Sök i Ratio Lex

Angående statstjänstemännens löner under åren 1957 och 1958 m. m

1957-04-26 · 25 sidor, varav 23 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 23 av 25 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1957:173, Angående statstjänstemännens löner under åren 1957 och 1958 m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 173 dr 1937

1

Nr m

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående statstjänstemännens

löner under åren 1957 och 1958 m. m.; given

Stockholms slott den 26 april 1957.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över civilärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

dels antaga härvid fogade förslag till statens löneförordning,

dels ock bifalla de förslag i övrigt, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

Sigurd Lindholm

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen underställes riksdagen för antagande förslag till statens

löneförordning, som enligt av riksdagen tidigare fattat beslut skall ersätta

gällande statens grundlöneförordning.

Vidare redovisas en den 16 april 1957 — under förutsättning av Kungl.

Maj :ts och riksdagens godkännande —- med statstjänstemännens huvudorganisationer

träffad överenskommelse om statstjänstemännens löner under

åren 1957 och 1958 m. m.

Slutligen äskas för innevarande och nästkommande budgetår särskilda

anslag till täckning av beräknat överskridande av anslagsmedlen för löneoch

pensionsförmåner till följd av den av riksdagen tidigare beslutade löneplansrevisionen,

vissa tjänsteförteckningsändringar i anslutning därtill samt

den nu träffade överenskommelsen.

1 Ililiang till riksdagens protokoll 1957. 1 samt. Xr 175

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj. ts proposition nr 173 år 1957

Förslag

till

statens löneförordning

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

De löneplaner med tillhörande lönetabeller, som innehållas i denna förordning,

skola tillämpas i den utsträckning, som angives i avlöningsreglementen

utfärdade av Kungl. Maj:t med stöd av riksdagens beslut.

2 §.

Löneplaner

Löneplan A

Löne-

klass,

nr

Ortsgrupp

Löne-

klass,

nr

Ortsgrupp

2

3

4

5

2

3

4

5

Årslön, kronor

Årslön, kronor

1

5 904

6

252

6

648

7

020

16

13 308

13

908

14

580

15

240

2

6 216

6

576

6

996

7

392

17

14 112

14

724

15

384

16

044

3

6 540

6

924

7

368

7

788

18

14 976

15

576

16

248

16

896

4

6 900

7

296

7

752

8

208

19

15 900

16

488

17

136

17

796

5

7 248

7

680

8

148

8

628

20

16 860

17

448

18

084

18

732

6

7 632

8

088

8

580

9

084

21

17 880

18

456

19

092

19

728

7

8 052

8

520

9

060

9

576

22

18 972

19

536

20

148

20

772

8

8 460

8

964

9

528

10

080

23

20 112

20

676

21

276

21

876

9

8 916

9

444

10

020

10

620

24

21 336

21

876

22

452

23

028

10

9 396

9

948

10

572

11

184

25

22 632

23

136

23

700

24

252

11

9 888

10

476

11

124

11

772

26

24 000

24

480

25

020

25

536

12

10 500

11

088

11

736

12

396

27

25 452

25

908

26

400

26

892

13

11 136

11

724

12

396

13

044

28

27 000

27

420

27

864

28

320

14

11 820

12

420

13

080

13

740

29

28 620

28

992

29

400

29

820

15

12 540

13

140

13

800

14

460

1

Löneplan B

Löne-

klass,

nr

Årslön,

kronor

Löne-

klass,

nr

Årslön,

kronor

1

31 392

6

40 044

2

32 340

7

43 260

3

33 636

8

47 148

4

35 316

9

51 864

5

37 428

10

57 564

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 173 år 1957

Löneplan C

3

Löne-

klass,

Lönegrupp

nr

I

II

III

IV

V

Årslön, kronor

i

17 892

19 728

21 756

23 976

26 448

2

18 780

20 712

22 848

25 176

27 768

3

19 728

21 756

23 976

26 448

29 148

4

20 712

22 848

25 176

27 768

30 612

Löneplan D

Löne-

klass.

Lönegrupp

nr

I

II

III

IV

V

Årslön, kronor

i

11 772

12 972

14 304

15 780

17 388

2

12 360

13 620

15 024

16 560

18 252

3

12 972

14 304

15 780

17 388

19 164

4

13 620

15 024

16 560

18 252

20124

Löneplan E

Löne-

Avdelning

klass,

nr

A

B

Ortsgrupp

2

3

4

5

Årslön, kronor

i

3 300

4 236

4 536

4 836

5 136

2

3 624

4 536

4 836

5 148

5 448

3

3 912

4 836

5 148

5 448

5 748

4

4 248

5 160

5 460

5 748

6 072

5

4 548

5 460

5 772

6 060

6 372

6

4 968

5 892

6 168

6 468

6 780

7

5 364

6 300

6 588

6 900

7 176

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 173 år 1957

3 §.

