Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370), in. m

35 sidor, varav 35 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,2 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: alla 35 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1957:29, Med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370), in. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 29 år 1957

1

Nr 29

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till lag om

ändring i kommunalskattelagen den 28 september

1928 (nr 370), in. m.; given Stockholms slott den 14

december 1956.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga

härvid fogade förslag till

1) lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (rir

370);

2) förordning angående ändring i förordningen den 26 juli 1947 (nr 576)

om statlig inkomstskatt;

3) förordning om ändrad lydelse av 4 och 8 §§ förordningen den 30 november

1951 (nr 763) angående beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad

inkomst;

4) förordning angående ändring i förordningen den 2 maj 1947 (nr 174)

om investeringsfonder;

5) förordning angående ändring i förordningen den 27 maj 1955 (nr 256)

om investeringsfonder för konjunkturutjämning;

6) förordning angående ändrad lydelse av 10 § förordningen den 19

februari 1954 (nr 40) med provisoriska bestämmelser om särskild investeringsfond

för ersättande av avyttrat fartyg;

7) förordning angående ändrad lydelse av 13 § och 15 § 1 mom. förordningen

den 26 juli 1947 (nr 577) om statlig förmögenhetsskatt;

8) förordning angående ändring i förordningen den 12 februari 1943

(nr 44) om kupongskatt;

9) förordning angående ändrad lydelse av 7 § förordningen den 27 juni

1927 (nr 321) om skatt vid utskiftning av aktiebolags tillgångar;

10) förordning angående ändrad lydelse av 4 och 7 §§ förordningen den

26 juni 1933 (nr 395) om ersättningsskatt;

11) förordning angående ändring i förordningen den 14 juni 1933 (nr

357) om åsättande i vissa fall av särskilt uppskattningsvärde å fastighet;

12) förordning om ändring i uppbördsförordningen den 5 juni 1953 (nr

272); samt

1 llihany till riksdagens protokoll 1957. 1 samt. Nr 29

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 29 år 1957

13) lag angående ändrad lydelse av 17 § lagen den 28 maj 1937 (nr 249)

om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar.

GUSTAF ADOLF

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen framlägges förslag till vissa författningsändringar, som

erfordras i anledning av den på grundval av propositionen 1956: 150 antagna

nya taxeringsförordningen.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 29 år 1957

3

Förslag

till

lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370)

Härigenom förordnas, att anvisningarna till 62 § koxnmunalskattelagen

den 28 september 1928 skola upphöra att gälla samt att 3 och 49 §§, 50 §

2 mom., 62 § och 75 § 1 mom. ävensom punkt 3 av anvisningarna till 25 §

samt punkterna 3 c och 7 av anvisningarna till 29 § samma lag1 skola erhålla

ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse)

3

Med taxeringsår förstås i

denna lag det kalenderår, under vilket

taxering av beskattningsnämnd i

första instans verkställes, och med

beskattningsår det kalenderår,

som närmast föregått taxeringsåret,

eller, där räkenskapsår icke

sammanfaller med kalenderår, det

räkenskapsår, som gått till ända närmast

före den 1 mars under taxeringsåret.

(Se vidare anvisningarna.)

(Föreslagen lydelse)

§•

Med taxeringsår förstås i

denna lag det kalenderår, under vilket

taxering i första instans verkställes,

och med beskattningsår

det kalenderår, som närmast föregått

taxeringsåret, eller, där räkenskapsår

icke sammanfaller med kalenderår,

det räkenskapsår, som gått

till ända närmast före den 1 mars

under taxeringsåret.

(Se vidare anvisningarna.)

49 §.

Därest delägarna i boet efter avliden

person, som vid dödsfallet varit

här i riket bosatt, levt i oskift bo och

varit för sitt uppehälle huvudsakligen

beroende av dödsboets inkomst,

må dödsboet efter vederbörande beskattningsnämnds

beprövande kunna

för senare beskattningsår än det,

då dödsfallet inträffade, tillerkännas

kommunalt ortsavdrag med högst

samma belopp, som den avlidne skulle

hava åtnjutit i avdrag, därest han

fortfarande levt.

(Se vidare anvisningarna.)

Därest delägarna i boet efter avliden

person, som vid dödsfallet varit

här i riket bosatt, levt i oskift bo och

varit för sitt uppehälle huvudsakligen

beroende av dödsboets inkomst,

må dödsboet efter taxeringsnämndens

eller, om besvär anförts eller

ock särskild framställning därom

gjorts senast den 30 juni året näst

efter taxeringsåret, prövningsnämndens

beprövande kunna för senare

beskattningsår än det, då dödsfallet

inträffade, tillerkännas kommunalt

ortsavdrag med högst samma belopp,

som den avlidne skulle hava åtnjutit

i avdrag, därest han fortfarande

levt.

(Se vidare anvisningarna.)

1 Senaste lydelse av 3 § se 1943:856, av 49 § se 1950:252, av 62 § se 1955:357, av 50 §

2 mom. se 1956:88, av 75 § 1 mom. se 1953:400, av punkt 3 av anvisningarna till 25 § se

1953: 404 samt av punkt 7 av anvisningarna till 29 § se 1955: 255.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 29 år 1957

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

50 §.

2 mom. För fysisk--------

Finnes skattskyldigs skatteförmåga

under beskattningsåret hava varit

väsentligen nedsatt till följd av

långvarig sjukdom, olyckshändelse,

ålderdom, underhåll av andra närstående

än barn, för vilka den skattskyldige

ägt tillgodonjuta allmänt

barnbidrag, eller annan därmed jämförlig

omständighet, må efter vederbörande

beskattningsnämnds beprövande

den skattskyldiges taxerade inkomst

minskas, förutom med kommunalt

ortsavdrag, med ytterligare

ett efter omständigheterna avpassat

belopp, dock högst 5 000 kronor.

Om skattskyldigs inkomst, efter

avdrag av därå belöpande skatt, på

grund av nedsatt arbetsförmåga,

långvarig oförvållad arbetslöshet,

stor försörjningsbörda eller annan

därmed jämförlig omständighet understigit

vad han kan anses hava behövt

till underhåll för sig själv och

för make och oförsörjda barn (existens

in i n i m u in) må den skattskyldige

jämväl, efter vederbörande

beskattningsnämnds beprövande, erhålla

avdrag för väsentligen nedsatt

skatteförmåga med belopp som ovan

sägs.

ortsavdrag,

omständig
-

kronor, bortfaller.

Finnes skattskyldigs skatteförmåga

under beskattningsåret hava varit

väsentligen nedsatt till följd av

långvarig sjukdom, olyckshändelse,

ålderdom, underhåll av andra närstående

än barn, för vilka den skattskyldige

ägt tillgodonjuta allmänt

barnbidrag, eller annan därmed jämförlig

omständighet, må efter taxeringsnämndens

eller, om besvär anförts

eller ock särskild framställning

därom gjorts senast den 30 juni året

näst efter taxeringsåret, prövningsnämndens

beprövande den skattskyldiges

taxerade inkomst minskas, förutom

med kommunalt

med ytterligare ett efter

lieterna avpassat belopp, dock högst

5 000 kronor.

Om skattskyldigs inkomst, efter

avdrag av därå belöpande skatt, på

grund av nedsatt arbetsförmåga,

långvarig oförvållad arbetslöshet,

stor försörjningsbörda eller annan

därmed jämförlig omständighet understigit

vad han kan anses hava

behövt till underhåll för sig själv och

för make och oförsörjda barn (existensminimum)

må den skattskyldige

jämväl, efter taxeringsnämndens

eller, om besvär anförts

eller ock särskild framställning därom

gjorts senast den 30 juni året

näst efter taxeringsåret, prövningsnämndens

beprövande, erhålla avdrag

för väsentligen nedsatt skatteförmåga

med belopp som ovan sägs.

Skattskyldig, vars-----stycket förmäles.

Vad härefter-----beskattningsbar inkomst.

62

Har skattskyldig i uppgift eller

upplysning, avgiven till ledning vid

taxering, lämnat oriktigt meddelande

i avseende å förhållande, som icke

varit av allenast oväsentlig betydelse

för taxeringen, samt har meddelandet

följts och har därigenom föranletts

att den skattskyldige icke blivit

inom vederbörande kommun taxe
-

§•

Om åsättande av eftertaxering

stadgas i taxeringsförordningen. Eftertaxering

skall ske i den kommun,

varest taxeringen bort verkställas,

om den skett i rätt tid.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 29 år 1957

5

(Nuvarande lydelse)

rad till kommunal inkomstskatt eller

därstädes blivit för lågt taxerad till

sådan skatt, skall han där eftertaxeras

till kommunal inkomstskatt för

vad som genom berörda förfarande

förut undgått taxering.

Föreligga sådana omständigheter,

som i föregående stycke sägs, och

kan på grund av vad sålunda och i

övrigt förekommit antagas att av den

skattskyldige lämnade uppgifter icke

varit av beskaffenhet att kunna

läggas till grund för en riktig taxering,

skall genom eftertaxering sådan

taxering åvägabringas.

Vad ovan sagts skall äga motsvarande

tillämpning, om skattskyldig,

ehuru uppgiftspliktig, underlåtit avlämna

uppgift eller infordrad upplysning.

Eftertaxering må icke ske med

mindre fråga därom prövats av beskattningsnämnd

inom fem år efter

det år, då taxeringen rätteligen bort

av beskattningsnämnd i första instans

verkställas. Har den skattskyldige

avlidit, åsättes taxeringen hans

dödsbo, dock att sådan taxering icke

må ske med mindre fråga därom prövats

av beskattningsnämnd inom två

år efter utgången av det kalenderår,

under vilket bouppteckning efter

honom blivit ingiven för registrering.

(Se vidare anvisningarna.)

75

1 in o m. Har här i riket bosatt

skattskyldig avlidit och efterlämnat

bodelägare, som vid hans frånfälle

varit beroende av honom för sin försörjning,

och har dödsboet att på

grund av taxering enligt denna lag

erlägga kvarstående eller tillkommande

skatt under uppbördstermin,

som äger rum eller avslutas efter

dödsfallet, äger beskattningsnämnd,

där ömmande omständigheter äro för

handen, att efter framställning från

dödsboet medgiva befrielse från erläggande

helt eller delvis av nämnda

skatt. Befrielse som nyss sagts

må avse skatt, som påförts den avlidne

eller, såvitt angår det beskatt
-

(Föreslagen lydelse)

§•

1 mom. Har här i riket bosatt

skattskyldig avlidit och efterlämnat

bodelägare, som vid hans frånfälle

varit beroende av honom för sin försörjning,

och har dödsboet att på

grund av taxering enligt denna lag

erlägga kvarstående eller tillkommande

skatt under uppbördstermin,

som äger rum eller avslutas efter

dödsfallet, äger taxeringsnämnd eller

prövningsnämnd, där ömmande

omständigheter äro för handen, att

efter framställning från dödsboet

medgiva befrielse från erläggande

helt eller delvis av nämnda skatt.

