Sök i Ratio Lex

Med förslag till ändringar i 1947 års allmänna tjänstepensionsreglcmente, in. m

1957-03-29 · 20 sidor, varav 20 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 20 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1957:159, Med förslag till ändringar i 1947 års allmänna tjänstepensionsreglcmente, in. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 159 år 1957

1

Nr 159

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till ändringar

i 1947 års allmänna tjänstepensionsreglcmente,

in. m.; given Stockholms slott den 29 mars 1957.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över civilärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Sigurd Lindholm

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås, att riksdagen måtte bemyndiga Kungl. Maj :t att,

i huvudsaklig överensstämmelse med såsom bilagor till statsrådsprotokollet

i ärendet fogade författningsförslag, vidtaga ändringar i 1947 års allmänna

tjänstepensionsreglemente, 1947 års allmänna familjepensionsreglemente

och SPA-reglementet. Därjämte hemställes om riksdagens bemyndigande

att vidtaga vissa ändringar i övriga pensionsreglementen samt att utfärda

föreskrifter angående årlig ersättning eller avskedsersättning till väg- och

platsvakter vid statens järnvägar, ersättning till reservbefäls efterlevande i

vissa fall och bidrag till vissa pensionsavgifter för övningslärare.

I propositionen framlägges även förslag angående pensionsrätt för vissa

enskilda personer.

t Bihang till riksdagens protokoll 1957. 1 samt. Nr 159

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 159 år 1957

Utdrag av protokollet över civilärenden hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 29

mars 1957.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Andersson, Hedlund, Persson, Lindell,

Lindström, Lange, Lindholm, Näsgård, Kling, Eliasson, Henriksson.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler

chefen för civildepartementet, statsrådet Lindholm, vissa pensionsfrågor

och anför därvid följande.

I. Ändringar i pensionsreglementena

A. Reglering av sammanträffande pensionsförmåner m. m. I de statliga

pensionsreglementena är föreskrivet, att på Kungl. Maj:ts prövning beror,

om och i vad mån pensionsförmån, som avses i reglementena, skall minskas

vid sammanträffande med vissa andra sådana förmåner. Genom ändring

år 1955 (prop. 182, SU 163, rskr 331) bestämdes bl. a., att prövning

skulle göras också vid sammanträffande av tjänstepension eller tjänstelivränta

och förmåner på grund av sådan försäkring hos enskild försäkringsinrättning,

för vilken avgifterna helt eller till viss del gäldats av statsmedel.

Ändringen var närmast motiverad av att pensionering försäkringsvägen

föreslagits för viss forskarpersonal, avlönad från forskningsanslag.

För det fall att befattningshavare skulle komma att uppbära både förmåner

på grund av försäkringen och förmåner enligt statliga tjänstepensionsbestämmelser,

borde möjlighet öppnas att åstadkomma en skälig reglering

av totalförmånerna. Även för efterlevande till pensionsförsäkrad borde reglering

av de sammanträffande förmånerna kunna åstadkommas.

Under de senaste åren har i vissa fall kontraktsform fått tillämpas vid

anställande i statens tjänst av viss ingenjörspersonal. Förmånerna har härvid

avvägts i anslutning till det för sådan personal i enskild tjänst rådande

löneläget. Pensionering har i regel ordnats i enskild försäkringsinrättning

på så sätt, att den anställde fått avgöra, vilket lönebelopp som skall användas

till pensionsavgift, varefter beloppet tillställts försäkringsinrättningen.

Under de närmaste åren kan — vid bifall till vad som i prop. 1957:

120 föreslagits rörande en friare lönesättning för högskoleutbildad teknikerpersonal

— här avsedd anställning och pensionsförsäkring komma att

tillämpas i ökad omfattning.

Den omständigheten, att pensionsavgift bestämts på sätt som nyss sagts,

minskar givetvis inte betydelsen av en skälig reglering vid sammanträffande

mellan förmån enligt statligt pensionsreglemente och försäkringsmäs
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj.ts proposition nr 159 dr 1957

sigl bestämd förmån. Med hänsyn härtill bör möjlighet öppnas för reglering

av sammanträffande förmåner även i här avsedda fall.

Kontraktsanställningsformen påkallar uppmärksamhet även i det fall den

anställde tidigare innehaft statlig tjänst, förenad med rätt till s. k. förordnandepension.

Rätt att komma i åtnjutande av sådan pension föreligger

bl. a. vid frivillig avgång efter endast 12 år, under förutsättning att befattningshavaren

inte därefter kvarstår i statens tjänst i någon med tjänstepensionsrätt

förenad befattning. Rätt att komma i åtnjutande av här avsedd

pension torde inte böra föreligga vid övergång till statlig kontraktsanställning.

13. Sjukpension enligt SPA-reglementet. Vid sjukpensionering enligt statliga

pensionsreglementen tillgodoräknas i regel inte endast det uppnådda

antalet tjänstår, utan också — i den mån pensionens grundbelopp annars

skulle bli lägre äni 75 procent av motsvarande hel ålderspensions grundbelopp

— det antal tjänstår, som ytterligare kunde ha uppnåtts, om avgången

skett först vid pensioneringsperiodens utgång. Beräkningen av tjänstår under

sist avsedd »återstående tid» skall enligt särskild föreskrift göras, som

om oförändrade förhållanden rådde under tiden. Föreskrift härom finnes

t. ex. i 18 § 1947 års allmänna tjänstepensionsreglemente jämförd med 8 §

förordningen 1951:335 och i 21 § SPA-reglementet.

Vid pensionering på SP A-reglementets område har tillämpningen av nyssnämnda

bestämmelser i vissa fall medfört lägre sjukpension än som kan

anses skäligt. Enligt SPA-reglementet avbrytes nämligen tillgodoräkningen

av tjänstår under sjukledighet, om den anställde inte fått behålla minst

hälften av de för befattningen bestämda kontanta avlöningsförmånerna

(varvid bortses från sjukpenningavdrag). För stora grupper anställda med

pensionsrätt enligt SPA-reglementet kan sådan löneminskning enligt vederbörliga

avlöningsbestämmelser inträda vid ledigheter, överstigande ett

år eller i vissa fall sex månader. Då dylik löneminskning skett, blir sjukpensionens

belopp stundom -— då den till pensioneringsperiodens övre

gräns återstående tiden här ej alls får tas i betraktande — betydligt lägre

än om avbrottet i tjänstårsberäkningen inte ägt rum. Minskning med inemot

90 procent har förekommit.

Dylik pensionsminskning har i några fall upphävts genom att arbetsgivare

(huvudman) frivilligt betalt fyllnad i lön och pensionsavgift.

