Sök i Ratio Lex

Angående dispositionen au vissa prisutjämningsavgiftsmedel

1957-03-22 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1957:138, Angående dispositionen au vissa prisutjämningsavgiftsmedel

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 138 år 1957

1

Nr 138

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående dispositionen

au vissa prisutjämningsavgiftsmedel; given Stockholms

slott den 22 mars 1957.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Gunnar Lange

Propositionens huvudsakliga innehåll

Bemyndigandet för Kungl. Maj :t att t. o. m. den 30 juni 1957 meddela

föreskrifter om uttagande av prisutjämningsavgift anses ej behöva förlängas.

I anslutning till ett betänkande om skogsindustriens utbyggnad föreslås

att en sågverksinventering avseende år 1958 genomföres.

Vidare föreslås att av prisutjämningsavgiftsmedel anvisas 1 000 000 kronor

till Skogs- och lantbruksakademien samt att av dylika medel avsättes

250 000 kronor för upplysningsverksamhet genom Svenska skogsvårdsförcningen

på det skogliga området.

1'' Dihang till riksdagens protokoll 1957. 1 samt. Nr 13S

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 138 år 1957

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 22

mars 1957.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Persson, Lindell,

Lindström, Lange, Lindholm, Näsgård, Kling, Eliasson.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och jordbruksdepartementen

anmäler chefen för handelsdepartementet, statsrådet Lange, frågor

om fortsatt bemyndigande att uttaga prisutjämningsavgift och om disposition

av medel som influtit i form av prisutjämningsavgifter m. m. samt

anför följande.

Prisutjämningsavgifter m. m. å vissa skogsprodukter

åren 1945—1952

Alltsedan år 1945 har riksdagen årligen bemyndigat Kungl. Maj:t att, när

behov därav ur prispolitiska synpunkter anses föreligga, meddela föreskrifter

om uttagande av prisutjämningsavgift för varor, som utförs ur riket.

Nu gällande bemyndigande, som meddelats genom riksdagens skrivelse den

29 februari 1956, nr 90, gäller till och med den 30 juni 1957.

Med anledning av 1945 års riksdags beslut utfärdade Kungl. Maj :t den 25

maj 1945 (nr 256) förordning angående prisutjämningsavgift. I denna förordning

— som genom förordningar den 14 juni 1946, nr 282, och den 31

oktober 1947, nr 863, i vissa smärre avseenden ändrats — stadgas bl. a. att

Kungl. Maj :t må, när behov därav ur prispolitiska synpunkter prövas föreligga,

förordna, att viss avgift (prisutjämningsavgift) skall erläggas för

vara, som utföres ur riket (1 §), att prisutjämningsavgift utgår enligt grunder

och med belopp, som Kungl. Maj :t bestämmer (2 §), samt att medel,

som inflyter genom uttagande av prisutjämningsavgift, skall fonderas och

användas enligt vad särskilt stadgas (3 §). I övrigt innehåller förordningen

föreskrifter om debitering, uppbörd och redovisning av prisutjämningsavgifter

samt vissa straff- och processrättsliga stadganden. Förordningen, som

ursprungligen gällde till och med den 30 juni 1946, har sedermera förlängts,

senast genom förordningen den 6 april 1956, nr 84, till och med den 30

juni 1957.

Förordnande om prisutjämningsavgift har hittills meddelats endast beträffande

skogsprodukter.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 138 år 1957

I kungörelser 1947 och 1950 om prisutjämningsavgift å vissa trävaror

föreskrevs bl. a., att dylik avgift ej skulle uttagas beträffande varuparti, för

vilket avgift erlades enligt särskilt avtal. Med Kungl. Maj :ts godkännande

bär statliga myndigheter under åren 1947—1952 ingått avtal med Aissa

branschorganisationer, enligt vilka dessa åtagit sig att av sina medlemmar

uppbära en avgift per viss enhet exporterad vara, kallad konjunktur^ jämningsavgift.

