Sök i Ratio Lex

Angående vissa lönefrågor med anledning av ändrad organisation av den lokala och regionala skolledningen m. m

1957-10-17 · 26 sidor, varav 26 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 26 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1957:183, Angående vissa lönefrågor med anledning av ändrad organisation av den lokala och regionala skolledningen m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 183 år 1957

1

Nr 183

Kungl. Maj ds proposition till riksdagen angående vissa lönefrågor

med anledning av ändrad organisation av

den lokala och regionala skolledningen m. m.; given

Stockholms slott den 17 oktober 1957.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

BERTIL

Ivar Persson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen framlägges i anslutning till förda överläggningar med

lärarpersonalens organisationer förslag till grunder för bestämmande av dels

undervisningsskyldigheten för lärare i läroämnen vid de allmänna läroverken

m. fl. läroanstalter dels ock antalet ordinarie lärartjänster i läroämnen

vid det allmänna skolväsendet. På grundval av överenskommelser, som

träffats efter förhandlingar med av frågan berörda personalorganisationer,

framlägges vidare förslag om lönesättningen av bland annat de skolledartjiinster,

vilka enligt den av 1956 års riksdag beslutade skolstyrelsereformen

skall finnas eller kunna inrättas från och med den 1 juli 1958. Se bland

annat bilaga, s. 24.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1957. 1 samt. Nr 183

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 183 år 1957

XJtdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför

Ilans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Hallund

i statsrådet å Stockholms slott den 17 oktober

1957.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Hedlund, Persson, Lindell, Lindström,

Lindholm, Eliasson, Kling, Skoglund, Hansson, Edenman.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler

chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Persson, vissa lönefrågor

med anledning av äjidrad, organisation av den lokala och regionala skolledningen

m. m. samt anför därvid följande.

I. Inledning

Under år 1957 har mellan representanter för å ena sidan ecklesiastikoch

civildepartementen samt å andra sidan Statstjänstemännens riksförbund,

Sveriges akademikers centralorganisation och Tjänstemännens centralorganisation

överläggningar och förhandlingar förekommit i vissa betydelsefulla

frågor av skolorganisatorisk och löneteknisk art.

Vid överläggningarna har behandlats dels frågan om undervisning sskyldigheten

för lärare i läroämnen vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter,

dels frågan om regler för bestämmande av antalet ordinarie lärartjänster

i läroämnen inom det allmänna skolväsendet.

Efter förhandlingar har vidare — under förutsättning av Kungl. Maj:ts

och riksdagens godkännande — överenskommelse träffats angående vissa

lönefrågor med anledning av ändrad organisatio?i av den lokala och regionala

skolledningen m. in.

För att de nya skolledartjänsterna, vars inrättande är ett väsentligt inslag

i den av 1956 års riksdag beslutade utformningen av skolväsendets

lokala och regionala ledning, skall kunna tillsättas i god tid före reformens

ikraftträdande, den 1 juli 1958, är det nödvändigt att frågan om skolledarnas

löneställning prövas av innevarande års riksdag. Ehuru de båda andra

ovan berörda spörsmålen — om undervisningsskyldigheten och om regler

för bestämmande av antalet lärartjänster — icke äger något direkt samband

med nyssnämnda reform, synes även de lämpligen böra upptagas till

prövning i förevarande sammanhang.

Jag anhåller nu att närmare få redogöra för dessa ärenden.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 183 år 1957

3

II. Undervisningsskyldigheten för lärare i läroämnen

1. Gällande bestämmelser m. m.

Beträffande omfattningen av den schemabundna tjänstgöringen — undervisningsskyldigheten

— för lärare i läroämnen gäller i huvudsak följande.

Vid de allmänna läroverken, de högre kommunala skolorna, de statsunderstödda

privatläroverken, de i folkskolan inbyggda realskollinjerna samt

enhetsskolans högstadium skiljes i avseende på undervisningsskyldigheten

mellan två stadier. Till det högre stadiet räknas gymnasiets samtliga ringar,

realskolans avslutningsklass, flickskolans båda högsta klasser samt klass 9

vid de inbyggda linjerna och enhetsskolans högstadium. Det lägre stadiet

omfattar övriga klasser i realskolan och flickskolan samt vid de inbyggda

linjerna och enhetsskolans högstadium. För lärare i läroämnen med full

tjänstgöring utgör undervisningsskyldigheten på det högre stadiet 20—24

veckotimmar och på det lägre stadiet 24—30 veckotimmar.

Vid tjänstgöring på båda stadierna gäller särskilda regler, innebärande

i huvudsak att för en lärare med övervägande tjänstgöring på det lägre

stadiet såväl maximum som minimum skall sänkas med en veckotimme

för varje fullt fyrtal veckotimmar, varunder läraren undervisar på det högre

stadiet, och att för en lärare med övervägande tjänstgöring på det högre

stadiet maximi- och minimitalen skall ökas med en timme för varje fullt

femtal veckotimmar, varunder han undervisar på det lägre stadiet.

Avgörande för tilldelningen av lärarkrafter till ifrågavarande skolor är

emellertid den genomsnittliga undervisningsskyldighet, som av statsmakterna

fastställts att gälla för vartdera stadiet. Enligt en vid 1952 års riksdag

godkänd överenskommelse (prop. 1952: 241, bil. A: 91) skall dessa medeltal

utgöra för det högre stadiet 21,5 veckotimmar och för det lägre stadiet

26,5 veckotimmar. Vid 1 ärarkursläroverken och de med lärarhögskolan

samverkande läroverken tillämpas dock medeltalen 21 respektive 26 veckotimmar.

Vid de hittillsvarande egentliga folkskoleseminarierna (jfr prop. 1952:

107, bil. 28) följes på seminariestadiet de för läroverkens högre stadium

gällande medeltalen, alltså 21,5 respektive vid seminarium med praktisk

lärarkurs 21 veckotimmar. Vid de förutvarande småskoleseminarierna utgör

undervisningsskyldigheten på seminariestadiet 22—26 veckotimmar, varvid

ett medeltal av 23,5 veckotimmar tjänar som riktpunkt. För lärare i

läroämnen vid seminariernas övningsskolor tillämpas liksom för övningsskollärare

en undervisningsskyldighet av 22—26 veckotimmar.

Vid de tekniska läroverken tillämpas för lärare i läroämnen samma undervisningsskyldighet

som vid de allmänna läroverkens gymnasier.

Frågan om ändring av gällande bestämmelser rörande undervisningsskyldighetens

omfattning aktualiserades av realskoleutredningen i samband

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kungl. Maj.ts proposition nr 183 år 1957

med utredningens förslag om införande av treårig realskola (SOU 1955: 53,

s. 251—255).

Vid fastställandet av den enskilde lärarens schema för året har rektor

att ta hänsyn till de åligganden, som omfattas av lärarens tjänstgöringsskyldighet

utöver den schemabundna undervisningen. Rektor kan därvid,

exemplifierade utredningen, sänka antalet schematimmar ned mot minimum

för en lärare, som är betungad med många skrivlag, men då medeltalet

veckotimmar per lärartjänst skall ligga fast, måste han samtidigt

höja antalet schematimmar för någon annan lärare upp mot maximum. Då

de särskilda åliggandena i regel kräver mer arbete, ju högre upp läraren

undervisar, kommer rektors prövning normalt att utfalla så, att en lärare

med tjänstgöring endast i klasserna l5 och 25 får ett större antal schematimmar

än en lärare med undervisning endast i klasserna 3n och 45. Indras

nu, framhöll utredningen, de lägre, mindre arbetskrävande klasserna, utan

att det fastställda medeltalet rubbas, komme detta att innebära, att mer

arbete än hittills måste uttagas av lärarna i de kvarvarande klasserna.

Vid sina fortsatta överväganden i frågan utgick utredningen från ett antagande,

att en medeltjänstgöring på 26,5 veckotimmar på det lägre stadiet

av realskolan (4“—lu, 34—l4) motsvarades av ett medeltal av 25,5 veckotimmar

i klasserna 33—24 och 45—34 samt ett medeltal av 28 veckotimmar

i klasserna 1° och 2"—l4. Med detta antagande, som utredningen förmodade

någorlunda täcka verkligheten ute i skolorna, skulle undervisningen i

klasserna 3''1—24 och 4''1—34 redan nu i praktiken kräva fler lärare och

undervisningen i de lägre klasserna färre lärare än som kan utläsas ur gällande

bestämmelser. Ingenting skulle, fortsatte utredningen, i praktiken

ändras, om nuvarande medeltal 26,5 ersattes med 28 för de lägsta klasserna

och 25,5 för övriga klasser inom det lägre av de båda stadierna för undervisningsskyldighetens

bestämmande. Om vid införandet av treårig realskola

den genomsnittliga undervisningsskyldigheten i klasserna l:i och 23 bestämdes

till 25,5 veckotimmar, skulle detta enligt utredningen således icke innebära

en ökning av lärarbehovet i jämförelse med det nuvarande utan endast

att staten avstode från den ökning i lärarnas arbetsbörda på stadiet,

som automatiskt skulle inträda, om nuvarande medeltal bibehölles även

efter avvecklingen av de mindre arbetskrävande lägsta klasserna. I anslutning

till en ändring av medeltalet till 25,5 för klasserna l3 och 23 borde

enligt utredningens uppfattning minimi- och maximitalen ändras till 22,5

respektive 28,5 veckotimmar. Huruvida en minskning av undervisningsskyldigheten

borde ske jämväl i klass 33 kunde enligt utredningens mening

vara mera tveksamt. Efter olika överväganden fann utredningen, att, om

vid övergången till ett treårigt realskolesystem ytterligare sänkning av undervisningsskyldigheten

befunnes påkallad, det vore bättre att medeltalet

i klasserna l3 och 23 sattes till 25 veckotimmar än att medeltalet för klass

33 sänktes under det nuvarande.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 183 år 1957

I propositionen 1956:123 angående skolväsendets ordnande på realskolestadiet

under övergångstiden före enhetsskolans genomförande m. m. erinrades

i detta avseende om att Läroverkslärarnas riksförbund vid remissbehandlingen

hävdat, att bibehållande av nuvarande undervisningsskyldighet

vid införande av treårig realskola skulle innebära en kännbar ökning

av den faktiska arbetsbördan för lärarna, vilken uppfattning också bestyrkts

av de beräkningar realskoleutredningen redovisat härom. I propositionen

framhölls vidare, att, då nu gällande bestämmelser om läroverkslärarnas

undervisningsskyldighet ingår i den år 1952 träffade löneuppgörelsen,

ändring torde kunna komma till stånd först efter förhandlingar med

vederbörande personalorganisation (s. 143).

