Sök i Ratio Lex

Angående anslag för budgetåret 1958159 till statens skolor tillhörande barnaoch ungdomsvården m. m

1958-03-07 · 66 sidor, varav 65 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 65 av 66 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1958 A:117, Angående anslag för budgetåret 1958159 till statens skolor tillhörande barnaoch ungdomsvården m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj.ts proposition nr 117 år 1958

1

Nr 117

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag för budgetåret

1958159 till statens skolor tillhörande barna- och

ungdomsvården m. m.; given Stockholms slott den 7 mars

1958.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Torsten Nilsson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen redovisas av kommittén för ungdomsvårdsskolorna hittills

framlagda förslag i syfte att avhjälpa platsbristen vid ungdomsvårdsskolorna.

En utbyggnad av skolorganisationen föreslås genom anordnande av

cn ny yrkesskola på Visingsö, om- och tillbyggnad av Gräskärrs yrkesskola

vid Uddevalla, uppförande av en främst för elever från Stockholmsområdet

avsedd specialavdelning vid Hammargårdens skola och förhyrning av en

egendom avsedd att användas som yrkesskoleavdelning för flickor. Genom

nämnda åtgärder ökar platsantalet vid skolorna med 67.

Hammargårdens skolhem föreslås provisoriskt omdisponerat till yrkesskola,

varigenom yrkesskolcsektorn tillföres ytterligare 20 platser. Vidare

föreslås viss personalförstärkning vid Fagareds yrkesskola för att sätta

skolan i stånd att ta emot och behandla ett visst antal elever av det klientel,

som f. n. skall tas om hand på Lövstaskolan.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 117

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 117 år 1958

Därjämte föreslås förstärkningar av eftervårdsresurserna och ökat anslag

till utackordering av elever, ett särskilt anslag till anordnande av provisoriska

förläggningar samt viss utökning av personalorganisationen.

Slutligen äskas anslag till ungdomsvårdsskolorna för budgetåret 1958/59.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 117 nr 1958

3

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7 mars

1958.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Nilsson, Andersson,

Lindell, Lindström, Länge, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman,

Johansson.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Nilsson, anför efter gemensam

beredning med cheferna för justitie-, finans-, ecklesiastik-, inrikes- och

civildepartementen följande.

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj:t på min hemställan under

femte huvudtiteln, punkterna 37—42, samt under kapitalbudgeten (bilaga

26, punkten 1) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i

ämnet, för budgetåret 1958/59 beräkna följande anslag:

A. Driftbudgeten

Kronor

Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Avlö
-

ningar, förslagsanslag .................................. 6 925 000

Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Omkostnader,

förslagsanslag ................................... 3 683 500

Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Engångs
anskaffning

av inventarier m. m., reservationsanslag ...... 45 000

Utbildning av personal vid skolor tillhörande barna- och ungdomsvården,

reservationsanslag .......................... 41 000

Bidrag till inrättande av inackorderingshem m. m., reservationsanslag

................................................ 100

Ersättning till inackorderingshem för driftförluster m. m., reservationsanslag

........................................ 80 000

B. Kupitnlbudgeten

Under statens allmänna fastighetsfond:

Vissa byggnadsarbeten vid statens skolor tillhörande barna- och

ungdomsvården, investeringsanslag.......................

Jag anhåller nu att få ånyo anmäla dessa anslagsfrågor.

Kronor

2 600 000

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 117 år 195S

Inledning

Inom ungdomsvårdsskoleorganisationen finns f. n. 22 skolor med tillhopa

786 platser (559 vid pojkskolorna och 227 vid flickskolorna). En förteckning

över ungdomsvårdsskolorna återfinnes i statsliggaren s. 327.

Under de senaste åren har efterfrågan på vårdplatser vid ungdomsvårdsskolorna

avsevärt stegrats och en betydande platsbrist har uppstått vid

vissa skolor. Då med anledning härav en utökning av vårdresurserna inom

ungdomsvårdsskoleorganisationen har befunnits påkallad tillkallade jag,

enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 5 april 1957, fem utredningsmän

med uppdrag att utreda vissa frågor rörande ungdomsvårdsskolorna. I

direktiven för utredningsarbetet anfördes bl. a. följande i de delar, som

är av betydelse för den nu fullgjorda etappen av utredningsmännens arbete.

Såsom en allmän riktpunkt för utredningen bör gälla att organisationen

skall vara så avpassad, att den kan ta hand om och effektivt behandla de

ungdomar som är i behov av vård inom barna- och ungdomsvårdens ram

och som befinnes inte kunna lämpligen tagas om hand i annan ordning.

Utredningsmännen bör i första hand undersöka vilka ytterligare åtgärder

som bör vidtagas för att snabbt avveckla den akuta platsbristen. Förslag

till åtgärder härför bör framläggas utan dröjsmål. Härvid synes främst

omdispositioner inom skolorganisationen, utnyttjande av platsöverskott

inom angränsande vårdområden samt avlastning av skolorna genom förbättring

av eftervården böra övervägas. I andra hand bör utredningsmännen

— med utgångspunkt från det nuvarande läget och den bedömning

av det framtida platsbehovet som utredningsmännen finner sig kunna

göra — utarbeta ett program för organisationens utbyggnad under de närmaste

åren, varvid provisoriska åtgärder genom förhyrning av lokaler

o. dyl. synes kunna komma i fråga.

Vad angår skolhemmen vill jag erinra om att det åtminstone tidvis föreligger

ett icke obetydligt platsöverskott på dessa. F. n. är överskottet ca

40 platser om man bortser från Lövsta och Folåsa. Utredningsmännen bör

undersöka, om inte något skolhem kan tagas i anspråk för yrkesskoleverksamhet.

För psykiskt abnorma pojkar finns inom organisationen en specialskola,

Lövsta skolhem och yrkesskola. Vidare mottar Folåsa skolhem ett klientel

av i stort sett samma slag som Lövsta. Vårdresurserna för nämnda klientel

har länge varit otillräckliga. Frågan om åtgärder för att öka dessa resurser

bör särskilt uppmärksammas vid utredningen. Platsbristen vid Lövsta är

huvudsakligen koncentrerad till yrkesskoleavdelningen. På grund av skolans

storlek torde någon utbyggnad av densamma inte kunna komma i

fråga. Däremot synes böra övervägas, huruvida inte Folåsa bör utvidgas

med flera paviljonger. Härigenom skulle skolhemsavdelningen vid Lövsta

kunna minskas i motsvarande grad och ledigblivna elevförläggningar tas

i anspråk för yrkesskoleelever.

Det tidigare skolhemmet Gräskärr har sedan någon tid tagits i anspråk

som yrkesskola. Socialstyrelsen upptog i sina anslagsäskanden för nästa

budgetår förslag till påbörjande av en omfattande ombyggnad av Gräskärr.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 117 år 1958

5

Det har emellertid gjorts gällande, att Gräskärr på grund av sin belägenhet

inte lämpligen bör i framtiden komma till användning som ungdomsvårdsskola.

Det bör ankomma på utredningsmännen att överväga, huruvida Gräskärr

bör bibehållas som ungdomsvårdsskola samt att, om detta ej anses

böra bli fallet, lägga fram förslag till ersättning för denna skola.

Ett av socialstyrelsen framlagt förslag att för användning som ungdomsvårdsskola

inköpa en anläggning på Visingsö bör upptagas av utredningsmännen

och bedömas i samband med övriga spörsmål.

Utredningsmännen, som antagit benämningen kommittén för ungdomsvårdsskolorna,

har varit numera statsrådet G. Netzén, ordförande (t. o. m.

den 6 november 1957), ledamoten av riksdagens första kammare G. Pettersson,

ordförande (fr. o. m. den 7 november 1957), ledamoten av riksdagens

andra kammare Sigrid Ekendahl, ledamoten av riksdagens första kammare

C. Eskilsson, ledamoten av riksdagens andra kammare E. Jacobsson, ledamoten

av riksdagens första kammare Margret Nilsson och e. o. kanslirådet

L.-Å. Åström.

Kommittén har i skrivelser den 1 juni och den 30 september 1957 lagt

fram förslag dels om anordnande av en ungdomsvårdsskola på Visingsö,

dels angående om- och tillbyggnad av Gräskärrs yrkesskola i Uddevalla m.m.

Över dessa förslag har yttranden avgivits av socialstyrelsen, statskontoret

och byggnadsstyrelsen. Därjämte har skrivelser ingivits av kommunalfullmäktige

i Visingsö och ett antal å Visingsö bosatta personer m. fl.

Vidare har kommittén med skrivelse den 11 december 1957 överlämnat

en promemoria med förslag i anledning av den akuta platsbristen vid vissa

ungdomsvårdsskolor.

Över promemorian har yttranden avgivits av socialstyrelsen (efter

hörande av styrelserna för Fagareds, Hammargårdens och Gudmundsgårdens

ungdomsvårdsskolor), arbetsmarknadsstyrelsen, byggnadsstyrelsen,

statskontoret, riksräkenskapsverket, medicinalstyrelsen, skogsstyrelsen,

skolöverstyrelsen, överstyrelsen för yrkesutbildning, statens organisationsnämnd,

statens kommitté för sinnessjukvårdens utbyggande, barnavårdsnämnderna

i Stockholm, Göteborg och Malmö samt ungdomsvårdsskolornas

rektorsförening.

Socialstyrelsen har (skr. 31/8, 2/10 1957) hemställt om anvisande av

medel för verksamheten vid ungdomsvårdsskolorna under budgetåret

1958/59.

Platssituationen vid skolorna m.m.

Kommittén för ungdomsvårdsskolorna

Kommittén för ungdomsvårdsskolorna har i sin förenämnda promemoria

med förslag i anledning av den akuta platsbristen vid ungdomsvårdsskolorna

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Maj.ts proposition nr ill år 1958

redogjort för platssituationen vid skolorna samt gjort en bedömning av

platsbehovet.

Kommittén har härvid till en början lämnat en redogörelse för utvecklingen

under åren 1954—1957 av platstillgång och platsefterfrågan vid de

olika skolorna och skoltyperna inom organisationen. Det skulle föra för

långt att här i detalj redogöra för det av kommittén framlagda siffermaterialet.

Av redogörelsen framgår emellertid, att efterfrågan på platser starkt

ökat särskilt under de båda senaste åren och att efter hand en avsevärd

platsbrist uppstått vid vissa skolor. I följande tabell har kommittén lämnat

uppgifter rörande platssituationen vid de olika skoltyperna inom ungdomsvårdsskoleorganisationen

den 1 november 1957.

Skolor

Exspektanter

Platsöverskott

platsantal

Intagna

+ väntade

(+)

återtagningar

Platsbrist (—)1 2

därav

antal

överflytt- ningsfall1

För manliga elever

Lövsta yrkesskola

48

53

30

—

— 35

Lövsta skolhem

32

24

10

—

— 2

Yrkesskolor i övrigt

309

304

72

20

— 47

Skolhem i övrigt

155

110

16

1

+ 30

Summa

544

491

128

21

— 54

För kvinnliga elever

Ryagårdens yrkesskola

66

68

27

— 29

Bistagårdens hemskola

21

12

6

—

+ 3

Yrkesskolor i övrigt

112

115

47

6

— 44

Broby skolhem

28

23

2

—

+ 3

Summa

227

218

82

6

— 67

Av tabellen framgår, att det råder stor platsbrist vid de för psykiskt abnorma

elever avsedda skolorna Lövsta och Ryagården samt vid de vanliga

yrkesskolorna. Vid yrkesskolorna för manliga elever utgjorde bristen sålunda

82 platser eller omkring 22 procent av det totala antalet vårdplatser

vid denna skoltyp. Motsvarande siffror vid yrkesskolorna för kvinnliga

elever var 73 och 41. Vid skolhemmen och hemskolan förelåg ett visst platsöverskott.

Sedan vissa av riksdagen under åren 1955—1957 beslutade anordningar

genomförts beräknas enligt kommittén antalet platser vid skolorna komma

att öka med 51 fram till den 1 juli 1958, nämligen 10 vid yrkesskolorna för

pojkar, 17 vid skolhemmen för pojkar, 16 vid yrkesskolorna för flickor samt

1 Antalet fall, där elev skall överflyttas från en skola till en annan.

2 Överflyttningsfallen frånräknade.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 117 år 1958

i

8 vid ett s. k. hospits för pojkar. Det totala platsantalet vid sistnämnda tidpunkt

uppskattar kommittén i anslutning härtill till omkring 820. Om det

angivna platsbehovet den 1 november 1957 jämföres med det sålunda beräknade

platsantalet vid skolorna den 1 juli 1958 skulle platsbristen inom

organisationen i sin helhet kunna beräknas uppgå till omkring 70 platser.

Fördelad på de olika skoltyperna skulle platsbristen under angivna förutsättningar

uppgå till 64 vid yrkesskolorna för pojkar, varav 35 vid yrkesskoleavdelningen

på Lövsta, och 57 vid yrkesskolorna för flickor medan ett

huvudsakligen säsongmässigt överskott på platser skulle föreligga på skolhemmen

för pojkar med 45, på skolhemmet för flickor med 3 och på hemskolan

likaledes med 3.

I anslutning till de sålunda lämnade sifferuppgifterna har kommittén

gjort ett försök att bedöma platsbehovet under den närmaste tiden. Kommittén

erinrar därvid om att platsbehovet under tiden 1 november 1956 —

1 november 1957 ökade med ca 17 procent. Om efterfrågan på platser skulle

fortsätta att stiga i samma takt skulle det totala platsbehovet den 1 juli

1958 kunna mycket approximativt uppskattas till ca 950. Vid samma tidpunkt

beräknas, om ytterligare åtgärder inte vidtages av statsmakterna, omkring

820 platser stå till förfogande inom organisationen. Kommittén framhåller

dock, att efterfrågan på platser beror på flera svårbedömbara faktorer.

Sålunda kan platsbristen inte exakt beräknas med hänsyn till att osäkerhet

bl. a. råder i fråga om antalet exspektanter. Vidare torde man inte

kunna bortse ifrån att ett visst dolt platsbehov kan föreligga därför att

barnavårdsnämndernas och skolornas praxis påverkas av platsbristen. Dessutom

torde efterfrågan på platser komma att öka de närmaste åren främst

med hänsyn till befolkningsutvecklingen. Till belysning härav lämnar kommittén

följande uppgifter rörande det beräknade antalet personer i åldrarna

13—19 år vid olika tidpunkter fram t. o. m. år 1965.

Beräknat antal personer i åldern

År

13-

pojkar

-15 år

flickor

16—19

pojkar

år

flickor

1957

185 600

177100

191 800

185 700

1958

195 500

185 900

202 200

194 700

1959

199 600

189 300

216 100

207 400

1960

197 500

187 600

235 100

224 800

1965

169 200

159 400

254 700

242 700

Av tabellen framgår, att antalet personer i skolhemsåldern kommer att

öka under åren 1958 och 1959 men därefter minska, medan antalet i yrkcsskoleåldern

kommer att öka avsevärt fram till år 1965. Enbart fram till år

1960 kommer sistnämnda åldersgrupper att öka med ca 20 procent.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 117 år 1958

Med hänvisning till det i det föregående redovisade siffermaterialet konstaterar

kommittén, att det skulle behövas ytterligare — approximativt —

ett 80-tal platser vid yrkesskolor för manliga elever och ett 70-tal vid yrkesskolor

för kvinnliga elever för att helt kunna tillgodose den aktuella efterfrågan

på platser. Även om det angivna siffermaterialet i viss mån är bristfälligt

och därför får bedömas med en viss osäkerhetsmarginal, är det enligt

kommitténs mening dock ett faktum att en avsevärd platsbrist föreligger

vid ungdomsvårdsskolorna och att denna platsbrist tenderar att öka.

För att kunna bedöma den praktiska innebörden av den föreliggande

platsbristen vid skolorna har kommittén, beträffande elever intagna vid

skolorna under år 1957, undersökt väntetiderna vid intagning, dvs.

den tid som förflutit mellan tidpunkten för beslutet om intagning och dagen

för inskrivning på ungdomsvårdsskola. Av undersökningen framgår, att ca

en tredjedel av de manliga och ca en fjärdedel av de kvinnliga eleverna intagits

inom 15 dagar efter intagningsbeslutet. Något över hälften av de manliga

och något mindre än hälften av de kvinnliga eleverna har intagits inom

en månad. Omkring en fjärdedel av de manliga och omkring en tredjedel

av de kvinnliga eleverna har fått vänta två månader eller längre.

I anslutning härtill framhåller kommittén, att det är angeläget att barnavårdsnämndernas

beslut om skyddsuppfostran snabbt verkställes. Varje

dröjsmål härmed innebär stora risker att vanarten kan förvärras och utsikterna

att nå ett effektivt behandlingsresultat minskas. Det är därför viktigt,

att den omhändertagne utan dröjsmål erhåller lämplig behandling. Enligt

kommitténs mening är det också angeläget, att en påtaglig samhällsreaktion

följer på de förseelser som föranlett omhändertagandet.

Med hänsyn till platsbristen och de härav föranledda långa väntetiderna

är ungdomsvårdsskolorna enligt kommitténs mening f. n. inte rustade att

effektivt fylla de krav som ställes på dem. Det är därför angeläget att skolornas

resurser snabbt ökas. Detta kan, anför kommittén, ske dels genom nybyggnader,

dels genom andra åtgärder i syfte att öka skolornas kapacitet

inom den nu föreliggande ramen. Utöver förslag om anordnande av en ny

ungdomsvårdsskola på Visingsö samt till- och ombyggnad av Gräskärrs

yrkesskola framlägger kommittén inte i denna etapp några byggnadsförslag.

Både projektering och byggande av nya skolor är tidskrävande. Då det rådande

läget, som snabbt kan komma att försämras, påkallar skyndsamma

och effektiva åtgärder, går det inte att vänta på att nya skolor bygges. Det

finns därför enligt kommitténs uppfattning inte något annat val än att söka

utvägar som snabbare ger skolorna förbättrade resurser. Kommittén har på

grund härav undersökt möjligheterna att så snabbt som möjligt avhjälpa den

akuta platsbristen. I detta syfte framlägger kommittén vissa förslag avseende

både att öka de redan befintliga skolornas ändamålsenlighet och kapacitet

och att förstärka organisationen i övrigt.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 117 år 1958

9

Yttranden

Kommitténs redovisning av platssituationen och bedömning av platsbehovet

vid ungdomsvårdsskolorna vitsordas eller lämnas utan erinran

i yttrandena. Ungdomsvårdsskolornas rektorsförening understryker i anslutning

till ett uttalande av kommittén, att man vid en bedömning av det

framtida platsbehovet torde få räkna med ett inte obetydligt dolt behov av

platser.

Förslag till ny yrkesskola för pojkar

Kommittén för ungdomsvårdsskolorna

Kommittén erinrar inledningsvis om att socialstyrelsen i skrivelse till

Kungl. Maj:t den 13 november 1956 föreslagit, att staten måtte för en

köpeskilling av 153 000 kronor av Aktiebolaget Svenska The de Westcotte

Company förvärva bolaget tillhöriga fastigheterna 3/100 mantal Näs Larsagård

nr 3 litt Cba och 1/20 mantal Näs Larsagård nr 3 litt Cca på Visingsö.

Fastigheterna avsågs att efter vissa reparations- och ombyggnadsarbeten

— kostnadsberäknade till 242 000 kronor och omfattande reparation av

fastighetens huvudbyggnad och ombyggnad av två trävillor å fastigheten

till personalbostäder — användas som yrkesskola för 20 väl- och normalbegåvade

pojkar i åldern 15—18 år. En förberedande folkhögskolekurs

skulle anordnas vid skolan. I övrigt skulle eleverna beredas sysselsättning

i en arbetsträningsverkstad samt i en närbelägen kronoskogspark. Förslag

framlades till personalplan för skolan och medel äskades till engångsanskaffning

av inventarier m. m.

Socialstyrelsens förslag redovisades i 1957 års statsverksproposition (Bil.

26 s. 5). Vid anmälan av frågan anförde dåvarande chefen för socialdepartementet,

att han fann förslaget i och för sig tilltalande. Med hänsyn

till nödvändigheten att i rådande läge begränsa statens investeringar kunde

medelsanvisning för ändamålet dock inte tillstyrkas.

Kommittén anför, att den enligt sina direktiv haft att i första hand

undersöka vilka åtgärder som borde vidtagas för att snabbt avveckla den

akuta platsbristen vid skolorna. Härvid har kommittén ansett som sin

angelägnaste uppgift att överväga huruvida förslaget om en ungdomsvårdsskola

på Visingsö kan och bör realiseras.

Beträffande behovet av ytterligare en skola inom organisationen anför

kommittén, att plalsbristen är störst vid specialskolorna för psykiskt

abnorma elever, d. v. s. Lövsta och Byagården. Med hänsyn till läget och

beskaffenheten av den för inköp föreslagna fastigheten finner kommittén

det dock uteslutet att på fastigheten anordna en yrkesskola för ifrågavarande

klientel. Kommittén framhåller i anslutning härtill, att plalsbrist

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Kungl. Maj:ts proposition nr 117 år 1958

råder även på de för normalklientel avsedda yrkesskolorna för pojkar. Det

finns därför goda skäl att öka antalet platser för sistnämnda elevkategori.

Detta är även motiverat av att efterfrågan på dylika platser kan väntas

öka till följd av befolkningsutvecklingen. På grund av anförda skäl anser

kommittén, att en ny skola på Visingsö bör avses för manliga elever av

normalklientelet. Kommittén räknar emellertid med att genom tillkomsten

av en sådan skola Lövsta indirekt skall kunna avlastas. Förutsättning

härför är att elever vid en av skolorna för normalklientel överflyttas till

den nya skolan samtidigt som vårdresurserna vid den sistnämnda skolan

förstärkes så att den i viss utsträckning kan ta emot och behandla psykiskt

abnorma elever. Förslag härom framlägger kommittén i annat sammanhang.

Med hänsyn till Visingsös isolerade läge har inom kommittén rått en

viss tveksamhet i fråga om lämpligheten att förlägga en ungdomsvårdsskola

till ön. Kommittén framhåller sålunda att isoleringen torde kunna

försvåra rekryteringen av kvalificerad personal till skolan. Å andra sidan

torde det vara göda möjligheter att rekrytera viss vård- och tillsynspersonal

samt ekonomipersonal bland personer bosatta på Visingsö.

I fråga om fastighetens beskaffenhet uppger kommittén i huvudsak följande.

Fastighetens areal utgör ca 36 700 m2. Ä fastigheten finnes uppförda

en huvudbyggnad i två våningar jämte källare och vind, en källarlös

trävilla i två plan och en källarlös trävilla i ett plan. Mot fastighetens

lämplighet som ungdomsvårdsskola kan enligt kommitténs mening några

mera vägande invändningar inte göras. Kommittén är emellertid medveten

om att fastighetens huvudbyggnad, även efter en genomgripande renovering,

inte kan bli lika ändamålsenlig som om en nybyggnad uppförts för ändamålet.

Enligt kommitténs uppfattning är det emellertid små möjligheter

att på annat håll lika snabbt och för ett överkomligt pris få fram erforderliga

och lämpliga lokalutrymmen för en skola.

Beträffande skolans anordnande föreslår utredningen, att i huvudbyggnaden

inrymmes 18 vårdplatser jämte verkstads- och ekonomilokaler,

badavdelning, garage, kökslokaler, matsal, dagrum och administrationslokaler

m. m. Antalet vårdplatser i huvudbyggnaden har i jämförelse med

socialstyrelsens förslag minskats med två. I stället föreslår kommittén,

att ett sjuk- och isoleringsrum inredes i huvudbyggnaden. Vidare bör ett

lektionsrum för teoriundervisning, badrum för den kvinnliga personalen

och ett pentry i personalavdelningen anordnas. Som personalbostäder skulle

i huvudbyggnaden disponeras en dubblett och tre enkelrum. Socialstyrelsens

förslag att bygga om de båda trävillorna till personalbostäder biträdes inte

av kommittén. Kostnaderna härför — 45 000 resp. 31 000 kronor — bedömes

som alltför höga i förhållande till bostädernas standard och kostnaderna

för motsvarande nybyggda bostäder. Kommittén föreslår därför,

att tvåplansvillan efter vinterboning och reparation användes till elevförläggning

för omkring sex elever. Det sammanlagda platsantalet vid

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 117 nr 1958

11

skolan blir härigenom 24. Frågan om den framtida användningen av den

andra trävillan bör enligt kommitténs mening anstå tills vidare.

Vad angår behovet av personalbostäder utöver de i huvudbyggnaden

förefintliga bostadsutrymmena anser kommittén, att det för att skolan

skall kunna fungera är en oavvislig förutsättning att personalbostäder

redan från början kan ställas till förfogande. Endast den personal som

rekryteras bland öns befolkning kan beräknas lösa sin bostadsfråga på

egen hand. I övrigt torde några möjligheter inte finnas att anskaffa familjebostäder

på ortens bostadsmarknad. Fyra familjebostäder avsedda för rektor,

assistent, tillsynsman och ämneslärare bör därför uppföras redan

från början.

I fråga om verksamheten vid skolan föreslår kommittén, att förberedande

folkliögskoleundervisning anordnas efter mönster av motsvarande verksamhet

vid Brättegårdens yrkesskola för flickor. Elever som inte är lämpliga

för dylik undervisning bör sysselsättas med praktiskt yrkesarbete. Kommittén

framhåller, att folkhögskoleundervisning vid ungdomsvårdsskola

är förenad med vissa svårigheter. Sålunda kan eleverna inte tas in på en

gång vid höstterminens början utan vid olika tider på året. På grund härav

måste undervisningen i viss mån bedrivas individuellt. En annan olägenhet

är att en enda lärare måste undervisa i alla ämnen. För att komma till

rätta med sistnämnda olägenhet har kommittén skisserat ett visst samarbete

med den närbelägna Visingsö folkhögskola (Braheskolan). Något

definitivt förslag till dylikt samarbete framlägges dock inte.

Kommittén föreslår följande personalplan för skolan.

Befattning

Lönegrad

1

rektor

23

t

ämneslärare

21

1

assistent

17

1

yrkeslärare

14

1

tillsynsman

12

1

husföreståndare

10

4

vårdare (varav en hantverkskunnig

) 8

1

ekonomibiträde

5

2

ekonomibiträden

4

Kostnaderna för fastighetens förvärv och det av kommittén föreslagna

byggnadsprogrammet uppskattas preliminärt till ca 590 000 kronor. För

invcntarieutrustning beräknas 34 000 kronor.

Kommittén föreslår, att erforderliga medel äskas till anordnande av en

yrkesskola för pojkar å Visingsö. Som benämning på skolan föreslås Stigby

yrkesskola.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 117 år 1958

Yttranden

Statskontoret vill inte motsätta sig att förslaget genomföres. Ämbetsverket

framhåller dock, att det varit önskvärt att före ställningstagandet till

frågan ha haft tillgång till en allsidig utredning om behovet av ytterligare

ungdomsvårdsskolor och möjligheterna att tillgodose detta behov på kortare

och längre sikt. En förutsättning för bifall till framställningen bör vara,

att en sådan omfördelning av ungdomsvårdsskoleklientelet äger rum, att

tillkomsten av skolan på Visingsö åtminstone indirekt avlastar Lövstaskolan.

Byggnadsstyrelsen anser, att kommitténs förslag till ombyggnad av fastighetens

huvudbyggnad i stort sett kan godtagas, ehuru byggnaden inte

ens efter den föreslagna upprustningen med avseende på standard och ändamålsenlighet

torde bli jämförbar med en nybyggnad. Styrelsen anser i

likhet med utredningen, att de å fastigheten belägna villorna inte bör ombyggas

till personalbostäder utan att nybyggnad i stället bör ske för ändamålet.

Styrelsen föreslår, att vissa anordningar vidtages i syfte att öka

brandsäkerheten. Bl. a. bör automatisk brandalarm installeras.

Kostnaderna för de av kommittén föreslagna byggnadsarbetena inklusive

de av byggnadsstyrelsen förordade brandskyddsåtgärderna beräknar

styrelsen med utgångspunkt från prisläget den 1 juli 1957 till ca 600 000

kronor, varav ca 260 000 kronor för ombyggnad av huvudbyggnaden, ca

55 000 kronor för ombyggnad av en villa till elevförläggning och ca 285 000

kronor för uppförande av tre bostadslägenheter om vardera ca 125 m2 och

en lägenhet om ca 65 m2.

Byggnadsstyrelsen framhåller, att kostnaden per elevplats vid skolan

blir hög, ca 20 000 kronor. Med hänsyn till platsbristen vid ungdomsvårdsskolorna

och möjligheterna att i detta fall på kort tid tillskapa 24 vårdplatser

vill styrelsen dock inte motsätta sig förslaget.

Socialstyrelsen anför, att inrättandet av en yrkesskola på Visingsö innebär

en viss lättnad av trycket på anstaltssektorn för normalbegåvade pojkar

över 15 år även om hela platsbehovet inte tillgodoses härigenom. Styrelsen

beklagar, att kommittén inte i detta sammanhang upptagit platsbristproblemet

i sin helhet vid anstaltssektorn för normalbegåvade pojkar och

vid Lövstaskolan, vilket skulle underlättat bedömningen av frågan om den

föreslagna skolans funktion.

Kommitténs motivering för nybyggnad av personalbostäder finner socialstyrelsen

bärande. Då det på grund av platsbristen är angeläget att vid skolan

utvinna ett så stort platsantal som möjligt, tillstyrkes den föreslagna

ökningen av antalet vårdplatser i förhållande till socialstyrelsens förslag.

Styrelsen upplyser, att f. n. 8—10 elever inom organisationen är tillräckligt

begåvade för och intresserade av folkhögskoleundervisning.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 117 år 1958

13

Förslag till om- och tillbyggnad av Gräskärrs yrkesskola

Kommittén för ungdomsvårdsskolorna

Kommittén anför, att den enligt sina direktiv bl. a. har att överväga huruvida

Gräskärrs yrkesskola bör bibehållas som ungdomsvårdsskola samt

att, om detta ej anses böra bli fallet, lägga fram förslag till ersättning för

denna skola.

Med anledning härav har kommittén undersökt förutsättningarna för

en fortsatt ungdomsvårdsskoleverksamhet vid Gräskärr. Kommittén lämnar

härvid till en början följande uppgifter om skolans beskaffenhet m. m.

Skolan är belägen inom Uddevalla stad omkring sex km från stadens

centrum och utanför stadsbebyggelsen. Den fastighet på vilken skolan ligger

utgöres av 32,23 har åker och 72,51 har skogsmark. Huvudbyggnaden,

uppförd vid mitten av 1800-talet och tillbyggd 1919 och 1932, inrymmer

elevförläggning, köks- och administrationslokaler samt vissa personalbostäder.

Förutom huvudbyggnaden finns på fastigheten en skolbyggnad, inrymmande

två skolsalar och en gymnastiksal, två bostadshus om tillsammans

fyra lägenheter samt ekonomibyggnader för jordbruket ävensom

växthus. Fastigheten togs i anspråk som skyddshem år 1919. T. o. m. år

1955 användes den såsom skolhem för pojkar. På grund av den tilltagande

platsbristen för yrkesskoleelever omlades verksamheten vid skolan

fr. o. m. år 1956 från skolhem till yrkesskola. Å skolan har därefter mottagits

elever i åldern 14—16 år. Skolan är avsedd för 25 elever. Kommittén

uppger, att under senare tid i regel 28—30 elever samtidigt varit intagna på

skolan.

Beträffande vårdförhållandena vid skolan upplyser kommittén, att eleverna

är förlagda dels i ett mindre sovrum, avsett för 2—3 elever, dels i

sovsalar, vilka delvis avbalkats med mellanväggar. Förläggningarna är i

hygieniskt avseende välskötta men förhållandena i övrigt betecknas som

otillfredsställande. Sålunda är utrymmena för fritidsverksamhet otillräckliga.

Några möjligheter att differentiera eleverna i mindre grupper finns

praktiskt taget inte, varför det är omöjligt förhindra, att de mera avancerade

eleverna menligt inverkar på övriga elever. Lämpliga sjuk- och isoleringsrum

saknas. Vidare är köks- och administrationslokaler bristfälliga.

Enligt kommitténs mening kan på grund av lokalernas beskaffenhet skolan

i sitt nuvarande skick inte bestå under någon längre tid.

I fråga om utbildningsresurserna vid skolan framhåller kommittén, att

flertalet elever sysselsättes i skolans jordbruk och trädgård men att arbetsmöjligheterna

i dessa verksamhetsgrenar under vissa tider av året inte är

tillräckliga. Verkstad och därmed utbildningsmöjligheter i verkstadsyrke

saknas f. n. Medel till anställande av en yrkeslärarc har dock anvisats för

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Kungl. Maj:ts proposition nr 117 år 1958

innevarande budgetår. Ett mindre antal elever har med gott resultat kunnat

sysselsättas hos hantverkare och industrier i Uddevalla. Bristen på utbildningsmöjligheter

inom skolan försvårar uppfostringsarbetet. Vidare har

omändringen från skolhem till yrkesskola varit besvärlig för personalen,

som tidigare varit van att arbeta med betydligt yngre pojkar.

Vad angår frågan om Gräskärr skall bibehållas som ungdomsvårdsskola

eller ej erinrar kommittén, att såsom skäl för ett nedläggande av skolan

har anförts att skolans läge är olämpligt samt att dess lokaler är i dåligt

skick och i behov av kostnadskrävande reparationer och tillbyggnad. Lokalernas

dåliga beskaffenhet vitsordas av kommittén, som emellertid framhåller,

att Gräskärr på grund av den rådande platsbristen inte kan avvaras

utan att en ny skola tillkommer i stället. Det torde dock förflyta flera år

innan en ny skola hinner anordnas och träda i verksamhet. Kommittén

anför vidare, att den köpeskilling som kan beräknas vid en försäljning inte

skulle uppgå till mer än en bråkdel av det värde fastigheten representerar

för staten. Enligt kommitténs mening är det därför inte godtagbart ur ekonomisk

synpunkt att nedlägga skolan. Slutligen framhåller kommittén,

att skolans läge har flera fördelar, bl. a. genom att elever vid skolan kan

sysselsättas hos hantverkare och industrier i Uddevalla. Möjligheterna härtill

torde i framtiden bli bättre i denna stad än på många andra håll. Närheten

till staden ger också möjligheter till kulturella och andra kontakter

för både elever och personal. De anförda omständigheterna har övertygat

kommittén om att skolan inte bör nedläggas utan bibehållas och användas

som yrkesskola för det yngre yrkesskoleklientelet.

Om skolan skall bibehållas måste den enligt kommitténs mening upprustas.

Med hänsyn till skolans i det föregående angivna brister anser kommittén,

att man inte kan stå till svars med att Gräskärr användes som ungdomsvårdsskola

utan att skolan tillföres bättre resurser genom reparation

och nybyggnad.

Kommittén lägger härefter fram förslag till om- och nybyggnadsarbeten

vid skolan.

Vid utarbetandet av sina förslag har kommittén utgått från ett av socialstyrelsen

i styrelsens petitaskrivelse för budgetåret 1957/58 framlagt

förslag om en etappvis utbyggnad av skolan från 25 till 32 platser. Förslaget

innefattade uppförande av tre elevhem om åtta platser vardera, ändring av

den nuvarande elevförläggningen till en intagningsavdelning om åtta platser

samt anordnande av verkstadslokaler i den befintliga skolbyggnaden. Därjämte

föreslogs, att vissa personalbostäder skulle uppföras.

Kommittén föreslår, att skolan utbygges till att omfatta sammanlagt

46 vårdplatser. Socialstyrelsens förslag till ombyggnad av den nuvarande

elevförläggningen och anordnande av verkstadslokaler godtages av kommittén.

Vad angår utformningen av övriga elevförläggningar förordar kommittén,

att de av socialstyrelsen föreslagna elevhemmen utökas med två

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 117 år 1958 15

platser vardera. Härigenom vinnes sex platser utan att kostnaderna för gemensamhetsutrymmen

och för vård- och tillsynspersonal ökas. Om elevhemmen

skulle göras ännu större behövs mer personal och hemmen får

en mer utpräglad anstaltskaraktär.

De angivna åtgärderna medför, att antalet halvöppna platser vid skolan

ökas till 38. Kommittén anser, att skolan därigenom får en sådan storlek

att möjligheterna till differentiering av klientelet bör förstärkas. Ehuru

kommittén inte hunnit att i princip ta ställning till frågan rörande den

framtida anordningen av specialavdelningar inom ungdomsvårdsskoleorganisationen

anser kommittén dock, att en dylik avdelning om åtta platser

bör anordnas vid Gräskärr. Kommittén framhåller, att specialavdelningarna

vid övriga skolor är så hårt utnyttjade att överflyttningar av elever från

Gräskärr till dylika avdelningar inte kan ske utan avsevärd tidsutdräkt.

I fråga om anordningarna för yrkesutbildning av eleverna föreslår kommittén,

att de nuvarande utbildningsgrenarna jordbruk, trädgårdsskötsel

och ett verkstadsyrke bibehålies. Skulle det visa sig, att yrkesutbildningsmöjligheterna

i framtiden blir otillräckliga bör frågan om utbildning i ytterligare

ett yrke prövas.

För att kvalificerad personal skall kunna rekryteras är det enligt kommitténs

mening nödvändigt, att vissa tjänstebostäder finnes vid skolan.

För att kunna bedöma behovet av dylika bostäder har kommittén uppgjort

en preliminär personalplan för skolan efter utbyggnaden. Enligt denna

plan beräknas personalen på grund av utbyggnaden behöva ökas med 12—

13 personer. För att tillgodose bostadsbehovet för dessa ävensom för ett

antal nuvarande befattningshavare vid skolan föreslår kommittén, att följande

lägenheter anordnas, nämligen två lägenheter å 90 m2 för assistenter,

13 lägenheter å 65 m2 för hantverkare, tillsynsmän och vårdare samt

fyra lägenheter å 20 m2 för ekonomipersonal.

Kommittén redovisar följande preliminära beräkning av byggnadskost
-

naderna.

Tre elevhem ................................ 536 000

Ombyggnad av den nuvarande elevförläggningen 202 000

Specialavdelning ............................ 259 500

Personalbostäder ............................ 953 800

Ledningar, väg- och planeringsarbeten m. m..... 310 700 2 262 000

Arvoden, administration och oförutsett ........ ’ 453 000

Summa kronor 2 715 000

Kostnaderna för inventarieutrustning till de nya elevförläggningarna

samt ekonomi- och administrationslokaler uppskattar utredningen till

80 000 kronor.

Kommittén har gjort upp förslag till en arbetsplan för byggnadsarbetena.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 777 år 1958

Enligt denna skulle arbetena uppdelas på fyra etapper. I den första etappen

skulle uppföras två elevhem och fem bostadslägenheter, i den andra

etappen ett elevhem och åtta bostadslägenheter samt i den tredje etappen

specialavdelningen och sex bostadslägenheter. Den fjärde etappen skulle

avse ombyggnad av den nuvarande elevförläggningen. Arbetena beräknas

kunna igångsättas och avslutas för den första etappen den 1 augusti 1958

resp. den 1 juli 1959, den andra etappen i april 1959 resp. den 1 januari

1960, den tredje etappen den 1 augusti 1959 resp. den 1 juli 1960 och den

fjärde etappen den 1 november 1959 resp. den 1 juli 1960.

Yttranden

Socialstyrelsen ansluter sig till vad kommittén anfört i fråga om behovet

av skolans omedelbara om- och tillbyggnad. Det är enligt styrelsens

mening oundgängligen nödvändigt, att nuvarande provisorium snarast möjligt

ersättes med ändamålsenliga vårdresurser. Med hänsyn till de betydande

svårigheterna inom vårdområdet vill styrelsen inte motsätta sig kommitténs

förslag att utöka platsantalet på de olika vårdavdelningarna och

för skolan i dess helhet i förhållande till vad styrelsen tidigare föreslagit.

Med anledning av förslaget till arbetsplan för byggnadsarbetena framhåller

socialstyrelsen — efter samråd med styrelsen för skolan — att första

byggnadsetappen främst bör avse att öka skolans möjligheter till differentiering

av eleverna. Styrelsen föreslår därför, att uppförandet av specialavdelningen

flyttas från tredje till första byggnadsetappen. Att så sker är

enligt styrelsens uppfattning av betydelse för hela ungdomsvårdsskoleorganisationen

med hänsyn till platsbristen på de nuvarande specialavdelningarna.

Statskontoret anför, att det undandrar sig ämbetsverkets bedömande huruvida

förslaget bör genomföras utan att avvakta pågående utredning rörande

ungdomsvårdsskolorna.

Med anledning av den föreslagna utformningen av elevavdelningarna erinrar

statskontoret om att föredragande departementschefen vid anmälan

av anslagsäskandena för ungdomsvårdsskolorna till 1955 års riksdag (V

ht 1955 s. 91) beträffande frågan om övergång till den s. k. lilla gruppens

princip uttalat, att en omläggning kunde ske endast stegvis, varvid hänsyn

måste tagas till de ekonomiska insatser, som det statsfinansiella läget medgåve

i fråga om såväl nybyggnadsarbeten som personalförstärkningar. Mot

bakgrunden härav bör enligt ämbetsverkets mening övervägas att begränsa

byggandet av nya förläggningar vid Gräskärr till två elevhem för vardera

15 elever.

Då kommittén ännu inte funnit sig kunna i princip ta ställning till den

framtida anordningen av specialavdelningar, ifrågasätter statskontoret om

en dylik avdelning nu bör inrättas vid Gräskärr.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr H7 år 1958

17

Byggnadsstyrelsen har i stort sett inte något att erinra mot byggnadsplanerna.

Styrelsen beräknar de sammanlagda kostnaderna för byggnadsarbetena

enligt prisläget den 1 juli 1957 till ca 3 000 000 kronor. De beräknade

kostnaderna fördelar sig på de av kommittén föreslagna byggnadsetapperna

enligt följande specifikation.

Etapp 1

Nybyggnad av två elevhem.................... 390 000

Yttre lednings-, väg- och planeringsarbeten för

elevhemmen m. m........................... 150 000

Nybyggnad av fem personalbostäder å 65 m2 ...... 305 000

Yttre lednings-, väg- och planeringsarbeten för

personalbostäderna m. m................... 40 000

Arvoden, administration, kontroll och oförutsett 165 000 1 050 000

Etapp II

Nybyggnad av ett elevhem .................... 180 000

Yttre lednings-, väg- och planeringsarbeten för

elevhemmet m. m........................... 30 000

Nybyggnad av tre personalbostäder å 65 m2, fyra

å 20 m2 och en personalbostad på 90 m2 ...... 320 000

Yttre lednings-, väg- och planeringsarbeten för

personalbostäderna m. m..................... 54 000

Arvoden, administration, kontroll och oförutsett 116 000 700 000

Etapp III

Nybyggnad av specialavdelning ................ 285 000

Nybyggnad av fem personalbostäder å 65 m2 och

en personalbostad på 90 m2 .................. 385 000

Yttre arbeten ................................ 135 000

Arvoden, administration, kontroll och oförutsett 155 000 960 000

Etapp IV

Ombyggnad av befintligt elevhem.............. 225 000

Omläggningar av distributionsledningar m. m. .. 23 000

Arvoden, administration, kontroll och oförutsett 42 000 290 000

Summa kronor 3 000 000

Beträffande den av kommittén föreslagna tidsplanen för byggnadsarbetenas

genomförande meddelar byggnadsstyrelsen, att arbetena torde kunna

2 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 saml. Nr 117

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 117 år 1958

påbörjas 8—10 månader efter det att riksdagen beviljat erforderliga medel

och Kungl. Maj:t ställt desamma till styrelsens förfogande. Byggnadstiden

för var och en av de tre första etapperna beräknas till 12—14 månader och

för den fjärde etappen till 8—10 månader.

Förslag till omdispositioner, provisoriska åtgärder m. m.

Kommittén för ungdomsvårdsskolorna

Omdispositioner inom organisationen

Kommittén anför beträffande skolorna för manliga elever,

att efterfrågan på platser vid skolhemmen inte torde komma att öka i mera

avsevärd utsträckning under de närmaste åren bl. a. beroende på befolkningsutvecklingen

och ökade möjligheter att på annat sätt än genom intagning

på ungdomsvårdsskola ta hand om barn i skolåldern, ökningen av antalet

personer i de för skolhemmen f. n. aktuella åldersgrupperna kommer

sannolikt att ersättas med en minskning om några år medan antalet i de för

yrkesskolorna aktuella åldrarna fortsätter att öka under flera år framåt.

Kommittén framhåller emellertid, att förlängningen av skolplikten och införandet

av enhetsskolans högstadium kommer att få viss betydelse för

efterfrågan på platser vid skolhemmen. Kommittén har för avsikt att i sitt

fortsatta arbete ta upp frågan om hur enhetsskoleundervisningen skall

organiseras inom ungdomsvårdsskoleorganisationen samt effekten härav på

fördelningen av antalet platser mellan skolhem och yrkesskolor.

