Sök i Ratio Lex

Angående försäljning av vissa krono eg endomar m. m

1958-03-21 · 46 sidor, varav 43 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 43 av 46 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1958 A:121, Angående försäljning av vissa krono eg endomar m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 121 år 1958

1

Nr 121

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående försäljning av

vissa krono eg endomar m. m.; given Stockholms slott

den 21 mars 1958.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

under punkterna l:o—13 :o hemställt.

GUSTAF ADOLF

Gösta Netzén

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

21 mars 1958.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Lange, Kling,

Skoglund, Edenman, Netzén, Kjellin, Johansson.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Netzén, anmäler efter gemensam

beredning med chefen för finansdepartementet och i vad avser ärendet

under punkt 9:o jämväl chefen för justitiedepartementet vissa ärenden

angående försäljning av kronoegendomar in. m., vilka ärenden synts böra

föranleda framställning till riksdagen, samt anför följande.

l:o

Stadsägan nr 308 i Stocksunds köping, Stockholms län

Domänstgrelsen (skr. 20/12 1957) hemställer, att den mark under kronoegendomen

Mörby, som utgör del av stadsägan nr 308 i Stocksunds köping

och som närmare utmärkts på ett till handlingarna närslutet exemplar av

ett den 20 april 1954 upprättat och den 11 maj 1956 i allt väsentligt fast
1

Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 121

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 121 år 1958

Ställt förslag till ändrad stadsplan för bl. a. norra delen av Mörbyområdet,

försäljes till Stocksunds köping.

Beträffande markens beskaffenhet in. m. meddelas följande.

kronoegendomen är belägen på ömse sidor om Roslagsbanan. Den till egendomen

horande marken öster om järnvägen är till sin huvuddel i enlighet

med riksdagens beslut år 1955 genom skilda avtal upplåten med tomträtt.

Av återstående mark av egendomens östra del, omkring 15 ha skogsmark och

inagor, ar inägorna jämte vissa områden av egendomens inom Danderyds

köping belägna västra del f. n. upplåtna för jordbruksändamål till en och

samma arrendator for tiden till den 14 mars 1958. Egendomens här avsedda

ostra del ingår i stadsägan nr 308 i Stocksunds köping.

_E- n. föreligger till behandling en av köpingen genom dess kommunalnamnd

till domanstyrelsen ingiven framställning den 28 maj 1956 angående

forvarv av sadan del av egendomen, som omfattas av nyssnämnda förslag

till stadsplan för bl. a. norra delen av Mörbyområdet inom Stocksunds köP1”§•

Uet fv köpingen för inköp önskade området motsvarar den förut antydda

mark under stadsägan nr 308, som icke besväras av tomträtt. Marken

(■ . ’ 1 realiteten 2 friliggande områden — är taxerad såsom annan

tastighet med ett markvärde av 60 000 kr.

Domanstijrelsens lokala förvaltningsorgan — domänintendenten, jägmästaren

och överjägmästaren — har i infordrade yttranden i juli och september

1956 tillstyrkt bifall till köpingens framställning.

Jämväl domänstyrelsen har i princip funnit försäljning böra ske i enlighet

med köpingens ansökning och har i anslutning härtill i september 1956

underställt ärendet bostadsstyrelsen för sedvanlig saluvärdering av försäljningsområdena

med bortseende från därå växande skog.

Bostadsstyrelsen har i skrivelse den 19 september 1957 — med åberopande

av en inom bostadsstyrelsen den 18 samma månad upprättad promemoria

— uttalat, att ifrågavarande saluvärde uppgår till 226 000 kr. exklusive

skogsvärdet. Av promemorian inhämtas bl. a. följande.

l514nnSty utgår från att försäljningsområdena totalt omfattar

lo1 400 m varav enligt planen 32 /00 in2 utlagts till tomtmark. Vidare fastsfar

styrelsen, att av denna tomtmarksareal 14 300 in2 är avsedda för fleramiljshus,

3 400 in2 för radhus samt 15 000 in2 för fristående egnahem. I

taidigstallt skick uppskattar styrelsen värdet av de olika kategorierna tomtmark,

i den ordning de här nämnts, till resp. 50 kr. per in2 beräknad vå
mTnlS

788 Omi iferAm2-marklt? °Chf15 kr> Per ™2 markyta eller till sammanlagt

788 000 kr. övrig mark inom försäljningsområdena tillerkännes icke

JaT iOJSSann ,lg EM>loateringskostnaderna uppskattas samman
.

Sj, 54o 300 kr. Exploatermgstiden bedömes utgöra 2 år. Det förut antydda

belopp a 226 000 kr., som bostadsstyrelsen med tillämpning av dessa

!’°™er f°re.slar sås°m saluvärde, uppger styrelsen motsvara ett markvärde

av'' I kr. 50 ore per in2.

I vad avser de av värderingsmyndigheten föreslagna bruttopriserna för

den för radhus resp. fristående egnahem avsedda tomtmarken framhåller

domanstyrelsen, att markvärdet för bebyggda villatomter inom Stocksund

samt angransande delar av Djursholm vid 1957 års allmänna fastighetstaxering

i stort sett genomgående bestämts till 16 kr. per in2, i den män tomter
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 121 år 1958

nas areal icke överstiger 1 500 in2. Att i dessa fall försäljningsvärdet skulle

understiga taxeringsvärdet framstår såsom en orimlighet. Verkställda undersökningar

har i realiteten givit vid handen, att gängse marknadspris för

färdigställda tomter inom nämnda samhällen snarare över- än understiger

25 kr. per m2 tomtyta. Med hänsyn till de ekonomiska intressen, domänstyrelsen

i sin verksamhet ser sig skyldig att bevaka för kronans del, har styrelsen

därför funnit sig icke böra utan justering godtaga bostadsstyrelsens

värdering. Domänstyrelsen håller sålunda före, att de av värderingsmyndigheten

antagna värdena per m2 för den för radhus resp. fristående egnahem

avsedda tomtmarken i färdigställt skick bör ökas, förslagsvis med i vartdera

fallet 3 kr. till 23 resp. 18 kr. Därvid uttalar domänstyrelsen, att ökningen

med hänsyn till det anförda måhända kan synas blygsam. Domänstyrelsen

har emellertid beaktat, att i det aktuella fallet terrängbeskaffenheten kan

komma att medföra högre ex,ploateringskostnader än de beräknade. Med

tillämpning av sådana förhöjda å-priser för den färdigställda tomtmarken

men i övrigt enahanda värdekalkyl som den av bostadsstyrelsen redovisade

skulle råmarksvärdet för försäljningsområdena uppgå till sammanlagt i runt

tal 277 000 kr. exklusive värdet av skogsbeståndet.

Värdet av den växande skogen har av domänstyrelsen den 14 december

1956 fastställts till 18 000 kr. På grundval härav har styrelsen i skrivelse

den 22 november 1957 till kommunalnämnden erbjudit sig att medverka till

försäljning av nämnda områden till köpingen för en sammanlagd köpeskilling

av 295 000 kr.

Såsom försäljningsvillkor i övrigt bör enligt domänstyrelsen föreskrivas i

huvudsak följande.

Marken överlåtes efter avstyckning i befintligt skick med tillträde å dag,

som bestämmes efter avstyckningen. Köpeskillingen erlägges kontant å tillträdesdagen.

Innehavare av över området med vederbörligt tillstånd framdragna

elektriska ledningar förbehålles rätt att bibehålla och nyttja ledningarna

utan rätt för köparen till annan ersättning än gottgörelse av ledningarnas

innehavare för skada till följd av tillsyn, reparation eller ändring av ledningarna.

Lagfarts- och avstyckningskostnader ävensom övriga med köpet

förenade utgifter samt skatter och onera — belöpande på tiden efter tillträdesdagen

— erlägges av köparen. I övrigt skall bestämmelserna i förordningen

den 25 maj 1945 (nr 262) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom

m. in. i tillämpliga delar lända till efterrättelse.

I skrivelse den 7 december 1957 har kommunalnämnden för sin del antagit

styrelsens försäljningsförslag samt uppgivit sin avsikt att snarast hos

kommunalfullmäktige begära bemyndigande att å köpingens vägnar avsluta

köp av området på ifrågavarande villkor. Domänstyrelsen har därefter tillställts

utdrag av protokoll från kommunalfullmäktiges sammanträde den

16 december 1957 med sådant bemyndigande.

Departementschefen

Mot domänstyrelsens försäljningsförslag har jag icke något att erinra.

Den av styrelsen redovisade värderingen synes mig sålunda kunna godtagas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

* Kungl. Maj:ts proposition nr 121 år 1958

Jag hemställer därför, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att medge,

att av stadsägan nr 308 i Stocksunds köping, Stockholms

län, må 2 i det föregående närmare angivna områden säljas

till köpingen för en köpeskilling av tillhopa 295 000 kronor

och på i huvudsak de villkor i övrigt, som domänstyrelsen

föreslagit.

2:o

Stadsägan nr 2350 i Danderyds köping, Stockholms län

Domänstyrelsen (skr. 24/1 1958) hemställer, att ett område av omkring

30 ha av stadsägan nr 2350 under kronoegendomen Mörby i Danderyds köping,

Stockholms län, säljes till köpingen.

Av handlingarna i ärendet inhämtas bl. a. följande.

Kronoegendomen är belägen på ömse sidor om Roslagsbanan. Delen väster

om banan redovisas fastighetsrättsligt såsom stadsägan nr 2350 i Danderyds

köping och innehåller totalt ungefärligen 59 ha, varav inägor 15 ha, vilka i

viss omfattning ingår i gällande jordbruksarrende rörande egendomen.

Genom skrnelser i april och november 1954 anhöll köpingen genom kommunalnämnden

att från stadsägan få förvärva ett markområde, i huvudsak

motsvarande den s. k. »Mörbyskogen», om ungefärligen 30 ha. Styrelsen

t ann dock försäljning .icke för det dåvarande böra komma till stånd, enär

vid sagda tid planläggningen för områdets exploatering icke fullföljts så

langt, att rättvisande saluvärdering bedömdes kunna ske. För köpingen förklarade

sig emellertid styrelsen eljest vara i princip villig att medverka till

en försäljning.

Danderyds köpings kommunalnämnd har i framställning den 16 november

1956 begärt att få förvärva ifrågavarande område och därvid företett viss

stadsplaneutredning rörande detsamma med tillhörande för det dåvarande

senast den 1 november 1956 reviderad stadsplaneskiss.

Domänstyrelsens lokala förvaltningsorgan — domänintendenten, jägmästaren

och över jägmästaren —- har i december 1956 och januari 1957 i avgivna

yttranden förklarat sig icke ha något att erinra mot bifall till framställningen.

Domänstyrelsen, som med anledning av det utav köpingen redovisade utredningsmaterialet

funnit tidigare hinder mot försäljning vara undanröjt,

har genom skrivelse den 29 mars 1957 hänskjutit ärendet till bostadsstyrelsen

för sedvanlig värdering av området med undantag för därå växande

skog.

Bostadsstyrelsen har i skrivelse den 19 september 1957 — med åberopande

av en inom myndigheten den 18 samma månad upprättad promemoria — uttalat,

att ifrågavarande område besitter ett saluvärde av omkring 950 000 kr.

exklusive värdet av växande skog. Angående grunderna för denna prissättning

har i promemorian anförts i huvudsak följande.

Den till bostadsstyrelsen jämte övriga handlingar i ärendet översända

stadsplaneskissen bär den 20 mars 1957 blivit föremål för ytterligare revi
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 121 år 1958

sion, i stort sett innebärande vissa vägomläggningar inom områdets sydvästra

del samt viss ändrad utformning av föreslaget affärscentrum därstädes.

Värderingen har grundat sig på planskissen i dennas utformning enligt

sistnämnda revision, därvid myndigheten funnit skäl företaga viss obetydlig

justering av det ifrågasatta försäljningsområdets gränser.

Bostadsstyrelsen utgår från att sådan del av försäljningsobjektet, som

myndigheten finner kunna betecknas såsom tätbebyggelseområde i vidsträckt

bemärkelse — 217 800 .in2 — kommer att exploateras i 2 i tiden skilda etapper.

Värdet av marken inom sagda område i färdigställt skick uppskattas utgöra

50 kr. per in2 beräknad våningsyta eller totalt 4 375 000 kr. Av sistnämnda

belopp hänföres 2 970 000 kr. till den för första utbyggnadsetappen

erforderliga marken samt 1 405 000 kr. till mark avsedd för det senare utbyggnadsskedet.

Med de båda exploateringsetapperna förenade kostnaderna

för markens iordningställande bedömes utgöra 2 426 000 resp. 859 000 kr.

Nettovärdet för råmarken inom tätbebyggelseområdet uppgår enligt dessa

kalkyler till 481 700 resp. 546 000 kr. Dessa värden bedömer myndigheten

mot bakgrunden av antagandet av dels, såvitt angår första byggnadsetappen.

en 1-årig förberedelsetid och en 2-årig utbyggnadstid, dels, i vad avser andra

etappen, att utbyggnaden icke kommer att påbörjas förrän efter 7 år. Med

tillämpning av en räntefot av 5 procent omräknar därför värderingsmyndigheten

angivna råmarksvärden till nuvärden, vilka bör läggas till grund för

köpeskillingen, eller till 481 700 resp. 388 000 kr. eller sammanlagt 869 700

kr. För område, viltet jämlikt skissen reserveras för högstadieskola —

28 700 m2 — föreslår myndigheten ett råmarksvärde om 2 kr. 20 öre per in2

eller tillhopa 71 750 kr. Vad slutligen angår vägmärken finner myndigheten

området för befintliga Norrtäljevägen, planerade Djursholmsvägen och planerade

Föreningsvägen — tillhopa 24 700 in2 — av vissa angivna skäl icke

böra åsättas särskilt värde. Marken för vissa andra vägändamål och liknande

— 35 500 in2 — har däremot åsatts ett saluvärde av 20 öre per in2 eller

sammanlagt 6 500 kr. De sålunda föreslagna delvärdena uppgår tillhopa till

947 950 kr., vilket belopp värderingsmyndigheten, såsom förut antytts, funnit

skäl avrunda till 950 000 kr.

Domänstijrclsen, som funnit anledning att över bostadsstyrelsens värdering

inhämta särskilt utlåtande av förre länsarkitekten O. Lundgren, har beslutat

för sitt vidkommande godtaga värderingen. Vidare har domänstyrelsen på

grundval av en utav jägmästaren A. Hellström verkställd värdering den 3

december 1957 fastställt värdet av växande skog å området till 50 000 kr. 1

enlighet härmed har domänstyrelsen i skrivelse till kommunalnämnden den

3 januari 1958 erbjudit sig att medverka till områdets överlåtande till köpingen

för en köpeskilling av tillhopa 1 000 000 kr. samt på i huvudsak följande

villkor i övrigt.

Det försålda området överlåtes efter avstyckning i befintligt skick med den

justering av areal och gränser, som kan komma att ske vid avstyckningsförrättningen.

Köpeskillingen erlägges kontant å tillträdesdagen. Byggnader och

andra anläggningar, som finnes inom området och tillhör annan än domänverket,

omfattas icke av försäljningen. Köparen inträder i styrelsens rättigheter

och skyldigheter jämlikt 3 särskilda arrendekontrakt avseende upplåtelse

av smärre tomtområden till resp. C. Cederqvists dödsbo, Viola Falk och

Hildur Pettersson, vilka kontrakt gäller till den 14 mars 1959 med automatisk

förlängning 1 är varje gång vid underlåten uppsägning senast 3 månader

före upplälelsetidcns utgång. Styrelsen äger uppbära de ur dessa kon
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 121 år 1958

trakt härflytande inkomster, vilka belöper på tiden intill tillträdesdagen.

Därjämte förbehålles vattenfallsstyrelsen såsom ägare av strömfallsfastigheten

Söderfors l2 i Älvkarleby socken rätt att dels kostnadsfritt för afl framtid

bibehålla en över området framdragen elektrisk högspänningsledning,

dels borttaga för ledningen hinderliga och för dess säkerhet farliga träd och

buskar, vilka skall tillhöra markägaren och tillvaratagas av denne, dels för

vattenfallsstyrelsens personal erhålla obehindrat tillträde till området för

ledningens tillsyn, underhåll och reparation. Dock skall vattenfallsstyrelsen

ersätta den skada, som orsakas av trädens eller buskarnas borttagande. Vidare

äger vattenfallsstyrelsen till säkerhet för nämnda rättigheter erhålla

inteckning i försålda området, därvid köparen, innan sådan inteckning erhålles,

skall vara skyldig att vid överlåtelse av området eller del därav göra

förbehåll för rättigheternas bestånd och förbinda ny ägare att vid överlåtelse

göra enahanda förbehåll. Köparen erlägger kostnaderna för avstyckning av

samt lagfart å området jämte övriga med köpet förenade utgifter ävensom å

området för tiden från tillträdesdagen belöpande skatter och onera. I övrigt

.skall bestämmelserna i förordningen den 25 maj 1945 (nr 262) angående

försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m. i tillämpliga delar lända till

efterrättelse.

Danderyds köping har vid sammanträde med kommunalfullmäktige den

27 januari 1958 beslutat godkänna domänstyrelsens förslag.

Departementschefen

Enär ifrågavarande försäljningsförslag icke föranleder erinran från min

sida, hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att medge,

att ifrågavarande område om cirka 30 hektar av stadsägan

nr 2350 under kronoegendomen Mörby i Danderyds köping,

Stockholms län, må säljas till köpingen för en köpeskilling

av 1 000 000 kronor och på i huvudsak de villkor i övrigt, som

domänstyrelsen föreslagit.

3:o

Stadsägorna nr 1545 och 1547 i Solna stad

Domänstyrelsen (skr. 21/2 1958) hemställer, att ett område om ca 12,3 ha

av stadsägorna nr 1545 och 1547 under i huvudsak kronoparken Västra Skogen

i Solna stad säljes till staden.

Beträffande den tidigare behandlingen av försäljningsfrågan framhåller

domänstyrelsen, att staden den 12 maj 1955 anhållit att få inköpa viss del

av kronoparken. Sedan styrelsen — efter att ha inhämtat byggnadsstyrelsens

yttrande över framställningen — underrättat staden, att domänstyrelsen ej

var villig att avgöra framställningen, förrän dispositionsplan utarbetats för

bl. a. ifrågavarande område, bär drätselkammaren i Solna den 22 februari

1957 anmält, att en sådan plan uppgjorts.

Därefter har djurgårdsnämnden, som anmodats avge yttrande i ärendet, i

en promemoria den 20 februari 1958 med redogörelse för ärendets handläggning

anfört bl. a. följande.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 121 år 1958

Det i drätselkammarens skrivelse den 22 februari 1957 åberopade dispositionsplaneförslaget,

som i huvudsak omfattar de oexploaterade markområdena

i södra Solna, har sedermera framlagts i september 1957. Det innebär

för kronans del i stort, att kronoparken, omfattande ca 45 ha, jämte vissa

andra nu för militära ändamål nyttjade markområden avses skola disponeras

för bostadsändamål. Visst reservat för statliga byggnader har dessutom

gjorts i anslutning till statens bakteriologiska laboratorium. I såval det förslag

till aktionsprogram för bostadsförsörjningen i Stor-Stockholm 1957—

1961, vilket avgivits i februari 1957, som i motiveringen till förslaget till dispositionsplan

och i särskilda yttranden över planen har betonats, att de av

planen berörda områdena är synnerligen lämpligt belägna för en exploatering

i större skala. Läget har — bl. a. av byggnadsstyrelsen — jämförts med

Gärdets och Södermalms, något som också ansetts tala för en hog exploateringsgrad

för områdena i deras helhet.