Statsutskottet (SU 1956: 154, s. 92) påpekade likaledes att förevarande

spörsmål vore en förhandlingsfråga. Utskottet uttalade vidare, att utskottet

intet hade att invända mot att provisoriska bestämmelser i ämnet utfärdades

för läsåret 1956/57.

2. Departementschefen

Såsom framgått av den lämnade redogörelsen tillämpas för bestämmandet

av undervisningsskyldigheten för lärare i läroämnen i det allmänna skolväsendet

en uppdelning på två stadier. På det högre stadiet omfattar undervisningsskyldigheten

20—24 veckotimmar, på det lägre stadiet 24—30

veckotimmar. Inom dessa intervaller utmätes den faktiska undervisningsskyldigheten

för de olika lärarna med hänsynstagande till tjänstgöringens

beskaffenhet och omfattningen av de med lärartjänstgöringen förenade

uppgifter, som ej utföres på lektionstid — i huvudsak lektionsförberedelser,

rättningsarbete, institutionsarbete och skolsociala uppgifter — samt med

beaktande av de för tilldelningen av lärarkraft avgörande medeltalen för

undervisningsskyldigheten. 21.5 veckotimmar på det högre stadiet och 26,5

veckotimmar på det lägre. Det praktiska utfallet härav blir regelmässigt

en spridning kring medeltalen på sätt realskoleutredningen påpekat, nämligen

så att en lärare med undervisning huvudsakligen i lägre klasser får ett

större antal schemabundna timmar än en lärare med undervisning huvudsakligen

i de högre klasserna.

En indragning av de lägsta klasserna utan jämkning av de ifrågavarande

medeltalen kommer därför att medföra en faktisk ökning av undervisningsskyldigheten

för lärarna i de kvarvarande klasserna, eftersom med de

lägsta klassernas indragning också försvinner möjligheten att uttaga undervisningsskyldighet

ovanför medeltalet i syfte att i de högre klasserna kunna

siitla undervisningsskyldigheten nedanför medeltalet.

Med hänsyn till dessa omständigheter och mot bakgrunden av den vid

1956 års riksdag beslutade omorganisationen av undervisningen på realskolestadiet

har efter departementala överväganden överläggningar förts

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 183 år 1937

med personalorganisationerna beträffande undervisningsskvldighetens omfattning.

Det resultat, som därvid nåtts och som jag i det följande redovisar,

innebär en teknisk omräkning och omfördelning, påkallad av nyssnämnda

riksdagsbeslut. Det har emellertid av praktiska skäl icke varit

möjligt att begränsa omläggningen av undervisningsskyldigheten till det

treåriga realskolestadiet, utan befunnits nödvändigt att låta den omspänna

samtliga stadier vid de skolformer, som här är i fråga, nämligen de allmänna

läroverken, de högre kommunala skolorna, de statsunderstödda privatläroverken,

de i folkskolan inbyggda realskollinjerna samt enhetsskolans

högstadium. I konsekvens härmed aktualiseras justeringar beträffande

undervisningsskyldigheten på seminariestadiet vid folkskoleseminarierna

samt vid de tekniska läroverken.

Denna utvidgning innebär emellertid icke, att omläggningen fått annan

innebörd än en teknisk omräkning; någon ändring i den sakliga värdering

av lärarnas arbetsbörda, som skedde vid 1952 års överenskommelse beträffande

därav berörda skolor, har således icke åsyftats.

Beträffande undervisningsskyldigheten för lärare i läroämnen vid allmänt

läroverk, högre kommunal skola, statsunderstött privatläroverk och

i folkskolan inbyggd realskollinje samt på enhetsskolans högstadium får

jag anföra följande.

De hittillsvarande två intervallerna om 20—24 samt 24—30 veckotimmar

bör ersättas av en gemensam intervall, 18—30 veckotimmar. Undervisningsskyldigheten

för här avsedda lärare med heltidstjänst bör alltså omfatta

lägst 18 och högst 30 veckotimmar. Ändringen av den lägsta siffran

från 20 till 18 innebär endast att i den gemensamma intervallen generellt

inkluderats den möjlighet till nedsättning om två veckotimmar, som nu

förefinnes. Ett underskridande av den nya minimigränsen 18 veckotimmar

bör kunna ifrågakomma endast efter Kungl. Maj:ts prövning i varje enskilt

fall.

Den nuvarande uppdelningen på två skolstadier bör ersättas med en tredelning.

Vid ifrågavarande skolor bör med avseende på undervisningsskyldighetens

omfattning följande tre stadier finnas. Till det högsta stadiet hänföres

ringarna F—III3 och II4—IV4 i gymnasiet, till det mellersta stadiet

ring I4 i gymnasiet, klasserna l3—33, 24—44 och 3r>—55 i realskolan, klasserna

1''—51J, 21’—6° och 37—77 i flickskolan, klasserna 2—4 i högre folkskolan

och klasserna 7—9 på försöksskolans högstadium och vid i folkskolan

inbyggd treårig eller femårig realskollinje samt till det lägsta stadiet

klasserna 1°, 2r’ och l4 i realskolan, klasserna l7, 27 och 1° i flickskolan och

klass 1 i högre folkskolan. Beträffande stadieindelningen i nu icke angivna

fall bör det ankomma på skolöverstyrelsen att besluta i anslutning till nyss

angivna grunder.

Tilldelningen av lärarkraft bör grundas på medeltal för vart och ett av

nämnda stadier. I medeltal bör undervisningsskyldigheten på heltidstjänst

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 183 år 1957

omfatta på det högsta stadiet 21, på det mellersta 2.{ och på det lägstaJ?8

veckotimmar. Vid läroverk, där egentlig lärarkurs är anordnad, och vid

med lärarhögskola samverkande läroverk bör dock nämnda medeltal utgöra

respektive 20,5, 23,5 och 27,5 veckotimmar.

Den nya stadieindelningen innebär, att de klasser, som avvecklas vid

övergång till treårig realskola, jämte högre folkskolans första klass sammanföres

till det lägsta stadiet samt att det högsta stadiet avgränsas till att

omfatta det treåriga gymnasiet och däremot svarande ringar av det fyraåriga

gymnasiet, medan samtliga övriga klasser och ringar hänföres till det

mellersta stadiet. Den genomsnittliga undervisningsskyldigheten på det

högsta stadiet minskas med 0,5 veckotimmar i jämförelse med vad som nu

gäller för det högre stadiet, medan på det lägsta stadiet medeltalet ökas

med 1,5 veckotimmar. På det mellersta stadiet sker en sammanvägning

sålunda, att i det övre skiktet medeltalet höjes med 2,5 veckotimmar medan

i det nedre skiktet medeltalet sänkes lika mycket.

För de fall, då lärare har sin undervisning förlagd till mer än ett stadium,

bör det ankomma på skolöverstyrelsen att, med beaktande av de angivna

medeltalen, utfärda bestämmelser för beräkning av undervisningsskyldigheten

ävensom i övrigt erforderliga anvisningar.

De nya medeltalen avses skola strikt följas vid tilldelningen av lärarkraft.

Vid mindre skolor med minimiorganisation bör de dock kunna underskridas,

om ett fåtal veckotimmar fattas för att bereda ytterligare en lärare

heltidsanställning; i dylikt fall bör det extra tilldelade timantalet användas

till supplementär tjänstgöring.

Om de ändrade grunder för bestämmande av undervisningsskyldigheten,

för vilka jag nu redogjort, har enighet uppnåtts vid överläggningarna med

personalorganisationerna. Jag förordar, att Kungl. Maj:t inhämtar riksdagens

godkännande av dessa grunder för tillämpning vid samtliga här avsedda

skolor tills vidare från och med läsåret 1958/59.

Jag torde i detta sammanhang få erinra om att — i anslutning till resultatet

av överläggningarna — Kungl. Maj:t på min föredragning den 27

juni 1957 meddelat bestämmelser angående undervisningsskyldigheten vid

vissa allmänna läroverk och kommunala realskolor läsåren 1956/57 och

1957/58.

