Sök i Ratio Lex

Angående ersättning åt ledamot av allmänt kyrkomöte

1957-01-10 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1957:24, Angående ersättning åt ledamot av allmänt kyrkomöte

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 24 år 1957

1

Nr 24

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående ersättning

åt ledamot av allmänt kyrkomöte; given Stockholms

slott den 10 januari 1957.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Ivar Persson

TJtdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 10 januari 1957.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam,

Lindström, Lange, Lindholm.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Persson, anmäler efter

gemensam beredning med cheferna för finans- och civildepartementen fråga

om ersättning åt ledamot av allmänt kyrkomöte samt anför därvid följande.

Ersättningen till kyrkomötesledamöterna har från början avvägts efter

samma grunder som för riksdagens ledamöter, dock att ersättningen begränsades

att utgå för högst 30 dagar. En historik beträffande utvecklingen

på detta område återfinnes i bankoutskottets utlåtande 1941: 55.

Dagtraktamentet till ledamot av kyrkomötet utgick åren 1941—1951

(SFS 1941: 714, 1942: 951 och 1947: 877) med 33 kronor för ledamot, som

var bosatt å annan ort än där kyrkomöte hölls, och med 25 kronor till leda
1

— Bihang till riksdagens protokoll 1957. 1 samt Nr 24

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 24 år 1957

mot, som var bosatt å ort, där kyrkomöte hölls, dock i båda fallen med

maximering till 990 kronor respektive 750 kronor.

År 1942 gjordes ett tillägg till ersättningsbestämmelserna av innebörd att,

därest ledamot av kyrkomötet tillika utövade riksdagsmannauppdrag och

därför åtnjöt arvode, han skulle i dagtraktamente under kyrkomötet uppbära

endast G kronor, och fick traktamentet ej överstiga sammanlagt 180

kronor (bankoutskottets mem. 1942:48 och SFS 1942:951). Detta reducerade

traktamente höjdes vid 1947 års riksdag till 8 kronor för dag, dock

sammanlagt högst 240 kronor (bankoutskottets mem. 1947: 15 och SFS

1947: 877).

Vid 1948 års riksdag infördes rätt för kyrkomötesledamot till resekostnadsersättning

vid ett besök i hemorten under pågående kyrkomöte, medan

dagtraktamentena under kyrkomötet lämnades oförändrade (bankoutskottets

uti. 1948: 27 och SFS 1948: 487).

1949 års riksdag genomförde den förändringen beträffande riksdagsmannaarvodena

att dessa avvägdes såsom årsarvoden. Ändringen innebar

dock icke någon arvodesreglering, i det att årsarvodenas belopp fastställdes

med utgångspunkt i de belopp, som utgick under 1948 års riksdag.

1951 års riksdag fixerade riksdagsmannaarvodet till 9 000 kronor för riksdagsmän

bosatta (= mantalsskrivna) i Stockholm, eller på 15 kilometers

avstånd från dess centrum samt till 12 000 kronor för övriga riksdagsmän.

Av det högre arvodet fick två tredjedelar och av det lägre en tredjedel avdragas

vid inkomsttaxering.

Sistnämnda riksdag beslöt även vissa förbättringar av kyrkomötesledamöternas

dagtraktamenten. Enligt den i ämnet utfärdade kungörelsen den

8 juni 1951 (nr 410) angående ersättning åt ledamot av allmänt kyrkomöte

åtnjuter ledamot av kyrkomöte, som är bosatt å annan ort än där

kyrkomötet hålles, dagtraktamente under kyrkomötet med 45 kronor, vilket

traktamente dock ej må överstiga sammanlagt 1 575 kronor, och ledamot,

som är bosatt på ort, där kyrkomötet hålles, dagtraktamente med 34

kronor, dock högst sammanlagt 1 190 kronor. Ledamot, som icke är bosatt

på kyrkomötesorten, åtnjuter också ersättning för resa till och från kyrkomötet

jämte ett dagtraktamente av 30 kronor för vardera resan samt ersättning

för en resa till hemorten under pågående kyrkomöte. Det bör anmärkas

att — enligt 33 § kommunalskattelagen — den som åtnjutit arvode

för deltagande i kyrkomöte å annan ort än där han varit bosatt äger såsom

omkostnad för uppdragets fullgörande avdraga två tredjedelar av det belopp,

varmed arvodet utgått.

På förslag av konstitutionsutskottet (uti. 1954: 5) genomfördes vid 1954

års riksdag den förändringen, att riksdagsmannaarvodet uppdelades i ett

grundarvode och en ersättning för de med riksdagsmannauppdraget förenade

kostnaderna (kostnadsersättning). Grundarvodet bestämdes till 9 000

kronor för år. Härutöver utgår kostnadsersättning med 3 000 kronor för år

för riksdagsmän bosatta i Stockholm eller på 15 kilometers avstånd från

dess centrum samt med 8 000 kronor till övriga riksdagsmän (SFS 1954:

96). Samtidigt vidtogs den ändringen i kommunalskattelagen, att kostnadsersättningen

icke skall upptagas som beskattningsbar intäkt (SFS

1954:252).