Mot bakgrunden av det anförda och då de nämnda olägenheterna kan helt

bero på vid vilken tidpunkt ärendet kommer under prövning, synes det

önskvärt att det i särskild ordning kan medgivas, att grundbeloppet av

sjukpension enligt SPA-reglementet får — utan hinder av löneförhållandena

under tjänstledighet för sjukdom — bestämmas till högst 75 procent

av begynnelse- respektive slutunderlagel. Hithörande frågor torde böra prövas

av Kungl. Maj :t.

För genomförande av vad som förordats under A och B erfordras vissa

ändringar i pensionsregleincntena. Förslag lill de ändringar, som påkallas i

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj. ts proposition nr 159 år 1957

1947 års allmänna tjänslepensionsreglemente den 30 juni 1947 (nr 416),

1947 års allmänna familjepensionsreglemente den 30 juni 1947 (nr 417)

samt SPA-reglementet den 29 december 1949 (nr 726), torde få fogas som

bilaga 1—3 till statsrådsprotokollet i detta ärende. Såvitt gäller vad under

A förordats i fråga om sammanträffande förmåner bör motsvarande ändringar

jämväl göras i övriga pensionsreglementen.

II. Vissa ersättningar

Ärlig ersättning eller avskedsersättning till vissa väg- och platsvakter vid statens

järnvägar

Svenska järnvägsmanna]''örlnindct har i särskild skrivelse den 16 november

1956 hemställt, att åtgärder vidtages för att bereda årlig pension eller

annan ersättning åt de vid statens järnvägar anställda väg- och platsvakter,

som under senare år uppsagts eller kommer att uppsägas från sina

anställningar på grund av rationalisering.

I remissutlåtande framhåller järnvägsstyrelsen, att som följd av rationaliseringsätgärder

— närmast automatisering av manuellt bevakade vägkorsningar

— ett antal väg- och platsvakter årligen avgår utan att erhålla ersättning

enligt gällande pcnsioneringsbestämmelser. Styrelsen anser skäligt,

att ersättning av statsmedel under vissa förutsättningar får utgå i sådana

fall och hemställer, att Kungl. Maj:t måtte meddela bestämmelser

härom. Järnvägsstyrelsen föreslår härutinnan huvudsakligen följande.

Årlig ersättning skall efter behovsprövning kunna tilldelas här avsedd

anställningshavare, som vid entledigandet uppnått 50 levnadsår och — i

statlig tjänst — 15 anställningsår. Endast sådan anställning, som utgjort

den huvudsakliga sysselsättningen och förvärvskällan, föreslås bli tillgodoräknad.

— Anställningshavare, som övergått i statens järnvägars tjänst i

samband med statsövertagande av enskild järnväg, får till högst två tredjedelar

räkna anställningstid hos den enskilda järnvägen. — Den årliga ersättningen

bestämmes till högst två tredjedelar av den senaste årsavlöningen

från statens järnvägar, dock att den ej får överstiga det pensionsbelopp,

som enligt de s. k. summariska arbetarpensionsbestämmelserna

skulle utgå för motsvarande anställningstid. Sist avsedda årsbelopp utgör

exempelvis efter 15 anställningsår 1 116 kronor för man och 804 kronor för

kvinna samt efter 30 anställningsår 2 196 kronor för man och 1 584 kronor

för kvinna. Härtill kommer t. v. 71 procent rörligt tillägg på nyssnämnda

belopp. — Viss avskedsersättning (engångsbelopp) tilldelas här avsedd anställningshavare,

som räknar minst 10 anställningsår och ej kommer i åtnjutande

av årlig ersättning. — Årlig ersättning eller avskedsersättning

skall på ansökan kunna beviljas väg- eller platsvakt, som entledigats efter

den 30 juni 1952.

Statskontoret anser i likhet med järnvägsstyrelsen skäligt, att väg- och

platsvakter, som blir övertaliga på grund av åtgärder i samband med rationalisering,

under vissa förutsättningar beredes ersättning av statsmedel

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 159 ur 1957 5

vid avgången ur tjänst. Det förslag, som framlagts av styrelsen, synes statskontoret

i stort sett lämpligt avvägt. Statskontoret förutsätter, att ersättning

överhuvud icke skall ifrågakomma för personal, som kunnat beredas

likvärdigt arbete i statens järnvägars tjänst eller eljest inom statlig verksamhet.

Departementschefen. Statsmakterna har tidigare vid vissa tillfällen meddelat

beslut i fråga om ersättning åt anställningshavare, som efter längre

tids anställning måst lämna denna på grund av rationalisering och då inte

kunnat erbjudas annat lämpligt arbete och inte heller haft rätt att åtnjuta

pension. Här må särskilt nämnas behandlingen av anställningshavare vid

televerkets växelstationer åren 1943 (prop. 353, BoU 77, rskr 530) och 1945

(prop. 219, BoU 56, rskr 495).

Järnvägsstyrelsens av statskontoret tillstyrkta förslag i fråga om avgångsförmåner

för entledigade väg- och platsvakter finner jag som helhet

väl grundat. Beträffande behovsprövningen bör dock i stort sett överensstämmelse

eftersträvas med vad som numera tillämpas för nyssnämnda

personal vid televerket. Sådan prövning bör därför — i enlighet med vad

som gäller för nämnda personal — begränsas till de fall, då vederbörande

vid tidpunkten för entledigandet inte uppnått 60 levnadsår och ej heller

kan räkna minst 25 tjänstår. Det bör ankomma på Kungl. Maj:t att bestämma

om avskedsersättning (engångsbelopp) med beaktande av vad som

härutinnan gäller för motsvarande personal vid televerket. Ersättningarna

bör utgå av trafikmedel. Kungl. \laj:t torde böra utverka riksdagens bemyndigande

att i huvudsaklig överensstämmelse med vad som anförts utfärda

bestämmelser om årlig ersättning eller avskedsersättning till väg- och platsvakter

vid statens järnvägar, att gälla fr. o. m. den 1 juli 1957.

Viss ersättning till följd av reservbefälsanställning

Enligt 1943 års reservbefälskungörelser är vissa befattningshavare i försvarets

reserver (reservanställda samt från akliv stat eller reservstat förtidsavgångna

och de som vid värnpliktstidens slut fått ingå i reserv) tillförsäkrade

en årlig pension, reservpension. På begäran kan i stället erhållas ett

engångsbelopp, som motsvarar pensionens grundbelopp, kapitaliserat efter

5 procent.