Prisutjämningsavgift har enligt kungörelser den 25 maj 1945 (nr 257),

den 7 maj 1947 (nr 184) och den 3 november 1950 (nr 586) uttagits vid

export av vissa sågade och bilade trävaror under åren 1945 1952 samt un
der

vissa perioder vid export av andra skogsprodukter: vid export av rundvirke

under år 1952, vid export av kemisk och mekanisk massa under åren

1947—1948 och 1951—1952 samt vid export av pappersavfall, papp och

papper under åren 1951—1952. Sedan år 1952 har prisutjämningsavgift icke

uttagits. t

De avgiftsmedel, som sålunda uppburits under åren 1945—1952, har tillförts

en inom statskontoret bildad diversemedelsfond, diversemedelsfonden

för prisutjämningsavgifter. Behållningen å fonden uppgick den 30 juni 1956

till ca 47 milj. kronor. Huvuddelen av detta belopp har emellertid redan disponerats

genom beslut av Kungl. Maj:t och riksdagen om lämnande av bidrag

till skilda skogliga ändamål samt om framtida återbetalning efter särskilda

grunder till inbetalarna och utbetalning till sociala företagsstiftelser

av vissa andelar av de avgifter, som inbetalts vid export under åren 1951

och 1952 av sågade trävaror, pappersmassa, papp och papper. För närmare

uppgifter om dispositionen av prisutjämningsavgifterna torde få hänvisas

till propositionerna nr 80/1953, 62/1954, 72/1955 och 37/1956.

De prisutjämningsavgiftsmedel, beträffande vilka närmare beslut om användningen

ännu icke meddelats, uppgår till ca 2,3 milj. kronor. Vissa riktlinjer

för dispositionen av dessa medel har emellertid godtagits av riksdagen.

Sålunda skall under år 1951 influtna prisutjämningsavgiftsmedel för

pappersved och pappersavfall — kvarstående belopp ca 1,1 milj. kronor

__användas för skogliga ändamål i vidsträckt mening, som icke kan tillgodoses

i annan ordning.

Det må erinras om att i den allmänna ransoneringslagen upptagits bestämmelser,

enligt vilka, då lagen är i tillämpning, prisutjämningsavgift kan

utgå i vissa fall. Där är det emellertid fråga om avgifter, som är motiverade

av försörjningspolitiska synpunkter.

Förslag av Södra Sveriges skogsindustriutredning

I detta sammanhang torde få nämnas, att Södra Sveriges skogsindustriutredning

den 1 oktober 1956 avlämnat ett betänkande om skogsindustriens

utbyggnad (SOU 1956:33).

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Moj:ts proposition nr 138 år 1957

Utredningen framhåller i betänkandet, alt utbyggnaden av skogsindustrien

är en fråga av högsta angelägenhetsgrad samt anför, att de möjligheter

till ett ökat välstånd, som ligger i ett fullständigt tillvaratagande av

våra skogstillgångar, måste utnyttjas. Enligt utredningens mening bör statsmakterna

därför på allt sätt främja en utbyggnad av skogsindustrien. Skogsindustrien

bör sålunda ges en prioritetsställning vid byggnadstillståndsgivningen.

Därjämte framhålles den hämmande inverkan, som de nuvarande

kreditrestriktionerna har på möjligheterna att verkställa förefintliga utbyggnadsplaner.

De av utredningen gjorda undersökningarna visar dels att skogstillgångarna

under de närmaste årtiondena kommer att successivt öka dels att skogsindustrierna

ämnar väsentligt utbygga sin produktionskapacitet. Om man

skall kunna följa utvecklingen på såväl tillgångssidan som förädlingssidan

erfordras därför ständigt aktuella virkesbalanser. Dessa torde vara oundgängliga

för företagens vägledning vid utbyggnaden av produktionskapaciteten.

För att virkesbalanserna skall återge det aktuella läget måste avverkningskalkyler

upprättas av statens skogsforskningsinstitut med jämna mellanrum.

Utredningen föreslår därför dels att åt institutet uppdrages att

upprätta sådana kalkyler dels att tiden för taxeringsomdrevet för norra Sverige

sänkes från 15 till 10 år för att möjliggöra en god kontroll av skogstillgångarna

och deras förändringar. För att få behovssidan i virkesbalanserna

bättre belyst, bör åt kommerskollegium uppdragas att göra vissa bearbetningar

av industri- och handelsstatistiken; som ett led i detta arbete

bör också göras en sågverksinventering för år 1958.