I underdånig skrivelse den 3 oktober 1953 har 1953 års kyrkomöte under

åberopande av första tillfälliga utskottets betänkande nr 6 fäst Kungl.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 24 år 1957

Maj:ts uppmärksamhet på de menliga följderna för kyrkomötets rekrytering

som kunde uppkomma därav, att en eljest lämplig person på grund

av de i vissa fall otillräckliga arvodena funne sig nödsakad att undandraga

sig uppdrag som kyrkomötesledamot.

I avgivet utlåtande har statskontoret förklarat, att ledamot av kyrkomötet

bör erhålla en mot den beslutade höjningen av riksdagsarvodet svarande

förbättring. Detta skulle enligt statskontoret innebära, att ledamot

bosatt i Stockholm eller dess närhet borde få ett från 34 till 45 kronor om

dagen samt annan ledamot ett från 45 till 65 kronor om dagen förhöjt

arvodesbelopp. Statskontoret föreslår, att dessa arvoden på sätt skett med

riksdagsarvodena uppdelas i grundarvode och kostnadsersättning samt att

grundarvodet för vald ledamot av kyrkomötet sättes till 35 kronor per dag

och kostnadsersättningen till 30 kronor om dagen för ledamot bosatt utanför

Stockholm samt 10 kronor per dag för ledamot bosatt i Stockholm eller

dess närhet. Då ledamotskap av kyrkomötet åvilar biskop i denna hans

egenskap, bör biskop endast uppbära kostnadsersättning men icke grundarvode.

Utövar ledamot av kyrkomötet tillika riksdagsmannauppdrag och

åtnjuter han därför arvode synes arvodet under kyrkomötet böra begränsas

till 10 kronor om dagen.

Statens lönenämnd har slutligen i avgivet utlåtande förklarat, att nämnden

inte har något att erinra mot att ersättningen åt vald ledamot av kyrkomötet

fastställes att utgå enligt de grunder och med de belopp, som statskontoret

föreslagit.

Departementschefen. Ersättningen åt ledamot av allmänt kyrkomöte

har hittills avvägts efter samma grunder som för riksdagens ledamöter. Genom

beslut av 1954 års riksdag har nya bestämmelser antagits om ersättning

för riksdagsmannauppdragets fullgörande, innebärande dels höjning

av årsarvodet för riksdagsledamöter och dels uppdelning av arvodet i

grundarvode och kostnadsersättning. Även om det principiella sambandet

mellan ersättningarna åt riksdagsledamöter och ersättningarna åt kyrkomötesledamöter

numera kan ifrågasättas, torde en omprövning av sistnämnda

ersättningar böra ske i viss anslutning till 1954 års beslut rörande

riksdagsledamöternas arvoden. Jag föreslår i detta hänseende följande.

Ersättning till ledamot av kyrkomöte bör uppdelas i ett beskattningsbart

arvode (grundarvode) och en icke skattepliktig ersättning för de med uppdraget

förenade kostnaderna (kostnadsersättning). Enär ledamotskap av

kyrkomöte åligger biskop i denna hans egenskap, bör biskop endast äga

uppbära kostnadsersättning.

Grundarvodet torde böra fastställas till 35 kronor per dag. Kostnadsersättningen

bör bestämmas till 10 kronor per dag för ledamot, bosatt å ort

där kyrkomötet hålles, och till 30 kronor per dag för annan ledamot. Sist
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 21+ år 1957

nämnda belopp motsvarar den skattefria delen av arvodet enligt nu gällande

bestämmelser.

Ledamot av kyrkomöte, vilken samtidigt utövar riksdagsmannauppdrag,

synes icke böra komma i åtnjutande av någon kostnadsersättning. Grundarvodet

för dylik ledamot torde böra begränsas till att överensstämma med

det belopp, som enligt bestämmelserna i kommittékungörelsen utgår såsom

ersättning för sammanträdesdag vid kommittéuppdrag, vilket innehas jämsides

med att riksdagsmannauppdrag utövas. Sistnämnda dagarvode uppgår

för närvarande till 10 kronor.

Nu ifrågavarande ersättningar bör i överensstämmelse med hittills gällande

regler utgå under högst 35 dagar.

Beträffande rätten till resekostnadsersättning och traktamente vid resa

till och från kyrkomötet samt resekostnadsersättning vid hemresa under

pågående kyrkomöte ifrågasätter jag ingen ändring.

Frågan om de ändringar i kommunalskattelagen, som betingas av vad jag

här förordat, kommer i annat sammanhang att anmälas av chefen för

finansdepartementet.

Under åberopande av vad sålunda anförts och med framhållande av att

allmänt kyrkomöte avses skola äga rum hösten 1957 hemställer jag, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att besluta, att ledamot av allmänt kyrkomöte skall

uppbära ersättning enligt av mig i det föregående förordade

grunder.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att

till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Lars Linden

Ivar Hteggströms Boktryckeri AB • Stockholm 1957

562754

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1957:228 Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition angående ersättning åt ledamot av allmänt kyrkomöte, dels ock i ämnet väckta motioner. a1 i texten
  2. BevU 1957:44 Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 32 § 3 mom. och 33 § 1 mom. kommunalskattelagen den 28 september 1 s. 1 i texten
  3. BU 1957:16 Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition angående ersättning åt ledamot av allmänt kyrkomöte, dels ock i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten