Sök i Ratio Lex

Angående inrättande av en medicinsk högskola i Umeå

1957-11-08 · 81 sidor, varav 75 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 75 av 81 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1957:188, Angående inrättande av en medicinsk högskola i Umeå

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 188 år 1957

1

Nr 188

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående inrättande av

en medicinsk högskola i Umeå; given Stockholms slott

den 8 november 1957.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

BERTIL

Ragnar Edenman

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås, att en medicinsk högskola skall inrättas i Umeå

från och med budgetåret 1958/59. Propositionen ansluter sig i allt väsentligt

till de förslag, som i ett den 29 oktober 1957 avgivet betänkande framlagts

av en inom ecklesiastikdepartementet tillkallad särskild beredning.

Högskolan föreslås omfatta propedeutisk och klinisk utbildning, d. v. s.

undervisning i alla de ämnen, som ingår i studierna efter medicine kandidatexamen.

Läroanstalten avses bli dimensionerad för en årlig intagning av

40 studerande. Den kliniska undervisningen föreslås börja den 1 januari

1959. Undervisningen i de propedeutiska ämnena beräknas kunna börja

läsåret 1962/63. Vid full utbyggnad av högskolan — sålunda från och med

sistnämnda budgetår — skall enligt propositionen finnas inrättade 20

professurer, 6 laboraturer eller motsvarande tjänster, 10 tjänster såsom

lärare i kliniska ämnen i lönegraden Ae 24, 6 docenturer samt 1 forskardocentur.

I propositionen redovisas en utbyggnadsplan för tillgodoseende av lokalbehovet

för Umeå lasarett och den föreslagna högskolan.

1 — Bihang till riksdagens -protokoll 1957. 1 sand. Nr 188

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kurtgl. Maj:ts proposition nr 188 år 1957

Till grund för samarbetet mellan staten och Västerbottens läns landsting

rörande högskolans inrättande och drift skall enligt propositionen läggas ett

mellan ovannämnda beredning och företrädare för landstinget träffat avtal.

Till grund för samarbetet mellan staten och Umeå stad i frågor, som sammanhänger

med den medicinska och odontologiska utbildningen i Umeå,

skall enligt propositionen läggas ett mellan beredningen och företrädare för

staden träffat avtal.

Enligt propositionen skall högskolan under uppbyggnadsperioden stå

under omedelbar ledning av en organisationskommitté.

De årliga kostnaderna för statsverket vid full utbyggnad av högskolan

beräknas till 5,4 milj. kronor. Av detta belopp hänför sig 4,2 miljoner

kronor till åttonde huvudtiteln samt 1,2 miljoner kronor till elfte huvudtiteln.

Engångskostnaderna för statsverket för full utbyggnad av högskolan

beräknas till 26,8 miljoner kronor. Av detta belopp hänför sig 10,2

miljoner kronor till åttonde huvudtiteln, 15,3 miljoner kronor till elfte

huvudtiteln och 1,3 miljoner kronor till kapitalbudgeten.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 188 år 1957

3

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland

i statsrådet å Stockholms slott den 8 november 1957.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Lange,

Lindholm, Ivling, Skoglund, Edenman, Netzén, Kjellin, Johansson.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Edenman, anmäler —

efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter — fråga om

inrättande av en medicinsk högskola i Umeå och anför därvid följande.

Inledning

Genom beslut den 31 maj 1957 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för

ecklesiastikdepartementet att tillsätta en särskild beredning, bestående av

högst sex ledamöter, för att inom ecklesiastikdepartementet biträda med

fortsatt utredning av frågan om inrättande av en medicinsk läroanstalt, i

Norrland, med uppdrag tillika att upptaga i samband med utredningen erforderliga

förhandlingar med vederbörande kommunala organ.

Med anledning härav utsåg dåvarande departementschefen, statsrådet

Persson, samma dag till ledamöter i nämnda beredning byråchefen i ecklesiastikdepartementet

Nils Johan Hörjel, numera byråchefen i inrikesdepartementet

Göran Henrik Karlen, kanslerssekreteraren, kanslirådet i Kungl.

Maj:ts kansli Georg Zacharias Topelius, professorn vid universitetet i Uppsala

Bo Conradsson Vahlquist och rektorn vid tandläkarhögskolan i Stockholm,

professorn Gösta Egon Natanael Westin samt uppdrog åt Hörjel att

såsom ordförande leda beredningens arbete.

På därom av Vahlquist gjord framställning beslöt departementschefen

den 13 juni 1957 att entlediga honom från uppdraget att vara ledamot i

beredningen.

Sistnämnda dag utsåg departementschefen till nya ledamöter i beredningen

professorn vid universitetet i Uppsala Fritiof Gunnar Blix och professor

emeritus Martin Odin samt tillkallade byggnadsrådet i byggnadsstyrelsen

Hans Axel Brunnberg och intendenten vid tandläkarhögskolan i

Stockholm Sixten Reinhold Fors att såsom experter stå till beredningens

förfogande för överläggningar och samråd.

Genom beslut den 27 juni 1957 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för

ecklesiastikdepartementet att tillkalla eu sakkunnig inom departementet

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 188 år 1957

för att utreda vissa medicinska utbildningsfrågor m. m. Med anledning härav

tillkallade departementschefen samma dag professorn vid universitetet

i Uppsala Bror Anders Rexed såsom sakkunnig. Rexed har i denna egenskap

biträtt beredningen i dess arbete.

Sedan beredningen fullgjort sitt utredningsuppdrag och avslutat förhandlingar

med företrädare för Västerbottens läns landsting och Umeå stad i

frågor, som sammanhängt med ifrågavarande uppdrag, har beredningen den

29 oktober 1957 avgivit betänkande med utredning och förslag om inrättande

av en medicinsk högskola i Umeå (stencilerat).

Innan jag övergår till att redogöra för det huvudsakliga innehållet i

betänkandet, torde jag få ge en återblick på de beslut, som närmast aktualiserat

föreliggande fråga om en utbyggnad av den medicinska utbildningsorganisationen

genom inrättande av en ny medicinsk högskola i Norrland.

Bakgrunden till beredningens uppdrag

19 5 4- dr s riks dag sb e slut. Den närmaste anledningen till de

senaste årens diskussion om en ny medicinsk utbildningsanstalt, förlagd till

Norrland, är att söka i statsmakternas beslut om en ökning av intagningen

av medicine studerande.

I propositionen 1954: 212 framlades i första hand förslag angående reformering

av läkarutbildningen. Härjämte förordades i propositionen en

ökning av den årliga intagningen av medicine studerande med 32 till 342

från och med höstterminen 1955. Dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet

berörde i denna proposition jämväl frågan om en framtida ytterligare

utökning av den årliga intagningen och pekade i detta sammanhang

bland annat på möjligheten att förlägga någon del av den kliniska utbildningen

till sjukhus i Norrland.

Med anledning av nyssnämnda proposition väcktes vid 1954 års riksdag

vissa motioner, i vilka frågan om en ökad medicinsk utbildningskapacitet

togs upp. Sålunda väcktes i riksdagens första och andra kammare två likalydande

motioner (I: 91 och II: 132), i vilka hemställdes om en skyndsam utredning

rörande inrättande i Norrland av en medicinsk högskola, avsedd för årlig

intagning av omkring 30 studerande. Vidare väcktes i andra kammaren en

motion (II: 714), vari begärdes en snabbutredning för en snar ytterligare

utökning av utbildningsmöjligheterna för medicine studerande, i första

hand genom förläggning av den kliniska utbildningen även till landsortslasarett

men med sikte på en fullständig, ny läkarhögskola. Slutligen

väcktes i första och andra kammaren två likalydande motioner (I: 543 och

II: 700), i vilka hemställdes om skyndsam utredning rörande inrättande av

en medicinsk läroanstalt av i motionen angiven typ. Därmed åsyftades en

till Norrland förlagd medicinsk högskola, huvudsakligen omfattande de

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 188 år 1957

praktiska disciplinerna, d. v. s. den utbildning, som de studerande erhåller

efter medicine kandidatexamen.

Statsutskottet, som tillstyrkte departementschefens förutnämnda förslag

om ökad intagning (SU 1954:191), framhöll vid behandlingen av nu berörda

motioner, att bedömandet av vilka åtgärder som borde vidtagas för

en ökning av läkarproduktionen försvårades av osäkerhet i fråga om behovets

såväl storlek som varaktighet. Med hänsyn härtill och i betraktande

jämväl av de mycket betydande kostnader, som vore förknippade med upprättandet

av ytterligare en fullständig medicinsk högskola ansåg sig utskottet

icke böra tillstyrka utredning av den omfattning, som åsyftades med

motionerna I: 91 och II: 132 samt motionen II: 714, i vad denna avsåg en

fullständig medicinsk högskola. Däremot fann utskottet, att den i motionerna

I: 543 och II: 700 skisserade organisationen för en ny medicinsk läroanstalt,

förlagd till Norrland, skulle kunna möjliggöra en relativt snabb

ökning av den medicinska utbildningskapaciteten och tillika besitta den

elasticitet, som i den föreliggande situationen syntes önskvärd. Utskottet

hemställde därför bland annat, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t

måtte anhålla om en skyndsam och förutsättningslös utredning rörande inrättande

av en för den kliniska utbildningen avsedd, till Norrland förlagd

medicinsk läroanstalt. Vid utlåtandet var fogad en reservation, enligt vilken

utredningen borde avse frågan om inrättande av en fullständig medicinsk

högskola i Norrland.

Riksdagen biföll utskottets hemställan (Rskr 1954:395). 1

1 95 5 års riksdagsbeslut. I propositionen 1955:142 föreslogs en

ytterligare ökning av intagningen av medicine studerande. Departementschefen

förordade sålunda att, utöver den vid 1954 års riksdag beslutade

intagningen av 342 medicine studerande, ytterligare 66 studerande skulle

intagas höstterminen 1955. Därmed skulle sålunda den totala intagningen

angivna termin utgöra 408. Av de nyssnämnda 66 avsågs 36 skola hänvisas

till Lund, 20 till karolinska institutet och 10 till annat, vid tillfället för

propositionens avlämnande, icke bestämt angivet lärosäte. Det kan vidare

nämnas, att möjligheten att bereda sist avsedda 10 studerande preklinisk

utbildning i Schweiz även diskuterades i propositionen.

Departementschefen framhöll i propositionen, att frågan om hur den fortsatta

utbildningen efter medicine kandidatexamen skulle kunna ordnas vid

den förordade ökade läkarutbildningen utgjorde ett icke så lättlöst problem.

Ilan förklarade sig emellertid ha för avsikt att inom en nära framtid utverka

Kungl. Maj:ts bemyndigande att tillkalla sakkunniga för att verkställa den

förut nämnda, av 1954 års riksdag begärda utredningen rörande inrättande

av en för den kliniska utbildningen avsedd, till Norrland förlagd medicinsk

läroanstalt. I de sakkunnigas uppdrag borde enligt departementschefen

även ingå att utreda frågan om fortsatt utbildning efter medicine kandidat
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 188 år 1957

examen av det ökade antal studerande, som enligt det i propositionen framlagda

förslaget skulle påbörja sina medicinska studier höstterminen 1955.

Statsutskottet tillstyrkte den framlagda propositionen (SU 1955:136).

Härvid förklarade sig utskottet medvetet om att vissa svårigheter förelåge

med avseende på de problem, som rörde utbildningen under »det propedeutiska

året» (studieåret efter medicine kandidatexamen) och den därefter

följande kliniska utbildningen. Utskottet förutsatte emellertid, att

Kungl. Maj:t vidtoge alla de åtgärder för tillgodoseende av personalbehov,

tillräckliga material- och utrustningsanslag, tillgång till lokaler m. m., som

visade sig nödvändiga för eliminerande av dessa svårigheter.

Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets förslag (Rskr 1955: 308).

Det må i detta sammanhang tilläggas att Kungl. Maj:t genom beslut den

8 juli 1955 avgjorde den förut berörda öppna frågan, vid vilket medicinskt

lärosäte — i Sverige eller Schweiz — tio av de 66 studerande, varmed den

årliga intagningen skulle ökas enligt propositionen 1955: 142, skulle erhålla

preklinisk utbildning. Genom beslutet bestämdes, att antalet till de medicinska

nybörjarkurserna i Uppsala hänvisade studerande skulle för läsåren

1955/56 och 1956/57 ökas med tio per år.

19 5 5 års läkarutbildning sutredning. Redan innan statsutskottet

slutbehandlat propositionen 1955: 142 hade chefen för ecklesiastikdepartementet,

med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande, tillsatt den

i propositionen förebådade sakkunnigutredningen.

I direktiven för utredningen (anförande till statsrådsprotokollet över

ecklesiastikärenden den 31 mars 1955) framhöll departementschefen, att de

sakkunniga borde i första hand utreda frågan om åtgärder för att bereda

ytterligare ett 60-tal studerande tillgång till utbildning under det propedeutiska

året. Med hänsyn till att undervisning i farmakologi ägde rum under

nämnda år och då farmakologiska institutioner endast funnes i Uppsala,

Stockholm, Göteborg och Lund, syntes det enligt departementschefens

mening bli erforderligt att tillgodose behovet av ytterligare propedeutplatser

genom ökning av kapaciteten vid de befintliga medicinska lärosätena.

Beträffande den kliniska utbildningen borde de sakkunniga utreda, hur det

ökade behovet av kliniska utbildningsplatser lämpligen borde tillgodoses.

Frågan om inrättande av en för den kliniska utbildningen avsedd, till Norrland

förlagd medicinsk läroanstalt borde därvid komma under närmare

bedömande.

Utredningen — 1955 års läkarutbildningsutredning1 — avlämnade sitt

betänkande (SOU 1956: 34) den 29 augusti 1956. Till betänkandet var 1

1 Regeringsrådet B. A. Nevrell, ordförande, byråchefen i ecklesiastikdepartementet T. S. Aren,

fältläkaren P. S. Lundgren, professorn vid universitetet i Göteborg M. Odin, professorn vid universitetet

i Uppsala B. A. Rexed, kommunalnämndsordföranden J. F. Strandlund, hemmansägaren,

landstingsmannen B. A. Clausén och lasarettsläkaren A. A. Odelberg.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 188 år 1957

fogade särskilda yttranden av ledamöterna Clausén och Lundgren. Beträffande

läkarutbildningsutredningens ställningstagande till frågan om det

framtida läkarbehovet — en fråga som jämväl hänskjutits till utredningen

— samt utredningsmajoritetens och reservanternas förslag, motiv och kostnadsberäkningar

hänvisas till betänkandet och den i propositionen 1957: 91

lämnade sammanfattande redogörelsen. Här må endast erinras om följande

huvudpunkter.

1. Utredningsmajoriteten ansåg sig böra avstå från att planlägga propedeutisk

undervisning i Norrland.

2. Utredningsmajoriteten ansåg det möjligt att under det propedeutiska

året bereda utbildningsplatser vid de nuvarande lärosätena åt det antal studerande,

som svarade mot årsintagningen vid respektive lärosäte. Därvid

förutsattes, att den beslutade årliga intagningen av 408 studerande efter en

femprocentig avgång under de två första studieåren skulle medföra ett behov

av 390 utbildningsplatser under det propedeutiska året och den fortsatta

kliniska utbildningen. I jämförelse med motsvarande platsbehov enligt

propositionen 1954: 212, vilket beräknades till 325, erfordrades sålunda

enligt utredningen en ökning av nu ifrågavarande utbildningsplatser med 65.

Utredningsmajoriteten föreslog, att antalet propedeutiska utbildningsplatser

skulle fördelas på sätt framgår av kolumnen ytterst till höger i följande

sammanställning. 3

Uppsala .

Lund

Stockholm

Göteborg

Årlig intagning

från och med

läsåret 1955/56

Mot intagningen

svarande behov

av propedeutiska

(och kliniska)

utbildnings- platser. (Siff- rorna i kol. 1

minskade med

ca 5 %)

90

86

no

105

138

132

70

67

S:a 408

390

Propedeutiska

(och kliniska)

utbildningsplat- ser enligt 1954

års riksdagsbe- slut (prop.

1954: 212).

Läkarutbild- ningsutred- ningens förslag

till fördelning.

60

80

70

90

120

120

75

100

325

390

3. Utredningsmajoriteten redovisade två möjliga alternativ för tillgodoseende

av behovet av kliniska utbildningsplatser. Enligt det ena alternativet

skulle en ökning av utbildningskapaciteten vid läroanstalterna i Uppsala,

Lund, Malmö och Göteborg komma till stånd. Enligt det andra skulle behovet

täckas dels genom inrättande i Norrland av en enbart klinisk läroanstalt,

avsedd för en årlig intagning av 40 studerande, dels genom anordnande

av återstående 25 kliniska utbildningsplatser i Göteborg.

Jämförelsen mellan de båda alternativen gav enligt majoriteten vid handen,

att alternativet »befintliga lärosäten» måste förordas före alternativet

»Norrland». Under sådana förhållanden fann majoriteten icke anledning

att företaga något val mellan de tre sjukhus i Norrland — centrallasarettet

(garnisonssjukhuset) i Boden, centrallasarettet i Sundsvall och centrallasa
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 188 år 1957

rettet i Umeå — vilka undersökts och i och för sig alla befunnits vara möjliga

som undervisningssjukhus.

Majoriteten föreslog därför, att det ökade antal studerande, som enligt

statsmakternas beslut påbörjat sina medicinska studier höstterminen 1955,

skulle beredas fortsatt klinisk utbildning genom en ökning av kapaciteten

vid de medicinska läroanstalterna i Uppsala, Lund—Malmö och Göteborg.

Förslaget innebar, att de erforderliga 390 kliniska utbildningsplatserna

skulle fördelas mellan de befintliga lärosätena på samma sätt som föreslagits

i fråga om de propedeutiska platserna.

4. Reservanten Clausén, som anslöt sig till majoritetens ställningstagande

till frågan om inrättande av en enbart klinisk utbildningsanstalt i Norrland,

underströk bland annat nödvändigheten av att behovet av räjongsjukhus

för olika delar av Norrland ingående utreddes, innan förläggningsorten för

en grundläggande läkarutbildning i Norrland bestämdes.

5. Reservanten Lundgren förordade, att — därest för staten godtagbar

överenskommelse kunde träffas med Västerbottens läns landsting -— en

medicinsk högskola skulle inrättas i Umeå från och med den 1 juli 1958.

Högskolan borde utbyggas för en årlig intagning av 40 studerande och avses

för såväl propedeutisk som klinisk undervisning.

I remissyttrandena över läkarutbildningsutredningens betänkande framfördes

starkt divergerande uppfattningar beträffande de olika huvudförslag,

som redovisats i betänkandet. En utförlig redogörelse för remissyttrandena

återfinnes i propositionen 1957: 91. 1

1 9 57 års riksdagsbeslut. I propositionen 1957:91 angående

utbyggnad av den medicinska utbildningsorganisationen, m. m., behandlades

och togs ställning till de i läkarutbildningsutredningens betänkande

framlagda olika förslagen. De i propositionen gjorda ställningstagandena till

ifrågavarande förslag innebar sammanfattningsvis följande.

Av de erforderliga 65 nya propedeutiska och kliniska utbildningsplatserna

borde 25 anordnas vid medicinska fakulteten i Göteborg. Övervägande skäl

talade för att de härutöver erforderliga 40 propedeutiska och kliniska utbildningsplatserna

tillskapades genom inrättande av en ny medicinsk läroanstalt

i Norrland. De starkaste skälen kunde anföras för att nämnda läroanstalt

förlädes till Umeå. Verksamheten vid läroanstalten borde börja läsåret

1958/59 med klinisk undervisning och med 40 utbildningsplatser. Då

det icke syntes möjligt att redan nämnda läsår starta propedeutisk undervisning

vid läroanstalten, borde antalet propedeutiska utbildningsplatser

vid de medicinska fakulteterna i Uppsala och Lund från och med angivna

läsår tills vidare ökas med 20 vid vardera fakulteten.

I propositionen anförde departementschefen i här avsedda frågor huvudsakligen

följande.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

KuJigl. Maj:ts proposition nr ISS år 1957

För alternativet »Befintliga lärosäten» beräknar utredningen de årliga

kostnaderna till omkring 2 miljoner kronor och engångskostnaderna till

omkring 0,5 miljoner kronor. För alternativet »Norrland» beräknar utredningen

de årliga kostnaderna till cirka 9,8 miljoner kronor och engångskostnaderna

till mellan 1,8 och 3,8 miljoner kronor beroende på vilken förläggningsort

som väljes. Enligt de av utredningsreservanten (ledamoten Lundgren)

redovisade kostnadsberäkningarna skulle ett genomförande av hans

förslag kräva cirka 4 miljoner i årliga kostnader och cirka 10,4 miljoner i

engångskostnader. Sistnämnda engångskostnader syntes emellertid utredningens

majoritet vilja uppskatta till omkring 23 miljoner kronor.

Då utredningens majoritet givit alternativet »Befintliga lärosäten» företräde

framför alternativet »Norrland», har detta skett efter ett vägande av

de för- och nackdelar, som enligt majoritetens uppfattning är förenade med

de olika alternativen. Med hänsyn till utbildningens kvalitet, förutsättningarna

för medicinsk forskning, önskvärdheten av att studenterna i så

ringa utsträckning som möjligt tvingas byta studieort samt de statsfinansiella

konsekvenserna har majoriteten ansett, att alternativet »Befintliga

lärosäten» bör givas ett avgjort företräde. Vad majoriteten åberopat till

stöd för sitt ställningstagande har delvis tillbakavisats av utredningsreservanten.

Denne har funnit vissa av de skäl, som majoriteten anfört mot

alternativet »Norrland», överdrivna och påpekat, att de åsyftade nackdelarna

delvis är övergångsföreteelser. Han har vidare framhävt vissa s.k.

»positiva norrlandssynpunkter» till förmån för detta alternativ.

I remissyttrandena har meningarna varit starkt delade i fråga om valet

av alternativ. Anmärkas bör emellertid, att den centrala universitetsmyndigheten,

universitetskanslern, och den centrala hälso- och sjukvårdsmyndigheten,

medicinalstyrelsen, samt den sittande kommittén för översyn av

hälso- och sjukvården i riket alla tillstyrkt inrättande av en ny medicinsk

läroanstalt i Norrland.

Såsom jag inledningsvis nämnt är beredningen inom ecklesiastikdepartementet

av föreliggande ärende ännu icke helt avslutad. Efter den beredning,

som nu medhunnits, anser jag emellertid, att övervägande skäl talar för att

den erforderliga utbyggnaden av utbildningskapaciteten bör ske genom inrättande

av eu ny medicinsk läroanstalt i Norrland. Till stöd för denna min

uppfattning vill jag anföra följande.

Såsom jag förut framhållit kan man räkna med ett kraftigt ökat behov

av läkare under flera årtionden framåt. Fluruvida den nuvarande utbildningskapaciteten

är tillräcklig på längre sikt, iir emellertid svårt att nu bestämt

yttra sig om, då det med hänsyn till mångfalden av inverkande faktorer

inte är möjligt att uppgöra någon siiker behovsprognos för en längre

tidsperiod. Enligt min mening kan man dock från de utgångspunkter som

nu föreligger för en bedömning förutse, att intagningen av medicine studerande

kan komma att behöva ytterligare ökas i eu icke avlägsen framtid.

Med tanke på den utomordentligt viktiga samhällsfunktion, som läkarkåren

har att fylla, är det i hög grad angeliiget, att liikartillgången i framtiden

kan bli tillräcklig och att den nu och under åtskilliga år framåt rådande

läkarbristen inte blir en permanent företeelse. Tungt vägande skäl talar

därför för att man planlägger utbildningsorganisationen på längre sikt och

därvid som eu riktpunkt uppställer, att eu ytterligare ökning av utbildningskapaciteten

vid behov skall kunna ske utan onödig tidsutdräkt. Givet

är att det går avsevärt lättare att senare ytterligare öka utbildningskapa
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr ISS år 1957

citeten, om man nu börjar vidtaga anordningar för medicinsk utbildning

på ännu en plats. Erfarenheten visar att det tar lång tid att bygga upp en

ny medicinsk läroanstalt. För vår nyaste medicinska utbildningsanstalt,

den i Göteborg, kan sålunda utbyggnadstiden beräknas till drygt ett decennium.

Vid betänkandets remissbehandling har understrukits, att alternativet

»Befintliga lärosäten» — särskilt vad beträffar Uppsala — på grund av

det begränsade patientmaterialet vid vederbörande undervisningssjukhus

vore behäftat med vissa svagheter sett från undervisningssynpunkt och

även förutsatte, att patienterna i alltför stor omfattning finge utnyttjas för

demonstration eller eljest i undervisningssyfte. Detta alternativ betraktas,

bland annat med hänsyn härtill, på många punkter såsom en pressning

intill gränsen av det möjliga och anses därför knappast kunna förordas

annat än som en utväg i ett nödläge eller som ett rent provisorium. Enligt

mm mening måste dessa synpunkter tillmätas stor betydelse, när det gäller

att taga ställning till de framlagda alternativa förslagen. Jag vill vidare

tillägga att det synes mig angeläget, att vid undervisningssjukhusen den

enskilda patienten icke i alltför betungande grad utnyttjas såsom studieobjekt.

Enligt föreliggande kostnadsberäkningar skulle alternativet »Norrland»

bh betydligt mera kostnadskrävande än alternativet »Befintliga lärosäten».

I flera remissyttranden har emellertid påpekats, att sistnämnda alternativ

nödvändiggör betydande ny- och ombyggnader vid befintliga undervisningssjukhus,

vartill hänsyn icke tagits i nämnda kostnadsberäkningar.

Tydligt är, att ett genomförande av alternativet »Befintliga lärosäten»

i nuvarande läge innebär ett maximalt utnyttjande av de nuvarande läroanstalternas

undervisningsresurser. Lika tydligt är, att en ytterligare ökning

framdeles av den totala utbildningskapaciteten — vilket såsom jag tidigare

nämnt kan bli erforderligt — blir mycket kostnadskrävande, om den helt

skall genomföras vid de nuvarande läroanstalter, där en dylik ökning överhuvudtaget

är möjlig.

Vad beträffar kostnadssynpunkterna må vidare framhållas, att vid det av

norrlandssjukhusen, som enligt min mening närmast bör ifrågakomma som

undervisningssjukhus, nämligen lasarettet i Umeå, för närvarande pågår

eller planeras ny- och ombyggnadsarbeten, vilka utan alltför stora merkostnader

kan utformas med hänsyn till undervisningens och forskningens

behov. Att vid en framtida tidpunkt omändra de då färdigställda byggnaderna,

så att nyssnämnda behov kan tillgodoses, torde däremot medföra

betydligt större kostnader.

Såsom framgår av min förut lämnade redogörelse är läkarbristen särskilt

utpräglad i Norrland. Läkartätheten är där för närvarande — enligt uppgift

av medicinalstyrelsen — omkring 50 procent lägre än i landet i övrigt. En

av de orsaker, som bidrager härtill, torde vara, att antalet medicine studerande

från Norrland är proportionellt sett avsevärt lägre än antalet sådana

studerande från övriga delar av landet. Till belysning härav kan nämnas,

att antalet studenter från de fyra nordligaste länen, som under åren 1951—

1955 inskrevs vid de medicinska läroanstalterna, var 40 procent lägre än

som svarade mot dessa läns andel i hela landets befolkningstal. Det finns

grundad anledning antaga, att inrättandet av en medicinsk läroanstalt i

Norrland skulle verksamt bidraga till att öka antalet medicine studerande

från denna landsdel. Med hänsyn till att vid en medicinsk läroanstalt vidare

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj.ts proposition nr 188 år 1957

gives bland annat klinisk utbildning efter medicine licentiatexamen torde

inrättandet av en dylik läroanstalt kunna stimulera norrlänningarna icke

blott att — såsom nyss nämnts — i ökad utsträckning välja läkaryrket utan

även att efter avslutad grundutbildning kvarstanna för specialistutbildning

och eventuellt framtida verksamhet i Norrland.

I detta sammanhang vill jag även understryka, att jag anser det från

mera allmänna synpunkter synnerligen motiverat att akademisk undervisning

förlägges till Norrland.

Inrättandet av en medicinsk utbildningsanstalt i Norrland skulle vidare

medföra en betydande och angelägen förstärkning av sjukvårdsresurserna

inom denna landsdel. Härigenom skulle Norrland sålunda erhålla ett undervisningssj

ukhus med högt utvecklade och specialiserade vårdresurser.

Med hänsyn till den pågående och väntade expansionen av den akademiska

undervisningen och forskningen överhuvudtaget har i vissa remissyttranden

framhållits, att vägande skäl kunde anföras för att den nuvarande

universitets- och högskoleorganisationen utbyggdes med ytterligare

ett lärosäte. Därest så skedde skulle det bli lättare att lösa bland annat

bostadsproblemet för lärare, övrig personal och studenter samt frågan om

arbetskraft för kliniker, laboratorier och andra institutioner.

Såsom jag förut nämnt har utredningens majoritet avstyrkt alternativet

»Norrland» bland annat med hänsyn till att utbildningen vid den åsyftade

norrländska läroanstalten skulle bli av lägre kvalitet och att en dylik läroanstalt

skulle erbjuda mindre goda förutsättningar för medicinsk forskning.

Att utbildningen skulle bli av lägre kvalitet sammanhängde enligt majoriteten

bland annat med att undervisningen vid den avsedda läroanstalten

icke skulle omfatta den propedeutiska undervisningen och att det icke syntes

möjligt att redan från början tillförsäkra läroanstalten en lärarkader,

som på alla håll ägde den vid övriga lärosäten fordrade akademiska kompetensen.

Enligt min mening bör en till Norrland förlagd läroanstalt omfatta även

den propedeutiska undervisningen. Att anordna dylik undervisning redan

då verksamheten vid läroanstalten startar torde, såvitt nu kan bedömas,

dock knappast vara möjligt. Nu avsedda svaghet från utbildningssynpunkt

är emellertid begränsad till ett övergångsstadium. Angeläget iir att detta

övergångsstadium icke blir längre utdraget än nödvändigt. Vad beträffar

lärarfrågan vill jag erinra om att flera viktiga läkartjänster vid Umeå lasarett

för närvarande är eller under de närmaste åren beräknas bli vakanta.

Under den fortsatta beredningen av ärendet avser jag att låta noga undersöka

de möjligheter, som kan erbjuda sig att lösa lärarfrågan på ett tillfredsställande

sätt.

Avsaknaden av teoretiska institutioner vid den avsedda medicinska läroanstalten

i Norrland innebär självfallet för densamma en svaghet. Såväl ut - redningsreservanten som medicinalstyrelsen har emellertid anvisat utvägar,

varigenom denna svaghet skulle kunna icke oväsentligt reduceras. Därest

nämnda läroanstalt — såsom ifrågasatts av bland annat kanslern och vilket

enligt min mening bör övervägas — kunde under uppbyggnadstiden på

lämpligt sätt anknytas till någon av de nuvarande medicinska lärosätena,

exempelvis universitetet i Uppsala, skulle norrlandshögskolan härigenom

kunna erhålla ett värdefullt stöd för bedrivande av vetenskaplig forskning.

Som jag förut framhållit anser jag övervägande skäl tala för att den

erforderliga utbyggnaden av utbildningskapaciteten bör ske genom inriit
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 188 år 1957

tande av en ny medicinsk läroanstalt i Norrland. Vad beträffar läroanstaltens

utformning så bör denna i enlighet med vad jag tidigare förordat omfatta

såväl propedeutisk som klinisk utbildning. Läroanstalten torde vidare

böra dimensioneras för en årlig intagning av 40 elever. De i övrigt erforderliga

25 propedeutiska och kliniska utbildningsplatserna skulle anordnas vid

medicinska fakulteten i Göteborg. Någon ökning av antalet dylika platser

i Uppsala och Lund erfordras alltså icke enligt detta förslag.

Vad angår valet av förläggningsort anser jag, att de starkaste skälen

kan anföras för läroanstaltens förläggning till Umeå. Härför talar enligt

min mening främst, att statsmakterna till Umeå redan förlagt tandläkarutbildning

och rättsmedicinsk institution samt att där finns ett under uppbyggnad

varande vetenskapligt bibliotek, delvis uppbyggt på det s. k. femte

exemplaret. Vad beträffar tandläkarutbildningen i Umeå må framhållas,

att denna för närvarande icke är fullständig. De studerande erhåller sålunda

3:e—8:e terminernas undervisning i Umeå, medan studierna under l:a och

2:a samt 9:e och 10:e terminerna är förlagda till Stockholm. I den mån en

medicinsk läroanstalt utbygges i Umeå, torde även skapas förutsättningar

för att dit överflytta en större del av den odontologiska utbildningen. Gynnsamma

förutsättningar uppkommer överhuvudtaget för ett samgående i

fråga om undervisning och forskning mellan den medicinska läroanstalten

och den redan förefintliga odontologiska läroanstalten. Såsom ett ytterligare

skäl för den medicinska läroanstaltens förläggning till Umeå vill jag

tillägga, att för lasarettet i Umeå — såsom jag tidigare antytt — stora nyoch

ombyggnader är aktuella och i viss utsträckning redan påbörjade. Dessa

bör utan alltför stora svårigheter kunna modifieras med hänsyn till undervisningens

och forskningens behov.

De av utredningens majoritet och förutnämnda reservant framlagda

kostnadsberäkningarna för en medicinsk läroanstalt i Umeå är allenast

approximativa. De definitiva kostnaderna kan icke fastställas förrän efter

överläggningar med företrädare för Västerbottens läns landsting och Umeå

stad. Även åtskilliga andra spörsmål torde nödvändiggöra överläggningar

med nämnda parter, innan definitiv ställning kan tagas i föreliggande

ärende.

Det fortsatta arbetet med här avsedda frågor och vissa andra, nn icke

tillräckligt utredda frågor — bland annat den av mig förut antydda lärarfrågan

— torde böra anförtros åt en särskild beredning inom ecklesiastikdepartementet.

Det är min avsikt, att detta arbete skall bedrivas i sådan

takt, att principproposition i ämnet kan föreläggas årets riksdag under

höstsessionen. Ett ställningstagande i princip från statsmakternas sida

redan i år torde nämligen vara nödvändigt, för att förberedelserna för

anordnande av klinisk utbildning i Umeå från och med läsåret 1958/59

skall kunna medhinnas.

I propositionen föreslogs en särskild medelsanvisning av 1 148 000 kronor

för budgetåret 1957/58 för anordnande av erforderliga propedeutiska utbildningsplatser

vid läroanstalterna Uppsala, Lund-Malmö och Göteborg.

Statsutskottet tillstyrkte i sitt utlåtande (SU 1957: 103) den föreslagna

medelsanvisningen. Beträffande departementschefens ställningstagande till

frågan om inrättande av en medicinsk läroanstalt i Norrland anförde utskottet

följande.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. May.ts ''proposition nr 188 år 1957

Såsom av det förut anförda framgår har innevarande års riksdag att under

sin höstsession emotse en principproposition i fråga om utbyggnad av den

medicinska utbildningsorganisationen. Med anledning av de synpunkter

på förevarande fråga, som departementschefen framfört i den nu föreliggande

propositionen nr 91, vill utskottet framhålla, att utskottet funnit

de skäl som anförts för upprättandet av en medicinsk läroanstalt i Norrland

bärande. Utskottet förutsätter emellertid, att det planerade nya akademiska

lärosätet i Norrland skall få en uppbyggnad och organisation, som

tillgodoser de krav, som oavvisligen måste ställas på en fullgod medicinsk

utbildningsanstalt. Vad förläggningsfrågan beträffar har utskottet icke

funnit anledning till erinran mot att överläggningar upptages med Västerbottens

läns landsting och Umeå stad rörande de med läroanstaltens ifrågasatta

förläggning till Umeå sammanhängande spörsmålen. Enligt utskottets

mening bör dessa överläggningar syfta till att ernå en uppgörelse med

nämnda parter, innebärande ett tillgodoseende från olika synpunkter av

statens i förevarande fråga starkt framträdande intressen med avseende å

undervisning, forskning och sjukvård. Skulle emellertid en dylik, för statens

del godtagbar uppgörelse icke kunna komma till stånd, förutsätter utskottet,

att Kungl. Maj:t upptager frågan om annan förläggningsort i Norrland

till övervägande och vidtager de åtgärder, som i detta läge kan befinnas

påkallade. ... .

Utskottet förordar, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t giver till

känna vad utskottet sålunda anfört.

Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets hemställan (Rskr 1957: 273).

Såsom jag inledningsvis omnämnt tillsatte departementschefen, med stöd

av Kungl. Maj:ts bemyndigande, den 31 maj 1957 den i propositionen

1957: 91 åsyftade beredningen; nämnda beredning avgav den 29 oktober

1957 betänkande med utredning och förslag om inrättande av en medicinsk

högskola i Umeå. Jag övergår nu till att närmare redogöra för ifrågavarande

betänkande.

Beredningens betänkande

Frågeställningar

B er e dnin g e n : Såsom framgår av propositionen 1957: 91 har chefen

för ecklesiastikdepartementet icke blott allmänt förordat, att en ny medicinsk

läroanstalt — avsedd för propedeutisk och klinisk undervisning —

inrättas i Norrland, utan även uttalat sin mening i frågan om förläggningsorten

för en sådan läroanstalt. Departementschefen har i valet mellan

möjliga orter funnit, att de starkaste skälen kunde anföras för läroanstaltens

förläggning till Umeå.

Anledningen till att departementschefen vid tidpunkten för propositionens

avlämnande icke kunde förorda ett omedelbart principbeslut om inrättande

av den åsyftade läroanstalten var — såsom framgår av departementschefens

uttalanden i propositionen — att vid denna tidpunkt åtskil
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts -proposition nr 188 år 1957

liga frågor av väsentlig betydelse för Kungl. Maj:ts och riksdagens slutliga

ställningstagande i ärendet krävde fortsatt utredning. Sålunda hade i läkarutbildningsutredningens

betänkande redovisats endast approximativa kostnadsberäkningar

för en till Umeå förlagd medicinsk läroanstalt för propedeutisk

och klinisk undervisning. Vidare var en korrekt bedömning av de

ekonomiska konsekvenserna av ett principbeslut i frågan icke möjlig, förrän

en formlig uppgörelse träffats med vederbörande kommunala huvudmän.

Även statsutskottet har funnit de skäl som departementschefen anfört

för inrättande av en medicinsk läroanstalt i Norrland bärande. Vad beträffar

förläggningsorten har utskottet uttalat, att det icke funnit anledning till

erinran mot att överläggningar upptoges med Västerbottens läns landsting

och Umeå stad rörande de med läroanstaltens ifrågasatta förläggning till

Umeå sammanhängande spörsmålen.

Genom Kungl. Maj:ts och riksdagens ställningstagande har enligt beredningens

uppfattning dess utredningsuppdrag blivit klart fixerat. Beredningen

har ansett dess uppgift vara, att på de punkter, där vid propositionens

tillkomst utredning helt saknades eller förefintlig sådan var ofullständig,

närmare undersöka, huruvida de nödvändiga förutsättningarna förelåg

för inrättande av den åsyftade medicinska läroanstalten i Umeå, och härefter,

om nämnda förutsättningar visade sig föreligga, utarbeta och framlägga

de förslag, som erfordrades för ett definitivt beslut av statsmakterna

om läroanstaltens inrättande. Om däremot nyss avsedda förutsättningar

visade sig icke föreligga, hade beredningen att anmäla detta förhållande för

departementschefen för erhållande av nya direktiv för utredningsarbetet.

Beredningen vill i detta sammanhang erinra om statsutskottets i det föregående

återgivna uttalande, att det planerade nya akademiska lärosätet i

Norrland bör få en uppbyggnad och organisation, som tillgodoser de krav,

som oavvisligen måste ställas på en fullgod medicinsk utbildningsanstalt.

I den tidigare diskussionen om inrättande av en enbart klinisk utbildningsanstalt

i Norrland har det förhållandet, att verksamheten vid en dylikläroanstalt

skulle sakna stöd av grundläggande medicinsk forskning på

orten, framhävts såsom en allvarlig svaghet. I och med att även propedeutisk

undervisning kommer att meddelas vid den nu planerade läroanstalten

reduceras givetvis i väsentlig grad berörda svaghet. Den propedeutiska undervisningen

omfattar huvudsakligen de grundläggande, teoretiska delarna

av patologien, bakteriologien och farmakologien. Samtliga ämnen kräver

avsevärda forskningsresurser. Tillgången till dessa resurser kommer självfallet

att betydligt stärka läroanstalten i dess helhet. Det synes likväl

ofrånkomligt, att avsaknaden av företrädare för den prekliniska forskningen

utgör en brist för den nya läroanstalten. Med anledning av departementschefens

uttalande i denna fråga samt statsutskottets nyss berörda deklaration

angående kraven på en fullgod medicinsk utbildningsanstalt har beredningen

ansett det såsom en av dess viktigaste uppgifter att söka att på ett

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 188 år 1957

rationellt sätt i möjligaste mån kompensera de negativa konsekvenserna av

att läroanstalten icke från början bygges ut till en fullständig medicinsk

högskola. Beredningen anser sig i detta sammanhang böra tillägga, att det

från flera synpunkter synes mycket angeläget att även preklinisk undervisning

kommer till stånd vid högskolan. Beredningen har också eftersträvat

att förbereda planeringen av läroanstalten så, att möjligheten att framdeles

utbygga densamma till att omfatta jämväl preklinisk undervisning

och medicinsk grundforskning underlättas.

I det följande skall arten av de frågor, vilka beredningen haft att taga

ställning till nnder sitt arbete, något närmare belysas.

Uppgiften att klarlägga förutsättningarna för anordnande av klinisk och

— efter en viss uppbyggnadsperiod — även propedeutisk undervisning i

Umeå har av naturliga skäl föranlett beredningen att ägna en väsentlig

del av utredningsarbetet åt lokalfrågorna och därmed sammanhängande

spörsmål (frågor rörande utrustning m.m.). Härvidlag har det för beredningen

framförallt gällt att — med beaktande av sjukvårdens nuvarande

differentiering vid lasarettet och huvudmännens egna intentioner beträffande

den framtida utbyggnaden av sjukhuset — få till stånd en detaljerad

plan för de ändrings- och nybyggnadsarbeten, som erfordras för undervisningens

igångsättande. En given utgångspunkt för beredningens arbete med

nu berörda frågekomplex har varit kravet på att den kliniska undervisningen

skall vara fullständig, d. v. s. att samtliga därtill hörande examensämnen

och s. k. särskilda ämnen skall baseras på sjukvårdande enheter vid

lasarettet eller de andra sjukvårdsinrättningar, som avses bli knutna till

högskolan. Vidare har det synts beredningen angeläget, att undervisningen

i övriga kliniska ämnen av betydelse för läkarutbildningen i möjligaste mån

redan från början kommer att stödjas av särskilda vårdavdelningar.

En speciell problematik har framträtt i fråga om den del av planeringen på

längre sikt, som gällt institutionslokaler för ämnena patologi, bakteriologi

och farmakologi ävensom för ämnena klinisk kemi och klinisk fysiologi.

Själva uppgiften att infoga nya undervisnings- och forskningsenheter, vilka

står den kliniska verksamheten nära, i ett sjukhuskomplex, som icke från

början planerats för akademiska uppgifter, innehåller flera vanskliga avvägningsproblem.

En fördel beträffande lasarettet i Umeå i nu berörda

avseende är emellertid, att den pågående nybyggnadsverksamheten vid

lasarettet icke fortskridit längre än att en samordning av de olika intressena

visat sig genomförbar.

Särskild uppmärksamhet har måst ägnas de lokalfrågor, som föranledes

av kravet på tillfredsställande utrymmen för undervisningens och forskningens

speciella behov. Även på denna punkt har emellertid nämnda förhållande

beträffande nybyggnadsverksamheten i viss mån underlättat förberedelsearbetet.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 188 år 1957

Till frågan om tillvägagångssättet att lösa förut antydda problem återkommer

beredningen i det följande.

Utifrån de kvalitetskrav, som måste ställas på den blivande högskolan,

har uppgiften att söka åstadkomma en tillfredsställande lösning av jrågan

om personalorganisationen framstått som särskilt komplicerad. Den omvandlingsprocess,

som måste äga rum, när ett lasarett som det nu ifrågavarande

— utan akademisk anknytning och med en läkarstab som rekryterats

uteslutande med hänsyn till sjukvårdande uppgifter — skall apteras

till undervisningssjukhus, kräver på en del punkter rimligen en viss tid.

Å andra sidan fordrar uppenbarligen undervisningens intresse, att de anordningar,

som är möjliga att åstadkomma för tillgodoseende av kravet

på undervisningskompetent ämnesföreträdare, också måste vidtagas utan

onödigt dröjsmål.

Vad beträffar lärarsidan är utgångsläget för en omvandling av lasarettet

i Umeå till undervisningssjukhus i stort sett gynnsamt. Vissa chefsläkarbefattningar

vid sjukhuset är för närvarande vakanta och kan därför

återbesättas i den ordning, som föreskrives beträffande tillsättning av professorsbefattning.

I samma ordning kan givetvis också tillsättas samtliga

de nytillkommande chefsläkarbefattningarna. För beredningen har svårigheterna

kommit att gälla de avdelningar vid lasarettet, som ledes av lasarettsläkare,

vilka icke innehar föreskriven professorskompetens.

Beredningen vill här erinra om läkarutbildningsutredningens ställningstagande

i denna fråga. Utredningen framhöll, att olika alternativ vore

tänkbara i här berörda fråga under övergångstiden. Det första alternativet,

vilket enligt utredningens mening närmast finge anses såsom enbart teoretiskt,

vore att nuvarande lasarettsläkare ersattes med professorskompetenta

personer. Då lasarettsläkarna tillsättes av Kungl. Maj.-t genom fullmakt,

syntes en sådan anordning enligt utredningen förutsätta en frivillig överenskommelse

med vederbörande överläkare om tjänstens avträdande. Ett

annat alternativ vore enligt läkarutbildningsutredningen att vid sidan av

nuvarande lasarettsläkartjänst inrätta ytterligare en sådan tjänst, vilken

kunde besättas med professorskompetent innehavare. Vid flertalet av de

aktuella avdelningarna — därmed avsåg utredningen avdelningar vid samtliga

tre diskuterade norrlandssjukhus — syntes enligt utredningens uppfattning

en sådan anordning vara omöjlig att genomföra med hänsyn till

att avdelningarnas storlek icke medgåve en uppdelning. Ett tredje alternativ,

vilket utredningen ansåg vara det enda genomförbara, vore att de

befintliga lasarettsläkarna anlitades som lärare och att deras löneställning

gjordes beroende av kompetensen. Denna syntes enligt utredningens mening

lämpligen böra prövas av kanslern för rikets universitet.

Beredningen har från sina utgångspunkter icke ansett sig kunna förorda

en generell lösning av lärarfrågan enligt läkarutbildningsutredningens sist

nämnda alternativ. En sådan lösning skulle för umeåhögskolans vidkom
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 188 år 1957

mande betyda, att vissa examensämnen under en avsevärd tid skulle komma

att företrädas av huvudlärare, som saknade professorskompetens. Beredningen

har funnit det nödvändigt att angripa detta speciellt ömtåliga

problem utifrån kravet, att de ämnen, som enligt principerna för lärarorganisationen

vid befintliga lärosäten företrädes av professor, också i

Umeå skall, redan vid början av undervisningen i ämnet i fråga, företrädas

av lärare i sådan ställning.

Vad beträffar personalorganisationen i övrigt erbjuder givetvis organisationen

vid de befintliga lärosätena en i stora drag användbar förebild.

Beredningen vill emellertid understryka, att frånvaron av andra universitetsinstitutioner

i Umeå kan förväntas skapa vissa speciella rekryteringssvårigheter

vid den nya läroanstalten, om icke särskilda åtgärder häremot

vidtages. Med tanke härpå har beredningen funnit sig böra föreslå att

personalorganisationen på vissa punkter bygges upp annorlunda än vid de

befintliga lärosätena. Nyss antydda svårigheter torde också komma att

accentueras därav, att undervisningsverksamheten och forskningsarbetet

vid klinikerna, laboratorierna och de propedeutiska institutionerna kommer

att sakna det stöd som forskarstaberna och övrig personal vid de prekliniska

institutionerna utgör vid de befintliga lärosätena. Även denna omständighet

har måst beaktas vid beredningens granskning av behovet av

olika tjänster vid högskolan.

Resultatet av beredningens prövning av de i det föregående berörda

spörsmålen — lokalfrågorna och frågorna rörande personalorganisationen

— har bildat ett nödvändigt underlag för beredningens ställningstagande

till frågan om tidpunkten för undervisningens igångsättande. Behovet av

särskilda kliniska utbildningsplatser för 20 av de studerande, som intogs

vid de medicinska läroanstalterna höstterminen 1955, gör sig gällande från

och med den 1 augusti 1958. Planenligt borde den nya högskolan vara

färdig att taga emot detta antal studerande vid sistnämnda tidpunkt. På

ett tidigt stadium av beredningens arbete stod det emellertid klart, att

fullföljandet av angivna tidsplan — ehuru i och för sig möjligt — skulle

kräva sådana provisoriska anordningar under det första viktiga uppbyggnadsskedet,

både lokalmässigt och med avseende på personalorganisationen,

att risk syntes föreligga att högskolans utveckling icke skulle främjas av en

sådan forcering. Frågan om en mindre förskjutning av tidpunkterna för den

kliniska undervisningens successiva igångsättande har därför ingående diskuterats.

Vid vägningen av nackdelarna av ett alltför markerat provisorium

1 Umeå och de nackdelar, som otvivelaktigt är förbundna med tillfälliga

anordningar vid universiteten i Uppsala och Lund för tillgodoseende av

extra kliniska utbildningsplatser vid dessa lärosäten, har beredningen funnit,

att de förstnämnda nackdelarna väger tyngst. Utifrån denna bedömning

har frågan sålunda gällt på vilket sätt den erforderliga förskjutningen

lämpligen borde genomföras. Beredningen vill redan i detta sammanhang

2 — Bihang till riksdagens -protokoll 1957. 1 samt. Nr 188

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 188 år 1957

erinra om att läkarutbildningsutredningen i sitt betänkande redovisat och

kostnadsberäknat de anordningar, som erfordras vid universiteten i Uppsala

och Lund för nyssnämnda extra utbildningsplatser.

Tidpunkten för den propedeutiska undervisningens igångsättande i Umeå

bör enligt beredningens mening bli helt beroende av den tidpunkt vid vilken

de planerade nya institutionslokalerna för patologi, bakteriologi och farmakologi

är färdigställda. Erfarenheterna av arbetet med planeringen av den

propedeutiska undervisningen vid de befintliga lärosätena visar klart, att

detta schematekniskt komplicerade avsnitt av den medicinska grundutbildningen

är ytterst känsligt för lokalsvårigheter och liknande störningar.

Kravet på en omsorgsfullt förberedd kursplan, anpassad efter de lokala

förutsättningarna, är beträffande denna del av utbildningen särskilt starkt

framträdande. Betydelsen av att det propedeutiska årets undervisning vid

en ny läroanstalt får tillgång till i all huvudsak definitiva kurslaboratorier

och andra undervisningslokaler har därför tillmätts sådan vikt, att beredningen

ansett sig böra avstå från att förorda provisoriska anordningar för

denna undervisning i Umeå. Utifrån föreliggande byggnadsplaner anser sig

beredningen böra räkna med att propedeutisk undervisning skall kunna

börja i Umeå under läsåret 1962/63.

En förutsättning för inrättande av en ny högskola är en tillfredsställande

lösning av biblioteksfrågan. Ett av de skäl som åberopats för förläggande

av en medicinsk läroanstalt till Umeå har varit förekomsten av ett vetenskapligt

bibliotek där. Biblioteket, som för närvarande är under uppbyggnad,

delvis på grundval av det s. k. femte exemplaret, är nu förlagt till

stadsbiblioteket. För beredningen har det i första hand gällt att genom

överenskommelse med Umeå stad säkerställa de anordningar, som oundgängligen

erfordras för att den medicinska högskolans behov av vetenskaplig

litteratur under uppbyggnadsskedet skall kunna tillgodoses. Vad gäller

tandläkarinstitutet i Umeå kan nämnas att biblioteksfrågan för institutets

vidkommande reglerats i nu gällande avtal mellan staten och Umeå stad

angående vissa åtaganden i samband med inrättande av en odontologisk

högskoleklinik i Umeå.

En lösning av biblioteksfrågan på längre sikt är emellertid enligt beredningens

mening av så väsentlig betydelse för både den medicinska högskolan

och tandläkarinstitutet, att spörsmålet därom torde böra prövas

redan i samband med ett beslut om högskolans inrättande. Beredningen har

funnit angeläget att närmare utreda frågan om behovet framdeles av ett

särskilt medicinskt-odontologiskt bibliotek i Umeå. För att underlätta tillkomsten

av ett sådant bibliotek har beredningen även eftersträvat en

medverkan från landstingets och stadens sida på denna punkt.

En betydelsefull fråga gäller högskolans organisatoriska uppbyggnad.

Beredningen vill erinra om att departementschefen i propositionen 1957: 91

— med anledning av en rekommendation av kanslern — framhållit, att det

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 188 år 1957

borde övervägas om den nya läroanstalten kunde under uppbyggnadsperioden

på lämpligt sätt anknytas till något av de nuvarande medicinska lärosätena,

exempelvis universitetet i Uppsala. För egen del har beredningen

funnit det starkt motiverat, att en sådan anknytning kommer till stånd

och att medicinska fakulteten i Uppsala under uppbyggnadsperioden i vissa

hänseenden får ställning av moderfakultet i förhållande till den nya läroanstalten.

Beredningen har emellertid icke ansett erforderligt, att principerna

för den sålunda avsedda anknytningen redan på nuvarande stadium

fastställes. Beträffande de organisatoriska frågorna överhuvudtaget har

beredningen begränsat sig till att förorda vissa riktlinjer för det fortsatta

arbetet med högskolans uppbyggnad. Liksom fallet var vid tillkomsten av

en medicinsk högskola i Göteborg bör enligt beredningens mening den

omedelbara ledningen av högskolan och detaljplaneringen av dess fortsatta

verksamhet åvila en särskild organisationskommitté.

Redan i detta sammanhang vill beredningen emellertid understryka vikten

av att den nya läroanstalten, så snart förutsättning härför föreligger,

får ställning av självständig högskola. Möjligheten att framdeles organisatoriskt

anknyta tandläkarinstitutet i Umeå till den medicinska högskolan

— eventuellt i den formen att båda läroanstalterna sammanföres till en

medicinsk-odontologisk högskola — bör vidare enligt beredningens mening

ingående beaktas under det fortsatta planläggningsar betet. Det synes

emellertid icke osannolikt, att de nu så snabbt växande behoven av utbildningsresurser

inom hela högskoleväsendet relativt snart kan aktualisera

tanken att förlägga ytterligare akademisk undervisning till Umeå. Under

sådana förhållanden förefaller det naturligt, att frågan om den medicinska

högskolans och tandläkarinstitutets ställning prövas med hänsyn till möjligheterna

att organisera dessa läroanstalter såsom fakulteter i en universitetsorganisation.

Till beredningens främsta uppgifter har hört avtals frågorna. Enligt statsutskottets

förut återgivna uttalande i utlåtandet 1957: 103 borde de av

departementschefen förebådade överläggningarna med Västerbottens läns

landsting och Umeå stad syfta till en uppgörelse med nämnda parter, innebärande

ett tillgodoseende från olika synpunkter av statens i förevarande

fråga starkt framträdande intressen med avseende å undervisning, forskning

och sjukvård.

Beredningen vill i detta sammanhang erinra om att Västerbottens läns

landstings förvaltningsutskott i sitt remissyttrande över läkarutbildningsutredningens

betänkande berört frågan om principerna för en eventuell

uppgörelse med staten om inrättande av en medicinsk läroanstalt i Umeå.

Enligt förvaltningsutskottet vore landstinget villigt att träffa överenskommelse

med staten om upplåtelse av Umeå lasarett för klinisk utbildning av

medicine studerande på i huvudsak samma villkor, som överenskommits

enligt 1948 års avtal mellan staten och Göteborgs stad om Sahlgrenska

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 188 år 1957

sjukhusets upplåtelse för motsvarande ändamål. De påbörjade nybyggnaderna

kunde enligt förvaltningsutskottet utan alltför stora merkostnader

utformas speciellt med hänsyn till undervisningens och forskningens behov.

Förvaltningsutskottet framhöll också, att om Umeå lasarett bleve universitetssjukhus

statens utgifter för driften skulle bli betydligt lägre än

motsvarande kostnader vid undervisningssjukhusen i Stockholm och Uppsala,

under förutsättning att samma grunder som i Göteborgsavtalet tilllämpades.

Hänvisningen till dessa allmänna utgångspunkter för förhandlingsarbetet

torde i förevarande sammanhang vara tillfyllest. Beredningen återkommer

i ett senare avsnitt till resultatet av de förda överläggningarna med företrädarna

för landstinget och staden och lämnar i anslutning därtill jämväl

en sammanfattande redogörelse för bland annat huvudpunkterna i gällande

särskilda avtal rörande ianspråktagande av kommunala sjukhus för undervisningsändamål.

Utöver det komplex av frågor, som berörts i det föregående och som

återspeglas i de överenskomna avtalstexterna, har förhandlingsarbetet kommit

att gälla huvudsakligen frågor av omedelbar betydelse för högskolans

blivande lärare, övriga personal och studerande. Här må endast nämnas

bostadsfrågan samt frågan om kårhus åt de studerande. En tillfredsställande

lösning av sistnämnda frågor har beredningen betraktat som en

primär förutsättning för inrättandet av högskolan.

Beredningens arbetssätt

Beredningen. Redan vid en förberedande genomgång av lokalfrågorna

kunde beredningen konstatera, att en tillfredsställande plan för ombildningen

av Umeå lasarett till ett undervisningssj ukhus förutsatte en medverkan

av företrädare inom den nuvarande akademiska lärarorganisationen

för de ämnen, vari undervisning skulle komma att meddelas i Umeå. För

det första stod det klart att en sådan plan, såvitt den gällde infogandet av

nya specialiteter i sjukhuset, måste bygga på en sakkunnig bedömning av

vårdplatsbehovet och därmed sammanhängande frågor. För det andra

syntes planen — i vad den avsåg befintliga eller projekterade kliniker och

avdelningar m. m. samt nytillkommande institutioner för högskolan —

böra stödjas av detaljerade lokalprogram i vilka borde angivas dels arten

och storleken av de i lokalbehovet för respektive ämnen ingående enheterna

(lokaler för sjukvårdens behov, undervisningslokaler, forskningslokaler och

utrymmen för de studerande), dels behovet av utrustning.

Av flera skäl framstod för beredningen ett samarbete med medicinska

fakulteten i Uppsala i nu angivna hänseenden såsom lämpligt. Vid överläggningar

mellan fakulteten och beredningen i början av juni förklarade

sig de ämnesföreträdare inom fakulteten, vilkas medverkan erfordrades,

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. May.ts proposition nr 188 år 1957

beredda att deltaga i planeringsarbetet. Samtidigt drogs vissa riktlinjer

upp för detta arbete.

Arbetet har sedermera bedrivits efter i huvudsak följande linjer. Vederbörande

ämnesföreträdare i Uppsala — i några fall ämnesföreträdare från

annat lärosäte — har besökt lasarettet i Umeå eller på annat sätt inhämtat

erforderlig kännedom om utgångsläget. Efter samråd med landstingets och

lasarettets representanter samt med ledning av vissa av beredningen uppgjorda

arbetspromemorior har ämnesföreträdarna därefter tillställt beredningen

rapporter och lokalprogram. Dessa handlingar har i sin tur utgjort

grundmaterialet för det fortlöpande utrednings- och förhandlingsarbetet.

Vid gemensamma överläggningar mellan beredningen, landstingets företrädare,

landstingets arkitekter och vederbörande ämnesföreträdare har i

förekommande fall problemen ytterligare ventilerats. Resultatet av denna

samverkan har bildat underlaget för den plan för tillgodoseende av lokalbehovet

för Umeå lasarett och den medicinska högskolan i Umeå, som redovisas

i ett senare avsnitt rörande lokalfrågorna.

På uppdrag av beredningen har följande ämnesföreträdare biträtt beredningen

i nu berörda utredningsarbete: docenten Anna-Lisa Anneli (barnpsykiatri),

professorn E. Ask-Upmark och docenten N. Törnblom (medicin),

professorn G. von Bahr (oftalmiatrik), professorn E. Båråny (farmakologi),

professorn T. Broman (neurologi), professorn A. Carlsten och professorn

T. Sjöstrand samt docenten H. Linderholm (klinisk fysiologi), professorn

A. Grönwall (klinisk kemi m. m.), professorn E. Hedvall (ftisiologi samt kliniska

undersökningsmetoder), professorn C. Hirsch (ortopedi), professorn

O. Hultén och docenten P. Rudström (kirurgi), professorn G. Hultquist

(patologi), professorn J. Jacobowsky (psykiatri), professorn F. Knutsson

(röntgendiagnostik), professorn G. Löfström och laboratorn G. Laurell (bakteriologi),

laboratorn B. A. Nohrman (radioterapi med tumördiagnostik),

professorn C.-O. Nylén och docenten G. Herberts (oto-rhino-laryngologi),

professorn J. Naeslund (obstetrik och gynekologi), docenten T. Skoog (plastikkirurgi),

docenten N. Thyresson (dermato-venereologi), professorn B.

Vahlquist (pediatrik) samt överläkaren G. Öberg (klinisk epidemiologi).

I det fortlöpande utredningsarbetet rörande lokalfrågorna och därmed

sammanhängande spörsmål har från Västerbottens läns landstings sida deltagit

ledamoten av landstingets förvaltningsutskott, fältläkaren P. G. Lundgren

och landstingsdirektören G. Heimer, biträdda av byggnadsingenjören

C. Lindström och representanter för G. Birch-Lindgrens och Karl J. Karlströms

arkitektkontor.

I syfte att klarlägga förutsättningarna och formerna för vissa nuvarande

lasarettsläkares medverkan i undervisningen har beredningen haft överläggningar

i Stockholm dels med lasarettsläkarna E. Frisell, B. Fromm,

L. Jacobsson, C. W. Lundqvist, P. Lundström och G. Redell samt epidemisjukhusläkaren

L. Hambraeus, dels med representanter för Sveriges läkar
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Kungl. Maj:ts proposition nr 188 år 1957

förbund. Nämnda läkare har jämväl deltagit i utredningsarbetet rörande

lokalfrågorna.

I vissa frågor har beredningen haft samråd med professorerna C. Gyllenswärd,

R. Romanus, S. Siwe, A. Sjövall, A. Westman och H. B. Wulff.

I biblioteksfrågan har beredningen haft överläggningar med överbibliotekarien

vid universitetsbiblioteket i Uppsala T. Kleberg, föreståndaren för

det medicinska biblioteket i Göteborg, förste bibliotekarien F. Ström samt

stadsbibliotekarien i Umeå S-O. Hellmér.

Vid avtalsförhandlingarna har landstinget företrätts av särskilda förhandlingsdelegerade,

nämligen landstingets ordförande, lokföraren O. Dahlqvist,

fältläkaren Lundgren och landstingsdirektören Heimer samt staden

av ordföranden i drätselkammaren, direktören S. Larsson, vice ordföranden

i drätselkammaren, ombudsmannen S. Karlsson, drätseldirektören N. Selling

och stadsombudsmannen K. S. Persson.

Slutligen må nämnas att beredningen samrått med universitetskanslern

A. Thomson och chefen för medicinalstyrelsen, generaldirektören A. Engel

i frågor av mera väsentlig betydelse för utredningsarbetet.

Huvudpunkterna i beredningens förslag

Beredningen. Beredningens förslag, vilka redovisas i det följande,

innebär i huvudsak:

1. En medicinsk högskola inrättas i Umeå från och med budgetåret

1958/59.

2. Vid högskolan skall meddelas propedeutisk och klinisk undervisning.

Högskolan dimensioneras för en årlig intagning av 40 studerande.

3. Den kliniska undervisningen börjar den 1 januari 1959 med kurs i

medicin. Kurs i kirurgi börjar den 1 augusti 1959. Övriga till medicine licentiatexamens

andra avdelning hörande kurser anordnas successivt, med början

den 1 januari 1960, enligt en i vissa avseenden bunden turordning.

J+. Den propedeutiska undervisningen beräknas kunna börja höstterminen

1962.

5. Särskilda anordningar vidtages för att bereda 20 av de studerande,

som intogs vid de medicinska lärosätena höstterminen 1955, fortsatt klinisk

utbildning vid universiteten i Uppsala och Lund.

6. Till grund för samarbetet mellan staten och Västerbottens läns landsting

rörande högskolans inrättande och drift lägges ett mellan beredningen

och företrädare för landstinget träffat avtal, dagtecknat den 4 oktober 1957.

7. Till grund för samarbetet mellan staten och Umeå stad i frågor som

sammanhänger med den medicinska och odontologiska utbildningen i Umeå

lägges ett mellan beredningen och företrädare för staden träffat avtal, likaledes

dagtecknat den 4 oktober 1957.

8. Vid full utbyggnad av medicinska högskolan i Umeå — från och med

budgetåret 1962/63 — skall finnas inrättade bland annat 20 professurer,

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 188 år 1957

6 laboraturer eller motsvarande tjänster, 10 tjänster såsom lärare i kliniska

ämnen i lönegraden Ae 24, 6 docenturer samt 1 forskardocentur.

9. För tillgodoseende av högskolans och lasarettets lokalbehov genomföres

en byggnadsplan i två skeden. Under ett första skede anordnas lokaler,

som är nödvändiga för den kliniska undervisningen. Under nämnda skede

tillkommer bland annat nya kliniker för barnpsykiatri, dermato-venereologi,

neurologi, ortopedi, psykiatri samt radioterapi med tumördiagnostik. Under

ett andra skede färdigställes lokaler för propedeutisk undervisning samt utökade

lokaler för klinisk undervisning och medicinsk forskning. Under detta

skede tillkommer bland annat institutioner för bakteriologi, klinisk bakteriologi,

virologi, hygien, farmakologi och klinisk farmakologi, vidare en

ny institutionsbyggnad för klinisk fysiologi, klinisk kemi och medicinsk

kemi samt slutligen en särskild behandlings- och administrationsbyggnad.

10. Ett medicinskt-odontologiskt bibliotek inrättas. En särskild nybyggnad,

avsedd att inrymma detta bibliotek samt högskolans administrationslokaler,

uppföres inom en tidrymd av sex å sju år.

11. Särskilda anordningar vidtages för tillgodoseende av behovet av

bostäder för lärare och övrig personal samt för de studerande. Bland annat

uppföres i staden särskilda student bostadshus.

12. Ett gemensamt kårhus för de studerande vid medicinska högskolan

och tandläkarinstitutet anordnas. För detta ändamål upplåter Umeå stad

hyresfritt hela den s. k. Scharinska fastigheten, å vilken är uppförda en

huvudbyggnad och en annexbyggnad med en sammanlagd golvyta av ca

825 m2.

13. Högskolan skall under uppbyggnadsperioden stå under omedelbar

ledning av en organisationskommitté.

14. De årliga kostnaderna för statsverket vid full utbyggnad av högskolan

beräknas till 5,4 miljoner kronor. Av detta belopp hänför sig 4,2

miljoner till åttonde huvudtiteln samt 1,2 miljoner till elfte huvudtiteln.

Engångskostnaderna för statsverket för full utbyggnad av högskolan beräknas

till 26,8 miljoner kronor. Av detta belopp hänför sig 10,2 miljoner kronor

till åttonde huvudtiteln, 15,3 miljoner till elfte huvudtiteln och 1,3 miljoner

kronor till kapitalbudgeten (ecklesiastikdepartementet).

Lokalfrågorna

Nuvarande förhållanden. 1955 års läkarutbildningsutredning

har i sitt betänkande (SOU 1956:34, s. 103 ff.) lämnat vissa uppgifter rörande

de av utredningen undersökta tre norrlandssjuklmsen. En mera ingående

beskrivning av Umeå lasarettet torde därför icke erfordras. Vissa data

beträffande sjukhuset m.m. bör emellertid lämnas såsom en bakgrund till

den nybyggnadsplan, som beredningen i det följande kommer att redovisa.

Umeå lasarett har för närvarande följande kliniker, avdelningar och vårdplatser:
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts -proposition nr 188 år 1957

Klinik; avdelning Vårdplatser

Medicinsk klinik .................................. 210

Kirurgisk klinik ................................... 153

Kvinnoklinik ..................................... 55

Pediatrisk klinik .................................. 28

Ögonklinik ....................................... 25

Öron-, näs- och halsklinik .......................... 44

Röntgenavdelning ................................. 14

Kliniskt-kemiskt centrallaboratorium ................ —

Fysiologiskt centrallaboratorium..................... —

Patologiskt-bakteriologiskt centrallaboratorium ....... —

Avdehiing för långvarigt sjuka...................... (—j1

Summa 529

Till klinikerna hör öppna mottagningar, som har karaktär av privata

läkarmottagningar.

Vidare bör nämnas att epidemisjukhuset i Umeå, beläget inom Umeå

lasaretts område, för närvarande har 69 vårdplatser, vidare att Hällnäs

sanatorium, beläget ca 7 mil från Umeå, har 384 vårdplatser samt att Umedalens

sinnessjukhus, beläget ca 7 kilometer från staden, har 978 vårdplatser.

Upptagningsområdet för medicinska och kirurgiska klinikerna omfattar,

såvitt gäller allmän medicin och allmän kirurgi, ca 150 000 invånare. Det

egentliga umeåområdet, d. v. s. staden jämte kringliggande tätbygd inom

en cirkel med tre mils radie från stadens centrum, har för närvarande sammanlagt

ca 60 000 invånare.

Den medicinska kliniken överflyttades 1956 från det gamla lasarettet till

en ny sängbyggnad, betecknad med siffran 2 å efterföljande generalplaneskiss

för utbyggnad av Umeå lasarett. Samtidigt erhöll gynekologiska avdelningen

nya vårdplatser i denna sängbyggnad, varvid de därigenom frigjorda

vårdplatserna tillfördes kirurgiska kliniken och kvinnoklinikens obstetriska

avdelning. Sistnämnda klinik och avdelning är för närvarande förlagda till

gamla lasarettet.

Under innevarande höst har sjukhusets patologiska laboratorium erhållit

nya lokaler i den byggnad, som å generalplaneskissen betecknats med 5 a.

I denna byggnad finnes jämväl redan färdigställda lokaler för rättsläkarstationen

i Umeå. En ny djurlaboratoriebyggnad (betecknad 5 b) är under

uppförande. Vidare har byggnadstillstånd nyligen lämnats för en påbyggnad

med två våningar av nyssnämnda sängbyggnad (byggnad 2). Slutligen

har framställning ingivits om byggnadstillstånd för en tillbyggnad (betecknad

4) till sistnämnda sängbyggnad avsedd att inrymma souterrängvåning

och elva ytterligare våningar.

De för avdelningen disponibla vårdplatserna, 153, har icke tagits i anspråk.

s. 25 Kontrollera mot PDF

GENERALPLANESKISS FÖR UMEÅ LASARETT

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 188 år 1957

il tf

C t» CTJ2

- C « CT

• 5 2 22

Beredningen: Umeå lasarett befinner sig för närvarande i stark expansion.

Det bör i detta sammanhang erinras om att Västerbottens läns landsting,

oberoende av planerna på en medicinsk högskola i Umeå, haft för avsikt

att i betydande omfattning förstärka sjukhusets resurser. Nämnas må

sålunda att landstinget avsett att tillföra lasarettet vissa nya kliniker av

länskaraktärer, såsom dermato-venereologisk klinik, ortopedisk klinik och

psykiatrisk klinik, vidare att avsevärt förbättra laboratorieorganisationen

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 188 år 1957

ävensom att möjliggöra en framtida förläggning till lasarettet av vissa

specialkliniker av rikskaraktär, såsom neurologisk, neurokirurgisk, plastikkirurgisk,

thoraxkirurgisk och radioterapeutisk klinik. I väsentliga delar

har därför den generalplan, som hittills legat till grund för den pågående

byggnadsverksamheten och som daterar sig från 1950, kunnat tjäna som

underlag för den plan för tillgodoseende av lasarettets och den medicinska

högskolans lokalbehov, som beredningen och landstinget nu gemensamt

utarbetat.

Den efterföljande planen omfattar, såsom sammanfattningsvis redan

framhållits, två uppbyggnadsskeden. I planen har jämväl angivits de beräknade

kostnaderna, fördelade på landstinget och staten, för de olika byggnadsarbetena.

Kostnadsfördelningen baseras på det mellan beredningen och

landstinget träffade avtalet.

Det första uppbyggnadsskedet avser ändrings- och nybyggnadsarbeten

eller andra omdispositioner, som erfordras för den kliniska

undervisningen. Av planen framgår att antalet vårdplatser vid lasarettet

den 1 september 1960 skall uppgå till 802 på sätt framgår av efterföljande

sammanställning. Nämnda vårdplatsantal innebär i jämförelse med nuläget

en ökning med 273. Det bör emellertid anmärkas, att en väsentlig del av

ökningen hänför sig till ianspråktagande för nya ändamål av huvuddelen

av de sammanlagt 153 vårdplatser, som tidigare reserverats för en avdelning

för långvarigt sjuka. Av dessa kvarstår härefter outnyttjade endast 30.

Klinik; avdelning Vårdplatser

Medicinsk klinik .................................. 210

Kirurgisk klinik ................................... 158

Plastikkirurgisk klinik ............................. 15

Ortopedisk klinik ................................. 30

Radioterapeutisk klinik ............................ 20

Dermato-venereologisk klinik ....................... 25

Ögonklinik ....................................... 30

Öron-, näs- och halsklinik........................... 60

Kvinnoklinik...................................... 90

Psykiatrisk klinik ................................. 50

Barnpsykiatrisk klinik ............................. 14

Neurologisk klinik ................................. 25

Pediatrisk klinik .................................. 75

Röntgenavdelning ................................. —

Kliniskt-kemiskt centrallaboratorium .....

Kliniskt-fysiologiskt centrallaboratorium . .

Kliniskt-patologiskt centrallaboratorium . .

Ivliniskt-bakteriologiskt centrallaboratorium

Summa 802

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 18S år 1957 27

Det förut berörda samarbetet med olika ämnesföreträdare har kommit

att i främsta rummet koncentreras på frågor, som berör det första uppbyggnadsskedet.

Utgångspunkterna för beredningens prövning av lokalbehovet

under ifrågavarande skede har tidigare berörts. Detaljproblemen har

huvudsakligen gällt möjligheterna att i befintliga byggnader vidtaga sådana

omdispositioner, att kravet på nödvändiga lokalutrymmen för den kliniska

utbildningens och forskningens omedelbara behov skall kunna tillgodoses.

Beredningen vill i detta sammanhang understryka, att den funnit det utomordentligt

angeläget att söka tillgodose de av ämnesföreträdarna framförda

synpunkterna i fråga om vårdplatsbehov, lokalbehov i övrigt och klinikernas

detaljutformning. På vissa punkter har med hänsyn till de givna förutsättningarna

dock endast kunnat åstadkommas provisoriska lösningar.

Som ett allmänt omdöme vill beredningen emellertid uttala, att föreliggande

förslag till anordningar under det första uppbyggnadsskedet synes böra

väl tillgodose de krav i nu ifrågavarande hänseenden, som rimligen kan

ställas på ett nytt undervisningssjukhus. Slutligen bör framhållas, att planen

förutsätter att de avsedda byggnadsarbetena kan påbörjas senast vid årsskiftet

1957/58.

Det andra uppbyggnadsskedet avser sådana byggnadsarbeten

som erfordras för färdigställande av lokaler för den propedeutiska

undervisningen samt utökade lokaler för klinisk undervisning, medicinsk

forskning, bibliotek och administration, m. m.

Beredningen vill till en början understryka att de i planen för detta skede

angivna byggnadsföretagen av naturliga skäl ännu icke detaljplanerats.

Från flera synpunkter synes det heller icke ändamålsenligt att redan nu förorda

definitiva lösningar. Enligt beredningens mening bör det ankomma på

Kungl. Maj:t att, sedan beslut fattats om högskolans inrättande, taga ställning

till frågan om formerna för det fortsatta planeringsarbetet.

Beredningen vill i det följande närmare belysa vissa problem, som sammanhänger

med uppförandet av institutioner för bakteriologi, virologi,

hygien, farmakologi m. in.

En första omständighet av betydelse för planering av dessa institutioner

är att den pågående byggnadsverksamheten vid lasarettet binder förläggningen

av institutionerna till en viss del av sjukhusområdet. En andra omständighet

till vilken särskild hänsyn måste tagas vid bedömningen av sättet

och takten för utbyggnaden är, att de befattningshavare, som skall leda

undervisningen och forskningsarbetet inom de olika institutionerna, kommer

att vara tillsatta först vid vissa tidpunkter.

Vad den första omständigheten beträffar bör betonas att denna icke utgör

något hinder för en rationell lösning av förläggningsfrågan. Ett villkor

för en ändamålsenlig drift av nu ifrågavarande institutioner är tillgången

till djurlaboratoricr. Den djurlaboratoriebyggnad, som nu delvis är uppförd

öster om patologibyggnaden, synes enligt beredningens mening skapa ett

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 188 år 1957

gynnsamt beläget centrum för institutionerna. Riktlinjerna för den tänkta

grupperingen av institutionerna kring djurlaboratoriebyggnaden har också

kommit till uttryck å generalplaneskissen.

Vad den andra omständigheten beträffar synes möjligheter föreligga, att

planeringsarbetet delvis kan ske i samråd med de blivande institutionscheferna,

därest en viss ordning för utbyggnaden tillämpas. I fråga om laboratorier

för rutinundersökningar och undervisningslokaler bör enligt beredningens

mening tillgängliga erfarenheter skapa erforderligt underlag för så

allmängiltiga lösningar, att fullt godtagbara lokaler för dessa ändamål bör

kunna ställas till förfogande. Något vanskligare är uppgiften att anordna

lokaler för forskningen. Med hänsyn till den medicinska forskningens

snabba utveckling och till specialiseringstendenserna bör nämligen färdigställandet

av forskningslokaler om möjligt anstå till dess att respektive

tjänster blivit besatta. Detta gäller särskilt lokaler för ämnena bakteriologi,

virologi, farmakologi och hygien.

Av nu antydda skäl har beredningen ansett sig böra förorda, att det

andra utbyggnadsskedet, såvitt gäller byggandet av institutioner för nyss

angivna ämnen, uppdelas i två etapper. Under en första etapp bör tillskapas

rutinlaboratorierna för sjukvårdens ändamål, undervisningslokaler, tjänsterum

för personalen samt forskningslokaler i begränsad omfattning, så att nu

nämnda lokaler finnes tillgängliga vid den tidpunkt, då undervisningen i

respektive ämnen avses skola börja. I en andra etapp kompletteras då befintliga

institutionslokaler och djurlaboratorier — med ledning av de erfarenheter,

som funnits i fråga om inriktningen av forskningsuppgifterna —

med ytterligare forskningslokaler och andra erforderliga utrymmen.

Det förordade tillvägagångssättet synes naturligt med hänsyn till att

forskarstaberna — sammansatta av befattningshavare från olika håll —

knappast torde kunna vara beredda att redan från början upptaga samordnad

forskningsverksamhet i hela den utsträckning som de av beredningen

framräknade totala lokalbehoven förutsätter. Å andra sidan är det

uppenbart, att befattningshavarna från begynnelsen av sin verksamhet vid

läroanstalten bör beredas möjligheter till forskning i begränsad omfattning.

Dessa möjligheter torde kunna åstadkommas därigenom att vissa utrymmen

för den rutinartade laboratorieverksamheten — vilken icke heller redan

från början kan beräknas taga hela det för denna verksamhet avsedda utrymmet

i anspråk — under ett inledande skede kan utnyttjas för forskningsändamål.

Vad som föreslagits i det föregående i fråga om byggnadsverksamhetens

planläggning och genomförande under andra uppbyggnadsskedet förutsätter,

att särskild uppmärksamhet ägnas åt vissa frågor vid byggnadsplaneringen.

Den åsyftade flexibiliteten i fråga om lokalernas användning ställer

sålunda vissa krav på byggnadernas konstruktipn och ledningssystem.

Vidare bör varje enskild institution kunna utbyggas så, att institutionernas

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 18S år 1957

egna eller andra institutioners lokaler icke därvid behöver påverkas. Utifrån

nu angivna krav anser beredningen, att någon form av paviljongsystemet

bör eftersträvas, dock modifierad så, att förbindelser mellan institutionerna

kan etableras. Dessa förbindelser är nödvändiga för samarbetet mellan institutionerna

och för gemensamt utnyttjande av vissa serviceorgan, såsom

förut nämnda djurlaboratorier och verkstäder.

Vtbyggnadsplanen. Omfattningen av de arbeten, som erfordras under

de båda uppbyggnadsskedena, samt tidpunkterna, då lokaler för nytillkommande

kliniker och institutioner skall vara färdigställda, framgår av efterföljande

plan, vilken gemensamt utarbetats av beredningen och företrädare

för Västerbottens läns landsting. Det aktmaterial — i form av lokalprogram,

skissritningar m. m. — på vilket planen i väsentliga delar bygger,

bör enligt beredningen överlämnas till den föreslagna organisationskommittén.

Plan

för tillgodoseende av lokalbehovet för Umeå lasarett och

den föreslagna medicinska högskolan i Umeå

Upprättad den 4 oktober 1957

De i planen förekommande sifferbeteckningarna på olika byggnader

(byggnad 1, 2 etc) motsvarar ifrågavarande byggnaders beteckning å en

uppgjord generalplaneskiss över Umeå lasarett.

A. Första uppbyggnadsskedet. Under detta skede färdigställes

de lokaler, som är nödvändiga för anordnande av klinisk undervis
-

ning fr. o. m. den 1/1 1959.

Lokalbehovet för ifrågavarande undervisning tillgodoses på sätt framgår

av följande sammanställning. De för undervisningen i visst ämne erforderliga

lokalerna skall vara disponibla senast tre månader före den tidpunkt,

då undervisningen i ämnet börjar.

Medicin

Beräknade byggnadskostnader

Landstinget Staten

Lokaler: bottenvåningen och våningarna 3—7 trappor i

byggnad 2 samt del av våningen 4 trappor och hela våningarna

5 och 6 trappor i byggnad 4.

Ändringsarbeten enligt skissritning ...................

Antal vårdplatser: 210 (varav 60 vårdplatser för reumatiskt

sjuka).

Undervisningen börjar den 1/1 1959.

Röntgendiagnostik

Lokaler: del av souterrängvåningen och hela bottenvåningen

i byggnad 7 a.

Ändringsarbeten enligt skissritning....................

Undervisningen börjar den 1/1 1959.

10 000

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 188 år 1957

Klinisk kemi

Lokaler: del av souterrängvåningen och del av bottenvåningen

i byggnad 1.

Inga ändringsarbeten ...............................

Undervisningen börjar den 1/1 1959.

Klinisk fysiologi

Lokaler: del av souterrängvåningen i byggnad 2 och hela

våningen 1 trappa i byggnad 4.

Inga ändringsarbeten ...............................

Undervisningen börjar den 1/1 1959.

Klinisk bakteriologi

Lokaler: del av våningen 1 trappa i byggnad 1.

Inga ändringsarbeten ...............................

Undervisningen börjar den 1/1 1959.

Klinisk farmakologi

Lokaler: tiden den 1/10 1958—den 31/12 1959 del av bottenvåningen

och del av våningen 1 trappa i byggnad 9 b;

fr. o. m. den 1/1 1960 tills vidare, intill dess särskilda lokaler

anordnats för ämnet i byggnad 6, del av souterrängvåningen

i byggnad 2.

Inga ändringsarbeten ...............................

Undervisningen börjar den 1/1 1959.

Patologi

Lokaler: del av bottenvåningen i byggnad 5a.

Inga ändringsarbeten ...............................

Undervisningen börjar den 1/1 1959.

Kirurgi

Lokaler: del av våningen 3 trappor i byggnad 4 samt del

av souterrängvåningen, hela bottenvåningen och hela våningen

1 trappa i byggnad 9 a.

Ändringsarbeten enligt skissritning ...................

Antal vårdplatser: 158.

Undervisningen börjar den 1/8 1959.

Plastikkirurgi

Lokaler: del av våningen 3 trappor i byggnad 4; därjämte

disponeras vissa utrymmen i byggnaderna 1 och 9 a gemensamt

med tandläkarinstitutet, oto-rhino-laryngologi

och kirurgi.

Inga ändringsarbeten................................

Antal vårdplatser: 15 (byggnad 4).

Undervisningen börjar den 1/8 1959.

Ortopedi

Lokaler: del av souterrängvåningen samt hela bottenvåningen

och hela våningen 2 trappor i byggnad 4.

Inga ändringsarbeten................................

Antal vårdplatser: 30.

Undervisningen börjar den 1/8 1959.

Radioterapi med tumördiagnostik

Lokaler: våningarna 1 och 2 trappor i byggnad 7 a.

Ändringsarbeten enligt skissritning ...................

Antal vårdplatser: 20.

Undervisningen börjar den 1/8 1959.

Beräknade byggnadskostnader

Landstinget Staten

21 000 20 000

180 000

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 188 år 1957

Beräknade byggnadskostnader

Dermato-venereologi Landstinget Staten

Lokaler: del av bottenvåningen, hela våningen 2 trappor

och del av våningen 3 trappor i byggnad 9 b.

Ändringsarbeten enligt skissritning.................... 560 000 130 000

(Kostnaderna avser jämväl ändringsarbeten för iordningställande

av lokaler för ämnet neurologi.)

Antal vårdplatser: 25.

Undervisningen börjar den 1/1 1960.

Ftisiologi

Lokaler: Hällnäs sanatorium.

Inga ändringsarbeten ............................... — —

Antal vårdplatser: 250.

Undervisningen börjar den 1/1 1960.

Oftalmiatrik

Lokaler: våningarna 1 och 2 trappor i byggnad 2.

Ändringsarbeten enligt skissritning.................... 35 000 15 000

Antal vårdplatser: 30.

Undervisningen börjar den 1/1 1960.

Hygien

Lokaler: byggnad 5 b; ämnet disponerar lokaler i våningen

2 trappor i denna byggnad, intill dess definitiva lokaler

anordnats för ämnet i byggnad 6.

Beträffande byggnadskostnader se nedan under »Djurlaboratorium»

...................................... — —

Undervisningen börjar den 1/1 1960.

Oto-rhino-laryngologi

Lokaler: del av våningarna 1 och 2 trappor i byggnad 1

samt hela våningarna 7 och 8 trappor i byggnad 4.

Ändringsarbeten enligt skissritning.................... 45 000 25 000

Antal vårdplatser: 60.

Undervisningen börjar den 1/3 1960.

Klinisk epidemiologi

Lokaler: byggnad 8.

Inga ändringsarbeten ............................... — —

Antal vårdplatser: 69.

Undervisningen börjar den 1/3 1960.

Obstetrik och gynekologi

Lokaler: våningarna 8—10 trappor i byggnad 2, våningen

10 trappor i byggnad 4 samt del av sou terrängvåningen i

byggnad 9 a.

Ändringsarbeten enligt skissritning ................... 45 000 8 000

Antal vårdplatser: 90.

Undervisningen börjar den 1/3 1960.

Rättsmedicin

Lokaler: del av souterrängvåningen, del av bottenvåningen

och del av våningen 1 trappa i byggnad 5 a.

Inga ändringsarbeten ................................ — —

Undervisningen börjar den 1/3 1960.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 188 år 1957

. Beräknade byggnadskostnader

Psykiatri Landstinget Staten

Lokaler: byggnad 7 b.

Ändringsarbeten enligt skissritning ..................... 220 000 55 000

Antal vårdplatser: 50.

Undervisningen börjar den 1/7 1960.

Neurologi

Lokaler: del av bottenvåningen, hela våningen 1 trappa

och del av våningen 3 trappor i byggnad 9 b.

Ändringsarbeten enligt skissritning .................... — —

(Beträffande kostnader se ovan under »Dermato-venereologi».

)

Antal vårdplatser: 25.

Undervisningen börjar den 1/7 1960.

Pediatrik

Lokaler: del av bottenvåningen i byggnad 1, hela våningen

9 trappor i byggnad 4 och hela våningen 2 trappor

i byggnad 9 a.

Ändringsarbeten enligt skissritning ................... 57 000 45 000

Antal vårdplatser: 75.

Undervisningen börjar den 1/9 1960.

Socialmedicin

Lokaler: epidemisjukhusets annexbyggnad (ej upptagen å

generalplaneskissen).

Inga ändringsarbeten ................................

Undervisningen börjar den 1/9 1960.

Barnpsykiatri

Lokaler: sjuksköterskeskolans förutvarande byggnad (ej

upptagen å generalplaneskissen).

Ändringsarbeten enligt skissritning....................

Antal vårdplatser: 14.

Undervisningen börjar den 1/9 1960.

Djurlaboratorium

Lokaler: byggnad 5 b.

Denna byggnad uppföres i fyra våningar. Av dessa avses

till en början två skola disponeras för djurlaboratorium,

en för ämnet hygien och en för centralförråd. Sedan byggnader,

som ingår i andra uppbyggnadsskedet, blivit uppförda,

avses i byggnad 5 b tre våningar skola disponeras

för djurlaboratorium och en för centralförråd. Djurlaboratoriet

i sistnämnda byggnad skall disponeras av såväl det

kliniskt-bakteriologiska regionlaboratoriet vid lasarettet

som den medicinska läroanstalten och tandläkarinstitutet.

Byggnadskostnader ................................:

Lokalerna tages i bruk: souterrängvåningen och bottenvåningen

den 1/1 1959 samt våningarna 1 och 2 trappor

den 1/1 1960.

130 000 5 000

1 500 000 1 500 000

2 805 000 1 813 000

B. Andra uppbyggnadsskedet. Under detta skede färdigställes

lokaler för propedeutisk undervisning samt utökade lokaler för

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 188 år 1957

33

Beräknade byggnadskostnader

Landstinget Staten

1 080 000

1 200 000

7 500 000

7 500 000

klinisk undervisning, medicinsk forskning, bibliotek och administration,

in. m.

För erhållande av nu avsedda lokaler uppföres i följande sammanställning

åsyftade nybyggnader m. m. eller motsvarande byggnadsföretag. I sammanställningen

angives även de tidpunkter, då lokalerna avses skola senast

tagas i bruk.

Patologi

Våningarna 2 och 3 trappor i byggnad 5 a färdigställes,

varjämte ytterligare en våning påbygges ..............

Lokalerna tages i bruk senast den 1/5 1962. (Eventuellt

färdigställes våningen 2 trappor tidigare än de två övriga

våningarna.)

Bakteriologi, klinisk bakteriologi, virologi, hygien, farmakologi,

klinisk farmakologi samt bakteriologisk och virologisk

undersökningsverksamhet

För nämnda ämnen och undersökningsverksamhet uppföres

byggnad (byggnadskomplexet) 6; ifrågavarande

byggnadsföretag utföres i två etapper ................

Etapp I: undervisningslokaler, tjänsterum för lärare och

annan personal samt lokaler för bakteriologisk och virologisk

undersökningsverksamhet, ävensom, i begränsad

omfattning, särskilda forskningslokaler med tillhörande

utrymmen. Lokalerna tages i bruk senast den 1/5 1962.

Etapp II: Ytterligare forskningslokaler med tillhörande

utrymmen. Lokalerna tages i bruk senast den 1/1 1966.

Klinisk fysiologi, klinisk kemi och medicinsk kemi

För nämnda ämnen uppföres byggnad 3 b ............

Lokalerna tages i bruk senast den 1/5 1964.

Vissa kliniska ämnen m.m.

En särskild behandlings- och adminstrationsbyggnad, å

generalplaneskissen betecknad 3 a, uppföres. Däri inrymmes

huvudsakligen: central operationsavdelning med tillhörande

lokaler, avdelning för röntgendiagnostik, avdelning

för fysikalisk terapi, administrationslokaler för lasarettet,

aula och föreläsningssalar samt samlings-, dag- och

omklädningsrum för de studerande....................

Lokalerna tages i bruk senast den 1/1 1963.

Bibliotek och administration vid medicinska läroanstalten

och tandläkarinstitutet

För nämnda ändamål uppföres en särskild byggnad (ej

upptagen å generalplaneskissen) ......................

Lokalerna tages i bruk senast den 1/10 1964.

Köksbyggnad med matsalsutrymme

En ny köksbyggnad med matsalsutrymme, å gencralplaneskissen

betecknad 13, uppföres. Lokalerna tages i bruk

senast den 1/1 1963 ................................

3 700 000

3 700 000

7 200 000

700 000

3 750 000

800 000

1 300 000

250 000

Summa för B

Summa för A

23 930 000

2 805 000

14 750 000

1 813 000

Summa för A + B

3 — Bihang till riksdagens protokoll 11)57. 1 samt. Nr 1S8

26 735 000 16 563 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

CO

Preliminär tidsplan för utbyggiiad av medicinsk läroanstalt vid Umeå lasarett. Andra uppbyggnadsskedet.

Upprättad den 4 oktober 1957

£AKT. MM. FTAPP X

^K1Z.tVNlN&

utakbetand. av

SKISSER O PCEL.

3AJ

KDSTN1ADS KAi-K.

K.&K- O MATSALAR

UTA^BETAN DE

(5Y6ÖNAP /3j

AV ENTRE PRENAD

3V-e-ÖN/ADSA^3.

3EHANPiJNöS5y6öN.

(sye^NAP 3a;

INfZBON o /M
-

KLINI9K KEM I O EY&IOL.

MED.KEMI (&Y&&N. BB)

FLVTTNIN©

Bl&UOTEK- O ADM.

MKT MM. ETAPP JX

f=éfSDEi-N/K/eEK/

14,750

2.25

BUDÖETÄR AV ur
-

eÄENOS STXTSStfJW

Kungl. Maj:ts proposition nr 188 år 1957

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts proposition nr 188 år 1957

Inredning och utrustning. I anslutning till uppgörandet av den nu redovisade

planen har beredningen gjort vissa fortlöpande undersökningar rörande

behovet av inredning och utrustning av de planerade högskolelokalerna.

Med ledning av lämnade uppgifter från de ämnesföreträdare, som

medverkat i utredningsarbetet, och efter jämförelser med bland annat inrednings-

och utrustningskostnaderna för institutioner m. m. vid den senast

inrättade medicinska läroanstalten, nämligen den i Göteborg, har beredningen

därefter beräknat kostnaderna för ifrågavarande ändamål. Beredningen

anför härom vidare:

Det ligger i sakens natur, att det totalbelopp vartill dessa beräkningar

lett, måste betraktas som en ungefärlig kostnadsram. Vad gäller inredningen,

den utrustning som erfordras för den reguljära undervisningen samt

standardutrustningen för forskningen finnes relativt goda hållpunkter för

kostnadsberäkningarna. Beträffande forskningsutrustningen i övrigt har

däremot approximeringar blivit nödvändiga. Det bör nämligen understrykas,

att först sedan de blivande institutions- och klinikcheferna redovisat

sina äskanden i fråga om sådan utrustning, som de anser nödvändig med

hänsyn till planerade forskningsuppgifter, möjligheter föreligger att bedöma

det verkliga medelsbehovet. Beredningen vill i detta sammanhang betona

att de förslag, som i sådan ordning senare kommer att framläggas, bör bearbetas

på i huvudsak samma sätt, som numera sker med förslag till inredning

och utrustning av nya institutioner m. m. vid nuvarande lärosäten. Dessa

förslag bearbetas i regel av särskilda s. k. utrustningskommittéer. Ett ändamålsenligt

tillvägagångssätt synes beredningen vara, att ett särskilt utrustningsutskott

utses inom organisationskommittén och att åt detta uskott

uppdrages att självständigt handlägga frågor rörande inredning och utrustning.

Inrednings- och utrustningskostnaderna för full utbyggnad av högskolan

— vilka kostnader är av engångsnatur — har beräknats uppgå till sammanlagt

10 miljoner kronor. Av beloppet hänför sig största delen, nämligen

cirka 7,7 miljoner kronor till det andra uppbyggnadsskedet. Kostnadsberäkningen

är baserad på de fördelningsregler om vilka överenskommelse träffats

i föreliggande avtalsförslag.

En sammanställning av det material, som ligger till grund för beräkningarna,

torde böra överlämnas till den föreslagna organisationskommittén.

Personalorganisationen

Beredningen: 1954 års riksdagsbeslut angående reformering av läkarutbildningen

har bland annat medfört en betydande utbyggnad av personalorganisationen

vid de nuvarande medicinska läroanstalterna. De riktlinjer,

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 188 år 1957

som vid statsmakternas ställningstagande till utbildningsreformen tillämpats

vid avvägningen av personalorganisationens storlek och sammansättning,

har också varit vägledande för beredningen, då det gällt att utarbeta

förslag till personalorganisation vid den föreslagna högskolan i Umeå. Särskilda

omständigheter -— berörda i ett tidigare avsnitt — har emellertid

gjort det nödvändigt, att personalorganisationen i Umeå på vissa punkter

utformas annorlunda än som skett vid de befintliga lärosätena.

Av det förslag till personalorganisation, som ämne för ämne redovisas i

det följande, framgår bland annat, på vilket sätt beredningen funnit att

lärarfrågorna bör lösas vid de kliniker, som för närvarande ledes av icke

professorskompetenta lasarettsläkare. På grundval av vissa förberedande

undersökningar anser sig beredningen böra räkna med att nuvarande lasarettsläkaren

vid kirurgiska kliniken, medicine doktorn Gunnar Redell, och

nuvarande lasarettsläkaren vid kvinnokliniken, medicine doktorn Per Lundström,

genom ytterligare speciminering kan förvärva professorskompetens

före de tidpunkter, då undervisningen kräver, att huvudlärarna i kirurgi

respektive obstetrik och gynekologi inträder i tjänst. Beredningen utgår

härvidlag ifrån, att samma princip kommer att gälla som tillämpades vid

tillsättningen av professurer i samband med omvandlingen av Sahlgrenska

sjukhuset i Göteborg till undervisningssjukhus, nämligen att professorskompetent

lasarettsläkare utan professurens ledigförklarande utses till innehavare

av densamma.

Beredningens förslag till personalorganisation bygger på möjligheten av

en delning av vissa lasarettsavdelningar. Beredningen vill i detta sammanhang

erinra om Kungl. Maj:ts beslut den 15 mars 1957, varigenom medgivits,

att ytterligare två överläkare må anställas vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar

i Lund, nämligen en å radiologiska klinikens gynekologiska

avdelning och en å kirurgiska klinikens urologiska avdelning. Vad

gäller ansvarsfördelningen efter en delning bör enligt beredningens mening

tillämpas de riktlinjer, som uppdragits av medicinska fakulteten i Lund i

skrivelse till universitetskanslern den 22 november 1956 med anledning av

den ifrågasatta delningen av de radiologiska och kirurgiska klinikerna i

Lund. Delningen bör i enlighet med dessa riktlinjer innebära, att den nuvarande

lasarettsläkaren och den blivande professorn får ställning som chefer

för sina respektive avdelningar i medicinskt och administrativt hänseende

samt att professorn får ställning som chef i angelägenheter som rör undervisning,

gemensam personal och utrustning in. in.

I fråga om den personalstab som erfordras för undervisningen under det

s. k. medicin-kirurgiåret bör särskilt nämnas, att ämnet radioterapi med

tumördiagnostik enligt beredningens förslag bör från början företrädas av

professor. Detta synes motiverat icke endast med hänsyn till ämnets

växande betydelse för den kliniska undervisningen utan även därav att —

enligt vad beredningen inhämtat — den radioterapeutiska avdelningen vid

opaginerad Kontrollera mot PDF

.‘37

Kungl. Maj.ts proposition nr 188 år 1957

Umeå lasarett enligt föreliggande riktlinjer för planeringen av den radioterapeutiska

vården i riket avses komma att fungera såsom regionavdelning.

I betraktande av att den radioterapeutiska avdelningen i denna egenskap

skall ansvara för en starkt specialiserad, i hög grad tekniskt inriktad sjukvård

synes det nödvändigt att verksamheten kommer att ledas av en professor.

Vid tidpunkt, som senare bedömes lämplig, bör därjämte inrättas

en laboratur i radiofysik. En sådan befattning är nödvändig dels för en

tillfredsställande övervakning av regionens röntgendiagnostiska och radioterapeutiska

apparatur, dels för att de vid nämnda avdelningar erforderliga

säkerhetsanordningarna skall kunna genomföras. För läkarutbildningen, särskilt

specialistutbildningen, är ifrågavarande tjänst därjämte av väsentlig

betydelse.

Beträffande personalorganisationen för den kliniska undervisningen i

övrigt vill beredningen framhålla följande. För undervisningen i fyra av de

fem kliniska huvudämnena — nämligen i medicin, kirurgi, pediatrik och

psykiatri — skall, enligt statsmakternas beslut, vid de av våra nuvarande

medicinska lärosäten, som är anknutna till kommunala undervisningssjukhus,

finnas anställda särskilda lärare i lönegraden Ae 24, omedelbart underställda

vederbörande professor. Självfallet bör dylika lärare även finnas i

nämnda ämnen vid högskolan i Umeå. För undervisningen i kliniska

examensämnen utanför huvudämnena förordnas vid de befintliga lärosätena

i regel akademiskt meriterade läkare ur underläkarorganisationen att mot

särskilt arvode tjänstgöra såsom biträdande lärare. Med hänsyn till de allmänna

rekryteringsförutsättningarna i Umeå anser sig beredningen böra

tillråda, att man räknar med att nyssnämnda anordning med arvodesanställda

lärare icke kan under en ganska lång tid framöver användas i lika

betydande omfattning vid den nya högskolan som för närvarande vid de

äldre lärosätena. Enligt beredningens mening är det välbetänkt, att för den

nya högskolans del vidtaga särskilda åtgärder, som gör det möjligt för högskolan

att förvärva och kvarhålla akademiskt välkvalificerade yngre personer.

Beredningen har därför ansett sig böra föreslå inrättande av lärartjänster

i Ae 24 i — förutom tidigare angivna huvudämnen — följande

ämnen, nämligen dermato-venereologi, neurologi, obstetrik och gynekologi,

oftalmiatrik samt oto-rhino-laryngologi.

Den nu avsedda förstärkningen av klinikernas lärarpersonal — och därmed

även av läkarorganisationen vid sjukhuset — minskar behovet avläkare

på lasarettets stat. Enligt en överenskommelse med landstinget skall

emellertid vid vissa avdelningar anställas underläkare i stället för kliniska

amanuenser, som eljest skolat uppföras på högskolans stat. Ifrågavarande

underläkare skall ha till uppgift att vid sidan av sjukvårdsarbetet fullgöra

uppgifter, som normalt ankommer på kliniska amanuenser.

Undervisning i förebyggande medicin meddelas huvudsakligen under de

till det kliniska utbildningsskedet hörande kurserna i hygien och socialmedi
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 188 år 1957

cin. Enligt beredningens förslag bör vartdera ämnet i Umeå företrädas av

professor. Det bör understrykas att verksamheten inom den förebyggande

medicinen har en särskilt framträdande uppgift att fylla just i Norrland,

där komplicerade problem — i fråga om såväl yttre miljöfaktorer som samordningen

av den förebyggande vårdens olika grenar — återstår att lösa.

Beredningen anser det synnerligen angeläget att en sådan vetenskaplig

organisation på förevarande område bygges upp i Norrland, att förutsättningar

skapas för att hithörande problem skall kunna praktiskt angripas

och lösas. Tillgången till högt kvalificerade företrädare för ämnesgruppen

hygien-socialmediein bör sålunda främja icke blott undervisningens utan

även folkhälsans intresse. Tilläggas bör att rekryteringsförhållandena i

Norrland — framförallt den bristande tillgången till undervisningskompetenta

tjänsteläkare — icke gör det möjligt för högskolan att basera den

obligatoriska undervisningen i nu ifrågavarande ämnen på tillfälliga lärarkrafter.

Personalorganisationen för de institutioner som tillkommer för den propedeutiska

undervisningen — de bakteriologiska, patologiska och farmakologiska

institutionerna — samt för de kliniskt-kemiska och kliniskt-fysiologiska

laboratorierna bygger i allt väsentligt på redan accepterade principer

för motsvarande organisation vid de befintliga lärosätena. Vissa av de

tjänster, som avses skola nyinrättas, bör — såsom närmare framgår av den

efterföljande detaljredovisningen — hållas vakanta under viss tid.

Enligt beredningens förslag bör vid högskolan inrättas en professur i

medicinsk kemi jämte därtill knutna vetenskapliga och tekniska tjänster.

Med avseende på undervisningen hör den medicinska kemien till det prekliniska

utbildningsskedet. Motiveringen för professuren ligger därför väsentligen

i det starkt framträdande behovet av stödjande forskning vid den

nya högskolan. Betydelsen av kemiska metoder för de flesta grenar av den

medicinska forskningen är utomordentligt stor och fortfar att växa. Den

kliniska forskningen baseras i väsentlig grad på kemisk och biokemisk

grundforskning. Den medicinska högskolan i Umeå bör därför genom tillkomsten

av nu ifrågavarande professur erhålla en god grund för den kliniska

forskningen.

Professorn i medicinsk kemi bör enligt beredningens mening, intill dess

preklinisk undervisning kan komma att anordnas vid högskolan, ha blott en

mindre undervisningsskyldighet. Denna bör fullgöras främst genom forskningsundervisning.

Därjämte bör professorn medverka i den ordinarie

undervisningen för medicine kandidater genom deltagande i sådana kliniska

konferenser, där problemen lämpligen bör belysas från medicinsk-kemiska

synpunkter.

En nödvändig förutsättning för högskolans utvecklingsmöjligheter är att

ett tillräckligt antal docentbefattningar inrättas. Med tillämpning av de

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts proposition nr 188 år 1957

principer som gäller vid de nuvarande lärosätena bör inrättas fyra docentbefattningar

för följande ämnen, nämligen två företrädesvis för patologi,

en företrädesvis för bakteriologi och en företrädesvis för farmakologi. Därjämte

bör för kliniska ämnen inrättas två docentbefattningar, vilka i överensstämmelse

med gällande principer bör konstrueras som rörliga befattningar.

Slutligen bör såsom en särskild förstärkningsanordning inrättas en

befattning som forskardocent.

Såväl undervisningen som forskningen kräver tillgång till ändamålsenligt

utrustade verkstäder för reparation och nybyggnad av apparatur. Vid

de befintliga medicinska läroanstalterna ombesörjes denna service i regel av

de teoretiska institutionernas verkstäder. Då möjligheter till motsvarande

betjäning icke föreligger i Umeå, måste en särskild verkstad anordnas för

ifrågavarande ändamål. Verkstaden bör organiseras gemensamt för de

institutioner, som tillkommer under det andra uppbyggnadsskedet samt

förestås av en laboratorieingenjör, biträdd av fem instrumentmakare. En

av de båda tjänster som laboratorieingenjör, vilka upptagits i personalorganisationen,

torde böra reserveras för den medicinsk-kemiska institutionens

behov.

Beträffande personalorganisationen för biblioteket hänvisar beredningen

till ett följande avsnitt, i vilket biblioteksfrågan närmare beröres.

Den administrativa personalorganisationen föreslås vid full utbyggnad

omfatta sex tjänster. Beredningen vill kraftigt understryka, att det av

flera skäl är mycket svårt att nu bedöma högskolans personalbehov i här

berörda avseende. Möjligt är att den av beredningen beräknade personaluppsättningen

är tilltagen i underkant. Beredningen förordar, att personalorganisationen

i denna del omprövas, sedan närmare erfarenhet vunnits

beträffande det verkliga personalbehovet. I anslutning härtill vill beredningen

vidare framhålla, att den förutsätter att de nya principer för organisationen

av universitetens administrativa enheter, till vilka den nu arbetande

universitetsutredningen kan komma fram, också kommer att tilllämpas

för umeåhögskolans del.

Vidare bör framhållas, att det bör ankomma på den av'' beredningen åsyftade

organisationskommittén att beträffande samtliga tjänster inom högskolans

personalorganisation, för vilkas inrättande beredningen icke angivit

tidpunkter, framlägga förslag om när ifrågavarande tjänster bör inrättas.

Kungl. Maj:t bör äga befogenhet att medgiva att i förslaget till personalorganisation

upptagna tjänster må ledigförklaras vid sådan tidpunkt, att

tillsättningsförfarandet kan vara avslutat i god tid innan vederbörande

tjänst enligt Kungl. Maj:ts prövning erfordras.

Beredningens förslag till personalorganisation. Beredningens förslag till

personalorganisation för den medicinska högskolan vid full utbyggnad

framgår av följande sammanställning.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj.ts proposition nr 188 år 1957

Personalorganisation

för

medicinska högskolan i Umeå

1. Bakteriologi

1 professor (Bo 3)

1 förste assistent

1 förste amanuens

1 tredje amanuens

1 kontorist (Ae 9) eller kanslibiträde

(Ae 7)

1 laboratoriebiträde (högst Ae 9)

1 preparator (Ae 9)

1 institutionsvaktmästare (Ae 8)

1 vaktmästare (Ae 7)

1 diskbiträde (Ae 3)

2. Klinisk bakteriologi

1 laborator (Ao 26)

1 klinisk amanuens

1 laboratoriebiträde (högst Ae 9)

3. Patologi

2 professorer (Bo 3)

2 prosektorer (Ao 26)

2 förste assistenter

2 förste amanuenser

2 tredje amanuenser

1 institutionsvaktmästare (Ae 9)

1 kontorist (Ae 9) eller kanslibiträde

(Ae 7)

3 laboratoriebiträden (högst Ae 9)

1 preparator (Ae 9)

1 institutionsvaktmästare (Ae 8)

Anm. Om vid tidpunkten för prosektorsbefattningarnas

inrättande den nuvarande

lasarettsläkaren vid patologiska laboratoriet

kvarstår i tjänst, vakantsättes den ena

av prosektorsbefattningarna och förordnas

ifrågavarande lasarettsläkare att mot särskilt

arvode bestrida på prosektor ankommande

undervisning.

4. Farmakologi

1 professor (Bo 3)

1 laborator (Ao 26)

1 lärare i klinisk farmakologi (Ae 21)

1 förste assistent

1 förste amanuens

2 tredje amanuenser

1 kontorist (Ae 9) eller kanslibiträde

(Ae 7)

2 laboratoriebiträden (högst Ae 9)

1 preparator (Ae 9)

1 institutionsvaktmästare (Ae 8)

5. Medicinsk kemi

1 professor (Bo 3)

1 förste assistent

1 kontorist (Ae 9) eller kanslibiträde

(Ae 7)

2 laboratoriebiträden (högst Ae 9)

1 institutionsvaktmästare (Ae 8)

6. Klinisk kemi

1 laborator (Ao 26)

1 klinisk amanuens

1 kontorist (Ae 9) eller kanslibiträde

(Ae 7)

1 laboratoriesköterska (Ae 9)

Anm. Om nuvarande lasarettsläkaren vid

kliniskt-kemiska laboratoriet förvärvar laboratorskompetens,

utses han till innehavare

av laboratorsbefattningen. Befattningen

hålles tills vidare vakant och ifrågavarande

lasarettsläkare förordnas att mot särskilt

arvode bestrida på laborator ankommande

undervisning.

7. Klinisk jysiogologi

1 professor (Bo 3)

.1 klinisk amanuens

1 kontorist (Ae 9) eller kanslibiträde

(Ae 7)

1 laboratoriesköterska (Ae 9)

1 institutionsvaktmästare (Ae 8)

8. Vissa kurser under det propedeutiska

året

Arvoden åt lärare (17 940 kr.)

1 klinisk amanuens

9. Medicin (2 kurser å 20 stud.)

1 professor (Bo 3)

1 lärare i medicin (Ae 24)

biträdande lärare med arvode (23 700

. kr.)

2 kliniska amanuenser

1 kontorist (Ae 9) eller kanslibiträde

(Ae 7)

1 laboratoriebiträde (högst Ae 9)

10. Kirurgi (2 kurser ä 20 stud.)

1 professor (Bo 3)

1 lärare i kirurgi (Ae 24)

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Majits proposition nr 188 år 1957

biträdande lärare med arvode

(12 600 kr.)

2 kliniska amanuenser

1 kontorist (Ae 9) eller kanslibiträde

(Ae 7)

1 laboratoriebiträde (högst Ae 9)

Anm. Om nuvarande lasarettsläkaren vid

kirurgiska kliniken före viss tidpunkt, vilken

bör fixeras till den 1 maj 1959 eller

möjligen ett något senare datum, förvärvar

professorskompetens, utses han till innehavare

av professorsbefattningen. I annat fall

förutsattes, att en delning sker av den nuvarande

kliniken i två kliniker.

Därvid blir en i den ordning, som universitetsstatuterna

föreskriver, utsedd professor

överläkare vid den ena kliniken och

nuvarande lasarettsläkaren överläkare vid

den andra. Lasarettsläkaren förordnas vidare

att bestrida på lärare i Ae 24 ankommande

undervisning. Lärartjänsten i Ae 24

hålles under tiden vakant, och ett belopp

motsvarande lönen i löneklass A 24 utgår

av statsmedel till landstinget.

Vid överläggningar inför beredningen

mellan landstinget och svenska landstingsförbundet,

å ena, samt lasarettsläkare och

Sveriges läkarförbund, å andra sidan, har

överenskommits att landstinget skall till

lasarettsläkaren betala ersättning, som på

en gång innefattar kompensation för mistade

inkomster i anledning av klinikdelningen

och arvode för förutnämnda undervisning.

Storleken av nämnda ersättning

skall bestämmas genom förhandlingsöverenskommelse

mellan parterna eller, därest

sådan icke kan uppnås, genom skiljedom.

11. Ortopedi

1 professor (Bo 3)

i 1 klinisk amanuens

1 kontorist (Ae 9) eller kanslibiträde

(Ae 7)

12. Röntgendiagnostik

1 professor (Bo 3)

biträdande lärare med arvode (2 400

kr.)

1 klinisk amanuens

1 kontorist (Ae 9) eller kanslibiträde

(Ae 7)

13. Radioterapi med tumördiagnostik

1 professor (Bo 3)

biträdande liirare med arvode (3 420

kr.)

1 klinisk amanuens

1 kontorist (Ae 9) eller kanslibiträde

(Ae 7)

14- Radiofysik

1 laborator (Ao 26)

1 laboratoriebiträde (högst Ae 9)

Anm. Dessa tjänster inrättas vid tidpunkt,

då tjänsterna bedömes erforderliga.

15. Pediatrik (3 kurser ä 13-14 stud.; ev. 2

kurser å 20 stud.)

1 professor (Bo 3)

1 lärare i pediatrik (Ae 24)

biträdande lärare med arvode

(15 300 kr.)

2 kliniska amanuenser

T ikontorist (Ae 9) eller kanslibiträde

(Ae 7)

1 laboratoriebiträde (högst Ae 9)

Anm. Den nuvarande kliniken delas i två

kliniker.

Vad under punkt 10. Kirurgi anförts i

Anm. andra och tredje styckena gäller jämväl

beträffande delningen av här avsedda

klinik.

16. Psykiatri (3 kurser ä 13-14 stud.; ev. 2

kurser ä 20 stud.)

1 professor (Bo 3)

1 lärare i psykiatri (Ae 24)

biträdande lärare med arvode (7 050

kr.)

2 kliniska amanuenser

1 kontorist (Ae 9) eller kanslibiträde

(Ae 7)

1 laboratoriebiträde (högst Ae 9)

17. Barnpsykiatri (3 kurser å 13-14 stud.;

ev. 2 kurser å 20 stud.)

lärare med arvode (3 060 kr.)

18. Dermato-venereologi (4 kurser ä 10

stud.; ev. 3 kurser ä 13-14 stud.)

1 professor (Bo 3)

1 lärare i dermato-venereologi (Ae 24)

biträdande lärare med arvode (3 060

kr.)

1 kontorist (Ae 9) eller kanslibiträde

(Ae 7)

(Jfr punkt 25. Oto-rhino-laryngologi, Anm.

tredje stycket).

19. Klinisk epidemiologi (4 kurser ä 10

stud.; ev. 3 kurser ä 13-14 stud.)

lärare med arvode (12 240 kr.)

1 klinisk amanuens

20. Ftisiologi (3 kurser ä 13-14 stud.)

lärare med arvode (3 600 kr.)

21. Neurokirurgi (Specialundervisning)

lärare med arvode (1 800 kr.)

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 188 år 1957

22. Neurologi (3 kurser k 13-14 stud.; ev.

2 kurser å 20 stud.)

1 professor (Bo 3)

1 lärare i neurologi (Ae 24)

1 kontorist (Ae 9) eller kanslibiträde

(Ae 7)

(Jfr punkt 25. Oto-rhino-laryngologi, Anm.

tredje stycket.)

23. Obstetrik och gynekologi (3 kurser ä

13-14 stud.)

1 professor (Bo 3)

1 lärare i obstetrik och gynekologi

(Ae 24)

biträdande lärare med arvode (9 000

kr.)

1 kontorist (Ae 9) eller kanslibiträde

(Ae 7)

1 laboratoriebiträde (högst Ae 9)

Anm. Om nuvarande lasarettsläkaren vid

obstetrisk-gynekologiska kliniken före viss

tidpunkt, vilken bör fixeras till den 1 december

1959 eller möjligen ett något senare

datum, förvärvar professorskompetens, utses

han till innehavare av professorsbefattningen.

I annat fall förutsattes, att en delning

sker av den nuvarande kliniken i två

kliniker.

Vad under punkt 10. Kirurgi anförts i

Anm. andra och tredje styckena gäller jämväl

beträffande delningen av här avsedda

klinik.

(Jfr punkt 25. Oto-rhino-laryngologi, Anm.

tredje stycket.)

2i. Oftalmiatrik (4 kurser k 10 stud.)

1 professor (Bo 3)

1 lärare i oftalmiatrik (Ae 24)

biträdande lärare med arvode (3 060

kr.)

1 kontorist (Ae 9) eller kanslibiträde

(Ae 7)

(Jfr. punkt 25. Oto-rhino-laryngologi, Anm.

tredje stycket.)

25. Oto-rhino-laryngologi (4 kurser ä 10

stud.; ev. 3 kurser ä 13-14 stud.)

1 professor (Bo 3)

1 lärare i oto-rhino-laryngologi (Ae 24)

biträdande lärare med arvode (5 220

kr.)

1 kontorist (Ae 9) eller kanslibiträde

(Ae 7)

Anm. Den nuvarande kliniken delas i två

kliniker.

Vad under punkt 10. Kirurgi anförts i

Anm. andra och tredje styckena gäller

jämväl beträffande delningen av här avsedda

klinik.

I ett vart av ämnena dermato-venereologi,

neurologi, obstetrik och gynekologi,

oftalmiatrik samt oto-rhino-laryngologi har

upptagits en lärartjänst i Ae 24. Dylika

tjänster finnes ej i nämnda ämnen vid

övriga medicinska lärosäten. Inrättandet

av här avsedda tjänster vid högskolan i

Umeå åsyftar att säkra tillgången på väl

kvalificerade biträdande lärarkrafter vid

högskolan. Tjänsternas inrättande minskar

behovet av läkare å lasarettets stat. Med

hänsyn till att en kostnadsbesparing härigenom

uppkommer för landstinget har

överenskommits, att såsom kompensation

sex underläkare skall uppföras å lasarettets

stat i stället för de sex kliniska amanuenser

i nyssnämnda ämnen, som eljest skolat

uppföras å högskolans stat (två i obstetrik

och gynekologi samt en i ett vart av övriga

fyra ämnen).

26. Hygien (2 kurser å 20 stud.)

1 professor (Bo 3)

1 förste assistent

1 förste amanuens

1 kontorist (Ae 9) eller kanslibiträde

(Ae 7)

1 laboratoriebiträde (högst Ae 9)

1 vaktmästare (Ae 7)

27. Socialmedicin (3 kurser k 13-14.; ev.

2 kurser ä 20 stud.)

1 professor (Bo 3)

biträdande lärare med arvode (5 860

kr.)

1 klinisk amanuens

1 kurator (Ae 12)

1 statistiker (arvode 12 000 kr.)

1 kontorist (Ae 9) eller kanslibiträde

(Ae 7)

28. Rättsmedicin (2 kurser å 20 stud.)

lärare med arvode (4 320 kr.)

29. Krigsmedicin (2 kurser å 20 stud.)

lärare med arvode (5 160 kr.)

kursamanuens (960 kr.)

30. Medicinens historia

lärare med arvode (600 kr.)

31. För de vetenskapliga institutionerna

gemensam personal

2 laboratorieingenjörer (Ae 17)

5 instrumentmakare, varav 1 glasblåsare

(Ae 12—Ae 9)

3 djurvårdare (Ae 7)

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj:ts proposition nr 188 år 1957

32. Administrationen

1 byrådirektör (Ae 24)

1 kanslist (Af 9—Ae 13)

1 kassör (Ae 10)

1 expeditionsvakt (Ae7)

1 kanslibiträde (Ae 7)

1 kontorsbiträde (Af 1—Ae 5)

33. B i bil otc ks p e rs o n a l

1 förste bibliotekarie (Ae 24)

1 bibliotekarie (Ae21)

1 förste biblioteksassistent (Ae 13 eller

Ae 12)

1 biblioteksbiträde (Ae 9)

Extra arbetskraft (12 000 kronor)

Arvode till föreståndaren för stadsbiblioteket

i Umeå (3 600 kronor).

Anm. Ovannämnda personal beräknas erforderlig

under tid, då det medicinskt-odontologiska

biblioteket är förlagt till stadsbibliotekets

lokaler. Vid överflyttning av

biblioteket till särskild biblioteks- och administrationsbyggnad

å lasarettsområdet

omprövas bibliotekets personalbehov.

3i. Docenter

6 docenter (Ae 24)

1 forskardocent (Ae 24)

35. Vikarier, vikariats ersättning, tillfällig

arbetskraft (180 580 kronor).

Den sammanlagda avlöningskostnaden för personalorganisationen (ortsgrupp

4; kallortsklass I; löneläget den 1 juli 1957) uppgår till 3 000 000

kronor.

Tidpunkterna för undervisningens igångsättande

Beredningen: Det är av största betydelse, att undervisningen vid

en ny högskola från början möts med fullt förtroende från de studerandes

sida. Förutsättningen för att så skall bli fallet är givetvis att de lokalmässiga

anordningarna är tillfredsställande och att lärarna är väl skickade

att sköta sina uppgifter. Såsom framgår av det föregående har beredningen

ansett sig böra förorda en något senare början av undervisningen i Umeå

än som tidigare förutsatts.

Den kliniska undervisningen. Beredningens förslag innebär,

att undervisningen i Umeå skall börja den 1 januari 1959 med kurs i

medicin för en första grupp av 20 studerande (i det följande kallad första

terminsgruppen). Undervisningen i övriga ämnen under det kliniska utbildningsskedet

bör påbörjas i en ordningsföljd, som — betingad av gruppens

successiva behov av undervisning enligt gällande undervisningsplan — i

vissa hänseenden måste modifieras med hänsyn till den planerade utbyggnaden

av lasarettet.

Då undervisning i medicin skall börja den 1 januari 1959, synes professuren

i detta ämne böra inrättas viss tid före nämnda tidpunkt, för att

ämnesföreträdaren skall få möjlighet att planlägga undervisningen. Enligt

beredningens mening är det lämpligt att professuren i medicin inrättas

från och med den 1 oktober 1958, varigenom tre månader kan avsättas för

förberedelser av den kommande undervisningen. Under medicinkursen skall

jämväl annan undervisning, som fordrar ytterligare lärartjänster, meddelas.

Framförallt må nämnas undervisning i röntgendiagnostik. Vidare skall un
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 188 år 1957

dervisning av betydande omfattning, huvudsakligen i form av konferenser,

ske i ämnena patologi, klinisk kemi, klinisk fysiologi, klinisk bakteriologi

och klinisk farmakologi. Beredningen förordar därför, aTt lärartjänsterna i

nu aUgivna ämnen likaledes inrättas från och med dei^l oktober 1958.

Enligt beredningens förslag skall undervisning i kirurgi påbörjas den 1

augusti 1959. Med utgångspunkt i förut angivna krav på viss förberedelsetid

för undervisningen bör professuren i kirurgi inrättas tre månader före

undervisningens början. Denna princip för lärartjänsternas inrättande bör

enligt beredningens mening, med vissa undantag, gälla generellt.

Enligt gällande examensstadga omfattar medicine licentiatexamens andra

avdelning, förutom de inledande och efter varandra följande kurserna i

medicin och kirurgi, kurser i ett flertal andra kliniska ämnen. Stadgan

medger att de studerande, efter genomgången kirurgikurs, fritt kan välja

mellan olika kombinationer av ifrågavarande kliniska kurser. Vissa obligatoriska

kombinationer — inom det fria valet — är föreskrivna. Beträffande

tillträdet till kurskombinationen pediatrik (inklusive barnpsykiatri) —

socialmedicin gäller dessutom vissa villkor. Vid högskolan i Umeå kan,

såsom redan antytts, under en övergångsperiod nu berörda valfrihet icke

tillämpas i full utsträckning. En temporär avvikelse från stadgans regler

torde därför böra ske. Efter kirurgikursens slut kommer de studerande i

Umeå under sådana förhållanden att få ett mindre antal kurser att välja

mellan än de studerande vid de befintliga lärosätena.

Första terminsgruppen skall påbörja kurser i de efter kirurgikursen

följande kliniska kurserna den 1 januari 1960. Enligt beredningens planläggning

bör icke mer än två kombinationer öppnas för de studerande vid

denna tidpunkt. Lämpligen bör gruppen delas med tio studerande på den

ena och tio studerande på den andra kombinationen. Av olika skäl synes

det ändamålsenligt, att kurs i dermato-venereologi i kombination med

oftalmiatrik samt kurs i hygien i kombination med ftisiologi och krigsmedicin

påbörjas vid denna tidpunkt. Kurserna i angivna ämnen beräknas

vara avslutade den 1 mars 1960, då två nya alternativ måste öppnas. Härvid

bör lämpligen ifrågakomma dels en kombination av kurserna i otorhino-laryngologi

och klinisk epidemiologi, dels kurs i obstetrik och gynekologi.

Från den 1 mars 1960 till slutet av maj samma år bör vidare anordnas

kurs i rättsmedicin. För de studerande inom första terminsgruppen,

som den 30 april 1960 avslutar nyss nämnda kurskombination av otorhino-laryngologi

och klinisk epidemiologi, bör med hänsyn till att studieåret

skall utnyttjas så fullständigt som möjligt därefter under maj och

juni anordnas kombinerade kurser i dermato-venereologi och oftalmiatrik.

Av samma skäl bör för de studerande inom gruppen, som avslutar obestetrik-

och gynekologikurs den 31 maj, under juni—juli anordnas undervisning

i de kombinerade ämnena hygien, ftisiologi och krigsmedicin.

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj:ts proposition nr 188 år 1957

Höstterminen 1960 bör av gruppen hälften genomgå kombinerad psykiatri-

och neurologikurs under juli, augusti och september jämte obstetrikoch

gynekologikurs under oktober, november och december samt hälften

en kombinerad pediatrik- och socialmedicinkurs under september—december.

Under vårterminen 1961 avslutar gruppen licentiatexamens andra

avdelning på följande sätt. De studerande, som under höstterminen fullgjort

pediatrik- och socialmedicinkurs, genomgår kurser i psykiatri och

neurologi under januari, februari och mars jämte kurser i oto-rhino-laryngologi

och klinisk epidemiologi under april—maj. Återstoden av de studerande

fullgör pediatrik- och socialmedicinkurs under februari—maj. Den första

terminsgruppen skulle därmed ha avslutat medicine licentiatexamens andra

avdelning med utgången av maj 1961, vilket innebär en studietid av 17

kalendermånader, räknat från kirurgikursens slut. Denna studietid överensstämmer

helt med examensstadgans studietidsföreskrifter.

Svårigheterna att under den nu berörda, i vissa avseenden bundna kursordningen

helt utnyttja de kliniska kursernas kapacitet påverkar studiegången

för de studerande — den andra terminsgruppen — som höstterminen

1960 skall genomgå de efter kirurgikursen följande kurserna. Den 1

augusti 1960 öppnas för denna grupp två kombinationer, nämligen å ena

sidan dermato-venereologi och oftalmiatrik samt, å andra, oto-rhino-laryngologi

och klinisk epidemiologi. Tio studerande bör lämpligen utnyttja den

första kombinationen och tio den andra.

Sist nämnda tio studerande bör fortsätta med kurskombinationen hygienftisiologi—krigsmedicin

under oktober—november, kurs i obstetrik och

gynekologi under januari—mars 1961 samt kurs i psykiatri och neurologi

under april—juni 1961. Dessa studerande bör därefter genomgå pediatrikoch

socialmedicinkurs under september—december 1961 samt en kombination

av kurser i dermato-venereologi och oftalmiatrik under januari—•

februari 1962. Ifrågavarande studerande inom andra terminsgruppen kommer

därmed att avsluta medicine licentiatexamens andra avdelning efter

20 kalendermånader, räknat från kirurgikursens slut.

Tio studerande inom andra terminsgruppen bör, såsom förut nämnts,

under augusti—september 1960 påbörja de kombinerade kurserna i dermato-venereologi

och oftalmiatrik. De bör därefter fortsätta med kurser i

oto-rhino-laryngologi och klinisk epidemiologi under oktober—november

samt med en ftisiologikurs under december. Vårterminen 1961 genomgår

de pediatrik- och socialmedicinkurs under februari—maj. Nämnda kurs

är nämligen blott till hälften utfylld av den första terminsgruppen. Under

augusti och september 1961 bör nu ifrågavarande tio studerande genomgå

kurser i hygien och krigsmedicin. Därefter följer de kurser i obstetrik och

gynekologi under oktober—december och fortsätter med kurs i psykiatri

och neurologi under januari—mars 1962. Dessa tio studerande inom andra

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj.ts ''proposition nr 188 år 1957

terminsgruppen kommer sålunda att avsluta licentiatexamens andra avdelning

efter 21 kalendermånader, räknat från kirurgikursens slut. Enär

beträffande denna grupp en sommar- och två julledigheter inräknas i studietiden,

synes studiegången med hänsyn till examensstadgans föreskrifter

kunna accepteras.

Organisationen av den kliniska undervisningen i Umeå kommer redan

från och med vårterminen 1961 att vara i huvudsak genomförd och från

och med läsåret 1961/62 definitivt. På nuvarande stadium av förberedelsearbetet

synes därför någon ytterligare detaljutformning av kursuppläggningen

icke erfordras.

Den propedeu tiska undervisningen. Den av beredningen

framlagda planen för tillgodoseende av lasarettets och högskolans lokalbehov

innebär, att undervisning i det propedeutiska årets ämnen beräknas

kunna börja läsåret 1962/63. Vissa av de lärarbefattningar, som avses även

för den propedeutiska undervisningen, föreslås inrättade redan i samband

med den kliniska undervisningens igångsättande. Det gäller en professur

i patologi, en professur i klinisk fysiologi samt en laboratur i klinisk kemi.

När den propedeutiska undervisningen börjar, bör den av beredningen föreslagna

andra professuren i patologi samt de föreslagna två prosekturerna

i samma ämne vara inrättade. Vad beträffar tidpunkterna för inrättande

av professurerna i allmän bakteriologi och farmakologi vill beredningen

erinra om sin plan rörande en etappvis utbyggnad av bland annat de bakteriologiska

och farmakologiska institutionerna. Enligt beredningens mening

förutsätter denna plan, att vederbörande ämnesföreträdare kan leda

utbyggnadens planering. Speciella anordningar i fråga om tjänsternas inrättande

och tillsättande bör av detta skäl vidtagas. Beredningen förordar

därför, att professurerna i allmän bakteriologi och farmakologi inrättas från

och med den 1 januari 1962. Tjänsterna bör emellertid ledigförklaras i

sådan tid, att utnämning av innehavarna kan ske redan till den 1 juli 1961.

Vid denna tidpunkt bör de båda ämnesföreträdarna — ehuru formellt

kvarstående å andra befattningar — beredas möjlighet att ägna sig åt planläggningen

av institutionernas utbyggnad och förberedelsearbetet inför den

propedeutiska undervisningens igångsättande höstterminen 1962.

Inrättandet av vissa tjänster samt kursuppläggningen. I efterföljande

sammanställningar ur betänkandet redovisas beredningens förslag beträffande

tidpunkterna för inrättandet av vissa lärartjänster (tab. 1) samt

uppläggningen av vissa till medicine licentiatexamens andra avdelning

hörande kurser från och med vårterminen 1960 till och med läsåret 1961/62

(tab. 2, 3 och 4).

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj:ts proposition nr 188 år 1957

Tabell 1.

Tidpunkterna för inrättandet av vissa tjänster

vid den medicinska högskolan i Umeå

1/10

1958

professur

i medicin

»

i röntgendiagnostik

»

i patologi

»

i klinisk fysiologi

laboratur

i klinisk kemi

»

i klinisk bakteriologi

1/5

1959

professur

i kirurgi

»

i radioterapi med tumördiagnostik

»

i ortopedi

1/10

1959

professur

i dermato-venereologi

»

i oftalmiatrik

»

i hygien

1/12

1959

professur

i oto-rhino-laryngologi

»

i obstetrik och gynekologi

1/4

1960

professur

i psykiatri

»

i neurologi

1/6

1960

professur

i pediatrik

»

i socialmedicin

1/1

1962

professur

i allmän bakteriologi

»

i farmakologi

1/5

1962

professur

i medicinsk kemi

»

i patologi

2 prosekturer i patologi

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell 2. Kursschema vårterminen 1960.

oo

Dermato-venereologi .........

Juli — Dec.

Jan.

Febr.

Mars

April

Maj

Juni

1

1

Oftalmiatrik ................

1

1

Klinisk epidemiologi .........

1

Oto-rhino-laryngologi .......

1

1

Obstetrik och gynekologi .....

1

1 1

Rättsmedicin ...............

1 1

Hygien ....................

Ftisiologi ..................

Krigsmedicin ...............

Psykiatri och neurologi .....

Pediatrik och socialmedicin ..

Kungl. Maj:ts proposition nr 188 år 1957

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bihang till riksdagens protokoll 1957. 1 samt. Nr 188

Tabell 3. Kursschema läsåret 1960/61.

Dermato-venereologi..........

Juli

Aug.

Sept.

Okt.

Nov.

Dec.

Jan.

Febr.

Mars

April

Maj

Juni

1

1

1

Oftalmiatrik .................

1

1

1

1

1

1

Klinisk epidemiologi..........

1

1

1

1

1

1

1

Oto-rhino-laryngologi .........

1

1

1

1

1

1

1

Obstetrik och gynekologi......

1

1

1

1 1

1 1

Rättsmedicin ................

1 1

1 1

1

Hygien .....................

1

Ftisiologi ...................

Krigsmedicin ................

Psykiatri och neurologi .......

I

1

Pediatrik och socialmedicin ...

i

1

1 t 1

I l I

cd

Kungl. May.ts proposition nr 188 år 1957

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell !+. Kursschema läsåret 1961/62.

Öl

o

Dermato-venereologi..........

Juli

Aug.

Sept.

Okt.

Nov.

Dec.

Jan.

Febr.

Mars

April

Maj

Juni

1

1

1

1

Oftalmiatrik .................

1

1

1

1

1

1

1

1

Klinisk epidemiologi..........

1

1

1

1

1

1

1

1

Oto-rhino-Iaryngologi .........

1

1

1

1

1

1

1

Obstetrik och gynekologi......

1

1

1

1 I

1 1

Rättsmedicin ................

1 1

1 1

1

Hygien .....................

1

Ftisiologi ...................

Krigsmedicin ................

Psykiatri och neurologi .......

1 1

1

1

Pediatrik och socialmedicin ...

1 1

1

1

1 1 1

1 1 1

Kungl. Maj:ts proposition nr 188 år 1957

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 188 år 1957 51

Biblioteksfrågan

Beredningen: Då vetenskaplig forskning och undervisning ej kan

bedrivas utan tillgång till vetenskaplig litteratur, utgör ett medicinskt bibliotek

en oundgänglig del av en medicinsk högskola. Det förhållandet att

den medicinska högskolan i Umeå icke nu avses att omfatta undervisning

i de ämnen, som ingår i medicine kandidatexamen, kunde tänkas motivera,

att biblioteket finge representera i huvudsak endast sådana ämnen, som

tillhör det kliniska området, eller att de prekliniska ämnena tillgodosåges

blott i begränsad omfattning. Emellertid utnyttjar den kliniska kemien och

den kliniska fysiologien samma litteratur som modervetenskaperna, fysiologisk

kemi och fysiologi. Vidare kräver patologien tillgång till normalanatomisk

och normal-histologisk litteratur. Därtill kommer att de kliniska

forskarna i sitt arbete ständigt behöver ha tillgång även till den teoretiskmedicinska

litteraturen. Enligt beredningens bestämda uppfattning måste

därför högskolans bibliotek från början givas samma omfattning som ett

bibliotek, avsett för en fullständig medicinsk högskola.