Med anledning av den akuta platsbristen vid yrkesskolorna och platsöverskottet

på skolhemmen har kommittén i enlighet med sina direktiv prövat,

huruvida den nuvarande fördelningen mellan skolhem och yrkesskolor

inom organisationen är ändamålsenlig i rådande läge, eller om genom omdispositioner

inom skolorganisationen ett större antal yrkesskoleelever

skulle kunna tas om hand än f. n.

Kommittén har härvid i första hand undersökt möjligheterna att snabbt

öka antalet vårdplatser för elever, som fordrar särskild läkartillsyn. Manliga

elever av denna kategori mottages f. n. vid Lövsta skolhem och yrkesskola

samt vid Folåsa skolhem. Särskilt vid yrkesskoleavdelningen på Lövsta

föreligger en avsevärd platsbrist. Vid avdelningen kan därför, anför utredningen,

under nuvarande förhållanden endast de mest svårbehandlade fallen

tas emot.

Kommittén anser sig inte f. n. kunna försvara en ökning av vårdresurserna

för det ifrågavarande klientelet genom omdispositioner vid Lövsta

och Folåsa. Kommittén har emellertid anknutit till ett i 1957 års statsverksproposilion

(Vht. s. 133) framlagt förslag om provisoriska åtgärder i

syfte att öka vårdresurserna i denna del genom utnyttjande av Fagareds

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts proposition nr 117 år 1958

19

yrkesskola. Skolan har 46 värdplatser och är f. n. avsedd för manliga

elever över skolpliktig ålder, vilka i begåvningshänseende är särskilt väl

utvecklade. Skolan har under de senare åren i regel inte varit fullbelagd.

Med hänsyn till platsutrymmen och dispositionen av skolan i övrigt beräknar

kommittén, att tills vidare högst omkring 15 elever, som måste stå

under särskild läkartillsyn, samtidigt kan vårdas på skolan. Hänvisning av

dylika elever till skolan bör emellertid ske successivt. Först till hösten 1958

torde hela det beräknade antalet kunna placeras vid skolan. För att Fagared

skall bli i stånd att motta och behandla dessa elever måste personalen vid

skolan förstärkas och möjligheterna till sjukvård förbättras. Kommittén anser

att skolan bör tillföras ytterligare en assistent, en översköterska och två

vårdare för att samma vårdstandard som vid Lövsta skall uppnås. Av

vårdarna avses den ene tjänstgöra som vakande nattvakt, vilket anses nödvändigt

av säkerhetsskäl. Vidare måste medel anvisas till anordnande av

läkarmottagnings- och sjukrum.

Därest Fagared på föreslaget sätt tages i anspråk för vård av elever som

måste stå under särskild läkartillsyn måste motsvarande antal vårdplatser

för yrkesskoleelever samtidigt anskaffas på annat håll inom organisationen.

Kommittén har i anslutning härtill undersökt möjligheterna att disponera

något av de nuvarande skolhemmen för yrkesskoleelever.

Kommittén framhåller, alt för en dylik anordning talar främst att såväl

l>yggnader som till största delen även för en yrkesskola lämplig personal

finnes tillgänglig. Vidare kan en övergång från skolhem till yrkesskola i

allmänhet göras utan alltför höga kostnader och utan tidsutdräkt. Ombildandet

av ett skolhem till yrkesskola är emellertid också förenat med vissa

nackdelar och svårigheter. Sålunda måste de på skolhemmet intagna eleverna

flyttas till andra skolhem, vilket kan förorsaka anpassningssvårigheter.

Skolhemmen är vidare byggda på ett annat sätt än yrkesskolorna. Dessutom

saknas i regel verkstadslokaler och möjligheter till yrkesutbildning

eller annan lämplig sysselsättning.

Av de nuvarande skolhemmen anser kommittén, att endast Ilammargården

f. n. skulle kunna disponeras för yrkesskoleelever. Skolhemmet, som

efter nyligen färdigställd nybyggnad av en elevpaviljong är avsett för 26

elever, är beläget på Svartsjölandet ca två mil från Stockholm. Beläggningen

på skolan är låg. Den 1 november fanns där sålunda endast elva

elever. Om skolhemmet disponeras för yrkesskoleelever beräknar kommittén,

att minst 20 elevplatser kan erhållas. Kommittén framhåller, att

skolans närhet till Stockholm och Stockholms stads barnby vid Skå kan

komma att medföra vissa svårigheter. Enligt kommitténs mening måste

emellertid de nackdelar som är förenade därmed vägas mot den svåra platsbristen

på yrkesskolorna som kräver snabbt verkande åtgärder för alt få

sin lösning. I belysning härav synes fördelarna med att utnyttja Hammargården

för äldre elever påtagliga.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 117 år 1958

Kommittén föreslår därför, att Hammargården snarast möjligt disponeras

för elever över skolpliktig ålder. Anordningen avses som ett provisorium

i avvaktan på de förslag till mera definitiva lösningar av problemen

inom skolorganisationen, som kommittén senare ämnar framlägga.

Vad angår vårdverksamheten vid Hammargården efter överflyttningen

dit av yrkesskoleelever har kommittén anfört i huvudsak följande.

Sysselsättningen för yrkesskoleeleverna vid skolan bör inriktas på arbetsträning

och i stort sett organiseras efter samma riktlinjer som gäller för

de vanliga arbetsträningsverkstäderna. Kommittén har haft överläggningar

i frågan med arbetsmarknadsstyrelsen, som förklarat sig beredd att medverka

såväl vid planeringen av verksamheten som vid anskaffningen av

lämpliga arbeten.

Kommittén förutsätter, att det skall vara möjligt att genom legoarbete

från industrier i Stockholm eller från annat håll erhålla arbeten, som

eventuellt kan utföras som ackordsarbete med enkla hjälpmedel, till vars

utförande det dock kan bli erforderligt med för arbetsuppgifterna lämplig

maskinutrustning. Eleverna bör utföra dessa arbeten mot en ersättning motsvarande

den öppna marknadens löner för liknande arbetsprestationer.

Av den inkomst som eleverna härigenom erhåller skall de erlägga en del

för inackordering m. m. i likhet med vad som praktiseras vid Sundbo

yrkesskola och vid arbetsträningsverkstäderna. Verksamheten vid Hammargården

för äldre elever föreslås sålunda bedrivas efter i viss mån nya

riktlinjer och får därför betraktas som en försöksverksamhet, vilken är

betydelsefull för ställningstagandet till den framtida skolorganisationen och

dess arbetssätt.

Därest verksamheten vid Hammargården anordnas på föreslaget sätt bör

vissa personalförändringar genomföras vid skolan. I stället för de nuvarande

två folkskollärarna behövs tre arbetsledare för arbetsträning och

sysselsättningsarbeten. Dessutom erfordras en tillsynsman, varjämte två

biträdande husföreståndare bör utbytas mot två vårdare. Vidare torde vissa

ändringar av skollokalerna och viss anskaffning av maskinutrustning och

andra inventarier bli erforderliga.

Experten hos kommittén t. f. byråchefen Bolin har i ett särskilt yttrande

inte funnit sig kunna biträda förslaget om Hammargårdens omändring till

yrkesskola. Han anför bl. a., att om Hammargården slopas som skolhem

minskas möjligheterna till differentiering inom skolhemssektorn. Närheten

till Stockholm, som hl. a. lockar elever till rymningar, är vidare en negativ

faktor som ökar i styrka ju äldre eleverna är. Skolan kommer enligt kommitténs

förslag att vara en helt öppen anstalt med små möjligheter att

kunna bemästra dessa problem. Den föreslagna personalorganisationen är

ej heller tillräcklig att motverka denna negativa faktor. De flesta elever

över 15 år är numera så belastade i kriminellt avseende eller så anstaltsbesvärliga

att de till en början måste intas på en specialavdelning. Bland

det nuvarande klientelet finnes vidare endast ett fåtal elever som passar på

en yrkesskola av föreslagen typ. För att fylla platserna på Hammargården

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 117 år 1958

21

måste där sannolikt placeras elever, som skolan saknar resurser att på ett

tillfredsställande sätt omhänderta.

Beträffande skolorna för kvinnliga elever framhåller kommittén

att den enda möjligheten till omdisposition inom skolorna är att

bättre utnyttja platserna vid Bistagårdens hemskola. Beläggningen vid denna

skola har de senaste åren varit låg och en barnavdelning har sedan en

längre tid inte använts. Under de tio första månaderna 1957 har i genomsnitt

endast elva elever vårdats på skolan. Kommittén finner det uppenbart,

att Bistagården bör utnyttjas bättre än som f. n. sker. Olika alternativ att

genom förhyrning av lämpligt mödrahem eller på annat sätt tillgodose

vårdbehovet för de väntande mödrarna och mödrarna med späda barn

undersökes f. n. av kommittén, som därför inte i detta sammanhang kunnat

framlägga något förslag till frågans lösning.

Effektivare elevbehandling vid skolorna

För att finna vägar för en snabb lösning av den akuta platsbristen vid

skolorna har kommittén undersökt möjligheterna att genom olika åtgärder

såsom överbeläggning, effektivare behandling, förbättrad eftervård och

effektivare former för utackordering och villkorlig utskrivning av elever till

andra vårdformer sätta skolorna i stånd att med oförändrat platsantal behandla

ett större antal elever.

Vad först angår frågan om överbeläggning upplyser kommittén, att av

dess undersökningar framgått att det föreligger stora svårigheter att med

befintliga utrymmen öka platsantalet. Kommittén anser sig därför inte f. n.

kunna föreslå åtgärder i denna riktning. Det är emellertid kommitténs avsikt

att uppmärksamma frågan i sitt fortsatta arbete och att — om så

skulle visa sig erforderligt vid en bedömning av platsantalet efter såvitt

möjligt enhetliga normer för skolorna — föreslå justering av platsantalet

vid de olika skolorna.

För att få ett underlag för en bedömning av möjligheterna att genom en

effektivare behandling vid skolorna förkorta vårdtiderna och därmed indirekt

öka tillgången på platser har kommittén gjort vissa undersökningar

beträffande dels längden av den första vårdtiden för elever, som under

tiden 1/7 1955—30/6 1956 och 1/7 1956—30/6 1957 första gången utackorderats

eller villkorligt utskrivits, dels angående antalet återtagningar till

skolorna under år 1956 av villkorligt utskrivna elever. Rörande undersökningarnas

omfattning och resultat anföres i huvudsak följande.

Av undersökningen angående vårdtiden, som omfattat 810 elever, framgår,

att den genomsnittliga vårdtiden vid Lövsta skolhem och yrkesskola

utgjorde ett år 22 dagar resp. ett år 9 dagar, vid skolhemmen för manliga

elever ett år 310 dagar resp. ett år 161 dagar, vid yrkesskolor för man
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 117 år 1958

liga elever 340 dagar resp. 275 dagar och vid skolorna för kvinnliga elever

319 resp. 338 dagar.

Undersökningen beträffande återtagningar av villkorligt utskrivna elever

till skolorna har omfattat sammanlagt 421 elever, varav 291 manliga och

130 kvinnliga. Av de manliga eleverna återtogs 235 en gång, 49 två gånger

samt 7 elever tre gånger under året. Återtagningarna, fördelade på de olika

skolformerna, framgår av följande tabeller.

Antalet återtagna under år 1956 vid skolor för manliga elever

en gång två gånger tre gånger summa

Lövsta skolhem och yrkesskola

50

22

4

76

Skolhem i övrigt

62

13

1

76

Yrkesskolor i övrigt

123

14

2

139

S:a 235

49

7

291

Antalet återtagna under år 1956 vid skolor för kvinnliga elever

Skolor

en gång två

gånger tre

gånger summa

Ryagårdens yrkesskola

38

12

3

53

Bistagårdens hemskola

3

- _

_

3

Yrkesskolor i övrigt

50

15

4

69

Broby skolhem

5

—

—

5

S:a 96

27

7

130

Skälet för återtagning av de manliga eleverna har i flertalet fall varit

något slag av vanart. Sålunda har i inte mindre än omkring 55 procent av

fallen eleverna gjort sig skyldiga till stöld. Arbetslöshet, omplacering till

nytt arbete, sjukdom, bostadsbrist och andra »sociala skäl» har orsakat

återtagning i 46 fall eller 20 procent av samtliga.

För de kvinnliga eleverna var anledningen till återtagningen i 61 fall eller

64 procent vagabondering, arbetsovillighet eller liknande. Stöld eller annat

brott var här återtagningsorsak endast i ett fåtal fall. I 9 procent har sociala

skäl varit anledningen till återtagningen.

Det sammanlagda antalet vårddagar för elever, som återtagits till skolorna

och som omfattas av undersökningen, uppskattar kommittén till ca

43 000 eller 16 procent av antalet vid skolorna möjliga vårddagar. Antalet

vårddagar för återtagna manliga elever motsvarar ungefär 85 vårdplatser

och antalet vårddagar för återtagna kvinnliga elever omkring 30 platser.

I anslutning till redovisningen av resultatet av undersökningarna framhåller

kommittén, att det är naturligt att utgå från att längden av vårdtiden

beror på både elevernas psykiska beskaffenhet och omfattningen av

den kvalificerade läkepedagogiska personalens individuella behandling av

eleverna. Enligt kommitténs mening bör en intensivare behandling rimligen

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 117 år 1958

23

möjliggöra en förkortning av vårdtiden. Även antalet återtagningar bör

kunna minskas härigenom. Om återtagningarna till skolorna kunde minskas

med 20—30 procent skulle 25—35 platser kunna frigöras på skolorna.

De anförda förhållandena utgör enligt kommitténs mening starka skäl

att vidtaga åtgärder i syfte att göra elevbehandlingen vid skolorna mera

effektiv.

En viktig förutsättning för elt snabbt och effektivt behandlingsresultat

vid skolorna är enligt kommitténs uppfattning, att den kvalificerade läkepedagogiska

personalen inte i onödan belastas med arbetsuppgifter som saknar

direkt samband med elevbehandlingen. Kommittén framhåller, att rektorer,

avdelningsföreståndare och assistenter enligt ungdomsvårdsskolestadgan

har att fullgöra åtskilliga administrativa arbetsuppgifter såsom förandet

av räkenskaper, protokoll och diarier in. in. Vid tre skolor (Lövsta,

Långanäs och Ryagården) finns särskilda bokhållartjänster inrättade medan

vid övriga skolor endast mindre belopp står till förfogande för anlitande

av tillfällig arbetshjälp med kontorsgöromål.

Kommittén betonar, att de administrativa arbetsuppgifter som åvilar den

läkepedagogiska personalen inte får vara så betungande att deras fullgörande

får till följd att elevbehandlingen eftersättes. Enligt kommitténs mening

är det uppenbart att en av de första åtgärder som måste vidtas för

att effektivisera elevbehandlingen är att ytterligare avlasta dylika arbetsuppgifter

från den ifrågavarande personalen. Kommittén föreslår därför, att

personalorganisationen vid ungdomsvårdsskolorna i det angivna syftet förstärkes

med tills vidare två bokhållartjänster. Stationeringsort in. m. för de

båda befattningshavarna bör fastställas av Kungl. Maj :t.

För att det angivna syftet med en effektiv elevbehandling skall nås är

det inte tillräckligt att avlasta administrativa arbetsuppgifter från rektorerna.

Enligt vad kommittén uppger har rektorerna vid vissa skolor inte

möjlighet att skaffa sig tillräcklig kännedom om varje elev och tillse att

eleven får den för honom lämpligaste behandlingen. Kommittén anser sig

kunna konstatera att vid skolor med många eller med särskilt svårbehandlade

elever den ledande personalen inte kan utan förstärkning personligen

delta i elevbehandlingen och eftervården i önskvärd omfattning. Med anledning

härav föreslår kommittén, att ungdomsvårdsskoleorganisationen förstärkes

med tills vidare två utskrivningsassistenter. Dessa befattningshavares

huvuduppgift skall vara att redan på ett tidigt stadium förbereda

elevernas utskrivning samt skaffa arbete och lämpliga fosterhem eller andra

placeringsmöjligheter. Assistenterna skall i sitt arbete med utackorderade

och villkorligt utskrivna elever samråda med eftervårdskonsulenterna och

elevernas övervakare. Stationeringsort för de båda befattningshavarna bör

fastställas av Kungl. Maj :t.

1 anslutning till frågan om längden av vårdtiderna vid ungdomsvårdsskolorna

erinrar kommittén alt jämlikt 23 § i ungdomsvårdsskolestadgan

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 117 år 1958

villkorlig utskrivning av i skolhem intagen elev i regel bör ske efter avslutad

skolgång. Enligt vad kommittén inhämtat tolkas denna bestämmelse ofta så

att eleverna får kvarstanna på skolan intill dess skolgången avslutats. Enligt

kommitténs mening bör det avgörande för vården på skolhemmet vara

elevens status. En elev, som i övrigt kan anses färdigbehandlad från skolans

sida, bör inte kvarstanna på skolhemmet utan villkorligt utskrivas så

snart förhållandena medger. Detta bör kunna ske även före avslutad skolgång.

Kommittén föreslår med hänsyn härtill, att den ifrågavarande bestämmelsen

borttages ur ungdomsvårdsskolestadgan.

Ökade resurser för utackordering och eftervård

Kommittén tar härefter upp frågan om möjligheterna att utackordera ett

större antal elever än f. n. i enskilda hem. Kommittén anför härvid, att

anskaffandet av lämpliga fosterhem för elever är ett viktigt led i elevbehandlingen

och framför allt i eftervården. Följande uppgifter lämnas om

det genomsnittliga antalet utackorderade elever vid skolorna under åren

1955—1957.

Antalet utackorderade vid ungdomsvårdsskolorna i genomsnitt

per månad 1955—1957

Skola Antal utackorderade per månad år

1955

1956

1957

För manliga elever

Lövsta skolhem och yrkesskola

9

6

11

Skolhem i övrigt

39

36

33

Yrkesskolor i övrigt

6

14

15

S:a 54

56

59

Skola

Antal

utackorderade

per månad år

1955

^ 1956

1957

För kvinnliga elever

Ryagårdens yrkesskola

3

—

—

Bistagårdens hemskola

1

1

—

Yrkesskolor i övrigt

16

24

24

Broby skolhem

6

6

8

S:a 26

31

32

Kommittén framhåller, att det med hänsyn till bl. a. elevernas ålder och

svårhetsgrad huvudsakligen är skolhemselever som kan utackorderas. Möjligheterna

att ytterligare utöka antalet och därigenom avlasta skolorna är

därför begränsade. Kommittén har inhämtat uppgifter från skolorna rörande

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 117 år 1958

25

bl. a. dels utgående ersättningar för i enskilda hem utackorderade elever dels

hur stort antal elever som skulle kunna utackorderas om lämpliga enskilda

hem kunde anskaffas och medel för inackorderingsavgifter funnes disponibla.

Undersökningen avsåg förhållandena under november 1957. Av de

lämnade uppgifterna framgår, att ersättningarna till fosterhemmen varierade

mellan mindre än 100 och upp lill 400 kronor per månad. I ett stort

antal fall låg avgiften mellan 125 och 225 kronor per månad. Om genomsnittligt

högre avgift kunde erläggas beräknades ytterligare ca 30 hem för

pojkar och 20 hem för flickor kunna anskaffas. Av de å skolorna intagna

eleverna borde, om lämpliga hem kunde anskaffas, 50 pojkar och lika många

flickor kunna utackorderas. Den erforderliga inackorderingsavgiften uppskattades

till i genomsnitt 200—300 kronor per månad, men för en del av

de mest svårbehandlade eleverna vid Lövsta och Ryagården måste man

dock räkna med avgifter upp lill 400 ä 500 kronor per månad. I anslutning

härtill upplyser kommittén att från Lövstaskolan uppgivits, att omkring

15 elever vid skolan skulle kunna utackorderas om avgifterna höjdes till

sist angivna belopp.

Med utgångspunkt från den sålunda gjorda undersökningen beräknar

kommittén, att under förutsättning att resurserna förbättras ytterligare 30

—40 elever skulle kunna utackorderas i familjevård.

Kommittén anser det nödvändigt, att anslaget till eftervård och utackordering

förstärkes så att eftervårdshidrag kan lämnas åt fler elever, ytterligare

fosterhem anskaffas och vid behov inackorderingsavgifterna höjas.

Kommittén föreslår därför, att anslagsposten till Eftervård och utackordering

i ungdomsvårdsskolornas omkostnadsstat för budgetåret 1958/59 höjes

med 175 000 kronor.

I samband härmed framhåller kommittén, att det för en effektivisering

av skolornas eftervård är nödvändigt att rektorer och assistenter kan göra

erforderliga resor för anskaffande av hem och andra placeringsmöjligheter

samt för besök hos utackorderade och villkorligt utskrivna elever. På grund

av anslagsknapphet hämmas möjligheterna härtill f. n. Kommittén föreslår

därför, att anslagsposten till Reseersättningar i omkostnadsstaten för nästa

budgetår räknas upp med 40 000 kronor.

Kommittén har inhämtat, att det f. n. förekommer att elev inte kan skrivas

ut från ungdomsvårdsskola på grund av att han inte kan beredas något

arbete. Detta sammanhänger med att läget på arbetsmarknaden nu blivit

kärvare än förut för ungdom i allmänhet. Med anledning härav framhåller

kommittén, att det givetvis bör undvikas att elever upptar plats på skolorna

eller återtas dit när de inte längre behöver den vård skolorna lämnar. Enligt

kommitténs mening är del naturligt, alt samhället behandlar ifrågavarande

ungdomar på samma sätt som andra arbetslösa. När så är motiverat

bör därför exempelvis beredskapsarbeten anordnas för dem. Sådana

ungdomar bör också kunna placeras i de särskilda utbildningskurser som

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 117 år 1958

anordnas för arbetslösa. Kommittén förutsätter, att ungdomsvårdsskolornas

ledning håller kontakt med arbetsmarknadsmyndigheterna och noga följer

utvecklingen i de berörda hänseendena. Åtgärder som kommer i fråga i detta

avseende anser kommittén böra bekostas med arbetslöshetsmedel.

Anordnande av flickskoleavdelning i förhyrda lokaler

Kommittén konstaterar att i fråga om yrkesskolorna för kvinnliga elever

särskilda åtgärder erfordras utöver den nuvarande skolorganisationen för

att hela platsefterfrågan skall bli tillgodosedd. För att snabbt öka platsantalet

för denna elevkategori föreslås, att en provisorisk yrkesskoleavdelning

inrättas genom förhyrning på tills vidare tre år av en föreningen Vita

bandet tillhörig fastighet Håkanstorp i Västra Vingåkers kommun. Kommittén

lägger inte i detta sammanhang fram något förslag rörande det

klientel, för vilket fastigheten bör användas.

