Angående inrättande av en medicinsk högskola i Umeå
1957-11-08 · 81 sidor, varav 75 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 75 av 81 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1957:188, Angående inrättande av en medicinsk högskola i Umeå
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 188 år 1957
1
Nr 188
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående inrättande av
en medicinsk högskola i Umeå; given Stockholms slott
den 8 november 1957.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
BERTIL
Ragnar Edenman
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås, att en medicinsk högskola skall inrättas i Umeå
från och med budgetåret 1958/59. Propositionen ansluter sig i allt väsentligt
till de förslag, som i ett den 29 oktober 1957 avgivet betänkande framlagts
av en inom ecklesiastikdepartementet tillkallad särskild beredning.
Högskolan föreslås omfatta propedeutisk och klinisk utbildning, d. v. s.
undervisning i alla de ämnen, som ingår i studierna efter medicine kandidatexamen.
Läroanstalten avses bli dimensionerad för en årlig intagning av
40 studerande. Den kliniska undervisningen föreslås börja den 1 januari
1959. Undervisningen i de propedeutiska ämnena beräknas kunna börja
läsåret 1962/63. Vid full utbyggnad av högskolan — sålunda från och med
sistnämnda budgetår — skall enligt propositionen finnas inrättade 20
professurer, 6 laboraturer eller motsvarande tjänster, 10 tjänster såsom
lärare i kliniska ämnen i lönegraden Ae 24, 6 docenturer samt 1 forskardocentur.
I propositionen redovisas en utbyggnadsplan för tillgodoseende av lokalbehovet
för Umeå lasarett och den föreslagna högskolan.
1 — Bihang till riksdagens -protokoll 1957. 1 sand. Nr 188
2
Kurtgl. Maj:ts proposition nr 188 år 1957
Till grund för samarbetet mellan staten och Västerbottens läns landsting
rörande högskolans inrättande och drift skall enligt propositionen läggas ett
mellan ovannämnda beredning och företrädare för landstinget träffat avtal.
Till grund för samarbetet mellan staten och Umeå stad i frågor, som sammanhänger
med den medicinska och odontologiska utbildningen i Umeå,
skall enligt propositionen läggas ett mellan beredningen och företrädare för
staden träffat avtal.
Enligt propositionen skall högskolan under uppbyggnadsperioden stå
under omedelbar ledning av en organisationskommitté.
De årliga kostnaderna för statsverket vid full utbyggnad av högskolan
beräknas till 5,4 milj. kronor. Av detta belopp hänför sig 4,2 miljoner
kronor till åttonde huvudtiteln samt 1,2 miljoner kronor till elfte huvudtiteln.
Engångskostnaderna för statsverket för full utbyggnad av högskolan
beräknas till 26,8 miljoner kronor. Av detta belopp hänför sig 10,2
miljoner kronor till åttonde huvudtiteln, 15,3 miljoner kronor till elfte
huvudtiteln och 1,3 miljoner kronor till kapitalbudgeten.
Kungl. Maj:ts proposition nr 188 år 1957
3
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland
i statsrådet å Stockholms slott den 8 november 1957.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Lange,
Lindholm, Ivling, Skoglund, Edenman, Netzén, Kjellin, Johansson.
Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Edenman, anmäler —
efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter — fråga om
inrättande av en medicinsk högskola i Umeå och anför därvid följande.
Inledning
Genom beslut den 31 maj 1957 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för
ecklesiastikdepartementet att tillsätta en särskild beredning, bestående av
högst sex ledamöter, för att inom ecklesiastikdepartementet biträda med
fortsatt utredning av frågan om inrättande av en medicinsk läroanstalt, i
Norrland, med uppdrag tillika att upptaga i samband med utredningen erforderliga
förhandlingar med vederbörande kommunala organ.
Med anledning härav utsåg dåvarande departementschefen, statsrådet
Persson, samma dag till ledamöter i nämnda beredning byråchefen i ecklesiastikdepartementet
Nils Johan Hörjel, numera byråchefen i inrikesdepartementet
Göran Henrik Karlen, kanslerssekreteraren, kanslirådet i Kungl.
Maj:ts kansli Georg Zacharias Topelius, professorn vid universitetet i Uppsala
Bo Conradsson Vahlquist och rektorn vid tandläkarhögskolan i Stockholm,
professorn Gösta Egon Natanael Westin samt uppdrog åt Hörjel att
såsom ordförande leda beredningens arbete.
På därom av Vahlquist gjord framställning beslöt departementschefen
den 13 juni 1957 att entlediga honom från uppdraget att vara ledamot i
beredningen.
Sistnämnda dag utsåg departementschefen till nya ledamöter i beredningen
professorn vid universitetet i Uppsala Fritiof Gunnar Blix och professor
emeritus Martin Odin samt tillkallade byggnadsrådet i byggnadsstyrelsen
Hans Axel Brunnberg och intendenten vid tandläkarhögskolan i
Stockholm Sixten Reinhold Fors att såsom experter stå till beredningens
förfogande för överläggningar och samråd.
Genom beslut den 27 juni 1957 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för
ecklesiastikdepartementet att tillkalla eu sakkunnig inom departementet
4
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 188 år 1957
för att utreda vissa medicinska utbildningsfrågor m. m. Med anledning härav
tillkallade departementschefen samma dag professorn vid universitetet
i Uppsala Bror Anders Rexed såsom sakkunnig. Rexed har i denna egenskap
biträtt beredningen i dess arbete.
Sedan beredningen fullgjort sitt utredningsuppdrag och avslutat förhandlingar
med företrädare för Västerbottens läns landsting och Umeå stad i
frågor, som sammanhängt med ifrågavarande uppdrag, har beredningen den
29 oktober 1957 avgivit betänkande med utredning och förslag om inrättande
av en medicinsk högskola i Umeå (stencilerat).
Innan jag övergår till att redogöra för det huvudsakliga innehållet i
betänkandet, torde jag få ge en återblick på de beslut, som närmast aktualiserat
föreliggande fråga om en utbyggnad av den medicinska utbildningsorganisationen
genom inrättande av en ny medicinsk högskola i Norrland.
Bakgrunden till beredningens uppdrag
19 5 4- dr s riks dag sb e slut. Den närmaste anledningen till de
senaste årens diskussion om en ny medicinsk utbildningsanstalt, förlagd till
Norrland, är att söka i statsmakternas beslut om en ökning av intagningen
av medicine studerande.
I propositionen 1954: 212 framlades i första hand förslag angående reformering
av läkarutbildningen. Härjämte förordades i propositionen en
ökning av den årliga intagningen av medicine studerande med 32 till 342
från och med höstterminen 1955. Dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet
berörde i denna proposition jämväl frågan om en framtida ytterligare
utökning av den årliga intagningen och pekade i detta sammanhang
bland annat på möjligheten att förlägga någon del av den kliniska utbildningen
till sjukhus i Norrland.
Med anledning av nyssnämnda proposition väcktes vid 1954 års riksdag
vissa motioner, i vilka frågan om en ökad medicinsk utbildningskapacitet
togs upp. Sålunda väcktes i riksdagens första och andra kammare två likalydande
motioner (I: 91 och II: 132), i vilka hemställdes om en skyndsam utredning
rörande inrättande i Norrland av en medicinsk högskola, avsedd för årlig
intagning av omkring 30 studerande. Vidare väcktes i andra kammaren en
motion (II: 714), vari begärdes en snabbutredning för en snar ytterligare
utökning av utbildningsmöjligheterna för medicine studerande, i första
hand genom förläggning av den kliniska utbildningen även till landsortslasarett
men med sikte på en fullständig, ny läkarhögskola. Slutligen
väcktes i första och andra kammaren två likalydande motioner (I: 543 och
II: 700), i vilka hemställdes om skyndsam utredning rörande inrättande av
en medicinsk läroanstalt av i motionen angiven typ. Därmed åsyftades en
till Norrland förlagd medicinsk högskola, huvudsakligen omfattande de
5
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 188 år 1957
praktiska disciplinerna, d. v. s. den utbildning, som de studerande erhåller
efter medicine kandidatexamen.
Statsutskottet, som tillstyrkte departementschefens förutnämnda förslag
om ökad intagning (SU 1954:191), framhöll vid behandlingen av nu berörda
motioner, att bedömandet av vilka åtgärder som borde vidtagas för
en ökning av läkarproduktionen försvårades av osäkerhet i fråga om behovets
såväl storlek som varaktighet. Med hänsyn härtill och i betraktande
jämväl av de mycket betydande kostnader, som vore förknippade med upprättandet
av ytterligare en fullständig medicinsk högskola ansåg sig utskottet
icke böra tillstyrka utredning av den omfattning, som åsyftades med
motionerna I: 91 och II: 132 samt motionen II: 714, i vad denna avsåg en
fullständig medicinsk högskola. Däremot fann utskottet, att den i motionerna
I: 543 och II: 700 skisserade organisationen för en ny medicinsk läroanstalt,
förlagd till Norrland, skulle kunna möjliggöra en relativt snabb
ökning av den medicinska utbildningskapaciteten och tillika besitta den
elasticitet, som i den föreliggande situationen syntes önskvärd. Utskottet
hemställde därför bland annat, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t
måtte anhålla om en skyndsam och förutsättningslös utredning rörande inrättande
av en för den kliniska utbildningen avsedd, till Norrland förlagd
medicinsk läroanstalt. Vid utlåtandet var fogad en reservation, enligt vilken
utredningen borde avse frågan om inrättande av en fullständig medicinsk
högskola i Norrland.
Riksdagen biföll utskottets hemställan (Rskr 1954:395). 1
1 95 5 års riksdagsbeslut. I propositionen 1955:142 föreslogs en
ytterligare ökning av intagningen av medicine studerande. Departementschefen
förordade sålunda att, utöver den vid 1954 års riksdag beslutade
intagningen av 342 medicine studerande, ytterligare 66 studerande skulle
intagas höstterminen 1955. Därmed skulle sålunda den totala intagningen
angivna termin utgöra 408. Av de nyssnämnda 66 avsågs 36 skola hänvisas
till Lund, 20 till karolinska institutet och 10 till annat, vid tillfället för
propositionens avlämnande, icke bestämt angivet lärosäte. Det kan vidare
nämnas, att möjligheten att bereda sist avsedda 10 studerande preklinisk
utbildning i Schweiz även diskuterades i propositionen.
Departementschefen framhöll i propositionen, att frågan om hur den fortsatta
utbildningen efter medicine kandidatexamen skulle kunna ordnas vid
den förordade ökade läkarutbildningen utgjorde ett icke så lättlöst problem.
Ilan förklarade sig emellertid ha för avsikt att inom en nära framtid utverka
Kungl. Maj:ts bemyndigande att tillkalla sakkunniga för att verkställa den
förut nämnda, av 1954 års riksdag begärda utredningen rörande inrättande
av en för den kliniska utbildningen avsedd, till Norrland förlagd medicinsk
läroanstalt. I de sakkunnigas uppdrag borde enligt departementschefen
även ingå att utreda frågan om fortsatt utbildning efter medicine kandidat
-
6
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 188 år 1957
examen av det ökade antal studerande, som enligt det i propositionen framlagda
förslaget skulle påbörja sina medicinska studier höstterminen 1955.
Statsutskottet tillstyrkte den framlagda propositionen (SU 1955:136).
Härvid förklarade sig utskottet medvetet om att vissa svårigheter förelåge
med avseende på de problem, som rörde utbildningen under »det propedeutiska
året» (studieåret efter medicine kandidatexamen) och den därefter
följande kliniska utbildningen. Utskottet förutsatte emellertid, att
Kungl. Maj:t vidtoge alla de åtgärder för tillgodoseende av personalbehov,
tillräckliga material- och utrustningsanslag, tillgång till lokaler m. m., som
visade sig nödvändiga för eliminerande av dessa svårigheter.
Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets förslag (Rskr 1955: 308).
Det må i detta sammanhang tilläggas att Kungl. Maj:t genom beslut den
8 juli 1955 avgjorde den förut berörda öppna frågan, vid vilket medicinskt
lärosäte — i Sverige eller Schweiz — tio av de 66 studerande, varmed den
årliga intagningen skulle ökas enligt propositionen 1955: 142, skulle erhålla
preklinisk utbildning. Genom beslutet bestämdes, att antalet till de medicinska
nybörjarkurserna i Uppsala hänvisade studerande skulle för läsåren
1955/56 och 1956/57 ökas med tio per år.
19 5 5 års läkarutbildning sutredning. Redan innan statsutskottet
slutbehandlat propositionen 1955: 142 hade chefen för ecklesiastikdepartementet,
med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande, tillsatt den
i propositionen förebådade sakkunnigutredningen.
I direktiven för utredningen (anförande till statsrådsprotokollet över
ecklesiastikärenden den 31 mars 1955) framhöll departementschefen, att de
sakkunniga borde i första hand utreda frågan om åtgärder för att bereda
ytterligare ett 60-tal studerande tillgång till utbildning under det propedeutiska
året. Med hänsyn till att undervisning i farmakologi ägde rum under
nämnda år och då farmakologiska institutioner endast funnes i Uppsala,
Stockholm, Göteborg och Lund, syntes det enligt departementschefens
mening bli erforderligt att tillgodose behovet av ytterligare propedeutplatser
genom ökning av kapaciteten vid de befintliga medicinska lärosätena.
Beträffande den kliniska utbildningen borde de sakkunniga utreda, hur det
ökade behovet av kliniska utbildningsplatser lämpligen borde tillgodoses.
Frågan om inrättande av en för den kliniska utbildningen avsedd, till Norrland
förlagd medicinsk läroanstalt borde därvid komma under närmare
bedömande.
Utredningen — 1955 års läkarutbildningsutredning1 — avlämnade sitt
betänkande (SOU 1956: 34) den 29 augusti 1956. Till betänkandet var 1
1 Regeringsrådet B. A. Nevrell, ordförande, byråchefen i ecklesiastikdepartementet T. S. Aren,
fältläkaren P. S. Lundgren, professorn vid universitetet i Göteborg M. Odin, professorn vid universitetet
i Uppsala B. A. Rexed, kommunalnämndsordföranden J. F. Strandlund, hemmansägaren,
landstingsmannen B. A. Clausén och lasarettsläkaren A. A. Odelberg.
7
Kungl. Maj:ts proposition nr 188 år 1957
fogade särskilda yttranden av ledamöterna Clausén och Lundgren. Beträffande
läkarutbildningsutredningens ställningstagande till frågan om det
framtida läkarbehovet — en fråga som jämväl hänskjutits till utredningen
— samt utredningsmajoritetens och reservanternas förslag, motiv och kostnadsberäkningar
hänvisas till betänkandet och den i propositionen 1957: 91
lämnade sammanfattande redogörelsen. Här må endast erinras om följande
huvudpunkter.
1. Utredningsmajoriteten ansåg sig böra avstå från att planlägga propedeutisk
undervisning i Norrland.
2. Utredningsmajoriteten ansåg det möjligt att under det propedeutiska
året bereda utbildningsplatser vid de nuvarande lärosätena åt det antal studerande,
som svarade mot årsintagningen vid respektive lärosäte. Därvid
förutsattes, att den beslutade årliga intagningen av 408 studerande efter en
femprocentig avgång under de två första studieåren skulle medföra ett behov
av 390 utbildningsplatser under det propedeutiska året och den fortsatta
kliniska utbildningen. I jämförelse med motsvarande platsbehov enligt
propositionen 1954: 212, vilket beräknades till 325, erfordrades sålunda
enligt utredningen en ökning av nu ifrågavarande utbildningsplatser med 65.
Utredningsmajoriteten föreslog, att antalet propedeutiska utbildningsplatser
skulle fördelas på sätt framgår av kolumnen ytterst till höger i följande
sammanställning. 3
Uppsala .
Lund
Stockholm
Göteborg
Årlig intagning
från och med
läsåret 1955/56
Mot intagningen
svarande behov
av propedeutiska
(och kliniska)
utbildnings- platser. (Siff- rorna i kol. 1
minskade med
ca 5 %)
90
86
no
105
138
132
70
67
S:a 408
390
Propedeutiska
(och kliniska)
utbildningsplat- ser enligt 1954
års riksdagsbe- slut (prop.
1954: 212).
Läkarutbild- ningsutred- ningens förslag
till fördelning.
60
80
70
90
120
120
75
100
325
390
3. Utredningsmajoriteten redovisade två möjliga alternativ för tillgodoseende
av behovet av kliniska utbildningsplatser. Enligt det ena alternativet
skulle en ökning av utbildningskapaciteten vid läroanstalterna i Uppsala,
Lund, Malmö och Göteborg komma till stånd. Enligt det andra skulle behovet
täckas dels genom inrättande i Norrland av en enbart klinisk läroanstalt,
avsedd för en årlig intagning av 40 studerande, dels genom anordnande
av återstående 25 kliniska utbildningsplatser i Göteborg.
Jämförelsen mellan de båda alternativen gav enligt majoriteten vid handen,
att alternativet »befintliga lärosäten» måste förordas före alternativet
»Norrland». Under sådana förhållanden fann majoriteten icke anledning
att företaga något val mellan de tre sjukhus i Norrland — centrallasarettet
(garnisonssjukhuset) i Boden, centrallasarettet i Sundsvall och centrallasa
-
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 188 år 1957
rettet i Umeå — vilka undersökts och i och för sig alla befunnits vara möjliga
som undervisningssjukhus.
Majoriteten föreslog därför, att det ökade antal studerande, som enligt
statsmakternas beslut påbörjat sina medicinska studier höstterminen 1955,
skulle beredas fortsatt klinisk utbildning genom en ökning av kapaciteten
vid de medicinska läroanstalterna i Uppsala, Lund—Malmö och Göteborg.
Förslaget innebar, att de erforderliga 390 kliniska utbildningsplatserna
skulle fördelas mellan de befintliga lärosätena på samma sätt som föreslagits
i fråga om de propedeutiska platserna.
4. Reservanten Clausén, som anslöt sig till majoritetens ställningstagande
till frågan om inrättande av en enbart klinisk utbildningsanstalt i Norrland,
underströk bland annat nödvändigheten av att behovet av räjongsjukhus
för olika delar av Norrland ingående utreddes, innan förläggningsorten för
en grundläggande läkarutbildning i Norrland bestämdes.
5. Reservanten Lundgren förordade, att — därest för staten godtagbar
överenskommelse kunde träffas med Västerbottens läns landsting -— en
medicinsk högskola skulle inrättas i Umeå från och med den 1 juli 1958.
Högskolan borde utbyggas för en årlig intagning av 40 studerande och avses
för såväl propedeutisk som klinisk undervisning.
I remissyttrandena över läkarutbildningsutredningens betänkande framfördes
starkt divergerande uppfattningar beträffande de olika huvudförslag,
som redovisats i betänkandet. En utförlig redogörelse för remissyttrandena
återfinnes i propositionen 1957: 91. 1
1 9 57 års riksdagsbeslut. I propositionen 1957:91 angående
utbyggnad av den medicinska utbildningsorganisationen, m. m., behandlades
och togs ställning till de i läkarutbildningsutredningens betänkande
framlagda olika förslagen. De i propositionen gjorda ställningstagandena till
ifrågavarande förslag innebar sammanfattningsvis följande.
Av de erforderliga 65 nya propedeutiska och kliniska utbildningsplatserna
borde 25 anordnas vid medicinska fakulteten i Göteborg. Övervägande skäl
talade för att de härutöver erforderliga 40 propedeutiska och kliniska utbildningsplatserna
tillskapades genom inrättande av en ny medicinsk läroanstalt
i Norrland. De starkaste skälen kunde anföras för att nämnda läroanstalt
förlädes till Umeå. Verksamheten vid läroanstalten borde börja läsåret
1958/59 med klinisk undervisning och med 40 utbildningsplatser. Då
det icke syntes möjligt att redan nämnda läsår starta propedeutisk undervisning
vid läroanstalten, borde antalet propedeutiska utbildningsplatser
vid de medicinska fakulteterna i Uppsala och Lund från och med angivna
läsår tills vidare ökas med 20 vid vardera fakulteten.
I propositionen anförde departementschefen i här avsedda frågor huvudsakligen
följande.
9
KuJigl. Maj:ts proposition nr ISS år 1957
För alternativet »Befintliga lärosäten» beräknar utredningen de årliga
kostnaderna till omkring 2 miljoner kronor och engångskostnaderna till
omkring 0,5 miljoner kronor. För alternativet »Norrland» beräknar utredningen
de årliga kostnaderna till cirka 9,8 miljoner kronor och engångskostnaderna
till mellan 1,8 och 3,8 miljoner kronor beroende på vilken förläggningsort
som väljes. Enligt de av utredningsreservanten (ledamoten Lundgren)
redovisade kostnadsberäkningarna skulle ett genomförande av hans
förslag kräva cirka 4 miljoner i årliga kostnader och cirka 10,4 miljoner i
engångskostnader. Sistnämnda engångskostnader syntes emellertid utredningens
majoritet vilja uppskatta till omkring 23 miljoner kronor.
Då utredningens majoritet givit alternativet »Befintliga lärosäten» företräde
framför alternativet »Norrland», har detta skett efter ett vägande av
de för- och nackdelar, som enligt majoritetens uppfattning är förenade med
de olika alternativen. Med hänsyn till utbildningens kvalitet, förutsättningarna
för medicinsk forskning, önskvärdheten av att studenterna i så
ringa utsträckning som möjligt tvingas byta studieort samt de statsfinansiella
konsekvenserna har majoriteten ansett, att alternativet »Befintliga
lärosäten» bör givas ett avgjort företräde. Vad majoriteten åberopat till
stöd för sitt ställningstagande har delvis tillbakavisats av utredningsreservanten.
Denne har funnit vissa av de skäl, som majoriteten anfört mot
alternativet »Norrland», överdrivna och påpekat, att de åsyftade nackdelarna
delvis är övergångsföreteelser. Han har vidare framhävt vissa s.k.
»positiva norrlandssynpunkter» till förmån för detta alternativ.
I remissyttrandena har meningarna varit starkt delade i fråga om valet
av alternativ. Anmärkas bör emellertid, att den centrala universitetsmyndigheten,
universitetskanslern, och den centrala hälso- och sjukvårdsmyndigheten,
medicinalstyrelsen, samt den sittande kommittén för översyn av
hälso- och sjukvården i riket alla tillstyrkt inrättande av en ny medicinsk
läroanstalt i Norrland.
Såsom jag inledningsvis nämnt är beredningen inom ecklesiastikdepartementet
av föreliggande ärende ännu icke helt avslutad. Efter den beredning,
som nu medhunnits, anser jag emellertid, att övervägande skäl talar för att
den erforderliga utbyggnaden av utbildningskapaciteten bör ske genom inrättande
av eu ny medicinsk läroanstalt i Norrland. Till stöd för denna min
uppfattning vill jag anföra följande.
Såsom jag förut framhållit kan man räkna med ett kraftigt ökat behov
av läkare under flera årtionden framåt. Fluruvida den nuvarande utbildningskapaciteten
är tillräcklig på längre sikt, iir emellertid svårt att nu bestämt
yttra sig om, då det med hänsyn till mångfalden av inverkande faktorer
inte är möjligt att uppgöra någon siiker behovsprognos för en längre
tidsperiod. Enligt min mening kan man dock från de utgångspunkter som
nu föreligger för en bedömning förutse, att intagningen av medicine studerande
kan komma att behöva ytterligare ökas i eu icke avlägsen framtid.
Med tanke på den utomordentligt viktiga samhällsfunktion, som läkarkåren
har att fylla, är det i hög grad angeliiget, att liikartillgången i framtiden
kan bli tillräcklig och att den nu och under åtskilliga år framåt rådande
läkarbristen inte blir en permanent företeelse. Tungt vägande skäl talar
därför för att man planlägger utbildningsorganisationen på längre sikt och
därvid som eu riktpunkt uppställer, att eu ytterligare ökning av utbildningskapaciteten
vid behov skall kunna ske utan onödig tidsutdräkt. Givet
är att det går avsevärt lättare att senare ytterligare öka utbildningskapa
-
10
Kungl. Maj.ts proposition nr ISS år 1957
citeten, om man nu börjar vidtaga anordningar för medicinsk utbildning
på ännu en plats. Erfarenheten visar att det tar lång tid att bygga upp en
ny medicinsk läroanstalt. För vår nyaste medicinska utbildningsanstalt,
den i Göteborg, kan sålunda utbyggnadstiden beräknas till drygt ett decennium.
Vid betänkandets remissbehandling har understrukits, att alternativet
»Befintliga lärosäten» — särskilt vad beträffar Uppsala — på grund av
det begränsade patientmaterialet vid vederbörande undervisningssjukhus
vore behäftat med vissa svagheter sett från undervisningssynpunkt och
även förutsatte, att patienterna i alltför stor omfattning finge utnyttjas för
demonstration eller eljest i undervisningssyfte. Detta alternativ betraktas,
bland annat med hänsyn härtill, på många punkter såsom en pressning
intill gränsen av det möjliga och anses därför knappast kunna förordas
annat än som en utväg i ett nödläge eller som ett rent provisorium. Enligt
mm mening måste dessa synpunkter tillmätas stor betydelse, när det gäller
att taga ställning till de framlagda alternativa förslagen. Jag vill vidare
tillägga att det synes mig angeläget, att vid undervisningssjukhusen den
enskilda patienten icke i alltför betungande grad utnyttjas såsom studieobjekt.
Enligt föreliggande kostnadsberäkningar skulle alternativet »Norrland»
bh betydligt mera kostnadskrävande än alternativet »Befintliga lärosäten».
I flera remissyttranden har emellertid påpekats, att sistnämnda alternativ
nödvändiggör betydande ny- och ombyggnader vid befintliga undervisningssjukhus,
vartill hänsyn icke tagits i nämnda kostnadsberäkningar.
Tydligt är, att ett genomförande av alternativet »Befintliga lärosäten»
i nuvarande läge innebär ett maximalt utnyttjande av de nuvarande läroanstalternas
undervisningsresurser. Lika tydligt är, att en ytterligare ökning
framdeles av den totala utbildningskapaciteten — vilket såsom jag tidigare
nämnt kan bli erforderligt — blir mycket kostnadskrävande, om den helt
skall genomföras vid de nuvarande läroanstalter, där en dylik ökning överhuvudtaget
är möjlig.
Vad beträffar kostnadssynpunkterna må vidare framhållas, att vid det av
norrlandssjukhusen, som enligt min mening närmast bör ifrågakomma som
undervisningssjukhus, nämligen lasarettet i Umeå, för närvarande pågår
eller planeras ny- och ombyggnadsarbeten, vilka utan alltför stora merkostnader
kan utformas med hänsyn till undervisningens och forskningens
behov. Att vid en framtida tidpunkt omändra de då färdigställda byggnaderna,
så att nyssnämnda behov kan tillgodoses, torde däremot medföra
betydligt större kostnader.
Såsom framgår av min förut lämnade redogörelse är läkarbristen särskilt
utpräglad i Norrland. Läkartätheten är där för närvarande — enligt uppgift
av medicinalstyrelsen — omkring 50 procent lägre än i landet i övrigt. En
av de orsaker, som bidrager härtill, torde vara, att antalet medicine studerande
från Norrland är proportionellt sett avsevärt lägre än antalet sådana
studerande från övriga delar av landet. Till belysning härav kan nämnas,
att antalet studenter från de fyra nordligaste länen, som under åren 1951—
1955 inskrevs vid de medicinska läroanstalterna, var 40 procent lägre än
som svarade mot dessa läns andel i hela landets befolkningstal. Det finns
grundad anledning antaga, att inrättandet av en medicinsk läroanstalt i
Norrland skulle verksamt bidraga till att öka antalet medicine studerande
från denna landsdel. Med hänsyn till att vid en medicinsk läroanstalt vidare
11
Kungl. Maj.ts proposition nr 188 år 1957
gives bland annat klinisk utbildning efter medicine licentiatexamen torde
inrättandet av en dylik läroanstalt kunna stimulera norrlänningarna icke
blott att — såsom nyss nämnts — i ökad utsträckning välja läkaryrket utan
även att efter avslutad grundutbildning kvarstanna för specialistutbildning
och eventuellt framtida verksamhet i Norrland.
