Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag angående upphävande av lagen den 10 juli 19W (nr i86) om dödande av vissa utanför Sverige befintliga handlingar, m. m

1957-01-18 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1957:44, Med förslag till lag angående upphävande av lagen den 10 juli 19W (nr i86) om dödande av vissa utanför Sverige befintliga handlingar, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 44 år 1957

1

Nr 44

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till lag angående

upphävande av lagen den 10 juli 19W (nr

i86) om dödande av vissa utanför Sverige befintliga

handlingar, m. m.; given Stockholms slott den 18

januari 1957.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll vill

Kungl. Maj :t härmed jämlikt § 87 regeringsformen föreslå riksdagen att

antaga härvid fogade förslag till

1) lag angående upphävande av lagen den 10 juli 1947 (nr 486) om dödande

av vissa utanför Sverige befintliga handlingar;

2) lag angående upphävande av lagen den 29 juni 1945 (nr 520) om återställande

av viss från ockuperat land härrörande egendom;

3) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 29 juni 1945 (nr 522) om

kontroll å viss utländsk egendom in. m.; samt

4) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 14 december 1945 (nr

885) om administration av vissa bolag in. in.

GUSTAF ADOLF

Herman Zetterberg

1 Ilihiauj till riksdagens protokoll 1957. 1 saml. Xr 44

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj. ts proposition nr 44 år 1957

Förslag

till

Lag

angående upphävande av lagen den 10 juli 1947 (nr 486) om

dödande av vissa utanför Sverige befintliga handlingar

Härigenom förordnas, att lagen den 10 juli 1947 om dödande av vissa

utanför Sverige befintliga handlingar, vilken enligt lag den 23 februari 1956

(nr 64) gäller till och med den 30 juni 1957, skall upphöra att gälla.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Förslag
till
Lag
angående

upphävande av lagen den 29 juni 1945 (nr 520) om

återställande av viss från ockuperat land härrörande egendom

Härigenom förordnas, att lagen den 29 juni 1945 om återställande av viss

från ockuperat land härrörande egendom, vilken enligt lag den 23 februari

1956 (nr 61) gäller till och med den 30 juni 1957, skall upphöra att gälla.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 44 år W57

3

Förslag

till

Lag

angående fortsatt giltighet av lagen den 29 juni 1945 (nr 522)

om kontroll å viss utländsk egendom m. m.

Härigenom förordnas, att lagen den 29 juni 1945 om kontroll å viss utländsk

egendom m. m.1, vilken enligt lag den 23 februari 1956 (nr 62) gäller

till och med den 30 juni 1957, skall äga fortsatt giltighet till och med den

30 juni 1958.

Fö r s1 ag

till

Lag

angående fortsatt giltighet av lagen den 14 december 1945 (nr 885)

om administration av vissa bolag m. m.

Härigenom förordnas, att lagen den 14 december 1945 om administration

av vissa bolag m. m., vilken enligt lag den 23 februari 1956 (nr 63) gäller

till och med den 30 juni 1957, skall äga fortsatt giltighet till och med den

30 juni 1958.

1 Senaste lydelse, se SFS 1945:887 och 1947:110.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr H år 1957

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 21 december 1956.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Norup,

Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam, Lindström, Lange,

Lindholm.

Efter gemensam beredning med ministern för utrikes ärendena samt cheferna

för finans- och handelsdepartementen anmäler chefen för justitiedepartementet,

statsrådet Zetterberg, fråga om avveckling av kontrollagstiftningen

rörande den tyska egendomen i Sverige m. m. samt anför därvid följande.