För att belysa verkningarna av den sålunda förordade omläggningen av

undervisningsskyldigheten får jag anföra följande. Behovet av heltidstjänster

vid de allmänna läroverken läsåret 1957/58 kan enligt verkställda beräkningar

med nuvarande undervisningsskyldighet uppskattas till totalt

5 532. Därest den här föreslagna undervisningsskyldigheten tillämpats

under läsåret skulle motsvarande siffra ha blivit 5 572. Överensstämmelsen

är således god; skillnaden uppgår iill endast 0,7 procent. Delsumman för

de föreslagna högsta och mellersta stadierna uppgår med nuvarande undervisningsskyldighet

till 4 565 och med den föreslagna undervisningsskyldig
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 183 år 1957

heten till 4 655. Differensen — 90 tjänster — utgör måttet på den omfördelning,

som följer av den tekniska omräkningen.

Motsvarande differens för det föreslagna mellersta stadiet vid de kommunala

realskolorna och flickskolorna utgör 365 — 356 = 9, respektive

662 — 645 = 17. På enhetsskolans högstadium blir, om man räknar i ordinarie

tjänster, differensen relativt sett större, nämligen 796 — 742 =54.

Detta beror på att för närvarande på enhetsskolans treåriga högstadium

tillämpas samma regler för undervisningsskyldigheten som nu gäller för den

femåriga realskolan. Den tekniska omräkningen får därför här en relativt

sett kraftigare verkan.

Vid överläggningarna med vederbörande personalorganisation har jämväl

till behandling upptagits frågan om läroverkslärarnas medverkan vid

s. k. särskild prövning i studentexamen för läroverkens egna elever. Härom

får jag anföra följande.

Genom Kungl. Maj:ts beslut den 1 juni 1951 bemyndigades skolöverstyrelsen

att på framställning av vederbörande läroverks rektor såsom försöksanordning

medge, att elev i någon av de båda högsta ringarna vid skolan

finge avsluta studierna i visst ämne med särskild prövning enligt fordringarna

för studentexamen. De bestämmelser och direktiv överstyrelsen

med stöd härav utfärdat i frågan innebär bland annat, att medgivande för

elev att undergå särskild prövning skall lämnas av klasskonferensen och

att endast elev med särskild studiebegåvning eller med speciella förutsättningar

för visst ämne bör fa tillstand att undergå dylik prövning. Elev får

på detta sätt före studentexamen avsluta studierna i högst tre ämnen. Prövningen

är avgiftsfri för eleverna och kostnaderna i form av ersättning åt de

i prövningen medverkande lärarna bestrides från skolöverstyrelsens anslag

till försöksverksamhet.

Överstyrelsen har vid skilda tillfällen hemställt, att förevarande anordning

skulle upphöra som försök och övergå till att utgöra ett normalt inslag

i läroverkens arbete.

Vid överläggningarna med vederbörande personalorganisation har enighet

uppnåtts om att från och med nästa läsår särskild ersättning ej skall

utgå till lärare, som har att ta befattning med ifrågavarande prövning, utan

att uppdrag att förrätta prövningen (respektive att vara medbedömare

vid eller i övrigt ta befattning med denna) skall fullgöras inom ramen för

lärarnas tjänstgöringsskyldighet. Härvid har förutsatts att hittillsvarande

villkor för att undergå särskild prövning i huvudsak bibehålies. Det har

emellertid ansetts, att, därest antalet särskilda prövningar av detta slag i

framtiden skulle vid de olika läroverken komma att bli väsentligt större

än vad som nu kan förutsättas mot bakgrunden av erfarenheterna vid de

läroverk, där anordningen hittills prövats, frågan om tilldelning av ytterligare

lärarkraft för ändamålet borde upptagas till övervägande.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 183 år 1957

Jag delar den uppfattning som vid överläggningarna kommit till uttryck

i förevarande fråga och tillstyrker, att särskild prövning i studentexamen

för läroverkens egna elever från och med läsaret 1958/59 införes sasom ett

normalt led i läroverkens arbete.

Vid överläggningarna har vidare med vederbörande personalorganisation

enighet uppnåtts om följande jämkningar beträffande undervismngsskyldigheten

för lektorer, seminarieadjunkter och adjunkter vid jolkskoleseminarierna.

Med heltidstjänst i läroämnen bör vara förenad en undervisningsskyldighet

av lägst 18 veckotimmar. I medeltal bör undervisningsskyldigheten på

heltidstjänst omfatta 21 veckotimmar, dock att vid folkskoleseminarium,

där egentlig lärarkurs är anordnad, medeltalet skall utgöra 20,5 veckotimmar.

Det bör ankomma på skolöverstyrelsen att utfärda erforderliga anvisningar

för tillämpningen av angivna regler.

Dessa jämkade grunder får ses som en konsekvens av den i det föregående

föreslagna omläggningen av undervisningsskyldigheten på gymnasiestadiet

vid de allmänna läroverken. Jag anser mig böra tillstyrka att Kungl.

Maj:t inhämtar riksdagens godkännande av de angivna grunderna för tilllämpning

tills vidare från och med läsåret 1958/59.

De nu förordade grunderna för bestämmande av undervisningsskyldigheten

vid folkskoleseminariema avser seminariestadiet. För lektor, seminarieadjunkt

eller adjunkt, som tjänstgör i övningsskola, har samma undervisningsskyldighet

förutsatts som för övningsskollärare. Jag utgår från att

skolöverstyrelsen i sina anvisningar anger regler för beräkningen av undervisningsskyldigheten

för sådana lärare i läroämnen, som har undervisning

både på seminariestadiet och i övningsskolan, med beaktande av den på

vartdera stadiet gällande undervisningsskyldigheten. I de fall, då lektor,

seminarieadjunkt eller adjunkt med huvudsaklig tjänstgöring i seminarieklasserna

undervisar ett fåtal veckotimmar i övningsskolan och därvid i

regel har att handleda lärarkandidater vid deras undervisningsövningar,

torde dock hela tjänstgöringen böra betraktas som fullgjord på seminariestadiet.

Som en konsekvens av den förordade omläggningen av undervisningsskyldigheten

på de allmänna läroverkens gymnasier torde jämväl få anses

fastställandet av undervisningsskyldigheten för lärare i läroämnen vid de

högre tekniska läroverken till minimum 18 veckotimmar och i medeltal 21

veckotimmar, varom vid överläggningar med vederbörande personalorganisation

enighet uppnåtts. Jag tillstyrker, att riksdagens godkännande inhämtas

beträffande tillämpning tills vidare från och med läsåret 1958/59

av dessa ändringar. Såväl vid de tekniska läroverken som vid folkskoleseminarierna

medför medeltalsjusteringen blott ringa verkan beträffande

lärarbehovet.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 183 år 1957

Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att framdeles efter förslag av

vederbörande överstyrelser meddela närmare bestämmelser i huvudsaklig

överensstämmelse med de grunder, som jag nu förordat.

Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att godkänna av mig i det föregående förordade grunder

för bestämmande av undervisningsskyldigheten för lärare

i läroämnen vid de allmänna läroverken in. fl. läroanstalter,

att tillämpas tills vidare från och med läsåret 1958/59.

III. Bestämmande av antalet ordinarie lärartjänster

i läroämnen inom det allmänna skolväsendet

1. Gällande bestämmelser

Vid de allmänna läroverken är följande slag av ordinarie lärartjänster i

läroämnen upptagna på personalförteckningen, nämligen lektorstjänster i

Ao 26 eller Ao 24, adjunktst jänster i Ao 23, ämneslärarinnet jänster i Ao 21

samt adjunkts- alternativt ämneslärarinnet jänster i Ao 21 respektive Ao 19.

Vid de högre kommunala skolorna, de statsunderstödda privatläroverken,

de i folkskolan inbyggda realskollinjerna samt enhetsskolans högstadium

finnes följande slag av ordinarie lärartjänster i läroämnen, nämligen

adjunkts- alternativt ämneslärartjänster i Ao 23 respektive Ao 21 samt

adjunkts- alternativt ämneslärartjänster i Ao 21 respektive Ao 19. Vid privatläroverken

finnes dessutom ordinarie lektorst jänster och vid enhetsskolans

högstadium ordinarie folkskollärartjänster i Ao 17.

Antalet ordinarie tjänster vid läroverken skall årligen bestämmas av

Kungl. Maj:t och riksdagen, medan det beträffande Övriga här nämnda

skolformer ankommer på Kungl. Maj:t att besluta om antalet.

Beträffande bestämmandet av antalet ordinarie tjänster i läroämnen

vid läroverken, de högre kommunala skolorna och privatläroverken har

vissa regler angivits i en vid 1952 års riksdag godkänd överenskommelse

med vederbörande personalorganisationer (prop. 1952:241, bil. A: 91). Sålunda

angavs i överenskommelsen beträffande läroverken, att antalet

adjunkt st jänster i Ao 21 skulle avpassas så att befordran till sådan tjänst

normalt kunde ske vid högst 35 års ålder, att antalet adjunktst jänster i

Ao 23 skulle i huvudsak motsvara behovet av lärartjänster i läroämnen på

gymnasiet samt i realskolans två högsta klasser, bortsett från rektors- och

lektorst jänster samt ämneslärarinnet jänster i Ao 21, att med tillämpning

härav sammanlagt 1 700 adjunktst jänster i Ao 23 beräknades skola inrät
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 183 år 1957

tas under budgetåren 1952/53 (1 400), 1953/54 (150) och 1954/55 (ISO)

samt att i Ao 21 skulle inrättas 100 ämneslärarinnetjänster.

