Sök i Ratio Lex

Med anhållan om riksdagens yttrande angående vissa av Europarådets rådgivande församling år 1957 och 1958 vid dess nionde ordinarie möte fattade beslut

1958-03-21 · 27 sidor, varav 26 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 26 av 27 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1958 A:129, Med anhållan om riksdagens yttrande angående vissa av Europarådets rådgivande församling år 1957 och 1958 vid dess nionde ordinarie möte fattade beslut

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 129 år 1958

1

Nr 129

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med anhållan om riksdagens

yttrande angående vissa av Europarådets rådgivande

församling år 1957 och 1958 vid dess nionde

ordinarie möte fattade beslut; given Stockholms slott

den 21 mars 1958.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsärenden

för denna dag vill Kungl. Maj :t härmed anhålla om

riksdagens yttrande angående vissa i nämnda protokoll omförmälda, av

Europarådets rådgivande församling år 1957 och 1958 vid dess nionde ordinarie

möte fattade beslut.

GUSTAF ADOLF

Östen Undén

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen lämnas en redogörelse för de viktigaste av rådgivande

församlingens rekommendationer och resolutioner jämte ett av församlingen

avgivet yttrande. I likhet med vad som varit fallet föregående år, har det

befunnits lämpligt och önskvärt, att Kungl. Maj:t genom proposition underställer

riksdagen dessa texter för yttrande.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 saml. Nr 129

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1958

Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden hållet

inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 21 mars 1958.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Lange, Kling,

Skoglund, Edenman, Netzén, Kjellin, Johansson.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför ministern

för utrikes ärendena följande.

Det nionde ordinarie mötet med Europarådets rådgivande församling ägde

rum i Strasbourg den 29 april—4 maj och 16—27 oktober 1957 samt

den 14—17 januari 1958. Vid mötet antog församlingen nedan uppräknade

tjugofyra rekommendationer, av vilka elva (nr 134—144) hänför sig till

mötet första del, nio (nr 145—153) till dess andra del och fyra (nr 154—

157) till dess tredje del.

Rekommendation 134 om de åtgärder som ministerkommittén bör vidtaga

med anledning av tillkomsten av Europeiska ekonomiska

unionen

135 om läget för skogsskötseln i Europa

136 om fastställande av ett vidgat mandat för arbetsgruppen

för studier av frågan om ett europeiskt tjänstereglemente
137

om anordnande av en andra »runda-bordskonferens»

rörande de mänskliga rättigheterna

138 om anordnande av en europeisk konferens av lokala

myndigheter

139 om samordning av medlemsstaternas utrikespolitik

(premiärministermöten)

140 om atom- och Aätebombsexperiment

141 om de lokala återverkningarna av Kol- och stålunionens

verksamhet

142 om åtgärder, syftande till att göra det möjligt för

lokala myndigheter att placera lån på de utländska

och internationella kapitalmarknaderna

143 om tillskapandet av en europeisk post- och teleministerkonferens
144

om bistånd till och beredande av möjlighet för ny

bosättning åt ungerska flyktingar

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 129 år 1958

3

145 om rapporten från den av Förenta Nationernas generalförsamling

tillsatta särskilda kommittén för

Ungernf rågan

146 om förbindelserna mellan Europarådet, Europeiska

ekonomiska unionen och Europeiska atomenergiunionen
147

om medlemsstaternas representation i ministerkommittén
148

om placeringen av institutionerna för Euratom och

den gemensamma marknaden samt de övriga europeiska

organisationerna

149 om den sjätte rapporten rörande Förenta Nationernas

flyktingkommissaries verksamhet

150 om medlemsstaternas politik i ljuset av det rådande

internationella läget

151 om den femte rapporten rörande ICEM:s verksamhet

152 om politiska, ekonomiska och jordbrukspolitiska

synpunkter på frihandelsområdet

153 om framställningar från internationella icke statliga

organisationer för erhållande av konsultativ status

154 om vissa sociala och finansiella synpunkter på bostadsproblemet

i Europa

155 om europeiskt tjänstereglemente

156 om skiljedomsproceduren i privaträttsliga förhållanden

med internationell anknytning

157 om samordning av medlemsstaternas politik vid behandlingen

i GATT av fördraget om Europeiska ekonomiska

unionen

Bland ovan uppräknade rekommendationer torde nr 134, 139, 140, 144,

145, 146, 148, 150, 152 och 157 kunna anses vara av den vikt, att de lämpligen

bör göras till föremål för sedvanlig redogörelse till riksdagen.

Det har ansetts lämpligt att i samband med behandlingen av vissa rekommendationer

även redovisa de resolutioner m. m. som församlingen antagit

i samma eller näraliggande ämnen. Sålunda har i anslutning till rekommendation

139 (om samordning av medlemsstaternas utrikespolitik)

och rekommendation 150 (om medlemsstaternas politik i ljuset av det rårande

internationella läget) en redogörelse lämnats för församlingens resolution

145 om medlemsstaternas politik beträffande förbindelserna mellan

Öst och Väst. I samband med rekommendation 145 (om rapporten från den

av Förenta Nationernas generalförsamling tillsatta särskilda kommittén för

Ungernfrågan) har behandlats resolution 142 om frigivning av politiska

fångar i Central- och Östeuropa. I anslutning till rekommendation 134 (om

de åtgärder som ministerkommittén bör vidtaga med anledning av tillkomsten

av Europeiska ekonomiska unionen) har redovisats resolution 126 om

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1958

politiska, ekonomiska, sociala och jordbrukspolitiska synpunkter på fördraget

rörande denna. Samtidigt med rekommendation 146 (om förbindelserna

mellan Europarådet, Europeiska ekonomiska unionen och Europeiska

atomenergiunionen) har redovisats resolutionerna 130 och 131 i samma

ämne.

Dessutom har en redogörelse lämnats för resolution 125 om politiska,

sociala och ekonomiska synpunkter på fördraget rörande Europeiska atomenergiunionen

(Euratom) och resolution 139 om europeiskt samarbete på

atomenergiområdet. Slutligen har det även ansetts vara anledning redovisa

ett av församlingen avgivet yttrande (nr 26) om förbindelserna mellan

Europarådet och OEEC.

Ifrågavarande församlingstexter torde i svensk översättning såsom bilagor

A—R få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende.

Rekommendation 139 om samordning av medlemsstaternas utrikespolitik

(premiärministermöten), rekommendation 150 om medlemsstaternas

politik i ljuset av det rådande internationella läget och resolution

145 om medlemsstaternas politik beträffande förbindelserna

mellan Öst och Väst

Församlingen ägnade under det nionde mötet avsevärd uppmärksamhet

åt frågan om möjligheterna att nå fram till en gemensam europeisk utrikespolitik.

Vid april—maj sessionen antogs enhälligt rekommendation 139, vari föreslås

att medlemsstaternas regeringar i största möjliga utsträckning skall

acceptera principen om att på förhand konsultera varandra i alla viktigare

frågor. I detta syfte bör medlemsstaternas premiärministrar mötas vid lämpliga

tillfällen för att söka fastställa en gemensam utrikespolitisk kurs för

så många europeiska stater som möjligt.

Som resultat av den allmänpolitiska debatten vid församlingens oktobersession

antogs rekommendation 150, vari inledningsvis erinras om tidigare

rekommendationer rörande en gemensam politik, däribland nr 139, samt

begäres att ministerkommittén skall ge ett fullständigt och detaljerat svar

på dessa. Vidare uttalas, att om vissa stater anser det inopportunt att följa

församlingens förslag om en gemensam utrikespolitik, bör de övriga utan

dröjsmål förverkliga desamma. Därvid bör såsom medel även tagas under

övervägande anordnande av regelbundna och täta utrikesministermöten.

»En permanent grupp av framstående personer och höga funktionärer» bör

utses med uppgift att förbereda dessa utrikesministermöten.

I rekommendationen föreslås även, att medlemsstaterna gemensamt skall

ansluta sig till vissa angivna riktlinjer beträffande följande internationella

problem:

Nedrustningen — Västmakterna bör fortsätta sina ansträngningar att

hejda kapprustningen genom att få till stånd ett första nedrustningsavtal,

innehållande bestämmelser om stopp för kärnvapenproven i anslutning till

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 129 år 1958

5

ett upphörande av produktionen av klyvbart material för militära ändamål;

allt under vederbörlig kontroll.

Den tyska återföreningen — Medlemsregeringarna bör med gemensamma

ansträngningar söka få till stånd en allmän uppgörelse med Sovjetunionen,

inom ramen för vilken en tysk återförening kan uppnås. De bör framhålla

för Sovjetunionen ännu en gång, att ingen slutgiltig uppgörelse kan komma

till stånd, så länge Sovjetunionen fortsätter att insistera på Tyssklands delning

och vägrar sitt samtycke till fria val.

Östeuropa — Medlemsregeringarna bör klargöra för Sovjetunionen, att

de aldrig kommer att upphöra att taga upp frågan om de östeuropeiska ländernas

frihet, ett problem som så tragiskt belysts av händelserna i Budapest.

Samtidigt bör de åter deklarera sin villighet att bidraga till sådana

lösningar som skulle skapa goda grannförhållanden mellan Sovjetunionen

och dessa länder, sedan de en gång fått sin frihet.

Mellersta Östern — Medlemsstaterna bör ha sin uppmärksamhet riktad

på behovet av omfattande ekonomiskt och tekniskt bistånd och av regionala

utvecklingsprojekt i Mellersta östern under FN:s auspicier — särskilt

i syfte att lösa flyktingfrågan. En gemensam ansträngning bör göras för

att främja tekniskt, ekonomiskt och socialt framåtskridande i dessa områden,

Om länderna i Mellersta Östern så begär, bör medlemsstaterna hjälpa

dem att utveckla sina resurser till folkens välfärd.