Grundlönetabeller

Tabell till löneplan A, ortsgrupp 2

Löne-

klass,

nr

Månads-

lön,

kronor

Daglön i

kalendermånad om

A-avdrag

för dag,

kronor

Övertidsersättning

för timme vid

arbete å

28 dagar,

kronor

29 dagar,

kronor

30 dagar,

kronor

31 dagar,

kronor

enkel

övertid,

kronor

kvalificerad

övertid,

kronor

1

492

17.55

16.95

16.40

15.85

2.10

3.70

4.90

2

518

18.50

17.85

17.25

16.70

2.25

3.90

5.20

3

545

19.45

18.80

18.15

17.60

2.50

4.10

5.45

4

575

20.55

19.85

19.15

18.55

2.70

4.30

5.75

5

604

21.55

20.85

20.15

19.50

2.95

4.55

6.05

6

636

22.70

21.95

21.20

20.50

3.20

4.75

6.35

7

671

23.95

23.15

22.35

21.65

3.45

5.05

6.70

8

705

25.20

24.30

23.50

22.75

3.75

5.30

7.05

9

743

26.55

25.60

24.75

23.95

3.95

5.55

7.45

10

783

27.95

27.00

26.10

25.25

4.35

5.85

7.85

11

824

29.45

28.40

27.45

26.60

4.65

6.20

8.25

12

875

31.25

30.15

29.15

28.25

5.10

6.55

8.75

13

928

33.15

32.00

30.95

29.95

5.45

6.95

9.30

14

985

35.20

33.95

32.85

31.75

5.80

7.40

9.85

15

1045

37.30

36.05

34.85

33.70

6.20

7.85

10.45

16

1 109

39.60

38.25

36.95

35.75

6.65

8.30

11.10

17

1 176

42.00

40.55

39.20

37.95

7.10

8.80

11.75

18

1 248

44.55

43.05

41.60

40.25

7.55

9.35

12.50

19

1 325

47.30

45.70

44.15

42.75

8.05

9.95

13.25

20

1 405

50.20

48.45

46.85

45.30

8.55

21

1 490

53.20

51.40

49.65

48.05

9.05

22

1 581

56.45

54.50

52.70

51.00

9.70

23

1 676

59.85

57.80

55.85

54.05

10.40

24

1 778

63.50

61.30

59.25

57.35

11.40

25

1886

67.35

65.05

62.85

60.85

12.70

26

2 000

71.45

68.95

66.65

64.50

14.30

27

2 121

75.75

73.15

70.70

68.40

16.05

28

2 250

80.35

77.60

75.00

72.60

17.80

29

2 385

85.20

82.25

79.50

76.95

19.60

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 173 år 1957

5

Tabell till löneplan A, ortsgrupp 3

Löne-

klass,

nr

Månads-

lön,

kronor

Daglön i kalendermånad om

A-avdrag

för dag,

kronor

Övertidsersättning

för timme vid

arbete å

28 dagar,

kronor

29 dagar,

kronor

30 dagar,

kronor

31 dagar,

kronor

enkel

övertid,

kronor

kvalificerad

övertid,

kronor

1

521

18.60

17.95

17.35

16.80

2.20

3.90

5.20

2

548

19.65

18.90

18.25

17.70

2.50

4.10

5.50

3

577

20.60

19.90

19.25

18.60

2.70

4.35

5.75

4

608

21.70

20.95

20.25

19.60

2.95

4.55

6.10

5

640

22.85

22.05

21.35

20.65

3.20

4.80

6.40

6

674

24.05

23.25

22.45

21.75

3.45

5.05

6.75

7

710

25.35

24.50

23.65

22.90

3.70

5.35

7.10

8

747

26.70

25.75

24.90

24.10

3.95

5.60

7.45

9

787

28.10

27.15

26.25

25.40

4.30

5.90

7.85

10

829

29.60

28.60

27.65

26.75

4.60

6.20

8.30

11

873

31.20

30.10

29.10

28.15

4.95

6.55

8.75

12

924

33.00

31.85

30.80

29.80

5.30

6.95

9.25

13

977

34.90

33.70

32.55

31.50

5.70

7.35

9.75

14

1 035

36.95

35.70

34.50

33.40

6.10

7.75

10.35

15

1 095

39.10

37.75

36.50

35.30

6.50

8.20

10.95

16

1159

41.40

39.95

38.65

37.40

6.90

8.70

11.60

17

1 227

43.80

42.30

40.90

39.60

7.35

9.20

12.25

18

1 298

46.35

44.75

43.25

41.85

7.80

9.75

13.00

19

1 374

49.05

47.40

45.80

44.30

8.30

10.30

13.75

20

1 454

51.95

50.15

48.45

46.90

8.85

21

1 538

54.95

53.05

51.25

49.60

9.35

22

1 628

58.15

56.15

54.25

52.50

10.00

23

1 723

61.55

59.40

57.45

55.60

10.75

24

1 823

65.10

62.85

60.75

58.80

11.80

25

1 928

68.85

66.50

64.25

62.20

13.15

26

2 040

72.85

70.35

68.00

65.80

14.65

27

2 159

77.10

74.45

71.95

69.65

16.30

28

2 285

81.60

78.80

76.15

73.70

18.05

29

2 416

86.30

83.30

80.55

77.95

19.90

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 173 år 1957

Tabell till löneplan .4, ortsgrupp 4

Löne-

klass,

nr

Månads-

lön,

kronor

Daglön j

kalendermånad om

A-avdrag

för dag.

kronor

Övertidsersättning , i

för timme vid

arbete å .

28 dagar,

kronor

29 dagar,

kronor

30 dagar,

kronor

31 dagar,

kronor

enkel

övertid,

kronor

kvalificerad

övertid.

kronor

1

554

19.80

19.10

18.45

17.85

2.35

4.15

5.55

2

583

20.80

20.10

19.45

18.80

2.60

4.35

5.85-

3

614

21.95

21.15

20.45

19.80

2.80

4.60

6.15

4

646

23.05

22.30

21.55

20.85

3.10

4.85

6.45

5

679

24.25

23.40

22.65

21.90

3.35

5.10

6.80''

6

715

25.55

24.65

23.85

23.05

3.60

5.35

7.15

7

755

26.95

26.05

25.15

24.35

3.95

5.65

7.55

8

794

28.35

27.40

26.45

25.60

4.25

5.95

7.95

9

835

29.80

28.80

27.85

26.95

4.55

6.25

8.35

10

881

31.45

30.40

29.35

28.40

4.90

6.60

8.80

11

927

33.10

31.95

30.90

29.90

5.25

6.95

9.25

12

978

34.95

33.70

32.60

31.55

5.60

7.35

9.80'' :

13

1 033

36.90

35.60

34.45

33.30

5.90

7.75

10.35

14

1 090

38.95

37.60

36.35

35.15

6.30

8.20

10.90

15

1 150

41.05

39.65

38.35

37.10

6.70

8.65

11.50

16

1 215

43.40

41.90

40.50

39.20

7.15

9.10

12.15

17

1 282

45.80

44.20

42.75

41.35

7.65

9.60

12.80

18

1 354

48.35

46.70

45.15

43.70

8.10

10.15

13.55

19

1 428

51.00

49.25

47.60

46.05

8.65

10.70

14.30

20

1 507

53.80

51.95

50.25

48.60

9.15

21

1 591

56.80

54.85

53.05

51.30

9.70

22

1 679

59.95

57.90

55.95

54.15

10.30

23

1 773

63.30

61.15

59.10

57.20

11.05

24

1 871

66.80

64.50

62.35

60.35

12.10

25

1 975

70.55

68.10

65.85

63.70

13.50

26

2 085

74.45

71.90

69.50

67.25

14.95

27

2 200

78.55

75.85

73.35

70.95

16.65

28

2 322

82.95

80.05

77.40

74.90

18.35

29

2 450

87.50

84.50

81.65

79.05

20.10

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 173 år 1957

Tabell till löneplan .4, ortsgrupp 5

7

Löne-

klass,

nr

Månadsr

lön,

kronor

Daglön i kalendermånad om

A-avdrag

för dag,

kronor

Övertidsersättning

för timme vid

arbete å

28 dagar,

kronor

29 dagar,

kronor

30 dagar,

kronor

31 dagar,

kronor

enkel

övertid,

kronor

kvalificerad

övertid,

kronor

1

585

20.90

20.15

19.50

18.85

2.45

4.40

5.85

2

616

22.00

21.25

20.55

19.85

2.75

4.60

6.15

3

649

23.20

22.40

21.65

20.95

3.00

4.85

b.50

4

684

24.45

23.60

22.80

22.05

3.25

5.15

b.85

5

719

25.70

24.80

23.95

23.20

3.50

5.40

7.20

6

757

27.05

26.10

25.25

24.40

3.80

5.70

7.55

7

798

28.50

27.50

26.60

25.75

4.20

6.00

8.00

8

840

30.00

28.95

28.00

27.10

4.55

6.30

8.40

9

885

31.60

30.50

29.50

28.55

4.90

6.65

8.85

10

932

33.30

32.15

31.05

30.05

5.25

7.00

9.30

11

981

35.05

33.85

32.70

31.65

5.60

7.35

9.80

12

1 033

36.90

35.60

34.45

33.30

5.95

7.75

10.35

13

1 087

38.80

37.50

36.25

35.05

6.25

8.15

10.85

14

1 145

40.90

39.50

38.15

36.95

6.65

8.60

11.45

15

1 205

43.05

41.55

40.15

38.85

7.05

9.05

12.05

16

1 270

45.35

43.80

42.35

40.95

7.45

9.55

12.70

17

1 337

47.75

46.10

44.55

43.15

7.90

10.05

13.35

18

1 408

50.30

48.55

46.95

45.40

8.40

10.55

14.10

19

1 483

52.95

51.15

49.45

47.85

8.85

11.10

14.85

20

1 561

55.75

53.85

52.05

50.35

9.40

21

1 644

58.70

56.70

54.80

53.05

9.90

22

1 731

61.80

59.70

57.70

55.85

10.50

23

1823

65.10

62.85

60.75

58.80

11.20

24

1 919

68.55

66.15

63.95

61.90

12.30

25

2 021

72.20

69.70

67.35

65.20

13.75

26

2 128

76.00

73.40

70.95

68.65

15.30

27

2 241

80.05

77.30

74.70

72.30

16.95

28

2 360

84.30

81.40

78.65

76.15

18.65

29

2 485

88.75

85.70

82.85

80.15

20.45

Tabell till löneplan B

Löne-

klass,

nr

Månads-

lön,

kronor

Daglön i kalendermånad

om

A-avdrag

för dag,

kronor

28 dagar,

kronor

29 dagar,

kronor

30 dagar,

kronor

31 dagar,

kronor

1

2 616

93.45

90.20

87.20

84.40

22.65

2

2 695

96.25

92.95

89.85

86.95

23.50

3

2 803

100.10

96.65

93.45

90.40

24.60

4

2 943

105.10

101.50

98.10

94.95

25.90

5

3 119

111.40

107.55

103.95

100.60

27.55

6

3 337

119.20

115.05

111.25

107.65

29.65

7

3 605

128.75

124.30

120.15

116.30

32.10

8

3 929

140.30

135.50

130.95

126.75

35.05

9

4 322

154.35

149.05

144.05

139.40

38.65

10

4 797

171.30

165.40

159.90

154.75

43.05

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungi. Maj:ts proposition nr 173 år 1957