Utredningen har också berört frågan om möjligheterna att i praktiken avverka

de virkeskvantiteter, som ur skogsvårdssynpunkt är möjliga att uttaga

ur skogen. För att öka förutsättningarna för ett rationellt och effektivt

skogsbruk samt möjligheterna att övervinna åtminstone vissa av de nackdelar,

som är förknippade med skogsbrukets struktur, rekommenderar utredningen

en allmän anslutning bland de mindre skogsägarna till en samverkan

i olika avseenden och att avtal träffas mellan skogsägarna och skogsindustriföretagen

om leverans av virke avseende längre tidsrymder. Vidare

önskar utredningen i syfte att vidga intresset för en utbyggnad ökade möjligheter

för skogsbolagen att förvärva skogsmark. Det är också angeläget

med en bättre arrondering av skogsfastigheterna. En ytterligare uppdelning

av skogsmarken bör undvikas. Det skulle vara värdefullt, om i lantbruksnämnderna

ingick en representant för skogsindustrien.

För att lösa frågan om arbetskraft till jordbruket förordas — förutom

ökad rationalisering av skogsbruket — bl. a. en utvidgad yrkesutbildning

och en förlängning av avverkningssäsongen. — Slutligen understryker utredningen,

att skogsbilvägnätet bör byggas ut. Genom att bilarna fått allt

större lastförmåga är en höjning av de tillåtna axeltrycken på vägarna mvcket

angelägen ur skogsbrukets synpunkt.

Två ledamöter av utredningen har avgivit en reservation beträffande

frågorna om skogsbrukets struktur och arbetskraft, varjämte ytterligare en

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 138 år 1937

ledamot förklarat sig icke kunna instämma i de synpunkter, som utredningens

majoritet framfört i fråga om skogsbrukets struktur.

Yttranden över utredningens betänkande har avgivits av arbetsmarknadsstyrelsen,

järnvägsstyrelsen, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, statskontoret,

domänstyrelsen, lantbruksstyrelsen, skogsstyrelsen, skogshögskolan, statens

skogsforskningsinstitut, kommerskollegium, statens handels- och industrikommission,

flertalet länsstyrelser, Sveriges industriförbund, Sveriges

lantbruksförbund, Landsorganisationen i Sverige, Riksförbundet Landsbygdens

folk, Sveriges skogsägareförbund, Sveriges skogsägareföreningars riksförbund

samt ett antal branschorganisationer in. in. inom skogsindustriområdet.

Här torde endast böra redovisas vad som under remissbehandlingen förekommit

beträffande utredningens förslag om virkesbalanser och sågverksinventering.

De remissinstanser, som yttrat sig i denna del har — frånsett

statskontoret — tillstyrkt utredningens förslag. Statens skogsforskningsinstitut

delar sålunda utredningens uppfattning om nödvändigheten av fortlöpande

virkesbalanser; för att institutet på ett tillfredsställande sätt skall

kunna lösa hithörande arbetsuppgifter behövs personalförstärkningar på avdelningen

för skogstaxering. Dessa personalförstärkningar bör komma till

stånd utan att man avvaktar slutresultaten från en pågående utredning om

forskningen vid institutet. Mot det föreslagna samarbetet med kommerskollegium

har institutet intet att erinra. Kommerskollegium anför, att de

föreslagna åtgärderna för kollegiets del innebär en bearbetning områdesvis

av industristatistikens uppgifter om skogsindustriernas produktion och

rundvirkesförbrukning samt av handelsstatistikens uppgifter angående import

och export av rundvirke. Praktiskt taget samtliga de för en sådan bearbetning

behövliga uppgifterna ingår i det årligen insamlade statistiska

primärmaterialet, varför någon väsentlig ökning av uppgiftslämnarnas redovisning

icke behöver förekomma. Kollegium tillstyrker utredningens förslag

i denna del. Genomförandet av de ifrågasatta åtgärderna medför emellertid

ett ökat arbete för kollegiets statistiska byrå, vilket icke torde kunna

bedrivas utan personalförstärkning. Kollegium erinrar om att ämbetsverket

efter uppdrag av Kungl. Maj :t gjorde en sågverksinventering avseende

år 1953. Om utredningens förslag om en ny sågverksinventering för år 1958

bifalles, bör särskilda medel härför anvisas till kollegium liksom skedde vid

1953 års inventering.

