Sök i Ratio Lex

Angående försöksverksamheten med nioårig enhetsskola m. m

1958-03-14 · 52 sidor, varav 51 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 51 av 52 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1958 A:109, Angående försöksverksamheten med nioårig enhetsskola m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 1958

1

Nr 109

Kungl. Majits proposition till riksdagen angående försöksverksamheten

med nioårig enhetsskola m. m.; given

Stockholms slott den 14- mars 1958.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Ragnar Edenman

Propositionens huvudsakliga innehåll

Propositionen innehåller dels redogörelser för den pågående försöksverksamheten

med nioårig enhetsskola och den pedagogiska försöksverksamheten

vid högre skolor, dels vissa förslag angående den särskilda försöksskolan

i Linköping.

Särskilda försöksskolan i Linköping beräknas numera, efter vissa förberedande

åtgärder under slutet av innevarande budgetår, träda i verksamhet

från och med läsåret 1958/59. Skolans högstadium kommer nämnda läsår

att omfatta även klass 8, vilket föranleder förslag om inrättande av tre

nya lärartjänster. I propositionen redovisas vidare vissa förnyade överväganden

om undersökningsarbetets organisation och ledning vid försöksskolan

och i samband därmed föreslås inrättande av en skolpsykologtjänst

i Ae 24. Efter överläggningar med berörda personalorganisationer förordas

en förbättrad löneställning för skolans lärare. Under förslagsanslaget till

Särskilda försöksskolan i Linköping: Driftkostnader föreslås en medelsanvisning

för nästa budgetår av 750 000 kronor, vilket innebär en ökning

med 180 000 kronor.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 109

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts fn o position nr 109 år 1958

Utdrag av ''protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 14 mars 1958.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Länge,

Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Kjellin, Johansson.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler

chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Edenman, vissa frågor

rörande försöksverksamheten med nioårig enhetsskola m. m. samt anför

därvid följande.

I. Den allmänna försöksverksamheten

Den av skolöverstyrelsen ledda försöksverksamheten omfattar i överensstämmelse

med 1950 års riksdagsbeslut dels försök med en enhetsskoleorganisation

i anslutning till de riktlinjer, som uppdrogs i propositionen

1950: 70, dels också försök av olika slag inom de äldre skolformerna. Överstyrelsen

har att inkomma med årliga redogörelser för försöksverksamheten.

Från och med år 1951 har vederbörande departementschef årligen i lämpligt

sammanhang lämnat översikter rörande försöksverksamhetens gång

(prop. 1951: 136 s. 3; 1952: 149 s. 93; 1953: 126 s. 2; 1954: 137 s. 2; 1955:120

s. 3; 1956: 80 s. 2; 1957:106 s. 3).

1. Redogörelse för försöksverksamhet med enhetsskola

Skolöverstyrelsen har med skrivelse den 17 december 1957 inkommit

med redogörelse för försöksåret 1956/57. Redogörelsen är i sin helhet publicerad

i »Aktuellt från skolöverstyrelsen» 1958 nr 3. Av redogörelsen torde

här få redovisas följande.

Under verksamhetsåret 1955/56 bedrevs försöksverksamhet med 9-årig

enhetsskola i 59 skoldistrikt. Under redovisningsåret 1956/57 tillkom ytterligare

tolv distrikt, nämligen Braås, Edefors, Fagerhult, Finnskoga-Dalby,

Fjärdhundra, Jokkmokk, Lenhovda, Ljusterö, Nottebäck, Nätra, Åseda

köping och Åseda landskommun.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 109 år 1958

I sin helhet har försöksverksamheten sålunda under året omfattat 71

skoldistrikt, vilka införts i tabell 1. Man finner här, att sammanlagda antalet

läraravdelningar och elever, som under läsåret 1956/57 deltagit i

försöksverksamheten, uppgått till 4 393 respektive 109 694, därav på högstadiet

618 respektive 15 740. Jämfört med föregående verksamhetsår

föreligger en ökning med 999 läraravdelningar och 24 753 elever.

Tabell 1. Antal läraravdelningar och elever i distrikt med enhetsskolförsök

läsåret 1956/57

I försöksverksamheten deltagande

Försöksverk-

Försöks-

verksam-

Skoldistrikt

Därav

Antal

elever

Därav

under året

het fr.o.m.

lärar-

avd.

på hög- stadiet

på hög- stadiet

omfattat

klasserna

1. Bergsjö ...........

1953

25

5

477

122

1-8

2. Bollnäs lk ........

1949

64

18

1419

462

1-9

3. Bollnäs stad ......

1949

41

11

1008

265

1-9

4. Boo ..............

1954

25

—

608

—

1- 3, 5, 6

5. Botkyrka .........

1955

30

4

735

94

1-3, 5, 7

6. Braås .............

1956

9

—

124

—

1, 5

7. Burlöv ............

1949

30

8

679

174

1-9

8. Degeberga ........

1954

25

2

448

52

1-3, 5-7

9. Edefors ...........

1956

12

—

155

—

1, 5

10. Ekeberga ..........

1955

6

—

123

—

1, 2, 5, 6

11. Fagerhult .........

1956

5

—

57

—

1, 5

12. Falun .............

1954

57

5

1485

156

1-3, 5-7

13. Finnskoga-Dalby .. .

1956

22

—

310

—

1, 3, 5

14. Fjärdhundra ......

1956

11

—

139

—

1, 5

15. Gustavsberg .......

1952

27

7

681

192

1-9

16. Göteborg ..........

1953

559

72

16 465

2183

1-9

17. Hallstahammar ....

1955

33

—

710

—

1, 2, 5, 6

18. Hassela ...........

1953

13

3

279

60

1—8

19. Hietaniemi ........

1949

32

9

541

176

1-9

20. Holmsund .........

1955

15

—

339

—

1, 2, 5, 6

21. Huddinge .........

1955

62

—

1 535

—

1, 2, 5, 6

22. Huskvarna ........

1951

71

14

1850

402

1-9

23. Hälsingborg .......

1951

107

17

2 851

461

1-9

24. Hörnefors .........

1955

14

—

269

—

1, 2, 5, 6

1956

28

_

393

_

1, 5

26. Järna .............

1955

17

—

330

-

1, 2, 5, 6

27. Jönköping ........

1953

78

9

2 049

239

1-8

1954

27

2

496

67

1-3, 5-7

1955

12

299

1, 2, 5, 6

30. Laxå .............

1950

34

8

708

168

1-9

31. Lenhovda .........

1956

7

—

78

—

1, 5

32. Lerum ............

1949

45

11

1028

281

1-9

33. Lessebo ...........

1955

9

—

195

—

1, 2, 5, 6

34. Lillhärdal .........

1949

12

3

238

76

1-9

35. Linköping .........

1950

203

19

5 425

506

1—9

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 109 år 1958

Skoldistrikt

Försöks- verksam- het fr.o.m.

I försöksverksamheten deltagande

Försöksverk- samheten har

under året

omfattat

klasserna

Antal

lärar-

avd.

Därav

på hög- stadiet

Antal

elever

Därav

på hög- stadiet

36. Ljusterö ..........

1956

3

—

55

—

1, 2, 5, 6

37. Lomma ...........

1951

24

7

578

181

1-9

38. Malmö ............

1954

73

8

2 072

242

1-3, 5-7

39. Mörbylånga .......

1950

32

9

659

213

1—9

40. Nacka ............

1954

76

8

1802

201

1-3, 5-7

41. Nederkalix ........

1951

135

40

2 793

934

1-9

42. Njurunda .........

1952

70

19

1 758

526

1-9

43. Nottebäck ........

1956

5

—

111

—

1, 5

44. Nätra ............

1956

21

—

346

—

1, 5

45. Oland ............

1949

47

14

940

262

1—9

46. Perstorp ..........

1952

35

7

805

173

1-9

47. Ramnäs ..........

1953

28

4

561

104

1-8

48. Råda .............

1955

12

—

296

—

1, 2, 5, 6

49. Råneå ............

1950

71

21

1 480

455

1-9

50. Rämmen ..........

1953

23

4

476

94

1-8

51. Skellefteå .........

1949

123

27

3107

713

1-9

52. Skinnskatteberg ...

1954

33

3

647

92

1-3, 5-7

53. Skultuna ..........

1955

17

—

323

—

1, 2, 5, 6

54. Skurup ...........

1955

16

—

347

—

1, 2, 5, 6

55. Skön .............

1950

74

20

1833

503

1-9

56. Staffanstorp .......

1953

29

6

632

137

1-8

57. Stockholm ........

1949

985

47

26 331

1278

1-9

58. Sundbyberg .......

1951

128

19

3 298

501

1-9

59. Sundsvall .........

1954

87

12

2 5H2

402

1-3, 5-7

60. Sura ..............

1949

41

15

860

196

1—9

61. Svedala ...........

1950

30

9

681

192

1-9

62. Söderala ..........

1955

42

—

846

—

1, 2, 5, 6

63. Södertälje .........

1952

139

26

3 953

741

1—9

64. Timra ............

1949

67

21

1705

562

1-9

65. Töre ..............

1952

42

14

898

292

1-9

66. Vifolka ...........

1949

28

9

544

157

1-9

67. Åhus .............

1949

31

9

587

179

1-9

68. Åseda köping ......

1956

4

—

105

—

1. 5

69. Åseda lk ..........

1956

5

—

42

—

1, 5

70. Älghult ...........

1954

19

3

412

77

1-3, 5—7

71. Österåker..........

1949

31

10

703

197

1-9

Summa

4 393

618

109 694

15 740

Skolöverstyrelsens försöksavdelning har under verksamhetsåret varit uppdelad

på tre rotlar med avdelningschefen, undervisningsrådet Yngve Norinder

samt e. o. undervisningsråden Börje Beskow och Jonas Örring som

rotelchefer. Undervisningsrådet Beskow har emellertid från och med den

24 april 1957 varit tjänstledig för offentligt uppdrag. Hans tjänst har därunder

uppehållits av folkskolinspektören, fil. mag. Britta Stenholm.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 1958

På avdelningen, som under redovisningsåret tillförts en byrådirektörstjänst

samt ytterligare en skolpsykologtjänst, har under redovisningsåret

tjänstgjort fyra, under vårterminen fem, konsulenter med huvudsakligen

pedagogisk-administrativa arbetsuppgifter, en förste byråsekreterare, fyra

amanuenser, ett kanslibiträde och tre kontorsbiträden. Vid behov har även

annan personal tillfälligt knutits till avdelningen.

Under redovisningsåret 1956/57 har vissa — tidigare eller under året —

tillkallade sakkunniga slutfört sina uppdrag. Sålunda har till skolöverstyrelsen

överlämnats: utredning rörande komplettering av lantmästareutbildningen

med en pedagogisk kurs,

utredning rörande komplettering av handels- och teknisk gymnasieutbildning

med pedagogisk utbildning,

utredning angående ekonomiska frågor och organisationsfrågor i försöksdistrikt,

som har eller har haft statlig realskola,

utredning rörande inrättande av särskilda försöksskolor inom det högre

skolväsendet,

förslag till uppläggning av orienteringskurser i fysik och kemi samt

förslag till provisoriska tim- och kursplaner för försöksgymnasierna.

Nya sakkunniga har vidare tillkallats för skilda ändamål i anslutning till

försöksverksamheten, nämligen: utredning rörande glesbygdernas skolfrågor,

utarbetande av vissa supplement till Timplaner och huvudmoment vid

försöksverksamhet med nioårig enhetsskola,

viss översyn av ovannämnda Timplaner och huvudmoment, företrädesvis

beträffande låg- och mellanstadiet samt

utredning av frågor rörande förberedande yrkesutbildning på vissa grenar

av klass 9 y.

Regionala samarbetskommittéer har liksom tidigare varit i verksamhet

i enlighet med de riktlinjer, som fastställts av skolöverstyrelsen och som

redovisades i redogörelsen för läsåret 1953/54 (jfr Aktuellt 1955: 1 s. 2).

Deras antal är tretton. Ordföranden har i sju samarbetskommittéer varit

en statens folkskolinspektör, i fem en seminarierektor och i en kommitté

en kommunal folkskolinspektör. Till samarbetskommittéerna har i vissa

fall lärare vid inom regionen befintliga högre läroanstalter adjungerats.

Kommittéerna har som regel hållit två och i enstaka fall tre sammanträden

under året.

Samarbetskommittéernas verksamhet har i likhet med föregående år

huvudsakligen bestått i anordnandet av korta pedagogiska kurser och auskultationer

samt i anordnande av konsultverksamhet. Resultaten av både

kurser, auskultationer och konsulentverksamhet har som regel bedömts

positivt.

Skolöverstyrelsens heltidsanställda konsulenter har besökt försöksdistrikten

under sammanlagt 36,5 dagar. Vidare har under verksamhetsåret 108

personer anlitats såsom deltidsanställda regionala konsulenter.

Den serie regionala konferenser, som inleddes föregående verksamhetsår,

har under redovisningsåret 1956/57 fullföljts. Till konferenserna har inbjudits

ledamöter av FRS, skolledare och representanter för näringslivet och

vissa kommunala myndigheter i försöksdistrikten.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 1958

Den förslå konferensen av detta slag under verksamhetsåret anordnades

i Linköping den 8 och 9 november 1956 och hade som deltagare ledamöter

av FRS nr 6, 7 och 9, skolledare och statens folkskolinspektörer inom

nämnda regioner samt representanter för de särskilda skolstyrelserna inom

region nr 8. Vidare hade representanter för näringslivet och yrkesvägledningen

samt yrkesutbildningen inbjudits. Vid konferensen dryftades huvudsakligen

yrkesvägledningsfrågor.

Den andra regionala konferensen ägde rum den 7 och 8 mars 1957 på

Lärarhögskolan i Stockholm. Skolledare, studieledare, inspektörer, representanter

för näringslivet och för försöksdistriktens skolstyrelser samt de

regionala samarbetskommittéernas medlemmar i regionerna 5 och 13 hade

kallats och inbjudits till denna konferens. Konferensens program upptog

föredrag, grupparbeten och diskussioner om studiefostran och studievägledning.

I lekmannanämnden, som inrättades genom beslut av Kungl. Maj:t den

26 februari 1954, ingår chefen för försöksavdelningen, tillika ordförande,

samt sju andra ledamöter, varav tre föräldrarepresentanter.

Nämndens viktigaste uppgifter är att som rådgivande organ medverka

vid planläggningen av försöksverksamheten, vid utformningen av kursplaner

m. m., bland annat i samband med yrkesorientering och förberedande

yrkesutbildning.

Under redovisningsåret har nämnden haft ett sammanträde, nämligen

den 8 februari 1957, varvid ordföranden och undervisningsrådet Örring

redogjorde för aktuella problem inom försöksverksamheten. Professor

Husén informerade dessutom nämndens ledamöter om lärarhögskolans

forskningsverksamhet i anslutning till skolreformen.

Försöksavdelningens publikation »På försök» har under verksamhetsåret

utkommit med två dubbelnummer och ett enkelnummer. Av dubbelnumren

har ett redigerats som specialnummer om undervisningen i samhällskunskap

och ett om undervisningen i moderna språk enligt alternativkurs

1. Upplagans storlek har varit 9 500 ex. Tidningen har liksom tidigare

tillställts skolledare och lärare i försöksdistrikten och dessutom utsänts till

samtliga folkskolexpeditioner, lärarutbildningsanstalter, statens folkskolinspektörer,

rektorer för sådana läroverk och realskolor, som medverkar i

försöksverksamheten vid högre skolor, landets ungdomsförmedlingar samt

ett antal prenumeranter såväl inom landet som i grannländerna.

Försöksavdelningen har också under redovisningsåret 1956/57 anordnat

fortbildningskurser och centrala konferenser för enhetsskolans lärare m. fl.

samt lämnat bidrag till kurser, anordnade av andra avdelningar inom överstyrelsen,

organisationer m. m.

Även för verksamhetsåret 1956/57 har särskilda rapporter infordrats

från skolledarna i försöksdistrikten. I dessa har uppgifter begärts om elevernas

ämnes- och linjeval, lärarnas utbildnings- och anställningsförhållanden,

organisationen av klassavdelningarna på högstadiet med hänsyn

till ämnesval, alternativkurser och specialklasser, genomförandet av yrkesvägledning

och förberedande yrkesutbildning m. m. Den i det följande givna

redogörelsen för vissa sidor av försöksverksamheten grundar sig i huvudsak

på dessa rapporter.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 1958

Lärarnas formella kompetens

I tabell 2 återfinnes uppgifter angående den formella kompetensen hos

de lärare i läroämnen, som under de tre senaste läsåren har undervisat på

högstadiet.

Av tabellen framgår, att det sammanlagda antalet lärare med lärarutbildning

(praktisk lärarkurs, ämneslärarutbildning eller folkskollärarutbildning)

procentuellt sett förhållit sig ganska konstant under denna tid.

En ökning har visserligen inträtt, men denna inskränker sig till 4,6 procent,

och läget är alltjämt att inemot en fjärdedel av lärarna saknar egentlig

lärarutbildning.

Bland lärarna med lärarutbildning har andelen »23-or» ökat kraftigt —

från 10,7 procent till 29,5 procent. Samtidigt har andelen folkskollärare

utan vidareutbildning minskat — från 44,8 procent till 31,9 procent. Den

relativt obetydliga andelen ämneslärare har förhållit sig konstant, medan

en viss ehuru skäligen obetydlig minskning kan noteras beträffande lärare

med akademisk utbildning och praktisk lärarkurs.

De nämnda förskjutningarna innebär att andelen kompetenta lärare i

läroämnen på högstadiet (d. v. s. adjunkter, ämneslärare och folkskollärare

med 23-gradsbehörighet) under dessa tre läsår har ökat från 28,3 procent

till 45,8 procent.

Tabell 2. Lärarnas formella kompetens för undervisning i läroämnen

på högstadiet

Undervisande lärare

Läsår

Siffrornas

innebörd

F. M. el.

F. K. ra.

praktisk

lärarkurs

Ämnes - lär. i

lönegr.

25 (27)

Folk- skol- lär. i

lönegr. 23

Folk-

skol-

lärare

F. M.,

F. K.

el. T. K.

utan

praktisk

lärar-

kurs

Fil. stud.

ingen- jörer,

ekon.

stud.

Övriga

Samtliga

lärare på

högstadiet

1954/55

Antal

41

10

31

130

57

21

290

%

14,1

3,5

10,7

44,8

19,7

7,2

100

1955/56

Antal

61

14

94

150

77

14

10

420

%

14,5

3,8

22,4

35,8

18,3

3,3

2,4

100

1956/57

Antal

76

21

176

190

102

16

15

596

%

12,8

3,5

29,5

31,9

17,1

2,7

2,5

100

I tabellen har endast medtagits lärare med mer än halv tjänstgöring.

Därutöver har emellertid ett relativt stort antal timlärare med mindre

tjänstgöringsskyldighet varit anställda — under redovisningsåret 1956/57

ej mindre än 171. Av dessa senare har hälften varit folkskollärare, medan

32 procent haft akademisk examen med eller utan praktisk lärarkurs.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 1958

Tabell 3 visar, att flertalet (eller cirka 91 procent) av de lärare, som

under läsåret 1956/57 har undervisat i engelska i klasserna 5 och 6 i skolor

av A-form, äger överstyrelsens behörighet att meddela sådan undervisning.

I skolor av B-form har mer än hälften (60,2 procent) av lärarna denna

formella kompetens. Akademiskt betyg i ämnet har endast 5,9 procent av

samtliga lärare. Jämfört med motsvarande siffror för föregående läsår noterar

man, att procenttalet lärare med formell kompetens i ämnet uppvisar

en tydlig ökning i B-skolor (uppgående till 11 procent), medan det däremot

i A-skolor minskat något (cirka 4 procent).

Tabell 3. Lärarnas formella kompetens för undervisning i engelska

på enhetsskolans mellanstadium

Antal lärare undervisande

i

Omfattningen av

lärarnas utbildning

Klass 5

A-form

Därav med

översty- relsens be- hörighet

Klass 6

A-form

Därav med

översty- relsens be- hörighet

Klass

5—6

B-form

Därav med

översty- relsens be- hörighet

a) med akademiskt betyg i

ämnet ................

21

19

31

31

4

4

b) med studentbetyg och se- minariebetyg i ämnet ..

169

161

154

143

48

36

c) med enbart studentbetyg

i ämnet ..............

68

63

39

34

19

9

d) med enbart seminariebe- tyg i ämnet ..........

127

108

129

113

86

51

e) med realexamen, betyg

från flickskola eller ofull- ständigt genomgånget

gymnasium ............

5

4

10

8

7

1

f) med enbart självstudier

12

10

8

7

7

2

Summa antal

402

365

371

336

171

103

% av totala antalet lärare

undervisande i klassen . .

_

90,8

_

90,6

-

60,2

Fördelningen av lärarnas formella kompetens för undervisning i övningsämnen

på högstadiet har inte undergått några större förändringar sedan

föregående läsår. Liksom då kan man indela övningsämnena i två huvudgrupper

med avseende på fördelningen av lärarkompetensen. Den ena

gruppen innefattar teckning, musik och gymnastik, den andra manlig och

kvinnlig slöjd samt hemkunskap-hushållsgöromål. Särskilt i teckning undervisar

i stor utsträckning folkskollärare, till antalet dubbelt så många

som de fackutbildade lärarna. Även i musik och gymnastik undervisar

många folkskollärare, men i dessa ämnen har antalet utbildade facklärare

tydligt ökat under läsåret 1956/57. I den andra huvudgruppen av ämnen

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 109 år 1958 9

handhas undervisningen nästan enbart av facklärare med seminarieutbildning.

I samtliga ämnen tjänstgör dessutom ett antal lärare utan facklärarutbildning

men med olika slags fackutbildning samt vanligen pedagogiska

kurser.

Beträffande den formella kompetensen hos lärare i yrkesämnen i klass

9y hänvisas till tabell 16 och kommentarerna till denna tabell i avsnittet

om den förberedande yrkesutbildningen.

Jämförande översikt över elevernas ämnes- och

lin j e v al pä högstadiet

För att kunna välja den gymnasieförberedande linjen i klass 9 (9 g) bör

eleverna i klasserna 7 och 8 ha läst två främmande språk. Tabellerna 4

och 5 visar, i vilken omfattning detta har skett under läsåren 1951/58.

Tabell /+. Elevernas ämnesval i fråga om språk i klass 7 läsåren 1951 j58

Elevgrupper

År

Pojkar

Flickor

Samtliga

Antal

%

Antal

%

Antal

%

2 främmande språk .......

1951/52

147

43,6

207

62,0

354

52,8

1952/53

337

42,0

390

54,7

727

48,0

1953/54

521

37,1

670

48,1

1 191

42,6

1954/55

731

36,5

958

47,5

1 689

42,0

1955/56

929

36,5

1080

45,0

2 009

40,6

1956/57

1399

36,5

1 649

45,3

3 048

40,8

1957/58

2117

33,3

2 290

40,8

4 407

36,8

1 främmande språk .......

1951/52

190

56,4

127

38,0

317

47,2

1952/53

466

58,0

323

45,3

789

52,0

1953/54

882

62,9

722

51,9

1604

57,4

1954/55

1270

63,5

1 058

52,5

2 328

58,0

1955/56

1619

63,5

1322

55,0

2 941

59,4

1956''57

2 434

63,5

1 990

54,7

4 424

59,2

1957/58

4 238

66,7

3 327

59,2

7 565

63,2

Anm. Eleverna i realskolorna i Huskvarna och Sundbyberg har ej medtagits i tabellen.

Vad man här främst lägger märke till är, att det antal elever, som läser

två främmande språk, undergått en avsevärd minskning från försöksverksamhetens

början och till nu. Denna minskning var mest påfallande under

de tre första försöksåren. Därefter inträdde en viss stabilitet i elevmaterialets

fördelning, så att omkring 40 procent valde ämneskombinationen två

främmande språk och cirka 60 procent övriga kombinationer. I och med

läsåret 1957/58 noterar man emellertid en fortsatt minskning (med 4 procent)

av det antal elever, som läser två främmande språk.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungi. Maj:ts ''proposition nr 109 år 1958

Denna minskning framträder såväl beträffande pojkar som flickor. Fortfarande

kvarstår därför tendensen — om än något mindre utpräglad —

att flickorna i större utsträckning än pojkarna väljer ämneskombinationen

med två främmande språk.

Tabell 5. Elevernas ämnesval i fråga om språk i klass 8 under

läsåren 1952/58

Elevgrupper

År

Pojkar

Flickor

Samtliga

Antal

%

Antal

%

Antal

%

2 främmande språk .......

1952/53

108

33,3

175

51,9

283

42,8

1953/54

267

35,4

335

47,9

602

41,4

1954/55

438

32,7

586

43,2

1024

38,0

1955/56

552

29,8

779

41,9

1331

35,8

1956/57

817

32,8

978

41,6

1795

37,0

1957/58

1158

30,9

1473

40,6

2 631

35,7

1 främmande språk .......

1952/53

81

25,0

70

20,8

151

22,9

1953/54

193

25,6

237

33,9

430

29,6

1954/55

426

31,8

499

36,7

925

34,3

1955/56

485

26,2

691

37,1

1176

31,7

1956/57

754

30,2

896

38,1

1 650

34,1

1957,58

1198

32,0

1472

40,6

2 670

36,2

Utan främmande språk ....

1952/53

135

41,7

92

27,3

227

34,3

1953/54

294

39,0

127

18,2

421

29,0

1954/55

474

35,5

273

20,1

747

27,7

1955/56

816

44,0

391

21,0

1207

32,5

1956/57

923

37,0

479

20,3

1402

28,9

1957/58

1387

37,t

682

18,8

2 069

28,1

Anm. Eleverna i realskolorna i Huskvarna och Sundbyberg har ej medtagits i tabellen.

I tabell 5 återfinnes motsvarande uppgifter om elevernas ämnesval i

fråga om språk i klass 8 under läsåren 1952—1958. Även här kan man påvisa

en kontinuerlig minskning av det antal elever, som läser två främmande

språk och en häremot svarande ökning av det antal elever, som endast

läser ett främmande språk. Under de senaste läsåren synes en viss stabilisering

ha inträtt, så att eleverna fördelar sig med cirka 35 procent på

vardera av dessa båda alternativ. Den återstående elevgruppen — cirka

30 procent av samtliga — begagnar sig av möjligheten att välja ämneskombinationer

utan främmande språk.

På samma sätt som i klass 7 möter vi även här det förhållandet, att

flickorna i större utsträckning än pojkarna väljer ämneskombinationer

med två främmande språk. Flickorna utgör också flertalet av de elever,

som i klass 8 fortsätter att läsa ett främmande språk, medan pojkarna

klart dominerar i den elevgrupp, som helt avstår från att välja ämneskombinationer

med inslag av främmande språk.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 1958

Tabell 6. Elevernas jördelning på olika linjer i klass 9 under

läsåren 1953/58 I

Elevgrupper

År

9y

9 a

9g

Samtliga

Antal

%

Antal

%

Antal

%

Antal

%

Pojkar ...............

1953/54

196

65,1

64

21,3

41

13,6

301

47,8

1954/55

400

59,9

155

23,2

113

16,9

668

50,7

1955/56

717

64,3

255

22,9

143

12,8

1115

48,5

1956/57

993

61,4

336

20,8

289

17,8

1618

48,4

1957/58

1300

58,7

536

24,2

380

17,1

2 216

50,3

Flickor ...............

1953/54

162

49,3

104

31,6

63

19,1

329

52,2

1954/55

282

43,5

228

35,1

139

21,4

649

49,3

1955/56

589

49,8

389

32,5

204

17,3

1182

51,5

1956/57

834

48,5

519

30,1

369

21,4

1 722

51,6

1957/58

1041

47,7

632

28,8

515

23,5

2188

49,7

Samtliga ..............

1953/54

358

56,8

168

26,7

104

16,5

630

100,0

1954/55

682

51,8

383

29,1

252

19,1

1317

100,0

1955/56

1306

56,9

644

28,0

347

15,1

2 297

100,0

1956/57

1827

54,7

855

25,6

658

19,7

3 340

100,0

1957/58

2 341

53,2

1168

26,5

895

20,3

4 404

100,0

Anm. Eleverna i realskolorna i Huskvarna och Sundbyberg har ej medtagits i tabellen.

I tabell 6 meddelas slutligen uppgifter om elevernas fördelning på olika

linjer i klass 9 under läsåren 1953/58. Man lägger först märke till att denna

fördelning förblivit relativt konstant från försöksverksamhetens början

och till nu. Något mer än hälften av eleverna har valt den yrkesförberedande

linjen (klass 9 y), drygt en fjärdedel av dem har sökt sig till den

allmänna linjen (klass 9 a), medan knappa 20 procent av samtliga återfinnes

på den gymnasieförberedande linjen (klass 9 g).

Även under nionde skolåret väljer flickorna i större utsträckning än

pojkarna ämneskombinationer med två främmande språk. Denna tendens

framträder här som en ganska markerad övervikt för flickorna på den

gymnasieförberedande linjen och den allmänna linjen. På den yrkesförberedande

linjen råder motsatta förhållandet.

Här förtjänar slutligen påpekas, att den i det föregående givna framställningen

om elevernas ämnes- och linjeval i klasserna 7, 8 och 9 har en

rent deskriptiv innebörd. Orsakerna till redovisade förändringar i de skilda

elevgruppernas sammansättning från det ena året till det andra är ännu

svåra att genomskåda, eftersom nya försöksdistrikt tillkommer kontinuerligt

och det totala elevmaterialet därigenom undergår förändringar i olika

avseenden. Så skiftar t. ex. proportionerna mellan stadsbarn och landsbygdsbarn,

föräldrarnas inställning till fortsatta studier, tillgången på

högre utbildningsanstalter etc.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 109 år 1958

Ämne sv al et i klasserna 7, 8 och 9 med hänsyn till

elevernas allmänintellektuella förutsättningar

För att utröna hur ämnesvalet fungerat med avseende på elevernas allmänintellektuella

förutsättningar har undersökningar gjorts rörande den

elevgrupp som läsåret 1954/55 började i klass 7 och läsåret 1956/57 avslutade

klass 9. Eleverna i var och en av de tre klasserna har hänförts till

en av följande kategorier:

I. Elever med testresultat under genomsnittet (23 procent av samtliga

elever i varje klass).

II. Elever med genomsnittligt testresultat (54 procent av samtliga elever

i varje klass).

III. Elever med testresultat över genomsnittet (23 procent av samtliga

elever i varje klass).

I nedanstående diagram har för var och en av de tre tillvalsgrupperna

respektive linjerna angivits, hur stor del, uttryckt i procent av alla elever

inom tillvalsgruppen (linjen) i fråga, som tillhör den undergenomsnittliga

(I), genomsnittliga (II) respektive övergenomsnittliga (III) kategorien.

Klass 7 läsåret 1954/55

2 fr. språk

II

III

n = 1 345

5,1 1

55%

39,9 «

1 fr. språk

II

III

n = 1 829

34,6 1

56,5 ''

8,9 1

Klass 8 läsåret 1955/56

2 fr. språk

II

III

n = 1 202

3,6 ''

53,8 1

42,6 1

1 fr. språk

II

III

n = 1 044

20,1 <

65,5 «

14,4 %

Utan fr. språk

II

III n = 1 031

45,4 %

5,0%

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 109 år 1958

Klass 9 läsåret 1956/57

18

I

II

III

1.3%

39,2 %

59,5 %

I

II

III

7,9%

66,8 %

25,3%

I

II

III

34,0 % 56,5 % 9,5 %

n — 526

n = 770

n = 1 477

De tre diagrammen, som sålunda avser samma elevgrupp på tre olika

klassnivåer, visar att det fria ämnesvalet i förening med studievägledning

från och med klass 6 medfört en med hänsyn till allmänintellektuell nivå

fortlöpande homogenisering av olika tillvalsgrupper och linjer. Denna homogenisering

gäller huvudsakligen för de teoretiskt inriktade eleverna och

är minst utpräglad i klass 7 och framträder sedan allt starkare. Det bör

emellertid observeras, vilket också påpekades i föregående rapport (Aktuellt

1957: 3 s. 54 ff), att de olika elevgrupperna trots detta inom sig

företer stora variationer med avseende på begåvning. Speciellt gäller detta

tillvalsgrupperna med ett främmande språk i klass 7 och 8 samt linjen 9 a,

liksom elever utan främmande språk och linjen 9 y.

Vid tolkningen av ovan redovisade resultat bör man emellertid observera,

att åtskilliga elever avgått ur materialet vid flera tidpunkter och av skilda

skäl. Den första avgången har skett omedelbart efter klass 4, då ungefär

9 procent övergått till läroverk. Av samma skäl har ytterligare cirka 9

procent av den ursprungliga elevgruppen bortfallit ur materialet på olika

klassnivåer till och med klass 8, huvudsakligen efter klass 6 och efter

klass 8.

Ytterligare en grupp elever har avgått av andra skäl. Denna grupp omfattar

cirka 11 procent av utgångsmaterialet vid början av klass 4.

Omfattningen av bortfall efter klass 4 i försöksdistriktens elevmaterial

under de tre sist förflutna läsåren kan uppskattas till genomsnittligt cirka

30 procent av respektive årsgrupper, varav omkring 20 procent avgått till

läroverk och omkring 10 procent till praktisk utbildning eller praktiskt

arbete. Detta förhållande försvårar mera detaljerade slutsatser angående

elevmaterialets sammansättning inom olika tillvalsgrupper och linjer på

högstadiet. Den hittills redovisade proportionen av mellan 15 och 20 procent

av högstadiets elever på linje 9 g utgör således inte hela rekryteringsunderlaget

för gymnasierna. I detta ingår också större delen av de ovan

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 1958

angivna cirka 20 procent, som vid olika tidpunkter avgått från enhetsskolan

till läroverk. Härmed skulle den elevgrupp, som är inriktad på

gymnasiestudier, kunna beräknas uppgå till mellan 30 och 35 procent.

Detta tal stämmer ganska väl med de uppgifter från enhetsskolans och

realskolans avgångsklasser 1954 angående elevernas planer på gymnasiestudier,

som sammanställts inom arbetsmarknadsstyrelsen.

De återgivna diagrammen skulle, om ovan diskuterade avgångar icke

ägt rum, självfallet ha fått ett delvis annat utseende. Tillvalsgrupperna

med två främmande språk och linje 9 g skulle i så fall rimligen ha uppvisat

ännu större homogenitet med hänsyn till allmänintellektuell nivå.

Sannolikt skulle också övriga elevgrupper företett en annan sammansättning,

ehuru förändringarna här torde varit mindre framträdande. De slutsatser,

som framfördes i föregående års rapport angående behovet av ökade

differentieringsmöjligheter på högstadiet, kvarstår sålunda och understrykes

snarast ytterligare.

Elevernas fritt valda arbete på högstadiet

Enligt gällande timplaner har flertalet av högstadiets elever möjlighet att

ägna viss del av den schemabundna tiden i skolan åt s. k. fritt valt arbete.

I klass 7 får detta omfatta två veckotimmar, i klass 8 en veckotimme, i

klass 9 a två veckotimmar och i klass 9 y två eller tre veckotimmar. Under

läsåret 1956/57 har arten av det fritt valda arbetet varierat högst betydligt.

Eleverna har i betydande utsträckning valt att ägna sig åt slöjd i olika

former och åt maskinskrivning. Dessa ämnen ligger sålunda först i rangordningen,

om man tar hänsyn till alla klasser och såväl pojkar som flickor.

Även teckning är genomgående ett livligt frekventerat ämne. Åtskilliga

elever — särskilt i klass 9 y — har valt att förkovra sig i något av läroämnena.

Av dessa kommer matematik i första rummet och därnäst engelska.

Anmärkningsvärt nog är matematik särskilt populärt bland pojkarna.

Organisationen av klassavdelningarna på

högstadiet med hänsyn till ämnesval,

alternativkur s er och specialklasser

Liksom tidigare har högstadiets elever under läsåret 1956/57 varit fördelade

på avdelningar, som haft olikartad sammansättning i fråga om

elevernas ämnesval. Detta åskådliggöres i tabellerna 7 och 8.

Om man studerar tabell 7, finner man sålunda, att ett relativt litet antal

avdelningar av klasserna 7 och 8 (6,4 procent av samtliga) varit helt odifferentierade

i den meningen, att de omfattat såväl elever med ett som elever

med två främmande språk och därjämte också elever utan främmande

språk. Ett betydligt större antal avdelningar (23,9 procent av samtliga)

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj.ts ''proposition nr 109 år 1958

Tabell 7. Organisationen av klassavdelningar i klasserna 7 och 8

under läsåret 1956/57

Elevgrupper

Antal avdelningar

klass 7

klass 8

Summa

%

Elever — med olika ämnesval — undervisade i

samma klasser:

Klassavd. med 2, 1 och intet främmande språk

12

15

27

6,4

Klassavd. med 2 och 1 främmande språk .....

31

25

56

Klassavd. med 1 samt intet främmande språk ..

9

36

45

i

Elever undervisade i — med hänsyn till ämnes-

valet — skilda klasser:

Klassavd. med 2 främmande språk ............

84

50

134

)

Klassavd. med 1 främmande språk ............

113

26

139

\ 69,7

Klassavd. utan främmande språk ............

2

20

22

1

Summa

251

172

423

100

har varit mera homogena, därigenom att de endast omfattat två av dessa

tre elevkategorier. Allra mest vanligt har emellertid varit, att eleverna

uppdelats på skilda klasser alltefter ämnesvalet, så att de som valt två

främmande språk undervisats för sig, de som valt ett främmande språk för

sig och de som ej alls läst främmande språk för sig. På detta sistnämnda

sätt har ej mindre än 69,7 procent av samtliga avdelningar i klasserna 7

och 8 organiserats.

Tabell 8 visar, att eleverna i klasserna 9 a och 9 g i övervägande utsträckning

kunnat undervisas i från varandra skilda avdelningar. Där elevantalet

enligt tillämpliga bestämmelser ej medgivit en dylik uppdelning, har eleverna

bildat gemensamma avdelningar men i enlighet med Allmänna försöksskolebestämmelserna

§ 12: 7 varit uppdelade på skilda grupper i ämnena

modersmålet, tyska, engelska, franska och matematik. Där ej heller

Tabell 8. Organisationen av undervisningen i klasserna 9 a och 9 g

Typ av klassavdelningar

Antal elever i

klass 9 a

klass 9 g

Summa

%

Eleverna uppdelade på 9 a- och 9 g-klasser, skilda

från varandra ...................

559

511

1070

72,8

Eleverna tillhörande gemensamma 9a/g-klasser men

uppdelade på skilda grupper i ämnena moders- målet, tyska, engelska, franska och matematik ..

113

72

185

12,G

Eleverna undervisade tillsammans i samtliga äm- nen ........................

194

21

215

14,6

Summa

866

604

1470

100

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Kungl. Maj:ts ''proposition nr 109 år 1958

Tabell 9. Tillämpning av alternativkurser i klasserna 7 och 8

Tillämpade kurser

Antal avdelningar

klass 7

klass 8

Summa

70

Alt. kurs 1 i samtliga berörda ämnen för alla

elever i klassen ..............................

147

100

247

58,4

Alt. kurs 2 i samtliga berörda ämnen för alla

elever i klassen ..............................

76

43

119

28,1

Alt. kurs 1 resp. 2 i olika ämnen för elever i

samma klass ................................

28

29

57

13,5

Summa

251

172

423

100

detta varit möjligt, har eleverna måst undervisas tillsammans i samtliga

ämnen.

I fyra distrikt med nioårig enhetsskola har avdelningar av klass 9 g ej

organiserats. Detta gäller Huskvarna, Hälsingborg och Sundbyberg, inom

vilka distrikt eleverna övergått till realskola eller gymnasium, samt Lillhärdal,

som saknat underlag för 9 g-avdelning.

Klasserna 7 och 8 har även haft olika sammansättning med hänsyn till

elevernas val av altemativkurser i de ämnen, inom vilka dylika kurser utarbetats,

nämligen engelska, tyska, fysik, kemi och matematik. Detta

framgår av tabell 9, som visar, att man i övervägande utsträckning i en och

samma klass läst antingen alternativkurs 1 eller alternativkurs 2. En sådan

differentiering inom klassens ram att somliga elever läst alternativkurs 1

och andra elever alternativkurs 2 har endast förekommit i 13,5 procent av

sammanlagda antalet klassavdelningar.

Under redovisningsåret har 30 specialklasser varit organiserade på högstadiet.

Elevernas omsättning i e nh e t s s kol an

Avgången av elever från enhetsskolans mellanstadium till andra skolformer

framgår av tabell 10. Att så jämförelsevis få elever detta år lämnat

enhetsskolan efter klass 4 sammanhänger med omorganisationen av realskolan.

Avgången av elever från enhetsskolans högstadium till yrkesskolor eller

skolor av gymnasiekaraktär framgår av tabell 11. Jämfört med föregående

år noterar man här en ökning av det antal elever, som övergått till yrkesskolor.

Avgången av elever från enhetsskolans högstadium enligt Allmänna försöksskolebestämmelserna

§ 4 mom. 2 b och 2 c framgår slutligen av tabell

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 109 år 1958 17

Tabell 10. Elevernas övergång till andra skolor från mellanstadiet

vid slutet av vårterminen 1957

Mottagande skolor

Antal elever avgångna efter

klass 4

klass 5

klass 6

10

208

Högre allmänt läroverk:

Klass l5 .........................

83

40

> 1* ......................................

1

281

, 1» ..................................

_

69

» 24 ......................................

25

72

10

279

358

Andra skolor ...................................

4

1

7

Summa

160

61

1227

Avgångna elever i procent av totala elevantalet i

respektive klasser vid höstterminens början ......

1,2

0,5

9,2

Tabell 11. Elevernas övergång till andra skolor från högstadiet

vid slutet av vårterminen 1957

Mottagande skolor

Antal elever avgångna efter

Klass 7

Klass 8

Klass 9

Högre allmänt läroverk, samrealskola, kommunal real-

skola, flickskola ...............................

36

9

16

Allmänt gymnasium:

RI4 ..........................................

—

3

21

RF ..........................................

—

1

21

LI1 ..........................................

—

6

38

LF ..........................................

—

—

20

AF ..........................................

—

—

9

AF ..........................................

—

—

23

Försöksgymnasium:

RF ..........................................

—

—

47

LF ..........................................

—

—

8

AF ..........................................

—

—

48

Tekniskt gymnasium ............................

—

—

4

Handelsgymnasium ..............................

—

—

3

Yrkesskolor .....................................

7

260

97

Summa

43

279

355

Till andra skolor avgångna elever i procent av totala

elevantalet i resp. klasser vid höstterminens början

0,6

5,8

10,6

2 — Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 saml. Nr 109

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Kungl. Maj:ts ''proposition nr 109 år 1958

Tabell 12. Elevernas avgång från högstadiet vid slutet av vårterminen 1957

enligt Allmänna jörsöksskolebestämmelserna § Jf: 2 b och 2 c

Anledning till avgången

Antal elever avgångna

från

Klass 7

Klass 8

Klass 9

Afb § 4:2 b ....................................

20

150

92

Afb § 4: 2 c ....................................

225

39

Summa

20

375

131

Avgångna elever i procent av totala elevantalet i

resp. klasser vid höstterminens början ..........

0,3

7,7

4,3

12. (I moment 2 b sägs, att elev vid utgången av det läsår, som utlöper det

kalenderår, då han fyller 16 år, må äga rätt att avgå från skolan, även om

han icke inhämtat för erhållande av avgångsbetyg erforderliga kunskaper;

moment 2 c innehåller förutom en kompletterande övergångsbestämmelse

det stadgandet, att, om särskilda skäl föreligger, elev kan medgivas rätt

att avgå från skolan efter utgången av det läsår, som utlöper det kalenderår,

då eleven fyller 15 år, om han då genomgått lägst klass 8.)

Yrkesvägledning

Vägledningen av eleverna på enhetsskolans högstadium inför val av

studieinriktning och yrkesområde har haft samma allmänna uppläggning

som tidigare (jfr förra årets redogörelse, tryckt i Aktuellt från skolöverstyrelsen

1957:3 s. 45 ff.). I densamma har sålunda ingått studie- och

yrkesorienterande undervisning inom ramen för ämnet samhällskunskap,

praktisk yrkesorientering ute i näringslivet samt enskild studie- och yrkesvägledning.

Den yrkesorienterande undervisningen (eller den teoretiska yrkesorienteringen)

omfattar i klass 7 cirka 10 timmar, i klass 8 cirka 30 timmar och i

klass 9 cirka 10 timmar. Några skoldistrikt ifrågasätter, huruvida inte en

viss ökning av timantalet i klass 7 vore berättigad, eventuellt på bekostnad

av timantalet i klass 8. Därmed skulle man vinna större möjligheter

att i tillräcklig utsträckning förbereda eleverna inför den praktiska yrkesorienteringen,

som av organisatoriska skäl i åtskilliga fall måste börja

redan tidigt under höstterminen i klass 8.

Den teoretiska yrkesorienteringen ombesörjes i regel av yrkesvalslärare,

vilka därvid antingen enbart svarar för denna yrkesorienterande undervisning

eller också därjämte meddelar undervisning i hela ämnet samhällskunskap.

I vilken utsträckning dessa båda alternativ tillämpas framgår av

tabell 13. Man finner här, att det i klass 7 är vanligare, att samma lärare

undervisar i såväl yrkesorientering som övrig samhällskunskap, medan i

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 1958 19

Tabell 13. Undervisningen i samhällskunskap och yrkesorientering

Undervisningens organisation

Antal avdelningar i

Summa

Klass 7

Klass 8

Klass 9

Samma lärare i samhällskunskap och

yrkesorientering ................

147

63

52

262

Olika lärare i samhällskunskap och

yrkesorientering ................

104

109

94

307

Summa

251

172

146

569

klasserna 8 och 9 det omvända förhållandet råder. Om man betraktar högstadiet

äom en helhet, är det enligt tabellen något vanligare, att undervisningen

i yrkesorientering och övrig samhällskunskap fördelas på olika

lärare, än att den skötes av samma lärare.

Den yrkesorienterande undervisningen erbjuder en hel del metodiska

problem. Fortfarande efterlyser man i åtskilliga skoldistrikt flera och bättre

hjälpmedel i form av broschyrer eller handböcker, bildband och filmer.

Den praktiska yrkesorienteringen i klass 8 omfattas med ett stort intresse.

Den har tillsammans med den förberedande yrkesutbildningen i

nionde klassen bidragit till ett närmande mellan skolan och det övriga

samhällslivet och därjämte också visat sig kunna verka stimulerande på

elevernas direkta studieintresse. Dess värde ur ren yrkesvägledningssynpunkt

betygas från praktiskt taget samtliga försöksdistrikt. Den säges

sålunda medföra större yrkesmedvetenhet och därigenom bidraga till ett

säkrare grundat yrkesval.

Det är lätt att också siffermässigt visa, med vilket intresse den praktiska

yrkesorienteringen omfattas av eleverna. Ehuru den är ett i princip

frivilligt tillvalsämne, har under redovisningsåret inte mindre än 70 procent

av samtliga elever deltagit i densamma. Detta innebär i själva verket,

att alla elever, som enligt gällande timplaner har möjlighet att välja praktisk

yrkesorientering, också gör det. Samma förhållande rådde redan

föregående läsår. Liksom då är frekvensen även detta år något högre bland

pojkarna än bland flickorna (75 procent respektive 65 procent).

Organisatoriskt tillgår den praktiska yrkesorienteringen så, att eleverna

tillbringar en eller flera (oftast fyra) veckor ute i näringslivet, under vilken

tid de får stifta bekantskap med ett antal olika arbetsområden. Det vanligaste

är, att orienteringen omfattar två, tre eller fyra yrken. Ibland inskränker

den sig emellertid till endast ett yrke, och undantagsvis kan den

utsträckas till flera än fyra.

I detta avseende framträder en uppenbar skillnad mellan pojkar och

flickor, innebärande, att pojkarna i genomsnitt praktiserar inom flora

yrkesområden än flickorna. Flickorna väljer med andra ord sina praktikyrken

inom en snävare sektor av arbetsmarknaden än pojkarna. Detta för
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 1958

hållande framträder också i tabell 14, som visar, hur deltagania i den

praktiska yrkesorienteringen fördelar sig på olika yrkesområden. Spridningen

i denna fördelning är större för pojkar, än den är för flickor.

Tabell 14- Fördelning av deltagare i praktisk yrkesorientering

på olika yrkesområden

Pojkar

Antal

Flickor

Antal

yrkesområden

yrkesområden

Mekaniska yrken (t. ex. arbetare vid

Handel .........................

1210

mekanisk verkstad, bil-, mc- och

Hälso- och sjukvård, hygien......

921

cykelmekaniker) ...............

1 053

54*2

Elektriker ......................

611

538

Handel (t. ex. försäljnings-, lager-

Husligt arbete ..................

188

och reklampersonal) ...........

514

Textil- och beklädnadsindustri . ..

170

Byggnads- och anläggningsarbetare

432

Hotell- och restaurangbranschen ..

131

Jord- och skogsbruk (även djur-

Undervisning m. m...............

125

och trädgårdsskötsel) ..........

388

Pappers- och grafisk industri ....

70

Livsmedelsindustri (t. ex. bagare,

Livsmedelsindustri ..............

62

charkuterist) ..................

378

53

Övriga yrken inom metallindustrin

358

Tekniska arbetsområden .........

33

Samfärdsel (t. ex. lokförare, kon-

Jord- och skogsbruk ............

21

duktör, stationskarl, sjöman) ..

341

Socialvård (t. ex. polissyster) ....

20

Pappers- och grafisk industri (t. ex.

Övrig industri ..................

14

fotograf, tryckeriarbetare) ......

267

11

Träindustri (t. ex. snickare, sågverks-

Läder-, hår- och gummiindustri . .

10

arbetare) .....................

257

q

Militära yrken ..................

154

a

Hotell- och restaurangbranschen ..

107

Finmekaniska yrken .............

4

Kontor .........................

84

11

Finmekaniska yrken (t. ex. ur- och

instrumentmakare, optiker) ....

71

Tekniska arbetsområden (t. ex. ri-

tare, laboratoriebiträde) ........

71

Civil bevakning (t. ex. polis, brand-

och tullman) ..................

70

Post och telegraf (t. ex. postbiträ-

de, brevbärare) ...............

69

Transportarbetare ...............

62

Läder-, hår- och gummiindustri

(t. ex. skomakare, tapetserare,

körsnär) ......................

54

Hälso- och sjukvård, hygien (t. ex.

sjukhuspersonal, frisör) ........

41

Kemisk-teknisk industri..........

21

Porslinsindustri .................

16

Undervisning m. m. (t. ex. journa-

list, bibliotekspersonal) ........

9

Konstnärliga yrken ..............

5

Textil- och beklädnadsindustri . . .

3

Diverse ........................

69

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 1958

I övrigt uppvisar tabell 14 en rangordning av de olika yrkesområdena,

som är mycket lik motsvarande rangordning från föregående år (jfr Aktuellt

1957:3, s. 46). För pojkarnas del är det fortfarande mekaniska

yrken, som dominerar. Därnäst följer olika elektriska arbetsområden, handel,

byggnads- och anläggningsarbeten samt jord- och skogsbruk. Flickorna

har främst ägnat sig åt handel och kontor, hälso- och sjukvård, jämte

hygien och barnavård.

När skolledarna betygar värdet av den praktiska yrkesorienteringen,

understryker de samtidigt i flera fall, att även teoretiskt inriktade elever

har behov härav. Därvid tänker man i första hand på sådana elever, som

nästföljande år väljer att gå i klass 9 a. Vägledningen av dessa ungdomar

erbjuder speciella problem, särskilt som de ibland synes vara svårare att

placera på arbetsmarknaden än elever från klass 9 y.

Teoretisk och praktisk yrkesorientering avser inte bara att ge eleverna

kunskaper om yrken och utbildningsvägar. De skall också rikta uppmärksamheten

på de fysiska och psykiska krav, som olika yrken ställer samt

indirekt bidraga till elevernas självkännedom i dessa avseenden. Men

eleverna behöver därutöver ofta hjälp för att komplettera vunna kunskaper

och erfarenheter samt bli i stånd att tillämpa dessa på sig själva. Det är

den hjälpen, som skolan vill ge i den enskilda studie- och yrkesvägledningen.

Denna enskilda vägledning ställer skolan inför viktiga metodiska problem.

Från åtskilliga skoldistrikt framhåller man också, att det just är

denna uppgift med den därtill hörande bedömningen av elevernas fallenhet

och förutsättningar i övrigt, som bereder yrkesvalslärarna de största

svårigheterna.

Insamlandet av för den enskilda vägledningen relevanta data om eleverna

sker genom yrkesvalslärarnas kontaktarbete, d. v. s. deras samråd

med föräldrar, övriga lärare, skolläkare, skolsköterska, skolpsykolog och

andra personer, t. ex. handledare eller förmän på arbetsplatser, som förvärvat

kännedom om eleverna. Detta samråd tar oftast formen av muntliga

samtal och överläggningar, men i vissa fall förekommer också skriftliga utlåtanden

och bedömningar.

Beträffande vissa av de praktiskt inriktade eleverna väntar man sig i

fortsättningen i detta avseende särskilt mycket av ett systematiskt samarbete

mellan yrkesvalsläraren och läraren på den allmänpraktiska verkstaden.

Den senare har nämligen möjlighet att iakttaga eleven i en mångfald

olika arbetssituationer och därvid bedöma såväl intresse som fallenhet.

Sammanställandet av nämnda data underlättas genom förandet av ett

särskilt elevkort för yrkesvägledningen i enhetsskolan, till vilket skolöverstyrelsen

nyligen fastställt formulär.

Utbildningen av yrkesvalslärarna har undergått en avsevärd förbättring,

i och med att skolöverstyrelsen under redovisningsåret kunnat anordna en

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 109 år 1958

terminslång utbildning för blivande yrkesvalslärare. Denna har organiserats

som en befordringskurs för folkskollärare med 24 deltagare, vilka

samtliga fullföljde kursen med godkända vitsord.

Frågan om organisationen av yrkesvägledningen i enhetsskolan har under

året blivit föremål för en påbörjad utredning inom skolöverstyrelsen. Avsikten

är att undersöka, huruvida inte en viss omfördelning av de olika

arbetsuppgifter, som ingår i skolans yrkesvägledande verksamhet, skall

visa sig ändamålsenlig. Överstyrelsen avser att i annat sammanhang återkomma

till denna fråga.

Förberedande yrkesutbildning

Under läsåret 1956/57 erhöll 1 845 elever förberedande yrkesutbildning i

nionde klassen. Av dessa elever var 1 001 pojkar och 844 flickor. Denna

förberedande yrkesutbildning genomfördes i samarbete mellan enhetsskola,

näringsliv och yrkesskola. Av tabell 15 framgår, hur skolundervisningen i

yrkesämnen fördelade sig mellan å ena sidan enhetsskolan och å andra

sidan yrkes- eller industriskolan.

Man finner här, att 451 elever eller 24 procent av samtliga erhöll denna

undervisning i yrkes- eller industriskolor. Detta innebär — jämfört med

föregående år — att dessa skolors andel av utbildningsprogrammet i nämnda

avseende ökat från 19 procent till 24 procent (jfr Aktuellt 1957: 3,

s. 48).

Tabell 15 visar också samtliga elevers branschinriktning. Om man ur

denna synpunkt först tar i betraktande elevmaterialet i yrkes- eller industriskolorna,

finner man, att den största gruppen av dessa elever erhöll undervisning

i anslutning till metallyrken. I några distrikt (såsom Linköping,

Skellefteå, Svedala) anordnades denna undervisning i huvudsaklig överensstämmelse

med förebilden till timplan för klass 9 y, gren 8 a, medan

den i övriga distrikt närmare anslöt sig till motsvarande för gren 3 (jfr

noten till tabell 15). Ett ganska stort antal av de nämnda eleverna inriktade

sig vidare på handels- och kontorsyrken, under det att de återstående

fördelade sig på husligt arbete, jordbruk samt olika hantverksyrken.

Branschinriktningen hos de elever, som erhållit undervisning i yrkesämnen

i enhetsskola, framgår av elevfördelningen på de olika grenarna.

Sammanlagt inriktar sig sålunda eleverna i klass 9 y främst på följande

tre branscher, nämligen handel och kontor, husligt arbete samt

metallyrken; därjämte är gruppen »hantverk och blandade yrken» stor.

Vad fördelningen på pojkar och flickor angår, gäller — oavsett om

undervisningen meddelas i enhetsskola eller yrkesskola — att pojkarna

dominerar på utbildningsgrenar för metallarbete, jord- och skogsbruk samt

blandade yrken, under det att flickorna överväger i avdelningar för husligt

arbete samt handel och kontor. Den allmänpraktiska grenen 7 b är endast

avsedd för pojkar.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 1958 23

Tabell 15. Elevernas fördelning på olika skoltyper och 9 y-grenar

Skoldistrikt

Antal elever på olika grenar med

undervisning i yrkesämnen inom

enhetsskolan1

Antal elever på olika grenar

med undervisning i yrkesäm- nen inom yrkes- eller

industriskola

1

2

3

6

7 a

7 b

Samt-

liga

A

B

C

D

E

Samt-

liga

Bollnäs lk .......

17

32

_

_

12

19

80

—

—

8

16

_

24

Bollnäs stad .....

—

—

11

19

—

—

30

—

—

—

7

—

7

Burlöv ..........

—

2

—

11

13

—

26

—

—

—

—

—

—

Gustavsberg .....

—

8

8

9

8

—

33

—

—

44

—

—

—

Göteborg ........

—

29

6

63

16

—

114

—

—

23

9

76

Hietaniemi .......

10

13

9

—

—

—

32

—

—

1

—

2

3

Huskvarna .......

—

—

10

17

22

—

49

2

16

7

—

—

25

Hälsingborg ......

—

10

28

6

6

—

50

—

—

—

12

4

16

Laxå ............

—

—

—

—

12

—

12

—

—

2

—

—

2

Lerum ..........

—

—

10

11

7

—

28

—

5

—

—

—

5

Lillhärdal ........

—

6

—

—

7

—

13

—

—

—

—

—

—

| Linköping........

—

7

—

—

—

—

7

—

—

11

16

14

41

i Lomma ..........

—

9

11

8

8

—

36

—

—

—

—

—

—

Mörbylånga ......

—

14

—

9

12

—

35

—

—

—

—

3

3

Nederkalix .......

—

31

56

17

11

10

125

—

—

—

—

—

—

Njurunda ........

—

7

—

22

22

—

51

5

—

22

—

—

27

Oland ...........

7

17

7

9

5

—

45

—

—

—

—

—

—

Perstorp .........

—

—

12

—

n

—

23

5

—

—

—

—■

5

Råneå ...........

13

21

—

—

4

14

52

—

—

3

9

3

15

Skellefteå ........

—

10

—

18

11

—

39

—

—

13

—

—

13

Skön ............

Stockholm:

—

11

—

20

23

17

71

—

—

—

—

4

4

Nytorp ........

—

12

—

—

13

—

25

—

—

—

—

—

—

Västberga ......

4

B

18

11

20

—

59

—

—

—

—

—

—

Sundbyberg ......

—

—

—

—

22

—

22

—

n

29

39

18

97

1 Sura ............

—

9

—

—

9

—

18

—

—

13

13

—

26

1 Svedala ..........

—

—

—

12

12

—

24

8

—

5

—

—

13

Södertälje ........

—

14

8

20

26

13

81

—

7

4

11

15

37

Timrå ...........

—

22

24

23

8

14

91

—

1

—

—

3

4

1 Töre ............

—

13

—

11

—

14

38

—

—

—

—

—

—

| Vifolka ..........

4

12

—

5

—

—

21

—

—

8

—

—

8

i Åhus ............

—

10

11

10

5

—

36

—

—

—

-■

1

—

I Österåker ........

—

9

12

7

—

—

28

—

—

—

1

—

Summa elever

55

334

2411

338

325

101

1 394

20

40

170

146

77

451

I poikar . .. .

55

14

227

80

248

101

725

20

1

170

27

59

276

1 Darav flickor ....

—

320

14

258

77

—

669

—

39

119

18

175

1 Elever på gren 8 a erhåller undervisning i yrkesämnen i industriskola och har därför hänförts

till kolumn C.

2 I denna summa ingår även 41 elever på gren 5, omfattande en avdelning för elektriker, en för

murare, en för vårdpersonal samt en för teletekniker.

Grenar i enhetsskolan:

1. Jord- och skogsbruk

2. Husligt arbete

3. Metallyrken

C. Handel och kontor

7 a. Hantverk och blandade yrken

7 b. Allmänpraktisk kurs

Grenar i yrkes- eller industriskola:

A. Jordbruk

B. Husligt arbete

C. Metallyrken

D. Handel och kontor

E. Andra yrken (hantverk)

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts ■proposition nr 109 år 1958

Yrkesskolans medverkan i utbildningsprogrammet har emellertid inte

enbart bestått däri, att den ombesörjt övning i yrkesarbete och motsvarande

yrkesteoretisk undervisning. Den har beträffande vissa avdelningar

också svarat för undervisningen i allmänbildande ämnen och sålunda för

undervisningen i dess helhet.

Även näringslivets medverkan i den förberedande yrkesutbildningen har

skett i olika former. Som framgår av det redan anförda, har vissa företag

öppnat sina industriskolor för enhetsskolans elever och därigenom möjliggjort

inrättande av gren 8 a. Men man har också i företag och på arbetsplatser

mottagit elever som praktikanter och givit dem den grundläggande

träning i yrkesarbete, till vilket den yrkesteoretiska undervisningen utgör

ett nödvändigt komplement. Antingen har företagen därvid ensamma svarat

för hela yrkesarbetet eller också endast för en del därav. I senare fallet

har resten av yrkesarbetet förlagts till skolans egna lokaler.

Att eleverna erhållit träning i yrkesarbete ute i näringslivet har varit

regel på gren 7 a med dess många elever. Det har vidare varit mycket

vanligt även på gren 6 (handel och kontor). I övrigt har en dylik växelverkan

mellan skola och näringsliv tillämpats i ett mindre antal distrikt på

gren 3 (metallarbete), gren 2 (husligt arbete) samt — undantagsvis — på

gren 1 (jord- och skogsbruk).

Av det nu anförda framgår, att samarbete med yrkesskolor och näringsliv

är en nödvändig förutsättning för genomförandet av den förberedande

Tabell 16. Lärarnas formella kompetens för undervisning i

yrkesämnen i klass 9 y

Omfattningen av lärarnas

utbildning

Antal lärare på respektive grenar

%

Gren 1

jord- och

skogsbruk

Gren 2

husligt

arbete

Gren 3

metall- yrken

Gren 6

handel

och

kontor

Gren 7

hantverk

och blan- dade yrken

Seminarieutbildning (för övnings- lärare) eller längre yrkespeda- gogiska kurser, anordnade av

överstyrelsen för yrkesutbild- ning .......................

42

7

5

10

66,2

Folkskollärarexamen 4- facklig

utbildning ..................

—

_

2

ii

8

Utbildning genom fack- eller yr- kesskola -f praktik -f- pedago- gisk kurs...................

4

7

11

n

13

Utbildning genom fack- eller yr- kesskola -f- praktik .........

10

18

6

19

14

33,8

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 109 år 1958

yrkesutbildningen i klass 9 y. På vissa grenar har emellertid detta samarbete

hittills haft en jämförelsevis mindre betydelse, i och med att man

inom enhetsskolan tillhandahållit eleverna såväl allmänbildande som yrkesteoretisk

undervisning och övning i yrkesarbete. Detta har flerstädes

varit fallet på gren 2 (husligt arbete) och gren 7 b (allmänpraktisk kurs).

Även gren 3 (metallyrken) har i flertalet distrikt, där den förekommer,

organiserats helt inom enhetsskolan.

Den formella kompetensen hos de lärare, som undervisat i yrkesämnen

i enhetsskolan, har varierat på det sätt, som framgår av tabell 16. Man

finner här, att två tredjedelar av samtliga genomgått längre eller kortare

pedagogisk utbildning, medan den återstående tredjedelen saknar sådan.

Situationen uppvisar i detta avseende ingen större förändring jämfört med

föregående år (jfr Aktuellt 1957: 3, s. 50).

Yrkesintressenas variationer bland elever

på högstadiet

Vid mitten av höstterminen 1954 fick eleverna i klass 7 inom samtliga

försöksdistrikt med undantag av de tre distrikten inom Göteborgs stad

besvara ett frågeformulär, »Välja yrke». Undersökningen upprepades inom

samma elevgrupp i slutet av vårterminen 1956 respektive 1957, då eleverna

gick i klass 8 respektive klass 9. Avsikten med undersökningen var att

följa yrkesintressenas förändringar inom ifrågavarande åldersstadier och

om möjligt ange några av de faktorer, som kan ha utövat inflytande på

yrkesintressenas variation.

Totala antalet elever i den undersökta gruppen utgjorde 3 506, av vilka

3 153 eller 89,9 procent besvarade intresseformuläret. Bortfallet sammanhänger

med frånvaro på grund av sjukdom och liknande orsaker.

Som nämnts upprepades undersökningen inom samma elevgrupp vid

slutet av vårterminen i klasserna 8 och 9. Vid dessa två senare undersökningstillfällen

har självfallet vissa elever varit frånvarande av samma

orsaker, som medfört bortfall i klass 7. Därjämte tillkommer ytterligare

ett bortfall av elever genom övergång till läroverk och andra skolor samt

därigenom att vissa elever avgått på grund av att de fyllt 16 år och därmed

inte längre är skolpliktiga. Antalet elever, som deltagit vid alla tre

undersökningstillfällena, har efter bortfall och avgångar av ovan angivna

orsaker reducerats till 1 977 eller 62,7 procent av alla de elever, som höstterminen

1954 deltog i den första delen av undersökningen.

Vid ställningstagandet till de olika yrkena i frågeformuläret kunde

eleverna ange positiv, indifferent respektive negativ inställning. Det är

rimligt att anta, att ett indifferent val uttrycker osäkerhet, vad gäller

såväl de egna förutsättningarna för yrket som kunskapen om yrkets krav.

Om man vidare antar, att yrkesvalet är en utvecklingsprocess, under vilken

ökad insikt om yrkeslivets krav och de personliga förutsättningarna

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Kungl. Maj:ts ''proposition nr 109 år 1958

leder till minskad tveksamhet i valsituationen, blir det av speciellt intresse

att studera, i vilken omfattning och riktning de indifferenta valen förändras

under den tidsperiod undersökningen omfattat.

Resultaten av den hittills redovisade delen av yrkesintresseundersökningen

bland elever på högstadiet kan sammanfattas i följande huvudpunkter.

1. Antalet indifferenta och positiva val minskar genomsnittligt från klass

7 till klass 9. På motsvarande sätt ökar antalet negativa val. Skillnaderna

mellan de tre klassnivåerna är små men klart signifikanta inom

totalmaterialet.

2. Intressevariationerna bland flickor respektive pojkar förlöper på likartat

sätt. De skillnader som påvisats mellan flickor och pojkar sammanhänger

sannolikt med urvalet av yrken i formuläret.

3. Vid jämförelser mellan elevgrupper med olika studieinriktning erhålles

skillnader, som inte är lika entydiga som skillnaderna mellan olika klassnivåer

inom totalmaterialet.

4. Sambandet mellan allmänintellektuell nivå och antalet positiva, indifferenta

och negativa val i intresseformuläret är lågt.

Även om de påvisade förändringarna från klassnivå till klassnivå har

samma riktning och genomsnittligt är klart signifikanta, bör det observeras,

att förändringarna är relativt små. För positiva val utgör skillnaderna

mellan medeltalen för klass 7, 8 och 9 omkring 1/10—1/5 av spridningsvärdena.

Förhållandet är ungefär detsamma för indifferenta och negativa

val. Den mest sannolika tolkningen av detta synes vara, att den process,

som ligger bakom elevernas ställningstagande till olika yrken, förlöper

ganska långsamt på ifrågavarande åldersstadier. Den påvisade fortlöpande

ökningen i entydighet med avseende på inställningen till olika yrken förefaller

därjämte uppkomma genom att eleverna kommer till ökad klarhet

om vad de inte vill syssla med. En yrkesorientering, som utan att forcera

utvecklingen inriktar sig på att meddela eleverna sådana kunskaper om

de egna förutsättningarna och yrkeslivets krav, vilka ökar möjligheterna

för dem att avgränsa olämpliga yrken, synes därför bäst anpassad till de

utvecklingstendenser, som redovisats i undersökningen.

2. Redogörelse för pedagogisk försöksverksamhet vid högre skolor

Skolöverstyrelsen har med förutnämnda skrivelse av den 17 december

1957 inkommit med redogörelse även för den pedagogiska försöksverksamheten

vid högre skolor under läsåret 1956/57. Redogörelsen är i sin helhet

publicerad i »Aktuellt från skolöverstyrelsen» 1958 nr 4. Den grundar sig

på de rapporter över anställda försök, som ingivits av rektorerna eller andra

försöksledare vid försöksskolorna.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. May.ts -proposition nr 109 år 1958

Under läsåret 1956/57 beviljades 342 försök vid sammanlagt 117 skolor.

Antalet beviljade försök läsåret 1955/56 uppgick till 378.

Inför inbjudan till försöksverksamhet under läsåret 1956/57 hade överstyrelsen

företagit en översyn av de olika punkterna i försöksprogrammet.

Härvid avfördes vissa försök från programmet.

Detta gällde försöken med praktiska realskollinjer och ämneskoncentration

i realskolan liksom försöket med slopande av höstterminsbetygen i realskolans

första klass, vilket genom Kungl. Maj:ts medgivande den 3 juni

1955 övergått till att bli en normal anordning. Även försöken med särskild

realexamen, med fast linjedelning på flickskolans högstadium och med

organiserad läxhjälp avfördes i väntan på riksdagens bifall till förslaget

i proposition till riksdagen den 16 mars 1956 angående skolväsendets

ordnande på realskolestadiet. Riksdagens beslut kom att innebära ett

generellt införande av särskild realexamen vid treåriga realskolor och ett

bemyndigande för skolöverstyrelsen att medge att undervisning för särskild

realexamen även anordnas vid allmänt läroverk och kommunal realskola,

där treårig linje icke är inrättad. Riksdagsbeslutet innebar vidare,

att den fasta linjedelningen på flickskolans högstadium allmänt skall genomföras

från och med läsåret 1957/58 samt att möjlighet till läxhjälp

ges vid alla skolor med den kortare studievägen till realexamen.

Skolöverstyrelsen hade även hos Ivungl. Maj:t föreslagit, att försöken

med särskild prövning i studentexamen för läroverkets egna elever, övningsskrivningar

i svenska på ämnets timmar samt fritt valt arbete skulle

bli normala anordningar. Kungl. Maj:t bemyndigade den 15 juni 1956

överstyrelsen att medge att i klasserna 34 och 45 vid allmänna läroverk och

däremot svarande klasser vid jämförliga högre läroanstalter högst två

ordinarie skolskrivningar (halvdagsskrivningar) i modersmålet efter vederbörande

ämneskonferens bedömande må utbytas mot ett lämpligt antal

övningsskrivningar under vederbörande lärares direkta ledning. Framställningen

beträffande särskild prövning och fritt valt arbete föranledde vid

detta tillfälle icke någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

Intresset för försöksverksamheten vid högre skolor är fortfarande mycket

stort och verksamheten fortsättes under innevarande läsår efter i stort

sett oförändrade linjer. Från och med läsåret 1958/59 planerar överstyrelsen

emellertid en omläggning, då en viss koncentration till vissa skolor är

önskvärd, om en planmässigt bedriven verksamhet och en systematisk

bearbetning av resultaten skall kunna genomföras.

Av redogörelsen för försöksverksamheten under läsåret 1956/57 torde

här få redovisas följande.

Kealskoleetadiet

Korrespondensrealskolor

Verksamheten vid korrespondensrealskolor har under läsåret 1956/57

fortsatt under samma betingelser som närmast föregående år. (Se även

redogörelse i Aktuellt från Skolöverstyrelsen 1957:25 s. 376 ff.) Stats
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 195S

understöd till skolorna har utgått med 186 000 kronor ur anslaget till försöksverksamheten.

Antalet statsunderstödda korrespondensrealskolor m.m.

framgår av följande sammanställning.

Amnehärad ........ 2 avdelningar med sammanlagt 48 elever

Björkvik ........... 4 » » » 74 »

Finnskoga-Dalby ... 1 » » » 24 »

Norra Ny.......... 1 » » » 20 »

Oviken ............ 2 » » » 44 »

Vittangi ........... 1 » » » 18 »

Kungl. Maj:t har medgivit inrättandet av ytterligare två korrespondensrealskolor

från och med läsåret 1957/58, nämligen i Funäsdalen, Tännäs,

Jämtlands län, och Säfsnäs, Kopparbergs län.

De former, under vilka arbetet i dessa korrespondensrealskolor bedrives,

varierar i de olika skolorna. Gemensamt är, att korrespondensundervisningen

kompletteras med muntlig undervisning av studiehandledare. I

vissa skolor, Amnehärad, Oviken och Vittangi, har muntlig preparation

av alla kursbrev varit regel, och alla elever, som tillhört samma klass, har

samtidigt sysslat med exakt samma kursmoment. Man har sålunda sökt

hålla en gemensam arbetstakt. I Norra Ny och Finnskoga-Dalby arbetas

med stora individuella variationer, även om man också där i vissa ämnen

samlar elever, som hunnit ungefär lika långt, i mindre grupper för muntlig

undervisning. I Björkvik tillämpas en form av koncentrationsläsning med

tre dagars läsning i veckan i skolan omväxlande med tre dagars individuellt

arbete i hemmet.

De 7 elever från Finnskoga-Dalby, som under läsåret 1956/57 avlade

realexamen, hade 1,4 i medelbetyg i läroämnen och 1,3 i teckning. Ingen

av de 24 eleverna i skolan hade avbrutit sina studier under läsåret. Antalet

elever i Norra Ny uppgick vid höstterminens början till 20 och vid vårterminens

slut till 17. De 7 eleverna, som efter preparandkurs i Malmö

tagit examen, hade medelbetyget 1,5 både i läroämnen och teckning. Av

eleverna i Amnehärad tog 8 examen efter preparandkurs i Stockholm med

medelbetyget 1,3 i läroämnen och 0,7 i teckning. I skolan fanns vid läsårets

början 48 elever, av vilka 5 slutat under året av olika anledningar.

Skolorna i Oviken och Vittangi har ännu ej pågått så länge, att eleverna

hunnit upp till examen. Mycket goda resultat uppvisades från Björkvik.

Av skolans 74 elever har 16 avlagt realexamen med medelbetyget 1,82

(AB—), 18 elever hade anmält sig, men 2 misslyckades i de skriftliga proven.

Examinandernas medelålder var 17,4 år. Korrespondensundervisningen

började i Björkvik år 1943 och har hittills fört fram 75 elever till realexamen,

vilket innebär att 94 procent av alla, som anmält, sig till examen,

också genomfört den. Av samtliga elever, som intagits vid skolan, har

70 procent avlagt examen. Detta har varit möjligt, fast man ej ställt upp

några fordringar på kvalificerade betyg för intagning och även tagit hand

om elever, som misslyckats vid andra skolor.

Korrespondensundervisningen ställer normalt avsevärda krav på eleverna,

men man torde våga dra den slutsatsen av de här i korthet redovisade

resultaten, att även elever med ordinär stndiebegåvning genom

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 1958 29

korrespondensundervisning under ovan angivna betingelser kan föras fram

till realexamen.

En utökning av försöken till gymnasiestadiet, där förutsättningarna torde

vara än gynnsammare, har befunnits angelägen. Överstyrelsen föreslog därför

i sina anslagsäskanden för budgetåret 1958/59 att till en början två

korrespondensgymnasier skulle få upprättas från och med höstterminen

1958. Försöken skulle kunna bli av betydelse, icke minst för vissa s.k.

glesbygder (jfr 1958 års statsverksprop., bil. Vill h. t. p. 169).

Uppskjuten uppdelning av klassavdelning i

främmande levande språk

Redan förra årets rapport visade att detta försök slår väl ut. Ganska

samstämmigt vittnar erfarenheterna från 1956/57 om att fördelar står att

vinna genom att vänta med klassdelningen, tills läraren hunnit lära känna

elevernas ställning och svårigheter, och tills deras större kunskaper ger

rikare möjligheter att väl bruka de delade timmarna. Framför allt i tyska

tycks försöket ge goda resultat. Det normala vid den delning av klass,

som äger rum under andra till tredje årskursen, är att eleverna delas upp

i en bättre och en sämre grupp. Svagheterna i klassen kan på detta sätt

mer effektivt bekämpas, och de duktiga eleverna kan få syssla med för

dem mer intresseväckande ting.

»Olägenheterna med att ej ha delad klass under första läsåret synes ej

vara så stora, att de uppväger fördelarna med att dela klassen under andra

året, då stoffet är större och de grammatiska svårigheterna sätter in på

allvar.» 21 skolor har deltagit i försöket. Utav dessa försök har 3 gällt

franska och utförts på gymnasiet.

Det ändamålsenliga med uppskjuten delning av klass är säkerligen i hög

grad beroende av den metodik för uttalsundervisningen, läraren använder

under första året, liksom av den plats talövningar redan första året får i

arbetet. Överstyrelsen vill för de fortsatta försöken framhålla vikten av att

metoderna smidigt anpassas till den nya situationen, t. ex. genom ökad

körläsning under första årets uttalsdrill.

Försöksverksamhet med nya skriftliga prov i

engelska och tyska i realexamen

I engelska förekom vid realexamensskrivningarna vårterminen 1957 tredelat

prov i 51 skolor och uppsatsprov i 17. I tyska förekom versionsprov

med frågor i 57 och uppsatsprov i 11 skolor. Ökningen i fråga om antalet

deltagande skolor var i förhållande till vårterminen 1956 ungefär 25 procent.

Antalet deltagande elever och betygsresultat framgår av nedanstående

tabell:

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 109 år 1958

Engelska

c

B?

B

Ba

AB

a

A

S:a

Tredel. prov

antal .....

. 6

11

62

139

157

127

87

589

procent

1,0

1,9

10,5

23,6

26,7

21,6

11,8

Uppsatsprov

antal ....

.. 2

1

5

8

—

1

1

18

T yska

Vers. prov m.

fr. antal .....

. . 21

16

70

93

57

11

22

323

procent

.. 7,4

5,0

21,7

28,8

17,7

12,7

6,8

Uppsatsprov

antal ....

4

4

11

10

6

6

5

16

Lärarna är i allmänhet försiktiga i sina omdömen rörande förtjänster

och brister hos de nya formerna av skriftliga prov och motiverar detta

med att erfarenheterna ännu är begränsade. Starkt positiva omdömen

saknas dock inte, men endast en eller två uttalar tveksamhet om de nya

provens värde och synes föredra det vanliga kombinerade provet. Den

kritik, som framkommer, vänder sig framför allt mot vissa anvisningar

rörande bedömningen och betygssättningen samt, i mindre grad, mot utformningen

av proven. Man påpekar också allmänt, att de nya provtyperna

medför ökad arbetsbörda för lärarna. Å andra sidan understrykes

nästan lika ofta, att eleverna i hög grad uppskattar de nya skrivningsformerna.

Samhällslärans fördelning på realskolans olika

klasser: Ny variant

Under läsåret 1956/57 deltog 17 skolor med sammanlagt 67 avdelningar

i försöket. Försöksverksamheten har pågått sedan läsåret 1951/52 och

överstyrelsen framhöll i redogörelsen för 1955/56 års försöksverksamhet

vid högre skolor, att verksamheten ej borde utvidgas utan försöken slutföras.

I nyssnämnda redogörelse lämnades en utförlig framställning av de

resultat försöken gett. Årets rapporter ger härvidlag intet nytt. Emellertid

har skolöverstyrelsen i sin inbjudan till den försöksverksamhet, som här

redovisas, infört en ny variant, nämligen den, att den egentliga kursen i

samhällslära fördelas endast på de två sista läsåren i realskolan. Varianten

prövas i 17 av de ovan nämnda 67 avdelningarna. Innan erfarenheter vunnits

av den nya försöksvarianten, anser överstyrelsen, att med eventuella

förslag beträffande studiegången i samhällslära med utgångspunkt från

försöksverksamheten bör anstå.

I den mån skolorna redan efter ett år vågar sig på omdömen om den

nya anordningen, är dessa gynnsamma, dock behövs mer erfarenhet om

vilka moment, som bör tas upp i näst högsta realklassen, liksom om hur

stoffet skall göras intresseväckande på detta stadium.

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 1958

Koncentration av geometriundervisningen i

realskolan

Anordningen har prövats vid 29 skolor. Avsikten med detta försök, vilket

pågått alltsedan läsåret 1951/52, har varit att utröna, huruvida ett års

uppskov med studiet av systematisk geometri kunde medföra fördelar för

undervisningen eftersom elevernas större mognad borde underlätta förståelsen

av den systematiska geometrien.

De rapporter, som varje år insänts, har ej gett en entydig bild av försöksresultaten.

Å ena sidan har uppenbarligen mognadsfaktorn haft en

viss betydelse för resultatet av undervisningen. Men å andra sidan har det

framhållits, att de moment i matematikkursen, vilka bytt plats med geometrien,

kommit i ett sämre läge.

Även årets rapporter ger exempel på motstridiga uppfattningar om försökets

värde.

Flera skolor har gjort den erfarenheten, att den starka koncentrationen

av geometrien till näst högsta realskoleklassen gjort ämnet matematik

onödigt tröttande och menligt inverkat på betygen. Vidare påpekas tidsfaktorns

betydelse för en varaktig behållning av det inlärda geometristoffet.

Matematik avkortad kurs

Försöket innebär att elever, som så önskar, i klasserna 43, 34 och 55, 44,

kan välja en matematikkurs, där geometrien borttagits och i stället tyngdpunkten

förskjutits mot ämnets aritmetiska delar.

Verksamheten är liksom tidigare år av ringa omfattning. Det råder en

viss oklarhet om vilket värde den avkortade kursen tillmätes vid anställning.

Vidare avskräckes en del lärjungar av den till försöket knutna bestämmelsen

att för flyttning till högsta realskoleklassen elev skall ha dels

lägst Godkänd i svensk skrivning och alla övriga obligatoriska ämnen och

dels en kompensation för den avkortade matematikkursen med minst 1,5

betygsenheter.

Det har också visat sig svårt att sysselsätta de elever, som det här

gäller, medan den övriga klassen läser geometri. De är i allmänhet så pass

svagt utrustade, att de behöver hjälp och ledning även de timmarna. Därför

klagar någon skola över att undervisningen för dem, som läser normal

kurs, blir lidande på att läraren nödgas avbryta sin lektion och ägna sig

åt de andra. I en del skolor har lärarna gett dem, som deltager i försöket,

extra undervisning på fritid. Det blir en kostnadsfråga, om sådan undervisning

normalt skall kunna införas.

A andra sidan har en del positiva erfarenheter gjorts. Den avkortade

matematikkursen har för elever inneburit en avgjord lättnad och cn möjlighet

att klara den påbörjade skolan. Det har gett elever cn större säkerhet

och kommit dem att trivas med ämnet matematik.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32 Kungl. May.ts proposition nr 109 år 195S

Bok- och bibliotekskunskap

Vikten av att skolbiblioteket får en central roll i en skolas liv framhölls

av skolöverstyrelsen i dess första inbjudan till försök med undervisning i

bok- och bibliotekskunskap. I redogörelsen över försöken 1954/55 (Aktuellt

1956: 2 s. 47 ff) lämnas en utförlig framställning om den utformning försöken

fått och om de resultat de givit. Liksom då är även rapporterna

denna gång synnerligen positiva. Försöken har lett till ökad utlåning av

böcker. Eleverna söker sig mer spontant till bibliotekets uppslagsböcker

och bredvidläsningslitteratur.

Gymnasiet

Fria studier på det differentierade gymnasiet

Studiebeting. Inför läsåret 1955/56 inbjöd överstyrelsen till försök med

en ny form av fria studier.

De härför mest lämpade eleverna i de två högsta ringarna skulle befrias

från den ordinarie undervisningens schemabundna timmar och tilldelas

studiebeting, som redovisas inför läraren på därför fastställd tid. Fördelarna

med denna anordning, som skulle kunna betraktas som en övergångsform

mellan klassundervisning och fria studier ledande till särskild prövning i

studentexamen, skulle inte endast vara, att enskilda elever vänjdes vid ett

friare studiesätt och fick möjlighet att nå längre inom ett ämne, utan

också att undervisningen med klassens övriga elever skulle kunna anpassas

bättre efter nivån i klassen.

De fria studierna skulle alternativt kunna bedrivas på sommaren mellan

två ringar (rapport från två skolor) eller under terminerna (rapport från

elva skolor).

De uppgifter, som inkommit från det andra årets försök av detta slag,

synes bekräfta de synpunkter, som refererats i förra årets utförliga rapport.

Det synes klart, att studiebeting måste ges med mycket stor urskillning.

Vissa ämnen lämpa sig säkert ej så bra för fria studier på detta stadium.

För matematikens del framhålles det, att läroböckernas utformning nödvändiggör

en lärares närvaro. Beträffande ämnet historia framhalles, att

de djupare liggande historiska sammanhangen knappast får sin belysning

lika bra vid självstudier som vid muntlig undervisning, vilket dock i viss

utsträckning torde kunna avhjälpas genom litteraturanvisningar och handledning.

Beträffande de moderna språken kommer inte övningsmomentet

till sin rätt. Den ständiga filningen på uttalet i klassrummet, tal- och

skrivövningar är mycket viktiga delar av ämnet. Textavsnitt bör duktiga

elever dock med fördel kunna klara på egen hand. Sa har försöken även

utformats i språken. Vid en skola har man begagnat försöket till att ge

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 1958

en elev med starkt nedsatt hörsel möjlighet att utan att lida av sitt lyte

tillägna sig lärokursen. En kvarsittare, som redan läst textkursen två

gånger, fick ett beting pa annan text. Studiebeting synes annars endast

böra ges åt de duktigaste eleverna. För vissa elever har det fria studiesättet

inneburit en stark stimulans.

Emellertid synes eleverna ofta visa tveksamhet inför fria studier. Vid

två av de till försöket anmälda skolorna kunde detta icke utföras, då inga

elever var intresserade.

Det synes överstyrelsen antagligt, att genom ökad erfarenhet om de fria

studiernas uppläggning bättre resultat av försöket kan vara att vänta,

vilket i sin tur kan leda till större intresse från elevernas sida. Försöket

fortsätter även innevarande läsår.

Särskild prövning i studentexamen för läroverkets egna elever har under

läsåret 1956/57 avlagts i 141 fall vid de 33 skolor, som deltagit i försöket.

I enstaka fall har samma elev prövat i två ämnen, medan några prövningar

har avbrutits på grund av misslyckande i det skriftliga provet.

Engelska synes vara det ämne, som bäst lämpat sig för den särskilda prövningen.

Ungefär två tredjedelar av alla redovisade fall gäller engelska.

Prövningarnas fördelning på olika ämnen framgår av nedanstående sammanställning.

Engelska ....... 93

Historia........ 9

Tyska ......... 8

Finska ......... 7

Geografi ....... 6

Franska ........ 5

Biologi ........ 4

Kemi .......... 4

Kristendom .... 2

Fysik .......... 2

Filosofi ........ 1

De flesta skolor (tyvärr icke alla) har uppgivit vilka betyg prövningarna

lett till. Sålunda har 43 A utdelats, 37 a, 11 AB, 7 Ba, 2 B och 3 C.

Av dessa uppgifter framgår, att särskild prövning normalt endast avlägges

av elever med särskilt goda kunskaper i ämnet. Beträffande engelskan

visar det sig, att åtskilliga av de prövande varit stipendiater i Amerika.

Det förefaller vara av stor vikt, att skolorna medger den särskilda

prövningen med urskillning, så att inte någon elev skaffar sig onödigt lågt

betyg i ett ämne genom att tentera bort det för tidigt.

De skriftliga proven i studentexamen förlagda

tidigare än till vårterminen i högsta ringen

a. Studentskrivning i engelska vårterminen i näst högsta ringen.

Fyra skolor har sänt mycket utförliga rapporter. Dessa ger vid handen

att vissa nackdelar otvivelaktigt är förknippade med denna anordning. Det

blir lätt före studentstilen en hetsig studietakt, som skadar resultaten i

3 — Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 sand. Nr 109

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 109 år 1958

andra ämnen. För provårsläroverken tillkommer den faktorn, att utrymmet

för undervisningsserier blir reducerat genom att näst högsta ring blir

examensklass. Engelsklärarna har för sitt eget ämne i stort sett haft goda

erfarenheter av den tidigare förlagda stilen.

På grund av kollegiebeslut har dock tre av de fyra rapporterande skolorna

beslutat upphöra med eller reducera omfattningen av detta försök.

b. Studentskrivning på höstterminen i högsta ringen.

Under året har vid 28 skolor engelska samt vid några av dem även

latinska studentstilen förlagts till höstterminen i högsta ringen. Försöken

har slagit väl ut.

Muntlig framställning

När överstyrelsen inbjöd till försök med särskild undervisning i muntlig

framställning, framhölls den vikt man numera fäster vid det muntliga

momentet i modersmålsundervisningen. För att göra dylik undervisning

mer effektiv skulle en anordning prövas med delad klass vid dessa lektioner.

Redan i tidigare redogörelser har vitsordats det ändamålsenliga i försökets

utformning liksom det goda resultatet av arbetet. Även detta ar är rapporterna

mycket gynnsamma.

Undervisningen har varit både teoretisk och praktisk.

Magnetofonen och grammofonen har vid många skolor kommit till flitig

användning.

Försöken fortsätter och torde behöva pågå ytterligare några år, innan en

utvärdering av resultaten kan göras.

S amhällslärans ställning på gymnasiet

Försök beträffande samhällslärans ställning på gymnasiet har pågått

sedan läsåret 1954/55. Dessa försök, vilka bedrivits vid fjorton skolor, har

utförts med två varianter, dels som historia med samhällslära (åtta skolor),

dels som historia och samhällslära, utgörande särskilda och självständiga

ämnen (sex skolor). Förra årets sammanställning av rapporterna gav en

utförlig redogörelse för de erfarenheter försöken hade gett. Årets rapporter

ansluter sig väl till de tidigare. De ger vid handen, att lärarna nedlagt

stor möda vid planeringen av undervisningen. En del skolor har ordnat

grupparbete eller gjort studiebesök pa kommunala och statliga inrättningar.

Ibland har studierna i samhällslära kunnat anknyta till sadana aktuella

ting som en valkampanj, riksdagens arbete, nykterhetsfrågan och andra

sociala och ekonomiska frågor. Härvid har eleverna fått intresse för tidningsdebatten

i dessa ämnen och lärt sig att första en rad ekonomiska

begrepp.

Försökets värde även för historieämnet vitsordas.

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 1958

Orienteringskurser

Av de orienteringskurser som förekommit under läsåret 1956/57 har

endast de i ämnena biologi med håls olär a och kemi alltjämt haft försökskaraktär.

För orienteringskurserna i fysik och kemi gavs en utförlig redogörelse

i förra årets försöksrapport, till vilken hänvisas.

Från och med läsåret 1957/58 är de i läroverksstadgans 9 § 6 mom.

nämnda orienteringskurserna obligatoriska. Till skolornas hjälp och ledning

har provisoriska anvisningar för deras utformning utfärdats av överstyrelsen.

Dock synes rätt stor frihet böra ges åt respektive lärare att

uppehålla sig vid sådant som av olika skäl, såsom egna specialstudier,

lokalt betingade intressen etc., kan vara särskilt ägnat att ge utbyte.

Alla avgivna rapporter är positiva beträffande de olika orienteringskursernas

värde.

Frivillig textilslöjd

Sedan 1955/56 har försök med frivillig textilslöjd i ring I3 respektive II4

varit anordnade vid åtta skolor.

Försöken har omfattat dels teoretisk undervisning i t. ex. materiallära,

(olika fibrer, tygtyper) dels praktiska uppgifter. Vissa anvisningar av skolöverstyrelsen

har varit normgivande.

Studiebesök har gjorts på textilfabriker och i firmor och kurserna har

ofta omfattat något om spinning, vävning, färdigberedning, färgning, appretering,

varudeklaration, krympning m. m.

De praktiska slöjduppgifterna har bestått i att sy kjol, blus eller klänning

och andra plagg.

Rapporterna ger vid handen att undervisningen omfattats med stort

intresse och att värdefulla resultat uppnåtts.

F r i vill i g ste nograji på gymnasiet

I sin inbjudan att deltaga i detta nya försök anförde överstyrelsen.

För den som bedriver kvalificerade studier är det värdefullt att kunna

göra stenografiska anteckningar. Även för den, som efter studentexamen

direkt eller efter en kortare merkantil utbildning går ut i förvärvslivet, är

sådana kunskaper en fördel. Överstyrelsen har fördenskull beslutat att vid

högst fem gymnasier ställa anslag till förfogande för ett försök med frivillig

stenograf iundervisning utom schemat. Avsikten är, att elever, som så önskar,

under två på varandra följande läsår skall erhålla 2 veckotimmars

undervisning i ämnet. Kursen, som i princip skall vara öppen för gymnasister

från samtliga ringar, är dock främst avsedd för elever på den allmänna

linjen.

Fem gymnasier har deltagit i försöken. Som lärare har huvudsakligen

utnyttjats stenografilärare från handelsskolor och andra stenografikurser.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. May.ts proposition nr 109 år 1958

Lektionerna liar i allmänhet lagts i omedelbar anslutning till schemats

sista lektion. Endast en skola har lyckats pressa in dem på schematid. Det

har inte kunnat förhindras att ibland kollisioner uppstått med andra frivilliga

sysselsättningar under eftermiddagarna. Avgången från kurserna har

varit avsevärd, främst beroende på de obligatoriska ämnenas krav på tid.

För de elever, som fullföljt årskursen, har genomgående goda resultat noterats.

Gängse läroböcker i Melins stenografi har utnyttjats.

Då försöket ju omfattar två läsår, får med ett omdöme om resultatet

givetvis anstå till dess erfarenheter har vunnits beträffande uthålligheten

i elevernas intresse för ämnet och beträffande den färdighet, som ett fortsättningsår

kan ge.

Nya verksamhetsformer inom skolan

Fristudiejörsök efter de riktlinjer överstyrelsen angav i sin inbjudan till

fortsatt försöksverksamhet 1954/55 har detta år bedrivits vid 3 skolor.

Verksamheten har liksom tidigare bestått i studiebesök pa platser av

historiskt, geografiskt eller tekniskt intresse.

Med detta år utgår fristudierna från försöksprogrammet. Erfarenheterna

av fristudieförsöken är positiva och överstyrelsen planerar att med ledning

av de vunna erfarenheterna utarbeta en handledning till hjälp för skolorna

vid planeringsarbetet för denna verksamhet.

Viss handledning i studieteknik har getts i det numera från programmet

avförda försöket med organiserad läxhjälp. Den handledning som kunnat

ges under »klassens timme» har mest gällt ny bör j arklasserna och inte vant

av den natur, att den lämpat sig för gymnasister. Detta nya försök är avsett

att sätta in i ring I, där ju eleverna ställs inför delvis nya och svårare

studieuppgifter, och där eleverna nått en ålder, som kräver en utveckling

av deras arbetssätt. Sju timmar skall i detta försök få anslås per klassavdelning

för detta ändamål.

Under det första försöksåret har 20 klassavdelnmgar erhållit denna

handledning. o

Samtliga de skolor, som redan efter ett år vågar sig på ett^ omdöme,

uttalar sig mycket positivt om arbetet. Stort intresse har också eleverna

visat. Försöken fortsätter även innevarande läsår.

Försök rörande skolbibliotekets användning har nu gjorts vid några

skolor genom att med elevorganisationers, målsmäns och vissa lärares hjälp

hålla skolbiblioteket öppet om eftermiddagarna. Vissa skolor har vidtagit

anstalter för att eleverna även skulle kunna ägna sig åt schackspel och

annan förströelse under sina biblioteksbesök.

Emellertid har försöken på flera håll strandat på elevernas ringa intresse

för erbjudandet. Tre skolor fick inställa försöket, vid en fjärde skola genomfördes

det med ett genomsnittligt besökarantal av 4 elever per eftermiddag.

Vid en skola strandade försöken på omöjligheten att finna elever, som

frivilligt åtog sig den erforderliga övervakningen av ordningen i biblioteket.

Försöket fortsätter, och med ett mera definitivt omdöme om dess värde

bör få anstå, tills det visar sig, om intresset blivit större från elevernas sida

genom de åtgärder, som vidtages.

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 1958

Sedan 1951/52 har ett antal skolor haft en återkommande fri timme på

schemat, som man kunnat utnyttja på olika lustbetonade och för barnen

nyttiga sätt under den gemensamma rubriken klassens timme. 15 skolor

har under året prövat denna anordning. Arets rapporter bestyrker de goda

erfarenheter, som redan tidigare vitsordats. Verksamheten är vanligtvis

begränsad till nybörjarklasser.

Under dessa lektioner har klassföreståndaren eller annan lärare tagit

upp en del för barnen och skollivet väsentliga ting, som eljest lätt försummas.

Barnens initiativ har ofta anlitats för program vid klassens timme. Stor

entusiasm rapporteras från flera håll för de klassfester, tävlingar, sketcher,

sång- och musikprogram, föredrag, diskussioner och uppläsningar, som

eleverna själva stått för.

Det framhålles framför allt, att klassens timme verksamt bidrar till

sammanhållning inom klassen och till ett gott förhållande mellan lärare och

elever. Försöken anses böra fortsätta.

Sju skolor har under året fortsatt försöken med skolans timme. Denna

har i allmänhet utnyttjats för att samla hela skolan, eller större del därav,

till något gemensamt program. Den förlädes i många fall till sista lektionstimmen

på lördag och blev ett »karakteristiskt inslag i skolans liv».

Föredrag, reseskildringar, estraddiskussioner, visningar, musikprogram,

teater på svenska eller på engelska, film, recitationer, samkväm har varit

vanliga program.

Medverkande har varit lärare, elever, f. d. elever, målsmän, utomstående.

Sedan läsåret 1953/54 har vissa skolor erhållit tillstånd att under högst

4 halvdagar i stället för det vanliga skolarbetet få utföra fritt valt arbete

enligt av skolöverstyrelsen uppdragna riktlinjer. En mycket utförlig rapport

om hur denna verksamhet genomfördes vid de skolor, som deltog första

läsåret, återfinns i Aktuellt från skolöverstyrelsen 1954: 2, s. 70 f.

Försöksverksamhet, som tillkommit på skolornas eget initiativ, har

efter överstyrelsens medgivande förekommit vid ett mindre antal skolor.

Bland försök, som förekommit, kan nämnas utbyte av morgonbönerna

mot gudstjänster och bibelstudium, skolpsykologisk verksamhet, koncentrationsundervisning

i engelska och franska, dramatisk framställning, teater

på främmande språk, grupparbete, franska som andra språk, biblioteksskrivningar,

maskinräkning m. m.

3. Departementschefen

Den redogörelse, som här lämnats i anslutning till skolöverstyrelsens

rapport, torde endast fordra några korta kommentarer från min sida. Jag

vill till en början fästa uppmärksamheten på vissa förhållanden, som bör

hållas i minnet när man tar del av redogörelsen, och erinrar då först om att

den utredning, som skall sammanfatta och bearbeta erfarenheterna av

försöksverksamheten med den nioåriga skolan enligt i propositionen 1957:

106 meddelade direktiv, nu är i arbete. Sakkunniga tillkallades i april 1957

och har antagit benämningen 1957 års skolberedning. Arbetet, som bedrives

under min ledning, skall vara slutfört inom sådan tid att därpå grundade

förslag kan föreläggas riksdagen alldeles i början av 1960-talet. Att så sker

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 1958

är en förutsättning för att de av fjolårets riksdag godkända riktlinjerna

för planeringen för enhetsskolorganisationens allmänna genomförande skall

kunna följas.

Rörande skol beredningens arbete vill jag i detta sammanhang nämna

följande. Förutom erforderligt utredningsarbete angående olika problem,

som berör skolan och skolorganisationen, har beredningen lagt upp ett

psykologiskt-pedagogiskt forskningsprogram, som upptar frågor rörande

bland annat språkutveckling, olika sidor av differentieringsproblemet,

spörsmål rörande yrkesmognaden, betygssättningen samt standardprovens

utformning. Olika problemområden kommer att bli föremål för undersökningar

dels genom beredningens direkta försorg, dels vid skilda institutioner.

Nämnas kan bland annat, att lärarhögskolans pedagogiska institution

i samarbete med Studieförbundet näringsliv och samhälle bedriver en jämförelsevis

brett upplagd kursplaneundersökning i syfte att belysa hur

skolans undervisning förhåller sig till yrkeslivets krav och yrkesutövares

behållna kunskaper och färdigheter. Denna undersökning ingår i skolberedningens

forskningsprogram.

Jag har velat peka på dessa förhållanden för att visa, att försöksverksamheten

med nioårig enhetsskola just nu är eller snart kommer att bli

föremål för omfattande undersökningar i olika hänseenden vid sidan av den

undersökningsverksamhet, som kontinuerligt bedrives av skolöverstyrelsen.

Resultatet av dessa undersökningar kommer i sinom tid att framläggas av

skolberedningen.

Överstyrelsens senaste rapport redovisar i huvudsak endast det faktiska

läget i olika hänseenden inom försöksdistrikten och meddelar inte några

helt nya »erfarenheter» eller speciella »resultat», vilket, som också framhållits

i propositionen 1956: 80 (s. 41), inte gärna kan ske varje år, bland

annat av det skälet att undersökningarna oftast måste läggas upp på lång

sikt.

Av de 71 skoldistrikt, som läsåret 1956/57 bedrev försöksverksamhet

med nioårig enhetsskola, var sammanlagt 28, d. v. s. något fler än en tredjedel,

städer, köpingar och municipalsamhällen. Om man enbart räknar med

antalet, var sålunda landsbygdsdistrikten fortfarande i majoritet. Så skulle

också vara förhållandet enligt uttalande av särskilda utskottet vid 1950

års riksdag (uti. nr 1, s. 118). Allteftersom försöksverksamheten utvidgats

till såvitt möjligt sammanhängande försöksområden, har det emellertid av

många skäl visat sig lämpligt och nödvändigt att låta även tätorter, belägna

inom eller i närheten av dessa områden, ansluta sig. Eftersom dessa

tätorter i regel har ett betydligt mera omfattande skolväsen än landsbygdsdistrikten,

blir deras andel i försöksverksamheten också avsevärt större

vad antalet medverkande lärare och elever beträffar. Av hela det i försöksverksamheten

för läsåret 1956/57 redovisade antalet elever uppgick tät
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 109 år 1958

orternas andel till tre fjärdedelar (76 procent); på högstadiet utgjorde motsvarande

andel två tredjedelar (65 procent). Att proportionen mellan tätorter

och landsbygd i fråga om antalet elever i enhetsskola ej var densamma

på högstadiet som inom enhetsskolan i dess helhet beror på att verksamheten

i de senast tillkomna försöksdistrikten, av vilka åtskilliga är tätorter,

ännu ej hunnit så långt, att den omfattar hela högstadiet; av de 71 försöksdistrikten

hade sålunda endast 31 fullt utbyggd enhetsskola (klasserna

1—9) under läsåret 1956/57. Det bör emellertid framhallas, att dåvarande

departementschefen i propositionen 1957:106 (s. 64) underströk, att man

vid den fortsatta utbyggnaden av försöksverksamheten i organisatoriskt

hänseende främst borde inrikta sig på att söka åstadkomma ytterligare

försöksregioner av olika struktur och da framförallt pa landsbygden.

Beträffande redogörelsens uppgifter i frågor, som rör eleverna (ämnesval,

fördelning på linjer, val av alternativkurser o. d.), vill jag nämna följande.

När det gäller elevernas övergång från enhetsskolan till andra skolor,

redovisas för klass 9 ej mer än drygt 10 procent av hela antalet från denna

klass avgångna elever. Vid en jämförelse med närmast föregående ar kan

man konstatera en med 5 procent ökad avgang från enhetsskolans högstadium

till yrkesskolor, vilket i och för sig är en glädjande utveckling.

Avgången från klass 9 till handelsgymnasier och tekniska gymnasier omfattade

läsåret 1956/57 endast 2 procent av dem som fortsatte sin skolgång

efter denna klass, medan samma år 37 procent av dessa elever övergick

till gymnasier av traditionell typ och 29 procent till för söksgymnasier.

När man tar del av dessa siffror bör observeras, att avgången från klasserna

4—8 i försöksdistrikten under de tre senaste åren kan uppskattas

till omkring 30 procent årligen, varav cirka 20 procent övergått till läroverk.

Detta förhållande bör givetvis också hållas i minnet när man från

olika synpunkter granskar elevsammansättningen på högstadiet, exempelvis

i fråga om elevernas fördelning på linjer i klass 9. Det är också att märka,

att de 15 ä 20 procent av eleverna, som väljer klass 9 g, självfallet inte

heller representerar gymnasiernas hela rekryteringsunderlag i försöksdistrikten,

utan att detta också till stor del utgöres av de 20 procent, som

avgått till läroverk före denna klass.

För bedömning av enhetsskolans konstruktion och funktion bör emellertid

också i lämpligt sammanhang undersökas hur många av dess elever,

som ett eller annat år efter avslutad grundläggande skolgång söker sig

över till högre skolor av olika slag, däribland även folkhögskolor, fackskolor,

lärarutbildningsanstalter, socialinstitut o.d. Av inte mindre betydelse

blir det att få klarlagt, hur det verkligen går för de elever, som efter enhetsskolans

slut direkt tar anställning i näringslivet och där eventuellt

förvärvar ytterligaré utbildning. Under hela tiden på högstadiet föres elevkort

med noggranna uppgifter om yrkespraktik m. m. I skolberedningens

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 1958

av mig tidigare nämnda forskningsprogram ingår också undersökningar

om yrkesmognaden. Inom skolöverstyrelsens försöksavdelning ämnar man

nu följa de avgångna elevkullarna genom att i samband med inskrivningen

till militärtjänst 1959 inskaffa uppgifter om de manliga elevernas

sysselsättning mellan skolans slut och inskrivningen. De kvinnliga eleverna

skall man försöka följa med hjälp av folkbokföringsuppgifter. Resultatet

av dessa undersökningar torde komma att redovisas och bli föremål för

bedömning av skolberedningen.

Beträffande elevernas ämnes- och linjeval på högstadiet framgår av

redovisningen, att det i saväl klass 7 som klass 8 sker en kontinuerlig

minskning av det antal elever, som väljer två främmande språk. Tendensen

att flickorna i större utsträckning än pojkarna väljer ämneskombinationer

med två främmande språk kvarstår, om än något mindre utpräglad än

tidigare. I klass 9 är emellertid denna tendens fortfarande mycket tydlig

med en markerad övervikt för flickorna såväl på den gymnasieförberedande

som pa den allmänna linjen. Vid det blivande ställningstagandet till

högstadiets utformning blir givetvis en av huvudfrågorna, huruvida tillvalet

av just främmande språk skall tillmätas en så avgörande betydelse för

elevernas inriktning och möjligheter till fortsatt utbildning som hittills

skett.

När det gäller klassavdelningarnas organisation på högstadiet med hänsyn

till ämnesval och alternativkurser är det faktiska läget, att elever i

klasserna 7 och 8 med olika ämnesval och olika altemativkurser alltjämt i

mycket liten utsträckning undervisas i samma avdelningar. Ännu finns

ingen vetenskapligt hållbar grund att stå på vid bedömningen av det problemkomplex,

som rör differentieringsåtgärder i skolan. Effekten av dylika

åtgärder inom skolväsendet i Stockholm undersökes emellertid för närvarande

vid lärarhögskolans pedagogiska institution. Genom skolberedningens

försorg kommer liknande undersökningar att göras inom ett antal

landsbygdsdistrikt.

Tyvärr har läget, när det gäller lärarkompetensen i enhetsskolan, inte

undergått någon nämnvärd förbättring sedan föregående redogörelse lämnades.

Alltjämt saknar inemot en fjärdedel av lärarna i läroämnen på

högstadiet egentlig lärarutbildning, och andelen lärare med akademisk utbildning

och praktisk lärarkurs har under åren 1955/57 rentav minskat

något. Den enda kategori, som visar någon mera markant ökning, är gruppen

folkskollärare i 17:e (förut 23:e) lönegraden, vars andel i lärarkadern

förra läsåret utgjorde 29,5 procent.

Situationen beträffande lärarrekryteringen på högstadiet påkallar uppenbarligen

särskild uppmärksamhet. Jag anmäler detta spörsmål för Kungl.

Maj :t i annat sammanhang denna dag.

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 1958

Om lärarna i övningsämnen rapporteras, att antalet fackutbildade lärare

i musik och gymnastik klart ökat under läsåret 1956/57. I ämnet teckning

kunde dock lärarbehovet på högstadiet endast till en tredjedel fyllas med

facklärare, medan facklärarbehovet nära nog helt kunde tillgodoses i ämnena

slöjd och hemkunskap-hushållsgöromål.

Av lärarna i yrkesämnen i klass 9 y saknar drygt en tredjedel helt egentlig

lärarutbildning. Beträffande utbildningen av lärare för klass 9 y vill

jag nämna följande. I lantbruksstyrelsens regi pågår för närvarande en

pedagogisk fortbildningskurs för lantmästare och motsvarande för att göra

sådana kompetenta att undervisa i jordbruksämnen i klass 9 y. Enligt vad

jag inhämtat från 1955 års sakkunniga för utredning angående yrkesutbildningens

centrala ledning och viss lärarutbildning, avser de sakkunniga att

under år 1958 framlägga förslag rörande rekrytering och utbildning av

lärare inom industri, hantverk och handel. Samma sakkunniga har den

18 september 1957 överlämnat förslag om särskild utbildning av gymnasieingenjörer

till lärare i dels tekniska ämnen, dels matematik, fysik eller

kemi. Sådana lärare skulle ha kompetens att undervisa på enhetsskolans

högstadium. Jag föreslår i annat sammanhang Kungl. Maj:t att förelägga

riksdagen förslag i denna fråga.

Jag erinrar vidare om föregående års riksdagsbeslut om anordnande av

ettåriga befordringskurser för folkskollärare i merkantila ämnen i syfte att

tillgodose det ökande behovet av lärare för undervisning i dylika ämnen i

enhetsskoldistrikt, där förutsättningar saknas att inrätta heltidstjänster av

detta slag. I årets statsverksproposition har slutligen framlagts förslag om

väsentligt förbättrade villkor under utbildningstiden för blivande yrkeslärare,

vilka förslag, om de vinner riksdagens bifall, kan väntas medföra

ökad tillgång på kompetenta yrkeslärare även för undervisningen inom

enhetsskolan.

Vad slutligen angår den del av skolöverstyrelsens redogörelse, som

handlar om den pedagogiska försöksverksamheten vid högre skolor, får

jag erinra om vad som anförts härom i årets statsverksproposition, bilagan

åttonde huvudtiteln (s. 430 ff). Sådan försöksverksamhet har alltsedan läsåret

1951/52 bedrivits vid ett stort antal högre skolor och omfattat såväl

vissa systematiska försök som försök under friare former. Skolöverstyrelsen

har emellertid funnit, att pedagogiska försök av det förstnämnda slaget

knappast tillräckligt effektivt kan bedrivas spridda på så många skolor som

hittills skett. Under erinran om att det inom denna verksamhet alltjämt

bör finnas en fri sektor för mindre omfattande pedagogiska försök har

överstyrelsen föreslagit, att mera vittgående och systematiska försök koncentreras

till vad man kallat »skolor med särskild försöksverksamhet». Jag

har i statsverkspropositionen uttalat min anslutning till detta förslag.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 1958

II. Särskilda försöksskolan i Linköping

I 1958 års statsverksproposition, bilagan åttonde huvudtiteln, har Kungl.

Maj:t under punkten 172 föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild

proposition i ämnet, till Särskilda försöksskolan i Linköping: Driftkostnader

för budgetåret 1958/59 beräkna ett förslagsanslag av 750 000 kronor.

Då beredningen av denna anslagsfråga nu avslutats, anhåller jag att få

ånyo anmäla densamma.

1. Tidigare ställningstaganden

Vid 1957 års riksdag beslöts, att en särskild försöksskola, tills vidare

organiserad som nioårig enhetsskola, från och med budgetåret 1957/58

eller den senare tidpunkt Kungl. Maj:t bestämde, skulle upprättas i Linköping

under villkor att staden åtog sig att svara för vissa kostnader och

anordningar (prop. 106; SU 127, Rskr 317). Beträffande beslutets innebörd

i de delar, vilka det inte finns anledning att beröra i det följande, torde få

hänvisas till föregående års riksdagsbeslut. De spörsmål rörande den särskilda

försöksskolan, som innevarande års riksdag torde böra taga ställning

till och som jag nu ämnar taga upp till behandling, gäller viss ändring i

personalorganisationen, lärarpersonalens löneställning samt skolans driftkostnader

under budgetåret 1958/59.

Stadsfullmäktige i Linköping har den 12 december 1957 beslutat åtaga

sig de kostnader och anordningar, som enligt propositionen skulle ankomma

på staden.

I nämnda proposition förutsattes, att den s. k. Tornhagsskolan i Linköping

från och med innevarande budgetår skulle inrättas såsom en statlig

särskild försöksskola och därvid kunna starta med klasserna 1—7 och

alltså vara fullt utbyggd från och med läsåret 1959/60. Den i propositionen

föreslagna och av riksdagen godkända personalförteckningen upptog följande

befattningar i angivna lönegrader, nämligen en försöksledare i Cb 12,

en adjunkt eller ämneslärare i Ca 29 respektive Ca 27, en folkskollärare i

Ca 23, tolv folkskollärare i Ca 21 samt tolv småskollärare i Ca 15.

Beträffande den särskilda försöksskolans personal och skolans ledning

anförde dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet bland annat följande.

Jag anser mig för egen del böra förorda, att försöksskolan även i vad avser

personalen i stort sett uppbygges som en vanlig enhetsskola. Beträffande

lärarkåren bör man sålunda i huvudsak utgå från de avlönings- och

tjänstgöringsförhållanden som gäller inom den nuvarande försöksverksam
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 109 år 1958

heten. När det gäller skolans ledning räknar jag med att skolledaren liksom

i den reguljära enhetsskolan skall biträdas av en studieledare. Försöksskolans

speciella forsknings- och undersökningsuppgifter gör det dock nödvändigt

att så långt möjligt avlasta skolans chef rent administrativa arbetsuppgifter

och låta honom i första hand vara försöksledare. Den mest

ändamålsenliga lösningen synes därför vara, att den kommunale överläraren

(s. k. annan överlärare) får bibehålla vissa uppgifter beträffande

Tornhagsskolan även efter det att den fått ställningen som särskild försöksskola.

Detta arrangemang synes för övrigt naturligt med hänsyn till

att försöksskolan i många frågor måste samarbeta med det kommunala

skolväsendet. En mängd administrativa uppgifter, som sammanhänger

med kommunens engagemang i försöksskolan, bör lämpligen skötas av

överläraren. Även det huvudsakliga administrativa arbetet med elevintagningar,

meddelande av ordningsföreskrifter och andra praktiskt-administrativa

uppgifter synes böra åvila denne. Den pedagogiska ledningen av

arbetet i försöksskolan liksom frågor rörande den statliga personalen bör

däremot ankomma på skolans chef, försöksledaren. En detalj avvägning av

de båda befattningshavarnas uppgifter torde inte nu kunna göras; arbetsfördelningen

bör, i huvudsak enligt de riktlinjer som här angivits, få anpassas

efter vad som under verksamhetens gång befinnes lämpligt.

Såsom skolstyrelse, i den mån en dylik fordras för bland annat de på

staden ankommande uppgifterna beträffande försöksskolan, bör fungera

Linköpings stads skolstyrelse.

För den lokala ledningen av skolan bör såsom både utredningen och skolöverstyrelsen

förordat även finnas en jörsöksnämnd. Nämnden bör enligt

min uppfattning närmast vara en arbetsgrupp, som får verka under tämligen

obundna former. Dess uppgift bör vara att under den centrala ledningen

ha överinseendet över skolans försöksverksamhet och att utgöra

ett organ för samarbete och samråd mellan den särskilda försöksskolan samt

representanter för lärarutbildningsanstalterna på orten, det kommunala

skolväsendet och den därinom bedrivna försöksverksamheten. Försöksnämndens

sammansättning torde tills vidare böra vara följande: försöksledaren

vid den särskilda försöksskolan, rektorerna vid ortens lärarutbildningsan

st alter — alltså även rektor vid högre allmänna läroverket, om

praktisk lärarkurs förlägges dit •— den kommunale skolledaren, studieledaren

vid den särskilda försöksskolan samt tre av denna skolas lärarkollegium

utsedda ledamöter, representerande vart och ett av de olika undervisningsstadierna.

Den centrala ledningen av försöksskolan bör utövas av skolöverstyrelsen,

som härvid bör samarbeta med den vetenskapliga expertisen vid lärarhögskolans

i Stockholm pedagogiska institution. På överstyrelsen bör sålunda

ankomma bland annat att i samråd med nämnda expertis bestämma

försöksuppgifterna och dra upp riktlinjer för försöksverksamhetens bedrivande,

ombesörja bearbetningen av det insamlade materialet och svara för

publiceringen av resultaten. Överstyrelsens försöksavdelning, som bland sin

personal numera har två skolpsykologer, och lärarhögskolans pedagogiska

institution, som från och med den 1 juli 11).il avses skola erhålla en väsentlig

personal först lirkning, torde vidare fortlöpande komma att lämna den

särskilda försöksskolan ett mycket betydelsefullt bistånd.

I fråga om lärartjänsterna har jag redan nämnt, att jag funnit lönesätt
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 1958

ningen böra bli i huvudsak densamma som i en reguljär enlietsskola. Såsom

lärare i läroämnen bör även förekomma folkskollärare med vidareutbildning.

Också beträffande lärarnas anställnings- och tjänstgöringsförhållanden

i övrigt bör den vanliga enhetsskolans regler tillämpas, dock med de avvikelser

som betingas av att tjänsterna blir statliga. Med hänsyn till de

speciella undersökningsuppgifterna vill jag dock beträffande undervisningsskyldigheten

för samtliga lärarkategorier föreslå, att i densamma skall, i

den utsträckning Kungl. Maj:t bestämmer, få inräknas tid för konferenser,

utarbetande av undervisningsmetodik och liknande.

Vid tillsättningen av försöksledartjänsten och lärartjänsterna måste givetvis

hänsyn tas till de speciella krav experimentverksamheten ställer.

Vad gäller själva förfarandet vid tjänstetillsättningen torde det, i varje

fall under skolans första verksamhetstid, vara lämpligast att tillsättningen

i huvudsak anförtros åt central myndighet. Då folk- och småskollärartjänster

första gången skall besättas, bör i viss utsträckning tillsättning

utan ledigförklarande få äga rum.

Rörande fördelningen av kostnaderna för den särskilda försöksskolan

anförde departementschefen följande.

Med hänsyn till skolans speciella forsknings- och försöksuppgifter har

jag funnit det nödvändigt att den drivs i statlig regi. Det är å andra sidan

naturligt att kommunen, som genom försöksskolan får en del av ortens

utbildningsbehov tillgodosett, sörjer för vissa kostnader i samband med

denna skola.

På staten bör i överensstämmelse med överstyrelsens förslag falla alla

kostnader för försöksledaren och lärarpersonalen, inklusive studieledaren,

och för den biträdespersonal, som betingas av de speciella försöksuppgifterna.

I statens kostnader ingår vidare statsbidrag av olika slag till kommunen

enligt de regler som gäller för den vanliga kommunala försöksverksamheten.

Slutligen bör staten ställa särskilda medel till förfogande för

anskaffande av den speciella utrustning och materiel, som krävs för försökens

genomförande, exempelvis viss facklitteratur, apparatur och av särskilda

försök betingad undervisningsmateriel.

Övriga kostnader bör, såsom överstyrelsen förordat, bestridas av kommunen.

Statsutskottet, som i likhet med departementschefen fann, att behovet

av speciella försöksskolor var klart ådagalagt och att den första skolan av

denna typ borde förläggas till Linköping, anförde i nyssnämnda utlåtande

bland annat följande rörande den av Kungl. Maj:t föreslagna personalorganisationen

och därmed sammanhängande frågor.

Utskottet har med beklagande under hand inhämtat, att de förberedande

åtgärder för lärarrekryteringen, som staden vidtagit för att möjliggöra en

start med minsta möjliga tidsutdräkt efter riksdagens beslut, på grund

av mellankommande omständigheter hittills givit ringa resultat, varför

utsikterna att kunna börja verksamheten i tillfredsställande former redan

instundande hösttermin numera måste bedömas som mörka.

Den förlängda väntetid före den första särskilda försöksskolans start,

som man sålunda numera har anledning att räkna med, bör enligt utskottets

mening utnyttjas för ytterligare överväganden av vissa personalfrågor.

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kung!. May.ts proposition nr 109 år 1958

Utskottet har med intresse tagit del av de synpunkter på lärarrekryteringen,

som utredningen och skolöverstyrelsen anfört, och de olika förslag

till reglering av anställningsvillkoren, som i dessa sammanhang framförts

i syfte att möjliggöra att för den avsedda försöksverksamheten tillräckligt

kvalificerade lärare anställes. Utskottet räknar — utan att taga ställning

i sak — med att hithörande frågor blir föremål för ytterligare undersökningar

och överväganden av Kungl. Maj:t.

Utskottet har vidare övervägt de olika organisationsförslag i fråga om

den psykologiskt-pedagogiska ledningen av denna försöksverksamhet, som

utredningen, skolöverstyrelsen och departementschefen framlagt. Utskottet

har därvid särskilt beaktat de förutsättningar som dessa förslag erbjuder

för genomförande vid skolan av en rad aktuella, för skolväsendets utveckling

väsentliga pedagogiska undersökningsuppgifter.

Vid genomförandet av dessa nödvändiga pedagogiska undersökningsuppgifter

har såväl utredningen som skolöverstyrelsen föreslagit, att försöksledaren

skall biträdas av en särskild, till försöksskolan knuten skolpsykolog.

Enligt utredningen skall skolpsykologen vara försöksledaren behjälplig

i hans arbete, t. ex. med statistisk bearbetning av undersökningsresultaten.

Skolöverstyrelsen utformar samma tankegång så, att försöksledaren

vid den tekniska ledningen av försöksarbetet — både det interna och det

externa — närmast kommer att biträdas av skolpsykologen.

I Kungl. Maj:ts förslag har någon skolpsykologtjänst vid försöksskolan

icke upptagits. För att försöksledaren i största möjliga utsträckning skall

kunna ägna sig åt själva undersökningsarbetet och därmed sammanhängande

frågor föreslås, att någon reguljär undervisningsskyldighet icke föreskri

ves för honom. På skolöverstyrelsen bör ankomma att i samråd med

den vetenskapliga expertisen vid lärarhögskolans i Stockholm pedagogiska

institution bestämma försöksuppgifterna och draga upp riktlinjer för försöksverksamhetens

bedrivande, ombesörja bearbetningen av det insamlade

materialet och svara för publiceringen av resultaten. Överstyrelsens försöksavdelning

och lärarhögskolans pedagogiska institution förutsattes

vidare fortlöpande komma att lämna den särskilda försöksskolan ett mycket

betydelsefullt bistånd.

Utskottet delar departementschefens uppfattning, att skolöverstyrelsens

försöksavdelning i samarbete med lärarhögskolans pedagogiska institution

bör taga ett avsevärt ansvar i detta sammanhang. Utskottet har emellertid

ej blivit övertygat om ändamålsenligheten i att förlägga den fortlöpande

detaljplaneringen av försöken och bearbetningen av försöksresultaten till

de bägge nämnda instanserna, vilket Kungl. Maj:ts förslag synes innebära.

Utskottet förutsätter därför, att även här berörda frågor tages upp

till förnyat övervägande. Härigenom tillgodoses i viss mån det i motionen

II: 592 framställda yrkandet att riksdagen skall uppföra en tjänst som

skolpsykolog vid särskilda försöksskolan i Linköping.

Riksdagsbeslutet innefattar bland annat en hemställan om att Kungl.

Maj: t måtte låta verkställa ytterligare utredning beträffande av utskottet

berörda personalfrågor för särskilda försöksskolan i Linköping och där

l>edrivna pedagogiska undersökningar samt för 1958 års riksdag framlägga

de förslag till vilka utredningen kan ge anledning.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46 Kungl. May.ts proposition nr 109 år 1D5S

2. Skolöverstyrelsens synpunkter och förslag

I sina anslagsäskanden för budgetåret 1958/59 rörande särskilda försöksskolan

i Linköping har skolöverstyrelsen anfört bland annat följande.

I en till överstyrelsen ingiven underdånig framställning, över vilken

yttrande av folkskolinspektören i Östergötlands läns västra inspektionsområde

avgivils, har särskilda skolstyrelsen i Linköping meddelat, att försöksskolan

icke torde kunna börja sin verksamhet förrän läsåret 1958/59.

Skolstyrelsen har bland annat med hänsyn till de elever, som räknat med

att läsåret 1957/58 tillhöra klass 7 av den statliga försöksskolan, anhållit,

att högstadiet vid försöksskolan måtte omfatta klasserna 7 och 8 under

läsåret 1958/59 och klasserna 7—9 från och med läsåret 1959/60. Som

motivering härför framhålles vidare, att en kommunal sektor i annat fall

skulle finnas vid skolan under försöksskolans två första år eller också att

eleverna i dessa klasser skulle överföras till högstadiet vid andra skolor.

Skolstyrelsen anför vidare, utan att framlägga något direkt förslag, att en

utvidgning av försöksskolan till att omfatta hela Tornhagsdistriktet, alltså

även den planerade Åbylundsskolan, hade varit önskvärd. Under hand har

den kommunale folkskolinspektören i Linköping för överstyrelsen framhållit,

att även frågan om inlemmande av Gottfridsbergsskolan i den nya

försöksskolan borde kunna diskuteras.

Överstyrelsen vill först beröra nyssnämnda framställning av särskilda

skolstyrelsen i Linköping. Den föreslagna utökningen av försöksskolan för

1958/59 att omfatta jämväl klass 8 av Tornhagsskolan finner överstyrelsen

vara en lämplig anordning. Härigenom skulle olägenheterna med uppskovet

av skolans start i viss mån elimineras och det skulle vara till fördel

från administrativ synpunkt, att skolan icke behövde inrymma en kommunal

sektor under de två första verksamhetsåren. Överstyrelsen tillstyrker

därför, att försöksskolan under läsåret 1958/59 skall omfatta även

klass 8. Däremot finner överstyrelsen icke skäl tillstyrka, att försöksskolan

breddas på det sätt särskilda skolstyrelsen och den kommunale folkskolinspektören

föreslagit. Överstyrelsen har redan från början utgått från att

försöksskolan icke skall ha ett för stort format, och överstyrelsen saknar

anledning att nu frångå denna uppfattning.

Med anledning av vad statsutskottet uttalat rörande förnyat övervägande

av den psykologiskt-pedagogiska ledningen av försöksverksamheten

vid skolan och rörande ytterligare undersökningar och överväganden angående

vissa personalfrågor anför överstyrelsen följande.

Överstyrelsen delar den uppfattning, som kommer till uttryck både i

propositionen och utskottsutlåtandet, nämligen att den centrala ledningen

av försöksskolan bör utövas av skolöverstyrelsen, som härvid bör samarbeta

med den vetenskapliga expertisen vid lärarhögskolans i Stockholm

pedagogiska institution. Enligt överstyrelsens mening bör det sålunda ankomma

på överstyrelsen att i samråd med lärarhögskolans pedagogiska

expertis ange de allmänna riktlinjerna för verksamheten vid skolan, lämna

råd och anvisningar och redovisa slutresultaten av de undersökningar, som

göres. Däremot finner överstyrelsen det vara oförenligt med överstyrelsens

verksamhet att i detalj planera och leda de undersökningar, som skall

göras. Försöksskolans huvuduppgift är avsedd att vara praktisk-pedago
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 195S

gisk forskning och försöksverksamhet. En dylik verksamhet måste huvudsakligen

omfatta metodiska experiment och kräver en kontinuerlig och

nära kontakt mellan ledningen och det i klassrummet bedrivna försöksarbetet.

Olika förhållanden påkallar ofta omedelbara ingripanden och

ändringar i den uppgjorda försöksplanen. Likaledes finner överstyrelsen det

nödvändigt, att bearbetningen och publiceringen av resultaten från verksamheten

i huvudsak göres vid skolan. För att inte dessa uppgifter skall

bli onödigt arbetskrävande, fordras en ingående kännedom om undersökningarnas

hela förlopp. Sådan kännedom kan endast vinnas genom ett

direkt aktivt deltagande i verksamheten. Bortsett från de olägenheter, som

skulle uppstå för försöksverksamheten därigenom att denna skulle i detalj

ledas av personal på annan ort, finner överstyrelsen det ogörligt att förlägga

denna planering och ledning till överstyrelsens skolpsykologer med

hänsyn till den ökning i dessas reguljära arbetsuppgifter, som det fortsatta

utbyggandet av den hittillsvarande försöksverksamheten medfört. Den

förstärkning av överstyrelsens personal, som skett genom inrättandet av

en andra skolpsykologtjänst, motiverades helt av de arbetsuppgifter, som

redan åligger för söksa vdelningen. Den i propositionen omnämnda förstärkningen

av personalen vid lärarhögskolans pedagogiska institution,

synes icke vara av en sådan omfattning, att den medger ett aktivt och

direkt deltagande i den särskilda försöksskolans verksamhet.

Då överstyrelsen finner det otänkbart, att försöksledaren ensam skulle

kunna — utöver sina arbetsuppgifter som rektor och chef för den särskilda

försöksskolan — svara för detaljplanering och ledning av försöksverksamheten,

anser sig överstyrelsen böra ånyo framföra kravet på att en särskild

tjänst som skolpsykolog knytes till försöksskolan. Överstyrelsen vill framhålla,

att det måste betecknas som utomordentligt angeläget, att de föreslagna

särskilda försöksskolorna utrustas med den psykologiska expertis,

som är nödvändig för att en systematisk och vetenskaplig experimentverksamhet

skall kunna bedrivas. Överstyrelsen föreslår därför, att en

extra ordinarie skolspykologtjänst i lönegrad Ae 25 inrättas vid försöksskolan

i Linköping.

Beträffande personalfrågorna i övrigt vill överstyrelsen med hänsyn till

de speciella arbetsuppgifter, som skall ankomma på lärarpersonalen vid

försöksskolan och som kommer att på denna ställa betydligt större krav än

på lärare vid andra skolor, ånyo hemställa, att personalen får en lönesättning,

som motsvarar personalens vid lärarutbildningsanstalterna. Lärarna

på högstadiet bör sålunda placeras som adjunkter i den högre av de för

dessa gällande lönegraderna och dessutom åtnjuta ersättning motsvarande

arvode för två veckotimmar. Lärarna på låg- och mellanstadiet bör placeras

i samma lönegrad som övningsskollärare. Lärartjänsterna i läroämnen

föreslås upptagna på personalförteckningen som ordinarie tjänster, men

överstyrelsen förutsätter, att det skall ankomma på Kungl. Maj:t att,

därest det med hänsyn till övergångsförhållandena befinnes lämpligare, utbyta

ordinarie tjänst mot extra ordinarie tjänst, llektorns och försöksledarens

placering beräknas vara ABp 20 (som motsvarar Cb 13 och Cb 12),

varjämte ersättning föreslås utgå motsvarande arvode för två veckotimmar.

Studieledaren bör erhålla arvode och nedsättning i undervisningsskyldigheten

enligt för dylik befattning vid enhetsskola gällande grunder.

För övningsämnena beräknar överstyrelsen liksom tidigare, att undervisningen

skall bestridas av timlärare. Det bör dock ankomma på Kungl.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48 Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 1958

Maj:t att, om så visar sig mer ändamålsenligt, inrätta ordinarie övningslärartjänster.

Den extra ordinarie kanslibiträdestjänsten beräknas placerad i Ae 7.

Den av överstyrelsen ovan föreslagna utökningen av försöksskolan med

en åttonde klass (tre avdelningar) under budgetåret 1958/59 torde medföra

en utökning av lärarbehovet med 94,5 veckotimmar i läroämnen och

sammanlagt 33 veckotimmar i övningsämnen. Överstyrelsen räknar därför

med, att den av överstyrelsen tidigare beräknade personalen vid försöksskolan

måste utökas med tre adjunktstjänster, 22,5 veckotimmar i läroämnen,

15 veckotimmar i gymnastik, musik och teckning, 12 veckotimmar

i hemkunskap och 6 veckotimmar i slöjd.

3. Departementschefen

Den särskilda försöksskolan i Linköping, vilken skall inrättas enligt

beslut vid 1957 års riksdag, har ännu icke kunnat träda i funktion. Som av

den lämnade redogörelsen framgår räknar särskilda skolstyrelsen i Linköping

med att verksamheten vid skolan skall kunna påbörjas tidigast läsåret

1958/59. Anledningen till dröjsmålet är att berörda personalorganisationer

icke ansett sig kunna acceptera den reglering av anställnings- och avlöningsförhållandena

för lärarpersonalen, varom statsmakterna beslutat. Den sålunda

uppkomna situationen stod delvis klar redan i samband med riksdagsbehandlingen

av ifrågavarande spörsmål. Sålunda uttalade statsutskottet

i utlåtande 1957: 127 att den förlängda väntetid, som man hade

anledning att förutse före skolans start, borde utnyttjas för ytterligare överväganden

i personalfrågorna.

I anledning härav får jag nu anmäla, att löne- och anställningsfrågoma

varit föremål för ytterligare beredning inom vederbörande departement.

Efter överläggningar med berörda personalorganisationer har därvid enighet

nåtts om att lärare vid skolan skall åtnjuta lön enligt den löneklass som

med två enheter överstiger den löneklass, i vilken läraren är placerad. Jag

förordar, att denna regel godtages. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t

att meddela närmare bestämmelser beträffande detta och därmed sammanhängande

spörsmål.

Ytterligare en fråga i samband med försöksskolans inrättande tilldrog sig

speciell uppmärksamhet, nämligen huru den lokala ledningen av undersökningsarbetet

lämpligast borde organisatoriskt utformas. Denna fråga dryftades

ingående i propositionen 1957: 106. Jag vill erinra om att skolöverstyrelsen

i den framställning, som låg till grund för propositionen, föreslagit,

att försöksledaren skulle i sina uppgifter biträdas av en särskild, till

skolan knuten skolpsykolog. I Kungl. Maj:ts förslag upptogs emellertid icke

någon dylik tjänst utan förutsattes i huvudsak, att på överstyrelsens försöksavdelning

och lärarhögskolans pedagogiska institution skulle ankomma

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 1958

att fortlöpande lämna försöksskolan det bistånd, som kunde erfordras i

undersökningsarbetet. Statsutskottet, som vid sin behandling av ärendet

hade att pröva bland annat ett motionsvis framställt yrkande om inrättande

av den av överstyrelsen förordade skolpsykologtjänsten, förutsatte

emellertid i sitt nyssnämnda utlåtande att jämväl de olika organisationsförslag

i fråga om den psykologisk-pedagogiska ledningen av undersökningsverksamheten,

som framlagts i ärendet, toges upp till förnyat övervägande.

_ Även frågan om undersökningsarbetets lämpligaste organisation och ledning

vid försöksskolan har nu varit föremål för vidare granskning inom

departementet. Mina överväganden har därvid sammanfattningsvis lett till

följande ståndpunktstaganden.

Vid den särskilda försöksskolan skall utföras praktiskt-pedagogiska experiment,

som förutsätter kontinuerlig nära kontakt mellan å ena sidan

verksamheten i de berörda klassavdelningarna och å andra sidan försöksledningen.

I samverkan mellan skolöverstyrelsen, lärarhögskolans pedagogiska

institution och den lokale försöksledaren kommer försöksuppgifterna

att bestämmas. Därvid torde emellertid endast planläggningen i

stort kunna uppgöras, medan detaljplaneringen i anslutning till riktlinjerna

för verksamhetens bedrivande får ankomma på befattningshavare vid

skolan. Man torde få räkna med att den lokala försöksledningens kontakter

med de centrala instanserna mestadels måste komma att bli huvudsakligen

av konsultativ art. Redan de ordinära uppgifter, som numera

åvilar dessa instanser, torde lägga hinder i vägen för en sådan direktledning

av verksamheten, som jag här förutsatt. Det är också uppenbart, att de

metodiska experimenten kräver en om möjligt daglig kontakt med verksamheten

i klassavdelningarna. Utländska erfarenheter, t. ex. från motsvarande

skola i Danmark, har visat önskvärdheten av att skolledaren

disponerar över en kvalificerad befattningshavare, som på det lokala planet

kan svara för erforderliga datainsamlingar och bearbetningar. Även om de

centrala instanserna på området utan tvekan bör — såsom också förutsattes

i föregående års riksdagsbeslut — kunna lämna ett avsevärt stöd

i fråga om verksamhetens uppläggning och bedrivande vid försöksskolan,

har ytterligare överväganden i denna fråga dock övertygat mig om lämpligheten

och önskvärdheten av att den lokala försöksledningen förstärkes

med ytterligare en väl kvalificerad, vetenskapligt skolad kraft. Jag förordar

därför att från och med nästa budgetår en skolpsykologtjänst i lönegrad

Ae 24 inrättas vid försöksskolan. För tjänsten bör gälla av överstyrelsen

föreslagna kvalifikationskrav.

Jag övergår nu till anslagsberäkningarna för budgetåret 1958/59 och

därmed sammanhängande spörsmål.

Skolöverstyrelsen har, som jag tidigare angivit, i sina anslagsäskanden

för nästa budgetår framhållit, att Tornhagsskolan i Linköping, till vilken

den särskilda försöksskolan skall vara förlagd, från och med nästa läsår

4 — Bihang till riksdagens protokoll 1058. 1 samt. Nr 109

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 109 år 1958

kommer att omfatta även åttonde klass, samt förordat, att försöksskolan,

därest den påbörjar sin verksamhet läsåret 1958/59, jämväl skall omfatta

åttonde klass. Jag finner det självklart att så skall vara fallet. Jag delar

även överstyrelsens uppfattning att den särskilda försöksskolan endast skall

omfatta Tornhagsskolan och inte utvidgas därutöver såsom av särskilda

skolstyrelsen i Linköping ifrågasatts.

För att täcka lärarbehovet i åttonde klass under läsåret 1958/59 förordar

jag, att tre nya tjänster inrättas från och med nästa budgetår. Av dessa

bör enligt min mening två vara adjunkts- eller ämneslärartjänster i lönegrad

Ao 23 respektive Ao 21 och en folkskollärartjänst i lönegrad Ao 17.

Övrig undervisning bör bestridas av timlärare såsom överstyrelsen föreslagit.

Jag vill i detta sammanhang också något beröra en speciell, med kostnadsfördelningen

mellan staten och Linköpings stad sammanhängande fråga.

Enligt vid 1957 års riksdag antagna grunder för denna kostnadsfördelning

skulle i statens kostnader för skolan bland annat ingå statsbidrag av olika

slag till kommunen enligt de regler, som för närvarande gäller för den

vanliga kommunala försöksverksamheten. Enligt den omläggning av statsbidragsgivningen

till kommunerna, som träder i kraft från och med redovisningsåret

1958/59, indrages ett antal statsbidrag för vissa speciella

ändamål inom folkskolan varvid dock kompensation beredes kommunerna

för detta bortfall genom nedräkning av de s. k. kommunavdragen avseende

bidragen till lärarlönerna. Då någon kompensation i motsvarande form icke

kan beredas Linköpings stad vid ett bortfall av ifrågavarande bidrag för

försöksskolan, torde — för att staden icke skall komma i ett sämre läge

genom statsbidragsreformen — bidragen med avseende på försöksskolan

alltjämt böra utgå till kommunen enligt hittillsvarande grunder. Jag vill

erinra om att så kommer att bli fallet även beträffande vissa andra skolformer

— t. ex. skolor vid vissa sjukvårdsanstalter och barnhem — vilka icke

beröres av statsbidragsreformen. Här ifrågavarande bidrag torde böra

belasta anslaget Folkskolor m. m. Bidrag till driften av folkskolor m. m. i

den mån icke särskilt anslag finnes.

Jag vill i detta sammanhang erinra om att 1957 års riksdagsbeslut i fråga

om den särskilda försöksskolan i Linköping innefattar ett bemyndigande

för Kungl. Maj:t att, därest skolan icke kunde påbörja sin verksamhet

läsåret 1957/58, under nämnda läsår anställa försöksledare och den övriga

personal vid skolan, som bedömes erforderlig för att genomföra effektiva

förberedelser för att skolan med tillhörande försöks- och undersökningsverksamhet

skall kunna börja läsåret 1958/59. Jag har för avsikt att inom

kort anmäla detta särskilda spörsmål för Kungl. Maj:t.

Medelsbehovet under förevarande anslag för nästa budgetår beräknar

jag, i anslutning till vad jag här förordat och med beaktande av automatiska

utgiftsförändringar, till sammanlagt 750 000 kronor, vilket innebär en

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 1958

anslagshöjning med 180 000 kronor. Anslaget bör fördelas på poster i enlighet

med den i hemställan föreslagna staten.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört och förordat, hemställer

jag att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

a) godkänna vad jag i det föregående förordat angående

vissa avlöningsförmåner för lärarpersonalen vid särskilda

försöksskolan i Linköping;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1958/59, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för särskilda försöksskolan i

Linköping, som föranledes av vad jag i det föregående anfört;
c)

godkänna följande stat för särskilda försöksskolan i

Linköping, att tillämpas tills vidare från och med budget
-

året 1958/59:

Stat

Avlöningar

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ...................... 472 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal,

förslagsvis .................. 187 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ........ 78 000 737 000

Omkostnader

1. Sjukvård m. m., förslagsvis....... 4 000

2. Reseersättningar, förslagsvis...... 9 000 13 000

Summa kronor 750 000

d) till Särskilda försöksskolan i Linköping: Driftkostnader

för budgetåret 1958/59 under åttonde huvudtiteln anvisa

ett förslagsanslag av 750 000 kronor.

Vad departementschefen sålunda under II hemställt,

däri statsrådets övriga ledamöter instämmer, bifaller

Hans Maj:t Konungen samt förordnar, att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga

vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Göran Göransson

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 1958

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sid.

I. Den allmänna försöksverksamheten ............................... 2

1. Redogörelse för försöksverksamhet med enhetsskola............. 2

2. Redogörelse för pedagogisk försöksverksamhet vid högre skolor .. 26

3. Departementschefen .......................................... 37

II. Särskilda försöksskolan i Linköping ............................... 42

1. Tidigare ställningstaganden ................................... 42

2. Skolöverstyrelsens synpunkter och förslag ...................... 46

3. Departementschefen .......................................... 48

Ivar Hseggströms Boktryckeri AB • Stockholm 1958

680126

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.