Tabell till löneplan C, lönegrupp 1

Löne-

klass,

nr

Månads-

lön,

kronor

Daglön i kalendermånad

om

A-avdrag

för dag,

kronor

28 dagar,

kronor

29 dagar,

kronor

30 dagar,

kronor

31 dagar,

kronor

1

1 491

53.25

51.40

49.70

48.10

10.20

2

1 565

55.90

53.95

52.15

50.50

10.90

3

1644

58.70

56.70

54.80

53.05

11.90

4

1 726

61.65

59.50

57.55

55.70

13.05

Tabell till löneplan C, lönegrupp II

Löne-

klass,

nr

Månads-

lön,

kronor

Daglön i kalendermånad

om

A-avdrag

för dag,

kronor

28 dagar,

kronor

29 dagar,

kronor

30 dagar,

kronor

31 dagar,

kronor

1

1 644

58.70

56.70

54.80

53.05

10.20

2

1 726

61.65

59.50

57.55

55.70

10.90

3

1813

64.75

62.50

60.45

58.50

11.90

4

1 904

68.00

65.65

63.45

61.40

13.05

Tabell till löneplan C, lönegrupp III

Löne-

klass,

nr

Månads-

lön,

kronor

Daglön i kalendermånad

om

A-avdrag

för dag,

kronor

28 dagar,

kronor

29 dagar,

kronor

30 dagar,

kronor

31 dagar,

kronor

1

1 813

64.75

62.50

60.45

58.50

10.20

2

1 904

68.00

65.65

63.45

61.40

10.90

3

1 998

71.35

68.90

66.60

64.45

11.90

4

2 098

74.95

72.35

69.95

67.70

13.05

Tabell till löneplan C, lönegrupp IV

Löne-

klass,

nr

Månads-

lön,

kronor

Daglön i kalendermånad

om

A-avdrag

för dag,

kronor

28 dagar,

kronor

29 dagar,

kronor

30 dagar,

kronor

31 dagar,

kronor

1

1 998

71.35

68.90

66.60

64.45

10.20

2

2 098

74.95

72.35

69.95

67.70

10.90

3

2 204

78.70

76.00

73.45

71.10

11.90

4

2 314

82.65

79.80

77.15

74.65

13.05

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 173 år W57

Tabell till löneplan C. lönegrupp V

9

Löne-

klass,

nr

Månads-

lön,

kronor

Daglön i kalendermånad

om

A-avdrag

för dag,

kronor

28 dagar,

kronor

29 dagar,

kronor

30 dagar,

kronor

31 dagar,

kronor

1

2 204

78.70

76.00

73.45

71.10

10.20

2

2 314

82.65

79.80

77.15

74.65

10.90

3

2 429

86.75

83.75

80.95

78.35

11.90

4

2 551

91.10

87.95

85.05

82.30

13.05

Tabell till löneplan D. lönegrupp 1

Löne-

klass,

nr

Månads-

lön,

kronor

Daglön i kalendermånad

om

A-avdrag

för dag,

kronor

28 dagar,

kronor

29 dagar,

kronor

30 dagar,

kronor

31 dagar,

kronor

1

981

35.05

33.85

32.70

31.65

5.70

2

1 030

36.80

35.50

34.35

33.25

5.90

3

1 081

38.60

37.30

36.05

34.85

6.20

4

1 135

40.55

39.15

37.85

36.60

6.60

Tabell till löneplan D, lönegrupp 11

Löne-

klass,

nr

Månads-

lön,

kronor

Daglön i kalendermånad

om

A-avdrag

för dag,

kronor

28 dagar,

kronor

29 dagar,

kronor

30 dagar,

kronor

31 dagar,

kronor

1

1 081

38.60

37.30

36.05

34.85

5.70

2

1 135

40.65

39.15

37.85

36.60

5.90

3

1 192

42.55

41.10

39.75

38.45

6.20

4

1 252

44.70

43.15

41.75

40.40

6.60

Tabell till löneplan I). lönegrupp 111

Löne-

klass,

nr

Månads-

lön,

kronor

Daglön i kalendermånad

om

A-avdrag

för dag,

kronor

, 28 dagar,

kronor

29 dagar,

kronor

30 dagar,

kronor

31 dagar,

kronor

1

1 192

42.65

41.10

39.76

38.45

5.70

2

1 252

44.70

43.15

41.75

40.40

5.90

3

1 315

46.96

45.35

43.85

42.40

6.20

4

1 380

49.30

47.60

46.00

44.50

6.60

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj. ts proposition nr 173 år 1957

Tabell till löneplan D, lönegrupp IV

Löne-

klass,

nr

Månads-

lön,

kronor

Daglön i kalendermånad

om

A-avdrag

för dag,

kronor

28 dagar,

kronor

29 dagar,

kronor

30 dagar,

kronor

31 dagar,

kronor

1

1 315

46.95

45.35

43.85

42.40

5.70

2

1 380

49.30

47.60

46.00

44.50

5.90

3

1 449

51.75

49.95

48.30

46.75

6.20

4

1 521

54.30

52.45

50.70

49.05

6.60

Tabell till löneplan D, lönegrupp V''

Löne-

klass,

nr

Månads-

lön,

kronor

Daglön i kalendermånad

om

A-avdrag

för dag,

kronor

28 dagar,

kronor

29 dagar,

kronor

30 dagar,

kronor

31 dagar,

kronor

1

1 449

51.75

49.95

48.30

46.75

5.70

2

1 521

54.30

52.45

50.70

49.05

5.90

3

1 597

57.05

55.05

53.25

51.50

6.20

4

1 677

59.90

57.85

55.90

54.10

6.60

Tabell till löneplan E, avdelning A

Löne-

klass,

nr

Månads-

lön,

kronor

Daglön i kalendermånad

om

A-avdrag

för dag,

kronor

28 dagar,

kronor

29 dagar,

kronor

30 dagar,

kronor

31 dagar,

.kronor

1

275

9.80

9.50

9.15

8.85

1.65

2

302

10.80

10.40

10.05

9.75

1.80

3

326

11.65

11.25

10.85

10.50

1.95

4

354

12.65

12.20

11.80

11.40

2.20

5

379

13.55

13.05

12.65

12.25

2.40

6

414

14.80

14.30

13.80

13.35

2.75

7

447

15.95

15.40

14.90

14.40

3.00

Tabell till löneplan E, avdelning B, ort sgrupp 2

Löne-

klass,

nr

Månads-

lön,

kronor

Daglön i kalendermånad

om

A-avdrag

för dag,

kronor

28 dagar,

kronor

29 dagar,

kronor

30 dagar,

kronor

31 dagar,

kronor

1

353

12.60

12.15

11.75

11.40

1.85

2

378

13.50

13.05

12.60

12.20

2.05

3

403

14.40

13.90

13.45

13.00

2.15

4

430

15.35

14.85

14.35

13.85

2.45

5

455

16.25

15.70

15.15

14.70

2.60

6

491

17.55

16.95

16.35

15.85

2.90

7

525

18.75

18.10

17.50

16.95

3.25

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 173 år 1957

Tabell till löneplan E, avdelning B, ortsgrupp 3

11

Löne-

klass,

nr

Månads-

lön,

kronor

Daglön i kalendermånad

om

A-avdrag

för dag,

kronor

28 dagar,

kronor

29 dagar,

kronor

30 dagar,

kronor

31 dagar,

kronor

1

378

13.50

13.05.

12.60

12.20

1.95

2

403

14.40

13.90

13.45

13.00

2.10

3

429

15.30

14.80

14.30

13.85

2.25

4

455

16.25

15.70

15.15

14.70

2.55

5

481

17.20

16.60

16.05

15.50

2.70

6

514

18.35

17.70

17.15

16.60

3.05

7

549

19.60

18.95

18.30

17.70

3.30

Tabell till löneplan E, avdelning B, ortsgrupp 4

Löne-

klass,

nr

Månads-

lön,

kronor

Daglön i kalendermånad

om

A-avdrag

för dag,

kronor

28 dagar,

kronor

29 dagar,

kronor

30 dagar,

kronor

.31 dagar,

kronor

1

403

14.40

13.90

13.45

13.00

2.00

2

429

15.30

14.80

14.30

13.85

2.20

3

454

16.20

15.65

15.15

14.65

2.45

4

479

17.10

16.50

15.95

15.45

2.65

5

505

18.05

17.40

16.85

16.30

2.80

6

539

19.25

18.60

17.95

17.40

3.15

7

575

20.55

19.85

19.15

18.55

3.50

Tabell till löneplan E, avdelning B, ortsgrupp 5

Löne-

klass,

nr

Månads-

lön,

kronor

Daglön i kalendermånad

om

A-avdrag

för dag,

kronor

28 dagar,

kronor

29 dagar,

kronor

30 dagar,

kronor

31 dagar,

kronor

1

428

15.30

14.75

14.25

13.80

2.10

2

454

16.20

15.65

15.15

14.65

2.25

3

479

17.10

16.50

15.95

15.45

2.55

4

506

18.05

17.45

16.85

16.30

2.75

5

531

18.95

18.30

17.70

17.15

3.00

6

565

20.20

19.50

18.85

18.25

3.25

7

598

21.35

20.60

19.95

19.30

3.55

4 §•

Tabeller och anvisningar

Vid denna förordning må fogas tabeller och anvisningar, som Kungl. Maj :t

finner lämpligt utfärda till hjälp vid tillämpningen av bestämmelserna i

vederbörande avlöningsreglementen.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1957.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 173 dr 1957

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 26 april

1957.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Andersson, Hedlund, Persson, Lindell,

Lindström, Lange, Lindholm, Näsgård, Kling, Eliasson.