Statens handels- och industrikommission anför, att det vill synas som om

industriens otillräckliga utbyggnad till viss icke obetydlig del berott på bristande

kännedom om råvarutillgången. Genom riksskogstaxeringens omläggning

kompletterad med avverkningsstatistik har bättre kontroll av skogstillgångarna

möjliggjorts. Ställes dessa uppgifter samman med industriens

konsumtion på sätt som föreslagits måste delta i hög grad underlätta planläggningen

för industrien. Länsstyrelsen i Jämtlands län framhåller vikten

av att eu tillförlitlig virkesbalans kommer all ligga till grund för utbyggnadsberäkningarna.

En utbyggnad av skogsindustrien förutsätter i första

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 138 år 1957

liand, att erforderliga råvaror finns tillgängliga inom en sådan räjong,

att fraktkostnaderna inte blir alltför höga. Skogsstyrelsen biträder vad utredningen

i dessa delar anfört. Förslaget om fortlöpande virkesbalanser tillstyrkes

vidare av domänstyrelsen, länsstyrelserna i Uppsala, Jönköpings och

Västernorrlands län, Sveriges skogsägareförbund, Riksförbundet Landsbygdens

folk, Svenska inlandssågverkens förening, Sveriges sågverksägares iiksförbund,

Södra Sveriges trävaruexportförening samt Sydsvenska virkesföreningen.

I några yttranden har framförts särskilda synpunkter beträffande

de områden, för vilka virkesbalanser avses skola upprättas.

Statskontoret däremot avstyrker vad utredningen i dessa delar föreslagit.

Med hänsyn till att sakkunniga nyligen tillkallats för att utreda den officiella

statistikens omfattning och utformning anser ämbetsverket, att några

mera principiella ändringar icke bör vidtagas beträffande den av kommerskollegium

och skogsforskningsinstitutet förda statistiken avseende skogstillgångarna

och produktionen in. in. Vidare pågår utredning om forskningen

vid skogsforskningsinstitutet, därvid uppmärksamhet bl. a. ägnas

frågan om riksskogstaxeringen. Vid sådant förhållande bör någon utvidgning

av institutets verksamhet i de av skogsindustriulredningen berörda

hänseendena icke nu ske.

Framställningar rörande användningen av influtna

prisutjämningsavgiftsmedel

Skogs- och lantbruksakademien har i skrivelse den 20 juni 1956 anfört

följande. Lantbruksakademien ombildades år 1955 till en skogs- och lantbruksakademi.

Från att tidigare ha varit representerat endast av ett mindre

antal ledamöter ingår nu skogsbruket i akademien såsom en med jordbruket

likaberättigad intressent. För att akademien skall nöjaktigt kunna

fullfölja de uppgifter, som i samband med ombildningen anvisats akademien

på det skogliga området, måste emellertid akademiens ekonomiska

resurser förbättras. Akademien förfogar för närvarande över fonder, som

sammanlagt uppgår till ca 2 220 000 kronor. Enligt reglementena för dessa

fonder skall emellertid avkastningen användas för i huvudsak forskning och

undervisning på jordbrukets och trädgårdsodlingens områden. Motsvarande

ekonomiska underlag för den skogliga verksamheten saknas. Akademien,

som finner det synnerligen angeläget att denna brist fylles, hemställer att

1 000 000 kronor av prisutjämningsavgiftsmedel måtte ställas till akademiens

förfogande för genomförandet av dess uppgifter på det skogliga området.

Norrlands skogsvårdsf örbund och Svenska skogsvårds föreningen har i gemensam

skrivelse den 30 juli 1956 hemställt, att för utvidgning av föreningarnas

skogliga upplysningsverksamhet måtte anvisas 1 000 000 kronor

av prisutjämningsavgiftsmedel att fördelas lika mellan de båda organisationerna.