Ifrågavarande lagstiftning har tillkommit för att möta de problem, som

efter de s. k. axelmakternas nederlag uppstod beträffande vissa tillgångar i

Sverige, nämligen dels i ockuperade länder rövad och sedan hitförd egendom

och dels egendom, som av de allierade makterna betraktades såsom tillhörig

fientliga rättssubjekt. Lagstiftningen innefattas i fyra olika lagar, nämligen

lagen den 29 juni 1945 (nr 520) om återställande av viss från ockuperat

land härrörande egendom, lagen samma dag (nr 522) om kontroll å viss

utländsk egendom m. in., lagen den 14 december 1945 (nr 885) om administration

av vissa bolag m. m. samt lagen den 10 juli 1947 (nr 486) om dödande

av vissa utanför Sverige befintliga handlingar. Samtliga lagar gäller, efter

vidtagna förlängningar, till och med den 30 juni 1957. För handhavandet

av de kontroll- och förvaltningsuppgifter, som avses med denna lagstiftning,

inrättades en administrativ statsmyndighet, flyktkapitalbyrån, och

en särskild statlig nämnd med väsentligen judiciell funktion, restitutionsnämnden.

Enligt lagen om återställande av viss från ockuperat land härrörande

egendom —- den s. k. restitutionslagen — äger Kungl. Maj:t förordna, att

lagens bestämmelser skall gälla med avseende å egendom från stat, vars

område efter utgången av augusti 1939 varit ockuperat. Lagen upptager en

särskild procedur, ägnad att möjliggöra ett snabbt återställande av egendom,

som under ockupation rättsstridigt frånhänts rätte innehavaren. Ansökan

om sådant återställande göres regelmässigt hos flyktkapitalbyrån och skall,

då erforderlig utredning inkommit, för avgörande överlämnas till restitutionsnämnden.

Nämnden kan förordna om kvarstad å egendom och skall,

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj.ts proposition nr H år 1957

då ansökning om egendoms återställande bifalles, omedelbart föranstalta

om egendomens omhändertagande, där det ej förut skett. Skall egendom

återställas, äger den som åtkommit egendomen genom godtrosförvärv att

av allmänna medel erhålla ersättning därför med belopp, som med hänsyn

till vad han själv erlagt för egendomen finnes skäligt, ävensom gottgörelse

för sina kostnader i samband med restitutionsärendet.

Genom kungörelse den 31 juli 1945 (nr 589) har Kungl. Maj :t förordnat

att bestämmelserna i restitutionslagen skall gälla med avseende å egendom,

härrörande från stater, vilkas områden efter utgången av augusti 1939 varit

ockuperade av Tyskland. Lagen har tillämpats endast i jämförelsevis ringa

omfattning. T. o. in. 1950 hade restitutionsnämnden behandlat 67 ansökningar

om återställande av rövad egendom. Efter 1950 har ingen sådan ansökning

inkommit till byrån.

Jämlikt lagen om kontroll å viss utländsk egendom m. m., i fortsättningen

benämnd kontrollagen, äger Kungl. Maj:t förordna om skingringsförbud

å här befintlig egendom, tillhörande viss främmande stat, juridisk person

eller medborgare i samma stat eller annan som är bosatt i staten, då i

anledning av kapitalflykt till riket eller eljest med hänsyn till rådande, av

kriget föranledda utomordentliga förhållanden befinnes nödigt att vinna

kontroll över utländsk egendom inom riket. Restitutionsnämnden kan på

framställning av flyktkapilalbyrån förordna om kvarstad på egendom under

skingringsförbud, om risk föreligger att egendomen undanstickes eller

förstöres eller om åtgärden erfordras för att egendomen skall komma till

ändamålsenlig och ur allmän synpunkt lämplig användning. Kvarstad kan

under samma förutsättningar komma till stånd också beträffande viss egendom

utanför skingringsförbudets ram, nämligen här befintlig egendom, tillhörig

aktiebolag, ekonomisk förening eller annan juridisk person, över vilken

ett bestämmande inflytande föreligger från land som avses med gällande

skingringsförbud. Egendom under kvarstad förvaltas regelmässigt genom

en av flyktkapitalbyrån utsedd syssloman. Egendomen må med tillstånd av

Kungl. Maj:t eller flyktkapitalbyrån försäljas, bl. a. om så befinnes erforderligt

för att den skall komma till ändamålsenlig och ur allmän synpunkt

lämplig användning.

Med stöd av kontrollagen har genom kungörelse den 29 juni 1945 (nr 526)

förordnats om skingringsförbud å tysk egendom in. m. samt genom kungörelse

den 17 augusti samma år (nr 607) å japansk egendom in. in. Intill utgången

av 1955 har restitutionsnämnden beslutat om kvarstad i sammanlagt

1 281 fall, därav fyra fall avseende japansk egendom.

Lagen om administration av vissa bolag in. m., i fortsättningen kallad administrationslagen,

avser att bereda möjlighet att under vissa förutsättningar

förordna om offentlig förvaltning av svenska aktiebolag, ekonomiska

föreningar eller andra juridiska personer, över vilka föreligger ett bestämmande

utländskt inflytande från land som avses med meddelat skingringsförbud.

Administration beslutas av restitutionsnämnden på framställning

av flyktkapitalbyrån. Administrationen omhänderhaves av särskilt utsedd

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Maj.ts proposition nr 44 år 1957

administratör, vilken har ej mindre att i förhållande till tredje man handla

å den juridiska personens vägnar samt inför domstolar och andra myndigheter

företräda den juridiska personen än även att utöva de befogenheter

som eljest tillkommer bolagsstämma, föreningssammanträde, styrelse, firmatecknare,

likvidator eller annat organ för den juridiska personen. För

vissa särskilt betydelsefulla förvaltningsåtgärder såsom överlåtelse av fast

egendom eller rörelse samt frivillig likvidation erfordras emellertid tillstånd

av Kungl. Maj:t eller flyktkapitalbyrån, i visst fall jämväl av det organ som

eljest ägt besluta om åtgärden å den juridiska personens vägnar.

Administration har intill utgången av 1951 beslutats i 63 fall, samtliga

avseende bolag underkastade tyskt inflytande. Därefter har icke något sådant

fall förevarit. Beträffande åtskilliga bolag, över vilka ett bestämmande

tyskt inflytande förelegat, har det icke ansetts erforderligt att begära administration.

Nödig kontroll och ledning har då åvägabragts i annan ordning.

I ett flertal fall har sålunda de tyskägda aktierna i bolaget omhändertagits

genom kvarstad, varefter de med aktieinnehavet förenade befogenheterna

med avseende å bolagets skötsel utövats av särskilt utsedd syssloman.

Lagen om dödande av vissa utanför Sverige befintliga handlingar, i det

följande benämnd dödningslagen, utgör ett komplement till kontroll- och

administrationslagarna. Enligt lagen kan ett särskilt mortifikationsförfarande

tillämpas i fråga om utomlands befintliga aktier i svenska bolag under

förutsättning att aktierna tillhör tyskt eller tyskdominerat rättssubjekt.

Detsamma gäller beträffande obligationer och andra handlingar, vilkas företeende

utgör villkor för rätt att söka betalning. Då handling dödats, skall

i dess ställe utfärdas ny handling, vilken blir bärare av den rätt som kunnat

grundas på den dödade handlingen. Den nya handlingen kan därefter, liksom

annan här befintlig tysk egendom, bli föremål för åtgärd enligt kontrollagen.

Det särskilda dödningsförfarandet har intill utgången av 1951 kommit till

användning i 51 fall men därefter icke i något fall.

Med stöd av den lagstiftning för vilken nu redogjorts har sedan 1945 flyktkapitalbyråns

verksamhet för att omhändertaga och realisera tysk egendom

i Sverige bedrivits. Genom realisationen förvandlades egendomen i reda

pengar, vilka insatts på svensk-tyska clearingkontot i riksbanken. Undantagsvis

har dock i stället för reda pengar godtagits fordringsbevis.

Rörande den slutliga dispositionen av de tyska tillgångarna i Sverige träffades

den 18 juli 1946 i Washington en uppgörelse mellan å ena sidan svenska

regeringsrepresentanter samt å andra sidan företrädare för Amerikas

förenta staters, Storbritanniens och Frankrikes regeringar. Uppgörelsen förelädes

riksdagen genom proposition nr 367/1946 och blev godkänd av riksdagen.

