Sök i Ratio Lex

Angående fångvårdsanstalt i Ulriksfors, m. ni

1957-01-31 · 26 sidor, varav 24 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 24 av 26 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1957:77, Angående fångvårdsanstalt i Ulriksfors, m. ni

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1957

1

Nr 77

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående fångvårdsanstalt

i Ulriksfors, m. ni.; given Stockholms slott den

1 februari 1957.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de förslag, om

vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

Herman Zetterberg

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet

inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 1 februari 1957.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Norup,

Hedlund, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam, Lindström, Lange,

Lindholm.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och civildepartementen

anmäler chefen för justitiedepartementet, statsrådet Zetterberg, fråga

angående fångvårdsanstalt i Ulriksfors, in. in. och anför därvid följande.

Med anledning av Kungl. Maj :ts proposition nr 1956: 111 angående ytterligare

utgifter för fångvården å tilläggsstat II för budgetåret 1955/56 framhöll

statsutskottet i sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 145, att ett

uppslag att förlägga en fångvårdsanstalt till tomma fabrikslokaler i Ulriksfors,

Jämtlands län, borde närmare utredas och att, om utredningen ledde

till att Ulriksfors skulle inköpas, frågan härom borde underställas riksdagen.

1 Ilihang till riksdagens protokoll 1957. 1 samt. Nr 77

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1957

Kungl. Maj:t har i anledning av riksdagens nyss angivna uttalande genom

skrivelse den 15 juni 1956 uppdragit åt fångvårdens byggnadskommitté,1

bland annat, att i så god tid att förslag därom av Kungl. Maj :t kunde föreläggas

1957 års riksdag utreda möjligheterna att för fångvårdsändamål använda

de tomma fabrikslokalerna i Ulriksfors.

I årets statsverksproposition har under anslaget Vissa byggnadsarbeten

för fångvården (kapitalbudgeten, bil. 23) anmälts, alt fångvårdens byggnadskommitté

i en den 14 december 1956 avlämnad framställning föreslagit,

att en fastighet i Ulriksfors, med därå uppförda fabrikslokaler som tillhör

Ulriksfors Väveri AB, skall förvärvas för fångvårdsändamål och att

ombyggnadsarbeten där skall utföras för att få byggnaderna lämpade för

detta ändamål. Vidare har anmälts, att Kungl. Maj :t enligt beslut den 21

december 1956 uppdragit åt fångvårdsstyrelsen att förhyra fabrikslokalerna

under tiden den 1 januari—14 mars 195/ samt att förslaget om förvärv av

anläggningen och byggnadsarbeten vid denna skulle underställas riksdagen,

så snart remissvar över kommitténs förslag inkommit.

Sedan remissbehandlingen numera avslutats, torde jag få anmäla ärendet.

Fångvårdens byggnadskommitté (skr. 14/12 1956) anför, att ifrågavarande

fabnksfastighet, Risselås 12S_32 i Ströms socken, är belägen i Ulriksfors samhälle

vid järnvägslinjen Östersund—Storuman. Järnvägsavståndet till Östersund

är 115 km. Till Strömsunds municipalsamhälle, som har cirka 1 300

imånare och som dr norra Jämtlands huvudort med samrealskola, läkare

m. in., är avståndet 4 km. Fabriksanläggningen består av ett tiotal byggnader

med en sammanlagd yta av i runt tal 7 600 in2. Till anläggningen hör

därjämte 8 personalbostadshus. Kommittén har enligt bifogade köpeavtal

den 14 december 1956 (Bilaga A), under förutsättning av Kungl. Majrts

godkännande, förvärvat fastigheten till kronan för en köpeskilling av 600 000

kronor.

Kommittén har efter besiktning av anläggningen funnit att där skulle kunna

inrättas en anstalt för 132 intagna av typen »mellanklientel», d. v. s. sådana

som icke är direkt farliga eller rymningsbenägna men ej heller lämpade

för vanlig kolonivård utan i behov av ständig övervakning. Kommittén

framhåller, att en medelstor fångvårdsanstalt i Ulriksfors torde komma

att kräva ett relativt stort upptagningsområde, vilket kan komma att

medföra vissa olägenheter i fråga om fångtransporter, de intagnas permissionsresor

och de anhörigas besöksresor in. in. Med hänsyn till den rådande

platsbristen inom fångvården, den korta tid inom vilken anstalten beräknas

kunna tagas i bruk, de förhållandevis låga anläggningskostnaderna och

möjligheterna till god personalrekrytering, bar kommitténs majoritet likval

ansett sig böra fororda, att fabriksanläggningen tages i bruk för fångvårdsändamål.

Anstalten bör ingå i norra anstaltsgruppen. Allt efter det

‘ .Ledamöter; Landshövding Th. Bergquist ordförande, ledamoten av I kammaren 13 Anders

son ! Tidaholm, byråchef S. Blom, byrådirektör T. Bunner, byråchef T. Eriksson ledamoten

av 1 kammaren A. Mannerskantz, ombudsman E. Pettersson, ledamoten av I kammaren O

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1057

anstalten i Ulriksfors belägges, kan anstalterna i Gävle och Falun samt

kolonien Älgberget med tillhopa (50 + 39 -j- 43) 132 platser successivt

överflyttas till östra anstaltsgruppen, där större platsbrist råder. Genom att

norra anstaltsgruppens tre sydligaste fångvårdsanläggningar överflyttas till

östra gruppen, kommer en önskvärd minskning till stånd av den förstnämnda

anstaltsgruppens mycket vidsträckta förvaltningsområde.

För att anläggningen i Ulriksfors helt skall kunna tagas i bruk för fångvårdsändamål

behöver det utföras vissa ombyggnads- och ändringsarbeten

samt vissa arbeten för bland annat värme-, el- och sanitetsinstallationer.

Kostnaderna för ifrågavarande byggnads- och installationsarbeten beräknar

kommittén till 2 025 000 kronor.

Beträffande dispositionen av de olika fabrikslokalerna — administrationsbyggnad,

köks- och matsalsbyggnad, f. d. färgeribyggnad, väveribvggnad,

förbindelsehus, spinneribyggnad och panncentral — anför kommittén följande.

I förstnämnda byggnad föreslås skola inrymmas dels administrationslokaier

och dels sammanträdesrum, klubbrum och samlingslokal m. in. för

personalen. Köks- och matsalsbyggnaden avses för en mottagnings- och en

isoleringsavdelning, vardera med 4 platser, samt en sjukavdelning, omfattande

bl. a. läkarexpedition, behandlingsrum, 4 sjukrum, väntrum samt förrådslokaler

in. in. för centralköket. Sistnämnda byggnad skall även innehålla

förutom centralkök en matsal för cirka 130 intagna och en matsal för

personal, omkring 20 personer. Matsalen för intagna bör även tjäna som

biograf- och samlingslokal. Färgeribyggnaden föreslås omändrad till vaktoch

besöksbvggnad.

Väveribyggnaden avses att utnyttjas såsom förläggningslokaler. I byggnadens

bottenvåning kan inredas 5 rum för 8 personer, 3 rum för 5 personer,

3 dubbelrum och 3 enkelrum samt i våningen 1 trappa upp 7 rum för

8 personer, 2 dubbelrum och 4 enkelrum. I vardera våningen kommer därjämte

att finnas erforderliga dagrum, fritidsrum, samtalsrum, vaktrum och

bilokaler. Varje våning får 64 förläggningsplatser och hela byggnaden alltså

128 platser. Metoden att förlägga flera personer i samma rum tillämpas

regelmässigt vid fångvårdens öppna anstalter. Att denna metod medför

vissa olägenheter ur vårdsynpunkt torde vara uppenbart. För att minska

olägenheterna föreslår kommittén, att de större rummen för 5 respektive

8 personer uppdelas i mindre utrymmen för 1 person i varje medelst ca 2

meter höga skiljeväggar på sätt som skett vid Hälsingborgsanstalten. Dessa

utrymmen får en golvyta av omkring 6 in2 och blir alltså av normal ccllstorlck.

Alternativt kan förläggningsbyggnaden förses med huvudsakligen

enkelrum. Härigenom kommer emellertid antalet förläggningsplatser alt

minska från 132 till 93 samtidigt som ombyggnadskostnaderna beräknas

öka med ca 400 000 kronor. Platskostnaderna (förvärv av anläggningen,

inkl. personalbostäder, och ombyggnadsarbeten) kommer därmed att stiga

från ca 20 000 kronor till ca 32 500 kronor. Kommitténs majoritet har beslutat

förorda, att förläggningsbyggnaden inredes med huvudsakligen större

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1957

rum. Vägledande har därvid i främsta rummet varit önskvärdheten att i nuvarande

läge åstadkomma största möjliga platsökning inom fångvården.

Längre fram, när balans uppnåtts mellan platsbehov och platstillgång, torde

alkovrummen böra ersättas av riktiga enkelrum, varvid det kan visa sig

lämpligare att uppföra särskilda bostadsavdelningar av Tidaholmstyp och

att utnyttja de friställda utrymmena för verkstadsdriften.

Förbindelsehuset — som ligger mellan förläggningsbyggnaden och den

byggnad, som avses skola inrymma anstaltens industrilokaler — föreslås

skola innehålla bland annat entrérum och bibliotek. Huset anses böra påbyggas

med ett bevakningstorn, varifrån ytterbevakningen av anstaltsområdet

kan ske. Därest bevakningstorn icke anordnas, måste enligt kommittén

antalet vaktkonstaplar utökas med två. I spinneribyggnaden föreslås

inredande av arbetslokaler för träindustri med sammanlagt 70 arbetsplatser.

I panncentralen bör installeras en ny ångpanna, varjämte i en del av

byggnaden bör inredas bastu.

Av de 8 personalbostadshusen är 4 i gott stånd. I de sistnämnda husen

finns tillhopa 7 lägenheter, som bör användas som tjänstebostäder. Vidare

räknar kommittén med att ett antal personer i trakten kring anstalten skall

kunna anställas som vaktkonstaplar in. in. och att huvudparten av dessa redan

har sin bostadsfråga löst. Övriga befattningshavare beräknas kunna få

hyra lägenheter genom Ströms kommuns försorg.

Byggnadsarbetena vid anstalten bör enligt kommittén bedrivas av byggnadsstyrelsen

som »egen-regiarbete». Vissa projekt, t. ex. inredningen av

lokalerna för anstaltens industri, vakt- och besöksbyggnad samt yttre planeringsarbeten,

kan dock — med undantag för specialarbeten — lämpligen

utföras med anlitande av fångarbetskraft, varvid fångvårdsstyrelsen bör

tillhandahålla för ändamålet erforderliga arbetsledare. Byggnadsarbetena

bör påbörjas snarast möjligt sedan anläggningen förvärvats och bedrivas i

sådan takt, att en våning i förläggningsbyggnaden kan tagas i anspråk för

inkvartering av intagna under hösten 1957 och återstoden av byggnaden under

första kvartalet 1958. Det är även angeläget, alt ombyggnadsarbetena i

köks- och matsalsbyggnaden påbörjas snarast efter den 15 mars 1957. Intill

dess den ena förläggningsavdelningen iordningställts, torde de intagna lämpligen

provisoriskt få inkvarteras i administrationsbyggnaden. Under den

tid byggnadsarbeten pågår i centralköket, kan färdiglagad mat, enligt vad

kommittén inhämtat, erhållas från orten.

De sammanlagda kostnaderna för inventarier beräknar kommittén till

525 000 kronor. Därvid bar kommittén i förläggningsrummen räknat med

vanlig cellutrustning.

I fråga om arbetsdriften föreslår kommittén, att en trähusfabrik inrättas

vid anstalten och att fabriken dimensioneras för en arbetsstyrka av 70 intagna.

Enligt vad kommittén inhämtat är tillgången på skogsarbete i Ulriksfors

omgivningar god. Då man därtill kan förutsätta, att åtskilliga av de

personer, som kommer att intagas på anstalten, lämpar sig för skogsarbete,

talar allt för att sådant arbete bör ingå i anstaltens arbetsprogram i ganska

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1957

betydande omfattning. Kommittén föreslår, att skogsarbete organiseras för

fyra arbetslag om sammanlagt 40 intagna. Med ekonomiarbeten — vedhuggning,

eldning, renhållning, köksarbete, expeditionsarbete m. in. -— torde

18—20 intagna kunna sysselsättas. För de på mottagningsavdelningen intagna

bör ordnas lämpligt arbete av lättare slag. Under ombyggnadstiden beräknas

1—3 arbetslag om vardera 10 intagna kunna sysselsättas med byggnads-

och planeringsarbeten. Återstoden kan beredas skogs- och ekonomiarbeten.

Sammanfattningsvis föreslås sysselsättningen få följande organisation,

sedan anstalten färdigställts.

trähusindustri ................. 70 arbetsplatser

skogsarbete .................... 40 »

ekonomiarbete ................. 18 »

diversearbete (mottagningsavdelningen)

..................... 4 »

Summa 132 arbetsplatser

Beträffande trähusindustrien anför kommittén i huvudsak följande.

Enligt byggnadsplanen har för arbetsdriften vid anstalten reserverats det

förutvarande spinneriet med en golvyta av 2 088 in2. Härtill kommer ett magasin

med en golvyta av 1 060 in2. Dessa lokaler lämpar sig utmärkt för en

relativt tung industri, särskilt som stickspår är framdragna till industriområdet

från Ulriksfors järnvägsstation. Då norra anstaltsgruppen saknar

tyngre industri, har kommittén ansett det vara en fördel, att gruppens

arbetsdrift nu kompletteras i detta avseende. Kommittén har även funnit

det naturligt, att en sådan industri vid Ulriksforsanstalten baseras på trä

såsom råvara. Härigenom undviker man, att driften belastas med alltför

höga fraktkostnader, samtidigt som ortens näringsliv gives en viss stimulans.

De tillverkningsobjekt, som kommittén efter samråd med fångvårdsdirektören

och ingenjören vid norra anstaltsgruppen funnit lämpliga för Ulriksforsanstalten,

är framställning av monteringsfärdiga träbyggnader av enklare

konstruktion, närmast manskapsvagnar, kallgarage och stallbaracker.

Inom en dylik fabrikation ställs inte på långt när samma krav på yrkeskunnighet

hos arbetarna som inom exempelvis möbelsnickeri — åtskilliga

arbetstempon har närmast karaktären av grovarbete. Baracktillverkning torde

därför även av denna anledning lämpa sig väl för Ulriksforsanstalten,

som sannolikt i icke obetydlig utsträckning kommer att få motta intagna

med vana vid tungt, okomplicerat arbete.

Vid överläggningar under hand med olika statliga myndigheter har konstaterats,

att stor efterfrågan råder på barackbyggnader av ifrågavarande

slag.

Till maskin- och verktygsutrustning in. in. för den föreslagna arbetsdriften

erfordras enligt kommitténs beräkningar 350 000 kronor.

Personalbehovet vid anstalten uppskattas av kommittén till sammanlagt

59 befattningshavare enligt följande personalplan.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1957

Befattningshavare Lönegrad

1 anstaltsdirektör .......................... 29

1 arbetsföreståndare ........................ 25

1 fångvårdsassistent......................... 23

1 bokhållare ............................... 21

1 förste yrkesmästare....................... 20

1 social kurator ............................ 18

1 uppsyningsman .......................... 18

1 yrkesmästare ............................. 18

2 yrkesmästare ............................. 10

1 materialförvaltare ......................... 14

4 yrkesmästare ................... 14

5 överkonstaplar ............................ 14

4 förste förmän ............................ 14

1 kontorist................................. 13

1 förste skötare ............................ 13

1 maskinist ................................ 13

1 köksföreståndare .......................... 12

1 biträdande köksföreståndare................ 12

1 reparatör ................................ 12

1 skötare .................................. 12

24 vaktkonstaplar............................ 12

1 bilförare ................................. 11

2 kanslibiträden ............................ 11

1 biträde rb (tillika telefonist)...............

Personalkostnaderna, utom löner till vikarier in. m., uppskattas av kommittén

till 680 000 kronor.

Kommittéledamoten S. Blom har reserverat sig mot kommitténs förslag

och uttalat att, då man för lång tid framåt torde ha att räkna med svårigheter

att få fram anslag för anskaffning av nya fångvårdsanstalter, de medel,

som komme att stå till förfogande, i första hand borde användas för

anstalter i södra och mellersta Sverige, där behovet vore störst. Ur geografisk

synpunkt vore dessutom Ulriksfors läge ogynnsamt; kostnaderna för

transporter och resor, intagnas och anhörigas, bleve avsevärda. I fråga om

förläggningslokalernas utformning har ledamöterna av kommittén G. Rudstcdt

och E. Pettersson uttalat att, eftersom Ulriksforsanstalten föreslås bli

av permanent karaktär, den redan från början synes böra förses med huvudsakligen

enkelrum.

Y ttranden

Över kommitténs förslag har yttranden avgivits av fångvårdsstyrelsen,

byggnadsstyrelsen, statskontoret, statens lönenämnd, länsstyrelsen i Jämtlands

län, Ströms kommun, Sveriges fångvårdsmannaförbund och Sveriges

arbetsledareförbund. Förslaget titlstyrkes av länsstyrelsen, Ströms kommun

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1957

och fångvårdsmannaförbundet. Statskontoret förordar, att det föreslagna

projektet kommer till utförande, under förutsättning att någon annan rimlig

lösning icke står till buds i nuvarande för fångvården prekära läge.

Byggnadsstyrelsen, som yttrat sig endast i vad avser byggnadsarbetena, har

i huvudsak icke något att erinra mot förslaget. I fråga om den föreslagna

personalplanen har vissa erinringar gjorts av statens lönenämnd ävensom

av arbetsledareförbundet. Förslaget avstyrkes av fångvårdsstyrelsen.

Länsstyrelsen i Jämtlands län anser, att det för orten skulle vara av stor

betydelse att förlägga en fångvårdsanstalt till Ulriksforsanläggningen. De

tomma fabrikslokalerna skulle komma till användning och sysselsättningsmöjligheter

skapas, då en stor del av den lägre personalen torde kunna rekryteras

från kommunen. En anstalt av ifrågavarande slag skulle vidare

föranleda att rörelsen över huvud laget i orten ökades, och genom sin permanenta

karaktär skulle den bli en värdefull tillgång. Länsstyrelsen tillstyrker

därför livligt förslaget. Med hänsyn till den notoriska platsbristen

inom fångvården synes det även enligt länsstyrelsen vara värdefullt, att en

fångvårdsanstalt snabbt kan ställas till fångvårdens förfogande. De tillverkningsobjekt,

som kommittén föreslagit för Ulriksforsanstalten, är lämpliga

för platsen. Härutöver finns tillgång till skogsarbete, varvid gallrings- och

skogsvårdsarbeten främst synes böra komma i fråga. I övrigt anför länsstyrelsen

i huvudsak följande.

Strömsunds municipalsamhälle — beläget cirka 4 km från Ulriksfors —

är centralort och kommersiellt centrum för norra Jämtland och nordvästra

Ångermanland och stadd i utveckling. Samhälleliga anordningar av olika

slag finnes därstädes, såsom sjukstuga med barnbördsavdelning och kronikeravdelning,

apotek och samrealskola. Kommunen har nyligen gjort framställning

om inrättande av gymnasium i Strömsund. Här finnes vidare tingsställe.

Mellan Ulriksfors och Strömsund finnes, förutom järnväg, goda bussförbindelser.

Industrianläggning har funnits i Ulriksfors sedan omkring fyrtio

år. År 1915 började därstädes uppföras en sulfitfabrik, som var i verksamhet

till slutet av år 1946, under flera år dock endast sporadiskt. Under den

då närmast förflutna femårsperioden hade fabriken endast varit i gång

sammanlagt 18 månader. I slutet av 1940-talet iordningställdes Ulriksfors

Väveri Aktiebolags textilfabrik där. En tid hade bolaget 200 personer anställda.

Ett sextiotal moderna lägenheter har byggts i närheten av fabriksanläggningen.

Fabriksrörelsen nedlades den 1 april 1955. Antalet anställda

vid fabriken utgjorde då 103 personer, varav 94 arbetare och 9 tjänstemän.

Hälften av arbetarna var kvinnor. I då rådande arbetsmarknadsläge var det

möjligt att omplacera större delen av den ledigblivna arbetskraften; åtskilliga

kunde dock endast beredas tillfälliga arbeten. Flera avflyttade från

orten.

Efter fabriksdriftens nedläggande har lägel för Ulriksfors samhälle och

de där boende blivit bekymmersamt, då samhället väsentligen varit baserat

på Ulriksforsindustrien. Av den kvarvarande friställda arbetskraften har eu

del endast kunnat beredas tillfälligt arbete. Eu stark känsla av otrygghet

och oro för framliden har framträtt inom kommunen. Från kommunens

sida och delvis i samverkan med arbetsmarknadsmyndigheterna har åtskil
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1957

liga försök gjorts att till Ulriksfors lokalisera ny industriell verksamhet

liksom att statliga myndigheter skulle för något lämpligt ändamål utnyttja

fabrikslokalerna. Alla ansträngningar har dock hittills varit förgäves.

Kommunalnämnden i Ströms kommun — till vilken kommunens yttranderätt

i förevarande ärende delegerats — anför att kommunen hälsar förslaget

med tillfredsställelse. Sedan driften inställdes vid Ulriksfors Väveri

Aktiebolag har det icke varit möjligt att intressera annan industri att inköpa

eller förhyra de lediga fabrikslokalerna. Det stora kapital, som investerats i

dessa lokaler syntes därför komma att bli värdelöst. Ulriksfors samhälle var

dessutom helt baserat på denna industri varför driftstoppet vid fabriken

syntes få en förödande inverkan på samhället med stor utflyttning och svåra

försörjningsbekymmer för de kvarvarande som resultat. Ur dessa synpunkter

är det av stor social betydelse att någon statlig verksamhet kan

förläggas till platsen och de lediga lokalerna. Föreliggande förslag innebär

en sådan utveckling, och ur kommunal synpunkt finns inga invändningar

mot att en fångvårdsanstalt förlägges till platsen.

Beträffande förslaget i övrigt anför kommunalnämnden följande.

Förslagets tekniska del saknar kommunen möjlighet och anledning att

yttra sig över. Med kännedom om fångvårdens nuvarande situation synes

det emellertid motiverat att öka platsantalet genom att förlägga flera interner

i samma rum. Med hänsyn till det för Kungl. Maj:t och kronan förmånliga

pris som — enligt det preliminära köpeavtalet — erlagts för fabriksanläggningen

synes det ha varit mest fördelaktigt om fabrikslokalerna

helt kunnat användas som verkstads- och administrationslokaler och särskilda

bostadsavdelningar uppförts. Detta förutsätter givetvis att anstalten

redan från början dimensioneras för ett betydligt större antal interner än

nu beräknas. Då Ulriksfors ligger ungefär i Sveriges mitt och vid järnväg

med goda förbindelser skulle en sådan utbyggnad av anstalten vara väl försvarbar.

I likhet med kommittén räknar även kommunen med att större delen av

den lägre personalen kan rekryteras från platsen. Upplysningsvis kan meddelas

att antalet anmälda platssökande redan nu överstiger det behov som

redovisas i kommitténs förslag. För den personal som måste anställas utifrån

är kommunen villig att medverka till att bostäder kan anskaffas. Detta

med reservation för att nybygge måste ske i viss utsträckning varför bostadslån

och byggnadstillstånd är en förutsättning.

Förslaget till arbetsplan anser kommunen väl övertänkt och för platsen

synnerligen lämpligt. I närheten finnes ett sågverk, vilket äges av Ådalarnas

skogsägareförening, varför råvaran är lätt tillgänglig för den avsedda

träbyggnadstillverkningen. På platsen finns snickare och träarbetare utan

tast anställning, vilka är lämpliga för befattningarna som arbetsledare eller

yrkesmästare.

Med hänsyn till att en del av internerna torde vara vana vid tungt utomhusarbete

är det säkert även lämpligt att skogsarbete ingår i arbetsplanen.

Tillgången på skogsarbete är också god, vilket bevisas av att utländsk arbetskraft

f. n. i stor utsträckning sysselsättes i skogsarbete inom kommunen.

Planeringen av skogsarbetet är emellertid sådan, att arbetslöshet råder

bland skogarbetarna vissa tider under året. Kommunen förutsätter därför

att fångvården företrädesvis inriktar sig på arbeten av sådan beskaffenhet där

svårighet råder att annars erhålla arbetskraft. Detta är i synnerhet fallet

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj. ts proposition nr 77 år 1957

med restawerkningar med onormal stämplingsgleshet, gallringshuggningar

och andra skogsvårdsarbeten, som nu ofta blir eftersatta. Uppmärksamhet

bör också ägnas en företeelse, som spelar en viss roll i rekryteringen av skogsarbetare,

nämligen den sociala värderingen av skogsarbetet. Risk finnes att

denna värdering blir ännu lägre, därest skogsarbetet betraktas som ett lämpligt

och typiskt fångarbete. Kommunen förutsätter därför att överläggningar

äger ram och samförstånd uppnås med skogsarbetarnas fackliga organisation

innan denna del av arbetsplanen tar fastare form, detta för att eliminer

framtida kontroverser som annars kan uppstå.

Sveriges fångvårdsmannaförbund tillstyrker att anstalten kommer till

stånd, främst på grund av att här erbjudes möjlighet att snabbt framskaffa

acceptabelt, behövligt platsutrymme, även om enligt förbundets mening

viss tvekan kan råda om anstaltens geografiska läge kan anses fullt tillfredsställande

med hänsyn till de nackdelar som detta kan föra med sig.

Förbundet vill dock bestämt avstyrka att förläggningsrum för åtta personer

inrättas. En sådan anordning anser förbundet vara förkastlig och icke

motiverad av enbart ekonomiska skäl, då därigenom kommer att skapas

svårigheter ur såväl vård- som ordningssynpunkt. Förbundet förordar därför

kommitténs alternativa förslag, att förläggningsbyggnaden huvudsakligen

förses med enkelrum.

Statskontoret kan icke finna anordnandet av en permanent fångvårdsanstalt

i Ulriksfors innebära en god lösning, då det gäller att råda bot på den

samlade platsbristen inom landet. I första hand borde således ansträngningar

ha inriktats på att få till stånd ytterligare en anstalt inom södra eller

mellersta delen av landet, till vilka områden den ökade kriminaliteten främst

synes koncentrerad. Ämbetsverket kan därför — såsom tidigare nämnts —

endast under förutsättning att någon annan rimlig lösning icke står till buds

i nuvarande prekära läge förorda, att det föreslagna projektet kommer till

utförande. Till närmare motivering härför anför statskontoret.

Såsom framgår av utredningen har med hänsyn bl. a. till det förhållandevis

stora upptagningsområde, som en fångvårdsanstalt belägen i Ulriksfors

torde komma att kräva, samt de på grund härav dryga kostnaderna för

transporter och resor in. m., delade meningar rått inom byggnadskommittén

rörande lämpligheten att taga fabriksanläggningen i Ulriksfors i bruk för

fångvårdsändamål. Statskontoret har med anledning härav under hand från

fångvårdsstyrelsen inhämtat, att någon nämnvärd överbeläggning vid de

till norra anstaltsgruppen hörande anstalterna icke förekommit, att överbeläggningen

vid senaste månadsskifte utgjorde 6 procent av hela platsantalet

samt att denna platsbrist i stort sett sammanhängde med att intagna mottagits

även från de sydligare anstaltsgrupperna, vilkas resurser ej på långt

när svarade mot behovet. Enligt uppgift utgjorde samtidigt överbeläggningen

vid exempelvis Härlandaanstalten 110 procent av platsantalet. Det vill

sålunda förefalla statskontoret, som om för närvarande och såvitt nu kan

bedömas även inom de närmaste åren något större behov knappast föreligger

all öka platsantalet inom det område, som omfattas av norra anstaltsgruppen.

Det av byggnadskommittén framförda förslaget att till östra anstaltsräjongen

överföra anstalterna i Gävle och Falun samt kolonien Älgber
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1957

räkningar härav tyvärr ej verkställts. På goda grunder kan emellertid antagas

att kostnaderna kommer att bli icke oväsentligt högre än vid en anstalt

med ett normalt upptagningsområde. Till de höga rese- och transportkostnaderna

kommer även utgifter för en med hänsyn till de långa resorna

eventuellt erforderlig utökning av vaktpersonalen eller för övertidsersättning.

Med anledning av förslaget i övrigt har statskontoret uttalat följande.

De för förvärv samt ombyggnad av anläggningen uppskattade kostnaderna

har ej givit statskontoret anledning till erinran. Ämbetsverket vill emellertid

framhålla vikten av en god planering på längre sikt av ombyggnaden,

så att kostsamma ändringsarbeten vid en senare tidpunkt i möjligaste mån

undvikes. Såsom kommittén framhållit bör vissa projekt lämpligen utföras

med anlitande av fångarbetskraft.

Behovet av antalet befattningshavare inom de olika personalgrupperna

undandrager sig statskontorets säkra bedömande. Ämbetsverket vill emellertid

framhålla, att antalet interner per befattningshavare svarar mot vad

som exempelvis föreslagits beträffande anstalten i Tidaholm. I fråga om

tjänsternas Iönesättning och benämning har statskontoret funnit anledning

till erinran i följande avseenden.

I anslutning till den vid årets riksdag föreslagna löneregleringen för köksföreståndare

inom fångvården synes Ulriksforsanstaltens köksföreståndare

böra uppflyttas till 15 lönegraden samt den biträdande köksföreståndaren

ersättas av ett ekonomibiträde i 8 lönegraden. Vidare bör befattningen som

materialförvaltare i 14 lönegraden erhålla tjänstebenämningen överkonstapel.

Vid den nyligen träffade överenskommelsen om statstjänstemannens

löner in. m. har förutskickats, att en viss översyn av lönegradsplaceringen

för personal i tillsyn och arbetsdrift vid fångvårdsanstalterna skall göras till

sådan tidpunkt, att eventuella förslag till ändrad lönegradsplacering kan

föreläggas 1957 års riksdag under dess vårsession. I avvaktan härpå synes

uppsyningsmannen i överensstämmelse med vad som föreslagits beträffande

anstalterna i Tidaholm och Lärbro (jfr II ht 1957, s. 91 och 100) böra hänföras

till 16 lönegraden. Av samma skäl lär förste skötaren i 13 och skötaren

i 12 lönegraden böra erhålla tjänstebenämningen vaktkonstapel med placering

i 12 lönegraden. Enligt numera gängse lönesättningsprinciper bör vidare

chefen för arbetsdriften vara en arbetsassistent i 23 lönegraden. Til!

hans förfogande synes böra ställas ett biträde i reglerad befordringsgång i

stället för ett kanslibiträde. Statskontoret kan slutligen icke tillstyrka "att

för den arbetsledande personalen inom snickeriet tillämpas högre lönegrad

än 16 lönegraden. Denna Iönesättning överensstämmer med vad som föreslagits

beträffande Tidaholmsanstalten, vid vilken arbetsdriften avses skola

baseras på metallindustri.

Kostnaderna för anstaltsutrustningen har kommittén beräknat till

875 000 kronor, varav 525 000 kronor till inventarier samt återstående belopp

till maskin- och verktygsutrustning in. in. Statskontoret, som saknar

varje möjlighet att ingå på en närmare granskning av de sålunda redovisade

kostnadskalkylerna, vill dock ifrågasätta, om icke medelsanvisningen för

biblioteksböcker in. in. kan begränsas. För nämnda ändamål har beräknats

ett så högt belopp som 26 000 kronor.

Såsom tidigare nämnts har kommittén föreslagit, att i samband med anordnandet

av en fångvårdsanstalt i Ulriksfors anstalterna i Falun och Gävle

samt kolonien Älgberget överflyttas till den redan hårt belastade östra an
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1957

staltsgruppen. Statskontoret ifrågasätter lämpligheten av en sådan åtgärd.

1 avvaktan på inrättandet av den s. k. inlandsgruppen synes med den ifrågasatta

överflyttningen tills vidare böra anstå.

I övrigt har utredningen icke givit statskontoret anledning till särskilt

uttalande.

Byggnadsstyrelsen har i huvudsak icke något att erinra mot det föreliggande

förslaget, de angivna kostnaderna för erforderliga ombyggnadsarbeten

eller kostnaderna för fastighetens förvärv. Styrelsen har icke heller något

att erinra mot att arbetena vid Ulriksfors bedrives i byggnadsstyrelsens

regi och att fångar till viss utsträckning användes som arbetskraft. Med

hänsyn till de relativt höga kostnader, som skulle komma att nedläggas på

anstalten, förutsätter byggnadsstyrelsen att densamma kommer att bli permanent.

I förläggningsbyggnaden orsakar de för ändamålet alltför höga

rumshöjderna högre uppvärmningskostnader än normalt. Förslaget innebär

emellertid att en ny värmepanna insättes i stället för den befintliga som är

mycket oekonomisk i drift. Därigenom kommer uppvärmningskostnaden att

minska ca 30 % i förhållande till den nuvarande.

Statens lönenämnd uttalar angående den föreslagna personalplanen och

lönegradsplaceringen för de i denna upptagna tjänsterna i huvudsak följande.

Lönenämnden har sökt att i möjligaste mån bilda sig en uppfattning rörande

löneställningen för tjänsterna i den föreslagna personalorganisationen

bland annat med utgångspunkt från Kungl. Maj :ts i 1957 års statsverksproposition

(II ht s. 100'' ff) redovisade ställningstaganden till kommitténs

förslag angående personalorganisation för anstalterna i Tidaholm (avsedd

för 150 intagna) och Hälsingborg (avsedd för 170 intagna).

Lönenämnden vill ifrågasätta, om icke placering i 27 lönegraden eller densamma

som vid anstalten i Mariestad vore tillräcklig beträffande tjänsten

som anstaltsdirektör. Med hänsyn till personalorganisationen vid sidoanstalterna

för ordinärt manligt fångklientel vill lönenämnden vidare i och för

sig ifrågasätta, om fångvårdsassistenttjänst i 23 och bokhållartjänst i 21

lönegraden bör ingå i personalorganisationen för Ulriksforsanstalten. Lönenämnden

vill härvid beträffande bokhållartjänsten särskilt erinra om ått

det vid indelningen av fångvårdsanstalterna för ordinärt manligt klientel i

räjonger avsetts, att de kamerala göromålen i avseende å sidoanstalterna i

stor utsträckning skulle centraliseras till räjongernas centralanstalter. I övrigt

har lönenämnden icke funnit anledning till erinran mot lönegradsplaceringen

för den föreslagna administrationspersonalen.

Lönenämnden har icke något att erinra mot den föreslagna placeringen i

lönegrad för tjänsten som materialförvaltare men anser, att benämningen å

tjänsten hör vara överkonstapel. Lönenämnden, som förutsatt, att med yrkesmästartjänsten

för byggnadsunderhåll in. in. i 14 lönegraden skall bli förenade

i stort sett samma arbetsuppgifter, som skulle tillkomma de av kommittén

för Tidaholms- och Hälsingborgsanstaltcrna föreslagna liantverkartjänsterna

i 12 lönegraden, vill fästa uppmärksamheten på alt Kungl. Maj: t

i sitt förslag till riksdagen beträffande dessa anstalter låtit dessa tjänster

utgå ur den föreslagna personalorganisationen och i stället föreslagit inrättande

av vaktkonstapelstjänsler respektive reparatörstjänst i 12 lönegraden.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj. ts proposition nr 77 år 1957

Lönegradsplaceringen för niaskinpersonalen (maskinist- samt reparatörstjänsten)

torde få bli beroende av maskinanläggningens inplacering i ldassificeringsgrupp.

I fråga om köksföreståndartjänsten vill lönenämnden erinra

om vad som föreslagits i bilaga 2 (s. 4) till 1957 års statsverksproposition

beträffande lönegradsplaceringen för köksföreståndartjänsterna vid fångvårdsanstalterna.

I fråga om de föreslagna tjänsterna som biträdande köksföreståndare,

uppsyningsman, förste skötare och skötare vill lönenämnden

erinra, att Kungl. Maj:t beträffande Tidaholmsanstalten föreslagit, att i

stället för en tjänst som biträdande köksföreståndare i 12 lönegraden och

uppsyningsman i 18 lönegraden inrättas en tjänst som ekonomibiträde i 8

respektive en tjänst som uppsyningsman i 16 lönegraden samt att de av

kommittén föreslagna tjänsterna som förste skötare i 13 och skötare i 12

lönegraden utgår och att i stället tjänster som vaktkonstapel i 12 lönegraden

tillföres personalorganisationen för denna anstalt. Lönenämnden har icke

något att erinra mot att tjänsten som bilförare placeras ill lönegraden och

ej heller mot lönegradsplaceringen av tjänsterna som överkonstapel i 14 och

vaktkonstapel i 12 lönegraden.

I förutnämnda statsverksproposition har Kungl. Maj:t i fråga om arbetsdriftens

personal vid Tidaholmsanstalten föreslagit, att den av kommittén

föreslagna tjänsten som arbetsföreståndare i 25 lönegraden utbytes mot en

tjänst som arbetsassistent i 23 lönegraden samt att de tre av kommittén

föreslagna tjänsterna som förste yrkesmästare i 20 lönegraden och yrkesmästare

i 18 lönegraden utgår och att i stället tre tjänster som yrkesmästare

i 14 lönegraden tillkommer. Med hänsyn till arten och omfattningen av den

arbetsdrift, som föreslagits för Ulriksforsanstalten, vill det emellertid förefalla

lönenämnden riktigast, att arbetsföreståndartjänsten i 25 lönegraden

och förste yrkesmästartjänsten i 20 lönegraden utgår ur organisationen och

att för en ansvarig ledare för hela arbetsdriften användes den föreslagna

tjänsten som yrkesmästare i 18 lönegraden. Lönenämnden har härvid beaktat,

att vid centralanstalten för räjongen (Härnösand) inrättats en ingenjörsbefattning

i 25 lönegraden för arbetsdriften inom räjongen. För bestridade

av inom arbetsdriften förekommande skriv- och kontorsgöromål torde

en tjänst som biträde i den reglerade befordringsgången vara tillräcklig.

Mot förslagen om yrkesmästartjänsterna i 16 och 14 lönegraderna samt

förste förmanstjänsterna i 14 lönegraden har lönenämnden icke något att

erinra.

Sveriges nrbctsledareförbund, som icke har något att erinra mot kommitténs

förslag till disposition av fabrikslokalerna, anför att yrkesmästaren för

byggnadsunderhåll bör placeras i lönegraden A 12 (jfr 1957 års statsverksproposition:

Gemensamma frågor). Med de löner, som för närvarande utgår

på den privata marknaden, torde det nämligen icke vara möjligt att erhålla

kompetent personal i den föreslagna lönegraden. Även maskinisttjänsten

bör uppflyttas och inplaceras i lägst anläggningsgrupp 4. Med hänsyn till att

en arbetsstyrka av 70 intagna vid trähusfabriken förutsätter en noggrann

planering för att verksamheten skall kunna bedrivas rationellt bör vidare

personalplanen ändras att omfatta två yrkesmästare i lönegraden A 12 och

fyra i lönegraden A 11. Slutligen bör förmanstjänsterna för skogsarbeten

placeras i enlighet med vad som förekommer inom domänverket.

Fångvårdsstyrelsen har bedömt det föreliggande förslaget ur allmänekonomiska,

statsfinansiella, kriminalpolitiska och anstaltsorganisatoriska syn
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 19777

punkter och därvid funnit att förslaget ur samtliga dessa synpunkter icke kan

av styrelsen tillstyrkas.

Styrelsen fastslår, alt det icke visats eller gjorts sannolikt att det för närvarande,

under en övergångstid eller i en framtid föreligger något behov

inom norra anstaltsgruppen av en anstalt med den utformning och belägenhet

som avsetts med Ulriksforsanstalten. Till stöd för denna uppfattning anför

styrelsen bl. a. följande.

Av en inom styrelsen upprättad sammanställning, avseende platsantal och

beläggning vid de till norra anstaltsgruppen hörande anstalterna vid månadsskiftena

från och med den 1 juli 1956 till och med den 1 januari 1957,

framgår att det totala plalsantalet inom norra anstaltsgruppen (478) icke

utnyttjats helt före den 1 november. Nämnda dag samt vid de två efterföljande

månadsskiftena har överbeläggning förekommit, men den har varit

så blygsam som 44, 86 och 29 intagna, överbeläggningen har alltså uppgått

till 9,2, 18,0 och 6,0 procent av hela platsantalet inom gruppen. Att märka

är, att överbeläggningen är konstlad såtillvida, att fångvårdsdirektörerna i

östra och västra räjongerna med fångvårdsstyrelsens goda minne kommit

överens med fångvårdsdirektören i norra anstaltsgruppen att denne skulle

lämna de under hösten hårt beträngda båda sydligare anstaltsgrupperna

hjälp genom att mottaga intagna från dessa grupper på anstalter tillhörande

norra räjongen. Frånräknar man de sålunda överförda intagna, kan man

konstatera att någon överbeläggning praktiskt taget icke förekommit inom

norra anstaltsgruppen under senare hälften av 1956 — fångvårdens i beläggningsliänseende

svåraste halvår sedan 1918. Tilläggas hör att siffror och förflyttningsförhållanden

för förra halvåret 1956 ger en motsvarande helhetsbild

— den obetydliga överbeläggning som förekommit kan väsentligen återföras

på att norra räjongen trätt hjälpande emellan när dess sydligare motsvarigheter

haft det som svårast.

Ett långsiktigt bedömande av platsbehovet i Norrland är icke påkallat i

förevarande sammanhang, då fångvårdsstyrelsen räknar med att det av

statsmakterna i princip godtagna programmet för förnyelse av fångvårdens

anstaltsbestånd i sinom tid kommer att utformas så, att den nuvarande

norra anstaltsgruppen uppdelas på två. Redan nu kan emellertid utan tvekan

fastslås, att något behov av en fångvårdsanstalt i Ulriksfors icke kommer

att finnas inom de framtida norrländska anstaltsgrupperna.

Frågan huruvida behov av ytterligare anstaltsutrymmen för norra anstaltsgruppen

kan uppkomma inom den framtid — fem till tjugu år — som

måste förflyta innan ett modernt anstaltsbestånd står till buds för fångvården

inom denna del av landet är icke helt okomplicerad. Fångvårdsstyrelsen

har för avsikt att inom den närmaste framtiden underställa Kungl. Maj:t

förslag om anordnande av 20 nya öppna platser i Haparanda; i denna del av

Norrland råder nämligen platsbrist. Vidare hör fångvårdsanstalten i Hudiksvall

med 20 platser överföras från säkerhetsgruppen till norra gruppen,

så snart beslutade arbeten å sidoanstalterna till Hali ger möjlighet därtill.

Med nyss angivna tillskott (20 -f- 20) skulle behovet av nya platser inom

norra räjongen vara tillgodosett för de närmaste budgetåren. Huruvida platserna

kommer att räcka till även under återstoden av den angivna övergångstiden,

blir självfallet beroende på utvecklingen av beläggningen på

fångvårdens anstalter och särskilt dem i Norrland. Styrelsen anser försiktigheten

måhända bjuda att man räknar med ett tillskott inom norra räjongen

av 30 -50 väibelägna öppna platser under ifrågavarande tid.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj. ts proposition nr 77 år 1957

Fångvårdsstyrelsen vitsordar, att platsbristen, utom inom säkerhetsgruppen,

är alarmerande. Snabba och effektiva åtgärder är alltså nödvändiga för

att bereda de intagna förvaringsutrymmen. Men åtgärderna får icke ens i en

så pressad situation som den nuvarande helt frikopplas från humanitära

och ekonomiska hänsyn. Styrelsen anför härutinnan vidare.

Att fångvårdens byggnadskommitté icke varit främmande för att både

humanitära och ekonomiska skäl talar mot inrättandet av Ulriksforsanstalten

synes framgå av kommitténs uttalande, att Ulriksforsanstalten »torde

komma att kräva ett relativt stort upptagningsområde, vilket kan komma

att medföra vissa olägenheter i fråga om fångtransporter, de intagnas permissionsresor

och de anhörigas besöksresor m. in.» Fångvårdsstyrelsen uppfattar

uttalandet så, att kommittén med detta knapphändiga konstaterande

velat ge till känna, att något behov av denna fångvårdsanstalt icke föreligger

inom norra räjongen, men att man genom att till anstalten förflytta intagna

från Långholmen och Härianda likväl skall ha möjlighet att fylla den.

Styrelsen framhåller i detta sammanhang, att kommitténs bestämning av

det avsedda klientelets art, intagna av typen »mellanklientel» synes lämna

rum för skilda tolkningar. Frånsett de fåtaliga extremerna — de »garanterat»

godartade korttidsintagna och de lika »garanterat» egendoms- och

våldsbrottsfarliga långtidsintagna — synes man enligt styrelsen i kommitténs

definition kunna tolka in praktiskt taget varje kategori av fångvårdens

klientel. För sin del utesluter styrelsen i princip intagna med strafftid understigande

4 månader — det skulle bli för dyrt att sända Långholms- och

Härlandaintagna med kortare strafftid tur och retur Ulriksfors. Styrelsen

vill vidare i princip utesluta intagna med strafftid överstigande 8 månader

permissionsresor och de anhörigas besöksresor för sådana intagna skulle

kräva oproportionerligt höga belopp. Bland intagna med strafftid mellan 4

och 8 månader skulle på Långholmen och Härianda för Ulriksfors utväljas

sådana, som dels befunnes ha förutsättningar för de arbetsgrenar, vilka

skulle bedrivas, och dels i psykiskt avseende icke företedde några markerade

särdrag.

Om klientelet bestäms på sätt fångvårdsstyrelsen nu antytt, kommer vid

fullbeläggning av anstalten att krävas ett antal resor, som kan bestämmas

till dl''ygt två gånger platsantalet (132) eller i runt tal 300. Enligt av styrelsen

gjorda schablonberäkningar skulle de sammanlagda merkostnaderna

vid transport från Långholmen till Ulriksfors och åter — därvid styrelsen

raknat med två transportförare — vid jämförelse med motsvarande kostnader

för transport till en sidoanstalt belägen på normalt avstånd — omkring

lo mil från vederbörande centralanstalt lågt räknat uppgå till 150 000

kronoi. En motsvarande kostnadsjämförelse beträffande intagna, som överföres

från Härianda till Ulriksfors, skulle visa en betydligt högre merkostnad.

Det kan enligt styrelsen icke vara ekonomiskt försvarligt att åstadkomma

personalkrävande resor av vilka något reellt behov icke föreligger.

Enligt styrelsens mening skulle inrättandet av eu anstalt i Ulriksfors även

i andra avseenden medföra onödiga kostnader. Ehuru styrelsen vitsordar,

att kommitténs beräkningar av personalbehovet överensstämmer med vedertagna

normer, bör i förevarande fall beaktas dels den ökade rymningsrisk,

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1957

15

som ett överförande till Ulriksfors av storstadsinterner kommer att medföra,

och dels den omständigheten att Ulriksforsanstalten genom byggnadernas

storlek och ur bevakningssynpunkt ogynnsamma inbördes belägenhet

kommer att bli exceptionellt personalkrävande. Härom anför styrelsen vidare.

Ett av problemen med den öppna anstaltsvården inom fångvården är, att

åtskilliga intagna på grund av personliga förhållanden — kontaktmöjligheterna

med anhöriga och arbetsgivare samt bundenheten vid hemstaden —

vägrar att mottaga de större friheter, som kolonierna erbjuder; enär fångvårdsstyrelsen

nyligen tagit i bruk en provisorisk anstalt med synnerligen

avskilt läge, har styrelsen färska erfarenheter av denna motvillighet. Om de

intagna mot sin önskan förflyttas till koloni, visar erfarenheten att de i stor

utsträckning framtvingar en återförflyttning till moderanstalten genom

rymning eller annan misskötsamhet på den öppna anstalten. Det kan knappast

råda något tvivel om att åtskilliga intagna kommer att uppfatta en förflyttning

till Ulriksfors som en deportation och att de kommer att söka dra sig

ur »förvisningen» genom rymning. Denna tendens får antagas bli förstärkt

av att Ulriksforsfabriken även med de dyrbara iståndsättningsarbeten som

kommittén föreslagit alltid måste bli en utpräglat otrivsam fångvårdsanstalt.

För att begränsa rymningarnas antal blir det därför nödvändigt att förstärka

bevakningen. Genom fabriksbyggnadernas utformning — den längsta

är nära 100 meter lång och flertalet är förenade på sätt som ger förträffliga

gömställen för rymmare — blir en förstärkt bevakning oproportionerligt

personalkrävande. Fångvårdens byggnadskommitté har varit medveten om

detta och föreslagit ett bevakningstorn. Representanter för styrelsen har vid

besök i Ulriksfors kommit till den uppfattningen att tornet blir i det närmaste

utan värde. Det är icke uteslutet, att för bevakningen kommer att

krävas tio befattningshavare utöver normal personaluppsättning, men fångvårdsstyrelsen

räknar för säkerhets skull i underkant med endast fem befattningshavare

mer än normalt. Den årliga merkostnaden blir efter löneklass

12, ortsgrupp 5, (5 X 10 284 =) 51 420 kronor. Man frågar sig, både

när det gäller dessa fem tjänster och tjänsterna över huvud taget, om det

finns möjlighet att på frivillighetens väg rekrytera tjänsterna med någorlunda

kompetenta sökande — att stå i ett bevakningstorn eller gå i nattlig

bevakningspatrull i t. ex. 35 graders kyla kommer för många att te sig

föga tilltalande. Hur ett försök till tvångsrekrytering skulle komma att utfalla

vill fångvårdsstyrelsen lämna därhän.

Flertalet poster på omkostnadsstaten kommer också att påverkas av anstaltens

olämpliga belägenhet. Det gäller t. ex. posten till expenser (telefonerna),

till hälso- och sjukvård (It mils järnväg till närmaste lasarett) och

till omkostnader för permitterade, frigivna etc. (ofrånkomliga permissionsresor

in. in.). Fångvårdsstyrelsen avstår emellertid från att framlägga en

kalkyl beträffande dessa poster och tar i stället upp frågan om uppvärmniiigskostnaden.

Med utgångspunkt från kostnaderna för uppvärmning, då

fabriken var i gång, uppskattar styrelsen kostnaderna för uppvärmning till

för dag 1 000 kronor och för bränsleår om 275 dagar 275 000 kronor. Merkostnaderna

för uppvärmning av Ulriksforsanstalten vid jämförelse med eu

normal uppvärmningskoslnad — styrelsen jämför i detta fall motsvarande

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1957

kostnader vid Härlandaanstalten — blir enligt styrelsens beräkningar 125 000

kronor om året.

Enligt de av styrelsen hittills redovisade kalkylerna uppgår de sammanlagda

kostnader, som skulle kunna inbesparas vid en ändamålsenlig förläggning

av de avsedda platserna till (150 000 -j- 51 420 + 125 000) i runt tal

326 400 kronor för år. Styrelsen håller dock för troligt att de årliga merkostnaderna

— då styrelsens kalkyler hållits i underkant — icke kommer

att understiga 400 000 kronor.

Fångvårdsstyrelsen berör även förslaget ur kriminalpolitisk synpunkt och

erinrar om att styrelsen i sitt yttrande i september 1956 över kommitténs

förslag till fångvårdsanstalter i Tidaholm och Norrtälje fastslog, att en av

de viktigaste principerna i modern fångvård är att de intagna icke genom

anstaltens belägenhet mot sin vilja skall avskäras från möjligheten att hålla

kontakt med sina anhöriga. Vidare uttalade styrelsen, att man vid övervägandet

av frågan var nya anstalter skall placeras, om icke denna humana

och för resocialiseringen betydelsefulla princip skall trädas för nära, måste

akta sig för förhastade lösningar, t. ex. av den typen att man tar i anspråk

utrymmen, där sådana står att få, även om detta skulle innebära att man

för att bemanna en sådan ny anstalt måste flytta intagna, som hör hemma

i helt andra delar av landet i helt andra anstaltsgrupper. Styrelsen konstaterar

nu, att kommitténs förevarande förslag ur angivna synpunkt står i

motsats till de humana principer som bär upp nuvarande verkställighetslag.

Ur anstaltsorganisatorisk synpunkt erinrar styrelsen om att redan i det

första betänkandet angående räjongplan för fångvården (SOU 1952: 21) den

östra anstaltsgruppen, som då omfattade 986 platser, ansågs vara i behov av

uppdelning. Numera uppgår antalet platser inom denna grupp, inklusive

beslutade, till mer än 1 300. Enligt kommitténs förslag skulle denna anstaltsgrupp

nu tillföras anstalterna i Falun, å Älgberget och i Gävle med

tillhopa 132 platser. Styrelsen avstyrker bestämt detta förslag. I stället hemställer

styrelsen, alt Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva att den

vid 1956 års riksdag beslutade inlandsgruppen provisoriskt inrättas från

och med den 1 juli 1957. Därvid torde fångvårdsanstalten i Mariestad —

med 75 slutna och 36 öppna platser — böra tjänstgöra som centralanstalt.

Som psykiatrisk avdelning för inlandsräjongen torde böra fungera fångvårdsanstalten

i Jönköping med 39 slutna platser; som sluten sidoanstalt

torde vidare böra användas fångvårdsanstalten i Örebro med 55 platser.

Till gruppen bör vidare hänföras de öppna anstalterna Hinseberg (80 platser)

och Tenhult (30 platser). De ytterligare anstaltsutrymmen, som bör

tillföras gruppen, torde fångvårdsstyrelsen få föreslå, sedan del visat sig om

styrelsens strävan att anordna platser, främst i Södermanlands och Östergötlands

län, kan förverkligas.

Fångvårdsstyrelsen anmäler slutligen, att styrelsen med mycket stor

sannolikhet skall kunna inom praktiskt taget samma tid som kommittén angivit

för lllriksfors anskaffa 132 nya öppna vårdplatser. Förutsättningen

är att de i 1957 års statsverksproposition, bil. 23, för Ulriksfors beräkna
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 77 är 1957

17

de medlen på tilläggsstal för budgetåret 1956/57, 1 900 000 kronor, får disponeras

av styrelsen för koloniändamål. Detta bör emellertid icke utesluta,

att kolonifastigheter förhyres; en form av upplåtelse som erfarenhetsmässigt

visat sig i många fall vara ekonomiskt fördelaktigare än köp. De av

styrelsen anskaffade platserna skulle vara belägna inom områden, där

platsbrist råder, och därför bli billiga i drift. De skulle vara ur humanitär

synpunkt godtagbara och de skulle naturligt kunna inpassas i den av styrelsen

föreslagna anstaltsorganisationen.

Med anledning av vad fångvårdsstyrelsen anfört har infordrat utlåtande

avgivits av fångvårdens byggnadskommitté.

Kommittén framhåller att den, i likhet med 1951 års fångvårdsutredning,

utgår ifrån att norra anstaltsgruppen skall behållas odelad och därför anser

alt sidoanstalten i Ulriksfors, som är belägen på ett godtagbart avstånd

från en centralanstalt i Härnösand-Sundsvallsområdet, är av värde för

komplettering av fångvårdens anstaltsbestånd. Vidare understryker kommittén,

att tanken att till Ulriksfors huvudsakligen överföra intagna från

Långholmen och Härianda icke ens diskuterats inom kommittén, än mindre

kommit till uttryck i kommitténs skrivelse. Ulriksforsanstalten är avsedd att

ingå i den norra anstaltsgruppen, och rekryteringen av de intagna bör sålunda

helt naturligt regelmässigt ske från denna räjong. Enligt vad kommittén

under hand inhämtat från ledningen för norra anstaltsgruppen omhänderliar

anstalterna i Gävle och Falun samt kolonien Älgberget endast i undantagsfall

fångar från annan anstaltsgrupp. Det förefaller därför kommittén

egendomligt, att fångvårdsstyrelsen utgått ifrån att ersättningsanstalten

för de nyssnämnda tre anstalterna — Ulriksforsanstalten — skulle praktiskt

taget helt få rekryteras med intagna från de sydligare grupperna.

Gentemot fångvårdsstyrelsens uppfattning, att på anstalten i Ulriksfors

endast sknlle mottagas vissa interner med strafftider mellan 4 och 8 månader,

framhåller kommittén att den utgår ifrån att det icke kan bli fråga om

att belägga Ulriksforsanstalten med huvudsakligen Långholms- och Härlandaintagna.

Kommittén finner därför icke hinder föreligga mot att i anstalten

mottages även intagna med strafftider under 4 och över 8 månader.

1 fråga om fångvårdsstyrelsens schablonberäkningar rörande kostnaderna

för fångtransporter uttalar kommittén, att dylika transporter mellan

Långholmen och Ulriksfors torde komma att bli sällsynta. Kommittén anser

sig därför sakna anledning att närmare gå in på styrelsens kostnadsberäkningar

i förevarande avseende men vill dock framhålla, att eu omprövning

av reglerna för fångtransport synes påkallad, därest transporterna i verkligheten

skulle verkställas på det sätt fångvårdsstyrelsen angivit i fråga om

Uliiksfors, nämligen att två transportförare företar 300 resor årligen med

en intagen ål gången mellan Stockholm och Ulriksfors.

Med anledning av alt fångvårdsstyrelsen framhållit, att på grund av anstaltens

olämpliga belägenhet flertalet poster i omkostnadsstaten skulle

komma att påverkas hl. a. delposten till hälso- och sjukvård på grund

av 11 mils järnvägsresa till närmaste lasarett — erinrar kommittén om att i

2 Bihang till riksdagens protokoll 1957. 1 samt. Nr 77

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1957

Strömsund, 4 km från Ulriksfors, finns en modern sjukstuga, tillhörig

landstinget. 1 Strömsund finns såväl sjukstuge- som provinsialläkare.

Till bemötande av fångvårdsstyrelsens uttalande, att anstalten på grund

av byggnadernas storlek och ur bevakningssynpunkt ogynnsamma läge komme

alt bli exceptionellt personalkrävande, anför kommittén alt anstalten enligt

kommitténs förslag skulle avses för sådana intagna, som icke vore rymningsbenägna.

Enligt kommitténs mening, som delas av erfarna anstaltsmän

vilka besökt Ulriksforsanläggningen, torde bevakningssvårigheterna icke bli

sådana att extra bevakningspersonal kan anses påkallad. Genom tillkomsten

av det uppvärmda bevakningstornet, som bör förses med strålkastare för belysning

av anstaltsområdet, blir det möjligt att avstå från den nattliga bevakningspatrull,

som enligt fångvårdsstyrelsen skulle behöva gå i 35° kyla. Anordnas

icke bevakningstornet, måste antalet vaktkonstaplar, såsom angivits

i kommitténs skrivelse, utökas med 2.

Uppvärmningen av anläggningen till rumstemperatur skulle enligt fångvårdsstyrelsens

beräkningar uppgå till 275 000 kronor för år, vilket med

125 000 kronor överstege motsvarande beräknade kostnader vid Härlandaanstalten.

Härom anför kommittén.

I sin skrivelse anmälde kommittén, alt den befintliga ångpannan var i

mindre gott skick men att den borde behållas tills vidare i beredskapssyfte.

Kostnaderna för installation av en ny panna, som enligt uppgift av byggnadsstyrelsen

kommer att medföra en minskning av värmekostnaderna med cirka

30 %, rymmes inom det av kommittén angivna beloppet för upprustning

av panncentralen. En inom byggnadsstyrelsen verkställd utredning visar,

att vid användning av den nya ångpannan oljeåtgången för uppvärmning

till normal rumstemperatur kan uppskattas till 400 in3 per år. Med utgångspunkt

från i orten nu gällande inköpspris, 210 kronor per in3, för den eldningsolja

som användes, kan den årliga uppvärmningskostnaden därför beräknas

till 84 000 kronor, eller sålunda 191 000 kronor mindre än fångvårdsstyrelsen

angivit. I stället för den av fångvårdsstyrelsen beräknade merkostnaden

av 125 000 kronor i förhållande till Härlandaanstalten skulle alltså

uppkomma eu kostnadsbesparing på 66 000 kronor. Byggnadsstyrelsens utredning

visar därjämte, att uppvärmningskostnaderna vid Ulriksforsanstalten

kan ytterligare minskas, därest i stället för olja ved användes som bränsle.

Vedåtgången har uppskattats till 3 100 in3 per år. Efter ett barrvedspris

om 23 kronor per in3 skulle kostnaderna sålunda bli 71 300 kronor för år.

Med utgångspunkt från att anstalten är avsedd för intagna från norra räjongen

förefaller det kommittén föga troligt att anstalten, som är belägen

invid norra Jämtlands huvudort med bl. a. goda landsvägs- och järnvägsförbindelser,

av de flesta intagna skall betraktas som cn förvisningsanstalt.

Förläggningslokalerna kommer i stort sett att erhålla samma utformning

som vid Hälsingborgsanstalten. Sistnämnda anstalt har visserligen varit i

bruk endast en kortare tid, men erfarenheterna i trivselhänseende har varit

goda.

Vad beträffar möjligheterna till personalrekrytering i orten finns f. n.__

enligt vad kommittén inhämtat från länsarbetsnämnden i Östersund — inom

Ströms kommun, huvudsakligen i Strömsund, 16 anmälda arbetslösa arbetare

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:Is proposition nr 77 år 1957

och 14 personer som endast kunnat anvisas beredskapsarbete. Härtill kommer

att av 49 manliga och 52 kvinnliga arbetare, som friställdes då driften

nedlades vid väverifabriken i Ulriksfors, 17 manliga och 8 kvinnliga aibctaie

ännu icke kunnat anvisas annat än tillfälliga anställningar. 3 manliga och

2 kvinnliga förutvarande arbetare vid fabriken är f. n. arbetslösa.

Kommittén, som finner sig icke kunna göra något uttalande om möjligheterna

för fångvårdsstyrelsen att inom praktiskt taget samma tid som kommittén

angivit för Ulriksfors anskaffa 132 nya öppna vårdplatser under

förutsättning att de å tilläggsstat för innevarande budgetår för Ulriksfors

beräknade medlen finge disponeras av styrelsen, erinrar om att riksdagen

för inköp av kolonier åren 1953, 1954 och 1955 anvisat invesleringsanslag,

varav i början av innevarande år återstod odisponerat i runt tal 1 158 000

kronor.

Slutligen framhåller kommittén att, därest anstalterna i Gävle och Falun

samt kolonien Älgberget enligt kommitténs förslag tillföres östra anstaltsgruppen,

det synes oundgängligt att bland annat ledningen för gruppen erhåller

lättnad i arbetsbördan. Kommittén instämmer därför i fångvårdsstyrelsens

hemställan, att Kungl. Maj :t inhämtar riksdagens medgivande om

att den beslutade inlandsgruppen provisoriskt inrättas från och med nästa

budgetår. Alternativt föreslår kommittén, att den med Gävle, Falun och Älgberget

utvidgade, redan nu för stora östra anstaltsgruppen, intill dess en

delning av densamma kommer till stånd, förstärkes med en biträdande fångvårdsdirektör

i lönegrad 32, eu kamrerare, en ingenjör och ett par kvalificerade

biträden.

Departementschefen

Under de efterforskningar som gjorts för att snabbt tillföra långvården

nya anstaltsutrymmen och därigenom minska den rådande överbeläggningen

har tillfälle erbjudit sig att förvärva en fabriksanläggning i Ulriksfors

samhälle i Jämtland. Anläggningen, som sedan några år icke är i bruk, omfattar

ett tiotal fabriksbyggnader jämte personalbostäder och är i gott skick.

Enligt den utredning som gjorts av fångvårdens byggnadskommitté kan man

där för eu rimlig kostnad inrätta en anstalt för 132 intagna. Enligt förslaget

skulle arbetsdriften vid anstalten omfatta fabrikation av enklare monteringsfärdiga

träbyggnader, ''lack vare de goda utrymmen som redan finnes

kan en sådan industri, avsedd alt sysselsätta 70 intagna, utan större kostnader

anordnas. Det är vidare avsett att en del av de intagna skall sysselsättas

i skogsarbete i omgivningarna. Förslaget kräver emellertid att eu del

av fabriksbyggnaderna bygges om till förläggning för de intagna. Även vissa

andra ombyggnader erfordras. Enligt förslaget uppgår kostnaderna för

förvärvet av anläggningen till 600 000 kronor och för byggnadsarbetena till

2 025 000 kronor.

Det torde vara otvivelaktigt att förslaget att inrätta en fångvårdsanstalt i

Ulriksfors innebär mycket stora fördelar. Uppförande av motsvarande utrymmen

skulle kräva eu mångdubbelt större kostnad. Alt anläggningen lik
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungi. Maj.ts proposition nr 77 år 1957

väl kan förvärvas för den avtalade köpeskillingen sammanhänger med att

fabriksdrift på platsen icke visat sig lönsam för ägaren. Även om man tar i

betraktande de ytterligare kostnader, som måste nedläggas på anläggningen

för alt denna skall kunna användas såsom fångvårdsanstalt, stannar

statsverkets utgifter för den föreslagna anstalten vid ett förhållandevis lågt

belopp. Härtill kommer att denna ganska stora anläggning kan färdigställas

på kort tid, vilket under rådande överbeläggning på fångvårdens anställer

är säl skilt Aärdefullt. En koloni för 35 intagna bar redan inrättats, sedan

lokalerna förhyrts för fångvårdens räkning. Halva antalet förläggningsplatser

kan färdigställas till hösten 1957 och de återstående ett halvår senare.

Tack vare de goda utrymmen som står till buds och de fördelar som belägenheten

av denna anläggning på olika sätt erbjuder, torde eu fångvårdsanläggning

av hög klass kunna åstadkommas på platsen. Med hänsyn till de

kostnader, som är i fråga, avser förslaget icke ett provisorium, utan det bör

övervägas från den utgångspunkten att det gäller att här inrätta en permanent

fångvårdsanstalt.

De invändningar som gjorts mot förslaget har i huvudsak kommit från

fångvårdsstyrelsen och innebär att det ur mera allmänna lokaliseringssynpunkter

icke skulle vara lämpligt att förlägga den föreslagna fångvårdsanstalten

till Ulriksfors. Fångvårdsstyrelsen har sålunda ansett att anstalten

icke vore behövlig i denna del av landet och att dess förläggande där skulle

dra med sig höga transportkostnader. Styrelsen har vidare uttalat att åtskilliga

intagna kommer att uppfatta en förflyttning till Ulriksfors som en deportation

och att den därav föranledda rymningsrisken skulle medföra ökade

personalkostnader. Styrelsen menar att den föreslagna fångvårdsanstal

len måste bli utpräglat otrivsam. Även då det gäller personalrekrytering

har styrelsen därför betänkligheter, och styrelsen antyder rent av att tvångs^- rekrytering måste tillgripas. Även i andra hänseenden anser styrelsen att

ökade kostnader skulle uppkomma på grund av anstaltens belägenhet; bland

annat gäller detta uppvärmningskostnaderna.

Dessa farhågor är uppenbarligen överdrivna. Först och främst innebär de

en oriktig nedvärdering av denna trakt i mellersta Norrland. Anläggningen

hgger på några minuters bussresa från Strömsunds municipalsamhälle, som

är ett kommersiellt centrum för norra Jämtland och nordvästra Ångermanland.

Kommunen är stadd i rask utveckling. Samhälleliga och sociala anordningar

av skilda slag finnes i Strömsund, såsom en modern sjukstuga

med barnbörd savdelning och kronikeravdelning. Vidare finnes samrealskola,

och man planerar inrättande av gymnasium. Ulriksfors ligger vid inlandsbanan

och har goda förbindelser icke blott med Strömsund utan även med

andra orter. Föreställningen att detta skulle vara en otrivsam plats och att

det skulle uppkomma några svårigheter vid personalrekrytering är uppenbarligen

felaktig. Det har tvärtom redan visat sig att flera fångvårdsmän

förklarat sig intresserade av eu förflyttning till Ulriksfors, och en del av befattningshavarna

bör dessutom lämpligen rekryteras i orten. Inte heller när

det gäller de intagna behöver man räkna med att eu förläggning till denna

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1957

21

anstalt i allmänhet måste framstå som så motbjudande, att man av humanitära

skäl bör avstå därifrån. I vissa fall kan det föreligga sådana personliga

omständigheter att man söker låta den intagne vistas nära sin hemort, men

i många fall torde för ett fångvårdsklienlel från Norrland, där avstånden

regelmässigt är långa, en förläggning till Ulriksfors knappast komma att te

sig avskräckande. Självfallet bör hänsyn också tagas till de kostnader som

kan uppkomma för de intagna vid permissionsresor och för anhöriga vid

besök hos de intagna. Sådana kostnader blir dock ofta höga på grund av

avstånden i Norrland. Detta gäller inte bara vid den nu föreslagna anstalten

utan också vid andra anstalter, såsom då intagna från avlägsnare delar av

Norrland av olika skäl anses böra förläggas till gruppens centralanstalt i

Härnösand.

Ehuru fångvårdsstyrelsens farhågor för ökade transportkostnader synes

vara överdrivna, är det i och för sig riktigt alt transportkostnaderna ökar,

om en anstalt lägges på en avlägsen ort, och minskar, om den lägges nära

ett befolkningscentrum där kriminaliteten är störst. Enligt min mening kan

emellertid denna synpunkt icke få vara ensamt avgörande vid lokaliseringen;

den skulle leda till att fångvårdsanläggningar i alltför stor omfattning

måste trängas in bland andra institutioner i storstäder och större samhällen.

Självfallet kräves av praktiska skäl att åtskilliga anläggningar — såsom

centralanstalter, frigångshem o. dyl. — förlägges till större orter eller deras

närhet. Eu stor del av fångvårdens anläggningar bör dock förläggas till

andra platser, varvid också lokala synpunkter kan beaktas. I detta fall har

nedläggandet av fabriksdriften i Ulriksfors medfört svåra olägenheter för

orten, och det har från kommunala myndigheter och från länsstyrelsen uttalats

att den föreslagna fångvårdsanstalten därför är synnerligen önskvärd.

Förutom att härigenom sysselsättning heredes en del av ortsbefolkningen

genom anställning eller på annat sätt, synes den föreslagna arbetsdriften

vara i hög grad lämplig för orten. Skogsägareföreningen på platsen

kan beredas avsättning för sina produkter såsom råvara till den planerade

tillverkningen av trähus. Lämpligt skogsarbete för eu del av de intagna finnes

i omgivningarna i praktiskt taget obegränsad omfattning.

När det gäller den mera allmänna planläggningen av fångvårdens utbyggnad,

torde inte heller några större betänkligheter behöva uppkomma om den

föreslagna anläggningen i Ulriksfors. Fångvårdsstyrelsens uppfattning att

den norra anstaltsgruppen bör delas i två synes mig i varje fall icke vara aktuell

inom överskådlig framtid. Denna anstaltsgrupp omfattar visserligen eu

sa stor del av landet, att de tjänstemän som bar ledningen av anstaltsgruppen

måste göra mycket långa resor. Antalet intagna inom denna grupp är

emellertid icke så stort, att någon delning av gruppen är påkallad. Däremot

synes det lämpligt att, såsom kommittén förutsatt, anstalterna Falun, Gävle

och Älgberget frångår den norra anstaltsgruppen och överföres till annan

grupp, sedan anstalten i Ulriksfors utbyggts. Vid eu planering på längre

sikt torde anläggningen i Ulriksfors framstå såsom väl lämpad för den norra

anstaltsgruppen. Även om det under nuvarande förhållanden, på grund av

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1957

den större överbeläggningen i övriga anslaltsgrupper, blir nödvändigt att

låta den norra anstaltsgruppen biträda övriga delar av landet genom att därifrån

mottaga en del av överskottet, behöver detta icke leda till en sådan

trafik av intagna från och till Ulriksfors som fångvårdsstyrelsen befarat.

Anstalten i Ulriksfors kommer såsom sidoanstalt att i första hand stå i förbindelse

med centralanstaltcn i Härnösand, från vilken de intagna överflyttas

eller direkt anvisas plats i Ulriksfors.

Vid övervägande av de skäl, som kan anföras för eller emot den föreslagna

anstalten i Ulriksfors ur olika synpunkter, kommer man enligt min mening

till att de skäl som talar för anstalten klart överväger. Det torde vara

möjligt att bär för eu mycket måttlig kostnad inrätta en bra anstalt, samtidigt

som också lokala önskemål tillgodoses. I några yttranden har invändningar

gjorts mot förslaget att inrätta logement för 8 intagna och i stället

förordats att endast enkelrum inredes. Härigenom skulle emellertid kostnaderna

bli avsevärt högre och anstaltens kapacitet ej obetydligt minska. Enligt

min mening är det motiverat att såsom kommitténs majoritet föreslagit

inrätta logement jämte ett mindre antal enkelrum. Härvid bör beaktas, att

enligt förslaget de större logementen skall uppdelas genom avbalkningar

och att varje intern skall få sitt eget avskilda utrymme med vanlig cellutrustning.

Det har visat sig vid den nya anstalten i Hälsingborg, som ombyggts

enligt detta system, att man därigenom kan få förläggningar som är

fullt tillfredsställande ur vårdsynpunkter och som — i varje fall i kombination

med ett antal enkelrum — renlav har vissa praktiska företräden.

Enligt kommitténs förslag skall så snart anstalten tagits i bruk anstalterna

i Falun, Gävle och Älgherget överföras till den östra räjongen. Denna

räjong är emellertid såsom fångvårdsstyrelsen påpekat och såsom framhållits

i statsutskottets utlåtande 1956: 144, s. 17, alltför stor. Den har dessutom

ytterligare ökats genom tillkomsten av nya anstalter, bland annat i

Lärbro och Hinseberg. De arbetsuppgifter, som åvilar fångvårdsdirektören

och den övriga ledningen av anstaltsgruppen, måste därför för närvarande

anses vara alltför omfattande. De problem, som på grund härav kan uppkomma,

innan den nya centralanstalten i Kumla hunnit uppföras och den

planerade delningen av östra räjongen slutligt genomföras, torde emellertid

böra närmare utredas. Jag torde därför få anmäla denna fråga i annat sammanhang.

Det av fångvårdens byggnadskommitté framlagda förslaget till förvärv

av fabriksanläggningen i Ulriksfors och om- och tillbyggnader vid densamma

anser jag mig sålunda böra biträda. Mot kostnadsberäkningarna har jag

ej funnit anledning till erinran.

För budgetåret 1957/58 bör därför för förvärv av anläggningen beräknas

600 000 kronor och för byggnadskostnader 2 025 000 kronor. I årets statsverksproposition,

såvitt avser kapitalinvesteringar inom justitiedepartementets

verksamhetsområde, har sagda kostnader uppskattats till 2 625 000 kronor.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att träffa avtal angående förvärvet.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1957

Vid ett bifall till förslaget uppstår, såsom i årets statsverksproposition

(II ht, punkterna 35—38) framhållits, ökat medelsbehov under fångvårdsanstalternas

avlönings-, omkostnads- och utrustningsanslag. Sålunda har

kommittén beräknat avlöningskostnaderna för den nya anstalten till 680 OOfl

kronor för år. Härtill kommer löner till vikarier under semestrar och tjänstledigheter

samt ersättning för tjänstgöring på obekväm arbetstid (obekvämhetstillägg).

För inventarier har kommittén beräknat 525 000 kronor och

för maskin- och verktygsutrustning 350 000 kronor. Till dessa anskaffningar

har hänsyn tagits i statsverkspropositionen under respektive anslag. Anskaffning

av utrustning har därvid förutsatts ske enligt gängse standard

och med iakttagande av alla möjligheter till besparingar.

Den av kommittén föreslagna personalplanen (s. 6) upptar sammanlagt

59 anställda. Med hänsyn till anläggningens storlek, arbetsdriftens omfattning

och angelägenheten att uppnå ett tillfredsställande arbetsresultat finner

jag det föreslagna antalet befattningshavare böra godtagas. Inom den

sålunda angivna ramen bör emellertid alla möjligheter till besparingar tillvaratagas.

Den i årets statsverksproposition berörda översynen av lönegradsplaceringen

för personal i tillsyn och arbetsdrift vid fångvårdsanstalterna

pågår för närvarande inom civildepartementet (jfr II ht s. 97 och 98),

och eventuella förslag kommer att föreläggas 1957 års riksdag under vårsessionen.

Med hänsyn härtill är jag icke nu beredd att taga ställning till

lönegradsplacering för dessa personalgrupper vid den nya anstalten. Det

torde få ankomma på Kungl. Maj:t att för budgetåret 1957/58 provisoriskt

besluta härom och att underställa 1958 års riksdag förslag till personalorganisation

i dessa delar. I kommitténs förslag för övriga grupper av befattningshavare

föreslår jag följande jämkningar.

Anstaltsdirektören bör i likhet med vad som föreslagits för Lärbroanstalten

placeras i 27 lönegraden. Vidare bör utbytas

1 materialförvaltare, lönegrad 14, mot 1 överkonstapel, lönegrad 14;

1 yrkesmästare (för byggnadsunderhåll m. m.) mot 1 överkonstapel (lönegrad

14);

1 maskinist, lönegrad 13, i avvaktan på värmeanläggningens klassificering,

mot 1 vaktkonstapel, lönegrad 12;

1 köksföreståndare, lönegrad 12, mot 1 köksföreståndare, lönegrad 15, med

avsedd (jfr statsverksprop. 1957, bil. 2, s. 4) kompetens;

1 biträdande köksföreståndare, lönegrad 12, mot ett ekonomibiträde, lönegrad

8.

Då personalorganisationen icke nu kan slutgiltigt bedömas och någon

exakt tidpunkt icke angivas när den nya anstalten kan utnyttjas till full

kapacitet och därmed all personal behöva anställas, torde avlöningskostnaderna

få belasta den under fångvårdsanstalternas avlöningsanslag uppförda

anslagsposten: Avlöningar till personal vid nya anstalter och förläggningar.

På grund av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen att

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 7.957

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att godkänna avtalsbestämmelser

om förvärv av fabriksanläggningen i Ulriksfors av

det innehåll som i det föregående angivits; samt

b) godkänna det förslag att i Ulriksfors inrätta en fångvårdsanstalt,

som föredragande departementschefen framlagt.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

bifaller Hans Maj :t Konungen samt förordnar, att proposition

av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Chr. af Winklerfelt

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1957

25

Bilaga A

Köpeavtal

Mellan fångvårdens byggnadskommitté för Kungl. Maj :t och Kronan

(kronan) och Ulriksfors Väveri Aktiebolag (bolaget) har slutits följande

avtal, i vad avser kronan under förutsättning av Kungl. Maj :ts godkännande

:

1. Bolaget försäljer till kronan fastigheterna Risselås l28, l29, l30, l31 och

l32 i Ströms socken, Jämtlands norra domsaga.

2. Fastigheterna säljes i det skick, vari de nu befinner sig och tillträdes

av kronan den 15 mars 1957. Bolaget äger dock att före sistnämnda dag på

egen bekostnad nedmontera och från fastigheten Risselås l28 bortföra en där

befintlig varuhissanläggning.

3. Bolaget försäkrar, att fastigheterna i kronans hand icke skall besväras

av andra gravationer än följande i fastigheterna beviljade inteckningar,

nämligen,

a) den 8 september 1904, § 76, för rätt åt Ulrik Holm att framdra elektrisk

ledning,

b) den 4 juli 1917, § 117, för rätt till vatten- och avloppsledning åt Risselås

l38 och l39.

4. Köpeskillingen utgör sexhundratusen (600 000) kronor och erlägges kontant

den dag bolaget med gravationsbevis styrker, att fastigheterna icke besväras

av andra inteckningar än de under punkten 3 här ovan angivna, dock

tidigast på tillträdesdagen.

5. Skatter och andra avgifter, som utgår för fastigheterna, betalas av bolaget

i den mån de belöper på tiden före tillträdesdagen och av kronan för

tiden därefter.

6. Kronan förbinder sig att respektera följande av bolaget ingångna avtal,

nämligen med

a) Faxälvens regleringsförening den 21 oktober och 19 november 1952,

b) Faxälvens regleringsförening den 24 september 1953,

c) Faxälvens regleringsförening den 19 och 21 oktober 1954,

d) Statens Järnvägar den 20 och 23 december 1948,

e) vägförvaltningen i Jämtlands län den 17 och 20 juni 1952,

f) telegrafverket den 23 december 1952 och 12 januari 1953. Avtalshandlingarna

har företetts för kronan.

7. Bolaget förbinder sig att icke förlänga nu gällande hyresavtal beträffande

bostadslägenheter å fastigheterna för tiden efter den 14 mars 1957

eller träffa nya sådana avtal utan kronans medgivande.

Hyra och annan inkomst, som belöper på tiden före tillträdet, tillfaller

bolaget och på tiden därefter kronan.

8. Bolaget ansvarar för att fastigheterna under tiden intill tillträdesdagen

är brandförsäkrade till betryggande belopp.

Skulle eldsolycka övergå fastigheterna före tillträdesdagen, uppbär kronan

utfallande brandskadeersättning.

9. Sedan köpeskillingen guldils, överlämnar bolaget till kronan brandförsäkringsbrev,

kartor och övriga handlingar, som berör fastigheterna.

•I Bihang till riksdagens protokoll 1957. 1 samt. AV 77

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kurigl. Maj.ts proposition nr 77 år 1957

10. Kronan svarar helt för lagfartskostnaderna.

11. Detta avtal är för kronan bindande endast under förutsättning, att

detsamma godkännes av Kungl. Maj:t senast den 8 mars 1957.

Av detta avtal är två likalydande exemplar upprättade och utväxlade.

Stockholm den 14 december 1956.

Fångvårdens byggnadskommitté:

Thorwald Bergquist

j O. Johnsson

Bevittnas: Bevittnas:

C. H. Ericsson N.-U. Fornander C. H. Ericsson N.-U. Fornander

Ulriksfors Väveri Aktiebolag:

E. Frick

Tillägg till köpeavtalet

Mellan fångvårdens byggnadskommitté och Ulriksfors Väveri Aktiebolag

har denna dag överenskommelse träffats därom, att förestående köpeavtal

skall vara för kronan bindande, om det godkännes av Kungl. Maj:t senast

den 30 april 1957, och att tillträde av fastigheterna skall ske snarast efter

det sådant godkännande meddelats dock senast den 1 maj 1957.

Stockholm den 31 januari 1957.

Fångvårdens byggnadskommitté: Ulriksfors Väveri Aktiebolag:

Thorwald Bergquist E. Frick

j O. Johnsson

Bevittnas:

C. H. Ericsson

Hans Andersson

670220

Stockholm 1957. IsaacMarcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. SU 1957:107 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående fångvårdsanstalter i Österåkers kommun, Stockholms län, och i Kumla stad. s. 4 i texten
  2. Rskr. 1957:167 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående fångvårdsanstalt i Ulriksfors, m. m. a1 i texten
  3. SU 1957:59 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:Is proposition angående fångvårdsanstalt i Ulriksfors, in. m., jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten