Med förslag till lag angående ändring i lagen den lb maj 195b (nr 320) om införande av landstingslagen
1957-01-10 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1957:32, Med förslag till lag angående ändring i lagen den lb maj 195b (nr 320) om införande av landstingslagen
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 32 ur 1957
1
Nr 32
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till lag angående
ändring i lagen den lb maj 195b (nr 320) om
införande av landstingslagen; given Stockholms slott
den 10 januari 1957.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över inrikesärenden
för denna dag vill Kungl. Maj :t härmed föreslå riksdagen att antaga
härvid fogade förslag till lag angående ändring i lagen den 14 maj 1954
(nr 320) om införande av landstingslagen.
GUSTAF ADOLF.
Gunnar Hedlund
Propositionens innehåll
I propositionen föreslås sådan ändring i lagen om införande av landstingslagen,
att hushållningssällskapens förtroendemän i likhet med vad som
gällde före den 1 januari 1955 jämställes med landstingsmän i fråga om
traktaments- och resekostnadsersättning.
1 — It i han g till riksdagens protokoll 1957. 1 samt. Nr 32
2
Kungl. Maj.ts proposition nr 32 år 1957
F ö r s 1 a g
till
Lag
angående ändring i lagen den 14 maj 1954 (nr 320)
om införande av landstingslagen
Härigenom förordnas, att 7 § lagen den 14 maj 1954 om införande av
landstingslagen skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
(Gällande lydelse)
7 §.
Förekommer i lag eller författning
hänvisning till eller avses däri eljest
föreskrift, som ersatts genom bestämmelse
i den nya lagen, skall den
bestämmelsen i stället tillämpas;
dock skola, då hänvisningen gäller
de för landstingsmän stadgade grunderna
i fråga om dagtraktamente och
resekostnadsersättning eller dessa
grunder eljest avses, bestämmelserna
i 23 § lagen om landsting fortfarande
äga tillämpning, såvitt fråga ej är
om ersättning, som skall utgå av
landstingskommuns medel.
(Föreslagen lydelse)
7 §•
Förekommer i lag eller författning
hänvisning till eller avses däri eljest
föreskrift, som ersatts genom bestämmelse
i den nya lagen, skall den
bestämmelsen i stället tillämpas;
dock skola, då hänvisningen gäller
de för landstingsmän stadgade grunderna
i fråga om dagtraktamente och
resekostnadsersättning eller dessa
grunder eljest avses, bestämmelserna
i 23 § lagen om landsting fortfarande
äga tillämpning, såvitt fråga ej är
om ersättning, som skall utgå av
landstingskommuns eller hushållningssällskaps
medel eller för deltagande
i sådant extra sammanträde
med hushållningssällskap, varom
Kungl. Maj:t förordnat.
Denna lag träder i kraft den 1 juli
1957.
Kungl. Maj.ts proposition nr 32 ur 1957
3
Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans Maj.t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 10 januari
1957.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson
Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam,
Lindström, Lange, Lindholm.
Efter gemensam beredning med cheferna för finans-, jordbruks- och civildepartementen
anmäler chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Hedlund,
fråga angående ändring i lagen om införande av landstingslagen samt
anför härvid följande.
I skrivelse den 17 mars 1956 har hushållningssällskapens förbunds styrelse
hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föranstalta om sådan ändring av 7 §
lagen om införande av landstingslagen att tidigare rådande överensstämmelse
mellan de till landstingens och hushållningssällskapens förtroendemän
utgående dagtraktamentena och resekostnadsersättningarna måtte återställas.
Över förbundsstyrelsens framställning har efter remiss yttranden avgivits
av statskontoret och lantbruksstyrelsen.
Jag anhåller nu att få upptaga detta ärende till närmare behandling.
Gällande bestämmelser
Kungörelsen den 10 juli 1957, nr 395, med allmänna grunder för hushållningssällskaps
organisation inledes med föreskriften, att hushållningssällskaps
stadgar för att kunna fastställas till efterrättelse skall vara avfattade
i huvudsaklig överensstämmelse med de i kungörelsen upptagna allmänna
grunderna. I 5 § stadgas, att hushållningssällskaps beslutanderätt skall, i
den mån den ej tillkommer sällskapets förvaltningsutskott, utövas å hushållningssällskapets
sammanträden av valda ombud, vilka benämnes lantbruksombud,
jämte förvaltningsutskottets ledamöter. Förvaltningsutskottet
skall enligt 13 § bestå av 11 ledamöter, 3 självskrivna och 8 andra, som
ulses till halva antalet av hushållningssällskapet bland dess ledamöter och
återstoden av landstinget.
I 6 § sägs bl. a., att hushållningssällskap årligen skall hålla ordinarie
sammanträde samt att extra sammanträde skall hållas, då förvaltningsutskottet
finner sådant erforderligt eller då Kungl. Maj:t därom förordnar.
18 och 19 §§ innehåller vissa bestämmelser om resekostnads- och trakta
-
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 32 år 1957
mentsersättning. I 18 § 1 mom. stadgas sålunda, att envar vid hushållningssällskaps
ordinarie sammanträde närvarande röstberättigad åtnjuter resekostnadsersättning
och dagtraktamente, dock för högst tre sammanträdesdagar
årligen, enligt samma grunder, som gäller för landstingsmän vid landstingssammanträde.
Har Kungl. Maj :t förordnat om extra sammanträde
gäldas enligt 2 mom. samma paragraf motsvarande ersättning av statsmedel,
dock att dagtraktamente utgår endast för en sammanträdesdag. Enligt
19 § utgår efter enahanda grunder resekostnadsersättning och dagtraktamente
till ledamot och suppleant i förvaltningsutskott och i nämnd, som
tillsatts av förvaltningsutskott, samt till revisor och revisorssuppleant. Åtnjutande
av dagtraktamente är därvid ej begränsat till visst antal dagar,
men förvaltningsutskottet äger begränsa rätten till ersättning.
Jämlikt 39 § landstingslagen den lb maj 195b, nr 319, åtnjuter landstingsman
under landstingsmöte samt, om han ej bor å den ort där mötet hålles,
under resan fram och åter dagtraktamente av landstingskommunens medel
efter de grunder, som landstinget bestämmer, ävensom resekostnadsersättning
efter vissa i lagrummet närmare angivna regler. Landstinget äger enligt
55 § 1 mom. samma lag besluta, att ledamot av förvaltningsutskottet och
utsedd ledamot av annan nämnd skall för deltagande i sammanträde eller
förrättning inom landstingskommunen i någon dess angelägenhet åtnjuta
dagtraktamente och resekostnadsersättning av landstingskommunens medel,
därvid dock beloppen ej må sättas högre än som i motsvarande fall utgår till
landstingsman.
Genom landstingslagen, som trädde i kraft den 1 januari 1955, upphävdes
lagen den 20 juni 1924, nr 349, om landsting, dock med den begränsning
som följer av stadgandena i lagen den lb maj 195b, nr 320, om införande av
landstingslagen. I 7 § sistnämnda lag stadgas, att om i lag eller författning
förekommer hänvisning till eller avses däri eljest föreskrift, som ersatts
genom bestämmelse i den nya lagen, skall den bestämmelsen i stället tilllämpas.
Då hänvisningen gäller de för landstingsmän stadgade grunderna
i fråga om dagtraktamente och resekostnadsersättning eller dessa grunder
eljest avses, skall dock bestämmelserna i 23 § lagen om landsting fortfarande
äga tillämpning, såvitt fråga ej är om ersättning, som skall utgå av landstingskommuns
medel.
I 23 § lagen den 20 juni 192b, nr 3b9, om landsting föreskrives, att dagtraktamente
till landstingsman skall utgöra 32 kronor, dock att för landstingsman
som hor på sammanträdesorten dagtraktamentet skall vara 20
kronor.
Förbundsstyrelsens framställning
Hushållningssällskapens förbunds styrelse framhåller, att det för landstingsmän
med stöd av landstingslagen fastställda dagtraktamentet utgör 45
5
Kungl. Maj. ts proposition nr 32 år 1957
kronor för landstingsman bosatt utom landstingsorten och 30 kronor för
övriga landstingsman. Inom två landsting uppgår traktamentet dock för
alla landstingsman till 45 kronor. Enligt styrelsen har den tidigare rådande
överensstämmelsen mellan landstings och hushållningssällskaps traktamenten
brutits utan att någon bärande anledning härtill förebragts eller förelegat,
och förbundsstyrelsen hemställer om sådan författningsändring att
berörda olikhet upphör. Styrelsen anför bl. a. följande.
Tidigare rådande överensstämmelse mellan hushållningssällskaps och
landstings traktamenten har således nu brutits. Det vill synas som om detta
skett utan att någon mera bärande anledning härtill förebragts eller förelegat.
Visserligen skulle en förhöjning av traktamentsersättningarna innebära
en ökad kostnad för sällskapen, som icke ha samma ekonomiska utgångsläge
som landstingen. Å andra sidan äro de skäl, som åberopats för
eu höjning inom landstingen, desamma för sällskapens del. Vidare äro de
arbetsuppgifter och åligganden, vilka tillkomma sällskapens lantbruksoinbud
och förtroendemän, i många hänseenden av samma art som inom landstingen.
Den nu befintliga skillnaden har på en del håll orsakat irritation och
i åtskilliga fall betraktats som något av en nedvärdering av de insatser, som
göras av förtroendemännen inom sällskapen. Den allmänna meningen inom
dessa är därför att en ändring bör ske. Från ett flertal hushållningssällskap
har också till Hushållningssällskapens förbund inkommit propåer och
yrkanden om att den förut rådande, hävdvunna jämställdheten i traktamentshänseende
snarast måtte återinföras. Förbundets styrelse, som instämmer
i dessa förslag, anser sig därjämte böra framhålla, att det med
hänsyn till sällskapens ställning och betydelsefulla uppgifter är angeläget,
att man till förtroendemän hos dem kan förvärva personer med de bästa
kvalifikationer. Det är därför starkt motiverat, att sällskapen i ersättningshänseende
alltfort följa samma bestämmelser som landstingen. Som exempel
på följderna av nu gällande bestämmelser kan nämnas, att ledamöterna
i styrelsen för en lantmannaskola, för vilken ett landsting är huvudman, nu
åtnjuta traktamenten med 45 kronor per dag, medan ledamöterna i sällskapets
förvaltningsutskott erhålla traktamenten med 32 kronor per dag.
För att nämnda jämställdhet skall åstadkommas föreslår förbundsstyrelsen
att ett tillägg göres till 7 § lagen om införande av landstingslagen.
Förbundsstyrelsen påpekar, att den eftersträvade jämställdheten skulle
kunna åvägabringas även genom en sådan ändring av hushållningssällskapens
grundstadgar, d. v. s. ovannämnda kungörelse den 10 juli 1947, att sällskapen
får rätt att själva bestämma om dagtraktamentena med den begränsningen,
att dessa må utgå med högst de belopp som landstingsman
inom länet erhåller. Härigenom skulle man samtidigt ge sällskapen rätt
att inom vissa gränser själva besluta om traktamentsbeloppen, för vilket
enligt förbundsstyrelsen skäl kan åberopas. En ändring av grundstadgarna
med härav följande ändring av de enskilda sällskapens stadgar är emellertid,
framhåller styrelsen, en mycket omständlig och tidskrävande procedur.
För ändring av hushållningssällskaps stadgar fordras nämligen beslut vid
två på varandra följande sammanträden, därav minst ett ordinarie. Extra
6
Kungl. Maj. ts proposition nr 32 år 1957
sammanträde söker man med hänsyn till kostnaderna så långt möjligt
undvika. Därefter skall stadgeändringen efter framställning av sällskapet
fastställas av Kungl. Maj :t. Då förevarande spörsmål bör lösas så snart som
möjligt anser förbundsstyrelsen alternativet med ändring av lagen om införande
av landstingslagen utan tvekan vara alt föredraga.
Remissyttrandena
Lantbruksstyrelsen tillstyrker den av hushållningssällskapens förbunds
styrelse föreslagna lagändringen. Den tidigare jämställdheten mellan dagtraktamenten
till landstingsmän och ledamöter i särskilda av landsting tillsatta
nämnder, å ena, samt till ledamöter i hushållningssällskapens förvaltningsutskott
och nämnder, å andra sidan, kan enligt lantbruksstyrelsen
sägas ha vunnit hävd. De nu rådande förhållandena kan, fortsätter lantbruksstyrelsen,
otvivelaktigt medföra en gradering av vissa uppdrag och
insatser till nackdel för hushållningssällskapen. Framför allt synes det
lantbruksstyrelsen angeläget, att vid landstings val av ledamöter i hushållningssällskaps
förvaltningsutskott uppdraget icke på grund av skillnad i
storleken på utgående dagtraktamenten skall framstå som mindre betydelsefullt
än ett uppdrag inom landstingets egen verksamhet. Lantbruksstyrelsen
delar också förbundsstyrelsens uppfattning att den eftersträvade
jämställdheten lämpligast åstadkommes genom en ändring i lagen om införande
av landstingslagen.
Statskontoret däremot avstyrker framställningen. Enligt statskontorets
mening har sedan beslut fattades om att åtskillnad i förevarande avseende
skulle göras mellan landstingsmän och grupper av förtroendemän utanför
landstingsförvaltningen icke inträtt något förhållande, som bör föranleda
någon ändring härutinnan. Statskontoret kan ej heller finna, att det föreligger
sådant samband mellan landstingens och hushållningssällskapens
förvaltning att den frihet, som landstingen numera har att bestämma
traktamentsbeloppens storlek, skall få inverkan även för hushållningssällskapens
del.
Departementschefen
Intill den 1 januari 1955 utgick dagtraktamente och resekostnadsersättning
till landstingsmän och nu ifrågavarande förtroendemän inom hushållningssällskapen
efter enahanda grunder. Så hade varit förhållandet ända
sedan 1923. Enligt 1954 års landstingslag äger emellertid landstinget självt
bestämma om grunderna för nämnda ersättning såvitt angår landstingsman.
För hushållningssällskapens del däremot är traktamentsbeloppen — till
följd av ett särskilt stadgande i lagen om införande av landstingslagen —
7
Kungl. Maj.ts proposition nr 32 år 1957
fastlåsta vid de i den gamla lagen om landsting angivna beloppen, för närvarande
32 respektive 20 kronor. Såsom framhålles såväl av hushållningssällskapens
förbunds styrelse som lantbruksstyrelsen föreligger emellertid
starka skäl för att den tidigare rådande jämställdheten i ifrågavarande
avseende återställes. Redan den omständigheten att landstingen utser ledamöter
i hushållningssällskapens förvaltningsutskott anser jag tala för att
samma regler om traktamente bör gälla som för landstingens egna förtroendemän,
då eljest en icke motiverad nedvärdering av uppdragen inom
hushållningssällskapen kan vara att befara. Än tydligare framträder önskvärdheten
av nämnda jämställdhet om man beaktar, att landstingsmän ej
sällan är förtroendemän inom hushållningssällskapen, och det kan självfallet
inte komma i fråga att i traktamentshänseende göra skillnad mellan
de av landstingen utsedda och andra ledamöter i hushållningssällskapens
förvaltningsutskott. Ej heller bör olika bestämmelser härutinnan gälla mellan
förvaltningsutskottets ledamöter och lantbruksoinbuden, då ju dessa
gemensamt utövar sällskapets beslutanderätt. Den hittills gällande överensstämmelsen
i berörda avseende mellan de båda nyssnämnda kategorierna
och vissa andra hushållningssällskapens förtroendemän synes mig också
böra bestå.
Jag finner sålunda att bärande skäl föreligger för att återställa överensstämmelsen
i fråga om traktamentsbelopp som utgår till landstingens och
hushållningssällskapens förtroendemän. Som förbundsstyrelsen föreslagit
bör denna jämställdhet åstadkommas genom ett tillägg till 7 § lagen om
införande av landstingslagen. Tillägget bör avfattas så att hänvisning till
de för landstingsmän stadgade grunderna i fråga om dagtraktamente och
resekostnadsersättning icke skall föranleda tillämpning av bestämmelserna
i 23 § i 1924 års lag om landsting, då ersättningen utgår av hushållningssällskaps
medel eller för deltagande i sådant extra sammanträde med
hushållningssällskap, varom Kungl. Maj:t förordnat. Hänvisningen kommer
då i stället att medföra bl. a., att de av landstingen med stöd av 39 § landstingslagen
bestämda grunderna för landstingsmännens traktamenten blir
normerande även för hushållningssällskapens förtroendemän. Utan särskilt
stadgande bör uppenbarligen gälla, att hushållningssällskapen skall tilllämpa
de grunder som fastställts för den landstingskommun vilken närmast
motsvarar sällskapets verksamhetsområde.
I enlighet med vad jag sålunda förordat har inom inrikesdepartementet
utarbetats förslag till lag angående ändring i lagen om införande av landstingslagen.
Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 1957.
Föredragande departementschefen hemställer härefter, att Kungl. Maj:t
måtte genom proposition föreslå riksdagen att antaga förut omnämnda inom
8
Kungl. Maj.ts proposition nr 32 är 1957
inrikesdepartementet upprättade förslag till lag angående ändring i lagen
om införande av landstingslagen.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen att till
riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till
detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Sven-Olof Hedengren
1DUNS TRYCKERI, ESSELTE, STHLM S7
701910
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1957:108 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående upphävande av lagen den 10 juli 1947 s. 13 i texten