I korthet innebar denna överenskommelse följande. Sverige åtog

sig att fullfölja kontroll- och likvidationsförfarandet. Den genom likvidationen

uppkomna behållningen betraktades principiellt som tysk egendom men

skulle användas för huvudsakligen följande två ändamål: Ett belopp av 150

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj.ts proposition nr ii år 1957

miljoner kronor skulle användas till inköp av varor för det tyska folkhushållets

behov. Resten — som preliminärt uppskattades till omkring 225 miljoner

kronor — skulle disponeras för betalning av svenska fordringar gentemot

Tyskland. En förutsättning för en uppgörelse angående den tyska egendomen

efter angivna linjer var från svensk synpunkt, att de enskilda tyskar,

vilkas egendom likviderats, skulle få ersättning för sin egendomsförlust.

Fördelningen mellan de svenska fordringsägarna av de för detta ändamål

tillgängliga tyska tillgångarna skulle ske genom tvångsclearing. I proposition

nr 197/1950 hemställde Kungl. Maj :t om riksdagens godkännande av vissa

allmänna riktlinjer för en dylik tvångsclearing. Med vissa ändringar, som

föranleddes av första lagutskottets i utlåtande nr 30/1950 gjorda uttalanden,

godkände riksdagen det i propositionen framlagda förslaget (riksdagens

skrivelse nr 356/1950). Verkställandet av tvångsclearingen uppdrogs åt en

för ändamålet inrättad nämnd, likvidationsnämnden.

Enligt en den 22 mars 1956 i Bonn undertecknad överenskommelse mellan

Sverige och Förbundsrepubliken Tyskland rörande tyska tillgångar i Sverige

in. in. skall sådana tillgångar icke längre i likvidationssyfte kvarstadsbeläggas

eller avyttras och det s. k. återförsäljningsförbudet, varigenom

lyskt återförvärv av försåld egendom förhindrats, upphävas. De likvidationsmedel,

som återstår sedan en på visst sätt avgränsad slututdelning verkställts

i tvångsclearingen, ställes till förfogande för den fond ur vilken de förra

tyska ägarna av likviderad egendom i Sverige skall erhålla ersättning. I

överenskommelsen förklaras vidare bl. a., att kungörelsen om skingringsförbud

å tysk egendom m. in. skall upphävas och att dödningslagen skall sättas

ur kraft. Överenskommelsen skulle träda i kraft en månad efter utväxling

av ratifikationsinstrument.

Sedan Kungl. Maj:t genom proposition nr 172/1956 förelagt riksdagen

överenskommelsen, blev denna godkänd av riksdagen (riksdagens skrivelse

nr 339/1956). överenskommelsen har därefter, sedan ratifikationsinstrument

utväxlats, trätt i kraft den 3 september 1956.

I överensstämmelse med nyssnämnda förklaring i överenskommelsen har

Kungl. Maj:t genom kungörelse den 21 september 1956 (nr 470) angående

upphävande av kungörelsen den 29 juni 1945 om skingringsförbud å tysk

egendom in. in. förordnat, att sistnämnda kungörelse skall upphöra att gälla

med utgången av september 1956; dock att kungörelsen alltjämt skall äga

tillämpning i de fall där flyktkapitalbyrån vidtagit åtgärd för avveckling av

tysk egendom i Sverige men avvecklingen icke avslutats före utgången av

sistnämnda månad.

Flijktkapitnlbijrån har i en den 27 november 1956 till justitiedepartementet

inkommen skrivelse hemställt, att åtgärder måtte vidtagas dels för att så

snart som möjligt sätta dödningslagen ur kraft, dels ock för att förlänga giltighetstiden

av kontroll- och administrationslagarna ytterligare ett år. I eu

vid skrivelsen fogad den 24 november 1956 dagtecknad promemoria fram
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Maj. ts proposition nr 44 år 1957

hålles vidare att det enligt flyktkapitalbyråns mening ej är erforderligt åt!

förlänga giltighetstiden för restitutionslagen. Beträffande frågan om förlängning

av kontroll- och administrationslagarnas giltighetstid anföres i

promemorian:

Kontrollagen har karaktären av fullmaktslag som är tillämplig endast i

de fall, där Konungen förordnat om skingringsförbud beträffande i Sverige

befintlig egendom hänförlig till viss främmande stat. Sådana förordnanden

ha meddelats i fråga om tysk egendom genom kungörelsen den 29 juni 1945

och i fråga om japansk egendom genom kungörelse den 17 augusti 1945.

I propositionen nr 172/1956 angående godkännande av överenskommelse

mellan Sverige och Förbundsrepubliken Tyskland rörande tyska tillgångar

i Sverige, in. in. framhåller departementschefen, att frågan om ett generellt

upphävande av kontrollagstiftningen bör upptagas först sedan uppgörelse

träffats även rörande de japanska tillgångarna i Sverige. Han angiver, att

förhandlingarna därom nyligen återupptagits. Med hänsyn därtill synes det

vara erforderligt att giltighetstiden för kontrollagen förlänges under ytterligare

ett år eller således till och med den 30 juni 1958. Även med hänsyn

till avvecklingen av den tyska egendomen i Sverige torde emellertid förlängning

av giltighetstiden vara erforderlig. Visserligen har skingringsförbudet

å tysk egendom generellt upphävts från utgången av september 1956. Skingringsförbudet

kvarstår emellertid i de fall, där byrån vidtagit åtgärder för

avveckling av tysk egendom men avvecklingen ej avslutats. Enligt 2 § fjärde

stycket kontrollagen skall restitutionsnämnden bestämma i vad mån

kostnad för kvarstad eller försäljning må uttagas ur egendomen eller köpesumman.

Den möjligheten kan enligt byråns bedömande ej uteslutas, att etl

fåtal redan påbörjade avvecklingsärenden kunna avslutas först efter den

30 juni 1957. När dessa ärenden avslutats, kan beslut av restitutionsnämnden

komma att erfordras med hänsyn till nämnda bestämmelse.

Administrationslagen är att anse såsom ett komplement till kontrollagen.

Av samma skäl som angivits i fråga om kontrollagen torde giltighetstiden

för administrationslagen böra förlängas till och med den 30 juni 1958.

I fråga om restitutionslagen anföres följande i promemorian:

Restitutionslagen har i likhet med kontrollagen och administrationslagen

karaktären av fullmaktslag. Restitutionslagen har gjorts tillämplig endast

med avseende å egendom härrörande från stater, vilkas områden efter utgången

av augusti 1939 varit ockuperade av Tyskland. Någon framställning

om återställande av egendom enligt restitutionslagen har ej ingivits under

de senaste åren. Med hänsyn därtill samt till att överenskommelse nu träffats

mellan Sverige och Förbundsrepubliken Tyskland angående tyska tillgångar

i Sverige är det enligt byråns mening ej erforderligt att förlänga giltighetstiden

för restitutionslagen. Lagen innehåller visserligen i 4 § bestämmelser

angående restitutionsnämnden och dess verksamhet, till vilka det

hänvisas i kontrollagen och administrationslagen. Det har emellertid genom

förlängningslagar den 21 mars 1947 (nr 110—111) föreskrivits, att vad i

kontroll- och administrationslagarna stadgas om motsvarande tillämpning

av 4 § restitutionslagen skall äga tillämpning jämväl efter det sistnämnda

lag upphört att gälla. Även om giltighetstiden lör kontroll- och administrationslagarna

förlänges, finnes därför icke nagot hinder mot att sätta restitutionslagen

ur kraft.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 44 år 1957

9

Departementschefen

I överenstämmelse med vad som avtalats i den mellan Sverige och Förbundsrepubliken

Tyskland träffade överenskommelsen rörande tyska tillgångar

i Sverige bör 1947 års lag om dödande av vissa utanför Sverige befintliga

handlingar upphävas. Detta bör ske snarast. Av skäl som anförts

i flyktkapitalbyråns nyss återgivna promemoria torde även 1945 års lag

om återställande av viss från ockuperat land hörande egendom samtidigt

böra sättas ur kraft.

Vad angår återstående delar av 1945 års kontrollagstiftning, d. v. s. kontroll

agen och administrationslagen, bör frågan om upphävande av dessa lagar

upptagas först sedan uppgörelse träffats även rörande de japanska tillgångarna

i Sverige. Förhandlingar härom pågår men det är ännu ovisst när

de kan beräknas vara avslutade. Med hänsyn härtill och till att behov av

ifrågavarande lagstiftning för avvecklingen av den tyska egendomen kan,

såsom flyktkapitalbyrån anfört, visa sig föreligga även efter den 30 juni

1957, då lagarnas giltighetstid utlöper, bör lagarna förlängas ytterligare

ett år.

I enlighet med det anförda har inom justitiedepartementet upprättats förslag

till

1) lag angående upphävande av lagen den 10 juli 1947 (nr 486) om dödande

av vissa utanför Sverige befintliga handlingar;

2) lag angående upphävande av lagen den 29 juni 1945 (nr 520) om återställande

av viss från ockuperat land härrörande egendom;

3) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 29 juni 1945 (nr 522) om

kontroll å viss utländsk egendom m. m.; samt

4) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 14 december 1945 (nr 885)

om administration av vissa bolag m. m.

Föredraganden hemställer, att lagrådets utlåtande över förslagen, av den

lydelse bilaga1 till detta protokoll utvisar, måtte för det i § 87 regeringsformen

omförmälda ändamålet inhämtas genom utdrag av protokollet.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

bifaller Hans Maj :t Konungen.

Ur protokollet:

Ulla Larsson

1 Denna bilaga, som är likalydande med de vid propositionen fogade lagförslagen, bär här

uteslutits.

2 Bihang till riksdagens protokoll 1957. 1 samt. Nr 44

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 44 år 1957

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj. ts lagråd den 15 januari

1957.

Närvarande:

justitieråden Walin,

Sjöwall,

Hagbergh,

regeringsrådet Klackenberg.

Enligt lagrådet den 12 januari 1957 tillhandakommet utdrag av protokoll

över justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans Maj :t Konungen

i statsrådet den 21 december 1956, hade Kungl. Maj:t förordnat, att lagrådets

utlåtande skulle för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet

inhämtas över upprättade förslag till

1) lag angående upphävande av lagen den 10 juli 1947 (nr 486) om dödande

av vissa utanför Sverige befintliga handlingar;

2) lag angående upphävande av lagen den 29 juni 1945 (nr 520) om återställande

av viss från ockuperat land härrörande egendom;

3) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 29 juni 1945 (nr 522) om

kontroll å viss utländsk egendom m. m.; samt

4) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 14 december 1945 (nr

885) om administration av vissa bolag m. in.

Förslagen, som finnas bilagda detta protokoll, föredrogos inför lagrådet

av byråchefen för lagärenden i justitiedepartementet Sten Rudholm.

Lagrådet lämnade förslagen utan erinran.

Ur protokollet:

Torsten Johansson

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 44 år 1957

11

Utdrog av protokollet över justiliedepartementsärenden, hållet

inför Hans Maj. t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 18 januari 1957.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Norup,

Hedlund, Persson, Lindell, Nordenstam, Lindström, Lange, Lindholm.

Efter gemensam beredning med ministern för utrikes ärendena samt cheferna

för finans- och handelsdepartementen anmäler chefen för justitiedepartementet,

statsrådet Zetterberg, lagrådets den 15 januari 1957 avgivna

utlåtande över de till lagrådet den 21 december 1956 remitterade förslagen

till

1) lag angående upphävande av lagen den 10 juli 1947 (nr 486) om dödande

av vissa utanför Sverige befintliga handlingar;

2) lag angående upphävande av lagen den 29 juni 1945 (nr 520) om återställande

av viss från ockuperat land härrörande egendom;

3) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 29 juni 1945 (nr 522) om

kontroll å viss utländsk egendom m. m.; samt

4) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 14 december 1945 (nr 885)

om administration av vissa bolag m. m.

Föredraganden hemställer, att lagförslagen, som av lagrådet lämnats utan

erinran, måtte jämlikt § 87 regeringsformen genom proposition föreläggas

riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Torsten Johansson

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1957:107 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående upphävande av lagen den 10 juli 1947 a1 i texten
  2. 1LU 1957:10 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående upphävande av lagen den 10 juli 1947 s. 1 i texten