Sök i Ratio Lex

Rörande ratifikation av skiljedomskonvention mellan Sverige och Grekland

1957-01-18 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1957:45, Rörande ratifikation av skiljedomskonvention mellan Sverige och Grekland

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Knngl. Maj:ts proposition nr i5 år 1957

1

Nr 45

Knngl. Maj.ts proposition till riksdagen rörande ratifikation av

skiljedomskonvention mellan Sverige och Grekland;

given Stockholms slott den 18 januari 1957.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsärenden

för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed, jämlikt § 12

regeringsformen, föreslå riksdagen att godkänna ratifikation av skiljedomskonvention

mellan Sverige och Grekland.

GUSTAF ADOLF

östen Undén

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås, att riksdagen godkänner en konvention vari fastställes

bestämmelser om obligatoriskt rättsligt avgörande av sådana meningsskiljaktigheter

och tvister av rättslig natur, som kan uppkomma mellan

Sverige och Grekland.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1957. 1 samt. Nr 45

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:Is proposition nr 45 år 1957

Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet inför

Ilans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 18 januari 1957.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Norup,

Hedlund, Persson, Lindell, Nordenstam, Lindström, Lange, Lindholm.

Ministern för utrikes ärendena anmäler fråga om ratifikation av

eu den 11 december 1 9 5 6 undertecknad skiljedomskonvention

mellan Sverige och Grekland och antör:

På svenskt initiativ har i Athén bedrivits förhandlingar mellan beskickningen

därstädes och det grekiska utrikesministeriet om avslutandet av eu

skiljedomskonvention mellan Sverige och Grekland. Sedan därefter Kungl.

Maj :t den 9 november 1956 lämnat bemyndigande härtill, undertecknades

den 11 december 1956 en sådan konvention i Alhén av sändebudet därstädes,

ambassadören greve F. Stackelberg och den grekiske tillförordnade utrikesministern

C. Tsatsos. Konventionen förutsätter ratifikation. Dess text

jämte översättning är såsom bilaga fogad till statsrådsprotokollet.

Angående det huvudsakliga innehållet i konventionen, vars franska originaltext

har vitsord, må här anföras följande.

Den allmänna grundsatsen i konventionen är, att meningsskiljaktigheter

och tvister av rättslig natur, vilka möjligen kan uppkomma mellan Sverige

och Grekland, och vilka ej kunnat avgöras på diplomatisk väg, skall

underställas den Internationella domstolen i Haag för avgörande.

I artikel 1 uppräknas de olika slag av rättstvister som sålunda av parterna

skall underställas Internationella domstolens prövning. Dessa kan avse

tolkningen av ett fördrag, varje annat internationellträttsligt spörsmål eller

förefintligheten av någon omständighet, som, därest den konstaterades,

skulle innebära åsidosättandet av en internationell förpliktelse.

I artikel 2 stadgas, att de fördragsslutande parterna, innan de hänvänder

sig till den Internationella domstolen, skall uppgöra ett skiljeavtal, vari klart

angives tvistens föremål och det förfarande som skall användas.

Artikel 3 innehåller föreskrifter om huru man skall förfara, därest enighet

icke kan uppnås mellan parterna om ett skiljeavtal. Skulle skiljeavtal

icke ha ingåtts inom tre månader, räknat från den tidpunkt då anmodan

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj.ts proposition nr 45 år 1557

härom av endera staten tillställts den andra, kan talan nämligen anhängiggöras

hos domstolen genom ansökan av endera parten.

I artikel 4 stadgas, att konventionen skall ratificeras och träda i kraft i

och med utväxlingen av ratifikationsinstrumenten.

Artikel 5 slutligen innehåller bestämmelser om konventionens giltighetstid.

Den skall gälla under fem år och därefter förbliva i kraft så länge icke

någon av parterna med sex månaders varsel uppsagt densamma.

Departementschefen

Mellan vårt land och ett stort antal andra stater föreligger avtalsmässiga

förpliktelser avseende obligatorisk skiljedom i internationella s. k. rättstvister.