Om befattningshavaren avlider, innan pension blivit beviljad, äger i regel

dödsboet eller annan rättsinnehavare att utfå sådant engångsbelopp. Om

han avlider efter pensionsålderns inträde — ingången av året efter det, då

han fyllt 55 år -— och det engångsbelopp, som han själv vid sistnämnda

tidpunkt skulle kunnat erhålla, är större än summan av utbetald pension,

tillfaller skillnadsbeloppet dödsboet eller annan rättsinnehavare.

I det fall befattningshavare står kvar på äldre reservbefälsföreskrifter,

saknas i regel rätt till dylikt engångsbelopp vid dödsfall, som inträffat

efter fyllda 55 års ålder. Emellertid innehåller 1943 års kungörelser ep

övergångsbestämmelse, enligt vilken bär avsett belopp utbetalas, om till
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj. ts proposition nr 159 år 1957

stånd att övergå till anställning i reserv med tillämpning av någon av 1943

års kungörelser — på grund av anställningshavarens levnadsålder — inte

kunnat erhållas.

Centralstyrelsen för de svenska reservofficers förbunden samt Svenska reservunderofficersförbundet

har i gemensam skrivelse den 9 oktober 1956

gjort framställning i syfte att tillämpningsområdet för nyssnämnda övergångsbestämmelse

måtte utvidgas.

Statskontoret framhåller i avgivet utlåtande, att vissa underofficerare anställts

i reserv enligt 1927 års reservbefälsföreskrifter efter ikraftträdandet

den 1 januari 1944 av 1943 års bestämmelser. För denna kategori — omfattande

t. d. furirer på aktiv stat — har till följd av föreskrivna kompetenskrav

anställning enligt de nya bestämmelserna inte kunnat komma i fråga.

Med hänsyn till att dessa anställda inte haft möjlighet att välja mellan

att kvarstå på äldre bestämmelser och att övergå till de nya, anser statskontoret

skäligt, att nämnda kategori i fråga om rätt till förmåner för efterlevande

jämställes med äldre reservbefäl, som inte kunnat övergå till de

nya bestämmelserna. Beträffande åter personal, som inte övergått till anställning

enligt 1943 års bestämmelser, ehuru möjlighet härtill förelegat,

kan statskontoret ej finna tillräckliga skäl föreligga för ändring.

Departementschefen. Jag tillstyrker att framställningen tillmötesgås i den

utsträckning som förordats av statskontoret. Riksdagens bemyndigande

torde böra utverkas för Kungl. Maj: t att meddela föreskrifter om här avsedd

ersättning.

III. Betalning av pensionsavgifter

Vissa engångsavgifter för övningslärare

Svenska stadsförbundet och Svenska landskommunernas förbund har i

gemensam skrivelse den 10 mars 1955 hemställt, att övergångsbestämmelserna

till kungörelsen den 9 juni 1950 (nr 420) om ändring i SPA-reglemcntet

måtte ändras så, att 18 § 4 mom. reglementet och 14 punkten övergångsbestämmelserna

till reglementet inte skall äga tillämpning i sådana fall,

som i kungörelsen avses.

Enligt de av förbunden åsyftade bestämmelserna medför en lönereglering

med förhöjt pensionsunderlag, alt de före uppflyttningstillfället på tidigare

pensionsunderlag intjänade tjänståren inte automatiskt tillgodoräknas helt

på det nya pensionsunderlaget. Hel tillgodoräkning kan medgivas, mot särskild

avgift (engångsavgift). Om sådan inte erlägges, reduceras i regel antalet

tjänstår. Pensionsförmånerna kan härigenom komma att endast i

mindre mån överstiga vad de skulle blivit utan lönereglering.

Kommunförbunden framhåller, att kommunerna inte är skyldiga att erlägga

engångsavgift, och att de ej heller anser sig ha anledning härtill, då

de inte haft något inflytande på lönesättningen för övningslärarna, vilken

helt bestämts av statsmakterna och varit den direkta orsaken till att behovet

av dessa avgifter uppkommit.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj.ts proposition nr tö!) år 1957

Statens pensionsanstalt och statskontoret framhåller, att statsmakterna

tidigare -— åren 1949 och 1950 — ägnat uppmärksamhet åt frågan men

inte eftergivit kravet på engångsavgifter. Ämbetsverken kan inte tillstyrka

framställningen.

Departementschefen. Löne- och pensionsreglering för ifrågavarande lärare

genomfördes den 1 juli 1950. Provisorisk pensionsreglering skedde den

1 januari 1950. I samband med denna framhölls (prop. 1949: 200, s. 224),

att ett eftergivande av kravet på engångsavgifter skulle innebära ett gynnande

av de huvudmän (kommuner), som av en eller annan anledning uraktlåtit

att vidtaga åtgärder för åstadkommande av en i förhållande till de

gällande lönerna lämpligt avvägd pensionsnivå. I prop. 1950:236, s. 24,

uttalade föredragande statsrådet i samband med framläggande av förslag

om en definitiv pensionsreglering för övningslärarna, att han inte kunde

förorda, att kravet på erläggande av engångsavgift eftergavs i vidare mån än

som redan skett genom SPA-reglementet med därtill hörande övergångsbestämmelser.

Vad sålunda uttalats föranledde inte någon erinran från riksdagens

sida.

Enligt särskild föreskrift i 18 § 4 mom. SPA-reglementet kan i samband

med löne- eller pensionsreglering förordnas om hel tillgodoräkning av tidigare

tjänstetid utan engångsavgift. Föreskriften har hittills inte tillämpats.

Emellertid har riksdagen i vissa fall bemyndigat Kungl. Maj :t att utbetala

bidrag till engångsavgifter till statens pensionsanstalt i anslutning till pensionsregleringar.

Sådant bemyndigande gavs exempelvis år 1955 i fråga om

lärarpersonal vid folkhögskolor. I enlighet härmed har i samband med pensionsfall

statsbidrag utgått till viss del av ifrågavarande avgifter för höjning

av pensionsunderlag.

Beträffande de kommunalt anställda övningslärarna visar erfarenheterna,

att engångsavgifter inte blivit erlagda i sådan omfattning, som kunnat

väntas. Till följd av utebliven betalning har pensionerna i stor utsträckning

avkortats och stora ojämnheter i fråga om pensionsförmånerna uppkommit

mellan statligt och kommunalt anställda övningslärare.

I förevarande läge finner jag mig böra förorda, att vissa statsbidrag lämnas

till sådana engångsavgifter, som föranletts av hittills genomförda löneregleringar

för övningslärare. Bidrag bör utgå enligt i huvudsak de grunder, som

tillämpats för folkhögskolor. Kungl. Maj:t synes böra utverka riksdagens

bemyndigande att utfärda närmare föreskrifter härom.

