Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370), m. m

1957-01-18 · 54 sidor, varav 51 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 51 av 54 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1957:46, Med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370), m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 46 år 1957

1

Nr 46

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om

ändring i kommunalskattelagen den 28 september

1928 (nr 370), m. m.; given Stockholms slott den 18

januari 1957.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga

härvid fogade förslag till

1) lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr

37°);

2) förordning angående ändrad lydelse av 2 § och 4 § 1 mom. förordningen

den 26 juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt;

3) förordning angående ändrad lydelse av 11 § förordningen den 2 maj

1947 (nr 174) om investeringsfonder;

4) förordning angående ändrad lydelse av 6 och 9 §§ förordningen den

11 maj 1951 (nr 230) med provisoriska bestämmelser om särskilda investeringsfonder

för ersättande av förlorade inventarier och lagertillgångar;

5) förordning angående ändrad lydelse av 7 § förordningen den 19 februari

1954 (nr 40) med provisoriska bestämmelser om särskild investeringsfond

för ersättande av avyttrat fartyg; samt

6) förordning angående ändrad lydelse av 20 § förordningen den 27 maj

1955 (nr 256) om investeringsfonder för konjunkturutjämning.

GUSTAF ADOLF

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen framlägges på grundval av en inom finansdepartementet

utarbetad promemoria förslag till bestämmelser, avsedda att underlätta fusioner

mellan ekonomiska föreningar av kooperativ karaktär. 1

1 Ilihang till riksdagens protokoll 1957. 1 samt. Nr 46

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 46 år 1957

Förslag

till

lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370)

Härigenom förordnas, att 28 § 3 och 4 inom., 29 § 1 mom. och 38 § 1 mom.

samt punkt 4 av anvisningarna till 22 §, punkterna 3 b, 4 och 5 av anvisningarna

till 29 § och punkt 5 av anvisningarna till 35 § kommunalskattelagen

den 28 september 19281 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives,

samt att till anvisningarna till 28 § samma lag skall fogas en ny punkt, betecknad

8, av nedan angiven lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

28 §. 28 §.

3 mom. Har bolag---— samma

tillfälle.

4 mom. Därest moderbolag genom

sådan fusion, som i 3 mom. avses,

övertagit betalningsansvaret för

framtida kostnader, för vilka avsättning

gjorts i dotterbolagets räken
-

3 mom. Har bolag — ---samma

tillfälle.

Har förening (överlåtande förening),

som är av beskaffenhet som

i 1 § lagen den 1 juni 1951 om ekonomiska

föreningar sägs och som

icke driver penningrörelse eller yrkesmässig

handel med fastigheter,

genom fusion enligt 96 § 1 mom.

nämnda lag uppgått i annan sådan

förening (övertagande förening) och

har den övertagande föreningen genom

fusionen övertagit fordringar i

rörelse, skall såsom intäkt i den

övertagande föreningens rörelse räknas

belopp, varmed dessa fordringar

i sistnämnda förenings räkenskaper

vid fusionstillfället upptagits över

de hos den överlåtande föreningen

i beskattningsavseende gällande värdena

vid samma tillfälle. Härvid

skall förening, som vid sidan av sin

egentliga verksamhet driver sparkasserörelse

genom att från medlemmar

mottaga medel för förvaltning,

icke på denna grund anses driva

penningrörelse.

4 mom. Därest moderbolag genom

sådan fusion, som i 3 mom. första

stycket avses, övertagit betalningsansvaret

för framtida kostnader, för

vilka avsättning gjorts i dotterbola
-

1 Senaste lydelse av 28 § 3 och 4 mom., 29 § 1 mom. och anvisningarna till 35 § punkt 5

se 1950: 588, av 38 § 1 mom. se 1943: 45, av anvisningarna till 22 § punkt 4 se 1951: 761 (jfr

195 : 438), av anvisningarna till 29 § punkterna 3 b och 4 se 1955: 255, av anvisningarna till

29 § punkt 5 se 1951:761.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr Ui år 1957

3

(Nuvarande lijdelse)

skaper med obeskattade vinstmedel,

skall belopp motsvarande denna avsättning

räknas såsom intäkt för

moderbolaget, därest icke utredning

företes som visar dels att moderbolaget

efter fusionen vidkänts eller

kommer att få vidkännas dessa kostnader

— varvid i sistnämnda fall

en häremot svarande avsättning skall

hava verkställts i moderbolagets räkenskaper

— dels ock att moderbolaget

icke tillgodofört sig avdrag för

dessa kostnader eller denna avsättning.

29 §.

1 mom. Från bruttointäkten--

-— bland annat:

hyra för---i rörelsen;

kostnad för anskaffning av råämnen

och varor till förädling, förbrukning

eller försäljning i rörelsen;

skolande — där vad sålunda förädlats

eller eljest kommit till användning

utgjorts av produkter eller

råämnen från fastighet, som av den

skattskyldige ägts eller brukats, eller

från annan av honom idkad rörelse,

som är alt anse som särskild

förvärvskälla — värdet av samma

produkter eller råämnen upptagas

till det belopp, varmed de redovisas

såsom intäkt av fastigheten eller av

den särskilda förvärvskällan, samt

— där moderbolag övertagit dessa

råämnen eller varor från dotterbolag

vid sådan fusion, som i 28 § 3 mom.

avses — värdet av samma råämnen

eller varor upptagas till belopp, motsvarande

det hos dotterbolaget i beskattningsavseende

gällande värdet

å dessa tillgångar vid fusionstillfället;
-

avlöningar, pensioner, — — — i

rörelsen;

kostnad för

(Föreslagen lydelse)

gets räkenskaper med obeskattade

vinstmedel, skall belopp motsvarande

denna avsättning räknas såsom

intäkt för moderbolaget, därest icke

utredning företes som visar dels att

moderbolaget efter fusionen vidkänts

eller kommer att få vidkännas dessa

kostnader — varvid i sistnämnda

fall en häremot svarande avsättning

skall hava verkställts i moderbolagets

räkenskaper — dels ock att moderbolaget

icke tillgodofört sig avdrag

för dessa kostnader eller denna

avsättning. Vad nu sagts skall

äga motsvarande tillämpning vid sådan

fusion mellan föreningar, som i

3 mom. andra stycket avses.

29 §.

1 mom. Från bruttointäkten — —- — bland annaf:

hyra för---— i rörelsen;

kostnad för anskaffning av råämnen

och varor till förädling, förbrukning

eller försäljning i rörelsen; skolande

— där vad sålunda förädlats

eller eljest kommit till användning

utgjorts av produkter eller råämnen

från fastighet, som av den skatlskyldige

ägts eller brukats, eller från

annan av honom idkad rörelse, som

är att anse som särskild förvärvskälla

— värdet av samma produkter

eller råämnen upptagas till det belopp,

varmed de redovisas såsom intäkt

av fastigheten eller av den särskilda

förvärvskällan, samt — där

moderbolag eller övertagande förening

övertagit dessa råämnen eller

varor från dotterbolag eller överlåtande

förening vid sådan fusion som

i 28 § 3 mom. första eller andra stycket

avses — värdet av samma råämnen

eller varor upptagas till belopp,

motsvarande det hos dotterbolaget

eller den överlåtande föreningen i beskattningsavseende

gällande värdet

å dessa tillgångar vid fusionstillfället;
avlöningar,

pensioner, — — — i

rörelsen;

kostnad för

och dylikt;

och dylikt;

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 46 år 1957

(Nuvarande lydelse)

värdeminskning genom — — —

av tillgången;

värdeminskning å ■— — — liknande

rättighet;

värdeminskning genom — — —

är underkastad;

värdeminskning å -—---deras

tillgodogörande;

ränta å -—--för rörelsen;

kostnad för — — — jämförlig

verksamhet;

speciella för------det allmän
na;
förlust,

som----till kapital
förlust.

38 §.

1 mom. Till intäkt---av

rörelse.

För den,---till utdelning.

Såsom utdelning från svensk ekonomisk

förening anses jämväl vad

som vid föreningens upplösning utskiftats

till medlem utöver inbetald

insats.

Anvisningar

till 22 §.

4. Har skog — — -— gällande ingångsvärde.

Med skogs — — — jämförligt

fång.

Såsom fastighetens — — — sålunda

minskats.

Med ingående — -— — av ingångsvärdet.

Vare sig ■— — — ursprungliga

ingångsvärdet.

Är det---- -— samma tid.

Om avdrag —--— av skogen.

Om moderbolag genom sådan fusion,

som i 28 § 3 mom. avses, övertager

skog från dotterbolag, skall det

för dotterbolaget vid fusionstillfäl
-

(Föreslagen lydelse)

värdeminskning genom — — —

av tillgången;

värdeminskning å — — — liknande

rättighet;

värdeminskning genom -— — —

är underkastad;

värdeminskning å —----deras

tillgodogörande;

ränta å--— för rörelsen;

kostnad för — — — jämförlig

verksamhet;

speciella för----det allmän
na;
förlust,

som — --till kapital
förlust.

38 §.

1 mom. Till intäkt---av

rörelse.

För den,---till utdelning.

Såsom utdelning från svensk ekonomisk

förening anses jämväl vad

som vid föreningens upplösning utskiftats

till medlem utöver inbetald

insats, dock att vid upplösning genom

fusion, som i 28 § 3 mom. andra

stycket avses, såsom utdelning i

intet fall skall anses större belopp

ån som motsvarar vad medlemmen

erhållit kontant eller eljest i annat

än andelar i den övertagande föreningen.

Anvisningar

till 22 §. ''

4. Har skog —- — — gällande ingångsvärde.

Med skogs — — — jämförligt

fång.

Såsom fastighetens — — —- sålunda

minskats.

Med ingående —--av ingångs
värdet.

Vare sig---ursprungliga in
gångsvärdet.

Är det---— samma tid.

Om avdrag — ---av skogen.

Om moderbolag eller övertagande

förening genom sådan fusion, som i

28 § 3 mom. första eller andra stycket

avses, övertager skog från dotter
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr h6 år 1957

5

(Nuvarande lydelse)

let gällande ingångsvärdet och ingående

virkesförrådet anses som ingångsvärde

och ingående virkesförråd

för moderbolaget.

Exempel å--— ingåen
de

virkesförråd:

A. försäljer---erlagda kö
peskillingen.

Det för--— 10 200 kronor.

Exempel å — — — i ingångsvärde:
B.

försäljer--— 10 000 kro
nor.

Ingångsvärdet har--— det ur
sprungliga.

till 28 §.

till 29 §.

3.----------—

b. Vid planenlig---fin
nes

lämpligt.

Värdeminskningsavdrag må,---

-— är behörigt.

Vid bestämmande — — -— blir

utsliten.

Såsom tillgångs anskaffningsvärde

skall anses, då tillgången förvärvats

genom köp eller byte eller därmed

jämförligt fång, den verkliga

kostnaden för dess anskaffande och,

då tillgången annorledes övergått till

TÖrelsen, dess allmänna saluvärde

vid tiden för övergången. Dock skall

iakttagas följande. Har tillgång i

samband med förvärv av den rörelse,

vari den nyttjas, erhållits annorledes

än genom köp eller byte eller

därmed jämförligt fång, skall, där

ej särskilda omständigheter till annat

föranleda, såsom anskaffnings
-

(Föreslagen lydelse)

bolag eller överlåtande förening,

skall det för dotterbolaget eller den

överlåtande föreningen vid fusionstillfället

gällande ingångsvärdet och

ingående virkesförrådet anses som

ingångsvärde och ingående virkesförråd

för moderbolaget eller den övertagande

föreningen.

Exempel å---ingåen
de

virkesförråd:

A. försäljer----erlagda köpe
skillingen.

Det för--- 10 200 kronor.

Exempel å — — — i ingångsvärde:
B.

försäljer--- 10 000 kro
nor.

Ingångsvärdet har---det ur
sprungliga.

till 28 §.

8. Vid fusion, som i 28 § 3 mom.

avses, skall intäkt av rörelse för de

i fusionen deltagande företagen beräknas

utan avseende å de i fusionsavtalet

angivna värdena å övertagna

tillgångar m. m.

till 29 §.

3.----------

b. Vid planenlig ---fin
nes

lämpligt.

Värdeminskningsavdrag må,--—

— är behörigt.

Vid bestämmande----blir ut
sliten.

Såsom tillgångs anskaffningsvärde

skall anses, då tillgången förvärvats

genom köp eller byte eller därmed

jämförligt fång, den verkliga

kostnaden för dess anskaffande och,

då tillgången annorledes övergått till

rörelsen, dess allmänna saluvärde

vid tiden för övergången. Dock skall

iakttagas följande. Har tillgång i

samband med förvärv av den rörelse,

vari den nyttjas, erhållits annorledes

än genom köp eller byte eller därmed

jämförligt fång, skall, där ej särskilda

omständigheter till annat föranleda,

såsom anskaffningsvärde

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 46'' år 1957

(Nuvarande lydelse)

värde för tillgången anses det belopp

som kvarstår i beskattningsavseende

oavskrivet för överlåtaren, försåvitt

ej vid förvärv av rörelsen på grund

av arv eller testamente stämpelplikt

beräknats efter lägre belopp, i vilket

fall det belopp efter vilket stämpelplikt

sålunda beräknats skall anses

såsom anskaffningsvärde. Skulle det

i något fall befinnas, att den skattskyldige

eller någon, som står honom

nära, vidtagit åtgärd för att

den skattskyldige skall kunna tillgodoräkna

sig ett högre anskaffningsvärde

än som synes rimligt, och

kan det antagas att detta skett för

att åt någon av dem bereda obehörig

förmån i beskattningsavseende, skall

anskaffningsvärdet i skälig mån

jämkas. Såsom anskaffningsvärde

för tillgång, som moderbolag övertager

från dotterbolag vid sådan fusion,

som i 28 § 3 mom. avses, skall

anses det belopp, som vid fusionstillfället

kvarstår i beskattningsavseende

oavskrivet hos dotterbolaget.

4. Skattskyldig må, efter därom

hos beskattningsnämnd framställt

yrkande, berättigas att under förutsättning

av motsvarande avskrivning

i räkenskaperna tills vidare åtnjuta

avdrag för avskrivning å maskiner

eller andra för stadigvarande

bruk avsedda inventarier i enlighet

med bestämmelserna nedan i denna

punkt för räkenskapsenlig

avskrivning. Såsom förutsättning

härför skall gälla att den skattskyldige

haft ordnad bokföring, som avslutas

medelst vinst- och förlustkonto,

samt att tillfredsställande utredning

föreligger om vad som återstår

i beskattningsavseende oavskrivet av

anskaffningsvärdet å ifrågavarande

tillgångar samt dessa ävensom avskrivningar

å desamma i den skattskyidiges

räkenskaper och i företedd

utredning redovisas på sådant sätt,

att trygghet föreligger att vid av
-

(Föreslagen lydelse)

för tillgången anses det belopp som

kvarstår i beskattningsavseende oavskrivet

för överlåtaren, försåvitt ej

vid förvärv av rörelsen på grund av

arv eller testamente stämpelplikt beräknats

efter lägre belopp, i vilket

fall det belopp efter vilket stämpelplikt

sålunda beräknats skall anses

såsom anskaffningsvärde. Skulle det

i något fall befinnas, att den skattskyldige

eller någon, som står honom

nära, vidtagit åtgärd för att

den skattskyldige skall kunna tillgodoräkna

sig ett högre anskaffningsvärde

än som synes rimligt, och kan

det antagas att detta skett för att åt

någon av dem bereda obehörig förmån

i beskattningsavseende, skall

anskaffningsvärdet i skälig mån jämkas.

Såsom anskaffningsvärde för

tillgång, som moderbolag eller övertagande

förening övertager från dotterbolag

eller överlåtande förening

vid sådan fusion, som i 28 § 3 mom.

första eller andra stycket avses, skall

anses det belopp, som vid fusionstillfället

kvarstår i beskattningsavseende

oavskrivet hos dotterbolaget eller

den överlåtande föreningen.

4. Skattskyldig må, efter därom

hos taxeringsnämnd eller, om besvär

anförts, prövningsnämnd framställt

yrkande, berättigas att under förutsättning

av motsvarande avskrivning

i räkenskaperna tills vidare åtnjuta

avdrag för avskrivning å maskiner

eller andra för stadigvarande

bruk avsedda inventarier i enlighet

med bestämmelserna nedan i denna

punkt för räkenskapsenlig

avskrivning. Såsom förutsättning

härför skall gälla att den skattskyldige

haft ordnad bokföring, som avslutas

medelst vinst- och förlustkonto,

samt att tillfredsställande utredning

föreligger om vad som återstår

i beskattningsavseende oavskrivet av

anskaffningsvärdet å ifrågavarande

tillgångar samt dessa ävensom avskrivningar

å desamma i den skattskyldiges

räkenskaper och i företedd

utredning redovisas på sådant sätt,

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj.ts proposition nr 46 år 1957

(Nuvarande lydelse)

yttring av tillgångarna framdeles

möjligen uppkommande vinster ej

skola undgå taxering.

Avdrag för----tillgångarna

anskaffats.

Hava under---lägre belopp.

Har ett —--av anskaffnings
värdet.

Har skaltskyldig----anskaf
fade

tillgångar.

Oaktat vad ovan stadgas må avdrag

medgivas för avskrivning med

belopp som erfordras för att det bokförda

värdet icke skall överstiga anskaffningsvärdet

å samtliga nu ifrågavarande

tillgångar, vilka vid utgången

av beskattningsåret fortfarande

tillhörde rörelsen, sedan å detta

värde avräknats en beräknad årlig

avskrivning av tjugu procent. Visar

skattskyldig att nämnda tillgångars

verkliga värde understiger även

sålunda beräknat värde, må avdrag

medgivas jämväl för härav betingad

ytterligare avskrivning.

Då tillgångar,-----till 28 §.

Finnes skattskyldig hava i räkenskaperna

verkställt avskrivning med

större belopp än det, varmed han

äger åtnjuta avdrag vid taxeringen,

må den omständigheten att avdrag

för avskrivning medgives med lägre

belopp än vad i räkenskaperna avskrivits

icke föranleda ändring av

det värde, varå räkenskapsenlig avskrivning

beräknas. Avdrag för belopp,

med vilket den skattskyldige

i räkenskaperna verkställt avskriv^

ning utöver vad vid taxering blivit

godkänt, må åtnjutas först sedan

taxeringen i fråga blivit slutligt avgjord

och enligt särskild av beskattningsnämnd

godkänd avskrivningsplan,

avseende eu lid av minst fem

år, räknat från och med beskall
-

(Föreslagen lydelse)

att trygghet föreligger att vid avyttring

av tillgångarna framdeles möjligen

uppkommande vinster ej skola

undgå taxering.

Avdrag för -— — — tillgångarna

anskaffats.

Hava under---lägre belopp.

Har ett---av anskaffnings
värdet.

Har skattskyldig — —- — anskaffade

tillgångar.

Oaktat vad ovan stadgas må avdrag

medgivas för avskrivning med

belopp som erfordras för att det bokförda

värdet icke skall överstiga anskaffningsvärdet

å samtliga nu ifrågavarande

tillgångar, vilka vid utgången

av beskattningsåret fortfarande

tillhörde rörelsen, sedan å detta

värde avräknats en beräknad årlig

avskrivning av tjugu procent. Visar

skattskyldig att nämnda tillgångars

verkliga värde understiger även

sålunda beräknat värde, må avdrag

medgivas jämväl för härav betingad

ytterligare avskrivning. Vid tillämpning

av bestämmelserna i detta stycke

skola i fråga om anskaffningsvärde

och anskaffningsår för tillgångar,

som övertagits genom sådan fusion,

som i 28 § 3 mom. avses, de i fusionen

deltagande företagen anses som

en skattskyldig.

Då tillgångar,---till 28 §.

Finnes skattskyldig hava i räkenskaperna

verkställt avskrivning med

större belopp än det, varmed han

äger åtnjuta avdrag vid taxeringen,

må den omständigheten att avdrag

för avskrivning medgives med lägre

belopp än vad i räkenskaperna avskrivits

icke föranleda ändring av

det värde, varå räkenskapsenlig avskrivning

beräknas. Avdrag för belopp,

med vilket den skattskyldige i

räkenskaperna verkställt avskrivning

utöver vad vid taxering blivit

godkänt, må åtnjutas först sedan

taxeringen i fråga blivit slutligt avgjord

och enligt särskild av taxeringsnämnd

eller, om besvär anförts,

prövningsnämnd godkänd avskrivningsplan,

avseende eu tid av minst

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungi. Maj.ts proposition nr A6 år 1957

(Nuvarande lydelse)

ningsåret efter det varunder avskrivningen

i fråga verkställdes.

Den omständigheten att vid tilllämpning

av bestämmelserna ovan

avdrag vid beskattningen skall överensstämma

med avskrivning enligt

räkenskaperna utgör ej hinder för

skattskyldig att efter övergång till

räkenskapsenlig avskrivning utöver

avdrag enligt räkenskaperna tillgodogöra

sig från tiden före övergången

resterande, i räkenskaperna gjorda

men ej vid beskattningen åtnjutna avdrag

antingen inom ramen för avskrivningsplan

som avses i punkt 3

eller, med beskattningsnåmnds särskilda

medgivande, på en gång eller

enligt särskild av beskattning snämnd

godkänd avskrivningsplan avseende

en tid av högst tio år. Efter övergång

till räkenskapsenlig avskrivning

må dock i intet fall sådant avdrag

tillgodonjutas, som avses i

punkt 3 c tredje stycket. Har den

skattskyldige icke kunnat vid taxeringen

utnyttja på visst år belöpande

avdrag, som upptagits i sådan särskild

avskrivningsplan som nyss

sagts, må detta avdrag icke tillgodoföras

honom för senare år.

Har före---tillgodoräknats

honom.

(Föreslagen lydelse)

fem år, räknat från och med beskattningsåret

efter det varunder avskrivningen

i fråga verkställdes.

Den omständigheten att vid tilllämpning

av bestämmelserna ovan

avdrag vid beskattningen skall överensstämma

med avskrivning enligt

räkenskaperna utgör ej hinder för

skattskyldig att efter övergång till

räkenskapsenlig avskrivning utöver

avdrag enligt räkenskaperna tillgodogöra

sig från tiden före övergången

resterande, i räkenskaperna gjorda

men ej vid beskattningen åtnjutna

avdrag antingen inom ramen för avskrivningsplan

som avses i punkt 3

eller, med taxeringsnämnds eller, om

besvär anförts, prövningsnämnds

särskilda medgivande, på en gång eller

enligt särskild av vederbörande

nämnd godkänd avskrivningsplan

avseende en tid av högst tio år. Efter

övergång till räkenskapsenlig avskrivning

må dock i intet fall sådant

avdrag tillgodonjutas, som avses i

punkt 3 c tredje stycket. Har den

skattskyldige icke kunnat vid taxeringen

utnyttja på visst år belöpande

avdrag, som upptagits i sådan

särskild avskrivningsplan som nyss

sagts, må detta avdrag icke tillgodoföras

honom för senare år.

Har före — — — tillgodoräknats

honom.

Har aktiebolag eller ekonomisk

förening, som åtnjuter avdrag för

avskrivning å maskiner eller andra

för stadigvarande bruk avsedda inventarier

i enlighet med bestämmelserna

för räkenskapsenlig avskrivning,

övertagit dylika tillgångar genom

sådan fusion, som i 28 § 3 mom.

avses, och ha dessa tillgångar i räkenskaperna

upptagits till högre värde än

vad som enligt bestämmelserna i

punkt 3 b sista stycket är att anse

som anskaffningsvärde för bolaget eller

föreningen må företaget efter därom

hos taxeringsnämnd eller, om besvär

anförts, prövningsnämnd framställt

yrkande berättigas att även efter

fusionen tillämpa räkenskapsenlig

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 46 år 1957

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

Angående avdrag — — ■— till

41 §.

5. Avdrag får----motsvaran
de

tillämpning.

Patenträtt eller---dylik till
gång
Kostnad

för anskaffning av varumärke,

firmanamn eller andra rättigheter

av goodwills natur må avdragas

genom lika stora årliga värdeminskningsavdrag

inom en period

av tio år från den tidpunkt, då kostnaden

uppkommit; dock att, där så

på grund av särskilda omständigheter

finnes skäligt, kostnaden må, enligt

beskattningsnämnds särskilda

beprövande, fördelas på en längre

period. Har skattskyldigs rörelse för

visst år utvisat förlust eller så ringa

överskott, att den skattskyldige vid

beräkning av nettointäkten av rörelsen

ej kunnat utnyttja det på året

belöpande avdraget, skola beträffande

rätt för den skattskyldige att tillgodoräkna

sig det resterande avdraget

för senare år bestämmelserna i

punkt 3 c tredje stycket äga motsvarande

tillämpning. Har skattskyldig

i samband med överlåtelse av rörelse

eller eljest avyttrat tillgång, varom

nu är fråga, får avdrag ske för

vad som i beskattningshänseende

återstår oavskrivet av anskaffningsvärdet,

i den mån detta belopp över
-

avskrivning, under förutsättning att

skillnaden mellan värdet enligt räkenskaperna

och anskaffningsvärdet,

beräknat på sätt i punkt 3 b sista

stycket sägs, upptages som intäkt under

det beskattningsår, då fusionen

genomföres, eller, om företaget hellre

vill, med en tredjedel för nämnda

beskattningsår och ett vart av de två

närmast följande åren. Om belopp,

varom nu år fråga, för något av sagda

år skulle helt eller delvis undandragas

beskattning genom utnyttjande

vid inkomstberäkningen av avdrag,

som eljest ej kunna utnyttjas,

skall dock beloppet i stället uppföras

som intäkt för det första år, då

dylikt förhållande ej föreligger.

Angående avdrag —---till 41 §.

5. Avdrag får----motsvaran
de

tillämpning.

Patenträtt eller -----dylik tillgång-

, „ .

Kostnad för anskaffning av varumärke,

firmanamn eller andra rättigheter

av goodwills natur må avdragas

genom lika stora årliga värdeminskningsavdrag

inom en period

av tio år från den tidpunkt, då kostnaden

uppkommit; dock att, där så

på grund av särskilda omständigheter

finnes skäligt, kostnaden må, enligt

taxeringsnämnds eller, om besvär

anförts, prövningsnämnds särskilda

beprövande, fördelas på en

längre period. Har skattskyldigs rörelse

för visst år utvisat förlust eller

så ringa överskott, att den skattskyldige

vid beräkning av nettointäkten

av rörelsen ej kunnat utnyttja det

på året belöpande avdraget, skola beträffande

rätt för den skattskyldige

att tillgodoräkna sig det resterande

avdraget för senare år bestämmelserna

i punkt 3 c tredje stycket äga

motsvarande tillämpning. Har skattskyldig

i samband med överlåtelse av

rörelse eller eljest avyttrat tillgång,

varom nu är fråga, får avdrag ske

för vad som i beskattningshänseende

återstår oavskrivet av anskaffnings
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 46 år 1957

(Nuvarande lydelse)

stiger vad som influtit vid avyttring

av tillgången.

till 35 §.

5. Skattepliktig realisationsvinst

eller avdragsgill realisationsförlust

skall i intet fall anses uppkomma, då

aktiebolag övertager tillgångar genom

fusion, som i 28 § 3 mom. avses.

Har moderbolag avyttrat egendom,

som bolaget genom sådan fusion övertagit

från dotterbolag, skall vid bedömandet

av frågan om skattepliktig

realisationsvinst eller avdragsgill

realisationsförlust uppkommit så anses,

som om moder- och dotterbolag

utgjort en skattskyldig.

(Föreslagen lydelse)

värdet, i den mån detta belopp överstiger

vad som influtit vid avyttring

av tillgången. Om moderbolag eller

övertagande förening genom sådan

fusion, som i 28 § 3 mom. första eller

andra stycket avses, övertager tillgång,

varom nu är fråga, skall vid

beräkning av vårdeminskningsavdrag

och av vad som återstår oavskrivet

av anskaffningsvärdet av tillgången

så anses som om bolagen eller föreningarna

utgjort en skattskyldig.

till 35 §.

5. Skattepliktig realisationsvinst

eller avdragsgill realisationsförlust

skall i intet fall anses uppkomma,

då aktiebolag övertager tillgångar genom

fusion, som i 28 § 3 mom. första

stycket avses. Har moderbolag avyttrat

egendom, som bolaget genom

sådan fusion övertagit från dotterbolag,

skall vid bedömandet av frågan

om skattepliktig realisationsvinst

eller avdragsgill realisationsförlust

uppkommit så anses, som om moderoch

dotterbolag utgjort eu skattskyldig.

Vad nu sagts skall äga motsvarande

tillämpning vid sådan fusion

mellan föreningar, som i 28 § 3 mom.

andra stycket avses.

Denna lag skall träda i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling, och skall

äga tillämpning jämväl med avseende å det beskattningsår, för vilket taxering

verkställes i första instans år 1957. I samband med lagens ikraftträdande

skall dock följande iakttagas.

1. Vad i lagen stadgas därom att yrkande hos prövningsnämnd må framställas

eller att prövningsnämnd må företaga viss prövning eller lämna visst

medgivande eller godkännande, endast om besvär anförts, skall äga tillämpning

från och med den 1 januari 1958, därvid tillika i tillämpliga delar skall

gälla vad som finnes föreskrivet i övergångsbestämmelserna till taxeringsförordningen

den 23 november 1956 (nr 623).

2. Såvitt gäller fusion mellan ekonomiska föreningar skola äldre bestämmelser

alltjämt äga tillämpning där fusionen genomförts före den 1 mars

1956.

3. Det i punkt 4 av anvisningarna till 22 § upptagna exemplet å avdrag

för minskning av ingående virkesförråd skall från och med den 1 januari

1958 ha den lydelse, som angives i lagen den 1 juni 1951 (nr 438).

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 46 år 1957

11

Förslag

till

förordning angående ändrad lydelse av 2 § och 4 § 1 mom. förord
-

ningen den 26 juli 1947 (nr

Härigenom förordnas, att 2 § och

1947 om statlig inkomstskatt1 skola

angives.

(Nuvarande lydelse)

2 §,

Om vad---- beräknade netto
intäkten.

Har sådan fusion mellan moderoch

dotterbolag ägt rum, som i 28 §

3 mom. kommunalskattelagen avses,

skall restituerad, avkortad eller avskriven

skatt, som enligt vad ovan

sagts skulle hava utgjort skattepliktig

intäkt för dotterbolaget, utgöra

skattepliktig intäkt för moderbolaget.

4 §•

1 mom. Från sammanlagda--

— kommunal samfällighet.

Skattskyldig, som--— kom
munalskattelagen

sägs.

Har sådan fusion mellan moderoch

dotterbolag ägt rum, som i 28 §

3 mom. kommunalskattelagen avses,

är moderbolaget berättigat till

avdrag för sådan dotterbolagets skatt,

vilken enligt första stycket skulle

hava varit avdragsgill för dotterbolaget.

576) om statlig inkomstskatt

4 § 1 mom. förordningen den 26 juli

erhålla ändrad lydelse på sätt nedan

(Föreslagen lydelse)

2 §•

Om vad----beräknade netto
intäkten.

Har sådan fusion mellan aktiebolag

eller föreningar ägt rum, som i

28 § 3 mom. första eller andra stycket

kommunalskattelagen avses, skall

restituerad, avkortad eller avskriven

skatt, som enligt vad ovan sagts

skulle hava utgjort skattepliktig intäkt

för dotterbolaget eller den överlåtande

föreningen, utgöra skattepliktig

intäkt för moderbolaget eller

den övertagande föreningen.

4 §.

1 mom. Från sammanlagda -— —

— kommunal samfällighet.

Skattskyldig, som -— — — kommunalskattelagen

sägs.

Har sådan fusion mellan aktiebolag

eller föreningar ägt rum, som i

28 § 3 mom. första eller andra stycket

kommunalskattelagen avses, äger

moderbolaget eller den övertagande

föreningen åtnjuta avdrag för sådan

dotterbolagets eller den överlåtande

föreningens skatt, vilken enligt första

stycket skulle hava varit avdragsgill

för dotterbolaget eller den överlåtande

föreningen.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling,

och äger tillämpning jämväl med avseende å det beskattningsår, för vilket

taxering i första instans verkställes år 1957.

1 Senaste lydelse av 2 § se 1953:401 och av 4 § 1 mom. se 1953:275.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 46 år 1957

Förslag

till

förordning angående ändrad lydelse av 11 § förordningen den 2 maj

1947 (nr 174) om investeringsfonder

Härigenom förordnas, att 11 § förordningen den 2 maj 1947 om investeringsfonder1

skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

11 §• 11 §•

Hava till — — —- två procent.

Har skattskyldig---angivna

grunder.

Har aktiebolag genom fusion uppgått

i annat aktiebolag, skall investeringsfond

hos det förra bolaget, därest

den icke enligt fjärde stycket övertagits

av det senare bolaget, återföras

till beskattning för det beskattningsår,

varunder rättens tillstånd

till fusionen registrerats. Till beloppet

skall därvid läggas ränta efter

två procent om året enligt i 10 § angivna

grunder.

Vid sådan fusion, som i 28 § 3

mom. kommunalskattelagen avses,

må moderbolaget i beskattningsavseende

övertaga investeringsfond, därest

förutsättning därför enligt 1 §

andra stycket föreligger. Därvid skall

så anses som om fonden avsatts hos

moderbolaget under det beskattningsår,

då avsättningen skett hos dotterbolaget.

Kungl. Maj:t---åtta år.

Det åligger — --stycket sägs.

Hava till---två procent.

Har skattskyldig---angivna

grunder.

Har aktiebolag eller förening genom

fusion uppgått i annat företag,

skall investeringsfond hos det förra

företaget, därest den icke enligt fjärde

stycket övertagits av det senare

företaget, återföras till beskattning

för det beskattningsår, varunder rättens

tillstånd till fusionen registrerats.

Till beloppet skall därvid läggas

ränta efter två procent om året enligt

i 10 § angivna grunder.

Vid sådan fusion, som i 28 § 3

mom. första eller andra stycket kommunalskattelagen

avses, må moderbolaget

eller den övertagande föreningen

i beskattningsavseende övertaga

investeringsfond, därest förutsättning

därför enligt 1 § andra stycket

denna förordning föreligger. Därvid

skall så anses som om fonden avsatts

hos moderbolaget eller den övertagande

föreningen under det beskattningsår,

då avsättningen skett

hos dotterbolaget eller den överlåtande

föreningen.

Kungl. Maj:t — — — åtta år.

Det åligger----- stycket sägs.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling,

och äger tillämpning jämväl med avseende å det beskattningsår, för vilket

taxering i första instans verkställes år 1957.

1 Senaste lydelse se 1954: 41.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 46 år 1957

13

Förslag

till

förordning angående ändrad lydelse av 6 och 9 §§ förordningen den 11

maj 1951 (nr 230) med provisoriska bestämmelser om särskilda investeringsfonder

för ersättande av förlorade inventarier och lagertillgångar

Härigenom förordnas, att & och 9 §§ förordningen den 11 maj 1951 med

provisoriska bestämmelser om särskilda investeringsfonder för ersättande

av förlorade inventarier och lagertillgångar skola erhålla ändrad lydelse på

sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

6 §. 6 §.

Har skattskyldig---två pro
cent.

Vid återföring---motsvaran
de

tillämpning.

9 §.

Skattskyldig, som gjort avsättning

till investeringsfond enligt denna

förordning, är pliktig att vid självdeklaration

för det beskattningsår,

då avsättningen ägt rum, ävensom

för varje påföljande beskattningsår,

Har skattskyldig--- — två pro
cent.

Vid återföring---motsvaran
de

tillämpning.

Har aktiebolag eller förening genom

fusion uppgått i annat företag

skall investeringsfond hos det förra

företaget, därest den icke enligt fjärde

stycket övertagits av det senare

företaget, återföras till beskattning

för det beskattningsår, varunder rättens

tillstånd till fusionen registrerats.

Till beloppet skall därvid läggas

ränta efter två procent om året enligt

i 5 § angivna grunder.

Vid sådan fusion, som i 28 § 3

mom. första eller andra stycket kommunalskattelagen

avses, må moderbolaget

eller den övertagande föreningen

i beskattningsavseende övertaga

investeringsfond. Därvid skall

så anses som om fonden avsatts hos

moderbolaget eller den övertagande

föreningen under det beskattningsår,

då avsättningen skett hos dotterbolaget

eller den överlåtande föreningen.

9 §.

Skattskyldig, som gjort avsättning

till investeringsfond enligt denna förordning

eller som jämlikt 6 § fjärde

stycket övertagit sådan fond, är pliktig

att vid självdeklaration för det

beskattningsår, då avsättningen eller

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 46 år 1957

(Nuvarande lydelse)

intill dess de avsatta medlen avförts

ur fonden, foga uppgift enligt formulär,

som fastställes av Kungl. Maj :t,

rörande avsättning av medel till fonden

samt fondens användning och

avveckling.

(Föreslagen lydelse)

övertagandet ägt rum, ävensom för

varje påföljande beskattningsår, intill

dess de avsatta medlen avförts ur

fonden, foga uppgift enligt formulär,

som fastställes av Kungl. Maj :t eller,

efter Kungl. Maj:ts bemyndigande,

riksskattenämnden, rörande avsättning

av medel till fonden samt fondens

användning och avveckling.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling,

och äger tillämpning jämväl med avseende å det beskattningsår, för vilket

taxering i första instans verkställes år 1957.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 46'' år 1957

15

Förslag

till

förordning angående ändrad lydelse av 7 § förordningen den 19 februari

1954 (nr 40) med provisoriska bestämmelser om särskild investeringsfond

för ersättande av avyttrat fartyg

Härigenom förordnas, att 7 § förordningen den 19 februari 1954 med provisoriska

bestämmelser om särskild investeringsfond för ersättande av avyttrat

fartyg skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen Igdelse)

7 §.

7 §.

Har investeringsfond -—■ — — likvidation

fattats.

Har aktiebolag genom fusion uppgått

i annat aktiebolag, skall investeringsfond

hos det förra bolaget,

därest den icke enligt tredje stycket

övertagits av det senare bolaget, återföras

till beskattning för det beskattningsår,

varunder rättens tillstånd

till fusionen registrerats.

Vid sådan fusion, som i 28 § 3

mom. kommunalskattelagen avses,

må moderbolaget i beskattningsavseende

övertaga investeringsfond, därest

garantiförbindelse avseende dotterbolaget

ändras att avse moderbolaget.

Därvid skall så anses som om

fonden avsatts hos moderbolaget under

det beskattningsår, då avsättningen

skett hos dotterbolaget.

Har oskiftat — — — dödsboet

skiftas.

Då till -—- — — angivna grunder.

Har investeringsfond---lik
vidation

fattats.

Har aktiebolag eller förening genom

fusion uppgått i annat företag,

skall investeringsfond hos det förra

företaget, därest den icke enligt tredje

stycket övertagits av det senare

företaget, återföras till beskattning

för det beskattningsår, varunder rättens

tillstånd till fusionen registrerats.

Vid sådan fusion, som i 28 § 3

mom. första eller andra stgeket kommunalskattelagen

avses, må moderbolaget

eller den övertagande föreningen

i beskattningsavseende övertaga

investeringsfond, därest garantiförbindelse

avseende dotterbolaget

eller den överlåtande föreningen ändras

att avse moderbolaget eller den

övertagande föreningen. Därvid skall

så anses som om fonden avsatts hos

moderbolaget eller den övertagande

föreningen under det beskattningsår,

då avsättningen skett hos dotterbolaget

eller den överlåtande föreningen.

Har oskiftat — •— •— dödsboet

skiftas.

Då till---—- angivna grunder.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling,

och äger tillämpning jämväl med avseende å det beskattningsår, för vilket

taxering i första instans verkställes år 1957.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 46 år 1957

Förslag

till

förordning angående ändrad lydelse av 20 § förordningen den 27 maj

1955 (nr 256) om investeringsfonder för konjunkturutjämning

Härigenom förordnas, att 20 § föror

ringsfonder för konjunkturutjämning

nedan angives.

(Nuvarande lydelse)

20 §.

Har företag —- -— — likvidation

fattats.

Har genom---investerings
fonden

återförts.

Har investeringsfond--— mot
svarande

tillämpning.

Vid sådan fusion, som i 28 § 3

mom. kommunalskattelagen avses,

må moderbolaget i beskattningsavseende

övertaga investeringsfond, därest

förutsättning därför enligt 1 §

andra stycket denna förordning föreligger.

Vad nu sagts skall äga motsvarande

tillämpning vid fusion enligt

96 § lagen om ekonomiska föreningar.

Har investeringsfond övertagits

i enlighet med vad nyss sagts,

skall vid tillämpning av bestämmelserna

i 5 § andra stycket denna förordning

så anses som om moderbolaget

eller den övertagande föreningen

verkställt insättning i riksbanken

å tid då dotterbolaget eller den överlåtande

föreningen gjort insättningen

i fråga.

Har företag — -— — riksbanken

härom.

dningen den 27 maj 1955 om mvesteskall

erhålla ändrad lydelse på sätt

(Föreslagen lydelse)

20 §.

Har företag — — — likvidation

fattats.

Har genom---investerings
fonden

återförts.

Har investeringsfond —--mot
svarande

tillämpning.

Vid sådan fusion, som i 28 § 3

mom. första eller andra stycket kommunalskattelagen

avses, må moderbolaget

eller den övertagande föreningen

i beskattningsavseende övertaga

investeringsfond, därest förutsättning

därför enligt 1 § andra stycket

denna förordning föreligger. Har

investeringsfond övertagits i enlighet

med vad nyss sagts, skall vid tilllämpning

av bestämmelserna i 5 §

andra stycket denna förordning så

anses som om moderbolaget eller den

övertagande föreningen verkställt insättning

i riksbanken å tid då dotterbolaget

eller den överlåtande föreningen

gjort insättningen i fråga.

Har företag — -— — riksbanken

härom.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling,

och äger tillämpning jämväl med avseende å det beskattningsår, för vilket

taxering i första instans verkställes år 1957.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 46 år 1957

17

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 18 januari

1957.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Norup,

Hedlund, Persson, Lindell, Nordenstam, Lindström, Lange, Lindholm.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler fråga om lagstiftning

rörande beskattning vid fusion mellan ekonomiska föreningar samt

anför därvid följande.

Inledning

Den 4 juni 1956 uppdrog jag åt tillförordnade byråchefen S. V. Lundell

att inom finansdepartementet biträda med utarbetande av förslag till lagstiftning

rörande beskattning vid fusion mellan ekonomiska föreningar. I en

den 16 oktober 1956 avlämnad promemoria har förslag framlagts om lagstiftning

i berörda hänseende. Vid promemorian fogade författningsförslag

torde såsom Bihang få fogas vid statsrådsprotokollet för denna dag.

Angående behovet av en dylik lagstiftning anföres i promemorian följande.

Genom lagen den 1 juni 1951 om ekonomiska föreningar, vilken trädde i

kraft den 1 januari 1953, har införts särskilda bestämmelser om fusion av

ekonomiska föreningar. Bestämmelserna, som återfinnes i 96—98 §§ nämnda

lag, är uppbyggda efter mönster av fusionsreglerna i 175 och 176 §§ lagen

om aktiebolag, d. v. s. reglerna för fusion mellan andra aktiebolag än moderbolag

och helägt dotterbolag. Vissa skiljaktigheter förefinnes men dessa

beror närmast på att det vid fusion mellan föreningar i regel i första hand

är fråga om att överföra den överlåtande föreningens medlemmar till den

övertagande föreningen och först i andra hand om ett övertagande av tillgångarna.

Då lagen om ekonomiska föreningar saknar koncernbestämmelser,

har däremot i denna lag inte upptagits någon motsvarighet till de särskilda

föreskrifterna i 174 § aktiebolagslagen om fusion mellan moderbolag

och helägt dotterbolag.

Enligt 96 § lagen den 1 juni 1951 om ekonomiska föreningar må avtal

träffas mellan ekonomiska föreningar därom, att den ena föreningen (över2

Dihang till riksdagens protokoll 1957. 1 saml. Nr 46

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 46 år 1957

låtande föreningen) skall uppgå i den andra föreningen (övertagande föreningen)

på så sätt att dels medlemmarna i den överlåtande föreningen blir

medlemmar i den övertagande föreningen dels ock den överlåtande föreningen

utan likvidation upplöses samt alla dess tillgångar och skulder övertages

av den övertagande föreningen. Om medlem i den överlåtande föreningen

inte samtyckt till fusionen må han uppsäga sig till utträde ur föreningen

och äger därvid utfå inbetalda insatser.

Föreningslagen saknar i stort sett bestämmelser, som reglerar hur övertagande

av tillgångar och skulder, återbetalning av insatsmedel och eventuell

utdelning till överlåtande föreningens medlemmar skall ske. De ekonomiska

förhållanden, som blir en följd av fusionen, skall regleras genom

ett fusionsavtal. Fusionsavtalet får anses innebära en affärstransaktion, genom

vilken den övertagande föreningen förvärvar den överlåtande föreningens

tillgångar. Hur avräkningen av övertagna tillgångar och skulder skall ske

och hur fusionsavtalet i övrigt utformas beror på omständigheterna i de

olika fallen. Storleken av den andel, som medlemmarna i den överlåtande

föreningen erhåller i den övertagande föreningen, blir även beroende på fusionsavtalets

bestämmelser.

Beträffande skattekonsekvenserna vid fusion mellan föreningar framhöll

vederbörande departementschef i prop. nr 34 till 1951 års riksdag med förslag

till ny lagstiftning om ekonomiska föreningar, att dylik fusion i allmänhet

inte torde behöva medföra några skattekonsekvenser under förutsättning

att uppskrivning av tillgångarnas värde icke skedde i samband med fusionen.

Därvid åberopades vissa uttalanden i prop. nr 240 till 1950 års riksdag angående

skattekonsekvenserna vid sammanslagning av aktiebolag. Om så

skulle bli erforderligt förutsattes emellertid, att frågan om skattekonsekvenserna

vid fusion av ekonomiska föreningar framdeles skulle bli föremål för

uppmärksamhet.

Sedermera har frågan om skattekonsekvenserna vid fusion mellan ekonomiska

föreningar varit föremål för prövning genom ett av riksskattenämnden

den 21 april 1954 meddelat förhandsbesked. I utslag den 3 februari 1955

med anledning av besvär över riksskattenämndens beslut har regeringsrätten

förklarat, att verkningarna i skattehänseende bör bedömas som om den överlåtande

föreningens tillgångar övergått till den övertagande föreningen genoin

ett med köp eller byte jämförligt fång. Beträffande den överlåtande föreningen

förklarade regeringsrätten, att föreningen är skattskyldig för de

skattepliktiga inkomster, som av föreningen förvärvats och belöper på tiden

före fusionens genomförande. Vinst eller förlust å föreningens verksamhet

under nämnda tid skall beräknas på grundval av bokslut, som avser ställningen

vid tidpunkten för fusionens genomförande. Härvid skall intäkten

av rörelse beräknas med hänsyn tagen till de i fusionsavtalet angivna

värdena å varulager, inventarier, rättighet av goodwills natur och annan

tillgång, som icke utgöres av fastighet. Huruvida med hänsyn till värde,

som i nämnda avtal angivits å fastighet eller å patenträtt eller liknande

tidsbegränsad rättighet, skattepliktig realisationsvinst uppkommit vid över
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:Is proposition nr A6 år 1957

19

låtelse av tillgången skall bedömas med ledning av bestämmelserna i 35 §

kommunalskattelagen.

Enligt regeringsrättens utslag är vidare medlem i den överlåtande föreningen

skattskyldig såsom för utdelning för vad han i samband med fusionen

erhållit i form av andelar i den övertagande föreningen, kontanter eller

annat, i den mån värdet härav överstiger inbetald insats i den överlåtande

föreningen. Utdelningen skall till nyssnämnda del upptagas som intäkt för

det beskattningsår, då utdelningen i form av andelar, kontanter eller annat

blivit tillgänglig för lyftning eller på annat sätt kommit medlemmen till

godo.

Fusionsavtalet torde ofta innebära, att de medlemmar i den överlåtande

föreningen, som inte på grund av fusionen uppsagt sig till utträde, skall

såsom insats i den övertagande föreningen gottskrivas vad som på dem belöper

av det vid värdering efter bruksvärdet framkomna värdet å den överlåtande

föreningens tillgångar efter avdrag av den överlåtande föreningens

skulder. Medlemmarna i den överlåtande föreningen kan gottskrivas jämväl

för goodwill.

Om fusionsavtalet utformas på detta sätt blir följden, att den överlåtande

föreningen kan komma att beskattas för dolda reserver i varulager och inventarier

samt för goodwillersättning med hänsyn till de i fusionsavtalet angivna

värdena å dessa tillgångar. Den övertagande föreningen erhåller visserligen

motsvarande högre avskrivningsunderlag vid inkomsttaxeringen,

men fusionsvinsten hos den överlåtande föreningen kan inte nedbringas vid

beskattningen genom en avskrivning å dessa tillgångar hos den övertagande

föreningen.

Ett fusionsavtal av innebörd som nyss sagts medför även att medlemmarna

i den överlåtande föreningen beskattas för utdelning i samband med fusionen,

enär de regelmässigt erhåller andelar i den övertagande föreningen å

högre nominellt belopp än deras andelar i den överlåtande föreningen. Medlemmarna

kan även utöver andel i den övertagande föreningen erhålla kontantbelopp,

som vid inkomsttaxeringen inräknas i det utskiftade beloppet.

Det förhållandet att fusionen kan medföra att dolda reserver framtvingas

till beskattning och att fusionen således kan leda till en viss avtappning

av det i företagen arbetande kapitalet, torde sannolikt utgöra ett visst hinder

för fusioner, över huvud taget torde den omständigheten att fusionsavtalet

måste utformas med tanke på skattekonsekvenserna hos föreningarna försvåra

fusionsbildningarna. Fusionsavtalet reglerar i första hand medlemmarnas

rät! och värdesätlningen av den överlåtande föreningens tillgångar

kan därför inte alltid anpassas efter vad som är lämpligt ur beskattningssynpunkt

för föreningarna. Sett ur medlemmarnas synpunkt innebär fusionen

endast ett byte av andelar och fusionsavtalet som sådant innebär endast

eu beräkning av värdet av deras andel i den överlåtande föreningen och ett

fastställande av vad medlemmarna skall erhålla vid bytet. Även det förhållandet,

att medlemmarna i den överlåtande föreningen genom fusionen kan

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Kungl. Maj.ts proposition nr 46 år 1957

komma att beskattas för utdelning, kan antagas motverka fusionssträvandena.

Då det måste anses ur det allmännas synpunkt önskvärt att en behövlig

koncentration av de ekonomiska föreningarna inte försvåras, synes skattereglerna

böra så utformas att de inte direkt motverkar fusionsbildningar. Det

synes därför böra undersökas om inte sådana särbestämmelser vid fusion

mellan ekonomiska föreningar kan införas i skattelagarna att fusionen som

sådan inte medför omedelbara skattekonsekvenser för de deltagande föreningarna

och för medlemmarna.

Över promemorian har, efter remiss, yttranden avgivits av kammarrätten,

kommerskollegium (med överlämnande av yttranden från Stockholms

handelskammare, Skånes handelskammare och handelskammaren i Gävle

ävensom från Sveriges industriförbund samt Sveriges köpmannaförbund),

riksskattenämnden, överståthållarämbetet, länsstyrelserna i Stockholms,

Östergötlands, Blekinge, Kristianstads, Malmöhus, Göteborgs och Bohus,

Älvsborgs, Örebro, Västernorrlands och Norrbottens län, allmänna ombudet

hos mellankommunala prövningsnämnden, Sveriges lantbruksförbund,

Kooperativa förbundet, Föreningen auktoriserade revisorer och Sveriges advokatsamfund.

Promemorian

I promemorian framhålles, att genom beslut av 1950 års riksdag bestämmelser

tillkommit, som reglerar skattekonsekvenserna vid fusion enligt

174 § 1 mom. aktiebolagslagen d. v. s. vid fusion mellan moderbolag och

helägt dotterbolag. Då skäl kan tala för att eventuella föreskrifter, som reglerar

beskattningen vid fusion mellan ekonomiska föreningar, bör utformas

i viss överensstämmelse med motsvarande bestämmelser vid fusion enligt

174 § 1 mom. aktiebolagslagen, lämnas i promemorian först en redogörelse

för dessa.

Därvid konstateras, att vid sammanslagning av aktiebolag genom fusion

det bolag, som upplöses, i princip blir skattskyldigt till utskiftningsskatt,

medan utskiftade medel i regel inte utgör skattepliktig inkomst för delägarna.

Vid upplösning av en ekonomisk förening utgår inte utskiftningsskatt.

I stället skall enligt bestämmelserna i 38 § kommunalskattelagen såsom

utdelning från svensk ekonomisk förening anses jämväl vad som vid

föreningens upplösning utskiftats till medlem utöver inbetald insats. Upplösning

av en ekonomisk iförening genom fusion kan följaktligen medföra

inkomstbeskattning för delägarna, vilket framgår av det regeringsrättens

utslag, för vilket redogörelse lämnats i det föregående.

Beträffande de bestämmelser, som reglerar inkomstbeskattningen för de

fusionerande företagen vid fusion enligt 174 § 1 mom. aktiebolagslagen framhålles

i promemorian, att den grundläggande principen vid utformningen

av dessa föreskrifter har varit, att moderbolagets skattemässiga ingångsvärden

för de från dotterbolaget vid fusionen övertagna tillgångarna skall

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 46 år 1957

21

vara lika med de i beskattningshänseende gällande värdena hos dotterbolaget

vid fusionstillifället. Dotterbolagets med obeskattade vinstmedel upplagda

dolda reserver skall övergå till moderbolaget och skattemässigt behandlas,

som om de uppstått hos moderbolaget. I femte punkten av anvisningarna

till 35 § kommunalskattelagen uttryckes denna princip sålunda, att moder-

och dotterbolag skall anses ha utgjort en skattskyldig.

Beträffande vid fusionen övertaget varulager stadgas i 29 § 1 mom. kommunalskattelagen,

att om moderbolaget vid fusionen av dotterbolaget övertagit

råämnen eller varor till förädling, förbrukning eller försäljning i rörelsen,

skall värdet av samma råämnen eller varor upptagas till belopp,

motsvarande det hos dotterbolaget i beskattningshänseende gällande värdet

å dessa tillgångar vid fusionstillfället. Normalt innebär detta, att varulagret

skall övertagas till dotterbolagets bokförda värden. Har vid fusionen lagret

upptagits hos moderbolaget till ett högre värde, föreligger eu uppskrivning

och moderbolagets nettointäkt skall ökas med det överskjutande beloppet.

Om moderbolaget upptagit lagret till ett lägre värde, föreligger däremot en

nedskrivning och nettointäkten skall i stället reduceras motsvarande. Det är

att märka att »uppskrivningen» eller »nedskrivningen» påverkar moderbolagets

och inte dotterbolagets taxering.

Beträffande övertagna fordringar gäller enligt bestämmelserna i 28 §

3 mom. kommunalskattelagen, att — om desamma hos moderbolaget upptagits

till högre värden än de hos dotterbolaget i beskattningshänseende gällande

— det överskjutande beloppet beskattas såsom intäkt i moderbolagets

rörelse. I lagen har inte upptagits några bestämmelser om hur man skall

förfara, när fordringarna överförts till lägre belopp än det som för dotterbolaget

gällt i beskattningsavseende. Emellertid torde i dylikt fall gälla, att

ett motsvarande avdrag skall medgivas, därest de allmänna förutsättningarna

för avdrag för avskrivning föreligger.

Dotterbolaget kan vid inkomsttaxeringen ha medgivits avdrag för i räkenskaperna

verkställda reserveringar för framtida kostnader såsom pensionsförpliktelser,

garantiförbindelser o. dyl. Om moderbolaget i samband med

fusionen övertager dessa förpliktelser äger moderbolaget inte få avdrag —

vare sig på förhand eller vid förpliktelsernas infriande — för vad hos dotterbolaget

redan avdragits. Däremot äger moderbolaget rätt till avdrag för

sådana kostnader som inte omfattas av det hos dotterbolaget avdragna.

Detta har reglerats på det sätt att i 28 § 4 mom. kommunalskattelagen upptagits

en bestämmelse av innebörd, att ett belopp, motsvarande de bos dotterbolaget

gjorda reserveringarna för nu ifrågavarande ändamål, skall räknas

som intäkt i moderbolagets rörelse. Men moderbolaget har samtidigt

tillagts rätt till ett motsvarande avdrag under förutsättning att sistnämnda

bolag visar att det efter fusionen vidkänts eller kommer att få vidkännas

ifrågavarande kostnader, därvid i sistnämnda fall eu häremot svarande

synlig avsättning skall ha gjorts i moderbolagets räkenskaper, samt att sistnämnda

bolag inte redan tillgodoförts avdrag för dessa kostnader eller denna

avsättning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

''22

Kungl. Maj.ts proposition nr 46 år 1957

I punkt 3 b av anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen stadgas, att

— beträffande vid fusion övertagna inuentarier och andra liknande tillgångar

— såsom anskaffningsvärde för moderbolaget skall upptagas det vid

Tusionstillfället gällande skattemässiga restvärdet hos dotterbolaget.

I punkt 5 av anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen stadgas, att

beträffande värdeminskningsavdrag för patenträtt och liknande tidsbegränsad

rättighet skall föreskrifterna i punkt 3 av nämnda anvisningar äga motsvarande

tillämpning. Detta innebär att det för övertagna inventarier givna

stadgandet om vad som är att anse som anskaffningskostnad blir tilllämpligt

även å övertagna patenträtter o. dyl. Någon motsvarande bestämmelse

finnes inte för det fall, då moderbolaget genom fusion från dotterbolaget

övertagit rättighet av goodwills natur, hyresrätt el. likn. Detta sammanhänger

med att skattebestämmelserna vid fusion genomfördes, innan

de nuvarande reglerna för beskattning av goodwill in. m. infördes. En viss

oklarhet föreligger följaktligen. I promemorian framhålles, att det likväl

torde kunna förutsättas, att den i femte punkten av anvisningarna till

35 § kommunalskattelagen angivna principen att moder- och dotterbolag

skall anses ha utgjort en skattskyldig även i förevarande hänseende blir

avgörande. Detta skulle innebära, att moderbolag, som övertagit goodwill,

hyresrätt el. likn. tillgång, skall vara i samma skattemässiga läge som tidigare

dotterbolaget. Härav följer att om dotterbolaget icke ägt avskriva å

goodwillvärdet etc. så må inte heller moderbolaget göra detta. Om sistnämnda

bolag avyttrar genom fusion erhållen goodwill, beskattas den uppburna

ersättningen i den mån denna överstiger dotterbolagets anskaffningskostnad.

Skulle sistnämnda kostnad överstiga ersättningen, får moderbolaget

göra avdrag för mellanskillnaden. — Om dotterbolaget varit berättigat

till avskrivning å tillgången i fråga, blir moderbolaget berättigat att avdraga

den resterande anskaffningskostnaden. Vid avyttring tages ersättningen till

beskattning hos moderbolaget efter avdrag för vad som må återstå oavskrivet

av anskaffningskostnaden.

Beträffande avdrag för värdeminskning av från dotterbolaget övertagna

fastigheter och för substansminskning vid tillgodogörande av från dotterbolaget

övertagna naturtillgångar såsom gruvor, stenbrott o. dyl. har särskilda

bestämmelser inte meddelats. Härutinnan torde emellertid gälla att

moderbolaget bör medgivas avdrag med belopp och efter grunder, som skulle

ha godtagits för dotterbolagets vidkommande, därest tillgångarna i fråga

fortfarande ägts av sistnämnda bolag.

I punkt 4 av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen har upptagits

den föreskriften, att om moderbolaget genom fusionen övertagit skog från

dotterbolaget, skall det för dotterbolaget vid fusionstillfället gällande ingångsvärdet

och ingående virkesförrådet för skogen gälla såsom ingångsvärde

resp. ingående virkesförråd för moderbolaget.

Genom bestämmelse i 4 § förordningen om statlig inkomstskatt har moderbolaget

berättigats göra avdrag för sådan dotterbolagets skatt, som sistnämnda

bolag — därest det inte genom fusionen upplösts — varit berättigat

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 46 år 1957

avdraga. I 2 § samma förordning har å andra sidan föreskrivits, att moderbolaget

skall skatta för sådan restituerad, avkortad eller avskriven skatt,

för vilken dotterbolaget skulle varit skattskyldigt.

I punkt 5 av anvisningarna till 35 § kommunalskattelagen slutligen har

införts en bestämmelse av innehåll att skattepliktig realisationsvinst eller

avdragsgill realisationsförlust inte skall anses uppkomma genom fusionen.

Det framhålles i promemorian, att denna föreskrift är att se mot bakgrunden

av, å ena sidan, det resonemanget att överlåtelse genom fusion kan i

princip jämställas med försäljning och, å andra sidan, att moderbolaget

efter fusionen bör så behandlas som om moder- och dotterbolaget redan

före fusionen varit samma skattesubjekt. Även om moderbolaget innehaft

aktierna i dotterbolaget kortare tid än fem år, kan någon skattepliktig realisationsvinst

på grund av fusionen alltså inte uppkomma för moderbolaget.

1 sistnämnda anvisningspunkt föreskrives vidare, att om moderbolaget avyttrat

genom fusionen övertagen egendom, skall vid bedömandet av frågan

om skattepliktig realisationsvinst eller avdragsgill realisationsförlust så

anses, som om moder- och dotterbolaget utgjort en skattskyldig. Detta innebär

bl. a. att såsom tidpunkt för förvärvet av tillgången i fråga skall anses

tidpunkten för dotterbolagets förvärv av densamma, att såsom anskaffningskostnad

skall gälla dotterbolagets anskaffningskostnad, att till anskaffningskostnaden

skall läggas kostnaden för ny-, till- eller ombyggnad av fastighet

även under den tid dotterbolaget ägt densamma, samt att från vid realisationsvinstberäkningen

avdragsgilla kostnader skall dragas vid taxeringen

åtnjutna värdeminskningsavdrag även under den tid dotterbolaget ägt tillgången

i fråga.

Efter denna redogörelse för skattereglerna vid fusion enligt 174 § 1 mom.

aktiebolagslagen framhålles i promemorian, att en fusion enligt lagen om

ekonomiska föreningar till sin innebörd närmast är att jämställa med en

fusion enligt 174 § aktiebolagslagen. Det är i första hand fråga om övertagande

av medlemmarna samt, när detta reglerats, i andra band en sammanslagning

av föreningarnas tillgångar och skulder.

Vidare påpekas att en fusion enligt 96 § lagen om ekonomiska föreningar

i vissa hänseenden bar jämställts med fusion enligt 174 § aktiebolagslagen.

I förordningen den 27 maj 1955 om investeringsfonder för konjunkturutjämning

(SFS 256/1955) stadgas sålunda att investeringsfond må övertagas

vid fusion enligt 174 § 1 mom. lagen om aktiebolag och vid fusion enligt 96 §

lagen om ekonomiska föreningar, medan dylikt övertagande inte kan ske

vid fusion enligt 175 § aktiebolagslagen. Vidare är förvärv av fast egendom

och fartyg genom fusion enligt 174 § 1 mom. aktiebolagslagen och 96 § lagen

om ekonomiska föreningar fritt från avgift enligt stämpelförordningen,

medan förvärv av dylika tillgångar genom fusion enligt 175 § aktiebolagslagen

föranleder stämpelplikt.

I promemorian framhålles vidare, att riksskattenämnden i det tidigare

omnämnda, den 21 april 1954 meddelade förhandsbeskedet ansett de i skatteförfattningarna

för fusion enligt 174 § aktiebolagslagen gällande bestäm
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 46 år 1957

melserna i tillämpliga delar böra gälla jämväl vid fusion enligt 96 § föreningslagen,

dock med den skillnaden att den övertagande föreningen i brist

på uttryckligt stadgande härom inte ägde rätt åtnjuta avdrag för kommunalutskylder,

som påförts den överlåtande föreningen. Riksskattenämnden

ansåg sålunda, att vinst eller förlust å den överlåtande föreningens rörelse

under nämnda tid skulle beräknas på grundval av bokslut, avseende ställningen

vid fusionstillfället.

Riksskattenämnden förklarade vidare, att — vid beräkning av intäkt av

rörelse för den övertagande föreningen efter fusionens genomförande — anskaffningsvärdet

å varulager, som övertagits genom fusionen, skulle upptagas

till belopp motsvarande det hos den överlåtande föreningen i beskattningsavseende

gällande värdet å samma tillgångar vid fusionstillfället. Såsom

anskaffningsvärde för sådana maskiner och andra för stadigvarande

bruk i rörelsen avsedda inventarier, vilka genom fusionen övertagits, skulle

anses det belopp, som vid fusionstillfället kvarstod i beskattningsavseende

oavskrivet hos den överlåtande föreningen. För värdeminskning å genom

tusionen övertagen fastighet, rättighet av goodwills natur eller andra tillgångar

skulle den övertagande föreningen äga åtnjuta avdrag efter samma

grunder som skulle hava gällt vid taxering av den överlåtande föreningen,

om denna alltjämt fortbestått.

Vidare förklarade riksskattenämnden, att — därest den övertagande föreningen

genom fusionen övertog betalningsansvaret för framtida kostnader,

för vilka avsättning i den överlåtande föreningens räkenskaper gjorts

med obeskattade vinstmedel — belopp motsvarande denna avsättning skulle

räknas såsom intäkt för den övertagande föreningen, därest icke utredning

företeddes som visade, dels att den övertagande föreningen efter fusionen

vidkänts eller skulle komma att få vidkännas dessa kostnader — varvid

i sistnämnda fall en häremot svarande avsättning skulle hava verkställts i

den övertagande föreningens räkenskaper — dels ock att den övertagande

föreningen icke vid sin inkomsttaxering tillgodoförts avdrag för dessa kostnader

eller denna avsättning.

Riksskattenämnden förklarade slutligen, att den övertagande föreningen

icke vid sin taxering skulle äga åtnjuta avdrag för kommunalutskylder, som

påförts den överlåtande föreningen.

Såsom tidigare nämnts ändrade regeringsrätten genom utslag den 3 februari

1955 detta riksskattenämndens beslut och förhandsbeskedet gavs följande

lydelse.

Gällande författningar innehålla icke särskilda bestämmelser, som reglera

vilka verkningar i skattehänseende en fusion enligt 96 § lagen om

ekonomiska föreningar skall medföra. De i skatteförfattningarna meddelade

stadganden, som angå fusion enligt 174 § 1 mom. lagen om aktiebolag,

kunna — med hänsyn till olikheterna mellan de båda slagen av fusion

— icke utan stöd av särskild föreskrift tillämpas å fusion enligt förstnämnda

författningsrum. De skattefrågor, som uppkomma i samband med

detta slag av fusion, måste därför bedömas med ledning av de bestämmelser

i skatteförfattningarna, vilka avse åtgärder av i huvudsak den reella

innebörd, som sistnämnda slag av fusion får anses äga.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 46 år 1957

25

Då vid fusion enligt 96 § lagen om ekonomiska föreningar den överlåtande

föreningen uppgår i den övertagande föreningen på så sätt, att, bland annat,

den förra föreningen utan likvidation upplöses samt alla dess tillgångar

och skulder övertagas av den senare föreningen, böra i skattehänseende

verkningarna av denna fusion bedömas, som om den överlåtande föreningens

tillgångar övergått till den övertagande föreningen genom ett med köp eller

byte jämförligt fång. —----

Beskattningskonsekvenserna av dylik fusion mellan ekonomiska föreningar

enligt regeringsrättens utslag blir, såsom redan tidigare framhållits, att

den överlåtande föreningen beskattas för dolda reserver i varulager och inventarier

samt för goodwillersättning på grundval av de i fusionsavtalet angivna

värdena å dessa tillgångar.

I promemorian uttalas, att den företagskoncentration, som äger rum då

kooperativa ekonomiska föreningar sammanföres genom fusion, måste i regel

anses nyttig och önskvärd både med hänsyn till delägarnas intressen och

ur allmän synpunkt såsom befrämjande den alltmera betydelsefulla ekonomiska

verksamhet, som bedrives genom samverkan i föreningsform. Såväl

på grund härav som med hänsyn till skäliga krav på likställighet i beskattningshänseende

med fusion enligt 174 § 1 mom. aktiebolagslagen synes i

och för sig motiverat att införa specialregler vid fusion mellan ekonomiska

föreningar.

I promemorian konstateras därefter, att då en förening upplöses genom

fusion enligt 96 § föreningslagen föreningen är skattskyldig för de skattepliktiga

inkomster, so<m av föreningen förvärvats och belöper på tiden före

fusionens genomförande. Vinst eller förlust å föreningens verksamhet under

nämnda tid skall beräknas på grundval av bokslut, som avser ställningen

vid tidpunkten för fusionens genomförande. Samma gäller för ett aktiebolag

som upplöses genom fusion enligt 174 § 1 mom. aktiebolagslagen.

Vid fusion enligt 174 § 1 inom. aktiebolagslagen skall vid inkomstbeskattningen

—- som av tidigare lämnad redogörelse framgår — moderbolagets

anskaffningsvärden för vid fusionen övertagna tillgångar i princip motsvara

de bokförda värdena å dessa tillgångar i dotterbolagets balansräkning per

fusionstillfället. I princip gäller detsamma även vid fusion enligt 96 § lagen

om ekonomiska föreningar men här föreligger den väsentliga skillnaden, att

tillgångarna i den överlåtande föreningens balansräkning per fusionsdagen

skall upptagas till de i fusionsavtalet gällande värdena. Den skattepliktiga

intäkten av rörelse för den överlåtande föreningen skall — som tidigare

framhållits — beräknas med hänsyn till de i fusionsavtalet angivna värdena

å varulager, inventarier, rättigheter av goodwills natur och annan tillgång,

som inte ulgöres av fastighet.

I promemorian anföres vidare, att föreningslagen liksom aktiebolagslagen

inte stadgar någon skyldighet för det företag, som upplöses genom fusion,

att upprätta balansräkning och vinst- och förlusträkning per fusionsdagen.

Sådan skyldighet är inte påkallad av civilrättsliga skäl. Det är således endast

fråga om ett »skattebokslut». Balansräkningen och vinst- och förlust
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj. ts proposition nr -16 år 1957

räkningen skall givetvis i princip vara upprättade enligt föreningslagens

föreskrifter men hinder kan i och för sig inte möta, att man i beskattningshänseende

godkänner den i detta »skattebokslut» gjorda värdesättningen å

tillgångar etc. även om värdesättningen avviker från de i fusionsavtalet angivna

värdena. Den överlåtande föreningen skulle på så sätt i »skattebokslut»

per fusionsdagen — oavsett fusionsavtalets utformning — kunna upptaga

tillgångar m. in. efter samma principer som i tidigare bokslut. Skattelagarnas

värderingsregler liksom även övriga bestämmelser kommer givetvis

att gälla vid inkomsttaxeringen. Regleringen av skattekonsekvenserna vid

fusionen kan därefter regleras på i princip samma sätt som då fråga är

om fusion enligt 174 § aktiebolagslagen.

Därefter anföres i promemorian.

Utformas bestämmelserna på nu antytt sätt vinnes därigenom att skattebokslutet

per fusionsdagen för den överlåtande föreningen kan upprättas

så, att någon skattepliktig fusionsvinst inte framkommer hos föreningen.

Men konsekvensen av bestämmelserna blir också den, att den övertagande

föreningens anskaffningskostnad för de genom fusionen övertagna tillgångarna

i beskattningsavseende kommer att motsvara de taxeringsmässiga restvärdena

å samma tillgångar hos den överlåtande föreningen. Detta innebär

bl. a. att — om den övertagande föreningen i sina räkenskaper såsom anskaffningskostnad

för övertaget lager upptager högre värde än det bokförda

värdet å lagret bos den överlåtande föreningen — skillnadsbeloppet räknas

som skattepliktig intäkt hos den övertagande föreningen. Denna »fusionsvinst»

hos den övertagande föreningen kan emellertid elimineras genom att

det ökade lagret å balansdagen nedvärderas. Motsvarande beskattning kan

komma att ske om vid fusionen övertagna inventarier i den övertagande föreningens

räkenskaper upptages till högre värden än de bokförda värdena

hos den överlåtande föreningen. I detta fall kan dock beskattningen undvikas

om den övertagande föreningen övergår till planenlig avskrivning. Konsekvensen

av bestämmelserna blir även den, att — om den övertagande föreningen

genom fusionsavtalet förvärvar tillgång av goodwills natur — den

överlåtande föreningen inte beskattas för ersättningen och den övertagande

inte äger att vid inkomsttaxeringen åtnjuta avdrag för avskrivning å sålunda

förvärvat goodwill-värde. Har den överlåtande föreningen rätt till avdrag

för avskrivning å goodwill-värde skall denna rätt dock övergå på den övertagande

föreningen.

I promemorian föreslås, att som en ny punkt i anvisningarna till 28 g

kommunalskattelagen intages ett stadgande vari utsäges, att — vid fusion

som här avses — skattepliktig intäkt av rörelse för de fusionerande föreningarna

skall beräknas utan avseende å de i fusionsavtalet angivna värdena

å övertagna tillgångar. Tillgångar och skulder anses i beskattningsavseende

ha övergått till den övertagande föreningen på enahanda sätt som

vid fusion enligt 174 § 1 mom. aktiebolagslagen och skattekonsekvenserna

för föreningarna skall vara desamma som för bolag vid fusion enligt sistnämnda

lagrum.

Vidare föreslås i promemorian, att de bestämmelser i kommunalskattelagen

och i förordningen om statlig inkomstskatt liksom även i förordningarna

om investeringsfonder av olika slag, som reglerar skattekonsekvenser
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj. ts proposition nr hC> år 1957

na vid fusion enligt 174 § 1 inom. aktiebolagslagen göres tillämpliga även

vid fusioner enligt föreningslagen. Undantag föreslås, liksom då fråga är

om fusion enligt 174 § 1 mom. aktiebolagslagen, böra gälla om endera eller

båda föreningarna driver penningrörelse eller yrkesmässig handel med fastigheter,

även om denna undantagsbestämmelse enligt vad i promemorian

framhålles torde sakna egentlig praktisk betydelse, när fråga är om föreningar.

Specialbestämmelserna föreslås vidare skola gälla endast när fråga

är om föreningar av kooperativ karaktär.

Beträffande bestämmelsernas utformning hänvisas i promemorian till de

utarbetade författningsförslagen. Därefter anföres.

Någon närmare redogörelse för bestämmelsernas innebörd synes inte erforderlig,

då de föreslagna reglerna endast anknyter till redan gällande beskattningsregler

vid bolagsfusioner. Bedömningen i skattehänseende skall

med andra ord i princip ske som om den övertagande föreningen före fusionen

ägt samtliga andelar i den överlåtande föreningen och fusionen genomförts

på grundval av de för fusion enligt 174 § 1 mom. aktiebolagslagen

gällande reglerna d. v. s. fusion mellan moderbolag och lielägt dotterbolag.

Beträffande vissa av de föreslagna författningsbestämmelserna lämnas

dock i promemorian särskild kommentar. Sålunda anföres i fråga om de bestämmelser,

som reglerar det fall, då företag — bolag eller förening — genom

fusion övertagit rättighet av goodwills natur, följande.

Genom det föreslagna tillägget till tredje stycket punkt 5 av anvisningarna

till 29 § har avsetts alt uttryckligen reglera detta fall. Bestämmelsen innebär

att bolag eller förening, som övertagit tillgång av goodwills natur, i

princip skall vara i samma skattemässiga läge som tidigare dotterbolaget

eller den överlåtande föreningen. Om dotterbolaget eller den överlåtande

föreningen inte ägt avskriva å goodwill-värdet etc. får inte heller moderbolaget

eller den övertagande föreningen göra detta. Avyttrar moderbolaget eller

den övertagande föreningen genom fusion erhållen goodwill, beskattas den

uppburna ersättningen i den mån denna överstiger dotterbolagets respektive

den överlåtande föreningens anskaffningskostnad. Skulle sistnämnda kostnad

överstiga ersättningen, får moderbolaget eller den övertagande föreningen

göra avdrag för mellanskillnaden. Om dotterbolaget eller den överlåtande

föreningen varit berättigad till avskrivning å tillgångarna i fråga, blir

moderbolaget respektive den övertagande föreningen berättigat att avdraga

den resterande anskaffningskostnaden. Vid avyttring tages ersättningen till

beskattning hos moderbolaget eller den övertagande föreningen efter avdrag

för vad som må återstå oavskrivet av anskaffningskostnaden. I den i det

föregående lämnade redogörelsen för skattelagarnas bestämmelser vid fusion

enligt 174 § 1 inom. aktiebolagslagen har framhållits, att redan gällande

bestämmelser torde ha motsvarande innebörd. Det föreslagna stadgandet

innebär således inte någon ändring i vad som redan gäller beträffande

bolagsfusioner.

Vidare anföres i promemorian.

Om företag genom fusion övertagit hyresrätt till affärslokal och dotterbolaget

eller den överlåtande föreningen ägt åtnjuta avdrag för kostnad för

anskaffande av hyresrätten, tillkommer samma avdragsrätt moderbolaget

eller den övertagande föreningen efter fusionen. Däremot äger inte moder
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj.ts proposition nr 46 år 1957

bolaget eller den övertagande föreningen rätt till avdrag för kostnad för

genom fusionen övertagen affärslokal om inte dotterbolaget eller den överlåtande

föreningen varit berättigad till motsvarande avdrag, därest fusionen

inte kommit till stånd. Motsvarande gäller om t. ex. dotterbolag har som anläggningstillgång

bokfört sådana organisationskostnader, som avses i 100 §

8 mom. andra stycket aktiebolagslagen. Om dotterbolaget varit berättigat till

avdrag för avskrivning å dessa kostnader skall moderbolaget vara berättigat

till motsvarande avdrag. Detta får anses följa av den i femte punkten

av anvisningarna till 35 § kommunalskattelagen angivna principen att de

fusionerande företagen skall anses ha utgjort en skattskyldig. Något särskilt

stadgande torde inte vara erforderligt.

Om inventarier, goodwill, hyresrätt, patenträtt in. m. genom fusionen

övergår till moderbolaget eller den övertagande föreningen beskattas inte

dotterbolaget eller den överlåtande föreningen för någon vinst på grund av

överföringen. Detta följer av bestämmelserna i den föreslagna nya punkten

8 av anvisningarna till 28 § kommunalskattelagen. Något ytterligare stadgande

härom torde inte vara erforderligt. Om dotterbolaget eller den överlåtande

föreningen före fusionen överlåter tillgång till moderbolaget gäller

däremot givetvis skattelagarnas regler för köp och försäljning.

I promemorian beröres även frågan om någon kommun blir lidande av lusionsförfarandet.

Därvid åberopas ett uttalande i prop. 240 till 1950 års rfksdag

(sid. 91) beträffande samma fråga vid fusion enligt 174 § 1 mom. aktiebolagslagen.

Uttalandet har följande lydelse.

Det må härjämte erinras om att en ytterligare ändring i kommunalskattelagen

ifrågasatts av länsstyrelsen i Östergötlands län, som ansett erforderligt

med en kompletterande tilläggsbestämmelse till 57 § 3 mom. nämnda

lag av innebörd, att i sådana fall, där moder- och dotterbolag taxerades i

skilda kommuner, icke någon kommun finge bliva lidande till följd av fusionsförfarandet.

Gentemot vad sålunda ifrågasatts torde emellertid böra

framhållas, att moderbolaget efter fusionen regelmässigt kommer att i dotterbolagets

hemortskommun fortsättningsvis bedriva dotterbolagets tidigare

verksamhet, varvid fördelningsreglerna i 58 g kommunalskattelagen bliva

tillämpliga.

I promemorian framhålles att detta uttalande torde äga tillämpning jämväl

å fusion av ekonomiska föreningar.

Den nu lämnade redogörelsen för de i promemorian föreslagna bestämmelserna

avser de bestämmelser, som reglerar de fusionerande föreningarnas

beskattning. Beträffande beskattningen av medlemmarna i den överlåtande

föreningen hade riksskattenämnden i det tidigare omnämnda förhandsbeskedet

förklarat, att, om genom fusionen medlem i den överlåtande

föreningen blivit medlem i den övertagande föreningen, han skulle vara

skattskyldig såsom för utdelning för vad han vid fusionen erhållit utöver

insats i den övertagande föreningen. Därest den övertagande föreningen sedermera

upplöstes, skulle sådan medlem vara skattskyldig såsom för utdelning

för vad som vid upplösningen till honom utskiftades utöver den av honom

till den överlåtande föreningen inbetalda insatsen. Därest medlem i

den överlåtande föreningen icke samtyckt till fusionen och i samband med

tusionen utträtt ur föreningen, skulle han vara skattskyldig såsom för ut
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mnj:ts proposition nr 46 år 1957

29

delning för vad han därvid erhållit utöver sin till den överlåtande föreningen

inbetalda insats.

Regeringsrätten däremot förklarade — såsom redan framhållits— att medlem

i den överlåtande föreningen är skattskyldig såsom för utdelning för

vad han i samband med fusionen erhållit i form av andelar i den övertagande

föreningen, kontanter eller annat, i den mån värdet härav överstiger inbetald

insats i den överlåtande föreningen. Utdelningen skall till nyssnämnda

del upptagas som intäkt för det beskattningsår, då utdelningen i form av

andelar, kontanter eller annat blivit tillgänglig för lyftning eller på annat

sätt kommit medlemmen till godo.

I promemorian anföres följande.

För medlemmarna i de överlåtande föreningarna kan fusionen medföra

beskattning för utdelning. Även detta förhållande kan försvåra genomförandet

av föreningsfusioner. Vid fusion enligt 174 § 1 mom. aktiebolagslagen

kan — såsom av tidigare lämnad redogörelse framgår — uppskov erhållas

med utskiftningsskattens erläggande till dess moderbolaget upplöses. Riksskattenämnden

kan sägas i det förhandsbesked, som återgivits i det föregående,

ha medgivit motsvarande uppskov med det andra ledet i dubbelbeskattningen.

Medlem, som vid fusionen endast erhöll andel i den övertagande

föreningen, blev enligt förhandsbeskedet skattskyldig för utdelning först

när den övertagande föreningen upplöstes. Mot ett sådant uppskov med

beskattningen synes i princip inte vara något att erinra. Emellertid skulle

en bestämmelse av denna innebörd föranleda stora praktiska svårigheter.

När den övertagande föreningen efter många år upplöses torde det vara

nästan omöjligt att utreda, om en viss medlem övergått till föreningen genom

fusion och vad hans inbetalda insats i den upplösta föreningen i så fall var.

Det kan för övrigt bli så att en medlem byter förening genom fusion mer än

en gång. En sådan bestämmelse kan därför inte förordas.

I promemorian framhålles, att den för medlemmarna fördelaktigaste bestämmelsen

otvivelaktigt torde vara den, att beskattning för medlemmarna

skall ske enligt reglerna för realisationsvinstbeskattning. Emellertid synes

den medlem, som inte samtyckt till fusionen, böra beskattas enligt vanliga

regler för vad han vid föreningens upplösning erhåller utöver inbetald insats.

Beskattningsreglerna bör i princip vara lika för samtliga medlemmar

och det synes rimligt att även medlem, som samtycker till fusion, skall beskattas

för vad han vid fusionen erhåller i kontanter. Anser man det erforderligt

att införa lättnader i beskattningen för sådana medlemmar, som samtycker

till fusionen, synes detta lämpligen böra ske på så sätt, att den skattepliktiga

utdelningen för dylika medlemmar maximeras till vad de erhåller

i annat än andelar i den övertagande föreningen. En bestämmelse av denna

innebörd har föreslagits skola intagas i tredje stycket 1 mom. av 38 § kommunalskaltelagen.

Därefter anföres följande.

Det bör framhållas att innebörden av den sålunda föreslagna bestämmelsen

bl. a. är följande. Antag att inbetald insats i den överlåtande föreningen

för en viss medlem är 1 000 kronor. Vid fusionen erhåller han en andel i den

övertagande föreningen å nominellt 500 kronor (som här antages motsvara

det uppskattade värdet av andelen) samt 600 kronor i kontanter. Den skattepliktiga

utdelningen blir då 100 kronor.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj.ts proposition nr i6 år 1957

Remissyttrandena över promemorian

Samtliga hörda myndigheter och organisationer har i princip tillstyrkt

förslaget. Vissa erinringar mot förslagets utformning har dock gjorts i remissyttrandena.

Från remissyttrandena torde följande få här återgivas.

Länsstyrelsen i Malmöhus lön finner den föreslagna lösningen i och för

sig vara godtagbar men framhåller att frågan har samband med ett större

problemkomplex och ifrågasätter om inte på grund härav en provisorisk

lagstiftning, som uteslutande tog sikte på mejeriföreningar, var att föredraga.

Länsstyrelsen anför.

Länsstyrelsen är tveksam, om ett ofrånkomligt behov föreligger att nu införa

specialbeslämmelser i den föreslagna formen. Det torde kunna ifrågasättas.

om icke hela problemkomplexet om inkomstbeskattning vid fusioner

först borde utredas. Skatteproblemen vid fusion enligt 175 och 176 §§ i aktiebolagslagen

är som nämnts ej lösta. Vid fusion mellan föreningar föreligger

enligt utredningen svårigheter att förvärva samtliga andelar i en överlåtande

förening. Samma svårigheter att inköpa samtliga aktier i ett överlåtande

bolag torde föreligga vid fusion mellan aktiebolag. Problem, som

uppstår vid andra slag av fusioner, t. ex. mellan ekonomisk förening och aktiebolag,

har ej heller varit föremål för utredning.

Kammarrätten ifrågasätter i sitt yttrande, om det inte vore lyckligare att

lagbestämmelserna om fusion sammanfördes och anför därvid.

En centralisering av bestämmelserna skulle medföra den fördelen, att åt

dessa kunde givas en mera generell avfattning, därvid skatterättsliga problem

i samband med fusioner kunde få en vidsträcktare reglering än vad fallet

blir med de föreslagna bestämmelserna. Följden bleve jämväl att en analogisk

tillämpning av uttryckligen givna föreskrifter icke ofta behövde ifrågakomma,

något som eljest enligt vad av promemorian framgår kunde väntas

bliva erforderligt.

Liknande synpunkter anföres av länsstyrelsen i Älvsborgs län.

Vad i promemorian uttalas därom, att de föreslagna bestämmelserna bör

äga tillämpning allenast vid fusion mellan föreningar av kooperativ

karaktär har i princip föranlett erinringar endast från Sveriges

advokatsamfund. Samfundet framhåller, att något skäl för denna inskränkning

inte anförts och att nämnda begränsning inte bör göras. Även beträffande

icke kooperativa föreningar kan en fusion vara lämplig eller till och

med önskvärd. Om emellertid de nya reglerna skall gälla endast fusioner

mellan föreningar av kooperativ karaktär, kan, framhåller samfundet, den

föreslagna bestämmelsen i 28 § 3 inom. andra stycket kommunalskattelagen

föranleda viss tvekan. Samfundet anför.

Föreningar, som avses i 1 § av 1951 års lag om ekonomiska föreningar, äro

endast sådana som registrerats enligt nämnda lag. Avsikten skall väl emellertid

vara att fusioner mellan kooperativa föreningar av alla slag, även sådana

som registrerats enligt äldre lag, skola falla under de nya bestämmelserna.

I 28 § 3 mom. kommunalskattelagen bör därför, om lagen begränsas

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mcij.ts proposition nr 46 år 1957

31

till att avse de kooperativa föreningarna, stadgas att det skall vara fråga om

föreningar av det slag som angives i 1 § lagen om ekonomiska föreningar.

Kooperativa förbundet uttalar, att förbundet kan förstå de skäl, som föranlett

utredningsmannen att begränsa tillämpningsområdet för de speciella

skattereglerna vid fusion till föreningar av kooperativ karaktär men anför

därefter.

Emellertid förekommer det sedan gammalt i relativt stor utsträckning att

fastigheter, använda i kooperativa föreningars rörelse, ägs och förvaltas av

särskilda fastighetsföreningar, registrerade enligt den äldre föreningslagen.

Dessa fastighetsföreningar ägs normalt hundraprocentigt av den kooperativa

moderföreningen, men fastighetsföreningarna torde dock icke vara kooperativa

i föreningslagens bemärkelse. Det har särskilt under senare tid framstått

som önskvärt, att dylika fastighetsföreningar genom fusion sammanslås

med moderföreningen. En sådan utveckling försvåras, om de nu föreslagna

skattereglerna icke kommer att gälla dylika fusioner. Styrelsen vill

därför föreslå, att de särskilda skattereglerna vid fusion skall gälla även vid

fusion mellan kooperativ förening och helägd dotterförening till sådan.

I flera remissyttranden bär framhållits, att begreppet kooperativ förening

inte bör såsom skett i författningsförslaget 2 8 § 3 in o in. andra stycket

kommunalskattelagen definieras som föreningar, som avses

i 1 § lagen om ekonomiska föreningar. Sålunda framhåller kammarrätten

att förslaget synes förutsätta att överensstämmelse råder mellan begreppet

»förening av kooperativ karaktär» och begreppet »förening, som avses i 1 §

nämnda lag» och anför därefter.

Jämlikt 56 § lagen om ekonomiska föreningar har emellertid förening,

som avses i 1 §, möjlighet att i sina stadgar göra avsteg från den princip om

lika rösträtt, som en ekonomisk förening måste tillämpa för att i beskattningshänseende

kunna anses såsom kooperativ (punkt 12 av anvisningarna

till 29 §). Förening, som i 1 § lagen om ekonomiska föreningar avses, kan

följaktligen i skattehänseende komma att anses icke vara kooperativ. Utredningsmannens

berörda uttalande står således ej i full överensstämmelse

med författningstexten i nu förevarande hänseende, varför viss oklarhet föreligger

angående vilka föreningar, som avses med den ifrågasatta lagstiftningen.

Liknande synpunkter framföres av överslåthållarämbetet som uttalar, att

definitionen skulle kunna utformas på så sätt, att med kooperativ förening

i beskattningshänseende förstås ekonomisk förening, som registrerats enligt

1951 års föreningslag, och som i sina angelägenheter tillämpar lika rösträtt.

Länsstyrelsen i Stockholms län framhåller, att specialbestämmelserna enligt

motiven till förslaget bör gälla enbart i fråga om föreningar av kooperativ

karaktär. Författningstexten vidgar emellertid kretsen av berörda föreningar

till de föreningar, som avses i 1 § lagen den 1 juni 1951 om ekonomiska

föreningar, och delta utan att någon förklaring lämnas till utvidgningen.

Med hänsyn till att begreppet kooperativ förening förut är definierat

i anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen synes något hinder ej finnas

atl begränsa skattelättnaderna vid fusion till sådana kooperativa föreningar.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr år 1957

Sveriges lantbriiksförbund anför i denna fråga följande.

I de i promemorian föreslagna reglerna om beskattning vid fusion av ekonomiska

föreningar förutsättes, att beskattningsreglerna skall tillämpas på

fusioner, som verkställes jämlikt 96 § i föreningslagen. Reglerna blir således

tillämpliga på alla ekonomiska föreningar, som har den i 1 § föreningslagen

omförmälda karaktären. I föreningslagens 1 § avsedda föreningar är emellertid

icke alltid kooperativa i kommunalskattelagens mening. Därest beskattningsreglerna

vid fusion allenast skulle få tillämpas på kooperativa,

ekonomiska föreningar enligt kommunalskattelagen, vilket icke förutsättes

i promemorian, så skulle de gynnsamma verkningarna av den föreslagna lagstiftningen

i hög grad minska och i många fall helt försvinna. Den föreslagna

lagstiftningen har ju huvudsakligen tillkommit för att underlätta ur

ekonomisk och allmän synpunkt önskvärda fusioner. Om kommunalskattelagens

definition lägges till grund för lagstiftningen, skulle man tvingas, att

vid t. ex. fusion mellan centralorganisationer undersöka strukturen av varje

»moderförening». I vissa fall kan dessa »moderföreningars» antal vara stort.

Därest en enda av dessa »moderföreningar» icke skulle uppfylla kommunalskattelagens

krav på kooperativ förening, skulle fusion i enlighet med de

föreslagna beskattningsreglerna omöjliggöras. Ett införande av kommunalskattelagens

definition på kooperativ förening i reglerna för fnsionsbeskattningen

motverkar således i många fall lagstiftningens syftemål och kommer,

som ovan sagts, alt starkt förringa värdet av de föreslagna reglerna.

Kammarrätten framhåller, att stadgandet i andra stycket av 28 § 3 mom,

kommunalskattelagen fått en i jämförelse med första stycket mindre adekvat

utformning. Kammarrätten föreslår att stadgandet formuleras i likhet

med stadgandet i första stycket. Riksskattenämnden föreslår att andra stycket

ges följande formulering.

Vad i första stycket sägs skall äga motsvarande tillämpning vid fusion enligt

96 § lagen den 1 juni 1951 om ekonomiska föreningar, under förutsättning

att såväl den överlåtande som den övertagande föreningen är av beskaffenhet

som i 1 § sistnämnda lag sägs.

Mot stadgandet att de föreslagna bestämmelserna endast skall gälla vid

fusioner mellan föreningar, som inte driver penningrörelse eller

yrkesmässig handel med fastigheter har vissa erinringar

gjorts av Kooperativa förbundet som därvid anför.

Styrelsen vill icke rikta någon invändning mot bestämmelsernas utformning

i denna del, såvitt gäller föreningar, som helt eller väsentligen bedriver

verksamhet av ifrågavarande slag. Det finns emellertid inom landet ett trettiotal

konsumtionsföreningar, som vid sidan av sin egentliga verksamhet har

till ändamål »att uppmuntra och befrämja sparsamhet genom att från medlemmarna

mottaga medel till förvaltning på sparkasseräkning». Även om

sådan sparkasserörelse i några fall är av relativt stor omfattning, är den

dock alltid av underordnad betydelse i förhållande till föreningens huvudsakliga

verksamhet. Någon avgränsning av tillgångar, som skattemässigt behandlas

som omsättningstillgångar i penningrörelse, förekommer icke''. Styrelsen

befarar emellertid, att med den utformning som lagtexten enligt utredningsmannens

förslag har, det i vissa fall trots allt kommer att göras gällande,

att ifrågavarande föreningar driver penningrörelse och att följaktligen

de speciella skattereglerna vid fusion icke är tillämpliga på dessa. Styrelsen

föreslår därför, att lagtexten utformas så att undantag i förevarande hän
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr A6 år 1957

L33

seende skall göras endast beträffande sådana skattskyldiga, soin uteslutande

eller väsentligen driver penningrörelse eller yrkesmässig handel med fastigheter.

Den föreslagna bestämmelsen i 3 8 § 1 mom ko m munalskatt e1

a g en att medlem i den överlåtande föreningen, som samtyckt till fusionen,

skall beskattas endast för vad han erhåller utöver andel i den övertagande

föreningen, har berörts i flera remissyttranden. Sålunda anför riksskattenämnden.

Den föreslagna bestämmelsen innebär en definitiv skattelättnad i det fall,

att medlem i den överlåtande föreningen genom fusionsavtalet erhåller en

andel i den övertagande föreningen å högre nominellt belopp än hans andel

i den överlåtande föreningen. Inbetald insats i en förening torde enligt gällande

praxis motsvara vad som finnes bokfört å andelskapitalets konto hos

föreningen. Vid en eventuell upplösning av den övertagande föreningen blir

den medlem, som vid fusionen fått en andel i den övertagande föreningen å

högre nominellt belopp, skattskyldig för vad han vid upplösningen erhåller

utöver sistnämnda andels nominella värde. Riksskattenämnden liade i sitt

förenämnda förhandsbesked förklarat, att delägaren i fråga var skattskyldig

för vad han vid upplösning av den övertagande föreningen erhöll utöver

sin tidigare inbetalda insats i den överlåtande föreningen. En bestämmelse

av dylik innebörd kommer emellertid, såsom i promemorian framhålles, att

föranleda praktiska svårigheter vid tillämpningen. Nämnden vill därför icke

förorda att bestämmelsen utformas på sådant sätt. Att man här gör eftergifter

i fråga om dubbelbeskattningen kan även ses mot bakgrunden av bestämmelsen

i 29 § 2 mom. kommunalskattelagen, varigenom visst avsteg redan

gjorts från principen om dubbelbeskattning av kooperativa föreningars inkomster.

Riksskattenämnden vill emellertid förorda att det föreslagna tilllägget

till tredje stycket i förtydligande syfte utformas på följande sätt

»---dock att vid upplösning genom fusion som i 28 § 3 mom. andra styc
ket

avses såsom utdelning i intet fall skall anses större belopp än som motsvarar

vad medlemmen erhållit kontant eller eljest i annat än andelar i den

övertagande föreningen.»

Överståthållarämbetet framhåller att det ur principiell synpunkt väcker

betänkligheter att införa sådan skattebefrielse, som det föreslagna stadgandet

i 38 § 1 mom. kommunalskattelagen innebär, men anser sig likväl av i

stort sett samma skäl, som anförts av riksskattenämnden, kunna biträda

förslaget.

Länsstyrelsen i Östergötlands län framhåller att medlem som inte samtycker

till fusionen kan bli hårdare beskattad än medlem, som samtycker

lill densamma. Länsstyrelsen i Kristianstads län förklarar sig icke kunna biträda

den skattebefrielse som det föreslagna stadgandet i 38 § 1 mom. kommunalskattelagen

innebär. Därest det emellertid skulle befinnas praktiskt

möjligt att genomföra någon form av rätt lill uppskov med ifrågavarande beskattning,

säger sig länsstyrelsen i princip inte ha något att erinra häremot.

Liknande synpunkter framföres av länsstyrelsen i Västernorrlands län.

Allmänna ombudet bos mellankommunala prövningsnämnden framhåller

i fråga om medlemmarnas beskattning vid upplösning av föreningar att

hittills gällande bestämmelser varit svåra att effektuera i praktiken, sär8

Iiihang till riksdagens protokoll 1957. 1 samt. Nr 40

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj.ts proposition nr 46 år 1957

skilt om lång tid förflutit mellan inbetalning av insats i förening och föreningens

upplösning. Den ifrågasatta eftergiften beträffande beskattningen

av medlemmarna, som redan teoretiskt är av ringa ekonomisk betydelse, är

därför i praktiken ännu mindre.

Föreningen auktoriserade revisorer framhåller att mot förslaget i fråga

om beskattningen av medlemmarna i den överlåtande föreningen måhända

kan anföras vissa betänkligheter och anför därvid.

Den föreslagna bestämmelsen synes nämligen kunna giva tillfälle till

missbruk på det sättet, att medlemmarna i en förening, som avser att träda

i likvidation, genom att bilda en ny förening och genomföra en fusion kunna

minska eller undgå skatten för utdelning. Med hänsyn till att förslaget

begränsats till föreningar av kooperativ karaktär torde det emellertid finnas

anledning räkna med att riskerna för att sådana åtgärder skola komma att

vidtagas äro små. De praktiska fördelarna av de föreslagna bestämmelserna

äro påtagliga och mera vägande.

Sveriges lantbruksförbund förklarar sig inte ha något att erinra mot utformningen

av bestämmelserna i 38 § 1 mom. kommunalskattelagen och påpekar,

att bestämmelser i enlighet med förslaget skulle väsentligt underlätta

den fusionering av ekonomiska föreningar, som är ur andra synpunkter av

avgörande betydelse för den pågående rationaliseringen inom jordbruksnäringen

och de olika distributionsleden till ett förbilligande av de nödvändighetsvaror,

som jordbrukets föreningsrörelse handhar.

Sveriges advokatsamfund framhåller önskvärdheten av att det klarlägges

vad som för medlem, som samtyckt till fusionen, skall anses såsom hans

inbetalade insats i den övertagande föreningen. Samfundet anför.

Denna fråga är nämligen av betydelse för hans beskattning, då den övertagande

föreningen upplöses. Styrelsen får därför förorda att det klart uttryckes

att såsom inbetalad insats i den övertagande föreningen skall anses

värdet av den andel som den nye medlemmen erhåller i föreningen. Detta

värde behöver ej överensstämma med det för andelen angivna värdet i fusionsavtalet

eller i den övertagande föreningens räkenskaper. Om nämligen den

övertagande föreningen före fusionen haft överskott över andelskapitalet,

kunna de nya medlemmarna bli delaktiga i nämnda överskott, och för

åstadkommande av likställighet mellan gamla och nya medlemmar kan det

bli erforderligt att det nominella beloppet av de nya medlemmarnas andelar

i den övertagande föreningen sättes lägre än vad som motsvarar deras verkliga

värde. Vid en tillämpning av föreningslagens bestämmelser torde såsom

de nya medlemmarnas insatser anses det för desamma angivna nominella

beloppet, och det är därför påkallat att i kommunalskattelagen klart angives

vad som i beskattningshänseende skall anses såsom inbetalad insats för

dem.

Beträffande utformningen av punkt 8 av anvisningarna till

28 § kommunalskattelagen anför riksskattenämnden följande.

I fusionsavtal angivna värden å tillgångar in. in. torde i allmänhet lia bestämts

i syfte att därigenom på ett skäligt sätt reglera förhållandet mellan

medlemmarna i respektive föreningar. Genom bestämmelsen i första meningen

av ifrågavarande anvisningspunkt avses i enlighet härmed att för
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 46 år 1957

35

hindra, att de i fusionsavtalet angivna värdena skola föranleda inkomsttaxering

för föreningarna. Emellertid regleras beskattningskonsekvenserna

för den övertagande föreningen genom övriga i promemorian föreslagna bestämmelser,

och stadgandet i nu ifrågavarande anvisningspunkt bör därför

begränsas till att avse allenast den överlåtande föreningens beskattning.

Stadgandet synes vidare lämpligen böra utformas så, att det omfattar även

fusioner mellan aktiebolag enligt 174 § 1 mom. lagen om aktiebolag. Även

sistnämnda slag av fusioner grundas nämligen på ett avtal och i detta avtal

kunna värden å övertagna tillgångar angivas. Om så sker böra dessa värden

icke ha effekt vid inkomstbeskattningen för dotterbolaget. Första meningen

i den föreslagna anvisningspunkten synes därför kunna utformas på

följande sätt. »Vid fusion som i 28 § 3 mom. avses skall intäkt av rörelse för

dotterbolaget eller den överlåtande föreningen beräknas utan avseende å de

i fusionsavtalet angivna värdena å övertagna tillgångar.»

De föreslagna bestämmelserna i andra meningen i anvisningspunkten synas

överflödiga och böra därför utgå. Det bör räcka med att det i motiven

framhålles, att beskattningskonsekvenserna vid fusion enligt 96 § föreningslagen

i princip skola bedömas som om fråga vore om fusion mellan moderförening

och helägd dotterförening. Vad särskilt angår det sista ledet i

anvisningspunkten i fråga (eller att i beskattningsavseende skall så anses

som om tillgångar och skulder hos den överlåtande föreningen vid dess upplösning

övergått till den övertagande föreningen) innebär uttalandet intet

annat än vad som följer redan av begreppet fusion, sådant det angives i

96 § föreningslagen.

I yttrandena från kammarrätten, länsstyrelsen i Stockholms län och Sveriges

lantbruksförbund framföres liknande synpunkter.

Beträffande den föreslagna bestämmelsen i punkt 3 b av anvisningarna

till 29 § kommunalskattelagen angående anskaffningsvärde

för vid fusionen övertagna maskiner och andra inventarier anför

Sveriges lantbruksförbund följande.

Vid tillämpning av de föreslagna reglerna kan beträffande inventarievärdena

uppkomma skillnader mellan den övertagande föreningens bokförda

värden, som utgå från fusionsavtalets värden, och de värden, som godtagas

ur beskattningssynpunkt. Vill den övertagande föreningen erhålla eller

behålla räkenskapsenlig avskrivning måste skillnadsbeloppet enligt förslaget

i sin helhet upptagas som tillkommande post i den rörelseinkomstdeklaration,

som avlämnas det beskattningsår, varunder fusionstillfället inträffar.

Handlar övertagande föreningen annorlunda, hänvisas föreningen till

planenlig avskrivning för hela sitt inventariebestånd. Fråga är, om förslaget

icke bör kompletteras med eu bestämmelse, som gör det möjligt för den övertagande

föreningen alt fortfarande tillämpa räkenskapsenlig avskrivning

vid sin inkomsttaxering och som utformas på samma sätt, som gäller för de

skillnadsposter, som kan uppkomma vid en övergång från planenlig avskrivning

till räkenskapsenlig avskrivning. Med eu sådan komplettering av

bestämmelserna skulle man underlätta övergången laxcringsmässigt vid eu

fusion.

Om den överlåtande föreningen tillämpat planenlig avskrivning eller vid

räkenskapsenlig avskrivning haft fördel av att tillämpa 20 %-regeln som

spärregel, torde det vara rimligt, att den ("ivertagande föreningen ifråga om

värdeminskningsavdragens årliga storlek kommer i samma läge, som den

överlåtande föreningen skulle ha gjort vid planenlig avskrivning eller vid

tillämpning av 20 %-regeln vid räkenskapsenlig avskrivning. Den föreslagna

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 46 år 1957

lydelsen av anvisningarna till 29 § punkt 5, att vid bedömningen av frågan

om rätt till värdeminskningsavdrag skall så anses, som om bolagen eller

föreningarna utgjort en skattskyldig, kan måhända tolkas så, att en sådan

rätt redan enligt förslaget föreligger, men det synes Lantbruksförbundet

lämpligt att ett klarläggande uttalande på den punkten göres.

Kammarrätten och länsstyrelsen i Stockholms län framhåller att innebörden

av sista meningen av punkt 5 av anvisningarna till 29 §

kommunalskattelagen är svårförståelig och bör förtydligas.

Beträffande den föreslagna ändringen av 6 § förordningen med

provisoriska bestämmelser om särskilda investeringsfonder

för ersättande av förlorade inventarier och lagertillgångar

anför riksskattenämnden följande.

I första meningen av det föreslagna nya fjärde stycket stadgas att övertagande

av investeringsfond får ske, »därest moderbolaget eller den övertagande

föreningen övertager dotterbolagets eller den överlåtande föreningens

rörelse». Då moderbolaget eller den övertagande föreningen genom fusionen

alltid övertager dotterbolagets eller den överlåtande föreningens samtliga

tillgångar och skulder, d. v. s. dess rörelse, torde avsikten med bestämmelsen

i själva verket hava varit att såsom villkor för övertagande av investeringsfond

föreskriva, att moderbolaget eller den övertagande föreningen

skall fortsätta att driva dotterbolagets eller den överlåtande föreningens

rörelse. En bestämmelse av dylik innebörd torde emellertid knappast ha någon

egentlig praktisk betydelse, varför stadgandet synes kunna utgå.

Riksskattenämnden och länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län påpekar,

att i 9 § förordningen med provisoriska bestämmelser om särskilda investeringsfonder

för ersättande av förlorade inventarier och lagertillgångar bör

intagas bestämmelser, att jämväl den, som vid fusion övertagit investeringsfond,

är skyldig att vid självdeklaration foga uppgift, som i nämnda paragraf

sägs.

Beträffande den tidpunkt, när bestämmelserna bör träda

i kraft, framhåller Sveriges lantbruksförbund följande.

I promemorian har icke lämnats förslag till den tidpunkt, vid vilken bestämmelserna

skola träda i kraft. Lantbruksförbundet anser för sin del att lagstiftningen

lämpligen kan genomföras fr. o. in. 1957 års taxering. Det synes

dock lämpligt, att övergångsbestämmelser av sådan karaktär utformas, att

såväl den överlåtande som den övertagande föreningen skall taxeras efter

samma regler, i varje fall behöves ett uttalande, som närmare angiver tolkningen

av de förslagets bestämmelser, som reglerar taxeringarna i samband

med införandet av de nya bestämmelserna. I annat fall skulle kunna inträffa,

att de fusionerade föreningarna på grund av olikhet i räkenskapsår

taxeras utan reciprocitet.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 46 år 1957

37

Departementschefen

Såsom av den i promemorian lämnade redogörelsen framgår måste skattekonsekvenserna

vid fusion mellan ekonomiska föreningar befaras försvåra

genomförandet av dylika fusioner. Då det är angeläget att de fusionsbefrämjande

föreskrifterna i den nya föreningslagen inte motverkas av skattelagstiftningen,

bör därför en reglering komma till stånd i syfte att undanröja

de nuvarande hindren i denna lagstiftning. Samtliga hörda myndigheter

och organisationer har i princip varit ense härom. Länsstyrelsen i

Malmöhus län har ifrågasatt, om inte lagstiftningen på detta område bör

givas provisorisk karaktär i avvaktan på att hela problemkomplexet vid

alla olika slag av fusioner, sålunda även t. ex. fusioner mellan aktiebolag

och föreningar, blir föremål för utredning. I och för sig synes dock naturligt

att man i första hand reglerar skattekonsekvenserna vid sådana fusioner,

för vilka civilrättsliga bestämmelser redan skapats. Av detta slag av

fusioner är sådana enligt 174 § 1 inom. lagen om aktiebolag och 96 § lagen

om ekonomiska föreningar de till antalet helt dominerande och därjämte

de mest betydelsefulla. Det synes därför knappast vara något att erinra

emot, att man för dylika fusioner antager speciella bestämmelser av permanent

karaktär.

I skattelagarna bar tidigare införts särskilda regler för fusioner enligt

174 § aktiebolagslagen. I promemorian föreslås nu att motsvarande bestämmelser

för fusion enligt 96 § föreningslagen i stort sett utformas i överensstämmelse

med dessa regler. Detta har i princip tillstyrkts av remissinstanserna

och jag finner det naturligt att så sker med hänsyn till likheten

mellan dessa slag av fusioner.

I promemorian föreslås att bestämmelserna endast skola gälla vid fusioner

mellan föreningar av kooperativ karaktär. Mot denna begränsning av

bestämmelsernas räckvidd har från remissinstansernas sida erinringar endast

framförts av Sveriges advokatsamfund. För egen del finner jag en sådan

begränsning utgöra en förutsättning för att reglerna för beskattning

av medlemmar i den överlåtande föreningen skall kunna utformas på det

sätt, som föreslagits i promemorian. Sistnämnda bestämmelser kan nämligen,

som jag senare skall återkomma till, i vissa fall medföra en definitiv

skattceftergift. Fusionsbestännnelserna måste därför begränsas till sådana

fusioner, som även ur det allmännas synpunkt framstår som särskilt önskvärda.

Detta torde i stort uppnås, om endast fusioner mellan föreningar av

kooperativ karaktär omfattas av bestämmelserna. I och för sig skulle det

vara naturligt om begreppet kooperativ förening härvid gavs den mera begränsade

innebörd som följer av anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen.

Krav skulle då komma att uppställas på att föreningen vore öppen

och i sina angelägenheter tillämpade lika rösträtt. Med hänsyn till vad som

anförts av Sveriges lantbruksförbund i denna fråga anser jag mig dock

böra tillstyrka att bestämmelserna får omfatta alla föreningar av beskaffcn
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 46 år 1957

het, som avses i 1 § lagen om ekonomiska föreningar. Att såsom Kooperativa

förbundet yrkat låta bestämmelserna även omfatta fusioner mellan en kooperativ

förening och en av sådan förening helägd fastighetsförening kan

jag inte tillstyrka. Vid en dylik fusion kan fusionsavtalet utformas utan

hänsynstagande till medlemmarna i den överlåtande föreningen och skattekonsekvenser

av den art att de motverkar fusionen behöver inte uppkomma.

På grundval av de vid promemorian fogade författningsförslagen har inom

finansdepartementet utarbetats förslag till erforderliga ändringar i kommunalskattelagen

och övriga i promemorian omnämnda författningar. I det

följande skall i korthet beröras de jämkningar och tillägg som därvid befunnits

påkallade.

I likhet med vad i promemorian föreslagits anser jag, att de speciella

fusionsbestämmelserna för ekonomiska föreningar inte skall gälla när någon

av föreningarna driver penningrörelse eller yrkesmässig handel med

fastigheter. Motsvarande undantag finnes redan i fusionsbestämmelserna för

aktiebolag. Några erinringar mot denna begränsning av bestämmelsernas

räckvidd har i princip inte framförts i remissyttrandena. Kooperativa förbundet

har dock framhållit, att bestämmelserna bör vara tillämpliga även

å en förening, som vid sidan av sin egentliga verksamhet driver sparkasserörelse

genom att från medlemmarna mottaga medel för förvaltning. Jag

kan tillstyrka detta och förordar, att ett uttryckligt stadgande härom intages

i det föreslagna nya andra stycket till 28 § 3 mom. kommunalskattelagen.

Sistnämnda stycke synes därjämte, såsom kammarrätten i sitt yttrande framhållit,

böra formuleras i nära överensstämmelse med stadgandet i första

stycket av 28 § 3 mom.

Den föreslagna bestämmelsen i 38 § 1 inom. kommunalskattelagen, soin

reglerar beskattningen för de medlemmar i den överlåtande föreningen, vilka

samtyckt till fusionen, anser jag mig kunna tillstyrka. Med anledning

av vad Sveriges advokatsamfund anfört angående önskvärdheten av att det

klarlägges vad som för medlem, som samtyckt till fusionen, skall anses som

hans inbetalade insats i den övertagande föreningen får jag framhålla, att

enligt nuvarande praxis torde med inbetald insats förstås, såsom även riksskattenämnden

i sitt yttrande antytt, vad som finnes bokfört ä andelskapitalets

konto i den övertagande föreningen. I den föreslagna författningsbestämmelsen

har i förtydligande syfte gjorts en viss ändring av redaktionell

natur.

Det föreslagna stadgandet i punkt 8 av anvisningarna till 28 § kommunalskattelagen

bör, såsom bl. a. kammarrätten och riksskattenämnden framhållit,

utformas så, att det omfattar även fusioner mellan aktiebolag enligt

174 § 1 mom. lagen om aktiebolag. Andra meningen i den föreslagna anvisningspunkten

synes, såsom påpekats i flera remissyttranden, vara överflödig

och hör därför utgå. Av promemorian framgår, att skattekonsekvenserna

vid sådan fusion enligt 96 § föreningslagen, som omfattas av de föreslagna

bestämmelserna, i princip skall bedömas som om fråga är om fusion

mellan moderförening och helägd dotterförening. Det synes dock inte nöd
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 46 år 1957 39

vändigt att detta direkt ulsäges i lagtexten. Innebörden av bestämmelsen i

punkt 8 av anvisningarna till 28 § kommunalskattelagen skall vara den, att

man vid de fusionerande företagens taxering helt bortser från fusionsavtalets

värderingar och anvisningspunkten synes lämpligen böra utformas så,

att vid fusion, som i 28 § 3 mom. avses, intäkt av rörelse för de i fusionen

deltagande företagen skall beräknas utan avseende å de i fusionsavtalet angivna

värdena å övertagna tillgångar in. m.

Med anledning av att Sveriges lantbruksförbund ansett ett klargörande

uttalande böra göras i fråga om den föreslagna bestämmelsen i punkt 3 b av

anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen torde följande få anföras. Även

i fråga om rätt till avdrag för avskrivning å inventarier, vilka övertages

vid fusioner, som i 28 § 3 mom. kommunalskattelagen avses, gäller principen,

att de fusionerande företagen skall anses som en skattskyldig. Ett avsteg

från denna princip har dock i viss mån gjorts genom förenämnda stadgande

i punkt 3 b av anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen, att såsom

anskaffningsvärde för genom fusionen övertagna inventarier skall anses

det taxeringsmässiga restvärdet för dessa tillgångar hos dotterbolaget

eller den överlåtande föreningen vid fusionstillfället. Detta innebär, att moderbolaget

eller den övertagande föreningen skall anses ha anskaffat de genom

fusionen övertagna tillgångarna vid fusionstillfället för ett pris motsvarande

det nyss angivna taxeringsmässiga restvärdet. Om båda bolagen

eller båda föreningarna tillämpar planenlig avskrivning, får moderbolaget

eller den övertagande föreningen i princip övertaga dotterbolagets eller den

överlåtande föreningens avskrivningsplan, eftersom det återstående oavskrivna

värdet av inventarierna får avskrivas under den återstående ekonomiska

varaktighetstiden för övertagna tillgångar. Även om moderbolaget eller den

övertagande föreningen tillämpar räkenskapsenlig avskrivning gäller, att

anskaffningsvärdet för genom fusionen övertagna inventarier motsvarar

det taxeringsmässiga restvärdet hos dotterbolaget eller den överlåtande föreningen.

Om moderbolaget eller den övertagande föreningen i sina räkenskaper

upptager vid fusionen övertagna inventarier till ett lägre bokfört värde

än det taxeringsmässiga restvärdet hos dotterbolaget eller den överlåtande

föreningen och moderbolaget eller den övertagande föreningen även efter

fusionen tillämpar räkenskapsenlig avskrivning, skall så anses som om

moderbolaget eller den övertagande föreningen under fusionsåret avskrivit

inventarierna med skillnadsbeloppet. För detta belopp äger moderbolaget

eller den övertagande föreningen åtnjuta avdrag vid inkomsttaxeringen,

därest det bokförda värdet å inventariebeståndet vid beskattningsårets slut

inte är lägre än det värde, som kan godkännas enligt reglerna för räkensnapsenlig

avskrivning. Är det bokförda värdet lägre blir bestämmelserna i åttonde

stycket av punkt 4 av anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen tilllämpliga.

I detta sammanhang må framhållas, att — om dotterbolaget eller

den överlåtande föreningen skulle ägt åtnjuta avdrag enligt i sistnämnda

anvisningspunkt angiven avskrivningsplan — moderbolaget eller den övertagande

föreningen äger att efter fusionen tillgodonjuta detta avdrag. Detta

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 46 år 1957

iöljer av den allmänna principen att företagen skall anses som en skattskyldig.

Om moderbolaget eller den övertagande föreningen i sina räkenskaper

upptager vid fusionen övertagna inventarier till högre bokfört värde än det

taxeringsmässiga restvärdet hos dotterbolaget eller den överlåtande föreningen,

förefinnes inte längre överensstämmelse mellan bokfört värde och det i

taxeringshänseende gällande värdet å moderbolagets eller den övertagande

föreningens inventarier. Förutsättning för räkenskapsenlig avskrivning föreligger

följaktligen inte och bolaget eller föreningen skulle då ha att övergå

till iplanenlig avskrivning. Jag kan emellertid tillstyrka, att i dylika fall möjlighet

öppnas för moderbolaget eller den övertagande föreningen att även

efter fusionen tillämpa räkenskapsenlig avskrivning. Bestämmelse härom

bör intagas som ett näst sista stycke av punkt 4 av anvisningarna till 29 §

kommunalskattelagen och synes i princip kunna utformas på sätt Sveriges

lanthruksförbund i sitt yttrande antytt.

Till vad Sveriges lanthruksförbund anfört angående tillämpningen efter

fusionen av den alternativa avskrivningsregeln vid räkenskapsenlig avskrivning.

20 %-regeln, må följande framhållas. Om den övertagande föreningen

tillämpar räkenskapsenlig avskrivning skall — oavsett om 30-regeln

eller 20 %-regeln tillämpas — så anses, som om den övertagande föreningen

köpt tillgångarna å fusionsdagen för ett pris motsvarande det taxeringsmässiga

restvärdet hos den överlåtande föreningen. Om den övertagande föreningen

vid tillämpning av 20 %-regeln skall äga åheropa den överlåtande

föreningens anskaffningsvärde och anskaffningsår, måste ett särskilt stadgande

härom intagas i sjätte stycket av punkt 4 av anvisningarna till 29 g

kommunalskattelagen. Då det kan vara skäligt att de fusionerande föreningarna

även vid tillämpning av 20 %-regeln ses som ett företag, kan jag

tillstyrka att ett stadgande av sådan innebörd intages i nämnda anvisningspunkt.

Motsvarande skall givetvis gälla vid fusion mellan aktiebolag.

Det bör framhållas, att en dylikt stadgande i regel är till fördel för moderbolaget

eller den övertagande föreningen, men det kan dock tänkas fall, där

bestämmelsen leder till att avskrivningsmöjligheten för fusionsåret blir

mindre än om ändringen inte gjorts.

Då en förening vid fusion övertager tillgång av goodwills natur synes

principen böra vara den, att den övertagande föreningen skall äga rätt åtnjuta

avdrag vid taxeringen för avskrivning å tillgången endast i den mån

och med det belopp, som den överlåtande föreningen skulle ha ägt åtnjuta

dylikt avdrag, därest fusionen inte kommit till stånd. Om således den överlåtande

föreningen inte haft kostnad för anskaffning av tillgång av goodwills

natur eller, om föreningen haft sådan kostnad, men förvärvet skett

före den 1 januari 1952 (då de nu gällande reglerna om beskattning av tillgång

av goodwills natur trädde i kraft), är den övertagande föreningen inte

berättigad till avdrag för värdeminskning. Om den överlåtande föreningen

förvärvat tillgång av goodwölls natur före den 1 januari 1952 skall den övertagande

föreningen, därest denna avyttrar tillgången, erhålla avdrag för

dotterbolagets anskaffningskostnad för densamma. Har den överlåtande

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr i6 år 1957

41

föreningen förvärvat dylik tillgång efter den 31 december 1951 skall den

övertagande föreningen vara berättigad till samma värdeminskningsavdrag

som skulle ha tillkommit den överlåtande föreningen, därest fusionen inte

kommit till stånd. I sistnämnda fall skall vid avyttring av tillgången den i

beskattningshänseende återstående oavskrivna delen av anskaffningsvärdet

utgöra skillnaden mellan, å ena sidan, den överlåtande föreningens anskaffningskostnad

och, å andra sidan, summan av de värdeminskningsavdrag

som den överlåtande och den övertagande föreningen åtnjutit. Vad nu sagts

bör gälla även vid fusion enligt 174 § 1 mom. aktiebolagslagen. Den föreslagna

bestämmelsen i punkt 5 av anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen

har ändrats i avsikt att giva klarare uttryck för att bedömningen i

fusionsfallen skall ske som om de fusionerande företagen utgjort en skattskyldig.

I den föreslagna bestämmelsen i punkt 4 av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen

har vidtagits en ändring av redaktionell natur.

I prop. nr 29 till innevarande års riksdag har bl. a. föreslagits att det i

olika skatteförfattningar förekommande uttrycket beskattningsnämnd skall

ersättas med annat uttryck, som angiver huruvida taxeringsnämnd eller

prövningsnämnd eller bådadera åsyftas. Motsvarande ändringar har företagits

i anvisningspunkterna 4 och 5 till 29 § kommunalskattelagen. — Den

nya taxeringsförordningen, enligt vilken prövningsnämnden får karaktären

av en huvudsakligen besvärsprövande instans, träder i kraft den 1 januari

1958. Först från denna tidpunkt bör som villkor för prövningsnämnds handläggning

av taxeringsfråga gälla att besvär anförts. En föreskrift av denna

innebörd har intagits i övergångsbestämmelserna.

I promemorians förslag till ny lydelse av 6 § förordningen med provisoriska

bestämmelser om särskilda investeringsfonder för ersättande av förlorade

inventarier och lagertillgångar har verkställts den ändring, som riksskattenämnden

i sitt yttrande förordat. Därjämte har i enlighet med vad

riksskattenämnden och länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län påpekat även

föreslagits viss ändring av 9 § nämnda förordning.

Frågan om tidpunkten när de föreslagna bestämmelserna skall träda i

kraft har lämnats öppen i promemorian. Sveriges lanlbruksförbund har i

sitt yttrande uttalat, att bestämmelserna lämpligen bör genomföras från

och med 1957 års taxering. Detta skulle innebära att bestämmelserna gives

retroaktiv tillämpning. Då bestämmelserna i huvudsak endast är till fördel

för berörda skattskyldiga, synes dock inte vara något att erinra häremot.

Jag kan därför tillstyrka att bestämmelserna göres tillämpliga redan vid

1957 års taxering. Då det gäller fusion mellan ekonomiska föreningar bör

dock, som Sveriges lantbruksförbund i sitt yttrande antytt, bestämmelserna

äga tillämpning vid taxering av den övertagande föreningen endast under

förutsättning alt de tillämpats jämväl vid den överlåtande föreningens taxering

för dess sista beskattningsår. Ett sådant resultat uppnås om man föreskriver

att bestämmelserna såvitt gäller ekonomisk förening skall äga

tillämpning vid 1957 års taxering endast under förutsättning, att fusionen''

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 46 år 1957

genomförts efter den 29 februari 1956. Har fusionen genomförts efter nämnda

dag taxeras den överlåtande föreningen för sitt sista beskattningsår år

1957 eller senare. En sådan undantagsbestämmelse är dock erforderlig endast

beträffande de föreslagna ändringarna i kommunalskattelagen.

Under åberopande av vad i det föregående anförts hemställer jag, att

Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att antaga de inom finansdepartementet

upprättade förslagen till

1) lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september

1928 (nr 370);

2) förordning angående ändrad lydelse av 2 § och 4 §

1 mom. förordningen den 26 juli 1947 (nr 576) om statlig

inkomstskatt;

3) förordning angående ändrad lydelse av 11 § förordningen

den 2 maj 1947 (nr 174) om investeringsfonder;

4) förordning angående ändrad lydelse av 6 och 9 §§

förordningen den 11 maj 1951 (nr 230) med provisoriska bestämmelser

om särskilda investeringsfonder för ersättande

av förlorade inventarier och lagertillgångar;

5) förordning angående ändrad lydelse av 7 § förordningen

den 19 februari 1954 (nr 40) med provisoriska bestämmelser

om särskild investeringsfond för ersättande av avyttrat

fartyg; samt

6) förordning angående ändrad lydelse av 20 § förordningen

den 27 maj 1955 (nr 256) om investeringsfonder för

kon junkturutjämning.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen,

att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse

bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Valfrid Paulsson

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 46 år 1957

43

Bihang

Förslag

till

lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370)

Härigenom förordnas, dels att 28 § 3 mom. och 4 mom., 29 § 1 inom.,

38 § 1 mom. samt punkt 4 av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen

den 28 september 1928 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives,

dels att till anvisningarna till 28 § kommunalskattelagen skall fogas en ny

anvisningspunkt, betecknad punkt 8, av den lydelse nedan angives, dels ock

att punkterna 3 och 5 av anvisningarna till 29 § och punkt 5 av anvisningarna

till 35 § samma lag skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse)

28 §.

3 mom. Har bolag — — •—- samma

tillfälle.

4 mom. Därest moderbolag genom

sådan fusion, som i 3 mom. avses,

övertagit betalningsansvaret för

framtida kostnader, för vilka avsättning

gjorts i dotterbolagets räkenskaper

med obeskattade vinstmedel,

skall belopp motsvarande denna avsättning

räknas såsom intäkt för moderbolaget,

därest icke utredning företes

som visar dels att moderbolaget

efter fusionen vidkänts eller kommer

att få vidkännas dessa kostnader

— varvid i sistnämnda fall en

häremot svarande avsättning skall

hava verkställts i moderbolagets räkenskaper

— dels ock att moderbolaget

icke tillgodofört sig avdrag för

dessa kostnader eller denna avsättning.

(Föreslagen lydelse)

28 §.

3 mom. Har bolag--— sam
ma

tillfälle.

Vad i första stycket sägs skall äga

motsvarande tillämpning vid fusion

enligt 96 § lagen den 1 juni 1951 om

ekonomiska föreningar, därvid med

dotterbolag förstås överlåtande förening

och med moderbolag förstås

övertagande förening, under förutsättning

jämväl att fråga är om föreningar,

som avses i 1 § sistnämnda

lag.

4 mom. Därest moderbolag genom

sådan fusion, som i 3 mom. första

stycket avses, övertagit betalningsansvaret

för framtida kostnader, för

vilka avsättning gjorts i dotterbolagets

räkenskaper med obeskattade

vinstmedel, skall belopp motsvarande

denna avsättning räknas såsom

intäkt för moderbolaget, därest icke

utredning företes som visar dels att

moderbolaget efter fusionen vidkänts

eller kommer att få vidkännas dessa

kostnader — varvid i sistnämnda

fall en häremot svarande avsättning

skall hava verkställts i moderbolagets

räkenskaper — dels ock att moderbolaget

icke tillgodofört sig avdrag

för dessa kostnader eller denna avsättning.

Vad nu sagts skall äga

motsvarande tillämpning vid fusion

som i 3 mom. andra stycket avses.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj.ts proposition nr 46 år 1957

(Nuvarande lydelse)

29 §.

1 mom. Från bruttointäkten —

--bland annat:

hyra för —---— i rörelsen;

kostnad för anskaffning av råämnen

och varor till förädling, förbrukning

eller försäljning i rörelsen; skolande

—- där vad sålunda förädlats

eller eljest kommit till användning

utgjorts av produkter eller råämnen

från fastighet, som av den skattskyldige

ägts eller brukats, eller från annan

av honom idkad rörelse, som är

att anse som särskild förvärvskälla

•— värdet av samma produkter eller

råämnen upptagas till det belopp,

varmed de redovisas såsom intäkt av

fastigheten eller av den särskilda

förvärvskällan, samt — där moderbolag

övertagit dessa råämnen eller

varor från dotterbolag vid sådan fusion

som i 28 § 3 mom. avses — värdet

av samma råämnen eller varor

upptagas till belopp, motsvarande

det hos dotterbolaget i beskattningsavseende

gällande värdet å dessa tillgångar

vid fusionstillfället;

avlöningar, pensioner — •— — i

rörelsen;

kostnader för — — — och dylikt;

värdeminskning genom —---av

tillgången;

värdeminskning å — — ■— liknande

rättighet;

värdeminskning genom----är

underkastad;

värdeminskning å —--deras

tillgodogörande;

ränta å---för rörelsen;

kostnad för -— — — jämförlig

verksamhet;

speciella för —--det allmän
na;
förlust,

som---till kapital
förlust.

(Föreslagen lydelse)

29 §.

1 mom. Från bruttointäkten -—

--bland annat:

hyra för---i rörelsen;

kostnad för anskaffning av råämnen

och varor till förädling, förbrukning

eller försäljning i rörelsen;

skolande — där vad sålunda förädlats

eller eljest kommit till användning

utgjorts av produkter eller råämnen

från fastighet, som av den

skattskyldige ägts eller brukats, eller

från annan av honom idkad rörelse,

som är att anse som särskild förvärvskälla

— värdet av samma produkter

eller råämnen upptagas till

det belopp, varmed de redovisas såsom

intäkt av fastigheten eller av

den särskilda förvärvskällan, samt

— där moderbolag eller övertagande

förening övertagit dessa råämnen eller

varor från dotterbolag eller överlåtande

förening vid sådan fusion

som i 28 § 3 mom. första eller andra

stycket avses — värdet av samma råämnen

eller varor upptagas till belopp,

motsvarande det hos dotterbolaget

eller den överlåtande föreningen

i beskattningsavseende gällande

värdet å dessa tillgångar vid fusionstillfället;
avlöningar,

pensioner — — - -— i

rörelsen;

kostnader för---och dylikt;

värdeminskning genom---av

tillgången;

värdeminskning å---liknan
de

rättighet;

värdeminskning genom — -— — är

underkastad;

värdeminskning å---deras

tillgodogörande;

ränta å — — — för rörelsen;

kostnad för — — — jämförlig

verksamhet;

speciella för —--det allmän
na;
förlust,

som---— till kapital
förlust.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 46 år 1957

45

(Nuvarande lydelse)

38 §.

1 mom. Till intäkt —• — — av

rörelse.

För den —- — — till utdelning.

Såsom utdelning från svensk ekonomisk

förening anses jämväl vad

som vid föreningens upplösning utskiftats

till medlem utöver inbetald

insats.

Anvisningar

till 22 §.

4. Har skog ----gällande in
gångsvärde.

Med skogs — — — jämförligt

fång.

Såsom fastighetens — -— — sålunda

minskats.

Med ingående---av ingångs
värdet.

Vare sig---ursprungliga in
gångsvärdet.

År det — — — samma lid.

Om avdrag---av skogen.

Om moderbolag genom sådan fusion,

som i 28 § 3 inom. avses, övertager

skog från dotterbolag, skall det

lör dotterbolaget vid fusionstillfället

gällande ingångsvärdet och ingående

virkesförrådet anses som ingångsvärde

och ingående virkesförråd för

moderbolaget.

Exempel å---ingående vir
kesförråd:
A.

försäljer — — -—• erlagda köpeskillingen.

Det för---- 10 200 kronor.

Exempel å —- --i ingångsvärde:

B. försäljer ---- 10 000 kronor.

Ingångsvärdet har — — -— det ursprungliga.

(Föreslagen lydelse)

38 §.

1 mom. Till intäkt — — — av

rörelse.

För den--- — till utdelning.

Såsom utdelning från svensk ekonomisk

förening anses jämväl vad

som vid föreningens upplösning utskiftats

till medlem utöver inbetald

insats, dock alt vid upplösning genom

fusion som i 28 § 3 mom. andra

stycket avses utdelning som nu sagts

icke skall anses överstiga vad medlem

erhållit i annat än andelar i den

övertagande föreningen.

Anvisningar

till 22 §.

4. Har skog---gällande in
gångsvärde.

Med skogs---jämförligt fång.

Såsom fastighetens---sålun
da

minskats.

Med ingående---av ingångs
värdet.

Vare sig---ursprungliga in
gångsvärdet.

År det--— samma tid.

Om avdrag---av skogen.

Om moderbolag eller övertagande

förening genom sådan fusion, som i

28 § 3 mom. första eller andra stycket

avses, övertager skog från dotterbolag

eller överlåtande förening, skall

det för dotterbolaget eller den övertagande

föreningen vid fusionstillfället

gällande ingångsvärdet och ingående

virkesförrådet anses som ingångsvärde

och ingående virkesförråd

för moderbolaget eller den övertagande

föreningen.

Exempel å---ingående vir
kesförråd:
A.

försäljer — ---erlagda köpe
skillingen.

Det för--- 10 200 kronor.

Exempel å —--i ingångsvärde:

B. försäljer--- 10 000 kronor.

Ingångsvärdet har--— det ur
sprungliga.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj.ts proposition nr 46 år 1957

(Nuvarande lydelse)

till 28 §.

till 29 §.

3. a) Kostnaden för — -— — deras

anskaffande.

b) Vid planenlig — —- — finnes

lämpligt.

Värdeminskningsavdrag må -— -—

— är behörigt.

Vid bestämmande — — — blir utsliten.

Såsom tillgångs anskaffningsvärde

skall anses, då tillgången förvärvats

genom köp eller byte eller därmed

jämförligt fång, den verkliga kostnaden

för dess anskaffande och, då

tillgången annorledes övergått till

rörelsen, dess allmänna saluvärde vid

tiden för övergången. Dock skall

iakttagas följande. Har tillgång i

samband med förvärv av den rörelse,

vari den nyttjas, erhållits annorledes

än genom köp eller byte eller därmed

jämförligt fång, skall, där ej särskilda

omständigheter till annat föranleda,

såsom anskaffningsvärde för

tillgången anses det belopp som kvarstår

i beskattningsavseende oavskrivet

för överlåtaren, försåvitt ej vid

förvärv av rörelsen på grund av arv

eller testamente stämpelplikt beräknats

efter lägre belopp, i vilket fall

det belopp efter vilket stämpelplikt

sålunda beräknats skal! anses såsom

anskaffningsvärde. Skulle det i något

fall befinnas, att den skattskyldige

eller någon, som står honom nära,

vidtagit åtgärd för att den skattskyl
-

(Föreslagen lydelse)

till 28 §.

8. Vid fusion som i 28 § 3 mom.

andra stycket avses skall intäkt av

rörelse för de i fusionen deltagande

föreningarna beräknas utan avseende

å de i fusionsavtalet angivna vardena

å övertagna tillgångar m. m. I beskattningsavseende

skall så anses

som om den övertagande föreningen

före fusionen ägt samtliga andelar i

den överlåtande föreningen samt att

tillgångar och skulder hos sistnämnda

förening vid dess upplösning övergått

till den övertagande föreningen.

till 29 §.

3. a) Kostnaden för —--deras

anskaffande.

b) Vid planenlig — — — finnes

lämpligt.

Värdeminskningsavdrag må--

— är behörigt.

Vid bestämmande--- -— blir ut
sliten.

Såsom tillgångs anskaffningsvärde

skall anses, då tillgången förvärvats

genom köp eller byte eller därmed

jämförligt fång, den verkliga kostnaden

för dess anskaffande och, då tillgången

annorledes övergått till rörelsen,

dess allmänna saluvärde vid liden

för övergången. Dock skall iakttagas

följande. Har tillgång i samband

med förvärv av den rörelse, vari

den nyttjas, erhållits annorledes än

genom köp eller byte eller därmed

jämförligt fång, skall, där ej särskilda

omständigheter till annat föranleda,

såsom anskaffningsvärde för

tillgången anses det belopp som kvarstår

i beskattningsavseende oavskrivet

för överlåtaren, försåvitt ej vid

förvärv av rörelsen på grund av arv

eller testamente stämpelplikt beräknats

efter lägre belopp, i vilket fall

det belopp efter vilket stämpelplikt

sålunda beräknats skall anses såsom

anskaffningsvärde. Skulle det i

något fall befinnas, att den skattskyldige

eller någon, som står honom

nära, vidtagit åtgärd för att den

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 46 år 1957

47

(Nuvarande lydelse)

dige skall kunna tillgodoräkna sig ett

högre anskaffningsvärde än som synes

rimligt, och kan det antagas att

detta skett för att åt någon av dem

bereda obehörig förmån i beskattningsavseende,

skall anskaffningsvärdet

i skälig mån jämkas. Såsom

anskaffningsvärde för tillgång, som

moderbolag överlager från dotterbolag

vid sådan fusion, som i 28 § 3

mom. avses, skall anses det belopp,

som vid fusionstillfället kvarstår i

beskattningsavseende oavsknvet hos

dotterbolaget.

c) Värdeminskningsavdrag med

---särskilda bestämmelser.

Jämkning av ---- — i räkenska
perna.

Har skattskyldigs---— följan
de

år.

Ådagalägger skattskyldig — -— ■—- bokförda värdet.

Har ett---återstående belop
pet.

d) Då tillgång ---till 28 §).

Har annan ----— beskattnings
avseende

åtnjutits.

Med avyttring--• — annat än
damål.

till 29 §.

5. Avdrag får — -— -— motsvarande

tillämpning.

Patenträtt eller---dylik till
gång.

Kostnad för anskaffning av varumärke,

firmanamn eller andra rättigheter

av goodwills natur må avdragas

genom lika stora årliga värdeminskningsavdrag

inom en period av

tio år från den tidpunkt, då kostnaden

uppkommit; dock att, där så på

grund av särskilda omständigheter

tinnes skäligt, kostnaden må, enligt

beskattningsnämnds särskilda beprövande,

fördelas på en längre period.

Har skattskyldigs rörelse för

visst år utvisat förlust eller så ringa

överskott, att den skattskyldige vid

(Föreslagen lydelse)

skattskyldige skall kunna tillgodoräkna

sig ett högre anskaffningsvärde

än som synes rimligt, och kan det

antagas att detta skett för att åt någon

av dem bereda obehörig förmån

i beskattningsavseende, skall anskaffningsvärdet

i skälig mån jämkas. Såsom

anskaffningsvärde för tillgång,

som moderbolag eller övertagande

förening övertager från dotterbolag

eller överlåtande förening vid sådan

fusion, som i 28 § 3 mom. första eller

andra stycket avses, skall anses det

belopp, som vid fusionstillfället kvarstår

i beskattningsavseende oavskrivet

hos dotterbolaget eller den överlåtande

föreningen.

c) Värdeminskningsavdrag med —- —• — särskilda bestämmelser.

Jämkning av---i räkenska
perna.

Har skattskyldigs---följan
de

år.

Ådagalägger skattskyldig — ---

bokförda värdet.

Har ett — —- — återstående beloppet.

d) Då tillgång —--till 28 §).

Har annan---beskattnings
avseende

åtnjutits.

Med avyttring — — — annat ändamål.

till 29 §.

5. Avdrag får--— motsvaran
de

tillämpning.

Patenträtt eller--— dylik till
gång.

Kostnad för anskaffning av varumärke,

firmanamn eller andra rättigheter

av goodwills natur må avdragas

genom lika stora årliga värdeminskningsavdrag

inom en period av

tio år från den tidpunkt, då kostnaden

uppkommit; dock att, där så på

grund av särskilda omständigheter

finnes skäligt, kostnaden må, enligt

beskattningsnämnds särskilda beprövande,

fördelas på en längre period.

Har skattskyldigs rörelse för

visst år utvisat förlust eller så ringa

överskott, alt den skattskyldige vid

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungi. Maj.ts proposition nr 46 år 1957

(Nuvarande lydelse)

beräkning av nettointäkten av rörelsen

ej kunnat utnyttja det på året

belöpande avdraget, skola beträffande

rätt för den skattskyldige att tillgodoräkna

sig det resterande avdraget

för senare år bestämmelserna i

punkt 3 c tredje stycket äga motsvarande

tillämpning. Har skattskyldig

i samband med överlåtelse av rörelse

eller eljest avyttrat tillgång, varom

nu är fråga, får avdrag ske för

vad som i beskattningshänseende

återstår oavskrivet av anskaffningsvärdet,

i den mån detta belopp överstiger

vad som influtit vid avyttring

av tillgången.

till 35 §.

5. Skattepliktig realisationsvinst

eller avdragsgill realisationsförlust

skall i intet fall anses uppkomma, då

aktiebolag övertager tillgångar genom

fusion, som i 28 § 3 mom. avses.

Har moderbolag avyttrat egendom,

som bolaget genom sådan fusion

övertagit från dotterbolag, skall

vid bedömandet av frågan om skattepliktig

realisationsvinst eller avdragsgill

realisationsförlust uppkommit så

anses, som om moder- och dotterbolag

utgjort en skattskyldig.

(Föreslagen lydelse)

beräkning av nettointäkten av rörelsen

ej kunnat utnyttja det på året

belöpande avdraget, skola beträffande

rätt för den skattskyldige att tillgodoräkna

sig det resterande avdraget

för senare år bestämmelserna i

punkt 3 c tredje stycket äga motsvarande

tillämpning. Har skattskyldig

i samband med överlåtelse av rörelse

eller eljest avyttrat tillgång, varom

nu är fråga, får avdrag ske för

vad som i beskattningshänseende

återstår oavskrivet av anskaffningsvärdet,

i den mån detta belopp överstiger

vad som influtit vid avyttring

av tillgången. Om moderbolag eller

övertagande förening genom sådan

fusion som i 28 § 3 mom. första eller

andra stycket avses, övertager tillgång,

varom nu är fråga, skall såsom

kostnad för anskaffning av tillgången

anses det belopp, som vid

fusionstillfället kvarstår i beskattningsavseende

oavskrivet hos dotterbolaget

eller den överlåtande föreningen.

Vid bedömning av frågan

om rätt till vårdeminskningsavdrag

skall så anses som om bolagen eller

föreningarna utgjort en skattskyldig.

till 35 §.

5. Skattepliktig realisationsvinst

eller avdragsgill realisationsförlust

skall i intet fall anses uppkomma, då

aktiebolag övertager tillgångar genom

fusion, som i 28 § 3 mom. första

stycket avses. Har moderbolag avyttrat

egendom, som bolaget genom sådan

fusion övertagit från dotterbolag,

skall vid bedömandet av frågan

om skattepliktig realisationsvinst

eller avdragsgill realisationsförlust

uppkommit så anses, som om moderoch

dotterbolag utgjort en skattskyldig.

Vad nu sagts skall äga motsvarande

tillämpning vid fusion som i

28 § 3 mom. andra stycket avses.

Denna lag träder i kraft den

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 46 år 1957

49

Förslag

till

förordning angående ändrad lydelse av 2 § och 4 § 1 mom. förordningen

den 26 juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt

Härigenom förordnas, att 2 § och 4 § 1 mom. förordningen den 26 juli

1947 om statlig inkomstskatt skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan

angives.

(Nuvarande lydelse)

2 §.

Om vad---beräknade netto
intäkten.

Har sådan fusion mellan moderoch

dotterbolag ägt rum, som i 28 §

3 mom. kommunalskattelagen avses,

skall restituerad, avkortad eller avskriven

skatt, som enligt vad ovan

sagts, skulle hava utgjort skattepliktig

intäkt för dotterbolaget, utgöra

skattepliktig intäkt för moderbolaget.

4 §•

1 mom. Från sammanlagda--—

kommunal samfällighet.

Skattskyldig, som---kommu
nalskattelagen

sägs.

Har sådan fusion mellan moderoch

dotterbolag ägt rum, som i 28 §

3 mom. kommunalskattelagen avses,

är moderbolaget berättigat till avdrag

för sådan dotterbolagets skatt, vilken

enligt första stycket skulle hava varit

avdragsgill för dotterbolaget.

(Föreslagen lydelse)

2 §•

Om vad--— beräknade net
tointäkten.

Har sådan fusion mellan aktiebolag

eller föreningar ägt rum, som i

28 § 3 mom. första eller andra stycket

kommunalskattelagen avses, skall

restituerad, avkortad eller avskriven

skatt, som enligt vad ovan sagts,

skulle hava utgjort skattepliktig intäkt

för dotterbolaget eller den överlåtande

föreningen, utgöra skattepliktig

intäkt för moderbolaget eller

den övertagande föreningen.

4 §•

1 mom. Från sammanlagda---

kommunal samfällighet.

Skattskyldig, som — — —• kommunalskattelagen

sägs.

Har sådan fusion mellan aktiebolag

och föreningar ägt rum, som i

28 § 3 mom. första eller andra stycket

kommunalskattelagen avses, äger

moderbolaget eller den övertagande

föreningen åtnjuta avdrag för sådan

dotterbolagets eller den överlåtande

föreningens skatt, vilken enligt första

stycket skulle hava varit avdragsgill

för dotterbolaget eller den överlåtande

föreningen.

Denna förordning träder i kraft den

4 Biliang till riksdagens protokoll 1957. 1 samt. Nr 46

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj.ts proposition nr 46 år 1957

Förslag

till

förordning angående ändrad lydelse av 11 § förordningen den 2 maj

1947 (nr 174) om investeringsfonder

Härigenom förordnas, att 11 § förordningen den 2 maj 1947 om investeringsfonder

skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

11 §•

11 §•

Hava till--— två procent.

Har skattskyldig---angivna

grunder.

Har aktiebolag genom fusion uppgått

i annat aktiebolag, skall investeringsfond

hos det förra bolaget,

därest den icke enligt fjärde stycket

övertagits av det senare bolaget, återföras

till beskattning för det beskattningsår,

varunder rättens tillstånd

till fusionen registrerats. Till beloppet

skall därvid läggas ränta efter

två procent om året enligt i 10 § angivna

grunder.

Vid sådan fusion, som i 28 § 3

mom. kommunalskattelagen avses,

må moderbolaget i beskattningsavseende

övertaga investeringsfond, därest

förutsättning därför enligt 1 §

andra stycket föreligger. Därvid skall

så anses som om fonden avsatts hos

moderbolaget under det beskattningsår,

då avsättningen skett hos dotterbolaget.

Kungl. Maj :t---åtta år.

Det åligger----stycket sägs.

Hava till — — — två procent.

Har skattskyldig---angivna

grunder.

Har aktiebolag eller förening genom

fusion uppgått i annat företag,

skall investeringsfond hos det förra

företaget, därest den icke enligt fjärde

stycket övertagits av det senare

företaget, återföras till beskattning

för det beskattningsår, varunder rättens

tillstånd till fusion registrerats.

Till beloppet skall därvid läggas ränta

efter två procent om året enligt i

10 § angivna grunder.

Vid sådan fusion, som i 28 § 3

mom. första eller andra stycket kommunalskattelagen

avses, må moderbolaget

eller den övertagande föreningen

i beskattningsavseende övertaga

investeringsfond, därest förutsättning

därför enligt 1 § andra stycket

denna förordning föreligger. Därvid

skall så anses som om fonden avsatts

bos moderbolaget eller den

övertagande föreningen under det

beskattningsår, då avsättningen skett

hos dotterbolaget eller den överlåtande

föreningen.

Kungl. Maj :t---åtta år.

Det åligger---— stycket sägs.

Denna förordning träder i kraft den

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 46 år 1957

51

Förslag

till

förordning angående ändrad lydelse av 6 § förordningen den 11 maj 1951

(nr 230) med provisoriska bestämmelser om särskilda investeringsfonder

för ersättande av förlorade inventarier och lagertillgångar

Härigenom förordnas, att 6 § förordningen den It maj 1951 med provisoriska

bestämmelser om särskilda investeringsfonder för ersättande av förlorade

inventarier och lagertillgångar skall erhålla ändrad lydelse på sätt

nedan angives.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

6 §. 6 §.

Har skattskyldig--- — två pro- Har skattskyldig---två pro
-

cent.

Vid återföring — - rande tillämpning.

— — motsva-

cent.

Vid återföring — — — motsvarande

tillämpning.

Har aktiebolag eller förening genom

fusion uppgått i annat företag

skall investeringsfond hos det förra

företaget, därest den icke enligt fjärde

stycket övertagits av det senare

företaget, återföras till beskattning

för det beskattningsår, varunder rättens

tillstånd till fusionen registrerats.

Till beloppet skall därvid läggas

ränta efter två procent om året enligt

i 5 § angivna grunder.

Vid sådan fusion, som i 28 § 3

mom. första eller andra stycket kommunalskattelagen

avses, må moderbolaget

eller den övertagande föreningen

i beskattningsavseende övertaga

investeringsfond, därest moderbolaget

eller den övertagande föreningen

övertager dotterbolagets eller

den överlåtande föreningens rörelse.

Därvid skall så anses som om fonden

avsatts hos moderbolaget eller den

övertagande föreningen under det beskattningsår,

då avsättningen skett

hos dotterbolaget eller den överlåtande

föreningen.

Denna förordning träder i kraft den

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 46 år 1957

Förslag

till

förordning angående ändrad lydelse av 7 § förordningen den 19 februari

1954 (nr 40) med provisoriska bestämmelser om särskild investeringsfond

för ersättande av avyttrat fartyg

Härigenom förordnas, att 7 § förordningen den 19 februari 1954 (nr 40)

med provisoriska bestämmelser om särskild investeringsfond för ersättande

av avyttrat fartyg skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

7 §•

Har investeringsfond---lik
vidation

fattats.

Har aktiebolag genom fusion uppgått

i annat aktiebolag, skall investeringsfond

hos det förra bolaget,

därest den icke enligt tredje stycket

övertagits av det senare bolaget,

återföras till beskattning för det beskattningsår,

varunder rättens tillstånd

till fusionen registrerats.

Vid sådan fusion, som i 28 § 3

mom. kommunalskattelagen avses,

må moderbolaget i beskattningsavseende

övertaga investeringsfond, därest

garantiförbindelse avseende dotterbolaget

ändras att avse moderbolaget.

Därvid skall så anses som om

fonden avsatts hos moderbolaget under

det beskattningsår, då avsättningen

skett hos dotterbolaget.

Har oskiftat---dödsboet skif
tas.

Då till--— angivna grunder.

Har investeringsfond---lik
vidation

fattats.

Har aktiebolag eller förening genom

fusion uppgått i annat företag,

skall investeringsfond hos det förra

företaget, därest den icke enligt tredje

stycket övertagits av det senare

företaget, återföras till beskattning

för det beskattningsår, varunder rättens

tillstånd till fusionen registrerats.

Vid sådan fusion, som i 28 § 3

mom. första eller andra stycket kommunalskattelagen

avses, må moderbolaget

eller den övertagande föreningen

i beskattningsavseende övertaga

investeringsfond, därest garantiförbindelse

avseende dotterbolaget

eller den överlåtande föreningen

ändras att avse moderbolaget eller

den övertagande föreningen. Därvid

skall så anses som om fonden avsatts

hos moderbolaget eller den övertagande

föreningen under det beskattningsår,

då avsättningen skett

hos dotterbolaget eller den överlåtande

föreningen.

Har oskiftat —--dödsboet skif
tas.

Då till ----— angivna grunder.

Denna förordning träder i kraft den

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 46 är 1957

53

Förslag

till

förordning angående ändrad lydelse av 20 § förordningen den 27 maj

1955 (nr 256) om investeringsfonder för konjunkturutjämning

Härigenom förordnas, att 20 § förordningen den 27 maj 1955 om investeringsfonder

för konjunkturutjämning skall erhålla ändrad lydelse på sätt

nedan angives.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

20 §. 20 §.

Har företag — — — likvidation

fattats.

Har genom fusion enligt 174 § 1

mom. lagen den 14 september 1944

om aktiebolag eller 96 § 1 mom. lagen

den 1 juni 1951 om ekonomiska

föreningar företag uppgått i annat

företag, skall investeringsfond hos

det förra företaget, därest investeringsfonden

icke enligt fjärde stycket

övertagits av det senare företaget,

återföras till beskattning för det

beskattningsår, varunder rättens tillstånd

till fusionen registrerats. Därvid

skall till beskattning upptagas

jämväl ett belopp motsvarande en

tiondel av vad som av investeringsfonden

återförts.

Har investeringsfond---— mot
svarande

tillämpning.

Vid sådan fusion, som i 28 g 3

mom. kommunalskattelagen avses,

må moderbolaget i beskattningsavseende

övertaga investeringsfond, därest

förutsättning därför enligt 1 §

andra stycket denna förordning föreligger.

Vad nu sagts skall äga motsvarande

tillämpning vid fusion enligt

96 § lagen om ekonomiska föreningar.

Har investeringsfond övertagits

i enlighet med vad nyss sagts,

skall vid tillämpning av bestämmelserna

i 5 § andra stycket denna förordning

så anses som om moderbolaget

eller den övertagande förening
-

Har företag — — — likvidation

fattats.

Har aktiebolag eller förening genom

fusion uppgått i annat företag,

skall investeringsfond hos det förra

företaget, därest den icke enligt fjärde

stycket övertagits av det senare

företaget, återföras till beskattning

för det beskattningsår, varunder rättens

tillstånd till fusionen registrerats.

Därvid skall till beskattning

upptagas jämväl ett belopp motsvarande

en tiondel av vad som av investeringsfonden

återförts.

Har investeringsfond ■— •— •— motsvarande

tillämpning.

Vid sådan fusion, som i 28 § 3

mom. första eller andra stycket kommunalskattelagen

avses, må moderbolaget

eller den övertagande föreningen

i beskattningsavseende övertaga

investeringsfond, därest förutsättning

därför enligt 1 § andra stycket

denna förordning föreligger. Har

investeringsfond övertagits i enlighet

med vad nyss sagts, skall vid tilllämpning

av bestämmelserna i 5 §

andra stycket denna förordning så

anses som om moderbolaget eller den

övertagande föreningen verkställt insättning

i riksbanken å tid då dotter
-

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj.ts proposition nr A6 år 1957

(Nuvarande lydelse)

en verkställt insättning i riksbanken

å tid då dotterbolaget eller den överlåtande

föreningen gjort insättningen

i fråga.

Har företag — — — riksbanken

härom.

(Föreslagen lydelse)

bolaget eller den överlåtande föreningen

gjort insättningen i fråga.

Har företag — — — riksbanken

härom.

Denna förordning träder i kraft den

561984

Stockholm 1957. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.