Befrielse som nyss sagts må avse

skatt, som påförts den avlidne eller,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 29 år 1957

(Nuvarande lydelse)

ningsår varunder dödsfallet inträffade,

oskift dödsbo efter honom. Befrielse

må dock icke avse skatt, som

påförts på grund av eftertaxering och

som rätteligen skolat erläggas under

uppbördstermin, vilken ägt rum före

dödsfallet.

Framställning som-----—-

(Föreslagen lydelse)

såvitt angår det beskattningsår varunder

dödsfallet inträffade, oskift

dödsbo efter honom. Befrielse må

dock icke avse skatt, som påförts på

grund av eftertaxering och som rätteligen

skolat erläggas under uppbördstermin,

vilken ägt rum före

dödsfallet,

fter dödsåret.

Anvisningar

till 25 §.

3. Avdrag enligt 25 § 1 mom. för

värdeminskning å maskiner och andra

inventarier får ske på sätt och i

den ordning, som enligt punkt 3 a—c

av anvisningarna till 29 § gäller om

avdrag för värdeminskning å dylika

tillgångar i rörelse. Fasta maskiner

och andra inventarier, för vilka ej enligt

punkt 5 av anvisningarna till 10 §

redovisats särskilt maskinvärde, skola

dock inräknas i byggnadens värde

och således bliva föremål för avskrivning

enligt punkt 2 här ovan, med

rätt för beskattningsnämnd att i

samförstånd med den skattskyldige

bestämma, att värdeminskningsavdrag

å tillgång, vars värde ej inräknas

i särskilt maskinvärde men tidigare

varit inräknat i sådant värde,

alltjämt skall beräknas såsom för inventarier.

3. Avdrag enligt 25 § 1 mom. för

värdeminskning å maskiner och andra

inventarier får ske på sätt och i

den ordning, som enligt punkt 3 a—c

av anvisningarna till 29 § gäller om

avdrag för värdeminskning å dylika

tillgångar i rörelse. Fasta maskiner

och andra inventarier, för vilka ej enligt

punkt 5 av anvisningarna till 10

§ redovisats särskilt maskinvärde,

skola dock inräknas i byggnadens

värde och således bliva föremål för

avskrivning enligt punkt 2 här ovan,

med rätt för taxeringsnämnd att i

samförstånd med den skattskyldige

bestämma, att värdeminskningsavdrag

å tillgång, vars värde ej inräknas

i särskilt maskinvärde men tidigare

varit inräknat i sådant värde,

alltjämt skall beräknas såsom för inventarier.

till 29 §.

3.-------------------------

c. Värdeminskningsavdrag med —

Jämkning av----------

Har skattskyldigs rörelse för visst

år utvisat förlust eller så ringa överskott,

att den skattskyldige vid beräkning

av nettointäkten av rörelsen

ej kunnat utnyttja det på året enligt

avskrivningsplan belöpande värdeminskningsavdraget,

må han tillgodoräkna

sig det resterande avdraget för

senare år genom utsträckning i erforderlig

mån av avskrivningsplanen

efter den antagna varaktighetstidens

slut eller, enligt beskattningsnämnds

— — — särskilda bestämmelser.

— i räkenskaperna.

Har skattskyldigs rörelse för visst

år utvisat förlust eller så ringa överskott,

att den skattskyldige vid beräkning

av nettointäkten av rörelsen

ej kunnat utnyttja det på året enligt

avskrivningsplan belöpande värdeminskningsavdraget,

må han tillgodoräkna

sig det resterande avdraget

för senare år genom utsträckning i

erforderlig mån av avskrivningsplanen

efter den antagna varaktighetstidens

slut eller, enligt taxerings
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj. ts proposition nr 29 år 1957

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

särskilda beprövande, dessförinnan

utöver avdrag enligt planen. Skattskyldig

skall anses hava kunnat vid

beräkning av nettointäkten av rörelse

utnyttja värdeminskningsavdrag

även i den mån underskott å förvärvskällan

kunnat utnyttjas vid

taxeringen till statlig inkomstskatt

under allmänna avdrag, innan avdrag

skett för underskott å övriga förvärvskällor

samt för utskylder. I andra

fall än i detta stycke sägs må på ett

år i beskattningsavseende belöpande

värdeminskningsavdrag, som den

skattskyldige ej kunnat utnyttja vid

beräkning av sin nettointäkt av rörelse,

icke göras elt följande år.

Ådagalägger skattskyldig,----

Har ett---------------

7. Avdrag medgives--------

I byggnads värde inräknas ej värdet

å fasta maskiner och andra till byggnaden

hörande inventarier, för vilka

enligt punkt 5 av anvisningarna till

10 § särskilt maskinvärde redovisats

vid fastighetstaxeringen eller, såvitt

fråga är om tillgångar, vilka ännu ej

varit föremål för fastighetstaxering,

bör redovisas vid sådan taxering. Å

dem tillämpas reglerna i punkterna 3

och 4. Rörande avdrag för värdeminskning

å övriga maskiner, inventarier

m. in., vilkas värde inräknas i

byggnadsvärde som fastställts vid

fastighetstaxering, tillämpas däremot

de för värdeminskning å byggnad

meddelade bestämmelserna. Har på

grund av vad nu sagts tillgång en

gång hänförts till maskiner, inventarier

eller dvl., skall den, såvida ej beskatlningsnämnd

i samförstånd med

den skattskyldige annorlunda bestämmer,

alltfort behandlas såsom dylik

tillgång, ändå att den sedermera ej inbegripes

i särskilt maskinvärde.

Hinder möter —

Utrangeras eller

nämnds eller, om besvär anförts,

prövningsnämnds särskilda beprövande,

dessförinnan utöver avdrag

enligt planen. Skattskyldig skall anses

hava kunnat vid beräkning av

nettointäkten av rörelse utnyttja

värdeminskningsavdrag även i den

mån underskott å förvärvskällan

kunnat utnyttjas vid taxeringen till

statlig inkomstskatt under allmänna

avdrag, innan avdrag skett för underskott

å övriga förvärvskällor samt

för utskylder. I andra fall än i detta

stycke sägs må på ett år i beskattningsavseende

belöpande värdeminskningsavdrag,

som den skattskyldige

ej kunnat utnyttja vid beräkning

av sin nettointäkt av rörelse,

icke göras ett följande år.

----bokförda värdet.

- återstående beloppet.

-----ägt rum.

I byggnads värde inräknas ej värdet

å fasta maskiner och andra till

byggnaden hörande inventarier, för

vilka enligt punkt 5 av anvisningarna

till 10 § särskilt maskinvärde redovisats

vid fastighetstaxeringen eller,

såvitt fråga är om tillgångar,

vilka ännu ej varit föremål för fastighetstaxering,

bör redovisas vid sådan

taxering. Å dem tillämpas reglerna

i punkterna 3 och 4. Rörande

avdrag för värdeminskning å övriga

maskiner, inventarier m. in., vilkas

värde inräknas i byggnadsvärde som

fastställts vid fastighetstaxering, tilllämpas

däremot de för värdeminskning

å byggnad meddelade bestämmelserna.

Har på grund av vad nu

sagts tillgång en gång hänförts till

maskiner, inventarier eller dyl., skall

den, såvida ej taxeringsnämnd i samförstånd

med den skattskyldige annorlunda

bestämmer, alltfort behandlas

såsom dylik tillgång, ändå

att den sedermera ej inbegripes i särskilt

maskinvärde.

-----punkt angives.

eller rivningen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 29 år 1957

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

till 62 §.

Till ledning vid tillämpningen av

bestämmelserna om eftertaxering anför

es följande exempel.

En ensamstående person, bosatt å

ort tillhörande ortsgrupp II, har år

1957 för beskattning därstädes uppgivit

en inkomst av 2 000 kronor.

Hans beskattningsbara inkomst blir

då med tillämpning av bestämmelserna

i 48 och 50 §§ 700 kronor. År

1958 upptäckes, att deklarationen varit

felaktig, i det att den skattskyldige

rätteligen bort uppgiva en inkomst

av 2 800 kronor. Den beskattningsbara

inkomsten hade alltså med

tillämpning av nyssnämnda lagrum

år 1957 rätteligen bort vara 1500

kronor, och till eftertaxering år 1958

skall upptagas ett belopp av 1 500

— 700 = 800 kronor. Detta belopp

upptages — utan sammanblandning

med den beskattningsbara inkomst,

som kan i vanlig ordning fastställas

— i 1958 års taxering slängd.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1958; därvid skall i tillämpliga

delar gälla vad som finnes föreskrivet i övergångsbestämmelserna till taxeringsförordningen

den 23 november 1956 (nr 623).

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 29 år 1957

9

Förslag

till

förordning angående ändring i förordningen den 26 juli 1947 (nr 576)

om statlig inkomstskatt

Härigenom förordnas, att 9 § 2 mom., 13 § och 15 § 1 mom. förordningen

den 26 juli 1947 om statlig inkomstskatt1 skola erhålla ändrad lydelse på

sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

9 §.

2 m o in. För skattskyldig-----kronor, bortfaller.

Finnes skattskyldigs skatteförmåga

hava varit väsentligen nedsatt av

anledning, varom i 50 § 2 mom. andra

eller tredje stycket kommunalskattelagen

förmäles, må efter vederbörande

beskattningsnämnds beprövande

den skattskyldiges taxerade

inkomst minskas, förutom med

statligt ortsavdrag, med ytterligare

ett efter omständigheterna avpassat

belopp, dock högst 3 000 kronor.

Vad härefter

Finnes skattskyldigs skatteförmåga

hava varit väsentligen nedsatt av

anledning, varom i 50 § 2 mom. andra

eller tredje stycket kommunalskattelagen

förmäles, må efter taxeringsnämndens

eller, om besvär anförts

eller ock särskild framställning

därom gjorts senast den 30 juni året

näst efter taxeringsåret, prövningsnämndens

beprövande den skattskyldiges

taxerade inkomst minskas, förutom

med statligt ortsavdrag, med

ytterligare ett efter omständigheterna

avpassat belopp, dock högst 3 000

kronor.

beskattningsbar inkomst.

13

Har skattskyldig i uppgift eller

upplysning, avgiven till ledning vid

taxering, lämnat oriktigt meddelande

i avseende å förhållande, som icke

varit av allenast oväsentlig betydelse

för taxeringen, samt har meddelandet

följts och har därigenom föranletts

att den skattskyldige icke blivit

taxerad till statlig inkomstskatt eller

blivit för lågt taxerad till sådan

skatt, skall han eftertaxeras till inkomstskatt

att utgå med det belopp,

som genom berörda förfarande undandragits

statsverket.

Föreligga sådana omständigheter,

som i föregående stycke sägs, och kan

på grund av vad sålunda och i övrigt

förekommit antagas att av den

skattskyldige lämnade uppgifter icke

varit av beskaffenhet att kunna läggas

till grund för en riktig taxering,

§•

Om åsättande av eftertaxering stadgas

i taxeringsförordningen.

Har eftertaxering åsatts, skall statlig

inkomstskatt utgå med det ytterligare

belopp, som skulle hava erlagts,

därest den ursprungliga taxeringen

omfattat jämväl den inkomst,

för vilken eftertaxering åsatts.

1 Senaste lydelse av 9 § 2 mom. se 1955:123 samt av 13 § so 1955: 358.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 29 år 1957

(Nuvarande lydelse)

skall lian eftertaxeras till inkomstskatt

att utgå med det belopp, som

undandragits statsverket genom att

en riktig taxering tidigare icke åsatts.

Vad ovan sagts skall äga motsvarande

tillämpning, om skattskyldig,

ehuru uppgifts pliktig, underlåtit avlämna

uppgift eller infordrad upplysning.

Eftertaxering må icke ske med

mindre fråga därom prövats av beskattningsnämnd

inom fem år efter

det år, då taxeringen rätteligen bort av

beskattningsnämnd i första instans

verkställas. Har den skattskyldige avlidit,

åsättes taxeringen hans dödsbo,

dock att sådan taxering icke må ske

med mindre fråga därom prövats av

beskattningsnämnd inom två år efter

utgången av det kalenderår, under

vilket bouppteckning efter honom

blivit ingiven för registrering.

15

1 in o m. Har här i riket bosatt

skattskyldig avlidit och efterlämnat

bodelägare, som vid hans frånfälle

var beroende av honom för sin försörjning,

och har dödsboet att på

grund av taxering för inkomst enligt

denna förordning erlägga kvarstående

eller tillkommande skatt under

uppbördstermin, som äger rum

eller avslutas efter dödsfallet, äger

beskattningsnämnd, där ömmande

omständigheter äro för handen, att

efter framställning från dödsboet

medgiva befrielse från erläggande

helt eller delvis av nämnda skatt.

Befrielse som nyss sagts må avse

skatt, som påförts den avlidne eller,

såvitt angår det beskattningsår varunder

dödsfallet inträffade, oskift

dödsbo efter honom. Befrielse må

dock icke avse skatt, som påförts på

grund av eftertaxering och som rätteligen

skolat erläggas under uppbördstermin,

vilken ägt rum före

dödsfallet.

Framställning som-----

(Föreslagen lydelse)

§•

1 in o in. Har här i riket bosatt

skattskyldig avlidit och efterlämnat

bodelägare, som vid hans frånfälle

var beroende av honom för sin försörjning,

och har dödsboet att på

grund av taxering för inkomst enligt

denna förordning erlägga kvarstående

eller tillkommande skatt under

uppbördstermin, som äger rum

eller avslutas efter dödsfallet, äger

taxeringsnämnd eller prövningsnämnd,

där ömmande omständigheter

äro för handen, att efter framställning

från dödsboet medgiva befrielse

från erläggande helt eller delvis

av nämnda skatt. Befrielse som

nyss sagts må avse skatt, som påförts

den avlidne eller, såvitt angår

det beskattningsår varunder dödsfallet

inträffade, oskift dödsbo efter

honom. Befrielse må dock icke avse

skatt, som påförts på grund av eftertaxering

och som rätteligen skolat

erläggas under uppbördstermin, vilken

ägt rum före dödsfallet,

fter dödsåret.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1958; därvid skall i tilllämpliga

delar gälla vad som finnes föreskrivet i övergångsbestämmelserna

till taxeringsförordningen den 23 november 1956 (nr 623).

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 29 år 1957

11

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 4 och 8 §§ förordningen den 30 november

1931 (nr 763) angående beräkning av statlig inkomstskatt

för ackumulerad inkomst

Härigenom förordnas, att 4 och 8 §§ förordningen den 30 november 1951

angående beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst skola

erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

4 §•

Skattskyldig, som----- ti

Ansökningen ingives till länsstyrelsen

och skall, med undantag för

fall varom i 8 § sägs, vara till länsstyrelsen

inkommen före taxeringsårets

utgång.

8

Därest förutsättningar för skatteberäkning

enligt 1 § föreligga först

efter meddelandet av sådant beslut

av prövningsnämnd eller utslag av

kammarrätten eller Kungl. Maj:t,

som i 7 § sägs, äger den skattskyldige

ingiva i 4 § omförmäld ansökan

inom ett år från det ifrågavarande

beslut eller utslag meddelades.

. beskattning.

Ansökningen ingives eller insändes

till prövningsnämndens kansli

och skall, med undantag för fall varom

i 8 § sägs, vara till kansliet inkommen

före taxeringsårets utgång.

Föreligga förutsättningar för skatteberäkning

enligt 1 § först efter

meddelandet av sådant beslut av

prövningsnämnd eller utslag av kammarrätten

eller Kungl. Maj :t, som i

7 § sägs, eller har den beräknade

ackumulerade inkomsten höjts genom

sådant beslut eller utslag, äger

den skattskyldige inkomma med ansökan

enligt 4 § inom ett år från det

ifrågavarande beslut eller utslag meddelades.

Äger skattskyldig enligt 99 § taxeringsförordningen

i särskild ordning

anföra besvär hos prövningsnämnd,

må han tillika inom där angiven tid

inkomma med ansökan enligt 4 §.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1958; därvid skall i tilllämpliga

delar gälla vad som finnes föreskrivet i övergångsbestämmelserna

till taxeringsförordningen den 23 november 1956 (nr 623).

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 29 år 1957

Förslag

till

förordning angående ändring i förordningen den 2 maj 1947 (nr 174)

om investeringsfonder

Härigenom förordnas, att 9, 15 och 19 §§ förordningen den 2 maj 1947

om investeringsfonder1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

9 §•

Har investeringsfond,-------till beskattning.

Därest föreskrift-----till investeringsfond.

Då föreskrift meddelats enligt första

stycket skall arbetsmarknadskommissionen

lämna underrättelse därom

dels till den skattskyldige, dels

ock, för att tillställas vederbörande

beskattningsnämnd, till länsstyrelsen

i det län där den skattskyldige

skall taxeras till statlig inkomst- och

förmögenhetsskatt.

15

Skattskyldig, som gjort avsättning

till investeringsfond enligt denna

förordning eller som jämlikt 11 §

fjärde stycket övertagit sådan fond,

är pliktig att vid självdeklaration för

det beskattningsår, då avsättningen

eller övertagandet ägt rum, ävensom

för varje påföljande beskattningsår,

intill dess de avsatta eller övertagna

medlen avförts ur fonden, foga uppgift

enligt formulär, som fastställes

av Kungl. Maj :t, rörande avsättning

av medel till fonden samt fondens

användning och avveckling. Vid allmän

självdeklaration skall sådan

uppgift fogas i tre exemplar.

Skattskyldig, som--------ur

19

Över arbetsmarknadskommissionens

beslut enligt denna förordning

må klagan föras hos Kungl. Maj :t genom

besvär, vilka skola hava inkommit

till finansdepartementet inom

trettio dagar efter den, då klaganden

erhöll del av beslutet.

Då föreskrift meddelats enligt första

stycket skall arbetsmarknadskommissionen

lämna underrättelse därom

dels till den skattskyldige, dels

ock, för att tillställas vederbörande

taxeringsmyndighet, till länsstyrelsen

i det län där den skattskyldige

skall taxeras till statlig inkomst- och

förmögenhetsskatt.

§■

Skattskyldig, som gjort avsättning

till investeringsfond enligt denna

förordning eller som jämlikt 11 §

fjärde stycket övertagit sådan fond,

är pliktig att vid självdeklaration för

det beskattningsår, då avsättningen

eller övertagandet ägt rum, ävensom

för varje påföljande beskattningsår,

intill dess de avsatta eller övertagna

medlen avförts ur fonden, foga uppgift

enligt formulär, som fastställes

av Kungl. Maj:t eller, efter Kungl.

Maj:ts bemyndigande, av riksskattenämnden,

rörande avsättning av medel

till fonden samt fondens användning

och avveckling. Vid allmän

självdeklaration skall sådan uppgift

fogas i tre exemplar,

arbetsmarknadssynpunkt.

§.

Över arbetsmarknadskommissionens

beslut enligt denna förordning

må klagan föras hos Kungl. Maj :t genom

besvär, vilka skola hava inkommit

till finansdepartementet inom tre

veckor från det klaganden erhöll del

av beslutet.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1958,

1 Jfr 1955: 256. -— Senaste lydelse av § 15 se 1950: 590.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 29 år 1957

13

Förslag

till

förordning angående ändring i förordningen den 27 maj 1955 (nr 256)

om investeringsfonder för konjunkturutjamning

Härigenom förordnas, att 1, 4—6 och 17 §§ förordningen den 27 maj 1955

om investeringsfonder för konjunkturutjämning skola erhålla ändrad lydelse

på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse)

1 §■

(Föreslagen lydelse)

Vid beräkning-----till investeringsfond.

Om företag som ovan sägs icke är

berättigat att åtnjuta avdrag för avskrivning

å inventarier i enlighet

med bestämmelserna för räkenskapsenlig

avskrivning, må avdragsrätt

enligt denna förordning dock icke

åtnjutas med mindre beskattningsnämnd,

efter därom framställt yrkande,

lämnat särskilt medgivande

därtill.

(Se vidare anvisningarna.)

Om företag som ovan sägs icke är

berättigat att åtnjuta avdrag för avskrivning

å inventarier i enlighet

med bestämmelserna för räkenskapsenlig

avskrivning, må avdragsrätt

enligt denna förordning dock icke

åtnjutas med mindre taxeringsnämnd

eller, om besvär anförts, prövningsnämnd,

efter därom framställt yrkande,

lämnat särskilt medgivande

därtill.

(Se vidare anvisningarna.)

4

Inbetalning av medel å konto för

investering skall hos riksbanken hava

verkställts senast den dag företaget

jämlikt bestämmelserna i 36 §

taxeringsförordningen har att avlämna

allmän självdeklaration för det

beskattningsår, då avsättning till investeringsfond

skett.

§■

Inbetalning av medel å konto för

investering skall hos riksbanken hava

verkställts senast den dag företaget

jämlikt bestämmelserna i 34 §

taxeringsförordningen har att avlämna

allmän självdeklaration för det

beskattningsår, då avsättning till investeringsfond

skett.