En gemensam ansträngning bör göras för att förmå arabstaterna och

Israel att upptaga direkta förhandlingar utan föregående villkor, som är oantagbara

för någondera parten, i syfte att få slut på krigstillståndet och

uppnå en permanent överenskommelse, ägnad att befästa freden.

Underutvecklade områden — Medlemsstaterna bör verka för, att den sedan

länge inom Förenta Nationerna diskuterade särskilda fonden för ekonomisk

utveckling (SUNFED) med det snaraste kommer till stånd.

Medlemsregeringarna bör vidtaga åtgärder för att omkring en procent av

medlemsstaternas nationalinkomst ställs till förfogande för att möta de underutvecklade

områdenas behov.

Rekommendationen antogs med 62 positiva röster, däribland herr Wistrand

(h), och 13 nedlagda, däribland herrar I. Andersson (s), Bengtsson

(s), Elmgren (s) och Fahlander (s).

I detta sammanhang må nämnas att församlingen vid sin oktobersession

även antog ett direktiv, vari politiska utskottet instrueras att bland sina

medlemmar tillsätta en särskild grupp, som skulle ha i uppgift att, med

bistånd av generalsekreteraren, undersöka vilka åtgärder som kunde vidtagas

för att få till stånd effektivt samråd mellan medlemsstaterna rörande

utrikespolitiken. Beslutet motiveras med hänvisning till vikten av att ingående

samråd i detta syfte kommer till stånd mellan medlemsstaterna och

till att ministerkommittén hade lämnat församlingens rekommendationer i

dessa frågor obeaktade.

Vid tredje delen av mötet, som hölls i januari 1958, koncentrerades huAudintresset

i församlingens allmänpolitiska debatt till frågan om hur de

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 129 år 1958

europeiska länderna borde ställa sig till förslagen om en öst-västkonferens

på högsta nivå och planerna för en atomvapenfri zon i Centraleuropa. Som

resultat av debatten antogs resolution 145. Efter en inledande erinran om

medlemsstaternas konsultationsplikt uttalas däri bl. a. att västmakterna

måste vara redo att ingå i förhandlingar på högsta nivå med Sovjetunionen.

Om ett sådant möte skall ge resultat, måste det dock grundligt förberedas

på ändamålsenligaste sätt. Vidare bör västmakterna söka få till stånd nya

nedrustningsförhandlingar, och de politiska och militära konsekvenserna

av en regional eller partiell nedrustning bör studeras. Status quo bör icke

erkännas och ingen varaktig överenskommelse kan komma till stånd, så

länge den tyska återföreningsfrågan förblir olöst.

Resolutionen antogs med 83 röster, däribland herrar I. Andersson (s),

Bengtsson (s), Elmgren (s), fröken Olsson (s) och herr Wistrand (h).

Vid samma tillfälle antog församlingen ett direktiv, vari liemställes att

Västeuropeiska unionens församling skall uttala sig angående de militära

konsekvenserna av en regional eller partiell nedrustning och ett »åtskiljande»

av maktblocken i Centraleuropa.

Rekommendation 150 upptogs såsom en huvudpunkt på dagordningen för

det tjugoförsta ministerkommittémötet i Paris i december. Som svar på

rekommendationen antog ministerkommittén en resolution (nr 26), enligt

vilken den beslutar att fortsätta att samråda, liksom tidigare, och att ytterligare

utveckla sina konsultationer, närhelst problem uppstår som vitalt

berör Europarådet. När det överenskommes att hålla dylika konsultationer,

skall dessa äga rum inom Europarådets ministerkommitté, såsom varande

den allmänna ramen för en europeisk politik.

Den vid oktobersessionen genom direktiv från församlingen beslutade

»särskilda gruppen» har sedermera tillsatts och upptagit sin verksamhet.

Gruppen består av sju församlingsmedlemmar med fransmannen de Mentlion

som ordförande. Tillsammans med generalsekreteraren bär den besökt

vissa huvudstäder och därvid med medlemmar av7 regeringarna och parlamenten

och med högre ämbetsmän diskuterat möjligheterna att nå fram

till en samordning av7 utrikespolitiken.

Rekommendation 140 om atom- och vätebombsexperiment

Rekommendationen antogs vid april—maj sessionen med 84 röster, däribland

herrar Bengtsson (s), Elmgren (s), De Geer (fp) och Sundström (s).

I rekommendationen uttalar församlingen förhoppningen, att atommakterna

snart skall nå överenskommelse om att upphöra med atom- och vätebombsexperimenten.

Vidare uppmanas ministerkommittén att utan dröjsmål

sammankalla en konferens av7 framstående vetenskapsmän, med uppgift

att i brådskande ordning fastställa strålningsriskerna i samband med dessa

experiment.

Rekommendationen upptogs till behandling vid ställföreträdarnas femtionde

möte (maj). Kommittén kom därvid fram till uppfattningen, att det

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 120 år 1958

7

ej tunnes anledning att sammankalla en dylik konferens på Europarådets

initiativ, med hänsyn till att Förenta Nationernas generalförsamling redan

föranstaltat om en undersökning av strålningsriskerna. Man beslöt emellertid

dels överlämna rekommendationen till Förenta Nationerna för kännedom,

dels hemställa att rapporterna från FN:s strålningskommitté måtte

delgivas Europarådet.

Vid det femtioandra mötet (oktober) framkom i anslutning till rekommendationen

ett förslag, enligt vilket FN:s generalsekreterare skulle informeras

om, att Europarådets ministerkommitté önskade att FN måtte instruera

sin strålningskommitté att ge prioritet för den del av undersökningen

som avser strålningsrisker föranledda av kärnvapenprov. Då förslaget

upptogs till behandling vid femtiotredje mötet (november) hade FN:s generalförsamling

i en resolution den 14 i samma månad påyrkat, att strålningskommitténs

rapport skulle framläggas inom en nära framtid. Med

hänsyn därtill ansåg ställföreträdarekommittén sig icke böra rikta någon

framställning på föreslaget sätt till FN utan nöjde sig med att i skrivelse

till FN:s generalsekreterare uttrycka kommitténs tillfredsställelse med FNresolutionen.

Rekommendation 144 om bistånd till och beredande av möjlighet

för ny bosättning åt ungerska flyktingar

I rekommendationen, som antogs av ständiga utskottet å församlingens

vägnar den 4 maj, föreslås bl. a. att ministerkommittén skall stödja den

gemensamma vädjan som FN:s generalsekreterare och flyktingkommissarie

riktat till regeringarna beträffande ytterligare bidrag till de ungerska

flyktingarna.

Vid sitt femtioförsta möte (juni—juli) uttalade ställföreträdarna sin anslutning

till rekommendationen och konstaterade samtidigt, att flertalet regeringar

redan vidtagit åtgärder i överensstämmelse med densamma. Det

bestämdes att medlcmsregeringarna skulle tillställa sekretariatet uppgifter

om vad som gjorts i respektive länder till förmån för de ungerska flyktingarna.

Rekommendation 145 om rapporten från den av Förenta Nationernas generalförsamling

tillsatta särskilda kommittén för Ungernfrågan och resolution

142 om frigivning av politiska fångar i Central- och Östeuropa

Rekommendation 145 antogs av ständiga utskottet å församlingens vägnar

den 4 juli. I rekommendationen föreslås att ministerkommittén skall vidtaga

lämpliga åtgärder för att säkerställa att Europarådets medlemsstater

påfordrar, att rapporten från FN:s särskilda Ungernkommitté utan dröjsmål

upptages till debatt i generalförsamlingen.

I resolution 142, som antogs enhälligt vid januarisessionen 1958, konstaterar

församlingen, att ett stort antal politiska fångar i Central- och östeu
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kiingl. Maj. ts proposition nr 129 år 1958

ropa ännu icke frigivits och att en ny våg av arresteringar och deportationer

ägt rum i Ungern och i Sovjetzonen i Tyskland. Församlingen uppmanar

ånyo världsopinionen alt yrka på omedelbar frigivning av dessa fångar.

Med anledning av rekommendation 145 tillfrågades medlemsregeringarna

om hur de avsåg att ställa sig till frågan om diskussion i FN:s generalförsamling

av Ungern-rapporten och i en till rådgivande församlingens ordförande

ställd redogörelse för svaren härpå meddelade generalsekreteraren

sedermera, att medlemsstaterna uttalat sitt stöd för att rapporten skulle

upptagas till debatt under generalförsamlingens elfte session.

Rekommendation 134 om de åtgärder som ministerkommittén bör vidtaga

med anledning av tillkomsten av Europeiska ekonomiska unionen och

resolution 126 om politiska, ekonomiska, sociala och jordbrukspolitiska

synpunkter på fördraget rörande Europeiska

ekonomiska unionen

I rekommendation 134, som antogs enhälligt vid församlingens april—

maj session, uttalas att ministerkommittén bör föreslå de sex staternas regeringar

ett avtal, innebärande bl. a. att Europeiska ekonomiska unionen

skall avge en årlig rapport över sin verksamhet till rådgivande församlingen

och att de båda organisationernas församlingar skall ha gemensamma

möten. Vidare uttalar sig församlingen för att investeringsverksamheten

inom unionen samordnas med den investeringsverksamhet, som sker inom

OEEC:s ram. Ministerkommittén bör ge allt stöd åt OEEC:s arbete på ett

europeiskt frihandelsområde och därvid föreslå anordningar, som gör det

möjligt för de länder som exporterar jordbruksprodukter att se fram mot eu

utveckling av sina marknader i importländerna. Slutligen föreslår församlingen

att frihandelsområdet även skall omfatta de intresserade utomeuropeiska

länder och områden som icke är täckta av den ekonomiska unionen.

I resolution 126, som antogs vid samma session med 79 röster, däribland

herrar Bengtsson (s), Elmgren (s), Hedlund (ep), De Geer (fp), Sundström

(s) och Wistrand (h), riktar församlingen en uppmaning till de sex staterna

att vid tillämpningen av fördraget om en ekonomisk union på allt sätt

söka underlätta en anslutning från andra Europarådsstaters sida, antingen

inom ramen för frihandelsområdet eller i annan form. Församlingen hänvisar

till den tvingande nödvändigheten av att undvika en utveckling som tenderar

mot en protektionistisk ekonomi, riktad gentemot icke medlemsstater.

Den noterar med tillfredsställelse att unionen i princip omfattar alla sektorer

av det ekonomiska området, inklusive jordbruket. Fördragets mycket

elastiska bestämmelser om jordbruket måste emellertid tillämpas målmedvetet

för att få till stånd ett mera rationellt utnyttjande av Europas jordbruksresurser.

Ställföreträdarekommittén beslöt vid sitt femtionde möte (maj) att för

kännedom överlämna ifrågavarande texter till de sex staternas interimskommitté

i Bryssel och till OEEC, samt att låta frågan stå kvar på kommitténs

dagordning för ytterligare diskussion längre fram.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1958

Resolution 125 om politiska, sociala och ekonomiska synpunkter på fördraget

rörande Europeiska atomenergiunionen (Euratom) och resolution 139

om europeiskt samarbete på atomenergiområdet

Resolution 125 antogs enhälligt vid april—majsessionen. Församlingen

understryker däri bl. a. vikten av ett nära samarbete mellan Euratom och

OEEC vid planeringen av gemensamma företag. Euratoms verksamhet bör

anpassas efter ett allmänt program för energiförsörjningen. Vidare bör den

privata företagsamheten tillförsäkras en tillbörlig andel i utformningen av

Euratoms arbetsprogram.

Resolution 139, som erhöll sin slutliga utformning genom ett av bl. a. herrar

Bengtsson (s) och Elmgren (s) framlagt ändringsförslag, antogs av församlingen

vid oktobersessionen med 71 röster, däribland förutom herrar

Bengtsson och Elmgren, herrar Fahlander (s), Heckscher (h), Sundström

(s) och Wistrand (h). I resolutionen uppmanar församlingen de övriga

medlemsstaterna att ansluta sig till arbetet inom Euratom. Vidare hemställes

att Euratoms interimskommitté tillsammans med OEEC:s ministerråd

undersöker önskvärdheten av att säkerhetskontrollen inom de sex staternas

territorium helt anförtros åt Euratoms organ. Man borde överväga möjligheten

att överlåta såväl OEEC:s atomkontroll som Internationella atomenergiorganets

och Förenta Staternas (på bilaterala avtal grundade) kontrollbefogenheter

till Euratom i vad avser de sex staternas territorium.

Enligt beslut vid ställföreträdarnas femtionde möte (maj) har resolution

125 överlämnats till de sex staternas interimskommitté i Bryssel och till

OEEC för kännedom.

Resolution 139 har av församlingens ordförande översänts till OEEC,

ECSC och Euratom.

Rekommendation 152 om politiska, ekonomiska och jordbrukspolitiska

synpunkter på frihandelsområdet

Rekommendationen antogs vid oktobersessionen med 70 röster, däribland

herrar Bengtsson (s), Elmgren (s), Fahlander (s), Heckscher (h), Sundström

(s) och Wistrand (h). I rekommendationen föreslår församlingen

ministerkommittén bl. a., att de industriellt mindre utvecklade länderna, särskilt

Grekland och Turkiet, skall beviljas en viss undantagsställning och

särskilt bistånd. Vidare rekommenderas att ursprungsdefinitionerna ges ert

så liberal utformning som möjligt och att det administrativa förfarandet

göres enkelt. De problem som hänger samman med handeln med jordbruksoch

fiskeriprodukter bör lösas på erfarenhetsbasis, under hänsynstagande

till den särskilda reglering av handeln på dessa områden som förutses i

Romfördraget och den absoluta nödvändigheten av att garantera icke-diskriminatorisk

behandling beträffande handeln med jordbruksvaror inom hela

frihandelsområdet. Förhandlingarna bör vidare icke uteslutande koncentreras

till de stora principerna utan även innefatta en närmare undersökning

av de mot varandra stående intressena, vara för vara och land för land.

opaginerad Kontrollera mot PDF

It)

Kungl. Maj.ts proposition nr 129 år 1958

Rekommendationer! upptogs på dagordningen för ministerkommitténs tjugoförsta

möte, och kommittén beslöt i resolution 27 att fästa OEEC-rådets

uppmärksamhet vid densamma.

Rekommendation 157 om samordning av medlemsstaternas politik vid

behandlingen i GATT av fördraget om Europeiska ekonomiska unionen

Rekommendationen antogs vid församlingens session i januari 1958 med

86 röster, däribland herrar I. Andersson (s), Bengtsson (s), Elmgren (s)

samt fröken Olsson (s), i anslutning till en från fransk sida framlagd motion

med förslag om att ministerkommittén skulle uppmanas rekommendera

medlemsstaterna att intaga en gemensam attityd vid behandlingen av

Romfördragen inom GATT. Rekommendationen utmynnar i förslag om afl

medlemsstaterna skall konsultera varandra i syfte att samordna sina ståndpunkter

i de kommande diskussionerna rörande Romfördragen inom GATT.

Vidare rekommenderas, att ministerkommittén uppmanar OEEC:s ministerråd

att hänskjuta ärendet till dess inter-ministeriella kommitté för förhandlingarna

rörande frihandelsområdet, såsom varande det lämpligaste organet

för detta syfte.

Rekommendation 146 om förbindelserna mellan Europarådet, Europeiska

ekonomiska unionen och Europeiska atomenergiunionen, resolution 130

om förbindelserna mellan Europarådets församling och sexstatsorganisationerna

samt resolution 131 om partiell överensstämmelse

i fråga om representationen i sexstatsförsamlingen

och i rådgivande församlingen

Rekommendation 146, som antogs enhälligt vid oktobersessionen, föreslår

att ministerkommittén utan dröjsmål skall söka säkerställa, att förbindelserna

mellan Europarådet och de två nya unionerna blir åtminstone lika

intima som mellan Europarådet och Kol- och stålunionen. Därvid bör särskilt

beaktas den befogenhet som Europarådets ministerkommitté har att avlåta

rekommendationer till Kol- och stålunionens höga myndighet.

I den samtidigt och likaledes enhälligt antagna resolutionen 130 ger församlingen

sin ordförande i uppdrag att taga kontakt med Europeiska ekonomiska

unionen och Euratom för att arrangera visst samarbete, såsom utbyte

av rapporter samt gemensamma möten mellan församlingarna och

mellan dessas presidier.

Resolution 131 antogs vid samma session med 72 röster, däribland herrar

T. Andersson (s), Elmgren (s), Fahlander (s), Sundström (s) och Wistrand

(h). I resolutionen välkomnar församlingen ett av de sex staternas utrikesministrar

fattat beslut, enligt vilket de ämnar framlägga förslag om, att åtminstone

en viss del av medlemmarna i Europeiska ekonomiska unionen och

Euratoms församling skall vara medlemmar även av Europarådets församling.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1958

Vid sitt tjugoförsta möte (december) antog ministerkommittén en resolution

(nr 27), vari den uttrycker sin önskan, att nära förbindelser upprättas

mellan Europarådets församling och sexstatsförsamlingen samt även

mellan Europarådet och sexstatsorganisationerna som sådana, så snart dessa

konstituerats.

Rekommendation 148 om placeringen av institutionerna för Euratom och den

gemensamma marknaden samt de övriga europeiska organisationerna

Rekommendationen antogs vid oktoberm ätet med /5 röster, däribland

herrar I. Andersson (s), Elmgren (s), Fahlander (s), Sundström (s) och

Wistrand (h). Enligt rekommendationen bör ministerkommittén rikta en

uppmaning till de sex staterna att icke fatta något beslut om placeringen av

sexstatsinstitutionerna utan föregående konsultation i Europarådets ministerkommitté.

Vid denna frågas avgörande bör man beakta önskvärdheten

av att till samma centralt belägna plats förlägga dels alla organ för sexmaktsorganisationerna,

dels de tre europeiska parlamentariska församlingarna,

dels övriga mellanstatliga organ inom Europarådet, OEEC och Västeuropeiska

unionen.

Rekommendationen upptogs till behandling vid tjugoförsta ministerkommittémötet

(december). I en resolution (nr 27), vari rekommendation 148

inledningsvis åberopas, beslöt kommittén att vid lämplig tidpunkt, sedan å

ena sidan Europeiska ekonomiska unionen och Euratom och å andra sidan

frihandelsområdet konstituerats, pröva lämpligheten av vissa rationaliseringsåtgärder

beträffande den allmänna organisatoriska uppläggningen av

det europeiska samarbetet.

Yttrande 26 om förbindelserna mellan Europarådet och OEEC

Yttrandet antogs vid oktobersessionen med 64 röster, däribland herrar I.

Andersson (s), Elmgren (s), Fahlander (s), Sundström (s) och Wistrand

(h). Det hade begärts av ministerkommittén och avsåg en rapport, som upprättats

genom generalsekreterarens försorg, rörande möjligheterna att rationalisera

Europarådets och OEEC:s arbete. Församlingen föreslår i yttrandet,

att ministerkommittén skall göra allt som står i dess makt för att

säkra en sammanslagning utan dröjsmål av OEEC och Europarådet, varvid

den rådgivande församlingen även skulle bli OEEC:s församling. De portugisiska

och schweiziska regeringarna bör kontaktas i syfte att fastställa vilka

arrangemang som blir nödvändiga för att tillgodose dessa länders speciella

intressen.

Yttrandet upptogs till behandling vid det tjugoförsta ministerkommittémötet

(december). I en resolution (nr 27) uttalade ministerkommittén

därvid, att den beslutat hemställa hos OEEC:s råd att tillsammans med

kommittén återupptaga dryftandet av de framtida förbindelserna mellan de

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungi. Maj.ts proposition nr 129 år 1958

två organisationerna, så snart frihandelsområdet i huvudsak etablerats, men

innan frågan om dess organ slutligt avgjorts.

I avvaktan på att en dylik prövning av principfrågorna skulle kunna kom*

ma till stånd, beslöt ministerkommittén tillsvidare acceptera vissa av Europarådets

och OEEC:s förbindelsekommittéer framlagda förslag till begränsade

åtgärder, gående ut på bl. a. en automatisk överföring till OEEC av församlingstexter,

som berör dess verksamhetsområde.

Departementschefen

Församlingen har under året ägnat fortsatt uppmärksamhet åt frågan om

utformandet av en gemensam europeisk utrikespolitik. Den har sålunda

framlagt förslag dels om att man skulle vidtaga olika institutionella åtgärder

i detta syfte, dels om att medlemsstaterna skulle ansluta sig till vissa gemensamma

riktlinjer beträffande ett antal aktuella storpolitiska frågor.

I proposition nr 145 till 1957 års riksdag har jag framfört vissa kritiska

synpunkter på en sådan inriktning av Europarådets verksamhet. Vad jag då

jdtrade är tillämpligt även på församlingens rekommendationer 139 och

150, för vilkas innehåll redogörelse lämnats i det föregående.

Även om vissa medlemsstater måhända kunde finna en gemensam grundval

för sin utrikespolitik, torde dock församlingens förslag om anordnande

av särskilda europeiska premiär- och utrikesministermöten samt upprättande

av en ständig grupp av politiker och tjänstemän med uppgift att — obundna

av instruktioner — söka utarbeta riktlinjer för en gemensam europeisk

politik få anses föga realistiska. Om en medlemsstat bedömer att de europeiska

staterna med utsikt till framgång skulle kunna diskutera frågan om

utarbetande av gemensamma riktlinjer beträffande något konkret utrikespolitiskt

problem, har medlemmarna redan nu möjlighet att taga upp detta

problem i ministerkommittén, antingen vid ett ordinarie möte eller vid ett

extra möte, som kan sammankallas genom beslut med 2/3 majoritet.

Vad angår församlingens vid januarisessionen 1958 antagna direktiv med

uppmaning till Västeuropeiska unionens församling att avge ett yttrande rörande

de militära konsekvenserna för Västerns säkerhet av en regional eller

partiell nedrustning och av ett »åtskiljande» av maktblocken i Centraleuropa,

vill jag endast hänvisa till föreskriften i stadgans artikel 1, att försvarsfrågor

faller utanför rådets kompetens.

Beträffande rekommendation 140, vilken utmynnar i ett förslag om att

ministerkommittén skall sammankalla en konferens av framstående vetenskapsmän

med uppgift att i brådskande ordning avge rapport rörande

arten och omfattningen av strålningsriskerna vid prov med atom- och vätevapen,

må anmärkas att det icke finns anledning för Europarådet att föranstalta

om särskild undersökning beträffande denna hela världen berörande

fråga, vilken redan är föremål för undersökning — med deltagande

av bl. a. europeiska vetenskapsmän — inom Förenta Nationerna.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 129 år 1958

13

Församlingens ekonomiska debatter har i stor utsträckning präglats av

tillkomsten av de nya sexstatsunionerna och förhandlingarna om ett frihandelsområde

mellan de stater, som är medlemmar i OEEC. I dessa frågor har

antagits ett avsevärt antal texter, varibland särskilt rekommendation 152

synes vara betydelsefull. Församlingen torde på detta område ha en viktig

roll att spela såsom det enda forum, där parlamentariska representanter för

det stora flertalet medlemsländer i OEEC har tillfälle att mötas och debattera

de problem, som föreligger i samband med förhandlingarna om utformningen

av ett frihandelsområde och förhållandet mellan ett dylikt område

och den mera fast sammanslutna sexstatsgruppen.

Under åberopande av vad jag i det föregående anfört får jag hemställa,

att Kungl. Maj :t måtte till riksdagen avlåta proposition

med anhållan om riksdagens yttrande angående omförmälda

av Europarådets rådgivande församling år 1957 och 1958 vid

dess nionde ordinarie möte fattade beslut.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen,

att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse

bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Bertil Arvidson.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1958

Rekommendation 134

om de åtgärder som ministerkommittén bör vidtaga med anledning

av tillkomsten av Europeiska ekonomiska unionen

Församlingen,

som välkomnar avslutandet av fördraget rörande Europeiska ekonomiska

unionen och som uppmanat regeringarna och parlamenten i de sex staterna

att inrikta alla ansträngningar på att få till stånd en snar ratificering av

fördraget.

1. rekommenderar ministerkommittén att föreslå de sex staternas regeringar

en överenskommelse, innehållande föreskrift bl. a. om att Europeiska

ekonomiska unionens kommission skall framlägga en årlig rapport inför

rådgivande församlingen samt att gemensamma möten mellan rådgivande

församlingen och Europeiska ekonomiska unionens församling skall hållas

för dryftande av frågan, i vilken utsträckning Europeiska ekonomiska unionens

verksamhet kan tänkas influera det ekonomiska och politiska livet

inom Europarådets övriga medlemsstater. Denna diskussion skall grundas

på såväl den ovannämnda EEC-rapporten som på en motsvarande rapport

från OEEC;

2. rekommenderar även att ministerkommittén i brådskande ordning vidtager

åtgärder för att de europeiska församlingarna skall bli konsulterade

rörande de administrativa bestämmelser för personalen inom Europeiska

ekonomiska unionen och Euratom som nu närmare utformas av interimskommittén

i Bryssel samt att detta tillfälle dessutom utnyttjas för att utarbeta

konkreta förslag till ett europeiskt tjänstereglemente, omfattande

personalen inom så många europeiska organisationer som möjligt, vilka

förslag bör framläggas för de europeiska församlingarna inom ett år;

3. rekommenderar även att de nio övriga medlemsstaterna i Europarådet

i god tid rådför sig med de sex regeringarna inom Europeiska ekonomiska

unionen och även berörda organ inom själva organisationen, för att investeringar

och utbyggnadsplaner beträffande ännu icke fullt utvecklade områden

inom EEC skall kunna samordnas med de åtgärder som kan komma

till stånd inom ramen för OEEC i syfte att främja utvecklingen av motsvarande

områden inom den vidare kretsen;

4. rekommenderar även att ministerkommittén helhjärtat understöder de

utredningar som pågår inom OEEC rörande möjligheten att, såsom föreslagits

av Storbritanniens regering, i form av eif frihandelsområde knyta andra

stater till Europeiska ekonomiska unionen. Ministerkommittén bör föreslå,

om icke att jordbruksprodukterna formellt inbegripes i frihandelsområdet,

så dock åtminstone att sådana åtgärder vidtages, att de berörda länderna

kan räkna med en utvidgning av sina marknader för jordbruksprodukter

i de livsmedelsimporterande länderna;

5. rekommenderar att planen för frihandelsområdet kompletteras med

sådana bestämmelser, att det blir möjligt för alla de transoceana länder och

territorier som icke ingår i Europeiska ekonomiska unionen att förenas med

ett sådant område enligt genom samråd fastställda villkor.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1958

Rekommendation 139

om samordning av medlemsstaternas utrikespolitik

(premiärminister möten)

Församlingen,

som hänvisar till att den senaste utvecklingen i det internationella läget

ånyo burit vittnesbörd om det absoluta behovet av en mera ingående och

effektiv samordning av medlemsstaternas utrikespolitik;

som betonar att en sådan samordning på intet sätt innebär, att någon medlemsstat

skulle frånsäga sig sin rätt att intaga en skiljaktig ståndpunkt eller

att speciella lösningar och synpunkter skulle påtvingas någon,

rekommenderar de i ministerkommittén representerade regeringarna:

1. att dessa, utan att tillskapa några nya organ, skall göra allt som står

i deras makt för att utveckla principen om effektiv förhandskonsultation

rörande alla viktigare frågor, som kan tänkas beröra de europeiska nationernas

gemenskap;

2. att, såsom ett viktigt steg i denna riktning, medlemsstaternas premiärministrar

sammanträffar då och då för att diskutera angelägenheter av gemensamt

intresse och för att söka utstaka gemensamma politiska riktlinjer

för så många europeiska länder som möjligt.

Rekommendation 140

om atom- och vätebombsexperiment

Församlingen,

som hänvisar till att bland allmänheten härskar en utbredd oro med anledning

av de fortsatta kärnvapenproven, vilka ökar den radioaktiva strålningen

i världen till en nivå som kan vara skadlig ur medicinsk och biologisk

synpunkt,

förordar enträget att man med största beslutsamhet fullföljer de pågående

förhandlingarna om en nedrustningsöverenskommelse, som täcker alla slag

av stridsmedel, inklusive atom- och vätevapen, och som är förenad med

betryggande åtgärder för kontroll,

uttrycker förhoppningen att atommakterna snabbt kan nå en överenskommelse

om att upphöra med kärnvapenproven,

rekommenderar att ministerkommittén utan dröjsmål sammankallar eu

konferens av framstående vetenskapsmän, med uppgift att i brådskande ordning

avge rapport rörande arten och omfattningen av de strålningsrisker

som kan uppkomma på grund av fortsatta prov med atom- och vätevapen,

vilken rapport bör offentliggöras omedelbart.

Rekommendation 144

om bistånd till och beredande av möjlighet för ny bosättning

åt ungerska flyktingar

Ständiga utskottet,

som tagit del av rekommendationerna 106 (1956) och 114 (1957) rörande

de ungerska flyktingarna,

rekommenderar ministerkommittén att:

1. ge sitt fulla stöd åt den förnyade samfällda vädjan om ytterligare bidrag,

som gjorts av Förenta Nationernas generalsekreterare och flyktingkommissarie

samt att enträget uppmana de till Europarådet anslutna staternas

regeringar att generöst hörsamma denna vädjan;

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1958

2. uppmana medlemsstaterna

a) att, inom ramen för det bistånd som de är beredda att ge de ungerska

flyktingarna, även beakta det problem som flyktingarna i Jugoslavien utgör;

b) att upptaga nödiga kontakter med Förenta Nationernas flyktingkommissarie

och med Mellanstatliga kommittén för europeisk migration i syfte

att underlätta en slutlig bosättning för alla de ungerska flyktingar som alltjämt

vistas i Österrike, Jugoslavien och andra europeiska länder.

Rekommendation 145

om rapporten från den av Förenta Nationernas generalförsamling tillsatta

särskilda kommittén för Ungernfrågan

Ständiga utskottet,

som tagit del av den rapport rörande Ungern som den av Förenta Nationernas

generalförsamling tillsatta särskilda kommittén framlagt (dok. UNO

A/3592),

som anser att denna rapport förtjänar världsopinionens särskilda uppmärksamhet,

rekommenderar ministerkommittén att vidtaga lämpliga åtgärder för att

försäkra sig om, att Europarådets medlemsstater, som samtidig är medlemmar

av Förenta Nationerna, kommer att påfordra att denna rapport utan

dröjsmål upptages till debatt i Förenta Nationernas generalförsamling, i

varje fall före avslutandet av dennas elfte ordinarie möte.

Rekommendation 146

om förbindelserna mellan Europarådet, Europeiska ekonomiska unionen

och Europeiska atomenergiunionen

Församlingen,

som välkomnar de sex utrikesministrarnas resolution, vilken avser att

åstadkomma partiell överensstämmelse i fråga om dessa staters representation

i sexstatsorganisationernas församling och rådgivande församlingen,

som anser att andra åtgärder måste vidtagas för att bevara och stärka

känslan för en gemensam uppgift hos de stater som arbetar på att få till

stånd sexstatsunionerna och de vilka tillhör den vidare europeiska kretsen,

rekommenderar ministerkommittén att utan dröjsmål, genom interimskommittén

för den gemensamma marknaden och Euratom eller på annat

lämpligt sätt, träffa en överenskommelse med de sex regeringarna, syftande

till att få till stånd minst lika nära förbindelser mellan Europarådet och de

nya unionerna som de som existerar mellan Europarådet och Kol- och stålunionen

enligt det i Paris den 18 april 1951 undertecknade protokollet, särskilt

i vad avser rätten för ministerkommittén att rikta rekommendationer

till Kol- och stålunionens höga myndighet.

Rekommendation 148

om placeringen av institutionerna för Euratom och den gemensamma

marknaden samt de övriga europeiska organisationerna

Församlingen,

som hänvisar till önskvärdheten av att så många som möjligt av de europeiska

organisationerna förlägges till samma plats för att få till stånd en

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1958

närmare kontakt dem emellan samt större enhetlighet i fråga om deras målsättning,

ökad effektivitet och lägre kostnader;

som hänvisar till att det enligt Romfördragen ankommer på de sex staternas

regeringar att avgöra, var de nya institutionerna för Euratom och den

gemensamma marknaden skall förläggas;

som anknyter till de olika förslag i ämnet som nyligen framställts i rådgivande

församlingen och annorstädes,

rekommenderar ministerkommittén:

1. att hemställa hos de sex staternas regeringar, att dessa icke avgör frågan

om placeringen av institutionerna för ifrågavarande organisationer utan

föregående konsultation inom Europarådets ministerkommitté;

2. att följande principer beaktas, när detta val skall träffas:

(a) alla de parlamentariska, exekutiva och mellanstatliga organen bör

förläggas till samma plats, medan däremot vissa andra organ för sexstatsunionerna,

t. ex. domstolen, kan placeras annorstädes,

(b) de tre inter-europeiska parlamentariska församlingarna bör förläggas

till denna plats, om möjligt så snart sexstatsförsamlingen konstituerats

eller åtminstone inom rimlig tidrymd därefter;

(c) övriga mellanstatliga organisationer (ministerkommittéerna inom

Europarådet, OEEC, Västeuropeiska unionen) bör likaledes förläggas till

denna plats;

(d) varje form av på själviska intressen eller prestigehänsyn grundad

rivalitet mellan städer eller länder vid valet av plats för de europeiska institutionerna

bör med all kraft motarbetas;

(e) valet bör falla på en stad som är centralt belägen och som redan har

eller kan förses med moderna kommunikationer och internationell presstjänst.

Rekommendation 150

om medlemsstaternas politik i ljuset av det rådande internationella läget

Församlingen,

som hänvisar till att de sex staternas folk beslutat att förena sig i en fast

sammansluten ekonomisk union;

som hänvisar till att andra europeiska länder söker ansluta sig till den

gemensamma marknaden genom bildandet av ett frihandelsområde;

som hänvisar till att Europas politiska integration kommer att underlättas

av den ekonomiska utvecklingen under de kommande tolv till femton

åren, men att även andra förberedande åtgärder måste vidtagas för att stärka

Europas ställning i världen;

som anser att ett ingående och effektivt samråd bör komma till stånd

beträffande utrikespolitiken, om möjligt inom en vid europeisk ram;

som erinrar om sin rekommendation 133 av den 11 januari 1957, vari

ministerkommittén uppmanades »att utarbeta .......... en konkret och

effektiv metod för samordning av ländernas nationella utrikespolitik, såsom

en förberedelse för utformandet av en gemensam politik» — vilken rekommendation

icke besvarats av ministerkommittén;

som även erinrar om rekommendation 139 av den 4 maj 1957, vari hemställdes

att medlemsregeringarna »måtte göra allt som står i deras makt

för att utveckla bruket av effektiv förhandlingskonsultation i alla viktigare

frågor, vilka berör de europeiska nationernas gemenskap» och vari vidare

2 Dihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 129

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Kungl. Mcij:ts proposition nr 129 år 1958

föreslogs att »medlemsstaternas premiärministrar då och då skulle sammanträffa

........ i syfte att söka draga upp riktlinjer för en gemensam

kurs»,

rekommenderar ministerkommittén:

1. att ge ett fullständigt och detaljerat svar på rekommendation 133 och

rekommendation 139;

2. att utarbeta ett system för ingående konsultationer i syfte att slutligen

kunna utforma en gemensam europeisk utrikespolitik; därvid bör tagas

s?m ut§ångspunkt, att om vissa länder icke finner det lämpligt att ansluta

sig till dessa strävanden, måste de övriga arbeta vidare därpå utan dröjsmål;
3.

att taga under övervägande följande åtgärder såsom medel att nå nämnda

syften:

a) anordnandet av premiärministermöten då och då för informella diskussioner

rörande viktigare politiska problem;

b) anordnandet av regelbundna och oftare förekommande utrikesministermöten

för att diskutera alla viktiga frågor, som berör de europeiska nationernas

gemenskap;

c) uppsättandet av en ständig grupp av framstående personer och ämbetsmän

av lämplig grad och kompetens, eventuellt med anknytning till en europeisk

organisation, med uppgift att gemensamt förbereda utrikesministrarnas

ordinarie möten;

4. utarbetandet av en gemensam politik i vad avser följande särskilda

frågor:

a) Nedrustningen — Västmakterna bör fortsätta sina ansträngningar att

hejda kapprustningen genom att få till stånd ett första nedrustningsavtal,

innehållande bestämmelser om stopp för kärnvapenproven i anslutning till

ett upphörande av produktionen av klyvbart material för militära ändamål;

allt under vederbörlig kontroll.

b) Den tyska återföreningen — Medlemsregeringarna bör med gemensamma

ansträngningar söka få till stånd en allmän uppgörelse med Sovjetunionen,

inom ramen för vilken en tysk återförening kan uppnås. De bör

framhålla för Sovjetunionen ännu en gång, att ingen slutgiltig uppgörelse

kan komma till stånd, så länge Sovjetunionen fortsätter att insistera på

Tysklands delning och vägrar sitt samtycke till fria val.

c) Östeuropa — Medlemsregeringarna bör klargöra för Sovjetunionen, att

de aldrig kommer att upphöra att taga upp frågan om de östeuropeiska ländernas

frihet, ett problem som så tragiskt belysts av händelserna i Budapest.

Samtidigt bör de åter deklarera sin villighet att bidraga till sådana

lösningar som skulle skapa goda grannförhållanden mellan Sovjetunionen

och dessa länder, sedan de en gång fått sin frihet.

d) Mellersta Östern — Medlemsstaterna bör ha sin uppmärksamhet rik
tad

på behovet av omfattande ekonomiskt och tekniskt bistånd och av regionala

utvecklingsprojekt i Mellersta Östern under FN:s auspicier _ sär
skilt

i syfte att lösa flyktingfrågan. En gemensam ansträngning bör göras

för att främja tekniskt, ekonomiskt och socialt framåtskridande i dessa

områden. Om länderna i Mellersta Östern så begär, bör medlemsstaterna

hjälpa dem att utveckla sina resurser till folkens välfärd.

En gemensam ansträngning bör göras för att förmå arabstaterna och

Israel att upptaga direkta förhandlingar utan föregående villkor, som är

oantagbara för någondera parten, i syfte att få slut på krigstillståndet och

uppnå en permanent överenskommelse, ägnad att befästa freden.

e) Underutvecklade områden — Medlemsstaterna bör verka för, att den

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 är 1958

sedan länge inom Förenta Nationerna diskuterade särskilda fonden för ekonomisk

utveckling (SUNFED) med det snaraste kommer till stånd.

Medlemsregeringarna bör vidtaga åtgärder för att omkring en procent av

medlemsstaternas nationalinkomst ställs till förfogande för att möta de underutvecklade

områdenas behov.

Rekommendation 152

om politiska, ekonomiska och jordbrukspolitiska synpunkter

på frihandelsområdet

Församlingen,

1. som välkomnar de framsteg som gjorts i fråga om ratificeringen av

fördraget om Europeiska ekonomiska unionen;

2. som är övertygad om att tillskapandet av ett frihandelsområde, innefattande

Europeiska ekonomiska unionen, är av största vikt för utvecklingen

mot en enad europeisk ekonomi och skulle leda till en snabb ökning av

Europas totalinkomst och av de europeiska folkens levnadsstandard;

3. som är övertygad om att ett dylikt frihandelsområde skulle kunna förhindra

att Europa förblir söndrat, politiskt och ekonomiskt, samt bidraga

till fred och stabilitet i världen, och att det därför är av största vikt att de

pågående förhandlingarna fortsätter, trots skillnaden i struktur mellan den

gemensamma marknaden och frihandelsområdet;

4. som erinrar om paragraf 5 i rekommendation 134 av den 3 maj 1957,

vari hemställdes att det planerade frihandelsområdet måtte utformas så, att

möjlighet beredes alla berörda transoceana länder och territorier, som icke

innefattas i Europeiska ekonomiska unionen, att anknytas till frihandelsområdet

på villkor som bestämts vid gemensamma konsultationer;

5. som anser det vara nödvändigt att frihandelsområdet blir så omfattande

som möjligt, både i vad avser antalet deltagande länder och omfattningen

av den liberaliserade handeln;

6. som hänvisar till att OEEC:s ministerråd vid sitt möte den 17 oktober

antog vissa resolutioner, vari bl. a. fastslogs dess beslutsamhet att verka

för tillkomsten av ett europeiskt frihandelsområde, omfattande samtliga

OEEC:s medlemsstater, varefter kommittén beslöt för detta ändamål tillsätta

en mellanstatlig kommitté på ministernivå med uppgift att upptaga

förhandlingar i frågan;

7. som välkomnar dessa beslut såsom ett bevis på alla OEEC-ländernas

förståelse för planerna på ett frihandelsområde och såsom ett erkännande

av nödvändigheten att finna rimliga och godtagbara lösningar på de problem

och svårigheter vilka uppställer sig;

8. som fruktar att ett misslyckande i fråga om förhandlingarna rörande

frihandelsområdet skulle förstärka de underliggande tendenserna till autarki

inom Europa och sålunda bli ett hinder för utvidgat ekonomiskt samarbete,

9. rekommenderar ministerkommittén:

(i) att de industriellt mindre utvecklade länderna, särskilt Grekland och

Turkiet, beviljas å ena sidan undantag från de allmänna reglerna om upphävande

av handelshindren och å andra sidan särskilt bistånd, i all synnerhet

i form av kapital för investeringar;

(ii) att de ursprungsdefinitioner som skall tillämpas, i syfte att fastställa

huruvida en viss vara kan införas tullfritt, görs tillräckligt liberala och att

de nödvändiga administrativa formaliteterna görs så enkla som möjligt, under

hänsynstagande till behovet av att förebygga kringgående av bestämmelserna

;

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 129 år 1958

(iii) (a) att man söker nå en lösning på erfarenhetsbasis i fråga om problemen

beträffande handeln med produkter av jordbruk och fiske, syftande

till en ökning av denna handel, under hänsynstagande till de speciella regleringar

för jordbruket som föreskrivs i Romfördraget och den absoluta nödvändigheten

av att garantera icke-diskriminatorisk behandling beträffande

handeln med jordbruksvaror inom hela frihandelsområdet;

(b) att den första rapporten från OEEC:s jordbruks- och livsmedelskommitté

på ministernivå tages som utgångspunkt för en dylik ny lösning;

(c) att OEEC:s jordbruks- och livsmedelskommitté på ministernivå konsulteras

i samband med förhandlingarna mellan den gemensamma marknadens

nya institutioner och de övriga europeiska länderna;

(d) att de länder som åtnjuter samväldespreferenser konsulteras under

loppet av förhandlingarna, för att man skall kunna taga hänsyn till deras

legitima intressen;

(e) att förhandlingarna icke uteslutande koncentreras till de stora principerna

utan även innefattar en närmare undersökning av de mot varandra

stående intressena -— vara för vara och land för land;

(f) att den traktat som innehåller bestämmelser rörande jordbruksförhållandena

och avtalet om frihandelsområdet formligen förbindes med varandra;

och

(g) att den av församlingen föreslagna arbetsgruppen med uppgift att utreda

problemen beträffande en gemensam marknad på jordbruksområdet

om den blir tillsatt — även innefattar representanter för övriga medlemsstater

för att bereda dessa möjligheter att medverka vid förhandlingarna;

10. som ävenledes erinrar om att tillkomsten av frihandelsområdet kommer

att medföra ett alltmera ökat inbördes beroende för de deltagande staterna,

11. rekommenderar ministerkommittén:

(i) att särskilda åtgärder vidtages inom ramen för OEEC för att få till

stånd ett kontinuerligt samarbete mellan medlemsregeringarna, syftande till

en successiv samordning av deras allmänna ekonomiska politik samt finansoch

handelspolitik, ävensom för att få till stånd åtgärder från regeringarnas

sida, syftande till att uppnå och vidmakthålla full och effektiv sysselsättning

samt stor och ständigt växande efterfrågan på alla områden;

(ii) att medlemsregeringarna undviker åtgärder, som kan ge anledning

till ekonomiska svårigheter för de utomeuropeiska länderna och som kan

föranleda dessa att fjärma sig från den demokratiska världen;

(iii) att frihandelsområdets institutioner tillskapas enligt ett gemensamt

förslag av Organisationen för europeiskt ekonomiskt samarbete och den europeiska

kommissionen samt att de utformas så, att ett effektivt samarbete

mellan dessa två organ kommer till stånd, för vilket syfte de bör förläggas

till samma plats;

12. rekommenderar likaledes att OEEC:s råd av ministerkommittén uppmanas

att vidtaga de åtgärder som må vara möjliga enligt de framställda

förslagen samt att, vad beträffar framtiden, rådgivande församlingen beredes

tillfälle att följa förhandlingarna och den praktiska utformningen av

avtalet om frihandelsområdet genom att den får all nödig information från

de ansvariga organen och genom att den erhåller befogenhet att delga dessa

organ sin åsikt om uppkommande problem.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1958

Rekommendation 157

om samordning av medlemsstaternas politik vid behandlingen i GATT

av fördraget om Europeiska ekonomiska unionen

Församlingen,

som erinrar om att den vid upprepade tillfällen uppmanat medlemsstaterna

att antaga en gemensam politik i de internationella organisationer som

de anslutit sig till;

som erinrar om att den i sin vid maj sessionen antagna rekommendation

med särskild tillfredsställelse hälsade tillkomsten av Europeiska ekonomiska

unionen, såsom utgörande ett betydelsefullt steg mot europeisk enhet och

ett viktigt bidrag till bevarandet av världsfreden;

som erinrar om att ministerkommittén den 13 december 1957 antog en resolution

(57) 26, vari den fastslog »sin övertygelse att den internationella

situationen gör det allt nödvändigare, att medlemsstaterna utformar och

tillämpar en gemensam politik beträffande alla frågor av vital betydelse för

Europa»;

som erinrar om att GATT:s signatärmakter under de kommande månadernas

diskussioner skall avgöra, huruvida Romfördragen står i överensstämmelse

med föreskrifterna i allmänna avtalet om tullar och handel;

som erinrar om att »de sex» ständigt gett uttryck för sin beslutsamhet att

stärka de europeiska ländernas solidaritet och särskilt betonat sin varma

önskan att andra europeiska stater skall ansluta sig till den gemensamma

marknaden, antingen på bilateral eller multilateral grundval;

som särskilt erinrar om att i anslutning därtill förhandlingar upptagits

för att vidga Europeiska ekonomiska unionen genom att till den ansluta

andra medlemsstater i ett frihandelsområde,

rekommenderar ministerkommittén att medlemsstaterna konsulterar varandra

för att samordna sina ställningstaganden i de kommande diskussionerna

inom GATT rörande Europeiska ekonomiska unionen; och

rekommenderar även ministerkommittén att uppmana OEEC:s ministerråd

att taga upp detta ärende på dagordningen för den interministeriella

kommittén, inom vilken förhandlingarna om frihandelsområdet för närvarande

pågår, som varande det lämpligaste organet för detta syfte.

Resolution 125

om politiska, sociala och ekonomiska synpunkter på fördraget rörande

Europeiska atomenergiunionen (Euratom)

Församlingen,

som ånyo ger uttryck för sin övertygelse, att Västeuropa endast genom

att samordna sina ansträngningar kan få till stånd en snabb och effektiv utbyggnad

av atomkraften och sålunda säkerställa sin framtida självförsörjning

på energiområdet,

1. lyckönskar de sex i mellanstatliga kommittén deltagande regeringarna

till avslutandet av fördraget om Europeiska atomenergiunionen (Euratom);

2. uppmärksammar med tillfredsställelse att fördraget på viktiga punkter

-—• principen om att organisationen skall stå öppen för anslutning av

utomstående stater, samarbetet med OEEC, säkerhetskontrollen, sammankopplingen

av Euratom med den allmänna gemensamma marknaden och

inrättandet av en ekonomisk och social kommitté — överensstämmer med

de önskemål som tidigare framförts av rådgivande församlingen;

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr i29 år 1958

3. inbjuder de medlemsstater som hittills icke ansett sig kunna ingå i

Euratom att om möjligt ompröva sin inställning och — i det fall att de icke

är i stånd att ansluta sig — utarbeta konkreta planer för samarbete med de

sex medlemmarna av Euratom i frågan om speciella projekt;

4. understryker den särskilda vikten av ett nära samarbete med OEEC i

frågan om planering av gemensamma företag för att undvika uppkomsten

av dubbelarbete och oekonomisk användning av resurserna;

5. understryker nödvändigheten av att Euratoms politik samordnas med

en allmän politik för energiförsörjningen;

6. fäster uppmärksamheten vid risken för att olika prioritetsförmåner,

som enligt fördraget kan beviljas enskilda nationella reaktorprojekt, äventyrar

en väl avvägd utveckling av organisationens politik;

7. förordar att den privata företagsamheten får spela en tillbörlig roll vid

förverkligandet av unionens program i enlighet med fördragets syften;

8. betonar att de åtgärder som vidtages till skydd för hälsa och säkerhet

bör göras så betryggande som möjligt och bör täcka icke endast atomenergianläggningarna

utan även de andra fall där faromoment kan uppstå, t. ex.

i samband med det allt mera utbredda bruket av radio-isotoper;

9. understryker det förhållandet att det med tanke på utbildningen av

specialister på området kan visa sig nödvändigt att vidtaga särskilda åtgärder

för att höja den allmänna undervisningsnivån i medlemsstaterna;

10. uppmanar de sex staternas parlament och regeringar att söka genomföra

en snabb ratificering av fördraget;

11. samt hemställer att Europarådets ministerkommitté och interimskommittén

för Euratom och den gemensamma marknaden ingår ett avtal, innehållande

föreskrift bl. a. att atomenergikommissionen årligen skall sända

en rapport till rådgivande församlingen, som skall diskuteras vid gemensamma

möten mellan sexstatsförsamlingen och rådgivande församlingen,

samtidigt med en rapport från OEEC.

Resolution 126

om politiska, ekonomiska, sociala och jordbrukspolitiska synpunkter

på fördraget rörande Europeiska ekonomiska unionen

Församlingen,

som ånyo ger uttryck för sin vid flerfaldiga tillfällen tillkännagivna uppfattning

att de västeuropeiska länderna endast om de sammanslår sina

mänskliga och materiella resurser kan garantera stabilitet och livskraft inom

näringslivet och spela en betydelsefull roll i världspolitiken;

som är av uppfattningen att den nya Europeiska ekonomiska unionen representerar

det viktigaste steg som hittills tagits i riktning mot europeisk

enhet,

1. lyckönskar de sex regeringarna, som deltager i mellanstatliga kommittén,

till avslutandet av fördraget rörande Europeiska ekonomiska unionen;

2. fäster de övriga medlemsstaternas uppmärksamhet på den ekonomiska

styrka som de skulle vinna genom att, i mån av möjlighet, ansluta sig till den

nya unionen och understryker det faktum att de på detta sätt skulle bidraga

till politisk, ekonomisk och social enhet i det fria Europa;

3. uttrycker sin övertygelse att fördraget kommer att tillämpas på sådant

sätt, att det främjar en ekonomisk integration av det fria Europa i dess helhet

inom ramen för ett allt större ömsesidigt beroende inom världsekonomien;
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1958

4. förordar att man söker tillämpa fördraget på sådant sätt, att andra

medlemsstaters anslutning underlättas, antingen inom ramen för ett europeiskt

frihandelsområde eller genom något annat arrangemang, samt att

hänsyn därvid tages till existerande olikheter i fråga om ekonomisk utveckling;
5.

understryker det stora behovet av vaksamhet för att undvika att det

uppstår en avskärmad protektionistisk ekonomi genom att restriktionerna

gentemot icke-medlemsstater skärpes;

6. uppmärksammar med tillfredsställelse att unionen i princip omfattar

alla sektorer inom näringslivet, inklusive jordbruket, och betonar att fördragets

mycket elastiska bestämmelser på det sistnämnda området kräver

en fast tillämpning för att säkra en mera effektiv användning av Europas

jordbruksresurser;

7. understryker att det i fråga om jordbruket blir nödvändigt att i början

av den första perioden tillsätta en ständig arbetsgrupp för att först utarbeta

och därefter övervaka den successiva tillämpningen av en gemensam jordbrukspolitik,

grundad på gemensamma organisationer; denna arbetsgrupp

bör förestås av sex politiska personligheter, tillsatta av resp. regeringar med

parlamentens samtycke; arbetsgruppens slutsatser kan, under förutsättning

att de godkännes av den europeiska kommissionen, tjäna som grundval för

de förslag som kommissionen enligt fördraget har att framställa till ministerrådet

efter att ha inhämtat rådgivande kommitténs och parlamentariska

församlingens synpunkter;

8. hemställer att yrkesorganisationerna ges den plats som tillkommer dem

i den ekonomiska och sociala kommittén och att organisationernas representanter

i denna utses med deras samtycke;

9. uttrycker önskemålet att flyttande arbetare beredes tillfälle att överföra

en tillräcklig del av sina lönemedel i syfte att möjliggöra för dem att

anskaffa lämpliga bostäder och medföra familjerna;

10. uppmanar de sex staternas regeringar att endast medge ett fåtal undantag

från principen om rätt till bosättning och att draga fördel av det

arbete som redan utförts inom Europarådet i syfte att uppnå ömsesidigt erkännande

av examina och betyg;

11. hemställer att den sociala lagstiftningen i berörda länder samordnas

så snabbt som möjligt i samförstånd med arbetsgivare- och arbetstagareorganisationerna,

samt att på det sociala området tillbörlig hänsyn tages till

innehållet i den europeiska sociala stadga som utarbetas inom Europarådet;

12. hemställer att man genom nationell lagstiftning med bistånd från

sociala fonden bereder arbetarna största möjliga skydd vid arbetslöshet;

13. uppmanar de sex staternas regeringar att tillse att kompetenta representanter

för industri, jordbruk och handel ingår bland de personer som

utväljs för unionens ledning, varigenom man bidrar till att säkerställa

största möjliga effektivitet inom unionens styrelse;

14. hänvisar till att i unionen ingår även de transoceana länder och territorier

med vilka vissa av unionens stater är förenade och fäster uppmärksamheten

vid nödvändigheten av att finna metoder för att samordna denna

bindning av de transoceana områdena till unionen med tillskapandet av ett

frihandelsområde, innefattande unionen;

15. förklarar, i frågan om de transoceana territoriernas förbindelser med

unionen, att territoriernas behov och önskemål bör i samband med fördragets

tillämpning göras till föremål för gemensamma rådplägningar på jämnställd

fot mellan européer och afrikaner;

16. understryker sitt intresse för tillämpningskonventionen, vilken är av
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1958

sedd att säkerställa effektivt samarbete med representanterna för folken i

de transoceana länderna och territorierna i vad beträffar unionens investeringspolitik

i dessa länder och på detta sätt garantera, att den kommer att

bidraga till dessa folks ekonomiska, sociala och politiska utveckling;

17. uppmanar de sex staternas regeringar och parlament att göra alla ansträngningar

för att säkerställa en snabb ratificering av fördraget.

Resolution 130

om förbindelserna mellan Europarådets församling och sexstatsunionerna

Församlingen,

som välkomnar de sex utrikesministrarnas resolution, vilken avser att

åstadkomma partiell överensstämmelse i fråga om dessa staters representation

i sexstatsgruppens församling och rådgivande församling;

som anser att andra åtgärder måste vidtagas för att bevara och stärka

känslan för en gemensam uppgift hos de stater som arbetar på att få till

stånd sexstatsunionerna och de vilka tillhör den vidare europeiska kretsen;

som hänvisar till att förbindelserna mellan Europarådet och Kol- och stålunionen

reglerats i ett protokoll i Paris den 18 äpril 1951,

ger församlingens ordförande i uppdrag att taga kontakt med de ifrågavarande

organen inom de nya sexstatsunionerna i syfte att förbereda en

överenskommelse, avseende bl. a.:

(a) att årsrapporterna från de verkställande kommissionerna inom Europeiska

ekonomiska unionen och Europeiska atomenergiunionen skall översändas

till rådgivande församlingen; på begäran skall även årsrapporten

från Europarådets ministerkommitté översändas till de europeiska kommissionerna;
(b)

att möten anordnas regelbundet mellan rådgivande församlingen och

sexstatsunionernas församling för att dryfta frågor av gemensamt intresse;

(c) att sexstatsunionernas församling sänder en rapport till rådgivande

församlingen på begäran av dennas ordförande, samt att den rådgivande

församlingen å ena sidan sänder en rapport till sexstatsunionernas församling

på begäran av denna församlings ordförande;

(d) att möten mellan de tre europeiska församlingarnas byråer hålles

minst två gånger om året för att diskutera problem av ömsesidigt intresse

och utbyta informationer rörande verksamheten inom de tre församlingarna,

de föreslagna tidpunkterna för dessas möten, de frågor som upptagits

på dagordningen och alla andra problem som lämpligen bör göras till föremål

för samordning; dessa möten skall begagnas för att hålla den allmänna

opinionen informerad rörande utvecklingen i allmänna frågor av intresse

för den europeiska kretsen av stater;

(e) att sexstatsunionernas församling och rådgivande församlingen normalt

skall sammanträda på samma plats.

Resolution 131

om partiell överensstämmelse i frågan om representationen i sexstatsförsamlingen

och i rådgivande församlingen

Församlingen,

som ånyo önskar ge uttryck för sin ståndpunkt, att det är av största betydelse

för den vidare europeiska enheten, att nära förbindelser kommer

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1958 25

till stånd mellan sexstatsförsamlingen och Europarådets rådgivande församling,

välkomnar den resolution som antagits av utrikesministrarna i de sex

medlemsstaterna i Euratom och den gemensamma marknaden rörande partiell

överensstämmelse i frågan om representationen i de två församlingarna

och vari uttalas:

»Utrikesministrarna i Kungadömet Belgien, Förbundsrepubliken Tyskland,

Franska Republiken, Italienska Republiken, Storhertigdömet Luxemburg

och Kungadömet Nederländerna,

förbinder sig att för sina respektive parlament vid lämplig tidpunkt framlägga

förslag om, att i princip hälften av de representanter som respektive

parlament utser till de europeiska unionernas församling samtidigt skall vara

ombud i Europarådets konsultativa församling. I frågan om representationen

för Belgiens, Luxemburgs och Nederländernas parlament, som endast har

rätt till ett mindre antal representanter i de ovannämnda församlingarna,

varigenom det blir svårare för dessa länder att delta i verksamheten i dess

helhet i församlingen och dess utskott, må emellertid överensstämmelsen

i fråga om representation begränsas till en tredjedel av representanterna»;

hemställer att representanterna i församlingen för de sex staterna uppmanar

sina regeringar att för parlamenten framlägga de förslag som är nödvändiga

för att genomföra de sex utrikesministrarnas resolution.

Resolution 139

om europeiskt samarbete på atomenergiområdet

Församlingen,

1. lyckönskar de sex staternas regeringar och parlament till ratificeringen

av fördraget om Europeiska atomenergiunionen;

2. upprepar sin maning till de övriga medlemsstaterna i Europarådet att

i enlighet med artikel 206 i fördraget ansluta sig till de sex Euratom-staternas

arbete;

3. betonar ånyo behovet av nära samarbete mellan Euratom och OEEC

för att få till stånd gemensamma anläggningar, syftande till att undvika

dubbelarbete och slöseri med resurserna;

4. hemställer att interimskommittén för Euratom och OEEC:s ministerråd

undersöker, huruvida det vore önskvärt att säkerhetskontrollen inom

de sex staternas territorium anförtros åt Euratoms organ och även, med

hänsyn till likheten mellan kontrollsystemen inom OEEC, Internationella

atomenergiorganet och Förenta Staternas verksamhet på området, utreder

huruvida Internationella atomenergiorganet och Förenta Staternas organ (i

vad beträffar materiel som regleras i bilaterala avtal mellan de europeiska

länderna och Förenta Staterna) borde anförtro säkerhetskontrollen inom

de sex staternas territorium åt Euratoms organ, under det att kontrollen

inom de övriga OEEC-länderna utövas av Europeiska atomenergiunionen;

5. uppmanar interimskommittén för Euratom och atomstyrelsen inom

OEEC att så snart som möjligt bilda en gemensam kontrolltjänst för hälsoskyddet

beträffande arbetare inom atomindustrin och befolkningen i allmänhet,

samt att överväga huruvida denna kontroll borde utövas av Euratom

inom de sex staternas territorium och av Europeiska atomenergiunionen

i OEEC:s övriga medlemsstater.

SI Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 129

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1958

Resolution 142

om frigivning av politiska fångar i Central- och Östeuropa

Församlingen,

som hänvisar till sin resolution 107 om åtgärder för att utverka frigivning

av politiska fångar i Central- och Östeuropa;

som konstaterar att ett stort antal politiska fångar alltjämt icke frigivits

och att en ny våg av arresteringar och deportationer har ägt rum i Ungern

och i Sovjet-zonen i Tyskland,

uppmanar ånyo världsopinionen att yrka på omedelbar frigivning av

dessa fångar.

Resolution 145

om medlemsstaternas politik beträffande förbindelserna mellan öst och Väst

Församlingen,

som hållit en allmän debatt rörande den senaste utvecklingen i den internationella

situationen, varvid särskild uppmärksamhet ägnats åt:

(i) den resolution rörande stärkande av det europeiska samarbetet som

antogs av Europarådets ministerkommitté den 13 december 1957;

(ii) den deklaration och kommuniké som utfärdades vid NATO-mötet

på regeringschefsnivå den 19 december 1957;

(iii) de förslag rörande förhandlingar mellan öst och Väst som framförts

i olika skrivelser, budskap och noter från den sovjetiske premiärministern;
(iv)

president Eisenhowers svar på premiärminister Bulganins skrivelse

den 10 december 1957;

som välkomnar ikraftträdandet den 1 januari 1958 av fördragen rörande

den gemensamma marknaden och Euratom, vilka är uttryck för viljan hos

folken i de sex staterna att bilda en stark och fast sammansluten ekonomisk

union och därigenom ge ett praktiskt föredöme åt rörelsen för europeisk

enhet;

som även välkomnar de resolutioner, varmed OEEC:s ministerråd tillskapat

Europeiska atomenergiunionen och deklarerat sin beslutsamhet att

bilda ett frihandelsområde,

anser att Europarådets medlemsstaters politik i fråga om Öst-Väst-förbindelserna

bör innefatta följande:

»1. Medlemsstaterna bör förbli trogna de utfästelser som de givit om att

rådföra sig med de övriga västeuropeiska staterna, innan de tager initiativ

rörande viktiga internationella politiska problem.

2. Västmakterna måste vara redo att ingå i förhandlingar på högsta nivå

med Sovjetunionen, samtidigt som de avvisar begreppen ''kapitalistiska och

socialistiska stater’, sådana de används av Sovjetunionen i dessa sammanhang.

Det är oundgängligen nödvändigt att varje Öst-Väst-konferens på

»topp»nivå, om den skall kunna ge resultat, grundligt bereds i förväg med

de metoder som är bäst ägnade att leda till framgång. Västmakterna måste

göra en gemensam ansträngning att samordna sin politik.

3. Västmakterna bör verka för ett återupptagande av förhandlingarna rörande

kontrollerad nedrustning och i detta syfte bör Sovjetledarnas avsikter

utforskas.

4. Det fria Europa kan icke slutligt erkänna status quo i Europa, vilket

bl. a. skulle innebära en fortsatt delning av Tyskland. Någon permanent

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1958

27

uppgörelse med Sovjetunionen kan icke komma till stånd, så länge detta

problem kvarstår olöst.

5. Västern måste förbli lojal mot principen, att alla folk, inklusive Östeuropas

nationer, har rätt att själva välja sin politiska styrelseform.

6. Det är av vital betydelse, att västmakterna och de ''underutrustade’

områdena i världen föres närmare varandra på grundval av ömsesidig hjälp,

förtroende och respekt. Västmakterna måste vara beredda att göra en mycket

större ansträngning för att höja dessa länders levnadsstandard utan att

pålägga dem villkor som kan äventyra deras frihet.»

Yttrande 26

om förbindelserna mellan Europarådet och OEEC

Församlingen,

som hänvisar till att regeringarna och folken inom sexstatsgruppen är

beslutna att bilda en stark och fast sammansluten enhet;

som hänvisar till att regeringarna i de sex staterna och i de nio nu måste

visa sin vilja att samarbeta för en allt fastare sammanslutning i syfte att

befästa den vidare europeiska enheten;

som anser att samarbetet mellan de femton staterna eller de sjutton kommer

att vinna förnyad styrka, om OEEC och Europarådet sammanslås till

en enda kraftigare och effektivare organisation;

som anser att en sammanslagning av Europarådet och OEEC icke bör

fördröjas i avvaktan på utgången av förhandlingarna rörande frihandelsområdet,

då en sådan sammanslagning i och för sig är befogad;

som hänvisar till att de senaste diskussionerna inom OEEC:s och Europarådets

sambandskommittéer icke berörde de mera betydelsefulla bland förslagen

i tillförordnade generalsekreterarens rapport, vilken gav uttryck

för tanken bakom de beslut som fattades av ministerkommittén i dess resolutioner

(56) 24 och (57) 10;

som av ministerkommittén mottagit hemställan om ett yttrande över tillförordnade

generalsekreterarens rapport (dok. 682),

rekommenderar ministerkommittén:

1. att göra allt som står i dess makt för att inom en nära framtid få till

stånd en sammanslagning mellan OEEC och Europarådet på sådant sätt,

att den rådgivande församlingen samtidigt blir OEEC:s församling;

2. att behandla denna fråga såsom ett viktigt politiskt problem som bör

dryftas på regeringsnivå;

3. att under mellantiden kontakta de portugisiska och schweiziska regeringarna

i syfte att avgöra i vilken utsträckning särskilda åtgärder blir nödvändiga

för att tillgodose dessa länders särställning;

4. att regelbundet hålla församlingen informerad rörande förhandlingarnas

gång.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1958 A:210 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående medel för år 1958 till bostadslån åt domänverkets fast anställda skogsarbetare, m. m. a1 i texten
  2. UU 1958 A:6 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med anhållan om riksdagens yttrande angående vissa av Europarådets rådgivande församling år 1957 och 1958 vid s. 1 i texten