Angående dispositionen av vissa prisutjämningsavgiftsmedel
1958-03-14 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1958 A:114, Angående dispositionen av vissa prisutjämningsavgiftsmedel
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 114 år 1958
1
Nr 114
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående dispositionen
av vissa prisutjämningsavgiftsmedel; given Stockholms
slott den 14 mars 1958.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF ADOLF
Gunnar Lange
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att av prisutjämningsavgiftsmedel 300 000 kronor
anvisas till stiftelsen Skogsindustriernas vattenskyddsforskning samt att
av dylika medel 140 000 kronor tages i anspråk för försök med mekanisk
skiljning av flottat virke, 14 000 kronor för vissa rationaliseringsundersökningar
i fråga om hanteringen av pappersavfall samt 85 000 kronor för bestridande
av kostnaderna för undervisningen i skoglig arbetslära vid skogshögskolan
under budgetåret 1958/59.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 114
2
Kungl. Maj.ts proposition nr 11b år 1958
Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
1b mars 1958.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Länge, Lindholm,
Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Kjellin, Johansson.
Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och jordbruksdepartementen
anmäler chefen för handelsdepartementet, statsrådet Lange, fråga
om disposition av vissa medel som influtit i form av prisutjämningsavgifter
samt anför följande.
Enligt den med stöd av riksdagens bemyndigande utfärdade förordningen
den 25 maj 1945 (nr 256) angående prisutjämningsavgift, vilken förordning
upphörde att gälla med utgången av juni månad 1957, ägde Kungl. Maj:t,
när behov därav ur prispolitiska synpunkter prövades föreligga, förordna
att viss avgift (prisutjämningsavgift) skulle erläggas för vara som utfördes
ur riket. I förordningen — som i vissa smärre avseenden ändrades genom
förordningar den 14 juni 1946, nr 282, och den 31 oktober 1947, nr 863 —
stadgades bl. a., alt prisutjämningsavgift skulle utgå enligt grunder och med
belopp, som Kungl. Maj :t bestämde, samt att medel, som influtit genom uttagande
av prisutjämningsavgift, skulle fonderas och användas enligt vad
särskilt stadgades. I övrigt innehöll författningen föreskrifter om debitering,
uppbörd och redovisning av prisutjämningsavgifter samt vissa sträffoch
processrättsliga stadganden.
Förordnande om prisutjämningsavgift har endast meddelats beträffande
skogsprodukter. Enligt kungörelser den 25 maj 1945 (nr 257), den 9 maj
1947 (nr 184) och den 3 november 1950 (nr 586) har sådan avgift uttagits
vid export av vissa sågade och bilade trävaror under åren 1945—1952, vid
export av rundvirke under år 1952, vid export av kemisk och mekanisk
massa under åren 1947—1948 och 1951—1952 samt vid export av pappersavfall,
papp och papper under åren 1951—1952. Från tillämpningen av 1947
och 1950 års kungörelser har undantagits export, för vilken avgift erlagts
enligt särskilda avtal. Sådana har för åren 1947—1952 träffats med vissa
branschorganisationer, vilka därvid åtagit sig att av sina medlemmar uppbära
viss avgift, konjunkturutjämningsavgift, vid export av i avtalen berörda
varor.
De prisutjämningsavgifter, som uppburits under åren 1945—1952, har
tillförts en inom statskontoret bildad diversemedelsfond, diversemedelsfon
-
3
Kungl. Maj:ts proposition nr 1H år 1958
den för prisutjämningsavgifter. Behållningen å fonden uppgick den 30 juni
1957 till ca 46 milj. kronor. Nämnda belopp har nästan helt disponerats
genom beslut av Kungl. Maj :t och riksdagen om bidrag till skilda skogliga
ändamål samt om successiv återbetalning av vissa andelar av de inbetalade
avgifterna till vederbörande företag resp. vid dessa bildade sociala föietagsstiftelser.
För närmare uppgifter om dispositionen av medlen torde få hänvisas
till propositionerna nr 80/1953, 62/1954, 72/1955, 37/1956 ocn
138/1957.
De medel, beträffande vilka närmare beslut om användningen ännu icke
meddelats, uppgår till 539 000 kronor och hänför sig till prisutjämningsavgifter,
som erlagts vid export av pappersavfall under åren 1951 och 1952.
Vissa riktlinjer för dispositionen av berörda avgiftsmedel har tidigare godtagits
av riksdagen (prop. nr 138/1957, JU nr 23, rskr. nr 268). De skall sålunda
tagas i anspråk för skogliga ändamål i vidsträckt mening, som icke
i annan ordning kunnat tillgodoses. Därvid har förutsatts, att de skall
kunna användas för sådana åtgärder, som i olika hänseenden — direkt eller
indirekt — kan förbättra skogsnäringarnas produktionsförutsättningar. Vad
angår prövningen av bidragsärendena har uttalats, att frågor a\ stöi i e
räckvidd lämpligen borde underställas riksdagen.
Framställningar rörande användningen av influtna
prisutjämningsavgiftsmedel
Vattenskyddsforskning
Svenska cellulosaföreningen och Svenska pappersbrnksföreningen har i
skrivelse den 29 augusti 1957 hemställt, att bidrag måtte lämnas av prisutjämningsavgiftsmedel
till den av skogsindustrierna gemensamt bedrivna
vattenskyddsforskningen. I framställningen, till vilken Svenska trämasseföreningen
och Svenska wallboardföreningen i särskilda skrivelser uttalal
sin anslutning, anföres bl. a. följande.
År 1937 tillsattes inom Svenska pappersbruksföreningen en kommitté med
uppgift att utreda frågan om vad som från pappersindustriens sida kunde
göras för att förhindra vattendragens förorenande med fabrikernas avloppsvatten.
Genom inträde av representanter även för Svenska cellulosaföreningen,
Svenska trämasseföreningen och Svenska wallboardföreningen oinhildades
sedermera kommittén till att bli ett för berörda industrier gemensamt
organ för vattenföroreningsfrågor. Den vattenforskning, som kom till stånd
genom nämnda kommitté, bedrevs fram till år 1954 i anslutning till Cellulosaindustriens
centrallaboratorium vid Svenska träforskningsinstitutet. Behovet
av ett specialiserat fristående laboratorium gjorde sig emellertid efter
hand gällande, och sistnämnda år inrättades Skogsindustriernas vattenlaboratorium.
För att skapa en fastare grundval för verksamheten vid laboratoriet
bildade de ifrågavarande fyra branschföreningarna år 1956 stiftelsen Skogsindustriernas
vattenskyddsforskning. Stiftelsen har till ändamål att bedriva
4
Kungl. Maj. ts proposition nr 114 år 1958
och befordra tekniskt-vetenskaplig forskning rörande skogsindustriernas
avloppsvatten i syfte att därigenom bl. a. främja skyddsåtgärder mot av
sådant vatten orsakade olägenheter samt verka för att industriernas utvecklingsarbete
på hithörande område samordnas, aktiveras och nyttiggöres.
Arbetet vid vattenlaboratoriet, som för närvarande har tolv anställda, är uppdelat
på en forskningsavdelning och en serviceavdelning. Vid forskningsavdelningen
har en rad analysförfaranden för bestämning av förorenande substanser
i fabrikernas avloppsvatten utvecklats och förbättrats. Särskild uppmärksamhet
har på senare tid ägnats syrehållningen i vattendragen, därvid
prognoser uppgjorts för bedömning av möjlig utbyggnad och bästa lokalisering
av industrierna med hänsyn till vattendragens kapacitet. Vidare har nya förfaranden
utvecklats för oskadliggörande av vissa giftiga substanser i avloppsvattnen.
Industriens kostnader för forskningsverksamheten har under perioden
1947—1957 uppgått till 680 000 kronor. För 1957 har 145 000 kronor
ställts till förfogande för ändamålet. Vid planläggningen av den fortsatta
verksamheten vid laboratoriet har det — bl. a. med hänsyn till föreliggande
utbyggnadsplaner inom massa-, pappers- och wallboardindustrierna — ansetts
nödvändigt att sikta på ett intensifierat forskningsprogram. Ett sådant
har utarbetats för femårsperioden 1958—1962. Programmet — som innefattar
bl. a. studier av självreningsförloppet i vattendrag, undersökningar av
möjligheterna till biologisk behandling av avloppsvatten samt uppställande
av normer för klassificering av vattendrag — upptager generella vattenvårdande
problem, som sträcker sig utöver vad som betingas av skogsindustriens
speciella förhållanden. Med hänsyn härtill har det allmänna ansetts
böra svara för viss del av kostnaderna för dess genomförande. Av de
beräknade totala kostnaderna för femårsperioden, vilka angivits till 1,2 milj.
kronor, föreslås sålunda hälften eller 600 000 kronor bli täckt genom anslag
av prisutjämningsavgift smedel. Återstoden avser industrien att själv
svara för.
Yttranden över framställningen har avgivits av byggnadsstyrelsen, vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen, statskontoret, domänstyrelsen, skogsstyrelsen,
fiskeristyrelsen, styrelsen för skogshögskolan och statens skogsforskningsinstitut,
överstyrelsen för de tekniska högskolorna, statens tekniska forskningsråd,
ingenjörsvetenskapsakademien, styrelsen för Svenska träforskningsinstitutet
samt vattenvårdskommittén.
Samtliga hörda remissinstanser utom statskontoret, domänstyrelsen och
styrelsen för skogshögskolan och statens skogsforskningsinstitut har tillstyrkt
framställningen eller lämnat densamma utan erinran.
Fiskeristyrelsen, som genom sin tillsynsavdelning haft anledning att följa
verksamheten vid Skogsindustriernas vattenlaboratorium, understryker
betydelsen av det forskningsarbete som bedrives där. Förutsättningar har
sålunda skapats för en effektivare vattenvård samtidigt som industrien fått
ökad förståelse för nödvändigheten av att åtgärder vidtages. — Enligt vugoch
vatfenbyggnadsstijrelsen är de frågor som upptages i det framlagda programmet
av grundläggande betydelse för en rationell vattenvård. Då de har
Kungl. Maj:ts proposition nr 114 år 1958
5
ett allmänt intresse utöver vad som betingas av skogsindustriens speciella
förhållanden, är det angeläget att verksamheten stödjes. — Vättenvårdskommittén
framhåller, att den i sitt blivande betänkande kommer att framlägga
förslag om hur forskningen på vattenvårdens område bör ordnas men
att, oavsett hur den mera allmänna forskningen kan komma att läggas upp,
det under alla förhållanden är angeläget, att redan tillgängliga forskningsresurser
tages i anspråk. Ingenjörsvetenskapsakademien och statens tekniska
forskningsråd anser det önskvärt, att forskningsverksamheten vid laboratoriet
samordnas med den vattenforskning som bekostas med anslag från
rådet. Med hänsyn härtill bör rådet erhålla visst överinseende över att det
eventuellt tillhandahållna beloppet användes på ett lämpligt sätt.
Statskontoret framhåller, att i enlighet med principbeslut av riksdagen influtna
prisutjämningsavgifter för pappersavfall skall tagas i anspråk för
skogliga ändamål i vidsträckt mening, varmed avses att medlen skall användas
för åtgärder som i olika avseenden kan förbättra skogsnäringarnas:
produktionsförutsättningar. Då det framlagda programmet enligt statskontoret
icke innefattar sådana åtgärder, torde de ifrågavarande medlen icke
kunna tagas i anspråk för ändamålet. — Domänstyrelsen finner visserligen
hinder icke i och för sig möta att använda de berörda medlen för det angivna
ändamålet men ifrågasätter om det icke finns andra ändamål som hellre
bör tillgodoses. Samma ståndpunkt intar styrelsen för skogshögskolan och
statens skogsforskningsinstitut.
Försök med mekanisk skiljning av flottat virke
Ingenjörsvetenskapsakademiens transportforskningskommission har i
skrivelse den 5 december 1957 hemställt, att medel måtte anvisas av prisutjämningsavgiftsmedel
till försöksverksamhet avseende mekanisk skiljning
av flottat virke. I skrivelsen anföres bl. a. följande.
Ett arbetsmoment av icke oväsentlig betydelse för flottningens ekonomi
utgör skiljningen vid älvmynningarna, därvid flottgodset uppdelas i olika
sortimentsgrupper beroende på användning och ägare. För att få till stånd
en rationalisering av skiljningsarbetet har Skogsbrukets transportutredning,
hos kommissionen framlagt förslag till en omfattande undersökning av möjligheterna
att införa en ny skiljningsmetod. Undersökningen avses utförd i
anslutning till en för ändamålet uppbyggd mindre provanläggning i Storslån
vid Ångermanälven. Därvid skall de nuvarande s. k. strömskiljena, där virket
genom att följa med strömmen i älven transporteras genom sorteringsverkets
rännor och kanaler, ersättas med mekanisk skiljning, vid vilken virket
tages upp ur älven och sorteras i en mekanisk anläggning. Den nya metoden
beräknas möjliggöra icke obetydliga kostnadssänkningar. Medan för
skiljningen av flottgodset i Ångermanälven för närvarande kräves en arbetsstyrka
om ca 650 man under flottningstiden från början av juni till mitten
av oktober, skulle vid det nya förfarandet arbetsstyrkan kunna begränsas
till 200 man. Vidare skulle olägenheterna för flottningen på grund av
6
Kungl. Maj.ts proposition nr 11b år 1958
års- och korttidsregleringar i älven väsentligt minskas. För närvarande blir
till följd av regleringarna strömhastigheten under vissa tider alltför låg för
att sorteringskapaciteten i strömskiljena skall kunna utnyttjas. Även andra
rationaliseringsmöjligheter skapas genom den mekaniska skiljningen. Totalt
beräknas årskostnaderna för skiljningsarbetet i Ängermanälven, vilka f. n.
uppgår till ca 3 milj. kronor, kunna minskas med inemot en tredjedel. Kostnaderna
för de planerade försöken uppskattas till 1 milj. kronor, därav
875 000 kronor hänför sig till byggandet av provanläggningen, 50 OOtO kronor
till driften av denna samt 75 000 kronor till diverse undersökningar och
konstruktioner. Vederbörande vattenkraftsintressen har förklarat sig beredda
att betala hälften av angivna kostnader, medan andra hälften ansetts
böra bestridas av medel som skogsbruket kan anskaffa. Med hänsyn
till att problemet med mekanisk skiljning är en för landets hela skogsnäring
betydelsefull uppgift anser utredningen att en väsentlig del av den på skogsbruket
fallande kostnadsandelen bör täckas genom bidrag av allmänna forskningsmedel.
Som bidragsbelopp föreslår utredningen 200 000 kronor. Byggandet
och driften av provanläggningen skall handhas av Ångermanälvens
flottningsförening i samverkan med älvens kraftintressenter. Formerna för
denna samverkan skall regleras i en mellan flottningsföreningen och kraftintressenterna
träffad överenskommelse. Inom transportutredningen skall
försöksverksamheten vid provanläggningen följas upp av en särskild skiljningskommitté,
i vilken en eller flera representanter för ingenjörsvetenskapsakademien
avses ingå. — Vid övervägandet av de av transportutredningen
framlagda förslagen har ingenjörsvetenskapsakademiens transportforskningskommission
i likhet med utredningen funnit att försöken är av
så allmänt intresse för landets skogsbruk att bidrag bör lämnas av allmänna
forskningsmedel. Kommissionen hemställer sålunda, att 200 000 kronor anvisas
av prisutjämningsavgiftsmedel för ändamålet.
Yttranden över framställningen har avgivits av statskontoret, domänstyrelsen,
skogsstyrelsen, statens tekniska forskningsråd, Svenska cellulosaföreningen,
Svenska pappersbruksföreningen, Svenska trämasseföreningen,
Svenska trävaruexportföreningen och Sveriges skogsägareföreningars riksförbund.
Remissinstanserna understryker allmänt värdet av den planerade försöksverksamheten.
Skogsstyrelsen framhåller betydelsen av att skogsbrukets
transportfrågor över huvud taget göres till föremål för studium. Vad angår
flottningen, varom här är fråga, har kostnaderna under senare år stigit på
ett oroväckande sätt. Följden har blivit att landsvägstransporternas konkurrensförmåga
gentemot flottningen ökat starkt, vilket medfört att vissa mindre
flottleder måst nedläggas. Vid övervägandet av möjligheterna att rationalisera
flottningsarbetet synes sorteringsmetodiken vara en lämplig angreppspunkt.
Sorteringskostnaden utgör nämligen en betydande del av den totala
flottningskostnaden. Enbart arbetskostnaden för skiljningen av virket uppskattas
till närmare 20 procent av denna. Styrelsen anser det under sådana
7
Kungl. Maj:ts proposition nr 1H år 1958
förhållanden angeläget, att möjligheterna för en mekanisering av skiljningen
undersökes, och tillstyrker, att bidrag lämnas av prisutjämningsavgiftsmedel.
Domiinstijrelsen anser det vara av intresse för hela det norrländska
skogsbruket att försöksverksamheten kommer till stånd. Med hänsyn härtill
synes bidrag höra tillhandahallas av medel, vilka är avsedda föi gemensamma
ändamål inom skogsnäringarna. Styrelsen anser sig dock icke kunna bedöma
huruvida projektet skall ha någon särskild förtursrätt vid dispositionen
av återstående prisutjämningsavgiftsmedel. Cellulosa-, pappersbruks-,
trämasse- och trävaruexportföreningarna tillstyrker framställningen men
anser dock, att cellulosa- och pappersbruksföreningarnas framställning om
bidrag till vattenskyddsforskning bör ha företräde vid fördelningen av medlen.
Statskontoret anser det tveksamt med hänsyn till de avsevärda kostnadsbesparingar
som den planerade skiljningen kan beräknas medföra, om bidrag
»v prisutjämningsmedel bör ställas till förfogande. Det vill dock icke motsätta
sig att så sker.
Rationalisering av pappersavfallshanteringen
Pappersavf alls grossisternas riksförening och Svenska pappersavf allsgrossistföreningen
har i gemensam skrivelse den 15 december 1957 hemställt, att
bidrag måtte lämnas av prisutjämningsavgiftsmedel till undersökning av
möjligheterna att rationalisera pappersavfallshanteringen.
I skrivelsen erinras om att enligt uttalande av departementschefen i propositionen
nr 80/1953 bidrag av ifrågavarande prisutjämningsmedel ansetts
kunna ifrågakomma för forsknings- och försöksverksamhet rörande hantering
av pappersavf all. Det framhålles att återvinning härav fortfarande är
av stor betydelse för pappersindustrien. Förbrukningen av pappersavfall inom
Sverige uppgick sålunda år 1956 till 119 000 ton och exporten utgjorde
samma år 57 000 ton representerande ett exportvärde av 15 milj. kronor.
En förutsättning för branschens lönsamhet säges dock vara att förefintliga
möjligheter till rationalisering av arbetsprocesserna tillvaratages. Kostnaderna
för bearbetning och sortering av pappersavfall har nämligen under senare
år uppvisat en oroande stegring. I viss utsträckning har detta samband
med den ökade förekomsten av föroreningar i avfallet, vilket är en följd av
den tilltagande användningen av plast och andra konstfibrer. För att undersöka
möjligheterna till en förbättrad arbetsmetodik planeras f. n. en utredning
i regi av Ekonomisk företagsledning AB, som på grundval av uppnådda
resultat skall framlägga förslag till rationaliseringsåtgärder. Kostnaderna
för undersökningen beräknas till 15 000—20 000 kronor. Föreningarna hemställer
om ett häremot svarande bidrag av prisutjämningsmedel.
Framställningen har remitterats för yttrande till statskontoret, som förklarat
sig icke ha något att erinra mot att bidrag lämnas för det angivna ändamålet.
Bidragsbeloppet torde dock enligt statskontoret böra begränsas till
10 000 kronor.
8 Kungl. Maj:ts proposition nr lii år 1958
Undervisning i skoglig arbetslära vid skogshögskolan
Styrelsen för skogshögskolan och statens skogsforskningsinstitut har i
skrivelse den 27 februari 1958 hemställt, att 85 000 kronor måtte ställas till
förfogande av prisutjämningsavgiftsmedel för undervisningen i skoglig arbetsiära
vid skogshögskolan under budgetåret 1958/59.
1 skrivelsen erinras om att Kungl. Maj:t genom beslut den 14 juni 1957
medgivit styrelsen för skogshögskolan och statens skogsforskningsinstitut
att under budgetåret 1957/58 av prisutjämningsavgiftsmedel taga i anspråk
högst 78 500 kronor för anordnande av undervisning i angivna ämne. Beloppet
har disponerats för avlöning av en övningsledare i Ag 23 och en förste
assistent i Ag 21 samt för tillfällig arbetskraft m. m. Det framhålles, att frågan
om ämnets ställning i undervisningen f. n. är föremål för överväganden
av 1956 års skogshögskole- och skogsforskningskommitté. I avvaktan på
resultatet av denna ser sig styrelsen nödsakad att även för budgetåret
1958/59 hemställa om bidrag av prisutjämningsavgiftsmedel till ifrågavarande
undervisning. Därvid föreslås att bidraget höjes till 85 000 kronor för att
möjliggöra dels anställning av två övningsledare i Ag 23 i stället för såsoni
för närvarande en övningsledare i Ag 23 och en förste assistent i A-g 21, dels
anskaffning av viss för undervisningen erforderlig materiel och utrustning.
Departementschefen
De prisutjämningsavgiftsmedel, som uppburits under åren 1945—1952 vid
export av olika skogsprodukter, har numera i huvudsak disponerats. Detta
har skett genom beslut av Kungl. Maj :t och riksdagen om bidrag till olika
skogliga ändamål samt om successiv återbäring efter särskilda grunder till
vederbörande inbetalande företag och utbetalning till sociala företagsstiftelser.
De prisutjämningsmedel, för vilka närmare beslut om användningen
ännu icke meddelats, uppgår till 539 000 kronor och hänför sig till avgifter,
vilka erlagts vid export av pappersavfall under åren 1951 och 1952.
Vissa allmänna riktlinjer har dock angivits för dispositionen av ifrågavarande
medel. Sålunda skall enligt tidigare uttalande avgifterna för pappersavfall
tagas i anspråk för skogliga ändamål i vidsträckt mening, som icke kan tillgodoses
i annan ordning. Därvid har förutsatts, att de skall kunna användas
för sådana åtgärder, som i olika avseenden — direkt eller indirekt
— kan förbättra skogsnäringarnas produktionsförutsättningar. Bidragsärenden
av större räckvidd har ansetts lämpligen böra underställas riksdagens
prövning.
Med hänsyn till vad sålunda uttalats har jag ansett mig böra anmäla vissa
av de framställningar, som gjorts om anslag av prisutjämningsavgiftsmedel.
De förslag om medelstilldelning som i anslutning därtill framföres innebär
att nämnda disponibla belopp av 539 000 kronor helt tages i anspråk.
Svenska cellulosaföreningen och Svenska pappersbruksföreningen har
hemställt, att 600 000 kronor måtte ställas till förfogande som bidrag till
Kungl. Maj:ts proposition nr 11 i år 1958
9
av nämnda föreningar jämte Svenska trämasseföreningen och Svenska wallboardföreningen
gemensamt bedriven vattenskyddsforskning. Ifrågavarande
verksamhet utövas av en för ändamålet bildad stiftelse, Skogsindustriernas
vattenskyddsforskning, vilken i sin hittillsvarande verksamhet varit helt
hänvisad till de medel som tillhandahållits av industrien. Det har emellertid
med hänsyn till föreliggande utbyggnadsplaner inom denna och vattenskyddsfrågornas
i samband därmed ökade betydelse ansetts nödvändigt att
under de närmaste åren intensifiera forskningsarbetet. Då de problem som
därvid kommer att angripas har ett allmänt intresse och sträcker sig utöver
vad som betingas av skogsindustriens speciella förhållanden har det ansetts
rimligt att bidrag i viss utsträckning lämnas av allmänna medel. Av
de beräknade totala kostnaderna för forskningsverksamheten under den
närmaste femårsperioden, vilka uppskattas till 1,2 milj. kronor, föreslås sålunda
att hälften bestrides av prisutjämningsavgiftsmedel. — De remissinstanser
som yttrat sig över framställningen har i allmänhet tillstyrkt bifall
till densamma. Helt allmänt kan sägas, att våra vattendrag i stor utsträckning
utnyttjas på ett sätt, som medför uppenbara olägenheter ur sanitära
synpunkter, liksom också med hänsyn till fiske, friluftsliv och naturskydd.
Bl. a. den fortsatta utbyggnaden av industrien kommer att medföra en successivt
försvårad vattenförorening och allt mer påtagliga olägenheter, om
icke effektiva motåtgärder vidtages. Med hänsyn härtill och då de resultat
som framkommer av den planerade forskningsverksamheten synes kunna
tillgodogöras för allmänt vattenvårdande ändamål, vill jag tillstyrka, att bidrag
utgår av prisutjämningsmedel. Bidragsbeloppet synes dock böra begränsas
till 300 000 kronor. Enligt vad jag under hand inhämtat kommer
vattenvårdskommittén att i ett blivande betänkande framlägga vissa förslag
i fråga om vattenvårdsforskningen inom landet. Jag förutsätter, att
stiftelsen är beredd medverka till den samordning av forskningsverksamheten
på området, som kan bli en följd därav.
Ingenjörsvetenskapsakademiens transportforskningskommission har hemställt,
att 200 000 kronor måtte anvisas av prisutjämningsmedel för försök
med mekanisk skiljning av flottat virke. Försöken, som avses utförda i Ångermanälven
vid en för ändamålet uppförd provanläggning, ingår som ett led
i strävandena att nedbringa flottningskostnaderna, av vilka skiljningsförfarandct
vid älvmynningarna representerar en betydande andel. Avsikten är
närmast att undersöka förutsättningarna för att ersätta de nuvarande s. k.
strömskiljena med anläggningar för mekanisk skiljning. Det mekaniska förfarandet
förväntas medföra väsentligt minskat arbetskraftsbehov, vilket anses
betydelsefullt bl. a. med hänsyn till arbetets säsongmässiga karaktär,
samt vidare minskade olägenheter av vattenregleringarna i älvarna. Av kostnaderna
för undersökningen, vilka totalt beräknas uppgå till en milj. kronor,
är kraftintressenterna i Ångermanälven beredda att svara för hälften.
Andra hälften har ansetts höra bestridas av medel som skogsbruket kan anskaffa.
Med hänsyn till att lösandet av problemet med mekanisk skiljning
är en för hela skogsnäringen betydelsefull uppgift har skäl ansetts tala för
i! Bihang till riksdagens protokoll 195H. 1 samt. Nr 114
10
Kungl. Maj.ts proposition nr 114 år 1958
att ett väsentligt bidrag utgår av allmänna medel. — Remissinstanserna har
i sina yttranden allmänt understrukit värdet av de planerade försöken. Bl. a.
har man betonat angelägenheten av att skogsindustriens transportfrågor över
huvud göres till föremål för studium och att möjligheterna till rationalisering
och förbilligande tillvaratages. Jag vill i detta sammanhang erinra om
att prisutjämningsmedel tidigare vid ett par tillfällen ställts till förfogande
för undersökningar av olika transportfrågor inom skogsindustrien. Vad angår
den nu föreslagna försöksverksamheten, torde den vara av värde för hela
det norrländska skogsbruket genom de rationaliseringsvinster den kan möjliggöra.
Det torde med hänsyn härtill vara rimligt att visst bidrag lämnas
av kvarstående medel avsedda för allmänna skogliga ändamål. Jag tillstyrker
sålunda att 140 000 kronor anvisas av prisutjämningsmedel. I fråga om
formerna för försökens genomförande har jag icke något att erinra mot den
i framställningen föreslagna uppläggningen.
Av övriga nämnda ansökningar — vilka i och för sig torde vara av den
karaktär att de knappast behöver underställas riksdagens prövning -— innefattar
den ena en hemställan från styrelsen för skogshögskolan och statens
skogsforskningsinstitut om bidrag till undervisningen i skoglig arbetslära
vid skogshögskolan. Bidrag har tidigare anvisats av prisutjämningsmedel
för undervisningen i ämnet under innevarande budgetår. Ämnets
ställning vid högskolan är för närvarande föremål för överväganden inom
1956 års skogshögskole- och skogsforskningskommitté. I avvaktan på resultatet
av dennas arbete vill jag icke motsätta mig att medel anvisas även för
undervisningen under budgetåret 1958/59. — Vad slutligen angår framställningen
från Pappersavfallsgrossisternas riksförening och Svenska pappersavfallsgrossistföreningen
om anslag till vissa rationaliseringsundersökningar
i fråga om hanteringen av pappersavfall tillstyrker jag, att härefter
återstående disponibla belopp, 14 000 kronor, ställes till förfogande för ändamålet.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen att
godkänna vad jag föreslagit beträffande dispositionen av
influtna prisutjämningsavgifter.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen,
att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll
utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Rutger Croneborg
580575 Stockholm 1958. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1958 A:239 Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion om viss ändring av 10 § sjömanslagen. a1 i texten
- JoU 1958 A:15 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående dispositionen av vissa prisutjåmningsavgiftsmedel. s. 1 i texten