Någon särskild medelsanvisning för ifrågavarande ändamål synes inte

vara erforderlig. Medel torde i ställd, därest riksdagen ej riktar någon erinran

däremot, få tas i anspråk ur respektive anslag till avlöningsbidrag, efter

hand som bidragsfrågan i samband med pensionsfall blivit aktuell.

Vissa pensionsavgifter för befattningshavare på indragningsstat

I gällande riksstat har under tolfte huvudtiteln upptagits ett förslagsanslag

till Avlöningar till personal å indragningsstat in. in. Anslaget skall använ
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 159 år 1957

das bl. a. för betalning av vissa av riksdagen godkända pensionsavgifter till

Sveriges kommunalanställdas pensionskassa (SKP) för fyra befattningshavare

på indragningsstat. Dessa avgifter har höjts fr. o. in. år 1957. De förutvarande

och de nya avgifterna framgår av följande sammanställning.

Befattningshavare

Rådmannen B. Söderpalm ....

» P. E. A. Landén ..

Borgmästaren O. E. Törnvall ..

» E. Å. Edvardsson

Förutvarande

Ny avgift

Avgifts-

avgift

ökning

kr/ år

kr/år

kr/år

114:41

117: —

2:59

1 591:57

1 651:—

59:43

1415:30

1 512: —

96:70

1 352:34

1 425: —

72:66

4 473:62

4 705: —

231:38

De tillförsäkrade pensionsförmånerna är oförändrade. Avgiftsökningarna

är föranledda av stadgeändringar, som godkänts av tillsynsmyndigheten

(riksförsäkringsanstalten) i enlighet med 42 § lagen om understödsföreningar.

Statskontoret har i skrivelse den 11 januari 1957 hemställt, att åtgärder

vidtages för att medel till täckande av de förhöjda pensionsavgifterna måtte

ställas till statskontorets förfogande.

Departementschefen. Därest riksdagen ej riktar någon erinran däremot,

torde medel till bestridande av avgiftsökningar av den art, det här är fråga

om, få anvisas ur nyssnämnda anslag.

IV. Pensionsunderlag ni. m. för vissa personer

F. d. byråchefen C. O. Furst

F. d. byråchefen C. O. Furst, född den 20 december 1892, åtnjuter fr. o. m.

apnl 1948 ålderspension i egenskap av förutvarande kommendörkapten av

första graden vid flottan. Pensionen är oavkortad och bestämd enligt 34

löneklassen.

Fr. o. m. augusti 1945 har Furst haft civil statsanställning. Han innehade

i krigsmaterielverket extra ordinarie tjänst som förste byrådirektör t. o. in.

år 1949 och som byråchef under tiden januari 1950—mars 1956. Furst tillhörde

härvid lönegraden Eo 30 t. o. in. juni 1947, därefter Ce 33.

I samband med att byråchefstjänster i allmänhet uppflyttades från 33 till

37 lönegraden den 1 juli 1951, erhöll Furst förordnande att mot vikariatslön

bestrida göromål, som eljest ankommer på tjänsteman i lönegrad Ce 37.

Tjänsten uppflyttades inte. Anledningen härtill var att omorganisation av

försvarets centrala förvaltningsmyndigheter hade föreslagits av 1946 års militära

föi valtningsutredning. Den sedermera beslutade omorganisationen föranledde,

att Fiirst vid utgången av mars 1956 entledigades från tjänsten i

33 och förordnandet i 37 lönegraden.

Fr. o. in. april 1956 tjänstgör Furst hos armétygförvaltningen mot arvode,

motsvarande slutlönen till tjänsteman i 37 lönegraden.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj.ts proposition nr 159 år 1957

Vid beräknande av lön eller arvode enligt angivna grunder har hänsyn

tagils till utgående pension. Motsvarande belopp har avdragits.

Furst har anhållit, att Kungl. Maj:t måtte föreskriva, att hans pensionsförmåner

skall fr. o. m. den 1 januari 1958 beräknas som om han intill

denna dag varit byråchef i krigsmaterielverket i lönegrad Ce 37.

Försvarets civilförvaltning framhåller att den omständigheten, att innehavare

av pensionsberättigande tjänst under längre tid uppehållit högre

tjänst med vikariatslöneförordnande, enligt hittills tillämpade principer inte

ansetts böra motivera förbättrade pensionsförmåner. Ur principiella synpunkter

måste ett tillmötesgående av ansökningen vara ägnat att ingiva betänkligheter.

Med hänsyn emellertid till att Furst länge innehaft byråchefstjänst

eller förordnande i 37 lönegraden samt entledigats av organisatoriska

skäl endast 1 år 9 månader före pensioneringsperiodens början och under

mellantiden är arvodesanställd, har civilförvaltningen ej velat motsätta sig

ett tillmötesgående av ansökningen.

Statskontoret anser det vara motiverat, alt Furst i pensionshänseende

behandlas på samma sätt som enligt beslut av 1956 års riksdag (prop. 157,

SU 120, rskr 273) gäller för vissa övergångsfall inom försvarets centrala

förvaltningsmyndigheter. Han skulle då vid avgång från arvodesbefattningen

tidigast fr. o. in. den 1 januari 1958 få pension, beräknad efter 36 löneklassen.

Däremot kan statskontoret inte finna sådana särskilda omständigheter

föreligga, att sökanden bör beviljas tjänste- och familjepensionsrätt med

utgångspunkt från pensionsunderlaget för lönegrad Ce 37 (40 lönekiassen).

Departementschefen. Vid försvaret förekommer, att pensionsavgången

militär beställningshavare under längre tid uppehåller för pensionerad personal

avsedd arvodesbefattning, med vilken är förenade arbetsuppgifter av

väsentligt mera kvalificerad art än som följer med den beställning, varifrån

avgång skett. I enlighet med riksdagens bemyndigande (prop. 1947: 282, s.

145, BoU 45, rskr 431) har Kungl. Maj :t i vissa sådana fall medgivit pensionsförbättring.

I förevarande fall synes starka skäl tala för att en motsvarande

pensionsförbättring medgives. Med hänsyn till vad här anförts,

förordar jag ett tillmötesgående av ansökningen såtillvida, att Furst vid avgång

tidigast den 31 december 1957 från innehavande anställning erhåller

tjänste- och familjepensionsrätt med tillämpning av pensionsunderlag, gällande

för 38 lönekiassen (pensionsklassen). Riksdagens bemyndigande härtill

torde böra utverkas.

Professorn J. E. Hellner

Stockholms högskolas styrelse har hemställt, att innehavaren av professuren

i försäkringsrätt vid högskolan beredes rätt till pension såsom professor

vid högskolan enligt SPA-reglementct.

Professuren har inrättats enligt beslut vid 1951 års riksdag (prop. 106,

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 159 år 1957

SU 106, rskr 191). Beslutet innebar, att professuren skulle finansieras av

överskottsmedel, som uppsamlats genom försäkringsbolagens avgifter till

försäkringsinspektionen, och av medel, som bolagen särskilt tillskjutit. För

ändamålet bildades två fonder, vilka förvaltas av statskontoret resp. Svenska

lörsäkringsbolags riksförbund. Statsverket skulle inte under några förhållanden

utan särskilt åtagande behöva vidkännas utgifter i anledning av

professuren. De disponibla medlen skulle användas bl. a. till avlönande av

professurens innehavare enligt de grunder, som vid varje särskild tidpunkt

gäller för avlönande av professor vid statsuniversitet, och till bestridande

av utgifter för den pensionsrätt, som kunde komma att förenas med professuren.

Professuren innehas f. n. av J. E. Hellner, född år 1917.

Universitetskanslern anser det skäligt, att innehavaren av professuren i

försäkringsrätt i likhet med högskolans övriga professorer säkerställes i pensionshänseende,

och föreslår anslutning till statens pensionsanstalt.

Statens pensionsanstalt uttalar, att det ur olika synpunkter vore önskvärt,

att för samtliga innehavare av professurer vid Stockholms högskola ordnades

en enhetlig pensionering genom tillämpning av SPA-reglementet. Enär

sådan tillämpning medför statsbidrag till pensionskostnaderna, och då staten

förutsatts inte skola påtaga sig några kostnader för den ifrågavarande

professurens finansiering, bör emellertid lösandet av nu föreliggande pensionsfråga

enligt anstaltens mening anstå i avvaktan på resultatet av arbetet

inom 1951 års pensionsutredning. Detta eftersom utredningen bl. a. har

att behandla spörsmålet angående införande i statens pensionsanstalt av

en icke statsunderstödd pensioneringslinje.

Departementschefen. Ordinarie och extra ordinarie befattningshavare vid

Stockholms högskola har pensionsrätt enligt SPA-reglementet i den mån de

innehar tjänster upptagna på personalförteckning, som Kungl. Maj :t fastställt

med stöd av riksdagens beslut. Professuren i försäkringsrätt har inrättats

enligt riksdagens beslut men inte upptagits på personalförteckning.

Bestämmelser om en pensionsförsäkring enligt självkostnadsgrunder har

meddelats i kungörelsen den 4 juni 1954 (nr 495) om tillämpning i vissa fall

av SPA-reglementet å befattningshavare hos polisdistrikt. Riksdagen har

vidare i enstaka fall beslutat om en icke statsunderstödd pensionering genom

statens pensionsanstalt. Med hänsyn till omständigheterna i förevarande

fall förordar jag, att bestämmelser i huvudsak motsvarande de nyss nämnda

meddelas angående pensionsförsäkring för befattningens nuvarande innehavare,

J. E. Hellner. I fråga om tjänste- och familjepensionsunderlag, avgångsålder,

tjänstålder, rörligt tillägg m. in. bör villkoren vara desamma

som för innehavare av professur upptagen på personalförteckning. Avgifterna

— avvägda så, att de beräkneliga pensioneringskostnaderna helt täckes

— bör betalas av de för professurens upprättande och underhåll avsatta

fondmedlen. Riksdagens bemyndigande för Kungl. Maj :t att meddela bestämmelser

angående denna pensionsförsäkring torde böra inhämtas.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj. ts proposition nr 159 år 1957

F. d. professorn och föreståndaren H. L. Sebelius

Enligt 16 § 1947 års allmänna tjänstepensionsreglemente fordras för hel

ålderspension 30 tjänstår eller — i fråga om bl. a. ordinarie befattning, beträffande

vilken Kungl. Maj :t med stöd av riksdagens beslut meddelat föreskrift

därom — 25 tjänstår.

Den lägre tjänståldern har med hänsyn till utbildnings- och rekryteringsförhållanden

föreskrivits skola gälla för professorer och innehavare av vissa

likartade befattningar, bl. a. avdelningsföreståndare vid statens växtskyddsanstalt

och föreståndare vid statens centrala frökontrollanstalt. Förteckning

över hithörande befattningar finns i bilaga C till kungörelsen 1947: 691

med föreskrifter rörande tillämpning av 1947 års allmänna tjänste- och

familj epensionsreglemen ten.

För befattningen som föreståndare vid statens lantbrukskemiska kontrollanstalt,

som är av samma karaktär som nyssnämnda befattningar, gäller

tjänståldern 30 år. Frågan om en sänkning av tjänståldern för befattningen

har hittills inte prövats av riksdagen men har aktualiserats genom att befattningens

innehavare, professorn H. L. Sebelius, avgått med avkortad

ålderspension med utgången av januari innevarande år.

Med hänsyn till pågående pensionsutredning och till att befattningen inom

en nära framtid kan komma att ombildas (jfr prop. 1956: 77, s. 16 och 29,

JoU 14, rskr 174) torde nu endast böra meddelas särskild föreskrift, att

vid bestämmande av tjänstepension åt Sebelius och ev. familjepension åt

efterlevande skall gälla tjänståldern 25 år.

Jag föreslår, att Kungl. Maj:t hos riksdagen hemställer om bemyndigande

att meddela dylik föreskrift.

F. d. lotskaptenen N. G. D. Wennström

Statens vattenfallsverks tjänstemannaförbund har anhållit, att pensionsunderlag

för lotskaptener vid Trollhätte kanalverk skall bestämmas såsom

för befattning, placerad två lönegrader högre än lotskapten.

Statskontoret framhåller, att avlöningsbestämmelserna för de hos kanalverket

anställda extra ordinarie lotskaptenerna år 1952 reglerats i nära anslutning

till vad som gäller för kronolotsarnas avlönande. Med hänsyn härtill

har statskontoret inte något att erinra mot att jämväl i pensionshänseende

samma ordning kommer att gälla för kanalverkets lotsar som för kronolotsarna.

Som pensionsunderlag bör således tillämpas det tjänste- resp.

familjepensionsunderlag, som är fastställt för den löneklass, vilken med två

enheter överstiger den eljest ifrågakommande löneklassen.

Beträffande f. d. lotskaptenen N. G. 1). Wennström, som redan den 30 juni

1955 avgått ur tjänst med rätt till tjänstepension, föreslår statskontoret särskilt

beslut om förhöjt pensionsunderlag.

Departementschefen. Loispersonalen avlönas delvis genom särskilda ersättningar

i form av s. k. lotslotl och lotslottsersättning. Med hänsyn här
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 159 år 1957

till har pensionsunderlagen för sådan personal vid lots- och fyrstaten satts

två löneklasser högre än som motsvarar tjänsternas inplacering på löneplanen.