Beträffande fastighetens beskaffenhet och läge m. m. lämnar kommittén

följande uppgifter. Fastigheten är belägen vid sjön Kolsnaren, ca fem km

från Baggetorps stationssamhälle och tolv km från Katrineholms stad. Ä

fasLigheten finns en huvudbyggnad innehållande 17 rum, kök och ekonomiutrymmen,

en annexbyggnad med fem rum och en hörsal samt ett bostadshus.

Dessutom finns två mindre stugor. Oljeeldning finnes installerad i

huvudbyggnad och annex. Byggnaderna är i gott skick och står f. n. oanvända.

De kan därför användas för ungdomsvårdsskoleändamål så snart

vissa mindre reparations- och omändringsarbeten utförts. Byggnaderna är

försedda med möbler och andra inventarier som är i gott skick. Viss

komplettering av inventarieutrustningen erfordras.

Kommittén räknar med att i huvudbyggnaden kunna bereda plats för 14

elever. Vissa personalbostäder står till förfogande i huvudbyggnaden och

annexet. Vissa omändrings- och inoderniseringsarbeten behöver utföras i

annexet och bostadshuset.

Något förslag till personalplan framlägges inte av kommittén, men medel

äskas till avlönande av 7—8 befattningshavare.

Anordnande av utskrivningsavdelning vid Gudmundsgårdens skolhem

Kommittén har såsom nämnts föreslagit, att Hammargårdens skolhem

omdisponeras för yrkesskoleklientel. Om så sker torde följden bli att de

yngre skolhemseleverna, som hittills huvudsakligen vårdats på Hammargården,

i stället får intagas på Gudmundsgårdens skolhem. Till denna skola

hänvisas f. n. välbegåvade elever i skolåldern, av vilka ett mindre antal

undervisas i läroverk och andra utbildningsanstalter i Kalmar.

För att möjliggöra för Gudmundsgården att differentiera det äldre och

yngre skolhemsklientelet och samtidigt tillgodose platsbehovet inom skolhemssektorn

föreslår kommittén, alt en utskrivningsavdelning å åtta plåt
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 117 nr 1958

27

ser inrättas i Kalmar. Till denna skulle i så fall även kunna hänvisas äldre

återtagna elever, vilka nu måste vårdas tillsammans med de yngre skolpliktiga

eleverna vid skolhemmet.

Anslag till anordnande och drift an provisoriska förläggningar

För att avlasta ungdomsvårdsskolorna för manliga elever föreslår kommittén,

att som en försöksverksamhet ett antal sådana elever placeras i

skogligt arbete under kvalificerad ledning. Rörande värdet av ifrågavarande

verksamhet och sättet för dess anordnande anför kommittén bl. a. följande.

Skogsbruket erbjuder ett flertal arbetsuppgifter och såväl vid den skogsbetonade

fortsättningsskolan som vid skogsstyrelsens ungdomskurser synes

eleverna erhålla en lämplig avvägning av teoretisk undervisning och praktiskt

arbete. Härtill kommer, att förläggningarna i allmänhet är anordnade

som internat, där kvalificerad tillsyn och ledning lämnas icke blott under

arbetstid utan även under fritid.

Avsikten med den föreslagna placeringen i skogsvård skall vara arbetsträning

och att man söker tillskapa en möjlighet till en ny övergångsform

mellan ungdomsvårdsskolan och vanligt yrkesarbete, varigenom man i vissa

fall skulle kunna ernå en viss avkortning av vistelsen på skolan. Sådana

övergångsformer finnes f. n. genom inackorderingshemmen och de planerade

utskrivningsavdelningarna utanför skolorna. Även placeringen av

elever för fortsatt utbildning i folkhögskolor, olika yrkeskurser, centrala

verkstadsskolor m. m. tjänar i viss mån samma syfte. Skogsarbetets förläggning

till internat av en speciell typ såväl för det praktiska yrkesarbetet

som för den teoretiska undervisningen ger emellertid anordningen en något

annorlunda karaktär.

Som tänkbara former för anordnandet av denna försöksverksamhet synes

böra övervägas dels placeringen av enstaka elever i redan existerande kurser

å vissa orter, dels anordnandet av speciella förläggningar under ledning

av en kvalificerad skogsförman med biträde av person med erfarenhet av

ungdomsvård. På grund av verksamhetens karaktär av försök bör tills vidare

endast ett mindre antal elever placeras och gruppernas storlek ej

överstiga åtta elever. Kostnaderna för verksamheten bör åvila ungdomsvårdsskoleorganisationen.

Ett speciellt anslag bör beviljas för anordnandet

av särskilda förläggningar. Enstaka elevs deltagande i vanliga kurser är att

likställa med eftervård eller utackordering och bör alltså bekostas av medel

från det härför beviljade anslaget.

Uet har inte varit möjligt för kommittén att utarbeta detaljerade förslag

rörande verksamhetens anordnande. Kommittén, som framhåller alt verksamheten

torde få anpassas efter förhållandena, föreslår, att ett särskilt

anslag å 100 000 kronor ställes till förfogande att av socialstyrelsen disponeras

för anordnande och drift av provisoriska förläggningar.

Särskilt anslag till förnäm av fastighet för ungdomsvårdsskola

Kommittén föreslår, att ett anslag av 200 000 kronor ställes till Kungl.

Maj:ts förfogande att disponeras för förvärv av för ungdomsvårdsskola

lämplig fastighet. Kommittén anför härom i huvudsak följande.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr it7 år 1958

Kommittén har i sitt arbete att på längre sikt söka lösa platsfrågorna vid

ungdomsvårdsskolorna prövat ett flertal olika förslag och anbud beträffande

förvärv av fastigheter för ungdomsvårdsskoleverksamhet. Hittills framkomna

förslag har emellertid inte varit lämpliga för ändamålet. Enligt gällande

ordning måste ett förvärv av fastighet till ungdomsvårdsskola i varje särskilt

fall underställas riksdagens prövning. På grund härav kan det dröja

ett år eller längre, innan ett köp kan avslutas. Ett ekonomiskt och även ur

andra synpunkter fördelaktigt köp kan därför gå om intet ifall säljaren inte

kan eller vill avvakta ett slutligt ställningstagande från statsmakternas sida.

Den gällande ordningen för fastighetsförvärv kan sålunda medföra stora

svårigheter. Kommittén erinrar om att beträffande fångvården riksdagen

vid upprepade tillfällen och senast för budgetåret 1954/55 anvisat särskilda

investeringsanslag till förvärv av kolonier. Syftet härmed har varit, att för

koloniändamål lämpliga egendomar skulle utan tidsutdräkt kunna inköpas.

För inköp skulle erfordras beslut av Kungl. Maj:t i varje särskilt fall.

Kostnadsberäkningar

De sammanlagda kostnadsökningarna för budgetåret 1958/59 vid ett genomförande

av kommitténs i det föregående återgivna förslag beräknas till

1 060 000 kronor. Kostnaderna har beräknats till följande belopp.

Driftbudgeten:

A. Avlöningar:

1. Personalförstärkning vid Fagareds yrkesskola:
-

Antal Befattning

Lönegrad

Kostnad

1

assistent

17

15 840

1

översköterska

9

9 996

1

vårdare

8

9 504

1

» (nattvakt)

8

9 504

2. Provisorisk förändring

rid Hammargårdens skolhem

av personalplanen

Antal Befattning

Lönegrad

Kostnad

1

tillsynsman

12

12 432

3

arbetsledare

11

35 244

2

vårdare

Avgår:

8

20 112

67 788

i

folkskollärare

16

— 15 612

2

bitr. husförest.

9

— 21 192

36 804

30 984

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 117 år 1958

29

3. Förstärkning av skolorganisationen i

övrigt:

Antal Befattning Lönegrad Kostnad

2 utskrivningsassistenter 17 33 048

2 bokhållare 15 29 472

4. Personal vid ny flickskoleavdelning (Håkanstorp):
7—8

befattningshavare; lönegradsplacering

och kostnad beroende på klientelets art

5. Personal vid ny utskrivningsavdelning

(Gudmundsgården):

Antal Befattning

Lönegrad

Kostnad

1 husföreståndare

13

13 164

1 vårdare

8

10 056

1 ekonomibiträde

5

8 616

Samtliga befattningar förutsattes bli extra.

62 520

94 000

31 836

B. Omkostnader:

Reseersättningar 40 000

Eftervård och utackordering 175 000

Ny flickskoleavdelning (Håkanstorp)

a) hyra 12 000

b) omändringar och reparationer 42 000

c) omkostnader 78 000 132 000

Utskrivningsavdelning vid Gudmunds
gården

35 000

C. Engångsanskaffning av inventarier:

Läkarmottagnings-och sjukrum vid Fagared 5 000

Verkstäder vid Hammargården 30 000

Ny flickskoleavdelning 47 000

Utskrivningsavdelning vid Gudmundsgården

13 000

D. Anordnande och drift av provisoriska förläggningar:
-

264 184

382 000

95 000

100 000

Kronor

841 184

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj.ts proposition nr 117 år 1958

Kapitalbudgeten:

E. Byggnadsarbeten:

Omändring av lokaler till läkarmottagnings-

och sjukrum vid Fagared 9 000

Oinändring av skollokaler och garage vid

Hammargården 10 000 19 000

F. Anslag till förvärv av fastighet för ny ungdomsvårdsskola:

200 000

Kronor 219 000

Yttranden

Behovet av en snabb förstärkning av resurserna inom

ungdomsvårdsskoleorganisationen vitsordas kraftigt i praktiskt taget samtliga

remissyttranden. Flertalet remissorgan anser, att de av kommittén

framlagda förslagen till ökning av vårdresurserna i stort sett är ändamålsenliga.

Förslagen biträdes sålunda i huvudsak eller lämnas utan erinran

av arbetsmarknadsstyrelsen, medicinalstyrelsen, överstyrelsen för yrkesutbildning,

statens organisationsnämnd, statens kommitté för sinnessjukvårdens

utbyggande samt barnavårdsnämnderna i Stockholm, Göteborg och

Malmö. I några av yttrandena framhålles de föreslagna åtgärdernas provisoriska

karaktär och understrykes angelägenheten av en mera permanent

utbyggnad av vårdresurserna. Socialstyrelsen anför i detta sammanhang,

att då styrelsen på ett flertal punkter biträder kommitténs förslag beror

detta väsentligen på den föreliggande nödsituationen. Styrelsens ståndpunkt

innebär därför inte, att de föreslagna anordningarna godtas vare sig på

längre sikt eller under ändrade förhållanden. Styrelsen anför vidare bl. a.

följande allmänna synpunkter på läget inom ungdomsvårdsskoleorganisalionen.

Del klientel som numera intas på ungdomsvårdsskolorna är av skilda

orsaker mer svårbehandlat och anstaltsbesvärligt än tidigare. Det är i kriminellt

avseende som regel svårt belastat, många har gjort sig skyldiga till

långvarig och avancerad brottslighet såsom bilstöldsserier, kassaskåpssprängningar,

rån och överfall. Omkring en tredjedel av det manliga yrkesskoleklientelet

är numera alkoholmissbrukare. Även flickklientelet har i

större utsträckning än tidigare kriminalitet och alkoholism ingående i vanartskomplexet.

Platsbristen medför, att endast de mest vårdbehövande kan

tas emot. Under de långa väntetiderna hinner ungdomarna i många fall bli

än mer brottsbelastade och tillvända till ett asocialt levnadssätt.

Ungdomsvårdsskolorna har till uppgift att ge ifrågavarande ungdomar

en till resocialisering syftande behandling. Samtidigt skall de intagna enligt

bestämmelserna i den för skolorna gällande stadgan vara under betryggande

tillsyn. För socialstyrelsen framstår det såsom synnerligen betydelsefullt,

att ungdomsvårdsskolornas resurser i olika avseenden bringas att

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 117 år 1958

31

motsvara det föreliggande vårdbehovet. Om icke vårdresurserna håller

jämna steg med vårdbehovet, kan verkningarna för skolorganisationen bli

katastrofala. Dessa återspeglar sig icke endast i ett försämrat vårdresultat

på lång sikt utan även i ett ökat antal rymningar med åtföljande brott.

Även den på sistone tilltagande kritiska inställningen från allmänheten mot

ungdomsvårdsskolornas verksamhet — vilken visserligen ofta vilar på otillräcklig

sakkännedom men likväl är ägnad att försvåra skolornas arbete —

torde ha sin grund i den nu angivna utvecklingen.

Ungdomsvårdsskoleorganisationen är en i princip öppen vårdform. Detta

innebär bl. a. att personalens kvalifikationer och personliga egenskaper här

är av särskilt framträdande betydelse. Men även personalens förmåga har

en begränsning. Socialstyrelsen, som har varit nödsakad att vidtaga vissa

provisoriska åtgärder såsom överbeläggning o. dyl., har med bekymmer

kunnat konstatera, att personalen på sina håll blivit utsatt för alltför stora

påfrestningar och hårt sliten under sina strävanden att med otillräckliga

resurser söka bemästra ett alltmer svårskött klientel.

Den begränsade tid som har stått kommittén till buds, har medfört att

dess förslag i vissa hänseenden mera är att betrakta som riktlinjer än slutgiltiga,

konkret utformade projekt. Så har kommittén sett sig nödsakad att

delvis uppge de höga krav på behandlingen, som hittills har betraktats såsom

ofrånkomliga.

Förslaget alt genom viss omdisposition av Fagareds yrkesskola

öka antalet platser för manliga elever, som på grund av själslig

abnormitet bör stå under särskild läkartillsyn, föranleder en del invändningar

i vissa remissyttranden.

Socialstyrelsen erinrar, att i enlighet med beslut vid 1957 års riksdag ett

antal lindriga fall av psykiskt abnorma elever placerats vid skolan fastän

det inte — såsom förutsatts — varit möjligt att utöka antalet psykiaterbesök

vid skolan. Om elever av det normala Lövstaklientelet därutöver

skulle hänvisas till skolan skulle följden bli en klientelblandning som menligt

skulle inverka på vården. Socialstyrelsen måste därför motsätta sig att

så sker. Styrelsen understryker dock kraftigt, att skolan redan under nuvarande

förhållanden är i behov av den av kommittén föreslagna personalförstärkningen.

Även styrelsen för Fagareds yrkesskola vitsordar, att en

utökning av personalen vid skolan i föreslagen omfattning är behövlig.

Styrelsen avstyrker i övrigt förslaget främst med hänsyn till alt den nuvarande

differentieringen av eleverna skulle komma att övergivas. Bl. a.

skulle, framhåller styrelsen, de svårbehandlade eleverna komma att dominera

bland de återtagna recidivisterna och därmed vinna stort skadligt

inflytande på hela elevgruppen. Därtill kommer alt skolans förhållande

till ortens befolkning och framför allt till den talrika sommarstugebefolkningen

skulle komma alt allvarligt försämras. Enligt styrelsens uppfattning

är vidare närheten till Göteborg en negativ faktor, som ökar i styrka ju mer

psykiskt besvärliga eleverna är.

Barnavårdsnämnden i Göteborg anser det knappast tillrådligt att vidga

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj.ts proposition nr 117 år 1958

skolans verksamhetsområde med en ny elevkategori och ifrågasätter starkt

lämpligheten av den föreslagna lösningen.

Ungdomsvdrcisskolornas rektorsförening har också starka betänkligheter

mot förslaget ur differentieringssynpunkt. Föreningen anser, att det bör

övervägas om det inte i stället vore lämpligt att lägga ned skolhemsavdelningen

vid Lövsta och överföra eleverna vid denna avdelning till Folåsa

och Hammargården. Folåsa skulle därvid utbyggas med ytterligare en paviljong

och Hammargårdens klientel överföras till Gudmundsgården.

Även barnavårdsnämnden i Stockholm framhåller, att den föreslagna anordningen

skulle medföra en i och för sig olämplig klientelblandning vid

anstalten. Den bör därför betraktas som ett provisorium, som snarast bör

avlösas i samband med en utbyggnad av permanenta vårdplatser för det

ifrågavarande klientelet.

Medicinalstyrelsen anser, att en förutsättning för att förslaget genomföres

måste vara att psykiatrisk expertis knytes till skolan.

Förslaget att o m ä n d r a Hammargårdens skolhem till yrkesskola

har föranlett vissa erinringar och synpunkter i några yttranden.

Socialstyrelsen anför, att starka betänkligheter av både principiell och

praktisk art kan resas mot omdispositionen. Styrelsen ser särskilt allvarligt

på nackdelarna av skolans belägenhet i närheten av Stockholm, som är

enda möjliga permissionsort. Enligt styrelsens uppfattning finns det betydande

risk för att elever som vistas i Stockholm under permission uppsöker

eller uppsökes av asociala individer. Antalet rymningar torde även

komma att öka. Andra olägenheter är närheten till barnbyn vid Skå och

den frestelse för eleverna som de talrika sommarbostäderna i skolans närhet

utgör. Med hänsyn till det allvarliga läge som har uppstått till följd av

bristen på platser vid yrkesskolorna och då något annat skolhem inte framför

Hammargården bör ifrågakomma som yrkesskola vill styrelsen dock

inte motsätta sig alt förslaget genomföres. Enligt styrelsens mening skulle

de angivna olägenheterna kunna motverkas om skolan erhöll en specialavdelning.

Styrelsen föreslår därför, att en dylik avdelning uppföres vid

skolan. En specialavdelning är behövlig vid Hammargården även om skolan

skulle återgå till att bli skolhem. Avdelningen skulle då med fördel

kunna begagnas för bl. a. ungdomsvårdsskoleelever, som begått brott i

Stockholm och för utredningen härom bör vara tillgängliga i stadens närhet.

Även barnavårdsnämnden i Stockholm föreslår, att en specialavdelning

uppföres vid Hammargården. Nämnden framhåller, att härigenom möjlighet

skulle skapas till en snabb placering av ungdomar för vilka häktning

eljest ifrågasättes. Nämnden erinrar i detta sammanhang, att en betydande

del av det svårt belastade klientel som väntar på plats på ungdomsvårdsskola

kommer från Stockholm.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr i 17 år 1958 33

Skolöverstyrelsen anför, att kommittén inte tagit hänsyn till den snabba

takt, i vilken obligatoriskt åttonde och nionde skolår införes i landets skoldistrikt.

När den nioåriga skolplikten blir allmänt genomförd kommer —

med utgångspunkt från beläggningen på skolhemmen den 1 november 1957

— ytterligare ett 25-tal platser att behövas på hemmen, överstyrelsen anser

det under sådana förhållanden klart olämpligt att minska skolhemsorganisationens

kapacitet. Liknande synpunkter anföres av ungdomsvårdsskolornas

rektorsförening och styrelsen för Giidmundsgardens skolhem.

Styrelsen för Hammargårdens skolhem, som säger sig dela experten

Bolins synpunkter på förslaget, anser att på grund av beskaffenheten avskolhemmets

lokaler ett mer rymningsbenäget klientel än det som f. n.

finns på skolan inte kan bemästras. Enligt styrelsens mening måste man

räkna med omfattande ändringar av lokalerna, om 20 yrkesskoleelever skall

kunna sysselsättas vid skolan. Styrelsen framhåller, att det skulle skapa

irritation och otrivsel med ökad rymningsfrekvens som följd om man

samlar så många elever under de primitiva arbetsförhållanden som ett

provisorium erbjuder.

Vad angår personalen vid skolan efter omändringen till yrkesskola anför

statskontoret, att de föreslagna arbetsledartjänsterna bör ersättas med yrkesmästartjänster

i 9 lönegraden. Socialstyrelsen är inte övertygad om att

den föreslagna personalförstärkningen kommer att visa sig tillräcklig.

I fråga om principerna för vården vid den nya yrkesskolan är socialstyrelsen

tveksam om lämpligheten att i stället för en verklig yrkesutbildning

anordna arbetsträning. Enligt styrelsens uppfattning visar erfarenheten, att

eleverna snart tröttnar på de enligt deras åsikt ofta meningslösa arbetsmoment

som ingår i sådan arbetsträning. Yrkesundervisning bör i stället

anordnas i trädgårdsarbete, finsnickeri och byggnadsarbete. I stället för de

av kommittén föreslagna tre arbetsledartjänsterna bör två yrkeslärartjänster

i 15 lönegraden inrättas, varjämte en av de båda biträdande husföreståndartjänsterna

bör bibehållas. Den nu förefintliga trädgårdsmästartjänsten

vid skolan bör utnyttjas för undervisning i trädgårdsskötsel och i samband

härmed uppflyttas från 10 till 12 lönegraden. Ett växthus bör anordnas

vid skolan.

I några remissyttranden beklagas, att förslag om ändrad disposition

av Bistagårdens hem skola inte kunnat framläggas av

kommittén i denna arbetsetapp. Stockholms stads barnavårdsnämnd anför,

att det bör kunna förutsättas att undersökningarna om en ersättningsanstalt

för Bistagården påskyndas så att anstalten snarast kan iordningställas

som yrkesskola för flickor. Principbeslut om sådan användning bör fattas

redan nu. I samma riktning uttalar sig socialstyrelsen och ungdomsvårdsskolornas

rektorsf örening.

3 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 117

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungi. Maj:ts proposition nr 117 dr 1958

De av kommittén anförda betänkligheterna mot att reducera platsbristen

genom överbeläggning av skolorna delas av socialstyrelsen och ungdomsvårdsskolornas

rektorsförening. Föreningen anser, att befintliga utrymmen

vid skolorna inte medger någon överbeläggning.

Kommitténs förslag att slopa bestämmelsen i ungdomsvårdsskolestadgan

att villkorlig utskrivning av i skolhem intagen elev i

regel bör ske efter avslutad skolgång biträdes inte av socialstyrelsen. Styrelsen

anför, att skolstyrelsernas praxis att låta eleverna kvarstanna på skolhemmen

intill dess skolgången avslutats inte beror på någon missuppfattning

om innebörden av bestämmelsen. I stället har vårdbehovet uteslutande varit

avgörande.