Föreningarna har var för sig i särskilda promemorior närmare

motiverat framställningen.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Iiungl. Maj:ts proposition nr 138 år 1957

Norrlands skogsvårdsförbund har enligt stadgarna till ändamål att främja

god vård och skötsel av skogarna i Norrland och Dalarna. Förbundet har en

omfattande publikations- och förlagsverksamhet, anordnar årligen skogliga

exkursioner samt arrangerar demonstrationer och diskussioner i aktuella

skogsfrågor. På grund av bristande resurser har emellertid den nuvarande

verksamheten icke förmått i nämnvärd grad tilldraga sig de mindre skogsägarnas

intresse. Det skogsvetenskapliga innehållet i förbundets tidskrift

har främst varit avsett för fackutbildade och mer avancerade skogsbrukare.

Förbundet eftersträvar nu i första hand en kraftig breddning av medlemsunderlaget

bland de mindre skogsägarna inom verksamhetsområdet.

Detta torde kunna ske genom utgivandet av ännu en periodisk publikation,

där nya rön inom det biologiska och tekniska området fortlöpande

meddelas i populär form och i vilken även införes korta sammandrag av

skogliga uppsatser i utländska och inhemska tidskrifter. Vad beträffar

exkursionerna är det förbundets mening att inom vartdera av omradena

norra, mellersta och södra Norrland söka åstadkomma ett stort antal fasta

exkursionsrutter, småningom täckande alla grenar av skogsskötsel och

skogsförvaltning. Målet är att upprätta en exkursionskatalog, med vars ledning

grupper, korporationer och företag hos förbundet kan beställa den

service, som krävs för en viss exkursions genomförande.

En sådan utvidgning av verksamheten kan icke ske utan betydande kostnadsökningar.

Inkomsterna åter torde först successivt under en tioårsperiod

kunna genom ökning av medlemsantalet, ökade annonsintäkter och

överskott på förlagsverksamheten bringas i balans med utgiftsökningen.

För att täcka förlusterna på verksamheten under nämnda tioårsperiod krävs

enligt förbundets beräkningar en kapitalförstärkning med 500 000 kronor.

Svenska skogsvårdsföreningen framhåller, att skogsbrukets och hela skogsnäringens

samhälleliga betydelse har medfört att starka krav framkommit

på att få till stånd en bättre skoglig information riktad till allmänheten.

Dessutom har ett starkt behov gjorl sig gällande av en utökad och förbättrad

skoglig upplysning bland dem, som är sysselsatta inom skogsbruket, om

rön och erfarenheter och om resultaten av forskning och försöksverksamhet

inom det skogliga området. Föreningen har under en följd av år bestritt

kostnaderna för eu skoglig pressbyrå kallad Skog-Press, som kontinuerligt

betjänar omkring 275 dagstidningar samt utsänder cirkulärartiklar. Denna

verksamhet har emellertid på grund av bristande medelstillgång ej kunnat

få den omfattning, som vore önskvärd. Föreningens avsikt är, alt — om

prisutjämningsavgiftsmedel ställs till föreningens förfogande — av nämnda

medel bilda en fond, vars avkastning skall användas för föreningens skogliga

information. Med anlitande av fondens avkastning och av föreningens

iivriga medel skulle föreningen kunna anställa en kvalificerad journalist,

vars uppgift hl. a. skulle bli att förse pressen med aktuella skogliga artiklar

och förmedla kontakter mellan besökande utländska skogsmän och svenska

företag och institutioner, (lenom fondering av anslaget bleve det möjligt

att ge verksamheten bestående karaktär.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj. ts proposition nr 138 år 1957

Yttranden över förenämnda ansökningar har, efter remiss, avgivits av

statskontoret, domänstyrelsen, skogsstyrelsen, skogsliögskolan och skogsforskningsinstitutet,

Skogsvårdsstyrelsernas förbund, Sveriges skogsägareförhund,

Sveriges skogsägareföreningars riksförbund, Riksförbundet Landsbygdens

folk och Sveriges lantbruksförbund.