5

Å konto---------22

Sedan fem år förflutit från ingången

av det år varunder inbetalningen

verkställts, äger företaget att

efter uppsägning hos riksbanken uttaga

högst trettio procent av det ursprungligen

inbetalta beloppet. Har

sådant uttag skett, åligger det riksbanken

att lämna underrättelse därom

till länsstyrelsen för att tillställas

vederbörande beskattningsnämnd.

§■

§§ stadgas.

Sedan fem år förflutit från ingången

av det år varunder inbetalningen

verkställts, äger företaget att

efter uppsägning hos riksbanken uttaga

högst trettio procent av det ursprungligen

inbetalta beloppet. Har

sådant uttag skett, åligger det riksbanken

att lämna underrättelse därom

till länsstyrelsen för att tillställas

vederbörande taxeringsmyndig
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungi. Maj.ts proposition nr 29 år 1957

(Nuvarande lydelse)

Särskild underrättelse skall lämnas

för varje i 3 § angivet konto från vilket

uttag skett samt innehålla uppgift

om företagets namn och adress

ävensom det uttagna beloppets storlek.

(Föreslagen lydelse)

het. Särskild underrättelse skall lämnas

för varje i 3 § angivet konto från

vilket uttag skett samt innehålla uppgift

om företagets namn och adress

ävensom det uttagna beloppets storlek.

6 §•

Inbetalning av------vartdera kontot.

I av riksbanken lämnat bevis om

insättning å konto för investering

skall angivas, att, därest avtal om

överlåtelse eller pantsättning av de

insatta medlen träffas, detta skall

anmälas till banken. Har riksbanken

erhållit sådan anmälan, skall banken

verkställa anteckning om det förhållande,

som med anmälan avses, samt

senast inom åtta dagar efter det anmälan

som nyss sagts ingivits översända

underrättelse om vad som förekommit

till länsstyrelsen för att

tillställas vederbörande beskattningsnämnd.

17

Har arbetsmarknadsstyrelsen förordnat

att investeringsfond skall tagas

i anspråk av samtliga företag, företag

av viss beskaffenhet eller ock

visst eller vissa företag, åligger det

arbetsmarknadsstyrelsen att lämna

underrättelse därom dels till företag

varom fråga är, dels ock till länsstyrelsen

för att tillställas vederbörande

beskattningsnämnd.

Har förordnats att investeringsfond

må tagas i anspråk och har företag

i anledning härav enligt 16 §

uppburit medel från konto för investering,

åligger det arbetsmarknadsstyrelsen,

sedan styrelsen erhållit

besked från riksbanken att utbetalning

skett, att till länsstyrelsen,

för att tillställas vederbörande beskattningsnämnd,

lämna underrättelse

om att investeringsfonden skall

tagas i anspråk.

Underrättelse som---------------

I av riksbanken lämnat bevis om

insättning å konto för investering

skall angivas, att, därest avtal om

överlåtelse eller pantsättning av de

insatta medlen träffas, detta skall

anmälas till banken. Har riksbanken

erhållit sådan anmälan, skall banken

verkställa anteckning om det förhållande,

som med anmälan avses, samt

senast inom åtta dagar efter det anmälan

som nyss sagts ingivits översända

underrättelse om vad som förekommit

till länsstyrelsen för att

tillställas vederbörande taxeringsmyndighet.

§•

Har arbetsmarknadsstyrelsen förordnat

att investeringsfond skall tagas

i anspråk av samtliga företag, företag

av viss beskaffenhet eller ock

visst eller vissa företag, åligger det

arbetsmarknadsstyrelsen att lämna

underrättelse därom dels till företag

varom fråga är, dels ock till länsstyrelsen

för att tillställas vederbörande

taxeringsmyndighet.

Har förordnats att investeringsfond

må tagas i anspråk och har företag

i anledning härav enligt 16 §

uppburit medel från konto för investering,

åligger det arbetsmarknadsstyrelsen,

sedan styrelsen erhållit

besked från riksbanken att utbetalning

skett, att till länsstyrelsen,

för att tillställas vederbörande taxeringsmyndighet,

lämna underrättelse

om att investeringsfonden skall tagas

i anspråk.

— uppgift härom.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1958; därvid skall i tilllämpliga

delar gälla vad som finnes föreskrivet i övergångsbestämmelserna

till taxeringsförordningen den 23 november 1956 (nr 623).

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 29 år 1957

15

Förslag

till

förordning angående ändrad lydelse av 10 § förordningen den 19 februari

1954 (nr 40) med provisoriska bestämmelser om särskild investeringsfond

för ersättande av avyttrat fartyg

Härigenom förordnas, att 10 § förordningen den 19 februari 1954 med

provisoriska bestämmelser om särskild investeringsfond för ersättande av

avyttrat fartyg skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

10 §.

Det åligger----------och 7 §§.

Den upprättade förteckningen skall Förteckningen skall, sedan taxeav

ordföranden insändas till länssty- ringsnämnden avslutat sitt arbete, inreisen

samtidigt som deklarationer sändas till länsstyrelsen,

och andra handlingar jämlikt 91 § 1

mom. första stycket taxeringsförordningen

dit insändas.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1958.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 29 år 1957

Förslag

till

förordning angående ändrad lydelse av 13 § och 15 § 1 mom. förordningen

den 26 juli 1947 (nr 577) om statlig förmögenhetsskatt

Härigenom förordnas, att 13 § och 15 § 1 mom. förordningen den 26 juli

1947 om statlig förmögenhetsskatt1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan

angives.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

13

Har skattskyldig i uppgift eller

upplysning, avgiven till ledning vid

taxering, lämnat oriktigt meddelande

i avseende å förhållande, som icke

varit av allenast oväsentlig betydelse

för taxeringen, samt har meddelandet

följts och har därigenom föranletts

att den skattskyldige icke blivit

taxerad till statlig förmögenhetsskatt

eller blivit för lågt taxerad till sådan

skatt, skall han eftertaxeras till statlig

förmögenhetsskatt att utgå med

det belopp, som genom berörda förfarande

undandragits statsverket.

Föreligga sådana omständigheter,

som i föregående stycke sägs, och

kan på grund av vad sålunda och i

övrigt förekommit antagas att av den

skattskyldige lämnade uppgifter icke

varit av beskaffenhet att kunna läggas

till grund för en riktig taxering,

skall han eftertaxeras till förmögenhetsskatt

att utgå med det belopp,

som undandragits statsverket genom

att en riktig taxering tidigare icke

åsatts.

Vad ovan sagts skall äga motsvarande

tillämpning, om skattskyldig,

ehuru uppgiftspliktig, underlåtit avlämna

uppgift eller infordrad upplysning.

Eftertaxering må icke ske med

mindre fråga därom prövats av beskattning

snämnd inom fem år efter

det år, då taxeringen rätteligen bort

1 Senaste lydelse av 13 § se 1955: 359.

§•

Om åsättande av eftertaxering stadgas

i taxeringsförordningen.

Har eftertaxering åsatts, skall förmögenhetsskatt

utgå med det ytterligare

belopp, som skulle hava erlagts,

därest den ursprungliga taxeringen

omfattat jämväl den förmögenhet,

för vilken eftertaxering åsatts.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Knngl. Maj:ts proposition nr 29 år 1957

17

(Nuvarande lydelse)

av beskattningsnämnd i första instans

verkställas. Har den skattskyldige

avlidit, åsättes taxeringen hans

dödsbo, dock att sådan taxering icke

må ske med mindre fråga därom prövats

av beskattningsnämnd inom två

år efter utgången av det kalenderår,

under vilket bouppteckning efter honom

blivit ingiven för registrering.

15

1 m o m. Har här i riket bosatt

skattskyldig avlidit och efterlämnat

bodelägare, som vid hans frånfälle

var beroende av honom för sin försörjning,

och har dödsboet att på

grund av taxering för förmögenhet

enligt denna förordning erlägga

kvarstående eller tillkommande skatt

under uppbördstermin, som äger rum

eller avslutas efter dödsfallet, äger

beskattningsnämnd, där ömmande

omständigheter äro för handen, att

efter framställning från dödsboet

medgiva befrielse från erläggande

helt eller delvis av nämnda skatt. Befrielse

som nyss sagts må avse skatt,

som påförts den avlidne eller, såvitt

angår det beskattningsår varunder

dödsfallet inträffade, oskift dödsbo

efter honom. Befrielse må dock icke

avse skatt, som påförts på grund av

eftertaxering och som rätteligen skolat

erläggas under uppbördstermin,

vilken ägt rum före dödsfallet

Framställning som

(Föreslagen lydelse)

§■

1 in o in. Har här i riket bosatt

skattskyldig avlidit och efterlämnat

bodelägare, som vid hans frånfälle

var beroende av honom för sin försörjning,

och har dödsboet att på

grund av taxering för förmögenhet

enligt denna förordning erlägga

kvarstående eller tillkommande skatt

under uppbördstermin, som äger rum

eller avslutas efter dödsfallet, äger

taxeringsnämnd eller prövningsnämnd,

där ömmande omständigheter

äro för handen, att efter framställning

från dödsboet medgiva befrielse

från erläggande helt eller delvis

av nämnda skatt. Befrielse som

nyss sagts må avse skatt, som påförts

den avlidne eller, såvitt angår det beskattningsår

varunder dödsfallet inträffade,

oskift dödsbo efter honom.

Befrielse må dock icke avse skatt,

som påförts på grund av eftertaxering

och som rätteligen skolat erläggas

under uppbördstermin, vilken ägt

rum före dödsfallet,

efter dödsåret.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1958; därvid skall i tilllämpliga

delar gälla vad som finnes föreskrivet i övergångsbestämmelserna

till taxeringsförordningen den 23 november 1956 (nr 623).

Bihang till riksdagens protokoll 1957. 1 samt. Nr 29

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 29 år 1957

Förslag

till

förordning angående ändring i förordningen den 12 februari 1943 (nr 44)

om kupongskatt

Härigenom förordnas, att 4 och 8 j

17 §§ förordningen den 12 februari

ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse)

4

Vid avgivande av uppgift om aktieutdelning

enligt 42 § 3 mom. taxeringsförordningen

skall uppgiftslämnaren

på heder och samvete besvara

å uppgiftsformuläret angivna frågor

till ledning för bedömande, huruvida

den utdelningsberättigade är skyldig

utgöra kupongskatt. Finner uppgiftslämnaren

sig ej kunna besvara frågorna

så, att av svaren uppenbarligen

framgår att den utdelningsberättigade

icke är skyldig utgöra kupongskatt

för utdelningen, skall svaret avfattas

å särskild, för detta ändamål avsedd

blankett, och skall den på utdelningen

belöpande kupongskatten vid utdelningens

utbetalande innehållas. Å

särskild del av blanketten skall i dylikt

fall den som utbetalar utdelningen

teckna erkännande att kupongskatten

innehållits och skall denna

del avskiljas och tillställas uppgiftslämnaren.

Skattedirektören hos-----

Sker utbetalning-----a

§, 9 § 1 och 3 mom., 11 § samt 14—

1943 om kupongskatt1 skola erhålla

(Föreslagen lydelse)

Vid avgivande av uppgift om aktieutdelning

enligt 43 § 1 mom. taxeringsförordningen

skall uppgiftslämnaren

på heder och samvete besvara

å uppgiftsformuläret angivna frågor

till ledning för bedömande, huruvida

den utdelningsberättigade är skyldig

utgöra kupongskatt. Finner uppgiftslämnaren

sig ej kunna besvara frågorna

så, att av svaren uppenbarligen

framgår att den utdelningsberättigade

icke är skyldig utgöra kupongskatt

för utdelningen, skall svaret avfattas

å särskild, för detta ändamål avsedd

blankett, och skall den på utdelningen

belöpande kupongskatten vid utdelningens

utbetalande innehållas. Å

särskild del av blanketten skall i dylikt

fall den som utbetalar utdelningen

teckna erkännande att kupongskatten

innehållits och skall denna

del avskiljas och tillställas uppgiftslämnaren.

- skattedirektören föreligger.

[tid innehållas.

8 §■

Kupongskattekontoret skall-------därtill föranleda.

Vid försummelse att fullgöra skyl- Vid försummelse att fullgöra skyldighet,

som enligt denna förordning dighet, som enligt denna förordning

åligger styrelse för aktiebolag, äger åligger styrelse för aktiebolag, äger

länsstyrelsen i det län där bolagets länsstyrelsen i det län där bolagets

styrelse har sitt säte, efter anmälan styrelse har sitt säte, efter anmälan

av kupongskattekontoret eller eljest, av kupongskattekontoret eller eljest,

förelägga styrelsen lämpligt vite. An- förelägga styrelsen lämpligt vite. Om

gående sådant vite skola stadgande- uttagande av vite förordnar länssty
1

''.Se''laste Jydelse av 9 § 3 mom. samt 15 § 1 och 2 mom. se 1943:863 samt av 11 § se

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 29 år 1957

19

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

na i 55 § 3 mom. samt lib § 2 mom. relsen efter anmälan av kupongskattaxeringsförordningen

äga motsva- tekontoret. Angående sådant vite

rande tillämpning. skola i övrigt stadgandena i 123 och

12b §§ taxeringsförordningen äga

motsvarande tillämpning.

Efterkommes icke-----tillfalla staten.

Besvär över — -----efterkomma förordnandet.

9

1 m o in. När aktiebolag till kupongskattekontoret

insänder uppgifter

enligt 5 eller 6 §, skola dessa vara

så ordnade som i 37 § 1 mom. tredje

stycket taxeringsförordningen sägs.

De uppgifter, vid vilkas avgivande

kupongskatt innehållits, skola dock

vara avskilda från övriga uppgifter,

och sammanlagda beloppet av den utdelning

dessa uppgifter avse skall

särskilt angivas.

3 in o in. Aktiebolag är skyldigt

att, efter anmaning från taxeringsintendentcn

i det län där bolagets styrelse

har sitt säte, för kontroll å kupongskatten

tillhandahålla kupongskattekontoret

eller av taxeringsintendenten

utsedd person sina handelsböcker

med därtill hörande handlingar.

Underlåter bolags styrelse att efterkomma

anmaning häratinnan, skola

39 § 6 mom., 55 § 3 mom. och lbb §

2 mom. taxeringsförordningen äga

motsvarande tillämpning.

§•

1 m o in. När aktiebolag till kupongskattekontoret

insänder uppgifter

enligt 5 eller 6 §, skola dessa vara

så ordnade som i 37 § b mom. andra

stycket taxeringsförordningen sägs.

De uppgifter, vid vilkas avgivande

kupongskatt innehållits, skola dock

vara avskilda från övriga uppgifter,

och sammanlagda beloppet av den utdelning

dessa uppgifter avse skall

särskilt angivas.

3 m o in. För kontroll å kupongskatten

må taxeringsrevision äga rum

hos aktiebolag. Vid beslut om sådan

taxeringsrevision äger vederbörande

taxeringsintendent förordna, att

handlingar, som skola granskas, skola

tillhandahållas åt kupongskattekontoret.

Vad i taxeringsförordningen

stadgas om taxeringsrevision skall

i övrigt gälla i tillämpliga delar.

H §•

skyldighet------följande bestämmelser.

Hava till taxeringsnämnd inkom
-

mit uppgifter om aktieutdelning beträffande

fysiska eller juridiska personer,

som ej äro i taxeringsdistriktet

skattskyldiga till statlig inkomstskatt

för i uppgifterna avsedda utdelningar,

och skola ej dessa uppgifter

enligt 78 § e) taxeringsförordningen

avsändas till ordföranden i annan

taxeringsnämnd, åligger det taxeringsnämndens

ordförande att snarast

möjligt och senast när årets

självdeklarationer till länsstyrelsen

överlämnas, i särskilt konvolut överlämna

uppgifterna med angivande av

sådana för ordföranden kända för
-

Hava till taxeringsnämnd inkommit

uppgifter om aktieutdelning beträffande

fysiska eller juridiska personer,

som ej äro i taxeringsdistriktet

skattskyldiga till statlig "inkomstskatt

för i uppgifterna avsedda utdelningar,

och skola ej dessa uppgifter

avsändas till annan taxeringsnämnd,

åligger det taxeringsnämnden att

snarast möjligt och senast den 15 juli

under taxeringsåret till länsstyrelsen

överlämna uppgifterna med angivande

av sådana för nämnden kända förhållanden,

som kunna tjäna till ledning

vid bedömande huruvida skyldighet

att utgöra kupongskatt förelig
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 29 år 1957

(Nuvarande lydelse)

hållanden, som kunna tjäna till ledning

vid bedömande huruvida skyldighet

att utgöra kupongskatt föreligger.

Sådana uppgifter som befinnas

böra föranleda ytterligare åtgärder

enligt taxeringsförordningen disponeras

av länsstyrelsen för detta ändamål.

Övriga uppgifter skola av länsstyrelsen

tillställas kupongskattekontoret

tillika med ordförandens i taxeringsnämnden

utredning i vad den

avser dessa uppgifter, fullständigad

med upplysningar rörande för länsstyrelsen

kända förhållanden.

Kupongskattekontoret skall

Kupongskatt, som----

(Föreslagen lydelse)

ger. Sådana uppgifter som befinnas

böra föranleda ytterligare åtgärder

enligt taxeringsförordningen disponeras

av länsstyrelsen för detta ändamål.

Övriga uppgifter skola av länsstyrelsen

tillställas kupongskattekontoret

tillika med den inom taxeringsnämnden

verkställda utredningen i

vad den avser dessa uppgifter, fullständigad

med upplysningar rörande

för länsstyrelsen kända förhållanden.

---inbetala skatten.

— finnes stadgat.

14 §.

Ivupongskattenämnden är beslutför,

om två ledamöter äro tillstädes

och ense om beslutet. Uppstå skiljaktiga

meningar inom nämnden,

skall vad i 112 § taxeringsförordningen

stadgas äga motsvarande tillämpning.

Kupongskattenämnden är beslutför,

om två ledamöter äro tillstädes

och ense om beslutet. Uppstå skiljaktiga

meningar inom nämnden,

skall vad i 88 § taxeringsförordningen

stadgas äga motsvarande tillämpning.

15 §.

1 in o in. över beslut----

Besvären skola, skriftligen avfattade,

hava inkommit till kupongskattekontoret

före klockan tolv å sextionde

dagen efter den då klaganden erhållit

del av beslutet. Rörande besvär som

nu sagts skola föreskrifterna i 744 §

3 mom. första stycket taxeringsförordningen

i tillämpliga delar gälla.

2 m o m. Över beslut----

I fråga om besvär över länsstyrelses

beslut enligt denna förordning

skall 744 § 3 mom. taxeringsförordningen

äga motsvarande tillämpning.

3 in o in. Rörande besvär över

kammarrättens utslag enligt denna

förordning skall 127 § första stycket

taxeringsförordningen hava motsvarande

tillämpning.

— hos överståthållarämbelet.

Besvären skola hava inkommit till

kupongskattekontoret inom två månader

från det klaganden erhållit del

av beslutet. Rörande besvär som nu

sagts skola föreskrifterna i 125 § andra

stycket taxeringsförordningen i

tillämpliga delar gälla.

— honom rörer.

I fråga om besvär över länsstyrelses

beslut enligt denna förordning

skall 125 § taxeringsförordningen äga

motsvarande tillämpning.

3 in o m. Rörande besvär över

kammarrättens utslag enligt denna

förordning skall 98 § taxeringsförordningen

hava motsvarande tillämpning,

dock att, om talan fullföljts till

kammarätten jämlikt 2 mom., besvärstiden

skall vara tre veckor.

16 §.

Rörande ansvar för underlåtenhet Rörande ansvar för underlåtenhet

av styrelse för aktiebolag att fullgöra av styrelse för aktiebolag att fullgöra

skyldighet enligt 5 eller 6 § eller 7 § skyldighet enligt 5 eller 6 § eller 7 §

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 29 är 1957

21

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

första stycket första punkten eller första stycket första punkten eller

9 § 1 mom. skall 142 § taxeringsår- 9 § 1 mom. skall 120 § taxeringsförordningen

hava motsvarande tillämp- ordningen hava motsvarande tillämp
-

ning. ning.

Har någon —------— sex månader.

Ej må----— — — — —- — gällande förbud.

Förseelse varom i denna paragraf

förmåles åtalas vid den allmänna underrätt,

där åtal enligt 144 § 1 mom.

andra stycket taxeringsförordningen

skall anhängiggöras. Finnes ej behörig

domstol enligt nyssnämnda författningsrum,

skall åtalet anhängiggöras

vid Stockholms rådhusrätt.

Böter och viten, som ådömas enligt

denna förordning, tillfalla kronan.

17

Kungl. Maj:t äger fastställa formulär

till blanketter och meddela de

närmare föreskrifter som må finnas

erforderliga för tillämpning av denna

förordning.

§•

Kungl. Maj :t äger meddela de närmare

föreskrifter som må finnas erforderliga

för tillämpning av denna

förordning.

Erforderliga formulär till blanketter

fastställas av Kungl. Maj.t eller,

efter Kungl. Maj.ts bemyndigande, av

riksskattenämnden.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1958; därvid skall i tilllämpliga

delar gälla vad som finnes föreskrivet i övergångsbestämmelserna

till taxeringsförordningen den 23 november 1956 (nr 623).