Till att börja med har Sverige nämligen, i likhet med ett trettiotal

andra stater, accepterat, under förutsättning av ömsesidighet och med vissa

andra förbehåll, den Internationella domstolens obligatoriska jurisdiktion i

sådana tvister. Detta har skett genom avgivandet av en förklaring i enligliel

med artikel 36 moment 2, den s. k. fakultativa klausulen, i domstolens stadga.

Vidare har Sverige med vissa andra stater, vilka icke avgivit dylik förklaring

om domstolens obligatoriska behörighet, ingått självständiga, tvåsidiga

skiljedomsavtal.

En del stater, med vilka Sverige upprätthåller förbindelser av skilda slag,

har emellertid icke avgivit förklaring enligt den nyssnämnda fakultativa

klausulen i den Internationella domstolens stadga, och ej heller har tidigare

några bilaterala avtal om obligatorisk skiljedom ingåtts med stater tillhörande

denna grupp. Jag har därför ansett det lämpligt av såväl principiella

som praktiska skäl alt för Sveriges del söka utbygga systemet av avtalsmässiga

förpliktelser avseende här aktuella tvister till att om möjligt omfatta

även dessa stater.

Såsom ovan angivits, har numera den grekiska regeringen accepterat tanken

på eu bilateral skiljedomskonvention med Sverige och en sådan konvention

har undertecknats i Athén.

Beträffande den grundläggande principen för rättstvisters slitande har del

befunnits lämpligt att anknyta förfarandet till den Internationella domstolen

i Haag. Denna domstol, som är Förenta Nationernas fasta judiciella organ,

är en efterföljare till den Fasta mellanfolkliga domstolen, vilken utövade

sin verksamhet under Nationernas Förbunds tid. Sverige tog eu verksam

del i strävandena för upprättandet av eu fast domstol och för genomförandet

av principen om obligatorisk domstolsbehandling av internationella

rättstvister. Alltsedan dess har svenska regeringen på olika sätt lämnat arbetet

för en effektivare internationell rättsordning sitt stöd och i många fall

sin aktiva medverkan. Det initiativ som lett till den nu föreliggande konventionen

med Grekland framstår såsom ett ytterligare led i denna strävan.

Enär den Internationella domstolen jämlikt konventionen skall utgöra

forum vid avgörandet av eventuellt uppkommande tvister mellan parterna

av rättslig natur, ansluter sig konventionen (ill artikel 36 i domstolsstadgan.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj. ts proposition nr 45 år 1957

I denna artikel öppnas möjlighet för staterna att underställa sig domstolens

kompetens genom härom avgivna förklaringar vilka skola avse rättstvister

enligt en i inom. 2 i artikeln i form av uppräkning given definition.

Artikel 1 i konventionen återger denna definition, så när som på en punkt.

1 domstolsstadgan har nämligen i uppräkningen av rättstvister medtagits

också »arten eller omfattningen av den gottgörelse, som bör givas i fall av

eu internationell förpliktelses åsidosättande». I den svensk-grekiska konventionen

har denna punkt utelämnats. När det gäller fastställande av eventuellt

skadestånd o. dyl. har parterna nämligen funnit det kunna vara praktiskt

med eu reglering direkt mellan parterna, sedan domstolen uttalat sig

om den primära rättsfrågan. Skulle de båda regeringarna, vid en tvist, önska

att domstolen uttalar sig även i fråga om eventuell gottgörelse till den vinnande

parten, föreligger alltid möjligheten att träffa överenskommelse härom

i det skiljeavtal, varmed parterna jämlikt artikel 2 i konventionen skall

underställa domstolen varje tvist.

Upprättande av skiljeavtal enligt konventionens artikel 2, vari tvisten närmare

definieras, står i överensstämmelse med internationell praxis och är

för övrigt jämväl föreskrivet i bestämmelserna i den Internationella domstolens

stadga rörande förfarandet inför domstolen.

I artikel 3 angives det förfarande som må tillämpas, därest parterna vid

eu tvist icke inom tre månader kunnat nå enighet om ett skiljeavtal, exempelvis

av det skälet att den ena parten vägrar medverka vid ett sådant avtals

uppgörande. Den andra parten kan då genom egen ansökan anhängiggöra

talan hos Internationella domstolen. Stadgandet har tillkommit för att

förhindra att skiljedomen går om intet genom obstruktion från endera

parten och synes mig på ett tillfredsställande sätt ägnat att säkerställa att

konventionens syfte icke skall kunna äventyras av endera parten.

Utformningen av artiklarna 4 och 5 angående konventionens ratifikation

och giltighetstid överensstämmer med vad som allmänt är brukligt och torde

icke påkalla några närmare kommentarer.

Såsom framgått av den lämnade redogörelsen, kan den nu ifrågavarande

konventionen sägas vara ett led i Sveriges traditionella strävanden att förstärka

det internationella skiljedomsväsendet och finna ökad användning

för den Internationella domstolen i Haag. Avtalet är, såvitt är mig bekant,

det första i sitt slag. Jag åsyftar härmed det förhållandet, att genom konventionen

i fråga en stat — i detta fall Grekland — som icke ansett sig kunna

avgiva en förklaring jämlikt artikel 36 moment 2 i Internationella domstolens

stadga om domstolens obligatoriska behörighet i rättstvister, likväl

gentemot en viss annan stat — alltså Sverige — ansett sig kunna godtaga

en sådan förpliktelse. Förutom att med den nu ifrågavarande konventionen

tryggats en reglering i fredliga former av de meningsskiljaktigheter, vilka

eventuellt kan uppstå mellan Sverige och Grekland, har därför måhända

ävenledes valts ett tillvägagångssätt på det internationella skiljedomsförfarandes

område, som kan komma att få betydelse jämväl i förhållandet mellan

andra stater.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1957 5

Under åberopande av det sålunda anförda får jag föreslå, att den här bifogade

skiljedomskonventionen mellan Sverige och Grekland måtte föreläggas

riksdagen och hemställer alltså

att Kungl. Maj:t måtte genom proposition föreslå ratifikation

av konventionen.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen,

att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse

bilaga till delta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Dag Malm.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungi. Maj:ts proposition nr 45 år 1557

Convention de réglement judiciairo

entre le Royaume de Suéde et le

Royaume de Gréce

Sa Majesté le Roi de Suéde et Sa

Majesté le Roi des Hellénes,

désireux, dans un esprit conforme

aux rapports amicaux qui existent

entre les deux Pays, d’assurer

le réglement pacifique des différends

juridiques qui pourraient s’élever

entre eux,

également désireux de se servir ä

cet effet des possibilités offertes par

le Statut de la Cour Internationale

de Justice,

ont décidé de conclure une Convention

de réglement judiciaire et

ont nommé pour Leurs plénipotentiaires,

savoir:

Sa Majesté le Roi de Suéde,

Son Excellence Monsieur le Comte

F. C. L. Stackelberg, Ambassadeur

Extraordinaire et Plénipotentiaire,

Sa Majesté le Roi des Hellénes,

Son Excellence Monsieur C. Tsatsos,

Député d’Athénes, Ministre p. i.

des Affaires Etrangéres,

lesquels, aprés avoir échangé leurs

pleins pouvoirs reconnus en bonne

et due forme, sont convenus des dispositions

suivantes.

Article ler.

Les différends d’ordre juridique

ayant pour objet:

a. 1’interprétation d’un traité;

b. tout point de droit international;
c.

la réalité de tout fait qui, s’il

était établi, constituerait la violation

d’un engagement international;

qui pourraient naitre entre les

deux Pays, et qui n’auraient pu étre

résolus par la voie diplomatique,

seront soumis å la Cour Internatio
-

Översättnlng.

Skiljedomskonvention mellan Konungariket

Sverige octi Konungariket

Grekland

Hans Majestät Konungen av Sverige

och Hans Majestät Konungen

av Grekland

vilka, i den anda av vänskaplighet

som präglar förbindelserna mellan

de båda länderna, önska säkerställa

en fredlig lösning av mellan desamma

uppkommande meningsskiljaktigheter

och tvister av rättslig natur,

och vilka önska begagna sig av de

möjligheter härutinnan som föreligga

jämlikt stadgan för den Internationella

domstolen,

hava beslutat att avsluta en konvention

om rättsligt avgörande och

hava för detta ändamål till sina befullmäktigade

ombud utsett

Hans Majestät Konungen av Sverige

:

Sin Ambassadör i Athén greve F.

C. L. Stackelberg,

Hans Majestät Konungen av Grekland

:

deputeranden för Athén, tillförordnade

utrikesministern herr C.

Tsatsos,

vilka, efter att hava delgivit varandra

sina fullmakter, som befunnits

i god och behörig form, överenskommit

om följande bestämmelser:

Artikel 1.

Rättstvister avseende:

a) tolkningen av ett fördrag;

b) varje internationellträttsligl

spörsmål;

c) förefintligheten av någon omständighet,

som, därest den konstaterades,

skulle innebära åsidosättandet

av en internationell förpliktelse;

vilka skulle kunna uppkomma mellan

de båda länderna och vilka ej

kunnat avgöras på diplomatisk väg,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mnj:ts proposition nr 45 år 1957

7

nale de Justice en ver tu de 1’article

36, paragraphes 2—6, de son Statut.

Article 2.

Dans chaque affaire, les Hautes

Parties Contractantes rédigeront

avant de s’adresser å la Cour Internationale

de Justice un compromis

déterminant 1’objet dn litige et la

procedure å suivre.

Article 3.

Fante de conclusion d’un comproinis

dans un délai de trois mois å parlir

d’une invitalion å cet effet adressée

par l’une des Hautes Parties Contractantes

ä 1’autre, la Cour Internationale

de Justice sera saisie par

requéte de 1’une ou Pautre Partie.

Article 4.

La présente Convention sera ratifiée.

L’échange des instruments de

ratification aura lien å Stockholm.

La Convention entrera en vigueur

des Fécliange des instruments de ratification.

Article 5.

La Convention aura une durée de

cinq ans et restera en vigueur apres

ce terme, tant que l’une des Hautes

Parties Contractantes n’aura pas

notifié par un préavis de six mois

son intention d’en faire cesser les

effets.

Fait å Athénes, le It décembre

1956.

F. Stackelberg

(L. S.)

C.. Tsatsos

(L. S.)

skola underställas den Internationella

domstolen i enlighet med artikel

36, momenten 2—6 i dess stadga.

Artikel 2.

För varje särskilt fall skola de

Höga Fördragsslutande Parterna, innan

de hänvända sig till den Internationella

domstolen, uppgöra ett

skiljeavtal, som klart angiver tvistens

föremål och det förfarande som

skall användas.

Artikel 3.

Därest skiljeavtal icke ingåtts

inom en tid av tre månader, räknat

från den tidpunkt då anmodan härom

av endera av de Höga Fördragsslutande

Parterna tillställts den

andra, må talan anhängiggöras hos

Internationella domstolen genom ansökan

av endera Parten.

Artikel 4.

Denna konvention skall ratificeras.

Ratifikationsinstrumenten skola

utväxlas i Stockholm. Konventionen

träder i kraft i och med utväxlingen

av ratifikationsinstrumenten.

Artikel 5.

Konventionen skall förbliva gällande

under fem år och skall därefter

förbliva i kraft så länge icke någon

av de Höga Fördragsslutande Parterna

med sex månaders varsel delgivit

den andra parten sin avsikt att

försätta densamma ur kraft.

Som skedde i Athén den It december

1956.

F. Stackelberg

(L. S.)

C. Tsatsos

(L. S.)

Doktrin (1)

  1. Skiljedomskonvention mellan Sverige och Grekland, SvJT 1957 s. 288, på s. 289 · Fritt tillgänglig

Hänvisningarna är utvunna maskinellt ur Svensk Juristtidnings öppna arkiv. Artiklarna läses hos SvJT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1957:150 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition rörande ratifikation av skiljedomskonvention mellan Sverige och Grekland. a1 i texten
  2. UU 1957:2 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen rörande ratifikation av skiljedomskonvention mellan Sverige och Grekland. s. 1 i texten

Doktrin (1)

1 koppling.

  1. SvJT 1957 s. 288 Skiljedomskonvention mellan Sverige och Grekland s. 289 i texten