Samtliga remissinstanser bar därvid tillstyrkt framställningen om bidragtill

Skogs- och lantbruksakademien. Även framställningen från Norrlands

skogsvårdsförbund och Svenska skogsvårdsföreningen bar tillstyrkts eller

lämnats utan erinran i flertalet av yttrandena. Sveriges lantbruksförbund

anför, att det synes förbundet mindre lämpligt att i anledning av de föreliggande

ansökningarna praktiskt taget helt förbruka tillgängliga prisutjämningsavgiftsmedel,

enär angelägna behov, som bör tillgodoses, framdeles

kan tänkas uppkomma. Redan på grund härav synes det förbundet

vara uteslutet, att de gjorda framställningarna skulle helt bifallas. Förbundet,

som i enlighet med vad nyss sagts tillstyrker framställningen från

akademien, ställer sig mer tveksamt till framställningen från Norrlands

skogsvårdsförbund och Svenska skogsvårdsföreningen. Då skogsvårdsföreningen

bedriver en uppskattad verksamhet över hela landet och då ett

anslag till föreningen skulle bidraga till ett säkerställande och en effektivisering

av dess verksamhet, tillstyrker förbundet ett anslag till föreningen.

För bifall till Norrlands skogsvårdsförbunds framställning talar dock, enligt

lantbruksförbundets åsikt, icke några övertygande skäl. Sveriges skogsägareföreningars

riksförbund, som inhämtat yttrande från de i Norrland

verksamma skogsägareföreningarna, ifrågasätter behovet av ytterligare tidskrifts-

eller tidningsorgan för det mindre skogsbruket i Norrland. Vidare

framhålles att Norrlands skogsvårdsförbunds verksamhet avser ett visserligen

stort men dock begränsat område av landet och att den därför ej på

samma sätt som skogsvårdsföreningens verksamhet kan anses tillgodose

ett allmänt intresse. Skogsägareföreningarnas riksförbund, som tillstyrker

bidrag till skogsvårdsföreningen, anser sig sålunda icke kunna förorda bidrag

till Norrlands skogsvårdsförbund.

Departementschefen

Kungl. Maj :t har sedan den 1 juli 1945 haft riksdagens bemyndigande

att för stabilisering av den inhemska prisnivån uttaga prisutjämningsavgift

vid export av varor. Syftet med avgiften har väsentligen varit att hindra,

att höga utlandspriser på vissa varor verkar prisstegrande inom landet. Det

hai förutsatts att, när fråga uppkommer om att uttaga prisutjämningsavgift,

man bör söka nå överenskommelse med vederbörande exportörer. Härjämte

har uttalats att, vid övervägande av spörsmål rörande prisutjämningsavgift,

i varje särskilt fall också andra synpunkter än de rent prispolitiska,

bl. a. även handelspolitiska synpunkter, bör vinna beaktande. Bemyndigandet

att uttaga prisutjämningsavgift gäller till innevarande budgetårs

utgång.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 138 år 1957

9

Hittills har prisutjämningsavgift endast nttagits på skogsprodukter. I de

flesta fall har det visat sig möjligt att träffa avtal med berörda organisationer

eller företag om utgående avgifter, vilka då benämnts konjunkturutjämningsavgifter.

I huvudsak som komplettering härtill har prisutjämningsavgifter

uttagits genom formellt åläggande gentemot exportörer, som

icke anslutit sig till avtalen.

Som framgår av vad tidigare anföris upphörde uttagandet av pris- och

konjunktur utjämningsavgifter under år 1952 till följd av den då inträffade

prisnedgången. Pris- eller konjunkturutjämningsavgifter har sedan

dess icke uttagits. Bemyndigande att uttaga prisutjämningsavgift har emellertid

alltjämt varje år begärts och erhållits av riksdagen. Det har nämligen

icke ansetts uteslutet, att sådana prisförändringar plötsligt skulle kunna

inträda — särskilt å de råvaror, av vilka den svenska exporten till stor del

består — som skulle kunna medföra kännbara återverkningar på prisläget

inom landet.

Den senaste tidens prisutveckling på de svenska råvarorna inger i och för

sig inte några farhågor för snabba prishöjningar. Även om det internationella

läget för närvarande är förhållandevis osäkert, anser jag det inte nu erforderligt

att hemställa om förlängning av det särskilda bemyndigandet för

Kungl. Maj :t att uttaga sådan prisutjämningsavgift, varom här är fråga, för

tiden efter den 30 juni 1957. Om förhållandena skulle ändras, torde emellertid

frågan om dylikt bemyndigande få underställas riksdagen.