Beträffande lotspersonalen vid Trollhätte kanalverk förutsattes i förhandlingsöverenskommelse

år 1952, att pensionsförhållandena skulle regleras

på motsvarande sätt som för nyssnämnda grupp. De ändringar, som

i anledning härav erfordras i 1947 års allmänna tjänste- och familjepensionsreglemenlen,

äger Kungl. Maj :t vidtaga med stöd av riksdagens år 1956

(skr 273) lämnade bemyndigande.

Därest riksdagen inte har något att erinra häremot, torde Kungl. Maj:t,

i anslutning till att nyss avsedda författningsändringar vidtages, i enlighet

med statskontorets förslag få föreskriva, att ändringarna även skall tillämpas

beträffande Wennström, utan hinder av att han avgått den 30 juni 1955.

F. d. lagmannen H. G. L. Wickström

F. d. lagmannen i hovrätten över Västra Sverige H. G. L. Wickström är

tödd den 6 november 1892. Han har under en lång följd av år innehaft

svensk domarbefattning. Han har härvid under tjänstledighet lång tid anlitats

i internationell domartjänst, huvudsakligen som ledamot av de blandade

domstolarna i Egypten. Den 20 juli 1952 avgick han från lagmansämbete

med anledning av uppdrag som domare vid Förenta Nationernas

domstol i Libyen. Numera innehar han internationellt domaruppdrag i

Tyskland. Tjänstledighet har — på grund av lagmansämbetets art — från

nämnda dag inte ansetts böra ifrågakomma. På grund av avgången är han

inte berättigad att erhålla pension av statsmedel utan endast livränta.

Med hänsyn till betydelsen av den internationella domarverksamhet Wickström

ägnat sig åt framstår det som skäligt att han kommer i åtnjutande

av pension i stället för livränta. Jag förordar, efter samråd med chefen för

justitiedepartementet, att Wickström — under förutsättning att han avstår

från honom tillkommande rätt till livränta — vid avgång från sin nuvarande

domarverksamhet, dock tidigast med utgången av november 1957, erhåller

tjänste- och familjepensionsrätt såsom om han till och med nämnda

månad kvarstått i lagmansämbetet. Kungl. Maj:t synes böra utverka riksdagens

bemyndigande att besluta härom.

V. Pension åt vissa personer

Gårdskarlen D. V. Andersson. Skogsarbetaren J. G. Norrby

Skogsvårdsstyrelsen i Jönköpings län har anhållit, att pension måtte beviljas

gårdskarlen på styrelsens skogsvårdsgård Trollebo, D. V. Andersson.

Andersson är född den 5 juni 1889. Han har hos skogsvårdsstyrelsen dels

varit sysselsatt som skogsarbetare mot ackordsersättning under uppskattningsvis

minst fyra femtedelar av tiden januari 1937—oktober 1947, dels

fr. o. in. november 1947 varit anställd som gårdskarl mot månadslön på

Trollebo. Vid utgången av år 1956 beräknades hans tillgodoräkningsbara

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj.ts proposition nr 159 år 1957

tjänstetid uppgå till ca 16 1/2 år. Avlöningen under femårsperioden 1952—

1956 uppgick till i medeltal 4 573 kronor för år jämte fri bostad med lyse

och uppvärmning. Han skall avgå från anställningen den 31 mars 1957.

Skogsvårdsstyrelsen i Kronobergs lön har ansökt om pension för skogsarbetaren

J. G. Norrby.

Norrby är född den 15 december 1894. Under åren 1916—1949 var han anställd

på Asa säteri och utförde huvudsakligen skogskörningsarbete, uppskattningsvis

under 6 1/2 månader per år under tiden 1916—1929 och under

4 månader per år under tiden 1930—1949. År 1950 övergick lian — i

samband med statens övertagande av säteriet — i domänverkets tjänst och

utförde skogsarbete ca 3 1/2 månader. I slutet av samma år övergick han

till anställning hos skogsvårdsstyrelsen i Kronobergs län, i samband med

att en del av kronoparken Asa uppläts till skogsvårdsstyrelsen. Under vart

och ett av åren 1951—1956 beräknas han ha utfört skogskörning ca tre månader.

Den sammanlagda effektiva tjänstetiden under åren 1916—1956 är

alltså ca 16 år. Avlöningen uppgick under åren 1952—1956 till i medeltal

3 025 kronor för år. Han skall avgå från anställningen den 30 juni 1957.

Skogsstyrelsen tillstyrker, att pension beviljas Andersson och Norrby och

föreslår, att beloppet bestämmes till 1 116 kronor för år jämte rörligt tilllägg,

dvs. samma belopp som enligt de s. k. summariska arbetarpensionsbestämmelserna

kan utgå till statsanställd arbetare med motsvarande tjänstetid.

Statens pensionsanstalt och statskontoret har inte funnit anledning till

erinran mot skogsstyrelsens förslag. Statskontoret erinrar om behandlingen

vid 1951 års riksdag (prop. 185, s. 37, SU 163, rskr 306) av vissa frågor om

pensionering av skogsvårdsstyrelsernas förmän och arbetare. Dessa skulle

pensioneras med tillämpning av de summariska bestämmelserna. Då bemyndigandet

för Kungl. Maj :t att avgöra hithörande frågor närmast torde avse

förmän, ifrågasätter statskontoret, om inte förevarande ansökningar bör

underställas riksdagen.

Departementschefen. Jag förordar, att pension enligt skogsstyrelsens förslag

tillerkännes Andersson och Norrby fr. o. in. dagen efter den, då de

avgår från resp. anställningar.

Forskningsresanden G. V. Bolinder

Föreståndaren för statens etnografiska museum, professorn S. Linné, bär

i skrivelse den 29 november 1956 anhållit, att statspension måtte beredas

forskningsresanden fil. doktorn Gustaf Bolinder, om möjligt fr. o. in. den 1

november 1956.

Bolinder är född den 19 december 1888 och således 68 år gammal. Han

bar, efter avlagda examina, under en ca 40-årig verksamhet som forskningsresande

hemfört ett stort och betydelsefullt material till svenska museer,

främst statens etnografiska museum. Han har redogjort för sina forskningar

genom en synnerligen omfattande föreläsnings- och skriftställarvcrksamlict.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 159 år 1957

Av ett den 20 november 1956 dagtecknat läkarintyg framgår, att Bolinder

lider av svår sjukdom och inte torde kunna återupptaga sitt arbete

i någon större omfattning.

Radiotjänst och Folkbildningsförbundet, som ursprungligen tagit initiativ

till framställningen om pension, framhåller Bolinders mångåriga och värdefulla

insatser i föreläsningsverksamheten.

Vetenskapsakademien har under åberopande av sakkunnigutlåtande tillstyrkt

framställningen.

Statskontoret framhåller, att statsmakterna vid beviljande av s. k. honnörspensioner

regelmässigt iakttagit största restriktivitet. Endast för särskilt

förtjänstfullt bedriven verksamhet utom statens tjänst har i ett fåtal

1 all pension beviljats av statsmedel. Bolinders mångåriga arbete i vetenskapens

och folkbildningens tjänst bestyrkes i förevarande framställning genom

uttalanden från institutioner, där Bolinder varit verksam. Vidare har han

såsom författare funnit en stor läsekrets. Den kulturgärning, Bolinder sålunda

utfört under mer än 40 år, talar enligt ämbetsverkets mening för att

han bör komma i åtnjutande av pension av statsmedel. Statskontoret föreslår,

att denna bestämmes till 4 008 kronor för år, varmed bör följa rörligt

tillägg.

Departementschefen. På grund av värdet för vetenskapen och folkbildningen

av Bolinders verksamhet samt med hänsyn till att han är varaktigt

arbetsoförmögen vill jag förorda, att pension i enlighet med statskontorets

förslag tillerkännes honom. Pensionen synes böra få utgå fr. o. in. december

1956.

Fru Hildur Åkerman

Sveriges utsädesförening har anhållit, alt Kungl. Maj :t måtte anvisa föreningen

ett belopp av 25 665 kronor, som föreningen skulle betala i engångsavgift

till statens pensionsanstalt. Genom inbetalning av beloppet skulle

föreningens avlidne föreståndare professor Åke Åkermans efterlämnade

maka, fru Hildur Åkerman, tillförsäkras oreducerad familjepension. Föreningen

åberopar särskilt, alt Åkermans långa tjänstgöring allmänt torde

erkännas som synnerligen förtjänstfull och gagnerik för vårt lands jordbruk

och folkförsörjning.

Åkerman var född den 26 augusti 1887 och avled den 13 april 1955. Han

var sedan år 1916 ordinarie tjänsteman hos föreningen och fr. o. m. april

1939 föreståndare. I denna befattning kvarstod han vid sin död.

Fru Hildur Åkerman är född år 1890. Äktenskapet ingicks år 1915.

Statens pensionsanstalt framhåller, att Åkerman fr. o. in. år 1922 var delaktig

i pensionsanstalten. I samband med anslutningen erhöll han rätt till

retroaktiv tjänstårsberäkning i sådan omfattning, att han själv till pensionsålderns

inträde kunde intjäna hel ålderspension och hans efterlevande

kunde få hel familjepension. Den i ansökningen angivna engångsavgiften

— som i enlighet med grunderna för avgiftsberäkningen bestämts med

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj.ts proposition nr 159 år 1957

hänsyn till genomsnittliga tjänste- och familjepensionskostnader —- har huvudsakligen

föranletts av befattningens uppflyttning i pensionsklass enligt

SPA-reglementet den 1 juli 1953. På grund av utsädesföreningens starka

ekonomiska beroende av staten lärer föreningen knappast kunna erlägga

engångsavgiften, om inte statsmedel anvisas för ändamålet. Pensionsanstalten

tillstyrker bifall till ansökningen.

Statskontoret vill inte motsätta sig, att fru Åkerman erhåller hel familjepension,

dock endast enligt den pensionsklass, till vilken hennes make vid

pensionsålderns inträde var hänförd, och föreslår därför statsbidrag med

4 895 kronor.

Departementschefen. Fru Åkerman uppbär f. n. en familjepension av 4 209

kronor för år jämte rörligt tillägg. Hel familjepension i den för Åkerman vid

tiden för dödsfallet gällande pensionsklassen skulle uppgå till 4 764 kronor

för år jämte rörligt tillägg. Med hänsyn till föreliggande förhållanden synes

det skäligt, att fru Åkerman tilldelas en fyllnadspension av (4 764 -— 4 209

= ) 555 kronor för år jämte rörligt tillägg. Denna fyllnadspension bör utgå

från anslaget till diverse pensioner och understöd in. m. för samma tid •—

fr. o. in. den 14 april 1955 — och under samma villkor som den enligt SPAreglementet

beviljade familjepensionen.

Hemställan

Under åberopande av vad jag i det föregående anfört hemställer jag, att

Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

A. bemyndiga Kungl. Maj :t att

1) vidtaga ändringar i 1947 års allmänna tjänstepensionsreglemente

den 30 juni 1947 (nr 416) i huvudsaklig

överensstämmelse med det såsom bilaga 1 vid statsrådsprotokollet

i ärendet fogade författningsförslaget,

2) vidtaga ändringar i 1947 års allmänna familjepensionsreglemente

den 30 juni 1947 (nr 417) i huvudsaklig överensstämmelse

med det såsom bilaga 2 vid statsrådsprotokollet

i ärendet fogade författningsförslaget,

3) vidtaga ändringar i SP A-reglementet den 29 december

1949 (nr 726) i huvudsaklig överensstämmelse med det såsom

bilaga 3 vid statsrådsprotokollet i ärendet fogade förfatlningsförslaget,

4) i huvudsaklig överensstämmelse med vad under I förordats

vidtaga ändringar i 1947 års tjänstepensionsreglemente

för de högre kommunala skolorna den 30 juni 1947 (nr 418),

1947 års familjepensionsreglemente för de högre kommunala

skolorna den 30 juni 1947 (nr 419), 1947 års tjänstepensionsreglemente

för folkskolan den 30 juni 1947 (nr 420), 1947

års familjepensionsreglemente för folkskolan den 30 juni

1947 (nr 421), 1947 års tjänstepensionsreglemente för arbe
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 159 år 1957

lare den 30 juni 1947 (nr 422), 1947 års familjepensionsreglemente

för arbetare den 30 juni 1947 (nr 423), tjänstepensionsreglementet

för präster den 20 september 1951 (nr 667)

och familjepensionsreglementet för präster den 20 september

1951 (nr 668), samt

5) i huvudsaklig överensstämmelse med vad under II—IV

förordats utfärda bestämmelser eller eljest besluta om

a) årlig ersättning eller avskedsersättning till vissa vägoch

platsvakter vid statens järnvägar,

b) ersättning i vissa fall åt reservbefäls efterlevande m. fl.,

c) bidrag till vissa engångsavgifter enligt SPA-reglementet

för övningslärare,

d) pensionsunderlag för f. d. byråchefen vid krigsmaterielverket

C. O. Furst,

e) personlig pensionsrätt i anknytning till SPA-reglementet

för professorn i försäkringsrätt vid Stockholms högskola

J. E. Hellner,

f) tjänstålder för f. d. professorn och föreståndaren vid

statens lantbrukskemiska kontrollanstalt H. L. Sebelius, och

g) bibehållen pensionsrätt för f. d. lagmannen i hovrätten

för Västra Sverige H. G. L. Wickström, ävensom

B. medge, att från anslaget till diverse pensioner och understöd

må utgå

1) till gårdskarlen hos skogsvårdsstyrelsen i Jönköpings

län D. V. Andersson, räknat fr. o. m. den 1 april 1957, under

hans återstående livstid en årlig pension av 1 116 kronor,

2) till skogsarbetaren hos skogsvårdsstyrelsen i Kronobergs

län J. G. Norrby, räknat fr. o. m. den 1 juli 1957, under

hans återstående livstid en årlig pension av 1 116 kronor,

3) till forskningsresanden G. W. Bolinder, räknat fr. o. m.

den 1 december 1956, under hans återstående livstid en årlig

pension av 4 008 kronor, och

4) till fru Hildur Åkerman, räknat fr. o. m. den 14 april

1955, under hennes återstående livstid en årlig pension av

555 kronor.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen,

att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

S. Pantzerhielm

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 159 år 1957

17

Bilaga 1

Förslag

till

kungörelse om ändrad lydelse av 22 § 1 mom. och 27 § 1 mom. 1947 ars

allmänna tjänstepensionsreglemente den 30 juni 1947 (nr 416)

Härigenom förordnas, att 22 § 1 mom. och 27 § 1 mom. 1947 års allmänna

tjänstepensionsreglemente den 30 juni 19471 skola erhålla ändrad

lydelse på sätt nedan angives.

22 §.

1 mom. Ordinarie tjänsteman----sistnämnda lagrum.

Innehavare av---uttryckt önskan.

I denna--— 30 år.

Bestämmelserna i---uttryckt önskan.

Jämväl i---för avgången.

Vid tillämpning av bestämmelserna i detta moment likställes med ur statens

tjänst avgången befattningshavare den, som efter avgång från befattning,

vilken avses i denna paragraf, kvarstår i statens tjänst såsom innehavare

av annan med tjänstepensionsrätt icke förenad befattning än kontraktsanställning.

27 §.

1 mom. Om den---dem minskas.

Vad i nästföregående stycke stadgas rörande sammanträffande av tjänstepensioner

skall äga motsvarande tillämpning med avseende å sammanträffande

av tjänstepension och tjänstelivränta eller av flera, tjänstelivräntor

ävensom med avseende å sammanträffande av tjänstepension eller tjänstelivränta

och förmån på grund av pensionsförsäkring, för vilken under anställning

i statlig eller statsunderstödd verksamhet avgifter inbetalts av den

anställde själv eller av hans arbetsgivare.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1957.

i Senaste lydelse, se beträffande 22 § 1 mom. 1949: 255 och beträffande 27 § 1 mom. 1955

332.

2 Bihang till riksdagens protokoll 1957. 1 samt. Nr 159

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 159 år 1957

Bilaga 2

Förslag

till

kungörelse om ändrad lydelse av 16 § 1 mom. 1947 års allmänna

familjepensionsreglemente den 30 juni 1947 (nr 417)

Härigenom förordnas, att 16 § 1 mom. 1947 års allmänna familjepensionsi

eglemente1 skall erhalla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

16 §.

1 mom. Innehade avliden---hörande förmånerna.

Vad i nästföregående stycke stadgas om sammanträffande av familiepensioner

eller familjelivräntor skall äga motsvarande tillämpning med avseende

a sammanträffande av familjepension eller familjelivränta och förman

pa grund av pensionsförsäkring, för vilken under anställning i statlig

e er statsunderstödd verksamhet avgifter inbetalts av den anställde själv

e"*r ®T hans arbetsgivare, eller avlöning i anställning, varmed är förenad

ratt till formån på grund av dylik försäkring.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1957.

Senaste lydelse av 16 § 1 mom., se 1955: 333.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 159 år 1957

19

Bilaga 3

Förslag

till

kungörelse om ändring i SPA-reglementet den 29 december 1949 (nr 726)

Härigenom förordnas, att 21 §, 36 § 1 mom. och 37 § 1 mom. SPA-reglementet

den 29 december 19491 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan

angives.

21 §.

Grundbeloppet av •—- — — pensioneringsperiodens utgång.

Har vid tjänstårsberäkning avdrag gjorts på grund av tjänstledighet för

sjukdom, må, under förutsättning av Kungl. Maj:ts medgivande, grundbeloppet

av sjukpension utan hinder av vad i föregående stycke sägs bestämmas

till högst 75 procent av begynnelse- respektive slutunderlaget.

36 §.

1 mom. Om den--- -— dem minskas.

Vad i nästföregående stycke stadgas rörande sammanträffande av tjänstepensioner

skall äga motsvarande tillämpning med avseende å sammanträffande

av tjänstepension och tjänstelivränta eller av flera tjänstelivräntor

ävensom med avseende å sammanträffande av tjänstepension eller tjänstelivränta

och förmån på grund av pensionsförsäkring, för vilken under anställning

i statlig eller statsunderstödd verksamhet avgifter inbetalts av den

anställde själv eller av hans arbetsgivare.

Vid tillämpning--> -— beredas befattningshavare.

37 §.

1 mom. Innehade avliden -— -— — hörande förmånerna.

Vad i nästföregående stycke stadgas om sammanträffande av familjepensioner

eller familjelivräntor skall äga motsvarande tillämpning med avseende

å sammanträffande av familjepension eller familjelivränta och förmån

på grund av pensionsförsäkring, för vilken under anställning i statlig

eller statsunderstödd verksamhet avgifter inbetalts av den anställde själv

eller av hans arbetsgivare, eller avlöning i anställning, varmed är förenad

rätt till förmån på grund av dylik försäkring.

Vad här---beredas honom.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1957.

Omtryckt 1955:454.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj. ts proposition nr 159 år 1957

Innehållsförteckning

I. Ändringar i pensionsreglementena .................................. 2

II. Vissa ersättningar ................................................ 4

III. Betalning av pensionsavgifter ...................................... 6

IV. Pensionsunderlag m. rn. för vissa personer .......................... 8

V. Pension åt vissa personer .......................................... 12

Hemställan ...................................................... 15

Bilagor .......................................................... 17

570574 Stockholm 1957. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1957:302 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa ändringar i statens allmänna avlöning sreglemente m. m. a1 i texten
  2. SU 1957:119 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till ändringar i 19^7 års allmänna tjänstepensionsreglemente m. m. jämte i ämnet väckta motioner. s. 6 i texten