I detta sammanhang vill jag även understryka, att jag anser det från
mera allmänna synpunkter synnerligen motiverat att akademisk undervisning
förlägges till Norrland.
Inrättandet av en medicinsk utbildningsanstalt i Norrland skulle vidare
medföra en betydande och angelägen förstärkning av sjukvårdsresurserna
inom denna landsdel. Härigenom skulle Norrland sålunda erhålla ett undervisningssj
ukhus med högt utvecklade och specialiserade vårdresurser.
Med hänsyn till den pågående och väntade expansionen av den akademiska
undervisningen och forskningen överhuvudtaget har i vissa remissyttranden
framhållits, att vägande skäl kunde anföras för att den nuvarande
universitets- och högskoleorganisationen utbyggdes med ytterligare
ett lärosäte. Därest så skedde skulle det bli lättare att lösa bland annat
bostadsproblemet för lärare, övrig personal och studenter samt frågan om
arbetskraft för kliniker, laboratorier och andra institutioner.
Såsom jag förut nämnt har utredningens majoritet avstyrkt alternativet
»Norrland» bland annat med hänsyn till att utbildningen vid den åsyftade
norrländska läroanstalten skulle bli av lägre kvalitet och att en dylik läroanstalt
skulle erbjuda mindre goda förutsättningar för medicinsk forskning.
Att utbildningen skulle bli av lägre kvalitet sammanhängde enligt majoriteten
bland annat med att undervisningen vid den avsedda läroanstalten
icke skulle omfatta den propedeutiska undervisningen och att det icke syntes
möjligt att redan från början tillförsäkra läroanstalten en lärarkader,
som på alla håll ägde den vid övriga lärosäten fordrade akademiska kompetensen.
Enligt min mening bör en till Norrland förlagd läroanstalt omfatta även
den propedeutiska undervisningen. Att anordna dylik undervisning redan
då verksamheten vid läroanstalten startar torde, såvitt nu kan bedömas,
dock knappast vara möjligt. Nu avsedda svaghet från utbildningssynpunkt
är emellertid begränsad till ett övergångsstadium. Angeläget iir att detta
övergångsstadium icke blir längre utdraget än nödvändigt. Vad beträffar
lärarfrågan vill jag erinra om att flera viktiga läkartjänster vid Umeå lasarett
för närvarande är eller under de närmaste åren beräknas bli vakanta.
Under den fortsatta beredningen av ärendet avser jag att låta noga undersöka
de möjligheter, som kan erbjuda sig att lösa lärarfrågan på ett tillfredsställande
sätt.
Avsaknaden av teoretiska institutioner vid den avsedda medicinska läroanstalten
i Norrland innebär självfallet för densamma en svaghet. Såväl ut - redningsreservanten som medicinalstyrelsen har emellertid anvisat utvägar,
varigenom denna svaghet skulle kunna icke oväsentligt reduceras. Därest
nämnda läroanstalt — såsom ifrågasatts av bland annat kanslern och vilket
enligt min mening bör övervägas — kunde under uppbyggnadstiden på
lämpligt sätt anknytas till någon av de nuvarande medicinska lärosätena,
exempelvis universitetet i Uppsala, skulle norrlandshögskolan härigenom
kunna erhålla ett värdefullt stöd för bedrivande av vetenskaplig forskning.
Som jag förut framhållit anser jag övervägande skäl tala för att den
erforderliga utbyggnaden av utbildningskapaciteten bör ske genom inriit
-
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 188 år 1957
tande av en ny medicinsk läroanstalt i Norrland. Vad beträffar läroanstaltens
utformning så bör denna i enlighet med vad jag tidigare förordat omfatta
såväl propedeutisk som klinisk utbildning. Läroanstalten torde vidare
böra dimensioneras för en årlig intagning av 40 elever. De i övrigt erforderliga
25 propedeutiska och kliniska utbildningsplatserna skulle anordnas vid
medicinska fakulteten i Göteborg. Någon ökning av antalet dylika platser
i Uppsala och Lund erfordras alltså icke enligt detta förslag.
Vad angår valet av förläggningsort anser jag, att de starkaste skälen
kan anföras för läroanstaltens förläggning till Umeå. Härför talar enligt
min mening främst, att statsmakterna till Umeå redan förlagt tandläkarutbildning
och rättsmedicinsk institution samt att där finns ett under uppbyggnad
varande vetenskapligt bibliotek, delvis uppbyggt på det s. k. femte
exemplaret. Vad beträffar tandläkarutbildningen i Umeå må framhållas,
att denna för närvarande icke är fullständig. De studerande erhåller sålunda
3:e—8:e terminernas undervisning i Umeå, medan studierna under l:a och
2:a samt 9:e och 10:e terminerna är förlagda till Stockholm. I den mån en
medicinsk läroanstalt utbygges i Umeå, torde även skapas förutsättningar
för att dit överflytta en större del av den odontologiska utbildningen. Gynnsamma
förutsättningar uppkommer överhuvudtaget för ett samgående i
fråga om undervisning och forskning mellan den medicinska läroanstalten
och den redan förefintliga odontologiska läroanstalten. Såsom ett ytterligare
skäl för den medicinska läroanstaltens förläggning till Umeå vill jag
tillägga, att för lasarettet i Umeå — såsom jag tidigare antytt — stora nyoch
ombyggnader är aktuella och i viss utsträckning redan påbörjade. Dessa
bör utan alltför stora svårigheter kunna modifieras med hänsyn till undervisningens
och forskningens behov.
De av utredningens majoritet och förutnämnda reservant framlagda
kostnadsberäkningarna för en medicinsk läroanstalt i Umeå är allenast
approximativa. De definitiva kostnaderna kan icke fastställas förrän efter
överläggningar med företrädare för Västerbottens läns landsting och Umeå
stad. Även åtskilliga andra spörsmål torde nödvändiggöra överläggningar
med nämnda parter, innan definitiv ställning kan tagas i föreliggande
ärende.
Det fortsatta arbetet med här avsedda frågor och vissa andra, nn icke
tillräckligt utredda frågor — bland annat den av mig förut antydda lärarfrågan
— torde böra anförtros åt en särskild beredning inom ecklesiastikdepartementet.
Det är min avsikt, att detta arbete skall bedrivas i sådan
takt, att principproposition i ämnet kan föreläggas årets riksdag under
höstsessionen. Ett ställningstagande i princip från statsmakternas sida
redan i år torde nämligen vara nödvändigt, för att förberedelserna för
anordnande av klinisk utbildning i Umeå från och med läsåret 1958/59
skall kunna medhinnas.
I propositionen föreslogs en särskild medelsanvisning av 1 148 000 kronor
för budgetåret 1957/58 för anordnande av erforderliga propedeutiska utbildningsplatser
vid läroanstalterna Uppsala, Lund-Malmö och Göteborg.
Statsutskottet tillstyrkte i sitt utlåtande (SU 1957: 103) den föreslagna
medelsanvisningen. Beträffande departementschefens ställningstagande till
frågan om inrättande av en medicinsk läroanstalt i Norrland anförde utskottet
följande.
13
Kungl. May.ts ''proposition nr 188 år 1957
Såsom av det förut anförda framgår har innevarande års riksdag att under
sin höstsession emotse en principproposition i fråga om utbyggnad av den
medicinska utbildningsorganisationen. Med anledning av de synpunkter
på förevarande fråga, som departementschefen framfört i den nu föreliggande
propositionen nr 91, vill utskottet framhålla, att utskottet funnit
de skäl som anförts för upprättandet av en medicinsk läroanstalt i Norrland
bärande. Utskottet förutsätter emellertid, att det planerade nya akademiska
lärosätet i Norrland skall få en uppbyggnad och organisation, som
tillgodoser de krav, som oavvisligen måste ställas på en fullgod medicinsk
utbildningsanstalt. Vad förläggningsfrågan beträffar har utskottet icke
funnit anledning till erinran mot att överläggningar upptages med Västerbottens
läns landsting och Umeå stad rörande de med läroanstaltens ifrågasatta
förläggning till Umeå sammanhängande spörsmålen. Enligt utskottets
mening bör dessa överläggningar syfta till att ernå en uppgörelse med
nämnda parter, innebärande ett tillgodoseende från olika synpunkter av
statens i förevarande fråga starkt framträdande intressen med avseende å
undervisning, forskning och sjukvård. Skulle emellertid en dylik, för statens
del godtagbar uppgörelse icke kunna komma till stånd, förutsätter utskottet,
att Kungl. Maj:t upptager frågan om annan förläggningsort i Norrland
till övervägande och vidtager de åtgärder, som i detta läge kan befinnas
påkallade. ... .
Utskottet förordar, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t giver till
känna vad utskottet sålunda anfört.
Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets hemställan (Rskr 1957: 273).
Såsom jag inledningsvis omnämnt tillsatte departementschefen, med stöd
av Kungl. Maj:ts bemyndigande, den 31 maj 1957 den i propositionen
1957: 91 åsyftade beredningen; nämnda beredning avgav den 29 oktober
1957 betänkande med utredning och förslag om inrättande av en medicinsk
högskola i Umeå. Jag övergår nu till att närmare redogöra för ifrågavarande
betänkande.
Beredningens betänkande
Frågeställningar
B er e dnin g e n : Såsom framgår av propositionen 1957: 91 har chefen
för ecklesiastikdepartementet icke blott allmänt förordat, att en ny medicinsk
läroanstalt — avsedd för propedeutisk och klinisk undervisning —
inrättas i Norrland, utan även uttalat sin mening i frågan om förläggningsorten
för en sådan läroanstalt. Departementschefen har i valet mellan
möjliga orter funnit, att de starkaste skälen kunde anföras för läroanstaltens
förläggning till Umeå.
Anledningen till att departementschefen vid tidpunkten för propositionens
avlämnande icke kunde förorda ett omedelbart principbeslut om inrättande
av den åsyftade läroanstalten var — såsom framgår av departementschefens
uttalanden i propositionen — att vid denna tidpunkt åtskil
-
14
Kungl. Maj:ts -proposition nr 188 år 1957
liga frågor av väsentlig betydelse för Kungl. Maj:ts och riksdagens slutliga
ställningstagande i ärendet krävde fortsatt utredning. Sålunda hade i läkarutbildningsutredningens
betänkande redovisats endast approximativa kostnadsberäkningar
för en till Umeå förlagd medicinsk läroanstalt för propedeutisk
och klinisk undervisning. Vidare var en korrekt bedömning av de
ekonomiska konsekvenserna av ett principbeslut i frågan icke möjlig, förrän
en formlig uppgörelse träffats med vederbörande kommunala huvudmän.
Även statsutskottet har funnit de skäl som departementschefen anfört
för inrättande av en medicinsk läroanstalt i Norrland bärande. Vad beträffar
förläggningsorten har utskottet uttalat, att det icke funnit anledning till
erinran mot att överläggningar upptoges med Västerbottens läns landsting
och Umeå stad rörande de med läroanstaltens ifrågasatta förläggning till
Umeå sammanhängande spörsmålen.
Genom Kungl. Maj:ts och riksdagens ställningstagande har enligt beredningens
uppfattning dess utredningsuppdrag blivit klart fixerat. Beredningen
har ansett dess uppgift vara, att på de punkter, där vid propositionens
tillkomst utredning helt saknades eller förefintlig sådan var ofullständig,
närmare undersöka, huruvida de nödvändiga förutsättningarna förelåg
för inrättande av den åsyftade medicinska läroanstalten i Umeå, och härefter,
om nämnda förutsättningar visade sig föreligga, utarbeta och framlägga
de förslag, som erfordrades för ett definitivt beslut av statsmakterna
om läroanstaltens inrättande. Om däremot nyss avsedda förutsättningar
visade sig icke föreligga, hade beredningen att anmäla detta förhållande för
departementschefen för erhållande av nya direktiv för utredningsarbetet.
Beredningen vill i detta sammanhang erinra om statsutskottets i det föregående
återgivna uttalande, att det planerade nya akademiska lärosätet i
Norrland bör få en uppbyggnad och organisation, som tillgodoser de krav,
som oavvisligen måste ställas på en fullgod medicinsk utbildningsanstalt.
I den tidigare diskussionen om inrättande av en enbart klinisk utbildningsanstalt
i Norrland har det förhållandet, att verksamheten vid en dylikläroanstalt
skulle sakna stöd av grundläggande medicinsk forskning på
orten, framhävts såsom en allvarlig svaghet. I och med att även propedeutisk
undervisning kommer att meddelas vid den nu planerade läroanstalten
reduceras givetvis i väsentlig grad berörda svaghet. Den propedeutiska undervisningen
omfattar huvudsakligen de grundläggande, teoretiska delarna
av patologien, bakteriologien och farmakologien. Samtliga ämnen kräver
avsevärda forskningsresurser. Tillgången till dessa resurser kommer självfallet
att betydligt stärka läroanstalten i dess helhet. Det synes likväl
ofrånkomligt, att avsaknaden av företrädare för den prekliniska forskningen
utgör en brist för den nya läroanstalten. Med anledning av departementschefens
uttalande i denna fråga samt statsutskottets nyss berörda deklaration
angående kraven på en fullgod medicinsk utbildningsanstalt har beredningen
ansett det såsom en av dess viktigaste uppgifter att söka att på ett
15
Kungl. Maj:ts proposition nr 188 år 1957
rationellt sätt i möjligaste mån kompensera de negativa konsekvenserna av
att läroanstalten icke från början bygges ut till en fullständig medicinsk
högskola. Beredningen anser sig i detta sammanhang böra tillägga, att det
från flera synpunkter synes mycket angeläget att även preklinisk undervisning
kommer till stånd vid högskolan. Beredningen har också eftersträvat
att förbereda planeringen av läroanstalten så, att möjligheten att framdeles
utbygga densamma till att omfatta jämväl preklinisk undervisning
och medicinsk grundforskning underlättas.
I det följande skall arten av de frågor, vilka beredningen haft att taga
ställning till nnder sitt arbete, något närmare belysas.
Uppgiften att klarlägga förutsättningarna för anordnande av klinisk och
— efter en viss uppbyggnadsperiod — även propedeutisk undervisning i
Umeå har av naturliga skäl föranlett beredningen att ägna en väsentlig
del av utredningsarbetet åt lokalfrågorna och därmed sammanhängande
spörsmål (frågor rörande utrustning m.m.). Härvidlag har det för beredningen
framförallt gällt att — med beaktande av sjukvårdens nuvarande
differentiering vid lasarettet och huvudmännens egna intentioner beträffande
den framtida utbyggnaden av sjukhuset — få till stånd en detaljerad
plan för de ändrings- och nybyggnadsarbeten, som erfordras för undervisningens
igångsättande. En given utgångspunkt för beredningens arbete med
nu berörda frågekomplex har varit kravet på att den kliniska undervisningen
skall vara fullständig, d. v. s. att samtliga därtill hörande examensämnen
och s. k. särskilda ämnen skall baseras på sjukvårdande enheter vid
lasarettet eller de andra sjukvårdsinrättningar, som avses bli knutna till
högskolan. Vidare har det synts beredningen angeläget, att undervisningen
i övriga kliniska ämnen av betydelse för läkarutbildningen i möjligaste mån
redan från början kommer att stödjas av särskilda vårdavdelningar.
En speciell problematik har framträtt i fråga om den del av planeringen på
längre sikt, som gällt institutionslokaler för ämnena patologi, bakteriologi
och farmakologi ävensom för ämnena klinisk kemi och klinisk fysiologi.
Själva uppgiften att infoga nya undervisnings- och forskningsenheter, vilka
står den kliniska verksamheten nära, i ett sjukhuskomplex, som icke från
början planerats för akademiska uppgifter, innehåller flera vanskliga avvägningsproblem.
En fördel beträffande lasarettet i Umeå i nu berörda
avseende är emellertid, att den pågående nybyggnadsverksamheten vid
lasarettet icke fortskridit längre än att en samordning av de olika intressena
visat sig genomförbar.
Särskild uppmärksamhet har måst ägnas de lokalfrågor, som föranledes
av kravet på tillfredsställande utrymmen för undervisningens och forskningens
speciella behov. Även på denna punkt har emellertid nämnda förhållande
beträffande nybyggnadsverksamheten i viss mån underlättat förberedelsearbetet.
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 188 år 1957
Till frågan om tillvägagångssättet att lösa förut antydda problem återkommer
beredningen i det följande.
Utifrån de kvalitetskrav, som måste ställas på den blivande högskolan,
har uppgiften att söka åstadkomma en tillfredsställande lösning av jrågan
om personalorganisationen framstått som särskilt komplicerad. Den omvandlingsprocess,
som måste äga rum, när ett lasarett som det nu ifrågavarande
— utan akademisk anknytning och med en läkarstab som rekryterats
uteslutande med hänsyn till sjukvårdande uppgifter — skall apteras
till undervisningssjukhus, kräver på en del punkter rimligen en viss tid.
Å andra sidan fordrar uppenbarligen undervisningens intresse, att de anordningar,
som är möjliga att åstadkomma för tillgodoseende av kravet
på undervisningskompetent ämnesföreträdare, också måste vidtagas utan
onödigt dröjsmål.
Vad beträffar lärarsidan är utgångsläget för en omvandling av lasarettet
i Umeå till undervisningssjukhus i stort sett gynnsamt. Vissa chefsläkarbefattningar
vid sjukhuset är för närvarande vakanta och kan därför
återbesättas i den ordning, som föreskrives beträffande tillsättning av professorsbefattning.
I samma ordning kan givetvis också tillsättas samtliga
de nytillkommande chefsläkarbefattningarna. För beredningen har svårigheterna
kommit att gälla de avdelningar vid lasarettet, som ledes av lasarettsläkare,
vilka icke innehar föreskriven professorskompetens.
Beredningen vill här erinra om läkarutbildningsutredningens ställningstagande
i denna fråga. Utredningen framhöll, att olika alternativ vore
tänkbara i här berörda fråga under övergångstiden. Det första alternativet,
vilket enligt utredningens mening närmast finge anses såsom enbart teoretiskt,
vore att nuvarande lasarettsläkare ersattes med professorskompetenta
personer. Då lasarettsläkarna tillsättes av Kungl. Maj.-t genom fullmakt,
syntes en sådan anordning enligt utredningen förutsätta en frivillig överenskommelse
med vederbörande överläkare om tjänstens avträdande. Ett
annat alternativ vore enligt läkarutbildningsutredningen att vid sidan av
nuvarande lasarettsläkartjänst inrätta ytterligare en sådan tjänst, vilken
kunde besättas med professorskompetent innehavare. Vid flertalet av de
aktuella avdelningarna — därmed avsåg utredningen avdelningar vid samtliga
tre diskuterade norrlandssjukhus — syntes enligt utredningens uppfattning
en sådan anordning vara omöjlig att genomföra med hänsyn till
att avdelningarnas storlek icke medgåve en uppdelning. Ett tredje alternativ,
vilket utredningen ansåg vara det enda genomförbara, vore att de
befintliga lasarettsläkarna anlitades som lärare och att deras löneställning
gjordes beroende av kompetensen. Denna syntes enligt utredningens mening
lämpligen böra prövas av kanslern för rikets universitet.
Beredningen har från sina utgångspunkter icke ansett sig kunna förorda
en generell lösning av lärarfrågan enligt läkarutbildningsutredningens sist
nämnda alternativ. En sådan lösning skulle för umeåhögskolans vidkom
-
17
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 188 år 1957
mande betyda, att vissa examensämnen under en avsevärd tid skulle komma
att företrädas av huvudlärare, som saknade professorskompetens. Beredningen
har funnit det nödvändigt att angripa detta speciellt ömtåliga
problem utifrån kravet, att de ämnen, som enligt principerna för lärarorganisationen
vid befintliga lärosäten företrädes av professor, också i
Umeå skall, redan vid början av undervisningen i ämnet i fråga, företrädas
av lärare i sådan ställning.
Vad beträffar personalorganisationen i övrigt erbjuder givetvis organisationen
vid de befintliga lärosätena en i stora drag användbar förebild.
Beredningen vill emellertid understryka, att frånvaron av andra universitetsinstitutioner
i Umeå kan förväntas skapa vissa speciella rekryteringssvårigheter
vid den nya läroanstalten, om icke särskilda åtgärder häremot
vidtages. Med tanke härpå har beredningen funnit sig böra föreslå att
personalorganisationen på vissa punkter bygges upp annorlunda än vid de
befintliga lärosätena. Nyss antydda svårigheter torde också komma att
accentueras därav, att undervisningsverksamheten och forskningsarbetet
vid klinikerna, laboratorierna och de propedeutiska institutionerna kommer
att sakna det stöd som forskarstaberna och övrig personal vid de prekliniska
institutionerna utgör vid de befintliga lärosätena. Även denna omständighet
har måst beaktas vid beredningens granskning av behovet av
olika tjänster vid högskolan.
Resultatet av beredningens prövning av de i det föregående berörda
spörsmålen — lokalfrågorna och frågorna rörande personalorganisationen
— har bildat ett nödvändigt underlag för beredningens ställningstagande
till frågan om tidpunkten för undervisningens igångsättande. Behovet av
särskilda kliniska utbildningsplatser för 20 av de studerande, som intogs
vid de medicinska läroanstalterna höstterminen 1955, gör sig gällande från
och med den 1 augusti 1958. Planenligt borde den nya högskolan vara
färdig att taga emot detta antal studerande vid sistnämnda tidpunkt. På
ett tidigt stadium av beredningens arbete stod det emellertid klart, att
fullföljandet av angivna tidsplan — ehuru i och för sig möjligt — skulle
kräva sådana provisoriska anordningar under det första viktiga uppbyggnadsskedet,
både lokalmässigt och med avseende på personalorganisationen,
att risk syntes föreligga att högskolans utveckling icke skulle främjas av en
sådan forcering. Frågan om en mindre förskjutning av tidpunkterna för den
kliniska undervisningens successiva igångsättande har därför ingående diskuterats.
Vid vägningen av nackdelarna av ett alltför markerat provisorium
1 Umeå och de nackdelar, som otvivelaktigt är förbundna med tillfälliga
anordningar vid universiteten i Uppsala och Lund för tillgodoseende av
extra kliniska utbildningsplatser vid dessa lärosäten, har beredningen funnit,
att de förstnämnda nackdelarna väger tyngst. Utifrån denna bedömning
har frågan sålunda gällt på vilket sätt den erforderliga förskjutningen
lämpligen borde genomföras. Beredningen vill redan i detta sammanhang
2 — Bihang till riksdagens -protokoll 1957. 1 samt. Nr 188
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 188 år 1957
erinra om att läkarutbildningsutredningen i sitt betänkande redovisat och
kostnadsberäknat de anordningar, som erfordras vid universiteten i Uppsala
och Lund för nyssnämnda extra utbildningsplatser.
Tidpunkten för den propedeutiska undervisningens igångsättande i Umeå
bör enligt beredningens mening bli helt beroende av den tidpunkt vid vilken
de planerade nya institutionslokalerna för patologi, bakteriologi och farmakologi
är färdigställda. Erfarenheterna av arbetet med planeringen av den
propedeutiska undervisningen vid de befintliga lärosätena visar klart, att
detta schematekniskt komplicerade avsnitt av den medicinska grundutbildningen
är ytterst känsligt för lokalsvårigheter och liknande störningar.
Kravet på en omsorgsfullt förberedd kursplan, anpassad efter de lokala
förutsättningarna, är beträffande denna del av utbildningen särskilt starkt
framträdande. Betydelsen av att det propedeutiska årets undervisning vid
en ny läroanstalt får tillgång till i all huvudsak definitiva kurslaboratorier
och andra undervisningslokaler har därför tillmätts sådan vikt, att beredningen
ansett sig böra avstå från att förorda provisoriska anordningar för
denna undervisning i Umeå. Utifrån föreliggande byggnadsplaner anser sig
beredningen böra räkna med att propedeutisk undervisning skall kunna
börja i Umeå under läsåret 1962/63.
En förutsättning för inrättande av en ny högskola är en tillfredsställande
lösning av biblioteksfrågan. Ett av de skäl som åberopats för förläggande
av en medicinsk läroanstalt till Umeå har varit förekomsten av ett vetenskapligt
bibliotek där. Biblioteket, som för närvarande är under uppbyggnad,
delvis på grundval av det s. k. femte exemplaret, är nu förlagt till
stadsbiblioteket. För beredningen har det i första hand gällt att genom
överenskommelse med Umeå stad säkerställa de anordningar, som oundgängligen
erfordras för att den medicinska högskolans behov av vetenskaplig
litteratur under uppbyggnadsskedet skall kunna tillgodoses. Vad gäller
tandläkarinstitutet i Umeå kan nämnas att biblioteksfrågan för institutets
vidkommande reglerats i nu gällande avtal mellan staten och Umeå stad
angående vissa åtaganden i samband med inrättande av en odontologisk
högskoleklinik i Umeå.
En lösning av biblioteksfrågan på längre sikt är emellertid enligt beredningens
mening av så väsentlig betydelse för både den medicinska högskolan
och tandläkarinstitutet, att spörsmålet därom torde böra prövas
redan i samband med ett beslut om högskolans inrättande. Beredningen har
funnit angeläget att närmare utreda frågan om behovet framdeles av ett
särskilt medicinskt-odontologiskt bibliotek i Umeå. För att underlätta tillkomsten
av ett sådant bibliotek har beredningen även eftersträvat en
medverkan från landstingets och stadens sida på denna punkt.
En betydelsefull fråga gäller högskolans organisatoriska uppbyggnad.
Beredningen vill erinra om att departementschefen i propositionen 1957: 91
— med anledning av en rekommendation av kanslern — framhållit, att det
19
Kungl. Maj:ts proposition nr 188 år 1957
borde övervägas om den nya läroanstalten kunde under uppbyggnadsperioden
på lämpligt sätt anknytas till något av de nuvarande medicinska lärosätena,
exempelvis universitetet i Uppsala. För egen del har beredningen
funnit det starkt motiverat, att en sådan anknytning kommer till stånd
och att medicinska fakulteten i Uppsala under uppbyggnadsperioden i vissa
hänseenden får ställning av moderfakultet i förhållande till den nya läroanstalten.
Beredningen har emellertid icke ansett erforderligt, att principerna
för den sålunda avsedda anknytningen redan på nuvarande stadium
fastställes. Beträffande de organisatoriska frågorna överhuvudtaget har
beredningen begränsat sig till att förorda vissa riktlinjer för det fortsatta
arbetet med högskolans uppbyggnad. Liksom fallet var vid tillkomsten av
en medicinsk högskola i Göteborg bör enligt beredningens mening den
omedelbara ledningen av högskolan och detaljplaneringen av dess fortsatta
verksamhet åvila en särskild organisationskommitté.
Redan i detta sammanhang vill beredningen emellertid understryka vikten
av att den nya läroanstalten, så snart förutsättning härför föreligger,
får ställning av självständig högskola. Möjligheten att framdeles organisatoriskt
anknyta tandläkarinstitutet i Umeå till den medicinska högskolan
— eventuellt i den formen att båda läroanstalterna sammanföres till en
medicinsk-odontologisk högskola — bör vidare enligt beredningens mening
ingående beaktas under det fortsatta planläggningsar betet. Det synes
emellertid icke osannolikt, att de nu så snabbt växande behoven av utbildningsresurser
inom hela högskoleväsendet relativt snart kan aktualisera
tanken att förlägga ytterligare akademisk undervisning till Umeå. Under
sådana förhållanden förefaller det naturligt, att frågan om den medicinska
högskolans och tandläkarinstitutets ställning prövas med hänsyn till möjligheterna
att organisera dessa läroanstalter såsom fakulteter i en universitetsorganisation.
Till beredningens främsta uppgifter har hört avtals frågorna. Enligt statsutskottets
förut återgivna uttalande i utlåtandet 1957: 103 borde de av
departementschefen förebådade överläggningarna med Västerbottens läns
landsting och Umeå stad syfta till en uppgörelse med nämnda parter, innebärande
ett tillgodoseende från olika synpunkter av statens i förevarande
fråga starkt framträdande intressen med avseende å undervisning, forskning
och sjukvård.
Beredningen vill i detta sammanhang erinra om att Västerbottens läns
landstings förvaltningsutskott i sitt remissyttrande över läkarutbildningsutredningens
betänkande berört frågan om principerna för en eventuell
uppgörelse med staten om inrättande av en medicinsk läroanstalt i Umeå.
Enligt förvaltningsutskottet vore landstinget villigt att träffa överenskommelse
med staten om upplåtelse av Umeå lasarett för klinisk utbildning av
medicine studerande på i huvudsak samma villkor, som överenskommits
enligt 1948 års avtal mellan staten och Göteborgs stad om Sahlgrenska
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 188 år 1957
sjukhusets upplåtelse för motsvarande ändamål. De påbörjade nybyggnaderna
kunde enligt förvaltningsutskottet utan alltför stora merkostnader
utformas speciellt med hänsyn till undervisningens och forskningens behov.
Förvaltningsutskottet framhöll också, att om Umeå lasarett bleve universitetssjukhus
statens utgifter för driften skulle bli betydligt lägre än
motsvarande kostnader vid undervisningssjukhusen i Stockholm och Uppsala,
under förutsättning att samma grunder som i Göteborgsavtalet tilllämpades.
Hänvisningen till dessa allmänna utgångspunkter för förhandlingsarbetet
torde i förevarande sammanhang vara tillfyllest. Beredningen återkommer
i ett senare avsnitt till resultatet av de förda överläggningarna med företrädarna
för landstinget och staden och lämnar i anslutning därtill jämväl
en sammanfattande redogörelse för bland annat huvudpunkterna i gällande
särskilda avtal rörande ianspråktagande av kommunala sjukhus för undervisningsändamål.
Utöver det komplex av frågor, som berörts i det föregående och som
återspeglas i de överenskomna avtalstexterna, har förhandlingsarbetet kommit
att gälla huvudsakligen frågor av omedelbar betydelse för högskolans
blivande lärare, övriga personal och studerande. Här må endast nämnas
bostadsfrågan samt frågan om kårhus åt de studerande. En tillfredsställande
lösning av sistnämnda frågor har beredningen betraktat som en
primär förutsättning för inrättandet av högskolan.
Beredningens arbetssätt
Beredningen. Redan vid en förberedande genomgång av lokalfrågorna
kunde beredningen konstatera, att en tillfredsställande plan för ombildningen
av Umeå lasarett till ett undervisningssj ukhus förutsatte en medverkan
av företrädare inom den nuvarande akademiska lärarorganisationen
för de ämnen, vari undervisning skulle komma att meddelas i Umeå. För
det första stod det klart att en sådan plan, såvitt den gällde infogandet av
nya specialiteter i sjukhuset, måste bygga på en sakkunnig bedömning av
vårdplatsbehovet och därmed sammanhängande frågor. För det andra
syntes planen — i vad den avsåg befintliga eller projekterade kliniker och
avdelningar m. m. samt nytillkommande institutioner för högskolan —
böra stödjas av detaljerade lokalprogram i vilka borde angivas dels arten
och storleken av de i lokalbehovet för respektive ämnen ingående enheterna
(lokaler för sjukvårdens behov, undervisningslokaler, forskningslokaler och
utrymmen för de studerande), dels behovet av utrustning.
Av flera skäl framstod för beredningen ett samarbete med medicinska
fakulteten i Uppsala i nu angivna hänseenden såsom lämpligt. Vid överläggningar
mellan fakulteten och beredningen i början av juni förklarade
sig de ämnesföreträdare inom fakulteten, vilkas medverkan erfordrades,
21
Kungl. May.ts proposition nr 188 år 1957
beredda att deltaga i planeringsarbetet. Samtidigt drogs vissa riktlinjer
upp för detta arbete.
Arbetet har sedermera bedrivits efter i huvudsak följande linjer. Vederbörande
ämnesföreträdare i Uppsala — i några fall ämnesföreträdare från
annat lärosäte — har besökt lasarettet i Umeå eller på annat sätt inhämtat
erforderlig kännedom om utgångsläget. Efter samråd med landstingets och
lasarettets representanter samt med ledning av vissa av beredningen uppgjorda
arbetspromemorior har ämnesföreträdarna därefter tillställt beredningen
rapporter och lokalprogram. Dessa handlingar har i sin tur utgjort
grundmaterialet för det fortlöpande utrednings- och förhandlingsarbetet.
Vid gemensamma överläggningar mellan beredningen, landstingets företrädare,
landstingets arkitekter och vederbörande ämnesföreträdare har i
förekommande fall problemen ytterligare ventilerats. Resultatet av denna
samverkan har bildat underlaget för den plan för tillgodoseende av lokalbehovet
för Umeå lasarett och den medicinska högskolan i Umeå, som redovisas
i ett senare avsnitt rörande lokalfrågorna.
På uppdrag av beredningen har följande ämnesföreträdare biträtt beredningen
i nu berörda utredningsarbete: docenten Anna-Lisa Anneli (barnpsykiatri),
professorn E. Ask-Upmark och docenten N. Törnblom (medicin),
professorn G. von Bahr (oftalmiatrik), professorn E. Båråny (farmakologi),
professorn T. Broman (neurologi), professorn A. Carlsten och professorn
T. Sjöstrand samt docenten H. Linderholm (klinisk fysiologi), professorn
A. Grönwall (klinisk kemi m. m.), professorn E. Hedvall (ftisiologi samt kliniska
undersökningsmetoder), professorn C. Hirsch (ortopedi), professorn
O. Hultén och docenten P. Rudström (kirurgi), professorn G. Hultquist
(patologi), professorn J. Jacobowsky (psykiatri), professorn F. Knutsson
(röntgendiagnostik), professorn G. Löfström och laboratorn G. Laurell (bakteriologi),
laboratorn B. A. Nohrman (radioterapi med tumördiagnostik),
professorn C.-O. Nylén och docenten G. Herberts (oto-rhino-laryngologi),
professorn J. Naeslund (obstetrik och gynekologi), docenten T. Skoog (plastikkirurgi),
docenten N. Thyresson (dermato-venereologi), professorn B.
Vahlquist (pediatrik) samt överläkaren G. Öberg (klinisk epidemiologi).
I det fortlöpande utredningsarbetet rörande lokalfrågorna och därmed
sammanhängande spörsmål har från Västerbottens läns landstings sida deltagit
ledamoten av landstingets förvaltningsutskott, fältläkaren P. G. Lundgren
och landstingsdirektören G. Heimer, biträdda av byggnadsingenjören
C. Lindström och representanter för G. Birch-Lindgrens och Karl J. Karlströms
arkitektkontor.
I syfte att klarlägga förutsättningarna och formerna för vissa nuvarande
lasarettsläkares medverkan i undervisningen har beredningen haft överläggningar
i Stockholm dels med lasarettsläkarna E. Frisell, B. Fromm,
L. Jacobsson, C. W. Lundqvist, P. Lundström och G. Redell samt epidemisjukhusläkaren
L. Hambraeus, dels med representanter för Sveriges läkar
-
22 Kungl. Maj:ts proposition nr 188 år 1957
förbund. Nämnda läkare har jämväl deltagit i utredningsarbetet rörande
lokalfrågorna.
I vissa frågor har beredningen haft samråd med professorerna C. Gyllenswärd,
R. Romanus, S. Siwe, A. Sjövall, A. Westman och H. B. Wulff.
I biblioteksfrågan har beredningen haft överläggningar med överbibliotekarien
vid universitetsbiblioteket i Uppsala T. Kleberg, föreståndaren för
det medicinska biblioteket i Göteborg, förste bibliotekarien F. Ström samt
stadsbibliotekarien i Umeå S-O. Hellmér.
Vid avtalsförhandlingarna har landstinget företrätts av särskilda förhandlingsdelegerade,
nämligen landstingets ordförande, lokföraren O. Dahlqvist,
fältläkaren Lundgren och landstingsdirektören Heimer samt staden
av ordföranden i drätselkammaren, direktören S. Larsson, vice ordföranden
i drätselkammaren, ombudsmannen S. Karlsson, drätseldirektören N. Selling
och stadsombudsmannen K. S. Persson.
Slutligen må nämnas att beredningen samrått med universitetskanslern
A. Thomson och chefen för medicinalstyrelsen, generaldirektören A. Engel
i frågor av mera väsentlig betydelse för utredningsarbetet.
Huvudpunkterna i beredningens förslag
Beredningen. Beredningens förslag, vilka redovisas i det följande,
innebär i huvudsak:
1. En medicinsk högskola inrättas i Umeå från och med budgetåret
1958/59.
2. Vid högskolan skall meddelas propedeutisk och klinisk undervisning.
Högskolan dimensioneras för en årlig intagning av 40 studerande.
3. Den kliniska undervisningen börjar den 1 januari 1959 med kurs i
medicin. Kurs i kirurgi börjar den 1 augusti 1959. Övriga till medicine licentiatexamens
andra avdelning hörande kurser anordnas successivt, med början
den 1 januari 1960, enligt en i vissa avseenden bunden turordning.
J+. Den propedeutiska undervisningen beräknas kunna börja höstterminen
1962.
5. Särskilda anordningar vidtages för att bereda 20 av de studerande,
som intogs vid de medicinska lärosätena höstterminen 1955, fortsatt klinisk
utbildning vid universiteten i Uppsala och Lund.
6. Till grund för samarbetet mellan staten och Västerbottens läns landsting
rörande högskolans inrättande och drift lägges ett mellan beredningen
och företrädare för landstinget träffat avtal, dagtecknat den 4 oktober 1957.
7. Till grund för samarbetet mellan staten och Umeå stad i frågor som
sammanhänger med den medicinska och odontologiska utbildningen i Umeå
lägges ett mellan beredningen och företrädare för staden träffat avtal, likaledes
dagtecknat den 4 oktober 1957.
8. Vid full utbyggnad av medicinska högskolan i Umeå — från och med
budgetåret 1962/63 — skall finnas inrättade bland annat 20 professurer,
23
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 188 år 1957
6 laboraturer eller motsvarande tjänster, 10 tjänster såsom lärare i kliniska
ämnen i lönegraden Ae 24, 6 docenturer samt 1 forskardocentur.
9. För tillgodoseende av högskolans och lasarettets lokalbehov genomföres
en byggnadsplan i två skeden. Under ett första skede anordnas lokaler,
som är nödvändiga för den kliniska undervisningen. Under nämnda skede
tillkommer bland annat nya kliniker för barnpsykiatri, dermato-venereologi,
neurologi, ortopedi, psykiatri samt radioterapi med tumördiagnostik. Under
ett andra skede färdigställes lokaler för propedeutisk undervisning samt utökade
lokaler för klinisk undervisning och medicinsk forskning. Under detta
skede tillkommer bland annat institutioner för bakteriologi, klinisk bakteriologi,
virologi, hygien, farmakologi och klinisk farmakologi, vidare en
ny institutionsbyggnad för klinisk fysiologi, klinisk kemi och medicinsk
kemi samt slutligen en särskild behandlings- och administrationsbyggnad.
10. Ett medicinskt-odontologiskt bibliotek inrättas. En särskild nybyggnad,
avsedd att inrymma detta bibliotek samt högskolans administrationslokaler,
uppföres inom en tidrymd av sex å sju år.
11. Särskilda anordningar vidtages för tillgodoseende av behovet av
bostäder för lärare och övrig personal samt för de studerande. Bland annat
uppföres i staden särskilda student bostadshus.
12. Ett gemensamt kårhus för de studerande vid medicinska högskolan
och tandläkarinstitutet anordnas. För detta ändamål upplåter Umeå stad
hyresfritt hela den s. k. Scharinska fastigheten, å vilken är uppförda en
huvudbyggnad och en annexbyggnad med en sammanlagd golvyta av ca
825 m2.
13. Högskolan skall under uppbyggnadsperioden stå under omedelbar
ledning av en organisationskommitté.
14. De årliga kostnaderna för statsverket vid full utbyggnad av högskolan
beräknas till 5,4 miljoner kronor. Av detta belopp hänför sig 4,2
miljoner till åttonde huvudtiteln samt 1,2 miljoner till elfte huvudtiteln.
Engångskostnaderna för statsverket för full utbyggnad av högskolan beräknas
till 26,8 miljoner kronor. Av detta belopp hänför sig 10,2 miljoner kronor
till åttonde huvudtiteln, 15,3 miljoner till elfte huvudtiteln och 1,3 miljoner
kronor till kapitalbudgeten (ecklesiastikdepartementet).
Lokalfrågorna
Nuvarande förhållanden. 1955 års läkarutbildningsutredning
har i sitt betänkande (SOU 1956:34, s. 103 ff.) lämnat vissa uppgifter rörande
de av utredningen undersökta tre norrlandssjuklmsen. En mera ingående
beskrivning av Umeå lasarettet torde därför icke erfordras. Vissa data
beträffande sjukhuset m.m. bör emellertid lämnas såsom en bakgrund till
den nybyggnadsplan, som beredningen i det följande kommer att redovisa.
Umeå lasarett har för närvarande följande kliniker, avdelningar och vårdplatser:
-
24
Kungl. Maj:ts -proposition nr 188 år 1957
Klinik; avdelning Vårdplatser
Medicinsk klinik .................................. 210
Kirurgisk klinik ................................... 153
Kvinnoklinik ..................................... 55
Pediatrisk klinik .................................. 28
Ögonklinik ....................................... 25
Öron-, näs- och halsklinik .......................... 44
Röntgenavdelning ................................. 14
Kliniskt-kemiskt centrallaboratorium ................ —
Fysiologiskt centrallaboratorium..................... —
Patologiskt-bakteriologiskt centrallaboratorium ....... —
Avdehiing för långvarigt sjuka...................... (—j1
Summa 529
Till klinikerna hör öppna mottagningar, som har karaktär av privata
läkarmottagningar.
Vidare bör nämnas att epidemisjukhuset i Umeå, beläget inom Umeå
lasaretts område, för närvarande har 69 vårdplatser, vidare att Hällnäs
sanatorium, beläget ca 7 mil från Umeå, har 384 vårdplatser samt att Umedalens
sinnessjukhus, beläget ca 7 kilometer från staden, har 978 vårdplatser.
Upptagningsområdet för medicinska och kirurgiska klinikerna omfattar,
såvitt gäller allmän medicin och allmän kirurgi, ca 150 000 invånare. Det
egentliga umeåområdet, d. v. s. staden jämte kringliggande tätbygd inom
en cirkel med tre mils radie från stadens centrum, har för närvarande sammanlagt
ca 60 000 invånare.
Den medicinska kliniken överflyttades 1956 från det gamla lasarettet till
en ny sängbyggnad, betecknad med siffran 2 å efterföljande generalplaneskiss
för utbyggnad av Umeå lasarett. Samtidigt erhöll gynekologiska avdelningen
nya vårdplatser i denna sängbyggnad, varvid de därigenom frigjorda
vårdplatserna tillfördes kirurgiska kliniken och kvinnoklinikens obstetriska
avdelning. Sistnämnda klinik och avdelning är för närvarande förlagda till
gamla lasarettet.
Under innevarande höst har sjukhusets patologiska laboratorium erhållit
nya lokaler i den byggnad, som å generalplaneskissen betecknats med 5 a.
I denna byggnad finnes jämväl redan färdigställda lokaler för rättsläkarstationen
i Umeå. En ny djurlaboratoriebyggnad (betecknad 5 b) är under
uppförande. Vidare har byggnadstillstånd nyligen lämnats för en påbyggnad
med två våningar av nyssnämnda sängbyggnad (byggnad 2). Slutligen
har framställning ingivits om byggnadstillstånd för en tillbyggnad (betecknad
4) till sistnämnda sängbyggnad avsedd att inrymma souterrängvåning
och elva ytterligare våningar.
De för avdelningen disponibla vårdplatserna, 153, har icke tagits i anspråk.
GENERALPLANESKISS FÖR UMEÅ LASARETT
25
Kungl. Maj:ts proposition nr 188 år 1957
il tf
C t» CTJ2
- C « CT
• 5 2 22
Beredningen: Umeå lasarett befinner sig för närvarande i stark expansion.
Det bör i detta sammanhang erinras om att Västerbottens läns landsting,
oberoende av planerna på en medicinsk högskola i Umeå, haft för avsikt
att i betydande omfattning förstärka sjukhusets resurser. Nämnas må
sålunda att landstinget avsett att tillföra lasarettet vissa nya kliniker av
länskaraktärer, såsom dermato-venereologisk klinik, ortopedisk klinik och
psykiatrisk klinik, vidare att avsevärt förbättra laboratorieorganisationen
26
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 188 år 1957
ävensom att möjliggöra en framtida förläggning till lasarettet av vissa
specialkliniker av rikskaraktär, såsom neurologisk, neurokirurgisk, plastikkirurgisk,
thoraxkirurgisk och radioterapeutisk klinik. I väsentliga delar
har därför den generalplan, som hittills legat till grund för den pågående
byggnadsverksamheten och som daterar sig från 1950, kunnat tjäna som
underlag för den plan för tillgodoseende av lasarettets och den medicinska
högskolans lokalbehov, som beredningen och landstinget nu gemensamt
utarbetat.
Den efterföljande planen omfattar, såsom sammanfattningsvis redan
framhållits, två uppbyggnadsskeden. I planen har jämväl angivits de beräknade
kostnaderna, fördelade på landstinget och staten, för de olika byggnadsarbetena.
Kostnadsfördelningen baseras på det mellan beredningen och
landstinget träffade avtalet.
Det första uppbyggnadsskedet avser ändrings- och nybyggnadsarbeten
eller andra omdispositioner, som erfordras för den kliniska
undervisningen. Av planen framgår att antalet vårdplatser vid lasarettet
den 1 september 1960 skall uppgå till 802 på sätt framgår av efterföljande
sammanställning. Nämnda vårdplatsantal innebär i jämförelse med nuläget
en ökning med 273. Det bör emellertid anmärkas, att en väsentlig del av
ökningen hänför sig till ianspråktagande för nya ändamål av huvuddelen
av de sammanlagt 153 vårdplatser, som tidigare reserverats för en avdelning
för långvarigt sjuka. Av dessa kvarstår härefter outnyttjade endast 30.
Klinik; avdelning Vårdplatser
Medicinsk klinik .................................. 210
Kirurgisk klinik ................................... 158
Plastikkirurgisk klinik ............................. 15
Ortopedisk klinik ................................. 30
Radioterapeutisk klinik ............................ 20
Dermato-venereologisk klinik ....................... 25
Ögonklinik ....................................... 30
Öron-, näs- och halsklinik........................... 60
Kvinnoklinik...................................... 90
Psykiatrisk klinik ................................. 50
Barnpsykiatrisk klinik ............................. 14
Neurologisk klinik ................................. 25
Pediatrisk klinik .................................. 75
Röntgenavdelning ................................. —
Kliniskt-kemiskt centrallaboratorium .....
Kliniskt-fysiologiskt centrallaboratorium . .
Kliniskt-patologiskt centrallaboratorium . .
Ivliniskt-bakteriologiskt centrallaboratorium
Summa 802
Kungl. Maj:ts proposition nr 18S år 1957 27
Det förut berörda samarbetet med olika ämnesföreträdare har kommit
att i främsta rummet koncentreras på frågor, som berör det första uppbyggnadsskedet.
Utgångspunkterna för beredningens prövning av lokalbehovet
under ifrågavarande skede har tidigare berörts. Detaljproblemen har
huvudsakligen gällt möjligheterna att i befintliga byggnader vidtaga sådana
omdispositioner, att kravet på nödvändiga lokalutrymmen för den kliniska
utbildningens och forskningens omedelbara behov skall kunna tillgodoses.
Beredningen vill i detta sammanhang understryka, att den funnit det utomordentligt
angeläget att söka tillgodose de av ämnesföreträdarna framförda
synpunkterna i fråga om vårdplatsbehov, lokalbehov i övrigt och klinikernas
detaljutformning. På vissa punkter har med hänsyn till de givna förutsättningarna
dock endast kunnat åstadkommas provisoriska lösningar.
Som ett allmänt omdöme vill beredningen emellertid uttala, att föreliggande
förslag till anordningar under det första uppbyggnadsskedet synes böra
väl tillgodose de krav i nu ifrågavarande hänseenden, som rimligen kan
ställas på ett nytt undervisningssjukhus. Slutligen bör framhållas, att planen
förutsätter att de avsedda byggnadsarbetena kan påbörjas senast vid årsskiftet
1957/58.
Det andra uppbyggnadsskedet avser sådana byggnadsarbeten
som erfordras för färdigställande av lokaler för den propedeutiska
undervisningen samt utökade lokaler för klinisk undervisning, medicinsk
forskning, bibliotek och administration, m. m.
Beredningen vill till en början understryka att de i planen för detta skede
angivna byggnadsföretagen av naturliga skäl ännu icke detaljplanerats.
Från flera synpunkter synes det heller icke ändamålsenligt att redan nu förorda
definitiva lösningar. Enligt beredningens mening bör det ankomma på
Kungl. Maj:t att, sedan beslut fattats om högskolans inrättande, taga ställning
till frågan om formerna för det fortsatta planeringsarbetet.
Beredningen vill i det följande närmare belysa vissa problem, som sammanhänger
med uppförandet av institutioner för bakteriologi, virologi,
hygien, farmakologi m. in.
En första omständighet av betydelse för planering av dessa institutioner
är att den pågående byggnadsverksamheten vid lasarettet binder förläggningen
av institutionerna till en viss del av sjukhusområdet. En andra omständighet
till vilken särskild hänsyn måste tagas vid bedömningen av sättet
och takten för utbyggnaden är, att de befattningshavare, som skall leda
undervisningen och forskningsarbetet inom de olika institutionerna, kommer
att vara tillsatta först vid vissa tidpunkter.
Vad den första omständigheten beträffar bör betonas att denna icke utgör
något hinder för en rationell lösning av förläggningsfrågan. Ett villkor
för en ändamålsenlig drift av nu ifrågavarande institutioner är tillgången
till djurlaboratoricr. Den djurlaboratoriebyggnad, som nu delvis är uppförd
öster om patologibyggnaden, synes enligt beredningens mening skapa ett
28
Kungl. Maj:ts proposition nr 188 år 1957
gynnsamt beläget centrum för institutionerna. Riktlinjerna för den tänkta
grupperingen av institutionerna kring djurlaboratoriebyggnaden har också
kommit till uttryck å generalplaneskissen.
Vad den andra omständigheten beträffar synes möjligheter föreligga, att
planeringsarbetet delvis kan ske i samråd med de blivande institutionscheferna,
därest en viss ordning för utbyggnaden tillämpas. I fråga om laboratorier
för rutinundersökningar och undervisningslokaler bör enligt beredningens
mening tillgängliga erfarenheter skapa erforderligt underlag för så
allmängiltiga lösningar, att fullt godtagbara lokaler för dessa ändamål bör
kunna ställas till förfogande. Något vanskligare är uppgiften att anordna
lokaler för forskningen. Med hänsyn till den medicinska forskningens
snabba utveckling och till specialiseringstendenserna bör nämligen färdigställandet
av forskningslokaler om möjligt anstå till dess att respektive
tjänster blivit besatta. Detta gäller särskilt lokaler för ämnena bakteriologi,
virologi, farmakologi och hygien.
Av nu antydda skäl har beredningen ansett sig böra förorda, att det
andra utbyggnadsskedet, såvitt gäller byggandet av institutioner för nyss
angivna ämnen, uppdelas i två etapper. Under en första etapp bör tillskapas
rutinlaboratorierna för sjukvårdens ändamål, undervisningslokaler, tjänsterum
för personalen samt forskningslokaler i begränsad omfattning, så att nu
nämnda lokaler finnes tillgängliga vid den tidpunkt, då undervisningen i
respektive ämnen avses skola börja. I en andra etapp kompletteras då befintliga
institutionslokaler och djurlaboratorier — med ledning av de erfarenheter,
som funnits i fråga om inriktningen av forskningsuppgifterna —
med ytterligare forskningslokaler och andra erforderliga utrymmen.
Det förordade tillvägagångssättet synes naturligt med hänsyn till att
forskarstaberna — sammansatta av befattningshavare från olika håll —
knappast torde kunna vara beredda att redan från början upptaga samordnad
forskningsverksamhet i hela den utsträckning som de av beredningen
framräknade totala lokalbehoven förutsätter. Å andra sidan är det
uppenbart, att befattningshavarna från begynnelsen av sin verksamhet vid
läroanstalten bör beredas möjligheter till forskning i begränsad omfattning.
Dessa möjligheter torde kunna åstadkommas därigenom att vissa utrymmen
för den rutinartade laboratorieverksamheten — vilken icke heller redan
från början kan beräknas taga hela det för denna verksamhet avsedda utrymmet
i anspråk — under ett inledande skede kan utnyttjas för forskningsändamål.
Vad som föreslagits i det föregående i fråga om byggnadsverksamhetens
planläggning och genomförande under andra uppbyggnadsskedet förutsätter,
att särskild uppmärksamhet ägnas åt vissa frågor vid byggnadsplaneringen.
Den åsyftade flexibiliteten i fråga om lokalernas användning ställer
sålunda vissa krav på byggnadernas konstruktipn och ledningssystem.
Vidare bör varje enskild institution kunna utbyggas så, att institutionernas
29
Kungl. Maj:ts proposition nr 18S år 1957
egna eller andra institutioners lokaler icke därvid behöver påverkas. Utifrån
nu angivna krav anser beredningen, att någon form av paviljongsystemet
bör eftersträvas, dock modifierad så, att förbindelser mellan institutionerna
kan etableras. Dessa förbindelser är nödvändiga för samarbetet mellan institutionerna
och för gemensamt utnyttjande av vissa serviceorgan, såsom
förut nämnda djurlaboratorier och verkstäder.
Vtbyggnadsplanen. Omfattningen av de arbeten, som erfordras under
de båda uppbyggnadsskedena, samt tidpunkterna, då lokaler för nytillkommande
kliniker och institutioner skall vara färdigställda, framgår av efterföljande
plan, vilken gemensamt utarbetats av beredningen och företrädare
för Västerbottens läns landsting. Det aktmaterial — i form av lokalprogram,
skissritningar m. m. — på vilket planen i väsentliga delar bygger,
bör enligt beredningen överlämnas till den föreslagna organisationskommittén.
Plan
för tillgodoseende av lokalbehovet för Umeå lasarett och
den föreslagna medicinska högskolan i Umeå
Upprättad den 4 oktober 1957
De i planen förekommande sifferbeteckningarna på olika byggnader
(byggnad 1, 2 etc) motsvarar ifrågavarande byggnaders beteckning å en
uppgjord generalplaneskiss över Umeå lasarett.
A. Första uppbyggnadsskedet. Under detta skede färdigställes
de lokaler, som är nödvändiga för anordnande av klinisk undervis
-
ning fr. o. m. den 1/1 1959.
Lokalbehovet för ifrågavarande undervisning tillgodoses på sätt framgår
av följande sammanställning. De för undervisningen i visst ämne erforderliga
lokalerna skall vara disponibla senast tre månader före den tidpunkt,
då undervisningen i ämnet börjar.
Medicin
Beräknade byggnadskostnader
Landstinget Staten
Lokaler: bottenvåningen och våningarna 3—7 trappor i
byggnad 2 samt del av våningen 4 trappor och hela våningarna
5 och 6 trappor i byggnad 4.