Chefen för civildepartementet, statsrådet Lindholm, anmäler efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om statstjänstemännens

löner under åren 1957 och 1958 m. m. samt anför därvid följande.

Vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma frågor i årets statsverksproposition

(bil. 2, p. 4) redovisade jag resultatet av de förhandlingar

med statstjänstemännens huvudorganisationer rörande en löneplansrevision

in. m., som ägt rum under hösten 1956. Jag framhöll därvid, att vid förhandlingarna

förutsatts, att löneplansrevisionen och kostnaderna härför

skulle hållas skilda från 1957 års avtalsrörelse. Avgränsningen hade tekniskt

sett skett genom angivande av de lönebelopp, vartill statstjänstemännens

löner skulle anses ha uppgått vid årsskiftet 1956/57, s. k. baslöner 57. Dessa

baslöner redovisades för riksdagen i nyssnämnda bilaga till statsverkspropositionen

(s. 53—56). Kommande förhandlingar om statstjänstemännens

löner för år 1957 avsågs alltså skola föras från den utgångspunktep, att

statstjänstemännens löner vid årsskiftet uppgick till angivna baslönebelopp.

överenskommelsen om löneplansrevisionen m. m. innebär vidare bl. a. att

statens grundlöneförordning den 3 december 1954 (nr 692) fr. o. in. den 1

juli 1957 skall ersättas med en ny förordning, statens löneförordning, Med

hänsyn till den korta tid, som stått till förfogande sedan förhandlingarna

avslutades, hade överenskommelsen vid tidpunkten för anmälan av statsverkspropositionen

ej kunnat omsättas i författningsförslag. Jag förutsatte

därför, att förslag till statens löneförordning senare skulle få underställas

riksdagen.

De i statsverkspropositionen framlagda grunderna för en löneplansrevisipn

in. in. har sedermera godkänts av riksdagen (SU 14, rskr 14).

Förhandlingar om de statsanställdas löner har nu förts med statstjänstemännens

huvudorganisationer, Statstjänarkartellen, Statstjänstemännens

riksförbund, Sveriges akademikers centralorganisation och Tjänstemännens

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 113 år 1957 13

centralorganisation. Därvid har — under förutsättning av Kungl. Maj:tsoch

riksdagens godkännande — den 16 april 1957 träffats överenskommelse

med nämnda huvudorganisationer. Innan jag redovisar denna överenskommelse,

torde jag emellertid få anmäla förslaget till statens löneförordning.

Statens löneförordning

Inom civildepartementet har upprättats förslag till lydelse av statens löneförordning,

vilket förslag torde få underställas riksdagen för antagande.

Beträffande innehållet i förslaget till förordning torde jag få framhålla

följande.

1 och 4 §§ författningsförslaget överensstämmer helt med motsvarande

författningsrum i statens grundlöneförordning. Enligt 1 § skall sålunda de

löneplaner med tillhörande lönetabeller, som innehålles i förordningen, tilllämpas

i den utsträckning, som anges i avlöningsreglementen utfärdade av

Kungl. Maj :t med stöd av riksdagens beslut. Enligt 4 § skall vidare vid förordningen

få fogas tabeller och anvisningar, som Kungl. Maj :t finner lämpligt

utfärda till hjälp vid tillämpningen av bestämmelserna i vederbörande

avlöningsreglementen.

2 § innehåller i likhet med motsvarande författningsrum i statens grundlöneförordning

löneplanerna (årsgrundlönetabeller). Löneplanerna upptager

i anslutning till riksdagens förenämnda beslut årsbelopp motsvarande i princip

100/110 av baslöner 57.

I 3 § har intagits grundlönetabeller, avseende månadslön, daglön, A-avdrag

och övertidsersättning. Beloppen för A-avdrag och övertidsersättning

har härvid avvägts i anslutning till de av riksdagen godkända grunderna för

löneplansrevisionen.

Författningsförslaget innehåller — i likhet med statens grundlöneförordning

— ej några regler om särskilda tillägg till grundlönerna. De aktuella

lönerna (totallönerna) förutsättes, på sätt under senare år varit fallet, skola

fastställas genom beslut av Kungl. Maj:t och riksdagen, efter det statstjänstemännens

huvudorganisationer beretts tillfälle till överläggningar i ämnet.

Grundlönetabellerna får härigenom betydelse huvudsakligen endast såsom

en garanti beträffande den lägsta lönenivå, som kan ifrågakomma för statstjänstemännen.

Statens löneförordning skall träda i kraft den 1 juli 1957 och bör, såvitt

gäller dessförinnan anställda, äga tillämpning å tjänstemän, som åtnjutit avlöning

enligt statens grundlöneförordning. Från löneförordningens tillämpning

bör emellertid vara undantagen dels löneplansanställd tjänsteman, som

-- i den ordning Kungl. Maj:t särskilt föreskriver — anmält önskan :»tt

kvarstå å äldre bestämmelser, dels ock tjänsteman, som är uppförd å indragnings-

eller övergångsstat utan tjänstgöringsskyldighet. Tjänsteman,

som i enlighet med det föregående undantages från löneförordningens till
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj. ts proposition nr 173 år 1957

lämpning, bör bliva underkastad förordningen, därest han den 1 juli 1957

eller därefter erhåller befordran eller, vad angår tjänsteman, tillsatt medelst

förordnande eller kontrakt, erhåller förnyad anställning.

Enligt förut nämnda överenskommelse den 16 april 1957 förutsättes, att

lör tjänsteman, som förklarat sig ej vilja övergå å löneförordningen, skall

gälla 1956 års löne- och pensionsnivå och i övrigt tillämpas de avlöningsoeh

pensionsbestämmelser, som gällde vid utgången av år 1956. Undantag

härifrån bör kunna ske allenast för det fall, att Kungl. Maj:t och riksdagen

därom beslutar.

Endast tjänsteman, som övergår å löneförordningen, skall komma i åtnjutande

av det s. k. sehablontillägg till 1956 års löner, som enligt den av

riksdagen beslutade löneplansrevisionen skall utgå för första halvåret 1957.

Enligt det förut anförda skulle tjänsteman, som kvarstår å äldre avlöningsbestämmelser

och sålunda ej åtnjuter lön enligt statens grundlöneförordning,

icke äga möjlighet att övergå å den nya löneförordningen. Det torde

emellertid få ankomma på Kungl. Maj:t att efter prövning i varje särskilt

iall besluta, huruvida dylik övergång bör medgivas. Samma bör gälla, därest

tjänsteman, som förklarat sig ej vilja övergå å löneförordningen, framdeles

skulle önska bliva underkastad densamma.

Löneöverenskommelsen

Den förut nämnda överenskommelsen av den 16 april 1957 om statstjänstemännens

löner har följande innehåll.

1. Totallönerna skall under år 1957 utgöra baslöner 57 med 2 procents förhöjning.

För 1958 höjes totallönerna för 1957 med 3 procent. Härvid har förutsatts

att arbetstiden under år 1958 sänkes med i genomsnitt 1 timme per vecka för

sådana tjänstemän, som f. n. har en ordinarie verklig arbetstid om i genomsnitt

per vecka 48 timmar eller mera. Därest en dylik arbetstidsförkortning

ej genomföres, skall för 1958 totallönerna för 1957 i stället höjas med 3,5

procent.

Om på den enskilda sektorn av arbetsmarknaden på grundval av den i

överenskommelsen den 21 februari 1957 mellan SAF och LO intagna garantiregeln

förhandlingar rörande utgående förtjänster påkallas före" december

månads utgång, skall — med beaktande även av löneutvecklingen på den enskilda

sektorn — nya förhandlingar om statstjänstemännens löner för år

1958 äga rum. I annat fall skall i god tid före utgången av år 1958 förhandlingar

upptagas om statstjänstemännens löneförhållanden vid årsskiftet

1058/59 i avsikt att åstadkomma s. k. nollställning i förhållande till de löneiörskjutningar,

som då kan ha skett på den enskilda sektorn av arbetsmarknaden

efter årsskiftet 1956/57.

2. Till statens löneförordning knutna tillägg, ersättningar och avdrag omräknas

i anslutning till totallönebeloppen enligt 1.

3. Lönetillägg, tilläggsarvoden och övriga ersättningar, som utgår vid sidan

av lön, höjes fr. o. in. den 1 juli 1957 enligt vad som särskilt överenskommes.