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 29 år 1957

Förslag

till

förordning angående ändrad lydelse av 7 § förordningen den 27 juni

1927 (nr 321) om skatt vid utskiftning av aktiebolags tillgångar

Härigenom förordnas, att 7 § förordningen den 27 juni 1927 om skatt vid

utskiftning av aktiebolags tillgångar1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt

nedan angives.

(Nuvarande lydelse)

7

Har någon i uppgift eller upplysning,

avgiven till ledning vid taxering

till utskiftningsskatt, lämnat oriktigt

meddelande i avseende å förhållande,

som icke varit av allenast oväsentlig

betydelse för taxeringen, samt har

meddelandet följts och därigenom

föranletts att taxering ej skett eller

skett till för lågt belopp, skall eftertaxering

i erforderlig mån äga rum.

Vad nu sagts skall äga motsvarande

tillämpning, om uppgiftspliktig underlåtit

avlämna uppgift eller infordrad

upplysning. Eftertaxering må ej

ske med mindre fråga därom prövats

av beskattning snämnd inom fem år

efter det år, bolagets upplösning ägt

rum.

(Föreslagen lydelse)

§•

Vad i f/4 och 116 §§ taxering sförordningen

stadgas om eftertaxering

till statlig inkomstskatt skall i tilllämpliga

delar lända till efterrättelse

med avseende å eftertaxering till utskiftningsskatt.

Eftertaxering till utskiftningsskatt

må ej ske med mindre

fråga därom prövats inom fem år

efter det år, bolagets upplösning ägt

rum.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1958; därvid skall i tilllämpliga

delar gälla vad som finnes föreskrivet i övergångsbestämmelserna

till taxeringsförordningen den 23 november 1956 (nr 623).

1 Senaste lydelse se 1955: 360.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 29 år 1957

23

Förslag

till

förordning angående ändrad lydelse av 4 och 7 §§ förordningen den 26 juni

1933 (nr 395) om ersättningsskatt

Härigenom förordnas, att 4 och 7 «

ersättningsskatt skola erhålla ändrad

(Nuvarande lydelse)

4

Taxering till ersättningsskatt verkställes

av den prövningsnämnd, som

har att handlägga företagets taxering

till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt.

Yrkande om taxering skall framställas

hos prövningsnämnden senast

andra året efter det år, då företaget

rätteligen skolat taxeras till statlig inkomst-

och förmögenhetsskatt för sin

inkomst under det i 1 § avsedda

verksamhetsåret.

7

Därest företaget före augusti månads

utgång året efter det, då ersättningsskatt

påförts företaget, till delägarna

utdelar sålunda beskattat belopp,

må restitution ske av därå belöpande

ersättningsskatt. Dylik restitution

beslutas av prövningsnämnd,

som i 4 § sägs, och verkställes av

länsstyrelsen. Till prövningsnämnden

ställd ansökan om sådan restitution

skall senast den 1 september ingivas

till länsstyrelsen.

Vid bedömande —----intj

Å medel,--------

förordningen den 26 juni 1933 om

lydelse på sätt nedan angives.

(Föreslagen lydelse)

§•

Fråga om taxering till ersättningsskatt

prövas, efter framställning från

taxering sintendent, av den prövningsnämnd,

som har att upptaga besvär

rörande företagets taxering till statlig

inkomst- och förmögenhetsskatt.

Framställning om taxering skall

ske hos prövningsnämnden senast

andra året efter det år, då företaget

rätteligen skolat taxeras till statlig inkomst-

och förmögenhetsskatt för sin

inkomst under det i 1 § avsedda

verksamhetsåret.

§•

Därest företaget före augusti månads

utgång året efter det, då ersättningsskatt

påförts företaget, till delägarna

utdelar sålunda beskattat belopp,

må restitution ske av därå belöpande

ersättningsskatt. Dylik restitution

beslutas av prövningsnämnd,

som i 4 § sägs, och verkställes av

länsstyrelsen. Till prövningsnämnden

ställd ansökan om sådan restitution

skall senast den 1 september

vara inkommen till nämndens kansli.

inad vinst.

— — ej ränta.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1958; därvid skall i tilllämpliga

delar gälla vad som finnes föreskrivet i övergångsbestämmelserna

till taxeringsförordningen den 23 november 1956 (nr 623).

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 29 år 1957

Förslag

till

förordning angående ändring i förordningen den 14 juni 1933 (nr 357) om

åsättande i vissa fall av särskilt uppskattningsvärde å fastighet

Härigenom förordnas, att 4, 6, 7 och 10 §§ förordningen den 14 juni 1933

om åsättande i vissa fall av särskilt uppskattningsvärde å fastighet1 skola

erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande hjdelse)

4 §•

(Föreslagen Igdelse)

Framställning om åsättande av

preliminärt taxeringsvärde å fastighet

skall, skriftligen avfattad och

ställd till fastighetsprövningsnämnden

eller länsprövningsnämnden, ingivas

beträffande fastighet i Stockholm

till överståthållarämbetet och

beträffande annorstädes belägen fastighet

till länsstyrelsen i länet. Framställning

må ock på sökandens eget

äventyr i betalt brev med allmänna

posten insändas till nu nämnd myndighet.

I framställningen---

Framställningen skall

Framställning om åsättande av

preliminärt taxeringsvärde å fastighet

skall, skriftligen avfattad och

ställd till fastighetsprövningsnämnden

eller länsprövningsnämnden, ingivas

eller insändas till prövningsnämndens

kansli.

----för uppskattningen.

--ej mottagas.

6 §■

Efter förberedande-----

Nämndens beslut-------

Protokollet skall därefter i justerat

skick tillika med handlingarna i

ärendet ofördröjligen av ordföranden

översändas i Stockholm till överståthållarämbetet

och i länen till

länsstyrelsen.

7

Underrättelse om det av nämnden

föreslagna värdet skall genom överståthållarämbetets

eller länsstyrelsens

försorg ofördröjligen i rekommenderat

brev med allmänna posten under

uppgiven eller eljest känd adress

översändas till sökanden med föreläggande

för denne att, därest han vill

för fastigheten.

— — till protokollet.

Protokollet skall därefter i justerat

skick tillika med handlingarna i

ärendet ofördröjligen översändas till

prövningsnämndens kansli.

§•

Underrättelse om det av nämnden

föreslagna värdet skall genom prövningsnämndens

kansli ofördröjligen i

rekommenderat brev med allmänna

posten under uppgiven eller eljest

känd adress översändas till sökanden

med föreläggande för denne att, därest

han vill framställa erinran mot

1 Senaste lydelse av 4 § se 1943:858 samt av 10 § se 1947: 514.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungi. Maj.ts proposition nr 29 år 1957

(Nuvarande lydelse)

framställa erinran mot förslaget, där- 1

med till överståthållarämbetet eller

länsstyrelsen inkomma inom viss angiven

tid, vid äventyr att ärendet ändock

i befintligt skick företages till

avgörande.

10

Överståthållarämbetet och länsstyrelserna

skola föra särskilda liggare

över meddelade beslut om åsättande

av preliminärt taxeringsvärde. Anteckning

i liggaren skall verkställas

inom tre dagar efter det fastighetsprövningsnämndens

eller länsprövningsnämndens

protokoll justerats

och till riktigheten bestyrkas av protokollföraren

hos nämnden.

Beslutet skall--— — — ---

Underrättelse om------ —

(Föreslagen lydelse)

förslaget, inkomma därmed till prövningsnämndens

kansli inom viss angiven

tid, vid äventyr att ärendet ändock

i befintligt skick företages till

avgörande.

§•

1 prövningsnämndens kansli skall

föras särskild liggare över meddelade

beslut om åsättande av preliminärt

taxeringsvärde. Anteckning i liggaren

skall verkställas inom tre dagar efter

det faslighetsprövningsnämndens eller

länsprövningsnämndens protokoll

justerats och till riktigheten bestyrkas

av protokollföraren hos nämnden.

- finnes infört.

— 15 februari.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1958.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj.ts proposition nr 29 år 1957

Förslag

till

förordning om ändring i uppbördsförordningen den 5 juni 1953 (nr 272)

Härigenom förordnas, att 49 § 1 mom., 68 § 4 mom. samt 72 och 73 §§

uppbördsförordningen den 5 juni 19531 skola erhålla ändrad lydelse på sätt

nedan angives.

(Nuvarande lydelse)

49

1 m o m. Skattskyldig, som anfört

besvär över beskattningsnämnds eller

skattedomstols beslut rörande taxering,

må beviljas anstånd med inbetalning

av skatt på grund av taxeringen,

därest vederbörande taxeringsintendent

i yttrande över den

skattskyldiges framställning om anstånd

förklarat sig icke hava något

att erinra mot bifall, helt eller delvis,

till densamma. Anstånd må avse

skatt till belopp, som betingas av

taxeringsintendentens yttrande.

Har skattskyldig---• —--

Anståndet skall---------

(Föreslagen lydelse)

§•

1 m o in. Skattskyldig, som anfört

besvär över taxeringsnämnds, prövningsnämnds

eller skattedomstols beslut

rörande taxering, må beviljas anstånd

med inbetalning av skatt på

grund av taxeringen, därest vederbörande

taxeringsintendent i yttrande

över den skattskyldiges framställning

om anstånd förklarat sig icke hava

något att erinra mot bifall, helt eller

delvis, till densamma. Anstånd må

avse skatt till belopp, som betingas

av taxeringsintendentens yttrande.

--i fråga.

— av besvären.

68 §.

4 m o m. Häftar den,------

Vad i föregående stycke stadgas

skall äga motsvarande tillämpning då

skattskyldig, vilken enligt 1 mom. är

berättigad återbekomma erlagd preliminär

skatt, har att gälda tillkommande

skatt, som debiterats på grund

av taxering för inkomst för det år

vartill den preliminära skatten hänför

sig. Har, då återbetalning enligt

1 mom. skall ske, den tillkommande

skatten icke påförts men kan med fog

antagas, att sådan skatt kommer att

påföras på grund av beslut av beskattningsnämnd

om höjd taxering

eller om eftertaxering eller av länsstyrelse

om höjd debitering, må den

preliminära skatten innehållas i avbidan

på att tillkommande skatt påföres.

— 3 mom.

Vad i föregående stycke stadgas

skall äga motsvarande tillämpning då

skattskyldig, vilken enligt 1 mom. är

berättigad återbekomma erlagd preliminär

skatt, har att gälda tillkommande

skatt, som debiterats på grund

av taxering för inkomst för det år

vartill den preliminära skatten hänför

sig. Har, då återbetalning enligt

1 mom. skall ske, den tillkommande

skatten icke påförts men kan med fog

antagas, att sådan skatt kommer att

påföras på grund av beslut av

prövningsnämnd om höjd taxering

eller om eftertaxering eller av länsstyrelse

om höjd debitering, må den

preliminära skatten innehållas i avbidan

på att tillkommande skatt påföres.

4 Senaste lydelse av 49 § 1 mom., 68 § 4 mom. och 72 § se 1954: 340.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 29 år 1957

27

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

72 §.

Kungl. Maj:t------denna förordning.

Nämnden äger, —-----svenskt handelsfartyg.

Nämnden skall-----vice ordförande.

Ordföranden och-----i Sverige.

För envar —----- -----— av ledamöter.

Förslag till-----och suppleant.

Nämnden är------äro tillstädes.

Nämnden må----— — av sakkunniga.

Beträffande nämndens verksamhet

skola de i 110 §, 111 § 1 mom. samt

112 § taxeringsförordningen meddelade

bestämmelserna i tillämpliga

delar gälla.

73

Häradsskrivare, kronokamrerare,

tjänsteman hos lokal skattemyndighet

eller hos länsstyrelse, ordförande

och ledamöter i den centrala uppbördsnämnden,

hos nämnden anställda

tjänstemän samt sakkunnig, som

biträder nämnden, ävensom, med

motsvarande tillämpning av bestämmelsen

i 56 § 1 mom. första stycket

taxeringsförordningen, beskattningsnämnd

äga taga del av preliminär

självdeklaration eller annan uppgift

eller handling, som avlämnats eller

tillhandahållits enligt bestämmelse i

denna förordning. Självdeklaration,

uppgift eller handling som nyss sagts

skall jämväl tillhandahållas andra

tjänstemän än de förut nämnda, därest

dessa i och för sin befattning böra

erhålla del därav.

Den, som---—-------—

Självdeklaration, uppgift----

Vad i 56 § 1 mom. andra, fjärde,

femte, sjätte och åttonde styckena

taxeringsförordningen stadgas beträffande

självdeklaration, uppgift eller

handling som avlämnats till ledning

vid årlig taxering, skall i tillämpliga

delar gälla även i fråga om självdeklaration,

uppgift eller handling som

i första stycket avses.

Beträffande nämndens verksamhet

skola de i 79, 80, 85 och 88 §§ taxeringsförordningen

meddelade bestämmelserna

i tillämpliga delar gälla.

Häradsskrivare, kronokamrerare,

tjänsteman hos lokal skattemyndighet

eller hos länsstyrelse, ordförande

och ledamöter i den centrala uppbördsnämnden,

hos nämnden anställda

tjänstemän samt sakkunnig, som

biträder nämnden, ävensom, med

motsvarande tillämpning av bestämmelserna

i 50 § 1 mom. första, andra,

tredje och fjärde styckena taxeringsförordningen,

taxeringsnämnd och

prövningsnämnd äga taga del av preliminär

självdeklaration eller annan

uppgift eller handling, som avlämnats

eller tillhandahållits enligt bestämmelse

i denna förordning. Självdeklaration,

uppgift eller handling som

nyss sagts skall jämväl tillhandahållas

andra myndigheter än de förut

nämnda, därest dessa i och för sin

verksamhet böra erhålla del därav.

— årlig taxering.

--årlig taxering.

Vad i 50 § 1 mom. femte, sjunde,

nionde och tionde styckena samt 3

mom. taxeringsförordningen stadgas

beträffande självdeklaration, uppgift

eller handling som avlämnats till ledning

vid taxering, skall i tillämpliga

delar gälla även i fråga om självdeklaration,

uppgift eller handling som

i första stycket avses.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1958; därvid skall i tilllämpliga

delar gälla vad som finnes föreskrivet i övergångsbestämmelserna

till taxeringsförordningen den 23 november 1956 fnr 623).

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 29 år 1957

Förslag

till

lag angående ändrad lydelse av 17 § lagen den 28 maj 1937 (nr 249) om

inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar

Härigenom förordnas, att 17 § lagen den 28 maj 1937 om inskränkningar

i rätten att utbekomma allmänna handlingar1 skall erhålla ändrad lydelse

på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

17 §.

Till myndighet avlämnade uppgifter

till ledning för taxering, som avses

i taxeringsförordningen, eller eljest

för beräknande av skatt må ej i

andra fall än i vederbörande skatteförfattning

stadgas utan den skattskyldiges

samtycke utlämnas till annan

tidigare än tjugu år efter uppgiftens

datum. Vad nu sagts skall

ock gälla beträffande handling, som

upprättats av myndighet vid taxeringskontroll

enligt taxeringsförordningen.

Uppgift, som av aktiebolag

eller ekonomisk förening lämnats

taxeringsmyndighet till ledning vid

värdesättning av aktier i bolaget eller

andelar i föreningen, må ej utan samtycke

av den som lämnat uppgiften

utlämnas till annan tidigare än tjugu

år efter uppgiftens datum. Är det under

pågående utredning rörande någons

taxering av synnerlig vikt att innehållet

i kontrolluppgift eller annan

för taxeringskontroll enligt taxeringsförordningen

avsedd handling icke

kommer till den skattskyldiges kännedom,

må myndighet, som innehar

handlingen, vägra att utlämna denna.

Till myndighet avlämnade uppgifter

till ledning för taxering, som avses

i taxeringsförordningen, eller eljest

för beräknande av skatt må ej i

andra fall än i vederbörande skatteförfattning

stadgas utan den skattskyldiges

samtycke utlämnas till annan

tidigare än tjugu år efter uppgiftens

datum. Vad nu sagts skall

även gälla beträffande handling, som

upprättats av myndighet vid taxeringskontroll

enligt taxeringsförordningen,

så ock beträffande uppteckning

av uppgifter, som vid muntlig

förhandling inför prövningsnämnd

lämnats angående skattskyldigs förhållanden,

om nämnden förordnat att

uppteckningen icke må vara för någon

tillgänglig i vidare mån än som

gäller i fråga om självdeklaration.

Uppgift, som av aktiebolag eller ekonomisk

förening lämnats taxeringsmyndighet

till ledning vid värdesättning

av aktier i bolaget eller andelar

i föreningen, må ej utan samtycke av

den som lämnat uppgiften utlämnas

till annan tidigare än tjugu år efter

uppgiftens datum. Är det under pågående

utredning rörande någons taxering

av synnerlig vikt att innehållet i

kontrolluppgift eller annan för taxeringskontroll

enligt taxeringsförordningen

avsedd handling icke kommer

till den skattskyldiges kännedom, må

1 Senaste lydelse se 1955: 391.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 29 år 1957

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

myndighet, som innehar handlingen,

vägra att utlämna denna.

Förmögenhetslängd ävensom prov- Förmögenhetslängd må ej utan den

ningsnämnds ändringslängd beträf- skattskyldiges samtycke utlämnas till

fande taxering till statlig förmögen- annan tidigare än tjugu år efter länghetsskatt

må ej utan den skattskyl- dens datum,

diges samtycke utlämnas till annan

tidigare än tjugu år efter längdens

datum.

Handlingar i-----handlingens datum.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1958; därvid skall i tillämpliga

delar gälla vad som finnes föreskrivet i övergångsbestämmelserna till taxeringsförordningen

den 23 november 1956 (nr 623).

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj. ts proposition nr 29 år 1957

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

lb december 1956.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng,

Ericsson, Andersson, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson,

Lindell, Nordenstam, Lindström, Lange, Lindholm.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemensam

beredning med chefen för justitiedepartementet fråga om vissa

författningsändringar i anledning av den nga taxeringsförordningen samt

anför därvid följande.

På grundval av propositionen nr 150 till 1956 års riksdag har antagits och

den 23 november 1956 utfärdats en ny taxeringsförordning, som skall ersätta

den hittills gällande förordningen i ämnet av år 1928. Genom den nya

förordningen aktualiseras åtskilliga ändringar i andra författningar. I den

mån dessa författningsändringar kräver riksdagens medverkan torde de,

såsom jag framhållit i nämnda proposition, böra underställas 1957 års riksdag.

I punkten 2 av övergångsbestämmelserna till den nu antagna taxeringstörordningen

stadgas, att om i lag eller författning förekommer hänvisning

till eller däri avses författningsrum, som ersatts genom bestämmelse i den

nya förordningen, den bestämmelsen i stället skall tillämpas. Med hänsyn

härtill torde det inte vara erforderligt att företa ändringar i andra författningar

enbart på den grund att en bestämmelse i 1928 års taxeringsförordning,

till vilken hänvisning skett, ersatts med bestämmelse i den nya

förordningen eller att terminologiska skiljaktigheter föreligger de båda

förordningarna emellan.

I sistnämnda hänseende kan här anmärkas att taxeringsnämnder och

prövningsnämnder såväl i 1928 års taxeringsförordning som i åtskilliga

skatteförfattningar sammanfattas under benämningen beskattningsnämnder.

I den nu antagna förordningen har prövningsnämnderna fått ändrad

ställning; de blir huvudsakligen besvärsprövande instanser, vilka endast tager

befattning med taxeringarna, i den mån dessa genom besvär dragés under

sådan nämnds prövning. På grund härav synes det, i fråga om årlig

taxering, erforderligt att, sasom redan skett i den nya taxeringsförordningen,

uttryckligen angiva huruvida taxeringsnämnd eller prövningsnämnd

avses eller, som vanligen är fallet, bådadera åsyftas. Vidare bör anges, om

prövningsnämnd omedelbart kan uppta en fråga av avsett slag såsom första

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 29 år 1957

31

instans, t. ex. fråga om s. k. dödsbobefrielse, eller endast i samband med besvär

över taxeringsnämnds beslut, t. ex. fråga som omförmäles i punkt 3 c

av anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen. Beträffande spörsmål om

existensminimum o. likn. (49 § och 50 § 2 mom. kommunalskattelagen samt

9 § förordningen om statlig inkomstskatt) synes böra uttryckligen anges, att

sådant spörsmål får upptagas av prövningsnämnd såväl i fall då besvär anförts

rörande den ifrågavarande taxeringen som i anledning av särskild

framställning. — Framgår klart, att endast taxeringsnämnd åsyftas, torde

det i allmänhet inte vara påkallat att utbyta uttrycket beskattningsnämnd

mot annat.

Ytterligare bör framhållas, att följdändringarna synes kunna begränsas

till författningar av mera permanent karaktär, medan sådana skatteförfattningar

av mera tillfällig art som exempelvis förordningarna om fondskatt och

om investeringsavgift utan olägenhet synes kunna lämnas åsido.

Jag övergår härefter till att behandla vissa av de nu aktuella författningsändringarna.

Dessförinnan vill jag endast framhålla, att vissa författningsrum,

i vilka ändringar påkallas av den nya taxeringsförordningen, här

måst lämnas utanför, enär förslag till ändringar i dessa i annat avseende

kan väntas bli framlagda för 1957 års riksdag. Så är t. ex. fallet med punkterna

4 och 5 av anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen. Därvid avser

jag att även anmäla ifrågakommande följdändringar till den nya taxeringsförordningen.

Förslaget till ändring i kommunalskattelagen

62 §.

De stadganden rörande eftertaxering, som är av processuell natur, har

överförts till den nya taxeringsförordningen. I förevarande paragraf erfordras

alltså, förutom en hänvisning till nämnda förordning, endast en föreskrift

om i vilken kommun eftertaxering skall verkställas. Innebörden härav

synes böra vara densamma som hittills. Ytterligare kan anmärkas, att

bestämmelsen i 63 § bör kvarstå oförändrad.

Förslaget till ändring i förordningen om statlig inkomstskatt

13 §.

Beträffande denna paragraf torde i huvudsak kunna hänvisas till vad som

anförts vid 62 § kommunalskattelagen. Av innehållet i förevarande paragraf

bör alltså, bortsett från en hänvisning till taxeringsförordningen, endast

kvarstå en föreskrift av innebörd att den som påföres statlig inkomstskatt

skall erlägga sådan skatt med belopp som förut undandragits statsverket.

Han skall med andra ord erlägga det ytterligare belopp, som skulle ha utgått,

därest den tidigare taxeringen omfattat jämväl den inkomst, för vilken

eftertaxering åsättes.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj. ts proposition nr 29 år 1957

Förslaget till ändrad lydelse av i och 8 §§ förordningen om

ackumulerad inkomst

I 4 § förordningen om ackumulerad inkomst föreskrives, att ansökan om

särskild skatteberäkning enligt förordningen skall göras hos prövningsnämnden

före taxeringsårets utgång. Enligt 8 § gäller emellertid, att om

förutsättningar för sådan skatteberäkning föreligger först efter beslut eller

utslag i överinstans — även beslut eller utslag som innefattar åsättande av

eftertaxering — får ansökan ske inom ett år från beslutets eller utslagets

meddelande. Dessa bestämmelser torde förutsätta, att den skattskyldige

normalt redan under taxeringsåret — genom underrättelse från taxeringsnämnden

eller genom att hos prövningsnämnden efterhöra huruvida yrkande

ställts beträffande hans taxering — kan bedöma om skäl finns för att

ansöka om skatteberäkning för ackumulerad inkomst.

Den nya taxeringsförordningen innebär, att den tid inom vilken taxeringsintendent

kan framställa yrkande om höjd taxering förlänges t. o. in.

april månad året efter taxeringsåret. En skattskyldig, vilken visserligen

redan på grundval av taxeringsnämndens beslut kunnat begära skatteberäkning

för ackumulerad inkomst men avstått härifrån, kan sålunda genom

besvär från taxeringsintendenten, som anföres efter taxeringsårets utgång,

få sin taxering så väsentligt höjd att frågan om skatteberäkning för ackumulerad

inkomst för honom kommer i ett ändrat läge. Med tanke härpå

synes det skäligt att tillåta ansökan om sådan skatteberäkning i efterhand

även för det fall att den ackumulerade inkomsten höjts genom beslut eller

utslag av överinstans.

Om taxeringsnämnd, med avvikelse från självdeklaration, taxerat skattskyldig

för inkomst, som kan föranleda särskild skatteberäkning enligt förordningen,

skall den skattskyldige erhålla skriftlig underrättelse härom.

Har han inte fått sådan underrättelse senast den 15 juli under taxeringsåret,

äger han enligt 99 § nya taxeringsförordningen anföra besvär hos prövningsnämnden

i särskild ordning intill utgången av året efter taxeringsåret,

i vissa fall under ännu längre tid. Han kan emellertid inte enligt nuvarande

bestämmelser begära skatteberäkning för ackumulerad inkomst efter

taxeringsårets utgång. I praxis har det förekommit att taxeringsnämnden

försummat att underrätta den skattskyldige och att denne på grund

härav först efter taxeringsårets utgång kunnat inkomma med ansökan om

särskild skatteberäkning för ackumulerad inkomst. Hans ansökan har emellertid

inte kunnat tas upp till prövning. En sådan konsekvens av lagstiftningen

bör självfallet inte godtagas. På grund härav föreslås, att 8 § kompletteras

med en bestämmelse av innebörd att den skattskyldige i nu angivna

fall äger inkomma med sin ansökan under samma tid som står till

hans förfogande för besvär i särskild ordning.

Ytterligare bör i 4 § företagas vissa smärre jämkningar i anslutning till

den nya taxeringsförordningen.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 29 år 1957

33

Förslaget till ändring i 19k7 års förordning

om investeringsfonder

Arbetsmarknadsstyrelsen —- som enligt kungörelse den 19 december

1947, nr 970, övertagit arbetsmarknadskommissionens uppgifter med avseende

å här avsedda investeringsfonder — har ofta att samtidigt handlägga

ärenden från samme sökande rörande fonder enligt 1947 års förordning

och enligt 1955 års förordning om investeringsfonder för konjunkturutjämning.

Tiden för anförande av besvär över styrelsens beslut är emellertid

olika, enligt 1947 års förordning 30 dagar och enligt 1955 års förordning

tre veckor. Då det synes mindre lämpligt att ha olika besvärstider i nu

angivna fall, föreslås att besvärstiden enligt 19 § i 1947 års förordning ändras

till tre veckor.

Förslaget till ändrad lydelse av 17 § sekretesslagen

Deklarationer och andra uppgifter, som avlämnas till ledning vid taxering,

åtnjuter sekretesskydd enligt 17 § sekretesslagen. De får inte utan den

skattskyldiges samtycke utlämnas förrän 20 år efter handlingens datum.

Även myndigheternas möjligheter att erhålla tillgång till dessa handlingar

är enligt 50 § i den nya taxeringsförordningen — som motsvarar 56 § i

1928 års förordning — tämligen snävt begränsade. Taxeringsnämndernas och

prövningsnämndernas protokoll är däremot offentliga.

I den nu antagna taxeringsförordningen upptas närmare bestämmelser

om muntliga förhandlingar inför prövningsnämnd, ett område som förut varit

i väsentliga delar oreglerat. De nya bestämmelserna syftar till att ge

de muntliga förhandlingarna ökad stadga. Viss anknytning har skett till

rättegångsbalkens bestämmelser om huvudförhandling vid domstol. Prövningsnämnden

skall kunna inkalla skattskyldig och annan uppgiftsskyldig

till muntlig förhandling för att lämna upplysningar om den skattskyldiges

förhållanden. Dessa upplysningar skulle, om de direkt infördes i nämndens

protokoll, bli offentliga. Innehållet är emellertid ofta av den art att den

skattskyldige bör kunna göra anspråk på sekretesskydd likaväl som när

fråga är om deklarationer och kontrolluppgifter. Skapas ett sådant skydd,

bör detta kunna bidraga till att förhören kan hållas i friare former än eljest

varit möjligt.

Av dessa skäl har i 83 § andra stycket av den nya taxeringsförordningen

upptagits en bestämmelse av innebörd, att om den skattskyldige gör framställning

därom, prövningsnämnden skall förordna att uppteckning av uppgifter,

som vid muntlig förhandling lämnas angående den skattskyldiges

förhållanden, icke må vara för någon tillgänglig i vidare mån än som gäller

i fråga om självdeklaration.

Denna bestämmelse förutsätter att de uppteckningar varom fråga är erhåller

sekretesskydd enligt sekretesslagen. Jag förordar därför att 17 § sekretesslagen

kompletteras med en föreskrift att vad som är stadgat om upp3

Bihang till riksdagens protokoll 1957. 1 samt. Nr 29

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Mnj:ts proposition nr 29 år 1957

gifter, som avlämnats till myndighet till ledning för taxering, även skall

gälla uppteckningar, om vilka prövningsnämnden meddelat förordnande

som nyss sagts.

I andra stycket av paragrafen har vidtagits en ändring sammanhängande

med att prövningsnämndernas ändringslängder bortfallit genom den nya

taxeringsförordningen. På grund av den föreslagna övergångsbestämmelsen

kommer sekretesskydd alltjämt att föreligga för 1957 och tidigare års ändringslängder.

— Till frågan om man bör bibehålla sekretesskyddet för förmögenhetslängderna

är jag inte nu beredd att ta slutlig ståndpunkt. I detta

sammanhang får jag erinra om de pågående försöken med debitering enligt

bålkortssystem, vilka kan leda till en genomgripande ändring i fråga om

längdföringen.

I enlighet med det anförda har inom finansdepartementet utarbetats förslag

till

1) lag om ändring i kommunlskattelagen den 28 september 1928 (nr

370);

2) förordning angående ändring i förordningen den 26 juli 1947 (nr 576)

om statlig inkomstskatt;

3) förordning om ändrad Igdelse av 4 och 8 §§ förordningen den 30 november

1951 (nr 763) angående beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad

inkomst;

4) förordning angående ändring i förordningen den 2 maj 1947 (nr 174)

om investeringsfonder;

5) förordning angående ändring i förordningen den 27 maj 1955 (nr 256)

om investeringsfonder för konjunkturutjämning;

6) förordning angående ändrad Igdelse av 10 § förordningen den 19 februari

1954 (nr 40) med provisoriska bestämmelser om särskild investeringsfond

för ersättande av avyttrat fartyg;

7) förordning angående ändrad lydelse av 13 § och 15 § 1 mom. förordningen

den 26 juli 1947 (nr 577) om statlig förmögenhetsskatt;

8) förordning angående ändring i förordningen den 12 februari 1943

(nr 44) om kupongskatt;

9) förordning angående ändrad lydelse av 7 § förordningen den 27 juni

1927 (nr 321) om skatt vid utskiftning av aktiebolags tillgångar;

10) förordning angående ändrad lydelse av 4 och 7 §§ förordningen den

26 juni 1933 (nr 395) om ersättningsskatt;

11) förordning angående ändring i förordningen den 14 juni 1933 (nr

357) om åsättande i vissa fall av särskilt uppskattning svär de å fastighet;

12) förordning om ändring i uppbördsförordningen den 5 juni 1953 (nr

272); samt

13) lag angående ändrad lydelse av 17 § lagen den 28 maj 1937 (nr 249)

om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 29 år 1957

35

Föredragande departementschefen hemställer, att förenämnda författningsförslag

måtte genom proposition föreläggas 1957 års riksdag till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Olof Lindberg

561118 Stockholm 1957. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.