Ändringsarbeten enligt skissritning ...................
Antal vårdplatser: 210 (varav 60 vårdplatser för reumatiskt
sjuka).
Undervisningen börjar den 1/1 1959.
Röntgendiagnostik
Lokaler: del av souterrängvåningen och hela bottenvåningen
i byggnad 7 a.
Ändringsarbeten enligt skissritning....................
Undervisningen börjar den 1/1 1959.
10 000
30
Kungl. Maj:ts proposition nr 188 år 1957
Klinisk kemi
Lokaler: del av souterrängvåningen och del av bottenvåningen
i byggnad 1.
Inga ändringsarbeten ...............................
Undervisningen börjar den 1/1 1959.
Klinisk fysiologi
Lokaler: del av souterrängvåningen i byggnad 2 och hela
våningen 1 trappa i byggnad 4.
Inga ändringsarbeten ...............................
Undervisningen börjar den 1/1 1959.
Klinisk bakteriologi
Lokaler: del av våningen 1 trappa i byggnad 1.
Inga ändringsarbeten ...............................
Undervisningen börjar den 1/1 1959.
Klinisk farmakologi
Lokaler: tiden den 1/10 1958—den 31/12 1959 del av bottenvåningen
och del av våningen 1 trappa i byggnad 9 b;
fr. o. m. den 1/1 1960 tills vidare, intill dess särskilda lokaler
anordnats för ämnet i byggnad 6, del av souterrängvåningen
i byggnad 2.
Inga ändringsarbeten ...............................
Undervisningen börjar den 1/1 1959.
Patologi
Lokaler: del av bottenvåningen i byggnad 5a.
Inga ändringsarbeten ...............................
Undervisningen börjar den 1/1 1959.
Kirurgi
Lokaler: del av våningen 3 trappor i byggnad 4 samt del
av souterrängvåningen, hela bottenvåningen och hela våningen
1 trappa i byggnad 9 a.
Ändringsarbeten enligt skissritning ...................
Antal vårdplatser: 158.
Undervisningen börjar den 1/8 1959.
Plastikkirurgi
Lokaler: del av våningen 3 trappor i byggnad 4; därjämte
disponeras vissa utrymmen i byggnaderna 1 och 9 a gemensamt
med tandläkarinstitutet, oto-rhino-laryngologi
och kirurgi.
Inga ändringsarbeten................................
Antal vårdplatser: 15 (byggnad 4).
Undervisningen börjar den 1/8 1959.
Ortopedi
Lokaler: del av souterrängvåningen samt hela bottenvåningen
och hela våningen 2 trappor i byggnad 4.
Inga ändringsarbeten................................
Antal vårdplatser: 30.
Undervisningen börjar den 1/8 1959.
Radioterapi med tumördiagnostik
Lokaler: våningarna 1 och 2 trappor i byggnad 7 a.
Ändringsarbeten enligt skissritning ...................
Antal vårdplatser: 20.
Undervisningen börjar den 1/8 1959.
Beräknade byggnadskostnader
Landstinget Staten
21 000 20 000
180 000
31
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 188 år 1957
Beräknade byggnadskostnader
Dermato-venereologi Landstinget Staten
Lokaler: del av bottenvåningen, hela våningen 2 trappor
och del av våningen 3 trappor i byggnad 9 b.
Ändringsarbeten enligt skissritning.................... 560 000 130 000
(Kostnaderna avser jämväl ändringsarbeten för iordningställande
av lokaler för ämnet neurologi.)
Antal vårdplatser: 25.
Undervisningen börjar den 1/1 1960.
Ftisiologi
Lokaler: Hällnäs sanatorium.
Inga ändringsarbeten ............................... — —
Antal vårdplatser: 250.
Undervisningen börjar den 1/1 1960.
Oftalmiatrik
Lokaler: våningarna 1 och 2 trappor i byggnad 2.
Ändringsarbeten enligt skissritning.................... 35 000 15 000
Antal vårdplatser: 30.
Undervisningen börjar den 1/1 1960.
Hygien
Lokaler: byggnad 5 b; ämnet disponerar lokaler i våningen
2 trappor i denna byggnad, intill dess definitiva lokaler
anordnats för ämnet i byggnad 6.
Beträffande byggnadskostnader se nedan under »Djurlaboratorium»
...................................... — —
Undervisningen börjar den 1/1 1960.
Oto-rhino-laryngologi
Lokaler: del av våningarna 1 och 2 trappor i byggnad 1
samt hela våningarna 7 och 8 trappor i byggnad 4.
Ändringsarbeten enligt skissritning.................... 45 000 25 000
Antal vårdplatser: 60.
Undervisningen börjar den 1/3 1960.
Klinisk epidemiologi
Lokaler: byggnad 8.
Inga ändringsarbeten ............................... — —
Antal vårdplatser: 69.
Undervisningen börjar den 1/3 1960.
Obstetrik och gynekologi
Lokaler: våningarna 8—10 trappor i byggnad 2, våningen
10 trappor i byggnad 4 samt del av sou terrängvåningen i
byggnad 9 a.
Ändringsarbeten enligt skissritning ................... 45 000 8 000
Antal vårdplatser: 90.
Undervisningen börjar den 1/3 1960.
Rättsmedicin
Lokaler: del av souterrängvåningen, del av bottenvåningen
och del av våningen 1 trappa i byggnad 5 a.
Inga ändringsarbeten ................................ — —
Undervisningen börjar den 1/3 1960.
32
Kungl. Maj:ts proposition nr 188 år 1957
. Beräknade byggnadskostnader
Psykiatri Landstinget Staten
Lokaler: byggnad 7 b.
Ändringsarbeten enligt skissritning ..................... 220 000 55 000
Antal vårdplatser: 50.
Undervisningen börjar den 1/7 1960.
Neurologi
Lokaler: del av bottenvåningen, hela våningen 1 trappa
och del av våningen 3 trappor i byggnad 9 b.
Ändringsarbeten enligt skissritning .................... — —
(Beträffande kostnader se ovan under »Dermato-venereologi».
)
Antal vårdplatser: 25.
Undervisningen börjar den 1/7 1960.
Pediatrik
Lokaler: del av bottenvåningen i byggnad 1, hela våningen
9 trappor i byggnad 4 och hela våningen 2 trappor
i byggnad 9 a.
Ändringsarbeten enligt skissritning ................... 57 000 45 000
Antal vårdplatser: 75.
Undervisningen börjar den 1/9 1960.
Socialmedicin
Lokaler: epidemisjukhusets annexbyggnad (ej upptagen å
generalplaneskissen).
Inga ändringsarbeten ................................
Undervisningen börjar den 1/9 1960.
Barnpsykiatri
Lokaler: sjuksköterskeskolans förutvarande byggnad (ej
upptagen å generalplaneskissen).
Ändringsarbeten enligt skissritning....................
Antal vårdplatser: 14.
Undervisningen börjar den 1/9 1960.
Djurlaboratorium
Lokaler: byggnad 5 b.
Denna byggnad uppföres i fyra våningar. Av dessa avses
till en början två skola disponeras för djurlaboratorium,
en för ämnet hygien och en för centralförråd. Sedan byggnader,
som ingår i andra uppbyggnadsskedet, blivit uppförda,
avses i byggnad 5 b tre våningar skola disponeras
för djurlaboratorium och en för centralförråd. Djurlaboratoriet
i sistnämnda byggnad skall disponeras av såväl det
kliniskt-bakteriologiska regionlaboratoriet vid lasarettet
som den medicinska läroanstalten och tandläkarinstitutet.
Byggnadskostnader ................................:
Lokalerna tages i bruk: souterrängvåningen och bottenvåningen
den 1/1 1959 samt våningarna 1 och 2 trappor
den 1/1 1960.
130 000 5 000
1 500 000 1 500 000
2 805 000 1 813 000
B. Andra uppbyggnadsskedet. Under detta skede färdigställes
lokaler för propedeutisk undervisning samt utökade lokaler för
Kungl. Maj:ts proposition nr 188 år 1957
33
Beräknade byggnadskostnader
Landstinget Staten
1 080 000
1 200 000
7 500 000
7 500 000
klinisk undervisning, medicinsk forskning, bibliotek och administration,
in. m.
För erhållande av nu avsedda lokaler uppföres i följande sammanställning
åsyftade nybyggnader m. m. eller motsvarande byggnadsföretag. I sammanställningen
angives även de tidpunkter, då lokalerna avses skola senast
tagas i bruk.
Patologi
Våningarna 2 och 3 trappor i byggnad 5 a färdigställes,
varjämte ytterligare en våning påbygges ..............
Lokalerna tages i bruk senast den 1/5 1962. (Eventuellt
färdigställes våningen 2 trappor tidigare än de två övriga
våningarna.)
Bakteriologi, klinisk bakteriologi, virologi, hygien, farmakologi,
klinisk farmakologi samt bakteriologisk och virologisk
undersökningsverksamhet
För nämnda ämnen och undersökningsverksamhet uppföres
byggnad (byggnadskomplexet) 6; ifrågavarande
byggnadsföretag utföres i två etapper ................
Etapp I: undervisningslokaler, tjänsterum för lärare och
annan personal samt lokaler för bakteriologisk och virologisk
undersökningsverksamhet, ävensom, i begränsad
omfattning, särskilda forskningslokaler med tillhörande
utrymmen. Lokalerna tages i bruk senast den 1/5 1962.
Etapp II: Ytterligare forskningslokaler med tillhörande
utrymmen. Lokalerna tages i bruk senast den 1/1 1966.
Klinisk fysiologi, klinisk kemi och medicinsk kemi
För nämnda ämnen uppföres byggnad 3 b ............
Lokalerna tages i bruk senast den 1/5 1964.
Vissa kliniska ämnen m.m.
En särskild behandlings- och adminstrationsbyggnad, å
generalplaneskissen betecknad 3 a, uppföres. Däri inrymmes
huvudsakligen: central operationsavdelning med tillhörande
lokaler, avdelning för röntgendiagnostik, avdelning
för fysikalisk terapi, administrationslokaler för lasarettet,
aula och föreläsningssalar samt samlings-, dag- och
omklädningsrum för de studerande....................
Lokalerna tages i bruk senast den 1/1 1963.
Bibliotek och administration vid medicinska läroanstalten
och tandläkarinstitutet
För nämnda ändamål uppföres en särskild byggnad (ej
upptagen å generalplaneskissen) ......................
Lokalerna tages i bruk senast den 1/10 1964.
Köksbyggnad med matsalsutrymme
En ny köksbyggnad med matsalsutrymme, å gencralplaneskissen
betecknad 13, uppföres. Lokalerna tages i bruk
senast den 1/1 1963 ................................
3 700 000
3 700 000
7 200 000
700 000
3 750 000
800 000
1 300 000
250 000
Summa för B
Summa för A
23 930 000
2 805 000
14 750 000
1 813 000
Summa för A + B
3 — Bihang till riksdagens protokoll 11)57. 1 samt. Nr 1S8
26 735 000 16 563 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
CO
Preliminär tidsplan för utbyggiiad av medicinsk läroanstalt vid Umeå lasarett. Andra uppbyggnadsskedet.
Upprättad den 4 oktober 1957
£AKT. MM. FTAPP X
^K1Z.tVNlN&
utakbetand. av
SKISSER O PCEL.
3AJ
KDSTN1ADS KAi-K.
K.&K- O MATSALAR
UTA^BETAN DE
(5Y6ÖNAP /3j
AV ENTRE PRENAD
3V-e-ÖN/ADSA^3.
3EHANPiJNöS5y6öN.
(sye^NAP 3a;
INfZBON o /M
-
KLINI9K KEM I O EY&IOL.
MED.KEMI (&Y&&N. BB)
FLVTTNIN©
Bl&UOTEK- O ADM.
MKT MM. ETAPP JX
f=éfSDEi-N/K/eEK/
14,750
2.25
BUDÖETÄR AV ur
-
eÄENOS STXTSStfJW
Kungl. Maj:ts proposition nr 188 år 1957
35
Kungl. Maj:ts proposition nr 188 år 1957
Inredning och utrustning. I anslutning till uppgörandet av den nu redovisade
planen har beredningen gjort vissa fortlöpande undersökningar rörande
behovet av inredning och utrustning av de planerade högskolelokalerna.
Med ledning av lämnade uppgifter från de ämnesföreträdare, som
medverkat i utredningsarbetet, och efter jämförelser med bland annat inrednings-
och utrustningskostnaderna för institutioner m. m. vid den senast
inrättade medicinska läroanstalten, nämligen den i Göteborg, har beredningen
därefter beräknat kostnaderna för ifrågavarande ändamål. Beredningen
anför härom vidare:
Det ligger i sakens natur, att det totalbelopp vartill dessa beräkningar
lett, måste betraktas som en ungefärlig kostnadsram. Vad gäller inredningen,
den utrustning som erfordras för den reguljära undervisningen samt
standardutrustningen för forskningen finnes relativt goda hållpunkter för
kostnadsberäkningarna. Beträffande forskningsutrustningen i övrigt har
däremot approximeringar blivit nödvändiga. Det bör nämligen understrykas,
att först sedan de blivande institutions- och klinikcheferna redovisat
sina äskanden i fråga om sådan utrustning, som de anser nödvändig med
hänsyn till planerade forskningsuppgifter, möjligheter föreligger att bedöma
det verkliga medelsbehovet. Beredningen vill i detta sammanhang betona
att de förslag, som i sådan ordning senare kommer att framläggas, bör bearbetas
på i huvudsak samma sätt, som numera sker med förslag till inredning
och utrustning av nya institutioner m. m. vid nuvarande lärosäten. Dessa
förslag bearbetas i regel av särskilda s. k. utrustningskommittéer. Ett ändamålsenligt
tillvägagångssätt synes beredningen vara, att ett särskilt utrustningsutskott
utses inom organisationskommittén och att åt detta uskott
uppdrages att självständigt handlägga frågor rörande inredning och utrustning.
Inrednings- och utrustningskostnaderna för full utbyggnad av högskolan
— vilka kostnader är av engångsnatur — har beräknats uppgå till sammanlagt
10 miljoner kronor. Av beloppet hänför sig största delen, nämligen
cirka 7,7 miljoner kronor till det andra uppbyggnadsskedet. Kostnadsberäkningen
är baserad på de fördelningsregler om vilka överenskommelse träffats
i föreliggande avtalsförslag.
En sammanställning av det material, som ligger till grund för beräkningarna,
torde böra överlämnas till den föreslagna organisationskommittén.
Personalorganisationen
Beredningen: 1954 års riksdagsbeslut angående reformering av läkarutbildningen
har bland annat medfört en betydande utbyggnad av personalorganisationen
vid de nuvarande medicinska läroanstalterna. De riktlinjer,
36
Kungl. Maj:ts proposition nr 188 år 1957
som vid statsmakternas ställningstagande till utbildningsreformen tillämpats
vid avvägningen av personalorganisationens storlek och sammansättning,
har också varit vägledande för beredningen, då det gällt att utarbeta
förslag till personalorganisation vid den föreslagna högskolan i Umeå. Särskilda
omständigheter -— berörda i ett tidigare avsnitt — har emellertid
gjort det nödvändigt, att personalorganisationen i Umeå på vissa punkter
utformas annorlunda än som skett vid de befintliga lärosätena.
Av det förslag till personalorganisation, som ämne för ämne redovisas i
det följande, framgår bland annat, på vilket sätt beredningen funnit att
lärarfrågorna bör lösas vid de kliniker, som för närvarande ledes av icke
professorskompetenta lasarettsläkare. På grundval av vissa förberedande
undersökningar anser sig beredningen böra räkna med att nuvarande lasarettsläkaren
vid kirurgiska kliniken, medicine doktorn Gunnar Redell, och
nuvarande lasarettsläkaren vid kvinnokliniken, medicine doktorn Per Lundström,
genom ytterligare speciminering kan förvärva professorskompetens
före de tidpunkter, då undervisningen kräver, att huvudlärarna i kirurgi
respektive obstetrik och gynekologi inträder i tjänst. Beredningen utgår
härvidlag ifrån, att samma princip kommer att gälla som tillämpades vid
tillsättningen av professurer i samband med omvandlingen av Sahlgrenska
sjukhuset i Göteborg till undervisningssjukhus, nämligen att professorskompetent
lasarettsläkare utan professurens ledigförklarande utses till innehavare
av densamma.
Beredningens förslag till personalorganisation bygger på möjligheten av
en delning av vissa lasarettsavdelningar. Beredningen vill i detta sammanhang
erinra om Kungl. Maj:ts beslut den 15 mars 1957, varigenom medgivits,
att ytterligare två överläkare må anställas vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar
i Lund, nämligen en å radiologiska klinikens gynekologiska
avdelning och en å kirurgiska klinikens urologiska avdelning. Vad
gäller ansvarsfördelningen efter en delning bör enligt beredningens mening
tillämpas de riktlinjer, som uppdragits av medicinska fakulteten i Lund i
skrivelse till universitetskanslern den 22 november 1956 med anledning av
den ifrågasatta delningen av de radiologiska och kirurgiska klinikerna i
Lund. Delningen bör i enlighet med dessa riktlinjer innebära, att den nuvarande
lasarettsläkaren och den blivande professorn får ställning som chefer
för sina respektive avdelningar i medicinskt och administrativt hänseende
samt att professorn får ställning som chef i angelägenheter som rör undervisning,
gemensam personal och utrustning in. in.
I fråga om den personalstab som erfordras för undervisningen under det
s. k. medicin-kirurgiåret bör särskilt nämnas, att ämnet radioterapi med
tumördiagnostik enligt beredningens förslag bör från början företrädas av
professor. Detta synes motiverat icke endast med hänsyn till ämnets
växande betydelse för den kliniska undervisningen utan även därav att —
enligt vad beredningen inhämtat — den radioterapeutiska avdelningen vid
opaginerad Kontrollera mot PDF
.‘37
Kungl. Maj.ts proposition nr 188 år 1957
Umeå lasarett enligt föreliggande riktlinjer för planeringen av den radioterapeutiska
vården i riket avses komma att fungera såsom regionavdelning.
I betraktande av att den radioterapeutiska avdelningen i denna egenskap
skall ansvara för en starkt specialiserad, i hög grad tekniskt inriktad sjukvård
synes det nödvändigt att verksamheten kommer att ledas av en professor.
Vid tidpunkt, som senare bedömes lämplig, bör därjämte inrättas
en laboratur i radiofysik. En sådan befattning är nödvändig dels för en
tillfredsställande övervakning av regionens röntgendiagnostiska och radioterapeutiska
apparatur, dels för att de vid nämnda avdelningar erforderliga
säkerhetsanordningarna skall kunna genomföras. För läkarutbildningen, särskilt
specialistutbildningen, är ifrågavarande tjänst därjämte av väsentlig
betydelse.
Beträffande personalorganisationen för den kliniska undervisningen i
övrigt vill beredningen framhålla följande. För undervisningen i fyra av de
fem kliniska huvudämnena — nämligen i medicin, kirurgi, pediatrik och
psykiatri — skall, enligt statsmakternas beslut, vid de av våra nuvarande
medicinska lärosäten, som är anknutna till kommunala undervisningssjukhus,
finnas anställda särskilda lärare i lönegraden Ae 24, omedelbart underställda
vederbörande professor. Självfallet bör dylika lärare även finnas i
nämnda ämnen vid högskolan i Umeå. För undervisningen i kliniska
examensämnen utanför huvudämnena förordnas vid de befintliga lärosätena
i regel akademiskt meriterade läkare ur underläkarorganisationen att mot
särskilt arvode tjänstgöra såsom biträdande lärare. Med hänsyn till de allmänna
rekryteringsförutsättningarna i Umeå anser sig beredningen böra
tillråda, att man räknar med att nyssnämnda anordning med arvodesanställda
lärare icke kan under en ganska lång tid framöver användas i lika
betydande omfattning vid den nya högskolan som för närvarande vid de
äldre lärosätena. Enligt beredningens mening är det välbetänkt, att för den
nya högskolans del vidtaga särskilda åtgärder, som gör det möjligt för högskolan
att förvärva och kvarhålla akademiskt välkvalificerade yngre personer.
Beredningen har därför ansett sig böra föreslå inrättande av lärartjänster
i Ae 24 i — förutom tidigare angivna huvudämnen — följande
ämnen, nämligen dermato-venereologi, neurologi, obstetrik och gynekologi,
oftalmiatrik samt oto-rhino-laryngologi.
Den nu avsedda förstärkningen av klinikernas lärarpersonal — och därmed
även av läkarorganisationen vid sjukhuset — minskar behovet avläkare
på lasarettets stat. Enligt en överenskommelse med landstinget skall
emellertid vid vissa avdelningar anställas underläkare i stället för kliniska
amanuenser, som eljest skolat uppföras på högskolans stat. Ifrågavarande
underläkare skall ha till uppgift att vid sidan av sjukvårdsarbetet fullgöra
uppgifter, som normalt ankommer på kliniska amanuenser.
Undervisning i förebyggande medicin meddelas huvudsakligen under de
till det kliniska utbildningsskedet hörande kurserna i hygien och socialmedi
-
38
Kungl. Maj:ts proposition nr 188 år 1957
cin. Enligt beredningens förslag bör vartdera ämnet i Umeå företrädas av
professor. Det bör understrykas att verksamheten inom den förebyggande
medicinen har en särskilt framträdande uppgift att fylla just i Norrland,
där komplicerade problem — i fråga om såväl yttre miljöfaktorer som samordningen
av den förebyggande vårdens olika grenar — återstår att lösa.
Beredningen anser det synnerligen angeläget att en sådan vetenskaplig
organisation på förevarande område bygges upp i Norrland, att förutsättningar
skapas för att hithörande problem skall kunna praktiskt angripas
och lösas. Tillgången till högt kvalificerade företrädare för ämnesgruppen
hygien-socialmediein bör sålunda främja icke blott undervisningens utan
även folkhälsans intresse. Tilläggas bör att rekryteringsförhållandena i
Norrland — framförallt den bristande tillgången till undervisningskompetenta
tjänsteläkare — icke gör det möjligt för högskolan att basera den
obligatoriska undervisningen i nu ifrågavarande ämnen på tillfälliga lärarkrafter.
Personalorganisationen för de institutioner som tillkommer för den propedeutiska
undervisningen — de bakteriologiska, patologiska och farmakologiska
institutionerna — samt för de kliniskt-kemiska och kliniskt-fysiologiska
laboratorierna bygger i allt väsentligt på redan accepterade principer
för motsvarande organisation vid de befintliga lärosätena. Vissa av de
tjänster, som avses skola nyinrättas, bör — såsom närmare framgår av den
efterföljande detaljredovisningen — hållas vakanta under viss tid.
Enligt beredningens förslag bör vid högskolan inrättas en professur i
medicinsk kemi jämte därtill knutna vetenskapliga och tekniska tjänster.
Med avseende på undervisningen hör den medicinska kemien till det prekliniska
utbildningsskedet. Motiveringen för professuren ligger därför väsentligen
i det starkt framträdande behovet av stödjande forskning vid den
nya högskolan. Betydelsen av kemiska metoder för de flesta grenar av den
medicinska forskningen är utomordentligt stor och fortfar att växa. Den
kliniska forskningen baseras i väsentlig grad på kemisk och biokemisk
grundforskning. Den medicinska högskolan i Umeå bör därför genom tillkomsten
av nu ifrågavarande professur erhålla en god grund för den kliniska
forskningen.
Professorn i medicinsk kemi bör enligt beredningens mening, intill dess
preklinisk undervisning kan komma att anordnas vid högskolan, ha blott en
mindre undervisningsskyldighet. Denna bör fullgöras främst genom forskningsundervisning.
Därjämte bör professorn medverka i den ordinarie
undervisningen för medicine kandidater genom deltagande i sådana kliniska
konferenser, där problemen lämpligen bör belysas från medicinsk-kemiska
synpunkter.
En nödvändig förutsättning för högskolans utvecklingsmöjligheter är att
ett tillräckligt antal docentbefattningar inrättas. Med tillämpning av de
39
Kungl. Maj:ts proposition nr 188 år 1957
principer som gäller vid de nuvarande lärosätena bör inrättas fyra docentbefattningar
för följande ämnen, nämligen två företrädesvis för patologi,
en företrädesvis för bakteriologi och en företrädesvis för farmakologi. Därjämte
bör för kliniska ämnen inrättas två docentbefattningar, vilka i överensstämmelse
med gällande principer bör konstrueras som rörliga befattningar.
Slutligen bör såsom en särskild förstärkningsanordning inrättas en
befattning som forskardocent.
Såväl undervisningen som forskningen kräver tillgång till ändamålsenligt
utrustade verkstäder för reparation och nybyggnad av apparatur. Vid
de befintliga medicinska läroanstalterna ombesörjes denna service i regel av
de teoretiska institutionernas verkstäder. Då möjligheter till motsvarande
betjäning icke föreligger i Umeå, måste en särskild verkstad anordnas för
ifrågavarande ändamål. Verkstaden bör organiseras gemensamt för de
institutioner, som tillkommer under det andra uppbyggnadsskedet samt
förestås av en laboratorieingenjör, biträdd av fem instrumentmakare. En
av de båda tjänster som laboratorieingenjör, vilka upptagits i personalorganisationen,
torde böra reserveras för den medicinsk-kemiska institutionens
behov.
Beträffande personalorganisationen för biblioteket hänvisar beredningen
till ett följande avsnitt, i vilket biblioteksfrågan närmare beröres.
Den administrativa personalorganisationen föreslås vid full utbyggnad
omfatta sex tjänster. Beredningen vill kraftigt understryka, att det av
flera skäl är mycket svårt att nu bedöma högskolans personalbehov i här
berörda avseende. Möjligt är att den av beredningen beräknade personaluppsättningen
är tilltagen i underkant. Beredningen förordar, att personalorganisationen
i denna del omprövas, sedan närmare erfarenhet vunnits
beträffande det verkliga personalbehovet. I anslutning härtill vill beredningen
vidare framhålla, att den förutsätter att de nya principer för organisationen
av universitetens administrativa enheter, till vilka den nu arbetande
universitetsutredningen kan komma fram, också kommer att tilllämpas
för umeåhögskolans del.
Vidare bör framhållas, att det bör ankomma på den av'' beredningen åsyftade
organisationskommittén att beträffande samtliga tjänster inom högskolans
personalorganisation, för vilkas inrättande beredningen icke angivit
tidpunkter, framlägga förslag om när ifrågavarande tjänster bör inrättas.
Kungl. Maj:t bör äga befogenhet att medgiva att i förslaget till personalorganisation
upptagna tjänster må ledigförklaras vid sådan tidpunkt, att
tillsättningsförfarandet kan vara avslutat i god tid innan vederbörande
tjänst enligt Kungl. Maj:ts prövning erfordras.
Beredningens förslag till personalorganisation. Beredningens förslag till
personalorganisation för den medicinska högskolan vid full utbyggnad
framgår av följande sammanställning.
40
Kungl. Maj.ts proposition nr 188 år 1957
Personalorganisation
för
medicinska högskolan i Umeå
1. Bakteriologi
1 professor (Bo 3)
1 förste assistent
1 förste amanuens
1 tredje amanuens
1 kontorist (Ae 9) eller kanslibiträde
(Ae 7)
1 laboratoriebiträde (högst Ae 9)
1 preparator (Ae 9)
1 institutionsvaktmästare (Ae 8)
1 vaktmästare (Ae 7)
1 diskbiträde (Ae 3)
2. Klinisk bakteriologi
1 laborator (Ao 26)
1 klinisk amanuens
1 laboratoriebiträde (högst Ae 9)
3. Patologi
2 professorer (Bo 3)
2 prosektorer (Ao 26)
2 förste assistenter
2 förste amanuenser
2 tredje amanuenser
1 institutionsvaktmästare (Ae 9)
1 kontorist (Ae 9) eller kanslibiträde
(Ae 7)
3 laboratoriebiträden (högst Ae 9)
1 preparator (Ae 9)
1 institutionsvaktmästare (Ae 8)
Anm. Om vid tidpunkten för prosektorsbefattningarnas
inrättande den nuvarande
lasarettsläkaren vid patologiska laboratoriet
kvarstår i tjänst, vakantsättes den ena
av prosektorsbefattningarna och förordnas
ifrågavarande lasarettsläkare att mot särskilt
arvode bestrida på prosektor ankommande
undervisning.