Jag övergår härefter till det betänkande om skogsindustriens utbyggnad,

som nyligen framlagts av Södra Sveriges skogsindustriutredning.

Utredningen framhåller, att skogstillgångarna under de närmaste årtiondena

kommer att öka samtidigt som skogsindustrierna planerar att väsentligt

höja sin kapacitet. Jag vill i anslutning härtill understryka, att en fortsatt

utbyggnad och rationalisering av skogsindustrien självfallet är av mycket

stor betydelse för vårt land. Såsom utredningen anfört, torde det vid en

dylik utbyggnad vara värdefullt med virkesbalanser, som fortlöpande utvisar

såväl tillgången på som behovet av virke. Virkesbalanserna avses skola

upprättas av statens skogsforskningsinstitut och kommerskollegium, för

kommerskollegiets del huvudsakligen genom bearbetning av tillgängligt statistikmaterial.

Jag förutsätter att institutet och kollegium i samråd planlägger

åtgärder för att få till stånd dylika virkesbalanser och framlägger de

föislag, som kan visa sig erforderliga. Ställning till frågan om uppgörande

av virkesbalanser kan tagas först sedan dessa konkreta förslag föreligger. I

detta sammanhang bör vidare nämnas, att skogsindustriutredningen i ett tidigare

betänkande föreslagit, att inventeringar av sågverk skall företagas vart

temte år. I anledning härav gjorde kommerskollegium en sådan inventering

avseende år 1953. Utredningen bär nu föreslagit, att en ny sågverksinventering

genomföres för år 1958. Jag biträder detta förslag. Kostnaderna för denna

inventering, som av kommerskollegium preliminärt uppskattats till 50 000

Kionor, torde fa bekostas av prisutjämningsmedel.

2 llihang till riksdagens protokoll t957. I Kami. Nr 138

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 138 år 1957

Vad skogsindustriutredningen i övrigt föreslagit torde slutligt böra prövas

inom andra departement; delvis sammanhänger dessa förslag nära med

utredningsuppdrag, som lämnats andra kommittéer.

Vad beträffar frågan om disposition av influtna prisutjämningsavgifter,

uppgår de prisutjämningsmedel, för vilka närmare beslut om användningen

ännu icke meddelats, till ca 2,3 milj. kronor. Härav har — utöver ett restbelopp

av 56 000 kronor, som återstår av de under åren 1945—1950 inbetalade

avgiftsmedlen — ca 1,1 milj. kronor inbetalats vid export under år

1951 av pappersved och pappersavfall samt återstoden, ca 1,1 milj. kronor,

inbetalats vid export under år 1952 av pappersavfall. Enligt beslut av 1952

års riksdag skall de medel som inbetalats vid export under år 1951 av pappersved

och pappersavfall tagas i anspråk för skogliga ändamål i vidsträckt

mening, som icke kan tillgodoses i annan ordning. Sålunda uttalades, att

dessa medel skulle kunna användas för sådana åtgärder, som i olika avseenden

— direkt eller indirekt — kunde förbättra skogsnäringarnas produktionsförutsättningar.

Vad gäller utdelning av bidrag borde frågor av större

räckvidd lämpligen underställas riksdagen, medan det i övrigt skulle ankomma

på Kungl. Maj :t att pröva förekommande bidragsärenden. Riktlinjer

beträffande användningen av de vid export under år 1952 av pappersavfall

influtna prisutjänmingsavgiftsmedlen har ännu icke meddelats av

riksdagen.

Framställningar om bidrag av prisutjämningsavgiftsmedel har gjorts av

Skogs- och lantbruksakademien samt av Norrlands skogsvårdsförbund och

Svenska skogsvårdsföreningen.

Såsom Skogs- och lantbruksakademien anfört har skogsbruket efter akademiens

ombildning år 1955 fått en med jordbruket likaberättigad ställning

inom akademien. De fondmedel, som står till akademiens förfogande,

är emellertid enligt reglementena för fonderna praktiskt taget helt förbehållna

akademiens verksamhet på jordbrukets och trädgårdsodlingens områden.

Motsvarande ekonomiska underlag för den skogliga sidan av akademiens

verksamhet saknas. Akademien anhåller nu, att ett belopp av

1 000 000 kronor av prisutjämningsavgiftsmedel ställes till förfogande för

akademiens skogliga verksamhet. Samtliga remissinstanser har tillstyrkt

framställningen. Med hänsyn till angelägenheten av att akademien ges ekonomiska

resurser att fullgöra sina uppgifter på det skogliga området, vill

även jag tillstyrka att ett engångsbelopp av 1 000 000 kronor av prisutjämningsavgiftsmedel

ställes till akademiens förfogande att fonderas för att användas

för nämnda verksamhet. Det torde få ankomma på akademien att

bestämma huruvida endast avkastningen av fondmedlen skall användas i

verksamheten eller i vilken utsträckning det fonderade kapitalet må tagas i

anspråk. Härvid bör akademien emellertid beakta, att något tillskott utöver

det nu föreslagna beloppet inte är att påräkna.

Norrlands skogsvårdsförbund och Svenska skogsvårdsföreningen har i gemensam

skrivelse hemställt att för utvidgning av organisationernas upplysningsverksamhet

på det skogliga området måtte anvisas ett belopp av

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 138 år 1957

1 000 000 kronor av prisutjämningsavgiftsmedel att fördelas lika mellan de

båda organisationerna.

I anledning härav har Sveriges lantbruksförbund anfört, att man icke nu

bör praktiskt taget förbruka tillgängliga prisutjämningsmedel, enär angelägna

behov, som bör tillgodoses, framdeles kan tänkas uppkomma. Varken

lantbruksförbundet eller Sveriges skogsägareföreningars riksförbund anser

sig kunna tillstyrka bidrag till Norrlands skogsvårdsförbund, bl. a. med

hänsyn till att verksamheten inom sistnämnda förbund inte omfattar hela

landet. Övriga remissinstanser har tillstyrkt framställningen eller lämnat

den utan erinran.

Med hänsyn till angelägenheten av att forskningsresultat och rön snabbt

göres tilllgängliga för de inom skogsbruket verksamma, vill jag inte motsätta

mig att vissa prisutjämningsavgiftsmedel tages i anspråk för ökad

upplysningsverksamhet. Å andra sidan är det -— som lantbruksförbundet

understrukit — önskvärt, att medel även reserveras för kommande behov.

I anslutning till vad som anförts under remissbehandlingen är jag inte beredd

tillstyrka bidrag till Norrlands skogsvårdsförbund. Däremot förordar

jag, att av prisutjämningsavgiftsmedel beviljas bidrag till Svenska skogsvårdsföreningens

upplysningsverksamhet med 250 000 kronor.

I enlighet med vad jag här förordat bör sålunda sammanlagt 1,25 milj.

kronor av prisutjämningsavgiftsmedel få disponeras för bidrag till skogliga

institutioner. Av de avgiftsmedel, som enligt riksdagens beslut år 1952

kan disponeras för skogliga ändamål, återstår numera endast ca 1,1 milj.

kronor. Jag föreslår därför, att även de avgiftsmedel, som inbetalats vid

export under år 1952 av pappersavfall nu successivt skall få disponeras för

bidragsgivning enligt de i nämnda riksdagsbeslut angivna grunderna. Vad

gäller utdelning av bidrag synes liksom hittills frågor av större räckvidd

lämpligen böra underställas riksdagen, medan det i övrigt torde få ankomma

på Kungl. Maj :t att pröva förekommande bidragsärenden.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj-,£ måtte

föreslå riksdagen att

godkänna vad jag föreslagit beträffande dispositionen av

influtna prisutjämningsavgifter.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen,

att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Bo Gejrot

670058 Stockholm 1957. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1957:268 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändring i stadgan den 20 augusti 1952 för Nordiska rådet. a1 i texten
  2. JoU 1957:23 Jordbruksutskottets utlåtande nr 23 år 1957 s. 1 i texten