I fråga om de högre kommunala skolorna och privatläroverken angavs

i överenskommelsen, att antalet ordinarie lärartjänster i läroämnen i Ao 23

och Ao 21, motsvarande befordringstjänsterna vid läroverken i den högre

adjunkts- respektive ämneslärarinnegraden, skulle efter närmare utredning

av skolöverstyrelsen bestämmas av Kungl. Maj:t med iakttagande av de

grunder som angivits beträffande de allmänna läroverken, varvid beträffande

kommunal flickskola de tre högsta klasserna skulle anses motsvara

gymnasiet och realskolans båda högsta klasser.

I anslutning till de sålunda redovisade grunderna har antalet ifrågavarande

tjänster vid läroverken bestämts genom årliga beslut av Kungl.

Maj:t och riksdagen fram till och med budgetåret 1954/55.

I 1955 års statsverksproposition, bilagan åttonde huvudtiteln (s. 359 ff.),

redovisades de olika tolkningar av 1952 års överenskommelse, som i avseende

å antalet adjunktstjänster i Ao 23 vid läroverken framlagts av skolöverstyrelsen

och statskontoret i samband med vederbörande anslagsäskanden.

1 det läge som sålunda uppkommit ansåg jag mig icke böra göra något

eget uttalande i frågan. Sedan 1952 års överenskommelse träffats, hade

nämligen sådana förändringar i läget vid läroverken inträffat, att det enligt

min mening vore nödvändigt med förnyade överväganden angående

behovet av lärare i läroämnen i olika lönegrader. Jag förutsatte, att nämnda

överväganden måste ske i kontakt med vederbörande personalorganisationer.

På min hemställan begärde Kungl. Maj:t och erhöll av riksdagen bemyndigande

att bestämma antalet ordinarie lärartjänster i läroämnen för

budgetåret 1955/56. Liknande bemyndiganden har sedan utverkats för

vart och ett av budgetåren 1956/58.

Med stöd av dessa bemyndiganden har Kungl. Maj:t, sedan överläggningar

i frågan förts med personalorganisationerna, genom årliga beslut

bestämt antalet ordinarie lärartjänster i läroämnen vid såväl de allmänna

läroverken som de högre kommunala skolorna, de statsunderstödda privatläroverken,

de i folkskolan inbyggda realskollinjerna och enhetsskolans högstadium.

2. Departementschefen

Det under senare år praktiserade förfarandet att, på grundval av det

resultat som kunnat nås vid särskilda överläggningar med personalorganisationerna,

Kungl. Maj:t årligen bestämmer antalet ordinarie lärartjänster

i läroämnen, har obestridligen medfört nackdelar från organisatoriska synpunkter;

bland annat har Kungl. Majds beslut kunnat meddelas först så

sent att det icke varit möjligt att fördela och tillsätta de nya tjänsterna

förrän tidigast från och med kalenderårsskiftet närmast efter respektive

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 183 år 1957

budget årsskifte. Även av andra skäl har det varit mindre tillfredsställande,

att antalet nya ordinarie tjänster blivit bekantgjort vid så sen tidpunkt.

Vid departementsberedningen av detta spörsmål och vid de därefter förda

överläggningarna med personalorganisationerna har därför riktpunkten vid

; försöken att åstadkomma en lösning av problemet varit att få till stånd

; ett mer automatiskt verkande system för bestämmandet av antalet tjän1

ster, innebärande bland annat att antalet kunde fixeras vid en sådan tidpunkt,

att exempelvis beträffande de allmänna läroverken förslag kunde

framläggas i statsverkspropositionen.

En mera automatiskt verkande antalsbestämning har ansetts kunna ske

genom att man i första hand fixerar den procentuella andel av det totala

lär arbehovet, som för varje skolform från organisatoriska synpunkter tills

vidare bör täckas genom ordinarie tjänster. Har man väl en formel för

detta, återstår att åstadkomma en bestämd regel för hur de ordinarie tjänsterna

skall fördelas på olika förekommande lönegrader. Ett dylikt bestämmande

har ansetts kunna ske utom i vad gäller enhetsskolans högstadium,

beträffande vilket resultatet av 1957 års lärarutredning torde böra avvaktas

innan definitiv ställning tages.

När det gäller lärarkursläroverken har jämväl övervägts principerna för

tilldelning av adjunktstjänster i Ao 23 till dessa läroverk.

Vid överläggningarna med personalorganisationerna har enighet uppnåtts

om följande grunder för bestämmande av antalet ordinarie lärartjänster i

läroämnen vid de ifrågavarande skolformerna.

1. Den del av lärarbehovet, som täckes genom ordinarie lärare (eller dessas

vikarier), skall vid de olika skolformerna uppgå till nedan angivna procent,

nämligen

a) vid de allmänna läroverken med undantag av klasserna l5, 23 och l4

och vid de kommunala flickskolorna med undantag av klasserna l7, 27 och

1° till j)0 procent;

b) vid de allmänna läroverken såvitt angår klasserna l3, 23 och l4 och

vid de kommunala flickskolorna såvitt angår klasserna l7, 27 och 1° till

J75 procent;

c) vid de kommunala realskolorna och praktiska kommunala realskolorna

till 80 procent; samt

d) på försöksskolans högstadium till 90 procent.

Procenttalet för i folkskolan inbyggda realskollinjer skall så långt möjligt

anpassas efter det för kommunala realskolor gällande.

Undersökning skall genom ecklesiastikdepartementets försorg verkställas

rörande lämpligheten av att från och med läsåret 1958/59 för de statsunderstödda

privatläroverken tillämpa samma procenttal som för kommunala

realskolor, dock att någon försämring i jämförelse med nu rådande

förhållanden icke är avsedd.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj.ts proposition nr 183 år 1957

2. Antalet ordinarie lärartjänster skall bestämmas efter förutberäkning

av lärarbehovet för det läsår, från och med vilket tjänsterna skall vara inrättade,

företagen med utgångspunkt i de till skolöverstyrelsen årligen ingivna

s. k. vårrapporterna och motsvarande framställningar om tilldelning

av lärarkraft. På det sålunda framräknade lärarbehovet skall de under

punkt 1 angivna procenttalen tillämpas, varvid skall iakttagas, att denna

tillämpning beträffande försöksskolans högstadium skall avse lärarbehovet

inom varje kommun för sig, för var och en av övriga skolformer däremot

det sammanlagda lärarbehovet vid samtliga skolformen tillhöriga

om underlag för beräkningen av anUldLJMordringstj änster —

adjunktstjänster i lönegrad Ao 23 och ämneslärartjänster (ämneslärarinnetj

änster) i lönegrad Ao 21 — vid under punkt 1 nämnda skolformer utom

försöksskolans högstadium skall tjäna gymnasiets samtliga ringar, realskolans

båda högsta klasser och flickskolans tre Högsta klasser. Sedan avdrag

skett för behovet av icke-ordinarie lärarkraft enligt ovan angivna regler,

skall det funna behovet av ordinarie lärartjänster reduceras med dels det

antal heltidstjänster, som beräknas motsvara rektorernas undervisning, dels

i förekommande fall antalet erforderliga lektorstjänster. Återstoden skall

utgöra adjunktstjänster i lönegrad Ao 23 och ämneslärartj änster (ämneslärarinnetjänster)

i lönegrad Ao 21.

Antalet befordringstjänster vid de allmänna läroverken, beräknat på sätt

nu angivits, skall ökas med halva det antal ordinarie lärartjänster som beräknats

erforderligt för täckande av lärarbehovet i klasserna l3, 1‘, 2‘ och

l5—35 vid läroverk, där egentlig lärarkurs är anordnad, och vid med lärarhögskola^

sam verkande läroverk. Tilldelningen av befordringstjänster till

dessa läroverk skall ske efter grunder, som av skolöverstyrelsen bedömes

vara från pedagogiska och organisatoriska synpunkter ändamålsenligast.

Jag finner de sålunda angivna grunderna ändamålsenliga och tillstyrker,

att Kungl. Maj:t inhämtar riksdagens godkännande av desamma för tilllämpning

tills vidare från och med redovisningsåret 1958/59. De ordinarie

tjänsternas antal vid de allmänna läroverken torde böra bestämmas av

Kungl. Maj:t och riksdagen genom beslut om personalförteckning, medan

det liksom hittills torde få ankomma på Kungl. Maj:t att fastställa antalet

ordinarie tjänster vid övriga här avsedda skolformer.

I detta sammanhang torde slutligen få erinras om att Kungl. Maj:t genom

beslut den 27 juni 1957 fastställt antalet ordinarie tjänster i läroämnen

för innevarande budgetår. Därvid har de här förordade grunderna

tillämpats i den utsträckning det varit möjligt.

Nämnda budgetår (inom parentes anges ändringen i förhållande till budgetaret

1956/57) skall salunda vara inrättade

vid de allmänna läroverken 2 31.) (-f-265) adjunktstjänster i ao zu, iou

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kun tgl. Maj:ts proposition nr 183 år 1957

(+25) ämneslärarinnetjänster i Ao 21 samt 1 279 (—71) adjunktstjänster

i Ao 21 och ämneslärarinnetjänster i Ao 19;

vid de högre kommunala skolorna högst 1 502 (+157) adjunktstjänster

i Ao 23 eller Ao 21 och ämneslärartjänster i Ao 21 eller Ao 19, varav högst

726 (+101) adjunktstjänster i Ao 23 och ämneslärartj änster i Ao 21;

vid i folkskolan inbyggda realskollinjer högst 187 (+76) adjunktstjänster

i Ao 23 eller Ao 21 och ämneslärartjänster i Ao 21 eller Ao 19, varav

högst 124 (+50) adjunktstjänster i Ao 23 och ämneslärartjänster i Ao 21;

samt

vid de statsunderstödda privatläroverk, för vilka stadgan för statsunderstödda

privatläroverk gäller, högst 235 (of.) adjunktstjänster i Ao 23 eller

Ao 21 och ämneslärartjänster i Ao 21 eller Ao 19, varav högst 181 (+3)

adjunktstjänster i Ao 23 och ämneslärartjänster i Ao 21.