4. Farmakologi
1 professor (Bo 3)
1 laborator (Ao 26)
1 lärare i klinisk farmakologi (Ae 21)
1 förste assistent
1 förste amanuens
2 tredje amanuenser
1 kontorist (Ae 9) eller kanslibiträde
(Ae 7)
2 laboratoriebiträden (högst Ae 9)
1 preparator (Ae 9)
1 institutionsvaktmästare (Ae 8)
5. Medicinsk kemi
1 professor (Bo 3)
1 förste assistent
1 kontorist (Ae 9) eller kanslibiträde
(Ae 7)
2 laboratoriebiträden (högst Ae 9)
1 institutionsvaktmästare (Ae 8)
6. Klinisk kemi
1 laborator (Ao 26)
1 klinisk amanuens
1 kontorist (Ae 9) eller kanslibiträde
(Ae 7)
1 laboratoriesköterska (Ae 9)
Anm. Om nuvarande lasarettsläkaren vid
kliniskt-kemiska laboratoriet förvärvar laboratorskompetens,
utses han till innehavare
av laboratorsbefattningen. Befattningen
hålles tills vidare vakant och ifrågavarande
lasarettsläkare förordnas att mot särskilt
arvode bestrida på laborator ankommande
undervisning.
7. Klinisk jysiogologi
1 professor (Bo 3)
.1 klinisk amanuens
1 kontorist (Ae 9) eller kanslibiträde
(Ae 7)
1 laboratoriesköterska (Ae 9)
1 institutionsvaktmästare (Ae 8)
8. Vissa kurser under det propedeutiska
året
Arvoden åt lärare (17 940 kr.)
1 klinisk amanuens
9. Medicin (2 kurser å 20 stud.)
1 professor (Bo 3)
1 lärare i medicin (Ae 24)
biträdande lärare med arvode (23 700
. kr.)
2 kliniska amanuenser
1 kontorist (Ae 9) eller kanslibiträde
(Ae 7)
1 laboratoriebiträde (högst Ae 9)
10. Kirurgi (2 kurser ä 20 stud.)
1 professor (Bo 3)
1 lärare i kirurgi (Ae 24)
41
Kungl. Majits proposition nr 188 år 1957
biträdande lärare med arvode
(12 600 kr.)
2 kliniska amanuenser
1 kontorist (Ae 9) eller kanslibiträde
(Ae 7)
1 laboratoriebiträde (högst Ae 9)
Anm. Om nuvarande lasarettsläkaren vid
kirurgiska kliniken före viss tidpunkt, vilken
bör fixeras till den 1 maj 1959 eller
möjligen ett något senare datum, förvärvar
professorskompetens, utses han till innehavare
av professorsbefattningen. I annat fall
förutsattes, att en delning sker av den nuvarande
kliniken i två kliniker.
Därvid blir en i den ordning, som universitetsstatuterna
föreskriver, utsedd professor
överläkare vid den ena kliniken och
nuvarande lasarettsläkaren överläkare vid
den andra. Lasarettsläkaren förordnas vidare
att bestrida på lärare i Ae 24 ankommande
undervisning. Lärartjänsten i Ae 24
hålles under tiden vakant, och ett belopp
motsvarande lönen i löneklass A 24 utgår
av statsmedel till landstinget.
Vid överläggningar inför beredningen
mellan landstinget och svenska landstingsförbundet,
å ena, samt lasarettsläkare och
Sveriges läkarförbund, å andra sidan, har
överenskommits att landstinget skall till
lasarettsläkaren betala ersättning, som på
en gång innefattar kompensation för mistade
inkomster i anledning av klinikdelningen
och arvode för förutnämnda undervisning.
Storleken av nämnda ersättning
skall bestämmas genom förhandlingsöverenskommelse
mellan parterna eller, därest
sådan icke kan uppnås, genom skiljedom.
11. Ortopedi
1 professor (Bo 3)
i 1 klinisk amanuens
1 kontorist (Ae 9) eller kanslibiträde
(Ae 7)
12. Röntgendiagnostik
1 professor (Bo 3)
biträdande lärare med arvode (2 400
kr.)
1 klinisk amanuens
1 kontorist (Ae 9) eller kanslibiträde
(Ae 7)
13. Radioterapi med tumördiagnostik
1 professor (Bo 3)
biträdande liirare med arvode (3 420
kr.)
1 klinisk amanuens
1 kontorist (Ae 9) eller kanslibiträde
(Ae 7)
14- Radiofysik
1 laborator (Ao 26)
1 laboratoriebiträde (högst Ae 9)
Anm. Dessa tjänster inrättas vid tidpunkt,
då tjänsterna bedömes erforderliga.
15. Pediatrik (3 kurser ä 13-14 stud.; ev. 2
kurser å 20 stud.)
1 professor (Bo 3)
1 lärare i pediatrik (Ae 24)
biträdande lärare med arvode
(15 300 kr.)
2 kliniska amanuenser
T ikontorist (Ae 9) eller kanslibiträde
(Ae 7)
1 laboratoriebiträde (högst Ae 9)
Anm. Den nuvarande kliniken delas i två
kliniker.
Vad under punkt 10. Kirurgi anförts i
Anm. andra och tredje styckena gäller jämväl
beträffande delningen av här avsedda
klinik.
16. Psykiatri (3 kurser ä 13-14 stud.; ev. 2
kurser ä 20 stud.)
1 professor (Bo 3)
1 lärare i psykiatri (Ae 24)
biträdande lärare med arvode (7 050
kr.)
2 kliniska amanuenser
1 kontorist (Ae 9) eller kanslibiträde
(Ae 7)
1 laboratoriebiträde (högst Ae 9)
17. Barnpsykiatri (3 kurser å 13-14 stud.;
ev. 2 kurser å 20 stud.)
lärare med arvode (3 060 kr.)
18. Dermato-venereologi (4 kurser ä 10
stud.; ev. 3 kurser ä 13-14 stud.)
1 professor (Bo 3)
1 lärare i dermato-venereologi (Ae 24)
biträdande lärare med arvode (3 060
kr.)
1 kontorist (Ae 9) eller kanslibiträde
(Ae 7)
(Jfr punkt 25. Oto-rhino-laryngologi, Anm.
tredje stycket).
19. Klinisk epidemiologi (4 kurser ä 10
stud.; ev. 3 kurser ä 13-14 stud.)
lärare med arvode (12 240 kr.)
1 klinisk amanuens
20. Ftisiologi (3 kurser ä 13-14 stud.)
lärare med arvode (3 600 kr.)
21. Neurokirurgi (Specialundervisning)
lärare med arvode (1 800 kr.)
42
Kungl. Maj:ts proposition nr 188 år 1957
22. Neurologi (3 kurser k 13-14 stud.; ev.
2 kurser å 20 stud.)
1 professor (Bo 3)
1 lärare i neurologi (Ae 24)
1 kontorist (Ae 9) eller kanslibiträde
(Ae 7)
(Jfr punkt 25. Oto-rhino-laryngologi, Anm.
tredje stycket.)
23. Obstetrik och gynekologi (3 kurser ä
13-14 stud.)
1 professor (Bo 3)
1 lärare i obstetrik och gynekologi
(Ae 24)
biträdande lärare med arvode (9 000
kr.)
1 kontorist (Ae 9) eller kanslibiträde
(Ae 7)
1 laboratoriebiträde (högst Ae 9)
Anm. Om nuvarande lasarettsläkaren vid
obstetrisk-gynekologiska kliniken före viss
tidpunkt, vilken bör fixeras till den 1 december
1959 eller möjligen ett något senare
datum, förvärvar professorskompetens, utses
han till innehavare av professorsbefattningen.
I annat fall förutsattes, att en delning
sker av den nuvarande kliniken i två
kliniker.
Vad under punkt 10. Kirurgi anförts i
Anm. andra och tredje styckena gäller jämväl
beträffande delningen av här avsedda
klinik.
(Jfr punkt 25. Oto-rhino-laryngologi, Anm.
tredje stycket.)
2i. Oftalmiatrik (4 kurser k 10 stud.)
1 professor (Bo 3)
1 lärare i oftalmiatrik (Ae 24)
biträdande lärare med arvode (3 060
kr.)
1 kontorist (Ae 9) eller kanslibiträde
(Ae 7)
(Jfr. punkt 25. Oto-rhino-laryngologi, Anm.
tredje stycket.)
25. Oto-rhino-laryngologi (4 kurser ä 10
stud.; ev. 3 kurser ä 13-14 stud.)
1 professor (Bo 3)
1 lärare i oto-rhino-laryngologi (Ae 24)
biträdande lärare med arvode (5 220
kr.)
1 kontorist (Ae 9) eller kanslibiträde
(Ae 7)
Anm. Den nuvarande kliniken delas i två
kliniker.
Vad under punkt 10. Kirurgi anförts i
Anm. andra och tredje styckena gäller
jämväl beträffande delningen av här avsedda
klinik.
I ett vart av ämnena dermato-venereologi,
neurologi, obstetrik och gynekologi,
oftalmiatrik samt oto-rhino-laryngologi har
upptagits en lärartjänst i Ae 24. Dylika
tjänster finnes ej i nämnda ämnen vid
övriga medicinska lärosäten. Inrättandet
av här avsedda tjänster vid högskolan i
Umeå åsyftar att säkra tillgången på väl
kvalificerade biträdande lärarkrafter vid
högskolan. Tjänsternas inrättande minskar
behovet av läkare å lasarettets stat. Med
hänsyn till att en kostnadsbesparing härigenom
uppkommer för landstinget har
överenskommits, att såsom kompensation
sex underläkare skall uppföras å lasarettets
stat i stället för de sex kliniska amanuenser
i nyssnämnda ämnen, som eljest skolat
uppföras å högskolans stat (två i obstetrik
och gynekologi samt en i ett vart av övriga
fyra ämnen).
26. Hygien (2 kurser å 20 stud.)
1 professor (Bo 3)
1 förste assistent
1 förste amanuens
1 kontorist (Ae 9) eller kanslibiträde
(Ae 7)
1 laboratoriebiträde (högst Ae 9)
1 vaktmästare (Ae 7)
27. Socialmedicin (3 kurser k 13-14.; ev.
2 kurser ä 20 stud.)
1 professor (Bo 3)
biträdande lärare med arvode (5 860
kr.)
1 klinisk amanuens
1 kurator (Ae 12)
1 statistiker (arvode 12 000 kr.)
1 kontorist (Ae 9) eller kanslibiträde
(Ae 7)
28. Rättsmedicin (2 kurser å 20 stud.)
lärare med arvode (4 320 kr.)
29. Krigsmedicin (2 kurser å 20 stud.)
lärare med arvode (5 160 kr.)
kursamanuens (960 kr.)
30. Medicinens historia
lärare med arvode (600 kr.)
31. För de vetenskapliga institutionerna
gemensam personal
2 laboratorieingenjörer (Ae 17)
5 instrumentmakare, varav 1 glasblåsare
(Ae 12—Ae 9)
3 djurvårdare (Ae 7)
43
Kungl. Maj:ts proposition nr 188 år 1957
32. Administrationen
1 byrådirektör (Ae 24)
1 kanslist (Af 9—Ae 13)
1 kassör (Ae 10)
1 expeditionsvakt (Ae7)
1 kanslibiträde (Ae 7)
1 kontorsbiträde (Af 1—Ae 5)
33. B i bil otc ks p e rs o n a l
1 förste bibliotekarie (Ae 24)
1 bibliotekarie (Ae21)
1 förste biblioteksassistent (Ae 13 eller
Ae 12)
1 biblioteksbiträde (Ae 9)
Extra arbetskraft (12 000 kronor)
Arvode till föreståndaren för stadsbiblioteket
i Umeå (3 600 kronor).
Anm. Ovannämnda personal beräknas erforderlig
under tid, då det medicinskt-odontologiska
biblioteket är förlagt till stadsbibliotekets
lokaler. Vid överflyttning av
biblioteket till särskild biblioteks- och administrationsbyggnad
å lasarettsområdet
omprövas bibliotekets personalbehov.
3i. Docenter
6 docenter (Ae 24)
1 forskardocent (Ae 24)
35. Vikarier, vikariats ersättning, tillfällig
arbetskraft (180 580 kronor).
Den sammanlagda avlöningskostnaden för personalorganisationen (ortsgrupp
4; kallortsklass I; löneläget den 1 juli 1957) uppgår till 3 000 000
kronor.
Tidpunkterna för undervisningens igångsättande
Beredningen: Det är av största betydelse, att undervisningen vid
en ny högskola från början möts med fullt förtroende från de studerandes
sida. Förutsättningen för att så skall bli fallet är givetvis att de lokalmässiga
anordningarna är tillfredsställande och att lärarna är väl skickade
att sköta sina uppgifter. Såsom framgår av det föregående har beredningen
ansett sig böra förorda en något senare början av undervisningen i Umeå
än som tidigare förutsatts.
Den kliniska undervisningen. Beredningens förslag innebär,
att undervisningen i Umeå skall börja den 1 januari 1959 med kurs i
medicin för en första grupp av 20 studerande (i det följande kallad första
terminsgruppen). Undervisningen i övriga ämnen under det kliniska utbildningsskedet
bör påbörjas i en ordningsföljd, som — betingad av gruppens
successiva behov av undervisning enligt gällande undervisningsplan — i
vissa hänseenden måste modifieras med hänsyn till den planerade utbyggnaden
av lasarettet.
Då undervisning i medicin skall börja den 1 januari 1959, synes professuren
i detta ämne böra inrättas viss tid före nämnda tidpunkt, för att
ämnesföreträdaren skall få möjlighet att planlägga undervisningen. Enligt
beredningens mening är det lämpligt att professuren i medicin inrättas
från och med den 1 oktober 1958, varigenom tre månader kan avsättas för
förberedelser av den kommande undervisningen. Under medicinkursen skall
jämväl annan undervisning, som fordrar ytterligare lärartjänster, meddelas.
Framförallt må nämnas undervisning i röntgendiagnostik. Vidare skall un
-
44
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 188 år 1957
dervisning av betydande omfattning, huvudsakligen i form av konferenser,
ske i ämnena patologi, klinisk kemi, klinisk fysiologi, klinisk bakteriologi
och klinisk farmakologi. Beredningen förordar därför, aTt lärartjänsterna i
nu aUgivna ämnen likaledes inrättas från och med dei^l oktober 1958.
Enligt beredningens förslag skall undervisning i kirurgi påbörjas den 1
augusti 1959. Med utgångspunkt i förut angivna krav på viss förberedelsetid
för undervisningen bör professuren i kirurgi inrättas tre månader före
undervisningens början. Denna princip för lärartjänsternas inrättande bör
enligt beredningens mening, med vissa undantag, gälla generellt.
Enligt gällande examensstadga omfattar medicine licentiatexamens andra
avdelning, förutom de inledande och efter varandra följande kurserna i
medicin och kirurgi, kurser i ett flertal andra kliniska ämnen. Stadgan
medger att de studerande, efter genomgången kirurgikurs, fritt kan välja
mellan olika kombinationer av ifrågavarande kliniska kurser. Vissa obligatoriska
kombinationer — inom det fria valet — är föreskrivna. Beträffande
tillträdet till kurskombinationen pediatrik (inklusive barnpsykiatri) —
socialmedicin gäller dessutom vissa villkor. Vid högskolan i Umeå kan,
såsom redan antytts, under en övergångsperiod nu berörda valfrihet icke
tillämpas i full utsträckning. En temporär avvikelse från stadgans regler
torde därför böra ske. Efter kirurgikursens slut kommer de studerande i
Umeå under sådana förhållanden att få ett mindre antal kurser att välja
mellan än de studerande vid de befintliga lärosätena.
Första terminsgruppen skall påbörja kurser i de efter kirurgikursen
följande kliniska kurserna den 1 januari 1960. Enligt beredningens planläggning
bör icke mer än två kombinationer öppnas för de studerande vid
denna tidpunkt. Lämpligen bör gruppen delas med tio studerande på den
ena och tio studerande på den andra kombinationen. Av olika skäl synes
det ändamålsenligt, att kurs i dermato-venereologi i kombination med
oftalmiatrik samt kurs i hygien i kombination med ftisiologi och krigsmedicin
påbörjas vid denna tidpunkt. Kurserna i angivna ämnen beräknas
vara avslutade den 1 mars 1960, då två nya alternativ måste öppnas. Härvid
bör lämpligen ifrågakomma dels en kombination av kurserna i otorhino-laryngologi
och klinisk epidemiologi, dels kurs i obstetrik och gynekologi.
Från den 1 mars 1960 till slutet av maj samma år bör vidare anordnas
kurs i rättsmedicin. För de studerande inom första terminsgruppen,
som den 30 april 1960 avslutar nyss nämnda kurskombination av otorhino-laryngologi
och klinisk epidemiologi, bör med hänsyn till att studieåret
skall utnyttjas så fullständigt som möjligt därefter under maj och
juni anordnas kombinerade kurser i dermato-venereologi och oftalmiatrik.
Av samma skäl bör för de studerande inom gruppen, som avslutar obestetrik-
och gynekologikurs den 31 maj, under juni—juli anordnas undervisning
i de kombinerade ämnena hygien, ftisiologi och krigsmedicin.
45
Kungl. Maj:ts proposition nr 188 år 1957
Höstterminen 1960 bör av gruppen hälften genomgå kombinerad psykiatri-
och neurologikurs under juli, augusti och september jämte obstetrikoch
gynekologikurs under oktober, november och december samt hälften
en kombinerad pediatrik- och socialmedicinkurs under september—december.
Under vårterminen 1961 avslutar gruppen licentiatexamens andra
avdelning på följande sätt. De studerande, som under höstterminen fullgjort
pediatrik- och socialmedicinkurs, genomgår kurser i psykiatri och
neurologi under januari, februari och mars jämte kurser i oto-rhino-laryngologi
och klinisk epidemiologi under april—maj. Återstoden av de studerande
fullgör pediatrik- och socialmedicinkurs under februari—maj. Den första
terminsgruppen skulle därmed ha avslutat medicine licentiatexamens andra
avdelning med utgången av maj 1961, vilket innebär en studietid av 17
kalendermånader, räknat från kirurgikursens slut. Denna studietid överensstämmer
helt med examensstadgans studietidsföreskrifter.
Svårigheterna att under den nu berörda, i vissa avseenden bundna kursordningen
helt utnyttja de kliniska kursernas kapacitet påverkar studiegången
för de studerande — den andra terminsgruppen — som höstterminen
1960 skall genomgå de efter kirurgikursen följande kurserna. Den 1
augusti 1960 öppnas för denna grupp två kombinationer, nämligen å ena
sidan dermato-venereologi och oftalmiatrik samt, å andra, oto-rhino-laryngologi
och klinisk epidemiologi. Tio studerande bör lämpligen utnyttja den
första kombinationen och tio den andra.
Sist nämnda tio studerande bör fortsätta med kurskombinationen hygienftisiologi—krigsmedicin
under oktober—november, kurs i obstetrik och
gynekologi under januari—mars 1961 samt kurs i psykiatri och neurologi
under april—juni 1961. Dessa studerande bör därefter genomgå pediatrikoch
socialmedicinkurs under september—december 1961 samt en kombination
av kurser i dermato-venereologi och oftalmiatrik under januari—•
februari 1962. Ifrågavarande studerande inom andra terminsgruppen kommer
därmed att avsluta medicine licentiatexamens andra avdelning efter
20 kalendermånader, räknat från kirurgikursens slut.
Tio studerande inom andra terminsgruppen bör, såsom förut nämnts,
under augusti—september 1960 påbörja de kombinerade kurserna i dermato-venereologi
och oftalmiatrik. De bör därefter fortsätta med kurser i
oto-rhino-laryngologi och klinisk epidemiologi under oktober—november
samt med en ftisiologikurs under december. Vårterminen 1961 genomgår
de pediatrik- och socialmedicinkurs under februari—maj. Nämnda kurs
är nämligen blott till hälften utfylld av den första terminsgruppen. Under
augusti och september 1961 bör nu ifrågavarande tio studerande genomgå
kurser i hygien och krigsmedicin. Därefter följer de kurser i obstetrik och
gynekologi under oktober—december och fortsätter med kurs i psykiatri
och neurologi under januari—mars 1962. Dessa tio studerande inom andra
46
Kungl. Maj.ts ''proposition nr 188 år 1957
terminsgruppen kommer sålunda att avsluta licentiatexamens andra avdelning
efter 21 kalendermånader, räknat från kirurgikursens slut. Enär
beträffande denna grupp en sommar- och två julledigheter inräknas i studietiden,
synes studiegången med hänsyn till examensstadgans föreskrifter
kunna accepteras.
Organisationen av den kliniska undervisningen i Umeå kommer redan
från och med vårterminen 1961 att vara i huvudsak genomförd och från
och med läsåret 1961/62 definitivt. På nuvarande stadium av förberedelsearbetet
synes därför någon ytterligare detaljutformning av kursuppläggningen
icke erfordras.
Den propedeu tiska undervisningen. Den av beredningen
framlagda planen för tillgodoseende av lasarettets och högskolans lokalbehov
innebär, att undervisning i det propedeutiska årets ämnen beräknas
kunna börja läsåret 1962/63. Vissa av de lärarbefattningar, som avses även
för den propedeutiska undervisningen, föreslås inrättade redan i samband
med den kliniska undervisningens igångsättande. Det gäller en professur
i patologi, en professur i klinisk fysiologi samt en laboratur i klinisk kemi.
När den propedeutiska undervisningen börjar, bör den av beredningen föreslagna
andra professuren i patologi samt de föreslagna två prosekturerna
i samma ämne vara inrättade. Vad beträffar tidpunkterna för inrättande
av professurerna i allmän bakteriologi och farmakologi vill beredningen
erinra om sin plan rörande en etappvis utbyggnad av bland annat de bakteriologiska
och farmakologiska institutionerna. Enligt beredningens mening
förutsätter denna plan, att vederbörande ämnesföreträdare kan leda
utbyggnadens planering. Speciella anordningar i fråga om tjänsternas inrättande
och tillsättande bör av detta skäl vidtagas. Beredningen förordar
därför, att professurerna i allmän bakteriologi och farmakologi inrättas från
och med den 1 januari 1962. Tjänsterna bör emellertid ledigförklaras i
sådan tid, att utnämning av innehavarna kan ske redan till den 1 juli 1961.
Vid denna tidpunkt bör de båda ämnesföreträdarna — ehuru formellt
kvarstående å andra befattningar — beredas möjlighet att ägna sig åt planläggningen
av institutionernas utbyggnad och förberedelsearbetet inför den
propedeutiska undervisningens igångsättande höstterminen 1962.
Inrättandet av vissa tjänster samt kursuppläggningen. I efterföljande
sammanställningar ur betänkandet redovisas beredningens förslag beträffande
tidpunkterna för inrättandet av vissa lärartjänster (tab. 1) samt
uppläggningen av vissa till medicine licentiatexamens andra avdelning
hörande kurser från och med vårterminen 1960 till och med läsåret 1961/62
(tab. 2, 3 och 4).
47
Kungl. Maj:ts proposition nr 188 år 1957
Tabell 1.
Tidpunkterna för inrättandet av vissa tjänster
vid den medicinska högskolan i Umeå
1/10
1958
professur
i medicin
»
i röntgendiagnostik
»
i patologi
»
i klinisk fysiologi
laboratur
i klinisk kemi
»
i klinisk bakteriologi
1/5
1959
professur
i kirurgi
»
i radioterapi med tumördiagnostik
»
i ortopedi
1/10
1959
professur
i dermato-venereologi
»
i oftalmiatrik
»
i hygien
1/12
1959
professur
i oto-rhino-laryngologi
»
i obstetrik och gynekologi
1/4
1960
professur
i psykiatri
»
i neurologi
1/6
1960
professur
i pediatrik
»
i socialmedicin
1/1
1962
professur
i allmän bakteriologi
»
i farmakologi
1/5
1962
professur
i medicinsk kemi
»
i patologi
2 prosekturer i patologi
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell 2. Kursschema vårterminen 1960.
oo
Dermato-venereologi .........
Juli — Dec.
Jan.
Febr.
Mars
April
Maj
Juni
1
1
Oftalmiatrik ................
1
1
Klinisk epidemiologi .........
1
Oto-rhino-laryngologi .......
1
1
Obstetrik och gynekologi .....
1
1 1
Rättsmedicin ...............
1 1
Hygien ....................
Ftisiologi ..................
Krigsmedicin ...............
Psykiatri och neurologi .....
Pediatrik och socialmedicin ..
Kungl. Maj:ts proposition nr 188 år 1957
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bihang till riksdagens protokoll 1957. 1 samt. Nr 188
Tabell 3. Kursschema läsåret 1960/61.
Dermato-venereologi..........
Juli
Aug.
Sept.
Okt.
Nov.
Dec.
Jan.
Febr.
Mars
April
Maj
Juni
1
1
1
Oftalmiatrik .................
1
1
1
1
1
1
Klinisk epidemiologi..........
1
1
1
1
1
1
1
Oto-rhino-laryngologi .........
1
1
1
1
1
1
1
Obstetrik och gynekologi......
1
1
1
1 1
1 1
Rättsmedicin ................
1 1
1 1
1
Hygien .....................
1
Ftisiologi ...................
Krigsmedicin ................
Psykiatri och neurologi .......
I
1
Pediatrik och socialmedicin ...
i
1
1 t 1
I l I
cd
Kungl. May.ts proposition nr 188 år 1957
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell !+. Kursschema läsåret 1961/62.
Öl
o
Dermato-venereologi..........
Juli
Aug.
Sept.
Okt.
Nov.
Dec.
Jan.
Febr.
Mars
April
Maj
Juni
1
1
1
1
Oftalmiatrik .................
1
1
1
1
1
1
1
1
Klinisk epidemiologi..........
1
1
1
1
1
1
1
1
Oto-rhino-Iaryngologi .........
1
1
1
1
1
1
1
Obstetrik och gynekologi......
1
1
1
1 I
1 1
Rättsmedicin ................
1 1
1 1
1
Hygien .....................
1
Ftisiologi ...................
Krigsmedicin ................
Psykiatri och neurologi .......
1 1
1
1
Pediatrik och socialmedicin ...
1 1
1
1
1 1 1
1 1 1
Kungl. Maj:ts proposition nr 188 år 1957
Kungl. Maj:ts proposition nr 188 år 1957 51
Biblioteksfrågan
Beredningen: Då vetenskaplig forskning och undervisning ej kan
bedrivas utan tillgång till vetenskaplig litteratur, utgör ett medicinskt bibliotek
en oundgänglig del av en medicinsk högskola. Det förhållandet att
den medicinska högskolan i Umeå icke nu avses att omfatta undervisning
i de ämnen, som ingår i medicine kandidatexamen, kunde tänkas motivera,
att biblioteket finge representera i huvudsak endast sådana ämnen, som
tillhör det kliniska området, eller att de prekliniska ämnena tillgodosåges
blott i begränsad omfattning. Emellertid utnyttjar den kliniska kemien och
den kliniska fysiologien samma litteratur som modervetenskaperna, fysiologisk
kemi och fysiologi. Vidare kräver patologien tillgång till normalanatomisk
och normal-histologisk litteratur. Därtill kommer att de kliniska
forskarna i sitt arbete ständigt behöver ha tillgång även till den teoretiskmedicinska
litteraturen. Enligt beredningens bestämda uppfattning måste
därför högskolans bibliotek från början givas samma omfattning som ett
bibliotek, avsett för en fullständig medicinsk högskola.