Centrallasarettet i Umeå disponerar för närvarande för sitt medicinska

bibliotek en rumsyta av cirka 95 m2. Möjlighet att inom lasarettets nuvarande

eller projekterade byggnader bereda lokaler åt den medicinska högskolans

bibliotek föreligger ej. Umeå stad har emellertid erbjudit sig att i

stadsbiblioteket under ett begränsat antal år upplåta lokaler för högskolans

bibliotek. I stadsbiblioteket är för närvarande inrymt, bland annat, tandläkarinstitutets

odontologiska bibliotek. Enligt stadens erbjudande skulle

för ett blivande gemensamt medicinskt-odontologiskt bibliotek upplåtas,

utöver stadsbibliotekets ordinarie läsesalar och expeditioner, dels två läsrum

om sammanlagt cirka 87 m2 jämte fyra mindre arbetsrum om sammanlagt

80 m2 för det medicinskt-odontologiska bibliotekets personal, dels

magasinutrymme, beräknat att räcka för sistnämnda biblioteks accession

för en tid av omkring sex år. Under förutsättning att de nuvarande bibliotekslokalerna

inom lasarettet bibehålies, lämpligen som referensbibliotek,

finner beredningen denna lösning av lokalfrågan godtagbar som ett provisorium.

Det är emellertid uppenbart, att en särskild biblioteksbyggnad för högskolan

och tandläkarinstitutet måste genom statlig försorg uppföras inom

en tidrymd av sex å sju år. Stadsbiblioteket kan efter denna tid icke garantera

magasinutrymme för det medicinskt-odontologiska bibliotekets accession.

Vidare kan de särskilda lokaler, som avses bli upplåtna till läs- eller

studierum och arbetslokaler för personalen, efter en sådan tidsperiod beräknas

bli helt otillräckliga. Slutligen utgör avståndet mellan stadsbiblioteket

och lasarettsområdet en praktisk olägenhet, som försvårar ett effektivt utnyttjande

av det medicinskt-odontologiska biblioteket. Eu nybyggnad för

ifrågavarande bibliotek bör erhålla en sådan placering, att den är lika lätt
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 188 år 1957

tillgänglig från klinikerna som från laboratorierna och institutionerna. Enligt

föreliggande förslag till avtal mellan staten och Västerbottens läns

landsting har landstinget förbundit sig att bidraga till kostnaderna för

byggnadsprojektets realiserande.

Två olika former för den personalorganisation, som redan under provisoriet

måste byggas upp, kan komma i fråga. Antingen kan det medicinsktodontologiska

biblioteket i huvudsak skötas av personal, som är upptagen

på den medicinska högskolans stat, eller kan skötseln av biblioteket överlämnas

åt stadsbiblioteket, varvid staten erlägger en årlig ersättning svarande

mot avlöningskostnaderna för den erforderliga personalen. Efter

sistnämnda mönster är det odontologiska biblioteket i Umeå nu organiserat.

Den medicinska fakultetens i Göteborg bibliotek har en liknande organisation,

varvid dock staten direkt bestämmer om personalens storlek och

sammansättning. Efter att ha tagit del av erfarenheterna från Göteborg

och efter överläggningar med stadsbibliotekarien i Umeå har beredningen

stannat för det första alternativet. Detta framstår som det från organisatoriska

synpunkter fördelaktigare och kan ej heller beräknas draga större

kostnader än en organisation enligt det andra alternativet. Sådana för det

medicinskt-odontologiska biblioteket erforderliga arbeten, som ankommer

på vaktmästarpersonal, bör av tekniska skäl mot ersättning av staten ombesörjas

av stadsbiblioteket.

För bedömningen av behövlig personal har beredningen i första hand utgått

från förhållandena vid den medicinska fakultetens bibliotek i Göteborg.

Den nu fast anställda personalen vid biblioteket utgöres av en förste

bibliotekarie, en amanuens, en förste assistent, en assistent, en vaktmästare,

ett kontorsbiträde och en kontorsvakt. Samtliga befattningar är upptagna

på Göteborgs stads lönestat. Därjämte utgår en årlig medelsanvisning

för extra arbetskraft. Denna medelsanvisning uppgår för innevarande budgetår

till 45 000 kronor.

Enligt beredningens uppfattning kan låneverksamheten vid det medicinskt-odontologiska

biblioteket i Umeå beräknas bli något mindre omfattande

än vid medicinska biblioteket i Göteborg, särskilt under de första

åren. Det organisatoriska arbetet, katalogisering och dylikt, kräver däremot

speciellt under uppbyggnadsperioden en betydande och kvalificerad arbetsinsats.

Föreståndaren för det medicinska biblioteket i Göteborg har starkt

betonat, att bevarandet av kontinuiteten i biblioteksarbetet samt behovet

av en kompetent ställföreträdare för bibliotekets föreståndare erfordrar vid

dennes sida en bibliotekarie. Överbibliotekarien vid universitetsbiblioteket

i Uppsala har understrukit vikten av dessa synpunkter och ytterligare

framhållit värdet av att för den krävande uppbyggnaden av ett nytt bibliotek

kunna förvärva en väl kvalificerad kraft vid sidan av föreståndaren.

Enligt beredningens mening erfordras, såsom redan framgått av beredningens

förslag till personalorganisation för högskolan, följande tjänster

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj ds proposition nr 188 år 1957

vid det medieinskt-odontologiska biblioteket i Umeå, nämligen en förste

bibliotekarie, en bibliotekarie, en förste biblioteksassistent samt ett biblioteksbiträde.

Utöver nämnda tjänster erfordras medel för extra personal. Med hänsyn

till den allmänna lönestegringen under senare år bör för budgetåret 1958/59

beräknas ett belopp av 12 000 kronor till ifrågavarande ändamål. Som ersättning

till staden för av stadsbiblioteket ombesörjda vaktmästarsysslor

bör — i enlighet med föreliggande förslag till avtal mellan staten och

Umeå stad — anvisas 5 000 kronor. På grund av det medicinskt-odontologiska

bibliotekets placering inom stadsbiblioteket kommer stadsbibliotekarien

att biträda vid handläggningen av frågor rörande detta bibliotek. För

detta arbete bör — likaledes i enlighet med nämnda avtalsförslag — beräknas

ett årligt arvode åt stadsbibliotekarien av 3 600 kronor. Detta innebär,

att stadsbibliotekarien bibehålies vid det arvode, som nu utgår till honom

för hans befattning med det odontologiska biblioteket.

Det är av vikt att det medicinska bibliotekets uppbyggnad påbörjas vid

en så tidig tidpunkt som möjligt. Av den föreslagna personalen bör befattningarna

såsom förste bibliotekarie och förste biblioteksassistent inrättas

från och med den 1 juli 1958. De övriga två befattningarna bör tillkomma

vid senare tidpunkt under budgetåret.

I fråga om behovet av engångsanslag och årliga anslag till bokinköp och

bokbindning må följande framhållas.

Vid Umeå lasarett finnes ett medicinskt bibliotek, som emellertid är av

ringa omfattning. Vidare är i stadsbiblioteket också inrymt ett vetenskapligt

bibliotek. Detta äges av stiftelsen Vetenskapliga biblioteket, som erhåller

anslag huvudsakligen från Västerbottens läns landsting, Umeå stad

och andra kommuner inom länet. Stiftelsen påbörjade 1949 anskaffande av

medicinska tidskrifter och andra medicinska seriepublikationer samt har

efter hand ökat sitt inköp av medicinsk litteratur och även börjat inköpa

odontologisk litteratur. Stiftelsen prenumererar för närvarande på något

över 100 medicinska och odontologiska publikationer. År 1956 anslog stiftelsen

för samma ändamål 20 000 kronor. Lasarettets och stiftelsens medicinska

och odontologiska bokbestånd avses att ställas till den medicinska

högskolans och tandläkarinstitutets förfogande. Det har också ställts i utsikt

att stiftelsen även i fortsättningen i viss utsträckning skall anslå medel

till inköp av medicinsk och odontologisk litteratur.

I Göteborg erhöll det medicinska biblioteket vid verksamhetens början

(1948/49) ett engångsanslag för bokinköp av 150 000 kronor, fördelat på

fem år, och sedermera — 1953/54 — ett ytterligare engångsanslag av

75 000 kronor, fördelat på tre år. Därtill kom ett årligt anslag för bokinköp

och bokbindning, vilket från början uppgick till 35 000 kronor och sedan

successivt höjts så, att det för innevarande budgetår utgår med 65 000

kronor.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 188 år 1957

Engångsanslaget för högskolebiblioteket i Umeå bör givetvis väsentligen

avse inköp av redan utkommen litteratur, framför allt tidigare årgångar av

medicinska tidskrifter. Priserna på sådan litteratur har under senare år

stigit, dock icke i samma grad som för nyutkommen litteratur, vilken sedan

1947 undergått en prisökning med över 100 procent. Med hänsyn till föreliggande

omständigheter föreslår beredningen, att såsom engångsanslag för

bokinköp och bokbindning för biblioteket anvisas 2^0 000 kronor. Denna

medelsanvisning bör uppdelas på fyra budgetår.

Vid beräkningen av årsanslaget för bokinköp och bokbindning, vilket till

sin huvudsakliga del åtgår för löpande prenumeration, måste hänsyn tagas

till att det nya biblioteket i Umeå, i motsats till exempelvis karolinska

institutets bibliotek, icke äger bytesmöjligheter. Det måste vidare beaktas,

att i Umeå ej finns tillgång till något välförsett naturvetenskapligt bibliotek

och att det därför för den medicinska forskningsverksamheten i viss

utsträckning kommer att erfordras nyanskaffning av litteratur inom grundvetenskaperna,

särskilt inom kemi och fysik. Beredningen föreslår, att för

umeåbiblioteket beräknas ett årligt anslag av 85 000 kronor.

Högskolans organisatoriska uppbyggnad

Beredningen: Högskolan bör, såsom redan framgått av huvudpunkterna

i beredningens förslag, under uppbyggnadsskedet stå under omedelbar

ledning av en organisationskommitté. Med hänsyn till det fortsatta

förberedelsearbetets brådskande natur bör nämnda kommitté tillsättas så

snart förutsättningar därför föreligger. Beredningen har övervägt frågan

om sammansättningen av kommittén ävensom vissa spörsmål rörande dess

arbetsformer och uppgifter och vill med anledning härav anföra följande.

Den förutsatta anknytningen av högskolan till universitet i Uppsala

motiverar enligt beredningens mening, att medicinska fakulteten vid detta

universitet får representanter i kommittén. Vidare bör i kommittén ingå

företrädare för tandläkarhögskolan i Stockholm och det till högskolan

knutna tandläkarinstitutet i Umeå. Med hänsyn till att kommittén kommer

att få handlägga mycket omfattande byggnads- och utrustningsfrågor

bör sakkunniga på ifrågavarande områden ingå i kommittén. Därjämte bör

i kommittén ingå ledamöter, som äger särskild erfarenhet beträffande administrativt

arbete av det slag, varom här är fråga. Beredningen anser

även, att vägande skäl kan anföras för att en studentrepresentant får ingå

i kommittén. Sveriges förenade studentkårer har i skrivelse till beredningen

den 25 september 1957 hemställt, att förbundet måtte erhålla representation

i kommittén. Enligt beredningens mening bör kommittén bestå av

sammanlagt 9—11 ledamöter.

Organisationskommittén bör inom sig utse ett särskilt arbetsut
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 188 år 1957

skott. Till detta bör delegeras beslutanderätten i ärenden av löpande

natur ävensom frågor av annat slag, vilka kräver ett skyndsamt avgörande.

I övrigt bör arbetsutskottet verkställa erforderliga utredningar, utarbeta

förslag samt uppehålla de erforderliga kontakterna med landstinget och

Umeå stads förvaltningsorgan.

Utrustningsfrågorna är av sådan natur att handläggningen av dessa bör

anförtros åt ett särskilt utrustningsutskott inom organisationskommittén.

Organisationskommittén bör med uppmärksamhet följa högskolans organisations-,

byggnads- och utrustningsfrågor. Kommittén bör hos vederbörande

myndigheter göra framställningar i syfte att bereda högskolan

möjligheter att träda i verksamhet i avsedd omfattning och tidsordning.

Kommittén bör vidare ha tillsyn och vård om högskolans såväl vetenskapliga

som administrativa och ekonomiska angelägenheter.

Till organisationskommitténs förfogande bör ställas för dess arbete erforderlig

administrativ personal. Den arbetskraft, som erfordras under tiden

fram till den 1 juli 1958, bör anställas mot arvode. Från och med nämnda

tidpunkt bör enligt beredningens mening inrättas den i det föregående

föreslagna tjänsten som byrådirektör vid högskolan. Beredningen förutsätter

därjämte att kommittén gör framställning om inrättande vid samma

tidpunkt av de ytterligare administrativa tjänster ur den av beredningen

föreslagna personalorganisationen, som då kan komma att erfordras.

I ärenden angående tillsättning av lärarbefattningar vid högskolan bör

vederbörande akademiska myndigheter vid Uppsala universitet tills vidare

medverka. I fråga om omfattningen av samt formerna för denna medverkan

torde organisationskommittén böra avgiva förslag.

Tillkomsten av en medicinsk högskola i Umeå aktualiserar vissa betydelsefulla

problem rörande den odontologiska utbildningens omfattning i

Umeå och samordningen av den medicinska högskolans och tandläkarinstitutets

verksamhet. Tandläkarutbildningen i Umeå omfattar för närvarande

tredje till och med åttonde terminernas undervisning. Studierna

under de båda första och sista — nionde och tionde — terminerna är förlagda

till tandläkarhögskolan i Stockholm. I propositionen 1957: 91 framhöll

departementschefen, att i den mån en medicinsk läroanstalt utbygges i

Umeå förutsättningar även syntes skapas för att dit överflytta en större del

av den odontologiska utbildningen. Därjämte uttalade departementschefen,

att gynnsamma förutsättningar överhuvudtaget uppkommer för ett samgående

i fråga om undervisning och forskning mellan den medicinska läroanstalten

och den redan förefintliga läroanstalten.

Beredningen vill för egen del kraftigt understryka de av departementschefen

framförda synpunkterna. Enligt beredningens mening talar mycket

starka skäl för att undervisningen vid tandläkarinstitutet, så snart förutsättningar

härför föreligger, utvidgas till att omfatta även nionde och

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 188 år 1957

tionde terminernas undervisning. Nämnda fråga och spörsmålet om formerna

för en ändamålsenlig samverkan i skilda hänseenden mellan den

medicinska högskolan och tandläkarinstitutet bör enligt beredningens mening

snarast möjligt utredas. Det synes från flera synpunkter lämpligt, att

ifrågavarande utredningsuppdrag anförtros åt organisationskommittén.

Avtalsfrågorna

Avtal med Västerbottens läns landsting

Inledande anmärkningar. Någon enhetlig reglering av statens

bidrag till anläggnings- och driftkostnader vid de kommunala undervisningssjukhusen

föreligger icke. Statens bidrag utgår enligt gammal hävd

eller regleras genom särskilda avtal med vederbörande kommunala huvudmän.

I betänkandet lämnas följande sammanfattande karakteristik av

praxis och gällande regler på förevarande område.

Vad beträffar lasarettet i Lund har staten sedan länge lämnat bidrag

med hälften av kostnaderna för sådana byggnadsföretag, vilka ansetts

erforderliga för att tillgodose behovet av lokaler och åskådningsmaterial

för den medicinska undervisningen. I fråga om Sahlgrenska sjukhuset i

Göteborg gäller enligt 1948 års avtal, att staten skulle bestrida halva

kostnaden för vissa för den kliniska undervisningen erforderliga lokaler

(föreläsnings- och kurssalar, laboratorier m. m.) i vid tidpunkten för avtalets

upprättande befintliga eller projekterade byggnader. Vid Malmö allmänna

sjukhus och Sabbatsbergs sjukhus i Stockholm bidrager staten med

25 procent av totalkostnaderna för byggnader, som upplåtes för undervisnings-

och forskningsändamål.

Vad angår utrustning bidrager staten, såvitt gäller lasarettet i Lund, med

hälften av kostnaderna för anskaffning av sådan utrustning, som är av särskild

betydelse för undervisning och forskning. Vid Malmö allmänna sjukhus

och Sabbatsbergs sjukhus åligger det staten att utgiva ersättning med 25

procent av anskaffningskostnaden för all utrustning till för undervisningsoch

forskningsändamål upplåtna byggnader. Beträffande Sahlgrenska sjukhuset

gäller, att staten bidrager med 50 procent av de verkliga kostnaderna

för möbler och liknande utrustning till lokaler, som avses speciellt för den

kliniska undervisningen. Instrument, apparater och liknande utrustning,

som erfordras för den kliniska undervisningen och forskningen, bekostas

helt av staten. Kostnaderna för utrustningen av de bakteriologiska och

patologiska institutionerna i Göteborg delas mellan staten och staden i

huvudsak på så sätt, att staten svarar för utrustningen av undervisningsoch

forskningslokalerna och staden för utrustningen av sådana lokaler, som

avses för dess undersökningsverksamhet.

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Maj:ts proposition nr 188 år 1957

Beträffande avlöning av läkarpersonal gäller vid samtliga undervisningssjukhus,

att staten har att avlöna sådan läkarpersonal, som är anställd

uteslutande för forsknings- eller undervisningsändamål. I fråga om övrig

läkarpersonal vid för undervisnings- eller forskningsändamål upplåtna kliniker

eller avdelningar gäller följande. Vid Malmö allmänna sjukhus bestrider

staten två tredjedelar av avlöningen åt kliniska amanuenser och en

tredjedel av avlöningen åt övrig läkarpersonal. Vid Sahlgrenska sjukhuset

har staten att bidraga med två tredjedelar av avlöningen åt kliniska amanuenser,

medan vid Sabbatsbergs sjukhus, med visst undantag, kostnaderna

för all läkarpersonal delas mellan staten och staden.

Vad slutligen rör övriga drijtkostnader gäller i fråga om samtliga undervisningssjukhus,

att staten årligen har att bidraga med ett belopp motsvarande

10 procent av den del av sjukhusens driftkostnader, som efter antalet

vårddagar belöper på för undervisningen upplåtna vårdplatser. Såsom en

säkerhetsbestämmelse mot kostnadsökningar utan samband med den allmänna

prisstegringen har beträffande Lunds lasarett och Sahlgrenska

sjukhuset föreskrifter meddelats om ett i förhållande till medeldagkostnaden

på vissa andra lasarett fixerat maximum.

Beredningen: Av den kortfattade redogörelsen för praxis och avtalsbestämmelser

på förevarande område framgår, att hittills icke utstakats

några allmänna riktlinjer för statens bidragsskyldighet, ägnade att tjäna

till ledning vid reglering av statens och landstingets i Västerbottens lån

åtaganden beträffande inrättande och drift av en medicinsk läroanstalt i

Umeå. Beredningen vill emellertid erinra om att landstingets förvaltningsutskott

i yttrande över läkarutbildningsutredningens betänkande rörande

utökning av antalet kliniska utbildningsplatser för blivande läkare förklarat,

att landstinget vore villigt att träffa överenskommelse med staten om

upplåtelse av lasarettet i Umeå för klinisk utbildning av medicine studerande

på i huvudsak samma villkor, som överenskommits enligt 1948 års

avtal mellan staten och Göteborgs stad om Sahlgrenska sjukhusets upplåtelse

för motsvarande ändamål. Med beaktande härav har vid överläggningar

mellan beredningen och företrädare för landstinget enighet rått om

att söka ernå en överenskommelse, som i väsentliga stycken ansluter sig till

Göteborgsavtalet. Efter ingående förhandlingar har beredningen och landstingets

företrädare — under förutsättning av Knngl. Maj ds och landstinget,

''!'' godkännande — träffat avtal om inrättande av en medicinsk läroanstalt

i Umeå m.m., vari statens och landstingets åligganden närmare

reglerats och preciserats. Beredningen föreslår för sin del, att det träffade

avtalet, som måste anses innebära en från statens synpunkt vid godtagbar

lösning av föreliggande omfattande problemkomplex, oförändrat lägges till

grund för samarbetet mellan staten och landstinget rörande den medicinska

läroanstalten i Umeå. Det träffade avtalet är av följande lydelse.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 188 år 1957

»Förslag till

AVTAL

mellan Kungl. Maj:t och kronan, å ena, samt Västerbottens

läns landsting, å andra sidan, angående inrättande av

en medicinsk läroanstalt i Umeå m. m.

Mellan beredningen för fortsatt utredning av frågan om inrättande av en

medicinsk läroanstalt i Norrland, å ena, och företrädare för Västerbottens

läns landsting, å andra sidan, har — under förutsättning av Kungl. Maj:ts

och landstingets godkännande — träffats följande avtal angående inrättande

av en medicinsk läroanstalt i Umeå m. m.

1 §•

I Umeå inrättas, i anslutning till lasarettet, en medicinsk läroanstalt av

den omfattning, som Kungl. Maj:t med stöd av riksdagens beslut bestämmer.

Klinisk undervisning påbörjas den 1 januari 1959 och propedeutisk undervisning,

så snart förutsättningar härför föreligga.

2 §.

För anordnande och bedrivande av i 1 § omförmäld undervisning och

forskning upplåter landstinget utan kostnad för statsverket:

a) samtliga inom lasarettets område den 1 juli 1957 i bruk varande

kliniker, avdelningar och laboratorier samt för sjukhuset gemensamma

anläggningar;

b) den inom lasarettsområdet uppförda nybyggnaden för patologiskt

laboratorium, rättsläkarstation m. m., med undantag av våningarna 2 och

3 trappor;

c) de i utbyggnadsplanen för lasarettet upptagna på- och tillbyggnaderna

av den nya sängbyggnaden för lasarettets medicinska klinik m. m.;

d) det inom lasarettsområdet belägna epidemisjukhuset jämte dess annexbyggnad;
e)

den inom lasarettsområdet belägna s.k. gamla sjuksköterskeskolan;

samt

f) sanatoriet i Hällnäs.

Landstinget medgiver, att läroanstalten må kostnadsfritt för undervisnings-

och forskningsändamål begagna lasarettets instrumentverkstad och

åtnjuta biträde av dess personal.

Landstinget medgiver även, att de aulor, som avses skola inrymmas i

nybyggnaden för sjuksköterskeskolan och i den planerade särskilda behandlings-

och administrationsbyggnaden vid lasarettet, må av läroanstalten

och studentkåren kostnadsfritt disponeras för anordnande av vetenskapliga

föredrag och akademiska högtidligheter.

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungl. Maj ds ''proposition nr 188 år 1957

3 §.

Därest enligt beslut av Kungl. Maj:t och riksdagen jämväl preklinisk

undervisning skall anordnas vid läroanstalten eller speciella forskningsinstitutioner

eller andra institutioner eller inrättningar skola anknytas till

densamma, förbinder sig landstinget att medverka därtill enligt vad särskilt

överenskommes.

Landstinget förbinder sig att inom nuvarande lasarettsområde, när

Kungl. Maj:t så påkallar, till staten kostnadsfritt upplåta erforderligt

tomtutrymme för i första stycket avsedda ändamål. Den del av nämnda

område, som å en den 21 maj 1957 upprättad karta begränsats med en

gul linje, må icke utan Kungl. Maj:ts medgivande tagas i anspråk för andra

än nyss avsedda ändamål.

Landstinget förbinder sig vidare att medverka till att ett å samma karta

med brun linje begränsat område reserveras för läroanstaltens utbyggnad

och andra högskoleändamål samt i stadsplanen avsättes till A-område.

4 §.

Landstinget förbinder sig att på egen bekostnad framdraga erforderliga

vägar, ledningar och transportkulvertar till av läroanstalten utnyttjade

kliniker, institutioner och andra inrättningar inom nuvarande lasarettsområde

samt anordna erforderliga parkeringsplatser och cykelställ och utföra

erforderliga yttre planeringsarbeten inom samma område.

Landstinget förbinder sig vidare att på egen bekostnad framdraga erforderliga

vägar och ledningar till gränsen för det område, som å den i 3 §

nämnda kartan begränsats med en brun linje, samt medgiver, att institutioner

och andra inrättningar, vilka förläggas till området, må anslutas till

lasarettets värmeanläggning.

5 §.

Landstinget förbinder sig att så snart ske kan utföra dels de i 2 § första

stycket c) avsedda på- och tillbyggnaderna av den nya sängbyggnaden för

lasarettets medicinska klinik m. m., dels ock

a) färdigställa våningarna 2 och 3 trappor i den i 2 § första stycket b)

nämnda byggnaden samt påbygga densamma så, att däri kunna inrymmas

patologiska institutioner av för undervisning och forskning erforderlig

storlek;

b) uppföra nybyggnader inrymmande — förutom lokaler för landstingets

bakteriologiska och virologiska undersökningsverksamhet — institutioner

för bakteriologi, klinisk bakteriologi, virologi, hygien, farmakologi och klinisk

farmakologi samt djurlaboratorier, vilka institutioner och laboratorier

skola vara av för undervisning och forskning erforderlig storlek;

c) genom nybyggnader och/eller ombyggnad av befintliga byggnader utöka

lokalutrymmena för klinisk fysiologi och klinisk kemi samt anordna

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 188 år 1957

lokaler för medicinsk kemi till för undervisning och forskning i nämnda

ämnen erforderlig storlek;

d) genom nybyggnader och/eller ombyggnad av befintliga byggnader, i

huvudsaklig överensstämmelse med en den 4 oktober 1957 upprättad plan,

ställa till förfogande för undervisning och forskning för närvarande i övrigt

erforderliga kliniker, avdelningar och kliniska laboratorier.

Landstinget förklarar sig vidare villigt att, efter härom särskilt träffad

överenskommelse, genom nybyggnader och/eller ombyggnad av befintliga

byggnader tillgodose det framtida behovet av för undervisning och forskning

erforderliga kliniker, avdelningar och laboratorier samt av för lasarettet

och läroanstalten gemensamma anläggningar.

6 §.

Kostnaderna för de i 5 § första stycket a) och b) avsedda byggnadsarbetena

bestridas av landstinget, dock att staten lämnar bidrag därtill

med dels ett belopp motsvarande 50 procent av de verkliga kostnaderna,

dels ock ett belopp av 120 000 kronor.

Kostnaderna för de i 5 § första stycket c) och d) avsedda byggnadsarbetena

bestridas likaledes av landstinget, dock att staten lämnar bidrag

till byggnadskostnaderna för undervisnings- och forskningslokaler med 50

procent, beräknat å de verkliga kostnaderna.

Landstinget åtager sig att tillhandahålla för undervisning och forskning

erforderliga lokaler i de byggnader, som avses i 5 § andra stycket, mot att

staten lämnar bidrag med 50 procent av de verkliga kostnaderna för ifrågavarande

lokaler.

Till kostnaderna för uppförande vid lasarettet av planerad ny köksbyggnad

med matsalsutrymme lämnar staten till landstinget ett bidrag av

250 000 kronor.

Staten tillhandahåller landstinget ovannämnda bidrag under byggnadstiden

i ungefärlig proportion till landstingets egna utlägg för respektive

byggnadsföretag.

Genom att lämna sålunda angivna statsbidrag tillförsäkras staten, att

samtliga institutioner, laboratorier, kliniker, avdelningar och anläggningar,

som avses i 5 §, må utnyttjas för undervisning och forskning. Staten erhåller

däremot icke någon del i äganderätten till mark eller byggnader. 7

7 §.

Till byggnadskostnader, vartill staten enligt bestämmelserna i 6 § skall

lämna bidrag, hänföras jämväl kostnaderna för den efter lokalernas blivande

användning avpassade fasta inredningen. Såsom fast inredning räknas

vad som upptagits under rubriken ''Byggnadsanslag’ i bilaga A till det

den 4 och den 19 maj 1956 träffade avtalet mellan staten och landstinget

angående inrättande av en odontologisk högskoleklinik i Umeå ävensom

föremål eller anordningar, som i princip äro av enahanda art.

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 188 år 1957

8 §.

Landstinget skall i fråga om planering och utbyggnad av dess sjukvårdsinrättningar

samråda med vederbörande organ för läroanstalten.

Ritningar till ny- eller ombyggnader av institutioner, laboratorier, kliniker

och avdelningar, som avses i 5 §, skola upprättas av landstinget i samråd

med vederbörande organ för läroanstalten. Ritningar till sådan ny- eller

ombyggnad, vartill enligt detta avtal statsbidrag skall utgå, skola godkännas

av Kungl. Maj:t eller den myndighet, som Kungl. Maj:t bestämmer,

innan byggnadsarbetena påbörjas.

9 §.

Vid behov av en särskild byggnad inom lasarettets område för ett medicinskt-odontologiskt

bibliotek samt administrationslokaler för läroanstalten

och tandläkarinstitutet förklarar sig landstinget villigt att till kostnaderna

för ifrågavarande byggnadsföretag lämna staten ett bidrag av

700 000 kronor.

10 §.

Landstinget ställer, utan kostnad för statsverket, till förfogande för

undervisning och forskning i landstingets ägo nu eller framdeles varande

instrument, apparater och liknande utrustning.

11 §•

Till nyanskaffning av möbler, armatur och liknande utrustning för sådana

lokaler inom de i 2 § första stycket samt 5 § första stycket c) och d)

och andra stycket avsedda byggnaderna, som skola disponeras uteslutande

för undervisning och forskning, lämnar staten till landstinget bidrag motsvarande

50 procent av de verkliga kostnaderna.

Möbler, armatur och liknande utrustning för sådana lokaler inom de i

5 § första stycket a) och b) avsedda byggnaderna, som skola disponeras

uteslutande för undervisning och forskning, anskaffas och bekostas av

staten.

Instrument, apparater och liknande utrustning, vars användning i all

huvudsak avser undervisning och forskning, anskaffas och bekostas av

staten.

Mätinstrument, vilka må erfordras att mäta förbrukning av värme m. m.,

som avses i 15 § första stycket, anskaffas och bekostas av landstinget.

12 §.

För undervisning och forskning äger läroanstalten disponera över allt det

patologiska, bakteriologiska och liknande material, som står till förfogande

vid lasarettet och som erfordras för nämnda ändamål.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 188 år 1957

13 §.

Professor, laborator (motsvarande) eller lärare i Ae 24, som tillika är

överläkare (motsvarande) eller biträdande överläkare, tillsättes, avlönas

och pensioneras av staten, dock att landstinget bestrider kostnaden för

utgående särskilt arvode åt överläkare och biträdande överläkare.

Klinisk amanuens tillsättes och avlönas av staten, dock att landstinget

bidrager med en tredjedel av avlöningen åt och semesterkostnaden för dylik

amanuens.

Personal, som är anställd uteslutande för undervisnings- eller forskningsändamål,

tillsättes, avlönas och pensioneras av staten.

I övrigt behövlig personal tillsättes, avlönas och pensioneras av landstinget.

14 §.

Rörande pensionering av sådana befattningshavare, som vid undervisningens

införande övergå från landstingets till läroanstaltens stat gäller, att

landstinget respektive staten bestrider kostnaden för vederbörande befattningshavares

pensionering endast med ett mot tjänstetiden hos landstinget

respektive staten svarande belopp av pensionen.

15 §.

Landstinget tillhandahåller värme, ånga, elektrisk kraft, gas, vatten,

destillerat vatten, tryckluft, vacuum och syrgas till den i 2 § första stycket

b) och 5 § första stycket a) nämnda byggnaden och de i 5 § första stycket

b) och c) avsedda nybyggnaderna samt svarar för underhåll av ifrågavarande

byggnader. Till kostnaderna, i förekommande fall beräknade efter

självkostnadspris, erlägger staten till landstinget bidrag med 50 procent.

Vad beträffar övriga av verksamheten inom här avsedda byggnader föranledda

driftkostnader skall gälla, att avlönings- och pensionskostnaderna

fördelas mellan staten och landstinget i enlighet med vad i 13 och 14 §§

sägs, att kostnader av annat slag, vilka avse uteslutande undervisning och

forskning, falla på staten och att driftkostnaderna i övrigt bestridas av

landstinget.

16 §.

Vad beträffar verksamheten inom för undervisning och forskning helt

eller delvis upplåtna lokaler i byggnader, som avses i 2 § första stycket

a) och c)—f) samt 5 § första stycket d) och andra stycket, skall i fråga om

driftkostnadernas bestridande gälla, att avlönings- och pensionskostnaderna

fördelas mellan staten och landstinget i enlighet med vad i 13 och

14 §§ sägs, att kostnaderna för materiel, som skall disponeras för undervisning

och forskning, falla på staten och att driftkostnaderna i övrigt

bestridas av landstinget.

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Kungl. May.ts ''proposition nr 188 år 1957

17 §.

Såsom bidrag till landstingets kostnader för driften av lasarettet, med

undantag av de kostnader till vilka särskilt statsbidrag utgår enligt 15 §

första stycket, erlägger staten årligen 10 procent av den del av driftkostnaderna,

som efter antalet vårddagar belöper på av undervisningen disponerade

vårdplatser.

I driftkostnader, som läggas till grund för beräkningen av statens bidrag,

skola ingå följande utgifter:

avlöningar, pensioner m. m. till personal, som icke är uppförd på läroanstaltens

stat;

expeditionskostnader;

diverse;

läkemedel;

förbrukningsartiklar m. m. för sjukvården;

kosthåll;

värme, ånga, elektrisk kraft, gas, vatten, destillerat vatten, tryckluft,

vacuum och syrgas;

tvätt och renhållning;

inventariers underhåll och komplettering;

fastigheters underhåll; samt

hyror.

Summan av förestående utgifter fördelas på summan av vårddagarna vid

hela lasarettet. Den sålunda erhållna kostnaden per vårddag (dagkostnaden)

lägges till grund för beräkningen av statens bidrag under iakttagande

av att dagkostnaden icke må överstiga medeldagkostnaden för samma år

vid övriga undervisningssjukhus.

18 §.

Kungl. Maj:t eller myndighet, som Kungl. Maj:t därtill bemyndigar, och

landstingets förvaltningsutskott eller organ, som utskottet bestämmer,

meddela gemensamt de närmare föreskrifter, som må erfordras för beräkning

av statens bidrag till driftkostnader, som avses i detta avtal.

19 §.

Personalen och de studerande vid läroanstalten skola äga rätt att i

samma utsträckning och på enahanda villkor som lasarettets befattningshavare

intaga måltider å lasarettet.

20 §.

Innan befattning, som avses i 13 § första stycket, tillsättes, äger landstingets

sjukvårdsstyrelse rätt att avgiva yttrande rörande i vilken ordning

de å förslag uppförda sökandena anses böra komma i fråga till befattningen.

Innan i förekommande fall kallelse till befattning sker, skall sjukvårds
-

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. May.ts proposition nr 188 år 1957

styrelsen ävenledes beredas tillfälle att avgiva yttrande. Erforderliga föreskrifter

rörande tillsättningsförfarandet meddelas av Kungl. Maj:t.

21 §.

Befattningshavare, som avses i 13 första stycket, intaga i egenskap av

överläkare eller biträdande överläkare, i den mån ej annorlunda stadgas,

samma ställning till sjukvårdsstyrelsen och lasarettsdirektionen som andra

överläkare vid landstingets sjukhus.

Personal och studerande vid läroanstalten äro pliktiga att efterkomma

de anordningar för klinikernas och laboratoriernas drift, som styrelsen eller

direktionen äger vidtaga, ävensom att ställa sig till efterrättelse för verksamheten

vid lasarettet meddelade föreskrifter.

Sjukvårdsstyrelsen eller lasarettsdirektionen må icke meddela föreskrifter

för verksamheten vid lasarettet, vilka strida mot för undervisning och

forskning gällande bestämmelser. Innan styrelsen eller direktionen meddelar

föreskrifter för verksamheten vid lasarettet, vilka beröra undervisningen

och forskningen vid läroanstalten, skall vederbörande organ för läroanstalten

beredas tillfälle att yttra sig.

Innan vederbörande organ för läroanstalten meddelar bestämmelser för

undervisningen och forskningen vid läroanstalten, vilka beröra sjukvården

vid lasarettet, skall sjukvårdsstyrelsen eller lasarettsdirektionen beredas

tillfälle att yttra sig.

22 §.

Läroanstaltens lärarkollegium äger utse två representanter i lasarettsdirektionen,

vilka beträffande alla ärenden, som sammanhänga med läroanstaltens

verksamhet, äga deltaga i överläggningarna men ej i besluten

samt att få sin mening antecknad till protokollet.

23 §.

Landstinget utfäster sig att göra vad som står i dess förmåga, för att

personalen och de studerande vid läroanstalten skola kunna erhålla lämpliga

bostäder.

24 §.

Avtalet berör ej den rätt, landstinget enligt eljest gällande bestämmelser

må äga att erhålla statsbidrag till uppförande och drift av kliniker och

avdelningar vid lasarettet.

25 §.

Till avtalet hör en bilaga med ''Anmärkningar till vissa paragrafer i avtalet

angående inrättande av en medicinsk läroanstalt i Umeå m. m.’

26 §.

Avtalet träder i kraft den 1 juli 1958 och gäller, i den mån annat icke

överenskommes, så länge medicinsk undervisning och forskning bedrives

vid lasarettet.»

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Kungl. May.ts proposition nr 188 år 1957

Den i 25 § i avtalet avsedda bilagan har följande lydelse.

»Anmärkningar

till vissa paragrafer i avtalet angående inrättande av

en medicinsk läroanstalt i Umeå m. m.

Till 1 §.

Med propedeutisk undervisning avses sådan undervisning, som enligt stadgan den 17

juni 1955 (nr 490) angående medicinska examina och i anslutning till stadgan meddelade

bestämmelser tillhör första avdelningen av medicine licentiatexamen (det propedeutiska

året). Med klinisk undervisning avses undervisning, som enligt nyssnämnda stadga och

bestämmelser äger rum efter det propedeutiska årets undervisning.

Till 2 §.

Upplåtelsen avser i fråga om ''kliniker’, förutom vårdavdelningar, även inom klinikerna

befintliga eller till desamma hörande mottagnings- och isoleringsavdelningar, polikliniker,

laboratorieutrymmen, röntgen-, operations- och behandlingsavdelningar, föreläsnings-

och demonstrationslokaler, sjukhusapotek och ekonomiutrymmen.

Sedan lokaler för det kliniskt-bakteriologiska laboratoriet vid sjukhuset färdigställts i

planerad nybyggnad, skola laboratoriets nuvarande lokaler kostnadsfritt upplåtas för

klinisk kemi.

Rättsläkarstationen avses tills vidare kunna utan omdisposition fungera som rättsmedicinsk

institution.

Till 3 §.

(Första stycket.) Vid en eventuell framtida utbyggnad av den nya läroanstalten till en

fullständig medicinsk högskola bör enligt parternas mening övervägas om för preklinisk

undervisning erforderliga teoretiska institutionslokaler kunna anslutas till redan befintliga

för annat ändamål avsedda institutionslokaler och/eller till redan befintliga kliniklokaler.

Därmed åsyftas en eventuell utbyggnad av exempelvis de patologiska, kliniskkemiska

och klinisk-fysiologiska institutionerna till att omfatta jämväl institutionslokaler

för morfologiska ämnen och fysiologi.

(Andra och tredje styckena.) De i första och andra styckena åsyftade markområdena

omfatta ca 8 hektar respektive 45 hektar.

Till 5 §.

Betydande utbyggnads- och ombyggnadsarbeten erfordras vid lasarettet för att undervisningens

och forskningens omedelbara lokalbehov skall kunna tillgodoses. I första

stycket av förevarande paragraf avses de arbeten, som såvitt för närvarande kan bedömas

måste komma till stånd i sådant syfte.

Avsikten är, att erforderliga byggnadsarbeten skola komma till utförande i anslutning

till undervisningens successiva igångsättande i de olika ämnena.

I fråga om det framtida behovet av ytterligare utbyggnad av lasarettet — med hänsyn

till dess funktion såsom undervisningssjukhus — eller av nya undervisnings- eller forskningslokaler

har landstinget förbundit sig att, efter framdeles träffad överenskommelse,

medverka till läckande av detta behov. En sådan överenskommelse har vid avtalsförhandlingarna

förutsatts komma att gälla främst omfattningen och utformningen av samt

tidpunkten för den ifrågasatta utbyggnaden, däremot icke regeln för statens ekonomiska

insats vid nybyggnad för exempelvis kliniker, vilken regel innebär 50-procentigt bidrag

till kostnaderna för undervisnings- och forskningslokaler men icke något bidrag till sjukvårdslokaler.

5 —■ Il ihan g till riksdagens protokoll 1957. 1 saml. Nr 188

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 188 år 1957

Till 1 5 § första stycket a) och b) avsedda byggnadsföretag räknas icke sådana företag,

som enligt § 2 i gällande avtal mellan staten och landstinget angående inrättande av en

odontologisk högskoleklinik i Umea förutsatts skola tillkomma för nämnda högskolekliniks

behov.

Med lokaler för medicinsk kemi — 5 § första stycket c) — avses icke lokaler för preklinisk

undervisning i ämnet.

Till 0 §.

Det i 6 § första stycket angivna bidraget av 120 000 kronor avser kostnaden för en

redan uppförd stomme till en ännu icke inredd våning i byggnaden.

Med undervisningslokaler förstås i avtalet utrymmen, som äro avsedda att speciellt

betjäna undervisningen och de studerandes praktiska arbete. Till undervisningslokaler

räknas sålunda följande lokaler och därmed jämförbara utrymmen för nämnda ändamål,

nämligen föreläsningssalar, laboratorieutrymmen (motsvarande arbetslokaler) med särskilda

arbetsplatser för kursdeltagarna samt konferensrum, dagrum, omklädningsrum,

skrivrum och jourrum för de studerande.

Till 13 §.

Vid avtalsförhandlingarna ha landstingets representanter uttalat sig för en reglering av

här avsedda arvoden i anslutning till vad som gäller i Göteborg enligt den senaste överenskommelsen

i fråga om nyanställda befattningshavare.

Till 17 %.

Därest vid lasarettet blott en del av vårdplatserna äro upplåtna för undervisning och

forskning, skola endast dessa platser tagas i beräkning vid bestämmande av statens 10- procentiga bidrag.

Uttrycket övriga undervisningssjukhus’ avser karolinska sjukhuset, serafimerlasarettet,

akademiska sjukhuset i Uppsala, Göteborgs stads för undervisningsändamål upplåtna

sjukhusinrättningar, Malmö allmänna sjukhus och Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar

i Lund. Vid beräkningen av medeldagkostnaden vid dessa sjukhus skola upptagas i fråga

om Goteborgs stad för undervisningsändamål upplåtna sjukvårdsinrättningar, Malmö

allmänna sjukhus och Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund medeldagkostnaden

för det aktuella kalenderåret, samt i fråga om karolinska sjukhuset, serafimerlasarettet

och akademiska sjukhuset i Uppsala medeldagkostnaden för det budgetår, som utgått

under nyssnämnda kalenderår.

Epidemisjukhuset i Umeå och sanatoriet i Hällnäs äro undantagna från nu ifrågavarande

driftbidrag.

Det har förutsatts, att landstinget årligen före den 1 september till vederbörande departement

skall lämna uppgift å det beräknade bidrag, staten under det påföljande budgetåret

enligt bestämmelserna i förevarande paragraf samt 6, 11 och 15 §§ har att erlägga till

landstinget.»

Avtal med Umeå stad

Beredningen: I avbidan på tillkomsten av en särskild biblioteksbyggnad

har, såsom framgår av det föregående, Umeå stad erbjudit sig att

i stadsbiblioteket under ett begränsat antal år upplåta lokaler för ett medicinskt-odontologiskt

bibliotek. Då beredningen funnit denna lösning godtagbar

som ett provisorium, har vid överläggningar mellan beredningen

och företrädare för Umea stad diskuterats de närmare villkoren för en

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 188 år 1957

dylik anordning. Härvid har enighet nåtts om en reglering av statens

respektive stadens åtagande i fråga om biblioteket.

En förutsättning för en god rekrytering av lärartjänster och övriga befattningar

vid den medicinska högskolan är, att lämpliga bostäder kan

erbjudas. En tillfredsställande lösning av de studerandes bostadsfråga har

beredningen jämväl ansett böra tillmätas stort avseende vid planeringen

av den nya högskolan. Beredningen har vid överläggningar med företrädare

för stadens myndigheter förvissat sig om att staden vidtagit eller avser att

vidtaga åtgärder, som tillgodoser kraven på bostäder för personal och studerande

vid den blivande läroanstalten.

Vid de överläggningar, som ägt rum mellan beredningen och företrädare

för staden, har jämväl frågan om beredande av samlingslokaler för den

blivande studentkåren diskuterats. Härvid har det visat sig, att denna

fråga genom tillmötesgående från staden kan erhålla en tillfredsställande

lösning.

Slutligen har beredningen funnit det angeläget att avtalsvägen förbereda

en eventuell ytterligare utbyggnad av den akademiska undervisningen

i Umeå. Under förhandlingarna har överenskommelse träffats om att ett

markområde öster om lasarettsområdet skall reserveras för högskoleändamål

och i stadsplanen avsättas till område för allmänna ändamål.

Stadens åtaganden beträffande bibliotek, bostäder och kårhus har närmare

reglerats i ett mellan beredningen och företrädare för staden — under

förutsättning av Kungl. Maj:ts och stadsfullmäktiges godkännande — träffat

avtal av efterföljande lydelse. Beredningen föreslår, att avtalsförslaget

oförändrat lägges till grund för det avsedda samarbetet.

»Förslag till

AVTAL

mellan Kungl. Maj:t och kronan, å ena, samt Umeå stad, å andra sidan,

angående vissa åtaganden i samband med anordnande av

medicinsk och odontologisk utbildning i Umeå

Mellan beredningen för fortsatt utredning av frågan om inrättande av

en medicinsk läroanstalt i Norrland, å ena, och företrädare för Umeå stad,

å andra sidan, har — under förutsättning av Kungl. Maj:ts och stadsfullmäktiges

godkännande — träffats följande avtal angående vissa åtaganden

i samband med anordnande av medicinsk och odontologisk utbildning i

Umeå.

Det medicinskt-odontologiska biblioteket.

1 §•

För anordnande av ett medicinskt-odontologiskt bibliotek upplåter staden

i stadsbiblioteket kostnadsfritt, utöver bibliotekets ordinarie läsesalar

och expeditioner, två läsrum om sammanlagt cirka 87 in2 samt fyra arbets
-

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:ts proposition nr 188 år 1957

rum om sammanlagt cirka 80 m2 jämte utrymme i bokmagasinet, beräknat

att räcka för bibliotekets accession under en tid av sex år. Behövlig utrustning

av nu nämnda lokaler och utrymme med hyllinredning och möbler

tillhandahållas kostnadsfritt av staden. Kostnaderna för uppvärmning, belysning

och städning bestridas av staden.

2 §.

Staden medgiver, att stadsbibliotekarien må biträda vid handläggningen

av frågor rörande det medicinskt-odontologiska biblioteket och att han

härför må äga uppbära ersättning av staten med 3 600 kronor för år. Staden

medgiver tillika, att stadsbibliotekets vaktmästarpersonal må ombesörja

det medicinskt-odontologiska bibliotekets vaktmästarsysslor. Staten

erlägger som ersättning härför till staden ett belopp av 5 000 kronor för år,

vilket utbetalas halvårsvis i efterskott.

3 §.

Staden åtager sig att verka för att det medicinska och odontologiska

bok- och tidskriftsbestånd, som äges av stiftelsen Vetenskapliga biblioteket

i Umeå och av stiftelsen deponerats i stadsbiblioteket, i stället deponeras i

det medicinskt-odontologiska biblioteket samt att stiftelsens nyförvärv av

vetenskaplig litteratur till skälig del kommer att bestå av litteratur för

det medicinskt-odontologiska biblioteket.

Bostäder jör personal och studerande vid de medicinska

och odontologiska läroanstalterna.

4 §.

Staden förbinder sig att vidtaga alla de åtgärder, som äro för staden

möjliga, för att bostäder skola, allt eftersom vid läroanstalternas uppbyggnad

behov därav uppkommer, finnas att i staden hyra för lärare och övrig

personal samt för de studerande.

5 §.

Staden åtager sig att för studerande vid läroanstalterna låta uppföra

studentbostadshus med det antal rumsenheter, som med hänsyn till det

sammanlagda antalet studerande och tillgången i övrigt på lämpliga studentbostadslägenheter

befinnes erforderligt.

I fråga om behovet av studentbostadslägenheter har staden att samråda

med läroanstalternas vederbörande organ och studentkåren.

Kårhus åt de studerande.

6 §.

Staden upplåter hyresfritt till studentkåren vid den medicinska och den

odontologiska läroanstalten till kårhus hela den s. k. Scharinska fastigheten

vid Storgatan 65 i Umeå, å vilken fastighet äro uppförda en huvudbyggnad

s. 69 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 188 år 1957 69

och en annexbyggnad med en sammanlagd golvyta av cirka 825 m2 exklusive

kallar- och vindsutrymmen.

Upplåtelsen sker från och med den 1 oktober 1958.

Studentkåren äger disponera fastigheten i den omfattning, som kåren finner

erforderligt. Vid första tillträdesdagen skola bottenvåningen och tre rum i

våningen 1 trappa samt erforderliga källar- och vindsutrymmen, allt i

huvudbyggnaden, samt bostadslägenheten i annexbyggnaden ställas till

studentkårens förfogande.

7 §.

Renovering och erforderlig ombyggnad av huvudbyggnaden och annexbyggnaden

bekostas av staden. Plan härför upprättas av staden i samråd

med de organ, som äro målsmän för ifrågavarande läroanstalter. Härvid

skall bland annat iakttagas, att det i kårhuset skall finnas ett kök, så inrett

att vid kårens festligheter fullständig måltid där kan anordnas, samt att

tillräckliga kapprums- och toalettutrymmen skola inredas.

Underhållsarbeten, som äro nödvändiga för fastighetens bevarande i fullgott

skick, utföras och bekostas av staden.

8 §.

Studentkåren har att själv anskaffa och bekosta möbler, armatur och

annan utrustning för de åt kåren upplåtna lokalerna. Kåren bestrider jämväl

kostnaderna för ifrågavarande lokalers uppvärmning, belysning och

städning.

Vinterrenhållning, som kan utföras med stadens maskinpark, och skötsel

av parkanläggningen inom tomterna nr 4, 5 och 9 i kvarteret Härmod ombesörjes

och bekostas av staden. Övrig fastighetsskötsel ombesörjes av

studentkåren, som härför äger av staden uppbära ett årligt bidrag av 3 000

kronor. Beloppet erlägges halvårsvis i efterskott.

Under tid, som huvudbyggnaden disponeras delvis av studentkåren och

delvis av staden, skola kostnaderna för uppvärmning och belysning delas

mellan studentkåren och staden i förhållande till av vardera parten disponerad

golvyta.

Fiss markfråga.

9 §.

Staden förbinder sig att vidtaga de åtgärder, som ankomma på staden,

för att ett å en den 21 maj 1957 upprättad karta med brun linje begränsat

område reserveras för högskoleändamål och i stadsplanen avsättes till Aområde.

Särskilda bestämmelser.

10 §.

Detta avtal träder i kraft den 1 juli 1958.

Vad i 1 och 2 §§ avtalats gäller intill utgången av september 1964. Avtalet

i dessa delar förlänges dock med ett år, därest uppsägning icke sker

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts proposition nr 188 år 1957

senast den 31 mars 1964, och därefter med ytterligare ett år åt gången,

därest uppsägning icke sker senast sex månader före utgången av löpande

giltighetstid.

Mellan staten och staden den 4 maj och den 1 juni 1956 träffat avtal

angående vissa åtaganden i samband med inrättande av en odontologisk

högskoleklinik i Umeå upphör att gälla med utgången av juni 1958.»

Kostnadsberäkningar

Beredningen: Vad beträffar årliga kostnader och engångskostnader,

som belöper på högskolans första

verksamhetsår — budgetåret 1958/59 — bör det enligt beredningens

mening ankomma på den blivande organisationskommittén att verkställa

och redovisa en detaljerad beräkning av dessa samt till kanslersämbetet

för rikets universitet ingiva framställning om erforderliga anslag till

högskolan. Kanslersämbetet bör därefter till Kungl. Maj:t inkomma med

slutliga anslagsäskanden. Beredningen utgår ifrån att frågan om anslag

till högskolan för budgetåret 1958/59 kommer att upptagas i proposition,

som under våren 1958 avlämnas till riksdagen. Beredningen vill i detta

sammanhang nämna, att enligt en överslagsberäkning, som verkställts av

beredningen, det sammanlagda anslagsbehovet för budgetåret 1958/59 kan

beräknas till i avrundat tal 1 250 000 kronor. Av detta belopp hänför sig

1 200 000 kronor till åttonde huvudtiteln och 50 000 kronor till elfte

huvudtiteln.

I fråga om de årliga anslagen till högskolan vid full

utbyggnad må anföras följande.

Utöver anslag för de ändamål som beredningen i det föregående närmare

redovisat — i första hand byggnadsarbeten, utrustning, avlöningar, driftkostnadsbidrag

till landstinget och biblioteksändamål — kräver högskolans

verksamhet givetvis anslagsmedel för vissa andra ändamål.

Vad först omkostnader och materiel beträffar, må framhållas att beredningen

verkställt detaljerade beräkningar av dessa utgiftsposter. De på

grundval härav framräknade anslagssummorna för nu avsedda ändamål

redovisar beredningen i en efterföljande kostnadssammanställning. Tablåer

över de detaljerade beräkningarna torde få överlämnas till organisationskommittén.

Bland de ordinarie anslagen till universiteten ingår anslag till nyanskaffning

av apparater, till stipendier för främjande av högre vetenskapliga

studier samt till bidrag till främjande av medicinsk forskning vid universiteten

m. fl. läroanstalter. Beredningen har vid beräkningen av anslagsbehovet

för motsvarande ändamål till den medicinska högskolan i Umeå

utgått ifrån avvägningen av de nuvarande anslagen och fördelningen av

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Kungl. Maj:ts proposition nr 188 år 1957

desamma mellan befintliga lärosäten. Beredningen vill emellertid erinra om

att 1955 års universitetsutredning i sitt betänkande rörande den akademiska

undervisningen och forskarrekryteringen (SOU 1957: 24) framlagt

vissa förslag i fråga om sistnämnda anslag. Vid bifall till dessa förslag torde

en motsvarande uppräkning böra ske av de anslagsbelopp, som beredningen

beräknat för högskolan i Umeå.

Till de reguljära universitetsanslagen hör vidare anslag till resestipendier

åt ordinarie lärare m. fl., till gästföreläsningar samt till extra utgifter. Med

utgångspunkt i storleken av de å riksstaten nu uppförda anslagen och

dessas fördelning på olika lärosäten har beredningen beräknat motsvarande

medelsbehov för umeåhögskolan.

Beträffande bidraget till driften av Umeå lasarett må nämnas att beräkningen

därav bygger på antalet vårdplatser vid full utbyggnad av sjukhuset.

I förut nämnda skrivelse till beredningen har Sveriges förenade studentkårer

bland annat hemställt, att beredningen måtte föreslå att vissa statsbidrag

skall utgå till studentkåren i Umeå. Ett första bidrag är avsett att

täcka studentkårens värmekostnader för kårhuset. Ett andra bidrag avses

bli tidsbegränsat och — intill dess karen är fulltalig — utgöra en kompensation

för det bristande avgiftsunderlaget. Sistnämnda bidrag är avsett att

täcka övriga kostnader för driften av ifrågavarande kårhus. Enligt Sveriges

förenade studentkårers beräkning skulle det sammanlagda beloppet av

dessa båda bidrag uppgå för budgetåret 1958/59 till 6 700 kronor, för budgetåret

1959/60 till 5 150 kronor, för budgetåret 1960/61 till 4 650 kronor

samt för budgetåret 1961/62 till 3 000 kronor. För budgetåret 1962/63 och

för därefter följande budgetår skulle endast erfordras ett löpande bidrag till

förut angivna värmekostnader av 2 000 kronor.

Beredningen vill erinra om att staten för närvarande kostnadsfritt tillhandahåller

värme för kårhusbyggnader vid vissa lärosäten. Med hänsyn

härtill och till angelägenheten av att alltför höga kåravgifter icke kommer

att uttagas av det relativt begränsade antal studerande, som under de

första åren kommer att tillhöra studentkåren i Umeå, finner beredningen

den ifrågavarande framställningen starkt motiverad. Då beredningen icke

funnit något att erinra mot de i framställningen gjorda beräkningarna av

här avsedda bidrag, har beredningen upptagit medel för bidragen i fråga

under högskolans omkostnadsanslag.

Beträffande engångs anslagen till högskolan för dess

fulla utbyggnad vill beredningen understryka, att beräkningarna

av det totala medelsbehovet för inredning och utrustning av nya lokaler

samt för bidrag till vissa byggnadsarbeten vid Umeå lasarett måste på väsentliga

punkter anses såsom preliminära. Framför allt gäller denna reservation

medelsbehovet för andra uppbyggnadsskedet, beträffande vilket ännu

saknas detaljerade planer för byggnadernas utformning.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj:ts proposition nr 188 år 1957

Enligt beredningens förslag skall 20 av de studerande, som hösten 1955

påbörjade sina medicinska studier vid befintliga lärosäten, genomgå fortsatt

klinisk utbildning vid universiteten i Uppsala

och Lund. På grundval av kostnadsberäkningar, vilka framlagts av

1955 års läkarutbildningsutredning, har beredningen preliminärt beräknat

det sammanlagda anslagsbelopp, som erfordras för anordnande vid nämnda

lärosäten av behövliga extra utbildningsplatser för ifrågavarande antal

studerande, till 27+2 000 kronor. Av beloppet hänför sig 75 000 kronor till

budgetåret 1958/59. Återstoden, 167 000 kronor, avser förstärkningsanordningar,

för vilka medelsanvisningen kan uppdelas på de två därpå följande

budgetåren. Det torde få ankomma på kanslersämbetet att, efter

närmare granskning av ifrågavarande kostnadsberäkningar, till Kungl.

Maj:t inkomma med framställning om erforderliga anslag.

Beredningen har beräknat de årliga anslagen till högskolan vid full utbyggnad

och engångsanslagen för dess fulla utbyggnad på sätt efterföljande

sammanställning utvisar.

A. Årliga anslag till högskolan vid full utbyggnad

(fr. o.m. budgetåret 1962/63)

1. Åttonde huvudtiteln

Medicinska högskolan i Umeå: Avlöningar, förslagsanslag ..

Medicinska högskolan i Umeå: Omkostnader, förslagsanslag

Medicinska högskolan i Umeå: Materiel m. m., reservationsanslag

.............................................

Medicinska högskolan i Umeå: Nyanskaffning av apparater,

reservationsanslag ..................................

Medicinska högskolan i Umeå: Bokinköp och bokbindning

för biblioteket, reservationsanslag .....................

Gemensamma universitetsändamål: Stipendier för främjande

av högre vetenskapliga studier, reservationsanslag......

Gemensamma universitetsändamål: Resestipendier åt ordinarie

lärare m. fl., reservationsanslag ..................

Gemensamma universitetsändamål: Gästföreläsningar, reservationsanslag

......................................

Gemensamma universitetsändamål: Bidrag till främjande av

medicinsk forskning vid universiteten m. fl. läroanstalter,

reservationsanslag ...................................

Gemensamma universitetsändamål: Extra utgifter, reservationsanslag

.........................................

2. Elfte huvudtiteln

Bidrag till driften av Umeå lasarett, förslagsanslag........

5 400 000

3 000 000

440 000

458 000

70 000

85 000

36 000

5 000

6 000

75 000

25 000 4 200 000

1 200 000 1 20 0 000

Summa kronor

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 188 år 1957

B. Engångsanslag till högskolan för dess fulla utbyggnad

(budgetåren 1958/59—1965/66)

1. Åttonde huvudtiteln

Medicinska högskolan i Umeå: Bokinköp och bokbindning

för biblioteket, reservationsanslag .................... 240 000

Medicinska högskolan i Umeå: Inredning och utrustning av

nya lokaler, reservationsanslag ....................... 10 000 000 10 240 000

2. Elfte huvudtiteln

Bidrag till vissa byggnadsarbeten vid Umeå lasarett m. m.,

reservationsanslag ..................................

3. Kapitalbudgeten

Biblioteks- och administrationsbyggnad vid medicinska högskolan

och tandläkarinstitutet i Umeå, investeringsanslag

Summa kronor

15 263 000

1 300 000

26 803 000

D epartementschefen

Frågan om inrättande av en medicinsk läroanstalt i Norrland har redan

tidigare i år varit föremål för Kungl. Maj:ts och riksdagens prövning. I

propositionen 1957: 91, för vars huvudsakliga innehåll jag redogjort i det

föregående, behandlades frågan om utbyggnad av den medicinska utbildningsorganisationen.

Dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet framhöll

i propositionen, att beredningen inom ecklesiastikdepartementet av nämnda

fråga icke vore helt avslutad vid ifrågavarande tidpunkt. Efter den beredning,

som då medhunnits, ansåg han emellertid att övervägande skäl talade

för att den erforderliga utbyggnaden av den medicinska utbildningskapaciteten

borde ske genom inrättande av en medicinsk läroanstalt i Norrland,

omfattande både propedeutisk och klinisk utbildning. Riksdagen fann

de av departementschefen anförda skälen för inrättande av en medicinsk

läroanstalt i Norrland bärande. I fråga om valet av förläggningsort för den

ifrågasatta läroanstalten ansåg departementschefen, att de starkaste skälen

kunde anföras för att läroanstalten förlädes till Umeå. Med anledning av

detta ställningstagande från departementschefens sida uttalade riksdagen,

att den för sin del icke hade något att erinra mot att överläggningar upptoges

med Västerbottens läns landsting och Umeå stad rörande de med

läroanstaltens ifrågasatta förläggning till Umeå sammanhängande spörsmålen.

Enligt departementschefens mening borde den ytterligare utredning, som

erfordrades i ärendet, verkställas av en inom ecklesiastikdepartementet tillkallad

särskild beredning. Avsikten vore, att det fortsatta utredningsarbetet

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 188 år 1957

skulle bedrivas i sådan takt, att en proposition med förslag till principbeslut

i ärendet kunde föreläggas årets riksdag under höstsessionen.

Det var i första hand avsaknaden av bindande uppgörelser med förut

namnda landsting och stad, som icke tillät, att ett definitivt förslag i ärendet

framlades redan under riksdagens vårsession. Utan närmare kännedom

om de ataganden, till vilka ifrågavarande kommuner vore beredda, kunde

statsmakterna icke överblicka de ekonomiska följderna av ett principbeslut.

Vidare saknades på andra betydelsefulla punkter tillräckligt underlag för

ett slutligt ställningstagande. Jag vill i detta sammanhang erinra om att i

propositionen särskilt pekades på lärarfrågan såsom ett av de problem, som

krävde fortsatt utredning.

Omedelbart efter det att riksdagen fattat beslut i anledning av propositionen

bemyndigade Ivungl. Maj:t chefen för ecklesiastikdepartementet att

tillkalla en särskild beredning med uppgift att inom departementet biträda

med fortsatt utredning av frågan om inrättande av en medicinsk läroanstalt

i Norrland. I beredningens uppgift skulle även ingå att upptaga i samband

med utredningen erforderliga förhandlingar med vederbörande kommuner.

Den med stöd av nämnda bemyndigande tillkallade beredningen har

numera fullgjort sitt uppdrag. Jag har i det föregående lämnat en detaljerad

redogörelse för det av beredningen avgivna betänkandet. Innan jag

redovisar mina ställningstaganden till beredningens olika förslag och rekommendationer,

torde jag få i korthet rekapitulera vissa huvudpunkter i betänkandet.

Enligt beredningens förslag skall en medicinsk högskola inrättas i Umeå

från och med budgetåret 1958/59. Högskolan föreslås i överensstämmelse

med de i propositionen 1957: 91 uppdragna riktlinjerna skola omfatta både

propedeutisk och klinisk utbildning samt avse en årlig intagning av 40 studerande.

För att undvika ett alltför markerat provisorium under högskolans

första viktiga uppbyggnadsår föreslår beredningen, att den kliniska undervisningen

skall börja först vårterminen 1959, d.v. s. en termin senare än

som tidigare förutsatts. Beredningens förslag rörande tidpunkterna för den

kliniska undervisningens igångsättande innebär i huvudsak följande. Kurs

1 medicin^ skall börja den 1 januari 1959 och kurs i kirurgi den 1 augusti

1959. Kurser i övriga till medicine licentiatexamens andra avdelning

hörande ämnen skall anordnas successivt enligt en i vissa avseenden bunden

ordning, med början i januari 1960. Den propedeutiska undervisningen beräknas

kunna börja höstterminen 1962. Fn konsekvens av förslaget att uppskjuta

igångsättandet av den kliniska undervisningen är, att särskilda anordningar

måste vidtagas för att 20 av de studerande, som började sina medicinska

studier vid befintliga lärosäten höstterminen 1955, skall kunna

beredas fortsatt klinisk utbildning i Uppsala och Lund. För genomförandet

av sådana anordningar erfordras enligt beredningens beräkning en sammanlagd

medelsanvisning av 242 000 kronor.

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Kungl. Maj.ts ''proposition nr 188 år 1957

I betänkandet redovisas en byggnadsplan för tillgodoseende av högskolans

och Umeå lasaretts kommande lokalbehov. Enligt planen skall dess

genomförande uppdelas på två skeden. Under det första skedet, omfattande

tiden från årsskiftet 1957/58 till slutet av 1959, skall anordnas sådana

lokaler, som är nödvändiga för den kliniska undervisningen. Under det

andra skedet, omfattande tiden därefter fram till årsskiftet 1965/66, skall

färdigställas lokaler för den propedeutiska undervisningen samt utökade

lokaler för klinisk undervisning och medicinsk forskning. Det mest omfattande

byggnadsföretaget under detta skede, nämligen uppförandet av ett

institutionskomplex för bakteriologi, virologi, hygien och farmakologi, skall

enligt planen genomföras i två etapper.

Beredningen redovisar ett detaljerat förslag till personalorganisation för

högskolan. I väsentliga stycken följer detta förslag de av statsmakterna år

1954, i samband med ställningstagandet till läkarutbildningsreformen, godtagna

riktlinjerna för uppbyggnad av personalorganisationen vid de nuvarande

medicinska läroanstalterna. På anförda skäl förordar beredningen

emellertid, att personalorganisationen i vissa hänseenden utformas annorlunda

än som skett vid de befintliga lärosätena. Vid full utbyggnad av

högskolan, d. v. s. från och med budgetåret 1962/63, skall enligt beredningens

förslag finnas inrättade, bland annat, 20 professurer, 6 laboraturer

eller motsvarande tjänster, 10 tjänster såsom lärare i kliniska ämnen i lönegraden

Ae 24, 6 docenturer samt 1 forskardocentur.

Förslag till personalorganisation förutsätter, så vitt avser en övergångsperiod,

medverkan i undervisningen av vissa nuvarande lasarettsläkare vid

Umeå lasarett. En väsentlig del av beredningens arbete har ägnats åt de

med denna medverkan sammanhängande problemen. Vid överläggningar

inför beredningen mellan Svenska landstingsförbundet och Västerbottens

läns landsting, å ena, samt Sveriges läkarförbund och berörda läkare vid

lasarettet, å andra sidan, har riktlinjer dragits upp för en lösning av dessa

problem. Enligt vad beredningen anfört i anslutning till förslaget till personalorganisation

har ifrågavarande överläggningar lett till en överenskommelse,

innebärande att landstinget skall till vissa av de nuvarande lasarettsläkarna

betala ersättning, som på en gång innefattar kompensation för

mistade inkomster i anledning av delning av den klinik, för vilken vederbörande

lasarettsläkare nu är chef, och arvode för den undervisning, som

ifrågavarande läkare avses skola meddela. Ersättningarnas storlek skall bestämmas

genom förhandlingsöverenskommelse mellan parterna eller, om

sådan icke kan uppnås, genom skiljedom.

Beredningens förslag innebär vidare, att de nuvarande lasarettsläkare,

som avses skola medverka i undervisningen, skall förordnas att bestrida på

lärare i Ac 24 ankommande undervisning. Lärartjänsten i ämnet skall därvid

hållas vakant, och ett belopp motsvarande lönen i löneklass Ae 24 skall

utgå av statsmedel till landstinget. Såsom förut nämnts skall det ankomma

opaginerad Kontrollera mot PDF

7G

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 188 år 1957

på landstinget att betala lasarettsläkaren ersättning för den undervisning

denne skall meddela.

Ett särskilt medicinskt-odontologiskt bibliotek skall enligt beredningens

förslag inrättas i Umeå. Detta bibliotek föreslås skola till en början förläggas

till stadsbiblioteket. De lokaler inom stadsbiblioteket, som det medicinskt-odontologiska

biblioteket kan få disponera, beräknas emellertid bli

otillräckliga för sistnämnda biblioteks behov inom en tidsperiod av sex å

sju år. Enligt beredningens mening bör före utgången av denna tidsperiod

uppföras en särskild nybyggnad avsedd att inrymma dels det medicinsktodontologiska

biblioteket, dels administrationslokaler för högskolan och

tandläkarinstitutet.

I betänkandet redovisas fullständiga förslag till avtal mellan Kungl.

Maj:t och kronan, å ena, samt Västerbottens läns landsting respektive

Umeå stad, å andra sidan. Beredningen förordar, att dessa båda avtalsförslag

oförändrade lägges till grund för samarbetet mellan staten och ifrågavarande

kommuner.

Enligt beredningen bör högskolan under uppbyggnadsperioden stå under

omedelbar ledning av en organisationskommitté. Under hänvisning till förberedelsearbetets

brådskande natur förordar beredningen, att denna organisationskommitté

tillsättes så snart förutsättningar därför föreligger.

Vid full utbyggnad av högskolan beräknas de årliga kostnaderna för statsverket

uppgå till 5,4 miljoner kronor. Av detta belopp avser 4,2 miljoner

olika anslag under åttonde huvudtiteln — därav 3 miljoner kronor i avlöningsanslag

— samt 1,2 miljoner kronor ett anslag under elfte huvudtiteln

till bidrag till driften av Umeå lasarett. Engångskostnaderna för

statsverket för full utbyggnad av högskolan beräknas till 26,8 miljoner

kronor. Av beloppet avser 10,2 miljoner kronor anslag under åttonde huvudtiteln

till inredning och utrustning av nya lokaler, 15,3 miljoner kronor

anslag under elfte huvudtiteln till bidrag till vissa byggnadsarbeten vid

Umeå lasarett samt 1,3 miljoner kronor investeringsanslag under kapitalbudgeten

till biblioteks- och administrationsbyggnad vid medicinska högskolan

och tandläkarinstitutet. Jag vill erinra om att beredningen enligt en

i betänkandet intagen tidsplan för utbyggnaden av högskolan under andra

uppbyggnadsskedet angivit den tänkta fördelningen per budgetår av de på

ifrågavarande skede belöpande statsanslagen till nyssnämnda byggnadsarbeten.

Enligt min mening har genom beredningens arbete skapats det erforderliga

underlaget för ett definitivt ställningstagande till frågan om inrättande

av en medicinsk högskola i Umeå. Jag vill i detta sammanhang framhålla,

att jag finner det vara värdefullt, att beredningen under sitt arbete samverkat

med en så betydande krets av sakkunniga ämnesföreträdare — av

vilka det stora flertalet tillhör medicinska fakulteten i Uppsala — samt

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

Kungl. Maj:ts proposition nr 188 år 1957

även samrått med universitetskanslern och chefen för medicinalstyrelsen i

frågor av mera väsentlig betydelse för utredningsarbetet.

Den utredning och de förslag, som beredningen framlagt, ger enligt min

mening klart vid handen, att erforderliga förutsättningar föreligger för

inrättande av en medicinsk högskola i Umeå. Jag förordar därför, att ett

principbeslut nu fattas om inrättande av den föreslagna högskolan från

och med budgetåret 1958/59. Högskolan bör få den omfattning — i fråga

om både ämnesrepresentation och årlig intagning av studerande — som

beredningen förordat. Jag vill i detta sammanhang fästa uppmärksamheten

på den inledande bestämmelsen i föreliggande förslag till avtal med Västerbottens

läns landsting, enligt vilken läroanstaltens omfattning bestämmes

av Kungl. Maj:t med stöd av riksdagens beslut.

Den utbyggnadsplan, som beredningen i samarbete med landstinget framlagt,

synes mig ägnad att inom rimlig tid ombilda det nuvarande lasarettet

till ett fullt godtagbart undervisningssjuklius samt skapa ändamålsenliga

institutionslokaler för högskolan. Jag föreslår därför, att denna plan lägges

till grund för högskolans successiva utbyggnad.

Beredningens förslag till personalorganisation anser jag mig böra i allt

väsentligt biträda. Jag inbegriper därvid de lösningar av vissa speciella

lärarfrågor, vilka jag nyss berört. På några punkter i fråga om personalorganisationen

torde emellertid beredningens förslag böra modifieras.

Enligt beredningen skulle i den för de vetenskapliga institutionerna avsedda

gemensamma organisationen ingå två tjänster som laboratorieingenjör

i Ae 17. Då löneställningen m. m. för ifrågavarande kategori av befattningshavare

för närvarande prövas av 1956 års tekniska biträdesutredning,

bör ståndpunkt icke nu tagas till beredningens förslag i denna del.

I den av beredningen föreslagna personalorganisationen ingår tjänster

som instrumentmakare, laboratoriebiträde, laboratoriesköterska, preparator,

institutionsvaktmästare, vaktmästare och diskbiträde. För egen del har

jag icke funnit något att erinra mot det av beredningen beräknade totala

behovet av här avsedd biträdespersonal. Enligt min mening är det emellertid

mindre lämpligt att på detta stadium fixera ifrågavarande personals

differentiering på olika tjänstetyper och lönegrader. Frågorna om tjänstetyp

och löncgradsplacering torde i stället böra övervägas framdeles i samband

med prövningen av organisationskommitténs kommande äskanden om ifrågavarande

tjänsters inrättande.

I den del av personalorganisationen, som avser högskolans administration,

skall enligt beredningens förslag ingå en tjänst som kanslist i befordringsgången

Af 9—Ae 13. Jag vill med anledning härav erinra om att frågan

om ökad användning av kanslister inom statsförvaltningen för närvarande

är föremål för Kungl. Maj:ts prövning. Med hänsyn härtill synes frågan om

inrättande av en kanslisttjänst vid högskolan böra tills vidare hållas öppen.

Vad beredningen anfört i fråga om turordningen och tidsschemat för de

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj:ts proposition nr 188 år 1957

olika kliniska kursernas igångsättande föranleder ingen erinran från min

sida. Vidare tillstyrker jag, att de i personalorganisationen ingående huvudlärartjänsterna

successivt inrättas vid tidpunkter, som beredningen förordat.

Kungl. Maj:t bör, såsom beredningen föreslagit, äga befogenhet att

medgiva att i förslaget till personalorganisation upptagna tjänster må ledigförklaras

vid sådan tidpunkt, att tillsättningsförfarandet kan vara avslutat

i god tid innan vederbörande tjänst enligt Kungl. Maj:ts prövning

erfordras.

Den av beredningen förordade provisoriska lösningen av det medicinsktodontologiska

bibliotekets lokalfråga anser jag mig kunna godtaga. Jag

finner de i betänkandet anförda skälen för uppförande framdeles av en särskild

byggnad för bland annat biblioteket bärande och förordar därför en

sådan lösning av bibliotekets lokalfråga på längre sikt. Jag vill också erinra

om att Västerbottens läns landsting i föreliggande förslag till avtal förklarat

sig villigt att bidraga till ifrågavarande byggnadsföretag med 700 000

kronor.

Mot beredningens uttalanden och rekommendationer rörande högskolans

organisatoriska uppbyggnad har jag icke funnit anledning till erinran. Jag

anser i likhet med beredningen nödvändigt, att en särskild organisationskommitté

får i uppdrag att fortsätta detaljplaneringen av högskolans uppbyggnad.

Intill dess de organisatoriska förutsättningarna enligt Kungl.

Maj:ts prövning föreligger för anordnande av en självständig högskoleförvaltning,

bör högskolan stå under omedelbar ledning av organisationskommittén.

Jag torde i detta sammanhang få anmäla, att jag — med hänsyn

till vikten av att förberedelsearbetet för påbörjande av verksamheten vid

högskolan icke fördröjes — har för avsikt att inom kort hemställa om åtgärder

för tillsätttande av här avsedda orgnisationskommitté. Jag vill tilllägga,

att jag beträffande kommitténs omfattning, sammansättning och

uppgifter utöver de redan nämnda ansluter mig till de av beredningen uppdragna

riktlinjerna.

Eu av beredningens huvuduppgifter har varit att träffa överenskommelser

med Västerbottens läns landsting och Umeå stad rörande samarbetet

mellan staten och ifrågavarande kommuner efter ett statsmakternas beslut

att förlägga medicinsk utbildning till Umeå.

Föreliggande förslag till avtal mellan staten och landstinget reglerar

främst frågor rörande upplåtelse av mark och nu befintliga eller nytillkommande

sjukhusinrättningar för ifrågakommande högskoleändamål samt

parternas åtaganden beträffande anläggnings-, utrustnings- och driftkostnader.

Därutöver reglerar avtalsförslaget bland annat förhållanden av

väsentlig betydelse för högskolepersonalen och de studerande samt innehåller

dessutom administrativa bestämmelser om samverkan mellan parterna

på olika punkter. Enligt min mening är avtalsförslaget från statens synpunkt

väl godtagbart. Jag tillstyrker därför, att förslaget lägges till grund

s. 79 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 188 år 1957 79

för det avsedda samarbetet. Därest framdeles smärre jämkningar av eller

tillägg till avtalsbestämmelserna skulle erfordras, förutsätter jag, att riksdagens

samtycke därtill icke skall behöva inhämtas. Jag vill här tillägga,

att enligt vad jag inhämtat Västerbottens läns landsting redan bemyndigat

landstingets förvaltningsutskott att träffa slutligt avtal med Kungl. Maj:t

och kronan på grundval av det föreliggande förslaget.

Förslaget till avtal mellan staten och Umeå stad reglerar huvudsakligen

stadens åtaganden i fråga om det medicinskt-odontologiska biblioteket,

bostäder för personalen och de studerande vid högskolan samt kårhus för

de studerande vid högskolan och tandläkarinstitutet. Jag finner även detta

avtalsförslag vara från statens synpunkt väl godtagbart och tillstyrker därför

detsamma. Vad jag nyss anfört beträffade eventuella smärre jämkningar

av eller tillägg till bestämmelserna i landstingsavtalet synes böra gälla jämväl

nu ifrågavarande avtal. Jag vill nämna, att stadsfullmäktige i Umeå

den 18 oktober 1957 för sin del beslutat godkänna det föreliggande förslaget.

Vad beträffar kostnadsberäkningarna framgår av betänkandet, att beredningen

nedlagt ett omfattande arbete pa att göra dessa så noggranna som

förhållandena medgivit. Jag är medveten om att beräkningarna på vissa

punkter måste anses preliminära. Enligt min mening är det dock helt klart,

att de föreliggande kostnadsberäkningarna utgör ett tillräckligt underlag

för en bedömning av den ekonomiska innebörden av ett principbeslut om

högskolans inrättande. I fråga om medelsbehovet för nästa budgetår synes

det — i enlighet med beredningens förslag — böra ankomma på den av mig

i det föregående föreslagna organisationskommittén att verkställa erforderliga

detalj beräkningar samt till kanslern för rikets universitet ingiva framställning

om anslag. Kanslern torde därefter böra till Kungl. Maj:t inkomma

med slutliga anslagsäskanden. Vid bifall till mina nu framlagda förslag

synes fragan om anslag till högskolan böra upptagas i proposition, som

under våren 1958 avlämnas till riksdagen.

I överensstämmelse med beredningens förslag tillstyrker jag att erforderliga

anordningar vidtages för att bereda 20 av de studerande, som intogs

vid de medicinska lärosätena höstterminen 1955, fortsatt utbildning till

medicine licentiatexamen vid universiteten i Uppsala och Lund. Det torde

fa ankomma på kanslern att, efter nännare granskning av de av beredningen

verkställda kostnadsberäkningarna för ifrågavarande anordningar,

till Kungl. Maj:t inkomma med förslag i ämnet.

Vad beredningen i övrigt anfört och föreslagit i sitt betänkande har jag

funnit mig böra biträda.

Under åberopande av vad jag i det föregående anfört hemställer jag, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå, riksdagen att

a) besluta att en medicinsk högskola skall inrättas i

Umeå från och med budgetåret 1958/59;

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj:ts proposition nr 188 år 1957

b) godkänna vad jag i det föregående förordat beträffande

högskolans organisation, uppbyggnad, m. m.;

c) bemyndiga Kungl. Maj:t att träffa avtal med Västerbottens

läns landsting angående inrättande av en medicinsk

läroanstalt i Umeå m. m. i huvudsaklig överensstämmelse

med vad jag i det föregående förordat; samt

d) bemyndiga Kungl. Maj:t att träffa avtal med Umeå

stad angående vissa åtaganden i samband med anordnande

av medicinsk och odontologisk utbildning i Umeå i huvudsaklig

överensstämmelse med vad jag i det föregående förordat.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten,

att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Gösta Nilsson

s. 81 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 188 år 1957

81

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sid.

Inledning .......................................................... 3

Bakgrunden till beredningens uppdrag................................. 4

Beredningens betänkande ............................................ 13

Frågeställningar .................................................. 13

Beredningens arbetssätt............................................ 20

Huvudpunkterna i beredningens förslag.............................. 22

Lokalfrågorna .................................................... 23

Personalorganisationen ............................................ 35

Tidpunkterna för undervisningens igångsättande...................... 43

Biblioteksfrågan .................................................. 51

Högskolans organisatoriska uppbyggnad ............................. 54

Avtalsfrågorna ................................................... 56

Avtal med Västerbottens läns landsting........................... 56

Avtal med Umeå stad........................................... 66

Kostnadsberäkningar .............................................. 70

Departementschefen ................................................. 73

6 — Bihang till riksdagens protokoll 1957. 1 samt. Nr 188

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1957:397 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående inrättande av en medicinsk högskola i Umeå jämte i ämnet väckta motioner. a1 i texten
  2. SU 1957:179 Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts proposition angående. inrättande av en medicinsk högskola i Umea jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten