Sök i Ratio Lex

Angående vissa organisationsoch anslagsfrågor rörande försvaret

583 sidor, varav 576 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 576 av 583 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1958 A:110, Angående vissa organisationsoch anslagsfrågor rörande försvaret

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

1

Nr 110

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående vissa

organisations- och anslagsfrågor rörande försvaret;

given Stockholms slott den 14- mars 1958.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Sven Andersson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen framlägges förslag rörande försvarsorganisationens utformning

på längre sikt samt slutliga äskanden beträffande anslag under

fjärde huvudtiteln och försvarets kapitalbudget, som i årets statsverksproposition

upptagits med allenast beräknade belopp. Vidare framlägges

förslag rörande fortifikationsförvaltningens och fortifikationskårens organisation

ävensom vissa förslag rörande de militära och civilmilitära personalkårerna

för tygförvaltningstjänsten inom armén.

1_89 58 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 110

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 14 mars 1958.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Länge,

Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Kjellin, Johansson.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför chefen

för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, följande.

Den försvarsbudget som framlades i samband med årets statsverksproposition

var endast preliminär. Detta gällde såväl drift- som kapitalbudgeten.

Skälen för denna uppläggning av budgetarbetet, som innebar att

ett stort antal anslag upptogs med allenast beräknade belopp, var följande.

Inom 1955 års försvarsberedning pågick behandling av överbefälhavarens

i slutet av oktober 1957 framlagda utredningar rörande försvarets framtida

utformning. Jag räknade emellertid med att beredningens arbete

skulle kunna avslutas inom kort, och det var min förhoppning att detta

arbete skulle utmynna i en från utrikespolitiska, militära, samhällsekonomiska

och statstinansiella synpunkter godtagbar samförståndslösning av

försvarsfrågan mellan de fyra demokratiska partierna. Med hänsyn härtill

fann jag det angeläget att den i statsverkspropositionen framlagda

försvarsbudgeten skulle hålla möjligheterna öppna för ett eventuellt försvarsbeslut

vid innevarande års riksdag. Förutsättningar för ett sådant beslut

har numera erhållits, sedan överläggningar mellan de demokratiska

partierna den 4 februari i år lett till enighet om att genomföra en ny försvarsorganisation,

kostnadsmässigt och med hänsyn till den samlade försvarseffekten

i huvudsak motsvarande ett i överbefälhavarens utredningar

ingående alternativ »Adam», och försvarsberedningen i utlåtande den 18

februari rörande de allmänna riktlinjerna för krigsmaktens fortsatta utveckling

förordat en dylik försvarsorganisation.

Jag anhaller nu att i anslutning till den träffade överenskommelsen och

försvarsberedningens utlåtande få framlägga mina synpunkter och förslag

rörande försvarsorganisationens utformning på längre sikt samt anmäla

mina beräkningar av de anslag under fjärde huvudtiteln och försvarets

kapitalbudget för budgetåret 1958/59, som återstår att slutligt äska. I samband

härmed torde jag fa upptaga till behandling vissa andra försvarsfrågor

av ekonomisk betydelse eller mera allmän räckvidd, såsom frågorna

rörande de militära och civilmilitära personalkårerna för tygförvaltningstjänsten

inom armén samt fortifikationsförvaltningens och fortifikationskårens

organisation.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 195S

3

[1] Avd. I: Försvarets utformning på längre sikt

Frågan om försvarsorganisationens utformning på längre sikt har varit

aktuell under de senaste åren. överbefälhavaren avgav år 1954 förslag till

riktlinjer för krigsmaktens fortsatta utveckling. Dessa riktlinjer har prövats

av 1955 års försvarsberedning. På särskilt uppdrag har sedermera överbefälhavaren

under år 1957 verkställt över arbetning av 1954 års riktlinjer samt

avgivit förslag till krigsmaktens utformning enligt olika kostnadsalternativ.

Efter uppgörelse mellan de fyra demokratiska partierna i fråga om kostnadsramen

för försvar sutgifterna har försvar sberedningen härefter den 18

februari 1958 avgivit utlåtande rörande riktlinjerna för försvarets framtida

utformning. Med anledning härav har de militära myndigheterna inkommit

med vissa kompletterande utredningar samt förslag till principbeslut avseende

förbandsindragningar m. m.

Jag anhåller nu att få anmäla förevarande fråga. Därvid lämnar jag inledningsvis

en kortfattad redogörelse för överbefälhavarens förslag av år

1954 samt tillkomsten av 1955 års försvarsberedning. I följande avsnitt redogöres

för de år 1957 verkställda utredningarna samt förslagen till krigsmaktens

utformning inom olika kostnadsalternativ, varefter försvarsberedningens

utlåtande och de militära myndigheternas med anledning därav ingivna

utredningar och förslag refereras. Slutligen kommer jag att framlägga

mina egna synpunkter och förslag.

A. Inledning

I samband med att utgifterna under fjärde huvudtiteln anmäldes i 7.954

års statsverksproposition meddelade dåvarande chefen för försvarsdepartementet,

statsrådet Torsten Nilsson, att överbefälhavaren efter samråd med

departementschefen låtit igångsätta vissa utredningar beträffande försvarskostnadernas

storlek på längre sikt och den ur strategisk synpunkt lämpligaste

avvägningen mellan de olika försvarsgrenarna. Det förutsattes, att

dessa utredningar skulle hinna verkställas inom sådan tid att deras resultat

skulle kunna bilda underlag för statsmakternas ståndpunktstagande

i samband med behandlingen av försvarsbudgeten vid 1955 års riksdag.

Med skrivelse den 27 oktober 1954 överlämnade överbefälhavaren utredning

och förslag beträffande riktlinjer för krigsmaktens fortsatta utveckling,

avseende budgetåren 1955/56—1964/65 (195i års förslag). Kostnaderna

under tioårsperioden beräknades till i runt tal 24 750 miljoner

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

kronor enligt 1954 års priser. Kostnaderna utgjorde 2 163 miljoner kronor

under budgetåret 1955/56 samt förutsattes efter hand stiga för att

täcka merkostnaderna för den tekniska utvecklingen. För budgetåret

1964/65 beräknades sålunda kostnaderna till 2 746 miljoner kronor. Av

kostnaderna under budgetåret 1955/56 hänförde sig 39 % till armén, 19 %

till marinen, 35 % till flygvapnet samt 7 % till för försvaret gemensamma

ändamål. Under perioden beräknades flygvapnets andel av försvarskostnaderna

stiga etter hand under det att arméns och marinens kostnader

relativt minskades. Mot slutet av perioden reserverades dessutom i successivt

stigande omfattning medel utanför försvarsgrenarnas ramar för

militärteknisk utveckling och påbörjad anskaffning av vapen av nya typer.

Under det näst sista budgetåret i perioden, 1963/64, omfattade sålunda

arméns andel 34 %, marinens 16 % och flygvapnets 39 %. På gemensamma

ändamål belöpte samma budgetår 7 % av de totala försvarskostnaderna,

medan 4 % avsågs för nya vapen och stridsmedel.

En redogörelse för huvudpunkterna i 1954 års riktlinjer lämnades till

1955 års statsverksproposition (bil. 6, s. 5—12). Ur denna redogörelse må

här återges följande.

överbefälhavaren understryker, att Sveriges geografiska läge på gränsen

mellan de två stora maktblockens intressesfärer gör att landet för bägge

parter är av stor strategisk betydelse. Tillgång till svenskt territorium och

medverkan av svenska stridskrafter skulle för såväl den ene som den andre

medföra väsentliga fördelar i händelse av krig. En strävan att tillförsäkra

sig dessa fördelar respektive att hindra motsidan att uppnå dem är därför

naturlig. Den kan motverkas främst genom ett svenskt försvar som

är tillräckligt starkt för att skapa respekt för vår vilja att med vapen

försvara vårt territorium och säkra vår handlingsfrihet.

I fråga om den militärtekniska utvecklingen och dess konsekvenser för

Sveriges del uttalar överbefälhavaren, att atomvapen, kemiska stridsmedel,

robotar och vissa teletekniska hjälpmedel synes vara de för oss viktigaste

nya materielslag, till vilka största hänsyn måste tagas vid vårt försvars

framtida utformning. Särskilt bör utvecklingen på atomvapnens område

fortgående studeras och följas. De utvägar som kan göra det möjligt att

framdeles förse även vårt försvar med för taktiskt bruk lämpade atomvapen

bör prövas. Oberoende av hur stor kraft som nu läggs ned på forskning

och så småningom på produktion av helt nya stridsmedel kan den

svenska krigsmakten inom den närmaste tioårsperioden knappast tillföras

dylika stridsmedel i sådan omfattning att de kommer att dominera krigsmaktens

struktur. Konstruktion och produktion tar nämligen lång tid och

därutöver kräves ytterligare tid för utbildning och organisatoriska åtgärder

innan de kan nyttiggöras i krigsorganisationen. För att vidmakthålla vårt

försvars styrka i tekniskt avseende är det därför nödvändigt att våra nu
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

K un r/l. Maj:ts proposition nr 110 år 1958 5

varande stridsmedel fortlöpande moderniseras och efter liand kompletteras

med nya sådana.

För att erhålla underlag för bedömningen av riktlinjerna för krigsmaktens

fortsatta utveckling har överbefälhavaren studerat en angripares anfallsmöjligheter

och våra försvarsuppgifter. Undersökningen har lett till

slutsatsen att invasion i förening med flyg- och fjärrvapenanfall samt i

större eller mindre utsträckning även kombinerad med övriga betvingelsemetoder

framstår som det farligaste anfallssättet. Enligt överbefälhavaren

bör vårt försvar ha sådan styrka, att anfall mot Sverige fordrar så stor

kraftinsats, medför sådan kraftförbrukning och tar så lång tid att genomföra

att insatsen inte kan anses stå i rimlig proportion till de fördelar,

som skulle kunna vinnas. Denna målsättning för vårt försvar kan anses

realistisk endast om vi är beredda till fortsatt och efter den militärpolitiska

och militärtekniska utvecklingen anpassad kraftinsats på försvarets alla

områden. Krigsmakten måste ha hög kvalitet för att kunna ta upp kampen

mot en överlägsen motståndare. Strids- och skyddsmedel behöver därför

förbättras och förstärkas i takt med utvecklingen och nya sådana successivt

tillföras organisationen. Utvecklingen av nya vapen tar emellertid lång

tid och påverkas av osäkra faktorer. Medan detta utvecklingsarbete pågår,

kan vi icke avstå från de vapen, som vi har, och de stridsmetoder, som

är inövade. Det är denna dubbla uppgift att både skapa nytt och samtidigt

tillse att det bestående hålles i användbart skick som sätter sin prägel på

utvecklingen av krigsmakten och som ovillkorligen medför ökade kostnader.

Med hänsyn till våra begränsade ekonomiska resurser måste målsättningen

för vårt försvar begränsas. Avkall på kravet att kunna genomföra

ett starkt försvar samtidigt inom alla områden och mot alla betvingelsemetoder

måste göras. I den uppställda målsättningen för krigsmakten,

väsentligen överensstämmande med den som hittills förefunnits, har en

sådan begränsning gjorts. Stridskrafter, svarande mot denna målsättning,

är det minimum som icke kan underskridas utan att från början försvaret

inom viktiga delar av landet blir otillräckligt och äventyras. Resultatet

av de studier, som utförts i syfte att belysa omfattningen och utformningen

av dessa stridskrafter, är i korthet följande. För att krigsmakten

även i framtiden skall kunna fylla sina uppgifter kräves att erforderliga

medel anslås dels för utveckling av nya stridsmedel, dels för effektivisering

av den hittillsvarande organisationen. Det måste eftersträvas att så

långt möjligt uppnå detta genom att samtidigt göra begränsningar där så

är möjligt. Med hänsyn till den stegrade verkan av luftkrigets anfallsmcdel

har del bedömts nödvändigt att genom en förstärkning av flygvapnet

på samma gång öka styrkan i såväl invasionsförsvaret som luftförsvaret

och därigenom uppnå att vårt försvars samlade effekt skall kunna

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

mots\aia den uppställda målsättningen. Härvid synes det möjligt att, utan

att målsättningen uppgives, något minska armé- och marinstridskrafternas

omfattning, detta dock under förutsättning att hög kvalitet upprätthålles.

Huvuddragen av de föreslagna förändringarna av stridskrafternas omfattning

och sammansättning framgår av det följande.

Vad armén beträffar innebär förslaget i förhållande till 1949 års krigsorganisation

en minskning efter hand av antalet fältbatal joner med cirka

12 %. Lokalförsvarsförbanden minskas genom en beskärning på 14 % av

de större enheterna. Krigsorganisationen anpassas till nya stridsmetoder,

betingade främst av atomvapen och robotar, och de därmed sammanhängande

förbättringarna med avseende på kvaliteten genomföres. Dessa

innefattar bland annat en nödvändig höjning av eldkraften genom fullföljandet

av modernisering och nyanskaffning av stridsvagnar och pansarvärnsvapen,

10,5 cm och 15 cm artilleri, 12 cm granatkastare samt införande

av artilleriradar m. m. Rörligheten ökas genom fortsatt motorisering

och förstärkning av fältarbetsmaterielen, bland annat för bro- och

förbindelsearbeten. Lednings- och sambandsmöjligheterna förbättras genom

utvidgning och rationalisering av signalorganisationen. Underhållsorganisationen

anpassas med hänsyn till utvecklingen. Vid luftvärnet förnyas

viss pjäsmateriel, varjämte radarmateriel och viss annan utrustning

tillföres i ökad omfattning. Flygfältsluftvärnet förstärkes. Särskilda s. k.

ABC-skyddsförband (skyddsförband mot atomstridsmedel samt biologiska

och kemiska stridsmedel) tillkommer i organisationen.

För flottans del fortsätter under perioden den redan påbörjade utvecklingen

mot en lätt flotta. Detta innebär en allmän strävan att med

bibehållande av erforderlig slagkraft, sjöduglighet m. m. nedbringa de

enskilda fartygens storlek till förmån för antalet. I flottan avses ingå ett

antal snabba och slagkraftiga övervattensförband, bestyckade bland annat

med sjörobot, vidare moderna, snabba ubåtar med stor uthållighet i undervattensläge.

Med hänsyn till det allt aktuellare kriget under vattnet har

vikt lagts på utvecklingen av torped- och minvapnen, varför behovet av torpedbärande

och minfällande fartyg i möjlig mån tillgodosetts. Lätta fartyg

för ubåtsjakt och minsvepning ingår även. Kvantitativt sett innebär

förslaget att antalet jagare under perioden minskar med cirka 40 %. Kryssarna

kvarstår men avses längre fram ersättas av andra fartygstyper.

Motortorpedbåtarnas antal stiger med cirka 30 %. Jagarna i reservflottan

ombygges till fregatter. På grund av tidigare ojämn ersättningsbyggnad

av ubåtar är åldersfördelningen sådan att antalet kommer att först nedgå

för att därefter åter stiga. Uppmärksamhet ägnas därför åt att genom

särskilda åtgärder vidmakthålla ubåtsbeståndet under perioden.

Omsättningen av kustartilleriets vapen beräknas under perioden

icke kunna ske i sådan takt, att nuvarande styrka kan hållas. Efter perioden

kommer läget dock att förbättras. Modernisering av artillerimaterielen

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

föreslås ske efter hand. Genom att införa robotbatterier hoppas man

åstadkomma en ökning av eldkraften samtidigt som bristen på rörlighet

kompenseras. Robotarnas stora räckvidd ökar därjämte möjligheterna till

operativ samverkan med sjöstridskrafterna. Kustartilleriets minvapen utformas

så, att högre effekt erhålles mot anfallsföretag med moderna överoch

undervattensfartyg. Särskild vikt lägges vid speciella anordningar för

undervattensskydd i inloppsförsvaren. Genom motståndskraftiga anläggningar

och utspridning reduceras effekten av anfall från moderna vapen

med stor förstörelsebringande effekt.

Kustartilleriet förutsättes kvarstå i marinen. De överväganden som

gjorts har fört fram till att ett överförande till armén icke skulle medföra

så stora fördelar att dessa uppväger olägenheterna. Rationaliseringar

i besparingssyfte och åtgärder för att tillrättalägga befälsförhållandena kan

göras även med nuvarande organisation och är redan igångsatta.

För flygvapnet innebär förslaget — förutom ett genomförande av

de kvalitetsförbättringar, som planlagd materielförnyelse tar sikte pa —

en kvantitativ förstärkning, som avsevärt ökar det nuvarande jakt- och

attackflygets verkningsförmåga och uthållighet. Spaningsflyget har bedömts

böra bibehålla nuvarande omfattning. Nya flygplantyper ger emellertid

detta ökad kapacitet. För luftförsvaret av de högsta höj dområdena

förberedes tillkomsten av luftförsvarsrobotförband. Luftbevaknings- och

jaktstridsledningsorganisationen förstärkes kvalitativt. Jaktflyget förstärlces

inom ramen för befintligt antal flottiljer, varvid totala antalet jaktflygplan

ökas med 18 % i förhållande till nuvarande organisation. Inom

jaktflyget sker en förskjutning mot nattjakt (allvädersjakt). Av de elva

jaktflottiljerna i fred utrustas tre —- mot nu en — med nattjaktflygplan,

medan övriga åtta successivt tillföres flygplan med större verkningsförmåga

under mörker och dåligt väder. Attackflyget förstärkes enligt samma

principer som jaktflyget, varvid antalet flygplan ökas med 50 %. Det totala

antalet krigsflygplan ökas med 22 % i förhållande till nuvarande organisation.

Förstärkningen av flygvapnet har förutsatts skola ske i etapper,

varigenom en omedelbar, stark höjning av försvarsanslagen kan undvikas.

Förslaget tar hänsyn till de krav som den tekniska utvecklingen

medfört och i framtiden än mera kommer att medföra. Utöver vad som

anskaffas eller förberedes inom respektive försvarsgrenars kostnadsramar,

exempelvis robotar av olika slag, innefattar förslaget bland annat anskaffning

av telemotmedel och skapandet av en telemotmedelsorganisation.

Vidare avser förslaget att bereda forskningen väsentligt ökat utrymme.

Forskningsinsatserna beror emellertid ej blott på de ekonomiska resuiserna

utan även på möjligheterna att ställa tillräckligt många kvalificerade

forskare och tekniker till förfogande. Det är naturligt att en liten nation

som vår i detta avseende ställs inför långt större svårigheter än de stora

länderna, hur högtstående vår vetenskap och teknik än är.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

För militärteknisk utveckling och påbörjad anskaffning av vapen av

nya typer under tioårsperiodens senare hälft har betydande belopp reserverats

i den ekonomiska planen.

Fredsorganisationens syfte är att uppbygga avsedd krigsorganisation

på effektivaste och mest ekonomiska sätt. Stora belopp är emellertid

främst vid armén och marinen sedan årtionden investerade i anläggningar,

som ej helt motsvarar dessa krav, bland annat på grund av att

utbildning, mobilisering och underhållstjänst väsentligt ändrats efter anläggningarnas

tillkomst. Rationalisering av fredsorganisationen pågår

dock. I utredningen har redovisats dels tidigare vidtagna rationaliseringsåtgärder,

dels vissa ytterligare åtgärder i samma syfte, som bedömts möjliga.

Härigenom kan kostnadsökningar begränsas och i många fall direkta

besparingar ske. Kostnaderna kan minskas bland annat genom koncentrering

av utbildningsorganisationen och ytterligare utjämning av värnpliktskontingenterna

samt genom att värnpliktiga med uppskov m. m. befrias

från fullgörande av repetitionsövningarna så länge uppskovet varar. Koncentreringen

av utbildningen kräver dock en investering i byggnader.

Avslutningsvis framhåller överbefälhavaren, bland annat, att den kvantitativa

ramen för det framlagda förslaget till utformning av krigsmakten

under de närmaste tio åren är, med beaktande av kravet på minsta möjliga

kostnader, starkt begränsad. Genom väl samordnad ledning i syfte

att genom god strategisk och taktisk samverkan — såväl inom krigsmakten

som mellan denna och det civila försvaret — få ut största möjliga samlade

effekt synes emellertid svagheterna hos delarna var för sig kunna utjämnas.

Detta gör förslaget möjligt att framlägga. Överbefälhavaren anför vidare,

att krigsmakten icke kan kortsiktigt, från det ena året till det andra, anpassas

och varieras efter det politiska lägets ofta svårbedömbara växlingar.

Det går lätt och fort att riva ner, men tar lång tid och blir dyrbart att

bygga upp militära styrkor. För ett rationellt och effektivt arbete behöver

försvaret en långtidsplan. De framlagda riktlinjerna är avsedda att utgöra

underlag för en sådan.

Föredragande departementschefen uttalade vid anmälan av överbefälhavarens

utredning i 1955 års statsverks proposition, att han icke ansåg det

möjligt att med anledning därav till samma års riksdag framlägga ett

förslag till riktlinjer för försvarets fortsatta utformning. Departementschefen

hade nämligen kommit till den uppfattningen, att ställningstagandet

till förslagen måste föregås av grundliga överväganden. Frågornas

komplicerade natur medförde, att man borde ta god tid på sig för deras

lösande så att förhastade åtgärder undvekes och det bleve möjligt att

komma fram till hållbara resultat.

Vid riksdagsbehandlingen av 1955 års statsverksproposition uttalades

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kung]. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

önskemål om att representanter för riksdagen måtte beredas tillfälle att

redan på ett förberedande stadium få göra sin mening gällande vid prövning

av frågan om försvarets framtida utformning (SU 1955:4).

Med anledning av vad riksdagen sålunda uttalat har med stöd av Kungl.

Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1955 tillkallats en parlamentarisk försvarsberedning

med tolv ledamöter (1955 ars försvarsberedning) för att

inom försvarsdepartementet under departementschefens ledning biträda

med översyn av överbefälhavarens förslag till riktlinjer för krigsmaktens

fortsatta utveckling. Beredningens arbete har i överensstämmelse med

riksdagens uttalande icke bundits av begränsande direktiv eller förutsättningar.

Beredningens uppgift har angivits vara att företaga en bedömning

ur allmänna synpunkter av överbefälhavarens utredningsresultat och att

beakta att största möjliga effekt utvinnes ur de kostnader som lägges ned

på försvaret.

Efter samråd med försvarsberedningen och med dess enhälliga tillstyrkan

anmodade dåvarande chefen för försvarsdepartementet, statsrådet

Torsten Nilsson, i skrivelse den 21 mars 1957 överbefälhavaren att verkställa

en överarbetning av 195b års riktlinjer. Av samhällsekonomiska och

statsfinansiella skäl borde kostnaderna i främsta rummet beräknas så att

de rymdes inom en begränsad anslagsram, innebärande omkring 95 %

alternativt 90 % av kostnaderna i ett stabilt penningvärde därest ÖB förslag

till riktlinjer skulle börja tillämpas så att år 1957/58 motsvaiade

ÖB-planens första år med omräkning till dagens penningvärde. Innebörden

av en kostnadsram enligt ÖB riktlinjer samt de militära konsekvenserna

av en i stort sett oförändrad kostnadsram borde även belysas.

Rörande sättet för uppdragets bedrivande m. m. anfördes i skrivelsen

följande.

Utredningen bör grundas på den allmänna förutsättningen att någon

avgörande förändring i den gällande, av statsmakterna år 1948 fastställda

målsättningen för det militära försvaret icke ifrågasättes.

Vid utredningen skall eftersträvas en sådan avvägning mellan de olika

försvarsmedlen, fotad bland annat på en operationsanalytisk värdering av

1 Beredningen har omfattat — förutom chefen för försvarsdepartementet såsom ordförande

—- ledamöterna av riksdagens första kammare A. K. Gillström, S. Larsson, sedermera

statsrådet B. Näsgård och N. G. Svärd samt ledamöterna av riksdagens andra

kammare K. E. G. Boija, J. H. Hjalmarson, G. K. V. Larsson, numera statsrådet P. S.

Lindholm, B. G. Ohlin, J. M. Skoglund, M. D. E. Ståhl och E. O. Åkerström. Lindholm

och Näsgård har sedermera ersatts med ledamoten av riksdagens andra kammare G. Y.

Thapper (22 september 1955) respektive ledamoten av riksdagens första kammare V. G.

Lodenius (20 februari 1957). Som generalsekreterare förordnades den 30 juni 19o5

statssekreteraren i försvarsdepartementet O. Karleby och till experter utsågs den 11

augusti 1955 översten A. O. Norberg, överstelöjtnanten O. Budqvist, kommendörkaptenen

av 1. graden D. G. C. Arvas, numera överstelöjtnanten B. L. A. Westin, överstelöjtnanten

N. O. Hansson samt numera generaldirektören E. M. Felirm. Sedermera liar

Norberg och Budqvist ersatts med översten S. O. Myhrman (4 januari 1957) respektive

majoren C. G. Skoglund (6 februari 1956). Vidare har den 8 november 1957 överstelöjtnanten

C. H. B. Nordenskiöld tillkallats såsom expert.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

stridsmedlen och en bedömning av ett framtida krigs sannolika natur, att

en maximal försvarseifekt uppnås med den ekonomiska insatsen.

Som allmän riktpunkt bör vidare understrykas att en jämn kostnadsutveckling

skall eftersträvas.

Anslagen under kapitalbudgeten böra beräknas så att tillgänglig materiel

effektivt kan utnyttjas.

Konsekvenserna av införandet av nya vapen klarläggas.

Utredningen bör avse de allmänna riktlinjerna för försvarsmaktens

framtida utformning så att erforderligt underlag skapas för bedömning

av de föreslagna åtgärdernas konsekvenser.

För utvecklingen på längre sikt framläggas summariska kostnadsberäkningar.

För de närmaste 4 å 6 åren utarbetas ett mera detaljerat förslag med

kostnadsberäkningar.

Resultaten böra framläggas utan dröjsmål och kunna redovisas efter

hand med till en början det mera detaljerade förslaget samt ett utkast till

prognos för utvecklingen på längre sikt.

B. överbefälhavarens utredningar och förslag år 1957

Med skrivelser den 24 oktober 1957 har överbefälhavaren redovisat resultatet

av verkställda utredningar med anledning av chefens för försvarsdepartementet

uppdrag den 21 mars 1957 samt yttrande över förvaltningsmyndigheternas

förslag till anslagsäskanden för budgetåret 1958/59.

Till överbefälhavarens skrivelser är fogade dels en studie över försvarets

utveckling med utkast till prognos på längre sikt (i fortsättningen

benämnd studien), dels riktlinjer för krigsmaktens utformning inom de

av departementschefen angivna kostnadsramarna, dels ock — i anslutning

till överbefälhavarens yttrande över myndigheternas medelsäskanden -—

ett eget förslag till krigsmaktens utformning, 1957 års förslag, inom en

något högre kostnadsram än den högsta av de i departementschefens uppdrag

angivna ramarna.

I det följande lämnas redogörelser för studien och därefter för riktlinjerna

för krigsmaktens utformning enligt de olika kostnadsramarna.

1. Studie över försvarets utveckling

Studien innehåller en prognos för utvecklingen av de faktorer, som är

avgörande för krigsmaktens utformning och omfattning. Prognosen grundas

på dels resultaten av det inhemska forsknings- och utvecklingsarbetet

dels utländska informationer. Strävan har varit att prognosen skall om
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

fatta tiden fram till slutet av 1960-talet. I särskilda avsnitt av studien behandlas

sambandet mellan försvarets målsättning och dess resurser samt

synpunkter på atomvapenfrågan. Studien utmynnar i förslag till jämkningar

i överbefälhavarens förslag av år 1954. Härvid uppdrages riktlinjer

för utformningen av vårt framtida försvar.

Till grund för studien har legat särskilda undersökningar och delutredningar,

som utförts inom försvarsstaben, försvarsgrensledningarna och försvarets

forskningsanstalt samt av särskilt anmodade experter.

Syftet med det utredningsarbete, som legat till grund för studien, anges

ha varit att skapa bästa möjliga underlag för avgöranden om försvarets

framtida inriktning. I frågor av stor räckvidd har därvid utvecklingstendensen

klarlagts i den omfattning som ansetts erforderlig med hänsyn

till behovet av snara beslut. Det framhålles att man vid den fortsatta

successiva planläggningen av försvaret måste eftersträva att öka resurserna

för effektiv bearbetning av planeringsproblemen. Särskilt intresse

tilldrar sig härvid de operationsanalytiska metoderna. En förutsättning

för rationell planering i framtiden, vare sig med operationsanalytisk eller

annan metod, är emellertid att det finns en klar målsättning för försvaret.

Risken för en felaktig bedömning av framtiden finns alltid. Den i

studien föreliggande utredningen bedömes dock vara så tillförlitlig att

risken med ett ställningstagande i försvarsfrågan nu är väsentligt mindre

än de risker, som skulle följa av att beslutet sk jutes på framtiden.

Inledningsvis erinras i studien om gällande målsättning för det militära

försvaret, sådan denna angivits i propositionen nr 206 till 1948 års riksdag.

»Ett svenskt försvar måste vara i stånd att ge uttryck åt folkets levande

försvarsvilja. Varje vapenför svensk, som icke bindes av andra för riksförsvaret

viktiga uppgifter, bör sättas i stånd att i ena eller andra formen

militärt deltaga i kampen för landets självständighet. Krigsmakten i dess

helhet bör vara så utbyggd att den förmår ge största möjliga eftertryck

åt vårt folks vilja att bevara landets handlingsfrihet och avvisa varje

kränkning av dess integritet. Försvarskrafterna böra, som försvarskommittén

framhållit, utformas så att en angripare i det längsta hindras få

fast fot på svensk mark och att ingen del av landet behöver uppgivas utan

segt motstånd i olika former. Vidare bör krigsmakten vara skickad att

mota överrumplingsförsök, utförda med den moderna invasionsteknikens

resurser.»

1954 års förslag till riktlinjer för krigsmaktens fortsatta utveckling

grundades på denna målsättning.

Riktlinjerna innebar i princip:

att den för försvaret givna målsättningen måste vara utgångspunkt för

krigsmaktens omfattning och utformning,

att planer på lång sikt erfordras för att utbildning och anskaffning av

materiel skall kunna ske effektivt och ekonomiskt rationellt,

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

att stigande kostnader är oundvikliga till följd av den tekniska utvecklingen

samt

att nya vapen måste anskaffas efter hand som de befinnes vara stridsekonomiska

och blir tillgängliga för oss.

I studien understrykes att dessa principer alltjämt gäller.

Den militärtekniska och militärpolitiska utvecklingen m. m.

Inom den militär tekniska utvecklingen synes Sovjet enligt studien

på viktiga områden ha kommit upp i jämnbredd med Väst. Det framhålles

som betydelsefullt, att Sovjet för närvarande mera målmedvetet än

Väst satsar på utbildning av personal inom de tekniska och naturvetenskapliga

områdena.

Rörande utvecklingen av olika vapen m. m. anföres i studien i huvudsak

följande.

Både Väst och öst har sannolikt redan så mycket atomvapen att dessas

användning inte behöver begränsas till enbart särskilt viktiga mål. Man

maste räkna med att det i mitten på 1960-talet finns atomladdningar i

stora kvantiteter. Atomvapnen kommer inte längre att kunna betraktas

som exklusiva vapen. Möjligheterna att variera atomvapnens storlek och

verkan kommer att öka. Uranvapen och s. k. rena vätevapen torde kunna

begagnas utan att radioaktiviteten blir så stor att den inverkar hämmande

på användningen. Vätevapen kan komma att användas i ett storkrig, främst

sannolikt vid interkontinental krigföring.

Utvecklingen på robotområdet har stor bredd och intensitet främst i

USA och Sovjet men även i Storbritannien och Frankrike. Flera robottyper

finns i tjänst. Många av dessa har ännu försökskaraktär. Nya och

förbättrade typer tillföres emellertid stridskrafterna under de närmaste

åren. Robot- och raketvapen, som kan medföra atomladdning, har redan

inordnats i USA:s, Storbritanniens och Sovjets krigsmakter. Mot mitten

av 1960-talet torde även interkontinentala robotar av projektiltyp, s. k.

ballistiska robotar, kunna utnyttjas av några stormakter. Det är också

möjligt att ubåtar i undervattensläge transporterar robotar och avskjuter

dem från ett läge tämligen nära målet.

Det anses svårt att ange i hur stor omfattning robotvapen kommer att

ersätta eller komplettera tidigare använda vapen eller vapensystem. Kravet

på stigande stridseffekt gör i vissa fall robotvapnen nödvändiga i en

modern krigsmakt. Gemensamt för flertalet robotvapen är dock, att de är

dyrare än de vapen de ersätter eller kompletterar. Det är sålunda i de

flesta fall felaktigt, att man genom att införa robotar av olika slag skulle

kunna nå betydande besparingar och att robotar på kort tid skulle göra

andra vapen överflödiga eller värdelösa.

Lantstridskrafterna förses med artilleri med lång skottvidd och relativt

begränsad pjäsvikt. Artilleriet blir i allt större utsträckning helauto
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

matiskt och bandgående. Robot- och raketvapen kompletterar artilleriet.

Pansarvärnets verkan stegras med robotkonstruktioner. Detta kräver ökad

rörlighet hos stridsvagnen. Stridsvagnar anskaffas i stora mängder. Allt

flera pansrade och terränggående fordon, helikoptrar och amfibiefordon

tillföres stormakternas arméer. Tendensen går, särskilt i USA, mot att

stora delar av arméförbanden skall kunna transporteras med flyg. Den

stegrade eldkraften, den ökade skottvidden och den förbättrade rörligheten

hos lantstridskrafterna ställer större krav på målbestämning och

stridsledning. Dessa krav försöker man tillgodose bland annat med förbättrade

teletekniska sambandsmedel.

Västs sjöstridskrafter uppbygges kring hangarfartygsbaserade flygförband.

Flera hangarfartyg med atomdrift tillföres USA:s flotta. I övrigt

anskaffas av övervattensfartyg främst jagare och fregatter. Atomdrivna

ubåtar införes i USA:s och Storbritanniens flottor. Västtyskland har börjat

sätta upp en lätt flotta med jagare som tyngsta stridsenheter. Sovjet koncentrerar

sig på att bygga ubåtar och har den ojämförligt största ubåtsf

lottan. Sovjetmarinen har dessutom en betydande övervattensf lotta med

bland annat kryssare och jagare och vidare en kärna till modernt invasionstonnage

samt starka landbaserade flygförband för marin samverkan.

Robotbestyckningen kommer att bli alltmer allmän inom alla flottor.

Moderna tung» eller medeltunga bombplan tillföres kontinuerligt Sovjets,

Storbritanniens och USA:s fhjgstridskrafter. De har farter strax under

ljudets. Bombplan med överljudsfart utvecklas i USA och Sovjet samt

i mindre omfattning i Frankrike. De flesta moderna jaktförband kommer

inom några år att ha överijudsflygplan. Jaktplan med mer än dubbla

ljudhastigheten, med topphöjd omkring 30 km och med väsentligt förbättrad

stigförmåga projekteras i flera länder. Stridseffekten ökas genom

jaktrobotar, radarsikten och omfattande teleutrustning i övrigt. En utvecklingslinje

mot lättare flygplan för taktiskt understöd, vilka kan operera

från små och enkla baser, anses böra uppmärksammas.

Luft värns robotar har börjat ersätta det tunga kanonluftvärnet i USA,

Storbritannien och Sovjet. Förbättrade typer kommer efter hand att tillföras

stridskrafterna i stegrad takt. Sannolikt kommer de så småningom

att överta en del av jaktplanens nuvarande uppgifter.

Övriga vapen såsom handvapen, raketer, minor, torpeder och brandstridsmedel

förbättras fortgående. Äldre materiel ersättes efter hand.

Utvecklingen i fråga om stridsgaser och biologiska stridsmedel fortsätter.

Dessa stridsmedel kan bland annat användas i terrorsyfte om man vill undvika

materiell skadegörelse mot t. ex. baser och förbindelser. Utspridningsmaterielen

medger att stora ytor snabbt kan beläggas från luften.

Stridsgaser kan komma att utnyttjas bland annat mot mål, som är svåra

att i detalj lokalisera och som inte kan bekämpas med andra medel.

Till krigstransportmedlens utveckling bidrar utvecklingen av civila

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

transportmedel. Den växande tillgången på stora transportflygplan kommer

att avsevärt öka transportkapaciteten på långa sträckor. Utvecklingen

av flygplan, som kan starta och landa på mycket korta sträckor, och av

helikoptrar är även av betydelse.

Spanings-, stridslednings- och sambandsmateriel samt telemotmedel och

passiva spaningsförsvårande åtgärder, såsom maskeringar, skenanläggningar

och rök, förbättras. Sammanställning av spaningsresultat, beräkningar

av underlag för stridsåtgärder m. m. och den matematiska behandlingen

därav automatiseras alltmer.

Stora framsteg göres även inom skgddstekniken. Av ekonomiska skäl är

det emellertid möjligt att åstadkomma ett fullständigt fortifikatoriskt

skydd mot atomvapen endast för ett fåtal mycket kvalificerade skyddsföremål.

Det fortifikatoriska skyddet för övriga viktiga objekt måste därför

vägas mot det skydd, som kan åstadkommas genom utspridning, maskering

och rörlighet.

Enligt studien är det i huvudsak tre faktorer inom militärtekniken,

vilka kan påkalla jämkningar i 1954 års förslag till riktlinjer för den

svenska krigsmaktens utformning, nämligen ökad tillgång till atomstridsmedel,

ökad klarhet om våra egna möjligheter att tillverka atomvapen samt

ökade krav på tekniska och ekonomiska resurser för att hålla ett modernt

försvar. «

Tillgången till atomstridsmedel i USA och Sovjetunionen har sålunda

ökat snabbare än beräknat. Flera länder har redan erhållit eller fått löfte

om vapenbärare för atomstridsmedel och har därmed — i händelse av

storkrig — i praktiken tillgång till atomvapen. Man måste således utgå

ifrån att atomvapen kommer att användas i varje fall i ett storkrig. Allt

flera länder inriktar sig på detta. Det är troligt, att en fiende vid angrepp

mot oss kommer att använda de medel, bland annat atomvapen, som snabbast

leder till att han uppnår sina syften.

Vidare har våra egna möjligheter att framställa atomladdningar kommit

i ett klarare läge. Med tämligen stor säkerhet kan nu sägas, att det

är möjligt för oss att med överkomlig personell och ekonomisk insats framställa

atomladdningar, som kan anpassas till inom landet producerade

vapenbärare. (Jfr avsnittet Synpunkter på atomvapenfrågan i det följande.

)

Slutligen har kraven på de ekonomiska och tekniska resurser, som fordras

för att vidmakthålla en modernt utrustad krigsmakt, stegrats i snabbare

takt än vad som tidigare förutsetts. Det har blivit så omfattande och

så dyrbart att tillföra stridskrafterna nya vapen, att även stormakterna

måste begränsa sig. Ju mer komplicerade vapnen blir, desto längre tid tar

det från det att ett nytt vapen befinner sig på experiment- eller prototypstadiet

till dess det har serietillverkats och tillförts förband. Detta medför

att det blir allt svårare för en nation att ensam utveckla och anskaffa

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

alla stridsmedel. Stater, som är anslutna till militärallianser, strävar därför

alltmer att mellan sig fördela insatserna för utveckling av nya stridsmedel

för att minska den enskilda nationens kostnader.

Vår alliansfria politik kräver emellertid enligt studien att vi i stor utsträckning

själva ger vårt försvar den allsidighet och styrka som är nödvändig.

Av ekonomiska och tekniska skäl anses det dock erforderligt att

vi får möjlighet till ökat utbyte av tekniska informationer och inköp av

krigsmateriel från andra länder.

De utvecklingstendenser inom militärtekniken som främst får återverkningar

för vår egen del kan enligt studien sammanfattas sålunda.

Tillgången på kärnvapen bedömes allt mer komma att inverka såväl på

strategien som på taktiken. Robotar kommer att delvis ersätta såväl flygplan

som artilleri (armé-, luftvärns-, kust- och sjöartilleri). Tidigare använda

typer av vapen utvecklas för att kunna användas, då de nya vapnen

inte är lämpliga. Själva kan vi inte stå utanför den snabba tekniska

utvecklingen. Förutsättningar finns för att vi successivt skall kunna anpassa

vårt försvar efter den militärtekniska utvecklingen.

Den militärpolitiska utvecklingen under de senaste åren har

enligt studien inte jävat den bedömning av det allmänna strategiska läget,

som gjordes år 1954. Sålunda kvarstår den djupa misstron mellan de bägge

maktblocken och det kalla kriget fortsätter. Den på ömse sidor proklamerade

viljan till fred och avspänning har inte minskat misstron beträffande

motpartens verkliga avsikter. Ingendera sidan har velat eller vågat

uppge något väsentligt i sina maktpositioner. De stora politiska frågorna,

Tysklands återförening, nedrustningen och atomvapenkontrollen, är fortfarande

olösta. Det är svårt att se hur någon lösning, som innebär garanti

mot krigiska konflikter, kan komma till stånd så länge de giundläggandt

motsättningarna består. De svåra kriserna under 1956 i Ungern och Suez

samt oron i Mellersta östern och Polen visar hur riskfyllt läget är.

Inom FN fortsätter arbetet på att söka få till stånd överenskommelser

om nedrustning och kontroll av atomvapen. Några reella framsteg har

emellertid ännu inte gjorts. Ett skäl är enligt studien att ingen av stormakterna

vill riskera att nedrustningsåtgärderna leder till en relativ försvagning

av den egna maktpositionen.

Beträffande utvecklingen efter 1954 av stormakternas militära stgrkeförhållanden

anföres i studien, att Öst fortfarande är numerärt överlägset

i vad avser armé, taktiskt flyg och ubåtar. Väst är överlägset i fråga om

strategiskt flyg och sjöstridskrafter i övrigt. Båda parter har tillkännagivit

vissa minskningar av de stående styrkorna. Detta innebär dock enligt

studien tills vidare inte någon minskning i deras militära styrka efter

mobilisering. Vad avser robotvapnen är det enligt studien en öppen fråga

om någondera parten har ett väsentligt försprång. Såväl öst som Väst har

företagit experiment med interkontinentala robotar. Tillräckligt underlag

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

anses inte föreligga för att bedöma vem som först kan bli färdig att sätta

in sådana vapen under ett krig.

Uran- och vätebomber innehas som tidigare nämnts av både öst och

Väst. Avgörande för deras betydelse i den totala maktbalansen är enligt

studien dels tillgången på strategiskt flyg eller robotar, som kan föra fram

bomberna till huvudfiendens hemland, dels innehavet av ett så stort antal

baser att åtminstone några kan beräknas förbli brukbara även efter

ett överraskande krigsutbrott, dels ock graden av beredskap för det strategiska

flyget (robotvapnen) och luftförsvaret. Båda parterna har också

kärnvapen med mera begränsad verkan för i första hand taktisk användning.

I de europeiska länder, som är anslutna till något av de militära

allianssystemen, förbereder man användandet av sådana vapen i ett eventuellt

krig.

Fruktan för ett atomkrig mot det egna landet utgör enligt studien en

starkt avhållande faktor för stormakterna att inleda ett storkrig. Ju mera

insikten om atomvapnens verkningar tränger igenom, desto angelägnare

måste folken bli att inte låta internationella spänningar och tvister utveckla

sig till ett världskrig. Därigenom bedömes risken för lokala krig

bli större, särskilt inom områden och beträffande stater som är militärt

svaga eller saknar vital betydelse för endera parten. Den fortgående tendensen

hos stormakterna att koncentrera sig på vapen med stor förstörelseförmåga

kan göra det svårare för dem att ingripa i lokala konflikter.

Denna utveckling inskärper enligt studien betydelsen för småstater av att

ha starka egna försvarsmedel även av konventionell art.

En jämförelse mellan stormaktsgruppernas totala resurser visar således

enligt studien att det för närvarande råder maktpolitisk jämvikt.

Överbefälhavaren bedömde år 1954 risken för ett isolerat krig mot

Sverige vara liten bland annat med hänsyn till att ingen av stormaktsgrupperna

kunde väntas finna sig i den maktförskjutning, som en erövring

av Sverige skulle innebära. Enligt studien finns det inte någon anledning

att frångå denna bedömning. Förutsättningen är dock dels att det

svenska försvaret fortfarande är så starkt att vi inte snabbt och lätt kan

betvingas, dels att den förut omnämnda tendensen hos stormakterna att

övergå till vedergällningsvapen inte ytterligare väsentligt skärps.

Den största krigsrisken för Sverige synes enligt studien fortfarande vara

att landet blir indraget i en allmän konflikt mellan stormakterna. Den

sammanhänger med Sveriges geografiska läge på gränsen mellan de två

maktblockens intressesfärer. Den svenska utrikespolitiken syftar till att

genom alliansfrihet i fred söka bereda oss möjlighet att undgå krig. I den

mån stormakterna sätter tro till hållfastheten i vår föresats att inte låta

vårt område utnyttjas för några angreppsförberedelser, bortfaller enligt

studien ett möjligt motiv för att dra Sverige in i kriget. Vidare innebär ett

starkt svenskt försvar, att priset för en erövring av Sverige blir högt i för
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

hållande till de fördelar, som kan vinnas. På så sätt tjänar Sveriges utrikes-

och försvarspolitik i fred samma syfte, nämligen att om möjligt

hålla oss utanför kriget. Om detta kan lyckas beror, anförs det i studien,

i väsentlig grad på två sinsemellan sammanhängande faktorer: stormakternas

strategiska intresse av det skandinaviska området i händelse av

krig och förloppet av ett storkrig särskilt i dettas inledningsskede.

Det är enligt studien svårt att avgöra huruvida Västtysklands upprustning

ökar eller minskar riskerna för anfall genom Sverige. Varken denna

förändring eller någon annan nu skönjbar teknisk eller politisk förändringanses

emellertid rubba slutsatsen från 1954, att stormakternas intressen

i Skandinavien medför uppenbara risker för att Sverige i händelse av ett

världskrig skall bli indraget i detta.

Beträffande det sannolika förloppet av ett storkrig kan man enligt studien

göra vissa alternativa antaganden.

Ett alternativ är sålunda att ett storkrig utbryter överraskande och inledes

med ömsesidiga kärnvapenanfall. Härvid kommer båda sidorna åtminstone

under inledningsskedet att i första hand rikta sina anfall med

flyg- och fjärrvapen mot fiendens baser och övriga anläggningar för detta

slags krigföring. Eftersom svenskt område inte rymmer några sådana baser

och anläggningar, borde det för de krigförande i detta skede inte vara

nödvändigt att även angripa Sverige. Stormakterna kan visserligen även

i denna fas av ett storkrig anse det värdefullt att få tillgång till svenskt

territorium. För detta ändamål kan de sätta in stridskrafter, som inte

erfordras för den strategiska luftkrigföringen. Anfallet måste då snabbt

kunna leda till resultat, om det skall ge angriparen någon fördel. Stormakterna

måste emellertid ta även fortsatt krig med i beräkningen och

snarast skapa sig gynnsamt utgångsläge därför. Disponibla armé-, sjö- och

taktiska flygstyrkor kan utnyttjas för sådana operationer. Dessa kan sålunda

igångsättas samtidigt med den strategiska luftkrigföringen.

Ett annat alternativ anses vara att storkriget kommer först så småningom

efter en period av ökad politisk spänning och lokala konflikter.

Utvecklingen kan då tänkas bli den, att stormakterna i fruktan för kärnvapenangrepp

mot de egna territorierna till en början söker begränsa de

lokala krigen. Först sedan detta misslyckats utbryter storkrig med kärnvapenanfall

varefter förloppet kan bli ungefär detsamma som det förut

antydda. Sveriges möjligheter att hålla sig utanför ett krig i vår närhet

anses i detta fall bli mindre. Om stormakterna hyser tilltro till vår deklarerade

politik, gäller fortfarande att vi inte riskerar angrepp för att omöjliggöra

vårt deltagande i kriget på motståndarens sida. Den största faran

för oss ligger därför i att endera parten skulle vilja utnyttja svenskt territorium

för att där skaffa sig baser och radarsystem eller för att säkra tillträdet

till östcrsjöutloppen och till de danska och norska territorierna

och därigenom förbättra silt utgångsläge för ett fortsatt krig. Om detta är

2—8958 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 sund. Xr 110

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungi. Mcij:ts proposition nr 110 är 1958

krigsmålet lär angriparen försöka ockupera landet, eller åtminstone de

delar han avser begagna, i så oskadat skick som möjligt. Ett starkt svenskt

försvar, stött på en oböjlig motståndsvilja, kan då få priset för de eftertraktade

fördelarna att te sig för högt. Om anfallet trots allt kommer

till stånd, kan vi om utvecklingen fram mot ett krigsutbrott för vår del

inte går alltför fort ha vunnit en tidsfrist, som underlättar vår mobilisering

och utrymning samt grupperingen av våra styrkor. Det kan emellertid

hända att angriparen just genom överraskning och snabbhet i silt anfall vill

ställa världen inför ett fullbordat faktum. Ett svenskt försvar, med tillräckstyl

ka och beredskap för att hindra den anfallande att snabbt nå sina

mål, är alltså även i detta alternativ nödvändigt.

Det kan ej heller uteslutas, att storkriget och därmed kärnvapenanfallen

aldrig börjar men att krigshändelserna det oaktat får en omfattning.

som för Skandinavien och därmed även Sverige in i farozonen. Härigenom

inträder en tredje möjlighet, som kan komma att ställa oss inför

större påfrestningar än någon annan. De kärnvapenanfall, som i de tidigare

alternativen insatts mot var motståndare av andra stormakter, uteblir

nämligen. Därmed försvinner också det indirekta understöd, som

dessa angrepp skulle ha inneburit för oss. Vi blir då hänvisade enbart till vår

egen styrka och det begränsade understöd, som på annat sätt kan lämnas

oss utifrån.

För samtliga alternativ gäller enligt studien att möjligheterna för ett

land som vårt att erhålla militärt bistånd utifrån i händelse av angrepp

i första hand är beroende av om vederbörande stormakt anser hjälpen

befogad med hänsyn till det allmänna krigsläget. Ett lands alliansanslutning

kan visserligen vara en politisk faktor, som starkt medverkar till

beslutet att lämna understöd, men för det militära biståndets effektivitet

blir enligt studien de allmänna strategiska hänsynen och möjligheterna i

sista hand bestämmande. Dock innebär det en given fördel, om understödet

förberetts redan i fred. Eftersom vår alliansfrihet bland annat innebär,

att några sådana förberedelser inte kan vidtagas, får vi anpassa oss

därefter så att vi kan undvara denna fördel.

De synpunkter, som sålunda anförts, har enligt studien sin bakgrund i

det nuvarande världsläget, som militärpolitiskt domineras av motsättningen

mellan öst och Väst. Det understrykes att förändringar i detta läge

i ena eller andra riktningen är möjliga och kan komma att påverka bedömningen

även för Sveriges del.

Sammanfattningsvis konstateras i studien, att ett storkrig mellan de

stora maktblocken är mindre sannolikt, så länge den nuvarande maktbalansen

består. Om ett storkrig likväl skulle inträffa, är det möjligt att

vi inte blir indragna däri, åtminstone inte i dess inledningsskede, om vi

har ett försvar som gör att vi inte snabbt kan betvingas. Vår krigsmakt

bör utformas med hänsyn till detta. Utformningen måste även vara så
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

dan, att vi kan undvika att bli indragna i mer begränsade krig eller i lokala

väpnade konflikter.

Beträffande sannolika angreppsmetoder anföres i studien, att krigserfarenheten

visar att det är farligt att inrikta försvaret efter bestämda antaganden

om fiendens tillvägagångssätt. Det betonas, att ett svagt försvar

medför att följderna av felbedömningar beträffande angriparens syften,

anfallsmetoder och styrka blir större.

Inom ramen för ett storkrig måste emellertid enligt studien en angripare

använda sina resurser mot oss med hänsyn till storkrigets krav. Han

kan bli tvungen att använda medel, som inte är de bästa eller som är otillräckliga

för säker framgång. En fiende, som anfaller oss under sådana

förutsättningar, tvingas med andra ord också att ta risker, vilket ställer

oss på mer jämnställd fot.

I studien lämnas redogörelse för olika angreppsmetoder. De beskrives

i huvudsak fristående från varandra. Detta betyder inte, framhålles det,

att vi vid ett anfall kan vänta oss att någon av dem kommer att tillgripas

som enda angreppsform. En invasion kan sålunda mycket väl ske samtidigt

över landgränsen, över havet och genom luften. En bekämpning

av hemorten kan utföras samtidigt med invasion o. s. v. Vårt läge som

randstat medför, att vi kan angripas på flera kombinerade sätt med stora

variationsmöjligheter i vapeninsats.

Bland betvingelsemetoderna nämnes i studien särskilt flyg- och fjärrvapenanfall,

invasion, avspärrning samt kemisk och biologisk krigföring.

Därvid anföres i huvudsak följande.

Den militärtekniska utvecklingen medför, att flyg- och fjärrvapenanfall

med användning av atomvapen framstår som en allt farligare betvingelsemetod.

Anfallen gör största verkan, om de träffar oss överraskande vid

ett krigsutbrott. En stor fara ligger i att anfallsförberedelserna kan göras

dolt och att ett anfall kan få stor verkan på kort tid. Om angriparen

syftar till att förmå oss till eftergifter genom utpräglad terrorbekämpning

utan hänsyn till våra förluster i människoliv och materiella värden kan

målen bli våra större städer. I detta fall kan vi även utsättas för anfall

med vätevapen. I varje fall måste vi räkna med alt vi kommer att utsättas

för hot om anfall med sådana vapen. Angriparen kan också sträva

efter att bryta vår motståndsvilja genom anfall mot landets försörjning.

Han kommer då sannolikt att samtidigt anfalla nyckelpunkter inom industrien,

för livsmedelsförsörjningen viktiga anläggningar samt importhamnar

och sjöfart. Då en angripare får förutsättas sträva efter att åstadkomma

ett snabbt avgörande, anses emellertid denna angreppsform mindre

sannolik. Ett annat och sannolikare syfte med flyg- och fjärrvapenanfall

är att mera direkt påverka vår förmåga att föra krig. Målen kan även då

bli städerna men i detta fall är det troligt att t. ex. elkrafts- och drivmedelsförsörjningen

samt kommunikationerna samtidigt kommer alt bekämpas

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 195S

i syfte att skapa oreda och försvåra våra motåtgärder. Anfall kommer

säkerligen att riktas mot luftförsvaret för att reducera dess motverkan och

mot övriga stridskrafter och försvarsanläggningar, i den mån de erbjuder

åtkomliga mål. I detta fall kan flyg- och fjärrvapenanfallen tjäna som

förberedelser för en invasion.

Invasion som betvingelsemetod underlättas i vad avser de tekniska möjligheterna

genom transportmedlens utveckling. Sättet för en invasions utförande

påverkas också i hög grad av utvecklingen på atomvapenområdet.

En angripare, som använder atomvapen, behöver inte längre bekämpa oss

med stor insats av markartilleri, bombflyg och sjöstridskrafter. Mycket

större effekt ernås med atomvapen, som föres fram av några få vapenbärare.

Angriparens transportmedel kan härvid i ökad utsträckning användas

för transport av trupper. Om även vi disponerar atomvapen, eller

om angriparen måste räkna med att vi får hjälp med sådana, måste han

å sin sida uppträda på ett för honom försvårande sätt. Invasionen måste

företas spridd och blir på så vis svårare att skydda mot våra motåtgärder

med vanliga vapen. Det blir svart eller omöjligt att utnyttja hamnar och

järnvägar, varigenom fiendens behov av speciella transportmedel ökar betydligt.

Härigenom motväges de förut nämnda faktorer, som underlättar

invasion. Denna kan då i stället komma att utföras som atomvapeninsats

mot baser, viktiga kommunikationsleder och anhopningar av stridskrafter

i kombination med en samtidig infiltration. Därvid kan ett stort antal små

slagkraftiga och lättrörliga förband besätta knutpunkter samt kringgå och

avskära våra styrkor.

Beträffande formerna för invasion gör sig enligt studien framdeles i

huvudsak följande synpunkter gällande.

Nordskandinaviens betydelse i de storstrategiska sammanhangen skapar

risk för gränsinvasion i övre Norrland. Som betvingelsemedel mot

Sverige verkar en sådan invasion emellertid förhållandevis långsamt. Förvarningstiden

för ett stort invasionsföretag kan även bedömas bli relativt

lång. Kommunikationerna till övre Norrland är emellertid långa och sårbara.

Detta kan medföra svårigheter både att föra trupper dit och därifrån

och att underhålla styrkor där till större antal eller under längre

tid än vad i förväg gjorda förberedelser medger. Om försvaret i Övre

Norrland blir svagt kan därför en gränsinvasion där relativt snart få följder,

som blir avgörande för hela landet.

Kustinvasion fordrar tillgång på specialtonnage. Läget beträffande

tillgång på dylikt tonnage måste följas med stor uppmärksamhet. Med

en framgångsrik kustinvasion mot landets centrala eller södra delar kan

en fiende snabbt betvinga oss. Förberedelserna för en kustinvasion med

strategiskt syfte är emellertid också svåra att dölja.

De tekniska möjligheterna för luftinvasion ökar. Tills vidare torde

dock en angripares resurser inte medge, att en luftinvasion tillgripes som

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 195H

enda angreppsmetod, men vi måste räkna med luftlandsättningar av infiltrationskaraktär.

Man kan inte heller bortse från risken för strategiska

luftlandsättningar inom områden med svagt luftförsvar. Förberedelserna

för luftinvasion är svåra att upptäcka.

Angreppsmetoden avspärrning kan enligt studien inte åstadkomma ett

snabbt avgörande, om vi har vidtagit rimliga åtgärder beträffande det ekonomiska

försvaret. Det är därför mindre troligt, att man försöker betvinga

oss enbart genom avspärrning. Vi måste dock räkna med att en angripare

kommer att anstränga sig att förhindra, att Sverige erhåller tillförsel och

militärt understöd utifrån.

Även kemisk och biologisk krigföring kan komma att användas mot oss,

dock knappast som enda angreppsmetod. Faran för »anonyma» angrepp

med användning av biologiska medel finns emellertid och måste uppmäiksammas.

Några säkra utgångspunkter för den omfattning, i vilken kemiska

och biologiska stridsmedel kan komma att insättas, finns ej. Allvarliga

skador kan åsamkas oss med dessa stridsmedel, varför skyddsåtgärder och

skyddsutbildning inte kan eftersättas.

Om krig eller oroligheter utbryter i vår närhet ställes krigsmakten inför

uppgiften att värna vår neutralitet. Krigsmakten kan dock enligt studien

inte utformas med särskild hänsyn härtill. Det avgörande skyddet

för neutraliteten ligger i krigsmaktens förmåga att genom sin styrka avhålla

en motståndare från angrepp.

Sammanfattningsvis hävdas i studien att vi måste tillgodose både vårt

försvar mot flyg- och fjärrvapenanfall och vårt försvar mot invasion. I

annat fall kan nämligen såväl den ena som den andra angreppsmetoden

och framför allt båda i förening leda till att vi snabbt betvingas och att

Sverige ockuperas. I studien framhålles också att betydelsen av civilförsvarsåtgärder,

främst utrymning, ökar samt att vi måste vidta åtgärder

mot avspärrning och förbereda oss mot kemisk och biologisk krigföring.

Slutligen uttalas att fiendens möjligheter att genomföra ett angrepp mot

oss och sättet för dettas utförande starkt påverkas av om vårt försvar

understödes med atomvapen eller ej.

Sambandet mellan målsättning och resurser

I studien behandlas härefter frågor avseende försvarets principiella utformning

med hänsyn till det ändamål som skall tillgodoses med försvaret.

Gällande målsättning för det militära försvaret kommer till uttryck,

bland annat, i det uttalande i propositionen nr 206 till 1948 års riksdag,

vilket återgivits i det föregående (s. 11).

I 1954 års förslag till riktlinjer hade försvarets resurser och däremot

svarande anslagsram beräknats så att målsättningen skulle kunna upprätthållas.

Det erinras om att föreliggande överarbetning av 1954 års förslag

grundas på förutsättningen, att någon avgörande förändring i målsättningen

inte ifrågasättes.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Kungl. Maj:Is proposition nr 110 är 1958

De förändringar, som sedan år 1954 inträffat till följd av den militära

och tekniska utvecklingen, är betydande. De är emellertid enligt studien

inte av sådan karaktär, att de i och för sig ger anledning att antaga att

försvarets resurser kan minskas utan väsentliga följder för målsättningen.

Det understrykes att försvarets resurser måste anpassas efter målsättningen.

Detta är också en förutsättning för att vårt folks förtroende för

försvaret — och därmed försvarsviljan — skall kunna bevaras.

Vårt försvar har till huvuduppgift att bevara freden; det är i princip

defensivt. Att uppbygga krigsmakten med inriktning på vedergällning _

vilket den brittiska vitboken av år 1957 ger ett exempel på — skulle enligt

studien innebära ett radikalt avsteg från vår nuvarande målsättning.

Det skulle helt förändra vårt militärpolitiska läge med oöverskådliga konsekvenser

beträffande risken för att vi skall indragas i krig. En dylik lösning

av vårt försvar anses därför icke kunna förordas.

En efter nuvarande principer uppbyggd och efter teknikens utveckling

och för våra förhållanden anpassad krigsmakt synes enligt studien vara

bäst ägnad att ge uttryck åt vårt folks vilja att bevara landets handlingsfrihet.

Den ger oss möjlighet att med för uppgiften avpassade medel värna

vår frihet och neutralitet.

Hur hög krigsmaktens kvalitet än är måste den enligt studien ha en

viss kvantitativ omfattning därför att försvaret måste täcka ett stort geografiskt

område. Detta innebär inte att vi inom varje del av landet skall

vid varje tidpunkt ha tillräckligt starka stridskrafter för att motstå varje

angrepp. Inom de delar av landet, som har väsentlig betydelse för en angripare

eller för vår försvarsförmåga, måste försvaret ha sådan styrka,

att antingen angriparens vinst inte står i rimlig proportion till hans insats

eller angreppet tar så lång tid, att andra staters ingripande till vår fördel

hinner göra sig gällande. I övriga delar av landet måste vi nöja oss med

att organisera bevakning och skydd mot överrumpling och infiltration med

små styrkor samt skapa möjligheter för att dit omgruppera större styrkor.

Försvaret maste även syfta till att skydda medborgarnas liv och egendom.

Den tolkning 1948 års målsättning erhöll i 1954 års förslag innebar, att

vår krigsmakt skulle hejda anfall tillräckligt länge för att vi skulle kunna

få understöd utifrån innan avsevärda delar av landet erövrats eller motståndet

behövt uppges. Vårt försvar skulle sålunda principiellt ha en —

om ock tidsbegränsad — avvärjande, hindrande och skyddande förmåga.

Därigenom uppnåddes även det fredsbevarande syftet. Vårt behov av stridskrafter

bedömdes med hänsyn till hur och med vilken styrka fienden

kunde tänkas angripa oss. Det behov, som redovisades i 1954 års förslag,

angavs vara det minimum, som inte kunde underskridas utan att försvaret

Irån början blev otillräckligt inom viktiga delar av landet.

Det lramhålles i studien, att en allt större del av försvarsanslagen måste

avdelas för forskning, försök och utveckling av vapenprototyper för att

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

inte försvarets effektivitet skall äventyras på lång sikt. Kostnaderna härför

är i stort oberoende av mängden serietillverkad materiel. Detsamma

gäller beträffande andra grundkostnader. De för operativt bruk tillgängliga

resurserna minskar därför proportionsvis mera ju mindre anslag försvaret

får. Om försvarets resurser minskas kan följderna för målsättningen

enligt studien i princip anges sålunda.

Luftförsvaret syftar främst till att försvåra en angripares flygoperationer

så, att han inte kan genomföra dem utan stora förluster, och att tvinga

honom till ett uppträdande, som avsevärt reducerar hans luftstridskrafters

verkan. Vi kan endast luftförsvara sådana områden, som är av särskild

betydelse för vår förmåga att hålla ut.

Om våra resurser minskar måste vi därför antingen tunna ut försvaret

inom de luftförsvarade områdena eller låta luftförsvaret utgå helt i delar

av landet. 1 anslutning härtill erinras om att ej heller de passiva luftförsvarsåtgärderna,

bland annat utrymning, får avsedd effekt, om en angripare

har möjlighet till ohämmad insats av flygstridskrafter över stora

delar av vårt land eller till att genom en snabb invasion ockupera vårt land.

Invasionsförsvaret syftar till att hejda och om möjligt slå fienden. Dess

styrka måste beräknas med utgångspunkt i vad en angripare med hänsyn

till övriga engagement kan tänkas avdela för operationer mot föi honom

betydelsefulla områden i Sverige. Fiendens styrkeinsats beror även av

kommunikationernas beskaffenhet och tonnagetillgången m. m., det slutmål

han uppställt för invasionen samt det motstånd han beräknar att

möta. Eftersom en invasion innebär ockupation av landterritorium, blir i

sista hand det motstånd han möter av våra stridskrafter på marken utslagsgivande.

Minskar styrkan i vårt invasionsförsvar, måste antingen en

uttunning ske inom alla områden — alltså även sådana mot vilka anfall

i första hand bedömes sannolika och farliga -— eller försvaret av ett eller

flera sådana områden helt utgå och områdena endast bevakas för att

kunna upprätthålla vår styrka på andra håll. Det motstånd uttunnade

styrkor kan bjuda, blir •— i varje fall så länge vi inte har atomvapen

även vid en måttlig minskning kortvarigt och kan endast få en hastigt

övergående fördröjande verkan. Följden kan bli en snabb fientlig ockupation

av stora områden. Bortflyttning av befolkningen kan redan i ett tidigt

skede bli nödvändig. Svagt försvarade områden kan inte heller användas

för uppläggande av större förråd, som baser lör flyg- och sjöstridskrafter

eller för produktionsanläggningar av vikt för landet i krig. Redan i ett

tidigt skede måste i stället förnödenheter undanföras. Härtill kommer de

förluster och den förstörelse, som uppstår i samband med en fientlig

ockupation.

Minskning av resurserna kan även innebära minskad förmåga till uthållighet

i krig. Det kan därvid exempelvis bli nödvändigt att begränsa

anskaffningen i fred av krigsmaterielreservcr och att avstå från särskilda

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Miij:Is proposition nr 110 år 1958

stridskrafter och anordningar för att skydda importsjöfarten. Kan vi inte

tillförsäkra vårt försvar en sådan uthållighet, att understöd utifrån hinner

■\eika,

Följden av att försvarets resurser minskas blir således enligt studien

under alla förhållanden att dess fredsbevarande effekt nedgår.

Synpunkter på atomvapenfrågan

Undei ett särskilt avsnitt i studien anföres vissa synpunkter på frågan

om atomvapen bör ingå i det svenska försvaret. Man konstaterar, att krigsmaktens

styrka skulle öka, om den framdeles tillfördes atomvapen. Frågan

om atomvapen inom vårt försvar har emellertid föranlett debatt. Det

har därför ansetts motiverat att i studien något utveckla fördelar och nackdelar

med att vårt försvar tillföres atomstridsmedel. Härvid beröres dock

icke de rent moraliska invändningar, som förts fram mot en anskaffning

av atomvapen.

Alla militära synpunkter talar enligt studien entydigt och starkt för en

anskaffning av atomvapen, så länge vi måste räkna med att en angripare

kan komma alt använda sådana vapen. De militära skälen för att försvaret

bör innefatta atomstridsmedel utvecklas i studien sålunda.

Saknar vi atomstridsmedel, kan en angripare utnyttja sin överlägsenhet

i trupp och materiel för att utföra koncentrerade anfall. Vi måste

däremot ta hänsyn till att angriparen har möjlighet att använda atomvapen.

Härvid får vi söka begränsa våra förluster genom att gruppera

våra förband spridda över stora ytor. Trots detta riskerar vi stora förluster,

eftersom vi måste fylla vår brist på atomvapen med insats av flera

och mer personalkrävande vapen. Vår gruppering över stora ytor medför

därtill betydande svårigheter för ledning och sammanhållning samt

mindre möjligheter till en samlad kraftinsats. Dessa faktorer samverkar

till att våra utsikter att avvärja anfall blir mindre.

Om vi däremot förfogar över atomstridsmedel tvingas även angriparen

att sprida sig, varigenom balansen i möjligheterna att utnyttja vanliga

stridsmedel äterställes. Härtill kommer att det i regel är svårare för den

anfallande än för den försvarande att t. ex. genom fältarbeten skydda sig

mot atomvapenanfall.

Atomvapen är vidare i många fall billigare i förhållande till effekten

än konventionella vapen. Endast genom insats av ett stort antal vanliga

\ apen kan man nå samma verkan som med atomvapen. Ändå kan man

aldrig med dem uppnå atomvapnens momentana verkan. En motsvarande

insats kräier vidare långvariga förberedelser och en ansamling av vapen

och personal, som motståndaren genom insats av sina atomvapen kan slå

ut. Innehav av atomvapen kan således komma att bli vår enda möjlighet

alt göra striden jämn.

Beträffande den radioaktiva strålningen anföres i studien, att dess verk
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. \Iaj:ts proposition nr 110 är 195S

ningar ännu inlc kan sägas vara fullt klarlagda. Ej heller vet man säkert

om man kan tillverka s. k. rena kärnladdningar. Den svenska krigsmakten

torde emellertid enligt studien inte ha bruk för större atomladdningar

än sådana, som utvecklar endast tusendelen av den radioaktiva effekten

hos de senaste årens stora vätebomber. Om man tar hänsyn till vad vi kan

komma att utsättas för om vårt framtida försvar blir för svagt för sin uppgift,

måste det enligt studien vara riktigt att vi anskaffar och till självförsvar

använder atomvapen.

Som ett argument mot anskaffning av atomvapen har vidare framförts

den åsikten, att atomvapen i vår krigsmakt skulle innebära ett latent hot

mot andra länder och därigenom öka risken för angrepp mot oss. Enligt

studien föreligger inte någon risk för att vi skall råka i krig på grund av

att vi skaffar atomvapen. Skälen härför utvecklas sålunda.

Det torde bli svårt att finna något exempel på att en angripare underlåter

att utnyttja ett effektivt vapen enbart därför att försvararen inte

förfogar över samma stridsmedel. Om man kunde utgå från att en angripare

skulle uppträda så, borde vi ha ett så svagt försvar, att en motståndare

inte behövde använda atomvapen för att betvinga oss. Vi skulle i så

fall helt frångå de grunder på vilka vår försvarspolitik nu vilar. Historien

ger däremot exempel på att två krigförande, som ägt samma slag av vapen,

avstått från att använda dem därför att båda parter varit osäkra om konsekvenserna

av att motståndaren använder samma vapen. Likaså finns

exempel på att en krigförande tillgripit ett vapen just av den anledningen

alt motparten inte ägt tillgång till detta och inte varit i stånd att använda

det. Det finns därför starka skäl att förmoda, att frånvaron av atomvapen

i den svenska krigsmakten snarare ökar än minskar sannolikheten

för att en angripare använder sådana mot oss. Endast om atomvapen i

vårt land kan utgöra ett latent hot av väsentlig betydelse mot en presumtiv

angripares hemland, kan anskaffningen av sådana vapen öka risken

för angrepp mot oss. Ett svenskt innehav av atomvapen kan enligt studien

uppfattas som ett dylikt hot endast under förutsättning, att vi dels

har atomladdningar i betydligt större antal eller av kraftigare typ än vad

som fordras för våra defensiva uppgifter, dels har vapenbärare som från

baser i Sverige kan nå viktigare mål i angriparens hemland. Vi har emellertid

inte ekonomiska resurser, vare sig nu eller i framtiden, att skaffa

sådana vapen och vapenbärare. Detta förhållande är enligt studien uppenbart

både för oss själva och för andra länder.

I studien dragés den slutsatsen att, om hänsyn tages till alla för- och

nackdelar, atomvapen snarast möjligt måste tillföras vårt försvar. De

som har ansvaret för värt försvar kan enligt studien inte uraktlåta alt

kräva, att alla möjligheter inom ramen för våra resurser utnyttjas för att

vår krigsmakt skall bli så effektiv som möjligt.

Slutligen påpekas i studien, att eftersom vi måste räkna med all bli

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:Is proposition nr 110 år 1958

utsatta för verkan av atomvapen, måste vi — oberoende av om vi själva

får atomvapen eller ej — studera deras verkningar och vidtaga åtgärder

för att skydda oss däremot.

Vårt framtida försvar

I det sista avsnittet av studien, vilket behandlar vårt framtida försvar,

ges vissa riktlinjer lör totalförsvarets utformning.

Det betonas till en början, att försvarets fredsbevarande effekt i framtiden

liksom hittills ytterst kommer att bero på medborgarnas vilja till

motstånd. Motståndsviljan måste byggas på vetskapen om att medborgarnas

liv så långt möjligt skyddas och att alla, i den ena eller andra

formen, med utsikt till framgång kan delta i kampen för landets försvar.

Alla till krigstjänst fullt dugliga värnpliktiga bör få en grundläggande

vapenutbildning. Om de inte tas i anspråk för andra militära eller civila

uppgifter, bör de i krig ingå i förband, som uppsättes av hemvärnet (driftAärnet).

På så sätt kan varje fullt vapenför svensk göra sin insats i striden

mot en angripare, i sista hand i en motståndsrörelse.

Man konstaterar vidare att det för närvarande icke finns och ej heller

inom överskådlig framtid kommer att finnas några aktiva försvarsmedel,

som kan ge befolkningen tillräckligt skydd mot följderna av flyg- och

robotanfall med kärnvapen. Även om det aktiva luftförsvarets jaktflyg,

luftvärnsartilleri och luftvärnsrobotar otvivelaktigt kan tillfoga anfallande

bemannade flygplan och robotar av flygplantyp stora förluster, kommer

en del av dem att kunna bryta igenom och åstadkomma stor förödelse.

Robotar av projektiltyp kan för närvarande inte förstöras, medan de är

på väg mot målet. Motståndsförmågan mot terroranfall måste därför enligt

studien bygga på omfattande civilförsvarsåtgärder, främst utrymning.

Det uttalas att vi har bättre möjligheter än de flesta andra länder att med

passiva åtgärder skydda oss mot hemortsbekämpning.

I fråga om krigsmakten erinras i studien om att tre år har gått sedan

överbefälhavaren avgav 1954 års förslag till riktlinjer för krigsmaktens

utformning. Redan av tidsskäl är därför en anpassning erforderlig. Vidare

har en stor del av materielen blivit dyrare än vad som kunnat förutses,

samtidigt som anslagen till försvaret varit väsentligt mindre än som förutsattes

i 1954 års förslag. Dessa förhållanden har medfört ett ackumulerat

behov av reformer samt minskad styrka hos krigsmakten.

Såsom den viktigaste åtgärden för att motverka en alltför kraftig minskning

av försvarets effekt i förhållande till en angripares betecknas i studien

anskaffning av atomvapen. Det betonas att det är nödvändigt att

anskaffa atomvapen, som vi själva helt disponerar över, om vi vill hålla

ett försvar som är obundet av avtal om stöd från andra stater.

Den omständigheten att det tar flera år att tillverka atomvapen får

enligt studien icke fas som förevändning för att uppskjuta erforderliga

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ls proposition nr 110 är 195S

undersökningar i förhoppning om att under mellantiden läget skall utvecklas

gynnsamt och garantier skapas för att atomvapen inte kominer

till användning i ett framtida krig. Med tanke på hur vart försvarsläge

skulle te sig om några år, om dylika garantier inte skulle ges, är det nödvändigt

att snarast genomföra forskning och övriga erforderliga undersökningar

för svensk atomvapentillverkning. Detta innebär inte, anförs det

i studien, att vi hinder oss så att vi ej kan ansluta oss till ett atomvapenförbud,

om ett sådant kommer till stånd.

Undersökningar beträffande möjligheterna för svensk atomvapentillverkning

har utförts och pågår alltjämt. De resultat som hittills nåtts

visar enligt studien att vi skulle kunna tillverka atomladdningar till ett

pris av storleksordningen 10 miljoner kronor per laddning. Tillverkning

av atomladdningar skulle förutsätta investeringar på omkring 300 miljoner

kronor fördelade på ca 7 år, förutom anslag till forskning och föisök.

Om anslag anvisas för programmet, torde enligt studien svenska

atomladdningar kunna finnas mot slutet av 1960-talet. I de riktlinjer

för krigsmaktens utveckling, som framlägges i studien, förutsättes

att atomvapen kommer att tillföras vårt försvar.

I fråga om robotar för vårt försvar framhålles i studien att de åtminstone

under den närmaste framtiden måste kunna användas utan atomladdningar.

Vi bör således inte nu anskaffa robotar, som inte hai tillräcklig

träffsäkerhet och verkan med vanliga sprängladdningar. Undeisökningar

visar enligt studien, att förutsättningar finns för inköp utomlands

av vissa robotsystem samt delar till sådana. Det kan visa sig erforderligt

med inköp från utlandet för att det svenska försvaret snabbaie

skall få tillgäng till vissa robotar, t. ex. luftvärnsrobotar. Våra inhemska

resurser kan i sådant fall koncentreras på de projekt, som för oss är viktigast

och svårast att anskaffa utomlands. Anskaffningen av robotar är under

alla förhållanden så viktig i militärtekniskt och ekonomiskt avseende, att

avsevärda medel måste användas för att säkerställa kvalificerad personal

för forsknings- och försöksverksamhet.

Den forsknings- och försöksverksamhet som har till syfte att ta fram

nya vapen m. m. samt utveckla taktiken för deras användning kan avsevärt

underlättas och påskyndas, om vi ständigt följer utländska eifarenheter

och framsteg. Vi måste därför enligt studien förbättra våra möjligheter

att följa utvecklingen utomlands, inte minst på det tekniska området.

Risken för alt ett krigsutbrott kommer mycket snabbt och överraskande

understryker enligt studien också kravet pa en effektiv och kontinuerlig

underrättelsetjänst. Den medför dessutom att stor vikt måste läggas vid

försvarets beredskap. Stora delar av luftrummet skall ständigt kunna

övervakas redan i fred. Härutöver gäller i allt högre grad, all övervakning

av omgivande havs- och gränsområden skall kunna träda i funktion

snabbt. Även andra delar av krigsmakten främst centrala och regio
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kung!. Maj:ts proposition nr i 10 år 1958

nala ledningsorgan och förband ur luftförsvaret men även begränsade lantoch

sjöstridskrafter — måste kunna verka med kort varsel. Inom alla

delar av försvaret bör eftersträvas en ytterligare utspridning av krigsmateiielen

ledan i fredstid och en decentralisering av mobiliseringen.

Kraven på den utbildningsverksamhet, som avser att vidmakthålla tidigare

inlärda färdigheter, skärpes alltmer. Staber och förband måste vara

beredda för strid eller annan verksamhet, exempelvis luftbevakning, omedelbart

efter en snabb mobilisering.

o

För Gotlands försvar gäller enligt studien i högre grad än hittills att

omedelbart stridsberedda styrkor är värdefullare än sådana som kan tillföras

efter mobilisering och med tidsödande transporter. I studien uttalas

att särskilda åtgärder måste vidtas i fråga om utbildningsorganisation

m. in. för att tillgodose beredskapskraven.

I den män de tillgängliga resurserna inte förslår att tillgodose såväl

förmågan till stor kraftutveckling i krigets inledande skede som uthålligheten

under dess fortsättning, inåstc en avvägning ske. Det understrykes

att vårt försvar i högre grad än tidigare måste byggas upp med hänsyn

till att vi skall kunna överleva ett häftigt inledningsskede.

Hela krigsmakten måste anpassas efter den ökade risken för anfall med

atomvapen.

Beträffande det aktiva luftförsvaret uttalas i studien att tillgången till

medel för att aktivt motverka fiendens luftkrigföring är av betydelse för

motståndsviljan. Även om det aktiva luftförsvarets skyddande effekt

minskar i heinortsförsvaret, om angriparen använder atomvapen, är det

fortfarande en nödvändig del i invasionsförsvaret. I fråga om riktlinjerna

för det aktiva luftförsvarets utveckling anföres i studien i huvudsak

följande.

Det offensiva inslaget i det aktiva luftförsvaret måste även i framtiden

tillmätas stor betydelse. Anfall mot framskjutna utskjutningsplatser och

styrstationer kan bli vår enda möjlighet att försvåra insats av vissa slag

av robotar mot vårt land.

Stora ansträngningar bör göras för att få fram 1 uftvärnsrobotar.

Till en början måste vi förmodligen köpa dem från utlandet. Sådana

robotar kan bli ett viktigt komplement och en betydande förstärkning i

luftförsvaret för försvar av särskilt betydelsefulla platser. De kommer i

första hand att ersätta äldre kanonluftvärn och senare delvis även iakt
riyg
Bemannade

jaktplan har en, jämfört med andra luftförsvarsvapen,

mångsidig användbarhet. De kommer att erfordras under överskådlig

framtid, även om deras uppgifter efter hand kan förändras. Jaktplanen

har förhållandevis lång aktionsradie och kan snabbt koncentreras i olika

riktningar, vilket är betydelsefullt inom vårt vidsträckta land. Jaktplanen

bör utrustas för strid under mörker och dåliga väderleksförhållanden

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

och beväpnas bland annat med jaktrobotar, som ökar det enskilda flygplanets

stridsvärde. Kravet på en hög företagsfrekvens, framför allt vid

ett häftigt inledningsskede av ett krig, medför att antalet förare per flygplan

bör utökas. Detta i förening med de höga anskaffningskostnaderna

samt den förutsedda successiva tillkomsten av luftvärnsrobotar medför att

ersättningsanskaffning av jaktplan inte kan ske enligt nu gällande planer.

Antalet flygplan minskar därför efter hand.

Antalet flygbaser bör ökas i relation till flygplanantalet för att möjliggöra

dels ytterligare utspridning, som är nödvändig med hänsyn till

skyddet, dels omgruppering till olika delar av landet. Genom minskade

krav på startbanornas längd och genom att använda breddade landsvägar

såsom startbanor kan kostnaderna för denna utökning hållas nere.

Luftvärn sautomatkanoner utgör alltjämt en viktig del i det aktiva

luftförsvaret och är effektiva mot sådana vapenbärare, som har bäst

verkan mot punktmål. På många platser är de ännu det enda aktiva luftförsvarsmedel

som kan användas. Luftvärnsautomatkanoner bör därför

tills vidare bibehållas respektive anskaffas enligt i stort sett nuvarande

planer.

Moderna flygplan har i allmänhet en högt utvecklad teleteknisk navigeringsutrustning,

radarsikten för bombfällning i mörker och ovan moln

m. m. Många robottyper är beroende av teleteknisk styrapparatur. Genom

att störa och vilseleda dessa teletekniska hjälpmedel kan vi avsevärt

minska anfallens verkan. Vikten av alt den föreslagna organisationen för

teletekniska mot medel bygges ut och att man efter hand förbättrar

effekten hos dessa medel framstår därför med större skärpa än tidigare.

Luftbevakningen och stridsledningsorganisationen måste

fortlöpande förbättras för att våra luftförsvarsmedel skall erhålla godtagbar

verkan. En modernisering av luftbevakningen fordras också för att

Övriga stridskrafter och civilförsvaret skall erhålla förvarning om flyganfall.

Kostnaderna för en modernisering är dock så störa, att den ej kan

genomföras fullständigt inom hela landet. De områden där luftangrepp

sannolikt kommer att bli mest kännbara för totalförsvaret måste erhålla

prioritet.

Inom invasionsförsvaret gäller enligt studien även framgent, att angriparen

om möjligt bör bekämpas redan utanför vår kust och landgräns.

I studien anges följande utvecklingslinjer för invasionsförsvaret.

För att bekämpa en fiende utanför kusten lämpar sig inom den närmaste

framtiden särskilt attackflyg, som kommer att utrustas med

bland annat attackrobotar och som vid behov kan förstärkas med jaktflyg.

Därtill kommer sjöstridskrafter. Först efter åtskilliga år kan mål

till sjöss i nämnvärd utsträckning bekämpas med robotar, som skjutes

ut direkt från vårt territorium.

Det erinras om alt attackförbanden nyligen har fått moderna flygplan.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Ersättningsanskaffning för dessa ligger sålunda förhållandevis långt fram

i tiden. Förberedelser härför har emellertid redan planenligt påbörjats. 1

vilken utsträckning det nuvarande antalet attaekflvgplan kan eller bör ersättas

är osäkert. Tills vidare torde man vara tvungen att räkna med att

nuvarande antal attack flygplan inte kommer att ersättas i full utsträckning.

Enligt 1954 års förslag borde försvaret till sjöss i ökad utsträckning

bygga På flyg, som ansågs ha större möjligheter att nå lämpliga anfallslägen

i sjökriget än övervattensfartyg. Eftersom attackflyget även i övrigt

bedömdes ha större användbarhet, föreslogs en förstärkning av detta, medan

övervattensfartygen fick en något mindre framskjuten plats i försvarsorganisationen.

Förslaget gav goda möjligheter till växelverkan i försvaret

till sjöss. Luftkrigsmedlens utveckling sedan år 1954 har emellertid gjort

möjligheterna för över vattensfartyg, särskilt större sådana, att operera

i Östersjön allt mer osäkra. Uppgiften att bekämpa fienden till sjöss

måste sålunda i högre grad än tidigare åläggas attackflyget, vid behov

förstärkt med jaktflyg. Möjligheterna till växelverkan med övervattensf

artyg i denna del av sjöförsvaret minskar därigenom. Övervatten sfartyg

kan dock fortfarande lösa uppgifter i vissa kustområden och vid skydd

a'' kustsjöfart. Detta medför att lätta lartyg, lämpade för dessa uppgifter,

efter hand blir dominerande i flottan. Antalet fartyg av andra typer kommer

att minska. Vid en sådan förändring kommer i första hand kryssarna

och äldre jagare att utgå.

Den antydda fördelningen av uppgifterna i försvaret till sjöss och invasionsteknikens

utveckling kan komma att medföra ändrade uppgifter

för ubåtarna och som följd härav nya ubåtskonstruktioner.

Till lands kommer atomvapnen och den förbättrade transporttekniken

att öka tempot i stridshandlingarna. Ett stelt försvar av punkter,

linjer eller begränsade zoner är sårbart om fienden använder atomvapen.

Det är nöd^indigt att skapa skydd mot atomvapen genom utspridning och

rörlighet i kombination med befästningar med hög skyddsförmåga. Genom

ett elastiskt ytförsvar bör den invaderande störas och fördröjas samt betingelser

skapas för motanfall. Det gäller sedan att från en utspridd utgångsgruppering

samla operativa enheter för att genom anfall slå fienden.

Den angivna utvecklingen framtvingar efter hand förändringar av

arméns organisation. Avvägningen mellan lokalförsvar och hemvärn å

ena sidan och operativa enheter å andra sidan kan behöva förändras. I

de operativa enheterna lägges ökad vikt vid pansrade terränggående fordon,

langskjutande artilleri eller raketvapen (markrobotar) samt pansarvärnsrobotar.

En förutsättning för att tyngre raketvapen och markrobotar

med lång räckvidd skall vara stridsekonomiska är att de förses med atomladdning.

De kan därför inte införas under den närmaste framtiden. Forskning

och försök bör dock bedrivas. Vikten av att fältförbanden ges ytter
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

31

ligare förbättrad strategisk rörlighet ökar. Det är därför önskvärt att

kunna flygtransportera åtminstone mindre förband. Det är emellertid för

dyrt för oss att i fred hålla en särskild flygtransportorganisation för strategiska

transporter. Undersökningar pågår för att finna andra lösningar

av problemet. Möjligheterna härtill beror i hög grad på civilflygets utveckling

i vårt land. Flygplan, som kan starta och landa vertikalt eller

på mycket korta banor, t. ex. helikoptrar, erfordras för transporter på korta

sträckor.

Vid mötande av kustinvasion samt i försvaret av skärgårdar, hamnar

och farleder kommer kustartilleriet fortfarande att ha viktiga uppgifter.

I skärgårdsområdena måste försvaret kunna föras rörligt på grund

av risken för infiltration. För att öka effekten och räckvidden hos kustartilleriets

stridsmedel tillföres efter hand robotar. Till en början anskaffas

lätta robotar, som delvis ersätter lätta batterier. Materielläget motiverar

emellertid att vissa äldre batterier utgår ur organisationen, vartill

kommer att en successiv minskning av antalet förband måste ske av ekonomiska

skäl. Kustartilleriets tunga luftvärnskanonförband uppfyller inte

kraven på modernt luftvärn. Dessa förband bör omorganiseras för att bekämpa

ytmål.

Ökad vikt måste framdeles läggas vid ett över ytan fördelat försvar —

ytförsvar — och bevakning även av sådana områden, som primärt

inte bedömes vara utsatta för direkt invasion. Sannolikheten ökar nämligen

för att anfall sker över stora områden, bland annat genom luftlandsättningar.

Den tekniska utvecklingen såväl inom det civila samhället som

av vapnen och medlen för stridsledning har vidare ökat känsligheten för

kuppanfall och sabotage. Våra stridskrafter måste kunna ingripa mot infiltration.

Det är därför angeläget att det inom vårt vidsträckta, glest befolkade

land även i framtiden finns möjligheter till väpnat motstånd inom

alla för totalförsvaret betydelsefulla områden. Man måste även av dessa

skäl vidhålla kravet på att alla till krigstjänst fullt dugliga får en grundläggande

militär utbildning.

1 ytförsvar och bevakning har hemvärnet viktiga uppgifter. Det förhållandet,

att hemvärnet finns på ett mycket stort antal platser i landet

och kan ingripa praktiskt taget omedelbart, är härvid särskilt betydelsefullt.

För egentliga försvarsuppgifter och mer kontinuerlig bevakning krävs

dock fäll- och lokalförsvarsförband.

Armén och kustartilleriet måste i ökad utsträckning kunna biträda

civilförsvaret.

Kraven på avspärrningsförsvar sammanhänger med vårt behov av import

under krig och möjligheterna att få sådan. Vi måste enligt studien

vara beredda att skydda importsjöfart inom våra och angränsande kustfarvatten

mot anfall främst av ubåtar och flygstridskrafter. Vi måste också

kunna skydda hamnar och lastageplatser samt godsets transport från

s. 32 Kontrollera mot PDF

32 Kungl. May.ts proposition nr 110 år 1958

dessa. Som komplement till sjötransporterna måste sannolikt flygtransporter

användas. Våra möjligheter att hålla starka stridskrafter enbart

för importskydd begränsas emellertid av ekonomiska skäl, då våra försvarskrafter

främst måste inriktas på att vi skall kunna motstå ett häftigt

anfall i början av ett krig.

Då våra importmöjligheter är osäkra skärpes enligt studien kraven på

vårt ekonomiska försvar. Det är nödvändigt med en betydande, skyddad

och spridd lagerhållning i fred, för att samhället skall kunna fortleva

under ett häl tigt inledningsskede av ett krig och så länge, att import kan

komma i gång. Lagerhållning behövs också för att vi inte skall behöva

tära på resurserna för krig, om importen begränsas eller stoppas på grund

av händelser, som inte geografiskt berör vårt land.

I studien understrykes betydelsen av samverkan mellan totalförsvarets

olika delar. Ingen del kan ses isolerad från de övriga. Om krigsmakten

skall kunna verka med full effekt fordras oundgängligen, att totalförsvaret

bildar en hållfast enhet. Det betonas att civila myndigheter och verk

m. fl. måste få tillräckliga anslag i fredstid, om de i krigstid skall kunna

lösa sina uppgifter inom totalförsvarets ram.

I fråga om de delar av totalförsvaret som ej ingår i krigsmakten framhålles

i studien i huvudsak följande.

De frivilliga försvarsorganisationernas insats är oundgänglig för hela

vårt försvar men särskilt för krigsmakten. De bidrar med ett tillskott till

landets försvarskraft, som mångfaldigt överväger de ringa kostnaderna. De

alltmer komplicerade stridsmedlen medför sålunda ökat behov av personal

för stabs-, sambands-, stridslednings- och underhållstjänst. I luftbevakningen

och sjukvårdstjänsten finns många befattningar, som lämpar

sig för frivillig personal. Det frivilliga skytteväsendets betydelse ökar, då

väpnat motstånd måste kunna bjudas i hela landet. Den snabba utvecklingen

uppställer vidare större krav även på den icke aktiva befälspersonalens

kännedom om de ständigt pågående förändringarna i krigsmakten.

Organisationer, som bedriver frivillig befälsutbildning, har i detta avseende

en betydelsefull uppgift. Frivilligorganisationerna kan också aktivt

verka för att vidmakthålla och öka föx-svarsviljan.

I studien erinras om att civilförsvaret i 1954 års förslag tillmättes stor

betydelse, vilket även tog sig uttryck i försvarsstabens och civilförsvarsstyrelsens

gemensamma s. k. marspromemoria 1955. Förstörelsemedlens

ökade kraft ökar enligt studien efter hand kraven på det passiva luftförsvaret.

Motståndskraften mot terroranfall måste bygga på en långt driven

och snabbt genomförd utrymning kompletterad med skyddsrum. Förtroende

för civilförsvarets skyddande verksamhet är därför nödvändigt.

Tidsfristen för utrymning kan bli kort, men utredningar visar, att en utrymning

kan ske snabbt om ändamålsenliga förberedelser vidtages. Det

är betydelsefullt att riksledningen i god tid fattar beslut om utrymning.

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Civilförsvarets och andra samhällsorgans skadeavhjälpande verksamhet

måste enligt studien framför allt inriktas på -—- förutom att rädda människoliv

— att nödtorftigt hålla kommunikationerna och livsmedelsdistributionen

i gång. Det blir nödvändigt med stora inskränkningar i det normala

näringslivet. Produktionen måste i mycket stor utsträckning ersättas

med lagring och förrådshållning.

Civilförsvaret måste därför enligt studien få ökade resurser och bättre

möjligheter att lösa dessa uppgifter. Detta kräver bland annat en kvalificerad

befälskår. Ett antal regionala civilförsvarsförband med erforderlig

kvalitet anses böra organiseras. Dessutom bör krigsmakten, främst arméns

förband, få vidgade uppgifter i civilförsvarets verksamhet. Ingenjör-,

signal-, transport- och sjukvårdsförbanden lämpar sig direkt härför. Lokalförsvarets

cykelskyttebatal joner bör erhålla kompletterande utbildning i

civilförsvar stjänst. Hemvärnets uppgifter kan även behöva överses med

hänsyn till utrymningsplanläggningen.

Resurserna mot biologisk krigföring, vilka samordnas av medicinalstyrelsen,

anses böra ökas.

Det ekonomiska försvaret bör enligt studien stärkas genom ökad lagring

av förnödenheter i utspridda förråd på undandragna platser. Försörjningen

efter utrymning måste särskilt uppmärksammas liksom övriga frågor,

som aktualiseras av en hemortsbekämpning med moderna stridsmedel.

Krigsmakten måste i stor utsträckning utnyttja civila resurser — förnödenheter

av olika slag, transportmedel, arbetsredskap m. m. Man kan enligt

studien förutsätta, att även andra delar av totalförsvaret kommer att

ställa ökade krav på att få använda dessa resurser. Den samordning, som

redan nu sker t. ex. i fråga om sjukvården, kommunikationsmedlens användning

och drivmedelsför sörj ningen i krig, måste därför fortsätta och

får allt större betydelse. Det kan visa sig nödvändigt att utvidga den

även till andra områden, t. ex. livsmedelsförsörjningen.

På det psykologiska försvaret ställes än större krav på grund av den

ökade användningen av massförstörelsemedel och de därav framtvingade

motåtgärderna, som berör huvuddelen av rikets befolkning. I krig krävs

enligt studien en snabb och sannfärdig nyhetstjänst och andia åtgärder

för alt stärka motståndsviljan. I fred måste en rad militära och civila

myndigheter och organisationer ge vart folk en realistisk upplysning om

vad ett krig skulle innebära för samhället och den enskilde medborgaren

och vad som fordras för att försvaret skall kunna lösa sina uppgifter.

I studien framhålles vidare alt med hänsyn till den ökade omfattning

utrymningen kan beräknas få också de sociala problemen för en omflyttad

befolkning måste lösas.

Slutligen behandlas i studien vissa frågor om totalförsvarets ledning.

Den högsta ledningen av totalförsvaret kan enligt studien inte anses fylla

kraven på funktionsduglighet vare sig i fred eller i krig. Organisationen

3_89 58 bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 110

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1958

maste vara sådan att det är möjligt att fatta snabba beslut vid krigsfara,

att totalförsvarets olika delar kan ytterligare samordnas, att ledningen med

kort varsel kan utveckla full effekt på skyddad plats o. s. v. Vid den fortsatta

organisationen av den regionala ledningen måste enligt studien beaktas,

att de regionala organen kan komma att ställas inför uppgiften att

självständigt och utan direktiv från högsta ledningen leda totalförsvaret

inom olika områden. En delegering av befogenheter synes även motiverad

med hänsyn till atomvapnens stora verkan vid hemortsbekämpning liksom

till den omständigheten att ett modernt krig kan komma att utkämpas

över stora ytor.

2. Krigsmaktens utformning enligt olika kostnadsalternativ

I det följande behandlas såväl det av överbefälhavaren förordade förslaget

till riktlinjer för krigsmaktens utformning som de alternativ för

krigsmaktens utlormning, vilka utarbetats inom de i chefens för försvarsdepartementet

uppdrag den 21 mars 1957 angivna kostnadsramarna.

Efter några inledande ord angående sättet för utredningsarbetets bedrivande

lämnas en översikt av de ekonomiska ramarna i de olika alternativen.

Härefter upptages vissa frågor vilka återkommer i två eller flera

av alternativen eller eljest är av mera allmän natur. Slutligen följer redogörelser

för riktlinjerna för organisationens utformning m. m. i olika alternativ.

Överbefälhavaren framhåller, att dessa riktlinjer ej får fattas som ett

definitivt uttryck för hur organisationen vid en given kostnadsram kommer

att se ut vid mitten av 1960-talet. Vad som anges är målet för de närmaste

åren. Förnyade överväganden blir nödvändiga för att fortlöpande jämka organisationen

efter utvecklingens krav.

Utredningsarbetet m. m.

Utredningsarbetet med anledning av chefens för försvarsdepartementet

uppdrag den 21 mars 1957 har enligt överbefälhavarens direktiv letts av

chefen för försvarsstaben. Denne har haft biträde av en särskilt inrättad

planeringsavdelning, sammansatt av personal ur försvarsstaben, försvarsgrensledningarna

och försvarets forskningsanstalt. Försvarsgrensstaber,

centrala förvaltningar samt olika militära och civila myndigheter har medverkat.

överläggningar har vidare ägt rum med bland annat 1953 års

civilförsvarsutredning.

Arbetet har inriktats på att utreda dels vilken omfattning krigsmakten

kan få inom de i departementschefens uppdrag angivna kostnadsramarna,

dels hur avvägningen mellan skilda komponenter bör göras i de olika alternativen

samt dels vilken målsättning som rimligen svarar mot respektive

alternativ.

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kurtgl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Undersökningarna har som utgångspunkt haft den »Studie över försvarets

utveckling», för vilken redogörelse lämnats i det föregående. Därutöver

har ett stort antal delutredningar utförts i syfte att skapa en fast

grund för övervägandena.

Arbetet med det av chefen för försvarsdepartementet givna utredningsuppdraget

har bedrivits så att studien samt principiella stommar till utredningens

fyra kostnadsalternativ förelegat i utkast i slutet av september

1957. Den utformning av försvaret, som därvid visat sig möjlig inom de

givna kostnadsalternativen, innebär nedskärningar av försvarsgrenarnas

krigsorganisation såväl i förhållande till nuläget som till 1954 års förslag.

Överbefälhavaren har emellertid funnit att en minskning av vår försvarsförmåga

och därmed en sänkt målsättning för krigsmakten inte bör

ske med hänsyn till det ovissa världspolitiska läget, överbefälhavaren —

och försvarsgrenscheferna •— har därför ansett att intet av de kostnadsalternativ,

som utredningsuppdraget avsett, bör läggas till grund för statsmakternas

beslut. På grund härav har överbefälhavaren låtit utarbeta 1957

års förslag inom en något högre kostnadsram.

Vid utredningsarbetet har kalkyler utförts för den organisation, mot

vilken försvarsgrenarna i olika kostnadsalternativ bör inriktas. Hur anpassningen

bör ske har endast undersökts i stora drag. Den kommer under

alla omständigheter att ta flera år — och längre tid ju mera omfattande

förändringarna är. Det blir därför möjligt att vid den successiva översyn,

som enligt överbefälhavaren i fortsättningen bör göras kontinuerligt,

komplettera och precisera utredningen i de avseenden, där oklarhet nu kan

råda.

Enligt direktiven skulle ett mera detaljerat förslag utarbetas för de

närmaste fyra å sex åren. För att kostnadsberäkningarna skall bli sa hållbara

som möjligt har den kortare tidsperioden valts. Planer för anslagsutvecklingen

på driftbudgeten framlägges sålunda för budgetåren 1957/61

i vad avser 1957 års förslag samt de tre högsta alternativen enligt departementschefens

uppdrag, överbefälhavaren uttalar, att detaljplanen successivt

bör förlängas vid den kontinuerliga översynen, så att den ständigt

täcker de närmaste åren.

Ekonomiska ramar

Enligt departementschefens direktiv har utredningsarbetet bundits till

fyra kostnadsalternativ för de delar av försvarskostnaderna, som faller

under driftbudgeten. Kostnaderna under kapitalbudgeten har däremot i

direktiven gjorts beroende av den organisation och materiella omfattning,

som krigsmakten anses böra ha inom de givna anslagsramarna under

driftbudgeten. Detta har av överbefälhavaren tolkats som ett accepterande

av den från militärt håll ofta påpekade nödvändigheten av balans mellan

medelsanvisningar på drift- och kapitalsidan.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Kostnadsberäkningarna skulle göras i stabilt penningvärde, hänfört till

dagens prisläge. Vid beräkningen av detta prisläge har hänsyn även tagits

till sådana kostnadsökningar, som kunnat överblickas vid utredningsarbetet

— bland annat höjningen av den fast anställda personalens löner — och

som beaktats i myndigheternas förslag till anslagsäskanden för budgetåret

19o8/59. Om prisläget enligt 1954 års förslag tages som utgångspunkt

kan den totala kostnadsökningen till följd av pris- och löneutvecklingen

härigenom beräknas uppgå till i medeltal 15 %.

Enligt direktiven är de tre högsta alternativen bundna till 1954 års förslag

på så sätt, att den kostnadssumma — omreglerad till 1957 års prisläge

— som 1954 beräknades för perioden 1955/65 skall gälla för det högsta

alternativet, av överbefälhavaren kallat alternativ Adam, medan de två

därefter följande alternativen — benämnda alternativ Bertil och alternativ

Cesar utgör 95 % respektive 90 % av denna kostnadssumma.

En a"s de ekonomiska huvudpunkterna i 1954 års förslag var, att försvarskostnaderna

tilläts långsamt stiga under hela perioden för att kompensera

den fördyring, som blir nödvändig genom den tekniska utvecklingen.

Denna stegring borde enligt 1954 års förslag bli i genomsnitt 2 1/2 %

per år.

Den tidsperiod, som utredningen avser, börjar enligt direktiven med

budgetåret 1957/58. Genom denna förskjutning på två år i förhållande till

1954 års förslag har det högsta alternativet kommit att kostnadsmässigt

ligga 5 % lägre än 1954 års förslag. Kostnadsramen för alternativ Adam

utgör därmed omkring 95 % av den, som fordrades för genomförandet av

1954 års förslag, och motsvarande andelar för alternativen Bertil och Cesar

är omkring 90 % respektive 85%. I 1957 års förslag upptages däremot

den kostnadsram, som skulle ha erhållits om 1954 års förslag realiserats

med början budgetåret 1955/56. Förslaget har utarbetats enligt samma

metoder som alternativen Adam, Bertil och Cesar och kan direkt jämföras

med dessa.

För det Ijärde och lägsta av de alternativ, som skulle undersökas enligt

departementschefens direktiv, förutsattes en i stort sett oförändrad

kostnadsram. Detta innebär omkring 75 % av vad som beräknades erforderligt

för 1954 års förslag. Det råder dessutom en principiell skillnad

mellan detta alternativ — av överbefälhavaren benämnt alternativ David

—- och övriga alternativ. I dessa räknas nämligen med långsamt stigande

försvarsanslag, medan alternativ David däremot förutsätter oförändrade anslag

år från år. Detta medför att den oundvikliga tekniska utvecklingen

kommer att framtvinga fortgående minskningar av krigsorganisationens

omfattning och effekt. Skillnaden mellan alternativ David och övriga alternativ

kommer därför att för varje år bli allt större.

Kostnadsramarna har beräknats för en tioårsperiod som omfattar budgetåren

1957/67. Delberäkningar rörande anslagsutvecklingen avseende

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kurigl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

37

1957 års förslag samt alternativen Adam, Bertil och Cesar har, som förut

nämnts, endast utförts för budgetåren 1957/61. Kostnadsramarna under

driftbudgeten för perioden 1957/67 utgör i miljoner kronor:

1957 års förslag .............................. 29 950

Alternativ Adam .............................. 28 500

» Bertil .............................. 27 000

» Cesar .............................. 25 600

» David .............................. 23 550

Vissa gemensamma frågor m. m.

1957 års förslag samt alternativen Adam, Bertil och Cesar är alla uppgjorda

inom kostnadsramar som satts i viss relation till kostnadsramen i

1954 års förslag. Förslaget och de tre nämnda alternativen är också likformigt

uppbyggda. Problemställningarna i alternativ David är däremot av

speciell natur. De frågor som behandlas i det följande är i allmänhet gemensamma

för 1957 års förslag samt alternativen Adam, Bertil och Cesar.

Först upptages härvid vissa gemensamma grunder för ifrågavarande förslag

och alternativ. Därefter behandlas värnpliktsfrågor. Slutligen redogöres för

anslagsutvecklingen under budgetåren 1958/61 samt för vissa materiel- och

budgetfrågor m. m.

Gemensamma grunder

Krigsmaktens organisation har i samtliga fall utformats med utgångspunkt

i de riktlinjer som uppdragits i den tidigare redovisade studien över

försvarets utveckling.

I alla alternativ har önskemålen om kvalitet och beredskap haft företräde.

Anslag har beräknats för forskning och erforderliga undersökningar

syftande till att krigsmakten snarast skall kunna förses med atomvapen.

Robotar bör efter hand införas i försvarsgrenarnas organisation. För anskaffning

av luftförsvarsrobotar beräknas särskilda medel. En organisation

för teletekniska motmedel bör utbyggas inom flygvapnets ram.

De olika kostnadsramarna har beräknats med hänsyn till att i studien

antydda åtgärder för att åstadkomma högre beredskap skall genomföras.

I alla alternativ räknas med att stridskrafterna på Gotland skall bibehålla

i huvudsak nuvarande omfattning.

Det blir i samtliga fall nödvändigt att göra betydande reduceringar i

organisationen i förhållande till såväl nuläget som 1954 års förslag. Om

anslagen krympes, måste försvarskraften oundvikligen minska, vilket nödvändiggör

en ännu strängare prioritering än i 1954 års förslag, strängare

ju lägre anslagsalternativet blir. Kraftsamling måste i än högre grad än

hittills ske till de verksamhetsområden inom försvaret och till de lands
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

delar, som bedömes vara mest betydelsefulla med hänsyn till det framtida

krigets karaktär.

Följande minskningar är genomgående i samtliga alternativ.

Uthålligheten minskas. Förmåga till stor kraftutveckling i krigets inledande

skede måste få företräde framför uthållighet under dess fortsättning.

Detta medför att anskaffningen i fred av ersättningsmateriel, reservdelar,

ammunition och drivmedel begränsas i förhållande till nu tilllämpade

normer.

Mot denna bakgrund är det dessutom nödvändigt att reducera sådana

stridskraftex-, som är avsedda enbart för försvar mot avspärrning. Man

får emellertid inte helt bortse från ett neutralitets- eller krigsläge, där

händelseutvecklingen är så långsam, att även avspärrning blir en kännbar

betvingelsemetod. Ett sådant läge är emellertid inte lika farligt som

ett plötsligt, häftigt anfall. Styrkor, som i första hand är avsedda för luftoch

invasionsförsvar, kan utnyttjas även för försvar mot avspärrning. För

att en dylik omdisposition skall bli effektiv, fordras emellertid dessutom

en stomme med en ledningsorganisation för avspärrningsförsvar samt sjöstridskrafter,

särskilt lämpade för sjöfartsskydd. I alternativ Cesar blir

det dock nödvändigt att helt avstå från sådana sjöstridskrafter.

Förskjutningen beträffande försvaret till sjöss från flottan till flygvapnet

blir mer utpräglad ju lägre kostnadsramen är. Det blir nödvändigt

att avstå från möjligheterna att ingripa med övervattensfartyg i ett tidigt

skede. Flottans uppgift måste i stället begränsas till försvar av området

närmast kusten och skärgårdarna samt till minsvepning och kustbevakning.

Värnplikts frågor

I samband med utredningsarbetet har bland annat prövats om krigsmakten

i fortsättningen i lika hög grad som hittills bör bygga på allmän

värnplikt. För arméns del har därvid undersökts hur stor styrka som kan

organiseras inom ramen för arméns anslag enligt 1954 års förslag under

förutsättning av 18 månaders värnplikt och talrikare aktivt befäl (= principerna

för flertalet av NATO:s europeiska förband). Minskningen av antalet

förband skulle uppvägas av ökad rörlighet. Om förbanden helmotoriserades

skulle därvid antalet operativa förband nedgå till knappt en fjärdedel

av det nuvarande. Tillräcklig rörlighet bedömes dock endast kunna

åstadkommas genom flygtransport. Kostnaderna för en sådan transportorganisation

skulle tvinga till en ytterligare minskning av antalet förband.

Det har befunnits att antalet föi''band som skulle kunna uppsättas på angivet

sätt skulle bli helt otillräckligt. Även i fråga om flottan och flygvapnet

torde rekryteringssvårigheter uppstå. Överslagsmässiga kostnadsberäkningar

visar att en organisation uppbyggd uteslutande på fast anställda

och f. d. fast anställda skulle dra en årlig merkostnad av sanno
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

likt minst 150 miljoner kronor. Vinsten med ett sådant system skulle

ligga i väsentligt höjd beredskap. Inom de anvisade anslagsramarna anses

det emellertid ej ens för flottan och flygvapnet möjligt att frångå värnpliktssystemet.

Även om rekryteringssvårigheterna kunde övervinnas skulle

det bli för dyrt. I överbefälhavarens utredningar förutsättes alltså att

värnpliktssystemet bibehålies.

Det antal värnpliktiga som erfordras i de olika alternativen framgår av

följande sammanställning.

Alternativ

Armén

Marinen

Flygvapnet

Summa

37 500

5 000

7 000

49 500

36 000

4 500

7 000

47 500

34 500

4 000

6 000

44 500

31 000

3 000

5 500

39 500

Beräkningarna förutsätter att nuvarande normer rörande värnpliktstjänstgöringens

längd bibehålies i huvudsak oförändrade. Flottans och

flygvapnets behov av värnpliktiga är i första hand avpassade med hänsyn

till fredsbehovet. Arméns och kustartilleriets behov av värnpliktiga är beräknade

med hänsyn till erforderlig omsättning av krigsorganisationen.

Utbildningen är differentierad så långt som möjligt. Befäl, tekniker samt

andra värnpliktiga specialister erhåller längre utbildning än övriga värnpliktiga.

Huvuddelen av de unga värnpliktiga skall utnyttjas i fältförbanden,

och utbildningen måste anpassas med hänsyn till de högre kvalitetskrav,

som måste ställas på dessa förband. Lokalförsvarsförbanden uppsättes

nästan uteslutande av äldre värnpliktiga, som under repetitionsövning

omskolats till sina nya uppgifter.

I 1957 års förslag beräknas värnpliktiga behöva tas i anspråk inom

krigsmakten efter i stort sett samma regler som för närvarande. I övriga

fall däremot kommer under de närmaste åren att uppstå ett ärligt överskott

av värnpliktiga i förhållande till tillgången, överskottet beräknas till

i medeltal omkring 2 000 man i Adam, 5 000 man i Bertil och 10 000 man

i Cesar.

Det blir i dessa fall nödvändigt att begränsa värnpliktskontingenten.

I första hand bör för krigstjänst mindre lämpliga värnpliktiga befrias från

tjänstgöringsskyldighet i fred. Antalet värnpliktiga, som av medicinska

skäl bör förklaras vara i begränsad eller väsentligt begränsad omfattning

dugliga till krigstjänst, beräknas under tioårsperioden i medeltal uppgå till

knappt 5 000 man årligen. Dylika värnpliktiga hänföres för närvarande till

besiktningsgrupperna 3 och 4. Värnpliktiga tillhörande dessa grupper har

hittills i första hand utnyttjats för handräckningstjänst. I alternativen

Adam och Bertil synes tillräcklig begränsning av värnpliktskontingenten

erhållas genom att alla eller ett visst antal av dessa värnpliktiga befrias

s. 40 Kontrollera mot PDF

40 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

från tjänstgöringsskyldighet i fred. Handräckningstjänsten måste i så fall

utföras av fullt vapenföra värnpliktiga.

I alternativ Cesar åstadkommes ej tillräcklig begränsning av värnpliktskontingenten

genom att värnpliktiga befrias av medicinska skäl. I medeltal

måste omkring 5 000 man fullt krigsdugliga årligen helt eller delvis

befrias från tjänstgöring i fred (kategoriklyvning). Ur militär synpunkt

bör härvid eftersträvas att för militärtjänstgöring uttaga de värnpliktiga,

som har de bästa psykiska och fysiska förutsättningarna. Överbefälhavaren

anger i sin utredning vissa tänkbara följder av en dylik kategoriklyvning.

Eftersom Kungl. Maj :t redan tidigare tillsatt en särskild utredning

(1954 års utredning rörande totalförsvarets personalbehov) som bland

annat skall överväga principerna för en eventuell kategoriklyvning, ingår

överbefälhavaren icke närmare på frågan, hur den nödvändiga kategoriklyvningen

skall genomföras. Överbefälhavaren framhåller att en kategoriklyvning

innebärande befrielse av fullt vapenföra utgör ett klart avsteg

från den av statsmakterna 1948 antagna målsättningen: »Varje vapenför

svensk, som icke bindes av andra för riksförsvaret viktiga uppgifter,

bör sättas i stånd att i ena eller andra formen militärt delta i kampen för

landets självständighet.» Överbefälhavaren anser därför att de fullt vapenföra

värnpliktiga, som icke erfordras för krigsorganisationen, bör erhålla

en kort utbildning, som gör dem lämpade att vid behov biträda vid försvaret

av sina arbetsplatser (motsvarande) och att i sista hand ingå i en

motståndsrörelse. Kostnader för en sådan utbildning, som bedömes uppgå

till omkring 20 miljoner kronor per år, har icke medtagits i alternativ

Cesar.

Anslagsutveckling m. m.

Anslagsutvecklingen på driftbudgeten under de tre närmaste budgetåren

för 1957 års förslag samt alternativen Adam, Bertil och Cesar framgår

av följande sammanställning.

Under rubriken »Gemensamma kostnader» har sammanförts kostnaderna

för försvarsdepartementet, försvarsstaben, centrala förvaltningsmyndigheter,

försvarets forskningsanstalt och övriga centrala och gemensamma

organ. I »studien» har uttalats att ökade resurser efter hand bör ställas

till förfogande för underrättelsetjänst, forskning och planering. Möjligheterna

att åstadkomma detta blir begränsade i de lägre alternativen. Olika

åtgärder för att skapa en enhetligare och bättre samordnad ledningsorganisation

torde dock enligt överbefälhavaren under alla förhållanden bli aktuella

(t. ex. förändringar i högkvarterets organisation, enhetlig ledning av

luftförsvaret o. s. v.).

Kostnaderna för den centrala administrationen är inom vissa gränser

oberoende av försvarsorganisationens omfattning i övrigt. I de lägre alternativen

bör det dock vara möjligt att så småningom åstadkomma vissa

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 110 år 1958

41

Budgetår

Armén

Marinen

Flygvapnet

Gemensamt

Särskilda vapen

Summa

1957 års förslag

1958/59

1040

460

1042

198

—

2 740

1959/60

1025

440

1 100

205

40

2 810

1960/61

1040

420

1 140

210

70

2 880

Alternativ Adam

1958/59

990

400

1025

180

30

2 625

1959/60

1020

365

1070

185

60

2 700

1960/61

1030

330

1 100

190

90

2 740

Alternativ Bertil

1958/59

965

400

985

180

30

2 560

1959/60

975

365

1005

185

60

2 590

1960/61

975

325

1030

190

90

2 610

Alternativ Cesar

1958/59

940

360

975

180

30

2 485

1959/60

925

280

1000

185

60

2 450

1960/61

1

1

1

1

90

2 450

1 Fördelningen kan ej preciseras. Ytterligare reducering av marinens anslag ocli ökning av flygvapnets

anslag är erforderlig på längre sikt.

besparingar. Med hänsyn till personalens anställningsförhållanden och de

omfattande utredningar, som blir erforderliga under de närmaste åren,

om något av alternativen skall genomföras, torde sådana inskränkningar

icke ge någon kostnadsbesparing under dessa år. För budgetåren 1958/61

har därför de gemensamma kostnaderna bedömts vara lika i alternativen

Adam, Bertil och Cesar. I 1957 års förslag räknas däremot med högre

kostnader.

I såväl 1957 års förslag som alternativen Adam, Bertil och Cesar förutsättes

att hemvärnets effekt förbättras dels genom modernisering och

komplettering av beväpningen och dels genom ökade anslag till hemvärnets

verksamhet. Medel härför har beräknats inom ramen för arméns

anslag.

Beräkningarna rörande anslagsutvecklingen i alternativen Adam, Bertil

och Cesar förutsätter att beslut fattas vid 1958 års vårriksdag beträffande

principerna i stort för krigsmaktens utveckling på lång sikt, planer för

materielanskaffningen, grunder för de värnpliktigas tjänstgöringsskyldighet

i fred samt indragning av fredsförband (principbeslut).

Beträffande de förbandsindragningar som blir aktuella har det endast

i några fall redan i samband med utredningsarbetet kunnat anges vilka

förband som kommer i fråga till indragning. I övriga fall fordras noggranna

överväganden av såväl operativ som organisatorisk art, innan förslag

till förbandsindragningar kan läggas fram. Beträffande värnpliktigas

tjänstgöringsskyldighet i fred fordras provisoriska bestämmelser för inryckningen

under 1958 i varje fall i alternativ Cesar. Om förslag till för
-

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

bandsindragningar och till bestämmelser för värnpliktigas inryckning under

1958 skall kunna föreläggas 1958 års vårriksdag, är det därför nödvändigt,

att överbefälhavaren snarast möjligt erhåller uppdrag att utreda

därmed sammanhängande frågor för ett visst angivet alternativ.

Enlig! utredningsuppdraget skall en jämn kostnadsutveckling på driftbudgeten

eftersträvas. Detta skulle kunna tolkas så att med undantag för

alternativ David kostnaderna i alla alternativ från och med budgetåret

1958/59 borde ökas med år från år lika stora belopp, överbefälhavaren

har särskilt undersökt möjligheterna att praktiskt tillämpa en sådan linjär

kostnadsutveckling. Härvid har konstaterats att omställning och anpassning

till de mindre organisationer, som rymmes inom de olika kostnadsalternativen,

kräver en viss övergångstid, varunder vissa övergångskostnader

är ofrånkomliga. Det erfordras därför högre anslag under de första

åren än en linjär kostnadsutveckling skulle ge. I gengäld blir anslagssummorna

sedan mindre än vad de skulle ha blivit med en alltigenom jämn

kostnadsutveckling.

Utvecklingen av försvarskostnaderna under fjärde huvudtiteln enligt

olika alternativ åskådliggöres av följande diagram. Å detta har för jämförelse

även medtagits kurvan för 5 % av bruttonationalprodukten vid en

antagen årlig stegring av denna med 2 1/2 %.

Miljoner

kronor

3.500 --

3.000 --

Alt. Cesar

Alt. David

-o -

Budgetår

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kinigl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Enligt direktiven skall anslagen under kapitalbudgeten beraknas så att

tillgänglig materiel kan utnyttjas effektivt. Investeringsanslagen under

kapitalbudgeten bör med andra ord avvägas med hänsyn till materielanslagen

på driftbudgeten. I enlighet härmed har överbefälhavaren framlagt

schematiska och överslagsmässiga beräkningar rörande de genomsnittliga

årliga investeringsanslag under kapitalbudgeten som erfordras i alternativen

Adam, Bertil och Cesar. Medelsbehovet har därvid uppskattats enligt

följande.

Årsbehov

milj. kr.

Alternativ Adam ................

................ 240

» Bertil ................

................. 220

» Cesar ................

............... 190

I dessa belopp har ej inräknats behov av investeringsmedel för att genomföra

ett av överbefälhavaren förordat svenskt militärt atomprogram

och ej heller för att flytta ut Stockholms örlogsbas till Muskö.

Vissa materiel- och budgetfrågor

I samband med redogörelsen för 1957 års förslag understryker öveibefälliavaren

behovet av fleråriga materielplaner. överbefälhavaren anför

härom i huvudsak följande.

Kostnaderna för krigsmaterielen ökar. Det tar lång tid att utveckla

modern krigsmateriel. Vidmakthållandet av moderniteten ställer stora

krav, särskilt i fråga om tillgången på kvalificerad personal samt forsknings-

och utvecklingsresurser i övrigt. Planering av materielanskaffning

måste därför ske på tillräckligt lång sikt. Betydelsen av att ett system

med långsiktiga materielplaner vidmakthålles och vidareutvecklas har

ytterligare bekräftats. Inom ramen för de riktlinjer, som på längre sikt

gäller för krigsmakten, bör försvarsgrenarnas materielplaner i regel omfatta

minst sju år. Materielplanerna bör revideras regelbundet, allt eftersom

den tekniska utvecklingen fortskrider och säkrare underlag för bedömningen

erhålles eller helt nya vapen beräknas kunna utvecklas och

anskaffas.

I materielplanerna upptagen materiel behöver enligt överbefälhavaren

inte i framtiden nödvändigtvis ersättas till samma antal och med samma

slags materiel — exempelvis en kanon med en ny kanon eller ett flygplan

med ett nytt flygplan. Då omsättning blir aktuell, kan det mycket väl

hända, att såväl kanonernas som flygplanens uppgifter bättre löses med

robotar. Dessa får då anskaffas för de medel, som i kostnadsramarna beräknats

för nya kanoner och flygplan.

överbefälhavaren anför vidare vissa budgettekniska och ekonomiska

synpunkter på försvarsgrenarnas materielanskaffning. Man bör enligt över
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

befälhavaren vid bedömningen av medelsbehoven för materielanskaffningen

ta särskild hänsyn till att anskaffningen ofta bindes genom avtal

som sträcker sig flera år framåt i tiden. Avbeställning av utlagda order

medför ofta ekonomiska föi''luster. Rubbningar i ett tillverkningsprogram

till följd av brist på betalningsmedel kan vidare innebära att nödvändiga

kompletteringar av redan anskaffad materiel eller andra gjorda investeringar

måste åsidosättas. En ordnad och tillräckligt långsiktig planering

måste enligt överbefälhavaren också anses nödvändig för att den industriella

pioduktionen skall kunna bedrivas pa ett rationellt och ekonomiskt

sätt.

Överbefälhavaren framhåller att gällande anskaffningsplaner för försvaret

delvis utformats mycket olika. Anskaffningen av flygmateriel bedrives

sålunda i enlighet med av statsmakterna godkända planer för fastställd

flygvapenorganisation. Systemet har inneburit en viss osäkerhet beträffande

betalningsutfallet. Anskaffningarna är visserligen i huvudsak

maximerade kvantitativt, men de angivna kostnaderna är baserade på beräkningar,

som efter hand måste justeras uppåt på grund av teknisk

utveckling och andra oförutsedda kostnadsförändringar, bland annat löneoch

prisstegringar. Dessa kostnadsökningar har till och med budgetåret

1955/56 täckts med tilläggsanvisningar eller anslagshöjningar. Motsvarande

planer för armén (1953 års tygmaterielplan) och marinen (1953 års

vapenmaterielplan) är däremot maximerade till beloppet enligt i förväg

beräknade kvoter. Någon av statsmakterna godkänd krigsorganisatorisk

grund för dessa planer, jämförbar med antalet flygplan i flygvapenorganisationen,

finns inte. I den mån prisförändringar och teknisk utveckling

påverkar kostnadsutvecklingen, måste därför ifrågavarande materielanskaffning

för armén och marinen kvantitativt och successivt anpassas efter

de medel, som ställes till förvaltningarnas förfogande. Det beträffande anskaffningsplanerna

för armén och marinen tillämpade systemet har lett

till att vid dessa försvarsgrenar kostnadsstegringar för teknisk utveckling

m. m. inte kunnat balanseras med betalningsmedel. Följden har blivit försening

eller reduktion av anskaffningsprogrammen vid armén och marinen.

Detta kan enligt överbefälhavaren medföra för försvarets effektivitet

ogynnsamma rubbningar inom uppgjorda planer och ändrad avvägning

mellan olika utgiftsändamål. Överbefälhavaren anser visserligen att förskjutningar

i och för sig är ofrånkomliga och alltid måste påräknas såsom

ett resultat av den tekniska utvecklingen liksom av förändringar i den

militära målsättningen. Förändringar i avvägningen måste dock motiveras

av dylika sakliga skäl och bör inte få uppkomma som resultat av en

olikformighet i anskaffningsplanernas konstruktion.

Den omständigheten att beställningsbemyndiganden lämnats utan att

betalningsmedel anvisats i den utsträckning, som beställningsprogrammens

genomförande förutsätter, har enligt överbefälhavaren åstadkommit

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kimgl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

45

väsentliga svårigheter, överbefälhavaren anser att det bör vara klart, att

beställningar, som medför ökade årliga betalningsutfall utöver medgivna

årskvoter, inte kan genomföras utan nya riksdagsbeslut, oavsett storleken

av outnyttjade bemyndiganden. Kravet på jämn anslagsutveckling i den

årliga belastningen på betalningsanslagen måste upprätthållas inte endast

av statsfinansiella skäl utan även för att möjliggöra en rationell militär

anskaffningsplanering. Sistnämnda synpunkt kan inte tillgodoses, om planeringen

rubbas genom att — i förhållande till beräknad årskvot — otillräckliga

anslag erhålles.

Den tekniska utvecklingen nödvändiggör en viss årlig stegring av bland

annat materielanslagen. Likaså nödvändiggör förskjutningar i prisläget

vissa årliga förändringar av dessa anslag. Å andra sidan torde det enligt

överbefälhavaren vara obestridligt, att riksdagsbeslut om beställningsbemyndiganden

på långsiktiga anskaffningsplaner inte kan binda riksdagen

vid större utgifter än som rymmes inom gällande kostnadsramar, varvid

nödvändiga korrigeringar för penningvärdesförändringar måste göras i

efterskott. Myndigheternas överenskommelser med industrien måste utgå

från dessa förutsättningar. Korrigeringar, som medför ökning av kostnadsramar,

måste därvid göras till föremål för nya medelsäskanden.

Överbefälhavaren finner det önskvärt, att planerna för långsiktig militär

materielanskaffning utformas enligt enhetliga grunder. Detta kan

exempelvis innebära, att samtliga långsiktsplaner behandlas såsom rent

ekonomiska planer. Anskaffningen bör i så fall anses vara bunden vid en

av statsmakterna fastställd målsättning och inom en kostnadsram, som

ger ett klart uttryck för den av statsmakterna godkända avvägningen av

utgifterna för olika ändamål. Samtliga förvaltningar bör kunna räkna med

att planera sina anskaffningar inom de fastställda ekonomiska ramarna

samt att betalningsmedel — intill dess nya riksdagsbeslut fattas — står

till förfogande inom ramen för av riksdagen angivna årskvoter. Förvaltningarna

bör också kunna räkna med att erhålla kompensation för löneoch

prisstegringar.

Till följd av förskjutningar i leveranstider, kreditläge m. m. kan krav

på en viss rörelsefrihet i de årliga betalningarna uppstå. För att bemästra

härvid uppkommande svårigheter kan flera lösningar tänkas. Sålunda

skulle förskjutningar mellan olika budgetår kunna regleras genom en rörlig

kredit, genom ökad användning av reservationer eller genom tillskapandet

av en allmän betalningsreserv. Genom en dylik anordning skulle

kunna undvikas att betalningsanslagen — såsom för närvarande är fallet

— bleve i sådan grad bundna vid tidigare beslutade och utlagda beställningar,

att aktuell beställningsverksarnhet omöjliggöres.

De i det föregående angivna frågorna måste enligt överbefälhavaren

bringas till en snar lösning om en hållbar grund för planering av anskaflningsverksamheten

skall åstadkommas. Man bör dels utforma försvars
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

grenarnas anskaffningsplaner på likartat sätt, dels skapa förutsättningar

för de anskaffande myndigheterna att regelbundet träffa avtal med industriföretagen

angående planeringen av deras produktion för flera år

framåt. Därmed skulle förvaltningarna till fullo kunna utnyttja de ekonomiska

fördelar, som är förknippade med en rationell och tillräckligt

långsiktig produktionsplanering, överbefälhavaren anser det vidare angeläget,

att de ekonomiska förutsättningarna för realiserande av nu gällande

planer anges av statsmakterna, så att det nuvarande osäkerhetstillståndet

i ansltaffningsverksamheten kan upphöra. Klara regler bör skapas för hur

det nu tillämpade systemet med beställningsbemyndiganden skall fungera

i tider med successivt försämrat penningvärde och stark teknisk utveckling.

1957 års förslag

Kostnadsramen för 1957 års förslag är, som förut nämnts, lika med den

som skulle ha erhållits för perioden 1957/67 om 1954 års förslag realiserats

med början budgetåret 1955/56. Av skäl som närmare angivits i den

förut refererade studien över försvarets utveckling innebär överbefälhavarens

förslag av år 1957 vissa inskränkningar i organisatoriskt hänseende i

förhållande till vad som föreslogs i 1954 års riktlinjer. Av samma skäl

göres enligt 1957 års förslag jämväl inskränkningar i förhållande till den

organisation som i princip gäller för närvarande.

Krigsorganisationen bör enligt 1957 års förslag utvecklas enligt i huvudsak

följande riktlinjer.

Inom armén fullföljes redan beslutad reducering av krigsorganisationen.

I syfte att öka eldkraft och rörlighet omorganiseras under de närmaste

åren de brigader, som skall kvarstå i organisationen. Samtidigt

reduceras personalstyrkan vid de lägre förbanden. På längre sikt minskas

det totala antalet brigader ytterligare så att den sammanlagda minskningen

kommer att uppgå till knappt 15 %.* För att begränsa verkningarna

av att antalet fältbrigader reduceras, ökas slagkraften genom att några

enheter göres eldkraftigare och mera mekaniserade än övriga. Anskaffningen

av pansarvärnsrobotar fullföljes. Luftvärnsrobotar och markrobotar

tillkommer. Åtgärder för att förbättra ledningsorganisationen genomföres.

I första hand lokalförsvarsförbanden, som i stort sett bibehålies, men även

ingenjör-, signal-, transport- och sjukvårdsförband skall enligt överbefälhavaren

i ökad utsträckning kunna medverka i civilförsvaret.

Marinens omfattning beräknas komma att minska med 25 %.1 2 Kvaliteten

kan i stort sett upprätthållas genom att materiel under anskaffning

kommer att ersätta äldre. En tillfällig och begränsad ökning kommer un
1

Jämförelse göres där ej annat angives med nuläget.

2 Flottans förband minskas med omkring 40 % och antalet kustartilleribatterier med

omkring 30 %.

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

der de närmaste åren att ske av motortorpedbåtar och minsvepare. Marinstridskrafterna

anpassas fortlöpande till sannolik utveckling av de mål,

som uppträder i omgivande farvatten, samt till de krav som förstörelsemedlens

utveckling uppställer. Enligt överbefälhavarens uppfattning finns

emellertid för närvarande inte tillräckligt underlag för att besluta vilka

fartygstyper som bör tillföras organisationen. Minsveparna torde dock,

såvitt för närvarande kan bedömas, ej undergå nämnvärda förändringar.

Kustartilleriets kvalitet bibehålies i viss utsträckning genom att ny materiel

tillkommer. Krigsorganisationen minskas genom att de fasta svåra

batterierna nedlägges. På längre sikt kommer kustrobotförband att ersätta

några svåra och medelsvåra kustartilleribatterier. Lätta kustartilleribatterier,

som avses skola kvarstå i organisationen, moderniseras. Lämpligheten

av att ersätta även dessa med robotförband överväges. Ökad vikt

bör läggas vid rörlighet i skärgårdsförsvaret och åtgärder för att mota

olika former av undervattensstridsmedel.

Flygvapnets kvalitet upprätthålles genom anskaffning av moderna

flygplan (Lansen och Draken). Totala antalet flygplan reduceras med omkring

20 % i förhållande till nuvarande organisation. Detta påverkar mera

uthålligheten än förmågan till omedelbar kraftutveckling. Reduceringen

är genomförd vid mitten av 1960-talet, varvid det kan bli nödvändigt att

minska antalet jaktdivisioner med 10 %. Jakt- och attackrobotar tillkommer.

Som komplement till och senare som ersättning för en del av jaktflygplanen

anskaffas luftvärnsrobotar. Luftbevakning och stridsledning

moderniseras inom Syd- och Västsverige, östra Mellansverige och övre

Norrland. Personalorganisationen förstärkes avsevärt. Utbyggnaden av

flygbassystemet fortsätter. Genom att kraven på startbanornas längd kan

minskas och genom användning av breddade vägar kan denna utbyggnad

genomföras till relativt begränsade kostnader.

Beträffande fredsorganisationen erinrar överbefälhavaren om att vissa

rationaliseringsåtgärder, som föreslogs i 1954 års riktlinjer, vidtagits. Jämsides

härmed har ett fortlöpande rationaliseringsarbete ägt rum. Överbefälhavaren

anger ett antal dylika rationaliseringsåtgärder, varom beslut

fattats under de senaste åren.

Sålunda har den militärterritoriella indelningen reviderats, varjämte

marinen och flygvapnet erhållit ny regional ledningsorganisation,

regionala staber har indragits, sammanslagning av ytterligare stabel m. m.

har skett eller planeras ske. Efter 1954 har inom armén I 8 indragits och

remontdepåerna utgått ur fredsorganisationen. Dessutom bar stabs- och

förvaltningsorganen sammanslagits eller är under sammanslagning vid

flera truppförband och skolor. Inom marinen har organisationen med

de tre örlogsstationerna avvecklats. Marinens utbildningsorganisation har

centraliserats och reviderats. Ett för flottan gemensamt truppregister har

inrättats. En ny organisation för flygutbildningen bar genomförts. Mililärmusikcn

har erhållit ny, förminskad organisation.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Överbefälhavaren erinrar vidare om de rationaliseringsundersökningar

genom statens organisationsnämnds försorg, vilka har pågått och pågår

beträffande staber, förvaltningar och förband. De härigenom och genom

övriga åtgärder uppnådda besparingarna uppgår till inte oväsentliga belopp.

Det är enligt överbefälhavaren nödvändigt, att rationaliseringsarbetet

beträffande fredsorganisationen fortsätter. Fredsorganisationen bör fortlöpande

anpassas efter förändringarna beträffande krigsorganisationen.

I fråga om armén bör ånyo tas upp frågan om de indragningar och sammanslagningar

av tre till fyra förband, som chefen för armén i anslutning

till 1954 års förslag bedömt möjliga och som ännu inte genomförts.

För marinens del bör en ytterligare koncentrering av utbildningsorganisationen

övervägas. Beträffande flygvapnet kan på längre sikt indragning

av en jaktflottilj bli aktuell.

Dessa rationaliseringar av fredsorganisationen kan enligt överbefälhavaren

genomföras endast om investeringsmedel och byggnadskvot erhålles

i tillräcklig omfattning samt bostadsfrågan kan ordnas för den personal,

som måste omplaceras. Överbefälhavaren anser det viktigt, att möjligen

frigjorda beställningar och tjänster inte automatiskt dras in, utan att de i

erforderlig utsträckning kan utnyttjas för behov inom andra områden.

Om krigsorganisationen utvecklas efter 1957 års förslag anser överbefälhavaren

att i huvudsak följande operativa uppgifter kan lösas.

Ett allsidigt och modernt luftförsvar anses kunna åstadkommas inom

östra delen av Övre Norrland, östra Mellansverige och Sydsverige. Tyngdpunktsförskjutningar

kan göras mellan områdena samt vid behov till västkusten

för att tillgodose importskyddet. Inom övriga landsdelar måste

kraven på det aktiva luftförsvaret begränsas till punktförsvar.

Invasionsförsvar kan genomföras samtidigt mot en gränsinvasion i övre

Norrland och en kustinvasion. Härvid gäller även framgent målet att vid

angrepp fienden bör bekämpas redan utanför vår kust och landgräns. Härigenom

ökas segheten i försvaret och minskas styrkan hos angriparens

stridskrafter. Inom gräns- och kustområden skall våra där grupperade

styrkor i samverkan med flygstridskrafter möta, hejda och om möjligt slå

angriparen.

Styrkor finnes vidare för ett över ytan fördelat försvar — ytförsvar —

och bevakning av områden, som inte primärt bedömes bli utsatta för direkt

invasion.

För försvar mot avspärrning finns enligt förslaget en ledningsorganisation

samt sjöstridskrafter, särskilt lämpade för sjöfartsskydd. Möjligheter

finns också att omdisponera flygstridskrafter och luftvärn för skydd av

sjöfart, hamnar, lastageplatser och importgodsets transport från dessa.

Enligt överbefälhavaren är krigsmaktens förmåga att lösa de nyss angivna

uppgifterna i högre grad än tidigare beroende av ett snabbt understöd

utifrån, om en angripare använder atomvapen mot oss och vi inte

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

disponerar dylika, överbefälhavaren anser det nödvändigt, att vi bibehåller

våra nuvarande stridskrafter i den omfattning, som föreslagits i

1957 års förslag, om det skall bli möjligt för oss att erhålla ett dylikt understöd.

När vi själva disponerar atomvapen, ökas vår förmåga att avvärja

angrepp, varigenom vårt behov av omedelbart bistånd minskar. Härvid

ökar försvarets fredsbevarande effekt.

Alternativ Adam

Kostnadsramen för detta alternativ — det högsta enligt departementschefens

uppdrag — skall enligt direktiven vara lika med kostnadsramen

för 1954 års förslag, omräknad till aktuellt penningvärde. Kostnadsramen

enligt alternativ Adam är i runt tal fem procent lägre än kostnadsramen

enligt 1957 års förslag.

Krigsorganisationen i alternativ Adam anses böra utvecklas enligt följande

riktlinjer.

Inom armén reduceras antalet fältbrigader med drygt 15 % i förhållande

till nuvarande organisation. För att begränsa verkningarna härav

och som ett led i en fortsatt utveckling mot en mera mekaniserad fältarmé

ökas slagkraften genom att några enheter göres rörligare, eldkraftigare

och mera mekaniserade än övriga. Med hänsyn till de ökade riskerna

för fientlig infiltration och kraven på ytförsvar bibehålies lokalförsvarsorganisationen

enligt 1954 års förslag, vilket emellertid innebär en

minskning med omkring 10 % i förhållande till nuläget. I första hand

lokalförsvarsförbanden men även ingenjör-, signal-, transport- och sjukvårdsförband

skall i ökad utsträckning kunna medverka i civilförsvaret.

Åtgärder vidtages för att öka förbandens eldkraft och rörlighet samt för att

förbättra ledningsorganisationen. Sålunda bör bland annat pansarvärns-,

mark- och eventuellt luftvärnsrobotar anskaffas så snart det blir tekniskt

möjligt.

Inom marinen reduceras flottans förband efter hand med över 50 %.

Fartygens stridseffekt höjes genom moderniserad utrustning. Verksamheten

inom invasionsförsvaret koncentreras till norra Östersjön och Gotland.

Begränsade stridskrafter för skydd av importsjöfarten bibehålies på

Västkusten. Antalet kustartilleribatterier minskas med totalt cirka 30 %

i förhållande till nuläget. Vissa batterier ersättes med kustrobotförband så

snart detta blir tekniskt möjligt.

Inom flygvapnet minskas antalet jaktdivisioner med omkring 15 %.

Attack- och spaningsdivisionernas antal bibehålies. Alla möjligheter att

öka flygplanens stridseffekt tillvaratas, men antalet flygplan måste reduceras

med omkring 25 %, varigenom såväl förmågan till kraftutveckling

i början av ett krig som framför allt uthålligheten nedgår. Luftbevakningen

och stridsledningen moderniseras inom Sydsverige, östra Mellansverige,

Västsverige och övre Norrland. Då kraven på rullbanornas längd

4—gass Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 sand. Nr 110

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1958

minskas och breddade vägar användes som krigsflygbaser, kan antalet

baser okas till relativt små kostnader. Som komplement till och senare

eventuellt som ersättning för en del av jaktflyget anskaffas luftvärnsrobotar,

så snart det blir tekniskt möjligt.

Fredsorganisationen måste enligt överbefälhavaren minskas så att den

motsvarar vad som är oundgängligen nödvändigt för att vidmakthålla den

reducerade krigsorganisationen. De åtgärder som härvid i första hand bör

övervägas är enligt överbefälhavaren följande.

Inom armén indras fem förband (motsvarande) eller sammanslås med

andra utbildningsenheter. Inom marinen begränsas personal-, stabs- och

föivaltningsorganisationen inom marinkommandona med hänsyn till förändringen

av förband och uppgifter. Utbildningen koncentreras. Kustartilleriförsvaren

mom vissa områden avvecklas. Ett kustartilleriförband

dras in. Inom flygvapnet indras två flottiljer. Luftbevaknings- och stridslednmgsorganisationen

förstärkes i förhållande till läget nu. Med hänsyn

till de ökade kraven på skydd och utspridning bör fredsövningarna bedrivas

så att en del av divisionerna ständigt är grupperade på krigsbaser.

De operativa konsekvenserna av de angivna begränsningarna i kri«sorgamsationen

kan enligt överbefälhavaren inte redovisas i detalj. Resultatet

av utförda studier anses emellertid kunna sammanfattas på följande

sätt.

Ett allsidigt och modernt luftförsvar kan åstadkommas inom östra delen

av övre Norrland, östra Mellansverige och Sydsverige. Godtagbar styrka

kan dock samtidigt nås endast inom två av dessa områden. Tyngdpunktsforskjutnmgar

kan göras mellan områdena samt vid behov till västkusten

för att tillgodose importskyddet. Inom Övriga landsdelar kan det aktiva

luftförsvaret karakteriseras som ett svagt punktförsvar med stora

luckor. Reduceringen av de för invasionsförsvar avsedda stridskrafterna

ar så stor, att det inte är möjligt att liksom tidigare i anslutning till kustoch

gransområden räkna med ett invasionsförsvar under någon avsevärd

tid av både övre Norrland och Sydsverige. Inom ett av dessa områden blir

det nödvändigt att begränsa målsättningen och övergå till ett försvar med

rent fördröjande syfte. Delar av landet måste efter hand uppges, men

styrkorna ar fortfarande sådana, att fördröjningen kan ge en betydelsefull

tidsvinst. Vikten av att bistånd utifrån kommer snabbt ökar emellertid,

men samtidigt torde möjligheterna och beredvilligheten härtill minska!

Härvid nedgår försvarets fredsbevarande effekt.

Alternativ Bertil

Kostnadsramen för detta alternativ skall enligt departementschefens

uppdrag utgöra 95 % av kostnadsramen för 1954 års förslag, omräknad

till aktuellt penningvärde. Kostnadsramen för alternativ Bertil är alltså i

lunt tal fem procent lägre än kostnadsramen enligt alternativ Adam.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958 51

Krigsorganisationen i alternativ Bertil anses böra utvecklas enligt följande

riktlinjer.

Inom armén reduceras antalet fältbrigader med drygt 25 %. För att

något begränsa verkningarna härav ökas slagkraften genom att några enheter

göres rörligare, eldkraftigare och mera mekaniserade än övriga. Lokalförsvaret

bibehålies oförändrat i förhållande till alternativ Adam, vilket

innebär en minskning med 10 % i jämförelse med nuläget. Pansarvärns-,

mark- och eventuellt luftvärnsrobotar anskaffas så snart detta blir tekniskt

möjligt.

Inom marinen minskas flottans förband efter hand med omkring

60 %. Verksamheten inom invasionsförsvaret koncentreras till norra Östersjön.

Begränsade stridskrafter för skydd av importsjöfarten bibehålies på

västkusten. Antalet kustartilleribatterier minskas till hälften. Vissa av batterierna

ersättes med kustrobotförband så snart det blir tekniskt möjligt.

Inom flygvapnet reduceras antalet jaktdivisioner och attackdivisioner

med 25 %. Antalet spaningsdivisioner bibehålies oförändrat. Totala

antalet flygplan nedgår med omkring 40 %. Luftbevakningen och stridsledningen

moderniseras inom Sydsverige, östra Mellansverige, Västsverige

samt Övre Norrland. Antalet flygbaser utökas efter samma principer som

i alternativ Adam. Luftvärnsrobotar anskaffas så snart detta blir tekniskt

möjligt.

Inom fredsorganisationen blir följande åtgärder i första hand aktuella.

Inom armén blir det nödvändigt att dra in sju förband (motsvarande)

eller sammanslå dem med andra utbildningsenheter. Marinens fredsorganisation

enligt alternativ Bertil överensstämmer i stort med dess organisation

enligt alternativ Adam. En viss ytterligare reducering av kustartilleriet

äger dock rum. För flygvapnets del måste fyra fredsflottiljer dras

in. Flygfälten bibehålies som krigsflygfält. Fredsövningarna bör bedrivas

så att en del divisioner ständigt är grupperade på krigsbaser.

De operativa konsekvenserna, om krigsmakten utformas enligt alternativ

Bertil, kan enligt överbefälhavaren på grundval av utförda operativa

studier sammanfattningsvis anges sålunda.

Ett allsidigt och modernt luftförsvar kan åstadkommas inom östra delen

av övre Norrland, östra Mellansverige och Sydsverige. Godtagbar styrka

kan dock samtidigt nås endast inom ett av dessa områden. Tyngdpunktsförskjutning

kan vid behov göras mellan dessa områden eller till västkusten

för att tillgodose importskyddet. Inom övriga delar av landet kan

det aktiva luftförsvaret —- liksom i alternativ Adam — karakteriseras som

ett svagt punktförsvar ined stora luckor.

Stridskrafterna avsedda för invasionsförsvar har blivit så reducerade,

alt det kan övervägas att redan i utgångsläget begränsa målsättningen til!

ett försvar med rent fördröjande syfte inom landet i dess helhet. I vissa

krigslägen kan emellertid ett starkt försvar av sådana centrala delar be
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

höva upprätthållas, där ett framgångsrikt anfall kan bli en snabbt verkande

betvingelsemetod. Genom en utpräglad kraftsamling är det möjligt

att åstadkomma ett försvar, som kan beräknas hålla under avsevärd tid

i t. ex. östra Mellansverige. I ett sådant läge räcker styrkorna inom övriga

områden endast till en mycket kortvarig fördröjning. Betydande delar av

landet kan behöva uppges efter kort strid. Försvarets fredsbevarande

effekt nedgår ytterligare.

Alternativ Cesar

Kostnadsramen för detta alternativ skall enligt departementschefens

uppdrag utgöra 90 % av kostnadsramen för 1954 års förslag, omräknad

till aktuellt penningvärde. Kostnadsramen för alternativ Cesar ligger

alltså i runt tal fem procent under kostnadsramen enligt alternativ Bertil.

Krigsorganisationen anses inom alternativ Cesars kostnadsram böra utvecklas

enligt följande riktlinjer.

Inom armén reduceras antalet fältbrigader med mer än 35 % och

lokalförsvaret med omkring 20 %. Pansarvärns-, mark- och eventuellt

luftvärnsrobotar anskaffas så snart detta blir tekniskt möjligt.

Inom marinen minskas flottans förband med över 60 %. Antalet kustartilleribatterier

reduceras med något mer än hälften. Kustrobotar införes

så snart det blir tekniskt möjligt.

Inom flygvapnet reduceras antalet jaktdivisioner med omkring 35 %

och antalet attackdivisioner med 25 %. Antalet spaningsdivisioner bibehålies

oförändrat. Totala antalet flygplan reduceras med något över 40 %.

Luftbevakningen och stridsledningen moderniseras inom Sydsverige, östra

Mellansverige och övre Norrland. Antalet flygbaser utökas efter samma

principer som i alternativen Adam och Bertil. Luftvärnsrobotar anskaffas

så snart detta blir tekniskt möjligt.

Beträffande fredsorganisationen anses följande åtgärder i första hand

böra övervägas.

Tio av arméns förband (motsvarande) måste indragas eller sammanslås

med andra utbildningsenheter. Marinens Desorganisation kommer att i

huvudsak överensstämma med den som angivits för alternativ Bertil. En

ytterligare uttunning är dock nödvändig främst på västkusten. Vid flygvapnet

måste omkring fem flottiljer dras in. Flygfälten bibehålies som

krigsflygfält. Fredsövningarna bör bedrivas så att en del divisioner ständigt

är grupperade på krigsbaser.

De operativa konsekvenserna, om krigsmakten utformas enligt alternativ

Cesar, kan enligt utförda operativa studier sammanfattningsvis bedömas

sålunda.

Ett allsidigt och modernt luftförsvar kan åstadkommas inom östra Mellansverige

och Sydsverige. Kraftsamling kan ske till ett av områdena.

Inom övriga delar av landet kan det aktiva luftförsvaret karakteriseras

som ett svagt punktförsvar med stora luckor.

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Stridskrafterna avsedda för invasionsförsvar är så reducerade att inom

hela landet endast ett svagt fördröjande försvar kan föras.

Importskydd i likhet med vad som föreslås i alternativen Adam och

Bertil kan inte åstadkommas i detta alternativ.

Försvaret uppfyller icke ens med den vidaste och mest fördomsfria

tolkning den av statsmakterna 1948 antagna målsättningen »att en angripare

i det längsta skall förhindras att få fast fot på svensk mark och att

ingen del av landet behöver uppges utan segt motstånd i olika former».

Försvarets fredsbevarande effekt har allvarligt minskats.

Alternativ David

Enligt detta alternativ förutsättes de årliga försvarsutgifterna skola

fixeras vid den realnivå som gäller för budgetåret 1957/58. Under tioårsperioden

1957/67 blir försvarsanslagen 25 % lägre än i 1954 års förslag.

Skillnaden mellan alternativ David och övriga alternativ tilltager alltmer

för varje år.

Överbefälhavaren anför att många osäkra och svårbedömbara faktorer

tillstöter, när det gäller att konstruera en försvarsorganisation inom alternativ

Davids snäva kostnadsram. Vid utformningen av krigsorganisationen

måste flera alternativa lösningar prövas mot bakgrunden av olika mycket

begränsade målsättningar, överbefälhavaren skisserar två lösningar med

huvudvikten lagd i ena fallet på flygvapnet och i andra fallet på armén.

I det förra fallet skulle syftet vara att åstadkomma ett allsidigt och

modernt aktivt luftförsvar åtminstone inom de viktigaste delarna av landet

samt att utnyttja flygförbandens förmåga att ingripa mot invasionsföretag

utanför våra gränser och kuster. Med en sådan målsättning anses

det inte vara rimligt att räkna med en mindre flygvapenorganisation än

den som angivits i alternativ Bertil. Ges flygvapnet denna omfattning

måste inom alternativ Davids kostnadsram kraftiga beskärningar ske i

fråga om armén och marinen. Den senare kan endast omfatta kustbevakning

samt begränsade lätta sjöstridskrafter och kustartilleri inom i huvudsak

Stockholms skärgård. Nuvarande fredsorganisation inom Marinkommando

Syd, Väst och Nord måste i allt väsentligt indras. Arméns krigsorganisation

måste reduceras till mindre än hälften. Inom fredsorganisationen

blir det nödvändigt att dra in omkring 20 fredsförband (motsvarande).

Stridskrafterna räcker endast till för försvar av flygvapnets baser

samt för sådant försvar av de mest sannolika invasionsområdena, att de

icke kan erövras med mycket svaga anfallsstyrkor. En angripare kan vid

invasion sannolikt tillämpa metoder som den valda krigsorganisationen

icke ger något effektivt försvar emot.

Om huvudvikten lägges på armén bör det säkerställas, att varje vapenför

svensk kan göra sin slutliga insats i kampen mot en inkräktare i öppen

strid eller i värsta fall i en motståndsrörelse. Civilbefolkningens skydd

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

mot luftanfall baseras i huvudsak på passiva åtgärder. Armén kan härvid

beräknas få en omfattning enligt alternativ Bertil. Inom den begränsade

ramen blir det då nödvändigt att reducera marinen på samma sätt

som om huvudvikten lägges på flygvapnet. Inom detta måste antalet

divisioner minskas med över hälften. Det blir nödvändigt att dra in omkring

åtta f redsflottilj er. Reduceringen av flygvapnet medför att dess

effekt såväl i luftförsvaret som i invasionsförsvaret kraftigt nedgår. En

luftbevakningsorganisation måste dock bibehållas inom hela landet så att

förvarning om fientliga flyganfall kan erhållas. Inom större delen av landet

måste invasionsförsvaret sålunda tas upp under mycket svåra förhållanden.

De anförda exemplen skulle, anför överbefälhavaren, kunna tyda på att

det kanske vore bäst att konstruera krigsorganisationen i alternativ David

genom att göra en likformig minskning i förhållande till alternativ Cesar.

Sverige har emellertid inte förutsättningar att med utsikt till framgång

koncentrera försvaret till en liten otillgänglig del av landet. Krigsmakten

blir enligt överbefälhavaren inom alla områden för svag för att med utsikt

till framgång lösa operativa uppgifter. Uppgiften kan möjligtvis vara

att avhålla en tänkbar angripare från att utföra en kupp av samma slag

som det tyska anfallet mot Norge 1940. Reduceringen av krigsorganisationen

är emellertid så stor att förtroendet för försvaret knappast kan upprätthållas.

Detta kan medföra att statsmakterna i en kritisk situation ger

efter och att därmed alla försvarsansträngningar är förgäves.

Såväl de två förut angivna som andra tänkbara lösningar avviker på

ett radikalt sätt från de försvarsprinciper, som tillämpats sedan lång tid

tillbaka. Försvaret kommer nämligen att uppvisa stora luckor, som en

angripare kan utnyttja. En omfattande ytterligare utredning fordras därför

för att komma fram till den lämpligaste avvägningen inom detta kostnadsalternativ.

Om en dylik utredning skall utföras, kräves dessutom att

statsmakterna först anger vilka begränsade uppgifter försvarsorganisationen

bör kunna lösa inom ramen för vår utrikespolitik.

C. Försvarsberedningens utlåtande

Med skrivelse den 18 februari 1958 har 1955 års försvarsberedning avgivit

utlåtande rörande de allmänna riktlinjerna för krigsmaktens fortsatta

utveckling. I behandlingen av utlåtandet har deltagit beredningens

samtliga ledamöter med undantag av herr Åkerström.

Till grund för försvarsberedningens överväganden och ställningstaganden

har legat de utredningsresultat som överbefälhavaren redovisat i sina

tidigare omnämnda skrivelser den 24 oktober 1957.

Försvarsberedningen fastslår att det utrikes- och militärpolitiska läget

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

55

alltjämt nödvändiggör ett starkt svenskt försvar. Ett effektivt försvar kräves

till skydd för vår frihet och vårt oberoende och till stöd för vårt lands

utrikespolitik. Vidmakthållandet av ett respektingivande försvar är enligt

beredningen en nödvändig förutsättning för att den alliansfria utrikespolitik,

varom praktiskt taget hela vårt folk är enigt, skall kunna hävdas.

Nu anförda skäl ställer krav på omfattningen och effektiviteten i ett

svenskt försvar, under vilka det icke är möjligt att gå utan att det måste

få konsekvenser för landets möjligheter att driva en av stormaktsblock

obunden utrikespolitik och att hävda sin neutralitet. Sverige befinner sig

i ett randstatsläge mellan de bägge stormaktsblocken. Djupgående motsättningar

präglar alltjämt förhållandet mellan dessa. Stormakternas

rustningsbördor är enorma och vi upplever för närvarande en värld i vapen

och hög beredskap, utan motstycke i historien. Strävandena till avspänning

och nedrustning måste, anför försvarsberedningen, energiskt

stödjas och får icke uppgivas. Så länge dessa strävanden icke krönes med

framgång kan vårt land emellertid icke underlåta att, bland annat i syfte

att minska riskerna för ett mot vårt land riktat angrepp, vidmakthålla ett

effektivt försvar. Sverige äger visserligen icke sådana militärbaser och

förutsättningar i övrigt som skulle kunna göra det till ett område av

omedelbar och avgörande betydelse i ett storkrig. Men även om vårt land

icke har omedelbar storstrategisk betydelse, är det likväl genom sitt geografiska

läge förhållandevis utsatt. Det må endast erinras om det intresse

som Nordkalottområdet och östersjöutloppen tilldrar sig. De utrikespolitiska

och militärpolitiska synpunkterna på vårt lands försvarsfråga

talar därför enligt beredningens uppfattning entydigt för nödvändigheten

att upprätthålla ett svenskt försvar av en sådan styrka att det verkar

fredsbevarande och i krig kan bjuda en angripare hårt motstånd.

Beredningen hävdar emellertid, att det svenska försvarsproblemet icke

kan betraktas som ett rent utrikes- och militärpolitiskt spörsmål. Även de

samhällsekonomiska och statsfinansiella synpunkterna måste tillmätas stor

betydelse. Kostnaderna för ett svenskt försvar får icke utgöra en orimligt

betungande börda för landets medborgare. Beredningen är emellertid

övertygad om att ett godtagbart svenskt försvar bör kunna vidmakthållas

med en ekonomisk insats som icke kan sägas överskrida en rimlig andel

av folkhushållets resurser. Beredningen erinrar i detta sammanhang om

att den svenska försvarsbördan relativt sett reducerats under senare år

och att vid en internationell jämförelse de resurser som i vårt land avdelas

för militära ändamål visar sig vara förhållandevis begränsade. Beredningen

anför att den i sitt ställningstagande sökt komma fram till en

lösning av vår försvarsfråga som är en syntes med rimliga hänsynstaganden

till utrikespolitiska, militära, samhällsekonomiska och statsfinansiella

synpunkter.

Beredningen övergår härefter till att behandla de principiella riktlinjer,

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

som med de av beredningen angivna utgångspunkterna bör vara vägledande

vid uttormningen av försvaret. Härvid erinrar beredningen inlednings\is

om 1948 ars riksdags uttalande rörande den allmänna målsättningen

för försvaret, nämligen att detta borde utformas så att en angripare

i det längsta hindrades att få fast fot på svensk mark och att

ingen del av landet behövde uppgivas utan segt motstånd i olika former.

Försvarsberedningen understryker den principiella vikten av denna målsättning

såsom en allmän riktpunkt vid utformningen av den svenska

krigsmakten. Från såväl militära synpunkter som psykologiska framstår

denna målsättning som betydelsefull. Beredningen erinrar om att enligt

departementschefens direktiv till överbefälhavaren den 21 mars 1957 dennes

utredning skulle grundas på den allmänna förutsättningen att någon

avgörande förändring i den gällande, av statsmakterna år 1948 fastställda

målsättningen tör det militära försvaret icke ifrågasattes.

Uppenbart är, anför försvarsberedningen, att ett allmänt samband råder

mellan operativ målsättning och försvarsresurser. Målsättningen kan emellertid

enligt beredningens mening icke tolkas på det sättet att den utan

vidare skulle kunna läggas till grund för en exakt bestämning av försvarets

styrka. Särskilt i tider av omorganisation och snabb teknisk och taktisk

utveckling anser beredningen det vara svårt att noggrant fastställa ifrågavarande

samband.

Vid sina överväganden av överbefälhavarens förslag av år 1957 och de

olika alternativen Adam, Bertil, Cesar och David har beredningen ägnat

ingående studium åt förhållandet mellan organisation och kostnader å ena

sidan och den operativa målsättningen för försvaret å den andra. Sambandet

mellan dessa faktorer måste enligt beredningens mening, även med

beaktande av det nyss anförda, tillmätas en avgörande betydelse vid bedömningen

av försvarets utformning. Beredningen har kommit till den

slutsatsen att ett genomförande av något av alternativen David, Cesar eller

Bertil skulle leda till en sådan begränsning av försvarets styrka som beredningen

icke anser sig kunna förorda. Beträffande övriga alternativ _

ÖB 1957 och Adam — gäller dels att överbefälhavaren framhåller att 1948

års målsättning icke helt kan tillgodoses i hans förslag förrän mot slutet

av den period som utredningen omfattar, dels att i alternativ Adam de

krigsförband med vilka krigsorganisationen skall reduceras icke utgår

omedelbart efter ett försvarsbeslut utan först successivt. Under de närmaste

åren blir därför skillnaden i den möjliga målsättningen mellan överbefälhavarens

förslag 1957 och alternativ Adam ganska ringa.

Vid bestämmandet av försvarsorganisationens omfattning måste vidare

fördyringar på grund av den tekniska utvecklingen tillmätas särskild betydelse.

Beredningen utvecklar detta sålunda.

Beredningen vill vidare framhålla att den tekniska utvecklingen särskilt

beträffande atomvapen och robotar torde komma att inom några år

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kurtgl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

57

påverka vårt försvar och dess utformning i växande grad. Försvar sberedningen

har icke tagit ställning till atomvapenfrågan. Beredningen har dock

noga studerat härmed förknippade problem. De tekniska förutsättningarna

är sådana att ett visst uppskov med ställningstagandet i denna fråga

synes kunna ske. Beredningen bedömer som angeläget, med hänsyn till

såväl försvarskraft som försvarsekonomi, att den tekniska utvecklingen

inom försvaret, bland annat inom robotområdet, med all kraft främjas.

Organisationen av arbetet på robotområdet bör vara så utformad att kraven

på samordning mellan försvarets olika delar och på effektivitet och

snabbhet i utvecklingsarbetet säkerställes. Möjligheterna till köp av robotar

utomlands bör följas med största uppmärksamhet. Försvarets forskningsanstalt

bör erhålla medel för att kunna bedriva forskning inom atomområdet

och studera olika faktorer som är av betydelse för atomvapnens

verkningar samt för att utveckla för skyddet mot atomvapen erforderliga

metoder och utrustning. Forskning och försök inom detta område och inom

robotområdet bör ges hög prioritet vid fördelning av anslag och personal.

Den tekniska utvecklingen medför att stridsmedlen efter hand blir mer

invecklade och dyrare. För att upprätthålla en viss försvarseffekt måste

därför kostnaderna tillåtas stiga något år från år. Det är emellertid av

vikt att denna stegring icke går snabbare än den allmänna välståndsutvecklingen

eftersom detta skulle innebära att en ständigt tilltagande mängd

människor och produktionsresurser avdelades för försvarsändamål. För

att möjliggöra en successiv anpassning efter den militärtekniska utvecklingen

och för att kunna upprätthålla försvarseffekten anser beredningen

att en årlig stegring av anslagssumman under fjärde huvudtiteln med

2 1/2 % är erforderlig. Det är vidare av avgörande betydelse för möjligheterna

att vidmakthålla en viss försvarseffekt att det reella innehållet i

den försvarsorganisation som skall utveckla den avsedda effekten icke

efter hand beskäres genom att kompensation icke erhålles för automatiska

kostnadsökningar i form av löne- och prisstegringar.

Med beaktande av nu anförda synpunkter förordar försvarsberedningen

att vårt militära försvar under de närmaste 3—4 åren utformas och inriktas

i huvudsak enligt alternativ Adam. Kostnadsramen för försvarets

driftbudget bör i anslutning härtill bestämmas till 2 700 miljoner kronor

för budgetåret 1958/59. Försvarsberedningen förutsätter, att en årlig anslagsstegring

av 2 1/2 % för teknisk utveckling och härutöver kompensation

för löne- och prisstegringar utgår från och med budgetåret 1959/60.

Det förslag och de fyra alternativ som överbefälhavaren framlagt har

helt naturligt givits en ganska bestämd organisatorisk form. Beredningen

erinrar emellertid om förslagens karaktär av riktlinjer. Man maste räkna

med att en hel del förutsättningar kan komma att ändras under den tid

som planerna omfattar. Försvarsberedningen framhåller, att ett beslut

att utforma försvaret i huvudsak enligt alternativ Adam icke innebär att

man nu hinder sig för en under lång tid framåt låst försvarsorganisation

eller en avvägning i detalj. Beslutet innebär att en allmän riktpunkt skapas

för det militära planläggningsarbetet, kostnadsmässigt och med hänsyn

till den samlade försvarseffekten i huvudsak byggd på alternativ

s. 58 Kontrollera mot PDF

58 Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1958

Adam. En fast grundval för långtidsplaneringen inom krigsmakten erhålles.

När det gäller frågan om avvägningen inom den förordade kostnadsramen

mellan olika slags försvarsfunktioner ligger det enligt försvarsberedningens

mening i sakens natur att den militära uppfattningen måste

tillmätas väsentlig vikt. De tendenser i stora drag och på lång sikt i avvägningen

mellan olika försvarsfunktioner, varåt överbefälhavaren gett uttryck

i sina utredningar, anser beredningen i huvudsak böra godtagas. Vad

marinen beträttar ligger häri att ett visst behov av sjöfartsskydd kan beaktas.

Beredningen utgår från att det vid den praktiska utformningen av

försvarsorganisationen skall bli möjligt att uppnå en något högre effekt

vid marinen än vad som bedömts i alternativ Adam. Bland annat är det

därvid enligt beredningens mening angeläget att effekten vid kustartilleriet

icke nedgår på ett sådant sätt att målsättningen för invasionsförsvaret

allvarligt påverkas.

Försvarsberedningen framhåller, att den kostnadsram för försvaret som

beredningen förordar innebär, att inskränkningar måste företagas i gällande

krigs- och fredsorganisation för samtliga försvarsgrenar. Beredningen

anför härom ytterligare.

Reduktionerna är i vissa fall betydande. Dessa begränsningar måste

genomföras trots att kostnaderna för försvaret bestämmes till en nivå som

är icke oväsentligt högre än den som under senare år tillämpats för fjärde

huvudtiteln. Bakgrunden härtill är den tekniska utvecklingens fördyrande

inverkan. Kravet på hög kvalitet på våra stridsmedel måste tillgodoses.

Medel måste avdelas för ett intensifierat forsknings- och utvecklingsarbete

när det gäller nya vapen. För att så långt möjligt motverka den ofrånkomliga

fördyring av försvaret som betingas av den tekniska utvecklingen

är det nödvändigt att anpassa försvarsorganisationen efter de förändrade

förhållandena, att beskära kvantiteten för att kunna upprätthålla hög kvalitet.

Detta gäller alla tre försvarsgrenarna och avser icke endast deras

krigsorganisation utan även fredsorganisationen. Beredningen vill understryka

vikten av att fredsorganisationen anpassas till den minskade men

kvalitativt förstärkta krigsorganisationen så att en så stor del av försvarsanslagen

som möjligt kan avdelas till förmån för effektiviteten i krigsorganisationen.

Principiellt ställningstagande till de erforderliga begränsningarna

i fredsorganisationen, indragning av förband, koncentration av

utbildning etc., bör ske vid 1958 års riksdag. Det blir vidare nödvändigt

att föreslå ändring i vissa av statsmakterna tidigare fattade beslut i fråga

om materielanskaffning och att i en del fall avbeställa materiel. Beredningen

vill i detta sammanhang erinra om den minskning av uthålligheten

som överbefälhavaren av ekonomiska skäl nödgats föreslå i samtliga

anbefallda utredningsalternativ. Försvarsberedningen är medveten om

de svårigheter av olika slag som kommer att vara förknippade med den

förestående omläggningen av försvarsorganisationen och materielplaneringen,

bland annat från arbetsmarknadssynpunkt. Begränsningarna är

emellertid ofrånkomliga om kostnadsramen skall kunna hållas. Beredningen

vill därför betona vikten av att omläggningen genomföres snarast

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1958

59

möjligt så att man undviker att arbeta med en försvarsorganisation och en

materielanskaffning som är överdimensionerad i förhållande till den förordade

kostnadsx-amen.

De nedskärningar av organisationen som är nödvändiga bör enligt försvarsberedningen

genomföras på ett sådant sätt att utrymme för förbättringar

och modernisering snabbt skapas. Beredningen finner det dock

önskvärt, att reduktionerna sker så att försvarskraften även under omorganisationsskedet

hålles på högsta möjliga nivå.

Beträffande försvarets kapitalbudget erinrar beredningen om de allvarliga

eftersläpningar som uppstått på grund av den under en följd av år

starkt begränsade medelstilldelningen. Enligt direktiven för överbefälhavarens

utredningar skulle anslagen under kapitalbudgeten beräknas så att

tillgänglig materiel kunde effektivt utnyttjas. Investeringsanslagen bör

med andra ord avvägas med hänsyn till materielanslagen på driftbudgeten.

Överbefälhavarens efter dessa riktlinjer verkställda utredningar har gett

vid handen att man skulle behöva räkna med i genomsnitt ungefär en

fördubbling av investeringsanslagen för försvaret för att uppnå och vidmakthålla

en balans mellan driftbudget och kapitalbudget. Detta visar enligt

beredningen med skärpa graden av eftersläpning på investeringssidan

när det gäller krigsmaterielens omhändertagande i fortifikatoriska anordningar,

förråd etc. Även med hänsyn till de förestående organisatoriska

förändringarna inom försvaret är det nödvändigt med en ökning av investeringsanslagen.

Det måste nämligen tillses att genomförandet av dessa

omorganisationer som innebär lägre löpande kostnader för försvaret, t. ex.

koncentration av utbildningen, icke hindras av brist på medel under kapitalbudgeten.

Beredningen understryker därför vikten av att anslagen under

kapitalbudgeten efter hand ökas. Endast härigenom skapas förutsättningar

för en rationell fredsorganisation och för att de stridsmedel som

anskaffas kan effektivt utnyttjas.

Försvarsberedningen anser, att krav på en mera enhetlig ledning såväl

inom det militära försvaret som av det totala försvaret aktualiserats till

följd av att det inbördes beroendet mellan försvarets olika delar blir alltmer

utpräglat på grund av ett framtida krigs totala karaktär och genom

att försvarssystemen blir alltmer invecklade i tekniskt hänseende. Beredningen

framhåller angelägenheten av att möjligheterna till en ökad samordning

och mera enhetlig ledning i nu angivna hänseenden prövas i lämpligt

sammanhang.

Slutligen erinrar försvarsberedningen om att 1951 års riksdag avgivit

en skrivelse till Kungl. Maj :t (nr 362) i anledning av väckta motioner

om inrättande av ett organ med parlamentarisk ankngtning för kontinuerliga

överläggningar i försvarsfrågorna.

Statsutskottet, vars utlåtande godkändes av riksdagen, uttalade bland

annat att utskottet var ense med motionärerna om önskvärdheten av att

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

den utförligare och i förhållande till den vanliga riksdagsbehandlingen

tidigare informationen för ledamöter av riksdagen i viktiga försvarsfrågor,

som åsyftades i motionerna, komme till stånd. Utskottet var dock av den

meningen att det knappast kunde anses påkallat att för vinnande av det

avsedda syftet tillskapa ett permanent organ utan ansåg lämpligare att

man prövade sig fram genom av regeringen eller försvarsministern under

hand anordnade överläggningar eller samråd.

Försvarsberedningen uttalar önskemålet, att i skrivelsen berörda spörsmål

måtte tagas under övervägande.

D. Vissa kompletterande utredningar och förslag

Uppdrag till försvarsgrenscheferna

Sedan försvarsberedningen slutfört sitt uppdrag, anbefallde chefen för

försvarsdepartementet den 21 februari 1958 cheferna för armén, marinen

och flygvapnet att före den 1 mars 1958 till Kungl. Maj :t avgiva vissa utredningar

och förslag, avsedda att utgöra underlag för proposition till riksdagen.

I skrivelsen angavs att kostnadsramen för fjärde huvudtiteln för budgetåret

1958/59 bestämts till 2 700 miljoner kronor, varav 987 miljoner

kronor för armén, 420 miljoner kronor för marinen och 1 103 miljoner

kronor för flygvapnet. Rörande riktpunkterna för propositionsarbetet och

det fortsatta organisationsarbetet anfördes i skrivelsen följande.

Propositionen kommer i allt väsentligt att grundas på de principer, som

angivits i försvarsberedningens utlåtande. Kostnadsramen för fjärde huvudtiteln

är för budgetåret 1958/59 bestämd till 2 700 miljoner kronor.

Detta belopp skall inkludera beräknade kostnader på grund av pris- och

lönestegringar, som alltså ej få föranleda äskanden om anslag på tilläggsstat.

Försvarsgrenarnas totala anslagsramar skola vara: armén 987, marinen

420 och flygvapnet 1 103 miljoner kronor. Det belopp på 70 miljoner

kronor, som i den preliminära anslagsfördelningen hänförts till anslaget

till anskaffning av flygmateriel m. m. utöver 680 miljoner kronor, kommer

i sin helhet att ställas till Kungl. Maj:ts disposition.

För den fortsatta organisationsutvecklingen skola i alternativ Adam angivna

riktlinjer så långt möjligt tillämpas. För att bereda utrymme för

någon ökning av marinens kostnadsram bör dock för de närmaste åren

en viss minskning av kostnadsramarna vid armén och flygvapnet förutsättas.

Organisationsarbetet vid marinen bör inriktas efter en kostnadsram,

som för 1958/59 enligt ovan bestämts till 420 miljoner kronor och för

1959/60 till en ungefärlig nivå av 400 miljoner kronor. För budgetåret

1960/61 bör den ungefärliga kostnadsramen bestämmas sedan chefen för

marinen efter nu pågående utredningar framlagt ny plan för den framtida

inriktningen av marinens materielanskaffning.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 195S

61

De förslag ni. m., som infordrades, avsåg underlag för erforderliga ändringar

i anslagsäskandena beträffande sådana anslag som i 1958 års statsverksproposition

icke äskats definitivt, åtgärder och bestämmelser för

minskning av antalet värnpliktiga i första tjänstgöring under budgetåret

1958/59, principförslag till förbandsindragningar, sammanslagningar och

centraliseringar inom fredsorganisationen jämte preliminära tidsplaner

härför samt förslag till planer för materielanskaffning för armén och

flygvapnet.

Arméchefens förslag

Med skrivelse den 28 februari 1958 har chefen för armén redovisat resultatet

av verkställda utredningar med anledning av chefens för försvarsdepartementet

uppdrag den 21 februari 1958 samt framlagt därav betingade

förslag. I anslutning härtill har arméchefen i särskilda skrivelser lagt fram

förslag dels rörande riktlinjer för materielanslcaffningen vid armén, dels

rörande förflyttning av infanteriskjutskolan.

I det följande redogöres först för arméchefens förslag rörande arméns

värnpliktskontingent samt till rationaliseringar och minskningar av fredsorganisationen.

Härefter redogöres för förslagen till riktlinjer för materielanskaffningen

samt rörande förflyttning av infanteriskjutskolan.

Arméns värnpliktskontingent

Minskningen av arméns krigsorganisation medför, att den årliga utbildningskontingenten

på längre sikt blir omkring 1 500 man mindre än befolkningsunderlaget

skulle medge. Det blir nödvändigt att undanta övertaliga

värnpliktiga från tjänstgöringsskyldighet i fred vid armén. I första

hand bör därvid komma i fråga värnpliktiga, som i väsentligt begränsad

omfattning är dugliga till krigstjänst (besiktningsgrupp 4). Bestämmelser

för värnpliktskontingentens begränsning måste vara gemensamma för samtliga

försvarsgrenar. Chefen för armén förutsätter, att överbefälhavaren erhåller

uppdrag att inkomma med förslag till ändring av berörda författningar.

Reviderade bestämmelser bör tillämpas vid inskrivningsförrättningarna

hösten 1958.

I underlaget till medelsäskandena för budgetåret 1958/59 beräknades antalet

värnpliktiga till totalt omkring 34 600 man under första tjänstgöring.

Arméns krigsorganisation enligt riktlinjerna i alternativ Adam kräver på

lång sikt ett årligt omsättningsbehov av i runt tal 36 000 man. Det vore därför

enligt arméchefen önskvärt att icke minska värnpliktskontingenten under

utbildningsåret 1958/59 utan först då värnpliktstillgången om några år

överskrider 36 000 man.

Den totala anslagsram för armén under budgetåret 1958/59, som angivits

i chefens för försvarsdepartementet direktiv, medger emellertid icke att

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. May.ts proposition nr 110 år 1958

värnpliktiga inkallas till första tjänstgöring i den omfattning, som tidigare

avsetts. Om ett riksdagsbeslut grundat på angivna anslagsram skall kunna

genomföras, måste utbildningskontingenten minskas med 1 000 man.

I princip bör enligt arméchefen begränsningen innebära, att handräckningsvärnpliktiga

i besiktningsgrupp 4 vid armén icke inkallas till tjänstgöring.

Enär stora variationer förekommer vid arméns truppregistreringsmyndigheter

i fråga om tillgång på övriga handräckningsvärnpliktiga disponibla

för inkallelse, bör generellt förbud att inkalla värnpliktiga hänförda

till besiktningsgrupp 4 dock icke utfärdas innevarande år.

Rationaliseringar och minskningar av fredsorganisationen

Med anledning av de ändrade personella utgångsvärdena för fredsorganisationens

framtida utformning har arméchefen låtit överarbeta tidigare

utredningar och förslag. Möjligheterna att bedöma den tekniska utvecklingen

och dess konsekvenser längre fram i tiden har därvid tillvaratagits.

Ökad hänsyn har tagits till bl. a. beredskaps- och utrymningskrav. De förhållanden,

som kan bli en följd av att armén kan komma att tillföras robotar,

har särskilt beaktats. Verkningarna av att Stockholms storflygplats

förlägges till Halmsjön har vidare inarbetats.

Rörande angivna omständigheters inverkan anför arméchefen i huvudsak

följande.

Den minskade krigsorganisationens behov av värnpliktiga kommer icke

att fördela sig jämnt på utbildningsmyndigheterna. Vid några av dessa kommer

visst överskott på utbildningskapacitet och förläggningsutrymme att

uppstå. Detta kan utnyttjas genom att dit förlägga i nuläget självständiga

skolor och mindre fredsförband. Härigenom kan antalet administrationer

minskas och besparingar göras på driftbudgeten.

Riksdagen har 1957 beslutat, att Stockholms storflygplats skall förläggas

till Halmsjön. Anläggningen avses tas i bruk från och med 1960. Vid start

från huvudbanan kommer Rosersbergsområdet med infanteriets skjutskola

(InfSS) att överflygas på låg höjd. Detta medför bl. a. att skjututbildning

med få undantag icke kommer att kunna bedrivas inom området. Skolan

tvingas härigenom flytta 1960 eller senast 1961.

Järvafältet utnyttjas i nuläget som övnings- och stridsskjutningsterräng

för omkring 4 000 man. Endast 70 % av begärda stridsskjutningstillfällen

kan f. n. tillgodoses, övergång till spetsammunition för gevärskalibriga

vapen ökar storleken av erforderliga riskområden. Härtill kommer, att

ändrad sträckning av riksvägar m. m. medför, att fältet blir mindre användbart

än nu. I samband med nödvändiga förändringar av fredsorganisationen

bör möjligheterna tillvaratas att inom friställda förläggningsutrymmen

utanför Stockholmsområdet lösa Stockholmsförbandens framtida lokalisering.

Stor-Stockholm torde komma att utgöra ett utsatt mål för flyg- och

fjärrvapenanfall. Kraven på snabb utrymning blir allt större. Mobilisering

av förband på och omkring Järvafältet, samtidigt som utrymning pågår,

medför stora svårigheter. Även av dessa skäl är en minskning av antalet

fredsförband i Stockholmsområdet önskvärd. Härigenom skulle dessutom

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 195S 63

Stor-Stockholms behov av mark för bostadsbebyggelse i någon mån kunna

tillgodoses.

Den tekniska utvecklingen har ökat möjligheterna till kuppartade anfall.

Beredskapskraven ökas härigenom ytterligare. Strävan måste därför vara att

bibehålla fredsförbanden i särskilt utsatta landsdelar.

Arméns krigsorganisation beräknas efter hand komma att tillföras nya

vapen, bl. a. robotar. Särskild vikt måste därför läggas vid att undvika sådana

åtgärder, som kan stå i strid med utvecklingens krav på längre sikt.

Detta nödvändiggör återhållsamhet beträffande sammanslagning eller indragning

av förband, vars förutsättningar för exempelvis robotutbildning

bedömes gynnsamma.

Arméchefen anför, att den otillräckliga anslagstilldelningen på kapitalbudgeten

har medfört ackumulerat behov av angelägna objekt. Med hänsyn

härtill bör i första hand sådana åtgärder genomföras, som icke förutsätter

omfattande investeringar.

Under åren 1955—1957 har en detaljplanläggning genomförts i fråga om

den byggnadsverksamhet som erfordras med hänsyn till utbildningsorganisationen.

Härvid har eftersträvats att minska investeringskostnaderna.

Detta har visat sig kunna ske genom ökat friläggande av bostäder, effektivare

utnyttjande av befintliga lokaler och sänkt standard bl. a. i fråga om

tillgång på dagrum. Därvid har även framkommit, att förbandens förläggningstillgångar

i flertalet fall kan ökas, utan att nybyggnad behöver ske.

Förutsättning härför är dock, att behovet av iståndsättningsmedel tillgodoses.

Det underlag, som erhållits genom detaljplanläggningen, har utnyttjats

vid övervägandena angående fredsorganisationens utformning.

Mot bakgrunden av det anförda framlägger arméchefen principförslag

beträffande rationaliseringar och minskningar av fredsorganisationen. Arméchefen

anför, att tiden icke medgett, att samtliga organisatoriska, personella

och ekonomiska konsekvenser undersökts i detalj. Under förutsättning

av riksdagens principbeslut avser arméchefen att senare framlägga fullständiga

förslag.

De åtgärder arméchefen föreslår är följande.

Infanteriskjutskolan (InfSS) förlägges till Livgrenadjärregementet (14).

Härom har, som nämnts, arméchefen ingivit särskilt förslag för vilket redogöres

i det följande.

Infanteriets kadettskola (InfKS) förlägges till Hallands regemente (I 16).

Utbildningen vid Livregementets husarer (K 3) uppdelas på andra förband.

Dess kaserner utnyttjas för Upplands signalregementes kompani i

Skövde (S 1 Sk), som ombildas till en signalkår.

Utbildningen vid Göta artilleriregemente (A 2) uppdelas på andra förband.

Dess kaserner utnyttjas av Göteborgs luftvärnskår (Lv 6) med arméns

radar- och luftvärnsmekanikerskola (RMS).

Svea artilleriregemente (Al) förlägges till Östgöta luftvärnsregemcntes

(Lv2) kaserner. Utbildningen vid luftvärnsregementet uppdelas på andra

förband.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 195S

Utbildningen vid Sundsvalls luftvärnskår (Lv5) uppdelas på andra

förband.

Arméchefen anmäler vidare, att han avser att föreslå att Norrbottens

regemente (I 19) samt ett infanteriregemente i södra Sverige ombildas till

pansarinfanteriregementen.

Som motivering till dessa förslag anför arméchefen i huvudsak följande.

Infanteriets kadettskola (InfKS) är förlagd till Ulriksdal. Dess

förläggning är trång. Möjligheterna att tillgodose ökade krav inom nuvarande

etablissement utan nybyggnad är begränsade. Härtill kommer att utbildningsbetingelserna

på Järvafältet synes bli allt mer beskurna. Övriga

Stockholmsförband har behov av förbättrade övningsmöjligheter. Dessa förhållanden

talar för en bortflyttning av InfKS.

Begränsningen av arméns krigsorganisation medför, att Hallands regementes

(I 16) årliga utbildningskontingent måste minskas. Möjligheter

finnes att frilägga del av förläggningen för InfKS.

Förlägges InfKS till I 16, kan möjligheterna till truppföring och trupputbildning

förbättras. InfKS nuvarande administration kan till stora delar

indras. Årliga besparingar på omkring 0,3 miljon kronor kan erhållas.

För skolans förläggning till I 16 erforderliga investeringar har preliminärt

beräknats till omkring 1,2 miljon kronor. Skulle InfKS ligga kvar i Stockholm,

kan investeringar om ca 3 miljoner kronor bli erforderliga.

Utbildningsmöjligheterna i Skövde är relativt begränsade. Livregementets

husarers (K3) etablissement utnyttjas för infanteriutbildning

(spanings- och fältpolisutbildning) samt signalutbildning, Upplands

signalregementes kompani i Skövde (S 1 Sk). Ytterligare utrymmen

för signalutbildning måste tillkomma. Spaningsförband med i allt

väsentligt samma organisation och uppträdande utbildas förutom i Skövde

vid pansarinfanteriregementena. Minskningen av arméns krigsorganisation

möjliggör, att den vid K 3 bedrivna spaningsutbildningen kan förläggas till

dessa, varigenom behovet av samövning bättre kan tillgodoses.

Den vid K 3 bedrivna fältpolisutbildningen bör återföras till Svea livgarde

(II), vars förläggningstillgångar kommer att medge detta, bl. a. på grund

av att del av Inf SS övningstrupp icke längre behöver utbildas vid I 1. K 3

etablissement m. m. kan därigenom helt avses för signalutbildning. Flyttning

av redan gjorda teletekniska installationer kan då undvikas. Befintliga

utbildningsanordningar kan byggas ut utan avsevärda investeringar.

Preliminärt beräknas dessa uppgå till ca 0,7 miljon kronor.

Vid artilleriet bör utbildning i divisionsförband kunna ske inom fredsförbandets

ram. Detta blir icke möjligt i önskvärd omfattning, såvida icke

antalet förband minskas. Göta artilleriregementes (A 2) etablissement

börjar bli kringbyggt. Regementets skjutfält svarar icke mot kraven

på lång sikt. Utvecklingsmöjligheterna för utbildning med modern artilleri - materiel är begränsade. A 2 utbildningskontingent bör därför närmast komma

i fråg''a för uppdelning. Detta förutsätter en begränsad komplettering av

ÖA''riga artilleriförbands etablissement. Investeringskostnaderna härför har

preliminärt beräknats till omkring 1 miljon kronor. Besparingarna på driftbudgeten

torde uppgå till ca 0,6 miljon kronor per år.

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1958

Göteborgs luftvärnskårs (Lv 6) etablissement är kringbyggt och

handövningsfältet är litet. Förhållandena är i detta avseende ännu sämre

än på A 2. Genom uppdelning av A 2 utbildningskontingent skapas möjligheter

att förlägga Lv 6 utbildning till A 2 kaserner tillsammans med

arméns radar- och Inftvärnsmekanikerskola (RMS), som bör

bibehållas i A 2 etablissement. Nödvändig samverkan mellan dessa enheter

skulle därigenom underlättas. Göteborg utgör ett primärt skyddsföremål,

som i framtiden kan erfordra försvar med luftvärnsrobotar. Göta artilleriregemente

bör därför omvandlas till luftvärnsregemente med RMS ansluten.

Investeringskostnaderna har preliminärt beräknats till omkring 2 miljoner

kronor och torde väl uppvägas av att Lv 6 nuvarande etablissement helt

eller delvis kan friställas för försäljning.

Svea artilleriregemente (Al) är förlagt till Järvafältet. Dess

etablissement är relativt nytt men har icke utbyggts helt. Härtill kommer,

att tygförvaltningsskolan (TygS) avsetts förläggas till A 1. En stor del av

skolans utbildningslokaler har inretts invid A 1. För skolan erforderligt förläggningsutrymme

skulle fordra nybyggnad av en mindre kasern. De sammanlagda

investeringskostnaderna för A 1 och TygS förläggning har beräknats

till 3,5 miljoner kronor.

A 1 saknar användbart skjutfält. Försvarets fastighetsnämnds undersökningar

bar visal, att Gullbergsfältet, som är nödvändigt även för InfSS,

skulle kunna tillgodose även A 1 behov. Särskilt markförvärv för A 1 på

annat båll skulle härigenom undvikas.

Avståndet för A 1 till Gullbergsfältet skulle emellertid bli stort. Härtill

kommer önskvärdheten av att minska antalet fredsförband i Stockholmstrakten.

Anskaffas fältet, synes skäl tala för att A 1 förlägges närmare detta.

Möjligheter härtill erhålles om utbildningen vid Östgöta luftvärnsregemente

(Lv 2) uppdelas på andra förband. Aktuella investeringsbehov

skulle därmed kunna minskas till omkring 1,5 miljon kronor. Del av A 1

och TygS nuvarande administrationer skulle kunna indras, varigenom årliga

besparingar om ca 0,4 miljon kronor skulle kunna göras. Möjligheter torde

dessutom uppstå att friställa viss mark för försäljning.

Med hänsyn till den begränsade utbildningskontingenten vid luftvärnet

bör viss koncentrering av utbildningen genomföras. Två luftvärnsförband

kan uppdelas.

Av ekonomiska och utbildningsmässiga skäl bör den år 1954 föreslagna

uppdelningen av Sundsvalls luftvärnslcår (Lv 5) på andra luftvärnsförband

genomföras, trots de därmed förenade olägenheterna från beredskaps-

och rekryteringssynpunlcter. Förslaget leder till att vissa investeringar

vid Luleå'' luftvärnskår (Lv 7) erfordras, preliminärt beräknade till

omkring 0,6 miljon kronor. Besparingarna beräknas till ca 0,6 miljon kronor

per år. Del av Lv 5 etablissement torde kunna friställas för försäljning.

Ästöns skjutplats beräknas dock tills vidare komma att erfordras för utbildning.

Under förutsättning att Gullbergsfältet anskaffas som skjutfält för InfSS

och A 1, bör Östgöta luftvärnsregementes (Lv2) utbildningskontingent ifrågakomma

för uppdelning före annat förband. Härigenom skapas möjligheter

att flytta A 1, som även organiserar InfSS övningstrupp, ur artilleriet.

Förlägges ''därjämte InfSS till 14, säkerställes smidig samverkan.

5—89 58 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 sand. Nr 110

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Arméchefen beräknar, att de föreslagna åtgärderna kommer att medföra

besparingar på driftbudgeten om sammanlagt omkring 2,5 miljoner kronor

årligen.

För att genomföra organisationsförändringarna erfordras i engångsutgifter

omkring 8 miljoner kronor på kapitalbudgeten, varvid inräknats

en miljon kronor till följd av utökad värnpliktskontingent vid pansartrupperna.

Därutöver tillkommer de kostnader, som är en direkt följd av att

InfSS måste flytta på grund av storflygplatsens förläggning till Halmsjön.

Dessa kostnader, som preliminärt beräknas till 20 å 25 miljoner kronor,

kan genom här föreslagna åtgärder begränsas till 6 miljoner kronor.

Sammanlagt erfordras sålunda omkring 14 miljoner kronor på kapitalbudgeten.

I gengäld kan kasernetablissement och handövningsfält friställas

i Sundsvall (Lv 5) och Göteborg (Lv 6). Vissa markområden i Stockholmstrakten

torde även kunna friställas för försäljning. Det sammanlagda försäljningsvärdet

kan fastställas först efter värdering på de aktuella platserna.

Intäkterna beräknas emellertid bli större än de angivna investeringsbehoven.

Under förutsättning att 1958 års riksdag fattar principbeslut om fredsorganisationens

utformning, synes erforderliga förändringar kunna genomföras

enligt följande preliminära tidsplan.

Tidigast

budgetåret

Omorganisation

(Sammanslagning)

1959/60

K 3 omvandlas till S 2

Lv 5 uppdelas

1960/61

InfSS förläggs till I 4 1

1961/62

Lv 6 förläggs till A 2, som uppdelas

Inf KS förläggs till I 16

A 1 förläggs till Lv 2, som uppdelas 1

1 Förutsätter att Gullbergsfältets anskaffning påbörjas

under 1959.

Arméchefen förutsätter att erforderliga medel — utöver eljest erforderliga

anslag på kapitalbudgeten — ställes till förfogande 1—2 år före avsedda

tidpunkter för omorganisationernas genomförande. För budgetåret

1958/59 erforderliga medel — ca 2 miljoner kronor utöver ordinarie anslag

— förutsättes skola beviljas av 1958 års riksdag.

Begränsningen av fredsorganisationen kommer att beröra ett stort antal

militära, civilmilitära och civila befattningshavare. Sociala och andra verkningar

för dessa blir avsevärda. Arméchefen framhåller, att alla möjligheter

att för den enskilde befattningshavaren minska verkningarna av organisationsändringarna

måste tillvaratas. Härvid förutsättes, att Kungl.

Maj :t och riksdagen vidtager erforderliga åtgärder.

Arméchefen räknar med att de militära beställningar, som frigöres i

samband med de föreslagna organisationsändringarna, skall få utnyttjas

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958 67

för att tillgodose angelägna behov inom arméns organisation. Härom anförcs

följande.

Den militärtekniska utvecklingen, de skärpta beredskapskraven m. m.

har medfört ökade behov av militär personal vid staber, utbildningsanstalter

m. m. Dessa behov kan delvis tillgodoses inom ramen för befintliga beställningar

genom den föreslagna minskningen av fredsorganisationen. Med

hänsyn till utbildningskontingenternas storlek och den alltmer specialiserade

och tekniska utbildningen måste emellertid även antalet beställningar avsedda

för utbildningsbefäl vid förbanden ökas. I arméutredningen 1954 har

chefen för armén med då aktuell, framtida krigs- och fredsorganisation som

bakgrund redogjort för behovet av beställningar för aktiv militär personal. I

förhållande härtill kräves i den nu föreslagna krigs- och fredsorganisationen

något färre aktiva befäl. Jämfört med nuvarande personalstater erfordras

emellertid alltjämt en relativt omfattande utökning av arméns beställningar

för militär personal. Det är därför en bestämd förutsättning för arméns

fortsatta effektivitet, att genom föreslagna omorganisationer frigjorda

beställningar får omdisponeras inom arméns staber, truppslag, förband

och utbildningsanstalter. Med hänsyn härtill förutsätter jag, att dessa

beställningar icke indras utan får användas för ovan angivna ändamål.

För att förbereda och genomföra omorganisationerna erfordras enligt

arméchefen, liksom vid genomförandet av omorganisationen av I 8 m. fl.

förband, en under chefen för armén lydande utredningsgrupp.

För att erforderliga jämkningar i personalstaterna skall kunna genomföras

under löpande budgetår allt eftersom befattningshavarna kan frigöras,

föreslår arméchefen, att Kungl. Maj :t liksom vid omorganisationen av

I 8 m. fl. förband 1956 (prop. 1956: 110, s. 129) av riksdagen utverkar bemyndigande

att under de närmaste budgetåren inom fastställd personalram

för ordinarie befattningshavare vidtaga jämkningar i personalstaterna.

Riktlinjer för materielanslcaffning m. m.

Förslag till riktlinjer för materielanskaffning vid armén har framlagts

av arméchefen i skrivelse den 27 februari 1958. Riktlinjerna avser anskaffningen

av såväl tygmateriel som intendentunnateriel under budgetåren

1958/66. De är utarbetade inom arméledningen i samråd med försvarsstaben

och försvarets forskningsanstalt.

I anslutning till arméchefens förslag till riktlinjer har förslag till materielplaner

avgivits av armétygförvaltningen och arméintendenturförvaltningen

i skrivelser den 27 februari 1958. Ytterligare redogörelser för dessa

förslag avses skola lämnas vid anmälan av arméns anslag till anskaffning

av tygmateriel respektive beklädnad.

Utrustningsbehovet har i riktlinjerna beräknats för den krigsorganisation,

som avses i alternativet Adam. Kostnadsberäkningarna grundar sig på

prisläget den 1 juli 1957. Årskvoterna för budgetåret 1958/59 innefattar dock

enligt arméchefen beräknade kostnader till följd av prisstegringar under

detta budgetår.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1958

Anskaffningen av tyg materiel skall enligt förslaget under angivna tid

äga rum inom en kostnadsram av 2 995 miljoner kronor. Kostnaderna bör

enligt arméchefen i stort sett fördela sig enligt följande.

Miljoner kronor

Budgetår

58/59

59/60

60/61

61/62

62/63

63/64

64/65

65/66

350

360

365

370

375

385

390

400

Anskaffningsverksamheten i fråga om tygmateriel bör enligt arméchefen

inriktas i huvudsak sålunda.

Forskning och försöksverksamhet bedrives i ökad utsträckning.

Omsättningen av äldre artilterimateriel fortsättes. Härvid sker en ytterligare

förskjutning från lätt till tungt artilleri. Det sistnämnda avses till

viss del bestå av bandgående pjäser. De medel, som avdelas för tungt artilleri,

kan komma att i stället delvis användas för anskaffning av markrobotar.

Antalet stridsvagnar och andra pansrade fordon utökas. Omsättningen av

äldre stridsvagnar fortsättes. Antalet lätta fj ärr pansar värnsvapen ökas.

Omsättningen av det äldre automatkanon/u/fuärnet fortsättes. Härvid

anskaffas, förutom bildragna pjäser, även bandgående luftvärn avsett för

skydd av sådana förband, som måste kunna uppträda rörligt i öppen terräng.

Härför avsedda medel kan komma att delvis användas för anskaffning

av andra luftvärnsvapen för samma uppgifter. Några medel avses dock

icke för luftvärnsrobotar, för vilka kostnaderna redovisats särskilt i överbefälhavarens

utredningar 1957.

Beträffande materiel för samband och stridstedning fortsättes omsättningen

av äldre radiomateriel liksom även övergången till radiolänk för

förbindelser mellan högre staber. Materielen förses med tekniska förbättringar

avsedda att möta de ökade riskerna för fientlig teleteknisk störning.

Anskaffning av motmedel mot telekommunikationer påbörjas.

I fråga om fordon m. m. fortsättes omsättningen av äldre bilar och traktorer.

Kraven på ökad rörlighet tillgodoses bl. a. genom anskaffning av pansarbandvagnar

och omsättning av hästdragna kärror med olika slags traktorkärror.

Ett antal helikoptrar anskaffas. "Härför avsedda medel kan komma

att delvis användas för anskaffning av andra lufttransportmedel med

motsvarande användningsområde.

Kostnaderna för anskaffning av intendenturmateriel uppgår enligt

arméchefen under den aktuella perioden till 170 miljoner kronor. Fördelningen

av detta belopp på olika budgetår bör i stort sett vara denna.

Miljoner kronor

Budgetår

58/59

59/60

60/61

61/62

62/63

63/64

64/65

65/66

9

22

22

22

23

24

24

24

s. 69 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 195S

69

Den huvudsakliga inriktningen av anskaffningsverksamheten anges av

arméchefen sålunda.

I fråga om beklädnadsmateriel ersättes nuvarande uniformsutrustning,

såvitt gäller de stridande förbanden, med ny fältuniform och stridssele.

Äldre pälsar omsättes med ett modernt lätt vinterytterplagg i de förband,

som i första hand har behov därav.

Vidare omsättes äldre materiel för förplägnadstjänsten och äldre tält

m. m. med modern utrustning.

Drivmedelsutrustningen omsättes och utökas i den takt som tygmaterielplanen

medger ökad motorisering.

Arméchefen understryker behovet av långsiktsplaner för materielanskaffningen

för att arbetet inom arméledningen i fråga om materielplanering

och alla därmed sammanhängande frågor skall kunna bedrivas på

mest ändamålsenliga och förutseende sätt. Det framstår enligt arméchefen

som synnerligen angeläget att långsiktsplaner för materielanskaffningen

vid armén fastställes och att en grund därigenom skapas för arméledningens

arbete i dessa frågor under de närmaste åren.

I detta sammanhang anmäler arméchefen sin avsikt att i samband med

förslagen till anslagsäskandena för budgetåret 1959/60 framlägga förslag om

övergång till ett system med årligen »rullande» planering.

Flyttning av infanteriskjutskolan

Infanteriskjutskolan (InfSS), vilken är arméns viktigaste utbildningsanstalt

för stridsutbildning, är belägen i Rosersberg. Till skolan är förlagda

bland andra infanteriets och kavalleriets officersskolor, bataljonschefskurser,

trupputbildningskurser för officerare och underofficerare samt ett antal

special- och reservofficerskurser. Vid skolan bedrives en omfattande försöksverksamhet.

Skolans övningstrupp omfattar ca 500 värnpliktiga. En

väsentlig del av utbildningen vid infanteriskjutskolan omfattar skjutning,

främst stridsskjutning. Härför erfordras tillgång till terräng i sådan omfattning,

att från säkerhetssynpunkt erforderliga riskområden kan erhållas.

Arméns skyddsskola är även förla-g''d till Rosersberg och i administrativt

hänseende ansluten till infanteriskjutskolan.

I skrivelse den 28 februari 1958 har chefen för armén föreslagit dels

att infanteriskjutskolan flyttas till Linköping och anslules till Livgrenadjärregementet

(14), dels att ett övnings- och skjutfält anskaffas i Linköpingstrakten.

Till stöd för förslagen har arméchefen anfört i huvudsak

följande.

InfSS nuvarande byggnadsbestånd är eftersatt. Detta gäller särskilt förläggningen.

Skolan saknar vissa byggnader. Detta beror på att slutligt

ställningstagande till de omfattande utredningarna angående förläggning

av Stockholms storflygplats avvaktats. En upprustning av skolan skulle

fordra avsevärda belopp.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

InfSS nuvarande övnings- och skjutfält är trångt. Reella utvidgningsmöjligheter

saknas. Varje inskränkning av skjutmöjligheterna kommer att

få allvarliga återverkningar på skolans verksamhet.

Riksdagen har 1957 beslutat, att Stockholms storflygplats skall förlaggas

till Halmsjön. Anläggningen avses utbyggas i etapper. Den första

beraknas vara genomförd i början av 1960. Flygplatsen beräknas vara helt

uiijy8§£i åi 1963. Vid start från huvudbanan kommer Rosersbergsområdet

att överflygas på låg höjd.

I propositionen 1957:185 anfördes bland annat, att flygverksamheten

vid Halmsjön kunde komma att så väsentligt minska övnings- och stridsskjutningsmöjligheterna

inom Rosersbergsområdet, att en förflyttning av

veiksamheten till annan plats kunde bli nödvändig. Närmare undersökning

av dessa problem förutsattes ske genom luftfartsstyrelsen i samråd med

berörda militära myndigheter.

De förutsatta undersökningarna har verkställts. De visar, att samordning

av skjut- och flygverksamheten vid Rosersberg är helt omöjliggjord

från och med 1963. Trafikintensiteten på Halmsjön torde emellertid bli

avsevärd redan under 1960 för att sedan successivt öka. Verkningarna för

InfSS blir redan från denna tidpunkt så allvarliga, att skolans flyttning helst

bör komma till stånd under 1960 och är nödvändig under 1961.

Arméchefen anför att inom armén icke disponeras några stridsskjutningsfält

av sådan storlek, att de kan utnyttjas av InfSS jämsides med

övrig dit förlagd verksamhet. Möjligheterna har undersökts att utnyttja

övningsfält vid förband, som måste indras. De ekonomiska och sociala

verkningarna skulle emellertid i dessa fall bli så stora, att ett sådant alternativ

icke synes rimligt. Nytt skjutfält måste därför anskaffas för InfSS.

Försvarets fastighetsnämnd handlägger för närvarande frågor rörande

anskaffning av skjutfält för A 1, utvidgat skjutfält för Linköpings garnison

och samövningsfält för IV. militärområdet. Härvid har nämnden även

tagit upp frågan om nytt övnings- och skjutfält för InfSS. Det har vid

nämndens undersökningar visat sig, att samtliga dessa behov skulle kunna

tillgodoses genom att ta i anspråk Gullbergs kronopark jämte vissa angränsande

områden, varigenom särskilda större markförvärv på andra

håll skulle kunna undvikas. Gullbergsområdet är beläget nordväst om sjön

Roxen. Avståndet till Linköping är ca 2,5 mil.

Arméchefen framhåller, att det nu aktuella förvärvet av nytt övningsoch

skjutfält för InfSS samt övriga kostnader för en flyttning är direkta

konsekvenser av att storflygplatsen förlagts till Halmsjön. Detta framtvingar

medelsbehov, som icke kan rymmas inom arméns ordinarie anslag. Särskilda

medel måste därför ställas till förfogande. Huvuddelen av kostnaderna

för fältets anskaffning kan enligt arméchefen sannolikt uppvägas

genom att vissa områden i Stockholmstrakten friställes för försäljning.

Det beräknas ta två eller tre år innan ett nytt övnings- och skjutfält

kan börja användas för sitt ändamål. Ett beslut 1958 medför därför, att

InfSS kan flyttas tidigast hösten 1960.

s. 71 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

71

Skulle skolan ligga kvar under budgetåret 1960/61, måste enligt arméchefen

verksamheten reduceras avsevärt på grund av bristen på skjutfält.

Ett sådant läge skulle vara till allvarligt men för utbildningen vid InfSS.

Det är därför önskvärt, att snabbt beslut fattas om anskaffning av det nya

övnings- och skjutfältet.

Från utbildningssynpunkt bör InfSS förläggas inom det nya skjutfältet.

Härav föranledda kostnader har arméchefen uppskattat till 20—25 miljoner

kronor enbart för kasernetablissement. Inför ett kommande försvarsbeslut

har möjligheterna att förlägga InfSS till annan plats undersökts.

Det lämpligaste alternativet har visat sig vara att flytta InfSS till Linköping.

Möjligheter föreligger att flytta InfSS till I 4 under förutsättning att dels

ett tillräckligt övnings- och skjutfält anskaffas vid Gullberg, dels handövningsfältet

i Linköping utökas.

Förhandlingar har pågått mellan försvarets fastighetsnämnd och Linköpings

stad angående försäljning till staden av viss mark från garnisonens

övningsfält. Härvid har förutsatts att annan mark tillföres övningsfältet som

kompensation. Aktuell kompensationsmark synes förbättra betingelserna

för att på fältet bedriva infanteriutbildning.

InfSS förläggning till Linköping i stället för till skjutfältet medför, att

det markområde, som behöver tagas i anspråk för Gullbergsfältet, kan

minskas och att kostnaderna torde kunna nedbringas. De sociala olägenheterna

för befolkning och näringsliv kan härigenom minskas.

För InfSS förläggning till Linköping erforderliga byggnadsåtgärder har

av arméchefen kostnadsberäknats till ca 4,5 miljoner kronor, varav dock

ca 2 miljoner kronor utgöres av tidigareläggning av en för I 4 inom 10-årsperioden

planerad nödvändig upprustning och rationalisering.

Då ett betydande antal övningar måste bedrivas på Gullbergsfältet kommer

förflyttningar till och från fältet att medföra tidsförluster. Dessa kan

enligt arméchefen delvis undvikas om ett läger anordnas på fältet. Kostnaderna

för ett sådant läger uppskattas till ca 3,5 miljoner kronor. De totala

kostnaderna på kapitalbudgeten, betingade enbart av InfSS, skulle

därmed — frånsett Gullbergsfältet — uppgå till ca 6 miljoner kronor. I

jämförelse med kostnaderna för ett nytt etablissement för InfSS innebär

detta enligt arméchefen en besparing av 14—19 miljoner kronor.

Då InfSS utgör en självständig administrativ enhet kan, därest skolan

förlägges till I 4, en administrativ enhet indragas. Besparingar på driftbudgeten,

av arméchefen preliminärt uppskattade till 0,5 miljon kronor per år,

skulle härigenom uppkomma. Om förflyttningen av InfSS kommer till

stånd, bör Rosersbergsområdet enligt arméchefen för framliden användas

som komplement till Järvafältet och som förrådsort. Som motiv för detta

förslag anför arméchefen följande.

Rosersbergsområdet utgör lämplig utbildningsterräng lör mindre utbildningsenheter

och är även relativt ändamålsenligt irån fältarbetssynpunkt.

Dess användbarhet från militär synpunkt blir emellertid begränsad.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Det lämpligaste sättet att utnyttja Rosersbergsområdet med där befintliga

utbildningsanordningar, lektionssalar och förläggningsutrymmen är att

dit överflytta viss utbildning från Järvafältet. För närvarande kan endast

ca 70 % av på Järvafältet begärda stridsskjutningstillfällen tillgodoses.

Detta förhållande beräknas komma att kvarstå även framdeles. Järvafältets

användbarhet har även minskat genom ändrad sträckning av riksvägar

m. m.

Då Stor-Stockholm utgör ett utsatt mål för flyg- och fjärrvapenanfall,

blir kraven på snabb utrymning av området stora. En samtidigt pågående

mobilisering av förband på och kring Järvafältet motverkar en sådan utrymning.

En överflyttning av viss förrådshållning till befintliga byggnader

i Rosersberg bedömes därför lämplig. Härigenom torde även annars nödvändig

nybyggnad av vissa förrådslokaler kunna undvikas.

I anslutning till vad som förutsatts i propositionen 1957: 185 har luftfartsstyrelsen

och chefen för armén i samråd med chefen för

flygvapnet, efter verkställd utredning rörande möjligheterna att bedriva

övnings- och stridsskjutningar vid infanteriskjutskolan sedan flygverksamheten

vid Halmsjön igångsatts, den 1 mars 1958 avgivit utlåtande och därvid

uttalat att en stor del av flygtrafiken till och från Halmsjön icke kan

undgå att överflyga Rosersbergsfältet på höjder ned till 150—200 meter

samt att störningarna av verksamheten vid Rosersberg i samband med

överflygningarna blir så allvarliga att flyttning av all skjutverksamhet bör

komma till stånd under 1960, om möjligt under förra delen av året.

Marinchefens förslag m. m.

I skrivelse den 28 februari 1958 har chefen för marinen efter samråd

med marinförvaltningen redovisat resultatet av de undersökningar som utförts

med anledning av chefens för försvarsdepartementet uppdrag den 21

februari 1958.

Utvecklingen beträffande organisationsbestämmande

materiel

Marinchefen anför, att den erforderliga minskningen av organisationen

måste få omedelbar och särskilt stor verkan beträffande de organisationsbestämmande

materielanslagen, Fartygsbyggnader m. m. och Anskaffning

av vapenmateriel m. m. Verksamheten under dessa anslag behandlas därför

först.

Verksamheten under anslaget till fartggsbgggnader m. m. bedrives för

närvarande med stöd av dels planer omfattande nybyggnader och moderniseringar

som beslutats för budgetåren 1947/52, dels 1952 års sjuårsplan

för fartygsbyggnader m. m. avseende budgetåren 1952/59, dels 1956 och

1957 års fartygsbyggnader m. m. innefattande vissa av riksdagen nämnda

år medgivna anskaffningar. Medel för försök har redovisats vid sidan av

dessa planer.

s. 73 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

73

Chefen för marinen konstaterar, att verksamheten enligt nämnda planer

icke kan fullföljas inom den minskade anslagsramen för fartygsbyggnadcr.

På grund härav har marinchefen i skrivelse den 24 februari 1958 hemställt,

att beslut skall fattas om avbrytande av byggandet av minfartyget

Älvsborg, vilket ingår i 1952 års sjuårsplan, samt av två jagare, som beslutats

vid 1956 års riksdag. För ifrågavarande framställning kommer en

närmare redogörelse att lämnas vid anmälan av anslaget till fartygsbyggnader

m. m. Vid uppgörandet av sina förslag har marinchefen förutsatt bifall

till denna framställning.

I 1952 års sjuårsplan förutsättes att kustjagarna Romulus och Reinus

samt jagarna Klas Horn och Göteborg skall ombyggas till fregatter. Dessa

ombyggnader har ännu icke verkställts. Med hänsyn till att fartygen kommer

att uppnå så hög ålder att en ombyggnad icke är ekonomiskt lönande

samt då underhållsmedel ej kommer att stå till förfogande, räknar

marinchefen med att fartygen utrangeras. (Jfr marinförvaltningens anslagsäskande

under anslaget till fartygsbyggnader m. m.)

Härutöver måste av samma skäl två kryssare, två jagare, sex eller sju

motortorpedbåtar, fyra eller fem ubåtar, femton minsvepare samt ett depåfartyg

under budgetåren 1958/59 och 1959/60 utgå ur krigsorganisationen.

Härom anför marinchefen.

Kryssaren Tre Kronor måste efter avrustning hösten 1958 läggas i materielreserv

utan att erforderlig översyn av fartyget dessförinnan kunnat

ske. Kryssaren Gotland måste likaledes läggas i materielreserv.

Utöver utrangeringen av de fyra ovan nämnda jagarna måste minst två

jagare läggas upp. Sex å sju mindre motortorpedbåtar måste utrangeras.

Den avsedda förlängningen av den normala livslängden hos befintliga

ubåtar för att motverka den onormala avgången av ubåtar i början av

1960-talet kan på grund av brist på underhållsmedel icke ske i full utsträckning.

Fyra till fem ubåtar måste därför uppläggas i befintligt skick.

För fem av de större minsveparna kan underhållsmedel icke avses och

av kvarvarande 18 mindre minsvepare måste 10 läggas i materielreserv.

Underhållsmedel kan icke avses för ubåtsdepåfartyget Patricia, som

måste utrangeras.

Närmare undersökningar rörande tidpunkten för här upptagna åtgärder

pågår.

Som framgår av departementschefens uppdrag den 21 februari 1958 har

utredningsarbete avseende en flottplan påbörjats inom marinledningen. Arbetet

inriktas på att planen skall kunna framläggas för 1960 års riksdag.

Utredningsarbetet, som bedrives med stöd av bland annat operationsanalytiska

värderingar, syftar till att anpassa fartygsbeståndet efter de uppgifter

och den vapentekniska utveckling, som kan förutses fram till slutet

av 1960-talet. Nödvändigheten, särskilt av ekonomiska skäl, att minska fartygstypernas

storlek och antalet typer av fartyg har i utredningsarbetet

fått framträdande plats.

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 195lt

Vid bifall till förslaget att låta nybyggnaden av jagarna Lappland och

Värmland samt minfartyget Älvsborg ävensom ombyggnaden av jagarna

Klas Horn och Göteborg samt kustjagarna Romulus och Remus utgå ur

planerna skapas enligt marinchefen möjligheter att under budgetåren

1958/59—1959/60 börja inrikta flottans sammansättning mot de förutsättningar,

som blir gällande för den förminskade nya flottan. Marinchefen

framlägger en plan för den fortsatta byggnadsverksamheten för budgetåren

1958/59—1959/60, utöver fullföljandet av de reducerade gällande planerna.

Denna plan föregriper enligt marinchefen icke utredningsarbetet och den

därpå följande flottplanen.

Enligt den nu framlagda planen skall verksamheten under ifrågavarande

budgetår inriktas på påbörjande av ett mindre antal motor torpedbåtar alternativt

motorkanonbåtar och minsvepare, fortsatt anskaffning av helikoptrar,

ytterligare ombyggnad av jagare till fregatter samt modernisering av vissa

befintliga fartyg, fortsatt anskaffning av fartyg för kustartilleriet, trängfartyg

m. m. samt forskning, försök och utveckling för kommande fartygstyper

m. m.

Kostnaderna för den sålunda föreslagna verksamheten beräknas till 130,9

miljoner kronor med fördelning på objekt enligt följande sammanställning.

Objekt

Kostnad i

miljoner

kronor

Motortorpedbåtar eller motorkanonbåtar och/eller minsvepare..............

Helikoptrar ....................................

72,0

14 0

Ombyggnad av jagare till fregatter samt modernisering av vissa befintliga fartyg

Fartyg för kustartilleriet ............................

14,0

6,8

Trängfartyg m. m......................................

Forskning, försök och utveckling för nya ubåtstyper...................

8,0

Forskning, försök och utveckling för nya övervattensfartyg...............•

6,0

Löpande försök samt bidrag till försvarets forskningsanstalt...............

5,6

130,9

Närmare redogörelse för marinchefens motivering till ifrågavarande förslag

avses skola lämnas vid behandlingen av anslaget till Fartygsbyggnader

m. m. Marinchefen förutsätter, att nämnda anslag för nästa budgetår

skall uppföras med 109 miljoner kronor.

Beträffande verksamheten under anslaget till anskaffning av vapenmateriel

m. m. erinrar marinchefen om att denna för närvarande bedrives med

stöd av den av 1953 års riksdag antagna vapenmaterielplanen. Enligt denna

plan sker nyanskaffning av dels materiel för kustartilleriförband, dels

sådan materiel för flottan, som icke anskaffas med anlitande av fartygsbyggnadsanslaget,

dels materiel gemensam för flottan och kustartilleriet.

Den anslagsbegränsning, som skett sedan planen antogs, har, anför chefen

för marinen, fått till följd att vapenplanen blivit utdragen utöver den

s. 75 Kontrollera mot PDF

Kunyl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

75

lid av sex år, som ursprungligen avsetts. Den ytterligare minskning av medlen

för anskaffning av vapenmateriel m. m., som måste ske inom den aktuella

kostnadsramen, medför dels att vissa objekt inom vapenplanens kustartilleridel

icke kan genomföras, dels att anskaffningen av materiel i övrigt

måste utgå eller begränsas.

1953 års sexårsplan avser i fråga om kustartilleriet att möjliggöra

ombestyckning, förstärkning och modernisering av ett antal svåra, medelsvåra

och lätta batterier.

Marinchefen erinrar om att 1955 års försvar sberedning framhållit det

angelägna i att effekten hos kustartilleriets förband icke nedgår på sådant

sätt, att målsättningen för invasionsförsvaret allvarligt äventyras. Med den

nu aktuella begränsningen av medelstilldelningen för marinen kan emellertid

ombestyckning av ett svårt batteri, ombestyckning och förstärkning av

tre medelsvåra batterier samt förstärkning av två svåra batterier, vilka

objekt ingår i vapenplanen, ej genomföras.

Härutöver blir det omöjligt att helt genomföra den i vapenplanen avsedda

moderniseringen i form av radar- och eldledningsutrustning.

Den förutsatta minskningen av marinens kostnadsram nödvändiggör enligt

marinchefen samtidigt begränsningar på underhållsanslaget. Detta medför,

att tre svåra batterier, tre medelsvåra batterier samt nio lätta batterier

måste utgå ur krigsorganisationen.

Hittills gjorda utredningar beträffande kustartilleriets vapenmateriel visar

enligt marinchefen, att robotvapen i vissa fall har goda förutsättningar

att lösa sådana uppgifter, som nu åvilar kustartilleriets artilleriförband.

Vid ersättningsanskaffning bör därför artilleriförband ersättas med robotförband,

om större effekt därigenom erhålles. Marinförvaltningen har genom

försök erhållit en god grundval för bedömning av vissa robotvapens

effekt. För att vapenutvecklingen vid kustartilleriet skall kunna följa med i

den snabba tekniska utvecklingen och för att möjligheter skall erhållas att

uppsätta robotförband så snart utbildning och tekniska förhållanden i övrigt

medger det, är det av stor vikt att anskaffa robotar för övningsbruk

och — i den mån förutsättningar härför föreligger — även för stridsbruk.

Chefen för marinen anser därför, att anskaffning av robotvapen bör ges

hög prioritet.

Anskaffningen av övrig vapenmateriel måste begränsas för att utrymme

skall erhållas för anskaffning av modern materiel, främst robotvapen

av olika slag. I första hand minskas anskaffningen av ersättningsmateriel,

reservdelar och ammunition. Vidare måste den avsedda utbyggnaden

av marinens kustradarstationer senareläggas.

Den närmare inriktningen av anskaffningen av vapenmateriel med hänsyn

till marinens framtida uppgifter och den vapentekniska utvecklingen

är för närvarande föremål för detaljundersökningar inom marinledningen.

För nästa budgetår räknar marinchefen med att anslaget till anskaffning

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 195S

av vapenmateriel uppföres med ett belopp av 86 000 000 kronor. Ytterligare

redogörelse för inarinchefens förslag avseende medelsbehovet under anslaget

till anskaffning av vapenmateriel m. m. torde få lämnas vid anmälan av

detta anslag.

Värnpliktskon tingent

Det behov av värnpliktiga vid marinen, som legat till grund för myndigheternas

anslagsäskanden för budgetåret 1958/59, framgår av följande

sammanställning.

Vapenslag

Vpl i

allmänhet

Ubef-, uoff- resp. off- uttagna vpl

Vpl

grupp

3—4

Sjövärns- kåren sjöbef.

spec. m.fl.

Summa

Flottan ................

2 150

1 200

190

300

3 840

Kustartilleriet...........

1 470

810

320

120

2 720

Summa

3 620

2 010

510

420

6 560

Denna omfattning av värnpliktsbehovet beräknades medföra totalt

2 800 000 tjänstgöringsdagar.

Med hänsyn till den minskade omfattningen av marinen har behovet

av värnpliktiga omräknats. I följande sammanställning anges det behov som

enligt den förnyade beräkningen erfordras för budgetåret 1958/59.

Vapenslag

Vpl i

allmänhet

Ubef-, uoff- resp. off- uttagna vpl

Vpl

grupp

3—4

Sjö värns- kåren sjöbef.

spec. m.fl.

Summa

Flottan ................

1 580

930

90

300

2 900

Kustartilleriet...........

1 470

660

220

120

2 470

Summa

3 050

1590

310

420

5 370

Antalet tjänstgöringsdagar för värnpliktiga beräknas nedgå till 2 500 000,

innebärande en minskning med 300 000. Att minskningen av antalet tjänstgöringsdagar

ej blir större sammanhänger med att flottans fartygsrustningar

på grund av pågående utbildning av värnpliktiga ej kan minska

nämnvärt förrän vid kalenderårsskiftet 1958/59 samt att det antal värnpliktiga

som 1958/59 skall inkallas till repetitionsövning kommer att bli större

än vad som ursprungligen beräknats.

Den totala minskningen av antalet värnpliktiga som skall tilldelas marinen

utgör omkring 1 190 man, innebärande en minskning med omkring

18 %. Några ändringar beräknas inte bli erforderliga i vad avser marinens

redan inskrivna värnpliktiga. En minskning av antalet värnpliktiga till

5 370 man anses kunna åstadkommas genom minskning av inkallelseomgån-g''arnas

storlek från och med sommaren 1958. Vid inskrivning av värn
-

s. 77 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

77

pliktiga hösten 1957 och tidigare inskrevs ett större antal värnpliktiga än

som numera anses erforderligt. Detta överskott kan, anser chefen för marinen,

utnyttjas genom att under några år framåt inskriva ett mindre antal

värnpliktiga än som motsvarar det årliga behovet.

Beräkningen av värnpliktskontingenten har skett med den förutsättningen,

att tillgången på stampersonal (underbefäl och meniga) förblir i stort

sett oförändrad.

Marinchefen anser, såsom framgår av det anförda, att några extra åtgärder

eller några ändringar av värnpliktsförfattningar inte för närvarande

erfordras för att marinens värnpliktskontingent skall kunna nedbringas

till avsedd nivå.

Rationalisering och minskning av fredsorganisationen

De rationaliseringar och minskningar i fredsorganisationen, som marinchefen

föreslår, innebär dels minskning av personalen vid örlogsvarven, dels

indragning av flottans kaserner på Skeppsholmen, flottans skolor i Göteborg

(Göteborgsskolorna) och Härnösands kustartillerikår (KA 5), dels

sammanförande av truppregistreringen vid kustartilleriet till ett gemensamt

truppregister i anslutning till örlogsflottans truppregister.

Beträffande örlogsvarven anför marinchefen, att marinens omfattning

under en följd av år minskat till följd av otillräckliga anslag. Redan nu

är örlogsvarvens sammanlagda kapacitet för stor för marinens behov. Uppsägning

av personal har redan skett. Sålunda har omkring 10 % av arbetsstyrkan

uppsagts samt varsel utfärdats för ytterligare omkring 10 %. Ytterligare

minskningar måste ske för att varvskapaciteten skall bringas att

svara mot de behov som kan beräknas föreligga med hänsyn till marinens

minskade omfattning.

Marinchefen anser sig inte för närvarande kunna taga ställning till huruvida

antalet örlogsvarv kan minskas. Ett av skälen härtill är, att en särskild

utredning tillsatts i december 1957 med uppgift att närmare utreda

''förutsättningarna för civil varvsdrift vid örlogsvarvet i Karlskrona. En annan

faktor är den fortsatta ovissheten rörande takten i utflyttningen av

Stockholms örlogsbas till Muskö.

För nästa budgetår bör enligt marinchefen åtgärderna koncentreras till

fortsatta minskningar av nuvarande örlogsvarvs personalstyrka så att denna

kommer att svara mot vad som erfordras med hänsyn till förutsebar tillgång

på medel för underhållsverksamhct och sådan modernisering av befintliga

fartyg, som lämpligen kan utföras av örlogsvarven. Detta innebär

att — utöver redan vidtagna åtgärder för minskning av örlogsvarvens arbetsstyrka

— ytterligare icke oväsentliga minskningar måste ske. Marinchefen

anser sig icke kunna bedöma, om det finns möjligheter att sysselsätta

den övertaliga personalen med civila arbetsuppgifter. Tillgången på dylika

arbetsuppgifter inverkar på omfattningen av de personalinskränkningar som

blir aktuella.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 195S

I fråga om utbildningsorganisationen räknar marinchefen med

att minska antalet fredsutrustade fartyg och att ytterligare koncentrera utbildningen

vid kustartilleriet. Detta medför enligt marinchefen ofrånkomligen

en sämre beredskap och verkar sålunda i motsatt riktning mot det i

överbefälhavarens utredningar påvisade behovet av en högre omedelbar beredskap.

Minskningen av antalet i fred rustade fartyg bedömes även medföra

icke oväsentliga svårigheter att i fred utbilda för krigsorganisationen

erforderlig personal.

blottans fasta utbildningsanstalter i land utgöres av marinens

skolor å Berga (Berg''askolorna), flottans skolor i Karlskrona (Karlskronaskolorna)

och flottans skolor i Göteborg (Göteborgsskolorna). Härtill kommer

sjökrigshögskolan och sjökrigsskolan. Beträffande de sistnämnda räknas

icke med några förändringar.

Vid de tre här ifrågavarande utbildningsanstalterna bedrives verksamheten

enligt följande.

Vid Bergaskolorna bedrives utbildning vid följande skolor:

vapenofficersskola

Marinens underofficersskola

furirskola samt

skolor för stam- och värnpliktig personal inom områdena artilleri, ubåt,

ubåtsjakt, signal, radar, tele, skydd och maskin.

Medeltalet elever utgör ca 400 och högsta belastningen uppgår till ca

750 elever, vilken senare siffra svarar mot tillgängligt förläggningsutrymme.

Vid Karlskronaskolorna bedrives följande utbildning för stam- och

värnpliktig personal:

rekrylutbildning

yrkesutbildning vid verkstads-, intendentur-, signal- och maskinskolor

vid furirskola

vid marinens tekniska skola

vid vissa kurser vid ÖVK.

Medeltalet elever utgör ca 900 och högsta belastningen uppgår till över

1 300 elever. Förläggningsutrymme finnes för upp till 3 000 man med otidsenlig

dubbelbeläggning. Viss del av förläggningsutrymmet utnyttjas för

Karlskronaskolorna icke tillhörande personal (t. ex. far tygsbesättningar vid

översyner).

Vid Göteborgsskolorna bedrives följande utbildning:

rekrytutbildning, grundläggande yrkesutbildning och annan utbildning

av värnpliktigt sjöbefäl

yrkesutbildning av min- och svepmatroser

rekrytutbildning av värnpliktiga tillhörande besiktningsgrupp 3 och 4.

Medeltalet elever utgör ca 100 och högsta belastningen uppgår till ca

200 elever. Förläggningsutrymme finnes för ca 300 elever.

Den angivna fördelningen av utbildningen i land har uppgjorts med hänsyn

till tillgången på förläggningsplatser samt tillgången på lektionsrum,

undervisningsmateriel och speciella övningsanläggningar. Marinens minskade

omfattning medför, att antalet elever totalt kommer att minskas. Så
-

s. 79 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1958

79

lunda förutsättes en icke oväsentlig minskning av flottans årliga värnpliktskontingent.

De undersökningar som hittills gjorts i avsikt att ytterligare

koncentrera utbildningen visar enligt marinchefen på följande möjligheter.

Till Bergaskolorna överföres dels från Karlskronaskolorna yrkesutbildningen

vid signal- och maskinskola, dels från Göteborgsskolorna sjöbefälets

utbildning utom rekrytutbildningen samt yrkesutbildningen av min- och

svepmatroser. Till Karlskronaskolorna överföres all vid Göteborgsskolorna

bedriven rekrytutbildning.

Dessa överflyttningar kan dock ej helt genomföras förrän pågående

planlagd utbyggnad skett vid Berga.

Under förutsättning att de föreslag‘na omflyttningarna genomföres,

kommer Karlskronaskolorna att omfatta rekrytskola för stam och värnpliktiga,

furirskola, verkstadsskola, intendenturskola, marinens tekniska

skola samt vissa kurser vid Karlskrona örlogsvarv, medan all övrig utbildning

i land koncentreras till Bergaskolorna.

Den återstående utbildningen vid Karlskronaskolorna kan ej överföras

till Bergaskolorna, med mindre den planerade utbyggnaden av dessa väsentligt

utökas. Det anses därför inte vara realistiskt att räkna med en sådan

koncentration.

Antalet elever vid Karlskronaskolorna minskas emellertid så mycket att

ett av de tre kasernkomplex, som för närvarande användes, blir obehövligt.

Härvid bör kasernkomplexet Anckarstierna utgå. De lokaler som friställes

genom flyttningen av Göteborgsskolorna anses böra reserveras för en

eventuell framtida särskild värnpliktstjänstgöring för sjömanshusinskrivna

värnpliktiga.

Kustartilleriets nuvarande utbildningsorganisation tillkom

år 1955. Därvid eftersträvades främst att tillgodose beredskapskravet genom

att i största möjliga utsträckning utbilda personalen inom de områden

där den avsågs bli krigsplacerad. Organisationen kompletterades med

ett antal för kustartilleriet gemensamma skolor. Vid sammansättningen av

fredsförbanden beaktades därjämte, att utbildningsförbanden skulle få en

lämpligt avpassad storlek. För regementena räknades med 600 till 800 man

och för kårerna med 300 till 400 man.

I den nya organisationen minskar fredskontingenten av värnpliktiga med

omkring 250 man. En jämnt fördelad uttunning av utbildningsenheterna

med hänsyn till den minskade värnpliktskontingentcn kan icke ske, emedan

vissa utbildningsenheter skulle bli för små. En koncentration av utbildningen

till färre truppförband blir ofrånkomlig. Minskningen av värnpliklskontingenten

motsvarar ungefär ett av kustartilleriets mindre truppförband.

Av förläggningsskäl kan därför endast ett av de mindre truppförbanden

ifrågakomma för indragning.

Marinchefen har stannat för att Härnösands kustartillerikår härvid bör

indragas. Skälen härför utvecklas på följande sätt.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Även för utbildningseffekten uppkommer de minsta olägenheterna om

ett av de mindre truppförbanden, d. v. s. Gotlands kustartillerikår (KA 3)

eller Härnösands kustartillerikår (KA 5), indrages och respektive truppförband

tillhörande värnpliktiga utbildas vid de kvarvarande truppförbanden.

Kustartilleriets truppförband spelar emellertid en icke oväsentlig roll

för beredskapen. I detta avseende kommer en indragning av KA 3 utan tvivel

att medföra de allvarligaste konsekvenserna. Vid valet mellan de två

aktuella truppförbanden talar sålunda övervägande skäl för att KA 5 indrages

och att detta truppförband tillhörande värnpliktiga kan utbildas vid

Vaxholms kustartilleriregemente (KA 1). Utbildningsanordningar och förläggningslokaler

m. m. finnes dock icke i sådan utsträckning vid KA 1, att

alla KA 1 och KA 5 tillhörande värnpliktiga kan utbildas vid KA 1. Det

blir sålunda nödvändigt att utbilda vissa KA 1 tillhörande värnpliktiga vid

Gotlands kustartillerikår (IvA 3) och Älvsborgs kustartilleriregemente

(KA 4). Härigenom möjliggöres eventuellt att utbildningen kan åstadkommas

utan att nämnvärda nyinvesteringar blir nödvändiga. Möjligheten att

reducera KA 4 och organisera detta truppförband såsom en kår av huvudsakligen

skolförbandskaraktär har även undersökts. Kostnadsskäl och konsekvenser

för rekrytering m. m. leder emellertid till att en sådan lösning

icke kan förordas.

Oberoende av att KA 5 sålunda enligt marinchefens förslag kommer att

utgå, avses marinkommando Nord och Hemsö kustartilleriförsvar kvarligga

i Härnösand, dit även viss vinterutbildning tillfälligt kommer att förläggas.

Kasernbyggnaderna bör därför alltjämt behållas.

Svårigheterna att utbilda de värnpliktiga vid respektive hemortsförband

aktualiserar enligt marinchefen frågan om central personalregistrering vid

kustartilleriet, vilken fråga varit föremål för undersökning inom kustartilleriinspektionen.

Det förutsättes därför, att denna rationalisering snarast

genomföres. Hittills gjorda undersökningar visar, att endast en mindre

komplettering av maskinutrustningen vid flottans centrala truppregister blir

erforderlig för att möjliggöra en koncentration av kustartilleriets nuvarande

fem truppregister till en enhet förlagd i anslutning till örlogsflottans

truppregister.

Marinchefen föreslår vidare, att den år 1956 tillkomna avvecklingsorganisationen

för flottans kaserner på Skeppsholmen indrages och ersättes

med en mindre kasernavdelning vid Stockholms örlogsvarv.

Tidpunkten för indragning av flottans kaserner på Skeppsholmen blir

enligt marinchefen beroende på möjligheterna att genomföra den planerade

utbyggnaden av Bergaskolorna. Avvecklingen av Göteborgsskolorna och

Härnösands kustartillerikår bedömes i huvudsak kunna genomföras under

budgetåret 1959/60. Tidpunkten för sammanslagningen av kustartilleriets

truppregister blir beroende av iordningställandet av lokaler och anskaffningsmöjligheterna

för den behövliga kompletteringen av maskinutrustningen

vid örlogsflottans truppregister.

s. 81 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

81

Flygvapenchefens förslag

I skrivelse den 28 februari 1958 har chefen för flygvapnet och flygförvaltningen

redovisat resultatet av verkställda utredningar med anledning av

chefens för försvarsdepartementet uppdrag'' den 21 februari 1958. Skrivelsen

innehåller i enlighet med uppdraget, bland annat, förslag till begränsningar

i fredsorganisationen samt förslag till långtidsplaner. I fråga om

flygvapnets värnpliktskontingent föreslås icke några förändringar.

Rationaliseringar och minskningar i fredsorganisationen

Chefen för flygvapnet framhåller, att fredsorganisationen vid flygvapnet

är en utbildnings- och mobiliseringsorganisation för krigsorganisationen.

Därutöver åsyftar emellertid flygvapnets fredsorganisation att tillgodose

kravet på styrkor med omedelbar krigsberedskap. Flertalet av divisionerna

är praktiskt taget krigsorganiserade i fred och har hög beredskap. Fredsflottiljerna

utom divisionerna omorganiseras i krig till basförband m. m.

Nära principiell överensstämmelse råder mellan freds- och krigsorganisationen.

De kostnader som nedlägges på fredsadministrationen kommer i

mycket stor utsträckning krigsorganisationen direkt tillgodo.

Då försvarskraften även under omorganisationsskedet bör hållas på

högsta möjliga nivå anser chefen för flygvapnet att flvgmaterielen vid de

förband, som skall indras, i princip bör bibehållas tills den uppnått slutet

av sin normala sjuåriga livslängd. Materielanskaffningen inriktas omedelbart

mot den minskade krigsorganisationen och medel frigöres för modernisering

av denna.

Den indragning av fem jaktdivisioner som nu är aktuell kan enligt chefen

för flygvapnet göras på två principiellt olika sätt. Antingen kan antalet divisioner

per flottilj minskas från tre till två vid fem flygflottiljer eller kan två

hela fredsflottiljer dras in, varvid dock någon jaktflottilj måste utökas med

en division. Härom anför flygvapenchefen vidare.

Med utgångspunkt i principerna i överbefälhavarens studie råder från

operativ synpunkt ingen tvekan om att det första alternativet är att föredraga.

Genom större utspridning i fred ökas möjligheterna att utstå en

häftig krigsöppning. Vissa annars ofrånkomliga investeringar, bl. a. för

att täcka de brister på hangar- och verkstadsutrymmen, som kommer att

kvarstå vid vissa flottiljer även i alternativ Adam, undvikes. Det första alternativet

medför på längre sikt något högre årskostnader på driftbudgeten

än det andra. Skillnaden är emellertid relativt liten och uppväges mer

än väl av de fördelar det första alternativet innebär. Omdaningsprocessen

blir också enkel, medan däremot en indragning av två hela fredsflottiljer

kräver betydande omskolningar, personalomflyttningar, omläggningar i

mobiliseringsorganisationen m. m., vilket medför perioder av minskad beredskap

och effekt. Från flygmilitära utgångspunkter står det därför klart

att indragningen borde göras genom minskning av antalet divisioner från

tre till två vid sammanlagt fem jaktflottiljer.

6—89 58 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 110

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1958

Förutom till angivna rent militära faktorer bör dock hänsyn tas även

till övriga samhälleliga intressen och därvid i första hand till dem som

sammanhänger med flygbuller- och stadsbyggnadsproblemen samt med den

civila luftfarten. Dessa militära och civila intressen står oftast i motsatsförhållande

till varandra. I min strävan att åstadkomma en godtagbar lösning

har jag i viss utsträckning gett avkall på operativa krav och utbildningsföhållanden

som eljest i första hand bort vara avgörande.

Chefen för flygvapnet föreslår, att Svea flygflottilj (F 8) och Hallands

flygflottilj (F 14) indrages. Flygfälten förutsättes skola bibehållas som

krigsbaser. I samband med indragningen av F 14 ombildas en jaktflottilj

till attackflottilj.

Av motiveringarna för dessa förslag må följande återges.

De flottilj flygplatser, där svårigheterna att samordna militära och civila

intressen är störst, är Barkarby- och Halmstadsfälten (F 8 respektive F 14).

Barkarbybasen har i flygoperativt hänseende många fördelar. Den har

ett lämpligt geografiskt läge som bas för jaktförband avsedda för luftförsvaret

av Stockholmsområdet. En berghangar har just iordningställts

vid fältet. Hangarutrymmena är goda.

Förutom av flottiljen F 8 användes fältet regelmässigt för den flygtjänst

som maste bedrivas av personal vid flygledningen och övriga högre staber

m. m. i Stockholm samt av sjätte transportgruppen (för bl. a. försvarets

forskningsanstalt och flygförvaltningen). För transportgruppens flygplan

färdigställdes en särskild hangar så sent som i december 1956. Flvgledningens

flygningar, som till större delen utförs med flygplan med relativt

låg bullernivå, utgör ca en tredjedel av den totala flygverksamheten vid

Barkarby.

Starka militära skäl talar för att verksamheten vid Barkarbvfältet i

princip bibehålls i nuvarande omfattning.

Å andra sidan är det enligt det nyligen framlagda förslaget till regionplan

för Stockholmstrakten ur allmänna stadsbyggnadssynpunkter ett starkt

önskemål att Järvafältet eller delar av detta frigöres från militär verksamhet

och ställes till förfogande för Stor-Stockholms utbyggnad. Önskemålen

anges inte minst gälla flygverksamheten på Barkarby, som genom allvarligt

buller lägger hinder i vägen för ett ändamålsenligt utbyggande av redan

existerande samhällsbildningar utanför fältet. För utvecklingsskedet fram

4ill 1970 räknar emellertid regionplanen försiktigtvis inte med en sådan

förändring av flygverksamheten vid Barkarby som förutsättes på längre

sikt.

Vad den civila luftfarten beträffar föreligger vissa interferensproblem,

bl. a. mellan Bromma och Barkarbv, som närmare redovisats i propositionen

1957: 185.

Beträffande Halmstadsbasen kan ej lika starka operativa fördelar anföras

som i fråga om Barkarby. En minskning av flygverksamheten där

skulle således ej medföra lika svåra flygoperativa nackdelar. Å andra sidan

har basen flera andra fördelar. Hangarutrymmena är mycket goda,

och etablissementet i sin helhet är relativt nytt och i gott skick. Lämplig

bomb- och skjutplats finns i närheten. Interferensen med den civila luftfarten

är relativt liten. Bullerproblemen är emellertid allvarliga. I viss mån

skulle dessa kunna minskas genom anläggning av en ny bana, vilket dock

skulle kräva en investering av omkring 4,5 miljoner kronor.

s. 83 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

83

Då reduktionen av flygvapnet skall gå ut över jaktflyget bör i samband

med nedläggande av F 14 en jaktflottilj omvandlas till attackflottilj. Frågan

om viiken flottilj som härvid bör väljas måste närmare utredas.

Indragningen av F 8 bör äga rum då flottiljens nuvarande flygplan beräknas

utgå, d. v. s. omkring år 1963. Tidpunkten för nedläggande av F 14

anses icke kunna bestämmas tidigare än till budgetåret 1961/62. Oaktat F 8

nedlägges, förutsättes flygledningens flygverksamhet fortsätta i stort sett

i nuvarande omfattning, liksom transportgruppens. Antalet övningsdagar

för krigsflygförband på Barkarbyfältet inskränkes till omkring 15 per år.

Härvid begränsas användningen av de särskilt bulleralstrande efterbrännkamrarna

i görligaste mån. Genom dessa åtgärder kommer enligt chefen

för flygvapnet bullerstörningarna att väsentligt reduceras, vilket bör kunna

medföra ökade möjligheter till bebyggelse i fältets närhet. Halmstadsflygfältet

avses i fred endast skola utnyttjas för starkt begränsade övningar

med krigsflygplan.

Genom de föreslagna åtgärderna frilägges etablissementet vid F 14 så

gott som helt, medan vid F 8 betydande utrymmen kan frigöras. Chefen för

flygvapnet framlägger icke något förslag rörande utnyttjandet av de etablissement,

som kommer att friställas. Flygvapenchefen anmäler emellertid

sin avsikt att närmare utreda detta spörsmål. Utredningsarbetet avses

skola hedrivas i sådan takt, att resultatet därav kan tjäna som underlag

för en proposition till 1959 års riksdag. I förevarande sammanhang anför

flygvapenchefen endast vissa synpunkter på frågan om de frigjorda utrymmenas

utnyttjande. Sålunda anföres bland annat följande.

Av flygvapnets nuvarande utbildningsanstalter har flygvapnets centrala

skolor i Västerås (FCS) och Roslagens flygkår i Hägernäs (F 2) etablissement

av lägre kvalitet och med mindre och sämre utrymmen än de som

skulle friläggas vid F 8 och F 14. Omfattande investeringsbehov bl. a. för

modernisering och iståndsättning av befintliga lokaler föreligger särskilt

vid FCS. Från Västerås stads sida finns visst intresse av att förvärva

markområden vid FCS.

Skäl talar därför för att utnyttja lediga lokaler vid F 8 och F 14 för

nämnda skolor. I detta sammanhang bör omnämnas ett mellan Kungl. Maj :t

och Kronan å ena och Halmstads stad å andra sidan den 9 juli 1942 träffat

avtal. Enligt detta har Kronan åtagit sig vissa förbindelser för det fall

flottiljen skulle indras och det av staden överlåtna området ej längre skulle

användas för ständig militär förläggning av motsvarande omfattning.

Såsom närmare redovisats i skrivelse från chefen för flygvapnet 31 oktober

1957 föreligger också behov av etablissement för ett flygvapnets läroverk

som föreslagits bli förlagt till Herrevadskloster. Det synes sannolikt

alt läroverket lämpligen skulle kunna förläggas till F 14 nuvarande etablissement,

varigenom de betydande investeringarna vid Herrevadskloster skulle

kunna undvikas.

I detta sammanhang anmäles även en fråga om den grundläggande flygutbildningen

vid Ljunghyhed. I samband med alt nuvarande propcllerdrivna

skolflygplan typ 1 vid krigsflygskolan framdeles ersättes med readrivna

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kung!. Maj:ts proposition nr 110 år 195S

skolflygplan är det möjligt att den totala trafikledningskapaciteten överskrides,

varför det kan visa sig nödvändigt att överföra en del av flygverksamheten

till annan flygplats. En tänkbar möjlighet är att därvid utnyttja F 14

etablissement och flygfält. Att förlägga en sådan flygskola till Halmstad

bedömes ej medföra allvarligare bullerstörningar.

Förslag till långsiktsplaner för materielanskaf f ning m.m.

För anskaffning av flygmateriel m. m. föreslås en kostnadsram med fördelning

på årskvoter enligt följande.

Budgetår

Årskvoter i milj kr

prisläget

mars 1957

uppräkning med 10,3 %

för prisstegringar

1958/59

674

744

1959/60

720

794

1960/61

730

805

1961/62

755

833

1962/63

780

860

1963/64

805

888

1964/65

830

915

Kostnadsram

5 294

5 839

Kostnadsfördelningen i denna plan överensstämmer i huvudsak med den

fördelning, som angivits i ett av flygförvaltningen i anslutning till ämbetsverkets

förslag till medelsäskanden för budgetåret 1958/59 redovisat alternativt

förslag till sjuårsplan. En redogörelse för detta förslag lämnas i samband

med anmälan av anslaget till anskaffning av flygmateriel m. m. Uppräkningen

av årskvoterna med 10,3 % för prisstegringar har grundats på

skillnaden mellan prisläget i mars 1957 (från vilket flygförvaltningen utgått

vid sina beräkningar av medelsbehovet i samband med förslaget till

medelsäskanden för budgetåret 1958/59) och ett bedömt medelprisläge för

budgetåret 1958/59.

Behovet av betalningsmedel under anslaget till anskaffning av flygmateriel

anges för nästa budgetår till 744 miljoner kronor och behovet av

beställningsbemyndiganden till 830 miljoner kronor.

Det förutsättes, att flygförvaltningen skall få återkomma närmare till det

materiella innehållet i långsiktsplanen i senare förslag till anskaffningsoch

bemyndigandeplaner. Materielanskaffningarna ansluter till vad som av

överbefälhavaren anförts i samband med alternativ Adam. Förutom moderna

jakt-, attack- och spaningsflygplan anskaffas bl. a. robotar av olika

slag, och en organisation för telemotmedel bygges upp. Stridslednings- och

iuftbevakningsorganisationen moderniseras liksom basorganisationen.

Anslaget till luftförsvarsrobot upptages med 23 miljoner kronor. Behovet

av beställningsbemyndigande anges till 50 miljoner kronor.

s. 85 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

85

Flygledningen erinrar om att för perioden 1958/59—1960/61 i alternativ

Adam upptagits ett belopp av 126 miljoner kronor (prisläget 1957) för anskaffning

av luftförsvarsrobotar, vilket belopp enligt överbefälhavaren bör

ställas till flygförvaltningens förfogande. Detta belopp är ej inräknat i den

kostnadsram för anskaffning av flygmateriel, som föreslagits i det föregående.

Anskaffningen av luftförsvarsrobotar kan nu, anför flygledningen, förutses

endast till en del, då utvecklingen inom detta område ej kan överblickas

för någon längre tid. Flygledningen erinrar om att överbefälhavaren uttalat

att luftförsvarsrobotar framdeles kan komma att delvis ersätta jaktflyg.

Det är därför ej möjligt att nu framlägga en anskaffningsplan svarande mot

de medel, som enligt det nyss anförda reserverats för luftförsvarsrobotar.

Ändringar i de nuvarande planerna beträffande olika vapensystem kan

komma att medföra väsentliga förändringar av kostnadsplanernas materiella

innehåll. Detta i sin tur kan komma att påverka såväl krigs- som

fredsorganisationen. Denna omständighet har, framhåller flygledningen,

icke kunnat beaktas i förslagen till förbandsindragningar. Av den tekniska

utvecklingen betingade ändringar kan därför snabbt aktualiseras.

Överbefälhavarens yttrande

överbefälhavaren framhåller, att 1955 års försvar sberednings utlåtande

syftar till en fast ekonomisk grund för utvecklingen inom krigsmakten

under de närmaste åren. För de militära myndigheterna gäller det att inom

den givna ekonomiska ramen planlägga verksamheten, så att en lämplig

balans mellan personal och materiel åstadkommes och därigenom den totala

försvarseffekten blir så stor som möjligt. Detta förutsätter enligt överbefälhavaren,

att försvarsgrenarna (centrala förvaltningsmyndigheter) utarbetar

långsiktiga planer för materielanskaffning, personalorganisation och fredsorganisation

in. m. samtidigt som det också kräver en ökad samordning

inom krigsmakten. Planerna måste därför göras direkt jämförbara — bl.a.

beräknas i samma prisläge — och utformas så att en samlad översikt över

utvecklingen inom krigsmakten kan vinnas.

Tillgång till en dylik samlad översikt över den planerade verksamheten

anser överbefälhavaren vara ett villkor för att riktlinjer för krigsmaktens

framtida utformning fortlöpande skall kunna anpassas till den tekniska

utvecklingen, överbefälhavaren anmäler sin avsikt att i samband med

direktiven för petitaarbetet för budgetåret 1959/60 ge sådana anvisningar

att en parallellställning av de olika försvarsgrenarna kan bli möjlig.

När det gäller personalfrågor erinrar överbefälhavaren om att grundtanken

i alternativ Adam är att inom den begränsade organisationen tillgodose

hög kvalitet. I förslaget har räknats med utökade personalstater.

Det är därför enligt överbefälhavaren betydelsefullt all de äskanden i fråga

om nya tjänster, som framförts av försvarsgrenscheferna, tillgodoses.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Omdisponering av tjänster bör enligt överbefälhavaren i första hand

ske inom respektive försvarsgrenar. Vid behov bör dock omflyttningar kunna

ske försvarsgrenarna emellan. Det kan bli nödvändigt att nämnda omdisponeringar

tillgodoses genom tillfällig kommendering av personal. De

av chefen för armén föreslagna principerna för jämkningar i personalstaterna

bör dock enligt överbefälhavaren kunna tillämpas från och med

budgetåret 1958/59. Motsvarande principer föreslås även bli tillämpliga

inom övriga försvarsgrenar och försvarsgrenarna emellan.

För handläggning av omplaceringsproblem avseende den civila personalen

bör enligt överbefälhavaren den år 1956 tillkallade försvarets personalnämnd

i första hand vara verksam. Detta gäller såväl omplacering inom

försvarsväsendet som beredande av sysselsättning utom försvaret. I vad

gäller omplacering inom försvarsväsendet bör dock en betydande del av

dessa åtgärder ske på sätt som enligt överbefälhavaren bör tillämpas för

militär personal. Personalnämnden förutsättes erhålla erforderliga resurser

för att effektivt i samråd med arbetsmarknadsmyndigheterna, försvarsgrensledningarna,

försvarsstaben och personalorganisationerna kunna medverka

till lösande av dessa uppgifter.

Omplacering av militär och civihnilitär personal måste enligt överbefälhavaren

anpassas till den takt, vari organisationsförändringar genomföres,

medan å andra sidan dessa förändringar måste anpassas till möjligheterna

att genomföra omplaceringar. Frågor om omplacering av personal

bör i första hand handläggas inom vederbörlig försvarsgren. En väsentlig

del av dessa frågor, främst de av personalvårdande karaktär, måste

dock handhas gemensamt för hela försvarsväsendet. överbefälhavaren föreslår

därför, att en särskild nämnd tillsättes. Överbefälhavaren avser att

senare avge ett mer preciserat förslag om denna organisation med utgångspunkt

i att nämnden bör kunna påbörja sin förberedande verksamhet

från och med budgetåret 1958/59.

Den av arméchefen föreslagna utredningen om sättet för värnpliktskontingentens

begränsning avser överbefälhavaren att igångsätta snarast.

De framlagda förslagen till riktlinjer för materielanskaffningar i vad

avser armén och flygvapnet ansluter enligt överbefälhavaren till de ekonomiska

ramarna enligt försvarsberedningens utlåtande den 18 februari

1958 och departementschef sskrivelsen den 21 februari 1958. Planerna är så

utarbetade att de nästkommande år kan samordnas med övriga planer för

dessa försvarsgrenar, överbefälhavaren tillstyrker, att de fastställes som

grund för anskaffningsverksamheten, dock med reservation för de korrigeringar

som förändringar i prisläget kan ge anledning till. I anslutning härtill

understryker överbefälhavaren betydelsen av att samtliga betalningsoch

bemyndigandeplaner fastställes i samma prisläge och successivt uppräknas

på samma sätt.

Vad gäller materielanskaffningen vid marinen tillstyrker överbefälhava
-

s. 87 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958 87

ren, att jagarna Lappland och Värmland samt minfartyget Älvsborg avbeställes.

Inriktningen av verksamheten inom marinen under de närmaste

budgetåren blir, anför överbefälhavaren, i väsentlig grad beroende av Kungl.

Maj :ts och riksdagens beslut i fråga om såväl föreslagen avbeställning

av jagarna Lappland och Värmland samt minfartyget Älvsborg som sättet

för bestridande av avbeställningskostnaderna. Överbefälhavaren anser sig

inte kunna ta slutlig ställning till chefens för marinen förslag bland annat i

fråga om verksamheten under anslaget till Fartygsbyggnader m. m., innan

beslut fattats i fråga om de föreslagna avbeställningarna, överbefälhavaren

tillstyrker emellertid fullföljande av redan antagna fartygsplaner i den omfattning

chefen för marinen föreslagit. Därutöver bör begärda bemyndiganden

för forskning, försök och utveckling för nya ubåtstyper och övervattensfartyg

ävensom för löpande försök samt bidrag till försvarets forskningsanstalt

— sammanlagt 19,6 miljoner kronor — erhållas genom omdisponering

av till marinförvaltningens förfogande stående bemyndigandebelopp.

I övrigt synes enligt överbefälhavaren beslut om ändrad användning av

bemyndigandebelopp, som friställes genom avbeställningar och genom att

vissa ombyggnader utgår ur 1952 års fartygsbyggnadsplan, böra anstå tills

de ekonomiska konsekvenserna av föreslagna avbeställningar klarlagts.

Beträffande chefens för marinen förslag gäller enligt överbefälhavaren,

att olika alternativ måste hållas öppna till dess frågan om bestridandet

av avbeställningskostnaderna för de två jagarna Lappland och Värmland

samt minfartyget Älvsborg kan lösas. Kan överlåtelse eller försäljning

ske bör motsvarande medel kunna disponeras på marinens materielanslag

inom ramen för av chefen för marinen föreslagna anskaffningar. Kan försäljning

icke ske finns inom alternativet Adam icke utrymme utanför marinens

andel för att bestrida avbeställningskostnader. Därför måste i så

fall bland annat anskaffningsprogrammen enligt marinchefens förslag begränsas

och en del nyanskaffningar skjutas på framtiden och infogas i

den nya plan för marinens materielanskaffning, som måste uppgöras, överbefälhavaren

anser det nödvändigt att Kungl. Maj :t erhåller med hänsyn

härtill erforderlig handlingsfrihet beträffande anskaffningarna för marinen

för budgetåret 1958/59. Som en följd härav bör man även beträffande

nu föreslagna nya objekt, som föranleder betalningsutfall under budgetåret

1959/60 och senare, icke nu binda sig utan bevara möjligheter till

anpassning efter den ekonomiska utvecklingen för marinen under budgetåret

1958/59.

Härefter övergår överbefälhavaren till de föreslagna begränsningarna av

fredsorganisationen. Det betonas, att förutsättningen för att föreslagna

nedskärningar och rationaliseringar av fredsorganisationen skall kunna

genomföras, är att investeringsmedel och byggnadskvot crhålles i tillräcklig

omfattning, överbefälhavaren erinrar om att försvarsberedningen i sitt

utlåtande särskilt uppmärksammat denna fråga och understrukit, att om
-

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1958

organisationer som innebär lägre löpande kostnader för försvaret icke får

hindras av brist på medel under kapitalbudgeten. Beredningen har även

erinrat om de allvarliga eftersläpningar, som uppstått på grund av den

under en följd av år starkt begränsade medelstilldelningen, och om nödvändigheten

av att investeringsanslagen avväges med hänsyn till materielanslagen

på driftbudgeten. I anslutning'' härtill betonar överbefälhavaren

ånyo och med skärpa nödvändigheten av att nyssnämnda ofrånkomliga behov

tillgodoses. Det bör enligt överbefälhavaren beaktas, att erforderliga

investeringar på en plats ofta motsvaras av värden som kan friställas på

en annan plats.

De föreslagna indragningarna av fredsförbund anser sig överbefälhavaren

kunna tillstyrka, dock med undantag för indragningen av Härnösands

kustartillerikår (KA 5). Anledningarna till att överbefälhavaren motsätter

sig detta förslag utvecklas sålunda.

I chefens för armén förslag skulle Lv 5 i Sundsvall och i chefens för

marinen förslag KA 5 i Härnösand bli föremål för indragning. Härigenom

skulle två fredsförbund inom samma landsdel komma att indras, vilket

jag bland annat av beredskapsskäl icke kan tillstyrka. Härtill kommer synpunkterna

på den roll som kustartilleriet har i invasionsförsvaret, vilket

även kommit till uttryck i försvarsberedningens utlåtande. Av nyssnämnda

skäl synes en indragning av Lv 5 vara minst oläglig. Ytterligare arméförband

finns inom landsdelen ifråga och genom Lv 7 i Luleå kommer

fortfarande fredsluftvärnsförband att finnas i Norrland.

De administrativa merkostnader, som ett bibehållande av KA 5 kan

komma att föra med sig, anser jag icke vara av den storleksordning att

de bör tillmätas avgörande vikt. Hur de skall täckas genom administrationsminskningar

och ytterligare rationaliseringar på annat håll kräver närmare

undersökningar. Tid för att genomföra dessa undersökningar finns,

eftersom frågan icke påverkar anslagen för 1958/59. Jag anser i varje fall

att KA 5 icke skall indragas.

Beslut om hur friställda lokaler skall utnyttjas anser överbefälhavaren

icke kunna fattas i detta sammanhang.

Slutligen anmäler överbefälhavaren, att han vidtagit förberedelser för utredning

av krigsmaktens högsta ledning, överbefälhavaren avser att avge

förslag om tillsättandet av en arbetsgrupp för vissa förberedande studier

av frågan.

E. Departementschefen

Frågan om riktlinjerna för vårt militära försvars utveckling har under

de senaste åren varit föremål för ingående utredningar och överväganden.

Det är framför allt den snabba militärtekniska utvecklingen och dess konsekvenser

för vårt försvars gestaltning på längre sikt som nödvändiggjort

en översyn av krigsmaktens utformning. Utredningsarbetet har gällt krigsmaktens

organisation, kostnader och operativa möjligheter och sambandet

s. 89 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

89

mellan dessa faktorer. Kravet på en rationell anpassning av försvarets

struktur med hänsyn till den militärtekniska utvecklingen och på en sådan

avvägning mellan olika försvarsfunktioner att en maximal effekt erhålles

för den ekonomiska insatsen har härvid framträtt med styrka. Underlaget

för övervägandena i försvarsfrågan utgjordes till en början av den utredning

som överbefälhavaren år 1954 framlade beträffande riktlinjerna för

krigsmaktens fortsatta utveckling och vilken hade igångsatts efter samråd

med min företrädare i ämbetet. I början av förra året erhöll överbefälhavaren

av denne i uppdrag att verkställa viss överarbetning av dessa

riktlinjer. Detta utredningsuppdrag redovisades av överbefälhavaren i oktober

1957. Det utredningsmaterial som förebragts har legat till grund för

övervägandena inom 1955 års försvarsberedning. Resultatet av sina överväganden

har försvarsberedningen framlagt i ett i februari 1958 avgivet

utlåtande rörande de allmänna riktlinjerna för krigsmaktens fortsatta utveckling.

I avbidan på resultatet av övervägandena i försvarsfrågan har försvarsbudgeten

under de senaste budgetåren erhållit en i vissa delar provisorisk

karaktär. Å ena sidan har myndigheternas anslagsäskanden starkt beskurits.

Å andra sidan har osäkerheten i fråga om försvarsorganisationens

framtida utformning lett till att man undvikit att företaga några mera betydande

ingrepp i organisationen i samband med försvarsbudgeternas fastställande.

Dessa förhållanden har medfört en successivt vidgad diskrepans

mellan försvarsanslag och försvarsorganisation.

Genom den överenskommelse som den 4 februari i år slöts mellan de

fyra demokratiska partierna i fråga om försvarets kostnadsram och genom

det utlåtande som försvarsberedningen strax därefter avgav har förutsättningar

skapats för att vid årets riksdag fatta ett försvarsbeslut som utgör

ett fast underlag för en ny försvarsplanering. Jag hälsar med djup tillfredsställelse

att en samförståndslösning kunnat ernås i försvarsfrågan,

uppburen av de fyra demokratiska partierna. Därmed har en god svensk

politisk tradition fullföljts. Att försvarsfrågan ännu en gång kunnat

lyftas över partigränserna innebär en stor nationell tillgång och är av värde

inte minst utåt som en manifestation av en enig nations vilja att värna

sin frihet och sitt oberoende.

Försvarsberedningen har i sitt utlåtande dragit upp de allmänna riktlinjerna

för krigsmaktens fortsatta utveckling. Jag kan i allt väsentligt

ge dessa riktlinjer min anslutning. De synes mig väl ägnade att utgöra

ett principiellt underlag för arbetet med utformningen av vårt militära

försvar. Riktlinjerna skapar en fast grundval för planering på lång sikt

inom krigsmakten, något som jag tillmäter den största betydelse. Jag vill

i det följande, i anslutning till beredningens uttalanden i olika hänseenden,

framlägga mina synpunkter på den fortsatta utformningen av vårt

lands försvarspolitik.

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kurigl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Den allmänna bedömning av Sveriges utrikes- och militärpolitiska läge

som försvarsberedningen gjort utmynnar i slutsatsen att de utrikespolitiska

och militärpolitiska synpunkterna på vårt lands försvarsfråga entydigt

talar för nödvändigheten av att upprätthålla ett svenskt försvar av

en sådan styrka, att det verkar fredsbevarande och i krig kan bjuda en

angripare hårt motstånd. Till denna uppfattning ansluter jag mig helt.

Jag vill i det följande närmare utveckla varför de skäl som under efterkrigstiden

föranlett upprätthållandet av ett relativt starkt svenskt försvar

alltjämt äger oförminskad giltighet.

Förhållandet mellan å ena sidan Sovjetunionen och å den andra de

västliga stormakterna är fortfarande präglat av djup misstro. Stora politiska

frågor, såsom spörsmålet om Tysklands återförening och upprättande

av ett system för rustnings- och atomvapenkontroll, har icke kunnat lösas.

De rådande motsättningarna har också lett till att Förenta Nationerna icke

kunnat fungera såsom ett internationellt kollektivt säkerhetssystem på det

sätt som avsetts i dess stadga. I avsaknad av ett sådant säkerhetssystem

har stormakterna fallit tillbaka på den traditionella metoden att genom

militärallianser söka trygga sin säkerhet. Läget karakteriseras alltså för

närvarande av en jämviktspolitik. Emellertid bär denna politik, sådan

den för närvarande bedrives, en del helt nya drag genom att de väsentliga

militära tyngderna på vardera sidan utgöres av de ännu, med undantag

för de två bomberna över Japan i andra världskrigets allra sista fas,

i krigföring oprövade kärnvapnen. För närvarande förfogar USA och

Storbritannien å ena sidan och Sovjetunionen å den andra över alla sorters

kärnvapen och vapenbärarna ökar på bägge sidor i antal och mångsidighet.

De växande förstörelseresurserna vidmakthåller således ett sla«s

o

balans mellan stormakterna, vilken utgör en viss garanti mot allmän

världskonflikt. Det är dock uppenbart att detta läge rymmer betydande

faromoment. Risker föreligger för att krig kan uppstå till följd av missgrepp

och felbedömningar. Angelägenheten av att uppnå någon form av

kontrollerad nedrustning eller begränsning av rustningarna har därför

kommit att framstå som mera trängande än någonsin. Emellertid har nedrustningssträvandena

hittills icke krönts med någon framgång. Redan de

nu angivna omständigheterna gör det nuvarande världsläget farofyllt och

osäkert. Härtill kommer att, så länge för stormakterna centrala problem

såsom den tyska återföreningsfrågan icke fått sin lösning, risken fortbestår

att dessa problem ger anledning till allvarliga friktioner och konflikter.

Skulle exempelvis läget i Tyskland utveckla sig i riktning mot

uppror eller inbördeskrig, skulle uppenbarligen världsfreden utsättas för

betydande faror. Slutligen bör uppmärksammas att läget i Asien och

Afrika efter de många nya staternas tillkomst ännu icke stabiliserats. En

dragkamp pågår mellan stormakterna om inflytandet i dessa delar av

världen. Risk föreligger på grund härav för att lokala uppgörelser även
-

s. 91 Kontrollera mot PDF

Kuntjl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

91

som inre motsättningar i de nya staterna kan utveckla sig till konflikter

mellan stormakterna själva.

Den svenska efterkrigspolitiken har syftat till att genom alliansfrihet

i fred möjliggöra för Sverige att inta en neutral ställning i händelse av

krig. Denna målsättning för svensk utrikespolitik fortbestår i dagens läge.

Den svenska politiken kan i stort sett sägas ha mött förståelse ute i världen.

En väsentlig förutsättning för att en sådan politik kunnat fullföljas

och även tillvinna sig respekt har genomgående varit att Sverige, i frånvaron

av ett kollektivt säkerhetssystem, upprätthållit egna, klart defensiva

militära resurser av sådan styrka att vårt land icke framstått som ett militärt

tomrum. Den svenska försvarspolitiken tjänar främst samma allmänna

syfte som utrikespolitiken, således att hålla oss utanför kriget. I

den mån stormakterna sätter tro till hållfastheten i vår föresats att icke

låta svenskt område utnyttjas för några angreppsförberedelser och till vår

förmåga att genomföra denna föresats bortfaller ett tänkbart motiv för

anfall mot vårt land. Och i varje fall bör ett efter våra förhållanden starkt

försvar innebära, att priset för en erövring av Sverige blir så högt att den

som planerar ett angrepp kommer att tveka.

Den analys jag här lämnat av de faktorer som påverkar det internationella

läget nu och för överskådlig tid framöver visar klart på nödvändigheten

av att våra ansträngningar att upprätthålla ett respektingivande

svenskt försvar fullföljes.

Såsom försvarsberedningen framhållit kan det svenska försvarsproblemet

dock icke ses som ett isolerat utrikes- och militärpolitiskt spörsmål.

Det ligger i sakens natur att även de samhällsekonomiska och statsfinansiella

bedömningsgrunderna måste beaktas. Å andra sidan måste hänsyn

tagas till sambandet mellan försvarskostnader och den alliansfria utrikespolitiken.

Av de svenska försvarskostnaderna avses sålunda mer än hälften

för materiel, under det att motsvarande andel för t. ex. Nato-staterna Danmark

och Norge endast uppgår till 10—20 %.

Beredningen understryker att försvarskostnaderna icke får utgöra en

orimligt betungande börda för medborgarna. I likhet med försvarsberedningen

är jag emellertid övertygad om att ett godtagbart svenskt försvar

bör kunna upprätthållas med en ekonomisk insats som icke kan anses överskrida

en rimlig andel av våra resurser. Såsom beredningen erinrat har

den svenska försvarsbördan relativt sett reducerats under senare år. Detta

sammanhänger med att stegringen av vår bruttonationalprodukt och av

våra samlade skatteinkomster och statsutgifter varit starkare än stegringen

av försvarskostnaderna. Försvarsutgifternas andel av bruttonationalprodukt,

skatter och statsutgifter har därför icke oväsentligt sjunkit. Detta

faktum bör hållas i minnet när man bedömer den ökning av försvarsbudgeten

som föreslås för nästa budgetår. Härtill kommer, vilket beredningen

också påpekat, att en internationell jämförelse visar att den svenska för
-

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1958

svarsinsatsen är förhållandevis begränsad. Med beaktande slutligen av antagandena

om en fortsatt höjning i framtiden av vår nationalinkomst och

levnadsstandard, vilka antaganden man har anledning betrakta som realistiska,

anser jag att beredningen har fullt fog för sin uppfattning att

upprätthållandet av ett godtagbart svenskt försvar icke behöver innebära

att en orimligt stor andel av våra resurser avsättes för militära ändamål.

Försvarsberedningen har understrukit den principiella vikten, från såväl

militära som psykologiska synpunkter, av den målsättning som 1948

års riksdag uppställde för det svenska försvaret. Det ifrågavarande uttalandet

av riksdagen utgör enligt min mening en självklar allmän riktpunkt

vid utformningen av vår krigsmakt. Såsom beredningen framhållit föreligger

ett allmänt samband mellan operativ målsättning och försvarsresurser.

Beredningen har dock knutit en viss reservation till detta konstaterande

som synes mig befogad och som grundar sig på att det alltid kommer

att vara svårt att säga exakt var den gräns går där en viss minskning

i försvarsresurser måste ta sig uttryck i en begränsning av den operativa

målsättningen. Det allmänna sambandet mellan de bägge faktorerna

är dock ställt utom fråga. Detta samband måste därför tillmätas en avgörande

betydelse vid bedömningen av försvarets utformning. Med utgångspunkt

från detta resonemang har försvarsberedningen under sina överväganden

kommit till den slutsatsen att ett genomförande av något av

alternativen David, Cesar och Bertil skulle leda till en begränsning av försvarets

styrka av en sådan omfattning att beredningen icke ansett sig

kunna förorda något av dessa alternativ. Beredningen har vidare påpekat

att skillnaden under de närmaste åren i möjlig målsättning mellan de

övriga alternativen — 1957 års förslag och Adam — blir ganska ringa. Härtill

kommer att den tekniska utvecklingen särskilt beträffande atomvapen

och robotar torde komma att inom några år i växande grad påverka vårt

försvar och dess utformning. Med beaktande av de anförda synpunkterna

har beredningen stannat för att förorda en utformning och inriktning av

vårt försvar i huvudsak enligt alternativ Adam. Enligt min mening utgör

denna beredningens ståndpunkt en syntes med rimliga hänsynstaganden

till de olika faktorer som måste påverka bedömningen av försvarsfrågan

— utrikespolitiska, militära, samhällsekonomiska och statsfinansiella

— och jag kan därför helt ansluta mig därtill.

Som nyss berördes har försvarsberedningen uttalat att den tekniska utvecklingen

särskilt i fråga om atomvapen och robotar torde komma att

inom några år alltmer påverka vårt försvar. Vad atomvapen beträffar har

frågan om det svenska försvarets utrustning med dylika vapen tillmätts

stor betydelse i överbefälhavarens utredningar, överbefälhavaren uttalar

för sin del att alla militära synpunkter entydigt och starkt talar för en

anskaffning av atomvapen så länge man måste räkna med att en angripare

kan komma att använda sådana. Det är dock uppenbart att atom
-

s. 93 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1958

93

vapenfrågan har inånga andra aspekter. Försvarsberedningen har för sin

del icke tagit ställning i frågan. Detta finner jag välbetänkt i nuvarande

läge. Såsom beredningen framhållit är de tekniska förutsättningarna sådana

att ett visst uppskov med ställningstagandet i denna fråga kan ske.

Försvarsberedningen har understrukit att försvarets forskningsanstalt

bör erhålla medel för att kunna bedriva forskning inom atomområdet och

studera olika faktorer som är av betydelse för atomvapnens verkningar

samt för att utveckla för skyddet mot atomvapen erforderliga metoder och

utrustning. En sådan forskning är av stor betydelse. Jag avser att föreslå

att ökade medel ställes till forskningsanstaltens förfogande för nästa budgetår

i nu angivet syfte. Det bör framhållas att anstalten redan i åtskilliga

år i begränsad omfattning bedrivit forskning inom atomområdet med

sikte på studiet av verkan och skydd. Anstaltens forskningsarbete på

atomområdet ligger helt inom ramen för de allmänna riktlinjer som uppdragits

i försvarsberedningens utlåtande. En forskning med direkt sikte

på konstruktion av atomvapen är det självfallet icke fråga om. Ett sådant

arbete kommer icke att ske utan att riksdagen fattat beslut därom.

Något förslag i denna riktning framlägges icke nu.

Försvarsberedningen har starkt understrukit vikten av att den tekniska

utvecklingen inom försvaret främjas. Beredningen har härvid bland annat

pekat på robotområdet. Jag bedömer det vara en av de avgörande förutsättningarna

för vårt försvars effektivitet på längre sikt, att arbetet med

utveckling och anskaffning av robotar intensifieras så att dylika vapen

så snabbt som möjligt kan tillföras krigsmakten. Det är härvidlag av synnerlig

vikt att verksamheten bedrives i rationella former. Vad beredningen

anfört om målsättningen för organisationen av arbetet inom robotområdet

bör vara vägledande för de militära myndigheterna. Det bör ankomma

på dessa att i mån av befogenhet vidtaga respektive hos Kungl.

Maj:t föreslå erforderliga åtgärder för vinnande av det angivna syftet.

Jag avser att föreslå väsentligt ökade anslag till verksamheten på robotområdet

för nästa budgetår. Ett intensifierat forsknings- och utvecklingsarbete

på detta område kräver ofrånkomligen personalförstärkningar.

Dessa måste dock redan av rekryteringsskäl ske successivt. För nästa

budgetår framlägges vissa förslag i samband med anmälan av vederbörliga

anslag.

Även andra områden av försvaret kräver självfallet uppmärksamhet när

del gäller anpassningen till den snabbt skeende militärtekniska utvecklingen.

Av stor vikt är bland annat behovet av telemotmedel. En sträng

angelägenhetsgradering är dock erforderlig. De begränsade resurserna bos

en liten nation nödvändiggör koncentration till väsentliga avsnitt som är

av utslagsgivande betydelse för försvarets funktionsduglighet.

Den samförståndslösning i försvarsfrågan som utmynnat i förord för en

försvarsorganisation i huvudsak enligt alternativ Adam innebär att för
-

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Knngl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1958

svarshuvudtiteln för nästa budgetår bestämmes till ett anslagsbelopp av

2 700 miljoner kronor. Därvid har kostnaden för alternativ Adam för budgetåret

1958/59, av överbefälhavaren angiven till 2 625 miljoner kronor,

uppräknats med hänsyn till vissa fördyringar i förhållande till det kostnadsläge,

som ligger till grund för ÖB-utredningarna. Enligt riksstaten

för nu löpande budgetår slutar fjärde huvudtiteln på en anslagssumma

av 2 242 miljoner kronor. Anslagssumman för nästa budgetår ligger

omkring 460 miljoner kronor högre. Denna differens är emellertid rent

formell. I realiteten kommer det att vara ganska ringa skillnad mellan

de faktiska 1''örsvarskostnaderna under innevarande budgetår och nästa.

Redan i samband med framläggandet av den preliminära försvarshuvudtiteln

i statsverkspropositionen klargjordes att det faktiska utfallet av

försvarsbudgeten under 1957/58 skulle komma att väsentligt överstiga anslagssumman

enligt riksstaten. Utfallet kan nu beräknas bli omkring 2 600

miljoner kronor. Överskridandet i förhållande till riksstaten med omkring

360 miljoner kronor beror på dels anslagsöverskridanden på förslagsanslag

till följd av höjda löner, priser och taxor med omkring 60 miljoner

kronor, dels anslagsanvisningar på tilläggsstat med tillhopa närmare 200

miljoner kronor, varav huvuddelen, 180 miljoner kronor, hänför sig till

förstärkning av anslaget till anskaffning av flygmateriel, dels slutligen förbrukning

av behållningar på reservationsanslag med omkring 100 miljoner

kronor. Jämfört med de redan nu utgående försvarskostnaderna

innebär således anslagssumman för nästa budgetår en ökning med allenast

omkring 100 miljoner kronor, d. v. s. med knappt 4 %. Trots denna

anslagsökning innebär kostnadsramen för alternativ Adam på 2 700 miljoner

kronor inskränkningar i krigs- och fredsorganisationen för samtliga

försvarsgrenar. Även enligt 1957 års förslag måste dylika reduktioner

företagas. Ett upprätthållande av gällande försvarsorganisation som

hade inneburit ett kvantitativt oförändrat och efter hand i takt med den

tekniska utvecklingen kvalitativt förbättrat försvar hade lett till försvarskostnader

av en sådan storlek att det utan vidare kan hävdas att statsfinansiella

förutsättningar icke skulle ha förelegat därför. Det har följaktligen

framstått som en tvingande nödvändighet att tillse att de kvalitativa

förbättringarna av krigsmakten motväges av kvantitativa begränsningar på

ett sådant sätt att kostnaderna för försvarsorganisationen kan hållas på en

rimlig nivå. Det är detta som nu sker. Försvarets omfattning reduceras

men kravet på hög kvalitet kan tillgodoses.

Anslagsramen på 2 700 miljoner kronor för nästa budgetår synes även

böra bedömas mot bakgrunden av vad kostnaderna för ett fortsatt provisorium

sannolikt skulle ha uppgått till. Vid en beräkning härav bör man

i första hand utgå från läget i fråga om de fyra stora materielanslagen

under fjärde huvudtiteln, vilka i princip regleras enligt långsiktiga, av

riksdagen godkända materielplaner. De fyra anslag det gäller avser ar
-

s. 95 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

95

mens anskaffning av tygmateriel, marinens fartygsbyggnader respektive

anskaffning av vapenmateriel och flygvapnets anskaffning av flygmateriel.

I fråga om marinen motsvarar anslagen närmast alternativ Adam.

Beträffande armén och flygvapnet åter ligger anslagen i årets riksstat på

en nivå som understiger vad som erfordras till och med i alternativ Cesar,

sammanlagt närmare 200 miljoner kronor lägre. Detta faktum ger en

klar belysning av det kritiska läge som under senare tid rått beträffande

materielanslagen. Det ger bakgrunden till den aktuella beställnings- och

betalningskrisen inom försvaret. Med ledning av det anförda kan man utgå

från att det även i en provisorisk försvarsbudget hade varit ofrånkomligt

med en höjning av materielanslagen i storleksordningen ett par hundra

miljoner kronor om man hade velat undvika fortsatt beställnings- och betalningskris

samt betydande avbeställningar av materiel och skadeståndsförpliktelser

i anslutning härtill. Utöver detta belopp hade man måst räkna

med rent automatiska anslagsstegringar på grund av höjda löner och

priser jämte vissa andra smärre ofrånkomliga anslagshöjningar, tillsammantaget

omkring 200 miljoner kronor. Om man utgår från fjärde huvudtitelns

slutsumma enligt årets riksstat på 2 242 miljoner kronor hade

alltså fjärde huvudtiteln enligt det nu anförda kommit att för nästa budgetår

sluta på ett belopp av i runt tal 2 650 miljoner kronor. En dylik

budget hade representerat ett fortsatt provisorium och icke kunnat läggas

till grund för någon ny långsiktig planläggning av försvaret. Budgeten

hade inneburit en oekonomisk användning av försvarsanslagen. Den hade

nödvändiggjort ett handlande på kort sikt. En på ett principbeslut i försvarsfrågan

byggd försvarsbudget sådan som den som nu framlägges möjliggör

däremot ett rationellt utnyttjande av försvarsanslagen enligt en

långsiktig planering.

Av det i det föregående anförda torde framgå att det försvarsbeslut som

föreslås skola fattas vid årets riksdag icke innebär någon upprustning,

trots att anslagen ökas. Tvärtom är det fråga om en icke oväsentlig reduktion

av krigsmaktens omfattning, varigenom emellertid förutsättningar

skapas för upprätthållandet av hög kvalitet på våra stridsmedel och för en

snabbare anpassning efter den militärtekniska utvecklingens krav. Försvarsomläggningen

tar sig uttryck i minskad krigsorganisation, förbandsindragningar

och friställande av personal, särskilt inom de industrier,

varv, verkstäder o. s. v. som sysslar med materielleveranser till försvaret.

1 sistnämnda hänseende har redan åtskilliga vittnesbörd givits.

Den samlade försvarseffekt som skall uppnås motsvarar i huvudsak

alternativ Adam. Detta innebär icke att kostnadsramen för fjärde huvudtiteln

nu skulle låsas till den nivå som är angiven för budgetåret 1958/59,

2 700 miljoner kronor. I så fall skulle vi snabbt komma i samma läge

som under de senaste åren. En fastlåst kostnadsram för försvaret måste

i den dynamiska utveckling som man numera har att räkna med ofrån
-

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Kutig!. Maj:ts proposition nr 110 är 1958

komligen leda till urholkning av den fastställda försvarsorganisationen

och reduktion av den avsedda försvarseffekten. Det är i medvetande härom

som försvarsberedningen understrukit nödvändigheten av att, då den

tekniska utvecklingen medför att stridsmedlen efter hand blir alltmer invecklade

och därmed dyrare, försvarskostnaderna tillätes att stiga något

år från år för att en viss försvarseffekt skall kunna upprätthållas. Beredningen

har för sin del bedömt att en årlig stegring med 2 1/2 % av anslagssumman

under fjärde huvudtiteln är erforderlig i detta syfte. Mot bakgrunden

av gjorda bedömningar i fråga om takten i den fortsatta standardstegringen

i vårt samhälle bör en dylik höjning av försvarskostnaderna

icke innebära någon ökad real belastning av medborgarna. Den innebär

endast att en del av nationalinkomstökningen kommer försvaret till godo

för att möjliggöra en successiv anpassning efter den tekniska utvecklingen.

Försvarsberedningen har vidare uttalat att det har avgörande betydelse

för möjligheterna att vidmakthålla en viss försvarseffekt, att det

reella innehållet i den försvarsorganisation som skall utveckla den avsedda

effekten icke efter hand beskäres genom att kompensation icke erhålles

för automatiska kostnadsökningar i form av löne- och prisstegringar.

För egen del vill jag understryka den synnerliga vikten av att beredningens

rekommendationer i nu berörda bägge hänseenden följes för att

det skall vara möjligt att vidmakthålla försvarseffekten. I enlighet med

beredningens uttalande förutsätter jag därför, att en årlig anslagsstegring

av 2 1/2 % för teknisk utveckling och härutöver kompensation för löneoch

prisstegringar kominer till stånd från och med budgetåret 1959/60. Vad

budgeten för 1958/59 beträffar har, som förut nämnts, visst belopp för

fördyring redan inlagts. Anslagsbeloppet på 2 700 miljoner kronor skall

därför inkludera de beräknade kostnaderna för löne- och prisstegringar,

vilka alltså ej får föranleda äskanden om anslag på tilläggsstat.

I likhet med försvarsberedningen vill jag framhålla att ett beslut att

utforma vårt militära försvar i huvudsak enligt alternativ Adam icke innebär

att man nu binder sig för en för lång tid framåt låst försvarsorganisation

eller för en avvägning i detalj. Även om de olika alternativen

i överbefälhavarens utredningar givits en ganska bestämd organisatorisk

form bör deras karaktär av riktlinjer hållas i minnet. En hel del förutsättningar

kan komma att ändras under den tid planerna omfattar. Det

är framför allt den snabba tekniska utvecklingen som här spelar roll. De

tekniska framstegen medför att materielen får en allt större betydelse för

försvaret. Organisation, taktik och stormaktsstrategi bestäms i växande

grad av tekniska faktorer. Härav följer nödvändigheten av att snabbt och

smidigt kunna anpassa organisation och taktik till ändrade tekniska förutsättningar.

En försvarsordning som i detalj reglerar och binder krigs
-

s. 97 Kontrollera mot PDF

97

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

och fredsorganisationen för viss tid riskerar att snabbt bli omodern och

verka hämmande på planeringsarbetet och på möjligheterna till successiv

anpassning efter utvecklingens krav. Det försvarsbeslut som nu föreslås

är därför icke att uppfatta som ett beslut om ny försvarsordning eller

härordning i vedertagen bemärkelse av den typ som exempelvis 1936 och

1942 års försvarsbeslut representerar. Beslutet har mera karaktären av

allmänna riktlinjer för krigsmaktens fortsatta utveckling. Det innebär

väsentligen att en fast utgångspunkt skapas och en allmän inriktning ges

för det militära planläggningsarbetet.

För att få underlag för det organisatoriska arbetet på försvarets område

bör man utgå från de uppgifter som angrepp i olika former mot vårt

land kan ställa oss inför. Krigsmaktens delar skall byggas upp för att

motsvara de viktigaste försvarsfunktionerna. Den snabba tekniska utvecklingen

efter andra världskriget liksom de betydande förändringar som

skett i maktgrupperingarnas omfattning och struktur gör det nödvändigt

att se framåt och att icke i för hög grad bygga på erfarenhetsmässiga intryck.

De grundläggande faktorer som är av betydelse just för det svenska

försvarets utformning måste noggrant studeras mot bakgrunden av ett

framtida krigs sannolika natur. Om utvecklingen påverkar våra försvarsfunktioner

eller deras inbördes betydelse, måste krigsmaktens delar snabbt

förändras så alt de motsvarar det nya lägets krav. Från denna synpunkt

tillmäter jag planeringsverksamheten inom försvarsstaben särskild vikt.

Försvarsberedningen har ansett sig böra i huvudsak godtaga de tendenser

i störa drag och på lång sikt i avvägningen mellan olika försvarsfunktioner

varåt överbefälhavaren givit uttryck i sina utredningar. Jag

delar denna beredningens uppfattning och vill särskilt peka på vikten av

att avvägningen vid det fortlöpande planeringsarbetet göres med utgångspunkt

från försvarsfunktionerna. Man bör sålunda undvika att fästa stor

vikt vid de olika stridsmedlens försvarsgrenstillhörigliet. Anslagsfördelningen

bör också i möjligaste mån ske med hänsyn till de stridsmedel som

skall göra det möjligt att upprätthålla de planerade försvarsfunktionerna

och bör därför icke för någon längre tid bindas efter försvarsgrensgränser.

Försvarsberedningen har utgått från att det vid den praktiska utformningen

av försvarsorganisationen skall visa sig möjligt att uppnå en något

högre effekt vid marinen än vad som bedömts i alternativ Adam. Beredningen

har därvid särskilt pekat på vikten av att effekten vid kustartilleriet

icke nedgår på ett sådant sätt att målsättningen för invasionsförsvaret

allvarligt påverkas.

Den jämkning som med beaktande av denna beredningens ståndpunkt

i avvägningsfrågan bedömts möjlig alt vidtaga inom alternativ Adams

kostnadsram innebär att marinens anslag för budgetåret 1958/59 bestämmes

till sammanlagt 420 miljoner kronor jämfört med 400 miljoner kro7—89

68 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 sand. Nr 110

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1958

nor enligt alternativ Adam. För budgetåret 1959/60 bör organisationsarbetet

vid marinen inriktas efter en kostnadsram på en ungefärlig nivå

av 400 miljoner kronor. För budgetåret 1960/61 bör kostnadsramen bestämmas

sedan chefen för marinen framlagt ny plan för den framtida

inriktningen av marinens materielanskaffning. Mot bakgrunden av försvarsberedningens

uttalande synes det angeläget att den mindre förskjutning

till marinens förmån som sålunda sker kommer kustartilleriet till

godo i sådan utsträckning att det av beredningen angivna syftet uppnås.

Med beaktande av försvarsberedningens ståndpunkt i avvägningsfrågan

kommer enligt det föreliggande budgetförslaget fördelningen inom anslagsramen

2 700 miljoner kronor för nästa budgetår att vara följande: armén

989 miljoner kronor, marinen 420 miljoner kronor och flygvapnet 1 102

miljoner kronor. Till gemensamma ändamål utgår omkring 189 miljoner

kronor.

De operativa möjligheter som den i huvudsak enligt alternativ Adam

utformade krigsmakten kommer att äga kan på grundvalen av överbefälhavarens

utredningar anges på följande sätt. Ett allsidigt och modernt

luftförsvar kommer att möjliggöras i de för riksförsvaret viktigaste landsdelarna,

dock ej samtidigt inom alla de förberedda områdena. Invasionsförsvar

kan samtidigt upprättas i två huvudriktningar. Försvaret utanför

våra gränser och kuster kommer att i ökande grad åvila flygstridskrafterna.

övervattensfartygen får sina huvudsakliga uppgifter i kustområdena.

Detsamma gäller självfallet kustartilleriet. Fältförbanden koncentreras

till försvar av de viktigaste gräns- och kustavsnitten. Skyddet

av viktiga anläggningar sker med lokalförsvarsförband och hemvärn. Krigsmaktens

kvantitativa minskning och det framtida krigets sannolikt utpräglat

totala karaktär kommer att öka frivilligorganisationernas betydelse

och uppgifter.

Det bör understrykas att kostnadsramen i alternativ Adam endast

räcker till för ett militärt försvar som svarar mot de mest omedelbara

och väsentliga behoven, varvid uthålligheten måste delvis eftersättas. Anskaffningen

i fred av ersättningsmateriel, reservdelar, ammunition och

drivmedel måste begränsas i förhållande till nu tillämpade normer. I luftförsvaret

kommer luckor att finnas. I invasionsförsvaret kommer stora

områden, som kan bli hotade, att i ett utgångsläge endast kunna bevakas

och därutöver kommer man att tvingas till försvagning av invasionsförsvaret

i åtminstone någon bedömd huvudriktning. Beträffande importskyddet

minskas de marina resurserna efter hand avsevärt.

Den avvägning som nu föreslås mellan de olika försvarsfunktionerna

innebär att den marina organisationen drabbas hårdast av de nödvändiga

beskärningarna. Huvudskälen härtill är följande. Den tekniska utvecklingen

ger det mångsidigt användbara attackflyget ökade möjligheter till

verkan mot sjömål. Detta minskar i sin tur särskilt de större övervattens
-

s. 99 Kontrollera mot PDF

99

Kungl. Uaj:ts proposition nr 110 år 1958

fartygens värde. Vidare framtvingar den valda kostnadsramen en reducering

inom hela krigsmakten som mer drabbar de delar, vilka har betydelse

först på längre sikt, till förmån för de delar, som är nödvändiga för att vi

skall kunna överleva ett krigs häftiga inledningsskede.

Den bedömning av försvarets operativa möjligheter som gjorts i det

föregående måste naturligtvis ses mot bakgrunden av det grundläggande

faktum att ett svenskt försvar aldrig kan tävla i styrka med världsblockens

krigsmakter. Detta är ej heller, och har aldrig varit, dess syfte. Man

måste utgå från att angrepp mot vårt land icke kommer att vara någon

huvudoperation för en stormakt som i framtiden mer än förr måste samla

sig till det väsentliga. Vårt försvar blir fredsbevarande om det har en

sådan styrka och beredskap att ett angrepp ter sig osäkert och kraftödande.

Vi har då också utsikter att stå emot, till dess avgörande förändringar i

världsläget kan komma att påverka även vårt läge.

Det vore ansvarslöst att förringa de påfrestningar som vårt land kommer

att utsättas för om atomvapen skulle användas vid angrepp mot oss.

Även om vårt försvar icke förfogar över atomvapen, bör dock våra försvarsmöjligheter

vara goda i jämförelse med många andra länders. Vår

krigsmakt utvecklas med hänsyn till atomkrigets krav. Förmåga att undandraga

sig och motstå atomvapnens verkningar är jämte ökad slagkraft

grunddragen vid förbandens utformning. Inom civilförsvaret pågår bland

annat en omfattande utrymningsplanläggning. Den utveckling av vårt

totala försvar som nu sker är därför, även i atomkrigets tidevarv, meningsfylld.

Vårt försvar kan självfallet icke, lika litet i framtiden som

tidigare, ge oss garanti mot krigets olyckor. Det kan däremot väsentligt

bidraga till att hålla oss utanför krig och, om vi blir angripna, öka våra

möjligheter att överleva som nation.

Vad angår de fredsorganisatoriska verkningarna av försvarsomläggningen

vill jag liksom försvarsberedningen framhålla nödvändigheten av att anpassa

fredsorganisationen till den minskade men kvalitativt förstärkta

krigsorganisationen. En så stor del som möjligt av försvarsanslagen bör

nämligen avdelas till förmån för effektiviteten i krigsorganisationen. Fredsorganisationen

är inget självändamål. Dess främsta uppgifter är att utbilda

den personal som ingår i krigsorganisationen och att förbereda mobilisering.

Fredsorganisationen bör i första hand dimensioneras för dessa uppgifter.

Vid reducering av krigsorganisationen bör därför också fredsorganisationen

kunna reduceras. Stor framsynthet är emellertid härvidlag erforderlig

eftersom hänsyn till personalen och begränsade investeringsmöjligheter

omöjliggör ofta återkommande genomgripande omläggningar av

fredsorganisationen. Principiell ställning till de erforderliga begränsningarna

i fredsorganisationen bör så långt möjligt tagas genom beslut vid

årets riksdag. De förslag till förbandsindragningar m. m. som försvars
-

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

grenscheferna på mitt uppdrag ingivit har redovisats i det föregående. Jag

återkommer till dessa frågor i det följande.

Försvarsomläggningen drar även med sig betydande konsekvenser i

fråga om den fortsatta materielplaneringen. Cheferna för armén och flygvapnet

har på mitt uppdrag inlämnat förslag till nya materielplaner för

sina respektive försvarsgrenar. Chefen för marinen kommer att 1959

framlägga ny plan för den framtida inriktningen av marinens materielanskaffning.

Jag torde få upptaga dessa frågor till närmare behandling

i det följande. Redan här vill jag dock framhålla, att det blir nödvändigt

att nu föreslå ändringar av vissa av statsmakterna fattade beslut i fråga

om materiel. Icke minst från arbetsmarknadssynpunkt kommer dessa omläggningar

att dra med sig svårigheter. Dylika svårigheter har redan visat

sig i form av varsel om permitteringar av arbetskraft som sysselsatts med

arbeten för försvarets räkning. I vissa fall har friställning av personal

redan ägt rum. Såsom försvarsberedningen framhållit är emellertid begränsningarna

i fråga om materielanskaffningar ofrånkomliga om det skall

vara möjligt att hålla den kostnadsram för försvaret om vilken det föreligger

politisk enighet. I likhet med beredningen vill jag understryka vikten

av att man icke fullföljer engagemang i fråga om materielanskaffning

som uppenbarligen icke kan rymmas inom den förordade kostnadsramen.

Mot denna bakgrund synes det mig bland annat nödvändigt att man avstår

från att tillföra den marina organisationen de av riksdagen beslutade

bägge jagarna Lappland och Värmland ävensom minfartyget Älvsborg. Jag

återkommer till dessa spörsmål i del följande.

Med avseende på den fortsatta materielplaneringen inom försvaret bör

några allmänna synpunkter här framhållas. För att de tekniska framstegen

skall kunna utnyttjas på ett rationellt sätt i den fortlöpande materielplaneringen

kräves stort förutseende. Det tar lång tid från det att

krigsmateriel projekteras och till dess den är i serieproduktion och därefter

i tjänst på förband. Genomsnittstiden brukar anges till omkring 7 år.

Kravet på förutseende understrykes ytterligare därav att vapen och hjälpmedel

för vapen, t. ex. jaktflyg och jaktstridsledning, i allt högre grad

tenderar att bilda sammanhängande system där utformningen av en del

påverkar utformningen av andra delar och av helheten. Allt detta ställer

krav på långsiktig planläggning både när det gäller anskaffningen av

materiel och i fråga om rekrytering och utbildning av personal. Sedan

1953 har det funnits av riksdagen godkända långsiktsplaner för materielanskaffningen

vid samtliga försvarsgrenar. Erfarenheterna under de gångna

åren har klart styrkt behovet av dylika långsiktsplaner för de olika materielområdena.

Utan sådana planer är det icke möjligt att bedriva en systematisk

och ekonomisk materielanskaffning. En förmånlig anskaffningsverksamhet

möjliggöres bland annat därigenom att leveranserna från den

svenska industrien kan planläggas på ett sätt som gynnar en ekonomiskt

s. 101 Kontrollera mot PDF

101

Kungl. Maj:ts proposition nr HO dr 1958

rationell produktion. Strävan skall vara att i materielplaneringen nå fasthet

utan stelhet. Planerna skall byggas upp inom en bestämd kostnadsram. För

de närmast liggande åren bör de vara mera detaljerade, under det att de på

längre sikt bör vara mera överslagsmässigt och obundet utformade. Planerna

måste fortlöpande överses, varvid erforderliga jämkningar inom

och mellan de olika planerna företages. De bör vara rullande, d. v. s.

varje år förlängas med ett år och i samband därmed räknas om med hänsyn

till förändringar i penningvärdet. Detta är nödvändigt för alt anskaffningsläget

och dess ekonomiska sammanhang skall kunna bedömas

årligen och samtidigt för de olika planerna. Slutligen vill jag betona vikten

av att anskaffningsverksamheten i största möjliga utsträckning samordnas

försvarsgrenarna emellan.

I anslutning till det nu anförda vill jag även understryka betydelsen

av att krigsproduktionsplaneringen bedrives effektivt. Denna planering

framstår som en angelägenhet av synnerlig vikt inom ramen för den allmänna

försvarsplanläggningen. Det kräves därför en väl genomarbetad och

ständigt aktuell planläggning och en samordning av verksamheten olika

myndigheter emellan samt, som bakgrund härför, en realistisk bedömning

av de krigsindustriella möjligheterna.

De inskränkningar i försvarsgrenarnas krigsorganisation som måste

företagas i enlighet med försvarsomläggningen bör i princip ske vid tidpunkter

då kostnadskrävande åtgärder såsom repetitionsövningar, materielförnyelse

etc. blir aktuella. Materielanskaffningen bör omgående inriktas

mot den minskade organisationen. Vad de personella resurserna beträffar

föreslås att värnpliktskontingenten redan under nästa budgetår anpassas

efter de minskade krigsorganisationerna genom att vissa värnpliktiga

icke inkallas vid förut avsedda tidpunkter. På grund härav räknas i

det följande vid anmälan av vederbörliga anslag med en reduktion av omkring

460 000 tjänstgöringsdagar för armén och 300 000 tjänstgöringsdagar

för marinen. Härigenom beräknas för budgetåret 1958/59 omkring

13 miljoner kronor komma att inbesparas. För flygvapnets del föreslås

ingen beskärning av värnpliktskontingenten. Formerna för begränsning av

antalet fredstjänstgörande värnpliktiga efter nästa budgetår torde få bestämmas

sedan av överbefälhavaren planerad utredning härom färdigställts.

Som förut i olika sammanhang understrukits syftar försvarsomläggningen

till att skapa förutsättningar för upprätthållande av hög kvalitet

på våra stridsmedel. Kvalitetskravet tillgodoses på kvantitetens bekostnad.

Hög kvalitet åstadkommes emellertid icke enbart genom tillförsel

av ny och bättre materiel. Den alltmer komplicerade tekniska materielen,

det ökade tempot i utbildningsarbetet liksom i fråga om utvecklings- och

planläggningsarbetet i allmänhet inom försvaret medför att det på vissa

områden inom krigsmakten torde komma all krävas mer personal. I första

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

hand bör dessa behov tillgodoses genom omflyttning av personal från

verksamhetsområden där personalbehovet kan nedbringas genom rationaliseringar

eller reduktioner. Jag avser att upptaga dessa spörsmål till närmare

behandling i det följande.

Försvarsberedningen har framhållit vikten av att anslagen under försvarets

kapitalbudget efter hand ökas. För egen del vill jag understryka

detta önskemål. De avsevärda eftersläpningarna på investeringssidan i förhållande

till materielanskaffningen på driftbudgeten har utförligt belysts

i olika sammanhang under senare år. Den framkommande materielen har

icke kunnat tas om hand i erforderlig omfattning i fortifikatoriska anordningar,

förråd etc. Enligt direktiven för överbefälhavarens utredningar

skulle anslagen under kapitalbudgeten beräknas så att tillgänglig materiel

kunde effektivt utnyttjas. Överbefälhavarens efter dessa riktlinjer verkställda

utredningar har givit vid handen att det skulle erfordras ungefär

en fördubbling av investeringsanslagen för att uppnå och vidmakthålla

en balans mellan driftbudget och kapitalbudget. Även försvarsberedningen

har framhållit att det med hänsyn till de förestående organisatoriska förändringarna

inom försvaret är nödvändigt med en ökning av investeringsanslagen.

Vad beträffar investeringsanslagen för nästa budgetår har det dock av

statsfinansiella skäl icke varit möjligt att företaga annat än en mindre

uppräkning av de anslag som utgår i år. Jag upptager dessa anslagsfrågor

till närmare behandling i det följande under avd. IV. För de följande

budgetåren är emellertid en förstärkning av anslagen under kapitalbudgeten

nödvändig.

Försvarsberedningen har framhållit angelägenheten av att möjligheterna

till en ökad samordning och en mera enhetlig ledning såväl inom

det militära försvaret som av det totala försvaret prövas i lämpligt sammanhang.

Vad det militära försvaret beträffar har överbefälhavaren anmält

att han vidtagit förberedelser för utredning av krigsmaktens högsta

ledning samt uttalat sin avsikt att avge förslag om tillsättande av en arbetsgrupp

för vissa förberedande studier av frågan. Sedermera har genom

generalorder den 6 mars 1958, utfärdad på grundval av ett av överbefälhavaren

ingivet förslag, viss personal ställts till dennes förfogande för att

utgöra den ifrågavarande arbetsgruppen. Jag tillmäter det nu igångsatta

utredningsarbetet stor betydelse. Det inbördes beroendet mellan försvarets

olika delar blir alltmer utpräglat. Organisationsformerna för krigsmaktens

högsta ledning måste anpassas efter utvecklingens krav. Med hänsyn

till den allmänna vikten av de spörsmål det här gäller räknar jag med att,

sedan undersökningarna i militär regi slutförts, utredningsarbetet lämpligen

bör utvidgas för att ett allsidigt underlag för förslag i ämnet skall

erhållas.

s. 103 Kontrollera mot PDF

103

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

1 anslutning till det föregående torde jag få beröra ett annat spörsmål,

nämligen frågan om den till försvarsdepartementet anknutna försvarets

kommandoexpeditions ställning och uppgifter. Kommandoexpeditionens

nuvarande organisation fastställdes 1945 och utformades då i huvudsaklig

överensstämmelse med 1942 års försvarsbeslut. Sedan dess har betydande

förändringar skett beträffande arten och omfattningen av de militära

stabsuppgifterna i fred. Likaså har förutsättningarna för uppgiftsfördelningen

mellan olika militära institutioner ändrats bland annat genom utbyggnaden

av försvarsstaben. Som ett led i den fortlöpande rationaliseringen

av försvaret och i anslutning till den nu igångsatta översynen av

krigsmaktens ledning bör därför enligt min mening frågan om försvarets

kommandoexpeditions ställning, uppgifter och organisation upptagas till

omprövning. Jag avser att sedermera föreslå att en särskild utredning

verkställes i detta syfte.

Det av försvarsberedningen framförda önskemålet om en mera enhetlig

ledning även av det totala försvaret kan jag i princip ansluta mig till.

Härmed sammanhängande spörsmål är emellertid av invecklad och svårbedömbar

beskaffenhet och berör bland annat frågan om regeringens arbetsformer.

Vissa av de problem som äger samband därmed torde därför

komma under bedömande av den nu arbetande författningsutredningen.

Jag kommer emellertid att, i vad på mig ankommer, ha min uppmärksamhet

riktad på behovet av en ökad samordning av verksamheten inom det

totala försvarets olika instanser, både på departementsplanet och i fråga

om myndigheternas arbete. Med hänsyn till dessa frågors stora vikt torde

en allsidig utredning av problemkomplexet böra verkställas i lämpligt sammanhang.

Försvarsberedningen har slutligen erinrat om 1951 års riksdags skrivelse

i anledning av väckta motioner om inrättande av ett organ med

parlamentarisk anknytning för kontinuerliga överläggningar i försvarsfrågorna.

Beredningen har uttalat önskemålet att i skrivelsen berörda

spörsmål måtte tagas under övervägande. I den mån frågan gäller inrättande

av ett permanent organ torde den delvis äga samband med nyss

berörda problem om formerna för samordning av totalförsvarets olika

delar och synes därför böra övervägas i sådant sammanhang. Statsutskottet

synes dock i sitt utlåtande över motionerna ha varit tveksamt om lämpligheten

av ett permanent organ för dylika överläggningar och har antytt

att man borde pröva sig fram genom av regeringen eller försvarsministern

under hand anordnade överläggningar eller samråd. För egen del

vill jag gärna medverka till att dylika kontakter kommer till stånd vid

lämpliga tidpunkter för information i viktiga försvarsfrågor. Jag vill i

detta sammanhang understryka den betydelse som 1955 års försvarsberednings

verksamhet haft för skapandet av grundvalen för det beslut i för
-

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

svarsfrågan som nu föreslås, underbyggt av samförstånd mellan de demokratiska

partierna.

Såsom framhållits i det föregående är det en grundtanke i det förslag

rörande försvarets utformning, som nu framlägges, att de kvantitativa

minskningar i krigsorganisationen som måste ske skall motverkas genom

kvalitetshöjning. Det förutsättes vidare, att de kostnader som kvalitetshöjningen

medför skall i görligaste mån reduceras genom besparingar i

fredsorganisationen, vilken skall begränsas till vad som oundgängligen erfordras

för att säkerställa krigsorganisationens funktionsduglighet. Nödvändiga

nedskärningar i organisationen skall genomföras på sådant sätt

att utrymme för förbättringar och modernisering snabbt skapas, dock så

att försvarskraften även under omorganisationsskedet hålles på högsta

möjliga nivå. Alla de nu nämnda principerna måste hållas i minnet, då

det gäller att bedöma vilka förändringar försvarsreformen skall föranleda

på det personella området.

Om organisationen skulle skäras ned utan att en kvalitetshöjning genom

personella förstärkningar tillätes ske, koinme den försvarseffekt, som

det valda alternativet för försvarets utformning avsetts möjliggöra, icke

att kunna utvinnas. Det kan bli aktuellt att överföra personal från marinen,

och främst från flottan, till annan försvarsgren. I regel torde därvid

viss omskolning bli nödvändig, överföring mellan truppslag inom armén

och omskolning i samband därmed kan måhända också komma i fråga.

Jag har emellertid funnit att det icke föreligger tillräckligt underlag för att

nu föreslå några överflyttningar av beställningar mellan försvarsgrenarna.

Förslag härutinnan måste nämligen bygga på relativt omfattande undersökningar.

Då det å andra sidan är angeläget att anpassningen till den nya

krigsorganisationen kommer i gång snarast möjligt, bör provisoriska och

förberedande åtgärder kunna vidtagas redan nästa budgetår. Sålunda kan

det befinnas lämpligt att personal efter eget åtagande beordras till tjänstgöring

eller utbildning vid annan försvarsgren. Det torde ankomma på

Kungl. Maj:t att utfärda erforderliga bestämmelser i detta och liknande

hänseenden.

Ekonomiskt utrymme för kvalitetshöjning skall, som jag förut nämnt,

delvis beredas genom rationalisering av fredsorganisationen. Vad som nu

föreslås i detta hänseende ansluter sig till en verksamhet, som under det

senaste decenniet pågått inom försvaret och som givit betydande vinster,

ekonomiskt och på andra sätt. Huvudlinjen i denna verksamhet är koncentration

av utbildningen i syfte att bättre utnyttja befintlig kapacitet

i fråga om lokala ledningsorgan, övningsanordningar m. m. Jag vill i detta

sammanhang erinra om de synpunkter, som framlagts av överbefälhavaren

i skrivelse den 9 april 1957 angående rationaliseringsverksamhet inom

krigsmakten.

s. 105 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 Ar 1958

105

De förslag till uppdelning eller nedläggande av förband och utbildningsanstalter,

som de militära myndigheterna nu framlagt, anser jag från olika

synpunkter i allt väsentligt väl motiverade. Av skäl som jag nu kommer

att redovisa har jag emellertid funnit erforderligt att vissa modifikationer

och förbehåll göres med avseende å en del av förslagen.

Möjligheterna att förflytta Inf SS och A 1 är beroende av om lämpligt

övnings- och skjutfält kan anskaffas. Arméchefen har, med överbefälhavarens

tillstyrkan, föreslagit att denna fråga löses genom att Gullbergs

kronopark, belägen cirka 2,5 mil från Linköping, jämte vissa angränsande

områden tages i anspråk. Försvarets fastighetsnämnd, som för närvarande

handlägger frågor rörande anskaffning av skjutfält för A 1, utvidgat

skjutfält för Linköpings garnison och samövningsfält för IV. militärområdet

samt nytt övnings- och skjutfält för InfSS, har funnit att samtliga

dessa behov därigenom skulle kunna tillgodoses. Fastighetsnämndens

undersökningar har emellertid icke fortskridit så långt, att ställning i detta

sammanhang kan tagas till berörda markfrågor. Med hänsyn härtill kan

jag icke heller föreslå, att beslut nu fattas om förflyttning till Linköping

av InfSS och Al. Jag vill emellertid framhålla, att det enligt min mening

är synnerligen angeläget att man inom en snar framtid vinner klarhet om

möjligheterna att genomföra ifrågavarande åtgärder. De nuvarande utbildningsbetingelserna

för A 1 är nämligen sådana, att ett skjutfält under

alla förhållanden måste anskaffas för regementet. I sammanhanget bör

icke heller bortses från de starka önskemål som sedan lång tid föreligger

om att få av försvaret disponerad mark på Järvafältet frilagd för bostadsbebyggelse

och andra civila ändamål. Det står vidare klart, att InfSS på

grund av den beslutade utbyggnaden av storflygplatsen vid Halinsjön

måste flyttas under år 1960 eller senast 1961. Med hänsyn härtill och till

det förhållandet, att ett nytt övnings- och skjutfält icke kan börja användas

förrän 2—3 år efter det riksdagen fattat beslut om dess anskaffande,

är det nödvändigt att frågorna om InfSS förläggning och om anskaffande

av övnings- och skjutfält åt skolan så snart som möjligt bringas till en

lösning. Enligt vad jag inhämtat avser fastighetsnämnden att senare i vår

framlägga förslag om anskaffning av Gullbergsfältet.

Det bör beaktas att valet av förläggning och övningsterräng för InfSS

och A 1 får återverkningar även för andra arméförband. Om Gullbergsfältet

förvärvas bör i enlighet med arméchefens förslag Lv 2 indragas.

Skulle förvärvet icke komma till stånd, kan frågan möjligen komma i ett

annat läge från arméorganisatoriska synpunkter. Jag utgår emellertid

från att principbeslut nu fattas om att Lv 2 skall indragas. Vidare må

framhållas att för infanteriets del en annan lösning av InfSS förläggningsfråga

än den av arméchefen föreslagna kan medföra, att ett regemente

måste indragas. I dagens läge kan dock ej anges vilket regemente det i

så fall skulle komma att gälla.

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Den operativa motiveringen för att bibehålla ett luftvärnsförband —

Lv 6 — på västkusten synes mig övertygande. Att förlägga förbandet till

annan ort än Göteborg är icke möjligt, i varje fall icke utan avsevärda

merkostnader i förhållande till förslaget om förläggning till A 2 kaserner.

Läget av dessa kaserner är dock redan nu långt ifrån idealiskt för ett

militärt förband, och det förefaller med hänsyn till Göteborgs stads bebyggelseplanering

i viss mån tveksamt om Lv 6 i längden kan kvarligga

där. Jag räknar emellertid med att luftvärnskåren tills vidare förlägges

enligt arméchefens förslag.

Utöver vad som nu berörts innebär arméchefens förslag, att InfKS etablissement

i Ulriksdal avvecklas och skolan flyttas till 116, att K 3 indrages,

varvid SISk kvarblir i K 3 kaserner och ombildas till S 2, samt att

A 2 och Lv 5 indrages. Mot dessa förslag har jag intet att invända.

Vad härefter angår marinen, har marinchefen föreslagit att KA 5 indrages

och dess värnpliktiga utbildas vid KA 1, som i sin tur skulle få en

del av sina värnpliktiga utbildade vid KA 3 och KA 4. överbefälhavaren

har framhållit att vid bifall till marinchefens förslag två fredsförband

— KA 5 och Lv 5 — i samma landsdel skulle komma att indragas, vilket

överbefälhavaren av bland annat beredskapsskäl icke kan tillstyrka. Vidare

har överbefälhavaren pekat på kustartilleriets roll i invasionsförsvaret och

på försvarsberedningens uttalande härom. För egen del ansluter jag mig

till överbefälhavarens uppfattning. Det torde få närmare övervägas, hur

kostnaderna för bibehållande av KA 5 skall täckas genom administrationsminskningar

och ytterligare rationaliseringar på annat håll. Ett alternativ

som synes mig förtjäna att undersökas är att reducera KA 4 till skolförband,

underställt befälhavaren över Göteborgs och Bohus försvarsområde,

vilken enligt förslag i det följande under marinens avlöningsanslag tilllika

skall vara chef för Göteborgs kustartilleriförsvar.

Med nu angivna undantag och förbehåll biträder jag vad myndigheterna

föreslagit rörande rationaliseringar m. m. av fredsorganisationen och tillstyrker

alltså, att principbeslut nu fattas om genomförande enligt de av

myndigheterna angivna preliminära tidsplanerna av följande förändringar,

nämligen

vid armén:

InfKS etablissement avvecklas och skolan flyttas till I 16:

K 3 indrages, varvid SI Sk ombildas till S2 och kvarblir i K 3 kaserner;
A

2 indrages;

Lv 2 indrages;

Lv 5 indrages;

Lv 6 förlägges till A 2 kaserner;

s. 107 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ls proposition nr 110 år 1958

107

vid marinen:

avvecklingsorganisationen Flottans kaserner på Skeppsholmen samt

Göteborgsskolorna indrages;

vid flygvapnet:

F 8 indrages;

F 14 indrages, varvid en jaktflottilj ombildas till attackflottilj.

I anslutning till vad som tidigare skett i samband med större omorganisationer

(jfr prop. 1956:110, s. 129) synes Kungl. Maj:t böra utverka

riksdagens bemyndigande att vidtaga de jämkningar i personalförteckningarna

för ordinarie personal — givetvis inom ramen för det fastställda

totala antalet beställningar — som kan visa sig erforderliga. Kungl. Maj :t

torde vidare äga förordna att tjänster skall hållas vakanta eller uppehållas

endast på förordnande eller tillsättas såsom extra.

Att principbeslut om ifrågavarande förbandsindragningar m. m. fattas

utan dröjsmål är enligt min mening angeläget såväl för att man snarast

möjligt skall kunna tillgodogöra sig de ekonomiska fördelarna som för att

de militära myndigheterna skall få en grund för sin planering. Det bör

emellertid också framhållas att åtgärder av nu ifrågavarande slag kan få

betydelsefulla verkningar för de anställda, som beröres därav. Det är

självfallet önskvärt att även de enskilda befattningshavarna så snart som

möjligt får klarhet om vad förändringarna kan komma att innebära för

dem. I en del fall måste vederbörande flytta till annan ort, men i fråga

om civil personal måste man också räkna med vissa övertalighetsproblem.

Jag ansluter mig till överbefälhavarens uttalande, att skälig hänsyn måste

visas de personliga intressena utan att därför de tjänstemässiga behoven

eftersättes. överbefälhavaren har uttalat sin avsikt att inkomma med förslag

om inrättande av ett särskilt organ för bland annat vissa personalvårdande

uppgifter. Kungl. Maj:t torde i sinom tid få pröva i vilka former

ifrågavarande uppgifter lämpligen bör ombesörjas. Frågor rörande

omplacering av civil personal torde i allmänhet, såsom överbefälhavaren

uttalat, böra handläggas av försvarets personalnämnd i samråd med myndigheter,

arbetsmarknadsorgan och personalorganisationer.

Under senare år har Kungl. Maj:t, med stöd av riksdagens bemyndigande,

meddelat föreskrifter om särskilda förmåner åt viss övertalig personal

vid försvaret. Sådant bemyndigande har utverkats för personal, som

blivit övertalig vid de centrala försvarsförvaltningarna (prop. 1954: 109),

vid Stockholms tygstation (prop. 1955:186) och vid omorganisationen av

vissa förband i Mälardalen, indragningen av remontdepåerna m. m. (prop.

1956: 110). 1 proposition nr 101 till årets riksdag bar Kungl. Maj:t vidare

hemställt om bemyndigande att i viss anslutning till dessa föreskrifter

meddela bestämmelser om särskilda ersättningar m. m. till övertalig per
-

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Kungi. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

sonal vid örlogsvarven och försvarets fabriksverk. Jämväl den personal,

som blir övertalig genom de tidigare av mig förordade förbandsindragningarna

m. in., bör kunna komma i åtnjutande av särskilda ekonomiska förmåner.

Dessa synes böra utformas i huvudsaklig överensstämmelse med de bestämmelser

som, vid bifall till propositionen 1958: 101, kommer att meddelas

för där berörd personal. Riksdagens bemyndigande i förevarande

hänseende torde böra utverkas. Beslutanderätten i frågor rörande nu avsedda

förmåner torde böra utövas av försvarets personalnämnd. — I samband

med omplacering av anställningshavare kan frågor uppkomma om

undantag från gällande villkor och grunder för åtnjutande av flyttningscrsättning

samt traktamente i samband med anstånd med omstationering.

Något riksdagens bemyndigande för Kungl. Maj :t alt medge dylika undantag

erfordras icke.

Jag anser mig böra understryka den betydelse det har för lösandet av

personalnämndens uppgifter, att nämnden kan erhålla snabba, direkta kontakter

med de myndigheter inom och utom försvaret, som den får anledning

att vända sig till med initiativ och förfrågningar.

\ ad jag i det föregående anfört om organisations- och personalfrågor

m. m. i samband med genomförandet av de nya riktlinjerna för försvarets

utveckling har närmast avsett försvarskrafterna. I huvudsak äger emellertid

mina uttalanden motsvarande tillämpning beträffande de centrala försvarsförvaltningarna.

Den strävan till anpassning efter den militärtekniska

utvecklingen och koncentration till kvalitativt högtstående stridsmedel,

som präglar riktlinjerna, måste självfallet återverka på de krigsmaterielanskaffande

förvaltningarnas verksamhet och personalbehov. Ä

ena sidan accentueras behovet av kvalificerad personal för framtagande

av modern materiel, medan å andra sidan arbetsinsatsen inom områden,

som minskar i betydelse, kan reduceras. Liksom hittills måste möjligheterna

att genom rationalisering öka effekten fortlöpande utrönas och tillvaratagas.

Jag har förut framhållit, att vissa personalförstärkningar för

ett intensifierat forsknings- och utvecklingsarbete på robotområdet är

ofrånkomliga och att jag för nästa budgetår framlägger förslag om sådana

förstärkningar. Vid sidan härav kräver främst elektroområdet ökade resurser,

vilket jag också beaktar vid framläggandet av mina förslag rörande

förvaltningarnas avlöningsansiag. Särskilt för marinförvaltningens vidkommande

kan den föreslagna försvarsavvägningen komma att nödvändiggöra

vissa förändringar och förskjutningar i verksamhetens inriktning,

vilket medför att man har anledning räkna med att jämkningar i organisation

och personaluppsättning blir erforderliga. Anpassningen i dessa

hänseenden bör enligt min mening ske så smidigt som möjligt. Befattningshavare,

som icke längre kommer alt erfordras för sina nuvarande

arbetsuppgifter, bör i största möjliga utsträckning omflyttas inom verket

s. 109 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

109

så, att de kan utnyttjas för de nya eller ändrade uppgifter som blir aktuella.

Kungl. Maj:t torde böra inhämta bemyndigande att meddela de närmare

bestämmelser rörande dylika omflyttningar, som kan erfordras.

Härefter torde jag få lämna en översiktlig redogörelse för innebörden

av de förslag till anskalfningsplaner m. m. för verksamheten under de

olika materielanslagen, som enligt vad jag förut omnämnt avgivits av försvarsgrenscheferna,

samt anmäla mina synpunkter i slort på dessa förslag.

Anskaffningen av tygmateriel för armén har sedan budgetåret 1953/54

reglerats med stöd av den av riksdagen godkända tioårsplanen. Totalkostnaden

för planen uppgår numera till 3 023,5 miljoner kronor. För anskaffningar

som upptagits i planen har till och med innevarande budgetår

lämnats bemyndiganden om sammanlagt 1 826,5 miljoner kronor. För att

slutföra anskaffningarna skulle således erfordras ytterligare 1 197 miljoner

kronor. I betalningsmedel har under budgetåren 1953/58 anvisats tillhopa

1 452,5 miljoner kronor. Av de för tioårsplanen lämnade bemyndigandena

bar således ett belopp av 374 miljoner kronor icke täckts av betalningsmedel.

Den nyssnämnda tioårsplanen har icke sedermera omräknats med hänsyn

till pris- och löneutvecklingen eller till tekniska och organisatoriska

förändringar. Som jag förut uttalat måste materielplaneringen inom försvaret

fortlöpande förnyas. Arméchefen och armétygförvaltningen har nu

lagt fram förslag till riktlinjer och plan för anskaffningen av tygmateriel

m. m. vid armén under budgetåren 1958/66. Förslagen har uppgjorts med

utgångspunkt i den krigsorganisation och inom den kostnadsram som enligt

vad jag förut anfört bör gälla för armén. Totalkostnaderna för tygmaterielanskaffningen

under perioden utgör enligt förslagen 2 995 miljoner

kronor. Behovet av beställningsbemyndiganden har för nästa budgetår

angivits till 450 miljoner kronor. I detta belopp har inräknats de beställningsbemyndiganden

under anslaget Armén: Anskaffning av tygmateriel

m. in., vilka beräknas icke ha utnyttjats den 30 juni 1958. Behovet av betalningsmedel

har angivits till 350 miljoner kronor under budgetåret

1958/59. Jag förordar att de framlagda förslagen lägges till grund för ett

beslut om ny tygmaterielplan för armén. I enlighet med förslagen bör

kostnadsramen bestämmas till 2 995 miljoner kronor för budgetåren

1958/66. I samband med äskandena för nästa budgetår bör emellertid möjligheterna

att övergå till en sjuårsplan prövas. Jag tillstyrker att beställningsbemyndiganden

och anslag anvisas i föreslagen omfattning. Vid anmälan

av anslaget till anskaffning av tygmateriel m. m. torde jag få återkomma

till vissa ytterligare spörsmål rörande tygmaterielanskaffningen

vid armén.

Arméchelens förut nämnda riktlinjer innefattar jämväl förslag rörande

anskaffningen av intendenturmateriel vid armén under samma tidsperiod.

s. 110 Kontrollera mot PDF

110

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Arméintendenturförvaltningen har i anslutning härtill framlagt förslag till

intendenturmaterielplan. Enligt förslagen skall anskaffning av intendenturmateriel

för täckande av brister m. m. i utrustningen under budgetåren

1958/66 ske till en sammanlagd kostnad av 170 miljoner kronor. Med stöd

av föreslagna riktlinjer och plan avses verksamheten under anslagen till

beklädnad m. m., inventarier m. m., anskaffning av drivmedelsutrustning,

veterinärvård och hemvärnets intendenturmateriel m. m. skola regleras.

Det är otvivelaktigt angeläget att verksamheten i vad avser anskaffning

av intendenturmateriel samordnas med planläggningsarbetet beträffande

annan verksamhet. Möjligheterna att erhålla ekonomiska fördelar genom

långsiktig planering gör sig gällande också vid anskaffningen av intendenturmateriel.

Jag förordar därför att de av arméchefen och intendenturförvaltningen

framlagda förslagen antas som riktlinjer för verksamheten

under anslagen till beklädnad m. m. och anskaffning av drivmedelsutrustning

under budgetåren 1958/66. Jag återkommer härtill i det följande vid

anmälan av arméns anslag till beklädnad m. m. Beträffande verksamheten

under anslagen till inventarier m. m., veterinärvård och hemvärnets intendenturmateriel

m. m. synes det däremot icke vara påkallat att fastställa

särskilda riktlinjer.

Verksamheten under marinens anslag till fartygsbyggnader m. m. och

till anskaffning av vapenmateriel m. m. har under de senaste budgetåren

reglerats med stöd av planer som godkänts av Kungl. Maj :t och riksdagen.

Betalningsanslagen har emellertid begränsats i sådan grad att verksamheten

icke kunnat bedrivas efter de fastställda planerna. Den minskning

av marinens omfattning med vilken jag räknar vid bestämmandet av organisationens

inriktning gör det jämväl aktuellt att överse den verksamhet

som regleras under förevarande anslag. Som framgått av den förut lämnade

redogörelsen har inom marinledningen igångsatts utredningar syftande

till att nya planer beträffande marinens materielanskaffning skall

kunna fastställas från och med budgetåret 1960/61. Till dess ifrågavarande

planer slutligt prövats, blir det nödvändigt att provisoriskt

reglera verksamheten i fråga om materielanskaffning för marinen. I detta

hänseende har chefen för marinen framlagt förslag. Dessa innebär i korthet

följande.

Byggandet av det år 1952 beslutade minfartyget inställes. Likaledes

upphäves det beslut om anskaffning av två jagare som fattades år 1956.

Den ombyggnad av fyra jagare och kustjagare till fregatter, vilken upptagits

i 1952 års sjuårsplan för fartygsbyggnader, verkställes icke. I övrigt

fullföljes i tidigare antagna planer upptagna anskaffningar. Vissa kompletterande

anskaffningar av fartyg m. m. skall under budgetåren 1958/60

äga rum inom ramen för de beställningsbemyndiganden som redan medgivits

av riksdagen. Behovet av betalningsmedel beräknas för budgetåret

1958/59 till 109 miljoner kronor. Beträffande anskaffning av vapenmate
-

s. 111 Kontrollera mot PDF

Rungl. Maj:ts proposition nr ilö år 1958

111

riel förutsattes vissa objekt utgå ur den av riksdagen år 1953 beslutade

sexårsplanen. I övrigt fortsättes verksamheten med stöd av denna plan

tills vidare inom ramen för redan lämnade beställningsbemyndiganden.

Behovet av betalningsmedel under nästa budgetår anges till 86 miljoner

kronor.

överbefälhavaren har i sitt yttrande tillstyrkt, att vissa beslutade fartygsobjekt

skall utgå i enlighet med chefens för marinen förslag. Verksamheten

under fartygsbyggnadsanslaget blir enligt överbefälhavaren i stor

utsträckning beroende på möjligheterna att överlåta de jagarbyggen som

sålunda föreslås utgå. överbefälhavaren bär tillstyrkt, att beslutade objekt

fullföljes i den utsträckning chefen för marinen föreslagit. Därutöver bör

enligt överbefälhavaren tills vidare endast ett mindre belopp av medgivna

bemyndiganden för fartygsbyggnader få utnyttjas, medan beslut i övrigt

anses böra meddelas först sedan de ekonomiska konsekvenserna av ifrågavarande

avbeställningar klarlagts.

För egen del kan jag i stort sett ansluta mig till vad överbefälhavaren

anfört. Beträffande verksamheten under anslaget till fartygsbyggnader

m. m. räknar jag således, som jag tidigare anfört, i överensstämmelse med

marinchefens förslag med att vissa redan beslutade objekt icke skall fullföljas.

Jag vill understryka att de avbeställningskostnader, som därvid

kan uppkomma, måste rymmas inom den för fjärde huvudtiteln fastslagna

anslagsramen. Om kostnaderna skall inrymmas i ramen för anslaget till

fartygsbyggnader m. m. får detta ske till priset av att den förutsatta nyinriktningen

av anskaffningen av fartygsmateriel blir avsevärt försenad.

Uppmärksamheten bör därför inriktas på att genom försäljning eller andra

åtgärder söka eliminera eller nedbringa dessa kostnader. Då verksamheten

under anslaget kan bli beroende på avvecklingsresultatet, anser jag mig

tills vidare ej böra räkna med att verksamheten under anslaget får större

omfattning än som ungefärligen motsvarar vad överbefälhavaren tillstyrkt.

Möjligheterna bör emellertid hållas öppna att utöka verksamheten. Jag

förutsätter därför att Kungl. Maj :t skall närmare få bestämma rörande

verksamheten inom ramen för av riksdagen redan lämnade beställningsbemyndiganden.

Anslaget bör bestämmas till 108 miljoner kronor för nästa

budgetår. Beträffande anslaget till vapenmateriel anser jag mig böra biträda

chefens för marinen förslag; anslaget bör dock bestämmas till 85,5

miljoner kronor. Jag återkommer i det följande ytterligare till dessa och

andra frågor beträffande förevarande båda anslag.

För anskaffningen av flijgmateriel m. m. har alltsedan år 1948 årligen

fastställts en kostnadsram, omfattande de närmast följande sju budgetåren.

Kostnadsramen har bestämts på grundval av en av riksdagen godkänd

anskaffningsplan. Kostnadsramen för sjuårsperioden 1957/64 har

fastställts till 3 662,2 miljoner kronor. Den sålunda fastställda kostnadsramen

har dock i viss utsträckning icke justerats för prisstegringar. Den

s. 112 Kontrollera mot PDF

112 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

kostnadsram, som flygförvaltningen framlagt i sina förslag till medelsäskanden

för nästa budgetår, uppgår till 6 453,2 miljoner kronor enligt

prisläget våren 1957. Denna kostnadsram har beräknats på grundval av

oförändrad flygvapenorganisation. Den kostnadsram som flygledningen

sedermera föreslagit i skrivelse den 28 februari 1958 har utarbetats på

grundval av den minskade organisation för flygvapnet som jag ansett mig

böra föreslå. Kostnadsramen för den reducerade organisationen har beräknats

till 5 294 miljoner kronor i prisläget våren 1957. I kostnadsramen

har medel inräknats —- förutom för omsättning av flygplan —

för utbyggnad av en telemotmedelsorganisation samt för modernisering

av stridslednings-, luftbevaknings- och basorganisationerna. För nästa

budgetår har flygledningen räknat med ett beställningsbemyndigande av

830 miljoner kronor, medan behovet av betalningsmedel uppgivits till

744 miljoner kronor. För min del tillstyrker jag att kostnadsramen bestämmes

i enlighet med flygledningens förslag. Anslaget torde få uppföras

med 742 miljoner kronor och beställningsbemyndigandet bestämmas

till 828 miljoner kronor. Det bör ankomma på Kungl. Maj:t alt närmare

reglera användningen av det föreslagna beställningsbemyndigandet. Såväl

i detta som i det föreslagna betalningsanslaget har medelsbehovet angivits

efter ett beräknat medelpris för budgetåret 1958/59. Jag anser därför

att ett belopp av 68 miljoner kronor av betalningsanslaget och däremot

svarande belopp av bemyndigandet vid ingången till budgetåret 1958/59

bör reserveras till Kungl. Majrts disposition. I samband med anmälan av

anslaget till anskaffning av flygmateriel m. m. återkommer jag till vissa frågor

avseende den budgetmässiga regleringen av verksamheten m. m.

Under anslaget till luftförsvarsrobot har medel hitintills anvisats för

utveckling m. m. av en inhemsk luftförsvarsrobot. För nästa budgetår

äskas medel för att fortsätta detta utvecklingsarbete. Härutöver begäres

medel för att genomföra viss anskaffning av robotar från utlandet. Sistnämnda

anskaffning bedömes lämplig med hänsyn till utbildnings- och

övningsverksamheten inom denna del av vårt luftförsvar. Jag föreslår att

anslaget för nästa budgetår bestämmes till 24,2 miljoner kronor samt

att 51 miljoner kronor lämnas såsom beställningsbemyndigande. Utvecklingen

av robotar bör enligt min mening särskilt uppmärksammas. En

viktig förutsättning för den inhemska utvecklingen av robotar är tillgång

till en supersonisk-hypersonisk högtrycksanläggning. Jag föreslår därför

att kostnaderna för en dylik anläggning vid flygtekniska försöksanstalten

skall få bestridas från anslaget till luftförsvarsrobot. Totalkostnaden för

anläggningen har beräknats till 12 miljoner kronor. Beställningsbemyndigande

bör lämnas å detta belopp inom ramen för nyss angivna 51 miljoner

kronor. Behovet av betalningsmedel för nästa budgetår uppskattas

till 2,3 miljoner kronor.

s. 113 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1958 113

Slutligen torde jag få erinra om att riksdagen för budgetåret 1957/58

medgivit, att vissa under fjärde huvudtiteln uppförda reservationsanslag

må enligt Kungl. Maj :ts bestämmande överskridas, om av beredskapsskäl

värnpliktiga måste inkallas till repetitionsövning av större omfattning eller

beredskapsövning eller om andra särskilda åtgärder av samma skäl måste

vidtagas. Ett liknande bemyndigande torde böra utverkas av riksdagen

även för nästa budgetår.

Under åberopande av det sålunda anförda hemställer jag, att Kungl.

Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) godkänna i det föregående angivna riktlinjer för försvarets

utformning;

b) för budgetåret 1958/59 medgiva, att därest av beredskapsskäl

värnpliktiga inkallas till repetitionsövning av större

omfattning eller beredskapsövning eller ock av samma skäl

andra särskilda åtgärder måste vidtagas, följande under riksstatens

fjärde huvudtitel uppförda reservationsanslag, nämligen

Armén: Övningar m. m., Armén: Underhåll av tygmateriel

m. m., Marinen: övningar m. m., Marinen: Underhåll

av fartyg m. m., Flygvapnet: övningar m. m. samt Flygvapnet:

Drift och underhåll av flygmateriel m. m., må enligt

Kungl. Maj :ts bestämmande överskridas.

8—h«öh Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 saml. Nr 110

s. 115 Kontrollera mot PDF

Knngl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

115

Avd. II: Vissa särskilda frågor

[2] De militära och civilmilitära personalkårerna för tygförvaltningstjänsten

inom armén

Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande tillkallades den 20 december

1954 fem utredningsman1 2 för att verkställa utredning beträffande vissa

personalkårer m. m. inom försvaret. Den 26 oktober 1956 tillkallades ytterligare

en utredningsman5. Utredningen, som antagit benämningen 1954

års utredning angående vissa personalkårer inom försvaret, har den 3 december

1957 framlagt betänkande (stencilerat) angående de militära och

civilmilitära personalkårerna för tygförvaltningstjänsten inom armén. Betänkandet

är enhälligt.3 *

Över betänkandet har yttranden avgivits av överbefälhavaren, chefen

för armén, chefen för försvarsstaben, försvarets civilförvaltning, armétygförvaltningen,

försvarets forskningsanstalt, försvarets socialbyrå, försvarets

fabriksstyrelse, statskontoret, riksräkenskapsverket, statens organisationsnämnd,

statens lönenämnd, överstyrelsen för de tekniska högskolorna,

överstyrelsen för yrkesutbildning, 1956 års försvarsförvaltningssakkunniga,

försvarets civila tjänstemannaförbund, statsverkens ingenjörsförbund, Sveriges

civilingenjörsförbund, försvarsväsendets civilmilitära ingenjörers förbund,

svenska officersförbundet, svenska underofficersförbundet och försvarsväsendets

underbefälsförbund.

Jag anhåller nu att få upptaga förevarande fråga till behandling. Därvid

redogör jag först för nuvarande organisation och utbildning och sedan

för utredningens förslag samt däröver avgivna yttranden. Slutligen framlägger

jag mina egna synpunkter och förslag.

Nuvarande organisation och utbildning

Inom tygförvaltningstjänsten vid armén är för närvarande tre personalkårer

verksamma, fälttygkåren, arméingenjörkåren och tygstaten. Fälttygkåren

omfattar militär personal. De båda övriga kårernas personal har

civilmilitär ställning, bortsett från de i tygstaten ingående furirerna.

1 F. d. överdirektören, numera verkställande direktören i Sveriges Lantbruksförbund

W. Curtman, ordförande, verkställande direktören i AB Svenska Pressbyrån, översten

N. A. G. Bergh, elverkschefen, ledamoten av riksdagens första kammare K. E. Hesselbom,

statskommissarie!! K. K. Jerdenius och lagbyråchefen i försvarsdepartementet Å. B.

Paulsson.

2 Kanslirådet i försvarsdepartementet G. B. Wallén.

2 En till utredningens förfogande ställd expert, armédirektören A. G. Cronvall, har

avgivit särskilt yttrande.

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Fälttygkåren

För budgetåret 1957/58 är följande beställningar uppförda på fälttygkårens

stat.

Beställningar

Antal

Lönegrad

Överste ........................................

1

Bo 1

Överstelöjtnanter....................................

4

Ao 26

Överstelöjtnant eller major...........................

1

Ao 26 el. Ao 23

Majorer ...........................................

18

Ao 23

Major eller kapten..................................

1

Ao 23 el. Ao 21

Kaptener...........................................

35

Ao 21

Förvaltare .........................................

184

Ao 17

Förvaltare .........................................

21

Ao 15

1 En beställning skall indragas vid vakans.

2 Skall indragas vid vakans.

För kårchefen — generalfälttygmästaren — är en beställning uppförd

under generalitetet. Till kåren hör även fälttygmästaren, vilken är ställföreträdande

souschef vid armétygförvaltningen och tillika chef för tygstaten.

Beställningen för fälttygmästare är uppförd på förvaltningens personalförteckning.

Kårens officersbeställningar är i stor omfattning beräknade för den centrala

tygförvaltningen. Ehuru behovet av officerare där undergått betydande

förändringar till följd av såväl 1943 som 1954 års förvaltningsreformer,

har kårens stat icke avpassats med hänsyn härtill. Behovet av

officerare i förvaltningstjänst utöver fälttygkårens stat har därför täckts

genom kommenderingar från truppförband.

Kårens officerare är avsedda för såväl kvalificerade tekniska befattningar

(här benämnda tekniska officerare) som befattningar inom den

egentliga tygförvaltningstjänsten (här benämnda tygofficerare). De tekniska

officerarna, till antalet omkring 30, tjänstgör i huvudsak vid armétygförvaltningens

vapen- och fordonsavdelningar. Några tekniska officerare

tjänstgör därjämte inom andra enheter av armétygförvaltningen samt

vid arméstabens utrustningsavdelning. Kårens tygofficerare, vilka även

uppgår till ett 30-tal, bekläder befattningar vid armétygförvaltningen, till

övervägande delen inom tygförråds- och ammunitionsförrådsbyråerna, och

tjänstgör i övrigt vid försvarsstabens kvartermästaravdelning och arméstabens

trängavdelning samt såsom tygmästare vid tygstationer, stabstygofficerare

och biträdande stabstygofficer vid militärbefälsstaber, chef för

tygförvaltningsskolan, gruppchefer för centrala ammunitionsförråd samt

tygofficer vid Örebro försvarsområdesstab. Därjämte tjänstgör en officer

ur fälttygkåren såsom militärassistent vid försvarets forskningsanstalt och

en såsom chef för arméns motorskola.

Hur kårens officerare för närvarande disponeras framgår av följande

sammanställning.

s. 117 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958 117

Placering

Överstar

Överste-

löjtnanter

Majorer

Kaptener

Centrala tygförvaltningen .....................

1

1 5

6

26

Tygstationer (tygmästare) .....................

—

—

2

1

1

Försvarsstaben (kvartermästaravdelningen)......

—

—

—

Arméstaben (utrustnings- och trängavdelningarna)

Militärbefälsstaber (stabstygofficerare och biträ-

2

dande stabstygofficer) ......................

—

—

7

1

Tygförvaltningsskolan (chef)...................

—

—

1

■

Motorskolan (chef)...........................

—

—

1

Centrala ammunitionsförråd (gruppchefer)......

—

—

i

3

Försvarets forskningsanstalt (militärassistent) ....

—

—

a i

—

Örebro försvarsområdesstab (tygofficer).........

—

—

—

1

Summa

1 Därav 1 överstelöjtnant eller major.

2 Major eller kapten.

3 Därav 1 major eller kapten.

1

s5

319

35

Kårens förvaltare är placerade såsom tygförrådsförvaltare (uppbördsman)

vid försvarsområdesstaber och truppförband.

Förutom den aktiva personalen ingår i kåren även personal å reservstat

samt i reserven.

Fälttygkårens tekniska officerare rekryteras bland officerare som genomgått

någon av krigshögskolans tekniska linjer, företrädesvis den vapentekniska.

Vid sistnämnda linje, som omfattar något mer än två år, meddelas

undervisning dels i taktik och strategi, dels i vissa allmäntekniska

ämnen som förekommer vid civila högskolor, nämligen matematik, mekanik,

statistik, elektroteknik, värmelära och kemi, dels även i speciellt militärtekniska

ämnen, såsom konstruktionslära och ballistik.

De officerare som vid krigshögskolans vapentekniska linje visat särskild

fallenhet för fortsatt teknisk tjänst och som önskar erhålla transport till

fälttygkåren genomgår som regel ytterligare utbildning vid armétygförvaltningens

olika avdelningar under cirka två år. Efter sådan tjänstgöring

kan vederbörande utnämnas till kapten vid fälttygkåren.

Flertalet av fälttygkårens tekniska officerare beredes även möjlighet att

ytterligare komplettera sin tekniska utbildning genom specialstudier vid

civil teknisk högskola. Studietiden utgör i flertalet fall omkring två år.

Under tiden för utbildningen uppbär officeren oavkortad lön.

De tekniska officerarnas fortsatta tjänstgöring vid armétygförvaltningen

avbrytes som regel av tjänstgöring vid trupp under cirka två år. Dylik

tjänstgöring är avsedd att äga rum före regementsofficersbefordran.

Utbildningen av officerare i tygförvaltningstjänst meddelas genom tygofficerskurser

vid tygförvaltningsskolan. Till dylik kurs beordras efter

egen ansökan kompaniofficerare från samtliga truppslag. Kursen pågår

omkring 22 månader. Undervisning meddelas bland annat i förvaltningstjänst,

underhåll stjänst med taktik och stabstjänst, undervisningslära, tyg
-

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1958

materiel- och ammunitionskunskap samt mekanisk teknologi. Vid tvgförvaltningsskolan

anordnas även repetitionskurser om cirka fyra veckor, avsedda

att bibringa kännedom om nya förvaltningsbestämmelser inom tygtjänstens

område.

Fälttygkårens förvaltare rekryteras bland underofficerare, som genomgått

utbildning vid tygförvaltningsskolan. Till dylik tygförvaltarkurs beordras

efter egen ansökan härför lämpade underofficerare. Kursen har en

längd av cirka tio månader. Undervisning meddelas i förvaltningstjänst,

underhållstjänst, undervisningslära samt tygmaterielkunskap. Repetitionskurser

anordnas vid tygförvaltningsskolan efter i stort sett samma grunder

som för tygofficerare.

Arméingen jörkåren

I arméns personalförteckningar finnes för budgetåret 1957/58 upptagna

94 ordinarie och extra ordinarie beställningar för arméingenjör på aktiv

stat enligt följande sammanställning.

Beställningar

Antal

Lönegrad

Ao

Ae

Armédirektörer av 1. graden..............................

7

Ao 26

Armédirektörer av 2. graden..............................

19

—

Ao 24

Arméingenjörer av 1. graden .............................

25

17

Ao, Ae 23

Arméingenjörer av 2. graden .............................

65

2 9

Ao, Ae 21

Arméingenjörer.......................................

313

Ae 19

Arméingenjörer..........................................

—

39

Ae 17

Summa

56

38

94

1 Beträffande en av dessa tjänster se prop. 1950: 110, s. 54.

2 En tjänst, avsedd för kustartilleriförsvaren, skall vid avgång återbesättas

Ae 19.

Tre tjänster, två i Ae 19 och en i Ae 17, skall tills vidare hållas vakanta (statsutskottets

uti. 1954: 134).

Beställningen för arméingenjörkårens chef, arméöverdirektören, redovisas

å armétygförvaltningens personalförteckning.

Utöver de ordinarie och extra ordinarie beställningarna för arméingenjör

finnes sex extra arméingenjörsbeställningar, fem i högst Ag 21 och en

i högst Ag 15, avsedda som rekryteringstjänster (jfr prop. 1951: 110, s. 79).

Arméingenjörerna fördelas på vapen-, signal-, motor- och radaringenjörer.

Dessutom har tillkommit en beställning för fallskärmsingenjör

(prop. 1954: 110, s. 86).

Av kårens beställningar avsågs ursprungligen 17 för förutvarande arméförvaltningens

tygavdelning och arméöverdirektörens expedition. Övriga

77 beställningar är avsedda för arméstaben, militärbefälsstaber, truppförband

och utbildningsanstalter. Rörande dessa arméingenjörers arbetsuppgifter

kan följande anföras.

s. 119 Kontrollera mot PDF

119

Kungl. Maj:ts proposition nr HO år 1958

De för arméstaben beräknade arméingenjörerna har till huvudsaklig

uppgift att sammanställa och bearbeta trupperfarenheterna av respektive

materielslag.

Vid varje militärbefälsstab tjänstgör som regel tre arméingenjörer

(stabsingenjörer), nämligen en vapen-, en signal- och en motoringenjör.

Dessa fungerar som militärbefälhavarens tekniska rådgivare och är föredragande

inför denne i tygförvaltningsärenden av rent teknisk natur.

Stabsingenjörerna ingår i tygavdelningen och är närmast underställda

stabstygofficeren för att biträda denne vid handläggningen av ärenden

rörande tygmaterielens handhavande, vård, besiktning och förvaring samt

reparationsplanläggning. Därutöver medverkar stabsingenjörerna i utbildningsarbetet

inom militärområdet och biträder vid mobiliserings- och krigsplanläggningen.

De vid förbanden tjänstgörande arméingenjörerna (regementsingenjörer)

är regementschefens tekniska rådgivare och är direkt underställda

tygofficeren. Inom sitt verksamhetsområde är regementsingenjören ansvarig

för att den tekniska tjänsten vid förbandets tygavdelning underställda

förråd, serviceverkstäder samt vid lokaler och anordningar för materielvården

bedrives ändamålsenligt. Regementsingenjören är i vissa fall chef

för serviceverkstad. Han deltager även i utbildningsarbetet. För motoringenjör

tillkommer uppgiften att besiktiga inlejda fordon och förbesiktiga

de civila fordon, som avses ingå i fältförbanden vid mobilisering.

Motsvarande arbetsuppgifter ankommer på de arméingenjörer, som är

avsedda för två av kustartilleriförsvaren.

De huvudsakliga arbetsuppgifterna för arméingenjörer vid utbildningsanstalterna

— motorskolan, tygförvaltningsskolan, signalskolan

samt radar- och luftvärnsmekanikerskolan — utgöres av lärarverksamhet.

I uppgifterna ingår att planlägga och leda den tekniska utbildningen i förekommande

teoretiska läroämnen och materielkunskap. Den vid arméns

fallskärinsjägarskola tjänstgörande arméingenjören förestår skolans fallskärmsavdelning

och tjänstgör som lärare i materielkännedom m. m.

I viss utsträckning har beställningar disponerats för andra befattningar

än sådana för vilka de ursprungligen avsetts. Sålunda har arméingenjörer

sedan flera år varit placerade vid försvarsstabens signaltjänstavdelning,

vid beskickningen i Washington (såsom biträdande militärattaché) samt

såsom ytterligare lärare vid radar- och luftvärnsmekanikerskolan.

Förutom de civilmilitära beställningshavare, som utgör kårens aktiva

personal, omfattar kåren även personal i reserven.

För anställning som arméingenjör på aktiv stat fordras examen från

teknisk högskola, såvitt avser beställningar i A 21 och högre lönegrader,

samt examen från högre tekniskt läroverk beträffande beställningar i lägre

lönegrad än A 21. I båda fallen kan dispens meddelas. För antagning

såsom arméingenjör i reserven fordras examen från teknisk högskola.

Enligt de riktlinjer för rekrytering och utbildning av arméingenjörer

som godtagits av 1953 års riksdag skall rekrytering normalt ske bland

värnpliktiga som uttages till arméingenjörsutbildning. Utbildningen är enligt

samma riktlinjer till en början gemensam för arméingenjörer på ak
-

s. 120 Kontrollera mot PDF

120 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1958

tiv stat och i reserven samt värnpliktiga arméingenjörer. I princip omfattar

-utbildningen första tjänstgöring (cirka 290 dagar), plutonchefsskola

(motsvarande) och trupptjänstgöring (tillhopa cirka 160 dagar) samt

kadettskola (180 dagar). Med kadettskolan är de värnpliktiga arméingenjörernas

utbildning avslutad. Blivande arméingenjörer på aktiv stat och

i reseiven skall efter kadettskolan fullgöra en månads tjänstgöring såsom

arméingenjörsaspiranter och kan därefter vinna inträde såsom arméunderingenjörer

i reserven. Anställning såsom arméingenjör av 2. graden på

aktiv stat kan vinnas av arméunderingenjör, som efter examen från teknisk

högskola under minst två år utövat ingenjörsverksamhet, varav minst

ett år i arméingenjörsbefattning.

Den i det föregående angivna rekryterings vägen för arméingenjörer på

aktiv stat har endast i ringa omfattning tillfört kåren någon sådan personal.

Under senare år har nyrekrytering till arméingenjörkåren skett med

värnpliktiga som genomgått arméingenjörkadettskola och därefter anställts

såsom extra arméingenjörer i befordringsgång. Såsom arméingenjörer har

även anställts civila ingenjörer, som icke genomgått kadettskola, samt

tekniska officerare.

Arméingenjörernas utbildning efter anställning på aktiv stat plägar utgöras

av dels en för alla kategorier gemensam underhållskurs om cirka

sex veckor vid arméns underhållsskola, dels ock specialkurser avseende

främst utbildning i fråga om nytillkommen materiel.

Tygstaten

I arméns personalförteckningar för budgetåret 1957/58 är följande beställningar

uppförda för tygstaten.

Beställningar

Antal

Lönegrad

Förste tygförvaltare .............

Tygförvaltare................

Förste tygverkmästare ..............

Tygverkmästare................

Förste tyghantverkare ...........

Ao ‘ 14

Tygskrivare .................

Tyghantverkare.....................

AO lo

Armétekniker .................

Furirer ................

Furirer................

Ae o el. Ae 7

1 En beställning skall indragas och en vakantsättas vid uppkommande ledighet.

Beställningshavarna vid tygstaten, vilka med undantag för furirerna är

civilmilitärer, utgöres av två skilda kategorier med sysselsättning den ena

främst inom den egentliga tygförvaltningstjänsten — tygförvaltare och

tygskrivare — och den andra inom reparationstjänsten — tygverkmästare,

tyghantverkare, armétekniker och furirer.

s. 121 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1958

121

Tygförvaltarna tjänstgör i huvudsak såsom förrådsföreståndare eller

chefer för förrådsgrupper vid tygstationer och tyganstalter. De fullgör där

i huvudsak samma arbetsuppgifter som ankommer på fälttygkårens förvaltare.

Tygskrivarna är placerade vid militärbefälsstaber samt vid tygstationer

och tyganstalter. De biträder stabstygofficer respektive tygmästare

(tygofficer) med handläggningen av tygförvaltningsärenden samt i

expeditionsarbete.

Tygverkmästare och tyghantverkare är i fred placerade huvudsakligen

såsom föreståndare för verkstäder eller verkstadsavdelningar vid arméns

tygverkstäder. De handhar där reparation av tygmateriel. Personalen användes

även såsom lärare vid arméns skolor samt vid truppförbandens

utbildningsverkstäder för utbildning av tekniker och mekaniker inom olika

yrkesgrenar. Vidare utnyttjas en del befattningshavare för besiktning av

tygmateriel vid centralförråd. Vid krig är personalen avsedd att ingå i

fältreparationsförband såsom befäl och arbetsledare.

Tygstaten omfattar även personal i reserven.

Tygförvaltare och tygskrivare skall ha genomgått tygförvaltarkurs vid

tygförvaltningsskolan.

Övrig personal genomgår beställningsmannautbildning. Denna omfattar

gruppchefsutbildning (värnpliktstjänstgöring), förberedande beställningsmannautbildning

samt beställningsmannautbildning. Gruppchefsutbildningen

sker på respektive förband och omfattar omkring 11 månader. Beställningsmannautbildningen

sker vid tygförvaltningsskolan, dock icke i

fråga om signal- och radarmekaniker, vilkas utbildning är förlagd till arméns

signalskola respektive radar- och luftvärnsmekanikerskola.

Beställningsmannaaspirant, som godkänts i prövning under pågående

beställningsmannaskola, förordnas —- om ledig beställning finnes -— till

extra ordinarie furir vid tygstaten. Ordinarie furirsbeställning kan erhållas

efter ytterligare två års tjänstgöring. Anställning såsom armétekniker vinnes

efter ansökan.

Utbildning till tyghantverkare sker vid en särskild utbildningskurs vid

tygförvaltningsskolan. Till dylik kurs beordras efter egen ansökan dels

de armétekniker som bedömes kunna vinna befordran till tyghantverkare,

dels ett antal tygarbetare med särskilda kvalifikationer (cirka 25 % av

totala elevantalet).

Särskild utbildningskurs för tygverkmästare har under senare år anordnats

vid tygförvaltningsskolan.

Utredningens förslag

Allmänna synpunkter

Utredningen föreslår, att den för tygförvaltningstjänsten avsedda personalen

skall hänföras till två olika personalkårer med skilda chefer, fält
-

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 195S

tygkåren, omfattande militär personal (tekniska stabsofficerare, tygofficerare

och tygunderofficerare), och tygtekniska kåren, bestående av

civilmilitär personal (arméingenjörer och mekanikerpersonal). Fälttygkåren

bör stå under chefskap av fälttygmästaren medan chefen för armétygförvaltningens

verkstadsavdelning (arméöverdirektören) bör vara chef

för tygtekniska kåren.

Som motivering till sitt förslag anför utredningen, bland annat, följande.

I tygförvaltningstjänsten vid armén ingår uppgifter av olika slag, såsom

projektering, konstruktion och övriga åtgärder för anskaffning av

materiel samt den befintliga materielens förrådsförvaring, vård och reparation.

Dessa uppgifter har i många fall ett intimt samband med varandra.

Såsom exempel kan nämnas att materielens vård ingår som ett

led i dess förvaring och att gränsen mellan vård och reparation är flytande.

Verksamhetsområdena för de inom tygförvaltningstjänsten sysselsatta

militära och civilmilitära personalkårerna kan heller inte alltid klart

avgränsas.

För att verksamheten inom tygförvaltningstjänsten skall kunna bedrivas

på ett ändamålsenligt sätt är en intim samverkan mellan de olika personalkategorierna

erforderlig. Att hänföra dessa till flera olika personalkårer

under skilda chefer är i och för sig icke ägnat att underlätta ett

dylikt samarbete. Förekomsten av olika personalkårer inom området synes

också i många lägen kunna minska möjligheterna att åstadkomma en

effektiv och enhetlig organisation samt att rationellt utnyttja de personella

resurserna. Dessutom torde en uppdelning av personalen i skilda

kårer medföra ett administrativt merarbete, vilket kan leda till ett ökat

behov av beställningar för i huvudsak personaladministrativa göromål.

Utredningen anser dessa synpunkter närmast tala för att all såväl militär

som civilmilitär personal inom tygförvaltningstjänsten inordnas i en

enda personalkår under en gemensam chef.

En personalkår av den ifrågasatta omfattningen torde emellertid kräva

mycket betungande arbetsinsatser av vederbörande personalkårchef i fråga

om personalens utbildning, placering och befordran m. m. Utredningen har

icke bedömt det vara praktiskt möjligt för någon befattningshavare att

förena dessa åligganden med annan tjänst och har heller icke varit beredd

att föreslå att en högre beställning nvinrättas för ändamålet.

Avvägningen mellan olika personalkategorier inom armé
ty

gför v altningen

Den nuvarande organisationen av försvarets tygförvaltande verk fastställdes

av 1954 års riksdag på grundval av förslag i proposition nr 109.

I samband härmed framlades icke förslag till de ändringar av de militära

och civilmilitära kårernas sammansättning som betingades av omorganisationen.

Staterna för dessa kårer har icke heller därefter anpassats efter behovet

vid förvaltningarna. Kungl. Maj :t har emellertid budgetårsvis erhållit

riksdagens medgivande att vidtaga de provisoriska åtgärder, såsom

meddelande av vikariatslöneförordnanden, vakantsättningar m. m., som betingas

av omorganisationen.

s. 123 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1958

123

Förvaltningarnas organisation och personalbehov har underkastats

översyn av 1956 års försvarsförvaltningssakkunniga, vilken översyn dock

icke omfattat frågor om fördelningen av befattningar mellan olika personalkategorier.

Denna fråga skall i stället upptagas av 1954 års utredning

angående vissa personalkårer inom försvaret. I sitt förevarande betänkande

har utredningen framlagt förslag beträffande sammansättningen av

den inom armétygförvaltningen verksamma militära och civilmilitära personalen

samt rörande avvägningen mellan olika personalkategorier i teknisk

tjänst vid ämbetsverket.

I fråga om den nuvarande fördelningen av befattningarna vid armétygförvaltningen

på olika personalkategorier torde få hänvisas till de organisationstablåer,

vilka såsom bilagor fogats till Kungl. Maj :ts brev den 6

juni 1957 (regleringsbrev II).

Utredningen konstaterar, att fullgörandet av de på armétygförvaltningen

ankommande arbetsuppgifterna, vilka främst avser anskaffning av krigsmateriel,

i och för sig inte fordrar att vederbörande har militär ställning.

Utredningen kommer emellertid till den uppfattningen, att tekniskt utbildade

officerare bör bibehållas för kvalificerade tekniska tjänster inom

armétygförvaltningen, främst på vapenavdelningen. Skälen härför utvecklas

sålunda.

Sedan länge har officerare särskilt utbildats lör teknisk förvaltningstjänst.

Den utbildning vederbörande därvid genomgår är omfattande i såväl

militärt som tekniskt avseende, varför dessa officerare blivit väl lämpade

för dylik tjänstgöring. Med hänsyn härtill samt då tillgången på dessa

officerare anses vara av särskilt värde när, såsom för närvarande, brist

på högskoleutbildade civila ingenjörer föreligger, räknar utredningen med

att viktigare tekniska befattningar i armétygförvaltningen alltjämt skall i

icke ringa utsträckning avses för tekniskt utbildad militär personal. I betraktande

av att officerare med högre teknisk utbildning utgör en relativt

dyrbar arbetskraft bör emellertid ifrågavarande personalkategori i

princip avses endast för sådana befattningar där vederbörandes insikter

kan bedömas vara av särskilt värde.

Utredningen bedömer det icke vara i och för sig uteslutet, att de tekniska

stabsofficerarna ersättes med civila ingenjörer. En sådan lösning

anses emellertid — särskilt vid nuvarande brist på kvalificerade tekniker

- - kunna äventyra hela verksamheten. Även om man bortser från teknikerbristen,

måste enligt utredningen beaktas att en stor del av här ifrågavarande

tekniker bör äga högre vapenteknisk utbildning av det slag, som

för närvarande meddelas endast vid krigshögskolan. Då sådan utbildning

icke lämpligen torde kunna förläggas till civil teknisk högskola skulle

följden bli den, att civila ingenjörer i stor utsträckning på statens bekostnad

finge genomgå en omfattande specialutbildning i försvarets regi.

Utredningen anser, alt nuvarande ordning, enligt vilken de tekniska

tjänsterna i förvaltningen är fördelade mellan militärer, civilmilitärer och

civila, medför olägenheter. Sålunda anses armétygförvaltningen knappast

kunna bilda ett tillräckligt underlag för att tillgodose tre kvalificerade

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1958

personalkategoriers krav på befordringsutsikter och sluttjänster. Då utredningen

heller icke funnit någon hållbar norm för att klassificera tjänsterna

med hänsyn till kraven på militära och tekniska insikter har utredningen

kommit till den uppfattningen, att personalkategoriernas antal bör

nedbringas. Med utredningens utgångspunkter har man därvid att välja

mellan antingen militärer och civilmilitärer eller militärer och civila.

Enär de arméingenjörer, vilka avses för tjänst vid förband och staber

m. in., i allmänhet icke behöver äga högre grundläggande teknisk kompetens

än som motsvarar avgångsexamen från högre tekniskt läroverk och

alltså särskilda åtgärder skulle krävas för att rekrytera arméingenjörer

till sådana tekniska befattningar inom den centrala förvaltningen, vilka

kräver högskolekompetens, föreslår utredningen, att kvalificerade tekniska

befattningar inom förvaltningen i huvudsak avses för tekniska stabsofficerare

och civila tekniker. Utredningen förutsätter därvid, att civila tekniker

i förvaltningen i viss utsträckning beredes tillfälle att bevista övningar,

fältförsök m. m. samt att vederbörande bibringas sammanfattande

insikter angående militär krigsorganisation, underhållstjänst m. m. vid

särskilda kurser, vilka bör anordnas vid behov.

Vissa uppgifter inom armétygförvaltningen bör emellertid även med utredningens

utgångspunkter handhas av arméingenjörer. Så har bedömts

vara förhållandet med frågor om utbildning m. m. av den civilmilitära personalen

inom tygförvaltningstjänsten, vilka frågor för närvarande handlägges

inom verkstadsavdelningens central sektion, krigsreparationsärenden

samt inom materielinspektionen förekommande uppgifter.

Utredningens förslag till avvägning mellan militärer och civila anges i

huvudsak vara grundat på ett studium av de olika befattningarnas ställning

och arbetsuppgifter. Därvid har utredningen beaktat att tekniskt utbildad

militär personal i princip bör avses endast för sådana befattningar,

där denna personals insikter bedömes vara av särskilt värde. Utredningen

har även tagit hänsyn till befordringsutsikterna för de tekniska stabsofficerarna.

Sammanlagt föreslår utredningen att sex militära befattningar (en

för major, fyra för kapten och en för fanjunkare) utbytes mot befattningar

för civila tekniker. I fråga om två vid fordons- och elektroavdelningarnas

centralsektioner nu placerade kaptener anser utredningen det

framtida behovet av nämnda beställningshavare icke vara styrkt. Frågan

om ett eventuellt utbyte av personalkategori bör enligt utredningen prövas

av 1956 års försvarsförvaltningssakkunniga. I avvaktan härpå bör befattningarna

liksom för närvarande uppehållas på förordnande av kaptener

vid truppförband.

Befattningar inom förvaltningen, som icke kräver högre tekniska insikter

men väl ingående kunskap om tygmaterielens förvaltning m. m.,

föreslås liksom hittills skola avses för officerare med utbildning vid tyg
-

s. 125 Kontrollera mot PDF

Kungt. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

125

förvaltningsskolan. Inom tygförråds- och ammunitionsförrådsbyråerna,

vilkas organisation och personalbehov ännu icke översetts av försvarsförvaltningssakkunniga,

beräknas sådan personal till nuvarande antal.

I samband med avvägningen har utredningen i vissa fall funnit sig böra

föreslå ändrad löneställning för befintliga militära och civilmilitära befattningar.

För sektionschefer (motsvarande) och lägre räknar utredningen icke

med några för flera personalkategorier alternativa befattningar. Utredningen

framhåller därvid att det föreslagna utbytet av civilmilitära och

civilmilitära/civila befattningar mot befattningar för civil personal medför

ökade möjligheter till urval samt att alternativa befattningar skapar osäkerhet

vid bedömningen av befordringsutsikter och rekryteringsbehov för

militär och civilmilitär personal.

Vad gäller befattningar för byråchefer (motsvarande) och högre, vilka

för närvarande i stor utsträckning står öppna för befattningshavare ur

skilda personalkategorier, kan det enligt utredningens uppfattning rent

principiellt hävdas att tjänsterna borde vara civila. Utredningen — som

räknar med att ifrågavarande tjänster alltjämt i icke obetydlig omfattning

kommer att rekryteras med officerare —- finner emellertid skäl tala för

att officer, som erhåller sådan tjänst, i allmänhet kan få behålla sin militära

ställning och kvarstå i personalkår. Utredningen räknar därför med

att flertalet av ifrågavarande avdelnings- och byråchefstjänster skall vara

alternativt militära eller civila och utgår från att officer på aktiv stat,

som erhåller sådan tjänst, alltjämt skall ha militär ställning, därest ej

Kungl. Maj :t föreskriver annat. På motsvarande sätt bör arméingenjör,

som förordnas såsom chef för verkstadsavdelningens driftbyrå, få behålla

civilmilitär ställning och fortfarande tillhöra tygtekniska kåren.

I anslutning till det anförda föreslår utredningen beträffande de ledande

tjänsterna i armétygförvaltningen följande.

Souschefstjänsten bör vara alternativt militär eller civil. Därest souschefen

är militär bör han, liksom för närvarande, ha tjänstebenämningen

generalfälttygmästare och tillhöra generalitetet. Den å personalförteckning

för armén uppförda beställningen för generalfälttygmästare i Bo 5 bör utgå

ur organisationen.

För fälttygmästaren och arméöverdirektören, vilka förutsättes skola vara

chefer för personalkårer, bör upptagas militär respektive civilmilitär beställning.

Bortsett från den tidigare berörda tjänsten såsom chef för driftbyrån

räknar utredningen icke med någon ändring beträffande de i detta sammanhang

aktuella byråchefstjänster som för närvarande är civila. Så är

fallet med byråchefstjänsterna inom elektroavdelningen. I likhet med

dessa tjänster bör enligt utredningens mening även den nu alternativa

tjänsten för chef för elektroavdelningen vara civil.

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Kiingl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Byråchef st jänslerna å förrådsbyråerna föreslås alltjämt skola vara militära.

Även den nu alternativa tjänsten som chef för centralplaneringen

bör enligt utredningens mening vara militär.

De för vapen- och fordonsavdelningarna avsedda avdelnings- och byråchefstjänsterna

bör i anslutning till utredningens tidigare redovisade synpunkter

anses såsom alternativt militära eller civila.

Utredningen föreslår icke några ändrade principer för redovisning av

tjänsterna i förvaltningen. Civila tjänster ävensom tjänster i övrigt för

byråchefer (motsvarande) och högre bör sålunda alltjämt redovisas på

verkets personalförteckning, medan övriga militära och civilmilitära beställningar

bör uppföras på personalförteckningen för vederbörlig personalkår.

För några befattningar, vilka avses skola rekryteras med militär

personal utanför fälttygkåren, föreslås dock att beställningar uppföres på

armétygförvaltningens personalförteckning. Detta gäller den för major avsedda

befattningen såsom militärassistent vid elektroavdelningen, vilken

föreslås skola besättas med officer ur truppförband (truppslag), och två

majorsbefattningar vid fordonsavdelningens fältarbetsbyrå, vilka avses

företrädesvis för officerare ur ingenjörtrupperna.

Såsom framgår av det följande föreslår utredningen att beställningar

för förste tygförvaltare och tygförvaltare vid tygstaten skall omvandlas till

förvaltarbeställningar vid fälttygkåren. Det oaktat anser utredningen att

de vid förvaltningens förrådsbyråer tjänstgörande tygförvaltarna — i avvaktan

på försvarsförvaltningssakkunnigas översyn av berörda byråer —

tills vidare bör kvarstå i civilmilitära beställningar. Dessa bör dock provisoriskt

redovisas under staten för fälttygkåren.

Resultatet av utredningens översyn av fördelningen av tekniska tjänster

i armétygförvaltningen mellan olika personalkategorier samt i samband

därmed föreslagna ändringar i löneställningen framgår av sammanställning

å följande sidor. I denna redovisas samtliga befintliga militära och civilmilitära

samt civilmilitära/civila befattningar — med undantag dock för

byråchefer och högre — i den ordning de upptages i de till Kungl. Maj :ts

brev den 6 juni 1957 fogade organisationstablåerna. I de fall ändring icke

föreslås i berörda hänseenden anges detta med beteckningen of (oförändrad).

Sammanfattningsvis innebär utredningens förslag att 53 militära beställningar

avses för befattningar vid armétygförvaltningen. I jämförelse

med nuvarande organisation innebär detta — förutom att tjänsten såsom

chef för centralplaneringen avses enbart för militär — ökning med två

överstelöjtnanter samt minskning med sju kaptener och en fanjunkare.

Tjänsterna för fälttygmästare, byråchef och chef för centralplaneringen

bör redovisas på armétygförvaltningens personalförteckning liksom även

beställningar för tre majorer (en vid elektroavdelningen och två vid fordonsavdelningens

fältarbetsbyrå). Två kaptensbeställningar vid fordons
-

s. 127 Kontrollera mot PDF

Kungl. Ma}:ts proposition nr 110 år 1958

127

Placering

Tjänstebenämning och lönegrad

Anmärkning

Nuvarande

Förslag

1

2

3

4

Vapenavdeln ingen

armédirektör 1. gra- den A 26

överstelöjtnant A 26

assistent, tekn. stabsoff

1. vapenbyrån, infan- terisektionen

överstelöjtnant A 26

kapten A 21

2 kaptener A 21|

förste tygverkmäs- tare A 17

of

byråingenjör A 21

of

of

tekn. stabsofT

tekn. stabsofl''

pjässektionen

major A 23

kapten A 21

2 kaptener A 21

förste tygverkmäs- tare A 17

arméingenjör 1. gra- den/förste byråin- genjör A 23

arméingenjör 2. gra- den/byråingenj ör

A 21

of

byråingenjör A 21

of

of

förste byråingenjöt

A 23

byråingenjör A 21

tekn. stabsoff

tekn. stabsoff

eldledningssektionen

kapten A 21

armédirektör 2. gra- den A 24

arméingenjör 1. gra- den A 23

arméingenjör 1. gra- den A 23

arméingenjör 2. gra- den A 21

major A 23

byrådirektör A 26

byrådirektör A 24

byråingenjör A 21

byråingenjör A 21

tekn. stabsoff

2. vapenbyrån, artil- leriammunitionssek-

överstelöjtnant A 26

kapten A 21

of

byråingenjör A 21

tekn. stabsoff

tionen

kapten A 21

arméingenjör 2. gra- den/byråingenjör

A 21

of

bvråingenjör A 21

tekn. stabsoff

minsektionen

major A 23

kapten A 21

of

of

tekn. stabsoff

tekn. stabsofl

raketsektionen

major A 23

kapten A 21

arméingenjör 2. gra- den/byråingenjör,

A 21

of

of

byråingenjör A 21

tekn. stabsofl''

tekn. stabsoff

Kontrollbyrån, infan- terisektionen

major A 23

of

tekn. stabsoff

ammunitionssektionen

major A 23

of

tekn. stabsoff

artillerisektionen

kapten A 21

förste tyghantverka- re A 14

of

ingenjör A 15

tekn. stabsoff

Provskjutnings cen- tralen

centraldetalj

handvapendetalj

major A 23

tygförvallare A 17

fanjunkare, A 13

förste tyghantverka- re A 14

överstelöjtnant A 26

förrådsförvaltare A

17

ingenjör A 15

of

tekn. stabsoff

verkstadsdetalj

förste tygverkmästa- re A 17

förste verkmästare

A 17

nu utgående arvode å 840

kronor indrages

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1958

Placering

Tjänstebenämning och lönegrad

Anmärkning

Nuvarande

Förslag

1

2

3

4

skjutfältsdetalj

kapten A 21

förste tyghantverka- re A 14

of

of

tekn. stabsoff

Centralsektionen

Fordonsavdelningen

2 kaptener A 21

armédirektör 2. gra- den/bvrådirektör

A 24

of

byrådirektör A 24

tekn. stabsoff

Fordonsbyrån

stridsfordonssektionen

överstelöjtnant A 26

of

tekn. stabsoff''

kapten A 21

2 arméingenjörer 1.

graden A 23

arméingenjör 2. gra- den A 21

major A 23

förste byråingenjö- rer A 23

byråingenjör A 21

tekn. stabsoff''

bilsektionen

major A 23

byrådirektör A 24

2 kaptener A 21

arméingenjör 1. gra- den/förste bvråin- genjör A 23

of

förste byråingenjör

A 23

1 tekn. stabsoff, 1 tygoff

släpfordonssekti onen

kapten A 21

byråingenjör A 19

kapten A 21

armédirektör 2. gra- den A 24

arméingenjör 2. gra- den A 21

of

byrådirektör A 24

byråingenjör A 21

tygoff

Fältarbetsbyrån

kapten A 21

major A 23

företrädesvis ur ing.trup- perna, chef för brosek- tionen

maskinsektionen

major A 23

2 arméingenjörer 2.

graden A 21

of

byråingenjörer A 21

företrädesvis ur ing.trup- perna

Specialtekniska

arméingenjör 1. gra-

förste byråingenjör

sektionen

den A 23

armédirektör 1. gra- den/byrådirektör

A 26

A 23

byrådirektör A 26

Centralsektionen

kapten A 21

of

förordnad (kommenderad)

kapten

Elektroavdelningen

major A 23

of

ur truppslag (truppförband)

Telebyrån, trådsek- tionen

armédirektör 2. gra- den/byrådirektör

A 24

arméingenjör 1. gra- den/förste byråin- genjör A 23

byrådirektör A 24

förste byråingenjör

A 23

truppradiosektionen

armédirektör 2. gra- den/byrådirektör

A 24

byrådirektör A 24

stabsradiosektionen

armédirektör 2. gra- den/byrådirektör

A 24

byrådirektör A 24

s. 129 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

129

Placering

Tjänstebenämning och lönegrad

Nuvarande

Förslag

1

2

3

Radarbyrån, stridsledningsradarsektionen
eldledningsradarsek
tionen
-

specialradarsektionen

Centralsektionen

Kontrollsektionen

Specialtekniska

sektionen

Elkraftsektionen

Verkstadsavdelningen

Driftbyrån, verkstadsförrådssektionen

Centralsektionen

Krigsreparations
sektionen
-

Tygförrådsbgrän

centralsektionen

arméingenjör 1. graden/förste

byråingenjör

A 23

armédirektör 2. graden

/byrådirektör

A 24

armédirektör 2. graden/byrådirektör

A 24

arméingenjör 1. graden/förste

byråingenjör

A 23

armédirektör 2. graden/byrådirektör

A 24

kapten A 21

armédirektör 2. graden/byrådirektör

A 24

förste tygverkmästare

A 17

arméingenjör 1. graden/förste

byråingenjör

A 23

förste tyghantverkare

A 14

armédirektör 2. graden

A 24

arméingenjör 2. graden

A 21

arméingenjör 1. graden/förste

byråingenjör

A 23

arméingenjör 2. graden

/byråingenj ör

A 21

arméingenjör 2. graden/byr

åingenjör

A 21

tygverkmästare A 16

förste tyghantverkare

A 14

armédirektör 1. graden

/byrådirektör

A 26

arméingenjör 1. graden/förste

byråingenjör

A 23

major A 23

3 kaptener A 21

förste byråingenjör

A 23

byrådirektör A 24

byrådirektör A 24

förste byråingenjör

A 23

byrådirektör A 24

of

byrådirektör A 24

förste verkmästare

A 17

förste byråingenjör

A 23

of

of

of

arméingenjör 1. graden

A 23

arméingenjör A 21

byråingenjör A 21

of

of

byrådirektör A 26

arméingenjör 1. graden

A 23

of

of

Anmärkning

4

förordnad (kommenderad)

kapten

tygoff

tygoff

9_89 68 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 sand. Nr 110

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Placering

Tjänstebenämning och lönegrad

Anmärkning

Nuvarande

Förslag

1

2

3

4

tygförvaltare A 17

of

materielsektionen

major A 23

överstelöjtnant A 26

tygoff

3 kaptener A 21

of

tygoff

tygförvaltare A 17

of

materielredovisningssek-

major A 23

of

tygoff

tionen

3 tygförvaltare A 17

of

3 förste tyghantver-

of

kåre A 14

Ammunitions för-

2 kaptener A 21

of

tygoff

rådsbyrån, central-

tygförvaltare A 17

of

detalj

ammunitionssektionen

major A 23

of

tygoff

kapten A 21

of

tygoff

tygförvaltare A 17

of

ammunitionsredovis-

tygförvaltare A 17

of

ningssektionen

Centralplaneringen

2 majorer A 23

of

1 tekn. stabsoff eller tygoff

(fredsdet.), 1 tygoff

2 kaptener A 21

of

1 tekn. stabsoff eller tygoff

(fredsdet.), 1 tygoff

armédirektör 2. gra-

byrådirektör A 24

den /byrådirektör

A 24

arméingenjör l.gra-

förste'', byråingenjör

den/förste byråin-

A 23

genjör A 23

Materielinspek-

överstelöjtnant A 26

armédirektör 1. gra-

tionen

den A 26

kapten A 21

of

tygoff

3 arméingenjörer 1.

of

graden A 23

och elektroavdelningarnas centralsektioner föreslås tills vidare skola uppehållas

på förordnande av kaptener vid truppförband (truppslag). Beställningar

för den övriga militära personalen vid armétygförvaltningen, 6

överstelöjtnanter, 12 majorer och 26 kaptener, bör redovisas vid fälttygkåren.

Dessutom bör såsom ett provisorium beställningar för 8 civilmilitära

tygförvaltare redovisas vid kåren.

Ifrågavarande officersbeställningar vid fälttygkåren föreslås fördelade

mellan tekniska stabsofficerare och tygofficerare enligt följande sammanställning.

Beställning stabsoff. Tygoff- Summa

överstelöjtnant ............ 5 1 6

Major ........................ 8(7) 4(5) 12

Kapten ........................ 13 (12) 13 (14) 26

Anm. Parenteserna i sammanställningen utvisar att en beställning för major och

en för kapten avses för alternativt teknisk stabsofficer eller tygofficer.

s. 131 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1958

131

Antalet civilmilitära befattningar kommer enligt utredningens förslag

att reduceras betydligt. Sammanlagt avses i förslaget —- frånsett befattningen

för kårchef —- 9 befattningar för arméingenjörer samt 18 för annan

civilmilitär personal. Tjänsten för arméöverdirektör bör uppföras på armétygförvaltningens

personalförteckning samt beställningar för övrig civilmilitär

personal — med undantag för de ovan berörda tygförvaltarna —

på personalförteckningen för tygtekniska kåren.

Fälttygkåren

Utredningen skiljer i fråga om officerare vid kåren mellan tekniska

stabsofficerare och övriga officerare (tijgofficerare).

Tekniska stabsofficerare har med ett undantag beräknats för tjänstgöring

vid armétygförvaltningen.

Tygofficerare har i huvudsak beräknats för de befattningar, som för

närvarande avses för dylika officerare vid fälttygkåren. Därjämte föreslår

utredningen, att i kåren skall inordnas bland andra tygofficerare vid tyganstalter,

försvarsområdesstaber och truppförband samt lärarpersonal vid

tygförvaltningsskolan. Genom denna utökning erhålles enligt utredningens

mening en bättre överblick över det totala utbildningsbehovet, varvid kostnaderna

för ifrågavarande utbildning bör kunna begränsas. Ett genomförande

av förslaget anses även medföra besparingar för statsverket till följd

av att högre pensionsålder tillämpas för kapten vid fälttygkåren än för

motsvarande beställningshavare vid truppförband.

Kårens underofficerare, vilka nu utgöres av enbart förvaltare, föreslås

skola omfatta även fanjunkare. Utredningen erinrar därvid om att tygmaterielen

vid vissa förband tidigare var uppdelad i två grupper under

var sin uppbördsman (förvaltare) men att Kungl. Maj :t genom beslut den

18 november 1955 föreskrivit, att samtliga förråd av dylik materiel skall

underställas en uppbördsman. Denne bör enligt utredningen alltjämt vara

förvaltare vid fälttygkåren. Vid förband där behov av två kvalificerade

arbetsledare för tygförrådstjänsten föreligger räknar utredningen med att

förvaltaren skall biträdas av en tygförvaltningsutbildad underofficer.

Denne bör vara fanjunkare vid fälttygkåren.

Utredningen föreslår vidare att till fälttygkåren hänföres förste tygförvaltare

och tygförvaltare vid tygstaten, vilka fullgör motsvarande uppgifter

och genomgår samma utbildning som fälttygkårens förvaltare. Utredningen

utgår därvid från att vederbörande överföres till fälttygkåren med

oförändrad lönegradsplacering. Då analoga förhållanden gäller för de till

tygstaten hörande tygskrivarna, föreslås att även dessa överföres till fälttygkåren

och redovisas såsom fanjunkare.

De centrala ammunitionsförråden förestås för närvarande av civila förrådsförvallare

i Ac 17 med avlöning från sakanslag (Kungl. Maj :ts brev

den 27 juni 1957). Utredningen har funnit, att göromålen för uppbörds
-

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 är 1958

männen vid ammunitionsförråden är närbesläktade med dem som ankommer

på förvaltare vid förband och vid centralförråd för tygmateriel. Befattningarna

föreslås därför skola avses för förvaltare vid fälttygkåren.

Utredningen föreslår, att för fanjunkare vid fälttygkåren bestämmes en

pensionsålder av 55 år, eller densamma som gäller för fanjunkare vid fortifikationskåren.

Frånsett behovet av personal vid armétygförvaltningen har utredningen

beräknat fälttygkårens personalbehov i enlighet med det följande.

Tekniska stabsofficerare

För arméstaben (utrustningsavdelningen) bör liksom hittills

avses en kapten ur fälttygkåren med högre teknisk utbildning.

Den beställning vid kåren (major eller kapten), som avses för militärassistent

vid försvarets forskningsanstalt, föreslås skola överföras

till generalstabskåren.

Utredningen erinrar om att tre kaptensbeställningar vid fälttygkåren

ursprungligen avsetts för militärassistent vid försvarets fabriksverk.

Utredningen har emellertid icke funnit skäl föreslå att beställningar

vid fälttygkåren beräknas för ifrågavarande ändamål.

Tygofficerare

För tjänstgöring vid försvarsstaben (kvartermästaravdelningen)

beräknar utredningen liksom hittills en kapten ur fälttygkåren. Däremot

föreslås att en kaptensbeställning vid kåren, som är avsedd för

arméstaben (trängavdelningen), överföres till trängtrupperna.

Vissa av de för stabstygofficer vid militärbefälsstab avsedda

majorsbeställningarna har av arméchefen vid flera tillfällen föreslagits

skola utbytas mot högre beställningar (prop. 1954: 110). Utredningen erinrar

om att stabstygofficerarna, sedan befattningarna inrättades genom

beslut av 1942 års riksdag, fått ett betydligt större ansvar samt ökade arbetsuppgifter,

främst till följd av utvecklingen inom materielområdet. Med

hänsyn härtill och då utredningen anser en förbättring av befordringsförhållandena

för fälttygkårens tygofficerare önskvärd, föreslår utredningen

att för stabstygofficerare beräknas beställningar för tre överstelöjtnanter

och fyra majorer.

Såsom biträdande stabstygofficer vid IV. militärbefälsstaben avses

nu en kapten vid fälttygkåren. Arméchefen har ansett ett stadigvarande

behov av biträden åt stabstygofficerarna föreligga även vid övriga

militärbefälsstaber på fastlandet, varför ytterligare fem kaptensbeställningar

föreslagits skola tillkomma vid kåren (prop. 1954: 110).

Utredningen, som inhämtat att tygförvaltningsutbildade kaptener ur

truppförband under längre tider varit kommenderade till vissa militärbefälsstaber,

föreslår att en befattning för biträdande stabstygofficer tillkommer

vid var och en av I., II. och VI. militärbefälsstaberna. Det härigenom

ökade personalbehovet vid fälttygkåren förutsättes skola tillgodoses genom

överförande av tre kaptensbeställningar från truppförband (truppslag).

I detta sammanhang erinras om att två tygofficersbefattningar utgått

i samband med indragningen av I 8 och omorganisationen av K 3

samt att en dylik befattning torde komma att utgå efter genomförd omorganisation

av K 4.

s. 133 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

133

För befattningar såsom tygmästare vid tygstation avses för

närvarande beställningar på fälttygkårens stat för två majorer samt en

kapten. Till den sistnämnde utgår ett befattningsarvode å 960 kronor för

år. Stabstygofficeren vid VII. militärbefälsstaben tjänstgör tillika såsom

tygmästare vid Gotlands tygstation. De till vissa artilleriförband (A 4,

A 6 och A 9) anslutna tyganstalterna förestås under vederbörande regementschef

av en tygofficer (kapten) vid respektive förband.

Arméchefen har vid flera tillfällen hemställt, att på fälttygkårens stat

skall tillkomma tre maj or sbeställningar, avsedda för chefer för tyganstalterna,

samt att den för tygmästare avsedda kaptensbeställningen skall utbytas

mot majorsbeställning (prop. 1954: 110).

Utredningen anser det ändamålsenligt och ägnat att främja en enhetlig

lokal tygförrådsorganisation om de nuvarande tyganstalterna ombildas till

tygstationer och i likhet med dessa ställes under chefskap av en direkt

under armétygförvaliningen lydande tygmästare. Härigenom åstadkommes

enligt utredningen en klarare ansvarsfördelning samt en önskvärd avlastning

av förbandens uppgifter i fråga om den centrala tygförrådshållningen.

Med hänsyn till det ökade ansvar som kommit att åvila ifrågavarande

befattningshavare anser utredningen det befogat att samtliga befattningar

för tygmästare avses för regementsofficerare. På grundval av en jämförelse

mellan förrådens storlek samt ett bedömande av befordringsmöjligheterna

inom tygofficerskategorien föreslås att beställningar för två

överstelöjtnanter och fyra majorer skall avses för tygmästare. Vid ett genomförande

av detta förslag bör tre kaptensbeställningar vid artilleriet

indragas. Arvodet till en tygmästare bör samtidigt upphöra att utgå.

I anslutning till utredningens förslag att tygofficerare vid försvarsområdesstaber

och truppförband skall inordnas i fälttygkåren

bör enligt utredningens beräkningar sammanlagt 58 kaptensbeställningar

överföras till kåren. Därvid erinras om att en kaptensbeställning

vid fälttygkåren från och med den 1 juli 1957 avsetts för tygofficer vid

Örebro försvarsområdesstab (prop. 1957:110, s. 138).

Arméchcfen bar vid upprepade tillfällen föreslagit att den för chef

för tygförvaltningsskolan avsedda maj or sbeställningen skall utbytas

mot överstelöjtnantsbeställning (prop. 1954: 110). Vid skolan förekommer,

enligt vad utredningen konstaterat, en omfattande utbildning av

skilda slag för olika personalkategorier. Antalet heltidsanställda personer

vid skolan uppgår till omkring 100. Därtill kommer ett större antal

timlärare och föreläsare.

Med hänsyn till de arbetsuppgifter och det stora ansvar, som åvilar

chefen för tygförvaltningsskolan, anser utredningen att han bör vara

överstelöjtnant. Beställningen bör liksom för närvarande redovisas under

fälttygkåren. Utredningen föreslår vidare att tre till tygförvaltningsskolan

kommenderade kaptener, vilka bland annat tjänstgör såsom lärare, inordnas

i fälttygkåren. I anslutning härtill bör tre kaptensbeställningar

vid truppförband (truppslag) överföras till fälttygkårens stat.

Då verksamheten vid arméns motorskola anses ligga utom ramen

för fälttygkårens uppgifter, föreslås att den för chef för skolan avsedda

majorsbeställningen avföres från fälttygkåren. En motsvarande beställning

bör i stället uppföras på personalförteckningen för skolan.

För gruppchefer vid de centrala ammunitionsförråden har hit
-

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

tills beställningar på fälttygkårens stat inrättats för en major och tre kaptener.

Utredningen, som erinrar om att vid fullt utbyggd organisation behov

angivits föreligga av ytterligare en kapten, har i detta sammanhang

utgått från nuvarande personaluppsättning för ändamålet.

Tygunderofficerare

Utredningens beräkningar av kårens behov av tygunderofficerare vid

militärbefälsstaber, tygstationer och centralförråd för ammunition har

grundats på nuvarande organisation. Det härför föreslagna antalet underofficersbeställningar

motsvaras sålunda av beställningar vid tygstaten eller,

såvitt avser centrala ammunitionsförråd, av civila tjänster. Vid truppförband

och försvarsområdesstaber har behovet beräknats på grundval av

gällande organisation av stabs- och förvaltningstjänsten, dock att förvaltarbeställningar

i viss utsträckning utbytts mot fanjunkarbeställningar. Då

översyn av nämnda organisation alltjämt pågår anges ändring i organisationen

kunna påverka utredningens beräkningar. Behovet av fanjunkare

föreslås — i den mån det icke kan täckas genom utbyte mot förvaltarbeställningar

vid kåren — skola tillgodoses genom överförande av motsvarande

antal fanjunkarbeställningar från vederbörliga truppförband (truppslagt.

I tablå å följande sida redovisas utredningens förslag i fråga om det

totala personalbehovet vid fälttygkåren.

Kårens beställningar föreslås skola fördelas på befattningar av Kungl.

Maj :t. Det har därvid ansetts lämpligt att officersbeställningarna fördelas

mellan tekniska stabsofficerare och tygofficerare.

Utbildningen för tekniska stabsofficerare bör enligt utredningens

mening, i huvudsaklig överensstämmelse med vad som för närvarande tilllämpas,

omfatta — förutom genomgång av krigshögskola — prov-(aspirant-)tjänstgöring,

viss högre teknisk specialutbildning och trupptjänstgöring.

Officer, som önskar ifrågakomma till förordnande såsom teknisk

stabsofficer vid fälttygkåren, bör ha genomgått högskolans vapentekniska

linje eller också dess ingenjörtekniska linje. Ett med hänsyn till behovet

avpassat antal bör uttagas för aspiranttjänstgöring vid fälttygkåren. Under

aspiranttjänstgöringen, som föreslås omfatta minst ett år och högst ett år

sex månader, bör aspiranterna tjänstgöra huvudsakligen i armétygförvaltningen

men, där så kan ske, även i arméstaben. Under tiden för aspiranttjänstgöringen

bör de tekniska stabsofficersaspiranterna kvarstå vid vederbörligt

truppförband (truppslag).

Efter godkänd aspiranttjänstgöring bör officer, som här avses, kunna

antagas vid fälttygkåren om ledig beställning för teknisk stabsofficer finnes.

För flertalet av de tekniska stabsofficerarna bedömes en kompletterande

teknisk utbildning vara erforderlig. En sådan bör ordnas i form av

specialstudier vid teknisk högskola. Chefen för fälttygkåren bör erhålla

befogenhet att i erforderlig omfattning beordra teknisk stabsofficer till

dylik specialutbildning. Denna förutsättes som regel icke skola omfatta

s. 135 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

135

Placering

Officerare

Underofficerare

Överste-

löjtnanter

Majorer

Kaptener

För-

valtare

Fan-

junkare

Armétygförvaltningen...............

6

12

26

*8

—

Försvarsstaben ....................

—

—

1

—

—

Arméstaben .......................

—

—

1

—

—

Militärbefälsstaber .................

3

4

4

'' -

7

Tygstationer.......................

2

4

—

29

5

Försvarsområdesstaber

Örebro försvarsområdesstab.......

—

—

1

1

—

Bodens » .......

—

—

1

1

—

Kiruna-Jokkmokks försvarsområdes-

stab..........................

—

—

1

1

—

Övriga försvarsområdesstaber......

—

—

8

17

1

Vaxholms försvarsområde och Stock-

holms kustartilleriförsvar..........

—

—

1

1

—

Karlskrona försvarsområde och Ble-

kinge kustartilleriförsvar..........

—

—

1

1

—

Truppförband (motsvarande)

Infanteriets förband..............

—

—

19

19

1

Pansartrupperna.................

—

—

3

3

3

Artilleriets förband...............

—

—

8

8

6

Luftvärnet ......................

—

—

7

7

—

Ingenjörtrupperna................

—

—

3

3

1

Signaltrupperna..................

—

—

1

1

1

Trängtrupperna..................

—

—

4

4

4

Infanteriskjutskolan..............

—

—

1

i

—

Tygförvaltningsskolan.............

1

—

3

—

—

Artilleriskjutskolan...............

—

—

—

i

Centrala ammunitionsförråd.........

—

1

3

9

—

Summa

12

21

97

115

29

1 Skall tills vidare redovisas såsom civilmilitära tygförvaltare.

längre tid än två hela läsår. Erforderlig kurslitteratur och dylikt bör bekostas

av staten. Vikarie för officer som bedriver studier bör icke förordnas.

Arbetskraftsbehovet anses under tiden böra tillgodoses genom anlitande

av aspiranter eller omfördelning av göromål.

Utredningen anser att en utbildning av angivet slag vid teknisk högskola

är ägnad att främja övergång till civil anställning. För att så långt

som möjligt säkerställa att statsverkets utgifter för utbildningen blir till

direkt gagn för försvaret föreslår utredningen, att ett system med skuldförbindelser

införes. Detta bör lämpligen anpassas till vad som enligt

statsmakternas beslut tillämpas beträffande aspiranter på landsfiskalsbanan

(jfr statsverkspropositionen 1957, XI lit., s. 438—439 och regleringsbrev

för budgetåret 1957/58 för anslaget Landsfiskaler m. fl.: Avlöningar).

Utredningen föreslår i analogi härmed att såsom villkor för kommendering

till studier vid teknisk högskola skall gälla, att vederbörande förbinder

sig att under vissa förutsättningar återbetala den på studietiden belö
-

s. 136 Kontrollera mot PDF

136

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

pande lönen jämte övriga av staten bestridda kostnader för studierna.

Återbetalningsskyldigheten bör omfatta hela skuldbeloppet vid avgång från

officersbeställning inom två år från utbildningens avslutande samt 75, 50

och 25 % vid avgång under respektive tredje, fjärde och femte året. Därest

vederbörande kvarstår i tjänst fem år eller längre efter utbildningens avslutande

bör återbetalningsskyldighet icke föreligga. Sådan skyldighet bör

rimligen förfalla om vederbörande avlider medan han kvarstår i tjänst

eller om hans avgång föranledes av sjukdom. Försvarets civilförvaltning

bör bevaka statsverkets rätt på grund av förbindelserna.

Chefen för fälttygkåren bör enligt utredningens mening även ha befogenhet

att, där personalläget och medelstillgången medger det, beordra

teknisk stabsofficer till annan utbildning inom landet. Här åsyftas närmast

teoretiska specialstudier av kortare varaktighet, avseende begränsade

problem. Utredningen bedömer även att praktisk tjänstgöring vid industriföretag

kan vara värdefull för den tekniske stabsofficerens tjänstgöring i

armétygförvaltningen. Förutsättningarna för en dylik tjänstgöring och

sättet för dess anordnande anses höra närmare utredas av fälttygmästaren.

Då flertalet av de befattningar, som avses för tekniska stabsofficerare,

bedömes kräva erfarenhet av trupptjänst föreslår utredningen att dylik

tjänstgöring uppställes som kompetenskrav för regementsofficersbefordran.

Härvid erinras om att för befordran till regementsofficer inom generalstabskåren

kräves tjänstgöring såsom kompanichef (motsvarande) under

minst två år. För de tekniska stabsofficerarna föreslås -— med beaktande

av tjänstgöringsförhållanden och utbildningskostnader för ifrågavarande

personal -— att ett år uppställes såsom minimikrav.

I fråga om tygofficerare ifrågasätter utredningen ingen ändring i

den nuvarande utbildningen. Det framhålles dock, att antalet elever vid

tygofficerskursen bör anpassas med hänsyn till det beräknade behovet av

tygförvaltningsutbildade officerare. Utredningen förutsätter, att tygofficer

skall beredas möjlighet att under kortare tid tjänstgöra vid trupp, därest

så skulle anses erforderligt för att vidmakthålla hans militära insikter

eller förmåga att föra befäl.

Utbildningen av tygunderofficerare bör liksom för närvarande inriktas

på att bibringa eleverna kompetens för förvaltarbeställning vid kåren.

För fanjunkarbeställningarna bör fordras samma utbildning. Utredningen

räknar dock icke med att förvaltarbeställningarna vid fälttygkåren

skall rekryteras uteslutande bland fanjunkare vid kåren. Även annan fanjunkare

med tygunderofficersutbildning bör kunna ifrågakomma till förvaltarbefordran

vid fälttygkåren.

Tygtekniska kåren

Utredningen har såsom framgått av det föregående räknat med att tygtekniska

kåren skall omfatta arméingenjörer samt tygverkmästare, tyg
-

s. 137 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

137

hantverkare och armétekniker (mekanikerpersonal). Kåren bör vara underställd

chefen för armétygförvaltningens verkstadsavdelning (arméöverdirektören).

Arméingenjörer skall enligt utredningens beräkningar i huvudsak

tjänstgöra vid militärbefälsstaber, truppförband och utbildningsanstalter.

Därjämte föreslås att arméingenjörer skall avses för befattningar vid arméns

tygverkstäder.

Arméingenjörernas arbetsuppgifter kommer enligt förslaget att omfatta

främst den tekniskt betonade materielens underhåll, vård och reparation

vid regionala och lokala myndigheter. Dessa göromål har utredningen icke

bedömt vara av sådan art att för befattningshavarna erfordras högre teknisk

grundkompetens än som motsvarar examen från högre tekniskt läroverk

(gymnasielinje). För vissa befattningar, särskilt sådana som avses

för lärare vid arméns utbildningsanstalter, har dock högre teknisk kompetens

ansetts nödvändig. Denna bör bibringas vederbörande genom kompletterande

utbildning.

Beställningar för arméingenjör föreslås skola finnas i lönegraderna

A 26, A 24, A 23, A 21 och A 19 samt i reglerad befordringsgång, omfattande

lönegraderna A 12, A 13, A 15 och A 17. Tjänstebenämningen bör

vara oförändrad för beställningshavare i lönegraderna A 26, A 24 och A 23,

arméingenjör för beställningshavare i lönegraderna A 21—A 13 samt arméunderingenjör

för beställningshavare i lönegrad A 12.

Behovet av arméingenjörer — utom vid armétygförvaltningen och arméns

tygverkstäder — beräknar utredningen enligt följande.

Vid försvarsstaben (signalt j änstavdelningen) anses under

överskådlig tid behov föreligga av en signalutbildad ingenjör med ingående

kännedom om arméns signalväsende. Detta behov föreslås skola tillgodoses

med arméingenjör (armédirektör av 1. graden). Högskolekompetens

förutsättes vara erforderlig.

De för arméstaben nu beräknade arméingenjör sbefattningarna har

under de senaste åren varit vakanta med undantag för befattningarna för

vapeningenjör vid luftvärnsavdelningen. Utredningen förutsätter, att armétygförvaltningen

skall tillhandahålla truppslagsinspektör erforderlig specialteknisk

sakkunskap och anser därför att arméingenjörer icke stadigvarande

bör vara placerade vid arinéstaben.

Beträffande de vid militärbefälsstaber placerade arméingenjörerna

föreslår utredningen, att en befattning för signalingenjör vid VII. militärbefälsstaben

utgår. Den vid samma militärbefälsstab placerade motoringenjören

beräknas kunna svara för motortjänsten även vid I 18.

I fråga om förbanden föreslås att en motoringenjör vid 118 indrages.

I övrigt anser utredningen att en för radaringenjör vid Lv 6 avsedd,

vakantsatt beställning kan utgå, medan däremot en motsvarande för Lv 3

inrättad beställning, vilken likaledes skall hållas vakant, bör få disponeras.

Behovet av arméingenjörer vid arméns utbildningsanstalter har

beräknats i överensstämmelse med nuvarande personaluppsättning såvitt

avser tygförvaltningsskolan, arméns signalskola och arméns motorskola.

s. 138 Kontrollera mot PDF

138

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

I fråga om luftvärnsskjutskolan har utredningen utgått från ett stadigvarande

behov av tre arméingenjörer. Under den tid då utbildning eller

försök ej pågår vid skolan bör dessa utnyttjas av luftvärnsinspektören för

uppgifter som icke är direkt anknutna till skolans verksamhet. För arméns

radar- och luftvärnsmekanikerskola beräknas två vapen- och två

radaringenjörer, av vilka senare en i mån av behov bör kunna disponeras

även av Lv 6. Den vid arméns fallskärms jägarskola nu placerade arméingenjören

anses icke ha sådana uppgifter som eljest ankommer på arméingenjör.

Den härför avsedda beställningen föreslås skola utbytas mot

civil tjänst.

Såsom framgått av det föregående föreslår utredningen att befintliga

civila tjänster för verkstadschef och verkstadsingenjör vid arméns

tygverkstäder skall utbytas mot beställningar för arméingenjör. Till

stöd härför anföres att det förefaller mest rationellt att den personalkategori,

som i tekniskt avseende svarar för tygmaterielens underhåll och vård

vid förband, utnyttjas jämväl inom verkstadsorganisationen. Vidare anför

utredningen, att viss tids tjänstgöring vid tygverkstad bör ingå i arméingenjörernas

utbildning och att därigenom skapas naturliga förutsättningar

för att arméns högre tygverkstadsbefäl skall kunna rekryteras ur

tygtekniska kåren.

Förslaget innebär i princip att i arméns personalförteckningar uppförda

tjänster för verkstadschef och driftingenjör utbytes mot beställningar

för arméingenjör, liksom även de extra ordinarie tjänster med avlöning

från sakanslag (Kungl. Maj :ts brev den 27 juni 1957) vilka utnyttjas

för den egentliga verkstadsdriften. Då Bodens tygstations signalverkstäder

torde komma att nedläggas, räknar utredningen dock icke med

att den för dem avsedda verkstadschefstjänsten utbytes mot arméingenjör

sbeställning.

Tjänsterna för verkstadschef är för närvarande hänförda till högstlönegrad.

Utredningen har med utgångspunkt i tygverkstädernas nuvarande

organisation sökt anpassa löneställningen för ifrågavarande befattningar

till de för arméingenjörer i övrigt föreslagna lönerna.

För arméns tygverkstäder har nedanstående antal arméingenjörsbeställningar

beräknats erforderliga.

Beställningar

Antal

Lönegrad

Befattning

Armédirektör av 1. graden........

4

A

26

verkst.ch BT, ST, SiS och P 4

Armédirektör av 2. graden........

3

A

24

verkst.ch P 2, 110 och Lv 2

Arméingenjör av 1. graden .......

7

A

23

verkst.ch P 1, A 2, A 4, A 9, Ing 1

och Ing 2

verkst.ing. SiS

Arméingenjör ...................

9

A

21

verkst.ch GT, KT, T 3, A 3 och A 6

verkst.ing BT, SiS (2) och P 4

Arméingenjör ...................

4

A

19

verkst.ing SiS, P 2, Lv 2 och Lv 3

s. 139 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

139

Utredningens förslag rörande det totala antalet beställningar för arméingenjörer

samt dessas fördelning på lönegrader m. in. framgår av sammanställning

å nästa sida. Där upptages — utöver de beställningar som

erfordras för bestridande av bestämda befattningar — 22 beställningar för

arméingenjör i reglerad befordringsgång, av vilka 12 avses för tjänstgöring

i armétygförvaltningen. En jämkning i antalet befordringsgångstjänster

kan enftgt utredningen bli aktuell sedan erfarenheter vunnits i

fråga om rekryteringsbehovet. Det totala antalet arméingenjörer i reglerad

befordringsgång bör fastställas i arméns personalförteckningar.

Genom beslut av 1953 års riksdag inrättades en arméingenjörkårens

reserv. Behovet av arméingenjörer i reserven beräknades till ett 100-tal.

Utredningen anser sig böra ifrågasätta om icke tillgången på värnpliktig

personal, däri inbegripet förtidsavgångna arméingenjörer i värnpliktsåldern,

är tillräcklig för att, jämte den aktiva personalen, täcka behovet

av arméingenjörer i krig. Utredningen är emellertid icke beredd att taga

ställning till reservorganisationens avveckling utan förutsätter att denna

fråga utredes ytterligare.

Enligt utredningens förslag kommer en avsevärd del av armédirektörsbeställningarna

att avses för verkstadschefer. Då även övriga för armédirektörer

avsedda befattningar anses vara av sådan karaktär att en högre

pensionsålder bör gälla för deras innehavare än för arméingenjörer i övrigt

föreslår utredningen, att för armédirektörer av 1. och 2. graden fastställes

en pensionsålder av 65 år.

Den tygtekniska kårens mekanikerpersonal bör till stor del avses

för tjänstgöring vid arméns tygverkstäder. En inom armétygförvaltningen

tillsatt utredning (1955 års tygverkstadskommitté) har den 7 september

1957 lagt fram förslag till verkstadsorganisation m. m. Enligt detta skall

en viss centralisering av arméns reparationstjänst äga rum. Då ett genomförande

av förslaget anses komma att påverka behovet av mekanikerpersonal

vid tygverkstäderna, har utredningen funnit ogörligt att i dagens

läge ingå på en prövning av det totala behovet av dylik personal. Utredningen

anser det emellertid angeläget att frågan om den aktiva mekanikerpersonalens

omfattning och sammansättning sedermera upptages till prövning.

Första anställning vid tygstaten vinnes för närvarande såsom furir. Sedan

ändrade grunder för rekryteringen av arméns underbefäl genomförts,

anser utredningen skäl ej längre föreligga att bibehålla militär anställningsform

för den lägsta mekanikerpersonalen. Utredningen föreslår därför

att de nuvarande furirsbeställningarna ersättes med civilmilitära beställningar

för biträdande armétekniker, vilka bör placeras i Ae 7.

Tygtekniska kårens beställningar bör enligt utredningen fördelas på befattningar

genom beslut av Kungl. Maj:t.

I fråga om utbildning av tygtekniska kårens personal föreslår utredningen

i huvudsak följande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tablå utvisande det totala behovet av arméingenjörer

Placering

Vapeningenjörer

Signalingenjörer

Motoringenjörer

Radar-

ingenjörer

Summa

A 24

A 23

A 21

A 19

A 26

A 24

A 23

A 21

A 19

A 24

A 23

A 21

A 19

Rbg

A 23

A 21

A 19

A 26

A 24

A 23

A 21

A 19

Rbg

Armétygförvaltningen

1

1

5

2

Försvarsstaben.....

Militärbefälsstaber

I.—VI. milo ....

3

3

—

—

—

3

3

—

—

3

3

—

—

—

—

—

—

—

9

9

—

—

—

VII. milo.......

—

1

—

—

—

—

—

—

—

—

1

—

—

—

—

—

—

—

—

2

—

—

—

Truppförband

I 1, I 7, I 15 ...

2

1

2

1

I 10, I 19......

P 1, P 2, P 4 ..

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

2

1

—

—

—

—

—

—

—

2

1

_

_

A 1, A 2, A 4, 1

A 7, A 8

3

2

3

2

A 3, A 6, A 9 .

Lv 1—Lv 3.....

—

2

1

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

3

—

—

1

—

—

2

1

1

3

Lv 4—Lv 7 .....

—

—

2

2

—

—

—

—

—

—

—

—

—

_

—

—

—

_

_

_

2

2

_

Ing 1—Ing 3 ....

2

1

S 1 ............

—

—

—

—

—

—

—

1

—

—

—

—

—

1

1

—

1

T 1—T 4.......

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

2

2

_

_

_

_

_

_

_

2

2

_

Kustartilleriförsvar..

2

2

—

Utbildningsanstalter

TygS...........

—

1

1

1

2

1

—

—

SignS ..........

—

—

—

—

—

—

1

—

1

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1

—

1

—

MS ............

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1

—

—

—

_

_

_

_

_

1

_

_

LvSS...........

—

1

1

1

2

1

_

_

RMS ...........

—

1

—

1

1

1

_

_

_

2

1

1

_

Tygverkstäder.....

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

4

3

7

9

4

—

Summa

3

9

5

3

1

3

4

1

1

3

7

9

11

8

2

1

1

6

13

34

27

20

8

20

ib

38

4

1Ö8

För rekrytering och

utbildning.......

1 Härav avses 12

för armétygförvaltnin

gen.

130

122

140 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 195S

s. 141 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

141

Den som önskar bli antagen såsom arméingenjör på aktiv stat bör

ha avlagt examen vid högre tekniskt läroverk, gymnasielinjen. Han bör

även såsom värnpliktig ha genomgått den för officersuttagna värnpliktiga

avsedda arméingenjörsutbildningen å 630 dagar. Första tjänstgöring och

fortsatt tjänstgöring bör som regel fullgöras i en följd. Efter avslutad

kadettskola antages därtill lämplig värnpliktig såsom arméingenjör i reglerad

befordringsgång vid tygtekniska kåren. Med hänsyn bland annat

till den föregående utbildningen bör befordringsgången omfatta lönegraderna

Af 12 under ett och ett halvt år, Ae 13 under två år, Ae 15 under

två år samt Ae 17 för tid därefter. Under tiden för placering i Af 12 bör

vederbörande benämnas arméunderingenjör samt inneha fänriks tjänsteklass.

Vid förordnande såsom extra ordinarie arméingenjör i Ae 13 bör

löjtnants tjänsteklass tilläggas honom.

Under tiden för anställningen såsom arméunderingenjör (aspirantanställning)

bör vederbörande prövas i praktisk tjänstgöring vid någon av

arméns tygverkstäder samt vid förband där arméingenjör tjänstgör. Utbildningen

av extra ordinarie arméingenjör bör ske i form av tjänstgöring

vid förband och tygverkstad samt lämpligen även vid armétygförvaltningen.

Enligt utredningens beräkningar kommer omkring 12 arméingenjörer

i befordringsgången att vid varje särskild tidpunkt kunna tjänstgöra

i verket. Ett motsvarande antal civila tekniska tjänster vid verket i

lönegraderna A 13—A 17 föreslås skola indragas. Här avsedda arméingenjörer

bör utnyttjas i befattning avsedd för ingenjör eller biträdande ingenjör

med hänsyn till rådande förhållanden (vakanser, utbildningskrav

m. m.).

För att säkerställa behovet av arméingenjörer med högre grundkompetens

än som motsvarar examen från högre tekniskt läroverk föreslår utredningen

att chefen för tygtekniska kåren skall äga beordra erforderligt

antal arméingenjörer -— som regel extra ordinarie arméingenjörer i befordringsgången

— till specialutbildning vid teknisk högskola. Utbildningen

bör i allmänhet omfatta två eller högst tre hela läsår. Utbildningens

omfattning bör i varje särskilt fall bestämmas av kårchefen. Arméingenjör

föreslås bli återbetalningsskyldig för den under tiden för studierna

uppburna lönen enligt samma grunder som utredningen föreslagit i fråga

om teknisk stabsofficer som kommenderas till teknisk högskola för utbildning.

Arméingenjör som avses skola placeras såsom stabsingenjör bör enligt

förslaget genomgå särskild stabsutbildning. Denna bör syfta till att fördjupa

vederbörandes insikter i arméns krigsorganisation, underhållstjänsten

i fält m. m. Särskilda kurser föreslås skola anordnas för ändamålet,

lämpligen vid arméns underhållsskola. Chefen för tygtekniska kåren bör

även kunna beordra arméingenjör till annan sådan specialutbildning inom

landet som bedömes erforderlig för den fortsatta tjänstgöringen. Armé
-

s. 142 Kontrollera mot PDF

142

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

ingenjör förutsattes vidare skola genomgå utbildning avseende nytillkommen

materiel, nya reparationsmetoder m. m.

För befattningarna vid arméns tygverkstäder anser utredningen erfarenhet

från civil verkstadsdrift önskvärd. Arméingenjör föreslås därför kunna

beviljas tjänstledighet med C-avdrag för att under högst två år praktisera

vid större civilt företag inom verkstadsbranschen. Under tiden för dylik

tjänstledighet bör arméingenjör kunna erhålla stipendium med förslagsvis

högst 1 200 kronor för år. Tid för här avsedd tjänstledighet föreslås

få tillgodoräknas för uppflyttning inom den reglerade befordringsgången

och för löneklassuppflyttning ävensom i pensionshänseende.

Vid sidan av den angivna normala rekryteringsvägen anser utredningen

att möjlighet till s. k. direktrekrytering alltjämt skall finnas. Vederbörande

bör därvid anställas såsom aspirant under förslagsvis minst ett år

innan antagning sker i extra ordinarie eller ordinarie beställning vid kåren.

Då brist på högskoleutbildade tekniker anses komma att råda under

överskådlig tid finner utredningen det motiverat att delvis nya vägar prövas

i syfte att tillgodose försvarets behov av tekniker med högre utbildning.

Ett värdefullt tillskott för förvaltningstjänsten av tekniskt högskoleutbildad

personal, som dessutom besitter ett visst mått av militära insikter,

anser utredningen kunna erhållas om arméingenjörer med statligt

stöd beredes möjlighet att genomgå teknisk högskola. Utbildningen bör

icke syfta till anställning i viss arméingenjörsbefattning men däremot förbindas

med skyldighet att under viss tid tjänstgöra i teknisk befattning

inom försvaret.

Utredningen föreslår, att utbildningen utformas i stort sett efter de

grunder som enligt Kungl. Maj :ts brev den 3 juni 1955 gäller för fast anställd

personal inom marinen under utbildning till mariningenjör. Extra

ordinarie arméingenjör i reglerad befordringsgång bör sålunda kunna erhålla

tjänstledighet med bibehållen lön för deltagande i första årskursen

vid teknisk högskola. Han bör därvid förplikta sig att återbetala den lön

han uppbär under tiden för tjänstledigheten enligt samma villkor som

föreslagits beträffande arméingenjör vid kommendering till teknisk högskola.

För deltagande i andra och högre årskurs bör arméingenjör meddelas

tjänstledighet med C-avdrag. Under tjänstledigheten bör lån kunna

erhållas. Lånebeloppet bör bestämmas efter behovsprövning och uppgå

till högst 6 000 kronor för år. Lånet bör vara räntefritt så länge vederbörande

bedriver studier eller därefter kvarstår i teknisk tjänst inom försvaret.

I andra fall än nu sagts bör lånet löpa med sex procent ränta.

Sedan utbildningen upphört, bör lånet successivt avskrivas under förutsättning

att vederbörande innehar kvalificerad teknisk tjänst inom försvaret.

Avskrivning bör emellertid ej påbörjas, förrän den återbetalningsskyldighet

förfallit, som hänför sig till det första läroårets tjänstledighet.

Avskrivning föreslås ske med 625 kronor för kvartal. Den som upphört

s. 143 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958 143

att vara innehavare av teknisk tjänst inom försvaret bör ha att återbetala

erhållet lån med samma belopp för kvartal.

Kostnaderna för de lån, varom här är fråga, föreslås skola bestridas

från anslaget Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl. Lånen bör förvaltas

av försvarets civilförvaltning, medan prövningen av lånebehovet

bör ske av försvarets socialbyrå. I avvaktan på erfarenheter föreslås en

låneram av högst 60 000 kronor för budgetår. I detta belopp bör även inrymmas

kostnader för stipendier till arméingenjör. Återbetalningar å lån,

liksom återbetalningar till följd av skuldförbindelser vid kommendering

till teknisk högskola eller tjänstledighet med oavkortad lön, bör tillgodoföras

inkomsttiteln Övriga diverse inkomster.

Sedan erfarenheter vunnits av den föreslagna utbildningen bör det enligt

utredningens mening vara förtjänt att övervägas, om icke jämväl i

den centrala förvaltningen tjänstgörande civil personal med lägre teknisk

utbildning i begränsad omfattning bör få möjlighet att på liknande villkor

förvärva civilingenjörskompetens.

Då en översyn av behovet av kårens mekanikerpersonal ansetts

erforderlig, har utredningen icke närmare ingått på frågan om denna personals

utbildning. Vid ett genomförande av förslaget att ersätta furirsbeställningarna

vid tygstaten med civilmilitära beställningar för biträdande

armétekniker bör det dock enligt utredningens mening övervägas, om icke

även beställningsmannaaspirant skall ha civilmilitär ställning.

Kostnadsberäkningar

Den av utredningen föreslagna organisationen innebär en ökning med

23 tjänster (beställningar). Detta förhållande bör emellertid, anser utredningen,

ses mot bakgrunden av att de aktuella kårstaterna för närvarande

icke är avpassade till armétygförvaltningens nuvarande organisation. Om

hänsyn tages till de vikariatslöneförordnanden å befattningar i förvaltningen,

som till följd härav meddelats beställningshavare vid förband eller

truppslag, innebär utredningens förslag en viss minskning av organisationen.

Vid en jämförelse mellan kostnaderna för de tjänster och vikariatslöner

som ingår i nuvarande organisation och de tjänster som kommer

att finnas enligt utredningens förslag uppkommer en kostnadsminskning

med i runt tal 290 000 kronor. Minskningen bör enligt utredningen reduceras

med kostnaderna för lån och stipendier åt arméingenjör under utbildning,

vilka kostnader beräknats till 60 000 kronor. Härifrån bör emellertid

avräknas kostnaderna för den tjänstgöring som arméunderingenjör

i reserven enligt gällande organisation har att fullgöra för vinnande av

anställning på aktiv stat. Totalt sett beräknas ett genomförande av utredningens

förslag komma att medföra en kostnadsminskning av minst

250 000 kronor, vilket belopp anses komma att öka på längre sikt till följd

av minskade pensionskostnader.

s. 144 Kontrollera mot PDF

144

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Övergå n gsanordningar

De övergångsanordningar som utredningen anser erforderliga i samband

med förslagets genomförande föreslås utformade enligt följande riktlinjer.

Fälttygkåren. Intransport i fälttygkåren av beställningshavare vid

truppförband (truppslag) bör ske efter eget medgivande samt efter prövning

av vederbörandes utbildning och lämplighet för dylik transport. Den

som intransporteras i fälttygkåren skall vara skyldig att underkasta sig

den högre pensionsålder samt de tjänståldersbestämmelser i pensionshänseende

som gäller för den nya beställningen. Skulle ej tillräckligt antal

beställningshavare med erforderlig kompetens anmäla sig till här avsedd

transport, bör ett mot bristen svarande antal beställningar vid truppförband

(truppslag) övergångsvis få bibehållas utöver personalförteckningen.

Utbyte av förvaltare mot fanjunkare vid sådana förband där två förvaltare

är placerade bör som regel ske vid uppkommande vakans i endera

av nämnda beställningar. Kungl. Maj :t bör dock kunna medge avsteg från

huvudregeln där särskilda omständigheter talar härför.

Med hänsyn till att ett överförande av tygförvaltare och tygskrivare till

militär anställning medför sänkning av pensionsåldern bör vederbörande

ha rätt att kvarstå i innehavande civilmilitär beställning. Denna bör få

bibehållas övergångsvis under det att motsvarande militära beställning

hålles vakant. Motsvarande bör gälla för de civila förrådsförvaltare som

föreslås skola utbytas mot förvaltare. Ett överförande till militär anställning

bör dock i sistnämnda fall icke ske med mindre vederbörande prövas

lämplig härför.

Tygtekniska kåren. Beställningshavare vid arméingenjörkåren eller tygstaten

skall vara skyldig att övergå till sådan beställning vid tygtekniska

kåren som har samma lönegrad som den han innehar. Kan vederbörande

härvid icke inplaceras i likvärdig beställning vid tygtekniska kåren bör

hans beställning övergångsvis få bibehållas utöver kårens ram. En beställning

i närmast lägre lönegrad bör härvid hållas vakant. Ordinarie

furir vid tygstaten bör övergångsvis få kvarstå i innehavande beställning

under det att en beställning för biträdande armétekniker i Ae 7 vakanthålles.

Verkstadschefer och driftingenjörer bör efter prövning av vederbörandes

lämplighet föras över till beställningar vid tygtekniska kåren. I den

mån vederbörande icke önskar övergå till sådan anställning eller befinnes

icke vara lämpliga härför, bör erforderligt antal civila tjänster bibehållas

övergångsvis mot härav betingat vakanthållande av beställningar

vid tygtekniska kåren.

Beställningshavare vid arméingenjörkåren, vilken är placerad i befattning

vid armétygförvaltningen, bör kunna antagas i den civila tjänst, som

enligt förslaget ersätter beställningen, utan att tjänsten ledigförklaras.

s. 145 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 är 1958

145

Motsvarande bör gälla även för arméingenjör som med vikariatslön uppehåller

beställning vid förvaltningen. Arméingenjör, som icke är villig att

övergå till civil anställning, bör få kvarstå i innehavande civilmilitär beställning,

vilken bör redovisas såsom övertalig under särskild rubrik i tygtekniska

kårens personalförteckning. Vederbörandes lön bör emellertid

utgå från armétygförvaltningens avlöningsanslag och motsvarande civil

tjänst vid förvaltningen under tiden hållas vakant. Innehavare av dylik

övertalig beställning bör icke få disponeras för befattning utanför armétygförvaltningen.

Han bör kunna bibehållas vid civilmilitär anställning

om han efter ansökan erhåller sådan civil tjänst vid armétygförvaltningen,

som i nuvarande organisation motsvaras av civilmilitär beställning. Den

civila tjänsten bör därvid temporärt kunna ersättas med en övertalig civilmilitär

beställning. För att förebygga en eventuell försämring av befordringsutsikterna

för de arméingenjörer, som vid tidpunkten för övergång

till den ändrade organisationen har civilingenjörskompetens, bör slutligen

Kungl. Maj :t bemyndigas att efter prövning i varje särskilt fall av det till

följd av den ändrade organisationen uppkomna befordringsläget för arméingenjör

med högskolekompetens, tillfälligt byta ut ett mindre antal, förslagsvis

högst tre beställningar för arméingenjör av 1. graden vid tygtekniska

kåren mot högre beställningar.

Yttranden

De allmänna riktlinjerna i utredningens förslag har i allt väsentligt

tillstyrkts eller lämnats utan erinran av flertalet myndigheter, som yttrat

sig i ärendet. Sålunda anser överbefälhavaren, chefen för armén, försvarets

civilförvaltning, armétggförvaltningen och statens organisationsnämnd

förslagen i stort sett lämpliga och väl ägnade att läggas till grund för tillskapandet

av en ny personalorganisation för arméns tygförvaltningstjänst.

Försvarets forskningsanstalt finner skälen för en uppdelning av de tekniska

befattningarna i armétygförvaltningen mellan två kategorier, tekniska

stabsofficerare och civila ingenjörer, vara bärande. Likaså tillstyrkes

de föreslagna uppgifterna och kompetenskraven för arméingenjörer. Försvarets

fabriksstgrelse finner ej anledning till erinran mot avvägningen

mellan olika personalkategorier i armétygförvaltningen eller mot de föreslagna

kårernas organisation. Även statskontoret tillstyrker att den militära

och civilmilitära personalen inom tygförvaltningstjänsten uppdelas i

två kårer. Ä andra sidan anser överstyrelsen för de tekniska högskolorna

att motiven för att alltjämt i icke ringa utsträckning avse tekniskt utbildad

militär personal för kvalificerade tekniska befattningar i armétygförvaltningen

icke är övertygande. Överstyrelsen framhåller att den ökning av

de tekniska högskolornas antagningskapacitet, som skett under senare

år, och den ytterligare ökning, som torde vara att förvänta, är ägnad att

minska rådande brist på civilingenjörer.

10—89 68 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 sand. Nr 110

s. 146 Kontrollera mot PDF

146

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Bland de personalorganisationer som beretts tillfälle att yttra sig är

meningarna mera delade. Svenska officersförbundet biträder i stort sett

utredningens förslag. Försvarets civila tjänstemannaförbund instämmer i

vissa av utredningens principiella ställningstaganden men uttalar sin förvåning

över att civil personal icke i större utsträckning beräknats för förvaltningstjänsten,

då en sådan anordning skulle medföra en väsentlig kostnadsminskning

för staten samt medföra en förbättring av befordringsmöjligheterna

för denna personal. Genom att tjänsterna göres civila åstadkommes

även vidaste möjliga rekryteringsbas. Förbundet kan icke godtaga

att tygförvaltare och tygskrivare vid tygstaten samt förrådsföreståndare

vid ammunitionsförråden överföres till militär anställning, liksom ej

heller att verkstadschefer och driftingenjörer vid tygverkstäderna inordnas

i tygtekniska kåren. Statsverkens ingenjörsförbund anser att utredningen

sakligt och realistiskt fäst uppmärksamheten på väsentliga nackdelar

med nuvarande personalkårsförhållanden vid armétygförvaltningen

men varit alltför bunden av nuvarande grunder för kårernas uppbyggnad

och kårpersonalens befordringsutsikter.

Sveriges civilingenjörsförbund finner utredningsresultatet vara behäftat

med brister i fråga om motiven för och emot användningen av kårer. Avvägningen

mellan tekniska och militära kunskaps- och utbildningskrav har

även behandlats från felaktiga utgångspunkter. Förbundet föreslår därför

att utredningen omarbetas i dessa avseenden innan den lägges till grund

för ett beslut i frågan. Enligt förbundets mening bör de allt större krav

som i tekniskt hänseende ställes på personalen inom tygförvaltningstjänsten

leda till att denna ges en personaluppsättning, vars grundstomme

består av från grunden utbildade, högt kvalificerade tekniker. Dessa bör

erhålla utbildning i fråga om militärfunktionella krav på krigsmaterielen

och underhållstjänsten. Den speciellt militärtekniska undervisning som

meddelas vid krigshögskolan bör utan svårighet kunna inlemmas i de tekniska

högskolornas undervisning, eller ock bör civila ingenjörer taga del

av nämnda undervisning vid krigshögskolan. Vad angår kompetenskraven

för ingenjörer vid staber och förband synes möjligen en viss övergång

från högre till lägre utbildade tekniker kunna ske på enstaka förbandstjänster

medan staberna och undervisningsanstalterna i allmänhet kräver

högskoleutbildad personal.

Motsvarande synpunkter framföres av försvarsväsendets civilmilitära

ingenjörers förbund, som dock i princip anser lämpligt att den militära

personalen sammanhålles i fälttygkåren och den civilmilitära personalen

i tygtekniska kåren. Förslaget anses emellertid icke innebära ett rationellt

utnyttjande av tillgängliga personalresurser. Några egentliga olägenheter

med att bibehålla nuvarande tre personalkategorier inom tygförvaltningstjänstens

område har enligt förbundets mening icke kunnat påvisas. Arméingenjörer

bör därför alltjämt avses för tekniska befattningar i förvalt
-

s. 147 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

147

ningen. Dessa bör i stor utsträckning vara alternativa för flera personalkategorier,

varvid för varje kategori bör bestämmas ett högsta och ett

lägsta antal beställningshavare som kan avses för placering i befattningarna.

Tygtekniska kåren bör i anslutning härtill bestå av arméingenjörer

med högskolekompetens, arméingenjörer med lägre kompetens och mekanikerpersonal.

Högskoleingenjörerna bör rekryteras dels genom anställning

av färdigutbildade civilingenjörer dels genom befordran av arméingenjörer

med lägre kompetens, vilka genomgått teknisk högskola i samband

med tjänsten såsom arméingenjör. Ny utredning angående de tekniska

tjänsterna inom armétygförvaltningen samt angående arméingenjörkårens

och tygstatens ställning och organisation påyrkas.

Svenska underofficersförbundet förklarar sig icke vara berett att godtaga

utredningsresultatet som underlag för definitiva beslut. En kompletterande

utredning anses sålunda erforderlig rörande möjligheterna att

överflytta vissa arbetsuppgifter vid förbanden från arméingenjörer till

tygstatspersonal. Då frågan om avvägningen mellan militär, civilmilitär

och civil personal icke anses vara allsidigt belyst, kan förbundet icke tillstyrka

de föreslagna utbytena av militära och civilmilitära beställningshavare

inom förbundets område mot civila tjänstemän. Löneställningsfrågorna

för underofficerare inom tygförvaltningstjänsten bör ägnas särskild

uppmärksamhet liksom även möjligheterna till vidareutbildning för

den lägre personalen inom den föreslagna tygtekniska kåren samt statsammansättningen

för denna personal. Jämväl försvarsväsendets underbefälsförbund

påkallar en kompletterande utredning rörande utnyttjande,

utbildning och statsammansättning för den nuvarande tygstatspersonalen

innan utredningens förslag upptages till slutlig prövning.

I det följande behandlas remissinstansernas inställning till de särskilda

frågor för vilka redogjorts i det föregående.

Beträffande chefskapet för fälttygkåren uttalar chefen för armén

att souschefen för armétygförvaltningen, generalfälttygmästaren, bör ha

det avgörande inflytandet över kårens personal, vilken till stor del kommer

att bestrida viktiga befattningar inom verket. Han bör av denna anledning

vara personalkårchef och ha militär ställning. Enligt armétygförvaltningen

bör fälttygkåren stå under chefskap av generalfälttygmästaren

eller, därest souschefen för ämbetsverket är civil, av fälttygmästaren.

Till stöd härför anföres att i första hand generalfälttygmästaren har möjlighet

att under sin kontinuerligt bedrivna inspektionsverksamhet skaffa

sig den kännedom om kårens personal som är nödvändig för en kårchef.

Jämväl svenska of ficersförbundet framför liknande synpunkter.

Förslaget till avvägning mellan olika personalkategorier vid

armétygförvaltningen har närmare behandlats av chefen för armén

och armétygförvaltningen, vilka anser att utredningen undervärderat de

militära kunskapernas betydelse för tygförvaltningstjänsten. Ytterligare

s. 148 Kontrollera mot PDF

148

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

befattningar för officerare och arméingenjörer föreslås därför skola tillkomma

utöver utredningens beräkningar. Sålunda bör överstelöjtnant avses

som chef för materielinspektionen samt major som chef för fordonsbyråns

bilsektion. Därutöver bör enligt arméchefen ytterligare fem kaptener

avses för befattningar inom vapen- och fordonsavdelningarna, medan

armétygförvaltningen anser att tre byråingenjörer vid fordonsavdelningen

bör utbytas mot kaptener. Såväl arméchefen som armétygförvaltningen

håller före att beställningar för de majorer som enligt förslaget

skall kommenderas till förvaltningen bör redovisas vid fälttygkåren. Vidare

bör armédirektör av 1. graden avses som chef för verkstadsavdelningens

krigsreparationssektion. Armétygförvaltningen anser härjämte att armédirektör

av 2. graden skall avses som chef för driftbyråns tygverkstadssektion

samt, i fråga om provskjutningscentralen, att en tygförvaltare ersättes,

icke med civil förrådsförvaltare utan med förvaltare vid fälttygkåren och

att en förste tygverkmästare i A 17 vid verkstadsdetaljen utbytes mot

byråingenjör i A 19 i stället för, såsom föreslagits, förste verkmästare

i A 17.

1956 års försvarsförvaltningssakkunniga anser icke tillräckliga skäl

föreligga för utbyte vid instrumentdetaljen vid 1. vapenbyråns eldledningssektion

av en beställning för kapten mot beställning för major, vid provskjutningscentralens

handvapendetalj av en beställning för fanjunkare mot

en tjänst för ingenjör i A 15 eller vid fordonsavdelningens bilsektion av

en beställning för major mot en tjänst för byrådirektör i A 24. Ej heller

kan de sakkunniga tillstyrka högre tjänster än för förste verkmästare i

A 16 i stället för en beställning för förste tygverkmästare i A 17 vid provskjutningscentralens

verkstadsdetalj och en dylik vid elektroavdelningens

specialtekniska sektion. Förslaget att överstelöjtnant skall avses såsom

chef för provskjutningscentralen i stället för major ifrågasättes med hänsyn

till arbetsuppgifterna. De sakkunniga förklarar sig icke ha ingått i

prövning av frågan huruvida förslaget är befogat med hänsyn till befordringsförhållandena

inom fälttygkåren. Beträffande det föreslagna utbytet

av major mot överstelöjtnant vid tygförrådsbyråns materielsektion framhåller

de sakkunniga, att pågående översyn av tygförrådsbyrån kan komma

att föranleda förslag om att vissa uppgifter tillföres sektionen och att andra

föres därifrån. I vissa fall erinrar de sakkunniga om sina tidigare framförda

förslag samt anför att pågående översyn av armétygförvaltningen

kan komma att i begränsad omfattning föranleda förslag som berör militär

och civilmilitär personal vid ämbetsverket, vilket även förutsatts av kårutredningen.

Utredningens förslag i fråga om fälttygkårens organisation har

i stort sett godtagits av remissmyndigheterna. Chefen för armén kan dock

icke tillstyrka att beställningar vid truppförband (truppslag) överföres

till fälttygkåren utom i de fall sådana beställningar ursprungligen avsetts

s. 149 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

149

för tygofficerare. I övriga fall bör nya beställningar beräknas för fälttygkåren.

Indragning av beställningar vid förband (truppslag) bör i vart fall

icke ske förrän klarhet vunnits om riktlinjerna för arméns framtida organisation

och 1954 års befälsutrednings kommande förslag behandlats. I

avvaktan härpå bör ifrågavarande beställningar vakantsättas i stället för

att indragas. Överbefälhavaren delar i princip arméchefens uppfattning

i denna del men vill icke motsätta sig de föreslagna statindragningarna

om denna åtgärd är en förutsättning för genomförandet av förslagen i stort.

I övrigt föreslår chefen för armén, med instämmande av statens organisationsnämnd,

att för tygofficer vid P 4 avses major i stället för kapten.

Vidare bör enligt arméchefen förvaltarbeställningar i Ao 18 avses för nuvarande

förste tygförvaltare. Utöver det av utredningen upptagna antalet

underofficerare bör för tygförvaltningsskolan beräknas en förvaltare samt

för ingenjörtrupperna ytterligare en fanjunkare. Organisationsnämnden

framhåller, att antalet fanjunkare bör utökas med en även vid artilleriets

förband.

Försvarets civilförvaltning uppehåller sig vid frågan om redovisningen

av de för den centrala tygförvaltningen avsedda beställningarna, vilka i

princip anses böra redovisas vid vederbörlig förvaltning. Då detta önskemål

i viss mån blivit tillgodosett genom de sammanställningar över personalorganisationen

vid de centrala förvaltningsmyndigheterna som numera

fastställts, har civilförvaltningen icke något att invända mot förslaget

i denna del. Ämbetsverket, som tillstyrker att överstelöjtnant skall avses

som chef för tygförvaltningsskolan, ifrågasätter dock om icke för skolan

avsedda tjänster bör redovisas å skolans personalförteckning. Förslaget

att för fanjunkare vid fälttygkåren skall tillämpas en pensionsålder av 55

år biträdes.

Armétggförvaltningen föreslår, att de arvodesbefattningar som avses

för tygofficerare vid vissa försvarsområdesstaber skall redovisas vid fälttygkåren.

Ett önskvärt samband i personalplaceringarna på tygförvaltningens

område anses härigenom kunna erhållas. Vidare föreslås att, utöver

utredningens beräkningar, en förvaltare avses för tygförvaltningsskolan.

Försvarets fabriksstgrelse anser det önskvärt att militära befattningshavare

kan placeras vid fabriksverket för att samordna verksamheten mellan

verket och armétygförvaltningen främst i vad avser konstruktionsuppdrag.

Styrelsen föreslår i anslutning härtill att två beställningar för

överstelöjtnant eller major inrättas för militärassistenter, vilka skall stå

till chefens för fabriksverket förfogande. Avlöningskostnaderna bör bestridas

av fabriksverket.

Vissa av utredningen behandlade lönefrågor finner statskontoret böra

hänföras till s. k. B-frågor och upptagas först i större sammanhang. Detta

gäller bland annat i fråga om lönesättningen för stabstygofficerarna och

chefen för tygförvaltningsskolan. Förslaget att sistnämnda befattning skall

s. 150 Kontrollera mot PDF

150

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

avses för överstelöjtnant i stället för major kan icke biträdas av statens

lönenämnd, som anser att någon ändring av arbetsuppgifterna icke kunnat

påvisas sedan löneställningen för skolchefen prövades år 1954.

I fråga om utbildningen av fälttygkårens personal anser

chefen för armén att de tekniska stabsofficerarnas aspiranttjänstgöring

skall omfatta två år i stället för, såsom föreslagits, ett och ett halvt år.

Armétygförvaltningen föreslår att jämväl tekniska stabsofficersaspiranter

skall kunna beordras till specialstudier vid teknisk högskola. Det föreslagna

systemet med skuldförbindelser såsom villkor för kommendering

till teknisk högskola tillstyrkes av försvarets civilförvaltning, armétygförvaltningen,

statskontoret och statens organisationsnämnd men avstyrkes

av svenska officersförbundet. Med hänsyn till den förmån en dylik kommendering

innebär för den enskilde ifrågasätter civilförvaltningen, om icke

gränsen för skyldigheten att återbetala statsverkets kostnader för utbildningen

bör sättas något högre än vad utredningen föreslagit. Statskontoret

kan icke finna rimligt att studiemateriel skall fritt tillhandahållas

teknisk stabsofficer, liksom även arméingenjör, under ifrågavarande utbildning.

Det erinras om att motsvarande förmåner icke utgår till fast

anställd personal vid utbildning till mariningenjör. Statens lönenämnd

understryker angelägenheten av att frågan om den lämpliga omfattningen

och utformningen av vidareutbildning av statliga anställningshavare utredes

för hela statsförvaltningen. Sveriges civilingenjörsförbund avvisar

bestämt den föreslagna anordningen med högskolemässig vidareutbildning

av såväl tekniska stabsofficerare som läroverksingenjörer, framför allt

med hänsyn till de skyldigheter som skulle förbindas med utbildningen.

Beträffande remissmyndigheternas uttalanden om tygtekniska kårens

organisation må följande anföras.

Under förutsättning att armétygförvaltningen tillhandahåller arméstabens

truppslagsavdelningar erforderlig specialteknisk sakkunskap vill chefen

för armén icke motsätta sig indragning av de för arméstaben nu beräknade

arméingenjörsbeställningarna. För biträdande försvarsattaché

bör — utöver utredningens beräkningar — avses minst en beställning för

arméingenjör. Vederbörande måste ha avlagt examen vid teknisk högskola.

Förslagen om indragning av en signalingenjör vid VII. militärbefälsstaben

och en radaringenjör vid Lv 6 biträdes. Däremot tillstyrkes icke

indragning av en motoringenjör vid 118. Vidare avstyrkes förslaget om

höjd pensionsålder för armédirektör av 1. och 2. graden. Biträdande armétekniker,

vilka föreslås skola benämnas »tygfurirer», bör ur rekryteringsoch

befordringssynpunkter jämställas med furirer och sålunda placeras

i A 7 eller A 8. Jämväl beställningsmannaaspirant bör ur enhetlighetssynpunkt

ha civilmilitär anställningsform. Även chefen för försvarsstaben

understryker behovet av tekniskt utbildade befattningshavare för tjänstgöring

vid vissa beskickningar. I tygtekniska kåren bör därför minst en

s. 151 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

151

beställning avses för ifrågavarande ändamål. Därjämte bör ytterligare en

arméingenjörsbeställning beräknas för radioingenjör, avsedd för vissa speciella-uppgifter

inom signaltjänstens område.

Beräkningen av antalet arméingenjör sbeställningar vid regionala och

lokala myndigheter har icke givit armétijgförvaltningen anledning till erinran.

Däremot kan en nedflyttning i lönegrad av de för verkstadschef

vid GT, KT, A 3 och A 9 avsedda befattningarna icke godtagas i avvaktan

på ett genomförande av den av 1955 års tygverkstadskommitté föreslagna

verkstadsorganisationen. Vidare avstyrkes förslaget om höjd pensionsålder

för armédirektör. Ämbetsverket anser övertygande skäl tala för att biträdande

armétekniker bibehålies vid militär anställning. Tjänstebenämningen

bör dock ändras till tygfurir.

Förslaget att tygstatens furirsbeställningar skall omvandlas till civilmilitära

beställningar biträdes av försvarets socialbyrå, som i konsekvens

härmed anser att nuvarande militära aspirantbeställningar bör omvandlas

till civilmilitära beställningar och redovisas vid tygtekniska kåren. En

övergång till civilmilitär anställning synes socialbyrån ägnad att främja

rekryteringen under förutsättning dock att nuvarande förmåner icke försämras.

Biträdande armétekniker bör därför kunna uppflyttas till A 8

efter tre års anställning i A 7. Det kan även ifrågasättas om icke ett antal

beställningar bör ordinariesättas. Byrån utgår vidare från att ickeordinarie

furir vid tygstaten skall kunna kvarstå i innehavande beställning

och därigenom bibehålla nuvarande rätt till civilanställningsförmåner.

Jämväl statens lönenämnd har erinrat om att ett utbyte av furirsbeställningarna

vid tygstaten mot beställningar för biträdande armétekniker

i Ae 7 innebär en försämring i lönehänseende för denna kategori.

Statens organisationsnämnd tillstyrker att verkstadschefer och verkstadsingenjörer

inordnas i tygtekniska kåren och att i samband härmed

pensionsåldern för armédirektörer av 1. och 2. graden höjes till 65 år.

Försvarets civila tjänstemannaförbund kan icke tillstyrka indragning

av en arméingenjör vid Lv 6 liksom icke heller att vissa befattningar för

verkstadschefer nedflyttas i lönegrad i samband med den föreslagna omvandlingen.

Försvarsväsendets civilmilitära ingenjörers förbund anser att

ytterligare arméingenjörsbeställningar bör beräknas för försvarsstaben

(signalingenjör) och för biträdande militärattaché samt för arméstaben.

Indragning av en signalingenjör vid VII. militärbefälsstaben avstyrkes liksom

en höjning av pensionsåldern för armédirektörer av 1. och 2. graden

till 65 år. Ehuru försvarsväsendets underbefälsförbund anser att starka

skäl föreligger för att ge nuvarande beställningsmannafurirer civilmilitär

ställning kan förbundet icke i nuvarande läge tillstyrka förslaget, vilket

bland annat skulle medföra att nuvarande rätt till civilanställningsförmäner

förlorades. Förbundet anser sig därför kunna taga ställning till berörda

förslag först då den framtida statsammansättningen för ifrågava
-

s. 152 Kontrollera mot PDF

152

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1958

rande personal kan överblickas. Förbundet utgår vidare från att försämring

av löneförmånerna under inga förhållanden skall ske. Frågan om anställningsform

och löneställning bör i vanlig ordning lösas förhandlingsvägen.

Vad utredningen föreslagit i fråga om utbildningen av arméingenjörer

har givit anledning till följande uttalanden.

De föreslagna vägarna att bereda personalen högre teknisk utbildning

tillstyrkes av försvarets civilförvaltning, som anser att dessa bör prövas

såsom ett led i undanröjandet av teknikerbristen inom försvaret samt därmed

förknippade rekryteringssvårigheter. Jämväl arméhjgförvaltningen,

försvarets forskningsanstalt, försvarets fabriksstgrelse, statskontoret och

statens organisationsnämnd har givit förslagen i denna del sin anslutning.

Vissa myndigheter understryker vikten av att även civila ingenjörer i förvaltningen

får möjlighet att på motsvarande villkor förvärva civilingenjörskompetens.

Den föreslagna tiden för avskrivning av under studietiden

uppburen lön samt erhållna lån anser försvarets fabriksstgrelse och statens

organisationsnämnd vara alltför lång, varför en kortare avskrivningstid

bör tillämpas.

I fråga om den för arméingenjörer föreslagna befordringsgången finner

försvarets civilförvaltning det mindre lämpligt att tillskapa en befordringsgång

som skiljer sig från vad som tillämpas för läroverksingenjörer i allmänhet.

Då emellertid någon enhetlighet inom statsförvaltningen icke

torde föreligga i fråga om befordringsgång för här avsedd personal bör

Kungl. Maj :t fastställa en dylik befordringsgång. Frågan om vilka lönegrader

en sådan bör omfatta bör lösas förhandlingsvägen. Statskontoret

är av den principiella uppfattningen att befordringsgången bör anpassas

till vad som gäller för motsvarande personal inom kommunikationsverken,

eller A 10 under ett år, A 12 under ett år och A 13 för tid därefter.

Frågan om att tillskapa en särskild, förmånlig befordringsgång för arméingenjörer

torde för övrigt böra upptagas först i större sammanhang.

Statens lönenämnd föreslår att löneförmånerna för arméingenjörer anpassas

till vad som enligt Kungl. Maj :ts beslut den 12 april 1957 gäller

för vissa beställningshavare vid mariningenjörkåren. Härigenom skulle

löneförmånerna även ansluta sig till vad som gäller för officerare. Å andra

sidan föreslår försvarsvåsendets civilmilitära ingenjörers förbund en förbättring

av befordringsgången för arméingenjörer med läroverkskompetens.

Enligt förbundets mening bör denna omfatta Af 12 under ett år,

Ae 13 under ett år, Ae 15 under två år samt Ae 17 för tid därefter.

Utredningens förslag rörande tjänstledighet för arméingenjörer för

tjänstgöring vid civilt företag inom verkstadsbranschen tillstyrkes av försvarets

civilförvaltning, som med hänsyn till de speciella förhållanden om

vilka här är fråga icke vill motsätta sig att dylik tjänstgöring skall få

tillgodoräknas även i pensionshänseende, även om så icke eljest är praxis.

s. 153 Kontrollera mot PDF

Kimgl. Maj:ts proposition nr HO år 1958

153

Försvarets fabriksstyrelse, som understryker vikten av att såväl tekniska

stabsofficerare som arméingenjörer blir förtrogna med civil verkstadsdrift,

förklarar sig i detta sammanhang villig att mottaga ett antal sådana befattningshavare

vid verkets nytillverkande större fabriker samt även att

betala dem viss lön under tjänstgöringstiden. Däremot kan statskontoret

icke stödja införandet av denna nya form av statsunderstödd utbildning

då denna i stället synes ägnad att motverka utredningens syften. I vart

fall kan statskontoret icke godtaga att tiden för här avsedd tjänstledighet

får tillgodoräknas för löneklassuppflyttning och för pension. Frågan

härom bör prövas från fall till fall. Icke heller riksräkenskapsverket och

statens lönenämnd anser sig kunna tillstyrka att här avsedd tjänstledighet

får tillgodoräknas i angivna hänseenden. Riksräkenskapsverket anser

jämväl tveksamt om stipendium bör få åtnjutas under dylik tjänstledighet.

Förslaget att tolv arméingenjörer i befordringsgången skall avses för

tekniska befattningar i den centrala tygförvaltningen i stället för civila

ingenjörer tillstyrkes av armétygförvaltningen, som förutsätter att dessa

tjänster i den mån de icke tages i anspråk för arméingenjörer alltjämt

skall få uppehållas av civil teknisk personal.

Den föreslagna ordningen för finansiering av lån åt arméingenjörer

kan icke godtagas av försvarets civilförvaltning och statskontoret. Civilförvaltningen

föreslår att för ändamålet anvisas ett särskilt investeringsanslag

å kapitalbudgeten medan statskontoret håller före att kostnaderna

för lånen, i likhet med vad som gäller i fråga om studielån vid mariningenjörsutbildning,

bör bestridas ur värnpliktslånefonden. Det bör dock

enligt statskontorets mening övervägas om icke en särskild för de olika

försvarsgrenarna gemensam lånefond sedermera bör tillskapas. Riksräkenskapsverket

däremot anser att medel för lån som här avses bör

redovisas under ett för ändamålet uppfört anslag å fjärde huvudtiteln.

Utredningens förslag till övergångsanordningar har som regel

lämnats utan erinringar. Armétygförvaltningen har dock ifrågasatt om icke

de civilmilitära beställningar och civila tjänster som föreslagits skola få

bibehållas övergångsvis mot vakanthållande av motsvarande militära beställningar

vid fälttygkåren i stället bör redovisas under kårens stat.

Statskontoret finner tveksamt om Kungl. Maj :t bör bemyndigas att tillfälligt

byta ut förslagsvis högst tre beställningar för arméingenjör av 1.

graden mot högre beställningar. Om så skulle anses vara erforderligt bör

dock frågan om de lönegrader, som högst må komma i fråga för de högre

beställningarna, underställas riksdagens prövning. För att de arméingenjörer

med högskoleutbildning, som under hittillsvarande betingelser tagit

anställning, icke skall få försämrade befordringsutsikter, föreslår försvarsväsendets

civilmilitära ingenjörers förbund att ifrågavarande antal utökas

till fem med fördelning på lönegraderna Ao 24 och Ao 26.

s. 154 Kontrollera mot PDF

154

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Departemen t schef en

Organisationen av de för tygförvaltningstjänsten vid armén avsedda personalkårerna

har sedan länge varit föremål för överväganden. På grund

av mellankommande utredningar har slutlig ställning icke kunnat tagas

till de berörda kårernas sammansättning. Det är därför att hälsa med tillfredsställelse

om det långvariga provisoriet inom förevarande område snarast

kan ersättas med en fast personalorganisation.

Det av personalkårutredningen framlagda förslaget innebär i huvudsak

att den militära och civilmilitära personalen inom tygförvaltningstjänsten

vid armén sammanföres i två kårer, fälttygkåren och tygtekniska kåren.

Fälttygkåren skall enligt förslaget stå under ledning av fälttygmästaren

och bestå av tekniska stabsofficerare, tygofficerare och tygunderofficerare.

I tygtekniska kåren, för vilken arméöverdirektören föreslås bli chef, skall

ingå huvuddelen av den personal som för närvarande tillhör arméingenjörkåren

och tygstaten. Personalen skall i anslutning härtill utgöras av

arméingenjörer och mekanikerpersonal. I likhet med flertalet remissmyndigheter

anser jag förslaget i allt väsentligt lämpligt och väl ägnat att

åstadkomma en rationell organisation inom tygförvaltningstjänsten. En

omorganisation enligt förslaget medför även en viss kostnadsbesparing i

jämförelse med nuvarande organisation. Jag tillstyrker därför att förslaget

lägges till grund för en ny personalorganisation inom förevarande

område.

I fråga om chefskapet för tygtekniska kåren biträder jag vad utredningen

föreslagit. Vad fälttygkåren beträffar, anser jag mig böra förorda

armétygförvaltningens förslag. I enlighet härmed bör som chef för kåren

avses souschefen vid ämbetsverket, om denne är militär, men eljest fälttygmästaren.

Av det sagda följer att jag icke ansluter mig till det av

chefen för armén framförda förslaget att souschefstjänsten skulle avses

för enbart militär innehavare.

Såsom utredningen anfört kan den under generalitetet uppförda beställningen

för generalfälttygmästare i Bo 5 indragas.

De förslag jag framlägger i fråga om fördelning av befattningarna vid

armétygförvaltningen mellan olika personalkategorier grundas i huvudsak

på utredningens förslag. Jag anser det vara av vital betydelse att verket

kan påräkna stadig tillgång till personal för fullgörandet av dess uppgifter

i fråga om anskaffning av krigsmateriel. Denna verksamhet blir

till följd av materielens allt större komplicitet mer och mer tekniskt betonad.

Detta ökar behovet av kvalificerad teknisk personal vid armétygförvaltningen.

I likhet med utredningen bedömer jag det dock vanskligt

att räkna med att vid nuvarande brist på främst högskoleutbildade tekniker

och med de löneställningar som kan påräknas helt kunna rekrytera

de tekniska befattningarna vid förvaltningen med civilt utbildade ingen
-

s. 155 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

155

jörer. De skäl som utredningen anfört för att tekniskt utbildade officerare

jämväl i fortsättningen skall avses för den tekniska förvaltningstjänsten

finner jag sålunda bärande. Härigenom erhålles enligt mitt förmenande

garantier för att förvaltningen kan tillföras en fast kader av såväl

militärt som tekniskt skolad personal. Jag utgår alltså från att de

tekniska befattningarna i förvaltningen skall avses för tekniska stabsofficerare

i ungefär den omfattning som utredningen föreslagit. Likaså ansluter

jag mig till utredningens förslag att de tekniska befattningarna i

övrigt huvudsakligen bör avses för civil personal och tillstyrker alltså att

huvuddelen av de nuvarande arméingenjörstjänsterna vid förvaltningen

ersättes med civila tjänster. Flertalet av de löneregleringar som utredningen

föreslagit i samband med avvägningen kan jag även tillstyrka.

I vissa hänseenden anser jag mig dock böra föreslå avvikelser från utredningens

förslag. Sålunda utgår jag från att följande föreslagna utbyten

icke skall ifrågakomma, nämligen av en kapten mot major vid 1. vapenbyråns

eldledningssektion, en fanjunkare mot ingenjör vid provskjutningscentralen,

en major mot byrådirektör vid fordonsbyråns bilsektion, en

major mot överstelöjtnant vid tygförrådsbyråns materielsektion samt två

förste tygverkmästare, en vid provslcjutningscentralen och en vid elektroavdelningens

specialtekniska sektion, mot civila förste verkmästare. Det till

förste tygverkmästare vid provskjutningscentralen nu utgående arvodet

bör dock indragas vid nuvarande innehavarens avgång. Ifråga om eldledningssektionen

räknar jag i anslutning till det anförda med att en arméingenjör

av 1. graden i A 23 ersättes med förste byråingenjör i samma lönegrad i

stället för, såsom föreslagits, byråingenjör i A 21. Av de båda i vapenavdelningens

centralsektion ingående kaptenerna bör en vara teknisk stabsofficer

och en tygofficer. Slutligen bör en kapten (teknisk stabsofficer)

avses för fordonsbyråns stridsfordonssektion i stället för nuvarande arméingenjör

av 2. graden samt en kapten (tygofficer) å fordonsbyråns bilsektion

utbytas mot byråingenjör i A 21. I jämförelse med utredningens förslag

bör alltså för armé tygförvaltningen avses ytterligare en major (tygofficer)

— i stället för överstelöjtnant — samt en kapten (teknisk

stabsofficer), en fanjunkare (kommenderad ur truppförband eller

truppslag) och två förste tygverkmästare, varjämte den civila personalen

bör ökas med en förste byråingenjör samt minskas med en byrådirektör

i A 24, en byråingenjör i A 21, en ingenjör i A 15 och två förste verkmästare.

Vad utredningen i övrigt föreslagit i fråga om tjänsterna vid armétygförvaltningen

har icke givit mig anledning till erinran. I anslutning härtill

föreslår jag att på armétygförvaltningens personalförteckning uppföres

tre majorsbcställningar i Ao 23 samt tjänster för tre byrådirektörer i

Ao 2G, sju byrådirektörer i Ao 24, sju förste byråingenjörer i Ao 23, nio

s. 156 Kontrollera mot PDF

156

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

byråingenjörer i Ao 21, en byråingenjör i Ao 19, en förrådsförvaltare i

Ao 17 och en ingenjör i Ao 15. Härvid bör två tjänster för armédirektör

av 1. graden eller byrådirektör i Ao 26 utgå.

I fråga om fälttygkårens sammansättning tillstyrker jag att kåren utökas

med beställningar, avsedda för tygmästare, biträdande stabstygofficerare,

tygofficerare vid försvarsområdesstaber och truppförband samt viss

lärarpersonal vid tygförvaltningsskolan. Å andra sidan bör en beställning

för major eller kapten överföras till generalstabskåren och en kaptensbeställning

till trängtrupperna, varjämte en beställning för chef för motorskolan

i Ao 23 bör redovisas på skolans personalförteckning. De föreslagna

åtgärderna anser jag ägnade att främja en rationell personalorganisation

inom tygförvaltningstjänsten. Jag vill även framhålla att kostnadsbesparingar

på längre sikt uppkommer för statsverket till följd av den för kapten vid

fälttygkåren gällande högre pensionsåldern. Den utökning av antalet beställningar

vid fälttygkåren som jag sålunda föreslår anser jag böra kompenseras

genom indragning av beställningar vid förband. Det bör ankomma

på Kungl. Maj :t att efter förslag av arméchefen avgöra vid vilka förband

indragningarna skall ske. Jag anser mig således icke kunna biträda arméchefens

förslag att vissa av de föreslagna beställningarna vid fälttygkåren

bör tillkomma utan att motsvarande antal beställningar vid förband indrages

eller tills vidare vakantsättes. Den föreslagna uppflyttningen av den

för chef för tygförvaltningsskolan avsedda beställningen anser jag befogad.

I övrigt räknar jag med att för stabstygofficerare och tygmästare skall

avses tre överstelöjtnants- och tio maj or sbeställningar. Härvid bör ett till

tygmästare nu utgående arvode indragas. — I fråga om kårens underofficerare

tillstyrker jag att, såsom utredningen föreslagit, nuvarande tygförvaltare

och tygskrivare överföres till kåren såsom förvaltare (i några fall övergångsvis

såsom tygförvaltare) respektive fanjunkare samt att fanjunkare i

övrigt skall avses såsom biträden åt vissa förbands tygförrådsförvaltare. Beställningar

för fanjunkare bör tillkomma i utbyte mot beställningar för förvaltare

eller genom överföring av fanjunkarbeställningar från förband.

Jag tillstyrker att för fanjunkare vid fälttygkåren fastställes en pensionsålder

av 55 år. Antalet underofficersbeställningar vid kåren beräknar jag

i överensstämmelse med utredningens förslag, dock att ytterligare en förvaltare

bör avses för tygförvaltningsskolan samt, till följd av hittills meddelade

beslut rörande organisationen av stabs- och förvaltningstjänsten vid

vissa arméförband, antalet fanjunkare ökas med tre.

Mot utredningens förslag i fråga om utbildningen av fälttygkårens personal

har jag icke funnit anledning till erinran. Jag räknar alltså med att

teknisk stabsofficer, som kommenderas till teknisk högskola, skall ha att

avge skuldförbindelse samt att den under studietiden ådragna skulden

skall avskrivas genom tjänstgöring i enlighet med föreslagna normer. För
-

s. 157 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

157

svarets civilförvaltning bör bevaka statsverkets rätt på grund av ifrågavarande

förbindelser.

Tygtekniska kåren bör såsom föreslagits bestå av arméingenjörer och

mekanikerpersonal. Vid mina beräkningar av antalet beställningar för

arméingenjör samt dessas lönegradsplacering utgår jag från utredningens

förslag med den ändringen att fyra beställningar i A 23, avsedda för förband,

bör utbytas mot beställningar i A 21 samt att av de av utredningen

i reglerad befordringsgång föreslagna beställningarna åtta hänföres till A 19

och sju till A 17. Jag räknar med att samtliga beställningar för armédirektör

av 1. och 2. graden samt arméingenjör av 1. graden ävensom 15

av beställningarna för arméingenjör i A 21 uppföres såsom ordinarie. Då

jag i likhet med utredningen icke beräknar någon arméingenjörsbeställning

för arméns fallskärmsjägarskola, bör vid skolan inrättas en civil

tjänst för driftingenjör i Ae 21. Inordnandet av verkstadschefer och driftingenjörer

vid arméns tygverkstäder i tygtekniska kåren anser jag skapa

förutsättningar för en kvalitativt god rekrytering till dessa befattningar. På

de skäl utredningen anfört föreslår jag att för armédirektörer av 1. och 2.

graden fastställes en pensionsålder av 65 år. Den som vid den nya organisationens

ikraftträdande innehar armédirektörsbeställning bör dock äga

rätt att avgå vid nu gällande pensionsålder.

De av mig föreslagna sju arméingenjörerna i A 17 ävensom fem arméingenjörer

i reglerad befordringsgång bör avses för tjänstgöring vid

armétygförvaltningen, varvid motsvarande antal extra ordinarie tekniska

tjänster vid verket bör indragas. Indragningen av tjänster i verket

bör dock icke ske förrän erforderligt antal dylika arméingenjörer står

till förfogande. Detta beräknas icke vara fallet under de närmaste åren.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att bestämma den takt i vilken

indragningarna skall ske. Tills vidare bör därför gälla att i det fall arméingenjör

som här avses placeras i befattning vid verket en häremot svarande

civil tjänst skall hållas vakant.

I likhet med utredningen utgår jag från att för antagning såsom arméingenjör

på aktiv stat skall fordras en grundkompetens motsvarande examen

från högre tekniskt läroverk (gymnasielinje). Den ytterligare utbildning

som erfordras för vissa lärarbefattningar m. m. bör meddelas vederbörande

genom kompletterande utbildning. Av denna anledning tillstyrker

jag att arméingenjör skall kunna kommenderas till studier vid teknisk

högskola. Jämväl i samband med denna utbildning bör tillämpas ett system

med skuldförbindelser på sätt utredningen föreslagit.

Arméingenjör, som efter fullgjord värnpliktstjänstgöring om 630 dagar

antages i tygtekniska kåren, bör inplaceras i reglerad befordringsgång, omfattande

lönegraderna Af 12 under ett år, Ae 13 under två år samt Ae 15

för lid därefter.

s. 158 Kontrollera mot PDF

158

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Då jag anser mig böra fästa stor vikt vid att arméns verkstadschefer

besitter erfarenhet av civil verkstadsdrift tillstyrker jag den av utredningen

föreslagna anordningen att arméingenjör, som avses för placering i dylik

befattning, skall kunna beviljas tjänstledighet med C-avdrag under högst

två år för att praktisera vid större civilt företag inom verkstadsindustrien.

Vederbörande bör under tiden för tjänstledigheten erhålla stipendium med

1 200 kronor för år. Jag anser jämväl att ifrågavarande tid bör få tillgodoräknas

för uppflyttning inom den reglerade befordringsgången. Frågorna

om tillgodoräkning för löneklassuppflyttning och i pensionshänseende

torde få prövas av Kungl. Maj :t i varje särskilt fall.

De vägar som utredningen anvisat för att tillgodose försvarets behov

av högskoleutbildade tekniker anser jag väl värda att prövas. Jag biträder

alltså förslaget att arméingenjör skall beredas möjlighet att med statligt

stöd förvärva civilingenjörskompetens. Det bör ankomma på Kungl. Maj :t

att på grundval av utredningens förslag meddela erforderliga bestämmelser

rörande ifrågavarande utbildning.

Kostnaderna för de lån som bör utgå under utbildningen samt för stipendier

åt arméingenjör föreslås av utredningen skola bestridas från arméns

avlöningsanslag. För egen del ansluter jag mig till statskontorets

uppfattning att lånen tills vidare bör utgå ur värnpliktslånefonden. Det

bör få ankomma på Kungl. Maj :t att fastställa en kostnadsram för ifrågavarande

låneverksamhet. Medel för stipendier bör bestridas i enlighet med

utredningens förslag.

I likhet med utredningen anser jag att det med hänsyn till pågående

omläggning av arméns verkstadsorganisation är ogörligt att nu taga slutlig

ställning till mekanikerpersonalens omfattning och sammansättning.

Dessa frågor bör emellertid utredas så snart omständigheterna medger

det. I samband härmed bör förutsättningarna för en vidareutbildning av

ifrågavarande personal särskilt undersökas. Tills vidare utgår jag från

att nuvarande beställningar för tygverkmästare, tyghantverkare, armétekniker

och furirer överföres till tygtekniska kåren med undantag av en

beställning för förste tyghantverkare, som enligt utredningens förslag skall

utbytas mot civil tjänst. Furirsbeställningarna bör emellertid omvandlas

till civilmilitära beställningar för biträdande armétekniker i Ae 8 eller Ae 7.

De tjänster och beställningar som jag beräknar erforderliga i den nya

organisationen bör inrättas från och med nästa budgetår. Jag utgår därvid

från att sådana övergångsanordningar som utredningen förordat skall

få tillämpas i fråga om personal som icke kan eller icke önskar överföras

till beställning i den nya organisationen. Vissa tjänster och beställningar

bör därför övergångsvis få bibehållas utöver vederbörliga personalförteckningar

mot därav betingat vakanthållande. Det torde få ankomma på

Kungl. Maj :t att meddela de närmare bestämmelser för överföringen som

kan befinnas erforderliga. Kungl. Maj:t bör även bemyndigas att tillfäl
-

s. 159 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

159

ligt byta ut högst tre beställningar för arméingenjör av 1. graden mot beställningar

för armédirektör av 1. eller 2. graden.

Såsom framgått av det föregående kommer viss kostnadsbesparing att

uppstå, sedan organisationen blivit helt genomförd. För nästa budgetår

utgår jag emellertid från i stort sett oförändrade kostnader. Dock medför

förslagets genomförande viss ändrad kostnadsfördelning mellan olika anslag.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att godkänna vad jag i det föregående föreslagit i fråga om

personal för tygförvaltningstjänsten vid armén.

[3] Rationaliserings verksamhet och andra organisationsförändringar

inom försvaret

Liksom skett tidigare år torde i detta sammanhang böra lämnas en

översikt av det aktuella läget beträffande den rationaliseringsverksamhet

inom försvaret, som bedrives genom statens organisationsnämnds försorg.

Vidare torde få lämnas en redogörelse för organisationsändringar på grund

av beslutade sammanslagningar och förändringar av vissa förband och

skolor m. m. Vidare synes det lämpligt att i korthet redogöra för den verksamhet,

som bedrivits av försvarets personalnämnd (jfr prop. 1957:110,

s. 101—103) och organisationsnämnden för militärmusiken (jfr prop.

1957: 110, s. 103).

Vid anmälan av propositionen 1957:110 (s. 96 f.) berördes den fortlöpande

översyn av stabs- och förvaltningstjänsten i fred vid arméns förband,

som verkställes av organisationsnämnden. Denna översyn har i

första hand till ändamål att klarlägga behovet av jämkningar — inom

ramen för fastställda personalstater — såväl i organisationen som beträffande

personal för olika berörda verksamhetsområden. Efter förslag,

som chefen för armén på grundval av en av nämnden gjord principutredning

avgivit i samråd med nämnden, har Kungl. Maj:t i brev den 18 november

1955 meddelat allmänna bestämmelser om ändringar i organisationen

av stabs- och förvaltningstjänsten m. m. vid arméns förband. Ändringarna

skall enligt dessa bestämmelser successivt genomföras vid de

olika förbanden, sedan organisationsnämnden verkställt kompletterande

undersökningar vid vederbörande förband.

Till nyssnämnda proposition anmäldes att Kungl. Maj :t under 1956 och

januari 1957, på grundval av förslag från chefen för armén i samråd med

organisationsnämnden, fastställt ändrad organisation av stabs- och förvaltningstjänsten

vid vissa i propositionen (s. 96 f.) angivna förband m. m.

Senare under 1957 och under januari 1958 har Kungl. Maj:t, efter det organisationsnämnden

verkställt kompletterande undersökningar och chefen

s. 160 Kontrollera mot PDF

160

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

för armén i samråd med nämnden avgivit på undersökningarna grundade

förslag, meddelat beslut i nämnda hänseende beträffande följande förband

och skolor m. m„ nämligen Gotlands infanteriregemente med Göta pansarlivgardes

kompani på Gotland, Göta pansarlivgarde med pansartruppernas

kadettskola, Skånska pansarregementet, Svea artilleriregemente, Göta artilleriregemente

med arméns radar- och luftvärnsmekanikerskola, Norrlands

artilleriregemente, Gotlands artillerikår med Östgöta luftvärnsregementes

batteri på Gotland, Bodens artilleriregemente, Bergslagens artilleriregemente

med artilleriskjutskolan, Karlsborgs luftvärnsregemente med arméns

fallskärmsjägarskola, Roslagens luftvärnsregemente med luftvärnsskjutskolan,

Skånska luftvärnskåren, Sundsvalls luftvärnskår, Göteborgs

luftvärnskår, Luleå luftvärnskår samt Göta ingenjörkår och Bodens ingenjörkår.

I propositionen 1955: 110 (s. 3 ff.) erinrades om förslag till vissa ändringar

i arméns organisation, som framlagts av chefen för armén, avseende

bland annat omorganisation av Norrlands dragonregemente, Livregementets

husarer och Livgardesskvadronen samt vissa förändringar beträffande

Upplands regemente, Södermanlands pansarregemente, dåvarande

Svea ingenjörkår, Signalregementet och arméns signalskola. Sedan riksdagen

meddelat principbeslut angående de berörda organisationsändringarna

utfärdade Kungl. Maj :t — såsom framgår av redogörelse i prop.

1957: 110 (s. 97) — under år 1956 provisoriska bestämmelser om organisation

av stabs- och förvaltningstjänsten vid Skaraborgs pansarregemente

med Livregementets husarer och Signalregementets kompani i Skövde, vid

Livgardesskvadronen med Stockholms stabskompani, vid det nybildade

Södermanlands regemente (I 10) med arméns motorskola, vid det nybildade

Upplands signalregemente med arméns signalskola och signaltruppernas

kadettskola samt vid Uppsala—Västerås försvarsområdesstab. I

detta sammanhang må vidare erinras om att i samma proposition anmäldes

Kungl. Maj :ts beslut den 22 februari 1957 om organisation av Norrbottens

pansarbataljon samt om pansarbataljonens och Norrlands signalbataljons

samordnande i administrativt hänseende med Norrbottens regemente.

Sedermera har Kungl. Maj :t, efter förslag av chefen för armén i

samråd med organisationsnämnden, i maj 1957 meddelat föreskrifter dels

om gemensam truppregistreringsmyndighet för Svea livgarde och Livgardesskvadronen

samt om avveckling av Livgardesskvadronens mobiliseringsavdelning,

dels om viss ändring av organisationen av stabs- och förvaltningstjänsten

vid Svea livgarde. Vidare har Kungl. Maj :t, efter förslag

av arméchefen, den 7 februari 1958 dels fastställt organisation av det till

bataljon med benämning Norrlands dragoner (K 4) ombildade kavalleriregementet,

dels meddelat provisoriska bestämmelser om organisationen av

stabs- och förvaltningstjänsten vid Västerbottens regemente med Norrlands

dragoner och kavalleriets kadettskola.

s. 161 Kontrollera mot PDF

161

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1958

Organisationsnämnden har verkställt kompletterande undersökningar

och avgivit därpå grundade förslag till chefen för armén beträffande Skaraborgs

pansarregemente med Livregementets husarer och Signalregementets

kompani i Skövde samt Svea ingenjörregemente med arméns fältarbetsskola.

Av Kungl. Maj :t genom brev den 15 juni 1956 fastställd ändrad organisation

av stabs- och förvaltningstjänsten m. m. i fred vid Karlskrona försvarsområde

och Blekinge kustartilleriförsvar har successivt genomförts

i samråd med och under medverkan av nämnden. Av Kungl. Maj :t anbefallda

försök med en för vissa av marinens myndigheter i Karlskrona gemensam

kassa, vilka påbörjades den 1 februari 1957, beräknas emellertid

behöva pågå under ytterligare något år, innan slutlig ställning kan tagas

till kassans organisation och personalbehov.

Ett av chefen för marinen avgivet, på grundval av organisationsnämndens

kompletterande undersökningar uppgjort förslag till organisation av

stabs- och förvaltningstjänsten vid Vaxholms försvarsområde och Stockholms

kustartilleriförsvar är för närvarande under beredning inom försvarsdepartementet.

Undersökningar genom organisationsnämndens försorg pågår vid flottans

skolor i Karlskrona, vid flottans centrala personalorganisation för

underofficerare, underbefäl och meniga samt vid marinstaben, såvitt angår

expeditionstjänsten inom staben, varjämte vissa kompletterande undersökningar,

huvudsakligen berörande förrådst jänsten, pågår vid intendentur-

och sjukvårdsförvaltningen inom marinkommando Syd. Dessa undersökningar

beräknas vara slutförda före utgången av juni 1958.

Vid flygvapnet beräknas undersökningar beträffande flottilj organisationen

kunna igångsättas under första hälften av år 1958.

Den fortlöpande rationaliseringsverksamheten och andra organisationsförändringar

efter den 22 februari 1957 har bland annat medfört betydande

besparingar av lönemedel. I detta sammanhang torde sålunda följande

personalförändringar böra redovisas. Extra ordinarie och extra tjänster

har kunnat indragas för 19 biträden för skriv- och kontorsgöromål, därav

3 deltidstjänstgörande och 7 extra, samt för 1 stallföreståndare i Ae 9, 4

remontryttare i Ae 8, 5 remontdressörer, varav 3 i Ae 8 och 2 i Ag 8, 1

vaktmästare i Ae 7, 1 eldare av 1. klass i Ae 7 och 1 bilförare i Ag 7.

Vidare har 2 ordinarie tjänster för kontorsbiträde samt 3 arvodesbefattningar

för pensionerad personal i A: 24 och 26 i A: 16 kunnat indragas,

varjämte 2 heltidstjänster för biträde för skriv- och kontorsgöromål omvandlats

till halvtidstjänster. Besparingen av lönemedel genom dessa indragningar

av tjänster m. m. beräknas till ungefär 545 000 kronor. De

tjänster, som kan indragas vid uppkommande ledighet, utgöres av tjänster

för 8 förrådsförmän i Ae 9, 16 förrådsmän i Ae 7, 1 garageförman i Ag 9,

6 remontdressörer, varav 1 i Ae 8 och 5 i Ag 8, 3 kanslibiträden i Ae 7,

11—89 58 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 saml. Nr 110

s. 162 Kontrollera mot PDF

162

Kiingl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

2 biträden för skriv- och kontorsgöromål och ett kontorsbiträde. Besparingarna

av lönemedel beräknas till cirka 390 000 kronor. Ä andra sidan

har det befunnits ofrånkomligt att inrätta vissa nya tjänster, nämligen 1

för maskinist i Ae 9, 1 för förrådsförman i Ae 9, 1 för reparatör i Ae 8,

1 för förrådsman i Ae 7, 2 för kanslibiträde i Ae 7 och 10 för biträde för

skriv- och kontorsgöromål, varav 4 med halvtidstjänstgöring. Vidare har

inrättats 2 arvodesbefattningar för pensionerad personal i A: 16. De sammanlagda

avlöningskostnaderna härför beräknas uppgå till ungefär 150 000

kronor.

Möjligheterna att besluta om organisationsändringar med tillämpning

under budgetåret 1958/59 beträffande de förband m. m., i fråga om vilka

förslag framdeles inkommer till Kungl. Maj:t, bör tillvaratagas. Jag förutsätter

därför att — liksom varit fallet för innevarande och tidigare budgetår

— Kungl. Maj:t jämväl för budgetåret 1958/59 skall äga vidtaga

de jämkningar i fråga om personalorganisationen, som blir erforderliga

med anledning av beslut om organisationsändring, givetvis dock alltjämt

icke såvitt avser personalstaterna för ordinarie personal, samt bereda särskild

ersättning åt personal, som med bibehållen löneställning bestrider

göromål vilka vid ny organisation ankommer på innehavare av högre

tjänst.

Vid anmälan av propositionen 1957: 110 (s. 99 ff.) upptogs till särskild

behandling frågan om arméns rid- och körskolas förläggning. Det anfördes

därvid bland annat att från civila intressenter framkommit starka

önskemål om samordning av den civila och den militära rid- och körutbildningen

och att utfästelser gjorts från de civila intressenterna att under

en tid av fem år täcka de till ett årligt belopp av 150 000 kronor beräknade

merkostnaderna för rid- och körskolans förläggning till Strömsholm

och statsverkets extra kostnader för civila kurser vid skolan. Med hänsyn

därtill ansåg sig föredragande departementschefen kunna tillstyrka att ridoch

körskolan tills vidare kvarlåge i Strömsholm. Det förutsattes få ankomma

på Kungl. Maj:t att besluta om skolans organisation m. m. Till

vad sålunda föreslagits har riksdagen (rskr. 1957:257) i enlighet med

statsutskottets hemställan (SU 1957:99) lämnat sitt medgivande. I anslutning

härtill har Kungl. Maj :t i särskilda brev den 6 juni 1957 meddelat

dels vissa bestämmelser om rid- och körskolan, om avveckling av

Utnäslöts remontdepå och om fördelning av arméns remonter, dels provisoriska

bestämmelser angående organisation av rid- och körskolan

m. m. att tillämpas med början den 1 juli 1957 i avvaktan på att slutlig

organisation fastställes efter undersökningar genom organisationsnämndens

försorg. I propositionen uttalades vidare att skolans bibehållande

i Strömsholm aktualiserade vissa personalindragningar vid Norrlands

dragonregemente. Denna fråga förutsattes få prövas i samband med att

den nya organisation, som betingades av regementets omvandling till batal
-

s. 163 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

163

jon, fastställdes av Kungl. Maj :t. Resultatet skulle anmälas till 1958 års

riksdag. Såsom tidigare omnämnts har Kungl. Maj:t numera fastställt

organisation av Norrlands dragoner samt meddelat provisoriska bestämmelser

om organisation av stabs- och förvaltningstjänsten m. m. vid Västerbottens

regemente med Norrlands dragoner och kavalleriets kadettskola.

Sistnämnda beslut innebär, bland annat, att av 13 tjänster för remontryttare

i Ae 8, vilka finns uppförda på kavalleriets stat och vilka av chefen

för armén tilldelats Norrlands dragonregemente, fyra tjänster kan indragas.

En av dessa tjänster är för närvarande vakant. Återstående nio

tjänster skall omvandlas till tjänster för remontdressör i samma lönegrad

och överföras till Norrlands dragoner.

I prop. 1957: 110 (s. 103 f.) redogjorde dåvarande chefen för försvarsdepartementet

för det påbörjade genomförandet av de av 1956 års riksdag

beslutade ändringarna i försvarets musikorganisation. Den nämnd

— organisationsnämnden för militärmusiken — som har till

uppgift att handlägga frågor rörande militärmusikens omorganisation, har

lämnat redogörelser för sin verksamhet fram till den 1 mars 1958. Härav

framgår bland annat att de 26 musikkårerna i den nya organisationen

uppsatts från och med den 1 april 1957. Då antalet musikkårer genom

omorganisationen minskats med 17, har ungefär en tredjedel av musikpersonalen

måst byta stationeringsort. Personalomflyttningarna har verkställts

under andra kvartalet 1957. I samband med omorganisationen har

ett stort antal militärmusiker befordrats. Av dem som före omorganisationen

var musiksergeanter (motsvarande) på stat har sålunda ett antal

motsvarande 78 % erhållit högre beställning medan av musikfurirerna

64 % befordrats till sergeanter (motsvarande). Samtlig musikpersonal

med undantag av tio musikdirektörer har kunnat rymmas inom den nya

organisationen. Kungl. Maj :t har genom beslut den 29 mars 1957 överfört

tio musikdirektörer till övergångsstat och har sedermera beslutat om deras

arbetsuppgifter. Härvid har fem musikdirektörer erhållit arbetsuppgifter

som huvudsakligen hänför sig till det civila musiklivet. Två av de till

övergångsstat överförda musikdirektörerna har senare erhållit avsked med

pension.

Med stöd av riksdagens bemyndigande har Kungl. Maj :t den 25 oktober

1957 meddelat bestämmelser enligt vilka särskild ekiperingsersättning

må utgå till musikdirektörer och musikunderofficerare, som i samband

med omorganisationen överflyttats från en försvarsgren till en annan.

Organisationsnämnden har gjort beräkningar av behovet av musikinstrument

i den nya organisationen, varvid konstaterats att betydande

brister föreligger. För inköp av musikinstrument, huvudsakligen sådana

som tidigare icke ingått i musikkårernas stämbesättning, hade intill den

1 mars 1958 i runt tal 315 000 kronor av för särskild engångsanskaffning

s. 164 Kontrollera mot PDF

164

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

beviljade medel tagits i anspråk. Ytterligare inköp under innevarande budgetår

har planerats. Vidare har fördelning av i den gamla musikorganisationen

ingående materiel påbörjats.

Planeringen av lokaler för den nya organisationens musikkårer har fullbordats.

Ehuru flertalet musikkårer saknar ändamålsenliga lokaler, har

i brist på medel om- och tillbyggnad av musiklokaler kunnat igångsättas

endast vid ett förband.

För att omskola militärmusiker till de nya instrument som numera skall

ingå i organisationen har särskilda åtgärder vidtagits. Sålunda har stråkinstrumentutbildning

för militärmusiker igångsatts vid Värmlands regemente

hösten 1957 under ledning av en till övergångsstat överförd musikdirektör.

Vidare har Kungl. Maj :t medgivit att särskilda utbildningskommenderingar

i viss utsträckning får ske.

Ridutbildning för den beridna delen av arméns musikkår i Stockholm

har organiserats. För musikpersonalens militär- och musikutbildning

m. m. pågår utarbetande av planer. Avsikten är att utbildningsverksamheten

i enlighet med av statsmakterna beslutade riktlinjer skall — åtminstone

försöksvis — igångsättas från och med hösten 1958.

Nämnden räknar med att i slutet av innevarande år kunna utarbeta

förslag till militärmusikreglemente, avsett att ersätta nuvarande provisoriska

reglemente .

Försvarets personalnämnd har i skrivelse den 12 februari 1958

lämnat en redogörelse för sin verksamhet sedan februari 1957 (jfr prop.

1957: 110, s. 101 ff.). Av redogörelsen inhämtas i huvudsak följande.

Arbetet med omplacering av övertalig personal inom försvaret har fortsatt,

varvid nämnden fortlöpande uppehållit kontakt med myndigheter och

personalorganisationer.

Den beslutade organisationsförändring, som medfört de största övertalighetsproblemen,

är indragningen av remontdepåerna. Möjligheter har

skapats för övertaliga remontdressörer, remontryttare och hästskötare att

efter provtjänstgöring vinna anställning inom fångvården. I syfte att underlätta

övergången till sådan anställning har Kungl. Maj :t, på föranstaltande

av nämnden, den 15 mars 1957 meddelat vissa bestämmelser beträffande

innehavare av tjänster för remontdressör, remontryttare och hästskötare

vid försvaret, vilka till följd av organisationsförändringar entledigas

från innehavande tjänster och därefter anställes inom fångvården. Bestämmelserna

innebär att sådan tjänsteman, som vid entledigande innehar

extra ordinarie tjänst, i sin anställning vid fångvården skall bibehållas

vid denna anställningsform samt att extra personal i rekryteringsgrad må

placeras i samma lönegrad, som är åsatt motsvarande extra ordinarie eller

ordinarie tjänst, därest vederbörande kan tillgodoräkna en sammanlagd

anställningstid i statens tjänst av minst 18 månader.

s. 165 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mcij:ts proposition nr 110 år 1958

165

Från Gudhems remontdepå, som nedlades den 30 juni 1957, har 22 anställningshavare

övergått till anställning — tills vidare dock endast provisorisk

—- vid den anstalt för alkoholmissbrukare, som enligt beslut av

1957 års riksdag förlägges till Gudhem. Ifrågavarande anställningshavares

tjänster är dock alltjämt redovisade på försvarets personalförteckningar,

men lönen till anställningshavarna belastar icke fjärde huvudtiteln.

Av övriga anställningshavare har 1 beretts annan anställning inom

försvaret, 5 erhållit anställning inom fångvården, 1 anställts vid statens

järnvägar och 5 fått avsked med förtidspension eller erhållit ersättning

enligt bestämmelserna i Kungl. Maj:ts brev den 29 juni 1956 om särskilda

förmåner för viss övertalig personal vid försvaret.

Från Herrevadsklosters remontdepå har 26 personer omplacerats till

fångvården, 20 överförts till annan tjänst inom försvaret, 1 anställts vid

statens järnvägar, 1 erhållit anställning inom privat verksamhet samt 6

tillerkänts med förtidspension jämförlig förmån eller ersättning enligt

förenämnda brev den 29 juni 1956.

Övertalig personal vid Utnäslöts remontdepå har kunnat överföras till

arméns rid- och körskola i Strömsholm.

Genom Kungl. Maj :ts beslut den 21 december 1956 angående organisation

av stabs- och förvaltningstjänsten vid Livgardessltvadronen med

Stockholms stabskompani föreskrevs bland annat, att 6 tjänster skulle

indragas från och med den 1 juli 1957 och att 15 tjänster skulle indragas

vid uppkommande ledighet. Vidare föreskrevs att det skulle ankomma

på nämnden att verka för att sistberörda övergångsvis kvarstående personal

omplacerades till annan statlig tjänst. Av ifrågavarande 21 anställningshavare

har alla utom en, vilken hösten 1958 uppnår pensioneringsperiodens

nedre gräns, kunnat beredas annan statsanställning.

Genom omorganisation av arméns underofficersskola har 4 anställningshavare

blivit övertaliga. Dessa har omplacerats till annan tjänst inom

försvaret. De genom omorganisation av krigsskolan övertaliga 11 anställningshavarna

har likaledes erhållit annan anställning, av vilka 7 inom försvaret.

I huvudsak samtliga anställningshavare, som blivit övertaliga med anledning

av den av 1956 års riksdag beslutade omorganisationen av den

regionala och lokala fastighetsförvaltningen, har tills vidare kunnat bibehållas

inom fortifikationsförvaltningens verksamhetsområde. Endast i ett

fåtal fall har ersättningar enligt förberörda brev den 29 juni 1956 utgått.

Omorganisationen av Blekinge kustarlilleriförsvar har slutförts, varvid

all övertalig personal kunnat omplaceras.

Den fortlöpande omorganisationen av stabs- och förvaltningstjänsten

vid arméns truppförband har hittills medfört allenast ett fatal övertaliga

per förband. Uppkommande omplaccringsfrågor har i regel lösts genom

s. 166 Kontrollera mot PDF

166

Kungl. Maj:ls proposition nr 110 år 1958

överläggningar mellan vederbörande militära myndigheter och arbetsmarknadsorganen

samt personalorganisationerna.

De övertalighetsproblem, som uppstått genom riksdagens beslut om indragning

av Upplands regemente och därmed sammanhängande organisationsförändringar,

har kunnat lösas utan att nämnden behövt ingripa i

större utsträckning.

s. 167 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

167

Avd. III: Anslag på driftbudgeten

[4] Fortifikationsförvaltningen: Avlöningar

Anslag Nettoutgift

1956/57 .............................. 2 800 000 2 914 735

1957/58 (statsliggaren s. 170) 3 020 000

1958/59 (förslag) ............... 6 550 000

1 årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 8) har Kungl. Maj :t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Fortifikationsförvaltningen:

Avlöningar för budgetåret 1958/59 beräkna ett förslagsanslag

av 3 020 000 kronor.

FÖRSLAG RÖRANDE FORTIFIKATIONS FÖRVALTNINGENS

OCH FORTIFIKATIONSKÅRENS ORGANISATION

Den 25 februari 1955 uppdrog Kungl. Maj:t åt fortifikationsförvaltningen

att verkställa fortsatt utredning rörande den regionala och lokala

fastighetsförvaltningen inom försvaret och därmed sammanhängande spörsmål

samt att på grundval av utredningen avge förslag i fråga om den närmare

utformningen av organisationen och personaluppsättningen vid de

fastighetsförvaltande organen i såväl regional och lokal som central instans.

På grundval av förslag från fortifikationsförvaltningen hemställde min

företrädare i ämbetet vid anmälan av propositionen 1956: 110, att den

regionala och lokala fastighetsförvaltningen skulle omorganiseras efter i

huvudsak de riktlinjer, som angavs i propositionen. Riksdagen beslöt i enlighet

med denna hemställan (rd. skr. 1956: 279). Den nya organisationen

har varit i tillämpning sedan den 17 juni 1957.

Till fullföljande av Kungl. Maj :ts uppdrag har fortifikationsförvaltningen

i skrivelse den 28 december 1957 framlagt förslag till ändrad organisation

av fastighetsförvaltningen i central instans. Samtidigt har fortifikationsförvaltningen

efter samråd med cheferna för armén, försvarsstaben

och fortifikationskåren framlagt förslag till ändrad sammansättning

av fortifikationskåren.

Över förslaget har efter remiss yttranden avgivits av överbefälhavaren,

efter hörande av cheferna för armén, marinen och flygvapnet, samt försvå
-

s. 168 Kontrollera mot PDF

168

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

rets civilförvaltning, arinéintendenturförvaltningen, försvarets förvaltningsdirektion,

statskontoret, riksräkenskapsverket, statens organisationsnämnd,

statens lönenämnd, försvarets civila tjänstemannaförbund, svenska arkitekters

riksförbund, statsverkens ingenjörsförbund, svenska byggnadsingenjörers

riksförbund, Sveriges arbetsledareförbund, svenska officersförbundet,

svenska underofficersförbundet, Sveriges civilingenjörsförbund och

Sveriges akademikers centralorganisation.

FORTIFIKATIONSFÖRVALTNINGENS ORGANISATION

Nuvarande organisation m. m.

Genom statsmakternas år 1947 fattade beslut (prop. 142, rd. skr. 199)

sammanfördes till fortifikationsförvaltningen fortifikations- och byggnadsverksamhet,

som dittills ålegat fyra skilda förvaltningsmyndigheter, nämligen

arméns fortifikationsförvaltning, marinförvaltningen, flygförvaltningen

och försvarets bostadsanskaffningsnämnd. Till fortifikationsförvaltningen

hänfördes dock icke frågor rörande nybyggnad och underhåll

av flygfält eller anskaffning av mark för flygfält. Den centrala organisationen

uppbyggdes med den utgångspunkten att nybyggnadsverksamheten

under de närmaste 5 å 6 åren komme att omfatta cirka 30 miljoner kronor

per år. Avsikten var vidare, att tyngdpunkten i underhållsorganisationen

skulle förläggas till de underlydande myndigheterna och att dessa

skulle tillföras för ändamålet erforderlig expertis.

Fortifikationsförvaltningen är sammansatt av en befästningsbyrå, vars

chef är chefen för fortifikationskåren, en kasernbyrå, vars chef är en civil

byråchef, en byggnadsbyrå, vars chef är en civil byggnadschef, en administrativ

byrå, vars chef är ett krigsråd, en chefsexpedition med bibliotek,

vilken förestås av en regementsofficer vid fortifikationskåren, ett beredskapskontor,

vilket står under ledning av den av cheferna för befästnings-,

kasern- och byggnadsbyråerna, vilken Kungl. Maj :t därtill förordnar, samt

ett förrådskontrollkontor, vilket förestås av en pensionerad officer i arvodesbefattning.

Chefsexpeditionen är tillika chefens för fortifikationskåren

expedition. Av byråerna indelas befästningsbyrån i en mobiliseringssektion

med befästningsarkiv, en underhålls- och nyanläggningssektion,

en forsknings- och försökssektion, en konstruktionssektion samt en

bergrumsplanläggningssektion, kasernbyrån i en utredningssektion, en underhållssektion,

en specialsektion, en bostadssektion och en statistisk sektion

med ritningsarkiv, byggnadsbyrån i en arkitekt- och konstruktionssektion,

en väg- och vattenbyggnadssektion, en värmesektion, en elektrosektion,

en arbetssektion och en upphandlingssektion samt administrativa

byrån i en marksektion med arkiv, en domänsektion, en kanslisektion, ett

personalkontor och en kameralsektion med kassa. Beträffande arbetsupp
-

s. 169 Kontrollera mot PDF

169

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

gifterna och deras fördelning mellan ämbetsverkets organisatoriska enheter

torde jag få hänvisa till instruktionen för fortifikationsförvaltningen

(SFS 1948: 165), ämbetsverkets arbetsordning samt en till fortifikationsförvaltningens

nämnda skrivelse den 28 december 1957 såsom bilaga fogad

redogörelse.

Erfarenheter av nuvarande organisation

Fortifikationsförvaltningen anför olika omständigheter, som tyngt verksamheten

och bidragit till att handläggningen av ärendena fördröjts och

arbetsbalans uppkommit. I sådan riktning har främst verkat, att nybyggnadsvolymen

blivit väsentligt större än den som varit normgivande vid

organisationens uppbyggande, att undex-hållsuppgifterna i motsvarande

mån ökat ävensom att — för administrativa byråns del — markanskaffningen

och markförsäljningen samt skilda administrativa uppgifter avsevärt

ökat i omfattning. Såsom exempel anföres att nybyggnadsvolymen,

som för budgetåret 1948/49 utgjorde 48 miljoner kronor, under de tre

senaste budgetåren, bortsett från anslag för beredskapsarbeten och andra

arbeten, som utförts för annan myndighets räkning, utgjort genomsnittligt

85 miljoner kronor, medan underhållskostnaderna, som budgetåret

1948/49 uppgick till 25 miljoner kronor, de tre senaste budgetåren genomsnittligt

varit 55 miljoner kronor. Vidare nämnes, att ämbetsverket utfört

byggnadsarbeten för annan myndighets räkning — beredskapsarbeten m.m.

— till en kostnad, som för de tre senaste budgetåren utgjort genomsnittligt

18 miljoner kronor medan motsvarande belopp för budgetåret 1948/49

var 2,2 miljoner kronor. Nämnda siffror avser de faktiska investeringsoch

underhållskostnaderna, omräknade till prisläget den 1 januari 1957

respektive februari 1957 med utnyttjande av byggnadsstyrelsens byggnadskostnads-

och underhållskostnadsindex.

Utökningen av byggnadsvolymen och av förvaltningsverksamheten har

medfört — anför fortifikationsförvaltningen vidare —- att ämbetsverkets

byråchefer fått en arbetsbörda, som icke varit förutsedd. För att underlätta

för byråcheferna att ägna erforderlig tid åt viktiga planerings- och

samordningsfrågor har sektionscheferna, där så varit lämpligt, tillagts ekonomiska

befogenheter och jämväl i övrigt givits en självständig ställning.

Det oaktat har omfattningen och mångfalden av byråchefernas göromål

varit sådan, att enligt ämbetsverkets mening ogynnsamma återverkningar

uppstått. Det bortfall av arbetsuppgifter, som följer av den nya regionala

och lokala organisationen, beräknas icke leda till någon egentlig minskning

av byråchefernas arbetsbörda.

Fortifikationsförvaltningen anför vidare följande:

Enligt ämbetsverkets instruktion handlägges å kasernbyrån ärenden,

som angår fastställande av situationsplaner och huvudritningar för nybyggnad

samt om- och tillbyggnad av kaserner och andra husbyggnader

ävensom av hamnar, dockor, kajer, pirar, vatten-och elektricitetsverk, skjut
-

s. 170 Kontrollera mot PDF

170

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

banor, motorkörbanor och dylika specialbyggnader, medan liuvudritningarna

ävensom arbets- och detaljritningar med tillhörande beskrivningar

samt kostnadsberäkningar för nyssnämnda nybyggnader samt om- och tillby§Snacler

utarbetas av byggnadsbyrån. Även för större underhållsarbeten

upprättas ritningar m. m. inom byggnadsbyrån. På husbyggnads- och anläggningssidan

sker sålunda en uppdelning av göromålen på skilda byråer.

Detta innebär, att chefen för kasernbyrån, som under verkschefen är ansvarig

för medelsförvaltningen och för utarbetandet av ämbetsverkets

förslag till anslagsäskanden på ifrågavarande område, icke har möjlighet

att fortlöpande följa och vid behov påverka inriktningen av ett projekteringsarbete.

I fråga om planläggning och konstruktion av befästningar

samt av anläggningar i berg för verkstäder, förråd, förvaring av fartyg och

flygplan m. m. är förhållandet ett annat, i det att befästningsbyrån ensam

handlägger dessa frågor i deras olika skeden med undantag allenast för

väg- och vattenbyggnadstekniska, VVS-tekniska och elektrotekniska utredningar,

vilka enligt instruktionen utföres av byggnadsbyrån. Fortifikationsförvaltningen,

som sålunda har erfarenhet av olika organisationsformer

i vad angår projektering av husbyggnader m. m., å ena sidan, och

befästningsanläggningar, å andra sidan, har kommit till den uppfattningen,

att projekteringsarbetet för viss typ av anläggningar så långt möjligt bör

sammanhållas inom en och samma organisationsenhet, enär härigenom enhetlighet

i handläggningen främjas och dubbelarbete undvikes.

Beträffande befästningsbyråns projektering av bergrumsanläggningar

må emellertid framhållas, att arbetsuppgifterna även efter inrättandet år

1950 av en särskild bergrumsplanläggningssektion varit så omfattande att

de för att kunna lösas tillfredsställande måst fördelas mellan flera av byråns

sektioner. För närvarande utföres sålunda projektering av bergrumsanläggningar

inom såväl bergrumsplanläggningssektionen som underhållsoch

nyanläggningssektionen samt mobiliseringssektionen. Detta har givetvis

medfört svårigheter att överblicka och samordna projekteringsverksamheten.

---— Administrativa byrån har långt mera omfattande ar
betsuppgifter

än dem, som vanligen åvilar en administrativ byrå inom

statsförvaltningen. Å byrån handlägges nämligen icke blott kansli- och

allmänt administrativa ärenden (kanslisektionen), personalärenden (personalkontoret)

och kameralärenden (kameralsektionen) utan även markförvärv

och markförsäljningar för hela försvaret, utom beträffande flygfält,

och rättslig vård av försvarets hela fastighetsbestånd med samma undantag

(marksektionen) samt praktisk vård av övnings- och skjutfält

(domänsektionen). Nämnda förhållande har medfört att byrån, vars arbetsuppgifter

— frånsett vissa kameral- och personalärenden — är föga

rutinbetonade, blivit särdeles svårbemästrad.

Med hänsyn till den ansvällning av byråns arbetsuppgifter, som inträffat

sedan 1948, har - såsom förut angivits — dels byråns fastighetssektion

försöksvis uppdelats i en marksektion och en domänsektion och dels ur

kanslisektionen utbrutits ett särskilt personalkontor. De till de nya organisationsenheterna

hörande arbetsuppgifterna har härigenom kunnat handläggas

enklare och snabbare. Då några olägenheter av organisationsändringarna

icke uppkommit måste erfarenheterna betecknas såsom odelat

goda. Det ligger dock i sakens natur, att ändringarna icke kunnat leda till

någon avlastning av byråchefens arbetsbörda. Vid byrån har handläggningen

av ett flertal spörsmål av stor vikt och omfattning måst tills vidare

skjutas på framtiden.

s. 171 Kontrollera mot PDF

Kimgl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

171

Huvuddragen av föreslagna organisationsändringar

Fortifikationsförvaltningen uttalar, att den nya regionala och lokala

organisationen kommer att ställa ökade krav på ändamålsenlig och förutseende

planläggning i central instans för att bästa ekonomiska resultat

skall kunna utvinnas. För att verksamheten skall kunna bedrivas tillfredsställande

anser fortifikationsförvaltningen ofrånkomligt att vissa åtgärder

vidtages för omfördelning av arbetsuppgifterna på byråchefsnivå.

Fortifikationsförvaltningen, som icke funnit anledning föreslå ändring

av den nuvarande organisatoriska gränsen mellan planläggningen av å ena

sidan anläggningar å befästningars delfond av försvarets fastighetsfond

och å andra sidan anläggningar å försvarsgrenarnas delfonder av samma

fond, föreslår att projekteringsverksamheten med angivna gränsdragning

hänföres till en befästningsavdelning och en kasernavdelning. Vidare föreslås

att VVS-teknisk, elektroteknisk samt väg- och vattenbyggnadsteknisk

och viss annan expertis sammanföres i en särskild avdelning, bgggnadsavdelningen,

med uppgift att såsom konsultorgan betjäna befästnings- och

kasernavdelningarna.

Ämbetsverket framhåller, att den allt snabbare utvecklingen av byggnadstekniken

framtvingar ökade krav på smidig anpassning av byggnadssätt

och standard efter de olika ändamål, som skall betjänas. Oavlåtlig

uppmärksamhet behöver sålunda under projekteringsarbetet ägnas samordningen

av behov och byggnadssätt. För att skapa förutsättningar för en

sådan samordning föreslår fortifikationsförvaltningen, att arkitekt- och

konstruktionssektionen utbrytes ur den nuvarande byggnadsbyrån och inlemmas

i kasernavdelningen. I denna avdelning bör härjämte ingå en utredningssektion

såsom organ för behovsutredningar och en underhållssektion

för frågor rörande underhåll av husbyggnader, bostäder m. m., underhållsstatistik

och byggnadsredovisning samt hyresfrågor ävensom en expedition.

Förslaget innebär, att arbetsuppgifterna vid kasernbyråns bostadssektion

överföres till kasernavdelningens underhållssektion och att

specialsektionen uppgår i utredningssektionen.

För att säkerställa en enhetlig ledning av projekteringsverksamheten i

vad avser befästningsanläggningar (bergrum) föreslår fortifikationsförvaltningen

inrättande av en — i befästningsavdelningen ingående — anläggningsbyrå,

till vilken även bör hänföras underhåll av dylika anläggningar.

Fortifikationsförvaltningen uttalar att det är av avgörande betydelse

för befästningsverksamhetens fungerande vid krigsutbrott eller skärpt

utrikespolitiskt läge hur planeringsuppgifterna handhaves under normala

förhållanden. Ämbetsverket anser det nödvändigt att dessa uppgifter sammanhålles

i en särskild enbet under direkt ledning av en högt kvalificerad

fortifikationsofficer. I befästningsavdelningen bör därför vidare ingå en

planeringsbyrå. Till avdelningen bör slutligen höra en fristående forskningssektion

samt en expedition.

s. 172 Kontrollera mot PDF

172

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

I byggnadsavdelningen föreslås ingå ett värmekontor, ett elektrokontor

och ett väg- och vattenbyggnadskontor, det senare inrymmande organ för

konstruktioner av vatten- och avloppsanläggningar, oljelagringsinstallationer

och vägar samt för markundersökningar. Genom inrättandet av vägoch

vattenbyggnadskontoret sammanföres arbetsuppgifter, som för närvarande

är fördelade på befästnings-, kasern- och byggnadsbyråerna. I byggnadsavdelningen

bör även ingå en byggnadssektion för ombesörjande av

entreprenering och prisgranskning samt besiktningar ävensom handhavande

av den nybyggnadsverksamhet, som alltjämt skall åvila fortifikationsförvaltningen.

Vidare föreslås en avdelningschefen direkt underställd

planeringsdetalj för samordning av planläggningsverksamheten, handläggning

av arbetsmarknadsfrågor och centrala utredningar. Slutligen bör

finnas en inköpssektion och en expedition. Byggnadsavdelningen skall —

genom förmedling av överinspektörer — ha överinseende över de regionala

och lokala organens byggnadsverksamhet samt vid behov lämna råd

och vägledning i frågor, som angår nybyggnadsverksamheten.

För handläggning av samtliga frågor rörande anskaffning och försäljning

av markområden, rättslig vård av fastighetsbeståndet och praktisk

vård av övnings- och skjutfält föreslås inrättande av en särskild markbijrå,

bestående av en marksektion med fastighetsarkiv, en domänsektion och en

expedition. Såsom motivering anför fortifikationsförvaltningen bland annat

följande.

I förhållande till vad som beräknades vid ämbetsverkets tillkomst år

1948 har arbetsuppgifterna med förvärv och försäljning av fast egendom

undergått en mycket kraftig ökning. Beträffande markförvärven torde

man vid verkets tillkomst ha räknat med en årlig medelstilldelning av

cirka en miljon kronor, vilket med nuvarande penningvärde motsvarar

cirka 1,5 miljon kronor. Under budgetåren 1948/49—1957/58 har anvisats

riksstatsanslag för markförvärv avseende fortifikationsförvaltningens ämbetsområde

om i runt tal 3G miljoner kronor. Därutöver har under

dessa budgetår för genomförande av fastighetsförvärv cirka 4,5 miljoner

kronor ställts till förfogande å anslag, som anvisats för olika byggnadsföretag.

Alltså har under nämnda tid inom fortifikationsförvaltningens

verksamhetsområde genomsnittligt ställts till förfogande för fastighetsförvärv

4 miljoner kronor per budgetår.

Antalet markförsäljningsärenden har också ökat i hög grad. Orsaken

härtill är främst följande. Flertalet av arméförbandens nu i bruk varande

etablissement uppfördes under åren 1900—1915 och förlädes då i utkanterna

av städerna. I många av de berörda städerna har därefter stadsbebyggelsen

i hög grad expanderat — i särskilt uppdrivet tempo under det

senaste årtiondet. Resultatet har för de flesta etablissementens och övningsfältens

del blivit, att dessa på en eller flera sidor kommit i omedelbar

kontakt med stadsbebyggelsen. I samma mån som övriga väibelägna och

med hänsyn till grundförhållanden m. m. lämpliga markområden konsumerats

av bebyggelsen har önskemålen att få exploatera de markreserver,

som åtskilliga övningsfält representerar, blivit allt starkare, vilket i sin

tur resulterat i ökat antal framställningar från vederbörande samhällen

s. 173 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

173

att få förvärva delar av kronans mark. Som exempel på den ökade omfattning,

som fastighetsförsäljningarna erhållit, må nämnas att inom fortifikationsförvaltningens

ämbetsområde under budgetåren 1948/49—1953/54

influtit genomsnittligt per budgetår cirka 330 000 kronor för i medeltal 9

fastighetsförsäljningar per budgetår, under det att under budgetåren

1954/55—1956/57 träffats 40 försäljningsavtal avseende ett sammanlagt

fastighetsvärde av nära 4 miljoner kronor.

Ämbetsverket framhåller, att under dess förvaltning står markområden

med en sammanlagd areal av omkring 75 000 hektar, fördelade på

över 6 000 registerfastigheter. Den rättsliga vården av detta fastighetsbestånd,

d. v. s. lagfarter, ägoutbyten, avstyckningar, gränsbestämningar och

andra jorddelningsförrättningar, stadsplane- och andra ärenden enligt

byggnadslagen och dylikt, kräver enligt ämbetsverket ett betydande arbete,

som alltmer ökar genom att stadsbebyggelsen expanderar och kommer i

omedelbar kontakt med försvarets övnings- och förläggningsområden.

Chefen för administrativa byrån har, anför ämbetsverket, i allt större

utsträckning måst ägna sin arbetskraft åt marksektionens ärenden med

hänsyn till dessas omfattning och ekonomiska räckvidd samt vikten av att

markförvärv för övnings- och byggnadsändamål snabbast möjligt genomföres

och att framställningar från kommuner om förvärv av mark för

exploateringsändamål behandlas i någorlunda rimlig tid. Ämbetsverket anser

det icke längre möjligt att jämsides med den på en administrativ byrå

normalt förekommande verksamheten (kanslisektion, personalkontor och

kameralsektion) tillfredsställande sköta markfrågorna. Enligt ämbetsverkets

förmenande är det sålunda ofrånkomligt att snarast genomföra en

uppdelning av byrån.

Efter utbrytning av markärendena föreslås administrativa byrån organiserad

med en kanslisektion, ett personalkontor, en kameralsektion, en

kontrolldetalj för uppgifter, som nu åligger förrådskontrollkontoret, en expedition

samt telefonväxel.

I fråga om beredskapskontorets organisation framlägger fortifikationsförvaltningen,

under hänvisning till att byggnads- och reparationsberedskapens

organisation genom försorg av överbefälhavaren särskilt utretts,

icke annat förslag än att chefen för befästningsavdelningens planeringsbyrå

bör avses såsom chef för beredskapskontoret.

För ämbetsverket föreslås en chefsexpedition för handläggning av verkets

och för dess förvaltningsområde gemensamma säkerhetsfrågor, ämbetsverkets

mobiliseringsfrågor samt vissa utbildningsfrågor. Dit hänföres

även press- och bibliotekstjänst. Chefsexpeditionen avses icke längre skola

tillika betjäna chefen för fortifikationskåren.

Fortifikationsförvaltningen har vid utarbetande av sitt förslag tagit hänsyn

till att överbefälhavaren kommer att framlägga förslag om en utbyggnad

av befästningsinspektionen, dit vissa arbetsuppgifter, som nu ankom
-

s. 174 Kontrollera mot PDF

174

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

mer på ämbetsverket, skulle överföras. Vidare har förutsatts att den särskilda

avdelning, som inom ämbetsverket inrättats för arbetsuppgifter i

samband med utflyttningen av Stockholms örlogsvarv, tills vidare skall

bestå vid sidan av ordinarie organisation.

Personalberäkningar

Chefsexpeditionen

Såsom chef för expeditionen avses en major vid fortifikationskåren.

Härjämte föreslås en pensionerad officer i A: 24 och en pensionerad underofficer

i A: 16, en byråinspektör i Ae 21, en kontorist i Ae 9, tre bilförare

i Ae 7, en förste expeditionsvakt i Ao 8, en expeditionsvakt i Ao 7, nio expeditionsvakter

och en vaktmästare i Ae 7 samt två expeditionsvakter i

Ag 7. Genom att verkets expeditionsvaktspersonal organisatoriskt sammanföres

till chefsexpeditionen åstadkommes viss besparing av sådan personal.

Befästningsavdelningen

Såsom chef för befästningsavdelningen avses chefen för fortifikationskåren.

Den för avdelningen gemensamma expeditionen bör med hänsyn till det

stora antalet hemliga handlingar vid avdelningen förestås av en pensionerad

officer i A: 24, som bland annat skall svara för att avdelningens till

expeditionen sammanförda fem kanslibiträden i Ao (Ae) 7 och fem kontorsbiträden

i Ao (Ae) 5 utnyttjas på ett lämpligt sätt. Vidare föreslås en

tjänst för kontorist (registrator) i Ao 9.

Planeringsbyrån föreslås indelad i en planeringsdetalj, en rustningssektion,

en materielsektion och en sky dds sektion.

Såsom chef för planeringsbyrån föreslås en byråchef i Bo 1, vilken förutsättes

skola vara fortifikationsofficer. Denne skall ha det närmaste ansvaret

för den ekonomiska planeringen av befästningsbyggandet såväl på

längre sikt som för den aktuella verksamheten, innefattande bland annat

utarbetande av underlag till medelsäskanden under befästningars delfond

av försvarets fastighetsfond.

Med hänsyn till byråns centrala ställning i fråga om krigsförberedelserna

på befästningsområdet bör byråchefen tidigare ha varit fortifikationsofficer

(chef för sektion VIII) vid någon av de tre största militär - befälsstaberna samt även tidigare ha varit fortifikationsbefälhavare vid

något kustartilleriförsvar. Byråchefen avses jämväl såsom ställföreträdare

för inspektören över rikets befästningar och för denne i hans egenskap av

chef för befästningsavdelningen. Enär denne avdelningschef är ställföreträdare

för chefen för fortifikationsförvaltningen och dessutom chef för

fortifikationskåren ställes stora krav på chefen för planeringsbyrån. Med

hänsyn till det nära sambandet mellan vissa betydelsefulla delar av bygg
-

s. 175 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

175

nads- och reparationsberedskapens planläggningsverksainhet och planeringsbyråns

krigsförberedelsearbete avses byråchefen såsom chef för beredskapskontoret.

För planeringsdetaljen avses en pensionerad officer i A: 25, en byråassistent

i Ae 19 och en förste kansliskrivare i Ae 12.

Till rustningssektionen skall höra ärenden angående utförande av befästningsarbeten

med trupp, försöks- och projekteringsverksamhet för standardkonstruktioner

till truppbefästningar samt medelsfrågor rörande rustningsplanläggning

och försöksverksamhet. Såsom sektionschef föreslås en

major vid fortifikationskåren. För sektionen avses i övrigt en kapten vid

fortifikationskåren, en byråingenjör i Ae 19 och en förvaltare vid fortifikationskåren

i Ao 17.

Vid materielsektionen skall verkställas på rustningsplanerna grundade

behovsutredningar, krigsproduktions- och krigsleveransplanläggning, transportplanläggning

för krigsleveranser samt planläggning för fredsanskaffning

av hindermaterial, standardformar av plåt och dylikt, betongelement,

ingjutningsgods, värnfläktar, luftvärnstorn, luftbevakningstorn, pansarplåt

m. m. Vid sektionen skall vidare planläggas förrådshållning i fred av materiel,

som nyss sagts. En av sektionschefens uppgifter blir att för ämbetsverket

uppehålla den direkta kontakten med sådana industrier, som

producerar för krigsberedskapen erforderlig materiel på det fortifikatoriska

området. Såsom sektionschef avses en major vid fortifikationskåren

alternativt en pensionerad officer i A: 29. För sektionen föreslås i övrigt

en pensionerad officer i A: 24 och en byråassistent i Ae 19.

Vid skyddssektionen skall handläggas luftskydds- och maskeringsärenden

samt ärenden rörande brandskydd, inbrottslarm och skydd mot ABCstridsmedel.

Såsom sektionschef föreslås en byrådirektör i Ao 24. Rekrytering

med officer på aktiv stat förutsättes kunna ifrågakomma. Härjämte

avses för sektionen en pensionerad officer i A: 25, tre byråingenjörer i

Ae 19, en ingenjör i Ae 15, en verkmästare i Ae 14 och en tekniker i Ae 9.

Anläggningsbyrån föreslås indelad i en utredningssektion, en konstruktionssektion

och en underhåtlssektion.

Såsom chef för anläggningsbyrån föreslås en byråchef i Bo 1 (fortoff.).

Till utredningssektionen sammanföres enligt förslaget all rekognoscering,

planering och övrig utredning för på kapitalbudgeten upptagna befästningsobjekt

såsom berghangarer, bergverkstäder, fartygstunnlar, kustartilleribatterier,

radarstationer m. m. Såsom sektionschef avses en major

vid fortifikationskåren. Personalbehovet utgör i övrigt två kaptener vid

fortifikationskåren, fyra byråingenjörer i Ae 21, tre byråingenjörer i Ae 19,

en ingenjör i Ae 15, en biträdande ingenjör i Ae 13 och ett tekniskt biträde

i Ae 7.

Konstruktionssektionen, till vilken sammanföres all konstruktionsverksamhet

inom bcfäslningsområdct, bör ledas av en högt kvalificerad hög
-

s. 176 Kontrollera mot PDF

176

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

skoleulbildad ingenjör med placering såsom överingenjör i ABp 26. För

verksamheten, som bör bedrivas i två grupper, en anläggningsteknisk och

en specialteknisk, beräknas ytterligare två kvalificerade konstruktörer med

högskoleutbildning, byrådirektörer i Ae 26. Personalbehovet för sektionen

beräknas härutöver till en förste byråingenjör i Ae 23, fyra byråingenjörer

i Ae 21, åtta byråingenjörer i Ae 19, tre ingenjörer i Ae 17, fem ingenjörer

i Ae 15, två biträdande ingenjörer i Ae 13, ett ingenjörbiträde i Ae 12,

två tekniker i Ae 9, fyra tekniska biträden i Ae 5 samt en pensionerad underofficer

i A: 16.

Såsom chef för underhålls sektionen, som bör ledas av en fortifikationsofficer

med lång erfarenhet från underhållsverksamhet i regional och

lokal instans, avses en överstelöjtnant vid fortifikationskåren. Av militär

personal erfordras ytterligare en kapten och en fanjunkare vid fortifikationskåren

samt en pensionerad officer i A: 24. Behovet av civil personal

anges till två byråingenjörer i Ae21, en byråingenjör i Ae 19, en tekniker

i Ae 10 och ett kontorsbiträde i Ao (Ae) 5.

Chefen för den självständiga forsknings- och försökssektionen föreslås

placerad i Bp eller Br 3. Ämbetsverket framhåller, att den befästningsforskning,

som där bedrives, är av grundläggande betydelse för konstruktionsarbetet.

Forskningens uppgift är att teoretiskt och experimentellt utröna

vapnens effekt och att på grundval av erhållna resultat utexperimentera

i möjligaste mån fullgoda skyddskonstruktioner. Sektionens verksamhet

har även föranlett ändrade byggnadstekniska metoder och konstruktioner

av betydande ekonomiskt värde. Med hänsyn till forskningsarbetets

betydelse anser ämbetsverket oundgängligen nödvändigt att detta

ledes av en vetenskapsman med höga kvalifikationer. Behovet av personal

med rena forskaruppgifter anger fortifikationsförvaltningen till två laboratorer

i ABp 26, fyra forskningsingenjörer i högst Ae 24 och tre forskningsingenjörer

i högst Ae 23. Personalbehovet i övrigt anges till en kapten

vid fortifikationskåren såsom representant för militär och fortifikatorisk

sakkunskap, en förste byråingenjör i Ae 23, en byråingenjör i Ae21, en

byråassistent i Ae 19 för översättningar från engelska, tyska, franska och

ryska samt för handhavande av ett bibliotek med huvudsakligen teknisk

litteratur, en byråingenjör i Ae 19, tre ingenjörer i Ae 17, två ingenjörer

i Ae 15, tre biträdande ingenjörer i Ae 13, tre ingenjörbiträden i Ae 12,

två tekniker i Ae 10 och ett tekniskt biträde i Ae 7.

Kasernavdelningen

Chefen för kasernavdelningen föreslås placerad i Bp 4.

Avdelningens expedition skall enligt förslaget förestås av en kansliskrivare

i AelO med uppgift att organisera och leda arbetet vid expeditionen,

en kontorist (registrator) i Ao 9, tre kanslibiträden i Ao (Ae) 7

och fem kontorsbiträden i Ao (Ae) 5.

s. 177 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

177

Till utredningssektionen sammanföres alla frågor, som gäller behovsutredningar

för objekt tillhörande försvarsgrenarnas delfonder av försvarets

fastighetsfond. Sektionschefen, vilken liksom för närvarande är fallet

bör vara överstelöjtnant vid fortifikationskåren, skall särskilt hålla sig

underrättad om den militär- och stabstekniska utvecklingen, verka för

frambringandet av militärt underlag för den tekniska utformningen av

anläggningar, som skall projekteras, samt bevaka att de militära behoven

blir tillgodosedda vid projekteringen. Såsom biträde vid utförandet av

militära behovsutredningar avses en kapten vid fortifikationskåren. För

utförande av kvalificerade ekonomiska utredningar i investeringsfrågor

samt bearbetning av grundmaterial till medelsäskanden, som kommer från

andra försvarets centrala myndigheter samt underlydande organ, föreslås

en förste byråintendent i Ae 23. Vidare föreslås en byrådirektör i Ae 24

för tekniska utredningar inom det kommunaltekniska området, en brandinspektör

i Ae 23, tre byråingenjörer i Ae 21, fyra byråingenjörer i Ae 19,

en ingenjör i Ae 17, en ingenjör i Ae 15, en biträdande ingenjör i Ae 13,

två ingenjörbiträden i Ae 12 och en förste kansliskrivare i Ae 12. Slutligen

beräknas en arvodesbefattning för pensionerad officer (skjutbaneofficer)

i A: 25.

För det till kasernavdelningen överförda arkitekt- och konstruktionskontoret

avses alltjämt såsom chef en chefsarkitekt i Bpl. Fortifikationsförvaltningen

föreslår en minskning av antalet tjänster för arkitekter i

övrigt från sju till fyra. Ämbetsverket som framhåller, att alltför täta ombyten

av arkitekter, särskilt om antalet nedbringas enligt förslaget, medför

icke obetydliga olägenheter med hänsyn till att en nytillträdande arkitekt

icke förrän efter relativt lång tid kan beräknas bli tillräckligt insatt

i de till- och ombyggnadsfrågor, som dominerar den militära husbyggnadsverksamheten,

föreslår att för arkitekterna inrättas byrådirektörstjänster,

två i Ae 26 och två i Ae 24. Dessa avses skola leda var sin arbetsgrupp

om eu byråingenjör i Ae21, en byråingenjör i Ae 19, en ingenjör i Ae 17

(i två grupper dock Ae 15) samt en tekniker i Ae 9 eller ett tekniskt biträde

i Ae 7. Vidare föreslås en tjänst för byrådirektör i Ae 26, vilken

skall ansvara för kontorets konstruktionsverksamhet. För utförande av

kostnadsberäkningar avses en förste byråingenjör i Ae 23 och en bvråingenjör

i Ae 21 samt för självständiga konstruktionsuppgifter för husbyggnader

en byråingenjör i Ae 21 och en byråingenjör i Ae 19. Sektionen

inrymmer även personal för programskrivning och programkontroll

samt för konstruktioner och utarbetande av entreprenadhandlingar för

specialanläggningar såsom skjutbanor, matinrättningar, marketenterier

och mässar ävensom en kopieringsanläggning. Utöver förut angivna tjänster

räknar ämbetsverket sålunda för dessa ändamål med tre byråingenjörer

i Ae21, fem byråingenjörer i Ae 19, ett ingenjörbiträde i Ae 12, två

tekniker i Ae 10, ett tekniskt biträde i Ae 7 och tre tekniska biträden

i Ae 5.

12— 89 68 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 sand. Nr 110

s. 178 Kontrollera mot PDF

178

Kungl. Map.ts proposition nr 110 dr 1958

Vid underhållssektionen anser ämbetsverket det vara av yttersta vikt

att kunna såsom chef förfoga över en person, som fyller högt ställda anspråk

i fråga om kunskaper och erfarenheter på det underhållstekniska

området och som i övrigt är lämplig. Tjänsten föreslås därför placerad i

ABp 26. Till sektionens viktigaste uppgifter skall höra att insamla och

bearbeta erfarenheter om olika materialiers lämplighet ur underhållssvnpunkt,

att utföra tekniska experiment och provtagningar, att utge tekniska

anvisningar för underhåll sverksamheten samt att ombesörja att tekniska

erfarenheter tillgodogöres vid planläggningen av ombyggnader och nya anläggningar.

För denna verksamhet avses under sektionschefens ledning

en hyråingenjör i Ae21, två byråingenjörer i Ae 19, en ingenjör i Ae 15

och ett ingenjörbiträde i Ae 12. Till sektionen hänföres genom förslaget

underhåll av bostäder, hyressättningar, fördelning av tjänstebostäder, uthyrningar

och förhyrningar. För att sammanhålla denna verksamhet föreslås

en förste byråingenjör i Ae 23. För planläggning och ombesörjande

av underhålls- m. fl. arbeten för vissa av ämbetsverket direkt förvaltade

fastighetskomplex avses även en förste byråingenjör i Ae 23. För sektionen

föreslås i övrigt tre byråingenjörer i Ae21, en förste byråsekreterare i

Ae 21 för handläggning av hyresärenden m. m., en hyråingenjör i Ao 19,

två ingenjörer i Ae 17, en biträdande ingenjör i Ae 13, en förste kansliskrivare

i Ae 12, två kansliskrivare i AelO, ett kanslibiträde i Ao (Ae) 7

och ett tekniskt biträde i Ae 7.

Byggnadsavdelningen

Såsom chef för avdelningen föreslås en byggnadschef i Bp 4. Direkt

underställda byggnadschefen föreslås två överinspektörer i Ae 26 för inspektion

av nybyggnads- och underhållsarbeten hos underlydande myndigheter.

För planeringsdetaljen föreslås en förste byråingenjör i Ae 23, en

ingenjör i Ae 17 och en förste kansliskrivare i Ae 12. Vid avdelningens

expedition föreslås en kansliskrivare i AelO såsom chef, en kontorist i

Ao 9 såsom registrator samt tre kanslibiträden i Ao (Ae) 7 och sju kontorshiträden

i Ao (Ae) 5.

Såsom chef för värmekontoret föreslås en överingenjör i Bp 1. Fortifikationsförvaltningen

framhåller, att utvecklingen inom VVS-tekniken

sedan flera år präglats och utan tvivel även i framtiden kommer att kännetecknas

av stark progressivitet. För att tekniska framsteg och nya kostnadsbesparande

metoder skall kunna tillgodogöras måste chefen för kontoret

vara en högt kvalificerad tekniker med god känsla för ekonomisk

planering, intresse för den tekniska utvecklingen och receptiv förmåga.

Värmekontoret föreslås indelat i en konstruktionssektion med en byrådirektör

i Ae 24 såsom chef, en specialsektion med en byråingenjör i Ae 21

såsom chef, en underhålls- och kontrollsektion med en förste byråingenjör

i Ae 23 såsom chef samt ett ritningsarkiv. Enligt ämbetsverkets beräk
-

s. 179 Kontrollera mot PDF

179

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

ningar erfordras härjämte vid konstruktionssektionen två byråingenjörer

i Ae 21, tre byråingenjörer i Ae 19, två ingenjörer i Ae 17, två ingenjörer

i Ae 15, ett ingenjörbiträde i Ae 12 och ett tekniskt biträde i Ae 7, vid

specialsektionen två byråingenjörer i Ae 19, en ingenjör i Ae 17, en ingenjör

i Ae 15, ett ingenjörbiträde i Ae 12 och en tekniker i Ae 10 samt

vid underhålls- och kontrollsektionen en byråingenjör i Ae21, två byråingenjörer

i Ae 19 och tre ingenjörer i Ael7. Byråingenjörerna i Ae 19

vid sistnämnda sektion är avsedda att utföra fortlöpande besiktningar av

försvarets samtliga VVS-anläggningar i syfte att i tid få en uppfattning

om underhållsläget och medelsbehoven vid lokalmyndigheterna. Två av

ingenjörerna i Ae 17 vid sektionen motsvaras av en minskning vid arméintendenturförvaltningen

och tillkommer i sammanhang med överflyttning

till fortifikationsförvaltningen av kontrollen av den värmetekniska

driften (bil. 6 till statsverkspropositionen, punkt 12). Viss samordning av

underhållsbesiktningarna och den värmetekniska kontrollen förutsättes.

För ritningsarkivet beräknas en kontorist i Ae 9.

Såsom chef för elektrokontoret föreslås en överingenjör i ABp 26. Kontoret

indelas i en konstruktionssektion med en byrådirektör i Ae 24 såsom

chef, en specialsektion och en underhålls- och kontrollsektion, vardera

med en byråingenjör i Ae 21 såsom chef, samt ett ritnings arkiv. Personalbehovet

utgör i övrigt vid konstruktionssektionen två byråingenjörer i

Ae 21 såsom ledare för var sin arbetsgrupp, två ingenjörer i Ae 17, två

ingenjörer i Ael5, en biträdande ingenjör i Ae 13 och två tekniska biträden

i Ae 7, vid specialsektionen en ingenjör i Ae 17, en ingenjör i Ae 15

och ett tekniskt biträde i Ae 7, vid underhålls- och kontrollsektionen en

byråingenjör i Ae 21 för handläggning av frågor rörande kraftförsörjningskontrakt,

två byråingenjörer i Ae 19 och en ingenjör i Ae 17 samt vid

ritningsarkivet ett kanslibiträde i Ao (Ae) 7.

Väg- och vattenbgggnadskontoret indelas i en vägbyggnadssektion, en

vatten- och avloppssektion, en oljelagringssektion och ett ritning sarkiv. De

båda förstnämnda sektionerna motsvaras i nuvarande organisation av

byggnadsbyräns väg- och vattenbyggnadssektion medan oljelagringssektionen

nyinrättas för konstruktionsuppgifter, som nu utföres inom verkets

samtliga tekniska byråer. Såsom chef för kontoret föreslås en överingenjör

i ABp 26. Personalbehovet utgör vid vägbyggnadssektionen en byrådirektör

i Ae 24, sektionschef, eu byråingenjör i Ae 19, en ingenjör i Ae 17, två

ingenjörer i Ae 15, tre biträdande ingenjörer i Ae 13 och ett tekniskt biträde

i Ae 7, vid vatten- och avloppssektionen en byråingenjör i Ae 21, sektionschef,

två byråingenjörer i Ae 19, två ingenjörer i Ae 17 och ett tekniskt biträde

i Ae 7, vid oljelagringssektionen två byråingenjörer i Ae21, därav

den ene sektionschef, en byråingenjör i Ae 19, två ingenjörer i Ae 17 och ett

tekniskt biträde i Ae 7 samt för ritningsarkivet ett kanslibiträde i Ao(Ae) 7.

Buggnadssektionens chef föreslås vara byrådirektör i Ae 26. Sektionens

s. 180 Kontrollera mot PDF

180

Kungt. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

personal består i övrigt av en förste byråingenjör i Ae 23, besiktningsingenjör

inom byggnadsfacket, tre byråingenjörer i Ae 21, därav två besiktningsingenjörer

för VVS- respektive elanläggningar och en kvalificerad

byggnadskontrollant, en byråingenjör i Ae 19, en ingenjör i Ae 17, en assistent

i Ae 15 för entrepreneringsfrågor och en tekniker i Ae 10.

Till inköpssektionen hör omfattande inköp och lagerhållning av elektrisk

materiel, inköp av smidesvaror, pumpar, rör och andra till det mekaniska

facket hänförliga varor samt inköp av trävaror, tegel, färger, köksmaskiner,

verktyg, kontorsmateriel m. m. Vidare förrådshåller ämbetsverket

såsom ett led i försvarsberedskapen en omfattande byggnadsmaskinpark,

vilken utnyttjas för byggnadsarbeten för såväl försvarets som byggnadsstyrelsens

räkning. Såsom chef för sektionen avses en byrådirektör i

Ao 24. Vidare erfordras enligt förslaget en byråintendent i Ae 21, tre byråingenjörer

i Ae 19 med utbildning inom elektrotekniska, mekaniska respektive

väg- och vattenbyggnadstekniska eller maskintekniska facket, en

assistent i Ae 15, en verkmästare i Ae 14, en kontorsskrivare i Ae 13, en

förrådsmästare i Ae 12, en verkstadsförman i Ae 12, en förrådsförman i

Ae 10, tre kansliskrivare i Ae 10, en tekniker i Ae 10, en förrådsförman i

Ae 9, en kontorist i Ae 9, en förrådsman i Ae 7, tre kanslibiträden i Ao (Ae)

7 och två kontorsbiträden i Ao (Ae) 5.

Markbyrån

Såsom chef för markbyrån föreslås ett krigsråd i Bo 1. För expeditionen

avses en kontorist (registrator) i Ao 9, ett kanslibiträde i Ao (Ae) 7

och två kontorsbiträden i Ao (Ae) 5.

Vid marksektionen föreslås en byrådirektör i Ao 24, sektionschef, en

förste byråsekreterare i Ao 23, tre förste byråsekreterare i Ae 23, en förste

byråsekreterare i Ao 21, två förste byråsekreterare i Ae21, tre amanuenser

i reglerad befordringsgång och två tekniker i Ae 9. Ämbetsverket framhåller,

att de resultat som kan uppnås vid markförhandlingar i regel

måste bli avgörande för slutresultatet och att det därför är utomordentligt

viktigt att verket förfogar över tillräckligt antal kvalificerade jurister

såsom förhandlare. Förslaget innebär utbyte av en amanuens mot en förste

byråsekreterare i Ae 23. För uppläggning av ett påbörjat fastighetsarkiv

samt för fastighetsrättsliga utredningar föreslås en förste byråsekreterare

i Ae 21. överföring av vissa uppgifter till en av tjänsterna för tekniker i

Ae 9 (ny) möjliggör att behovet av juridisk arbetskraft för sistnämnda

ändamål kan täckas genom att tjänsten för förste byråsekreterare tillkommer

i utbyte mot en amanuenstjänst.

Vid domänsektionen föreslås såsom sektionschef (domänofficer) en pensionerad

officer i B: 1, vilken även skall vara ämbetsverkets militäre expert

i markförvärvsfrågor. Denne måste enligt ämbetsverket ha tjänstgjort

såsom regementschef. Vid sektionen föreslås vidare två jägmästare, en i

s. 181 Kontrollera mot PDF

181

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Ao 26 och en i Ae 23, en förste byråsekreterare i Ae 21, en skogstekniker i

Ae 12 och ett kanslibiträde i Ao (Ae) 7. Den skogsmarksareal, som förvaltas

av ämbetsverket, anges motsvara fyra revir av genomsnittlig storlek

inom domänverket.

Administrativa byrån

Såsom chef för byrån föreslås ett krigsråd i Bo 1. Vid expeditionen

avses tjänstgöra en kontorist (registrator) i Ao 9, ett kanslibiträde i Ao

(Ae) 7 och tre konlorsbiträden i Ao (Ae) 5. Personalen vid telefonväxeln

beräknas till ett kanslibiträde i Ao (Ae) 7 och fyra kontor sbiträden i Ao

(Ae) 5.

Vid kanslisektionen föreslås såsom chef en byrådirektör i Ao 24 samt

i övrigt en förste byråsekreterare i Ae 23, en förste byråsekreterare i Ao 21

och två amanuenser i reglerad befordringsgång. Ämbetsverket framhåller,

att kanslisektionen tillföres arbetsuppgifter genom indragning av tre tjänster

för förste byråsekreterare i A 21 vid de tekniska byråerna. Vid kanslisektionen

förutsättes skola handläggas bland annat organisatoriska frågor

av större omfattning eller principiell innebörd.

Personalkontoret består av en byrådirektör i Ao 24, sektionschef, två

förste byråsekreterare i Ae 21, två amanuenser i reglerad befordringsgång,

en assistent i Ae 17 för handläggning av kollektivavtalsärenden, en kontorsskrivare

i Ae 13 och ett kanslibiträde i Ao (Ae) 7. Av amanuenstjänsterna

föreslås en i samband med innehavarens avgång skola ersättas med

tjänst för kansliskrivare i Ae 10. Personalkontoret förutsättes skola aktivt

verka för rationalisering av den löpande verksamheten.

Vid kameralsektionen föreslås en kamrer i Ao 23, sektionschef, en förste

revisor i Ae21, en amanuens i reglerad befordringsgång, en kontorsskrivare

i Ao 13, två kontorsskrivare i Ae 13, en förste kansliskrivare i Ao 12

för kassatjänst, en kontorist i Ae 9, tre kanslibiträden i Ao (Ae) 7 och sex

kontorsbiträden i Ao (Ae) 5. Det förutsättes att amanuenstjänsten vid

innehavarens avgång utbytes mot tjänst för kansliskrivare i A 10, varvid

samtidigt en av kontorsskrivartjänsterna anses böra utbytas mot assistenttjänst

i A 15.

Slutligen föreslås för kontrolldetaljen en pensionerad officer i A: 24

och en pensionerad underofficer i A: 16.

Viss maskinpersonal

Fortifikationsförvaltningen erinrar om att på ämbetsverkets personalförteckning

är uppförda tjänster för maskinpersonal, vilken erfordras för

maskin- och eldningstjänsten vid vissa anläggningar i Stockholm som står

under verkets direkta förvaltning, nämligen en maskinmästare i Ao 14,

två maskinister i Ae 10, två reparatörer i Ao 9, en reparatör i Ao 8, två

reparatörer i Ae 8, en värmeskötare i Ae 8, en reparatör i Ag 8, fem eldare

i Ae 7 och tre eldare i Ag 7. Ämbetsverket föreslår, att tjänsterna för

s. 182 Kontrollera mot PDF

182

Kungl. Maj:Is proposition nr HO år 195S

reparatör i Ag 8 och eldare i Ag 7 utbytes mot extra ordinarie tjänster i

samma lönegrader. Vidare hemställer fortifikationsförvaltningen, att tjänster

för en maskinist i Ae 9 och en eldare i Ae 7, avsedda för skötseln av

värmeanläggningarna vid fastigheten Artillerigården i Stockholm, vilken

överförts från Stockholms tygstations till ämbetsverkets förvaltning, tillföres

verkets personalförteckning. Därvid kan en tjänst för maskinist i

Ae 9 vid Stockholms tygstation och en av fortifikationsförvaltningen inrättad

tjänst för eldare i Ag 7 indragas.

Viss regionalt placerad personal

I fortifikationsförvaltningens personalförteckning redovisas sex tjänster

för byggnadsdirektör i Ae 26, avsedda för cheferna vid byggnadsavdelningen

inom sektion VIII vid I.—VI. militärbefälsstaberna. Fortifikationsförvaltningen

föreslår, att dessa tjänster placeras i ABp 26. Ämbetsverket

erinrar om att tjänsterna vid inrättandet från och med budgetåret 1956/57

placerades i lönegrad Cs 10 och uttalar såsom sin bestämda, på erfarenheter

vid tillsättningen grundade uppfattning, att verket för att kunna förvärva

tillräckligt kvalificerade högskoleutbildade ingenjörer måste kunna

erbjuda minst lönen i slutlöneklassen inom 26 lönegraden.

Anställningsformer in. m.

Bortsett från några för bevakningsuppgifter avsedda tjänster, vilka föreslås

inrättade på extra stat, räknar fortifikationsförvaltningen med att de

föreslagna tjänsterna blir för överskådlig tid erforderliga. Ämbetsverket

föreslår därför, att tjänsterna med angivna undantag göres pensionsberättigande.

Vid övervägande av frågan om ordinariesättning har fortifikationsförvaltningen

ansett sig nödsakad iakttaga stor försiktighet. Utöver

på fortifikationsförvaltningens personalförteckning nu upptagna ordinarie

tjänster föreslår ämbetsverket sålunda såsom ordinarie endast vissa tjänster,

som är förenade med särskilt ansvar eller beträffande vilka det är ur

statens synpunkt särskilt angeläget att knyta innehavarna fastare till ämbetsverket.

Antalet ordinarie tjänster i olika lönegrader nu och enligt förslaget

framgår av en i fortifikationsförvaltningens skrivelse (s. 18 f.) intagen

sammanställning, vartill torde få hänvisas.

Fortifikationsförvaltningen föreslår, att avlöningskostnaden för extra

ordinarie tjänster skall bestridas från antingen avlöningsanslag eller byggnadsanslag

och anför därvid följande:

Grundläggande för denna fördelning av tjänsterna har varit den principiella

uppfattningen, att avlöningskostnaderna för de befattningshavare,

som erfordras för underhålls- och förvaltningsverksamheten, bör bestridas

från avlöningsanslag samt att avlöningskostnaderna för personal, som sysselsättes

med nybyggnadsuppgifter, bör — för erhållande av i görligaste

mån rättvisande byggnadskostnader och därmed även ett riktigt underlag

för beräkningen av underhållsanslag -— belasta nybyggnadsanslagen. I den

mån planlagda och eventuellt konstruerade nybyggnader icke kommer till

s. 183 Kontrollera mot PDF

183

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1958

utförande bör principiellt sell avlöningskostnaden för den med planläggnings-

och konstruktionsarbetet sysselsatta personalen bestridas från avlöningsanslag.

Fortifikationsförvaltningen anser, att den sålunda angivna

principen alltjämt bör ligga till grund för avlöningskostnadernas fördelning

mellan avlöningsanslag och byggnadsanslag. Givetvis är det i fråga om

vissa kategorier befattningshavare icke möjligt att annat än uppskattningsvis

ange vilka befattningshavare, som bör avlönas från den ena eller andra

typen av anslag. Fortifikationsförvaltningen har beräknat behovet av

tjänster å avlöningsanslag och byggnadsanslag med hänsynstagande till

vad nu sagts. Därvid har till avlöningsanslag hänförts samtliga tjänster

för sektionschefer samt i övrigt tjänster med sådan fördelning, att verksamheten

även vid en väsentligt minskad tillgång på byggnadsanslag skall

kunna fortgå utan alltför stora olägenheter i organisatoriskt avseende.

Den för forsknings- och försöksverksamhet upptagna personalen bör enligt

ämbetsverket betraktas såsom en för denna verksamhet under alla förhållanden

erforderlig stomme. Tjänsterna för denna personal har helt hänförts

till avlöningsanslag. I den mån forskningsanslag kan ställas till förfogande

för en utvidgad forskning bör enligt förslaget extra personal anställas

med avlöning från dylikt anslag. Tjänsterna vid byggnadsavdelningens

inköpssektion har hänförts till avlöningsanslag. Den närmare innebörden

av förslaget framgår av två till fortifikationsförvaltningens skrivelse

fogade bilagor (nr 9 och 10), till vilka torde få hänvisas.

Omorganisationons genomförande

Fortifikationsförvaltningen framhåller, att den centrala organisationen

utan dröjsmål bör anpassas till den år 1956 beslutade regionala och lokala

organisationen och att samtidigt de förändringar bör genomföras, som betingas

av utvecklingen sedan ämbetsverkets tillkomst år 1948. Ämbetsverket

föreslår därför, att den nya organisationen i princip träder i kraft

den 1 juli 1958. Då omorganisationens genomförande givetvis kräver viss

tid, förutsätter ämbetsverket, att de för budgetåret 1957/58 fastställda personalförteckningarna

övergångsvis får tillämpas.

FORTIFIKATIONSKÅRENS ORGANISATION

Fortifikationsförvaltningen erinrar om att ämbetsverkets år 1956 framlagda

förslag till regional och lokal organisation innefattade en utökning

av antalet beställningar för fortifikationsofficerare med 13 till sammanlagt

52. Vid anmälan av propositionen 1956: 110 (s. 46) uttalade dåvarande

departementschefen, att stor återhållsamhet borde iakttagas vid bestämmandet

av såväl antalet beställningar som löneställningen för dessa med

hänsyn till den kommande översynen av centralmyndighetens organisation.

Fortifikationskåren tillfördes därför endast tre nya officersbeställningar,

varefter kårens personalförteckning omfattar en överste i Do 4,

chef för fortifikationskåren, två överstar i Bo 1, två överstelöjtnanter i

Ao 26, två överstelöjtnanter eller majorer i Ao 26 eller Ao 23, tio majorer

i Ao 23, femton kaptener i Ao 21 och tio kaptener eller löjtnanter i Ao 21

s. 184 Kontrollera mot PDF

184

Kungl. Maj:ts proposition nr i 10 ur 1958

eller Ao 17/13, eller sammanlagt 42 beställningar. Fortifikationsförvaltningen

anför, att bristen på fortifikationsofficerare alltjämt är kännbar

och att viktiga planläggnings- och utredningsuppgifter måste eftersättas.

Det nu framlagda förslaget innefattar en utökning av antalet för fortifikationsofficerare

avsedda tjänster med tio. Såsom framgår av den lämnade

redogörelsen är två tjänster för byråchef i Bo 1 vid fortifikationsförvaltningen

avsedda för fortifikationsofficerare. Beställningar för övriga

i fortifikationsförvaltningen erforderliga fortifikationsofficerare, två överstelöjtnanter,

fyra majorer och sex kaptener, föreslås upptagna på ämbetsverkets

personalförteckning. Av följande sammanställning framgår de förändringar,

som iöreslås i fråga om kårens officersbeställningar, därvid

nyssnämnda tjänster för officerare å fortifikationsförvaltningens personalförteckning

medräknas.

Fortilika-

Fortifika-

Fortifika-

tionskårens

tionskårens

tionsför-

personal-

personal-

valtningens

ma

Ändring

förteckning

förteckning

förteckning

F. n.

Förslag

Förslag

+

—

Överste Bo 4..................

1

1

1

» Bo 1..................

2

3

_

3

t

Byråchef Bo 1 ...................

—

_

2

2

2

Överstelöjtnant Ao 26..............

2

3

9

3

Överstelöjtnant eller major Ao 26 el. 23

2

_

_

9

Major Ao 23.....................

10

7

4

n

i

Kapten Ao 21 ......................

15

13

6

19

4

Kapten eller löjtnant Ao 21 el. 17/13..

10

11

—

11

1

—

Summa

42

38

14

52

12

2

En jämförelse mellan fortifikationsofficerarnas nuvarande (F. n.) och

avsedda (Ny) placering i organisationen ger det resultat som framgår av

tabellen å nästa sida.

Av de till kårchefens förfogande stående officerarna är för närvarande

en placerad vid I. militärbefälsstaben medan en utnyttjas för varierande

uPPgifter och en tjänstgör såsom repetitör vid krigshögskolan.

I fråga om fortifikationskårens underofficerare föreslås en ny förvaltare

i Ao 17, vilken redovisats förut under planeringsbvråns rustningssektion.

Vidare anmäles behov av en framtida väsentlig förstärkning av den

personalreserv —- två fanjunkare — som står till kårchefens förfogande.

Det omedelbara behovet anges till en fanjunkare.

I anslutning till fortifikationsförvaltningens föreliggande förslag har

chefen för fortifikationskåren, tillika inspektör över rikets befästningar, i

skrivelse den 28 december 1957 framfört vissa synpunkter beträffande

kårens rekryterings- och befordringsläge. I skrivelsen framhålles att kårens

organisation under en lång följd av år väntat på sin slutgiltiga lös
-

s. 185 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 är 1958

185

Bo 4

Bo 1

Ao 26

Ao 26 cl.

23

Ao 23

Ao 21,

Ao 21 el.

17/13

F. n.

Ny

F. n.

Ny

F. n.

Ny

F. n.

Ny

F. n.

Ny

F. n.

Ny

Bcfästningsinsp..............

i

i

1

i

2

1

1

2

_

2

1

_

3

41

6

6

I. milbefstaben ............

II. » ............

—

—

1

1

1

—

1

—

1

1

3

1

III. » ............

_

_

_

1

_

_

1

—

1

1

IV. » ............

1

1

_

_

_

_

1

2

v. » ............

1

1

1

1

VI. » ............

1

1

_

_

_

1

1

2

3

VII. milbefstaben och Gotlands

1

1

2

2

1

2

1

1

1

_

_

_

2

2

1

1

1

1

1

1

1

1

Till kårchefens förfogande ....

—•

—

—

—

—

—

—

—

—

—

3

3

Summa

i

l

2

5

2

5

2

—

10

11

25

30

1 En beställning för major

officer i A: 29.

föreslås alternativt

vara

arvodesbefatlning för pensionerad

ning och att de provisoriska utökningar, som skett, icke svarat mot den

ökning av arbetsuppgifterna, som blivit en följd av befästningsväsendets

alltmer tilltagande betydelse för totalförsvaret. De för närvarande synnerligen

ogynnsamma befordringsmöjligheterna för de yngre fortifikationsofficerarna,

vilka över lag är högt kvalificerade, anser kårchefen innebära

en allvarlig risk för att officerarna söker sig över till civil tjänst om icke

en snar förändring inträffar. I yttrande över skrivelsen framhåller överbefälhavaren

nödvändigheten av att det framlagda förslaget till utökning

av fortifikationskåren genomföres.

Kostnadsfrågor

Vid sina beräkningar av personalbehovet i den nya organisationen utgår

fortifikationsförvaltningen från oförändrad omfattning av nybyggnadsverksamheten.

Tjänster har icke beräknats för personal, som kan komma att

för begränsad tid erfordras såsom kontrollanter för av ämbetsverket ombesörjda

nybyggnadsföretag eller som sysselsättes med planering av beredskapsarbeten.

Fortifikationsförvaltningen erinrar om att ämbetsverket år 1950 vid

framläggande av förslaget till regional och lokal organisation beräknade,

att efter förslagets genomförande en minskning av avlöningskostnaderna

för försvarets fastighetsförvaltning kunde påräknas, som i nuvarande indexläge

uppgår till inemot 0,9 miljon kronor per år. Därvid framhölls att

den förutsatta översynen av den centrala organisationen kunde komma att

s. 186 Kontrollera mot PDF

186

Kunyl. Maj:ts proposition nr i 10 år 1958

påverka kostnadsjämförelsen men att totalkostnaderna efter översynen

dock kunde förutsättas komma att understiga de tidigare kostnaderna. En

jämförelse av de totala kostnaderna vid nuvarande indexläge för den tidigare

organisationen och organisationen efter genomförande av fortifikationsförvaltningens

nu framlagda förslag ger enligt vad ämbetsverket anför

vid handen, att det blir möjligt ernå den besparing, som ställdes i utsikt

i 1956 års förslag.

Begränsas kostnadsjämförelsen till att avse den gällande och den föreslagna

organisationen av fortifikationsförvaltningen och fortifikationskåren

framkommer enligt ämbetsverkets beräkningar en minskning av avlöningskostnaden

för förvaltningen vid nuvarande byggnadsvolym med omkring

0,65 miljon kronor och en ökning för fortifikationskåren med omkring

0,2 miljon kronor, d. v. s. en nettominskning med omkring 0,45 miljon

kronor per år.

FÖRSLAG RÖRANDE BEFÄSTNINGSINSPEKTION

I skrivelse den 6 februari 1958 bar överbefälhavaren framlagt förslag

angående organiserande av en befästningsinspektion. överbefälhavaren erinrar

därvid om att chefen för fortifikationskåren är — förutom chef för

fortifikationsförvaltningens befästningsbyrå — inspektör över rikets befästningar.

Före omorganisationen 1948 av fortifikations- och byggnadsförvaltningen

stod en befästningsinspektion under befäl av en stabschef

till inspektörens förfogande. Till tjänstgöring vid inspektionen kunde kårchefen

— tillika chef för arméns fortifikationsförvaltning — beox-dra erforderlig

personal ur kåren eller ämbetsverket. Sedan 1948 har någon

särskild stab icke varit organiserad, utan personalen vid fortifikationsförvaltningens

befästningsbyrå har fått tagas i anspråk för att biträda

inspektören. Såsom en följd av den snabba utvecklingen på det militärtekniska

området har medverkan i den operativa krigsplanläggningen blivit

en av inspektörens viktigaste uppgifter, anför överbefälhavaren vidare. Inspektörens

verksamhet bör innefatta samordning av denna planläggning

med planläggningen inom den civila sektorn av anläggningar med skydd

mot vapenverkan. Inspektören över rikets befästningar bör sålunda bistå

de civila myndigheterna vid utformningen av dylika anläggningar samt

äga inspektera anläggningarna. De uppgifter, som åvilar inspektören, är

till övervägande del sådana, att de bör lösas i direkt kontakt med försvarsstaben.

Överbefälhavaren föreslår, att ett särskilt stabsorgan, benämnt

befästningsinspektionen, inrättas för angivna uppgifter. Där skall sålunda

handläggas till stabsverksamhet hänförliga ärenden, som berör befästningsväsendets

utveckling och fortifikatorisk rustningsplanläggning, samordning

av befästningsverksamheten inom totalförsvaret ävensom ärenden

s. 187 Kontrollera mot PDF

Kiuigl. Maj:ts proposition nr 110 är 1958

187

rörande viss säkerhetstjänst, kodförteckningar och befästningsförtcckning.

Avsett är vidare att till inspektionen överflytta vissa stabsuppgifter, som

för närvarande åvilar fortifikationsförvaltningens chefsexpedition såsom

organ för chefen för fortifikationskåren, nämligen ärenden som berör ledningsorgan

in. m. vid befästningsbyggnadsverksamheten i krig, utbildning

för planläggning och ledning av befästningsarbeten, utrustning för fortifikatoriska

arbeten, försöksverksamhet vid trupp m. in. samt fortifikationskårens

personal.

Befästningsinspektionen skall enligt förslaget bestå av en major vid

fortifikationskåren, stabschef, två kaptener vid fortifikationskåren, en förvaltare

i Ao 17 vid fortifikationskåren, en pensionerad officer i A: 24, en

tekniker i Ae 10 och ett skrivbiträde i reglerad befordringsgång. Behovet

av fortifikationsofficerare har inräknats i det antal (52), som enligt fortifikationsförvaltningens

förslag, för vilket jag förut redogjort, skall utgöra

fortifikationskårens officerskader. Förvaltaren i Ao 17 kan överföras från

fortifikationsförvaltningen. Vid beräkningen av fortifikationsförvaltningens

personalbehov har ämbetsverket utgått från att vissa uppgifter komme

att överföras till en befästningsinspektion och med hänsyn därtill icke

längre ansett behov föreligga i verket av tjänster för en pensionerad officer

i A: 24, en tekniker i Ae 10 och ett biträde i reglerad befordringsgång.

Över förslaget har efter remiss yttranden avgivits av försvarets civilförvaltning,

civillörsvarsstyrelsen, telestyrelsen, järnvägsstyrelsen, väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen, vattenfallsstyrelsen, byggnadsstyrelsen, statskontoret,

statens organisationsnämnd, rikets allmänna kartverk, riksnämnden

för ekonomisk försvarsberedskap, länsstyrelsen i Norrbottens län samt

civilbefälhavarna i första och fjärde civilområdena.

Yttranden

Förslaget rörande fortifikationsförvaltningen och fortifikation

s k å r e n

överbefälhavaren biträder förslaget i princip. Då detta innebär en eftektivisering

och dessutom medför kostnadsminskning anser överbefälhavaren,

att omorganisationen utan dröjsmål bör komma till stånd. Särskilt

framhåller överbefälhavaren betydelsen av att den fortifikatoriska forsknings-

och försöksverksamheten erhåller sådana resurser att erforderligt

tekniskt underlag kan frambringas för att höja skyddet mot atomvapenverkan.

överbefälhavaren anser, att chefen för planeringsbyråns planeringsdetalj

bör vara officer på aktiv stat.

Försvarets civilförvaltning anser den föreslagna organisationen innefatta

väsentliga fördelar i förhållande till den nuvarande och förordar

därför, att en omorganisation göres efter i huvudsak de riktlinjer, som

s. 188 Kontrollera mot PDF

188

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

angivits i förslaget. Inrättande av en särskild niarkbyrå innebär enligt

civilförvaltningens mening ett bestämt framsteg. Då bärande skäl icke

torde kunna åberopas för att från byråns handläggning undantaga inköp

och försäljning av mark för flygfält, bör dessa ärenden redan vid genomförandet

av den nya organisationen övergå från flygförvaltningen till fortifikationsförvaltningen.

Civilförvaltningen anser, att avlöningskostnaderna

för den personal, som sysselsättes med nyltyggnadsuppgifter, bör bestridas

från avlöningsanslag och åberopar därvid ett uttalande, som gjordes av

dåvarande chefen för försvarsdepartementet vid anmälan av propositionen

1957: 110 (s. 20) i frågan om bestridande av avlöningskostnaderna för

personalen i försvarets materielförvaltande verk. Någon granskning i detalj

av personaluppsättning och löneställningar har civilförvaltningen icke

kunnat företaga. I fråga om fortifikationskårens personalbehov erinrar

civilförvaltningen om att ämbetsverket i sitt yttrande över 1956 års organisationsförslag

uttalat, att viss försiktighet vid bedömningen av kårens

sammansättning borde iakttagas innan erfarenheter vunnits av den nya

regionala och lokala organisationen och att kåren därför tills vidare borde

begränsas att omfatta 46 officersbeställningar. Civilförvaltningen vidhåller

vad ämbetsverket anfört angående återhållsamhet vid inrättande av nya

beställningar för fortifikationsofficerare. Mot förslaget till utökning av

antalet stater för underofficerare har civilförvaltningen ingen erinran.

Arméintendenturförvaltningen, som yttrar sig endast i vad förslaget avser

utformningen av den värmetekniska kontrollen, har intet att erinra

mot att två ingenjörstjänster överflyttas till fortifikationsförvaltningen för

kontroll av bränsleförbrukningen.

Försvarets förvaltningsdirektion framhåller, att förslaget synes innebära

en klarare arbetsfördelning mellan verkets olika enheter och att detta bör

medföra en rationellare arbetsordning till båtnad för effektiviteten. Förvaltningsdirektionen

tillstyrker därför att förslaget genomföres och att

detta sker från och med budgetåret 1958/59 så att den centrala organisationen

blir anpassad efter den genomförda regional- och lokalorganisationen.

I fråga om principerna för avlöningskostnadernas fördelning mellan

avlöningsanslag och sakanslag uttalar förvaltningsdirektionen, att det

särskilt i nuvarande läge måste anses vara väl motiverat att icke driva

överföringen av avlöningskostnaderna från sak- till avlöningsanslag för

långt, då möjligheterna därigenom minskas att ernå en successiv anpassning

av den i byggnadsverksamheten sysselsatta personalen efter inträffande

förändringar i arbetsomfånget. Om lönekostnader föres på sakanslag

innebär detta ett särskilt incitament till rationalisering och återhållsamhet

med medel, framhåller direktionen. — Direktionen har intet att

erinra mot att chefen för forsknings- och försökssektionen får den föreslagna

löneställningen och framhåller att den verksamhet, som bedrives

inom sektionen, är av stor betydelse icke enbart för fortifikationsförvalt
-

s. 189 Kontrollera mot PDF

Kungt. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

189

ningens ämbetsområde utan även för andra grenar av totalförsvaret. —

Det bör enligt förvaltningsdirektionens mening övervägas att till handläggning

vid fortifikationsförvaltningen överföra frågor rörande förvärv,

försäljning och rättslig vård av mark för flygfält.

Statskontoret anser viss omläggning av fortifikationsförvaltningens organisation

vara motiverad men uttalar tveksamhet i fråga om antalet

byråer. Bärande skäl har enligt statskontorets mening icke förehragts för

att bibehålla personalkontoret såsom självständig arbetsenhet i den ombildade

administrativa byrån. Behovet av särskild chefsexpedition ifrågasättes.

Med anledning av förslaget om att placera vissa chefstjänster i

lönegrad ABp 26 erinrar statskontoret om att förordnandetjänster ursprungligen

utnyttjats i sådana fall då det ansetts vara av särskild vikt

att hålla möjlighet till personbyte å en befattning öppen. Huruvida sådana

omständigheter föreligger i fråga om de tjänster, för vilka denna

lönegrad nu föreslagits, anser statskontoret undandraga sig dess säkra

bedömande. Höjd lönegradsplacering bör icke i förevarande sammanhang

ifrågakomma för sådana tjänster, vilkas innehavare i den nya organisationen

bibehålies vid sina hittillsvarande arbetsuppgifter. Statskontoret anser

sig därför icke kunna biträda förslagen om förbättrad löneställning

för forskningschefen, jägmästaren i Ao 25 samt domänofficeren. Det bör

enligt statskontorets mening icke heller ifrågakomma att ompröva löneställningen

för viss tjänst på grund av att densamma i anslutning till

löneplansrevisionen från och med den 1 juli 1957 erhållit ändrad lönegradsbeteckning

och ändrat lönegradsnummer. Statskontoret avstyrker

därför förslaget alt placera byggnadsdirektörerna vid vissa militärbefälsstaber

i lönegrad ABp 26. I fråga om utbyggnaden av fortifikationskåren

anser statskontoret att försiktighet bör iakttagas och att nya officersbeställningar

icke bör övervägas i vidare mån än som erfordras för organiserandet

av den planerade befästningsinspektionen. Några officersbeställningar

bör icke uppföras på fortifikationsförvaltningens personalförteckning.

Riksräkenskapsoerket uttalar, att några större förändringar i nuvarande

organisation icke bör genomföras förrän resultatet av 1955 års försvarsberedning

kan överblickas. Oundgängliga förstärkningar bör vidtagas

inom ramen för gällande organisation. Riksräkenskapsverket ställer sig

dock tveksamt till inrättandet av föreslagna högre tekniska tjänster. Utgående

från antagandet att ärendena beträffande markköp och markförsäljning

på längre sikt kommer att minska framhåller riksräkenskapsverket,

alt det under sådana förhållanden är olämpligt att inrätta en fast

byrå för denna verksamhet. Riksräkenskapsverket avstyrker att jägmästaren

i Ao 25, vilken lön svarar mot löneställningen för revirförvaltare

inom domänverket, uppflyttas till Ao 26. Enligt riksräkenskapsverkets

mening bör även personal, som erfordras för nybyggnadsverksamhet, av
-

s. 190 Kontrollera mot PDF

190

Kungl. Maj:h> proposition nr 110 år 1958

lönas från avlöningsanslag. Fortifikationskårens officerspersonal hör

redovisas på kårens personalförteckning.

Statens organisationsnamnet finner de vägledande principerna för avdelningsindelningen

och för placeringen av gemensamma organ lämpliga

och syftande till förenkling och effektivisering av verksamheten. Nämnden

ifrågasätter dock nödvändigheten av att vid befästningsavdelningen

inrätta en särskild planeringsbyrå och föreslår i stället att för motsvarande

uppgifter inrättas en sektion direkt underställd avdelningschefen.

Långtidsplanering och utarbetande av medelsäskanden rörande befästningars

delfond bör enligt nämndens mening ske vid befästningsavdelningens

anläggningsbyrå varför den föreslagna planeringsdetaljen bör inrättas

där. Med hänsyn till mark- och fastighetsärendenas omfattning samt särpräglade

och kvalificerade natur biträder organisationsnämnden förslaget

att dessa ärenden utbrytes ur den administrativa byrån och hänföres till

en särskild markbyrå. Nämnden anser även, att markförvärvsfrågor för

flygfält bör hänföras till denna byrå. Organisationsnämnden anser lämpligt,

att utredning nu göres av frågan om utnyttjande av den numera i

militärbefälsstaberna placerade byggnadstekniska sakkunskapen även för

underhåll m. m. av flygfält liksom av frågan om överförande till fortifikationsförvaltningen

av nybyggnad och underhåll av militära flygfält. Nämnden,

som saknat underlag för att detaljgranska varje tjänst, anser sig dock

kunna ansluta sig till de föreslagna lönesätlningarna. Någon bedömning

av personalbehov och löneställningar vid forsknings- och försökssektionen

gör nämnden emellertid icke. I fråga om fortifikationskårens sammansättning

erinrar organisationsnämnden om att nämnden i sitt yttrande

över 1956 års organisationsförslag uttalat, att vid varje militärbefälsstab

bör finnas en regementsofficer såsom chef för fortifikationssektionen och

en kapten såsom biträdande fortifikationsofficer ävensom att tre kaptener

bör beräknas för att bland annat biträda vid Malmö, Stockholms och Kalix

försvarsområden. Det osäkra läget beträffande försvarsorganisationens

framtida utformning manar enligt nämndens mening till att i år särskild

försiktighet iakttages i fråga om kårens utökning. Såsom ett komplement

till översynen erfordras, att de regionala organen snarast utnyttjas på

avsett sätt, så att ämbetsverket icke längre belastas med mindre väsentliga

frågor, samt att förvaltningens interna arbetsformer ändras i effektiviserande

syfte.

Statens lönenämnd anför, att tillräckliga hållpunkter för en granskning

av förekommande lönefrågor icke förelegat, enär redogörelse för arbetsuppgifterna,

där sådan lämnas, mestadels är allmänt hållen eller knapphändig.

Lönenämnden, som fått det intrycket att en närmare granskning

av löneställningarna är erforderlig, anför till belysande härav såsom exempel,

att tjänsterna för forskningschef, domänofficer och jägmästare i

Ao 25 föreslagits uppflyttade utan att av motiveringen framgår, huruvida

s. 191 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr i 10 är 1958

191

förändring av arbetsuppgifterna ägt rum sedan befattningarna senast

prövades. Lönenämnden ifrågasätter, huruvida icke tjänsten såsom chef

för befästningsavdelningens expedition bör inrättas såsom arvodesbefattning

för pensionerad underofficer. Av principiella skäl anser nämnden

det icke böra ifrågakomma att vid befästningsavdelningens materielsektion

inrätta en arvodesbefattning för pensionerad officer i A: 29 såsom

alternativ till beställning för major på aktiv stat. Nämnden ifrågasätter

om icke de båda byrådirektörstjänsterna vid befästningsavdelningens

konstruktionssektion bör placeras i Ae 24. För chefen för befästningsavdelningens

underhållssektion ifrågasättes om icke tjänst i Ao 23 är tillräcklig.

Bärande skäl för föreslagna omändringar av tjänster i Ao och

Ae 26 till tjänster i ABp 26 har enligt nämndens mening icke framlagts.

Lönenämnden understryker slutligen angelägenheten av att avlöningskostnaderna

i sin helhet redovisas å avlöningsanslag.

Försvarets civila tjänstemannaförbund tillstyrker, att omorganisation

kommer till stånd och ansluter sig till vad fortifikationsförvaltningen därutinnan

anfört. Förbundet ifrågasätter dock om icke byggnadsavdelningens

värme-, elektro- samt väg- och vattenbyggnadskontor ävensom kasernavdelningens

underhållssektion blivit kraftigt underdimensionerade med

hänsyn till den omfattning i vilken ämbetsverket nu anlitar utanför verket

stående konsulter. I organisationen erforderliga tjänster bör icke göras

exklusivt militära, därest detta icke med nödvändighet är betingat av

tjänstens krav. Sakliga skäl för placering av militära beställningar i organisationen

i den omfattning, som föreslagits, synes förbundet icke föreligga.

Förbundet uttalar sin besvikelse över den restriktivitet, som präglar

förslaget i vad angår ordinariesättning. Ämbetsverket bör enligt förbundets

mening kunna erhålla ett betydligt större antal ordinarie tjänster

än som föreslagits. För att ämbetsverket skall kunna med framgång konkurrera

med den öppna marknaden om den bästa arbetskraften med lägre

teknisk utbildning bör liera tjänster i lönegrad 23 tillföras organisationen.

Förbundet, som framför erinringar beträffande löneställningen för ett 20- tal tjänster, anser att såväl personaluppsättningen å de olika enheterna

som lönegradsplaceringarna bör överses sedan den nya organisationen

genomförts och erhållit erforderlig stadga.

Svenska arkitekters riksförbund, som finner förslaget i vad avser organisationens

uppbyggnad medföra förbättring i vissa delar, även om detsamma

icke är helt tillfredsställande, anser det värdefullt att organisalionsändringen

nu kommer till stånd. Tjänsten för chefsarkitekt föreslås

placerad i lägst Bp 3. Då övriga fyra arkitekter skall förestå var sin arbetsgrupp

och handha uppgifter av samma svårighetsgrad och omfång, bör

differentierad löneställning icke ifrågakomma utan samtliga tjänster placeras

i Ae 26.

Statsverkens ingenjörsförbund avstyrker förslagets genomförande och

s. 192 Kontrollera mot PDF

192

kungl. Maj:ts proposition nr ltO år 1958

uttalar, att det hort undersökas om allt projekterings- och konstruktionsarbete

för de fyra delfonderna av försvarets fastighetsfond kan samlas

till ett konstruktionsorgan. Förbundet anser, att såsom en direkt följd av

1956 års riksdagsbeslut beträffande den regionala organisationens utformning

den civila ingenjörstekniska expertisen inom ämbetsverkets befäslningsavdelning

bort erhålla samma i tekniskt och ekonomiskt avseende

självständiga ställning som chefen för byggnadsavdelningen inom sektion

VIII vid militärbefälsstab. Kasernavdelningen bör enligt förbundets mening

organiseras med en konstruktionsbyrå (under chefsarkitekten), vilken

skall från början till slut handlägga investeringsärenden under försvarsgrenarnas

delfonder, samt ett underhållsorgan — kontor eller byrå — med

däri ingående självständig statistisk sektion. Något organ för militära

behovsprövningar anses icke erforderligt. Antalet tekniska tjänster i lönegrad

25 anses vara för litet. Förbundet motsätter sig, att ett antal helt eller

huvudsakligen tekniska tjänster inrättas och göres exklusiva för fortifikationsofficerare

samt uttalar såsom sin uppfattning, att den i förslaget redovisade

besparingen kommer att motsvaras av ökade konsultarvoden.

Svenska byggnadsingenjörers riksförbund anför, att förbundet icke kan

finna annat än att förslaget torde innebära vissa positiva förenklingar av

nuvarande arbetsuppgifters fördelning och behandling. Med hänsyn till

personalberäkningarna och den föreslagna lönesättningen anser sig törbundet

emellertid icke kunna ha tilltro till förslaget, vars genomförande

sålunda avstyrkes.

Sveriges arbetsledareförbund har intet att erinra mot förslaget. Den

föreslagna ändringen av administrativa byråns organisation är enligt förbundets

erfarenhet starkt av behovet påkallad.

Svenska officersförbundet, som icke ingår på någon bedömning av de

organisatoriska frågorna eller på frågan huruvida avvägningen mellan

militära och civila befattningar är riktig, framhåller det synnerligen angelägna

i att omorganisationen av fortifikationskåren genomföres från och

med budgetåret 1958/59 och understryker särskilt de synnerligen dåliga

befordringsförhållandena för de yngre fortifikationsofficerarna. Förbundet

anser, att chefen för utredningssektionen vid befästningsavdelningens anläggningshyrå

hör vara överstelöjtnant i stället för major samt att vid

samma sektion en beställning för kapten bör utbytas mot beställning för

major. Den för forsknings- och försökssektionen avsedda kaptensbeställningen

bör utbytas mot majorsbeställning. Chefen för materielsektionen

vid befästningsavdelningens planeringsbyrå föreslås vara överstelöjtnant

alternativt pensionerad officer i A: 29. Slutligen föreslår officersförbundet

att vid I. inilitärbefälsstaben en kaptensbeställning utbytes mot en majorsbeställning.

Svenska underofficersförbundet har intet att erinra mot förslaget.

Sveriges civilingenjörsförbund ifrågasätter om den föreslagna organisa
-

s. 193 Kontrollera mot PDF

193

Kungl. Majds proposition nr 110 är 1958

tionen är den i alla avseenden lämpligaste men tillstyrker med hänsyn till

behovet av omedelbara åtgärder, att den i sina huvuddrag genomföres.

Vissa ändringar föreslås emellertid. Sålunda anser förbundet, att såsom

chef för anläggningsbyrån bör med hänsyn till arbetsuppgifternas utpräglat

tekniska natur avses en kvalificerad tekniker med placering i Bo 1. Eftersom

de ärenden, som skall handläggas vid samma byrås utredningssektion,

enligt förbundets mening är av övervägande teknisk natur, synes det

förbundet riktigast att från konstruktionssektionen överflytta en tjänst för

byrådirektör i Ae 26 och utnyttja denna för sektionschefen. Kasernavdelningens

underhållssektion föreslås ombildad till underhallskontor med en

överingenjör i Bp 1 såsom chef. Förbundet föreslår vidare, att chefen för

värmekontoret placeras i Bp 3, cheferna för elektro- samt väg- och vattenbyggnadskontoren

i Bp 1 och chefen för bvggnadssektionen i ABp 26.

Elektrokontorets konstruktions- och specialsektioner bör enligt förbundets

mening benämnas installationssektion respektive kraftförsörjningssektion.

Även den sistnämnda sektionen bör förestås av byrådirektör i Ae 24.

Sveriges akademikers centralorganisation (Saco), vars yttrande begränsats

till att avse den administrativa verksamheten, ansluter sig till förslaget

om att bilda en särskild markbyrå. Saco ifrågasätter om icke ett

särskilt organ, antingen direkt underställt verkschefen eller ingående i

administrativa byrån, erfordras för handläggning av organisationsfrågor.

Vidare ifrågasattes om icke den tjänst för förste byråingenjör i Ae 23,

som vid kasernavdelningens underhållssektion avses för handläggning av

ärenden angående underhåll av bostäder, hyressättning, fördelning av

tjänstebostäder m. m., bör alternativt kunna tillsättas med administrativt

utbildad tjänsteman. Vid markbyrån bör marksektionen förestås av en

byrådirektör i Ao 26 varjämte behov där finnes av ytterligare en byrådirektör

i Ao 24. En tjänst för förste byråsekreterare i Ag 21 föreslås även

för avarbetande av arbetsbalans inom sektionen. Vid administrativa byråns

kanslisektion bör inrättas ytterligare en tjänst för förste byråsekreterare

i Ae 21 för att fackbyråerna skall kunna tillhandahållas juridisk sakkunskap.

Saco anser, att tjänsten såsom chef för administrativa byråns kameralsektion

bör placeras i Ao 24. Härjämte bör tjänsten för revisor i Ae21

uppflyttas till Ae 23.

Förslaget rörande befästningsinspektionen

Samtliga remissmyndigheter utom försvarets civilförvaltning, som funnit

frågan om behovet av en befästningsinspektion undandraga sig ämbetsverkets

bedömande, har uttalat sig i positiv riktning om förslaget.

Försvarets civilförvaltning ifrågasätter huruvida icke de för befästningsinspektionen

avsedda civila tjänsterna bör upptagas på fortifikationsförvaltningens

personalförteckning med angivande av att de är avsedda

för inspektionen.

13—89 58 Bihang till riksdagens protokoll 1958, 1 samt. Nr 110

s. 194 Kontrollera mot PDF

194

Knngl. Mcij:ts proposition nr 110 är 1958

Civilförsvarsst yreisen tillstyrker förslaget och framhåller, att genom

inspektionens anknytning till försvarsstaben förutsättningar vinnes för en

ökad samverkan och intimare samordning i fråga om civila och militära

fortifikatoriska anläggningar. Något behov av att befästningsinspektionen

erhåller självständig inspektionsrätt över civilförsvarets anläggningar föreligger

dock icke enligt civilförsvarsstyrelsens mening.

Telestyrelsen anser det synnerligen önskvärt att ett organ inrättas med

uppgift att åstadkomma en riktig avvägning mellan totalförsvarets skilda

grenar av de ekonomiska resurser, som bör disponeras för byggnadstekniska

åtgärder avseende skydd mot vapenverkan, att åstadkomma för

totalförsvaret enhetliga principer för åtgärder av skilda slag med dylikt

syfte, såsom utspridning, byggnadstekniskt skydd, maskering m. m., samt

att tillhandagå myndigheterna med tekniska anvisningar i utförandefrågor.

Den för befästningsinspektionen avsedda personalen finner telestyrelsen

dock vara helt otillräcklig för att handha de av styrelsen angivna

arbetsuppgifterna.

Järnvägsstyrelsen finner den ekonomiska storleksordningen av befästningsverksamheten

inom totalförsvaret väl motivera inrättande av en befästningsinspektion

i enlighet med förslaget.

Vattenfallsstyrelsen, som anser samordningen av verksamheten på

ifrågavarande område lämplig för att icke säga nödvändig, har intet att

erinra mot att en fastare organisatorisk bakgrund skapas i enlighet med

förslaget.

Byggnadsstyrelsen finner det önskvärt att genom inrättande av en befästningsinspektion

få ett organ för samordning och utbyte av de militära

och civila synpunkterna och erfarenheterna på utformning, vidareutveckling,

komplettering och fortlöpande inspektion ur fortifikatorisk synpunkt

beträffande alla i totalförsvaret ingående anläggningar.

Statskontoret anser, att återgång till det tidigare systemet med en särskild

befästningsinspektion icke bör ske utan starka skäl men framhåller,

att förslaget icke i någon mera väsentlig utsträckning rubbar gällande

organisation. Ämbetsverket har icke något att erinra emot att inspektionen

tillföres särskild personal.

Statens organisationsnämnd anser det i princip riktigt, att ett särskilt

stabsorgan tillskapas för att biträda befästningsinspektören vid fullgörandet

av dennes uppgifter, och har ingen erinran mot förslaget rörande vilka

slag av ärenden, som skall hänföras till inspektionen. Nämnden, som saknar

underlag för ett sakligt bedömande av personalbehovet, föreslår att

stabsorganet utbygges successivt allteftersom tillförlitlig praktisk erfarenhet

vinnes rörande arbetsomfattningen.

s. 195 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958 195

Rikets allmänna kartverk tillstyrker förslaget, enär en samordning av

befästningsverksamheten skulle göra det möjligt för kartverket att med

erforderlig säkerhet erhålla vissa uppgifter, som verket behöver för att

iakttaga gällande sekretessföreskrifter.

Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap anser, att den alltmer

omfattande byggnadsverksamheten avseende anläggningar till skydd mot

vapenverkan icke blott för krigsmakten utan även för de civila verken har

ställt större anspråk på såväl operativ som teknisk samordning. Det synes

riksnämnden av beredskapsskäl vara angeläget att så snart ske kan få

den föreslagna organisationen fastställd.

Länsstyrelsen i Norrbottens län anför, att det från civil synpunkt torde

vara till fördel att fortifikatoriska ärenden av operativ natur handlägges i

ett stabsorgan anknutet till försvarsstaben.

Civilbefälhavaren i första civilområdet framhåller, att det med hänsyn

till totalförsvarets samlade behov av arbetskraft, materiel och maskiner

nr. m. för fortifikatoriska arbeten är synnerligen angeläget att arbetet på

lösningen av de olika problemen samordnas i alla instanser så att rationella

resultat kan åstadkommas. Befästningsinspektörens uppgift härutinnan

är, såvitt civilbefälhavaren kan finna, av den vikt och storleksordning

att ett särskilt stabsorgan erfordras.

Civilbefälhavaren i fjärde civilområdet har intet att erinra mot att de

för vissa myndigheter gemensamma berguppehållsplatserna inordnas i befästningsinspektionen

men anser att det operativa förberedelsearbetet i

övrigt kan ske genom samarbete såsom hittills mellan de ämbetsverk, som

svarar för verksamheten.

Departementschefen

Genom beslut av 1956 års riksdag omorganiserades fortifikations- och

byggnadsförvaltningen vid militärbefälsstaberna. Beslutet innebar, att teknisk

och annan expertis tillfördes staberna samt att åtskilliga arbetsuppgifter

överfördes dit från fortifikationsförvaltningen. Bland dylika arbetsuppgifter

må nämnas prövning av förslag till och fastställande av stater

för löpande underhåll av befästningar, kasernfastigheter och specialbyggnader,

detaljplanläggning och kostnadsberäkning av ej alltför omfattande

arbeten samt utförande och kontroll av flertalet förekommande arbeten.

Enligt den till grund för 1956 års beslut liggande arbetsfördelningen mellan

de olika instanserna skall fortifikationsförvaltningen utföra den slutliga

bearbetningen av utredningar om underhålls- och nybyggnadsbehov,

varpå framställningar till Kungl. Maj :t skall grundas. Fortifikationsförvaltningen

skall vidare fastställa den kostnadsram, som skall gälla för

s. 196 Kontrollera mot PDF

196

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

underhållsverksamheten inom de regionala områdena, samt ange riktlinjer

i stort för användningen av underhållsmedlen. Ämbetsverket skall

planlägga och kostnadsberäkna alla mera komplicerade arbeten samt i

regel verkställa anbudsinfordran och anbudsprövning för dylika arbeten.

Huvuddelen av förekommande besiktningar skall även ankomma på ämbetsverket.

Vidare skall större utredningar av olika slag, planläggningsuppgifter,

behovsprövningar och angelägenhetsgraderingar på

längre sikt ävensom prövning av framställningar om medel för hastigt

uppkommande behov åvila centralorganet. Såsom ett led i den fortifikatoriska

rustningsplanläggningen skall bland annat centralt utarbetas planer

för tillgodoseendet i krig av behovet av byggnadsmateriel, verktyg och

arbetsmaskiner. Ärenden, som gäller markanskaffning och marköverlåtelse

samt den praktiska vården av jordbruks- och skogsfastigheter ävensom

frågor av juridisk-administrativ natur skall i väsentliga delar handläggas

centralt. En till vissa objekt i Stockholm med omnejd knuten lokal

förvaltning skall utövas av centralorganet. Slutligen skall fortifikationsförvaltningen

öva fortlöpande tillsyn och kontroll över de underlydande

organens verksamhet, följa den tekniska utvecklingen samt lämna nämnda

organ generella anvisningar i tekniskt, ekonomiskt och administrativt hänseende.

I samband med nyssnämnda omorganisation minskades fortifikationsförvaltningens

personal väsentligt. I avvaktan på översyn av den centrala

organisationen inrättades vid ämbetsverket endast ett fåtal tjänster, vilka

bedömdes omedelbart erforderliga för att verksamheten skulle kunna fungera.

Härjämte anmäldes att vissa förändringar i den centrala organisationen

vore nödvändiga för att den totala organisationen skulle fungera

effektivt. En jämförelse mellan de beräknade kostnaderna för den då

gällande och den av fortifikationsförvaltningen föreslagna organisationen

gav till resultat, att avlöningskostnaderna kunde vid oförändrad byggnadsvolym

beräknas minska med i runt tal 0,8 miljon kronor per år. Vid förslagets

framläggande framhölls att det givetvis icke vore möjligt att med

säkerhet bedöma hur den blivande omprövningen av den centrala organisationen

komme att ekonomiskt gestalta sig. Kostnaderna för den totala

fastighetsförvaltningen efter genomförandet av organisatoriska och därmed

sammanhängande förändringar i den centrala fortifikationsförvaltningen

förutsattes dock komma att understiga kostnaderna för den dåvarande

organisationen.

Det organisationsförslag, som nu framlagts av fortifikationsförvaltningen,

innebär — såsom framgår av den lämnade redogörelsen — att

den årliga besparing av i nuvarande indexläge 0,9 miljon kronor, som

ställdes i utsikt i 1956 års organisationsförslag, uppnås. Med hänsyn här
-

s. 197 Kontrollera mot PDF

197

Kungl. Maj:Is proposition nr 110 år 1958

till och då förslaget inrymmer förbättringar av organisationen i flera viktiga

avseenden och synes möjliggöra ett bättre utnyttjande av militärbefälsstabernas

nyligen utbyggda resurser, anser jag det angeläget att förslaget

lägges till grund för en omorganisation. Vad beträffar enskildheterna är

jag i vissa avseenden av en annan mening än fortifikationsförvaltningen.

Härtill torde jag få återkomma i det följande.

Fortifikationsförvaltningens förslag om att organisera särskilda avdelningar

och sålunda införa ytterligare ett led i ämbetsverkets organisation

torde huvudsakligen ha föranletts av att cheferna för de tekniska byråerna

på grund av arbetsbelastningen icke kunnat ägna erforderlig tid åt viktiga

planerings- och samordningsfrågor. Jag delar ämbetsverkets uppfattning

om behovet av åtgärder för att avhjälpa de konstaterade olägenheterna av

nämnda chefers alltför stora ax-betsbörda. Jag är emellertid icke beredd att

föreslå att avdelningar organiseras utan anser, att man får söka åstadkomma

lättnader dels genom omflyttning av arbetsuppgifter mellan fortifikationsförvaltningens

olika enheter i enlighet med ämbetsverkets förslag,

dels ock genom en instruktionsmässig omfördelning av ansvaret i riktning

mot underlydande chefer.

Fortifikationsförvaltningen har understrukit betydelsen i skilda hänseenden

av den verksamhet som bedrives vid befästningsbyråns forskningsoch

försökssektion. Jag delar helt ämbetsverkets uppfattning härutinnan.

Med hänsyn till det värde jag sålunda tillmäter ifrågavarande verksamhet

anser jag mig böra föreslå, att forskningsorganet bildar en fristående sektion,

forskningssektionen, under en forskningschef i Bp eller Br 3. Löneställningen

bör omprövas vid uppkommande ledighet å tjänsten.

Genom att såsom föreslagits föra den husbyggnadstekniska projekteringen

under enhetlig ledning synes mig uppenbara fördelar vara att vinna.

Jag delar uppfattningen, att det av ekonomiska skäl icke låter sig göra

att tillföra envar av de för planläggningen ansvariga enheterna tekniska

experter av olika slag även om detta skulle innebära vissa fördelar. Experterna

bör därför även enligt min mening hänföras till särskilda organ för

värme-, elektro- samt väg- och vattenbvggnadsområdena, vilka bör sammanhållas

i en byggnadsbyrå. Jag anser sålunda behov föreligga av en

värmesektion, en elektrosektion samt en väg- och vattenbyggnadssektion.

I byggnadsbyrån bör även ingå en planeringsdetalj, en byggnadssektion

och en inköpssektion. Av vad nu sagts framgår, att jag icke funnit anledning

föreligga att till ett gemensamt organ sammanföra detaljplanläggning

och konstruktionsverksamhet för objekt under fastighetsfondens samtliga

del fonder.

Jag vill understryka fortifikationsförvaltningens uppfattning, alt den

s. 198 Kontrollera mot PDF

198

liuntjl. Maj:ts proposition nr 110 ur 1958

foi tifikatoi iska rustningsplanläggningen är av grundläggande betydelse för

befästningsverksamhetens funktionsduglighet i krig och att planläggningsarbetet

därför bör ledas av en högt kvalificerad fortifikationsofficer. Såsom

en konsekvens av vad jag nyss anfört bör denna verksamhet bedrivas inom

en i befästningsbyrån ingående sektion, planeringssektionen. I samma byrå

bör ingå en utredningssektion, en konstruktionssektion och en underhållssektion.

Behovet av en särskild byrå för handläggning av mark- och domänärenden

finner jag vara klart ådagalagt med hänsyn till den stora omfattning

arbetsområdet sedan flera år haft och, oavsett den framtida utformningen

av försvarsorganisationen, kan beräknas få. Jag ansluter mig sålunda

helt till förslaget att inrätta en markbyrå. Även omfattningen och

arten av den administrativa verksamheten nödvändiggör att markfrågorna

utbrytes ur den administrativa byrån.

Såsom framgår av redogörelsen för remissyttrandena har försvarets

civilförvaltning och statens organisationsnämnd uttalat, att ärenden angående

inköp och försäljning av mark för flygfält bör överföras från flygförvaltningen

till fortifikationsförvaltningen. Försvarets förvaltningsdirektion

har jämväl uttalat sig i denna riktning. Chefen för flygvapnet har

förklarat, att handläggningen av flygvapnets markförvärvsärenden borde

närmare utredas. Organisationsnämnden har emellertid jämväl föreslagit,

att frågan om utnyttjande av den tekniska personalen vid militärbefälsstabernas

sektion VIII och i samband därmed frågan om överförande till

fortifikationsförvaltningen av nybyggnad och underhåll av militära flygfält

skall närmare utredas. För egen del anser jag vissa skäl tala för att

de nämnda markärendena överflyttas till handläggning av fortifikationsförvaltningen.

Det synes mig emellertid lämpligast att hela det angivna

frågekomplexet prövas i ett sammanhang. Det är min avsikt att låta utreda

dessa frågor och för riksdagen snarast möjligt framlägga de förslag utredningen

kan föranleda.

I fråga om sektionsindelningen kan jag med de ändringar, som föranledes

av att jag icke tillstyrker inrättandet av avdelningar, ansluta mig

till fortifikationsförvaltningens förslag. Jag kan sålunda icke dela statskontorets

uppfattning, att personalkontoret vid administrativa byrån bör

utgå ur organisationen, och stöder mig därvid på de erfarenheter, som

vunnits av den av 1956 års riksdag beslutade försöksuppdelningen av byråns

kanslisektion. Något behov av särskilt organisationskontor synes mig

icke föreligga. Jag vill emellertid i likhet med statens organisationsnämnd

understryka betydelsen av att ämbetsverkets interna arbetsformer effektiviseras.

Med hänsyn till att dylika organisationsfrågor nära sammanhänger

med behovet av personal synes det mig lämpligt att frågorna, som

s. 199 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1958

199

inom fortifikationsförvaltningens speciella arbetsområde torde kräva fortlöpande

uppmärksamhet, knytes till personalkontoret. —- Liksom i fråga

om försvarets materielförvaltande verk bör det ankomma på Kungl. Maj :t

alt fastställa byråernas indelning i sektioner och fristående detaljer. Sektionernas

indelning i detaljer ankommer på fortifikationsförvaltningen. Jag

vill framhålla, att de i sektion ingående detaljerna ej får betraktas som

fasta organisationsenheter.

Chefsexpeditionens uppgifter ändras genom omorganisationen främst

därigenom att densamma efter inrättande av en befästningsinspektion icke

längre skall fungera såsom expedition jämväl för chefen för fortifikationskåren.

Chefsexpeditionen skall bland annat omhänderha säkerhetstjänsten

för fortifikationsförvaltningens hela förvaltningsområde. Då i handläggningen

av dit hörande frågor ingår avvägning av militära säkerhetshänsyn

mot tekniska effektivitetskrav synes det mig lämpligt att verksamheten

inordnas i ett verkschefen direkt underställt organ, vilket bör stå

under ledning av en kvalificerad fortifikationsofficer. Jag har således ingen

erinran mot förslaget i detta avseende.

Behovet av ett till befästningsinspektörens förfogande stående stabsorgan

har bestyrkts genom remissyttrandena från de civila myndigheter,

som närmast kommer att beröras av inspektionens verksamhet. Det synes

mig angeläget att fastslå, att inspektionens uppgifter i förhållande till de

i totalförsvaret engagerade civila myndigheterna skall vara att tillse, att

dessa myndigheters planläggning av befästningsanläggningar samordnas

med den militära operativa planläggningen, ävensom att lämna allmän information

om erfarenheter och rön på det fortifikatoriska området. I den

mån myndighet, som nu sagts, önskar bistånd i tekniska frågor med avseende

på detaljutformningen av viss anläggning bör sådant bistånd

liksom hittills lämnas av fortifikationsförvaltningen (befästningsbyrån).

Såsom överbefälhavaren föreslagit bör befästningsinspektionen härjämte

handlägga till stabsverksamhet hänförliga ärenden, som berör befästningsväsendets

utveckling och fortifikatorisk rustningsplanläggning, ävensom

ärenden rörande viss säkerhetstjänst, kodförteckningar och befästningsregister.

Vidare bör till inspektionen överföras ärenden, som berör ledningsorgan

vid befästningsbyggnadsverksamhetcn i krig, utbildning för

planläggning och ledning av befästningsarbeten, utrustning för fortifikatoriska

arbeten, försöksverksamhet vid trupp samt fortifikationskårens

personal. Arbetsuppgifterna och förhållandet till andra myndigheter bör

givetvis fastslås i särskild instruktion för befästningsinspektionen.

I fråga om personalberäkningar och lönesättning m. m. föreslår jag

följande förändringar i förhållande till fortifikationsförvaltningens förslag,

utöver vad som följer av vad jag tidigare angivit.

s. 200 Kontrollera mot PDF

200

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Jag kan icke tillstyrka ändrad lönegradsplacering av tjänsten för jägmästare

i Ao 25 vid markbyråns domänsektion. För byggnadsbyråns värmesektion

och elektrosektion samt kasernbyråns underhållssektion räknar jag

med byrådirektörer i Ao 26 såsom chefer. För den nuvarande innehavaren

av tjänsten som chef för byggnadsbyråns elektrosektion beräknar jag —

för vissa speciella arbetsuppgifter — en särskild tjänst i Ao 26. Tjänsten

bör vid ledigblivande indragas. Chefstjänsterna vid befästningsbyråns konstruktionssektion

och byggnadsbyråns väg- och vattenbyggnadssektion anser

jag böra inrättas i Ae 26 med tjänstebenämning byrådirektör. Jag är

icke beredd att redan nu föreslå inrättande vid administrativa byråns personalkontor

av en ordinarie tjänst för byrådirektör, då jag anser att någon

tids erfarenhet av de blivande arbetsuppgifternas art och omfattning är

önskvärd. För personalkontorets chef beräknar jag sålunda tills vidare en

tjänst för förste byråsekreterare i Ao 23. Då emellertid arbetsuppgifterna

under omorganisationens genomförande otvivelaktigt motiverar en högre

löneställning anser jag, att innehavaren av ifrågavarande tjänst bör tills

vidare liksom hittills få upprätthålla en tjänst för byrådirektör i Ag 24.

—- Förslaget om ändrad lönegradsplacering av tjänsterna för byggnadsdirektör

kan jag icke tillstyrka.

Jag anser vidare, att följande tjänster bör inrättas i stället för av fortifikationsförvaltningen

föreslagna, inom parentes här angivna tjänster:

vid befästningsbyråns konstruktionssektion två tjänster för bvrådirektör

i Ae 24 (Ae 26),

vid forskningssektionen två tjänster för laborator i Ae 26 (ABp 26), en

tjänst för forskningsingenjör i högst Ae 23 (högst Ae 24) och en tjänst för

assistent i Ae 17 (Ae 19),

vid kasernbyråns arkitekt- och konstruktionssektion en tjänst för arkitekt

såsom byrådirektör i Ae 24 (Ae 26), en tjänst för förste byråarkitekt

i Ae 23 (Ae 24) och en tjänst för ingenjör i Ae 17 för konstruktion av matinrättningar

(Ae 19) samt vid samma byrås underhållssektion en tjänst

för förste byråsekreterare i Ae 23 (Ae21) och en byråingenjör i Ae 21

(Ae 23),

vid byggnadsbyråns värmesektion en tjänst för ingenjör i Ae 15 (Ae 17),

vid samma byrås elektrosektion en tjänst för förste byråingenjör i Ae 23

(Ae24) och vid byråns inköpssektion en tjänst för ingenjör i Ael7 med

utbildning inom väg- och vattenbyggnadstekniska eller maskintekniska

facket (Ae 19),

vid markbyrån en amanuens i reglerad befordringsgång (Ae21) samt

vid administrativa bvråns personalkontor en kansliskrivare i Ae 10

(Ae 13).

s. 201 Kontrollera mot PDF

201

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1958

Den tjänst för maskinist i Ae 9, som överföres från Stockholms tygstation,

bör erhålla tjänstebenämningen reparatör.

För den befattning, som enligt fortifikationsförvaltningens förslag skulle

tillsättas med major, alternativt pensionerad officer i A: 29, räknar jag

med en arvodesbefattning. I avbidan på pågående utredning om löneställningen

för dylika befattningar föreslår jag att nämnda befattning liänföres

till A: 25 och befattningen som domänofficer till, oförändrat, A: 29.

I likhet med fortifikationsförvaltningen förutsätter jag att i organisationen

ingående tjänster i princip skall vara pensionsberättigande. I

frågan om ordinariesättning ansluter jag mig till fortifikationsförvaltningens

uppfattning, att för närvarande stor försiktighet bör iakttagas

och att sålunda ytterligare ordinarie tjänster bör inrättas endast då särskilda

skäl föreligger. Jag godtager ämbetsverkets förslag i denna del men

anser, att jämväl den vid chefsexpeditionen föreslagna tjänsten för byråinspektör

i lönegrad 21 bör av bland annat rekryteringsskäl inrättas såsom

ordinarie.

Fortifikationsförvaltningen har föreslagit en sådan principiell fördelning

av avlöningskostnaderna för den icke-ordinarie personalen mellan

avlöningsanslag och byggnadsanslag, att avlöningskostnader, som kan hänföras

till nybyggnadsverksamhet, skall bestridas från byggnadsanslag

medan avlöningskostnader för personal, som erfordras för underhålls- och

förvaltningsverksamhet, skall bestridas från avlöningsanslag. Vissa remissmyndigheter

har ansett, att avlöningskostnaderna bör helt bestridas från

avlöningsanslag. Därvid har åberopats ett principuttalande i propositionen

1957:110, vilket emellertid avser försvarets materielförvaltande verk. Såsom

fortifikationsförvaltningen framhållit utgör kostnaden för avlöning av

den personal, som svssclsättes med ett nybyggnadsföretag, en del av den

verkliga kostnaden för företaget. För att man skall erhålla i görligaste mån

rättvisande byggnadskostnader och därmed även ett riktigt underlag för

beräkningen av underhållsanslag, anser ämbetsverket det vara ur principiell

synpunkt riktigt att låta sådana avlöningskostnader belasta byggnadsanslagen.

Försvarets förvaltningsdirektion har i sitt yttrande framhållit de

enligt min mening beaktansvärda synpunkterna, att det utgör ett särskilt

incitament till rationalisering och återhållsamhet med medel att låta avlöningskostnader

bestridas av byggnadsanslag samt att en övergång till

utnyttjande av avlöningsanslag skulle försvåra en successiv anpassning av

personalen efter inträffande förändringar i arbetsomfånget. Med hänsyn till

de delade meningar som yppats i förevarande fråga anser jag emellertid,

att den kan förtjäna alt närmare utredas. Jag räknar tills vidare med den

av fortifikationsförvaltningen gjorda fördelningen av avlöningskostnaderna

mellan avlöningsanslag och byggnadsanslag.

s. 202 Kontrollera mot PDF

202

Kunyl. Muj:ls proposition rir 110 år 195S

För befästningsinspektionen beräknar jag nya beställningar å fortifikationskårens

stat för en major i Ao 23 och två kaptener i Ao 21. Vidare beräknar

jag för befästningsbyråns utredningssektion en ny beställning för

överstelöjtnant i utbyte mot en befintlig majorsbeställning. Jag är däremot

icke beredd föreslå utbyte av de befintliga alternativa beställningarna för

överstelöjtnant eller major mot beställningar för överstelöjtnant. Samtliga

för fortifikationsofficerare avsedda tjänster vid fortifikationsförvaltningen

bör redovisas i fortifikationskårens personalförteckning. Någon ytterligare

utökning av kårens officerskader kan jag f. n. icke föreslå. Jag har ingen

erinran mot den i detta sammanhang föreslagna utökningen av underofficerskadern

med en förvaltare i Ao 17 och en fanjunkare i Ao 13. I fråga

om fortifikationskårens personal återkommer jag med hemställan vid behandlingen

i det följande av arméns allmänna avlöningsanslag.

Vad beträffar befästningsinspektionens behov av ytterligare personal

synes mig intet vara att erinra mot förslaget enligt vilket tjänster för en

tekniker i Ae 10 och ett biträde i reglerad befordringsgång samt en arvodesbefattning

för pensionerad officer i A: 24, vilka nu finnes vid fortifikationsförvaltningen,

överföres till inspektionen. Såsom försvarets civilförvaltning

föreslagit bör nämnda tjänster och arvodesbefattning alltjämt

redovisas å fortifikationsförvaltningens personalförteckning, därvid bör

anges att de beräknats för befästningsinspektionen.

I ett flertal remissyttranden har anförts att — liksom vid försvarets

övriga centrala förvaltningsmyndigheter, vilka 1954 omorganiserats —

översyn av fortifikationsförvaltningens organisation och personalbehov bör

ske sedan den nya organisationen genomförts och någon tid varit i verksamhet.

Jag delar denna uppfattning.

Omorganisationen av fortifikationsförvaltningen bör successivt genomföras

under budgetåret 1958/59. Därvid kommer ett antal tjänster att utgå

ur organisationen. Det torde därför vara erforderligt att Kungi. Maj :t inhämtar

riksdagens medgivande att vidtaga vissa övergångsanordningar liknande

dem som vidtogs i samband med 1954 års omorganisation av försvarsförvaltningarna.

Jag återkommer med hemställan härom i det följande.

Den av mig i det föregående förordade omorganisationen av fortifikationsförvaltningen

innebär anslagsmässigt att fortifikationsförvaltningens

avlöningsanslag uppräknas med 3 530 000 kronor, varav i runt tal 400 000

kronor avser utgiftsökningar av automatisk natur, samt att medelsanvisningen

under arméns allmänna avlöningsanslag ökas med i runt tal 109 000

kronor. Å andra sidan beräknas medelsbehovet för avlöningskostnader

under sakanslag efter omorganisationens genomförande nedgå i sådan om
-

s. 203 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ls proposition nr 110 ur 1958

203

fattning, att man uppnår den av fortifikationsförvaltningen angivna besparingen

av i runt tal 450 000 kronor.

Förevarande anslag beräknar jag till (3 020 000 + 3 530 000 =) 6 550 000

kronor enligt följande.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän 1 108000 (+ 598 000)

kronor;

Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar

289 000 (—131 000) kronor;

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj:t, 10 380 (+ 540) kronor;

Avlöningar till övrig icke-or dinar ie personal 4 225 000

(+ 2 586 000) kronor;

Rörligt tillägg 917 620 (+ 145 460) kronor.

Inkomstposten Pensionsmedel, 331 000 kronor, torde utgå i anslutning

till vad jag anfört i ämnet vid behandlingen av försvarsdepartementets

avlöningsanslag i prop. 1958: 1 (bil. 6).

Med hänsyn till förhållandena i samband med genomförandet av den

ifrågavarande omorganisationen torde anslagsposten Avlöningar till övrig

icke-ordinarie personal även för nästa budgetår böra betecknas förslagsvis.

Posten bör emellertid liksom hittills maximeras av Kungl. Maj :t.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå

riksdagen att

a) besluta, att fortifikationsförvaltningen skall organiseras

efter i huvudsak de riktlinjer, som i det föregående angivits;

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att inrätta ett under överbefälhavaren

direkt lydande stabsorgan, benämnt befästningsinspektionen;
c)

bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för fortifikationsförvaltningen, som föranledes

av vad jag föreslagit i det föregående;

d) fastställa följande avlöningsstat för fortifikationsförvaltningen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1958/59:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 1 108 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbcfattningar,

förslagsvis

289 000

s. 204 Kontrollera mot PDF

204

Kungl. Maj:ls proposition nr 110 år 1958

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis .............................. 10 380

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis

...................................................... 4 225 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 917 620

Summa kronor 6 550 000

e) bemyndiga Kungl. Maj:t att i anslutning till genomförandet

av föreslagna personalförändringar för budgetåret

1958/59 beträffande fortifikationsförvaltningen vidtaga särskilda

övergångsåtgärder enligt vad som angivits i det föregående;
f)

till Fortifikationsförvaltningen: Avlöningar för budgetåret

1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 6 550 000 kronor.

[5] Fortifikationsförvaltningen: Omkostnader

Anslag

1956/57 .............................. 300 000

1957/58 (statsliggaren s. 172) 305 000

1958/59 (förslag) ............... 475 000

1 årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 8) har Kungl. Maj :t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Fortifikationsförvaltningen:

Omkostnader för budgetåret 1958/59 beräkna ett

förslagsanslag av 305 000 kronor.

Y rkande

Fortifikationsförvaltningen hemställer att anslaget höjes med 170 000

kronor.

Ökning

1. Ökat antal tjänstemän med avlöning från fortifikationsförvalt
-

ningens avlöningsanslag ................................................... 160 000

2. Höjda löner och priser ................................................... 5 000

3. Anskaffning av skåp ...................................................... 5 000

170 000

Nettoutgift

295 714

Motiv

1. I det av fortifikationsförvaltningen framlagda, under föregående

punkt behandlade förslaget till omorganisation av ämbetsverket har för
-

s. 205 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

205

utsatts att avlöningskostnaderna för 189 tjänstemän, vilka kostnader för

närvarande bestrides från andra avlöningsanslag än fortifikationsförvaltningens

eller från sakanslag, från och med nästa budgetår skall bestridas

från fortifikationsförvaltningens avlöningsanslag. Det totala antalet tjänstemän

vid fortifikationsförvaltningen med avlöning från fortifikationsförvaltningens

avlöningsanslag och med tjänstgöring vid det centrala verket

skulle vid bifall till nämnda förslag komma att uppgå till 341. Med hänsyn

härtill finner fortifikationsförvaltningen, som endast kunnat göra

ungefärliga beräkningar angående medelsbehovet, nödvändigt att anslagsposten

till sjukvård m. m. höjes med 13 000 kronor och anslagsposten till

expenser med 100 000 kronor. Anslagsposten till reseersättningar föreslås

skola höjas med 47 000 kronor till 100 000 kronor. Resekostnadsersättningar

och traktamenten för ämbetsverkets från avlöningsanslag avlönade

tjänstemän torde emellertid komma att uppgå till minst dubbla beloppet.

Ämbetsverket föreslår att ifrågavarande kostnader till den del de överstiger

100 000 kronor får bestridas från sakanslag. Motsvarande gäller för

närvarande beträffande samtliga resekostnader för den från avlöningsanslag

avlönade civila tekniska personalen vid militärbefälsstabernas sektion

VIII.

2. Medelsbehovet föranledes av ökade löner till nu befintlig städningspersonal

ävensom höjda priser för rengöringsmateriel, skrivmateriel, kontorsutensilier

och inventarier.

3. Behov föreligger av stålskåp för förvaring av kartor.

Departementschefen

Jag biträder fortifikationsförvaltningens förslag och hemställer alltså,

med erinran om att anslaget höjes med 170 000 kronor, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att till Fortifikationsförvaltningen: Omkostnader för budgetåret

1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 475 000 kronor. 6

[6] Fortifikationsförvaltningen: Forskningsverksamhet m. in.

Anslag Nettoutgift Behållning

1956/57 .............................. ‘646 000 909 961 139 724

1957/58 (statsliggaren s. 173) 655 000

1958/59 (förslag) ............... 710 000

1 Därutöver överfört från anslag under tolfte huvudtiteln 17 400 kronor.

Reservationsbehållningen var vid utgången av budgetåret 1956/57 i sin

helhet bunden.

s. 206 Kontrollera mot PDF

206

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 8) har Kungl. Maj :t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Fortifikationsförvaltningen:

Forskningsverksamhet m. m. för budgetåret 1958/59

beräkna ett reservationsanslag av 655 000 kronor.

Anslaget för innevarande budgetår disponeras med 365 000 kronor till

forskningsverksamhet och med 290 000 kronor till fortifikatorisk rustningsplanläggning.

Fortifikationsförvaltningen (skr. 20/s 1957) hemställer att anslaget liöjes

med 1 045 000 kronor, varav 735 000 kronor till forskningsverksamhet och

310 000 kronor till fortifikatorisk rustningsplanläggning. För kännedom

om den närmare innebörden av förslaget torde få hänvisas till de handlingar,

som kommer att tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott.

Departementschefen

Jag kan icke tillstyrka att anslaget uppräknas med högre belopp än

55 000 kronor. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att

till Fortifikationsf örvaltningen: Forskningsverksamhet

m. m. för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag av

710 000 kronor.

[7] Fortifikationsf örvaltningen:

Byggnads- och reparationsberedskapens

övningar m. m.

Anslag

Nettoutgift

Behållning

1956/57 .......................

....... 100

77 673

340 063

1957/58 (statsliggaren s.

173) 100

1958/59 (förslag) ........

....... 100

Reservationsbehållningen var vid utgången av budgetåret 1956/57 i sin

helhet bunden.

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 8) har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Fortifikationsförvaltningen:

Byggnads- och reparationsberedskapens övningar

m. m. för budgetåret 1958/59 beräkna ett reservationsanslag av 100 kronor.

Y rkande

Fortifikationsf örvaltningen (skr. 2#/s 1957) hemställer att anslaget uppföres

med 200 000 kronor.

s. 207 Kontrollera mot PDF

Kiuif/l. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

207

Motiv

Årligen återkommande, omfattande övningar med centrala ledningen,

distriktsmyndigheterna och driftvärnet är ofrånkomliga. Kostnaderna härför

beräknas till 200 000 kronor per budgetår. Då på grund av effektivisering

av utbildningsverksamheten i form av utbildningskurser, övningar

m. m. reservationsbehållningen beräknas i sin helhet komma att förbrukas

under budgetåret 1957/58, bör för nästa budgetår anvisas ett belopp av

200 000 kronor.

Departementschefen

Jag kan icke tillstyrka en uppräkning av förevarande anslag utan föreslår

att anslaget jämväl för nästa budgetår uppföres med ett formellt belopp

av 100 kronor. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att till Fortifikationsförvaltningen: Byggnads- och reparationsberedskapens

övningar m. m. för budgetåret 1958/59 anvisa

ett reservationsanslag av 100 kronor.

[8] Fortifikationsförvaltningen: Byggnads- och reparationsberedskapens

materiel

Anslag

Nettoutgift

Behållning

1956/57 ..............................

100

1 012 590

1 348 315

1957/58 (statsliggaren s. 173)

100

1958/59 (förslag) ...............

100

Reservationsbehållningen var vid utgången av budgetåret 1956/57 i sin

helhet bunden.

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 8) har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Fortifikationsförvaltningen:

Byggnads- och reparationsberedskapens materiel

för budgetåret 1958/59 beräkna ett reservationsanslag av 100 kronor.

Yrkande

Fortifikationsförvaltningen hemställer att anslaget uppföres med 100 000

kronor.

Motiv

För en fortsatt planenlig anskaffning av materiel för byggnads- och rcparationsberedskapen

i samband med att materielförråden anslutes till

planerade centralfortifikationsförråd beräknas en årlig kostnad av 100 000

s. 208 Kontrollera mot PDF

208

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 195S

kronor. Då reservationsbehållningen beräknas komma att i sin helhet förbrukas

under budgetåret 1957/58, föreslås att för nästa budgetår anvisas

ett belopp av 100 000 kronor.

Departementschefen

Jag kan icke tillstyrka att förevarande anslag höjes utan föreslår att

detsamma även för nästa budgetår uppföres med ett formellt belopp av

100 kronor. Jag hemställer således, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att

till Fortifikationsförvaltningen: Byggnads- och reparationsberedskapens

materiel för budgetåret 1958/59 anvisa ett

reservationsanslag av 100 kronor.

VISSA GEMENSAMMA FRÅGOR BETRÄFFANDE ARMÉTYG-,

MARIN- OCH FLYGFÖRVALTNINGARNA

Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande har min företrädare i ämbetet

den 27 januari 1956 tillkallat tre sakkunniga för att verkställa viss

översyn av försvarsförvaltningarnas organisation m. m. De sakkunniga,

som antagit benämningen 1956 års försvarsförvaltningssakkunniga, har

den 22 september 1956 framlagt betänkande (stencilerat) med synpunkter

och förslag i anledning av det ditintills verkställda översynsarbetet. På

nämnda betänkande grundat förslag har förelagts 1957 års riksdag (prop.

1957: 110, s. 3 ff.). De sakkunniga liar vidare den 24 september 1957 framlagt

ett andra betänkande (stencilerat) med synpunkter och förslag i anledning

av översyn av försvarsförvaltningarnas organisation, innefattande

resultaten av de sakkunnigas översyn av arméintendenturförvaltningen,

marinförvaltningens intendenturavdelning, flygförvaltningens intendenturbyrå

samt försvarets sjukvårdsstyrelses materielbyrå och rent administrativa

enheter. Yttranden över detta betänkande har avgivits av överbefälhavaren,

chefen för armén, chefen för marinen, chefen för flygvapnet, försvarets

civilförvaltning, försvarets sjukvårdsstyrelse, fortifikationsförvaltningen,

armétygförvaltningen, arméintendenturförvaltningen, marinförvaltningen,

flygförvaltningen, försvarets förvaltningsdirektion, statskontoret

och Sveriges juristförbund. På sistnämnda betänkande, i vad det avser

försvarets sjukvårdsstyrelse och arméintendenturförvaltningen, grundade

förslag har förelagts 1958 års riksdag (prop. 1958: 1, bil. 6, punkterna 6

och 12).

I årets statsverksproposition har armétyg-, marin- och flygförvaltningarnas

avlönings- och omkostnadsanslag upptagits med allenast beräknade

s. 209 Kontrollera mot PDF

209

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

belopp. Jag upptager i det följande dessa anslag till slutlig behandling,

varvid även behandlas de förslag rörande dessa myndigheter som framlagts

av 1956 års försvarsförvaltningssakkunniga i förenämnda betänkande

den 24 september 1957. Rörande de allmänna principer, som legat till

grund för mina förslag, torde jag få hänvisa till vad jag anfört inledningsvis.

Härutöver vill jag i detta sammanhang framhålla, att kostnaderna

för de personalförstärkningar jag funnit mig böra tillstyrka till stor

del kompenseras av att jag även funnit det möjligt att föreslå indragning

av ett icke obetydligt antal tjänster. Med hänsyn till de sålunda förutsatta

indragningarna torde det vara erforderligt att Kungl. Maj :t inhämtar

riksdagens medgivande att vidtaga vissa övergångsanordningar

liknande dem som vidtogs i samband med 1954 års omorganisation av försvarsförvaltningarna.

Jag återkommer med hemställan härom i det följande

under respektive avlöningsanslag.

Riksdagen har för budgetåren 1954/58 bemyndigat Kungl. Maj :t att i

avseende å de under arméns och marinens allmänna avlöningsanslag redovisade

militära och civilmilitära kårerna samt den ordinarie personalen

vid flygvapnet vidtaga de provisoriska åtgärder — såsom meddelande av

vikariatslöneförordnanden, vakantsättningar m. m. — som betingas av

övergången till den nya förvaltningsorganisationen. Motsvarande bemyndigande

erfordras såvitt avser marinen och flygvapnet även för budgetåret

1958/59. Till frågan om utverkande av sådant bemyndigande avser

jag att återkomma i samband med att jag framlägger slutliga medelsäskanden

för marinens och flygvapnets avlöningsanslag.

För att statsmakterna skall hållas underkunniga om de verkliga avlöningskostnaderna

vid envar av de förvaltningar, som berörts av 1954 års

omorganisation, har Kungl. Maj:t — i enlighet med vad som förutsatts

vid anmälan av förvaltningspropositionen 1954: 109 — utfärdat föreskrift

av innehåll, att det fortsättningsvis skall åligga envar av armétygförvaltningen,

arméintendenturförvaltningen, marinförvaltningen och flygförvaltningen

att årligen, i samband med att ämbetsverket avger förslag till medelsäskanden,

inkomma med dels sammanställning över de beräknade

totalkostnaderna för avlönande av personal vid ämbetsverket under nästkommande

budgetår, dels ock uppgift om de verkliga kostnaderna under

nästföregående budgetår för motsvarande avlöningar.

De av ämbetsverken lämnade uppgifterna rörande de verkliga avlöningskostnaderna

för budgetåret 1956/57 framgår i avrundade tal av följande

sammanställning.

14—89 58 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 saml. Nr 110

s. 210 Kontrollera mot PDF

210

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Ämbetsverk

Personal med avlöning från

Summa

vederbörande

verks

avlönings-

anslag

sakanslag

vederbörande

försvarsgrens

avlönings-

anslag

Armétygförvaltningen.............

12 310 000

6 369 000

2 065 000

20 744 000

Arméintendenturförvaltningen......

2 517 000

228 000

806 000

3 551 000

Marinförvaltningen...............

8 028 000

1 390 000

2 731 000

12 149 000

Flygförvaltningen ................

12 230 000

5 920 000

1 1 780 000

19 930 000

Summa

33 083 000

13 907 000

7 382 000

56 374 000

1 Härav armén 23 000 kronor, marinen 103 000

kronor och flygvapnet 1 654 000 kronor.

För budgetåret 1958/59 har ämbetsverken beräknat avlöningskostnaderna

till belopp, som i avrundade tal anges härefter.

Personal med avlöning från

Ämbetsverk

vederbörande

verks

avlönings-

anslag

sakanslag

vederbörande

försvarsgrens

avlönings-

anslag

Summa

Armétygförvaltningen.............

15 922 000

7 391 000

2 679 000

25 992 000

Arméintendenturförvaltningen......

3 067 000

185 000

897 000

4 149 000

Marinförvaltningen...............

13 015 000

1 _

2 967 000

15 982 000

Flygförvaltningen.................

18 300 000

6 700 000

2 2 122 000

27 122 000

Summa

50 304 000

14 276 000

8 665 000

73 245 000

1 Marinförvaltningen föreslår överföring till

1 646 000 kronor.

marinförvaltningens avlöningsanslag av

2 Härav armén 25 400 kronor, marinen 111 300 kronor och flygvapnet 1 985 300 kronor.

I kolumnen för personal med avlöning från vederbörande verks avlöningsanslag

har upptagits de av verken äskade avlöningsanslagen. Beträffande

arméintendenturförvaltningens avlöningsanslag har Kungl. Maj :t i

årets statsverksproposition (bil. 6) föreslagit att anslaget för budgetåret

1958/59 uppföres med ett belopp av 2 850 000 kronor, varvid förutsatts att

avlöningskostnaderna för all personal i arméintendenturförvaltningen skall

från och med nämnda budgetår bestridas från avlöningsanslag. Beträffande

avlöningsanslagen för övriga i sammanställningen upptagna ämbetsverk

räknar jag, såsom kommer att framgå vid behandlingen av de särskilda

anslagen, med följande anslagsbelopp, nämligen för arinétygförvaltningen

14 900 000 kronor, för marinförvaltningen 9 700 000 kronor och för

flygförvaltningen 15 650 000 kronor. Med utgångspunkt i de sålunda föreslagna

avlöningsanslagen kan de sammanlagda kostnaderna för avlöningar

åt personal vid ifrågavarande fyra ämbetsverk beräknas till i avrundat tal

67 000 000 kronor.

s. 211 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

211

[9] Armétygförvaltningen s Avlöningar,

Anslag Nettoutgift

1956/57 .............................. 11 820 000 12 310 058

1957/58 (statsliggaren s. 173) 12 600 000

1958/59 (förslag) ............... 14 900 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 9) har Kungl. Maj :t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Armétygförvaltningen:

Avlöningar för budgetåret 1958/59 beräkna ett förslagsanslag

av 12 600 000 kronor.

Yrkande

Armétygförvaltningen (skr. 3/s 1957) hemställer, att anslaget höjes med

3 322 000 kronor.

ökning Minskning

1. Nya tjänster m. m.

Vapen avdelningen

1 byrådirektör Ae24, 1 förste byråingenjör Ae 23,

4 byråingenjörer Ae 21, 1 byråingenjör Ae 19, 1

biträdande ingenjör Ae 13, 1 tekniker Ae 9, 1

kanslibiträde Ae 7, 1 tekniskt biträde Ae 7, 1

biträde för skriv- och kontorsgöromål ............ 235 258

2 biträdande ingenjörer Ae 13, 1 tekniker Ae 10

och 1 tekniskt biträde Ae 7 utgår .................. 57 223

Fordonsavdelningen

3 byråingenjörer Ae21, 3 byråingenjörer Ae 19,

1 tekniker Ae 10, 1 kontorist Ae 9, 2 tekniker

Ae 9, 1 kanslibiträde Ae 7, 4 biträden för skriv
-

och kontorsgöromål .................................... 241 772

1 biträdande ingenjör Ae 13 och 1 biträde för

skriv- och kontorsgöromål utgår ..................... 25 946

Elek t r oavdelningen

1 förste byråingenjör Ae23, 5 byråingenjörer Ae 21,

5 byråingenjörer Ae 19, 4 ingenjörer Ae 17, 2

ingenjörer Ae 15, 1 tekniskt biträde Ae 7 ......... 381 279

3 ingenjörbiträden Ae 12 utgår ........................ 45 393

Ver k stadsavdcl ningen

1 byråingenjör Ae 19, 1 ingenjör Ae 17, 1 ingenjör

Ae 15 ......................................................... 59 006

s. 212 Kontrollera mot PDF

212

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Ökning Minskning

Inköpsavdelningen

1 byråintendent Ae 21, 1 assistent Ae 17, 1 tekniker

Ae 9, 1 kanslibiträde Ae 7 .............................. 68 359

1 biträde för skriv- och kontorsgöromål utgår ... 10 008

Administrativa byrån

1 förste byråsekreterare Ae 23, 1 assistent Ae 17, 1

assistent Ae 15, 1 förrådsman Ae 7, 1 kanslibiträde

Ae 7 ................................................ 87 373

Normaliebyrån

1 ingenjör Ae 17, 1 biträdande ingenjör Ae 13, 1

fotograf Ae 9, 1 kanslibiträde Ae 7, 1 tekniskt

biträde Ae 7, 1 biträde för skriv- och kontorsgöromål,

1 expeditionsofficer A:24 ............... 93 194

1 byråingenjör Ae 19 utgår .............................. 21 729

Centralplaneringen

1 byråingenjör Ae 19, 1 assistent Ae 15, 1 biträde

för skriv- och kontorsgöromål ..................... 49 415

Materielinspektionen

1 byråingenjör Ae 19, 1 biträde för skriv- och kontorsgöromål

................................................ 31 737

2. Löneregleringar

Vapenavdelningen

1 ingenjör Ao 17 — byråingenjör Ao 19 (ritkontoret);

1 förrådsförvaltare Ae 13 — Ae 15 (kontrollbyråns

mätdonssektion) ........................ 3 075

Fordons avdel ningen

1 byråingenjör Ae 19—Ae 21 (kontrollsektionen) 1095

Elektroavdelningen

1 byrådirektör Ae 24—Ae26 (telebyråns stabsradiosektion)

............................................. 1 489

Verkstadsavdelningen

1 förste kansliskrivare Ae 12 —- kontorsskrivare

Ae 13 (driftbyråns organisationssektion) ......... 1155

Inköpsavdelningen

1 kontorsskrivare Ae 13 — assistent Ae 15 (inköps
sektionen)

................................................ 1287

s. 213 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr i JO år 1958

213

Administrativa byrån

1 förste byråsekreterare Ae 21 — Ae 23 (kansli

sektionen) ...............................................

Norxnaliebyrån

1 byråingenjör Ae 21 — förste byråingenjör Ae 23

(materiallaboratoriet); 1 assistent Ae 15 —

Ae 17, 1 ingenjör Ae 15 — assistent Ae 17, 1 biträde

för skriv- och kontorsgöromål — tekniskt

biträde Ae 7 (beskrivningssektionen); 1 tekniker

Ae 10 — tryckeriförman Ae 12 (förlagssektionen);

1 kanslibiträde Ae 7 ■— kontorist Ae 9

(handsekreterare åt byråchefen) .................. 8 293

3. 1 chef för centralplaneringen Bo 1 — Bp 1 ......... —

4. 7 biträden för skriv- och kontorsgöromål — kon
torsbiträden

Ao 5 ....................................... —

5. Omräkning

1957 års löneplansrevision m. m......................... 2 217 093

3 482 299 160 299

+ 3 322 000

ökning Minskning

1 419

M o t i v

Anslagsökningen föranledes till övervägande del av den under 1957 beslutade

löneplansrevisionen. I övrigt är de ökade avlöningskostnaderna

i huvudsak att hänföra till sådana i förevarande äskande upptagna nya

tjänster, som av 1956 års försvarsförvaltningssakkunniga föreslagits till

inrättande vid armétygförvaltningen men ej omfattats av 1957 års riksdagsbeslut,

ävensom till vissa för planerad robotverksamhet och teknisk

underrättelsetjänst erforderliga civila tjänster.

1. Vapenavdelningen. Vapenavdelningens robotfrågor handlägges för

närvarande vid 2. vapenbyråns raketsektäon. Den enda robot, som hittills

varit aktuell, är pansarvärnsroboten. Då emellertid numera även frågor

rörande mark- och luftvärnsrobotar aktualiserats är raketsektionens kapacitet

ej längre tillräcklig för handhavande av samtliga frågor. Chefen för

armén har anmodat armétygförvaltningen att inrätta ett speciellt robotorgan.

Detta organ skulle i samråd med arméstaben och flygförvaltningen

utreda frågor angående taktisk-teknisk målsättning för robotar, utformningen

av inmätnings-, eldlednings- och styrsystem, utskjutningsanordningar

m. m. samt i övrigt undersöka de problem, som sammanhänger med

införandet av robotar vid armén. Det planerade robotorganet bör tills

vidare vara direkt underställt avdelningschefen och benämnas vapenavdelningens

robotkontor. Chef bör vara en överstelöjtnant i Ao 26. Vidare be
-

s. 214 Kontrollera mot PDF

214

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

räknas personalbehovet utgöras av -— förutom viss militär personal — en

byrådirektör i Ae 24 och ett kanslibiträde i Ae 7.

De i övrigt föreslagna tjänsterna vid vapenavdelningen avses för byråer

m. m. enligt följande:

1. vapenbyrån: 1 byråingenjör i Ae 21 (eldledningssektionen), 1 byråingenjör

i Ae 19 (infanterisektionen);

2. vapenbyrån: 1 förste byråingenjör i Ae 23 (minsektionen), 1

tekniskt biträde i Ae 7 (kemiska sektionen);

kontrollbyrån: 1 byråingenjör i Ae21 (mätdonssektionen);

ritkontoret: 2 byråingenjörer i Ae21, 1 tekniker i Ae9;

provskjutningscentralen: 1 biträdande ingenjör i Ae 13, 1 bi
träde

för skriv- och kontorsgöromål (telefonist).

Vid bifall till förslagen om inrättande av tjänster för en byråingenjör

i Ae 19 vid infanterisektionen, en byråingenjör i Ae21 vid mätdonssektionen

samt två byråingenjörer i Ae 21 och en tekniker i Ae 9 vid ritkontoret

kan respektive en tjänst för biträdande ingenjör i Ae 13, en tjänst för

tekniker i Ae 10, en tjänst för biträdande ingenjör i Ae 13 och en tjänst

för tekniskt biträde i Ae 7 utgå.

Fordonsavdelningen. De föreslagna tjänsterna avses för byråer m. m.

enligt följande:

personal direkt underställd avdelningschefen: ett kanslibiträde

i Ae 7 (handsekreterare åt avdelningschefen);

fordonsbyrån: en byråingenjör i Ae 21, en byråingenjör i Ae 19

(stridsfordonssektionen), en byråingenjör i Ae 19, en tekniker i Ae 10, en

tekniker i Ae 9 (bilsektionen), en byråingenjör i Ae 19 (släpfordonssektionen),

en kontorist i Ae 9, fyra biträden för skriv- och kontorsgöromål

(biluttagningssektionen);

ritkontoret: två byråingenjörer i Ae21;

specialtekniska sektionen: en tekniker i Ae 9.

Vid bifall till förslagen om inrättande av tjänster för en byråingenjör i

Ae 19 vid stridsfordonssektionen och ett kanslibiträde i Ae 7 kan en tjänst

för biträdande ingenjör i Ae 13 respektive ett biträde för skriv- och kontorsgöromål

utgå.

Elektroavdelningen. De föreslagna tjänsterna avses för b3rråer m. m.

enligt följande:

radarbyrån: en förste byråingenjör i Ae 23, en byråingenjör i Ae 19

(specialradarsektionen), en byråingenjör i Ae 21 (eldledningsradarsektionen);
telebyrån:

två byråingenjörer i Ae21, en byråingenjör i Ae 19, två

ingenjörer i Ae 17, en ingenjör i Ae 15, ett tekniskt biträde i Ae 7 (stabsradiosektionen),

en byråingenjör i Ae 19 (truppradiosektionen);

kontrollsektionen: en byråingenjör i Ae21, en byråingenjör i

Ae 19, en ingenjör i Ae 17;

s. 215 Kontrollera mot PDF

215

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 195S

ritkontoret: en byråingenjör i Ae21, en byråingenjör i Ae 19, en

ingenjör i Ae 17, en ingenjör i Ae 15.

Vid bifall till förslagen om att inrätta tjänster vid ritkontoret för en

byråingenjör i Ae 21, en byråingenjör i Ae 19 och en ingenjör i Ae 17 kan

tjänster för tre ingenjörbiträden i Ae 12 utgå.

Beträffande de föreslagna tjänsterna vid stabsradiosektionen framhålles

att genom särskilda medgivanden av Kungl. Maj:t under senare år

inom försvarsstaben inrättats ett antal tekniska tjänster avsedda bl. a.

för projektering och utbyggnad av fasta radioanläggningar samt anskaffning

av viss materiel för sådana anläggningar. Av dessa tjänster har två

för byråingenjör i lönegrad 21, en för byråingenjör i lönegrad 19, två

för ingenjör i lönegrad 17, en för ingenjör i lönegrad 15 och en för tekniskt

biträde i lönegrad 7 varit ställda till elektroavdelningens disposition.

Med hänsyn härtill synes det ändamålsenligt att ifrågavarande

tjänster uppföres på armétygförvaltningens stat.

Verkstadsavdelningen. De föreslagna tjänsterna avses för krigsreparationssektionen.

Inköpsavdelningen. Av de föreslagna tjänsterna avses tjänsterna för

byråintendent och assistent för inköpssektionen samt tjänsterna för tekniker

och kanslibiträde för expeditionen.

Vid bifall till förslaget om att inrätta kanslibiträdestjänsten kan en

tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål indragas.

Administrativa byrån. Av de föreslagna tjänsterna avses tjänsten för

förste byråsekreterare för kanslisektionen och personalkontoret, tjänsterna

för assistenterna och förrådsmannen för organisationskontoret samt kanslibiträdestjänsten

för personalkontoret.

Normaliebyrån. Chefen för försvarsstaben har lämnat armétygförvaltningen

direktiv rörande utbyggnad av den tekniska dokumentationstjänsten

för budgetåret 1958/59. På grundval härav har ämbetsverket för ändamålet

bedömt behov föreligga av — förutom vissa militära beställningar —

två civila tjänster, varav en för biträdande ingenjör i Ae 13 och en för

kanslibiträde i Ae 7, samt en arvodesbefattning för pensionerad officer i

A: 24 med tjänstgöring som expeditionsofficer. Tjänsterna och arvodesbefattningen

förutsättes tills vidare skola placeras vid byråns bibliotek.

Av övriga föreslagna tjänster avses tjänsten för ingenjör för beskrivningssektionen,

tjänsten för fotograf för förlagssektionen, tjänsten för

tekniskt biträde för materiallaboratoriet samt tjänsten för biträde för skrivoch

kontorsgöromål för expeditionen.

Vid bifall till i det föregående redovisade förslag om förstärkning av

vapen-, fordons- och elektroavdelningarnas ritkontor kan en tjänst för

byråingenjör i Ae 19 vid normaliebyråns standardiseringssektion indragas.

Central planeringen. Av de föreslagna tjänsterna avses tjänsterna för

byråingenjör och assistent för krigsdeltaljen samt tjänsten för biträde för

skriv- och kontorsgöromål för centraldetaljen.

s. 216 Kontrollera mot PDF

216

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Materielinspektionen. Av ifrågavarande tjänster avses tjänsten för

byråingenjör för vapengruppen och biträdestjänsten för expeditionen.

2. Löneregleringarna motiveras med arten och omfattningen av de arbetsuppgifter,

som är förenade med ifrågavarande tjänster.

3. Tjänsten såsom chef för centralplaneringen är från och med budgetåret

1957/58 upptagen som fullmaktstjänst i Bo 1 och avsedd att besättas

med en alternativt militär, civilmilitär eller civil befattningshavare. Enligt

armétygförvaltningens uppfattning är det emellertid främst ur likformighetssynpunkt

önskvärt att tjänsten — i överensstämmelse med

övriga inom ämbetsverkets organisation förekommande alternativa tjänster

i samma eller högre löneställning — uppföres såsom förordnandetjänst

i Bp 1.

4. Ordinariesättningarna föreslås i enlighet med grunderna för den

reglerade befordringsgången för biträdespersonal.

Det inledningsvis omnämnda, av 1956 års försvarsförvaltningssakkunniga

i september 1957 framlagda betänkandet berör i ett hänseende armétygförvaltningen.

I betänkandet framhålles sålunda att armétygförvaltningen

under år 1954 påbörjade en omläggning till hålkortsmetod av arbetet

med framställandet av fältutrustningslistor. Arbetet härmed är förlagt

till tygförrådsbyråns centralsektion och den hålkortsmässiga bearbetningen

sker vid försvarets civilförvaltnings hålkortscentral. Vid årsskiftet

1956—1957 anslöt sig arméintendenturförvaltningen till detta system för

att framställa fältutrustningslistor i fråga om intendenturmateriel. Arméintendenturförvaltningen

har avdelat ett biträde i reglerad befordringsgång

för verksamheten, vilken är organisatoriskt ansluten till motsvarande

verksamhet för armétygförvaltningens del. Kungl. Maj :t bemyndigade den

12 juli 1957 arméintendenturförvaltningen att förordna nämnda biträde

att bestrida göromål, vilka ankommer på tjänsteman i 7 lönegraden, för

tid varunder hon är avdelad för ifrågavarande arbetsuppgifter, dock längst

intill den 1 juli 1958. Från och med den 1 juli 1958 bör enligt de sakkunnigas

mening biträdestjänsten i fråga utgå ur arméintendenturförvaltningens

organisation och en tjänst för kanslibiträde i Ae 7 för ändamålet

inrättas vid armétygförvaltningen (tygförrådsbyråns centralsektion). Vid

behandlingen i statsverkspropositionen (bil. 6, s. 51) av arméintendenturförvaltningens

avlöningsanslag har räknats med bifall härtill.

Chefen för armén har i sitt militärorganisatoriska underlag för budgetåret

1958/59 föreslagit att vid armétygförvaltningen inrättas beställningar

för fyra kaptener i Ar 21, varav två vid elektroavdelningen och två vid

verkstadsavdelningen. Beträffande de föreslagna beställningarna vid

elektroavdelningen framhåller arméchefen att för närvarande fyra kaptener

är kommenderade till tjänstgöring vid avdelningen samt att 1956

s. 217 Kontrollera mot PDF

KungI. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

217

års försvarsförvaltningssakkunniga i sitt betänkande den 22 september

1956 föreslagit att två av dessa kaptener skulle ingå i armétygförvaltningens

organisation med placering såsom militära assistenter på telebyrån

respektive radarbyrån. I fråga om de föreslagna beställningarna vid verkstadsavdelningen

framhåller arméchefen att två kaptener för närvarande

är kommenderade till tjänstgöring vid avdelningens krigsreparationssektion

samt att enligt förslag av 1956 års försvarsförvaltningssakkunniga i

förenämnda betänkande dessa kaptener skulle ingå i armétygförvaltningens

organisation med placering vid avdelningens centralsektion.

Försvarets civilförvaltning framhåller att ämbetsverket i princip hyser

den uppfattningen att personal, som tjänstgör vid försvarsgrensförvaltningarna,

skall redovisas i personalförteckningarna för dessa. Tills vidare föreslår

ämbetsverket emellertid ingen ändring såvitt gäller nu ifrågavarande

fyra kaptensbeställningar.

Departementschefen

Under hänvisning till vad jag inledningsvis anfört framlägger jag nu förslag

till personalförändringar m. m. vid armétygförvaltningen för nästa

budgetår.

Vad först beträffar vapenavdelningen tillstyrker jag att ett robotkontor,

tills vidare direkt underställt avdelningschefen, inrättas med föreslagen

personaluppsättning. Jag räknar därvid med att under förevarande

anslag tillkommer en tjänst för byrådirektör i Ae 24. Jag föreslår vidare,

att för ändamålet inrättas beställningar under arméns allmänna avlöningsanslag

för en överstelöjtnant i Ao 26 (chef för kontoret) och två kaptener

i Ao 21. Beställningarna torde uppföras på fälttygkårens stat. Förslagen om

att inrätta tjänster för, vid 1. vapenbyrån en byråingenjör i Ae 19, avsedd

för infanterisektionen, i utbyte mot en biträdande ingenjör i Ae 13, vid

2. vapenbyrån en förste byråingenjör i Ae 23, avsedd för minsektionen,

samt vid ritkontoret en byråingenjör i Ae 21 kan jag biträda. Jag tillstyrker

vidare att en tjänst för förrådsförvaltare i Ae 13 vid kontrollbyråns mätdonssektion

uppflyttas till Ae 15.

Beträffande fordonsavdelningen tillstyrker jag att tjänster inrättas

för dels en byråingenjör i Ae 21 och en byråingenjör i Ae 19 vid fordonsbyråns

stridsfordonssektion, sistnämnda tjänst i utbyte mot en tjänst för

biträdande ingenjör i Ae 13 vid sektionen, dels ock en byråingenjör i Ae 21

vid ritkontoret.

Vid elektroavdelningen tjänstgör för närvarande ett antal kommenderade

kaptener. Enligt chefen för armén bör två av dessa ingå i armétygförvaltningens

organisation med placering såsom militärassistenter vid

telebyrån respektive radarbyrån. Arinéchefen har därför föreslagit att två

kaptensbeställningar i Ar 21 uppföres på armétygförvaltningens stat. För

s. 218 Kontrollera mot PDF

218

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

egen del tillstyrker jag förslaget men förutsätter därvid att två kaptensbeställningar

i Ao 21 under arméns allmänna avlöningsanslag hålles vakanta.

Jag återkommer med hemställan härom vid behandlingen i det

följande av sistnämnda anslag.

För elektroavdelningen tillstyrker jag inrättande av tjänster för dels

en byråingenjör i Ae 19 vid telebyråns truppradiosektion, dels en förste

byråingenjör i Ae 23 vid radarbyråns specialradarsektion, dels ock en byråingenjör

i Ae21, en byråingenjör i Ae 19, en ingenjör i Ael7 och en

ingenjör i Ae 15 vid ritkontoret, i samband varmed tjänster för tre ingenjörbiträden

i Ae 12 vid kontoret kan utgå.

Vid verkstadsavdelningens krigsreparationssektion tjänstgör för

närvarande två kommenderade kaptener. Enligt chefen för armén bör

dessa ingå i armétygförvaltningens organisation med placering vid avdelningens

centralsektion. Arméchefen har därför föreslagit att två kaptensbeställningar

i Ar 21 uppföres på armétygförvaltningens stat. För egen

del tillstyrker jag förslaget men förutsätter därvid att två kaptensbeställningar

i Ao 21 under arméns allmänna avlöningsanslag hålles vakanta. Jag

återkommer med hemställan härom vid behandlingen i det följande av sistnämnda

anslag.

Administrativa byrån torde i enlighet med armétygförvaltningens

förslag böra förstärkas med en assistent i Ae 17, avsedd för organisationskontoret.

Vad härefter angår normaliebyrån kan, med hänsyn till den av mig

i det föregående förordade förstärkningen av sakorganens ritkontor, en

tjänst för byråingenjör i Ae 19 vid standardiseringssektionen utgå. Jag

räknar vidare med att en tjänst för ingenjör i Ae 17 vid beskrivningssektionen

tillkommer.

För utbyggnad av den tekniska dokumentationstjänsten har föreslagits

inrättande av ett antal tjänster. För påbörjande av ifrågavarande utbyggnad

torde i enlighet med förslag av chefen för armén en beställning för

kapten i Ao 21 böra inrättas. Beställningen torde uppföras på fälttygkårens

stat. Jag förutsätter därvid, att en kaptensbeställning under arméns allmänna

avlöningsanslag hålles vakant. Härtill tager jag hänsyn vid beräkningen

i det följande av nämnda anslag.

Materielinspektionen torde i enlighet med armétygförvaltningens

förslag böra förstärkas med en tjänst för byråingenjör i Ae 19.

Vid anmälan av arméintendenturförvaltningens avlöningsanslag till

1958 års statsverksproposition förutsatte jag att en tjänst för kanslibiträde

i Ae 7 skulle inrättas vid armétygförvaltningen i utbyte mot

att en tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål vid arméintendenturförvaltningen

indrogs. I anslutning härtill beräknar jag nu under

förevarande anslag medel för en kanslibiträdestjänst i Ae 7. Tjänsten

avses för tygförrådsbyråns centralsektion.

s. 219 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

219

Vid mina överväganden rörande personalbehovet vid armétygförvaltningen

har jag funnit att ett antal lägre tekniska tjänster vid vapen-,

fordons- och elektroavdelningarna torde kunna utgå ur organisationen.

Jag räknar i anslutning härtill med indragning av tjänster för en

ingenjör i Ae 15, två biträdande ingenjörer i Ae 13 och en tekniker i Ae 10.

I enlighet med grunderna för den reglerade befordringsgången för biträdespersonal

bör sju tjänster för kontorsbiträde i Ao 5 tillkomma i utbyte

mot motsvarande extra ordinarie tjänster.

Vid behandlingen i det föregående av personalkårutredningens förslag

rörande de militära och civilmilitära personalkårerna för tygförvaltningstjänsten

inom armén har jag tillstyrkt vissa personalförändringar berörande

armétygförvaltningens avlöningsanslag.

Utöver vad i det föregående anförts räknar jag icke med några personalförändringar

vid armétygförvaltningen för nästa budgetår.

Såsom angivits inledningsvis under Vissa gemensamma frågor beträffande

armétyg-, marin- och flygförvaltningarna torde Kungl. Maj :t böra

utverka riksdagens bemyndigande att vidtaga erforderliga övergångsåtgärder

i samband med genomförandet av föreslagna personalförändringar.

Vid beräkningen av medelsbehovet för nästa budgetår tar jag hänsyn

till anslagsbelastningen och 1957 års löneplansrevision m. m.

Anslaget beräknar jag till 14 900 000 kronor enligt följande.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän 5 291 000 (+ 1 321 000)

kronor;

Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar

153 000 (— 149 000) kronor;

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj :t, 8 520 (+ 1 560) kronor;

Avlöningar till tillfälligt anställd personal 98 000 (+ 23 000)

kronor;

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 7 300 000

(+ 1 765 000) kronor;

Rörligt tillägg 2 049 480 (—910 560) kronor.

Inkomstposten Pensionsmedel, 249 000 kronor, torde utgå i anslutning

till vad jag anfört i ämnet vid behandlingen av försvarsdepartementets

avlöningsanslag i prop. 1958: 1 (bil. 6).

Anslagshöjningen utgör 2 300 000 kronor.

Åberopande vad jag sålunda och inledningsvis anfört hemställer jag, att

Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för armétygförvaltningen, som föranledes

av vad jag föreslagit i det föregående;

s. 220 Kontrollera mot PDF

220

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

b) fastställa följande avlöningsstat för armétygförvaltningen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1958/59:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 5 291 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbe
fattningar,

förslagsvis ................................. 153 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t ....................................... 8 520

4. Avlöningar till tillfälligt anställd personal ...... 98 000

5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 7 300 000

6. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 2 049 480

Summa kronor 14 900 000

c) bemyndiga Kungl. Maj :t att i anslutning till genomförandet

av föreslagna personalförändringar för budgetåret

1958/59 beträffande armétygförvaltningen vidtaga särskilda

övergångsåtgärder enligt vad som angivits i det föregående;

d) till Armétygförvaltningen: Avlöningar för budgetåret

1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 14 900 000 kronor.

[10] Armétygförvaltningen: Omkostnader

Anslag

Nettoutgift

1956/57 ..............................

720 000

989 995

1957/58 (statsliggaren s. 176)

940 000

1958/59 (förslag) ...............

1 100 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 9) har Kungl. Maj :t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Armétygförvaltningen:

Omkostnader för budgetåret 1958/59 beräkna ett förslagsanslag

av 940 000 kronor.

Yrkande

Armétygförvaltningen hemställer att anslaget liöjes med 135 000 kronor.

Ökning

1. Bränsle, lyse och vatten: ökad belastning ........................... 30 000

2. Övriga expenser:

Höjda städlöner m. m.................................................... 15 000

Ökat medelsbehov för skrivmaterialier, papper o. d............. 15 000

Höjda telefontaxor m. m................................................. 60 000

Effektivisering av den inre bevakningen m. m...................... 15 000

135 000

s. 221 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1958

221

Motiv

2. I framställning rörande överskridande av delposten Övriga expenser

för budgetåret 1956/57 framhöll armétygförvaltningen att särskilt utgifterna

för renhållning och städning, telefon samt inre bevakning undergått

en icke obetydlig stegring i förhållande till de för budgetåret preliminärt

beräknade. Bidragande orsak härtill vore att under de senaste åren

genomförts vissa utökningar och omdispositioner av ämbetsverkets tjänstelokaler,

bland annat genom övertagande och inredning av Stockholms tygstations

tidigare kontors- och verkstadslokaler å Artillerigården. Stegringen

av telefonkostnaderna finge därjämte tillskrivas den utökning av

ämbetsverkets telefonabonnemang och samtalsfrekvens, som föranletts av

den efter omorganisationens genomförande successivt ökade anskaffningsverksamheten

inom ämbetsverket, ett förhållande som framträtt särskilt

markerat under år 1956 och i viss utsträckning sammanhängde med äm.

hetsverkets uppgift som huvudförvaltningsmyndighet enligt försvarets

anskaffningskungörelse. Med anledning av framställningen har Kungl.

Maj :t den 27 juni 1957 medgivit att delposten Övriga expenser må överskridas

med högst 180 000 kronor.

Med utgångspunkt i angivna omständigheter har ämbetsverket uppskattat

det ökade medelsbehovet under delposten för budgetåret 1958/59

till 105 000 kronor enligt följande. Kostnaderna för renhållning och städning

beräknas till 195 000 kronor, innebärande en ökning i förhållande till

motsvarande för budgetåret 1957/58 beräknade kostnader med 15 000

kronor, i huvudsak föranledd av tillkomsten av nya städlotter och under

år 1957 inträffade automatiska höjningar av städlönerna. För skrivmaterialier,

papper och dylikt, för vilket ändamål för innevarande budgetår

beräknats en kostnad av 70 000 kronor, räknas med ett ökat medelsbehov

av 15 000 kronor. För telegram, telefon och annonsering beräknas

för närvarande utgifterna per budgetår till i runt tal 330 000 kronor. Till

följd av de taxehöjningar, som genomförts från och med april 1957, torde

dock kostnaderna för samtalsmarkeringar och rikssamtal öka med 30 000

kronor. I enlighet härmed beräknas de sammanlagda kostnaderna för telegram,

telefon och annonsering för budgetåret 1958/59 till lägst 360 000

kronor, innebärande en ökning i förhållande till de för innevarande budgetår

disponibla medlen med 60 000 kronor. Med hänsyn till den pågående

utökningen och effektiviseringen av den för armétygförvaltningens

särskilda tjänstelokaler erforderliga inre bevakningen har ämbetsverket

— jämväl med beaktande av inträffade höjningar av bevakningslönerna

— uppskattat kostnaderna för inre bevakning under budgetåret 1958/59

till 50 000 kronor, innebärande en ökning med 15 000 kronor.

För budgetåret 1957/58 har för inköp och underhåll av inventarier

m. in. beräknats 115 000 kronor, vari ingår ett belopp av 50 000 kronor

s. 222 Kontrollera mot PDF

222

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

för inköp av viss kontorsteknisk utrustning. Då ämbetsverkets utrustning

av kontorsmaskiner icke under senare år kunnat förnyas och kompletteras

i den utsträckning, som ansetts ekonomiskt motiverad, föreligger jämväl

för budgetåret 1958/59 behov av medel för sagda ändamål. Kostnaderna

för inköp och underhåll av inventarier m. m. har därför beräknats till

oförändrat belopp, 115 000 kronor.

Departementschefen

I anledning av automatiska utgiftsökningar torde anslaget böra uppräknas

med 110 000 kronor. Jag räknar vidare med att armétygförvaltningens

kostnader, uppgående till omkring 50 000 kronor per år, för förhyrningar

av hålkortsmaskiner, vilka kostnader för närvarande bestrides

från sakanslag, från och med nästa budgetår i stället skall belasta förevarande

anslag. I övrigt räknar jag icke med några kostnadsförändringar

under anslaget, som sålunda torde böra upptagas till (940000 + 110 000 +

50 000 =) 1 100 000 kronor.

Åberopande det anförda hemställer jag, under erinran om att anslagshöjningen

utgör 160 000 kronor, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Armétygförvaltningen: Omkostnader för budgetåret

1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 1 100 000 kronor.

[11] Marinförvaltningen: Avlöningar

Anslag Nettoutgift

1956/57 ........................... 7 860 000 8 027 269

1957/58 (statsliggaren s. 179) 8 770 000

1958/59 (förslag) ............... 9 700 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 14) har Kungl. Maj :t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Marinförvaltningen:

Avlöningar för budgetåret 1958/59 beräkna ett förslagsanslag

av 8 770 000 kronor.

Marinförvaltningens förslag till anslagsäskande

Marinförvaltningen (skr. 12/s 1957) hemställer att anslaget höjes med

4 245 000 kronor.

s. 223 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

1. Nya tjänster m. ni.

Ökning

Vapenavdelningen

1 kapten vid flottan eller kustartilleriet Ao 21, 2

förste byråingenjörer Ae 23, 3 byråingenjörer

Ae 21, 2 byråingenjörer Ae 19, 3 ingenjörer Ae 17,

2 ingenjörer Ae 15, 1 kanslibiträde Ae 7, 1 biträde

för skriv- och kontorsgöromål ........................ 294 071

1 ingenjör Ae 17 utgår.......................................

Skeppsbyggnadsavdelningen

3 förste byråingenjörer Ae 23, 3 byråingenjörer

Ae 21, 2 ingenjörer Ae 17, 5 ingenjörer Ae 15,

1 biträdande ingenjör Ae 13, 1 ingenjörbiträde

Ae 12, 1 kanslibiträde Ae 7, 2 biträden för skrivoch

kontorsgöromål ....................................... 323 442

Inköpsavdelningen

1 byråassistent eller byråingenjör Ae 19, 2 kontorister

Ae 9, 1 kanslibiträde Ae 7, 1 biträde för

skriv- och kontorsgöromål .............................. 66 397

Verkstadsbyrån

1 byrådirektör Ae 24, 1 förste byråsekreterare Ae 23,

1 byråassistent eller byråingenjör Ae 19, 1 byråingenjör

Ae 19, 1 assistent Ae 17, 1 ingenjör

Ae 15, 1 biträde för skriv- och kontorsgöromål ... 138 767

Normaliebyrån

1 byråassistent eller byråingenjör Ae 19, 1 byråassistent

Ae 19, 1 assistent eller ingenjör Ae 17,

1 ingenjör Ae 17, 1 ingenjör Ae 15, 1 ingenjörbiträde

Ae 12, 2 tekniker Ae9, 1 tekniskt biträde

Ae 7, 1 tekniskt biträde Ae 5, 1 biträde för

skriv och kontorsgöromål .............................. 165 423

Administrativa byrån

2 assistenter Ae 17, 1 biträde för skriv- och kontorsgöromål

................................................ 47 230

1 kanslibiträde Ae 7 utgår .................................

2. Löneregleringar

Vapenavdelningen

Chef för telebyrån Bp 1, arvode ........................ 2 600

223

Minskning

18 611

11 108

s. 224 Kontrollera mot PDF

224

Kungi. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Ökning Minskning

1 byrådirektör Ao 26 — sektionschef ABp 26 (telebyråns

radar sektion); 1 marindirektör av 1. graden

Ao 26 (marinens allmänna avlöningsanslag)

-— sektionschef ABp 26 (telebyråns radiosektion);

1 byrådirektör Ae 24 — Ae 26 (telebyråns telefonsektion)

; 1 byrådirektör Ae 24 — Ae 26 (tele
-

byråns hydrofonsektion) ................................. 40 815

Skeppsbyggnadsavdelningen

Chef för fartygsbyrån Bp 1, arvode ..................... 2 600

Inköpsavdelningen

1 kanslibiträde Ae 7 — kontorist Ae 9 (expeditionen)

......................................................... 1 211

Verlcstadsbyrån

1 verkstadsdirektör Bp 1 — Bp 4; 1 byrådirektör

Ao 24 — sektionschef ABp 26 (driftsektionen); 1

förste byråingenjör Ae 23 — byråingenjör Ae 21

(förrådssektionen) ....................................... 9 939

3. överföring av personal från sakanslag .............. 1 646 154

4. Omräkning

1957 års löneplansrevision m. m........................ 1 536 070

4 274 719 29 719

+ 4 245 000

Motiv

Marinförvaltningens förslag om inrättande av nya tjänster grundar sig

i princip på förslag av 1956 års försvarsförvaltningssakkunniga, i den mån

de sakkunnigas förslag icke blivit genomförda för budgetåret 1957/58.

Därjämte har upptagits några nya tjänster, avseende bland annat helikopterområdet,

och omvärderingar av befintliga tjänster, som icke återfinnes

i de sakkunnigas betänkande men som marinförvaltningen funnit

särskilt angelägna. Å andra sidan har marinförvaltningen ansett sig tills

vidare icke böra framlägga förslag om inrättande av vissa av de av de

sakkunniga föreslagna nya tjänsterna.

1. Vapenavdelningen. Ärenden angående torpedeldledning handlägges

i nuvarande organisation på torpedbyråns tubsektion. 1956 års försvarsförvaltningssakkunniga

har framhållit att utvecklingen i fråga om torpedeldledningen

går snabbt och att denna verksamhet får tillmätas sådan betydelse

att för den bör avses en särskild eldledningssektion. I anslutning

härtill föreslår marinförvaltningen att en eldledningssektion tillkommer

inom torpedbyrån från och med den 1 juli 1958. Personalbehovet för den

s. 225 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

225

nya sektionen beräknas till en marindirektör av 2. graden (sektionschef),

en mariningenjör av 2. graden och en byråingenjör. Marinförvaltningen

föreslår att under förevarande anslag inrättas en tjänst för byråingenjör

i Ae 21. Övriga beställningar — för en marindirektör av 2. graden i Ao 24

och en mariningenjör av 2. graden i Ao 21 — förutsättes skola inrättas

under marinens allmänna avlöningsanslag. En beställning för mariningenjör

av 1. graden i Ao 23 under sistnämnda anslag förutsättes vidare kunna

utgå.

1956 års försvarsförvaltningssakkunniga föreslog beträffande telebyrån

inrättande av tjänster för tre förste byråingenjörer i Ae 23, avsedda för

respektive radarsektionen, radiosektionen och telefonsektionen. I propositionen

1957: 110 föreslog departementschefen att för telebyråns saksektioner

skulle tillkomma tjänster för två förste byråingenjörer i Ae 23, varvid

departementschefen räknade med att en av tjänsterna tills vidare finge

utnyttjas inom skeppsbyggnadsavdelningen för frågor rörande helikoptermateriel.

Den andra tjänsten har sedermera avsetts för telebyråns radiosektion.

Marinförvaltningen äskar, enligt vad som framgår av redogörelsen

rörande personalbehovet vid skeppsbyggnadsavdelningen i det följande,

en ny tjänst för förste byråingenjör i Ae 23 för frågor rörande helikoptermateriel.

Vid bifall härtill förutsättes den för detta ändamål för budgetåret

1957/58 tillkomna tjänsten skola utnyttjas för telebyråns telefonsektion.

För telebyråns radarsektion föreslås för nästa budgetår att en tjänst

för förste byråingenjör i Ae 23 inrättas. Därjämte föreslås att för telebyrån

inrättas tjänster för en byråingenjör i Ae 19, en ingenjör i Ae 17

(radiosektionen), en ingenjör i Ae 17, ett biträde för skriv- och kontorsgöromål

(telelaboratoriet), en ingenjör i Ae 15 (centralsektionen) och en

ingenjör i Ae 15 (telefonsektionen).

De av marinförvaltningen i övrigt föreslagna tjänsterna för vapenavdelningen

avses för byråer m. in. enligt följande:

artilleribyrån: en byråingenjör i Ae 19 (mekaniska sektionen), en

ingenjör i Ae 17 (elektrosektionen);

minbyrån: en förste byråingenjör i Ae 23 (minskyddssektionen), en

byråingenjör i Ae21 (minröjningssektionen);

kontrollkontoret: en kapten vid flottan eller kustartilleriet i Ao 21

(marinens kontroll i Bofors), en byråingenjör i Ae21 (vapendetaljen), ett

kanslibiträde i Ae 7 (centraldetaljen).

Vid bifall till förslaget om att inrätta en tjänst för förste byråingenjör

i Ae 23 vid minbyrån kan en tjänst för ingenjör i Ae 17 indragas.

Skeppsbyggnadsavdelningen. Ärenden rörande helikoptermateriel handlägges

inom skeppsbyggnadsavdelningen. Arbetsuppgifterna inom detta

för ämbetsverket nytillkomna verksamhetsområde omfattar bland annat

projekt- och anskaffningsfrågor, ärenden angående flygsäkerhet, underhålls-

och reservdelsfrågor, kontroll av översynsarbeten, utfärdande av

15—89 58 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 sand. Nr 110

s. 226 Kontrollera mot PDF

226

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1958

föreskrifter av olika slag samt vissa frågor, som sammanhänger med utbildning

av teknisk personal m. m. Dessa arbetsuppgifter, vilka i viss

utsträckning handlägges med biträde av konsulter, är av sådan särart

och redan under uppbyggnadsskedet av så betydande omfattning att de

icke utan avsevärda olägenheter kan handläggas inom någon av de nu

befintliga enheterna inom skeppsbyggnadsavdelningen. Marinförvaltningen

föreslår att för dessa ärenden inrättas en särskild sektion, benämnd

helikoptersektionen, som med hänsyn till arbetsområdets speciella natur

bör vara fristående direkt under chefen för skeppsbyggnadsavdelningen.

Minimibehovet av personal, som under alla förhållanden kommer att erfordras

för arbetsuppgifter inom helikopterområdet, beräknas till en

marindirektör av 2. graden (sektionschef), en förste byråingenjör, en

mariningenjör av 2. graden, en ingenjör och ett kanslibiträde. Marinförvaltningen

föreslår att under förevarande anslag inrättas tjänster för en

förste byråingenjör i Ae 23, en ingenjör i Ae 17 och ett kanslibiträde i

Ae 7; beställningar för en marindirektör av 2. graden i Ao 24 och en

mariningenjör av 2. graden i Ao 21 förutsättes skola inrättas under marinens

allmänna avlöningsanslag.

De i sammanställningen i övrigt upptagna tjänsterna för skeppsbyggnadsavdelningen

avses för byråer m. m. enligt följande:

projektbyrån: en förste byråingenjör i Ae 23, en ingenjör i Ae 15

(projektsektionen), en byråingenjör i Ae 21 (skyddssektionen);

fartygsbyrån: två byråingenjörer i Ae 21 (fartygsbyggnadssektionen);
ubåtsbyrån:

en ingenjör i Ae 15 (projektsektionen), en ingenjör i

Ae 15 (dykeri- och bärgningsdetaljen), ett ingenjörbiträde i Ae 12 (ubåtsbyggnadssektionen);
maskinbyrån:

en förste byråingenjör i Ae 23 (maskinsektionen);

centralsektionen: två biträden för skriv- och kontorsgöromål

(expeditionen);

nybyggna<iskontrollanter ; en ingenjör i Ae 17, två ingenjörer i

Ae 15, en biträdande ingenjör i Ae 13.

Marinförvaltningen förutsätter att under marinens allmänna avlöningsanslag

inrättas beställningar för en mariningenjör av 1. graden i Ao 23, avsedd

för fartygsbyråns fartygsbyggnadssektion, och en förvaltare i Ao 17,

avsedd för ubåtsbyråns ubåtsbyggnadssektion. Därest de föreslagna, för

nybyggnadskontrollanter avsedda tjänsterna inrättas, erfordras icke längre

medel för fyra kontraktsanställda kontrollantbiträden med avlöning från

sakanslag.

Inköpsavdelningen. Av ifrågavarande tjänster avses tjänsterna för en

byråassistent (byråingenjör) i Ae 19 och en kontorist i Ae 9 för inköpssektionen

samt tjänsterna för en kontorist i Ae 9, ett kanslibiträde i Ae 7 och

ett biträde för skriv- och kontorsgöromål för räkningssektionen.

s. 227 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1958

227

Verkstadsbyrån. Av ifrågavarande tjänster avses tjänsterna för en

förste byråsekreterare i Ae 23 och ett biträde för skriv- och kontorsgöromål

för centralsektionen, en ingenjörtjänst i Ae 15 för driftsektionen,

tjänsterna för en byrådirektör i Ae 24 och en byråassistent (byråingenjör)

i Ae 19 för förrådssektionen, en assistenttjänst i Ae 17 för avtalsdetaljen

samt en tjänst för byråingenjör i Ae 19 för krigsreparationsdetaljen.

Normaliebyrån. Av ifrågavarande tjänster avses tjänsterna för en ingenjör

i Ae 17, en ingenjör i Ae 15, ett ingenjörbiträde i Ae 12 och en tekniker

i Ae 9 för standardiseringssektionen, tjänsterna för en byråassistent

(byråingenjör) i Ae 19, en assistent (ingenjör) i Ae 17 och ett tekniskt biträde

i Ae 7 för beskrivningssektionen, tjänsterna för en byråassistent i

Ae 19, en tekniker i Ae 9 och ett tekniskt biträde i Ae 5 för förlagsdetaljen

samt en tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål för expeditionen.

Administrativa byrån. Av ifrågavarande tjänster avses tjänsterna för

en assistent i Ae 17 och ett biträde för skriv- och kontorsgöromål för personalkontoret

samt en assistenttjänst i Ae 17 för organisationskontoret.

Vid bifall till sistnämnda förslag kan en tjänst för kanslibiträde i Ae 7

vid organisationskontoret indragas.

2. Löneregleringarna motiveras med arten och omfattningen av de arbetsuppgifter,

som är förenade med ifrågavarande tjänster.

3. 1956 års försvarsförvaltningssakkunniga har föreslagit att i princip

samtliga avlöningskostnader för civil personal i de materielförvaltande

verken skall bestridas från ämbetsverkens avlöningsanslag. I propositionen

1957: 110 har departementschefen anslutit sig till denna uppfattning

men förklarat att det av tekniska skäl icke vore möjligt att genomföra förslaget

redan från och med budgetåret 1957/58. Departementschefen räknade

emellertid med att överförandet borde kunna ske med början den 1

juli 1958. Med anledning härav har marinförvaltningen i förevarande anslag

inräknat kostnaderna jämväl för samtliga icke-ordinarie tjänster med

avlöning från annat till marinförvaltningens förfogande stående anslag än

avlöningsanslaget, varvid hänsyn härtill tagits vid sakanslagens beräknande.

Förslag av 1956 års försvarsförvallningssakkunniga

Såsom inledningsvis anförts har 1956 års försvarsförvaltningssakkunniga

i sitt i september 1957 avgivna betänkande framlagt förslag rörande

marinförvaltningens intendent ura vdel ning. De sakkunniga, som icke

funnit skäl föreslå någon ändring i avdelningens indelning, föreslår följande

personalförändringar in. m.

s. 228 Kontrollera mot PDF

228

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

ökning Minskning

10 008

16 774 16 774

3 800

10 922 22 884

15 132

1 100

38 804 58 590

— 19 786

Av den totala minskningen, 19 786 kronor, belöper sig 13 676 kronor

på förevarande anslag och 6 110 kronor på marinens allmänna avlöningsanslag.

Motiv

1 a. En förstärkning av skrivpersonalen synes erforderlig särskilt som

avdelningen numera förlagts utanför ämbetsbyggnaderna å Gärdet.

1 b. En förste kontorsskrivare i Ao 15 vid materielsektionen anlitas för

närvarande för, bland annat, uppgörande av förslag till anskaffningsplaner

och materieldispositioner mellan olika förråd, uppföljning av leveranslägen,

kontrollbokföring av viss materiel, utarbetande av förslag till prislistor,

krigsberedskapsöversikter och krigsproduktionsplanläggning. De sakkunniga

anser det lämpligare att en person med praktiska kunskaper om

den militära tjänsten utnyttjas för dessa arbetsuppgifter. En beställning

för förvaltare i Ao 15 bör därför tillkomma, varvid den civila tjänsten kan

utgå. Detta utbyte bör emellertid verkställas först vid inträffande vakans

i den civila tjänsten. Denna bör i avbidan härpå föras på övergångsstat.

Då nuvarande tjänstebenämning är missvisande bör denna samtidigt

ändras till assistent.

1 c. Arbetsuppgifterna för kansliskrivaren bör omfatta, bland annat,

räkningsgranskning, debitering av försålda drivmedel, uthyrda cisterner,

1. Nya tjänster m. m.

a) Centx-alsektionen: 1 biträde för skriv- och kon
torsgöromål

................................................

b) Materielsektionen: 1 förvaltare Ao 15 (marinens

allmänna avlöningsanslag) i stället för 1 förste

kontorsskrivare Ao 15 ....................................

c) Drivmedelssektionen: 1 kansliskrivare Ae 10 i

stället för 1 förste kontorsskrivare Ae 15 .........

d) Förrådskontrollkontoret: 1 pensionerad officer

A: 24 i stället för 1 kapten Ao 21 vid marinintendenturkåren

(marinens allmänna avlöningsanslag)

e) Förrådskontrollkontoret: 1 kontorsskrivare Ae 13

utgår .........................................................

2. Lönereglering m.m.

1 biträde för skriv- och kontorsgöromål — kanslibiträde

Ae 7 ................................................

1 förste kontorsskrivare Ae 15 — assistent Ae 15 ...

s. 229 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

229

frakter in. m., statistik, sammanställningar m. m. För dessa arbetsuppgifter

utnyttjas för närvarande en förste kontorsskrivare i Ae 15. Denna

tjänst bör utgå.

1 d. En beställning för kapten på aktiv stat vid förrådskontrollkontoret

anses kunna utbytas mot en arvodesbefattning för pensionerad

officer.

1 e. De sakkunniga förutsätter att den granskning av fartygsmarketenteriernas

räkenskaper, som nu sker inom marinförvaltningens intendenturavdelnings

förrådskontrollkontor, skall föras över till försvarets civilförvaltning

(kameralbyråns läger- och manskapskassedetalj), där någon personalförstärkning

inte erfordras med anledning härav. Vid förrådskontrollkontoret

kan däremot en tjänst för kontorsskrivare dragas in.

2. De sakkunniga föreslår att en tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål

vid centralsektionen uppflyttas till tjänst för kanslibiträde i

Ae 7. Innehavaren av tjänsten skall biträda vid anskaffningen av expensmateriel,

vara sekreterare åt sektionschefen samt utföra diverse expeditionsarbete.

Tjänstebenämningen för en för förplägnadssektionen avsedd förste

kontorsskrivare i Ae 15 bör ändras till assistent.

Y ttranden

Statskontoret har av olika skäl endast kunnat underkasta betänkandet

en summarisk granskning. På grundval av de bedömanden statskontoret

därvid kunnat göra har ämbetsverket icke funnit anledning till några erinringar

mot de sakkunnigas förslag.

Vad angår de sakkunnigas förslag om att på personalförteckning för

marinen uppföra en förvaltarbeställning i Ao 15 har marinförvaltningen,

med instämmande av chefen för marinen, framhållit att beställningen bör

upptagas på marinförvaltningens personalförteckning för att möjliggöra att

beställningen kan tillsättas med underofficer ur flottan eller kustartilleriet.

Av samma skäl bör vidare en förvaltarbeställning i Ao 15 vid flottan,

avsedd för intendenturavdelningens materielsektion, överföras till marinförvaltningens

personalförteckning. Civilförvaltningen föreslår att på marinförvaltningens

personalförteckning upptages samtliga de förvaltarbeställningar,

som avses för marinförvaltningen.

I fråga om de sakkunnigas förslag om att utbyta en tjänst för förste

kontorsskrivare i Ae 15 mot en kansliskrivartjänst i Ae 10 framhåller marinförvaltningen,

med instämmande av chefen för marinen, att med hänsyn

till arbetsuppgifterna och den gjorda nedvärderingens räckvidd en

närmare undersökning synes böra ske innan definitiv ståndpunkt tages till

förslaget.

Beträffande de sakkunnigas förslag om att utbyta en beställning för

kapten i Ao 21 vid marinintendenturkåren mot en arvodesbefattning för

s. 230 Kontrollera mot PDF

230

Kutiyl. Maj:ts proposition nr 110 dr 195S

pensionerad officer i A: 24 anser marinförvaltningen det vara bäst att,

med hänsyn till arbetsuppgifterna och den ringa tillgången på pensionsavgångna

kaptener vid marinintendenturkåren, räkna med officer på aktiv

stat för befattningen. Chefen för marinen framhåller att marinintendenturkårens

numerär icke motsvarar behovet av marinintendenturofficerare

vid nuvarande marinorganisation och att därför, därest för befattningen

anses böra avses en pensionerad officer, kaptensbeställningen icke bör indragas.

Den sålunda frigjorda kaptenen bör placeras såsom intendent vid

sjökrigsskolan, varvid en för närvarande för intendent vid skolan avsedd

arvodesbefattning för pensionerad officer i A: 24 kan indragas. Jämkningar

i marinintendenturkårens omfattning bör enligt marinchefen föregås

av en översyn och prövning av det totala behovet av intendenturofficerare

ur marinen, överbefälhavaren förutsätter att frågan om marinintendenturkårens

omfattning kommer att prövas i samband med 1954 års

utredning angående vissa personalkårer inom försvaret.

De sakkunnigas förslag rörande överföring av fartygsmarketenteriernas

räkenskaper från marinförvaltningen till civilförvaltningen tillstyrkes av

överbefälhavaren, civilförvaltningen och marinförvaltningen.

Departementschefen

Under hänvisning till vad jag inledningsvis anfört framlägger jag nu

de förslag till personalförändringar m. m. beträffande marinförvaltningen,

som jag räknar med för nästa budgetår.

Vad först angår vapenavdelningen föreslår jag att denna förstärkes

med en tjänst för byråingenjör i Ae 21, avsedd för torpedbyråns tubsektion.

I gällande organisationsplan för vapenavdelningens telebyrås radiosektion

finns bland annat upptagna en befattning för mariningenjör av 1. graden

eller förste byråingenjör i A 23, avsedd för chef för specialradiodetaljen,

samt en befattning för förste byråingenjör i A 23, avsedd för samma

detalj. Med hänsyn till föreliggande omständigheter torde ifrågavarande

befattningar böra omvärderas, varvid en tjänst för förste byråingenjör i

Ae 23 omvandlas till tjänst för marindirektör av 2. graden eller byrådirektör

i Ao 24 samt en tjänst för förste byråingenjör i Ae 23 nedflyttas till

tjänst för byråingenjör i Ae21.

Ärenden rörande helikoptermateriel handlägges inom skeppsbyggnadsavdelningen.

Marinförvaltningen har föreslagit att för dessa

ärenden inrättas en särskild sektion, direkt underställd avdelningschefen,

och att ett antal nya tjänster tillkommer för sektionen. För egen del tillstyrker

jag att en helikoptersektion inrättas men anser att denna tills

vidare bör ingå i skeppsbyggnadsavdelningens maskinbyrå. Jag räknar därvid

med att personalbehovet kan tillgodoses genom omflyttningar av per
-

s. 231 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

231

sonal, varvid en befattningshavare i A 23 vid sektionen torde få meddelas

förordnande att bestrida göromål, som eljst ankommer på byrådirektör i

A 24.

I enlighet med marinförvaltningens förslag torde inköps av delningens

inköpssektion böra förstärkas med en tjänst för byråassistent eller

byråingenjör i Ae 19.

För verkstadsbyrån räknar jag med en ny tjänst för byråingenjör

i Ae21, avsedd för förrådssektionen.

Normaliebyrån torde böra förstärkas med en tjänst för byråassistent

i Ae 19, avsedd för förlagsdetaljen.

Såsom framgår av redogörelsen i det föregående har 1956 års försvarsförvaltningssakkunniga

framlagt förslag rörande intendenturavdelningen.

Jag biträder de sakkunnigas förslag såvitt avser utbyte av en

tjänst för förste kontorsskrivare i Ae 15 mot tjänst för kansliskrivare i

Ae 10, utbyte av en kaptensbeställning i Ao 21 vid marinintendenturkåren

mot en arvodesbefattning för pensionerad officer i A: 24 samt indragning

av en tjänst för kontorsskrivare i Ae 13. Beträffande kaptensbeställningen

gör jag hemställan vid behandlingen i det följande av marinens allmänna

avlöningsanslag.

I sistnämnda sammanhang avser jag att framlägga förslag om viss förstärkning

av personalen för säkerhetstjänsten inom marinledningen. På

grund härav räknar jag i förevarande sammanhang med att en tjänst för

byråingenjör i Ae 19 skall indragas vid marinförvaltningens vapen- eller

skeppsbyggnadsavdelning. Jag räknar vidare med att vid vapen- och

skeppsbyggnadsavdelningarna tjänster skall indragas för två ingenjörer

i Ae 17, två ingenjörer i Ae 15 och två biträdande ingenjörer

i Ae 13.

Såsom angivits inledningsvis under Vissa gemensamma frågor beträffande

armétyg-, marin- och flygförvaltningarna torde Kungl. Maj:t böra

utverka riksdagens bemyndigande att vidtaga erforderliga övergångsåtgärder

i samband med genomförandet av föreslagna personalförändringar.

Vid beräkningen av medelsbehovet för nästa budgetår tar jag hänsyn

till anslagsbelastningen och 1957 års löneplansrevision m. m.

Anslaget beräknar jag till 9 700 000 kronor enligt följande:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän 2 807 000 (+ 387 000)

kronor;

Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar

141 000 (—84 000) kronor;

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj :t, 1 920 (+ 360) kronor;

Avlöningar till tillfälligt anställd personal 65 000 (+ 15 000)

kronor;

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 5 352 000

(+ 1 162 000) kronor;

Rörligt tillägg 1 333 080 (—735 360) kronor.

s. 232 Kontrollera mot PDF

232

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Inkomstposten Pensionsmedel, 185 000 kronor, torde utgå i anslutning

till vad jag anfört i ämnet vid behandlingen av försvarsdepartementets

avlöningsanslag i prop. 1958: 1 (bil. 6).

Anslagshöjningen utgör 930 000 kronor.

Åberopande vad jag sålunda och inledningsvis anfört hemställer jag, att

Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för marinförvaltningen, som föranledes av

vad jag föreslagit i det föregående;

b) fastställa följande avlöningsstat för marinförvaltningen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1958/59:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 2 807 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbe
fattningar,

förslagsvis ................................. 141 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t ............................................. 1 920

4. Avlöningar till tillfälligt anställd personal ...... 65 000

5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 5 352 000

6. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 1 333 080

Summa kronor 9 700 000

c) bemyndiga Kungl. Maj :t att i anslutning till genomförandet

av föreslagna personalförändringar för budgetåret

1958/59 beträffande marinförvaltningen vidtaga särskilda

övergångsåtgärder enligt vad som angivits i det föregående;

d) till Marinförvaltningen: Avlöningar för budgetåret

1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 9 700 000 kronor.

[12] Marinförvaltningen: Omkostnader

Anslag Nettoutgift

1956/57 .............................. 655 000 874 934

1957/58 (statsliggaren s. 182) 853 000

1958/59 (förslag) ............... 950 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 14) har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Marinförvaltningen:

Omkostnader för budgetåret 1958/59 beräkna ett förslagsanslag

av 853 000 kronor.

Yrkande

Marinförvaltningen hemställer att anslaget höjes med 412 000 kronor.

s. 233 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 Ar 1958 233

ökning

1. Sjukvård m. m............................................................. 5 000

2. Reseersättningar ......................................................... 5 000

3. Bränsle, lyse och vatten ................................................ 30 000

4. Renhållning och städning ............................................. 42 000

5. Skrivmaterialier, papper, blankettryck o. d......................... 11 000

6. Telegram och telefon ...................................................... 132 100

7. Annonsering av tjänster ................................................ 24 000

8. Inköp och underhåll av möbler, skriv- och räknemaskiner

m. fl. inventarier ......................................................... 145 400

9. Bokinköp, bindning av böcker och handlingar m. fl. ändamål 9 000

10. Höjda löner till vaktpersonal .......................................... 8 000

411 500

Avrundat 412 000

Motiv

1. Förstärkning av marinförvaltningens personal i enlighet med ämbetsverkets

äskande för nästa budgetår under avlöningsanslaget medför ökade

kostnader för sjukvård m. m.

2. Det ökade medelsbehovet betingas av beräknad höjning av järnvägstaxorna,

den för budgetåret 1957/58 medgivna personalförstärkningen

samt den personalförstärkning, som enligt äskande under ämbetsverkets

avlöningsanslag förutsatts skola komma till stånd från och med nästa

budgetår.

3. Det ökade medelsbehovet betingas av anslagsbelastningen under budgetåret

1956/57 och vissa prisstegringar.

4. Kostnaderna för renhållning och städning beräknas öka med 6 000

kronor på grund av höjda ersättningar till städningspersonal enligt 1957

års kollektivavtal och med 36 000 kronor på grund av att marinledningen

tillförts nya lokaler.

5. En uppräkning anses erforderlig med 5 000 kronor i anledning av

prisstegringar och med 6 000 kronor till följd av personalökningar.

6. Av den begärda medelsanvisningen avser 10 000 kronor höjda markeringsavgifter,

29 100 kronor kostnader för telefonabonnemang och markeringsavgifter

i nya lokaler, 22 000 kronor på grundval av belastningen

under budgetåret 1956/57 beräknade ökade kostnader för telegram och

telefon samt 71 000 kronor kostnader för anskaffning och underhåll av

snabbtelefonanläggningar jämte smärre ändringsarbeten.

7. De verkliga kostnaderna under budgetåret 1956/57 för annonsering

av tjänster uppgick till omkring 19 000 kronor mot beräknade 5 000 kronor.

En uppräkning av medelsanvisningen till annonsering med (19 000 —

5 000 =) 14 000 kronor är därför erforderlig. Väntade prisstegringar beräknas

vidare medföra ett ökat mcdelsbchov av 10 000 kronor.

s. 234 Kontrollera mot PDF

234

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1958

8. Av beloppet hänför sig 10 000 kronor till ökad engångsanskaffning

av kontorsteknisk utrustning (varav 5 000 kronor för marinstaben), 60 000

kronor till anskaffning av möbler m. m. för ny personal, som begäres för

nästa budgetår, omkring 55 000 kronor till utbyte av förslitna skrivmaskiner,

gardiner och mattor samt återstoden till vissa andra anskaffningar

m. m.

9. Den personalförstärkning, som marinförvaltningen äskat för nästa

budgetår, beräknas medföra ökade kostnader för bokinköp, bindning av

böcker och handlingar m. m.

Departementschefen

Vid behandlingen av marinförvaltningens omkostnadsanslag för budgetåret

1957/58 i propositionen 1957:110 (s. 70) anmäldes att 1956 års försvarsförvaltningssakkunniga

i skrivelse den 12 oktober 1956 beräknat

marinförvaltningens medelsbehov för engångsanskaffning av viss kontorsteknisk

utrustning till 75 000 kronor. Vid beräkningen av anslaget för

nämnda budgetår räknades med en medelsanvisning för ändamålet av

35 000 kronor. För nästa budgetår anser jag mig böra tillstyrka att 45 000

kronor, varav 40 000 kronor för marinförvaltningen och 5 000 kronor för

marinstaben, beräknas under anslaget för anskaffning av kontorsteknisk

utrustning, vilket innebär att anslaget uppräknas med 10 000 kronor. I

övrigt kan jag endast tillstyrka att anslaget uppräknas med hänsyn till

kostnadsökningar av automatisk natur, beräknade till 87 000 kronor.

Totalt räknar jag således med ett ökat anslagsbehov av (10 000 + 87 000 =)

97 000 kronor. Anslaget torde i enlighet härmed böra uppföras med (853 000

+ 97 000 =) 950 000 kronor.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att till Marinförvaltningen: Omkostnader för budgetåret

1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 950 000 kronor.

[13] Flygförvaltningen: Avlöningar

Anslag Nettoutgift

1956/57 .............................. 11 793 000 12 231 125

1957/58 (statsliggaren s. 183) 13 300 000

1958/59 (förslag) ................. 15 650 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 15) har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Flygförvaltningen:

Avlöningar för budgetåret 1958/59 beräkna ett förslagsanslag

av 13 300 000 kronor.

s. 235 Kontrollera mot PDF

Kimgl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

235

Flygförvaltningens förslag till medelsäskande

Flygförvaltningen (skr. 21/s och Vio 1957) hemställer att anslaget höjes

med 4 917 000 kronor.

1. Nya tjänster m. m.

Flygplanavdelningen

2 överingenjörer ABp 26, 1 flygdirektör av 2.

graden eller byrådirektör Ao 24, 1 flygingenjör

av 1. graden eller förste byråingenjör Ao 23,

1 major eller flygingenjör av 1. graden eller

förste byråingenjör Ao 23, 3 förste byråingenjörer

Ae 23, 11 byråingenjörer Ae 21, 6 byråingenjörer

Ae 19, 10 ingenjörer Ae 17, 4 ingenjörer

Ae 15, 1 förste kansliskrivare Ae 12,

1 verkstadsförman Ae 12, 1 kanslibiträde Ae 7,

1 tekniskt biträde Ae 7 ..............................

1 tekniker Ae 10 utgår .................................

Ökning Minskning

858 230

11 540

Elektroavdelningen

3 överingenjörer ABp 26, 1 byrådirektör Ae 26,

3 laboratorer ABp 25, 2 flygdirektörer av 2.

graden eller byrådirektörer Ao 24, 6 byrådirektörer

Ae 24, 4 flygingenjörer av 1. graden eller

förste byråingenjörer Ao 23, 14 förste byråingenjörer

Ae 23, 1 flygingenjör av 2. graden

eller byråingenjör Ao 21, 11 byråingenjörer

Ae 21, 6 byråingenjörer Ae 19, 1 kansliskrivare

Ae 10, 1 tekniker Ae 10, 2 kontorister

Ae 9, 4 kanslibiträden Ae 7, 1 tekniskt biträde

Ae 7 ...................................................... 1 407 018

Underhållsavdelningen

1 flygdirektör av 1. graden eller byrådirektör

Ao 26, 1 flygingenjör av 1. graden eller förste

byråingenjör Ao 23, 2 byråingenjörer Ae 21,

2 byråingenjörer Ae 19, 1 driftingenjör Ae 19,

4 ingenjörer Ae 17, 1 ingenjör Ae 15, 1 yrkes
-

lärare Ae 15, 1 biträdande ingenjör Ae 13, 1

operatör Ae 10, 2 operatörer Ae 7 ............... 309 794

Inköpsavdelningen

2 byråassistenter Ae 19, 1 assistent Ae 17, 1

kanslibilräde Ae 7 .................................... 71 008

s. 236 Kontrollera mot PDF

236

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Ökning

Robotavdelning

2 byrådirektörer Ae 26, 1 armé-, marin- eller

flygdirektör av 2. graden Ao 24, 2 byrådirektörer

Ae 24, 1 armé-, marin- eller flygingenjör

av 1. graden eller förste byråingenjör Ao 23,

1 flygingenjör av 1. graden eller förste byråingenjör

Ao 23, 4 majorer eller kommendörkaptener

av 2. graden Ao 23, 6 förste byråingenjörer

Ae 23, 12 byråingenjörer Ae 21, 9

byråingenjörer Ae 19, 5 ingenjörer Ae 17, 2 ingenjörer

Ae 15, 1 förste kansliskrivare Ae 13,

1 ingenjörbiträde Ae 12, 1 biträde för skriv
-

och kontorsgöromål ................................. 1 055 372

Intendenturbyrån

1 biträde för skriv- och kontorsgöromål ......... 8 032

Flygf ältsbyrån

1 byråingenjör Ae 21, 1 byråingenjör Ae 19, 1

ingenjör Ae 17, 1 biträdande ingenjör Ae 13 ... 77 272

Normaliebyrån

1 byråingenjör Ae 21, 1 byråingenjör eller byråintendent

Ae21, 2 byråingenjörer Ae 19, 1 ingenjör

Ae 17, 1 ingenjör Ae 15, 1 biträdande

ingenjör Ae 13, 1 kanslibiträde Ae 7, 2 tekniska

biträden Ae 7, 1 tekniskt biträde Ae 5 ......... 180 906

Administrativa byrån

1 byråsekreterare Ao 19, 1 assistent Ae 17, 1

förste kansliskrivare Ae 12, 2 kanslibiträden

Ae 7, 2 biträden för skriv- och kontorsgöromål 93 920

Centralplaneringen

1 byrådirektör Ae 26 .................................... 29 622

Under rättelsecentral

1 förste byråingenjör Ae 23, 2 byråingenjörer

Ae21, 1 byråintendent eller byråingenjör Ae

21, 1 byråassistent eller byråingenjör Ae 19, 2

amanuenser, 1 biträde för skriv- och kontorsgöromål,

1 pensionerad officer A: 24 ............ 171 642

Minskning

s. 237 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

237

2. Löneregleringar

Flygplanavdelningen

Vapenbyrån: 1 ingenjör Ae 15 — Ae 17 (installationssektionen),

1 byrådirektör Ao 24 —- Ao 26,

1 förste byråingenjör Ao 23 -— byrådirektör

Ao 24 (beräkningssektionen)

Flygplanbyrån: 1 förste byråingenjör Ao 23 -—■

byrådirektör Ao 24 (projektsektionen), 1 byråingenjör

Ao 21 ■—- förste byråingenjör Ao 23

(flygplansektionen), 1 byråingenjör Ao 21 —

förste byråingenjör Ao 23 (utrustningssektionen),

1 byråingenjör Ae 19 — Ae 21, 1 ingenjör

Ae 17 — byråingenjör Ae 19, 1 ingenjörbiträde

Ae 12 —- ingenjör Ae 17, 1 ingenjörbiträde

Ae 12 —• biträdande ingenjör Ae 13, 1

tekniker Ae 10 —• biträdande ingenjör Ae 13

(kontroll sektionen)

Motorbyrån: 1 byrådirektör Ao 26 — överingenjör

ABp 26, 1 förste byråingenjör Ao 23

—- byrådirektör Ao 24 (projektsektionen)

Försökscentralen: chef för försökscentralen Ao

26 — Bp 1, 1 ingenjörbiträde Ae 12 — biträdande

ingenjör Ae 13, 1 ingenjörbiträde Ae 12

— ingenjör Ae 15 (assistenter m. fl.), 1 kontorist

Ae 9 —• kansliskrivare Ae 10 (centraldetaljen),

1 ingenjör Ael7 — byråingenjör Ae

19, 1 ingenjör Ae 17 — byråingenjör Ae 19

(flygplansektionen) .................................

Elektroavdelningen

Radiobyrån: 1 byrådirektör Ae 24 — Ae 26 (sektionen

för fast radiokommunikation), 1 byrådirektör

Ae 24 — Ae 26 (sektionen för rörlig

radiokommunikation), 1 byråingenjör Ao 19

—• Ao 21 (markinstallationssektionen), 1 byråingenjör

Ael9 — Ae21 (utvecklingssektionen)

Radarbyrån: 1 byråingenjör Ao 19 — Ao 21

(markradarsektionen), 1 byrådirektör Ao 24

—- Ao 26 (navigeringsradarsektionen)

Luftbevakningsbyrån: 1 byrådirektör eller flygdirektör

av 2. graden Ao 24 — överingenjör ABp

26 (systemsektionen), 1 förste byråingenjör Ao

Ökning

44 208

Minskning

s. 238 Kontrollera mot PDF

238

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

23 — byrådirektör Ao 24, 1 byråingenjör Ae 19

— Ae 21 (sektion för luftförsvarscentraler), 1

förste byråingenjör Ao 23 -— byrådirektör Ao

24 (trådnätsektionen), 1 byrådirektör Ao 24

— Ao 26 (radiolänksektionen)

Flygelektrobyrån: 1 förste byråingenjör Ao 23

— byrådirektör Ao 24 (markelektrosektionen),

1 förste byråingenjör Ao 23 — byrådirektör

Ao 24, 1 biträdande ingenjör Ae 13 — ingenjör

Ae 15 (flygelektrosektionen), 1 biträdande ingenjör

Ae 13 -—■ ingenjör Ae 17 (instrumentsektionen)

.............................................

Underhållsavdelningen

Driftbyrån: 1 byråingenjör Ao 21 — förste byråingenjör

Ao 23, 1 byråingenjör Ae 19 — Ae 21

(driftsektionen)

Förrådsbyrån: 1 ingenjörbiträde Ae 12 -— biträdande

ingenjör Ae 13 (reservdelsplaneringssektionen)
Centralsektionen:

1 byråassistent Ae 19 — byråintendent

Ae 21 (hålkortscentralen) ............ 7 710

Inköpsavdelningen

Expeditionen: 1 förste kansliskrivare Ae 12 —

kontorsskrivare Ae 13

Utländska inköpssektionen: 1 assistent Ae 17 —

byråassistent Ae 19

Räkningssektionen: 1 biträde för skriv- och kon
torsgöromål

— kanslibiträde Ae 7 ............... 3 884

Robotavdelning

1 byråchef Bp 3 — avdelningschef Bp 4

Produktionssektion: 1 förste byråingenjör Ae 23

— byrådirektör Ae 26

Militärsektionen: 1 major eller kommendörkapten

av 2. graden Ao 23 — överstelöjtnant eller

kommendörkapten av 1. graden Ao 26

Teknisk byrå: 1 överingenjör ABp 26 — byråchef

Bp 1, 1 armé-, marin- eller flygdirektör

av 1. graden eller byrådirektör Ao 26 — överingenjör

ABp 26, 1 förste byråingenjör Ae 23

— byrådirektör Ae 26, 1 förste byråingenjör

Ökning

38 946

Minskning

s. 239 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

239

Ökning Minskning

Ae 23 — byrådirektör Ae 24 (projektsektionen),

1 förste byråingenjör Ae 23 — byrådirektör

Ae 24, 1 ingenjör Ae 17 -— byråingenjör

Ae 21 (elektrosektion), 1 byrådirektör Ae

24 — Ae 26, 1 förste byråingenjör Ae 23 —

byrådirektör Ae 24 (motorsektionen)

Försöksbyrå: 1 major eller kommendörkapten

av 2. graden Ao 23 — byråchef Bp 1, 1 byrådirektör

Ae 24 — Ae 26, 1 förste byråingenjör

Ae 23 — byrådirektör Ae 24 (utprovningssektionen),

1 byråingenjör Ae 19 — Ae 21 (anläggningsdetalj)

50 192

Intendenturbyrån

1 biträde för skriv- och kontorsgöromål —

kanslibiträde Ae 7 (centralsektionen), 1 byråassistent

Ae 19 — byråingenjör Ae 21 (materielsektionen)

.......................................... 3 340

Flygfältsbyrån

1 byrådirektör Ao 24 — Ao 26 (projektsektionen),

1 byrådirektör Ao 24 —• Ao 26 (anläggningssektionen)

....................................... 5 820

Normaliebyrån

1 ingenjör Ao 17 — byråingenjör Ao 19 (stan
dardiseringssektionen)

.............................. 2 032

Administrativa byrån

1 förste byråsekreterare Ao 21 -— Ao 23, 1 kanslibiträde

Ao 7 — kontorist Ao 9 (kanslisektionen),

1 förste byråsekreterare Ao 21 — Ao 23,

1 byråinspektör Ao 19 — Ao 21 (personalkontoret)

................................................... 8 436

3. Omräkning

1957 års löneplansrevision m. m...................... 1 729 000

Lönegradsuppflyttningar inom reglerad beford
ringsgång

och löneklassuppflyttningar ......... 206 000

Vikariatsersättningar .................................... 10 000

Minskat medelsbehov på grund av successiv tillsättning

av nya tjänster m. m...................... 2 040 000

Omräkning i övrigt .................................... 616 156

6 978 540 2 061 540

+ 4 917 000

s. 240 Kontrollera mot PDF

240

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Motiv

Flygförvaltningen har anmält behov av sammanlagt omkring 370 nya

tjänster. I vilken takt de nya tjänsterna bör tillföras förvaltningen beror

på ett flertal omständigheter, såsom möjligheterna att rekrytera personalen

och nödvändigheten av att successivt infoga densamma i organisationen,

ekonomiska förhållanden, lokaltillgången m. m. Förvaltningens

önskemål är att ökningen genomföres i tre etapper, den första budgetåret

1958/59 och de två övriga de därefter närmast följande två budgetåren.

Den första etappen bör omfatta ungefär 50 % av det totala behovet

för flygplanavdelningen, elektroavdelningen och robotbyrån samt hela behovet

för övriga enheter. Den sålunda föreslagna förstärkningen fordrar

bland annat utökning av förvaltningens tjänstelokaler. I avvaktan på att

permanenta lokaler kan uppföras måste ytterligare arbetsutrymmen ordnas

provisoriskt. Av den i första etappen ingående personalen, omkring 200

befattningshavare, torde endast högst hälften kunna beredas plats i nuvarande

lokaler och detta endast till priset av en trängsel, som kommer

att skapa svåra arbetsförhållanden. Redan under nästa budgetår bör därför

ett antal baracker stå till förvaltningens förfogande.

1. Fly gplanav delning en. De föreslagna nya befattningshavarna avses

för byråer m. m. enligt följande:

vapenbyrån: en byråingenjör i Ae 21, en ingenjör i Ae 17 (bomboch

raketsektionen), en byråingenjör i Ae 21 (beräkningssektionen);

flygplanbyrån: en överingenjör i ABp 26, en flygdirektör av 2. graden

eller byrådirektör i Ao 24 (projektsektionen), en flygingenjör av 1.

graden eller förste byråingenjör i Ao 23, en byråingenjör i Ae 21 (flygplansektionen),

en major eller flygingenjör av 1. graden eller förste byråingenjör

i Ao 23, en byråingenjör i Ae 21 (utrustningssektionen), en byråingenjör

i Ae 21 (kontrollsektionen);

motorbyrån: en byråingenjör i Ae 21, ett tekniskt biträde i Ae 7

(projektsektionen), en byråingenjör i Ae 21 (kontrollsektionen);

f örsökscentralen: en överingenjör i ABp 26, en byråingenjör i

Ae 21, en byråingenjör i Ae 19, en ingenjör i Ae 17, en ingenjör i Ae 15

(assistenter m. fl.), en förste kansliskrivare i Ae 12, ett kanslibiträde i

Ae 7 (centraldetaljen), en förste byråingenjör i Ae 23, en byråingenjör i

Ae 19, en ingenjör i Ae 17 (vapensektionen), två byråingenjörer i Ae21,

en ingenjör i Ae 17 (elektrosektionen), en byråingenjör i Ae 21, en byråingenjör

i Ae 19, en ingenjör i Ae 17 (flygplansektionen), två förste byråingenjörer

i Ae 23, två byråingenjörer i Ae 19, en ingenjör i Ae 17 (motorsektionen),

en byråingenjör i Ae 19, tre ingenjörer i Ae 17, två ingenjörer

i Ae 15 (mätsektionen), en ingenjör i Ae 17 (konstruktionssektionen), en

ingenjör i Ae 15, en verkstadsförman i Ae 12 (verkstadssektionen).

Under förutsättning att de tjänster, som i det föregående upptagits för

f örsökscentralen under assistenter m. fl., inrättas, kan en tjänst för tekniker

i Ae 10 utgå.

s. 241 Kontrollera mot PDF

241

Knngl. Maj:ts proposition nr 110 är 1958

Elektroavdelningen. Sektionen för telefonteknisk materiel inom luftbevakningsbyrån

bör benämnas sektionen för luftförsvarscentraler, då detta

namn bättre svarar mot sektionens arbetsuppgifter.

De föreslagna befattningshavarna avses för byråer m. m. enligt följande:

radiobyrån: två förste byråingenjörer i Ae 23, två byråingenjörer i

Ae 21 (sektionen för fast radiokommunikation), två förste byråingenjörer

i Ae 23, en byråingenjör i Ae 21 (sektionen för rörlig radiokommunikation),

en byrådirektör i Ae 26, en förste byråingenjör i Ae 23, en tekniker

i Ae 10 (navigeringsradiosektionen), ett tekniskt biträde i Ae 7 (markinstallationssektionen),

en överingenjör i ABp 26, två byrådirektörer i Ae 24,

ett kanslibiträde i Ae 7 (utvecklingssektionen);

radarbyrån: en byråingenjör i Ae 21, en kontorist i Ae 9 (centraldetaljen),

en flygdirektör av 2. graden eller byrådirektör i Ao 24 (markradarsektionen),

en flygingenjör av 2. graden eller byråingenjör i Ao 21

(flygradarsektionen), en förste hyråingenjör i Ae 23, en byråingenjör i

Ae 21 (navigeringsradarsektionen), en flygdirektör av 2. graden eller byrådirektör

i Ao 24, två flygingenjörer av 1. graden eller förste byråingenjörer

i Ao 23, ett kanslibiträde i Ae 7 (specialradarsektionen), en överingenjör

i ABp 26, tre laboratorer i ABp 25, en förste byråingenjör i Ae 23,

en byråingenjör i Ae 21 (utvecklingssektionen);

luftbevakningsbvrån: en kansliskrivare i Ae 10 (centraldetaljen),

en byrådirektör i Ae 24, en förste byråingenjör i Ae 23, två byråingenjörer

i Ae 21, en byråingenjör i Ae 19 (systemsektionen), två förste byråingenjörer

i Ae 23, en byråingenjör i Ae 19, ett kanslibiträde i Ae 7 (sektionen

för luftförsvarscentraler), två förste byråingenjörer i Ae 23, en byråingenjör

i Ae21, en byråingenjör i Ae 19 (trådnätsektionen);

f lygelektrobyrån: en kontorist i Ae 9, ett kanslibiträde i Ae 7 (centraldetaljen),

en förste byråingenjör i Ae 23 (markelektrosektionen), en

byrådirektör i Ae 24, en förste byråingenjör i Ae 23, en byråingenjör i

Ae 21, en byråingenjör i Ae 19 (instrumentsektionen), en överingenjör i

ABp 26, en byrådirektör i Ae 24, två flygingenjörer av 1. graden eller förste

byråingenjörer i Ao 23, en byråingenjör i Ae21, två byråingenjörer i Ae 19

(utvecklingssektionen);

kontrollsektion: en byrådirektör i Ae 24.

Underhållsnvdelningen. De föreslagna nya befattningshavarna avses för

byråer m. m. enligt följande:

driftbyrån: en flygingenjör av 1. graden eller förste byråingenjör i

Ao 23, två byråingenjörer i Ael9, tre ingenjörer i Ae 17, en ingenjör i

Ae 15 (driftsektionen), en byråingenjör i Ae21 (detaljen för teknisk kursverksamhet),

en yrkeslärare i Ae 15 (verkstadsskolan);

förråd sbyrån: en flygdirektör av 1. graden eller byrådirektör i Ao 26,

en driftingenjör i Ae 19, en ingenjör i Ae 17, en biträdande ingenjör i Ae 13

(reservdelsplaneringssektionen);

10—89 08 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Ar 110

s. 242 Kontrollera mot PDF

242

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

centralsektionen: en byråingenjör i Ae 21 (krigsreparationsdetaljen),

en operatör i Ae 10, två operatörer i Ae 7 (hålkortscentralen).

Inköpsaudelningen. Svenska inköpssektionen bör uppdelas i två sektioner,

förslagsvis benämnda svenska inköpssektionen 1 och svenska inköpssektionen

2. Till den senare skulle hänföras inköp hos ramavtalsindustrien

och av robotmateriel medan å den förra skulle handläggas inköp inom

landet av all övrig materiel. Omfattningen av inköpsverksamheten har

varit av sådan storleksordning att det visat sig vara omöjligt för sektionschefen

att omspänna hela området. Därför har den provisoriska anordningen

vidtagits att en särskild grupp med en tjänsteman i 21 lönegraden

såsom föredragande fått handlägga den ärendegrupp, vilken bör avses för

svenska inköpssektionen 2.

Av de föreslagna befattningshavarna avses en byråassistent i Ae 19 för

svenska inköpssektionen 1, en byråassistent i Ae 19 för svenska inköpssektionen

2, en assistent i Ae 17 för räkningssektionen och ett kanslibiträde

i Ae 7 för expeditionen.

Robotavdelning. Den militärtekniska utvecklingen inom området för flygförvaltningens

verksamhet har på senare år gått mycket snabbt. Flygplanoch

motortekniken har nödvändiggjort och medgivit starkt ökade flygplanprestanda

och ökad precision och därigenom har det blivit nödvändigt

att låta teknisk utrustning såväl i flygplanen som på marken övertaga

funktioner, vilka människan ej längre förmår utföra med tillräcklig

snabbhet och noggrannhet. Utvecklingen har därför gått och kommer att

gå mot en starkt vidgad automatisering av olika funktioner inom praktiskt

taget alla verksamhetsgrenar. Denna utveckling kommer att bli än

mer markant efter hand som robotmaterielen växer fram. Det är av utomordentlig

vikt att förvaltningens organisation successivt anpassas till de

förändringar, som de nya tekniska hjälpmedlen och metoderna fordrar.

Hur robotutvecklingen kommer att i det långa loppet påverka förvaltningens

organisation är det i dag ej möjligt att säga. Under överskådlig

tid förblir emellertid flygplanet dominerande och detta torde bli fallet ännu

långt efter det att stridsrobotar börjat tillföras förbanden. I vart fall är

det så långt nu kan överblickas lämpligt att såsom hittills låta robotutvecklingen

handhas av en särskild organisationsenhet inom flygförvaltningen,

även om ett vidgat samarbete mellan denna enhet och förvaltningens

övriga delar successivt måste växa fram, efter hand som de gemensamma

tekniska problemen blir fler och fler.

Förvaltningens uppfattning är att robotbyrån under den närmaste

framtiden skall koncentrera sitt arbete på att fullfölja vissa påbörjade

projekt. Nya projekt skall drivas med ianspråktagande i största möjliga

utsträckning av industriell kapacitet. Detta innebär att en relativt omfattande

planering och projektering fortsättningsvis måste äga rum men

att konstruktionsverksamheten successivt kommer att nedgå. Därjämte

s. 243 Kontrollera mot PDF

Knngl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

243

måste förutsättas att en omfattande försöks- och utprovningsverksamhet

kommer att bedrivas gemensamt med försökscentralen. Bland annat måste

även de robotar, som framtages inom den svenska industrien, provskjutas

och kontrolleras, varjämte utländska robottyper skall provas och jämföras

med svenska. Dessutom måste, delvis i robotbyråns regi, taktiska

prov och övningar inledas, då förbanden utrustats med robotar. Förberedelser

för en vidgad dylik verksamhet har påbörjats, sedan medel för

ändamålet ställts till förfogande genom beslut av Kungl. Maj :t och riksdagen

våren 1957. Under alla förhållanden kommer robotbyrån att för

lång tid framåt behöva en relativt stor personaluppsättning. På grund

härav och med hänsyn till byråns olika funktioner har förvaltningen vid

förnyad prövning av frågorna om robotarbetets fortsatta bedrivande och

byråns organisation kommit till samma uppfattning som ämbetsverket

framförde i förslag till 1956 års försvarsförvaltningssakkunniga och i 1956

års petitaskrivelse. Förvaltningen föreslår därför ånyo att robotbyrån omvandlas

till avdelning. Avdelningen föreslås skola indelas i expedition,

produktionssektion, militärsektion, teknisk byrå med indelning i projektsektion,

konstruktionssektion, elektrosektion och motorsektion, samt försöksbyrå

med indelning i utprovningssektion, specialprovsektion, mätsektion,

anläggningsdetalj, försöksplats Karlsborg och försöksplats Norrland.

De för avdelningen avsedda nya befattningshavarna förutsättes skola

fördelas på byråer m. m. enligt följande:

assistent åt avdelningschefen: en major eller kommendörkapten

av 2. graden i Ao 23;

expeditionen: en förste kansliskrivare i Ae 13, ett biträde för skrivoch

kontorsgöromål;

produktionssektionen: två byråingenjörer i Ae 19, en ingenjör i

Ae 17;

militär sektionen: en major eller kommendörkapten av 2. graden

i Ao 23;

tekniska byrån: en byrådirektör i Ae 26 (biträde åt byråchefen), en

byråingenjör i Ae 19 (biträde åt byråchefens tekniska assistent), två byråingenjörer

i Ae21, en ingenjör i Ae 17 (projektsektionen), en förste byråingenjör

i Ae 23, två byråingenjörer i Ae 19, en ingenjör i Ae 17, en ingenjör

i Ae 15 (konstruktionssektionen), en byrådirektör i Ae 24, två förste

byråingenjörer i Ae 23, tre byråingenjörer i Ae 21 (elektrosektionen), en

förste byråingenjör i Ae 23, en byråingenjör i Ae 21 (motorsektionen);

för söksbyrån: en flygingenjör av 1. graden eller förste byråingenjör

i Ao 23, två byråingenjörer i Ae21, två byråingenjörer i Ae 19 (utprovningssektionen),

en byrådirektör i Ae 26, en armé-, marin- eller flygdirektör

av 2. graden i Ao 24 (specialprovsektionen), en byrådirektör i Ae 24,

s. 244 Kontrollera mot PDF

244

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

en förste byråingenjör i Ae 23, en byråingenjör i Ae 21 (mätsektionen),

en byråingenjör i Ae 21 (anläggningsdetaljen), en major eller kommendörkapten

av 2. graden i Ao 23, en armé-, marin- eller flygingenjör av 1.

graden eller förste byråingenjör i Ao 23, en förste byråingenjör i Ae 23,

två byråingenjörer i Ae 19, två ingenjörer i Ae 17, en ingenjör i Ae 15,

ett ingenjörbiträde i Ae 12 (försöksplats Karlsborg), en major eller kommendörkapten

av 2. graden i Ao 23, två byråingenjörer i Ae 21 (försöksplats

Norrland).

lntendenturbyrån. Den föreslagna tjänsten avses för centralförrådet för

intendenturmateriel i Västerås.

Flygfältsbyrån. Av ifrågavarande befattningshavare avses en byråingenjör

i Ae 19, en ingenjör i Ae 17 och en biträdande ingenjör i Ae 13 för

projektsektionen samt en byråingenjör i Ae 21 för underhållssektionen.

Normaliebyrån. Materialdetaljen bör ombildas till materialsektion.

De föreslagna befattningshavarna avses för sektioner m. m. enligt

följande:

beskrivningssektionen: en byråingenjör eller byråintendent i

Ae21, en byråingenjör i Ae 19, en ingenjör i Ae 17, en ingenjör i Ae 15,

en biträdande ingenjör i Ae 13, två tekniska biträden i Ae7;

materialsektionen: en byråingenjör i Ae 21, ett kanslibiträde i Ae 7;

försvarets klassifikationscentral: en byråingenjör i Ae 19, ett

tekniskt biträde i Ae 5.

Administrativa byrån. Av ifrågavarande befattningshavare avses ett

kanslibiträde i Ae 7 för kanslisektionen, en byråsekreterare i Ao 19 och en

förste kansliskrivare i Ae 12 för personalkontoret, en assistent i Ae 17 för

organisationskontoret samt ett kanslibiträde i Ae 7 och två biträden för

skriv- och kontorsgöromål (telefonister) för centralexpeditionen.

Centralplaneringen. Den föreslagna tjänsten avses för ekonomidetaljen.

Underrättelsecentral. Rörande den närmare innebörden av detta förslag

torde få hänvisas till de handlingar, som kommer att tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott.

2. De föreslagna löneregleringarna grundar sig på en avvägning av arbetsuppgifter

och ansvar mellan tjänster inom förvaltningen och önskvärdheten

av att kvalitetsförstärkningen får fortsätta beträffande i första

hand vissa viktigare befattningar. Flygförvaltningen har tidigare i olika

sammanhang särskilt framhållit betydelsen av att sektionschefer och därmed

jämställda befattningshavare inom de tekniska organisationsenheterna

i större utsträckning än vad som vore fallet placerades i dåvarande lönegraderna

33 å löneplan 1 eller i vissa fall Cp 10 å löneplan 2. Förvaltningens

uppfattning är fortfarande i princip densamma. Den lönegrad,

som i förekommande fall numera bör tillämpas, är A 26 (ABp26). Antalet

lönegradsförändringar, som begäres för nästa budgetår, uppgår till 65.

s. 245 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

245

Flygförvaltningen har sedermera i skrivelse den 9 november 1957 framlagt

förslag rörande organ för system planering m. m. Över förslaget

har överbefälhavaren avgivit yttrande.

Flygförvaltningen har i sin skrivelse till en början anfört bland annat

följande.

I sina medelsäskanden för budgetåret 1958/59 har chefen för försvarsstaben

framlagt förslag om inrättande av en planeringssektion i försvarsstaben.

Därvid har bland annat angivits att den tekniska utvecklingen

kommer att öka kraven på utredningar och undersökningar men att dessa

i grundläggande tekniska frågor självfallet måste utföras av andra organ

än försvarsstaben medan det slutliga ställningstagandet till alla faktorer

kommer att åvila överbefälhavaren med hjälp av försvarsstaben.

Ett för försvaret centralt planeringsorgan i försvarsstaben förutsätter

således att motsvarande organ finns vid flygstaben och flygförvaltningen.

Oavsett det sålunda motiverade behovet av planeringsorgan vid flygledningen

erfordras emellertid ett planeringsorgan inom flygförvaltningen

redan för sådana problemkomplex, vars lösande direkt påverkar flygförvaltningens

arbetsuppgifter vad gäller materielanskaffning m. m.

Sedan vissa allmänna riktlinjer uppdragits för materielanskaffningen

vid försvaret är det likväl givet att varje försvarsgren måste äga relativt

stor handlingsfrihet vid val av olika projekt och deras utformning med

beaktande av de speciella problemen inom försvarsgrenen. Den kommande

övergången i viss utsträckning från flygplan till robotar som vapenbärare

samt den starka tillväxten av markbunden materiel — särskilt telemateriel

— har redan nu ställt flygvapnet inför omfattande och svårbemästrade

tekniska och taktiska frågor och awägningsspörsmål. Möjligheterna

att bedöma rätta utvecklingsvägar för luftförsvaret har i hög grad komplicerats.

Stridsvärdet och effektiviteten av tillgängliga resurser blir beroende

av att hela det vapensystem som omfattar bland annat luftbevakning,

stridsledning, flygplan och robotar blir fullständigt samordnat. Projektering

och utveckling på längre sikt av dylika system har blivit en uppgift

av största betydelse. Motsvarande synpunkter gäller också beträffande

attack- och spaningsflyget.

För att arbetet härpå skall kunna bedrivas rationellt fordras en omsorgsfull

planering av verksamheten och analys av olika tänkbara utvägar.

Operationsanalysuppgifterna bör ankomma på ett för flygledningen gemensamt

operationsanalysorgan. Detta skall för flygförvaltningens vidkommande

betjäna en särskild grupp av personal inom förvaltningen, som

bör få till speciell uppgift att på grundval av såväl egna analyser av den

tekniska verksamheten som operationsanalysresultaten och i ömsesidig

samverkan med operationsanalysorganet och förvaltningens olika enheter

dels upprätta förslag till beslut om verksamhetens inriktning dels biträda

med planering och samordning av det tekniska arbetet i enlighet med

beslutet. Vid lösandet av dessa uppgifter skall gruppen även nära samarbeta

med flygstabens planeringsavdelning.

Ifrågavarande grupp kan lämpligen benämnas »systemplaneringen».

Arbetsuppgifterna blir i utpräglad grad tekniskt-planerande och ligger

utanför det arbetsområde, som tillhör den nuvarande centralplaneringen.

Nära beröringspunkter med centralplaneringens uppgifter finns emellertid.

Å ena sidan måste systemplaneringen beakta ekonomiska omständig
-

s. 246 Kontrollera mot PDF

246

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1958

heter, å andra sidan blir centralplaneringen Aid uppgörande av materielplaner

in. ni. beroende av systemplaneringen. Det kan därför diskuteras

om systemplaneringsfunktionerna bör inordnas i centralplaneringen; bådas

uPPgifter är ju olika sidor av en centralt utövad planering. Med hänsyn

till den starkt tekniska karaktären av systemplaneringens göromål och

till att centralplaneringen i mycket hög grad måste vara engagerad i direkt

anslagsförvaltande arbete har förvaltningen emellertid stannat för att

organisatoriskt skilja central- och systemplanering åt. Resultatet av

systemplaneringens arbete kan emellertid skapa ett hållbart underlag för

centralplaneringens verksamhet och därigenom underlätta denna, liksom

också t. ex. administrativa byrån vid beredningen av förvaltningens personalpetita

kan utnyttja den samlade överblick över den tekniska verksamheten

och personalbehovet inom ämbetsverket som systemplaneringen

får.

Systemplaneringen, som alltså icke bör inordnas i centralplaneringen,

föreslås — i avvaktan på lösandet av frågorna om en ställföreträdande

souschef skall finnas och vilken ställning i organisationen flygöverdirektören

kan få — tills vidare stå till souschefens direkta förfogande.

Beträffande behovet av personal för det föreslagna organet för systemplanering

framhåller flygförvaltningen att tjänsteförrättande flygöverdirektören

tills vidare bör tjänstgöra som chef för organet, övrig personal bör

utgöras av specialister inom vissa viktigare områden av förvaltningens tekniska

verksamhet. Även officerare med teknisk specialutbildning bör kunna

komma i fråga. Till en början bedömes det vara tillfyllest med tre nya

befattningshavare samt ett biträde för skrivhjälp m. m. I den mån ytterligare

personal behövs bör i avvaktan på närmare erfarenheter av verksamheten

redan befintlig personal tagas i anspråk. Löneställningen för

de tekniska tjänsterna måste bestämmas med hänsyn till arbetets mycket

kvalificerade natur och lämpligen avpassas så att byten mellan systemplaneringspersonalen

och byråernas sektionschefer underlättas. Med hänsyn

härtill och till önskvärdheten av att kunna utnyttja även tekniskt

specialutbildade officerare föreslår flygförvaltningen att för nyssnämnda

tre befattningshavare inrättas tjänster för en överingenjör i ABp 26, en

flygdirektör av 2. graden eller byrådirektör i Ao 24 samt en major eller

flygingenjör av 1. graden eller förste byråingenjör i Ao 23. För biträdet

föreslås skola inrättas en kanslibiträdestjänst i Ae 7. Behovet av ifrågavarande

tjänster bedömes av flygförvaltningen såsom synnerligen angeläget.

Det bör i princip tillgodoses inom ramen för de i förvaltningens

petitaskrivelse den 21 augusti 1957 avgivna förslagen. Vidare erinras om

att det här rör sig om ett behov som icke prövats av 1956 års försvarsförvaltningssakkunniga.

överbefälhavaren framhåller i sitt yttrande att han avser att i annat

och vidare sammanhang närmare utreda hur den för försvarets långsiktsplanering

väsentliga planeringsverksamheten bör vara organiserad för att

bland annat de erforderliga samordningsbehoven skall kunna tillgodoses

s. 247 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

247

på lämpligaste sätt. Då utredningen måste beräknas bli tidskrävande kan

den emellertid icke avvaktas eftersom flygförvaltningen redan nu har betydelsefulla

planeringsuppgifter, som måste lösas. Hittills vunna erfarenheter

har enligt överbefälhavarens mening bestyrkt behovet av ett särskilt

tekniskt planeringsorgan inom flygförvaltningen, överbefälhavaren

tillstyrker såväl att organet inrättas provisoriskt som att de föreslagna

tjänsterna tillkommer.

Flygförvaltningen har i sin förenämnda skrivelse vidare anfört att chefen

för flygvapnet och flygförvaltningen i utlåtande över förslag av överbefälhavaren

om organ för operationsanalys inom försvaret framhållit

att den civila personal, som skulle ingå i flygledningens gemensamma

operationsanalysorgan, borde administrativt tillhöra flygförvaltningen

och icke, såsom överbefälhavaren föreslagit, försvarets forskningsanstalt.

Därjämte nämndes i utlåtandet att flygförvaltningen avsåge att i

samband med förslag om tjänster för den särskilda planeringsgruppen

även föreslå för operationsanalys erforderliga tjänster. Försvarets forskningsanstalt

har i utlåtande över överbefälhavarens förslag begärt, bland

annat, att vid anstalten skulle inrättas tio tjänster för laborator i högst

ABp 26 eller Ar 26. Dessa tjänster skulle enligt forskningsanstaltens utlåtande

avses för operationsanalysgrupper vid försvarsstaben och de tre

försvarsgrensstaberna. Varje grupp skulle bestå av två å tre befattningshavare.

Enligt flygledningens uppfattning kan det tills vidare räcka med tre

fasta tjänster vid flygledningens operationsanalysorgan. övrig erforderlig

personal synes böra anlitas som experter, varjämte värnpliktiga matematiker

bör utnyttjas. Därest personalen skall anställas hos flygförvaltningen

bör således tre av de av forskningsanstalten begärda tjänsterna inrättas vid

förvaltningen.

Överbefälhavaren har i sitt yttrande över denna del av flygförvaltningens

framställning uttalat att enligt hans mening fast anställda operationsanalytiker

inom krigsmakten tills vidare bör anställas på försvarets forskningsanstalts

stat men placeras till tjänstgöring vid försvarsstaben, försvarsgrensstaberna

och försvarets forskningsanstalt.

Förslag av 1956 års försvarsförvaltningssakkuimiga

Såsom inledningsvis anförts har 1956 års försvarsförvaltningssakkunniga

i sitt i september 1957 avgivna betänkande framlagt förslag rörande

flygförvaltningens intendenturbyrå. De sakkunniga har ej funnit skäl

föreslå någon ändring i byråns indelning. Förslaget innebär personalförändringar

m. m. enligt följande.

s. 248 Kontrollera mot PDF

248

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

1. Nya tjänster m. m.

a) 1 löjtnant Ao 17/13 i intendenturbefatlning vid

centralsektionen (flygvapnets allmänna avlöningsanslag)

.............................................

b) 1 biträde för skriv- och kontorsgöromål vid cen
tralförrådet

för intendentunnateriel i stället

för 1 kanslibiträde Ae 7 vid centralsektionen...

ökning

15 132

Minskning

2 200

2. Löneregleringar m. m.

a) 1 biträde för skriv- och kontorsgöromål vid cen
tralsektionen

— kanslibiträde Ae 7 ............... 1 100

b) 1 byråassistent Ae 19 vid materielsektionen —

byråingenjör Ae21 .................................... 2 240

c) 1 förvaltare Ao 15 vid centralförrådet för inten
denturmateriel

— Ao 17 (flygvapnets allmänna

avlöningsanslag) ....................................... 1 838

d) 2 förste kontorsskrivare Ao 15 — assistenter

Ao 15 ......................................................

20 310 2 200

+ 18 110

Av den totala ökningen, 18 110 kronor, belöper sig 1140 kronor på

förevarande anslag och 16 970 kronor på flygvapnets allmänna avlöningsanslag.

Motiv

1 a. Ifrågavarande befattningshavare avses för tillfälliga större uppgifter

samt som vikarie vid längre förfall för intendenturofficerare m. m.

1 b. Kungl. Maj :t har den 4 mars 1955 medgivit att ett biträde för skrivoch

kontorsgöromål vid flygförvaltningen må utnyttjas för centralförrådet

för intendenturmateriel, vilket innebär att vakans alltid måste finnas annorstädes

inom flygförvaltningen, om befattningen är tillsatt. Stadigvarande

behov föreligger av ett biträde för de göromål som avses i nämnda

beslut. En ökning med en biträdestjänst bör därför ske. Å andra sidan

bör en kanslibiträdestjänst i Ae 7 vid centralsektionen kunna utgå. De sakkunniga

förutsätter emellertid att nuvarande innehavaren tillätes kvarstå

i tjänst tills vidare.

2 a. Arbetsuppgifterna å tjänsten blir mer kvalificerade när den tidigare

omnämnda kanslibiträdestjänsten indrages. Med hänsyn till omständigheterna

anses lönegradsuppflyttningen böra ske även om innehavaren

av denna kanslibiträdestjänst tills vidare kvarstår i tjänst.

2 b. Till tjänsten hörande arbetsuppgifter omfattar utvecklingsarbete,

s. 249 Kontrollera mot PDF

249

Kutigl. Maj:ts proposition nr 110 är 1958

försök m. ni. med intendenturmateriel. Tjänstens nuvarande löneställning

är låg vid jämförelse med motsvarande tjänster vid arméintendentur- och

marinförvaltningarna. Då arbetsuppgifterna är övervägande av teknisk

natur synes tjänstebenämningen byråingenjör mer adekvat än den nuvarande.

2 c. Arbetsuppgifterna motsvarar dem som eljest ankommer på förvaltare

i lönegrad A 17.

Yttranden

De sakkunnigas förslag till personalförändringar m. m. har lämnats

utan erinran av överbefälhavaren, chefen för flygvapnet och flygförvaltningen.

Chefen för flygvapnet föreslår därjämte, med instämmande av

överbefälhavaren, att den för chef för intendenturbyrån avsedda beställningen

i Bo 1 med hänsyn till arbetsuppgifterna uppflyttas till Bo 3. Flygförvaltningen

anser att det med hänsyn till arbetsuppgifterna bör övervägas

om inte löneställningen för chefen för intendenturbyrån bör höjas

och föreslår att frågan om lönegradsplaceringen för beställningen tages

upp till förnyad prövning. Flygförvaltningen föreslår vidare att en vid

centralsektionen placerad tjänst för biträde för skriv- och kontoisgöiomål,

vars innehavare förestår intendenturbyrans skrivcentral och medverkar

vid registrering, personalredovisning m. in., uppflyttas till kanslibiträdestjänst

i Ae 7. Sistnämnda förslag har upptagits i ämbetsverkets medelsäskanden

för budgetåret 1958/59.

Statskontoret har uttalat att ämbetsverket av olika skäl endast kunnat

underkasta betänkandet en summarisk granskning. På grundval av de bedömanden

statskontoret därvid kunnat göra har ämbetsverket icke funnit

anledning till några erinringar mot de sakkunnigas förslag.

I enlighet med den principiella ståndpunkt civilförvaltningen tagit till

frågan om redovisningen av tjänster, avsedda för förvaltningarna, föreslår

ämbetsverket att den för centralförrådet för intendenturmateriel avsedda

förvaltarbeställningen överföres från flygvapnets allmänna avlöningsanslag

till flygförvaltningens avlöningsanslag.

Departementschefen

Vid min bedömning av personalbehovet för llyglörvaltningen löi nästa

budgetår har jag, med utgångspunkt i vad jag inledningsvis anfört i ämnet,

funnit att främst robotbyrån, elektroavdelningen och flygplanavdelningens

försökscentral bör förstärkas.

Vad först angår flygplan a vdelningen, försökscentralen, räknar

jag med att tjänster för en förste byråingenjör i Ae 23, en byråingenjör

i Ae 21, tre ingenjörer i Ae 17 och en ingenjör i Ae 15 tillkommer. Jag

tillstyrker vidare förslag av chefen för flygvapnet att en beställning för

flygingenjör av 2. graden i Ao 21, avsedd för vapensektionens raket- och

s. 250 Kontrollera mot PDF

250

Kimgl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

bombdetalj, inrättas. Härom gör jag hemställan i det följande vid behandlingen

av flygvapnets allmänna avlöningsanslag.

Flygförvaltningen har hemställt att tjänsten för chef för försökscentralen

i Ao 26 uppflyttas till Bpl. För egen del anser jag mig böra förorda

att tjänsten hänföres till Bo 1.

Beträffande flygplanavdelningen i övrigt tillstyrker jag att en tjänst

för byråingenjör i Ae21 inrättas. Vidare tillstyrker jag förslag av chefen

för flygvapnet att en bland annat för assistent åt souschefen vid flygförvaltningen

avsedd kaptensbeställning i Ao 21 utbytes mot majorsbeställning

i Ao 23. Härom gör jag hemställan i det följande vid behandlingen

av flygvapnets allmänna avlöningsanslag.

De nya tjänsterna för flygplanavdelningen torde böra placeras vid sektioner

(motsvarande) i huvudsak i enlighet med förslag av 1956 års försvarsförvaltningssakkunniga

i betänkandet den 22 september 1956.

Flygförvaltningens förslag om förbättrad löneställning för en tjänst för

ingenjörbiträde i Ae 12, avsedd för flygplanbyråns kontrollsektion med

vissa angivna arbetsuppgifter i Linköping, tillstyrker jag i den utsträckning

att jag föreslår att tjänsten uppflyttas till tjänst för ingenjör i Ae 15.

Flygförvaltningen har föreslagit att elektroavdelningens luftbevakningsbyrås

sektion för telefonteknisk materiel benämnes sektion för luftförsvarscentraler.

Jag biträder förslaget.

För elektroavdelningen räknar jag under förevarande anslag med att

nya tjänster inrättas för en byrådirektör i Ae 24, två förste byråingenjörer

i Ae 23 och två byråingenjörer i Ae 21 samt att tjänster för tre biträdande

ingenjörer i Ae 13 och ett ingenjörbiträde i Ae 12 indrages. De

nya tjänsterna torde böra placeras vid sektioner (motsvarande) i huvudsak

i enlighet med förslag av 1956 års försvarsförvaltningssakkunniga i

betänkandet den 22 september 1956. Vid den närmare prövningen av vilka

sektioner (motsvarande), som skall beröras av de föreslagna indragningarna,

torde i huvudsak böra följas de förslag i ämnet, som framlagts av

försvarsförvaltningssakkunniga i berörda betänkande.

Jag biträder vidare förslag av chefen för flygvapnet om att inrätta en

beställning för flygingenjör av 1. graden i Ao 23, avsedd för radarbyråns

utvecklingssektion. Hemställan härom gör jag i det följande under flygvapnets

allmänna avlöningsanslag.

För underhållsavdelningen räknar jag med att nya tjänster inrättas

för en flygingenjör av 1. graden eller förste byråingenjör i Ao 23,

avsedd för driftbyråns driftsektion, samt för en operatör i Ae 9 och en

operatör i Ae 7, avsedda för centralsektionens hålkortscentral. En tjänst

för kanslibiträde i Ae 7 vid centralsektionens expedition bör samtidigt utgå.

Flygförvaltningens förslag om att uppdela inköpsavdelningens

svenska inköpssektion på två sektioner anser jag mig icke böra biträda.

s. 251 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

251

Av de föreslagna nya tjänsterna tillstyrker jag att en tjänst för assistent i

Ael7, avsedd för räkningssektionen, inrättas.

Flygförvaltningen har ånyo framfört förslag om att robotbyrån skall

omvandlas till avdelning. Jag är icke för närvarande beredd att föreslå

någon omorganisation av byrån, vilken tills vidare torde få bibehållas

vid sin nuvarande organisation. Jag anser mig emellertid böra förorda

viss förstärkning av byråns personal och föreslår i detta hänseende att

under förevarande anslag tjänster inrättas för en byrådirektör i Ae 24,

fem förste byråingenjörer i Ae 23, fem byråingenjörer i Ae21, tre byråingenjörer

i Ae 19 och tre ingenjörer i Ae 17. I enlighet med förslag av

chefen för flygvapnet torde byrån vidare böra förstärkas med tjänster för

en förste trafikledare i Ae 21 och en trafikledare i Ae 17. Jag återkommer

med hemställan härom vid behandlingen i det följande av flygvapnets

allmänna avlöningsanslag.

Jag tillstyrker vidare att en beställning för major eller kommendörkapten

av 2. graden i Ao 23, avsedd för chef för försöksverksamheten, uppflyttas

till beställning för överstelöjtnant eller kommendörkapten av 1.

graden i Ao 26.

1956 års försvarsförvaltningssakkunniga har i sitt betänkande den 24

september 1957 framlagt förslag rörande intendenturbyrån. Jag biträder

förslaget, utom såvitt avser inrättande av en beställning för löjtnant

i Ao 17/13, och räknar sålunda under förevarande anslag med att en

kanslibiträdestjänst i Ae 7 vid centralsektionen utbytes mot tjänst för biträde

för skriv- och kontorsgöromål vid centralförrådet för intendenturmateriel,

att en tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål vid centralsektionen

uppflyttas till kanslibiträdestjänst i Ae 7 samt att en tjänst

för byråassistent i Ae 19 vid materielsektionen uppflyttas till tjänst för

byråingenjör i Ae 21. Vidare torde tjänstebenämningen å två tjänster för

förste kontorsskrivare i Ao 15 böra ändras till assistent. Jag återkommer

i det följande vid behandlingen av flygvapnets allmänna avlöningsanslag

med hemställan om uppflyttning av en beställning för förvaltare i Ao 15

vid centralförrådet för intendenturmateriel till Ao 17.

Flygförvaltningens förslag om att ombilda materialdetaljen inom normaliebyrån

till sektion anser jag mig icke böra biträda. Försvarets

klassifikationscenlral torde i enlighet med flygförvaltningens förslag böra

förstärkas med en tjänst för byråingenjör i Ae 19.

I enlighet med flygförvaltningens förslag torde administrativa

byråns organisationskontor böra förstärkas med en tjänst för assistent

i Ac 17.

Förslag har framlagts om inrättande av en underrättelsecentral

vid flygförvaltningen. För påbörjande av uppbyggnaden av en dylik central

räknar jag för nästa budgetår med att tjänster inrättas för en förste

byråingenjör i Ae 23 och en byråintendent eller byråingenjör i Ae21.

s. 252 Kontrollera mot PDF

252

Kungl. Ma]:ts proposition nr 110 dr 1958

Flygförvaltningen har framlagt förslag om inrättande av ett organ för

systemplanering. I likhet med överbefälhavaren anser jag att ett

dylikt organ bör provisoriskt tillkomma vid flygförvaltningen. Organet

bör tills vidare stå till souschefens direkta förfogande. Personalbehovet för

organet beräknar jag för nästa budgetår till en byrådirektör i Ae 26 och

en förste byråingenjör i Ae 23. Vid behandlingen i det följande av försvarets

forskningsanstalts avlöningsanslag tager jag ställning till framlagda

förslag om inrättande av ett organ för operationsanalys inom försvaret.

Utöver vad i det föregående anförts räknar jag icke med några personalförändringar

vid flygförvaltningen för nästa budgetår.

Såsom angivits inledningsvis under Vissa gemensamma frågor beträffande

armétyg-, marin- och flygförvaltningarna torde Kungl. Maj :t böra

utverka riksdagens bemyndigande att vidtaga erforderliga övergångsåtgärder

i samband med genomförandet av föreslagna personalförändringar.

Vid beräkningen av medelsbehovet för nästa budgetår tar jag hänsyn

till anslagsbelastningen, löneklassuppflyttningar och 1957 års löneplansrevision

m. m.

Anslaget beräknar jag till 15 650 000 kronor enligt följande:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän 4 188 000 (+ 648 000;

kronor;

Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar

68 000 (—62 000) kronor;

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj:t, 7 880 (+ 540) kronor;

Avlöningar till tillfälligt anställd personal 98 000 (+ 23 000)

kronor;

Avlöningar till övrig ickc-ordinarie personal 8 800 000

(+ 2 305 000) kronor;

Rörligt tillägg 2 488 120 (—671 540) kronor.

Inkomstposten Pensionsmedel, 107 000 kronor, torde utgå i anslutning

till vad jag anfört i ämnet vid behandlingen av försvarsdepartementets

avlöningsanslag i prop. 1958: 1 (bil. 6).

Anslagshöjningen utgör 2 350 000 kronor.

Åberopande vad jag sålunda och inledningsvis anfört hemställer jag, att

Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för flygförvaltningen, som föranledes av

vad jag föreslagit i det föregående;

b) fastställa följande avlöningsstat för flygförvaltningen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1958/59:

s. 253 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1958

253

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

......................................................... 4 188 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbe
fattningar,

förslagsvis ................................. 08 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t ....................................... 7 880

4. Avlöningar till tillfälligt anställd personal ...... 98 000

5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 8 800 000

6. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 2 488 120

Summa kronor 15 650 000

c) bemyndiga Kungl. Maj :t att i anslutning till genomförandet

av föreslagna personalförändringar för budgetåret

1958/59 beträffande flygförvaltningen vidtaga särskilda övergångsåtgärder

enligt vad som angivits i det föregående;

d) till Flygförvaltningen: Avlöningar för budgetåret 1958/59

anvisa ett förslagsanslag av 15 650 000 kronor.

[14] Flygförvaltningen: Omkostnader

Anslag

Nettoutgift

1956/57 .....................

1957/58 (statsliggaren s

1958/59 (förslag) ......

. 186)

900 000

1 000 000

1 300 000

953 657

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 15) har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Flygförvaltningen:

Omkostnader för budgetåret 1958/59 beräkna ett förslagsanslag

av 1 000 000 kronor.

Yrkande

Flygförvaltningen hemställer att anslaget höjes med 450 000 kronor.

Ökning

1. Flyttningsersättningar ................................................... 10 000

2. Bränsle, lyse och vatten ................................................... 80 000

3. Renhållning och städning ................................................ 21 000

4. Skrivmaterialier, papper, blankettryck o. d......................... 15 000

5. Telegram, telefon och annonsering .................................... 90 000

6. Inköp och underhåll av möbler, skriv- och räknemaskiner

m. fl. inventarier ............................................................ 228 000

7. Rekryteringskostnader ................................................... 1 000

s. 254 Kontrollera mot PDF

254

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Ökning

8. Vakttjänst ..................................................................... 13 000

9. Publikationstryck ......................................................... 2 000

460 000

Avrundat 450 000

Motiv

1. Kostnaderna för vissa flyttningsersättningar, beräknade till högst

10 000 kronor, förutsattes skola överföras till förevarande anslag från flygvapnets

reseanslag.

2. Delposten till bränsle, lyse och vatten bör höjas dels med 30 000 kronor

med hänsyn till den allmänna energiskatten och höjda priser på

elektricitet m. m., dels med 40 000 kronor med hänsyn till belastningen

under budgetåret 1956/57, dels ock med 10 000 kronor för uppvärmning

m. m. av tjänstelokaler i baracker, som håller på att uppföras på Svea

livgardes förutvarande kaserngård.

3. Av det angivna beloppet avser 11 000 kronor kostnader för höjda ersättningar

till städningspersonal enligt 1957 års ramavtal, 2 000 kronor

utgifter till privata entreprenörer för golvboning och fönsterputsning på

grund av höjda löner samt 8 000 kronor kostnader för städning av förenämnda

nya tjänstelokaler.

4. Den förstärkning av flygledningens personal, som äskats för nästa

budgetår, medför ökad åtgång på skrivmaterialier m. m. till en beräknad

kostnad av 9 000 kronor. Kostnaderna för vissa tekniska blanketter, som

för närvarande belastar sakanslag, bör från och med nästa budgetår överföras

till förevarande anslag, vilket med hänsyn härtill bör uppräknas med

6 000 kronor.

5. Televerkets år 1957 genomförda taxehöjningar beräknas medföra en

ökning av flygledningens telefon- och telegramkostnader med 30 000 kronor

vid oförändrad telefonutrustning och samtalsfrekvens. De årliga utgifterna

för telefoner i de nya tjänstelokalerna beräknas till 7 000 kronor.

Kostnaderna för abonnemangs- och skrivningsavgifter för en telex-anläggning

i flygvapnets ämbetsbyggnad, vilka kostnader för närvarande bestrides

från anslaget Flygvapnet: Telefon m. m., bör från och med nästa

budgetår belasta förevarande anslag, som på grund därav bör uppräknas

med 10 000 kronor. Den för flygledningen äskade personalförstärkningen

beräknas medföra en ökad kostnad av 23 000 kronor. Kostnaderna för

annonsering i samband med tjänstetillsättningar bör höjas med minst

20 000 kronor. Härigenom skulle annonskostnader i samband med anställande

av sakanslagsavlönad personal icke längre behöva bestridas från

sakanslag.

6. Av den begärda medelsanvisningen avser (42 000 + 120 000=) 162 000

kronor anskaffning av kontorsinventarier till befintlig och nytillkommande

personal, 6 000 kronor underhåll av kontorsinventarier, underhåll och flytt
-

s. 255 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr HO år 1958

255

ning av snabbtelefoner samt transporter, varvid räknats med 2 000 kronor

för höjda löner och 4 000 kronor för ökat servicebehov, 9 000 kronor

förnyelse och löpande underhåll av maskiner och apparater i flygledningens

lunchrum, 36 000 kronor hyreskostnader för en hålkortsanläggning

för inköpsavdelningens dispositionsbokföring, 5 000 kronor hyreskostnader

för en automatisk stansmaskin och en sorterare samt 10 000 kronor anskaffning

av transportlådor för mobiliseringsändamål.

7. Svårigheter föreligger för flygförvaltningen att förvärva tillräckligt

dugande teknisk personal i erforderligt antal. En av anledningarna härtill

torde vara att många högskolestuderande och andra tekniker saknar

kännedom om eller har oriktiga föreställningar om arbetsförhållandena

m. m. inom flygvapnet. Önskvärt är att förvaltningen får ekonomiska möjligheter

att bedriva upplysningsverksamhet i dessa avseenden genom att

låta enstaka tjänstemän företaga resor i informationssyfte, genom att utdela

broschyrer vid högskolor m. fl. skolor och genom att låta elever vid

dessa skolor besöka t. ex. någon flygflottilj i närheten av skolorna. Kostnaderna

för tryckning av broschyrer och för nyssnämnda studiebesök beräknas

för nästa budgetår till 1 000 kronor.

8. Av den begärda medelsanvisningen avser 3 000 kronor höjda kostnader

för anlitande av vaktpersonal från enskilt företag och 10 000 kronor

kostnader för bevakning av förenämnda nya tjänstelokaler.

9. Det ökade medelsbehovet föranledes av prisstegringar.

Departementschefen

Vid behandlingen av flygförvaltningens omkostnadsanslag för budgetåret

1957/58 i propositionen 1957: 110 (s. 93) anmäldes att 1956 års försvarsförvaltningssakkunniga

i skrivelse den 12 oktober 1956 beräknat flygförvaltningens

medelsbehov för engångsanskaffning av viss kontorsteknisk

utrustning till 40 000 kronor. Vid beräkningen av anslaget för nämnda

budgetår räknades med en medelsanvisning för ändamålet av 30 000 kronor.

För nästa budgetår anser jag mig böra tillstyrka att 10 000 kronor

beräknas under anslaget för anskaffning av kontorsteknisk utrustning.

Jag räknar vidare med ett ökat medelsbehov under anslaget av sammanlagt

198 000 kronor för expenskostnader i anledning av inflyttning i nya

tjänstelokaler, expenskostnader i anledning av de personalförstärkningar,

som jag föreslagit vid behandlingen i det föregående av flygförvaltningens

avlöningsanslag, kostnader för diverse anskaffningar och moderniseringar

av inventarier samt kostnader för flyttningsersättningar. I övrigt kan jag

endast tillstyrka att anslaget uppräknas med hänsyn till kostnadsökningar

av automatisk natur, beräknade till 122 000 kronor. Totalt räknar jag således

med ett ökat anslagsbehov av (— 30 000 + 10 000 + 198 000 +

122 000 =) 300 000 kronor. Anslaget torde i enlighet härmed böra uppföras

med (1 000 000 + 300 000 =) 1 300 000 kronor.

s. 256 Kontrollera mot PDF

256 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1958

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå

riksdagen

att till Flygförvaltningen: Omkostnader för budgetåret

1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 1 300 000 kronor.

[15] Försvarsstaben: Avlöningar

Anslag Nettoutgift

1956/57 .............................. 12 779 000 13 695 611

1957/58 (statsliggaren s. 187) 13 547 000

1958/59 (förslag) ................. 15 800 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 18) har Kungl. Maj :t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Försvarsstaben:

Avlöningar för budgetåret 1958/59 beräkna ett förslagsanslag

av 13 547 000 kronor.

Yrkande

Chefen för försvarsstaben (skr. 4/io 1957) hemställer att anslaget, såvitt

avser försvarsstaben, i den del varom här är fråga, höjes med 648 200 kro
-

nor.

Ökning

/. Nuvarande organisation

1. Adjutanturavdelningen

1 pensionerad officer A: 24 ....................................... 11 292

1 kontorist Ao 9 — kansliskrivare Ao 10 ..................... 654

1 kanslibiträde Ae 7 — kontorist Ae 9 ........................ 1 212

2. Förvaltningsofficeren

1 pensionerad underofficer A: 16 .............................. 7 698

3. Chefsexpeditionen

1 portvakt Ae 9 ...................................................... 12 320

1 kontorsbiträde Ao 5 — kanslibiträde Ae 7 .................. 1 100

4. Arméavdelningen

1 kontorist Ae 9 ...................................................... 12 320

1 pensionerad underofficer A: 16 — kartassistent Ae 13 7 434

5. Utrikesavdelningen

1 vaktmästare Ae 7 ................................................ 11 108

1 kontorist Ag 9 — amanuens Ag 19 ........................... 8 324

1 kansliskrivare Ae 10 — förste kansliskrivare Ae 12 ... 1 406

6. Försvarsattachéorganisationen

1 regementsofficer Bo 1 eller Ao 26 eller Ao 23 (försvars
attaché

i Bonn) ................................................... 36 414

s. 257 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts proposition nr 110 år 195S

257

Särskilda löneförmåner för försvarsattachéer och biträdande

försvarsattachéer .......................................

7. Inrikesavdelningen

2 pensionerade officerare A: 24 — A: 25 .....................

8. Fotoavdelningen

1 fotograf Ae 11—Ae 13 ..........................................

1 fotograf Ae 9 -—Aell ..........................................

9. Press- och filmavdelningen

1 arkivföreståndare Ae 10 .......................................

10. Personalförändringar i övrigt

2 kontorister Ao 9 (handsekreterare åt överbefälhavaren

respektive chefen för försvarsstaben) — kansliskrivare

Ao 10 ...............................................................

ökning

65 200

2 840

1 476

1 336

12 974

1 308

II. Föreslagen omorganisation

Planeringssektion

3 regementsofficerare Ao 26 eller Ao 23 ...........................

1 kanslibiträde Ae 7 ......................................................

III. Ordinariesättningar

1 byrådirektör Ae 24 (signaltjänstavdelningen), 2 förste aktuarier

Ae 21 (inrikesavdelningen) ..............................

IV. Extraordinariesättningar

1 förste byråsekreterare Ag 21, 2 amanuenser (byråsekreterare)

Ag 19, 1 kansliskrivare Ag 10 (utrikesavdelningen)

V. Omräkning

1957 års löneplansrevision m.m.

Löneklassuppflyttningar ..........

319 810

32 000

648 200

M o t i v

I. Nuvarande organisation

1. Beträffande motiven för att inrätta en arvodesbefattning för pensionerad

officer i A: 24 torde få hänvisas till de handlingar, som kommer att

tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott.

Adjutanten biträdes i mobiliseringsarbetet av bland annat en kontorist

i Ao 9. Med hänsyn till arbetsuppgifternas art och omfattning bör tjänsten

uppflyttas till kansliskrivartjänst i Ao 10.

Kanslibiträdet förestår adjutantens expedition och tjänstgör som handsekreterare

åt denne. Förslag om förbättrad löneställning för tjänsten har

framställts i tidigare medelsäskanden (prop. 1957: 1, bil. 6, s. 42).

I7_89 58 Bihang till riksdagens protokoll 19!>8. 1 sand. Nr 110

s. 258 Kontrollera mot PDF

258

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1958

2. Den föreslagna arvodesbefattningen för pensionerad underofficer i

A: 16 avses för expeditionsunderofficer hos förvaltningsofficeren. Förslaget

liar framställts i tidigare medelsäskandcn (prop. 1957: 1, bil. 6, s. 42).

3. För att effektivisera bevakningen av militärstabsbyggnaden bör bevakningspersonalen

förstärkas med en portvakt. En tjänst för portvakt i

Ae 9 bör därför tillkomma. Förslaget har framställts i tidigare medelsäskanden

(prop. 1957: 1, bil. 6, s. 42).

Tre av de på försvarsstabens stat uppförda kontorsbiträdestjänsterna i

Ao 5 utnyttjas för växeltelefonister. En av tjänsterna, avsedd för ansvarstelefonist,

bör uppflyttas till kanslibiträdestjänst i Ae 7. Förslag i ämnet

har framställts i tidigare medelsäskanden (prop. 1957: 1, bil. 6, s. 42).

4. Förslaget om att inrätta en kontoristtjänst i Ae 9, avsedd för kartbiträde

vid arméavdelningen, har framställts i tidigare medelsäskanden

(prop. 1957: 1, bil. 6, s. 42). Den befattningshavare, som fullgör ifrågavarande

arbetsuppgifter, har tidigare varit kollektivavtalsanställd men är nu

anställd som extra tjänsteman i Ag 7.

Innehavaren av befattningen som kartunderofficer vid arméavdelningen

förestår avdelningens kartförråd, planschförråd och förråd av hemliga

böcker samt svarar för försvarsstabens försäljning av kartor till statliga

och kommunala kartkonsumenter. Vidare deltar han i och leder ritkontorets

verksamhet. Med hänsyn till arbetsuppgifternas art och omfattning

bör för befattningen avses en kartassistent i Ae 13.

5. Förslaget om att inrätta en vaktmästartjänst i Ae 7 vid utrikesavdelningen

har framställts i tidigare medelsäskanden (prop. 1957:1, bil. 6,

s. 43). Den befattningshavare, som fullgör ifrågavarande arbetsuppgifter,

har tidigare varit kollektivavtalsanställd men är nu provisoriskt anställd

som extra biträde för skriv- och kontorsgöromål.

Beträffande motiven för förbättrad löneställning för en kontoristtjänst

i Ag 9 och en kansliskrivartjänst i Ae 10 torde få hänvisas till de handlingar,

som kommer att tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott.

6. Kungl. Maj :t har den 22 februari 1957 medgivit att en regementsofficer

ur flottan må beordras att från och med den 1 oktober 1957 tills

vidare till och med den 30 juni 1958 tjänstgöra såsom försvars-(marin-)

attaché vid beskickningen i Bonn. Därjämte föreskrev Kungl. Maj:t att

vederbörande skulle äga åtnjuta — förutom lön — försvarsattaché i övrigt

författningsenligt tillkommande förmåner, varvid ortstillägget skulle beräknas

efter 10 000 kronor för år, ävensom att samtliga kostnader för avlöningsförmåner

åt sålunda beordrad beställningshavare skulle bestridas

från reservationsanslaget Marinen: Fartygsbyggnader.

Kostnaderna för ifrågavarande attaché bör enligt chefen för försvarsstaben

efter den 30 juni 1958 överföras på försvarsstaben. Chefen för försvarsstaben

föreslår därför att på försvarsstabens stat uppföres ytterligare

en beställning för regementsofficer (försvarsattaché) i Bo 1 eller Ao 26 eller

s. 259 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ls proposition nr 110 år 1958

259

Ao 23, avsedd för marinattaché vid beskickningen i Bonn. Försvarsstabschefen

förutsätter att, vid bifall till förslaget, marinattachén tills vidare

tillika ackrediteras som flygattaché i Bonn.

Chefen för försvarsstaben framlägger vidare förslag rörande placering

av biträdande arméattaché i Bonn m.m. och anför härom följande.

Den militära tjänsten präglas alltmer av nyheter och förändringar på det

tekniska området. Behovet av teknisk expertis till försvarsattachéns hjälp

har blivit allt mer framträdande. Detta gör sig främst gällande inom de

länder, med vilka vi har ett stort tekniskt utbyte i form av militära beställningar

och leveranser. Inom försvarsattachéns arbetsområde ingår därjämte

en mångfald göromål av ren rutinkaraktär — expeditionstjänst, förberedelser

för svenska studiebesök, förberedelser för svensk personal, som skall

utbildas vid kurser, studium av litteratur och press m.m. Saknas biträde

blir försvarsattachén bunden vid sådana ärenden till förfång för underrättelsetjänsten

i övrigt.

Samtliga försvarsgrenars förvaltningar har mycket omfattande verksamhet

främst i England, Frankrike och Västtyskland i form av beställningar,

leveranser och kontroller. Detta nödvändiggör en mycket omfattande och

dyrbar reseverksamhet till dessa länder. Säkerligen skulle avsevärda besparingar

kunna göras och denna verksamhet underlättas och rationaliseras,

om i dessa länder funnes tekniskt välutbildade officerare eller ingenjörer.

Särskilt framträdande är behovet i Bonn och Paris, där biträdande

försvarsattachéer helt saknas. Försvarsgrenarnas, förvaltningarnas m.fl.

resor till Västtyskland och Frankrike har under de 2—3 sista åren 2—3- dubblats. Förutom att belastningen med dessa resor på de ordinarie försvarsattachéerna

är så stor, att annan viktig verksamhet måste försummas,

torde det vara ovedersägligt, att eu utökning av den militära personalen på

dessa platser skulle medföra en väsentligt förbättrad service och därmed

avhängiga besparingar för ovannämnda myndigheter.

Flygvapnet har för närvarande två kommenderade officerare som biträdande

flygattachéer i Washington respektive London. Marinen liar en kommenderad

officer som biträdande marinattaché i London. Armén har ingen

motsvarande biträdande arméattaché.

Av anförda skäl bör enligt försvarsstabschefen för hudgetåret 1958/59 en

officer ur armén beordras att tjänstgöra som biträdande arméattaché i

Bonn. Attachéförmånerna för ifrågavarande officer föreslås skola utgå från

förevarande anslag. Samråd i ämnet har ägt rum med chefen för armén.

Den av försvarsstabschefen äskade medelsanvisningen till särskilda löneförmåner

för försvarsattachéer och biträdande försvarsattachéer innebär

ökning av posten till ortstillägg med 18 000 kronor, varav 10 000 kronor

för marinattaché i Bonn och 8 000 kronor för biträdande arméattaché i

Bonn, av posten till bidrag til! automobilresor med 800 kronor, varvid räknats

med en ökning av 1 200 kronor för marinattaché i Bonn och en minskning

av 400 kronor i övrigt, av posten till förflyttningsbidrag med 7 000

kronor och av posten till prisutjämningslillägg med 39 400 kronor. Vid beräkningen

av sistnämnda post har räknats med en ökning av (25 000 +

18 000 ='') 43 000 kronor för marinattaché och biträdande arméattaché i

s. 260 Kontrollera mot PDF

260

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 195S

Bonn samt i övrigt med ett minskat medelsbehov av 3 600 kronor. Här avsedda

kostnader för marinattaché och biträdande arméattaché i Bonn uppgår

till (10 000 + 8 000 + 1 200 + 43 000 =) 62 200 kronor.

7. Rörande den närmare innebörden av dessa förslag torde få hänvisas

till de handlingar, som kommer att tillhandahållas riksdagens vederbörande

utskott. Förslag om förbättrad löneställning för den ena av ifrågavarande

arvodesbefattningar har framställts i tidigare medelsäskanden (prop.

1957: 1, bil. 6, s. 43).

8. Förslagen har framställts i tidigare medelsäskanden (prop. 1957:1,

bil. 6, s. 43).

9. Arkivföreståndaren avses för press- och filmarkivet samt förrådet av

utställningsmateriel m.m. Förslaget har framställts i tidigare medelsäskanden

(prop. 1957: 1, bil. 6, s. 43).

10. De båda för handsekreterare åt överbefälhavaren och chefen för försvarsstaben

avsedda kontoristtjänsterna i Ao 9 bör med hänsyn till arbetsuppgifterna

uppflyttas till tjänster för kansliskrivare i Ao 10.

II. Föreslagen omorganisation

Försvarsstabens nuvarande organisation är icke i alla delar fullt lämplig.

Tillräckligt underlag saknas för närvarande för att framlägga ett detaljerat

och slutligt förslag till omorganisation av försvarsstaben. Förslag rörande

inrättande av en planeringssektion och en centralavdelning anses emellertid

böra framläggas redan nu.

Till stöd för inrättande av en planeringssektion anföres följande.

Försvarsstabens uppgift i fred är bland annat att vara överbefälhavarens

organ för beredning av de stora utvecklingsfrågor, som överbefälhavaren

har att utreda och taga ställning till. Erfarenheten visar jämväl att sådana

förslag icke kan vara av engångsnatur. Det fordras tvärtom ett oavbrutet

utredningsax-bete för att efterhand anpassa förslagen till utvecklingen på

en mängd olika områden — militärpolitiska, tekniska, industriella, personella

och ekonomiska. Verksamheten har i hög grad varit knuten till det

årliga utarbetandet av förslag till budgetäskanden, men även till ständigt

återkommande utredningar inom fundamentala områden av försvaret.

Det kan förutses att ledandet av arbetet på krigsmaktens utveckling

också i framtiden kommer att förbli överbefälhavarens huvudsakliga uppgift

i fred. Den tekniska utvecklingen kommer att öka kraven på utredningar

och undersökningar. Dessa måste självfallet i grundläggande tekniska

frågor utföras av andra organ än försvarsstaben, men det slutliga

ställningstagandet till alla faktorer — operativa, tekniska, organisatoriska,

ekonomiska — kommer att åvila överbefälhavaren med hjälp av försvarsstaben.

Det är uppenbart att kraven på teknisk kvalitet medför kostnadsökningar,

som framtvingar en noggrann avvägning av resursernas användning.

Försvarsstaben måste vara så organiserad, att den kan följa utvecklingen

i stort på alla områden och kontinuerligt lämna överbefälhavaren

det underlag, som fordras för avgöranden i stora frågor med verkan på lång

sikt. En viktig uppgift blir därvid att förebygga dubbelarbete och medverka

till rationaliseringar.

s. 261 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

261

Hittills har det utredningsarbete, som överbefälhavarens ledande verksamhet

fordrar, vid upprepade tillfällen tvingat till provisoriska förstärkningar

av försvarsstabens personal. Nackdelarna med sådana improvisationer

är många. Det är i första hand mycket olägligt för försvarsgrensstaberna

att plötsligt ställas inför nödvändigheten att avstå kvalificerad

personal för tjänstgöring i försvarsstaben. Vidare kräver en följdriktig och

oavbruten anpassning av planeringsarbetet i försvarsstaben kontinuitet i

personalhänseende. Detta måste åstadkommas genom att ett i organisationen

fast ingående planeringsorgan av högt kvalificerade befattningshavare

skapas i försvarsstaben. En sådan organisation bör omfatta officerare

med operativ, taktisk och organisatorisk utbildning och erfarenhet.

Vidare bör forsknings- och försöksverksamheten vara företrädd, liksom

den moderna operationsanalysen. Eftersom en riktig beräkning av de ekonomiska

faktorerna spelar en avgörande roll för planeringsverksamhetens

tillförlitlighet bör budgetexpert (er) ingå i organisationen. Det nära sammanhanget

mellan det militära försvaret och totalförsvaret i övrigt kräver

särskild uppmärksamhet. Slutligen hör byggnads- och befästningsverksamheten

vara företrädd.

Sedan den 1 april 1957 har en planeringsavdelning varit tillfälligt organiserad

vid försvarsstaben. Personal till avdelningen har ställts till förfogande

av försvarsgrensledningarna och försvarets forskningsanstalt. Under

ledning av försvarsstabschefen, generalmajor Åkerman, har avdelningen

påbörjat den utredning rörande krigsmaktens utformning i vissa kostnadsalternativ,

som försvarsministern ålagt överbefälhavaren att genomföra.

Den har bestått av ett begränsat antal högt kvalificerade personer jämte

erforderlig underställd personal för beräkningar, administration m.m. —

tillhopa omkring 15, civila och militära, personer.

Det arbete, som denna avdelning påbörjat, kommer att höra till försvarsstabens

ständiga huvuduppgifter. Därför bör dess karaktär av tillfällig arbetsgrupp

upphöra. En i försvarsstaben fast inorganiserad planeringssektion

måste i stället inrättas.

Sektionen bör ha följande principiella organisation.

Sektionschef

(regementsofficer)

Avdelning för allmän

Avdelning för teknisk

Operationsanalys-

utveckling

utveckling

avdelning

Avdelningschef (regements-

Avdelningschef (regements-

Personal ur försvarets forsk-

officer)

officer)

ningsanstalt

Operativ detalj (3 regements-

Allmän detalj (1—-2 kaptener

officerare)

eller byråingenjörer)

Totalförsvarsdetalj (rege-

Planeringsdetalj (kapten eller

mentsofficer eller kapten)

byråingenjör)

Befästningsdetalj (regements-

Dokumentationsdetalj (kapten

officer eller kapten)

eller byråingenjör)

Ekonomisk detalj (civil ex-

pert)

Expeditionsofficcr

(pensionerad officer)

s. 262 Kontrollera mot PDF

262

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 195S

Den nu för chet för forskningsavdelningen avsedda regementsofficersbeställningen

i Bo 1 kan utnyttjas för chefen för planeringssektionen. För

avdelningen för teknisk utveckling kan övrig personal vid forskningsavdelningen

utnyttjas. Därutöver bör för avdelningen för teknisk utveckling

tillkomma en regementsofficersbeställning, avsedd för avdelningschefen,

och en tjänst, avsedd för detaljchef. Alla befattningarna vid sistnämnda

avdelning, utom befattningen för avdelningschef, bör kunna besättas med

officerare eller civil personal med högre teknisk eller vetenskaplig utbildning.

All personal vid operationsanalysavdelningen bör ställas till förfogande

av försvarets forskningsanstalt. För avdelningen för allmän utveckling

erfordras sammanlagt sju befattningar. De flesta av dessa bör nyinrättas

på försvarsstabens stat och sålunda kunna besättas med officerare ur alla

försvarsgrenar. Den för den ekonomiska detaljen avsedde civile experten

kan av försvarets förvaltningsdirektion ställas till förfogande för deltidstjänstgöring

vid försvarsstaben. Någon tjänst för denne behöver således icke

uppföras på försvarsstabens stat. Befattningen för expeditionsofficer måste

nyinrättas.

Planeringssektionen måste uppbyggas successivt. Försvarsstabschefen

föreslår att av de för sektionen erforderliga nya beställningarna (tjänsterna)

för nästa budgetår inrättas beställningar för tre regementsofficerare i

Ao 26 eller Ao 23, avsedda för operativa detaljen vid avdelningen för allmän

utveckling. Beställningarna bör besättas med officerare ur vardera av de tre

lörsvarsgrenarna. Vidare föreslås att för nästa budgetår inrättas en kanslibiträdestjänst

i Ae 7 vid sektionen.

Till stöd för inrättande av en centralavdelning anföres följande.

Det är mycket betydelsefullt att planeringssektionen kan ägna sig helt åt

planering på längre sikt och icke belastas med uppgifter av rutinkaraktär

eller med enbart aktuell räckvidd. Sistnämnda ärenden bör handläggas vid

de sektioner, som redan nu ingår i försvarsstaben. Erfarenheten visar emellertid

att försvarsstaben måste genomföra ett stort antal utredningar av

mera allmän karaktär, för vilka organisationen i sektioner och avdelningar

icke är helt lämplig. Dit hör bland annat för försvaret gemensamma frågor

rörande dritt- och kapitalbudgeten, byggnadsfrågor i övrigt, samverkan med

civilförsvaret, administrativ beredskap, kartor, vissa gemensamma institutioner,

mobilisering m. m. Det har sedan länge varit ett starkt behov av att

inom sektion I inrätta en centralavdelning för liknande ärenden. Som en

första åtgärd i denna riktning har från och med budgetåret 1957/58 en

officer avdelats att vara officer till chefens för sektion I förfogande. En fortsatt

utveckling till en centralavdelning bör snarast ske.

Vissa ärenden kan överflyttas från adjutanturavdelningen, arméavdelningen

och kvartermästaravdelningen till centralavdelningen. En för chefen

för adjutanturavdelningen avsedd beställning för överstelöjtnant eller major

på försvarsstabens stat bör överföras till centralavdelningen. För adjutanturavdelningen

bör i stället tillkomma en arvodesbefattning för pensionerad

regementsofficer; befattningen äskas emellertid icke nu. I övrigt erfordras

inga nya tjänster på försvarsstabens stat med anledning av centralavdelningens

tillkomst.

s. 263 Kontrollera mot PDF

Kmigl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958 263

III. Förslagen har framställts i tidigare medelsäskanden (prop. 1957: 1,

bil. 6, s. 43).

IV. Förslagen om att som extra ordinarie uppföra tjänster för en förste

byråsekreterare i Ag 21 och två amanuenser (byråsekreterare) i Ag 19 vid

utrikesavdelningen har framställts i tidigare medelsäskanden (prop. 1957: 1,

bil. 6, s. 43). Därutöver föreslås nu att en tjänst för kansliskrivare i Ag 10

vid avdelningen uppföres som extra ordinarie.

I gällande personalförteckning för försvarsstaben finns uppförda beställningar

för dels tio regementsofficerare, varav tre militärassistenter, i Ao 26

eller Ao 23, dels ock fem majorer, varav fyra militärassistenter i Ao 23. En

av regementsofficersbeställningarna må tills vidare icke utnyttjas. Av militärassistenterna

är för närvarande de vid telestyrelsen, rikets allmänna

kartverk och riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap överstelöjtnanter.

Även övriga militärassistentbefattningar bör emellertid kunna besättas

med överstelöjtnanter. Försvarsstabschefen föreslår därför att på

försvarsstabens stat alltjämt uppföres beställningar för tio regementsofficerare

i Ao 26 eller Ao 23, varav en tills vidare icke må utnyttjas, och

fem majorer i Ao 23 men att därvid föreslcrives att av samtliga dessa beställningar

sju skall avses för militärassistenter.

Yttranden

Yttranden över försvarsstabschefens förslag om inrättande av en planeringssektion

har avgivits av försvarsgrenscheferna.

Chefen för armén tillstyrker att en planeringssektion tillkommer i försvarsstaben

och att tre beställningar för regementsofficer, varav en avsedd

för officer ur armén, inrättas vid staben.

Chefen för marinen framhåller att en särskild undersökning av försvarsstabens

organisation snarast bör komma till stånd, varvid bland annat

lämpligheten av att i den nya organisationen inrymma ett planeringsorgan

bör prövas, samt förklarar sig dessförinnan icke kunna biträda försvarsstabschefens

förslag till ändrad organisation av försvarsstaben. Marinchefen

anför till stöd härför bland annat följande.

.lag delar såtillvida chefens för försvarsstaben uppfattning att ändringar

i försvarsstabens organisation och sammansättning är erforderliga.

Enligt min mening bör ändringarna gå ut på att renodla försvarsstabens

uppgifter till väsentliga och för det militära försvaret gemensamma lrågor

och till samverkan med andra delar inom totalförsvaret. Försvarsstaben

bör vara överbefälhavarens och militärledningens organ för det operativa

krigsförbercdelsearbetet i stort, övrigt arbete utlores bäst inom försvarsgrensstaberna

för att det nödvändiga sambandet mellan operationer, materiel

och personal skall säkerställas. Försvarsgrensstaberna bör ha likartade

uppgifter. Förutom att dubbelarbete undvikcs kan en organisation

enligt dessa linjer beräknas bli personalbcsparandc.

s. 264 Kontrollera mot PDF

264

Kanyl. Maj:ls proposition nr 110 ar 1958

Den nuvarande försvarsstaben och dess organisation får sin prägel av

alt alla arméoperativa och med dessa sammanhängande arméärenden i

central instans behandlas inom försvarsstaben och icke inom arméstaben.

Detta medför en ojämn fördelning av försvarsstabens arbetsuppgifter i

fråga om armé-, marin- och flygärenden. Försvarsstaben kommer således

att bindas till detaljärenden i fråga om armén, till förfång för det väsentliga

för försvaret gemensamma arbetet. En disproportion i fördelningen av

officerare frän de tre försvarsgrenarna blir även en följd av den nuvarande

organisationen.

Försvarsstabens organisation, sammansättning och uppgifter bör därför

allsidigt utredas innan beslut fattas om inrättande av en planeringssektion.

I en försvarsstab, uppbyggd efter de av mig angivna riktlinjerna,

synes ett planeringsorgan böra finnas. Denna fråga kan emellertid icke

definitivt avgöras förrän i samband med utformningen av denna stab.

De problem, som det tilltänkta planeringsorganet i en omorganiserad

försvarsstab skulle få att behandla, har alltför många och osäkra ingångsvärden

för att lönsamt kunna angripas på operationsanalytisk väg. Det

är därför under alla förhållanden tveksamt om någon egentlig operationsanalytisk

verksamhet bör bedrivas inom detta tilltänkta organ. Jag vill

understryka att de planeringsfrågor, som har direkt inflytande på försvarsgrenarnas

verksamhet, även i fortsättningen måste behandlas inom respektive

försvarsgrensledning. Härigenom säkerställes att där befintlig sakkunskap

om försvarsgrenens speciella problem utnyttjas. Hittills gjorda

erfarenheter har visat de avgjorda fördelar som vunnits för marinens del

med operations- och planeringsavdelningar inom marinstaben.

I konsekvens härmed blir uppgifterna för ett planeringsorgan i försvarsstaben

att sammanställa och presentera för överbefälhavaren och militärledningen

de planeringsresultat vartill förs var sgrensstaberna kommit samt

presentera dessa i sådan form att underlag skapas för överbefälhavarens

och militärledningens ställningstagande.

Chefen för flygvapnet tillstyrker i princip att ett planeringsorgan tillskapas

inom försvarsstaben och anför bland annat följande.

Frågan om ett planeringsorgan vid försvarsstaben kan icke betraktas

fristående utan måste ses mot bakgrunden av stabens uppgifter och organisation

i övrigt. Detta spörsmål sammanhänger i sin tur nära med frågan

om organisation och uppgiftsfördelning inom försvarets högsta ledning

i dess helhet.

Chefen för flygvapnet är ense med försvarsstabschefen om alt försvarsstabens

nuvarande organisation icke är i alla delar fullt lämplig. Den påtagliga

armédominansen gynnar icke den allsidiga prövning av de väsentliga

försvarsfrågorna, som är en av försvarsstabens huvuduppgifter. En

utredning av hela frågan om försvarsstabens organisation och därmed förknippade

problem bör därför komma till stånd.

Behovet av ett planeringsorgan inom försvarsstaben är emellertid redan

så trängande, att resultatet av förenämnda utredning icke bör avvaktas.

Chefen för flygvapnet tillstyrker därför i princip att ett sådant organ

skapas.

De i försvarsstabschefens förslag skisserade arbetsuppgifterna för och

organisationen av planeringssektionen är icke så detaljerade, att man på

grundval därav kan bilda sig en klar uppfattning av organisationens lämp
-

s. 265 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ls proposition nr 110 är 195S

265

lighet, personalbehovet och formerna för samarbete med andra planeringsorgan,

t. ex. inom flygledningen. Chefen för flygvapnet kan därför icke

ta slutlig ställning i dessa avseenden. Vissa principiella frågor torde emellertid

böra tas upp till behandling.

Militärledningens kapacitet måste sålunda utnyttjas i större utsträckning

än hittills. Grundläggande planeringsfrågor bör redan på elt tidigt

stadium och därefter fortlöpande föredragas i militärledningen. I planeringsorganet

måste en allsidig och sakkunnig prövning säkerställas genom

att det instruktionsmässigt föreskrives att samtliga försvarsgrenar skola

vara representerade. Vad personalen i övrigt beträffar måste möjligheter

skapas att placera även högkvalificerad civihnilitär personal i planeringsorganet.

I avvaktan på den närmare utredning, som enligt det föregående bör

komma till stånd, förutsätter chefen för flygvapnet att de delvis nya arbetsuppgifter

för försvarsstaben som skisseras i förslaget icke skall föranleda

ändring eller inskränkning av de arbetsuppgifter och befogenheter

som enligt gällande instruktioner tillkommer flygledningen.

Planeringssektionens tilltänkta arbetsuppgifter har nära anknytning till

budgetarbetet. Ett av de viktigaste spörsmålen i detta är nämligen materielanskaffningen

på lång sikt. Starka skäl synes tala för att budgetfrågorna

handlägges inom planeringssektionen, eventuellt vid en särskild detalj,

direkt underställd sektionschefen. Chefen för flygvapnet avstyrker

i vart fall bestämt att de förlägges till en centralavdelning, där enligt förslaget

varje flygvapenrepresentation skulle komma att saknas, såvida icke

avdelningschefen alltid vore flygofficer. En centralavdelning utan flygsakkunskap

gör icke skäl för namnet. De för centralavdelningen avsedda

beställningarna bör upptas på försvarsstabens personalförteckning.

Avslutningsvis vill chefen för flygvapnet understryka vikten av att arbetsuppgifterna

för försvarsstabens planeringssektion begränsas till frågor

av stor räckvidd och med betydelse för hela försvaret. Arbetsuppgifterna

bör därför främst vara av samordnande art. Vidare bör sådana sammanställningar

av utredningsresultat m. m. från andra myndigheter göras,

vilka möjliggör jämförande värderingar av olika vapensystem. Frågor

som har direkt inflytande på flygvapnets organisation och verksamhet

måste även i fortsättningen behandlas i flygledningen för att säkerställa

att där befintlig sakkunskap om flygvapnets speciella problem utnyttjas.

Det är ej heller endast de grundläggande tekniska frågorna, som bör utredas

av organ utanför försvarsstaben. Samma förhållande måste även

gälla vissa grundläggande operativa, taktiska, organisatoriska, utbildningsmässiga,

ekonomiska m. fl. frågor. Den omständigheten att operativa organ

för närvarande saknas i arméstaben får icke föranleda att arméoperativa

frågor kommer alt dominera planeringssektionens verksamhet.

Departementschefen

1 sina anslagsäskanden för nästa budgetår framlägger chefen för försvarsstaben

förslag om att inrätta en planeringssektion (sektion IV), indelad

i en avdelning för allmän utveckling, en avdelning för teknisk utveckling

och en operationsanalysavdelning. Sektionen förutsättes skola

uppbyggas successivt. För nästa budgetår föreslås inrättande av tre militära

beställningar och en biträdestjänst. Arméchefen tillstyrker all en pla
-

s. 266 Kontrollera mot PDF

266

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 ur 195S

neringssektion tillkommer i försvarsstaben, och chefen för flygvapnet tillstyrker

i princip att ett planeringsorgan inrättas där. Marinchefen anser

däremot att en särskild undersökning av försvarsstabens organisation snarast

bör komma till stånd, varvid bland annat lämpligheten av att i den

nya organisationen inrymma ett planeringsorgan bör prövas, samt förklarar

sig dessförinnan icke kunna biträda försvarsstabschefens förslag till

ändrad organisation av försvarsstaben.

I det föregående har jag under Försvarets utformning på längre sikt

uttalat att jag tillmäter inrättandet av ett planeringsorgan inom försvarsstaben

särskild vikt. I anslutning härtill föreslår jag nu att en planeringssektion

tillkommer inom försvarsstaben, indelad i avdelningar för allmän

och teknisk utveckling samt operationsanalysavdelning. Till frågan om

tillgodoseende av operationsanalysavdelningens personalbehov tager jag

ställning i det följande vid behandlingen av forskningsanstaltens avlöningsanslag

i anslutning till att jag redogör för ett av överbefälhavaren

framlagt förslag rörande försöksorganisation för operationsanalys inom

försvaret. I detta sammanhang beräknar jag emellertid, i enlighet med

nämnda förslag, ett belopp av 50 000 kronor för arvoden till konsulter. För

planeringssektionen i övrigt kan jag icke tillstyrka att några nya tjänster

nu inrättas; personalbehovet torde få tillgodoses genom utnyttjande av

tillgänglig personal och personal, som kan frigöras från andra uppgifter

inom försvaret.

Till förslaget om att inrätta en centralavdelning är jag icke beredd att

nu taga ställning.

De av försvarsstabschefen föreslagna personalförändringar, som i sammanställningen

i det föregående redovisats under rubriken I. Nuvarande

organisation, kan jag icke tillstyrka i vidare mån än att jag föreslår dels

att nya tjänster inrättas — utan att dock särskilda medel beräknas härför

— vid arméavdelningen för ett kanslibiträde i Ae 7 och vid utrikesavdelningen

för en vaktmästare i Ae 7, dels ock att en tjänst för kontorist

i Ao 9, avsedd för handsekreterare åt överbefälhavaren, uppflyttas till

tjänst för kansliskrivare i Ao 10.

Kungl. Maj:t har den 10 oktober 1957 medgivit dels att chefen för

attachébyrån finge beordras att, med bibehållande av Stockholm som stationeringsort,

under högst 45 dagar per år tjänstgöra såsom armé- och

flygattaché vid beskickningen i Wien, dels ock att ifrågavarande befattningshavare

för tjänstgöringen finge uppbära — utöver förmåner enligt

utlandsresereglementet — särskild ersättning med 2 000 kronor för år,

att bestridas från anslagsposten Särskilda löneförmåner för försvarsattachéer

och biträdande försvarsattachéer, delposten Prisutjämningstillägg.

För ortstillägg åt ifrågavarande attaché beräknar jag nu under förevarande

anslag ett belopp av 2 000 kronor. Jag föreslår därför att delposten

Ortstillägg för nästa budgetår uppräknas med nämnda belopp till 290 000

s. 267 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 195S

267

kronor. Delposten Förflyttningsbidrag torde för nästa budgetår böra uppräknas

med 7 000 kronor till 49 000 kronor. Beträffande övriga under

ifrågavarande anslagspost upptagna delposter räknar jag för nästa budgetår

med oförändrade medelsanvisningar.

Beträffande de tjänster, som av försvarsstabschefen föreslagits skola

ordinariesättas, tillstyrker jag att den för byrådirektör i Ae 24 vid signaltjänstavdelningen

avsedda tjänsten omvandlas till ordinarie.

Försvarsstabschefens förslag om att såsom extra ordinarie uppföra

tjänster för en förste byråsekreterare i Ag 21, två amanuenser (byråsekreterare)

i Ag 19 och en kansliskrivare i Ag 10 vid utrikesavdelningen biträder

jag.

Vad försvarsstabschefen föreslagit rörande beställningar för militärassistenter

kan jag icke tillstyrka.

Kostnaderna för försvarsstabens avlöningar beräknar jag, med beaktande

av anslagsbelastningen, löneklassuppflyttningar och 1957 års löneplansrevision

m. in., till 5 178 000 kronor enligt följande.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän 2 236 000 (+ 380 000)

kronor;

Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar

227 000 (— 176 000) kronor;

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj :t, 104 000 (+ 50 000) kronor;

Särskilda löneförmåner för försvar sattachéer och biträdande

f ör svar sattachéer 999 000 (+ 9 000) kronor, varav Ortstilllägg

290 000 (+ 2 000) kronor, Barnbidrag 59 000 (±0) kronor, Utomeuropeiskt

tillägg 35 000 (±0) kronor, Bidrag till automobilresor

16 000 (±0) kronor, Förflyttningsbidrag 49 000 (+ 7 000)

kronor, Prisut j ämningstillägg 550 000 (±0) kronor;

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 1 050 000

(+ 245 000) kronor;

Rörligt tillägg 562 000 (—317 000) kronor.

Inkomstposten Pensionsmedel, 265 000 kronor, torde utgå i anslutning

till vad jag anfört i ämnet vid behandlingen av försvarsdepartementets

avlöningsanslag i prop. 1958: 1 (bil. 6).

För försvarsstabens avlöningar föreslår jag alltså en ökning i förhållande

till vad som anvisats för innevarande budgetår, 4 722 000 kronor,

med 456 000 kronor.

Kostnaderna för försvarsväsendets radioanstalt och medel för viss ytterligare

verksamhet vid försvarsstaben har för budgetåret 1957/58 beräknats

till 8 825 000 kronor, såvitt avser under förevarande anslag redovisade

kostnader. På sätt framgår av en inom försvarsdepartementet upprättad

promemoria, som kommer att överlämnas till riksdagens vederbörande utskott,

beräknar jag motsvarande kostnader för budgetåret 1958/59 till

10 622 000 kronor, vilket innebor en ökning med 1 797 000 kronor.

s. 268 Kontrollera mot PDF

268

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Förevarande anslag bör alltså uppföras med (5 178 000 + 10 622 000 =)

15 800 000 kronor. Anslagshöjningen utgör 2 253 000 kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för försvarsstaben som föranledes av vad

jag föreslagit i det föregående;

b) fastställa följande avlöningsstat för försvarsstaben, med

undantag av försvarsväsendets radioanstalt m. m., att tilllämpas

tills vidare från och med budgetåret 1958/59:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 2 236 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbe
1''attningar,

förslagsvis ................................. 227 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis .............................. 104 000

4. Särskilda löneförmåner för försvarsattachéer och

biträdande försvarsattachéer

a) Ortstillägg ................................. 290 000

b) Barnbidrag, förslagsvis .................. 59 000

c) Utomeuropeiskt tillägg, förslagsvis... 35 000

d) Bidrag till automobilresor, förslagsvis 16 000

e) Förflyttningsbidrag, förslagsvis ...... 49 000

f) Prisutjämningstillägg, förslagsvis ... 550 000 999 000

5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis

...................................................... 1 050 000

6. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 562 000

Summa kronor 5 178 000

c) till Försvarsstaben: Avlöningar för budgetåret 1958/59

anvisa ett förslagsanslag av 15 800 000 kronor.

[16] Försvarsstaben: Omkostnader

Anslag

1956/57 .............................. 2 636 000

1957/58 (statsliggaren s. 191) 2 800 000

1958/59 (förslag) ............... 3 160 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 18) har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Försvarsstaben:

Omkostnader för budgetåret 1958/59 beräkna ett förslagsanslag

av 2 800 000 kronor.

Nettontgift

2 657 077

s. 269 Kontrollera mot PDF

Kmigl. Maj:ls proposition nr 110 år 195S

269

Yrkande

Chefen för försvarsstaben hemställer att anslaget, såvitt avser försvarsstaben,

i den del varom här är fråga, höjes med 43 000 kronor.

Ökning Minskning

1. Väntade taxehöjningar för järnvägsresor ............ 4 000

2. Prisstegringar för flyttningar och resor m. m....... 15 000

3. Kostnaderna för viss specialutbildning förutsättes

belasta annan del av anslaget ........................... 12 000

4. Litteratur och tidningar till försvarsattachéer ...... 3 000

5. Höjda ersättningar till städningspersonal ............ 3 000

6. Utbyggnad av snabbtelefonanläggning ............... 30 000

55 000 12 000

+ 43 000

Motiv

2. För budgetåret 1956/57 uppgick utgifterna för försvarsattachéernas

tjänsteresor och flyttningar till omkring 245 000 kronor. Kostnaderna för

ett osedvanligt stort antal flyttningar belastade dock anslaget nämnda budgetår.

För budgetåret 1957/58 beräknas utgifterna till 232 000 kronor. På

grund av automatiska prisstegringar såväl då det gäller flyttningsersättningar

som ordinarie tjänsteresor synes det icke längre möjligt att hålla utgifterna

inom den angivna ramen. Därtill kommer att organisationen utökats

med en marinattaché i Bonn. För nästa budgetår räknas med ett ökat

medelsbehov av 15 000 kronor.

3. Under den del av anslaget, varom här är fråga, har beräknats ett belopp

av 12 000 kronor för viss specialutbildning (prop. 1955: 1, bil. 6, s. 78).

Med hänsyn till verksamhetens natur bör ifrågavarande kostnader i fortsättningen

bestridas av medel, som beviljas i särskild ordning under förevarande

anslag.

4. Försvarsattachéernas verksamhet är i hög grad beroende av möjligheterna

att följa ackrediteringslandets press och litteratur. För sin egen

orientering måste de därjämte ha tillgång till någon svensk daglig tidning

och ett eller annat fackorgan. Priserna på tidningar och litteratur har ökat

väsentligt. För att tillgodose försvarsattachéernas behov av tidningar och

litteratur erfordras en ökad medelsanvisning av 3 000 kronor.

5. Städningskostnaderna beräknas komma att öka med omkring 3 000

kronor till följd av från och med den 1 januari 1957 höjda kollektivavtalslöner.

6. Försvarsstabens snabbtelcfonanläggning bör utbyggas så att samtliga

avdelningar får snabbtelefon. Kostnaderna härför beräknas till 60 000

kronor. För nästa budgetår bör 30 000 kronor anvisas samt ett beställningsbemyndigandc

å återstående belopp lämnas.

s. 270 Kontrollera mot PDF

270

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1958

Departementschefen

För utgiftsstegringar av automatisk natur torde nu ifrågavarande del

av anslaget böra uppräknas med 40 000 kronor. Jag har därvid även räknat

med en viss ökning av medelsbehovet för bränsle, lyse och vatten med

hänsyn till belastningen. I enlighet med försvarsstabschefens förslag torde

kostnaderna för viss specialutbildning, beräknade till 12 000 kronor, böra

belasta den del av anslaget, som avses för viss verksamhet. För litteratur

och tidningar till försvarsattachéer samt för resekostnader för försvarsattachén

i Wien (jfr föregående punkt) räknar jag med ett ökat medelsbehov

av 9 000 kronor. I övrigt räknar jag icke med några kostnadsförändringar

under förevarande del av anslaget, som sålunda torde böra uppräknas med

(40 000 — 12 000 + 9 000 =) 37 000 kronor till 726 000 kronor.

Av den i det föregående omnämnda promemorian framgår att jag uppskattar

medelsbehovet för omkostnader vid försvarsväsendets radioanstalt

m. m. till 2 434 000 kronor. Motsvarande kostnader för innevarande budgetår

beräknades till 2 111 000 kronor. Det sammanlagda medelsbehovet

under anslaget uppgår således till (726 000 + 2 434 000 =) 3 160 000 kronor.

I förhållande till anslaget för innevarande budgetår innebär detta en

anslagshöjning med 360 000 kronor.

Åberopande det anförda får jag hemställa, alt Kungl. Maj :t måtte föreslå

riksdagen

att till Försvarsstaben: Omkostnader för budgetåret 1958/59

anvisa ett förslagsanslag av 3 160 000 kronor.

[17] Försvarsstaben: Övningar

Anslag

Nettoutgift

Behållning

1956/57 ..............................

45 500

61 548

47 487

1957/58 (statsliggaren s. 191)

46 000

1958/59 (förslag) ...............

47 000

Reservationsbehållningen var vid utgången av budgetåret 1956/57 bunden

intill ett belopp av 500 kronor.

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 18) har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Försvarsstaben:

övningar för budgetåret 1958/59 beräkna ett reservationsanslag

av 46 000 kronor.

Från anslaget bestrides kostnaderna för dels anordnande av fältövningar

eller (och) utbildningskurser för försvarsstabens personal samt personal,

som genom stabens försorg krigsplaceras i särskilda befattningar, för vilka

specialutbildning erfordras, dels ock vissa med försvarsväsendets radioanstalts

verksamhet sammanhängande övningar.

s. 271 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 195$

271

Medelsanvisningen för försvarsstabens verksamhet under förevarande

anslag uppgår för innevarande budgetår till 11 000 kronor. Försvarsstabschefen

hemställer att medelsanvisningen ökas med 1 000 kronor på grund

av 1956 års traktamentshöjning m. m. Jag tillstyrker förslaget och beräknar

således medelsanvisningen för försvarsstabens verksamhet till 12 000

kronor. Såsom framgår av förenämnda promemoria föreslår jag att 35 000

kronor anvisas för radioanstaltens ifrågavarande övningsverksamhet, vilket

innebär oförändrad medelsanvisning. Den sammanlagda medelsanvisningen

uppgår alltså till (12 000 + 35 000 = ) 47 000 kronor, vilket innebär en anslagshöjning

med 1 000 kronor.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att till Försvarsstaben: Övningar för budgetåret 1958/59

anvisa ett reservationsanslag av 47 000 kronor.

[18] Försvarsstaben: Anskaffning av krigskartor

Anslag Nettoutgift Behållning

1956/57 .............................. 350 000 328 380 57 373

1957/58 (statsliggaren s. 191) 350 000

1958/59 (förslag) ............... 350 000

Reservationsbehållningen var vid utgången av budgetåret 1956/57 bunden

intill ett belopp av 10 600 kronor.

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 18) har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Försvarsstaben:

Anskaffning av krigskartor för budgetåret 1958/59 beräkna

ett reservationsanslag av 350 000 kronor.

Yrkande

Chefen för försvarsstaben hemställer att anslaget höjes med 90 000 kronor

för fortsatt anskaffning av krigskartor med nytt lägesangivningssystem

m. m.

Motiv

Kostnaderna för tryckning av krigskartor med nytt lägesangivningssystem

beräknades vid systemets införande budgetåret 1954/55 till totalt

1 000 000 kronor. För ändamålet bär för budgetåren 1954/55—1957/58 anvisats

sammanlagt 650 000 kronor, varav för budgetåret 1957/58 180 000

kronor. Återstående medelsbehov skulle således utgöra (1 000 000 -_

650 000 =) 350 000 kronor. På grund av den ständiga prisökningen inom

tryckeribranschen måste emellertid härtill läggas cirka 60 000 kronor för

fördyringar till och med budgetåret 1957/58 och uppskattningsvis 40 000

s. 272 Kontrollera mot PDF

272 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

kronor för fördyringar från och med budgetåret 1958/59. För att fullfölja

ifrågavarande arbete erfordras sålunda (1 000 000 + 60 000 + 40 000

—- 650 000 = ) 450 000 kronor. Vid oförändrad anslagstilldelning, 180 000

kronor, skulle det nya systemet ej kunna vara genomfört förrän under

budgetåret 1960/61. Ur krigsberedskaps- och utbildningssynpunkt är det

angeläget att tiden nedbringas så långt det av tryckeritekniska skäl är

möjligt. Därest 225 000 kronor per år anvisas för ändamålet kan, förutsatt

att ingå ytterligare prisstegringar inträffar, det nya systemet vara

infört under budgetåret 1959/60. För nästa budgetår skulle således erfordras

en ökad medelsanvisning av (225 000 —180 000 =) 45 000 kronor.

Rikets allmänna kartverk har nedlagt arbetet med översiktskartan i

skala 1 : 400 000 (arméns operationskarta) i avvaktan på beslut av Kungl.

Maj :t angående ny översiktskarta i skala 1 : 250 000. Upplagorna av flygkartan

i skala 1 : 300 000 (flygvapnets operationskarta) har nedgått så,

att krigsbehovet icke längre kan fyllas. Nytryckning är omöjlig på grund

av att tryckplåtarna är alltför slitna. Det är därför nödvändigt att ersätta

flygkartan med en ny karta. Den nya översiktskartan över riket, som

kartverket avser att framställa, torde vara färdig tidigast om 15 år. Då

det varken ur krigsberedskaps- eller fredsutbildningssynpunkt eller med

hänsyn till flygsäkerheten är möjligt att avvakta den nya, av kartverket

föreslagna översiktskartan, måste en provisorisk lösning med det snaraste

genomföras. Det är därvid angeläget att förverkliga det gamla önskemålet

om en för krigsmakten gemensam operationskarta. Vid generalstabens

litografiska anstalt finns erforderligt grundmaterial för framställning av

en provisorisk, för här ifrågavarande ändamål fullt acceptabel karta i

samma skala som den nya översiktskartan. Det synes skäligt att kostnaderna

för originalframställningen till lika delar bestrides av medel till

flygvapenchefens förfogande och av försvarsstabens anslag till anskaffning

av krigskartor. Kostnaderna för speciella påtryck och tryckning av erforderliga

upplagor synes böra belasta anslag till den försvarsgren, för

vilkens räkning arbetet utföres. Kostnaderna för originalframställning

och tryckning av de kartor, som chefen för försvarsstaben har att anskaffa,

beräknas till cirka 200 000 kronor. Av tekniska skäl bör arbetet

fördelas på ett flertal budgetår. Arbetet torde kunna påbörjas under budgetåret

1957/58 och avslutas under budgetåret 1959/60. Under budgetåret

1958/59 torde originalframställningen kunna i huvudsak slutföras. För

bestridande av de delar av totalkostnaden, som bör belasta nu förevarande

anslag -—■ 135 000 kronor — erfordras under budgetåret 1958/59 65 000

kronor och under budgetåret 1959/60 70 000 kronor.

Såsom framgår av det föregående erfordras enligt försvarsstabschefen

för nästa budgetår 225 000 kronor för fortsatt anskaffning av krigskartor

med nytt lägesangivningssystem samt 65 000 kronor för anskaffning av

en provisorisk översiktskarta. Chefen för försvarsstaben anser sig emeller
-

s. 273 Kontrollera mot PDF

273

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

tid för närvarande förhindrad att för angivna ändamål för nästa budgetår

äska mera än 270 000 kronor, innebärande en anslagsökning av 90 000

kronor.

Departementschefen

Jag kan icke tillstyrka att anslaget höjes utan föreslår att detsamma

uppföres med oförändrat belopp. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att till Försvarsstaben: Anskaffning av krigskartor för budgetåret

1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 350 000

kronor.

[19] Försvarsstaben: Anskaffning och underhåll av materiel

Anslag Nettoutgift Behållning

1956/57 .............................. 1 183 000 1 895 966 590 308

1957/58 (statsliggaren s. 192) 986 000

1958/59 (förslag) ............... 1 236 000

Av anslaget för innevarande budgetår avses 86 000 kronor för försvarsstaben.

Reservationsbehållningen var vid utgången av budgetåret 1956/57 intill

ett belopp av 393 500 kronor bunden genom utlagda beställningar.

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 18) har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Försvarsstaben:

Anskaffning och underhåll av materiel för budgetåret 1958/59

beräkna ett reservationsanslag av 986 000 kronor.

Chefen för försvarsstaben hemställer att anslaget, såvitt det avser försvarsstaben,

höjes med 20 000 kronor för anskaffning av viss materiel för

försvarsattachéerna. Rörande den närmare innebörden av förslaget torde

få hänvisas till de handlingar, som kommer att tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott.

Departementschefen

För verksamheten vid försvarsstaben räknar jag för nästa budgetår

med oförändrad medelsanvisning, 86 000 kronor. Såsom framgår av den

under försvarsstabens avlöningsanslag omnämnda promemorian föreslår

jag att för radioanstaltens verksamhet under förevarande anslag anvisas

ett belopp av 1 150 000 kronor (nu 900 000 kronor). Anslaget bör således

upptagas med (86 000 -(- 1 150 000 =) 1 236 000 kronor.

Åberopande det anförda hemställer jag, under erinran om att anslaget

höjes med 250 000 kronor, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

18—89 58 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 110

s. 274 Kontrollera mot PDF

274

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

att till Försvarsstaben: Anskaffning och underhåll av materiel

för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag av

1 236 000 kronor.

[20] Armén: Avlöningar till aktiv personal in. fl.

Anslag Nettoutgift

1956/57 .............................. 198 200 000 213 842 449

1957/58 (statsliggaren s. 192) 204 250 000

1958/59 (förslag) ............... 232 100 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 19) har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Armén:

Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret 1958/59 beräkna ett

förslagsanslag av 231 450 000 kronor.

Till följd huvudsakligen av förefintliga vakanser utvisar försvarsgrenarnas

allmänna avlöningsanslag lägre belastning än vad som skulle vara

fallet, om alla i personalförteckningarna för armén, marinen och flygvapnet

redovisade personalstater varit fyllda. För att såvitt möjligt erhålla

överensstämmelse mellan anslag och belastning har anslagen för

varje budgetår beräknats med ledning av tillgängliga uppgifter om medelsförbrukningen

på anslag för tidigare budgetår.

Yrkanden

Försvarets civilförvaltning (skr. 1957 och 31/i 1958) föreslår i anslutning

till yrkanden av chefen för armén m. fl. myndigheter vissa personalförändringar

m. m. vid armén.

Anslagsförändringar vid bifall till

Arméchefens m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

1. Vissa förändringar i fråga om chefsbefattningar

m. m. vid högre

staber

1 överste Bo 1 (stabschef vid I. militärbefälsstaben)

..................... —

1 överste Bo 1 (A 8) — överste Bo 1

(stabschef vid VI. militärbefälsstaben)

................................. .

3 majorer Ao 23 (generalstabskåren)

— överstelöjtnanter eller majorer

Ao 26 eller Ao 23 ............ 6 549

2 kaptener Ar 21 vid VI. och VII.

militärbefälsstaberna ............... — + g 549

s. 275 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

275

Arméchefens m. fl. yrkanden

2. Vissa personalförändringar i övrigt

beträffande arméstaben

4 majorer Ao 23 vid generalstabskåren

....................................

1 regementschef Bo 1 (kavalleriet)

— överste Bo 1 ........................

3 expeditionsvakter Ae 7 ...............

1 förrådsman Ae 7 .....................

8 biträden för skriv- och kontors
göromål

.................................

1 kapten Ar 21 ...........................

1 förste kansliskrivare Ae 12 -— Ao

12 ..........................................

1 förste byråsekreterare Ae 23 ......

1 assistent Ae 15 -— amanuens Ae 19

1 amanuens ..............................

1 översättare Ae 17 .....................

1 biträde för skriv- och kontors
göromål

.................................

1 överfurir Ao 9 ........................

1 kapten Ar 21 ...........................

Anslagsförändringar vid bifall till

civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

101 504

22 884

25 376

16 774

18 612

9 034

— +194 184

3. Personalförändringar vid vissa utbildningsanstalter
1

överste (souschef) Bo 1 vid krigshögskolan

.............................. —

1 överstelöjtnant eller major Ao 26

eller Ao 23 (civilförvaltningen:

major eller kapten Ao 23 eller Ao

21) vid krigshögskolan ............ 24 130

1 kapten Ao 21 vid generalstabskåren

—- major eller kapten Ao 23

eller Ar 21 vid krigshögskolan ... 1246

1 chef Ao 26 vid artilleri- och ingen
jörofficer

sskolan — Bo 1 ............ —

1 chef Bo 1 vid infanteriskjutskolan

— Bo 3 ................................. —

1 major Ao 23 vid arméns skyddsskola

— överstelöjtnant eller major

Ao 26 eller Ao 23 ............... —

s. 276 Kontrollera mot PDF

276

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Anslagsförändringar vid bifall till

Arméchefens m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

ökning Minskning Summa

3 majorer eller kaptener Ao 23 eller

Ar 21 vid infanteriskjutskolan —

överstelöjtnanter eller majorer Ao

26 eller Ao 23 ........................ —

1 major Ao 23 vid infanteriskjut
-

skolan .................................... 23 984

2 kaptener Ar 21 (civilförvaltningen:

kaptener eller löjtnanter Ar 21

eller Ar 17/13) vid infanteriskjutskolan,

varav 1 för skyddsskolan 36 748

1 yrkeslärare Ae 15 vid arméns radar-

och luftvärnsmekanikerskola

eller tygverkmästare Ao 16 (civilförvaltningen:

förste tyghantver
-

kare Ao 14) vid tygstaten ......... 15172

1 förste kansliskrivare Ae 12 vid arméns

fältarbetsskola ............... —

1 kapten Ar 21 vid arméns signalskola

.................................... 21 408

2 kaptener Ar 21 vid arméns motorskola

.................................... 42 816

1 yrkeslärare Ae 15 vid arméns motorskola

eller tygverkmästare Ao

16 (civilförvaltningen: förste tyghantverkare

Ao 14) vid tygstaten 14 408

3 (1) överfurirer Ao 9 vid infanteriets

kadettskola ..................... 12 320

1 vaktmästare Ae 7 (vakant) vid infanteriets

kadettskola indrages ...

1 chef Ao 23 vid arméns fallskärmsjägarskola

.............................. 23 984

1 hunddressör Ae 9 vid arméhund
skolan

— tillsynsman Ae 11 ......

1 hunddressör Ae 9 vid arméhundskolan

— uppsyningsman Ae 10...

1 tekniskt biträde Ae 9 vid arméhundskolan

— veterinärassistent

Ae 10 ....................................

1 hundskötare Ae 7 vid arméhundskolan

— hundsjukvårdsförman

Ae 8 .......................................

s. 277 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

277

Arméchefens m. fl. yrkanden

1 kanslibiträde Ae 7 vid arméhund
skolan

— kontorist Ae 9 ............

1 tekniskt biträde Ae 7 vid arméhundskolan

— hundsjukvårdsför
man

Ae 8 ..............................

1 ekonomibiträde Ag 2 vid armé
hundskolan

— Ae 4 ..................

Extraordinariesättning av följande

tjänster vid arméhundskolan: 1

extra biträde för skriv- och kontorsgöromål,

2 hantverkare Ag 8,

1 bilförare Ag 7, 1 förrådsman

Ag 7 och 2 ekonomibiträden Ag 2

4. Förändringar i övrigt beträffande

vissa personalstater

Ingen jörtrupperna

1 major Ao 23 — överstelöjtnant

Ao 26 ....................................

1 major Ao 23 (civilförvaltningen:

1 kapten Ao 21 -—- major Ao 23)

1 major eller kapten Ao 23 eller

Ar 21 ....................................

2 kaptener Ao 21 .....................

2 löjtnanter Ao 17/13 ..................

Anslagsförändringar vid bifall till

civilförvaltningens förslag

ökning Minskning Summa

+ 216 216

2 492

43 800

Signaltrupperna

2 överstelöjtnanter Ao 26 ............ 58 018

1 överstelöjtnant eller major Ao 26

eller Ao 23 (civilförvaltningen:

major Ao 23) ........................ 25 376

1 major Ao 23 ........................... 23 984

1 major eller kapten Ao 23 eller

Ar 21 .................................... 24 130

4 kaptener Ao 21 ..................... 87 600

8 löjtnanter Ao 17/13 .................. 126 840

2 förvaltare eller fanjunkare Ao 15

eller Ao 13 -— förvaltare Ao 17...

1 sergeant Ao 11 — förvaltare Ao 15 —

1 sergeant Ao 11 — fanjunkare Ao

13 .......................................

s. 278 Kontrollera mot PDF

278

Kiingl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Arméchefens m. fl. yrkanden

Trängtrupperna

3 majorer Ao 23 ........................

4 kaptener Ao 21 .....................

4 förvaltare Ao 15 — Ao 17 .........

1 överfurir Ao 9 ........................

Fälttygkåren

1 överstelöjtnant Ao 26 ...............

1 major Ao 23 ...........................

5 (2) kaptener Ao 21 ..................

3 platschefer A: 24 — 1 kapten

Ao 21 ....................................

Tygstaten

2 tygverkmästare Ao 16 ............

1 förste tyghantverkare Ao 14 ......

1 tygskrivare Ao 13 ..................

10 armétekniker Ao 9 — förste armétekniker

Ao 11 ..................

22 (10) armétekniker Ao 9 .........

10 furirer Ae 8/7 ........................

lntendenturkåren

4 överstelöjtnanter Ao 26 ............

2 majorer Ao 23 ........................

6 pensionerade officerare A: 24 —

kaptener Ao 21 .....................

1 pensionerad underofficer A: 16

— förvaltare Ao 17 ..................

2 förvaltare Ao 17 .....................

7 förvaltare Ao 15 — Ao 17 .........

Anslagsförändringar vid bifall till

civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

73 344

87 600

10 956

45 768

9 306

114 000

105 670

+ 608 932

5. Vissa personalförändringar beträffande

försvarsområdesstaberna

3 majorer Ao 23 ........................ 73 344

1 kapten Ar (Ao) 21 .................. 22 146

4 (2) överfurirer Ao 9 ............... 23 248

1 förrådsförman Ae 9 .................. —

1 förrådsman Ae 7 ..................... —

1 biträde för skriv- och kontorsgöromål

.................................

s. 279 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

279

Anslagsförändringar vid bifall till

Arméchefens m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

ökning Minskning Summa

1 reparatör Ag 9 — Ao (Ae) 9 ...... —

1 kanslibiträde Ae 7 — Ao 7 ......... —

1 vaktmästare Ag 7 -— Ae 7 ......... — + 118 738

6. Förändringar beträffande viss pensionerad

personal i arvodesbefattningar
8

expeditionsofficerare A: 24 vid I.

—-VII. militärbefälsstaberna ...... —

1 expeditionsunderofficer A: 16 vid

A 4 överföres till II. militärbefäls
staben

.................................... —

2 expeditionsunderofficerare A:16

vid VI. militärbefälsstaben ......... —

7 pensionerade underofficerare A:

16 vid I.—VII. militärbefälsstaberna

.................................... 47 710

2 verkstadsunderofficerare A: 16 vid

I 11 och I 17 utgår .................. 12 308

1 kasernunderofficer A: 16 vid arméns

underofficersskola utgår ... 6 154 + 29 248

7. Vissa personalförändringar i anledning

av organisation av Göteborgs

och Bohus samt Älvsborgs försvarsområdesstaber

1 major Ao 23 — överstelöjtnant

Ao 26 ....................................

1 överstelöjtnant Ao 26 ...............

1 pensionerad officer A: 24 — kapten

Ao 21 vid fälttygkåren .........

1 pensionerad officer A: 24 —- kapten

Ao 21 vid intendenturkåren

1 förvaltare Ao 17 vid fortifikationskåren

....................................

1 överfurir Ao 9 — fanjunkare eller

sergeant Ao 13 eller Ao 11 .........

1 försvarsområdesbefälhavare B: 3

indrages .................................

2 pensionerade underofficerare A:

16 indrages ...........................

29 024

11 522

17 846

2 018

15 948

6 932

s. 280 Kontrollera mot PDF

280

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Anslagsförändringar vid bifall till

Arméchefens m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

Ökning

Minskning Summa

1 kanslibiträde Ao 7 indrages ......

10 510

1 kanslibiträde Ae 7 indrages ......

10 510

6 kontorsbiträden Ao 5 indrages ...

56 712

1 biträde för skriv- och kontors-

göromål indrages .....................

4 273

1 lcontorsbiträde Ao 5 ..................

8 908

1 pensionerad officer A: 24 .........

9 956

1 pensionerad underofficer A: 16 ...

6 154

1 förrådsman Ae 7 indrages .........

9 884

1 överfurir Ao 9 vid Göteborg—

Halmstads försvarsområdesstab

överföres till Älvsborgs försvars-

områdesstab ...........................

—

— 29 34

8. Vissa förändringar beträffande arméns

underbefälsorganisation

150

furirer Ao eller Ae 8/7

mästare Ao 10 ..........

— rust-

218 250

71

(15) överfurirer Ao 9

chefer) ...................

(vakt-

171 000

96

furirer Ao eller Ae 8/7 ■

— över-

furirer Ao 9 .............

79 968

2

överfurirer (I. och IV.

befälsstaberna) ..........

militär-

23 276

1 överfurir (VI. militärbefälsstaben)

.................................... — + 492 494

9. Förändringar beträffande läkar- och

sjukvårdspersonal

1 bataljonsläkare Ao 21 vid infante- riets kadettskola .....................

1 läkare Ag 19 vid krigsskolan —

bataljonsläkare Ao 21 ...............

4 bataljonsläkare Ao 19 vid P 2, Lv

1, Lv 2 och Lv 3 .....................

1 över sköterska Ae 10, 1 underskö- terska Ae 4 och 3 sjukvårdsbiträ- den Ae 2 utgår ........................

42 888

8 instruktionssköterskor Ae 14/12 —

Ao 14 eller Ae 12 .....................

1 översköterska Ae 9 vid Ing 1 —

Ae 10 ....................................

—

42 888

s. 281 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

281

Anslagsförändringar vid bifall till

Arméchefens m. fl. yrkanden

civilförvaltningens förslag

Förändringar i övrigt beträffande

förråds-, vakt- och maskinperso- nal

1 vaktmästare Ae (Ag) 7 vid VI.

Ökning

Minskning Summa

militärbefälsstaben ..................

3 montörer Ae 9 vid fortifikations-

11 108

befälhavarstaben i Boden .........

1 förrådsförman Ae 9 vid 114 —

36 960

Ao 9 .......................................

1 maskinmästare Ao 12 vid Al —

—

Ao 14 ....................................

1 558

1 maskinist Ae 10 vid Al ............

12 974

1 reparatör Ae 8 vid A 4 ............

—

1 förrådsförman Ao 9 vid A 8 utgår

—

1 reparatör Ae 9 vid Ing 1 ............

12 320

1 eldare Ag 7 vid Ing 3 ...............

2 maskinister Ag 9 vid Malmö för- svarsområdesstab och fortifika- tionsbefälhavarstaben i Boden —

11 108

Ae 9 .......................................

2 reparatörer Ag 9 vid Örebro för- svarsområdesstab och fortifika- tionsbefälhavarstaben i Boden —

Ae 9 .......................................

1 verkmästare Ae 14 vid V. militär-

—

befälsstaben — driftingenjör Ael9

7 eldare Ae 7 vid Kiruna—Jokk- mokks försvarsområdesstab, Lv 4,

Lv 5, Lv 6, Lv 7, arméns intenden- turförråd i Boden och krigsskolan

5 526

— reparatörer Ae 8 ..................

1 skogvaktare Ao 12 vid infanteri-

3 738

skjutskolan överflyttas till 110 ...

—

+ 95 292

11. Förändringar beträffande kontorspersonal

i kassatjänst

2 kansliskrivare Ao 10 vid tygförvaltningsskolan

och arméns underofficersskola

— förste kansliskrivare

Ao 12 ........................

2 728

s. 282 Kontrollera mot PDF

282

Kungl. Maj:ls proposition nr 110 år 1958

Anslagsförändringar vid bifall till

Arméchefens m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

1 kansliskrivare Ae 10 vid krigshögskolan

■—- förste kansliskrivare

Ao 12 .................................... 1 406

8 kontorister Ao 9 vid 119, I 20, I 21,

A 3, Lv 4, Ing 2, Ing 3 och T 3 —

kanslibiträden Ae 7 .................. 8 800

1 kontorist Ae 9 vid Al — kanslibiträde

Ae 7 ........................... 1 200

3 biträden för skriv- och kontorsgöromål

vid P 2, A 2 (halvtidstjänstgörande)

och Lv 7 utgår ... 21339

1 kontorsbiträde Ao 5 vid A 3 samt

3 biträden för skriv- och kontorsgöromål

vid 14, 121 och Lv 1 —

biträden för skriv- och kontors
göromål

med halvtidstjänstgöring 16 752 —43 957

12. Förändringar i övrigt beträffande

kontorspersonal

3 kanslibiträden Ae 7, varav 2 vid

arméöverläkarens expedition och

1 vid 15 — Ao 7 ..................... —

1 biträde för skriv- och kontorsgöromål

(halvtidstjänstgörande)

vid väg- och vattenbyggnadskårens

chefsexpedition ............... —

3 (2) biträden för skriv- och kon
torsgöromål

vid TI .................. 16 064 + 16 064

13. Övriga personalförändringar m. m.

1 musikdirektör av 2. graden Ao 17/

13 vid Lv 5 utgår .....................

2 ingenjörer Ae 17 vid armétygför
valtningens

anstalter ...............

1 styckjunkare eller sergeant Ao 13

eller Ao 11 vid A 9 ■—• styckjunkare

Ao 13 ..............................

1 köksföreståndare Ao 12 vid I 10

— Ao 14 .................................

1 biträdande köksföreståndare Ao

10 vid 110 — Ao 11 ..................

16 113

35 180

724

1 546

612

s. 283 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

283

Arméchefens m. fl. yrkanden

1 biträdande köksföreståndare AelO

vid Al — Ao 10 .....................

Arvoden till assistenter för frivilligfrågor

....................................

Rekryteringsstipendier till fänrikar

vid I 19 och A 8 .....................

Arvoden för tillsyn och bevakning

av byggnader m. m...................

Avlöning åt indelt manskap .........

Arvoden till batalj onsveterinärer vid

fältveterinärkåren ..................

Arvoden och särskilda ersättningar

till sakkunniga m. m. vid veterinärväsendet

...........................

Arvoden till civila lärare för underbefälsutbildning

.....................

Arvoden till deltidstjänstgörande lärare

och föreläsare vid arméns

fasta utbildningsanstalter och skolor

.......................................

Anslagsförändringar vid bifall till

civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

14 350

44 400

5 000

14 400

800

30 000

67 000 + 167 499

14. Omräkning

1957 års löneplansrevision m. m. ... 27 797 552

Omräkning i övrigt ..................... 4 437 640 4- 32 235 192

Motiv

1. Vissa förändringar i fråga om chefsbefattningar m. m. vid högre

staber. Arméchefen föreslår i militärorganisatoriska underlaget för budgetåret

1958/59, att för stabscheferna vid I. och VI. militärbefälsstaberna

avses beställningar för överste i Bo 1. Till stöd härför framhåller arméchefen

bland annat att stabschef vid militärbefälsstab bär ansvaret -— närmast

under militärbefälhavaren -—- för krigsförberedelsearbetet samt operationernas

planläggning och genomförande. Hans arbetsuppgifter och ansvar

har, anför arméchefen vidare, utökats genom den ändrade militärterritoriella

indelningen (SFS 1956: 633). Stabschefsbefattningarna uppehälles

för närvarande av överstelöjtnanter eller majorer vid generalstabskåren

men vissa av dem bör, enligt arméchefen, besättas med överstar.

I detta sammanhang erinras om att arméchefen i militärorganisatoriska

underlaget för budgetåret 1957/58 föreslog omdisponering av vissa då befintliga

beställningar, varigenom kravet på en överstebeställning för stabs
-

s. 284 Kontrollera mot PDF

284

Kiingl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1958

chefen vid I. militärbefälsstaben skulle bli tillgodosett (jfr prop. 1957: 110,

s. 111 ff). Arméchefen utgick därvid från att den vid I 8 övertaliga beställningen

för regementschef skulle bibehållas och omdisponeras. Beställningen

har emellertid jämlikt beslut av 1957 års riksdag indragits (jfr

nämnda prop. s. 136). Arméchefen föreslår nu att för stabschefsbefattningen

vid I. militärbefälsstaben inrättas en ny överstebeställning i Bo 1.

Arméchefen föreslår vidare, att för motsvarande befattning vid VI. militärbefälsstaben

avses en nu vid A 8 befintlig, övertalig överstebeställning i

Bo 1 (jfr prop. 1951:110, s. 114).

Genom tillkomsten av nu angivna överstebeställningar vid I. och VI.

militärbefälsstaberna kan omdisponering ske av vissa beställningar vid

generalstabskåren. Dessa bör enligt arméchefen disponeras på följande

sätt. En överstelöjtnantsbeställning avses för avdelningschef vid central

stab (för närvarande major). Två majorsbeställningar avses för sektionschefer

vid militärbefälsstaber (för närvarande kaptener). Två frigjorda

kaptensbeställningar utnyttjas, en för chefen för en planerad robotdetalj

vid arméstabens utrustningsavdelning och en för lärare i taktik och stabstjänst

vid krigshögskolan. Sistnämnda beställning bör därvid omvandlas

till beställning för major eller kapten vid krigshögskolan (jfr punkten 3

i det följande).

Arméchefen föreslår, att tre majorsbeställningar i Ao 23 vid generalstabskåren

uppflyttas till beställningar för överstelöjtnant eller major (jfr

prop. 1957:110, s. 112). Beställningarna avses för avdelningschefer vid

försvars- och arméstaberna och/eller för stabschefer vid vissa militärbefälsstaber.

Arméchefen föreslår vidare, att en beställning för kapten i Ar 21 inrättas

vid vardera VI. och VII. militärbefälsstaben och anför härom bland

annat följande. Vid VI. militärbefälsstaben tjänstgör för närvarande chefen

för sektion I tillika som chef för avdelning I a. De arbetsuppgifter, som

främst åvilar denna avdelning, kan hänföras till följande huvudgrupper:

det taktiska och operativa krigsförberedelsearbetet, krigsorganisation, mobiliseringsplanläggning

och beredskap, underrättelsetjänst samt utformande

av underlag m. m. för stabstjänstövningar, fältövningar och fälttjänstövningar

etc. För flertalet ärenden inom avdelning I a fordras högre

stabsutbildning, varför de måste handläggas av sektionschefen. Dennes

möjligheter att samordna och leda sektionens arbete samt att samverka

med övriga försvarsgrenar och andra delar av totalförsvaret begränsas därigenom.

På grund härav bör en högskoleutbildad officer, avsedd som chef

för avdelning I a, tillföras staben. — Vid VII. militärbefälsstabens sektion

I föreligger erfarenhetsmässigt ett stadigvarande behov av ytterligare

en officer.

Civilförvaltningen anser tiden icke vara inne att taga slutlig ställning

till den föreliggande frågan i dess helhet. Ämbetsverket har emellertid icke

s. 285 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

285

något att erinra mot att angivna överstebeställning vid A 8 tills vidare bibehålies

och utnyttjas på sätt arméchefen föreslagit och att till följd härav

beställningar för en överstelöjtnant och en major disponeras i enlighet

med arméchefens förslag. Den kaptensbeställning, som därigenom frigöres,

bör enligt civilförvaltningen omvandlas till beställning för major eller kapten

vid krigshögskolan (jfr punkten 3). Civilförvaltningen har intet att

invända mot att tre maj or sbeställningar vid generalstabskåren utbytes mot

beställningar för överstelöjtnant i Ao 26 eller major i Ao 23. Däremot

ifrågasätter ämbetsverket om icke frågan om inrättande av de föreslagna

kaptensbeställningarna vid VI. och VII. militärbefälsstaberna i nuvarande

läge bör anstå.

2. Vissa personalförändringar i övrigt beträffande arméstaben. Arméchefen

föreslår, att för ställföreträdande avdelningschefer vid arméstaben

inrättas fyra majorsbeställningar vid generalstabskåren. Beställningarna

skulle avses för organisations-, utrustnings-, taktik- och utbildningsavdelningarna.

Till stöd för yrkandet anför arméchefen bland annat följande.

För att förändringar i organisation, utrustning, taktik och utbildning skall

kunna genomföras inom rimlig ekonomisk ram måste en omfattande studieverksamhet

och förutseende långsiktsplanering ligga till gnind för arméstabens

arbete. Erforderliga långsiktiga och grundliga utredningsarbeten

medhinnes icke av befintlig personal. Genom att materielen blir allt mer

tekniskt komplicerad förflyter lång tid mellan projekteringen och framställandet

av en viss produkt. Utvecklingen på respektive områden måste

studeras fortlöpande för att av utvecklingen motiverade ändringar skall

kunna vidtagas i tid och till lägsta kostnader. Ifrågavarande majorsbeställningar

erfordras för nu angivna planerings- och studieverksamhet.

Civilförvaltningen räknar med att fyra beställningar för major i Ao 23 inrättas

för ändamålet.

Jämlikt beslut av 1955 års riksdag (jfr prop. 1955: 110, s. 11) skall K 4

omorganiseras till bataljon med gemensam administration med I 20. Arméchefen

anmäler i sitt militärorganisatoriska underlag för nästa budgetår

sin avsikt att framlägga förslag till omorganisation av nämnda förband.

Förslaget kommer bland annat att innebära, att en beställning för regementschef

i Bo 1 vid kavalleriet frigöres. I anslutning härtill föreslår

arméchefen, att beställningen omändras till beställning för överste i Bo 1

vid arméstaben och avses för biträdande infanteriinspektör. Arméchefen

framhåller, att infanteriinspektörens arbetsuppgifter på senare tid betydligt

ökat i omfattning. Sålunda har ärenden rörande kavalleriet överförts

från arméstabens pansaravdelning till dess infanteriavdelning, varigenom

samtliga ärenden rörande arméns jägar- och spaningstjänst med undantag

av ärenden rörande pansarspaningsförbanden kommit att falla inom infanteriinspektörens

verksamhetsområde. Dennes inspektionsområde m. m.

är avsevärt mer omfattande än övriga truppslagsinspektörers och mer än

s. 286 Kontrollera mot PDF

286

Katigt. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

en befattningshavare erfordras för att arbetsuppgifterna skall kunna fullgöras

tillfredsställande. Innehavaren av den föreslagna beställningen för

biträdande infanteriinspektör skulle ha till uppgift att, bland annat, samordna

jägar- och spaningsförbandens organisation, utrustning och utbildning,

inspektera utbildningen vid kavalleriförbanden, ridskolan, jägarskolan,

fallskärmsjägarskolan och arméhundskolan samt spaningsutbildningen

vid infanteriregementena. Vidare borde han leda och kontrollera utbildningen

i anspannstjänst inom armén och handlägga ärenden rörande arméhundväsendet.

Han skulle därjämte vara chef för kavalleriets personalkårer.

Civilförvaltningen har intet att erinra mot att förenämnda beställning

i Bo 1 tills vidare bibehålies och utnyttjas enligt arméchefens förslag.

Arméchefen föreslår att följande extra ordinarie tjänster inrättas för

viss personal, som för närvarande jämlikt beslut av civilförvaltningen finnes

anställd såsom extra vid arméstaben, nämligen tjänster för tre expeditionsvakter

i Ae 7, varav två vid chefsexpeditionen och en vid utrustningsavdelningen,

en förrådsman i Ae 7 vid nämnda avdelning samt åtta biträden

för skriv- och kontorsgöromål (jfr prop. 1957: 110, s. 113 och 114).

Civilförvaltningen räknar med att de föreslagna tjänsterna inrättas.

Vid arméstabens press- och adjutanturavdelning bör enligt arméchefen

inrättas en kaptensbeställning i Ar 21, avsedd för säkerhetsofficer. I hans

arbetsuppgifter skulle bland annat ingå att utföra kontroll beträffande

personalärenden och vara rådgivare vid anställning av personal, att handlägga

ärenden rörande utlänningskontroll samt att övervaka efterlevnaden

av givna bestämmelser beträffande hemliga handlingar. Civilförvaltningen

anser sig böra biträda arméchefens förslag.

Däremot är civilförvaltningen icke beredd att tillstyrka ett av arméchefen

framfört förslag om ordinariesättning av en tjänst för förste kansliskrivare

i Ae 12 vid utrustningsavdelningen.

Sedan år 1954 är f. d. majoren i finska armén K. G. Kavander jämlikt

särskilt medgivande anställd såsom sakkunnig vid arméstabens taktikavdelning.

Kavander, som är född 1912, har nyligen ansökt om svenskt

medborgarskap. Hans arbetsuppgifter består i att studera och bearbeta

krigserfarenheter, följa den taktiska utvecklingen utomlands, på grundval

härav avge förslag till svenska reglementariska föreskrifter, biträda i taktiska

studier och utredningsarbeten, biträda vid bearbetning av underrättelser

om taktik samt föreläsa vid vissa arméns utbildningsanstalter och

förband m. m. Denna föreläsningsverksamhet samt Kavanders erfarenheter

i fråga om lägre förbands taktik, organisation och utrustning liksom

hans kunskaper i finska språket motiverar enligt arméchefen, att Kavander

på ett mera varaktigt sätt knytes till armén genom att pensionsberättigande

anställning beredes honom i form av en tjänst för förste byråsekreterare

i Ae 23. Civilförvaltningen tillstyrker att för Kavanders räkning inrättas

en personlig tjänst för förste byråsekreterare i Ae 23.

s. 287 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

287

Arméchefen föreslår att en tjänst för assistent i Ae 15 vid taktikavdelningen

utbytes mot en tjänst för amanuens i Ae 19. Innehavaren av tjänsten

är sysselsatt med språkgranskning av manuskript, rådgivning i typografiska,

tryckeritekniska och därmed sammanhängande ekonomiska spörsmål

m. m. Civilförvaltningen räknar icke med bifall till förslaget.

Arméchefen föreslår ånyo, att för taktikavdelningens underrättelsedetalj

inrättas tjänster för en amanuens, en översättare i Ae 17 och ett biträde

för skriv- och kontorsgöromål (prop. 1957:110, s. 113). Förslaget tillstyrkes

alltjämt av civilförvaltningen.

Ett av arméchefen ånyo framfört förslag om inrättande av en beställning

för överfurir i Ao 9 vid taktikavdelningens reglementsdetalj är civilförvaltningen

icke beredd att tillstyrka (prop. 1957: 110, s. 113).

Vid utbildningsavdelningen tjänstgör sedan 1952 en kommenderad officer

med uppgift att handlägga ärenden rörande utbildningsanordningar,

utbildningsmateriel samt — såvitt avser utbildningssynpunkter — övningsoch

skjutfält, kaserner, lektionssalar m. m. Arméchefen föreslår att en

ny kaptensbeställning i Ar 21 inrättas för ändamålet. Civilförvaltningen

ifrågasätter om icke behovet av här avsedd befattningshavare alltjämt bör

tillgodoses genom kommenderingsförfarande.

3. Personalförändringar vid vissa utbildningsanstalter. Arméchefen

föreslår ånyo inrättande av en beställning för överste i Bo 1, avsedd för

souschef vid krigshögskolan (prop. 1957:110, s. 114). Med hänsyn till

statsmakternas tidigare ställningstagande i ämnet anser sig civilförvaltningen

icke böra räkna med bifall till förslaget.

Undervisningen i mekanik och matematik vid krigshögskolan fullgöres

för närvarande av en från ingenjörtrupperna kommenderad officer. Med

hänsyn till rådande brist på truppbefäl finner arméchefen det önskvärt

att på skolans stat för ändamålet tillkommer en beställning för överstelöjtnant

eller major. Civilförvaltningen räknar med en beställning för

major eller kapten i Ao 23 eller Ao 21.

För undervisning i taktik och stabstjänst vid krigshögskolan erfordras

enligt arméchefen sex heltidstjänstgörande lärare med beställningar för

alternativt major eller kapten. För ändamålet disponeras endast fem dylika

beställningar, varför behovet måste fyllas genom kommendering. Såsom

av det föregående (punkten 1) framgår frigöres, vid bifall till arméchefens

där redovisade förslag, bland andra två kaptensbeställningar i

Ao 21 vid generalstabskåren. Chefen för armén föreslår att den ena beställningen

omvandlas till beställning för major eller kapten vid krigshögskolan.

Såsom förut nämnts tillstyrker civilförvaltningen, att krigshögskolan

tillföres en beställning för major eller kapten i Ao 23 eller Ar 21

i utbyte mot nämnda kaptensbeställning vid generalstabskåren.

Arméchefen föreslår att beställningen för chef i Ao 26 vid artilleri- och

ingenjörofficersskolan uppflyttas till Bo 1. Arméchefen anför därvid,

s. 288 Kontrollera mot PDF

288

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

bland annat, att skolans betydelse och ställning i organisationen ävensom

skolchefens ansvar motiverar att för befattningen avses en synnerligen

kvalificerad officer. För en sådan är överstelöjtnantsgraden att betrakta

som en genomgångsgrad. Inrättandet av en överstebeställning skulle möjliggöra

att en lämplig officer kunde bekläda befattningen under längre tid

än vad som nu är fallet.

Arméchefen föreslår vidare att beställningen för chef i Bo 1 vid infanteriskjutskolan

uppflyttas till Bo 3. Till stöd härför åberopar arméchefen,

bland annat, att omfattningen av skolans verksamhet under senare

år utökats, vilket medfört ökat ansvar och större arbetsuppgifter för skolchefen.

Civilförvaltningen anser, att arméchefens förslag beträffande ifrågavarande

två skolchefsbeställningar icke bör vinna bifall, då löneställningen

för försvarets skolchefer nyligen varit föremål för översyn.

För chefen för arméns skyddsskola finnes inrättad en beställning för

major i Ao 23. Arméchefen framhåller, att skolchefen i hög grad engageras

i stabsarbete och samråd med olika myndigheter och att en inriktning

på dessa speciella problem fordrar lång utbildning. Kraven på kompetens,

ansvar och arbetsuppgifter m. m. motiverar, enligt arméchefen, att

för befattningen i fråga avses en beställning för alternativt överstelöjtnant

eller major. Civilförvaltningen är icke beredd tillstyrka förslaget.

Arméchefen föreslår att två beställningar för major eller kapten i Ao 23

eller Ar 21, avsedda för förste lärare vid infanteriskjutskolan, utbytes mot

beställningar för överstelöjtnant alternativt major. Arméchefen anför,

bland annat, att stora krav ställes på ifrågavarande befattningshavare i

fråga om såväl praktisk trupperfarenhet som stabsarbete och att möjligheterna

att erhålla lämpliga sökande till befattningarna skulle avsevärt

ökas om det föreslagna utbytet av beställningar komme till stånd. Civilförvaltningen

ifrågasätter om icke genomförandet av arméchefens förslag

bör kunna anstå tills vidare och räknar icke för närvarande med bifall

till förslaget.

Arméchefen upprepar tidigare framfört förslag om inrättande av en

majorsbeställning för chefen för övningsbataljonen vid infanteriskjutskolan

och en kaptensbeställning för lärare i atomtjänst vid skyddsskolan

(prop. 1957:110, s. 115). Civilförvaltningen tillstyrker att för ifrågavarande

ändamål inrättas beställningar för en major i Ao 23 samt en kapten

eller löjtnant i Ar 21 eller Ar 17/13.

Försöksverksamheten vid infanteriskjutskolan har enligt arméchefen

betydligt utökats på senare tid och kommer att ytterligare utbyggas. Verksamheten

är av stor ekonomisk betydelse, anför arméchefen vidare, då

därigenom skapas underlag för beslut i fråga om materielanskaffning och

organisation. För att verksamheten skall kunna bedrivas på ett tillfredsställande

sätt bör, enligt arméchefen, personaluppsättningen (för närva
-

s. 289 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1958

289

rande en major eller kapten och en kompaniofficer) bestå av en överstelöjtnant

eller major som chef och två kompaniofficerare som försöksledare.

I anslutning härtill föreslår arméchefen, att en beställning för major eller

kapten i Ao 23 eller Ar 21 vid skolan omvandlas till beställning för överstelöjtnant

eller major samt att en beställning för kapten i Ar 21 inrättas

på skolans stat. Civilförvaltningen är icke beredd tillstyrka förslaget om

ändrad löneställning för angivna chefsbefattning men föreslår att en ny

beställning för kapten eller löjtnant i Ar 21 eller Ar 17/13 inrättas på skolans

stat.

Jämlikt beslut av 1957 års riksdag inrättades en tjänst för yrkeslärare

i Ae 15 vid arméns radar- och luftvärnsmekanikerskola. Arméchefen hade

föreslagit två sådana tjänster (jfr prop. 1957: 110, s. 116 och 137). Arméchefen

föreslår nu att den återstående tjänsten tillkommer från och med

nästa budgetår. Därest svårigheter skulle uppstå att besätta ifrågavarande

tjänst bör, enligt arméchefen, för befattningen kunna avses civilmilitär

beställningshavare. Arméchefen föreslår därför inrättande av en tjänst

(beställning) för yrkeslärare i Ae 15 vid skolan eller tygverkmästare i

Ao 16 vid tygstaten. Civilförvaltningen, som icke kan tillstyrka att tjänsten

göres alternativ på sätt arméchefen föreslagit, räknar för egen del med

att för ändamålet inrättas en beställning för förste tyghantverkare i Ao 14

vid tygstaten.

Arvodesbefattningen för expeditionsunderofficer vid arméns fältarbetsskola

uppehälles sedan flera år av en civil tjänsteman G. Nygell, placerad

i Ag 12. Denne är enligt arméchefen synnerligen lämplig för befattningen

i fråga och det är angeläget att han kvarstår. På grund härav föreslår

arméchefen inrättande av en personlig tjänst för förste kansliskrivare i

Ae 12 för Nygell. Arvodesbefattningen skulle, så länge Nygell kvarstår

i tjänst, hållas vakant. Civilförvaltningen räknar med bifall till arméchefens

förslag.

Jämlikt av Kungl. Maj:t meddelad föreskrift skall en kompaniofficer ur

signaltrupperna vara placerad vid arméns signalskola såsom adjutant och

lärare. Arméchefen framhåller, att adjutanten på grund av ökningen av

skolans kursverksamhet måst tagas i anspråk som utbildningsofficer och

som lärare vid mera tekniskt betonade kurser, varför adjutant måst kommenderas

ur annat truppslag. Då svårigheter uppstått att erhålla härför

lämplig person och då behovet är stadigvarande föreslår arméchefen att

vid signalskolan inrättas en beställning för kapten i Ar 21 (adjutant och

lärare). Civilförvaltningen har intet att erinra mot att beställningen tillkommer.

Arméchefen återkommer till frågan om lärarbehovet vid arméns motorskola

och föreslår inrättande av beställningar för två kaptener i Ar 21 vid

skolan samt en tjänst (beställning) för yrkeslärare i Ae 15 vid skolan

eller tygverkmästarc i Ao 16 vid tygstaten (jfr prop. 1957:110, s. 116).

19—89 58 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 saml. Nr 110

s. 290 Kontrollera mot PDF

290

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Civilförvaltningen tillstyrker att två kaptensbeställningar inrättas vid skolan.

Med anledning av arméchefens yrkande i övrigt räknar ämbetsverket

■—- under hänvisning till vad som anförts beträffande motsvarande befattning

vid radar- och luftvärnsmekanikerskolan — med en tjänst för förste

tyghantverkare i Ao 14 vid tygstaten, avsedd för lärarverksamhet vid motorskolan.

Arméchefen upprepar tidigare framfört förslag om inrättande av tre beställningar

för överfurir i Ao 9 vid infanteriets kadettskola, varvid en vakant

vaktmästartjänst skulle indragas (prop. 1957: 110, s. 116). Civilförvaltningen

tillstyrker alltjämt att en dylik beställning, avsedd för chefen

för handräckningsavdelningen, tillkommer. Därvid kan enligt ämbetsverket

en tjänst för vaktmästare i Ae 7 indragas.

Arméchefen föreslår ånyo, att för chefen för arméns fallskärmsjägarskola

inrättas en särskild skolchefsbeställning med majors löneställning

(jfr prop. 1957:110, s. 117). Civilförvaltningen tillstyrker att för ändamålet

inrättas en beställning för chef i Ao 23.

Arméchefen föreslår — med hänsyn till vederbörandes arbetsuppgifter

och anställningstider — att löneställning och anställningsform för viss

civil personal vid arméhundskolan regleras. Förslaget innebär uppflyttning

m. m. av följande tjänster, nämligen för en hunddressör i Ae 9 till

tillsynsman i Ae 11, en hunddressör i Ae 9 till uppsyningsman i Ae 10, ett

tekniskt biträde i Ae 9 till veterinärassistent i Ae 10, en hundskötare i

Ae 7 till hundsjukvårdsförman i Ae 8, ett kanslibiträde i Ae 7 till kontorist

i Ae 9, ett tekniskt biträde i Ae 7 till hundsjukvårdsförman i Ae 8 samt

ett ekonomibiträde i Ag 2 till Ae 4. Därjämte innebär förslaget extraordinariesättning

av tjänster för ett extra biträde för skriv- och kontorsgöromål,

två hantverkare i Ag 8, en bilförare i Ag 7, en förrådsman i Ag 7

och två ekonomibiträden i Ag 2. Med hänsyn till pågående utredning

rörande skolans framtida ställning anser sig civilförvaltningen icke kunna

tillstyrka arméchefens förslag.

4. Förändringar i övrigt beträffande vissa personalstater. Arméchefen

framhåller ånyo (jfr prop. 1957:110, s. 119) att den fortlöpande utökningen

av värnpliktskontingenten vid ingenjörtrupperna nödvändiggör

en utbyggnad av utbildningsorganisationen.

Av arméchefens nu framförda förslag innebär följande en upprepning

av arméchefens äskanden för innevarande budgetår: utbyte av en majorsbeställning,

avsedd för chefen för fältarbetsskolan, mot en beställning för

överstelöjtnant samt inrättande av beställningar för en major, avsedd som

bataljonschef vid Ing 1, och två kaptener. Därutöver föreslår arméchefen,

att beställningar inrättas för en major eller kapten samt för två löjtnanter.

Den alternativa beställningen för major eller kapten är avsedd för ingenjörofficer

vid militärbefälsstab. Arméchefen framhåller i denna del bland

annat, att av ingenjörofficerarna vid I., IV. och VI. militärbefälsstaberna

s. 291 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ls proposition nr 110 år 1958

291

krävs större kvalifikationer och ansvar än av övriga miloingenjörofficerare.

På grund härav samt med hänsyn till kontinuiteten i befattningarna

bör enligt arméchefen för ändamålet avses beställningar för major alternativt

kapten. Äskandet för nästa budgetår begränsas emellertid till en

dylik beställning. Vid andra militärbefälsstaber på fastlandet än de nu

angivna anses befattningarna i fråga kunna bestridas av kaptener.

Civilförvaltningen föreslår enligt vad som anförts i det föregående

(punkt 3), att vid krigshögskolan inrättas en beställning för major eller

kapten, avsedd för lärare i mekanik och matematik. Vid bifall härtill frigöres

en kaptensbeställning vid ingenjörtrupperna. Vid sådant förhållande

kan civilförvaltningen icke tillstyrka, att ingenjörtrupperna tillföres

någon ny beställning för bataljonschef vid Ing 1. Ämbetsverket föreslår

i stället, att behovet tillgodoses genom utbyte av en beställning för kapten

i Ao 21 mot en beställning för major i Ao 23. Vidare räknar civilförvaltningen

med att två beställningar för kapten i Ao 21 inrättas vid truppslaget.

I övrigt är ämbetsverket icke berett att tillstyrka arméchefens förslag

beträffande ingenjörtrupperna.

Arméchefen framhåller ånyo behovet av personalutökning vid signaltrupperna

(jfr prop. 1957: 110, s. 117). Trots att vissa beställningar

tillförts truppslaget vid indragningen av I 8 förefinnes enligt arméchefen

alltjämt sådana personalbrister, att såväl utbildning som krigsorganisation

äventyras därest icke bristerna snarast täckes.

I huvudsaklig överensstämmelse med tidigare framförda förslag (jfr

prop. 1957: 110, s. 118) hemställer arméchefen om inrättande av beställningar

för en överstelöjtnant (chef för S3), en överstelöjtnant eller major

(lärare i sambandstjänst vid krigshögskolan), en major (bataljonschef

vid SI) samt fyra kaptener och åtta löjtnanter. Civilförvaltningen räknar

i anledning av arméchefens förslag med att följande beställningar tillkommer,

nämligen för en överstelöjtnant i Ao 26, två majorer i Ao 23, fyra

kaptener i Ao 21 och åtta löjtnanter i Ao 17/13.

Vidare föreslår arméchefen inrättande av ytterligare en beställning för

överstelöjtnant i Ao 26, avsedd för chefen för signalregementets kompani

i Skövde. För närvarande fullgöres ifrågavarande befattning och befattningen

som milosignalofficer vid III. militärbefälsstaben av en och samme

beställningshavare. Arméchefen framhåller att befattningarna — med

hänsyn till ökningen av utbildningskontingenten vid nämnda kompani —

icke längre kan förenas. Civilförvaltningen tillstyrker förslaget.

Jämlikt reglementet för artilleri- och ingenjörofficersskolan skall vid

denna utbildningsanstalt årligen organiseras signaltruppskola, omfattande

undervisning i bland annat sambandstjänst. Antalet undervisningstimmar

i ämnet uppgår till cirka 350, vartill kommer tillämpningsövningar under

cirka 70 dagar. Beställning saknas emellertid för lärare i sambandstjänst

och arméchefen föreslår nu att för ändamålet inrättas en beställning för

s. 292 Kontrollera mot PDF

292

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

major eller kapten. Civilförvaltningen anser sig i anledning av arméchefens

förslag böra tillstyrka att en beställning för major i Ao 23 eller kapten

i Ar 21 tillkommer.

Slutligen upprepar arméchefen sina tidigare framförda förslag (prop.

1957: 110, s. 118) om utbyte av dels två beställningar för förvaltare eller

fanjunkare i Ao 15 eller Ao 13, avsedda för lärarverksamhet m. m. vid signalskolan,

mot beställningar för förvaltare i Ao 17, dels ock två beställningar

för sergeant i Ao 11 mot beställningar för en förvaltare i Ao 15

och en fanjunkare i Ao 13. Civilförvaltningen förutsätter att frågan om

löneställningen för de båda för signalskolan avsedda beställningarna upptages

till prövning i samband med vissa andra frågor om lönegradsplacering

av förvaltare och framlägger icke i detta sammanhang något förslag

i ämnet. Icke heller är civilförvaltningen beredd att tillstyrka förslaget om

utbyte av sergeantbeställningarna. I fråga om ämbetsverkets närmare synpunkter

i denna del hänvisas till vad som anförts i propositionen 1956:

110 (s. 103).

Beträffande trängtrupperna föreslog arméchefen i sitt militärorganisatoriska

underlag för budgetåret 1957/58, att beställningar skulle inrättas

för, bland andra, fyra majorer och fyra kaptener (prop. 1957: 110,

s. 120). Med anledning av förslaget har från och med innevarande budgetår

tillkommit beställningar för en major i Ao 23 och en kapten i Ao 21

(jfr nämnda prop., s. 138). Arméchefen föreslår nu, att återstående tre

majorsbeställningar inrättas från och med nästa budgetår. I fråga om

kaptensbeställningarna framhåller arméchefen, att äskandet för innevarande

budgetår grundades på en årlig utbildningskontingent av 750 man

värnpliktig medicinalpersonal. Kontingenten har emellertid ökat med cirka

50 %. På grund härav erfordras enligt arméchefen fyra nya kaptensbeställningar

vid trängtrupperna. Vad arméchefen sålunda föreslår anser

civilförvaltningen sig böra tillstyrka och räknar med att beställningar inrättas

för tre majorer i Ao 23 och fyra kaptener i Ao 21.

Arméchefen föreslår ånyo (jfr prop. 1957: 110, s. 120), att fyra förvaltare

i Ao 15 (sjukvårdsförrådsförvaltare) uppflyttas till Ao 17. Civilförvaltningen

förutsätter, att denna fråga kommer att behandlas i annan ordning

och räknar icke i förevarande sammanhang med ändrad löneställning

för ifrågavarande beställningar.

Däremot tillstyrker civilförvaltningen alltjämt arméchefens ånyo (jfr

prop. 1957: 110, s. 120) framförda förslag om inrättande vid T 2 av en beställning

för överfurir i Ao 9, avsedd för arméns underhållsskola.

Arméchefen upprepar tidigare framställt förslag om att inrätta beställningar

vid fälttygkåren för en major och en kapten, avsedda för underrättelseorganisationen

inom armétygförvaltningen (prop. 1957:110, s.

121). Civilförvaltningen erinrar om att beslut ej fattats om inrättande av

organ för underrättelsetjänst vid försvarsgrensförvaltningarna. Vid sådant

s. 293 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

293

förhållande anser sig ämbetsverket icke för närvarande kunna förorda

några personalförstärkningar för detta ändamål.

Arméchefen föreslår, att vid armétygförvaltningen inrättas ett särskilt

robotorgan. Detta skulle i samråd med personal ur arméstaben, där en

särskild detalj skulle inrättas för ändamålet, samt flygförvaltningen utreda

frågor angående taktisk-teknisk målsättning för robotar, utformningen

av inmätnings-, eldlednings- och styrsystem m. m. Organet skulle

tills vidare utgöras av ett robotkontor, direkt underställt chefen för vapenavdelningen.

Chefen för kontoret bör enligt arméchefen vara överstelöjtnant.

Vidare erfordras enligt arméchefen —- förutom viss civil personal

— två kaptener, en för markrobotfrågor och en för luftvärnsrobotfrågor.

I anslutning härtill föreslår arméchefen att vid fälttygkåren inrättas beställningar

för en överstelöjtnant i Ao 26 och två kaptener i Ao 21. Civilförvaltningen

anser, att frågan om robotverksamheten i dess helhet bör

prövas genom en särskild utredning och räknar därför icke nu med några

personalförstärkningar för denna verksamhet vid staber och förvaltningar.

Arméchefen föreslår att ytterligare två beställningar för kapten i Ao 21,

avsedda för armétygförvaltningen, inrättas vid fälttygkåren. Den ena beställningen

skulle avses för en planerad utbildningsmaterieldetalj vid centralsektionen

inom vapenavdelningen. Den andra beställningen skulle avses

för eldledningssektionen vid vapenavdelningens första vapenbyrå. Behovet

av nu angivna kaptensbeställningar har konstaterats av 1956 års

försvarsförvaltningssakkunniga. Med hänsyn härtill vill civilförvaltningen

icke motsätta sig att beställningarna inrättas, men ämbetsverket anser att

de bör uppföras på personalförteckningen för armétygförvaltningen.

Med anledning av förslag av arméchefen rörande omorganisation av ammunitionsförrådshållningen

har vid 1956 och 1957 års riksdagar fattats

beslut varigenom för igångsättande och utbyggnad av den nya organisationen

kunnat avses, bland andra, en maj or sbeställning och tre kaptensbeställningar

på fälttygkårens stat samtidigt som sex arvodesbefattningar

för pensionerade officerare i dåvarande 1:30 indragits (prop. 1956:110,

s. 104 och 125, och 1957:110, s. 138). För fortsatt utbyggnad av organisationen

föreslår arméchefen inrättande på fälttygkårens stat av ytterligare

en kaptensbeställning i Ao 21 (gruppchef) i utbyte mot tre arvodes

befattningar för pensionerade officerare i A: 24. Civilförvaltningen räknar

med att förslaget genomföres.

I propositionen 1954: 110 (s. 65) redovisas ett av arméchefen framlagt

förslag till successiv utökning av den aktiva personalen vid tygstaten.

Riksdagen har sedermera för budgetåren 1954/58 beslutat en viss utbyggnad

av tygstaten (se prop. 1957: 110, s. 119 och 137). Vidare har en översyn

av löncgradsplaceringen för mästare (motsvarande) resulterat i uppflyttning

av vissa beställningar vid tygstaten (prop. 1957:120, s. 41).

Arméchefen framhåller, att tygstatens utbyggnad hör i viss utsträckning

fortsätta utan hinder av nu pågående personalkårutredning.

s. 294 Kontrollera mot PDF

294

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Arméchefen föreslår inrättande av dels två beställningar för tygverkmästare

i Ao l(i, avsedda en för vård och reparation av signalmateriel för

bland annat uppehållsplatserna och en för lärare vid tygförvaltningsskolan,

dels en beställning för förste tyghantverkare i Ao 14, dels ock en beställning

för tygskrivare i Ao 13, avsedda för kamerala uppgifter m. m.

vid tyganstalten vid A 4. Nu redovisade förslag innebär delvis en upprepning

av tidigare förslag (jfr prop. 1957: 110, s. 119).

Arméchefen föreslår -—• under erinran om tidigare förslag i ämnet (jfr

prop. 1954: 110, s. 67) — att en högre grad för armétekniker införes genom

inrättande av beställningar för förste armétekniker i Ao 11. Arméchefen

erinrar om att beställningar för rustmästare numera inrättats och anför,

att armétekniker, som ej kunnat befordras till tyghantverkare men i övrigt

är lämpliga, bör för att kunna bibehållas i tjänst beredas samma möjligheter

till befordran som motsvarande militär personal. I anslutning härtill

föreslår arméchefen att 10 beställningar för armétekniker i Ao 9 utbytes

mot beställningar för förste armétekniker i Ao 11. Den föreslagna

lönegraden överensstämmer med den, som arméchefen föreslår beträffande

rustmästarna (punkt 9 i det följande).

Vidare föreslår arméchefen, att 22 beställningar för armétekniker i

Ao 9 inrättas och att samtidigt 10 extra ordinarie beställningar för furir

i beställningsmannatjänst indrages. Arméchefen framhåller att det är angeläget,

att den successiva ökningen av antalet beställningar för armétekniker

fortsätter i snabbare takt för att den mera kvalificerade personalen

skall förmås att kvarstanna. Härtill kommer, anför arméchefen, att arméns

organisation i tekniskt avseende successivt vidgas, vilket kräver ökade resurser

av teknikerpersonal.

Civilförvaltningen erinrar om att ämbetsverket i sina anslagsäskanden

för innevarande budgetår tillstyrkte arméchefens då framförda förslag om

utbyggnad av tygstaten. Med hänsyn till statsmakternas ställningstagande

i denna fråga räknar ämbetsverket icke — frånsett de under punkten 3 i

det föregående redovisade förslagen om inrättande av två beställningar

för förste tyghantverkare — med annan ändring av tygstaten än utbyte

av 10 furirsbeställningar mot samma antal arméteknikerbeställningar i

Ao 9. Frågan om inrättande av beställningar för förste armétekniker bör

enligt civilförvaltningen prövas i annat sammanhang.

I samband med den centrala intendenturförvaltningens omorganisation

år 1954 har vid arméintendenturförvaltningen tillkommit befattningar

för fyra överstelöjtnanter och två majorer vid intendenturkåren. Enligt

beslut av Kungl. Maj :t får befattningarna endast uppehållas på förordnande.

Arméchefen föreslår, att beställningar inrättas för ifrågavarande

befattningar. Civilförvaltningen anser, att denna fråga bör prövas i samband

med att ställning tages till 1956 års försvarsförvaltningssakkunnigas

förslag beträffande den centrala intendenturförvaltningens organisation.

s. 295 Kontrollera mot PDF

295

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

I yttrande över nämnda förslag anför 1954 års utredning angående vissa

personalkårer inom försvaret, att det synes skäligt att en anpassning av

intendenturkårens stat till arméintendenturförvaltningens organisation genomföres

redan i samband med att ställning tages till 1956 års försvarsförvaltningssakkunnigas

förslag. Enligt utredningens mening bör förevarande

förslag kunna realiseras åtminstone delvis utan att detta behöver i

nämnvärd grad försvåra en kommande organisation beträffande intendenturkåren

m. m.

Av brist på lämplig pensionerad personal har vid, bland andra, Karlskrona,

Gävle, Härnösands, Strängnäs, Karlstads och Umeå—Storumans

försvarsområdesstaber aktiva kaptener på intendenturkårens stat måst

förordnas att för en treårsperiod uppehålla arvodesbefattningarna för intendent

(biträdande intendent). Arméchefen anser, att det även i framtiden

blir nödvändigt att placera aktiva officerare på dessa befattningar

och föreslår därför, att sex beställningar för kapten i Ao 21, avsedda för

nämnda försvarsområdesstaber, inrättas i utbyte mot arvodesbefattningar

i A: 24 för en biträdande intendent vid Karlskrona försvarsområdesstab

och sammanlagt fem intendenter vid övriga här angivna försvarsområdesstaber.

Civilförvaltningen anser de av arméchefen anförda skälen i och

för sig motivera bifall till förslaget men räknar tills vidare — i avvaktan

på resultatet av personalkårutredningens arbete — icke med att förslaget

genomföres.

Arméchefen framhåller, att en avsevärd ökning av uppbörden vid vissa

försvarsområden har skett eller inom kort kommer att ske genom, bland

annat, vissa överflyttningar av krigsförråd från regementen. Så är fallet

vid, bland andra, Malmö och Stockholms försvarsområden. På grund

härav erfordras enligt arméchefen för dessa försvarsområden två nya beställningar

för förvaltare i intendenturförrådstjänst i Ao 17 vid intendenturkåren

(jfr prop. 1957: 110, s. 120). Genom beslut av Kungl. Maj:t har

under år 1957 inrättats en befattning för pensionerad underofficer i

A: 16, avsedd för ifrågavarande ändamål vid Malmö försvarsområde.

Denna befattning kan utgå vid bifall till arméchefens nu återgivna förslag.

Civilförvaltningen anser i och för sig skäl föreligga att förvaltare

på aktiv stat avses för intendenturförrådstjänsten vid vissa försvarsområden.

Med hänsyn till att ett av arméchefen för innevarande budgetår

framlagt förslag om utbyte av två övertaliga beställningar för ingenjörsförrådsförvaltare

mot beställningar för förvaltare i intendenturförrådstjänst

lämnats utan bifall vill civilförvaltningen emellertid icke nu förorda

inrättande av nya beställningar för detta ändamål.

Arméchefen upprepar tidigare framfört förslag om uppflyttning av sju

beställningar för förvaltare i intendenturförrådstjänst från Ao 15 till Ao 17

(prop. 1957: 110, s. 121). Vidare föreslår arméchefen, att en beställning

för förvaltare i Ao 17 i intendenturförrådstjänst, avsedd för arméintenden
-

s. 296 Kontrollera mot PDF

296

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

turförvaltningen, inrättas vid intendenturkåren. Befattningen i fråga uppehälles

för närvarande på förordnande i 15 lönegraden. Arméchefen framhåller

att alla förvaltare vid intendenturkåren utom de här angivna är

placerade i 17 lönegraden och att omplacering måste ske då förvaltare befordras

från 15 till 17 lönegraden. På grund härav förekommer tätare ombyten

på ifrågavarande befattningar än som eljest skulle vara fallet och

detta innebär, bland annat ur kostnadssynpunkt, väsentliga olägenheter.

Civilförvaltningen anser, att frågan om löneställningen för nu berörda förvaltare

bör prövas i annat sammanhang.

Arméchefen räknar med att en beställning för kapten i Ao 21 vid intendenturkåren

kommer att frigöras i samband med omorganisationen av

120 och K 4. Arméchefen föreslår, att beställningen utnyttjas för en planerad

underrättelsedetalj vid arméintendenturförvaltningen. Civilförvaltningen

kan icke —- i avvaktan på beslut rörande underrättelsetjänstens

framtida organisation — tillstyrka att beställningar avses för detta ändamål.

Ämbetsverket vill dock ej motsätta sig, att den frigjorda kaptensbeställningen

bibehålies i arméorganisationen och avses för Göteborgs och

Bohus försvarsområdesstab (jfr punkt 7 i det följande).

I samband med omorganisationen av I 20 och K 4 beräknas vidare en

beställning för förvaltare i kassatjänst i Ao 17 kunna frigöras. Beställningen

bör enligt arméchefen i fortsättningen stå till generalintendentens

förfogande och utnyttjas för ersättare för förvaltare i kassatjänst. Arméchefen

anför härom, bland annat, att det med hänsyn till befälsläget vid

förbanden torde vara mycket svårt att bibringa annan personal än kassacheferna

den utbildning som erfordras för att den skall kunna vikariera

vid förfall för kassacheferna. Civilförvaltningen tillstyrker, att beställningen

bibehålies i organisationen.

5. Vissa personalförändringar beträffande försvarsområdesstaberna. Arméchefen

upprepar sitt förslag för innevarande budgetår om inrättande av

tre maj or sbeställningar, avsedda för mobiliseringsofficerare vid respektive

Malmö, Stockholms och Örebro försvarsområdesstaber (prop. 1957: 110, s.

122). Civilförvaltningen räknar alltjämt med att dessa beställningar tillkommer.

För innevarande budgetår föreslog arméchefen inrättande av en beställning

för kapten i Md 27, avsedd för handläggning av utbildningsfrågor

m. m. vid infanteriavdelningen vid Stockholms kustartilleriförsvarsstab

(prop. 1957: 110, s. 122). Arméchefen framhåller nu att enligt ett av

statens organisationsnämnd framlagt förslag till personalorganisation beträffande

stabs- och förvaltningstjänsten vid Vaxholms försvarsområde och

Stockholms kustartilleriförsvar infanteriavdelningen i princip bör dimensioneras

på samma sätt som motsvarande enhet inom Karlskrona försvarsområde.

I enlighet härmed erfordras vid avdelningen två kompaniofficerare.

För närvarande kan emellertid endast en kompaniofficer disponeras

s. 297 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

297

för ändamålet. Arméchefen föreslår därför, att vid Vaxholms försvarsområde

inrättas en beställning för kapten i Ar 21. Civilförvaltningen erinrar

om att för motsvarande arbetsuppgifter inom andra försvarsområden

utnyttjas kommenderade officerare. Ämbetsverket ifrågasätter därför om

icke ifrågavarande personalbehov bör tillgodoses genom att en beställning

för kapten i Ao 21 tillföres exempelvis 11.

Enligt organisationsnämndens förslag beträffande staben för Vaxholms

försvarsområde och Stockholms kustartilleriförsvar skall staben tillföras

två överfurirer ur armén. Den ene avses skola biträda med bland annat

iordningställande av utbildningsmateriel för frivillig befälsutbildning och

hemvärnets övningar m. m. Den andre befattningshavaren skulle tjänstgöra

vid den förrådsgrupp inom försvarsområdet, som skall omfatta arméns

tygmateriel och ammunition. På grund av det nu anförda hemställer

arméchefen att beställningar inrättas för två överfurirer i Ao 9 vid Vaxholms

försvarsområde. Civilförvaltningen räknar med att beställningarna

tillkommer.

Chefen för armén föreslår ånyo att tre beställningar för överfurir i

Ao 9, avsedda för brandförmän, tillföres Bodens försvarsområdesstab (prop.

1957: 110, s. 122). Behovet kan, såvitt avser en beställning, tillgodoses genom

utbyte av en för ambulansbilförare avsedd överfurirsbeställning. Civilförvaltningen

räknar icke med några nya beställningar för ändamålet.

Arméchefen föreslår att vid Örebro försvarsområdesstab inrättas tjänster

för en förrådsförman i Ae 9, en förrådsman i Ae 7 samt ett biträde för

skriv- och kontorsgöromål. Förslaget innebär i huvudsak en upprepning

av för innevarande budgetår framförda förslag (prop. 1957:110, s. 122,

jfr s. 138). Arméchefen framhåller, att ifrågavarande personalbehov har

konstaterats vid organisationsundersökningar, företagna av statens organisationsnämnd.

Civilförvaltningen har medgivit, att behovet under innevarande

budgetår får tillgodoses genom inrättande av extra tjänster. Ämbetsverket

har intet att erinra mot att tjänsterna från och med nästa budgetår

inrättas såsom extra ordinarie.

Vid Örebro försvarsområdesstab finnes från och med den 1 juli 1957

inrättad en tjänst för reparatör i Ag 9 (jfr prop. 1957: 110, s. 142). Arinéchefen

föreslår, att tjänsten ordinariesättes, medan civilförvaltningen efter

samråd med fortifikationsförvaltningen föreslår att tjänsten uppföres såsom

extra ordinarie.

Däremot kan civilförvaltningen icke tillstyrka förslag av arméchefen om

ordinariesättning av en tjänst för kanslibiträde i Ae 7 vid Malmö försvarsområdesstab

och om extraordinariesättning av en tjänst för vaktmästare

i Ag 7 vid Skövde försvarsområdesstab.

På vederbörlig personalförteckning finnes för Bodens försvarsområdesstab

upptagen en beställning för överfurir, avsedd för tillsynsman. Arméchefen

föreslår med tillstyrkan av civilförvaltningen, att beställningen med

s. 298 Kontrollera mot PDF

298

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

hänsyn till de därmed förenade arbetsuppgifterna i fortsättningen redovisas

vid VI. militärbefälsstaben.

6. Förändringar beträffande viss pensionerad personal i arvodesbefattningar.

Arméchefen upprepar ånyo sina förslag om inrättande av arvodesbefattningar

för dels sju pensionerade officerare (expeditionsofficerare för

handläggning av frivilligärenden) i A: 24, en vid varje militärbefälsstab,

dels tre pensionerade underofficerare (expeditionsunderofficerare) i A: 16,

varav en vid II. militärbefälsstaben och två vid VI. militärbefälsstaben,

dels ock sju pensionerade underofficerare (signalunderofficerare) i A: 16,

en vid varje militärbefälsstab (prop. 1957: 110, s. 118 och 123). Enligt

arméchefen kan behovet av expeditionsunderofficer vid II. militärbefälsstaben

tillgodoses genom överförande från A 4 av en arvodesbefattning i

A: 16, som beräknas kunna frigöras i samband med planerad ändring av

personalorganisationen för stabs- och förvaltningstjänsten m. m. vid A 4.

Med förmälan att expeditionsofficer (föreståndare för stabsexpeditionen)

saknas vid VII. militärbefälsstaben hemställer arméchefen, att ytterligare

en arvodesbefattning för pensionerad officer (expeditionsofficer) i

A: 24 inrättas vid staben.

Till följd av att centraliseringen av tvätt- och reparationstjänsten vid

111 och 117 beräknas bli genomförd under hösten 1957 räknar arméchefen

med att två arvodesbefattningar för verkstadsunderofficer i A: 16 vid

nämnda förband indrages. Vidare räknar arméchefen med indragning av

en befattning för kasernunderofficer i A: 16 vid arméns underofficersskola.

Befattningen har kunnat frigöras genom att S 1 övertagit förvaltningen av

skolans kasernetablissement.

Civilförvaltningen anser sig alltjämt böra räkna med att de föreslagna

befattningarna för signalunderofficer vid militärbefälsstaberna tillkommer.

Vidare räknar ämbetsverket med att förenämnda arvodesbefattningar

vid 111, I 17 och arméns underofficersskola indrages. Till frågan om

utnyttjandet av en eventuellt friställd befattningshavare vid A 4 torde,

enligt ämbetsverket, ställning få tagas i samband med att beslut fattas

om stabs- och förvaltningsorganisationen vid detta regemente. I övrigt

räknar icke ämbetsverket med några förändringar i anledning av arméchefens

under denna punkt redovisade förslag.

7. Vissa personalförändringar i anledning av organisation av Göteborgs

och Bohus samt Älvsborgs försvarsområdesstaber. Genom den ändrade

militärterritoriella indelningen (SFS 1956: 634) kommer III. militärområdet

att från och med den 1 juli 1958 omfatta Hallands försvarsområde,

Göteborgs och Bohus försvarsområde, Älvsborgs försvarsområde samt

Skövde försvarsområde. Jag kommer i det följande under marinens motsvarande

anslag att behandla ett av överbefälhavaren i skrivelse den 30

januari 1957 efter samråd med statens organisationsnämnd framlagt förslag

till organisation av Göteborgs och Bohus försvarsområdes
-

s. 299 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

299

stab samt Göteborgs kustartilleriförsvarsstab. Förslaget innebär,

bland annat, att Göteborgs och Bohus samt Hallands försvarsområden

och kustartilleriförsvaret erhåller gemensam stabsorganisation i fred. I

sitt militärorganisatoriska underlag för nästa budgetår framlägger arméchefen

följande förslag till förändringar, såvitt avser arméns personal, med

anledning av ifrågavarande stabsorganisation. För den gemensamma försvarsområdes-

och kustartilleriförsvarsstaben inrättas beställningar för två

överstelöjtnanter, två kaptener, varav en vid fälttygkåren och en vid intendenturkåren,

en förvaltare vid fortifikationskåren samt en fanjunkare eller

sergeant. Samtidigt kan vid nuvarande Göteborg—Halmstads försvarsområdesstab

indragas beställningar för en major och en överfurir, arvodesbefattningar

för en försvarsområdesbefälhavare, två andra officerare och

två underofficerare samt tjänster för två kanslibiträden, sex kontorsbiträden

och ett biträde för skriv- och kontorsgöromål.

Överbefälhavaren har i förenämnda skrivelse även framlagt förslag

rörande organisation av Älvsborgs förs v arsom rå desstab. Enligt

förslaget skall huvuddelen av nuvarande Uddevalla försvarsområdesstab

flyttas till Vänersborg (jfr SFS 1956: 634) och bilda stommen till den nya

försvarsområdesstaben. I militärorganisatoriska underlaget för nästa budgetår

framlägger arméchefen förslag till övriga erforderliga personalförändringar

med anledning av omorganisationen. Arméchefens förslag innebär,

att en överfurirsbeställning överföres från Göteborg—Halmstads försvarsområdesstab

till Älvsborgs försvarsområdesstab, att en tjänst för kontorsbiträde

och arvodesbefattningar för en officer och en underofficer inrättas

vid sistnämnda stab samt att en tjänst för förrådsman vid Uddevalla

försvarsområdesstab indrages.

Civilförvaltningens principiella ställningstagande i förevarande organisationsfrågor

kommer jag att redovisa under marinens allmänna avlöningsanslag.

I detta sammanhang må endast anföras att ämbetsverket ställer

sig tveksamt till förslaget om sammanslagning av staberna för Göteborgs

och Bohus försvarsområde samt Göteborgs kustartilleriförsvar och anser

att jämväl andra organisationsformer än den av överbefälhavaren föreslagna

bör prövas, innan slutlig ställning tages i frågan. Till följd härav

räknar civilförvaltningen icke med andra personalförändringar än sådana

som kan anses försvarbara, även om man väljer en annan organisation än

den föreslagna. Med denna utgångspunkt räknar ämbetsverket med den

jämkningen av arméchefens förslag, att majorsbeställningen bibehålies i

stället för en av de föreslagna överstelöjtnantsbeställningarna. Vidare räknar

ämbetsverket med att behovet av en kaptensbeställning vid intendenturkåren

tillgodoses genom utnyttjande av en beställning, som beräknas

kunna frigöras i samband med omorganisationen av 120 och K 4 (se

punkten 4).

8. Vissa förändringar beträffande arméns underbefälsorganisation. Ar
-

s. 300 Kontrollera mot PDF

300

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

méchefen framlägger förslag till fortsatt utbyggnad av underbefälsorganisationen

och framhåller därvid att det är nödvändigt, att rustmästaroch

överfurirsbeställningar årligen tillföres armén för fullföljande av den

av 1952 års riksdag beslutade nya underbefälsorganisationen. Arméchefen

anför, bland annat, följande.

Pensionsavgångarna inom överfurirs- och den nyskapade rustmästarkadern

kommer under överskådlig framtid att vara mycket få. Det årliga

antalet avgångar bland underbefäl på grund av uppnådd pensionsålder

beräknas under de närmaste 5 åren variera högst mellan 7 och 14. Om

inga förtidsavgångar inträffar bland nuvarande överfurirer, kommer pensionsavgångarna

att åren 1962—1970 uppgå till mellan 12 och 30 per år.

Befordran till rustmästare och överfurir kan därför i huvudsak ske endast

om nya beställningar tillkommer eller om vakanser förefinnes. 96

rustmästarbeställningar tillföres förbanden den 1 juli 1957 i utbyte mot

överfurirsbeställningar. Beställningar av den sistnämnda kategorien frigöres

sålunda icke genom de nytillkomna rustmästarbeställningarna. De

den 1 april 1957 förefintliga 187 vakanserna i överfurirsbeställningar är

ojämnt fördelade. Befordringsenlieterna utgöres — med undantag av de

nuvarande hovslagar- och sjukvårdsbeställningsmannakadrarna — av respektive

förbands underbefäl. Detta medför, att trots att vakanser inom

armén i dess helhet finnes, dessa icke alltid kan utnyttjas, då planenlig befordran

av lurirer bör ske. Det är därför nödvändigt, att rustmästar- och

överfurirsbeställningar tillkommer trots förefintliga vakanser i den senare

graden.

Nackdelarna med att en fast långtidsplan för utbyggnaden av underbefälskadern

icke fastställts är avsevärda. Underlag saknas därigenom för

bedömning av underbefälens befordringsmöjligheter. Dessa osäkra förhållanden

mcdtör svårigheter att få behålla den för dryga kostnader utbildade

personalen. Ovissheten om möjligheterna till befordran är även rekryteringshämmande,

främst i vad avser mer kvalificerad personal. Underbefälsorganisationens

genomförande försvåras genom att en långtidsplan för

utbyggnaden icke kunnat komma till stånd. Det är därför av största vikt,

att beslut i befälsfrågan snarast fattas.

Genom beslut av 1957 års riksdag inrättades de första rustmästarbeställningarna

vid armén, sammanlagt 100, och hänfördes därvid till lönegraden

A 10. Arméchefen föreslår, att beställning för rustmästare placeras

i lönegraden All och åberopar därvid, att beställningarna avses för särskilt

kvalificerade underbefälsbefattningar i utbildnings- samt stabs- och

förvaltningsorganisationen och att en jämförelse med lönesättningen inom

t. ex. polisväsendet motiverar en högre löneställning för rustmästare än

den nuvarande.

Med hänsyn till åldersläget bland överfurirerna borde, anför arméchefen,

under budgetåret 1958/59 tillkomma omkring 300 nya rustmästarbeställningar.

Arméchefen anser sig emellertid icke böra äska ett så stort

antal för nästa budgetår utan räknar med att de erforderliga beställningarna

fördelas något jämnare under de närmaste budgetåren. Därvid räknar

arméchefen för nästa budgetår med 150 nya rustmästarbeställningar

s. 301 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

301

i utbyte mot samma antal ordinarie eller extra ordinarie furirsbeställningar.

Fördelningen av de nya beställningarna på förband m. m. bör enligt

arméchefen ske i samband med fastställandet av personalförteckningarna,

då aktuella uppgifter om underbefälsläget föreligger.

Vad angår överfurirskadern erinrar arméchefen om att dylika beställningar,

avsedda för vaktchef, under åren 1953—1957 tillkommit vid omkring

två tredjedelar av arméns förband. För nästa budgetår föreslår

arméchefen att 71 för vaktchef avsedda överfurirsbeställningar i Ao 9 inrättas,

fördelade med fyra vid ett vart av följande förband m. m., nämligen

III. militärbefälsstaben, 12, 14, 17, 111, 113, 118, 119, 121, K 4,

P 1, P 4, Al, Lv 3 och Lv 5, tre vid Stockholms försvarsområdesstab samt

åtta vid Ing 1.

Vidare föreslår arméchefen att 96 beställningar för överfurir i Ao 9, avsedda

för instruktörer, inrättas i utbyte mot beställningar för 32 furirer

i Ao 8 eller Ao 7 och 64 furirer i Ae 8 eller Ae 7. Fördelningen av ifrågavarande

överfurirsbeställningar på förband m. m. bör enligt arméchefen

ske i samband med fastställandet av personalförteckningarna för budgetåret

1958/59.

Slutligen föreslår arméchefen i fråga om överfurirskadern, att vid vardera

I. och IV. militärbefälsstaben inrättas en beställning för överfurir i

Ao 9, avsedd för garageförman, samt att VI. militärbefälsstaben tillföres

en för tryckeriföreståndare avsedd överfurirsbeställning i Ao 9. I detta

sammanhang torde få erinras om att under olika punkter i det föregående

redovisats förslag av arméchefen om inrättande för särskilda ändamål av

nio överfurirsbeställningar i Ao 9, varav en vid arméstaben (punkt 2), tre

vid infanteriets kadettskola (punkt 3), en vid arméns underhållsskola

(punkt 4) samt två vid vardera Vaxholms och Bodens försvarsområdesstaber

(punkt 5). Därjämte har under punkten 7 redovisats ett förslag

av arméchefen om utbyte av en överfurirsbeställning i Ao 9 mot en beställning

för fanjunkare eller sergeant i Ao 13 eller Ao 11 vid Göteborgs

och Bohus försvarsområdesstab.

Jag avser att i det följande under ett särskilt avsnitt redogöra för ett

av arméchefen framlagt förslag till ändrad organisation av underbefäl i

sjukvårdstjänst och hovslagartjänst.

Antalet beställningar för instruktörsaspirant (beställningsmannaaspirant)

beräknar arméchefen för nästa budgetår till oförändrat 700.

Civilförvaltningen framhåller, att definitiv ställning till underbefälsorganisationens

uppbyggnad ej bör tagas i avvaktan på resultatet av bcfälsutredningens

arbete. Innan detta resultat föreligger, torde det emellertid —•

anför ämbetsverket — kunna anses försvarligt att vissa åtgärder vidtages

i syfte att befrämja rekryteringen av underbefäl.

En utökning av rustmästarkadern med föreslagna 150 beställningar

torde enligt civilförvaltningen icke innebära något föregripande av resul
-

s. 302 Kontrollera mot PDF

302

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

tatet av befälsutredningens arbete och ämbetsverket räknar därför med

tillkomsten av 150 nya rustmästarbeställningar i utbyte mot lika många

furir sbeställningar.

Vad beträffar löneställningen för rustmästarna anser civilförvaltningen

att denna fråga bör upptagas i annat sammanhang och räknar icke för

närvarande med någon ändring härutinnan.

Med hänsyn till statsmakternas ställningstagande för innevarande budgetår

(jfr prop. 1957:110, s. 140) till frågan om inrättande av beställningar

för överfurir i vaktchefsbefattning anser sig civilförvaltningen för

nästa budgetår endast böra tillstyrka ett begränsat antal dylika beställningar

och räknar i anslutning härtill med en ökning med 15 överfurirer

för ändamålet.

Däremot biträder civilförvaltningen arméchefens förslag såvitt avser

överfurirer i instruktörsbefattningar. Jämväl förslagen om inrättande av

en överfurirsbeställning, avsedd för garageförman, vid vardera I. och IV.

militärbefälsstaben biträdes av ämbetsverket. Förslaget om inrättande av

en överfurirsbeställning, avsedd för tryckeriföreståndare, vid VI. militärbefälsstaben

kan civilförvaltningen däremot icke tillstjTka.

Antalet beställningar för instruktörsaspirant (beställningsmannaaspirant)

beräknar civilförvaltningen i likhet med arméchefen till 700.

9. Förändringar beträffande läkar- och sjukvårdspersonal. Arméchefen

upprepar tidigare framförda förslag om att inrätta beställningar för en

bataljonsläkare i Ao 21 vid vardera infanteriets kadettskola och krigsskolan,

sistnämnda beställning i utbyte mot en läkartjänst i Ag 19 vid skolan,

samt för en bataljonsläkare i Ao 19 vid ettvart av P 2, Lv 1, Lv 2 och Lv 3

(prop. 1957: 110, s. 129). I avvaktan på resultatet av riksdagens revisorers

skrivelse den 3 juni 1957 om försvarssjukvårdens centrala ledning kan

civilförvaltningen icke tillstyrka några personalökningar med avseende å

läkarpersonalen.

Enligt en inom försvarets sjukvårdsstyrelse företagen utredning kan på

grund av förbandssjukvårdens centralisering antalet tjänster i vad avser

arméns sjukvårdsväsende minskas med tjänster för en över sköterska i

Ae 10 vid T 1, en undersköterska i Ae 4 vid A 7 och tre sjukvårdsbiträden

i Ae 2 vid respektive 118, A 7 och T 1. Civilförvaltningen räknar med de

föreslagna minskningarna av antalet tjänster.

Under arméns förevarande anslag finnes inrättade åtta tjänster för instruktionssköterska

i Ae 14 eller Ae 12. Beträffande tjänsterna har föreskrivits

att 14 lönegraden må tillämpas endast i fråga om den som genomgått

föreskriven utbildningskurs för instruktionssköterska. Sjukvårdsstyrelsen

framhåller i en till civilförvaltningen överlämnad promemoria, att

tjänstgöringen såsom instruktionssköterska vid trängregemente ställer

stora krav, varför det i och för sig vore önskvärt att alla dylika sjuksköterskor

ägde den högre kompetens som medför rätt till placering i 14 löne
-

s. 303 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1958

303

graden. För att underlätta rekryteringen till tjänsterna samt medverka

till att dessa efter hand besättes med befattningshavare med här avsedd

kompetens bör enligt sjukvårdsstyrelsen tjänsterna överföras till ordinarie

stat. Sjuksköterska som ej genomgått föreskriven kurs skulle dock även

i fortsättningen anställas såsom extra ordinarie. Civilförvaltningen är, i

avvaktan på slutligt ställningstagande i frågan om försvarssjukvårdens

framtida organisation, icke beredd föreslå någon jämkning beträffande

instruktionssköterskornas anställningsförhållanden.

Civilförvaltningen anmäler (skr. 31/i 1958), att regementschefen vid Ing 1

med tillstyrkan av sjukvårdsstyrelsen föreslagit att tjänsten för översköterska

i Ae 9 vid Ing 1 med hänsyn till omfattningen av den polikliniska

verksamheten vid förbandet uppflyttas till 10 lönegraden.

10. Förändringar i övrigt beträffande förråds-, vakt- och maskinpersonal.

Arméchefen upprepar tidigare framfört förslag om att vid VI. militärbefälsstaben

inrättas en tjänst för vaktmästare i Ae 7, tillika förrådsman

(prop. 1957: 110, s. 129). Civilförvaltningen anser alltjämt, att för ändamålet

bör inrättas en extra tjänst.

Vid fortifikationsbefälhavarstaben i Boden tjänstgör för närvarande 14

elmontörer, av vilka en är löneplansanställd och 13 kollektivavtalsanställda.

Arméchefen föreslår, att för tre av sistnämnda anställningshavare

inrättas tre tjänster för montör i Ae 9. Arméchefen framhåller i sammanhanget

bland annat, att den befintliga elmontörspersonalen erfordras för

driften vid anläggningarna tillhörande Bodens fästning. Fortifikationsförvaltningen

och civilförvaltningen biträder förslaget.

Däremot kan civilförvaltningen icke tillstyrka ett av arméchefen framfört

förslag om ordinariesättning av en tjänst för förrådsförman i Ae 9

vid I 14.

Sedan maskinanläggningarna vid A 1 omklassificerats till grupp 6, har

fortifikationsförvaltningen hos civilförvaltningen föreslagit, att tjänsten

för maskinmästare i Ao 12 vid förbandet utbytes mot en motsvarande

tjänst i Ao 14 samt att en tjänst för maskinist i Ae 10 inrättas vid förbandet.

Civilförvaltningen (skr. 31/i 1958) har intet att erinra mot fortifikationsförvaltningens

förslag.

Arméchefen föreslår inrättande av den av civilförvaltningen för innevarande

budgetår äskade tjänsten för reparatör i Ae 8 vid A 4 (prop. 1957:

110, s. 130). Civilförvaltningen tillstyrker förslaget och anmäler, att under

innevarande budgetår har en extra tjänsteman anställts i befattningen efter

medgivande av ämbetsverket.

Arméchefen anmäler, att vid organisationsundersökningar vid A 8 konstaterats

att antalet förrådsförmän vid regementet kan minskas med en.

I anslutning härtill föreslår arméchefen, att en vakant tjänst för förrådsförman

i Ao 9 indrages. Civilförvaltningen räknar med ifrågavarande indragning.

s. 304 Kontrollera mot PDF

304

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Arméchefen föreslår, att en tjänst för reparatör i Ae 9 inrättas vid

Ing 1, och anför härom bland annat följande. På Ing 1 :s övningsplats

Laxön pågår numera utbildning under tiden januari—mars och maj—november.

Under denna tid samt under ytterligare en månad måste maskinpersonal

finnas på övningsplatsen. Då helårsanställning ej kunnat erbjudas,

har detta personalbehov ej kunnat täckas genom anställande av

personal från orten. I stället har från Ing 1 måst beordras en eldare, vilken

efter medgivande av civilförvaltningen i varje särskilt fall förordnats

att mot vikariatsersättning bestrida göromål, som ankommer på maskinist

1 Ag 9. Då arrangemanget medfört vissa otillfredsställande konsekvenser

för tjänsten vid Ing 1, bör för ändamålet inrättas en särskild tjänst. Fortifikationsförvaltningen

föreslår, att en tjänst för reparatör i Ag 9 inrättas

och att befattningshavaren under återstående del av året beordras till

tjänstgöring vid kasernvårdsavdelningen vid Ing 1. Civilförvaltningen anser

sig böra biträda arméchefens förslag.

Arméchefen föreslog för innevarande budgetår att en extra ordinarie

eldartjänst skulle inrättas vid Ing 3 (prop. 1957:110, s. 130). Förslaget

tillstyrkes av fortifikationsförvaltningen. Arméchefen föreslår nu med

tillstyrkan av civilförvaltningen, att för ändamålet inrättas en tjänst för

eldare i Ag 7.

Efter förslag i propositionen 1957: 110 har inrättats, bland andra, följande

extra tjänster för maskinpersonal, nämligen för en maskinist i Ag 9

vid vardera Malmö försvarsområdesstab och fortifikationsbefälhavarstaben

i Boden samt för en reparatör i Ag 9 vid vardera Örebro försvarsområdesstab

och nämnda fortifikationsbefälhavarstab. I en till civilförvaltningen

i särskild ordning överlämnad skrivelse har fortifikationsförvaltningen

framhållit, bland annat, att därest icke ifrågavarande tjänster göres pensionsberättigande

möjligheterna att erhålla kvalificerad och pålitlig personal

torde vara små, varigenom skötseln och underhållet av de i anläggningarna

befintliga dyrbara maskinerna kan äventyras. Fortifikationsförvaltningen

hemställer därför, att berörda tjänster omvandlas till extra ordinarie.

Civilförvaltningen biträder förslaget.

I skrivelse till civilförvaltningen har fortifikationsförvaltningen hemställt

om inrättande av en tjänst för driftingenjör i Ae 19 vid V. militärbefälsstaben

i utbyte mot en tjänst för verkmästare i Ae 14. Fortifikationsförvaltningen

har därvid framhållit, att vid varje militärbefälsstab utom

V. och VII. militärbefälsstaberna finnes inrättad en tjänst för driftingenjör

i Ae 19, placerad på befästningsavdelningen. Med hänsyn till omfattningen

av befästningsobjekten inom V. militärområdet tillstyrker civilförvaltningen,

att den föreslagna tjänsten för driftingenjör inrättas vid V. militärbefälsstaben

i utbyte mot verkmästartjänsten.

Vidare har fortifikationsförvaltningen hos civilförvaltningen föreslagit,

att sju tjänster för eldare i Ae 7 vid respektive Kiruna—Jokkmokks för
-

s. 305 Kontrollera mot PDF

Kanyl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

305

svarsområdesstab, Lv 4, Lv 5, Lv 6, Lv 7, arméns intendenturförråd i Boden

samt krigsskolan omvandlas till tjänster för reparatör i Ae 8. Till

stöd härför har fortifikationsförvaltningen bland annat åberopat följande,

därvid de angivna lönegraderna avser de före den 1 juli 1957 gällande.

Vid vissa av försvarets fasta maskinanläggningar tillhörande klassificeringsgrupp

4 finnes enligt fastställda personalförteckningar en ansvarsman

i lönegrad 15 eller 16, en reparatör i lönegrad 12 (ansvarsmannens

ställföreträdare) samt fyra eldare i lönegrad 11 (10). Av eldarna har en

regelmässigt enbart sysselsatts med reparationsarbeten. Denne var på

grund av kvalitetsskillnaden i arbetsuppgifter tidigare placerad i 11 lönegraden

medan övriga eldare var placerade i 10 lönegraden. Sedan genom

Kungl. Maj :ts beslut den 9 december 1955 föreskrivits, att samtliga eldare

i statlig tjänst efter viss tids anställning i yrket skall placeras ill lönegraden,

har svårigheter att behålla de reparationskunniga eldarna uppkommit.

Detta beror dels på att ifrågavarande eldare vid tjänstgöring såsom

reparatörer ej kommer i åtnjutande av det obekvämlighetstillägg som

på grund av arbetstidens förläggning utgår till personal i eldningstjänst,

dels att befordringsmöjlighet till reparatörstjänst är liten. Enär av reparationskorten

för de aktuella anläggningarna framgår, att reparationerna är

av sådan omfattning att två reparatörer erfordras, bör en eldartjänst utbytas

mot en reparatörstjänst i lägst lönegrad 12.

Med hänsyn till vad fortifikationsförvaltningen sålunda anfört finner

civilförvaltningen sig böra tillstyrka förslaget beträffande ifrågavarande

eldartjänster.

Slutligen har fortifikationsförvaltningen hos civilförvaltningen föreslagit,

att en vid infanteriskjutskolan inrättad tjänst för skogvaktare i

Ao 12 överflyttas till 110. För biträde med skötseln av infanteriskjutskolans

skog kan annan befattningshavare anlitas, medan här ifrågavarande

skogvaktare anses böra utnyttjas för skötseln av skogen på det nya stridsskjutningsområdet

vid Strängnäs. Civilförvaltningen har intet att erinra

mot att tjänsten överflyttas till I 10.

11. Förändringar beträffande kontorspersonal i kassatjänst. Arméchefen

föreslår ånyo, att två tjänster för kansliskrivare i Ao 10 vid tygförvaltningsskolan

och arméns underofficersskola uppflyttas till tjänster för

förste kansliskrivare i Ao 12 (prop. 1957:110, s. 130). Vidare föreslår

arméchefen, att en tjänst för kansliskrivare i Ae 10 vid krigshögskolan utbytes

mot tjänst för förste kansliskrivare i Ao 12 (jfr prop. 1957: 110, s.

131). Civilförvaltningen tillstyrker förslagen.

Enligt vad av civilförvaltningen gjorda undersökningar givit vid handen,

bör den normala personaluppsättningen vid försvarets kassaavdelningar

efter genomförd centralisering av avlöningsuträkning och avlöningsutbetalning

utgöras av — förutom kassachef — en kansliskrivare (kassör)

och ett kanslibiträde samt, i mån av behov, biträden för skriv- och kontorsgöromål

(prop. 1957: 110, s. 131). I anslutning härtill omvandlades för

innevarande budgetår två kontoristtjänster vid P 4 respektive A 9 till

20—8»58 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Kr 110

s. 306 Kontrollera mot PDF

306

Kungl. Majrts proposition nr 110 dr 1958

kanslibiträdestjänster. Fortsatt utbyte av kontoristtjänster mot kanslibiträdestjänster

bör enligt civilförvaltningen ske under budgetåret 1958/59.

Ämbetsverket föreslår därför (skr. 31/i 1958), att tjänster för åtta kontorister

i Ao 9 vid respektive I 19, I 20, I 21, A 3, Lv 4, Ing 2, Ing 3 och T 3

samt för en kontorist i Ae 9 vid A 1 ersättes med kanslibiträdestjänster i

Ae 7. Det torde få upplysas, att för kassaavdelningen vid A 1 för närvarande

finns inrättad — förutom nämnda extra ordinarie kontoristtjänst

- även en ordinarie sådan tjänst.

Kungl. Maj:t har den 31 maj 1957 meddelat föreskrifter rörande vakanthållande

av biträdestjänster vid vissa kassaavdelningar m. m. Åtgärderna,

som sammanhänger med förenämnda centralisering av kassaverksamheten,

har icke föranlett ändring av vederbörliga personalförteckningar. Civilförvaltningen

framhåller nu, att ifrågavarande personalminskningar bör avspeglas

i personalförteckningarna för nästa budgetår. I enlighet härmed

föreslår civilförvaltningen, att tre tjänster för biträde för skriv- och kontorsgöromål

vid respektive P 2, A 2 (halvtidstjänstgörande) och Lv 7 indrages

samt att i vederbörlig personalförteckning föreskrives att tre dylika

tjänster vid respektive 14, I 21 och Lv 1 avses allenast för halvtidstjänstgörande

befattningshavare. Vidare föreslår civilförvaltningen — likaledes

i anslutning till Kungl. Maj :ts nämnda föreskrifter — att en tjänst för

biträde för skriv- och kontorsgöromål (halvtidstjänstgörande) inrättas vid

A 3 i utbyte mot en tjänst för kontorsbiträde i Ao 5.

Civilförvaltningen anmäler (skr. 31/i 1958), att centraliseringen av kassaverksamheten

vid armén torde medföra ytterligare besparingar, beräknade

till cirka 125 000 kronor, i fråga om lönekostnaderna för skrivbiträdespersonal.

Undersökningar härom pågår inom ämbetsverket, som avser att

inkomma med detaljerat förslag i ämnet under våren 1958.

12. Förändringar i övrigt beträffande kontorspersonal. Arméchefen föreslår

ånyo, att två tjänster för kanslibiträde i Ae 7 vid arméöverläkarens

expedition ordinariesättes (prop. 1957: 110, s. 131). Civilförvaltningen räknar

icke med bifall till förslaget.

Vidare upprepar arméchefen för budgetåret 1956/57 framförda förslag

om dels ordinariesättning av en tjänst för kanslibiträde i Ae 7 vid I 5, dels

ock inrättande av en tjänst för halvtidstjänstgörande biträde för skrivoch

kontorsgöromål vid väg- och vattenbyggnadskårens chefsexpedition

(prop. 1956: 110, s. 115). Civilförvaltningen är icke beredd att tillstyrka

förslagen.

Chefen för T 1 hemställer (skr. 28/io 1957) om inrättande av tre tjänster

för biträde för skriv- och kontorsgöromål, avsedda för regementets personaldetalj.

Ifrågavarande behov föranledes av en ökning av den vid T 1

truppregistrerade styrkan. Statens organisationsnämnd beräknar behovet

till två tjänster, och i anslutning härtill föreslår civilförvaltningen, att vid

T 1 inrättas två tjänster för biträde för skriv- och kontorsgöromål.

s. 307 Kontrollera mot PDF

307

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Enligt till civilförvaltningen lämnade uppgifter erfordras vid tillämpning

av principerna för reglerad befordringsgång för biträdespersonal 36

nya kontorsbiträdestjänster i Ao 5 vid armén. Av uppgifterna kan emellertid

enligt civilförvaltningen utläsas, att 99 befintliga ordinarie kontorsbiträdestjänster

beräknas icke vara besatta under nästkommande budgetår.

Civilförvaltningen anser sig därför icke böra förorda att ytterligare

dylika tjänster nu inrättas. De anmälda behoven torde i stället få tillgodoses

genom en omdisponering av befintliga tjänster. I enlighet med de inkomna

uppgifterna torde sålunda 36 kontorsbiträdestjänster i Ao 5 höra

tillkomma i utbyte mot samma antal biträdestjänster för skriv- och kontorsgöromål,

nämligen

vid militärbefälsstaberna m. m. sex tjänster, av vilka en vid envar av I.,

III. och V. militärbefälsstaben samt tre vid fortifikationsbefälhavarstaben

i Boden;

vid försvarsområdesstaberna 13 tjänster, av vilka två vid vardera

Kristianstads, Gävle och Härnösands försvarsområdesstab samt en vid

vardera Malmö, Kalmar—Växjö, Östersunds, Göteborgs och Bohus, Linköpings,

Örebro och Karlstads försvarsområdesstab;

vid infanteriet nio tjänster, av vilka två vid vartdera 16, 118 och I 20

samt en vid ettvart av I 2, I 5 och I 7;

vid luftvärnet två tjänster, av vilka en vid ettvart av Lv 4 och Lv5;

vid ingenjörtrupperna en tjänst vid Ingl;

vid trängtrupperna två tjänster vid TI;

vid arméintendenturförvaltningens anstalter en tjänst vid arméns intendenturförråd

i Stockholm; samt

vid utbildningsanstalterna två tjänster, av vilka en vid envar av infanteriets

kadettskola och arméns fallskärms jägarskola.

I anslutning till vad i det föregående anförts föreslår civilförvaltningen

vidare att vid följande förband m. m. nu inrättade kontorsbiträdestjänster

i Ao 5, vilka beräknas icke kunna besättas med formellt kompetenta innehavare

vid ingången av budgetåret 1958/59, utbytes mot tjänster för biträde

för skriv- och kontorsgöromål, nämligen

vid militärbefälsstaberna fem tjänster, av vilka två vid VI. och tre vid

VII. militärbefälsstaben;

vid försvarsområdesstaberna 12 tjänster, av vilka tre vid vardera Skövde,

Uppsala—Västerås och Kiruna—Jokkmokks försvarsområdesstab samt två

vid Älvsborgs och en vid Bodens försvarsområdesstab;

vid infanteriet 11 tjänster, av vilka tre vid vartdera 113, 114 och I 17

samt två vid I 21;

vid luftvärnet tvä tjänster vid Lv3;

vid ingenjörtrupperna en tjänst vid Ing 3;

vid signaltrupperna två tjänster vid SI;

vid trängtrupperna två tjänster vid T 4; samt

vid utbildningsanstalterna en tjänst vid infanteriskjulskolan.

s. 308 Kontrollera mot PDF

308

Kungt. Maj:ts proposition nr 110 år 195&

13. Övriga personalförändringar m. m. Civilförvaltningen anmäler, att

innehavaren av en beställning för musikdirektör av 2. graden på övergångsstat

i Ao 17 eller Ao 13 vid Lv 5 avgått med sjukpension, varför beställningen

bör utgå ur organisationen.

Genom beslut av 1956 års riksdag angående omorganisation av ammunitionsförrådshållningen

(prop. 1956: 110, s. 125) inrättades, bland andra,

tre tjänster för ingenjör i dåvarande Ce 23 (Ae 17), avsedda för samtliga

ammunitionsförråd. Arméchefens i sammanhanget framförda förslag avsåg

fem dylika ingenjörtjänster. I en till civilförvaltningen överlämnad

promemoria har armétygförvaltningen framhållit, att besiktnings- och serviceverksamheten

på förevarande område, vilken omhänderhas av gruppcheferna

med biträde av ifrågavarande ingenjörer, icke kan fullgöras med

nuvarande resurser. I stort sett uteblir, anför armétygförvaltningen, besiktnings-

och serviceverksamheten vid två militärområden och två centralförråd,

vilket betecknas såsom synnerligen allvarligt. På grund härav

föreslår armétygförvaltningen (skr. 30/i2 1957) med tillstyrkan av civilförvaltningen,

att ytterligare två tjänster för ingenjör i Ae 17 inrättas för

ifrågavarande ändamål. I yttrande över förslaget biträder 1956 års försvarsförvaltningssakkunniga

detsamma.

Arméchefen föreslår, att en beställning för styckjunkare i Ao 13 eller

sergeant i Ao 11 vid A 9 omändras till beställning för styckjunkare i Ao 13.

Beställningen, som under år 1957 överflyttats till A 9 från artilleriskjutskolan,

har ursprungligen tillhört A 9 och var då uppförd på personalförteckningen

som styckjunkarbeställning. Civilförvaltningen tillstyrker förslaget.

Med hänsyn till att portionstagarantalet vid I 10 ökat föreslår arméchefen

med tillstyrkan av civilförvaltningen, att tjänsterna för en köksföreståndare

i Ao 12 och en biträdande köksf öreståndare i Ao 10, båda vid

I 10, uppflyttas till Ao 14 respektive Ao 11.

Civilförvaltningen biträder likaledes ett av arméchefen framfört förslag

om ordinariesättning av en tjänst för biträdande köksföreståndare i Ae 10

vid A 1.

För innevarande budgetår disponeras av förevarande anslag 140 000 kronor

för arvoden åt assistenter för frivilligfrågor vid arméledningen, VII.

militärbefälsstaben och försvarsområdesstaberna. Arvodesbeloppet höjdes

från och med den 1 juli 1957 med 50 kronor för månad till i ett för allt

700 kronor för månad. Förenämnda belopp å 140 000 kronor har således

beräknats för 200 tjänstgöringsmånader. Arméchefen föreslår en ökning

av antalet tjänstgöringsmånader med 24, varav 3 månader för arméledningen,

12 månader för Göteborgs och Bohus försvarsområdesstab, 6 månader

för Vaxholms försvarsområdesstab och 3 månader för Örebro försvarsområdesstab.

Vidare föreslår arméchefen, att arvodet höjes till belopp,

motsvarande lönegrad A 9, samt att ifrågavarande personal tiller
-

s. 309 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mdj:ts proposition nr 110 år 1958 309

kännes semester och sjukvårdsförmåner i likhet med krigsmaktens övriga

personal.

Civilförvaltningen räknar med den föreslagna ökningen av antalet tjänstgöringsmånader

för assistenter för frivilligfrågor men kan i övrigt — beträffande

denna personalkategori —• endast tillstyrka att assistenterna tillerkännes

rätt till semester enligt gällande lag.

Arméchefen föreslog för innevarande budgetår en höjning av de till

fänrikarna vid 119 och A 8 utgående rekryteringsstipendierna från 2 000

kronor till 4 200 kronor (prop. 1957: 110, s. 134). Förslaget vann icke bifall.

Arméchefen föreslår nu, att stipendierna höjes till 4 300 kronor. Civilförvaltningen

erinrar om att ämbetsverket tidigare ställt sig tveksamt till

behovet av ifrågavarande stipendier. Med hänsyn härtill och till statsmakternas

ställningstagande till arméchefens tidigare förslag i ämnet räknar

ämbetsverket icke med att någon förändring genomföres för nästkommande

budgetår.

Kostnaderna för arvoden till tillsynsmän för byggnader, övningsfält, förråd

m. in. vid militärområdena samt för civil vakthållning vid vitterhets-,

historie- och antikvitetsakademiens ämbetsbyggnader, arméns signalskola

och tygförvaltningsskolan har för innevarande budgetår beräknats till

545 600 kronor. Arméchefen framhåller, att efter signalskolans flyttning till

Uppsala inga kostnader uppstår för bevakning av skolan. Med anledning härav

räknar arméchefen med en kostnadsminskning med 50 000 kronor. Å

andra sidan räknar arméchefen med en ökning av medelsbehovet med cirka

23 000 kronor på grund av förrådsomfiyttning av viss materiel m. m., med

46 700 kronor för bevakning av tygförvaltningsskolans anläggningar i Solvalla

och med 25 000 kronor för höjning med fem procent av arvodena.

Arméchefen beräknar således ifrågavarande medelsbehov under nästa budgetår

till sammanlagt (545 600 — 50 000 + 23 000 + 46 700 + 25 000 —)

avrundat 590 000 kronor, innebärande en ökning med 44 400 kronor. Civilförvaltningen

räknar med samma ökning av medelsbehovet som arméchefen.

Civilförvaltningen beräknar kostnaderna för avlöning åt indelt manskap

under nästa budgetår till 90 000 kronor, innebärande en ökning med 5 000

kronor i förhållande till vad som beräknats för innevarande budgetår. Antalet

kvarstående indelta har av arméchefen uppgivits till två korpraler

samt 27 vicekorpraler och meniga, varav 15 i ständig tjänstgöring.

Från förevarande anslag får för innevarande budgetår bestridas ersättningar

åt åtta bataljonsveterinärer vid fältveterinärkåren. Arméchefen anmäler,

att för budgetåret 1958/59 bör beräknas medel för sex dylika arvoden.

I enlighet härmed räknar civilförvaltningen med en minskning av

medelsbehovet med 14 400 kronor.

För innevarande budgetår har för veterinärväsendet anvisats, bland annat,

22 000 kronor för veterinärvård vid de förband m. m., där dylik vård

s. 310 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 ur 1958

310

icke bestrides av militär veterinär, samt 3 350 kronor för besiktningar.

Därav disponeras 500 kronor respektive 300 kronor för A 2. överfältveterinären

har till civilförvaltningen anmält att, då antalet ackordhästar vid

A 2 väsentligt nedgått, något behov av medelsanvisning i förevarande avseende

icke längre föreligger, såvitt avser A 2. Civilförvaltningen räknar

till följd härav med en minskning med 800 kronor.

För innevarande budgetår har under den i avlöningsstaten för förevarande

anslag upptagna anslagsposten Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal beräknats ett belopp av 370 000 kronor för timarvoden till civila

lärare för underbefälsutbildning. Arméchefen beräknar medelsbehovet för

nästa budgetår till 333 000 kronor medan civilförvaltningen — med beaktande

av sedermera företagen höjning av arvodesbeloppen — föreslår, att

ett belopp av 400 000 kronor avses för ändamålet.

Från anslagsposten Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, får under innevarande budgetår inom ramen för ett belopp

av 683 000 kronor bestridas kostnader för timarvoden till deltidstjänstgörande

lärare och föreläsare vid arméns fasta utbildningsanstalter och

skolor. Civilförvaltningen beräknar medelsbehovet för ifrågavarande ändamål

under nästa budgetår till 750 000 kronor, innebärande en höjning med

67 000 kronor. Höjningen föranledes dels av den genomförda höjningen

av timlönerna, dels ock av undervisningsverksamhetens omfattning.

Arméchefen framlägger i sitt militärorganisatoriska underlag för nästa

budgetår förslag till ändrad organisation beträffande befäl i

sjukvårdstjänst och i hovslagartjänst.

Nuvarande organisation beträffande sjukvårdsbefälet utgöres av ett beställningsmannasystem.

Samtliga beställningar vid armén för underofficerare

och underbefäl i sjukvårdstjänst är uppförda på trängtruppernas

personalstater. Antalet beställningar för sjukvårdsbefäl vid armén utgör

205, fördelade med 37 beställningar för underofficerare, 5 för rustmästare,

98 för överfurir och 65 för furir. Rekryteringen av sjukvårdsunderbefäl

ombesörjes av förbanden, i den mån dessa har egen underbefälsrekrytering.

Utbildning, befordran och kommendering sker genom trängtruppernas

försorg.

Arméchefen framhåller att vissa bestämda nackdelar vidlåder det nuvarande

systemet i fråga om sjukvårdsbefäl och anför härom följande.

önskvärd rekrytering har icke kunnat tillgodoses. Den 1 april 1957

uppgick antalet vakanser bland furirer till 61. Antalet beställningsmannaaspiranter

i sjukvårdstjänst var vid samma tidpunkt 11.

Rekryteringsmvndigheten — förbandschefen — kan för anställningssökande

icke klarlägga sannolik befordringstur, emedan sjukvårdsundcrbefälskadern

tyder under annan personalkårchef —- tränginspektören.

Personalkårchefen kan icke förskaffa sig erforderlig personlig kännedom

om dem, som bör befordras, då de är placerade vid ett stort antal

förband och utbildningsanstalter.

s. 311 Kontrollera mot PDF

311

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1958

Olikheter i tidpunkten för befordran mellan sjukvårdsunderbefäl och

underbefäl vid det förband (motsvarande), där de förra tjänstgör, kan

uppstå.

Möjligheterna till underofficersbefordran av sjukvårdsunderbefäl är

mindre än för trängtruppernas övriga underbefäl.

Svårigheter för rättvisande uttagning av underofficersaspiranter är för

handen.

Befordran till underofficer medför regelmässigt byte av stationeringsort.

Möjligheterna för sjukvårdsunderofficerare, placerade vid förband (motsvarande),

att nå förvaltarbefordran vid förband, fälttyg-, intendentur- och

fortifikationskårerna är mindre än för övriga underofficerare.

Även utbildningen av hovslagarunderbefäl sker på en särskild beställningsmannalinje.

Beställningarna för denna personalkategori är uppförda

på kavalleriets personalstater och fördelas på förband och utbildningsanstalter

enligt arméchefens bestämmande. Antalet beställningar utgör sammanlagt

52, varav 2 för rustmästare, 42 för överfurir och 8 för furir.

Rekrytering av beställningsmannaaspiranter i hovslagartjänst bär icke ägt

rum de senaste åren och behovet av hovslagarpersonal kommer att nedgå

på grund av pågående minskning av stamhästbeståndet vid armén. Det

nuvarande systemet beträffande hovslagarbefälet har enligt arméchefen bestämda

nackdelar, i stort sett överensstämmande med dem som redovisats

beträffande sjukvårdsbefälet. Därjämte må framhållas att befordran till

underofficer av hovslagarunderbefäl regelmässigt icke sker.

Arméchefen anser, att ett nytt system bör införas för tillgodoseende av

förbandens m. fl. behov av personal för sjukvårdsutbildning och hovslagartjänst.

Därvid bör enligt arméchefen skapas en organisation som överensstämmer

med den för övrigt underbefäl gällande. Den närmare innebörden

av arméchefens förslag är följande. Beställningsmannabegreppet

för sjukvårds- och hovslagarunderbefäl slopas. Rekryteringen sker förbundsvis,

varvid vissa förband rekryterar personal till närliggande utbildningsanstalter.

Aspiranterna genomgår instruktörsutbildning i princip i

likhet med övriga instruktörsaspiranter. Sjukvårdsutbildning och hovslagarutbildning

bibringas vid centralt anordnade kurser vid trängtrupperna

respektive kavalleriet. Elever beordras till dessa kurser, då behov

av ifrågavarande personal föreligger vid respektive förband. Chefsinstruklör

i sjukvårdstjänst bör vara underofficer med sjukvårdsutbildning. Nuvarande

beställningar för underbefäl i beställningsmannatjänst och för

sjukvårdsunderofficerare överföres till förbandens stater.

Den föreslagna organisationen medför större utbildningsenheter samtidigt

som rekryteringsförhållandena m. m. kan förbättras. Vidare innebär

det föreslagna systemet, anför arméchefen, bland annat följande fördelar:

Underbefäl blir väl förtrogna med tjänsten inom eget truppslag före

kommendering till sjukvårds- eller hovslagarutbildning. Underbefälens användbarhet

i olika befattningar i krigs- och fredsorganisationen ökas. Be
-

s. 312 Kontrollera mot PDF

312

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 dr 195S

fordringsmöjligheterna inom underbefälsgraderna samt till och inom underofficersgraderna

blir desamma som för övriga underbefäl respektive

underofficerare. Befordran kan ske utan att omstationering erfordras i

större omfattning än lör övriga underbefäl och underofficerare. Äldre befäl

i sjukvårds- och hovslagartjänst får samma möjligheter som övrigt

befäl till placering i stabs- och förvaltningstjänst. Urval till sjukvårdsoch

hovslagartjänst kan ske, sedan underbefälens lämplighet i tjänsten

prövats.

Arméchefen anger närmare hur beställningarna för underofficerare respektive

underbefäl bör fördelas på olika förband (motsvarande). Därvid

framhålles, bland annat, att — för undvikande av en försämrad befordringsgång

för trängtruppernas underofficerare — högst 13 beställningar

för fanjunkare och 23 för sergeant bör överföras från trängtruppernas stat

till övriga av omorganisationen berörda truppslag. Av dessa truppslag har

infanteriet de minst fördelaktiga proportionerna mellan fanjunkare och

sergeant och det är enligt arméchefen önskvärt, att 19 fanjunkarbeställningar

tillföres infanteriets förband. Vid bifall till ett av arméchefen i

annat sammanhang framlagt förslag om införande av reglerad befordringsgång

vid fanjunkarbefordran, vilket förslag för närvarande prövas av

1954 års betälsutredning, erfordras enligt arméchefen inga särskilda åtgärder

i förevarande hänseende. I annat fall bör däremot, anför arméchefen,

sex sergeantbeställningar utbytas mot samma antal fanjunkarbeställningar.

Andra berörda förband än infanteriets kommer enligt förslaget

att tillföras sergeantbeställningar genom överföring från trängtrupperna.

Detta kan, anför arméchefen, framdeles komma att medföra ogynnsamma

konsekvenser för befordringsgången inom berörda personalkårer

och det kan därvid bli erforderligt att åtgärder vidtages för att avhjälpa

olägenheterna.

Arméchefen föreslår vidare följande övergångsanordningar i fråga om

sjukvårdsunderofficerarna:

För att omplacering i samband med omorganisationen skall undvikas

bör sjukvårdsunderofficerare, som innehar fullmakt eller förordnande som

fanjunkare och som överföres till förband, vilket samtidigt tillföres en

sergeantbeställning, erhålla vikariatslöneförordnande i fanjunkarbeställning

vid detta förband. Den som är fanjunkare vid trängtrupperna bibehåller

sin fullmakt vid truppslaget, intill dess beställning för fanjunkare

frigöres vid den personalkår, beställningshavaren skall tillhöra. Den som

är förordnad som fanjunkare vid trängtrupperna bör erhålla fullmakt som

sergeant vid den personalkår, han skall tillhöra.

Behovet av beställningar i hovslagartjänst anges till 39, alltså en minskning

med 13 beställningar i förhållande till det nu befintliga antalet. Av

dessa 13 beställningar skall emellertid jämlikt beslut av 1957 års riksdag

sju beställningar indragas vid uppkommande vakanser. Återstående sex

beställningar bör enligt arméchefen — i mån av den 1 juli 1958 befintliga

s. 313 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr HO dr 1958 313

vakanser — omvandlas till överfurirsbeställningar för instruktörer inom

armén.

Civilförvaltningen anser, att de av arméchefen anförda skälen talar för

att åtgärder vidtages i syfte att förbättra rekryterings- och befordringsmöjligheterna

för här avsedda personalkategorier. Ämbetsverket finner det av

arméchefen framlagda förslaget vara ägnat att upphäva eller minska olägenheterna

i det nuvarande systemet, varför ämbetsverket anser sig i princip

böra tillstyrka förslaget. Vad beträffar övergångsanordningarna anser

emellertid ämbetsverket att — i fall då sjukvårdsunderofficer med fullmakt

eller förordnande som fanjunkare överföres till förband som enligt

förslaget skall erhålla sergeantbeställning — en fanjunkarbeställning bör

inrättas vid förbandet i fråga, varvid bör föreskrivas att beställningen vid

uppkommande ledighet bör omvandlas till beställning för sergeant.

I militärorganisatoriska underlaget för nästa budgetår föreslår arméchefen

en om reglering av lö nes tält ni ngen för majorer. Ifrågavarande

beställningar var före den 1 juli 1957 placerade i lönegraden Ma 30.

Vid löneplansrevisionen hänfördes beställningarna till den nya lönegraden

A 23, som motsvarar förutvarande 29 och 30 lönegraderna. Genom att

kaptensbeställningarna, tidigare lönegraden Ma 27, samtidigt hänförts till

den nya lönegraden A 21, sammanfaller således enligt det nya systemet

de två lägsta löneklasserna för majorer med de två högsta löneklasserna

för kaptener. Tidigare var endast en löneklass gemensam för dessa båda

kategorier. Reducering av löneskillnaden mellan majorer och kaptener kan

enligt arméohefen medföra, att kompaniofficerarnas naturliga och för försvaret

gagnande strävan att genom studier och kvalificerande tjänst nå

regementsofficersbefordran blir mindre framträdande. Vidare framhåller

arméchefen, att då utnämning till major regelmässigt innebär förflyttning

till annan stationeringsort det kan föreligga risk att lämpliga officerare

avböjer befordran, om den ekonomiska kompensationen blir för ringa i

förhållande till de olägenheter som en förflyttning kan innebära. På grund

av det nu anförda samt med hänsyn, bland annat, till de speciella kvalifikationskrav

som gäller för majorer och den stränga gallring som sker vid

maj or sbefordran föreslår arméchefen, att majorsbeställningarna hänföres

till lönegraden A 24. — Civilförvaltningen anser, att den nu behandlade

frågan är av natur att böra prövas i annan ordning och räknar i förevarande

sammanhang med oförändrad löneställning för majorer.

Åtgärder för att minska tillfälliga olägenheter i fråga om

tidpunkten för befordran till kapten och fanjunkare (motsvarande)
Under

våren 1956 uppdrog dåvarande chefen för försvarsdepartementet

åt försvarets civilförvaltning att i samråd med cheferna för armén, mari
-

s. 314 Kontrollera mot PDF

314

Kuntjl. Maj:ts proposition nr 110 är 1958

nen och flygvapnet efter utredning framlägga förslag till åtgärder för att

minska tillfälliga olägenheter i fråga om tidpunkten för kaptensbefordran.

Uppdraget utvidgades sedermera till att omfatta även motsvarande

frågor beträffande befordran till fanjunkare (motsvarande). Efter samråd

med försvarsgrenscheferna framlade civilförvaltningen den 1 februari

1957 förslag till åtgärder i frågan. Såsom tidigare anmälts (prop. 1957:

110, s. 143) var det med hänsyn till ärendets remissbehandling icke möjligt

att förelägga 1957 års riksdag förslag i ämnet. Jag vill nu upptaga

civilförvaltningens förslag och däröver avgivna yttranden till behandling.

Försvarets civilförvaltnings förslag

Civilförvaltningen framhåller att löjtnanterna vid armén fram till omkring

1950 vunnit kaptensbefordran efter 9 tjänstår som officer. Därefter

har tiden ökat till cirka 13 år. Motsvarande siffror är vid såväl flottan

som kustartilleriet 8 år respektive 12,5 år. Vid flygvapnet har samtliga

löjtnanter i årskurserna till och med 1945 års kurs befordrats till kapten

efter 7 års tjänstgöring som officer, varefter befordringsåldern stigit till

maximalt 10 år. Tillgänglig statistik utvisar att tjänståldern som officer

vid kaptensbefordran under de närmaste 10 åren torde stiga till maximalt

15 år vid armén, 14 år vid flottan, 16 år vid kustartilleriet och 12 år vid

flygvapnet. Vid armén är emellertid i detta sammanhang endast tre truppslag

aktuella, nämligen infanteriet, pansartrupperna och artilleriet.

Enligt uppgifter rörande befordringstakten i vissa civila karriärer inom

postverket, statens järnvägar och tullverket, som civilförvaltningen införskaffat,

sker befordran till tjänst i 21 lönegraden där vid avsevärt högre

tjänstålder än som kan förekomma vid kaptensbefordran. Ämbetsverket

anser emellertid av olika skäl, icke minst med hänsyn till gällande pensionsåldersregler,

att jämförelser i förevarande fall icke rimligen kan göras

med civila befordringskarriärer. Härvid har även den ojämna befordringsgången

inom olika personalkårer vid försvaret ansetts böra beaktas.

Mot bakgrunden av nu rådande rekryteringsförhållanden anser civilförvaltningen

att åtgärder snarast bör vidtagas för att åstadkomma förbättrade

lönevillkor för äldre löjtnanter.

Med hänsyn till dels de administrativa olägenheter, som är förenade

med särskilda lönetillägg, dels den allmänna tendensen att slopa dylika

tillägg anser ämbetsverket att en sådan utväg icke bör väljas för att åstadkomma

här åsyftad förbättring av lönevillkoren. Ur principiell synpunkt

kan ämbetsverket icke heller förorda att, såsom chefen för armén tidigare

föreslagit, de genom 1942 års försvarsbeslut tillkomna kaptenslönerna för

ständigt tjänstgörande reservbefäl tages i anspråk för här avsett ändamål.

Civilförvaltningen har i stället funnit lämpligt föreslå ett system med

vikariatslöneförordnanden till 21 lönegraden för de löjtnanter, vilkas befordran

till kapten kommer att bli onormalt fördröjd.

s. 315 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr tlO är 195S

315

Vad gäller frågan om den tidpunkt, vid vilken rätt till dylikt vikariatslöneförordnande

skulle inträda, synes det enligt civilförvaltningen uppenbart

att endast avsevärda avvikelser från den befordringstakt, som kan

betecknas som normal, bör föranleda ingripanden av här avsett slag. Såväl

civilförvaltningen som cheferna för armén och marinen anser härvid

att åtgärder för förbättring av lönevillkoren bör vidtagas för löjtnanter

med mer än 13 års tjänstålder som officer. Den föreslagna gränsdragningen

medför att ingå löjtnanter ur flygvapnet blir berättigade till ifrågavarande

förmån. Chefen för flygvapnet har — med åberopande av sin

skrivelse den 12 oktober 1956 med förslag till vissa åtgärder för att förbättra

tillgången på flygande personal (jfr prop. 1957: 110, s. 202 ff.) —

föreslagit, att i vart fall flygande officerare erhåller kaptenslön efter en

tjänstålder som officer av 8 år. Civilförvaltningen anser sig emellertid

icke kunna tillstyrka att bestämmelserna om vikariatslön till vissa äldre

löjtnanter differentieras så, att för en försvarsgren skapas bättre villkor

än för övriga försvarsgrenar. De alldeles speciella skäl flygvapenchefen

åberopat för att ge flygvapnets löjtnanter en särställning i förevarande

fall sammanfaller enligt ämbetsverket med motiveringarna till de förslag

om förbättringar av befordringsförhållandena och av förmånerna överhuvudtaget

för flygvapnets personal, som framlagts i flygvapenchefens

förenämnda skrivelse den 12 oktober 1956. Dessa förslag utgör enligt

civilförvaltningens mening ett enhetligt komplex, som bör bedömas i ett

sammanhang med utgångspunkt i föreliggande och förutsebara rekryteringssvårigheter.

Till följd av den omfattande underofficersrekryteringen i början av

1940-talet finnes på underofficerssidan befordringssvårigheter av enahanda

slag som beträffande kaptensbefordran. Inom samtliga försvarsgrenar

kommer under de närmaste åren fanjunkarbefordran (motsvarande)

att ske först vid en uppnådd tjänstålder av omkring 20 år, räknat

från furirsutnämningen. På grund av rådande befordringsläge anser civilförvaltningen

att möjligheter bör öppnas till vikariatslöneförordnanden till

13 lönegraden åt underofficerare, som icke efter visst antal år kunnat befordras

till tjänst i denna lönegrad.

Civilförvaltningen anser i likhet med cheferna för armén och marinen

att dylikt vikariatslöneförordnande bör tillerkännas sergeant (motsvarande)

vid armén och marinen efter 17 år, räknat från furirsbefordran.

Den genomsnittliga levnadsåldern vid denna tidpunkt beräknas till 38 år,

vilket överensstämmer med den ålder, då löjtnant föreslagits skola erhålla

vikariatslöneförordnande till kapten. Då i här aktuella årskurser av underofficerare

vid armén och marinen samtliga befordrats till furirer tre

år efter första anställning vid krigsmakten, erhålles en enhetlig beräkningsgrund

därest tjänstetiden beräknas med utgångspunkt i furirsutnämningen.

AU inom dessa försvarsgrenar utgå från sergeantsbefordran (mot
-

s. 316 Kontrollera mot PDF

316

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1958

svarande) har icke ansetts rättvist, då tidpunkten för dylik befordran

skiftat avsevärt beroende på försvarsgren och årskurs. Chefen för flygvapnet

har med utgångspunkt i den ordning, i vilken befordran från furir

till sergeant sker, framhållit att vid flygvapnet vikariatslöneförordnande

som fanjunkare bör ifrågakomma efter samma grunder som fanjunkarbefordran,

d. v. s. att tjänsteställningen som sergeant blir avgörande. Dylikt

förordnande bör enligt flygvapenchefen ske 10 år efter sergeantsbefordran.

Civilförvaltningen har icke velat motsätta sig att vid flygvapnet

vikariatslöneförordnande som fanjunkare meddelas efter visst antal

tjänstår som sergeant. Däremot har ämbetsverket icke kunnat biträda den

uppfattningen, att sergeanter vid flygvapnet skulle erhålla dylikt förordnande

efter förmånligare grunder än som föreslagits för armén och marinen.

Civilförvaltningen föreslår därför att tjänståldern för flygvapnets

vidkommande sättes till 12 år efter sergeantsbefordran.

För musiksergeanter (motsvarande) vid samtliga försvarsgrenar bör

enligt civilförvaltningen gälla att vikariatslöneförordnande till 13 lönegraden

må ske efter en faktisk anställningstid av 20 år, musikelevstid däri

inräknad.

Sammanfattningsvis innebär civilförvaltningens förslag att vikariatslöneförordnande

såsom kapten meddelas löjtnant efter en anställningstid

som officer av 13 år samt att vikariatslöneförordnande såsom fanjunkare

(motsvarande) meddelas sergeant (motsvarande) vid armén och marinen

efter 17 år räknat från furirsbefordran och vid flygvapnet efter 12 år

räknat från sergeanlsbefordran, dock att beträffande musiksergeant vid

samtliga försvarsgrenar förordnande sker efter en sammanlagd anställningstid

vid krigsmakten av 20 år. För budgetåret 1958/59 beräknas 82

löjtnanter (74 vid armén och 8 vid marinen) samt 406 sergeanter (224

vid armén, 180 vid marinen och 2 vid flygvapnet) komma i åtnjutande av

vikariatslöneförordnande i enlighet med civilförvaltningens förslag. Kostnaderna

härför torde uppgå till i runt tal 935 000 kronor, varav 600 000

kronor för armén och 335 000 kronor för marinen. För de fem därnäst

följande budgetåren beräknas kostnaderna för här ifrågavarande vikariatslöneförordnanden

vid oförändrad lönenivå utgöra i genomsnitt en miljon

kronor per budgetår. Därefter torde kostnaderna komma att väsentligt

sjunka.

Yttranden

Statskontoret avstyrker förslaget. Ett genomförande av detsamma skulle

enligt ämbetsverket få svåröverskådliga konsekvenser därest krav i samma

syfte restes inom andra områden än försvaret. Om befordringsförhållandena

för en kategori befattningshavare är särskilt ogynnsamma, bör enligt

ämbetsverket i första hand en ökning av antalet högre tjänster övervägas.

Statskontoret kan vidare icke finna att en förskjutning av beford
-

s. 317 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 110 år 1958

317

rån med ett par, tre år skulle motivera införandet av ett system med

vikariatslöneförordnanden till respektive högre beställningar. Vid jämförelse

med befordringsutsikterna för många civila statstjänstemän med

akademisk utbildning har ämbetsverket icke funnit befordringsförhållandena

för löjtnanter, vilkas utbildning helt bekostas av statsverket, särskilt

ogynnsamma. Därest försämringen i befordringsgången för ifrågavarande

militära beställningshavare anses motivera provisoriska åtgärder på sätt

föreslagits, vill statskontoret slutligen ifrågasätta, om icke gränsen för

löjtnants erhållande av vikariatslöneförordnande såsom kapten bör dragas

vid en tjänstålder av 14 år från offieersanställningens början. För underofficerarnas

del förutsättes därvid att en motsvarande förskjutning överväges.

Statens lönenämnd tillstyrker förslaget. Nämndens ordförande samt två

ledamöter har emellertid varit skiljaktiga från beslutet och bland annat

anfört att förslaget innebär åtgärder av så principiell betydelse, att omfattande

konsekvenser kan befaras inom andra förvaltningsområden.

Vidare har framhållits att löneställningen för samtliga ifrågavarande personalgrupper

avvägts vid allmänna löneförhandlingar och att ett avsteg beträffande

en grupp beställningshavare från gällande löneöverenskommelse

av så principiell art, som det här gäller, icke bör ske annat än i samband

med dylika förhandlingar.

Organisationsnämnden för militärmusiken tillstyrker förslaget att musiksergeanter

(motsvarande) skall erhålla vikariatslöneförordnande som

musikfanjunkare (motsvarande) efter en faktisk anställningstid av 20 år,

musikelevstid däri inräknad.

Statstjänstemannens riksförbund tillstyrker de föreslagna anordningarna

till förbättring av subalternofficerarnas löneläge och tjänstemännens centralorganisation

godtar för sin del civilförvaltningens förslag såvitt det

avser åtgärder för att minska tillfälliga olägenheter i fråga om tidpunkten

för fanjunkarbefordran.

Civilförvaltningen (skr. 31/i 1958) har framlagt förslag rörande vissa

arvoden åt förbandsläkare i Boden. I samband med att Norrbottens

läns landsting övertagit driften vid garnisonssjukhuset i Boden (se

prop. 1956:109) har Kungl. Maj:t den 21 december 1956 föreskrivit, att

beställning för förbandsläkare i Boden skall vara förenad med tjänstgöring

— förutom vid förbandet — såsom militärläkare vid sjukhuset. Jämlikt

avtal mellan Kungl. Maj:t och kronan samt Norrbottens läns landsting angående

verksamheten vid sjukhuset skall å landstingets stal beräknas arvoden

till ifrågavarande förbandsläkare, motsvarande 50 % av deras militärläkarlön.

Sedan fråga uppkommit huruvida landstinget vore skyldigt

atl utgiva ifrågavarande lönetillägg under tid varunder vederbörande förbandsläkare

vore kommenderad såsom elev vid militärläkarkurs, har

s. 318 Kontrollera mot PDF

318

Kungl. Maj:ts proposition nr liO år 1958

landstinget till civilförvaltningen anmält att det icke i berörda avtal funnit

stöd för en sådan skyldighet. Civilförvaltningen anser sig icke kunna

bestrida, att visst fog finnes för den av landstinget hävdade tolkningen

av avtalet. Ämbetsverket föreslår att nämnda lönetillägg må för tid varunder

vederbörande förbandsläkare är kommenderad till militärläkarkurs

bestridas från förevarande anslag. Kostnaderna härför bedömes såsom

tämligen ringa och någon uppräkning av anslaget för ifrågavarande ändamål

erfordras enligt ämbetsverket icke för nästa budgetår.

Jag kommer att i det följande under anslaget Armén: övningar m. m.

redogöra för ett av arméchefen framlagt förslag till helikopterorganisation

för armén. Därvid kommer att behandlas vissa föreslagna

personalförändringar under förevarande anslag.

Departementschefen

1. I samband med sammanslagningen av A 5 och A 8 blev en överstebeställning

övertalig. Innehavaren av beställningen uppehåller befattning

som bibliotekarie vid arméstaben men avgår med pension den 1 oktober

1958. Jag föreslår i anslutning till arméchefens yrkande, att ifrågavarande

beställning för överste i Bo 1 vid A 8 efter nuvarande innehavares avgång

avses för stabschef vid VI. militärbefälsstaben. Därvid kan på sätt arméchefen

anfört vissa beställningar vid generalstabskåren omdisponeras.

Vidare föreslår jag i anslutning till yrkande av arméchefen att en major

sbeställning vid generalstabskåren utbytes mot beställning för överstelöjtnant

eller major i Ao 26 eller Ao 23 vid kåren.

Övriga under förevarande punkt redovisade förslag är jag icke beredd

tillstyrka.

2. Den 7 februari 1958 har Kungl. Maj:t meddelat beslut om organisation

av K 4, bland annat innebärande att regementet den 1 juli 1958 ombildas

till bataljon, som administrativt anslutes till I 20. Därvid frigöres

en beställning för regementschef i Bo 1 vid kavalleriet. Arméchefen har

föreslagit att beställningen ombildas till beställning för överste i Bo 1 och

avses för biträdande infanteriinspektör. Jag kan emellertid icke tillstyrka

arméchefens förslag utan föreslår, att beställningen indrages vid nuvarande

innehavares avgång. Beställningen torde övergångsvis få avses för biträdande

infanteriinspektör.

Med anledning av arméchefens yrkanden om inrättande av tjänster för

vakt- och biträdespersonal vid arméstaben föreslår jag att cn tjänst för

expeditionsvakt i Ae 7 samt två tjänster för biträde för skriv- och kontorsgöromål

inrättas vid staben.

Arméchefen har föreslagit inrättande av vissa tjänster för underrättelsedetaljen

i arméstabens taktikavdelning. För egen del föreslår jag att för

ändamålet inrättas en tjänst för assistent i Ae 17.

s. 319 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

319

I övrigt räknar jag icke med några personalförändringar med anledning

av arméchefens under förevarande punkt anmälda förslag.

3. Under punkten 1 har jag tillstyrkt arméchefens förslag om att avse en

överstebeställning för stabschefen vid VI. militärbefälsstaben. Därvid kan

som nämnts vissa andra beställningar omdisponeras. I anslutning till arméchefens

i sammanhanget framförda yrkande föreslår jag att en nu för

sektionschef vid militärbefälsstab avsedd kaptensbeställning i Ao 21 vid

generalstabskåren utbytes mot en beställning vid krigshögskolan för major

eller kapten i Ao 23 eller Ar 21, avsedd för lärare i taktik och stabstjänst.

Vidare föreslår jag att vid infanteriets kadettskola inrättas en beställning

för överfurir i Ao 9, avsedd för chef för handräckningsavdelningen.

Av övriga förslag under denna punkt kan jag endast tillstyrka extraordinariesättning

av följande tjänster vid arméhundskolan, nämligen för

ett extra biträde för skriv- och kontorsgöromål, två hantverkare i Ag 8, en

bilförare i Ag 7, en förrådsman i Ag 7 och tre ekonomibiträden i Ag 2.

4. I fråga om ingenjörtrupperna är jag icke beredd föreslå andra

förändringar än att en beställning för kapten i Ao 21 utbytes mot beställning

för major i Ao 23, avsedd för bataljonschef vid Ing 1.

Av arméchefen framförda förslag beträffande signaltrupperna är

jag icke beredd att tillstyrka.

Arméchefens under förevarande punkt redovisade förslag i fråga om

trängtrupperna är jag icke nu beredd tillstyrka i vidare mån än att jag

föreslår inrättande av en beställning för överfurir i Ao 9, avsedd för arméns

underhållsskola.

I enlighet med vad som anförts i årets statsverksproposition (bil. 6, s.

29) bör vid bifall till där framförda förslag beställningar vid trängtrupperna

för en överstelöjtnant eller major i Ao 26 eller Ao 23 samt en kapten

i Ao 21 indragas.

I fråga om fälttygkåren föreslår jag, att en beställning för kapten

i Ao 21, avsedd för gruppchef vid ammunitionsförråd, tillkommer i utbyte

mot tre arvodesbefattningar för platschef i A: 24.

I anslutning till vad jag anfört i det föregående vid behandlingen av

armétygförvaltningens avlöningsanslag räknar jag därjämte med nya beställningar

vid fälttygkåren för en överstelöjtnant i Ao 26 och tre kaptener

i Ao 21.

Vidare erinras om de förslag rörande fälttygkåren, som jag framlagt i

det föregående under avsnittet »De militära och civilmilitära personalkårerna

för tygförvaltningstjänsten inom armén».

I övrigt räknar jag icke med några förändringar beträffande fälttygkåren.

Även tygstaten bar varit föremål för behandling i sistnämnda sammanhang.

.lag har därvid föreslagit inrättande av en tygteknisk kår, bland

s. 320 Kontrollera mot PDF

320

Rungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

annat omfattande huvuddelen av tygstatens personal. Jag har också uttalat,

att frågorna om denna personals omfattning och sammansättning bör utredas

snarast möjligt. Jag är icke nu beredd tillstyrka arméchefens

under förevarande punkt redovisade förslag rörande tygstaten i vidare

mån än att jag föreslår att 22 beställningar för armétekniker i Ao 9 inrättas

i utbyte mot samma antal ordinarie beställningar för furir vid tygstaten.

I fråga om intendentur kåren erinras om att jag i årets statsverksproposition

(bil. 6, s. 51) uttalat att — vid bifall till där framfört förslag

om inrättande av en beställning för byråchef vid arméintendenturförvaltningen

— behovet av beställningar för överstelöjtnant vid intendenturkåren

nedgår med en.

Arméchefens förslag under förevarande punkt om inrättande av beställningar

för överstelöjtnant samt för major, avsedda för arméintendenturförvaltningen,

tillstyrker jag. Med beaktande av förenämnda uttalande

i statsverkspropositionen föreslår jag således att antalet beställningar för

överstelöjtnant i Ao 26 vid intendenturkåren utökas med tre samt att två

nya beställningar för major i Ao 23 inrättas vid kåren. Däremot kan jag

icke tillstyrka förslaget om inrättande av en ny beställning för förvaltare

i Ao 17, avsedd för arméintendenturförvaltningen. Då ämbetsverkets behov

av förvaltare vid intendenturkåren torde kunna tillgodoses inom ramen

för nuvarande antal beställningar, föreslår jag att det i den föregående

redogörelsen omnämnda vikariatslöneförordnandet i A 15 upphör från

och med nästa budgetår. Vidare kan två vakanta beställningar för överste

i Bo 1 vid intendenturkåren utgå ur organisationen.

I samband med omorganisationen av I 20 och K 4 frigöres från och med

budgetåret 1959/60, bland andra, beställningar för en kapten i Ao 21 och en

förvaltare (i kassatjänst) i Ao 17, båda vid intendenturkåren. Till förstnämnda

beställning återkommer jag i det följande. En beställning för

förvaltare (i kassatjänst) i Ao 17 bör indragas vid första uppkommande

ledighet i dylik beställning efter utgången av budgetåret 1958/59.

I övrigt är jag icke nu beredd tillstyrka arméchefens förslag rörande intendenturkåren.

5. Jag föreslår i anslutning till arméchefens förslag att vid Örebro

försvarsområdesstab inrättas tjänster för en förrådsförman i Ae 9, en förrådsman

i Ae 7, ett biträde för skriv- och kontorsgöromål samt en reparatör

i Ae 9, sistnämnda tjänst i utbyte mot en extra reparatörstjänst.

Vidare föreslår jag att en tjänst för vaktmästare i Ag 7 vid Skövde

försvarsområdesstab extraordinariesättes. En beställning för överfurir i

Ao 9 (tillsynsman) vid Bodens försvarsområdesstab bör i fortsättningen

redovisas vid VI. militärbefälsstaben. Jag har icke heller något att erinra mot

att en nu för ambulansbilförare avsedd överfurirsbeställning vid Bodens

försvarsområdesstab i fortsättningen avses för brandförman vid staben. Ar
-

s. 321 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

321

méchefens övriga förslag under förevarande punkt kan jag icke tillstyrka.

6. Arméchefens förslag om att överföra en vid A 4 övertalig arvodesbefattning

för expeditionsunderofficer i A:16 till II. militärbefälsstaben

kan jag icke tillstyrka. Jag föreslår att befattningen indrages. Vidare kan

arvodesbefattningarna för två verkstadsunderofficerare i A:16 vid I 11 och

117 samt en kasernunderofficer i A:16 vid arméns underofficersskola indragas.

Arméchefens förslag under förevarande punkt om inrättande av

nya arvodesbefattningar för pensionerad militär personal kan jag icke

tillstyrka.

7. För mitt ställningstagande i frågan om organisationen av Göteborgs

och Bohus försvarsområdesstab samt Göteborgs kustartilleriförsvarsstab

kommer jag att närmare redogöra i fortsättningen under marinens motsvarande

anslag. I fråga om de i sammanhanget aktuella personalförändringarna

vid armén föreslår jag följande. Förslaget om utbyte av en majorsbeställning

i Ao 23 mot en beställning för överstelöjtnant i Ao 26 kan jag

icke tillstyrka. Icke heller biträder jag förslaget om att inrätta en ny beställning

för överstelöjtnant i Ao 26. Jag anser emellertid att den befattning

(chef för utbildningsavdelningen), för vilken beställningen avsetts,

bör bestridas av en regementsofficer. För att detta skall bli möjligt föreslår

jag, att ett vikariatslöneförordnande såsom regementsofficer får meddelas.

Förslagen om utbyte av två arvodesbefattningar för pensionerad officer i

A:24 mot en beställning för kapten i Ao 21 vid vardera fälttygkåren och

intendenturkåren kan jag icke tillstyrka. Jag räknar emellertid med att

den i det föregående omnämnda beställning för kapten i Ao 21 vid intendenturkåren,

som frigöres i samband med omorganisationen av I 20 och

K 4, från och med budgetåret 1959/60 avses för ifrågavarande intendentbefattning,

varvid en av arvodesbefattningarna kan utgå. Vidare räknar jag

med att en beställning för förvaltare i Ao 17 tillkommer vid fortifikationskåren

i utbyte mot en dylik beställning i Ao 15. Förslaget om inrättande

av en beställning för fanjunkare eller sergeant i Ao 13 eller Ao 11 i utbyte

mot en överfurirsbeställning kan jag icke tillstyrka. Såsom föreslagits bör

en arvodesbefattning för försvarsområdesbefälhavare i B:3 indragas.

Övriga under denna punkt redovisade förslag avser dels indragning av

arvodesbefattningar och biträdestjänster vid Göteborgs-Halmstads försvarsområdesstab,

dels ock vissa personalförändringar med anledning av organiserandet

av Älvsborgs försvarsområdesstab. Jag är icke nu beredd att

taga definitiv ställning till dessa förslag, som torde få närmare övervägas i

samband med fastställandet av den nya organisationen. Det torde därvid få

ankomma på Kungl. Maj:t att besluta i frågan. I kostnadshänseende räknar

jag emellertid med att förslagen genomföres.

8. Till förslagen om ändrad löneställning för ruslmästarbeställningarna

samt om inrättande av nya sådana beställningar i utbyte mot furirsbeställningar

tager jag icke ställning i förevarande sammanhang.

21—89 58 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 110

s. 322 Kontrollera mot PDF

322

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Jag har i det föregående föreslagit, att vid vardera infanteriets kadettskola

och arméns underhållsskola inrättas en överfurirsbeställning. Någon

utökning av överfurirskadern därutöver är jag icke nu beredd att tillstyrka.

Antalet beställningar för instruktörsaspiranter (beställningsmannaaspiranter)

beräknar jag i likhet med arméchefen till oförändrat 700.

9. De under denna punkt redovisade tjänsterna för en översköterska i

Ae 10 vid T 1, en undersköterska i Ae 4 vid A 7 och tre sjukvårdsbiträden

i Ae 2 vid respektive 118, A 7 och T 1 bör indragas från och med nästa

budgetår, övriga förslag under förevarande punkt kan jag icke tillstyrka.

10. Förslagen om inrättande av nya tjänster för en vaktmästare vid VI.

militärbefälsstaben och tre montörer vid fortifikationsbefälhavarstaben i

Boden samt om ordinariesättning av en extra ordinarie tjänst för förrådsförman

vid 114 är jag icke beredd att tillstyrka.

Övriga förslag under denna punkt tillstyrker jag däremot i huvudsak.

Jag räknar sålunda med att en tjänst för maskinmästare i Ao 12 vid A 1

uppflyttas till Ao 14. Vidare föreslår jag att tjänster inrättas för en maskinist

i Ae 10 vid A 1, en reparatör i Ae 8 vid A 4, en reparatör i Ae 9 vid

Ing 1 och en eldare i Ae 7 vid Ing 3. En tjänst för förrådsförman i Ao 9

vid A 8 kan indragas. Sju tjänster för reparatör i Ae 8 bör tillkomma vid

respektive Kiruna—Jokkmokks försvarsområdesstab, Lv 4—Lv 7, arméns

intendenturförråd i Boden och krigsskolan i utbyte mot samma antal eldartjänster

i Ae 7. Vid V. militärbefälsstaben bör inrättas en tjänst för driftingenjör

i Ae 19 i utbyte mot en tjänst för verkmästare i Ae 14. Därjämte

föreslår jag, att tjänster för två maskinister i Ag 9 vid Malmö försvarsområdesstab

och fortifikationsbefälhavarstaben i Boden samt för två reparatörer

i Ag 9 vid Örebro försvarsområdesstab och fortifikationsbefälhavarstaben

i Boden extraordinariesättes. Slutligen föreslår jag, att en tjänst

för skogvaktare i Ao 12 vid infanteriskjutskolan överföres till 110.

11. Föreslagna förändringar i fråga om kontorspersonal i kassatjänst

anser jag mig i allt väsentligt böra tillstyrka. Jag föreslår således, att

tjänsterna för två kansliskrivare i Ao 10 vid tygförvaltningsskolan och arméns

underofficersskola samt för en kansliskrivare i Ae 10 vid krigshögskolan

utbytes mot tjänster för förste kansliskrivare i Ao 12 respektive

Ae 12. Vidare bör åtta kontoristtjänster i Ao 9 vid 119,120,121, A 3,

Lv 4, Ing 2, Ing 3 och T 3 utbytas mot tjänster för kanslibiträde i Ae 7.

En tjänst för kontorist i Ae 9 vid A 1 bör omändras till tjänst för kanslibiträde

i Ag 7.

I anslutning till Kungl. Maj :ts föreskrifter den 31 maj 1957 bör följande

ändringar i fråga om biträdespersonal i kassatjänst vidtagas i vederbörliga

personalförteckningar. Tre tjänster för biträde för skriv- och kontorsgöromål

vid P 2, A 2 (halvtidstjänstgörande) och Lv 7 utgår. En tjänst

för kontorsbiträde i Ao 5 vid A 3 utbytes mot en tjänst för biträde för

s. 323 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958 323

skriv- och kontorsgöromål med halvtidstjänstgöring. Föreskrift meddelas

om att tre tjänster för biträde för skriv- och kontorsgöromål vid respektive

14, I 21 och Lv 1 är avsedda allenast för halvtidstjänstgörande befattningshavare.

12. Av förslagen under förevarande punkt kan jag endast tillstyrka att

två tjänster för biträde för skriv- och kontorsgöromål inrättas vid T 1

samt att behovet av nya kontorsbiträdestjänster i Ao 5 tillgodoses genom

omdisponering av nu befintliga tjänster.

13. En beställning på övergångsstat för musikdirektör av 2. graden i Ao

17 eller Ao 13 vid Lv 5 kan utgå ur organisationen.

Förslaget om inrättande av två tjänster för ingenjör i Ae 17, avsedda

för ammunitionsförråd, tillstyrker jag.

Vidare anser jag mig böra biträda förslaget om utbyte av en beställning

för styckjunkare eller sergeant i Ao 13 eller Ao 11 vid A 9 mot en beställning

för styckjunkare i Ao 13.

Till arméchefens förslag om uppflyttning av tjänsterna för köksföreståndare

och biträdande köksföreståndare vid 110 tager jag icke ställning

i förevarande sammanhang. Förslaget om ordinariesättning av en tjänst för

biträdande köksföreståndare vid A 1 kan jag icke biträda.

Arméchefen har föreslagit att löneförmånerna m. m. för assistenterna för

frivilligfrågor förbättras. Förslaget innebär, bland annat, att arvodet höjes

till belopp motsvarande lönegraden A 9. Jag anser det också skäligt, att

ifrågavarande personal tillerkännes gynnsammare anställnings- och lönevillkor

än de nuvarande. För egen del föreslår jag att för assistenterna

inrättas extra tjänster i lönegraden Ag 7. Jag räknar därvid med att 26

tjänster för assistent i Ag 7 inrättas från och med nästa budgetår. Tjänsterna

bör dock endast få utnyttjas under en sammanlagd tjänstgöringstid av

200 månader för år, semestrar icke inräknade. Antalet tjänstgöringsmånader

motsvarar det för innevarande budgetår medgivna antalet.

Förslaget om höjning av rekryteringsstipendierna till fänrikar vid I 19

och A 8 kan jag icke tillstyrka.

För tillsyn och bevakning av byggnader m. m. räknar jag med cn ökning

av medelsbehovet med 39 400 kronor. Mot civilförvaltningens beräkningar

av medelsbehovet för avlöning åt indelt manskap samt för arvoden

till bataljonsveterinärer vid fältveterinärkåren och till sakkunniga vid

veterinärväsendet har jag intet att erinra.

På grund av den senaste höjningen av timarvodena för lärare räknar

jag med en ökning av medelsbehovet för arvoden till civila lärare för

underbefälsutbildning med cirka 10 000 kronor samt för timarvoden till

deltidstjänstgörande lärare och föreläsare vid arméns fasta utbildningsanstalter

och skolor med cirka 20 000 kronor. Däremot räknar jag icke i

övrigt med någon ökning av ifrågavarande poster.

s. 324 Kontrollera mot PDF

324

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Arméchefen har framlagt förslag om ändrad organisation beträffande

befäl i sjukvårdstjänst och hovslagartjänst. Förslaget innebär, bland annat,

att beställningsmannabegreppet slopas för ifrågavarande personalkategorier

och att beställningarna överföres till förbandens stater. Jag anser

förslaget vara väl ägnat att avhjälpa nuvarande svårigheter i fråga om

rekrytering m. m. och tillstyrker i allt väsentligt detsamma.

Vad beträffar sjukvårdsbefälet torde i enlighet med förslaget beställningar

för 13 fanjunkare och 23 sergeanter få överföras från trängtruppernas

stat till av omorganisationen berörda truppslag. Därvid bör som arméchefen

föreslagit sex sergeantbeställningar utbytas mot beställningar för

fanjunkare i Ao 13. För att undvika omplacering i samband med omorganisationen

bör i fråga om underofficerarna få vidtagas övergångsanordningar

i huvudsak överensstämmande med arméchefens förslag.

Arméchefen har angivit behovet av beställningar för underbefäl i hovslagartjänst

under nästa budgetår till 39 mot nu befintliga 52 beställningar.

Därefter kommer behovet att nedgå ytterligare. För egen del kan jag emellertid

icke tillstyrka att för hovslagar tjänsten avses fler beställningar under

nästa budgetår än 37. Dessa bör överföras från kavalleriets stat till berörda

förband. Antalet övertaliga beställningar för underbefäl kommer således

att uppgå till 15. Dessa bör, i mån av vakanser per den 1 juli 1958, få omvandlas

till beställningar för underbefäl i instruktörstjänst eller vakttjänst.

Jag kan icke i förevarande sammanhang taga ställning till de i det föregående

redovisade förslagen om reglering av löneställningen för majorer

samt om åtgärder för att minska tillfälliga olägenheter i fråga om tidpunkten

för befordran till kapten och fanjunkare (motsvarande).

Försvarets civilförvaltning har föreslagit att det lönetillägg, som jämlikt

avtal mellan Kungl. Maj :t och kronan samt Norrbottens läns landsting

utbetalas av landstinget till förbandsläkare i Boden för tjänstgöring vid

garnisonssjukhuset därstädes, må för tid varunder vederbörande förbandsläkare

är kommenderad till militärläkarkurs bestridas från förevarande

anslag. För egen del finner jag det också skäligt att ifrågavarande förbandsläkare

i fall som nu angivits tillerkännes ersättning av statsmedel, motsvarande

vad som eljest enligt avtalet utbetalas av landstinget. Sådan ersättning

bör även i fall, då förbandsläkare till följd av tjänstgöring vid inskrivningsförrättning

eller deltagande i militär övning är förhindrad att

tjänstgöra vid garnisonssjukhuset, bestridas av statsmedel. Jag föreslår,

att ersättningen i här berörda fall får bestridas från förevarande anslag.

Kostnaderna torde komma att uppgå till ganska obetydliga belopp.

På arméns personalförteckningar för innevarande budgetår finnes uppförda

vissa tjänster för förutvarande Gudhems remontdepå. Angående bak
-

s. 325 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

325

grunden härtill hänvisas till vad som i propositionen 1957:98 anförts rörande

anläggande av en vårdanstalt för alkoholmissbrukare vid Gudhem.

Enligt vad som upplysts under hand har arbetet med vårdanstalten försenats

och ifrågavarande tjänster torde därför få uppföras på arméns personalförteckningar

även för budgetåret 1958/59. Några kostnader för här

avsedd personal beräknas icke uppkomma under fjärde huvudtiteln.

Vid upprättande av personalförteckningarna för försvarsgrenarna kan

det stundom befinnas önskvärt, att möjlighet finnes att — för att bringa

förteckningarna i bättre överensstämmelse med de faktiska förhållandena

— redovisa beställning eller tjänst vid annat förband, skola etc. än som tidigare

skett. Eventuellt kan det därvid också vara lämpligt att ändra benämningen

av beställningen eller tjänsten. Behov av här avsedda ändringar

torde visserligen uppkomma endast i undantagsfall, men jag anser mig likväl

böra föreslå, att Kungl. Maj :t inhämtar riksdagens bemyndigande att

vidtaga dylika ändringar i personalförteckningarna för de tre försvarsgrenarna.

Åtgärderna får givetvis icke innebära någon organisatorisk förändring.

Jämlikt beslut av Kungl. Maj:t den 10 januari 1958 har åt den s. k.

personalkårutredningen uppdragits att ompröva behovet av en civilmilitär

veterinärkår och att framlägga de förslag angående det militära veterinärväsendets

organisation och ledning, som betingas av dess ställningstagande

i kårfrågan. På grund härav kan det befinnas lämpligt att -— i avvaktan

på resultatet av utredningen — beställning för veterinär vid ledigblivande

icke återbesättes. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att förordna om

vakanthållande av här avsedda beställningar.

I detta sammanhang vill jag erinra om de förändringar i fråga om fältveterinärkåren,

som föreslagits i årets statsverksproposition (bil. 6, s. 50).

I anslutning till vad jag anfört under fortifikationsförvaltningens avlöningsanslag

räknar jag med att vid fortifikationskåren tillkommer beställningar

för en överstelöjtnant, två kaptener i Ao 21, en förvaltare i Ao 17

och en fanjunkare i Ao 13. Vidare räknar jag i anslutning till mitt uttalande

under armétygförvaltningens avlöningsanslag med att fem kaptensbeställningar

i Ao 21 vakanthålles. Jag vill här även anmäla, att jag avser

att i det följande under anslaget Armén: övningar in. m. föreslå inrättande

av tre beställningar för fanjunkare eller sergeant i Ao 13 eller Ao 11,

avsedda för helikopterorganisation för armén. Kostnaderna härför kommer

att belasta förevarande anslag. Slutligen erinrar jag om de åtgärder

rörande vissa av arméns personalkategorier, som föreslagits i det föregående

under avsnittet De militära och civilmilitära personalkårerna för

tygförvaltningstjänsten inom armén,

s. 326 Kontrollera mot PDF

326 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Såsom framgår av vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan

till årets statsverksproposition av För flera huvudtitlar gemensamma frågor

har förutskickats vissa förslag angående tjänsteförteckningsfrågor av s. k.

B-karaktär. Enligt vad jag inhämtat har förhandlingar i ämnet ej avslutats.

De lönejusteringar, som kan bli ett resultat av dessa förhandlingar,

beaktar jag vid beräkningen av detta anslag.

Vidare påverkas medelsbehovet under anslaget av de under avsnittet

Rationaliseringsverksamhet och andra organisationsförändringar inom försvaret

redovisade personalförändringar, som beslutats av Kungl. Maj :t.

Med beaktande av vad jag nu anfört i fråga om personalförändringar

m. in. vid armén samt med ledning av belastningen på arméns avlöningsanslag

under förfluten del av innevarande budgetår och med hänsyn till

1958 års lönehöjning beräknar jag nämnda anslag för budgetåret 1958/59

sålunda:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän 132 700 000 (+ 29 435 000) kronor;

Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar 7 830 000

(—750 000) kronor;

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t, 1 690 000

( + 215 000) kronor;

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 61 340 000 ( + 12 630 000)

kronor;

Rörligt tillägg 31 230 000 (—16 514 000) kronor;

Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift 2 540 000 (+290 000) kronor;
Bidrag

till täckande av vissa kostnader för arméns rid- och körskola

150 000 (±0) kronor.

Posten Pensionsmedel, 3 124 000 kronor, torde i anslutning till vad jag

anfört i årets statsverksproposition (bil. 6, s. 13 ff.) utgå.

Anslaget bör alltså upptagas till 232 100 000 (+ 27 850 000) kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t

måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i vederbörliga

personalförteckningar för armén samt de övriga

åtgärder, som föranledes av vad jag i det föregående föreslagit;
b)

bemyndiga Kungl. Maj :t att med avseende på personalförteckningarna

meddela särskilda föreskrifter av i tillämpliga

delar samma innehåll som innefattas i de särskilda bestämmelser

som genom Kungl. Maj:ts brev den 6 juni 1957 fastställts

att lända till efterrättelse för tillämpningen av arméns

personalförteckningar för budgetåret 1957/58;

s. 327 Kontrollera mot PDF

327

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

c) godkänna följande avlöningsstat för arméns anslag till

avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under budgetåret

1958/59:

Avlöningsstat

Utgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

...................................................... 132 700 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodes
-

befattningar, förslagsvis ........................... 7 830 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ..................... 1 690 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................................. 61 340 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .......................... 31 230 000

Summa kronor 234 790 000

Särskilda uppbördsmedel

1. Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift 2 540 000

2. Bidrag till täckande av vissa kostnader för

arméns rid- och körskola ........................ 160 000

Nettoutgift kronor 232 100 000

d) till Armén: Avlöningar till aktiv personal m.fl. för budgetåret

1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 232 100 000

kronor.

[21] Armén: Avlöningar in. m. till värnpliktiga

Anslag Nettontglft

1956/57 .............................. 37 700 000 39 091 081

1957/58 (statsliggaren s. 205) 48 600 000

1958/59 (förslag) ................ 49 700 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 25) har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Armén:

Avlöningar m. m. till värnpliktiga för budgetåret 1958/59 beräkna ett förslagsanslag

av 48 600 000 kronor.

Innan jag upptager försvarets civilförvaltnings äskanden till behandling

vill jag lämna en kortfattad redogörelse för ett av 1954 års värnpliktsavlöningsutredning

avgivet betänkande med förslag till värnpliktsavlöningskungörelse

samt däröver avgivna utlåtanden.

s. 328 Kontrollera mot PDF

328

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande tillkallades i december 1954

t. f. expeditionschefen i civildepartementet G. Söderberg, byrådirektören

vid försvarsstaben U. S. Rosenblad samt ledamöterna av riksdagens första

kammare G. V. Sundelin och E. B. Holmqvist för att verkställa utredning

rörande ekonomiska och sociala förmåner för de värnpliktiga och deras

anhöriga och därmed sammanhängande frågor, därvid Söderberg anmodades

att såsom ordförande leda utredningsmännens arbete. Utredningen

har antagit benämningen 1954 års värnpliktsavlöningsutredning. Sedan

utredningsarbetet nu slutförts, såvitt avser de värnpliktigas personliga

förmåner i samband med inskrivningsförrättningar och anbefalld tjänstgöring,

har utredningen den 10 september 1957 avgivit förenämnda betänkande

med förslag till värnpliktsavlöningskungörelse.

Vid uppgörande av förslaget har utredningen intagit den principiella

ståndpunkten, att innehållet i värnpliktsavlöningskungörelsen bör begränsas

till att avse den värnpliktiges personliga förmåner vid förrättning och

tjänstgöring, som ålägges honom jämlikt värnpliktslagens bestämmelser.

Författningsförslaget omfattar således icke sådana i gällande värnpliktsavlöningskungörelse

intagna föreskrifter, som avser förmåner till värnpliktiga

i samband med annan tjänstgöring än den nyss sagda. Utredningens

förslag innebär, bland annat, dels att penningbidragen höjes, dels att ett

särskilt utryckningsbidrag införes, dels att nuvarande rätt till resekostnadsersättning

vid in- och utryckningsresor m. m. i huvudsak borttages, dels

att antalet fria resor under övningsuppehåll och tjänstledighet utökas,

dels ock att rätten till premier utvidgas.

Penningbidrag och utryckningsbidrag

Enligt gällande bestämmelser utgår penningbidrag för dag räknat med

två kronor 50 öre till menig, som icke fullgjort värnpliktstjänstgöring

under sammanlagt 304 dagar, samt med tre kronor 40 öre till annan menig

och vicekorpral (motsvarande). Till värnpliktiga med högre tjänstegrad

utgår högre penningbidrag enligt en stigande skala. För kapten och högre

utgör penningbidraget 11 kronor för dag. Nuvarande belopp fastställdes

år 1952 (jfr prop. 1952: 1, bil. 6, s. 61).

Med beaktande av konsumentprisindex för juli 1957 jämfört med motsvarande

tal vid tiden för fastställandet av nuvarande penningbidrag finner

värnpliktsavlöningsutredningen att en höjning av lägsta penningbidraget

med 42 öre för dag i och för sig vore motiverad. Tages hänsyn jämväl

till den allmänna standardhöjningen inom landet, vilken enligt utredningen

bör komma även värnpliktiga till del, skulle en ytterligare höjning

vara erforderlig. Det må emellertid uppmärksammas, anför utredningen,

dels att priserna på de varuslag och tjänster, som är av natur att böra bestridas

med penningbidraget, icke genomsnittligt stigit lika mycket som

konsumentprisindex, dels ock att de värnpliktiga i viss mån redan blivit

s. 329 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

329

delaktiga av den allmänna standardförbättringen i form av bättre förplägnad

och beklädnad m. m. Med hänsyn härtill samt till de statsfinansiella

konsekvenserna föreslår utredningen en inkomstförbättring med 50 öre för

menig med mindre än 304 fullgjorda tjänstgöringsdagar.

Värnpliktsavlöningsutredningen föreslår emellertid, att hälften av

nämnda inkomstförbättring eller 25 öre för dag skall tagas i anspråk för

utryckningsbidrag, avsett att täcka ofrånkomliga utgifter under tiden från

utryckningsdagen till första avlöningstillfället i civil verksamhet. Enligt

förslaget skall bidraget utgå till värnpliktig, som utrycker från första

tjänstgöring eller i omedelbar anslutning därtill fullgjord tjänstgöring, med

25 öre för envar av de 304 första dagarna av värnpliktstjänstgöringen. I

normalfallet kommer alltså utryckningsbidraget att utgöra 76 kronor.

Övrig inkomstförbättring för värnpliktiga bör enligt utredningen beredas

dem genom höjning av penningbidraget. Som framgår av vad förut anförts

skulle därvid det lägsta penningbidraget komma att höjas med 25 öre för

dag. I fråga om övriga penningbidrag föreslår utredningen en höjning,

som procentuellt ungefär motsvarar den nu angivna. Penningbidraget

skulle således utgå med två kronor 75 öre för dag till menig, som fullgjort

mindre än 304 dagar, med tre kronor 75 öre till annan menig och

vicekorpral (motsvarande) samt till övrigt befäl enligt en gradvis stigande

skala.

Utredningen föreslår vidare, att benämningen penningbidrag ändras

till terminslön. Därigenom erhålles överensstämmelse med terminologien

i krigsavlöningsreglementet.

Resor

I gällande värnpliktsavlöningskungörelse skiljes mellan fyra olika slag

av resor för värnpliktiga, nämligen resor i samband med inskrivning,

resor för inryckning till och utryckning från tjänstgöring, resor i tjänsten

samt resor vid övningsuppehåll och tjänstledighet. I fråga om resor i tjänsten

föreslår värnpliktsavlöningsutredningen ingen ändring av nu gällande

bestämmelser och i fortsättningen bortses från denna typ av resor.

Enligt nuvarande bestämmelser äger värnpliktig vid sådan resa, varom

här är fråga, rätt till fri resa medelst anlitande av erhållen färdhandling

eller — om han så önskar — rätt till resekostnadsersättning. Rätten för

den värnpliktige att välja alternativet resekostnadsersättning har ansetts

innebära betydande nackdelar. Sådana synpunkter framfördes redan av

riksdagens år 1953 församlade revisorer och understrykes ytterligare av

värnpliktsavlöningsutredningen. Därvid bar bland annat följande omständigheter

åberopats. Utnyttjandet av rätten till resekostnadsersättning

i stället för möjligheten till fri resa medför merkostnader för försvaret.

Detta sammanhänger med att dylik ersättning utgår enligt den för allmänheten

fastställda tariffen, varigenom den överstiger den kostnad, som för
-

s. 330 Kontrollera mot PDF

330

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1958

svaret haft att gottgöra statens järnvägar om den värnpliktige begagnat

sig av rätten till fri resa. Vidare uppstår ett inkomstbortfall för statens

järnvägar, då den värnpliktige med åtnjutande av resekostnadsersättning

färdas på annat sätt än med statens järnvägars trafikmedel. Den kanske

största nackdelen anses emellertid vara av administrativ art. Beräkningen

av resekostnadsersättningarna innebär nämligen en betydande arbetsbelastning

för de militära expeditionerna, i synnerhet som ifrågavarande förmån

utnyttjas i stor utsträckning. I många fall har för dessa arbetsuppgifter

måst anlitas extra personal och vid flera förband har det över huvud taget

icke ansetts möjligt att underkasta varje ärende den erforderliga gransk,

ningen. Därjämte har från militärt håll framhållits värdet ur mobiliseringssynpunkt

av att in- och utryckning till repetitionsövningar sker under

de krigsmässiga förhållanden som resor med anlitande av erhållna färdhandlingar

innebär. — Utredningen anser de såväl ekonomiska som militära

olägenheterna vara avsevärda och föreslår att rätten till resekostnadsersättning

i princip avskaffas. Endast för de undantagsfall, då militär

färdhandling icke kan användas, anses förmånen av resekostnadsersättning

böra bibehållas.

Jämlikt 21 § värnpliktsavlöningskungörelsen äger värnpliktig vid övningsuppehåll

och tjänstledighet under värnpliktstjänstgöring åtnjuta fria

resor eller ersättning därför i en omfattning, som i princip motsvarar en

resa för varje tjänstgöringsperiod om tre månader. Värnpliktsavlöningsutredningen

har funnit det befogat att utvidga ifrågavarande förmån till

att avse en resa för varje påbörjad tjänstgöringsperiod om två månader,

som tjänstgöringen avses omfatta. Av vad som anförts i det föregående

framgår emellertid att förmånen enligt utredningens förslag i princip begränsas

till fri resa och att således valmöjligheten mellan att begagna

erhållen färdhandling och att utfå resekostnadsersättning slopas.

Beträffande samtliga nu berörda resor, d. v. s. resor i samband med

inskrivning, in- och utryckningsresor samt resor under övningsuppehåll

och tjänstledighet, gäller att resorna skall företagas till eller från viss ort

till vilken den värnpliktige har en bestämd anknytning. Värnpliktsavlöningsutredningen

föreslår, att bestämmelserna ändras så att den värnpliktige

i princip får rätt till fri resa till respektive från valfri plats inom

riket. Därvid förutsätter emellertid utredningen, att militärtaxan för järnvägsresor

slopas och, beträffande de resor som här behandlas, ersättes

med ett medelprisberäkningssystem.

Premier

Enligt gällande värnpliktsavlöningskungörelse utgår till olika kategorier

värnpliktiga, som genomgått befälsutbildning, premier med varierande

belopp. Såsom villkor för premies erhållande gäller i princip att vederbörande

med godkännande vitsord genomgått den avsedda utbildningen.

s. 331 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

331

Premie utgår emellertid som regel icke till den, som efter genomgången

kadettskola undergår fortsatt utbildning till officer (motsvarande) på

aktiv stat, och icke heller till den, som antagits som instruktörsaspirant.

Värnpliktsavlöningsutredningen anför, att avsikten med premierna är

att de skall utgöra kompensation för den längre tjänstgöringstiden för

befälsutbildade, underlätta återgången till civil verksamhet samt väcka

intresse för den förlängda utbildningen. Såsom utredningen framhåller

är det emellertid icke blott de till befälsutbildning uttagna värnpliktiga

utan även de s. k. specialisterna som fullgör längre tids tjänstgöring än

värnpliktiga i allmänhet. De kategorier som här åsyftas utgöres av värnpliktiga,

som fullbordat, idkar eller kommer att idka studier för utbildning

till ingenjör, läkare, tandläkare, apotekare, veterinär m. m. Sådan

värnpliktig äger Kungl. Maj :t ålägga en med sammanlagt högst 146

dagar förlängd tjänstgöring. Specialisterna är emellertid icke berättigade

till premier. Med hänsyn till angelägenheten av att åstadkomma en så

långt möjligt rättvis utjämning av värnpliktstjänstgöringens olägenheter

förordar värnpliktsavlöningsutredningen, att premier införes även för

specialisterna.

Vidare föreslår värnpliktsavlöningsutredningen upphävande av de bestämmelser,

som utestänger den som undergår fortsatt utbildning till

officer på aktiv stat eller som antagits till instruktörsaspirant från rätten

till premier.

Värnpliktsavlöningsutredningen anser, att de olika syften som, enligt

vad nyss anförts, avses med premierna skall tillgodoses på skilda sätt.

Sålunda skulle syftet att underlätta återgången till civil verksamhet tillgodoses

genom det i det föregående behandlade utryckningsbidraget. övriga

syften bör enligt utredningen tillgodoses genom skilda slag av premier —

tjänstgöringspremie och utbildningspremie. Förslaget innebär i denna del

bland annat följande. Tjänstgöringspremie skall utgå till alla värnpliktiga

med längre tjänstgöringstid än värnpliktiga i allmänhet. Premiebeloppet

skall motsvara 100 kronor för varje hel tjänstgöringsperiod om 20 dagar,

varmed den värnpliktiges tjänstgöring överstiger den, som fullgöres av

värnpliktiga i allmänhet. Något villkor om godkännande vitsord för

genomgången utbildning uppställes icke för erhållande av denna premie.

Utbildningspremie skall utgå till samma värnpliktskategorier, som för närvarande

tillerkännes premie för genomgången särskild utbildning. Specialisterna

kommer således icke att erhålla utbildningspremie. Såsom villkor

för erhållande av denna premie uppställes ett undantagslöst krav på godkännande

vitsord för genomgången utbildning.

I fråga om premienivån har utredningen föreslagit endast smärre förändringar

i förhållande till vad som gäller för närvarande. Summan av

tjänstgörings- och utbildningspremierna kommer därför enligt förslaget

s. 332 Kontrollera mot PDF

332 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

att för huvudkategorierna befälsutbildade väsentligen motsvara den nuvarande

premien.

Den nu lämnade redogörelsen för värnpliktsavlöningsutredningens förslag

är inte uttömmande. Här har endast behandlats huvudprinciperna i

de förslag, som bland annat ur kostnadssynpunkt är av mera väsentlig

betydelse. För närmare kännedom om de sakkunnigas förslag i här icke

behandlade delar torde få hänvisas till betänkandet. I detta sammanhang

må endast anmärkas att utredningen föreslagit, att begravningshjälpen till

avliden värnpliktigs dödsbo skall höjas till 600 kronor.

Ett genomförande av värnpliktsavlöningsutredningens förslag skulle

enligt utredningens beräkningar medföra en ökning av de årliga försvarskostnaderna

med sammanlagt 10 000 000 å 12 000 000 kronor enligt följande.

Höjningen av penningbidraget (terminslönen) kostnadsberäknas

till cirka 5 500 000 kronor för år. Merkostnaden för utökning av antalet

fria resor torde enligt utredningen icke komma att överstiga 1 000 000 kronor

för år. Utredningen anser det emellertid icke osannolikt att kostnadsökningen

för de värnpliktigas resor över huvud taget blir ingen eller blott

ringa, beroende på att möjligheten att utbekomma resekostnadsersättning

enligt förslaget avsevärt inskränkes men de värnpliktiga likväl i betydande

omfattning kan antagas komma att färdas med egna fordon. Utvidgningen

av premierätten till nya kategorier värnpliktiga beräknas medföra en årlig

merkostnad av drygt 1 500 000 kronor. Kostnaderna för utryckningsbidrag

uppskattas till ungefär 3 500 000 kronor för år.

Över värnpliktsavlöningsutredningens förslag har utlåtanden avgivits av

överbefälhavaren, centrala värnpliktsbyrån, försvarets civilförvaltning, försvarets

sjukvårdsstyrelse, försvarets socialbyrå, försvarets upplysningsoch

personalvårdsnämnd, riksförsäkringsanstalten, järnvägsstyrelsen, statskontoret,

kammarrätten, statens lönenämnd, centralförbundet för befälsutbildning,

Sveriges akademikers centralorganisation, försvarsväsendets

underbefälsförbund, landsorganisationen i Sverige, svenska arbetsgivareföreningen,

Sveriges förenade studentkårer, riksförbundet landsbygdens

folk, högerns ungdomsförbund, folkpartiets ungdomsförbund, svenska

landsbygdens ungdomsförbund samt Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund.

Sjukvårdsstyrelsens och riksförsäkringsanstaltens utlåtanden

avser icke de delar av utredningens betänkande som här behandlats. Flertalet

av övriga remissmyndigheter har — i den mån de funnit anledning

till yttrande — i allt väsentligt tillstyrkt utredningens i det föregående

redovisade förslag eller också lämnat desamma utan erinran. Vissa remissmyndigheter

anser emellertid, att de av utredningen föreslagna förbättringarna

av de värnpliktigas förmåner är otillräckliga. Sålunda anser

socialdemokratiska ungdomsförbundet, att penningbidraget bör höjas med

s. 333 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

333

en krona för dag, medan svenska landsbygdens ungdomsförbund förordar

en höjning med 50 öre för dag, såvitt avser de första 304 tjänstgöringsdagarna.

Vidare anser såväl socialdemokratiska ungdomsförbundet som

landsorganisationen och folkpartiets ungdomsförbund, att utryckningsbidraget

bör utgå med högre belopp än det av utredningen föreslagna. Sveriges

akademikers centralorganisation och Sveriges förenade studentkårer

kan icke godtaga utredningens förslag om premier åt specialisterna utan

anser att denna kategori i förevarande hänseende bör jämställas med

underofficersutbildade. Statskontoret hyser å andra sidan närmast den

åsikten, att premier över huvud taget icke bör utgå till specialister. En

höjning av den nuvarande premienivån förordas av vissa remissmyndigheter.

Förslaget om att de värnpliktiga själva skall äga rätt att välja mål

respektive utgångspunkt för de i det föregående behandlade resorna

kritiseras av överbefälhavaren, centrala värnpliktsbyrån, statskontoret,

kammarrätten, svenska landsbygdens ungdomsförbund och, beträffande

återresa från inskrivningsförrättning, civilförvaltningen. Riksförbundet

landsbygdens folk och svenska landsbygdens ungdomsförbund avstyrker

förslaget om slopande av valmöjligheten mellan att begagna tillhandahållen

färdhandling och att utfå resekostnadsersättning.

Anslagsäskanden m. m.

Försvarets civilförvaltning hemställer, att anslaget höjes med 1 700 000

kronor. Ämbetsverket utgår därvid från nu gällande bestämmelser i fråga

om förmåner åt värnpliktiga.

Enligt ämbetsverkets beräkningar uppgår medelsbehovet för penningbidrag

m. m. under nästa budgetår till 43 300 000 kronor eller 1 800 000

kronor mera än som anvisats för ändamålet under innevarande budgetår.

Beräkningarna grundas på ett antal tjänstgöringsdagar av sammanlagt

14 208 000, fördelade med 11 313 000 dagar på första tjänstgöring, däri

inberäknat 249 000 dagar för blivande instruktörsaspiranter, med 2 720 000

dagar på repetitionsövningar och med 175 000 dagar på befälsövningar.

Det sammanlagda antalet tjänstgöringsdagar överstiger med 240 000 dagar

det antal, som ligger till grund för medelsanvisningen för innevarande

budgetår. På grundval av uppgifter under band från arméchefen angående

antalet till premier berättigade värnpliktiga beräknar civilförvaltningen

medelsbehovet för premier till oförändrat 6 700 000 kronor.

Med hänsyn till belastningen på anslagsposten till inkvarteringsersättningar

räknar civilförvaltningen med en minskning av för detta ändamål

anvisade medel med 100 000 kronor.

s. 334 Kontrollera mot PDF

334

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1958

I detta sammanhang torde få anmälas att Kungl. Maj :t i kommandoväg

meddelat beslut om ändring av inryckningstiderna för vissa

värnpliktskategorier vid armétruppf örbanden inom VII. militärområdet

(Gotland).

I enlighet med grunder, som angivits i proposition 1952: 177 (s. 51),

äger inryckning till första tjänstgöring rum under maj månad för huvuddelen

av arméns värnpliktiga. För tillgodoseende av, bland annat, beredskapskraven

för Gotlands del har chefen för armén föreslagit en omläggning

av inryckningstiderna för värnpliktiga, uttagna för underbefälsutbildning,

och för värnpliktiga i allmänhet i fråga om första tjänstgöring

vid arméförband på Gotland så, att inryckning från och med utbildningsåret

1960—61 sker omkring den 6 februari respektive den 1 mars samt

övergångsvis under utbildningsåret 1959—60 den 23 mars respektive den

6 april 1959.

I yttrande över arméchefens förslag har överbefälhavaren erinrat om

att i den till ÖB-utredningen fogade studien särskilt påpekats, att för Gotlands

försvar i högre grad än tidigare gäller att omedelbart stridsberedda

styrkor är värdefullare än sådana som kan tillföras efter mobilisering och

med tidsödande transporter. Särskilda åtgärder måste därför vidtas i fråga

om utbildningsorganisationen m. m., så att beredskapskraven kan tillgodoses.

Arméchefens förslag utgör enligt överbefälhavaren en viktig åtgärd

i denna riktning.

Genom generalorder den 31 januari 1958, nr 283, har — med bifall till

arméchefens förslag — angivna inryckningstider fastställts för utbildningsåren

1959—61 för här berörda värnpliktskategorier.

Departementschefen

Värnpliktsavlöningsutredningen har i sitt betänkande framlagt förslag,

som i principiella delar behandlats i det föregående under tre skilda avsnitt,

nämligen penningbidrag och utryckningsbidrag, resor samt premier.

Vad först beträffar penningbidrag och utryckningsbidrag har utredningen

föreslagit, att det lägsta nuvarande penningbidraget höjes med 25

öre för dag och att den inkomstförbättring, som enligt utredningen i övrigt

bör tillkomma de värnpliktiga, beredes dem genom utryckningsbidrag

med samma belopp för envar av de 304 första dagarna av värnpliktstjänstgöringen.

För egen del anser jag det i och för sig skäligt med en förbättring

av de värnpliktigas ekonomiska förmåner, men jag anser mig

likväl icke kunna tillstyrka utredningens förslag i nyss berörda delar. Förslaget

om ändrad benämning av penningbidragen finner jag icke skäl att

tillstyrka.

I fråga om de värnpliktigas resor i samband med inskrivningsförrättningar,

in- och utryckning samt övningsuppehåll och tjänstledighet innebär

utredningens förslag i huvudsak, att nuvarande rätt till resekostnads
-

s. 335 Kontrollera mot PDF

Kungt. Maj:ts proposition nr ilO år 1958

335

ersättning i princip slopas, att antalet fria resor utökas samt att resorna

skall få företagas till respektive från valfri plats inom riket. Enligt vad

som tidigare framhållits och som ytterligare understrykes av värnpliktsavlöningsutredningen

medför systemet med resekostnadsersättning en

arbetsbörda för de militära expeditionerna, som icke kan anses stå i rimlig

proportion till förmånens värde. Utredningens förslag i denna del innebär

så påtagliga fördelar ur administrativ synpunkt, att jag redan av denna

anledning anser mig böra tillstyrka förslaget. Även andra skäl kan emellertid

— såsom framgår av det föregående — åberopas till stöd för förslaget.

Givetvis bör möjligheten att utfå resekostnadsersättning alltjämt stå öppen

för sådana fall då militär färdhandling icke kan användas. Utredningens

förslag om utökning av antalet fria resor och om rätt att färdas till respektive

från valfri plats inom riket kan jag av kostnadsskäl icke tillstyrka. Utredningen

har visserligen icke ansett, att sistnämnda förmån skall behöva

medföra några större kostnadsökningar. För egen del finner jag det emellertid

icke osannolikt att ändrade regler i förevarande hänseende skulle kunna

medföra vissa kostnadsökningar. På någon punkt anser jag dock att rätten

till fri resa bör vidgas. Sålunda bör värnpliktig, som har sin bostad

eller annan bestämd anknytning utom riket, erhålla rätt till fri resa under

övningsuppehåll och tjänstledighet, dock endast såvitt avser den del av

färdsträckan som faller inom riket.

Utredningens förslag i fråga om premier för jämlikt värnpliktslagen fullgjord

tjänstgöring innebär bland annat att rätten till premier utsträckes till

att omfatta jämväl de s. k. specialisterna samt dem, som undergår fortsatt

utbildning till officer på aktiv stat (motsvarande) och dem som antages

som instruktörsaspiranter. Premierna indelas enligt förslaget i två skilda

typer — tjänstgöringspremier och utbildningspremier. Angående den närmare

innebörden härav hänvisas till vad jag anfört i det föregående. I

fråga om premienivån föreslås i princip ingen ändring. Jag anser utredningens

förslag beträffande premierna innebära stora fördelar ur såväl

rättvise- som rekryteringssynpunkt och tillstyrker att förslaget genomföres,

även om därigenom uppkommer vissa — dock mera begränsade —- kostnadsökningar.

Jag vill påpeka att jag därmed ansluter mig till utredningens

förslag, att till specialisterna endast skall utgå tjänstgöringspremier. Icke

heller har jag något att erinra mot utredningens förslag i fråga om premienivån;

vissa smärre jämkningar synes dock böra övervägas vid den fortsatta

beredningen av ärendet i syfte att undanröja omotiverade skiljaktigheter

mellan olika kategorier befälsutbildade.

Jag tillstyrker utredningens förslag om höjning av begravningshjälpen

till 600 kronor.

Härmed har jag lagil ställning till de mera principiella delarna av

värnpliktsavlöningsutredniagens förslag. Såsom jag anfört i det föregående

är emellertid den här lämnade redogörelsen för utredning
-

s. 336 Kontrollera mot PDF

336

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

ens förslag icke uttömmande. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att

efter närmare överväganden fatta beslut i fråga om övriga av utredningen

framförda förslag ävensom beträffande de övergångsanordningar som kan

befinnas erforderliga. Här har endast behandlats förmåner under tjänstgöring

m. m. jämlikt värnpliktslagen. Jag förutsätter emellertid, att vad

som kommer att gälla härom skall kunna i tillämpliga delar föreskrivas

jämväl beträffande förmåner under tjänstgöring av motsvarande art, som

värnpliktiga fullgör jämlikt andra grunder.

Genomförandet av utredningens förslag i de delar jag tillstyrkt desamma

torde enligt utredningens beräkningar komma att medföra kostnadsökningar

för de tre försvarsgrenarna om sammanlagt cirka 500 000 kronor.

Sålunda beräknas utvidgningen av premierätten medföra merkostnader

under anslagen till avlöningar m. m. till värnpliktiga med cirka 1 500 000

kronor, men i gengäld räknas med en kostnadsminskning under reseanslagen

med ungefär 1 000 000 kronor till följd av inskränkningarna i rätten

att utfå resekostnadsersättning.

Medelsbehovet under förevarande anslag har av civilförvaltningen beräknats

till 50 300 000 kronor för nästa budgetår. Ämbetsverket har därvid

räknat med ett antal tjänstgöringsdagar av 14 208 000. För egen del beräknar

jag antalet tjänstgöringsdagar vid oförändrad organisation till cirka

14 100 000. Såsom i det föregående anförts under avsnittet »Försvarets

utformning på längre sikt» innebär den föreslagna försvarsorganisationen,

såvitt nu är i fråga, en minskning av antalet tjänstgöringsdagar för värnpliktiga

vid armén. Till följd härav räknar jag i förevarande sammanhang

med ett antal tjänstgöringsdagar för nästa budgetår av i runt tal 13 640 000.

Med beaktande härav föreslår jag, att anslaget uppföres med 49 700 000

kronor, innebärande en höjning med 1 100 000 kronor. Jag räknar därvid

med att nämnda anslagsbelopp skall kunna täcka även de under nästa

budgetår uppkommande merkostnaderna under anslaget med anledning av

utvidgning av premierätten.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen att

a) fatta beslut i fråga om de värnpliktigas förmåner i enlighet

med vad jag i det föregående föreslagit;

b) till Armén: Avlöningar m. m. till värnpliktiga för budgetåret

1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 49 700 000 kronor.

s. 337 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

337

[22] Armén: Familjebidrag

Anslag Nettoutgift

1956/57 .............................. 12 250 000 12 273 666

1957/58 (statsliggaren s. 206) 25 000 000

1958/59 (förslag) ............... 25 500 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 25) har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Armén:

Familjebidrag för budgetåret 1958/59 beräkna ett förslagsanslag av

25 000 000 kronor.

Försvarets socialbyrå (skr. 25/io 1957) upprepar sitt tidigare framlagda

förslag om höjning av maximibeloppen för familjepenningen (jfr prop.

1957: 1, bil. 6, s. 64). Socialbyrån framhåller därvid, bland annat, att den

icke anser det sannolikt, att 1954 års värnpliktsavlöningsutredning skall

hinna framlägga något förslag, som hinner underställas 1958 års riksdag,

men att en höjning av maximibeloppen bör genomföras nu med hänsyn

till den eftersläpning i förhållande till livsmedelskostnaderna, som enligt

byrån kännetecknar familjepenningsbeloppen. Med hänsyn till familjepenningens

andel i de totala familj ebidragskostnaderna beräknar socialbyrån

kostnadsökningen vid genomförande av förslaget till sex procent.

Försvarets civilförvaltning (skr. 28/g 1957 samt utlåt. 8/u 1957) hemställer,

att anslaget höjes med 3 600 000 kronor. Ämbetsverket utgår vid

sina beräkningar från av socialbyrån lämnade uppgifter, enligt vilka familj

ebidragskostnaderna per man och dag inom samtliga försvarsgrenar,

med nu gällande familjebidragsbestämmelser, bör uppskattas till, under

första tjänstgöring och befälsutbildning en krona 15 öre samt under repetitionsövning

fem kronor. Med beaktande av uppgifter från chefen för

armén om antalet tjänstgöringsdagar och dessas fördelning på olika slag av

tjänstgöring har medelsbehovet vid oförändrade bestämmelser beräknats till

avrundat 27 000 000 kronor. Sedan civilförvaltningen funnit sig böra tillstyrka

socialbyråns förenämnda förslag om höjning av maximibeloppen

för familjepenningen, innebärande en kostnadsökning av sex procent, har

medelsbehovet slutligt beräknats till 28 600 000 kronor.

Departementschefen

Med hänsyn till stegringen av livsmedelskostnaderna anser jag det skäligt

att familjepenningens maximibelopp höjes. Jag finner det angeläget,

att åtgärden genomföres utan att förslag av värnpliktsavlöningsutredningen

avvaktas, och jag avser att framdeles framlägga förslag i ämnet för genomförande

från och med nästa budgetår.

22—89 58 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 saml. Nr 110

s. 338 Kontrollera mot PDF

338

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Familjebidragskostnaderna för samtliga tre försvarsgrenar plägar i

första hand redovisas på arméns anslag till familjebidrag, varefter en schematisk,

procentuell fördelning av kostnaderna företages mellan de tre anslagen.

Med hänsyn härtill synes det lämpligt att bedöma försvarsgrenarnas

medelsbehov för familjebidrag i ett sammanhang. Detta medelsbehov

beräknar jag för nästa budgetår till 34 000 000 kronor. Därvid beaktar

jag, bland annat, dels den i det föregående föreslagna minskningen av antalet

tjänstgöringsdagar för värnpliktiga vid armén och marinen ävensom

den beräknade ökningen av antalet tjänstgöringsdagar för värnpliktiga vid

flygvapnet, dels ock den höjning av familjepenningens maximibelopp som

föreslagits av försvarets socialbyrå. Med beaktande av antalet tjänstgöringsdagar

för värnpliktiga vid varje försvarsgren föreslår jag, att angivna

belopp fördelas i den ungefärliga proportionen 75, 10 och 15 procent.

I enlighet härmed bör arméns anslag bestämmas till 25 500 000 kronor.

Jag får således hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Armén: Familjebidrag för budgetåret 1958/59 anvisa

ett förslagsanslag av 25 500 000 kronor.

[23] Armén: Sjukvård

Anslag

Nettoutgift

1956/57 ..............................

1 600 000

2 415 244

1957/58 (statsliggaren s. 206)

2 350 000

1958/59 (förslag) ................

2 350 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 26) har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Armén:

Sjukvård för budgetåret 1958/59 beräkna ett förslagsanslag av 2 350 000

kronor.

Försvarets sjukvårdsstyrelse (skr. 13/s 1957) hemställer, att anslaget uppföres

med oförändrat belopp. Anslaget har därvid beräknats utan hänsynstagande

till kostnaderna för remisstandvården (jfr prop. 1957: 1, bil. 6, s.

68). Dessa kostnader har under sistförflutet budgetår uppgått till cirka

86 400 kronor under förevarande anslag. Jag har intet att erinra mot sjukvårdsstyrelsens

förslag och hemställer således, att Kungl. Maj :t måtte föreslå

riksdagen

att till Armén: Sjukvård för budgetåret 1958/59 anvisa ett

förslagsanslag av 2 350 000 kronor.

s. 339 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

339

[24] Armén: Reseersättningar

m. m.

Anslag

Nettoutgift

1956/57 .......................

....... 10 100 000

13 493 208

1957/58 (statsliggaren s.

210) 16 000 000

1958/59 (förslag) ........

....... 16 400 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 27) har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Armén:

Reseersättningar m. m. för budgetåret 1958/59 beräkna ett förslagsanslag

av 16 000 000 kronor.

Yrkande

Försvarets civilförvaltning hemställer, att anslaget höjes med 800 000

kronor.

Ökning Minskning

1. Nya utbildningskurser m. m., traktamentskostnader 300 000

2. Höjda järnvägstaxor ....................................... 600 000

3. Minskade flyttningskostnader ........................... 100 000

900 000 100 000

+ 800 000

Motiv

1. Från arméns övningsanslag bestrides för närvarande kostnader för

traktamenten åt lärare och elever i vissa kurser för utbildning av kvartermästare

samt av tolkar. Arméchefen har räknat med att båda dessa utbildningsgrenar

från och med budgetåret 1958/59 skall ingå i den ordinarie utbildningsverksamheten.

Kvartermästarutbildningen anordnas vid arméns

underhållsskola och kommer enligt arméchefen att under nämnda budgetår

omfatta 200 fast anställda underbefäl (jfr prop. 1957: 1, bil. 6, s. 89). Traktamentskostnaderna

för denna utbildning har arméchefen beräknat till

250 000 kronor. För traktamentskostnader vid utbildning av tolkar, vilken

utbildning äger rum vid arméns underofficersskola, samt för motsvarande

kostnader med anledning av viss ökning av stabsbiträdesutbildningen vid

samma skola har arméchefen räknat med 35 000 kronor.

Till följd av en av Svea hovrätt den 21 januari 1956 meddelad dom angående

inkvartering i samband med tjänstgöring vid artilleriskjutskolan har

ökade kostnader för nattraktamenten till skolans personal uppkommit, då

den av kronan erbjudna förläggningen enligt domslutet icke var av sådan

beskaffenhet att den skäligen borde godtagas. Merkostnaderna härför har

av arméchefen beräknats till 20 000 kronor för nästa budgetår.

s. 340 Kontrollera mot PDF

340

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Försvarets civilförvaltning framhåller, att därest utbildningen av kvartermästare

och tolkar avses skola ingå i respektive skolors ordinarie verksamhet,

ifrågavarande kostnader bör belasta arméns reseanslag. Med beaktande

av vad arméchefen anfört föreslår ämbetsverket under förevarande

punkt en anslagsuppräkning med (250 000 + 35 000 + 20 000 =) avrundat

300 000 kronor.

2. Den numera genomförda höjningen av järnvägstaxorna beräknas

medföra en kostnadsökning under förevarande anslag av 600 000 kronor.

3. För innevarande budgetår räknade civilförvaltningen med anledning

av vissa beslutade organisationsförändringar (Upplands regemente m. fl.

förband) med att kostnaderna för flyttningsersättningar skulle öka med

150 000 kronor (jfr prop. 1957: 1, bil. 6, s. 69). Ämbetsverket utgår från

att större delen av flyttningskostnaderna i samband med nämnda organisationsförändringar

kommer att regleras under innevarande budgetår och

föreslår därför en minskning med 100 000 kronor.

Departementschefen

För egen del beräknar jag medelsbehovet under anslaget för nästa budgetår

till 16 400 000 kronor. Jag räknar därvid med att förenämnda traktamentskostnader

för utbildning av kvartermästare och tolkar i fortsättningen

bestrides från förevarande anslag. Vidare beaktar jag övriga av civilförvaltningen

angivna kostnadsförändringar. Därjämte påverkas medelsbehovet

av de i det föregående behandlade förslagen om dels minskning av

antalet tjänstgöringsdagar för värnpliktiga, dels ock borttagande av rätten

för värnpliktiga att välja mellan fri resa och resekostnadsersättning

(jfr anslaget Armén: Avlöningar m. m. till värnpliktiga). Vid bifall till dessa

förslag uppkommer en icke obetydlig minskning av det eljest föreliggande

medelsbehovet. Slutligen tager jag viss hänsyn till den betydande belastningen,

cirka 8 730 000 kronor, på anslaget under första hälften av innevarande

budgetår.

Under erinran om att anslagshöjningen utgör 400 000 kronor får jag således

hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Armén: Reseersättningar m. m. för budgetåret

1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 16 400 000 kronor.

s. 341 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

341

[25] Armén: Mathållning

Anslag Nettoutgift

1956/57 .............................. 27 000 000 33 934 319

1957/58 (statsliggaren s. 215) 41 800 000

1958/59 (förslag) ............... 42 000 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 31) har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Armén:

Mathållning för hudgetåret 1958/59 beräkna ett förslagsanslag av

41 800 000 kronor.

Yrkande

Arméintendenturförvaltningen (skr. 19/o 1957) hemställer, att anslaget

höjes med 4 200 000 kronor.

ökning

1. Ökat antal tjänstgöringsdagar ....................................... 816 000

2. Skillnad mellan äskat och beviljat anslag för budgetåret

1957/58 ..................................................................... 3 200 000

3. Omräkning i övrigt ...................................................... 200 000

4 216 000

Avrundat 4 200 000

Motiv

1. Kostnadsökningen beräknas sålunda.

Tjänstgöringsdagar

1957/58 1958/59 ökning

För 1957/58

beräknad

dagskostnad

13 300 000 13 540 000 240 000 3,40

Summa

kronor

816 000

Dagskostnadsbeloppet för budgetåret 1958/59 har av arméintendenturförvaltningen

beräknats till oförändrat tre kronor 40 öre, varav tre kronor

för normalportion och 40 öre för övriga mathållningskostnader. Beräkningen

grundas på en av statens jordbruksnämnd utarbetad prognos rörande

prisutvecklingen under åren 1957 och 1958. Under budgetåret 1956/57

har normalportionspriset uppgått till genomsnittligt två kronor 94 öre.

Departementschef en

Arméintendenturförvaltningen har beräknat medelsbehovet under förevarande

anslag till 46 000 000 kronor för nästa budgetår. För egen del räknar

jag emellertid med ett anslag av 42 000 000 kronor, innebärande en

ökning med 200 000 kronor. Därvid beaktar jag, bland annat, den i tidigare

s. 342 Kontrollera mot PDF

342 Kimgl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

avsnitt föreslagna minskningen av antalet tjänstgöringsdagar för värnpliktiga.

Jag får således hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Armén: Mathållning för budgetåret 1958/59 anvisa

ett förslagsanslag av 42 000 000 kronor.

26] Armén: Beklädnad m. m.

Anslag

Nettoutgift

Behållning

1956/57 ...................

...........1 24 300 000

28 019 521

10 523 78

1957/58 (statsliggaren

s. 216) 35 000 000

1958/59 (förslag) ____

........... 42 000 000

1 Därutöver anvisat på tilläggsstat 125 000 kronor samt överfört från anslag under

tolfte huvudtiteln 64 100 kronor.

Reservationsbehållningen var vid utgången av budgetåret 1956/57 i huvudsak

bunden genom utlagda beställningar.

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 33) har Kungl. Maj :t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Armén:

Beklädnad m. m. för budgetåret 1958/59 beräkna ett reservationsanslag av

35 000 000 kronor.

Armémtendenturförvaltningens medelsäskanden

Arméintendenturförvaltningen (skr. 19/o 1957) hemställer, att anslaget

höjes med 21 000 000 kronor. Vid ärendets beredning inom försvarsdepartementet

har beräknade förändringar av medelsbehovet uppdelats på delpos
-

ter enligt följande.

Ökning Minskning

1. Ändrat antal tjänstgöringsdagar

a) värnpliktiga m. fl..................................... 547 400

b) icke-ordinarie furirer m. fl...................... 155 400

2. Höjd dagskostnad ....................................... 2 262 450

3. Prishöjningar m. m. beträffande skidmateriel ... 50 000

4. Bristtäckning m. m........................................ 18 300 000

5. Avrundning ................................................ 4 450

21 159 850 159 850

+ 21 000 000

s. 343 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

343

Motiv

1. a) Antalet tjänstgöringsdagar för värnpliktiga och musikelever beräknar

arméintendenturförvaltningen för nästa budgetår till 14 218 000.

Motsvarande antal tjänstgöringsdagar utgör för innevarande budgetår

13 980 000. Vid oförändrad dagskostnad, 2 kronor 30 öre, uppstår alltså

en kostnadsökning av [(14 218 000 — 13 980 000) X 2,30 =] 547 400 kronor.

b) För icke-ordinarie furirer, instruktörsaspiranter och musikaspiranter

beräknas antalet tjänstgöringsdagar under nästa budgetår till 865 000.

Motsvarande antal utgör för innevarande budgetår 976 000. Vid oförändrad

dagskostnad, en krona 40 öre, uppstår således en kostnadsminskning

av [(976 000 — 865 000) x 1,40 =] 155 400 kronor.

2. Kostnadsökningen beräknas sålunda:

Tjänst-

göringsdagar

Beräknad dagskostnad

Summa

1958/59

1957/58

1958/59

ökning

kronor

Värnpliktiga m.fl........

Icke-ordinarie furirer

.. 14 218 000

2,30

2,45

0,15

2 132 700

m. fl....................

865 000

1,40

1,55

0,15

129 750

+ 2 262 450

Rörande orsakerna till dagskostnadsbeloppets höjning anför arméintendenturförvaltningen

i huvudsak följande. Vid beräknandet av dagskostnaden

för innevarande budgetår bedömdes återanskaffning av försliten

materiel kunna ske till i huvudsak oförändrade priser. Enligt kommerskollegii

partiprisindex utgjorde prishöjningen för spånadsämnen och textilvaror

5,5 % under år 1956. Denna prishöjning påverkade dock icke i motsvarande

grad ämbetsverkets upphandlingspriser under ifrågavarande tid.

Pristendensen under första halvåret 1957 har emellertid varit stigande.

Detta anses främst bero på allmänna kostnadsökningar och stigande importpriser

på ull men även sammanhänga med förändrade konjunkturer

inom textilindustrien. Den redan konstaterade prishöjningen samt den

höjning av priserna som kan förväntas till följd av lönehöjningar och

arbetstidsförkortning bedömes tillsammans svara mot en höjning av 8 %

på 1956 års priser. Arméintendenturförvaltningen räknar dock med att

kunna begränsa kostnadsökningen till 6 % genom att i största möjliga utsträckning

förlägga upphandlingarna till industriens mellansäsonger. Den

ökning av dagskostnadsbeloppen med 15 öre, som föreslagits av ämbetsverket,

innebär en höjning med ungefär 6 %.

3. För innevarande budgetår har för skidmateriel beräknats ett belopp

av 500 000 kronor. Med hänsyn framför allt till prisstegringar men även

till ökad förslitning genom utbildning i tolkning efter motorfordon beräknar

arméintendenturförvaltningen medelsbehovet för ifrågavarande

ändamål till 550 000 kronor under nästa budgetår.

s. 344 Kontrollera mot PDF

344

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

4. I sitt förslag till intendenturmaterielplan av år 1956 (jfr prop.

1957:1, bil. 6, s. 9) har arméintendenturförvaltningen för budgetåren

1957/58 och 1958/59 beräknat belopp om 13 590 000 respektive 13 621 000

kronor för bristtäckning och modernisering i fråga om beklädnadsmateriel.

Äskandet för innevarande budgetår har icke bifallits i annan mån än att

medel inräknats i anslaget för vissa i materielplanen upptagna kostnader

för skyddskläder, försök m. m., vilka är av löpande natur. Det belopp som

arméintendenturförvaltningen för nästa budgetår upptar för bristtäckning

och modernisering, 18 300 000 kronor, svarar i huvudsak mot den i intendenturmaterielplanen

för nästa budgetår upptagna kvoten ökad med en

tredjedel av innevarande budgetårs kvot, till den del denna icke kunnat

inrymmas i det beviljade anslaget. I båda fallen har dessutom uppräkning

skett med sex procent för prishöjningar.

Huvuddelen av det äskade beloppet avser arméintendenturförvaltningen

utnyttja för modernisering av soldaternas fältutrustning. Ämbetsverket

framhåller ånyo att det är av synnerlig vikt att snarast möjligt påbörja

anskaffning av, bland annat, ny fältuniform jämte stridssele med tillbehör.

I skrivelse den 26 februari 1958 har arméintendenturförvaltningen, i

anslutning till chefens för armén förslag med anledning av chefens för

försvarsdepartementet uppdrag den 21 februari 1958, redovisat vissa härav

föranledda ändringar i ämbetsverkets förslag till medelsäskanden. Beträffande

anslaget Armén: Beklädnad m. m. har ämbetsverket härvid räknat

med ett medelsbehov av 42 miljoner kronor. Till minskningen bidrager, att

ämbetsverket beräknat antalet tjänstgöringsdagar för personal med rätt

till fri beklädnad till 13 752 000, eller 466 000 färre än vad som ursprungligen

upptagits. I övrigt föranledes minskningen av att ämbetsverket — i

anslutning till 1958 års förslag till intendenturmaterielplan — beräknar

medelsbehovet för bristtäckning m. m. till 5,8 miljoner kronor mot tidigare

upptagna 18,3 miljoner kronor.

Förslag till intendenturmaterielplan

Såsom anmälts under Avd. I har arméintendenturförvaltningen i skrivelse

den 27 februari 1958 framlagt förslag till intendenturmaterielplan för

armén under budgetåren 1958/66. Arméintendenturförvaltningens förslag

ansluter sig till det av arméchefen framlagda förslag till riktlinjer för

materielanskaffningen vid armén, för vilket redogjorts under Avd. I.

I förslaget till intendenturmaterielplan upptages kostnader för täckning

av brister i krigsförråd, för modernisering av krigsutrustningen samt för

engångsanskaffning av inventarier m. m. Arméintendenturförvaltningen anmäler

sin avsikt att, därest planen antages, för varje budgetår äska —- utöver anslag för fredsunderhåll — även den i planen upptagna kvoten för

budgetåret.

s. 345 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

345

Med stöd av den föreslagna intendenturmaterielplanen avses skola regleras

verksamheten under arméns anslag till beklädnad m. m., inventarier

m. m., anskaffning av drivmedelsutrustning, veterinärvård och hemvärnets

intendenturmateriel m. m.

Kostnaderna för intendenturmaterielplanen har beräknats till 170 miljoner

kronor (enligt prisläget den 1 juli 1957). Beloppets fördelning på

olika budgetår och olika anslag framgår av följande sammanställning

(miljoner kronor).

Anslag

58/59

59/60

60/61

61/62

62/63

63/64

64/65

65/66

Summa

Beklädnad m. m......

5,8

16,3

16,5

16,6

17,6

18,6

18,6

19,2

129,2

Inventarier m. m......

—

2,3

2,3

2,3

2,3

2,3

2,3

1,9

15,7

Anskaffning av drivme-

1 22,3

delsutrustning ......

3,0

3,0

2,8

2,7

2,7

2,7

2,7

2,7

Veterinärvård.........

—

0,12

0,12

0,12

0,12

0,12

0,12

0,115

0,835

Hemvärnets intendentur-

materiel m. m......

—

0,28

0,28

0,28

0,28

0,28

0,28

0,285

1,965

Summa

8,8

22,0

22,0

22,0

23,0

24,0

24,0

24,2

170,0

1 Häri ingår värdet av materiel för vilken beställningsbemyndigande lämnats med 7,5 miljoner

kronor.

Departementschefen

Såsom jag anfört vid behandlingen av Avd. I anser jag det lämpligt att

-— i anslutning till framlagda förslag rörande riktlinjer och plan för anskaffningen

av intendenturmateriel vid armén — riktlinjer fastställes för

den verksamhet under anslagen Armén: Beklädnad m. m. och Armén: Anskaffning

av drivmedelsutrustning, som avser täckande av vissa brister i

krigsorganisationen. I fråga om anslaget Beklädnad m. m. bör verksamheten

i anslutning till föreliggande förslag inriktas på att täcka brister i

samt komplettera krigsutrustningen inom ramen för ett belopp av 129 miljoner

kronor under budgetåren 1958/66. Under anslaget till Anskaffning av

drivmedelsutrustning bör planläggningen under samma tidrymd avse anskaffande

av krigsutrustning till ett värde av 22 miljoner kronor. En närmare

prövning av medelsbehovet för varje särskilt budgetår under ifrågavarande

anslag torde få ske i samband med medelsäskandena. Det torde

få ankomma på Kungl. Maj :t att, därest så anses erforderligt, meddela

anvisningar beträffande ifrågavarande anskaffningsplanering.

Anslaget Armén: Beklädnad m. m. kan inom den ram, som bestämts för

försvarsutgifterna under nästa budgetår, uppföras med ett belopp av

42 000 000 kronor. Jag beräknar dagskostnaderna för olika personalkategorier

i enlighet med arméintendenturförvaltningens förslag. I fråga om

värnpliktiga m. fl. räknar jag med i runt tal 13 650 000 tjänstgöringsdagar

samt i fråga om icke-ordinarie furirer m. fl- med 865 000 tjänstgöringsda
-

s. 346 Kontrollera mot PDF

346

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

gar. Med beaktande av medelsbehoven för skidmateriel samt för försök

m. m. anser jag, att i runt tal 36 000 000 kronor erfordras för den löpande

veiksamheten. Härvid kan ett belopp av 6 000 000 kronor avses för bristtäckning

och komplettering.

I det föregående har jag tillstyrkt, att ett program antages för täckande

av brister i och komplettering av arméns krigsutrustning av beklädnadsmateriel

under budgetåren 1958/66. Anskaffningen enligt programmet omfattar

129 miljoner kronor. För att ge planläggningen för de närmaste budgetåren

största möjliga stadga och samtidigt tillvarataga de möjligheter

till besparingar, som kan erhållas genom utläggande av större beställningar

i ett sammanhang, bör arméintendenturförvaltningen få möjlighet att under

nästa budgetår utlägga vissa beställningar utöver anslagets ram. Jag

föreslår, att ämbetsverket erhåller bemyndigande att utlägga beställningar

inom ramen för ett belopp av 30 miljoner kronor. Jag förutsätter därvid, att

beställningsverksamheten inriktas på sådant sätt, att betalningsutfallet fördelas

jämnt på budgetåren 1959/60 och 1960/61. Det bör ankomma på

Kungl. Maj :t att meddela närmare föreskrifter om beställningsverksamhetens

inriktning.

Åberopande det anförda hemställer jag — under erinran om att anslaget

höjes med 7 000 000 kronor — att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) godkänna i det föregående angivna riktlinjer för täckande

av brister m. m. i krigsutrustningen av beklädnadsmateriel

och drivmedelsutrustning vid armén;

b) till Armén: Beklädnad m. m. för budgetåret 1958/59 anvisa

ett reservationsanslag av 42 000 000 kronor;

c) bemyndiga Kungl. Maj :t att medgiva att därutöver beställningar

av beklädnadsmateriel må utläggas inom en kostnadsram

av 30 000 000 kronor.

[27] Armén: Tvätt

Anslag

1956/57 .............................. 2 400 000

1957/58 (statsliggaren s. 220) 2 850 000

1958/59 (förslag) ............... 4 000 000

Nettoutgift

2 999 523

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 35) har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Armén:

Tvätt för budgetåret 1958/59 beräkna ett förslagsanslag av 2 850 000

kronor.

Y rkande

Arméintendenturförvaltningen hemställer, att anslaget höjes med 560 000

kronor. Vid ärendets beredning inom försvarsdepartementet har beräknade

förändringar av medelsbehovet uppdelats på delposter enligt följande.

s. 347 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

347

Ökning Minskning

1. ökat antal tjänstgöringsdagar ........................... 15 480

2. Prishöjningar ................................................ 294 107

3. överflyttning av tvätt till försvarets fabriksstyrelses

anstalter in. m................................................. 258 200

4. Avrundning ................................................... 7 787

567 787 7 787

+ 560 000

Motiv

1. Antalet tjänstgöringsdagar för värnpliktiga beräknas öka med 70 000.

Tvättmängden per tjänstgöringsdag utgör genomsnittligt 0,5 kg vattentvätt

och 0,1 kg kemisk tvätt. Under innevarande budgetår är vattentvätten

lika fördelad mellan försvarets fabriksverks anstalter och arméintendenturförvaltningens

tvättinrättningar. Den kemiska tvätten utföres helt vid

fabriksverkets anstalter. Tvättkostnaden per kg har för innevarande budgetår

beräknats till 23,3 öre för vattentvätt vid arméintendenturförvaltningens

tvättinrättningar, 47,4 öre för vattentvätt vid fabriksverkets anstalter

samt 44,4 öre för kemisk tvätt. Vid angivna förhållanden och under

förutsättning av oförändrade priser medför ökningen av antalet tjänstgöringsdagar

en merkostnad med angivet belopp.

2. Tvättmängden för nästa budgetår beräknas — under förutsättning

av oförändrad fördelning av vattentvätten mellan fabriksverkets och arméintendenturförvaltningens

anstalter — till 3 527 000 kg vattentvätt vid vartdera

verkets anstalter samt 1 410 000 kg kemisk tvätt. Tvättkostnaden för

kg beräknas för nästa budgetår öka med 0,5 öre för vattentvätt vid arinéintendenturförvaltningens

inrättningar samt med 5,6 öre för vattentvätt

och kemisk tvätt vid fabriksverkets anstalter. Kostnadsökningen till följd

av höjda priser beräknas under angivna förutsättningar till 294 107 kronor.

3. Under innevarande budgetår utföres såsom förut nämnts vattentvätten

till hälften vid arméintendenturförvaltningens tvättinrättningar och till

hälften vid fabriksverkets anstalter. Till följd av att nya centrala tvättanstalter

i fabriksverkets regi tillkommer i Karlskrona och Karlstad beräknas

under nästa budgetår 58,5 % av vattentvätten skola utföras vid

fabriksverkets anstalter medan motsvarande minskning sker i den andel

som ombesörjes vid arméintendenturförvaltningens inrättningar. I samband

härmed nedlägges fyra av dessa. Till följd av den ändrade fördelningen

av vattentvätten uppkommer vid de tvättmängder och priser, som

angivits i det föregående, en kostnadsökning med 175 200 kronor. Härtill

kommer att nedläggandet av vissa av arméintendenturförvaltningens tvättinrättningar

medför en minskning av den tvätt, som där kan utföras för

civila kunders räkning, och därmed minskning i de inkomster som tillföres

förevarande anslag. Angivna minskning kan beräknas till 83 000 kronor.

Sammanlagt medför alltså överflyttningen av tvätt till ifrågavarande

s. 348 Kontrollera mot PDF

348

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

nya centrala tvättanstalter merkostnader under förevarande anslag med

(175 200 + 83 000 =) 258 200 kronor.

Departementschefen

Såsom framgått av den lämnade redogörelsen uppkommer merkostnader

under förevarande anslag främst till följd av höjda priser och överflyttning

av tvätt till nya centrala tvättanstalter. Arméintendenturförvaltningen

räknar också med merkostnader till följd av en mindre ökningav

antalet tjänstgöringsdagar. Oaktat jag räknar med omkring 460 000

färre tjänstgöringsdagar än ämbetsverket förutsatt vid sin anslagsberäkning,

anser jag mig dock med hänsyn till belastningen å anslaget under

föregående budgetår och förfluten del av innevarande budgetår böra räkna

med högre anslag än ämbetsverket gjort. Med beaktande jämväl av att

ytterligare löne- och prishöjningar kan inträffa, föreslår jag, att anslaget

för budgetåret 1958/59 bestämmes till 4 000 000 kronor, innebärande en

ökning med 1 150 000 kronor. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att till Armén: Tvätt för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag

av 4 000 000 kronor.

[28] Armén: Övningar m. m.

Anslag

1956/57 ..............................‘23 000 000

1957/58 (statsliggaren s. 221) 31 500 000

1958/59 (förslag) ............... 36 500 000

1 Därutöver anvisat på tilläggsstat 450 000 kronor.

Reservationsbehållningen var vid utgången av budgetåret 1956/57 i huvudsak

bunden.

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 36) har Kungl. Maj :t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Armén:

Övningar m. m. för budgetåret 1958/59 beräkna ett reservationsanslag av

31 500 000 kronor.

Nettoutgift Behållning

24 151 277 3 639 574

Förslag rörande helikopterorganisation för armén

I skrivelse den 9 november 1957 har chefen för armén, efter

samråd med försvarets civilförvaltning, chefen för försvarsstaben,

chefen för marinen, chefen för flygvapnet samt luftfartsstyrelsen,

framlagt förslag rörande helikopterorganisation för armén. över

förslaget har yttrande avgivits av överbefälhavaren. Ärendet är av

den natur att en fullständig redogörelse för detsamma icke bör lämnas

s. 349 Kontrollera mot PDF

Kangl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

349

till statsrådsprotokollet. Ytterligare upplysningar torde få inhämtas

genom de handlingar, som kommer att tillhandahållas riksdagens vederbörande

utskott. Följande må emellertid här redovisas.

Förslaget innehåller riktlinjer för uppbyggandet av en helikopterorganisation

för armén under en första etapp avseende budgetåren 1958/59—

1961/62. För budgetåret 1958/59 föreslås dels påbörjande av utbildning,

dels därmed sammanhängande utökning av arméns personalstater. Av

arméchefens framställning inhämtas bland annat följande.

De ändamål för vilka helikoptrar kan behövas vid armén är främst

transport av förband, underrättelsetjänst, underhållstjänst och stabstjänst.

Helikoptrar är förhållandevis kostnadskrävande i såväl underhåll som

drift. Användningen måste därför inskränkas till lägen, där helikoptrarna

bedömes vara oundgängligen nödvändiga eller deras användning kan innebära

avsevärt förbättrade möjligheter till stridens genomförande. För

underrättelsetjänst, stabstjänst och transport av sårade behövs främst

lättare helikoptrar med en transportkapacitet av 2—5 man eller 0,2—0,6

ton. För transport av förband och för andra underhållsändamål än transport

av enstaka sårade behövs i första hand större helikoptrar med en

kapacitet av 20—30 man, 12—15 bårar eller 2—3 ton.

Behov av helikoptertransporter föreligger inom alla tre försvarsgrenarna

och inom civilförsvaret. För att nedbringa kostnaderna bör helikopterverksamheten

inom försvaret om möjligt samordnas. För arméns vidkommande

synes en sådan samordning vara möjlig främst beträffande förvaltning, verksiadstjänst,

grundläggande flygutbildning, mekanikerutbildning och fredsbastjänst.

För övrigt gäller, att kraven på helikoptertransporter för arméförband

kommer att vara så stora, att helikopterförband ständigt måste stå till

arméns förfogande och vara organisatoriskt knutna till och krigsbaserade

i anslutning till arméförbanden. Den flygande personalen i dessa förband

måste ha mycket god kännedom om arméförbandens sätt att uppträda.

Armén måste därför själv svara för krigsorganisation, fortsatt flygutbildning

och förbandsutbildning av de helikopterförband som skall betjäna

arméförbanden. Arméns helikopterverksamhet avses i största möjliga utsträckning

skola samordnas med dess artilleriflygverksamhet.

Under budgetåret 1957/58 avses frågan om samordning av försvarsgrenarnas

helikopterverksamhet skola utredas inom försvarsstaben. Utredningsresultat

beräknas föreligga vid sådan tidpunkt, att det kan beaktas

vid anslagsäskandena för budgetåret 1959/60. Förevarande förslag är enligt

arméchefen utformade på sådant sätt att resultatet av utredningen icke

föregripes. Arméchefen framhåller, att en helikopterorganisation för armén

torde vara erforderlig, även om arméstridskrafternas omfattning skulle

förändras.

Med hänsyn till den snabba tekniska utvecklingen samt nämnda utredning

avser de framlagda riktlinjerna för organisationens uppbyggnad endast

en första etapp om fyra år. Under denna tid bör uppsättas ett helikopterförband

med bas- och verkstadsorganisation. Förbandet avses för

VI. militärområdet. I förbandet bör ingå 12 lätta och 7 tunga helikoptrar.

Helikoptrar som icke behöver tagas i anspråk för fredsorganisationen

förutsätles i den mån så är möjligt skola uthyras till civila förelag. Av

de lätta helikoptrarna bör 5 anskaffas budgetåret 1959/60 och 7 budgetåret

1960/61 under det att samtliga tunga helikoptrar hör tillkomma bud
-

s. 350 Kontrollera mot PDF

350

Kung!. Maj:ls proposition nr 110 år 1958

getåret 1961/62. Härtill kommer fordon och viss annan materiel för basorganisationen.

Personalfrågorna förutsättes bli behandlade vid den förenämnda

utredningen inom försvarsstaben. För budgetåret 1958/59 bör

inrättas följande beställningar, nämligen på särskild helikopterstat 1 kapten

i Ar 21 och 3 fanjunkare alternativt sergeanter eller flyglärare i Ao (Ae) 13

eller Ao (Ae) 11 samt vid tygstaten 2 tyghantverkare (helikoptermästare)

i Ao 12 och 8 förste armétekniker (helikoptermekaniker) i Ao 10. Beställningarna

i Ao (Ae) 13 eller 11 avses för flyglärare. Löneställningen för dessa

har avvägts med syfte att möjliggöra rekrytering av avgångna fältflygare.

Arméchefen hemställer, att utbildning som förberedelse för kommande

uPPbyggnad av helikopterorganisationen får påbörjas under budgetåret

1958/59.

Kostnaaerna för erforderliga materielanskaffningar har för fyraårsperioden

1958/59—1961/62 preliminärt uppskattats till 27 miljoner kronor. Investeringskostnaderna

för en fredsbas uppskattas till 3,5 miljoner kronor.

Utbildnings- och driftskostnader slutligen anses under perioden komma att

draga en kostnad av i runt tal 11 miljoner kronor. Arméchefen understryker,

att viss osäkerhet vidlåder de vid beräkningen använda grundvärdena.

Av denna anledning har arméchefen i vissa fall inräknat en marginal

av 30 %. Lönekostnaderna för budgetåret 1958/59 anges till 196 400 kronor.

Arméchefen förklarar slutligen att förslag om fortsatt uppbyggnad av

helikopterorganisationen kommer att avges när erforderliga erfarenheter

vunnits och utredningsresultatet rörande samordningen av verksamheten

föreligger.

Överbefälhavaren tillstyrker i yttrande den 15 november 1957, att utbildning

av personal i helikoptertjänst skall få påbörjas under budgetåret

1958/59 samt att de för samma budgetår äskade tjänsterna skall tillkomma,

överbefälhavaren förklarar, att frågan om samordning av försvarets helikopterorganisationer

avses skola utredas i samband med de fortsatta utredningarna

om krigsmaktens utformning. Det anses emellertid angeläget, att

den av arméchefen föreslagna utbildningen snarast påbörjas så att icke

uppsättandet av helikopterförband fördröjes.

Medelsäskanden för nästa budgetår

Arméintendenturförvaltningen hemställer, att anslaget höjes med

8 000 000 kronor.

Ökning

1. Ökat antal tjänstgöringsdagar ....................................... 220 000

2. Höjda drivmedelspriser ................................................ 867 000

3. Ökad motorutbildning ................................................ 670 000

4. Ökad inlejning av motorfordon .................................... 2 150 000

5. Höjda kostnader för målflygning ................................. 500 000

6. Utbildning av personal för fordonsluftvärn ..................... 100 000

s. 351 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958 351

Ökning

7. Utbyggnad av artilleriflygorganisation ........................... 105 000

8. Utbildning av helikopterpersonal ................................. 1 720 000

9. Höjda penningpris vid prisskjutning .............................. 90 000

10. Höjda järnvägstaxor m. in........................................... 400 000

11. Nya utbildningsanordningar m. m.................................. 475 000

12. Arméfälttjänstövning ................................................... 900 000

+ 8 197 000

Avrundat 8 000 000

Motiv

1. Antalet tjänstgöringsdagar under första tjänstgöring beräknas öka

med 113 700, vilket enligt tidigare tillämpade beräkningsgrunder medför

en kostnadsökning med angivet belopp.

2. Arméintendenturförvaltningen beräknar för nästa budgetår priserna på

bensin och motorbrännolja till 57 öre/l respektive 53 öre/l. För innevarande

budgetår har priset på båda dessa bränslen beräknats till 52 öre/l. Prishöjningarna,

5 öre för liter bensin och 1 öre för liter motorbrännolja, utgör 9,G

respektive 2 %. Förbrukningen av motorbrännolja beräknas bli 20 % av den

totala drivmedelsförbrukningen. Återstående drivmedclsförbrukning är bensin.

Den sammanlagda procentuella kostnadsökningen på drivmedel blir härvid

[(0,8 x 9,6) + (0,2 x 2) =] avrundat 8,1. Delposten drivmedel är i staten

för innevarande budgetår uppförd med 10 700 000 kronor. Kostnadsökningen

blir således (0,081 x 10 700 000 =) avrundat 867 000 kronor.

3. Armén motoriseras alltmer. Detta medför ökad drivmedelsförbrukning.

I sina förslag till medelsäskanden för innevarande budgetår föreslog

arméindenturförvaltningen av denna anledning att förevarande anslag

skulle höjas med 725 000 kronor. Föredragande departementschefen ansåg

sig med anledning av den ökade motoriseringen böra tillstyrka en viss höjning

av anslaget (prop. 1957: 1, bil. 6, s. 90). Då emellertid den av arméintendenturförvaltningen

för innevarande budgetår föreslagna anslagshöjningen

därvid begränsades samt då motoriseringen ökat, anser arméintendenturförvaltningen

jämväl för nästa budgetår behov föreligga av anslagshöjning

för ökad drivmedelsförbrukning. Behovet uppskattas till 600 000

kronor.

Värdet av de markskador, som ersatts från förevarande anslag, har

under budgetåren 1953/56 genomsnittligt utgjort 675 000 kronor. Markskador

förorsakas främst av motorfordon. På grund av den alltmer omfattande

motoriseringen synes det rimligt att övningsanslaget förstärkes. Arméintendenturförvaltningen

föreslår att anslaget höjes med 70 000 kronor,

vilket motsvarar drygt 10 % av den beräknade genomsnittliga kostnaden

för markskadorna.

Den sammanlagda kostnadsökningen under denna punkt blir således

(600 000 + 70 000 =) 670 000 kronor.

s. 352 Kontrollera mot PDF

352

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

4. För förhyrning av motorfordon i samband med repetitionsövningarna

under budgetåret 1957/58 beräknar arméintendenturförvaltningen att utnyttja

ett belopp av 2 350 000 kronor. För motsvarande ändamål under

budgetåret 1958/59 beräknar ämbetsverket ett belopp av 4 500 000 kronor

erforderligt, vilket innebär en ökning med 2 150 000 kronor. Rörande orsakerna

till ökningen anför arméintendenturförvaltningen i huvudsak följande.

Arméns gällande materielplan förutsätter en väsentligt utökad motorisering

av krigsförbanden. Bland annat skall infanteribrigaderna utrustas

med hjultraktorer i stället för med hästar. Huvuddelen av behovet av hjultraktorer

avses skola rekvireras vid mobilisering. Vid repetitionsövningarna

blir det nödvändigt att tillgodose förbandens behov av hjultraktorer genom

inlejning, som därför i framtiden måste ske i betydligt större utsträckning

än tidigare. Avsikten är att den nya organisationen av brigaderna skall

genomföras åren 1958—1960. För att detta skall vara möjligt, är det nödvändigt

att förbanden från och med hösten 1958 fullgör repetitionsövningar

enligt den nya organisationen. I samband härmed minskas behovet av

hästar varvid viss kostnadsminskning på andra anslag uppstår.

5. De fasta kostnaderna för målflygning har ökat, bland annat till följd

av lönehöjningar. Kostnaderna utgjorde budgetåret 1952/53 1 200 000 kronor

och beräknas för innevarande budgetår till 1 700 000 kronor. Någon

medelsökning för dessa ändamål har enligt arméintendenturförvaltningen

icke erhållits under budgetåren 1952/58, vilket medför att luftvärnsförbanden

icke kan få tillräckligt antal målflygningstimmar. Anslaget föreslås

därför skola höjas med 500 000 kronor.

6. Fordonsluftvärn har införts vid vissa förband inom artilleriet, luftvärnet,

ingenjörtrupperna och trängtrupperna. För utbildning av personal

för betjäning av dessa luftvärnspjäser erfordras från och med utbildningsåret

1957/58 tillgång till 500 å 600 timmar målflyg. Kostnaden per flygtimme

beräknas till 168 kronor. Merkostnaderna blir alltså i runt tal

100 000 kronor.

7. Sedan under åren 1954—1956 bedrivits försöksverksamhet avseende

utbildning av personal i en planerad artilleriflygorganisation, har Kungl.

Maj :t genom beslut den 2 maj 1957 medgivit att en artilleriflygorganisation

må utbyggas. Kostnaderna för den tidigare försöksverksamheten har uppgått

till 220 000 kronor för budgetår. Kostnaderna för den medgivna organisationen

beräknas till 325 000 kronor, vilket innebär en ökning med

105 000 kronor.

8. Arméintendenturförvaltningen hänvisar i fråga om detta förslag till

särskild framställning av chefen för armén.

9. Genom generalorder den 27 april 1957 (nr 1007) har penningbelöningar

vid prisskjutning höjts. Detta medför en kostnadsökning av 90 000 kronor.

10. Ökningen motiveras med den tioprocentiga höjning av järnvägs
-

s. 353 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

353

taxorna som genomförts från och med den 1 november 1956 (jfr prop.

1957: 1, bil. 6, s. 90 och prop. 1957: 2, s. 14) samt den av järnvägsstyrelsen

under år 1957 föreslagna höjningen med ytterligare cirka 6 %.

11. Förslaget innebär upprepning av tidigare framfört förslag (prop.

1957:1, bil. 6, s. 89). Arméintendenturförvaltningen anför ånyo att en

ogynnsam eftersläpning uppkommit i fråga om anskaffning av tidsenliga

utbildningsanordningar. Den begärda anslagshöjningen erfordras för, bland

annat, övningar i skydd mot vissa stridsmedel, övningsbanor för tunga

stridsvagnar, inredning i lektionssalar m. m.

12. Den senaste större fälttjänstövningen inom armén ägde rum år 1954.

Efter denna tidpunkt har ett flertal förband moderniserats beträffande

såväl organisation som utrustning. Av bland annat dessa skäl föreligger

stort behov av att öva förbanden i ett större sammanhang. Hösten 1958 avses

därför en större arméfälttjänstövning äga rum med deltagande av bland

annat pansarbrigader med modern materiel och artilleridivisioner utrustade

med nya pjästyper. 40 000 man beräknas deltaga. I förhållande till de årliga

militärområdesvis anordnade fälttjänstövningarna kommer arméfälttjänstövningen

att medföra merkostnader, avseende främst transporter. Dessa

merkostnader uppskattas till 900 000 kronor.

I skrivelse den 26 februari 1958 har arméintendenturförvaltningen, i anslutning

till chefens för armén förslag med anledning av chefens för försvarsdepartementet

uppdrag den 21 februari 1958, redovisat vissa härav

föranledda ändringar i ämbetsverkets förslag till medelsäskanden. Beträffande

anslaget Armén: övningar m. m. har ämbetsverket härvid räknat

med ett medelsbehov av 36 500 000 kronor. Vid den förnyade beräkningen

har ämbetsverket icke räknat med några merkostnader till följd av ökat

antal tjänstgöringsdagar. Vidare har förutsatts att medel icke skall anvisas

för nya utbildningsanordningar eller för arméfälttjänstövning. Medelsanvisningen

för utbildning av personal i helikoptertjänst begränsas till 600 000

kronor. Slutligen räknas med något minskat medelsbehov för förhyrning

av motorfordon och för att kompensera järnvägstaxornas höjning.

Departementschefen

I sitt förslag rörande helikopterorganisation vid armén har arméchefen

anfört, att helikoptrar inom armén erfordras främst för transport av förband,

underrättelsetjänst, underhållstjänst och stabstjänst. Arméchefen

har föreslagit, att som en första etapp ett helikopterförband, avsett för VI.

militärområdet, skall tillkomma under de närmaste fyra budgetåren. Kostnaderna

för erforderliga materielanskaffningar under perioden har uppskattats

till 27 miljoner kronor, vartill kommer 3,5 miljoner kronor för

upprättande av en fredsbas. Utbildnings- och driftkostnaderna bar beräknats

till omkring 11 miljoner kronor under perioden. Några definitiva

23—89 58 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 110

s. 354 Kontrollera mot PDF

354

Kungi. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

beräkningar av personalbehovet har ej gjorts. För nästa budgetår har

emellertid begärts att ett antal beställningar för helikopterorganisationen

skall tillkomma. Vidare har medel äskats för att påbörja utbildningsverksamheten.

överbefälhavaren, som tillstyrkt arméchefens förslag, har anmält,

att frågan om samordning av försvarets helikopterorganisationer

avses skola upptagas till prövning vid de fortsatta utredningarna rörande

försvarets organisation.

Övertygande skäl talar enligt min mening för att armén skall tillföras

helikoptrar. Inom den ekonomiska ram som fastställts för armén kan

medel avses för helikopterverksamhet. I det förslag till tygmaterielplan,

som samtidigt förelägges riksdagen, har också medel avsetts för anskaffning

av helikoptrar. Med hänsyn härtill tillstyrker jag, att medel för nästa

budgetår anvisas under arméns övningsanslag för att påbörja helikopterutbildning.

Det belopp som kan avses för ändamålet måste dock begränsas.

I syfte att möjliggöra att avgångna fältflygare skall kunna anställas som

flyglärare tillstyrker jag, som jag omnämnt vid anmälan av arméns avlöningsanslag,

att tre beställningar för fanjunkare eller sergeant tillkommer

under nästa budgetår. Beställningarna bör redovisas vid I 19. I övrigt bör

personalbehovet under nästa budgetår tillgodoses inom befintliga personalstater.

Till den närmare utformningen av arméns helikopterorganisation har

jag icke nu anledning att taga ställning. Utbyggnaden av personalorganisationen

måste emellertid förutsättas i huvudsak få äga rum genom

omdisposition av befintliga beställningar och tjänster. Likaså måste möjligheterna

att för basorganisationen utnyttja befintliga anläggningar prövas

noggrant. Slutligen vill jag understryka vikten av att frågan om samordning

av helikopterverksamheten inom försvaret snarast löses.

Jag övergår härefter till medelsbehovet för nästa budgetår. Inom den

bestämda ramen för försvarsutgifterna under nästa budgetår bör förevarande

anslag uppföras med ett belopp av 36 500 000 kronor. Med avseende

på de av arméintendenturförvaltningen anmälda kostnadsförändringarna

är härvid att märka, att antalet tjänstgöringsdagar i förhållande

till ämbetsverkets beräkningar kommer att minska med omkring 460 000,

varav en tredjedel hänför sig till repetitionsövningar, medan å andra sidan

priset på bensin med hänsyn till inträffade prisförändringar bör beräknas

till 60 öre litern i stället för av ämbetsverket beräknade 57 öre. Vidare

bör beaktas att medelsanvisning på tilläggsstat för att täcka möjligen uppkommande

merkostnader icke kan påräknas.

Med sålunda angivna utgångspunkter blir det, som förut nämnts, nödvändigt

att i viss utsträckning begränsa de medel som kan avses för utbildning

på helikopter. Medel kan ej heller avses för anordnande av arméfälttjänstövning

eller för nya utbildningsanordningar, varjämte anslagshöjningen

för ökad inlejning av motorfordon måste reduceras något i förhållande

till vad arméintendenturförvaltningen beräknat.

s. 355 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

355

Åberopande det anförda hemställer jag — under erinran om att anslagshöjningen

utgör 5 000 000 kronor — att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att

till Armén: Övningar m. m. för budgetåret 1958/59 anvisa

ett reservationsanslag av 36 500 000 kronor.

[29] Armén: Anskaffning av tygmateriel m. m.

Anslag Nettoutgift Behållning

1956/57 .............................. 1 280 000 000 2 325 947 349 149 786

1957/58 (statsliggaren s. 226) 305 000 000

1958/59 (förslag) ............... 350 000 000

1 Därutöver överfört från anslag under tolfte huvudtiteln 307 000 kronor.

2 Enligt budgetredovisningen var nettoutgiften 332 912 349 kronor. Detta belopp har

här minskats med 6 965 000 kronor. Jfr prop. 1958:1, bil. 6, s. 71.

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 44) har Kungl. Maj :t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Armén:

Anskaffning av tygmateriel m. m. för budgetåret 1958/59 beräkna ett reservationsanslag

av 305 000 000 kronor.

Enligt beslut vid 1953 års riksdag (prop. 1953: 1, bil. 6, s. 80 f.; rskr.

1953: 4) skall anskaffningen av tygmateriel m. m. för armén under budgetåren

1953/63 ske enligt plan och till en sammanlagd kostnad av 3 100 miljoner

kronor. Från och med budgetåret 1954/55 bestrides emellertid vissa

lönekostnader, för vilka medel upptagits i förenämnda tioårsplan, från avlöningsanslag.

Härigenom uppkommande kostnadsminskning under förevarande

anslag uppgår för budgetåren 1954/63 till 76,5 miljoner kronor.

Den sammanlagda kostnaden för anskaffning av tygmateriel m. m. enligt

nämnda tioårsplan uppgår således till (3 100—76,5=) 3 023,5 miljoner

kronor.

Arméförvaltningen (armétygförvaltningen) har för budgetåren 1947/57

bemyndigats att beställa tygmateriel m. m. för 2 473,684 miljoner kronor.

För att bestrida kostnaderna för ifrågavarande beställningar har anvisats

tillhopa 1 65 7,424 miljoner kronor. I angivna belopp har inräknats sammanlagt

0,734 miljon kronor som för budgetåren 1954/57 tillförts förevarande

anslag från anslag under tolfte huvudtiteln. I betalningsmedlen har

jämväl inräknats ett belopp av 2,940 miljoner kronor som ställts till förfogande

enligt Kungl. Maj :ts beslut den 16 maj 1957. Den 30 juni

1957 var alltså beställningsbemyndiganden till ett belopp av (2 473,684—- 1 657,424 =) 816,260 miljoner kronor icke täckta av betalningsmedel.

För innevarande budgetår har riksdagen medgivit att beställningar må

utläggas intill ett belopp av 215 miljoner kronor. I betalningsmedel bar

s. 356 Kontrollera mot PDF

356

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

305 miljoner kronor anvisats. Enligt hittills meddelade beslut kommer

således beställningsbemyndiganden till ett belopp av (816,26 + 215 — 305 = )

726,26 miljoner kronor att sakna täckning av betalningsmedel den 30 juni

1958.

För att utlägga beställningar på materiel m. m., upptagen i tioårsplanen,

bar — från anslag under tolfte huvudtiteln överförda medel icke

inräknade — till och med innevarande budgetår lämnats bemyndiganden

på sammanlagt (850,o + 392,5 + 154,o + 215,o + 215,o=) 1 826,5 miljoner

kronor. För att slutföra de i planen upptagna anskaffningarna erfordras

således vid oförändrat prisläge ytterligare beställningsbemyndiganden

till ett belopp av (3 023,5—1 826,5 = ) 1 197,o miljoner kronor.

Den 1 oktober 1957 var beställningsbemyndiganden till ett belopp av i

runt tal 446 miljoner kronor icke utnyttjade.

Armétygförvaltningens medelsäskanden

Armétygförvaltningen (skr. 21/9 1957) hemställer i sina medelsäskanden

för nästa budgetår att 360 miljoner kronor måtte anvisas i betalningsmedel.

Ämbetsverket föreslår däremot icke några ytterligare beställningsbemyndiganden

för nästa budgetår.

Ämbetsverket anför som motivering för sitt förslag bland annat följande.

Armétygförvaltningen beräknar betalningsutfallet under innevarande

budgetår på dessförinnan utlagda beställningar till i runt tal 315 miljoner

kronor. Behovet av betalningsmedel täckes genom det för budgetåret anvisade

anslaget, 305 miljoner kronor, samt genom ytterligare belastning

å armétygförvaltningens rörelsekapital. Under innevarande budgetår kan

på grund av det anförda nya beställningar, för vilka bemyndigande redan

erhållits, icke utläggas i nämnvärd omfattning.

Under budgetåret 1958/59 beräknar armétygförvaltningen att betalningsutfallet

på tidigare lämnade beställningsbemyndiganden kommer att uppgå

till 260 miljoner kronor. Därest anslaget i enlighet med armétygförvaltningens

förslag uppföres med 360 miljoner kronor, skulle ett belopp av

cirka 100 miljoner kronor kunna stå till förfogande för nya anskaffningar

m. m. I anskaffningshänseende kommer detta belopp i realiteten att avse

en tvåårsperiod. Det motsvarar en beställningsvolym av endast cirka 150

miljoner kronor för vartdera budgetåret. Armétygförvaltningen anför att

ett anslag om 360 miljoner kronor med hänsyn till det anförda icke medger

önskvärd kontinuitet i materielanskaffningen samt innebär ett hårt

pressat minimum.

Den 1 juli 1957 hade ett belopp av 490 miljoner kronor av de till och

med budgetåret 1957/58 lämnade beställningsbemyndigandena icke utnyttjats.

Med hänsyn härtill och till den påräkneliga tillgången på betalningsmedel

för nya anskaffningar har ämbetsverket icke ansett sig böra hemställa

om något nytt beställningsbemyndigande för budgetåret 1958/59.

I särskild skrivelse den 21 september 1957 lämnar armétygförvaltningen

vissa uppgifter rörande planerade materielbeställningar samt rörande följderna

av en beskärning av det av ämbetsverket begärda betalningsanslaget.

s. 357 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

357

För inhämtande av ytterligare upplysningar härutinnan torde få hänvisas

till de handlingar, som kommer att tillhandahållas riksdagens vederbörande

utskott.

För innevarande budgetår har Kungl. Maj :t med stöd av riksdagens beslut

medgivit att ett belopp av 40 miljoner kronor av det till armétygförvaltningens

förfogande stående rörelsekapitalet under innevarande budgetår

må utnyttjas — förutom för anskaffningar som ämbetsverket i egenskap

av huvudförvaltningsmyndighet har att ombesörja för andra myndigheters

räkning — jämväl i övrigt såsom förlagskapital vid anskaffningar som

verkställes med stöd av lämnade beställningsbemyndiganden för anskaffning

av tygmateriel m. m.

Med hänsyn till det uppskattade behovet av betalningsmedel under budgetåret

1958/59 för likvidering av kostnader för anskaffning av tygmateriel

m. m. hemställer armétygförvaltningen att rörelsekapitalet intill ett

belopp av 30 miljoner kronor må utnyttjas jämväl under nästa budgetår.

Förslag till ny tygmaterielplan

Vid anmälan av Avd. I. Försvarets utformning på längre sikt har jag

redogjort för det förslag till riktlinjer för materielanskaffningen vid armén,

som framlagts av arméchefen. Som jag i angivna sammanhang omnämnt

har armétygförvaltningen i anslutning till arméchefens förslag lagt fram

förslag till tygmaterielplan för budgetåren 1958/66. Armétygförvaltningen

hänvisar beträffande sitt förslag jämväl till ett av ämbetsverket den 5 november

1957 avgivet förslag till tygmaterielplan, som uppgjorts på grundval

av arméns krigsorganisation enligt överbefälhavarens förslag 1957.

Rörande ifrågavarande förslag må följande anföras. Av totalkostnaden

för 1953 års tioårsplan återstod den 30 juni 1957 oguldet ett belopp av 1 876

miljoner kronor. Härvid har dock icke hänsyn tagits till prisstegringar som

inträffat efter tiden för tioårsplanens fastställande. Dessa beräknas av armétygförvaltningen

till 14,5 %. För täckande av dessa kostnadsstegringar

skulle alltså erfordras (0,145x1 876 =) avrundat 272 miljoner kronor. Kostnaderna

för att slutföra anskaffningarna för tioårsplanen kan alltså beräknas

till (1 876 + 272 =) 2 148 miljoner kronor.

I bemyndiganden för tioårsplanen har hittills erhållits 1 826,5 miljoner

kronor, under det att 1 452,5 miljoner kronor anvisats i betalningsmedel. Av

tioårsplanens bemyndiganden har således 374 miljoner kronor icke täckts

av betalningsmedel. Armétygförvaltningen beräknar, att den 30 juni 1958

samma belopp av medgivna beställningsbemyndiganden icke kommer att

vara utnyttjade.

Anslagsbehovet för tygmaterielanskaffningen under åttaårsperioden

1958/66 uppgår i enlighet med arméchefens riktlinjer till 2 995 miljoner

kronor. Av detta belopp åtgår 374 miljoner kronor för täckning av bemyndiganden

som lämnats till och med budgetåret 1957/58. Vidare avses 345

s. 358 Kontrollera mot PDF

358

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

miljoner kronor för ammunition för övningar och 175 miljoner kronor för

forskning och försök, medan återstående belopp åtgår för komplettering

och förnyelse av tygmateriel och ammunition eller avsatts såsom reserv för

oförutsedda utgifter.

Behovet av beställningsbemyndiganden för den föreslagna nya tygmaterielplanen

för budgetåret 1958/59 anges av armétygförvaltningen till

450 miljoner kronor. Härvid har inräknats de bemyndiganden som förutsättes

kvarstå outnyttjade den 30 juni 1958. Då värdet av de sistnämnda

beräknats till 374 miljoner kronor, uppgår behovet av nya beställningsbemyndiganden

till 76 miljoner kronor.

Departementschefen

Som jag anfört under Avd. I tillstyrker jag att beslut nu fattas om en reviderad

tygmaterielplan för armén i anslutning till de av chefen för armén

och armétygförvaltningen i februari 1958 framlagda förslagen. I enlighet

härmed bör kostnadsramen för den nya planen bestämmas till 2 995 miljoner

kronor under budgetåren 1958/66 med följande fördelning på årskvoter

(''beloppen i miljoner kronor).

Budgetår

58/59

59/60

60/61

61/62

62/63

63/64

64/65

65/66

Summa

1958 års kostnadsram ..

350

360

365

370

375

385

390

400

2 995

Kostnadsramen bör enligt vad jag förut anfört överses årligen bland

annat med hänsyn till inträffade prisförändringar. Planen bör därvid förlängas

ett år, så att kostnadsramen alltid kommer att omfatta anskaffningar

under en lika lång tidsperiod i framtiden. Den kostnadsram som nu

föreslås omfattar åtta budgetår. Som tidigare anförts bör man i samband

med budgetarbetet för budgetåret 1959/60 pröva möjligheterna att övergå

till en sjuårsplan.

Behovet av bemyndiganden för tygmaterielplanen har angivits till 450

miljoner kronor. Härav avses 374 miljoner kronor skola tillgodoses genom

ianspråktagande av tidigare lämnade beställningsbemyndiganden som

beräknas icke vara utnyttjade den 30 juni 1958. Behovet av nya beställningsbemyndiganden

utgör således 76 miljoner kronor. Jag föreslår, att nya beställningsbemyndiganden

utverkas till detta belopp. Det torde få ankomma

på Kungl. Maj :t att närmare bestämma om anskaffningsverksamhetens inriktning.

Det förutsättes, att anskaffningsverksamheten bedrives på sådant

sätt att de för varje budgetår aktuella utbetalningarna — häri inräknat utbetalningar

som hänför sig till beställningar under budgetåren 1947/58 —

rymmes inom den i planen upptagna årskvoten. Härvid måste jämväl hänsyn

tagas till möjliga prishöjningar.

s. 359 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

359

Anslaget för nästa budgetår föreslår jag skola uppföras med ett belopp

av 350 miljoner kronor.

Armétygförvaltningens förslag om fortsatt disposition intill ett belopp

av 30 miljoner kronor av det till verkets förfogande stående rörelsekapitalet

för anskaffningar utöver dem, som verket har att utföra i egenskap av huvudförvaltningsmyndighet,

anser jag mig böra biträda. Då annétygförvaltningen

genom Kungl. Maj :ts beslut den 30 juni 1955 ålagts att till den 1

september 1959 inkomma med närmare redogörelse för verkets behov av

rörelsekapital, föreslår jag att enahanda medgivande nu lämnas jämväl för

budgetåret 1959/60.

Vid bifall till mina i det föregående redovisade förslag kommer den 30

juni 1959 bemyndiganden till ett sammanlagt belopp av (726,26 + 76,0 —

350,o =) 452,26 miljoner kronor att sakna täckning av betalningsmedel.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå

riksdagen att

a) godkänna vad i det föregående föreslagits beträffande

plan för tygmaterielanskaffningen vid armén;

b) medgiva att ett belopp av högst 30 000 000 kronor av det

till armétygförvaltningens förfogande stående rörelsekapitalet

må utnyttjas i enlighet med vad i det föregående angivits;

c) bemyndiga Kungl. Maj :t att medgiva utläggandet av beställningar

å tygmateriel m. m. inom en kostnadsram av

76 000 000 kronor;

d) till Armén: Anskaffning av tygmateriel m. m. för budgetåret

1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 350 000 000

kronor.

[30] Armén: Underhåll av

tygmateriel m. m.

Anslag

Nettoutgift

Behållning

1956/57 ................

..............‘66 000 000

72 745 920

23 335 908

1957/58 (statsliggaren s. 227) 76 000 000

1958/59 (förslag)

.............. 77 500 000

1 Därutöver överfört från anslag under tolfte huvudtiteln 799 000 kronor samt anvisat å

tilläggsstat 1 240 000 kronor.

Reservationsbehållningen var vid utgången av budgetåret 1956/57 i sin

helhet bunden genom utlagda beställningar.

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 44) har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Armén:

Underhåll av tygmateriel m. m. för budgetåret 1958/59 beräkna ett reservationsanslag

av 76 000 000 kronor.

s. 360 Kontrollera mot PDF

360

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Yrkande

Armétygförvaltningen hemställer, att anslaget höjes med 4 700 000 kronor.

Ökning Minskning

1. Höjda löner ................................................ 3 300 000

2. Rationaliseringar .......................................... 500 000

3. Omräkning ................................................ 1 900 000

+ 4 700 000

Motiv

1. Beloppet utgör merkostnaderna till följd av de överenskommelser

rörande lönehöjningar för såväl tjänstemän som kollektivavtalsanställd

personal, som träffats under budgetåret 1956/57.

2. Armétygförvaltningen räknar med att vidtagna och fortgående rationaliseringsåtgärder

vid arméns tygverkstäder kommer att begränsa medelsbehovet

under nästa budgetår med angivet belopp.

3. Beloppet motsvarar skillnaden mellan det för budgetåret 1957/58

anvisade anslaget och den av armétygförvaltningen för samma budgetår

äskade medelsanvisningen.

I skrivelse den 27 februari 1958 anmäler armétygförvaltningen, att den

förutsatta minskningen i antalet tjänstgöringsdagar för värnpliktiga medger

en minskning av det för nästa budgetår äskade anslagsbeloppet med

1 400 000 kronor.

Departementschefen

Inom den för nästa budgetår fastställda ramen för försvarsutgifter kan

förevarande anslag ej uppföras med högre belopp än 77 500 000 kronor.

Vid bestämmandet av anslagsbeloppet har beaktats att avlöningskostnaderna

för förrådsförvaltare vid centrala ammunitionsförråd från och med nästa

budgetår förutsättes skola bestridas från arméns anslag till avlöningar till

aktiv personal m. fl.

Verksamheten under förevarande anslag nästa budgetår bör planeras

med hänsyn till förutsättningen att medelsanvisning på tilläggsstat icke

kan påräknas för kommande pris- och lönestegringar.

Under erinran om att anslaget höjes med 1 500 000 kronor hemställer

jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Armén: Underhåll av tggmateriel m.m. för budgetåret

1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 77 500 000

kronor.

s. 361 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

361

[31] Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl.

Anslag Nettoutgift

1956/57 .............................. 74 600 000 80 918 185

1957/58 (statsliggaren s. 237) 77 600 000

1958/59 (förslag) ............... 86 800 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 57) har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Marinen:

Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret 1958/59 beräkna ett förslagsanslag

av 85 700 000 kronor.

Beträffande de grunder, som tillämpas vid beräkningen av försvarsgrenarnas

allmänna avlöningsanslag, får jag hänvisa till vad jag anfört därom

i det föregående vid anmälan av motsvarande anslagsfråga för armén.

Yrkanden

Försvarets civilförvaltning föreslår i anslutning till yrkanden av chefen

för marinen m. fl. vissa personalförändringar m. m. vid marinen.

Marinchefens m. fl. yrkanden

1. Personalförändringar beträffande

marinstaben

Chefen för marinstaben Bo 4 med

avlöningsförstärkning — Bo 5 ...

1 sektionschef Bo 3 — Bo 4 .........

1 kommendörkapten av 2. graden/

major Ao 23 ...........................

1 byråinspektör Ae 19 ..................

1 kanslibiträde Ae 7 ..................

1 förvaltare Ao 17 — vikariatslön

A 19 .......................................

1 verkmästare Ae 13 ..................

2 kanslibiträden Ae 7 — kontorister

Ae 9 .......................................

1 tekniker Ae 9 — Ae 12 ...............

2 tekniska biträden Ag 5 — Ae 7

(civilförvaltningen: Ag 7) .........

1 kontorist Ae 9 -— Ao 9 ...............

1 fotograf Ag9, 1 tekniker Ag9 och 1

typograf Ag 8 extraordinariesättes

Anslagsförändringar vid bifall till

civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

20 644

11 108

2 032

2 424

2 200

s. 362 Kontrollera mot PDF

362

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Anslagsförändringar vid bifall till

Marinchefens m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

Tjänster för 1 stabshydrograf Ao 21

och 4 hydrografassistenter i reglerad

befordringsgång överföres till

personalförteckning för marinstaben

....................................... — + 38 408

2. Personal för marin helikopterorganisation
1

kommendörkapten av 2. graden/

major Ao 23 ........................... 25 376

1 marindirektör av 2. graden Ao 24 -—

1 mariningenjör av 1. graden Ao 23 25 376

1 mariningenjör av 2. graden Ao 21 —

1 löjtnant Ao 17/13 ..................... 16 113

1 flaggunderofficer Ao 13 ............ 14 380

4 högbåtsmän Ao 9 ..................... 46 496

3 överfurirer Ao 9 ..................... 34 068

5 högbåtsmän eller furirer Ao 9 eller

Ae 8/7 .................................... 56 015

3 överfurirer eller furirer Ao 9 eller

Ae 8/7 .................................... 30 561

+ 248 385

3. Vissa personalförändringar i samband

med organisation av Göteborgs

och Bohus försvarsområde

och Göteborgs kustartilleriförsvar

1 överste Bo 4 (Bo 3) .................. 39 018

1 flaggunderofficer Ao 13 (med vikariatslön

Ao 17) — förvaltare

Ao 17 —

1 flaggunderofficer Ao 13 — förvaltare

Ao 17 .............................. —

1 underofficer av 2. graden Ao 11

-— förvaltare Ao 15 (civilförvaltningen:

flaggunderofficer Ao 13) 1476

2 mariningenjörer av 1. graden Ao

23 _

1 driftingenjör Ae 19 .................. 19 878

3 ingenjörbiträden Ae 12 ............ 40 842

1 linjereparatör Ae 10 .................. 12 264

2 kontorister Ae 9 ..................... 23 248

s. 363 Kontrollera mot PDF

Kurtffl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

363

Marinchefens m. fl. yrkanden

Anslagsförändringar vid bifall till

civilförvaltningens förslag

ökning Minskning Summa

1 förrådsman Ae 7 .....................

1 expeditionsofficer A: 24, 2 expedi- tionsunderofficerare A: 16, 1 be- siktningsunderofficer A: 16, alla

vid Göteborgs kustartilleriförsvar,

samt 1 expeditionsunderofficer A:

16 vid KA 4 utgår .....................

1 biträdande ingenjör Ae 13, 2 ex- peditionsvakter Ae 7, 2 biträden

för skriv- och kontorsgöromål och

2 kontorsbud, alla vid Göteborgs

kustartilleriförsvar utgår .........

10 510

36 796

67 916 + 42 524

4. Förändringar i övrigt beträffande

militär personal

Sjökrigshögskolan

1 kommendörkapten av 2. graden

(major) eller kapten (lärare i

stabstjänst) Ao 23/21 —- kom- mendörkapten av 1. graden

(överstelöjtnant) eller kommen- dörkapten av 2. graden (major)

Ao 26/23 ..............................

3 369

Flottan

Officerare

1 kommendörkapten av 2. graden

eller kapten Ao 23/21 — kom- mendörkapten av 2. graden Ao 23

Föreskrift om vakanthållning av be-

—

ställningar för en kommendörkapten

av 1. graden Ao 26, två

kommendörkaptener av 2. graden

Ao 23 och tre kaptener Ao

21 upphäves (överföring till ma- rinförvaltningen) ..................

1 musikdirektör av 1. graden Ao 21

på övergångsstat utgår ............

149 026

21 408

s. 364 Kontrollera mot PDF

364

Kung1. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Anslagsförändringar vid bifall till

Marinchefens m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

Underofficerare

1 förvaltare Ao 17 .....................

4 förvaltare Ao 15 (med vikariats
lön

Ao 17) — Ao 17 ............... —

4 förvaltare Ao 15 — Ao 17 ......... —

3 flaggunderofficerare Ao 13 — vi
kariatslön

Ao 17 ..................... —

2 flaggunderofficerare Ao 13 -—förvaltare

Ao 15 ........................ —

1 förvaltare Ao 15, 4 flaggunderofficerare

Ao 13 och 3 underoffi
-

cerare av 2. graden vakanthålles 112 240

7 övertaliga underofficerare Ao 13/

11 utgår .............................. 95 494

Underbefäl

55 högbåtsmän Ao 9 — 1. högbåtsmän

Ao 11 (Ao 10) .................. 35 200

20 högbåtsmän Ao 10 — 1. högbåtsmän

Ao 11 (civilförvaltningen:

Ao 10) ................................... —

7 högbåtsmän Ao 9 ..................... 81 368

Kustartilleriet

Officerare

1 överste Bo 1 — Bo 3

3 kaptener Ao 21 .....

Underofficerare

1 flaggunderofficer Ao 13 (med vikariatslön

Ao 15) — förvaltare

Ao 15 .................................... —

3 flaggunderofficerare Ao 13 vakanthålles

........................... 42 204

Underbefäl

10 flaggfurirer Ao 10 — Ao 11 ...... —

50 överfurirer Ao 9 — flaggfurirer

Ao 11 (civilförvaltningen: Ao 10) 30 900

8 furirer Ae 8/7 — överfurirer Ao 9 18 704

65 556

s. 365 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

365

Anslagsförändringar vid bifall till

Marinchefens m. il. yrkanden civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

Pensionerad personal i arvodesbefattning
1

besiktningsunderofficer A: 16 utgår

....................................... 6 543 — 191 818

o _

5. Förändringar i övrigt beträffande

mariningenj örkåren

1 mariningenjör av 1. graden Ao 23 —

1 mariningenjör av 1. graden Ao 23

—- marindirektör av 2. graden

Ao 24 .................................... 1 336

1 mariningenjör av 2. graden Ao 21 22 884

11 mariningenjörer i befordrings
gång

.................................... 196 306 + 220 526

6. Förändringar beträffande läkarpersonal
2

marinläkare av 1. graden Ao 21 —

Ao 23 .................................... —- ± 0

7. Förändringar beträffande vaktperso
nal

m. m.

Arvoden till tillsynsmän vid befästningar

m. m............................ 42 000

Arvoden till tillsynsmän vid marinens

kustbevakning .................. 9 000 + 51 000

8. Förändringar i övrigt beträffande

kontorspersonal

Marinkommando Ost

Marinkommandostab

1 kanslibiträde Ae 7 — kontorist

Ae 9 ....................................... —

Flottans kaserner på Skeppsholmen
1

förste kansliskrivare Ae 12 utgår 14 380

Hårsfjärdens örlogsdepå

1 kontorist Ae 9 •— kansliskrivare

Ae 10 ....................................

s. 366 Kontrollera mot PDF

366 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Anslagsförändringar vid bifall till

Marinchefens m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

ökning Minskning Summa

Bergaskolorna

1 biträde för skriv- och kontorsgöromål

— vikariatslöneförordnande

såsom kanslibiträde Ae 7 ......... —

1 extra biträde för skriv- och kontorsgöromål

extraordinariesättes —

Marinkommando Syd

Marinkommandostab

1 kanslibiträde Ae 7 — kontorist

Ae 9 ....................................... —

1 kontorist Ae 9 ■—■ kansliskrivare

Ae 10 .................................... —

Karlskronaskolorna

1 kanslibiträde Ae 7 — kontorist

Ae 9 ....................................... —

Marinkommando Väst

Marinkommandostab

1 kansliskrivare Ae 10 •— vikariatslöneförordnande

såsom förste

kansliskrivare Ae 12 .................. —

1 kanslibiträde Ae 7 — kontorist

Ae 9 ....................................... —

S jökrigshögskolan

1 kontorsbiträde Ao 5 — kanslibiträde

Ao 7 .............................. 1 100

S jökrigsskolan

1 kassör Ae 10 — Ae 12 ...............

8 biträden för skriv- och kontorsgöromål

— kontorsbiträden Ao 5

9. Övriga personalförändringar m. m.

Marinkommando Ost

Marinkommandostab

1 verkstadsförman Ae 12 — Ae 13

1 kontorsbiträde Ao 5, 1 översköterska

Ae 10, 1 undersköterska

1 350

— 11 930

s. 367 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

367

Marinchefens m. fl. yrkanden

Anslagsförändringar vid bifall till

civilförvaltningens förslag

Ökning j [Minskning Summa

Ae 4 och 2 sjukvårdsbiträden Ae 2

överföres från Flottans kaserner

på Skeppsholmen ..................... —

Hårsfjärdens örlogsdepå

1 maskinist Ae 10 — vikariatslöne
förordnande

i A 12 .................. 1 350

1 eldare Ae 7 — reparatör Ae 8 ...... 542

1 eldare Ae 7 .............................. —

Stockholms örlogsvarv

1 skogvaktare Ae 12 — Ao 12 ...... —

Bergaskolorna

1 förrådsman Ae 7 -— vikariatslöneförordnande

såsom förrådsförman

Ae 9 ....................................... —

2 ekonomibiträden Ae 2 ............... —

Gotlands kustartilleriförsvar

1 expeditionsvakt Ae 7 utgår ......... 9 884

2 sjukvårdsbiträden Ae 2 ............ —

Marinkommando Syd

Karlskronaskolorna

1 driftingenjör Ae 19 -— Ae 21 ...... —

Karlskrona örlogsvarv

2 eldare Ae7 (civilförvaltningen: Ag

7)

19 768

1 maskinist Ag 10 — Ae 10 ......... —

Blekinge kustartilleriförsvar

1 ingenjörbiträde Agl2 — Ae 12 ... —

2 förrådsförmän Ag 9 — Ae 9 ...... —

Marin k o mm ando Väst

Göteborgs örlogsvarv

1 reparatör Ae 8 ........................ 11 502

Kustartilleriets radarskola

1 ingenjör Ag 19 ........................ 19 878

s. 368 Kontrollera mot PDF

368

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Marinchefens m. fl. yrkanden

Marinkommando Nord

Härnösands kustartillerikår

1 eldare Ae 7 — reparatör Ae 8 ......

Arvoden till deltidstjänstgörande lärare

och föreläsare vid fasta ut
bildningsanstalter

och skolor ......

Fänrikar ....................................

Assistenter för frivilligfrågor .........

Anslagsförändringar vid bifall till

civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

584

22 000

25 808

+

47 548

10. Omräkning

1957 års löneplansrevision m. m. ... 11 205 000

Omräkning i övrigt ..................... 1 837 000 + 13 042 000

Motiv

1. Personalförändringar beträffande marinstaben. Chefen för marinen

har återkommit till frågan om marinstabschefens löneställning och föreslagit,

att beställningen för marinstabschef skall placeras i Bo 5 (prop.

1957: 110, s. 151).

Civilförvaltningen finner alltjämt, att frågan om marinstabschefens löneställning

bör bedömas i samband med en allmän översyn av löneställningen

för högre militära beställningar. Ämbetsverket räknar därför icke

med bifall till marinchefens förevarande förslag.

Chefen för marinen har vidare upptagit frågan om löneställningen för

chefen för marinstabens sektion II. Denna beställning är placerad i lönegrad

Bo 3. Marinchefen hävdar, att beställningen bör uppflyttas till Bo 4.

Som skäl anföres att erfarenheterna efter marinstabens omorganisation

år 1954 visat att sektionschefens arbetsuppgifter är mycket omfattande

och av högt kvalificerad natur. I arbetsuppgifterna ingår, bland annat,

inspektion av utbildningen vid sjökrigshögskolan, sjökrigsskolan och marinens

underofficersskola samt viss annan utbildning av flottans personal.

Civilförvaltningen anser jämväl denna fråga böra behandlas i ett större

sammanhang. Ämbetsverket räknar därför icke med att förslaget vinner

bifall.

Under åberopande av förslag av statens organisationsnämnd den 6 maj

1957 föreslår chefen för marinen, att vid marinstaben tillkommer tjänster

för en kommendörkapten av 2. graden/major i Ao 23, en byråinspektör i

Ae 19 samt ett kanslibiträde i Ae 7, avsedda för säkerhetstjänsten inom

marinledningen. För inhämtande av ytterligare upplysningar i denna del

torde få hänvisas till de handlingar, som i vanlig ordning kommer att tillhandahållas

riksdagens vederbörande utskott.

s. 369 Kontrollera mot PDF

Kunyl. Muj:ts proposition nr 110 ur 1958

369

Civilförvaltningen biträder förslaget om inrättande av tjänster för en

byråinspektör och ett kanslibiträde. Behovet av militär befattningshavare

anser ämbetsverket däremot böra tills vidare tillgodoses genom kommendering.

I sitt militärorganisatoriska underlag för innevarande budgetår föreslog

marinchefen, att en civil tjänst för byråassistent i lönegrad Ce 25 (Ae 19)

skulle tillkomma vid marinstabens organisationsavdelning. Tjänsten skulle

avses för en vid avdelningen tjänstgörande förvaltare vid flottan (px-op.

1957:110, s. 153). Marinchefen återkommer nu till frågan och föreslår,

att på marinstabens personalförteckning skall uppföras en beställning för

förvaltare i Ao 17 samt att innehavaren erhåller vikariatslöneförordnande

i 19 lönegraden. En förvaltarbeställning i Ao 17 vid flottan kan därvid

vakanthållas. — Civilförvaltningen vidhåller sitt föregående år framställda

förslag om överföring av en förvaltarbeställning från flottans till marinstabens

stat. Ämbetsverket tillstyrker att vikariatslön i 19 lönegraden

må utgå.

Marinchefen återkommer till ett tidigare framfört förslag om att inrätta

en tjänst för verkmästare i Ae 13, avsedd för föreståndare för marinstabens

fotolaboratorium (prop. 1955: 110, s. 116). Denna befattning bestrides

för närvarande av en högbåtsman vid flottan. Till stöd för förslaget

anföres —- utöver tidigare angivna skäl — bland annat följande.

Det får numera anses fastslaget att fotolaboratoriet skall ingå i marinstaben.

Med den omfattning, som verksamheten vid laboratoriet för närvarande

har, anses nuvarande löneställning för den arbetsledande personalen

oskälig. Det är ej heller lämpligt att denna utgöres av militär personal,

utan härför bör avses civil personal med utbildning och erfarenhet

från branschen. Marinens underbefälskadrar är ej heller avpassade för

att befattningarna skall besättas med underbefäl. Då föreståndaren avgår

med pension från och med den 1 april 1958, är det angeläget alt en särskild

tjänst inrättas snarast.

Civilförvaltningen ansluter sig till marinchefens uppfattning att en

civil tjänst bör avses för ifrågavarande befattning. Ämbetsverket har emellertid

under hand inhämtat från 1956 års försvarsförvaltningssakkunniga,

att det icke torde få anses fastslaget att fotolaboratoriet för framtiden skall

ingå i marinstabens organisation. I avbidan på ett slutligt ställningstagande

i denna fråga anser sig civilförvaltningen därför icke kunna tillstyrka, att

marinchefens förslag om inrättande av en tjänst för laboratoriets föreståndare

föranleder någon åtgärd.

Civilförvaltningen tillstyrker av marinchefen framförda förslag om uppflyttning

av två tjänster för kanslibiträde i Ae 7 till kontorist i Ae 9. Av

tjänsterna avses den ena för sekreterare åt inspektören för kustartilleriet

och den andra för chefens för sjövärnskåren stab. Beträffande förstnämnda

tjänst, som tillkommit från och med budgetåret 1956/57 (prop. 1956: 110,

24—sa 58 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 sand. Nr 110

s. 370 Kontrollera mot PDF

370

Kung1. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

s. 158), framhålles att löneställningen haft till följd att tjänsten icke kunnat

besättas med kompetent innehavare.

Civilförvaltningen avstyrker av marinchefen framlagt förslag om uppflyttning

av en tjänst för tekniker i Ae 9, avsedd för marinstabens filmdetalj,

till Ae 12.

Civilförvaltningen biträder av marinchefen ånyo framfört förslag om

uppflyttning av två tjänster för tekniska biträden i Ag 5 vid marinstabens

tryckeri till 7 lönegraden (prop. 1957:110, s. 153), men avstyrker extraordinariesättning

av tjänsterna.

Marinchefens ånyo framförda förslag om ordinariesättning av en tjänst

för kontorist i Ae 9, handsekreterare åt chefen för marinen (prop. 1957:

110, s. 153), tillstyrkes alltjämt av civilförvaltningen. Ämbetsverket avstyrker

däremot förslag från marinchefen om extraordinariesättning av

tjänster för en fotograf i Ag 9, en tekniker i Ag 9 och en typograf i Ag 8.

Likaledes avstyrker civilförvaltningen ett förslag av marinchefen om

överföring till marinstabens personalförteckningar av tjänster för en stabsliydrograf

i Ao 21 och fyra hydrografassistenter i reglerad befordringsgång,

vilka tjänster nu redovisas under rubriken »Marinens hydrograftjänst».

2. Personal för marin helikopterorganisation. Till 1957 års statsverksproposition

(bil. 6, s. 139 ff) redogjordes för ett av chefen för marinen

ingivet förslag till marin helikopterorganisation.

Förslaget har såtillvida vunnit bifall att bemyndigande lämnats för anskaffning

av ett antal helikoptrar. Däremot har ställning icke tagits till

frågorna om personal- och basorganisation. Dessa frågor har ansetts böra

prövas ytterligare, varvid möjligheterna att tillgodose personalbehovet inom

ramen för befintliga kadrar ansetts böra noggrant undersökas (prop.

1957: 1, bil. 6, s. 146).

Marinchefen anför, att de två första medelstora helikoptrarna kommer

att levereras under första kvartalet 1958 -— möjligen redan under hösten

1957 — och att ytterligare två beräknas bli levererade under tredje kvartalet

1958. Under första kvartalet 1959 beräknas det första helikopterförbandet

vara färdiguppsatt.

Marinchefen framhåller, att utbildning för helikoptertjänst tar relativt

lång tid och att det är nödvändigt att färdigutbildad personal finnes tillgänglig

allteftersom flygmaterielen tillföres marinen. Marinchefen finner

det alltjämt möjligt att — såsom anförts i det förut omnämnda förslaget

angående marin helikopterorganisation -— avse två kaptener, två löjtnanter,

två underofficerare av 2. graden och två underbefäl i Ao 9 för befattningar

i helikopterorganisationen. Av denna personal är en löjtnant ur

kustartilleriet; övrig personal är ur flottan. Denna personal bedömer marinchefen

emellertid vara otillräcklig för att omhändertaga, vårda och utnyttja

helikoptrarna. Då det icke heller anses möjligt att utnyttja ytter
-

s. 371 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

371

ligare personal inom ramen för befintliga stater, erfordras därför från och

med budgetåret 1958/59 tjänster enligt följande sammanställning för marinens

helikoptertjänst. I

Befattning

Antal, kategori och lönegrad

Stat

Förbanclschef................

1 kommendörkapten av 2. graden/major

Ao 23

Marinstaben

Förbandsingenj ör............

1 mariningenjör av 1. graden Ao 23

Mariningenjörkåren

Flygstyrka

Helikopterförare, spanare m.m.

1 löjtnant Ao 17/13

Flottan

» » »

1 överfurir Ao 9

Kustartilleriet

Markstyrka

Chefsmekaniker ............

1 flaggunderofficer Ao 13

Flottan

1. mekaniker...............

4 högbåtsmän Ao 9

Flottan

1. » ...............

2 överfurirer Ao 9

Kustartilleriet

Mekaniker .................

5 högbåtsmän eller furirer Ao 9 eller

Ae 8/7

Flottan

» ..................

3 överfurirer eller furirer Ao 9 eller

Ae 8/7

Kustartilleriet

Marinförvaltningen

Chef för helikoptersektion ....

1 marindirektör av 2. graden Ao 24

Mariningenjörkåren

Tjänstgörande ingenjör ......

1 mariningenjör av 2. graden Ao 21

Mariningenjörkåren

I anslutning härtill framhåller marinchefen, att angivna personal —

inräknat de åtta beställningar som kan disponeras inom ramen för befintliga

kadrar — icke kan beräknas bli tillräcklig på längre sikt. Med hänsyn

till att leverantören av helikoptrarna kan beräknas ställa personal till

förfogande under viss tid efter leveransen samt till svårigheterna att utbilda

tillräcklig personalstyrka har marinchefen emellertid inskränkt sig

till det gjorda förslaget.

Civilförvaltningen utgår vid sina kostnadsberäkningar från att samtliga

18 föreslagna militära beställningar skall tillkomma från och med nästa

budgetår. Ämbetsverket räknar vidare med tillkomsten av en beställning

för mariningenjör av 1. graden avsedd för förbandsingenjör. Övriga förslag

av marinchefen beträffande ingenjörer för helikoptertjänst anser sig

civilförvaltningen däremot icke kunna tillstyrka i avvaktan på organisationens

uppbyggnad samt på resultatet av personalkårutredningens arbete.

I detta sammanhang erinrar civilförvaltningen om att förslag framförts

om helikopterorganisation jämväl vid armén. Ur de synpunkter ämbetsverket

har att företräda ter det sig emellertid, framhåller civilförvaltningen,

föga tillfredsställande att skapa skilda helikopterorganisationcr för

armén och marinen. Därest en hclikopterorganisation skulle anses höra

komma till stånd jämväl vid armén, förutsätter ämbetsverket att i allt fall

åtgärder vidtages för gemensamt utnyttjande inom de båda försvarsgrenarna

av för dylik verksamhet avsedd personal.

s. 372 Kontrollera mot PDF

372

Kiuigl. Muj:ts proposition nr 110 år 1958

3. Vissa personalförändringar i samband med organisation an Göteborgs

och Bohus försvarsområde och Göteborgs kustartilleriförsvar. Sedan

överbefälhavaren framlagt förslag i ämnet, fattade riksdagen år 1955 (prop.

110; rskr. 300) principbeslut om att skillnaden mellan lantmilitära och

marina försvarsområden skulle upphöra samt att vissa marina försvarsområden

— bland dem Göteborgs skärgårds försvarsområde —■ skulle

sammanföras med angränsande lantmilitära försvarsområden.

I överensstämmelse med riksdagens sålunda fattade principbeslut har

Kungl. Maj :t i kungörelse den 30 november 1956 (SFS 634) angående

krigsmaktens indelning i fred och rikets militärterritoriella indelning förordnat,

bland annat, att ny indelning av tredje militärområdet i försvarsområden

skall gälla från och med den 1 juli 1958. Enligt vad sålunda förordnats

skall Göteborgs skärgårds försvarsområde sammanföras med delar

av tidigare Halmstads, Göteborgs och Uddevalla försvarsområden till ett försvarsområde,

Göteborgs och Bohus försvarsområde, under det återstående

delar av Göteborgs och Uddevalla försvarsområden sammanföres till Älvsborgs

försvarsområde. Återstående del av Halmstads försvarsområde skall

bilda Hallands försvarsområde.

Med anledning av vad sålunda beslutits har överbefälhavaren i skrivelse

den 30 januari 1957 avgivit förslag rörande, såvitt här är i fråga,

organisationen av staben för Göteborgs och Bohus försvarsområde och

Göteborgs kustartilleriförsvar. Förslaget har utarbetats efter samråd med

statens organisationsnämnd. Det förutsättes att organisationsnämnden

efter genomförd omorganisation skall organisationsundersöka stabs- och

förvaltningstjänsten vid försvarsområdet och kustartilleriförsvaret. Den

föreslagna organisationen är således preliminär i vad den avser detaljer.

Enligt överbefälhavarens förslag skall organisationen utformas efter i

huvudsak samma linjer som organisationen vid Vaxholms och Karlskrona

försvarsområden (Stockholms och Blekinge kustartilleriförsvar). Den nya

staben organiseras genom sammanslagning av staberna för Göteborgs skärgårds

försvarsområde (Göteborgs kustartilleriförsvar) och Göteborgs—

Halmstads försvarsområden. Vidare överföres till Göteborgs och Bohus

försvarsområdesstab personal från Uddevalla försvarsområde som är lokalt

bunden till de delar av detta försvarsområde, som överföres till Göteborgs

och Bohus försvarsområde. Försvarsområdesbefälhavare och försvarsområdesstab

skall, i anslutning till vad som för närvarande gäller, i fred vara

gemensamma för Göteborgs och Bohus samt Hallands försvarsområden.

Med hänsyn till att Göteborgs och Bohus försvarsområde är större än Vaxholms

och Karlskrona försvarsområden samt till att fördelningen mellan

armé- och marinoperativa uppgifter icke är densamma som i nämnda försvarsområden,

har organisationen av Göteborgs och Bohus försvarsområdesstab

(Göteborgs kustartilleriförsvarsstab) i vad gäller avdelningar för

mobiliserings- och krigsplanläggning samt utbildning utformats något an
-

s. 373 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr liO år 1958 373

norlunda än vid Vaxholms och Karlskrona försvarsområdesstaber (kustartilleriförsvarsstaber)

.

Överbefälhavaren framlägger beräkningar över erforderliga personalförändringar

i anslutning till den föreslagna omorganisationen. Det förutsättes

att cheferna för armén och marinen i samband med medelsäskandena

för budgetåret 1958/59 kommer att inge förslag till de ändringar i

respektive försvarsgrenars personalförteckningar, som påkallas av den föreslagna

organisationens genomförande. Överbefälhavaren beräknar att de

årliga lönekostnaderna för den föreslagna organisationen kommer att bli

ungefär 270 000 kronor lägre än kostnaderna för befintliga organisationer.

Till kostnadsbesparingen medverkar främst att 27 befattningshavare

vid kustartilleriförsvaret, vilka avlönas från sakanslag, anses kunna utgå.

Vid behandlingen av arméns motsvarande anslag i det föregående har

redogjorts för arméchefens förslag till personalförändringar för budgetåret

1958/59 med anledning av den planerade omorganisationen.

Marinchefen föreslår, under åberopande av överbefälhavarens förslag,

för nästa budgetår följande personalförändringar.

En beställning för överste i Bo 4, chef för Göteborgs kustartilleriförsvar

tillika försvarsområdesbefälhavare för Göteborgs och Bohus försvarsområde,

tillkommer.

Två flaggunderofficersbeställningar i Ao 13 vid kustartilleriet, avsedda

en för förrådsgrupp vid tygförvaltningen och en för fortifikationsförvaltningens

värme- och sanitetsdetalj, utbytes mot beställningar för förvaltare

i Ao 17. Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 4 juli 1952 och den 30 juni

1954 har innehavaren av sistnämnda beställning åtnjutit vikariatslön i

Ao 17 i avbidan på prövning av förslaget till organisation av försvarets

fastighetsförvaltning. Vidare anses en beställning för förvaltare i Ao 15

vid kustartilleriet böra tillkomma i utbyte mot en beställning för underofficer

av 2. graden i Ao 11.

För befattningar som artilleri- och teleingenjörer inom tygförvaltningen

räknar marinchefen med tillkomsten av två mariningenjörer av 1. graden

i Ao 23.

I fråga om civil personal föreslås tjänster tillkomma för en driftingenjör

i Ae 19 (vid fortifikationsförvaltningens värme- och sanitetsdetalj),

tre ingenjörbiträden i Ae 12, en linjereparaiör i Ae 10, två kontorister i

Ae 9 och en förrådsman i Ae 7, under det att på avlöningsanslag inrättade

tjänster för en biträdande ingenjör i Ae 13, två expeditionsvakter i

Ae 7 och två biträden för skriv- och kontorsgöromål i reglerad befordringsgång

samt två kontorsbud, alla vid Göteborgs kustartilleriförsvar, anses

kunna utgå.

Arvodesbefattningar för en expeditionsofficcr i A: 24, två expeditionsunderofficerare

i A: 10 och en besiktningsunderofficer i A: 10, alla vid

Göteborgs kustartilleriförsvar, samt för eu expeditionsunderofficcr i A: 10

vid Älvsborgs kustarlilleriregemenle föreslås utgå.

s. 374 Kontrollera mot PDF

374

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 195S

Civilförvaltningen är tveksam i fråga om förslaget till organisation av

Göteborgs och Bohus försvarsområdesstab m. m. Ämbetsverket uttalar i

denna del i huvudsak följande.

Civilförvaltningen anser, att kostnadsbesparingarna enligt den föreslagna

nya organisationen i allt väsentligt hänför sig till rationaliseringar

inom Göteborgs kustartilleriförsvar, vilka skulle kunna uppnås oberoende

av den föreslagna sammanslagningen av försvarsområdesstaben och kustartilleriförsvarsstaben.

Själva sammanslagningen synes i stället medföra

vissa kostnadsökningar, t. ex. utbyte av en försvarsområdesbefälhavare i

B: 3 mot en överste i Bo 4. De skäl, som föranlett sammanslagningen av

försvarsområdesstab och kustartilleriförsvarsstab vid Vaxholms och Karlskrona

försvarsområden, synes icke lika starka vid Göteborgs och Bohus

försvar som räde, där krigsplanläggnings-, utbildnings- och förvaltningsverksamheten

för arméstridskrafterna torde vara av annan storlek än vid

förstnämnda försvarsområden med deras till största delen rent kustartilleribetonade

verksamhet. Mot en sådan sammanslagning talar dessutom,

att möjligheterna till kostnadsbesparingar genom en fullständig sammanslagning

av kustartilleriförsvarsstaben och KA 4 regementsstab — som

torde kunna göras om kustartilleriförsvarsstaben icke såsom vid Stockholms

och Blekinge kustartilleriförsvar samtidigt är försvarsområdesstab

— därigenom bortfaller.

Civilförvaltningen finner, att det hade varit önskvärt att en närmare

prövning kunnat ske av frågan, om icke den eftersträvade samordningen

skulle kunna vinnas enklare och mindre kostnadskrävande vid ett alternativ

syftande till dels en i princip oförändrad försvarsområdesstab och

dels en i förhållande till denna i stort sett fristående, rationaliserad kustartilleriförsvarsstab,

i vilken regementsstaben helt inordnats.

Från militärt håll har emellertid under hand framhållits att genomförandet

av den föreslagna organisationen vore en angelägenhet av stor

vikt ur militär synpunkt och att ett uppskjutande av genomförandet skulle

innebära väsentliga olägenheter.

Med hänsyn härtill och till önskvärdheten av att så snart som möjligt

vinna ovannämnda besparingar inom Göteborgs kustartilleriförsvar har

civilförvaltningen ansett sig böra vid kostnadsberäkningarna utgå från en

organisation på förevarande område av den struktur överbefälhavarens

förslag innefattar. Civilförvaltningen framhåller emellertid, att ämbetsverket

därmed icke frångått sin uppfattning att även andra vägar bör prövas

och att även förändringar i den av överbefälhavaren föreslagna organisationen

kan bli aktuella i syfte att vinna ytterligare rationalisering och

besparingar. Civilförvaltningen har därför vid kostnadsberäkningarna ansett

sig icke böra tillstyrka andra personalförändringar än sådana som kan

anses försvarbara, även om en annan organisation på förevarande område

än den nu ifrågasatta skulle väljas.

Under hänvisning till sin sålunda uttalade uppfattning har civilförvaltningen

ansett att den föreslagna överstebeställningen bör hänföras till

s. 375 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 ur 1958

375

lönegrad Bo 3. Ämbetsverket tillstyrker vidare utbytet av en 1''laggunderofficersbeställning

mot beställning för förvaltare i Ao 17, avsedd för värmeoch

sanitetsdetaljen. Beträffande övriga förslag avseende underofficerare

tillstyrker ämbetsverket endast att en beställning för underofficer av 2.

graden i Ao 11 utbytes mot beställning för flaggunderofficer i Ao 13. Förslagen

om nya beställningar vid mariningenjörkåren biträdes icke av ämbetsverket.

De i fråga om civil personal föreslagna förändringarna liksom

ifrågasatta indragningar av vissa arvodesbefattningar för pensionerad

militär personal tillstyrkes däremot.

Med anledning av civilförvaltningens uttalanden har överbefälhavaren

i skrivelse den 31 oktober 1957 anfört, att en sammanslagning av staberna

i enlighet med överbefälhavarens förslag ur militär lednings- och effektivitetssynpunkt

medför så stora fördelar, att den under alla omständigheter

bör komma till stånd. Då förslaget dessutom innebär kostnadsbesparing

synes det desto mer angeläget att genomföra. Civilförvaltningen synes

enligt överbefälhavaren icke tillräckligt ha beaktat att den största vinsten

med den föreslagna organisationen icke är den årliga kostnadsbesparingen

utan den avsevärt högre effektiviteten.

4. Förändringar i övrigt beträffande militär personal. Sjökrigshögskolan.

Marinchefen upprepar tidigare förslag om utbyte av en beställning

för kommendörkapten av 2. graden (major) eller kapten i Ao 23

eller Ao 21, avsedd för lärare i stabstjänst, mot beställning för kommendörkapten

av 1. graden (överstelöjtnant) eller kommendörkapten av 2.

graden (major) i Ao 26 eller Ao 23 (prop. 1957: 110, s. 155).

Civilförvaltningen biträder alltjämt förslaget.

Flottan. Officerare. Marinchefen föreslår, att en beställning för kommendörkapten

av 2. graden eller kapten i Ao 23 eller Ao 21, avsedd för

nautisk assistent i marinförvaltningen, skall utbytas mot beställning för

kommendörkapten av 2. graden i Ao 23. Förslaget motiveras med att ifrågavarande

befattning enligt den sedan den 1 juli 1954 gällande organisationen

för marinförvaltningen skall avses för kommendörkapten av 2. graden.

Civilförvaltningen anser att marinchefens förslag i denna del, i avvaktan

på resultatet av 1956 års försvarsförvaltningssakkunnigas fortsatta

över synsarbete, icke nu bör upptagas till prövning.

Sedan marinförvaltningens omorganisation år 1954 skall sex beställningar

på flottans stat, varav en i Ao 26, två i Ao 23 och tre i Ao 21, hållas

vakanta tills vidare och enligt vad Kungl. Maj:t beslutar i varje särskilt

fall. Vakanthållandet motiveras med att beställningar tillkommit i marinförvaltningen

för följande befattningar, nämligen chef för centralplaneringen,

chef för minbyrån, chef för kontrollkontoret, budgetrepresentant

vid vapenavdelningen, chef för ammunitionssektionen å artilleribyrån och

marinens kontrollofficer i Bofors. Marinchefen föreslår, att föreskriften

om vakanthållande skall upphävas. Civilförvaltningen däremot föreslår atl

beställningarna överföres till personalförteckning för marinförvaltningen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

.376

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Civilförvaltningen anmäler vidare, att innehavaren av en å övergångsstat

uppförd beställning för musikdirektör av 1. graden avgår med ålderspension

den 1 oktober 1957.

Underofficerare. Med anledning av förslag från marinchefen om att en

beställning för förvaltare i Ao 17, avsedd för marinförvaltningens ubåtsbyrå,

skall inrättas, föreslår civilförvaltningen att en dylik beställning tillkommer

vid marinförvaltningen.

Marinchefen har vidare föreslagit att åtta beställningar för förvaltare i

Ao 17 skall tillkomma på flottans stat i utbyte mot samma antal beställningar

för förvaltare i Ao 15, av vilka fyra enligt beslut av Kungl. Maj:t

må förenas med vikariatslön i Ao 17. Av de fyra sistnämnda beställningarna

är tre avsedda för kontrollanter i marinförvaltningen och en för fartygschef

å proviantfartyget Freja. Civilförvaltningen tillstyrker utbytet

av ifrågavarande fyra beställningar men hävdar att de för marinförvaltningen

avsedda beställningarna bör uppföras på personalförteckning för

ämbetsverket. Frågan om jämkning i löneställningen för övriga fyra förvaltare,

avsedda för allmänna material- och drivmedelsförråden vid örlogsvarven

i Stockholm och Karlskrona, för proviantförrådet vid marinkommando

Ost samt för uppbördsmaskinist å statsisbrytaren Ymer, anser ämbetsverket

däremot böra upptagas i annan ordning.

Genom beslut den 18 januari 1957 har Kungl. Maj:t medgivit, att en

övergångsvis kvarstående beställning för förvaltare i Ao 15 tills vidare må

avses för fartygschef å tender. Beställningen må dock endast tillsättas på

förordnande. Marinchefen föreslår att sistnämnda föreskrift upphäves.

Civilförvaltningen räknar med att en flaggunderofficersbeställning i Ao 13

utbytes mot förvaltarbeställning i Ao 15.

Civilförvaltningen är icke beredd att biträda förslag från marinchefen

om inrättande av beställning för förvaltare i Ao 15, avsedd för fartygschef

på trängfartyget Unden, i utbyte mot en beställning för flaggunderofficer

i Ao 13.

Civilförvaltningen anser vidare att av marinchefen upptagen fråga om

inrättande av tre vikariatslöneförordnanden i lönegrad Ao 17 för underofficerare

ur flottan i befattningar såsom fartygschefer på sjömätningsfartygen

Ejdern, Nils Strömcrona och Peter Gedda bör prövas i annan

ordning.

I anslutning till att civilförvaltningen tillstyrker fortsatt utbyggnad av

mariningenjörkåren med den av 1955 års riksdag beslutade nya mariningen

jörkategorien (jfr punkt 5 i det följande), räknar ämbetsverket med

vakanthållande av beställningar för en förvaltare i Ao 15, fyra flaggunderofficerare

i Ao 13 och tre underofficerare av 2. graden i Ao 11.

Antalet övertaliga underofficerare på särskild stat beräknas för budgetåret

1958/59 till 139, vilket innebär en minskning med sju beställningar

s. 377 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 dr 195S

377

i förhållande till det för innevarande budgetår upptagna antalet. De utgående

beställningarna avses planenligt skola utbytas mot beställningar

för högbåtsman i Ao 9.

Underbefäl. Efter förslag av Kungl. Maj :t i propositionen 1957: 110 har

från och med innevarande budgetår tillkommit 20 beställningar för högbåtsman

i lönegrad Ao 10. Marinchefen föreslår för nästa budgetår, att beställningarna

för högbåtsman i Ao 10 utbytes mot beställningar för förste

högbåtsman i Ao 11 samt att ytterligare 55 dylika beställningar tillkommer

i utbyte mot beställningar för högbåtsman i Ao 9.

Civilförvaltningen har icke något emot den föreslagna tjänstebenämningen

förste högbåtsman. Ämbetsverket tillstyrker också, att antalet beställningar

för förste högbåtsman bestämmes i enlighet med marinchefens

förslag, men anser att frågan om uppflyttning av beställningarna från

Ao 10 till Ao 11 bör upptagas i annan ordning.

Såsom förut nämnts anses sju utgående beställningar för underofficerare

på särskild stat planenligt böra utbytas mot beställningar för högbåtsman

i Ao 9.

Kustartilleriet. Officerare. Beställningen för chef för marinkommando

Nord, tillika chef för Hemsö kustartilleriförsvar och Härnösands

kustartillerikår, är placerad i lönegrad Bo 1. Ett av chefen för marinen

framfört förslag om uppflyttning av denna beställning till lönegrad Bo 3

finner försvarets civilförvaltning böra behandlas i ett större sammanhang,

varför ämbetsverket icke räknar med bifall till förslaget.

För den nya utbildningsorganisationen vid kustartilleriet erfordras

ytterligare tre beställningar för kapten i Ao 21 (jfr prop. 1957: 110, s. 170).

Marinchefen föreslår med tillstyrkan av civilförvaltningen, att dessa beställningar

inrättas från och med budgetåret 1958/59.

Underofficerare. Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 4 juli 1952 och den

30 juni 1954 må underofficer som placeras vid värme- och sanitetsdetaljen

vid Hemsö kustartilleriförsvar meddelas vikariatslöneförordnande i lönegrad

Ao 15. Dylikt förordnande har fått meddelas i avbidan på prövning

av förslaget till organisation av försvarets fastighetsförvaltning (prop.

1952: 120, s. 45). Sedan denna organisation numera fastställts vid 1956

års riksdag (prop. 110), föreslår chefen för marinen att för förvaltare vid

värme- och sanitetsdetaljen vid Hemsö kustartilleriförsvar inrättas en beställning

i Ao 15 i utbyte mot en flaggunderofficersbeställning i Ao 13.

Civilförvaltningen biträder detta förslag.

I anslutning till att civilförvaltningen tillstyrker fortsatt utbyggnad av

mariningenjörkåren med en ny kategori mariningenjörer (jfr punkt 5 i

det följande), räknar ämbetsverket med vakanthållande av tre flaggunderoffieersbeställningar

i Ao 13 vid kustartilleriet.

Underbefäl. Efter förslag av Kungl. Maj:t i propositionen 1957: 110 har

från och med innevarande budgetår tillkommit tio beställningar för flagg
-

s. 378 Kontrollera mot PDF

378

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 195S

furir i Ao 10. Marinchefen föreslår för nästa budgetår att fiaggfurirsbeställningarna

uppflyttas från lönegrad Ao 10 till Ao 11 samt att ytterligare

50 flaggfurirsbeställningar inrättas i utbyte mot samma antal beställningar

för överfurir i Ao 9. För budgetåret 1958/59 bör vidare utbyggnaden av

överfurirskadern fortsätta, varvid åtta beställningar för överfurir i Ao 9

föreslås tillkomma i utbyte mot samma antal beställningar för furir i

Ae 8/7.

Civilförvaltningen har icke något att erinra mot det föreslagna antalet

beställningar för underbefäl vid kustartilleriet. Löneställningen för flaggfurirer

däremot anser ämbetsverket böra upptagas i annan ordning.

Pensionerad personal i arvodesbefattning. Marinchefen föreslår

med tillstyrkan av civilförvaltningen, att en arvodesbefattning för besiktningsunderofficer

i A: 16 vid Gotlands kustartilleriförsvar indrages.

5. Förändringar i övrigt beträffande mariningenjörkåren. Marinchefen

föreslår, att från och med budgetåret 1958/59 skall tillkomma en beställning

för mariningenjör av 1. graden i Ao 23, avsedd för marinförvaltningens

skeppsbyggnadsavdelning, fartygsbyråns fartygsbyggnadssektion. På

innehavaren av beställningen skulle ankomma, bland annat, sådana skeppsteknislca

arbetsuppgifter som sammanhänger med installation av robotmateriel

ombord på fartyg.

Civilförvaltningen anser sig icke kunna biträda förslaget.

Vidare erinrar marinchefen om att 1956 års försvarsförvaltningssakkunniga

(betänkande I, s. 122) föreslagit, att för marinförvaltningens torpedbyrå

skulle inrättas beställningar för en marindirektör av 2. graden

i Ao 24 och en mariningenjör av 2. graden i Ao 21. I samband härmed

kunde en beställning för mariningenjör av 1. graden i Ao 23 utgå ur organisationen.

Marinchefen föreslår att de av försvarsförvaltningssakkunniga

föreslagna förändringarna vidtages från och med budgetåret 1958/59.

Civilförvaltningen tillstyrker förslaget, dock under förutsättning att samtliga

av 1956 års försvarsförvaltningssakkunniga framlagda förslag till personalförändringar

i fråga om torpedbyrån samtidigt genomföres.

Marinchefen anmäler att för den vid 1955 års riksdag beslutade nya

kategorien mariningenjörer erfordras ytterligare 11 beställningar i befordringsgång

under budgetåret 1958/59. Motsvarande antal underofficerare undergår

för närvarande utbildning till mariningenjör. I anslutning till att

föreslagna mariningenjörsbeställningar tillkommer bör således (jfr punkt

4 i det föregående) 11 underofficersbeställningar, åtta vid flottan och tre

vid kustartilleriet, hållas vakanta.

Civilförvaltningen utgår vid sina anslagsberäkningar från vad inarinchefen

sålunda föreslagit.

Enligt vad som anfördes i propositionen 1955: 110 (s. 42) bar beställningar

för den nya kategorien mariningenjörer i princip förutsatts skola

tillkomma i utbyte mot befintliga beställningar. Med skrivelse den 8 no
-

s. 379 Kontrollera mot PDF

379

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

vember 1957 har chefen för marinen ingivit en plan för uppbyggnad av

den nya kategorien mariningenjörer, av marinchefen benämnd mariningenjörer

(L). Enligt denna plan skall på längre sikt tillkomma sammanlagt

179 beställningar för dylika mariningenjörer, varav 62 i Ao 21, 31

i Ao 19, 62 i Ao 17/13 och 24 i Ae 11. I anslutning härtill föreslås 127

underofficersbeställningar och 70 civila tjänster utgå. Avlöningskostnaderna

för nytillkommande beställningar uppgår enligt planen till i huvudsak

samma belopp som kostnaderna för utgående beställningar och tjänster.

I skrivelsen föreslås vidare åtgärder för att uppbyggnaden av den nya

mariningenjörkadern icke skall medföra försämrade befordringsförhållanden

för sjöunderofficerskåren.

Under åberopande av nyssnämnda plan har chefen för marinen i skrivelse

den 25 januari 1958 föreslagit inrättande av 20 ordinarie beställningar

för mariningenjör av den nya kategorien, varav 4 i Ao 21, 10 i Ao 19 och

6 i Ao 17/13. Rörande skälen till förslaget anför marinchefen i huvudsak

följande.

Av de underofficerare, som hösten 1958 beräknas bli utexaminerade såsom

mariningenjörer från sjökrigsskolan, är en förvaltare, sju flaggunderofficerare

och tre underofficerare av 2. graden. Dessa underofficerare har

tillräcklig erfarenhet från sin tidigare tjänstgöring för att efter antagning

till mariningenjör omedelbart eller i varje fall under budgetåret 1958/59

kunna bestrida befattning som avses för beställningshavare i Ao 21 och

Ao 19. Beställningar i dessa lönegrader bör därför finnas tillgängliga från

och med budgetåret 1958/59. Vidare är det sannolikt möjligt att under samma

budgetår låta några av de mariningenjörer som utexaminerades hösten

1957 bestrida befattningar avsedda för beställningshavare i lönegrad 19

eller 17/13.

Den prövotid på två år i fänriks tjänsteklass, som förutsättes i gällande

bestämmelser, har tillkommit med den utgångspunkten att vederbörande

saknar praktisk erfarenhet som underofficer. Erfarenheterna av redan utexaminerade

mariningenjörers tjänstgöring bestyrker att en prövotid av

denna längd i regel icke erfordras. Det anses därför angeläget att ordinarie

beställningar finns tillgängliga under budgetåret 1958/59. Om sådana beställningar

finns anses ett flexibelt övergångsskede kunna åstadkommas

genom att beställningarna successivt tas i anspråk i den takt ifrågavarande

mariningenjörer anses kompetenta för och placeras i befattning.

De befattningar i vilka ifrågavarande mariningenjörer beräknas bli placerade

under budgetåret 1958/59 är maskin-, eleklro-, skydds- och leleingenjörsbefattningar

å jagare av östergötlandstyp, divisionsingenjörsbefattning

på motortorpedbålsdivision samt fyra befattningar i marinens landorganisalion,

nämligen en vid lelesek tionens å Karlskrona örlogsvarv landradardetalj,

en vid kustartilleriets mekanikerskola, en vid kustartilleriets radarskola

och en vid fartygs- och vcrksladsförvaltningen vid Stockholms kustartilleriförsvar.

1 den förut nämnda befattningen å Karlskrona örlogsvarv tjänstgör för

opaginerad Kontrollera mot PDF

3 so

Knngl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1958

närvarande cn driftingenjör i Ae 21 med avlöning från sakanslag. Befattningshavaren

beräknas avgå med ålderspension vid utgången av december

1958. Befattningen bör då återbesättas med mariningenjör. För övriga befattningar,

som marinchefen föreslagit skola bestridas av bär ifrågavarande

mariningenjörer, saknas enligt marinchefen för närvarande beställningar

eller tjänster. I enlighet med den i propositionen 1955: 110 uttalade principen

bör emellertid vid tillkomsten från och med budgetåret 1958/59 av eri

or der liga beställningar för mariningenjörer ett antal beställningar eller

tjänster utgå så att de sammanlagda lönekostnaderna ej ökas. Erforderligt

antal beställningar för underofficer vid flottan bör därför dragas in. Med

hänsyn till det ogynnsamma befordringsläget inom flottans underofficerskår

anser chefen för marinen att endast beställningar i Ao 11 skall indragas.

Med denna motivering föreslår marinchefen, att -— förutom förenämnda

civila tjänst i Ae 21 -— 26 beställningar för underofficer av 2.

gx-aden vid i lottan skall dragas in för att täcka merkostnaderna för de

nya mariningenjörsbeställningarna.

Marinchefen tar vidare upp vissa frågor rörande tidpunkten för ifrågavarande

mariningenjörers befordran m. m. Marinchefen anför att en viss

förberedelsetid kan bli erforderlig innan vederbörande är fullt kompetenta

för avsedda ordinarie beställningar. Det kan därför inträffa, att de föreslagna

nya beställningarna under budgetåret 1958/59 icke alls tas i anspråk

eller utnyttjas för anställande av beställningshavare i lägre lönegrad.

6. Förändringar beträffande lälcarpersonal. Marinchefen föreslår, att

två beställningar för marinläkare av 1. graden i Ao 23 skall tillkomma i

utbyte mot två dylika beställningar i Ao 21, av vilka en är avsedd för chefen

för sjukvårdsförvaltningen vid marinkommando Nord och en för förbandsläkare

vid flottans skolor i Karlskrona. Som motivering för förslaget

anföres de med beställningarna förenade arbetsuppgifternas art och omfattning.

Under hänvisning till den översyn av försvarssjukvårdens organisation,

som riksdagens revisorer i sin särskilda berättelse den 3 juni 1957 förutsatt

skola komma till stånd, är civilförvaltningen icke beredd att tillstyrka

förslagen. I samband härmed framhåller civilförvaltningen jämväl,

att ämbetsverket i yttrande den 6 september 1957 över 1953 års örlogsvarvsutrednings

betänkande erinrat om att för örlogsvarvet och marinverkstäderna

i Stockholm på senare tid i stället för distriktsläkare (marinläkare

av 1. graden) tillsatts särskilda anvisningsläkare. Då detta system

fungerar fullt tillfredsställande ifrågasätter civilförvaltningen i yttrandet

om icke vid en nyorganisation av örlogsvarven motsvarande anordning

borde genomföras även i Karlskrona. Särskilda beställningar vid marinläkarkaren

skulle sålunda framdeles icke behöva avses för örlogsvarven.

I skrivelse den 12 februari 1958 har chefen för marinen föreslagit, alt

den för distriktsläkare vid Karlskrona örlogsvarv avsedda marinläkar
-

s. 381 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958 381

beställningen i Ao 21 vid vakans skall få tagas i anspråk för inrättande

av en tjänst, förslagsvis kallad byråläkare, vid inarinöverläkarens expedition.

På innehavaren av tjänsten skulle ankomma att vara medicinsk

sakkunnig i samband med skeppsbyggnadsfrågor, planerandet av baser,

utarbetandet av instruktioner m. m. Behovet av en dylik tj änst har enligt

marinchefen accentuerats främst genom ABC-stridsmedlcns tillkomst.

Över marinchefens framställning har yttranden inhämtats från överbefälhavaren,

som samrått med försvarets forskningsanstalt och försvarets

sjukvårdsstyrelse, samt försvarets civilförvaltning. Av de sålunda

hörda myndigheterna tillstyrker forskningsanstalten och sjukvårdsstyrelsen

marinchefens förslag. Sjukvårdsstyrelsen uttalar dock, att

ett bifall till framställningen icke bör medföra en försämring av

möjligheterna för vederbörande personal vid örlogsvarvet att erhålla

fullgod läkarvård, överbefälhavaren förklarar sig intet ha att erinra gentemot

framställningen, under det att civilförvaltningen vill ifrågasätta om

icke den i marinchefens framställning åsyftade verksamheten tills vidare

bör kunna bedrivas i samma ordning som hittills.

7. Förändringar beträffande vaktpersonal m. m. I anslutning till förslag

av chefen för marinen beräknar civilförvaltningen medelsbehovet för

tillsynsmän vid befästningar m. m. till i runt tal 328 000 kronor (+ 42 000

kronor). Det ökade medelsbehovet föranledes till ett belopp av i runt tal

28 000 kronor av nytillkommande bevakningsuppgifter samt i övrigt av beslutade

lönehöjningar m. m.

I enlighet med förslag av chefen för marinen räknar civilförvaltningen

med en ökning av medelsbehovet för arvoden till tillsynsmän vid marinens

kustbevakning om i runt tal 9 000 kronor. Av detta belopp hänför sig

ungefär 1 500 kronor till nya bevakningsobjekt samt återstoden, 7 500 kronor,

till höjda arvoden. Marinchefen anför i sistnämnda fråga att ifrågavarande

arvoden varit oförändrade sedan 1952, ehuru bisysslearvoden i

anslutning till förslagen i propositionen 1957:173 höjts med 20—25 %.

Marinchefen föreslår i anslutning härtill att maximibeloppet av det arvode

marinkommandochef äger medgiva skall höjas från 220 kronor till 400

kronor för år. Civilförvaltningen tillstyrker för sin del en jämkning till

300 kronor för år.

8. Förändringar i övrigt beträffande kontorspersonal. Marinkommando

Ost. Civilförvaltningen avstyrker ett av marinchefen framlagt

förslag om utbyte av en kanslibiträdestjänst i Ae 7, avsedd för kryptotekniker

vid marinkommandostaben, mot kontoristtjänst i Ae 9.

Innehavaren av den för Flottans kaserner på Skeppsholmen upptagna

tjänsten för förste kansliskrivare i Ae 12 avgår med pension under innevarande

budgetår. Enär arbetsuppgifterna skall övertagas av pensionerad

underofficer, föreslår civilförvaltningen i enlighet med förslag från marinchefen,

att tjänsten indrages från och med budgetåret 1958/59.

Ett av chefen för marinen ånyo framfört förslag om utbyte av en kon
-

s. 382 Kontrollera mot PDF

382

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

toristtjänst i Ae 9 vid Hårsfjärdens örlogsdepå mot kansliskrivartjänst i

Ae 10 (prop. 1957:110, s. 163) anser sig civilförvaltningen alltjämt icke

kunna tillstyrka.

I fråga om kontorspersonal vid Bergaskolorna har chefen för marinen

föreslagit, dels att innehavaren av en tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål

vid intendentsexpeditionen skall få förordnas att mot vikariatslön

bestrida göromål som eljest ankommer på kanslibiträde i Ae 7,

dels ock att en extra tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål skall

få extraordinariesättas. Civilförvaltningen är icke beredd att tillstyrka

dessa förslag i avvaktan på förnyade organisationsundersökningar vid

Bergaskolorna.

Marinkommando Syd. Av chefen för marinen framförda förslag

om dels utbyte av en tjänst för kanslibiträde i Ae 7, kryptotekniker vid

marinkommandostaben, mot kontoristtjänst i Ae 9, dels uppflyttning till

kansliskri vart jänst i Ae 10 av en kontoristtjänst i Ae 9 vid sjukvårdsförvaltningen

avstyrkes av civilförvaltningen. Ej heller kan ämbetsverket biträda

ett förslag om att utbyta en kanslibiträdestjänst i Ae 7 vid Karlskronaskolornas

intendenturavdelning mot kontoristtjänst i Ae 9.

Marin k om mando Väst. I sitt militärorganisatoriska underlag för

innevarande budgetår föreslog chefen för marinen, att tjänsten för kansliskrivare

i Ce 15 (Ae 10) vid kameralkontoret skulle utbytas mot tjänst

för förste kansliskrivare i Ce 17 (Ae 12) (prop. 1957:110, s. 163). Marinchefen

föreslår nu, i avvaktan på slutligt ställningstagande till kassaorganisationen

vid marinkommando Väst, att ifrågavarande befattningshavare

skall få förordnas att mot vikariatslön bestrida göromål som eljest ankommer

på tjänsteman i A 12. Civilförvaltningen anser sig icke kunna

tillstyrka förslaget. Ej heller kan ämbetsverket tillstyrka förslag om uppflyttning

av en kanslibiträdestjänst i Ae 7, avsedd för kryptotekniker vid

marinkommandostaben, till kontoristtjänst i Ae 9.

Sjökrigshögskolan. Ett förslag från chefen för marinen om utbyte

av en kontor sbiträdest jänst i Ao 5 mot kanslibiträdest jänst i Ao 7 biträdes

av civilförvaltningen. På innehavaren av ifrågavarande tjänst, vilken tjänstgör

som biblioteksbiträde, ankommer att självständigt handhava klassificering,

katalogisering, utlåning, ordnande och delgivning av tidskrifter

m. m. ävensom referatsammanställningar m. m.

Sjökrigsskolan. Civilförvaltningen tillstyrker förslag från marinchefen

om uppflyttning av tjänsten för kassör från Ae 10 till Ae 12.

Under åberopande av vad civilförvaltningen anfört vid behandlingen av

motsvarande anslag för armén föreslår ämbetsverket, att i enlighet

med principerna för den reglerade befordringsgången för biträdespersonal

åtta ordinarie kontorsbiträdestjänster tillkommer i utbyte mot tjänster

för biträde för skriv- och kontorsgöromål, nämligen

vid marinkommando Ost (marinkommandostab och gemensamma förvaltningsorgan)

tre tjänster;

s. 383 Kontrollera mot PDF

Knngl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

383

vid Hårsfjärdens örlogsdepå en tjänst;

vid Stockholms kustartilleriförsvar tre tjänster; samt

vid Gotlands kustartilleriförsvar en tjänst.

I anslutning härtill bör enligt civilförvaltningen tillkomma åtta biträdestjänster

i befordringsgång i utbyte mot samma antal ordinarie tjänster i

Ao 5, nämligen

vid marinkommando Nord en tjänst;

vid marinkommando Syd (marinkommandostab och gemensamma förvaltningsorgan)

tre tjänster;

vid Blekinge kustartilleriförsvar en tjänst;

vid marinkommando Väst (marinkommandostab och gemensamma förvaltningsorgan)

en tjänst; samt

vid sjökrigsskolan två tjänster.

9. Övriga personalförändringar m. m. Marinkommando Ost. Civilförvaltningen

anser sig icke kunna tillstyrka ett förslag av chefen för marinen

om uppflyttning av en tjänst för verkstadsförman i Ae 12, avsedd

för kustflottans televerkstad, till Ae 13. Däremot tillstyrker ämbetsverket

förslag från marinchefen om överflyttning av tjänster för ett kontorsbiträde

i Ao 5, en översköterska i Ae 10, en undersköterska i Ae 4 och två

sjukvårdsbiträden i Ae 2, avsedda för marinkommandots sjukvårdsförvaltning,

från Flottans kaserner på Skeppsholmen till Marinkommandostab och

gemensamma förvaltningsorgan.

Marinchefen återkommer till frågan om uppflyttning av en tjänst för

maskinist i Ae 10 vid Hårsfjärdens örlogsdepå (prop. 1957:110, s. 164).

För nästa budgetår föreslås att innehavaren av tjänsten för maskinist skall

få förordnas att mot vikariatslön bestrida göromål som eljest ankommer

på tjänsteman i A 12. Civilförvaltningen, som i ärendet inhämtat yttrande

från fortifilrationsförvaltningen, tillstyrker marinchefens förslag.

Efter förslag från fortifikationsförvaltningen (jfr arméns avlöningsanslag,

p. 10) tillstyrker civilförvaltningen vidare, att en eldartjänst i Ae 7

vid Hårsfjärdens örlogsdepå utbytes mot tjänst för reparatör i Ae 8.

Efter framställning i ämnet från chefen för Hårsfjärdens örlogsdepå,

vilken framställning tillstyrkts av chefen för marinen och fortifikationsförvaltningen,

föreslår civilförvaltningen att från och med budgetåret

1958/59 inrättas en tjänst för eldare i Ae 7, avsedd för Gålöbasen. För de

ifrågavarande arbetsuppgifterna är enligt medgivande av civilförvaltningen

en eldare i Ag 7 anställd under innevarande budgetår.

Sedan fortifikationsförvaltningen avgivit förslag i ämnet, har från och

med innevarande budgetår tillkommit en tjänst för skogvaktare i Ae 12

vid Stockholms örlogsvarv (prop. 1957: 110, s. 172). Civilförvaltningen tillstyrker

för nästa budgetår ett av fortifikationsförvaltningen ånyo framfört

förslag, att en ordinarie tjänst för skogvaktare skall avses för ifrågavarande

arbetsuppgifter.

s. 384 Kontrollera mot PDF

384

Kungl. Maj:is proposition nr 110 år 1958

Marinchefen har föreslagit dels att innehavaren av en tjänst för förrådsman

i Ae 7 vid Bergaskolorna skall få förordnas att mot vikariatslön bestrida

göromål som eljest ankommer på förrådsförman i Ae 9, dels ock att

två tjänster för ekonomibiträde i Ag 2 ■—- likaledes vid Bergaskolorna -—

extraordinariesättes. Civilförvaltningen avstyrker dessa förslag med hänsyn

till förestående förnyade organisationsundersökningar vid Bergaskolorna.

Ett förslag från chefen för marinen om indragning vid nuvarande innehavarens

avgång av en tjänst för expeditionsvakt i Ae 7 vid Gotlands kustartilleriförsvar,

avsedd för föreståndare för post- och budcentral, tillstyrkes

av civilförvaltningen.

Med anledning av pågående underhandlingar mellan försvarets sjukvårdsstyrelse

och Gotlands läns landsting angående vård av civila patienter

å Gotlands kustartillerikårs sjukhus föreslår marinchefen, att från

och med budgetåret 1958/59 två tjänster för sjukvårdsbiträde i Ae 2 skall

tillkomma, vilka tjänster förutsättes icke skola utnyttjas annat än under

tid då kustartillerikårens sjukhus utnyttjas för vård av civila patienter.

I yttrande över marinchefens förslag uttalar sjukvårdsstyrelsen, bland

annat, att det vid beräkningen av kostnaderna för vård av civila patienter

vid förbandssjukhus har förutsatts att befintlig vårdpersonal skall kunna

svara för vården. Med hänsyn till vad sjukvårdsstyrelsen sålunda upplyst

anser sig civilförvaltningen icke kunna tillstyrka marinchefens förslag i

denna del.

Marinkommando Syd. Civilförvaltningen avstyrker alltjämt ett av

chefen för marinen ånyo framfört förslag om uppfattning av en tjänst

för driftingenjör vid Karlskronaskolorna från Ae 19 till Ae 21 (prop. 1957:

110, s. 165).

Fortifikationsförvaltningen har föreslagit att två tjänster för eldare i

Ae 7 skall tillkomma vid Karlskrona örlogsvarv. Som skäl för förslaget anföres

följande.

Enligt överenskommelse mellan fortifikationsförvaltningen och försvarets

fabriksstyrelse har driften av värmecentralen å Stumholmen i Karlskrona

övertagits av Karlskrona örlogsvarv från och med den 1 januari 1957.

I samband härmed har två kollektivavtalsanställda eldare, vilka alltjämt

erfordras för driften av denna värmecentral, överförts till örlogsvarvet.

Från och med budgetåret 1958/59 bör därför örlogsvarvet tillföras två

tjänster för eldare i Ae 7.

Med hänsyn till vad fortifikationsförvaltningen sålunda anfört tillstyrker

civilförvaltningen, att för ändamålet tillkommer två tjänster för eldare

i Ag 7.

Civilförvaltningen biträder vidare förslag från fortifikationsförvaltningen

om extraordinariesättning av en maskinisttjänst i Ag 10 vid Karlskrona

örlogsvarv.

s. 385 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 195S

385

Marinchefen föreslår med tillstyrkan av civilförvaltningen, att tjänster

vid Blekinge kustartilleriförsvar för ett ingenjörbiträde i Ag 12 och två

förrådsförmän i Ag 9 upptages såsom extra ordinarie.

Marinkommando Väst. Ett i äskandena för innevarande budgetår

framfört förslag om att inrätta en tjänst för reparatör i Ae 8 vid Göteborgs

örlogsvarv (prop. 1957: 110, s. 165) upprepas av marinchefen. Civilförvaltningen

tillstyrker alltjämt förslaget.

För kustartilleriets radarskola föreslår marinchefen att en tjänst för ingenjör

i Ag 19 skall tillkomma. Till stöd för förslaget anföres, bland annat,

följande.

Utbyggnaden av kustartilleriets radarskola beräknas bli slutförd under

budgetåret 1958/59. I planen över skolans slutliga organisation beräknas

behovet av ingenjörspersonal på motsvarande sätt som vid arméns radarskola

till en civilingenjör och två mariningenjörer med läroverksingenjörskompetens.

En tjänst för lärare med civilingenjörskompetens inrättades

från och med budgetåret 1956/57. Av de två övriga ingenjörerna beräknas

en kunna avses för skolan inom den närmaste tiden. Ytterligare en kan

däremot icke påräknas förrän om ungefär fem år. Eftersom två ingenjörer

erfordras, bör behovet av den ena av dessa tills vidare tillgodoses

genom att en extra tjänst inrättas.

Ifrågavarande ingenjör skall tjänstgöra som chef för skolans materielavdelning

och som lärare. Hans åligganden avses skola omfatta planläggning

och ledning av den tekniska tjänsten avseende tillsyn, vård och kontroll

av skolans radarmateriel, undervisning i radarmaterielens konstruktion

och funktioner samt utförande av felsökning och reparation å radarmateriel.

Med hänsyn till arbetets art samt kravet på läroverksingenjörskompetens

anses den extra tjänsten böra placeras i 19 lönegraden.

Civilförvaltningen tillstyrker marinchefens förevarande förslag.

Marinkommando Nord. Efter förslag från fortifikationsförvaltningen

(jfr arméns avlöningsanslag, p. 10) tillstyrker civilförvaltningen, att

en eldartjänst i Ae 7 vid Härnösands kustartillerikår utbytes mot tjänst

för reparatör i Ae 8.

För timarvoden till deltidstjänstgörande lärare och föreläsare vid marinens

fasta utbildningsanstalter och skolor beräknar marinchefen ett medelsbehov

av 446 340 kronor. Därvid har marinchefen utgått från den

»för budgetåret 1956/57» gällande timtaxan. Civilförvaltningen beräknar

medelsbehovet för ifrågavarande ändamål till i runt tal 450 000 kronor,

vilket innebär en minskning med 22 000 kronor.

Behovet av medel för timarvoden till civila lärare för underbefälsutbildning

beräknar marinchefen för nästa budgetår till avrundat 155 000 kronor.

Med utgångspunkt i de från och med den 1 januari 1957 höjda timarvodesbeloppen

har civilförvaltningen utgått från oförändrade kostnader,

195 000 kronor, för ifrågavarande ändamål.

25—89 58 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 sand. Nr 110

s. 386 Kontrollera mot PDF

386

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

I enlighet med marinchefens beräkningar upptager civilförvaltningen

medel för avlönande under nästa budgetår av 57 fänrikar, vilket innebär

en ökning med två fänrikar i förhållande till innevarande budgetår.

Marinchefen har föreslagit en höjning av arvodena för assistenter för

frivilligfrågor, som sedan den 1 juli 1955 utgått med 650 kronor i ett för

allt per månad. Höjning borde ske till belopp motsvarande lönegrad A 9

eller, därest detta ej kunde bifallas, i motsvarande mån som de statliga

lönerna i allmänhet höjts sedan den 1 juli 1955. Civilförvaltningen, som

erinrar om att arvodena genom Kungl. Maj :ts beslut den 6 juni 1957 höjts

till 700 kronor, anser sig icke kunna föreslå någon ytterligare jämkning

av arvodesbeloppet.

I militärorganisatoriska underlaget för nästa budgetår har chefen för marinen

föreslagit att lönegradsplaceringen för majorer och kommendörkaptener

av 2. graden skall höjas från Ao 23 till Ao 24 (jfr i det föregående

under arméns avlöningsanslag). Civilförvaltningen anser emellertid att

denna fråga är av natur att böra prövas i annan ordning och räknar i förevarande

sammanhang med oförändrad löneställning för ifrågavarande beställningshavare.

Departementschefen

1. För ärenden rörande säkerhetstjänsten i marinledningen bör avses

en kapten, en byråinspektör i Ae 19 och ett kanslibiträde i Ae 7. Behovet

av kapten torde böra få tillgodoses genom omdisposition av göromål mellan

beställningshavare som för närvarande avses för marinstaben. Tjänster

för byråinspektör och kanslibiträde förutsätter jag skola tillkomma från

och med nästa budgetår. I anslutning härtill torde böra föreskrivas att en

befintlig tjänst för byråinspektör i Ae 19 vid marinstaben skall indragas

vid uppkommande ledighet. Härjämte bör, såsom jag anmält vid behandlingen

av marinförvaltningens avlöningsanslag, en tjänst i Ae 19 vid ämbetsverket

indragas från och med nästa budgetår.

Jag tillstyrker vidare, att en tjänst för kontorist i Ae 9 ordinariesättes

samt att befintliga tjänster för en fotograf i Ag 9, en tekniker i Ag 9, en

typograf i Ag 8 och två tekniska biträden i Ag 5 extraordinariesättes. Förslaget

att redovisa marinens hydrograftjänster å marinstabens personalförteckning

har ej givit mig anledning till erinran. I övrigt kan jag däremot

icke biträda under denna punkt framförda förslag.

2. Förslagen om inrättande av nya beställningar för marinens helikoptertjänst

kan jag icke biträda.

3. Med anledning av fattade principbeslut om en enhetlig militärterritoriell

indelning har överbefälhavaren framlagt förslag rörande organisationen

av en stab för det nyinrättade Göteborgs och Bohus försvarsområde

och Göteborgs kustartilleriförsvar. Den nya staben skall enligt förslaget or
-

s. 387 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

387

ganiseras genom sammanslagning av staberna för Göteborgs skärgårds

försvarsområde (Göteborgs kustartilleriförsvar) och Göteborgs—Halmstads

försvarsområden. Försvarsområdesbefälhavare och försvarsområdesstab

skall i fred vara gemensamma för Göteborgs och Bohus samt Hallands

försvarsområden.

Den föreslagna organisationen ansluter sig till de principbeslut som tidigare

fattats rörande den militärterritoriella indelningen, överbefälhavaren

har också hävdat, att den föreslagna organisationen ur militär ledningsoch

effektivitetssynpunkt ger avsevärda fördelar. Härtill kommer att betydande

besparingar står att vinna genom rationaliseringar vid kustartilleriförsvaret,

vilka avses skola genomföras i samband med den föreslagna organisationens

genomförande. Med beaktande härav har jag ansett mig

böra tillstyrka, att organisationen av Göteborgs och Bohus försvarsområdesstab

(Göteborgs kustartilleriförsvarsstab) utformas på grundval av överbefälhavarens

förslag. Såsom jag anfört under Avd. I Försvarets utformning

på längre sikt anser jag det emellertid böra prövas, huruvida icke i anslutning

till den minskning av kustartilleriets utbildningsorganisation, som

är aktuell, stabs- och förvaltningstjänsten vid Älvsborgs kuslartilleriregemente

borde anknytas till försvarsområdesstaben. Med hänsyn härtill bör

någon slutlig ställning icke för närvarande tagas till det framlagda organisationsförslaget.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att besluta om

den närmare utformningen av en provisorisk organisation av försvarsområdesstaben.

Jag förutsätter vidare, att, såsom överbefälhavaren föreslagit,

statens organisationsnämnd sedermera skall utföra närmare detaljundersökningar.

Med hänsyn till det anförda och till övriga förestående ändringar i marinens

organisation anser jag mig icke böra räkna med att nya beställningar

tillkommer i förevarande sammanhang. Jag förutsätter, att Kungl.

Maj:t i avbidan på prövning av möjligheterna att omdisponera beställning

för ändamålet under nästa budgetår skall kunna förordna beställningshavare

att mot vikariatslön i Bo 4 bestrida göromål som försvarsområdesbefälhavare

tillika kustartilleriförsvarschef. En för värme- och sanitetsdetaljen

avsedd flaggundcrofficersbeställning i Ao 13 bör dock utbytas mot beställning

för förvaltare i Ao 17. Beträffande civil personal samt militär

personal i arvodesbefattningar räknar jag i förevarande sammanhang i

kostnadshänseende med att föreslagna förändringar genomföres från och

med nästa budgetår.

4 och 5. De sex för närvarande vakanthållna beställningarna vid flottan

torde böra avföras ur marinens personalförteckning liksom den vakanta

övertaliga beställningen för musikdirektör av 1. graden.

Fyra beställningar för förvaltare i Ao 15, vilkas innehavare för närvarande

har förordnande i lönegrad Ao 17, bör uppflyttas till denna lönegrad.

Till förslaget om uppflyttning av ytterligare fyra förvaltare i Ao 15, av
-

s. 388 Kontrollera mot PDF

388

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

sedda för av marinchefen angivna befattningar vid örlogsvarven i Stockholm

och Karlskrona, vid marinkommando Ost samt för statsisbrytaren

Ymer, tar jag däremot icke ställning i förevarande sammanhang.

Såsom jag omnämnt jämväl i annat sammanhang förutsätter jag, att

jagarna Klas Horn, Göteborg, Romulus och Remus utrangeras. I detta sammanhang

torde böra anmälas att Kungl. Maj :t efter förslag av chefen för

marinen genom beslut den 28 februari 1958 föreskrivit att sex förvaltarbeställningar,

två i lönegrad Ao 17 och fyra i lönegrad Ao 15 och avsedda för

nyssnämnda jagare, icke må återbesättas vid uppkommande ledighet. Prövning

av frågan huruvida beställningarna på längre sikt är erforderliga

torde få ske vid kommande översyn av marinens personalbehov.

Sju beställningar för övertaliga underofficerare torde planenligt böra

utbytas mot beställningar för högbåtsman i Ao 9.

Efter förslag av Kungl. Maj :t i propositionen 1957:110 har från och

med innevarande budgetår tillkommit underbefälsbeställningar i Ao 10, 20

för högbåtsman vid flottan och 10 för flaggfurir vid kustartilleriet. Jag tar

icke i förevarande sammanhang ställning till framförda förslag om uppflyttning

av ifrågavarande beställningar till högre lönegrad och om utökning

av antalet dylika beställningar liksom ej heller till frågan om

ändrad tjänstebcnämning för högbåtsman i högre lönegrad.

Beträffande kustartilleriet föreslår jag att en beställning för flaggunderofficer

i Ao 13, avsedd för värme- och sanitetsdetaljen vid Hemsö kustartilleriförsvar,

utbytes mot beställning för förvaltare i Ao 15 samt att åtta

furirsbeställningar i Ao 8/7 indrages. Vidare bör en arvodesbefattning för

besiktningsunderofficer vid Gotlands kustartilleriförsvar indragas.

I sitt militärorganisatoriska underlag har chefen för marinen föreslagit,

att 11 beställningar för mariningenjör i reglerad befordringsgång skall tillkomma

för de underofficerare, vilka för närvarande genomgår utbildning

till mariningenjör. I anslutning härtill har föreslagits att motsvarande

antal underofficersbeställningar skall hållas vakanta. Sedermera har chefen

för marinen på anförda skäl föreslagit, att ordinarie beställningar för mariningenjörer

av ifrågavarande kategori skall tillkomma, varav 4 i Ao 21,

10 i Ao 19 och 6 i Ao 17/13. Härvid förutsättes en tjänst för driftingenjör

i Ae 21 (å sakanslag) vid Karlskrona örlogsvarv samt 26 beställningar för

underofficer av 2. graden vid flottan skola indragas. För egen del finner

jag det skäligt, att de äldre av ifrågav arande underofficerare, som anses

kompetenta för befattningar avsedda för beställningshavare i Ao 19

eller Ao 21, omedelbart efter eller i nära anslutning till genomgången utbildning

till mariningenjör skall kunna befordras till beställning i Ao 19.

Med hänsyn härtill föreslår jag, att för nästa budgetår fem dylika beställningar

tillkommer. I samband härmed bör beställningar för en förvaltare i

Ao 15, två flaggunderofficerare i Ao 13 och två underofficerare av 2. graden

i Ao 11 indragas. Härjämte kan en driftingenjörstjänst i Ae 21 (å sak
-

s. 389 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

389

anslag) vid Karlskrona örlogsvarv utgå. För övriga sex underofficerare under

utbildning till mariningenjör bör beställningar för mariningenjör i

reglerad befordringsgång tillkomma, varvid motsvarande antal underofficersbeställningar

torde få vakanthållas. Den av marinchefen med skrivelse

den 8 november 1957 ingivna planen för utbyggnad av den nya kategorien

mariningenjörer har genom beslut av Kungl. Maj :t den 10 januari 1958

överlämnats till 1954 års utredning rörande vissa personalkårer inom

försvaret för att vara tillgänglig vid fullgörandet av utredningens uppdrag.

Med hänsyn härtill är jag icke för närvarande beredd att taga ställning

till ifrågavarande plan.

Såsom jag anfört vid anmälan av marinförvaltningens avlöningsanslag

i det föregående, bör en beställning för kapten i Ao 21 vid marinintendenturkåren

indragas.

Övriga under ifrågavarande punkter redovisade förslag anser jag mig

icke kunna biträda.

6. Förslagen om uppflyttning av två marinläkarbeställningar kan jag

icke biträda. Däremot räknar jag i anslutning till vad civilförvaltningen

uttalat med indragning vid nuvarande innehavarens avgång av den för distriktsläkare

vid Karlskrona örlogsvarv avsedda beställningen för marinläkare

av 1. graden i Ao 21. Jag kan däremot icke tillstyrka chefens för

marinen förslag om inrättande av en särskild läkartjänst vid marinöverläkarens

expedition. Behovet av läkarexpertis vid fartygsbyggnader m. m.

torde få tillgodoses i hittillsvarande ordning. Slutligen bör enligt min mening

behovet av läkare vid marinkommando Ost omprövas vid uppkommande

ledighet i endera av de för marinkommandot avsedda marinläkarbeställningarna

i Ao 23 och Ao 21.

7. Medlen för tillsynsmän vid befästningar inom kustartilleriförsvaren

torde böra ökas med 28 000 kronor för nytillkommande bevakningsobjekt.

Härutöver bör erforderliga medel beräknas för skedda löneförhöjningar.

Medelsramen för tillsynsmän vid marinens kustbevakning torde höjas med

5 000 kronor för nytillkommande bevakningsobjekt och arvodesreglering.

I sistnämnda hänseende räknar jag med en höjning av det maximibelopp,

som marinkommandochef äger medgiva, från 220 kronor till 300 kronor

för år.

8. I enlighet med avgivet förslag bör tjänsten för förste kansliskrivare

i Ae 12 vid flottans kaserner på Skeppsholmen indragas. Förslaget om

extraordinariesättning av en tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål

vid Bergaskolorna anser jag mig böra biträda. Likaledes biträder jag

förslagen om uppflyttning av en tjänst för kontorsbiträde i Ao 5 vid sjökrigshögskolan

till kanslibiträde i Ao 7 samt av en kassör vid sjökrigsskolan

från Ae 10 till Ae 12. Behovet av ordinarie kontorsbiträdestjänster

torde på föreslaget sätt få tillgodoses genom omdisposition av befintliga

tjänster.

s. 390 Kontrollera mot PDF

390

Kimgl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

I övrigt kan jag icke biträda under denna punkt redovisade förslag.

9. Förslaget om överförande av vissa tjänster från personalförteckning

för flottans kaserner på Skeppsholmen till marinkommando Ost kan

jag icke tillstyrka.

Med hänsyn till den förestående avvecklingen av flottans kaserner förutsätter

jag i stället att behovet av ifrågavarande tjänster omprövas vid eventuell

vakans.

För Hårsfjärdens örlogsdepå bör tillkomma tjänster för en maskinmästare

i Ae 12, en reparatör i Ae 8 och en eldare i Ae 7, de två förstnämnda

i utbyte mot tjänster för en maskinist i Ae 10 respektive en eldare i

Ae 7.

I fråga om Bergaskolorna räknar jag med att två tjänster för ekonomibiträde

i Ae 2 tillkommer, varvid behovet av extra personal minskas i motsvarande

grad.

Förslaget om indragning av en tjänst för expeditionsvakt i Ae 7 vid Gotlands

kustartilleriförsvar biträder jag.

Vid Karlskrona örlogsvarv bör en extra tjänst för maskinist i Ag 10 utbytas

mot extra ordinarie. Jag tillstyrker vidare marinchefens förslag om

extraordinariesättning av vissa tjänster vid Blekinge kustartilleriförsvar.

För kustartilleriets radarskola bör tillkomma en tjänst för ingenjör i

Ag 19; därvid torde en flaggunderofficer sbeställning vid kustartilleriet böra

hållas vakant.

Medelsbehovet för arvoden till deltidstjänstgörande lärare och föreläsare

vid fasta utbildningsanstalter och skolor samt till civila lärare för underbefälsutbildning

beräknar jag i huvudsaklig överensstämmelse med civilförvaltningens

förslag.

Med anledning av framförda förslag om ändrade avlöningsförmåner åt

assistenter för frivilligfrågor anser jag mig — under hänvisning till vad

jag anfört vid behandling av motsvarande fråga beträffande armén — böra

föreslå, att sex tjänster för assistent i Ag 7 inrättas, varav tre med deltidstjänstgöring.

Deltidstjänsterna bör få utnyttjas under en sammanlagd

tjänstgöringstid för år av 13 månader, bortsett från semestrar.

Medelsbehovet för löner åt fänrikar beräknar jag i överensstämmelse

med civilförvaltningens förslag.

Övriga under denna punkt redovisade förslag om inrättande av nya

tjänster eller ändrade löneställningar för befintliga tjänster kan jag icke

tillstyrka.

Jag kan icke i förevarande sammanhang taga ställning till förslagen

om reglering av löneställningen för kommendörkaptener av 2. graden och

majorer.

För budgetåren 1954/58 har riksdagen bemyndigat Kungl. Maj :t att i avseende

å de under arméns och marinens allmänna avlöningsanslag redo
-

s. 391 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958 391

visade militära och civilmilitära kårerna samt den ordinarie personalen

vid flygvapnet vidtaga de provisoriska åtgärder — såsom meddelande av vikariatslöneförordnanden,

vakantsättningar m. m. — som betingas av övergången

till den nya organisationen av försvarets centrala tyg-, intendenturoch

civilförvaltning (prop. 1954: 110; SU 1954: 134; rskr. 1954: 320). Såsom

jag anfört i det föregående torde Kungl. Maj:t böra inhämta riksdagens

bemyndigande att under budgetåret 1958/59 vidtaga motsvarande åtgärder,

såvitt rör personal som avlönas från förevarande anslag.

Såsom framgår av vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan

till årets statsverksproposition av För flera huvudtitlar gemensamma frågor

har förutskickats vissa förslag angående tjänsteförteckningsfrågor av s. k.

B-karaktär. Enligt vad jag inhämtat har förhandlingar i ämnet ej avslutats.

De lönejusteringar, som kan bli ett resultat av dessa förhandlingar, har jag

beaktat vid beräkningen av detta anslag.

Med beaktande av vad jag i det föregående föreslagit i fråga om personalförändringar

m. m. vid marinen samt med ledning av belastningen på

marinens avlöningsanslag under förfluten del av innevarande budgetår och

med beaktande av 1958 års lönehöjning beräknar jag nämnda anslag för

budgetåret 1958/59 sålunda:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän 53 500 000 (+ 10 200 000) kronor;

Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar 670 000

(•— 440 000) kronor;

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t, 720 000

(±0) kronor;

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 21 000 000 (+ 4 800 000)

kronor;

Rörligt tillägg 11 510 000 (—5 940 000) kronor;

Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift 100 000 (+ 40 000) kronor;

Ersättning för avlöningskostnader på statens isbrytarfartyg 500 000

(+ 50 000) kronor.

På sätt framgår av årets statsverksproposition (bil. 6, s. 14) bör den i

avlöningsstaten under förevarande anslag uppförda inkomstposten Pensionsmedel,

670 000 kronor, utgå.

Anslaget bör alltså upptagas till 86 800 000 (+ 9 200 000) kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i vederbörliga

personalförteckningar för marinen, som föranledes

av vad jag i det föregående föreslagit;

s. 392 Kontrollera mot PDF

392

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att med avseende på personalförteckningarna

meddela särskilda föreskrifter av i tillämpliga

delar samma innehåll som innefattas i de särskilda bestämmelser,

som genom Kungl. Maj:ts brev den 6 juni 1957

fastställts att lända till efterrättelse för tillämpningen av marinens

personalförteckningar för budgetåret 1957/58;

c) bemyndiga Kungl. Maj :t att i avseende å staterna för militära

och civilmilitära kårer vid marinen vidtaga provisoriska

åtgärder i enlighet med vad jag i det föregående förordat;

d) godkänna följande avlöningsstat för marinens anslag till

avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under

budgetåret 1958/59:

Avlöningsstat

U t gifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

.......................................................... 53 500 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodes
befattningar,

förslagsvis .............................. 670 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ........................ 720 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ................................................ 21 000 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 11 510 000

Summa kronor 87 400 000

Särskilda uppbördsmedel

Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift ... 100 000

Ersättning för avlöningskostnader på statens is
brytarfartyg

.............................................. 500 000

Nettoutgift kronor 86 800 000

e) till Marinen: Avlöningar till aktiv personal m.fl. för

budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 86 800 000

kronor.

[32] Marinen: Avlöningar m. m. till värnpliktiga

Anslag Nettoutgift

1956/57 .............................. 8 850 000 9 900 981

1957/58 (statsliggaren s. 244) 10 500 000

1958/59 (förslag) ................ 9 500 000

s. 393 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

393

1 årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 64) har Kungl. Maj :t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Marinen:

Avlöningar m. in. till värnpliktiga för budgetåret 1958/59 beräkna ett

förslagsanslag av 10 500 000 kronor.

Försvarets civilförvaltning hemställer, att anslaget höjes med 700 000

kronor, varav för penningbidrag m. m. 650 000 kronor och för premier

50 000 kronor. Civilförvaltningen grundar sina beräkningar på uppgifter

från chefen för marinen om dels antalet tjänstgöringsdagar under budgetåret

1958/59 och dagarnas fördelning på olika kategorier värnpliktiga, dels

ock antalet till premier berättigade värnpliktiga. Antalet tjänstgöringsdagar

för värnpliktiga under nästa budgetår har angivits till 2 809 860.

Departementschefen

Såsom framgår av det föregående, avsnittet »Försvarets utformning på

längre sikt», innebär den föreslagna försvarsorganisationen en minskning

av antalet tjänstgöringsdagar för värnpliktiga. Till följd härav räknar jag

med ca 2 500 000 tjänstgöringsdagar för värnpliktiga vid marinen under

nästa budgetår. Med beaktande härav samt med hänsyn till den under arméns

motsvarande anslag föreslagna utvidgningen av rätten till premier

föreslår jag att anslaget uppföres med 9 500 000 kronor, innebärande en

minskning med 1 000 000 kronor.

Jag får således hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Marinen: Avlöningar m. m. till värnpliktiga för budgetåret

1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 9 500 000 kronor.

[33] Marinen: Familjebidrag

Anslag Nettoutgift

1956/57 .............................. 2 050 000 2 142 698

1957/58 (statsliggaren s. 244) 2 300 000

1958/59 (förslag) ............... 3 400 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 64) har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Marinen:

Familjebidrag för budgetåret 1958/59 beräkna ett förslagsanslag av

2 300 000 kronor.

Försvarets civilförvaltning (skr. 28/e 1957 samt utlåt. 8/n 1957) beräknar,

enligt de grunder som angivits under anslaget Armén: Familjebidrag,

behovet av medel för nästa budgetår under förevarande anslag till 3 700 000

kronor. Vid beräkningen har ämbetsverket beaktat av chefen för marinen

lämnade uppgifter om det beräknade antalet tjänstgöringsdagar samt ut
-

s. 394 Kontrollera mot PDF

394

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

gått från att en höjning av maximibeloppen för familjepenningen sker

enligt det förslag av försvarets socialbyrå, för vilket redogjorts under arméns

anslag till familjebidrag.

Departementschefen

Under hänvisning till vad jag anfört vid behandlingen av arméns motsvarande

anslag beräknar jag förevarande anslag till 3 400 000 kronor för

nästkommande budgetår. Jag får således hemställa, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Marinen: Familjebidrag för budgetåret 1958/59 anvisa

ett förslagsanslag av 3 400 000 kronor.

[34] Marinen: Sjukvård

Anslag

Nettoutgift

1956/57 ..............................

700 000

842 893

1957/58 (statsliggaren s. 244)

750 000

1958/59 (förslag) ...............

775 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 65) har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Marinen:

Sjukvård för budgetåret 1958/59 beräkna ett förslagsanslag av 750 000

kronor.

Försvarets sjukvårdsstyrelse hemställer, att anslaget uppföres med oförändrat

belopp. Ämbetsverket bortser därvid från kostnaderna för remisstandvården,

vilka för budgetåret 1956/57 uppgått till cirka 71 300 kronor.

För egen del föreslår jag, att anslaget höjes med 25 000 kronor. Jag får

således hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Marinen: Sjukvård för budgetåret 1958/59 anvisa

ett förslagsanslag av 775 000 kronor.

[35] Marinen: Reseersättningar m. m.

Anslag Nettoutgift

1956/57 .............................. 2 900 000 3 619 555

1957/58 (statsliggaren s. 245) 3 650 000

1958/59 (förslag) ............... 3 650 000 I

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 66) har Kungl. Maj :t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Marinen:

Reseersättningar m. m. för budgetåret 1958/59 beräkna ett förslagsanslag

av 3 650 000 kronor.

s. 395 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

395

Yrkande

Försvarets civilförvaltning hemställer, att anslaget liöjes med 250 000

kronor.

Ökning

1. ökade traktamentskostnader vid vissa skolor ..................... 100 000

2. Höjda järnvägstaxor ...................................................... 150 000

250 000

Motiv

1. Chefen för marinen har anfört, att bland annat de stora vakanserna

inom underofficerskåren medfört, att personal i stor utsträckning måste

kommenderas som instruktörer till marinens fasta utbildningsanstalter.

Härigenom uppkomna traktamentskostnader beräknas till 85 000 kronor.

Kostnaderna har hittills belastat marinens övningsanslag men bör enligt

marinchefen överföras till förevarande anslag.

Vidare räknar marinchefen under detta anslag med att traktamentskostnaderna

ökar med 13 000 kronor på grund av ökat antal traktamentsberättigade

elever vid Bergaskolorna samt med 18 000 kronor för eleverna

vid marinens tekniska skola i Karlskrona. Sistnämnda kostnader har tidigare

bestritts från arméns reseanslag.

Civilförvaltningen föreslår att anslaget uppräknas med 100 000 kronor

för nu angivna ändamål.

2. Merkostnaderna under detta anslag för den numera genomförda höjningen

av järnvägstaxorna uppgår enligt civilförvaltningens beräkningar

till 150 000 kronor.

Departementschefen

Jag har i och för sig intet att erinra mot civilförvaltningens beräkning

av medelsbehovet. Vid bifall till de i det föregående framlagda förslagen

om dels minskning av antalet tjänstgöringsdagar för värnpliktiga vid marinen,

dels ock borttagandet i princip av rätten till resekostnadsersättning

för värnpliktiga (se anslaget Armén: Avlöningar m. m. till värnpliktiga)

uppkommer emellertid en icke obetydlig minskning av det eljest erforderliga

medelsbehovet under förevarande anslag. Med beaktande härav föreslår

jag, att anslaget uppföres med oförändrat belopp av 3 650 000 kronor.

Jag får således hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Marinen: Reseersättningar m. m. för budgetåret

1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 3 650 000 kronor.

s. 396 Kontrollera mot PDF

396

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1958

[36] Marinen: Mathållning

Anslag Nettoutgift

1956/57 .............................. 12 650 000 15 792 300

1957/58 (statsliggaren s. 247) 14 500 000

1958/59 (förslag) ............... 13 500 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 70) har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Marinen:

Mathållning för budgetåret 1958/59 beräkna ett förslagsanslag av

14 500 000 kronor.

Yrkande

Marinförvaltningen (skr. 26/s 1957) hemställer, att anslaget höjes med

150 000 kronor.

1. Ändrat antal tjänstgöringsdagar .....................

2. Skillnad mellan äskat och beviljat anslag för

budgetåret 1957/58 .......................................

Motiv

ökning Minskning

900 000

1 050 000

1 050 000 900 000

+ 150 000

1. Kostnadsminskningen beräknas på följande sätt.

Tjänstgöringsdagar

1957/58 1958/59 ökning

resp.

minskning

För 1957/58

beräknad

dagskostnad

Summa

kronor

Landportion ........

2 250 000

2 375 000 + 125 000

3,40

+ 425 000

Skeppsportion.......

Mässpenningar

1 010 000

855 000

— 155 000

4,80

— 744 000

officerare .........

87 000

76 000

— 11000

8,5 5

— 94 050

underofficerare ...

högbåtsmän, över-

160 000

125 000

— 35 000

8,30

— 290 500

furirer..........

furirer och furirs-

130 000

110 000

— 20 000

2,50

— 50 000

aspiranter......

330 000

258 000

— 72 000 2,oo

Summa kronor

Avrundat

— 144 000

— 897 550

— 900 000

Marinförvaltningen räknar för nästa budgetår med samma portionspriser

som för innevarande budgetår d.v.s. tre kronor 40 öre för landportion

och fyra kronor 80 öre för skeppsportion.

s. 397 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

397

Departementschefen

Marinförvaltningen räknar för nästa budgetår med en minskning av det

totala antalet tjänstgöringsdagar. Det är att märka, att denna minskning

icke sammanhänger med den i det föregående föreslagna minskningen av

antalet tjänstgöringsskyldiga värnpliktiga vid marinen. Vidare innebär den

beräknade fördelningen av dagarna på landportion och skeppsportion, jämförd

med motsvarande beräkning för innevarande budgetår, att ett proportionellt

större antal dagar hänför sig till den billigare landportionen och

ett mindre antal till den dyrare skeppsportionen. Till följd härav räknar

marinförvaltningen med en kostnadsminskning med 900 000 kronor. På

grund av den förut under punkten 2 angivna omräkningen av medelsbehovet

hemställer marinförvaltningen likväl, att anslaget höjes med 150 000

kronor. För egen del anser jag mig emellertid kunna räkna med ett anslag

av 13 500 000 kronor, innebärande en minskning med 1 000 000 kronor.

Därvid beaktar jag, bland annat, den ytterligare minskning av antalet

tjänstgöringsdagar, som uppkommer vid bifall till förslaget om minskning

av marinens värnpliktskontingenter.

Jag får således hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Marinen: Mathållning för budgetåret 1958/59 anvisa

ett förslagsanslag av 13 500 000 kronor.

[37] Marinen: Beklädnad m. m.

Anslag

Nettoutgift

Behållning

1956/57 ..............................

17 200 000

8 250 912

267 569

1957/58 (statsliggaren s. 248)

8 800 000

1958/59 (förslag) .................

7 900 000

1 Därutöver anvisat på tilläggsstat 61 000 kronor samt överfört från anslag under tolfte

huvudtiteln 14 000 kronor.

Reservationsbehållningen var vid utgången av budgetåret 1956/57 i sin

helhet bunden genom utlagda beställningar.

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 71) har Kungl. Maj :t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Marinen:

Beklädnad m. m. för budgetåret 1958/59 beräkna ett reservationsanslag av

8 800 000 kronor.

Yrkande

Marinförvaltningen hemställer, att anslaget höjes med 1 300 000 kronor.

ökning

69 400

519 900

1. Ändrat antal tjänstgöringsdagar

2. Höjd dagskostnad ...................

s. 398 Kontrollera mot PDF

398

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1958

ökning

3. Höjda löner m. m.......................................................... 185 000

4. ökad anskaffning av specialbeklädnad .............................. 150 000

5. ökad anskaffning av beklädnad för civil personal ............ 70 000

6. Bristtäckning ............................................................... 300 000

7. Avrundning ............................................................... 5 700

1 300 000

Motiv

1. Antalet tjänstgöringsdagar under innevarande budgetår beräknades enligt

1957 års statsverksproposition till 2 900 000 för personal med fri beklädnad

samt 600 000 för icke-ordinarie furirer och med dem i beklädnadshänseende

jämställd personal. För nästa budgetår beräknar marinförvaltningen

motsvarande antal tjänstgöringsdagar till 3 030 000 resp. 436 000.

Om dagskostnadsbeloppen beräknas till oförändrade belopp, 2 kronor 30

öre för personal med rätt till fri beklädnad samt 1 krona 40 öre för ickeordinarie

furirer m. fl., uppkommer till följd av förändringarna i antalet

tjänstgöringsdagar en merkostnad av [(3 030 000 — 2 900 000) x 2,30 ■—

(600 000 — 436 000) x 1,40 =] 69 400 kronor.

2. Som nyss nämnts har dagskostnadsbeloppen för budgetåret 1957/58

beräknats till 2 kronor 30 öre för personal med rätt till fri beklädnad samt

1 krona 40 öre för icke-ordinarie furirer m.fl. Motsvarande belopp beräknas

av marinförvaltningen för nästa budgetår till 2 kronor 45 öre resp.

1 krona 55 öre, i båda fallen innebärande en höjning med 15 öre. Marinförvaltningen

anför att en höjning av dagskostnadsbeloppen bedömes ofrånkomlig

med hänsyn till såväl under år 1956 inträffade kostnadsstegringar

— vilka med ledning av partiprisindex beräknas till 4,6 % — som den

fortgående tendensen till stigande ullpriser samt genomförda lönehöjningar.

Om antalet tjänstgöringsdagar beräknas i enlighet med vad som

förut anförts, ökar medelsbehovet till följd av höjda dagskostnadsbelopp

med [(3 030 000 + 436 000) x 0,15 =] 519 900 kronor.

3. Medelsbehovet för löner har enligt 1957 års statsverksproposition beräknats

till 920 000 kronor. För nästa budgetår beräknar marinförvaltningen

1 105 000 kronor för ändamålet, innebärande en ökning med 185 000

kronor. Av ökningen hänför sig 65 000 kronor till lönehöjningar enligt

1957 års löneöverenskommelser.

4. För anskaffning och underhåll av specialbeklädnad erfordras enligt

marinförvaltningen ett belopp av 500 000 kronor, vilket innebär en

ökning med 150 000 kronor. Medel erfordras enligt ämbetsverket främst

för anskaffning av särskild stridsbeklädnad för flottans personal och därjämte

för fortsatt anskaffning av olika slag av skyddsbeklädnad av konventionella

typer såsom päls- och skinnbeklädnad m. m.

5. För anskaffning av beklädnad för civil personal, främst kvinnlig

s. 399 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

399

krigstjänstpersonal, beräknar marinförvaltningen för nästa budgetår ett

medelsbehov av 150 000 kronor. I förhållande till det belopp som för innevarande

budgetår avsetts för ändamålet, 80 000 kronor, innebär detta en

ökning med 70 000 kronor.

6. Beloppet avses för täckande av vissa brister i marinens utrustning av

beklädnadsmateriel. Kostnaderna för att avhjälpa aktuella brister har efter

direktiv från överbefälhavaren beräknats till omkring 2 600 000 kronor.

Anskaffningen förutsättes skola fördelas på nio år.

Departementschefen

Jag föreslår, att förevarande anslag för nästa budgetår uppföres med

ett belopp av 7 900 000 kronor. Antalet tjänstgöringsdagar beräknar jag

härvid till avrundat 2 700 000 för personal med rätt till fri beklädnad

samt till 400 000 för icke-ordinarie furirer och med dem i beklädnadshänseende

jämställd personal. Inom den angivna anslagsramen kan särskilda

medel icke beräknas för anskaffning av specialbeklädnad eller anskaffning

av beklädnadsutrustning för kvinnlig krigstjänstpersonal. En begränsning

av kostnaderna för löner till tjänstemän och förrådspersonal är

vidare erforderlig.

Under erinran om att anslaget minskas med 900 000 kronor hemställer

jag alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Marinen: Beklädnad m. m. för budgetåret 1958/59

anvisa ett reservationsanslag av 7 900 000 kronor.

[38] Marinen: Tvätt

Anslag Nettoutgift

1956/57 .............................. 910 000 1 078 012

1957/58 (statsliggaren s. 252) 1 100 000

1958/59 (förslag) ............... 1 000 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 73) har Kungl. Maj :t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Marinen:

Tvätt för budgetåret 1958/59 beräkna ett förslagsanslag av 1 100 000

kronor.

Marinförvaltningen hemställer, att anslaget med hänsyn till belastningen

under föregående budgetår samt inträffade eller förutsedda löne- och prisstegringar

höjes med 100 000 kronor. Ämbetsverket förutsätter, att antalet

tjänstgöringsdagar kommer att öka något under nästa budgetår. Den nya

försvarsawägning som föreslås medför emellertid en begränsning i antalet

tjänstgöringsdagar. Med beaktande härav samt av belastningen under

förfluten del av innevarande budgetår anser jag att mcdelsanvisningen för

s. 400 Kontrollera mot PDF

400

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1958

nästa budgetår kan begränsas till 1 000 000 kronor, innebärande en minskning

med 100 000 kronor. Jag hemställer således, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Marinen: Tvätt för budgetåret 1958/59 anvisa ett

förslagsanslag av 1 000 000 kronor.

[39] Marinen: Övningar m. m.

Anslag Nettoutgift

1956/57 .............................. 25 150 000 24 204 451

1957/58 (statsliggaren s. 252) 26 000 000

1958/59 (förslag)................. 24 000 000

Av reservationsbehållningen var vid utgången av budgetåret 1956/57 i

runt tal 6 656 000 kronor bundna.

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 74) har Kungl. Maj:t

föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Marinen:

övningar m. m. för budgetåret 1958/59 beräkna ett reservationsanslag

av 26 000 000 kronor.

Yrkande

Marinförvaltningen hemställer, att anslaget höjes med 500 000 kronor.

1. Höjda priser m. m.

ökning

Minskning

a) ammunition .......................................

340 000

b) drivmedel .......................................

1 280 000

2. Ytterligare medelsbehov vid oförändrad öv-

ningsverksamhet ....................................

3. Minskad övningsverksamhet ....................

85 000

1 205 000

+ 500 000

Motiv

1. a) Ammunitionspriserna har från och med

den 1 april

1957 höjts

med i genomsnitt 5 %. Den genomsnittliga förbrukningen av ammunition

under de tre senaste budgetåren beräknas värdemässigt ha uppgått till

6 872 000 kronor. Fem procent härav utgör 343 600 kronor.

1. b) Drivmedelskostnaderna är beräknade på grundval av följande

priser (inom parentes angives de priser som ligger till grund för såväl anslagsberäkningarna

som staten för innevarande budgetår): kol 140 kr/ton

(135 kr/ton), pannbrännolja 13,5 öre/l (11 öre/l), motorbrännolja 17,5

öre/l (15,5 öre/l), flygbensin 65 öre/l (60 öre/l), bilbensin 57 öre/l (49

öre/l) och smörjoljor 125 öre/kg (100 öre/kg).

Det ökade medelsbehovet föranledes av angivna prishöjningar. I dessa

ingår, såvitt avser flygbensin och bilbensin, energiskatt med 4 öre/l.

Behållning

7 408 842

s. 401 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

401

2 och 3. Medelsbehovet vid oförändrad övningsverksamhet ökar enligt

marinförvaltningens beräkningar — förutom till följd av de i punkt 1

upptagna prishöjningarna — jämväl till följd av utbyte av vissa pjäser

vid kustartilleriet m. m. Kostnadsökningen i detta hänseende angives till

85 000 kronor. Vid oförändrad övningsverksamhet ökar i enlighet härmed

medelsbehovet med sammanlagt (340 000 + 1 280 000 -f 85 000 =) 1 705 000

kronor.

Enligt direktiv från överbefälhavaren har emellertid anslagshöjningen

begränsats till 500 000 kronor, vilket belopp är 1 205 000 kronor lägre än

vad som erfordras vid oförändrad övningsverksamhet. Nedskärningen medför

att gångtiderna för fartygen måste minskas och skjututbildningen begränsas.

Detta medför lägre utbildningsstandard och sämre beredskap.

Departementschefen

Inom den ram som bestämts för försvarsutgifterna under nästa budgetår

kan förevarande anslag uppföras med ett belopp av 24 000 000 kronor.

Enligt vad som under hand inhämtats från marinförvaltningen har priserna

på flygbensin och bilbensin numera stigit till respektive 70 öre/l och 60

öre/l. Härtill har hänsyn tagits vid anslagets beräkning.

Vid planläggningen av verksamheten under förevarande anslag bör beaktas

att någon medelsanvisning å tilläggsstat för täckande av under nästa

budgetår uppkommande merkostnader icke kan påräknas.

Åberopande det anförda hemställer jag — under erinran om att anslaget

sänkes med 2 000 000 kronor — att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Marinen: övningar m.m. för budgetåret 1958/59 anvisa

ett reservationsanslag av 24 000 000 kronor.

[40] Marinen: Fartygshyggnader m. m.

Anslag Nettoutgift Behållning

1956/57 ...........................1 109 000 000 143 990 474 27 097 845

1957/58 (statsliggaren s. 255) 107 000 000

1958/59 (förslag) .............. 108 000 000

1 Därutöver överfört från anslag under tolfte huvudtiteln 73 000 kronor.

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 79) har Kungl. Maj :t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Marinen:

Fartygshyggnader m. m. för budgetåret 1958/59 beräkna ett reservationsanslag

av 107 000 000 kronor.

Verksamheten under förevarande anslag regleras med stöd av dels planer

omfattande nybyggnader och moderniseringar som beslutats för bud26—89

58 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 sand. Nr 110

s. 402 Kontrollera mot PDF

402

Kungl. Maj:ts proposiiion nr 110 år 1958

getåren 1947/52 (äldre nybyggnadsplan och äldre moderniseringsplan),

dels en plan för budgetåren 1952/59 innefattande a) det på grundval av

propositionen 1952: 18 fastställda programmet för flottans fartygsbyggnader

samt b) för ifrågavarande sju budgetår beräknade moderniseringar

för flottan jämte nybyggnader m. m. för kustartilleriet och för marinen

gemensamma ändamål (1952 års sjuårsplan för fartygsbyggnader m. m.),

dels vissa av 1956 och 1957 års riksdagar beslutade nybyggnader m. m.

för flottan och för marinen gemensamma ändamål (1956 och 1957 års

fartygsbyggnader m. m.). Medel för försök rörande fartygsmateriel redovisas

vid sidan av nämnda planer.

Vid utgången av budgetåret 1956/57 hade marinförvaltningen erhållit

bemyndiganden om sammanlagt 1 206,679 miljoner kronor för att utlägga

beställningar inom fastställda planer m. m. I angivet belopp har inräknats

de medel, sammanlagt 163 000 kronor, som för budgetåren 1954/57 tillförts

anslaget från anslag under tolfte huvudtiteln. För att bestrida kostnaderna

för ifrågavarande beställningsbemyndiganden hade anvisats betalningsmedel

om sammanlagt 724,418 miljoner kronor. Den 30 juni 1957

var således bemyndiganden till ett belopp av (1 2 06,679 — 7 24,418 =)

482,261 miljoner kronor icke täckta av betalningsmedel.

För innevarande budgetår har riksdagen bemyndigat Kungl. Maj :t att

medgiva utläggande av beställningar inom en kostnadsram av 100,o miljoner

kronor och anvisat 107,o miljoner kronor i betalningsmedel. Den 30

juni 1958 kommer således enligt hittills meddelade beslut beställningsbemyndiganden

till ett belopp av (482,261 + 100,o — 107,o =) 475,261 miljoner

kronor att sakna täckning av betalningsmedel.

Den 1 oktober 1957 var beställningsbemyndiganden till ett belopp av i

runt tal 320 miljoner kronor icke utnyttjade.

I det följande redogöres först, i anslutning till hittills gällande planer

för verksamheten under förevarande anslag, för marinförvaltningens

förslag till anslagsäskanden samt vissa andra förslag från ämbetsverket

m. m. Härefter anmäler jag marinchefens tidigare nämnda skrivelser den

24 februari 1958 rörande avbeställning av vissa fartyg och den 28 februari

1958, den sistnämnda såvitt rör förevarande anslag, samt överbefälhavarens

yttrande över ifrågavarande förslag. Slutligen torde få anmälas fråga om

disposition av medel som inflyter vid nedskrotning av pansarskeppet Sverige.

Marinförvaltningen hemställer för nästa budgetår om bemyndiganden

att utlägga beställningar inom en kostnadsram av 121,925 miljoner kronor.

I betalningsmedel äskar ämbetsverket 122 miljoner kronor.

Äldre nybyggnadsplan. Äldre moderniseringsplan

Under dessa rubriker redovisas under budgetåren 1947/52 beslutade nybyggnader

respektive moderniseringar. De beställningsbemyndiganden, som

s. 403 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts proposition nr 110 dr 1958

403

erhållits för de i äldre nybyggnadsplanen upptagna objekten, uppgår till

sammanlagt 227,380 miljoner kronor. För objekt, som upptagits i äldre

moderniseringsplanen, har erhållits bemyndiganden om tillhopa 92,426 miljoner

kronor. För en närmare redogörelse rörande fördelningen på olika

objekt m. m. torde få hänvisas till 1955 års statsverksproposition (bil. 6,

s. 141—142).

I särskild skrivelse den 21 oktober 1957 har marinförvaltningen hemställt

om medgivande att i försökssyfte anskaffa visst fartyg från utlandet.

Kostnaderna för förvärvet har beräknats till två miljoner kronor. Ämbetsverket

föreslår att dessa kostnader skall få bestridas inom ramen för

den i äldre nybyggnadsplanen upptagna posten A. 4. Tre ubåtar av ny typ

om 69 miljoner kronor. Ubåtarna har numera levererats, varför totalkostnaderna

kan överblickas bättre. Dessa bedömes numera icke bli högre

än att den föreslagna nyanskaffningen kan ske inom ramen för angivna

belopp, 69 miljoner kronor, överbefälhavaren, som yttrat sig över marinförvaltningens

framställning, har tillstyrkt densamma. För ytterligare upplysningar

i ärendet torde få hänvisas till de handlingar som kommer att

tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott.

1952 års sjuårsplan för fartygsbyggnader m. m.

A. Flottan

Nybyggnadsplan

1. Fyra jagare av typ Östergötland (inkl. reservdelar)

................................................... 218 300 000

2. Ett minfartyg av ny typ .............................. 30 800 000

3. Tre ubåtar av Hajentyp (inkl. reservdelar) ... 69 000 000

4. Tolv minsvepare av trä (inkl. reservdelar) ... 72 000 000

5. Elva motortorped-motorkanonbåtar av typ

T 101 (inkl. reservdelar) ........................... 109 200 000

6. Femton motortorpedbåtar av typ T 32 ......... 59 700 000 559 qoO 000

Om byggnadsplan

7. Jagaren Klas Horn ................................. 6 500 000

8. Jagaren Göteborg .................................... 2 500 000

9. Jagarna Stockholm, Karlskrona och Malmö ... 3 600 000

10. Jagarna Romulus och Remus ..................... 13 400 000

11. Jagarna Mode, Magne, Munin och Mjölner ... 18 500 000 44 500 000

Summa kronor 603 500 000

9 350 000

9 000 000 18 350 000

B. Kustartilleriet

1. Fyra minutläggare ....................................

2. Transportfärja, bevakningsbåtar, transportbåtar

m. m.................................................

s. 404 Kontrollera mot PDF

404

Kungi. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

C. Gemensamt

1. Trängfartyg m. m..................................... 7 250 000

2. Iordningställande av vissa fartyg m. in.......... 7 150 000

3. Förberedelser för ombyggnad av hjälpfartyg... 1 050 000

4. Löne- och arvodeshöjningar (1955—1957 års

löneregleringar för statstjänstemän) ............ 163 000 15 613 Q00

Summa kronor 637 463 000

Posten C 4 har ökats med det belopp, 43 000 kronor, som i anslutning

till 1957 års löneöverenskommelser för statstjänstemän genom Kungl.

Maj :ts beslut den 27 juni 1957 tillförts förevarande anslag. Sjuårsplanens

kostnadsram har härigenom ökats med angivet belopp.

I anslutning till redogörelsen för förevarande plan torde böra anmälas

att Kungl. Maj :t genom beslut den 8 februari 1957 och den 28 februari

1958 bemyndigat marinförvaltningen att anskaffa en oljereningsanläggning

samt att för bestridandet av härmed förenade kostnader anlita medel, som

under förevarande anslag stått till Kungl. Maj :ts disposition, intill ett belopp

av 450 000 kronor.

Marinförvaltningen hemställer i sina medelsäskanden för nästa budgetår

om ytterligare beställningsbemyndiganden till ett belopp av 5,525

miljoner kronor. Beloppet fördelar sig på objekt enligt följande sammanställning.

Kustartilleriet

Bevakningsbåtar, större transportbåtar ................................. 3 025 000

Gemensamt

Trängfartyg ..................................................................... 1 250 000

Iordningställande av vissa fartyg .......................................... 1 150 000

Förberedelser för ombyggnad av hjälpfartyg ........................... 100 000

Summa kronor 5 525 000

Av motiven för förslagen inhämtas bland annat följande.

I marinförvaltningens medelsäskanden för budgetåret 1955/56 har anmälts

att inspektören för kustartilleriet framlagt ett förslag till program

för nybyggnad av fartyg och båtar för kustartilleriet, kostnadsberäknat

till i runt tal 12 miljoner kronor (se prop. 1955: 1, bil. 6, s. 144). Programmet

omfattade två mindre minarbetsbåtar, fyra bevakningsbåtar, en

transportfärja, tolv större transportbåtar, 30 mindre transportbåtar, 120

landstigningskanoter, en bogserbåt och två fisketrålare.

För budgetåren 1955/58 har erhållits bemyndiganden om sammanlagt

9 miljoner kronor. Dessa bemyndiganden beräknar marinförvaltningen att

utnyttja för följande objekt: en transportfärja, fyra bevakningsbåtar, tolv

större transportbåtar, 30 mindre transportbåtar, 30 landstigningskanoter

s. 405 Kontrollera mot PDF

405

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

och två fisketrålare. Inom ramen för hittills erhållna bemyndiganden kan

fyra bevakningsbåtar och sex större transportbåtar endast påbörjas. Kostnaderna

för att färdigställa dessa enheter beräknas till 3 025 000 kronor.

Det för nästa budgetår begärda beställningsbemyndigandet avser marinförvaltningen

utnyttja för detta ändamål. Ämbetsverket anför att övriga

i inspektörens för kustartilleriet nybyggnadsprogram av år 1955 upptagna

objekt, två minarbetsbåtar, en bogserbåt och 90 landstigningskanoter, av

skilda anledningar icke bör komma till utförande för närvarande.

Det för trängfartyg äskade beställningsbemyndigandet beräknas, såvitt

nu kan bedömas, för färdigställande av en vattenbåt för marinkommando

Väst samt för påbörjande av en godsfärja för Muskötrafiken. Marinförvaltningen

anför, att olika omständigheter, främst läget beträffande projektarbetet,

kan föranleda att andra behov anses böra tillgodoses framför

de nu nämnda.

För fortsatt täckande av brister i fråga om diverse moderniseringar

m. m. samt för förberedelser för ombyggnad av hjälpfartyg föreslår marinförvaltningen

för nästa budgetår beställningsbemyndiganden om 1,15 miljon

kronor respektive 0,1 miljon kronor.

Marinförvaltningen anmäler vidare i sina medelsäskanden att ämbetsverket

har för avsikt att föreslå viss ändring av ombyggnadsplanen i 1952

års sjuårsplan. Enligt denna plan skall, bland andra, jagarna Klas Horn,

Göteborg, Romulus och Remus ombyggas till fregatter. Dessa ombyggnader

anses numera icke böra komma till stånd. Ämbetsverket anför att

jagarna Romulus och Remus är i så dåligt skick att en ombyggnad av dessa

fartyg icke kan anses ekonomiskt försvarlig. Till följd av direktiv från

överbefälhavaren om begränsning av föreslagna anslagsäskanden och då

främst nybyggnad av fregatter bör komma till stånd anses ej heller ombyggnad

av jagarna Klas Horn och Göteborg böra äga rum. För ombyggnad

av ifrågavarande fyra fartyg är i 1952 års sjuårsplan upptagna belopp

om tillhopa 22,4 miljoner kronor.

1956 och 1957 års fartygsbvggnader m. m.

.4. Flottan

1. Två jagare av modifierad Hallandtyp (inkl. reservdelar)

................................................ 140 000 000

2. Sex ubåtar av modifierad Hajentyp (inkl. reservdelar)

................................................ 137 000 000

3. Fyra minsvepare av fiskefartygstyp ............... _3 000 000 280 000 000

9 000 000

4 600 000 ] ;j (joo 000

C. Gemensamt

1. Ett dykeri- och bärgningsfartyg ........

2. Helikoptrar ( inkl. reservdelar m. m.)

Summa kronor 293 600 000

s. 406 Kontrollera mot PDF

406

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

De under A 2 i denna plan upptagna ubåtarna är kostnadsberäknade

efter prisläget den 1 juli 1955. I sina inedelsäskanden anmäler marinförvaltningen

att, sedan anbud på byggandet av sex ubåtar erhållits, en ny

kostnadsberäkning verkställts enligt prisläget i november 1956. Därvid har

totalkostnaderna uppskattats till 160 miljoner kronor. I förhållande till

de för ändamålet beviljade beställningsbemyndigandena, 137 miljoner kronor,

innebär detta en ökning med 23 miljoner kronor motsvarande i runt

tal 17 %. Prisstegringarna hänför sig främst till skeppsvarvens leveranser.

I denna del anses prisstegringarna sammanhänga med den starkt ökade

efterfrågan på tonnage i samband med Suezkrisen hösten 1956.

Marinförvaltningen har numera beställt sex ubåtar. För att fullfölja nybyggnaden

av dessa båtar erfordras enligt vad som förut anförts ett ytterligare

beställningsbemyndigande om 23 miljoner kronor. Marinförvaltningen

hemställer att ett bemyndigande av angivna storlek lämnas antingen

under innevarande eller under nästa budgetår. Några betalningsmedel

under budgetåret 1958/59 erfordras icke för ifrågavarande beställningsbemyndigande.

För nya objekt hemställer marinförvaltningen om ytterligare beställningsbemyndiganden

till ett belopp av 110,6 miljoner kronor. Ifrågavarande

belopp hänför sig till objekt enligt följande.

1. En fregatt ............................................................... 47 000 000

2. Fyra minsvepare ......................................................... 24 000 000

3. Två större motortorpedbåtar ....................................... 22 000 000

4. Moderniseringar ......................................................... 8 000 000

5. Helikoptrar ............................................................... 9 600 000

Summa kronor 110 600 000

Av motiven för dessa förslag kan följande återges.

1. Enligt chefens för marinen skrivelse den 28 februari 1958 bör den

föreslagna nybyggnaden av en fregatt icke nu äga rum. Redogörelse för

förslaget synes därför ej erforderlig.

2. I sina medelsäskanden för innevarande budgetår hemställde marinförvaltningen

bland annat om ett beställningsbemyndigande om 24 miljoner

kronor enligt prisläget den 1 juli 1956 för fyra minsvepare av kustminsvepartyp.

Föredragande departementschefen erinrade om att enligt

1952 års sjuårsplan endast halva antalet ur linjeflottan utgående minsvepare

ersattes, något som bland annat motiverats med önskemålet om en

jämnare åldersfördelning. Om icke ersättningsbyggnad av minsvepare

skedde utöver ramen för 1952 års plan, konnne antalet minsvepare att

nedgå ytterligare under de första åren av 1960-talet. Av ekonomiska skäl

kunde departementschefen dock icke tillstyrka att beslut om ersättningsbyggnad

fattades år 1957.

s. 407 Kontrollera mot PDF

407

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Marinförvaltningen återkommer nu med förslag om ersättningsbyggnad

av fyra minsvepare. Ämbetsverket hemställer för ändamålet om ett beställningsbemyndigande

om 24 miljoner kronor enligt prisläget den 1 juli

1956. Ämbetsverket anför att sex minsvepare, för vilka beställningsbemyndigande

erhållits, beräknas kunna beställas under innevarande budgetår.

Genom en tilläggsbeställning sommaren 1959 kan enligt ämbetsverket alltjämt

betydande fördelar vinnas genom serietillverkning.

3. För anskaffning av två större motortorpedbåtar hemställer marinförvaltningen

om ett beställningsbemyndigande om 22 miljoner kronor enligt

prisläget den 1 juli 1957. Motortorpedbåtarna avses bli av samma typ som

tidigare byggda, vilka visat sig vara mycket användbara för krigföring i

Östersjön. Typens största fördelar förklaras vara den höga farten samt

den betydande slagkraften i förhållande till deplacementet.

4. På grund av den snabba tekniska utvecklingen måste numera modernisering

eller utbyte av krigsfartygens materiel ske med kortare mellanrum

än tidigare. I särskilt hög grad gäller detta de eldlednings- och teletekniska

områdena samt skydd mot »ABC»-stridsmedel.

Det av marinförvaltningen för nästa budgetår begärda beställningsbemyndigandet

å 8 miljoner kronor avses främst för modernisering av jagare

av Visbyklassen. Dessa fartyg beräknas numera komma att utnyttjas relativt

lång tid som jagare. Härigenom ställes ökade krav på fartygens modernitet.

Moderniseringen anses böra omfatta, bland annat, eldledning och teleteknisk

materiel.

Det begärda beställningsbemyndigandet avses jämväl för påbörjande av

motsvarande arbeten på jagare av ölandklassen.

5. För budgetåren 1956/58 har marinförvaltningen medgivits att utnyttja

sammanlagt 9,1 miljoner kronor från förevarande anslag samt anslaget

till anskaffning av vapenmateriel m. m. för anskaffning av helikoptrar

(jfr prop. 1957: 1, bil. 6, s. 146). Medlen har avsetts för anskaffning

av fyra medelstora helikoptrar och en mindre, jämte viss utrustning.

Marinförvaltningen anmäler nu att anvisade medel visat sig icke förslå

till all planerad anskaffning. En mindre helikopter med utrustning, reservdelar

m. m. samt vapenutrustning till två medelstora helikoptrar har

sålunda icke kunnat anskaffas. Kostnaderna för denna materiel beräknas

till 1 900 000 kronor.

I skrivelse den 1 oktober 1956 med förslag till helikopterorganisation

för marinen (jfr prop. 1957: 1, bil. 6, s. 139) har chefen för marinen föreslagit

att två medelstora och tre mindre helikoptrar jämte utrustning och

reservdelar m. m. skall anskaffas under budgetåret 1958/59. Under hänvisning

härtill hemställer marinförvaltningen om ett beställningsbemyndigande

om 7,7 miljoner kronor för nästa budgetår för anskaffning av

nämnda materiel.

Sammanlagt föreslås alltså för helikoptrar beställningsbemyndiganden

om (1,9 + 7,7 -) 9,6 miljoner kronor.

s. 408 Kontrollera mot PDF

408

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1958

Försöksverksamhet

För försöksverksamhet lämnade bemyndiganden uppgår för budgetåren

1947/58 till omkring 47,2 miljoner kronor.

För fortsatt försöksverksamhet hemställer marinförvaltningen för nästa

budgetår om beställningsbemyndiganden till ett belopp av 5,8 miljoner

kronor. För löpande försök beräknas 3,8 miljoner kronor, varav 1,8 miljoner

kronor för bidrag till försvarets forskningsanstalt. Återstående belopp,

(5,8 — 3,8 =) 2 miljoner kronor, avses för projektering av nya framdrivningsmaskinerier.

Härom anföres i huvudsak följande.

Gjorda utredningar har visat att det inom Sverige är möjligt att för

örlogsfartyg konstruera turbinmaskiner med bättre prestanda än de hittillsvarande.

Marinförvaltningen önskar nu konstruera och utprova maskinerier

av en typ som passar såväl till minfartyget Älvsborg som för kommande

fregatter och därefter för senare projekterade örlogsfartyg. Aktiebolaget

de Lavals ångturbin är berett att beräkna och konstruera turbiner

av lämplig typ. Det första maskineriet måste genomgå omfattande

prov under förhållanden motsvarande dem ombord. Nämnda fullskaleprov

avses företagas i en ny provningshall, som aktiebolaget åtagit sig att

uppföra och utrusta. Företagets ångpanneanläggning måste vidare utökas

med en ångpanna. Vid förhandlingar med företaget har föreslagits att

marinförvaltningen skulle bekosta denna ångpanna mot att avskrivning på

denna under viss tid ej skulle debiteras marinförvaltningen vid dess användande.

Marinförvaltningen skulle jämväl anskaffa en vattenbroms.

Övriga kostnader för den nya provningsanläggningen skulle ej belasta marinförvaltningen.

Det begärda beställningsbemyndigandet avses för att påbörja arbetet

med utveckling av maskinerier, för provning av desamma samt för angivna

investeringar i provningsutrustning.

Avbeställning av vissa krigsfartyg

Enligt 1952 års sjuårsplan för fartygsbyggnader m. m. skall, bland annat,

byggas ett minfartyg av ny typ (minfartyget Älvsborg). Detta fartyg

har efter prisläget den 1 juli 1952 kostnadsberäknats till 30,8 miljoner

kronor. Hittills har utlagts beställningar å materiel för fartyget för i runt

tal 7,4 miljoner kronor, varav den 1 mars 1958 omkring 4 miljoner kronor

utbetalats. Färdigställandet av fartyget uppskattas enligt nuvarande

prisläge draga en kostnad av omkring 45 miljoner kronor.

Vidare har vid 1956 års riksdag fattats beslut om att två jagare av modifierad

Hallandtyp (jagarna Lappland och Värmland) skall byggas. Fartygen

har enligt prisläget den 1 juli 1955 kostnadsberäknats till 140 miljoner

kronor. Hittills har beställningar å materiel för fartygen utlagts till

ett belopp av i runt tal 66,5 miljoner kronor, varav den 1 mars 1958 omkring

24 miljoner kronor utbetalats. De viktigare av de utlagda beställningarna

avser turbinmaskineri, artilleri, eldledningsutrustning och pannor.

s. 409 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

409

Färdigställandet av fartygen beräknas enligt nuvarande prisläge draga en

kostnad av i runt tal 180 miljoner kronor.

I en genom överbefälhavaren ingiven, förut omnämnd skrivelse den 24

februari 1958 har chefen för marinen framlagt förslag om avbeställning av

ifrågavarande två jagare och minfartyget. Till marinchefens framställning

har fogats en inom marinförvaltningen upprättad promemoria rörande konsekvenserna

av att ifrågavarande fartyg avbeställes.

Marinchefen erinrar om att inom den begränsade anslagsram för marinen,

som blivit aktuell i samband med pågående överväganden i försvarsfrågan,

det utrymme som kan avses för fartygsbyggnader blir väsentligt

mindre än vad som förutsattes då gällande planer för verksamheten fastställdes.

Denna reducering av det ekonomiska utrymmet för fartygsbyggnader

gör det nödvändigt att ompröva avvägningen mellan de olika flottiljförband

som avsetts ingå i flottan. Marinchefen anser det allvarligt kunna

ifrågasättas om det är riktigt att bygga fartyg av viss typ om de ekonomiska

resurserna icke medger, att tillräckligt antal fartyg av samma typ kan

byggas. Varje enskild enhet får ej heller ta så stor del av det tillgängliga

utrymmet i anspråk, att antalet övriga enheter minskas under vad som är

godtagbart ur operativ synpunkt.

De närmare skälen för att icke fortsätta byggandet av minfartyget och

ifrågavarande jagare utvecklar marinchefen på följande sätt.

Av de fartyg, som hittills varit avsedda att nybyggas, är Lapplandtypen

den dyraste. Inom en minskad kostnadsram är det icke möjligt att

omsätta det antal enheter, som erfordras för att kunna hålla det ur operativ

synpunkt nödvändiga antalet flottiljer, i vilka jagare ingår. Ett fullföljande

av de två beslutade Lapplandsjagarna skulle vidare för de närmaste

åren medföra så stor belastning på det reducerade fartygsbyggnadsanslaget

att oproportionerligt litet utrymme skulle återstå för andra objekt. Med

den inriktning, som nybyggnadsverksamheten måste få inom den begränsade

kostnadsramen, är det nödvändigt att utrymme skapas för att vidmakthålla

beståndet av motortorpedbåtar, ubåtar och minsvepare samt för att

fortsätta uppbyggnaden av den påbörjade helikopterorganisationen. Samtidigt

måste möjlighet skapas att efter hand bygga fartyg lämpade för invasionsförsvar

och sjöfartsskydd och att på längre sikt tillföra flottan

de nya fartygstyper, som utvecklingen kan leda till. Det utredningsarbete,

som pågår inom marinledningen, är inriktat på att kunna färdigställa en

flottplan för ett begränsat antal år i sådan tid, att den kan framläggas

för 1960 års riksdag.

Möjligheterna alt utnyttja minvapnet i vårt försvar till sjöss måste tillmätas

stor betydelse. Behovet alt ersätta det överåriga minfartyget Clas

Fleming har lett till att 1952 års farygsbyggnadsplan upptar ersättning för

detta fartyg. Hittillsvarande begränsningar av betalningsmedel under fartygsbyggnadsanslaget

har emellertid gjort att det beslutade minfartyget

Älvsborg icke skulle kunna färdigställas förrän långt efter avsedd tid. De

ytterligare begränsningar av medlen för fartygsbyggnader, som nu måste

s. 410 Kontrollera mot PDF

410 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

göras, medför att medel för detta fartyg icke kan avses för de närmaste

åren.

Marinchefen föreslår på anförda skäl att beslut fattas om att ifrågavarande

fartyg icke skall byggas samt att förhandlingar för att häva ingångna

kontrakt omedelbart igångsättes.

Medel för att avveckla ifrågavarande kontrakt samt redan gjorda utbetalningar

i samband med dessa kan enligt marinchefen inte inrymmas i

anslaget till fartygsbyggnader. Härför erforderliga betalningsmedel måste

därför ställas till förfogande i särskild ordning.

Av marinförvaltningens förenämnda promemoria inhämtas, bland annat,

följande.

Avbeställningskostnaderna för Älvsborg uppskattas till cirka 8 miljoner

kronor samt i fråga om jagarna till 40 å 60 miljoner kronor. I dessa belopp

har inräknats vad som hittills utbetalats. Beloppen har uppskattats

utan att kontakt tagits med leverantörerna. De närmare kostnaderna kan,

med hänsyn till att den beställda materielen delvis är levererad, delvis befinner

sig under leverans eller under tillverkning samt till att materielen

beställts vid olika tidpunkter i varierande prislägen, icke preciseras utan

förhandlingar med leverantörerna. Den materiel, som erhålles för avbeställningskostnaderna,

anses i viss mindre utsträckning kunna utnyttjas. Detta

gäller ammunition och dylikt samt materiel som kan begagnas såsom reservdelar

för befintliga fartyg. Möjligheter kan finnas att sälja sådan materiel

till utlandet, möjligen i samband med byggande av krigsfartyg för

export. Om fartygen skulle färdigställas, beräknas Älvsborg sysselsätta omkring

300 och de två jagarna omkring 1 200 årsarbetare under tre år. Fartygsbyggnaderna

berör i huvudsak skeppsvarv, mekaniska verkstäder,

elektrotekniska industrier, metallindustri samt marinens verkstäder. Härtill

kommer viss utländsk industri.

Marinchefens förslag beträffande fartygsbyggnader under budgetåren 1958/60

Under Avd. I Försvarets utformning på längre sikt har kortfattat redovisats

de förslag rörande fartygsbyggnader m. m. under budgetåren 1958/60

som marinchefen framlagt i sin skrivelse den 28 februari 1958. I detta

sammanhang torde vissa ytterligare upplysningar beträffande ifrågavarande

förslag få lämnas.

Vid uppgörandet av sitt förslag har marinchefen räknat med bifall till

förslaget om avbeställning av vissa fartyg. Marinchefen räknar vidare

med att, såsom marinförvaltningen förutsatt i sina medelsäskanden, jagarna

Klas Horn och Göteborg samt kustjagarna Romulus och Remus icke

ombygges till fregatter.

Marinchefen föreslår, att verksamheten under fartygsbyggnadsanslaget

■—■ i avvaktan på resultatet av pågående utredningsarbete rörande en flottplan

-— under budgetåren 1958/59 och 1959/60 skall inriktas på fullföljandet

av återstående delar av äldre fartygsbyggnadsplaner samt på påbörjande av

vissa objekt enligt följande sammanställning.

s. 411 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

411

Belopp i miljoner

kronor

1. Motortorpedbåtar eller motorkanonbåtar och/eller

minsvepare .......................................................... 72,0

2. Helikoptrar ......................................................... 14,0

3. Ombyggnad av jagare till fregatter samt modernisering

av vissa fartyg .............................................. 14,0

4. Fartyg för kustartilleriet ....................................... 6,8

5. Trängfartyg m. m................................................ 4,5

6. Forskning, försök och utveckling av nya ubåtstyper ... 8,0

7. Forskning, försök och utveckling för nya övervattens
fartyg

............................................................... 6,0

8. Löpande försök samt bidrag till försvarets forskningsanstalt

........................................................ 5,6

Summa 130,9

Av motiven till dessa förslag må följande återges.

1. För att inom rimlig tid möjliggöra en övergång till ett större fartygsbestånd

av mindre enheter anser marinchefen det nödvändigt att påbörja

anskaffningen av motortorpedbåtar alternativt motorkanonbåtar. Det är

vidare av vikt, att den påbörjade ersättningsbyggnaden av minsvepare får

fortsätta. Marinchefen erinrar om olägenheten ur teknisk och ekonomisk

synpunkt av ett uppehåll i denna ersättningsbyggnad och räknar därför

med att ett mindre antal minsvepare påbörjas under budgetåren 1958/60

i anslutning till pågående byggnadsverksamhet.

2. Anskaffningen av helikoptrar syftar till att i första hand organisera

ett helikopterförband om åtta medelstora och fyra små helikoptrar inom

vartdera marinkommando Ost och marinkommando Väst. Det anses angeläget

att anskaffningsverksamheten får fortsätta, om än i långsammare

takt än hittills.

3. Om ombyggnaden av de äldsta jagarna och kustjagarna till fregatter

utgår ur 1952 års fartygsbyggnadsplan, är det nödvändigt för att flottan

skall kunna lösa sina uppgifter i sjöfartsskyddet att till fregatter ombygga

andra skeppstekniskt sett fullgoda jagare, som har längre tid kvar till

utrangering. En sådan ombyggnad bör påbörjas under budgetåren 1958/60.

Med hänsyn till den snabba tekniska utvecklingen måste modernisering

av örlogsfartygens materiel ske med kortare mellanrum än tidigare. Detta

är särskilt viktigt med tanke på det minskade antalet fartyg.

4. Under budgetåret 1958/59 räknar marinchefen med fartygsbyggnader

för kustartilleriet i enlighet med vad som föreslagits i marinförvaltningens

medel säskanden. Den fortsatta nybyggnadsverksamheten under budgetåret

1959/60 föreslås omfatta en minarbetsbåt, en bevakningsbåt, fem större

transportbåtar, en transportkutter samt viss icke maskindriven båtmatcricl

m. m.

s. 412 Kontrollera mot PDF

412

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Marinchefen anmäler, att en plan för ersättningsbyggnad av kustartilleriets

fartyg och båtar avses skola framläggas samtidigt som den tidigare

nämnda flottplanen.

5. Beträffande trängfartyg m. m. hänvisas till marinförvaltningens medelsäskanden.

6. Marinchefen erinrar om att hittills sammanlagt 25 miljoner kronor

ställts till marinförvaltningens förfogande för forskning, försök och utveckling

av ny ubåtstyp med enhetsmaskineri. Utvecklingsarbetet har hittills

visat lovande resultat. Sedan konstruktionsarbetet nu utlagts på ett av

industriföretag upprättat projektkontor beräknas arbetet kunna bedrivas i

sådan takt, att den nya ubåtstypen kan föreligga klar för byggnad år

1960.

Ubåtsvapnets ökade betydelse gör det synnerligen angeläget att redan nu

påbörja utvecklingsarbetet av ytterligare en ubåtstyp, av mindre storlek än

den som för närvarande projekteras. Den nya ubåtstypen skulle utnyttjas

för begränsade uppgifter i ubåtskrigföringen, vilka kan lösas av en

ubåt med mindre vapenutrustning och kortare aktionstid. Med en dylik

inriktning av ubåtsbyggnadsverksamheten skulle möjligheter skapas att

även inom en begränsad kostnadsram vidmakthålla det erforderliga antalet

ubåtar.

7. Det blir nödvändigt att i större utsträckning än tidigare bedriva

forskning, försök m. m. för att utveckla fartyg av mindre storlek. Detta

anses vara av särskild vikt om en fregatt av begränsad storlek och andra

mindre fartygstyper skall kunna konstrueras. Vidare måste utredningsoch

utvecklingsarbetet i fråga om fartygsmaskinerier intensifieras.

8. I denna del hänvisas till marinförvaltningens anslagsäskanden.

Erforderliga beställningsbemyndiganden för föreslagna nya anskaffningar

beräknas, såsom tidigare nämnts, till 130,9 miljoner kronor.

Behovet av beställningsbemyndiganden för att fullfölja tidigare beslutade

objekt uppgår enligt marinchefen, efter borträkning av vad som förutsatts

skola utgå, till 300,049 miljoner kronor. Större delen härav har beräknats

efter prisläget år 1952. Efter uppräkning med 15 % med hänsyn till inträffade

och beräknade prisstegringar utgör behovet 345,056 miljoner kronor.

De beställningsbemyndiganden, som den 30 juni 1958 icke är täckta

av betalningsmedel, beräknas uppgå till 475,261 miljoner kronor. Detta

belopp täcker enligt chefen för marinen de aktuella behoven för närmaste

budgetår. På grund härav erfordras intet beställningsbemyndigande för

budgetåret 1958/59. Chefen för marinen hemställer att medgivande utverkas

att utnyttja till förfogande ståehde bemyndigandebelopp på sätt i det föregående

föreslagits samt att Kungl. Maj :t inhämtar riksdagens bemyndigande

att efter förslag av marinförvaltningen bestämma om beloppets fördelning

till objekt.

s. 413 Kontrollera mot PDF

Kiuigl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

413

Överbefälhavaren tillstyrker, som tidigare nämnts, att jagarna Lappland

och Värmland samt minfartyget Älvsborg avbeställes. Inriktningen av

verksamheten under förevarande anslag blir enligt överbefälhavaren i

väsentlig grad beroende på om överlåtelse av ifrågavarande fartyg kan ske

eller om avbeställningskostnaderna måste bestridas från anslaget till

fartygsbyggnader. överbefälhavaren tillstyrker, att beslutade fartygsobjekt

fullföljes i enlighet med chefens för marinen förslag. Enligt överbefälhavaren

bör bemyndiganden för forskning och försök m. m-, sammanlagt

19,6 miljoner kronor, erhållas genom omdisposition av tidigare lämnade

bemyndiganden. I övrigt anses beslut om ändrad användning av bemyndiganden

böra anstå tills klarhet vunnits om storleken av avbeställningskostnaderna.

Fråga om disposition av medel som inflyter i samband

med nedskrotning av pansarskeppet Sverige

I skrivelse den 11 februari 1958 har marinförvaltningen anfört i huvudsak

följande. Pansarskeppet Sverige byggdes och utrustades på sin tid för

medel som inflöt vid en nationalinsamling. Det år 1917 till Kungl. Maj:ts

förfogande ställda beloppet utgjorde cirka 17 miljoner kronor. Byggnadskostnaderna

för fartyget uppgick till i runt tal 13,5 miljoner kronor, medan

övriga medel utnyttjades för andra fartygsbyggnader. Sedan fartyget utrangerats

har numera avtal träffats mellan marinförvaltningen och enskilt

företag om att för marinens räkning nedskrota och försälja fartygets skrov.

— Med hänsyn till den enastående offervilja som visades under den riksomfattande

»pansarbåtsinsamlingen» har det synts marinförvaltningen böra

ifrågasättas, om icke minnet av denna insamling, sedan pansarskeppet

nedskrotats, på ett eller annat sätt borde hugfästas. Eftersom fartyget

byggdes med anlitande av gåvomedel, som tillkommit i en stark känsla

av sjöförsvarets betydelse för vårt land, ligger det enligt ämbetsverkets

mening nära till hands att den i reda pengar åter förvandlade delen av

det insamlade kapitalet utnyttjas för ett ändamål som ligger inom ramen

för vad som på sin tid besjälade bidragsgivarna. I anslutning härtill

framhåller marinförvaltningen, att den verksamhet som sammanfattande

kan betecknas som maritim fostran av ungdomen försvåras av en ständig

knapphet på medel. Åtskilliga institutioner, företag och organisationer har

intressen i denna verksamhet. År 1956 bildades, med ett startkapital som

ställts till förfogande av föreningen Sveriges flotta, en stiftelse, benämnd

»Maritima ungdomsstiftelsen», vilken i stort sett förenar de nämnda intressena.

Marinförvaltningen föreslår nu, att de medel som inflyter i samband

med nedskrotningen av pansarskeppet Sverige skall bilda en fond

under ämbetsverkets förvaltning. Fondens årliga avkastning anses böra disponeras

av chefen för marinen för att ställas till stiftelsens förfogande eller

för annat ändamål som innebär maritim fostran av ungdom.

s. 414 Kontrollera mot PDF

414

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Över marinförvaltningens framställning har efter remiss utlåtanden avgivits

av försvarets civilförvaltning, överbefälhavaren, statskontoret, riksräkenskapsverket,

skolöverstyrelsen, sjöfartsstyrelsen och överståthållarämbetet.

Civilförvaltningen vill icke motsätta sig att medlen avsättes till en särskild

fond men anser att denna bör förvaltas av statskontoret. Civilförvaltningen

anser icke någon erinran kunna göras mot att marinförvaltningen

med denna utgångspunkt bemyndigas disponera den årliga avkastningen,

varvid det synes civilförvaltningen lämpligast att Kungl. Maj :t årligen på

förslag av marinförvaltningen bestämmer de ändamål, som får tillgodoses

från fondens avkastning.

Överbefälhavaren, som icke vill motsätta sig att medlen användes till

ungdomsverksamhet, ifrågasätter dock om icke intäkterna i stället bör utnyttjas

som anslagsförstärkning under fjärde huvudtiteln. Därest en fond

skulle bildas, anser överbefälhavaren lämpligast att medlen kan disponeras

för mera vidgade ändamål än vad förslaget medger.

Statskontoret, som icke anser det stridande mot motiven för pansarbåtsinsamlingen

att redovisa och disponera ifrågavarande medel i den ordning

som tillämpas vid försäljning i övrigt av marinens nedskrotade fartyg,

avstyrker förslaget.

Riksräkenskapsverket har intet att erinra mot marinförvaltningens förslag.

Skolöverstyrelsen framhåller särskilt önskvärdheten av att de premier,

som tidvis — bland annat av Maritima ungdomsstiftelsen — ställts till

överstyrelsens förfogande för att utdelas till elever med intresse för och

kunskap om sjön, kan utgå mera regelbundet. I anslutning härtill tillstyrker

överstyrelsen förslaget.

Sjöfartsstyrelsen, som i princip helt ansluter sig till förslaget, ifrågasätter

dock om icke den av marinförvaltningen föreslagna begränsningen

till maritim fostran av ungdom är väl snäv med hänsyn till de intressen

som föranledde nationalinsamlingen. Styrelsen anser att även åtgärder

som på annat sätt främjar intresset och förståelsen för örlogs- och handelsflottans

betydelse och verksamhet faller inom ramen för nämnda intressen

samt framhåller att reglerna för dispositionen av fondens medel bör

ges en fastare utformning än enligt förslaget.

Överståthållarämbetet, som icke vill ifrågasätta att Maritima ungdomsstiftelsens

verksamhet åtminstone indirekt gagnar sjöförsvarets intressen,

anser att medlen borde användas för ett ändamål som på ett mera direkt

och påtagligt sätt höjer marinens effektivitet. Därest emellertid marinförvaltningens

förslag helt eller delvis vinner bifall, förutsätter ämbetet att

beträffande dispositionen av fondavkastningen bestämmelser meddelas,

som ger större klarhet om vartill denna avkastning kommer att användas.

s. 415 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

415

Departementschefen

Verksamheten under förevarande anslag påverkas i hög grad av den

minskning av marinens omfattning som nu är aktuell.

Såsom jag anfört vid anmälan av Avd. I Försvarets utformning på längre

sikt räknar jag med att de två år 1956 beslutade nya jagarna och

det minfartyg, som ingår i 1952 års plan, skall utgå ur gällande planer.

Jag biträder även förslaget, att den ombyggnad av jagarna Klas Horn och

Göteborg samt kustjagarna Romulus och Remus till fregatter, som upptages

i 1952 års plan, icke skall äga rum. Jag räknar således med att fartygen

utrangeras. Kostnader till följd av beställningar avseende objekt, som sålunda

föreslås utgå ur planerna, torde få bestridas från förevarande anslag.

Å andra sidan förutsätter jag, att inkomster, som må uppkomma

genom överlåtelse av den beställda materielen eller andra åtgärder, skall

tillgodoföras förevarande anslag och utnyttjas för likvidering av lämnade

beställningsbemyndiganden. Jag räknar vidare med att de medel som under

anslaget reserverats till Kungl. Maj:ts disposition skall kunna utnyttjas

såsom betalningsreserv.

Verksamheten under förevarande anslag blir under de närmaste budgetåren,

såsom överbefälhavaren framhållit, i väsentlig grad beroende på

resultatet av avvecklingen av de objekt, som nu inställes. Som jag anfört

vid anmälan av frågan om försvarets utformning på längre sikt, anser jag

mig därför tills vidare endast böra räkna med en verksamhet av ungefärligen

den omfattning överbefälhavaren tillstyrkt. Detta innebär, att jag

i första hand förutsätter, att återstående beslutade objekt fullföljes. Den

verksamhet som härutöver kan förekomma bör främst inriktas på forskning

och försök. Härvid är även anskaffningen av visst fartyg i försökssyfte

i enlighet med marinförvaltningens förslag i skrivelse den 21 oktober 1957

aktuell. I den mån så visar sig kunna ske med hänsyn till inedelstillgången

bör ytterligare verksamhet kunna bedrivas. Denna bör lämpligen

inriktas på objekt som angivits av chefen för marinen i hans skrivelse den

28 februari 1958. Med hänsyn till det anförda synes det erforderligt att olika

möjligheter hålles öppna. Jag förutsätter därför, att Kungl. Maj:t erhåller

befogenhet att, inom ramen för av riksdagen tidigare medgivna beställningsbemyndiganden,

besluta om ändrat utnyttjande av dessa bemyndiganden

i huvudsaklig överensstämmelse med vad jag nu angivit.

Som jag anfört under Avd. I föreslår jag, att anslaget för nästa budgetår

uppföres med ett belopp av 108 000 000 kronor.

Vid planerandet av verksamheten under förevarande anslag bör marinförvaltningen

utgå från att detta anslag och anslaget till anskaffning av

vapenmateriel m. m. för budgetåret 1959/60 kan uppföras med tillsammans

högst 175 miljoner kronor.

Vad angår frågan om utnyttjandet av de medel som inflyter vid nedskrotning

av pansarskeppet Sverige, synes skäl tala för att dessa medel

s. 416 Kontrollera mot PDF

416

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1958

avsättes till en särskild fond, »Pansarskeppet Sveriges minnesfond». Fonden

bör stå under statskontorets förvaltning. Beträffande utnyttjandet av

fondens avkastning kan jag i huvudsak ansluta mig till vad marinförvaltningen

föreslagit. Beslut om utnyttjandet av avkastningen bör dock fattas

av Kungl. Maj :t.

Vid bifall till mina i det föregående angivna förslag kommer den 30 juni

1959 bemyndiganden om sammanlagt (475,261 — 108,0 =) 367,261 miljoner

kronor att sakna täckning av betalningsmedel.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen att

a) godkänna vad som föreslagits beträffande utnyttjandet

av medel som inflyter vid nedskrotning av pansarskeppet

Sverige;

b) till Marinen: Fartygsbyggnader m. m. för budgetåret

1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 108 000 000 kronor.

[41] Marinen: Anskaffning av vapenmateriel m. m.

Anslag Nettoutgift Behållning

1956/57 ..............................*85 000 000 98 980 661 1 153 358

1957/58 (statsliggaren s. 258) 85 000 000

1958/59 (förslag) ............... 85 500 000

1 Därutöver överfört från anslag under tolfte huvudtiteln 57 700 kronor.

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 79) har Kungl. Maj :t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Marinen:

Anskaffning av vapenmateriel m. m. för budgetåret 1958/59 beräkna ett

reservationsanslag av 85 000 000 kronor.

Anskaffningen av vapenmateriel m. m. regleras från och med budgetåret

1953/54 av en plan, som godkänts av riksdagen. Enligt denna plan skall

anskaffas materiel för flottan och kustartilleriet till belopp av 324 respektive

200 miljoner kronor. För vissa övriga anskaffningar avses enligt planen

136 miljoner kronor. Planen upptager således materielanskaffningar till

ett sammanlagt belopp av (324 + 200 + 136 =) 660 miljoner kronor enligt

prisläget den 1 juli 1952. Genom att vissa avlöningskostnader överförts

från förevarande anslag till avlöningsanslag från och med budgetåret

1954/55, har planens sammanlagda kostnadsram minskats med 12,5 miljoner

kronor. Å andra sidan ökas kostnaderna med belopp som för budgetåren

1954/57 tillförts förevarande anslag från anslag under tolfte huvudtiteln,

0,i575 miljon kronor. Den sammanlagda kostnadsramen uppgår härefter

till (660,o— 12,5 + 0,1575 =) 647,6575 miljoner kronor.

s. 417 Kontrollera mot PDF

417

Kungt. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

För anskaffningar som upptagits i förenämnda plan har för budgetåren

1953/58 lämnats bemyndiganden om sammanlagt 5 2 7,6575 miljoner kronor.

Av totalbeloppet för planen återstår således (647,6575 — 527,6575 =) 120,o

miljoner kronor.

Marinförvaltningen har för budgetåren 1947/57 erhållit bemyndiganden

att utlägga beställningar till ett belopp av 7 1 4,7265 miljoner kronor, varvid

inräknats för budgetåren 1954/57 från anslag under tolfte huvudtiteln överförda

belopp om 157 500 kronor. I betalningsmedel för utlagda beställningar

har till och med den 30 juni 1957 anvisats tillhopa 5 0 8,4865 miljoner kronor.

Vid utgången av budgetåret 1956/57 saknade således beställningsbemyndiganden

till ett belopp av (714,7265 — 508,4865 =) 206,24 miljoner kronor

täckning av betalningsmedel.

För innevarande budgetår uppgår såväl medgivna beställningsbemyndiganden

som anvisade betalningsmedel till 85 miljoner kronor. Kungl.

Maj :t har vidare den 28 februari 1958 beslutit, att äldre beställningsbemyndiganden

om sammanlagt 3 082 530 kronor 25 öre skall indragas. Vid utgången

av innevarande budgetår kommer således enligt hittills meddelade

beslut beställningsbeinyndiganden till ett avrundat belopp av (206,24 + 85,o

— 85,o — 3,083 =) 203,157 miljoner kronor att icke vara täckta av betalningsmedel.

Av de beställningsbeinyndiganden som medgivits enligt riksdagens beslut

var den 1 oktober 1957 i runt tal 87 miljoner kronor icke utnyttjade.

Marinförvaltningen hemställer för nästa budgetår om medgivande

att utlägga beställningar inom en kostnadsram av 85 miljoner kronor.

Ämbetsverket hemställer att 105 miljoner kronor måtte anvisas i betalningsmedel.

Marinförvaltningen föreslår vidare att kostnadsramen för 1953 års plan

för anskaffning av vapenmateriel m. m. — vilken enligt vad som förut

anförts för närvarande beräknas till 647,6575 miljoner kronor — minskas

med 0,4 miljoner kronor för vissa lönekostnader vilka förutsättes skola

överföras från förevarande anslag till avlöningsanslag.

Marinförvaltningen anför att under budgetåret 1958/59 ett belopp av 85

miljoner kronor beräknas åtgå för att täcka betalningsutfallet för beställningar,

utlagda med stöd av bemyndiganden som erhållits till och med

innevarande budgetår. Av det begärda betalningsanslaget kan således endast

(105 — 85 =) 20 miljoner kronor utnyttjas för beställningar under nästa

budgetår.

Marinförvaltningen anför vidare, att innevarande budgetårs anslag 85

miljoner kronor jämte disponibel reservation, cirka 1,3 miljon kronor, så

gott som fullständigt måste utnyttjas för alt likvidera betalningsutfall till

följd av tidigare gjorda beställningar. Ämbetsverket kan därför icke utlägga

beställningar, som medför kontant- eller förskottslikvider under innevarande

budgetår.

27—89 08 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 sand. .Yr 110

s. 418 Kontrollera mot PDF

418 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1958

Chefen för marinen anför i sin förut nämnda skrivelse den 28 februari

1958, att vissa i sexårsplanen upptagna objekt, nämligen ombestyckning

av ett svårt batteri, ombestyckning och förstärkning av tre medelsvåra

batterier samt förstärkning av två svåra batterier, icke kan genomföras

med den aktuella begränsningen av medelstilldelningen för marinen. Härutöver

kan, såvitt avser kustartilleriet, avsedd modernisering av radar- och

eldledningsutrustning ej genomföras. I fråga om övrig materiel minskas

anskaffningen av ersättningsmateriel, reservdelar och ammunition, varjämte

utbyggnaden av marinens kustradarstationer senarelägges.

Marinchefen anmäler vidare, att detaljundersökningar beträffande den

närmare inriktningen av marinens vapenmaterielanskaffning igångsatts

inom marinledningen. Förslag till ny materielplan beräknas kunna framläggas

samtidigt med den tidigare nämnda flottplanen.

För att fortsätta anskaffning av vapenmateriel m. m. enligt gällande plan

beräknas den 30 juni 1958 komma att återstå bemyndiganden, som icke är

täckta av betalningsmedel, till ett belopp av 206,24 miljoner kronor. Marinchefen

förutsätter, att anslaget till anskaffning av vapenmateriel m. m. för

budgetåret 1958/59 skall uppföras med ett belopp av 86,o miljoner kronor.

Detta belopp åtgår i sin helhet för att likvidera redan gjorda beställningar

samt för vissa mindre utbetalningar sammanhängande med materielens

mottagande och installation ävensom för anskaffning av viss robotmateriel.

Härutöver beräknas icke någon beställningsverksamhet, som föranleder utbetalningar

under budgetåret 1958/59, bli möjlig. På grund härav anser

marinchefen behov av nya beställningsbemyndiganden icke föreligga under

nästa budgetår.

Departementschefen

Som jag anfört under Avd. I Försvarets utformning på längre sikt har

jag icke funnit anledning till erinran mot marinchefens förslag beträffande

viss begränsning av anskaffningarna enligt 1953 års sexårsplan. I enlighet

med chefens för marinen förslag räknar jag icke heller med nya beställningsbemyndiganden

för vapenmateriel m. m. under nästa budgetår. Det

torde få ankomma på Kungl. Maj :t att, om så erfordras, meddela beslut om

ändrat utnyttjande av tidigare lämnade beställningsbemyndiganden. Anslaget

bör uppföras med 85 500 000 kronor.

Som jag anförde vid anmälan av närmast föregående anslag bör verksamheten

under anslagen till fartygsbyggnader m. m. och anskaffning av

vapenmateriel m. m. planeras med utgångspunkt i att dessa anslag för

budgetåret 1959/60 kan uppföras med sammanlagt högst 175 miljoner

kronor.

Vid bifall till vad i det föregående föreslagits kommer den 30 juni 1959

bemyndiganden om sammanlagt (203,157 — 85,soo =) 117,657 miljoner kronor

att sakna täckning av betalningsmedel.

s. 419 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958 419

Under hänvisning till det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att till Marinen: Anskaffning av vapenmateriel m. m. för

budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 85 500 000

kronor.

[42] Marinen: Underhåll av fartyg m. m.

Anslag Nettoutgift Behållning

1956/57 ..............................‘48 100 000 52 013 152 8 094 769

1957/58 (statsliggaren s. 259) 50 900 000

1958/59 (förslag) ............... 46 700 000

1 Därutöver överfört från anslag under tolfte huvudtiteln 388 000 kronor samt anvisat på

tilläggsstat 3 000 000 kronor.

Reservationsbehållningen var vid utgången av budgetåret 1956/57 i huvudsak

bunden.

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 79) har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Marinen:

Underhåll av fartyg m. m. för budgetåret 1958/59 beräkna ett reservationsanslag

av 50 900 000 kronor.

Verksamheten under förevarande anslag har från och med budgetåret

1954/1955 reglerats med stöd av en femårsplan, som uppgjorts av marinförvaltningen.

Enligt denna plan uppgår årskostnaden enligt 1954 års prisoch

löneläge till i medeltal 46,0 miljoner kronor sedan avdrag skett för

vissa lönekostnader till ett årligt belopp av 0,7 miljon kronor, vilka från

och med den 1 juli 1954 överförts till avlöningsanslag. För innevarande

budgetår är anslaget, som ökats till följd huvudsakligen av pris- och

lönehöjningar, uppfört med 50,9 miljoner kronor.

Yrkande

Marinförvaltningen hemställer, att anslaget minskas med 400 000 kronor.

Vid ärendets beredning inom försvarsdepartementet har beräknade förändringar

i medelsbehovet uppdelats på delposter enligt följande.

ökning Minskning

1. Vissa lönekostnader överföres till avlönings
-

anslag ...................................................... 100 000

2. Höjda löner ............................................. 3 200 000

3. Underhåll av nytillkommande materiel ......... 1 500 000

4. Underhållsarbeten inställes eller uppskjutes ... 5 000 000

— 400 000

s. 420 Kontrollera mot PDF

420 Kungt. Maj:ts proposition nr HO år 1958

Motiv

1. Marinförvaltningen förutsätter vid anslagsberäkningen, att lönekostnader

för viss personal i marinförvaltningen, vilken för närvarande avlönas

från förevarande anslag, i enlighet med vad föredragande departementschefen

anfört vid anmälan av propositionen 1957: 110 (punkt 1) fortsättningsvis

skall bestridas från ämbetsverkets avlöningsanslag. Härigenom

minskar medelsbehovet under förevarande anslag med angivet belopp.

2. Beloppet avser såväl avtalsenliga lönehöjningar enligt 1957 års löneöverenskommelser

som merkostnader till följd av löneglidning under tiden

den 1 juli 1956—den 30 juni 1957.

3. Det ökade medelsbehovet betingas av tillkomsten av helikopter- och

robotmateriel för vars underhåll medel icke finnes inrymda i 1957/58 års

anslag.

4. Till följd av direktiv från överbefälhavaren föreslår marinförvaltningen,

att anslaget för nästa budgetår begränsas med 5 miljoner kronor i

förhållande till vad ämbetsverket eljest ansett erforderligt. För att nedbringa

medelsbehovet har ämbetsverket dels företagit vissa omdispositioner

i fråga om den ursprungliga femårsplanen, dels ock uppskjutit vissa underhållsarbeten.

Härutöver uppkommer viss minskning av medelsbehovet

genom den utrangering av jagarna Klas Horn, Göteborg, Romulus och

Remus, varom marinförvaltningen avser att göra framställning. De uppskjutna

underhållsarbetena beräknas värdemässigt till 2,9 miljoner kronor.

Ämbetsverket framhåller emellertid, att underhållsarbetena icke kan uppskjutas

någon längre tid utan de allvarligaste konsekvenser för marinens

materielberedskap och materiella standard.

Departementschefen

Jag föreslår, att förevarande anslag för nästa budgetår uppföres med ett

belopp av 46 700 000 kronor. Därvid förutsätter jag, att ökad medelsanvisning

å tilläggsstat för täckande av möjligen uppkommande pris- och lönestegringar

icke skall ifrågakomma. Som framgått av mitt ställningstagande

beträffande marinförvaltningens avlöningsanslag i det föregående räknar

jag icke heller för nästa budgetår med överföring av avlöningskostnader

till marinförvaltningens avlöningsanslag.

Verksamheten under förevarande anslag har under de senaste budgetåren

reglerats med stöd av en långtidsplan, som uppgjorts av marinförvaltningen.

Med hänsyn till förestående förändringar beträffande marinens

organisation synes det lämpligt, att ämbetsverket i samband med anslagsäskandena

för nästa budgetår söker uppgöra en ny plan för verksamheten

under anslaget under de närmast följande budgetåren.

Under erinran om att anslaget minskas med 4 200 000 kronor hemställer

jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Marinen: Underhåll av fartyg m. m. för budgetåret

1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 46 700 000 kronor.

s. 421 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

421

[43] Flygvapnets Avlöningar till aktiv personal m. fl.

Anslag Nettoutgift

1956/57 .............................. 86 700 000 94 141 099

1957/58 (statsliggaren s. 261) 90 300 000

1958/59 (förslag) ............... 108 200 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 85) har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Flygvapnet:

Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret 1958/59 beräkna

ett förslagsanslag av 105 000 000 kronor.

Beträffande de grunder, som tillämpas vid beräkningen av försvarsgrenarnas

allmänna avlöningsanslag, får jag hänvisa till vad jag anfört därom

i det föregående vid anmälan av motsvarande anslagsfråga för armén.

Personalförändringar m. m.

Försvarets civilförvaltning (skr. 28/o 1957 och 31/i 1958) föreslår i anslutning

till yrkanden av chefen för flygvapnet m. fl. vissa personalförändringar

m. m. vid flygvapnet.

Anslagsförändringar vid bifall till

Chefens för flygvapnet m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

ökning Minskning Summa

1. Förändringar beträffande flygstaben

Chefen för flygstaben Bo 4 med avlöningsförstärkning

— Bo 5 eller Bo

5/4 .......................................... —

Operationsavdelningen

1 kapten Ao 21 ........................... 22 884

Organisation savdelningen

1 major eller kapten Ao 23/21 ......... 24 130

1 personalassistent Ae 13 — flygstabslotta

Ae 19 ........................ —

Utbildningsavdelningen

1 gymnastikdirektör Agl9 ............ 20 644

Personalavdelningen

1 major Ao 23 .............................. 25 376

1 befattning för pensionerad officer

A: 24 ....................................... 11 292

1 förvaltare Ao 17 ........................ 18 612

s. 422 Kontrollera mot PDF

422

Kungl. Majits proposition nr 110 år 1958

Chefens för flygvapnet m. fl. yrkanden

Anslagsförändringar vid bifall till

civilförvaltningens förslag

Pressektionen

1 kapten Ao 21 -— major Ao 23 ......

Ökning Minskning Summa

2 492

1 stabsredaktör Ae 19 — Ae 21 ......

—

1 fanjunkare Ao 13 .....................

15 132

Underrättelseavdelningen

1 överstelöjtnant eller major Ao 26/23

27 499

3 kaptener Ao 21 ........................

68 652

1 befattning för pensionerad officer

A: 24 .......................................

11 292

1 tolk Ae 19 .................................

20 644

2 amanuenser Ag 17 (civilförvalt- ningen; reglerad befordringsgång)

33 548

1 kansliskrivare Ae 10 ..................

12 974

1 biträde för skriv- och kontorsgöro- mål .......................................

9 034

Signalavdelningen

1 kapten Ao 21 ...........................

22 884

1 fanjunkare Ao 13 .....................

—

Flygsäkerhetsavdelningen

1 assistent Ae21 (civilförvaltningen:

förste byråsekreterare Ae21) ......

22 884

1 kanslibiträde Ao 7 — kontorist Ao 9

1 212

Expeditionen

1 befattning för pensionerad officer

A: 25 — A: 26 eller major Ao 23 ...

1 kansliskrivare Ao 10 — förste kans- liskrivare Ao 12 (registrator) ......

1 kanslibiträde Ae 7 (civilförvaltning- en: extra biträde för skriv- och

kontorsgöromål) ........................

9 034

1 biträde för skriv- och kontorsgöro- mål (civilförvaltningen: extra) ...

9 034

1 biträde för skriv- och kontorsgöro- mål (civilförvaltningen: extra) ...

9 034

1 kanslibiträde Ae7 (civilförvaltning- en: extra biträde för skriv- och

Hontorsgörojnål) ..........

9 034

s. 423 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

423

Anslagsförändringar vid bifall till

Chefens för flygvapnet m.fl. yrkanden

1 kapten Ao 21 (kommenderingsreserv)

.......................................

1 befattning för pensionerad officer

A: 24; vice värd (civilförvaltningen:

assistent Ae 15) ..................

1 kansliskrivare Ao 10 ..................

1 säkerhetsinspektör Ao 23 (civilförvaltningen:

Ae21) .....................

1 kontorist Ae 9 — kontorsskrivare

Ao 13; flygvapenchefens sekreterare

(civilförvaltningen: vikariatslön

i 10 lönegraden) ........................

1 förrådsinan Ag 7 ........................

2. Förändringar beträffande flygförvaltningen
2

kaptener Ao 21 — majorer Ao 23... 4 984

Underrättelse centralen

1 överstelöjtnant eller major Ao26/23

Flygplanavdelningens vapenbyrä
1

kapten Ao 21 ...........................

3 flygingenjörer av 1. graden Ao 23...

1 flygdirektör av 2. graden Ao 24 —

flygdirektör av 1. graden Ao 26 ...

Flygplanavdelningens flygplanbyrå
1

flygingenjör av 2. graden Ao 21 —

flygdirektör av 2. graden Ao 24 ...

1 kapten Ao 21 ...........................

Flygplanavdelningens motorbyrå
1

flygdirektör av 2. graden Ao 24 —

flygdirektör av 1. graden Ao 26 ...

Flygplanavdelningen, försökscentralen
1

major Ao23 — överstelöjtnant eller

major Ao 26/23 ........................

civilförvaltningens förslag

ökning Minskning Summa

22 884

16 774

22 884

654

11 108 + 481 625

2 206

s. 424 Kontrollera mot PDF

424

Kungl. Maj:ls proposition nr 110 år 1958

Anslagsförändringar vid bifall till

Chefens för flygvapnet m.tl. yrkanden civilförvaltningens förslag

ökning Minskning Summa

1 kapten Ao 21 ........................... —

1 flygingenjör av 2. graden Ao 21 ... 21408

1 flygdirektör av 2. graden Ao 24 —

flygdirektör av 1. graden Ao 26 ... 3 020

Elektroavdelningens radiobyrä
1

flygdirektör av 2. graden Ao 24 ... —

Elektroavdelningens radarbyrå
2

flygingenjörer av 1. graden Ao 23

— flygdirektörer av 2. graden Ao 24 —

1 flygingenjör av 2. graden Ao 21 —

flygdirektör av 2. graden Ao 24 (civilförvaltningen:

flygingenjör av 1.

graden Ao 23) ........................... 2 492

1 flygingenjör av 1. graden Ao 23 —

flygdirektör av 2. graden Ao 24 ... —

1 flygingenjör av 1. graden Ao 23 ... 25 376

1 flygingenjör av 2. graden Ao 21 ... —

Elektroavdelningens flygelektrobyrå
1

kapten Ao 21 ........................... -—

Intendenturbyrån

1 förvaltare Ao 15 — Ao 17 ............ 1 838 1

1 kapten Ao 21 utgår ..................... —

3 flygdirektörer av 1. graden i Ao 26

utgår ....................................... —

2 flygdirektörer av 2. graden i Ao 24

ut8år ...................................... — +61 324

3. Förändringar beträffande eskaderstaber
4

eskaderchefer Bo 4 — Bo 5 ......... —

2 ställföreträdande eskaderchefer Bo 3 78 036

1 ställföreträdande eskaderchef Bo 1/

Ao 26 ....................................... 32 531

3 befattningar för pensionerad officer

B: 3 utgår

47 884

s. 425 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

425

Chefens för flygvapnet m. fl. yrkanden

4 löjtnanter (i intendenturbefattning)

Ao 17/13 -— kaptener Ao 21 .........

2 majorer eller kaptener Ao 23/21 ...

1 kapten Ao 21 ...........................

4 driftingenjörer Ae 19 ..................

1 fältmästare Ae 16 .....................

1 befattning för pensionerad officer

B: 3 utgår .................................

2 befattningar för pensionerad officer

A: 24 utgår ..............................

3 befattningar för pensionerad underofficer

A: 16 utgår .....................

4. Utbyggnad av signalorganisationen

m. m.

1 major eller kapten Ao 23/21 .........

1 förvaltare Ao 15 ........................

1 kapten Ao 21 ...........................

1 kapten Ao 21 ...........................

3 fanjunkare Ao 13 .....................

1 teleingenjör Ae 19 .....................

1 förste mästare Ao 14 ..................

4 flygtekniker Ao 10 .....................

5. Luftbevakningens organisation

Inspektionen för luftbevakningen
1

major eller kapten Ao 23/21 —

överstelöjtnant eller major Ao 26/

23 .......................................

1 kapten Ao 21 ...........................

1 assistent Ae 15 — Ae 17 ............

1 kanslibiträde Ae 7 — kontorist

Ae 9 .......................................

Anslagsförändringar vid bifall till

civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Samma

17 272

45 966

21 704

77 704

16 444

15 948

20 444

19 392 + 185 989

24 130

21 704

21 704

41 730

47 320 + 156 588

3 369

22 884

Förband och skolor

9 befattningar för pensionerad offi
-

cer A: 24................................. 91998

15 överfurirer Ao 9 ..................... 168 330

6 vaktmän Ag 8 ........................ 63 960

3 förste mästare Ao 14

44 142

s. 426 Kontrollera mot PDF

426

Kungl. Mäj:ls proposition nr 110 är 1958

Chefens för flygvapnet in. fl. yrkanden

3 mästare Ao 12 .....................

20 flygtekniker Ao 10 ...............

Anslagsförändringar vid bifall till

civilförvaltningens förslag

ökning Minskning Summa

39 486

236 600

4 tekniska biträden Ag 7 — Ae 7 ... —

25 tekniska biträden Ag 5 •— Ae 5 ... -—

3 tekniska biträden Ag 7 ............... 30 402

14 tekniska biträden Ag 5 ............... 127 764

3 kaptener Ao 21 ........................ 65 112

2 fanjunkare Ao 13 ..................... 27 820

2 verkmästare Ao 16 .................. 31 096

3 fanjunkare Ao 13 — förvaltare

Ao 15 .................................... —

6. Personal för markstridsutbildningen

2 kaptener Ao 21 ........................ 45 768

10 fanjunkare Ao 13 ..................... 139 100

21 överfurirer Ao 9 ..................... 235 662

19 1. överfurirer Ao 11; jfr punkt

11 (civilförvaltningen: överfurirer

Ao 9) .................................... 213 218

7. Personalförstärkning vid attackflottiljerna
6

fanjunkare Ao 13 ..................... 83 460

6 sergeanter Ao 11 ..................... 74 724

12 flygtekniker Ao 10 .................. 141 960

8. Personalförändringar vid Roslagens

flygkår (F 2)

1 överstelöjtnant Ao 26 — kårchef

Bo 1 ....................................... —

1 kapten Ao 21 ........................... —

2 flottiljpoliser Ao 11 .................. 25 808

2 flottiljpoliser Ao 9 ..................... 23 248

9. Personalförändringar vid krigsflyg
skolan

(F 5)

2 kaptener Ao 21 ........................ 42 816

1 mästare Ao 12 ........................... 12 862

4 löjtnanter Ao 17/13 (flygavdelningschefer)

— kaptener Ao 21 ............ 17 312

+ 952 963

+ 633 748

+ 300 144

+ 49 056

+ 72 990

s. 427 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

427

Anslagsförändringar vid bifall till

Chefens för flygvapnet m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

ökning Minskning Summa

10. Personalförändringar vid Norrbottens

flygbaskår (F21)

1 major Ao 23 — överstelöjtnant eller

major Ao 26/23 ........................

1 kapten Ao 21 — major Ao 23 ......

2 (1) kaptener Ao 21 .....................

1 flygingenjör av 1. graden Ao 23 ...

1 verkmästare Ao 16 .....................

2 överfurirer Ao 9 (signalister) .......

2 överfurirer Ao 9 (trupputbildare)...

2 överfurirer Ao 9 (sjukvårdare) ...

2 flottilj poliser Ao 11 ..................

2 flottilj poliser Ao 9 .....................

1 tekniskt biträde Ag 5 ..................

1 förrådsförman Ae 9 (civilförvaltningen:

förrådsman Ae 7) .........

1 sjukvårdsbiträde Ae 2 ...............

1 kanslibiträde Ag 7 — Ae 7 ............

11. Förändringar i övrigt beträffande mi
litär

personal

1 major Ao 23 vid F 20 ............... 23 984

1 major Ao 23 vid Fil ............ 23 984

1 major Ao 23 (chef för stridsledar
skola)

.................................... 24 262

1 kapten Ao 21 vid flygkrigshögskolan

.................................... 22 884

1 kapten Ao 21 (för militärpsykologiska

institutet) ..................... —

1 kapten Ao 21 vid F 8 ............... 22 884

1 kapten Ao 21 (för försvarsstabens

signaltjänstavdelning) ............... —

3 (1) löjtnanter (i intendenturbe
fattning)

Ao 17/13 .................. 15 648

9 förvaltare (i förrådstjänst) Ao 15

— Ao 17 ................................. —

10 förvaltare (i signaltjänst) Ao 15

— Ao 17 ................................. —

13 fanjunkare Ao 13 ..................... —

12 fanjunkare Ao 13 (radarstridsledare)

....................................

2 492

22 884

17 678

24 640

24 640

27 312

24 640

10 008

11 108

8 574

— + 173 976

166 920

s. 428 Kontrollera mot PDF

428

Kungl. Maj:ls proposition nr 110 år 1958

Chefens för flygvapnet m. fl. yrkanden

Anslagsförändringar vid bifall till

civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

4 fanjunkare Ao 13 .....................

5 sergeanter Ao 11 .....................

6 förste flygnavigatörer Ae 11 ......

3 flygnavigatörer av 1. graden Ae 9

9 flygnavigatörer av 2. graden Ae

8/7 .......................................

55 640

62 270

74 724

33 666

93 573

9 furirer Ae 8/7 — överfurirer Ao 9

(sjukvårdare) ........................

7 425

19 överfurirer Ao 9 — 1. överfurirer

Ao 11 (biträdande stabsunderoffi-

cerare) .................................

19 1. överfurirer Ao 11 (specialin- struktörer); jfr punkt 6 (civilför- valtningen: överfurirer Ao 9) ......

5 garageförmän Ae 10 -— 1. överfu- rirer Ao 11 ..............................

19 1. överfurirer Ao 11 (bokförråds-

föreståndare) ...........................

19 överfurirer Ao 9 — 1. överfurirer

Ao 11 (radartroppchefer) .........

+ 627 864

12. Förändringar beträffande trafikledar- personal

4 trafikledare Ae 17 .....................

2 trafikledare i reglerad beford-

ringsgång ..............................

Samtliga trafikledare överföres till ci-

vilmilitär anställningsform .........

6 stabstrafikledare Ae 23 — Ao 23...

19 förste trafikledare Ae 21 — Ao 21

18 trafikledare Ae 17 — Ae 19 .........

69 544

27 820

1 förste trafikledare Ae 21 för flyg- förvaltningens försöksplats .........

1 trafikledare Ae 17 för flygförvalt- ningens försöksplats ...............

21 704

17 386

1 förste trafikledare Ae 21 ............

21 704

s. 429 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr ilö år 1958

429

Chefens för flygvapnet m. fl. yrkanden

4 trafikledare Ae 17 .............

Anslagsförändringar vid bifall till

civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

69 544

1 förste stabstrafikledare Ao 26 (civilförvaltningen:

Ae 24) ............ 26 712

13. Förändringar beträffande personal för

den militära väderlekstjänsten

Flygstabens väder leksavdelning
-

1 stabsmeteorolog Ao 23 ............... 25 376

3 meteorologer Ao 21 .................. 68 652

3 meteorologer Ao 19 .................. 61 932

1 meteorolog i reglerad befordrings
gång

.................................... 16 774

3 meteorologassistenter Aell ...... 40 968

1 väderlekstekniker Ae 10 utgår ... 12 974

4 tekniska biträden Ae 7 ............... 44 432

1 kontorsbiträde Ao 5 utgår ......... 10 008

1 meteorolog Ae 19 — Ao 19 .........

Väder le k sstationer na

1 meteorolog Ao 19 ..................... 19 426

2 meteorologer i reglerad beford
ringsgång

.............................. 31 096

19 meteorologer Ae 19 — Ao 19 ...... —

14. Förändringar i övrigt beträffande

flottiljpolispersonal

1 förste flottiljpolis Ao 13 ............ 13 910

5 flottiljpoliser Ao 11 .................. 62 270

8 flottiljpoliser Ao 9 .................. 89 776 1

+ 254 414

+ 285 674

1 flottiljpolis Ao 11 vid Fl ......... 12 152

2 flottiljpoliser Ao 9 vid Fl ......... 21 912 +200 020

15. Förändringar i övrigt beträffande teknisk

personal

20 förrådsförvaltare Ao 15 — Ao 17 —

4 förste mästare Ao 14 vid flygvapnets

tekniska skola (civilförvaltningen:

2 förste mästare Ao 14 och

2 mästare Ao 12) ..................... 55 752

s. 430 Kontrollera mot PDF

430

Kungl. Maj:ls proposition nr 110 år 1958

Chefens för flygvapnet m. fl. yrkanden

3 förste mästare Ao 14 — verkmästare

Ao 16 ..............................

1 mästare Ao 12 — verkmästare

Ao 16 ....................................

30 flygtekniker Ao 10 ..................

Anslagsförändringar vid bifall till

civilförvaltningens förslag

ökning Minskning Summa

5 190

3 282

354 900

4 förste mästare Ao 14 ............... 58 856

2 mästare Ao 12 ........................ 26 324

19 flygtekniker Ao 10 .................. 224 770

3 förste mästare Ao 14 ............... 44 142

7 flygtekniker Ao 10 .................. 82 810

1 flygdirektör av 2. graden Ao 24

1 verkmästare Ao 16 ..................

3 flygingenjörer av 1. eller 2. graden

Ao 23/21 ........................

3 verkstadsöveringenjörer ABp 26

— Bp 1 ................................. —

18 flygdirektörer av 2. graden Ao 24

— flygdirektörer av 1. graden Ao

26 ....................................... —

823 flygtekniker Ao 10 — förste flygtekniker

Ao 12 ........................ — + 856 026

16. Förändringar i övrigt beträffande förråds-,

vakt- och maskinpersonal

19 förrådsmästare Ae 12 — Ae 13

(drivmedelsförråd) .................. —

19 förrådsförmän Ae 9 — Ae 11 (sä
kerhetsmaterielförråd)

............ —

5 fältföreståndare Ae 10 (civilför
-

valtningen: fältförmän Ae9) ...... 48 370

1 vaktman Ae 8 vid flygvapnets centrala

skolor ........................... 10 660

1 förrådsman Ag 7 vid F 4 ............ 10 134

1 förrådsman Ae 7 vid F7 ............ 10 134

1 reparatör Ae 8 vid F 7 ............... 10 660

1 eldare Ag 7 vid F 13 .................. 10 134

s. 431 Kontrollera mot PDF

Knngl. Maj:ta proposition nr 110 ur 195S

431

Anslagsförändringar vid bifall till

Chefens för flygvapnet m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

1 reparatör Ag 9 vid F 13 — Ae 9 ... —

1 reparatör Ae 9 vid F18 ............ 11222

1 eldare Ag 7 vid F 18 .................. 10 134 + 121 448

17. Förändringar i övrigt beträffande

kontorspersonal

20 biträden för skriv- och kontorsgöromål

— kanslibiträden Ae 7 ...

1 kontorsbiträde Ao 5 vid F 20 —

kanslibiträde Ao 7 ..................

8 biträden för skriv- och kontorsgöromål

med halvtidstjänstgöring

5 biträden för skriv- och kontorsgöromål

vid F 3, F 6, F 8, F 14 och

F 15 utgår ..............................

2 biträden för skriv- och kontors
göromål

med halvtidstjänstgöring

vid F 2 och Fil utgår ...............

8 hiträden för skriv- och kontorsgöromål

— kontorsbiträden Ao 5

8 kontorsbiträden Ao 5 — biträden

för skriv- och kontorsgöromål ...

1 kontorsbiträde Ao 5 vid F 21 —

kontorsbiträde Ao 5 vid fjärde

eskaderstaben ........................

18. Övriga personalförändringar m. m.

1 fotoingenjör Ae 19 vid F 11 (civil
-

förvaltningen: driftingenjör Ae 19) 19 126

1 lärare i gymnastik och idrott Ae

17 vid F 20 — Ae 19 .................. 2 046

10 assistenter för frivilligfrågor Ag 9

9 assistenter för frivilligfrågor Ag 9

med halvtidstjänstgöring .........

Arvoden till assistenter för frivilligfrågor

(civilförvaltningen: ytterligare

24 tjänstgöringsmånader)... 16 800

37 920

32 952

41 190

8 238

+ 21 444

s. 432 Kontrollera mot PDF

432

Kungt. Maj:ts proposition nr 11Ö Ar 1958

Chefens för flygvapnet m. fl. yrkanden

1 sjuksköterska Ae 10 vid flygstaben

(civilförvaltningen: Ae 9) ...

1 ekonomibiträde Ag 2 vid F 12 ......

2 ekonomibiträden Ag 2 med halvtidstjänstgöring

vid F 13 och F 21

19 sjukvårdsförmån Ae 9 — Ae 11 ...

19 hundgårdsförmän Ae 8 — Ae 9 ...

Arvoden till deltidstjänstgörande lärare

och föreläsare vid fasta ut
bildningsanstalter

och skolor ......

Arvoden till civila lärare för underbefälsutbildning

........................

Arvoden till observationspersonal i

väderlekstjänst ........................

Flygtillägg m. m............................

Anslagsförändringar vid bifall till

civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

12 320

7 628

8 101

3 000

44 000

6 000

3 700 000 + 3 819 021

19. Omräkning

1957 års löneplansrevision m. m....... 13 078 000

Omräkning i övrigt ..................... 2 134 000 + 15 212 000

Motiv

1. Förändringar beträffande flygstaben. Efter förslag av Kungl. Maj:t

i propositionerna 1956: 110 (s. 171—175 och 191) och 1957: 110 (s. 182—

186 och 213) har riksdagen medgivit vissa förstärkningar av flygstabens

personalorganisation. I äskandena för nästa budgetår återkommer flygvapenchefen

till de förslag beträffande flygstaben, som framförts för

tidigare budgetår men ännu icke vunnit bifall, samt föreslår härutöver viss

ytterligare ökning av personalen. Enligt flygvapenchefen är det nödvändigt

att nu föreslagna personalökningar genomföres utan dröjsmål om flygstaben

på ett tillfredsställande sätt skall kunna fullgöra sina arbetsuppgifter,

som på grund av den snabba tekniska utvecklingen starkt ökat.

Genom beslut den 29 juli 1957 har Kungl. Maj :t bemyndigat chefen för

flygvapnet att från och med 1 oktober 1957 pröva en ny organisation för

flygledningen. Den nya organisationen har bland annat till syfte att så

långt möjligt minska behovet av personalökningar inom flygstaben. Organisationen

innebär i huvudsak, att luftbevakningsinspektionens stab upplöses

och personalen överföres till olika avdelningar inom flygstaben, att

en planeringsavdelning och en underrättelseavdelning tillkommer samt att

inspektören för luftbevakningen erhåller utökade arbetsuppgifter.

s. 433 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

433

Flygvapenchefen upptager ånyo frågan om löneställningen för chefen

för flygstaben och föreslår att beställningen för flygstabschef placeras i

samma lönegrad som föreslås (jfr p. 3) för eskadercheferna, nämligen

Bo 5, eller därest detta förslag icke vinner bifall, i alternativt Bo 5 eller

Bo 4. Civilförvaltningen, som anser att denna fråga icke kan bedömas annat

än i samband med en allmän översyn av löneställningen för de högre

militära chefstjänsterna, räknar icke med bifall till förslaget.

Flygvapenchefen föreslår ånyo att för operationsavdelningen

inrättas en kaptensbeställning i Ao 21. Civilförvaltningen biträder alltjämt

detta förslag.

Beträffande organ isationsa v delningen återkommer flygvapenchefen

till förslaget om att för avdelningens byggnadssektion inrätta en

beställning för alternativt major eller kapten i Ao 23 eller Ao 21, avsedd

för chef för sektionen. Civilförvaltningen, som förut ställt sig tveksam

till detta förslag, uttalar att förvaltningen alltjämt icke är övertygad om

behovet av beställningen. Med hänsyn till att flygvapenchefen starkt framhållit

nödvändigheten av att beställningen tillkommer, har civilförvaltningen

emellertid ansett sig böra räkna med att densamma inrättas.

Vid varje försvarsgrensstab finnes en personalassistent i Ae 13 för biträde

vid handläggningen av rekryterings-, utbildnings- och krigsplaceringsärenden

rörande frivillig personal. På grund av flyglottaorganisationens

utbyggnad har enligt flygvapenchefen omfattningen av dessa ärenden inom

flygvapnet ökat. Bristen på stabsofficerare har vidare medfört, att personalassistenten

i stor utsträckning måst åläggas även sådana arbetsuppgifter,

som normalt ankommer på officer. Flygvapenchefen föreslår med

hänsyn härtill att tjänsten för personalassistent från och med nästa budgetår

uppflyttas till lönegraden Ae 19. Samtidigt föreslås att tjänstebenämningen

ändras till flygstabslotta. Civilförvaltningen är i avvaktan på

en närmare utredning om arbetsuppgifterna för personalassistenterna vid

försvarsgrensstaberna icke beredd att nu taga ställning till flygvapenchefens

förslag.

Civilförvaltningen vill alltjämt icke motsätta sig flygvapenchefens åter

framförda förslag om att inrätta en tjänst för gymnastikdirektör i Ag 19

vid utbildningsavdelningen.

Personalärendena handlägges vid flygstaben — förutom vid personalavdelningen

— även vid utbildnings-, organisations-, signal-, flygsäkerhets-

och väderleksavdelningarna. För att en rationell behandling av personalärendena

skall ernås måste dessa enligt flygvapenchefen handläggas

centralt. Chefen för flygvapnet upprepar därför tidigare framförda förslag

om att utöka personalavdelningen med en pensionerad officer

i arvodesbefattning i A: 24 och en förvaltare i Ao 17. Vidare föreslås att

för personalavdelningen, i likhet med vad som redan skett för operations-,

organisations-, utbildnings- och signalavdelningarna, inrättas en beställ28—89

r>8 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 sand. Nr 110

s. 434 Kontrollera mot PDF

434

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1958

ning för major, avsedd för ställföreträdande avdelningschef. Civilförvaltningen,

som anser den föreslagna centraliseringen av flygvapnets personalärenden

vara en ändamålsenlig åtgärd, biträder flygvapenchefens förslag.

Beträffande pressektionen återkommer chefen för flygvapnet ånyo

till förut framförda förslag om att utbyta den för chef för sektionen avsedda

kaptensbeställningen i Ao 21 mot en beställning för major i Ao 23

och att utöka personalen vid sektionen med en fanjunkare i Ao 13 avsedd

för rekryteringsuppgifter. En tjänst för stabsredaktör i Ae 19, inrättad

från och med innevarande budgetår, föreslås härjämte uppflyttad till 21

lönegraden. Civilförvaltningen räknar med att kaptensbeställningen utbytes

mot en majorsbeställning. Däremot anser ämbetsverket icke tillräcklig

anledning föreligga att redan nu föreslå ändring i den av statsmakterna vid

1957 års riksdag beslutade löneställningen för stabsredaktörstjänsten. Förslaget

om att inrätta en fanjunkarbeställning för rekryteringsverksamheten

tillstvrkes alltjämt av civilförvaltningen.

Chefen för flygvapnet föreslår ånyo att en underrättelseavdelning

organiseras inom flvgstaben. För avdelningen erfordras enligt flygvapenchefen

beställningar och tjänster för en överstelöjtnant eller major i Ao 26

eller Ao 23, tre kaptener i Ao 21, en officer i arvodesbefattning i A: 24, en

tolk i Ae 19, två amanuenser i Ag 17, en kansliskrivare i Ae 10 och ett

biträde för skriv- och kontorsgöromål i reglerad befordringsgång. Civilförvaltningen

biträder alltjämt förslaget men förutsätter att bestämmelserna

om reglerad befordringsgång tillämpas på amanuenserna.

Arbetsvolymen vid signalavdelningen bar enligt flygvapenchefen

ökat kraftigt under de senare åren på grund av den starka expansion, som

ägt rum inom det teletekniska området. Denna utveckling har bland annat

inneburit att helt nya materielslag tillkommit, vilket gjort det nödvändigt

att i stor utsträckning ompröva hittills gällande principer för telematerielens

utnyttjande. Den personal som finns till förfogande är enligt flygvapenchefen

icke tillräcklig för dessa nya arbetsuppgifter. Flygvapenchefen föreslår

därför att en beställning för kapten i Ao 21 tillkommer för signalavdelningen

från och med nästa budgetår. Civilförvaltningen biträder förslaget.

Vid signalavdelningens teleprintercentral, som är i verksamhet dygnet

runt, tjänstgör fyra underofficerare som vaktchefer. På grund av tjänstgöringens

speciella art är det enligt flygvapenchefen icke möjligt att vid

förfall för någon av dessa tillgodose behovet av ersättare genom kommendering,

vilket fått till följd att vaktchefernas genomsnittliga arbetstid kommit

att uppgå till cirka 55 timmar per vecka. För att nedbringa arbetstiden föreslås

att en beställning för fanjunkare i Ao 13, avsedd för vaktchef vid

teleprintercentralen, inrättas. Civilförvaltningen, som icke finner de skäl

som anförts tillräckligt bärande, räknar icke med bifall till förslaget.

För att möjliggöra haveriförebyggande åtgärder utföres vid fly g säkerhetsavdelningen

omfattande statistiska sammanställningar och ana
-

s. 435 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

435

lyser av inträffade haverier, tillbud och materielfel. För denna verksamhet

har hittills disponerats en vid flygförvaltningen anställd, akademiskt utbildad

tjänsteman i Ag 19. Då verksamheten i fråga är av väsentlig betydelse

för flygsäkerhetsarbetet bör enligt flygvapenchefen en särskild tjänst, avsedd

för assistent vid flygsäkerhetsavdelningen, inrättas. Då innehavaren

av tjänsten självständigt skall kunna bedriva forskning rörande personalfel

under flygtjänst bör tjänsten placeras i Ae 21. Civilförvaltningen tillstyrker

att för ifrågavarande verksamhet tillkommer en tjänst för förste

byråsekreterare i Ae21.

Flygvapenchefens ånyo framförda förslag om att utbyta en kanslibiträdestjänst

i Ao 7 vid flygsäkerhetsavdelningen mot en tjänst för kontorist

i Ao 9 tillstyrkes alltjämt av civilförvaltningen.

Chefen för flygvapet föreslår ånyo att en arvodesbefattning för pensionerad

officer i A: 25, avsedd för chef för flygstabens expedition, utbytes

mot en beställning för major i Ao 23 eller en arvodesbefattning för

pensionerad officer i A: 26. Civilförvaltningen anser sig icke kunna tillstyrka

förslaget med hänsyn till den utredning om löneställningen för

arvodesbefattningar som uppdragits åt ämbetsverket.

Civilförvaltningen kan alltjämt icke biträda flygvapenchefens ånyo framförda

förslag om utbyte av den för registrator vid flygstaben avsedda

kansliskrivartjänsten i Ao 10 mot en tjänst för förste kansliskrivare i

Ao 12.

Flygvapenchefen återkommer till frågan om förstärkning av skrivpersonalen

vid flygstabens expedition och föreslår liksom föregående år

att tjänster för ett kanslibiträde i Ae 7 och ett biträde för skriv- och kontorsgöromål

tillkommer. Flygvapenchefen föreslår vidare att för organisationsavdelningen

tillkommer ett biträde för skriv- och kontorsgöromål,

avsett för personalassistenten vid flygstaben, och att för signalavdelningen,

där det ökade utrednings- och planläggningsarbetet medfört en betydande

ökning av skrivarbetet, inrättas en kanslibiträdestjänst i Ae7. — Civilförvaltningen,

som för innevarande budgetår medgivit anställande av extra

biträden för skriv- och kontorsgöromål såsom tillfällig personalförstärkning

vid flygstabens expedition, anser sig med anledning av flygvapenchefens

förslag kunna tillstyrka att fyra extra tjänster för biträde för skrivoch

kontorsgöromål tillkommer för expeditionen från och med nästa budgetår.

Ämbetsverket förutsätter att såväl expeditionens som organisationsoch

signalavdelningarnas ökade behov av biträdespersonal därigenom

skall bli tillgodosett.

Från och med innevarande budgetår bar en beställning för kapten, avsedd

för aspirant vid flygstaben, tillkommit i utbyte mot en beställning för

löjtnant. Chefen för flygvapnet, som framhåller de stora fördelar för arbetet

vid flygstaben som en kommenderingsreserv innebär, föreslår att

s. 436 Kontrollera mot PDF

436

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1958

för nästa budgetår inrättas ytterligare en kaptensbeställning i Ao 21, avsedd

för aspirant vid flygstaben. Civilförvaltningen tillstyrker förslaget.

Chefen för flygvapnet har ånyo återkommit till frågan om inrättande

av en arvodesbefattning i A: 24, avsedd för vicevärd för flygstabens ämbetsbyggnad.

Vidare föreslår flygvapenchefen att en tjänst för kansliskrivare

i Ao 10 tillkommer för flygstabens organisationsavdelning för vissa serviceuppgifter

i fråga om den ekonomiska förvaltningen, som förut lämnats

av flygstabens kassaavdelning (avdelningen har från och med den 1 juli

1957 uppgått i flygförvaltningens kassaavdelning), samt för vissa andra

gemensamma serviceuppgifter. — Civilförvaltningen anför att ämbetsverket

icke står främmande för att visst personalbehov kan föreligga inom

flygstaben för sådana serviceuppgifter, som kassaavdelningen tidigare biträtt

med. Ämbetsverket kan dock ej tillstyrka att för ändamålet inrättas

en kansliskrivartjänst vid organisationsavdelningen. Civilförvaltningen, som

i denna fråga under hand samrått med 1956 års försvarsförvaltningssakkunniga,

föreslår att såväl vicevärdskapet vid flygvapnets ämbetsbyggnad

som förenämnda serviceuppgifter ålägges samma person och att för ändamålet

inrättas en tjänst för assistent i Ae 15 vid flygstaben.

För handläggning av säkerhetsfrågor finnes inom flygförvaltningen

(administrativa byrån) två befattningshavare, en byråinspektör och en

assistent. Den senare har sedan 1951 även biträtt vid handläggningen av

dylika ärenden inom flygstaben. Enligt flygvapenchefen har det visat sig

otillräckligt för flygstabens del med den hjälp, som kunnat erhållas av

nyssnämnde assistent. Bevaknings- och säkerhetsfrågor för flygvapnet har

därför i stor utsträckning även måst handläggas av annan personal, vilket

medfört en icke önskvärd uppdelning av dessa uppgifter på ett flertal befattningshavare

och avdelningar. Frågor av säkerhetsnatur bör enligt flygvapenchefen

handläggas av endast en befattningshavare för att den nödvändiga

överblicken och samordningen skall kunna vinnas och för att nödvändig

sekretess skall kunna upprätthållas. Chefen för flygvapnet föreslår

därför att en tjänst i Ao 23 tillkommer vid flygstaben, avsedd för en säkerhetsinspektör,

direkt underställd flygstabschefen. Civilförvaltningen tillstyrker

att en tjänst för säkerlietsinspektör i Ae 21 inrättas från och med

nästa budgetår. Ämbetsverket ifrågasätter emellertid huruvida icke arbetsuppgifterna

för säkerhetsinspektören och säkerhetspersonalen vid flygförvaltningen

bör samordnas, exempelvis på så sätt att sistnämnda personal

överföres till flygstaben och underställes inspektören.

Chefen för flygvapnet upprepar förslaget, att en kontoristtjänst i Ae 9,

avsedd för sekreterare åt flygvapenchefen, skulle utbytas mot en tjänst

för kontorsskrivare i Ao 13. Civilförvaltningen, som i medelsäskandena för

innevarande budgetår föreslog en översyn av löneställningen för handsekreterartjänster

vid de högre militära staberna, anser alltjämt att en dylik

översyn bör komma till stånd. Därest resultatet av en sådan översyn icke

s. 437 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1958

437

skulle kunna komma under behandling vid 1958 års riksdag, ifrågasätter

civilförvaltningen om icke innehavaren av ifrågavarande tjänst vid flygstaben,

såsom ett provisorium, bör kunna meddelas förordnande att mot

vikariatslön bestrida göromål, som eljest ankommer på tjänsteman i 10

lönegraden.

Flygvapenchefen föreslår ånyo att en tjänst för förrådsman i Ag 7 inrättas

för att förstärka personalen vid flygstabens bok- och kartförråd.

Civilförvaltningen, som alltjämt biträder förslaget, erinrar om att ämbetsverket

medgivit att under innevarande budgetår tolv arbetsmånader får

utnyttjas för att anställa en kollektivavtalsavlönad förrådsarbetare såsom

provisorisk förstärkning vid nämnda förråd.

2. Förändringar beträffande flygförvaltningen. De förslag av flygvapenchefen

som redovisas i det följande avser sådan personal vid flygförvaltningen,

som avlönas från förevarande anslag. Vissa av förslagen

har framställts tidigare (jfr prop. 1957: 110, s. 201—202). —För övriga

personalförändringar vid flygförvaltningen har redogjorts i det föregående

under flygförvaltningens avlöningsanslag.

Såsom adjutant åt souschefen vid flygförvaltningen respektive assistent

åt chefen för elektroavdelningen tjänstgör för närvarande två kaptener. Med

hänsyn till de kvalificerade arbetsuppgifter som numera åvilar dessa befattningshavare

anser flygvapenchefen att de bör vara majorer och föreslår

därför att för nästa budgetår två kaptensbeställningar omvandlas till

beställningar för major i Ao 23. Civilförvaltningen biträder förslaget.

I anslutning till förslag i flygförvaltningens äskanden för nästa budgetår

om inrättande av en underrättelsecentral föreslår flygvapenchefen

att en beställning tillkommer för alternativt överstelöjtnant eller

major i Ao 26 eller Ao 23, avsedd för chef för centralen (jfr prop. 1957: 110,

s. 182). Civilförvaltningen räknar icke med att förslaget vinner bifall.

Flygvapenchefen föreslår vidare dels beträffande flygplanavdelningens

vapenbyrå att centralsektionen tillföres en kaptensbeställning,

bomb- och raketsektionen en beställning för flygingenjör av 1. graden och

installationssektionen två flygingenjörsbeställningar av 1. graden samt att

en beställning som flygdirektör av 2. graden, avsedd för chef för sistnämnda

sektion, utbytes mot en flygdirektörsbeställning av 1. graden, dels i fråga

om flygplanavdelningens flygplanbyrå, att en beställning för

flygingenjör av 2. graden, avsedd för flygplansektionen, utbytes mot en beställning

för flygdirektör av 2. graden, avsedd för chef för centralsektionen,

och att en kaptensbeställning inrättas för utrustningssektionen, dels ock

beträffande flygplanavdelningens motor byrå att en beställning för

flygdirektör av 2. graden, avsedd för chef för motor sektion 2, utbytes mot

en beställning för flygdirektör av 1. graden. — Civilförvaltningen anser sig

icke kunna tillstyrka dessa förslag.

I fråga om flygplanavdelningen, för sökscentralen föreslår

s. 438 Kontrollera mot PDF

438

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

flygvapenchefen att en majorsbeställning i Ao 23, avsedd för militärassistenten

vid försökscentralen, på grund av de alltmer kvalificerade arbetsuppgifter

som kommit att åvila militärassistenten, utbytes mot en beställning

för alternativt överstelöjtnant eller major i Ao 26 eller Ao 23. Vidare

föreslår flygvapenchefen att en beställning för kapten, avsedd som biträde

åt försökscentralens chef, tillkommer och att en beställning för flygingenjör

av 2. graden i Ao 21 tillföres vapensektionen. Slutligen föreslås

att en beställning för flygdirektör av 2. graden i Ao 24, avsedd för chef

för motorsektionen, med hänsyn till de kvalificerade arbetsuppgifter som

åvilar nämnde chef utbytes mot en flygdirektörsbeställning av 1. graden

i Ao 26. — Civilförvaltningen tillstyrker förslagen utom i vad avser kaptensbeställningen

för biträde åt försökscentralens chef.

Civilförvaltningen anser sig icke för närvarande kunna biträda flygvapenchefens

förslag att en flygdirektör av 2. graden tillföres elektroavdelningens

radiobyrå för ärenden rörande teknisk driftövervakning

av radiosystem m. m.

Beträffande elektr oavdelningens radar byrå föreslår flygvapenchefen

följande personalförändringar, nämligen att två beställningar för

flygingenjör av 1. graden, som anges vara avsedda för markradarsektionen

och flygradarsektionen, utbytes mot beställningar för flygdirektör av 2.

graden, att en beställning för flygingenjör av 2. graden, avsedd för flygradarsektionen,

utbytes mot beställning för flygdirektör av 2. graden, att

en beställning för flygingenjör av 1. graden, avsedd för ställföreträdande

sektionschef vid navigeringsradarsektionen, utbytes mot en beställning

för flygdirektör av 2. graden samt att utvecklingssektionen tillföres beställningar

för en flygingenjör av 1. graden för projektering av radarmateriel

m. m. och en flygingenjör av 2. graden för handläggning av servomekaniska

projekt. — Civilförvaltningen tillstyrker att den för flygradarsektionen

avsedda flygingenjörsbeställningen av 2. graden utbytes mot beställning

för flygingenjör av 1. graden i Ao 23 och att för utvecklingssektionen

tillkommer en flygingenjörsbeställning av 1. graden i Ao 23. I

övrigt kan civilförvaltningen icke biträda flygvapenchefens förslag.

Flygvapenchefens förslag att elektr oavdelningens flygelektrobyrå

tillföres en beställning för kapten, avsedd för biträde åt byråchefen

vid handläggningen av vissa ärenden, kan civilförvaltningen icke heller

biträda.

Däremot tillstyrker civilförvaltningen flygvapenchefens förslag att en

förvaltare i Ao 15 vid intendenturbyrån, placerad som chef för centralförrådet

för intendenturmateriel i Västerås, uppflyttas till lönegraden

Ao 17 med hänsyn till sin självständiga ställning och sitt ansvar. I

I flygförvaltningens medelsäskanden för nästa budgetår föreslås vissa

personalförändringar, som berör personal på flygvapnets stat. Sålunda före
-

s. 439 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

439

slås att en kaptensbeställning, avsedd för chef för flygplanbyråns

utrustningssektion, utbytes mot en beställning (tjänst) för alternativt

major, flygingenjör av 1. graden eller förste byråingenjör, att tre beställningar

för flygdirektör av 1. graden, avsedda för chefer för flygplanbyråns

projektsektion respektive radio- och radarbyråernas utvecklingssektioner,

utbytes mot tjänster för överingenjörer samt att två beställningar för flygdirektör

av 2. graden, en vid försökscentralen (teknisk assistent) och en

vid underhållsavdelningens förrådsbyrå (chef för reservdelsplaneringssektionen)

utbytes mot en tjänst för överingenjör respektive en beställning

(tjänst) för alternativt flygdirektör av 1. graden eller byrådirektör i Ao 26.

De föreslagna nya tjänsterna förutsättes samtliga bli uppförda på flygförvaltningens

stat. Därest förslagen vinner bifall kan beställningar för en

kapten i Ao 21, tre flygdirektörer av 1. graden i Ao 26 och två flygdirektörer

av 2. graden i Ao 24 utgå ur personalorganisationen för flygvapnet. —

Civilförvaltningen räknar emellertid icke med att de föreslagna utbytena

skall komma till stånd.

3. Förändringar beträffande eskaderstaber. Vid 1956 års riksdag har

beslut fattats om ny regional ledningsorganisation för flygvapnet. Den nya

organisationen, som helt genomförts från och med den 1 oktober 1957, innebär

i huvudsak, att eskadercheferna ålagts ansvaret för såväl flygoperationer

som bas- och underhållstjänst, jakteskaderchef jämväl för jaktstridsledning

och luftbevakning, samt att eskader- och flygbasområdesstaber

sammanslagits (jfr prop. 1956: 110, s. 6—13).

I de militärorganisatoriska underlagen för budgetåren 1956/57 och

1957/58 har flygvapenchefen föreslagit vissa personalförändringar, som

ansetts erforderliga för den nya ledningsorganisationen. Efter förslag av

Kungl. Maj :t i propositionerna 1956:110 (s. 191) och 1957:110 (s. 213)

har riksdagen medgivit att några av de föreslagna förändringarna får

vidtagas. I det följande återkommer flygvapenchefen till de förslag som

framförts tidigare men ännu icke vunnit bifall samt föreslår härutöver

vissa ytterligare personalförändringar.

Chefen för flygvapnet föreslår sålunda ånyo att beställningarna för fyra

eskaderchefer i lönegraden Bo 4 uppflyttas till Bo 5. I anslutning till vad

civilförvaltningen enligt det föregående (jfr punkt 1) anfört beträffande

löneställningen för högre militära chefstjänstemän, är ämbetsverket emellertid

icke berett att biträda den föreslagna förändringen i löneställningen

för eskadercheferna.

Civilförvaltningen tillstyrker däremot flygvapenchefens ånyo framförda

förslag att i utbyte mot tre befattningar för pensionerade officerare i B: 3

inrättas beställningar för tre ställföreträdande eskaderchefer, av vilka två

i tio 3 och en i Bo 1 eller Ao 26.

För budgetåret 1957/58 föreslog chefen för flygvapnet att fyra beställningar

för löjtnant i intendenturbefattning skulle utbytas mot kaptensbe
-

s. 440 Kontrollera mot PDF

440

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

ställningar i Ao 21. Civilförvaltningen ansåg sig icke kunna tillstyrka detta

förslag i avvaktan på resultatet av 1954 års utredning angående vissa

personalkårer inom försvaret. Flygvapenchefen upprepar nu detta förslag

och uttalar att personalkårutredningens ställningstagande icke torde behöva

avvaktas, då det erfarenhetsmässigt är till fullo styrkt att det föreslagna

utbytet av beställningar erfordras. Civilförvaltningen, som i likhet

med flygvapenchefen anser det vara befogat att avse kaptener för intendenturbefattningarna

vid eskaderstaberna, räknar nu med bifall till förslaget.

Flygvapenchefen föreslog vidare för innevarande budgetår, att beställningar

för alternativt major eller kapten i Ao 23 eller Ao 21, avsedda för

cheferna för signalavdelningarna vid andra, tredje och fjärde eskader staberna,

skulle tillkomma. En av dessa beställningar har inrättats från och

med innevarande budgetår. Flygvapenchefen föreslår nu att de återstående

två beställningarna för signalavdelningschef vid eskaderstab tillkommer.

Då verksamheten beträffande den regionala signalplananläggningen under

det senaste året avsevärt utökats, föreslås vidare att en kaptensbeställning

i Ao 21, avsedd för signalofficer vid eskaderstab, inrättas. Civilförvaltningen

tillstyrker förslagen.

För eskaderstaberna (förut flygbasområdesstaberna) finnes fem tjänster

för driftingenjör i Ag 19, beträffande vilka avlöningskostnaderna bestrides

från sakanslag. Flygvapenchefen föreslår ånyo att fyra av dessa tjänster

överföres till förevarande anslag och extraordinariesättes samt att en av

tjänsterna indrages. Samtidigt föreslås ånyo att en tjänst för fältmästare

i Ae 16 tillkommer. Civilförvaltningen biträder förslagen.

Civilförvaltningen har i sina äskanden vidare räknat med att följande

arvodesbefattningar, vilka av flygvapenchefen bedömts kunna utgå sedan

den nya ledningsorganisationen genomförts, indrages från och med nästa

budgetår, nämligen tre arvodesbefattningar för pensionerad officer, varav

en i B: 3 och två i A: 24, samt tre arvodesbefattningar för pensionerad underofficer

i A: 16.

4. Utbyggnad av signalorganisationen m. m. Flygvapenchefen föreslår

att följande personal tillkommer från och med nästa budgetår, nämligen

en major eller kapten i Ao 23 eller Ao 21 och en förvaltare i Ao 15, båda

avsedda för flygstaben, en kapten i Ao 21 avsedd för attaclceskaderstaben

samt en kapten i Ao 21, tre fanjunkare i Ao 13, en teleingenjör i Ae 19, en

förste mästare i Ao 14 och fyra flygtekniker i Ao 10 avsedda för sektorflottilj

(flottilj med särskilda uppgifter med avseende å luftbevakningsorganisationen).

Civilförvaltningen tillstyrker att beställningar inrättas för en major eller

kapten avsedd för flygstaben, en kapten avsedd för attackeskaderstaben

samt för en kapten, tre fanjunkare och fyra flygtekniker avsedda för

sektorflottilj. Övriga förslag kan civilförvaltningen för närvarande icke

biträda.

s. 441 Kontrollera mot PDF

441

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

5. Luftbevakningens organisation. Beträffande inspektionen för

luf<tbevalqningen upprepar chefen för flygvapnet tidigare framfört

förslag att för stabschefen vid nämnda inspektion inrättas en beställning

för alternativt överstelöjtnant eller major i Ao 26 eller Ao 23 i utbyte

mot befintlig beställning för alternativt major eller kapten. Vidare föreslås

ånyo att en kapten i Ao 21 avsedd för handläggning av ärenden rörande

luftförsvarscentraler tillkommer, att en tjänst för assistent i Ae 15 uppflyttas

till Ae 17 samt att en kanslibiträdestjänst i Ae 7 utbytes mot tjänst

för kontorist i Ae 9 (jfr prop. 1957: 110, s. 187—188).

Civilförvaltningen erinrar om att den under punkt 1 omnämnda försöksorganisationen

för flygstaben innebär att luftbevakningsinspektionens

arbetsuppgifter överföres till olika avdelningar inom flygstaben, varvid

beställningen för överstelöjtnant eller major avses bli utnyttjad för chef

för planeringsavdelningen och kaptensbeställningen för arbetsuppgifter

inom organisationsavdelningen. Då enligt civilförvaltningen ifrågavarande

förändringar beträffande officersbeställningar synes motiverade, oberoende

av vilken organisation som än väljes för flygstaben, biträder ämbetsverket

flygvapenchefens förslag i denna del. Däremot anser sig ämbetsverket i

avvaktan på att ställning tages i organisationsfrågan icke kunna tillstyrka

flygvapenchefens förslag i vad det avser assistenten och kanslibiträdet.

I fråga om förband och skolor erfordras enligt flygvapenchefen

en fortsatt utbyggnad av personalorganisationen för att den påbörjade

moderniseringen av luftbevakningen skall kunna genomföras.

Flygvapenchefen, som återkommer till vissa av de förslag som anmäldes

för innevarande budgetår, föreslår att nio arvodesbefattningar för pensionerad

officer i A: 24 tillkommer för den optiska luftbevakningen samt

att beställningar (tjänster) inrättas för 15 överfurirer i Ao 9 avsedda för

chefsobservatörer vid radarstationer och för sex vaktmän i Ag 8 för luftförsvarscentraler.

Vidare föreslås att för den tekniska tjänsten tillkommer

tre förste mästare i Ao 14, tre mästare i Ao 12 och 20 flygtekniker i Ao 10.

Civilförvaltningen tillstyrker dessa förslag.

För luftbevakningsorganisationen finnes upptagna sammanlagt 57 tjänster

för tekniska biträden, av vilka åtta i Ag 7 och 49 i Ag 5. Då behovet

av nämnda personal kommer att bli bestående föreslår flygvapenchefen att

av ifrågavarande tjänster fyra i Ag 7 och 25 i Ag 5 extraordinariesättes.

Vidare föreslås att tjänster för 17 tekniska biträden, varav tre i Ag 7 och

14 i Ag 5, tillkommer från och med nästa budgetår. Civilförvaltningen

tillstyrker de föreslagna personalförändringarna.

Civilförvaltningen tillstyrker flygvapenchefens förslag om inrättande av

en kaptensbeställning i Ao 21, avsedd för chef för luftbevakningsbataljon.

Med anledning av flygvapenchefens förslag om personal för vissa radarstationer

tillstyrker civilförvaltningen att följande personal tillföres luftbevakningsorganisationen

för nästa budgetår, nämligen två kaptener i

s. 442 Kontrollera mot PDF

442

Kungl. Maj:ts proposition nr ltO år 1958

Ao 21, två fanjunkare i Ao 13 och två verkmästare i Ao 16. Ämbetsverket

är däremot icke berett biträda förslaget att tre för radartroppchefer avsedda

fanjunkarbeställningar utbytes mot förvaltarbeställningar.

6. Personal för markstridsutbildningen. I anslutning till förslag av 1952

års värnpliktsutredning (betänkande rörande utbildning av värnpliktiga

vid flygvapnet) hemställde chefen för flygvapnet i särskild skrivelse den

8 oktober 1955 att flygstaben från och med budgetåret 1956/57 måtte tillföras

en beställning för alternativt överstelöjtnant eller major och en beställning

för kapten samt att vid flygvapnets trupputbildarskola måtte

inrättas en kaptensbeställning (jfr prop. 1956: 110, s. 190). Ifrågavarande

beställningar var avsedda för officerare ur armén för effektivisering av

markstridsutbildningen inom flygvapnet. Efter förslag av Kungl. Maj :t i

propositionen 1956: 110 (s. 194) medgav riksdagen att en beställning inrättades

för alternativt överstelöjtnant eller major i Ao 26 eller Ao 23.

Flygvapenchefen upprepar nu förslaget om inrättande av förenämnda

båda kaptensbeställningar i Ao 21. Civilförvaltningen biträder förslaget.

Chefen för flygvapnet anmäler att en utredning företagits rörande flygbasförsvaret,

varvid framkommit att antalet trupputbildare vid flygvapnet

behöver utökas med sammanlagt 136 underofficerare och underbefäl.

Någon slutlig ställning till utredningsresultatet har flygvapenchefen ännu

icke tagit. Enligt flygvapenchefen bekräftar utredningen emellertid till

fullo att instruktörspersonalen måste utökas avsevärt om det avsedda och

önskvärda utbildningsmålet för markstridsutbildningen skall uppnås. Flygvapenchefen

föreslår därför för nästa budgetår att beställningar inrättas

för 10 fanjunkare i Ao 13 och 21 överfurirer i Ao 9. Civilförvaltningen tillstyrker

dessa förslag.

Med anledning av flygvapenchefens i det följande (punkt 11) framställda

förslag om att inrätta 19 beställningar för 1. överfurirer, avsedda för

specialinstruktörer i min- och sprängtjänst, tillstyrker civilförvaltningen

vidare att ytterligare 19 överfurirsbeställningar tillkommer.

7. Personalförstärkning vid attackflottiljerna. Som en följd av 1956

års riksdagsbeslut om förstärkning av attackflyget måste enligt flygvapenchefen

personalorganisationen vid de fyra attackflottiljerna utökas.

Ökningen berör icke stabspersonalen eller den administrativa personalen

utan hänför sig endast till divisionernas flyg- och markstyrkor. Den personalökning

som totalt erfordras har anmälts av flygvapenchefen i medelsäskandena

för innevarande budgetår (jfr prop. 1957: 110, s. 189). För

nästa budgetår hemställer chefen för flygvapnet att beställningar inrättas

för sex fanjunkare i Ao 13 (flygnavigatörer), sex sergeanter i Ao 11 (flygnavigatörer)

samt 12 flygtekniker i Ao 10. Civilförvaltningen har vid anslagsberäkningen

utgått från att den föreslagna personalökningen kommer

till stånd.

8. Personalförändringar vid Roslagens flygkår (F2). Med hänsyn till

s. 443 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

443

att verksamheten vid F 2 avsevärt utökats sedan flygkåren år 1949 organiserades

föreslog chefen för flygvapnet i sitt militärorganisatoriska underlag

för innevarande år betydande förändringar i flygkårens personaluppsättning

(jfr prop. 1957: 110, s. 188—190). I äskandena för nästa budgetår

återkommer flygvapenchefen till vissa av dessa förslag, som ännu icke

blivit genomförda.

Flygvapenchefen föreslår sålunda ånyo dels att en beställning för chef

för flygkåren i Bo 1 inrättas i utbyte mot en överstelöjtnantsbeställning i

Ao 26, dels att en kaptensbeställning i Ao 21, avsedd för chef för kårens

specialavdelning, tillkommer och dels att kåren tillföres ytterligare fyra

flottiljpoliser, av vilka två föreslås placerade i Ao 11 och två i Ao 9.

Civilförvaltningen anser att ställning för närvarande icke bör tagas till

kårchefens löneställning, med hänsyn till de förändringar som kan komma

att beslutas beträffande den till F 2 förlagda förberedande fältflygarskolan.

Flygvapenchefen har i skrivelse den 31 oktober 1957 föreslagit att nämnda

skola förlägges till Herrevadskloster. — I äskandena för innevarande budgetår

tillstyrkte civilförvaltningen att en löjtnantsbeställning skulle tillkomma

för specialavdelningen. Ämbetsverket räknar emellertid, med hänsyn

till rådande vakansläge, icke för närvarande med att någon ny löjtnantsbeställning

inrättas. Däremot biträder civilförvaltningen förslaget att

F 2 tillföres ytterligare beställningar för flottilj poliser.

9. Personalförändringar vid krigsflygskolan (F 5). Chefen för flygvapnet

föreslår ånyo att för F 5 tillkommer två kaptensbeställningar i Ao 21,

avsedda för markutbildningen, samt en beställning för mästare i Ao 12

(jfr prop. 1957: 110, s. 192 och 199). Civilförvaltningen biträder alltjämt

dessa förslag.

Enligt nu gällande organisation för krigsflygskolan finnes fyra kaptener

avsedda som flygavdelningschefer. Detta antal är emellertid anpassat

efter ett äldre utbildningssystem, då antalet flygavdelningar var

fyra. Då behovet av flygavdelningschefer med nu gällande utbildningsorganisation

är åtta, föreslår flygvapenchefen att fyra kaptensbeställningar

i Ao 21, avsedda för flygavdelningschefer, tillkommer i utbyte mot samma

antal beställningar för löjtnant. Civilförvaltningen tillstyrker förslaget.

10. Personalförändringar vid Norrbottens flggbaskår (F21). För F 21

innebär genomförandet av den nya regionala ledningsorganisationen, att

en för flygbaskåren avsedd major överföres till fjärde eskaderstaben. För

F 21 finnes därefter endast en regementsofficer (major). Denne har samma

arbetsuppgifter som regementsofficerarna vid flottiljerna, av vilka en är

överstelöjtnant. Flygvapenchefen, som anser att regementsofficeren vid

F 21 med hänsyn härtill bör vara alternativt överstelöjtnant eller major,

upprepar förslaget att majorsbeställningen vid F21 utbytes mot beställning

för överstelöjtnant eller major i Ao 26 eller Ao 23 (jfr prop. 1957: 110,

s. 191). Civilförvaltningen, som tidigare ifrågasatt om icke med den före
-

s. 444 Kontrollera mot PDF

444

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

slagna förändringen kunde anstå tills vidare, anser sig alltjämt icke böra

räkna med att förslaget genomföres.

Med anledning av den ökade baseringen av flygförband inom övre Norrland

har enligt flygvapenchefen arbetsuppgifterna för basbataljonschefen

vid F 21 förändrats. Chefen för flygvapnet upprepar därför förslaget att

utbyta en kaptensbeställning, avsedd för chef för basbataljonen, mot en

beställning för major i Ao 23 (jfr prop. 1957:110, s. 191). Civilförvaltningen

tillstyrker alltjämt förslaget.

Av de i basbataljonen ingående enheterna är två baskompanier under

större delen av året grupperade på flygbaser inom övre Norrland. Som

kompanichefer har hittills placerats tillfälligt inkallad reservpersonal.

Enligt flygvapenchefen har denna personal i allmänhet icke haft tillräcklig

rutin för att kunna leda verksamheten, bland annat utbildning i de för

övre Norrland speciella vinterförhållandena, på ett effektivt sätt. För att

säkerställa en effektiv ledning av verksamheten vid baskompanierna föreslår

flygvapenchefen därför att två kaptensbeställningar i Ao 21, avsedda

för baskompanichefer, tillkommer för nästa budgetår. Civilförvaltningen

tillstyrker att en av beställningarna inrättas.

I äskandena för innevarande år anmälde chefen för flygvapnet att arbetsbelastningen

för den ende flygingenjören vid F 21 blivit för stor på

grund av den ifrågavarande ökade baseringen av flygförband, tillkomsten

av en regional televerkstad och den stora ökningen av luftbevakningsmaterielen

samt föreslog, att en beställning för flygingenjör av 1. graden

i Ao 23, avsedd för en andre kåringenjör, skulle inrättas vid F21. Flygvapenchefen

upprepar nu detta förslag. Civilförvaltningen anser sig alltjämt,

i avvaktan på resultatet av 1954 års utredning angående vissa personalkårer

inom försvaret, icke böra räkna med förslaget.

Den ökade baseringen av flygförband till övre Norrland har enligt flygvapenchefen

även ökat arbetsbelastningen vid F 21 materielavdelning.

Den spridda baseringen nödvändiggör vidare att sådana arbeten, som normalt

skulle utförts i materielavdelningens lokaler, i stället måste ske på

platser där flygförbanden är baserade. Enligt flygvapenchefen är det icke

möjligt för verkmästaren vid F 21 att samtidigt leda verksamheten både

vid F 21 materielavdelning och vid de platser där förbanden finnes. Med

hänsyn härtill föreslår chefen för flygvapnet att för F 21 materielavdelning

inrättas ytterligare en beställning för verkmästare i Ao 16. Civilförvaltningen

biträder förslaget.

Enligt flygvapenchefen har behov av utökade navigatoriska hjälpmedel

uppkommit i samband med den intensifierade flygverksamheten i övre

Norrland. En särskild pejlkedja av permanent karaktär bestående av tre

pejlstationer har därför inrättats. En av dessa stationer betjänas av tillfälligt

kommenderad personal. Då enligt flygvapenchefen något överskott

på signalpersonal icke finnes, innebär detta förfaringssätt att brist på

s. 445 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

445

sådan personal uppstår på annat håll. Flygvapenchefen föreslår därför

att för nästa budgetår tillkommer beställningar för två överfurirer (signalister)

i Ao 9. Civilförvaltningen, som föreställer sig att ifrågavarande personalbehov

bör kunna tillgodoses på samma sätt som hittills, är för närvarande

icke beredd biträda förslaget.

Flygvapenchefen har för tidigare budgetår föreslagit viss personalförstärkning

för F 21 med anledning av den ökade baseringen av flygförband

till övre Norrland (jfr senast prop 1957: 110, s. 191). Cliefen för flygvapnet

återkommer nu till dessa förslag och föreslår för nästa budgetår att

beställningar inrättas för fyra överfurirer i Ao 9, av vilka två föreslås tillhöra

kategorien trupputbildare och två kategorien sjukvårdare, samt för

fyra flottiljpoliser, av vilka två i Ao 11 och två i Ao 9, ävensom att en

tjänst tillkommer för tekniskt biträde i Ag 5. Civilförvaltningen biträder

dessa förslag.

Flygvapenchefen upprepar vidare förslaget (jfr prop. 1957: 110, s. 191)

att för F21 inrättas en tjänst för förrådsförman i Ae 9 (för intendenturmateriel).

Flygvapenchefen framhåller därvid att den ökade baseringen

av flygförband till övre Norrland medfört en ytterligare belastning för intendenturtjänsten

vid F 21, beroende bland annat på de ofta förekommande

bytena av förband och den speciella vinterutrustning som skall

tillhandahållas. Civilförvaltningen är — liksom föregående år — endast

beredd tillstyrka att en tjänst för förrådsman i Ae 7 tillkommer.

Med hänsyn till den ifrågavarande ökade baseringen av flygförband

samt luftbevakningens utbyggnad bar sjukvårdspersonalen vid F 21 under

de senaste åren visat sig otillräcklig. Flygvapenchefen föreslår därför att

en tjänst för sjukvårdsbiträde i Ae 2 tillkommer för nästa budgetår. Civilförvaltningen,

som av bär angiven orsak medgivit anställande av ett extra

sjukvårdsbiträde vid F 21, biträder förslaget.

Vid den sammanslagna intendentur- och byggnadsavdelningen vid F 21

finnes sedan år 1944 ett extra kanslibiträde, som — utöver vid avdelningen

normalt förekommande arbetsuppgifter — biträder med handläggningen

av ärenden rörande hyres- och tjänstebostäderna. Då behovet av ifrågavarande

tjänst bedömes vara permanent, föreslår flygvapenchefen att

tjänsten extraordinariesättes. Civilförvaltningen tillstyrker förslaget.

11. Förändringar i övrigt beträffande militär personal. Civilförvaltningen

tillstyrker alltjämt chefens för flygvapnet upprepade förslag (jfr

prop. 1957: 110, s. 192) om att inrätta en beställning för major i Ao 23,

avsedd för regementsofficer till förfogande bos chefen för flygkadettskolan

(F 20).

Vid Södermanlands flygflottilj (Fil), spaningsflottiljen, förekommer

en omfattande flygtjänst utom ordinarie flygövningstid. Antalet flygande

divisioner vid F 11 är fyra mot tre vid Övriga flottiljer. Vid F 11 förekommer

vidare i avsevärt större omfattning än vid övriga flottiljer samöv
-

s. 446 Kontrollera mot PDF

446

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1958

ningar med förband ur armén och marinen. Enligt flygvapenchefen har

det på grund av dessa förhållanden visat sig vara otillräckligt med endast

en regementsofficer som biträde åt flottiljchefen i frågor rörande flygtjänsten.

Flygvapenchefen föreslår därför att en beställning för major i

Ao 23, avsedd för en tredje regementsofficer vid flottiljen, tillkommer

från och med budgetåret 1958/59. Civilförvaltningen biträder förslaget.

För utbildning av personal i stridsledningsbelattningar vid flygvapnet

avser flygvapenchefen att organisera en stridsledarskola vid en luftförsvarscentral.

Behovet av lärarpersonal för skolan är enligt flygvapenchefen

avsett att tillgodoses huvudsakligen genom kommendering av personal

från förbanden. För att erhålla nödvändig kontinuitet i utbildningsverksamheten

erfordras enligt flygvapenchefen dock en särskild skolchef,

vilken med hänsyn till den kvalificerade utbildning det här är fråga om

bör vara regementsofficer. Flygvapenchefen föreslår därför att en major

i Ao 23, avsedd för chef för nämnda skola, tillkommer från och med

nästa budgetår. Civilförvaltningen tillstyrker förslaget.

Flygvapenchefen återkommer ånyo till förslaget om att inrätta kaptensbeställningar

i Ao 21, avsedda för biträdande lärare vid flygkrigshögskolan

(jfr prop. 1957: 110, s. 192 och 214) samt föreslår att en sådan beställning

tillkommer för nästa budgetår. Civilförvaltningen tillstyrker förslaget.

Flygvapenchefen upprepar förslaget (jfr prop. 1957: 110, s. 192) om

att inrätta en beställning för kapten i Ao 21, avsedd för kommendering

till militärpsykologiska institutet. Civilförvaltningen, som anser att beställningen

bör upptagas på institutets stat, räknar icke här med densamma.

Vid Svea flygflottilj (F 8) ingår i specialdivisionen bland annat flygledningens

stationsavdelning, där den flygande personalen vid flygledningen

och Arid övriga staber och skolor i Stockholm fullgör sin flygtjänst.

Chefen för stationsavdelningen, en förvaltare, har hittills varit övningsledare

för denna flygtjänst. Med hänsyn till att flygtjänsten huvudsakligen

fullgöres på moderna reaflygplan är det enligt flygvapenchefen icke längre

möjligt att låta stationsavdelningschefen vid sidan av övriga arbetsuppgifter

tjänstgöra som övningsledare. En särskild övningsledare, som med

hänsyn till flygtjänstens art och omfattning bör vara kapten, bör tillkomma.

Flygvapenchefen föreslår därför att en kaptensbeställning, avsedd

för ställföreträdande divisionschef vid F 8 specialdivision, inrättas

från och med nästa budgetår. Civilförvaltningen tillstyrker framställningen.

Efter samråd med chefen för försvarsstaben föreslår flygvapenchefen

att en kaptensbeställning i Ao 21, avsedd för försvarsstabens signaltjänstavdelning,

tillkommer från och med nästa budgetår. Civilförvaltningen,

som anser att beställningen bör uppföras på försvarsstabens stat, räknar

här icke med densamma.

s. 447 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

447

Flygvapenchefen upprepar sitt senast för innevarande budgetår framförda

förslag (jfr prop. 1957: 110, s. 193) om att inrätta tre beställningar

för löjtnant i intendenturbefattning, avsedda två för biträdande intendent

vid Skaraborgs (F 7) och Södermanlands (Fil) flygflottiljer samt en

såsom rekryteringstjänst. Flygvapenchefen anför att behovet av ifrågavarande

beställningar är till fullo styrkt, varför resultatet av personalkårutredningens

arbete icke torde behöva avvaktas. Civilförvaltningen tillstyrker

att en av beställningarna nu inrättas.

Chefen för flygvapnet återkommer till frågan om ändrad löneställning

för förvaltare i förrådstjänst (intendenturmateriel) vid sektorflottiljerna

(jfr prop. 1957:110, s. 193) och föreslår ånyo att nio förvaltarbeställningar

uppflyttas från Ao 15 till Ao 17. Av samma skäl som åberopats

beträffande förvaltare i förrådstjänst föreslår flygvapenchefen vidare att

förvaltare i signaltjänst vid de nio sektorflottiljerna samt den förvaltare

i signaltjänst, som är placerad vid flygstabens signalavdelning, erhåller

motsvarande lönegradsuppflyttning. Civilförvaltningen anser alltjämt att

frågan om ändrad löneställning för här ifrågavarande personal bör upptagas

i annat sammanhang och räknar därför icke här med bifall till förslaget.

Chefen för flygvapnet har under en följd av år (jfr senast prop.

1957: 110, s. 193) föreslagit att antalet beställningar för fanjunkare övex-- gångsvis ökas med 18 för att det skall bli möjligt att med mästarutbildad

personal besätta de beställningar för förste mästare, som enligt beslut

av 1953 års riksdag inrättats i utbyte mot fanjunkarbeställningar och som

avsetts för föreståndare för flottiljernas instruktionsverkstäder (jfr prop.

1954: 110, s. 132). Flygvapenchefen, som anmäler att behovet av fanjunkarbeställningar

numera minskat till 13, föreslår att för nästa budgetår

inrättas 13 fanjunkarbeställningar för här ifrågavarande ändamål.

Civilförvaltningen räknar icke med att förslaget vinner bifall.

För innevarande budgetår föreslog chefen för flygvapnet att ett antal

beställningar för underofficerare, avsedda som radarstridsledare, skulle

inrättas (jfr prop. 1957:110, s. 193). Flygvapenchefen återkommer nu

till detta förslag och föreslår för nästa budgetår att 12 beställningar för

fanjunkare i Ao 13 tillkommer för detta ändamål. Civilförvaltningen tillstyrker

förslaget.

Flygvapenchefen uttalar att en dagjaktflottilj under nästa budgetår

avses bli omändrad till nattjaktflottilj och föreslår med anledning härav,

att flygnavigatörspersonalen utökas med fyra fanjunkare i Ao 13, fem

sergeanter i Ao 11, sex förste flygnavigatörer i Aell, tre flygnavigatörer

av 1. graden i Ae 9 samt nio flygnavigatörer av 2. graden i Ae 8 eller Ae 7.

Civilförvaltningen bar vid anslagsberäkningen utgått från att nämnda personal

tillkommer från och med nästa budgetår.

Genom beslut av 1957 års riksdag har 10 furirsbeställningar för sjuk
-

s. 448 Kontrollera mot PDF

448

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

vårdsunderbefäl utbytts mot överfurirsbeställningar (prop. 1957:110, s.

193—195 och 214). Flygvapenchefen, som tidigare föreslagit att befintliga

19 beställningar för sjukvårdsfurir vid flygvapnet skulle omvandlas till

överfurirsbeställningar, föreslår nu att återstående nio beställningar utbytes

mot beställningar för överfurir i Ao 9. Civilförvaltningen tillstyrker

förslaget.

Enligt flygvapenchefen är det från rekryteringssynpunkt ett starkt

önskemål att öka möjligheterna för underbefälet att nå en högre slutlönegrad

än Ao 9. Vidare ingår enligt flygvapenchefen i de ordinarie arbetsuppgifterna

för underbefälet redan nu sådana göromål som i sig själva

motiverar en högre löneställning. Flygvapenchefen föreslår därför att beställningar

i Ao 11, förslagsvis benämnda 1. överfurir, inrättas inom flygvapnet.

För nästa budgetår föreslås beträffande kategorien trupputbildare,

att 19 beställningar för överfurir i Ao 9, avsedda för biträdande

stabsunderofficerare vid specialdivision, utbytes mot beställningar för 1.

överfurir i Ao 11, att 19 beställningar för 1. överfurir i Ao 11 inrättas, avsedda

för specialinstruktörer i min- och sprängtjänst, att fem tjänster för

garageförmän i Ae 10, efter hand som nuvarande tjänstinnehavare avgår,

omändras till militära beställningar för 1. överfurir i Ao 11 samt att 19

beställningar för 1. överfurir i Ao 11, avsedda för bokförrådsföreståndare,

inrättas. Vidare föreslås i fråga om kategorien signalister att 19 beställningar

för överfurir i Ao 9, avsedda för radartroppchefer, utbytes mot

beställningar för 1. överfurir i Ao 11.

Med anledning av förslaget att inrätta 19 beställningar för 1. överfurir,

avsedda för specialinstruktörer i min- och sprängtjänst, har civilförvaltningen

enligt det föregående (punkt 6) tillstyrkt att 19 överfurirsbeställningar

tillkommer. Civilförvaltningen, som anser att frågan om införande

vid flygvapnet av en högre underbefälsgrad än överfurir bör upptagas i

annan ordning, räknar i övrigt icke med några förändringar på grund av

flygvapenchefens förslag.

12. Förändringar beträffande trafikledarpersonal. I sitt militärorganisatoriska

underlag för budgetåret 1955/56 anförde chefen för flygvapnet att

arbetsbelastningen för trafikledare vid samtliga förband utom F 2 nått en

sådan omfattning, att det blivit nödvändigt att under större delen av dagen

taga i anspråk tre trafikledare samtidigt, för att flygsäkerhetskraven skulle

bli tillräckligt tillgodosedda, och att flygvapenchefen till följd härav räknade

med ett behov av fyra trafikledare vid ifrågavarande förband. Nya

tjänster för trafikledare har därefter tillkommit efter medgivande av 1955

—1957 års riksdagar. Vid F 4, F 10, F 14 och F 21 finnes emellertid alltjämt

endast tre trafikledare (två trafikledare och en förste trafikledare).

Flygvapenchefen föreslår därför att ettvart av ifrågavarande förband tillföres

ytterligare en trafikledare i Ae 17. Civilförvaltningen tillstyrker förslaget.

s. 449 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr HO år 1958

449

Flygvapenchefen återkommer till frågan om inrättande av tjänster för

trafikledare i reglerad befordringsgång (jfr prop. 1957: 110, s. 195 och 214),

avsedda för trafikledare under utbildning, och föreslår att för nästa budgetår

inrättas ytterligare två ''sådana tjänster. Civilförvaltningen biträder

förslaget.

Chefen för flygvapnet upprepar sina senast föregående år (jfr prop.

1957:110, s. 195) framförda förslag rörande överföring av trafikledarna

till civilmilitär anställningsform samt ordinariesättning av tjänster för

sex stabstrafikledare i Ae 23 och 19 förste trafikledare i Ae21. I fråga om

överförande av trafikledarna till civilmilitär anställningsform framhåller

flygvapenchefen att en sådan åtgärd skulle lösa frågan om trafikledarnas

anställningsförhållanden i krig och medföra fördelar vid övergång från

freds- till krigsorganisation. En övergång till civilmilitär anställningsform

med officers tjänsteställning skulle enligt flygvapenchefens mening även

verka rekryteringsfrämjande. — Civilförvaltningen kan alltjämt icke tillstyrka

att trafikledarna hänföres till kategorien civilmilitär personal. Ämbetsverket

förutsätter att frågan om trafikledarnas anställningsform kommer

att övervägas i samband med den utredning om trafikledarnas arbetsförhållanden,

som begärts av försvarets civila tjänstemannaförbund och

tillstyrkts av förvaltningen. I avvaktan på att frågan om trafikledarpersonalens

status löses bör enligt civilförvaltningen ställning icke tagas till

förslagen om ordinariesättning.

Flygvapenchefens förslag om att utbyta 18 tjänster för trafikledare i

Ae 17 (en vid envar av F 1, F 3—F 18 och F 21) mot tjänster i Ae 19 bör

enligt civilförvaltningen upptagas i annan ordning, varför ämbetsverket

icke här framlägger något förslag i ämnet.

I enlighet med förslag av flygvapenchefen och flygförvaltningen räknar

civilförvaltningen med att tjänster inrättas för en förste trafikledare i

Ae 21 och en trafikledare i Ae 17, avsedda för flygförvaltningens försöksplats

i Norrland.

Flygvapenchefen anmäler att en utredning igångsatts av flygledningen

och luftfartsstyrelsen gemensamt för att utröna behovet av radarövervakning

för flygsäkerhetsändainål. Utredningen, vars målsättning varit att

samordna civila och militära önskemål om radarövervakning av flygverksamheten

i hela landet, har kommit fram till att en regional och lokal radarövervakning

är nödvändig. Personalbehovet för den regionala trafikledningen

har ännu icke kunnat fastställas. För den lokala radarövervakningen

erfordras inom flygvapnet 28 trafikledare. Flygvapenchefen och

luftfartsstyrelsen har ansett det nödvändigt att omedelbart igångsätta utbyggnaden

av radarövervakningen av luftrummen runt Stockholm (Bromma)

och Göteborg (Torslanda) samt över större delen av Skåne (F5). Inom

dessa områden har tillbud till kollision mellan militära och civila plan förekommit

vid ett flertal tillfällen. För Stockholmsområdet har övervaken

so r.s Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Xr 110

s. 450 Kontrollera mot PDF

450

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

ningen redan igångsatts och beträffande de övriga områdena beräknas

övervakningen komma till stånd senast från och med sommaren 1958.

Personalbehovet i fråga om trafikledare ur flygvapnet, då övervakningsorganisationen

trätt i full verksamhet inom nämnda tre områden, utgör

enligt flygvapenchefen för Stockholmsområdet tre, för Göteborgsområdet

två och för Skåneområdet tre trafikledare. Av dessa erfordras från och

med nästa budgetår för Stockholms- och Göteborgsområdena vardera två

samt för Skåneområdet en trafikledare. Flygvapenchefen föreslår således

att en tjänst för förste trafikledare i Ae 21, avsedd som chef för flygvapnets

radarövervakning vid Bromma, samt fyra tjänster för trafikledare i

Ael7, avsedda för radarövervakningen vid Bromma, Torslanda och F5

tillkommer från och med budgetåret 1958/59. Civilförvaltningen biträder

förslaget.

Personal, och utbildningsärendena beträffande trafikledare handlägges

vid flygstaben under chefen för flygsäkerhetsavdelningen av stabstrafikledare,

vilka fullgör skifttjänstgöring. Dessa arbetsförhållanden är, framhåller

chefen för flygvapnet, icke lämpliga vid lösandet av stabsmässiga

arbetsuppgifter. Arbetsbelastningen vid flygsäkerhetsavdelningen har vidare

ökat genom flygverksamhetens växande omfattning. Flygvapenchefen

föreslår därför att en tjänst för förste stabstrafikledare i Ao 26 tillkommer

för flygsäkerhetsavdelningen. Innehavaren av tjänsten avses enflygvapenchefen

för handläggning av ärenden rörande trafikledarpersonalens

antagning, utbildning, placering och befordran samt för utredningar

av trafikledningstekniska frågor. Civilförvaltningen tillstyrker att

för ändamålet inrättas en tjänst för förste stabstrafikledare i Ae 24.

13. Förändringar beträffande personal för den militära väderlekstjänsten.

Med anledning av en inom flygledningen företagen utredning föreslog

chefen för flygvapnet i sitt militärorganisatoriska underlag för budgetåret

1956/57 en ändrad organisation och en förstärkning av personalen för den

militära väderlekstjänsten. För detta förslag jämte yttranden däröver har

redogjorts i propositionerna 1956: 110 (s. 182—186 och 193) samt 1957: 110

(s. 196, 197 och 215 ). Efter förslag av Kungl. Maj :t i förenämnda propositioner

har riksdagen medgivit en förstärkning av personalorganisationen

för väderlekstjänsten i anslutning till flygvapenchefens förenämnda förslag.

T sina äskanden för nästa budgetår återkommer flygvapenchefen till de

förslag om personalförändringar som framförts för budgetåren 1956/57 och

1957/58 men som ännu icke vunnit bifall.

Chefen för flygvapnet föreslår sålunda för nästa budgetår att flygstabens

väderleksavdelning tillföres en stabsmeteorolog i Ao 23, tre

meteorologer i Ao 21, tre meteorologer i Ao 19, en meteorolog i reglerad befordringsgång,

tre meteorologassistenter i Ae 11 samt fyra tekniska biträden

i Ae 7. Vidare föreslås att en meteorolog i Ae 19 vid samma avdelning

erhåller ordinarie anställningsform samt att en tjänst för väderlekstekniker

s. 451 Kontrollera mot PDF

Knngl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

451

i Ae 10 och en kontorsbiträdestjänst i Ao 5 utgår. För väderleksstationerna

föreslår flygvapenchefen att beställningar inrättas för en meteorolog

i Ao 19 och för två meteorologer i reglerad befordringsgång samt att 19

meteorologer i Ae 19 erhåller ordinarie anställningsform.

Civilförvaltningen tillstyrker flygvapenchefens förslag.

14. Förändringar i övrigt beträffande flottilj polis personal. Flygvapenchefen

föreslår beträffande flottiljpolisorganisationen — utöver vad som

föreslagits beträffande F 2 och F 21 (jfr punkterna 8 och 10) — att beställningar

inrättas för en förste flottiljpolis i Ao 13, fem flottilj poliser i

Ao 11 och åtta flottiljpoliser i Ao 9, motsvarande behovet för en flygflottilj.

Om de sålunda här föreslagna beställningarna för flottilj poliser inrättas

kommer enligt civilförvaltningen en flottiljpolisorganisation av den

omfattning som förutsattes enligt beslut av 1948 års riksdag (jfr prop.

1948:206, s. 455) att vara helt genomförd.

Chefen för flygvapnet upprepar vidare sitt föregående år framförda

förslag att för nattjaktflottiljen (Fl) inrättas ytterligare tre beställningar

för flottiljpolis, av vilka en i Ao 11 och två i Ao 9 (jfr prop. 1957: 110, s.

197). Civilförvaltningen biträder alltjämt detta förslag.

15. Förändringar i övrigt beträffande teknisk personal. För innevarande

budgetår föreslog chefen för flygvapnet att nio beställningar för förrådsförvaltare

(flygmateriel), avsedda för sektorflottiljerna, skulle uppflyttas

från Ao 15 till Ao 17 (jfr prop. 1957: 110, s. 198). Flygvapenchefen framhåller

i äskandena för nästa budgetår att, även om nyssnämnda förrådsförvaltare

vid bedömningen av arbetsuppgifterna alltjämt kunde ges ett

ett visst företräde, så är dock de förändringar som inträffat beträffande

flygmaterielen av sådan omfattning och art att de borde föranleda en omprövning

av löneställningen för samtliga förrådsförvaltare. Flygvapenchefen

föreslår därför att samtliga beställningar för förrådsförvaltare (flygmateriel)

i Ao 15 — till antalet 20 — utbytes mot beställningar i lönegrad

Ao 17. Civilförvaltningen anser alltjämt att frågan om jämkning i löneställningen

för ifrågavarande personal bör upptagas i annan ordning och

räknar därför icke bär med den föreslagna lönegradsuppflyttningen.

Flygvapenchefen återkommer till sitt föregående år framförda förslag

om att förstärka utbildningsorganisationen vid flygvapnets tekniska skola

(jfr prop. 1957: 110, s. 198) och föreslår att för nästa budgetår inrättas

fyra beställningar för förste mästare i Ao 14, avsedda för utbildningsverksamheten

vid denna skola. Civilförvaltningen tillstyrker att för ändamålet

inrättas fyra beställningar, varav två för förste mästare i Ao 14 och två

för mästare i Ao 12.

Förbandens behov av elektroteknisk personal har avsevärt ökat med hänsyn

till att flottiljerna tillföres flygplan med komplicerad teleteknisk utrustning

samt elektrisk och elektronisk utbildningsmateriel. Till följd av

att telematerielen blivit mer komplicerad bar vidare en kvalitetsförstärk
-

s. 452 Kontrollera mot PDF

452

Kungt. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

ning av personalen ansetts nödvändig. Med anledning härav har de senaste

budgetåren ytterligare beställningar inrättats för elektroteknisk personal,

varjämte en kvalitetsförstärkning åstadkommits genom vissa utbyten

av beställningar ((jfr prop. 1955: 110, s. 153, prop. 1956: 110, s.

193, och prop. 1957: 110, s. 215—216). För nästa budgetår föreslår flygvapenchefen

dels att för den nya flygplanmateriel, som tillföres flygvapnet,

inrättas beställningar för 30 flygtekniker i Ao 10 och fyra verkmästare i

Ao 16, sistnämnda beställningar i utbyte mot beställningar för tre förste

mästare och en mästare, dels ock att för den elektriska och elektroniska

materiel, som tillföres flottiljerna för utbildnings- och övningsändamål,

inrättas beställningar för fyra förste mästare i Ao 14, två mästare i Ao 12

samt 19 flygtekniker i Ao 10. Civilförvaltningen tillstyrker förslagen.

Flygvapenchefen föreslår vidare, med anledning av att ny vapenmateriel

tillföres förbanden, att tre förste mästare i Ao 14 och sju flygtekniker i

Ao 10, avsedda för vapenverkstäderna vid flottiljernas materielavdelningar,

tillkommer från och med nästa budgetår. Civilförvaltningen tillstyrker jämväl

detta förslag.

Chefen för flygvapnet anmäler att arbetsuppgifterna vid inspektionen

för den tekniska tjänsten, särskilt inom de teletekniska och vapentekniska

områdena, ökat de senaste åren i takt med den tekniska utvecklingen.

För att inspektionen framdeles skall kunna fullgöra sina arbetsuppgifter

erfordras enligt flygvapenchefen en förstärkning av personalen för dessa

uppgifter. Flygvapenchefen hemställer därför att för nästa budgetår inrättas

beställningar för en flygdirektör av 2. graden i Ao 24 samt en verkmästare

i Ao 16. Civilförvaltningen, som erinrar om att chefen för flygvapnet

(jfr Kungl. Maj:ts brev 3% 1954) erhållit i uppdrag att utreda

frågan om samordning av verksamheten vid flygförvaltningens materielinspektion

och inspektionen för den tekniska tjänsten, räknar icke med

bifall till förslaget.

I samband med att luftbevakningsorganisationen överfördes till flygvapnet

inrättades vid vissa flottiljer televerkstäder för undeidiåll och översyn

av radio-, radar- och övrig teleteknisk materiel. Televerkstäderna är

underställda flottiljingenjörerna. Bland annat på grund av den ökning av

flottilj ingenjörernas arbetsuppgifter, som tillkomsten av televerkstäderna

medfört, anser flygvapenchefen att särskilda chefer med grundläggande

teleteknisk utbildning erfordras för televerkstäderna och föreslår att för

nästa budgetår inrättas tre beställningar för flygingenjör av 1. eller 2. graden

i Ao 23 eller Ao 21, avsedda för televerkstäderna vid F 9, F 17 och F 21.

Civilförvaltningen anser sig icke för närvarande kunna tillstyrka detta

förslag.

Flygvapenchefen föreslår vidare dels att verkstadsöveringenjörerna vid

de tre centrala flygverkstäderna uppflyttas från lönegraden ABp 26 till

Bp 1 (jfr prop. 1957: 110, s. 199), dels att 18 beställningar för flygdirektör

s. 453 Kontrollera mot PDF

453

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

av 2. graden i Ao 24, avsedda för chefer för materielavdelningarna vid

flottiljerna och flygbaskåren (flottiljingenjörer) utbytes mot beställningar

för flygdirektör av 1. graden i Ao 26, dels ock att 823 beställningar för

flygtekniker i Ao 10 utbytes mot beställningar för förste flygtekniker i

Ao 12. Till stöd härför anför flygvapenchefen beträffande verkstadsöveringenjörerna,

att svårigheten att rekrytera dessa befattningshavare ökat

med hänsyn till de höga tekniska kvalifikationer som fordras, och beträffande

flottilj ingenjörerna, att kraven på denna personalgrupps organisationsförmåga

och tekniska kunnande vuxit på grund av materielens utveckling

och genom att nya materielslag tillkommit. I fråga om flygteknikerna

anför flygvapenchefen att tillkomsten av ny materiel och ändrade

organisationsformer nödvändiggjort en differentiering av arbetsuppgifterna

i kvalitativt hänseende. Ett flertal arbetsuppgifter har tillkommit som

innebär högre krav på tekniskt kunnande, ansvarskänsla och befälsförmåga

än genomsnittet av flygteknikernas arbetsuppgifter. De flygtekniker som

avses för dessa mer kvalificerade arbetsuppgifter bör kompenseras genom

en högre löneställning. — Civilförvaltningen, som anser att frågan om

jämkning i löneställningen för här berörda personalgrupper bör upptagas

i annat sammanhang, räknar icke här med några förändringar på grund

av flygvapenchefens förslag.

16. Förändringar i övrigt beträffande förråds-, vakt- och maskinpersonal.

Chefen för flygvapnet återkommer ånyo till förslaget att uppflytta

förrådsmästartjänsterna vid flottiljernas drivmedelsanläggningar från Ae 12

till Ae 13 (jfr prop. 1957:110, s. 199). Då civilförvaltningen utgår från

att denna löneställningsfråga kommer att upptagas till behandling i annan

ordning, har ämbetsverket ansett sig sakna anledning att här framlägga

något förslag i ämnet.

Med hänsyn till att ny flygsäkerhetsmateriel tillkommit har enligt flygvapenchefen

arbetsuppgifterna och ansvaret ökat för de förrådsförinän som

vid flottiljerna handhar denna materiel. Flygvapenchefen anser det därför

befogat att höja löneställningen för denna personalgrupp och föreslår

att 19 tjänster för förrådsförmän i lönegraden Ae9 uppflyttas till Ae 11.

Civilförvaltningen anser att jämväl denna fråga är av natur att böra upptagas

i annan ordning och räknar därför icke här med någon ändrad

löneställning för ifrågavarande personal.

Flygvapenchefen föreslår ånyo (jfr prop. 1957:110, s. 199) att fem

tjänster i Ae 10 med benämningen fältföreståndare, avsedda för tillsynsmän

vid vissa krigsflygfält, tillföres flygvapnet. Civilförvaltningen tillstyrker

liksom förut att för ifrågavarande ändamål inrättas fem tjänster

i Ae 9 med benämningen fältförman.

Civilförvaltningen biträder jämväl flygvapenchefens upprepade förslag

att en tjänst i Ae 8 inrättas för en vaktman vid flygvapnets centrala

skolor (jfr prop. 1957: 110, s. 200).

s. 454 Kontrollera mot PDF

454

Kmujl. Muj:ts proposition nr 110 är 1958

Flygynpcnehcfen föreslår vidare att för F 4 inrättas en tjänst för förrådsman

i Ag 7 för materielavdelningens förråd, att för F 7 inrättas en

tjänst för förrådsman i Ae 7 för byggnadsavdelningens materielförråd och

en tjänst för reparatör i Ae 8, att för F 13 inrättas en tjänst för eldare i

Ag 7 och utbytes en tjänst för reparatör i Ag 9 mot en extra ordinarie

sådan tjänst samt att för F 18 inrättas en tjänst för reparatör i Ae 9 och

en tjänst för eldare i Ag 7. — Civilförvaltningen tillstyrker förslagen.

17. Förändringar i övrigt beträffande kontorspersonal. Chefen för flygvapnet

upprepar förslaget att 20 tjänster för biträde för skriv- och kontorsgöromål

vid flottiljernas (motsvarande) sammanslagna byggnads- och

intendenturavdelningar omvandlas till tjänster för kanslibiträde i Ae 7

(jfr prop. 1957: 110, s. 200). Civilförvaltningen biträder förslaget.

Ett av kontorsbiträdena vid F 20 (flygkadettskolan) tjänstgör som

sekreterare åt förbandschefen, för vilken syssla med hänsyn till att

korrespondens på engelska och franska förekommer krävs högre kvalifikationer

än eljest. Flygvapenchefen föreslår därför att en tjänst för

kontorsbiträde i Ao 5 vid F 20 utbytes mot en kanslibiträdestjänst i Ao 7.

Civilförvaltningen anser sig icke kunna biträda förslaget.

1 skrivelse den 10 maj 1957 angående behovet av biträdestjänster för

kassaavdelningarna har civilförvaltningen framlagt förslag till vissa personalförändringar

på grund av den hittills genomförda centraliseringen av

avlöningsutbetalning m. m. Med anledning av nämnda förslag har Kungl.

Maj:t genom beslut den 31 maj 1957, såvitt bär är i fråga, föreskrivit att

biträdespersonalen vid kassaavdelningen vid var och en av F 3, F 6, F 8,

F 14, F 15 och F 18 skall minskas med ett biträde för skriv- och kontorsgöromål

(kontorsbiträde), att vid vart och ett av följande förband, nämligen

F 1, F 2, F 4, F 7, F 9, F 10, F 11, F 12, F 13, F 16, F 17 och F 21, ett

biträde för skriv- och kontorsgöromål vid kassaavdelningen må utnyttjas

endast på halvtid, att sistnämnda biträden vid Fl, F 4, F 9, F 10, F 12,

F 13, F 16 och F 21 tills vidare under budgetåret 1957/58 må avses för

halvtidstjänstgöring vid förbandens mobiliseringsavdelningar samt att det

biträde som frigöres vid F 18 kassaavdelning må för budgetåret 1957/58

helt avses för flottiljens mobiliseringsavdelning.

Flygvapenchefen föreslog för innevarande budgetår (jfr prop. 1957:110,

s. 200) att en tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål skulle inrättas

för mobiliseringsavdelningen vid envar av F 1, F 4, F 9, F 10, F 12,

F 13, F 16, F 18 och F 21 (sektorflottiljerna). Flygvapenchefen, som förutsätter

att den av Kungl. Maj :t för innevarande budgetår beslutade personalförstärkningen

för mobiliseringsavdelningarna vid sektorflottiljerna

blir permanent, föreslår att för nästa budgetår inrättas åtta biträden för

skriv- och kontorsgöromål med halvtidstjänstgöring för ifrågavarande

ändamål. Civilförvaltningen tillstyrker förslaget, varvid ämbetsverket i

s. 455 Kontrollera mot PDF

Kuiujl. Maj:ls proposition nr 110 år 1958

455

likhet med flygvapenchefen utgår från att den för innevarande år beslutade

förstärkningen av förenämnda flottiljers mobiliseringsavdelningar bibehålies.

Civilförvaltningen, som företagit en undersökning rörande kassatjänsten

vid F 7, föreslår att för nämnda flottiljs kassaavdelning avses oförändrat

antal biträden och att vad som föreskrivits i beslutet den 31 maj 1957

skall upphöra att gälla såvitt avser kassaavdelningen vid nämnda flottilj.

Med anledning av övriga i förenämnda beslut den 31 maj 1957 föreskrivna

personalminskningar utgår civilförvaltningen från att för nästa

budgetår fem tjänster för biträde för skriv- och kontorsgöromål (vid F 3,

F 6, F 8, F 14 och F 15) indrages och två dylika tjänster (vid F 2 och F 11)

avses allenast för halvtidstjänstgörande befattningshavare. I fråga om

F17, där någon tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål icke finnes

och där samtliga befintliga kontorsbiträdestjänster är besatta, bör

enligt civilförvaltningen en kontorsbiträdestjänst indragas vid uppkommande

vakans och ersättas med en tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål

med halvtidstjänstgöring.

Civilförvaltningen anmäler att i enlighet med principerna för reglerad

befordringsgång åtta tjänster för biträde för skriv- och kontorsgöromål (en

vid flygstaben, en vid vardera tredje och fjärde eskaderstaberna, två vid

F 2 och en vid envar av F 13, F 14 och F 15) bör utbytas mot kontorsbiträdestjänster

i Ao 5. Enligt ämbetsverket kan emellertid samtidigt åtta kontorsbiträdestjänster

( två vid F 16 och en vid envar av F 3, F 6, F 7, F 9, F 12

och F 18) utbytas mot tjänster för biträde för skriv- och kontorsgöromål,

varför några nya kontorsbiträdestjänster icke behöver inrättas.

Civilförvaltningen föreslår att en för F 21 (Övre Norrlands flygbasområdesstab)

upptagen kontorsbiträdestjänst överföres till fjärde eskaderstaben,

sedan sammanslagningen av eskader- och flygbasområdesstaberna numera

verkställts.

18. Övriga personalförändringar m. m. Chefen för flygvapnet föreslår

ånyo att en tjänst för fotoingenjör i Ae 19 inrättas för Fil. Civilförvaltningen

tillstyrker liksom förut att en tjänst för driftingenjör i Ae 19 uppföres

för F 11 på flygvapnets personalförteckning under förutsättning att

en extra, å sakanslag inrättad tjänst för driftingenjör vid Fil samtidigt

indrages (jfr prop. 1957:110, s. 201).

Flygvapenchefen upprepar vidare förslaget att en tjänst i Ae 17 för

lärare i gymnastik och idrott vid flygkadettskolan (F 20) uppflyttas till

Ae 19, eller samma lönegrad som gäller för motsvarande tjänster vid folkskoleseminarierna

(jfr prop. 1957: 110, s. 201). Civilförvaltningen biträder

alltjämt detta förslag.

Flygvapenchefen återkommer ånyo till tidigare framfört förslag (jfr

senast prop. 1957: 110, s. 201), att för assistenter för frivilligfrågor inrät
-

s. 456 Kontrollera mot PDF

456

Kungl. Maj:ls proposition nr 110 år 1958

tas 19 tjänster i Ag 9, varav tio med heltids- och nio med halvtidstjänstgöring,

i stället för nu utgående arvoden. Civilförvaltningen räknar icke

med bifall till förslaget men föreslår att medel anvisas för ytterligare 24

tjänstgöringsmånader för assistenter för frivilligfrågor.

Som biträde åt undersökningsläkaren vid den till flygstaben knutna

medicinska undersökningscentralen erfordras enligt flygvapenchefen en

kvalificerad sjuksköterska. Någon särskild tjänst för detta ändamål finnes

för närvarande icke, utan verksamheten hedrives med hjälp av timavlönad

personal. Då svårigheten att erhålla kompetent sjuksköterskepersonal

är betydande, därest fast anställning icke kan erbjudas, föreslår flygvapenchefen

att en sjukskötersketjänst i Ae 10 inrättas vid flygstaben

från och med nästa budgetår. Civilförvaltningen tillstyrker att en tjänst

i Ae 9 tillkommer.

Civilförvaltningen tillstyrker flygvapenchefens upprepade förslag att en

tjänst för ekonomibiträde i Ag2 tillkommer vid F 12 för flygvapnets målplats

Sandbyn på Öland (jfr prop. 1957: 110, s. 201). Vidare tillstyrker ämbetsverket

förslaget att en tjänst för ekonomibiträde i Ag 2 med halvtidstjänstgöring

inrättas vid vardera F 13 och F 21 på grund av ökade arbetsuppgifter

för mathållningen vid nämnda förband.

Arbetsuppgifterna för sjukvårdsförmännen vid flottiljernas sjukvårdsavdelningar

motiverar enligt flygvapenchefen en högre löneställning för

denna personalgrupp. Även beträffande hundgårdsförmännen anser flygvapenchefen

en högre löneställning vara befogad. Chefen för flygvapnet

föreslår därför från och med nästa budgetår att 19 tjänster för sjukvårdsförmån

i Ae 9 uppflyttas till Ae 11 och att 19 tjänster för hundgårdsförman

i Ae 8 uppflyttas till Ae 9. — Civilförvaltningen anser flygvapenchefens

förslag böra behandlas i annan ordning och framlägger därför

icke här något förslag i ämnet.

Medelsbehovet för timarvoden till deltidstjänstgörande lärare och föreläsare

vid de fasta utbildningsanstalterna och skolorna samt för timarvoden

till civila timlärare för underbefälsutbildning beräknas av civilförvaltningen

öka med 3 000 kronor respektive 44 000 kronor. För arvoden

till observation spersonal i väderlekstjänst räknar ämbetsverket med

en ökning av 6 000 kronor.

Kostnaderna för flygtillägg för nästa budgetår uppskattar civilförvaltningen

till 9 700 000 kronor, vilket innebär en ökning med 3 700 000 kronor

i förhållande till innevarande budgetår. I

I militärorganisatoriska underlaget för nästa budgetår har flygvapenchefen

föreslagit att lönegradsplaceringen för majorer skall höjas från

Ao 23 till Ao 24 (jfr i det föregående under arméns och marinens avlöningsanslag).

Civilförvaltningen anser emellertid att denna fråga är av

natur att böra prövas i annan ordning och räknar i förevarande sammanhang

med oförändrad löneställning för majorer.

s. 457 Kontrollera mot PDF

Kuiiijl. Mcij:ts proposition nr 110 ur 105S

457

Förbättrade befordrings möjligheter för fält flygare och

flygnavigatörer in. in.

Med skrivelse den 31 oktober 1957 har flygvapenchefen framlagt förslag

för att höja allmänbildningsnivån och förbättra befordringsmöjligheterna

för den korttidsanställda flygande personalen, fältflygare och flygnavigatörer.

Syftet med förslagen är att säkerställa erforderlig tillgång på fältflygare

och flygnavigatörer med en kvalitet som svarar mot den flygmateriel

som dessa skall handha. Jag vill i detta sammanhang även upptaga nämnda

förslag till behandling.

Rekryteringen av fältflygare har under en följd av år icke varit tillfredsställande.

Detta har framför allt gällt antalet rekryterade fältflygare men i

viss utsträckning även deras kvalitet. De kvantitativa bristerna har hittills

i huvudsak kunnat täckas med hjälp av i organisationen övergångsvis kvarstående

aktiva underofficerare och reservofficerare i flygförartjänst. Denna

personal faller dock bort efter hand under de närmaste åren. Vid 1957 års

riksdag beslöts att återupptaga rekryteringen av flygande reservofficerare.

Denna anordning avsågs dock endast som ett provisorium i avvaktan på en

förbättring av tillgången på aktiv flygande personal. För att förbättra rekryteringsläget

medgav 1957 års riksdag vidare en höjning av tjänstepremierna

för fältflygare och flygnavigatörer (jfr prop. 1957: 110, s. 217 och 218) samt

en höjning av flygtilläggen (jfr prop. 1957: 173, s. 18). Ifrågavarande åtgärder

bedömer flygvapenchefen dock ej ensamma vara tillräckliga för att

nå en fullt tillfredsställande rekrytering. De av flygvapenchefen i det följande

framlagda förslagen beräknas emellertid i hög grad bidraga till att detta

mål nås. De starkt ökade kostnaderna för anskaffning, drift och underhåll

av flygmaterielen gör det enligt flygvapenchefen ännu mera angeläget än

förut att den flygande personalen är fulltalig och av bästa möjliga kvalitet.

Innebörden av förslagen är i huvudsak att den till F 2 (utanför Stockholm)

nu förlagda förberedande fältflygarskolan, som är ettårig och endast avsedd

för fältflygare med folkskolekompetens, ersättes av ett till Herrevadskloster

(intill F 5, Ljungbyhed) förlagt treårigt flygvapnets läroverk, att fältflygare

och flygnavigatörer utbildas till korttidsanställda officerare och efter avslutad

aktiv tjänst överföres till flygvapnets reserv samt att långtidsanställda

underofficerare i flygnavigatörstjänst efter hand ersättes av långtidsanställda

officerare, rekryterade från de korttidsanställda officerarna i flygnavigatörstjänst.

över flygvapenchefens förslag har yttranden inhämtats från överbefälhavaren

— efter hörande av chefen för armén och chefen för marinen —

försvarets civilförvaltning, fortifikationsförvaltningen, försvarets socialbyrå,

styrelsen för försvarets läroverk, militärpsykologiska institutet, försvarets

skolnämnd, försvarets fastighetsnämnd, statskontoret, skolöverstyrelsen

samt 1954 års befälsutredning. Härjämte har svenska officcrsförbundcl,

s. 458 Kontrollera mot PDF

458

Kanyl. Muj:ts proposition nr 110 är 1958

svenska underofficersförbundet, försvarsväsendets underbefälsförbund,

läroverkslärarnas riksförbund ävensom Riseberga kommun beretts tillfälle

att avge yttrande i ärendet.

I det följande redogöres närmare för flygvapenchefens förslag och för de

yttranden, som avgivits över förslagen.

Utökning av den grundläggande allmänbildande undervisningen för fältflygare

och flygnavigatörer m. m.

Undervisningens nuvarande organisation och omfattning.

Fältflygare (flygnavigatörer) rekryteras dels bland ynglingar med realskolekompetens

och dels bland dem som enbart genomgått folkskola. Elever med

realexamen påbörjar direkt flygutbildningen vid krigsflygskolan (F 5) i

Ljungbyhed. Övriga erhåller först en förberedande utbildning vid den förberedande

fältflygarskolan vid Roslagens flygkår (F2). Denna utbildning

oinfattar huvudsakligen undervisning i allmänbildande ämnen och avser att

ge eleverna de kunskaper som fordras för att de skall kunna tillgodogöra

sig flygutbildningen. Undervisningen avser vidare att utgöra grund för kommande

civilanställningsutbildning. Ifrågavarande förberedande utbildning

har successivt ökats från 6 till för närvarande 12 månader och omfattar

cirka 1 500 timmar. Undervisningen i allmänbildande ämnen fortsätter

under den grundläggande flygutbildningen och omfattar där omkring 160

timmar för samtliga elever.

Flygvapenchefens förslag. Den fortlöpande tekniska utvecklingen

har enligt flygvapenchefen medfört att fältflygarnas (flygnavigatörernas)

allmänbildningsnivå då de börjar sin yrkesutbildning icke längre är tillräcklig.

Detta gäller i särskilt hög grad de elever som endast har genomgått folkskola.

Den otillräckliga allmänbildningsgrunden påverkar menligt elevernas

möjligheter att tillgodogöra sig utbildningen, särskilt den teoretiska undervisningen,

och minskar deras möjligheter att effektivt genomföra civilanställningsutbildningen.

Redan dessa förhållanden motiverar enligt flygvapenchefen

en utökning av den allmänbildande undervisningen. Därtill

kommer att — av skäl som redovisas i nästföljande avsnitt — det militära

utbildningsmålet för fältflygare och flygnavigatörer måste höjas, så att de

samtliga utbildas till korttidsanställda officerare, vilket fordrar bättre förkunskaper

i allmänbildningsavseende. En högre allmänbildningsnivå skulle

vidare i hög grad underlätta möjligheterna för den korttidsanställda personalen

att vinna anställning i civila flygföretag efter den militära anställningens

slut. De undersökningar, som företagits, visar enligt flygvapenchefen

att allmänbildningsgrunden vid yrkesutbildningens början bör omfatta

kunskaper motsvarande fullständig realexamen samt en gyinnasiering.

Det är emellertid icke möjligt att vid rekryteringen uppställa dessa fordringar,

eftersom tillräckligt antal elever då icke skulle kunna erhållas.

s. 459 Kontrollera mot PDF

459

Kungl. Maj:Is proposition nr 110 år 1958

Utrymmena för den förberedande fältflygarskolan vid F 2 är enligt flygvapenchefen

i fråga om såväl förläggnings- som undervisningslokaler —

även vid skolans nuvarande storlek — otillräckliga. Det stora avståndet

mellan F 2 och F 5, där flygutbildningen sker, omöjliggör ett eljest nödvändigt

samarbete mellan utbildningspersonalen vid de båda skolorna.

Bortsett från sjöräddnings- och flygambulanstjänsten är F 2 vidare ett

markskoleförband med ringa anknytning till flygtjänsten. Fältflygareleverna

kan därför icke i någon större utsträckning få deltaga i flygning eller

komma i kontakt med flygplan eller flygande personal. En flyggallring av

eleverna, vilken är angelägen främst av ekonomiska skäl, kan icke heller

genomföras vid F 2. En flyttning av fältflygarskolan till annan plats skulle

lösa utryinmesproblem för den till F 2 förlagda radarskolan samt göra det

möjligt att från Västerås (flygvapnets centrala skolor) till F2 överflytta

flygvapnets signalskola och del av flygvapnets tekniska skola, varigenom

utbildningsverksamheten skulle kunna effektiviseras. Här nämnda förhållanden

talar enligt flygvapenchefen för att den förberedande utbildningen

flyttar bort från F 2 och lägges i närheten av F 5. En lämplig plats är enligt

flygvapenchefen den indragna remontdepåns etablissement och övningsområde

vid Herrevadskloster i omedelbar närhet av F 5 vid Ljungbyhed.

Genom att förlägga den förberedande utbildningen till Herrevadskloster

skulle F 5 administration kunna utnyttjas, varigenom kostnaderna skulle

begränsas.

Flygvapenchefen föreslår därför att den förberedande allmänbildande

undervisningen utökas till att omfatta en treårig studietid och att den nuvarande

förberedande fältflygarskolan vid F 2 ersättes av ett till Herrevadskloster

förlagt flygvapnets läroverk. Studiemålet vid läroverket föreslås

vara realexamen jämte en gymnasiering (motsvarande klass 3 Sn vid försvarets

läroverk). Läroverket avses för elever med såväl folkskola som realexamen

eller enhetsskola som grund. Studietiden avpassas efter förkunskaperna;

för elever med endast folkskola som grund utgör studietiden tre

år (klasserna 1, 2 och 3) och för elever med realexamen ett år (klass 3).

Godkända studier vid flygvapnets läroverk förutsättes bli obligatoriska för

kommendering till flygutbildningen. Undervisningen vid läroverket bör

främst syfta till att ge eleverna den allinänbildningsgrund som är nödvändig

för den fortsatta yrkesutbildningen. Militärutbildning och förberedande

flygutbildning (i gallringssylte) föreslås emellertid även förekomma i begränsad

utsträckning. — I fråga om den allmänbildande undervisningen

under den grundläggande flygutbildningen föreslår flygvapenchefen en

mindre ökning av timantalet.

Flygvapnets läroverk föreslås stå under ledning av en styrelse. 1 administrativt

hänseende bör läroverket dock lyda under chefen för F 5. Chefskapet

för läroverket bör enligt flygvapenchefen utövas av en civil skolman

(skoldirektör i Bp 2), som vid sin sida bör ha en militär souschef (överste
-

s. 460 Kontrollera mot PDF

460

Kunyl. Maj:ts proposition nr 110 nr 1958

löjtnant) för biträde i allt som lör den militära tjänsten vid läroverket. I

fråga om lärarpersonalen bör enligt flygvapenchefen samma lärarkategorier

finnas som vid en motsvarande civil läroanstalt. Vid fullt utbyggd organisation

räknar flygvapenchefen med att 10 lektorstjänster och 34 ordinarie

adjunktstjänster skall finnas inrättade. Antalet extra ordinarie lärartjänster

bör bestämmas av Kungl. Maj:t för varje budgetår. För elevernas fysiska

fostran föreslås tjänster bli inrättade för två gymnastiklärare och för

elevernas omvårdnad m. m. tjänster för en skolkurator och en biträdande

skolkurator. För den militära utbildningen erfordras enligt flygvapenchefen

att beställningar tillkommer för tre kaptener och fyra överfurirer. Härjämte

erfordras ett antal tjänster för administrativ personal, vakt- och förrådspersonal,

maskinpersonal och kökspersonal. Då läroverket i fråga om vissa

förvaltningsgrenar förutsättes skola repliera på F 5, erfordras en mindre

förstärkning av kassa- och sjukvårdspersonalen vid F 5.

Utbyggnaden av flygvapnets läroverk föreslås ske i tre etapper budgetåren

1958/59—1959/60, 1960/61 och 1961/62. Lokaler måste nybyggas eller

inredas för att möjliggöra undervisning, utspisning och förläggning i internat

av vid fullt utbyggd organisation 567 elever. Kostnaderna för erforderliga

byggnadsarbeten m. m. har av flygvapenchefen i samråd med fortifikationsförvaltningen

beräknats till sammanlagt 9,8 miljoner kronor, varvid

förutsatts att vederbörande kommun svarar för bostäder, yttre vatten- och

avloppsledningar, vattenverk m. m. Kostnaderna för anskaffning av inventarier

och viss annan materiel för läroverket beräknas till 2,5 miljoner kronor.

De årliga driftkostnaderna beräknar flygvapenchefen till 4 miljoner

kronor då organisationen är helt utbyggd.

Enligt flygvapenchefen är det med hänsyn till den snabba tekniska utvecklingen

icke osannolikt att det framdeles blir nödvändigt att kräva en

ännu högre allmänbildningsnivå som grund för flygutbildningen. En utbyggnad

av läroverket med studentexamen som mål blir då aktuell.

Yttranden. Omfattningen av den av flygvapenchefen föreslagna allmänbildande

undervisningen har i allmänhet lämnats utan erinran. Militärpsykologiska

institutet och skolöverstyrelsen ifrågasätter emellertid om en

allmänbildning av den föreslagna omfattningen kommer att visa sig tillräcklig.

Socialbyrån, som räknar med en väsentligt förbättrad rekrytering

om den föreslagna befordringsgången genomföres, anser däremot — med

undantag för en ledamot — att någon utökning av den allmänbildande

undervisningen icke för närvarande behöver ske. Underbefälsförbundet

anser att den ändrade befordringsgången icke nödvändigtvis behöver sammankopplas

med en högre allmänbildningsnivå.

Förslaget om att inrätta ett läroverk Od Herrevadskloster har i allmänhet

icke vunnit remissmyndigheternas gillande. Förslaget tillstyrks dock

av skolöverstyrelsen och i princip av överbefälhavaren, som emellertid anser

s. 461 Kontrollera mot PDF

Kungt. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

461

att omfattningen av läroverket icke kan bestämmas utan en närmare utredning

om behovet i framtiden av flygande personal. Chefen för armén, chefen

för marinen, cioilförvaltningen, militärpsykologiska institutet, styrelsen för

försvarets läroverk (utom en ledamot) och statskontoret ställer sig kritiska

eller tveksamma till förslaget. Arméchefen ifrågasätter om icke den allmänbildande

undervisningen kan ske vid vanliga skolor genom att systemet

med statliga stipendier utvidgas. Civilförvaltningen hänvisar till de betydande

investeringskostnaderna och ifrågasätter om icke undervisningen i stället

kunnat förläggas till försvarets läroverk. Militärpsykologiska institutet

finner det beklagligt att försvarets läroverk, främst på grund av flygtjänstens

krav, icke kunnat utnyttjas. Styrelsen för försvarets läroverk

framhåller alt läroverket har outnyttjad kapacitet och föreslår att möjligheterna

närmare utreds att förlägga gymnasieundervisningen till försvarets

läroverk. Statskontoret hänvisar också till möjligheten att utnyttja försvarets

läroverk.

Utbildning av fältflygare och flygnavigatörer till korttidsanställda officerare

m. m.

Nuvarande organisation. Flygförarpersonalen utgöres av officerare,

aktiva fältflygare och f. d. fältflygare (värnpliktiga). Yrkesgrenen fältflygare

infördes genom beslut av 1946 års riksdag för att ersätta reservanställda

officerare och underofficerare i flygförartjänst samt värnpliktiga

flygförare och aktiva underofficerare i flygförartjänst. Såsom förut nämnts

rekryteras fältflygare dels bland ynglingar med realskolekoinpetens och dels

hland dem som enbart genomgått folkskola. De anställes med kontrakt.

Kontraktstiden är för fältflygare med realskolekompetens, som direkt påbörjar

den grundläggande flygutbildningen vid F 5, 5 år och 10 månader

samt för övriga, som före flygutbildningen har att under ett års tid komplettera

sina kunskaper i allmänbildande ämnen vid den förberedande fältflygarskolan,

6 år och 10 månader. Förutom den ifrågavarande förberedande

utbildningen (för elever som saknar realskolekompetens) genomgår fältflygaren

under kontraktstiden en grundläggande flygutbildning (GFU) vid

F 5, typinflygningsskola (TIS), grundläggande flygslagsutbildning (GFSU)

och fortsatt flygslagsutbildning (FFSU) vid flygförband samt befordras och

inplaceras i lönegrader enligt vad som framgår av den i det följande intagna

sammanställningen.

Befordran till fältflygare av 2. graden erhålles efter cirka två till

tre års anställning. Denna grad bibehålies sedan under hela kontraktstiden.

Befordran till fältflygare av 1. graden kan ske först efter kontraktstidens

slut och befordran till förste fältflygare tidigast efter ett års tjänstgöring

som fältflygare av 1. graden. För befordran till fältflygare av 1. graden

kräves att vara användbar som flygförare i förbandens flygstyrkor i krig

s. 462 Kontrollera mot PDF

462

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

och för befordran till förste fältflygare att vara användbar som rotechef

(motsvarande) i förbandens flygstyrkor i krig. Den som varit fältflygare

minst så lång tid som kontraktet omfattar fullgör repetitionsövningar (två

obligatoriska och två frivilliga) om vardera 45 dagar, varvid premier utgår.

För underlättande av fältflygares övergång till civil verksamhet utgår särskilda

tjänstepremier. Fältflygare har möjlighet att efter kontraktstidens

utgång kvarstå i tjänst ytterligare ett antal år. Han kompenseras härför

genom att tjänstepremien ökas för varje år han kvarstår utöver kontraktstiden.

— Fältflygare som anses lämpliga för officersutbildning uttages efter

den grundläggande flygslagsutbildningen och erhåller undervisning vid försvarets

läroverk under två eller tre vinterhalvår, varefter begränsad studentexamen

avlägges. Därefter följer — liksom för officersaspiranterna — en

ettårig officerskurs vid flygkadettskolan.

Flygnavigatörspersonalen utgöres av underofficerare, aktiva flygnavigatörer

och f. d. flygnavigatörer (värnpliktiga). Yrkesgrenen flygnavigatörer

infördes genom beslut av 1955 års riksdag och ersatte därvid den i tidigare

organisation ingående yrkesgrenen flygsignalister. Organisationen genomföres

efter hand som attack-, nattjakt- och spaningsförbanden tillföres

modern flygmateriel. Flygnavigatörerna rekryteras främst bland fältflygare,

som icke kan tillgodogöra sig flygutbildningen men eljest anses lämpliga.

Direktrekrytering av flygnavigatörer med samma förkunskaper som fordras

för fältflygare kan emellertid även förekomma. Flygnavigatörer anställes

medelst kontrakt och kontraktstiden är densamma som gäller för fältflygarna.

Flygnavigatörseleverna genomgår grundläggande navigatörsutbildning

vid flygvapnets centrala skolor i Västerås. Därefter genomgås grundläggande

flygslagsutbildning för flygnavigatörer vid förband. Längden av denna

utbildning är så avpassad att flygnavigatörer och fältflygare, som rekryterats

samtidigt, är färdiga med utbildningen vid samma tidpunkt. Utbildning

och tjänstgöring för flygnavigatörer och fältflygare efter den grundläggande

flygslagsutbildningen är i princip densamma utom för de flygnavigatörer

som uttagits för utbildning till långtidsanställda underofficerare.

Dessa erhåller utbildning vid försvarets läroverk, om de vid

anställningen endast hade folkskoleunderbvggnad, varefter de genomgår

underofficersskola vid flygvapnets centrala skolor. Befordringsgången för

flygnavigatörerna (utom för dem som genomgår underofficersutbildning)

är i princip densamma som i det föregående angivits för fältflygarna.

I likhet med fältflygarna är flygnavigatörerna efter kontraktstidens utgång

skyldiga att fullgöra repetitionsövningar. För att underlätta för flygnavigatörerna

att erhålla civila anställningar utgår tjänstepremier. Dessa

utgår med 80 % av det belopp, vartill fältflygare är berättigad. Flygnavigatörerna

kan även kvarstå i aktiv tjänst ytterligare ett antal år efter kontraktstidens

slut och kompenseras härför genom att tjänstepremierna ökas.

s. 463 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

463

Flygvapenchefens förslag. Enligt flygvapenchefen har fältflygarna

i befordringshänseende icke tillerkänts en ställning i organisationen, som

svarar mot deras uppgifter i krig och fred. Detta har i hög grad bidragit

till den otillfredsställande rekryteringen. En jämförelse med förhållandena

för motsvarande personal utomlands visar enligt flygvapenchefen att en

klar undervärdering av fältflygarnas arbetsuppgifter föreligger. Enligt den

nuvarande befordringsgången kan en fältflygare befordras till fältflygare

av 2. graden (motsvarande furir) efter cirka två eller tre års anställningstid

men kan därefter under den kontraktsbundna anställningstiden icke

erhålla någon ytterligare befordran. Detta skapar enligt flygvapenchefen

olust och medverkar till att minska intresset för tjänsten.

I nuvarande organisation ingår fältflygarna, som förut nämnts, främst

som förare i krigsflygförbandens flygstyrkor. Målet för utbildningen är att

göra dem användbara som rotechefer (rote = 2 flygplan). Enligt flygvapenchefen

är det emellertid nödvändigt att höja utbildningsmålet, så att fältflygarna

i krig vid behov kan ersätta aktiva officerare som gruppchefer

(grupp = 4 flygplan). Sådana ersättare saknas numera helt, vilket är en

allvarlig brist i flygvapnets beredskap. Det är enligt flygvapenchefen vidare

nödvändigt att i större utsträckning än som förutsågs då nuvarande organisation

fastställdes utnyttja fältflygarna som lärare vid divisionerna under

flygtjänstutbildningen i fred. Användningen av fältflygare som gruppchefer

i flygförbanden och som lärare i flygtjänst medför enligt flygvapenchefen

krav på att de utbildas till korttidsanställda officerare.

Utbildningsgång, anställnings- och befordringsförhållandena för fältflygarna

föreslås bli följande. Efter uttagning och testning anställes de som

skall påbörja utbildningen i första klassen i flygvapnets läroverk som civila

fältflygarelever. Antagningsåldern föreslås sänkt från nu gällande 17 till

16 år. Anställningsformen i andra och tredje klasserna är, med hänsyn till

den militära utbildning som där förutsättes, militär. Löneförmånerna under

den tid eleverna tillbringar i flygvapnets läroverk är desamma som för

kontraktsanställda meniga i Eli 1, utom för eleverna i första klassen, för

vilka den kontanta lönen bör ersättas med penningbidrag av samma storlek

som till värnpliktiga. Efter att med godkännande vitsord ha genomgått

tredje klassen vid läroverket antages eleverna, ävensom andra sökande som

redan bar motsvarande kunskaper, som fältflygare medelst kontrakt. Kontraktstiden

är sex år, d. v. s. i stort sett densamma som nu gäller för fältflygare

med realexamen. Sedan kontraktsanställning skett påbörjas den

grundläggande flygutbildningen vid F 5, vilken liksom nu pågår under

cirka 10 månader. Efter det denna utbildning genomgåtts med godkännande

vitsord befordras fältflygarna till furirer (Ae 7). Därefter genomgår fältflygarna

liksom för närvarande typinflygningsskola och grundläggande

flygslagsulbildning vid förband under sammanlagt cirka 15 månader. Under

tredje året av kontraktstiden följer en officerskurs på cirka 4 månader.

s. 464 Kontrollera mot PDF

464

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Utnämning till fänrik (Ae 11) sker efter godkänd officerskurs. Efter två års

väl vitsordad tjänst som fänrik följer utnämning till löjtnant (Ae 13). Uppflyttning

till lönegrad 17 bör kunna ske efter samma grunder som gäller för

långtidsanställda officerares uppflyttning till ifrågavarande lönegrad. Efter

kontraktstidens utgång hör fältflygarna liksom nu kunna kvarstå i aktiv

tjänst ett antal år och kompenseras härför med höjda tjänstepremier. Avgång

från aktiv tjänst bör dock ske vid 34 års ålder eller dessförinnan då

flygvapenchefen med hänsyn till vederbörandes lämplighet så bestämmer.

Vid avgång från aktiv tjänst föreslås fältflygarna bli antagna som officerare

i reserven i den grad de innehar vid avgången. I reserven fullgöres

repetitionsövningar i den omfattning som nu gäller för fältflygare (två

obligatoriska och två frivilliga övningar). Ett år efter det att den sista repetitionsövningen

fullgjorts eller vid den tidpunkt då krigsplacering som

flygförare upphör bör fältflygarna ha möjlighet att välja, om de vill kvarstå

som officerare i reserven och övergå i marktjänst eller avgå ur reserven.

Övergång till marktjänst (främst till befattningar i stridslednings- och luftbevakningstjänst)

bör ske efter omskolning under en eller två repetitionsövningar.

Beträffande de premier som nu utgår till fältflygare efter den aktiva

tjänstens slut och för fullgjorda repetitionsövningar föreslås icke några

ändringar.

Fältflygare som kvalificerar sig för utbildning till långtidsanställd officer

på stat skall liksom hittills avlägga studentexamen vid försvarets läroverk.

Den ökade grundutbildningen gör detta möjligt efter endast ett års studier,

vilket medför att antalet fältflygare som studerar vid försvarets läroverk

kommer att minska. Detta är till fördel för flygvapnets beredskap, emedan

de fältflygare som studerar vid försvarets läroverk icke kan vara i högsta

flygtrim under studietiden.

Den föreslagna befordringsgången m. m. för fältflygare är i schematisk

framställning återgiven å nästa sida.

Enligt flygvapenchefen har det visat sig nödvändigt att ålägga flygnavigatörerna

mer kvalificerade uppgifter än som förutsattes vid införandet år

1955 av kategorin flygnavigatörer. Flygvapenchefen anser därför att även

flygnavigatörerna — såväl korttidsanställda som långtidsanställda — bör

få möjlighet att uppnå officersgrader. De i nuvarande organisation ingående

långtidsanställda underofficerarna i flygnavigatörstjänst bör efter hand

ersättas med långtidsanställda officerare, rekryterade från de korttidsanställda

flygnavigatörerna.

Rekryteringen av flygnavigatörer förutsättes uteslutande ske bland fältflygare,

som icke kunnat tillgodogöra sig flygutbildningen vid F 5 men som

i övrigt är lämpliga att anställas som navigatörer. Denna rekryteringsväg

anses böra väljas bland annat med hänsyn till de kostnader som redan nedlagts

på flygelever vilka avskiljes från den grundläggande flygutbildningen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

10—89 gs Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 110

1. året

3.

6.

7.

8.

9.

Nuvarande organisation

kontraktstiden 6 år 10 mån.

■<------>

kontraktstiden 5 år 10 mån.

•<--►

Förb. utb.

c:a

|'' 12 mån. |

TIS och

GFU c:a GFSU c:a

10 mån. | 15 mån. |

FFSU, AFT och civilanst.-utb.

c:a 45 mån.

Fortsatt

1 tjg

X

''f''

"t

t

1 1

Fältflygar- elev Eh 1

(menig)

1

Fältflygare

av 3. gra- den Af 4/5

(mot- svarande

korpral)

Fältflygare

av 2. gra- den Ae 8

el. Ae 7

(motsvaran- de furir)

Fältflygare

av 1. gra- den Ae 9

(mot- svarande

överfurir)

Förste fält- flygare

Ae 11 (mot- svarande

sergeant)

Flygvapenchefens förslag

-

kontraktstiden 6 år

FVL:1] [FVL: 2

I_1

i i

Fältflygar- Fältflygar1

elev (civil elev Eh 1

anställ- (menig)

ningsform)

GFU TIS och FFSU OKK

FVL: 3 c:a GFSU c:a c:a c:a 4 FFSU, AFT och civilanst.-utb. Fortsatt

_| 10 mån. | 15 mån. | 8 mån. |mån,[_c:a 35 mån._[ tjg Rep.-öym

| | f i

Furir Ae 7 Fänrik Ae 11 Löjtnant Ae 13 Res.-off.

Knngl. Maj:ts proposition nr 110 år 195S 465

s. 466 Kontrollera mot PDF

466

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

För flygnavigatörerna föreslås en utbildning, som i stort ansluter sig till

den för fältflygarna i det föregående angivna utbildningen. Efter antagning

som flygnavigatörselev följer flygnavigatörsutbildning under 10—11 månader

(den genomgångna delen av den grundläggande flygutbildningen inräknad).

Därefter följer grundläggande flygslagsutbildning under cirka 15

månader och fortsatt flygslagsutbildning under 7—8 månader. Tillsammans

med fältflygarna genomgår flygnavigatörerna under tredje året av kontraktstiden

officerskurs för korttidsanställda officerare under cirka 4 månader,

varefter följer fortsatt flygslagsutbildning samt civilanställningsutbildning

och allmän flygträning enligt samma grunder som för fältflygarna.

Befordrings- och anställningsförhållandena för flygnavigatörerna föreslås

i princip vara desamma som för fältflygarna. Befordran till furir sker

således efter godkänd grundläggande flygnavigatörsutbildning och till

fänrik efter genomgången officerskurs. Till löjtnant befordras flygnavigatör,

som fullgjort två års väl vitsordad tjänst som fänrik. Uppflyttning till den

högre lönegraden för löjtnant skall kunna ske efter samma grunder som

för långtidsanställd officer. Efter den aktiva tjänstens slut bör flygnavigatör

på samma sätt som föreslagits för fältflygare kunna övergå till reserven.

För flygnavigatör, som uttagits för utbildning till långtidsanställd officer,

bör i princip gälla samma bestämmelser som för fältflygare som genomgår

motsvarande utbildning.

I fråga om tjänstepremier och de premier som utgår till flygnavigatörer

efter fullgjorda repetitionsövningar föreslås ingen ändring.

Merkostnaderna med anledning av de i det föregående framlagda förslagen

om ändrad befordringsgång m. m. beräknar flygvapenchefen vid

genomförd organisation till 1,2 miljon kronor. Härtill kommer en automatisk

ökning av kostnaderna för tjänstepremier på grund av föreslagna

uppflyttningar i lönegrad.

För utbildningen vid officerskursen för den korttidsanställda personalen

erfordras enligt flygvapenchefen en förstärkning av personalen vid flygkadettskolan

med två kaptener.

Yttranden. Remissmyndigheterna synes i allmänhet vara ense om att

befordringsmöjligheterna för fältflygare och flygnavigatörer bör förbättras.

Däremot är meningarna delade beträffande frågan om den korttidsanställda

personalen skall utbildas till officerare, överbefälhavaren tillstyrker den

föreslagna befordringsgången men anser att fackbeteckningar på fältflygare

och flygnavigatörer dock bör komma till användning intill dess principerna

för befälsordningen inom försvaret blivit omprövade. Chefen för armén och

chefen för marinen anser att en förbättring av befordringsmöjligheterna

bör kunna genomföras inom nuvarande underbefäls- och underofficersgrader.

Civilförvaltningen har i och för sig intet att erinra mot förslaget

s. 467 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

467

men uttalar sin tvekan om lämpligheten överhuvudtaget av att utan närmare

erfarenheter rörande rekryteringsutfallet igångsätta en så kostnadskrävande

organisation som den här föreslagna. Militär psykologiska institutet

anser att tillskapandet av en särskild kategori korttidsanställda officerare

med lägre teoretisk utbildning än övriga officerskategorier är ett

vanskligt steg från psykologisk synpunkt. Socialbyrån — utom en ledamot

— tillstyrker förslaget medan statskontoret, som anser förslaget ägnat att

föregripa det arbete som bedrives av 1954 års befälsutredning, avstyrker

detsamma. 1954 års befälsutredning anför att utredningen, som har till uppgift

att utarbeta förslag till ny befälsordning för armén, icke har tillräckligt

sakunderlag för att kunna uttala sig om befordringsgången för fältflygare

och flygnavigatörer. Officersförbundet motsätter sig bestämt förslaget

medan undcrofficersförbundet och underbefälsförbundet tillstyrker detsamma.

Departementschefen

Personalförändringar m. m.

Vid bifall till mina i det föregående framlagda förslag kommer två flygflottiljer

att indragas. Då detta emellertid icke beräknas komma att ske

förrän tidigast 1962 kommer personalorganisationen vid flygvapnet först

senare att påverkas härav. De personalförändringar som föreslås för nästa

budgetår erfordras oavsett ifrågavarande indragningar.

1. Jag föreslår att för flygstabens personalavdelning tillkommer en beställning

för major i Ao 23 i utbyte mot en löjtnantsbeställning samt för

den tills vidare försöksvis organiserade underrättelseavdelningen en tjänst

för assistent i Ae 17 i stället för en av de föreslagna amanuenstjänsterna.

Jag biträder vidare civilförvaltningens förslag att inrätta fyra extra tjänster

för biträde för skriv- och kontorsgöromål för flygstabens expedition.

Slutligen kan jag tillstyrka att en tjänst för förrådsman i Ag 7 inrättas

för flygstabens bok- och kartförråd och att en kontoristtjänst i Ae 9, avsedd

för flygvapenchefens sekreterare, ordinariesättes.

Några ytterligare personalförändringar kan jag icke tillstyrka under

denna punkt.

2. I anslutning till vad jag anfört i del föregående vid behandlingen av

flygförvaltningens avlöningsanslag föreslår jag följande förändringar beträffande

personal för flygförvaltningen, avlönad från förevarande anslag,

nämligen för flygplanaudelningen att en beställning för flygingenjör av

2. graden i Ao 21 inrättas och att en kaptensbeställning i Ao 21 utbytes mot

en majorsbeställning i Ao 23, för elektroavdelningen att en beställning inrättas

för flygingenjör av 1. graden i Ao 23, för robotbyrån att tjänster

inrättas för en förste trafikledare i Ae 21 och en trafikledare i Ae 17 samt

för intendenturbyrån att en beställning för förvaltare i Ao 15 utbytes mot

en beställning för förvaltare i Ao 17.

s. 468 Kontrollera mot PDF

468

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 195S

3. Beträffande de personalförändringar, som föreslås för eskaderstaberna,

kan jag endast tillstyrka att en beställning inrättas för major eller

kapten i Ao 23/21, avsedd för chef för signalavdelningen vid eskader stab

—■ varvid en löjtnantsbeställning bör indragas — samt att två befattningar

för pensionerad officer i A: 24 och tre befattningar för pensionerad underofficer

i A: 16 utgår.

4. I fråga om utbyggnaden av signalorganisationen m. in. är jag endast

beredd tillstyrka att den föreslagna beställningen för en major eller kapten

i Ao 23 eller Ao 21 inrättas.

5. Beträffande luftbevakningsorganisationen tillstyrker jag förslaget om

att utbyta en beställning för major eller kapten mot en beställning för

överstelöjtnant eller major i Ao 26/23. Vidare tillstyrker jag den föreslagna

extraordinariesättningen av 4 tekniska biträden i Ag 7 och 25 tekniska

biträden i Ag 5. Slutligen tillstyrker jag förslaget att inrätta två beställningar

för verkmästare i Ao 16.

Övriga förslag kan jag däremot icke biträda.

6. En förstärkning av personalen för markstridsutbildningen synes

erforderlig. Jag föreslår därför att 19 beställningar inrättas för överfurirer

i Ao 9. Beställningarna är avsedda för specialinstruktörer i sprängoch

mintjänst.

Övriga förslag under denna punkt kan jag däremot icke tillstyrka.

7 och 8. Förslagen under dessa punkter kan jag icke tillstyrka.

9 och 10. Jag kan endast tillstyrka att fyra löjtnantsbeställningar, avsedda

för flygavdelningschefer vid F 5, utbytes mot kaptensbeställningar i

Ao 21 och att en kanslibiträdestjänst i Ag 7 vid F 21 extraordinariesättes.

11. Jag tillstyrker att en majorsbeställning i Ao 23, avsedd för chef fölen

stridsledarskola, inrättas. Vidare biträder jag förslaget att utbyta nio

furirsbeställningar (sjukvårdare) mot nio överfurirsbeställningar i Ao 9.

Övriga under denna punkt redovisade förslag är jag icke nu beredd

biträda.

12. Jag tillstyrker att tjänster inrättas för en förste trafikledare i Ae 21

och två trafikledare i Ae 17, avsedda för den gemensamma civila och militära

radarövervakningen. I det föregående (jfr p. 2) har jag föreslagit att

två trafikledartjänster inrättas för flygförvaltningen.

Övriga förslag är jag icke beredd biträda.

13. Beträffande personal för den militära väderlekstjänsten kan jag

endast tillstyrka att en beställning för meteorolog i Ao 21 inrättas.

14. Förslagen under denna punkt kan jag icke biträda.

15. Flygvapenchefens förslag om att inrätta ytterligare ett antal beställningar

för flygtekniker och mästare kan jag med hänsyn till föreliggande

vakanser inom denna personalkategori endast tillstyrka i vad avser en av

de föreslagna tre beställningarna för förste mästare i Ao 14 (vapentekniker).

s. 469 Kontrollera mot PDF

Kntujl. Maj:ts proposition nr 110 är 1958

469

Förslaget att utbyta en mästarbeställning i Ao 12 mot en beställning för

verkmästare i Ao 16 kan jag tillstyrka.

Övriga under denna punkt framförda förslag är jag icke nu beredd

biträda.

16. Jag föreslår att en tjänst för eldare i Ag 7 inrättas för vardera F 13

och F 18, att en tjänst för reparatör i Ag 9 vid F 13 extraordinariesättes

samt att en tjänst för reparatör i Ae 9 inrättas för F 18.

Övriga under denna punkt redovisade förslag kan jag icke tillstyrka.

17. Förslaget att utbyta 20 tjänster för biträde för skriv- och kontorsgöromål

mot kanslibiträdestjänster i Ae 7 vid flottiljernas (motsvarande)

sammanslagna byggnads- och intendenturavdelningar kan jag biträda. Däremot

kan jag icke biträda förslaget att utbyta en kontorsbiträdestjänst vid

F 20 mot kanslibiträdestjänst.

Vad civilförvaltningen föx-eslagit i fråga om kassapersonalen kan jag

tillstyrka. Jag räknar alltså med att fem tjänster för biträde för skriv- och

kontorsgöromål (vid F 3, F 6, F 8, F 14 och F 15) indrages, att två dylika

tjänster (vid F2 och Fil) avses endast för halvtidstjänstgörande befattningshavare

samt att vid F 17 en kontorsbiträdestjänst indrages vid uppkommande

vakans och ersättes med en tjänst för biträde för skriv- och

kontorsgöromål med halvtidstjänstgöring.

Förslaget att tillföra åtta sektorflottiljer (F 1, F 4, F 9, F 10, F 12, F 13,

F 16 och F21) en halvtidstjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål

kan jag även biträda.

Mot civilförvaltningens förslag till ändrad fördelning på förband och

staber av kontorsbiträdestjänster och tjänster för biträde för skriv- och

kontorsgöromål har jag icke något att erinra.

18. Med anledning av flygvapenchefens förslag att för assistenter för

frivilligfrågor inrätta särskilda tjänster föreslår jag, att tio assistenttjänster

i Ag 7 och nio sådana tjänster med deltidstjänstgöring inrättas. Tjänsterna

bör endast få utnyttjas under en sammanlagd tjänstgöringstid av

150 månader för år, semestrar icke inräknade. De arvoden, som hittills

beräknats för ifrågavarande personal, kan härvid utgå. Övriga under denna

punkt föreslagna personalförändringar kan jag icke biträda.

1 fråga om arvoden till deltidstjänstgörande lärare och föreläsare vid

fasta utbildningsanstalter och skolor, arvoden till civila lärare för underbefälsutbildning

och arvoden till observationspersonal i väderlekstjänst har

jag, med hänsyn till belastningen av dessa poster under förfluten del av

innevarande budgetår, icke räknat med någon höjning vid beräkningen av

anslaget.

För den för nästa budgetår nytillkommande personalen räknar jag för

nästa budgetår med en uppräkning av anslaget med 36 000 kronor för flygl

i 1 lägg.

Jag är icke beredd att i förevarande sammanhang taga ställning till

frågan om en reglering av löneslällningen för majorer.

s. 470 Kontrollera mot PDF

470

Kuiif/l. Maj:ts proposition nr 110 år 1058

Såsom framgår av vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan

till årets statsverksproposition av för flera huvudtitlar gemensamma frågor

har förutskickats vissa förslag angående tjänsteförteckningsfrågor av s. k.

B-karaktär. Enligt vad jag inhämtat har förhandlingar i ämnet ej avslutats.

De lönejusteringar, som kan bli ett resultat av dessa förhandlingar, har jag

beaktat vid beräkningen av detta anslag.

Såsom vidare framgår av vad chefen för civildepartementet anfört vid

anmälan av propositionen 1957:173 angående statstjänstemannens löner

under åren 1957 och 1958 m. m. förutsattes att en översyn av flygtilläggsgrunderna

och de provisoriskt uppräknade flygtilläggen skulle ske inom

sådan tid, att förslag till nya grunder och belopp kunde föreläggas 1958 års

riksdag. Den för översynen, med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den

31/5 1957, tillkallade utredningen (flygtilläggsutredningen) har med skrivelse

den 26 februari 1958 överlämnat sitt förslag i ämnet. Enligt vad jag

inhämtat har denna fråga emellertid ännu icke slutbehandlats. De ökade

kostnader för flygtillägg m. m. som kan bli en följd av ett ställningstagande

till dessa frågor har jag även beaktat vid beräkningen av förevarande anslag.

Förbättrade befordringsmöj ligheter för fältflygare och

flygnavigatörer m. m.

Flygvapenchefens nu framlagda förslag syftar främst till att säkerställa

en tillräcklig rekrytering i kvalitativt och kvantitativt hänseende av fältflygare

och flygnavigatörer.

För att förbättra rekryteringen av nämnda personalkategorier har, som

förut nämnts, vissa åtgärder redan vidtagits. 1957 års riksdag har sålunda

medgivit en icke oväsentlig höjning av tjänstepremierna för fältflygare och

flygnavigatörer (jfr prop. 1957:110, s. 217 och 218) samt en höjning av

flygtilläggen (jfr prop. 1957:173, s. 18). På grund av befolkningsutvecklingen

kommer vidare under de närmaste åren antalet ynglingar i rekryteringsbar

ålder att starkt öka. En förbättring i rekryteringsläget borde därför

vara att förvänta.

Med hänsyn till angivna omständigheter anser jag mig för nästa budgetår

icke böra föreslå mera vittgående åtgärder än en förbättring av befordringsgången

för ifrågavarande personal inom nuvarande underbefäls- och

underofficersgrader. Till frågan om en utökning av den förberedande allmänbildande

undervisningen är jag nu icke beredd att taga ställning. Denna

fråga synes böra ytterligare övervägas.

I fråga om befordringsgången för fältflygare och flygnavigatörer föreslår

jag följande. Nuvarande grad som fältflygare (flygnavigatör) av 3. graden

utgår, och befordran till fältflygare (flygnavigatör) av 2. graden sker

efter godkänd grundläggande flygutbildning (flygnavigatörsutbildning).

Befordran till fältflygare (flygnavigatör) av 1. graden sker efter godkänd

s. 471 Kontrollera mot PDF

471

Kungl. May.ts proposition nr 110 är 1958

grundläggande flygslagsutbildning och befordran till förste lältflygare

(flygnavigatör) tidigast två år därefter.

Efter anställningstidens slut och sedan vederbörliga repetitionsövningar

fullgjorts bör f. d. förste fältflygare (flygnavigatör) kunna beviljas inträde

i flygvapnets reserv (i marktjänstbefattning) och i samband därmed befordras

till löjtnant.

Den ändrade befordidngsgången medför behov av följande antal beställningar

för fältflygare och flygnavigatörer, nämligen 185 beställningar för

fältflygare (flygnavigatör) av 2. graden i Ae 8/7, 220 beställningar för fältflygare

(flygnavigatör) av 1. graden i Ae 9 och 292 beställningar för förste

fältflygare (flygnavigatör) i Ae 11.

Beträffande de i flygvapnets personalförteckning för vissa icke ordinarie

militära tjänstemän upptagna beställningarna torde följande förändringar

få vidtagas. Antalet beställningar för furirsaspiranter samt fältflygare

(flygnavigatörer) av 3. graden i Af 5/4 minskar med 124 (samtliga beställningar

för fältflygare och flygnavigatörer av 3. graden utgår) till (168 —

124 =) 44. Antalet beställningar för furirer samt fältflygare (flygnavigatörer)

av 2. graden i Ae 8/7 minskar med 107 till (434 — 107 =) 327. Antalet

beställningar för fältflygare (flygnavigatörer) av 1. graden i Ae 9 ökar med

120 till (100 + 120 =) 220 och antalet beställningar för förste fältflygare

(flygnavigatör) i Ae 11 ökar med 172 till (120 + 172 =) 292.

Med anledning av här föreslagna ändringar i befordringsgången räknar

jag med en ökning av kostnaderna under förevarande anslag med omkring

615 000 kronor. En ökning av kostnaderna för tjänstepremier och för personal

i flygvapnets reserv torde även följa av förslaget. För nästa budgetår

räknar jag dock icke med någon nämnvärd ökning av kostnaderna för dessa

ändamål.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att meddela de föreskrifter som

erfordras för genomförande av förslagen.

Riksdagen har för budgetåren 1954/58 bemyndigat Kungl. Maj:t att i

avseende å de under arméns och marinens allmänna avlöningsanslag redovisade

militära och civilmilitära kårerna samt den ordinarie personalen vid

flygvapnet vidtaga de provisoriska åtgärder — såsom meddelande av

vikariatslöneförordnanden, vakantsättningar in. m. — som betingas av

övergången till den nya förvaltningsorganisationen. Såsom jag närmare

utvecklat under punkten Vissa gemensamma frågor beträffande arinétyg-,

marin- och flygförvaltningarna torde Kungl. Maj :t böra inhämta riksdagens

bemyndigande att under budgetåret 1958/59 vidtaga motsvarande provisoriska

åtgärder beträffande flygvapnet.

Med beaktande av vad jag i det föregående föreslagit i fråga om personalförändringar

m. m. vid flygvapnet samt med ledning av belastningen

s. 472 Kontrollera mot PDF

472

Kiingl. Maj:ts proposition nr 110 år 195S

på flygvapnets anslag under förfluten del av innevarande budgetår och med

hänsyn till 1958 års lönehöjning beräknar jag nämnda anslag för budgetåret

1958/59 sålunda:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän 64 100 000 (+ 15 800 000) kronor;

Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar 1 360 000 (± 01

kronor;

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t, 620 000

(+ 60 000) kronor;

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 30 300 000 (+ 7 800 000)

kronor;

Rörligt tillägg 13 520 000 (—6 030 000) kronor;

Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift 1 700 000 (+ 200 000)

kronor.

Posten Pensionsmedel, 470 000 kronor, torde i anslutning till vad jag

anfört i årets statsverlcsproposition (bil. 6, s. 13) utgå.

Anslaget bör alltså upptagas till 108 200 000 (+ 17 900 000) kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i

vederbörliga personalförteckningar för flygvapnet, som föranledes

av vad jag i det föregående föreslagit;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att med avseende på personalförteckningarna

meddela särskilda föreskrifter av i tillämpliga

delar samma innehåll som innefattas i de särskilda bestämmelser,

som genom Kungl. Maj:ts brev den 6 juni 1957

fastställts att lända till efterrättelse för tillämpningen av

flygvapnets personalförteckningar för budgetåret 1957/58;

c) godkänna vad jag i det föregående föreslagit i fråga om

ändrad befordringsgång för fältflygare och flygnavigatörer;

d) bemyndiga Kungl. Maj:t att i avseende å ordinarie

personal vid flygvapnet vidtaga provisoriska åtgärder i enlighet

med vad jag i det föregående förordat;

e) godkänna följande avlöningsstat för flygvapnets anslag

till avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under

budgetåret 1958/59:

Avlöningsstat

Utgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

.........................................................

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar,

förslagsvis ...........................

64 100 000

1 360 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

173

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis ........................ 620 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................................. 30 300 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 13 520 000

Summa kronor 109 900 000

Särskilda uppbördsmedel

Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift ...... 1 700 000

Nettoutgift kronor 108 200 000

f) till Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m.fl. för

budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 108 200 000

kronor.

[44] Flygvapnet: Avlöningar m. m. till värnpliktiga

Anslag Nettoutgift

1956/57 .............................. 0 100 000 6 036 400

1957/58 (statsliggaren s. 267) 8 200 000

1958/59 (förslag) ............... 8 400 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 91) har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Flygvapnet:

Avlöningar m. m. till värnpliktiga för budgetåret 1958/59 beräkna ett förslagsanslag

av 8 200 000 kronor.

Försvarets civilförvaltning hemställer, att anslaget höjes med 180 000

kronor för penningbidrag. Ämbetsverkets beräkningar av medelsbehovet

för ifrågavarande ändamål grundas på uppgifter från chefen för flygvapnet

om antalet tjänstgöringsdagar under nästa budgetår. Civilförvaltningen

anger antalet tjänstgöringsdagar till 2 833 482, varav — enligt uppgift

under hand — 30 000 dagar för lottor. För egen del beräknar jag — med

beaktande av det under arméns motsvarande anslag framlagda förslaget

om utvidgning av rätten till premier —- medelsbehovet för nästa budgetår

till 8 400 000 kronor, innebärande en anslagshöjning med 200 000 kronor.

Jag får således hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

alt till Flygvapnet: Avlöningar m. in. till värnpliktiga för

budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 8 400 000

kronor.

s. 474 Kontrollera mot PDF

474

Kungl. Maj:Is proposition nr 110 är 195S

[45] Flygvapnet: Familjebidrag

Anslag

Nettoutgift

1956/57 ....................

.......... 2 050 000

2 142 457

1957/58 (statsliggaren :

s. 267) 2 300 000

1958/59 (förslag) .....

.......... 5 100 000

I årets statsverksproposition

(bil. 6, punkt 91)

har Kungl. Maj

slagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Flygvapnet:

Familjebidrag för budgetåret 1958/59 beräkna ett förslagsanslag

av 2 300 000 kronor.

Försvarets civilförvaltning (skr. 2»/9 1957 samt utlåt. 8/u 1957) beräknar,

enligt de grunder som angivits under anslaget Armén: Familjebidrag, behovet

av medel för nästa budgetår under förevarande anslag till 2 425 000

kronor. Vid beräkningen har ämbetsverket beaktat av chefen för flygvapnet

lämnade uppgifter om det beräknade antalet tjänstgöringsdagar samt

utgått från att en höjning av maximibeloppen för familjepenningen sker

enligt det förslag av försvarets socialbyrå, för vilket redogjorts under

arméns anslag till familjebidrag.

Departementschefen

Under hänvisning till vad jag anfört vid behandlingen av arméns motsvarande

anslag beräknar jag förevarande anslag till 5 100 000 kronor för

nästkommande budgetår. Jag får således hemställa, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att till Flygvapnet: Familjebidrag för budgetåret 1958/59

anvisa ett förslagsanslag av 5 100 000 kronor.

[46] Flygvapnet: Sjukvård

Anslag

Nettoutgift

1956/57 ..............................

380 000

561156

1957/58 (statsliggaren s. 267)

400 000

1958/59 (förslag) ...............

450 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 92) har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Flygvapnet:

Sjukvård för budgetåret 1958/59 beräkna ett förslagsanslag av

400 000 kronor.

Försvarets sjukvårdsstyrelse hemställer, att anslaget uppföres med oförändrat

belopp. Ämbetsverket bortser därvid från kostnaderna för remisslandvården,

vilka för budgetåret 1956/57 uppgått till cirka 147 000 kronor.

s. 475 Kontrollera mot PDF

Knngl. Maj:ts proposition nr 110 är 1958

475

För egen del föreslår jag att anslaget höjes med 50 000 kronor. Jag hemställer

således, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Flygvapnet: Sjukvård för budgetåret 1958/59 anvisa

ett förslagsanslag av 450 000 kronor.

[47] Flygvapnet: Reseersättningar m. in.

Anslag

1956/57 .............................. 2 825 000

1957/58 (statsliggaren s. 267) 4 200 000

1958/59 (förslag) ............... 4 350 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 93) bar Kungl. Maj :t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Flygvapnet:

Reseersättningar m. m. för budgetåret 1958/59 beräkna ett förslagsanslag

av 4 200 000 kronor.

Försvarets civilförvaltning hemställer, att anslaget höjes med 150 000

kronor, utgörande uppkommande merkostnader under anslaget till följd

av den numera genomförda höjningen av järnvägstaxorna. Vid bifall till

mitt förslag i det föregående beträffande resekostnadsersättning åt värnpliktiga

(se anslaget Armén: Avlöningar m. m. till värnpliktiga) torde viss

kostnadsbesparing under förevarande anslag vara att förvänta. Då emellertid

medelsförbrukningen under anslaget uppgår till närmare 2 300 000 kronor

under första hälften av innevarande budgetår, anser jag mig likväl böra

föreslå att anslaget uppföres med det av civilförvaltningen äskade beloppet,

4 350 000 kronor.

Jag får således hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Flygvapnet: Reseersättningar m. m. för budgetåret

1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 4 350 000 kronor. I

Nettoutgift

3 956 288

[48] Flygvapnet: Mathållning

Anslag

Nettoutgift

1956/57 ..............................

5 450 000

6 340 853

1957/58 (statsliggaren s. 269)

8 300 000

1958/59 (förslag) ...............

8 600 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 97) har Kungl. Maj :t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Flygvapnet:

Mathållning för budgetåret 1958/59 beräkna ett förslagsanslag av

8 300 000 kronor.

s. 476 Kontrollera mot PDF

476

Kanyl. Maj:ts proposition nr 110 ur 195S

Flygförvaltningen (skr. 2|/» 1957) hemställer, att anslaget liöjes med

300 000 kronor på grund av ökat antal tjänstgöringsdagar. Ämbetsverkets

beräkningar grundas på ett antal tjänstgöringsdagar av 2 705 000, vilket är

90 000 dagar mera än som beräknades för innevarande budgetår. Då dagskostnaden

per portion beräknas till oförändrat tre kronor 35 öre utgör

kostnadsökningen (96 000 x 3,35 =) 321 600 kronor eller avrundat 300 000

kronor. Jag biträder flygförvaltningens förslag och hemställer således, att

Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Flygvapnet: Mathållning för budgetåret 1958/59

anvisa ett förslagsanslag av 8 600 000 kronor.

[49] Flygvapnet Beklädnad m. in.

Anslag Nettoutgift

Behållning

1956/57 ..............................

]5 775 000 5 446 306

2 892 340

1957/58 (statsliggaren s. 270)

6 400 000

1958/59 (förslag) ...............

7 700 000

1 Därutöver anvisat på tilläggsstat]44 000 kronor.

Reservationsbehållningen var vid utgången av budgetåret 1956/57 i sin

helhet bunden.

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 98) har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Flygvapnet:

Beklädnad m. m. för budgetåret 1958/59 beräkna ett reservationsanslag

av 6 400 000 kronor.

Y rkande

Flygförvaltningen hemställer, att anslaget höjes med 6 670 000 kronor.

Vid ärendets beredning inom försvarsdepartementet har beräknade förändringar

av medelsbehovet uppdelats på delposter enligt följande.

Ökning

1. Ändrat antal tjänstgöringsdagar .................................... 94 000

2. Höjd dagskostnad m. m................................................. 185 000

3. Utlåning av beklädnad till tekniska biträden ..................... 20 000

4. Engångsanskaffning av flyghjälmar m. m......................... 420 000

5. Höjda reparationskostnader m. m.................................. 85 000

6. Bristtäckning ............................................................... 5 650 000

7. Omräkning m. m....................................................... 216 000

6 670 000

s. 477 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

477

M o t i v

1. Flygförvaltningen räknar med att antalet tjänstgöringsdagar för nästa

budgetår i förhållande till det för innevarande budgetår beräknade antalet

ökar i fråga om normalbeklädnad och skyddsbeklädnad samt minskar såvitt

avser lottabeklädnad. Tjänstgöringsdagarnas antal beräknas till (inom

parentes förändring i förhållande till innevarande budgetår): för normalbeklädnad

3 318 000 (+ 76 000), för skyddsbeklädnad 2 014 000 (+ 9 000)

samt för lottabeklädnad 46 000 (—24 000). Angivna förändringar föranleder

— om till grund för beräkningen lägges de dagskostnadsbelopp som

flygförvaltningen angivit i sina medelsäskanden för innevarande budgetår

— ett ökat medelsbehov av 74 040 kronor. Då antalet tjänstgöringsdagar

för icke-ordinarie furirer m. fl. beräknas minska i förhållande till det för

innevarande budgetår beräknade antalet, kan inkomsterna vid utlåning av

beklädnad till denna personal — angivna till 90 öre för tjänstgöringsdag

— beräknas minska med i runt tal 30 000 kronor. Med hänsyn till

den anskaffning av yllevaror för försvaret, som skett efter förslag av

Kungl. Maj :t i propositionen 1952: 85, har vidare för innevarande budgetår

medelsbehovet kunnat begränsas med 140 000 kronor. Begränsningen

i medelsbehovet under nästa budgetår beräknar flygförvaltningen till

150 000 kronor.

I enlighet med det anförda upptages såsom ökning under denna punkt

ett belopp av (74 040 + 30 000 — 10 000 = ) i runt tal 94 000 kronor.

2. Dagskostnadsbeloppen beräknas för nästa budgetår till följande belopp

i kronor (inom parentes angives ökning eller minskning i förhållande

till av flygförvaltningen beräknade belopp för innevarande budgetår): normalbeklädnad

1,55 (+ 0,05), lottabeklädnad 1,71 (—0,03) och skyddsbeklädnad

0,21 (+ 0,01). Med det antal tjänstgöringsdagar, som för nästa

budgetår beräknats för olika slag av beklädnadsmateriel, uppkommer på

grund av angivna förändringar beträffande dagskostnadsbeloppen ett ökat

medelsbehov av i runt tal 185 000 kronor.

3. Genom beslut den 28 oktober 1955 bar Kungl. Maj:t förordnat, att

till tekniska biträden i luftbevakningstjänst vid flygvapnet må från kronans

förråd såsom lån utlämnas för tjänsten erforderliga beklädnadspersedlar

m. m. mot erläggande av ersättning enligt i statens allmänna avlöningsreglemente

angivna grunder. Samtidigt har försvarets civilförvaltning

bemyndigats meddela närmare bestämmelser rörande ersättning för

persedlarna. Med stöd av bei-örda bemyndigande har civilförvaltningen

föreskrivit, att dylik ersättning skall erläggas av heltidstjänstgörande biträde

med 12 kronor för månad och av halvtidstjänstgörande biträde med

8 kronor för månad. Flygförvaltningen beräknar för nästa budgetår antalet

tjänstgöringsdagar för dylika biträden till 42 000 och dagskostnaden

för beklädnad till 86 öre. Den ersättning som ifrågavarande biträden skall

erlägga som ersättning för lånad beklädnad anses motsvara 40 öre per

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kunc/l. Maj:ts proposition nr 110 är 195S

478 j

tjänstgöringsdag. Utgående från angivna förutsättningar beräknar ämbetsverket

nettokostnaden för ifrågavarande utlåning till [42 000 x (0,86 —

0,40) =] i runt tal 20 000 kronor.

4. Flygförvaltningen bar beräknat ett ökat medelsbchov av 420 000 kronor

för engångsanskaffning av nya typer av flygbeklädnad, bl. a. flvghjälmar

och speciella underkläder för flygande personal.

5. Reparations- och förrådskostnaderna kommer enligt flygförvaltningens

beräkningar att öka med 6 % under budgetåret 1958/59, medförande

ett ökat medelsbehov av 85 000 kronor.

6. Totalkostnaderna för att fylla föreliggande inaterielbrister i krigsförråd

har av flygförvaltningen beräknats till 20 330 000 kronor vid gällande

organisation. Kostnaderna för det ökade behov av beklädnadsmateriel

som skulle uppkomma vid genomförande av 1952 års värnpliktsutrednings

förslag uppskattas till 17 200 000 kronor. Flygförvaltningen har

räknat med att bristerna skall täckas under en period av sju år med början

under budgetåret 1958/59. För nämnda budgetår erfordras enligt

ämbetsverket ett belopp av (2 900 000 + 2 450 000 = ) 5 350 000 kronor.

För anskaffning av vinterutrustning beräknar ämbetsverket härutöver ett

medelsbehov under nästa budgetår av 300 000 kronor.

7. ökningen under förevarande punkt förorsakas främst av att anslaget

för innevarande budgetår icke beräknats med utnyttjande av de dagskostnadsbelopp

som flygförvaltningen upptagit i sina medelsäskanden.

Överbefälhavaren har i sitt yttrande över förvaltningsmyndigheternas

medelsäskanden föreslagit att förevarande anslag skall begränsas med

5 350 000 kronor i förhållande till vad flygförvaltningen föreslagit.

Departementschefen

Flygförvaltningen har hemställt om en väsentlig ökning av förevarande

anslag. Av ökningen hänför sig en mindre del till merkostnader till följd

av förändringar i fråga om antalet tjänstgöringsdagar samt till prishöjningar.

Huvuddelen av ökningen föranledes däremot av föreslagna engångsanskaffningar.

Sålunda beräknas 420 000 kronor för anskaffningav

flyghjälmar o. d. samt 2 900 000 kronor och 2 450 000 kronor för

täckande, delvis, av brister i krigsförråd och behovet av beklädnadsmateriel

för genomförande av 1952 års värnpliktsutrednings förslag ävensom

300 000 kronor för anskaffning av vinterutrustning, överbefälhavaren

har i yttrande föreslagit en begränsning av det begärda anslaget med

5 350 000 kronor. Detta belopp svarar mot vad som av flygförvaltningen

beräknats för bristtäckning i fråga om krigsförråd samt för de behov som

aktualiserats genom 1952 års värnpliktsutrednings förslag.

Medelsbehovet under nästa budgetår har, såvitt avser nu förevarande

anslag, i överbefälhavarens utredningar beräknats till samma belopp

oavsett om försvarsorganisationen utformas enligt 1957 års förslag eller

enligt alternativ Adam.

s. 479 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ls proposition nr 110 år 19,18

479

Flygförvaltningen har för nästa budgetår beräknat kostnaderna för

normal omsättning samt reparation och förrådshållning m. m. av beklädnadsmaterielen

till i runt tal 7 000 000 kronor, innebärande en ökning

med 600 000 kronor i förhållande till innevarande budgetår. Vid anmälan

av arméns och marinens motsvarande anslag har jag räknat med höjda

kostnader för omsättning m. m. av beklädnadsmaterielen med hänsyn till

prisutvecklingen. Även för flygvapnets del måste man av angivna skäl

räkna med höjda kostnader. Med beaktande av det ökade antalet tjänstgöringsdagar

har jag därför ansett mig böra beräkna medelsbehovet för omsättning

m. m. av beklädnadsmateriel till 7 000 000 kronor.

Inom den av överbefälhavaren tillstyrkta anslagsramen för nästa budgetår

rymmes även kostnader för engångsanskaffning av flyghjälmar

m. m. samt en påbörjad anskaffning av vinterutrustning. Då kostnaderna

härför kan rymmas inom den utgiftsram för försvarsändamål, som bestämts

för nästa budgetår, har jag ansett mig kunna tillstyrka att ett

belopp av 700 000 kronor anvisas för ifrågavarande ändamål.

Med hänsyn till det anförda torde förevarande anslag för nästa budgetår

böra uppföras med ett belopp av 7 700 000 kronor. Anslaget höjes alltså

med 1 300 000 kronor.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå

riksdagen

att till Flygvapnet: Beklädnad m. in. för budgetåret

1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 7 700 000 kronor.

[50] Flygvapnet: Tvätt

Anslag

Nettoutgift

1956/57 .....................

......... 675 000

767 989

1957/58 (statsliggaren s

i. 271) 900 000

1958/59 (förslag) ......

......... 1 000 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 100) har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Flygvapnet:

Tvätt för budgetåret 1958/59 beräkna ett förslagsanslag av 900 000

kronor.

Flygförvaltningen hemställer, att anslaget höjes med 100 000 kronor.

Ämbetsverket räknar därvid med ökning av antalet tjänstgöringsdagar samt

höjda priser å tvätt. Jag biträder ämbetsverkets förslag och hemställer

alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

all till Flygvapnet: Tvätt för budgetåret 1958/59 anvisa ett

förslagsanslag av 1 000 000 kronor.

s. 480 Kontrollera mot PDF

480

Kimgl. Maj:Is proposition nr 110 år 1958

[51] Flygvapnet: Övningar in. m.

Anslag Nettoutgift Behållning

1956/57 .............................. >3 600 000 4 387 215 562 214

1957/58 (statsliggaren s. 271) 5 000 000

1958/59 (förslag) ............... 5 800 000

1 Därutöver anvisat på tilläggsstat 275 000 kronor.

Av reservationsbehållningen var vid utgången av budgetåret 1956/57

250 000 kronor bundna.

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 101) har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Flygvapnet

: övningar m. m. för budgetåret 1958/59 beräkna ett reservationsanslag

av 5 000 000 kronor.

Yrkande

Flygförvaltningen hemställer, att anslaget höjes med 1 160 000 kronor.

Ökning

1. Ökad förhyrning av flygplan för vingmålsskjutning ............ 150 000

2. Ökad övningsverksamhet ................................................ 450 000

3. ökad basering av flygförband i övre Norrland .................. 300 000

4. Revidering av kartor ...................................................... 10 000

5. Plastbehandling av kartor ............................................. 10 000

6. ökat behov av utbildningskurser m. m............................ 80 000

7. Utbildning av värnpliktiga meteorologer m. m................... 60 000

8. Effektivare prognosverksamhet ....................................... 100 000

1 160 000

Motiv

1. Beloppet angives vara erforderligt för att genomföra nödvändiga skjutövningar.

Kostnadsökningen sammanhänger med flygmaterielens tekniska

utveckling. I medelsäskandena för innevarande budgetår föreslog flygförvaltningen

för motsvarande ändamål en anslagshöjning av 100 000 kronor.

2. Av beloppet hänför sig 250 000 kronor till planerad eskaderövning

inom fjärde eskaderområdet med deltagande av bas-, luftbevaknings- och

flygförband från övriga eskaderområden samt 200 000 kronor till ökad

omfattning av övningarna med luftbevakningsförband. I sistnämnda hänseende

anför flygförvaltningen, att tillämpningsövningar inom luftförsvaret

erfordras i större utsträckning för att hålla organisationen funktionsduglig.

3. Yrkandet har framförts jämväl i medelsäskandena för innevarande

budgetår.

s. 481 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958 481

4. Beloppet avses för revidering av flyginformationstryck på miljondelskartor.

5. Beloppet avses för plastbehandling av flygkartor i avsikt att öka

kartornas hållbarhet.

6. Det ökade medelsbehovet föranledes dels av ökat behov av utbildningskurser

för personalen beroende på den fortgående teknisk/taktiska

utvecklingen, dels ock av höjda lärararvoden.

7. Beloppet avses för ökat bidrag till Sveriges meteorologiska och

hydrologiska institut. Huvudparten av beloppet hänför sig till utbildning

i teoretisk meteorologi samt kartkurs vid institutet för värnpliktiga biträdande

meteorologer. I övrigt föranledes det ökade bidraget av modernisering

och utökning av institutets utbildning samt av höjda arvoden till

lärare.

8. Flygförvaltningen föreslog i sina medelsäskanden för innevarande

år viss höjning av förevarande anslag för effektivering av prognosverksamheten.

Flygförvaltningen återkommer nu med förslag i ämnet. Ämbetsverket

anför att matematikmaskinen Besk ej kan utnyttjas för s. k.

numerisk metod i höjdprognosarbetet under innevarande budgetår. Utförda

prov bestyrker emellertid, att godtagbara prognoser för artilleri-, flyg-,

robot- och »ABC»-ändamål kan erhållas med tillräcklig snabbhet medelst

den numeriska metoden. Prognoser rörande »radioaktivt utfall» torde överhuvudtaget

icke kunna framställas med tillräcklig snabbhet utan tillgång

till matematikmaskin. Ämbetsverket framhåller att det, bland annat av

beredskapsskäl, är synnerligen angeläget att proven med numeriska

prognoser kan återupptagas. Det äskade beloppet avses för 275 timmars

körtid på Besk till ett pris av 360 kronor för timme. Angivna tid uppgives

vara ett minimum för att metodens tillförlitlighet skall kunna fastställas

med tillräcklig noggrannhet.

Departementschefen

Medelsbehovet under förevarande anslag har i överbefälhavarens utredningar

för nästa budgetår upptagits med samma belopp såväl i 1957 års

förslag som i alternativ Adam. I båda fallen har anslaget upptagits till

belopp som överensstämmer med flygförvaltningens förslag.

Inom den ram som i samband med uppgörelsen i försvarsfrågan fixerats

för försvarsutgifter under nästa budgetår kan emellertid förevarande anslag

ej upptagas till högre belopp än 5 800 000 kronor. Vid bestämmandet

av detta anslagsbclopp har, bland annat, beaktats de merkostnader som

uppkommer till följd av att timarvoden till lärare samt järnvägstaxor

böjts från och med den 1 januari respektive den 1 februari 1958.

Det synes mig betydelsefullt att försök kan göras med s. k. numeriska

prognoser i syfte att effektivisera prognosverksamheten. Jag räknar med

31—89 58 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 110

s. 482 Kontrollera mot PDF

482

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

att försöksverksamhet i den omfattning flygförvaltningen föreslagit skall

kunna bedrivas inom den förut angivna anslagsramen.

Anslagshöjningen utgör 800 000 kronor.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå

riksdagen

att till Flygvapnet: Övningar m. m. för budgetåret 1958/59

anvisa ett reservationsanslag av 5 800 000 kronor.

[52] Anskaffning av

flygmateriel m. ni.

Anslag

Nettoutgift

Behållning

1956/57 ...................

............ ‘475 000 000

487 806 640

1 506 920

1957/58 (statsliggaren

s. 272) 490 000 000

1958/59 (förslag) ....

............ 742 000 000

1 Därutöver överfort från anslag under tolfte huvudtiteln 435 000 kronor.

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 103) har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Flygvapnet:

Anskaffning av flygmateriel m. m. för budgetåret 1958/59 beräkna

ett reservationsanslag av 490 000 000 kronor.

För budgetåren 1948/57 har riksdagen medgivit utläggande av beställningar

på flygmateriel inom en kostnadsram av 3 688,3895 miljoner kronor.

Härvid har förutsatts att medel, som tillförts förevarande anslag från anslag

under tolfte huvudtiteln, jämväl är att räkna såsom beställningsbemyndigande.

Såsom betalningsmedel har under samma tid anvisats

2 776,0895 miljoner kronor. Den 30 juni 1957 var alltså beställningsbemyndiganden

till ett belopp av (3 688,3895 — 2 776,0895 = ) 912,3 miljoner kronor

icke täckta av betalningsmedel.

För innevarande budgetår har riksdagen efter förslag av Kungl. Maj :t

i 1957 års statsverksproposition medgivit att beställningar må utläggas intill

ett belopp av 640 miljoner kronor samt anvisat 490 miljoner kronor i

betalningsmedel. I detta sammanhang torde jämväl böra erinras om att

Kungl. Maj:t genom beslut den 8 mars 1957 — vilket omnämnts i propositionen

1958: 2 — medgivit att ett belopp av 9,2 miljoner kronor av medel,

som under anslaget till anskaffning av flygmateriel m. m. reserverats till

Kungl. Maj:ts disposition, må utnyttjas för att likvidera beställningar å

flygmateriel m. m. Enligt hittills meddelade beslut kommer alltså den 30

juni 1958 beställningsbemyndiganden till ett belopp av (912,3 + 640,0—■

490,o — 9,2 =) 1 053,i miljoner kronor att icke vara täckta av betalningsmedel.

Den 1 september 1957 var beställningsbemyndiganden till ett belopp av

i runt tal 472 miljoner kronor icke utnyttjade.

s. 483 Kontrollera mot PDF

Kuiigl. Maj:ts proposition nr 110 år 195S

483

Den av riksdagen godkända kostnadsramen för budgetåren 1957/64 uppgår

till 3 662,2 miljoner kronor.

Flygförvaltningen hemställer (skr. 1957) att kostnadsramen för sjuårsplanen

avseende budgetåren 1958/65 upptages till 6 453,2 miljoner kronor.

Bifall till ämbetsverkets förslag skulle således innebära en kostnadsökning

med (6 453,2 — 3 662,2 =) 2 791,o miljoner kronor. Sistnämnda be
-

lopp hänför sig till delposter enligt följande.

Ökning

1. Prisstegringar .................................................................. 693,5

2. Teknisk utveckling ......................................................... 1 881,o

3. Modernisering av basorganisationen .................................... 28,»

4. Materiel för markstridsutbildning ....................................... 7,»

5. Telemotmedel .................................................................. 37,»

6. Skillnad årskvot—anslag budgetåren 1956/58 m. m................ 144,5

+ 2 791,»

Vad flygförvaltningen anfört i sina medelsäskanden är till stor del av

sådan natur att en redogörelse härför icke kan lämnas till statsrådsprotokollet.

För inhämtande av närmare upplysningar torde få hänvisas till

de handlingar som kommer att tillhandahållas riksdagens vederbörande

utskott. Här må följande anföras.

Allmänt. Flygförvaltningen erinrar om att föredragande departementschefen

vid anmälan av utgifterna för innevarande budgetår under riksstatens

fjärde huvudtitel anfört (statsverkspropositionen 1957; bil. 6, s. 15),

att utgifterna för materielanskaffning m. m. upptagits till lägre belopp ärt

vad som i längden motsvarade kostnaderna för att vidmakthålla gällande

försvarsorganisation. Vad anslaget till anskaffning av flygmateriel beträffade,

konstaterade departementschefen (prop. 1957: 1, bil. 6, s. 176) att medel

icke kunde avses för att till någon del täcka merkostnader till följd av prisstegringar

och teknisk utveckling. Departementschefen framhöll emellertid

samtidigt, att man måste överväga att minska den befintliga flygvapenorganisationen,

därest icke en ökning av kostnadsramen framdeles komine

till stånd.

Flygförvaltningen anför, att det läge redan uppstått då ett avgörande

måste ske huruvida organisationen skall beskäras eller kostnadsramen

väsentligt höjas. Ämbetsverket erinrar om att den nu gällande kostnadsramen

— frånsett en mindre teknisk justering — är densamma som beslutades

av 1956 års riksdag. Detta innebär enligt flygförvaltningen att

täckning icke erhållits för prisstegringar och ofrånkomlig teknisk utveckling

som inträffat sedan våren 1955. Till följd härav har flygförvaltningen

nödgats att begära anslag på tilläggsstat för innevarande budgetår för att

kunna fullfölja materielförnyclscn enligt av riksdagen godkända planer. I

s. 484 Kontrollera mot PDF

484

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

skrivelse den 27 september 1957 har ämbetsverket hemställt om ytterligare

beställningsbemyndiganden till ett belopp av 187 miljoner kronor samt om

ytterligare 240 miljoner kronor i betalningsmedel.

De förslag till kostnadsram för budgetåren 1958/65 och medelsäskanden

för budgetåret 1958/59, som flygförvaltningen framlägger, är grundade på

förutsättningen att ytterligare medel kommer att beviljas för innevarande

budgetår. Medelsäskandena har vidare uppgjorts på grundval av hittills

gällande flygvapenorganisation.

1. I sina medelsäskanden för innevarande budgetår anmälde flygförvaltningen

behov av att utöka kostnadsramen med 371,5 miljoner kronor till

följd av prisstegringar under tiden juli 1955—juli 1956, beräknade till i

runt tal åtta procent. Prisstegringarna från våren 1956 till våren 1957 beräknar

flygförvaltningen till sex procent. Prisutvecklingen har bedömts med

utgångspunkt i kommerskollegii index för grin-, metall- och maskinindustrivaror,

socialstyrelsens index för genomsnittlig timförtjänst inom

eruv- och verkstadsindustrien samt verkstadsindustriens noteringar om

0

löneutvecklingen. Detta material anses tillsammans ge en samlad och klar

bild av prisutvecklingen. Merkostnaderna till följd av angivna prisstegring

med sex procent beräknas för sjuårsperioden 1958/65 till 322 miljoner kronor.

Beloppet har framräknats med utgångspunkt i 1957 års kostnadsram,

utökad med de av flygförvaltningen i medelsäskandena för innevarande

budgetår beräknade merkostnaderna för teknisk utveckling och prisstegringar

ävensom kostnaderna för modernisering av basorganisationen och

för markstridsmateriel. Av merkostnaderna anges 189,5 miljoner kronor

belöpa på budgetåren 1955/58.

Merkostnaderna till följd av prisstegringar utgör, i enlighet med vad som

nu anförts, (371,5 + 322,o =) 693,5 miljoner kronor.

Flygförvaltningen anför i samband härmed, att ämbetsverket i olika

sammanhang övervägt att taga fram differentierade index för olika slag av

materiel. Det synes emellertid ämbetsverket icke vara praktiskt möjligt att

uppdraga ur denna synpunkt klara gränser för de områden, inom vilka

oiika index skulle tillämpas. Flygförvaltningen anser det även kunna starkt

ifrågasättas om man härigenom skulle ernå ett mera rättvisande resultat.

Dessutom består, anför ämbetsverket, priset på en produkt, frånsett råmaterialet

från gruvan, helt av förädlingskostnader och därmed arbetslöner,

som således utgör den helt dominerande delen. Då nu socialstyrelsens index

för den genomsnittliga timförtjänsten visar mycket likartad utveckling för

1 detta sammanhang aktuella verksamhetsgrenar, kan flygförvaltningen

icke finna att en mera rättvisande bild skulle erhållas med per materielslag

differentierade index.

2. I flygförvaltningens medelsäskanden för innevarande budgetår beräknades

merkostnaderna till följd av den tekniska utvecklingen till 175,o

miljoner kronor för den då aktuella sjuårsperioden. Merkostnaderna för

s. 485 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1958 485

den ytterligare tekniska utvecklingen för tiden därefter beräknas till 1 706,o

miljoner kronor.

Flygförvaltningen anför att kostnaderna för den tekniska utvecklingen

är ett uttryck för den fortgående effektiviseringen av försvarsmedlen.

Denna utveckling innebär för försvarets del i princip detsamma som den

fortgående automatiseringen inom industrien. De manuella arbetsuppgifterna

övertages i accelererat tempo av alltmer komplicerade elektroniska

hjärnor och maskiner, samtidigt som precision och verkningsförmåga ökar.

Att bedöma kostnaderna för denna utveckling är, anför flygförvaltningen,

en mycket vansklig uppgift. Den bedömning av kostnadsökningarna för

den tekniska utvecklingen under perioden 1958/65, som flygförvaltningen

framlägger, har gjorts efter ingående undersökningar och konsultationer

med företrädare för industrien. När det gäller den tidigare delen av den

aktuella perioden, hänför sig merkostnaderna huvudsakligen till en kvalitativ

förbättring av flygplanens motorer och teletekniska utrustning samt

till luftbevakningens fortgående automatisering. Under periodens senare

del påverkas kostnaderna främst av robotvapnens utveckling. Ämbetsverket

anför, att den militärtekniska omdaningsprocess som nu pågår tvingar oss

att dels fortsätta att modernisera befintliga vapensystem, dels därutöver

utveckla nya försvarssystem mot nya anfallsvapen. Denna dubbla uppgift

bidrar starkt till kostnadsstegringen.

3. Flygförvaltningen upprepar sitt i medelsäskandena för innevarande

budgetår framställda förslag om utökning av kostnadsramen med 28 miljoner

kronor för materielförstärkning i samband med en ytterligare utspridning

av flygbaserna (prop. 1957: 1, bil. 6, s. 174).

4. I sina medelsäskanden för innevarande budgetår räknade flygförvaltningen

med en ökning av kostnadsramen med 7 miljoner kronor för anskaffning

av materiel, som bedömdes erforderlig för att genomföra 1952

års värnpliktsutrednings år 1955 framlagda förslag till förbättring av markstridstjänsten

vid flygvapnet (prop. 1957:1, bil. 6, s. 174). Flygförvaltningen

upprepar nu ifrågavarande förslag.

5. Flygförvaltningen föreslog i sina medelsäskanden för innevarande

budgetår att kostnadsramen skulle utökas med 32 miljoner kronor för telemotmedel

(prop. 1957:1, bil. 6, s. 174). Beloppet utgjorde de beräknade

kostnaderna för organisationen under den aktuella sjuårsperioden. Flygförvaltningen,

som finner det angeläget att en telemotmedelsorganisation

upprättas, föreslår nu att kostnadsramen skall ökas med ett belopp av 37

miljoner kronor. Detta belopp motsvarar hela kostnaden för materiel till

den föreslagna organisationen. Flygförvaltningen anför, att det icke varit

möjligt att helt överblicka kostnaderna. Beloppets storlek har därför till

stor del grundats på bedömningar som tidigare utförts i försvarsstaben.

6. Beträffande grunderna för framräknande! av dessa kostnadsförändringar

torde få hänvisas till 1952 års statsverksproposition (bil. 6, s. 164—

165).

s. 486 Kontrollera mot PDF

486

Kutigl. Maj:ts proposition nr 110 Ar 1958

Flygförvaltningen hemställer, att för nästa budgetår måtte anvisas beställningsbemyndiganden

om 1 015 miljoner kronor samt anslagsmedel om

755 miljoner kronor.

I särskild skrivelse i anslutning till sina medelsäskanden för nästa

budgetår framlägger flygförvaltningen jämväl beräkningar av kostnaderna

för materielanskaffningen för en flygvapenorganisation i vilken antalet

krigsflygplan minskats med 26 %, d. v. s. en organisation som i huvudsak

ansluter till alternativ Adam. Kostnadsramen vid denna organisation beräknas

till 5 452,2 miljoner kronor (+ 1 790,o miljoner kronor i förhållande

till den av riksdagen godkända kostnadsramen men — 1 001 miljoner kronor

i förhållande till den beräknade kostnaden för att vidmakthålla hittillsvarande

organisation). Vid beräkningen av denna kostnadsram har medel

för utbyggnad av basorganisationen, förbättring av markstridsutbildningen

samt upprättande av en telemotmedelsorganisation beräknats till samma

belopp som i ämbetsverkets medelsäskanden. Flygförvaltningen har vid

kostnadsberäkningarna vidare antagit, att det lägre antalet flygplan kommer

att medföra att seriepriset per enhet höjes med i genomsnitt 15—20 %.

Detta beror dels på att de billigaste enheterna mot slutet av serien kommer

att bortfalla och dels på att de fasta tillverkningsomkostnaderna slås ut på

ett mindre antal enheter.

Behovet av beställningsbemyndiganden och av anslagsmedel under nästa

budgetår för en organisation av angivna omfattning beräknar flygförvaltningen

till 925 respektive 680 miljoner kronor.

Flygledningen har i sin förutnämnda skrivelse den 28 februari 1958 lagt

fram förslag till kostnadsram för budgetåren 1958/65, vilket redovisats vid

anmälan av Avd. I. Kostnadsfördelningen enligt detta förslag, som i huvudsak

ansluter till flygförvaltningens nyssnämnda alternativa förslag, är

följande (prisläget i mars 1957; beloppen i miljoner kronor).

Budgetår

58/59

59/60

60/61

61/62

62/63

63/64

64/65

Summa

674

720

730

755

780

805

830

5 294

Därest kostnadsramen med hänsyn till beräknade prisstegringar efter

mars 1957 uppräknas med 10,3 % till ett antaget medelprisläge för budgetåret

1958/59, skulle kostnadsramen erhålla följande utseende (beloppen i

miljoner kronor).

Budgetår

58/59

59/60

60/61

61/62

62/63

63/64

64/65

Summa

744

794

805

833

860

888

915

5 839

s. 487 Kontrollera mot PDF

487

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Den ifrågasatta uppräkningen torde ha grundats på följande bedömning:

prisstegring mars 1957—30 juni 1958 = 7 %

» " juli 1958—30 juni 1959 = 6 %.

Om prisstegringen under budgetåret 1958/59 beräknas ske successivt, blir

den i medeltal för budgetåret 3 %.

Behovet av betalningsmedel för budgetåret 1958/59 under anslaget beräknas

till 744 miljoner kronor. För utläggande av beställningar erfordras

under samma budgetår ett beställningsbemyndigande av 750 miljoner kronor

eller, efter uppräkning med 10,3 %, 830 miljoner kronor, vilket senare

belopp således motsvarar medelprisläget för budgetåret 1958/59 under förut

angivna förutsättningar. I anslutning härtill framhåller flygledningen, att

flygförvaltningen vid utgången av budgetåret 1958/59 kommer att utöver

redan gjorda engagement vara bunden av ytterligare beställningar intill

värdet av bemyndigandet för budgetåret 1958/59. I den mån fortsatt stegring

av prisnivån kommer att inträffa efter utgången av budgetåret 1958/59

måste således enligt flygledningen kompensation erhållas för denna automatiskt

verkande stegring i vad avser såväl bemyndigande som betalningsanslag

för hela värdet av uteliggande beställningsvolym.

De materielanskaffningar, som förutsättes ske inom den föreslagna

kostnadsramen, ansluter, såsom förut nämnts, till vad överbefälhavaren

anfört i samband med alternativ Adam. Förutom moderna jakt-, attackoch

spaningsflygplan anskaffas sålunda, bland annat, robotar av olika slag

och en organisation för telemotmedel bygges upp. Stridslednings- och luftbevakningsorganisationen

moderniseras liksom basorganisationen. Som

likaledes nämnts tidigare, förutsätter flygledningen att flygförvaltningen

skall få återkomma närmare till innehållet i långtidsplanen i senare förslag

till anskaffnings- och bemyndigandeplaner.

Departementschefen

Till en början må erinras om att Kungl. Maj :t till årets riksdag avgivit

förslag (prop. 2 och 70) om att 180 miljoner kronor skall anvisas på tillläggsstat

för innevarande budgetår för att täcka merkostnader till följd av

prisstegringar å flygmateriel m. m. Jag utgår i det följande från att Kungl.

Maj :ts ifrågavarande förslag vinner riksdagens godkännande.

För anskaffningen av flygmateriel m. m. bör fastställas en ny plan,

gällande från och med nästa budgetår och grundad på den nya organisation

för flygvapnet som jag förordat i det föregående. I enlighet med vad jag anfört

under Avd. I bör kostnadsramen för denna plan bestämmas i överensstämmelse

med flygledningens förslag. Jag föreslår alltså, att följande kostnadsram,

grundad på prisläget i mars 1957, fastställes för budgetåren

1958/65.

s. 488 Kontrollera mot PDF

488

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Budgetår

58/59

59/60

60/61

61/62

62/63

63/64

64/65

Summa

1958 års kostnadsram.......

674

720

730

755

780

805

830

5 294

Såsom jag anfört under Avd. I bör anslaget för nästa budgetår bestämmas

till 742 miljoner kronor samt bemyndigande lämnas att utlägga beställningar

inom en kostnadsram av 828 miljoner kronor. Jag förutsätter,

att det skall ankomma på Kungl. Maj:t att — på grundval av riksdagens

beslut angående utformningen av flygvapnets organisation — närmare bestämma

inriktningen av anskaffningsverksamheten såväl inom den fastställda

kostnadsramen som inom ramen för lämnade beställningsbemyndiganden.

Såsom jag anförde i propositionen 1958:2 torde det få förutsättas,

att anskaffningsverksamheten bedrives på sådant sätt att de för

varje budgetår aktuella utbetalningarna — häri inräknat utbetalningar

som hänför sig till tidigare lämnade beställningsbemyndiganden — rymmes

inom den i planen upptagna årskvoten. Härvid måste jämväl hänsyn tagas

till möjliga prishöjningar.

Den kostnadsram, som jag föreslagit i det föregående, bygger på prisläget

i mars 1957. I likhet med vad hittills plägat ske bör kostnadsramen

årligen förskjutas ett år framåt i tiden. Den bör därvid justeras med hänsyn

till eventuella merkostnader till följd av inträffade pris- och lönestegringar.

Såsom framgår av vad som anförts i propositionen 1958: 2 har dessa under

de senaste budgetåren varit betydande. Vid beräkningen av behovet av

betalningsmedel och beställningsbemyndiganden för nästa budgetår har jag

därför inkalkylerat en prisstegring för tiden efter mars 1957. Givetvis kan

det icke för närvarande avgöras hur stor en sådan prisstegring i verkligheten

kan bli eller vilka återverkningar den får. Ett belopp om 68 miljoner

kronor av det föreslagna anslaget och en däremot svarande del av föreslagna

beställningsbemyndiganden bör därför vid ingången av budgetåret 1958/59

reserveras till Kungl. Maj:ts förfogande. Dessa medel bör utnyttjas endast

om och i den mån inträffade pris- och lönehöjningar kan befaras föranleda

försening av planlagda anskaffningar. För att erhålla överensstämmelse

med kostnadsramen bör Kungl. Maj :t i anslutning härtill äga befogenhet

att medge utökning av kostnadsramen med belopp motsvarande vad som

kan erfordras för att, inom ramen för de medel som reserveras till Kungl.

Maj :ts förfogande, täcka inträffade prishöjningar. Å andra sidan bör i detta

sammanhang framhållas, att anslag på tilläggsstat för täckande av ytterligare

dylika kostnadsstegringar icke kan påräknas.

Som framgått av det föregående, förutsätter jag att sjuårsplanens kostnadsram

årligen skall överses med hänsyn bland annat till inträffade prisoch

lönestegringar. Jag har vidare räknat med en reserv av betalningsmedel

och bemyndiganden för att täcka möjligen uppkommande merkostnader

s. 489 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr ltO dr 1958

489

till följd av prisstegringar från den tidpunkt då underlaget för anslagsberäkningarna

gjordes upp till de tidpunkter då utbetalningarna skall verkställas.

Det förutsättes sålunda, att merkostnader som hänför sig till prisoch

lönestegringar skall kompenseras. Merkostnader, som föranledes av

tekniska fördyringar, skall däremot vara beaktade vid beräkningen av

kostnadsramen. Frågan om hur storleken av merkostnader, som hänför sig

till stegringar i löne- och prisnivån, skall bestämmas är därför av särskild

betydelse. Tidigare har i några fall prisstegringarna under förevarande

anslag beräknats med ledning av kommerskollegii partiprisindex för gruv-,

metall- och maskinindustrivaror (jfr prop. 1952: 1, bil. 6, s. 167 och prop.

1956: 1, bil. 6, s. 187). Samtidigt har emellertid uttalats, att någon exakt

metod för bestämmandet av prisstegringarna icke torde finnas. I sina

medelsäskanden för nästa budgetår synes emellertid flygförvaltningen ha

ansett, att en mer rättvisande bedömning skulle erhållas genom anknytning

till socialstyrelsens index för genomsnittlig timförtjänst inom gruvoch

verkstadsindustrien. Jag är emellertid icke övertygad om att en rättvisande

bedömning av prisutvecklingen å flygmaterielen kan erhållas endast

genom anknytning till denna indexserie. Sålunda vill jag erinra om att

utvecklingen i fråga om indexserier för råvarupriser ingalunda ansluter

till löneutvecklingen. Bestämmelser om indexering finnes vidare intagna i

gällande ramavtal med flygindustrien. Enligt vad jag inhämtat pågår för

närvarande inom försvarets förvaltningsdirektion arbete med att framtaga

index för krigsmateriel, där de olika komponenter som ingår i anskaffningen

väges efter sina relativa andelar i materielanslagen. Jag finner det

angeläget, att detta arbete fullföljes så att resultatet kan utnyttjas vid

bedömning av eventuella prishöjningars storlek.

I propositionen 1958: 2 uttalade jag, att det anslag å tilläggsstat om 68,5

miljoner kronor, som jag då föreslog, i huvudsak motsvarade skillnaden

mellan summan av årskvoterna till och med budgetåret 1957/58 och

summan av anvisade anslag. Några outnyttjade belopp från tidigare budgetår

har därför ej medtagits i det förslag till kostnadsram, som nu framlägges.

Den ökning av medelsanvisningen med 111,5 miljoner kronor, som

föreslås i propositionen 1958: 70, torde få anses motsvaras av en ökning

av årskvoten för budgetåret 1957/58 för prisstegringar.

Vid bifall till vad i det föregående föreslagits kommer den 30 juni 1959

beställningsbemyndiganden till ett belopp av (1 053,i — 180,o + 828,o —

742,o = ) 959,1 miljoner kronor att sakna täckning av betalningsmedel.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) godkänna vad i det föregående föreslagits beträffande

plan för anskaffning av flygmateriel in. m.;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t alt medgiva utläggandet av be
-

s. 490 Kontrollera mot PDF

490

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

ställningar å flygmateriel m. m. inom en kostnadsram av

828 000 000 kronor;

c) till Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel m. m. för

budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 742 000 000

kronor.

[53] Flygvapnet: Luftförsvarsrobot

Anslag

Nettoutgift

Behållning

1956/57 ..............................

4 500 000

5 384 459

59 276

1957/58 (statsliggaren s. 272)

5 000 000

1958/59 (förslag) ...............

24 200 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 103) har Kungl. Maj :t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Flygvapnet:

Luftförsvarsrobot för budgetåret 1958/59 beräkna ett reservationsanslag

av 5 000 000 kronor.

Efter förslag av Kungl. Maj :t i 1955—1957 års statsverkspropositioner

har riksdagen dels bemyndigat Kungl. Maj :t att medgiva utläggandet av

beställningar för utveckling m. m. av luftförsvarsrobot inom en kostnadsram

av 22 000 000 kronor, dels ock anvisat 13 000 000 kronor i betalningsmedel.

Enligt sålunda meddelade beslut kommer alltså den 30 juni 1958

beställningsbemyndiganden till ett belopp av (22 000 000 — 13 000 000 =)

9 000 000 kronor att sakna täckning av betalningsmedel.

Den 1 september 1957 var beställningsbemyndiganden till ett belopp av

i runt tal 4,4 miljoner kronor icke utnyttjade.

Totalkostnaden för utveckling m. m. av en luftförsvarsrobot beräknades

vid anmälan av 1956 års statsverksproposition (bil. 6, s. 191) till i runt

tal 30 miljoner kronor. Någon förnyad beräkning av totalkostnaden verkställdes

icke i samband med äskandena för innevarande budgetår.

För nästa budgetår hemställer flygförvaltningen (skr. 27/9 1957) att beställningar

för luftförsvarsrobot må utläggas för 40 miljoner kronor samt

att 15 miljoner kronor anvisas i betalningsmedel. De äskade medlen avses

dels för fortsatt utveckling m. m. av en inhemsk luftförsvarsrobot, dels

ock, i enlighet med direktiv av överbefälhavaren, för anskaffning av ett

mindre antal utländska robotar. Totalkostnaden för utveckling m. m. av

en svensk luftförsvarsrobot uppskattas numera av flygförvaltningen till

70 miljoner kronor. I särskild skrivelse framlägger ämbetsverket en reviderad

plan över kostnadernas fördelning på olika budgetår. Ämbetsverket

anmäler vidare att förseningar i arbetet uppkommit, bland annat till följd

av personalbrist å robotbyrån. Dessa förseningar aktualiserar den föreslagna

anskaffningen av utländska robotar.

s. 491 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

491

För ytterligare upplysningar torde få hänvisas till de handlingar, som

i vanlig ordning kommer att tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott.

Fhjgledningen räknar i sin förut nämnda skrivelse den 28 februari 1958

med att förevarande anslag uppföres med ett belopp av 23 miljoner kronor

samt att beställningsbemyndiganden lämnas till ett belopp av 50 miljoner

kronor. Den höjning av såväl anslag som bemyndiganden i förhållande till

flygförvaltningens äskanden, med vilken sålunda räknas, föranledes av att

viss anskaffning tidigarelägges.

För anskaffning av luftförsvarsrobotar har i ett vart av de av överbefälhavaren

utarbetade alternativen Adam, Bertil och Cesar upptagits belopp

av 16, 39 och 71 miljoner kronor för respektive budgetår 1958/59, 1959/60

och 1960/61.

Departementschefen

Anskaffning av luftförsvarsrobotar har tillmätts särskild vikt vid de

utredningar som gjorts rörande försvarets framtida utformning. I alla de

av överbefälhavaren hösten 1957 framlagda alternativ, för vilka budgetförslag

utarbetats, har därför särskilda medel upptagits för anskaffning

av luftförsvarsrobotar. Vid anmälan av Avd. I. Försvarets utformning på

längre sikt har jag också understrukit det angelägna i att forskning och

försök rörande robotar särskilt främjas. Såsom jag därvid uttalat, har

jag ansett mig böra föreslå att anslaget uppföres med 24,2 miljoner kronor

samt att nya beställningar får utläggas inom ramen för ett belopp av

51 miljoner kronor. Inom dessa belopp skall inrymmas den anskaffning

av en supersonisk-hypersonisk högtrycksanläggning vid flygtekniska försöksanstalten,

som jag omnämnt vid anmälan av Avd. I. Det torde få ankomma

på Kungl. Maj :t att meddela erforderliga närmare föreskrifter

rörande utnyttjandet av ifrågavarande beställningsbemyndiganden.

Vid bifall till mina förslag kommer den 30 juni 1959 beställningsbemyndiganden

till ett belopp av (9,0 + 51,0 — 24,2 =) 35,8 miljoner kronor

att sakna täckning av betalningsmedel. Verksamheten under förevarande

anslag bör planeras så att betalningsutfallet å tidigare lämnade beställningsbemyndiganden

under budgetåret 1959/60 icke kommer att överstiga

det belopp, varmed anslaget föreslås skola uppföras för nästa budgetår.

Åberopande det anförda hemställer jag — under erinran om att anslaget

höjes med 19 200 000 kronor — att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att medgiva utläggande av beställningar

för anskaffning av luftförsvarsrobotar m. m. inom

en kostnadsram av 51 000 000 kronor;

s. 492 Kontrollera mot PDF

492

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

b) till Flygvapnet: Luftförsvarsrobot för budgetåret 1958/59

anvisa ett reservationsanslag av 24 200 000 kronor.

[54] Flygvapnet: Drift och underhåll av flygmateriel m. m.

Anslag

Nettoutgift

Behållning

1956/57

1957/58

1958/59

(statsliggaren s. 273)

(förslag) ...............

1103 000 000

106 000 000

138 000 000

103 552 761

6 923 164

1 Därutöver överfört från anslag under tolfte huvudtiteln 311 000 kronor samt anvisat på

tilläggsstat 1 650 000 kronor.

Av reservationsbehållningen stod vid utgången av budgetåret 1956/57

ett belopp av 3 920 000 kronor till Kungl. Maj :ts disposition, medan återstående

del i sin helhet var bunden genom utlagda beställningar.

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 103) har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Flygvapnet:

Drift och underhåll av flygmateriel m. m. för budgetåret 1958/59

beräkna ett reservationsanslag av 106 000 000 kronor.

Yrkande

Flygförvaltningen hemställer, att anslaget höjes med 40 812 000 kronor.

Vid ärendets beredning inom försvarsdepartementet har beräknade

förändringar av medelsbehovet uppdelats på delposter enligt följande.

Ökning

1. Ökad underhållskostnad vid oförändrad flygtid ............... 15 211 400

2. Höjda drivmedelspriser

a) för flygplan ......................................................... 2 489 700

b) för motorfordon ................................................... 308 000

3. Mera bränslekrävande flygplantyper .............................. 5 902 680

4. Utökad flygtid

a) ökade underhållskostnader ....................................... 2 031 480

b) ökad drivinedelskostnad .......................................... 1 821 000

5. Höjda löner och priser (som ej beaktats under p. 1 och 2) ... 1 220 000

6. Underhåll av nytillkommande materiel

a) vingmål ............................................................... 2 200 000

b) radar- och radiomateriel .......................................... 2 180 000

c) luftbevakningsmateriel ............................................. 500 000

d) motorfordon ......................................................... 110 000

7. Omläggning av verkstadsdriften .................................... 5 000 000

8. Omräkning m. m....................................................... 1 837 740

+ 40 812 000

s. 493 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

493

Motiv

1. För innevarande budgetår beräknades den genomsnittliga underhållskostnaden

per flygtimme för flygplanskrov, motorer och propellrar enligt

1957 års statsverksproposition (bil. 6, s. 184) till 252 kronor. Härvid hade

icke inräknats de ökade underhållskostnader, som beräknades uppstå till

följd av övergången till reaktionsmotorer med axialkompressorer. Med

hänsyn härtill beräknades vid anslagsavvägningen för ifrågavarande underhåll

ett belopp av 5 000 000 kronor utöver vad som erfordrades om hänsyn

endast togs till den enligt det föregående beräknade underhållskostnaden

per flygtimme.

För budgetåret 1958/59 beräknar flygförvaltningen motsvarande underhållskostnader

till 307 kronor 80 öre per flygtimme, vilket innebär en

ökning med 55 kronor 80 öre. Underhållskostnaden har bedömts med utgångspunkt

i den verkliga underhållskostnaden under budgetåret 1956/57.

Denna har enligt statistik uppgått till 293 kronor 60 öre. Till följd av förändringar

i flygtidsuttaget på olika flygplantyper beräknas motsvarande

kostnad för nästa budgetår vid oförändrat pris- och löneläge till 292 kronor

60 öre. Löne- och prisstegringarna under budgetåret 1956/57 beräknas

medföra en genomsnittlig kostnadsökning av 5,2 %. I enlighet härmed beräknas

underhållskostnaden per flygtimme för budgetåret 1958/59 till

[292,60 + (0,052 x 292,60) = ] 307 kronor 80 öre.

Under budgetåret 1957/58 har beräknats en effektiv flygtid av 183 000

timmar. Vid oförändrad flygtid uppkommer alltså till följd av den i det

föregående angivna stegringen av underhållskostnaderna ett ökat medelsbehov

av (183 000 x 55,80 =) 10 211 400 kronor.

Vid den beräkning av underhållskostnaden per flygtimme som redovisats

i det föregående har — i likhet med vad fallet varit vid motsvarande

beräkning för innevarande budgetår — hänsyn icke tagits till de väsentligt

högre underhållskostnader, som förorsakas av ny motormateriel.

Flygförvaltningen anger att vissa motortyper, som kommer att vara i bruk

budgetåret 1958/59, beräknas draga en kostnad per översyn, som är 30 000

kronor högre än motsvarande kostnad för nuvarande motorer. Då 350

dylika översyner beräknas erforderliga under nästa budgetår, uppskattas

merkostnaderna till följd av nya motortyper till 10 000 000 kronor. Då ett

belopp av 5 000 000 kronor av enahanda orsak inräknats i anslaget för innevarande

budgetår, ökar medelsbehovet med (10 000 000 — 5 000 000 =)

5 000 000 kronor.

De sammanlagda merkostnaderna under denna punkt uppgår alltså till

(10 211 400 + 5 000 000 =) 15 211 400 kronor.

2. a) Drivmedelskostnaderna för flygplan beräknas öka till följd av höjda

priser på vissa bränslen. Flygförvaltningen beräknar priserna på dessa

bränslen sålunda (inom parentes angives de priser som ligger till grund

för anslagsberäkningen för innevarande budgetår): reabränsle MC 75/77

s. 494 Kontrollera mot PDF

494

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 195S

17 öre/l (16 öre/l), reamotorolja ME 55 14,50 kr/l (13,15 kr/l), flygmotorolja

ME 58 70 öre/l (60 öre/l) och flygmotorolja ME 59 90 öre/l (60

öre/l). Under förutsättning av oförändrad drivmedelsförbrukning medför

angivna prishöjningar en kostnadsökning av 2 489 700 kronor.

2. b) Jämväl priserna å vissa drivmedel för motorfordon har ökat. Sålunda

beräknas priserna för nästa budgetår till (inom parentes priserna

under innevarande budgetår): bilbensin 57 öre/l (51 öre/l), motorbrännolja

23 öre/l (20 öre/l) och smörjolja 85 öre/l (80 öre/l). Vid oförändrad

drivmedelsförbrukning medför angivna prishöjningar en kostnadsökning

av i runt tal 308 000 kronor.

3. Den genomsnittliga drivmedelskostnaden per flygtimme utgör för

innevarande budgetår enligt staten för anslaget 230 kronor 5 öre. För

nästa budgetår anger flygförvaltningen de totala drivmedelskostnaderna

för flygplan till 52 313 000 kronor. Ämbetsverket har grundat sina beräkningar

på en flygtid av 189 600 timmar. Den genomsnittliga drivmedelskostnaden

per flygtimme utgör alltså (52 313 000: 189 600 =) 275 kronor

91 öre. Detta innebär en ökning i förhållande till motsvarande beräknade

kostnad för innevarande budgetår med (275,91 — 230,05 =) 45 kronor

86 öre. Vid oförändrad flygtid utgör således kostnadsökningen (183 000

X 45,86=) 8 392 380 kronor. I detta belopp ingår emellertid de merkostnader

till följd av höjda priser, som angivits under punkt 2. a), 2 489 700

kronor. Kostnadsökningen under förevarande punkt, som huvudsakligen

betingas av fortsatt övergång till mera bränslekrävande flygplantyper

(motorer), utgör i enlighet härmed (8 392 380 — 2 489 700 =) 5 902 680

kronor.

4. Anslaget för innevarande budgetår har, som förut anförts, beräknats

utifrån en effektiv flygtid av 183 000 timmar. Flygförvaltningen utgår

vid sina anslagsberäkningar från ett flygtidsuttag av 189 600 timmar, vilket

innebär en ökning med 6 600 timmar. Flygtidsberäkningen har skett

med utgångspunkt i oförändrade flygtidsnormer.

Med förut angivna genomsnittskostnader per flygtimme uppstår till

följd av den ifrågasatta ökningen av flygtidsuttaget kostnadsökningar med

(6 600 x 307,80 = ) 2 031 480 kronor avseende underhåll av flygplanskrov,

motorer och propellrar samt med (6 600 x 275,91 =) 1 821 000 kronor avseende

flygdrivmedel.

5. Här upptages sådana löne- och prisstegringar, som icke beaktats vid

beräkningen av underhållskostnaderna för flygplanskrov, motorer och

propellrar och kostnaderna för flygdrivmedel. Kostnadsstegringen beträffande

inaterielunderhåll har beräknats till genomsnittligt 5,2 procent.

Löneökningarna för tjänstemannapersonal har beräknats till genomsnittligt

12 procent. För kollektivavtalsanställd personal beräknas höjningen

till 2 procent för år 1957 och 3 procent för år 1958.

6. a) Hitintills använda vingmål för skjutövningar anses ha för låg

s. 495 Kontrollera mot PDF

495

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1958

bogseringsfart. Flygförvaltningen avser att under budgetåret 1958/59 anskaffa

vingmål, som kan bogseras på hög höjd och med hög underi judsfart.

Övergången till den nya typen av vingmål ökar underhållskostnaderna

med angivet belopp.

6. h) Merkostnaderna hänför sig till flyg- och markradarmateriel samt

markradiomateriel.

6. c) Den föreslagna höjningen föranledes av fortsatt utbyggnad av

luftförsvars- och luftförsvarsgruppcentraler med tillhörande radiolänknät.

6. d) Antalet terräng- och standardfordon har utökats.

7. Till 1955 års statsverksproposition (bil. 6, s. 168) anfördes att flygförvaltningen

anmält behov av ett belopp av 17 miljoner kronor för omläggning

av verkstadsdriften. Kungl. Maj :t hade genom beslut den 24

september 1954 medgivit flygförvaltningen att disponera 8 miljoner kronor

för ändamålet. Kvarstående medelsbehov borde, enligt vad föredragande

departementschefen anförde vid anmälan av 1955 års statsverksproposition,

få täckas genom ianspråktagande av medel anvisade under

anslagen till anskaffning av flygmateriel samt till drift och underhåll av

flygmateriel.

Under erinran om vad sålunda förevarit anför flygförvaltningen i sina

medelsäskanden för nästa budgetår i huvudsak följande.

Kungl. Maj :ts beslut den 24 september 1954 har möjliggjort en fortlöpande

omställning av verkstadsdriften. Den kontinuerliga anskaffningen

av ny flygmateriel kräver emellertid såväl fortgående förnyelse av specialverktyg

och annan verkstadsutrustning som successiv ändring av arbetslokaler

och inredning. Ytterligare medel måste därför disponeras för omställning

av driften. Anskaffning av verkstadsutrustning av allmän karaktär

avser flygförvaltningen att liksom hittills bekosta med avskrivningsmedel.

För anskaffning av specialutrustning och specialverktyg samt

ändrings- och inredningsarbeten måste däremot särskilda medel ställas till

förfogande. För oundgängliga omställningsåtgärder under budgetåret

1958/59 beräknar flygförvaltningen 5 miljoner kronor erforderliga.

8. ökningen föranledes huvudsakligen av att för innevarande budgetår

reservationsmedel till ett belopp av i runt tal 2 000 000 kronor tagits i anspråk

för att nedbringa behovet av anslagsmedel (prop. 1957:1, bil. 6,

s. 184).

Departementschefen

Inom den ram som bestämts för försvarsutgifterna under nästa budgetår

kan förevarande anslag ej upptagas med högre belopp än 138 000 000

kronor.

Beträffande utnyttjandet av detta anslagsbelopp må följande anföras.

Priserna på drivmedel beräknar jag i enlighet med vad som angivits i

flygförvaltningens förslag till anslagsäskanden utom priserna på reabränsle

s. 496 Kontrollera mot PDF

496

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 195S

MC 75/77 och bilbensin, vilka på grundval av sedermera erhållna uppgifter

från flygförvaltningen torde böra beräknas till 16 öre respektive 60 öre

för liter.

I fråga om underhållskostnaderna för flygplanskrov, motorer och propellrar

är den av flygförvaltningen på grundval av statistik från budgetåret

1956/57 beräknade genomsnittsunderhållskostnaden för flygtimme avsevärt

högre än den kostnad som förutsatts vid anslagsberäkningen för

innevarande budgetår. Härtill kommer emellertid de merkostnader som

föranletts av översyner å nyare motormateriel. Vid sina beräkningar av

medelsbehovet i förslaget till medelsäskanden för nästa budgetår har flygförvaltningen

uppskattat, att kostnaderna vid översyn av motor av viss

typ skall bli 30 000 kronor högre än vid översyn av motor av äldre typ.

De verkliga merkostnaderna vid hittills verkställda översyner har emellertid

visat sig vara avsevärt högre än de sålunda beräknade. Enligt vad

flygförvaltningen anmält i skrivelse den 24 februari 1958 uppgår merkostnaderna

för närvarande till 39 000 kronor vid en begränsad översyn

och till 97 000 kronor vid en större översyn. Jämväl vid översyner av efterbrännkammare

har uppkommit merkostnader, vilka ej beaktats i förslaget

till medelsäskande. Man torde emellertid kunna utgå från att kostnaderna

för ifrågavarande översyner efter hand kommer att minska sedan viss erfarenhet

vunnits.

Beträffande övriga underhållskostnader synes enligt min mening en

viss minskning kunna ske av merkostnaderna vid övergång till ny typ av

vingmål; i övrigt anser jag mig böra räkna med de av flygförvaltningen

angivna kostnadsökningarna. Jag beräknar således, bland annat, att ett

belopp av 5 000 000 kronor skall tagas i anspråk för omställning av verkstadsdriften

under nästa budgetår.

De anförda omständigheterna gör det svårt att exakt bedöma vilken

flygtid som kan tagas ut under nästa budgetår. Vid bedömande härav

måste jämväl en viss marginal beräknas för att undvika, att eventuella

löne- och prishöjningar m. m. medför behov av medelsanvisning på tillläggsstat.

Med beaktande av att antalet motoröversyner begränsas vid ett

minskat flygtidsuttag samt att kostnaderna för översyner kan förutsättas

nedgå efter hand uppskattar jag merkostnaderna för dylika översyner till

omkring 31 miljoner kronor. Under denna förutsättning skulle icke mer

än knappt 150 000 flygtimmar kunna tas ut under nästa budgetår. Detta

antal timmar ligger betydligt under det som förutsatts vid anslagsberäkningen

för innevarande budgetår men understiger endast i mindre omfattning

den flygtid som faktiskt kan tas ut under innevarande budgetår.

Detta flygtidsuttag är dock ur utbildnings- och övningssynpunkt mindre

tillfredsställande. Det bör därför eftersträvas att nedbringa kostnaderna

för att därigenom såvitt möjligt öka flygtiden.

Åberopande det anförda hemställer jag — under erinran om att anslaget

höjes med 32 000 000 kronor — att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

s. 497 Kontrollera mot PDF

497

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1958

att till Flygvapnet: Drift och underhåll av flygmateriel

m. m. för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag

av 138 000 000 kronor.

[55] Flygvapnet: Drivmedelsförråd m.

m.

Anslag

Nettoutgift

1956/57 ..............................

5 000 000

6 474 275

1957/58 (statsliggaren s. 274)

6 700 000

1958/59 (förslag) .................

7 400 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 103) har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Flygvapnet:

Drivmedelsförråd m. m. beräkna ett förslagsanslag av 6 700 000

kronor.

För det för budgetåret 1956/57 anvisade anslaget har Kungl. Maj :t fastställt

stat den 20 april 1956. Därvid har föreskrivits, att mellan olika

anslagsposter i staten finge, utan överskridande av det sammanlagda beloppet

av posterna, vidtagas de jämkningar som påkallades av omständigheterna.

Genom beslut den 10 maj 1957 har Kungl. Maj :t sedermera medgivit

att det sammanlagda beloppet av anslagsposterna finge överskridas

med högst 1 700 000 kronor. Behovet av överskridande har, bland annat,

föranletts av järnvägstaxornas höjning från och med den 1 november 1956

samt av förlängda transportvägar i samband med fortsatt övergång från

flygfotogen till reabensin, uppblandning av reamotorbränslet med olja

och fyllandet av vissa nybyggda förråd.

Yrkande

Flygförvaltningen hemställer, att anslaget höjes med 2 250 000 kronor.

Vid ärendets beredning inom försvarsdepartementet har detta belopp upp
-

delats på delposter enligt följande.

ökning

1. Höjda kostnader vid oförändrad transportmängd ............... 981 640

2. ökad transportmängd ................................................... 1 260 000

3. Avrundning ............................................................... 8 360

+ 2 250 000

M o t i v

1. För frakter och transporter har för innevarande budgetår beräknats

ett belopp av 6,1 miljoner kronor. Enär den sannolika transportvolymen

uppgår till 253 000 m3, kommer transportkostnaden per m3 att uppgå till

32—89 58 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 sand. Nr 110

s. 498 Kontrollera mot PDF

498

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

24 kronor 12 öre. För budgetåret 1956/57 har den verkliga transportkostnaden

utgjort 27 kronor 70 öre per m3. För nästa budgetår beräknar flygförvaltningen

att transportkostnaderna kommer att bli i stort sett desamma

som under föregående budgetår. Ämbetsverket räknar med en genomsnittlig

kostnad av 28 kronor per m3. Detta innebär i förhållande till den för

innevarande budgetår beräknade kostnaden en ökning med (28:00 —

24: 12 =) 3 kronor 88 öre. Vid oförändrad transportvolym uppkommer i

enlighet härmed en ökning med (253 000 x 3: 88 =) 981 640 kronor.

2. Den sannolika transportvolymen under innevarande budgetår utgör,

som nyss anförts, 253 000 m3. För nästa budgetår anger flygförvaltningen

transportvolymen till 298 000 m3. Vid angiven transportkostnad per m3 blir

ökningen alltså [(298 000 — 253 000) x 28 =] 1 260 000 kronor. Den

ökade transportvolymen förorsakas av ökad drivmedelsförbrukning. Denna

i sin tur föranledes dels av fortsatt övergång till mer bränslekrävande flvgplantyper,

dels ock av ifrågasatt ökning av flygtidsuttaget.

Departementschefen

I förhållande till det för innevarande budgetår anvisade anslaget uppkommer

enligt flygförvaltningens beräkningar kostnadsstegringar till

följd av ökad transportvolym och förlängda genomsnittliga transportsträckor.

ökningen i fråga om transportvolymen sammanhänger med ökad

drivmedelsförbrukning till följd av mera bränslekrävande flygplantyper

samt ökat flygtidsuttag. Beträffande transportsträckornas genomsnittliga

längd förutsätter ämbetsverket ungefär samma förhållanden under nästa

budgetår som under budgetåret 1956/57.

För min del anser jag mig böra räkna med att de genomsnittliga transportsträckorna

skall bli ungefär desamma som de för innevarande budgetår

beräknade. Jag förutsätter att flygförvaltningen noggrant planerar

verksamheten i syfte att i görligaste mån minska transporternas omfattning.

Med hänsyn till den flygtid, med vilken jag räknat vid anmälan av

anslaget till Drift och underhåll av flygmateriel m. m., anser jag mig vidare

kunna förutsätta att den under nästa budgetår aktuella transportvolymen

icke kommer att överstiga 250 000 m3. Med beaktande av det anförda

samt av den höjning av järnvägstaxorna, som ägt rum från och med

den 1 februari 1958, föreslår jag att förevarande anslag uppföres med ett belopp

av 7 400 000 kronor. Detta innebär en ökning med 700 000 kronor.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att till Flygvapnet: Drivmedelsförråd m. m. för budgetåret

1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 7 400 000 kronor.

s. 499 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1958

499

[56] Försvarets forskningsanstalt: Avlöningar

Anslag Nettoutgift

1956/57 .............................. 3 910 000 4 075 285

1957/58 (statsliggaren s. 278) 4 620 000

1958/59 (förslag) ............... 6 575 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 114) har Kungl. Maj :t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Försvarets

forskningsanstalt: Avlöningar för budgetåret 1958/59 beräkna ett

förslagsanslag av 4 620 000 kronor.

Yrkande

Försvarets forskningsanstalt (skr. s/s och 19/io 1957) hemställer, att anslaget

höjes med 3 084 000 kronor.

A. Forskningsanstaltens verksamhet i allmänhet

ökning

1. Personalförstärkningar

9 institutionschefer Bp el. Br 1 ....................................... 327 735

9 laboratoriechefer el. laboratorer högst ABp el. Ar 26 ......... 311 319

4 laboratoriechefer el. laboratorer högst Ae 26 .................. 118 488

3 byrådirektörer Ae 24 ................................................ 80 136

6 docenter Ae 24 ......................................................... 160 272

19 laboratorer el. förste forskningsingenjörer högst Ae 24 ...... 507 528

2 forskningsläkare högst Ae 23 ....................................... 50 752

4 förste forskningsingenjörer el. forskningsingenjörer högst

Ae 23 101 504

1 förste byråsekreterare Ae 21 ....................................... 22 884

2. Lönegradsuppflyttningar m. m.

1 byrådirektör Ae 26 — byråchef (kanslichef) Bo 1 ......... 5 220

1 kamrerare Ae 17 — Ae 21 .......................................... 4 273

1 ekonomibiträde Ag 2 •— Ae 5 .......................................

3. Ändrade anställningsformer i övrigt m. m.

3 förste verkmästare Ae 16 (forskningsanslaget) — Ao 16 ... 56 821

2 assistenter Ae 15 (forskningsanslaget) — Ao 15 ............ 36 289

3 tekniska biträden Ae 7 (forskningsanslaget) — Ao 7 ...... 35 079

8 forskningsingenjörer Ae 21 överföres från forskningsanslaget

..................................................................... 183 072

Ordinariesättning av 1 förste byråsekreterare Ae 23, 1 förste

byråsekreterare Ae 21, 1 byråsekreterare Ae 19, 1 förste

verkmästare Ael6, 2 kontorsskrivare Ae 13, 3 kansliskri
-

s. 500 Kontrollera mot PDF

500

Kuiigl. Maj:ts proposition nr 110 år 195S

vare Ae 10, 1 förrådsförman Ae 9, 4 kontorister Ae 9 och 4

kanslibiträden Ae 7 ...................................................

1 biträdande köksföreståndare Ag 7 —- Ae 7 .....................

1 ekonomibiträde Ag 2 — Ae 2 .......................................

4. Omräkning

Löneklassuppflyttningar m. m........................................ 60 500

1957 års löneplansrevision m. m........................................ 593 000

Summa A 2 654 872

B. Försöksorganisation för operationsanalys inom försvaret

1 institutionschef Bp 1 ...................................................... 36 414

10 laboratorer högst ABp eller Ar 26 .................................... 345 920

1 laborator högst Ae 24 ................................................... 26 712

1 byråingenjör Ae 19 ...................................................... 20 644

Summa B 429 690

Totalsumma 3 084 562

Avrundat 3 084 000

Motiv

Forskningsanstalten framhåller, att den utbyggnad av anstalten som

skett under senare år genom ökad anslagstilldelning och inrättande av nya

forskartjänster icke motsvarar det föreliggande behovet. För att anstaltens

resurser skall kunna utnyttjas rationellt har en prioritering av de aktuella

forskningsuppgifterna utarbetats av en inom försvarsstaben bildad samordningsgrupp,

bestående av representanter för försvarsstaben, forskningsanstalten

samt armé-, marin- och flygledningarna. Eftersom det därvid befunnits

nödvändigt med planering på relativt lång sikt, har forskningsanstalten

i samråd med samordningsgruppen utarbetat en rullande femårsplan

för forskningsverksamheten. Det för budgetåret 1958/59 redovisade

medelsbehovet — vari icke ingår vad som under förevarande anslag upptagits

under avsnitt B — motsvarar i huvudsak vad som beräknats för

planens första budgetår. Äskandena för nästa budgetår innefattar, i den

del varom nu är fråga, bland annat över 50 nya forskartjänster i Ae 21

eller högre lönegrader. Denna utökning av forskarpersonalen är enligt

anstalten nödvändig för att forskning skall kunna bedrivas inom nytillkommande

ämnesområden samt för intensifiering av forskningen inom

sådana områden, som bedömes vara särskilt angelägna.

I en till äskandena fogad promemoria redogör dåvarande chefen för

forskningsanstalten, generaldirektören Hugo Larsson, för anstaltens svårigheter

att rekrytera och framför allt behålla den kvalificerade tekniska

personalen. Medan avgången från anstalten tidigare varit störst efter 3—5

tjänstår, har under den senaste tiden även avgången av högt kvalificerad

personal med lång erfarenhet och i ledande befattningar påtagligt ökat.

s. 501 Kontrollera mot PDF

Kungl. \laj:ts proposition nr 110 år 1958

501

Den numera öppnade möjligheten till kontraktsanställning (jfr prop.

1957: 120) kommer enligt Larsson inte att avhjälpa svårigheterna, då anställningsformen

icke är förenad med någon pensionsrätt och då myndigheten

icke har möjlighet att utnyttja andra medel än det till storleken begränsade

avlöningsanslaget. Promemorian utmynnar i en vädjan till statsmakterna

att snarast taga upp frågan om forskningsanstaltens organisation

och arbetsformer till avgörande. Enligt Larssons uppfattning borde

det ligga närmast till hands att organisera forskningsanstalten i form av

ett statligt eller halvstatligt aktiebolag, vari även flygförvaltningens robotbyrå

borde inordnas. — Forskningsanstalten har i sina ordinarie äskanden

— utan att framlägga något konkret förslag i ämnet — framfört synpunkter,

liknande dem som anstaltschefen redovisat i nämnda promemoria.

I forskningsanstaltens utlåtande över ett av överbefälhavaren framlagt

förslag till försöksorganisation för operationsanalys (avsnittet B) framhåller

anstalten betydelsen — särskilt när det gäller rekrytering av personal

för operationsanalytiska uppgifter — av att löne- och anställningsvillkoren

för den kvalificerade tekniska personalen anpassas efter omständigheterna

i de individuella fallen. Anstalten hemställer i detta sammanhang

om förnyad utredning beträffande möjligheterna till en friare

lönesättning för tekniskt och vetenskapligt högt kvalificerade befattningshavare.

Forskningsanstalten beräknar medelsbehovet för budgetåret 1958/59

under anstaltens samtliga anslag till 30 424 000 kronor. Vid bifall till detta

förslag skulle medel för den löpande forskningsverksamheten icke behöva

tillskjutas från försvarsgrenarna, vilka för innevarande budgetår bidrager

med tillsammans 2 890 000 kronor. Då anslagen till anstaltens verksamhet

enligt riksstaten för innevarande budgetår uppgår till ett sammanlagt belopp

av 19 970 000 kronor, erfoi’dras en anslagsökning av (30 424 000 —

19 970 000 =) 10 454 000 kronor. Härav motsvaras emellertid cirka 2 890 000

kronor av de tillskott, som nu erhålles från försvarsgrenarna, cirka 1 765 000

kronor av de för åren 1957 och 1958 beslutade löne- och arvodeshöjningarna

för nuvarande personal samt cirka 429 000 kronor av kostnaderna för den

under avsnittet B angivna organisationen för operationsanalys. Frånräknas

dessa poster kvarstår av ökningen (10 454 000 — 2 890 000 — 1 765 000

— 429 000 =) 5 370 000 kronor.

Rörande de särskilda yrkandena torde följande få anföras.

A. Forskningsanstaltens verksamhet i allmänhet

1. Till stöd för yrkandet om inrättande av tjänster för institutionschefer

anför forskningsanstalten att det på grund av anstaltens omfattning — var

och en av de tre avdelningarna omfattar för närvarande närmare 300 anställda

— befunnits nödvändigt att sammanföra smärre enheter såsom sektioner

och detaljer med sinsemellan närbesläktade arbetsuppgifter till större enhe
-

s. 502 Kontrollera mot PDF

502

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

ter, institutioner. Dessa är direkt underställda avdelningscheferna. Genom åtgärden

har bland annat den fördelen vunnits, att avdelningscheferna lättare

kan överblicka avdelningarnas arbete samtidigt som de kan överlåta avgörandet

av en mängd detaljfrågor åt institutionscheferna. Med beaktande

av de arbetsuppgifter, som åvilar institutionscheferna, föreslår forskningsanstalten

att för dessa befattningshavare inrättas nio tjänster i Bp eller Br 1.

I äskandena för senare budgetår har forskningsanstalten framlagt förslag

om inrättande av tjänster för sex forskardocenter (jfr prop. 1957: 1,

bil. 6, s. 196). Förslaget upprepas för nästa budgetår med den modifieringen

att förslaget nu avser sex docenttjänster. Anstalten framhåller bland annat

att man genom att tillföra anstalten personal av denna typ skulle avsevärt

stärka dess förbindelser med universitets- och högskoleinstitutioner och att

åtgärden även skulle verka allmänt stimulerande på utvecklingen av det

rationella vetenskapliga arbetet i landet. Enligt förslaget skulle docenterna

— med tillämpning av gällande bestämmelser om docent- och forskardocentbefattningar

— förordnas vid universitet och högskolor, i första hand

karolinska mediko-kirurgiska institutet, Stockholms högskola eller tekniska

högskolan. Eventuell undervisningsskyldighet skulle fullgöras vid berörda

läroanstalter, medan övrig tjänstgöring skulle förläggas till forskningsanstalten.

Docentbefattningarna skulle inte vara bundna till ett visst ämne

och lärosäte utan skulle kunna utnyttjas inom samtliga de vetenskapliga

områden, som forskningsanstalten omspänner.

De föreslagna tjänsterna för tre byrådirektörer och en förste byråsekreterare

avses för underrättelsetjänsten vid forskningsanstalten.

Beträffande motiveringarna i övrigt för den under denna punkt föreslagna

utökningen av antalet forskarbefattningar hänvisas till vad som

anförts inledningsvis under anslaget samt till innehållet i en av forskningsanstalten

i särskild ordning överlämnad skrivelse, som av sekretesskäl icke

bör redovisas i statsrådsprotokollet men som kommer att tillhandahållas

riksdagens vederbörande utskott.

2. Förslagen om inrättande av en tjänst för byråchef i utbyte mot en

byrådirektörstjänst samt om ändrad löneställning för kamreraren innebär

upprepning av tidigare framförda förslag (se prop. 1957: 1, bil. 6, s. 196).

B. Försöksorganisatiom för operationsanalys inom försvaret

Förslag om inrättande av ett organ för operationsanalys framfördes av

1946 års militära förvaltningsutredning (SOU 1950: 36). Organets uppgift

skulle enligt utredningen vara att söka klargöra tänkbara krigsfall

samt analysera dem i vad avser fiendens sannolika personal- och materielinsatser.

Med ledning härav samt av krigserfarenheter och försöksverksamhet

skulle organet ha att avge på vetenskapligt och matematiskt

underlag grundade omdömen om de stridsmedel och den personal vårt

land måste insätta för att nå avsett operationsmål.

s. 503 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

503

I proposition 1954: 109 förklarade dåvarande departementschefen, att

han icke var beredd att ta ställning till denna av förvaltningsutredningen

aktualiserade fråga men att han likväl fann förslaget beaktansvärt och

att det borde göras till förmål för ytterligare utredning och överväganden.

Statsutskottet (1954: 133) ansåg, att ett organ med i huvudsak de uppgifter,

som förvaltningsutredningen föreslagit, borde kunna bli av stort

värde och fann det angeläget att ytterligare utredning härom snarast kom

till stånd.

Därefter uppdrog Kungl. Maj:t den 25 februari 1955 åt överbefälhavaren

att i samråd med cheferna för armén, marinen och flygvapnet samt

försvarets forskningsanstalt utreda frågan om inrättande av ett för försvaret

gemensamt organ för operativ och taktisk analys i syfte att utröna

den lämpligaste inriktningen av forsknings- och konstruktionsverksamheten

samt att till Kungl. Maj :t inkomma med av utredningen betingade

förslag. Med anledning härav tillsatte överbefälhavaren för ifrågavarande

uppgifter en särskild utredningsgrupp, bestående av representanter för försvarsstaben,

försvarsgrensstaberna och försvarets forskningsanstalt.

överbefälhavaren har med skrivelse den 9 mars 1957 såsom förslag

redovisat utredningsgruppens resultat. Jag vill här lämna en kortfattad

redogörelse för förslagets innebörd och vad utredningsgruppen i samband

därmed anfört.

Utredningsgruppen framhåller, att det är svårt eller kanske omöjligt

att uppställa en kortfattad och samtidigt täckande definition av begreppet

operationsanalys och anför i denna del bland annat följande. Begreppet

operationsanalys präglades under andra världskriget i de anglosachsiska

länderna, där »operational analysis» eller »opex-ational research» kom att

användas som sammanfattande benämningar för den rådgivande verksamhet

i operativa frågor, som utövades av de speciella grupper, huvudsakligen

bestående av civila vetenskapsmän, vilka i olika sammanhang skapades

för att samverka med operativt ansvariga, militära chefer. Verksamheten

var ett led i den allmänna mobilisering av de vetenskapliga resurserna

för krigsansträngningen, som de allierade genomförde. Vid de försök

som gjorts att definiera begreppet operationsanalys har betonats, dels

att analysen är kvantitativ — den skall beskriva de studerade förloppen

på ett sådant sätt att resultaten går att mäta och framställa i siffror —

dels ock att den är rådgivande. Utredningsgruppen anför såsom ett eget

försök till definition, att den realitet, som begreppet i militära sammanhang

representerar, är nyttiggörandet av vetenskaplig metodik och expertis

i fråga om planering, materielanskaffning och andra militära beslut.

De goda erfarenheter, som de allierade under kriget vann av operationsanalysen

som ett värdefullt instrument i krigsmakten, har -— anför utredningsgruppen

vidare — föranlett dem att upprätta mer eller mindre

permanenta organ för operationsanalys, infogade på olika sätt i den mili
-

s. 504 Kontrollera mot PDF

504

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

tära organisationen. Dessutom har den operationsanalytiska tekniken visat

sig vara tillämplig även i civil verksamhet. Härigenom har operationsanalysen

efter hand börjat vinna ställning som en erkänd yrkesmässig

verksamhetsgren, jämförbar med t. ex. konsulterande ingenjörsverksamhet

eller organisationsrationalisering.

Inom det svenska försvaret tillämpas operationsanalys i viss mindre

omfattning. Vid marinen och flygvapnet bedrives verksamheten med anlitande

av konsulter, medan armén för ifrågavarande arbetsuppgifter huvudsakligen

anlitar vid försvarets forskningsanstalt anställd personal. Vid

forskningsanstalten utnyttjas operationsanalysen främst i samband med

den tekniska forskningen. Resultaten av den operationsanalytiska verksamheten

inom landet är enligt utredningsgruppen så goda, att verksamheten

bör fortsätta och intensifieras. På grund härav har utredningsgruppen

framlagt ett förslag till försöksorganisation för operationsanalys.

Utredningsgruppens förslag innebär inrättande av fem särskilda organ,

nämligen ett centralorgan för försvarets gemensamma sambands-, kommunikations-

och underhållsfrågor samt frågor rörande avvägning mellan

det totala försvarets komponenter m. m., ett organ vid vardera armén,

marinen och flygvapnet för behandling av försvarsgrenens speciella problem

samt ett tekniskt koordineringsorgan med uppgift att hålla den samlande

överblicken över verksamheten, att förmedla erforderliga kontakter,

att utveckla operationsanalytisk metodik av mera generell tillämplighet

samt att handlägga utbildningsfrågor m. m. Den interna operationsanalytiska

verksamheten vid forskningsanstalten behandlas icke av utredningsgruppen.

Utredningsgruppen hävdar som sin bestämda uppfattning,

att den operationsanalytiska verksamheten vid försvaret icke kan

bedrivas rationellt om alla frågeställningar skall behandlas av ett enda

organ.

Utredningsgruppen föreslår att centralorganet organisatoriskt inordnas

i försvarsstaben, varvid emellertid förutsättes att staben tillföres en planeringsavdelning,

till vilken centralorganet anslutes. Försvarsgrenarnas

organ bör enligt utredningsgruppen anslutas till vederbörlig försvarsgrensstab

och lämpligen ingå i stabens planeringsorgan, där sådant finnes.

Koordineringsorganet bör enligt förslaget ingå i forskningsanstaltens organisation,

där det lämpligen bör anslutas till ett för anstalten gemensamt

planeringsorgan. Utredningsgruppens förslag till provisorisk personaluppsättning

för organisationen omfattar, bland annat, 12 fast anställda forskare.

För flertalet av dessa bör, anser utredningsgruppen, tillämpas en

friare lönesättning än vad det statliga löneplanssystemet medger. Utredningsgruppen

föreslår — bland annat av rekryteringsskäl —- att den fast

anställda forskarpersonalen administrativt anknytes till försvarets forskningsanstalt

och placeras till tjänstgöring vid respektive organ. Vidare bör

enligt utredningsgruppen alltjämt anlitas konsulter för ifrågavarande ar
-

s. 505 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1958

505

betsuppgifter. Utredningsgruppen räknar för detta ändamål med fyra arvoden,

vartdera om 50 000 kronor årligen. Sistnämnda kostnader anses

böra bestridas av respektive försvarsstaben och försvarsgrensförvaltningarna.

Över förslaget har utlåtanden avgivits av cheferna för armén, marinen och

flygvapnet, försvarets civilförvaltning, fortifikationsförvaltningen armétygförvaltningen,

arméintendenturförvaltningen, marinförvaltningen, flygförvaltningen,

försvarets forskningsanstalt, civilförsvar sstyrelsen och statskontoret.

Flertalet remissmyndigheter har betonat värdet av operationsanalytiska

bedömningar och tillstyrkt förslaget om tillskapande av en särskild

organisation för ändamålet. I fråga om organisationens utformning förefinnes

emellertid vissa skiljaktiga meningar. Sålunda anser flygvapenchefen

och flygförvaltningen, att flygvapnets operationsanalytiska organ bör vara

gemensamt för flygstaben och flygförvaltningen samt att personalen vid organet

bör administrativt anslutas till flygvapnet (se härom även under flygförvaltningens

avlöningsanslag i det föregående). Arméchefen och armétygförvaltningen

samt marinchefen och marinförvaltningen ifrågasätter

om icke ett särskilt organ bör inrättas vid armétyg- respektive marinförvaltningen

men har intet att erinra mot att den föreslagna organisationen

först prövas. Armétygförvaltningen anser därjämte starka skäl tala för

att personalen vid de olika operationsanalytiska organen bör anställas av

respektive organ, men ämbetsverket har dock inte något att erinra mot

att överbefälhavarens förslag även i denna del prövas under försökstiden.

Liknande synpunkter framföres av marinförvaltningen med instämmande

av marinchefen. Vissa remissmyndigheter anser, att tillskapandet av ett

operationsanalytiskt organ vid försvarsstaben bör föregås av särskild utredning.

Civilförsvarsstyrelsen framhåller värdet av operationsanalys

inom ämbetsverkets område och anser, att två operationsanalytiker bör

placeras vid ämbetsverket. — Bortsett från vad som nu anförts har inga

erinringar framförts i fråga om de .mera principiella delarna av förslaget.

Forskningsanstalten har i sitt utlåtande äskat medel och tjänster för

den fast anställda personalen. Anstalten räknar därvid med två å tre

operationsanalytiker för vartdera försvarsstabens och försvarsgrenarnas

organ. Anstalten framhåller, att detta antal är det minimum, som erfordras

för att under försökstiden få någorlunda tillförlitliga erfarenheter.

I anslutning härtill föreslår anstalten inrättande av 10 tjänster för laborator

i högst ABp 26 eller Ar 26. För den koordinerande verksamheten vid

forskningsanstalten föreslås tjänster för en institutionschef i Bp 1, en

laborator i högst Ae 24 samt en byråingenjör i Ae 19.

Departementschefen

Forskningsanstaltens verksamhet är av stor betydelse för tillgodoseendet

av kravet på hög kvalitet hos våra stridsmedel, och jag bedömer det

s. 506 Kontrollera mot PDF

506

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

som synnerligen angeläget att den utvidgning av anstaltens verksamhet

som skett under senare år fortsättes, såväl genom inrättande av nya tjänster

för kvalificerad forskarpersonal som genom anvisande av ökade anslag

för forskningsverksamheten i övrigt.

I det föregående har redogjorts för anstaltens svårigheter att rekrytera

och framför allt behålla den kvalificerade tekniska personalen. Såväl anstalten

som dess förutvarande chef, generaldirektören Hugo Larsson, har

framhållit att den numera öppnade möjligheten till kontraktsanställning

inte innebär någon nämnvärd förbättring i detta avseende. I sammanhanget

har fråga uppkommit om ändring av anstaltens organisation och

arbetsformer, varigenom nämnda svårigheter anses kunna avhjälpas. Därvid

har ifrågasatts att organisera forskningsanstalten i form av ett statligt

eller halvstatligt bolag. För egen del anser jag inte, att någon ändring av

anstaltens organisation i stort nu bör komma i fråga. Enligt min mening

torde bolagsformen inte vara en lämplig organisation för den verksamhet

det här gäller. Icke heller räknar jag nu med någon ändring av principerna

lör kontraktsanställning. Nuvarande bestämmelser härom är att

betrakta såsom en försöksanordning (prop. 1957: 120, s. 34) och närmare

erfarenheter torde få avvaktas innan ändringar vidtages. Jag räknar emellertid

med att det skall vara möjligt för anstalten att även med nuvarande

bestämmelser kunna utnyttja denna anställningsform i viss utsträckning

och beräknar under posten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

ett belopp för ändamålet av 100 000 kronor utöver de medel som

eljest enligt bestämmelserna får användas härför.

De av forskningsanstalten anförda skälen för inrättande av tjänster för

institutionschef i Bp eller Br 1 finner jag bärande. Jag tillstyrker därför, att

anstalten tillföres tjänster i denna lönegrad, men föreslår tjänstebenämningen

avdelningsdirektör.

I fråga om forskningsanstaltens verksamhet i allmänhet

föreslår jag en utökning med 20 nya tjänster för kvalificerad forskarpersonal,

nämligen för tre avdelningsdirektörer i Bp eller Br 1, två laboratoriechefer

eller laboratorer i högst ABp eller Ar 26, sju laboratoriechefer eller

laboratorer i högst Ae 26, fem laboratorer eller förste forskningsingenjörer

i högst Ae 24 samt två forskningsläkare och en förste forskningsingenjör

eller forskningsingenjör i högst Ae 23. Vidare föreslår jag, att under anslaget

inrättas åtta tjänster för forskningsingenjör i Ae 21 genom överföring

från anslaget Viss forskningsverksamhet.

Med hänsyn till forskningsanstaltens omfattning föreslår jag att dess

kansli ombildas till en administrativ byrå under ledning av ett krigsråd.

En tjänst för krigsråd i Bo 1 bör således tillkomma i utbyte mot en tjänst

för byrådirektör i Ae 26. Vidare bör en tjänst för kamrerare i Ae 17 uppflyttas

till Ae 19.

s. 507 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

507

Jag föreslår ordinariesättning av följande tjänster, nämligen för en

förste byråsekreterare i Ae 23, en förste byråsekreterare i Ae 21, en assistent

i Ae 15, två kontor sskrivare i Ae 13, två kansliskrivare i Ae 10, en förrådsförman

i Ae 9, en kontorist i Ae 9 samt fyra kanslibiträden i Ae 7.

Avlöningskostnaderna för assistenttjänsten överföres samtidigt till förevarande

anslag från forskningsanslaget. I sammanställningen upptagna

tjänster på sakanslag för tre förste verkmästare i Ae 16, en assistent i

Ae 15 och tre tekniska biträden i Ae 7 bör utan ändring av anställningsformen

överföras till förevarande anslag. Slutligen föreslår jag att tjänster

för en biträdande köksföreståndare i Ag 7 och ett ekonomibiträde i

Ag 2 uppföres såsom extra ordinarie samt att en tjänst för ekonomibiträde

i Ae 4 tillkommer i utbyte mot en dylik tjänst i Ag 2.

Anstaltens yrkanden i övrigt under förevarande avsnitt kan jag icke

tillstyrka.

Överbefälhavarens förslag om tillskapande av en för söksorganisation

för operationsanalys inom försvaret anser jag mig böra i

princip tillstyrka. En operationsanalytisk behandling av försvarsproblem

av skilda slag torde vara av stor betydelse såsom underlag för slutliga

ställningstaganden. Operationsanalytiska bedömningar förekommer redan

nu inom det svenska försvaret och erfarenheterna härav är mycket goda.

Såsom framgår av det föregående har vissa remissmyndigheter gentemot

överbefälhavaren avvikande uppfattningar om hur organisationen bör utformas.

Därvid har dock i allmänhet icke rests någon invändning mot att

den av överbefälhavaren föreslagna organisationen prövas under försökstiden.

För egen del anser jag att — med den begränsade omfattning som

organisationen tills vidare är avsedd att ha — överbefälhavarens förslag

såvitt nu kan bedömas innebär påtagliga fördelar, men jämkningar i organisationen

bör givetvis vidtagas framdeles, därest erfarenheterna av verksamheten

skulle föranleda därtill. Jag räknar således med att den fast

anställda forskarpersonalen administrativt anslutes till forskningsanstalten

och — frånsett den personal som avses för den koordinerande verksamheten

— placeras till tjänstgöring vid försvarsstaben samt armé-, marin-

och flygstaberna.

I fråga om organisationens omfattning anser jag mig emellertid böra

föreslå en viss begränsning i förhållande till förslaget. För den operationsanalytiska

verksamheten vid staberna räknar jag för nästa budgetår

med sex forskartjänster, varav två i högst ABp eller Ar 26 och fyra i högst

Ae 26, mot av forskningsanstalten yrkade tio tjänster. I övrigt har jag

ingen erinran mot anstaltens förslag i fråga om antalet tjänster och dessas

lönegradsplacering. Jag föreslår således, att för den operationsanalytiska

verksamheten inrättas tjänster vid forskningsanstalten för en avdelningsdirektör

i Bp eller 13r 1, två laboratorer i högst ABp eller Ar 26, fyra laboratorer

i högst Ae 26, en laborator i högst Ae 24 samt en byråingenjör i Ae 19.

s. 508 Kontrollera mot PDF

508

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Därjämte torde — på sätt föreslagits — alltjämt få anlitas konsulter för

ifrågavarande arbetsuppgifter. Kostnaderna härför bör emellertid bestridas

från anslag som disponeras av respektive försvarsstaben och försvarsgrensförvaltningarna.

— Av det nu anförda framgår att jag icke anser mig kunna

biträda civilförsvarsstyrelsens förslag om att avse vissa tjänster under

förevarande anslag för ämbetsverkets behov.

Med beaktande av det nu anförda samt 1957 års löneplansrevision m. m.

beräknar jag anslaget för budgetåret 1958/59 till 6 575 000 kronor enligt

följande.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän 1 500 000 (+ 700 000)

kronor;

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj :t, 16 700 (+ 3 200) kronor;

Avlöningar till övrig icke-or dinarie personal 4 160 000

(+ 1 406 000) kronor;

Rörligt tillägg 898 300 (—154 200) kronor.

Anslagshöjningen utgör 1 955 000 kronor.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå

riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för försvarets forskningsanstalt, som föranledes

av vad jag i det föregående föreslagit;

b) fastställa följande avlöningsstat för försvarets forskningsanstalt,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1958/59:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 1 500 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t ............................................. 16 700

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 4 160 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 898 300

Summa kronor 6 575 000

c) till Försvarets forskningsanstalt: Avlöningar för budgetåret

1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 6 575 000 kronor.

s. 509 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958 509

[57] Försvarets forskningsanstalt: Omkostnader

Anslag

1956/57 .............................. 575 000

1957/58 (statsliggaren s. 279) 650 000

1958/59 (förslag) ............... 755 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 114) har Kungl. Maj :t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Försvarets

forskningsanstalt: Omkostnader för budgetåret 1958/59 beräkna ett

förslagsanslag av 650 000 kronor.

Försvarets forskningsanstalt hemställer, att anslaget höjes med 105 000

kronor, varav för reseersättningar 15 000 kronor och för övriga expenser

90 000 kronor. Anslagshöjningen motiveras huvudsakligen med den utökade

verksamheten vid anstalten samt inträffade pris- och taxehöjningar.

Anstalten anför, att full kompensation för dylika kostnadsökningar icke

erhållits vid medelstilldelningen för innevarande budgetår och att den nu

äskade anslagshöjningen delvis utgör en återhämtning av tidigare eftersläpning.

Jag biträder forskningsanstaltens förslag och hemställer således,

att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Försvarets forskningsanstalt: Omkostnader för budgetåret

1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 755 000 kronor.

[58] Försvarets forskningsanstalt: Viss forskningsverksamhet

Anslag Nettoutgift Behållning

1956/57 ..............................‘12 600 000 12 864 665 1 065 853

1957/58 (statsliggaren s. 279) 13 200 000

1958/59 (förslag) ............... 17 000 000

1 Därutöver överfört från anslag under tolfte huvudtiteln 730 000 kronor.

Reservationsbehållningen var vid utgången av budgetåret 1956/57 i sin

helhet bunden genom utlagda beställningar.

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 114) har Kungl. Maj :t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Försvarets

forskningsanstalt: Viss forskningsverksamhet för budgetåret

1958/59 beräkna ett reservationsanslag av 13 200 000 kronor.

Yrkande

Försvarets forskningsanstalt hemställer dels om en höjning av anslaget

med 6 925 000 kronor, dels ock om bemyndigande att utlägga beställningar

på materiel för forskningsändamål intill ett belopp av 1 500 000 kronor utöver

anvisade medel.

Beräkningen av den äskade anslagshöjningen framgår av följande sammanställning.

Nettoutgift

633 360

s. 510 Kontrollera mot PDF

510

Kurigl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1958

Ökning Minskning

1. Bidrag från försvarsgrensförvaltningarna förut
-

sattes ej skola utgå ....................................... 2 890 000

2. Ökning av verksamheten .............................. 3 025 000

3. överföring av tjänster till avlöningsanslag ......... 311 000

4. Löneklassuppflyttningar .............................. 148 000

5. 1957 års löneplansrevision m. m................... 1 172 000

7 235 000 311 000

+ 6 924 000

Avrundat 6 925 000

Motiv

1. Under ett flertal år har försvarsgrensförvaltningarna lämnat forskningsanstalten

vissa bidrag till den löpande verksamheten. För innevarande

budgetår beräknas dessa bidrag uppgå till 2 890 000 kronor. Anstalten föreslår

i likhet med vad som tidigare yrkats (prop. 1957: 1, bil. 6, s. 201) att

bidragen slopas och ersättes med en motsvarande ökning av forskningsanslaget.

Däremot bör, anför anstalten, förvaltningarna alltjämt lämna

ersättning för speciella forskningsuppgifter som fullgöres enligt uppdrag

från förvaltningarna.

2. Beloppet, 3 025 000 kronor, utgör de beräknade merkostnader för

materielanskaffning och experimentverksamhet samt för nytillkommande

personal i lägre lönegrader som betingas av den utökade verksamheten vid

anstalten. Sålunda beräknas behovet av personalutökning, avseende lönegraderna

1—19, till 90 personer för nästa budgetår.

3. Det under denna punkt upptagna beloppet utgör den beräknade kostnadsminskningen

under anslaget vid bifall till de under avlöningsanslaget

redovisade förslagen om överförande av vissa tjänster till sistnämnda

anslag.

I särskild skrivelse har anstalten närmare redogjort för hur anslaget

avses skola användas. Då redogörelse härför icke bör lämnas till statsrådsprotokollet,

torde få hänvisas till de handlingar som kommer att tillhandahållas

riksdagens vederbörande utskott.

D e par te men ts chef en

För att möjliggöra en intensifierad forskningsverksamhet föreslår jag

— med beaktande jämväl av 1957 och 1958 års lönehöjningar m. m. —

att förevarande anslag uppräknas med 3 800 000 kronor. Därvid utgår jag

från att anstalten alltjämt skall erhålla bidrag för sin verksamhet från

försvarsgrensförvaltningarna. Såsom framgår av det föregående under anslaget

Försvarets forskningsanstalt: Avlöningar räknar jag vidare med att

vissa tjänster överföres från förevarande anslag till avlöningsanslaget. Jag

s. 511 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

511

förutsätter, att erforderliga kostnader för utveckling av elektronrör m. m.

liksom under innevarande budgetår skall bestridas från anslaget, i den

mån icke andra medel står till förfogande för detta ändamål. Liksom för

innevarande budgetår bör utverkas riksdagens bemyndigande att medgiva

anstalten att utlägga materielbeställningar intill ett belopp av 1 500 000

kronor utöver anvisade medel.

Åberopande det anförda hemställer jag, under erinran om att anslaget

höjes med 3 800 000 kronor, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

a) till Försvarets forskningsanstalt: Viss forskningsverksamhet

för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag

av 17 000 000 kronor;

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att medgiva att därutöver beställningar

av materiel för försvarets forskningsanstalts verksamhet

må utläggas inom en kostnadsram av 1 500 000

kronor.

[59] Försvarets forskningsanstalt: Engångsanskaffning av viss utrustning

Anslag

Netton tgif t

Behållning

1956/57 ..............................

400 000

398 962

1 617

1957/58 (statsliggaren s. 279)

1 500 000

1958/59 (förslag) ...............

1 800 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 114) har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Försvarets

forskningsanstalt: Engångsanskaffning av viss utrustning för budgetåret

1958/59 beräkna ett reservationsanslag av 1 500 000 kronor.

Försvarets forskningsanstalt hemställer, att anslaget höjes med 340 000

kronor.

Efter förslag i 1957 års statsverksproposition (bil. 6, s. 203) har för inredning

och utrustning av nytillkommande lokaler åt forskningsanstalten

inom kvarteret Garnisonen i Stockholm anvisats 800 000 kronor under förevarande

anslag, varjämte anstalten bemyndigats att för samma ändamål

utlägga beställningar inom en kostnadsram av 750 000 kronor utöver beloppet

av det anvisade anslaget. Av det för budgetåret 1958/59 äskade anslaget,

1 840 000 kronor, utgör 825 000 kronor betalningsmedel för ifrågavarande

inredningar m. m. Det för ändamålet beräknade medelsbehovet

under nästa budgetår överstiger således beställningsbemyndigandet med

75 000 kronor, enligt anstaltens beräkningar motsvarande inträffade prisstegringar

på den materiel m. m. varom här är fråga, medan äskandet i

förhållande till för innevarande budgetår anvisade medel innebär en ökning

med 25 000 kronor.

s. 512 Kontrollera mot PDF

512

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1958

Vidare räknar forskningsanstalten med 495 000 kronor för viss utrustning

av avdelning 2 vid anstalten. Beloppet fördelar sig på följande sätt.

För viss laboratorieutrustning för de nya lokalerna inom kvarteret Garnisonen

räknas med 250 000 kronor, huvudsakligen avsedda för instrument

och apparatur för räknemaskinen Freda samt för anordningar och instrument

för ett hållfasthetslaboratorium. För utrustning av maskeringssektionens

lokaler inom samma kvarter beräknas 165 000 kronor, medan huvuddelen

av övriga kostnader, 80 000 kronor, hänför sig till utrustning av

krut- och sprängämneslaboratorium vid Grindsjön.

För anskaffning i övrigt av instrument och inventarier äskas en ökning

med 120 000 kronor, varav 40 000 kronor motiveras med den allmänna prisstegringen

under åren 1955—1957 och 80 000 kronor betingas av den ökade

verksamheten vid anstalten.

För innevarande budgetår har anvisats sammanlagt 300 000 kronor för

telefonväxel vid avdelning 1 samt för inredning av lokaler för kärnfysikalisk

forskning. Medelsanvisning i dessa hänseenden erfordras icke för nästa

budgetår.

Den totala ökningen av medelsbehovet för nästa budgetår utgör således

(25 000 + 495 000 + 120 000 — 300 000 =) 340 000 kronor.

Departementschefen

Forskningsanstalten har för innevarande budgetår bemyndigats att utlägga

beställningar för inredning m. m. av nya lokaler inom en kostnadsram

av 750 000 kronor utöver anvisade medel. Motsvarande betalningsmedel

bör anvisas för budgetåret 1958/59. För ifrågavarande inredningsarbeten

har för innevarande budgetår anvisats 800 000 kronor. Med beaktande

av inträffade prisstegringar räknar jag i likhet med anstalten

med en ökning av medelsanvisningen i förevarande hänseende med 25 000

kronor. Vidare räknar jag med av forskningsanstalten angivna 495 000

kronor för viss utrustning av avdelning 2. För anskaffning i övrigt av

instrument och inventarier räknar jag med en ökning med 80 000 kronor.

Då medelsbehovet samtidigt nedgår med 300 000 kronor, motsvarande för

innevarande budgetår för vissa ändamål anvisade medel, beräknar jag således

den totala anslagsökningen till (25 000 + 495 000 + 80 000 —

300 000 =) 300 000 kronor.

Jag hemställer således, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Försvarets forskningsanstalt: Engångsanskaffning

av viss utrustning för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag

av 1 800 000 kronor.

s. 513 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958 513

[60] Garnisonssjukhusen: Avlöningar

1956/57 1957/58 1958/59

Anslag (statsl. s. 289) (förslag)

Utgifter ....................................... 6 537 000 1 510 000 1 508 000

Vårdavgifter ................ 6 007 000 1 350 000 1 263 000

Nettoanslag 1 530 000 160 000 245 000

Utfall

Utgifter ....................................... 4 758 763

Vårdavgifter .............. 6 746 783

Nettoinkomst 1 988 020

1 Den av Kungl. Maj:t fastställda staten för anslaget slutar på 350 000 kronor.

Förutom beräkningen av anslaget för nästa budgetår upptager jag i det

följande förslag från försvarets sjukvårdsstyrelse dels om upphävande av

ett avtal med Västernorrlands läns landsting och dels om nedläggande av

garnisonssjukhuset i Eksjö.

Upphävande av ett avtal med Västernorrlands läns landsting

Genom beslut den 27 maj 1949 godkände Kungl. Maj :t — efter att därtill

hava inhämtat riksdagens bemyndigande (prop. 1949: 88, SU 73, rskr.

152) — ett mellan dåvarande riksdagsmannen J. E. G. Fast, i egenskap

av utredningsman å Kungl. Maj :ts och kronans vägnar, och Västernorrlands

läns landstings förvaltningsutskott preliminärt träffat avtal om vård

av militärpatienter på länslasarettet i Sollefteå m. m. Enligt avtalet skall

länslasarettet lämna vård åt militärpatienter mot ersättning till landstinget

per vårddag motsvarande vårddagkostnaden vid lasarettet under nästföregående

år. Kronan skall vidare utöver dagkostnadsbeloppet för varje

vårddag utgiva ett belopp av 3 kronor, motsvarande den beräknade räntan

på landstingets engångskostnader för byggnader och inventarier. Avtalet

var avsett att träda i kraft så snart en planerad medicinsk avdelning vid

lasarettet kunde tagas i bruk, vilket beräknades komma att ske senast

den 1 juli 1953. Ett mellan kronan och landstinget träffat samarbetsavtal

om vård av civila patienter på garnisonssjukhuset i Sollefteå skulle därvid

upphöra att gälla. Garnisonssjukhuset beräknades samtidigt kunna

nedläggas.

Utbyggnaden av lasarettet i Sollefteå har emellertid icke kunnat ske

inom den ursprungligen avsedda tiden. Den planerade medicinska avdelningen

beräknas numera icke kunna tagas i bruk förrän tidigast under år

1960. Det ifrågavarande avtalet om vård av militärpatienter på länslasarettet

i Sollefteå har alltså ännu ej trätt i tillämpning.

33— 89 58 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 saml. Nr 110

s. 514 Kontrollera mot PDF

514

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

I skrivelse den 21 september 1957, varöver statskontoret avgivit utlåtande,

har sjukvårdsstyrelsen i samråd med försvarets civilförvaltning hemställt

om bemyndigande att med landstinget förhandla om upphävande av

avtalet. Under tiden efter det avtalet ingåtts har enligt sjukvårdsstyrelsen

från kronans sida genom styrelsen och civilförvaltningen hävdats att kronan

icke har någon vårdplikt för militärpatienter sedan dessa avpolletterats

för vård å allmänt sjukhus och att det åligger landstingen att ombesörja

sådan värd mot ersättning motsvarande endast den för sjukhuset

gällande legosängsavgiften. Sjukvårdsstyrelsen erinrar i skrivelsen bland

annat om att i avtal den 30 oktober 1954 rörande överlåtelse av garnisonssjukhuset

i Skövde till Skaraborgs läns landsting och i avtal den 20 februari

1956 rörande överlåtelse av driften vid garnisonssjukhuset i Boden till

Norrbottens läns landsting intagits bestämmelser av innebörd att landstingen

i fråga skall å de av dem övertagna sjukhusen för vård mottaga

försvaret tillhörande personal mot ersättning, som beräknas enligt samma

grunder som tillämpas i fråga om övriga å sjukhusen vårdade patienter,

nämligen mot vederbörlig legosängsavgift. Den ståndpunkt som kronans

företrädare numera intagit i förevarande fråga synes enligt sjukvårdsstyrelsen

böra föranleda åtgärd, som förhindrar att det ifrågavarande

avtalet med Västernorrlands läns landsting träder i tillämpning. Jag

delar denna uppfattning och föreslår att ämbetsverket bemyndigas upptaga

förhandlingar med landstinget om upphävande av avtalet.

Nedläggande av garnisonssjukhuset i Eksjö

Garnisonssjukhuset i Eksjö utnyttjas för närvarande till allra största

delen för vård av civila patienter. Enligt ett den 25 november och den 13

december 1944 dagtecknat avtal mellan kronan och Jönköpings läns landsting

mottages på sjukhuset civila sjuka tillhörande landstingsområdet för

vård och för poliklinisk undersökning och behandling. Sjukhuset, som är

avsett för invärtesmedicinska fall, har cirka 100 vårdplatser.

Landstinget har emellertid för avsikt att bygga ut lasarettet i Eksjö med

en invärtesmedicinsk avdelning, som beräknas bli färdigställd senast den

1 januari 1959. Därefter har landstinget icke längre behov av garnisonssjukhuset

för sin vårdverksamhet.

Då något behov icke föreligger att bibehålla ett sjukhus i militär

regi för kvalificerad sjukvård i Eksjö har sjukvårdsstyrelsen, i samråd

med försvarets civilförvaltning och fortifikationsförvaltningen, föreslagit

att garnisonssjukhuset nedlägges med utgången av december 1958

och anmält att ämbetsverken, under förutsättning av Kungl. Maj :ts och

riksdagens godkännande, träffat avtal med Jönköpings läns landsting om

reglering av vissa frågor i samband med att verksamheten vid garnisonssjukhuset

upphör. Avtalet, vilket torde få fogas såsom bilaga till statsrådsprotokollet

i detta ärende, innehåller en bestämmelse om upphävande

s. 515 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

515

av det ifrågavarande saniarbetsavtalet om vård av civila sjuka på garnisonssjukhuset

i Eksjö. Vidare regleras i avtalet frågor rörande överflyttning

till landstingets tjänst av personalen vid garnisonssjukhuset och i

samband med överflyttningen uppkommande löne- och pensionsfrågor.

Härjämte har i avtalet intagits en bestämmelse om att på lasarettet i Eksjö

skall för vård mottagas försvaret tillhörande personal och att ersättning

för vård av sådan personal, som försvaret har skyldighet att bereda

fri sjukvård, skall — såvitt avser patienter tillhörande länet — utgå med

allenast den för lasarettet fastställda legosängsavgiften. För personal, ej

hemmahörande i länet, torde kronan i enlighet med en av högsta domstolen

den 1 oktober 1955 meddelad dom (NJA 1955 s. 476) bli skyldig att

erlägga den för utomlänspatienter bestämda avgiften. Vad i avtalet stadgas

i fråga om ersättning för vård av militärpatienter överensstämmer med

förenämnda avtal mellan kronan och Skaraborgs läns landsting samt Norrbottens

läns landsting.

På personalförteckningarna för garnisonssjukhusen finnes för garnisonssjukhuset

i Eksjö upptagna 45 befattningshavare. Av dessa är fem

ordinarie, nämligen en regementsläkare, tre översköterskor och ett kanslibiträde.

Vidare finnes vid sjukhuset anställd viss arbetarpersonal samt

för tillfälliga behov viss annan personal. Enligt sjukvårdsstyrelsen har

från landstingets sida uppgivits att anställning vid lasarettet i Eksjö torde

kunna beredas så gott som all den personal, som då verksamheten upphör

vid garnisonssjukhuset beräknas finnas anställd där. Såsom framgår av

avtalet har landstinget åtagit sig att bereda anställning åt den på personalförteckningarna

för garnisonssjukhuset uppförda ordinarie och extra

ordinarie personal, som önskar övergå i landstingets tjänst.

De till garnisonssjukhuset hörande byggnaderna avses bli utnyttjade

som centralt förbandssjukhus m. m. för garnisonens behov.

Över sjukvårdsstyrelsens framställning har yttranden avgivits av statskontoret

och medicinalstyrelsen.

Jag biträder helt sjukvårdsstyrelsens förslag att garnisonssjukhuset i

Eksjö nedlägges då den invärtesmedicinska avdelningen vid lasarettet därstädes

blir färdigställd. Gentemot det med landstinget preliminärt träffade

avtalet synes ej vara något att erinra. De frågor som uppkommer

med anledning av att verksamheten vid garnisonssjukhuset upphör torde

därför böra regleras i huvudsaklig överensstämmelse med avtalet. Det

torde få ankomma på Kungl. Maj :t att meddela de bestämmelser, som härvid

visar sig erforderliga.

Beräkningen av anslaget för budgetåret 1958/59

I årets statsverksproposition (hil. 6, punkt 128) har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen alt i avbidan på särskild proposition i ämnet till Garnisonssjukhusen:

Avlöningar för budgetåret 1958/59 beräkna ett anslag av

s. 516 Kontrollera mot PDF

516

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

samma storlek som för innevarande budgetår, nämligen 160 000 kronor.

Anslaget för nästa budgetår påverkas av 1957 års löneplansrevision

m. m. och av att verksamheten vid garnisonssjukhuset i Eksjö, vid bifall

till i det föregående framlagt förslag, kommer att upphöra med utgången

av december 1958. Vidare torde, i anslutning till vad chefen för inrikesdepartementet

senare denna dag kommer att föreslå i fråga om avveckling

av garnisonssjukvården i Stockholm, under förevarande anslag få beräknas

medel för arvode åt en ögonläkare vid den militära ögonpolikliniken

å Karolinska sjukhuset samt för avlöning under del av nästa budgetår

åt en vid garnisonssjukhuset såsom sjukhusväbel för närvarande anställd

underofficer.

Enligt beslut av 1948 års riksdag skall de vårdavgifter, som inflyter såsom

ersättning för vård av civila patienter vid garnisonssjukhusen, redovisas

såsom inkomster under garnisonssjukhusens avlönings- och omkostnadsanslag.

Dessa inkomster beräknas för nästa budgetår till 1 871 000

kronor, varav 1 263 000 kronor torde böra redovisas under avlöningsanslaget.

Anslaget beräknar jag för budgetåret 1958/59 till 245 000 kronor. Under

hänvisning till vad som i årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 2) anförts

i fråga om inkomstposten pensionsmedel föreslår jag att densamma

utgår ur staten. I övrigt beräknar jag anslaget enligt följande.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän 60 000 (—22 400) kronor;

Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar

15 500 (— 18 400) kronor;

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj:t, 105 000 (—5 500) kronor;

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 1 079 000

(+ 119 000) kronor;

Avlöningar till viss arbetarpersonal 70 000 (—4 800) kronor;

Rörligt tillägg 178 500 (—98 300) kronor.

Inkomstposten Vårdavgifter upptages med 1 263 000 kronor.

Anslagsökningen utgör 85 000 kronor.

Under åberopande av vad som anförts i det föregående hemställer jag,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

a) medgiva att förhandlingar får upptagas med Västernorrlands

läns landsting om upphävande av det i det föregående

omnämnda avtalet om vård av militärpatienter på

länslasarettet i Sollefteå m. m.;

b) besluta att verksamheten vid garnisonssjukhuset i Eksjö

skall upphöra med utgången av december 1958;

c) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för garnisonssjukhusen och i övrigt vid
-

s. 517 Kontrollera mot PDF

Kiingl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

517

taga de åtgärder, som föranledes av att verksamheten vid

nämnda sjukhus upphör;

d) fastställa följande avlöningsstat för garnisonssjukhusen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1958/59:

Avlöningsstat

Utgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 60 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbe
fattningar,

förslagsvis ................................. 15 500

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis .............................. 105 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis

...................................................... 1 079 000

5. Avlöningar till viss arbetarpersonal, förslagsvis... 70 000

6. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 178 500

Summa kronor 1 508 000

Särskilda uppbördsmedel

Vårdavgifter ................................................... 1 263 000

Nettoutgift kronor 245 000

e) till Garnisonssjukhusen: Avlöningar för budgetåret

1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 245 000 kronor.

[61] Garnisonssjukhusen: Omkostnader

1956/57 1957/58 1958/59

Anslag (statsl. s. 291) (förslag)

Utgifter ....................................... 3 250 000 835 000 744 000

Vårdavgifter ................................. 2 880 000 650 000 608 000

Nettoanslag 1 370 000 185 000 136 000

.................. 2 541 574

.................. 3 168 118

Nettoinkomst 626 544

1 Den av Kungl. Maj:t fastställda staten för anslaget slutar på 230 000 kronor.

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 128) har Kungl. Maj :t föreslagit

riksdagen att i avbidan på särskild proposition i ämnet till Garnisonssjukhusen:

Omkostnader för budgetåret 1958/59 beräkna ett anslag av

samma storlek som för innevarande budgetår, nämligen 185 000 kronor.

Utfall

Utgifter

Vårdavgifter

s. 518 Kontrollera mot PDF

518

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Med hänsyn till att garnisonssjukhuset i Eksjö, vid bifall till i det föregående

framlagt förslag, kommer att nedläggas med utgången av december

1958 beräknar jag anslaget för nästa budgetår till 136 000 kronor,

vilket innebär en minskning med 49 000 kronor. Jag hemställer alltså, att

Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Garnisonssjukhasen: Omkostnader för budgetåret

1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 136 000 kronor.

s. 519 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

519

Avd. IV: Kapitalinvesteringar

[62] Inledning

Anslagen på försvarets kapitalbudget har i årets statsverksproposition,

i avbidan på särskild proposition, upptagits med allenast beräknade belopp

av samma storlek som anslagen för innevarande budgetår. I det följande

upptager jag dessa anslagsfrågor till slutlig behandling.

Myndigheternas äskanden

Myndigheternas äskanden m. m. för nästa budgetår grundar sig på den

nu gällande försvarsorganisationen.

Fortifikationsförvaltningen (skr. 20/s 1957 och 3/i 1958), flygförvaltningen

(skr. 16/s 1957 och 21/i 1958), försvarets fabriksstyrelse (skr. 15/s

1957), försvarets fastighetsnämnd (skr. 1/s 1958) och byggnadsstyrelsen

(skr. 3V8 1957) hemställer i sina medelsäskanden för budgetåret 1958/59

om investeringsanslag under försvarets fonder med sammanlagt 270,139

miljoner kronor, varav 258,239 miljoner kronor under försvarets fastighetsfond

och 11,9 miljoner kronor under försvarets fabriksfond.

Av de föreslagna investeringarna under fastighetsfonden hänför sig

42,55, 10,14 och 67,81 miljoner kronor till respektive arméns, marinens och

flygvapnets delfond samt 137,739 miljoner kronor till befästningars delfond.

Under arméns delfond äskar fortifikationsförvaltningen 27,95 miljoner

kronor för kasernbyggnader m. m., 3,75 miljoner kronor för att slutföra

den nya verkstadsbyggnaden för Stockholms tygstation, 8,4 miljoner kronor

för lokaler för försvarets forskningsanstalt, 0,4 miljon kronor för lokaler

för försvarsväsendets radioanstalt, 0,5 miljon kronor för centralförråd för

försvarets sjukvårdsstyrelse samt 0,5 miljon kronor för markförvärv. Försvarets

fastighetsnämnd äskar vidare 0,9 miljon kronor för markförvärv

och byggnadsstyrelsen 0,i5 miljon kronor för fortsatt utredning rörande

utbyggnad av försvarsgrensförvaltningarnas ämbetsbyggnad å Ladugårdsgärde

i Stockholm.

Under marinens delfond äskar fortifikationsförvaltningen 4,6 miljoner

kronor för kasernbyggnader m. m., varav 1,2 miljon kronor för att påbörja

en helikopterbas vid Berga. För flyttning av Stockholms örlogsbas

(Bergaskolorna) äskar ämbetsverket vidare 5 miljoner kronor och för

markförvärv 0,54 miljon kronor.

Under flygvapnets delfond äskar fortifikationsförvaltningen 12,i miljoner

kronor för kasernbyggnader m. m., varav 4,025 miljoner kronor för att

s. 520 Kontrollera mot PDF

520

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

fullfölja utbyggnaden av en hangar för Västgöta flygflottilj och 4 miljoner

kronor för byggnadsåtgärder vid Herrevadskloster, därest förberedande fältflygarskolan

skulle förläggas dit. Fortifikationsförvaltningen äskar vidare

0,8 miljon kronor för markförvärv. Flygförvaltningen äskar 46,4 miljoner

kronor för flygfältsarbeten m. m., 4,91 miljoner kronor för anläggningar

för el- och teleutrustning samt 3,6 miljoner kronor för markförvärv för

flygfältsarbeten.

De under befästningars delfond äskade medlen avses huvudsakligen för

fortsatta arbeten inom de under de olika anslagen upptagna byggnadsprogrammen.

För utflyttning av Stockholms örlogsvarv äskar fortifikationsförvaltningen

13 miljoner kronor. För markförvärv för befästningar

äskas 0,77 miljon kronor.

Under försvarets fabriksfond slutligen äskar fabriksstyrelsen 3,5 miljoner

kronor för maskinanskaffningar och 8,4 miljoner kronor för byggnadsarbeten,

varav 4,5 miljoner kronor för en sammansättningsverkstad

för ammunition och 0,7 miljon kronor för anordnande av lokaler för försvarets

fabriksstyrelse genom tillbyggnad av fastigheten Fleminggatan 103.

Fortifikationsförvaltningen anför i fråga om äskandena för kasernbyggnader

m. m. under arméns, marinens och flygvapnets delfonder i huvudsak

följande.

För arméns vidkommande föreligger alltjämt störa behov av förläggningsutrymmen

och lektionssalar. För vård och förvaring av redan befintlig

och beställd materiel av olika slag föreligger vidare behov av verkstäder

och förrådsbyggnader. Genomgripande moderniseringar vid vissa

förband, särskilt i fråga om värmeanläggningar, matinrättningar och sjukhus

kan icke längre uppskjutas. För försvarets forskningsanstalt föreligger

behov av såväl den planerade nybyggnaden inom kvarteret Garnisonen

som ett flertal byggnader för olika forskningsändamål vid anstaltens

avdelning 1 och försöksstationerna. För försvarsväsendets radioanstalt erfordras

arbets- och förläggningslokaler m. m. samt för försvarets sjukvårdsstyrelse

förrådsbyggnader för ändamålsenlig förvaring av för försvaret

gemensam sjukvårdsmateriel.

För marinens del föreligger förhållandevis stora behov av förrådsbyggnader

för befintlig och beställd materiel ävensom av utbildningslokaler.

Flyttningen av Stockholms örlogsbas (Bergaskolorna) kommer även att

medföra betydande kostnader. För genomförande av beslutad helikopterorganisation

erfordras hangarutrymmen, verkstäder och expeditionslokaler

m. m.

För flygvapnet erfordras fortsatta byggnadsåtgärder för höjande av flygsäkerheten,

för hangarer, hangarverkstäder och utbildningslokaler samt för

markstridsutbildningen. Därest beslut fattas om flyttning av den förberedande

fältflygarskolan från Roslagens flygkår till Herrevadskloster och om

utökning av skolan kommer omfattande byggnadsåtgärder att erfordras vid

Herrevadskloster. I

I fråga om medelsäskandena under befästningars delfond anför fortifikationsförvaltningen

bland annat följande.

s. 521 Kontrollera mot PDF

521

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Frågan om atomvapnens inverkan på krigföringen har alltmer trått i

förgrunden. 1 ett krig där kärnvapen kommer till användning ställes ökade

krav på det fortifikatoriska skyddet. Med våra speciella berggrundsförhållanden

finns förutsättningar att skapa fullgott fortifikatoriskt skydd

mot alla kända vapen med undantag för sådana kärnvapen, som kan

bringas att verka i omedelbar närhet av skyddsföremålet (kontaktdetonation).

Även våra redan byggda befästningar lämnar ett betydande skydd

genom att en mycket stor fientlig insats krävs för att ernå en kontaktdetonation.

Ett absolut skydd är emellertid möjligt att åstadkomma endast

under speciella förutsättningar och till mycket stora kostnader.

Ehuru de nya anfallsvapen redan nu framställs i ej obetydlig utsträckning

kommer de konventionella vapnen sannolikt att under åtskilliga år

vara de dominerande. Befästningar måste emellertid konstrueras med hänsyn

till den framtida utvecklingen d. v. s. till kärnvapnens verkan. Därvid

bör fastställas vilka befästningar som är sannolika atombombmål.

Vissa av de anläggningar som bedömes vara sådana mål kan genom uppdelning

och spridning betagas denna karaktär. Återstående objekt bör

omprövas i fråga om planlösning m. m. I fråga om större och viktigare

grupper (uppehållsplatser för militär och administrativ ledning, befästningar

för flygplan och fartyg, förråd, verkstäder m. m.) bör verksamhetens

operativa värde bedömas för att skyddets utseende skall kunna diskuteras

och för att skyddets rimliga kostnad skall kunna beräknas. Den

fortsatta projekteringen av nyanläggningar bör sålunda, i den utsträckning

som visar sig nödvändigt, inriktas på skydd mot atomvapen. Därjämte bör

övervägas hur färdigställda eller under arbete varande anläggningar kan

kompletteras för att ge högre skyddsnivå.

Genom avtalen inom byggnadsindustrien har en indexmässig ökning av

kostnaderna ägt rum i förhållande till prisläget den 1 april 1956. Denna

ökning uppgår till 5 % på efter den 1 januari 1957 kvarstående kostnader.

Fortifikationsförvaltningen har med hänsyn härtill föreslagit en uppräkning

av kostnaderna för "de olika byggnadsprogrammen under befästningars

delfond.

överbefälhavarens yttrande över myndigheternas äskanden

Överbefälhavaren anför i yttrande (28/io 1957) över myndigheternas

framställningar om anslag för nästa budgetår bland annat följande.

Myndigheternas preliminära förslag till investeringar för nästa budgetår

uppgick till ett sammanlagt belopp av omkring 340 miljoner kronor.

Även om detta belopp i och för sig är erforderligt för att kompensera

de senaste årens eftersläpningar har överbefälhavaren, med hänsyn bland

annat till de praktiska svårigheterna att från ett år till ett annat i det

närmaste tredubbla försvarets byggnadsverksamhet, icke ansett sig kunna

tillstyrka högre ram än vad som motsvarar årskvoten enligt 1954 års riktlinjer

uppräknad för automatiska kostnadsstegringar, d. v. s. cirka 240

miljoner kronor. Utöver denna ram har medel upptagits för utflyttningen

av Stockholms örlogsbas samt för oundgängligen nödvändiga byggnadsåtgärder

vid Herrevadskloster, därest statsmakterna skulle besluta att dit

förlägga den förberedande fältflygarskolan.

s. 522 Kontrollera mot PDF

522

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Vid uppgörande av förslagen har myndigheterna ej kunnat ta hänsyn

till den samtidigt pågående utredningen angående krigsmaktens framtida

utformning. Huruvida undantagsvis något objekt på grund härav upptagits,

som ej kommer att behöva utbyggas i det alternativ för krigsmaktens

utformning, som sedermera kan komma att fastställas, kan för närvarande

icke avgöras. På grund av de kraftigt beskurna investeringsramarna

under senare år har emellertid sådan eftersläpning i byggnadsverksamheten

uppkommit, att nu föreslagna objekt i regel kommer att erfordras

även i lägre alternativ. Skulle undantag härifrån senare visa sig

finnas, föreligger möjligheter att då vidtaga erforderliga omdispositioner.

I fråga om konsekvenserna av en fortsatt begränsning av investeringsmedlen

anför överbefälhavaren i yttrandet vidare bland annat följande.

De i förhållande till äskandena kraftigt beskurna anslagen för försvarets

byggnadsverksamhet under senare år har medfört att det ej längre

finns möjlighet att på ett tillfredsställande sätt anpassa krigsberedskapen

efter det militärpolitiska lägets växlingar. I ett kommande krig blir det

sannolikt ringa tid till forcerad byggnadsverksamhet. De nya vapnens

stora verkningsområden ställer därför allt större krav på redan i fred utbyggda

befästningar även för den stridande truppen.

Läget beträffande äldre kaserner, matinrättningar, verkstäder m. m. är

synnerligen otillfredsställande. Den sanitära standarden såväl för de värnpliktiga

som för civil personal är långtifrån nöjaktig och avsevärt sämre

än vad som är regel i samhället i övrigt. Härtill kommer att kasernvindar,

gamla baracker och fordonsskjul av trä fortfarande — trots brandfaran

och utrymningssvårigheter — måste utnyttjas för förvaring av mobiliseringsutrustning.

Det är på många håll snart icke möjligt att med rimlig

medelsinsats rätta till byggnadsbeståndet, utan omfattande nybyggnation

blir nödvändig. De begränsade investeringsramarna och underhållsmedlen

under de senaste åren har sålunda medfört en begynnande kapitalförstöring,

som — om kraven på ltrigsberedskap samtidigt skall kunna upprätthållas

— kräver att investeringsramen utvidgas till att motsvara vad som

beräknats erforderligt i 1954 års förslag.

Den successiva nedskärningen av befästningsarbetena medför att fortifikationsförvaltningen

måste minska den personal som är sysselsatt med

den egentliga byggnadsverksamheten (arbetsledning och kontroll). Personal,

som under en lång följd av år utbildats för dessa speciella uppgifter,

måste således avskedas. Möjligheterna att vid en skärpning av det utrikespolitiska

läget starta befästningsarbeten på större bredd kommer därigenom

att i hög grad inskränkas. Det är därför nödvändigt att det inom

investeringsramen ges utrymme att starta nya objekt med flerårig byggnadstid.

Departementschefen

Den statliga investeringsverksamheten har de senaste åren starkt begränsats.

För försvarets vidkommande har detta inneburit att de under

de senare åren starkt ökade behoven av kapitalinvesteringar icke kunnat

tillgodoses annat än i mycket ringa utsträckning. För budgetåren 1955/56,

1956/57 och 1957/58 har anvisats respektive 118,65, 122,894 och 108,6 miljö
-

s. 523 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

523

ner kronor, vilket motsvarar mindre än hälften av de äskanden, som myndigheterna

framlagt.

De av myndigheterna för nästa budgetår äskade kapitalinvesteringarna

uppgår till sammanlagt cirka 270 miljoner kronor. Såsom förut nämnts

grundar sig dessa äskanden på den nu gällande försvarsorganisationen.

I den förut under Avd. I lämnade redogörelsen för överbefälhavarens

utredningar m. m. har angivits vissa överslagsmässiga beräkningar rörande

det genomsnittliga årliga medelsbehov för kapitalinvesteringar, som förelåge

i de olika alternativen. För alternativet Adam, till vilket den nu

föreslagna försvarsorganisationen i huvudsak ansluter sig, har angivits ett

årsmedelsbehov av 240 miljoner kronor, i vilket belopp dock ej inräknats

behov av investeringsmedel för genomförande av ett av överbefälhavaren

förordat militärt atomprogram och ej heller för Stockholms örlogsvarvs

utflyttning till Muskö.

Jag har i det föregående (jfr s. 102) anfört vissa allmänna synpunkter

på försvarets kapitalbudget. Såsom jag där framhållit är eftersläpningen

på investeringssidan betydande. De senaste årens investeringsbegränsningar

har redan medfört allvarliga konsekvenser för samtliga grenar inom

försvaret. En ökning efter hand av anslagen på kapitalbudgeten är därför

enligt min mening ofrånkomlig för att de stridsmedel som anskaffas

skall kunna utnyttjas effektivt, för att en rationell fredsorganisation av

försvaret skall kunna åstadkommas och för att de genom rationaliseringen

uppnåeliga besparingarna i löpande fredskostnader skall kunna

realiseras. Av statsfinansiella skäl är det emellertid icke möjligt att redan

för budgetåret 1958/59 genomföra en mera avsevärd höjning av anslagen.

Jag har därför för nästa budgetår endast kunnat föreslå en mindre uppräkning

av anslagssumman i jämförelse med innevarande budgetår.

Vid bifall till i det följande framlagda förslag om anvisande av investeringsanslag

för budgetåret 1958/59 uppgår totalbeloppet till 117,17 miljoner

kronor, varav respektive 22,90, 3,60, 29,70 och 56,87 miljoner kronor under

arméns, marinens, flygvapnets och befästningars delfonder av försvarets

fastighetsfond, samt 4,io miljoner kronor under försvarets fabriksfond.

Mitt förslag innebär således att de sammanlagda anslagsbeloppen under

försvarets fonder ökar med 8,57 miljoner kronor i jämförelse med motsvarande

belopp för innevarande budgetår. — Någon investering i värnpliktslånefonden

har icke ansetts erforderlig för nästa budgetår.

Huvudparten av de äskade anslagen avses liksom förut för flygfältsarbeten

och fortsatt utbyggnad av skyddade utrymmen av olika slag (förråd

för ammunition, drivmedel och tygmateriel m. m., fartygstunnlar, berghangarer,

lokaler för luftbevaknings- och stridsledningsorganisationen,

fullträffsäkra uppchållsplatser samt fortifikatoriska anordningar för vapenmateriel

och radarutrustning). —- För genomförandet av föreslagna fredsorganisatoriska

förändringar bar för arméns del beräknats vissa medel.

s. 524 Kontrollera mot PDF

524

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 Ar 1958

Inom den ram för investeringsverksamheten inom försvaret, som under

nästa budgetår står till förfogande, blir det icke möjligt att annat än i

ringa utsträckning påbörja nya byggnadsföretag av större omfattning. Under

arméns delfond föreslår jag dock en fortsatt utbyggnad av lokaler för

forskningsanstalten och under befästningars delfond att den första etappen

i utbyggnaden på Muskö för örlogsvarvet skall få igångsättas. Under

försvarets fabriksfond föreslår jag vidare att en sammansättningsverkstad

för ammunition skall få påbörjas. Anslagen avses i övrigt huvudsakligen

för fullföljande av företag som igångsatts de senaste åren.

Anläggningarna under befästningars delfond kräver i regel ett flertal

år innan de kan färdigställas. De för riksdagen anmälda kostnaderna för

dessa anläggningar har därför fortlöpande måst justeras på grund av stegringen

i byggnadskostnaderna. Såsom förut nämnts har fortifikationsförvaltningen

i sina äskanden för nästa budgetår föreslagit en uppräkning av

kostnaderna för de olika byggnadsprogrammen under befästningars delfond

med 5 % på efter den 1 januari 1957 kvarstående kostnader. Kostnaderna

för ifrågavarande anläggningar har emellertid även ökat av andra

orsaker, såsom ändrat utförande av anläggningen på grund av tekniska

skäl, ökade krav på säkerhetsåtgärder m. m. Även beträffande objekt under

försvarsgrenarnas delfonder har i några fall, där arbetena sträcker sig

över ett flertal år, kostnadsfördyringar uppstått på grund av stegringar i

byggnadskostnaderna. De kostnadsökningar som sålunda skett anmäles i

det följande under de olika anslagen.

För att förhindra uppkomsten av arbetslöshet inom vissa delar av landet

har i en del fall igångsatts byggnadsarbeten för försvarsändamål. För

ifrågavarande ändamål har arbetsmarknadsstyrelsen ställt medel till förfogande.

Medel för att av arbetsmarknadsskäl igångsätta arbeten för försvarsändamål

är icke inräknade i de investeringsanslag, som i det följande

föreslås för nästa budgetår. Eventuellt uppkommande kostnader för dylika

arbeten bör liksom hittills bestridas av särskilt anvisade medel.

Försvarets fonder

A. FÖRSVARETS FASTIGHETSFOND

Arméns delfond

[63] Smärre nybyggnads- och förändringsarbeten m. m.

Anslag Nettoutgift Behållning

1956/57 .................. 900 000 1 523 617 428 945

1957/58 .................. 900 000

1958/59 (förslag).......... 900 000

s. 525 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958 525

Anslaget avses för olika smärre byggnadsarbeten av investeringsnatur

för armén.

Fortifikationsförvaltningen, som anmäler att medelsbehovet under anslaget

beräknas till 16 000 000 kronor för budgetåren 1958/59—1964/65,

hemställer att anslaget för nästa budgetår uppföres med 2 500 000 kronor.

Departementschefen

Jag föreslår att för nästa budgetår anvisas oförändrat 900 000 kronor

och hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Smärre nybyggnads- och förändringsarbeten m. m.

för budgetåret 1958/59 anvisa ett investeringsanslag av

900 000 kronor.

[64] Byggnadstekniska brandskyddsåtgärder

Anslag Nettoutgift Behållning

1956/57 .................. 200 000 184 343 146 382

1957/58 .................. 200 000

1958/59 (förslag).......... 200 000

Anslaget avses för brandskyddsåtgärder inom armén, såsom brandsektionering

av förrådsbyggnader, automatiska brandalarmanordningar,

anläggande av branddammar m. m.

Efter förslag av Kungl. Maj:t i 1949—1957 års statsverkspropositioner

har riksdagen för budgetåren 1949/58 anvisat sammanlagt 2 250 000 kronor

för dessa ändamål.

Fortifikationsförvaltningen, som anmäler att medelsbehovet under anslaget

beräknas till 4 000 000 kronor för budgetåren 1958/59—1964/65,

hemställer att anslaget för nästa budgetår uppföres med 200 000 kronor.

Departementschefen

Jag föreslår att anslaget för nästa budgetår uppföres med oförändrat

200 000 kronor och hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att

till Byggnadstekniska brandskyddsåtgärder för budgetåret

1958/59 anvisa ett investeringsanslag av 200 000 kronor.

[65] Skyddsanordningar vid arméns anläggningar

Anslag Nettoutgift Behållning

1956/57 .................. 200 000 199 786 359 784

1957/58 .................. 200 000

1958/59 (förslag).......... 200 000

s. 526 Kontrollera mot PDF

526 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Anslaget avses för byggnadsåtgärder för att minska inbrottsriskerna vid

arméns anläggningar.

Efter förslag av Kungl. Maj:t i 1949—1957 års statsverkspropositioner

har riksdagen för budgetåren 1949/58 anvisat sammanlagt 1 975 000 kronor

för detta ändamål.

Fortifikationsförvaltningen, som anmäler att medelsbehovet under anslaget

beräknas till 4 000 000 kronor för budgetåren 1958/59—1964/65,

hemställer att anslaget för nästa budgetår uppföres med 200 000 kronor.

Departementschefen

Jag föreslår att anslaget för nästa budgetår uppföres med oförändrat

200 000 kronor och hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att

till Skyddsanordningar vid arméns anläggningar för

budgetåret 1958/59 anvisa ett investeringsanslag av 200 000

kronor.

[66] Byggnadsåtgärder, erforderliga för effektivisering av värnpliktsut
-

bildningen

Anslag Nettoutgift Behållning

1956/57 .................. 800 000 1 215 803 116 214

1957/58 .................. 800 000

1958/59 (förslag).......... 800 000

1949—1957 års riksdagar har för detta ändamål för budgetåren 1949/58

anvisat sammanlagt 9 150 000 kronor. Riksdagen har härjämte för samma

ändamål till vissa i arbetslöshetsbekämpande syfte anordnade arbeten

på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåren 1952/54 anvisat sammanlagt

691 000 kronor.

Fortifikationsförvaltningen, som anmäler att medelsbehovet under anslaget

beräknas till 16 000 000 kronor för budgetåren 1958/59—1964/65,

hemställer att anslaget för nästa budgetår uppföres med 2 500 000 kronor.

Anslagsmedlen avses huvudsakligen för arbeten med iordningställande

av lektionssalar m. m. på kasernvindar eller inom byggnader, som

bör få ändrad användning.

Departementschefen

Jag föreslår att anslaget för nästa budgetår uppföres med oförändrat

800 000 kronor. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att

till Byggnadsåtgärder, erforderliga för effektivisering av

värnpliktsutbildningen för budgetåret 1958/59 anvisa ett investeringsanslag

av 800 000 kronor.

s. 527 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 dr 195S

527

[67] Förråd för armén

Anslag

Nettoutgift

Behållning

1956/57 ..............

1957/58 ..............

1958/59 (förslag)......

____ 4 000 000

____ 6 000 000

____ 6 000 000

6 275 191

6 189 498

1952—1957 års riksdagar har för budgetåren 1952/58 anvisat sammanlagt

30 000 000 kronor för detta ändamål.

Såsom framgår av 1955 års statsverksproposition (bil. 25, s. 10) angav

fortifikationsförvaltningen i sina medelsäskanden för budgetåret 1955/56

att förrådsbyggnadsverksamheten under de närmaste åren alltjämt borde

inriktas på att täcka brister i förrådslokaler för redan befintlig materiel,

ersätta olämpliga lokaler, bereda utrymme för nyanskaffad materiel och

vidtaga åtgärder för uppläggning av materielen på sådant sätt att kraven

på ökad mobiliseringssäkerhet kunde tillgodoses.

Fortifikationsförvaltningen, som anmäler att medelsbehovet under anslaget

beräknas till 95 000 000 kronor för budgetåren 1958/59—1964/65,

hemställer att anslaget för nästa budgetår uppföres med 12 000 000 kronor.

Departementschefen

Jag föreslår att för nästa budgetår anvisas oförändrat 6 000 000 kronor

att användas för de mest angelägna arbetena. Jag hemställer alltså, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Förråd för armén för budgetåret 1958/59 anvisa ett

investeringsanslag av 6 000 000 kronor.

68 ] Vissa byggnadsarbeten för armén

Anslag Nettoutgift Behållning

1956/57 .................. 1 900 000 3 451 713 2 887 428

1957/58 .................. 6 000 000

1958/59 (förslag).......... 8 000 000

Efter förslag av Kungl. Maj:t i 1953—1957 års statsverkspropositioner

har riksdagen för detta ändamål för budgetåren 1953/58 anvisat 14 940 000

kronor. Riksdagen har härjämte för samma ändamål till vissa i arbetslöshetsbekämpande

syfte anordnade arbeten på tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1953/54 anvisat 350 000 kronor.

Fortifikationsförvaltningen, som anmäler att medelsbchovet under anslaget

beräknas till 99 000 000 kronor för budgetåren 1958/59—1964/65,

hemställer alt anslaget för nästa budgetår uppföres med 14 300 000 kronor.

s. 528 Kontrollera mot PDF

528

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Ifrågavarande medel avses för i det följande upptagna byggnadsföretag,

av vilka vissa redan anmälts i fortifikationsförvaltningens äskanden för

tidigare budgetår.

Förband m.m. Byggnadsföretag m.m. Kostnad

Jämtlands fältjägarregemente Om- och tillbyggnad av matinrättning

................... 500 000

Bohusläns regemente Modernisering av värmeanläggningar

(etapp 2)............ 250 000

» Nybyggnad av tygverkstad..... 1 100 000

Norrbottens regemente Ombyggnad av matinrättning. . . 100 000

Västerbottens regemente Om- och tillbyggnad av sjukhus 260 000

Svea artilleriregemente Nybyggnad av marketenteri ... 1 100 000

Wendes artilleriregemente Nybyggnad av sjukvisitationslo
kaler

och bastu............ 300 000

Smålands artilleriregemente Nybyggnad av matinrättning ... 1 000 000

Bodens artilleriregemente Om- och tillbyggnad av matinrättning

(etapp 1) .......... 445 000

» Nybyggnad av förläggningsut
rymmen

för ca 150 man .... 1 000 000

Luleå luftvärnskår Nybyggnad av förläggningsut
rymmen

för ca 150 man .... 1 000 000

Upplands signalregemente Nybyggnad av proviantförråd . . 300 000

Norrlands trängregemente Nybyggnad av förläggningsut
rymmen

.................. 300 000

Artilleriskjutskolan Nybyggnad av elevförläggning . 345 000

Tygförvaltningsskolan Anordnande av utbildningsverk
städer

vid Solvalla ......... 300 000

Arméns underofficersskola Centralisering av värmeförsörjningen

................... 300 000

Karlsborgs tygstation Ombyggnad för ny luftvärnspjäs
verkstad.

................. 200 000

Bodens tygstation Byggnadsåtgärder för rationali
sering

av tygmaterielrepara
tionstjänsten

i Boden ....... 1 000 000

Stockholms tygstation Tygverkstad (etapp 2)......... 3 750 000

Utbyggnad och modernisering

av musiklokaler vid vissa förband

..................... 500 000

Merkostnader för vissa äldre

byggnadsföretag ........... 250 000

Summa kronor 14 300 000

För följande objekt, nämligen modernisering av värmeanläggningar vid

Bohusläns regemente, nybyggnad av förläggningsutrymmen vid Norrlands

trängregemente, centralisering av värmeförsörjningen vid arméns underofficersskola

samt ombyggnad för ny luftvärnspjäsverkstad har medel från

s. 529 Kontrollera mot PDF

Knngl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

529

förevarande anslag tidigare kunnat disponeras. De medel, som nu äskas

för ifrågavarande objekt, utgör vad som erfordras för att fullfölja arbetena.

För tygverkstaden för Stockholms tygstation bar närmare redogjorts i

1955—1957 års statsverkspropositionen Uppförandet av tygverkstaden påbörjades

våren 1957. Anläggningen beräknas bli färdigställd under budgetåret

1958/59. Totalkostnaderna för anläggningen beräknar fortifikationsförvaltningen

till 7 750 000 kronor enligt prisläget den 1 april 1957. För

ifrågavarande arbeten disponerar fortifikationsförvaltningen omkring

4 000 000 kronor av ett äldre anslag. Återstående medelsbehov, 3 750 000

kronor, erfordras för budgetåret 1958/59.

Departementschefen

Jag föreslår att 8 000 000 kronor anvisas för nästa budgetår. Anslagsmedlen

torde få utnyttjas för de mest angelägna av de av fortifikationsförvaltningen

anmälda byggnadsföretagen m. m. samt för byggnadsarbeten

föranledda av organisationsförändringar med anledning av den nu föreslagna

försvarsorganisationen. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att

besluta bur anslagsmedlen närmare skall fördelas.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Vissa byggnadsarbeten för armén för budgetåret

1958/59 anvisa ett investeringsanslag av 8 000 000 kronor.

[69] Utbyggnad av ämbetsbyggnaden å Ladugårdsgärde

Anslag

1957/58 .................. 100 000

1958/59 (förslag).......... 100 000

Efter förslag av Kungl. Maj:t i 1957 års statsverksproposition har riksdagen

för budgetåret 1957/58 anvisat 100 000 kronor under förevarande

anslag för att bestrida byggnadsstyrelsens kostnader för en utredning rörande

utbyggnad av försvarsgrensförvaltningarnas ämbetsbyggnad å Ladugårdsgärde

i Stockholm.

Byggnadsstyrelsen hemställer att för nästa budgetår anvisas ytterligare

150 000 kronor för att genomföra ifrågavarande utredning.

Departementschefen

Jag föreslår att för detta ändamål anvisas 100 000 kronor för nästa budgetår

och hemställer alltså, att Kung], Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Utbyggnad av ämbetsbyggnaden å Ladugårdsgärde

för budgetåret 1958/59 anvisa ett investeringsanslag av 100 000

kronor.

34—89 08 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. A’r 110

s. 530 Kontrollera mot PDF

530

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1958

[70] Anordnande av lokaler för försvarets forskningsanstalt

Anslag Nettoutgift Behållning

1956/57 .................. 3 000 000 3 804 108 1 340 933

1957/58 .................. 4 500 000

1958/59 (förslag).......... 5 000 000

1947—1957 års riksdagar har för detta ändamål för budgetåren 1947/58

anvisat sammanlagt 16 910 000 kronor.

Fortifikationsförvaltningen, som anmäler att medelsbehovet under anslaget

beräknas till 36 000 000 kronor för budgetåren 1958/59—1964/65,

hemställer att 8 400 000 kronor anvisas för nästa budgetår för i det följande

angivna byggnadsföretag m. m.

Byggnadsföretag m.m. Kostnad

Nybyggnaden inom kvarteret Garnisonen (etapp 2)............ 3 500 000

Ombyggnad m. m. av östra kasernflygeln inom f. d. Stockholms

luftvärnsregementes etablissement i Stockholm.............. 500 000

FOA 1

Tillbyggnad av köldlaboratorium........................... 400 000

Nybyggnad av laboratorium för explosivämnesforskning........ 400 000

Nybyggnad för medicinsk forskning......................... 1 200 000

FOA 2 (försöksstationen)

Nybyggnad av fysikaliskt laboratorium...................... 100 000

Tillbyggnad av personalbostad och utbyggnad av panncentral . . 225 000

Tillbyggnad av ballistiskt laboratorium...................... 160 000

Kompletterande arbeten vid raketskjutbanan................. 230 000

Nybyggnad av laboratorium vid katapultbanan............... 130 000

FOA 3

Hangar vid Svea flygflottilj................................. 800 000

FOA 1 samt FOA 2 och 3 (försöksstationerna)

Smärre byggnadsarbeten................................... 300 000

Merkostnader för vissa äldre byggnadsföretag ................ 455 000

Summa kronor 8 400 000

Beträffande ifrågavarande byggnadsföretag, av vilka vissa anmälts även

i medelsäskandena för innevarande budgetår, anför fortifikationsförvaltningen

i huvudsak följande.

Nybyggnaden inom kvarteret Garnisonen. Projektet omfattar två femvåningsbyggnader,

en tiovåningsbyggnad och en byggnad för värmecentral

m. m. Totalkostnaden beräknas enligt prisläget den 1 april 1957 till i runt

tal 25 000 000 kronor. För första byggnadsetappen, som omfattar den ena

av femvåningsbyggnaderna jämte värmecentralen, har sammanlagt

s. 531 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

531

7 900 000 kronor anvisats för budgetåren 1955/58. Arbetena har igångsatts

i juni 1957 och byggnaderna beräknas bli i huvudsak färdigställda under

första halvåret 1959. Andra byggnadsetappen, som omfattar den andra av

femvåningsbyggnaderna, kostnadsberäknas till 7 000 000 kronor enligt

prisläget den 1 april 1957. Forskningsanstalten anser det synnerligen angeläget

att denna etapp blir färdigställd vid årsskiftet 1960/61. För att detta

skall bli möjligt måste arbetena igångsättas senast vid ingången av år 1959.

För att täcka medelsbehovet bör 3 500 000 kronor anvisas för vartdera av

budgetåren 1958/59 och 1959/60. För den tredje byggnadsetappen, som

omfattar återstående del av nybyggnaden, avser fortifikations förvaltningen

att begära medel för budgetåren 1960/63.

Ombyggnad m. m. av östra kasernflygeln inom f. d. Stockholms luftvärnsregementes

etablissement i Stockholm. Norra delen av kasernflygeln disponeras

av marinförvaltningen men kommer att frigöras i samband med att

lokaler för förvaltningen iordningställes på Skeppsholmen. De frigjorda

utrymmena är avsedda för delar av forskningsanstaltens avdelning 3.

Lokalerna bör emellertid ändras och ombyggas så att de kan utnyttjas på

ett tillfredsställande sätt. Inom södra delen av kasernflygeln, vilken del

disponeras av forskningsanstalten, bör vissa utrymmen avsedda för en

sektion inom anstaltens avdelning 2 ändras och ombyggas. — Kostnaderna

för här ifrågavarande arbeten beräknas till 1 050 000 kronor, varav

500 000 kronor belöper på förevarande anslag och återstoden på under - hållsanslag.

Tillbyggnad av köldlaboratorium. Sedan ett flertal år föreligger behov

av såväl utökning av den nuvarande laboratoriebyggnaden som utvidgning

av temperaturområdena i kylrummen. I samråd med forskningsanstalten

har fortifikationsförvaltningen upprättat ett förslag till tillbyggnad av köldlaboratoriet

och installation av effektivare kylaggregat.

Nybyggnad av laboratorium för explosivämnes forskning. Explosivämnessektionens

nuvarande lokaler iordningställdes år 1947. Lokalerna är högst

otillräckliga, enär arbetsuppgifterna vid sektionen väsentligt ökat och personalstyrkan

tredubblats. Då en ombyggnad eller utökning av nuvarande

lokaler icke kan förordas bör en helt ny byggnad för explosivämnesforskning

uppföras.

Nybyggnad för medicinsk forskning. Den medicinska sektionen har sedan

år 1948 haft svåra lokalproblem. Bristen på utrymmen har ökats genom

att nya forskningsuppdrag och forskningsområden tillkommit. Den snabba

utvecklingen på ABC-vapnens område beräknas ytterligare komma att

öka utrymmesbristen. Särskilt kommer lokaler att erfordras för den radiobiologiska

forskningen i samband med kärnvapnens utveckling. För den

försvarsmedicinska forskningen bör därför uppföras en särskild laboratoriebyggnad

så dimensionerad, att den även på längre sikt kan tillgodose

lokalbehoven.

Nybyggnad av fysikaliskt laboratorium. För att tillgodose lokalbehovet

för den fysikaliska sprängämnesforskningen bör en mindre byggnad uppföras.

Tillbyggnad av personalbostad och utbyggnad av panncentral. Nuvarande

personalbostadsutrymmen har i stor utsträckning måst tagas i anspråk för

laboratorieverksamhet. För att tillgodose behovet av överliggningsutrymmen

för personalen vid försöksstationen är det nödvändigt att tillbygga nuvarande

personalbostad. I samband därmed måste befintlig panncentral utökas.

s. 532 Kontrollera mot PDF

532

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 ur 1958

Tillbyggnad, av ballistiskt laboratorium. Ett antal arbetsrum för forskare

liar tagits i anspråk för administrativa ändamål, varför nya arbetslokaler

för forskare erfordras. För raketsektionen föreligger behov av ett större

sammanträdes- och bearbetningsrum. Vidare föreligger behov av förvaringsutrymmen

för tyngre materiel. Ifrågavarande lokalbehov bör tillgodoses

genom en tillbyggnad till det ballistiska laboratoriet.

Kompletterande arbeten vid raketskjutbanan. Skjutbanan behöver breddas

och hårdgöras. För att förhindra risk för rikoschetter bör ett kulfång uppföras.

Nybyggnad av laboratorium vid katapultbanan. Behov föreligger av ett

laboratorium i anslutning till katapultbanan för att möjliggöra vissa mätningar.

De utrymmen som f. n. utnyttjas för detta ändamål är helt otillräckliga.

Hangar vid Svea flygflottilj. För uppställning av forskningsanstaltens

flygplan erfordras ytterligare hangarutrymmen.

Smärre byggnadsarbeten. Ett flertal smärre utökningar och omändringar

av befintligt byggnadsbestånd erfordras vid avdelning 1 och försöksstationerna.

Flertalet av dessa arbeten är av hög angelägenhetsgrad.

Departementschefen

Jag föreslår att för nästa budgetår anvisas 5 000 000 kronor. Av anslagsmedlen

torde 3 500 000 kronor få utnyttjas för den fortsatta utbyggnaden

inom kvarteret Garnisonen. Återstoden, 1 500 000 kronor, bör avses

för de mest angelägna av övriga objekt.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Anordnande av lokaler för försvarets forskningsanstalt

för budgetåret 1958/59 anvisa ett investeringsanslag

av 5 000 000 kronor.

[71] Anordnande av lokaler för försvarsväsendets radioanstalt

Anslag

1958/59 (förslag).......... 300 000

Fortifikationsförvaltningen hemställer att 400 000 kronor anvisas för

nästa budgetår för anordnande av förläggnings- och arbetslokaler för försvarsväsendets

radioanstalt.

Departementschefen

Jag föreslår att 300 000 kronor anvisas för detta ändamål för nästa

budgetår och hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Anordnande av lokaler för försvarsväsendets radioanstalt

för budgetåret 1958/59 anvisa ett investeringsanslag

av 300 000 kronor.

s. 533 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

533

[72] Vissa markförvärv för armén

Anslag Nettoutgift Behållning

1956/57 .............................. 9 500 000 4 621 845 8 226 100

1957/58 .............................. 2 700 000

1958/59 (förslag) ............... 1 400 000

Under senare år har som regel särskilda medel beräknats för att möta

oförutsedda utgifter i samband med markförvärv. I de fall där expropriation

måste tillgripas kan det inträffa att den fastställda expropriationsersättningen

överstiger det vid anslagsberäkningen uppskattade värdet av

expropriationsföremålet. Dessutom kan prisstegringar inträffa under den

ofta ganska långa tid som förflyter innan förvärvet kan genomföras. Genom

att särskilda medel anvisats för att möta oförutsedda utgifter har det i

många fall blivit möjligt att undvika särskilda riksdagsäskanden för att

täcka sådana kostnadsökningar.

De för oförutsedda utgifter anvisade medlen har vidare utnyttjats för

att bestrida kostnader för smärre kompletteringar av fastighetsbeståndet.

Denna anordning har visat sig mycket värdefull. Bland annat har det varit

möjligt att genomföra önskvärda mindre markförvärv vid tillfällen, då ett

snabbt beslut kunnat medföra ekonomiskt fördelaktiga inköp, t. ex. då en

fastighet utbjudits till försäljning genom mäklare eller på auktion.

Det förekommer numera ofta att städer och tätbebyggda samhällen, som

har svårt att erhålla lämplig mark för sin expansion, ställer krav på att

få förvärva mark från militära övningsfält och kasernområden för bostadsbebyggelse

eller annat ändamål. För att kunna tillgodose dylika önskemål

är det i allmänhet erforderligt att annan mark inköpes som kompensation

för den mark som måste avstås. För att utan tidsutdräkt kunna genomföra

dylika kompensationsförvärv bör särskilda medel stå till förfogande

(jfr prop. 1955: 185, s. 4; SU 130; rskr. 302).

För nästa budgetår hemställer fortifikationsförvaltningen att 500 000

kronor anvisas för att möta oförutsedda utgifter av här angivet slag. Vidare

anmäler försvarets fastighetsnämnd att 900 000 kronor erfordras för förvärv

av kompensationsmark med anledning av försäljning till Linköpings

stad av mark tillhörande Linköpings garnisons övningsfält (frågan om

markförsäljningen underställes riksdagen i annat sammanhang).

Departementschefen

Jag biträder myndigheternas förslag och hemställer, att Kungl. Maj :t

måtte föreslå riksdagen

att till Vissa markförvärv för armén för budgetåret 1958/59

anvisa ett investeringsanslag av 1 400 000 kronor.

s. 534 Kontrollera mot PDF

534

Kung!. Maj:ts proposition nr 110 är 1958

Marinens delfond

[73] Smärre nybyggnads- och förändringsarbeten m. m.

Anslag Nettoutgift Behållning

1956/57 .................. 500 000 443 232 587 887

1957/58 .................. 500 000

1958/59 (förslag).......... 500 000

Anslaget avses för olika smärre byggnadsarbeten av investeringsnatur

för marinen.

Fortifikationsförvaltningen, som anmäler att medelsbekovet under anslaget

beräknas till 8 500 000 kronor för budgetåren 1958/59—1964/65,

hemställer att anslaget för nästa budgetår uppföres med 1 000 000 kronor.

Departementschefen

Jag föreslår att för nästa budgetår anvisas oförändrat 500 000 kronor

och hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Smärre nybyggnads- och förändringsarbeten m. m.

för budgetåret 1958/59 anvisa ett investeringsanslag av

500 000 kronor.

[74] Byggnadstekniska brandskyddsåtgärder

Anslag Nettoutgift Behållning

1956/57 .................. 100 000 80 982 57 198

1957/58 .................. 50 000

1958/59 (förslag).......... 50 000

Anslaget avses för brandskyddsåtgärder inom marinen, såsom brandsektionering

av förrådsbyggnader, automatiska brandalarmanordningar,

anläggande av branddammar m. m.

Efter förslag av Kungl. Maj:t i 1951—1957 års statsverkspropositioner

har riksdagen för budgetåren 1951/58 anvisat sammanlagt 500 000 kronor

för dessa ändamål.

Fortifikationsförvaltningen, som anmäler att medelsbehovet under anslaget

beräknas till 900 000 kronor för budgetåren 1958/59—1964/65, hemställer

att anslaget för nästa budgetår uppföres med oförändrat 50 000 kronor.

Departemen tschefen

Jag föreslår att anslaget för nästa budgetår uppföres med oförändrat

50 000 kronor och hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Byggnadstekniska brandskyddsåtgärder för budgetåret

1958/59 anvisa ett investeringsanslag av 50 000 kronor.

s. 535 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 195S

535

[7 5] Skyddsanordningar vid marinens anläggningar

Anslag Nettoutgift Behållning

1956/57 .................. 50 000 104 071 256 712

1957/58 .................. 50 000

1958/59 (förslag).......... 50 000

Anslaget avses för byggnadsåtgärder för att minska inbrottsriskerna vid

marinens anläggningar.

Efter förslag av Kungl. Maj:t i 1949—1957 års statsverkspropositioner

har riksdagen för budgetåren 1949/58 anvisat sammanlagt 775 000 kronor

för detta ändamål.

Fortifilcationsförvaltningen, som anmäler att medelsbehovet under anslaget

beräknas till 500 000 kronor för budgetåren 1958/59—1964/65, hemställer

att anslaget uppföres med oförändrat 50 000 kronor.

Departementschefen

Jag föreslår att anslaget för nästa budgetår uppföres med oförändrat

belopp och hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Skyddsanordningar vid marinens anläggningar för

budgetåret 1958/59 anvisa ett investeringsanslag av 50 000

kronor.

[76] Anordnande av vissa förråd och garage

Anslag Nettoutgift Behållning

1956/57 .................. 600 000 837 473 633 920

1957/58 .................. 600 000

1958/59 (förslag).......... 400 000

Efter förslag av Kungl. Maj:t i 1951—1957 års statsverkspropositioner

har riksdagen för budgetåren 1951/58 anvisat sammanlagt 3 175 000 kronor

för detta ändamål.

Såsom framgår av 1955 års statsverksproposition (bil. 25, s. 19) framlade

fortifikationsförvaltningen i medelsäskandena för budgetåret 1955/56 en

av chefen för marinen upprättad plan över marinens behov av icke fullträffsäkra

förråd och garage.

Fortifikationsförvaltningen, som anmäler att medelsbehovet under anslaget

i anslutning till den ifrågavarande planen beräknas till 8 100 000

kronor för budgetåren 1958/59-—1964/65, hemställer att anslaget för nästa

budgetår uppföres med 1 100 000 kronor.

s. 536 Kontrollera mot PDF

536

Kungl. Maj:ts proposition nr HO år 1958

Departementschefen

Jag föreslår att för nästa budgetår anvisas 400 000 kronor för de mest

angelägna av här ifrågavarande objekt. Jag hemställer alltså, att Kungl.

Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Anordnande av vissa förråd och garage för budgetåret

1958/59 anvisa ett investeringsanslag av 400 000 kronor.

[77] Flyttning av Stockholms örlogsbas (Bergaskoloma)

Anslag Nettoutgift Behållning

1956/57 .................. 450 000 — 450 000

1957/58 .................. 2 400 000

1958/59 (förslag).......... 700 000

Efter förslag av Kungl. Maj:t i propositionen 1953: 200 angående flyttning

av Stockholms örlogsbas beslöt riksdagen att örlogsbasen skulle flyttas

till Stockholms södra skärgård, varvid dåvarande örlogsstationen, med

undantag för delar som ägde direkt anknytning till örlogsvarvet, skulle

förläggas till Berga. Förevarande anslag avses för de byggnadsarbeten på

Berga, som erfordras i samband med nämnda utflyttning.

Vid anmälan av förenämnda proposition (s. 64) uttalade chefen för

försvarsdepartementet att det med hänsyn till förändringar i fråga om

flottans värnpliktsutbildning, underbefälsorganisation m. m., som inträffat

sedan örlogsbasutredningen avgivit sitt betänkande, icke var möjligt

att taga ställning till det av utredningen föreslagna utbyggnadsprogrammet

på Berga. En översyn borde enligt departementschefen företagas rörande

behovet av byggnadsåtgärder därstädes, varvid möjligheterna av en begränsning

av byggnadsprogrammet borde undersökas. Sedermera har

Kungl. Maj :t uppdragit åt fortifikationsförvaltningen att i samråd med

chefen för marinen överse behovet av byggnadsåtgärder vid Berga och till

Kungl. Maj :t inkomma med härav föranlett förslag.

I anslutning till beslut av Kungl. Maj :t den 11 september 1953 att kasern

II på Skeppsholmen fick upplåtas till byggnadsstyrelsen för konsthögskolans

räkning har det blivit nödvändigt att, som ersättning för nämnda kasern,

vid Berga uppföra några av de byggnader, som örlogsbasutredningen beräknat

erforderliga i samband med utflyttningen av örlogsbasen. Sålunda

har av medel anvisade under anslaget Vissa byggnadsarbeten för marinen

ett belopp av 4 200 000 kronor tagits i anspråk för uppförande av två

kaserner, sjukhus, skolbyggnad, värmecentral m. m. vid Berga (jfr prop.

1955: 1, bil. 25, s. 21).

I sina medelsäskanden för budgetåret 1957/58 framlade fortifikationsförvaltningen

i samråd med chefen för marinen definitivt förslag beträffande

den fortsatta utbyggnaden vid Berga. Den totala kostnaden för att genom
-

s. 537 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

537

föra förslaget beräknades till 19 000 000 kronor enligt 1956 års prisläge.

Byggnadsprogrammet borde enligt fortifikationsförvaltningen och chefen för

marinen genomföras under budgetåren 1957/58—1961/62 (jfr prop. 1957: 1,

bil. 25, s. 17). För arbeten enligt byggnadsprogrammet har riksdagen för

budgetåren 1956/58 anvisat sammanlagt 2 850 000 kronor.

Fortifikationsförvaltningen anmäler i medelsäskandena för nästa budgetår

att kostnaderna för byggnadsprogrammet på grund av indexmässiga

kostnadsstegringar numera beräknas till 20 000 000 kronor, varför

(20 000 000—2 850 000=) 17 150 000 kronor erfordras för att fullfölja utbyggnaden.

För att byggnadsprogrammet skall kunna genomföras inom

den beräknade tidsperioden erfordras enligt fortifdiationsförvaltningen för

nästa budgetår en medelstilldelning av 5 000 000 kronor, avsedd för i det

följande upptagna objekt.

Byggnadsföretag m.m. Kostnad

Maskinskola (skolsalsbyggnad, elverkstunnel, motor utbildningsavdelning

och verkstad för Bergaskolorna) ................ 1 220 000

Förläggningsbyggnad (mindre) ............................. 555 000

Förråd för marinkommandot (friliggande byggnad)............ 400 000

Förtöjningspirer.......................................... 885 000

Utvändiga ledningar samt väg- och planeringsarbeten m. m..... 1 485 000

Administration........................................... 455 000

Summa kronor 5 000 000

Fortifikationsförvaltningen hemställer således att anslaget uppföres med

5 000 000 kronor för nästa budgetår.

Departementschefen

Jag kan icke tillstyrka alt mer än 700 000 kronor anvisas för nästa

budgetår. Anslagsmedlen torde få användas för de mest angelägna arbetena

enligt det framlagda byggnadsprogrammet.

En mindre jämkning av anslagsrubriken har företagits för att förtydliga

densamma.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Flyttning au Stockholms örlogsbas (Bergaskolorna)

för budgetåret 1958/59 anvisa ett investeringsanslag av

700 000 kronor.

[78] Vissa byggnadsarbeten för marinen

Anslag Nettoutgift Behållning

1956/57 .................. 400 000 4 543 326 416 055

1957/58 .................. 900 000

1958/59 (förslag).......... 1 700 000

s. 538 Kontrollera mot PDF

538

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Efter förslag av Kungl. Maj:t i 1953—1957 års statsverkspropositioner

har riksdagen för detta ändamål för budgetåren 1953/58 anvisat sammanlagt

12 700 000 kronor. Riksdagen har härjämte för samma ändamål till

vissa i arbetslöshetsbekämpande syfte anordnade arbeten på tilläggsstat II

till riksstaten för budgetåret 1953/54 anvisat 350 000 kronor.

I enlighet med vad som förutsatts i 1953 års statsverksproposition (bil. 25,

s. 18) har vidare till nu förevarande anslag överförts den 30 juni 1953 förefintlig

behållning på anslagen Byggnadsåtgärder, erforderliga för effektivisering

av värnpliktsutbildningen, Modernisering av vissa anläggningar vid

marinen samt Bostadsbyggnader vid marinen. Medelsanvisningen på sistnämnda

tre anslag uppgår till sammanlagt 4 275 000 kronor.

För ändamål, som avses med förevarande anslag, uppgår den sammanlagda

medelsanvisningen således till (12 700 000+350 000+4 275 000=)

17 325 000 kronor. Härav har såsom angivits under föregående punkt

4 200 000 kronor avsetts för vissa arbeten vid Berga.

Fortifikationsförvaltningen, som anmäler att medelsbehovet under anslaget

beräknas till 28 000 000 kronor för budgetåren 1958/59—1964/65,

hemställer att anslaget för nästa budgetår uppföres med 2 400 000 kronor.

Ifrågavarande medel avses för i det följande upptagna byggnadsföretag.

Förband m. in. Byggnadsföretag in. in. Kostnad

Flottans skolor i Karlskrona Tillbyggnad av verkstadsskola

m. m...................... 300 000

Göteborgs kustartilleriförsvar Byggnad för radarteknisk utbildning

...................... 400 000

Anordnande av helikopterbas vid

Berga (etapp I)............. 1 200 000

Merkostnader för vissa äldre byggnadsföretag

................. 500 000

Summa kronor 2 400 000

Det angivna byggnadsbehovet vid flottans skolor i Karlskrona och vid

Göteborgs kustartilleriförsvar har anmälts i fortifikation sförvaltningens medelsäskanden

för tidigare budgetår.

Behov av en ordinarie helikopterbas för marinens helikopterorganisation

anmäldes i 1957 års statsverksproposition (bil. 6, s. 139). Fortifikationsförvaltningen

framlägger nu i samråd med chefen för marinen ett

förslag till en sådan bas vid Berga. Kostnaderna för anläggningen beräknas

till totalt 3 250 000 kronor och byggnadstiden till ett och ett halvt år. Därest

anläggningen kan påbörjas hösten 1958 räknar fortifikationsförvaltningen

med en kassamässig medelsförbrukning av omkring 1 200 000 kronor för

budgetåret 1958/59. Resterande belopp (3 250 000—1 200 000=) 2 050 000

s. 539 Kontrollera mot PDF

Karuil. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

539

kronor beräknas bli kassamässigt förbrukat under budgetåret 1959/60.

Fortifikationsförvaltningen föreslår att ämbetsverket erhåller bemyndigande

att utlägga beställning på hela anläggningen samt att 1 200 000 kronor

anvisas för nästa budgetår för att bestrida beräknade kassamässiga utgifter

för samma budgetår. Resterande belopp bör enligt fortifdvationsförvaltningen

anvisas för budgetåret 1959/60. Till frågan om anordnande av vissa tillfälliga

helikopterbaser, som bedömts erforderliga för helikopterorganisationen,

avser fortifikationsförvaltningen att återkomma i medelsäskandena

för budgetåret 1959/60.

Departementschefen

Jag föreslår att anslaget för nästa budgetår upptages med 1 700 000

kronor. Jag räknar därvid med att de anmälda merkostnaderna för vissa

äldre byggnadsföretag skall kunna bestridas och att arbetena med den ifrågavarande

helikopterbasen skall kunna påbörjas. Jag hemställer alltså, att

Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Vissa byggnadsarbeten för marinen för budgetåret

1958/59 anvisa ett investeringsanslag av 1 700 000 kronor.

[79] Vissa markförvärv för marinen

Anslag Nettoutgift Behållning

1956/57 .............................. 500 000 465 093 2 741 861

1957/58 .............................. 700 000

1958/59 (förslag) ............... 200 000

Fortifikationsförvaltningen hemställer att för nästa budgetår anvisas

540 000 kronor för förvärv av mark för anordnande av en provskjutningsplats

vid Torhamns udde samt för oförutsedda utgifter för markförvärv

för marinen (jfr vad som i det föregående anförts i fråga om oförutsedda

utgifter under arméns markförvärvsanslag).

Departementschefen

Jag föreslår att anslaget för nästa budgetår uppföres med 200 000 kronor.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att bestämma hur dessa medel

närmare skall utnyttjas.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Vissa markförvärv för marinen för budgetåret

1958/59 anvisa ett investeringsanslag av 200 000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

340

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Flygvapnets delfond

[80] Smärre nybyggnads- och förändringsarbeten m. in.

Anslag Nettoutgift Behållning

1956/57 .................. 500 000 825 944 177 700

1957/58 .................. 500 000

1958/59 (förslag).......... 500 000

Anslaget avses för olika smärre byggnadsarbeten av investeringsnatur

för flygvapnet.

Fortifikationsförvaltningen, som anmäler att medelsbehovet under anslaget

beräknas till 5 400 000 kronor för budgetåren 1958/59—1964/65,

hemställer att anslaget för nästa budgetår uppföres med 700 000 kronor.

Departementschefen

Jag föreslår att för nästa budgetår anvisas oförändrat 500 000 kronor

och hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Smärre nybyggnads- och förändringsarbeten m. m.

för budgetåret 1958/59 anvisa ett investeringsanslag av

500 000 kronor.

[81] Byggnadstekniska brandskyddsåtgärder

Anslag Nettoutgift Behållning

1956/57 .................. 100 000 54 795 90 231

1957/58 .................. 100 000

1958/59 (förslag).......... 100 000

Anslaget avses för brandskyddsåtgärder inom flygvapnet, såsom brandsektionering

av förrådsbyggnader, automatiska brandalarmanordningar,

anläggande av branddammar m.m.

Efter förslag av Kungl. Maj:t i 1951—1957 års statsverkspropositioner

har riksdagen för budgetåren 1951/1958 anvisat sammanlagt 600 000 kronor

för detta ändamål.

Fortifikationsförvaltningen, som anmäler att medelsbehovet under anslaget

beräknas till 1 000 000 kronor för budgetåren 1958/59—1964/65,

hemställer att anslaget uppföres med 100 000 kronor för nästa budgetår.

Departementschefen

Jag föreslår att anslaget för nästa budgetår uppföres med oförändrat

belopp och hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

s. 541 Kontrollera mot PDF

Knngl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

541

att till Byggnadstekniska brandskyddsåtgärder för budgetåret

1958/59 anvisa ett investeringsanslag av 100 000 kronor.

[82] Skyddsanordningar vid flygvapnets anläggningar

Anslag Nettoutgift Behållning

1956/57 .................. 50 000 483 494 127 638

1957/58 .................. 100 000

1958/59 (förslag).......... 100 000

Anslaget avses för byggnadsåtgärder för att minska inbrottsriskerna

vid flygvapnets anläggningar.

Efter förslag av Kungl. Maj:t i 1949—1957 års statsverkspropositioner

bar riksdagen för budgetåren 1949/58 anvisat sammanlagt 1 075 000 kronor

för detta ändamål.

Fortifikationsförvaltningen, som anmäler att medelsbehovet under anslaget

beräknas till 1 200 000 kronor för budgetåren 1958/59—1964/65,

hemställer att anslaget för nästa budgetår uppföres med 100 000 kronor.

Departementschefen

Jag föreslår att anslaget för nästa budgetår uppföres med oförändrat

100 000 kronor och hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att

till Skyddsanordningar vid flygvapnets anläggningar för

budgetåret 1958/59 anvisa ett investeringsanslag av 100 000

kronor.

[83] Vissa byggnadsarbeten för flygvapnet

Anslag Nettoutgift Behållning

1956/57 .............................. 1 1 000 000 4 944 260 2 522 232

1957/58 .............................. 4 550 000

1958/59 (förslag) ............... 2 400 000

1 Därutöver 450 000 kronor anvisade på tilläggsstat.

Efter förslag av Kungl. Maj:t i 1953—1957 års statsverkspropositioner

och i propositionen 1957:2 har riksdagen för detta ändamål för budgetåren

1953/58 anvisat sammanlagt 16 400 000 kronor. Härjämte har riksdagen

för budgetåren 1949/53 till Byggnadsåtgärder i samband med ändring

i flygvapnets organisation anvisat sammanlagt 10 700 000 kronor. I

enlighet med vad som förutsatts i 1953 års statsverksproposition (bil. 25,

s. 25) har den 30 juni 1953 förefintlig behållning på sistnämnda anslag

överförts till nu förevarande anslag.

s. 542 Kontrollera mot PDF

542

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1958

För ändamål, som avses med förevarande anslag, uppgår sammanlagda

medelsanvisningen således till (16 400 000 + 10 700 000 =) 27 100 000

kronor.

Fortifikationsförvaltningen, som anmäler att medelsbehovet under anslaget

beräknas till 93 200 000 kronor för budgetåren 1958/59—1964/65,

hemställer att anslaget för nästa budgetår uppföres med 11 200 000 kronor.

Ifrågavarande medel avses för i det följande upptagna byggnadsföretag,

av vilka vissa förut anmälts av fortifikationsförvaltningen i tidigare medel

säskanden.

Förband m. m. Byggnadsföretag m. in. Kostnad

Västmanlands flygflottilj Värmeisolering av hangar ...... 630 000

Västgöta flygflottilj Hangar .............................. 4 025 000

Skaraborgs flygflottilj Ammunitionsförråd ............... 50 000

Hallands flygflottilj Ammunitionsförråd ............... 50 000

Blekinge flygflottilj Ammunitionsförråd ............... 50 000

Flygvapnets centrala skolor Ombyggnad av underofficers
mäss

.............................. 250 000

Hangarverkstäder vid tre flottiljer

.............................. 1 020 000

Byggnadsåtgärder för mark
stridsutbildningen

............ 325 000

Byggnadsåtgärder vid Herrevadskloster

för fältflygaroch

flygnavigatörsutbildning
en

................................. 4 000 000

Mei-kostnader för vissa äldre

byggnadsföretag ............... 800 000

Summa kronor 11 200 000

Beträffande den föreslagna hangaren vid Västgöta flygflottilj och byggnadsåtgärderna

vid Herrevadskloster inhämtas bland annat följande.

Hangar för Västgöta flygflottilj. Totalkostnaderna för hangaren beräknar

fortifikationsförvaltningen i enlighet med ett av ämbetsverket och

chefen för flygvapnet uppgjort förslag till 6 700 000 kronor enligt prisläget

den 1 april 1957. Av medel som anvisats under förevarande anslag

för budgetåret 1957/58 beräknas 2 675 000 kronor kunna utnyttjas för att

påbörja hangaren. För att fullfölja arbetena erfordras (6 700 000 —

2 675 000 = ) 4 025 000 kronor.

Byggnadsåtgärder vid Herrevadskloster. Med anledning av flygvapenchefens

förslag om att till Herrevadskloster förlägga den förberedande allmänbildande

undervisningen för fältflygare och flygnavigatörer (jfr i det

föregående under flygvapnets avlöningsanslag) har fortifikationsförvaltningen

under förevarande anslag beräknat medel för att kunna påbörja

de byggnadsarbeten som erfordras för att genomföra förslaget.

s. 543 Kontrollera mot PDF

Kung!. MajAs proposition nr 110 år 1958

543

Departementschefen

Jag kan icke tillstyrka högre anslag för nästa budgetår än 2 400 000

kronor, vilka medel torde få användas för de mest angelägna arbetena.

Några byggnadsåtgärder vid Herrevadskloster räknar jag emellertid icke

med.

Under åberopande av det anförda får jag alltså hemställa, att Kungl.

Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Vissa byggnadsarbeten för flygvapnet för budgetåret

1958/59 anvisa ett investeringsanslag av 2 400 000 kronor.

[84] Vissa flygfältsarbeten in. m.

Anslag Nettoutgift Behållning

1956/57 ..................M8 000 000 32 295 747 6 862 972

1957/58 .................. 20 000 000

1958/59 (förslag).......... 22 000 000

1 Därutöver har på tilläggsstat anvisats 10 000 000 kronor och från anslag under tolfte huvudtiteln

överförts (11 700+18 000=) 29 700 kronor.

♦

1947—1957 års riksdagar har för detta ändamål för budgetåren 1947/58

anvisat sammanlagt 199 900 000 kronor. Riksdagen bar härjämte för samma

ändamål till vissa i arbetslöshetsbekämpande syfte anordnade arbeten på

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/53 anvisat 1 250 000 kronor.

Utbyggnaden av flygfälten sker i enlighet med en år 1953 uppgjord

flygfältsplan, som omarbetats och reviderats år 1956. Investeringsbehovet

enligt planen uppgår — inberäknat markförvärv och anläggningar för eloch

teleutrustning — till i runt tal 50 000 000 kronor för år för budgetåren

1958/59—1966/67 (jfr prop. 1957: 1, bil. 25, s. 23—25).

Flygförvaltningen anmäler för nästa budgetår ett medelsbehov av

46 100 000 kronor för fortsatta flygfältsarbeten enligt den ifrågavarande

utbyggnadsplanen. De arbeten, som ämbetsverket avser att utföra under

budgetåret 1958/59, omfattar utbyggnad av nya startbanor, förlängning av

vissa startbanor, utvidgning av uppställningsplattor vid flottiljflygfält, utbyggnad

av uppställningsområden m. m., anordnande av drivmedelscisterner

m. m. samt maskeringsåtgärder och uppförande av baracker.

I fråga om llygfältsarbetena anför flygförvaltningen i medelsäskandena

bl. a. följande.

Av medel som flygförvaltningen äskat för flygfältsarbeten för budgetåren

1954/58 har endast ca 60 % beviljats. Genomförandet av flygfältsplanerna

har därför ej kunnat hålla jämna steg med den militärtekniska utvecklingen.

En snabb utbyggnad av flygbassystemet är emellertid nödvändig med hänsyn

till den ökade tillgången på atomvapen.

s. 544 Kontrollera mot PDF

544

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Tillgången på llygbaser kommer att under lång tid framåt vara för liten.

Detta har till följd att flottiljerna måste baseras med flera divisioner på

baserna, vilket medför ökad sårbarhet. Vidare begränsas möjligheterna till

kraftsamling av flygförband till olika delar av landet. Flygförbandets

främsta egenskap rörligheten kommer icke att kunna fullt utnyttjas. Endast

ett fåtal divisioner har vidare kunnat ges en spridd uppställning i uppställningsområden

och endast ett ringa antal baser har kunnat förses med

startplatser för jaktflygplan i högsta startberedskap.

Flygförvaltningen anser det icke vara möjligt att nu taga igen den försening

som uppstått i det ursprungliga tidsprogrammet. Ämbetsverket har

dock beräknat medelsbehovet för nästa budgetår så att byggnadsverksamheten

skall kunna nå upp till ett medelår enligt flygfältsplanen.

För den fortsatta moderniseringen av flygvapnets bomb- och skjutplatser

anmäler flygförvaltningen härjämte ett medelsbehov av 300 000 kronor

för nästa budgetår.

Flygförvaltningen hemställer sålunda att för budgetåret 1958/59 anvisas

46 100 000 kronor för arbeten enligt flygfältsplanen och 300 000 kronor

för utbyggnad av bomb- och skjutplatser eller sammanlagt 46 400 000

kronor. Vidare hemställer ämbetsverket att arbeten enligt flygfältsplanen

får igångsättas för en kostnad av 6 500 000 kronor utöver anvisade medel.

Ärendet är av den natur att en fullständig redogörelse för detsamma icke

bör lämnas till statsrådsprotokollet. Närmare upplysningar torde få inhämtas

genom de handlingar, som kommer att tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott.

Flygförvaltningen har i sina medelsäskanden på driftbudgeten (skr. 2:/e

1957) föreslagit att särskilda medel måtte beräknas för planläggning av

sådana flygfältsarbeten, som avses komma till utförande vid krig eller beredskapstillstånd,

samt hemställt att ett reservationsanslag å 300 000 kronor

måtte anvisas för detta ändamål för nästa budgetår.

Departementschefen

Jag kan icke tillstyrka att anslaget för nästa budgetår uppföres med

högre belopp än 22 000 000 kronor. Då de för innevarande budgetår under

anslaget disponibla medlen, inberäknat reservationer, uppgår till cirka

27 000 000 kronor, innebär den föreslagna medelsanvisningen en minskning

av flygfältsarbetena i jämförelse med innevarande budgetår. Liksom

förut bör Kungl. Maj :t beredas möjlighet att medge att flygfältsarbeten

får igångsättas för en viss kostnad utöver anslagsbeloppet, förslagsvis för

nästa budgetår 4 000 000 kronor. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t

att besluta om byggnadsprogrammets närmare utformning.

Några särskilda medel för planläggning av vissa flygfältsarbeten kan jag

icke tillstyrka. För ifrågavarande planläggning torde, liksom tidigare skett,

förevarande anslag få utnyttjas.

s. 545 Kontrollera mot PDF

545

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) medgiva att flygfältsarbeten m. m. vid flygvapnet må

komma till utförande i den av mig angivna omfattningen;

b) till Vissa flygfältsarbeten m.m. för budgetåret 1958/59

anvisa ett investeringsanslag av 22 000 000 kronor.

[85] Anläggningar för el- och teleutrustning

Anslag Nettoutgift Behållning

1956/57 .................. 2 500 000 1 519 329 3 587 774

1957/58 .................. 2 000 000

1958/59 (förslag).......... 3 400 000

Efter förslag av Kungl. Maj:t i 1956 och 1957 års statsverkspropositioner

har riksdagen för detta ändamål för budgetåren 1956/58 anvisat

4 500 000 kronor. Härjämte har 1951—1955 års riksdagar för budgetåren

1951/56 till Flygfältsbelysning m. m. anvisat sammanlagt 4 700 000 kronor,

I enlighet med vad som förutsatts i 1956 års statsverksproposition (bil. 25,

s, 26) har den 30 juni 1956 förefintlig behållning på sistnämnda anslag

överförts till nu förevarande anslag.

För ändamål, som avses med förevarande anslag, uppgår den sammanlagda

medelsanvisningen således till (4 500 000+4 700 000—) 9 200 000

kronor.

Flygförvaltningen hemställer att anslaget för nästa budgetår uppföres

med 4 910 000 kronor och anför i anslutning härtill bl. a. följande.

Anläggningar för flygfältsbelysning. Flygfältsbelysningar av ny typ bör

installeras vid ytterligare två flottiljer. I samband med fortsatta flygfältsarbeten

erfordras vidare kompletteringar av befintliga anläggningar för banoch

inflygningsljus, varjämte vissa omplaceringar och nyinstallationer av

hinderljusmaster måste utföras av flygsäkerhetsskäl. Kostnaderna för här

ifrågavarande arbeten beräknar tlygförvaltningen till 630 000 kronor för

budgetåret 1958/59.

Anläggningar för elkraft. Flygförvaltningen har i tidigare medelsäskanden

anmält att elkraftförsörjningen vid vissa krigsflygfält behöver förstärkas.

Det ökade behovet av elenergi sammanhänger med det stegrade elkraftbehovet

för radio och radar, transportabla flygfältsbelysningsanläggningar

och särskilda kommandoplatsvagnar, vilken utrustning numera erfordras

för att åstadkomma ökad flygsäkerhet och effektivare stridsledning. Vidare

tillkommer ett ökat elkraftbehov för uppehållsplatser, verkstadsutrymmen

m. m. inom uppställningsområden. Kostnaderna för här avsedda arbeten

beräknar flygförvaltningen till 860 000 kronor för budgetaret 1958/59.

Anläggningar för högtalare. En fortsatt komplettering av kabelnäten

m. m. erfordras. Den reviderade flygfältsplanen beräknas vidare medföra

krav på en utvidgning av kabelnätet för signal- och högtalaranläggningarna

på flygfälten. Kostnaderna under nästa budgetår för här ifrågavarande

arbeten beräknas till 280 000 kronor.

35—gg 85 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 sand. Nr 110

s. 546 Kontrollera mot PDF

546

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Anläggningar för radio och radar. Den för flygverksamheten erforderliga

säkerhetsorganisationen kräver ytterligare successiv utbyggnad av markplacerad

radio- och radarutrustning. Denna ömtåliga materiel måste skyddas

mot ogynnsamt väder och yttre åverkan. Smärre hyddor och skyddsrum

behöver därför uppföras. Vidare erfordras fundament till master

samt kabelarbeten. Kostnaderna för dessa arbeten beräknas för budgetåret

1958/59 till sammanlagt 2 200 000 kronor.

Anläggningar för telemateriel för luftbevakningen. Ifrågavarande arbeten

omfattar i huvudsak anordningar för luftbevakningens teleinstallationer,

såsom resning av master till radioanläggningar, hyddor för sådana anläggningar,

fundament för master och hyddor, framdragning av elkraft, anskaffning

av reservkraftaggregat m. m. Kostnaderna för dessa arbeten beräknas

för budgetåret 1958/59 till 940 000 kronor.

Departementschefen

Jag föreslår att anslaget för nästa budgetår uppföres med 3 400 000

kronor. Anslagsmedlen torde få användas för att utföra de mest angelägna

av de i det föregående angivna arbetena. Jag hemställer alltså, att Kungl.

Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Anläggningar för el- och teleutrustning för budgetåret

1958/59 anvisa ett investeringsanslag av 3 400 000 kronor.

[86] Vissa markförvärv för flygvapnet

Anslag Nettoutgift Behållning

1956/57 .............................. 7 000 000 3 585 348 5 438 600

1957/58 .............................. 3 000 000

1958/59 (förslag) ............... 1 200 000

Flygförvaltningen hemställer att för nästa budgetår anvisas 3 600 000

kronor för markförvärv för flygfältsarbeten m. m. Ämbetsverket har därvid

beräknat medel för två större förvärv, för vilka kostnaderna uppskattas

till omkring 1 000 000 kronor, samt för ett flertal mindre markförvärv där

kostnaderna beräknas icke komma att överstiga 300 000 kronor. Samtliga

markförvärv utom två mindre avser krigsflygfält.

Fortifikationsförvaltningen hemställer vidare att för nästa budgetår anvisas

800 000 kronor för markförvärv för flygvapnets markstridsutbildning.

Departementschefen

Jag föreslår att anslaget för nästa budgetår uppföres med 1 200 000 kronor.

Anslaget bör kunna utnyttjas för de ändamål som angivits i det föregående.

Det bör dock få ankomma på Kungl. Maj :t att besluta om hur

anslagsmedlen närmare skall disponeras.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Vissa markförvärv för flygvapnet för budgetåret

1958/59 anvisa ett investeringsanslag av 1 200 000 kronor.

s. 547 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

547

Befästningars delfond

[87] Anordnande av vissa fartygstunnlar

Anslag Nettoutgift Behållning

1956/57 .................. 3 000 000 4 491 375 848 766

1957/58 .................. 4 000 000

1958/59 (förslag).......... 7 100 000

1948—1957 års riksdagar har för detta ändamål för budgetåren 1948/58

anvisat sammanlagt 39 500 000 kronor. Av ett äldre anslag har härjämte

kunnat disponeras 310 000 kronor. Anslagsmedlen är avsedda för fem

olika anläggningar. Kostnaderna för dessa beräknades i fortifikationsförvaltningens

medelsäskanden för budgetåret 1957/58 till sammanlagt

64 540 000 kronor enligt prisläget den 1 april 1956.

Fortifikationsförvaltningen anmäler i sina medelsäskanden för nästa

budgetår att kostnaderna för ifrågavarande anläggningar uppräknats med

1 720 000 kronor på grund av indexmässig stegring av kostnaderna.

En uppräkning av kostnaderna har vidare skett med 640 000 kronor genom

att kostnaderna för vissa arbeten för utflyttningen av Stockholms örlogsvarv

lagts på här ifrågavarande objekt. Kostnaderna för anläggningarna

beräknar fortifikationsförvaltningen således till (64 540 000 + 1 720 000 +

640 000 = ) 66 900 000 kronor enligt prisläget den 1 april 1957. För att

fullfölja byggnadsprogrammet erfordras (66 900 000—39 810 000=)

27 090 000 kronor. Härav erfordras 10 360 000 kronor för budgetåret

1958/59.

Fortifdcationsförvaltningen anmäler härjämte behov av ytterligare ett antal

fartygstunnlar m. m. för en totalkostnad av 187 700 000 kronor. För

ifrågavarande objekt äskas dock icke några medel för nästa budgetår.

Ämbetsverket hemställer således att för budgetåret 1958/59 anvisas

10 360 000 kronor.

Ärendet är av den natur att en fullständig redogörelse för detsamma icke

bör lämnas till statsrådsprotokollet. Närmare upplysningar torde få inhämtas

genom de handlingar som kommer att tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott.

Depnrtemen tschefen

Jag föreslår att för nästa budgetår anvisas 7 100 000 kronor för fortsatta

arbeten på redan beslutade anläggningar.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Anordnande av vissa fartygstunnlar för budgetåret

1958/59 anvisa ett investeringsanslag av 7 100 000 kronor.

s. 548 Kontrollera mot PDF

548

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

[88] Bergliangarer

Anslag

Nettoutgift

Behållning

1956/57 ..............

____ 7 400 000

7 144 602

255 398

1957/58 ..............

____ 9 100 000

1958/59 (förslag)......

____ 7 100 000

1949—1957 års riksdagar har för detta ändamål för budgetåren 1949/58

anvisat sammanlagt 86 200 000 kronor. Anslagsmedlen avses för berghangarer

vid fem flygflottiljer. Kostnaderna för berghangarerna beräknades

i fortifikationsförvaltningens medelsäskanden för budgetåret 1957/58 till

94 600 000 kronor enligt prisläget den 1 april 1956.

Fortifikationsförvaltningen anmäler i sina medelsäskanden för nästa

budgetår att förnyade kostnadsberäkningar som företagits beträffande ifrågavarande

anläggningar nödvändiggjort en uppräkning av kostnaderna med

totalt 3 110 000 kronor, varav 990 000 kronor för indexmässig kostnadsstegring.

Kostnaderna för hangarerna beräknar fortifikationsförvaltningen

sålunda till (94 600 000+3 110 000=) 97 710 000 kronor enligt prisläget

den 1 april 1957. För att fullfölja byggnadsprogrammet erfordras alltså

(97 710 000—86 200 000=) 11 510 000 kronor, vilket belopp i sin helhet

erfordras för nästa budgetår.

Fortifikationsförvaltningen anmäler härjämte behov av kompletterande

arbeten beträffande vissa av hangarerna samt ånyo behov av modernisering

av två äldre hangarer. För budgetåret 1958/59 äskar fortifikationsförvaltningen

emellertid icke några medel härför.

Ämbetsverket hemställer således att för nästa budgetår anvisas 11 510 000

kronor.

Ärendet är av den natur att en fullständig redogörelse för detsamma icke

bör lämnas till statsrådsprotokollet. Närmare upplysningar torde få inhämtas

genom de handlingar som kommer att tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott.

Departementschefen

Enligt fortifikationsförvaltningens nu gjorda beräkningar erfordras omkring

11 500 000 kronor för att slutföra arbetena beträffande hangarerna.

Jag föreslår att för budgetåret 1958/59 anvisas 7 100 000 kronor, vilket

belopp torde vara tillräckligt för att helt färdigställa fyra av de fem hangarerna.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Berghangarer för budgetåret 1958/59 anvisa ett

investeringsanslag av 7 100 000 kronor.

s. 549 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

549

[89] Anordnande av vissa drivmedelsförråd

Anslag Nettoutgift Behållning

1956/57 .................. *3 500 000 6 213 697 56 888

1957/58 .................. 3 400 000

1958/59 (förslag).......... 5 600 000

1 Därutöver 1 500 000 kronor anvisade på tilläggsstat.

1948—1957 års riksdagar har för detta ändamål för budgetåren 1948/58

anvisat sammanlagt 48 800 000 kronor. Av äldre anslag har härjämte

kunnat utnyttjas 1 063 000 kronor. I anslutning till Kungl. Maj:ts beslut

den 16 juli 1954 har från förevarande anslag 2 300 000 kronor överförts

till fondmedel under tionde huvudtiteln, sedan en av anläggningarna, för

vilken detta belopp avsetts, bestämts skola i fortsättningen utbyggas genom

försorg av riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap. Sålunda har för

återstående objekt — tolv olika drivmedelsanläggningar, etappförråd jämte

kompletteringar av vissa äldre anläggningar m. m. -—- kunnat disponeras

(48 800 000 + 1 063 000—2 300 000=) 47 563 000 kronor. Kostnaderna för

ifrågavarande anläggningar m. m. beräknades av fortifikationsförvaltningen

i medelsäskandena för budgetåret 1957/58 till 52 950 000 kronor enligt

prisläget den 1 april 1956.

Fortifikationsförvaltningen anmäler i sina medelsäskanden för nästa

budgetår att kostnaderna för några av anläggningarna, som ännu icke helt

färdigställts, uppräknats med 510 000 kronor på grund av indexmässiga

kostnadsstegringar. Beträffande några objekt har enligt fortifikationsförvaltningen

vidare på grund av ökade krav på distributionsanordningar

och säkerhetsåtgärder samt i anledning av forceringsarbeten i samband

med Suezkrisen m. m. kostnadsökningar uppkommit med 5 160 000

kronor, vilka emellertid till en del kunnat kompenseras genom att besparingar,

sammanlagt 1 300 000 kronor, uppstått beträffande andra objekt

inom anslaget. Kostnaderna för ifrågavarande anläggningar m. m. beräknar

fortifikationsförvaltningen sålunda till (52 950 000+510 000+5 160 000 —

1 300 000 = ) 57 320 000 kronor enligt prisläget den 1 april 1957. För att

fullfölja byggnadsprogrammet erfordras (57 320 000—47 563 000=)

9 757 000 kronor, varav 6 757 000 kronor för budgetåret 1958/59.

Fortifikationsförvaltningen framlägger härjämte förslag om utförande av

ytterligare drivmedelsanläggningar m. m. för en beräknad totalkostnad av

233 950 000 kronor. För att påbörja vissa av de nya objekten erfordras

4 700 000 kronor för nästa år.

Ämbetsverket hemställer således att för budgetåret 1958/59 anvisas

(6 757 000+4 700 000=) 11 457 000 kronor.

s. 550 Kontrollera mot PDF

550

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Ärendet är av den natur att en fullständig redogörelse för detsamma

icke bör lämnas till statsrådsprotokollet. Närmare upplysningar torde få

inhämtas genom de handlingar, som kommer att tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott.

Departementschefen

Jag föreslår att för nästa budgetår anvisas 5 600 000 kronor. Anslagsmedlen

torde få användas för att fullfölja redan beslutade objekt.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Anordnande av vissa drivmedelsförråd för budgetåret

1958/59 anvisa ett investeringsanslag av 5 600 000 kronor.

[90] Vissa ammunitionsförråd

Anslag Nettoutgift Behållning

1956/57 .................. 4 300 000 4 760 641 5 311 340

1957/58 .................. 4 850 000

1958/59 (förslag).......... 4 300 000

1944, 1947 och 1950—1957 års riksdagar har för detta ändamål för

budgetåren 1944/45, 1947/48 och 1950/58 anvisat sammanlagt 51 670 000

kronor. Riksdagen har härjämte för samma ändamål till vissa i arbetslöshetsbekämpande

syfte anordnade arbeten på tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåren 1952/54 anvisat sammanlagt 2 865 000 kronor, varjämte

arbetsmarknadsstyrelsen ställt 1 209 000 kronor till förfogande för sådana

arbeten utförda under budgetåren 1954/57. Av ett äldre anslag har vidare

kunnat utnyttjas, i avrundat tal, 650 000 kronor. De medel som kunnat

disponeras för här ifrågavarande ändamål uppgår således till (51 670 000 +

2 865 000 + 1 209 000+650 000=) 56 394 000 kronor. Medlen avses för

fyra större centrala ammunitionsförråd och vissa provisoriska förråd för

försvarsgrenarnas gemensamma behov, för personalbostäder vid ett av

centralförråden samt för bergförråd och friliggande förråd för arméns

behov. Kostnaden för ifrågavarande anläggningar m. m. beräknades av

fortifikationsförvaltningen i medelsäskandena för budgetåret 1957/58 till

72 284 000 kronor enligt prisläget den 1 april 1956.

Fortifikationsförvaltningen anmäler i sina medelsäskanden för nästa

budgetår att kostnaderna för vissa av anläggningarna, som ännu icke färdigställts,

uppräknats med 1 350 000 kronor på grund av indexmässig

kostnadsökning. Totalkostnaderna enligt prisläget] den 1 april 1957 för

här ifrågavarande objekt beräknar ämbetsverket således till (72 284 000 +

1 350 000 = ) 73 634 000 kronor. För att fullfölja bvggnadsprogrammet

erfordras (73 634 000—56 394 000=) 17 240 000 kronor, varav 9 950 000

kronor för budgetåret 1958/59.

s. 551 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

551

Fortifikationsförvaltningen framlägger vidare förslag om utförande av

ytterligare ammunitionsförråd m. m. för en beräknad totalkostnad av

143 625 000 kronor. Härav avses 6 400 000 kronor för modernisering av

vissa äldre anläggningar, 39 780 000 kronor för bergförråd och friliggande

förråd för armén, 13 000 000 kronor för förråd för flygvapnet samt återstoden,

84 445 000 kronor, för nya centralförråd m. m. För ifrågavarande

nya objekt erfordras för nästa budgetår 6 575 000 kronor, varav 2 575 000

kronor för utbyggnad av centralförråd m. m. och 4 000 000 kronor för friliggande

förråd för armén och flygvapnet.

Ämbetsverket hemställer således att för budgetåret 1958/59 anvisas

(9 950 000+6 575 000=) 16 525 000 kronor.

Ärendet är av den natur att en fullständig redogörelse för detsamma icke

bör lämnas till statsrådsprotokollet. Närmare upplysningar torde få inhämtas

genom de handlingar, som kommer att tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott.

Departementschefen

Jag föreslår att för nästa budgetår anvisas 4 300 000 kronor. Anslagsmedlen

torde få avses för redan beslutade objekt samt för att påbörja vissa

friliggande förråd för flygvapnet.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Vissa ammunitionsförråd för budgetåret 1958/59 anvisa

ett investeringsanslag av 4 300 000 kronor.

[91] Anordnande av vissa förråd för marinen m. m.

Anslag Nettoutgift Behållning

1956/57 .................. 600 000 — 2 558 060

1957/58 .................. 2 000 000

1958/59 (förslag).......... 500 000

Efter förslag av Kungl. Maj:t i 1954—1957 års statsverkspropositioner

har riksdagen för detta ändamål för budgetåren 1954/58 anvisat sammanlagt

4 600 000 kronor. Riksdagen har härjämte för samma ändamål till

vissa i arbetslöshetsbekämpande syfte anordnade arbeten på tilläggsstat II

till riksstaten för budgetåret 1953/54 anvisat 410 000 kronor. Anslagsmedlen

avses för två bergförråd för ammunition m. m., utvidgning av ett annat

sådant förråd, för friliggande förråd samt för personalbostäder vid ett

bergförråd. Kostnaderna för ifrågavarande objekt beräknades till 6 645 000

kronor enligt prisläget den 1 april 1956.

Fortifikationsförvaltningen anmäler i sina medelsäskanden för nästa

budgetår att kostnaderna för ifrågavarande anläggningar enligt prisläget

den 1 april 1957 beräknas till 8 205 000 kronor. En uppräkning av kost
-

s. 552 Kontrollera mot PDF

552

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

naderna har därvid skett med 280 000 kronor på grund av indexmässig

kostnadsstegring. Vidare har kostnaderna för ett av bergförråden uppräknats

med 1 280 000 kronor på grund av vissa förändringar i utförandet.

— Återstående medelsbehov för att fullfölja ifrågavarande arbeten utgör

således (8 205 000—5 010 000 = ) 3 195 000 kronor, vilket belopp i sin

helhet erfordras för budgetåret 1958/59.

I medelsäskandena för budgetåret 1955/56 framlade fortifikationsförvaltningen

en utbyggnadsplan för fullträffsäkra förråd för marinen, för vilken

plan närmare redogjorts i 1955 års statsverksproposition (bil. 25, s. 31—32).

För tillgodoseende av de i planen angivna förrådsbehoven anmäler fortifikationsförvaltningen

ett medelsbehov av totalt 43 930 000 kronor, varav

för nästa budgetår äskas 1 090 000 kronor för modernisering och omändring

av äldre berganläggningar till förråd.

Fortifikationsförvaltningen hemställer således att för budgetåret 1958/59

anvisas (3 195 000 + 1 090 000=) 4 285 000 kronor.

Ärendet är av den natur att en fullständig redogörelse för detsamma icke

bör lämnas till statsrådsprotokollet. Närmare upplysningar torde få inhämtas

genom de handlingar som kommer att tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott.

Departementschefen

Jag kan icke tillstyrka högre anslag för nästa budgetår än 500 000

kronor. Anslaget torde få användas för fortsatta arbeten med redan beslutade

objekt. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Anordnande av vissa förråd för marinen m. m. för

budgetåret 1958/59 anvisa ett investerings anslag av 500 000

kronor.

[92] Uppställningsplatser för radarstationer

Anslag Nettoutgift Behållning

1956/57 .................. H 250 000 3 974 737 4 517 609

1957/58 .................. 4 000 000

1958/59 (förslag).......... 5 700 000

1 Därutöver 3 000 000 kronor anvisade på tilläggsstat.

1950—1957 års riksdagar har för detta ändamål för budgetåren 1950/58

anvisat sammanlagt 32 450 000 kronor. Riksdagen har härjämte för samma

ändamål till vissa i arbetslöshetsbekämpande syfte anordnade arbeten på

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåren 1952/54 anvisat sammanlagt

972 000 kronor, varjämte arbetsmarknadsstyrelsen ställt 2 275 000 kronor

till förfogande för sådana arbeten utförda under budgetåren 1954/57.

s. 553 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

553

Slutligen liar av ett äldre anslag kunnat utnyttjas 1 021 000 kronor. De

medel, som kunnat disponeras för här ifrågavarande ändamål, uppgår

således till (32 450 000+972 000+2 275 000 + 1 021 000=) 36 718 000 kronor.

Härav har 22 352 000 kronor avsetts för marinens och 14 366 000

kronor för flygvapnets anläggningar.

Fortifikations förvaltning en anmäler i sina medelsäskanden för nästa

budgetår att kostnaden för anläggningar som färdigställts eller påbörjats

med anlitande av sålunda disponibla medel uppgår till 39 423 000 kronor

enligt prisläget den 1 april 1957. Ämbetsverket har även här beträffande

några objekt företagit en uppräkning av kostnaderna på grund av indexmässig

kostnadsstegring. Uppräkningen utgör 90 000 kronor. I fråga

om en av de större anläggningarna har vidare kostnaderna, som från

början blivit för lågt beräknade, uppräknats med 545 000 kronor. — För

att slutföra de objekt som påbörjats, men ännu icke färdigställts, erfordras

(39 423 000—36 718 000 = ) 2 705 000 kronor, vilket belopp i sin helhet

bör kunna disponeras för budgetåret 1958/59.

Fortifikationsförvaltningen framlägger i medelsäskandena för nästa budgetår

förslag om anordnande av ytterligare ett antal uppställningsplatser

m. m. för en kostnad av 119 285 000 kronor. För ifrågavarande nya objekt

erfordras 8 935 000 kronor för budgetåret 1958/59.

För nästa budgetår äskar fortifikationsförvaltningen således (2 705 000 +

8 935 000 = ) 11 640 000 kronor.

Ärendet är av den natur att en fullständig redogörelse för detsamma

icke bör lämnas till statsrådsprotokollet. Närmare upplysningar torde få

inhämtas genom de handlingar, som kommer att tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott.

Departementschefen

Jag föreslår att för nästa budgetår anvisas 5 700 000 kronor, vilket

innebär en höjning av anslaget med 1 700 000 kronor. Anslaget torde få

användas för fortsatt utbyggnad av radarstationer för marinen och flygvapnet.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Uppställningsplatser för radarstationer för budgetåret

1958/59 anvisa ett investerings anslag av 5 700 000 kronor.

[93] Vissa fortifikatoriska anordningar för kustartilleribatterier

Anslag Nettontgift Behållning

1956/57 .................. !3 000 000 7 760 012 4 313 432

1957/58 .................. 5 000 000

1958/59 (förslag).......... 4 300 000

1 Därutöver 2 000 000 kronor anvisade på tilläggsstat.

s. 554 Kontrollera mot PDF

554

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1958

1951—1957 års riksdagar har för detta ändamål för budgetåren 1951/58

anvisat sammanlagt 38 500 000 kronor. Riksdagen har härjämte för samma

ändamål till vissa i arbetslöshetsbekämpande syfte anordnade arbeten på

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåren 1952/54 anvisat sammanlagt

2 064 000 kronor, varjämte arbetsmarknadsstyrelsen ställt 600 000 kronor

till förfogande för sådana arbeten utförda under budgetåret 1954/55. Av

ett äldre anslag har vidare kunnat utnyttjas 100 000 kronor. De medel

som kunnat disponeras för här ifrågavarande ändamål uppgår således

till (38 500 000 ~|-2 064 000-]-600 000-j-100 000=) 41 264 000 kronor. Medlen

avses för tolv kustartilleribatterier jämte modernisering av vissa äldre

batterier m. m. Kostnaderna för här ifrågavarande anläggningar m. m.

beräknades av fortifikationsförvaltningen i medelsäskandena för budgetåret

1957/58 till 51 264 000 kronor enligt prisläget den 1 april 1956.

Fortifikationsförvaltningen anmäler i sina medelsäskanden för nästa

budgetår att kostnaderna för några av de pågående objekten uppräknats

med tillhopa 580 000 kronor på grund av indexmässig kostnadsstegring.

Vidare anmäler ämbetsverket att kostnaderna för vissa batterier uppräknats

med sammanlagt 750 000 kronor på grund av forcering av

arbetena i anledning av Suezkrisen. Härjämte har enligt fortifikationsförvaltningen

beträffande ett batteri merkostnader uppkommit med 500 000

kronor, vilka kostnader emellertid uppvägs av besparingar beträffande

andra batterier. Kostnaderna för ifrågavarande batterier m. m. beräknar

fortifikationsförvaltningen sålunda till (51 264 000+580 000+750 000 = )

52 594 000 kronor enligt prisläget den 1 april 1957. För att fullfölja byggnadsprogrammet

erfordras (52 594 000—41 264 000=) 11 330 000 kronor,

varav 6 400 000 kronor för budgetåret 1958/59.

Fortifikationsförvaltningen framlägger härjämte förslag om utförande avytterligare

ett antal kustartillerianläggningar m. m. — i huvudsak anmälda

i föregående års äskanden — för en beräknad totalkostnad av 186 141 000

kronor. Härav avses 10 500 000 kronor för en ytterligare etapp i utbyggnaden

av- vissa batterier, 12 140 000 kronor för ombestyckning och komplettering

av batterier, 111 565 000 kronor för nya batterier, 21 150 000

kronor för närluftvärn, 18 686 000 kronor för frontverkstäder, minstationer

och kraftanläggningar m. m. samt 12 100 000 kronor för modernisering

av äldre batterier. För budgetåret 1958/59 erfordras för ifrågavarande nya

objekt 4 945 000 kronor.

Ämbetsverket hemställer således att för nästa budgetår anvisas (6 400 000

+ 4 945 000=) 11 345 000 kronor.

Ärendet är av- den natur att en fullständig redogörelse för detsamma

icke bör lämnas till statsrådsprotokollet. Närmare upplysningar torde få

inhämtas genom de handlingar som kommer att tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott.

s. 555 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

555

Departementschefen

Jag föreslår att för detta ändamål anvisas 4 300 000 kronor för nästa

budgetår. Anslagsmedlen torde i första hand få utnyttjas för redan beslutade

objekt. Därjämte torde ett nytt batteri, totalt kostnadsberäknat till

2 600 000 kronor, få påbörjas.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Vissa fortifikatoriska anordningar för kustartilleribatterier

för budgetåret 1958/59 anvisa ett investeringsanslag

av 4 300 000 kronor.

[94] Anordnande av vissa lokaler för luftbevakningen m. m.

Anslag Nettoutgift Behållning

1956/57 .................. x2 200 000 2 476 360 3 886 559

1957/58 .................. 1 500 000

1958/59 (förslag).......... 5 500 000

1 Därutöver anvisat 3 300 000 kronor på tilläggsstat.

1947—1949 och 1951—1957 års riksdagar har för detta ändamål för

budgetåren 1947/58 anvisat sammanlagt 30 250 000 kronor. Riksdagen har

härjämte för samma ändamål till vissa i arbetslöshetsbekämpande syfte

anordnade arbeten på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/53

anvisat 320 000 kronor, varjämte arbetsmarknadsstyrelsen ställt 205 000

kronor till förfogande för sådana arbeten utförda under budgetåret 1954/55.

Av ett äldre anslag har vidare kunnat utnyttjas 315 000 kronor samt av

vissa gåvomedel 48 000 kronor. De medel som kunnat disponeras för här

ifrågavarande ändamål uppgår således till (30 250 000 + 320 000+205 000

+ 315 000+48 000 = ) 31 138 000 kronor. Medlen avses för utbyggnad av

centraler m. m. för jaktstridslednings- och luftbevakningsorganisationen

och fasta radiolänkförbindelser. Utbyggnaden sker i enlighet med en av

fortifikationsförvaltningen i medelsäskandena för budgetåret 1954/55 framlagd

plan, vars genomförande enligt prisläget den 1 april 1956 beräknades

kosta 71 380 000 kronor.

Fortifikationsförvaltningen anmäler i sina medelsäskanden för nästa

budgetår att kostnaderna för planen enligt prisläget den 1 april 1957 beräknas

till 74 525 000 kronor, vilket innebär en kostnadsökning med

3 145 000 kronor. Härav utgör 2 285 000 kronor indexmässiga kostnadsstegringar,

810 000 kronor oförutsedda kostnadsökningar för vissa radiolänkstationer

samt 50 000 kronor kostnadsökning på grund av att ett

nytt objekt för radiolänknätet ansetts böra inrymmas i planen. — För att

fullfölja planen erfordras (74 525 000—31 138 000=) 43 387 000 kronor.

Hiirav bör enligt fortifikalionsförvaltningen för budgetåret 1958/59 anvisas

8 870 000 kronor huvudsakligen för att påbörja nya objekt.

s. 556 Kontrollera mot PDF

556

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Fortifikationsförvaltningen hemställer således att för nästa budgetår anvisas

8 870 000 kronor.

Ärendet är av den natur att en fullständig redogörelse för detsamma

icke bör lämnas till statsrådsprotokollet. Närmare upplysningar torde få

inhämtas genom de handlingar som kommer att tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott.

Departementschefen

Jag föreslår att anslaget för nästa budgetår uppföres med 5 500 000

kronor, vilket innebär en höjning av anslaget med 4 000 000 kronor. Anslagsmedlen

torde få användas för fortsatta arbeten enligt den framlagda

utbyggnadsplanen.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Anordnande av vissa lokaler för luftbevakningen

m. m. för budgetåret 1958/59 anvisa ett investeringsanslag

av 5 500 000 kronor.

[95] Tygmaterielförråd i berg

Anslag Nettoutgift Behållning

1956/57 .................. 6 600 000 5 523 682 3 284 432

1957/58 .................. 4 500 000

1958/59 (förslag).......... 3 300 000

1951—1957 års riksdagar har för detta ändamål för budgetåren 1950/58

anvisat sammanlagt 29 600 000 kronor. Av äldre anslag har härjämte kunnat

utnyttjas 6 040 000 kronor. De medel som kunnat disponeras för här ifrågavarande

ändamål uppgår således till (29 600 000+6 040 000=) 35 640 000

kronor. Medlen avses för följande anläggningar i berg, nämligen tygmaterielförråd

och tygverkstad för Bodens tygstation, tygverkstad för Göteborgs

garnison, tygverkstad för Norrlands trängregemente m. fl. förband, tygmaterielförråd

för Karlsborgs tyrgstation, tre centrala tygmaterielförråd,

optisk verkstad m. m. för Stockholms tygstation samt utrymmen för lagring

av torrbatterier. Kostnaderna för ifrågavarande objekt beräknades av fortifikationsförvaltningen

i medelsäskandena för budgetåret 1957/58 till

43 450 000 kronor enligt prisläget den 1 april 1956.

Fortifikationsförvaltningen anmäler i sina medelsäskanden för nästa

budgetår att kostnaderna för ifrågavarande anläggningar, med undantag för

tygverkstaden för Norrlands trängregemente, de tre numera helt färdigställda

centrala tygmaterielförråden samt den optiska verkstaden, uppräknats

med 850 000 kronor på grund av indexmässig stegring av kostnaderna.

Ämbetsverket anmäler vidare att det blivit nödvändigt att

s. 557 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

557

uppräkna kostnaderna för tygverkstaden för Göteborgs garnison och tygmaterielförrådet

för Karlsborgs tygstation med sammanlagt 3 580 000 kronor,

då förändringar måst vidtagas i utförandet av dessa anläggningar.

Kostnaderna för tygmaterielförrådet och tygverkstaden för Bodens tygstation

har emellertid enligt fortifikationsförvaltningen kunnat nedbringas med

1 000 000 kronor. Ämbetsverket beräknar således kostnaderna för här

ifrågavarande objekt till (43 450 000+850 000+3 580 000—1 000 000=)

46 880 000 kronor enligt prisläget den 1 april 1957. För fullföljande av

bvggnadsprogrammet erfordras (46 880 000—35 640 000=) 11 240 000 kronor,

varav 8 130 000 kronor för budgetåret 1958/59.

Fortifikationsförvaltningen framlägger härjämte förslag om utförande av

ytterligare anläggningar i berg för förråd och verkstäder m. m. för en totalkostnad

av 91 940 000 kronor. För budgetåret 1958/59 erfordras för ifrågavarande

nya objekt 3 000 000 kronor för att påbörja en berganläggning

för radar- och signalverkstäder.

För nästa budgetår äskar fortifikationsförvaltningen således under förevarande

anslagsrubrik (8 130 000+3 000 000=) 11 130 000 kronor.

Ärendet är av den natur att en fullständig redogörelse för detsamma icke

bör lämnas till statsrådsprotokollet. Närmare upplysningar torde få inhämtas

genom de handlingar, som kommer att tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott.

Departementschefen

Jag föreslår att anslaget för nästa budgetår uppföres med 3 300 000

kronor. Anslagsmedlen torde få användas för fortsatta arbeten på redan

beslutade objekt. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att

till Tygmaterielförråd i berg för budgetåret 1958/59 anvisa

ett investeringsanslag av 3 300 000 kronor.

i" 96] Bergverkstäder vid flygvapnet

Anslag

1957/58 .................. 2 150 000

1958/59 (förslag).......... 650 000

Anslaget avses för olika byggnadsarbeten inom centrala flygverkstaden

i Arboga, centrala flygmaterielförrådet i Arboga och flygverkstaden i Linköping.

Kostnaderna för de byggnadsföretag, som fortifikationsförvaltningen redovisar

under förevarande anslagsrubrik, uppgår enligt prisläget den 1 april

1957 till 28 540 000 kronor. För ifrågavarande arbeten har hittills kunnat

utnyttjas sammanlagt 8 545 000 kronor, varav 2 150 000 kronor från före

s. 558 Kontrollera mot PDF

558

Kiingl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

varande anslag, 1 350 000 kronor från anslaget Övriga befästningsarbeten

samt 5 045 000 kronor från äldre anslag. För att fullfölja arbetena erfordras

sålunda (28 540 000—8 545 000 = ) 19 995 000 kronor, varav 2 297 000

kronor för nästa budgetår.

Fortifikationsförvaltningen hemställer således att för budgetåret 1958/59

anvisas 2 297 000 kronor för här ifrågavarande arbeten.

Ärendet är av den natur att en fullständig redogörelse för detsamma icke

bör lämnas till statsrådsprotokollet. Närmare upplysningar torde få inhämtas

genom de handlingar som kommer att tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott.

Departementschefen

Jag föreslår att 650 000 kronor anvisas för detta ändamål för nästa

budgetår. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Bergverkstäder vid flygvapnet för budgetåret 1958/59

anvisa ett investeringsanslag av 650 000 kronor.

97] Fullträffsäkra uppehållsplatser

Anslag Nettoutgift Behållning

1956/57 .................. 6 000 000 5 532 692 1 176 879

1957/58 .................. 4 000 000

1958/59 (förslag).......... 9 200 000

Detta anslag avses för anordnande av fullträffsäkra uppehållsplatser för

såväl militära som civila myndigheter.

1951—1957 års riksdagar har för detta ändamål för budgetåren 1950/58

anvisat sammanlagt 50 800 000 kronor. Utöver dessa anslagsmedel har för

samma ändamål kunnat utnyttjas sammanlagt 7 315 000 kronor från anslag

under statens allmänna fastighetsfond m. fl. De medel som således kunnat

disponeras för ändamål, som avses med anslaget, uppgår till (50 800 000 +

7 315 000=) 58 115 000 kronor.

Enligt en i fortifikationsförvaltningens medelsäskanden för nästa budgetår

intagen sammanställning avses 28 966 000 kronor av anslagsmedlen för

lokaler för militära staber m. m., medan 26 345 000 kronor står till förfogande

för vissa civila myndigheters behov och 2 804 000 kronor avses för

gemensamma ändamål. Utbyggnaden av anläggningarna sker i huvudsak

efter en av överbefälhavaren efter samråd med berörda myndigheter upprättad

generalplan, som är föremål för fortlöpande översyn för att modernitetskrav

skall kunna tillgodoses i största möjliga utsträckning. Kostnaderna

för att genomföra planen beräknades i fortifikationsförvaltningens medelsäskanden

för budgetåret 1957/58 till 117 600 000 kronor enligt prisläget

den 1 april 1956.

s. 559 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

559

Fortifikationsförvaltningen anmäler i sina medelsäskanden för nästa

budgetår att kostnaderna enligt planen ökat dels med 3 092 000 kronor

på grund av indexmässig stegring av kostnaderna och dels med 2 253 000

kronor genom att vissa nya objekt inrymts i planen och utrymmesbehoven

för vissa anläggningar ökat m. m. En minskning av kostnaderna

med 102 000 kronor har enligt fortifikationsförvaltningen emellertid

samtidigt inträffat genom att en mindre anläggning utgått ur planen

Kostnaderna för denna beräknar fortifikationsförvaltningen således tilj

(117 600 000+3 092 000 + 2 253 000—102 000=) 122 843 000 kronor en.

ligt prisläget den 1 april 1957. — För att fullfölja byggnadsprogrammet

erfordras alltså ytterligare (122 843 000—58 115 000 = ) 64 728 000 kronor.

För den fortsatta utbyggnaden under budgetåret 1958/59 beräknar fortifikationsförvaltningen

medelsbehovet till 13 155 000 kronor, varav för försvarets

del 7 577 000 kronor, för civilförsvarsstyrelsens del 450 000 kronor,

för övriga statliga myndigheter vilka avses erhålla utrymmen i de gemensamma

uppehållsplatserna 1 828 000 kronor samt för vissa gemensamma

anordningar 3 300 000 kronor.

Ärendet är av den natur att en fullständig redogörelse för detsamma icke

bör lämnas till statsrådsprotokollet. Närmare upplysningar torde få inhämtas

genom de handlingar som kommer att tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott.

Departementschefen

Enligt de principer, som fastställts vid 1951 års riksdag, skall för anordnandet

av bergrum gemensamma för militära och civila myndigheter tilllämpas

en centralt uppgjord plan. Samtliga kostnader för ifrågavarande

uppehållsplatser skall redovisas under försvarets fastighetsfond. De medel

som för motsvarande ändamål tidigare anvisats på andra fonder har även,

i den mån de icke belöper på rent civila anläggningar, överförts till försvarets

fastighetsfond.

Jag föreslår att anslaget för nästa budgetår uppföres med 9 200 000

kronor, vilket innebär en ökning med 5 200 000 kronor. Av anslaget torde

omkring 2 500 000 kronor få avses för ifrågakommande civila ändamål.

Anslagsmedlen bör huvudsakligen användas för att fullfölja pågående anläggningar.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Fullträffsäkra uppehållsplatser för budgetåret 1958/59

anvisa ett investeringsanslag av 9 200 000 kronor.

s. 560 Kontrollera mot PDF

560

Kiuigl. Maj:ts proposition nr HO år 1958

[98] Flyttning av Stockholms örlogsbas (Muskövarvet)

Anslag Nettoutgift Behållning

1956/57 .............................. 200 000 526 683 2 271

1957/58 .............................. 200 000

1958/59 (förslag) ............... 1 000 000

Efter förslag av Kungl. Maj :t i propositionen 1953: 200 angående flyttning

av Stockholms örlogsbas har riksdagen beslutat att örlogsbasen skall

flyttas till Stockholms södra skärgård, varvid örlogsvarvet skall förläggas

till Muskö. För vissa förberedelse- och utredningsarbeten har riksdagen

efter förslag av Kungl. Maj :t i 1954, 1956 och 1957 års statsverkspropositioner

anvisat sammanlagt 900 000 kronor under förevarande anslag.

Vid behandlingen av det i 1956 års statsverksproposition upptagna anslaget

till flyttning av Stockholms örlogsbas beslöt statsutskottet (uti.

1956: 41) bland annat föreslå riksdagen att, med bifall till två i ämnet

väckta motioner, i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla att för 1957 års riksdag

måtte framläggas en definitiv plan för Stockholms örlogsvarvs utflyttning

till Muskö, innefattande med planen förenade konsekvenser i kostnadshänseende.

Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets förslag. Genom

beslut den 1 juni 1956 uppdrog Kungl. Maj :t åt fortifikationsförvaltningen

att i samråd med chefen för marinen och marinförvaltningen utarbeta en

sådan plan.

I skrivelse den 26 september 1956 framlade fortifikationsförvaltningen

en i samråd med berörda myndigheter utarbetad plan för utflyttningen av

örlogsvarvet. Planen anslöt i princip till 1948 års örlogsbasutrednings förslag.

I fråga om detalj utförandet föreslogs emellertid vissa ändringar med

hänsyn till de erfarenheter, som vunnits efter 1948 i fråga om utvecklingen

av nya anfallsvapen, främst atomstridsmedel. Varvets karaktär av

krigsreparationsbas sköts vidare mer i förgrunden. Kostnaderna för genomförande

av förslaget beräknades till sammanlagt 273 miljoner kronor.

I yttrande över förslaget uttalade överbefälhavaren bland annat att den

föreslagna anläggningen var för starkt koncentrerad och att en omprövning

av de riktlinjer, som uppställts av örlogsbasutredningen, syntes motiverad.

Överbefälhavaren både med anledning därav uppdragit åt chefen

för marinen att i samråd med fortifikationsförvaltningen göra en undersökning

beträffande örlogsvarvets utflyttning med sikte dels på en central

varvsanläggning byggd för freds- och krigsdrift, dels på möjligheterna att

anlägga krigsreparationsplatser fördelade till skilda basområden med anknytning

till den nämnda centrala anläggningen.

Vid anmälan av den av fortifikationsförvaltningen framlagda planen i

1957 års statsverksproposition (bil. 25, s. 41—43) uttalade departementschefen,

som framhöll angelägenheten av att marinens varvsanläggning i

s. 561 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

561

Stockholm snarast avvecklades, att en förnyad utredning efter de av överbefälhavaren

angivna riktlinjerna syntes lämplig. Därvid borde enligt departementschefen

alla möjligheter att nedbringa kostnaderna tillvaratagas,

varjämte möjligheterna att tillgodose marinens fredstida varvsbehov genom

ett överförande av viss del av varvsarbetena från Stockholms örlogsvarv

till marinens övriga nu befintliga anläggningar borde uppmärksammas.

I skrivelse den 17 juni 1957 har chefen för marinen i samråd med fortifikationsförvaltningen

framlagt en reviderad plan för Stockholms örlogsvarvs

utflyttning till Muskö. Enligt denna plan har anläggningarna på

Muskö avsevärt begränsats, vilket kunnat ske dels genom en föreslagen

minskad omfattning av fredsdriften samt en ändrad målsättning för de

reparationer som i krig skall utföras vid anläggningen, dels genom att

vissa reparationsarbeten i krig beräknas kunna utföras vid särskilda, inom

marinkommando Ost utspridda krigsreparationsplatser. Totalkostnaderna

för Musköanläggningen, utförd enligt den reviderade planen, beräknas till

194,5—204 miljoner kronor, beroende på hur fastlandsförbindelserna utformas.

Anläggningen föreslås bli utbyggd i två i fråga om kostnader

lika stora etapper, vardera omfattande en tidsperiod av fem år. Båda

etapperna utgör var för sig självständiga utbyggnadsskeden. Inom den

första femårsperioden räknar marinchefen med att en skyddad anläggning

för basservice och begränsade reparationer av fartyg upp till jagares

storlek skall kunna erhållas. Efter ytterligare fem år bör en komplett

varvsanläggning för sådana fartyg ha åstadkommits. Härvid skall utflyttningen

av örlogsvarvet vara genomförd. Efter den första etappen bör enligt

marinchefen större delen av Skeppsholmsvarvet kunna frigöras, varjämte

genom vissa omflyttningar ett område inom norra delen av Galärvarvet

(mot Strandvägen) beräknas kunna friställas. För att påbörja den

första etappen äskas för nästa budgetår 13 miljoner kronor. — En närmare

redogörelse för förslaget torde icke böra lämnas till statsrådsprotokollet.

Ytterligare upplysningar torde få inhämtas genom de handlingar

som kommer att tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott.

Överbefälhavaren tillstyrker i yttrande över förslaget utbyggnaden av

den första etappen av anläggningen.

Departementschefen

Riksdagens år 1953 fattade beslut om utflyttning av örlogsvarvet har

hittills icke kunnat effektueras på grund av svårigheterna att i en begränsad

investeringsram inrymma ett objekt av den storleksordning, som det

här är fråga om. Enligt det nu framlagda förslaget har projektet emellertid

kunnat icke oväsentligt begränsas. Den första utbyggnadsetappen, vars

utförande tillstyrkts av överbefälhavaren, omfattar enligt förslaget icke mer

än vad som erfordras för att nyttiggöra de anläggningar som redan finnes

på Muskö.

36—89 58 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 sand. Nr 110

s. 562 Kontrollera mot PDF

562

Kungl. Majtts proposition nr 110 är 1958

Jag föreslår att första etappen av det nu framlagda förslaget får komma

till utförande. Härigenom blir det möjligt att åstadkomma en anläggning

för basservice och begränsade reparationer av fartyg upp till jagares storlek,

varjämte vissa delar av varvet i Stockholm torde kunna avvecklas.

För att påbörja den första etappen har under förevarande anslag för

budgetåret 1958/59 äskats 13 000 000 kronor. Jag kan emellertid endast

tillstyrka att för nästa budgetår anvisas 1 000 000 kronor. Det torde få

ankomma på Kungl. Maj :t att besluta om hur dessa medel närmare skall

utnyttjas. — Jag erinrar om att medel för härmed sammanhängande ändamål

jämväl beräknats under anslaget Anordnande av vissa fartygstunnlar.

Frågan om anskaffning av en färja avsedd för Muskövarvets förbindelse

med fastlandet har anmälts under anslaget Marinen: Fartygsbvggnader

m. m.

En mindre jämkning av anslagsrubriken har företagits för att förtydliga

densamma.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Flyttning av Stockholms örlogsbas (Muskövarvct)

för budgetåret 1958/59 anvisa ett investeringsanslag av

1 000 000 kronor.

[99] Anläggningar för robotvapen

Anslag Nettoutgift Behållning

1956/57 .................. 1 000 000 — 1 000 000

1957/58 .................. 650 000

1958/59 (förslag).......... 120 000

Anslaget avses för batterier och förråd för robotvapen.

Fortifikations förvaltning en anmäler i medelsäskandena för nästa budgetår

att det totala medelsbehovet för här ifrågavarande objekt uppskattas till

74 120 000 kronor. För ändamålet har hittills anvisats sammanlagt 1 650 000

kronor. Fortifikationsförvaltningen hemställer att anslaget för nästa budgetår

uppföres med 1 820 000 kronor.

Ärendet är av den natur att en fullständig redogörelse för detsamma icke

bör lämnas till statsrådsprotokollet. Närmare upplysningar torde få inhämtas

genom de handlingar, som kommer att tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott.

Departementschefen

Jag kan icke tillstyrka att mer än 120 000 kronor anvisas för nästa budgetår.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Anläggningar för robotvapen för budgetåret 1958/59

anvisa ett investeringsanslag av 120 000 kronor.

s. 563 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958 563

[100] Övriga befästningsarbeten

Anslag Nettoutgift Behållning

1956/57 .................. *2 250 000 1 333 243 7 593 197

1957/58 .................. 2 500 000

1958/59 (förslag).......... 1 800 000

1 Därutöver 2 700 000 kronor anvisade på tilläggsstat.

I det föregående har redogjorts för fortifikationsförvaltningens medelsäskanden

för nästa budgetår i den mån de kunnat hänföras till de fortlöpande

investeringsanslagen under befästningars delfond. Fortifikationsförvaltningen

har emellertid härutöver äskat medel för ett flertal andra

arbeten m. m. av beskaffenhet att böra bestridas av investeringsanslag

under denna delfond. Det sammanlagda medelsbehovet under nästa budgetår

för dessa ändamål har beräknats till i runt tal 9 500 000 kronor. En

närmare redogörelse för förslagens innebörd torde icke böra lämnas till

statsrådsprotokollet, utan närmare upplysningar torde få inhämtas genom

de handlingar som kommer att tillhandahållas riksdagens vederbörande

utskott.

Departementschefen

För att de mest angelägna av ifrågavarande arbeten skall komma till

utförande föreslår jag att för nästa budgetår anvisas 1 800 000 kronor.

Det bör ankomma på Kungl. Maj :t att bestämma om hur anslagsmedlen

skall fördelas på de olika byggnadsföretagen.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Övriga befästningsarbeten för budgetåret 1958/59

anvisa ett investeringsanslag av 1 800 000 kronor.

[101] Vissa markförvärv för befästningar

Anslag Nettoutgift Behållning

1956/57 .............................. 1 550 000 1 096 000 454 000

1957/58 .............................. 200 000

1958/59 (förslag) ............... 700 000

Fortifikations förvaltningen hemställer att för nästa budgetår anvisas

770 000 kronor för att genomföra visst markbyte med Stockholms stad

samt för att bestrida oförutsedda utgifter för markförvärv för befästningar

(jfr vad som i det föregående anförts i fråga om oförutsedda utgifter under

arméns markförvärvsanslag).

s. 564 Kontrollera mot PDF

564

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Departementschefen

Jag föreslår att anslaget för nästa budgetår uppföres med 700 000 kronor,

vilka medel torde få användas för här ifrågavarande ändamål.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Vissa markförvärv för befästningar för budgetåret

1958/59 anvisa ett investeringsanslag av 700 000 kronor.

B. FÖRSVARETS FABRIKSFOND

[ 102] Anskaffning av maskiner och utrustning m. m. för försvarets fabriksstyrelse
Anslag

Nettoutgift Behållning

1956/57 .................. 2 000 000 2 210 983 4 677 089

1957/58 .................. 2 000 000

1958/59 (förslag).......... 2 000 000

Anslaget avses dels för ersättningsanskaffning av maskiner samt den

nyanskaffning som erfordras i samband med den fortlöpande rationaliseringen

av driften och dels för sådana särskilda nyanskaffningar, som föranledes

av tillkomsten av nya produktionsenheter eller en väsentlig utökning

av driften.

Försvarets fabriksstyrelse hemställer att för nästa budgetår anvisas

2 500 000 kronor för ersättningsanskaffning m. m. av maskiner och anför

till stöd härför bl. a. följande.

Utgifterna för maskininvesteringar beräknas de kommande åren komma

att stiga betydligt. De maskiner som numera anskaffas är nämligen på grund

av den tekniska utvecklingen väsentligt dyrare än de maskiner som skall

ersättas. Vidare måste tvätt- och reparationsanstalternas maskiner, som

huvudsakligen anskaffats med anlitande av särskilda investeringsanslag,

successivt börja ersättas.

Det totala anskaffningsvärdet för fabriksverkets maskinpark uppgick

den 30 juni 1957 till 38 500 000 kronor. För att kunna vidmakthålla denna

maskinpark bör med tillämpning av allmänt vedertagna avskrivningsnormer

årligen avsättas 10 % av anskaffningsvärdet för återanskaffningar.

Normalt borde således, med nuvarande totala anskaffningsvärde på maskinparken,

till årlig ersättningsanskaffning erfordras ett belopp av i runt

tal 3 800 000 kronor. För budgetåret 1958/59 räknar fabriksstyrelsen dock

icke med större medelsbehov för ersättningsanskaffningar än 2 500 000

kronor.

Departementschefen

Jag föreslår att anslaget för nästa budgetår uppföres med oförändrat

2 000 000 kronor och hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå

riksdagen

s. 565 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

565

att till Anskaffning av maskiner och utrustning m. m. för

försvarets fabriksstgrelse för budgetåret 1958/59 anvisa ett

investeringsanslag av 2 000 000 kronor.

[103] Försvarets fabriksverks dispositionsanslag

Anslag Nettoutgift Behållning

1956/57 .................. 100 000 215 576 160 255

1957/58 .................. 200 000

1958/59 (förslag).......... 200 000

Anslaget är avsett för smärre byggnadsarbeten föranledda av ändrade

tillverkningar eller rationaliseringar av driften.

Försvarets fabriksstyrelse hemställer att anslaget uppföres med oförändrat

200 000 kronor för nästa budgetår.

Departementschefen

Jag föreslår i enlighet med fabriksstyrelsens hemställan att anslaget

uppföres med oförändrat 200 000 kronor för nästa budgetår och hemställer

alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att såsom Försvarets fabriksverks dispositionsanslag för budgetåret

1958/59 anvisa ett investeringsanslag av 200 000 kronor.

[104] Diverse byggnadsarbeten

Anslag Nettoutgift Behållning

1956/57 .................. 900 000 1 208 564 467 739

1957/58 .................. 1 400 000

1958/59 (förslag).......... 1 900 000

Efter förslag av Kungl. Maj:t i 1951—1957 års statsverkspropositioner

och proposition 1952:2 har riksdagen för detta ändamål för budgetåren

1951/58 anvisat sammanlagt 6 570 000 kronor.

Försvarets fabriksstyrelse anmäler i medelsäskandena för nästa budgetår

ett medelsbehov av 8 200 000 kronor för byggnadsföretag för fabriksverket

i enlighet med vad som framgår av följande sammanställning.

s. 566 Kontrollera mot PDF

566

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 195S

Byggnadsföretag

1. Krutförråd och provningsanläggning vid ammu
nitionsfabriken

i Karlsborg, nitrocellulosaförråd

vid Åkers krutbruk, bergverkstad vid Carl

Gustafs stads gevärsfaktori (etapp I), skyddsrum

och utökning av personalutrymmen vid ammunitionsfabriken

Zakrisdal samt skyddsrum vid

centrala torpedverkstaden...................

2. Ammunitionsreservfabriken.................

3. Skyddsrum vid Carl Gustafs stads gevärsfaktori

4. Sammansättningsverkstad för ammunition ....

5. Kontorslokaler för försvarets fabriksstyrelse

(etapp 1).................................

Summa kronor 17 101 000 8 200 000

Beträffande ifrågavarande byggnadsföretag framgår av medelsäskandena

i huvudsak följande.

1. Fabriksstyrelsen har i medelsäskandena för tidigare budgetår anmält

behov av de under denna punkt upptagna byggnadsföretagen (jfr prop.

1957: 1, bil. 25, s. 47). Behov av arbetena föreligger alltjämt. Förarbetena

ifråga disponerar ämbetsverket 475 000 kronor av medel, som förut anvisats

under anslaget. För att fullfölja arbetena erfordras således (3 935 000 —

475 000=) 3 460 000 kronor.

2. Kostnaderna för ammunitionsreservfabriken beräknade fabriksstyrelsen

i medelsäskandena för budgetåret 1957/58 till 11 000 000 kronor.

De medel som hittills anvisats för anläggningen, vilken nu är i huvudsak

färdigställd, uppgår till samma belopp. Fabriksstyrelsen anser det emellertid

nödvändigt att utföra vissa ytterligare arbeten för att åstadkomma bättre

skydd mot explosioner samt förse fabriken med bättre ingångsskydd. Genom

prisstegringar har härjämte vissa merkostnader uppstått. För ammunitionsreservfabriken

erfordras därför ytterligare ett belopp av 566 000 kronor.

3. Skyddsrumsfrågan vid Carl Gustafs stads gevärsfaktori bör i avvaktan

på utflyttning till en planerad bergverkstad (jfr punkt 1 ovan) ordnas på

så sätt att normalskyddsrum av betong uppföres inom fabriksområdet.

Skyddsrummen kommer att utföras och inredas så att de i fredstid kan

utnyttjas som verkstadsförråd. Kostnaderna beräknas till 300 000 kronor.

4. I skrivelse den 30 november 1955 föreslog fabriksstyrelsen efter anmodan

av överbefälhavaren och i samråd med armétygförvaltningen,

chefen för försvarsstaben och sprängämnesinspektionen att en verkstad

för sprängämnesgjutning, sammansättning och revidering av ammunition

skulle uppföras. Kostnaderna beräknades till 13 100 000 kronor, varav

11 000 000 kronor för byggnadsarbeten, 1 500 000 kronor för maskinutrustning

och 600 000 kronor för markförvärv. Alternativt föreslogs i skrivelsen

att en första etapp av anläggningen för omkring 6 100 000 kronor

skulle komma till utförande. IMtyggandet av denna etapp skulle göra det

möjligt att utföra det farligaste momentet i sammansättningen, nämligen

sprängämnesgjutningen, i lokaler som var lämpligare ur risksynpunkt

än de som f. n. användes. I sina nu framlagda äskanden upprepar fabriksstyrelsen

förslaget om att utföra första etappen av den ifrågavarande sam
-

Angiven to- Erfordras för

talkostnad 1958/59

3 935 000)

566 000 [ 3 000 000

300 OOOJ

11 000 000 4 500 000

1 300 000 700 000

s. 567 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 195S

567

mansättningsverkstaden. Härför äskas för nästa budgetår 4 500 000 kronor

för byggnadsarbeten samt 1 000 000 kronor för maskinanskaffningar.

5. I skrivelse den 23 november 1956, över vilken byggnadsstyrelsen avgivit

yttrande, framlade fabriksstyrelsen ett förslag till anordnande av nya

kontorslokaler för styrelsen, innebärande en till- och ombyggnad av fastigheten

Fleminggatan 103 i Stockholm. Enligt förslaget borde arbetena utföras

i två etapper. Den första etappen, som omfattade tillbyggnaden,

kostnadsberäknades till 1 300 000 kronor. Den andra etappen — ombyggnaden

— beräknades kosta omkring 800 000 kronor. Då för ändamålet

600 000 kronor funnes disponibla på ett äldre anslag erfordrades för den

första etappen 700 000 kronor. Förslaget innebure avsevärda fördelar ur

lokalsynpunkt för fabriksstyrelsen och skulle dessutom medföra att den av

styrelsen disponerade fastigheten Birger Jarlsgatan 7 helt kunde friställas.

Fabriksstyrelsen återkommer nu i sina medelsäskanden för nästa budgetår

till förslaget om att utföra första etappen av den ifrågavarande till- och

ombyggnaden av fastigheten Fleminggatan 103.

Fabriksstyrelsen hemställer att för nästa budgetår anvisas 8 200 000

kronor under förevarande anslag.

Departementschefen

Jag kan icke tillstyrka att anslaget uppföres med högre belopp än 1 900 000

kronor för nästa budgetår. För ombyggnaden av fastigheten Fleminggatan

103 kan jag för nästa budgetår icke beräkna några medel. Av de medel

som föreslås anvisade torde 1 000 000 kronor få utnyttjas för att påbörja

sammansättningsverkstaden och återstoden, 900 000 kronor, för de mest

angelägna av övriga byggnadsföretag.

Med skrivelse den 14 augusti 1957 har fabriksstyrelsen överlämnat ett

mellan styrelsen och Gävleborgs läns landstings förvaltningsutskott preliminärt

träffat avtal om anläggandet och driften av en central tvättinrättning

inom länet. Styrelsen hemställer i skrivelsen att Kungl. Maj :t måtte godkänna

avtalet.

Enligt det ifrågavarande avtalet har överenskommits att fabriksstyrelsen

skall arrendera ett centraltvätteri, som landstinget planerar att uppföra i

Ockclbo kommun. Fabriksstyrelsen skall där bedriva tvätt- och reparationstjänst

för landstingets sjukvårdsinrättningar samt för följande militära

förband, nämligen Dalregementet i Falun, Hälsinge regemente i Gävle

och Hälsinge flygflottilj i Söderhamn, ävensom för det planerade statliga

sinnessjukhuset i Bollnäs. Anläggningen beräknas få en kapacitet av ca

åtta ton vattentvätt och ett ton kemisk tvätt per dag.

Fabriksstyrelsen skall enligt avtalet i arrende betala landstinget dels en

årlig ränta på — för närvarande — 3,6 % för i anläggningens byggnader

och maskinutrustning av landstinget investerat icke avskrivet kapital och

dels ett belopp så beräknat alt det i byggnaderna investerade kapitalet

avskrives inom 30 år. Fabriksstyrelsen skall därjämte göra vissa avsätt
-

s. 568 Kontrollera mot PDF

568

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

ningar samt utge viss ersättning till landstinget för maskinutrustningen.

Avtalet, som gäller för en tid av 30 år, ansluter sig till den beräknade

ekonomiska livslängden för en anläggning av detta slag. Enligt en bestämmelse

i avtalet finns möjlighet att överföra äganderätten till anläggningen

till statsverket mot en köpeskilling, som motsvarar det av landstinget

investerade icke avskrivna kapitalet. Beträffande innehållet i övrigt i avtalet

torde få hänvisas till de handlingar i ärendet som kommer att tillhandahållas

riksdagens vederbörande utskott.

Fabriksstyrelsen har tidigare med Värmlands läns landsting träffat avtal

av samma innehåll som det här ifrågavarande. Jag vill erinra om att sistnämnda

avtal varit föremål för en interpellation i riksdagen, som jag besvarat

den 28 maj 1957.

Såsom jag framhöll i interpellationssvaret anser jag att fabriksstyrelsen

bör söka tillvarataga de möjligheter till samarbete med landsting, kommuner

m. fl. som kan yppa sig inom tvätteribranschen. I fråga om fabriksstyrelsens

egna centraltvätterier har samarbetsavtal under senare år träffats

med ett flertal olika landsting. Fördelarna av ett sådant samarbete är uppenbara.

Ett samarbete mellan stat och landsting i fråga om tvätteriverksamheten

ansluter helt till de principer, som kommit till uttryck i det av statens

kommitté för sinnessjukvårdens utbyggande avgivna betänkandet angående

samordning av den statliga tvättverksamheten m. m.

Tillkomsten av anläggningen i Ockelbo beräknas medföra att det planerade

sjukhuset i Bollnäs icke behöver förses med egen tvättinrättning jämte

panncentral för högtrycksånga. Enligt statens kommitté för sinnessjukvårdens

utbyggande skulle kostnaderna för att uppföra sjukhuset komma

att öka med 1 300 000 kronor, därest sistnämnda anläggningar måste utföras.

Med hänsyn till de fördelar för statsverket som det ifrågavarande

avtalet mellan fabriksstyrelsen och Gävleborgs läns landsting sålunda innebär

anser jag att detsamma bör godkännas.

Jag får alltså hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) till Diverse byggnadsarbeten för budgetåret 1958/59 anvisa

ett investeringsanslag av 1 900 000 kronor;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att godkänna ifrågavarande

mellan fabriksstyrelsen och Gävleborgs läns landstings förvaltningsutskott

träffade avtal.

Med bifall till vad föredragande departementschefen

sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter,

hemställt förordnar Hans Maj :t Konungen att

till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse

bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet;

Jan Nilsson

s. 569 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

569

Bilaga 1.

Fredsrationaliseringar

enligt försvarsgrenschefernas förslag

Förband m. m.

Åtgärd

Ungefärlig tidpunkt

Armén

Infanteriskjutskolan

Förlägges till I 4

Vi 1961

Infanteriets kadettskola

Förlägges till I 16

K 3

Ombildas till S 2. Viss utbild- ning överföres till I 1 resp.

pansarinfanteriregementena

1lt 1960

A 2

Indrages

1U 1962

A 1

Flyttas till Lv 2

1U 1962

Lv 2

Indrages

Ui 1962

Lv 5

Indrages

1li 1960

Lv 6

Flyttas till A 2

1li 1962

Marinen

Flottans kaserner på

Indrages etappvis

Beror på den planlagda utbygg-

Skeppsholmen

naden vid Bergaskolorna

Göteborgsskolorna

Indrages

I huvudsak under 1959/60

KA 5

Indrages 1

»

Kustartilleriets trupp-

Centraliseras, anslutes till örlogs-

Beror på iordningställande av

register

flottans truppregister

lokaler och komplettering av

maskinutrustning vid örlogs- flottans truppregister

Flygvapnet

F 8 (utom flygledningens

flygverksamhet och sjätte

transportgruppen)

Indrages

1963

F 14

Indrages

Tidigast 1961/62

En jaktflottilj

Omorganiseras till attackflottilj

Tidigast 1961/62

En jaktdivision

Överföres till annat förband

Tidigast 1961/62

1 Detta förslag avstyrkes av överbefälhavaren.

s. 570 Kontrollera mot PDF

570

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Bilaga 2.

Avtal.

Mellan försvarets civilförvaltning, försvarets sjukvårdsstyrelse och fortifikationsförvaltningen

å Kungl. Maj :ts och kronans vägnar, å ena, samt

Jönköpings läns landstings förvaltningsutskott, å andra sidan, har under

förutsättning av Kungl. Maj :ts och Riksdagens godkännande följande avtal

träffats angående nedläggande av garnisonssjukhuset i Eksjö och därmed

sammanhängande frågor.

§ I
Det

mellan försvarets civil- och sjukvårdsförvaltningar, arméns fortifikationsförvaltning

och arméförvaltningens intendenturavdelning å Kungl.

Maj :ts och kronans vägnar, å ena, samt Jönköpings läns landsting, å andra

sidan, den 25 november—den 13 december 1944 slutna kontraktet om

vård ävensom poliklinisk undersökning och behandling av civila patienter

å garnisonssjukhuset i Eksjö skall upphöra att gälla, då planerad medicinsk

avdelning blivit tagen i bruk vid lasarettet i Eksjö. Sådan avdelning

beräknas hava kommit till stånd den 1 januari 1959, från och med vilken

dag nämnda kontrakt •— även utan att vad däri stadgats beträffande uppsägning

iakttages — icke längre skall vara gällande.

§ 2.

Landstinget förbinder sig att bereda anställning åt den å gällande personalförteckning

för garnisonssjukhuset i Eksjö uppförda ordinarie och

extra ordinarie personal som önskar övergå i landstingets tjänst vid lasarettet

i Eksjö. 1 den mån anställning kan beredas övrig vid garnisonssjukhuset

anställd personal förbinder landstinget sig att övertaga jämväl sådan

personal.

§ 3.

Anställningshavare vid garnisonssjukhuset, som den 1 januari 1959

övergår i landstingets tjänst, skall efter övergången åtnjuta löneförmåner

enligt landstingets löneplan för motsvarande anställningshavare, varvid

innehavare av befattning som enligt landstingets löneplan är placerad i

lägre lönegrad än den för befattningen vid övergången gällande, övergångsvis

må bibehålla sin lönegradsplacering. Därvid skall anställningshavare

äga rätt att för löneklassplacering tillgodoräkna sin tjänstetid i likvärdig

befattning i statlig tjänst.

§ 4.

Anställningshavare vid garnisonssjukhuset, som den 1 januari 1959

övergår i landstingets tjänst och omedelbart före övergången i sin anställning

vid sjukhuset ägt pensionsrätt enligt statliga tjänstepensionsbestämmelser,

skall genom landstingets försorg i samband med övergången i landstingets

tjänst beredas pensionsrätt för sig och sina efterlevande. Denna

pensionsrätt beredes antingen enligt Kungl. Maj:ts reglemente den 29 december

1949 för pensionering genom statens pensionsanstalt av vissa icke
-

s. 571 Kontrollera mot PDF

Kungl. ilaj:ts proposition nr 110 år 1958

571

statliga befattningshavare (SPA-reglementet) eller ■—• under förutsättning

att han till landstinget avstår honom från statsverket tillkommande tjänsteoch

familjelivränta — enligt vad som gäller för motsvarande anställningshavare

i landstingets tjänst, oberoende av att vederbörande eljest icke

skulle kunnat grunda pensionsrätt i sin anställning i landstingets tjänst.

Anställningshavare som enligt § 3 övergångsvis bibehåller högre lönegrad

skall vara berättigad till pension med tillämpning av pensionsunderlag för

den högre lönegraden.

Beträffande anställningshavare, som vinner pensionsrätt enligt SPAreglementet,

behöver landstinget icke i samband med övergången vidkännas

någon kostnad för anställningshavarens eller hans efterlevandes pensionering

enligt reglementet i vad avser tid, varunder anställningshavaren

före övergången i landstingets tjänst varit underkastad andra statliga

tjänstepensionsbestämmelser än de i reglementet innefattade och vilken

tid han äger tillgodoräkna såsom tjänstår för pension enligt reglementet.

Landstinget skall bestrida eventuella engångsavgifter enligt 18 § 3 och 4

mom. SPA-reglementet.

Pensionsberättigad anställningshavare, vars pensionsrätt i landstingets

tjänst icke skall regleras enligt SPA-reglementet, skall äga rätt att såsom

tjänstår vid bestämmande av pension från landstinget tillgodoräkna tid

före övergången i landstingets tjänst i den omfattning sådan tid fått tillgodoräknas

enligt de tjänstepensionsbestämmelser anställningshavaren

varit underkastad i statens tjänst omedelbart före övergången eller enligt

av Kungl. Maj:t hittills tillämpad praxis (2/3 av vederbörlig anställningstid).

§ 5.

På lasarettet i Eksjö skall för vård mottagas försvaret tillhörande personal,

som är i behov av vård å lasarett. Vad nu är sagt beträffande vård

skall äga motsvarande tillämpning i fråga om poliklinisk undersökning

och behandling.

Ersättning för vård (undersökning och behandling) av personal, för

vilken försvaret enligt särskilda bestämmelser har skyldighet bereda fri

sjukvård, skall beräknas enligt i vederbörlig ordning fastställda grunder

för uttagande av avgifter för å sjukhuset behandlade patienter.

§ 6.

Tvist angående detta avtal må icke dragas inför domstol utan skall avgöras

av skiljemän enligt lag.

Stockholm den 19 december 1957.

För Kungl. Maj :t och Kronan:

Ragnar Lundberg G. Hesselblad Gunnar Chrislianson

Sven Engdahl Karl Eriksson Gunnar Höi jer

Jönköping den 19 december 1957.

För Jönköpings läns landstings förvaltningsutskott:

,J. W. Pettersson

I. Hertzman

s. 572 Kontrollera mot PDF

572

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1958

Bilaga 3.

Sammanställning

över

Fjärde huvudtiteln för budgetåret 1958/59

Kronor

A. Försvarsdepartementet

Avlöningar...................................................... 11 357 000

Omkostnader .................................................. 1125 000

Försvarsdepartementet 1482 000

B. Centrala förvaltningsmyndigheter

Försvarets civilförvaltning

Avlöningar .................................................... 15 049 000

Omkostnader.................................................. 1970 000

6 019 000

Försvarets sjukvårdsstyrelse

Avlöningar..................................................... 1979 000

Omkostnader .................................................. 195 000

1 074 000

F ortif ikationsf örvalt ningen

Avlöningar...................................................... 6 550 000

Omkostnader.................................................. 475 000

Forskningsverksamhet m. m................................. 710 000

Byggnads- och reparationsberedskapens övningar m. m. 100

Byggnads- och reparationsberedskapens materiel.......... 100

7 735 200

Armétygförvaltningen

Avlöningar...................................................... 14 900 000

Omkostnader .................................................. 1100 000

Årskostnader för industriell krigsberedskap................ 1 700 000

Engångskostnader för industriell krigsberedskap.......... 13 250 000

19 950000

Arméintendenturförvaltningen

Avlöningar .................................................... 1 2 850 000

Omkostnader.................................................. 1270 000

3120 000

1 Tidigare äskat anslag.

s. 573 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958 573

Kronor

Marinförvaltningcn

Avlöningar...................................................... 9 700 000

Omkostnader ...................................................950 000

10 650 000

Flygförvaltningen

Avlöningar .................................................... 15 650 000

Omkostnader .................................................. 1300 000

16 950 000

Försvarets förvaltningsdirektion

Avlöningar .................................................... 1199 000

Omkostnader.................................................. 120 000

219 000

Centrala förvaltningsmyndigheter 65 717 200

C. Försvarskrafterna

Försvarsstaben

Avlöningar .................................................... 15 800 000

Omkostnader .................................................. 3 160 000

Övningar ...................................................... 47 000

Anskaffning av krigskartor .................................. 350 000

Anskaffning och underhåll av materiel .................... 1 236 000

Försvarsstaben 20 593 000

Armén

Avlöningar m. m. till fast anställd personal

Avlöningar till aktiv personal m. 11......................... 232100 000

Avlöningar till personal å reservstat........................ 11 900 000

Avlöningar till personal i arméns reserver m. fl........... 16 300 000

Rekryteringskostnader........................................ 1 55 000

Ekiperingsersättningar........................................ 12 950 000

Avlöningar till viss arhetarpersonal ........................ 112 700 000

256 005 000

Avlöningar m. m. till värnpliktiga

Avlöningar m. m. till värnpliktiga.......................... 49 700 000

Familjebidrag................................................. 25 500 000

75 200 000

Sjukvård

Sjukvård........................................................ 2 350 000

1 Tidigare äskat anslag.

s. 574 Kontrollera mot PDF

574

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Kronor

Reseersättningar m. m.

Reseersättningar m. m....................................... 16 400 000

Expenser m. m.

Bränsle m. m................................................. 119 700 000

Telefon m. m................................................. *1950 000

Övriga expenser m. m....................................... *985 000

22 635 000

Mathållning m. m.

Mathållning.................................................... 42 000 000

Furagering ................................................... * 1 800 000

43 800 000

Intendentur materiel m. m.

Beklädnad m. m............................................... 42 000 000

Inventarier m. m............................................... *4 800 000

Tvätt........................................................... 4 000 000

50 800 000

Övningar m. m.

Övningar in. m............................................... 36 500 000

Ökning av drivmedelslagringen.............................. 1300 000

Drivmedelsförråd m. m....................................... *2 700 000

Anskaffning av drivmedelsutrustning........................ * 3 300 000

42 800 000

Anskaffning och vård av hästar m. m.

Remontering .................................................. 1100

Uttagning av hästar .......................................... *60 000

Veterinärvård.................................................. *100 000

Hundväsendet...................................................* 60 000

220 100

Tygmateriel m. m.

Anskaffning av tygmateriel m. m........................... 350 000 000

Underhåll av tygmateriel m. m............................. 77 500 000

Uttagning av motorfordon och motorredskap.............. *160 000

427 660 000

Fastigheter

Ersättning till försvarets fastighetsfond:

Arméns delfond .............................................. *38 993 000

1 Tidigare äskat anslag.

s. 575 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

575

Kronor

Hemvärnet

Hemvärnets avlöningar ...................................... 1 650 000

Hemvärnets omkostnader.................................... 1599 000

Hemvärnets intendenturmateriel m. m..................... 1475 000

Hemvärnets övningar ........................................ 11 800 000

Hemvärnets tygmateriel m. m............................... 14 300 000

7 824 000

Bidrag och understöd

Frivilliga befälsutbildningsrörelsen m. m................... 12 525 000

Frivilliga sjukvårdsväsendet i krig.......................... 160 000

Frivilliga djursjukvården i krig ............................ 115 000

Frivilliga skytteväsendets befrämjande...................... ‘1625 000

Understöd åt vissa föreningar m. m....................... ‘25 000

4 250 000

Armén 988 937 100

Marinen

Avlöningar m. m. till fast anställd personal

Avlöningar till aktiv personal m. fl......................... 86 800 000

Avlöningar till personal å övergångsstat.................... ‘11000

Avlöningar till personal å reservstat........................ ‘130 000

Avlöningar till personal i marinens reserver .............. 11 900 000

Rekryteringskostnader........................................ 1100 000

Ekiperingsersättningar........................................ 11 200 000

Avlöningar till viss arbetarpersonal ........................ 1 1 925 000

92 066 000

Avlöningar m. m. till värnpliktiga

Avlöningar m. m. till värnpliktiga .......................... 9 500 000

Familjebidrag.................................................. 3 400 000

12 900 000

Sjukvård

Sjukvård........................................................ 775 000

Reseersättningar m. m.

Reseersättningar m. m....................................... 3 650 000

Expenser m. m.

Bränsle m. m................................................. ‘6 600 000

Telefon m. m................................................. ‘1 050 000

Övriga expenser m. m....................................... ‘375 000

8 025 000

Mathållning

Mathållning.................................................... 13 500 000

1 Tidigare äskat anslag.

s. 576 Kontrollera mot PDF

576

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Kronor

Intendenlurmateriel m. m.

Beklädnad m. m............................................... 7 900 000

Inventarier m. m............................................. 12 100 000

Tvätt............................................................ 1 000 000

11000 000

Övningar m. m.

Övningar m. m............................................... 24 000 000

Drivmedelsförråd m. m....................................... 1500 000

Anskaffning av drivmedelsutrustning ...................... 1100 000

Materialförråd m. in......................................... 1620 000

Hundbevakningstjänsten...................................... 110 000

25 250 000

Flytande materiel, vapenmateriel m. m.

Fartygsbyggnader in. m....................................... 108 000 000

Anskaffning av vapenmateriel m. in......................... 85 500 000

Underhåll av fartyg m. m................................... 46 700 000

Anskaffning av vissa maskiner m. m....................... 1700 000

240 900 000

Fastigheter

Ersättning till försvarets fastighetsfond:

Marinens delfond.......................................... 1 11944 000

Bidrag och understöd

Bidrag till sjövärnskåren .................................... 1 330 000

Bidrag till maritim ungdomsverksamhet.................... 1 16 000

Understöd åt föreningar m. m............................... 1 28 000

374 000

Marinen 420 364 000

Flygvapnet

Avlöningar m. m. till fast anställd personal

Avlöningar till aktiv personal m. fl......................... 108 200 000

Avlöningar till personal å reservstat........................ 132 000

Avlöningar till personal i flygvapnets reserv .............. 11 600 000

Rekryteringskostnader........................................ 1 160 000

Ekiperingsersättningar........................................ 11 250 000

Avlöningar till viss arbetarpersonal ........................ 1240 000

111482 000

Avlöningar m. m. till värnpliktiga

Avlöningar m. m. till värnpliktiga.......................... 8 400000

Familjebidrag.................................................. 5100 000

13 500 000

S jukvård

Sjukvård........................................................ 450000

1 Tidigare äskat anslag.

s. 577 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958 577

Kronor

Reseersättningar m. m.

Reseersättningar m. m....................................... 4 350 000

Expenser m. m.

Bränsle m. in................................................. *8150 000

Telefon m. m................................................. *2450 000

Övriga expenser m. m....................................... *290000

10 890000

Mathållning

Mathållning.................................................... 8 600 000

Intendenturmateriel m. m.

Beklädnad m. m............................................... 7 700 000

Inventarier m. m............................................. *1 175 000

Tvätt........................................................... 1000 000

9 875 000

Övningar m. m.

Övningar m. m............................................... 5 800 000

Hundbevakningstjänsten...................................... * 18 000

5 818 000

Flygmateriel m. m.

Anskaffning av flygmateriel m. m........................... 742 000 000

Luftförsvarsrobot.............................................. 24 200 000

Drift och underhåll av flygmateriel m. m................. 138 000 000

Drivmedelsförråd m. m....................................... 7 400 000

Anskaffning av drivmedelsutrustning........................ *2100 000

913 700 000

Fastigheter

Ersättning till försvarets fastighetsfond:

Flygvapnets delfond ...................................... *23 322 000

Bidrag och understöd

Understöd åt privatflyget.................................... *420 000

Flygvapnet 1 102 407 000

Försvarskrafterna 2 532 301 100

1 Tidigare äskat anslag.

37—89 58 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 saml. Nr 110

s. 578 Kontrollera mot PDF

578

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Kronor

D. Vissa för försvaret gemensamma ändamål

Krigsarkivet

Avlöningar...................................................... 1354 000

Omkostnader .................................................. 140 000

Samlingars konservering m. m............................... 12 000

Inredning av vissa arkivaliemagasin........................1100

396 100

Armémuseum

Avlöningar...................................................... 1197 000

Omkostnader.................................................. 160 000

Samlingars konservering m. m................................112 000

269 000

Försvarets forskningsanstalt

Avlöningar .................................................... 6 575 000

Omkostnader .................................................. 755 000

Viss forskningsverksamhet .................................. 17 000 000

Engångsanskaffning av viss utrustning .................... 1 800 000

26 130 000

Försvarets socialbyrå

Avlöningar .................................................... 1320 000

Omkostnader .................................................. 1140 000

Vissa civilanställningsåtgärder ............................. 11 025 000

1485 000

Försvarshögskolan

Avlöningar.................................................... 1245 000

Omkostnader ................................................ .177 000

322 000

Försvarets läroverk

Avlöningar .................................................... 1900 000

Omkostnader ...................................................179 000

979 000

Försvarets brevskola

Avlöningar...................................................... 1167 000

Omkostnader ...................................................132 000

199 000

Sjukvårdsmateriel m. m.

Sjukvårdsmateriel ............................................ 11650 000

Engångsanskaffning av sjukvårdsmateriel m. m........... 11 900 000

3 550 000

1 Tidigare äskat anslag.

s. 579 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958 579

Kronor

Försvarets sjukvårdsförråd

Avlöningar .................................................... 1481 000

Omkostnader ................................................. 1 105 000

586 000

Garnisonssjukhusen

Avlöningar .................................................... 245 000

Omkostnader .................................................. 136 000

381 000

Militärapoteket

Avlöningar...................................................... 1562 000

Omkostnader.................................................. 148 000

Engångsanskaffning av viss utrustning m. m..............150 000

660 000

Försvarets tandvård

Avlöningar...................................................... 11 900 000

Omkostnader ...................................................1280 000

2 180 000

Militärpsykologiska institutet

Avlöningar .................................................... 1 337 000

Omkostnader ...................................................1155 000

492 000

Centrala värnpliktsbyrån

Avlöningar .................................................... 1800 000

Omkostnader .................................................. ''72 000

Adresseringsmaskiner m. m................................. 1282 000

1 154 000

Inskrivningsväsendet

Inskrivningskostnader ........................................ 11 000 000

Inskrivningsrådet...............................................110 000

1010 000

Vissa övriga gemensamma ändamål

Vissa specialundersökningar m. m........................... 1425 000

Personalvårdsverksamhet m. m............................... 1327 000

Försvarsupplysning............................................ 1140 000

F ritidsundervisning............................................ 1 250 000

Försvarsfilm .................................................. 1450 000

Publikations- och blankettryck.............................. 1 2 700 000

Lottaorganisationen .......................................... 1 700 000

Vissa signalförbindelser m. m............................... ''7 500 000

Anskaffning av taggtråd...................................... 1100 000

Borttagande av pansarhinder m. m......................... ''125 000

Järnvägskrigsbromateriel .................................... ''3 000 000

Engångsanskaffning av musikinstrument ................. 1 200 000

15 917 000

Vissa för försvaret gemensamma ändamål 55 710100

1 Tidigare äskat anslag.

s. 580 Kontrollera mot PDF

580

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Kronor

E. Diverse

Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Slottsbyggnadernas delfond .............................. 1 73 000

Byggnadsstyrelsens delfond .............................. 1361 000

Ersättning till försvarets fastighetsfond: Befästningars delfond.

......................................................... 120 747 000

Bestridande av beredskapskostnader vid försvarets fabriksverk.

......................................................... 11 100000

Ersättning för automobilskatt................................ *5 900 000

Ersättning för rustning och rotering........................ 115 000

Resestipendier.................................................. 115 000

Kommittéer och utredningar genom sakkunniga.......... 1250 000

Kostnader för vissa nämnder m. m......................... 1165 000

Utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag m. m... 125000

Vissa ersättningar i anledning av skador vid militär verksamhet

m. m............................................... 11400 000

Vissa ersättningar för inskränkningar i förfoganderätten

till fast egendom .......................................... 125 000

Ersättning för skada till följd av olycksfall, som förorsakats

av krigsförhållandena under 1914—1919 års världskrig *25 000

Ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under

militärtjänstgöring.......................................... 114 000 000

Omskolning av i militärtjänst skadade .................... *125 000

Bidrag till utförande av vissa anordningar för luftvärn .. 1350 000

Extra utgifter.................................................. 1400 000

Rationaliseringsförsök ........................................ 1 50 000

Diverse 45 026 000

Summa IV ht 2 700 236 400

1 Tidigare äskat anslag.

s. 581 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

581

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sid.

Avd. I: Försvarets utformning på längre sikt

A. Inledning ..................................................................... 3

B. överbefälhavarens utredningar och förslag år 1957

1. Studie över försvarets utveckling ................................. 10

2. Krigsmaktens utformning enligt olika kostnadsalternativ... 34

C. Försvarsberedningens utlåtande ....................................... 54

D. Vissa kompletterande utredningar och förslag ..................... 60

E. Departementschefen ...................................................... 88

Avd. II: Vissa särskilda frågor

De militära och civilmilitära personalkårerna för tygförvaltningstjänsten

inom armén ................................................ 115

Departementschefen ......................................................... 154

Rationaliseringsverksamhet och andra organisationsförändringar

inom försvaret ............................................................... 159

Avd. III: Anslag på driftbudgeten

Fortifikationsförvaltningen: Avlöningar ................................. 167

Fortifikationsförvaltningen: Omkostnader .............................. 204

Fortifikationsförvaltningen: Forskningsverksamhet m. m.......... 205

Fortifikationsförvaltningen: Byggnads- och reparationsberedska
pens

övningar m. m....................................................... 206

Fortifikationsförvaltningen: Byggnads- och reparationsberedska
pens

materiel .................................................................. 207

Armétygförvaltningen: Avlöningar ....................................... 211

Armétygförvaltningen: Omkostnader .................................... 220

Marinförvaltningen: Avlöningar .......................................... 222

Marinförvaltningen: Omkostnader ....................................... 232

Flygförvaltningen: Avlöningar ............................................. 234

Flygförvaltningen: Omkostnader .......................................... 253

Försvarsstaben: Avlöningar ................................................ 256

Försvarsstaben: Omkostnader ............................................. 268

Försvarsstaben: övningar ................................................... 270

Försvarsstaben: Anskaffning av krigskartor ........................... 271

Försvarsstaben: Anskaffning och underhåll av materiel ............ 273

Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl............................ 274

Armén: Avlöningar m. m. till värnpliktiga .............................. 327

s. 582 Kontrollera mot PDF

582 Kungi. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Sid.

Armén: Familjebidrag ......................................................... 337

Armén: Sjukvård ............................................................... 338

Armén: Reseersättningar m. m........................................... 339

Armén: Mathållning ............................................................ 341

Armén: Beklädnad m. m.................................................... 342

Armén: Tvätt ..................................................................... 346

Armén: övningar m. m....................................................... 348

Armén: Anskaffning av tygmateriel m. m............................... 355

Armén: Underhåll av tygmateriel m. m.................................. 359

Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl......................... 361

Marinen: Avlöningar m. m. till värnpliktiga ........................... 392

Marinen: Familjebidrag ...................................................... 393

Marinen: Sjukvård ............................................................ 394

Marinen: Reseersättningar m. m........................................... 394

Marinen: Mathållning ......................................................... 396

Marinen: Beklädnad m. m.................................................... 397

Marinen: Tvätt .................................................................. 399

Marinen: övningar m. m.................................................... 400

Marinen: Fartvgsbyggnader m. m........................................ 401

Marinen: Anskaffning av vapenmateriel m. m......................... 416

Marinen: Underhåll av fartyg m. m........................................ 419

Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl...................... 421

Flygvapnet: Avlöningar m. m. till värnpliktiga ........................ 473

Flygvapnet: Familjebidrag ................................................... 474

Flygvapnet: Sjukvård ......................................................... 474

Flygvapnet: Reseersättningar m. m........................................ 475

Flygvapnet: Mathållning ...................................................... 475

Flygvapnet: Beklädnad m. m................................................. 476

Flygvapnet: Tvätt ............................................................... 479

Flygvapnet: Övningar m. m................................................. 480

Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel m. m...................... 482

Flygvapnet: Luftförsvarsrobot ............................................. 490

Flygvapnet: Drift och underhåll av flygmateriel m. m............. 492

Flygvapnet: Drivmedelsförråd m. m..................................... 497

Försvarets forskningsanstalt: Avlöningar .............................. 499

Försvarets forskningsanstalt: Omkostnader ........................... 509

Försvarets forskningsanstalt: Viss forskningsverksamhet ......... 509

Försvarets forskningsanstalt: Engångsanskaffning av viss utrustning

.............................................................................. 511

Garnisonssjukhusen: Avlöningar .......................................... 513

Garnisonssjukhusen: Omkostnader ....................................... 517

s. 583 Kontrollera mot PDF

Kungl. Alaj:ts proposition nr 110 år 1958 583

Sid.

Avd. IV: Kapitalinvesteringar

Inledning ........................................................................... 519

Försvarets fastighetsfond

Arméns delfond

Smärre nybyggnads- och förändringsarbeten m. m................... 524

Byggnadstekniska brandskyddsåtgärder ................................. 525

Skyddsanordningar vid arméns anläggningar ........................ 525

Byggnadsåtgärder, erforderliga för effektivisering av värnplikts
utbildningen

.................................................................. 526

Förråd för armén ............................................................... 527

Vissa byggnadsarbeten för armén .......................................... 527

Utbyggnad av ämbetsbyggnaden å Ladugårdsgärde .................. 529

Anordnande av lokaler för försvarets forskningsanstalt ......... 530

Anordnande av lokaler för försvarsväsendets radioanstalt ...... 532

Vissa markförvärv för armén ................................................ 533

Marinens delfond

Smärre nybyggnads- och förändringsarbeten m. m................... 534

Byggnadstekniska brandskyddsåtgärder ................................. 534

Skyddsanordningar vid marinens anläggningar ........................ 535

Anordnande av vissa förråd och garage ................................. 535

Flyttning av Stockholms örlogsbas (Bergaskolorna) .................. 536

Vissa byggnadsarbeten för marinen ....................................... 537

Vissa markförvärv för marinen .......................................... 539

Flygvapnets delfond

Smärre nybyggnads- och förändringsarbeten m. m................... 540

Byggnadstekniska brandskyddsåtgärder ................................. 540

Skyddsanordningar vid flygvapnets anläggningar ..................... 541

Vissa byggnadsarbeten för flygvapnet .................................... 541

Vissa flygfältsarbeten m. m................................................. 543

Anläggningar för el- och teleutrustning ................................. 545

Vissa markförvärv för flygvapnet .......................................... 546

Befästningars delfond

Anordnande av vissa fartygstunnlar ....................................... 547

Berglaangarer ..................................................................... 548

Anordnande av vissa drivmedelsförråd ................................. 549

Vissa ammunitionsförråd ...................................................... 550

Anordnande av vissa förråd för marinen m. m...................... 551

Uppställningsplatser för radarstationer ................................. 552

Vissa fortifikatoriska anordningar för kustartilleribattcrier ...... 553

s. 584 Kontrollera mot PDF

584 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958

Sid.

Anordnande av vissa lokaler för luftbevakningen m. m............. 555

Tygmaterielförråd i berg ................................................... 556

Bergverkstäder vid flygvapnet ............................................. 557

Fullträffsäkra uppehållsplatser ............................................. 558

Flyttning av Stockholms örlogsbas (Muskövarvet) .................. 560

Anläggningar för robotvapen ..............i................................. 562

Övriga befästningsarbeten ................................................... 563

Vissa markförvärv för befästningar ....................................... 563

Försvarets fabriksfond

Anskaffning av maskiner och utrustning m. m. för försvarets

fabriksstyrelse ............................................................... 564

Försvarets fabriksverks dispositionsanslag .............................. 565

Diverse byggnadsarbeten ...................................................... 565

Bilaga 1. Fredsrationaliseringar enligt försvarsgrenschefernas förslag ...... 569

Bilaga 2. Avtal angående nedläggande av garnisonssjukhuset i Eksjö och

därmed sammanhängande frågor .......................................... 57O

Bilaga 3. Sammanställning över fjärde huvudtiteln för budgetåret 1958/59 572

Sthlm 1958. K. L. Beckmans Boktr.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.