Centrallasarettet i Umeå disponerar för närvarande för sitt medicinska
bibliotek en rumsyta av cirka 95 m2. Möjlighet att inom lasarettets nuvarande
eller projekterade byggnader bereda lokaler åt den medicinska högskolans
bibliotek föreligger ej. Umeå stad har emellertid erbjudit sig att i
stadsbiblioteket under ett begränsat antal år upplåta lokaler för högskolans
bibliotek. I stadsbiblioteket är för närvarande inrymt, bland annat, tandläkarinstitutets
odontologiska bibliotek. Enligt stadens erbjudande skulle
för ett blivande gemensamt medicinskt-odontologiskt bibliotek upplåtas,
utöver stadsbibliotekets ordinarie läsesalar och expeditioner, dels två läsrum
om sammanlagt cirka 87 m2 jämte fyra mindre arbetsrum om sammanlagt
80 m2 för det medicinskt-odontologiska bibliotekets personal, dels
magasinutrymme, beräknat att räcka för sistnämnda biblioteks accession
för en tid av omkring sex år. Under förutsättning att de nuvarande bibliotekslokalerna
inom lasarettet bibehålies, lämpligen som referensbibliotek,
finner beredningen denna lösning av lokalfrågan godtagbar som ett provisorium.
Det är emellertid uppenbart, att en särskild biblioteksbyggnad för högskolan
och tandläkarinstitutet måste genom statlig försorg uppföras inom
en tidrymd av sex å sju år. Stadsbiblioteket kan efter denna tid icke garantera
magasinutrymme för det medicinskt-odontologiska bibliotekets accession.
Vidare kan de särskilda lokaler, som avses bli upplåtna till läs- eller
studierum och arbetslokaler för personalen, efter en sådan tidsperiod beräknas
bli helt otillräckliga. Slutligen utgör avståndet mellan stadsbiblioteket
och lasarettsområdet en praktisk olägenhet, som försvårar ett effektivt utnyttjande
av det medicinskt-odontologiska biblioteket. Eu nybyggnad för
ifrågavarande bibliotek bör erhålla en sådan placering, att den är lika lätt
-
52
Kungl. Maj:ts proposition nr 188 år 1957
tillgänglig från klinikerna som från laboratorierna och institutionerna. Enligt
föreliggande förslag till avtal mellan staten och Västerbottens läns
landsting har landstinget förbundit sig att bidraga till kostnaderna för
byggnadsprojektets realiserande.
Två olika former för den personalorganisation, som redan under provisoriet
måste byggas upp, kan komma i fråga. Antingen kan det medicinsktodontologiska
biblioteket i huvudsak skötas av personal, som är upptagen
på den medicinska högskolans stat, eller kan skötseln av biblioteket överlämnas
åt stadsbiblioteket, varvid staten erlägger en årlig ersättning svarande
mot avlöningskostnaderna för den erforderliga personalen. Efter
sistnämnda mönster är det odontologiska biblioteket i Umeå nu organiserat.
Den medicinska fakultetens i Göteborg bibliotek har en liknande organisation,
varvid dock staten direkt bestämmer om personalens storlek och
sammansättning. Efter att ha tagit del av erfarenheterna från Göteborg
och efter överläggningar med stadsbibliotekarien i Umeå har beredningen
stannat för det första alternativet. Detta framstår som det från organisatoriska
synpunkter fördelaktigare och kan ej heller beräknas draga större
kostnader än en organisation enligt det andra alternativet. Sådana för det
medicinskt-odontologiska biblioteket erforderliga arbeten, som ankommer
på vaktmästarpersonal, bör av tekniska skäl mot ersättning av staten ombesörjas
av stadsbiblioteket.
För bedömningen av behövlig personal har beredningen i första hand utgått
från förhållandena vid den medicinska fakultetens bibliotek i Göteborg.
Den nu fast anställda personalen vid biblioteket utgöres av en förste
bibliotekarie, en amanuens, en förste assistent, en assistent, en vaktmästare,
ett kontorsbiträde och en kontorsvakt. Samtliga befattningar är upptagna
på Göteborgs stads lönestat. Därjämte utgår en årlig medelsanvisning
för extra arbetskraft. Denna medelsanvisning uppgår för innevarande budgetår
till 45 000 kronor.
Enligt beredningens uppfattning kan låneverksamheten vid det medicinskt-odontologiska
biblioteket i Umeå beräknas bli något mindre omfattande
än vid medicinska biblioteket i Göteborg, särskilt under de första
åren. Det organisatoriska arbetet, katalogisering och dylikt, kräver däremot
speciellt under uppbyggnadsperioden en betydande och kvalificerad arbetsinsats.
Föreståndaren för det medicinska biblioteket i Göteborg har starkt
betonat, att bevarandet av kontinuiteten i biblioteksarbetet samt behovet
av en kompetent ställföreträdare för bibliotekets föreståndare erfordrar vid
dennes sida en bibliotekarie. Överbibliotekarien vid universitetsbiblioteket
i Uppsala har understrukit vikten av dessa synpunkter och ytterligare
framhållit värdet av att för den krävande uppbyggnaden av ett nytt bibliotek
kunna förvärva en väl kvalificerad kraft vid sidan av föreståndaren.
Enligt beredningens mening erfordras, såsom redan framgått av beredningens
förslag till personalorganisation för högskolan, följande tjänster
53
Kungl. Maj ds proposition nr 188 år 1957
vid det medieinskt-odontologiska biblioteket i Umeå, nämligen en förste
bibliotekarie, en bibliotekarie, en förste biblioteksassistent samt ett biblioteksbiträde.
Utöver nämnda tjänster erfordras medel för extra personal. Med hänsyn
till den allmänna lönestegringen under senare år bör för budgetåret 1958/59
beräknas ett belopp av 12 000 kronor till ifrågavarande ändamål. Som ersättning
till staden för av stadsbiblioteket ombesörjda vaktmästarsysslor
bör — i enlighet med föreliggande förslag till avtal mellan staten och
Umeå stad — anvisas 5 000 kronor. På grund av det medicinskt-odontologiska
bibliotekets placering inom stadsbiblioteket kommer stadsbibliotekarien
att biträda vid handläggningen av frågor rörande detta bibliotek. För
detta arbete bör — likaledes i enlighet med nämnda avtalsförslag — beräknas
ett årligt arvode åt stadsbibliotekarien av 3 600 kronor. Detta innebär,
att stadsbibliotekarien bibehålies vid det arvode, som nu utgår till honom
för hans befattning med det odontologiska biblioteket.
Det är av vikt att det medicinska bibliotekets uppbyggnad påbörjas vid
en så tidig tidpunkt som möjligt. Av den föreslagna personalen bör befattningarna
såsom förste bibliotekarie och förste biblioteksassistent inrättas
från och med den 1 juli 1958. De övriga två befattningarna bör tillkomma
vid senare tidpunkt under budgetåret.
I fråga om behovet av engångsanslag och årliga anslag till bokinköp och
bokbindning må följande framhållas.
Vid Umeå lasarett finnes ett medicinskt bibliotek, som emellertid är av
ringa omfattning. Vidare är i stadsbiblioteket också inrymt ett vetenskapligt
bibliotek. Detta äges av stiftelsen Vetenskapliga biblioteket, som erhåller
anslag huvudsakligen från Västerbottens läns landsting, Umeå stad
och andra kommuner inom länet. Stiftelsen påbörjade 1949 anskaffande av
medicinska tidskrifter och andra medicinska seriepublikationer samt har
efter hand ökat sitt inköp av medicinsk litteratur och även börjat inköpa
odontologisk litteratur. Stiftelsen prenumererar för närvarande på något
över 100 medicinska och odontologiska publikationer. År 1956 anslog stiftelsen
för samma ändamål 20 000 kronor. Lasarettets och stiftelsens medicinska
och odontologiska bokbestånd avses att ställas till den medicinska
högskolans och tandläkarinstitutets förfogande. Det har också ställts i utsikt
att stiftelsen även i fortsättningen i viss utsträckning skall anslå medel
till inköp av medicinsk och odontologisk litteratur.
I Göteborg erhöll det medicinska biblioteket vid verksamhetens början
(1948/49) ett engångsanslag för bokinköp av 150 000 kronor, fördelat på
fem år, och sedermera — 1953/54 — ett ytterligare engångsanslag av
75 000 kronor, fördelat på tre år. Därtill kom ett årligt anslag för bokinköp
och bokbindning, vilket från början uppgick till 35 000 kronor och sedan
successivt höjts så, att det för innevarande budgetår utgår med 65 000
kronor.
54
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 188 år 1957
Engångsanslaget för högskolebiblioteket i Umeå bör givetvis väsentligen
avse inköp av redan utkommen litteratur, framför allt tidigare årgångar av
medicinska tidskrifter. Priserna på sådan litteratur har under senare år
stigit, dock icke i samma grad som för nyutkommen litteratur, vilken sedan
1947 undergått en prisökning med över 100 procent. Med hänsyn till föreliggande
omständigheter föreslår beredningen, att såsom engångsanslag för
bokinköp och bokbindning för biblioteket anvisas 2^0 000 kronor. Denna
medelsanvisning bör uppdelas på fyra budgetår.
Vid beräkningen av årsanslaget för bokinköp och bokbindning, vilket till
sin huvudsakliga del åtgår för löpande prenumeration, måste hänsyn tagas
till att det nya biblioteket i Umeå, i motsats till exempelvis karolinska
institutets bibliotek, icke äger bytesmöjligheter. Det måste vidare beaktas,
att i Umeå ej finns tillgång till något välförsett naturvetenskapligt bibliotek
och att det därför för den medicinska forskningsverksamheten i viss
utsträckning kommer att erfordras nyanskaffning av litteratur inom grundvetenskaperna,
särskilt inom kemi och fysik. Beredningen föreslår, att för
umeåbiblioteket beräknas ett årligt anslag av 85 000 kronor.
Högskolans organisatoriska uppbyggnad
Beredningen: Högskolan bör, såsom redan framgått av huvudpunkterna
i beredningens förslag, under uppbyggnadsskedet stå under omedelbar
ledning av en organisationskommitté. Med hänsyn till det fortsatta
förberedelsearbetets brådskande natur bör nämnda kommitté tillsättas så
snart förutsättningar därför föreligger. Beredningen har övervägt frågan
om sammansättningen av kommittén ävensom vissa spörsmål rörande dess
arbetsformer och uppgifter och vill med anledning härav anföra följande.
Den förutsatta anknytningen av högskolan till universitet i Uppsala
motiverar enligt beredningens mening, att medicinska fakulteten vid detta
universitet får representanter i kommittén. Vidare bör i kommittén ingå
företrädare för tandläkarhögskolan i Stockholm och det till högskolan
knutna tandläkarinstitutet i Umeå. Med hänsyn till att kommittén kommer
att få handlägga mycket omfattande byggnads- och utrustningsfrågor
bör sakkunniga på ifrågavarande områden ingå i kommittén. Därjämte bör
i kommittén ingå ledamöter, som äger särskild erfarenhet beträffande administrativt
arbete av det slag, varom här är fråga. Beredningen anser
även, att vägande skäl kan anföras för att en studentrepresentant får ingå
i kommittén. Sveriges förenade studentkårer har i skrivelse till beredningen
den 25 september 1957 hemställt, att förbundet måtte erhålla representation
i kommittén. Enligt beredningens mening bör kommittén bestå av
sammanlagt 9—11 ledamöter.
Organisationskommittén bör inom sig utse ett särskilt arbetsut
-
55
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 188 år 1957
skott. Till detta bör delegeras beslutanderätten i ärenden av löpande
natur ävensom frågor av annat slag, vilka kräver ett skyndsamt avgörande.
I övrigt bör arbetsutskottet verkställa erforderliga utredningar, utarbeta
förslag samt uppehålla de erforderliga kontakterna med landstinget och
Umeå stads förvaltningsorgan.
Utrustningsfrågorna är av sådan natur att handläggningen av dessa bör
anförtros åt ett särskilt utrustningsutskott inom organisationskommittén.
Organisationskommittén bör med uppmärksamhet följa högskolans organisations-,
byggnads- och utrustningsfrågor. Kommittén bör hos vederbörande
myndigheter göra framställningar i syfte att bereda högskolan
möjligheter att träda i verksamhet i avsedd omfattning och tidsordning.
Kommittén bör vidare ha tillsyn och vård om högskolans såväl vetenskapliga
som administrativa och ekonomiska angelägenheter.
Till organisationskommitténs förfogande bör ställas för dess arbete erforderlig
administrativ personal. Den arbetskraft, som erfordras under tiden
fram till den 1 juli 1958, bör anställas mot arvode. Från och med nämnda
tidpunkt bör enligt beredningens mening inrättas den i det föregående
föreslagna tjänsten som byrådirektör vid högskolan. Beredningen förutsätter
därjämte att kommittén gör framställning om inrättande vid samma
tidpunkt av de ytterligare administrativa tjänster ur den av beredningen
föreslagna personalorganisationen, som då kan komma att erfordras.
I ärenden angående tillsättning av lärarbefattningar vid högskolan bör
vederbörande akademiska myndigheter vid Uppsala universitet tills vidare
medverka. I fråga om omfattningen av samt formerna för denna medverkan
torde organisationskommittén böra avgiva förslag.
Tillkomsten av en medicinsk högskola i Umeå aktualiserar vissa betydelsefulla
problem rörande den odontologiska utbildningens omfattning i
Umeå och samordningen av den medicinska högskolans och tandläkarinstitutets
verksamhet. Tandläkarutbildningen i Umeå omfattar för närvarande
tredje till och med åttonde terminernas undervisning. Studierna
under de båda första och sista — nionde och tionde — terminerna är förlagda
till tandläkarhögskolan i Stockholm. I propositionen 1957: 91 framhöll
departementschefen, att i den mån en medicinsk läroanstalt utbygges i
Umeå förutsättningar även syntes skapas för att dit överflytta en större del
av den odontologiska utbildningen. Därjämte uttalade departementschefen,
att gynnsamma förutsättningar överhuvudtaget uppkommer för ett samgående
i fråga om undervisning och forskning mellan den medicinska läroanstalten
och den redan förefintliga läroanstalten.
Beredningen vill för egen del kraftigt understryka de av departementschefen
framförda synpunkterna. Enligt beredningens mening talar mycket
starka skäl för att undervisningen vid tandläkarinstitutet, så snart förutsättningar
härför föreligger, utvidgas till att omfatta även nionde och
56
Kungl. Maj:ts proposition nr 188 år 1957
tionde terminernas undervisning. Nämnda fråga och spörsmålet om formerna
för en ändamålsenlig samverkan i skilda hänseenden mellan den
medicinska högskolan och tandläkarinstitutet bör enligt beredningens mening
snarast möjligt utredas. Det synes från flera synpunkter lämpligt, att
ifrågavarande utredningsuppdrag anförtros åt organisationskommittén.
Avtalsfrågorna
Avtal med Västerbottens läns landsting
Inledande anmärkningar. Någon enhetlig reglering av statens
bidrag till anläggnings- och driftkostnader vid de kommunala undervisningssjukhusen
föreligger icke. Statens bidrag utgår enligt gammal hävd
eller regleras genom särskilda avtal med vederbörande kommunala huvudmän.
I betänkandet lämnas följande sammanfattande karakteristik av
praxis och gällande regler på förevarande område.
Vad beträffar lasarettet i Lund har staten sedan länge lämnat bidrag
med hälften av kostnaderna för sådana byggnadsföretag, vilka ansetts
erforderliga för att tillgodose behovet av lokaler och åskådningsmaterial
för den medicinska undervisningen. I fråga om Sahlgrenska sjukhuset i
Göteborg gäller enligt 1948 års avtal, att staten skulle bestrida halva
kostnaden för vissa för den kliniska undervisningen erforderliga lokaler
(föreläsnings- och kurssalar, laboratorier m. m.) i vid tidpunkten för avtalets
upprättande befintliga eller projekterade byggnader. Vid Malmö allmänna
sjukhus och Sabbatsbergs sjukhus i Stockholm bidrager staten med
25 procent av totalkostnaderna för byggnader, som upplåtes för undervisnings-
och forskningsändamål.
Vad angår utrustning bidrager staten, såvitt gäller lasarettet i Lund, med
hälften av kostnaderna för anskaffning av sådan utrustning, som är av särskild
betydelse för undervisning och forskning. Vid Malmö allmänna sjukhus
och Sabbatsbergs sjukhus åligger det staten att utgiva ersättning med 25
procent av anskaffningskostnaden för all utrustning till för undervisningsoch
forskningsändamål upplåtna byggnader. Beträffande Sahlgrenska sjukhuset
gäller, att staten bidrager med 50 procent av de verkliga kostnaderna
för möbler och liknande utrustning till lokaler, som avses speciellt för den
kliniska undervisningen. Instrument, apparater och liknande utrustning,
som erfordras för den kliniska undervisningen och forskningen, bekostas
helt av staten. Kostnaderna för utrustningen av de bakteriologiska och
patologiska institutionerna i Göteborg delas mellan staten och staden i
huvudsak på så sätt, att staten svarar för utrustningen av undervisningsoch
forskningslokalerna och staden för utrustningen av sådana lokaler, som
avses för dess undersökningsverksamhet.
57
Kungl. Maj:ts proposition nr 188 år 1957
Beträffande avlöning av läkarpersonal gäller vid samtliga undervisningssjukhus,
att staten har att avlöna sådan läkarpersonal, som är anställd
uteslutande för forsknings- eller undervisningsändamål. I fråga om övrig
läkarpersonal vid för undervisnings- eller forskningsändamål upplåtna kliniker
eller avdelningar gäller följande. Vid Malmö allmänna sjukhus bestrider
staten två tredjedelar av avlöningen åt kliniska amanuenser och en
tredjedel av avlöningen åt övrig läkarpersonal. Vid Sahlgrenska sjukhuset
har staten att bidraga med två tredjedelar av avlöningen åt kliniska amanuenser,
medan vid Sabbatsbergs sjukhus, med visst undantag, kostnaderna
för all läkarpersonal delas mellan staten och staden.
Vad slutligen rör övriga drijtkostnader gäller i fråga om samtliga undervisningssjukhus,
att staten årligen har att bidraga med ett belopp motsvarande
10 procent av den del av sjukhusens driftkostnader, som efter antalet
vårddagar belöper på för undervisningen upplåtna vårdplatser. Såsom en
säkerhetsbestämmelse mot kostnadsökningar utan samband med den allmänna
prisstegringen har beträffande Lunds lasarett och Sahlgrenska
sjukhuset föreskrifter meddelats om ett i förhållande till medeldagkostnaden
på vissa andra lasarett fixerat maximum.
Beredningen: Av den kortfattade redogörelsen för praxis och avtalsbestämmelser
på förevarande område framgår, att hittills icke utstakats
några allmänna riktlinjer för statens bidragsskyldighet, ägnade att tjäna
till ledning vid reglering av statens och landstingets i Västerbottens lån
åtaganden beträffande inrättande och drift av en medicinsk läroanstalt i
Umeå. Beredningen vill emellertid erinra om att landstingets förvaltningsutskott
i yttrande över läkarutbildningsutredningens betänkande rörande
utökning av antalet kliniska utbildningsplatser för blivande läkare förklarat,
att landstinget vore villigt att träffa överenskommelse med staten om
upplåtelse av lasarettet i Umeå för klinisk utbildning av medicine studerande
på i huvudsak samma villkor, som överenskommits enligt 1948 års
avtal mellan staten och Göteborgs stad om Sahlgrenska sjukhusets upplåtelse
för motsvarande ändamål. Med beaktande härav har vid överläggningar
mellan beredningen och företrädare för landstinget enighet rått om
att söka ernå en överenskommelse, som i väsentliga stycken ansluter sig till
Göteborgsavtalet. Efter ingående förhandlingar har beredningen och landstingets
företrädare — under förutsättning av Knngl. Maj ds och landstinget,
''!'' godkännande — träffat avtal om inrättande av en medicinsk läroanstalt
i Umeå m.m., vari statens och landstingets åligganden närmare
reglerats och preciserats. Beredningen föreslår för sin del, att det träffade
avtalet, som måste anses innebära en från statens synpunkt vid godtagbar
lösning av föreliggande omfattande problemkomplex, oförändrat lägges till
grund för samarbetet mellan staten och landstinget rörande den medicinska
läroanstalten i Umeå. Det träffade avtalet är av följande lydelse.
58
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 188 år 1957
»Förslag till
AVTAL
mellan Kungl. Maj:t och kronan, å ena, samt Västerbottens
läns landsting, å andra sidan, angående inrättande av
en medicinsk läroanstalt i Umeå m. m.
Mellan beredningen för fortsatt utredning av frågan om inrättande av en
medicinsk läroanstalt i Norrland, å ena, och företrädare för Västerbottens
läns landsting, å andra sidan, har — under förutsättning av Kungl. Maj:ts
och landstingets godkännande — träffats följande avtal angående inrättande
av en medicinsk läroanstalt i Umeå m. m.
1 §•
I Umeå inrättas, i anslutning till lasarettet, en medicinsk läroanstalt av
den omfattning, som Kungl. Maj:t med stöd av riksdagens beslut bestämmer.
Klinisk undervisning påbörjas den 1 januari 1959 och propedeutisk undervisning,
så snart förutsättningar härför föreligga.
2 §.
För anordnande och bedrivande av i 1 § omförmäld undervisning och
forskning upplåter landstinget utan kostnad för statsverket:
a) samtliga inom lasarettets område den 1 juli 1957 i bruk varande
kliniker, avdelningar och laboratorier samt för sjukhuset gemensamma
anläggningar;
b) den inom lasarettsområdet uppförda nybyggnaden för patologiskt
laboratorium, rättsläkarstation m. m., med undantag av våningarna 2 och
3 trappor;
c) de i utbyggnadsplanen för lasarettet upptagna på- och tillbyggnaderna
av den nya sängbyggnaden för lasarettets medicinska klinik m. m.;
d) det inom lasarettsområdet belägna epidemisjukhuset jämte dess annexbyggnad;
e)
den inom lasarettsområdet belägna s.k. gamla sjuksköterskeskolan;
samt
f) sanatoriet i Hällnäs.
Landstinget medgiver, att läroanstalten må kostnadsfritt för undervisnings-
och forskningsändamål begagna lasarettets instrumentverkstad och
åtnjuta biträde av dess personal.
Landstinget medgiver även, att de aulor, som avses skola inrymmas i
nybyggnaden för sjuksköterskeskolan och i den planerade särskilda behandlings-
och administrationsbyggnaden vid lasarettet, må av läroanstalten
och studentkåren kostnadsfritt disponeras för anordnande av vetenskapliga
föredrag och akademiska högtidligheter.
59
Kungl. Maj ds ''proposition nr 188 år 1957
3 §.
Därest enligt beslut av Kungl. Maj:t och riksdagen jämväl preklinisk
undervisning skall anordnas vid läroanstalten eller speciella forskningsinstitutioner
eller andra institutioner eller inrättningar skola anknytas till
densamma, förbinder sig landstinget att medverka därtill enligt vad särskilt
överenskommes.
Landstinget förbinder sig att inom nuvarande lasarettsområde, när
Kungl. Maj:t så påkallar, till staten kostnadsfritt upplåta erforderligt
tomtutrymme för i första stycket avsedda ändamål. Den del av nämnda
område, som å en den 21 maj 1957 upprättad karta begränsats med en
gul linje, må icke utan Kungl. Maj:ts medgivande tagas i anspråk för andra
än nyss avsedda ändamål.
Landstinget förbinder sig vidare att medverka till att ett å samma karta
med brun linje begränsat område reserveras för läroanstaltens utbyggnad
och andra högskoleändamål samt i stadsplanen avsättes till A-område.
4 §.
Landstinget förbinder sig att på egen bekostnad framdraga erforderliga
vägar, ledningar och transportkulvertar till av läroanstalten utnyttjade
kliniker, institutioner och andra inrättningar inom nuvarande lasarettsområde
samt anordna erforderliga parkeringsplatser och cykelställ och utföra
erforderliga yttre planeringsarbeten inom samma område.
Landstinget förbinder sig vidare att på egen bekostnad framdraga erforderliga
vägar och ledningar till gränsen för det område, som å den i 3 §
nämnda kartan begränsats med en brun linje, samt medgiver, att institutioner
och andra inrättningar, vilka förläggas till området, må anslutas till
lasarettets värmeanläggning.
5 §.
Landstinget förbinder sig att så snart ske kan utföra dels de i 2 § första
stycket c) avsedda på- och tillbyggnaderna av den nya sängbyggnaden för
lasarettets medicinska klinik m. m., dels ock
a) färdigställa våningarna 2 och 3 trappor i den i 2 § första stycket b)
nämnda byggnaden samt påbygga densamma så, att däri kunna inrymmas
patologiska institutioner av för undervisning och forskning erforderlig
storlek;
b) uppföra nybyggnader inrymmande — förutom lokaler för landstingets
bakteriologiska och virologiska undersökningsverksamhet — institutioner
för bakteriologi, klinisk bakteriologi, virologi, hygien, farmakologi och klinisk
farmakologi samt djurlaboratorier, vilka institutioner och laboratorier
skola vara av för undervisning och forskning erforderlig storlek;
c) genom nybyggnader och/eller ombyggnad av befintliga byggnader utöka
lokalutrymmena för klinisk fysiologi och klinisk kemi samt anordna
60
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 188 år 1957
lokaler för medicinsk kemi till för undervisning och forskning i nämnda
ämnen erforderlig storlek;
d) genom nybyggnader och/eller ombyggnad av befintliga byggnader, i
huvudsaklig överensstämmelse med en den 4 oktober 1957 upprättad plan,
ställa till förfogande för undervisning och forskning för närvarande i övrigt
erforderliga kliniker, avdelningar och kliniska laboratorier.
Landstinget förklarar sig vidare villigt att, efter härom särskilt träffad
överenskommelse, genom nybyggnader och/eller ombyggnad av befintliga
byggnader tillgodose det framtida behovet av för undervisning och forskning
erforderliga kliniker, avdelningar och laboratorier samt av för lasarettet
och läroanstalten gemensamma anläggningar.
6 §.
Kostnaderna för de i 5 § första stycket a) och b) avsedda byggnadsarbetena
bestridas av landstinget, dock att staten lämnar bidrag därtill
med dels ett belopp motsvarande 50 procent av de verkliga kostnaderna,
dels ock ett belopp av 120 000 kronor.
Kostnaderna för de i 5 § första stycket c) och d) avsedda byggnadsarbetena
bestridas likaledes av landstinget, dock att staten lämnar bidrag
till byggnadskostnaderna för undervisnings- och forskningslokaler med 50
procent, beräknat å de verkliga kostnaderna.
Landstinget åtager sig att tillhandahålla för undervisning och forskning
erforderliga lokaler i de byggnader, som avses i 5 § andra stycket, mot att
staten lämnar bidrag med 50 procent av de verkliga kostnaderna för ifrågavarande
lokaler.
Till kostnaderna för uppförande vid lasarettet av planerad ny köksbyggnad
med matsalsutrymme lämnar staten till landstinget ett bidrag av
250 000 kronor.
Staten tillhandahåller landstinget ovannämnda bidrag under byggnadstiden
i ungefärlig proportion till landstingets egna utlägg för respektive
byggnadsföretag.
Genom att lämna sålunda angivna statsbidrag tillförsäkras staten, att
samtliga institutioner, laboratorier, kliniker, avdelningar och anläggningar,
som avses i 5 §, må utnyttjas för undervisning och forskning. Staten erhåller
däremot icke någon del i äganderätten till mark eller byggnader. 7
7 §.