Förslaget om utökning av personalorganisationen med två b o k h å 11 a rbefattningar

och två tjänster som utskrivningsassistenter

i syfte att avlasta den läkepedagogiska personalen från administrativa arbetsuppgifter

och genom intensivare behandling söka förkorta vårdtiderna

tillstyrkes eller lämnas utan erinran av samtliga remissorgan utom statskontoret,

som inte är berett att i nuvarande skede av utredningsarbetet understödja

inrättandet av dylika befattningar. Ungdomsvårdsskolornas rektorsförening

är skeptisk mot möjligheterna att genom en intensifierad

behandling i nämnvärd utsträckning vinna platser genom förkortning av

vårdtiderna. De föreslagna åtgärderna kan dock bidra till en minskning av

antalet återtagningar till skolorna av villkorligt utskrivna elever och därigenom

indirekt påverka platstillgången. Malmö stads barnavårdsnämnd anser,

att det inte är välbetänkt att söka ytterligare förkorta vårdtiderna på

skolorna. Enligt nämndens mening talar den höga återtagningsfrekvensen

bestämt häremot. I samma riktning uttalar sig Göteborgs stads barnavårdsnämnd.

Statens organisationsnämnd anför, att strävandena att utan försämrade

vårdresultat förkorta vårdtiden vid de för manligt normalklientel

avsedda yrkesskolorna bör bedrivas som systematiska försök med särskilt

aktgivande på förkortningens inverkan på återtagningsprocenten.

Behovet av en allmän förstärkning av eftervårdsresurserna

vitsordas allmänt i remissyttrandena. Stockholms stads barnavårdsnämnd

framhåller sålunda, att alla åtgärder som vidtas i syfte att snabbt

förstärka eftervården bidrager till att minska den akuta platsbristen. Arbetsmarknadsstyrelsen

uttalar, att de åtgärder som i första hand bör vidtas

för att bereda arbete åt och förhindra arbetslöshet bland ungdomsvårdsskoleelever

bör utan diskrimination vara desamma som avser övriga arbetssökande.

Om förhållandena skulle påkalla speciella beredskapsarbeten för

unga arbetslösa, är styrelsen beredd att efter samråd med socialstyrelsen

vidtaga erforderliga åtgärder, överstyrelsen för yrkesutbildning betonar, att

skolor och kurser under styrelsens överinseende inte är stängda för yrkesskoleeleverna.

Då det gäller att vinna inträde vid dylika skolor och kurser

måste emellertid ungdomsvårdsskoleeleverna få konkurrera med och inta
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 117 år 1958

35

gas efter samma grunder som andra sökande. Någon förtursrätt för ungdomsvårdsklientelet

kan överstyrelsen inte gå med på.

Förslaget om ökad medelsanvisning till eftervård och

utackordering i familjevård tillstyrkes eller lämnas utan erinran

i flertalet remissyttranden. Statskontoret är dock inte berett förorda,

att anslagsposten till eftervård och utackordering uppräknas med mer än

65 000 kronor. Ämbetsverket kan vidare inte tillstyrka någon allmän höjning

av eftervårdsbidragen men vill inte motsätta sig att bidragen mera

undantagsvis och då speciella skäl därtill föreligger får utgå efter något

förmånligare grunder än f. n. Ungdomsvårdsskolornas rektorsförening anser,

att möjligheterna att öka antalet utackorderingar inte kan bedömas

som stora. Föreningen framhåller, att endast det yngre skolhemsklientelet

torde kunna komma i fråga för denna vårdform men detta klientel minskar

alltmer. De äldre skolhemseleverna liksom flertalet yrkesskoleelever är i

alltför hög grad psykiskt skadade och belastade i kriminellt avseende för

att de med utsikt till framgång skall kunna fostras i friare former utan

föregående anstaltsbehandling.

Kommitténs förslag om höjning av anslagsposten till reseersättningar

i ungdomsvårdsskolornas omkostnadsstat tillstyrkes av

socialstyrelsen, medan statskontoret ifrågasätter om inte uppräkningen av

posten kan begränsas till 16 000 kronor, vilket belopp socialstyrelsen begärt

i sina anslagsäskanden för nästa budgetår.

Förslaget om förhyrning av egendomen Håkanstorp för

ungdomsvårdsskoleändamål tillstyrkes av socialstyrelsen och lämnas i övrigt

utan erinran i yttrandena.

Vad kommittén föreslagit i fråga om anordnande av en uts

k r i v n i n g s a v d e 1 n i n g vid Gudmundsgårdens skolhem

föranleder invändningar i några remissvar.

Styrelsen för Gudmundsgårdens skolhem har visserligen — om andra utvägar

att råda bot för den akuta platsbristen inte kan uppletas — ej något

emot att det klientel som nu intages på Hammargården hänvisas till Gudmundsgården

under förutsättning att möjligheter skapas för differentiering

inom skolan. För detta ändamål bör ytterligare en avdelning anordnas vid

skolan. Enligt styrelsens mening måste emellertid en sådan avdelning ligga

inom skolans område för att bli till nytta. Avdelningen hör avses för de äldre

eleverna. Då dessa elever ofta i fråga om vanart och kriminalitet väl kan

mäta sig med yrkesskolornas elever skulle en placering av dem i en avdelning

utanför skolans område med mycket enstaka undantag helt misslyckas.

Styrelsen framhåller också, att någon lägenhet eller villa lämplig

för en utskrivningsavdelning inte torde kunna uppbringas i orten inom

rimlig tid. Av angivna skäl motsätter sig styrelsen bestämt att avdelningen

på föreslaget sätt anordnas i förhyrda lokaler utanför skolans område.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 117 år 1958

Även byggnadsstyrelsen och socialstyrelsen anser, att — med hänsyn till

läget på hyresmarknaden — möjligheterna att förhyra lokaler för den ifrågavarande

utskrivningsavdelningen är begränsade. Socialstyrelsen hänvisar

till att styrelsen i sina anslagsäskanden för nästa budgetår föreslagit, att en

nybyggnad uppföres för ändamålet. Styrelsen anser sig inte böra frångå

detta förslag.

Kommitténs förslag om anvisande av anslag till anordnande

och drift av provisoriska förläggningar i syfte att såsom

en försöksverksamhet placera ett antal manliga elever i skogligt arbete

under kvalificerad ledning har i allmänhet tillstyrkts eller lämnats utan

erinran i remissyttrandena. Endast överstyrelsen för yrkesutbildning är

skeptisk mot tanken att bereda ungdomsvårdsskoleeleverna skoglig utbildning.

överstyrelsen framhåller, att man måste räkna med att eleverna efter

avslutad dylik utbildning i allmänhet inte torde komma att kvarstanna på

landsbygden utan i stället med stor sannolikhet kommer att söka sig in

till städerna. Styrelsen finner det med hänsyn härtill mindre rationellt att

bereda dem en yrkesutbildning som de sedermera inte kommer att få användning

av. På detta sätt skapas inte större förutsättningar för eleverna

att komma under ordnade arbetsförhållanden.

Statens organisationsnämnd finner en dylik verksamhet särskilt angelägen,

enär genom anordnandet av sådana förläggningar skolorganisationens

elasticitet kan ökas till förhållandevis små kostnader. Stockholms stads

barnavårdsnämnd upplyser, att nämnden har goda erfarenheter av liknande

terapeutisk verksamhet vid barnbyn Skå.

Beträffande den ifrågavarande försöksverksamhetens anordnande anför

skogsstyrelsen, att det föreligger stora svårigheter att i någon större utsträckning

antaga elever från ungdomsvårdsskolorna vid de av skogsvårdsstyrelserna

anordnade yrkesutbildningskurserna. Tillströmningen av sökande

till dessa kurser är så stor att, om ungdomsvårdsskoleelever antas,

motsvarande antal andra sökande måste avvisas. Vidare torde det bli vissa

svårigheter att ordna en tillfredsställande tillsyn av eleverna. Styrelsen

anser det dock inte uteslutet, att ett strängt urval av ungdomsvårdsskolornas

elever skulle kunna beredas lämplig eftervård vid dylika kurser. Skogsstyrelsen

är därför beredd att i samråd med vederbörande lokala organ

medverka till att försöksvis pröva anordningen vid en eller annan skogsbruksskola.

Styrelsen ifrågasätter, om inte de elever som skall uttas till

skogliga kurser tidigare bör ha varit i kontakt med skogsyrket.

Vad angår förslaget om anordnande av särskilda förläggningar för ungdomsvårdsskoleelever

framhåller skogsstyrelsen, att en dylik verksamhet

förutsätter någon form av nära samverkan med representanter för storskogsbruket.

Endast därigenom torde tillräckligt stora arbetsobjekt och i

vissa fall även förläggningslokaler kunna ställas till förfogande. Om inte

huvudmännen kan meddela erforderlig undervisning torde skogsvårdssty
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 117 år 195S

37

relserna i viss mån kunna biträda därmed, om ökade resurser i form av

lärare och driftmedel ställes till deras förfogande.

Arbetsmarknadsstyrelsen uttalar, att vid anordnandet av förläggningar

samråd bör ske med styrelsen i fråga om de orter, dit förläggningarna skall

lokaliseras. Styrelsen framhåller, att därvid synpunkter kan framföras som

förhindrar att förläggningar upprättas på ur arbetsmarknadssynpunkt

mindre lämpliga platser.

Förslaget om anvisande av ett särskilt anslag till förvärv av

fastighet för ungdomsvårdsskoleändamål tillstyrkes livligt

av statens kommitté för sinnessjukvårdens utbyggande, som hänvisar till

vunna erfarenheter på sitt område. Även socialstyrelsen tillstyrker förslaget.

De av kommittén gjorda kostnadsberäkningarna har föranlett

ett uttalande av byggnadsstyrelsen, som säger sig sakna möjlighet att

utan tillgång till ritningsförslag bedöma de beräknade kostnaderna för föreslagna

byggnadsåtgärder vid Fagared och Hammargården. Ej heller kan

styrelsen bedöma kostnaderna för anordnandet av provisoriska förläggningar

för försöksverksamhet.

Riksråkenskapsverket uttalar, att kostnaderna för hyra för nya elevförläggningar

samt omändrings- och reparationsarbeten vid den till förhyrning

föreslagna egendomen Håkanstorp bör bestridas från den i staten för statens

allmänna fastighetsfond upptagna posten till hyror och arrendeutgifter

in. m. för av fonden förhyrda lokaler och arrenderade markområden, delposten

byggnadsstyrelsens delfond.

Socialstyrelsens anslagsäskanden

Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Avlöningar

Anslag Nettoutgift

1956/57 5 290 000 5 648 705

1957/58 (statsliggaren s. 325) 5 825 000

Socialstyrelsen har (skr. 31/8 1957) framlagt förslag till anslagsberäkning

för nästa budgetår.

Efter samråd med kommittén för ungdomsvårdsskolorna har socialstyrelsen

ansett sig i detta sammanhang inte böra framlägga förslag i frågor

som faller inom ramen för kommitténs uppdrag såsom beträffande specialavdelningar

eller vård av elever med allvarlig psykisk belastning. Vid

sina beräkningar av anslagsbehovet har styrelsen utgått ifrån den nuvarande

anstaltsorganisationen jämte sådana redan beslutade anordningar

som kan beräknas vara färdigställda budgetåret 1958/59. Därutöver har

styrelsen räknat med, att den av nämnda kommitté föreslagna nya ungdomsvårdsskolan

på Visingsö är i verksamhet under nästa budgetår.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj.ts proposition nr 117 år 1958

Yrkanden

Socialstyrelsen har hemställt, att anslaget höjes med — avrundat —

1 300 600 kronor på sätt framgår av följande uppställning.

Lönereglering

1. 2 folkskollärare Ae 16—Ae 17 1 893

Personalförstärkningar m. m.

2. 1 arbetsledare Ae 11 vid Vemyra 12 904

3. 1 assistent Ae 17 vid Råby 17 080

4. 1 assistent Ae 17, 1 översköterska Ae 9 och 2 vårdare Ae 8

vid Eknäs 48 831

5. 1 tillsynsman Ae 12, 1 översköterska Ae 9 och 3 vårdare

Ae 8 vid Långanäs 51 963

6. 1 bokhållare Ae 15 och 1 yrkesmästare Ae 9 vid Sundbo 26 197

7. 7 vårdare Ae 8 vid specialavdelningarna 70 450

8. 5 tillsynsmän Ae 12 63 628

9. 1 kanslibiträde Ae 7 vid Lövsta 9 883

10. 1 biträde i reglerad bef ord ringsgång vid Ryagården 8 408

11. Ytterligare medel till kontorshjälp 3 600

12. Ytterligare medel till vikarier, praktikanter och obekväm
hetstillägg

150 000

13. 1 rektor Ao 23, 1 ämneslärare Ae 21, 1 assistent Ae 17, 1

yrkeslärare Ae 15, 1 tillsynsman Ae 12, 1 husföreståndare

Ae 10, 4 vårdare Ae 8, 1 ekonomibiträde Ae 5 och 2 ekonomibiträden

Ae 4 vid föreslagen ny skola på Visingsö 169 546

Omräkning

14. Löneklassuppflyftningar och 1957 års lönereglering 666 108

+ 1 300 491

15. Ordinariesättning föreslås beträffande 1 rektor Ae 23,

3 assistenter Ae 17, 2 folkskollärare Ae 16, 2 tillsynsmän

Ae 12, 1 lärarinna i tvätt Ae 10, 1 biträdande husföreståndare

Ae 9, 2 hantverkare Ae 8 och 8 vårdare Ae 8.

Motivering

1—2. Ett allt större antal elever i skolåldern kommer från skoldistrikt

med nioårig enhetsskola. Nästa läsår beräknas ca 30 enhetsskolpliktiga

elever vara intagna i organisationen. På grund härav bör försöksverksamhet

med enhetsskola anordnas vid Vemyra skolhem. Undervisningen bör

avse högstadiet, vara yrkesförberedande (9 y) och omfatta såväl s. k. preliminärt

yrkesbestämda som yrkesobestämda elever. Med hänsyn till kli
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 117 år 1958

39

entelets art och skolhemmets resurser är de lämpligaste yrkesämnena jordbruk,

trädgårdsskötsel och hantverk. För de yrkesobestämda eleverna kan

en s. k. allmänpraktisk verkstad anordnas i skolans lokaler.

Den föreslagna uppflyttningen av folkskollärartjänsterna överensstämmer

med motsvarande lönesättning inom enhetsskolans försöksdistrikt. Arbetsledartjänsten

avses för undervisning i hantverk och i den allmänpraktiska

verkstaden.

3. Motsvarande förslag framfördes inför innevarande budgetår (V ht 1957

s. 125) men bifölls ej. Behovet av ännu en assistent vid skolan har ytterligare

accentuerats. Underdimensioneringen av personal i ansvarig ställning har

medfört synnerligen svåra arbetsförhållanden vid skolan.

4. Vid Eknäs beräknas en ny sjuk- och observationsavdelning komma att

tas i bruk fr. o. m. nästa budgetår. Skolan — vars klientel nu består av

efterblivna flickor — skall därefter kunna ta emot psykiskt abnorma flickor

i behov av specialvård. Personalen bör förstärkas med hänsyn till skolans

ändrade uppgifter och tillkomsten av den nya avdelningen. Vid sjuk- och

observationsavdelningen bör anställas en översköterska och två vårdare.

Vidare behövs en assistent med psykologutbildning för intensivbehandling

av klientelet.

5. Vid ingången av nästa budgetår kommer ytterligare en specialavdelning

att vara i verksamhet vid Långanäs. Avdelningen avses för alkoholmissbrukare

och för omhändertagande av elever som är berusade vid intagning

eller återkomst från permissioner. Medicinsk behandling skall meddelas

vid avdelningen under ledning av skolans psykiater och skolläkaren.

Arbetsföra elever skall sysselsättas utanför avdelningen i jordbruk och

verkstäder. Med hänsyn till avdelningens uppgifter bör personalorganisationen

ha en delvis annan sammansättning än vid övriga specialavdelningar.

Någon särskild arbetskraft för yrkesundervisning erfordras inte. Däremot

måste en för sjukvårdande uppgifter kvalificerad befattningshavare

finnas på avdelningen. Denna kan även handha sjukvården för skolans

övriga elever och ersätta den nuvarande arvodesanställda sjuksköterskan.

6. Det kamerala arbetet vid Sundbo har kraftigt ökat efter tillkomsten

av sidoavdelningen vid Baggå och är nu av samma storleksordning som

vid Långanäs och Ryagården, vid vilka skolor särskilda bokhållare finns

anställda. Skolans rektor måste befrias från redogöraruppgifterna för att

helt kunna ägna sig åt arbetet med elevernas fostran.

Den personal — 1 tillsynsman, 1 vårdare och 1 ekonomibiträde — som

avsetts för Baggå är otillräcklig för att ge eleverna betryggande tillsyn.

Ytterligare en tjänst måste därför inrättas. Innehavaren av denna skall ha

till huvuduppgift att handleda eleverna i arbetet med iordningställandet

av byggnaderna vid Baggå.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj.ts proposition nr 117 år 1958

7. F. n. finns inom organisationen sju specialavdelningar nämligen vid

Lövsta, Långanäs, Fagared, Forsane, Sundbo, Margretelund och Ryagården.

Vid varje specialavdelning utgöres personalen i regel av 1 tillsynsman, 1 yrkesmästare

och 2 vårdare. Denna personaluppsättning är otillräcklig och

medger inte att under vissa tider mer än en befattningshavare åt gången

tjänstgör på dylik avdelning, överfall på personal och elever — i några fall

av livsfarlig natur ■— samt utbrytningsförsök har förekommit. Ur säkerhetssynpunkt

måste därför personalen utökas så att under dagtid två befattningshavare

alltid är i tjänst.

8—10. Motsvarande förslag framfördes inför innevarande budgetår (V ht

1957 s. 123) men bifölls ej.

11. Med hänsyn till höjningen av den allmänna lönenivån och tillkomsten

av ytterligare en yrkesskola behöver de för kontorshjälp avsedda medlen

räknas upp.

12. Under icke-ordinarieposten finns för innevarande budgetår tillgängligt

ett belopp av 409 774 kronor för avlönande av vikarier och praktikanter

samt utbetalning av obekvämhetstillägg. Medelsförbrukningen för ifrågavarande

ändamål under budgetåret 1956/57 uppgick till ca 500 000 kronor.

Medelsbehovet för såväl vikarier som obekvämhetstillägg ökar i samma

mån som antalet befattningshavare. För nästa budgetår erfordras ytterligare

100 000 kronor för avlönande av vikarier och 50 000 kronor för utbetalning

av obekvämhetstillägg.

13. Personaluppsättningen överensstämmer med vad som föreslagits av

kommittén för ungdomsvårdsskolorna.

Yttranden

över socialstyrelsens framställning har yttranden avgivits av statskontoret

och statens organisationsnämnd. Skolöverstyrelsen har avgivit utlåtande

över framställningen i vad den avser förslag om försöksverksamhet

med enhetsskola vid Vemyra skolhem. Statens lönenämnd har yttrat sig i

fråga om lönegradsplacering av personal avsedd för ifrågavarande försöksverksamhet.

Skolöverstyrelsen avstyrker, att pågående av överstyrelsen ledd försöksverksamhet

med nioårig enhetsskola utsträckes till Vemyra skolhem. Enligt

överstyrelsens mening är det dock angeläget, att differentierad undervisning

och utbildning omfattande även klass 9 i möjligaste mån anordnas

för samtliga elever vid ungdomsvårdsskolorna. Detta torde kunna ske

efter mönster av den nioåriga enhetsskolan. överstyrelsen förordar, att pedagogisk

försöksverksamhet i syfte att åstadkomma differentierad undervisning

och utbildning vid ungdomsvårdsskolorna anordnas vid Vemyra

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 117 år 1958

41

skolhem inom ramen för skolornas egen verksamhet.

Överstyrelsen anför vidare, att framställningen om uppflyttning i lönegrad

av två folkskollärartjänster inte kan motiveras med att överensstämmelse

därmed skulle nås med motsvarande lönesättning inom försöksdistrikt,

då folkskollärare, som undervisar på enhetsskolans högstadium, inte

på grund härav placeras i högre lönegrad.

Statens lönenämnd har — därest undervisningen vid Vemyra finnes böra

organiseras i form av nioårig enhetsskola — inte i och för sig något att erinra

mot att de änmeslärare, som avses för högstadiet, placeras i lönegrad

17. Lönenämnden ifrågasätter dock, huruvida skäl föreligger för en ändring

av ifrågavarande tjänster innan ställning tagits till ett av 1957 års

lärarutredning framlagt förslag om bl. a. avveckling av de nuvarande folkskollärartjänsterna

i 17 lönegraden.

Vad angår den föreslagna tjänsten som arbetsledare vid Vemyra finner

lönenämnden inte tillräckliga skäl föreligga för högre lönegradsplacering

än A 10, dvs. samma lönegrad som gäller för tjänsterna som jordbruksförman

resp. trädgårdsmästare vid skolhemmet.

Statskontoret kan inte understödja de i punkterna 1-—2 framförda förslagen.

Med hänsyn till att enhetsskolan ännu befinner sig på försöksstadiet

och hittills införts endast i begränsad omfattning inom det allmänna

skolväsendet bör det tills vidare anstå med anordnande av dylik verksamhet

inom ungdomsvårdsskoleorganisationen. Frågan om en övergång till

enhetsskoleform vid skolan synes böra hänskjutas till kommittén för ungdomsvårdsskolorna

för utredning.

Därest den planerade ungdomsvårdsskolan på Visingsö kommer till stånd

har statskontoret intet att erinra mot att skolan får den av socialstyrelsen

föreslagna personaluppsättningen.

Statskontoret vill inte motsätta sig att Eknäs -— allteftersom de beslutade

ändringarna av verksamheten vid skolan genomföres —- erhåller den

föreslagna personalförstärkningen. Vidare synes det motiverat, att Långanäs

med hänsyn till den särskilda karaktären av den nya specialavdelningen

vid skolan tillföres de begärda befattningarna med undantag fölen

vårdartjänst.

Mot förslaget om anvisande av ytterligare 3 600 kronor för kontorshjälp

har statskontoret intet att erinra. Däremot avstyrker ämbetsverket, att en

bokhållarbefattning inrättas vid Sundbo. Vidare synes det tills vidare böra

anstå med inrättande av ytterligare en assistenttjänst vid Råby.

Huruvida klientelet vid specialavdelningarna och vid sidoanstalten Baggå

är så svårhanterligt, att ytterligare vårdpersonal nu är erforderlig undandrar

sig statskontorets bedömande.

De i punkterna 8—10 gjorda yrkandena, som framförts tidigare, bör cj

heller nu vinna tillmötesgående.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kung!. Maj:ts proposition nr 117 år 1958

Statskontoret vill inte motsätta sig den begärda uppräkningen av medel

till vikariatsersättningar.

Prövningen av frågan om ordinariesättning av vissa tjänster bör anstå

i avvaktan på resultatet av pågående utredning om ungdomsvårdsskolorna.

Statens organisationsnämnd anser det önskvärt att skolformerna inom

ungdomsvårdsskoleorganisationen nära ansluter sig till det allmänna skolväsendets.

Det synes emellertid tveksamt, huruvida den föreslagna tidpunkten

är lämplig för anordnande av enhetsskoleundervisning inom organisationen.

Nämnden finner den föreslagna personaluppsättningen vid den planerade

ungdomsvårdsskolan på Visingsö väl avpassad. Vidare synes den beräknade

personalökningen vid Eknäs motsvara utökningen av platsantalet

och klientelförändringen vid skolan. Med hänsyn till klientelets art vid den

nya specialavdelningen vid Långanäs synes det lämpligt att, såsom socialstyrelsen

föreslagit, en översköterska i stället för en yrkesmästare ingår i

personaluppsättningen.

Med anledning av socialstyrelsens förslag om en assistenttjänst vid Råby

erinrar organisationsnämnden, att vid denna skola elevantalet per assistent

är högre och vårdstandarden följaktligen lägre än vid andra motsvarande

skolor inom organisationen. Skulle Råby tillföras ytterligare en

assistenttjänst blir förhållandet omvänt. Om Råby kan rekryteras med

elever, som kan förutses kräva mindre insats av assistentarbete än genomsnittligt,

bör personalökning kunna undvikas utan men för vårdstandarden.

Vad angår personalbehovet på specialavdelningarna framhåller organisationsnämnden,

att om alltid två befattningshavare skall kunna vara i

tjänst samtidigt under dagtid krävs tre vårdare per avdelning. Huruvida

klientelförsämringen är sådan att dubblerad tjänst behövs under all dagtid

undandrar sig nämndens bedömande.

Därest tillsyn skall kunna anordnas dygnet runt vid sidoavdelningen

Baggå torde det vara erforderligt att utöka personalen med en befattningshavare.

Statens skolor tillhörande barna* och ungdomsvården: Omkostnader

Anslag Nettoutgift

3 590 500 3 978 525

3 683 500

1956/57

1957/58 (statsliggaren s. 327)

Yrkanden

Socialstyrelsen har (skr. 31/8 1957) anfört, att styrelsen vid sin beräkning

av anslagsbehovet utgått ifrån att det totala platsantalet vid skolorna under

nästa budgetår kommer att utgöra 843, vilket innebär en ökning med ea 12

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr H7 år 1958

43

procent jämfört med budgetåret 1956/57. Styrelsen hemställer, att anslaget

höjes med 473 700 kronor.

16 000

209 200

10 000

50 000

11 000

48 000

11 000

37 000

11 000

50 000

12 000

8 500

1. Reseersättningar

2. Bränsle, lyse och vatten

3. Övriga expenser

4. Inventarier m. m.

5. Tvätt och renhållning

6. Utspisning

7. Beklädnad

8. Hälso- och sjukvård

9. Undervisning, lek och idrott

10. Elevbelöningar

11. Eftervård och utackordering

12. Skyddskläder åt befattningshavare

+ 473 700

Motivering

1. Reseersättningar. Utgift 1955/56 102 500, 1956/57 115 110; anslag

1957/58 112 600. — Medelsbehovet ökar på grund av utvidgningen av anstaltsorganisationen

och det ökade elevantalet.

2. Bränsle, etc. Utgift 1955/56 825 869, 1956/57 953 658; anslag 1957/58

815 000.

3. övriga expenser. Utgift 1955/56 82 600, 1956/57 95 100; anslag 1957/58

119 600. — För att det administrativa arbetet vid skolorna skall kunna

effektiviseras till förmån för vård- och fostringsarbetet bland eleverna behövs

en upprustning med kontorsinventarier för 20 000 kronor. För nästa

budgetår bör 5 000 kronor beräknas för ändamålet. Vidare bör posten höjas

med 5 000 kronor med hänsyn till den utökade anstaltsorganisationen.

4. Inventarier. Utgift 1955/56 125 000, 1956/57 125 000; anslag 1957/58

155 000. — Enligt en av socialstyrelsen år 1954 verkställd undersökning

fanns behov av upprustning och anskaffning av inventarier för 182 000 kronor

under förevarande anslagspost (V ht 1955 s. 107). 1955 beviljades 20 000

kronor för ändamålet; anslagsposten bör nu räknas upp med ytterligare

50 000 kronor.

5. Tvätt och renhållning. Utgift 1955/56 71 454, 1956/57 76 898; anslag

1957/58 75 000. — Med hänsyn till den utökade anstaltsorganisationen bör

posten räknas upp med 11 000 kronor.

6. Utspisning. Utgift 1955/56 833 499, 1956/57 869 221; anslag 1957/58

925 000. — Medelsbehovet ökar med 48 000 kronor på grund av det ökade

elevantalet.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj.ts proposition nr 117 år 1958

7. Beklädnad. Utgift 1955/56 453 711, 1956/57 468 907; anslag 1957/58

514 000. — Posten bör höjas med 11 000 kronor med hänsyn till ökad elevbeläggning

och elevomsättning.

8. Hälso- och sjukvård. Utgift 1955/56 122 423, 1956/57 144 597; anslag

1957/58 125 000. -— Ungdomsvårdsskolornas elever är undantagna från det

s. k. utomlänsavtalet. På grund härav utgör dagskostnaden för sjukhusvård

av elever, som är utomlänspatienter, 35—50 kronor mot eljest 3 kronor per

dag. Centrala förhandlingar bör upptas i avsikt att få utomlänsavtalet tilllämpligt

på ungdomsvårdsskolornas elever. Med hänsyn till det ökade elevantalet

ökar medelsbehovet med 37 000 kronor. Om utomlänsavtalet får tilllämpas

behöver posten räknas upp med endast 7 000 kronor.

9. Undervisning, lek och idrott. Utgift 1955/56 100 706, 1956/57 103 355;

anslag 1957/58 110 000. — Medelsbehovet ökar med 6 000 kronor på grund

av det ökade platsantalet. I samband med införandet av enhetsskola vid

Vemyra måste skolmateriel till en beräknad kostnad av 5 000 kronor nyanskaffas.

Anslagsposten bör räknas upp med tillhopa 11 000 kronor.

10. Elevbelöning. Utgift 1955/56 180 277, 1956/57 201 576; anslag 1957/58

174 200. — Utökningen av organisationen motiverar en uppräkning med

50 000 kronor.

11. Eftervård och utackordering. Utgift 1955/56 336 970, 1956/57 398 577;

anslag 1957/58 435 000. -— Antalet villkorligt utskrivna och utackorderade

elever beräknas öka. Anslagsposten bör därför höjas med 12 000 kronor.

12. Motsvarande förslag gjordes senast inför innevarande budgetår (V ht

1957 s. 138).

Yttrande

Statskontoret har inte någon erinran mot beräkningen av utgifterna under

anslagsposten till reseersättningar samt posterna till tvätt och renhållning,

utspisning, beklädnad, elevbelöning och diverse.

Med hänsyn till att priset på kol- och koksbränslen sjunkit ifrågasättes,

om inte höjningen av delposten till bränsle, lyse och vatten bör begränsas

till 185 000 kronor.

Vad angår posten till övriga expenser erinrar statskontoret om att posten

för innevarande budgetår uppräknats med 32 000 kronor, varav 25 000 kronor

på grund av viss omfördelning av telefonkostnaderna. Den ändrade redovisningen

har i stort sett genomförts redan under budgetåret 1956/57. Vid

sådant förhållande kan ämbetsverket med hänsyn till belastningen inte tillstyrka

någon ytterligare förstärkning av anslagsposten.

Anslagsposten till inventarier har för innevarande budgetår uppräknats

med 30 000 kronor för anskaffning av utrustning till vissa nya anläggningar.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 117 år 1958

45

Nämnda belopp bör bibehållas under nästa budgetår för tillgodoseende av

inventariebehovet vid tillkommande nya avdelningar. Anslagsposten bör därför

upptagas med oförändat belopp, 155 000 kronor.

Statskontoret har inte något att erinra mot den föreslagna uppräkningen

av posten till hälso- och sjukvård. Ämbetsverket vill i likhet med socialstyrelsen

framhålla angelägenheten av att centrala förhandlingar nu upptages

i syfte att få utomlänsavtalet tillämpligt även för ungdomsvårdsskolornas

elever.

Med hänsyn till medelsåtgången bör posten till undervisning, lek och

idrott bestämmas till oförändrat belopp. Posten till eftervård och utackordering

har för innevarande budgetår höjts med 60 000 kronor. Statskontoret

framhåller, att kommittén för ungdomsvårdsskolorna enligt sina direktiv

har att undersöka, huruvida behov föreligger av ytterligare utökning av resurserna

för vård utom skolorna. I avvaktan på resultatet av denna undersökning

bör posten nu inte ytterligare uppräknas.

Förslaget om medelsanvisning till skyddskläder åt befattningshavare bör

enligt statskontorets mening ej vinna beaktande.

Statskontoret föreslår slutligen, att anslagsposten till sjukvård m. m. åt

befattningshavare (utgift 1955/56 12 548, 1956/57 9 935; anslag 1957/58

17 500) med hänsyn till belastningen sänkes till 13 000 kronor.

Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Engångsanskaffning

av inventarier m. m.

Under denna rubrik har för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag

av 45 000 kronor.

Socialstyrelsen har (skr. 2/10 1957) hemställt om anvisande av 96 200

kronor för anskaffning av inventarieutrustning m. m. enligt följande fördelning

till skolor, beträffande vilka socialstyrelsen begärt anslag för omeller

tillbyggnadsarbeten.

Eknäs

30 000

Johannisberg

30 000

Vemyra

15 400

Gudmundsgården

10 400

Östra Spång

10 400

Summa kronor

96 200

Utbildning av personal vid skolor tillhörande barna- och ungdomsvården

Till ifrågavarande ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett

reservationsanslag av 41 000 kronor, vilket avsetts för anordnande av en

kurs för 30 assistenter, folkskollärare och yrkeslärare samt en kurs för

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 117 år 1958

40 befattningshavare tillhörande vård- och tillsynspersonalen. Vardera

kursen.avses pågå tre veckor.

Socialstyrelsen har (skr. 31/8 1957) hemställt om anvisande av 41 000

kronor till dels en kurs för personal, som inte tidigare bevistat någon av

styrelsen anordnad kurs, dels en fortbildningskurs för sådan personal, som

tidigare med godkända vitsord genomgått en allmän kurs. Vardera kursen

bör omfatta tre veckor.

Härjämte föreslår styrelsen, att 10 000 kronor anvisas till bestridande

av kostnader för intern utbildning av personalen vid vissa skolor samt

4 800 kronor till en internatkurs för skolornas företagsnämnder.

Statskontoret vill inte motsätta sig att 41 000 kronor anvisas för att

personalutbildningen under budgetåret 1958/59 skall kunna fortgå i samma

omfattning som medgivits för innevarande budgetår. Socialstyrelsens framställning

i övrigt bör lämnas utan åtgärd.

Bidrag till inrättande av inackorderingshem m. m.

Under denna rubrik har fr. o. m. budgetåret 1946/47 anvisats reservationsanslag

på tillhopa 271 500 kronor, varav för inrättande av inackorderingshem

232 000 kronor, för förnyelse av inventarier till vissa inackorderingshem

18 000 kronor och för bidrag till I.O.G.T. 21 500 kronor. — Reservationen

den 30 juni 1957 uppgick till 68 686 kronor.

Inackorderingshemmen drives av I.O.G.T. Staten betalar första årets

hyra och bestrider kostnaderna för inventarier med för varje hem högst

13 000 kronor. Fr. o. m. andra året må av statsmedel utbetalas underskottsersättningar

med högst årshyrans belopp (se nästföljande punkt).

Socialstyrelsen har (skr. 31/8 1957) erinrat om, att behovet av eftervårdsanordningar

för ungdomsvårdsskoleklientelet f. n. utredes av kommittén

för ungdomsvårdsskolorna. Styrelsen framlägger därför inte nu

några förslag om utvidgning eller väsentlig förändring av inackorderingshemsverksamheten.

Till två inackorderingshem, för vilka den första sjuåriga avtalstiden

löper ut under budgetåret 1958/59, bör i enlighet med beslut vid 1956 års

riksdag bidrag utgå till förnyelse av inventariebeståndet med 3 000 kronor

per hem. Vidare föreslås, att I.O.G.T. erhåller 2 000 kronor för sin verksamhet

till förmån för inackorderingshemmen. — Anslaget bör enligt styrelsens

förslag alltså uppföras med 8 000 kronor.

Statskontoret har inte funnit anledning till erinran mot socialstyrelsens

beräkning av medelsbehovet.

Ersättning till inackorderingshem för driftförluster m. m.

Inackorderingshemmen erhåller fr. o. m. andra året ersättning av staten

för uppkomna driftförluster, dock högst med ett belopp som motsvarar års
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 117 år 1958

47

hyran. Fr. o. m. budgetåret 1956/57 utgår därjämte till husmoder vid inackorderingshem

kontant ersättning med 1 000 kronor för år utöver utgående

naturaförmåner. Till nämnda ändamål har för innevarande budgetår anvisats

ett reservationsanslag av 80 000 kronor. — Reservationen den 30 juni

1957 uppgick till 41 373 kronor.

Socialstyrelsen har (skr. 31/8 1957) anfört, att åtta hem beräknas vara

i verksamhet under nästa budgetår. Årshyran uppskattas till i genomsnitt

9 000 kronor per hem. Kostnaderna för underskottsersättningar beräknas

därför till 72 000 kronor för budgetår.

Styrelsen upprepar sitt i anslagsäskandena för innevarande budgetår

framförda förslag att den kontanta ersättningen till husmödrarna vid

inackorderingshemmen höjes från 1 000 till 2 000 kronor om året, vilket

innebär att inedelsbehovel för sådana ersättningar skulle bli 16 000 kronor.

Av den å anslaget förefintliga reservationen beräknas 20 000 kronor

komma att återslå vid utgången av innevarande budgetår. Anslagsbehovet

skulle alltså uppgå till (72 000 + 16 000 — 20 000) 68 000 kronor.

Statskontoret kan inte tillstyrka socialstyrelsens förnyade framställning

om höjning av ersättningen till husmödrarna vid inackorderingshemmen.

Ämbetsverket beräknar i anslutning härtill medelsbehovet till 60 000

kronor.

Vissa byggnadsarbeten vid statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården

För innevarande budgetår har under denna rubrik på kapitalbudgeten

under statens allmänna fastighetsfond anvisats ett investeringsanslag av

1 180 000 kronor.

Yrkanden

Socialstyrelsen har (skr. 4/5 och 2/10 1957) anmält ett behov av 3 862 000

kronor för nästa budgetår.

1. Nya verkstadslokaler m. m. samt ombyggnad av tvättstuga

vid Eknäs 515 000

2. Inköp av fritidsstuga vid Fagared 15 000

3. Staket kring specialavdelningen vid Forsane 17 000

4. Mekanisk verkstad vid Johannisberg 180 000

5. Utskrivningsavdelning jämte nya expeditionslokaler samt

bostadshus vid Vemyra 405 000

6. Utskrivningsavdelning vid Gudmundsgården 240 000

7. Utskrivningsavdelning vid östra Spång 235 000

8. Vissa förbättringsarbeten vid Ryagården m. m. 61 000

9. Nya personalbostäder 1 817 000

10. Omläggning av vatten- och avloppssystemet vid Långanäs

m. m. 350 000

11. Färdigställande av bostadshus vid Lövsta och Fagared 27 000

3 862 000

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj.ts proposition nr 117 år 1958

Beträffande yrkandena under punkterna 1—10 har samråd ägt rum med

byggnadsstyrelsen och kommittén för ungdomsvårdsskolorna.

Motivering

1. I enlighet med tidigare godkänd plan bör återstående lokaler i huvudbyggnaden

vid Eknäs successivt utrymmas och ersättas med nya lokaler.

Följande lokalbehov bör tillgodoses genom nybyggnad: lektionssal för teoretisk

undervisning, gymnastiksal, lokaler för tvättinrättning samt arbetssalar

för vävning och arbetsterapi.

2. Motsvarande förslag gjordes senast inför innevarande budgetår (prop.

1957:1, bilaga 26, s. 3).

3. Motsvarande förslag framställdes senast inför innevarande budgetår

(prop. 1957:1, bilaga 26, s. 3). Staket behöver uppföras kring avdelningen

för att hindra rymningar.

4. Ett likalydande förslag lades fram senast inför innevarande budgetår

(prop. 1957:1, bilaga 26, s. 3). Den barack, i vilken den mekaniska verkstaden

vid skolan nu är inrymd, är trång, otidsenlig och hårt sliten. Den

är dessutom kall och dragig. Golvet och fundamenten för maskinerna är

vidare i ett sådant skick att maskinerna inte kan arbeta med erforderlig

precision. Härigenom blir yrkesutbildningen vid skolan lidande.

5. I samband med sina anslagsäskanden under driftbudgeten för nästa

budgetår har styrelsen föreslagit att försöksverksamhet med enhetsskola

anordnas vid Vemyra. De nuvarande lokalerna vid skolhemmet är dimensionerade

för ett yngre och mera lättskött klientel än det som nu vårdas

på skolan. Ytterligare förskjutning mot högre åldersgrupper kan väntas.

Genom nybyggnad av en utskrivningsavdelning bör därför skapas möjligheter

för uppdelning av eleverna i mindre grupper. I samband härmed bör

ytterligare kontorslokaler anordnas. Behovet av personalbostäder ökas genom

tillkomsten av en utskrivningsavdelning och försöksverksamheten med

enhetsskola.

6—7. Förslag om utskrivningsavdelningar vid Gudmundsgårdens och

Östra Spångs skolhem framlades år 1954 av ungdomsvårdsskoleutredningen.

Behovet av utskrivningsavdelningar av samma typ som finns vid yrkesskolorna

har ytterligare ökat sedan utredningens förslag avlämnades. På

grund av åldersförskjutningarna och svårigheterna att överflytta det äldre

skolhemsklientelet till yrkesskolorna vårdas f. n. elever över skolpliktig

ålder vid Gudmundsgården och östra Spång. Möjligheterna till differentiering

och uppdelning av klientelet i mindre grupper bör ökas. Utskrivningsavdelningarna

avses i första hand för äldre elever som erhållit anställning,

genomgår yrkesutbildning i orten eller som fortsätter sin skolgång utanför

skolhemmet.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr i 17 år 1958

49

8. Vid Ryagården saknas tillfredsställande möjligheter att förvara produkter

från skolans jordbruk och andra matvaror. En kylanläggning bör

därför anordnas i huvudköket. Vidare bör ett WC för personalen inredas

i elevförläggningen Björkhaga. Dessutom bör badrum inredas i elevförläggningen

Gammelgården. Kostnaderna för de ifrågavarande anordningarna

beräknas till 31 000 kronor.

Efter tillkomsten av den nya specialavdelningen kommer vattentillgången

vid skolan att vara otillräcklig. Ytterligare en borrbrunn behöver därför

anordnas. Kostnaderna härför beräknas till 30 000 kronor.

9. Behovet av personalbostäder uppgår f. n. till 40 familjebostäder och

lika många bostäder för ogift personal. Under nästa budgetår bör bostadslägenheter

uppföras i följande omfattning.

Skola

Befattningshavare

Storlek

Kostnad

Lövsta

Bitr. läkare eller psykolog,

1 X 90

340 000

assistent och folkskollärare

2 X 90

Långanäs

assistent

1 X 90

100 000

två vårdare

2 X 65

140 000

yttre arbeten för ovanstående

65 000

Forsane

två vårdare

2 X 65

155 000

Sundbo

» »

2 X 65

210 000

Bistagården

rektor

1 X 90

72 000

assistent och yrkeslärare

2 X 65

115 000

två vårdare

2 X 65

140 000

yttre arbeten för ovanstående

80 000

Morängen

två yrkeslärare

2 X 65

165 000

Broby

yrkeslärare och hantverkare

2 X 65

150 000

Johanni sberg

en vårdare

1 X 65

85 000

Summa kronor

1 817 000

10. Efter besiktning av anläggningen för vatten och avlopp vid Långanäs

har bl. a. framhållits, att de nuvarande vattenbrunnarna är otillräckliga

och att sjövatten i viss utsträckning måste användas trots att del är olämpligt

på grund av föroreningar. Med nuvarande anordningar blir avloppsvattnet

från skolan inte tillräckligt renat, varför vattnet i den i närheten

av skolan belägna sjön, till vilken avloppsvattnet ledes, i hög grad förorenas.

Del är därför nödvändigt att lägga om de yttre avloppsledningarna samt

4 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 117

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj.ts proposition nr 117 år 1958

anordna en ny borrbrunn och en reningsanläggning för höggradig rening

av avloppsvattnet.

11. För uppförande av vissa bostadslägenheter vid Fagared, Homo, Morängen

och Lövsta har vid 1956 års riksdag anvisats 294 500 kronor under

reservationsanslaget till Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården:

Byggnadsarbeten m. m. Sedan byggnadsarbetena vid Homo och

Morängen färdigställts återstår av de anvisade medlen 142 000 kronor.

Kostnaderna för de ifrågavarande bostadshusen vid Fagared och Lövsta

beräknas av styrelsen till 169 000 kronor. Ytterligare 27 000 kronor bör

därför anvisas för ändamålet. I samband härmed har styrelsen anmält, att

å det nämnda reservationsanslaget har vid utförandet av vissa andra byggnadsföretag

uppkommit besparingar med tillsammans 15 042 kronor, varjämte

927 kronor av anslaget ännu inte anvisats till visst byggnadsföretag.

Nämnda belopp — tillhopa 15 970 kronor — synes kunna utnyttjas för

det här ifrågavarande ändamålet.

Yttranden

Statskontoret, som utgår ifrån att i nuvarande läge någon ökad inedelsanvisning

under anslaget inte kan ifrågakomma, anser det svårt att göra

någon angelägenhetsgradering mellan de olika byggnadsprojekten.

I anslutning till förslaget att bygga ytterligare personalbostäder uttalar

statskontoret, att de begränsade resurser, som kan ställas till förfogande

för byggnadsverksamhet vid skolorna, främst bör disponeras för åtgärder

som ökar tillgången på elevplatser. Ämbetsverket erinrar i detta sammanhang

även om att statsmakterna vid sitt ställningstagande år 1956 (prop.

1956:116 s. 75) till de principiella riktlinjerna för tjänstebostadssystemel

utgått från att bostadsförsörjningen i främsta rummet är att anse som en

kommunal angelägenhet. Anordnandet av uthyrningsbostäder genom statens

försorg kunde därför starkt begränsas.

Byggnadsstyrelsen tillstyrker socialstyrelsens framställning om anvisande

av ytterligare medel till personalbostadshus vid Fagared och Lövsta.

Departementschefen

Platssituationen vid skolorna m. m.

Efterfrågan på platser inom ungdomsvårdsskoleorganisationen har genomgått

betydande förändringar under det senaste decenniet. Under åren

1949—1954 gick antalet elever vid skolorna ned från ca 850 till omkring

600. Denna kraftiga minskning av elevantalet torde bl. a. kunna förklaras

av att samhällets resurser att ge lämplig vård i andra former än på anstalt

efterhand ökats med påföljd att anstaltsvård behövt tillgripas i allt mindre

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 117 år 1958

51

utsträckning. Det ligger i sakens natur att det var de lindrigaste fallen

som under denna utveckling försvann från ungdomsvårdsskolorna.

Fr. o. m. år 1955 började efterfrågan på platser vid skolorna att öka.

Denna ökning har härefter fortgått i alltmer stegrat tempo. Till belysning

härav kan nämnas, att summan av antalet på skolorna intagna elever

jämte exspektanter — personer beträffande vilka beslut om intagning på

ungdomsvårdsskola föreligger men vilka ännu ej intagits — utgjorde 676

den 1 januari 1955, 729 den 1 januari 1956, 831 den 1 januari 1957, 920

den 1 januari 1958 och 942 den 1 februari 1958. Såsom jag utvecklar

närmare i det följande utgör summan av antalet elever och exspektanter

inte något exakt mått på platsbehovet, men de anförda siffrorna torde ge

en bild av hur snabb utvecklingen har varit. Antalet vid skolorna -— skolhemmen

för elever i skolåldern, yrkesskolorna för äldre ungdomar samt

hemskolan Bistagården för väntande mödrar och mödrar med barn ■—

tillgängliga vårdplatser utgör f. n. 786.

Den stegrade efterfrågan på platser vid skolorna torde till en del kunna

förklaras med att antalet ungdomar i de aktuella åldersgrupperna ökat

under senare år. Emellertid torde också en ökad brotts- och asocialitetsfrekvens

hos ungdomen ha medverkat till utvecklingen. Särskilt gäller

detta vissa tillgreppsbrott, av vilka de under senare år ökande bilstölderna

tilldragit sig allt större uppmärksamhet. Av väsentlig betydelse är också

ikraftträdandet den 1 juli 1954 av 1952 års lagstiftning om påföljd för

brott av underårig. Enligt denna lagstiftning må den som ej fyllt 18 år

inte dömas till fängelse, straffarbete eller förvaring om ej särskilda skäl

föreligger. Normalt skall den som begått brott och som är under 18 år

behandlas inom socialvården och inte inom fångvården. På grund härav har

hela ökningen av antalet mycket svårbehandlade ungdomar i denna ålder

tillförts ungdomsvårdsskolorna.

Utvecklingen har alltså under de senaste åren inneburit både en ökning

av efterfrågan på platser vid skolorna och en ökning av elevernas svårhetsgrad.

Skolornas resurser har samtidigt förbättrats genom olika åtgärder,

såsom nybyggnad av specialavdelningar, modernisering av äldre byggnader,

ökning av personalen och ökning av möjligheterna till utackordering i

familjevård. Förbättringen av resurserna har emellertid inte hållit jämna

steg med ökningen av behovet.

Av de anförda siffrorna framgår, alt platsbrist föreligger inom skolorganisationen

och att bristen tenderar att öka. Uttryckt såsom skillnaden

mellan å ena sidan antalet intagna elever och antalet exspektanter

samt å andra sidan det sammanlagda antalet platser på skolorna

uppgick bristen den 1 februari i år för organisationen i dess helhet till 156

platser. Underskottet på platser är koncentrerat till specialskolorna för

psykiskt abnorma vid Lövsta (skolhem och yrkesskola för pojkar) och

Ryagården (yrkesskola för flickor) samt till yrkesskolorna i övrigt, medan

s. 52 Kontrollera mot PDF

52 Kungl. Maj.ts proposition nr 117 år 1958

ett visst platsöverskott finns vid skolhemmen och hemskolan. Med utgångspunkt

från de av socialstyrelsen uppgivna siffrorna på antalet intagna

jämte exspektanter den 1 februari i år skulle det totala platsunderskottet

vid Lövsta och yrkesskolorna kunna uppskattas till 192, varav 28 vid Lövsta,

101 vid yrkesskolorna för pojkar och 63 vid yrkesskolorna för flickor. Å

andra sidan fanns vid skolhemmen för pojkar 33, vid skolhemmet för flickor

1 samt vid hemskolan 2 outnyttjade platser. Jag vill emellertid framhålla,

att det ifrågavarande siffermaterialet måste bedömas med försiktighet.

En viss reduktion av den på detta sätt framräknade platsbristen är

sålunda motiverad med hänsyn till att bland exspektanterna — såsom

kommittén för ungdomsvårdsskolorna framhållit — inräknas en del personer

som redan är intagna på ungdomsvårdsskola men som skall överflyttas

till annan skola inom organisationen. Vidare brukar erfarenhetsmässigt för

en del av exspektanterna intagning på ungdomsvårdsskola inte bli aktuell

på grund av att vård i annan form kan ordnas eller av andra orsaker. Av

angivna skäl torde det vara befogat att reducera den anförda siffran på det

totala platsunderskottet med omkring 50.

Sedan vissa av riksdagen redan beslutade förstärkningar av organisationen

genomförts beräknas ytterligare 49 vårdplatser tillkomma, varav 18

vid yrkesskolorna för pojkar, 7 vid skolhemmen för pojkar, 16 vid yrkesskolorna

för flickor samt 8 vid ett hospits för pojkar.

Även härefter kommer brist på omkring 100 platser att kvarstå vid Lövsta

och yrkesskolorna. Det finns enligt min mening all anledning anta, att

denna platsbrist kommer att tillta om inte åtgärder vidtas för att så snabbt

som möjligt bygga ut organisationens kapacitet. Härför talar bl. a., att

antalet ungdomar i de åldersgrupper, från vilka ungdomsvårdsskolorna

hämtar sina elever, kommer att avsevärt öka åtminstone fram till mitten

av 1960-talet. Det möter emellertid stora svårigheter att med någon grad

av säkerhet bedöma utvecklingen under de närmaste åren. Även om man

skulle utgå ifrån att vanarts- och brottsfrekvensen bland ungdomen blir

oförändrad synes det realistiskt att med hänsyn till befolkningsutvecklingen

räkna med att efterfrågan på vårdplatser inom ungdomsvårdsskolorna

under de närmaste åren kommer att öka i inte obetydlig omfattning.

I likhet med kommittén för ungdomsvårdsskolorna finner jag det därför

angeläget, att skolornas resurser snabbt förstärkes så att i första hand den

akuta platsbristen kan avvecklas.

I detta sammanhang vill jag erinra om att sedan början av år 1957 inom

justitiedepartementet pågått konferenser för samordning av åtgärder mot

ungdomsbrottsligheten. Vid konferenserna har frågan om platsbristen vid

ungdomsvårdsskolorna uppmärksammats. Statsrådet Ivjellin och de deltagande

riksdagsledamöterna har sålunda i skrivelse till Kungl. Maj:t den

27 februari 1958 bl. a. uttalat, att en omedelbar upprustning av ungdomsvårdsskolorna

—- jämsides med en förstärkning av polisens effektivitet -—

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 117 år 1958

53

är den viktigaste åtgärd som i dagens läge kan vidtagas för att med verkan

på kort sikt bekämpa ungdomsbrottsligheten.

Jag torde nu få övergå till att närmare behandla de av kommittén framlagda

förslagen.

Förslag till utbyggnad av organisationen

Vad först beträffar förslaget om anordnande av en ungdomsvårdsskola

för pojkar på Visingsö med plats för 24 elever och inköp av en fastighet

på ön för ändamålet har kommittén uttalat en viss tveksamhet med hänsyn

till fastighetens läge. Vidare har byggnadsstyrelsen uttalat, att fastigheten

även efter de föreslagna reparations- och omändringsarbetena i fråga om

standard och ändamålsenlighet inte blir jämförbar med en nybyggnad.

Fastän jag i viss utsträckning måste dela de sålunda anförda synpunkterna

anser jag mig dock med hänsyn till rådande läge på vårdområdet böra

förorda, att fastigheten inköpes och att en ungdomsvårdsskola för pojkar

anordnas på densamma.

Kommittén har föreslagit, att skolan skall avses för välbegåvat normalklienlel.

Detta torde innebära, att till skolan skulle hänvisas elever av

samma slag som f. n. vårdas på Fagared. Då någon platsbrist hittills inte

förelegat vid Fagared bör anordnandet av yrkesskolan på Visingsö kombineras

med att ökade vårdresurser tillskapas inom organisationen för den

elevkategori, för vilken platsbehovet är mest trängande, nämligen Lövstaklientelet.

Jag återkommer till denna fråga i det följande vid behandlingen

av vissa förslag av kommittén i fråga om Fagared.

De av kommittén anförda skälen mot ett nedläggande av Gräskärrs

yrkesskola finner jag bärande. Det synes uteslutet att i nuvarande läge

avhända sig en för ungdomsvårdsskoleverksamhet i stort sett väl lämpad

fastighet. Då det emellertid står klart att skolan i sitt nuvarande skick inte

kan på ett tillfredsställande sätt fylla sin uppgift, främst på grund av de

nuvarande förläggningslokalernas dåliga skick, måste den tillföras ökade

resurser. Jag kan därför tillstyrka, att den nuvarande elevförläggningen

ombygges och att tre nya elevhem jämte en specialavdelning uppföres på

skolan i huvudsaklig överensstämmelse med kommitténs förslag. Antalet

vårdplatser vid skolan kommer härigenom alt öka till 46. Statskontoret

har ifrågasatt, att elevhemmen skulle byggas med plats för femton elever

i stället för tio som kommittén föreslagit. Med hänsyn till alt skolan är

avsedd för det yngsta yrkesskoleklienlelet anser jag mig dock kunna tillstyrka

den av kommittén föreslagna storleken på ifrågavarande elevhem.

Kommittén har föreslagit, att uppförandet av de nya elevförläggningarna

och ombyggnaden av den nuvarande förläggningsbyggnaden skall ske

i fyra etapper. I syfte all snabbt få fram nya platser vid skolan bör enligt

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj.ts proposition nr 117 år 1958

min mening i en första etapp uppföras samtliga elevförläggningar medan

ombyggnadsarbetena utföres i en eller flera senare etapper.

Fr. o. m. innevarande budgetår har medel anvisats till ökat antal besök

av psykiater vid Fagared. Syftet har härvid varit att möjliggöra hänvisning

av en del av de lindrigare Lövstafallen till skolan. Kommittén har nu

fullföljt ifrågavarande tanke och föreslagit, att Fagared efter vissa ändringsarbeten

samt förstärkning av personalen skall ta emot 15 elever av

Lövstaklientelet. Mot detta förslag har invändningar gjorts vid remissbehandlingen.

Främst har därvid åberopats, att olägenheter befaras uppkomma

genom den klientelblandning, som skulle uppstå vid skolan. Vidare

har hl. a. anförts, att närheten till Göteborg och beskaffenheten av den

trakt där skolan ligger skulle göra skolan mindre lämplig för det föreslagna

ändamålet. Jag har förståelse för de sålunda anförda betänkligheterna mot

förslaget. Emellertid måste beaktas, att frågan om ökade vårdresurser för

Lövstaklientelet är ytterst angelägen. I avvaktan på en lösning på längre

sikt av detta problem är det enligt min mening ofrånkomligt att provisoriskt

öka vårdresurserna för dessa elever. Av de nuvarande skolorna inom

organisationen synes Fagared vara den lämpligaste för uppgiften att bereda

en temporär avlastning av Lövstaskolan. Under senare tid har Fagaredsskolan

vanligen inte varit fullbelagd. Den har vidare nyligen tillförts en

specialavdelning varjämte såsom nämnts medel anvisats för ett ökat antal

besök av psykiater vid skolan. Genom tillkomsten av en yrkesskola på

Visingsö och genom i det följande föreslagen omdisposition av Hammargårdens

skolhem till yrkesskola ökas antalet vårdplatser för det klientel,

som nu mottages på Fagared. Av anförda skäl anser jag mig böra biträda

kommitténs förslag att till Fagared skall såsom ett provisorium efter hand

hänvisas 15 elever av Lövstaklientelet.

Även mot omdispositionen av Hammargårdens skolhem till yrkesskola

har framförts invändningar i vissa remissyttranden. Främst har härvid

hänvisats till de olägenheter, som följer med skolans läge i närheten av

Stockholm och barnbyn Skå. Vidare har påpekats, att det skulle vara

olämpligt att med hänsyn till en blivande övergång till enhetsskola inom

ungdomsvårdsskolorna minska antalet skolhemsplatser. Lokalernas beskaffenhet

har därjämte anförts som argument. Såsom framgår av de i det

föregående lämnade uppgifterna föreligger emellertid f. n. ett inte obetydligt

platsöverskott inom skolhemssektorn. Det har därför legat nära till

hands alt försöka att på ett eller annat sätt tillfälligt utnyttja detta platsöverskott

för vård av yrkesskoleelever, för vilka en avsevärd platsbrist

föreligger. Det är enligt min mening nödvändigt att i rådande läge på

vårdområdet maximalt utnyttja organisationens kapacitet. Av de nuvarande

skolhemmen kan endast Hammargården med små ändringar utnyttjas för

yrkesskoleändamål. Skolan har en längre tid varit lågt utnyttjad, tidvis

har sålunda endast omkring tolv elever varit intagna. En ny förläggning

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 117 år 1958 55

har för en tid sedan färdigställts som ersättning för en nedbrunnen förläggningsbyggnad.

Trots olägenheterna anser jag mig böra förorda, att skolan

fr. o. m. nästa budgetår tills vidare utnyttjas för yrkesskoleverksamhet.

Skolan är f. n. avsedd för 26 elever. Kommittén har med hänsyn till att

elevernas svårhetsgrad ökas föreslagit, att platsantalet vid skolan efter

omdispositionen minskas till 20. Häremot har jag intet att erinra.

I fråga om anordnandet av vårdverksamheten vid skolan efter omdispositionen

kan jag i stort sett godtaga vad kommittén föreslagit. Jag förutsätter,

att verksamheten närmare utformas av socialstyrelsen i samråd med

arbetsmarknadsstyrelsen och kommittén.

Socialstyrelsen och Stockholms stads barnavårdsnämnd har i sina remissyttranden

anfört, att en specialavdelning bör uppföras vid Hammargården.

Barnavårdsnämnden har framhållit, att härigenom möjligheter skulle skapas

att snabbt placera ungdomar för vilka häktning eljest ifrågasättes.

Nämnden har vidare påpekat, att en betydande del av det svårt belastade

klientel som väntar på plats på ungdomsvårdsskola kommer från Stockholm.

För egen del vill jag i denna fråga anföra, att det är en påtaglig

brist i organisationen, att det inte finns en sluten vårdavdelning inom

någorlunda bekvämt avstånd från Stockholm. Ungdomskriminaliteten är i

stor utsträckning ett storstadsproblem och avsaknaden av effektiva vårdmöjligheter

i huvudstadens närhet har ofta fått till följd att ungdomar, som

begått brott och som bort omhändertagas inom socialvården, i stället måst

häktas och intagas på fångvårdsanstall. I andra fall har dylika ungdomar

fortsatt sin brottslighet på grund av att de inte kunnat tas om hand på ett

effektivt sätt. Tillkomsten av en specialavdelning vid Hammargården skulle

sannolikt minska de nämnda olägenheterna och vara ett värdefullt hjälpmedel

i bekämpandet av ungdomskriminaliteten i Stockholm. Jag är därför

positivt inställd till att en dylik avdelning anordnas i anslutning till Hammargården.

Något utformat förslag föreligger emellertid inte. Byggnadsstyrelsen

har under hand uppskattningsvis angivit kostnaden för en specialavdelning

med åtta platser till ca 500 000 kronor. Denna kostnad, vilken inte

innefattar personalbostäder, inger betänkligheter. Det bör vara möjligt att

tillgodose behovet till en lägre kostnad per vårdplats. Då behovet av en sluten

avdelning i Stockholmstrakten måste betraktas som trängande, anser

jag dock, att frågan bör underställas riksdagen redan i förevarande sammanhang.

Vid beräkningen i det följande av anslaget till byggnadsarbeten

vid ungdomsvårdsskolorna räknar jag därför in ett belopp av 150 000 kronor

för påbörjande av en specialavdelning i anslutning till Hammargården.

Avdelningen skall i första hand avses för ungdom från Stockholm eller dess

omgivningar som på grund av brott omhändertagits för skyddsuppfostran

och i avvaktan på annan placering eller för utredning bör vistas i stadens

närhet.

Med hänsyn till det stora behovet av platser på yrkesskolor för flickor an
-

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj.ts proposition nr 117 år 1958

ser jag mig böra tillstyrka förslaget att på tre år förhyra egendomen Håkanstorp

och där anordna en skolavdelning med plats för 14 elever.

Kommitténs förslag att anordna en utskrivningsavdelning vid Gudmundsgården

genom att för ändamålet förhyra en lokal härför utom skolans område

är jag — med hänsyn till vad bl. a. skolans styrelse anfört — inte beredd

tillstyrka. Ej heller kan jag f. n. förorda, att en särskild byggnad för

ändamålet uppföres. Jag kommer i det följande att föreslå en avsevärd uppräkning

av de medel, som är avsedda för utackordering av ungdomsvårdsskoleelever.

Om verksamheten härmed utvidgas bör antalet elever på skolhemmen

kunna ytterligare minskas, varför vårdresurserna för skolhemseleverna

i stort sett torde bli tillräckliga tills vidare även efter en omdisposition

av Hammargården till yrkesskola.

Förslaget att som en försöksverksamhet placera ett antal elever vid ungdomsvårdsskolorna

i skogligt arbete under kvalificerad ledning finner jag

i likhet med flertalet remissmyndigheter väl värt att pröva. Även om man,

såsom överstyrelsen för yrkesutbildning framhåller, måste räkna med att

eleverna efter avslutat sådant arbete i många fall inte kommer att kvarstanna

på landsbygden, kan skogsarbetet dock vara av ett visst terapeutiskt

värde, vilket bestyrkes av de erfarenheter som Stockholms stads barnavårdsnämnd

haft av liknande verksamhet för eleverna vid barnbyn Skå.

Då vidare på detta sätt ett antal vårdplatser snabbt kan tillskapas tillstyrker

jag kommitténs förslag om anvisande av medel till anordnande och

drift av provisoriska förläggningar.

Något särskilt anslag till förvärv av fastighet för ungdomsvårdsskoleändamål

anser jag mig inte böra tillstyrka. Vid behandlingen i det följande av

investeringsanslaget till byggnadsarbeten vid skolorna föreslår jag emellertid

att Kungl. Maj :t skall äga viss befogenhet att vid behov disponera om

medel i syfte att kunna förvärva lämplig fastighet för detta ändamål.

Kommittén har vidare föreslagit flera åtgärder för att göra elevbehandlingen

mer effektiv och förbättra resurserna för eftervård och utackordering

av elever. Kommittén räknar med att härigenom vårdtiderna vid skolorna

skall kunna förkortas och antalet återtagningar av villkorligt utskrivna

elever, som f. n. är påfallande stort, minskas. Genom att öka antalet elever

i familjevård skulle vidare ett antal platser kunna frigöras vid skolorna.

I likhet med kommittén anser jag det betydelsefullt, att ökade resurser

ställs till förfogande för de nämnda ändamålen. Vad angår vårdtiderna vid

skolorna vill jag erinra om att i några remissyttranden uttalats tveksamhet

om lämpligheten av att ytterligare förkorta dessa. Enligt min mening torde

möjligheterna att förkorta vårdtiderna genom de av kommittén föreslagna

åtgärderna få bedömas med försiktighet. Härför talar främst den av kommittén

påvisade stora frekvensen av återtagningar till skolorna av villkorligt

utskrivna elever. Resurserna synes därför främst böra sättas in på åtgärder

som kan nedbringa antalet återtagningar. Till det angivna syftet

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 117 år 1958

57

kan en effektivare elevbehandling vid skolorna liksom ökade eftervårdsresurser

medverka.

Jag anser mig därför böra tillstyrka kommitténs förslag om en viss förstärkning

av personalorganisationen. Vidare tillstyrker jag den föreslagna

uppräkningen av anslagsposten till eftervård och utackordering i syfte

att bl. a. söka placera ytterligare 30—40 elever i familjevård.

Jag återkommer med preciserade förslag rörande dessa frågor vid min

behandling i det följande av medelsbehovet för ungdomsvårdsskoleorganisationen

under nästa budgetår.

Frågan om den av kommittén föreslagna ändringen av bestämmelserna

i ungdomsvårdsskolestadgan i fråga om villkorlig utskrivning av i skolhem

intagen elev torde böra anstå till en mera allmän översyn av stadgan.

Vad kommittén och arbetsmarknadsstyrelsen anfört rörande behandlingen

av arbetslösa elever föranleder inte någon erinran från min sida.

Om de av mig i det föregående förordade åtgärderna genomföres, kommer

ungdomsvårdsskolorna att direkt tillföras ytterligare minst 67 platser

utöver de 49 platser, som beräknas tillkomma genom redan beslutade åtgärder.

Genom omdisposition av Hammargården minskar platsantalet vid

skolhemmen för pojkar med 26 samtidigt som 20 platser tillföres yrkesskolorna

för pojkar. Det totala platsantalet vid skolorna skulle sålunda stiga

till 896. Härtill kommer de ökade placeringsmöjligheter, som kan vinnas

genom anordnandet av provisoriska förläggningar och ökad utackorderingsverksamhet.

Utöver nu redovisade förslag till platsökning torde ytterligare åtta platser

kunna vinnas genom anordnande av en specialavdelning vid Råby yrkesskola.

Denna skola är avsedd för elever över skolpliktig ålder som i begåvningshänseende

är något efterblivna. Specialavdelning saknas f. n. vid skolan.

De elever som behöver vård på sluten avdelning måste därför hänvisas

till specialavdelningen på Margretelund, vilken skola är avsedd för samma

klientel som Råby. Väntetiderna till denna avdelning är f. n. omkring fyra

månader. På grund av angivna förhållanden är det behövligt att öka vårdresurserna

vid skolan med en specialavdelning. Enligt vad jag inhämtat är

ägaren av skolfastigheten, stiftelsen för Råby räddningsinstitut, villig att

låta uppföra en dylik avdelning vid skolan och mot en skälig höjning av

arrendeavgiften upplåta avdelningen till staten.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att godkänna den ändring av

gällande arrendeavtal mellan staten och stiftelsen som föranledes av tillkomsten

av den ifrågavarande avdelningen.

De av mig föreslagna byggnadsarbetena vid Visingsö, Gräskärr och Hammargården

beräknas inte hinna bli färdigställda under nästa budgetår. Då

dessutom vissa byggnadsarbeten, vartill 1957 års riksdag beviljat anslag,

försenats, kommer sannolikt en avsevärd platsbrist att föreligga under

budgetåret.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj.ts proposition nr 117 är 1958

Med hänsyn till denna platsbrist är det givetvis angeläget att tillgängliga

resurser utnyttjas i full utsträckning. Jag förutsätter, att alla möjliga åtgärder

vidtas i detta syfte. Kommittén har inte ansett sig kunna f. n. föreslå

åtgärder för att med befintliga utrymmen öka platsantalet vid skolorna.

Ehuru jag har full förståelse för nackdelarna med att överbelägga skolorna,

bör dock i rådande läge — såsom för övrigt f. n. sker vid några skolor_

befintliga extra förläggningsutrymmen utnyttjas så långt detta är möjligt.

Jag övergår härefter till att beräkna medelsbehovet under de olika anslagen

för nästa budgetår.

Avlöningar

I enlighet med vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan axarets

statsverksproposition, för flera huvudtitlar gemensamma frågor, har

riksdagen (SU 14; Rskr 14) medgivit, att 27 vårdartjänster i Ae 8 vid ungdomsvårdsskolorna

uppflyttas till Ae 10 under benämningen förste vårdare.

Erforderliga medel torde beräknas i anledning härav.

Frågan om hur enhetsskoleundervisningen skall organiseras vid ungdomsvårdsskolorna

kommer att tas upp till behandling av kommittén för

ungdomsvårdsskolorna. Med hänsyn härtill är jag inte f. n. beredd att ta

ställning till socialstyrelsens förslag att anordna försöksverksamhet med

enhetsskola vid Vemyra skolhem. Dock har jag ej något att erinra mot att

differentierad undervisning och utbildning — i enlighet med vad skolöverstyrelsen

förordat — anordnas vid skolan efter mönster av den nioåriga

enhetsskolan. Ifrågavarande verksamhet bör ske inom ramen för skolans

nuvarande personalresurser. Jag kan därför inte tillstyrka förslaget om

inrättande av en arbetsledartjänst och uppflyttning i lönegrad av två folkskollärartjänster

vid skolan.

Jag tillstyrker, att för den nya elevavdelningen vid Eknäs inrättas en

tjänst som översköterska i Ae 9 och två vårdartjänster i Ae 8. Vidare förordar

jag, att ytterligare en assistenttjänst i Ae 17 tillföres skolan. Enligt

vad jag inhämtat torde emellertid den nya avdelningen vid skolan inte bli

färdigställd förrän omkring den 1 oktober 1958. På grund härav behöver

medel för de nämnda tjänsterna inte beräknas för första kvartalet av nästa

budgetår.

För den nya specialavdelningen vid Långanäs bör inrättas en tjänst som

tillsynsman i Ae 12, en tjänst som översköterska i Ae 9 och två vårdartjänster

i Ae 8. Då avdelningen inte torde bli färdigställd före den 1 april

1959 beräknar jag medel endast för ett kvartal av nästa budgetår. Socialstyrelsen

har utgått ifrån att platsantalet vid den största elevförläggningen på

skolan skall minskas från 27 till 19 samtidigt med tillkomsten av den nya

specialavdelningen. Med anledning härav vill jag framhålla, att jag i nuvarande

läge inte är beredd att förorda en sådan minskning av platsantalet

vid den ifrågavarande förläggningen.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 117 år 1958

59

Då vårdstandarden vid Råby såsom organisationsnämnden påpekat f. n.

är lägre än vid övriga skolor av motsvarande storlek, tillstyrker jag att

ytterligare en assistenttjänst i Ae 17 inrättas vid skolan.

Byggnadsarbetena vid den nya ungdomsvårdsskolan på Visingsö kommer

sannolikt inte att bli slutförda före den 1 juli 1959. Medel till avlönande

av personal vid skolan erfordras sålunda inte för nästa budgetår.

Jag anser mig på grund härav inte böra nu ta närmare ställning till frågan

om personaluppsättningen vid skolan.

Jag tillstyrker kommitténs förslag om beräknande av 94 000 kronor för

personal vid ny flickskoleavdelning vid Håkanstorp samt förslaget om förstärkning

av personalorganisationen vid Fagared med en assistenttjänst i

Ag 17, en tjänst som översköterska i Ag 9 och två vårdartjänster i Ag 8.

Däremot är jag inte beredd att nu ta definitiv ställning till de av kommittén

föreslagna personalförändringarna vid Hammargården. Det synes böra få

ankomma på Kungl. Maj:t att i samband med ställningstagande till frågan

om anordnandet av elevutbildningen vid skolan vidtaga erforderliga personaländringar

i anledning av vad kommittén föreslagit.

Vidare tillstyrker jag, att personalorganisationen vid skolorna förstärkes

med två assistenter i Ag 17 och en bokhållare i Ag 15.

I årets statsverksproposition (V ht 1958 s. 5 och 10) har jag anmält ett

av socialstyrelsen framlagt förslag om förstärkning av eftervårdsorganisationen

för ungdomsvårdsskolorna genom anställande av ytterligare två

eftervårdskonsulenter i Ae 19. Vidare vill jag erinra, att socialstyrelsen

disponerar en tjänst som konsulent i lönegrad Ag 19 för anskaffning av

fosterhem åt för skyddsuppfostran omhändertagna barn som eljest skulle

intagas på ungdomsvårdskola. Denna befattning som sålunda är avsedd

för arbetsuppgifter av liknande art synes lämpligen kunna utnyttjas även

för eftervårdsuppgifter. Med hänsyn härtill anser jag mig kunna begränsa

mig till att tillstyrka endast en ny tjänst som eftervårdskonsulent i Ae 19.

Lönen för denna torde under nästa budgetår få bestridas från skolornas

avlöningsanslag.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att bestämma stationeringsort

för de här ifrågavarande assistent-, bokhållar- och konsulentbefattningarna.

Med hänsyn till att ytterligare en bokhållarbefattning tillföres organisationen

fr. o. m. nästa budgetår är jag inte beredd förorda den av socialstyrelsen

begärda uppräkningen av de till kontorshjälp vid skolorna avsedda

medlen.

Socialstyrelsens övriga förslag till personalförstärkningar kan jag inte

tillstyrka.

Enligt vad jag inhämtat bör en på övergångsstat uppförd folkskollärartjänst

i Ao IG återföras till ordinarie stat.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj.ts proposition nr 111 år 1958

De för vikarier, praktikanter och obekvämhetstillägg avsedda medlen bör,

såsom socialstyrelsen föreslagit, räknas upp med 150 000 kronor.

Till det av socialstyrelsen under omräkningsposten upptagna beloppet

bör läggas ytterligare 54 274 kronor.

Jag tillstyrker slutligen, att en assistenttjänst i Ae 17, en tillsynsmannatjänst

i Ae 12, en tjänst som lärarinna i tvätt i Ae 10, en tjänst som biträdande

husföreståndare i Ae 9 och en hantverkartjänst i Ae 8 uppföres på

ordinarie stat.

De av mig i det föregående förordade förslagen medför en ökning av

anslagsbehovet med 1 205 000 kronor. Anslaget bör uppföras med (5 825 000

+ 1 205 000) 7 030 000 kronor.

Medelsbehovet under de olika anslagsposterna beräknas på följande sätt:

avlöningar till ordinarie tjänstemän 2 246 000 (+ 561 200) kronor;

arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, 134 800

kronor;

avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 3 739 200 (+ 1 023 200)

kronor;

rörligt tillägg 910 000 (— 379 400) kronor.

Omkostnader

I överensstämmelse med vad statskontoret föreslagit bör posten till sjukvård

m. m. till befattningshavare nedsättas med 4 500 kronor.

Posten till bränsle, lyse och vatten synes böra höjas med 200 000 kronor.

I enlighet med socialstyrelsens förslag bör vidare följande delposter räknas

upp, nämligen posterna till tvätt och renhållning med 11 000 kronor, till

utspisning med 48 000 kronor, till beklädnad med 11 000 kronor och till elevbelöning

med 50 000 kronor.

Socialstyrelsen och statskontoret har föreslagit, att förhandlingar upptages

med landstingen i syfte att få det s. k. utomlänsavtalet tillämpligt

på ungdomsvårdsskolornas elever. Om nämnda avtal finge tillämpas skulle

utgifterna under delposten till hälso- och sjukvård väsentligt minskas. Då

det ifrågavarande spörsmålet berör även andra vårdområden än ungdomsvårdsskolorna

bör det övervägas i ett större sammanhang. I avvaktan härpå

bör delposten såsom socialstyrelsen föreslagit räknas upp med 37 000

kronor.

I fråga om posten till reseersättningar har socialstyrelsen föreslagit en

höjning med 16 000 kronor och kommittén för ungdomsvårdsskolorna en

höjning med 40 000 kronor. Jag tillstyrker en uppräkning med 30 000 kronor

till följd av inträdda kostnadsstegringar och för att möjliggöra för

personalen att företaga tjänsteresor i något ökad omfattning. Posten till

övriga expenser bör räknas upp med 5 000 kronor.

Under posten till inventarier har för innevarande budgetår beräknats

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 117 år 1958

61

30 000 kronor till engångsanskaffning av inventarier vid vissa nya avdelningar.

Posten bör nu minskas med nämnda belopp men räknas upp med

5 000 kronor för upprustning av inventariebeståndet vid skolorna i övrigt.

Posten bör sålunda minskas med 25 000 kronor.

Med hänsyn till belastningen kan jag inte tillstyrka, att delposten till

undex-visning, lek och idrott räknas upp med mer än 5 000 kronor.

Med hänvisning till vad jag tidigare anfört vid behandlingen av kommitténs

för ungdomsvårdsskolorna förslag tillstyrker jag, att posten till

eftervård och utackordering höjes med 175 000 kronor för utackordering

i familjevård av ytterligare ca 40 elever m. m. Därjämte bör posten ökas

med 48 000 kronor på grund av att arvodena till övervakare höjts fr. o. m.

innevarande budgetår.

Det från föregående år upprepade förslaget om medelsanvisning till

skyddskläder åt befattningshavare vid ungdomsvårdsskolorna kan jag fortfarande

inte biträda.

I årets statsverksproposition har chefen för finansdepartementet (bil.

1 s. 64) förordat, att i riksstaten inte längre uppföres någon särskild titel

för inkomster vid ungdomsvårdsskolorna utan underskotten på jordbruksoch

verkstadsdriften vid skolorna borde täckas från vederbörligt anslag

under femte huvudtiteln och inkomsterna redovisas som särskilda uppbördsmedel

på samma anslag. I överensstämmelse härmed bör en särskild

post till utgifter för jordbruks- och verkstadsdriften upptagas under omkostnadsanslaget.

Posten torde uppföras med 1 265 000 kronor. Inkomstposten

bör upptagas till 1 290 000 kronor.

Mot de av kommittén för ungdomsvårdsskolorna beräknade kostnaderna

för vissa reparations- och omändringsarbeten vid egendomen Håkanstorp

ävensom hyra för egendomen har jag intet att erinra. Såsom riksräkenskapsverket

förutsatt i sitt remissyttrande bör nämnda kostnader bestridas

från den i staten för statens allmänna fastighetsfond upptagna posten till

hyra och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda lokaler och arrenden,

delposten byggnadsstyrelsens delfond.

Anslaget bör i enlighet med vad jag således förordat ökas med (200 000

+ 11 000 + 48 000 + 11 000 + 50 000 + 37 000 + 30 000 + 5 000 + 5 000

+ 175 000 + 48 000 + 1 265 000) 1 885 000 kronor och minskas med

(4 500 + 25 000 + 1 290 000) 1 319 500 kronor och alltså uppföras med

(3 683 500 + 565 500) 4 249 000 kronor.

Engångsanskaffning ao inventarier

I anslutning till vad jag anfört i det föregående samt till de förslag jag

i det följande lägger fram vid behandlingen av invesleringsanslaget till

byggnadsarbeten m. m. förordar jag, alt för anskaffning av inventarier och

annan utrustning beräknas 30 000 kronor till den nya ungdomsvårdsskolan

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj.ts proposition nr H7 år 1958

på Visingsö, 30 000 kronor till verkstadslokaler vid Hammargården, 5 000

kronor till läkarmottagnings- och sjukrum vid Fagared samt 45 000 kronor

till ny flickskoleavdelning vid Håkanstorp. Då uppförandet av de av mig

föreslagna nya byggnaderna vid Gräskärr och av en specialavdelning vid

Hammargården inte torde kunna slutföras under nästa budgetår, beräknar

jag inte nu medel för inventarier till dessa byggnader.

Anslaget bör sålunda uppföras med (30 000 + 30 000 + 5 000 + 45 000)

110 000 kronor.

Anordnande och drift av provisoriska förläggningar

I enlighet med vad jag anfört i det föregående torde för detta ändamål

anvisas ett reservationsanslag av 100 000 kronor.

Utbildning av personal vid skolor tillhörande barna- och ungdomsvården

Jag tillstyrker, att medel anvisas för anordnande under nästa budgetår

av två kurser i enlighet med socialstyrelsens förslag. Däremot kan jag inte

tillstyrka, att medel beräknas till bestridande av kostnaderna för intern

utbildning av personalen vid vissa skolor eller till en internatkurs för skolornas

företagsnämnder. Då styrelsens beräkning av medelsbehovet för de

av mig förordade kurserna synes kunna godtas, bör anslaget uppföras med

41 000 kronor.

Bidrag till inrättande av inackordering shem m. m.

Vid 1956 års riksdag beslöts, att de inackorderingshem, för vilka den

första sjuåriga avtalsperioden löpt ut, vid fortsatt verksamhet skall erhålla

ett bidrag av 3 000 kronor per hem till förnyelse av inventariebeståndet.

Motsvarande bidrag synes böra utgå till de två hem, för vilka avtalsförlängning

blir aktuell under nästa budgetår. Det torde få ankomma på Kungl.

Maj :t att fastställa lämplig avskrivningstid för bidragen.

Till I.O.G.T. bör också under nästa budgetår utgå ett anslag av 2 000 kronor.

Med hänsyn till storleken av befintlig reservation torde anslaget kunna

upptagas med endast ett formellt belopp av 100 kronor.

Ersättning till inackorderingshem för driftförluster m. m.

Den kontanta ersättning av 1 000 kronor per år, som nu utgår till husmoder

vid inackorderingshem, fastställdes vid 1956 års riksdag. Jag är inte

beredd att nu tillstyrka höjning av ifrågavarande ersättning. För nästa budgetår

bör därför 8 000 kronor anvisas för detta ändamål. Till ersättning för

driftförluster bör i enlighet med socialstyrelsens förslag beräknas 72 000

kronor. Med hänsyn till storleken av beräknad reservation vid utgången

av innevarande budgetår bör anslaget uppföras med 60 000 kronor.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 117 dr 19öS

63

Vissa byggnadsarbeten m. m.

Till byggnadsarbeten vid ungdomsvårdsskolorna har för innevarande budgetår

anvisats ett investeringsanslag av 1 180 000 kronor. Såsom framgår

av de tidigare återgivna förslagen från socialstyrelsen och kommittén för

ungdomsvårdsskolorna föreligger ett betydande byggnadsbehov vid skolorna.

Vid bedömningen av investeringsvolymen för nästa budgetår har

jag räknat med att 2 350 000 kronor skall kunna disponeras för de med

anslaget avsedda ändamålen.

Vad först angår om- och tillbyggnad av Gräskärr beräknar jag kostnaderna

för den av mig tidigare förordade första byggnadsetappen till 1 350 000 kronor.

Härav torde 700 000 kronor anslås för nästa budgetår.

För inköp av fastighet på Visingsö beräknar jag 164 000 kronor. Vidare

bör 315 000 kronor anvisas för de av kommittén föreslagna byggnadsarbetena

på fastigheten.

Enligt vad jag inhämtat bör kostnaderna för anordnande av sjuk- och

läkarmottagningsrum vid Fagared beräknas till 21 000 kronor och kostnaderna

för erforderliga lokaler för undervisningsändamål vid Hammargården

till 60 000 kronor. Jag tillstyrker att nämnda belopp anvisas.

I det föregående har jag förordat, att 150 000 kronor anvisas för påbörjande

av en specialavdelning i anslutning till Hammargården.

Vad beträffar de i socialstyrelsens anslagsframställning upptagna förslagen

kan jag endast tillstyrka, att 30 000 kronor anvisas till anordnande

av en borrbrunn vid Ryagården, 150 000 kronor till påbörjande av arbete

med omläggning av vatten- och avloppssystemet vid Långanäs — kostnadsberäknat

till 350 000 kronor — 200 000 kronor till fortsatt ombyggnad av

Eknäs och 12 000 kronor till bestridande av vissa kostnadsökningar för personalbostäder

vid Fagared och Lövsta. För sistnämnda ändamål bör vidare

i enlighet med socialstyrelsens förslag medgivande lämnas att använda högst

15 970 kronor av ännu ej disponerade medel å reservationsanslaget till Statens

skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Byggnadsarbeten m. m.

I enlighet med förslag i propositionen nr 2 till årets riksdag har riksdagen

medgivit, att 90 000 kronor av det för innevarande budgetår anvisade

investcringsanslaget till byggnadsarbeten vid ungdomsvårdsskolorna får

disponeras för färdigställande av vissa byggnadsarbeten vid Folåsa skolhem,

vartill anslag tidigare beviljats under nyssnämnda reservationsanslag. Med

hänsyn härtill bör för nästa budgetår motsvarande belopp anvisas under

investcringsanslaget för färdigställande av de byggnadsföretag, till vilka

medel anvisats under anslaget för innevarande budgetår.

Såväl socialstyrelsen som kommittén har lagt fram ett omfattande byggnadsprogram

i fråga om personalbostäder. Då — såsom statskontoret anfört

— de begränsade resurser som kan ställas till förfogande för byggnadsarbeten

vid skolorna främst bör disponeras för åtgärder, som ökar tillgången

på elevplatser, kan jag inte tillmötesgå de framförda önskemålen i vidare

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts proposition nr ill år 1958

mån än att jag tillstyrker uppförande av två lägenheter om vardera 90 m3

och en lägenhet om 65 m3 å Visingsö samt tre lägenheter om vardera 65

m2 vid Hammargården eller annan skola, allt för en beräknad kostnad av

458 000 kronor.

För det av mig angivna byggnadsprogrammet m. m. erfordras sålunda

(700 000 + 164 000 + 315 000 + 21 000 + 60 000 + 150 000 + 30 000

+ 150 000 + 200 000 + 12 000 + 90 000 + 458 000) 2 350 000 kronor.

Med hänsyn till läget inom vårdområdet synes Kungl. Maj :t böra erhålla

medgivande att, om så befinnes lämpligt, inom anslagets ram. omdisponera

medel till annat byggnadsföretag än de nu nämnda eller till inköp av för

ungdomsvårdsskola lämplig fastighet.

Anslagets rubrik bör ändras till Vissa byggnadsarbeten m. m. vid statens

skolor tillhörande barna- och ungdomsvården.

Hemställan

Under åberopande av vad jag sålunda i olika hänseenden anfört hemställer

jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

I. bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för statens skolor tillhörande barnaoch

ungdomsvården, som föranledes av vad jag i det föregående

förordat;

II. godkänna följande avlöningsstat för statens skolor

tillhörande barna- och ungdomsvården, att tillämpas tills

vidare från och med budgetåret 1958/59:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

................................

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis............

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................

Summa kronor

2 246 000

134 800

3 739 200

910 000

7 030 000;

III. för budgetåret 1958/59 anvisa

a) å driftbudgeten under femte huvudtiteln

1) till Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården:

Avlöningar ett förslagsanslag av 7 030 000 kronor;

2) till Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården:

Omkostnader ett förslagsanslag av 4 249 000 kro
-

nor;

s. 65 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 117 år 1958

65

3) till Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården:

Engångsanskaffning av inventarier m. m. ett reservationsanslag

av 110 000 kronor;

4) till Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården:

Anordnande och drift av provisoriska förläggningar

ett reservationsanslag av 100 000 kronor;

5) till Utbildning av personal vid skolor tillhörande

barna- och ungdomsvården ett reservationsanslag av 41 000

kronor;

6) till Bidrag till inrättande av inackordering shem m. m.

ett reservationsanslag av 100 kronor;

7) till Ersättning till inackorderingshem för driftförluster

m. m. ett reservationsanslag av 60 000 kronor;

b) å kapitalbudgeten under statens allmänna fastighetsfond
till

Vissa byggnadsarbeten m. m. vid statens skolor tillhörande

barna- och ungdomsvården ett investeringsanslag

av 2 350 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda,

med instämmande av statsrådets övriga

ledamöter, hemställt behagar Hans Maj:t Konungen

bifalla.

Ur protokollet:

Bertil Baggcr-Sjöbäck

f> Bihanii till riksdagens protokoll 1058. i saml. Nr 117

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 117 år 1958 67

Innehållsförteckning

Sid.

Propositionen .................................................... 1

Propositionens huvudsakliga innehåll................................ 1

Utdrag av statsrådsprotokollet den 7 mars 1958 3

Inledning ................................................... 4

Platssituationen vid skolorna in. m............................. 5

Kommittén för ungdomsvårdskolorna ........................ 5

Yttranden ................................................. 9

Förslag till ny yrkesskola för pojkar............................ 9

Kommittén för ungdomsvårdsskolorna ........................ 9

Yttranden ................................................. 12

Förslag till om- och tillbyggnad av G ras kärrs yrkesskola.......... 13

Kommittén för ungdomsvårdsskolorna ........................ 13

Yttranden ................................................ 16

Förslag till omdispositioner, provisoriska åtgärder m. m........... 18

Kommittén för ungdomsvårdsskolorna ........................ 18

Yttranden ................................................. 30

Socialstyrelsens anslagsäskanden............................... 37

Departementschefen........................................... 50

Hemställan .................................................. 64

Svenska Tryckeriaktiebolaget, Stockholm 1958

58358

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.