Den i förslaget redovisade sträckningen av en framtida Huvudstaled, avsedd

för genomgångstrafiken till Stockholm, har kluvit kronans områden i

2 delar på ett sätt, som försvårar och fördyrar exploateringen av framförallt

kronoparken. Då ledens anläggning är ställd på en obestämd framtid

snäste otvivelaktigt en viss osäkerhet anses råda om dess definitiva sträckning

och den därmed sammanhängande frågan om avgränsningen av det

område Solna stad begärt att få förvärva. Enligt de i förslaget till dispositionsplan

uppdragna riktlinjerna för en utbyggnadsplan för planområdet har

staden emellertid angivit, att nu ifrågavarande område i första hand bör bli

föremål för utbyggnad. Med hänsyn bl. a. härtill har djurgårdsnämnden trots

föreliggande betänkligheter dock ansett sig böra upptaga och fullfölja förhandlingarna

med staden om användningen och försäljningen av här berörda

område. , .. ,

Såsom ett skäl för förvärv av området har staden åberopat icke blott den

förefintliga bristen på exploateringsbar mark i stadens ägo utan även det förhållandet,

att staden redan tillgodosett och även avsåg att ytterligare tillgodose

önskemål från kronans sida om bostäder till personal vid Karolinska

sjukhuset. Detta skulle innebära ett åsidosättande av de bostadssökandes

inom staden intressen. Förutsättningen härför har varit såsom anges i en

av drätselkammaren till inrikesdepartementet ingiven promemoria den 20

april 1956 _att nu ifrågavarande område fick förvärvas och exploateras av

staden. De bostäder, som lämnades till sjukhuset, skulle härigenom komma

att motsvaras av lägenheter, som staden senare kunde anvisa sina egna bostadssökande.

Till ledning för djurgårdsnämndens bedömning av försäljningsärendet förelåg

ursprungligen endast den till drätselkammarens förenämnda skrivelse

den 22 februari 1957 fogade detaljplanen jämte tillhörande exploateringskalkyl

samt eu senare ingiven kompletterad kalkyl av den 3 mars 1957. I detaljplanen

hade förutom nu ifrågavarande område intagits en saneringsdel

omfattande redan stadsplanclagd och bebyggd mark. Enligt djurgårdsnämndens

uppfattning bör emellertid kostnader för ifrågavarande sanering ej belasta

kronans markområde. I detaljplanen liade området tillagts en byggnadsrält

för bostadsbyggande av 59 000 in2 våningsyta. Efter ett av bostadsstyrelsen

tillämpat å-pris av 70 kr. per in2 våningsyta och med reduktion till

nuvärde för en av staden antagen exploateringstid angavs bruttovärdet för

området utgöra 3 541 000 kr. Exploateringskostnaderna beräknades samtidigt

ha ett nuvärde av 3 015 000 kr. Områdets råmarksvärdc — bortsett från

skogsvärdet — skulle därför utgöra 526 000 kr., motsvarande ett genomsnittsvärde

av ca 4 kr. 28 öre per .in- markyta. Enligt djurgårdsnämndens

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 121 år 1958

uppfattning kunde de angivna värdena icke återspegla de verkliga förhållandena.

Av nu angivna skäl har djurgårdsnämnden låtit upprätta nva alternativa

dispositions skisser avseende enbart det för försäljning aktuella området

samt verkställt i samband härmed erforderliga utredningar. Staden har även

;.?r *”ssa förslag upprättat ett antal förslag till avloppsplaner med olika utförande

och gjort härtill knutna nya kostnadsberäkningar.

handläggningen av ärendet har djurgårdsnämnden även haft att taga

ställning till vissa önskemål om reservationer av tomtmark för särskilda

andamål. Sålunda har Stockholms studentkårer i skrivelser till domänstyrelsen

den 13 april 1957 och till byggnadsstyrelsen den 22 mars 1957 analht

om styrelsernas medverkan till att inom området reserverades tomtmark

för studentbostadsbebyggelse. I skrivelse den 23 september 1957 till

djurgårdsnämnden har byggnadsstyrelsen även vitsordat, att behovet av

snara och effektiva åtgärder för anskaffandet av studentbostäder var stort

och att frågan om mark härför borde upptagas till övervägande vid kommande

markuppgörelser inom Västra Skogen. Slutligen har jämväl 1957 års

studentbostadsutredning översänt avskrift av en framställning den 28 januari

1958, vari begärts bl. a., att såsom villkor för nu föreslagna försäljning

skulle föreskrivas, att studentbostäder kom till stånd inom området,

Med skrivelse den 29 juli 195/ till djurgårdsnämnden har dessutom byggnadsstyrelsen

överlämnat en avskrift av skrivelse den 31 maj 1957 tiirstyielsen

från Karolinska institutets lärarkollegium om medverkan till anskaffande

av bostäder för institutets personal samt vitsordat behovet härav.

I ärendet har beträffande olika frågor samråd förutom med domänstyre!- sen agt rum med bostadsstyrelsen, byggnadsstyrelsen, 1957 års studentbostadsutredning

och Stockholms studentkårer.

Sedan förhandlingarna med staden slutförts har parterna enats om ett

av djurgårdsnämnden upprättat förslag till köpeavtal av i huvudsak följande

innehåll.

Å Kungl. Maj :ts och kronans vägnar överlåter och försäljer genom avtalet

domänstyrelsen till Solna stad det markområde av stadsägorna nr 1545 och

1547 i Solna stad (del av kronoparken Västra Skogen m. in.), som närmare

angivits å en vid avtalet fogad karta.

För överlåtelsen gäller följande villkor:

Köpeskillingen utgör 2 990 000 kr., varav 90 000 kr. utgör ersättning för

viss växande skog. Området tillträdes av staden den 1 januari 1959 i beskick-

Köpeskillingen erlägges vid tillträdet dels kontant med

i lat kr‘> §enom en av staden utfärdad köpeskillingsrevers ä

149a 000 kr., löpande med 5,35 procent ränta och förfallen till betalning

den 2 januari 1960. I köpet ingår ej å området befintliga, enskilda tillhöriga

byggnader och anläggningar.

Staden förbinder sig att snarast upprätta och om möjligt före den 1 januari

1959 för fastställelse hos vederbörande myndighet anmäla förslag till

stadsplan för försålda området. I stadsplanen skall upptagas område för

studentbostäder med en bruttovåningsyta av minst 10 000 m2. Vid stadsplanens

upprättande skall samråd ske med domänstyrelsen.

Staden förbinder sig även att till vederbörande studentbostadsstiftelse

upplata den i stadsplanen för studentbostäder avsedda marken, iordningställd

med gator och ledningar och i övrigt enligt regler, som vid tiden för

upplåtelsen galler for erhållande av statliga lån till studentbostäder (helt

el er delvis kostnadsfri tomtupplåtelse). Upplåtelsen till studentbostadsstiftelsen

skall ske snarast möjligt och senast inom 1 år efter det stadsplanen

iör området fastställts.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj.ts proposition nr 121 år 1958

Sådana mindre jämkningar av gränsen mellan försålda området och kronans

återstående område, som visar sig oundgängligen erforderliga för genomförande

av områdets avstyckning, är parterna skyldiga tåla. Kronan

och blivande ägare av återstoden av stadsägorna 1545 och 1547 skall äga

rätt att utan särskild ersättning av något slag använda de gator, som kommer

att utbyggas för allmänt begagnande å försålda området, och skall vara

befriade från dem eljest åliggande skyldighet att utgiva ersättning för gatuJnark

inom nämnda stadsplan.

Området överlåtes fritt från gäld och nyttjanderätter. Skatter och andra

onera, som belöper på området från tiden efter tillträdesdagen, betalas ai

staden. Kostnader för avstyckning och lagfart betalas av staden. Staden

äger att, sedan köpeskillingen erlagts på sätt förut angivits, söka och erhålla

lagfart å försålda området med stöd enbart av avtalet.

Om Solna stadsfullmäktige icke före den 15 mars 1958 genom beslut, som

vinner laga kraft, godkänt avtalet eller har Kungl. Maj :t icke före den 1 december

1958 godkänt avtalet, skall detsamma anses vara till alla delar förfallet.

Beträffande försäljningsområdets belägenhet och saluvärdering har i förenämnda

av djurgårdsnämnden upprättade promemoria anförts bl. a. följande.

Det av avtalsförslaget berörda markområdet är beläget söder och öster om

Tedan stadsplanelagda områden och norr om den föreslagna Huvudstaleden

samt gränsar i öster till annan kronan tillhörig mark. I området ingår ca

12,1 ha av stadsägan 1547 (Västra Skogen) och ca 0,2 ha av stadsägan 1545

(område för statens bakteriologiska laboratorium). Sistnämnda delområde

förvaltas av byggnadsstyrelsen, som emellertid den 15 februari 1958 bemyndigat

domänstyrelsen att träffa avtal beträffande områdets överlåtelse till

Solna stad. Å området har beräknats kunna inrymmas minst 67 000 m2 våningsyta

för bostadsbebyggelse, en uppfattning som också i princip godkänts

av byggnadsstyrelsen. Därutöver tillkommer emellertid tomtmark för

skola och barndaghem samt för storgarage med servicelokaler och bensinstation.

I området ingår därjämte ett delområde om ca 1,26 ha i den enligt

dispositionsplanen förutsatta Ekelundsvägen. Denna avses skola tjäna icke

blott som matargata till nu ifrågavarande område jämte det s. k. Ekelundsområdet

utan även och kanske främst som utfartsled från Solna till Kungsholmen.

Vid den värdering av området, om vilken kronan och staden enats, bär

djurgårdsnämnden funnit sig böra utgå från ett av bostadsstyrelsen uppskattat

värde å färdig tomtmark motsvarande 70 kr. per m2 våningsyta. För den

för bostadsbebyggelsen avsedda tomtmarken innebär detta ett bruttovärde av

ca 4 700 000 kr. Enligt en av jägmästaren A. Hellström vid domänstyrelsens

markvärderingskontor den 7 februari 1958 verkställd värdering bär skogsvärdet

uppskattats till 90 000 kr.

Den överenskomna köpeskillingen å 2 990 000 kr. motsvarar ett genomsnittspris

av ca 24 kr. per in2 markyta.

Domänstyrelsen har för sin del funnit, att det av djurgårdsnämnden upprättade

avtalet är för kronan godtagbart. Därvid har styrelsen anfört i huvudsak

följande.

Jämlikt Kungl. brev den 10 mars 1916 angående upplåtelse av mark till

krigsskolans övningar får kronoparken Västra Skogen med vissa undantag

användas för krigsskolans övningar. Enligt vad styrelsen inhämtat bär för
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ds proposition nr 121 år 1958

svarets fastighetsnämnd i yttrande den 13 december 1957 till fortifikationstörvaltningen

beträffande dispositionsplanen anfört, att nämnden i likhet

med chefen för armén ansåg, att försvarets disposition över Västra Skogen

kunde upphöra, allteftersom marken behövde tagas i anspråk för bebyggelse.

Ä området finnes vidare vissa Emerentia Gustavsson tillhöriga byggnader,

vilka undantagits från köpet. Arrendekontraktet för det område, varå byggnaderna

är belägna, har i laga tid uppsagts till den 14 mars 1958 men kommer

att förlängas till den 1 januari 1959. Överenskommelse har träffats med

staden att inlösa byggnaderna. Härför bär ett belopp om 25 000 kr. avräknats

vid bestämmandet av köpeskillingen. Staden har härjämte ställt i utsikt att

ställa annan bostad till Emerentia Gustavssons förfogande.

Såsom förut framhållits har Stockholms studentkår anhållit, att styrelsen

vid försäljning av mark från kronoparken Västra Skogen måtte medverka

till att statsägd och av styrelsen förvaltad tomtmark utan kostnad upplåtes

för studentbostäder. Såsom svar å denna skrivelse har styrelsen meddelat

studentkårerna, att styrelsen icke hade något att erinra emot att tomtmark

upplåtes till studentbostäder inom det område av kronoparken, som var avsett

att försäljas till staden, men att styrelsen förutsatt, att överenskommelse

träffades med staden om att staden även för denna mark erlade fullt saluvärde.

Såsom av förslaget till avtal framgår skall Solna stad i blivande stadsplan

upptaga ett område för studentbostäder med en bruttovåningsyta av

minst 10 000 in2. Enligt gällande normer skall kommun, som upplåter mark

för studentbostäder, lämna denna mark kostnadsfritt. Domänstyrelsen har

därför underrättat djurgårdsnämnden, att styrelsen icke ansett sig kunna

medgiva rabattering av köpeskillingen med hänsyn till stadens åtaganden

beträffande studentbostäder. Enligt styrelsens mening är frågan om en eventuell

subvention till en kommun för markupplåtelse för studentbostadsändamål

av principiell betydelse och bör därför enligt domänstyrelsens mening

prövas i ett större sammanhang.

Beträffande Karolinska institutets framställning om bostäder till personal

vid Karolinska sjukhuset har djurgårdsnämnden meddelat, att med hänsyn

till den vikt Solna stad lagt vid att själv få disponera de blivande lägenheterna

å området, någon överenskommelse om förmånsrätt till bostäder för personal

vid Karolinska sjukhuset ej kunnat träffas. Staden har emellertid undér

hand förklarat sig villig att i mån av möjligheter därtill tillgodose institutets

personal. Då stadens önskemål om kompensation för de till Karolinska

sjukhusets personal upplåtna bostäderna genom den nu gjorda upplåtelsen

torde kunna anses vara väl tillgodosedda, synes emellertid Karolinska institutets

lärarkollegiums framställning kunna återupptagas till behandling

vid den fortsatta exploateringen av Västra Skogen.

Vid ärendets redovisning till domänstyrelsen har djurgårdsnämnden anfört,

att det syntes sannolikt, att kronan vid exploatering av området i egen

regi hade kunnat erhålla en större nettointäkt än den vid förhandlingarna

genom eftergifter från båda sidor bestämda köpeskillingen. Med hänsyn till

föreliggande omständigheter har djurgårdsnämnden dock funnit, att den

träffade överenskommelsen bör accepteras såsom för kronan godtagbar.

Stadsfullmäktige i Solna har den 24 februari 1958 beslutat godkänna köpeavtalet.

I skrift den 18 februari 1958 har drätselkammaren i Solna hemställt, såvitt

nu är i fråga, att Kungl. Maj:t skall lämna Solna stad en rabatt av

300 000 kr. a den del av köpeskillingen, som belöper på den för studentbostadsbebyggelse

avsedda delen av området.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 121 år 1958

11

Departementschefen

Såsom skäl för att Solna stad skall få förvärva ifrågavarande markområde

har åberopats icke endast den förefintliga bristen pa exploateringsbar

mark i stadens ägo utan även det förhållandet, att staden skall beredas kompensation

för bostadsutrymmen, som på önskemål från kronans sida redan

upplåtits eller skall upplåtas till personal vid Karolinska sjukhuset till förfång

för bostadssökande inom staden. Vidare bär staden enligt ett i ärendet

företett avtalsförslag förbundit sig att upptaga ett särskilt område för studentbostäder

med en bruttovåningsyta av minst 10 000 kvadratmeter. Vid angivna

förhållanden tillstyrker jag, att den föreslagna markförsäljningen till

staden må äga rum. I likhet med domänstyrelsen finner jag principiella

skäl tala mot en rabattering av köpeskillingen med hänsyn till Solna stads

åtagande beträffande studentbostäder. Frågan om särskilt stöd till byggande

av dylika bostäder bör enligt min mening behandlas i annan ordning. Mot

den överenskomna köpeskillingen för markförvärvet, 2 990 000 kronor, vilket

belopp motsvarar ett genomsnittspris av cirka 24 kronor för kvadratmeter

markyta, har jag sålunda icke något att erinra. Ej heller övriga i

förenämnda avtalsförslag upptagna köpevillkor föranleder någon erinran

från min sida. Därvid förutsätter jag, att stadens åtagande att inlösa vissa

Emerentia Gustavsson tillhöriga byggnader å försäljningsområdet och ställa

annan bostad till hennes förfogande fullgöres under iakttagande av arrendatorns

berättigade intressen.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen att medge,

att ifrågavarande område om cirka 12,3 hektar av stadsägorna

nr 1545 och 1547, i huvudsak utgörande del av kronoparken

Västra Skogen i Solna stad, må säljas till staden för

en köpeskilling av 2 990 000 kronor samt på de villkor i övrigt,

som finnes angivna i förenämnda köpeavtal.

4:o

Kronoegendomen Kungsladugården Stora 21 m. m. i Nyköpings stad

Domänstyrelsen (skr. 7/2 1958) hemställer, att ett område av tillhopa

53,33 ha utav kronoegendomarna Kungsladugården Stora 21, Ladugården

lilla eller tyska l1 samt Lillbro eller Lindbackstäpporna l1 i Nyköpings stad

sälj es till staden.

Rörande egendomarnas beskaffenhet och behandlingen av tidigare framställningar

om förvärv av mark från desamma meddelas i huvudsak följande.

Egendomarna omfattar ungefärligen, Kungsladugården Stora 525 ha, varav

257 ha inägor och 268 ha skogsmark, Ladugården lilla 223 ha, varav

210 ha inägor och i övrigt skogsmark samt Lillbro drygt 10 ha magor.

Samtliga inägor utgör en i stort sett sammanhängande ägofigur, som från

den egentliga stadsbebyggelsens västra gräns sträcker sig västerut omkring

(j km. Den till Kungsladugården Stora hänförliga skogsmarken är tdl over
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kangl. Maj.ts proposition nr 121 år 1958

vägande de! belägen söder om nu antydda inägor och utgör del av ett fri^SSande

skifte, varav återstoden redovisas under kronoparken Sörby.

Egendomarna är taxerade, Kungsladugården Stora — frånsett skogsmarken

— till 713 000 kr., varav jordbruksvärde 513 000 kr. samt tomt- och industrivärde

200 000 kr., Ladugården lilla till 480 000 kr., allt jordbruksvärde,

samt Lillbro till 20 000 kr., likaledes jordbruksvärde. Till förstnämnda

egendom hörande skog är samtaxerad med kronoparken Sörby. Samtliga

mägoi är med obetydligt undantag — utarrenderade för jordbruksändamål.

Efter att muntligen ha hemställt om förvärv av mark från nyssnämnda

egendomar översände drätselkammaren i Nyköping med skrivelse i januari

1944 en kartkopia angående de delar av egendomarna, som staden önskade

förvärva. I anslutning härtill anhöll drätselkammaren om prisuppgift å

såväl dessa områden som hela kronoegendomen Kungsladugården östra,

vilken —belägen öster om den egentliga stadsbebyggelsen — totalt omfattar

omkring 290 ha. Dåvarande domänintendenten i Södermanlands län

a,vgav på styrelsens begäran ett den 2 september 1944 dagtecknat yttrande

i ärendet. Däri föreslogs, att det av staden önskade området av angivna

väster om staden belägna egendomar borde med hänsyn till bl. a. önskväidheten

av att bibehålla jordbrukets bärkraft till gränserna justeras.

Domänstyrelsen fann sig emellertid icke kunna ingå i någon närmare

prövning av försäljningsfrågan, förrän sådan utredning rörande markens

användning och den blivande byggnadsrätten därstädes," som bedömdes erforderlig

för en rättvisande saluvärdering, blivit företedd. Efter vissa förhandlingar

under hand samt besök å egendomarna underrättades staden

härom i skrivelse i december 1944. Framställningen resulterade i att staden

med skrivelse i december 1946 överlämnade en av dåvarande länsarkitekten

A. Stille samma ar upprättad stomplan över delar av egendomarna Kungsladugården

Stora och Ladugården lilla ävensom egendomen Lillbro i dess

helhet jämte till planen hörande beskrivning. På grundval härav fann

styi elsen skäl att hänskjuta ärendet till vedex-börlig saluvärdering.

Bostaclsstyrelsen har i skrivelse den 15 juni 1949 — med åberopande av

en inom myndigheten den 8 samma månad i ärendet upprättad promemoria

redovisat i huvudsak följande beträffande värderingen av egendomarna.

Myndigheten har vid värderingen — i vad avser de väster om staden

belägna egendomarna ■— icke begränsat sig till det av staden föreslagna

förvärvsomradet • pa grund av dettas oregelbundna gränsdragning •—

utan sökt beräkna ett å-pris per m2 för all av planen omfattad mark. Enligt

utredning i samband med värderingen har denna mark uppskattats uppgå

till ungefärligen 180 ha, utlagd enligt planen såsom dels tomtmark för

flerfamiljshus, radhus, egnahemsvillor och allmänna byggnader, dels industrimark,

dels allmän platsmark och gatumark. Av värderingsmyndigheten

förutsatta värden för de olika kategorierna tomtmark i färdigställt

skick anges i promemorian med bilagor utgöra, i vad avser mark för flerfamiljshus

20 kr. per in2 beräknad bostadsvåningsyta resp. 50 kr. per in2

beräknad b ut iksvåningsy ta samt, beträffande mark för radhus och egnahem,

10 resp. 8 kr. per in2 tomtyta. Motsvarande värde för den för allmänna

byggnader reserverade marken upptages till 7 kr. per in2 tomtyta.

För industriområdet räknar myndigheten endast med ett råmarksvärde om

70 öre per in2. Övrig mark befinnes enligt promemorian ej böra åsättas

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj. ts proposition nr 121 år 1958

något egenvärde. Sammanlagda intäkterna uppgår jämlikt dessa normer

till 8 010 000 kr. Kostnaderna för exploateringen beräknas till — i enlighet

med vad i promemorian närmare utföres — tillhopa 6 455 000 kr., innebärande

en nettointäkt av 1 555 000 kr. Emellertid kalkylerar myndigheten

med en exploateringstid av 40 år och finner därför skäl att omräkna sistnämnda

summa till ett nuvärde. Med tilläntpning av en räntefot av 3 procent

beräknas sagda nuvärde till i runt tal 900 000 kr., motsvarande 50 öre

per m2 råmark. Sammanfattningsvis uttalas slutligen i promemorian, att

stadens sannolika utveckling icke motiverar åsättande av tätbebyggelsevärden

för större sammanlagd areal eventuella inköpsområden än vad som

täckes av planen eller 180 ha. Värderingsmyndigheten håller sålunda före,

att förvärv av ytterligare markarealer i förekommande fall bör ske till uteslutande

skogs- eller jordbruksvärde.

Domänstyrelsen framhåller, att dess ställningstagande vid den fortsatta

behandlingen av ärendet grundats på 2 principer, nämligen dels att de av

staden begärda områdena borde till omfattningen inskränkas, dels att ett

tätbebyggelsevärde borde läggas till grund för prissättningen. Styrelsens

fasthållande vid principen om begränsning av försäljningsområdena har

naturligen främst hängt samman med önskemålet att bevara kvarvarande

jordbruksdelars bärkraft. I andra hand har vidare den synpunkten spelat

in, att domänstyrelsen ansett sig sakna anledning att avstå från större

områden än vad staden rimligen kunde bedömas ha möjlighet att inom

överskådlig tid exploatera. Styrelsen har härom vidare anfört följande.

Staden har å sin sida i det längsta motsatt sig varje inskränkning av försäljningsområdena,

därvid staden framlagt skilda förslag rörande dessas

omfattning. Sålunda har staden bl. a. såsom alternativ till ansökningen i

januari 1944, i vad densamma avser Kungsladugården Stora och Ladugården

lilla, förklarat sig vilja inköpa dessa egendomar i deras helhet. Likaså

har staden i skilda sammanhang angripit förenämnda, av bostadsstyrelsen

tillämpade värderingsgrunder, av vilka staden fått tillfälle att under hand

taga del. Härutinnan har staden sålunda gjort gällande, att stomplanen

avsåg en alltför hård exploatering, i realiteten omöjlig att genomföra, ävensom

"att intäkterna beräknats till alltför höga belopp resp. att kostnaderna

för exploateringen skulle komma att betydligt överstiga vad värderingsmyndigheten

förutsatt. Under åberopande av dylika synpunkter har staden

hållit före, att prissättningen — oberoende av försäljningsområdenas storlek

— borde ske uteslutande efter gällande skogs- och jordbruksvärden.

Slutligen har dock parterna under hand enats om sådan begränsning av

försäljningslotten, att denna skulle — förutom viss mark av Kungsladugården

Östra — omfatta i stort sett 53,33 ha, nämligen 42,3 ha av Kungsladugården

Stora, 0,85 ha av Ladugården lilla samt hela Lillbro om 10,18

ha, allt inägor i en sammanhängande ägofigur.

Med hänsyn till vad sålunda förekommit eller tidpunkten för nyss redovisade

värdering och sedan domänstyrelsen genom domänintendenten inhämtat,

att den i stomplanen utlagda infartsleden beslutats skola erhålla

en ändrad och sydligare sträckning, har emellertid styrelsen funnit anledning

att hos bostadsstyrelsen i juli 1954 begära förnyad värdering av nu

ifrågavarande mark.

Dylikt förnyat utlåtande i värderingsfrågan har av bostadsstyrelsen avgi
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 121 år 1958

vits i en med skrivelse den 11 oktober 1954 till domänstyrelsen översänd

promemoria av den 5 samma månad. Därav inhämtas, att värderingsmyndigheten

efter hänvändelse till representanter för staden erfarit, att berörda

stomplan icke längre är aktuell men att ifrågavarande mark det oaktat

avses komma till användning för i huvudsak liknande bebyggelse, som

förutsatts i planen. Med hänsyn härtill förklaras i promemorian, att myndigheten

-— som synbarligen icke ansett vägomläggningen vara av betydelse

i ärendet — finner tidigare tillämpade värderingsprinciper alltjämt

böra vara giltiga. Under hänsynstagande till den efter förra värderingstillfället

inträffade allmänna värdestegringen å fastigheter föreslår dock myndigheten,

att en justering av tidigare förordade saluvärden bör äga rum.

Justeringen anges böra verkställas i enlighet med vissa i promemorian närmare

redovisade normer, resulterande i en med 26 öre till 76 öre per in- råmark

förhöjd köpeskilling.

I anslutning härtill har domänstyrelsen anmärkt, alt den föreslagna köpeskillingen

kan synas låg men bör bedömas mot bakgrunden av att marken

till betydande delar — särskilt omkring den inom viss del av området

flytande Idbäcken samt inom det planerade industriområdet — är sank

och därför erbjuder olämpliga grundförhållanden för blivande bebyggelse.

Domänstyrelsen har därför funnit sig vilja i princip godtaga värderingen

och har i skrivelse till drätselkammaren den 29 oktober 1954 erbjudit sig

att medverka till försäljning av, förutom viss öster om staden belägen

mark, den i detta sammanhang aktuella försäljningslotten under de väster

om staden belägna kronoegendomarna för en köpeskilling motsvarande ett

till 80 öre per m2 råmark avrundat å-pris med skyldighet tillika för köparen

att utge särskild ersättning av 3 000 kr. för en å marken under Lillbro belägen,

domänverket tillhörig lada samt under vissa huvudsakliga villkor

i övrigt. Enligt villkoren har köparen, förutom annat, skyldighet att respektera

då gällande arrendekontrakt berörande lotten. Härutinnan har upplysts,

att egendomarna upplåtits, Kungsladugården Stora och Lillbro till

den 14 mars 1955 samt Ladugården lilla till den 14 mars 1959.

Sedan den i det föregående antydda omläggningen av infartsleden under

år 1956 fått aktualitet har drätselkammaren i skrivelse den 14 juli 1956 anhållit

att med vägrätt få disponera vissa områden av Kungsladugården Stora

och Lillbro, vilka beröres av vägföretaget, ävensom att i samband härmed

få förvärva viss sådan mark av sistnämnda egendom, som genom vägomläggningen

ansetts bli lämplig såsom tomtplats för bensindistributionsanläggningar

och liknande. Vidare har i framställningen begärts, att Idbäckens

fåra i anslutning till vägföretaget måtte få omläggas att följa vägbanken till

den planerade nya leden.

I anledning härav har domänstyrelsen föreslagit, att dessa markfrågor

lämpligen skulle lösas i ett sammanhang genom markförvärv på sätt styrelsen

förordat i sin tidigare omförmälda skrivelse den 29 oktober 1954. Vid

ett sammanträffande mellan representanter för berörda parter i december

1957, därvid från stadens sida preliminärt förklarades, att försäljningsan
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 121 ur 1958

budet skulle antagas, har styrelsen redogjort för de aktuella arrendeförhållandena

avseende försäljningslotten.

Den under Kungsladugården Stora hänförliga delen av försäljningslotten

är numera genom särskilt kontrakt upplåten på arrende till den 14 mars

1960. Beträffande Lillbro är omkring 4 ha — belägna norr om den blivande

infartsleden — samt 3 ha — belägna söder om samma led — upplåtna genom

2 särskilda kontrakt, gällande till den 14 mars 1958 resp. till den 14 mars

1959. Den del av samma egendom, som beräknas bli ianspråktagen av den

nya infartsleden, är däremot icke föremål för någon upplåtelse. Vad slutligen

angår Ladugården lilla har någon ändring i arrendeförhållandena icke

inträtt, sedan styrelsens förenämnda anbudsskrivelse avläts.

I anslutning till vad som sålunda anförts har domänstyrelsen hemställt,

att ifrågavarande område om 53,33 ha säljes till staden för en köpeskilling

motsvarande 80 öre för in2 samt på i huvudsak följande villkor i

övrigt.

Det försålda området överlåtes efter avstyckning i befintligt skick med

tillträde å dag, som senare bestämmes. Särskild ersättning för en å Lillbro

befintlig lada, tillhörig kronan, skall utges med 3 000 kr. Staden skall, i förekommande

fall, respektera för egendomarna gällande arrendekontrakt, i

vad dessa avser försäljningsområdet. Köpeskillingen resp. den särskilda ersättningen

för ifrågavarande lada erlägges kontant på tillträdesdagen. Vederbörande

nyttjanderättshavare tillhöriga, inom försäljningsområdet eventuellt

befintliga byggnader och anläggningar omfattas icke av försäljningen. Staden

erlägger kostnaderna för avstyckning och lagfart jämte övriga med

köpet förenade utgifter ävensom svarar för å området för tiden från tillträdesdagen

belöpande skatter och onera. Innehavare av över området med vederbörligt

tillstånd eventuellt framdragna elektriska ledningar förbehålles

rätt att "bibehålla och nyttja ledningarna utan rätt för köparen till annan

ersättning härför än gottgörelse av ledningarnas innehavare för skada till

följd av ändring, reparation eller tillsyn av ledningarna. I övrigt skall bestämmelserna

i förordningen den 25 maj 1945 (nr 262) angående försäljning

i vissa fall av kronoegendom m. in. i tillämpliga delar lända till efterrättelse.

Nyköpings stad har numera, jämlikt protokoll från sammanträde med

stadsfullmäktige den 14 januari 1958, på förslag av drätselkammaren beslutat

inköpa ifrågavarande område om 53,33 ha i enlighet med i det föregående

föreslagna villkor.

Departementschefen

Såsom framgår av det föregående har ifrågavarande försäljningsförslag

aktualiserats av att Nyköpings stad i samband med en omläggning av planerad

infarlsled anhållit att av kronoegendomarna Kungsladugården Stora

21, Ladugården lilla eller tyska l1 och Lillbro eller Lindbackstäpporna l1 få

dels disponera vissa områden med vågrätt, dels förvärva viss mark. Vidare

har staden begärt, att den områdena berörande Idbäckens fåra i anslutning

till vägföretaget skall omläggas att följa vägbanken till den planerade nya

leden. I likhet med domänstyrelsen anser jag lämpligt, alt dessa markfrågor

löses i ett sammanhang genom markförvärv på sätt styrelsen förordat. Vid

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 121 år 1958

värderingen av det föreslagna försäljningsområdet om cirka 53,33 hektar

har — mot bakgrunden av att marken till betydande delar är sank och därför

erhjuder olämpliga grundförhållanden för blivande bebyggelse — framräknats

en köpeskilling av 80 öre för kvadratmeter råmark. Vidare skall

köparen erlägga en särskild ersättning av 3 000 kronor för en å försäljningsområdet

belägen, domänverket tillhörande lada. Denna beräkning kan

jag godtaga. De av domänstyrelsen angivna försäljningsvillkoren i övrigt,

däribland skyldighet för staden att i förekommande fall respektera för

egendomarna gällande arrendekontrakt, föranleder ingen erinran från min

sida.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att medge,

att ifrågavarande område om cirka 53,33 hektar, omfattande

delar av kronoegendomarna Kungsladugården Stora

21 och Ladugården lilla eller tyska l1 samt kronoegendomen

Lillbro eller Lindbackstäpporna ll i Nyköpings stad, må säljas

till staden för en köpeskilling motsvarande 80 öre för kvadratmeter,

med tillägg av 3 000 kronor för en lada samt på i huvudsak

de villkor i övrigt, som domänstyrelsen föreslagit.

5:o

Stadsägan nr 1517 A i Växjö stad

Domänstyrelsen (skr. 26/2 1958) hemställer, att stadsägan nr 1517 A i

Växjö stad — motsvarande huvudgården till förra skolhemmanet Hollstorp

östregård nr 4 i den med staden numera införlivade Växjö socken -—

försäljes till egendomens arrendator Johan Söderling.

Beträffande beskaffenheten m. m. av ifrågavarande stadsäga meddelas i

huvudsak följande.

Stadsägan utgör en den 28 juli 1956 fastställd avstyckning och innehåller i

ett skifte 80,8 ha, varav 21,6 ha åker, 11,5 ha äng, 41,3 ha produktiv skogsmark

och 6,2 ha annan avrösningsjord. Den var intill den 14 mars 1955 upplåten

i 2 brukningsdelar, den östra och den västra, vilka båda numera innehas

av arrendator Söderling. För arrendeåret 1957/58 utgår avgälden med

2 200 kr. David Andersson, tidigare brukare av nedlagda västra arrendelotten,

förhyr direkt av kronan manbyggnaden med bod och trädgård. För

hyresåret 1957/58 uppgår den med Andersson överenskomna hyran till 500

kr. Åkerjorden är splittrad och består av något stenbunden, mullhaltig mo.

Ängen är delvis sank och svårbrukad. Hävden är god. Skogsmarken har ett

virkesförråd av 4 530 m3sk, varav 180 m3sk tillhör åldersklass V och däröver.

Den ideala medelboniteten beräknas till 5,15. Av åbyggnaderna är manbyggnaden

på östra lotten i gott skick efter modernisering år 1943. Övriga

byggnader där är medelgoda. Så är även fallet med åbyggnaderna vid västra

lotten. Arrendatorn Söderling, som brukat östra lotten sedan år 1929, äger

där ett vindsrum i manbyggnaden jämte en matkällare samt vissa vattenledningar.

Elektriska ledningar är framdragna över ägorna.

Taxeringsvärdet å hemmanet i dess helhet är 337 700 kr., varav 65 700 kr.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj.ts proposition nr 121 år 1958

i ordbruksvärde, i huvudsak avseende huvudgården, 6 000 kr. byggnadsvärde

vid huvudgården, 2 500 kr. värde å annan fastighet (lagenheten Sodra Ryd)

samt 263 500 kr. skogsmarks- och skogsvärde.

Lantbruksdir ektören i länet har i ett uttalande till vederbörande över jägmästare

år 1952 tillstyrkt försäljning av det dåvarande hemmanets inagor

i en salulott. ... _

Vid förrättning den 9 november 1956 har upp skattning snämnden saluvar
derat

inägorna till i avrundat tal 66 300 kr.

Värdet av skogsmarken och skogen har av domäns tyr elsen den 15 april

1957 fastställts till 91 000 kr. ..

Domänstyrelsen har icke funnit skäl föreligga att i det allmännas ago behålla

förevarande avstyckade stadsäga. Det av uppskattningsnämnden föreslagna

saluvärdet å inägorna, 66 300 kr., har av styrelsen ansetts kunna godtagas.

Det täcker visserligen icke hela taxeringsvärdet, 71 700 kr., men beloppen

är enligt styrelsen icke fullt jämförbara. Styrelsen framhåller i detta

sammanhang, att köparen av stadsägan kommer att få vidkännas kostnaden

för densammas avstyckning, 4 205 kr. Med värdet av skogsmarken och skogen

uppgår saluvärdet av stadsägan till 157 300 kr. Då Söderling, enligt vad

uppskattningsnämnden vitsordat, i stort sett fullgjort sin kontraktsenliga

underhållsskyldighet, tillstyrker styrelsen stadsägans försäljning till denne

för en köpeskilling av 157 300 kr. Såsom försäljningsvillkor i övrigt bor enligt

styrelsen föreskrivas i huvudsak följande.

Stadsägan överlåtes i befintligt sldck med tillträde å dag, som domänstyrelsen

bestämmer. Endast domänverket tillhöriga hus och anläggningar ingår

i försäljningen. Samtliga på arrendekontraktet om östra och vastra arrendelotterna

grundade rättsanspråk mellan kronan och arrendatorn doc

med undantag för eventuellt oguldna arrendeavgalder samt skatter och onera

— skall anses vara reglerade genom försäljningen. Innehavare av over stadsägan

med vederbörligt tillstånd framdragna elektriska ledningar samt vatten-1

och avloppsledningar förbehålles rätt att behålla och nyttja ledningarna

utan rätt för köparen till annan ersättning än gottgorelse av ledningarnas

innehavare för skada till följd av förändring, reparation och tillsyn av ledningarna

ävensom för skada, som förorsakas kreatur Forre kronoarrendatorn

David Andersson, vilken förhyr manbyggnaden vid vastra arrendelotten

med bod och trädgård, skall äga kvarbli som hyresgast mot erlaggande av

skälig hyra till jordägaren. I övrigt skall bestämmelserna i forordningen den

25 mai 1945 (nr 262) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom

in. in. i tillämpliga delar lända till efterrättelse.

Arrendator Söderling har godtagit det föreslagna saluvärdet och Övriga

ifrågasatta köpevillkor.

Departementschefen

Då jag i likhet med domänstyrelsen anser, att ifrågavarande kronoegendom

bör säljas till egendomens nuvarande arrendator och icke heller i övrigt

har något att erinra mot styrelsens förslag, hemställer jag, att Rungl.

Maj :t måtte föreslå riksdagen att medge,

2 Biliang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 121

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 121 år 1958

att stadsägan nr 1517 A i Växjö stad må säljas till egendomens

arrendator Johan Söderling för en köpeskilling av

157 300 kronor och på i huvudsak de villkor i övrigt, som

domänstyrelsen föreslagit.

6:o

Höja 71 i Ängelholms stad

Domänstyrelsen (skr. 24/1 1958) hemställer, att kronoegendomen förra

häradshövdingebostället 1/3 mantal Höja 71 i Höja socken, numera i Ängelholms

stad, försäljes till Kjell Bertil och Sven Åke Paulsson, söner till egendomens

nuvarande arrendator Carl Paulsson.

Beträffande egendomens beskaffenhet m. m. meddelas i huvudsak följande.

Egendomen är belägen öster om och på ett avstånd av ungefär 5 km från

den egentliga stadsbebyggelsen. Arealen utgör 23,74 ha, varav 22,533 ha

åker, tomt och trädgård samt 1,207 ha impediment. Härjämte tillkommer

ideell andel i samfällighet benämnd Stora Planteringen i Ängelholm, vilken

I. o. ingår i kronoparken Ängelholm. Åkerjorden består i huvudsak av god

lermylla pa lerbotten och är i god hävd. Av åbyggnaderna är boningshuset i

goxt och Övriga byggnader i tämligen gott skick. Egendomen är elektrifierad,

därvid anläggningen bekostats av arrendatorn. Egendomen besväras av avdiknmgslan,

vilket i sin helhet skall vara amorterat år 1968. Den är genom

kontrakt, gällande till den 14 mars 1959, utarrenderad till Carl Paulsson mot

värdelg aVglft aV 2 100 kr- Taxeringsvärdet utgör 124 400 kr., allt jordbruks
Egendomen

tillhör sådan kategori egentliga kronoegendomar, som domänstyrelsen

efter inventering funnit icke böra bibehållas i kronans ägo.

Lantbruksnämnden har den 11 februari 1957 uttalat, att nämnden ansåg

egendomen utgöra ett lämpligt bondejordbruk samt att dess arrendator kunde

förväntas erhålla förvärvstillstånd beträffande egendomen.

Uppskattningsnämnden har vid förrättning den 27 augusti 1957 saluvärderat

egendomen till 133 200 kr. Därvid har hänsyn icke tagits till egendomens

andel i samfälligheten Stora Planteringen. I samband härmed har nämnden

föreslagit egendomens försäljning till arrendator Paulsson, dock till en i

förhållande till sagda saluvärde med 4 500 kr. nedsatt köpeskilling, 128 700

kr. Beloppet å 4 500 kr. motsvarar det av nämnden uppskattade värdet för

vissa arrendatorn tillhöriga fasta anläggningar å egendomen.

Domänstyrelsen har icke funnit sig ha anledning erinra mot uppskattningsnämndens

saluvärdering och har i anslutning härtill i skrivelse till arrendatorn

den 8 november 1957 med vissa kompletteringar avseende betalningsvillkoien

i skrivelse den 7 nästföljande månad erbjudit sig medverka

till egendomens försäljning till denne för den av nämnden föreslagna köpeskillingen

samt under vissa huvudsakliga villkor i övrigt. Dessa villkor innebär

bl. a., att andelen i förenämnda samfällighet icke skall ingå i försäljningen.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 121 år 1958

Arrendatorn har den 19 december 1957 skriftligen anmält, att lian i princip

godtager försäljningsförslaget, men hemställt, att — med hänsyn till arrendatorns

ålder — sönerna Kjell Bertil och Sven Åke Paulsson i hans ställe far

förvärva egendomen.

Domänstijrelsen har icke funnit skäl motsätta sig arrendatorns ifrågavarande

begäran och i sådant hänseende begärt, att sönerna måtte bekräfta sin

villighet att förvärva egendomen på de av styrelsen föreslagna villkoren, därvid

dock i styrelsens anbudsskrivelse den 8 november 1957 upptagen bestämmelse

om arrendets reglering i samband med förvärvet naturligen föreslagits

skola utgå. Sådan bekräftelse har avgivits den 12 januari 1958. Vidare

har arrendator Paulsson i samband härmed på styrelsens begäran undertecknat

en till styrelsen översänd förbindelse, däri arrendatorn medger, att —

därest försäljning till sönerna kommer till stånd — samtliga på gällande

arrendekontrakt grundade rättsanspråk mellan arrendatorn samt styrelsen,

dock med undantag i vad avser eventuellt oguldna arrendeavgälder samt

skatter och onera, skall anses reglerade genom försäljningen.

Lantbruksnämnden har den 22 januari 1958 meddelat, att hinder mot att

arrendator Paulssons söner meddelas förvärvstillstånd beträffande egendomen

icke föreligger.

Domänstyrelsen hemställer sålunda, att ifrågavarande kronoegendom försälj

es till förenämnda Kjell Bertil och Sven Åke Paulsson för en köpeskilling

av tillhopa 128 700 kr.

Såsom försäljningsvillkor bör enligt styrelsen föreskrivas i huvudsak följande.

Egendomens andel i samfälligheten Stora Planteringen i Ängelholm skall

icke ingå i försäljningen. Egendomen överlåtes efter utbrytning av sagda

samfällighet till fristående fastighet — varom lantmäteriförrättning begärts

— i befintligt skick med tillträde å dag, som senare bestämmes. Endast domänverket

tillhöriga byggnader och anläggningar å egendomen omfattas av

försäljningen. Köparna svarar för annuiteter och andra med torrläggningsföretag

rörande egendomen förenade utgifter. Innehavare av över egendomen

med vederbörligt tillstånd framdragna elektriska ledningar förbehålles rätt

att bibehålla och nyttja ledningarna utan rätt för köparna till annan ersättning

än gottgörelse av ledningarnas innehavare för skada, som kan uppkomma

genom ändring, reparation och underhåll av ledningarna så ock för skada,

som genom ledningarna åsamkas kreatur. Köparna har att ensamma bestrida

kostnaderna för lagfart och inteckning samt övriga med köpet förenade

utgifter ävensom att erlägga å egendomen från tillträdesdagen belöpande

skatter och onera. I övrigt skall bestämmelserna i förordningen den 25 maj

1945 (nr 262) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom in. m. i

tillämpliga delar lända till efterrättelse.

Departementschefen

Förevarande försälj ningsförslag föranleder icke någon erinran från min

sida. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen alt

medge,

att kronoegendomen Höja 71 i Ängelholms stad må säljas

till den nuvarande arrendatorns söner, Kjell Bertil och Sven

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 121 år 1958

Åke Paulsson, för en köpeskilling av tillhopa 128 700 kronor

samt på i huvudsak de villkor i övrigt, som domänstyrelsen

föreslagit.

7 :o

Hårderup 1211 i Malmöhus län

Domänstyrelsen (skr. 17/1 1958) hemställer, att kronoegendomen Hårderup

1211 i Fränninge socken, Malmöhus län, säljes till arrendatorerna William

Andréasson och hans hustru Gunnel Andréasson.

Beträffande fastighetens beskaffenhet m. m. upplyses följande.

Fastigheten, som är belägen 5 km från Vollsjö järnvägsstation och 20 km

från Sjöbo municipalsamhälle, utgör en från kronoegendomen 1 2/3 mantal

Hårderup 121 år 1955 avstyckad lott, i huvudsak motsvarande den till makarna

Andréasson under arrende upplåtna brukningsdelen litt A. Fastigheten

innehåller en areal av ca 54,8 ha, varav 38,2 ha tomt, trädgård och

åker, 8,9 ha ähgs- och betesmark, 2,8 ha skogsmark, 4 ha mossmark och 0,9

ha impediment. Åkerjorden utgöres till största delen av klapperstensmylla

och grusmylla på grusbotten. Ängs- och betesmarken är mycket stenbunden

och delvis av svag beskaffenhet. Skogsmarken är bevuxen med ek. Virkesförrådet

uppgår till 330 m3sk.

Av kronans byggnader är boningshuset, häststall- och ladugårdsbyggnaden,

östra längan, svinhus och hönshus gamla men ganska goda. Västra

längan är gammal och otidsenlig men medelgod. Arbetarbostaden är i behov

av modernisering. Hydroforanläggningen med vattenledningar samt oljeeldningsanordningen

i boningshuset jämte vissa andra anläggningar tillhör makarna

Andréasson, vilka även låtit utföra stenröjning. En ekonomibyggnad,

tillhörande Hårderups betesförening m. b. p. a., är till ungefär halva sin

längd belägen på kronoegendomens avstyckade del. Fränninge energiförening

bär elektriska ledningar framdragna över ägorna. Brukningsdelen litt A är

f. n. upplåten under 5 år till den 14 mars 1959. Årliga arrendeavgälden uppgår

till 2 775 kr.

Nuvarande taxeringsvärde är 157 400 kr. jordbruksvärde. Det tidigare

taxeringsvärdet av år 1952 utgjorde 110 000 kr.

Lantbruksnämnden har anfört, att gården synes utgöra en lämplig brukningsenhet

samt att nämnden icke har något att erinra mot gårdens försäljning

till makarna Andréasson, vilka enligt uppgift icke är ägare av jordbruksfastighet.

Vid förrättning den 24 september 1952 bär uppskattningsnämnden beräknat

gårdens saluvärde till 140 750 kr., därav 16 000 kr. för den växande skogen

enligt en av vederbörande jägmästare verkställd, av domänstyrelsen sedermera

fastställd värdering. Nämnden har vitsordat, att makarna Andréasson

innehaft gården sedan år 1946 och städse väl hävdat densamma. Då

försäljningsfrågan — i avbidan på gårdens avstyckning — blivit fördröjd,

har domänstyrelsen i december 1957 låtit överse saluvärdet. Härvid har domänintendenten

föreslagit höjning av uppskattningsnämndens saluvärde till,

i avrundat tal, 158 900 kr., varav 17 600 kr. för den växande skogen, sistnämnda

belopp enligt nyvärdering av jägmästaren. Domänintendenten har

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj.ts proposition nr 121 år 1958

samtidigt tillstyrkt avdrag från saluvärdet med 15 000 kr. för den händelse

gården säljes till makarna Andréasson. Avdraget motsvarar värdet av de

förbättringar och anläggningar, de utfört på gården.

På grundval av vad som förekommit vid en år 1951 igångsatt inventering

av jordbruksdomänerna har domänstyrelsen funnit anledning saknas för

kronan att behålla ifrågavarande gård. Den av domänintendenten verkställda

översynen av saluvärdet har icke givit styrelsen anledning till erinran

liksom ej heller det avdrag å detsamma, som ifrågasatts. Styrelsen tillstyrker

sålunda gårdens försäljning till makarna Andréasson för 143 900 kr. Styrelsen

framhåller att, om försäljning kommer till stånd, makarna Andréasson

även blir skyldiga att utge ersättning för avstyckningskostnaderna, 1 294

kr. Försäljningen bör enligt styrelsen i övrigt ske på i tillämpliga delar enahanda

villkor, som under punkt 5:o föreslagits för försäljning av stadsägan

nr 1517 A i Växjö stad, dock att beträffande förevarande försäljning tillika

bör föreskrivas, att köparna ansvarar för annuiteter och övriga utgifter för

egendomen berörande torrläggningsföretag.

Makarna Andréasson har godtagit en köpeskilling av 143 900 kr. och övriga

av styrelsen föreslagna köpevillkor.

Departementschefen

Enär förevarande försälj ningsförslag icke föranleder erinran från min

sida, hemställer jag, att Kungl. Maj :t matte föreslå riksdagen att medge,

att kronoegendomen Hårderup 1211 i Fränninge socken,

Malmöhus län, må säljas till arrendatoTerna William Andréasson

och hans hustru Gunnel Andréasson för en köpeskilling

av 143 900 kronor och på i huvudsak de villkor i övrigt,

som domänstyrelsen föreslagit.

8:o

Näs l1 i Göteborgs och Bohus län

Domänstyrelsen (skr. 7/2 1958) hemställer, att kronoegendomen Näs l1

i Myckleby socken, Göteborgs och Bohus län, säljes till lantbrukaren Hjalmar

Hermansson, Näs, Kleva-Orust.

Styrelsen erinrar om att frågan om försäljning av egendomen tidigare varit

föremål för prövning. I enlighet med en av domänstyrelsen gjord framställning

föreslog sålunda Kungl. Maj:t i proposition till 1957 års riksdag,

att egendomen skulle -— med visst angivet undantag — säljas för en köpeskilling

av lägst 113 700 kr. (prop. 1957: 15).

Beträffande egendomens beskaffenhet m. m. inhämtas följande.

Egendomen, som är belägen på ön Orust ca 40 km från Uddevalla och 19

km från Nötesunds färja, var till den 14 mars 1957 utarrenderad till bröderna

Tage Jalming och Sören Jalming mot en avgäld, som för arrendeåret 1955

/56 utgick med 1 907 kr. Den har i ett skifte en areal av 85,8 ha, varav 24,2

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 121 år 1958

ha aker, 5,5 ha äng och 28 ha produktiv skogsmark. Åkern, som icke är täckdikad,

består huvudsakligen av lättlera av knappt medelgod beskaffenhet.

Jorden lider av för högt grundvattenstånd. Sedan ett genom egendomen löpande

avlopp rensats, är det möjligt att täckdika jorden. Virkesförrådet å

skogsmarken uppgår till 2 350 m3sk och å impediment till 500 m3sk. I angivna

virkesförråd ingår icke den skog, vilken finnes på ett område om ca 16 ha

— varav 10,5 ha skogsmark och 5,5 ha impediment — i egendomens sydvästra

del, varå en hägerkoloni om ca 20 bon bildats. Av virkesförrådet om

2 350 m3sk tillhör 100 m3sk ålderklass V. Högre ålderklasser finnes icke.

Den ideala medelboniteten beräknas till 6,1.

Byggnaderna är i mindre gott skick. Manbyggnaden, som har god stomme,

är i behov av genomgripande renovering och modernisering. Ladugårdsbyggnaden

är omodern och arbetskrävande. Dock är den fullt användbar för

överskådlig tid. En med cementringar försedd brunn lämnar vatten till manbyggnaden.

^ Ladugården erhåller vatten från en damm. Tvättstugan och

smedjan, båda i dåligt skick, tillhör arrendatorerna. A/B Skandinaviska elektricitetsverk

har elektriska ledningar framdragna över ägorna.

Egendomen har fiskerätt i Grindsbysjön. Fisket är dock av föga betydelse.

Taxeringsvärdet är 77 900 kr., varav 56 600 kr. jordbruksvärde och 21 300

kr. skogsvärde.

Ur förenämnda proposition må återges följande.

Vid en år 1951 igångsatt inventering av jordbruksdomänerna har domanintendenten

uttalat sig för försäljning av egendomen dels på grund av

att den ar den enda, som kronan har kvar på Orust, dels på grund av det

svaga byggnadsbeståndet. Även jägmästaren och överjägmästaren har tillstyrkt

försäljning. Överjägmästaren har därvid framhållit, att egendomen

har ett for styrelsens skogsförvaltning isolerat läge.

bantbruksnämnden har genom sin delegation för yttre rationalisering den

29 april 1954 upplyst, att delegationen icke funnit anledning till erinran

mot egendomens försäljning.

slallf1 6.1sePlcmber 1954 har uPPskattningsnämnden före
slagit

försäljning till broderna Jalming. Därvid har saluvärdet på inägorna

kr'' Under a”laga”de- “,l eg“d°m“ —E

sJrslahVörSmfSäS £ STL-bjS SSS5 ;eLdnede72r6k sep’

tember 1956 fastställts till 55 000 kronor. uomanstyreisen n S6p''

»Ie^a?d\!anJm“ta/e, °Ch överlantmätare har vid underhandsförfråf-J}

/° !i!a1ra.t’ att såvitt de kunde bedöma av erhållna uppgifter hinder eng

jorddelnmgslagen icke synes möta för avstyckning av området om 16 ha.

rrendatorerna Jalming, vilka blivit erbjudna att köpa egendomen med

Sde vSe^rd 311-3"’ f,(h''!)<larade icke vara UlligaPhärtill. De meddelade

vidare, att de ej önskade arrendera egendomen efter den 14 mars 1957

SS m“akV„adae/ ,5ro"1* *» ödomen utbjpdes i

Domänstgrehen bär — på grundval av vad som förekommit vid förut anMndaftnbph”nrm§

avjordbruksdomänerna — icke funnit anledning för kroåv

fas LSalIa n '';nl? 1 /raga- Styrelsen tillstyrker sålunda försäljning

av fastigheten med undantag för området om 16 ha, vilket styrelsen nå grund

av darvarande hägerkoloni avser att låta fridlysk. Det av uppskaHnings

nämnden forordade saluvärdet på inägorna, 58 700 kr., har granskats enlM

styrelsens värderingsmetod utan att ge anledning till erinran. Med skogs
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 121 år 1958

värdet, 55 000 kr., uppgår saluvärdet å den till avyttring nu föreslagna delen

av egendomen — omfattande ca 69,8 ha, varav ca 17,5 ha produktiv

skogsmark — till 113 700 kr. Försäljningen bör ske genom infordrande av

anbud under hand och bör enligt styrelsen i övrigt äga rum på följande villkor.

Egendomen överlåtes i befintligt skick med tillträde räknat från den

14 mars 1957. Endast domänverket tillhöriga hus och anläggningar ingår

i försäljningen. Innehavare av över gården med vederbörligt tillstånd framdragna

elektriska ledningar förbehålles rätt att behålla och nyttja ledningarna

utan rätt för köparen till annan ersättning än gottgörelse av ledningarnas

innehavare för skada till följd av förändring, reparation och tillsyn av

ledningarna ävensom för skada, som förorsakas å kreatur. I övrigt skall bestämmelserna

i förordningen den 25 maj 1945 (nr 262) angående försäljning

i vissa fall av kronoegendom m. m. i tillämpliga delar lända till efterrättelse.

Till riksdagens jordbruksutskott översändes sedermera i enlighet med

beslut av Kungl. Maj:t den 31 maj 1957 en till jordbruksdepartementet avgiven

skrivelse den 10 maj 1957 av domänstyrelsen, däri meddelades, att

styrelsen under förutsättning av statsmakternas medgivande träffat avtal

om egendomens försäljning för 75 000 kr. till Hilmer Carlsson, Åker, Hjälteby.

I skrift den 31 augusti 1957 till jordbruksutskottet ingav vidare Hjalmar

Hermansson, Näs, Kleva-Orust, anbud å 90 000 kr. för egendomen. Hermansson

anförde tillika, att han var villig att arrendera egendomen, om försäljning

icke kom till stånd inom den närmaste tiden.

Slutligen ingav Johan Pettersson, Äng, Lyrön, Nösund, i skrift den 5

oktober 1957 till jordbruksutskottet anbud å 85 000 kr. för egendomen.

I sitt utlåtande 1957:38 avstyrkte jordbruksutskottet såväl Kungl. Maj:ts

förslag om försäljning genom utbud till en köpeskilling av lägst 113 700

kr. som ock domänstyrelsens preliminära försäljning för ett pris av 75 000

kr. Vid inträffade förhållanden och med hänsyn till vad som framkommit

vid besök, som gjorts å egendomen av en inom utskottet utsedd delegation,

hade utskottet funnit, att försäljning av egendomen borde göras till föremål

för nytt anbudsförfarande. Utskottet ansåg sig icke böra förorda annat

saluvärde än som angivits i propositionen. Riksdagen fattade beslut i överensstämmelse

med utskottets förslag.

I sin nu förevarande skrivelse anför domänstyrelsen, att sedan garden numera

varit föremål för nytt anbudsförfarande, har högsta anbudet, 98 000

kr., avgivits av lantbrukaren Hjalmar Hermansson, Näs, Kleva-Orust. Förenämnde

Hilmer Carlsson har, efter anbudstidens utgång den 2 januari 1958,

inkommit med ett anbud å 80 000 kr.

Vederbörande domänintendent har tillstyrkt antagande av Hermanssons

anbud. Lantbruksnämnden i länet har meddelat, att hinder att bevilja Heimansson

tillstånd att förvärva gården icke torde finnas.

Domänstyr elsen hemställer, att egendomen nu må säljas till Hjalmar Hermansson

för en köpeskilling av 98 000 kr. och pa i huvudsak de villkor i

övrigt, som styrelsen tidigare föreslagit.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 121 år 1958

Departementschefen

Som framgår av det anförda har frågan om försäljning av kronoegendomen

Näs l1, med undantag för ett område av cirka 16 hektar, som avsågs

bli fridlyst till skyddande av en hägerkoloni, föregående år varit föremål

för prövning av riksdagen. Denna ansåg sig emellertid icke kunna förorda,

att det då framlagda förslaget lades till grund för försäljning. I stället fann

riksdagen, att försäljning av egendomen borde göras till föremål för nytt

anbudsförfarande. Försäljningsärendet har därför upptagits till fortsatt

behandling och nytt anbudsförfarande har ägt rum. Domänstyrelsen har

föreslagit, att egendomen med förut angivet undantag säljes till lantbrukaren

Hjalmar Hermansson, Näs, Kleva-Orust, för en köpeskilling av 98 000

kronor. Då något högre anbud icke inkommit, finner jag mig böra förorda

domänstyrelsens förslag. Jag anser sålunda, att frågan om försäljning av

fastigheten ånyo bör underställas riksdagens prövning. Med anledning härav

hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att medge,

att kronoegendomen Näs l1 i Myckleby socken, Göteborgs

och Bohus län, må — med angivet undantag — säljas till

lantbrukaren Hjalmar Hermansson, Näs, Kleva-Orust, för

en köpeskilling av 98 000 kronor och på i huvudsak de villkor

i övrigt, som domänstyrelsen föreslagit.

9:o

Emmes kronopark l1 m. m. i Örebro län

Domänstyrelsen (skr. 14/1 1958) hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå

riksdagen medge, att ett byte av markområden mellan å ena sidan kronan

och å andra sidan Boo fideikommiss må äga rum i den utsträckning och

på de villkor, som finnes angivna i ett den 17 december 1957 och den 3 januari

1958 dagtecknat bytesavtal. Styrelsen hemställer tillika att Kungl.

Maj :t, därest framställningen om bytet bifalles, måtte uppdraga åt styrelsen

att ombesörja de för bytesavtalets fullgörande erforderliga åtgärderna, ävensom

förordna, att de områden, som genom bytet tillfaller kronan, skall av

skogsförvaltningen omhändertagas för att förvaltas enligt de grunder, som

gäller för förvaltning av kronoparker.

Bytesavtalet är av följande lydelse.

Mellan Kungl. domänstyrelsen å kronans vägnar och Boo fideikommiss har

följande bytesavtal träffats, dock endast under följande förutsättningar nämligen
a)

Kungl. Maj :ts och riksdagens godkännande av bytesavtalet

b) Kungl. Maj :ts tillstånd för Boo fideikommiss att avstå och förvärva här

nedan under § 1 resp. § 2 angivna fastigheter och områden.

§ 1

Boo fideikommiss överlåter till kronan följande i Sköllersta kommun, Örebro

län, belägna fastigheter:

fastigheten Brosbråten 1: 1, Bo socken om ca 87 ha

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 121 år 1958

fastigheten 1/8 mtl Böltorp 1: 1, Svennevads socken, om ca 207 ha

del av fastigheten 1 /6 mtl Glottra Norra 1: 2, Svennevads socken, om ca

9 ha (skiftet beläget vid Glottrasjöns sydvästra sida).

§ 2

Kronan överlåter till Boo fideikommiss följande i Sköllersta och Lerbäcks

kommuner, Örebro län, belägna fastigheter:

fastigheten 1/4 mtl Emma Lilla 1: 1, Bo socken, om ca 263 ha

Emmes kronopark 1: 1, Lerbäcks socken, om ca 207 ha

del av fastigheten Folkströmmen 1: 1, Bo socken, om ca 20 ha (norra delen

av det väster om Emmaån belägna skiftet).

§ 3

De i bytet ingående delarna av fastigheterna 1/6 mtl Glottra Norra 1:2

och Folkströmmen 1: 1 skola avstyckas, varvid överenskommelse skall träffas

om andelar i samfällighet»»: och om nytillkommande servitut.

§ 4

Bytesområdena överlämnas fria från penninginteckningar samt från servitut

och andra rättigheter frånsett gällande upplåtelser av jordbruksarrende

samt rätt till jakt och fiske ävensom den nyttjanderätt som angives härnedan

i § 5, befintliga vägservitut, rätt till framdragna elektriska ledningar

samt de rättigheter som föranledas av å Brosbråten 1:1 gjorda inmutningar.

§ 5

Kungl. Maj :t och kronan tillförsäkras rätt att inom ett å bilagda karta

bilaga B med litt a betecknat område av fastigheten Emma Lilla 1: 1» Bo

socken, taga grus under en tid av femtio (50) år från och med den 1 juli

1958. Ersättning skall därvid icke utgå varken för den kvantitet grus som

uttages eller för skador å mark och skog inom området.

Till säkerhet för ifrågavarande nyttjanderätt äger kronan erhålla inteckning

i vederbörande fastighet.

§ 6

Parterna förklara sig icke ha efter den 1 juli 1957 beträffande bytesområdena

vidtagit avverknings-, skogsvårds- eller andra åtgärder, som kunna

inverka på bytesområdenas värden, samt förbinda sig att intill tillträdesdagen

beträffande bytesområdena icke vidtaga dylika åtgärder.

§ 7

Å bytesområdena kvarliggande upphuggna virkesprodukter före den 1 juli

1957 disponerade rotstående virkesposter liksom flyttbara kojor skola vara

bortforslade senast den 1 juli 1958.

§ 8

I bytet ingå inga andra än kronan och Boo fideikommiss tillhöriga å bytesområdena

befintliga byggnader och anläggningar.

§ 9

Skillnaden mellan rotvärdena av bytesområdenas växande skog regleras

oenom att kronan upplåter en avverkningsrätt på sätt bilagda överenskommelse,

bilaga C, utvisar. Övrig skillnad mellan bytesområdenas värden uppgår

till 8 666 kronor att erläggas av Boo fideikommiss inom 3 månader efter

tillträdesdagen.

§ 10

Kostnader för avstyckning och andra lantmäteriförrättningar betalas av

kronan och Boo fideikommiss var för sig för de områden de lämna i bytet.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 121 år 1958

Kostnader för sammanläggning betalas dock av tillträdande part. Lagfartskostnader

för vad kronan och Boo fideikommiss förvärvat genom bytet betalas

av var och en för sig. J

... § 11

På tiden från och med tillträdesdagen å respektive bytesområden belöpande

arrenden eller andra avgälder skola, evad de utgå kontant eller in natura,

tillfalla respektive betalas av den tillträdande.

§ 12

Kronan och Boo fideikommiss skola å ömse sidor svara för alla å respektive

bytesområden intill tillträdesdagen belöpande utskylder och besvär. Från

och med tillträdesdagen belöpande utskylder och besvär skola gäldas för

kronans bytesområden av Boo fideikommiss och för Boo fideikommiss’ bvtesområden

av kronan. J

§ 13

Fastigheterna tillträdas den 1 juli 1958 och avlämnas i då befintligt skick.

I fråga om den föi beredande behandlingen av ärendet må här nämnas följande.

I skrift till domänstyrelsen den 15 augusti 1956 föreslog innehavaren av

Boo fideikommiss, friherre Hugo Hamilton, byte av vissa fastigheter mellan

domänverket och fideikommisset inom Sköllersta och Lerbäcks kommuner

av Örebro län. Jägmästaren i Finspångs revir och över jägmästaren i östra

distriktet, som avgivit yttranden över det framlagda förslaget har förordat

det föreslagna markbytet ur arronderingssynpunkt. Styrelsen förklarade sig

därefter i skrivelse till friherre Hamilton den 20 november 1956 villig medverka

till ett markbyte under vissa förutsättningar och villkor. Bytesområdena

taxerades och värderades sedermera genom domänverkets försorg.

Enligt verkställda utredningar kunde bytet med hänsyn till de i bytesobjekten

ingående fastigheternas belägenhet i olika socknar icke ske enligt

jorddelningslagens bestämmelser med mindre än att Kungl. Maj:t därtill

lämnade sitt medgivande, varjämte efter ett eventuellt frivilligt ägoutbyte

indelningsändringar måste företagas, som skulle rätta till de oformligheter,

som efter bytet kunde uppstå i sockenindelningen. Frivilligt ägoutbyte

enligt jorddelningslagen ansågs därför i förevarande fall ej vara tillrådligt

utan markbytet utformades som ett avtalsbyte, vilket ur formell synpunkt

måste behandlas som köp och försäljning. Enligt givna föreskrifter

skulle det föreliggande bytesavtalet därför godkännas av Kungl. Maj:t och

riksdagen.

Rörande bytet inhämtas av handlingarna i huvudsak följande.

Bytesområdena är angivna å utdrag ur generalstabskarta, som bilagts bytesavtalet.

Uppskattningen av arealer, virkesförråd och ideal medelbonitet

framgår av följande tablå.

Bytesområde

Skogs-

mark,

ha

Impedi-

ment,

ha

Inägor,

ha

Summa

land-

areal,

ha

Virkesförråd

å skogsmark

Ideal

medel-

bonitet,

m3sk

total

m3sk

m3sk/

ha

Kronans .............

278,05

214,45

181,00

69,85

31,80

18,65

490,85

302,95

32 686

25 666

118

120

4,27

5,54

Boo fideikommiss ......

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 121 år 1958 27

Den verkställda värdeberäkningen framgår i sammandrag av följande

tablå.

Bytesområde

Produk-

tions-

förmåga,

m3sk

Mark-

värde,

kr.

Mer- värde

å skog,

kr.

Rot-

värde,

kr.

Summa

mark- och

skogsvärde,

kr.

Kultur-

kost-

nader,

kr.

1009

1010

- 1

194 039

242 771

-48 732

60 497

54 868

+ 5 629

1 048 145

865 943

+ 182 202

1302 681

1163 582

+ 139 099

15 535

35 583

+ 20 048

Boo fideikommiss ......

Differens

Enligt förslaget är skogsmarkens beräknade virkesproducerande förmåga

praktiskt taget lika stor för båda parternas bytesområden. Dock föreligger

en värdeskillnad av icke oväsentlig storleksordning. Efter förhandlingar

har parterna enats om reglering av värdeskillnaderna på följande sätt.

Skillnaden i markvärde och mervärde av skog efter avdrag för allmänna

omkostnader i jordbruksvärde samt i kulturkostnad, sammanlagt 8 666

kr., erlägges enligt överenskommelsen av fideikommisset kontant till kronan.

Skillnaden mellan rotvärdena av bytesområdenas växande skog skall

enligt bytesavtalet regleras genom att kronan upplåter en avverkningsrätt

på sätt en vid avtalet fogad bilaga närmare utvisar.

Vederbörande distrikt slantmätare har i yttrande den 30 augusti 1957 uttalat,

att något hinder mot de föreslagna avstyckningarna från fastigheterna

Folkströmmen l1 i Bo socken och Norra Glottra l2 i Svennevads socken

icke torde föreligga under förutsättning, att de avstyckade områdena sammanlägges

med intilliggande fastigheter.

Lantbruksnämnden i Örebro län, som anmodats inkomma med yttrande

i ärendet, har anfört bl. a., att storskogsbruket helt dominerar inom den för

ägoutbytet aktuella bygden. Jordmånen är för jordbruk mindre väl lämpad.

Den förhärskande jordarten på fastmarken utgöres av moränblandad sand

och mo. Inom Haddebo kronopark finnes som enklaver en del mindre fastigheter

i enskild ägo. Dessa förefaller enligt nämnden vara föga lämpade

att utbyggas till bärkraftiga enheter. Deras nuvarande funktion som huggar-

och körarställen synes nämnden vara den ändamålsenligaste. Någon fastighetsreglering

inom det berörda området är f. n. ej aktuell och torde icke

heller under nuvarande jordbruksbetingelser vara påkallad. Huruvida det

inom en vidare omkrets finnes jordbruksfastigheter, som behöver kompletteras

med skog, har nämnden med anledning av det föreliggande ärendet

icke funnit erforderligt att utreda. På grund av det anförda och med hänsyn

till den betydande arronderingsförbättring, som beräknas skola åstadkommas

genom det tilltänkta ägoutbytet, anser nämnden det önskvärt, att

projektet blir genomfört.

Domänstyrelsen tillstyrker bytet på de föreslagna villkoren. Därvid understryker

styrelsen, att bytesavtalet, såsom tidigare nämnts, gäller endast

under förutsättning — förutom av godkännande utav Kungl. Maj :t och riksdagen

_ att tillstånd lämnas Boo fideikommiss att avstå och förvärva i

bytet ingående fastigheter och områden.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 12t år 1958

Domhavanden i Östernärkes domsaga har i yttrande den 21 februari

1958, som avgivits efter samråd med domhavanden i Västernärkes domsaga

samt överlantmätaren i Örebro län, anfört i huvudsak följande.

Kronan överlåter fastigheten Emma Lilla l1 i Bo jordregistersocken och

ett område om ca 20 ha av fastigheten Folkströmmen l1 i samma socken.

Kronan är lagfaren ägare till fastigheterna. Å inteckningsuppläggen förekommer

icke någon anteckning. Området är till gränserna bestämt å byteskartan.

Det kommer att avskiljas från Folkströmmen l1 genom avstyckningsförrättning

för att sedan sammanläggas med angränsande fideikommissfastigheter.

Kronan överlåter vidare fastigheten Emmes kronopark t1 inom Lerbäcks

socken i Västernärkes domsaga. Å upplägg i 1875 års lagfartsbok (för

Kumla härad) redovisades kronoparken — jämte annan kronoegendom -—

enligt följande: »Emmes och Lerbäcks eller Kärrängsskogs kronoallmänning;

f. d. rekognitionsskog.» I jordregistret upptogs ifrågavarande enhet

såsom »Emmes kronopark» (l1); »krono under enskild disp.» Med fång till

hela l1 har ej lagfarits. Enskild person har på grund av köp från kronan

lagfart å ett från l1 avstyckat området (l2) om 23,4550 ha.

Överlåtelsen av Emmes kronopark l1 ger i och för sig ej anledning till

ändring av gränsen mellan Lerbäcks och Bo socknar och därmed av domstolsområdena.

Fråga om sådan ändring lärer emellertid komma att väckas

framdeles.

Av fideikommissegendomen överlåtes till kronan dels fastigheten Brosbråten

l1 i Bo socken, dels fastigheten Böltorp l1 och ett skifte om 9,6298

ha av fastigheten Glottra Norra l2 inom Svennevads jordregistersocken. Fastigheterna

tillhör fideikommisset enligt anteckningar i resp. lagfartsspalter.

I inteckningshänseende besväras de ej av annat än kraftledningsservitut.

Glottra Norra l2 är numera sammanlagd med Glottra Norra l3 och l4. Till

den nybildade fastigheten, vilken endast besväras av inteckning för servitutet,

hör vattenområde i Glottrasjön jämte enskilt fiske därinom. Från

sistnämnda fastighet, registrerad såsom Glottra Norra l17, kommer området

om 9,6298 ha (jämte visst vattenområde med enskilt fiske) att avskiljas

för sammanläggning med Böltorp l1.

Något hinder för genomförande av de sammanläggningar, varom nu är

fråga, synes ej föreligga. Förordnande lärer emellertid böra meddelas om

överflyttning av fideikommissegenskap å bl. a. det område, som för sammanläggning

skall avstyckas från Folkströmmen l1.

Departementschefen

Såsom framgår av den förut lämnade redogörelsen omfattar det föreslagna

markbytet mellan kronan och Boo fideikomiss fastigheter respektive

delar av fastigheter i Sköllersta och Lerbäcks kommuner i Örebro län.

Bytet har tillstyrkts av samtliga i ärendet hörda remissmyndigheter. Med

hänsyn till den betydande arronderingsförbättring, som ett genomförande

av förslaget beräknas åstadkomma, förordar jag, att bytet må äga rum.

Bytesförslaget utvisar, att skogsmarkens uppskattade avkastningsförmåga

är praktiskt taget lika stor för parternas bytesområden. Vad angår områdenas

markvärde och mervärde av skog föreligger en värdeskillnad till förmån

för kronan av 8 666 kronor. Detta belopp skall av Boo fideikommiss vid

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 121 år 1958

tillträdet kontant erläggas till kronan. Å andra sidan skall skillnaden mellan

rotvärdena av bytesområdenas växande skog utjämnas genom att kronan

upplåter viss avverkningsrätt. De sålunda reglerade värdeskillnaderna och

vad i övrigt avtalats i ärendet har icke givit mig anledning till erinran.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen att medge,

att ett byte av markområden mellan å ena sidan kronan

och å andra sidan Boo fideikomiss må äga rum i den utsträckning

och på de villkor, som finnes angivna i förenämnda

den 17 december 1957 och den 3 januari 1958 dagtecknade

bytesavtal.

10:o

Gyttorps norra och södra allmänning l1 i Örebro län

Domänstyrelsen (skr. 5/2 1958) hemställer, att ett område om ca 4,3 ha

av fastigheten Gyttorps norra och södra allmänning l1 i Nora socken, Örebro

län, säljes till Noraskogs kommun. Till grund för framställningen ligger

en av Noraskogs kommun till styrelsen ingiven ansökning om förvärv av ett

område av Gyttorps södra allmänning (Persbergs gruvallmänning).

Rörande områdets beskaffenhet och saluvärdering m. m. meddelas följande.

Området, som är beläget inom Gyttorps industrisamhälle, skall nyttjas

som tomt för nya skollokaler. Arealen utgör omkring 4,3 ha, därav 1,76 ha

åker, 2,32 ha skogsmark och 0,22 ha vägmark. Enligt verkställd stamräkning

finnes å området 354 m3sk växande skog. Området har värderats till

63 500 kr., varav 51 000 kr. för 4,08 ha å 12 500 kr., inklusive 46 m3sk, och

12 500 kr. för 308 m3sk.

Enligt tidigare beslut om försäljning av mark från till bergshanteringens

understöd anslagna skogar (prop. 1951:115; JoU 39; rskr. 346) angående

försäljning till Grangärde kommun av viss del av Grängesbergs gruvallmänning,

har Kungl. Maj :t med riksdagen föreskrivit, att viss del av köpeskillingen

skall användas för det ändamål, vartill gruvallmänningen anslagits.

Även för Gyttorps gruvallmänning finnes sådana fonder, av vilka en disponeras

av Pershytte Grufvebolag. Denna fond har dock uppkommit på ett

något annorlunda sätt eller genom byte av mark mellan kronan och Nitroglycerinaktiebolaget.

I här förevarande fall har nuvärdet av alla framtida

beräknade virkesavkastningar från saluområdet uppskattats till 12 000 kr.

Domänstyrelsen, som tillstyrker områdets försäljning till angivet pris av

63 500 kr. och på i övrigt angivna villkor, föreslår att ett belopp av 12 000

kr. tillägges ifrågavarande fond.

Överlantmätaren har anfört, alt ur fastighetsbildningssynpunkt icke föreligger

anledning till erinran mot områdets försäljning och avstyckning.

Vederbörande jägmästare och över jägmästare har icke haft något alt

erinra mot den verkställda värderingen.

Noraskogs kommun har godkänt saluvärderingen.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 121 år 1958

Pershytte Grnfvebolag har uppgivit sig ej lia något att invända mot alt

ifrågavarande område avskiljes från gruvallmänningen och för sälj es till

kommunen under förutsättning att 12 000 kr. avsättes till en fond, från

vilken bolaget äger rätt uppbära avkastningen. Bolaget har vidare ifrågasatt,

att detta belopp måtte placeras i aktier, förslagsvis i Uddeholms AB,

och icke i obligationer.

Domänstyrelsen har för sin del icke något att erinra mot att fonden placeras

i aktier i Uddeholms AB. Därvid anför styrelsen, att förefintliga av

styrelsen förvaltade liknande fonder är placerade i räntebärande obligationer.

Styrelsen hänvisar emellertid i detta avseende till vad riksdagens revisorer

uttalat vid av dem år 1955 verkställd granskning angående statsverket.

Revisorerna har förklarat, att de anser gällande bestämmelser för statens

fonders placering böra ersättas med mera tidsenliga föreskrifter. På

grund av det anförda hemställer styrelsen dels att omförmälda område om

ca 4,3 ha av fastigheten Gyttorps norra och södra allmänning l1 i Nora

socken, Örebro län, må säljas till Noraskogs kommun för en köpeskilling av

63 500 kr., dels att av köpeskillingen ett belopp av 12 000 kr. må avsättas till

en fond, vars avkastning skall användas för samma ändamål, vartill gruvskogen

är anslagen. Försäljningen bör enligt styrelsens mening ske under

i huvudsak följande villkor i övrigt.

Området tillträdes vid köpekontraktets underskrivande i då befintligt

skick. Köpeskillingen erlägges kontant till domänstyrelsen vid tillträdet. Det

åligger köparen att omedelbart efter köpets avslutande på egen bekostnad

ombesörja att området avstyckas, varvid parterna är skyldiga tåla de jämkningar

i områdets areal, gränser och eljest, vilka kan komma att bestämmas

vid avstyckningen. Köparen skall vidare betala samtliga på området på tiden

fr. o. m. tillträdesdagen belöpande skatter och onera jämte kostnaderna

för lagfart och övriga med köpet förenade utgifter. Slutligen är köparen

skyldig att svara för uppförande och underhåll av stängsel i gränsen mellan

det försålda området och gruvallmänningen. I övrigt skall bestämmelserna

i förordningen den 25 maj 1945 (nr 262) angående försäljning i vissa fall av

kronoegendom m. m. i tillämpliga delar lända till efterrättelse.

Statskontoret, som den 4 mars 1958 avgivit yttrande beträffande placeringen

i nyssnämnda fond av Pershytte Grufvebolags andel i köpeskillingen

har tillstyrkt bolagets av domänstyrelsen biträdda framställning härom.

Det synes statskontoret i och för sig rimligt, att viss hänsyn tages till

bolagets önskemål om fondmedlens placering, då ifrågavarande del i köpeskillingen

motsvarar det kapitaliserade värdet av nyttjanderättshavarens

beräknade virkesavkastningar. Enligt vad statskontoret under hand inhämtat

uppgår för samma nyttjanderättshavare tidigare fonderade medel till

omkring 30 000 kr. Ur statsverkets synpunkt torde enligt ämbetsverket anledning

till erinran icke kunna göras mot den nu föreslagna placeringen av

12 000 kr. i aktier i Uddeholms aktiebolag.

Departementschefen

Mot domänstyrelsens föreliggande förslag har jag icke något att invända.

Jag tillstyrker sålunda, att ifrågavarande område säljes till Noraskogs kom
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungi. Maj.ts proposition nr 121 år 1958

mun samt att av köpeskillingen ett belopp av 12 000 kronor, motsvarande

det beräknade nuvärdet av alla framtida virkesavkastningar från saluområdet,

skall avsättas till förut omförmälda fond. Såsom framhållits av statskontoret

torde ur statsverkets synpunkt icke finnas anledning till erinran

mot att det för avsättning till fonden avsedda beloppet placeras i aktier.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen att medge,

dels att förenämnda område om cirka 4,3 hektar av fastigheten

Gyttorps norra och södra allmänning l1 i Nora

socken, Örebro län, må säljas till Noraskogs kommun för

en köpeskilling av 63 500 kronor samt på i huvudsak de

villkor i övrigt, som domänstyrelsen föreslagit,

dels att av köpeskillingen ett belopp av 12 000 kronor må

på angivet sätt avsättas till en i det föregående närmare

omförmäld fond.

11 :o

Vallby nr 4 i Västerås stad

Domänstyrelsen (skr. 22/11 1957) hemställer, att kronoegendomen Vallby

nr 4 eller stadsägan nr 1047, 1048, 1049 i Västerås stad säljes till staden.

Beträffande egendomens beskaffenhet m. m. meddelas i huvudsak följande.

Ifrågavarande egendom är belägen i nordvästra delen av stadsområdet

och är uppdelad i 2 friliggande skiften. Skiftena innehåller ungefärligen,

det ena 38,5 ha, varav 26,55 ha inägor och 11,95 ha skogsmark samt det

andra — vilket är beläget söder om det förstnämnda — 22,55 ha, varav 18,50

ha skogsmark och 4,05 ha impediment. Egendomens totalareal utgör sålunda

i runt tal 61 ha. Inägorna är genom ett till den 14 mars 1958 gällande kontrakt

med vissa undantag upplåtna för jordbruksändamål till arrendatorn

S. Lagergren, som sambrukar marken med viss annan jordbruksegendom.

Undantagen avser dels 2 mindre områden, dels egendomens åbyggnader.

Sistnämnda områden disponeras jämte viss skogsmark av Västmanlands

fornminnesförening för ett friluftsmuseum. Dispositionsrätten gäller så

länge områdena användes för sagda ändamål. Åbyggnaderna är sedan år

1956 upplåtna till staden.

Taxeringsvärdet utgör för inägorna 52 300 kr. samt för skogen 55 900 kr.,

varav 2 800 kr. belöper på skogsmarken.

Västerås stad har i skrivelse den 13 februari 1953 hemställt om förvärv

av egendomen och därvid företett dels ett den 23 maj 1951 upprättat preliminärt

förslag till generalplan för staden, dels 2 särskilda förslag till ändring

och utvidgning av gällande stadsplan, dagtecknade den 5 september

resp. den 1 november 1952. Av sistnämnda förslag avser det första »Området

väster om Jakobsgatan», vari ingår omkring 5 ha av egendomens södra skifte,

samt det andra »Området norr om Sotargatan och väster om Drottninggatan»,

omfattande ytterligare omkring 3,5 ha av samma skifte. Förvärvsansökningen

har i skrivelsen uppgivits gälla i första hand sistnämnda skifte.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 121 år 1958

Domänstyrelsens lokala förvaltningsorgan har i infordrade yttranden, avgivna

i mars och april 1953, förklarat sig i princip tillstyrka överlåtelse till

staden av egendomen i dess helhet.

Domänstyrelsen har för sin del funnit hela egendomen böra överlåtas till

staden.

Bostadsstyrelsen har på begäran verkställt saluvärdering av egendomen.

I skrivelse den 23 november 1953 har styrelsen såsom eget yttrande i värderingsfrågan

åberopat en inom myndigheten den 17 november 1953 upprättad

promemoria. Av promemorian framgår bl. a. följande.

De av stadsplaneförslagen berörda områdena av egendomen, enligt styrelsens

beräkning tillhopa 8,31 ha, förutsättes med hänsyn till den planerade

bebyggelsen — flerfamiljshus — besitta ett värde i färdigställt skick såsom

tomtmark motsvarande 28 kr. per m2 planerad våningsyta eller totalt

1 010 000 kr. Exploateringskostnaderna uppskattas till sammanlagt 602 000

kr. Därav anses 136 450 kr. belöpa på ledningsanläggningar och 48 000 kr.

på administration. Det sammanlagda råmarksvärdet för ifrågavarande område

beräknas sålunda utgöra 408 000 kr., motsvarande ungefärligen 4 kr.

91 öre per m2 markyta. Beträffande återstående delar av egendomen — 52,6

ha — vilka jämlikt generalplaneförslaget utlagts såsom friområden, finner

sig styrelsen icke kunna tillämpa annan värderingsgrund än jämförelse med

prissättningen vid tidigare försäljningar till staden av närbelägna markområden.

Från denna utgångspunkt föreslås såsom saluvärde 50 öre per m2

markyta eller i ett för allt 263 000 kr. För egendomen i dess helhet förordas

sålunda ett sammanlagt saluvärde av 671 000 kr., motsvarande ett medelvärde

per in2 råmark av 1 kr. 10 öre, med tillägg av värdet för växande skog.

Domänstyrelsen har den 28 september 1955 fastställt skogsvärdet å egendomen

till 207 000 kr.

Vederbörande domänintendent har i begärt värderingsutlåtande den 14

december 1955 biträtt bostadsstyrelsens förslag med vissa justeringar. Sålunda

förordar domänintendenten till en början, att det av myndigheten

uppskattade saluvärdet bör ökas dels med tillhopa 50 000 kr. för befintliga

^byggnader — arrendatorsbostad och ekonomibyggnader — dels med 10 200

kr. såsom övervärde för ett område om 4 000 m2 vid förenämnda friluftsmuseum.

Sistnämnda område har ett oljeföretag förklarat sig vilja förvärva

för användning såsom bensinstationstomt. Domänintendenten har emellertid

efter samråd med staden funnit, att området icke bör undantagas från försäljningen

till staden utan i stället i sinom tid av staden upplåtas till företaget.

I skrivelse den 17 december 1955 har domänstyrelsen på grundval av de

verkställda värderingarna föreslagit en försäljning av egendomen till staden

för en köpeskilling av 939 000 kr. Detta pris motsvarar det av bostadsstyrelsen

föreslagna markvärdet med tillägg av skogsvärdet, de av domänintendenten

förordade övervärdena för byggnader och bensinstationsområde

samt ett av domänstyrelsen till 1 000 kr. uppskattat värde av egendomen tillkommande

andel i Tuhundra häradsallmänning. Förslaget innehåller därjämte

vissa huvudsakliga villkor i övrigt, vilka domänstyrelsen funnit böra

gälla vid en eventuell försäljning.

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts proposition nr 121 år 1958

Västerås stads drätselkammare har i skrivelse den 16 januari 1956 framställt

åtskilliga erinringar mot de kalkyler, som legat till grund för den

erbjudna köpeskillingen och enligt drätselkammarens förmenande föranlett

en för hög prissättning. Enligt drätselkammaren kan staden godtaga

ett försäljningsvärde för ifrågavarande egendom av 519 000 kr. Som stöd

härför har drätselkammaren anfört bl. a. följande.

Vad angår tätbebyggelseområdena vill drätselkammaren icke göra gällande,

att det uppskattade värdet av färdigställd tomtmark är för högt. I detta

hänseende förklarar sig drätselkammaren t. o. in. beredd att medge en förhöjning

till 32 kr. per in2 planerad våningsyta. Utgifterna för markens

iordningställande anser drätselkammaren emellertid bli vida högre än vad

bostadsstyrelsen förutsätter. Ledningskostnaderna vill drätselkammaren sålunda

upptaga till 485 100 kr. — i enlighet med företedd specifikation —

samt kostnaderna för administration till 58 350 kr. Angående de icke stadsplanerade

områdena anmärker drätselkammaren, att det av bostadsstyrelsen

efter jämförelse med skedda försäljningar av likartade områden föreslagna

värdet av 50 öre per m2 — enligt vad myndigheten senare har medgivit

— i sig innesluter ett skogsvärde. Drätselkammaren gör därför gällande,

att från det totala värde, som bostadsstyrelsen åsatt ifrågavarande

områden rätteligen bör dragas den del av egendomens utav domänstyrelsen

fastställda skogsvärde, som belöper på nämnda områden, eller enligt drätselkammaren

167 000 kr. Slutligen bestrider drätselkammaren varje övervärde

för det ifrågasatta bensinstationsområdet, vilket enligt drätselkammaren

icke kan komma att utnyttjas för sådant ändamål. Beträffande sistnämnda

område kan drätselkammaren icke medge högre ersättning för

åbyggnaderna än 20 000 kr. Sammanfattningsvis framhåller drätselkammaren,

att staden, med beaktande av dessa synpunkter, kan godtaga följande

försäljningsvärden, nämligen för den stadsplanerade marken 195 000 kr.,

för övrig mark 96 000 kr., för skogen 207 000 kr., för åbyggnader 20 000 kr.,

för andelen i häradsallmänning 1 000 kr. eller tillhopa 519 000 kr.

Med anledning av drätselkammarens skrivelse har bostadsstyrelsen på

anmodan avgivit förnyat yttrande den 6 december 1956, vari styrelsen — under

hänvisning till en inom styrelsen upprättad promemoria — uttalar, att

egendomen har ett saluvärde av omkring 590 000 kr. exklusive värdet av

växande skog inom tätbebyggelseområdena. Rörande grunderna för denna

värdering har i promemorian anförts i huvudsak följande.

Beträffande stadsplaneområdena innebär värderingen, att — såvitt avser

färdigställd tomtmark — priset per m2 planerad våningsyta ökats med 5 kr.

i förhållande till myndighetens tidigare värdering eller till 33 kr. Jämväl

exploateringskostnaderna har upptagits till högre belopp än tidigare, nämligen

till sammanlagt 856 000 kr. Därav belöper 252 000 kr. på ledningsaniäggningar,

varvid bostadsstyrelsen utgår från den medelkostnad, som vid

iordningställandet av vissa angivna bostadsområden i staden uppkommit

för motsvarande arbeten. Skillnaden mellan detta belopp samt de av staden

påstådda ledningskostnaderna, 485 100 kr., förklaras av att staden därvid

kalkylerat med uppkommande merkostnader på grund av olämpliga terrängförhållanden,

vilket bostadsstyrelsen anser icke böra ske. Staden har

nämligen möjlighet alt uttaga ifrågavarande merkostnader genom förhöjda

anslutningsavgifter. Jämväl gatukostnader samt extra ordinarie grundläggningskostnader

bar bostadsstyrelsen funnit skäl att böja från 177 550 kr.

liihaiuj till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. -Yr 121

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 121 år 1958

resp. 240 000 kr. — jämlikt myndighetens tidigare av staden i dessa delar

accepterade förslag — till 220 000 kr. resp. 289 000 kr. Enligt bostadsstyrelsen

kan även anmärkas, att också utgifterna för administration upptagits

till högre belopp än tidigare, nämligen till 60 000 kr. Bostadsstyrelsen framhåller,

att det föreslagna värdet om 50 öre per in2 för den icke stadsplanerade

marken — vilket motsvarar lantbruksvärde jämte visst förräntningsvärde

— inbegriper skogsvärdet. Slutligen anser bostadsstyrelsen, att särskild

ersättning icke skall utgå för befintliga byggnader och att ej heller

något övervärde skall upptagas för ifrågasatt bensinstationsområde.

Då domänstyrelsen för sin del icke kunnat godkänna de av bostadsstyrelsen

schablonmässigt utförda värderingarna av mark och skog utanför de

stadsplanelagda delarna av egendomen, har uppdragits åt jägmästaren A.

Hellström vid domänstyrelsens markvärderingskontor att utföra ytterligare

utredning i ärendet. Utredningsresultatet finnes redovisat i ett den 25 september

1957 dagtecknat värderingsinstrument. Med tillämpning av vissa i

värderingsinstrumentet närmare redovisade normer har Hellström funnit

egendomen besitta ett totalt saluvärde av i runt tal 715 000 kr., varav markvärde

585 000 kr. eller 96 öre per m2 samt skogsvärde 130 000 kr. eller 28

kr. 60 öre per m3sk. Härom har i värderingsinstrumentet anförts följande.

Vad avser det utav bostadsstyrelsen jämlikt sistnämnda promemoria föreslagna

värdet för tätbebyggelseområdena, nämligen 334 000 kr., godtager

Hellström detsamma såsom värde för kvartersmarken i egentlig mening och

vill åsätta den inom områdena utlagda parkmarken, 3,3 ha, ett egenvärde

om 50 öre per in2 markyta eller tillhopa 16 500 kr. Principen överensstämmer

med tidigare tillämpad praxis vid överlåtelse av kronojord, exempelvis

i vad avsåg ett tomtområde under kronoegendomen Bredaryd. I samband

med områdets avsedda försäljning till Bredaryds kommun åsatte nämligen

bostadsstyrelsen detsamma dels kvartersmarksvärde och dels — såvitt angick

planlagd parkmark — särskilt parkvärde om 50 öre per in2. Försäljning

medgavs sedermera på grundval av dessa värden (prop. 1957: 134;

JoU 18; rskr. 245).

Angående övriga delar av egendomen finner Hellström riktigt att åsätta

den utav fornminnesföreningen disponerade skogsmarken om" 4,5 ha och

den s. k. »Trumslagarskogen» om 7,1 ha — allt inom egendomens nordliga

skifte — enahanda parkmarksvärde. övrig odisponerad, inom egendomens

sodra skifte befintlig skogsmark om 10 ha beräknar Hellström bli exploaterad

för bebyggelse efter 20 år och uppskattar från denna utgångspunkt —

på sätt i värderingsinstrumentet närmare utföres — nuvärdet utgöra tillhopa

43 500 kr. Återstående mark av egendomen, 26,55 ha inägor, anser Hellström

i likhet med bostadsstyrelsen besitta ett värde inklusive byggnader

av 50 öre per in2 eller tillhopa 132 700 kr.

Å egendomen växande skog har av Hellström i detta sammanhang värderats

till totalt 130 500 kr., varav skogsbeståndet å kvarters- och gatumark

värdesatts såsom rotpost att omedelbart avverkas. Till grund för värderingen

av övrig^ växande skog har däremot tagits det beräknade avkastningsvärdet

av såväl skog som skogsmark, vilket sedermera minskats med det i

kalkylen ingående värdet av skogsmarken. Skillnaden mellan totalsummorna

jämlikt den tidigare samt den nu avsedda skogsvärderingen förklaras

hl. a. av att värderingsmannen vid den tidigare uppskattningen utgått från

en hårdhänt avverkning av jämväl den utom kvartersmarken inom egendomens

södra skifte befintliga skogen och sålunda i stor utsträckning tillämpat

s. k. »slaktvärden».

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts proposition nr 121 år 1958

Domänstijrelsen har biträtt Hellströms värderingsförslag med den ändringen,

att saluvärdet ökats till 716 000 kr. med hänsyn till egendomens delaktighet

i häradsallmänning. I enlighet härmed har styrelsen i skrivelse till

staden den 28 september 1957 erbjudit sig att medverka till egendomens

överlåtelse till staden för en köpeskilling motsvarande sistnämnda belopp

samt under de huvudsakliga villkor i övrigt, vilka upptagits i styrelsens anhudsskrivelse

den 17 december 1955. Dessa villkor innebär bl. a. skyldighet

för köparen att erlägga köpeskillingen kontant på tillträdesdagen.

Av utdrag ur protokoll, hållet vid stadsfullmäktiges i Västerås sammanträde

den 31 oktober 1957 framgår, att stadsfullmäktige på förslag av drätselkammaren

antagit styrelsens erbjudande. Fullmäktiges beslut anges dock

gälla under förutsättning, att staden medges rätt att kontant betala endast

2/10 av köpeskillingen samt att erlägga återstående belopp genom lika stora

årliga avbetalningar under 10 år. Å icke amorterat belopp har staden förklarat

sig beredd att erlägga ränta efter 5,35 procent om året.

Domänstyrelsen anser i förevarande fall hinder icke böra möta mot sadant

betalningsförfarande och tillstyrker försäljningen till staden. Försäljningen

bör enligt styrelsen i övrigt ske på i huvudsak följande villkor.

Egendomen överlåtes i befintligt skick med tillträde å dag, som domänstyrelsen

bestämmer. Endast domänverket tillhöriga hus och anläggningar å

egendomen ingår i försäljningen. Köpeskillingen erlägges pa så sätt, att

1/10 utges vid köpekontraktets undertecknande och 1/10 vid tillträdet samt

att återstående 8/10 uppdelas på lika stora årliga avbetalningar under 10 år,

räknade från utgången av det kalenderår, varunder tillträde ägt rum. Staden

inträder i de rättigheter och skyldigheter, vilka tillkommer kronan jämlikt

arrendekontrakt med Västmanlands fornminnesförening rörande mark

under egendomen. Innehavare av över egendomen med vederbörligt tillstånd

framdragna elektriska ledningar förbehålles rätt att bibehålla och nyttja

ledningarna utan rätt för staden till annan ersättning än gottgörelse för skada

till följd av förändring, reparation eller tillsyn av ledningarna. Egendomens

jordbruksarrendator förbehålles rätt att i första hand av staden få arrendera

egendomens inägor i den mån desamma ej behöver tagas i anspråk för exploatering.

Staden erlägger kostnaderna för lagfart och inteckning samt

övriga med köpet förenade utgifter ävensom å egendomen för tiden från

tillträdesdagen belöpande skatter och onera.

Statskontoret har i yttrande den 13 december 1957 icke haft något att erinra

mot det sätt, på vilket köpeskillingen avsetts skola erläggas. Ämbetsverket

förutsätter dock, att ett bifall till domänstyrelsens förslag icke kommer

att få prejudicerande verkan beträffande likartade försäljningar. Mot den

förordade räntesatsen, 5,35 procent, har statskontoret icke funnit något att

invända.

I yttrande den 27 februari 1958 har riksräkenskapsverket beträffande det

i ärendet föreslagna betalningsförfarandet meddelat, alt domänstyrelsens

framställning i angivna hänseende icke givit riksräkenskapsverket anledning

till någon erinran.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 121 år 1958

Departementschefen

Jag biträder domänstyrelsens förslag, att ifrågavarande stadsäga säljes

till Västerås stad. Mot sättet för köpeskillingens erläggande ävensom storleken

av den förordade räntan å amorteringsdelen har statskontoret och

riksräkenskapsverket icke haft något att erinra. Med hänsyn härtill finner

jag mig i förevarande fall böra biträda vad domänstyrelsen härutinnan föreslagit.

Då transaktionen mellan domänstyrelsen och staden i viss del medför

en skuldbelastning under 10 år för staden, förutsätter jag, att staden

jämlikt 60 § kommunallagen underställer Kungl. Maj :ts prövning frågan i

denna del.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen att medge,

att kronoegendomen Vallby nr 4 eller stadsägan nr 1047,

1048, 1049 i Västerås stad må säljas till staden för en köpeskilling

av 716 000 kronor och på i huvudsak de villkor i övrigt,

som domänstyrelsen föreslagit.

12:o

Stadsägan nr 2967 i Västerås stad

Domänstyrelsen (skr. 3/1 1958) hemställer, att ett område om ca 10,1 ha

av kronoegendomen Björliovda nr 1 eller stadsägan nr 2967 i Västerås stad

säljes till staden.

Egendomen, som är belägen inom nordöstra delen av stadsområdet, omfattar

i sin helhet ungefär 122 ha, varav 69 ha inägor och 53 ha skogsmark.

Taxeringsvärdet för hela egendomen utgör 153 300 kr., varav 40 400 kr.

belöper på skogsmark och växande skog.

Västerås stad har i skrivelse den 20 maj 1955 hemställt att få förvärva

den del av egendomen, som beröres av upprättat stadsplaneförslag, enligt

rubrik avseende »Område kallat östra Malmaberg». Av förslaget framgår,

att ifrågavarande område omfattar ungefär 10,10 ha, allt skogsmark. Vidare

utvisar förslaget, att denna mark avses skola utnyttjas ungefär till 48

procent såsom kvartersmark för egnahem, till 37 procent såsom parkmark

samt i övrigt såsom mark för gator och kraftledning. Förslaget har genom

Kungl. Maj :ts beslut den 4 november 1955 blivit vederbörligen fastställt.

Vid ärendets behandling hos domänstyrelsens lokalförvaltning — domänintendenten,

jägmästaren och över jägmästaren — har till en början väckts

fråga om överlåtelsens genomförande i form av markbyte, därvid staden såsom

bytesobjekt skulle ställa fastigheten Morskoga 24 i Heds socken till förfogande.

Emellertid har numera detta förslag — mot vilket för övrigt särskilt

jägmästaren framfört vissa betänkligheter — förfallit, sedan staden förklarat

sig ämna nyttja ifrågavarande fastighet för genomförande av annan bytestransaktion.

I detta sammanhang har slutligen framhållits, att ett år 1955

av statens kommitté för sinnessjukvårdens utbyggande till styrelsen anmält

förslag om förläggning till Björhovda av ett sjukhus för psykiskt efterblivna

sedermera återtagits.

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts proposition nr 121 år 1958

Bostadsstyrelsen har på begäran verkställt sedvanlig värdering av försäljningsområdet

med undantag för därå befintlig skog. I skrivelse den 1 november

1956 har nämnda styrelse — med åberopande av en inom myndigheten

den 25 oktober samma år i ärendet upprättad promemoria — uttalat,

att området besitter ett värde av 50 000 kr. Enligt vad som uppgivits i promemorian

har värderingen icke kunnat ske med tillämpning av gängse metod

att från beräknat bruttopris för ifrågavarande mark draga antagna exploateringskostnader

utan i stället ägt rum under jämförelse med köpeskillingarna

för andra av staden sedan år 1950 förvärvade markområden,

därvid en köpeskilling motsvarande ungefär 50 öre per in2 markyta i detta

fall befunnits rimlig.

Domänstyrelsen har emellertid — efter hörande av sin lokalförvaltning

— funnit skäl föreligga att icke utan ytterligare utredning godtaga bostadsstyrelsens

värdering. Anledningen härtill är icke endast den, att det av

myndigheten åsatta å-prisel i och för sig synes påfallande lågt utan även

den synpunkten, att någon rättvisande jämförelse med andra inarkförsäljningar

svårligen kan anställas. Härutinnan begränsar sig domänstyrelsen

till att i första hand framhålla, att skilda försäljningsobjekt såsom sådana

naturligen icke kan vara helt jämförbara. I andra hand anmärker styrelsen,

att värderingsmyndigheten självfallet saknat möjlighet att skaffa sig

kännedom om de bakom varje försäljning liggande särskilda förhållanden,

som kan antagas ha påverkat försäljningsvillkoren.

Den ytterligare utredningen i värderingsfrågan har på domänstyrelsens

uppdrag verkställts av jägmästaren A. Hellström vid styrelsens markvärderingskontor.

Av ett utav denne den 26 september 1957 upprättat värderingsinstrument

inhämtas följande.

Enligt värderingsinstrumentet föreslås — med ledning av stadsplanen —- följande råmarksvärden per m2, nämligen för kvartersmarken 1 kr. 50 öre

samt för parkmarken 50 öre. För gator inbegripet för kraftledningsgata avsedd

mark åsättes däremot icke något självständigt värde. Sammanlagda

saluvärdet för området i dess helhet utgör med tillämpning av dessa normer

90 700 kr., motsvarande ett genomsnittligt pris per in2 av ungefär 90

öre. Härtill kommer värdet av växande skog, som genom domänstyrelsens

beslut den 22 oktober 1957 fastställts till 36 700 kr.

I anslutning härtill anför domänstyrelsen följande.

Den grundläggande principen för detta värderingsförslag, d. v. s. åsättande

av särskilda kvarters- och parkmarksvärden — det senare om 50 öre per

m2 — överensstämmer med vad som under senare tid tillämpats vid saluvärdering

av kronojord. Sålunda har statsmakterna medgivit försäljning

till Bredaryds kommun av ett tomtområde under kronoegendomen med

samma namn på grundval av eu prissättning, som företagits i enlighet med

sagda princip (prop. 1957: 134; JoU 18; rskr. 245).

Domänstyrelsen har i skrivelse den 8 november 1957 till staden föreslagit

försäljning av det aktuella området på grundval av sistnämnda värderingsförslag.

Vid vissa av anbudet föranledda förhandlingar under hand mellan

parterna har emellertid styrelsen medgivit viss reducering av det föreslag
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 121 år 1958

na markpriset. Reduceringen hänför sig i sin helhet till den egentliga kvartersmarken,

därvid styrelsen funnit sig icke kunna förbigå den från stadens

sida vid förhandlingarna framförda synpunkten, att områdets exploatering

på grund av rådande terrängförhållanden är förenad med speciellt höga

kostnader. Styrelsen har sålunda funnit motiverat att sänka det föreslagna

priset för marken med drygt 30 öre per m2, innebärande för försäljningslotten

i dess helhet en prissänkning från 90 till 75 öre per m2 råmark. Ifrågavarande

ändring av de jämlikt styrelsens skrivelse den 8 november 1957 erbjudna

försäljningsvillkoren har sedermera av styrelsen bekräftats i en till

staden den 6 december 1957 avlåten kompletterande anbudsskrivelse. I enlighet

härmed hemställer styrelsen, att ifrågavarande område om 10,1 ha

säljes till staden för en köpeskilling, motsvarande 75 öre för m2 jämte ersättning

för växande skog, 36 700 kr., samt på i huvudsak följande villkor

i övrigt.

Försäljningsområdet överlåtes efter avstyckning i befintligt skick med tillträde

å dag, som domänstyrelsen bestämmer. Köpeskillingen erlägges kontant

å tillträdesdagen. Förbehåll göres för de justeringar avseende gränser

och areal, som kan komma att äga rum vid avstyckningen. Innehavare av

elektriska ledningar, som med vederbörligt tillstånd är framdragna över

försäljningsområdet, förbehålles rätt att bibehålla och nyttja ledningarna

utan rätt för köparen till annan ersättning härför än gottgörelse av ledningarnas

innehavare för skada till följd av tillsyn, reparation eller ändring

av ledningarna. Lagfarts- och avstyckningskostnader ävensom övriga med

köpet förenade utgifter samt skatter och onera, som från tillträdesdagen

belöper på försäljningsområdet, bestrides helt av köparen. I övrigt skall

bestämmelserna i förordningen den 25 maj 1945 (nr 262) angående försäljning

i vissa fall av kronoegendom m. m. i tillämpliga delar lända till efterrättelse.

Stadsfullmäktige i Västerås stad har den 19 december 1957 beslutat godkänna

det slutgiltiga försäljningsförslaget.

Departementschefen

Försäljningsförslaget föranleder ingen erinran från min sida, varför jag

hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att medge,

att ifrågavarande område om cirka 10,1 hektar av kronoegendomen

Björhovda eller stadsägan nr 2967 i Västerås

stad må säljas till staden för en köpeskilling motsvarande

75 öre för kvadratmeter jämte ersättning för växande skog,

36 700 kronor, samt på i huvudsak de villkor i övrigt, som

domänstyrelsen föreslagit.

13:o

Kronoparkerna Storhöjden l14 i Jämtlands län, Stråcknäsmarken l1 i Väster - norrlands län och Röjningsberget l1 i Västerbottens län m. m.

Domänstyrelsen (skr. 27/1 1958) hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå

riksdagen medge, att ett byte av markområden mellan å ena sidan kro
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts proposition nr 121 år 1958

nan och å andra sidan Svenska Cellulosa Aktiebolaget, Pensionsstiftelsen

för befattningshavare hos Kramfors Aktiebolag samt Dynäs Aktiebolag och

Svanö Aktiebolag må äga rum i den utsträckning och på de villkor, som

finnes angivna i ett den 19 december 1957 och den 14 januari 1958 dagtecknat

bytesavtal. Styrelsen hemställer tillika, att Kungl. Maj :t, därest framställningen

om bytet bifalles, måtte uppdraga åt styrelsen att ombesörja de

för bytesavtalets fullgörande erforderliga åtgärderna ävensom förordna, att

de områden, som genom bytet tillfaller kronan, skall av skogsförvaltningen

omhändertagas för att förvaltas enligt grunder, som gäller för förvaltning

av kronoparker.

Bytesavtalet är av följande lydelse.

Mellan Kungl. domänstyrelsen å kronans vägnar (kronan), Svenska Cellulosa

Aktiebolaget (SCA), Pensionsstiftelsen för befattningshavare hos

Kramfors Aktiebolag (Stiftelsen) samt Dynäs Aktiebolag (Dynas) och

Svanö Aktiebolag (Svanö) träffas följande avtal om byte av fast egendom,

dock endast under förutsättning av

a) Kungl. Maj :ts och riksdagens godkännande av bytesavtalet

b) tillstånd för bolagen och stiftelsen att förvärva den egendom de erhålla

genom bytet.

§ 1

Kronan överlåter till SCA . , _

inom Edsele socken, Ramsele kommun, Västemorrlands lan Sträcknas
marken

11 1

inom Ramsele socken och kommun, Västemorrlands län Västansjömar
ken

1•1 • M

inom Ädalslidens socken och kommun, Västemorrlands län Fängsjö 2.1

inom Junsele socken och kommun, Västemorrlands län Forsmo 2:1 med

undantag av ett under avstyckning varande område om 0,7650 ha

Hömyran 2: 1

Nybäck 2:1

Brattforsmon 2: 1

inom Tås jo socken och kommun, Västemorrlands lan

Storselet 1: 8 med undantag av till fastigheten hörande vattenområde i

Flåsjöån och ett landområde om ca 0,8 ha för befintlig dammbyggnad samt

fastighetens hela andel i för Storseles skifteslag samfällt fiske

Backsvedjan 2:1

inom Dorotea socken och kommun, Västerbottens lan

Röjningsberget 1: 1

§ 2

Kronan överlåter till Stiftelsen

inom Fjällsjö socken och kommun, Västemorrlands län

Regarnsjö 1: 1

§ 3

Kronan överlåter till Dynäs

inom Ramsele socken och kommun, Västemorrlands lan

Hällåsen 2: 2, 2: 3, 2: 4, 2: 5 och 2: 6 med undantag av

a) ett område om ca 0,3 ha, utgörande tomtplats å kronotorpet Kvarnbäcken

nr 1

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj.ts proposition nr 121 år 1958

Kvarnbacken nr*52°m °’3 h3’ utgörande tomtPlats å odlingslägenheten

§ 4

Kronan överlåter till Svanö

inom Ströms socken och kommun, Jämtlands län

Sporr sjönäsmarken 1: 1

. Storhöjden 1: 14 med undantag av till fastigheten hörande vattenområde

x Vangelalyen (Norrån) och fastighetens hela andel i för Storhöjdens skifteslag

samfallt fiske J

inom Ramsele socken och kommun, Västernorrlands län

Tunåsen 2: 1

§ 5

SCA överlåter till kronan

inom Ramsele socken och kommun, Västernorrlands län

Västvattnet 1: 15 och 1: 16

inom Junsele socken och kommun, Västernorrlands län

Åseteälven™ ^ 1:2’ fastighetens sydligaste skifte om ca 130 ha öster om

Ulwik 1: 6 med undantag av inägoskiftet om ca 47 ha

inom Bodums socken, Fjällsjö kommun, Västernorrlands län

Tannsjo 1:4

r 9-nuaT 1: 3; £astigheteiis skifte om ca 86 ha väster om Bodumsjön jämte

fastighetens andel i öns oskiftade utskog 1

Ön av 1: 34; fastighetens skifte om ca 174 ha väster om Bodumsjön jämte

fastighetens andel i öns oskiftade utskog J J

Ön av 2: 2; fastighetens skifte om ca 95 ha väster om Bodumsjön jämte

fastighetens andel i öns oskiftade utskog J J

os£ftade2 utskogtiSheteDS Skift® °m Ca 131 ha iämte fastighetens andel i öns

Vallsjöberget 1: 1

inom Fjällsjö socken och kommun, Västernorrlands län

Rudsjo av 1: 4, av 1: 5 och av 2: 9 gemensam ägolott om ca 12 ha belägen

mom kronoparken Tallarant ®

Inom Åsele socken och kommun, Västerbottens län

Aya?jö.av 2: 3; fastighetens fjärde skifte om ca 120 ha och fastighetens

nordvästligaste skifte om ca 206 ha 8

Säljberget 1: 3

inom Dorotea socken och kommun, Västerbottens län

Forsnäs eller Snårberget 1: 7

§ 6

Stiftelsen överlåter till kronan

inom Junsele socken och kommun, Västernorrlands län

Rusksand av 1:3; Rasmarksskiftet om ca 363 ha

Rusksand av 1:4; Rasmarksskiftet om ca 349 ha

Rusksand av 1:7; Rasmarksskiftet om ca 464 ha

Valvik av 1: 5; Rasmarksskiftet om ca 140 ha

§ 7

Dynäs överlåter till kronan

inom Bodums socken, Fjällsjö kommun, Västernorrlands län

On av 2: 13; fastighetens skifte om ca 100 ha väster om Bodumsjön jämte

fastighetens andel i öns oskiftade utskog J J

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts proposition nr 121 år 1958

inom Dorotea socken och kommun, Västerbottens län

Simsjö 1: 3

inom Vilhelmina socken och kommun, Västerbottens län

Idbacka 1:3

§ 8

Svanö överlåter till kronan

inom Helgums socken och kommun, Västernorrlands län

Västby 1: 10

Västby av 2: 11; fastighetens norra skifte om ca 8 ha

Västby av 4: 6; fastighetens norra skifte om ca 25 ha

Västby av 9: 1; fastighetens norra skifte om ca 8 ha

inom Bodums socken, Fjällsjö kommun, Västernorrlands län

ön av 1: 2; fastighetens skifte om ca 132 ha väster om Bodumsjön jämte

fastighetens andel i Öns oskiftade utskog

Nagasjöhöjden av 1:5; fastighetens södra skifte litt AB II om ca 373 ha

inom Åsele socken och kommun, Västerbottens län

Ytterrissjön 1: 16.

§ 9

I bytet ingående eller från bytet undantagna delar av fastigheter skola

avstyckas, varvid överenskommelse skall träffas om andelar i samfälligheter

(frånsett öns oskiftade utskog) och om nytillkommande servitut.

§ 10

Det åligger parterna, att, så snart ske kan, söka lagfart å bytesområdena.

Bytesområdena lämnas fria från penninginteckningar, servitut och andra

rättigheter med undantag dels av upplåtelser rörande kraftledningar, vägar,

allmänna färdservitut, rätt till strand och vatten (dämning) för flottning,

fiske, lövtäkt, myrtäkt, upplagsplatser och vältplatser och dels av nedan

förtecknade servitut och nyttj anderätter.

Kronan övertager från SCA

1. Mulbetesservitut å Västvattnet 1: 16 till förmån för Västvattnet 1:23

och 1:24, intecknat 16/2 1910, 76

2. Mulbetesservitut å Tannsjö 1: 4 till förmån för Tannsjö 1: 2, intecknat

16/2 1910, 79

3. Mulbetesservitut å Ön av 1: 3 till förmån för Ön 1:16, intecknat 11/2

1889, 11

4. Mulbetesservitut å ön av 1: 3 till förmån för ön 1: 12, intecknat 7/6

1906, 120

5. Mulbetesservitut å Ön av 1: 34 till förmån för ön 1: 7, intecknat 4/10

1887, 21

6. Mulbetesservitut å Ön av 1: 34 till förmån för ön 1: 13, intecknat 12/2

1907, 78

7. Mulbetesservitut å ön av 2:5 till förmån för ön 2: 15, intecknat 6/6

1899, 121

8. Mulbetesservitut å Ön av 2: 5 till förmån för ön 2: 7, intecknat 27/11

1906, 65

Kronan övertager från Svanö

1. Mulbetesservitut å ön av 1: 2 till förmån för ön 1: 6 enligt avhandling

18/4 1875

Kronan övertager från Dynäs

s. 42 Kontrollera mot PDF

42 Kungl. Maj:ts proposition nr 121 år 1958

1. Mulbetesservitut å Ön av 2: 13 till förmån för Ön 2: 12, intecknat 28/11

1910, 104

2. Mulbetesservitut å Ön av 2: 13 till förmån för Ön 2: 8 enligt avhandling

12/11 1870

3. Mulbetesservitut och vedbrand å Simsjö 1:3 till förmån för Simsjö

1: 4 och 1: 5, intecknat 2/7 1911, 204.

Det åligger parterna att senast ett år efter det lagfart meddelats å bytesområdena

med gravationsbevis styrka friheten från penninginteckningar.

Skulle utöver vad nu är känt ytterligare belastning av servitut eller nyttj

anderätter framkomma, skall avträdande part lämna skälig ersättning

härför under förutsättning att tillträdande part framställer anspråk härom

inom tio år från tillträdesdagen.

§ 11

Kostnader för avstyckning och andra lantmäteriförrättningar betalas av

avträdande part för de områden denne lämnar i bytet. Kostnader för sammanläggning

betalas dock av tillträdande part. Lagfartskostnader betalas av

tillträdande part ensam.

§ 12

^ Parterna förklara sig icke ha efter den 15 maj 1956 beträffande bytesområdena

vidtagit avverknings-, skogsvårds- eller andra åtgärder som kunna

inverka på bytesområdenas värden med undantag av åtgärder, varom överenskommelse

träffats mellan parterna, samt förbinda sig att intill tillträdesdagen

beträffande bytesområdena icke vidtaga dylika åtgärder.

§ 13

Före den 15 maj 1956 disponerade rotstående virkesposter ävensom flyttbara

kojor skola vara bortforslade senast den 1 juli 1958.

§ 14

I bytet ingå endast parterna tillhöriga å bytesområdena befintliga byggnader

och anläggningar.

§ 15

Skillnaderna mellan rotvärdena av bytesområdenas växande skog regleras

genom utstämpling såvida parterna ej annat överenskomma.

Övrig skillnad mellan bytesområdenas värden betalas senast en månad

efter det att Kungl. Maj:t och riksdagen godkänt avtalet, dock tidigast 1

juli 1958, varvid kronan erlägger en likvid till

SCA av .......................... kronor 246 675: —

Stiftelsen » .......................... » 64 070: —

Svanö » .......................... » 40 647: —

Dynäs » .......................... » 6 905: —

Ränta å ovanstående likvidbelopp erlägges med 5 % från den 1 juli 1958,

tills betalning sker.

§ 16

På tiden från och med tillträdesdagen å respektive bytesområde belöpande

arrenden eller andra avgälder skola, evad de utgå kontant eller in natura,

tillfalla respektive betalas av tillträdande part.

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj:ts proposition nr 121 år 1958

§ 17

Avträdande part skall svara för alla å sina bytesömråden intill tillträdesdagen

belöpande utskylder och besvär. Från och med tillträdesdagen belöpande

utskylder och besvär skola gäldas av tillträdande part.

§ 18

Fastigheterna tillträdas den 1 juli 1958 och avlämnas i då befintligt skick.

§ 19

Skulle byte enligt detta avtal icke komma till stånd, men tillträde har

skett, åligger det parterna att återlämna bytesområdena i vid tillträdet befintligt

skick.

I sin framställning har domänstyrelsen inledningsvis anfört följande.

Frågan om en omarrondering av landets skogsmarker har under det senaste

decenniet i de jord- och skogspolitiska debatterna alltmer skjutits i

förgrunden. Härvid synes råda en allmän uppfattning, att denna fråga är en

av de viktigaste och mest angelägna, vilken borde få en lösning med hänsyn

till den rationaliseringsprocess, som pågår inom såväl jordbruket som skogsbruket.

För egen del har domänstyrelsen ansett det vara mycket angeläget,

att arronderingsförhållandena förbättras. Detta gäller icke enbart i Norrland

utan även i andra delar av landet. Sedan år 1948 har styrelsen därför

bedrivit en mycket aktiv arronderingspolitik, vilken bl. a. resulterat i 7

stora markbyten mellan domänverket och vissa skogsbolag i Norrland. Dessa

markbyten, som har omfattat en sammanlagd landareal av omkring

187 000 ha, varav 140 000 ha produktiv skogsmark, har genomförts inom

Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län. Huvudparten eller

drygt 60 procent kommer på Västerbottens län.

Domänstyrelsen erinrar om att skogsbrukets arronderingsproblem och

olika former för markbyten behandlats vid Svenska skogsvårdsföreningens

årsmöte 1957 i föredrag och diskussion. Vidare har vid en av lantmäteristyrelsen

anordnad kurs i skogsvärdering den 28 oktober—1 november 1957

å Sånga-Säby närmare redogjorts för tillvägagångssättet och vunna erfarenheter

vid de genomförda markbytena samt för den använda värderingsmetoden.

Slutligen har i riksdagens revisorers berättelse över den år 1957

av dem verkställda granskningen angående statsverket under § 40 behandlats

»Domänverkets skogsarrondering».

Markbyte kan ske antingen som byte, grundat på laga fång, kallat avtalsbyte

eller som frivilligt ägoutbgte enligt jorddelningslagens bestämmelser.

Vid avtal sbyte erfordras, sedan avtal träffats om bytet, för bolagens

del förvärvstillstånd av Kungl. Maj :t och för domänstyrelsens del godkännande

av Kungl. Maj:t och riksdagen. Jämföres de båda förfaringssätten

kan beträffande avtalsbytot framhållas, att detta är oberoende av administrativa

gränser och även i andra avseenden smidigt. Ett avtalsbyte blir

emellertid tidsödande och omständligt genom den erforderliga riksdagsbehandlingen

och genom att bolagen måste söka förvärvstillstånd. Vid bytet

utgår för bolagets del kostnad för lagfartsstämpel. Aktiebolag drabbas därvid

särskilt hårt av denna stämpelavgift, då den för bolag utgår med 2 procent

av fastighetsvärdet mot eljest i regel 1 procent. Enligt gällande skattelagar

inträder jämlikt 21 § c) kommunalskattelagen vid byten av skogbarande

markområden skatteplikt för båda kontrahenterna såsom för avyttring

av skog i samband med avyttring av marken.

opaginerad Kontrollera mot PDF

44:

Kungl. Maj:ts proposition nr 121 år 1958

Det frivilliga ägoutbytet kan ofta genomföras enklare och snabbare än

avtalsbytet, enär bl. a. prövning hos Kungl. Maj:t och riksdagen ej erfordras.

Ägoutbytets möjligheter är dock begränsade därigenom att bytet i regel

måste ske inom samma jordregistersocken. Då markbyten inom storskogsbruket

till sin övervägande del avser större hela fastigheter, blir förrättningskostnaderna

för frivilligt ägoutbyte enligt lantmäteritaxans debiteringsgrunder

för sådant byte högre än kostnaderna för avtalsbytets genomförande.

Av de i det föregående omnämnda 7 stora markbytena utgjorde det första,

som igångsattes redan år 1948, ett avtalsbyte mellan domänverket samt

Mo och Domsjö AB om ca 9 000 ha landareal i Västernorrlands län. Detta

byte avsågs få karaktär av ett försöksbyte. Efter omfattande diskussioner

och utredningar samt flera ändringar och kompletteringar kunde försöksbytet

underställas statsmakternas prövning. Avtalet om detta byte godkändes

i december 1952 av riksdagen (prop. 1952: 88; JoU 51; rskr. 443). De

principer, som man kom fram till i försöksbytet, har i de fortsatta markbytena

i vissa avseenden kompletterats och förbättrats men bär i huvudsak

vunnit tillämpning. Under försöksbytet undersökte domänstyrelsen möjligheterna

av att kunna genomföra markbyten i form av frivilliga ägoutbyten

enligt jorddelningslagen. Ett mindre markbyte genomfördes inom Örebro

län enligt denna form. Erfarenheterna från'' detta frivilliga ägoutbyte var

så goda, att de kommande stora markbytena i Norrland kunde genomföras

på detta sätt.

I anslutning härtill framhåller domänstyrelsen, att ett av de stora markbytena

i Norrland icke kunnat genomföras såsom frivilligt ägoutbyte utan

har måst företagas i form av avtalsbyte. Detta utgöres av ett markbyte

mellan å ena sidan domänverket och å andra sidan Svenska Cellulosa Aktiebolaget,

Pensionsstiftelsen för befattningshavare hos Kramfors Aktiebolag

samt Dynäs Aktiebolag och Svanö Aktiebolag. Enligt styrelsen har markbytet

varit mycket komplicerat så till vida att byte ägt rum icke enbart

mellan domänverket och angivna företag utan därjämte mellan de olika

bolagen, varvid även Björkå Aktiebolag ingått i markbytena.

Rörande ifrågavarande byte inhämtas av handlingarna i huvudsak följande.

Bytesområdena, som är belägna i Jämtlands, Västernorrlands och Västerbottens

län finnes närmare angivna i bytesavtalet samt å till framställningen

fogade utdrag av generalstabskartor. Arealer, virkesförråd och ideal medelbonitet

har uppskattats på följande sätt.

Bytesområde

Skogs-

mark,

ha

Övrig

mark,

ha

Summa

land-

areal,

ha

Virkesförråd

å skogsmark

Ideal

medel-

bonitet,

m3sk

Totalt,

m3sk

m3 sk/

ha

Kronans ...............

Svenska Cellulosa AB och

7 342,99

897,01

8 240,00

616 385

84

3.16

Pensionsstiftelsen .....

5 778,06

1130,69

6 908,75

473 250

82

3,21

Dynäs AB och Svanö AB

1 453,89

219,36

1 673,25

133 326

92

3,22

Summa bolag

7 231,95

1 350,05

8 582,00

606 576

84

3,21

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 121 år 1958 45

Den verkställda värdeberäkningen utvisar i sammandrag följande.

Bytesområde

Produk-

tions-

förmåga,

m3sk

Mark-

värde,

kr.

Mer- värde

av skog,

kr.

Rot- värde

av barr- skog,

kr.

Värde

av

björk

och asp,

kr.

Summa

mark- och skogs- värde,

kr.

Skogs-

vårds-

kost-

nader,

kr.

Kronans ,..............

14 783,2

2 504 637

1478 874

13 267 870

218 955

17 470 336

444 290

Svenska Cellulosa AB och

Pensionsstiftelsen ....

11 832,1

2 104 900

1 328 733

10 494 838

130 520

14 058 991

252 785

Dynäs AB och Svanö AB

2 983,4

561 774

258 704

3 343 409

42 135

4 206 022

92 183

Summa bolag

14 815,5

2 666 674

1 587 437

13 838 247

172 655

18 265 013

344 968

Differens

- 32,3

-162 037

-108 563

- 570 377

+46 300

- 794 677

-99 322

Av sammanställningen framgår, att skogsmarkens virkesproducerande

förmåga i det närmaste är lika stor mellan å ena sidan kronans och å andra

sidan "bolagens bytesområden. En värdeskillnad av icke oväsentlig storleksordning

föreligger dock beträffande mark- och skogsvärden samt skogsvårdskostnader.

Efter förhandlingar har parterna enats om reglering av

värdeskillnaderna på följande sätt.

Skillnaden i markvärden, mervärden av skog och skogsvårdskostnader

samt ersättningar för övertagande av mulbetes- och skogsfångsservitut ävensom

för försvårad virkesutdrivning m. m., sammanlagt 358 297 kr., skall

enligt avtalet av kronan kontant erläggas till bolagen. Skillnader i rotvärde

av barrskog samt i värdet av björk och asp är avsedda att i huvudsaklig

del regleras genom utstämpling av skog. Efter utstämpling kvarstående

skillnader i rotvärden regleras genom kontantlikvider enligt regler, varom

parterna träffat överenskommelse.

I regel har å kronans bytesområden överskott av skog och särskilt av

gammal, grov skog förelegat, vilket överskott till huvudsaklig del utstämplats

å kronoparkerna för att göra bytesområdena så lika som möjligt även

ur värdesynpunkt. I föreliggande markbyte liksom i ett tidigare genomfört

frivilligt ägoutbyte mellan domänverket och Svenska Cellulosa Aktiebolaget,

Munksundsgruppen, har överskott av skog, i huvudsak yngre och medelålders

skog, förelegat å bolagens bytesområden, varför utstämpling för

reglering av rotvärdesskillnaden i nämnda byten kommer att ske å bolagens

bytesområden.

Kostnader för avstyckning och andra lantmäteriförrättningar betalas av

avträdande part för de områden denne lämnar i bytet. Kostnader för sammanläggning

betalas dock av tillträdande part. Lagfartskostnader betalas

av tillträdande part ensam.

Vederbörande distriktslnntmätare har i avgivna yttranden meddelat, att

ur fastighetsbildningssynpunkt hinder icke synes möta för ett genomförande

av ifrågavarande bytesavtal.

Lantbruksnämnderna i Jämtlands, Västernorrlands och Västerbottens

län har icke haft något att erinra mot ett markbyte enligt det föreliggande

bytesavtalet.

Även vederbörande jägmästare och över jägmästare har tillstyrkt bytet.

Jämväl domänstgrelsen tillstyrker det föreslagna bytet på de villkor, som

finnes angivna i det upprättade bytesavtalet. Styrelsen erinrar särskilt om

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 121 år 1958

att detta avtal gäller endast under förutsättning — förutom av godkännande

utav Kungl. Maj:t och riksdagen — att tillstånd lämnas bolagen att förvärva

ifrågavarande i kronans bytesområden ingående fastigheter.

Departementschefen

Då ändamålet med ifrågavarande markbyte är att förbättra arronderingsförhållandena

inom såväl kronans som bolagens marker, förordar jag,

att bytet må äga rum. Enligt bytesförslaget har bytesområdena avpassats

så, att skogsmarkens beräknade avkastningsförmåga är i det närmaste likvärdig.

Beträffande mark- och skogsvärdena samt skogsvårdskostnaderna

föreligger emellertid en viss värdeskillnad. Skillnaden i markvärden,

mervärden av skog och skogsvårdskostnader samt ersättningar för övertagande

av mulbetes- och skogsfångsservitut ävensom för försvårad virkesutdrivning

m. m., sammanlagt 358 297 kronor, skall kronan vid tillträdet

kontant erlägga till bolagen. Vad angår skillnader i rotvärde av barrskog

samt värdet av björk och asp avses dessa skola utjämnas i huvudsaklig del

genom ^stämpling av skog. Mot nyssnämnda och övriga avtalspunkter har

jag icke något att erinra.

Jag hemställer sålunda, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

medge,

att ett byte av markområden mellan å ena sidan kronan

och å andra sidan Svenska Cellulosa Aktiebolaget, Pensionsstiftelsen

för befattningshavare hos Kramfors Aktiebolag

samt Dynäs Aktiebolag och Svanö Aktiebolag må äga ram

i den utsträckning och på de villkor, som finnes angivna i

förenämnda den 19 december 1957 och den 14 januari 1958

dagtecknade bytesavtal.

Vad departementschefen ovan under punkterna l:o—

13 :o hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämmer,

bifaller Hans Maj:t Konungen samt förordnar,

att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Malte Olsson

580549 Stockholm 1958. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1958 A:281 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning av vissa kronoegendomar m. m., såvitt avser Näs l1 i Göteborgs och Bohus l a1 i texten
  2. JoU 1958 A:23 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning av vissa kronoegendomar m. m., såvitt avser Näs P i Göteborgs och Bohus län m. fl. fasti s. 1 i texten