Sök i Ratio Lex

Angående godkännande av avtal mellan Sverige och Italien för undvikande av dubbelbeskattning och för reglering av vissa andra frågor beträffande skatter å inkomst och förmögenhet

1957-01-10 · 23 sidor, varav 23 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 23 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1957:27, Angående godkännande av avtal mellan Sverige och Italien för undvikande av dubbelbeskattning och för reglering av vissa andra frågor beträffande skatter å inkomst och förmögenhet

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 27 år 1957

1

Nr 21

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående godkännande

av avtal mellan Sverige och Italien för undvikande av

dubbelbeskattning och för reglering av vissa andra

frågor beträffande skatter å inkomst och förmögenhet;

given Stockholms slott den 10 januari 1957.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollen över finansoch

utrikesdepartementsärenden för den 31 juli 1956 och över finansärenden

för denna dag samt med överlämnande av ett den 20 december 1956 undertecknat

avtal mellan Sverige och Italien för undvikande av dubbelbeskattning

och för reglering av vissa andra frågor beträffande skatter å inkomst

och förmögenhet vill Kungl. Maj :t härmed föreslå riksdagen att

dels godkänna nämnda avtal;

dels ock i övrigt bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen denna dag hemställt.

GUSTAF ADOLF

G. E. Sträng

1 Bihang till riksdagens protokoll 1957. 1 samt. Nr 27

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj. ts proposition nr 27 år 1957

Avtal

mellan Sverige och Italien för undvikande

av dubbelbeskattning och för reglering

av vissa andra frågor beträffande

skatter å inkomst och förmögenhet

Hans Majestät Konungen av Sverige

och Italienska Republikens President

hava, i syfte att undvika dubbelbeskattning

och reglera vissa andra frågor beträffande

skatter å inkomst och förmögenhet,

överenskommit att avsluta ett

avtal och hava för detta ändamål till

sina befullmäktigade ombud utsett:

Hans Majestät Konungen av Sverige:

dess minister för utrikes ärendena,

H. Exc. Östen Undén;

Italienska Republikens President:

dess ambassadör i Stockholm, Gioacchino

Scaduto-Mendola di Fontana

degli Angeli,

vilka, efter att hava tagit del av

varandras fullmakter och funnit dem

vara i god och behörig ordning, överenskommit

om följande bestämmelser:

Artikel 1

Detta avtal är tillämpligt å fysiska

personer, som äro bosatta i Konungariket

Sverige eller i Italienska Republiken,

samt å svenska och italienska juridiska

personer.

Artikel 2

§ 1. Bestämmelserna i detta avtal

äro tillämpliga å följande skatter:

A. — Beträffande Sverige:

1) den statliga inkomstskatten;

2) kupongskatten;

3) ersättningsskatten;

4) utskiftningsskatten;

5) sjömansskatten;

6) den statliga förmögenhetsskatten;

7) den kommunala inkomstskatten;

8) bevillningsavgifterna för särskilda

förmåner och rättigheter.

Convenzione

fra Pltalia e la Svezia, al fine di

evitare le doppie imposizioni e di regolare

certe altre questioni in materia di

imposte sul reddito e sul patrimonio

Il Presidente della Repubblica Italiana

e Sua Maestå il Re di Svezia, animati

dal desiderio di evitare le doppie imposizioni

e di regoiare certe altre questioni

in materia di imposte sul reddito

e sul patrimonio, hanno deciso di concludere

una convenzione ed hanno

nominato a tale scopo come loro plenipotenziari:
Il

Presidente della Repubblica Italiana:

FAmbasciatore Gioacchino ScadutoMendola

di Fontana degli Angeli;

Sua Maestå il Re di Svezia:

il Ministro degli Affari Esteri, S. E.

Östen Undén,

i quali, dopo essersi comunicati i loro

pieni poteri riconosciuti in buona e

dovuta forma, hanno convenuto quanto

segue:

Art. 1

La presente Convenzione é applicabile

alle persone fisiche domiciliate

nella Repubblica Italiana o nel Regno

di Svezia, nonché alle persone giuridiche

italiane e svedesi.

Art. 2

§ 1°. Le imposte cui la presente Convenzione

si applica sono:

A. —- Per quanto riguarda Vltalia:

1) L’imposta sul reddito dei terreni;

2) Lhmposta sul reddito dei fabbricati;
3)

L’imposta sui redditi di riccbezza

mobile;

4) L’imposta sui redditi agrari;

5) L’imposta complementare progressiva

sul reddito;

6) L’imposta sulle societå;

7) L’imposta sulle obbligazioni;

8) Le imposte regionali, provinciali,

comunali e camerali sul reddito.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 27 år 1957

3

B. — Beträffande Italien:

1) skatten å obebyggd mark (imposta

sul reddito dei terreni);

2) skatten å byggnader (imposta sul

reddito dei fabbricati);

3) den proportionella inkomstskatten

(imposta sui redditi di ricchezza mobile);

4) skatten å jordbruksinkomst (imposta

sui redditi agrari);

5) den personliga progressiva inkomstskatten

(imposta complementare progressiva

sul reddito);

6) bolagsskatten (imposta sulle societä);
7)

skatten å obligationer (imposta

sulle obbligazioni);

8) skatter, som påföras inkomst för

italienska regioners, provinsers, kommuners

eller för handelskamrars räkning

(imposte regionali, provinciali, comunaii

e camerali sul reddito).

I de skatter, som uppräknas i denna

paragraf, inbegripas ej blott de egentliga

skattebeloppen utan även förhöjningar,

tillägg, räntor, kostnader och andra i

samband med skatterna uttagna belopp,

som påföras för statens, regionernas, provinsernas,

kommunernas och handelskamrarnas

räkning.

§ 2. Detta avtal skall likaledes tilllämpas

å alla andra skatter av likartat

slag, som i en av de avtalsslutande staterna

efter undertecknandet av detta

avtal påföras å inkomst, å förmögenhet,

å delar av inkomst eller förmögenhet

eller å förmögenhetsökning.

Artikel 3

§ 1. En fysisk person anses enligt

detta avtal bosatt i en av staterna, om

han där har sitt egentliga bo och hemvist

eller där stadigvarande vistas.

Om tillämpningen av denna bestämmelse

leder till att en person samtidigt

anses vara bosatt i båda de avtalsslutande

staterna, skall han anses vara

bosatt i den av de båda staterna, med

vilken han har de starkaste personliga

och ekonomiska förbindelserna eller, om

frågan icke kan lösas med tillämpning av

sistnämnda regel, i den avtalsslutande

stat, vars medborgare han är. Skulle

B. — Per quanto riguarda la Svezia:

1) L’imposta statale sul reddito (den

statliga inkomstskatten);

2) L’imposta sui dividendi delle azioni

(kupongskatten);

3) L’imposta sui redditi non distribuiti

(ersättningsskatten);

4) L’imposta sulle ripartizioni (utskiftningsskatten);
5)

L’imposta speciale sull’equipaggio

delle navi esenti dalle altre imposte sul

reddito (sjömansskatten);

6) L’imposta statale sul patrimonio

(den statliga förmögenhetsskatten);

7) L’imposta comunale sul reddito

(den kommunala inkomstskatten); i

8) Le tasse sui vantaggi e sui privilegi

speciali (bevillningsavgifterna för

särskilda förmåner och rättigheter).

Le imposte elencate nel presente paragrafo

comprendono oltre 1’ammontare in

principale, le sopratasse, gli accrescimenti,

le addizionali, gli interessi, le

spese ed altri accessori riscossi insieme

alla imposta base e dovuti allo stato,

alle regioni, alle provincie, ai comuni

ed alle camere di commercio.

§ 2. La presente Convenzione si applicherå,

inoltre, ad ogni altra imposta

avente natura analoga che sarå istituita,

dopo la firma della medesima, nel

territorio di ciascuno Stato contraente,

sul reddito, sul patrimonio, sugli elementi

del reddito o del patrimonio o

sugli incrementi di patrimonio.

Art. 3

§ 1°. Ai fini della presente Convenzione,

la persona fisica sarå considerata

domiciliata in uno dei due Stati

se essa ha nel medesimo la residenza

effettiva e la casa di abitazione o se vi

soggiorna in via permanente.

Se in base al suddetto principio viene

a risultare 1’esistenza contemporanea di

un domicilio in ciascuno degli Stati contraenti,

la persona fisica si considera

domiciliata ncllo Stato in cui ha i

rapporti personali ed economici piu

stretti o, se quesfultimo criterio non

consente di risolvere il problema, nello

Stato contraente di cui ha la cittadinanza;

se essa ha contemporancamente

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 27 år 1957

han samtidigt vara medborgare i båda

de avtalsslutande staterna eller skulle

han icke vara medborgare i någon av

dem, skola skattemyndigheterna i de

båda staterna träffa överenskommelse i

varje särskilt fall.

§ 2. Juridiska personer anses bosatta

i den stat, där den verkliga ledningen

har sitt säte.

§ 3. För skattskyldig, som utflyttar

från den ena staten för att bosätta sig

i den andra, upphör skattskyldigheten i

förstnämnda stat —- såvitt skattskyldigheten

är beroende på den skattskyldiges

bosättning — med utgången av

den dag, under vilken utflyttningen slutförts.

Samtidigt inträder i den andra

staten motsvarande skattskyldighet.

§ 4. Oskift dödsbo skall anses vara

bosatt i den av de båda staterna, där

den avlidne enligt § 1 av denna artikel

skall anses hava varit bosatt vid dödsfallet.

§ 5. Vid tillämpningen av detta avtal

betyder uttrycket »fast driftställe» varje

plats, å vilken för stadigvarande bruk

vid rörelsens utövande finnes särskild

anläggning eller vidtagits särskild anordning,

såsom plats där företaget bar

sin ledning, kontor, filial, tillverkningsplats,

verkstad, inköps- eller försäljningsställe,

gruva eller annan fyndighet,

som är föremål för bearbetning. Ett

dotterbolag anses däremot icke utgöra

ett fast driftställe för moderbolaget.

En stadigvarande agentur för ett

företag utgör likaledes ett fast driftställe,

därest agenten regelbundet utnyttjar

en allmän fullmakt enligt vilken

han äger inleda förhandlingar å företagets

vägnar samt underteckna eller

godkänna avtal, eller då företaget på

den stats område, där agenturen är

inrättad, innehar lager av råvaror eller

produkter, som regelmässigt användas

för att effektuera av agenten upptagna

beställningar.

Som fast driftställe i avtalets mening

anses även plats för byggnadsföretag,

då verksamheten därstädes utövats eller

kan antagas komma att utövas under

längre tid än ett år.

la cittadinanza dei due Stati contraenti

o se non ha la cittadinanza di alcuno di

essi, le autoritå fiscali dei due Stati

si concerteranno caso per caso.

§ 2. Il domicilio delle persone giuridiche

si trova nello Stato in cui é situata la

sede della direzione effettiva.

§ 3. Il contribuente che ha trasferito

definitivamente il suo domicilio da uno

Stato alhaltro, cessa di essere assoggettato

nel primo Stato alle imposte

applicate in base al criterio del domicilio,

a partire dalla data in cui il trasferimento

ha avuto luogo. L’assoggettamento

nelhaltro Stato, alle imposte

stesse, comincerå a decorrere da questa

data.

§ 4. Le ereditå indivise saranno considerate

come situate in quello dei due

Stati in cui, conformemente al paragrafo

1° del presente articolo, il de cuius aveva

il suo domicilio al momento della morte.

§ 5. Ai fini della presente Convenzione,

1’espressione “stabile organizzazione”

designa le installazioni speciali

utilizzate in permanenza o gli organi da

cui emanano le disposizioni speciali prese

per lo svolgimento di una attivitå,

come la direzione, gli uffici, le succursali,

le officine, i laboratori, i magazzini,

le miniere o ogni altro giacimento minerario

che formi oggetto di un’attivitå,

con esclusione delle societå filiali.

La rappresentanza o agenzia di una

impresa costituisce stabile organizzazione,

quando 1’agente fa abitualmente

uso di un potere generale che gli permette

di vincolare 1’ impresa mediante

la negoziazione, la sottoscrizione o

1’accettazione di conlratti o quando

1’impresa dispone nel territorio dello

Stato ove é situata 1’agenzia, di depositi

di materie prime o prodotti regolarmente

destinati alhesecuzione delle

ordinazioni raccolte da questa agenzia.

I cantieri destinati a lavori di costruzione

la cui esecuzione ha superato

o che si ritiene dovrå superare una

durata di dodici mesi, saranno egualmente

considerati come organizzazione

stabile ai sensi della Convenzione.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 27 år 1957

5

§ 6. Den omständigheten, att en i

den ena staten skattskyldig person uppehåller

affärsförbindelse i den andra staten

genom förmedling av en fullt fristående

mäklare eller kommission är,

vilken därvidlag endast fullgör uppdrag,

som tillhöra hans vanliga affärsverksamhet,

eller att en sådan person innehar

i den andra staten, även om det sker

i form av en stadigvarande anordning,

ett kontor, vars verksamhet är begränsad

till inköp av råvaror eller produkter

avsedda att försäljas eller förädlas

av hans företag i den förstnämnda

staten, skall icke i och för sig medföra

att ett fast driftställe föreligger i den

andra staten.

Artikel 4

Skatt å inkomst av fast egendom, häri

inbegripen vinst genom avhändande av

sådan egendom, skall påföras endast i

den stat, där egendomen är belägen.

Uttrycket »inkomst av fast egendom»

innefattar ej blott den inkomst, som

förvärvas genom omedelbart förvaltande,

brukande eller utnyttjande av

den fasta egendomen, häri inbegripna

gruvor, malmfyndigheter och alla andra

naturtillgångar, utan även sådan inkomst,

som under vilken beteckning som

helst förvärvas genom uthyrning, utarrendering

eller varje annan upplåtelse

av rätt att bruka eller utnyttja sagda

egendom.

Artikel 5

§ 1. Skatt å inkomst av rörelse,

vilken inkomst härflyter från fast driftställe

i en av de båda staterna, utgår

allenast i denna stat. Då ett företag

innehar fasta driftställen i båda staterna,

uppbär vardera staten skatt å den

del av inkomsten, som förvärvas från

fast driftställe inom dess område.

§ 2. Därest ett företag i en av staterna

direkt eller indirekt deltager i ledningen

eller förvaltningen av ett företag

i den andra staten eller äger del av detta

företags kapital och för så vitt i företagens

affärs- och finansförbindelser avtalats

eller föreskrivits villkor, vilka avvika

från dem som skulle hava gällt

mellan självständiga företag, skola inkomster,

vilka det ena företaget rätte
-

§ 6. Il fatto che il contribuente di

uno Stato ha relazioni d’affari nell’altro

Stato per mezzo di un commissionario

o di un mediatore, veramente

autonomo e agente come tale nel quadro

della sua normale attivitå, o che possiede

nelFaltro Stato, anche sotto

forma di organi permanent!, un ufficio

la cui attivitå si limita alFacquisto

di merci o prodotti destinati ad

essere venduti o trasformati dalla sua

impresa nel primo Stato, non implica

ipso facto il possesso di una organizzazione

stabile nelFaltro Stato.

Art. 4

I redditi dei beni immobili, nonché

i profitti risultanti dalFalienazione di

tali beni, non sono imponibili che nello

Stato in cui i beni stessi sono situati,

L’espressione “redditi dei beni immobili”

comprende non soltanto i redditi

che provengono dalla gestione, dal

godimento o dalla utilizzazione diretta

di beni immobili, comprese le miniere,

i giacimenti ed ogni altra risorsa naturale,

ma anche i redditi ricavati, a

qualunque titolo, dalla locazione, dal1’affitto

e da ogni altra concessione del

diritto di godimento o di sfruttamento

dei beni stessi.

Art. 5

§ 1°. I redditi derivanti dalla gestione

di un’impresa, attribuibili alla organizzazione

stabile esistente in uno dei due

Stati, non sono tassabili che in questo

Stato. Se Fimpresa ha organizzazioni

stabili nei due Stati, ogni Stato applichcrå

Fimposta sulla parte dei redditi

derivanti dalFattivitå della organizzazione

stabile situata nel suo territorio.

§ 2. Se uiFimpresa di uno dei due

Stati partecipa direttamente o indirettamente

alla direzione, alla gestione o

al capitale di un’impressa delFaltro

Stato e se le condizioni stabilite od imposte

nelle relazioni commerciali o finanziarie

dellc due imprese sono dilferenti

da quelle che esisterebbero fra imprese

indipendenti, i profitti che Fn na delle

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1957

ligen skulle hava förvärvat men som

på grund av villkoren i fråga icke tillkommit

detta företag, inräknas i detta

företags inkomster och beskattas i överensstämmelse

därmed.

Artikel 6

§ 1. Då en skattskyldig i en av de

avtalsslutande staterna till en skattskyldig

i den andra staten upplåter nyttj

anderätten till immateriella rättigheter,

såsom patent, ritningar och modeller,

hemliga fabrikationsmetoder och recept,

varumärken och andra liknande rättigheter,

författarrätt eller reproduktionsrätt

eller rätt till kinematografisk film,

eller ock upplåter nyttjanderätten till industriell,

kommersiell eller vetenskaplig

utrustning, skall den royalty eller den

ersättning av annat slag, som utbetalas

för upplåtelsen, beskattas endast i den

stat, där betalningsmottagaren är bosatt.

Därest emellertid i den andra staten

finnes ett fast driftställe för ett av

betalningsmottagaren innehaft företag,

skall royaltyn eller ersättningen beskattas

endast i denna andra stat.

§ 2. Om och i den mån royaltyn

överskrider det verkliga värdet ■— däri

inbegripen normal affärsvinst — av den

nyttjanderätt, för vilken royaltyn utbetalas,

är bestämmelsen i § 1 av denna

artikel ej tillämplig.

§ 3. De i §§ 1 och 2 av denna artikel

meddelade bestämmelserna skola tilllämpas

även beträffande vinst, som

uppkommer genom avhändande av de

rättigheter varom här är fråga.

Artikel 7

Skatt å inkomst — häri jämväl inbegripen

skatt å bruttoinkomst —■ av

företag för utövande av sjöfart eller

luftfart utgår allenast i den stat, inom

vars område företagets verkliga ledning

har sitt säte.

Artikel 8

§ 1. Med hänsyn till att vid tidpunkten

för undertecknandet av detta avtal

utdelning, som verkställes av ett bolag

med skatterättsligt hemvist i Italien, icke

är föremål för någon kupongskatt, hava

de båda avtalsslutande staterna överenskommit

om följande bestämmelser:

imprese avrebbe normalmente realizzato,

e che a causa di queste condizioni

non sono stati da essa realizzati, sono

inclusi nei profitti di tale impresa e

tassati in conseguenza.

Art. 6

§ 1°. I canoni ed altri proventi che

un contribuente di uno degli Stati contraenti

ricava per la concessione ad un

contribuente delFaltro Stato contraente

delhuso di beni mobili incorporali, come

i brevetti d’invenzione, disegni o modelli,

processi e formule segrete, marchi di

fabbrica ed altri diritti analoghi, i

diritti di autore e di riproduzione, i

diritti di locazione di pellicole cinematografiche,

nonché i diritti di utilizzazione

di attrezzature industriali, commerciali

o scientifiche, sono imponibili

soltanto nello Stato in cui é domiciliato

il beneficiario a condizione che questi

non abbia nelhaltro Stato una organizzazione

stabile della sua impresa. In

quesfultimo caso i canoni non sono

imponibili che in quesfaltro Stato.

§ 2. Nel caso e nella misura in cui i

canoni eccedono il valöre intrinseco —

compreso un profitto normale — dei

diritti per i quali sono corrisposti, la

regola del paragrafo primo del presente

articolo non é applieabile.

§ 3. I principi dei paragrafi uno e

due del presente articolo si applicano,

inoltre, ai profitti derivanti dalla alienazione

dei suddetti diritti.

Art. 7

Le imposte prelevate sui redditi

derivanti dalla gestione di imprese di

navigazione marittima o aerea — comprese

le imposte prelevate sui redditi

lordi — non sono dovute che nello Stato

nel cui territorio si trova la sede della

direzione effettiva dell’impresa.

Art. 8

§ 1°. Poiché alla data della firma

della presente Convenzione i dividendi

attribuiti da una societå avente il domicilio

fiscale in Italia non sono passibili

di un’imposta cedolare, i due Stati contraenti

hanno convenuto quanto segue:

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 27 år 1957

7

1) Då fråga är om utdelning, som

tillfaller ena Sverige bosatt fysisk person

från ett bolag med skatterättsligt hemvist

i Italien, uttages därstädes den

personliga progressiva inkomstskatten.

2) Då fråga är om utdelning, som

tillfaller en i Italien bosatt fysisk person

från ett bolag med skatterättsligt hemvist

i Sverige, uttages kupongskatt därstädes,

dock att denna skatt ej får överstiga

fem procent av utdelningens bruttobelopp.

3) Då ett bolag med skatterättsligt

hemvist i Sverige verkställer utdelning

till ett bolag med skatterättsligt hemvist

i Italien, skall någon svensk kupongskatt

icke uttagas å utdelningen, såvida

ej det italienska holaget innehar ett fast

driftställe i Sverige. I sistnämnda fall

uttages den svenska kupongskatten,

dock att densamma ej får överstiga fem

procent av utdelningens bruttobelopp.

Därest skattelagstiftningen i Italien

så ändras, att skatt därstädes påföres

utdelning, som tillfaller ett bolag med

skatterättsligt hemvist i Sverige från

ett bolag med skatterättsligt hemvist i

Italien, skola de båda staterna i anledning

härav upptaga förhandlingar.

§ 2. I sådana fall, då kupongskatt

uttagits i Sverige, skall Italien medgiva

avdrag med belopp, motsvarande sagda

svenska skatt, å den personliga progressiva

inkomstskatten eller, såvitt

fråga är om utdelning åtnjuten av ett

bolag med skatterättsligt hemvist i

Italien, å bolagsskatten.

§ 3. I sådana fall, då utdelning beskattats

i Italien, skall Sverige medgiva

avdrag å den svenska skatten med

belopp ej överstigande tio procent av

utdelningens bruttobelopp.

§ 4. Utdelning, som tillfaller ett aktiebolag

med skatterättsligt hemvist i en

av de båda avtalsslutande staterna från

ett aktiebolag med skatterättsligt hemvist

i den andra staten, skall vara undantagen

från beskattning i förstnämnda

stat i den utsträckning, som fallet skulle

hava varit enligt skattelagstiftningen i

denna stat, därest båda bolagen hade

varit bosatta i niimnda stat. Ilärav

1) In Italia, 1’imposta complementare

progressiva sill reddito é applicata sui

dividendi attribuiti da una societå italiana

ad una persona fisica domiciliata

in Svezia;

2) In Svezia, 1''imposta sui dividendi

di azioni é applicata sui dividendi attribuiti

da una societå svedese ad una

persona fisica domiciliata in Italia, ma

rimposta cosi percepita non puö superare

il cinque per cento deU’importo lordo

dei detti dividendi;

3) Se una societå svedese attribuisce

dividendi ad una societå domiciliata in

Italia, 1’imposta svedese sui dividendi

di azioni non sarå applicata, a meno

che la societå italiana non abbia in

Svezia una organizzazione stabile. In

quest’ultimo caso 1’imposta svedese é applicabile,

ma non puö superare il cinque

per cento dell’importo lordo dei

detti dividendi.

Nel caso in cui 1’Italia apporti alla

sua legislazione fiscale modifiche comportanti

l’applicazione di un’imposta

sui dividendi attribuiti da una societå

avente il domicilio fiscale in Italia a una

societå avente il domicilio fiscale in

Svezia, i due Stati si concerteranno.

§ 2. Nel caso in cui l’imposta sui

dividendi di azioni é applicata in Svezia,

FItalia ac.corderå, agli effetti della

sua imposta complementare progressiva,

o, se si tratta di dividendi percepiti da

una societå italiana, agli effetti della

sua imposta sulle societå, una deduzione

che compensi la detta imposta svedese.

§ 3. Nel caso in cui i dividendi sono

tassati in Italia, la Svezia accorderå,

agli effetti della sua imposta, una deduzione

che non puö superare il dieci per

cento dell’importo lordo dei detti dividendi.

§ 4. I dividendi attribuiti da una

societå per azioni avente il domicilio

fiscale in uno dei dac Stati contraenti

ad una societå per azioni avente il

domicilio fiscale nell’altro Slato sono

esenti in quesfaltro Stato, nella misura

in cui, in base alla legislazione di quesfaltro

Stato, 1’esenzione sarebbe accordata

se le due societå vi avessero il loro

domicilio.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj. ts proposition nr 27 år 1957

följer 1) att utdelning, som tillfaller ett

aktiebolag med skatterättsligt hemvist

i Italien från ett aktiebolag med skatterättsligt

hemvist i Sverige, är underkastad

bolagsskatten i Italien; 2) att

utdelning, som tillfaller ett aktiebolag

med skatterättsligt hemvist i Sverige

från ett aktiebolag med skatterättsligt

hemvist i Italien, i princip är undantagen

från beskattning i Sverige utom i vissa

undantagsfall. Denna skattebefrielse i

Sverige skall dock medgivas allenast

under förutsättning att förstnämnda

bolag har den verkliga och stadigvarande

äganderätten till aktier eller andelar,

som motsvara minst tio procent av

det verkligen inbetalda aktiekapitalet i

sistnämnda bolag. Därest Italien skulle

genomföra ändringar i sin skattelagstiftning

av betydelse för den i denna

paragraf berörda frågan, skola de båda

staterna upptaga förhandlingar.

§ 5. Vid tillämpningen av den i § 4 2)

av denna artikel angivna bestämmelsen,

i vad avser skattebefrielse i Sverige,

skall ett bolag anses hava haft den verkliga

och stadigvarande äganderätten till

aktier eller andelar i ett annat bolag,

därest desamma hava, i vilken som helst

form och utan avbrott, varit i dess

uteslutande och ovillkorliga ägo under

detta andra bolags hela räkenskapsår.

Om aktier eller andelar i detta sistnämnda

bolag verkligen och stadigvarande tillhört

ett tredje bolag, som står i beroende

av eller under kontroll av förstnämnda

bolag, skall förstnämnda bolag likaledes

anses hava haft den verkliga och stadigvarande

äganderätten till så stor del

av sagda aktier eller andelar, som proportionellt

motsvarar dess verkliga och

stadigvarande delaktighet i sagda tredje

bolags kapital.

§ 6. Med uttrycket »utdelning» i denna

artikel avses utdelning eller annan avkastning

å aktier, vinstandelsbevis (azioni

di godimento), skuldsedlar med rätt

till andel i vinst (buoni di godimento),

obligationer med rätt till andel i vinst

och andra andelar i bolag, häri inbegripet

delägarskap i bolag med begränsad

personlig ansvarighet.

In conseguenza: 1°) In Italia i dividendi

attribuiti da una societä per azioni

avente il domicilio fiscale in Svezia

ad una societå per azioni avente il

domicilio fiscale in Italia sono assoggettabili

alhimposta sulle societå;

2°) In Svezia, i dividendi attribuiti

da una societå per azioni avente il

domicilio fiscale in Italia ad una societå

per azioni avente il domicilio fiscale in

Svezia sarebbero, salvo certe eccezioni,

esonerati dalhimposta. Tuttavia, questa

esenzione non sarå accordata che alla

condizione che questa ultima societå

abbia la proprietå effettiva e permanente

di azioni o di quote rappresentanti

almeno dieci per cento del capitale effettivamente

versato della prima societå.

Nel caso in cui 1’Italia apporti alla

sua legislazione fiscale modifiche relative

alla materia di cui si tratta nel presente

paragrafo, i due Stati si concerteranno.

§ 5. Per 1’applicazione della condizione

prevista al n. 2.°) del § 4 del presente

articolo, concernente 1’esenzione in

Svezia, una societå sarå considerata

come avente la proprietå effettiva e

permanente delle azioni o delle quote di

un''altra societå, se le azioni o le quote

sono State, in una forma qualunque e

senza interruzione, in sua proprietå

esclusiva ed incondizionata per tutta

la durata dell’esercizio di quesfaltra

societå. Se le azioni o quote di quesfaltra

societå sono proprietå effettiva e permanente

di una terza societå dipendente

0 controllata dalla prima societå,

quesfultima sarå considerata come

avente egualmente la proprietå effettiva

e permanente di una quota parte

delle dette azioni o quote corrispondenti

proporzionalmente alla sua partecipazionc

effettiva e permanente al capitale

della detta terza societå.

§ G. Per 1’applicazione del presente

articolo 1’espressione “dividendi” designa

1 dividendi ed altri redditi delle azioni,

delle azioni di godimento, dei buoni

di godimento, delle obbligazioni partecipanti

ai profitti e delle altre quote

sociali analoghe, nonché delle quote

sociali di societå a responsabilitå limitata.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds proposition nr 27 år 1957

9

Artikel 9

I sådana fall, då ränta och annan

avkastning å obligationer och övriga

slag av låneförbindelser, depositioner,

bankinsättningar och alla andra fordringar,

som uppbäres från Italien av en

skattskyldig bosatt i Sverige, pålägges

skatt i Italien (däri inbegripen skatten

å obligationer), skall Sverige medgiva

avdrag å den svenska skatten med

belopp motsvarande den skatt, som erlagts

i Italien.

Därest i Sverige efter undertecknandet

av detta avtal införes en källskatt

å räntor, skola de båda staterna

upptaga förhandlingar.

Artikel 10

§ 1. Löner, arvoden och liknande ersättningar

ävensom pensioner, som av

den ena staten eller en dess statsrättsliga

underavdelning utbetalas till fysisk person

såsom ersättning för arbete, som

denne utfört i samma stats eller statsrättsliga

underavdelnings tjänst, skola

vara undantagna från beskattning i den

andra staten, för så vitt icke personen

i fråga är medborgare i denna andra

stat.

§ 2. Bestämmelserna i denna artikel

äro icke tillämpliga å utbetalningar,

vilka utgöra ersättning för tjänster,

utförda i samband med rörelse, som

endera staten bedrivit i förvärvssyfte.

Artikel 11

§ 1. Inkomst av personligt arbete —

däri inbegripen inkomst av utövandet

av fritt yrke — skall i andra fall än som

avses i artikel 10 beskattas allenast i den

stat, där arbetet utförts.

§ 2. En fysisk person, som är bosatt

i en av de två staterna, är dock undantagen

från beskattning i den andra staten

för inkomst av personligt arbete —

däri inbegripen inkomst av utövandet

av fritt yrke — som utförts i denna

andra stat, under förutsättning

1) att han vistats i denna senare stat

under en tidrymd eller tidrymder, som

sammanlagt icke överstiga ctthundraåttiotre

dagar under ett kalenderår, och

2) att arbetet utförts för eller på

Ad. 9

Quando gli interessi ed altri redditi

delle obbligazioni e di ogni altra forma

di prestito, dei depositi, dei conti di

deposito e di ogni altra specie di eredito,

provenienti dalFItalia ad un contribuente

domiciliato in Svezia, sono stati

assoggettati alle imposte italiane (compresa

1’imposta sulle obbligazioni), la

Svezia accorderå, agli effetti della imposta

svedese, una deduzione che compensi

l’imposta corrisposta in Italia.

Nel caso d’instaurazione in Svezia,

dopo la firma della presente Convenzione,

di una imposta ritenuta alla fonte sugli

interessi, i due Stati si concerteranno.

Ad. 10

§ 1°. Gli stipendi, i salari e le remunerazioni

analoghe, nonché le pensioni,

versati da uno degli Stati o da una sua

suddivisione politica a persone fisiche,

come corrispettivo di servizi resi a

questo Stato o alle sue suddivisioni

politiche, sono esenti da imposta nel

territorio delFaltro Stato a condizione

che le dette persone non abbiano la

cittadinanza di quesfaltro Stato.

§ 2. Le disposizioni del presente articolo

non sono applieabili alle somme

versate per servizi resi in rapporto ad

una attivitå commerciale o industriale

esercitata da uno degli Stati contraenti

a seopo di lucro.

Ad. 11

§ 1°. Al di fuori dei casi considerati

nelbarticolo 10, le remunerazioni relative

ai servizi personali, comprese le remunerazioni

delle libere professioni, non

sono imponibili che nello Stato in cui

questi servizi sono prestati.

§ 2. Tuttavia, la persona fisica avente

il domicilio fiscale in uno dei due Stati

é esenle dalbimposta nelFaltro Stato

per le remunerazioni relative ai servizi

personali, compresi quelle delle libere

professioni, prestati in quesfaltro Stato

nel corso di un anno solare:

1) So non ha soggiornato in questo

ultimo Stato che per un periodo o per

piu periodi non eccedenti in totale i

centoottantatré giorni, e

2) Se i servizi sono prestati per conto

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungi. Maj.ts proposition nr 27 år 1957

uppdrag av en i förstnämnda stat bosatt

fysisk eller juridisk person, och

3) att ersättningen icke som sådan

belastat en förvärvsverksamhet, som är

underkastad beskattning i den andra

staten, samt

4) att han icke utövar ett fritt yrke

i den andra staten medelst ett eget fast

driftställe beläget i denna andra stat.

§ 3. Bestämmelserna i § 2 äro icke

tillämpliga på inkomster, som förvärvats

av skådespelare, filmskådespelare, radioeller

televisionsartister, musiker, idrottsmän

och dylika, vilka yrkesmässigt ägna

sig åt offentlig nöjesverksamhet.

§ 4. Inkomst av personligt arbete,

som fullgöres ombord å fartyg eller

luftfartyg, beskattas endast i den stat,

där rederiets eller flygföretagets verkliga

ledning har sitt säte.

§ 5. Ersättning, som utbetalas till

styrelseledamot i ett bolag, till medlem

av förvaltningen eller ledningen däri

eller till annan befattningshavare med

motsvarande åligganden hos bolaget,

beskattas endast i den av de båda staterna,

där bolaget har sitt skatterättsliga

hemvist.

Artikel 12

En professor eller lärare från den ena

staten, som uppbär ersättning för undervisning

vid universitet, högskola eller

annan undervisningsanstalt för högre

utbildning i den andra staten under

vistelse därstädes, ej överstigande två

år, skall vara befriad från beskattning i

sistnämnda stat för ifrågavarande ersättning.

Artikel 13

En studerande eller affärs- eller hantverkspraktikant,

som är bosatt i den

ena staten och som tillfälligt vistas i

den andra staten i syfte att där åtnjuta

heldags undervisning eller utbildning, är

befriad från skattskyldighet i denna

andra stat för belopp, som utbetalas

till honom av personer i den förstnämnda

staten till bestridande av hans

uppehälle, undervisning eller utbildning.

o in qualitå di mandatario di una

persona fisica o giuridica avente il domicilio

nel primo Stato, e

3) Se le dette remunerazioni non

hanno gravato corne tali i risultati di

una attivitå lucrativa, imponibili nell’altro

Stato, e

4) Se il mandatario non esercita una

professione libera in quesfaltro Stato

mediante una propria stabile organizzazione

ivi situata.

§ 3. Le disposizioni del paragrafo 2

non sono applicabili ai benefici o alle

remunerazioni dei professionisti dello

spettacolo, come gli artisti del teatro,

del cinema, della radio o della televisione,

i musicisti e gli atleti.

§ 4. Le remunerazioni dei servizi personali

prestati sulle navi o sugli aeromobili

non sono imponibili che nello

Stato in cui si trova la sede della direzione

effettiva delbimpresa di navigazione

marittima o aerea.

§ 5. Le remunerazioni corrisposte ad

un amministratore, ad un membro del

consiglio di amministrazione o di sorveglianza

o a un altro mandatario che

eserciti funzioni analoghe presso una

societå avente il domicilio fiscale in

uno dei due Stati, non sono imponibili

che nel detto Stato.

Art. 12

I professori ed i membri del corpo

insegnante di uno degli Stati che ricevono

una remunerazione per 1’insegnamento

da essi dato, nel corso di un

periodo di residenza non eccedente i

due anni, in una universitå o in un

altro istituto d’insegnamento superiore

situato nelFaltro Stato, sono esenti da

imposte sulla detta remunerazione in

questo altro Stato.

Art. 13

Gli studenti e gli apprendisti aventi

il domicilio in uno dei due Stati che si

trasferiscono temporaneamente nel1’altro

Stato allo scopo di ricevervi un

insegnamento o una formazione professionale,

ad orario pieno, sono esenti

dalFimposta in quesfaltro Stato sulle

somme loro versate da persone che si

trovano nel primo Stato per il loro

mantenimento, la loro educazione e la

loro formazione.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds proposition nr 27 år 7957

11

Artikel 14

Skatt å andra, i föregående artiklar

icke angivna inkomster utgår allenast i

den stat där inkomsttagaren är bosatt.

Artikel 15

Beträffande skatter å förmögenhet

eller förmögenhetsökning gälla följande

bestämmelser:

1) I den mån förmögenheten består

av

a) fast egendom med tillbehör, eller

b) företag för utövande av handel

eller industri, företag för sjöfart och

luftfart inbegripna,

utgår skatten i den stat, vilken enligt

föregående artiklar äger beskatta den

inkomst, som härflyter av samma förmögenhet.

Värdehandlingar, ingående i kapital,

som verkligen investerats i ett fast driftställe

beläget i en av de avtalsslutande

staterna, skola beskattas i denna stat.

2) I den mån förmögenheten består

av fordringar, för vilka inteckningar i

fast egendom utgöra säkerhet, utgår

skatten i den stat, där den fasta egendomen

är belägen. Det sagda gäller även

fordringar av angivet slag, vilka grunda

sig på obligationer.

3) För alla andra slag av förmögenhet

utgår skatten i den stat, där den skattskyldige

är bosatt.

Artikel 16

Då en skattskyldig i en av de avtalsslutande

staterna enligt bestämmelserna

i detta avtal har rätt till skattebefrielse

eller skattenedsättning i den andra staten,

skall denna befrielse eller nedsättning

tillkomma oskifta dödsbon allenast

i den utsträckning, som skatten hänför

sig till den del av den skattepliktiga

inkomsten eller förmögenheten, vilken

tillkommer sådana rättsinnehavare, som

äro skattskyldiga i förstnämnda stat.

Artikel 17

Oberoende av alla andra föreskrifter

i detta avtal må vardera staten vid

Ad. 14

Le imposte prelevate su ogni altro

reddito diverso da quelli considerati

negli articoli precedenti non sono applicate

che nello Stato in cui il beneficiario

ha il domicilio.

Art. 15

Per quanto riguarda le imposte sill

patrimonio o sulbincremento del patrimonio,

sono applicabili le disposizioni

che seguono:

1°) Nella misura in cui il patrimonio

si compone:

a) di immobili con i loro accessori;

b) di imprese commerciali o industriali,

comprese quelle di navigazione marittima

e di navigazione aerea;

L’imposta sarå applicata nello Stato

al quale é dovuta, in base agli articoli

precedenti, 1’imposta sui redditi derivanti

dal detto patrimonio. Tuttavia,

per quanto riguarda i valori mobiliari

facenti parte del capitale realmente

investito in una stabile organizzazione

situata in uno degli Stati contraenti,

1’imposta sarå applicata in questo

Stato.

2°) Nella misura in cui il patrimonio

si compone di crediti, anche sotto

forma di obbligazioni, garantiti da ipoteca

immobiliare, 1’imposta sarå applicata

nello Stato in cui i beni immobiliari

sono situati.

3°) Per tutte le altre specie di patrimonio

l’imposta sarå applicata nello

Stato in cui é domiciliato il contribuente.

Ad. 16

Quando, in base alle disposizioni della

presente Convenzione, il contribuente di

uno degli Stati contraenti ha diritto alla

esenzione o ad una riduzione di imposta

nelbaltro Stato, 1’esenzione o la riduzione

non sarå accordata alle ereditå

indivise che nella misura in cui l’imposta

é imputabile alla quota-parte degli

elementi imponibili attribuibile al1’avente

diritto contribuente del primo

Stato.

Ad. 17

Nonostante ogni altra disposizione

della presente Convenzione, le imposte a

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj ds proposition nr 27 år 1957

fastställandet av progressiv skatt för

skattskyldiga, som äro bosatta i den

staten, bestämma skattesatsen med hänsyn

tagen till all den inkomst eller förmögenhet,

som är skattepliktig enligt

skattelagstiftningen i den staten.

Artikel 18

§ 1. Bestämmelserna i detta avtal inskränka

icke de rättigheter och förmåner,

som enligt lagstiftningen i någon

av de avtalsslutande staterna tillförsäkras

de därstädes skattskyldiga i fråga

om skatter, som avses i artikel 2 av

detta avtal.

§ 2. Fysiska personer, vilka hava sitt

skatterättsliga hemvist i en av de båda

staterna och vilka äro skattskyldiga i

den andra staten, äga vid påförandet

därstädes av de skatter, som avses i

artikel 2 av detta avtal, åtnjuta samma

befrielser, grundavdrag, andra avdrag

och nedsättningar samt övriga förmåner,

som på grund av försörjningsplikt mot

familj tillerkännas fysiska personer, vilka

äro medborgare i denna andra stat men

icke äro där bosatta.

Artikel 19

§ 1. Skattemyndigheterna i de båda

avtalsslutande staterna skola tillhandahålla

varandra alla upplysningar, som

för dem äro tillgängliga eller som de

kunna införskaffa och som äro erforderliga

för att säkerställa tillämpningen

av i detta avtal meddelade föreskrifter

ävensom för att förhindra skattebedrägeri

eller för att tillämpa sådana bestämmelser,

som äro avsedda att förhindra

obehörigt undgående av de

skatter, som avses i detta avtal.

§ 2. Sålunda utbytta upplysningar

skola behandlas såsom hemliga och få

icke yppas för andra personer — frånsett

den skattskyldige eller hans ombud

— än dem, som handlägga taxering

och uppbörd av de skatter, som avses i

detta avtal, eller handlägga framställningar

och besvär avseende dessa skatter.

§ 3. Föreskrifterna i denna artikel

medföra icke skyldighet för skattemyndigheterna

i eu av de båda staterna att

tillhandahålla upplysningar, vilka på

carattere progressivo potranno essere

calcolate, in ciascuno Stato, a carico

dei contribuenti che vi hanno il domicilio,

con 1’aliquota relativa alFinsieme

degli elementi imponibili in base alla

legislazione fiscale di questo Stato.

Ad. 18

§ 1°. Le disposizioni della presente

Convenzione non limitano i diritti e

i vantaggi che la legislazione di uno

qualunque degli Stati contraenti accorda

ai contribuenti relativamente alle

imposte considerate nell’articolo 2 della

presente Convenzione.

§ 2. Le persone fisiche residenti in

uno dei due Stati che sono tassabili

nelbaltro Stato beneficiano, in questo

altro Stato, per l’accertamento delle

imposte considerate nelbarticolo 2 della

presente Convenzione, delle esenzioni,

abbattimenti alla base, deduzioni, riduzioni

o altri vantaggi, accordati, in

rapporto ai carichi di famiglia, alle persone

fisiche, cittadini di esso Stato, che

non vi hanno il domicilio.

Art. 19

§ 1°. Le autoritå fiscali dei due Stati

contraenti si comunicheranno tutte le

informazioni di cui dispongono o che

possono ottenere e che sono necessarie

per assicurare 1’applicazione delle disposizioni

della presente Convenzione e

per evitare la frode fiscale o per applicare

le regole destinate a prevenire 1’evasione

fiscale nel campo delle imposte che fanno

oggetto di questa Convenzione.

§ 2. Tutte le informazioni cosi scambiate

dovranno essere tenute segrete e

non potranno essere comunicate, al di

fuori del contribuente o del suo mandatario,

a persone diverse da quelle che

si occupano dell’applicazione e della

riscossione delle imposte considerate

nella presente Convenzione, come pure

dei reclami e dei ricorsi relativi a queste

imposte.

§ 3. Le disposizioni del presente articolo

non possono avere per effetto di

imporre alle autoritå fiscali di uno dei

due Stati 1''obbligo di comunicare, sia

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj. ts proposition nr 27 år 1957

13

grund av sin beskaffenhet icke kunna

erhållas enligt dess egen skattelagstiftning

eller enligt skattelagstiftningen i

den andra staten, eller upplysningar,

vilkas tillhandahållande anses vara ägnat

att röja någon tillverkningsmetod eller

någon industri-, affärs- eller yrkeshemlighet

eller ock att skada ett allmänt

intresse. Dessa föreskrifter medföra ej

heller någon skyldighet för skattemyndigheterna

i en av de båda staterna att

vidtaga åtgärder, som avvika från lagstiftning

eller praxis i denna stat.

Artikel 20

§ 1. Skattemyndigheterna i de båda

avtalsslutande staterna kunna gemensamt

överenskomma om fastställande av

sådana föreskrifter, som äro erforderliga

för tillämpningen av bestämmelserna i

detta avtal.

§ 2. I fall, då tillämpningen av vissa

bestämmelser i detta avtal föranleder

svårigheter eller tvivelsmål, skola skattemyndigheterna

i de två avtalsslutande

staterna förhandla med varandra i syfte

att tolka dessa bestämmelser i överensstämmelse

med avtalets principer.

§ 3. Därest en skattskyldig i en av

de avtalsslutande staterna visar, att

de taxeringar, vilka åsatts honom eller

om vilka förslag väckts, för honom

medfört eller komma att medföra en

mot avtalet stridande dubbelbeskattning,

äger han — utan att hans rätt att

göra framställningar och anföra besvär

i någon av staterna därav påverkas —

hos skattemyndigheterna i den stat,

där han har sitt skatterättsliga hemvist,

göra framställning om ändring av

ifrågavarande taxeringar; sådan framställning

skall göras skriftligen. Framställningen

skall ingivas inom två år

från den dag, då den skattskyldige i

vederbörlig ordning erhållit underrättelse

om den senast påförda skatten eller

då denna skatt uttagits genom skatteavdrag

vid källan. Anses framställningen

grundad, skola de skattemyndigheter,

hos vilka framställningen gjorts, överlägga

med skattemyndigheterna i den

andra staten i syfte att undvika dubbelbeskattningen.

le notizie che, con riguardo alla loro

natura, non possono essere ottenute in

forza della propria legislazione fiscale o

in forza di quella dell’altro Stato, sia

le notizie che, secondo il loro apprezzamento,

sono suscettibili di rivelare

un processo di fabbricazione o di compromettere

un segreto industriale, commerciale

o professionale o di ordine

pubhlico. Queste disposizioni non possono

nemmeno essere considerate come

facenti obbligo alle autoritå fiscali di

uno dei due Stati di compiere atti non

conformi ai propri regolamenti ed alla

propria prassi.

Art. 20

§ 1°. Le autoritå fiscali dei due Stati

contraenti potranno stabilire, di comune

accordo, i regolamenti necessari

alla esecuzione delle disposizioni della

presente Convenzione.

§ 2. Nel caso che 1’esecuzione di

qualche disposizione di questa Convenzione

desse luogo a difficoltå o a dubbi,

le autoritå fiscali dei due Stati contraenti

si metteranno d’accordo per

interpretare tale disposizione nello spirito

della Convenzione.

§ 3. Se un contribuente di uno dei

due Stati contraenti prova che le imposizioni

fatte o progettate a suo carico

hanno causato o causeranno nei suoi

confronti una doppia imposizione vietata

dalla Convenzione, puö, senza pregiudizio

delhesercizio dei suoi diritti di

reclamo e di ricorso in ciascuno Stato,

rivolgere alle autoritå fiscali dello Stato

in cui si trova il suo domicilio una domanda

scritta di revisione delle dette

imposizioni. Questa domanda deve essere

presentata nel termine di due anni a

partire dalla data della notifica o della

riscossione alla fonte della seconda imposizione.

Se ne riconoscono la fondatezza,

le autoritå fiscali cui tale domanda

é stata rivolta si metteranno d’accordo

con le autoritå fiscali delhaltro

Stato al fine di evitare la doppia imposizione.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 27 år 1957

Artikel 21

De skattemyndigheter, vilka omförmälas

i detta avtal, äro för Sveriges

vidkommande finansministern eller hans

befullmäktigade ombud och för Italiens

vidkommande finansdepartementet, avdelningen

för direkta skatter (Ministero

delle Finanze, Direzione Generale delle

Imposte Dirette).

Artikel 22

§ 1. Detta avtal skall ratificeras för

Sveriges vidkommande av Hans Majestät

Konungen av Sverige med riksdagens

samtycke och för Italiens vidkommande

av Italienska Republikens

President efter bemyndigande av parlamentet.

Ratifikationshandlingarna skola

snarast möjligt utväxlas i Rom.

§ 2. Avtalet skall träda i kraft i och

med att ratifikationshandlingarna utväxlats

och skall tillämpas:

1) å sådana skatter, uttagna genom

avdrag vid källan och innefattande en

slutgiltig skattebetalning, som utgå å

inkomster, vilka blivit tillgängliga för

lyftning från och med den 1 januari

1955 och icke förfallit till betalning dessförinnan;
2)

å andra inkomstskatter, som påförts

för beskattningsperioder, vilka avslutats

efter den 28 februari 1955;

3) å svensk förmögenhetsskatt, som

påförts på grund av 1956 eller senare

års taxering;

4) å förmögenhetsskatt, som kan komma

att påföras i Italien efter ikraftträdandet

av detta avtal.

Artikel 23

Detta avtal skall förbliva i kraft utan

tidsbegränsning men envar av de avtalsslutande

staterna äger att — senast den

30 juni under ett kalenderår, dock icke

tidigare än under det femte året efter

det år, under vilket avtalet ratificerats

■—- hos den andra staten på diplomatisk

väg skriftligen uppsäga avtalet. I den

händelse avtalet uppsäges före den 30

juni under år, som ovan avses, skall avtalet

sista gången tillämpas:

1) å sådana skatter, uttagna genom

avdrag vid källan och innefattande en

Art. 21

Le autoritå fiscali considerate nella

presente Convenzione sono, per quanto

riguarda 1’Italia, il Ministero delle Finanze,

Direzione Generale delle Imposte

Dirette e, per quanto riguarda la Svezia,

il Ministro delle Finanze o il suo Delegato

(finansministern eller hans befullmäktigade

ombud).

Art. 22

§ 1°. La presente Convenzione sarå

ratificata, per quanto riguarda 1’Italia,

dal Presidente della Repubblica con

1’autorizzazione del Parlamento e, per

quanto riguarda la Svezia, da Sua

Maestå il Re di Svezia con il consenso

del Riksdag. Gli strumenti di ratifica

saranno scambiati il piu presto possibile

a Roma.

§ 2. La Convenzione entrerå in vigore

dalla data dello scambio degli strumenti

di ratifica e si applicherå:

1°) alle imposte dovute alla fonte a

titolo definitivo sui redditi attribuiti

ai beneficiari a datare dal 1° gennaio

1955 e non scaduti anteriormente a

questa data;

2°) alle altre imposte applicate sui

redditi dei periodi imponibili chiusi

posteriormente al 28 febbraio 1955;

3°) alle imposte svedesi sui patrimonio

che formeranno oggetto delFimposizione

degli anni 1956 e successivi;

4°) alle imposte sui patrimonio che

potrebbero essere applicate in Italia

dopo 1’entrata in vigore della Convenzione.

Art. 23

La presente Convenzione resterå in vigore

per una durata indeterminata; ma

ciascuno dei due Stati contraenti potrå,

fino al 30 giugno incluso di ogni anno

solare successivo al quinto anno a partire

da quello della ratifica, denunciarla, per

iscritto e per via diplomatica, al1’altro

Stato contraente. In caso di

denuncia prima del 30 giugno di tale

anno, la Convenzione si applicherå per

1’ultima volta:

1°) alle imposte dovute alla fonte a

titolo definitivo sui redditi attribuiti

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1957

15

slutgiltig skattebetalning, som utgå å

inkomster, vilka blivit tillgängliga för

lyftning senast den 31 december sagda

år;

2) å andra inkomstskatter, som påförts

för beskattningsperioder, vilka avslutats

senast den sista dagen i februari

månad året efter det, varunder uppsägningen

skedde;

3) å förmögenhetsskatt, som påförts

på grund av taxering året efter det, varunder

uppsägningen skedde.

Till bekräftelse härå hava ovannämnda

befullmäktigade ombud undertecknat

detta avtal och försett detsamma med

sina sigill.

Som skedde i Stockholm i två exemplar,

på svenska och italienska språken,

vilka båda texter äga lika vitsord, den

20 december 1956.

ai beneficiari al piu tardi entro il 31

dicembre di detto anno;

2°) alle altre imposte applicate sui

redditi dei periodi imponibili chiusi al

piu tardi 1’ultimo giorno del mese di

febbraio dell’anno successivo a quello

della denuncia;

3°) alle imposte sul patrimonio che

formeranno oggetto dell’imposizione dell’anno

successivo a quello della denuncia.

In fede di che i plenipotenziari summenzionati

hanno firmato la presente

Convenzione e vi hanno apposto i loro

sigilli.

Fatta a Stoccolma in doppio esemplare

in lingua italiana ed in lingua svedese,

i due testi facendo ugualmente fede, il

20 Dicembre 1956.

Östen Undén

(L. s.)

Scaduto-Mendola di Fontana degli Angeli

(L. S.)

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 27 år 1957

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj. t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 31 juli

1956.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Torsten Nilsson, Andersson, Norup, Hedlund, Persson, Hjalmar Nilson,

Lange, Lindholm.

Efter gemensam beredning med ministern för utrikes ärendena anmäler

tillförordnade chefen för finansdepartementet, statsrådet Lindholm, fråga om

godkännande av förslag till avtal mellan Sverige och Italien för undvikande

av dubbelbeskattning och för reglering av vissa andra frågor beträffande

skatter å inkomst och förmögenhet samt anför därvid.

Vid upprepade tillfällen har särskilt från den svenska exportindustrins

sida framförts önskemål om att avtal skulle ingås mellan Sverige och Italien

för att undvika dubbelbeskattning i fråga om inkomst- och förmögenhetsskatter.

Sedan intresse konstaterats föreligga å ömse sidor att träffa ett sådant

avtal, upptogs förhandlingar mellan särskilda delegationer. Förhandlingarna,

som ägde rum i Rom den 9—den 14 maj 1955 och i Stockholm den

4—8 juli 1955, fördes å svensk sida av numera regeringsrådet Frank öhman,

f. d. skattedirektören K. G. A. Sandström, byråchefen i finansdepartementet

Carl Åbjörnsson samt numera byråchefen i samma departement Ivan

Eckersten. Efter kompletterande skriftväxling enades de båda delegationerna

om ett på svenska och italienska språken avfattat förslag till avtal mellan

Sverige och Italien för undvikande av dubbelbeskattning och för reglering

av vissa andra frågor beträffande skatter å inkomst och förmögenhet. Avtalsförslaget

underställdes därefter respektive regeringar för godkännande.

Sedan avtalsförslaget överlämnats har förslag framlagts om ändringar av

vissa bestämmelser i detsamma. Avtalsförslaget torde i dess sålunda modifierade

lydelse få såsom bilaga1 fogas vid protokollet i detta ärende.

Avtalsförslaget har remitterats till kammarrätten, som i avgivet utlåtande

ej gjort erinran annat än i fråga om vissa detaljer. Till dessa detaljanmärkningar

torde jag senare få återkomma.

Under hand har meddelats att man å italiensk sida är beredd att underteckna

avtalsförslaget. Jag torde nu få anmäla frågan om godkännande av

förslaget å svensk sida.

1 Bilagan har här uteslutits. Det vid propositionen fogade avtalet överensstämmer med avtalsförslaget

utom därutinnan att ombudens namn tillagts i ingressen, att datering och underskrift

verkställts samt att ratifikationsortens namn införts i artikel 22 § 1.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj.ts proposition nr 27 år 1957

Vid upprättandet av det nu föreliggande avtalsförslaget har bl. a. beaktats

olikheterna i skattelagstiftningen i de båda staterna. Jag torde därför till en

början få något beröra huvuddragen i det italienska skattesystemet.

De statliga skatterna i Italien utgöres dels av ett antal proportionella avkastningsskatter,

vilka drabbar varje särskild inkomstart såsom sådan, och

dels av en allmän inkomstskatt, som uttages å den samlade inkomsten och

utgår efter en progressiv skatteskala. Skattskyldighet till dessa skatter föreligger

i princip för all inkomst, som härrör från Italien. Därjämte uttages

en särskild skatt å vissa bolags inkomst samt å obligationer, som utfärdats

i Italien.

Avkastningsskatterna är skatten å obebyggd mark (imposta sul reddito

dei terreni), skatten å byggnader (imposta sul reddito dei fabbricati), skatten

å jordbruksinkomst (imposta sui redditi agrari) samt den proportionella

inkomstskatten (imposta sui redditi di ricchezza mobile). Sistnämnda skatt

drabbar all slags inkomst, som ej är underkastad de tre förstnämnda skatterna,

och kan i sig anses innefatta ett system av skatter. Skatten är uppdelad

i fyra kategorier, betecknade A, B, C 1 och C 2. Under kategori A faller

i princip inkomst av kapital och under kategori B inkomst av rörelse. Kategori

C 1 omfattar inkomst av fritt yrke och tillfälliga uppdrag samt kategori

C 2 inkomst av offentlig och enskild tjänst. Skattesatserna, som varierar

mellan 4 och 22 procent, är olika för de skilda kategorierna, högst för

inkomst av kapital (22 %) och lägst för inkomst av arbete (4 å 8 %).

Den allmänna inkomstskatten utgöres av den personliga progressiva inkomstskatten

(imposta complementare progressiva sul reddito). Denna skatt

beräknas å den skattskyldiges sammanräknade inkomst från olika förvärvskällor.

Den drabbar endast fysiska personer. I fråga om dem som är bosatta

i Italien beskattas ej endast all från Italien härrörande inkomst utan även

inkomst från utlandet till den del den överföres till Italien. Skatten är progressiv.

Den utgår med lägst 2 och högst 50 procent av hela det beskattningsbara

beloppet.

Genom en lag den 6 augusti 1954 infördes i Italien med tillämpning från

och med den 1 januari samma år dels en särskild skatt å bolag och dels en

särskild skatt å obligationer. Bolagsskatten (imposta sulle societå) drabbar

ej blott italienska bolag utan även vissa utländska bolag med säte eller verksamhet

i Italien. Till grund för skatten lägges dels bolagets förmögenhet och

dels bolagets inkomst. Förmögenheten och inkomsten beräknas på visst närmare

angivet sätt. Skatten utgår med 0,75 procent av den beskattningsbara

förmögenheten och med 15 procent av den del av inkomsten, som överstiger

6 procent av den beskattningsbara förmögenheten. Skatten å obligationer (imposta

sulle obbligazioni) utgår å obligationer eller andra värdepapper, vilka

utfärdats i Italien av sådana bolag eller sammanslutningar som är underkastade

den förenämnda bolagsskatten. Skattesatsen är 5 promille och skatten

beräknas å det för varje beskattningsår på visst sätt uträknade värdet av

obligationerna eller värdepapperen.

Vid sidan av de statliga inkomstskatterna utgår i Italien även skatter till

2 Bihang till riksdagens protokoll 1957. 1 samt. Nr 27

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 27 år 1957

provinser och kommuner, varjämte italienska regioner och handelskammare

i Italien äger viss beskattningsrätt. Här må endast erinras att de provinsiella

och kommunala skatterna utgår bl. a. dels såsom tilläggsskatter till de statliga

skatterna å obebyggd mark och å byggnader och dels i form av självständiga

skatter. Kommunerna äger uttaga skatt å i kommunerna bosatta

familjers hela inkomst. Skatteskalan börjar med 2 procent för 200 000 lire

och slutar med 12 procent för 12 000 000 lire och däröver. Kommunerna

äger vidare beskatta inkomst av rörelse, som bedrives i kommunen, eller av

fritt yrke, som där utövas. Skatten är proportionell och skattesatsen varierar

mellan 2,6 och 3,6 procent. Provinserna äger uttaga en tilläggsskatt till

sistnämnda skatt; skattesatserna är i fråga om den provinsiella skatten

1,2—1,5 procent.

I Italien utgår f. n. ej någon ordinarie årlig förmögenhetsskatt.

Det föreliggande avtalsförslaget är i huvudsak uppbyggt efter samma

principer, som tillämpats i de av Sverige tidigare ingångna dubbelbeskattningsavtalen,

särskilt avtalen med andra västeuropeiska länder. Dock föreligger

vissa avvikelser, vilka har sin grund i väsentliga olikheter i det italienska

skattesystemet jämfört med det svenska och med skattesystemen i

de övriga västeuropeiska stater, med vilka Sverige ingått dylika avtal.

I flertalet tidigare av Sverige ingångna dubbelbeskattningsavtal tillämpas

för dubbelbeskattningens undanröjande för Sveriges vidkommande den metoden,

att beskattningsrätten till viss inkomst förbehålles den ena staten

med den andras uteslutande. Denna metod har även i princip kommit till

användning i det nu föreliggande avtalsförslaget. I fråga om inkomst av

viss aktieutdelning samt inkomst av ränta avses dock att — i likhet med

vad som skett i vissa andra svenska dubbelbeskattningsavtal — för Sveriges

del tillämpa den s. k. credit of tax metoden. Å svensk sida skall således

i dessa fall medgivas avdrag å den svenska skatten för den skatt, som erlagts

i Italien. Av praktiska skäl synes böra gälla att den italienska skatten

i första hand avräknas å den statliga inkomstskatten och att avräkning å

den kommunala inkomstskatten skall ske endast om den statliga inkomstskatten

ej förslår för avräkningen. En föreskrift härom torde få upptagas

i tillämpningskungörelse rörande avtalet.

Vad angår frågan om vilka skatter som inbegripes under avtalsförslaget

må nämnas att i uppräkningen i artikel 2 av de svenska skatterna även

medtagits den särskilda sjömansskatten. Detta har skett med hänsyn till

den i artikel 11 § 4 intagna föreskriften att inkomst av arbete ombord å

fartyg skall beskattas endast i den stat, där rederiets verkliga ledning har

sitt säte. Sverige är sålunda i berörda fall förbehållen rätt att uttaga den

särskilda sjömansskatten. Å italiensk sida har medtagits samtliga förut

omnämnda skatter. I uppräkningen i artikel 2 § 1 av de italienska skatterna

har ej — i motsats till vad som är fallet å svensk sida — medtagits någon

förmögenhetsskatt, då — såsom förut angivits — någon ordinarie sådan

f. n. ej utgår i Italien. Därest i Italien en ordinarie förmögenhetsskatt

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj. ts proposition nr 27 år 1957

införes, avses emellertid även denna att omfattas av avtalsförslaget [artikel

2 § 2 jämförd med artikel 22 § 2, 4)].

Beträffande principerna för uppdelningen av beskattningsrätten mellan

de båda staterna må nämnas att förslaget härutinnan, såsom förut anmärkts,

väsentligen bygger på samma principer, som merendels kommit till

användning i de tidigare av Sverige ingångna dubbelbeskattningsavtalen.

Frånsett en hänvisning till den föreslagna avtalstexten torde det vara tillfyllest

att här framhålla följande.

Vad avser beskattning av utdelning å aktier torde först få erinras hur den

statliga beskattningen i Italien av aktiebolags vinst och utdelning är konstruerad.

Bolagets inkomst underkastas dels den proportionella inkomstskatten

(i regel 18 procent) och dels bolagsskatten (15 procent). Såvitt fråga är

om den proportionella inkomstskatten, beskattas utdelning ej hos mottagaren.

Däremot är utdelningen i mottagarens band underkastad, i fråga om

fysiska personer, den personliga progressiva inkomstskatten och, beträffande

vissa bolag, bolagsskatten.

För det fall ett italienskt bolag verkställer utdelning till en aktieägare

med skatterättsligt hemvist i Sverige innebär avtalsförslaget följande. I

fråga om en fysisk person uttages å utdelningen i Italien den progressiva

personliga inkomstskatten (art. 8 § 1). I Sverige medgives å den svenska

skatten å utdelningen avdrag för den italienska skatten, dock att nämnda

avdrag ej får överstiga 10 procent av utdelningens bruttobelopp (art. 8 § 3).

Är utdelningsmottagaren i Sverige ett bolag, utgår ej någon italiensk skatt

å utdelningen. Om bolaget i Sverige äger mer än 10 procent av det inbetalda

aktiekapitalet i det utdelande italienska bolaget, skall utdelningen i

regel likaledes vara fri från svensk skatt, enär utdelningen enligt avtalsförslaget

skall vara undantagen från beskattning i Sverige i den utsträckning,

som fallet skulle ha varit, därest båda bolagen hade varit bosatta härstädes

(art. 8 § 4).

För det motsatta fallet —- då ett svenskt bolag verkställer utdelning till

en aktieägare med skatterättsligt hemvist i Italien — föreslås bestämmelser

av följande innebörd. Å utdelning till en fysisk person utgår svensk kupongskatt

med högst 5 procent av utdelningens bruttobelopp [art. 8 § 1, 2)].

I Italien medgives för denna skatt avdrag å den personliga progressiva inkomstskatten

(art. 8 § 2). Är utdelningsmottagaren i Italien ett bolag utan

fast driftställe i Sverige, utgår ej någon svensk kupongskatt; innehas sådant

fast driftställe, får kupongskatt uttagas med högst 5 procent [art. 8 § 1, 3)]

1 Italien utgår bolagsskatten [art. 8 § 4, 1)], varvid i förekommande fall

uttagen svensk kupongskatt medges såsom avdrag (art. 8 § 2).

De föreslagna reglerna rörande beskattning av aktieutdelning har utformats

mot bakgrunden av att någon kupongskatt ej utgår å utdelning från

italienska bolag samt att jämväl i övrigt vissa skiljaktigheter föreligger

mellan Sverige och Italien vid behandlingen av aktieutdelningar i skattehänseende.

I artikel 8 har därför intagits bestämmelser om att, därest den

italienska lagstiftningen skulle ändras i berörda avseenden, förhandlingar

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 27 år 1957

skall upptagas mellan de båda staterna (art. 8 § 1 sista punkten samt

§ 4 sista punkten).

I fråga om inkomst av ränta föreslås, såsom förut angivits, att för undanröjande

av dubbelbeskattningen skall för Sveriges vidkommande tillämpas

den s. k. credit of tax metoden. Italien förutsättes skola bibehållas vid sin

rätt att beskatta ränta, som uppbäres därifrån av en i Sverige bosatt skattskyldig.

Jämlikt artikel 9 i avtalsförslaget skall i Sverige medgivas avdrag

å den svenska skatten med belopp motsvarande den skatt, som erlagts i

Italien. Anmärkas må att ränteinkomst från Italien därstädes är underkastad

ej endast den proportionella inkomstskatten och den personliga progressiva

inkomstskatten utan även den 1954 införda skatten å obligationer.

För att undanröja eventuell tvekan härvidlag har sistnämnda skatt

särskilt omnämnts i artikel 9. I denna artikel har jämväl inbegripits en

bestämmelse om att, därest i Sverige skulle införas en källskatt å räntor,

de båda staterna skall upptaga förhandlingar.

Vad beträffar uppdelningen av beskattningsrätten i fråga om skatter å

förmögenhet eller förmögenhetsökning meddelas i artikel 15 av avtalsförslaget

särskilda föreskrifter. Av bestämmelserna i nämnda artikel framgår

att härutinnan skall i princip gälla samma uppdelning som i fråga om

inkomstskatter; beträffande förmögenhet bestående av fordringar med säkerhet

i fast egendom föreskrives emellertid att sådan förmögenhet skall

beskattas i den stat där den fasta egendomen är belägen [art. 15 2)].

I fråga om avtalets ikraftträdande föreslås (art. 22 § 2), att detsamma

skall träda i kraft i och med att ratifikationshandlingarna utväxlats. Avtalet

skall i princip tillämpas för första gången vid 1956 års taxering; beträffande

slutgiltig källskatt skall det äga tillämpning i fråga om inkomster

vilka blivit tillgängliga för lyftning efter ingången av år 1955.

Avtalet skall enligt förslaget (art. 23) gälla utan tidsbegränsning. Uppsägning

av avtalet må ske senast den 30 juni under ett kalenderår, dock ej

tidigare än under det femte året efter det år, varunder avtalet ratificerats.

I sagda artikel meddelas vidare bestämmelser om avtalets tillämpning för

sista gången i händelse av dylik uppsägning.

Såsom inledningsvis antytts har kammarrätten i sitt utlåtande över avtalsförslaget

gjort erinran beträffande vissa detaljer. Dessa erinringar avser

bl. a. utformningen av artiklarna 6 och 12.

Enligt artikel 6 § 1 i avtalsförslaget gäller beträffande beskattningen av

royalty, som utbetalas för upplåtelse av nyttjanderätt till immateriella rättigheter

m. in., den huvudregeln att sådan royalty skall endast beskattas i

den stat, där betalningsmottagaren är bosatt. I § 2 samma artikel stadgas

att, om och i den mån royaltyn överskrider visst belopp, § 1 ej är tillämplig.

Kammarrätten uttalar att enligt dess uppfattning en positiv regel om var sådant

överskjutande belopp skall beskattas vore att föredraga, då eljest tvekan

härvidlag kunde uppstå. I anledning härav får jag framhålla, att det

av kammarrätten gjorda påpekandet synes för Sveriges del kunna iakttagas

i samband med utfärdandet av tillämpningskungörelse rörande avtalet. I

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1957

anvisningar till avtalet bör sålunda intagas en förklaring om att i det i artikel

6 § 2 avsedda fallet beskattningsrätten till det överskjutande beloppet

tillkommer Sverige, om utbetalningen sker från Sverige, och Italien, om

royaltyn utbetalas därifrån.

I artikel 12 föreskrives att professor eller lärare från den ena staten, som

uppbär ersättning för undervisning vid universitet eller jämförbar läroanstalt

under högst två år i den andra staten, skall vara befriad från beskattning

i denna andra stat för ersättningen i fråga. Enligt kammarrätten

bör nämnda artikel kompletteras med en föreskrift om att sagda skattebefrielse

endast skall gälla under förutsättning att vederbörandes ifrågavarande

inkomst i vanlig ordning beskattas i hemlandet. Kammarrätten har

vidare ifrågasatt huruvida ej tidsbegränsningen kunde föranleda vissa praktiska

tillämpningssvårigheter. Jag får i anledning av kammarrättens uttalanden

erinra om att avfattningen av bestämmelsen i sagda artikel överensstämmer

med motsvarande bestämmelse i flera tidigare svenska dubbelbeskattningsavtal,

exempelvis avtalen med Storbritannien och Frankrike. Syftet

med bestämmelsen är att främja det kulturella utbytet mellan de båda länderna;

anledning synes saknas att tynga tillämpningen av densamma med

en föreskrift om att för medgivandet av skattebefrielse beskattning i hemlandet

först skall konstateras. Vad angår spörsmålet om tillämpningssvårigheter,

torde allenast få framhållas att, såvitt känt är, inga större svårigheter

uppkommit vid tillämpningen av motsvarande bestämmelse i andra avtal.

Sammanfattningsvis får jag anföra följande. Frånvaron av en avtalsmässig

reglering rörande inkomst- och förmögenhetsskatter mellan Sverige och

Italien har otvivelaktigt medfört avsevärda olägenheter för svensk affärsverksamhet

och i synnerhet för den svenska exportindustrin. Jämväl från

andra synpunkter är det önskvärt att ett allmänt dubbelbeskattningsavtal

ingås mellan de båda länderna. Det föreliggande förslaget till avtal, om

vilket de båda ländernas förhandlingsdelegationer enats, synes i stort innebära

en tillfredsställande lösning av spörsmålen på detta område. Jag vill

tillstyrka att detsamma godkännes i dess nu föreliggande lydelse.

Under erinran att det torde ankomma på ministern för utrikes ärendena

att göra framställning rörande avtalets undertecknande hemställer föredragande

departementschefen härefter, att Kungl. Maj:t måtte för sin del godkänna

det föreliggande förslaget till avtal mellan Sverige och Italien för

undvikande av dubbelbeskattning och för reglering av vissa andra frågor

beträffande skatter å inkomst och förmögenhet.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

bifaller Hans Maj:t Konungen.

Ur protokollet:

Åke Gustafsson

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kutigl. Maj:ts proposition nr 27 år 1957

Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 31 juli 1956.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Torsten Nilsson, Andersson, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson,

Lange, Lindholm.

Under erinran att Kungl. Maj :t förut denna dag på föredragning av tillförordnade

chefen för finansdepartementet godkänt förslag till avtal mellan

Sverige och Italien för undvikande av dubbelbeskattning och för reglering av

vissa andra frågor beträffande skatter å inkomst och förmögenhet, finner

Kungl. Maj :t gott bemyndiga chefen för utrikesdepartementet att under förbehåll

av ratifikation underteckna ifrågavarande avtal.

Ur protokollet:

Axel Edelstam

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1957

23

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 10 januari

1957.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Norup,

Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam, Lindström,

Lange, Lindholm.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför efter gemensam

beredning med ministern för utrikes ärendena.

Sedan Kungl. Maj :t den 31 juli 1956 bemyndigat chefen för utrikesdepartementet

att för Sveriges del underteckna avtal mellan Sverige och

Italien för undvikande av dubbelbeskattning och för reglering av vissa

andra frågor beträffande skatter å inkomst och förmögenhet, beträffande vilket

Kungl. Maj :t tidigare samma dag för sin del godkänt vederbörligt förslag,

har avtalet den 20 december 1956 blivit vederbörligen undertecknat.

I anledning härav hemställer jag, under åberopande av vad tillförordnade

chefen för finansdepartementet den 31 juli 1956 anfört i ärendet, att Kungl.

Maj :t måtte i proposition föreslå riksdagen att

dels godkänna nämnda avtal;

dels ock bemyndiga Kungl. Maj :t att, i den mån det för

genomförande av ifrågavarande avtal erfordras, vidtaga ändringar

i verkställda taxeringar, vare sig dessa har avseende

å statliga eller kommunala skatter, ävensom i eljest vidtagna

åtgärder, varigenom sådana skatter påförts.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan, förordnar Hans Maj :t Konungen

att proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll

utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Åke Gustafsson

551763 Stockholm 1957. Isaac Mnrcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1957:50 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående godkännande av avtal mellan Sverige och Japan för undvikande av dubbelbeskattning och s. 1 i texten
  2. BevU 1957:2 Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående godkännande av avtal mellan Sverige och Italien för undvikande av dubbelbeskattning och för regleri a1 i texten