Beträffande försöksskolans högstadium innebär Kungl. Maj:ts beslut,

att redovisningsåret 1957/58 skall vara inrättade högst 285 (+85)

adjunktstjänster i Ao 23 och ämneslärartjänster i Ao 21, högst 160 (+72)

adjunktstjänster i Ao 21 och ämneslärartjänster i Ao 19 samt högst 295

(+10) folkskollärartjänster i Ao 17.

Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att godkänna av mig i det föregående förordade grunder

för bestämmande av antalet ordinarie lärartjänster i läroämnen

vid det allmänna skolväsendet, att tillämpas tills

vidare från och med redovisningsåret 1958/59.

IV. Lönegradsplaceringen för vissa

skolledartjänster m. m.

1. Inledning

1956 års riksdag har med anledning av propositionen 1956: 182 fattat

beslut angående viss omorganisation av skolväsendets lokala fackliga ledning

samt om införande av en ny organisation för den regionala skolledningen

(KSU 1; Rskr 420). Den nya organisationen, vilken avses skola

genomföras från och med den 1 juli 1958, innebär såvitt här är i fråga i

huvudsak följande.

. beräkning av bland annat skolväsendets omfattning i en kommun

införes ett poängsystem, vari de skilda skolformernas och stadiernas avdelningar

åsättes poängvärden. I grova drag innebär systemet, att varje

klassavdelning på högre stadier åsättes 1+2 poäng samt annan klassavdelning

1 poäng. Inom varje kommun med minst 150 poäng skall finnas en

skoldirektör. Efter medgivande av Kungl. Maj:t må skoldirektörstjänst

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 183 år 1957

inrättas även i kommun med lägst ISO poäng. Efter prövning i varje särskilt

fall må vidare i kommuner, vilkas skolväsen uppnår en poängsumma

av lägst 500, inrättas tjänster för biträdande skoldirektörer. Skoldirektörstjänsterna

skall icke vara förenade med någon undervisningsskyldighet.

1 kommun, vars skolväsen ej gör det erforderligt med skoldirektör, men

där vid under skolstyrelsen lydande skolor finnes minst två heltidsanställda

skolledare, skall en av skolledarna vara förste rektor. Denne skall ha den

direkta ledningen dels över sin egen skola, dels över kommunens hela skolväsen.

För det fall att rektor vid högre allmänt läroverk förordnas till

förste rektor har Kungl. Maj:t erhållit bemyndigande att försöksvis i ett

begränsat antal fall medge förordnande av biträdande rektor vid läroverket

under förutsättning att elevantalet uppgår till minst 600. I det stora flertalet

kommuner har man endast att räkna med förekomsten av den obligatoriska

skolan. Finnes i kommun endast en skolledare, skall denne tilllika

under skolstyrelsen vara skolchef i kommunen. Han skall benämnas

rektor (tillika skolchef). Denna kategori av skolledare motsvarar de nuvarande

distriktsöverlärarna. Antalet skolledare — rektorer — vid en kommuns

obligatoriska skolväsen göres beroende av detta skolväsens omfattning,

beräknat på grundval av det förut nämnda poängsystemet.

Till kategorien biträdande skolledare hänföres, förutom biträdande rektor

som förut nämnts, dels de nuvarande studieledarna i försöksdistrikten, dels

ock tillsynslärarna vid det obligatoriska skolväsendet. Studieledare skall i

fortsättningen benämnas studierektor. Befattning som tillsynslärare skall

finnas vid varje skolenhet med minst tre lärara vdelningar.

Den regionala fackliga ledningen av skolväsendet skall handhavas av

skolinspektörer och länsskolinspektörer. I fyra län kommer tills vidare

endast att finnas en inspektör, vilken då förordnas til! länsskolinspektör.

I övrigt förordnas en av skolinspektörerna i länet till länsskolinspektör.

Vad i övrigt gäller de närmare detaljerna i den nya organisationen torde

få hänvisas till propositionen 1956: 182.

Beträffande lönesättningen för skolledarna framlades i nyssnämnda proposition

1956: 182 icke några förslag. De med en omorganiserad skolledning

förbundna lönespörsmålen borde ej lösas enbart på grundval av det material,

som då förelåg. Först sedan skolledarorganisationen i princip bestämts

och de olika befattningshavarnas uppgifter och ställning kunnat

närmare klarläggas syntes det vara möjligt att ta ståndpunkt till löneställningen

för de olika skolledartjänsterna. I propositionen anfördes vidare

följande synpunkter på frågan.

Skoldirektörs- och biträdande skoldirektörstjänsterna bör konstrueras

som fristående, lönegradsplacerade tjänster.

Ersättning lil! förste rektor bör utgå i form av särskilt arvode, utöver

den lön skolchefen åtnjuter som rektor. Arvodet synes böra vara detsamma

oberoende av vilken skolform rektorstjänsten är knuten till.

När det gällt lönesättningen för den största gruppen skolchefer — rektorerna

— bär skolstyrelseutredningen endast uppehållit sig vid den situation,

som föreligger i kommuner, där försök med 9-årig enhetsskola bedrives,

och som kommer att föreligga, sedan enhetsskolan införts. Någon

ändrad lönesiittning för rektorerna vid folkskolan enligt dess nuvarande

organisation har utredningen för sin del icke ansett sig böra ifrågasätta.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj ds ''proposition nr 183 år 1957

Detta senare spörsmål har enligt min mening icke heller något direkt samband

med de organisatoriska förändringar utredningen föreslår, utan bör

hållas skilt från dessa.

Vid bestämmandet av lönegradsplaceringen för rektorer, tillika skolchefer,

i kommuner med försöksverksamhet måste övervägas, huruvida en

lönedifferentiering med hänsyn till lärarutbildningen bör genomföras och

huru lönesättningssystemet i så fall bör utformas mot bakgrunden av den

nya skolorganisationen samt med hänsyn till nu gällande grunder för

lönegradsplacering av distriktsöverlärare och realskolerektorer.

Också för skolledarna vid enheter av det obligatoriska skolväsendet bör

fristående lönegradsplacerade tjänster inrättas. Lönesättningen av dessa

måste ses i förhållande till vad som kommer att gälla beträffande de rektorer,

som tillika är skolchefer. Det grundläggande spörsmålet blir, i vilken

mån skillnad skall göras i avlöningsförhållandena mellan rektorer, som är

ledare för skolväsen av samma omfattning, på den grunden att det i det

ena fallet rör sig om ledarskapet för en kommuns hela obligatoriska skolväsen

och i det andra om ledarskapet för en del av detta och om ett i princip

till den pedagogiska ledningen begränsat chefskap.

För nu ifrågavarande tjänster vid försöksskola eller enhetsskola uppkommer

samma spörsmål om differentiering med hänsyn till lärarutbildning

som för den nyss berörda skolchefskategorien rektorer. Den lösning

som nås för dessa senare torde i princip också kunna gälla beträffande

de förra.

Till biträdande rektorer vid läroverk, studierektorer och tillsynslärare

bör ersättning utgå i form av arvoden.

I fråga om länsskolinspektör anfördes i propositionen, att skolstyrelseutredningen

för sin del föreslagit, att särskilt befattningsarvode skulle utgå

för uppgiften men att det syntes få ankomma på Kungl. Maj:t att senare

ta närmare ställning till regleringen härav.

Sammansatta konstitutions- och statsutskottet — som förutsatte att

ärendets fortsatta beredning hos Kungl. Maj:t skulle innefatta även förhandlingar

med berörda fackorganisationer — gjorde ingen erinran mot vad

i propositionen anförts rörande lönesättningen för skolledartjänsterna. Arvode

för länsskolinspektören syntes enligt utskottets mening efter förhandlingar

få fastställas av riksdagen, lämpligen i samband med löneförslagen

avseende skolledarorganisationen.

2. Departementschefen

Sedan 1956 års riksdag fattat beslut om en ändrad organisation av skolväsendets

lokala och regionala ledning utföres för närvarande ett omfattande

arbete i syfte att den nya organisationen skall kunna träda i verksamhet

den 1 juli 1958. För att biträda med författningsarbetet har tillkallats

särskilda sakkunniga. Vid beredningen av lönefrågorna har ett nära

samarbete ägt rum mellan ecklesiastik- och civildepartementen och samråd

har även skett bland annat med nämnda skolförfattningssakkunniga.

Sedan under juni månad i år förberedande överläggningar ägt rum med

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj.ts proposition nr 183 år 1957

personalorganisationerna har under september och oktober förhandlingar

förts mellan representanter för, å ena sidan, ecklesiastik- och civildepartementen

och, å andra sidan, Statstjänstemannens riksförbund, Sveriges akademikers

centralorganisation och Tjänstemännens centralorganisation. Förhandlingarna

har gällt inte bara de av den nya lokala och regionala skolledarorganisationen

direkt föranledda lönefrågorna utan också löneställningen

för rektorstjänsterna vid de högre allmänna läroverken m. fl. läroanstalter.

Förhandlingarna har resulterat i en den 15 oktober 1957 —

under förbehåll av Kungl. Maj:ts och riksdagens godkännande — träffad

överenskommelse, vars innehåll framgår av den såsom bilaga till statsrådsprotokollet

i detta ärende fogade sammanställningen.

I anslutning till innehållet i förhandlingsöverenskommelsen får jag i samråd

med civilministern framhålla följande.

Skolinspektörerna, vilka i nuvarande organisation närmast är att jämföra

med de statliga folkskolinspektörerna (lönegrad Ao 26), har hänförts

till lönegraden Bo 1. Såsom jag nyss erinrat förutsattes i propositionen

1956: 182, att länsskolinspektör skulle utöver lönen såsom skolinspektör

uppbära ett särskilt befattningsarvode. Förhandlingsöverenskommelsen innebär,

att sådant arvode skall utgå med 3 600 kronor för år. Länsskolinspektör

kommer härigenom att erhålla en sammanlagd lön som överensstämmer

med den som föreslås för skoldirektör i avlöningsgrupp I.

Skolstyrelseutredningen föreslog för sin del, att skoldirektörerna skulle

fördelas på tre lönegrupper, varvid den lägsta gruppen skulle omfatta kommuner

med högst 250 poäng, den mellersta kommuner med 251—500 poäng

och den högsta gruppen kommuner med över 500 poäng. Till sistnämnda

lönegrupp skulle hänföras bland annat Stockholm, Göteborg och Malmö.

Under förhandlingarnas gång har fråga uppkommit, huruvida löneställningen

för skoldirektörerna i dessa tre städer, vilkas skolväsen är särskilt

omfattande och i flera avseenden särpräglat, bör fastställas av statsmakterna.

För egen del har jag på grundval av vad som framkommit under

ärendets beredning kommit till den uppfattningen, att vederbörande kommunala

myndigheter i dessa fall själva bör få bestämma om löneställningen

för skoldirektörerna. Statens bidrag till kostnaderna för skoldirektörernas

avlönande och pensionering torde vid en dylik lösning böra utgå enligt i

huvudsak samma grunder som om fråga vore om kommuner med skoldirektör

i avlöningsgrupp II. På grund av den särskilda ordning, som sålunda

avses att tillämpas för nämnda städer, har förhandlingar inte förts

om löneställningen för skoldirektörstjänsterna där. Vad beträffar skoldirektörerna

i övrigt har dessa hänförts till två grupper, varvid gränsen

dragits vid ett poängtal av 400. Med utgångspunkt i nuvarande förhållanden

innebär denna gränsdragning enligt preliminära beräkningar, att skoldirektörerna

i följande åtta städer placeras i avlöningsgrupp II, nämligen

Norrköping, Hälsingborg, Västerås, Örebro, Linköping, Borås, Uppsala och

2 — Bihang till riksdagens protokoll, 1057. 1 samt. Nr 1S3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 183 år 1957

Jönköping. Löneställningen för dessa skoldirektörer skall enligt förhandlingsuppgörelsen

vara Bp 1 jämte avlöningsförstärkning om 4 800 kronor

för år. För övriga skoldirektörer föreslås en avlöningsförstärkning om 3 600

kronor.

Såvitt nu kan bedömas är det endast i Stockholm, Göteborg, Malmö,

Norrköping, Hälsingborg och Västerås, som tjänster för biträdande skoldirektörer

kan komma att inrättas. Beträffande biträdande skoldirektör i

Stockholm, Göteborg och Malmö synes böra tillämpas en liknande anordning

beträffande lönesättning och statsbidrag som i fråga om skoldirektör

i dessa städer. Därest biträdande skoldirektörstjänst inrättas i andra fall,

innebär överenskommelsen att sådan tjänst placeras i Bp 1, varjämte avlöningsförstärkning

om 1 200 kronor för år skall utgå.

I propositionen 1956: 182 anförde jag, att jag i samband med framläggande

av slutligt förslag om skoldirektörernas löneställning hade för

avsikt att närmare beröra hur förhållandena under övergångstiden skulle

kunna ordnas för kommunal folkskolinspektör, som icke förordnades som

skoldirektör. Enligt min mening bör denna fråga lämpligen lösas efter följande

riktlinjer, därest icke på det kommunala planet åstadkommes en

sådan lösning, som ej kräver särskilda åtgärder från statens sida. Vederbörande

folkskolinspektör bör kunna inordnas i den nya organisationen

med ianspråktagande av en rektorstjänst vid den obligatoriska skolan. Om

övergångsvis antalet sådana skolledartjänster i kommunen icke skulle

förslå för en dylik anordning, torde Kungl. Maj:t få medge inrättande av

ytterligare en rektorstjänst. Denna anordning synes dock ej böra medföra,

att folkskolinspektören med nödvändighet måste utöva rektorstjänsten.

Det bör få ankomma på vederbörande skolstyrelse att efter förhållandena

inom kommunen bestämma vilka arbetsuppgifter, som skall ankomma på

vederbörande. Statsbidrag till här avsedd rektorstjänst, som uppehälles

av tidigare kommunal folkskolinspektör, bör utgå enligt samma grunder

som kommer att gälla övriga motsvarande rektorstjänster i kommunen.

Slutligen vill jag framhålla att frågan, huruvida inspektören under sin fortsatta

tjänstetid skall uppbära honom som inspektör tillkommande avlöningsförmåner,

i varje särskilt fall blir beroende av nu gällande kommunalt

bestämda anställningsvillkor.

Som jag förut nämnt har i förevarande sammanhang förhandlingar upptagits

med personalorganisationerna jämväl om löneställningen för rektorer

vid de högre allmänna läroverken m. fl. läroanstalter. Lönesättningen för

de förutberörda chefstjänsterna — skolinspektörerna och skoldirektörerna

— får bedömas bland annat med hänsynstagande till vad uppgörelsen innebär

i fråga om rektorerna vid de högre allmänna läroverken samt privatläroverk

av motsvarande slag. För dessa rektorer tillämpades före den

1 juli 1957 en lönegruppering omfattande fyra grupper — grupperna I—IV

— på vilka fördelning skedde enligt ett särskilt poängvärderingssystem

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 1S3 år 1957

(jfr prop. 1952:241, bil. A 91). Genom beslut av årets riksdag har i anslutning

till löneplansrevisionen ifrågavarande rektorstjänster fördelats på

två lönelägen (jfr prop. nr 120). Rektor i avlöningsgrupp I eller II är

placerad i Bp 1 utan avlöningsförstärkning, medan rektor i grupp III eller

IV erhåller avlöningsförstärkning med 1 200 kronor för år. Den nu träffade

överenskommelsen innebär i denna del en återgång till den tidigare faktiska

differentieringen på fyra grupper utan ändring i fråga om poänggränser

m. m. Rektorstjänsterna skall även i fortsättningen tillhöra Bpl. I grupperna

II, III och IV skall utgå avlöningsförstärkning med 1 200, 2 400

resp. 3 G00 kronor för år. Liksom för närvarande kommer avlöningsgrupp I

endast att utnyttjas för vissa privatläroverk. I anslutning härtill har vid

förhandlingarna överenskommits, att avlöningsförstärkningen skall höjas

från 1 200 till 3 600 kronor för rektor vid folkskoleseminarium, placerad

i lönegrad Bp 1, för rektor för lärarhögskolan i Stockholm samt för rektor

vid försvarets läroverk. Rektorstjänsterna vid de högre tekniska läroverken

fördelas även i fortsättningen efter prövning i varje särskilt fall på avlöningsgrupperna

IT, III och IV i den för rektorerna vid högre allmänna

läroverk tillämpade lönegrupperingen.

Av den förut lämnade redogörelsen framgår, att i propositionen 1956: 182

förutsatts, att tjänsterna som rektor, tillika skolchef, skulle vara fristående

lönegradsplacerade tjänster och att det borde närmare övervägas i vilken

mån skillnad skulle göras i avlöningsförhållandena mellan dessa rektorer

och dem som enbart vore ledare av skolenhet. Denna fråga har emellertid

vid förhandlingarna lösts på det sättet, att för uppgiften som skolchef skall

utgå särskilt arvode med 1 200 kronor för år.

Vad beträffar rektorerna vid enhetsskolor (skolor med försöksverksamhet

avseende obligatorisk nioårig enhetsskola), varmed i förevarande sammanhang

(jfr prop. 1955: 120, s. 59 och 60) torde få jämställas folkskolor med

inbyggda realskollinjer, innebär förhandlingsuppgörelsen en differentiering

av löneställningen på fyra avlöningsgrupper. Inom grupperna kommer lönesättningen

vidare att variera efter innehavarens behörighet: adjunktskompetens,

ämneslärarkompetens och klass- eller övningslärarkompetens. Skillnaden

i löneställning mellan adjunktskompetent och klass- eller övningslärarkompetent

rektor ökar vid minskat poängtal. Det må i anslutning

härtill erinras om de grunder för rektors undervisningsskyldighet, som skolstyrelseutredningen

föreslagit (prop. 1956: 182 s. 82). Dessa innebär, att

undervisningsskyldigheten skall vara större vid lägre poängtal, d. v. s. vid

skolenheter av mindre omfattning. Vad beträffar lönegrupperingen får vidare

framhållas att, med hänsyn till det av riksdagen beslutade intervallsystemet

för beräkning av antalet skolledare vid eu kommuns obligatoriska

skolväsen, endast omkring 20 rektorstjänster torde komma att hänföras till

avlöningsgrupp TV. Tilläggas må, att den föreslagna löncgradsplaceringen

för rektor vid enhetsskola (inbyggd realskola) skall gälla för samtliga rek
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 183 år 1957

torer vid en kommuns obligatoriska skolväsen, även om försöksverksamheten

(den inbyggda realskolan) tills vidare endast omfattar delar av detta

skolväsen.