Såsom allmän riktpunkt skall härvid gälla, att arvoden, som ej uppräknats

efter den 1 juli 1952, höjes med 20—25 procent.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 173 år 1957 15

4. Arvoden till arvodesanställd personal höjes i ungefär samma grad som

under 1. angivits.

5. Det rörliga tillägget på pensionernas grundbelopp höjes fr. o. in. den

1 januari 1957 till 75 procent och fr. o. in. den 1 januari 1958 till 80 procent.

6. För tjänsteman, som ej övergår å statens löneförordning, skall gälla

1956 års löne- och pensionsnivå och i övrigt tillämpas de avlönings- och pensionsbestämmelser,

som gällde vid utgången av år 1956.

7. Om vad sålunda överenskommelse träffats skall fredsplikt gälla under

avtalstiden.

Departementschefen. Vid de förut nämnda förhandlingarna hösten 1956

om en löneplansrevision in. in. uppnåddes enighet om att genom den då träffade

överenskommelsen statstjänstemännen erhållit full ersättning för den

eftersläpning, som de kunnat vidkännas i förhållande till marknadslöneutvecklingen

under åren 1955 och 1956 och om att någon eftersläpning för

statstjänstemännen såsom grupp betraktad i förhållande till marknadslöneutvecklingen

icke förelåg vid utgången av år 1956. Med utgångspunkt häri

och med beaktande av de löneavtal, som uppgjorts på den enskilda sektorn avarbetsmarknaden,

har vid de nu slutförda förhandlingarna träffats en överenskommelse

för två år, som innebär att totallönerna under år 1957

skall utgöra baslöner 57 med 2 procents förhöjning och att för år 1958 totallönerna

för år 1957 skall höjas med 3 procent. Vid avvägningen av lönenivån

för år 1958 har härvid — mot bakgrunden av det för årets riksdag

framlagda förslaget om ändring i lagen den 16 maj 1930 om arbetstidens

begränsning (prop. nr 80) — förutsatts att en sänkning av den nuvarande lagstiftningens

maximum för den ordinarie arbetstidens längd kommer att slå

igenom på det statliga området på så sätt, att arbetstiden under år 1958

sänkes med i genomsnitt en timme per vecka för sådana tjänstemän, som

f. n. har en ordinarie verklig arbetstid om i genomsnitt per vecka 48 timmar

eller mera. Om åter en sådan arbetstidsförkortning ej genomföres, skall för

är 1958 totallönerna för år 1957 i stället höjas med 3,5 procent. I anslutning

härtill har det vid förhandlingarna förutsatts, att de med genomförandet av

en allmän arbetstidsförkortning under åren 1958—1960 sammanhängande

spörsmålen snarast skall upptagas till övervägande genom civildepartementets

försorg och att härvid tillfälle till förhandlingar skall beredas personalorganisationerna.

Tillämpningen för år 1958 av ett enhetligt procenttal för lönehöjningen i

törening med genomförande av en arbetstidsförkortning som nyss sagts kan

sägas innebära, att de tjänstemän, som redan har en kortare arbetstid än

48 timmar per vecka, får bidraga till kostnaderna för arbetstidsförkortningen.

Personalorganisationerna har, med hänsyn till tvåårsöverenskommelsens

innehåll i övrigt, godtagit en sådan ordning för år 1958. Det har

emellertid förutsatts, att såsom direktiv vid de förut nämnda övervägandena

av de med en arbetstidsförkortning sammanhängande spörsmålen skall gälla,

att kostnaderna för en ev. ytterligare arbetstidsförkortning för åren 1959

och 1960 i princip skall bäras av de grupper, som kommer i åtnjutande av

densamma.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Muj.ts proposition nr 173 dr 1957

I avtalet har på denna punkt vidare intagits två garantiklausuler. Av dessa

ansluter en nära till den garantiregel, som intagits i överenskommelsen den

21 februari 1957 mellan Svenska arbetsgivareföreningen och Landsorganisationen

i Sverige. Denna regel innebär i huvudsak, att förhandlingar om utgående

förtjänster får påkallas före utgången av december 1957 om konsumentprisindex

med 1949 som basår och med e\. i överenskommelsen närmare

angivna korrigeringar för november 1957 uppnår eller överstiger talet

150. Om ej med stöd av denna klausul nya förhandlingar om 1958 års löner

kommer till stånd, har statstjänstemannens huvudorganisationer tillförsäkrats

rätt till förhandlingar i god tid före utgången av år 1958 om en s. k.

nollställning i förhållande till de löneförskjutningar, som under avtalstiden

kan ha skett på den enskilda sektorn av arbetsmarknaden. Intagandet i avtalet

av dessa garantiklausuler bär av organisationerna tillmätts väsentlig

vikt vid godtagandet av en tvåårig överenskommelse.

Enligt överenskommelsen skall i anslutning till totallönebeloppen för åren

1957 och 1958 omräkning ske av till statens löneförordning knutna tillägg,

ersättningar och avdrag. Härmed avses en teknisk anpassning till månadslönebeloppen

av daglöne- och A-avdragsbelopp, beloppen för övertids- och

vikariatsersättning samt beloppen för det provisoriska extra tillägget till

vissa tjänstemän inom kallortsområdet.

Liksom fallet var under åren 1955 och 1956 bör arvoden till icke löneplansplacerad

personal höjas i ungefär samma grad som totallönerna enligt

löneförordningen. I anslutning härtill får erinras, att i samband med

förhandlingarna hösten 1956 överenskommelse träffats angående justering:) r

av här avsedda arvoden med hänsyn till löneplansrevisionen.

I samband med förhandlingarna i februari förra året om statstjänstemännens

löner under år 1956 överenskoms med personalorganisationerna, att eu

översyn skulle göras av arvoden, som utgår vid sidan av lön.

De arvoden det här gäller utgöres i första hand av i 5 kap. Saar med tillläggsbestämmelser

— motsvarande avsnitt av övriga av Kungl. Maj :t och

riksdagen fastställda avlöniingsreglementen med tilläggsbestämmelser -—

reglerade lönetillägg och tilläggsarvoden, såsom enslighetstillägg, fyrskeppstillägg,

flygtillägg, avlöningsförstärkningar, befattningsarvoden, ställföreträdararvoden

samt arvoden vid vässa andra befattningar eller för särskilda

uppdrag eller särskild tjänstgöring. Ifrågavarande arvoden har i regel varit

oförändrade sedan år 1952, då en allmän uppräkning senast genomfördes.

Med hänsyn till löneutvecklingen under de efterföljande åren har en ny allmän

uppräkning av arvodena befunnits starkt motiverad.

Den utlovade översynen, som omfattat ett mycket stort antal av riksdagen

eller av Kungl. Maj :t fastställda arvoden av skiftande karaktär, har genomförts

inom civildepartementet under början av innevarande år. Jag får anmäla,

att vid denna översyn prövats vissa från verk och myndigheter eller

personalorganisationer i särskilda framställningar framförda yrkanden om

uppräkning av arvoden och särskilda ersättningar. I samband med de nu

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj. ts proposition nr 173 år 1957

slutförda förhandlingarna om statstjänstemännens löner för åren 1957 och

1958 har överläggningar om en arvodesreglering förts med personalorganisationerna.

Särskild överenskommelse har träffats i denna del. Vid överläggningarna

har såsom allmän riktlinje gällt, att arvoden, soin ej uppräknats

efter den 1 juli 1952, skall höjas med 20—25 procent. Höjningarna skall enligt

huvudöverenskommelsen genomföras fr. o. in. den 1 juli 1957.

överenskommelsen om arvodesregleringen innebär, att den nyss angivna

riktlinjen i allt väsentligt följts. Avvikelser från de 20—25 procenten har

dock skett. Sålunda har lägre procenttal tillämpats eller arvodet bibehållits

oförändrat bl. a. då arvodet fastställts senare än den 1 juli 1952 eller då arvodet

avsetts skola motsvara skillnaden mellan vissa löneklasser och denna

skillnad enligt de nya löneplanerna inte lämnar utrymme för en höjning med

20—25 procent eller ock då lönerelationerna olika tjänster och befattningar

emellan ej medgivit angiven höjning. Högre procenttal har åter tillämpats

i vissa fall då arvodet stått oförändrat längre än sedan år 1952 eller då i

övrigt särskilda skäl kunnat åberopas för en sådan höjning. I det övervägande

antalet fall innebär överenskommelsen rena uppräkningar utan ändring

av gällande normer. I ett mindre antal fall har det emellertid visat sig

angeläget, att i detta sammanhang vissa jämkningar av arvodesgrunderna

vidtages. I anslutning härtill får framhållas följande.

Med stöd av bestämmelserna i 35 § 1 mom. Saar utgår vid statens järnvägar

enligt av Kungl. Maj :t meddelade bestämmelser särskilt lönetillägg,

s. k. loktjänstpenningar, till tjänsteman, som tjänstgör som lörare på ånglok,

elektrolok, motorlok eller enbemannad rälsbuss eller såsom eldare på ånglok.

Är sådan tjänsteman tillfälligtvis hindrad att fullgöra tjänstgöring, som

medför rätt till loktjänstpenningar, äger han såsom kompensation för de

mistade loktjänstpenningarna uppbära särskild gottgörelse med visst av

Kungl. Maj :t fastställt belopp för dag. Enligt av järnvägsstyrelsen utfärdade

tillämpningsföreskrifter utgår icke dylik gottgörelse till lokförare, som uppehåller

tjänst som lokmästare. Enligt en under 31 § B Saar för statens attärsdrivande

verk meddelad bestämmelse förhöjes i sådant fall vikariatsersättningen

med 2 kronor för dag.

1 anslutning till den nu träffade överenskommelsen erfordras vissa ändringar

i Saar. I 35 § 1 mom. torde sålunda få inskrivas rätt till loktjänstpenningar

för lokomotorförare. Med hänsyn till att överenskommelsen innebär,

att ersättning för mistade loktjänstpenningar i princip skall utgå med

det belopp, som tjänstemannen avstår på grund av vikariat eller tjänstuppdrag,

föreligger ej längre behov av förenämnda i 31 § B intagna bestämmelse

om förhöjd vikariatsersättning.

I 23 § tilläggsbestämmelserna till Saar (TB Saar) under punkten 7 a) av

ilo särskilda bestämmelserna för försvaret föreskrives f. n., att det sjötilliägg,

som enligt allmänna grunder tillkommer beställningshavare, vilken

fullgör sjötjänstgöring å statens isbrytarfartyg, under tid för beordrad isbrytningsexpedition

och isbrytarberedskap skall ersättas av isbnjtnrtillugg

2 Iiihang till riksdagens protokoll 19.Yl. 1 samt. Nr 173

opaginerad Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj. ts proposition nr 173 år 1957

resp. beredskapstillägg med belopp, som närmare framgår av en i bestämmelserna

intagen tabell. Isbrytartillägget utgör nu i princip 140 procent av

det sjötillägg, som utgår under sjötjänstgöring å annat fartyg än undervattensbåt.

Överenskommelsen innebär i fråga om isbrytartillägget, att detta

uppräknas till belopp, som överensstämmer med det sjötillägg, som utgår

under sjötjänstgöring å undervattensbåt, eller med i allmänhet drygt 40

procent. Beredskapstillägget skall däremot vara oförändrat.

Under de särskilda bestämmelserna för statens vattenfallsverk i samma

paragraf föreskrives vidare, att befälhavare och maskinist å bogserbåt under

vissa förutsättningar äger uppbära lönetillägg med 2 kronor för dygn. Detta

tillägg har utgått med oförändrat belopp sedan år 1940. Överenskommelsen

innebär en uppräkning till 4 kronor för dygn.

Föreskrifter angående flygtillägg m. m. återfinnes i de särskilda bestämmelserna

för försvaret i 35 § 3 mom. Saar. Justeringar i flygtilläggsbeloppen

skedde senast den 1 juli 1952.

I en av överbefälhavaren med skrivelse den 14 december 1956 överlämnad

framställning har chefen för flygvapnet hemställt om en betydande uppräkning

av flygtilläggen ävensom om ändringar i grunderna för åtnjutande av

desamma och därtill anknytande förmåner. Såsom skäl härför har bl. a.

åberopats rekryteringssvårigheter samt stark avgång av flygande personal.

överenskommelsen innefattar på denna punkt en teknisk uppräkning av

beloppen med i princip mellan 30 och 50 procent utan ändring i grunderna.

Vid förhandlingarna har förutsatts att en översyn av flygtilläggsgrunderna

och de provisoriskt uppräknade flygtilläggen skall ske inom sådan tid, att

förslag till nya grunder och belopp kan föreläggas 1958 års riksdag.

I avvaktan på undersökning av frågan om en arbetstidsreglering för båtpersonal

vid lotsplatserna och personal på lotsverkets tjänstefartyg erhöll

dessa personalgrupper fr. o. in. den 1 juli 1952 såsom kompensation för beredskap,

obekväm arbetstid och tjänstgöringens oregelbundenhet särskilda

lönetillägg, varjämte en viss fritidsreglering genomfördes (prop. 1952: 134,

SU 154, rskr 301). Fr. o. m. den 1 januari 1957 har med stöd av beslut vid

1956 års riksdag (1956 års statsverksprop., bil. 12, p. 50, SU 10, rskr 10) en

arbetstidsreglering genomförts för här berörd personal. Denna arbetstidsreglering

medför icke någon rätt till övertidsersättning eller ersättning för

tjänstgöring på obekväm arbetstid. De tidigare medgivna lönetilläggen har

därför ansetts alltjämt böra utgå.

Till båtpersonalen utgår särskilda s. k. båtmanstillägg. Med avseende å

tilläggens storlek är lotsplatserna indelade i fyra grupper. Tilläggen utgör

f. n. för månad räknat i grupp I 40 kronor, i grupp II 60 kronor, i grupp III

80 kronor och i grupp IV 100 kronor.

Reservlots är, oaktat han pa vissa lotsplatser i betvdande omfattning

fullgör samma arbetsuppgifter som båtpersonalen, f. n. icke berättigad uppbära

båtmanstillägg. Han omfattas dock av den arbetstidsreglering, som enligt

vad förut nämnts genomförts för båtpersonalen.

Överenskommelsen innebär beträffande båtpersonalen vid lotsplatserna,

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 173 år 1957

19

att antalet grupper minskas till tre genom slopande av den lägsta gruppen

samt att en uppräkning av båtmanstilläggen äger rum. Enligt överenskommelsen

skall tilläggen sålunda utgöra i grupp I 80 kronor, i grupp II 125

kronor och i grupp III 170 kronor. Vidare tillerkännes reservlots rätt att vid

tjänstgöring såsom motorskötare eller båtman uppbära båtmanstillägg, i

grupp I med 80 kronor, i grupp II med 100 kronor och i grupp III med 120

kronor.

Beträffande avlöningsförstärkning till rektor och lärare, som fullgör arbete

med lärarutbildning vid folk- resp. småskoleseminarium, föreligger

f. n. en skillnad så till vida, att vid folkskoleseminarium utgår ersättning,

motsvarande timarvode för två veckotimmar, medan vid småskoleseminarium

ersättningen motsvarar timarvode för allenast en veckotimme (TB

Saar, Bil. D, I: A). Vid förhandlingarna har överenskommits att avlöningsförstärkningen

jämväl vid sistnämnda seminarier — vid bifall till prop.

1957:123 vid folkskoleseminarier, som uteslutande utbildar småskollärare

—- skall utgå med timarvode för två veckotimmar.

Vid allmänt läroverk eller folkskoleseminarium, där praktisk lärarkurs

för blivande ämneslärare vid högre skolor är anordnad, utgår enligt skolöverstyrelsens

bestämmande till rektor och lärare, som handleder lärarkandidater,

särskild ersättning, handledararvode, efter 900 kronor för enterminskandidat

och 540 kronor för termin för tvåterminskandidat per läroanstalt

räknat (TB Saar, Bil. D, I: D). Ifrågavarande belopp föreslås nu

uppräknade med 25 procent. I samband härmed har en höjning i ungefär

motsvarande mån ansetts böra ske av vissa andra handledarersättningar

(motsvarande) — t. ex. den handledarersättning, som utgår vid praktisk

lärarutbildning utanför lärarhögskolan — vilka tillkommit under senare

år och som avvägts med utgångspunkt i förstnämnda ersättningar.

I anslutning till ett av rikets allmänna kartverk i anslagsäskandena för

nästkommande budgetår framlagt förslag (1957 års statsverksprop., bil. 11,

s. 530) har med vederbörande personalorganisationer överenskommits, att

nu utgående arvoden till statsgeodet eller statstopograf, som tjänstgör såsom

avdelningsledare vid fältarbeten (TB Saar, Bil. D, I: D), skall slopas.

Till tjänsteman vid statens sinnessjukhus, som tillhör sjukvårdspersonalen,

utgår särskilt arvode för tjänstgöring å fast avdelning, dock ej till uppsyningsman

eller förste uppsyningsman. Arvodet utgår f. n. med 264 kronor

för år (TB Saar, Bil. D, I:D). Bestämmelsen tillämpas numera endast vid

två sjukhus, nämligen Säters och S:ta Gertruds sjukhus. Vid de fasta avdelningarna

på dessa sjukhus tjänstgör, förutom sjukvårdspersonal, som

äger uppbära ersättningen, en förste uppsyningsman i nuvarande 19 lönegraden.

överenskommelse har träffats om höjning av ifrågavarande ersättning

till 360 kronor för år, varjämte ersättningen i fortsättningen avses skola

utan nu gällande inskränkning utgå till sjukvårdspersonal med tjänstgöring

å fast avdelning.

Enligt bilaga D, avd. II B och III I), TB Saar utgår i vissa angivna fall

särskild ersättning vid fullgörande av s. k. beredskapstjänst. Dylik bered
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 173 år 1957

skapsersättning utgår jämväl enligt 14 § tilläggsbestämmelserna till polislönereglementet.

Frågan om införande av nya ersättningar eller om höjning

av gällande belopp har hittills underställts riksdagen. Ersättningarna är i

allmänhet fastställda att utgå med visst högsta belopp per vecka, f. n. med

högst 38, 51, 54, 66 eller 81 kronor.

överenskommelsen innebär, att högstbeloppen för vecka skall utgöra 45,

60, 85 och 100 kronor, därvid nuvarande belopp av 51 och 54 kronor skall

uppräknas till 60 kronor. Överenskommelsen har träffats med utgångspunkt

i att frågor rörande beredskapstjänst och kompensation därför skall upptagas

till övervägande vid de förut berörda undersökningarna rörande arbetstidsförkortningen.

I anslutning till överenskommelsen på denna punkt torde —- vid bifall till

i prop. 1957: 158 framlagda förslag om införande av beredskapsersättning

till viss personal vid örlogsvarven i Karlskrona och Göteborg och vid matematikmaskinnämnden

— högstbeloppen för angivna ersättningar få uppräknas

från 66 till 85 kronor per vecka.

Enligt 31 § prästlönereglementet utgår f. n. språktillägg till präst inom

Härnösands eller Luleå stift, som håller gudstjänst eller utför annan förrättning

jämväl på finska eller lapska språket eller på båda dessa språk.

Tillägget utgår med 400'', 600 eller 800 kronor för år enligt de närmare bestämmelser,

som fastställes av Kungl. Maj :t. överenskommelsen innebär

den ändringen, att nuvarande differentiering på tre grupper ersättes med

en indelning i två grupper med beloppen 720 resp. 960 kronor för år.

Bestämmelser om sådana arvoden, som avsetts skola omfattas av den nu

genomförda översynen, finnes intagna -—- förutom i de förut åberopade avlöningsförfattningarna

— i stadgor, regleringsbrev, särskilda Kungl. Maj :ts

beslut o. s. v. Det har på grund härav visat sig mycket svårt att erhålla en

samlad överblick över hela området. Garantier har därför ej kunnat lämnas

att översynen omfattat samtliga de arvoden, som i detta sammanhang borde

uppräknas. Med hänsyn härtill har det vid överläggningarna förutsatts, att

det förhållandet, att ett visst arvode inte medtagits i överenskommelsen, ej

skall utgöra hinder för en uppräkning av arvodet, därest förutsättningar

härför i övrigt föreligger.

Det bör i detta sammanhang slutligen framhållas, att gränsen mellan här

avsedda arvoden vid sidan av lön och egentliga bisysslearvoden stundom är

flytande. Beträffande sistnämnda arvoden ankommer det på Kungl. Maj:t

att genomföra en av löneutvecklingen under de senare åren betingad arvodesreglering

fr. o. in. den 1 juli 1957 (1957 års statsverksprop., bil. 2, p. 5,

SU 14, rskr 14).

Vad angår pensionerna gäller f. n., att sådant rörligt tillägg på

pensioner in. m., som enligt av Kungl. Maj: t utfärdade föreskrifter må utgå

enligt grunder, fastställda av Kungl. Maj:t med stöd av riksdagens beslut,

skall utgå efter 71 procent av tilläggsunderlaget. Är det fråga om tjänstepension,

vars grundbelopp för tiden intill den månad, varunder vederböran
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 173 år 1957

21

de uppnår 67 års ålder, är högre än dess för tiden därefter gällande grundbelopp,

skall det rörliga tillägget enligt den vid 1956 års riksdag beslutade

provisoriska lösningen av frågan om samordning av tjänstepension och folkpension

(prop. 1956: 81, SU 68, rskr 159) för tiden fr. o. m. den månad, då

67 års ålder uppnås, minskas med ett belopp motsvarande 55 procent av

skillnaden mellan grundbeloppen. Enligt 1956 års överenskommelse om en

löneplansrevision m. m. skall, med hänsyn till bl. a. pågående särskild pensionsutredning,

löneplansrevisionen i och för sig ej föranleda någon ändring

i gällande pensionsbestämmelser eller i storleken av på pensionerna

utgående rörligt tillägg, överenskommelsen upptog därför i huvudsak endast

vissa regler beträffande de pensionsklasser, som skall motsvara de nya

lönegraderna.

Utan att därmed ställning tagits till frågan, i vad mån det rörliga tillägget

på pensionernas grundbelopp för framtiden skall följa löneökningarna

till de i tjänst varande, har under de nu slutförda förhandlingarna överenskommits,

att ifrågavarande rörliga tillägg skall fr. o. m. den 1 januari 1957

höjas till 75 procent och fr. o. m. den 1 januari 1958 till 80 procent. Härigenom

kommer pensionerna att ökas i ungefär samma utsträckning som

baslöner 57.

Det kristillägg, som alltjämt utgår å lönerna till vissa befattningshavare,

som överförts till indragningsstat eller enligt egen önskan kvarstår

på gammal lönestat, ävensom å vissa pensioner bestämmes enligt beslut vid

1955 års riksdag — med hänsyn till att fråga är om endast ett fåtal personer

— av Kungl. Maj :t från fall till fall med utgångspunkt i det procenttal,

som beslutats för det rörliga tillägget på pensionernas grundbelopp. För

åren 1957 och 1958 bör därför kristillägget bestämmas med utgångspunkt i

nyss angivna procenttal 75 resp. 80. Löneökningen för befattningshavare,

som åtnjuter kristillägg, bör beräknas så, att den icke överstiger den löneökning,

som tillkommer närmast motsvarande tjänstemän på reglerad lönestat.

I detta sammanhang torde få upptagas frågan om reglering av avlöningsförmånerna

för den nuvarande landshövdingen i Södermanlands län, vilken

kvarstår på 1925 års lönestat för landshövdingarna. Till följd av löneutvecklingen

under senare tid har denne landshövdings löneförmåner i förhållande

till övriga landshövdingars kommit att minska. Härtill kommer

fr. o. m. år 1957 genomförandet av löneplansrevisionen att ytterligare bidraga.

Jag vill erinra, att nämnde landshövding i anslutning till den år 1951

genomförda chefslöneregleringen genom beslut av 1952 års riksdag tillerkändes

eu löneförbättring med 500 kronor för månad. I anslutning till 1957

års löneplansrevision föreslår jag, att han — därest riksdagen ej har något

att erinra häremot — kommer i åtnjutande av ett ytterligare lönetillägg,

335 kronor för månad.

I överenskommelsen har slutligen upptagits, att beträffande vad som överenskommits

fredsplikt skall gälla under avtalstiden. Enligt särskild

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj. ts proposition nr 173 år 1957

protokollsanteckning skall vid tillämpningen härav så anses, som om överenskommelsen

omfattar statstjänstemännens löne- och anställningsförhållanden

med undantag av tjänsteförteckningsfrågor av s. k. B-karaktär.

Av denna fredsförpliktelse bör följa, att de särskilda tillägg, som enligt

överenskommelsen skall läggas till grundlönerna enligt statens löneförordning,

ej bör utgå till medlemmar i en organisation, som genom stridsåtgärd

bryter mot den angivna fredsplikten. Det torde få ankomma på Kungl.

Maj:t att besluta om de undantag från tillämpningen av de särskilda tillläggen,

som till följd härav kan komma i fråga. Även i andra fall torde

emellertid Kungl. Maj:t liksom under föregående år böra äga befogenhet

att besluta, att ifrågavarande lönetillägg inte skall utgå. Härutinnan torde

få hänvisas till vad som anförts i prop. 1955: 191 (s. 6).

Den träffade överenskommelsen bör enligt min mening godtagas och

underställas riksdagens prövning. Frågan om lönernas storlek samt om

grunderna för rörligt tillägg på pensionerna och för kristillägg efter utgången

av den tid överenskommelsen gäller torde sedermera få underställas

riksdagen. Därest beslut i ämnet ej skulle ha meddelats före årsskiftet

1958/59, synes provisoriskt få tillämpas samma grunder som under år 1958.

Kostnadsökningen för statsverket vid ett genomförande av den nu träffade

överenskommelsen kan för åren 1957 och 1958 uppskattas till i runda tal

88 resp. 212 miljoner kronor. Av dessa belopp belöper omkring 73 resp.

176 miljoner kronor på löner och arvoden och ungefär 15 resp. 36 miljoner

kronor på pensioner. Av de totala kostnaderna hänför sig ca 30 resp. 75

miljoner kronor till de affärsdrivande verken samt 58 resp. 137 miljoner

kronor till statsförvaltningen i övrigt och statsunderstödd verksamhet. Då

de på affärsverken belöpande kostnaderna bör bestridas i den ordning, i

vilken dessa verks övriga utgifter bestrides — vilket uppenbarligen kan

innebära ett inkomstbortfall för statsverket — kommer riksstatens utgiftssida

att belastas med allenast sistnämnda belopp av 58 resp. 137 miljoner

kronor. I allmänhet bör denna del av kostnadsökningarna i vanlig ordning

redovisas under resp. avlönings- och pensionsanslag, vilka följaktligen kommer

att överskridas under innevarande och nästkommande budgetår.

I anslutning härtill får erinras att det i den förut nämnda decemberöverenskommelsen

förutsatts, att för första halvåret 1957 skall utgå schablonmässigt

beräknade tillägg till 1956 års löner. Dessa tillägg skulle i princip

utgöras av skillnaden mellan baslöner 57 och 1956 års löner. Skulle resultatet

av förhandlingarna om statstjänstemännens löner för år 1957 komma

att innebära ytterligare lönehöjning, borde denna i vad avsåg första halvåret

1957 inarbetas i schablontilläggen. Med utgångspunkt häri bör den

retroaktiva regleringen av löneförmånerna för år 1957 till följd av löneplansrevisionen

och den nu träffade överenskommelsen ske enligt förenklade

regler. För månaderna januari—juni i år bör sålunda lönehöjningen uträknas

med hjälp av särskilda tabeller, vilka uppgjorts med beaktande endast

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 173 år 1957

22

av löneplanslönen för månad, C-avdrag och B-avdrag vid längre tids ledighet.

Erfarenheterna från de föregående åren visar, att en avsevärd minskning

av det administrativa merarbete, som den retroaktiva regleringen eljest

skulle medföra, härigenom kan vinnas. I den mån under berörda anslag

upptagits särskild post till rörligt tillägg torde från denna anslagspost

böra bestridas kostnaderna för nu avsedda schablontillägg.

De ökade kostnaderna till följd av löneplansrevisionen — inbegripet s. k.

tjänstetidsbefordran — och den nu träffade överenskommelsen torde i

många fall belasta anslag eller anslagsposter, som är maximerade. Beträffande

dessa anslag och anslagsposter synes Kungl. Maj:t därför böra erhålla

bemyndigande att medge erforderligt överskridande. I de fall, då kostnaderna

faller på reservationsanslag, torde det emellertid vara lämpligare

att särskilda medel ställes till förfogande för kostnadernas bestridande.

På grund härav och då kostnaderna för löne- och pensionsökningarna torde

böra komma till uttryck i budgeten bör — i överensstämmelse med vad

riksdagen beslutat vid tidigare tillfällen — under tolfte huvudtiteln för nästa

budgetår upptagas ett särskilt anslag för ändamålet. Detta anslag, som

lämpligen torde böra benämnas Täckning av beräknat överskridande av anslagsmedlen

för vissa löne- och pensionsförmåner, bör — med beaktande

jämväl av de i prop. 1957:120 sammanfattningsvis redovisade kostnadsökningarna

för löneplansrevisionen och tjänsteförteckningsändringarna i

anslutning därtill — uppföras med 245 miljoner kronor. För innevarande

budgetår bör ett motsvarande anslag å 90 miljoner kronor anvisas på tillläggsstat.

I allmänhet bör de avlönings- och pensionsutbetalande myndigheterna

icke äga förfoga över nyss angivna täckningsanslag. Kungl. Maj :t torde

dock liksom under tidigare budgetår böra erhålla bemyndigande att från

dessa anslag anvisa medel i de fall, då överskridande ej lämpligen bör ske.

Sålunda torde efter Kungl. Maj:ts prövning i varje särskilt fall medel från

förevarande anslag böra få tagas i anspråk för bestridande av de kostnadsökningar

för sakanslagsavlönad personal, som föranledes av löneplansrevisionen,

tjänsteförteckningsändringarna och den nu träffade överenskommelsen.

Samma bör hl. a. gälla beträffande kommittéanslagen vid en ev.

höjning, i anslutning till uppräkningen av bisysslearvodena, av ersättningarna

enligt kommittékungörelsen.

Vad angår den arvodesanställda personalen bör det få ankomma på

Kungl. Maj:t att medge höjning icke blott av sådana arvoden, som bcstämts

av Kungl. Maj:t, utan även av arvoden, som fastställts av riksdagen. Under

åren 1951 och 1952 bereddes en väsentlig del av den dåvarande arvodespersonalen

anställning som extra tjänstemän. I de fall, då sådan anställningsform

ej ansågs böra ifrågakomma, eftersträvades att närmare ansluta

arvodena till de kontanta avlöningsförmånerna i viss löneldass. Detta bör

liksom de senaste åren vara fallet även i år.

Riksdagens bemyndigande för Kungl. Maj:t torde höra inhämtas att dels

genomföra eu reglering av ersättningar vid sidan av lön enligt vad som

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 173 år 1957

förut anförts, dels vidtaga av denna arvodesreglering betingade ändringar

i av Kungl. Maj :t med stöd av riksdagens beslut utfärdade avlöningsförfattningar.

Hemställan

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen att

1) antaga förenämnda förslag till statens löneförordning;

2) besluta att till de i statens grundlöneförordning resp.

statens löneförordning angivna grundlönerna skall, med de

undantag varom Kungl. Maj :t kan finna gott förordna, under

åren 1957 och 1958 läggas särskilda tillägg enligt de

grunder, som anges i förutnämnda överenskommelse;

3) besluta att sådant rörligt tillägg på pensioner in. m.,

som enligt av Kungl. Maj :t utfärdade föreskrifter må utgå

efter grunder, fastställda av Kungl. Maj:t med stöd av riksdagens

beslut, skall under åren 1957 och 1958 — med

beaktande av vad i det föregående anförts beträffande en

fortsatt provisorisk samordning av tjänstepension och folkpension

— utgå efter 75 resp. 80 procent av tilläggsunderlaget;
4)

besluta att kristillägg under åren 1957 och 1958 skall

utgå enligt grunder, som angivits i det föregående;

5) bemyndiga Kungl. Maj :t att i huvudsaklig överensstämmelse

med av mig förut angivna grunder besluta om

höjning av dels arvoden vid sidan av lön, dels arvoden till

arvodesanställda befattningshavare i statlig eller statsunderstödd

verksamhet;

6) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i med

stöd av riksdagens beslut utfärdade avlöningsförfattningar,

som kan föranledas av vad under 5 föreslagits;

7) bemyndiga Kungl. Maj :t att för budgetåren 1956/57

och 1957/58 medge de överskridanden av maximerade anslag

och anslagsposter, som kan föranledas av vad under 2—5

föreslagits;

8) till Täckning av beräknat överskridande av anslagsmedlen

för vissa löne- och pensionsförmåner å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1956/57 under tolfte huvudtiteln

anvisa ett förslagsanslag av 90 000 000 kronor;

samt

9) till Täckning av beräknat överskridande av anslagsmedlen

för vissa löne- och pensionsförmåner å riksstaten

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 173 år 1957

25

för budgetåret 1957/58 under tolfte huvudtiteln anvisa ett

förslagsanslag av 245 000'' 000 kronor.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen,

att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Lars Tännérus

3 Biliang till riksdagens protokoll 1957. 1 samt. Nr 173

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1957:321 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts framställning angående anslag för budgetåret 1957/58 till statlig och enskild upplysningsverksamhet m. m. v a1 i texten
  2. SU 1957:131 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående statstjänstemannens löner under åren 1957 och 1958 m. in. jämte i ämnet väckt motion. s. 1 i texten