Sök i Ratio Lex

Angående ytterligare utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1957/58

1958-03-14 · 23 sidor, varav 23 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 23 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1958 A:125, Angående ytterligare utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1957/58

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1958

1

Nr 125

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående ytterligare utgifter

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1957/58; given Stockholms slott den It mars 1958.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

G. E. Sträng

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

14 mars 1958.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Lange, Lindholm,

Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Kjellin, Johansson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter.

De anslag, som efter riksstatens fastställande ytterligare äskats för det

nu löpande budgetåret, har uppförts dels å tilläggsstat I, som fastställts av

1957 års riksdag vid dess höstsession (rskr 1957: 401), och dels å tilläggsstat

II, som avser i propositionen nr 2 till innevarande års riksdag gjorda

anslagsäskanden, vari ändring på viss punkt föreslagits i propositionen nr

70.

De ytterligare anslagsäskanden avseende tilläggsstat II till riksstaten för

innevarande budgetår, vilka ansetts nu böra föreläggas riksdagen, har tidi1

Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 125

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1958

gare denna dag anmälts. På hemställan av vederbörande föredragande har

Kungl. Maj :t därvid fattat beslut enligt bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

för denna dag (bil. 1—7). En sammanställning över av Kungl. Maj:t

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1957/58 till och med denna

dag äskade anslag utöver de i propositionen nr 2 upptagna anslagen torde

få bifogas statsrådsprotokollet i detta ärende (bihang).

Av sammanställningen framgår att efter det propositionen nr 2 till årets

riksdag framlades å tilläggsstat äskats sammanlagt 298,6 miljoner kronor å

driftbudgeten. Av nämnda belopp avser 180,0 miljoner kronor anskaffning

av flygmateriel m. m., vilket äskande — med ändring av i propositionen nr

2 härutinnan framlagda förslag å 68,5 miljoner kronor — gjorts i propositionen

nr 70, 6,5 miljoner kronor ytterligare kostnader för organiserande

av en svensk F.N.-styrka, 30,0 miljoner kronor utgifter i arbetslöshetsbekämpande

syfte, 36,8 miljoner kronor avskrivning av nya kapitalinvesteringar

samt 45,0 miljoner kronor avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster.

Å tilläggsstat I har tidigare av riksdagen anvisats anslag om 7,6 miljoner

kronor å driftbudgeten och 20,0 miljoner kronor å kapitalbudgeten, varjämte

i propositionen nr 2 —- exklusive det i nr 70 ändrade förslaget —

å tilläggsstat II äskats anslag om tillhopa 154,4 miljoner kronor å driftbudgeten

och 272,4 miljoner kronor å kapitalbudgeten. Vid bifall till de i

propositionerna nr 2 och 70 samt till de denna dag gjorda anslagsäskandena

å tilläggsstat II skulle anslagen å tilläggsstater till riksstaten för innevarande

budgetår uppgå till sammanlagt för driftbudgeten 460,6 miljoner kronor

och för kapitalbudgeten 292,4 miljoner kronor.

Chefen för finansdepartementet hemställer härefter, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen att godkänna de förslag, om vilka Kungl. Maj :t enligt

bilagda utdrag av statsrådsprotokollet för denna dag (bil. 1—7) fattat

beslut.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att proposition

av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Kerstin Bothén

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1958

3

Bilaga 1

Egentliga statsutgifter

Fjärde huvudtiteln

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

14 mars 1958.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Lange, Lindholm,

Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Kjellin, Johansson.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler under

försvarsdepartementets handläggning hörande ärende angående egentliga

statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1957/58 samt anför

därvid följande.

E. Diverse

[1] 20. Ytterligare kostnader för organiserande av en svensk F.N.-styrka.

Efter förslag av Kungl. Maj :t i propositionen 1956: 198 anvisade riksdagen å

tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1956/57 under fjärde huvudtiteln

ett reservationsanslag av 10 000 000 kronor till Kostnader för organiserande

av en svensk F.N.-styrka. Sedermera har riksdagen efter förslag av Kungl.

Maj:t i propositionen 1958:2 å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1957/58 under nämnda anslag anvisat ytterligare 5 000 000 kronor.

Såsom framgår av förstnämnda proposition beräknades ursprungligen

den svenska F.N.-kontingentens verksamhet komma att omfatta en tidrymd

av sex månader från och med november 1956. Sveriges deltagande i övervakningsverksamheten

har emellertid kommit att utsträckas i tiden, och

enligt av Kungl. Maj :t numera meddelat beslut må kontingenten fortsättningsvis

vara organiserad längst intill utgången av november 1958. Kontingenten

ingår i en av F.N. organiserad internationell styrka, The United

Nations Emergency Force (UNEF), som står under befäl av den kanadensiske

generalmajoren E. L. M. Burns. I UNEF ingår därjämte kontingenter

från sju andra länder, varibland våra nordiska grannländer Danmark och

Norge. Till i början av december 1957 deltog även Finland i övervakningsverksamheten

med en kontingent. Mellan de nordiska länderna har hållits

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1958

fortlöpande kontakt i frågor som berör denna verksamhet och är av gemensamt

intresse. Sålunda har försvarsministrarna i Sverige, Danmark och

Norge vid fyra tillfällen sammanträffat till överläggningar beträffande sådana

frågor.

Den svenska kontingenten är rekryterad helt på frivillig väg och med personalen

tecknas kontrakt om anställning under viss tid, med avlönings- och

andra anställningsvillkor enligt särskilda av Kungl. Maj :t meddelade bestämmelser.

Hittills har för huvuddelen av personalen tillämpats en anställningstid

av sex månader. Sedan F.N. :s generalsekreterare framställt önskemål

om förlängning av tjänstgöringsomgångarna, har Kungl. Maj :t beslutat

att med nu tjänstgörande personal vid kontingenten — den tredje omgången

anställda — må tecknas avtal om anställning under ytterligare en

månad, d. v. s. till omkring månadsskiftet april—maj, samt att med personalen

fortsättningsvis skall tecknas avtal om anställning under sju månader.

Kontingenten omfattar f. n. cirka 350 man men skall enligt Kungl. Maj:ts

beslut från och med den fjärde tjänstgöringsomgången omfatta omkring 500

man. Den beslutade förstärkningen av kontingenten sammanhänger med

att Sverige åtagit sig att ersätta den i december 1957 tillbakadragna finska

kontingenten.

Såsom i det föregående nämnts har riksdagen hittills till bestridande av

kostnader för den svenska kontingenten anvisat tillhopa (10 000 0000 +

5 000 000 ==) 15 000 000 kronor. De anvisade medlen beräknades i propositionen

1958: 2 täcka kostnaderna för kontingenten fram till maj 1958, varvid

emellertid förutsattes att kontingenten redan från och med februari 1958

skulle förstärkas med omkring 140 man såsom ersättning för den finska kontingenten.

I november 1957 antog F.N.:s generalförsamling en resolution rörande

kostnaderna för UNEF, varvid generalförsamlingen godkände vissa av generalsekreteraren

föreslagna principer för fördelning av kostnaderna mellan

F.N. och de truppbidragande staterna. Genom resolutionen bemyndigades

tillika generalsekreteraren att på grundval av nämnda principer träffa erforderliga

överenskommelser med respektive stater. Den godkända principlösningen

innebär att truppbidragande stat för den första sexmånadersperioden

skall svara för truppens »grundlön», medan F.N. skall ersätta sådana

särskilda »lönetillägg», som utgår som en direkt följd av truppens medverkan

i UNEF. För tiden efter den första sexmånadersperioden påtager sig F.N.

alla »extra och extraordinära» kostnader som truppbidragande stat åsamkas

genom att ställa kontingent till UNEF:s förfogande, d. v. s. såväl »grundlön»

som »lönetillägg» utöver vad staten under alla förhållanden skulle få

utbetala. Slutligen skall F.N. i viss utsträckning ersätta till UNEF:s förfogande

ställd materiel, som helt eller delvis förslitits.

Vid förda förhandlingar med generalsekreteraren har från svensk sida

hävdats att samtliga med den svenska kontingenten förenade kostnader i

princip utgör extra kostnader, som slutligt bör bestridas av F.N. Härvid

har åberopats att kontingenten organiserats speciellt för den ifrågavarande

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1958

5

verksamheten och består av på frivillig väg uttagen och för detta speciella

ändamål kontraktsanställd personal. Emellertid har Sverige utfäst sig att

själv svara för så stor del av kostnaderna för arvoden, som svarar mot de

kostnader under den första sexmånadersperioden vilka skulle ha utgått om

kontingenten organiserats för tjänstgöring i Sverige, samt att svara för kostnader

för personalvårdsverksamhet, stabsbidrag och den svenska insatsen

för uppehållande av en av Sverige, Danmark och Norge gemensamt upprättad

regelbunden flygtransportförbindelse mellan Skandinavien och Neapel.

De bokförda utgifterna för kontingenten, såvitt avser annat än materielkostnader,

uppgår för tiden den 1 november 1956—den 31 december 1957

till 7 696 154 kronor, av vilket belopp Sverige enligt nyssnämnda utfästelser

åtagit sig att svara för 1 248 102 kronor. I enlighet härmed har Sverige

för nyssnämnda tidsperiod i ifrågavarande avseende framställt anspråk på

ersättning av F.N. med (7 696 154 — 1 248 102 =) 6 448 052 kronor. Vad angår

materielkostnaderna har, i syfte att åstadkomma ett smidigt utbetalningssystem

utan tidskrävande och dyrbara värderingsförfaranden, mellan

skandinaviska experter i utrustningsfrågor träffats överenskommelse beträffande

gemensamma normer för framställande av ersättningsanspråk gentemot

F.N. Enligt dessa normer skulle ersättning beräknas per tjänstgöringsomgång

efter aktuellt återanskaffningspris i vederbörligt land. För förbrukningsförnödenheter

och för sådana förnödenheter, som anskaffats speciellt

för F.N.-styrkan, skulle beräknas ersättning med 100 %. För övriga förnödenheter

skulle ersättning beräknas efter för varje materielgrupp angiven

ersättningsprocent, grundad på genomsnittliga förluster, skador och

förslitning, vilket beräkningssätt givetvis kan medföra att i viss mindre utsträckning

i verkligheten havda materielkostnader kan komma att stanna

på deltagande stat. Avsikten är att med tillämpning av angivna normer nu i

första hand fordra ersättning av F.N. för de på första och andra tjänstgöringsomgångarna

belöpande materielkostnaderna, så snart dessa kunnat slutligt

bestämmas.

I skrivelse den 18 februari 1958 har försvarets civilförvaltning gjort framställning

om anvisande av ytterligare medel för ifrågavarande verksamhet.

Civilförvaltningen har beräknat kostnaderna under år 1958 för styrkans tredje

och fjärde omgångar till respektive 3 900 000 kronor och 7 600 000 kronor

eller sammanlagt 11 500 000 kronor. Härvid har hänsyn tagits till att den

fjärde omgången av styrkan skall utökas till cirka 500 man. Då de för F.N.- styrkan ursprungligen anvisade medlen — 10 000 000 kronor — praktiskt

taget helt disponerats för utgifter förenade med verksamheten till och med

år 1957, erfordras således enligt civilförvaltningen 6 500 000 kronor utöver

i propositionen 1958:2 begärda medel, 5 000 000 kronor.

Departementschefen. Sedan beslut numera fattats om att den svenska

F.N.-styrkan må vara organiserad jämväl under tiden maj—november 1958,

bär behov av ytterligare medel för styrkans verksamhet uppkommit.

Enligt civilförvaltningens beräkningar erfordras ett belopp av 11 500 000

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1958

kronor för täckande av kostnaderna för F.N.-styrkans tredje omgång (cirka

350 man) under tiden januari—april 1958 och för styrkans fjärde omgång

(cirka 500 man), vars tjänstgöring skall omfatta tiden maj—november 1958.

Efter förslag av Kungl. Maj :t i propositionen 1958: 2 har riksdagen å tillläggsstat

II till riksstaten för innevarande budgetår anvisat ett anslag å

5 000 000 kronor för täckande av kostnader för F.N.-styrkans verksamhet

intill maj 1958. Det härutöver erforderliga medelsbehovet för styrkans fortsatta

verksamhet beräknar jag i enlighet med civilförvaltningens förslag till

6 500 000 kronor. Eventuellt behov av medel utöver vad som nu angivits torde,

liksom tidigare förutsatts, få tillgodoses från anslaget till oförutsedda

utgifter. I den mån så sker bör förhållandet senare anmälas för riksdagen.

Från F.N. inflytande ersättningar torde böra tillgodoföras inkomsttiteln

Övriga diverse inkomster.

Jag hemställer således, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Ytterligare kostnader för organiserande av en

svensk F.N.-styrka å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1957/58 anvisa ett reservationsanslag av 6 500 000

kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Jan Nilsson

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1958

7

Bilaga 2

Egentliga statsutgifter

Femte huvudtiteln

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den li mars

1958.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Lange, Lindholm,

Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Kjellin, Johansson.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Nilsson, anmäler under socialdepartementets

handläggning hörande ärenden angående egentliga statsutgifter

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1957/58 samt anför därvid

följande.

E. Arbetsmarknadsstyrelsen med dithörande verksamhet

[1] 8 a. Ytterligare kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. m. Under

rubriken Kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. m. har för innevarande

budgetår anvisats reservationsanslag av 32 000 000 kronor, varav

12 000 000 kronor å tilläggsstat II. Därjämte har under sjätte huvudtitelns

reservationsanslag till Vissa vägbyggnadsarbeten för innevarande budgetår

anvisats 53 000 000 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen, varav

18 000 000 kronor å tilläggsstat II. Av anslaget under sjätte huvudtiteln

äger arbetsmarknadsstyrelsen disponera högst 46 000 000 kronor i arbetslöshetsbekämpande

syfte.

Arbetsmarknadsstyrelsen har (skr. 7/2 1958) inkommit med framställningar

om ytterligare anslag å tilläggsstat för ifrågavarande ändamål. Styrelsen

har därvid anfört i huvudsak följande.

I skrivelse den 15 november 1957 hemställde arbetsmarknadsstyrelsen, att

Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att under reservationsanslaget till

Kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. m. å tilläggsstat till riksstaten

för budgetåret 1957/58 anvisa 28 000 000 kronor. Sedermera har Kungl.

Maj :t föreslagit riksdagen att för ändamålet anvisa ett tilläggsanslag av

12 000 000 kronor.

Då styrelsen i nämnda skrivelse beräknade behovet av ytterligare medel

under anslaget till — avrundat — 28 000 000 kronor, ingick i denna summa

utgifter för statsbeställningar av råkantsten med 500 000 kronor, ökade utgifter

för uppförande av provisoriska bostäder åt arbetslösa med 1 500 000

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1958

kronor och utgifter med 5 000 000 kronor för att befrämja rörligheten på

arbetsmarknaden. I enlighet med Kungl. Maj:ts beslut den 29 november och

13 december 1957 beräknas numera utgifterna för det förstnämnda ändamålet

till 250 000 kronor och utgifterna för de båda övriga ändamålen till

1 500 000 kronor. Utgifter, vilka tidigare antagits komma att uppgå till sammanlagt

7 000 000 kronor, förutses nu sålunda stanna vid 1 750 000 kronor,

vilket innebär en minskning med 5 250 000 kronor.

I skrivelse den 3 februari 1958 har styrelsen hemställt om Kungl. Maj :ts

medgivande att inom ramen för tillgängliga medel från anslaget få bestrida

uppkommande kostnader för anordnande av yrkesutbildningskurser för arbetslösa

och därvid beräknat utgiftsökningen för ändamålet till 1 000 000

kronor.

Sedan tilläggsanslag med 12 000 000 kronor beviljats och sedan de nyss

angivna förändringarna i den beräknade anslagsbelastningen inträtt, skulle

för ett genomförande av det utgiftsprogram, som framlagts i styrelsens anslagsframställning

för nästa budgetår (skr. 30/8 1957) och i skrivelsen den

15 november 1957, erfordras ytterligare (28 000 000 — 5 250 000 -f 1 000 000 —

12 000 000 ==) 11 750 000 kronor. Efter nu företagen förnyad bedömning av

medelsbehovet för anslagets olika utgiftsändamål har styrelsen emellertid

funnit sig kunna begränsa sitt äskande av ytterligare tilläggsanslag till

10 000 000 kronor.

Beträffande medelsbehovet under anslaget till Vissa vägbyggnadsarbeten

har arbetsmarknadsstyrelsen anfört, att det för innevarande budgetår föreliggande

behovet av ytterligare medel för beredskapsarbeten på vägar och gator,

vilket torde böra täckas från detta anslag, uppskattas till 20 000 000

kronor.

Departementschefen. Under budgetåret 1956/57 uppgick de sammanlagda

utgifterna för arbetsmarknadsreglerande åtgärder till ca 76 000 000 kronor

under femte huvudtitelns anslag till Kostnader för arbetslöshetens bekämpande

m. m. och sjätte huvudtitelns anslag till Vissa vägbyggnadsarbeten.

Sedan riksdagen med anledning av förslag i propositionen nr 2 utöver

på riksstatsanslagen tillgängligt belopp på tilläggsstat anvisat 30 000 000 kronor,

står för innevarande budgetår under de båda anslagen 79 500 000 kronor

till förfogande för dylika åtgärder, varav 33 500 000 kronor under anslaget

till Kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. m. och 46 000 000 kronor

under anslaget till Vissa vägbyggnadsarbeten. Enligt den av arbetsmarknadsstyrelsen

numera framlagda reviderade beräkningen av medelsbehovet skulle

härutöver erfordras 10 000 000 kronor under det förstnämnda och 20 000 000

kronor under det sistnämnda anslaget. Den sammanlagda medelsåtgången

under innevarande budgetår uppskattas sålunda nu av styrelsen till

109 500 000 kronor.

Vid anmälan av förslag om anslag å tilläggsstat för ifrågavarande ändamål

anförde jag (prop. nr 2, s. 15), att frågan om ytterligare medel, utöver

de då äskade tilläggsanslagen, finge göras beroende av den närmaste tidens

utveckling. På grund av den i jämförelse med föregående år något högre

arbetslösheten har det visat sig vara nödvändigt att intensifiera de arbetsmarknadspolitiska

åtgärderna. Såsom tidigare anmälts för riksdagen har så
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1958

lunda vissa rörlighetsstimulerande åtgärder vidtagits. Kungl. Maj :t har vidare

den 21 februari 1958 bemyndigat arbetsmarknadsstyrelsen att disponera

ytterligare 1 000 000 kronor av anslaget till Kostnader för arbetslöshetens

bekämpande m. m. för att möjliggöra anordnande av kurser, vilka

beräknas ge yrkesutbildning åt 1 000 å 1 200 arbetslösa. Även beredskapsarbeten

måste emellertid drivas i ökad omfattning. Vid sådana arbeten sysselsattes

sålunda omkring den 1 mars innevarande år ca 1 500 fler personer

än vid motsvarande tid föregående år. Med hänsyn till det nuvarande

läget på arbetsmarknaden torde någon mera genomgripande nedskärning

av arbetsstyrkorna vid beredskapsarbeten inte kunna genomföras förrän

i april månad. Jag föreslår därför, att under femte huvudtitelns anslag

anvisas ytterligare 10 000 000 kronor och under sjätte huvudtitelns anslag

ytterligare 20 000 000 kronor. Förstnämnda belopp bör anvisas under

rubriken Ytterligare kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. m. Beträffande

sistnämnda belopp gör chefen för kommunikationsdepartementet

senare denna dag hemställan.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att till Ytterligare kostnader för arbetslöshetens bekämpande

m. m. å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1957/58 anvisa ett reservationsanslag av 10 000 000 kronor.

J. Diverse

[2] Understöd åt flyktingar m. m. För innevarande budgetår har under

denna rubrik anvisats ett förslagsanslag av 500 000 kronor. Vid anmälan av

denna anslagsfråga (V ht 1957, p. 123) anförde min företrädare i ämbetet,

att hållpunkter saknades för en närmare beräkning av medelsbehovet. Vidare

anförde min företrädare vid behandlingen i propositionen 1957:125

(s. 13) av frågan om vissa riktlinjer för bestridande av kostnader för mottagande

av flyktingar från läger i Mellaneuropa ävensom svenskbybor, att

det förelåge avsevärda svårigheter att närmare beräkna kostnaderna för

flyktingverksamheten under budgetåret 1957/58; betydande kostnader torde

dock uppkomma bl. a. för fortsatt utbildning åt flyktingar. — I skrivelse den

30 augusti 1957, vilken redovisats i årets statsverksproposition (V ht, p. 132),

uppskattade arbetsmarknadsstyrelsen utgifterna å anslaget under budgetåret

1957/58 till ca 4 milj. kronor.

Enligt från arbetsmarknadsstyrelsen erhållna uppgifter räknar styrelsen

numera med att utgifterna å flyktinganslaget under innevarande budgetår

skall komma att uppgå till ca 7,6 milj. kronor för de flyktingar som hittills

mottagits. Från styrelsen har, förutom de allmänna svårigheterna att i förväg

beräkna anslagsbelastningen, angivits flera orsaker till skillnaden mellan

de i höstas och de nu beräknade utgifterna. Styrelsen har sålunda uppgivit

bl. a., att förläggningsvistelsen för vissa under hösten 1957 anlända

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1958

flyktingar torde bli väsentligt längre än den genomsnittliga tiden för sådan

vistelse, att kostnaderna för arkivarbeten vid den senare men inte vid den

förra beräkningen ansetts böra belasta flyktinganslaget samt att kostnaderna

för startlån — som sedermera i huvudsak återbetalas — inte medtagits

i den tidigare beräkningen.

Mot den nu föreliggande beräkningen av belastningen å anslaget under

detta budgetår för de i Sverige redan befintliga flyktingarna synes i stort

sett intet vara att erinra. Jag vill dock understryka, att beräkningen är av

approximativ art.

Utöver de sålunda beräknade utgifterna kan anslaget komma att belastas

med kostnader för ytterligare flyktingmottagning i den mån sådan kommer

till stånd under innevarande budgetår.

Med hänsyn till att utgifterna å förevarande anslag under innevarande

budgetår enligt de nu framlagda beräkningarna torde komma att uppgå

till belopp, som väsentligt överstiger inte blott anslaget utan även den i årets

statsverksproposition redovisade beräkningen, synes detta förhållande böra

bringas till riksdagens kännedom.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

för riksdagen anmäla

att förslagsanslaget till Understöd åt flyktingar m. m. kan

beräknas komma att för budgetåret 1957/58 överskridas i

den omfattning, som angivits i det föregående.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Karin Wickström

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1958

11

Bilaga 3

Egentliga statsutgifter

Sjätte huvudtiteln

Utdrag av protokollet över kommunikationsårenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 14- mars 1958.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Lange, Lindholm,

Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Kjellin, Johansson.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Skoglund, anmäler

under kommunikationsdepartementets handläggning hörande ärende angående

egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1957/58 samt anför därvid följande.

B. Väg- och vattenbyggnadsverket

[1] 12 a. Ytterligare medel till vissa vägbyggnadsarbeten. Det har visat sig

erforderligt att under innevarande budgetår öka omfattningen av arbeten i

arbetslöshetsbekämpande syfte i förhållande till föregående budgetår. Skälen

härför och den närmare innebörden därav har angivits av chefen för

socialdepartementet vid anmälan denna dag av fråga om ytterligare tilläggsanslag

för budgetåret 1957/58 till kostnaderna för arbetslöshetens bekämpande

m. m. under femte huvudtiteln. Under hänvisning till vad därvid anförts

hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Ytterligare medel till vissa vägbyggnadsarbeten å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1957/58 anvisa ett

reservationsanslag av 20 000 000 kronor, att avräknas mot

automobilskattemedlen.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Sven Swarting

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1958

13

Bilaga 4

Egentliga statsutgifter

Åttonde huvudtiteln

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den It mars 1958.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Lange, Lindholm,

Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Kjellin, Johansson.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Edenman, anmäler under

ecklesiastikdepartementets handläggning hörande ärenden angående

egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1957/58

och anför därvid följande.

N. Diverse

[1] 12 a. Bidrag till viss inredning av Unescos sekretariatsbyggnad i Paris.

I Paris är för närvarande en för Unescos sekretariat avsedd byggnad under

uppförande. Byggnaden avses skola stå färdig under våren 1958. I skrivelse

till svenska unescorådet har Unescos generaldirektör inbjudit Sverige att

bidraga till utsmyckning av den nya sekretariatsbyggnaden. Liknande inbjudan

har även utgått till Danmark, Frankrike, Förenta staterna, Italien,

Nederländerna, Schweiz och Väst-Tyskland. Sedermera har meddelats att

åt Sverige särskilt skulle beredas möjlighet att låta svensk inredningskonst

och konsthantverk samt konstindustri presenteras i form av inredning av

bibliotekets läsesal.

Genom beslut den 27 juni 1957 uppdrog Kungl. Maj :t åt svenska slöjdföreningen

att i samråd med svenska unescorådet uppgöra och till Kungl.

Maj :t inkomma med fullständigt förslag till inredning och utsmyckning av

biblioteket.

Med överlämnande av förslag till inredning av biblioteket i unescobyggnaden

hemställer svenska slöjdföreningen och svenska unescorådet i skrivelse

den 19 februari 1958, att Kungl. Maj:t måtte hos riksdagen äska ett anslag

av 108 000 kronor till denna inredning. Kostnaden är beräknad på

grundval av ingivna anbud.

Departementschefen. Det är enligt min mening angeläget att Sverige tillvaratager

detta tillfälle att inom Unescos nya sekretariatsbyggnad utnyttja

anvisat utrymme för att presentera svenskt kunnande och skaparförmåga

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1958

inom svensk hemslöjd, inredningsarkitektur m. m. Det synes därför lämpligt

att svenska staten tillmötesgår framställningen om ett bidrag i form av

inredning till läsesalen i Unescobyggnadens bibliotek. Medel för ändamålet

torde böra anvisas redan för innevarande budgetår under särskilt reservationsanslag.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Bidrag till viss inredning av Unescos sekretariatsbyggnad

i Paris å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1957/58 anvisa ett reservationsanslag av 108 000 kronor.

[2] 14. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Till kommittéer

och utredningar genom sakkunniga har å riksstaten för innevarande budgetår

anvisats ett reservationsanslag av 750 000 kronor. Vid ingången av

budgetåret fanns å anslaget en reservation av i runt tal 50 000 kronor. Genom

Kungl. Maj:ts beslut den 10 oktober 1957 och den 14 februari 1958

har från de för budgetåren 1956/57 och 1957/58 under tolfte huvudtiteln

anvisade förslagsanslagen till Täckning av beräknat överskridande av anslagsmedlen

för vissa löne- och pensionsförmåner överförts 20 500 kronor

respektive 180 000 kronor till det under åttonde huvudtiteln uppförda reservationsanslaget

till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I propositionen

1958: 54 har Kungl. Maj :t föreslagit, bland annat, att riksdagen

måtte medgiva att från kyrkofonden må till åttonde huvudtitelns kommittéanslag

överföras 103 390 kronor 18 öre. Under förutsättning av riksdagens

bifall till sistnämnda förslag skulle det för budgetåret disponibla anslagsbeloppet

utgöra i runt tal 1 110 000 kronor. Under tiden till och med januari

1958 har förbrukats ca 710 000 kronor. Den 1 februari återstod alltså ca

400 000 kronor. Den genomsnittliga förbrukningen per månad har under

de första sju månaderna uppgått till drygt 100 000 kronor. På grund av att

flera kommittéer intensifierat sin verksamhet och ytterligare kommittéer

tillkommit synes man böra räkna med en medelsförbrukning under tiden

den 1 februari—den 30 juni 1958 av totalt 600 000 kronor. Ett medelstillskott

av ytterligare 200 000 kronor skulle sålunda erfordras.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1957/58 anvisa

ett reservationsanslag av 200 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Göran Göransson

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1958

15

Bilaga 5

Egentliga statsutgifter

Nionde huvudtiteln

Utdrag av protokollet över jordbruksfonden, hållet inför Hans

Maj.l Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

14 mars 1958.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Lange, Lindholm,

Kung, Skoglund, Edenman, Netzén, Kjellin, Johansson.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Netzén, anmäler under

jordbruksdepartementets handläggning hörande ärende angående egentliga

statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1957/58 samt anför

därvid följande.

E. Hästavel och boskapsskötsel m. m.

[1] 2 a. Täckande av vissa kostnader vid förutvarande Strömsholms hingstdepå.

I propositionen nr 1955: 102 angående stuteristatens organisation

m. m. föreslog Kungl. Maj :t, att Strömsholms hingstdepå skulle nedläggas vid

utgången av år 1955. Därjämte uttalades i propositionen, att sedan verksamheten

vid depån nedlagts, dess inventarier borde överflyttas till Flyinge

hingstdepå och stuteri samt förvaltningen av den av förstnämnda depå disponerade

egendomen, utgörande del av kronofastigheten Strömsholm 31 i

Kolbäcks socken, jämte därå befintliga anläggningar överföras till domänverket.

Vad sålunda föreslagits vann i huvudsak riksdagens bifall (JoU 28;

rskr. 343), varvid Kungl. Maj :t samtidigt bemyndigades att tills vidare behålla

personalen vid depån i den utsträckning som kunde anses påkallad i

avbidan på då pågående överväganden, huruvida anläggningarna i Strömsholm

skulle på annat sätt kunna utnyttjas för landets hästavel.

Genom beslut den 16 december 1955 utfärdade Kungl. Maj :t föreskrifter

i fråga om avvecklingen av verksamheten vid Strömsholms hingstdepå. Därvid

föreskrevs bl. a., alt de extra ordinarie befattningshavarna vid depån

finge behållas i tjänst intill utgången av februari månad 1956. Avvecklingstiden

utsträcktes sedermera enligt beslut av Kungl. Maj :t den 23 februari

1956 till den 1 juni samma år.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1958

Kungl. Maj:t förordnade den 7 december 1956 bl. a., att den del av förenämnda

kronoegendomen Strömsholm 31 som disponerats av Strömsholms

hingstdepå skulle per den 30 juni 1957 upptagas till redovisning på domänverkets

fond med ett värde å marken av 130 200 kr. samt att byggnadsbeståndet

å fastighetsdelen helt skulle upptagas till redovisning å byggnadsstyrelsens

delfond av statens allmänna fastighetsfond. Sistnämnda beslut

innebar vidare att omförmälda byggnadsbestånd skulle per samma datum

ställas under byggnadsstyrelsens förvaltning och den å domänverkets fond

bokförda marken under domänstyrelsens förvaltning.

Fr. o. m. budgetåret 1956/57 har någon medelsanvisning avseende Strömsholms

hingstdepå ej skett under IX huvudtiteln.

Under förmälan att styrelsen för tiden den 1 juli 1956—30 juni 1957 vidkänts

kostnader för förvaltningen av den tidigare för civilt bruk utnyttjade

delen av Strömsholms egendom med därå befintliga anläggningar har lantbruksstyrelsen

i skrivelser den 7 juni 1957 och den 29 januari 1958 hemställt,

att medel måtte ställas till styrelsens förfogande för täckande av

nämnda utgifter.

I ärendet har lantbruksstyrelsen anfört sammanfattningsvis följande.

I skrivelse den 5 juli 1956 hemställde lantbruksstyrelsen, att Kungl. Maj:t

måtte förordna, att Strömsholms egendom och anläggningar skulle räknat

fr. o. m. den 1 juli 1956 överföras från styrelsens till domänverkets förvaltning.

I avvaktan på Kungl. Maj :ts beslut härutinnan föreskrev styrelsen

i beslut den 2 augusti samma år dels att hyror och andra inkomster,

som borde tillkomma domänstyrelsen, skulle insättas å lantbruksstyrelsens

postgirokonto (deponerade medel), dels att löpande utgifter vid Strömsholm

skulle förskottsvis bestridas av Flyinge hingstdepå och stuteri.

I remissutlåtande den 10 maj 1957 över lantbruksstyrelsens förenämnda

skrivelse hemställde domänstyrelsen, att Kungl. Maj :t måtte förordna, att

förvaltningen av det utav före detta Strömsholms hingstdepå disponerade

området av kronoegendomen Strömsholm 31 skulle räknat fr. o. m. den 1

juli 1957 överföras från lantbruksstyrelsen till byggnadsstyrelsen i vad avser

de bebyggda delarna därav och till domänstyrelsen beträffande övriga

delar.

Enligt från Flyinge hingstdepå och stuteri inkomna sammanställningar

har intill den 1 november 1957 förskotterats ett sammanlagt belopp av

27 845 kr. 34 öre avseende utgifter vid Strömsholm för tiden den 1 juli

1956 — den 30 juni 1957. Därtill föreligger en skuld å 3 529 kr., utgörande

ännu ej erlagd slutlig skatt enligt 1957 års taxering. Tillsammantagna bildar

de båda angivna beloppen en summa å 31 374 kr. 34 öre. I hyror och andra

inkomster har å lantbruksstyrelsens postgirokonto influtit 17 292 kr. 57 öre.

Skillnaden mellan utgifts- och inkomstbeloppen uppgår sålunda till

(31 374: 34 — 17 292: 57 =) 14 081 kr. 77 öre.

Under åberopande av det anförda hemställer lantbruksstyrelsen, att ett

belopp av 31 374 kr. 34 öre måtte ställas till styrelsens förfogande för täckande

av under tiden den 1 juli 1956—den 30 juni 1957 uppkomna kostnader

vid förutvarande Strömsholms hingstdepå eller, därest inkomstbeloppet

å 17 292 kr. 57 öre får tagas i anspråk, 14 081 kr. 77 öre.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungi. Maj:ts proposition nr 125 år 1958

1 ärendet har yttranden avgivits av statskontoret den 20 juni 1957

och riksräkenskapsverket den 29 oktober 1957.

Statskontorets remissutlåtande går ut på att — förutsatt att utgifterna

varit av sådan natur, att de över huvud bort täckas av statsmedel — anslaget

till oförutsedda utgifter borde anlitas för ändamålet. Någon avräkning

mot inkomsterna vid Strömsliolm under budgetåret 1956/57 har ämbetsverket

icke ansett sig böra tillstyrka. Inkomstmedlen bör redovisas under

inkomsttiteln övriga diverse inkomster.

Enligt riksräkenskapsverket bör, i den mån från Strömsholms hingstdepå

till lantbruksstyrelsen inlevererade inkomster icke förslår till täckande av de

förskotterade utgifterna, ett särskilt anslag utverkas under jordbruksdepartementets

huvudtitel.

Departementschefen. 1955 års riksdagsbeslut om nedläggande av Strömsholms

hingstdepå innebar bland annat, att förvaltningen av den av depån

disponerade delen av kronoegendomen Strömsholm 31 i Kolbäcks socken

jämte därå befintliga anläggningar skulle överföras till domänverket sedan

verksamheten vid depån nedlagts. Avvecklingen av verksamheten i fråga

avslutades den 1 juni 1956. Genom beslut av Kungl. Maj:t den 7 december

1956 har förvaltningen av förenämnda fastighetsdel från och med den 1

juli 1957 överförts från lantbruksstyrelsen till byggnadsstyrelsen i vad gäller

byggnadsbeståndet och till domänverket i fråga om egendomen i övrigt.

Såvitt angår förvaltningskostnaderna under juni månad 1956 har lantbruksstyrelsen

bestritt dessa från de för budgetåret 1955/56 anvisade anslagen till

avlöningar och omkostnader vid statens hingstdepåer och stuteri. För täckande

av kostnader för enahanda ändamål under budgetåret 1956/57 har

emellertid icke anvisats särskilda medel. Verkställda utbetalningar i samband

med lantbruksstyrelsens förvaltning av Strömsholm har därför tills

vidare förskottsvis bestritts med omhänderhavda medel. Enligt av styrelsen

i tvenne framställningar lämnade uppgifter har för tiden den 1 juli 1956—

den 30 juni 1957 förskotterats ett sammanlagt belopp av 27 845 kronor 34

öre. Härav hänför sig drygt 10 000 kronor till avlöningskostnader i samband

med uppsikt av och löpande reparationer vid den förutvarande hingstdepåns

anläggningar, cirka 8 000 kronor till anläggnings- och underhållskostnader

å egendomen samt cirka 4 600 kronor till preliminär fastighetsskatt

för år 1957. På utgiftssidan tillkommer ett belopp av 3 529 kronor, vilket

avser ännu ej erlagd fastighetsskatt enligt 1957 års taxering. Totala förvaltningskostnaderna

kan sålunda beräknas till 31 374 kronor 34 öre. Under

budgetåret 1956/57 bar vid Strömsholm i form av hyror och andra inkomster

influtit sammanlagt 17 292 kronor 57 öre. Dessa inkomstmedel bör enligt

min uppfattning tagas i anspråk för att, så långt de förslår, slutligt reglera

de förskottsvis gjorda utbetalningarna. Därutöver erfordras emellertid

ett belopp av 14 081 kronor 77 öre för att täcka övriga förskottsbetalningar.

Av det sist angivna beloppet torde emellertid cirka 1 350 kronor böra avföras

å det för verksamheten vid Flyinge hingstdepå och stuteri avsedda

2 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 125

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1958

omkostnadsanslaget, enär de därmed bestridda utgifterna avser kostnader,

som hör samman med den under budgetåret 1956/57 å Flyinge personalförteckning

upptagna, men i Strömsholm tills vidare stationerade kontorsskrivaren

å övergångsstat, samt i övrigt är av sådan karaktär att de normalt

bestrides från sagda anslag. Vidare bör ett belopp av cirka 450 kronor,

hänförligt till vissa i samband med lantbruksstyrelsens avveckling av

förvaltningsuppgifterna uppkomna avlöningskostnader för tiden juli—september

1957, bokföras under styrelsens avlöningsanslag. Återstående utgiftsbelopp

— högst 12 300 kronor — torde böra täckas med medel, som

äskas å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1957/58.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Täckande av vissa kostnader vid förutvarande

Strömsholms hingstdepå å tilläggsstat II till riksstaten för

budgetåret 1957/58 anvisa ett anslag av 12 300 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Gunnar Eklund

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1958

19

Bilaga 6

Utgifter för statens kapitalfonder

Avskrivning av nya kapitalinvesteringar

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 14 mars

1958.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern lör utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Lange, Lindholm,

Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Kjellin, Johansson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler fråga om

anslag till avskrivning av nya kapitalinvesteringar å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1957/58 och anför därvid följande.

Under innevarande budgetår har äskats dels ett investeringsanslag å tillläggsstat

I till gällande riksstat, dels ytterligare några anslag å tilläggsstat

II. I enlighet med de principer som hittills tillämpats bör nu, då avskrivningsbehovet

för de olika investeringarna kan överblickas, förslag om erforderliga

avskrivningsanslag föreläggas riksdagen. Beträffande det å tillläggsstat

I anvisade anslaget (till utbyggnad av storflygplats m. m.) torde

emellertid icke något avskrivningsanslag erfordras. Följande beräkning är

således hänförlig till investeringsanslag å tilläggsstat II. Skulle nya avskrivningsbehov

uppkomma eller ändring ske i de till grund för här beräknade

avskrivningar liggande förhållandena förutsätter jag, att vederbörliga tillägg

och jämkningar vidtages av riksdagen.

Jag torde nu i korthet få redogöra för de olika fall, i vilka omedelbar avskrivning

är påkallad beträffande ifrågavarande investeringar.

Statens allmänna fastighetsfond. Investeringsanslaget å 145 000 kronor till

vissa byggnadsarbeten vid statens vårdanstalt å Brotorp för alkoholmissbrukare

torde, då arbetena närmast är att hänföra till ändrings- och förbättringsåtgärder,

böra avskrivas helt. Anslaget å 700 000 kronor till merkostnader

för vissa byggnadsarbeten bör avskrivas med 50 procent. Avskrivningsanslaget

upptages alltså med 350 000 kronor.

Försvarets fonder. För investeringar i försvarets fastighetsfond beräknas

avskrivningsbehovet schablonmässigt till 50 procent av den totala investeringen

i var och en av fastighetsfondens delfonder med undantag av befästningars

dclfond, för vilken total avskrivning tillämpas.

Under arméns och marinens delfonder bar å tilläggsstat II äskats investc
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1958

ringsanslag om tillhopa 410 000 kronor respektive 125 000 kronor. Motsvarande

avskrivningsanslag under delfonderna bör alltså upptagas med 205 000

respektive 62 500 kronor.

Fonden för låneunderstöd. Det avskrivningsbehov som föreligger med hänsyn

till investeringsanslaget till räntefria lån till bostadsbyggande torde få

täckas genom avsättning till fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster.

Till härför erforderligt anslagsäskande återkommer jag i annat sammanhang

denna dag.

De lån som utlämnas med anlitande av anslaget å 36 000 000 kronor till

lån till utbyggnad av oljelagringen kommer att vara ränte- och amorteringsfria.

De avses vidare skola bli föremål för en successiv avskrivning i

förhållande till låntagarna. Såsom jag i årets statsverksproposition (bilaga

19) förordat beträffande motsvarande anslag för budgetåret 1958/59 bör en

fullständig avskrivning av medelsanvisningen ske. Avskrivningsanslaget

upptages alltså med 36 000 000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj :t

måtte föreslå riksdagen

att till avskrivning av nya kapitalinvesteringar i härefter

angivna fonder å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1957/58 anvisa följande reservationsanslag, nämligen

Statens allmänna fastighetsfond:

Socialdepartementet:

Vissa bgggnadsarbeten vid statens vårdanstalt å

Brotorp för alkoholmissbrukare........... 145 000

Kommunikationsdepartementet:

Merkostnader för vissa byggnadsarbeten...... 350 000

Försvarets fonder:

Försvarsdepartementet:

Försvarets fastighetsfond:

Arméns delfond ........................ 205 000

Marinens delfond........................ 62 500

Fonden för låneunderstöd:

Handelsdepartementet:

Lån till utbyggnad av oljelagringen.......... 36 000 000

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Kerstin Bothén

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1958

21

Bilaga 7

Utgifter för statens kapitalfonder

Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.l

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den lb mars

1958.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Lange, Lindholm,

Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Kjellin, Johansson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler fråga om anslag

till avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster å tilläggsstat II

till riksstaten för budgetåret 1957/58 och anför därvid följande.

Vid min anmälan av avskrivningarna på investeringsanslagen för bostadslånegivningen

för budgetåret 1958/59 i årets statsverksproposition (bilaga

19) har jag förordat den anslagstekniska omläggningen, att erforderligt avskrivningsanslag

för anslaget till räntefria lån till bostadsbyggande från

och med nämnda budgetår beräknas under huvudtiteln avskrivning av nya

kapitalinvesteringar. Avskrivningsbehovet för det i propositionen nr 2 till

årets riksdag å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1957/58 äskade

investeringsanslaget å 45 miljoner kronor till räntefria lån till bostadsbyggande

torde emellertid, i överensstämmelse med de principer för avskrivningarna

på bostadsområdet som tillämpats under senare år, böra tillgodoses

genom avsättning till fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster. I enlighet

härmed bör ett anslag å 45 miljoner kronor upptagas under förevarande

huvudtitel å tilläggsstat II till gällande riksstat.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj :t

måtte föreslå riksdagen

att till Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1957/58 anvisa

ett anslag av 45 000 000 kronor.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1958

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Kerstin Bothén

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1958

23

Bihang

Förteckning

över av Kungl. Maj:t hos riksdagen år 1958 äskade anslag å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1957/58 utöver de i proposition nr 2

upptagna anslagen

Driftbudgeten

A. Egentliga statsutgifter

IV. Försvarsdepartementet

Kronor

Flygvapnet:

Flygmateriel m. m.:

C: 98 Anskaffning av flygmateriel m. m., reservationsanslag . ^80 000 000

E: 20 Ytterligare kostnader för organiserande av en svensk

F. N.-styrka, reservationsanslag......................... 6 500 000

186 500 000

V. Socialdepartementet

E: 8 a Ytterligare kostnader för arbetslöshetens bekämpande

m. in., reservationsanslag.............................. 10 000 000

VI. Kommunikationsdepartementet

Väghållningen på landet samt i städer och stadsliknande

samhällen, där kronan är väghållare:

B: 12 a Ytterligare medel till vissa vägbyggnadsarbeten, reservationsanslag,

att avräknas mot automobilskattemed
len.

.............................................. 20000 000

VIII. Ecklesiastikdepartementet

N: 12 a Bidrag till viss inredning av Unescos sekretariatsbygg
-

nad i Paris, reservationsanslag.......................... 108 000

N: 14 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag

........................................... 200 000

308 000

1 Ersätter ett i prop. 1958:2 gjort äskande å 68 500 000.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1958

IX. Jordbruksdepartementet

Kronor

E: 2 a Täckande av vissa kostnader vid förutvarande Ströms
holms

hingstdepå.....................................12 300

Säger för egentliga statsutgifter 216 820 300

B. Utgifter för statens kapitalfonder

III. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar

C. Statens allmänna fastighetsfond

Socialdepartementet:

9 a Vissa byggnadsarbeten vid statens vårdanstalt å Brotorp

för alkoholmissbrukare (III: 9 a), reservationsanslag ---- 145 000

Kommunikationsdepartementet:

14 Merkostnader för vissa byggnadsarbeten (III: 15), reservationsanslag

.......................................350 000

495 000

1

2

D. Försvarets fonder

Försvarsdepartementet:

Försvarets fastighetsfond:

Arméns delfond (IV:A: 9 a—b), reservationsanslag---- 205 000

Marinens delfond (IV:A: 16 a), reservationsanslag......62 500

267 500

F. Fonden för låneunderstöd

Handelsdepartementet:

3 a Lån till utbyggnad av oljelagringen (VI: 9 a), reservationsanslag
Säger

för avskrivning av nya kapitalinvesteringar 36 762 500

IV. Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster

1 Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster....... 45 000 000

Säger för utgifter för statens kapitalfonder 81 762 500

Säger för driftbudgeten 298 582 800

580471 Stockholm 1958. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

15 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (15)

15 kopplingar.

  1. SU 1958 A:108 Statsutskottets memorial nr 108 år 1958 s. 1 i texten
  2. Rskr. 1958 A:240 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående ytterligare utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1957/58, såvitt a1 i texten
  3. Rskr. 1958 A:201 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ytterligare utgifter å tilläggsstat 11 till riksstaten för budgetåret 1957/58, i vad p a1 i texten
  4. Rskr. 1958 A:202 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ytterligare utgifter å tilläggsstat 11 till riksstaten för budgetåret 1957/58, i vad p a1 i texten
  5. Rskr. 1958 A:203 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ytterligare utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1957/58, i vad p s. 1 i texten

Visa alla 15