För rektorerna vid folkskolan bibehålies gällande placering i lönegraderna

ABp 18—23. Lönegradsplaceringen bör emellertid i den nya organisationen

bestämmas icke efter antalet läraravdelningar i kommunen

utan med utgångspunkt i poängtal enligt det beslutade poängsystemet. Då

varje avdelning i folkskola värderas till 1 poäng, innebär detta i och för

sig ingen saklig ändring i lönegrupperingen. För de fall då flera skolledare

skall finnas i eu kommun synes emellertid en övergång till poängsystemet

önskvärd. Jag vill tillägga, att överenskommelsen beträffande de nuvarande

distriktsöverlärarna i egentlig folkskola medför den ändringen i gällande

avlöningsförhållanden, att dessa överlärare (rektorer) i stor utsträckning

kommer i åtnjutande av arvode såsom skolchef.

Arvodet till förste rektor skall enligt överenskommelsen utgå med 1 800

kronor för år, då poängtalet uppgår till eller överstiger 100 och eljest med

1 200 kronor.

Till biträdande rektor avses utgå ett enhetligt arvode om 1 200 kronor

för år. Jag vill i detta sammanhang framhålla, att vid de förda förhandlingarna

kommit till klart uttryck önskvärdheten av att rektorerna vid

de allmänna läroverken avlastas arbetsuppgifter, företrädesvis sådana av

administrativ och kameral natur. Som ett led i dessa strävanden synes det

önskvärt, att Kungl. Maj:t erhåller ett mera vidsträckt bemyndigande

att medgiva inrättande av befattningar såsom biträdande rektor än det

som 1956 års riksdagsbeslut innefattar. Jag vill därför föreslå, att befattning

som biträdande rektor får inrättas i samtliga de fall, då rektor vid

högre allmänt läroverk med minst 600 elever förordnas såsom förste rektor

i kommunen. Det högsta antal biträdande rektorsbefattningar, som därmed

kan tänkas ifrågakomma, torde kunna beräknas till omkring 35. Frågan

om vissa andra åtgärder i syfte att avlasta rektorernas arbetsbörda har

jag för avsikt att behandla i samband med anmälan av anslagsbehovet

för läroverksorganisationen för budgetåret 1958/59.

Till studierektor (studieledare) utgår nu ersättning enligt bestämmelser,

utfärdade av Kungl. Maj:t den 31 maj 1957, varigenom tidigare gällande

ersättningsbelopp höjts med ca 25 procent från och med den 1 juli 1957.

Av den nu träffade överenskommelsen framgår att ändring icke förutsättes

i fråga om studieledararvoden.

Beträffande ersättning till tillsynslärare finns för närvarande inga statliga

bestämmelser. Med utgångspunkt i de grunder, som tillämpats enligt

en — numera uppsagd — överenskommelse mellan Svenska stadsförbundet

och folkskollärarförbunden, har uppgörelse nu träffats rörande ersättningens

storlek i de fall, då det skall åligga kommun att inrätta tillsynslärarbefattning,

d. v. s. vid skolenheter med minst tre läraravdelningar. Det

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. May.ts proposition nr 183 år 1957

förutsattes att det i övriga fall blir kommunernas sak att bestämma om

ersättning till tillsynslärare, i den mån sådan befattning inrättas.

Vid förhandlingarna har vidare enighet uppnåtts om vissa grunder för

tillämpningen av lönegrupperingssystemet för olika skolledartjänster in. m.

Utöver vad härutinnan framgår av bilagan torde få framhållas följande.

Skoldirektörstjänst skall, som tidigare nämnts, inrättas i kommun då

poängtalet 150 uppnåtts. Dylik tjänst kan sålunda inrättas från och med

läsårsskifte under löpande förordnandeperiod, därest poängtalet den 1 november

läsåret närmast före uppnått angiven nivå. Vidare kan i princip

dylik tjänst indragas under löpande period. Då emellertid innehavaren

bibehåller sin tjänst till förordnandeperiodens utgång, kan indragning av

tjänsten icke ske förrän vid sistnämnda tidpunkt, såvida ej vakans uppkommer

under perioden. Indragning verkställes då vid nästa läsårsskifte.

I slutet av en förordnandeperiod eller vid vakans under en sådan period

skall skoldirektörstjänst indragas om poängen nedgått till 130—149, därest

ej Kungl. Maj:t på därom av kommunen gjord framställning medger, att

den får bibehållas.

Skoldirektör placeras i avlöningsgrupp med utgångspunkt i poängtalet

den 1 november läsåret närmast före förordnandeperiodens början. Tnrättas

ny skoldirektörstjänst under löpande period, skall avlöningsgruppen fastställas

att gälla endast intill periodens slut med utgångspunkt i poängtalet

den 1 november läsåret närmast före det, från och med vilket lönegradsplaceringen

skall gälla. Vid vakans under löpande period å dylik tjänst

skall den nye innehavaren förordnas intill periodens utgång och placeras

i samma avlöningsgrupp, som den tidigare innehavaren. Under löpande

förordnandeperiod skall förändringar av lönegrupperingen endast kunna

ske, därest Kungl. Maj:t med hänsyn till väsentligt ändrade förhållanden

finner skäl därtill. I princip skall tjänsten då kunna bli föremål för såväl

upp- som nedflyttning i avlöningsgrupp. Uppflyttning av tjänst kan härvid

ske vid varje läsårsskifte medan nedflyttning endast kan ske vid periodens

utgång eller vid uppkommen vakans. Innehavaren av tjänst bibehåller

således sina avlöningsförmåner intill förordnandeperiodens slut.

Förste rektor förordnas tills vidare och erhåller ett årsarvode avvägt

med hänsyn till poängtalet den 1 november läsåret närmast före förordnandets

början. I övrigt skall i huvudsak samma grunder gälla som för

skoldirektör. Det bör erinras om att befattning som förste rektor under en

förordnandeperiod kan utbytas mot skoldirektörstjänst. Därest innehavare

avr befattning som förste rektor därvid icke erhaller tjänsten som skoldirektör,

upphör hans förordnande.

Vid en kommuns obligatoriska skolväsen förordnas och lönegradsplaceras

rektor, tillika skolchef, och rektor, som är ledare för skolenhet, enligt motsvarande

grunder, som enligt det föregående avses gälla för skoldirektör.

Då ändring av antalet skolledare vid eu kommuns obligatoriska skolväsen

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 183 år 1957

kan ske under löpande förordnandeperiod, kan detta i sin tur påverka det

poängtal, som ligger till grund för dessa skolledartjänsters avlöningsgruppering.

Någon förändring av lönegrupperingen under löpande period avses

då inte ske för de skolledare, som redan är förordnade. Däremot kan det

bli så, att en skolledare, som tillträder en nyinrättad tjänst, till den löpande

förordnandeperiodens slut får lägre lönegradsplacering än som gäller för

innehavarna av de övriga motsvarande tjänsterna.

För egen del förordar jag, att den träffade förhandlingsöverenskommelsen

godtages och underställes riksdagens prövning. Förslagen torde böra genomföras

från och med den 1 juli 1958. Vissa av förslagen påkallar övergångsanordningar

och ikraftträdandebestämmelser, som Kungl. Maj:t bör äga

besluta om. Jag får i anslutning härtill såsom exempel framhålla, att ett

genomförande av den nya skolledarorganisationen innebär en reglering av

avlönings- och anställningsförhållandena för »annan överlärare». Till sådan

överlärare utgår nu utöver lön som folkskollärare kommunalt bestämda

tilläggsarvoden. Lönegradsplaceringen som rektor torde i vissa fall kunna

komma att medföra löneminskning. För undvikande härav synes möjlighet

böra öppnas för kommun att medge personlig lönefyllnad. Bland annat

för nu nämnda ändamål torde övergångsbestämmelser i lönehänseende bli

erforderliga.

Fragan om den närmare regleringen av avlönings- och pensionsförmåner

för nu ifragavarande skolledartjänster torde i ett senare sammanhang få

anmälas av chefen för civildepartementet. Jag inskränker mig därför nu

till att redovisa att det förutsatts, att skoldirektörstjänster och tjänster

som rektor i den obligatoriska skolan i princip skall regleras i överensstämmelse

med vad som i allmänhet gäller för rektorer och distnktsöverlärare.

I anslutning härtill bör också i förekommande fall överstatförande av innehavd

ordinarie lärartjänst kunna ske. Viss samordning med tidigare förvärvad

pensionsrätt bör ske.

Den närmare regleringen av vissa statsbidragsfrågor i anslutning till

den beslutade omorganisationen av skolväsendets lokala och regionala ledning

torde få underställas 1958 års riksdag.

Det vid 1956 ars riksdag fattade beslutet om inrättande av länsskolnämnder

innebär bland annat att de nuvarande folkskolinspektörstjänsterna

från och med den 1 juli 1958 skall omändras till skolinspektörstjänster samt

att antalet dylika tjänster från nämnda datum skall utökas med fyra tjänster

till sammanlagt femtiofem. Bland innehavarna av dessa tjänster skall

vidare en inom varje län förordnas att vara länsskolinspektör. För närvarande

är ett förhållandevis stort antal av de nuvarande folkskolinspektörstjänsterna

vakanta. Med hänsyn till angelägenheten av att innehavare

av de olika skolinspektörstjänsterna och befattningarna som länsskolinspektörer

utses i god tid före reformens ikraftträdande, föreslår jag att för riks
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Mcij:ts proposition nr 183 år 1957

dagen framlägges förslag om att redan i detta sammanhang besluta att,

därest riksdagen godkänner den nu träffade överenskommelsen rörande

skolledarnas löner, på personalförteckning för länsskolnämnderna från och

med budgetåret 1958/59 skall vara uppförda — förutom annan ordinarie

och extra ordinarie personal, varom i senare sammanhang kommer att beslutas

— femtiofem skolinspektörstjänster i lönegrad Bol.

Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att

a) godkänna de av mig i det föregående förordade förslagen

rörande löneställningen för vissa skolledartjänster

m. m.;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att i huvudsaklig överensstämmelse

med vad jag i det föregående anfört vidtaga erforderliga

åtgärder för förslagens genomförande från och

med den 1 juli 1958;

c) besluta att på personalförteckning för länsskolnämnderna

skall från och med budgetåret 1958/59 vara uppförda

55 skolinspektörst jänster i lönegrad Bo 1.

Med bifall till vad föredraganden sålunda, med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter, under II—IV hemställt

förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten, att proposition

av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Nils Bergsten

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 183 år 1957

Bilaga

Löneställningen för vissa skolledartjänster in. m.

Nuv.

Poängtal avlön.

grupp

Nuv. lönegrad

1

Före- slagen

a vlön.- grupp

Föreslagen lönegrad

Skolinspektörer

Skolinspektör

Skoldirektör

och sko

150(130)—

399,5

400—

Idirektörer

i

ii

Bo 1

Bp 1+3.600 kr. avlö- ningsförstärkning

Bp 1+4.800 kr. avlö- ningsförstärkning

Stockholm,

Göteborg och Malmö

in

_

Biträdande skoldirektör

(utom i Stockholm, Göteborg och Malmö)

Bp 1-(-1.200 kr. avlö- ningsförstärkning

iteKtorer

Lärarhögskolan i

Stockholm

—

—

Bp 1+ 1.200

—

Bp l-f-3.600 kr. avlö-

Folkskoleseminarier

_

II

ABp 26

ningsförstärkning

—

III

IV

ABp 26

ABp 26

1

of

Högre allmänna läro-

in1

Bp 1 + 1.200 kr.

II1

Bp 1-(-3.600 kr. avlö- ningsförstärkning

—35

I

Bp 1

I

Bp 1

verk samt privat- läroverk av mot-

35,5—46

II

Bp 1

II

Bp 1-f-1.200 kr. avlö- ningsförstärkning

svarande slag2

46,5—63

III

Bp 1+1.200 kr.

III

Bp l-(-2.400 kr. avlö- ningsförstärkning

63,5—

IV

Bp 1+1.200 kr.

IV

Bp 1 -(-3.600 kr. avlö- ningsförstärkning

Högre tekniska läro-

verk

—

II

Bp 1

II

Bp 1+1.200 kr. avlö- ningsförstärkning

~

III

Bp 1 + 1.200 kr.

III

Bp 1-(-2.400 kr. avlö- ningsförstärkning

Försvarets läroverk

IV

Bp 1 + 1.200 kr.

IV

Bp 1-(-3.600 kr. avlö- ningsförstärkning

Bp 1 + 1.200 kr.

—

Bp l-f-3.600 kr. avlö- ningsförstärkning

1 Omfattar de förutvarande folkskoleseminarierna.

2 Poängtalen avser samma poängsystem, som nu tillämpas. Avlöningsgrupp I utnyttjas endast i

fråga om privatläroverken.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj ds ''proposition nr 188 år 1957

Nuv.

Poängtal avlön.-

Nuv. lönegrad

Före-

slagen

Föreslagen lönegrad

grupp

grupp

Enhetsskolor (folk-

il gg -§i , 1

skolor med inbyggd

realskola)12

Sa *35 a '' Sga

•S. s % g ” c E

•w o 53 a.g- §

a Åt G Åt ^£-° A<

—19,5

I

ABp 25 ABp 23 ABp 20

20—29,5

II

ABp 25 ABp 24 ABp 22

30—59,5

III

ABp26 ABp25 ABp24

60—

IV

ABp 26 ABp 26 ABp 26

+1.200

kr. avlöningsförstärkning

Folkskolor2

— 9

I

ABp 18

I

of

10—19

II

ABp 19

II

of

20—29

III

ABp 20

III

of

30—14

IV

ABp 21

IV

of

45—59

V

ABp 22

V

of

60—

VI

ABp 23

VI

of

1 Avser samtliga rektorer i kommun med enhetsskola (inbyggd realskola).

2 Poängtalen avser i kommun med flera rektorstjänster vid det obligatoriska skolväsendet

medeltalet per rektorstjänst.

A nmärkningar

A. Särskilda årsarvoden

Särskilda årsarvoden skall utgå

a) till skolinspektör, som förordnas till länsskolinspektör, med 3.600 kronor (befattningsarvode);

b) till förste rektor med 1.800 kronor i kommun med 100 poäng och mer och med 1.200 kronor

i kommun med mindre än 100 poäng;

c) till rektor, som tillika är skolchef, med 1.200 kronor;

d) till lärare, som är biträdande rektor, med 1.200 kronor;

e) till lärare, som är tillsynslärare i skola med minst tre läraravdelningar, med 360 kronor för

3 poäng samt med 70 kronor för varje ytterligare poäng t. o. m. 10 och 50 kronor för varje

ytterligare poäng fr. o. m. 11;

f) till lärare, som är studierektor, enligt nu gällande grunder.

B. Lönegrupperingarnas tillämpning, förordnandeperioder m. ro.

I. Det i prop. 1956: 182 förordade poängsystemet tillämpas då avgörande träffas i följande frågor,

nämligen

a) om skoldirektör skall (må)finnas i kommun;

b) om biträdande skoldirektör må finnas i kommun;

c) vilket antal skolledare som skall finnas vid kommuns obligatoriska skolväsen;

d) vilken lönegrupp som skall tillämpas för skoldirektör;

e) vilken arvodesgrupp som skall tillämpas för förste rektor;

f) vilken lönegrupp som vid det obligatoriska skolväsendet skall tillämpas för rektor, som tilllika

är skolchef, och för rektor, som är ledare för enhet;

g) vilken undervisningsskyldighet som skall gälla för under f) avsedda befattningshavare; samt

h) vilket arvode som skall utgå till tillsynslärare.

Avgörande i de under punkterna a)—f) angivna fallen träffas på grundval av förhållandena

den 1 november läsåret närmast före förordnandeperiodens början eller, i förekommande fall.

före det läsår fr. o. m. vilket tjänsten skall inrättas eller placeringen i avlönings- (arvodes-)

grupp skall gälla. Avgörande för arvode till tillsynslärare är förhållandena vid läsårets början.

IX. Förordnandeperioden skall för innehavare av tjänst eller befattning som avses under I a), b),

d) samt f) vara sex år. Förste rektor förordnas t. v.

III. För att uppnå överensstämmelse mellan de olika förordnandeperioderna på skolväsendets område

förordnas de under I a), b), d) samt f) angivna skolledarna fr. o. m. den 1 juli 1958 allenast

för en tid av tre år. Vidare förlänges nu löpande förordnandeperiod för distriktsöverlärarna

med ett år, eller t. o. m. den 30 juni 1961. Därmed uppnås en samordning med förordnandeperioden

för rektorstjänstema vid allmänna läroverk, högre kommunala skolor, privatläroverk

och högre tekniska läroverk, vilken period utlöper den 30 juni 1961.

IV. Under löpande förordnandeperiod skall inga förändringar av lönegrupperingen för skoldirektör

eller rektor ske, därest ej Kungl. Maj:t med hänsyn till väsentligt ändrade förhållanden finner

skäl därtill.

3 — Hihang till riksdagens protokoll 1967. t samt. Nr 188

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj ds proposition nr 183 år 1957

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sid.

I. Inledning ..................................................... 2

II. Undervisningsskyldigheten för lärare i läroämnen .................. 3

1. Gällande bestämmelser m. m................................. 3

2. Departementschefen ......................................... 5

III. Bestämmande av antalet ordinarie lärartjänster i läroämnen inom det

allmänna skolväsendet .......................................... 10

1. Gällande bestämmelser m. m................................. 10

2. Departementschefen ......................................... 11

IV. Lönegradsplacering för vissa skolledartjänster m. m................. 14

1. Inledning ................................................... 14

2. Departementschefen ......................................... 16

Bilaga.............................................................. 24

Ivar Hseggströms Boktryckeri AB • Stockholm 1957

572138

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1957:390 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa lönefrågor med anledning av ändrad organisation av den lokala och regionala skol a1 i texten
  2. SU 1957:178 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa lönefrågor med anledning av ändrad organisation av den lokala och regionala skolledningen m. m s. 1 i texten