Till byggnadskostnader, vartill staten enligt bestämmelserna i 6 § skall
lämna bidrag, hänföras jämväl kostnaderna för den efter lokalernas blivande
användning avpassade fasta inredningen. Såsom fast inredning räknas
vad som upptagits under rubriken ''Byggnadsanslag’ i bilaga A till det
den 4 och den 19 maj 1956 träffade avtalet mellan staten och landstinget
angående inrättande av en odontologisk högskoleklinik i Umeå ävensom
föremål eller anordningar, som i princip äro av enahanda art.
61
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 188 år 1957
8 §.
Landstinget skall i fråga om planering och utbyggnad av dess sjukvårdsinrättningar
samråda med vederbörande organ för läroanstalten.
Ritningar till ny- eller ombyggnader av institutioner, laboratorier, kliniker
och avdelningar, som avses i 5 §, skola upprättas av landstinget i samråd
med vederbörande organ för läroanstalten. Ritningar till sådan ny- eller
ombyggnad, vartill enligt detta avtal statsbidrag skall utgå, skola godkännas
av Kungl. Maj:t eller den myndighet, som Kungl. Maj:t bestämmer,
innan byggnadsarbetena påbörjas.
9 §.
Vid behov av en särskild byggnad inom lasarettets område för ett medicinskt-odontologiskt
bibliotek samt administrationslokaler för läroanstalten
och tandläkarinstitutet förklarar sig landstinget villigt att till kostnaderna
för ifrågavarande byggnadsföretag lämna staten ett bidrag av
700 000 kronor.
10 §.
Landstinget ställer, utan kostnad för statsverket, till förfogande för
undervisning och forskning i landstingets ägo nu eller framdeles varande
instrument, apparater och liknande utrustning.
11 §•
Till nyanskaffning av möbler, armatur och liknande utrustning för sådana
lokaler inom de i 2 § första stycket samt 5 § första stycket c) och d)
och andra stycket avsedda byggnaderna, som skola disponeras uteslutande
för undervisning och forskning, lämnar staten till landstinget bidrag motsvarande
50 procent av de verkliga kostnaderna.
Möbler, armatur och liknande utrustning för sådana lokaler inom de i
5 § första stycket a) och b) avsedda byggnaderna, som skola disponeras
uteslutande för undervisning och forskning, anskaffas och bekostas av
staten.
Instrument, apparater och liknande utrustning, vars användning i all
huvudsak avser undervisning och forskning, anskaffas och bekostas av
staten.
Mätinstrument, vilka må erfordras att mäta förbrukning av värme m. m.,
som avses i 15 § första stycket, anskaffas och bekostas av landstinget.
12 §.
För undervisning och forskning äger läroanstalten disponera över allt det
patologiska, bakteriologiska och liknande material, som står till förfogande
vid lasarettet och som erfordras för nämnda ändamål.
62
Kungl. Maj:ts proposition nr 188 år 1957
13 §.
Professor, laborator (motsvarande) eller lärare i Ae 24, som tillika är
överläkare (motsvarande) eller biträdande överläkare, tillsättes, avlönas
och pensioneras av staten, dock att landstinget bestrider kostnaden för
utgående särskilt arvode åt överläkare och biträdande överläkare.
Klinisk amanuens tillsättes och avlönas av staten, dock att landstinget
bidrager med en tredjedel av avlöningen åt och semesterkostnaden för dylik
amanuens.
Personal, som är anställd uteslutande för undervisnings- eller forskningsändamål,
tillsättes, avlönas och pensioneras av staten.
I övrigt behövlig personal tillsättes, avlönas och pensioneras av landstinget.
14 §.
Rörande pensionering av sådana befattningshavare, som vid undervisningens
införande övergå från landstingets till läroanstaltens stat gäller, att
landstinget respektive staten bestrider kostnaden för vederbörande befattningshavares
pensionering endast med ett mot tjänstetiden hos landstinget
respektive staten svarande belopp av pensionen.
15 §.
Landstinget tillhandahåller värme, ånga, elektrisk kraft, gas, vatten,
destillerat vatten, tryckluft, vacuum och syrgas till den i 2 § första stycket
b) och 5 § första stycket a) nämnda byggnaden och de i 5 § första stycket
b) och c) avsedda nybyggnaderna samt svarar för underhåll av ifrågavarande
byggnader. Till kostnaderna, i förekommande fall beräknade efter
självkostnadspris, erlägger staten till landstinget bidrag med 50 procent.
Vad beträffar övriga av verksamheten inom här avsedda byggnader föranledda
driftkostnader skall gälla, att avlönings- och pensionskostnaderna
fördelas mellan staten och landstinget i enlighet med vad i 13 och 14 §§
sägs, att kostnader av annat slag, vilka avse uteslutande undervisning och
forskning, falla på staten och att driftkostnaderna i övrigt bestridas av
landstinget.
16 §.
Vad beträffar verksamheten inom för undervisning och forskning helt
eller delvis upplåtna lokaler i byggnader, som avses i 2 § första stycket
a) och c)—f) samt 5 § första stycket d) och andra stycket, skall i fråga om
driftkostnadernas bestridande gälla, att avlönings- och pensionskostnaderna
fördelas mellan staten och landstinget i enlighet med vad i 13 och
14 §§ sägs, att kostnaderna för materiel, som skall disponeras för undervisning
och forskning, falla på staten och att driftkostnaderna i övrigt
bestridas av landstinget.
63
Kungl. May.ts ''proposition nr 188 år 1957
17 §.
Såsom bidrag till landstingets kostnader för driften av lasarettet, med
undantag av de kostnader till vilka särskilt statsbidrag utgår enligt 15 §
första stycket, erlägger staten årligen 10 procent av den del av driftkostnaderna,
som efter antalet vårddagar belöper på av undervisningen disponerade
vårdplatser.
I driftkostnader, som läggas till grund för beräkningen av statens bidrag,
skola ingå följande utgifter:
avlöningar, pensioner m. m. till personal, som icke är uppförd på läroanstaltens
stat;
expeditionskostnader;
diverse;
läkemedel;
förbrukningsartiklar m. m. för sjukvården;
kosthåll;
värme, ånga, elektrisk kraft, gas, vatten, destillerat vatten, tryckluft,
vacuum och syrgas;
tvätt och renhållning;
inventariers underhåll och komplettering;
fastigheters underhåll; samt
hyror.
Summan av förestående utgifter fördelas på summan av vårddagarna vid
hela lasarettet. Den sålunda erhållna kostnaden per vårddag (dagkostnaden)
lägges till grund för beräkningen av statens bidrag under iakttagande
av att dagkostnaden icke må överstiga medeldagkostnaden för samma år
vid övriga undervisningssjukhus.
18 §.
Kungl. Maj:t eller myndighet, som Kungl. Maj:t därtill bemyndigar, och
landstingets förvaltningsutskott eller organ, som utskottet bestämmer,
meddela gemensamt de närmare föreskrifter, som må erfordras för beräkning
av statens bidrag till driftkostnader, som avses i detta avtal.
19 §.
Personalen och de studerande vid läroanstalten skola äga rätt att i
samma utsträckning och på enahanda villkor som lasarettets befattningshavare
intaga måltider å lasarettet.
20 §.
Innan befattning, som avses i 13 § första stycket, tillsättes, äger landstingets
sjukvårdsstyrelse rätt att avgiva yttrande rörande i vilken ordning
de å förslag uppförda sökandena anses böra komma i fråga till befattningen.
Innan i förekommande fall kallelse till befattning sker, skall sjukvårds
-
64
Kungl. May.ts proposition nr 188 år 1957
styrelsen ävenledes beredas tillfälle att avgiva yttrande. Erforderliga föreskrifter
rörande tillsättningsförfarandet meddelas av Kungl. Maj:t.
21 §.
Befattningshavare, som avses i 13 första stycket, intaga i egenskap av
överläkare eller biträdande överläkare, i den mån ej annorlunda stadgas,
samma ställning till sjukvårdsstyrelsen och lasarettsdirektionen som andra
överläkare vid landstingets sjukhus.
Personal och studerande vid läroanstalten äro pliktiga att efterkomma
de anordningar för klinikernas och laboratoriernas drift, som styrelsen eller
direktionen äger vidtaga, ävensom att ställa sig till efterrättelse för verksamheten
vid lasarettet meddelade föreskrifter.
Sjukvårdsstyrelsen eller lasarettsdirektionen må icke meddela föreskrifter
för verksamheten vid lasarettet, vilka strida mot för undervisning och
forskning gällande bestämmelser. Innan styrelsen eller direktionen meddelar
föreskrifter för verksamheten vid lasarettet, vilka beröra undervisningen
och forskningen vid läroanstalten, skall vederbörande organ för läroanstalten
beredas tillfälle att yttra sig.
Innan vederbörande organ för läroanstalten meddelar bestämmelser för
undervisningen och forskningen vid läroanstalten, vilka beröra sjukvården
vid lasarettet, skall sjukvårdsstyrelsen eller lasarettsdirektionen beredas
tillfälle att yttra sig.
22 §.
Läroanstaltens lärarkollegium äger utse två representanter i lasarettsdirektionen,
vilka beträffande alla ärenden, som sammanhänga med läroanstaltens
verksamhet, äga deltaga i överläggningarna men ej i besluten
samt att få sin mening antecknad till protokollet.
23 §.
Landstinget utfäster sig att göra vad som står i dess förmåga, för att
personalen och de studerande vid läroanstalten skola kunna erhålla lämpliga
bostäder.
24 §.
Avtalet berör ej den rätt, landstinget enligt eljest gällande bestämmelser
må äga att erhålla statsbidrag till uppförande och drift av kliniker och
avdelningar vid lasarettet.
25 §.
Till avtalet hör en bilaga med ''Anmärkningar till vissa paragrafer i avtalet
angående inrättande av en medicinsk läroanstalt i Umeå m. m.’
26 §.
Avtalet träder i kraft den 1 juli 1958 och gäller, i den mån annat icke
överenskommes, så länge medicinsk undervisning och forskning bedrives
vid lasarettet.»
65
Kungl. May.ts proposition nr 188 år 1957
Den i 25 § i avtalet avsedda bilagan har följande lydelse.
»Anmärkningar
till vissa paragrafer i avtalet angående inrättande av
en medicinsk läroanstalt i Umeå m. m.
Till 1 §.
Med propedeutisk undervisning avses sådan undervisning, som enligt stadgan den 17
juni 1955 (nr 490) angående medicinska examina och i anslutning till stadgan meddelade
bestämmelser tillhör första avdelningen av medicine licentiatexamen (det propedeutiska
året). Med klinisk undervisning avses undervisning, som enligt nyssnämnda stadga och
bestämmelser äger rum efter det propedeutiska årets undervisning.
Till 2 §.
Upplåtelsen avser i fråga om ''kliniker’, förutom vårdavdelningar, även inom klinikerna
befintliga eller till desamma hörande mottagnings- och isoleringsavdelningar, polikliniker,
laboratorieutrymmen, röntgen-, operations- och behandlingsavdelningar, föreläsnings-
och demonstrationslokaler, sjukhusapotek och ekonomiutrymmen.
Sedan lokaler för det kliniskt-bakteriologiska laboratoriet vid sjukhuset färdigställts i
planerad nybyggnad, skola laboratoriets nuvarande lokaler kostnadsfritt upplåtas för
klinisk kemi.
Rättsläkarstationen avses tills vidare kunna utan omdisposition fungera som rättsmedicinsk
institution.
Till 3 §.
(Första stycket.) Vid en eventuell framtida utbyggnad av den nya läroanstalten till en
fullständig medicinsk högskola bör enligt parternas mening övervägas om för preklinisk
undervisning erforderliga teoretiska institutionslokaler kunna anslutas till redan befintliga
för annat ändamål avsedda institutionslokaler och/eller till redan befintliga kliniklokaler.
Därmed åsyftas en eventuell utbyggnad av exempelvis de patologiska, kliniskkemiska
och klinisk-fysiologiska institutionerna till att omfatta jämväl institutionslokaler
för morfologiska ämnen och fysiologi.
(Andra och tredje styckena.) De i första och andra styckena åsyftade markområdena
omfatta ca 8 hektar respektive 45 hektar.
Till 5 §.
Betydande utbyggnads- och ombyggnadsarbeten erfordras vid lasarettet för att undervisningens
och forskningens omedelbara lokalbehov skall kunna tillgodoses. I första
stycket av förevarande paragraf avses de arbeten, som såvitt för närvarande kan bedömas
måste komma till stånd i sådant syfte.
Avsikten är, att erforderliga byggnadsarbeten skola komma till utförande i anslutning
till undervisningens successiva igångsättande i de olika ämnena.
I fråga om det framtida behovet av ytterligare utbyggnad av lasarettet — med hänsyn
till dess funktion såsom undervisningssjukhus — eller av nya undervisnings- eller forskningslokaler
har landstinget förbundit sig att, efter framdeles träffad överenskommelse,
medverka till läckande av detta behov. En sådan överenskommelse har vid avtalsförhandlingarna
förutsatts komma att gälla främst omfattningen och utformningen av samt
tidpunkten för den ifrågasatta utbyggnaden, däremot icke regeln för statens ekonomiska
insats vid nybyggnad för exempelvis kliniker, vilken regel innebär 50-procentigt bidrag
till kostnaderna för undervisnings- och forskningslokaler men icke något bidrag till sjukvårdslokaler.
5 —■ Il ihan g till riksdagens protokoll 1957. 1 saml. Nr 188
66
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 188 år 1957
Till 1 5 § första stycket a) och b) avsedda byggnadsföretag räknas icke sådana företag,
som enligt § 2 i gällande avtal mellan staten och landstinget angående inrättande av en
odontologisk högskoleklinik i Umea förutsatts skola tillkomma för nämnda högskolekliniks
behov.
Med lokaler för medicinsk kemi — 5 § första stycket c) — avses icke lokaler för preklinisk
undervisning i ämnet.
Till 0 §.
Det i 6 § första stycket angivna bidraget av 120 000 kronor avser kostnaden för en
redan uppförd stomme till en ännu icke inredd våning i byggnaden.
Med undervisningslokaler förstås i avtalet utrymmen, som äro avsedda att speciellt
betjäna undervisningen och de studerandes praktiska arbete. Till undervisningslokaler
räknas sålunda följande lokaler och därmed jämförbara utrymmen för nämnda ändamål,
nämligen föreläsningssalar, laboratorieutrymmen (motsvarande arbetslokaler) med särskilda
arbetsplatser för kursdeltagarna samt konferensrum, dagrum, omklädningsrum,
skrivrum och jourrum för de studerande.
Till 13 §.
Vid avtalsförhandlingarna ha landstingets representanter uttalat sig för en reglering av
här avsedda arvoden i anslutning till vad som gäller i Göteborg enligt den senaste överenskommelsen
i fråga om nyanställda befattningshavare.
Till 17 %.
Därest vid lasarettet blott en del av vårdplatserna äro upplåtna för undervisning och
forskning, skola endast dessa platser tagas i beräkning vid bestämmande av statens 10- procentiga bidrag.
Uttrycket övriga undervisningssjukhus’ avser karolinska sjukhuset, serafimerlasarettet,
akademiska sjukhuset i Uppsala, Göteborgs stads för undervisningsändamål upplåtna
sjukhusinrättningar, Malmö allmänna sjukhus och Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar
i Lund. Vid beräkningen av medeldagkostnaden vid dessa sjukhus skola upptagas i fråga
om Goteborgs stad för undervisningsändamål upplåtna sjukvårdsinrättningar, Malmö
allmänna sjukhus och Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund medeldagkostnaden
för det aktuella kalenderåret, samt i fråga om karolinska sjukhuset, serafimerlasarettet
och akademiska sjukhuset i Uppsala medeldagkostnaden för det budgetår, som utgått
under nyssnämnda kalenderår.
Epidemisjukhuset i Umeå och sanatoriet i Hällnäs äro undantagna från nu ifrågavarande
driftbidrag.
Det har förutsatts, att landstinget årligen före den 1 september till vederbörande departement
skall lämna uppgift å det beräknade bidrag, staten under det påföljande budgetåret
enligt bestämmelserna i förevarande paragraf samt 6, 11 och 15 §§ har att erlägga till
landstinget.»
Avtal med Umeå stad
Beredningen: I avbidan på tillkomsten av en särskild biblioteksbyggnad
har, såsom framgår av det föregående, Umeå stad erbjudit sig att
i stadsbiblioteket under ett begränsat antal år upplåta lokaler för ett medicinskt-odontologiskt
bibliotek. Då beredningen funnit denna lösning godtagbar
som ett provisorium, har vid överläggningar mellan beredningen
och företrädare för Umea stad diskuterats de närmare villkoren för en
67
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 188 år 1957
dylik anordning. Härvid har enighet nåtts om en reglering av statens
respektive stadens åtagande i fråga om biblioteket.
En förutsättning för en god rekrytering av lärartjänster och övriga befattningar
vid den medicinska högskolan är, att lämpliga bostäder kan
erbjudas. En tillfredsställande lösning av de studerandes bostadsfråga har
beredningen jämväl ansett böra tillmätas stort avseende vid planeringen
av den nya högskolan. Beredningen har vid överläggningar med företrädare
för stadens myndigheter förvissat sig om att staden vidtagit eller avser att
vidtaga åtgärder, som tillgodoser kraven på bostäder för personal och studerande
vid den blivande läroanstalten.
Vid de överläggningar, som ägt rum mellan beredningen och företrädare
för staden, har jämväl frågan om beredande av samlingslokaler för den
blivande studentkåren diskuterats. Härvid har det visat sig, att denna
fråga genom tillmötesgående från staden kan erhålla en tillfredsställande
lösning.
Slutligen har beredningen funnit det angeläget att avtalsvägen förbereda
en eventuell ytterligare utbyggnad av den akademiska undervisningen
i Umeå. Under förhandlingarna har överenskommelse träffats om att ett
markområde öster om lasarettsområdet skall reserveras för högskoleändamål
och i stadsplanen avsättas till område för allmänna ändamål.
Stadens åtaganden beträffande bibliotek, bostäder och kårhus har närmare
reglerats i ett mellan beredningen och företrädare för staden — under
förutsättning av Kungl. Maj:ts och stadsfullmäktiges godkännande — träffat
avtal av efterföljande lydelse. Beredningen föreslår, att avtalsförslaget
oförändrat lägges till grund för det avsedda samarbetet.
»Förslag till
AVTAL
mellan Kungl. Maj:t och kronan, å ena, samt Umeå stad, å andra sidan,
angående vissa åtaganden i samband med anordnande av
medicinsk och odontologisk utbildning i Umeå
Mellan beredningen för fortsatt utredning av frågan om inrättande av
en medicinsk läroanstalt i Norrland, å ena, och företrädare för Umeå stad,
å andra sidan, har — under förutsättning av Kungl. Maj:ts och stadsfullmäktiges
godkännande — träffats följande avtal angående vissa åtaganden
i samband med anordnande av medicinsk och odontologisk utbildning i
Umeå.
Det medicinskt-odontologiska biblioteket.
1 §•
För anordnande av ett medicinskt-odontologiskt bibliotek upplåter staden
i stadsbiblioteket kostnadsfritt, utöver bibliotekets ordinarie läsesalar
och expeditioner, två läsrum om sammanlagt cirka 87 in2 samt fyra arbets
-
68
Kungl. Maj:ts proposition nr 188 år 1957
rum om sammanlagt cirka 80 m2 jämte utrymme i bokmagasinet, beräknat
att räcka för bibliotekets accession under en tid av sex år. Behövlig utrustning
av nu nämnda lokaler och utrymme med hyllinredning och möbler
tillhandahållas kostnadsfritt av staden. Kostnaderna för uppvärmning, belysning
och städning bestridas av staden.
2 §.
Staden medgiver, att stadsbibliotekarien må biträda vid handläggningen
av frågor rörande det medicinskt-odontologiska biblioteket och att han
härför må äga uppbära ersättning av staten med 3 600 kronor för år. Staden
medgiver tillika, att stadsbibliotekets vaktmästarpersonal må ombesörja
det medicinskt-odontologiska bibliotekets vaktmästarsysslor. Staten
erlägger som ersättning härför till staden ett belopp av 5 000 kronor för år,
vilket utbetalas halvårsvis i efterskott.
3 §.
Staden åtager sig att verka för att det medicinska och odontologiska
bok- och tidskriftsbestånd, som äges av stiftelsen Vetenskapliga biblioteket
i Umeå och av stiftelsen deponerats i stadsbiblioteket, i stället deponeras i
det medicinskt-odontologiska biblioteket samt att stiftelsens nyförvärv av
vetenskaplig litteratur till skälig del kommer att bestå av litteratur för
det medicinskt-odontologiska biblioteket.
Bostäder jör personal och studerande vid de medicinska
och odontologiska läroanstalterna.
4 §.
Staden förbinder sig att vidtaga alla de åtgärder, som äro för staden
möjliga, för att bostäder skola, allt eftersom vid läroanstalternas uppbyggnad
behov därav uppkommer, finnas att i staden hyra för lärare och övrig
personal samt för de studerande.
5 §.
Staden åtager sig att för studerande vid läroanstalterna låta uppföra
studentbostadshus med det antal rumsenheter, som med hänsyn till det
sammanlagda antalet studerande och tillgången i övrigt på lämpliga studentbostadslägenheter
befinnes erforderligt.
I fråga om behovet av studentbostadslägenheter har staden att samråda
med läroanstalternas vederbörande organ och studentkåren.
Kårhus åt de studerande.
6 §.
Staden upplåter hyresfritt till studentkåren vid den medicinska och den
odontologiska läroanstalten till kårhus hela den s. k. Scharinska fastigheten
vid Storgatan 65 i Umeå, å vilken fastighet äro uppförda en huvudbyggnad
Kungl. Maj:ts proposition nr 188 år 1957 69
och en annexbyggnad med en sammanlagd golvyta av cirka 825 m2 exklusive
kallar- och vindsutrymmen.
Upplåtelsen sker från och med den 1 oktober 1958.
Studentkåren äger disponera fastigheten i den omfattning, som kåren finner
erforderligt. Vid första tillträdesdagen skola bottenvåningen och tre rum i
våningen 1 trappa samt erforderliga källar- och vindsutrymmen, allt i
huvudbyggnaden, samt bostadslägenheten i annexbyggnaden ställas till
studentkårens förfogande.
7 §.
Renovering och erforderlig ombyggnad av huvudbyggnaden och annexbyggnaden
bekostas av staden. Plan härför upprättas av staden i samråd
med de organ, som äro målsmän för ifrågavarande läroanstalter. Härvid
skall bland annat iakttagas, att det i kårhuset skall finnas ett kök, så inrett
att vid kårens festligheter fullständig måltid där kan anordnas, samt att
tillräckliga kapprums- och toalettutrymmen skola inredas.
Underhållsarbeten, som äro nödvändiga för fastighetens bevarande i fullgott
skick, utföras och bekostas av staden.
8 §.
Studentkåren har att själv anskaffa och bekosta möbler, armatur och
annan utrustning för de åt kåren upplåtna lokalerna. Kåren bestrider jämväl
kostnaderna för ifrågavarande lokalers uppvärmning, belysning och
städning.
Vinterrenhållning, som kan utföras med stadens maskinpark, och skötsel
av parkanläggningen inom tomterna nr 4, 5 och 9 i kvarteret Härmod ombesörjes
och bekostas av staden. Övrig fastighetsskötsel ombesörjes av
studentkåren, som härför äger av staden uppbära ett årligt bidrag av 3 000
kronor. Beloppet erlägges halvårsvis i efterskott.
Under tid, som huvudbyggnaden disponeras delvis av studentkåren och
delvis av staden, skola kostnaderna för uppvärmning och belysning delas
mellan studentkåren och staden i förhållande till av vardera parten disponerad
golvyta.
Fiss markfråga.
9 §.
Staden förbinder sig att vidtaga de åtgärder, som ankomma på staden,
för att ett å en den 21 maj 1957 upprättad karta med brun linje begränsat
område reserveras för högskoleändamål och i stadsplanen avsättes till Aområde.
Särskilda bestämmelser.
10 §.
Detta avtal träder i kraft den 1 juli 1958.
Vad i 1 och 2 §§ avtalats gäller intill utgången av september 1964. Avtalet
i dessa delar förlänges dock med ett år, därest uppsägning icke sker
70
Kungl. Maj:ts proposition nr 188 år 1957
senast den 31 mars 1964, och därefter med ytterligare ett år åt gången,
därest uppsägning icke sker senast sex månader före utgången av löpande
giltighetstid.
Mellan staten och staden den 4 maj och den 1 juni 1956 träffat avtal
angående vissa åtaganden i samband med inrättande av en odontologisk
högskoleklinik i Umeå upphör att gälla med utgången av juni 1958.»
Kostnadsberäkningar
Beredningen: Vad beträffar årliga kostnader och engångskostnader,
som belöper på högskolans första
verksamhetsår — budgetåret 1958/59 — bör det enligt beredningens
mening ankomma på den blivande organisationskommittén att verkställa
och redovisa en detaljerad beräkning av dessa samt till kanslersämbetet
för rikets universitet ingiva framställning om erforderliga anslag till
högskolan. Kanslersämbetet bör därefter till Kungl. Maj:t inkomma med
slutliga anslagsäskanden. Beredningen utgår ifrån att frågan om anslag
till högskolan för budgetåret 1958/59 kommer att upptagas i proposition,
som under våren 1958 avlämnas till riksdagen. Beredningen vill i detta
sammanhang nämna, att enligt en överslagsberäkning, som verkställts av
beredningen, det sammanlagda anslagsbehovet för budgetåret 1958/59 kan
beräknas till i avrundat tal 1 250 000 kronor. Av detta belopp hänför sig
1 200 000 kronor till åttonde huvudtiteln och 50 000 kronor till elfte
huvudtiteln.
I fråga om de årliga anslagen till högskolan vid full
utbyggnad må anföras följande.
Utöver anslag för de ändamål som beredningen i det föregående närmare
redovisat — i första hand byggnadsarbeten, utrustning, avlöningar, driftkostnadsbidrag
till landstinget och biblioteksändamål — kräver högskolans
verksamhet givetvis anslagsmedel för vissa andra ändamål.
Vad först omkostnader och materiel beträffar, må framhållas att beredningen
verkställt detaljerade beräkningar av dessa utgiftsposter. De på
grundval härav framräknade anslagssummorna för nu avsedda ändamål
redovisar beredningen i en efterföljande kostnadssammanställning. Tablåer
över de detaljerade beräkningarna torde få överlämnas till organisationskommittén.
Bland de ordinarie anslagen till universiteten ingår anslag till nyanskaffning
av apparater, till stipendier för främjande av högre vetenskapliga
studier samt till bidrag till främjande av medicinsk forskning vid universiteten
m. fl. läroanstalter. Beredningen har vid beräkningen av anslagsbehovet
för motsvarande ändamål till den medicinska högskolan i Umeå
utgått ifrån avvägningen av de nuvarande anslagen och fördelningen av
71
Kungl. Maj:ts proposition nr 188 år 1957
desamma mellan befintliga lärosäten. Beredningen vill emellertid erinra om
att 1955 års universitetsutredning i sitt betänkande rörande den akademiska
undervisningen och forskarrekryteringen (SOU 1957: 24) framlagt
vissa förslag i fråga om sistnämnda anslag. Vid bifall till dessa förslag torde
en motsvarande uppräkning böra ske av de anslagsbelopp, som beredningen
beräknat för högskolan i Umeå.
Till de reguljära universitetsanslagen hör vidare anslag till resestipendier
åt ordinarie lärare m. fl., till gästföreläsningar samt till extra utgifter. Med
utgångspunkt i storleken av de å riksstaten nu uppförda anslagen och
dessas fördelning på olika lärosäten har beredningen beräknat motsvarande
medelsbehov för umeåhögskolan.
Beträffande bidraget till driften av Umeå lasarett må nämnas att beräkningen
därav bygger på antalet vårdplatser vid full utbyggnad av sjukhuset.
I förut nämnda skrivelse till beredningen har Sveriges förenade studentkårer
bland annat hemställt, att beredningen måtte föreslå att vissa statsbidrag
skall utgå till studentkåren i Umeå. Ett första bidrag är avsett att
täcka studentkårens värmekostnader för kårhuset. Ett andra bidrag avses
bli tidsbegränsat och — intill dess karen är fulltalig — utgöra en kompensation
för det bristande avgiftsunderlaget. Sistnämnda bidrag är avsett att
täcka övriga kostnader för driften av ifrågavarande kårhus. Enligt Sveriges
förenade studentkårers beräkning skulle det sammanlagda beloppet av
dessa båda bidrag uppgå för budgetåret 1958/59 till 6 700 kronor, för budgetåret
1959/60 till 5 150 kronor, för budgetåret 1960/61 till 4 650 kronor
samt för budgetåret 1961/62 till 3 000 kronor. För budgetåret 1962/63 och
för därefter följande budgetår skulle endast erfordras ett löpande bidrag till
förut angivna värmekostnader av 2 000 kronor.
Beredningen vill erinra om att staten för närvarande kostnadsfritt tillhandahåller
värme för kårhusbyggnader vid vissa lärosäten. Med hänsyn
härtill och till angelägenheten av att alltför höga kåravgifter icke kommer
att uttagas av det relativt begränsade antal studerande, som under de
första åren kommer att tillhöra studentkåren i Umeå, finner beredningen
den ifrågavarande framställningen starkt motiverad. Då beredningen icke
funnit något att erinra mot de i framställningen gjorda beräkningarna av
här avsedda bidrag, har beredningen upptagit medel för bidragen i fråga
under högskolans omkostnadsanslag.
Beträffande engångs anslagen till högskolan för dess
fulla utbyggnad vill beredningen understryka, att beräkningarna
av det totala medelsbehovet för inredning och utrustning av nya lokaler
samt för bidrag till vissa byggnadsarbeten vid Umeå lasarett måste på väsentliga
punkter anses såsom preliminära. Framför allt gäller denna reservation
medelsbehovet för andra uppbyggnadsskedet, beträffande vilket ännu
saknas detaljerade planer för byggnadernas utformning.
72
Kungl. Maj:ts proposition nr 188 år 1957
Enligt beredningens förslag skall 20 av de studerande, som hösten 1955
påbörjade sina medicinska studier vid befintliga lärosäten, genomgå fortsatt
klinisk utbildning vid universiteten i Uppsala
och Lund. På grundval av kostnadsberäkningar, vilka framlagts av
1955 års läkarutbildningsutredning, har beredningen preliminärt beräknat
det sammanlagda anslagsbelopp, som erfordras för anordnande vid nämnda
lärosäten av behövliga extra utbildningsplatser för ifrågavarande antal
studerande, till 27+2 000 kronor. Av beloppet hänför sig 75 000 kronor till
budgetåret 1958/59. Återstoden, 167 000 kronor, avser förstärkningsanordningar,
för vilka medelsanvisningen kan uppdelas på de två därpå följande
budgetåren. Det torde få ankomma på kanslersämbetet att, efter
närmare granskning av ifrågavarande kostnadsberäkningar, till Kungl.
Maj:t inkomma med framställning om erforderliga anslag.
Beredningen har beräknat de årliga anslagen till högskolan vid full utbyggnad
och engångsanslagen för dess fulla utbyggnad på sätt efterföljande
sammanställning utvisar.
A. Årliga anslag till högskolan vid full utbyggnad
(fr. o.m. budgetåret 1962/63)
1. Åttonde huvudtiteln
Medicinska högskolan i Umeå: Avlöningar, förslagsanslag ..
Medicinska högskolan i Umeå: Omkostnader, förslagsanslag
Medicinska högskolan i Umeå: Materiel m. m., reservationsanslag
.............................................
Medicinska högskolan i Umeå: Nyanskaffning av apparater,
reservationsanslag ..................................
Medicinska högskolan i Umeå: Bokinköp och bokbindning
för biblioteket, reservationsanslag .....................
Gemensamma universitetsändamål: Stipendier för främjande
av högre vetenskapliga studier, reservationsanslag......
Gemensamma universitetsändamål: Resestipendier åt ordinarie
lärare m. fl., reservationsanslag ..................
Gemensamma universitetsändamål: Gästföreläsningar, reservationsanslag
......................................
Gemensamma universitetsändamål: Bidrag till främjande av
medicinsk forskning vid universiteten m. fl. läroanstalter,
reservationsanslag ...................................
Gemensamma universitetsändamål: Extra utgifter, reservationsanslag
.........................................
2. Elfte huvudtiteln
Bidrag till driften av Umeå lasarett, förslagsanslag........
5 400 000
3 000 000
440 000
458 000
70 000
85 000
36 000
5 000
6 000
75 000
25 000 4 200 000
1 200 000 1 20 0 000
Summa kronor
73
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 188 år 1957
B. Engångsanslag till högskolan för dess fulla utbyggnad
(budgetåren 1958/59—1965/66)
1. Åttonde huvudtiteln
Medicinska högskolan i Umeå: Bokinköp och bokbindning
för biblioteket, reservationsanslag .................... 240 000
Medicinska högskolan i Umeå: Inredning och utrustning av
nya lokaler, reservationsanslag ....................... 10 000 000 10 240 000
2. Elfte huvudtiteln
Bidrag till vissa byggnadsarbeten vid Umeå lasarett m. m.,
reservationsanslag ..................................
3. Kapitalbudgeten
Biblioteks- och administrationsbyggnad vid medicinska högskolan
och tandläkarinstitutet i Umeå, investeringsanslag
Summa kronor
15 263 000
1 300 000
26 803 000
D epartementschefen
Frågan om inrättande av en medicinsk läroanstalt i Norrland har redan
tidigare i år varit föremål för Kungl. Maj:ts och riksdagens prövning. I
propositionen 1957: 91, för vars huvudsakliga innehåll jag redogjort i det
föregående, behandlades frågan om utbyggnad av den medicinska utbildningsorganisationen.
Dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet framhöll
i propositionen, att beredningen inom ecklesiastikdepartementet av nämnda
fråga icke vore helt avslutad vid ifrågavarande tidpunkt. Efter den beredning,
som då medhunnits, ansåg han emellertid att övervägande skäl talade
för att den erforderliga utbyggnaden av den medicinska utbildningskapaciteten
borde ske genom inrättande av en medicinsk läroanstalt i Norrland,
omfattande både propedeutisk och klinisk utbildning. Riksdagen fann
de av departementschefen anförda skälen för inrättande av en medicinsk
läroanstalt i Norrland bärande. I fråga om valet av förläggningsort för den
ifrågasatta läroanstalten ansåg departementschefen, att de starkaste skälen
kunde anföras för att läroanstalten förlädes till Umeå. Med anledning av
detta ställningstagande från departementschefens sida uttalade riksdagen,
att den för sin del icke hade något att erinra mot att överläggningar upptoges
med Västerbottens läns landsting och Umeå stad rörande de med
läroanstaltens ifrågasatta förläggning till Umeå sammanhängande spörsmålen.
Enligt departementschefens mening borde den ytterligare utredning, som
erfordrades i ärendet, verkställas av en inom ecklesiastikdepartementet tillkallad
särskild beredning. Avsikten vore, att det fortsatta utredningsarbetet
74
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 188 år 1957
skulle bedrivas i sådan takt, att en proposition med förslag till principbeslut
i ärendet kunde föreläggas årets riksdag under höstsessionen.
Det var i första hand avsaknaden av bindande uppgörelser med förut
namnda landsting och stad, som icke tillät, att ett definitivt förslag i ärendet
framlades redan under riksdagens vårsession. Utan närmare kännedom
om de ataganden, till vilka ifrågavarande kommuner vore beredda, kunde
statsmakterna icke överblicka de ekonomiska följderna av ett principbeslut.
Vidare saknades på andra betydelsefulla punkter tillräckligt underlag för
ett slutligt ställningstagande. Jag vill i detta sammanhang erinra om att i
propositionen särskilt pekades på lärarfrågan såsom ett av de problem, som
krävde fortsatt utredning.
Omedelbart efter det att riksdagen fattat beslut i anledning av propositionen
bemyndigade Ivungl. Maj:t chefen för ecklesiastikdepartementet att
tillkalla en särskild beredning med uppgift att inom departementet biträda
med fortsatt utredning av frågan om inrättande av en medicinsk läroanstalt
i Norrland. I beredningens uppgift skulle även ingå att upptaga i samband
med utredningen erforderliga förhandlingar med vederbörande kommuner.
Den med stöd av nämnda bemyndigande tillkallade beredningen har
numera fullgjort sitt uppdrag. Jag har i det föregående lämnat en detaljerad
redogörelse för det av beredningen avgivna betänkandet. Innan jag
redovisar mina ställningstaganden till beredningens olika förslag och rekommendationer,
torde jag få i korthet rekapitulera vissa huvudpunkter i betänkandet.
Enligt beredningens förslag skall en medicinsk högskola inrättas i Umeå
från och med budgetåret 1958/59. Högskolan föreslås i överensstämmelse
med de i propositionen 1957: 91 uppdragna riktlinjerna skola omfatta både
propedeutisk och klinisk utbildning samt avse en årlig intagning av 40 studerande.
För att undvika ett alltför markerat provisorium under högskolans
första viktiga uppbyggnadsår föreslår beredningen, att den kliniska undervisningen
skall börja först vårterminen 1959, d.v. s. en termin senare än
som tidigare förutsatts. Beredningens förslag rörande tidpunkterna för den
kliniska undervisningens igångsättande innebär i huvudsak följande. Kurs
1 medicin^ skall börja den 1 januari 1959 och kurs i kirurgi den 1 augusti
1959. Kurser i övriga till medicine licentiatexamens andra avdelning
hörande ämnen skall anordnas successivt enligt en i vissa avseenden bunden
ordning, med början i januari 1960. Den propedeutiska undervisningen beräknas
kunna börja höstterminen 1962. Fn konsekvens av förslaget att uppskjuta
igångsättandet av den kliniska undervisningen är, att särskilda anordningar
måste vidtagas för att 20 av de studerande, som började sina medicinska
studier vid befintliga lärosäten höstterminen 1955, skall kunna
beredas fortsatt klinisk utbildning i Uppsala och Lund. För genomförandet
av sådana anordningar erfordras enligt beredningens beräkning en sammanlagd
medelsanvisning av 242 000 kronor.
75
Kungl. Maj.ts ''proposition nr 188 år 1957
I betänkandet redovisas en byggnadsplan för tillgodoseende av högskolans
och Umeå lasaretts kommande lokalbehov. Enligt planen skall dess
genomförande uppdelas på två skeden. Under det första skedet, omfattande
tiden från årsskiftet 1957/58 till slutet av 1959, skall anordnas sådana
lokaler, som är nödvändiga för den kliniska undervisningen. Under det
andra skedet, omfattande tiden därefter fram till årsskiftet 1965/66, skall
färdigställas lokaler för den propedeutiska undervisningen samt utökade
lokaler för klinisk undervisning och medicinsk forskning. Det mest omfattande
byggnadsföretaget under detta skede, nämligen uppförandet av ett
institutionskomplex för bakteriologi, virologi, hygien och farmakologi, skall
enligt planen genomföras i två etapper.
Beredningen redovisar ett detaljerat förslag till personalorganisation för
högskolan. I väsentliga stycken följer detta förslag de av statsmakterna år
1954, i samband med ställningstagandet till läkarutbildningsreformen, godtagna
riktlinjerna för uppbyggnad av personalorganisationen vid de nuvarande
medicinska läroanstalterna. På anförda skäl förordar beredningen
emellertid, att personalorganisationen i vissa hänseenden utformas annorlunda
än som skett vid de befintliga lärosätena. Vid full utbyggnad av
högskolan, d. v. s. från och med budgetåret 1962/63, skall enligt beredningens
förslag finnas inrättade, bland annat, 20 professurer, 6 laboraturer
eller motsvarande tjänster, 10 tjänster såsom lärare i kliniska ämnen i lönegraden
Ae 24, 6 docenturer samt 1 forskardocentur.
Förslag till personalorganisation förutsätter, så vitt avser en övergångsperiod,
medverkan i undervisningen av vissa nuvarande lasarettsläkare vid
Umeå lasarett. En väsentlig del av beredningens arbete har ägnats åt de
med denna medverkan sammanhängande problemen. Vid överläggningar
inför beredningen mellan Svenska landstingsförbundet och Västerbottens
läns landsting, å ena, samt Sveriges läkarförbund och berörda läkare vid
lasarettet, å andra sidan, har riktlinjer dragits upp för en lösning av dessa
problem. Enligt vad beredningen anfört i anslutning till förslaget till personalorganisation
har ifrågavarande överläggningar lett till en överenskommelse,
innebärande att landstinget skall till vissa av de nuvarande lasarettsläkarna
betala ersättning, som på en gång innefattar kompensation för
mistade inkomster i anledning av delning av den klinik, för vilken vederbörande
lasarettsläkare nu är chef, och arvode för den undervisning, som
ifrågavarande läkare avses skola meddela. Ersättningarnas storlek skall bestämmas
genom förhandlingsöverenskommelse mellan parterna eller, om
sådan icke kan uppnås, genom skiljedom.
Beredningens förslag innebär vidare, att de nuvarande lasarettsläkare,
som avses skola medverka i undervisningen, skall förordnas att bestrida på
lärare i Ac 24 ankommande undervisning. Lärartjänsten i ämnet skall därvid
hållas vakant, och ett belopp motsvarande lönen i löneklass Ae 24 skall
utgå av statsmedel till landstinget. Såsom förut nämnts skall det ankomma
opaginerad Kontrollera mot PDF
7G
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 188 år 1957
på landstinget att betala lasarettsläkaren ersättning för den undervisning
denne skall meddela.
Ett särskilt medicinskt-odontologiskt bibliotek skall enligt beredningens
förslag inrättas i Umeå. Detta bibliotek föreslås skola till en början förläggas
till stadsbiblioteket. De lokaler inom stadsbiblioteket, som det medicinskt-odontologiska
biblioteket kan få disponera, beräknas emellertid bli
otillräckliga för sistnämnda biblioteks behov inom en tidsperiod av sex å
sju år. Enligt beredningens mening bör före utgången av denna tidsperiod
uppföras en särskild nybyggnad avsedd att inrymma dels det medicinsktodontologiska
biblioteket, dels administrationslokaler för högskolan och
tandläkarinstitutet.
I betänkandet redovisas fullständiga förslag till avtal mellan Kungl.
Maj:t och kronan, å ena, samt Västerbottens läns landsting respektive
Umeå stad, å andra sidan. Beredningen förordar, att dessa båda avtalsförslag
oförändrade lägges till grund för samarbetet mellan staten och ifrågavarande
kommuner.
Enligt beredningen bör högskolan under uppbyggnadsperioden stå under
omedelbar ledning av en organisationskommitté. Under hänvisning till förberedelsearbetets
brådskande natur förordar beredningen, att denna organisationskommitté
tillsättes så snart förutsättningar därför föreligger.
Vid full utbyggnad av högskolan beräknas de årliga kostnaderna för statsverket
uppgå till 5,4 miljoner kronor. Av detta belopp avser 4,2 miljoner
olika anslag under åttonde huvudtiteln — därav 3 miljoner kronor i avlöningsanslag
— samt 1,2 miljoner kronor ett anslag under elfte huvudtiteln
till bidrag till driften av Umeå lasarett. Engångskostnaderna för
statsverket för full utbyggnad av högskolan beräknas till 26,8 miljoner
kronor. Av beloppet avser 10,2 miljoner kronor anslag under åttonde huvudtiteln
till inredning och utrustning av nya lokaler, 15,3 miljoner kronor
anslag under elfte huvudtiteln till bidrag till vissa byggnadsarbeten vid
Umeå lasarett samt 1,3 miljoner kronor investeringsanslag under kapitalbudgeten
till biblioteks- och administrationsbyggnad vid medicinska högskolan
och tandläkarinstitutet. Jag vill erinra om att beredningen enligt en
i betänkandet intagen tidsplan för utbyggnaden av högskolan under andra
uppbyggnadsskedet angivit den tänkta fördelningen per budgetår av de på
ifrågavarande skede belöpande statsanslagen till nyssnämnda byggnadsarbeten.
Enligt min mening har genom beredningens arbete skapats det erforderliga
underlaget för ett definitivt ställningstagande till frågan om inrättande
av en medicinsk högskola i Umeå. Jag vill i detta sammanhang framhålla,
att jag finner det vara värdefullt, att beredningen under sitt arbete samverkat
med en så betydande krets av sakkunniga ämnesföreträdare — av
vilka det stora flertalet tillhör medicinska fakulteten i Uppsala — samt
77
Kungl. Maj:ts proposition nr 188 år 1957
även samrått med universitetskanslern och chefen för medicinalstyrelsen i
frågor av mera väsentlig betydelse för utredningsarbetet.
Den utredning och de förslag, som beredningen framlagt, ger enligt min
mening klart vid handen, att erforderliga förutsättningar föreligger för
inrättande av en medicinsk högskola i Umeå. Jag förordar därför, att ett
principbeslut nu fattas om inrättande av den föreslagna högskolan från
och med budgetåret 1958/59. Högskolan bör få den omfattning — i fråga
om både ämnesrepresentation och årlig intagning av studerande — som
beredningen förordat. Jag vill i detta sammanhang fästa uppmärksamheten
på den inledande bestämmelsen i föreliggande förslag till avtal med Västerbottens
läns landsting, enligt vilken läroanstaltens omfattning bestämmes
av Kungl. Maj:t med stöd av riksdagens beslut.
Den utbyggnadsplan, som beredningen i samarbete med landstinget framlagt,
synes mig ägnad att inom rimlig tid ombilda det nuvarande lasarettet
till ett fullt godtagbart undervisningssjuklius samt skapa ändamålsenliga
institutionslokaler för högskolan. Jag föreslår därför, att denna plan lägges
till grund för högskolans successiva utbyggnad.
Beredningens förslag till personalorganisation anser jag mig böra i allt
väsentligt biträda. Jag inbegriper därvid de lösningar av vissa speciella
lärarfrågor, vilka jag nyss berört. På några punkter i fråga om personalorganisationen
torde emellertid beredningens förslag böra modifieras.
Enligt beredningen skulle i den för de vetenskapliga institutionerna avsedda
gemensamma organisationen ingå två tjänster som laboratorieingenjör
i Ae 17. Då löneställningen m. m. för ifrågavarande kategori av befattningshavare
för närvarande prövas av 1956 års tekniska biträdesutredning,
bör ståndpunkt icke nu tagas till beredningens förslag i denna del.
I den av beredningen föreslagna personalorganisationen ingår tjänster
som instrumentmakare, laboratoriebiträde, laboratoriesköterska, preparator,
institutionsvaktmästare, vaktmästare och diskbiträde. För egen del har
jag icke funnit något att erinra mot det av beredningen beräknade totala
behovet av här avsedd biträdespersonal. Enligt min mening är det emellertid
mindre lämpligt att på detta stadium fixera ifrågavarande personals
differentiering på olika tjänstetyper och lönegrader. Frågorna om tjänstetyp
och löncgradsplacering torde i stället böra övervägas framdeles i samband
med prövningen av organisationskommitténs kommande äskanden om ifrågavarande
tjänsters inrättande.
I den del av personalorganisationen, som avser högskolans administration,
skall enligt beredningens förslag ingå en tjänst som kanslist i befordringsgången
Af 9—Ae 13. Jag vill med anledning härav erinra om att frågan
om ökad användning av kanslister inom statsförvaltningen för närvarande
är föremål för Kungl. Maj:ts prövning. Med hänsyn härtill synes frågan om
inrättande av en kanslisttjänst vid högskolan böra tills vidare hållas öppen.
Vad beredningen anfört i fråga om turordningen och tidsschemat för de
78
Kungl. Maj:ts proposition nr 188 år 1957
olika kliniska kursernas igångsättande föranleder ingen erinran från min
sida. Vidare tillstyrker jag, att de i personalorganisationen ingående huvudlärartjänsterna
successivt inrättas vid tidpunkter, som beredningen förordat.
Kungl. Maj:t bör, såsom beredningen föreslagit, äga befogenhet att
medgiva att i förslaget till personalorganisation upptagna tjänster må ledigförklaras
vid sådan tidpunkt, att tillsättningsförfarandet kan vara avslutat
i god tid innan vederbörande tjänst enligt Kungl. Maj:ts prövning
erfordras.
Den av beredningen förordade provisoriska lösningen av det medicinsktodontologiska
bibliotekets lokalfråga anser jag mig kunna godtaga. Jag
finner de i betänkandet anförda skälen för uppförande framdeles av en särskild
byggnad för bland annat biblioteket bärande och förordar därför en
sådan lösning av bibliotekets lokalfråga på längre sikt. Jag vill också erinra
om att Västerbottens läns landsting i föreliggande förslag till avtal förklarat
sig villigt att bidraga till ifrågavarande byggnadsföretag med 700 000
kronor.
Mot beredningens uttalanden och rekommendationer rörande högskolans
organisatoriska uppbyggnad har jag icke funnit anledning till erinran. Jag
anser i likhet med beredningen nödvändigt, att en särskild organisationskommitté
får i uppdrag att fortsätta detaljplaneringen av högskolans uppbyggnad.
Intill dess de organisatoriska förutsättningarna enligt Kungl.
Maj:ts prövning föreligger för anordnande av en självständig högskoleförvaltning,
bör högskolan stå under omedelbar ledning av organisationskommittén.
Jag torde i detta sammanhang få anmäla, att jag — med hänsyn
till vikten av att förberedelsearbetet för påbörjande av verksamheten vid
högskolan icke fördröjes — har för avsikt att inom kort hemställa om åtgärder
för tillsätttande av här avsedda orgnisationskommitté. Jag vill tilllägga,
att jag beträffande kommitténs omfattning, sammansättning och
uppgifter utöver de redan nämnda ansluter mig till de av beredningen uppdragna
riktlinjerna.
Eu av beredningens huvuduppgifter har varit att träffa överenskommelser
med Västerbottens läns landsting och Umeå stad rörande samarbetet
mellan staten och ifrågavarande kommuner efter ett statsmakternas beslut
att förlägga medicinsk utbildning till Umeå.
Föreliggande förslag till avtal mellan staten och landstinget reglerar
främst frågor rörande upplåtelse av mark och nu befintliga eller nytillkommande
sjukhusinrättningar för ifrågakommande högskoleändamål samt
parternas åtaganden beträffande anläggnings-, utrustnings- och driftkostnader.
Därutöver reglerar avtalsförslaget bland annat förhållanden av
väsentlig betydelse för högskolepersonalen och de studerande samt innehåller
dessutom administrativa bestämmelser om samverkan mellan parterna
på olika punkter. Enligt min mening är avtalsförslaget från statens synpunkt
väl godtagbart. Jag tillstyrker därför, att förslaget lägges till grund
Kungl. May.ts proposition nr 188 år 1957 79
för det avsedda samarbetet. Därest framdeles smärre jämkningar av eller
tillägg till avtalsbestämmelserna skulle erfordras, förutsätter jag, att riksdagens
samtycke därtill icke skall behöva inhämtas. Jag vill här tillägga,
att enligt vad jag inhämtat Västerbottens läns landsting redan bemyndigat
landstingets förvaltningsutskott att träffa slutligt avtal med Kungl. Maj:t
och kronan på grundval av det föreliggande förslaget.
Förslaget till avtal mellan staten och Umeå stad reglerar huvudsakligen
stadens åtaganden i fråga om det medicinskt-odontologiska biblioteket,
bostäder för personalen och de studerande vid högskolan samt kårhus för
de studerande vid högskolan och tandläkarinstitutet. Jag finner även detta
avtalsförslag vara från statens synpunkt väl godtagbart och tillstyrker därför
detsamma. Vad jag nyss anfört beträffade eventuella smärre jämkningar
av eller tillägg till bestämmelserna i landstingsavtalet synes böra gälla jämväl
nu ifrågavarande avtal. Jag vill nämna, att stadsfullmäktige i Umeå
den 18 oktober 1957 för sin del beslutat godkänna det föreliggande förslaget.
Vad beträffar kostnadsberäkningarna framgår av betänkandet, att beredningen
nedlagt ett omfattande arbete pa att göra dessa så noggranna som
förhållandena medgivit. Jag är medveten om att beräkningarna på vissa
punkter måste anses preliminära. Enligt min mening är det dock helt klart,
att de föreliggande kostnadsberäkningarna utgör ett tillräckligt underlag
för en bedömning av den ekonomiska innebörden av ett principbeslut om
högskolans inrättande. I fråga om medelsbehovet för nästa budgetår synes
det — i enlighet med beredningens förslag — böra ankomma på den av mig
i det föregående föreslagna organisationskommittén att verkställa erforderliga
detalj beräkningar samt till kanslern för rikets universitet ingiva framställning
om anslag. Kanslern torde därefter böra till Kungl. Maj:t inkomma
med slutliga anslagsäskanden. Vid bifall till mina nu framlagda förslag
synes fragan om anslag till högskolan böra upptagas i proposition, som
under våren 1958 avlämnas till riksdagen.
I överensstämmelse med beredningens förslag tillstyrker jag att erforderliga
anordningar vidtages för att bereda 20 av de studerande, som intogs
vid de medicinska lärosätena höstterminen 1955, fortsatt utbildning till
medicine licentiatexamen vid universiteten i Uppsala och Lund. Det torde
fa ankomma på kanslern att, efter nännare granskning av de av beredningen
verkställda kostnadsberäkningarna för ifrågavarande anordningar,
till Kungl. Maj:t inkomma med förslag i ämnet.
Vad beredningen i övrigt anfört och föreslagit i sitt betänkande har jag
funnit mig böra biträda.
Under åberopande av vad jag i det föregående anfört hemställer jag, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå, riksdagen att
a) besluta att en medicinsk högskola skall inrättas i
Umeå från och med budgetåret 1958/59;
80
Kungl. Maj:ts proposition nr 188 år 1957
b) godkänna vad jag i det föregående förordat beträffande
högskolans organisation, uppbyggnad, m. m.;
c) bemyndiga Kungl. Maj:t att träffa avtal med Västerbottens
läns landsting angående inrättande av en medicinsk
läroanstalt i Umeå m. m. i huvudsaklig överensstämmelse
med vad jag i det föregående förordat; samt
d) bemyndiga Kungl. Maj:t att träffa avtal med Umeå
stad angående vissa åtaganden i samband med anordnande
av medicinsk och odontologisk utbildning i Umeå i huvudsaklig
överensstämmelse med vad jag i det föregående förordat.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten,
att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll
utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Gösta Nilsson
Kungl. Maj:ts proposition nr 188 år 1957
81
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Sid.
Inledning .......................................................... 3
Bakgrunden till beredningens uppdrag................................. 4
Beredningens betänkande ............................................ 13
Frågeställningar .................................................. 13
Beredningens arbetssätt............................................ 20
Huvudpunkterna i beredningens förslag.............................. 22
Lokalfrågorna .................................................... 23
Personalorganisationen ............................................ 35
Tidpunkterna för undervisningens igångsättande...................... 43
Biblioteksfrågan .................................................. 51
Högskolans organisatoriska uppbyggnad ............................. 54
Avtalsfrågorna ................................................... 56
Avtal med Västerbottens läns landsting........................... 56
Avtal med Umeå stad........................................... 66
Kostnadsberäkningar .............................................. 70
Departementschefen ................................................. 73
6 — Bihang till riksdagens protokoll 1957. 1 samt. Nr 188
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1957:397 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående inrättande av en medicinsk högskola i Umeå jämte i ämnet väckta motioner. a1 i texten
- SU 1957:179 Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts proposition angående. inrättande av en medicinsk högskola i Umea jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten