Sök i Ratio Lex

Angående statlig borgen för lån till Svenska skifferoljeaktiebolaget

1958-03-21 · 20 sidor, varav 20 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 20 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1958 A:131, Angående statlig borgen för lån till Svenska skifferoljeaktiebolaget

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 131 år 1958

1

Nr 131

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående statlig borgen

för lån till Svenska skifferoljeaktiebolaget; given

Stockholms slott den 21 mars 1958.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Gunnar Lange

Propositionens huvudsakliga innehåll

Frågan om Svenska skifferoljeaktiebolagets fortsatta verksamhet har aktualiserats

genom dels framställning från bolaget om kapitaltillskott och

dels förslag av bränsleutredningen 1951 om utbyggnad av bolagets anläggningar

i Kvarntorp. Det av bolaget begärda kapitaltillskottet uppgår till

sammanlagt ca 27,7 miljoner kronor. Bränsleutredningens förslag innebär

medelsbehov för en tioårsperiod av omkring 218 miljoner kronor.

Med hänsyn till betänkligheterna mot att i nuvarande läge företaga investeringar

av nyss angiven storlek och då de berörda tekniska och ekonomiska

problemen inte är slutgiltigt klarlagda, bör hithörande spörsmål upptagas

till utredning av särskilda sakkunniga.

I propositionen föreslås, att skifferoljebolaget erhåller finansiellt stöd i

form av statlig borgen för lån å högst 15 miljoner kronor. Av detta belopp

har 4 miljoner kronor ansetts oundgängligen erforderliga för att bolagets

verksamhet skall kunna upprätthållas under den tid, utredningsarbetet pågår.

Återstoden, 11 miljoner kronor, avses för en konstruktiv förbättring av

bolagets s. k. Kvarntorpsugnar, vilken beräknas medföra en avsevärd förbättring

av bolagets räntabilitet. Härigenom föregripes på intet sätt resultatet

av den ifrågasatta utredningen.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 131

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 131 år 1958

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

21 mars 1958.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Lange, Kling,

Skoglund, Edenman, Netzén, Kjellin, Johansson.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler

chefen för handelsdepartementet, statsrådet Lange, fråga om statlig borgen

för lån till Svenska skifferoljeaktiebolaget och anför därvid följande.

Svenska skifferoljeaktiebolaget har i skrivelser den 7 januari och den

31 augusti 1956 gjort framställning om kapitaltillskott å 27,7 miljoner

kronor.

Vidare har bränsleutredningen 1951 i sitt betänkande Bränsleförsörjningen

i atomåldern (SOU 1956:46 och 58) framlagt förslag, som innebär investeringar

i bolagets anläggningar å 218 miljoner kronor.

Innan jag övergår till att närmare redogöra för innebörden av nu nämnda

ärenden, torde jag inledningsvis få erinra om de beslut med avseende a

skifferoljebolaget, som tidigare fattats av statsmakterna.

Inledning

Svenska skifferoljeaktiebolaget bildades år 1941 för att genom utvinning

av olja ur skiffertillgångarna i östra Närke medverka till försörjningen

med flytande bränsle. Bolagets anläggningar förlädes till Kvarntorp i Ekeby

socken, Örebro län. År 1943 överfördes ett till marinförvaltningen hörande

skifferoljeverk vid Kinne-Kleva till bolaget. Sedermera har driften vid

Kinne-Kleva nedlagts.

Frågan huruvida driften vid Kvarntorp skulle fortsätta, sedan efter kriget

importen av olja och bensin kunnat frigöras, prövades av riksdagen år 1946

och upptogs därefter till förnyat övervägande år 1949, då särskilt tillkallade

utredningsmän, Kvarntorpsutredningen, avgav utlåtande angående bolagets

framtida verksamhet. Vid sistnämnda tidpunkt gick driften av skifferoljeverket

vid Kvarntorp med en icke obetydlig årlig förlust. Efter utbyggnad

av anläggningarna enligt en av utredningen framlagd plan skulle

emellertid produktionen ökas väsentligt och ett årligt driftsöverskott före

avskrivningar och vissa räntor kunna påräknas. Ehuru driftsöverskottet icke

\äntades bli tillräckligt för den oundgängligen erforderliga förnyelsen av

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 131 år 1958

3

anläggningarna, föreslog utredningen, att driften vid skifferoljeverket i

Kvarntorp skulle fortsätta och att anläggningarna skulle utbyggas enligt

den framlagda planen. Förslaget motiverades med att ifrågavarande verksamhet

var betydelsefull ur beredskapssynpunkt och att kostnaderna för

staten vid utbyggnad och fortsatt drift av skifferoljeverket beräknades bli

lägre än om driften skulle fortsätta utan utbyggnad av anläggningarna eller

om driften skulle nedläggas och anläggningarna hållas i funktionsdugligt

skick. Ivvarntorpsutredningens förslag biträddes i princip av Kungl.

Maj :t i prop. nr 143 till 1949 års riksdag. Härvid åberopades i främsta rummet

de av utredningen anförda beredskapsskälen samt utsikterna till förbättrad

driftsekonomi. Till stöd för förslaget framhöll föredraganden i propositionen

vidare att den betydelsefulla forskningsverksamhet, som skifferoljebolaget

bedrev, skulle få avbrytas om driften nedlades. I fråga om

statens kostnader för den fortsatta verksamheten anfördes, att det icke var

osannolikt, att medel för den oundgängligen erforderliga förnyelsen av anläggningarna

framdeles skulle få tillföras bolaget. Kungl. Maj :ts i propositionen

framlagda förslag bifölls av riksdagen som även anvisade medel till

skifferoljeverkets utbyggnad och drift i viss utsträckning. Efter förslag av

Kungl. Maj :t anvisade sedermera 1950 och 1952 års riksdagar ytterligare

medel för samma ändamål.

Det av Kvarntorpsutredningen förordade utbyggnadsprogrammet för

skifferoljeverket vid Kvarntorp genomfördes under tiden t. o. m. räkenskapsåret

1952/53. Produktionen förlöpte enligt de av utredningen uppställda

förutsättningarna och överensstämde väl med den förutberäknade. I

ekonomiskt avseende hade emellertid driftsresultatet inte blivit så gynnsamt

som väntat och bolaget hemställde i januari 1954 om ekonomiskt stöd

i form av befrielse under fem år, räknat från den 1 juli 1954, från skyldighet

att erlägga skatt för den bensin bolaget tillverkade. Bolaget anförde därvid,

att en förbättring av dess driftsekonomi inträtt, i det att de löpande

driftskostnaderna numera täcktes av rörelsens intäkter. Det ekonomiska

resultatet hade emellertid påverkats av den under de senaste åren inträffade,

för bolaget ogynnsamma förskjutningen i relationen mellan å ena sidan

kostnadsnivån — som för bolagets del i övervägande grad bestämdes

av arbetarlönerna och endast i ringa mån rönte inflytande av priserna på

råvaror och bränslen —- samt å andra sidan de av världsmarknaden beroende

priserna på bolagets produkter. Bolaget ansåg sig i vart fall för den

närmaste femårsperioden icke kunna räkna med nämnvärda driftsöverskott

före avskrivningar. För att driften skulle kunna upprätthållas måste till

följd härav erforderliga medel för anläggningarnas förnyelse helt eller till

större delen tillföras bolaget. Mcdelsbehovet för detta ändamål beräknades

uppgå till ca 5 milj. kronor om året. Härjämte anmälde bolaget behov av

medel till vissa investeringar, som kunde väntas medföra ytterligare förbättring

av driftsekonomien, och för ökning av rörelsekapitalet.

Bolagets framställning anmäldes i propositionen nr 112 till 1954 års riks
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 131 år 1958

dag. Chefen för finansdepartementet anförde därvid, att det vid bedömningen

av bolagets hemställan låg nära till bands att dra en parallell med

den lättnad i skattehänseende, som sedan länge beretts tillverkarna av motorsprit.

Det gällde sålunda i båda fallen ett av beredskapsskäl betingat stöd

åt inhemsk produktion, som under normala förhållanden inte var konkurrenskraftig

gentemot importerade produkter. Departementschefen ansåg sig

därför böra föreslå, att skatten å bensin, som tillverkades av bolaget genom

utvinning ur skiffer, bestämdes till 7 öre per liter, eller 25 öre per liter

mindre än skatten för annan bensin. Vidare anfördes i propositionen att,

sett ur synpunkten att inkomsterna av automobilskattemedel skulle blivit

större, därest denna skattenedsättning ej kommit till stånd, förfarandet

kunde betraktas som en subventionering, som bekostades med automobilskattemedel.

Det mot skattelättnaden svarande beloppet beräknades vid bolagets

dåvarande produktion komma att uppgå till i runt tal 6 miljoner

kronor per år. Nämnda belopp syntes vara tillräckligt för att täcka bolagets

behov av medel för anläggningarnas förnyelse samt för konsolidering av

bolaget i viss utsträckning. Det i propositionen framlagda förslaget bifölls

av riksdagen (BevU 1954:45, Rskr 1954:277). Enligt förordningen den 21

maj 1954 (nr 256) angående ändrad lydelse av 1 § förordningen den 3

maj 1929 (nr 62) om särskild skatt å bensin och motorsprit gäller den medgivna

bensinskatteeftergiften beträffande bensin, som tillverkas av skifferoljebolaget,

intill utgången av juni 1959.

I sitt av 1949 års riksdag godkända utlåtande (nr 148) angående skifferoljebolagets

framtida verksamhet framhöll statsutskottet, att det kunde

vara välbetänkt att låta undersöka om inte samarbete i en eller annan form

med den kemisk-tekniska industrien inom landet kunde åstadkommas. I

anslutning härtill framlade bolaget år 1951 förslag om samgående med Kooperativa

förbundet i syfte att för en planerad tillverkning av kalksalpeter få

användning för sitt överskott av skiffergas samt i viss mån ånga och elektrisk

kraft. Förslaget, som anmäldes för 1952 års riksdag, ansågs emellertid

böra underkastas viss överarbetning, som krävde ytterligare förhandlingar

med förbundet (prop. 1952: 100, SU 121, Rskr 219).

Vid de fortsatta förhandlingar, som sedermera ägde rum, enades bolaget

och förbundet om ett förslag till samarbete, som innebar i huvudsak följande.

Skifferoljebolaget skulle i Kvarntorp producera ammoniak, som skulle

levereras till förbundets dotterföretag Aktiebolaget Svenska salpeterverken i

Köping, för att där utnyttjas för framställning av kalksalpeter. Skifferoljebolaget

skulle för ändamålet i Kvarntorp uppföra en ammoniakfabrik med

en årskapacitet av omkring 22 000 ton ammoniak. Medel till uppförandet av

ammoniakfabriken — anläggningskostnaderna beräknades till ca 20 miljoner

kronor — skulle skifferoljebolaget erhålla genom ett tioårigt amorteringslån

från förbundet. Skifferoljebolaget skulle förbinda sig att till salpeterverken

leverera ammoniakfabrikens produktion och salpeterverken utfästa

sig att motta leveranserna. Ammoniakpriset grundades på den beräk
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 13i år 1958

5

nade tillverkningskostnaden för ammoniak, framställt på koksbas och innefattade

dels full täckning för samtliga driftskostnader vid ammoniakfabriken,

dels en lämpligt avvägd ersättning för kapitalkostnaderna, dels därutöver

visst överskott.

Sedan skifferoljebolaget anmält, att Kooperativa förbundet vid förhandlingarna

om ifrågavarande samarbete uttryckt önskan om dels statens borgen

för det lån, som förbundet skulle lämna skifferoljebolaget, dels garanti

för att ammoniakfabrikens drift skulle upprätthållas under avtalstiden,

d. v. s. i första hand tio år, anmäldes frågan i proposition nr 213 till 1954

års riksdag. Min företrädare i ämbetet uttalade därvid, att det borde hälsas

med tillfredsställelse, att den inhemska produktionen av kvävegödselmedel

erhöll ett bredare underlag. Främst betonade departementschefen dock angelägenheten

av att på ett ekonomiskt försvarbart sätt tillvarataga överskottsgasen

i Kvarntorp. Den träffade preliminära överenskommelsen syntes

innebära en fullt godtagbar lösning av frågan om avsättning av skifferoljebolagets

överskottsproduktion av gas och ånga. I propositionen tillstyrktes,

att staten ställde borgen för det lån från Kooperativa förbundet, varmed

skifferoljebolaget skulle finansiera ammoniakfabrikens uppförande.

Lånet beräknades till 20 miljoner kronor eller det högre belopp, vartill anläggningskostnaderna

kunde komma att uppgå.

I anledning av den av Kooperativa förbundet begärda garantien för att

ammoniakfabriken inte skulle nedläggas under avtalsperioden framhöll departementschefen,

att han ansåg sig böra utgå från — såsom för övrigt

förutsatts i propositionen nr 112/1954 angående viss nedsättning av bensinskatten

för skifferoljebolagets del — att skifferoljebolaget, med hänsyn till

den ur bl. a. beredskaps- och forskningssynpunkt betydelsefulla verksamhet

bolaget bedrev, skulle komma att bestå som ett normalt långtidsföretag.

Skulle emellertid de ekonomiska förutsättningarna för fortsatt drift

vid skifferoljebolaget radikalt förändras, kunde frågan om att nedlägga

verksamheten möjligen komma att aktualiseras. Ifrågavarande garanti ansågs

i och för sig inte innebära hinder härför, då ammoniakfabriken efter

viss komplettering kunde drivas på koksbas, oberoende av förnödenheter

från skifferoljebolaget. I sådant fall skulle staten kunna åsamkas kostnader

för komplettering av ammoniakfabriken.

Vad i propositionen anförts rörande huvudgrunderna i den mellan skifferoljebolaget

och Kooperativa förbundet träffade överenskommelsen föranledde

inte någon erinran från riksdagens sida. Riksdagen medgav, att staten

fick, i enlighet med vad som förordats i propositionen, teckna borgen

för lån, som skifferoljebolaget kunde komma att erhålla av förbundet i

samband med uppförande av en ammoniakfabrik i Kvarntorp (SU 1954:

122, Rskr 293). Kungl. Maj:t godkände den 30 december 1954 ett mellan

skifferoljebolaget och salpeterverken träffat leveransavlal och anbefallde

samtidigt statskontoret att å statens vägnar teckna borgen för skifferoljebolagets

förpliktelser enligt ett mellan bolaget och förbundet träffat låneavtal.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 131 år 1958

Efter skifferoljebolagets tillkomst har bolaget från anslag å kapitalbudgeten

erhållit sammanlagt i runt tal 95 miljoner kronor. Härav har ca 51

miljoner kronor sedermera avskrivits i statens räkenskaper. Återstående

oavskrivet belopp uppgår alltså till ca 44 miljoner kronor varav 23 miljoner

kronor utgör bolagets nuvarande aktiekapital och ca 21 miljoner kronor

lån av staten. Å driftbudgeten har till bolagets verksamhet anvisats i runt

tal 25 miljoner kronor. Sammanlagt har sålunda skifferoljebolaget av statsmedel

tillförts omkring 120 miljoner kronor. Bolagets ställning vid senaste

bokslutstillfälle, den 30 juni 1957, framgår av nedanstående sammandrag

av balansräkningen för nämnda dag.

Miljoner kronor

Omsättningstillgångar .............................. 17,3

Anläggningstillgångar .............................. 86,7

Summa tillgångar 104,0

Kortfristiga skulder................................ 17,4

Långfristiga skulder:

till svenska staten............................... 21,4

till Kooperativa förbundet ........................ 30,7

till banker in. fl................................. 21,2

Eget kapital:

aktiekapital ................................ 23,0

./. balanserad förlust ........................ 9,7 13,3

Summa skulder och eget kapital 104,0

Beträffande skifferoljeverket vid Kvarntorp kan nämnas att detsamma

f. n. omfattar följande huvuddelar.

1. Anläggningar för brytning och transport samt krossning och annan beredning

av skiffern.

2. Sex ugnar för skifferdestillation, varav tre Kvarntorpsugnar, två IMugnar

och en HG-ugn.

3. En s. k. Ljungströmsanläggning, i vilken skiffergasen erhålles genom

elektrisk upphettning av skifferfyndigheten utan brytning.

4. Kondensations- och toppningsanläggningar samt raffinaderi för utvinning

av oljeprodukter.

5. Anläggningar för framställning av svavel, gasol, ammoniak, kalk och

elektrisk kraft.

6. Lagrings- och utlastningsanordningar.

Bolagets produktion utgjorde under verksamhetsåret 1956/57 enligt förvaltningsberättelsen

32 500 in3 bensin, 72 400 m3 eldningsolja, 32 300 ton

svavel, 10 200 ton gasol, 2 300 ton ammoniak (tillverkningen härav pågick

endast under en del av året), 43 600 ton kalk, 1 400 ton ammoniumsulfat

och 7 200 000 in3 gas med ett genomsnittligt värmevärde av 4 000 kilogram
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 131 år 1958

7

kalorier per in3. Bruttoomsättningen uppgick under nämnda verksamhetsår

till ca 53 miljoner kronor. I medeltal var under året hos bolaget anställda

1 109 arbetare och 337 tjänstemän.

Framställningar av skifferoljebolaget

Framställning den 7 januari 1956

Svenska skifferoljebolaget har i skrivelse den 7 januari 1956 hemställt

om ett kapitaltillskott av 26 miljoner kronor, av vilket belopp 22 miljoner

kronor skulle användas för uppförande av en fjärde Kvarntorpsugn och för

vissa kompletteringsinvesteringar i samband därmed, 2 miljoner kronor

för ökning av bolagets rörelsekapital och 2 miljoner kronor för utvidgning

och intensifiering av utvecklingsarbetet beträffande rökgasrening.

Av skrivelsen framgår, att den nya Kvarntorpsugn, för vilken medel begäres,

är avsedd att ersätta de två nuvarande IM-ugnarna, som sålunda

skulle slopas. Beträffande skälen för denna omläggning anföres i en till

skrivelsen fogad, av bolagets verkställande direktör upprättad promemoria

den 7 januari 1956 i huvudsak följande.

Då Kvarntorpsverket byggdes upp, saknades närmare erfarenheter från

drift i större skala under svenska förhållanden av de olika ugnstyper, som

kunde komma i fråga. De tre olika ugnssystem, som nu användes vid Kvarntorp,

valdes därför ursprungligen i avsikt att de skulle jämföras under en

längre tids drift i fullstor skala för att man skulle utröna vilket system

som ur tekniskt-ekonomisk synpunkt vore fördelaktigast. De tre ugnssysteinen

är Kvarntorpsugnarna, IM-ugnarna och HG-ugnen. Av de nämnda ugnstyperna

utgör Kvarntorpsugnarna en efter kriget genomförd förbättring och

vidareutveckling av de ursprungliga Bergh-ugnarna. Kvarntorpssystemet

har den utan jämförelse bästa verkningsgraden, och det förefaller klart, att

den framtida verksamheten bör i största möjliga utsträckning baseras på

detta ugnssystem med de förbättringar, som framkommit genom de senaste

årens utvecklingsarbete.

IM-ugnarna har låg verkningsgrad med avseende på det totala utbytet av

nyttiga kalorier ur insatt skiffer, förbrukar mera svavelrenad gas än de

producerar och erfordrar särskilda anläggningar för förbränning av skifferkoks.

Att IM-ugnarna hittills kunnat drivas med ekonomisk fördel för

bolaget beror huvudsakligen på två omständigheter. Genom dessa ugnars

drift har de befintliga förädlingsanläggningarna i Kvarntorp kunnat utnyttjas

bättre. Vidare har de svårigheter att avsätta de vid Kvarntorpsverket

fallande gasmängderna, som tidigare förelegat, medfört att den gas,

som använts för eldning av IM-ugnarna, icke kunnat åsältas högre värde

än vad som skulle uppnåtts, därest man använt gasen för framställning av

ånga i ångcentralen, varvid ångan utnyttjats för produktion av elektrisk

kraft. I och med att ammoniakanläggningen tages i drift förändras situalio
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:Is proposition nr 131 år 1958

nen beträffande gasens värde väsentligt. Den gaskvantitet, som användes

för ammoniakframställning, uppnår därvid ett avsevärt högre värde än tidigare.

Den förhållandevis ringa gasmängd, som därutöver kommer att stå

till förfogande, beräknas kunna utnyttjas så, att den icke erhåller lägre

värde per värmeenhet än vad som motsvarar oljepriset. Om ett sådant värde

på gasen insättes i kalkylen över IM-ugnarnas lönsamhet i stället för det

värde, som gällt före ammoniakfabrikens igångsättande, försämras dessa

ugnars lönsamhet i betydande grad. Med beaktande härav har en noggrann

tekniskt-ekonomisk analys verkställts inom bolaget beträffande IM-ugnarnas

fortsatta drift, varvid det klart visat sig, att man icke bör investera det

kapital, som erfordras för en inom de närmaste åren eljest nödvändig genomgripande

förnyelse av desamma. Man har alltså att utgå ifrån att IMugnarna

under alla förhållanden inom kort bör nedläggas.

Om IM-ugnarna nedlägges, blir en viss marginalkapacitet ledig i förädlingsavdelningarna.

Då emellertid utnyttjandet av förädlingsavdelningarnas

marginalkapacitet ställer sig synnerligen lönsamt, måste det anses

vara en företagsekonomisk nödvändighet att i stället för IM-ugnarna uppföra

en moderniserad Kvarntorpsugn, så dimensionerad att förädlingsavdelningarnas

ledigblivna kapacitet fylles. Genom att ångproduktionen i en

Kvarntorpsugn är större än den ångproduktion, som är möjlig i den nuvarande

koksförbränningsanläggningen vid förbränning av koks från IMugnarna,

kommer dessutom verkets kraftproduktion att öka med ca 40

milj. kWh per år. Enligt utförda beräkningar skulle bolagets årsresultat,

om en ny Kvarntorpsugn uppföres i stället för IM-ugnarna, komma att förbättras

med ca 1,6 milj. kronor efter avdrag för 10 % avskrivning på de

erforderliga investeringarna men utan avdrag för ränta på investeringskapitalet.

Alltså skulle genom denna åtgärd ytterligare ett steg tagas i utvecklingen

mot förbättrad total lönsamhet för Kvarntorpsverket.

Det av bolaget anmälda behovet av ökat rörelsekapital sammanhänger

med en planerad ökning av lagerkapaciteten för mellanprodukter och färdigvaror.

Genom en sådan ökning möjliggöres bl. a. ett ur kommersiell

synpunkt önskvärt utnyttjande av de säsongmässiga variationerna i efterfrågan

på eldningsolja och bensin.

Vid IM-ugnarnas ersättande med en Kvarntorpsugn av här avsedd storlek

kommer någon ökning av den totala rökgasmängden ej till stånd. Vid

en ytterligare utbyggnad av ugnsproduktionen skulle däremot så bli fallet.

Styrelsen anser därför, att en mera avsevärd utbyggnad av ugnsanläggningarna

ej bör ske, förrän problemet om rökgasernas rening från svavel blivit

löst. Problemet har bearbetats av forskningsavdelningen sedan ett par år

tillbaka och bedrives för närvarande med lovande resultat i stor laboratorieskala.

Utvecklingsarbetet i fråga om rökgasrening bör med hänsyn till de

möjliga framtida utvecklingslinjerna för Kvarntorpsverket fortsättas med

all energi och i mån av tillgång på medel intensifieras. Löses rökgasreningsproblemet

skapas nämligen därmed förutsättningar för fortsatt utbyggnad

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj.ts proposition nr 131 år 1958

av ugnsmetoderna och samtidigt även ökad kraftproduktion samt ytterligare

förbättrad räntabilitet.

Remissyttranden

över framställningen har yttranden avgivits av arbetsmarknadsstyrelsen,

vattenfallsstyrelsen, statskontoret, kommerskollegium, som överlämnat utlåtanden

av bergmästarämbetet i västra distriktet och Sveriges industriförbund,

riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap, statens handels- och

industrikommission, bränsleutredningen 1951, länsstyrelsen i Örebro län —

vilken i ärendet hört förste provinsialläkaren, länsarkitekten och länsbrandinspektören

i länet — fullmäktige i Sveriges riksbank och fullmäktige i

riksgäldskontoret, Ingenjörsvetenskapsakademien, Kooperativa förbundet

samt Sveriges lantbruksförbund.

Förslaget om ett utbyte av IM-ugnarna mot en ny Kvarntorpsugn tillstyrkes

eller lämnas utan erinran i flertalet remissyttranden.

Statskontoret, som anser att den förbättrade lönsamhet varmed bolaget

kalkylerat givetvis är eftersträvansvärd, framhåller emellertid att, om hänsyn

tages till normal skattebelastning av bolagsvinst, investeringen skulle

möjliggöra en förräntning av allenast 3,5 procent å investeringsbeloppet.

Mot bakgrunden av den osäkerhet, som alltid vidlåder kostnadskalkyler,

kan denna förräntningsprocent enligt statskontorets mening knappast anses

tillfredsställande.

Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap erinrar om att ämbetsverket

i tidigare utlåtanden framhållit, att skifferoljeverket med hänsyn till

dess sårbarhet vid luftanfall är av ringa intresse för krigsberedskapen men

att detsamma på grund av sin ur försörjningssynpunkt mycket värdefulla

produktion har den allra största betydelse i händelse av en avspärrning

utan att landet indrages i krig. Vidare erinrar riksnämnden om sitt likaledes

tidigare gjorda uttalande, däri betonats värdet av att bolagets verksamhet

upprätthålles i fred dels på grund av det pågående utvecklingsarbetet,

dels med hänsyn till att verksamheten vid en anläggning av Kvarntorpstvpen

inte kan nedläggas utan risk för att anläggningen blir förstörd.

Vid sin bedömning av skifferoljebolagets framställning ur beredskapssynpunkt

konstaterar riksnämnden, att — bortsett från elenergitillskottet,

vars värde ur nämnda synpunkt måste betraktas som tämligen ringa — det

föreslagna ugnsbytet inte kommer att medföra någon ökning av verkets produktion.

Enligt vad riksnämnden inhämtat, skulle ett nedläggande av IMugnarna

medföra en produktionsminskning med ca 15 procent beträffande

samtliga produkter utom ammoniak. Enligt riksnämndens mening kan en

produktionsminskning av denna storlek inte anses motivera den betydande

investering, som krävs för att kompensera densamma. Å andra sidan säger

sig riksnämnden inte kunna bortse från att en vidare utveckling av

skifferoljeindustrien såsom sådan är mycket betydelsefull ur beredskapssyn

punkt.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 131 år 1958

Fullmäktige i riksgäldskontoret och fullmäktige i Sveriges riksbank förordade

i sitt remissyttrande under hänvisning till den av statsmakterna förda

åtstramningspolitiken, som bl. a. kräver den största återhållsamhet i

fråga om nya investeringar, att de av bolaget föreslagna investeringarna

skulle uppskjutas.

Framställningen om medel till utvecklingsarbetet beträffande rökgasrening

tillstyrkes av samtliga de remissinstanser, som uttalat sig i denna

fråga.

Framställning den 31 augusti 1956

Svenska skifferoljebolaget har sedermera genom skrivelse den 31 augusti

1956 gjort vissa ändringar och tillägg i sin framställning om kapitaltillskott.

Sålunda avser bolaget enligt nämnda skrivelse att, i stället för att

uppföra en ny Kvarntorpsugn, genomföra en inom bolaget utexperimentei

ad konstruktiv förbättring av de redan befintliga ugnarna av denna tvp.

Kostnaden för ombyggnaden av ugnarna, jämte vissa kompletterande investeringar

i anslutning därtill beräknar bolaget till 14 miljoner kronor.

Härjämte begär bolaget anslag till täckning av den i bolagets räkenskaper

balanserade förlusten, vilken härrör från verksamhetsåren 1952/53 och

1953/54 och uppgår till ca 9,7 miljoner kronor. Med förut äskade anslag

till utökning av rörelsekapitalet med 2 miljoner kronor och till utvecklingsarbete

beträffande rökgasrening å samma belopp avser sålunda bolagets

framställning om kapitaltillskott nu ett belopp av i runt tal (14 + 2 + 2

+ 9,7 =) 27,7 miljoner kronor.

Beträffande förslaget att bygga om Kvarntorpsugnarna anför bolaget i

skrivelsen bl. a. följande.

Den planerade nya Kvarntorpsugnen skulle ge ett högre utbyte än de nuvarande

Kvarntorpsugnarna, främst på grund av förbättringar ifråga om

retortkonstruktionen. Bolaget avsåg därför att — sedan närmare driftserfarenheter

vunnits — införa den nya retortkonstruktionen även på de nuvarande

Kvantorpsugnarna och därigenom öka dessa ugnars produktion.

Praktiska prov med den nya retortkonstruktionen har numera genomförts i

sådan utsträckning, att konstruktionen kan betraktas som färdig att användas

i kontinuerlig drift. Den försiktigt beräknade produktionsökning, på

vilken styrelsen baserade sina lönsamhetsberäkningar i skrivelsen den 7

januari 1956, har vid de praktiska proven icke obetydligt överträffats. Investeringskostnaderna

för installering av den nya retortkonstruktionen i

de befintliga Kvarntorpsugnarna är avsevärt lägre än investeringskostnaden

för uppförande av en ny Kvarntorpsugn. Under beaktande av önskvärdheten

av att i nuvarande läge begränsa investeringarna vill styrelsen förorda

en omkastning av den tidigare planerade tidsföljden för Kvarntorpssystemets

utökning, så att man som första åtgärd, avsedd att motverka det blivande

produktionsbortfallet vid IM-ugnarnas slopande, installerar nya retorter

i de befintliga Kvarntorpsugnarna. Detta kommer att medföra en re
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ls proposition nr 131 år 1958

11

sultatsförbättring, som visserligen i absoluta tal är mindre än vid uppförandet

av en ny Ivvarntorpsugn men som dock i förhållande till investe

ringsbeloppet blir av samma relativa storleksordning. Uppförandet av yt

terligare en Ivvarntorpsugn skulle därvid få anstå till ett ur investerings

synpunkt lägligare tillfälle.

I detta sammanhang bör nämnas, att skifferoljebolaget avgivit en promemoria

den 7 februari 1958, av vilken framgår, att bolaget genomfört här

avsedda omkonstruktion å en av Kvarntorpsugnarna. Ombyggnaden av ugnen

var slutförd i december 1957 och kontrollerad provdrift ägde rum den

7—20 januari 1958. Den ombyggda ugnen visade vid provdriften i förhållande

till de övriga två Kvarntorpsugnarna en väsentligt större produktion,

vilket uppges bero på såväl ökad genomsättning av skiffer per tidsenhet

som förbättrat produktutbyte per ton skiffer. Genom ombyggnad av samtliga

tre Ivvarntorpsugnar, vilken skulle kosta ytterligare 11 miljoner kronor,

beräknas bolagets driftsöverskott komma att ökas med sammanlagt omkring

5 miljoner kronor per år.

Vad härefter angår frågan om medel till täckning av bolagets balanserade

förlust anför skifferoljebolaget — under hänvisning till en av bolagets

revisor, auktoriserade revisorn Ebbe Rybeck, och ekonomidirektören i bolaget

Åke Tydén utarbetad översikt över bolagets finansiella ställning — i

huvudsak följande.

Bolagets rörelse går med för närvarande gällande stöd i form av viss

bensinskatteeftergift väl ihop även efter avskrivningar. Oaktat rörelseresultatet

får betraktas som tillfredsställande under förliandenvarande förutsättningar

är bolagets resurser ifråga om självfinansiering av ersättningsanskaffningar

o. dyl. starkt begränsade genom det ofördelaktiga utgångsläge,

som är en följd av att bolaget icke erhållit täckning för den balanserade

förlusten från åren 1952/53—1953/54 om 9,7 miljoner kronor och alltså ej

heller motsvarande likvida medel för ersättningsanskaffningar. För närvarande

föreligger ett behov av vissa ofrånkomliga investeringar av ersättningskaraktär,

uppgående till ca 6 miljoner kronor. Styrelsen har tidigare

— i avvaktan på den fortsatta utvecklingen — räknat med att temporärt

finansiera dessa investeringar genom banklån. Sedan dess har emellertid

kreditrestriktionerna avsevärt skärpts, och möjligheter torde för närvarande

ej föreligga att erhålla banklån för dylika ändamål. I delta läge ter det

sig naturligt, att de ifrågavarande investeringarna finansieras genom att

bolaget genom särskilt anslag erhåller täckning för den ovannämnda balanserade

förlusten. Till den del ett dylikt anslag ej behöver tagas i anspråk

för nämnda ändamål bör detsamma användas som bidrag till uppförande

av ett nytt effektivare raffinaderi, för vilket ett definitivt projekt är under

utarbetande. Det nya raffineringsförfarandet, som är av speciellt intresse

på längre sikt med hänsyn till bl. a. möjligheten att därigenom böja bensinens

oktantal, beräknas medföra en resultatförbättring av ca 2 miljoner

kronor {»er år efter vederbörlig avskrivning på anläggningskostnaden. Det

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 131 år 1958

må nämnas, att bolaget, innan skärpningen av kreditrestriktionerna kom

till stånd, avsett att finansiera även detta projekt, som amorteras på kort

tid, genom bankkredit. I dagens läge kan bolaget emellertid ej räkna med

denna möjlighet.

Förslag av bränsleutredningen 1951

I anledning av en av 1950 års riksdag gjord hemställan (SU 131, Rskr

221) bemyndigade Kungl. Maj :t den 16 februari 1951 chefen för handelsdepartementet

att tillkalla högst sju utredningsmän att utreda frågan om

den lämpligaste uformningen av vår bränslepolitik ur ekonomiska, handelspolitiska

och beredskapsmässiga synpunkter. De med stöd av bemyndigandet

tillkallade utredningsmännen, som antog benämningen bränsleutredningen

1951, har efter slutfört uppdrag avgivit betänkande, kallat Bränsleförsörjningen

i atomåldern (SOU 1956: 46 och 58). Bränsleutredningen har

bl. a. behandlat frågan om oljeskifferns betydelse som bas för bränsleindustri

och bränsleberedskap. Härom kan i betänkandet inhämtas följande.

De för oljeutvinning brytvärda skiffrarna i Närke och Östergötland, på

Öland och Kinnekulle utgör en betydande energireserv. Oljeinnehållet uppskattas

inalles till omkring 450 miljoner ton, därav 85 för Närke, 190 för

Östergötland, 7 för Kinnekulle och 170 för Öland. Av dessa kvantiteter anses,

teoretiskt sett, 75 procent kunna utvinnas vid pyrolys av skiffern. Storleken

av landets skifferoljetillgångar får emellertid inte överskattas. Hela

bruttoinnehållet är inte större än det förutsedda importbehovet under de

närmaste decennierna. Denna oljereserv är inte tillräcklig för en uthållig

produktion av sådana mått, att den ändrar karaktären av vår energibalans.

Den bör avtappas i en takt, som tar hänsyn till värdet såväl av en nutida

svensk oljeproduktion som av en bibehållen reserv.

Efter en redogörelse för den nuvarande skifferoljeindustriens uppbyggnad

anföres vidare i betänkandet bl. a. följande.

En på detta sätt uppbyggd skifferoljeindustri blir rätt komplicerad och

kapitalkrävande. Samtidigt besväras metoden av den olägenheten, att betydande

mängder svavel i form av svaveldioxid avgår med rökgaserna. Dessa

gaser får en för omgivningens bebyggelse och växtliv besvärande hög halt

av svavelföreningar, samtidigt som halten dock är för låg för ekonomisk

utvinning enligt hittills kända metoder av den i och för sig värdefulla biprodukten

svavel. Olägenheterna är i själva verket så stora, att eu fortsatt utbyggnad

i större skala inte anses tänkbar utan svavelrening av rökgaserna.

Bolaget räknar emellertid med att genom intensiv forskning och försöksverksamhet

under några år framåt kunna lösa detta problem, så att det nu bestående

hindret för fortsatt utvidgning elimineras.

Även när rökgasproblemet blivit löst och skifferns hela halt av svavel sålunda

kan tillgodogöras, kommer en skifferoljetillverkning efter dessa lin
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 131 år 1958

13

jer att vara i så hög grad beroende av användningsmöjligheterna för ånga

och kvävehaltig gas, att även andra metoder bör övervägas. Av särskilt intresse

blir då möjligheterna att totalförgasa skiffern eller skifferkoksen, då

dels hela svavelmängden skulle kunna tillvaratas med kända metoder,

dels skifferkoksens energiinnehåll skulle utvinnas i brännbar gas. Genom

konvertering kunde denna ges en för distribution lämplig sammansättning,

och vid drift i tillräckligt stor skala skulle gasen kunna ekonomiskt överföras

även till relativt avlägsna orter. Också sådan användning torde emellertid

höra framtiden till och för de närmaste åren allenast utgöra ett betydelsefullt

forskningsobjekt.

Även om det måste konstateras, att skifferoljeindustrins expansionsmöjligheter

tills vidare är beroende av resultaten av pågående forskning, torde

denna översikt visa att våra skifferfyndigheter äger förutsättningar att utgöra

bas för en växande bränsleindustri, om också inte av sådana dimensioner

att den avsevärt reducerar vår import. Med den komplicerade struktur,

som visat sig nödvändig för att en skiffeoroljeindustri skall kunna tillfredsställande

utnyttja råvarans ingredienser, är det tydligt att beredskapsvärdet

av denna industri inskränker sig till dess normala produktionskapacitet,

som f. n. är låg i förhållande till konsumtionens omfattning. En hastig

utbyggnad i ett krisläge är förenad med stora svårigheter.

Den enda kända metod, som kan betecknas som en egentlig beredskapsmetod

i den meningen, att den kan användas för att vid avspärrning på kort

tid bygga upp en oljeproduktion av betydelse, utgör Ljungströmsmetoden,

men dennas tillämplighet är tills vidare beroende av tillgången på elkraft.

Genom osäkerheten i fråga om kraftsituationen vid inträdet av en importavspärrning

skulle en på basis av denna metod uppbyggd materiell beredskap

bli av osäkert värde.

Efter dessa överväganden framlägger bränsleutredningen ett utvecklingsprogram

för skifferoljeindustrien på längre sikt. Utredningen utgår därvid

från att det är av utomordentlig betydelse för samhällslivet, att den angelägnaste

civila och militära motortrafiken kan upprätthållas med normala

drivmedel även under en långvarig avspärrning. Under nu rådande förutsättningar

framstår det för bränsleutredningen som ett huvudmål på detta

område att utbygga en reguljärt verksam skifferoljeindustri, ordnad för

en ur beredskapssynpunkt tillfredsställande produktion av motordrivmedel.

Produktionen av motordrivmedel kan höjas antingen genom en förstoring

av Kvarntorpanläggningen eller genom en längre driven förädling av

råoljan. Den senare åtgärden kräver mindre kapital men är inte tillräcklig

på längre sikt. Emellertid kan anläggningarnas totala kapacitet inte

nämnvärt ökas förrän resultat vunnits av pågående försök med rökgasrening.

Programmet måste därför till en början begränsas till åtgärder inom

den nuvarande produktionsramen samt till sådan försöksverksamhet, som

kan bereda grund för en kommande etapp med utvidgning av produktionen.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 131 år 1938

Det slutliga målet för skifferoljeindustrins utvidgning bör enligt bränsleutredningens

mening sättas vid en årsproduktion av storleksordningen

200 000—300 000 ton, vilken nivå skulle kunna upprätthållas under omkring

hundra år framåt med användning av skiffertillgångarna i Närke. Som mål

för den närmaste tioårsperioden uppställer utredningen genomförandet i

etapper av följande program.

1. IM-ugnarna nedlägges och kapaciteten hos befintliga Kvarntorpsugnar

ökas, varjämte ett nytt raffinaderi uppföres. Kostnaderna för etappen beräknas

till 23 miljoner kronor.

2. En anläggning för konvertering av eldningsoljor till motordrivmedel

uppföres till en kostnad av 16 miljoner kronor.

3. Bolagets försöksverksamhet rörande rökgasrening och pyrolys av

skifferstybb slutföres. Kostnaderna uppskattas till 3,7 respektive 5 miljoner

kronor.

4. Härefter uppföres för en beräknad kostnad av 60 miljoner kronor anläggningar

för rökgasrening och för pyrolys av skifferstybb.

5. Efter genomförande av sistnämnda etapp föreligger förutsättningar

att ersätta Ljungströmsdriften med en motsvarande ökning av ugnsdriften.

Kvarntorpsverket skulle därmed övergå från att årligen förbruka ca

180 miljoner kilowattimmar elektrisk energi till att ge ett nettotillskott av

elkraft. Vidare utökas skifferoljeverkets totala kapacitet genom utbyggnad

av ugnsanläggningen med ca 40 procent. Kostnaden har av utredningen

beräknats till omkring 110 miljoner kronor.

Remissyttranden

Bränsleutredningens betänkande har varit föremål för remissbehandling.

Av de remissyttranden, i vilka skifferoljefrågan berörts, må följande här

återgivas.

Svenska skifferoljebolaget framhåller att det framlagda programmet synes

även ur företagsekonomisk synpunkt innebära en för bolaget i dagens läge

lämplig och sund målsättning. Det bör uppmärksammas att oljeskiffern

har betydelse även för tillverkning av kemiska produkter, varjämte skifferaskan

kan få användning som byggnads- och vägbeläggningsmaterial. Bolaget

framhåller att det är synnerligen angeläget ur företagsekonomisk synpunkt,

att ombyggnaden av Kvarntorpsugnarna kan genomföras snarast

möjligt. Beträffande rökgasreningsfrågan vill bolaget understryka angelägenheten

av att hittillsvarande laboratorieförsök utan dröjsmål omsätts i

försök i stor skala med hänsyn dels till de sanitära olägenheterna av rökgaserna,

dels till den värdefulla produktion av svavel och svaveldioxid som

kan utvinnas ur rökgaserna. Inte minst med hänsyn till frågan om Ljungströmsfältets

framtida drift framstår det jämväl som omedelbart aktuellt,

att bolaget erhåller medel för fullföljandet av forskningsarbetet rörande

nyttiggörandet av skifferstybben.

Överbefälhavaren framhåller, att även efter utvidgningen vid Kvarntorpsverket

kommer verkets kapacitet att representera en förhållandevis ringa

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungi. Maj.ts proposition nr 131 år 1958

del av behovet av flytande drivmedel i ett avspärrningsläge. Det blir därför

nödvändigt att komplettera den reguljära produktionen med en metod med

kort starttid och god expansionsförmåga. Den enda kända metoden med

dessa egenskaper är Ljungströinsmetoden, som av utredningen avvisas som

inaktuell på grund av att metoden kräver tillförsel av elkraft, överbefälhavaren

hänvisar emellertid till att i ett avspärrningsläge ett icke obetydligt

vattenkraftöverskott torde kunna reserveras för skifferoljeindustrin. Kostnaderna

för ifrågavarande metod torde vidare vara blygsamma i förhållande

till det framlagda programmet.

Skifferoljeverket i Kvarntorp är enligt riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap

ett utsatt mål för ett fientligt luftanfall och har därför ett

ringa beredskapsvärde i krig. Sitt huvudsakliga värde har oljeverket i ett

avspärrningsläge. Den av utredningen föreslagna ökningen i produktionen

av motordrivmedel är ävenledes ringa i jämförelse med behoven. Det ka,n

därför ifrågasättas, om den kapitalinvestering, som programmet kräver, är

skälig i förhållande till denna ökning. Vid bedömningen av denna fråga

måste dock beaktas skifferoljeindustrins värde såväl ur freds- som beredskapssynpunkter

med hänsyn även till den övriga produktionen av för landet

betydelsefulla varor.

Statens tekniska forskningsråd ifrågasätter, mot bakgrunden av de betydande

investeringar som utbyggnadsprograminet för Kvarntorp kräver, huruvida

ej ett ekonomiskt bättre underlag för Kvarntorpsverket skulle kunna

skapas genom att dessa resurser ägnas ett program för att lösa de med

totalförgasning av skiffern sammanhängande problemen. Härigenom skulle

också uppnås en för landet synnerligen värdefull ökning av våra organiskkemiska

forskningsresurser.

Departementschefen

Svenska skifferoljeaktiebolaget bildades år 1941 för att medverka till

landets försörjning med flytande bränslen. I samband med att den av kriget

föranledda importspärren upphörde, aktualiserades frågan om bolagets

fortsatta verksamhet. Genom riksdagens beslut 1946 och 1949 bestämdes,

att driften vid skifferoljeverket i Kvarntorp skulle fortsätta. Det framhölls,

att verksamheten därstädes var betydelsefull för landet ur beredskapssynpunkt.

Vidare framstod det som sannolikt, att bolagets verksamhet skulle i

stort sett kunna göras ekonomiskt självbärande genom rationalisering och

utvidgning av produktionen. Medel för de härför erforderliga investeringarna

beviljades av riksdagen.

Efter utbyggnad och rationalisering av Kvarntorpsverket förlöpte produktionen

enligt de uppställda förutsättningarna och överensstämde väl

med den förutberäknade. Bolagets rörelseresultat förbättrades emellertid

inte i den utsträckning man hoppats på. Orsaken härtill var att relationen

mellan å ena sidan priserna på bolagets produkter samt å andra sidan löner

och priser på driftsförnödenheter förskjutits i en för bolaget ogynnsam

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 131 år 1958

riktning. Priserna på de viktigaste av bolagets produkter, olja, bensin och

svavel —• för vilka något tullskydd ej åtnjutes — följer utvecklingen på

världsmarknaden och steg under ifrågavarande period i viss män. Löner

och materialpriser undergick emellertid en långt kraftigare stegring. Följden

blev att bolagets ekonomiska driftsresultat blev mindre gynnsamt än

beräknat. Bolagets inkomster täckte visserligen de löpande driftskostnaderna

men något överskott för erforderliga avskrivningar kunde inte påräknas.

För att möjliggöra erforderlig förnyelse av skifferoljeverket och viss konsolidering

av bolaget medgav riksdagen år 1954 efter förslag av Kungl.

Maj :t, att bolaget under fem år skulle vara i viss utsträckning befriat från

skyldighet att erlägga skatt å den bensin bolaget framställde. Bensinskatteeftergiften,

som utgjorde 25 öre per liter bensin, beräknades medföra en

förbättring av bolagets resultat med i runt tal 6 miljoner kronor per år.

En av bolaget gjord anmälan om behov av kapitaltillskott, bl. a. för vissa i

och för sig räntabla nyinvesteringar och för täckande av behovet av rörelsekapital,

lämnades utan åtgärd.

Vid behandlingen av skifferoljebolagets anslagsfråga år 1949 uttalade

statsutskottet, att det kunde vara välbetänkt att låta undersöka, huruvida

inte samarbete mellan bolaget och den kemisk-tekniska industrien inom landet

kunde åstadkommas, överväganden i detta hänseende ledde till att bolaget

med Kooperativa förbundet och Aktiebolaget Svenska salpeterverken

träffade avtal på tio år om tillverkning och leverans till sistnämnda bolag av

ammoniak, en med hänsyn till skifferoljebolagets produktion av gas och

ånga naturlig och ur lönsamhetssynpunkt fördelaktig utvidgning av rörelsen.

Frågan underställdes år 1954 riksdagen, som medgav att staten fick

ställa borgen för lån, som skifferoljebolaget upptog av förbundet för ammoniakfabrikens

uppförande. Ammoniakfabriken är numera färdigställd,

och leveranserna av ammoniak väntas medföra en ej oväsentlig förbättring

av skifferoljebolagets rörelseresultat.

Frågan om Kvarntorpsverkets vidare utveckling har nu ånyo aktualiserats

genom framställningar från skifferoljebolaget om ytterligare kapitaltillskott.

Medel äskas av bolaget för viss konstruktiv förbättring av en av

de tre ugnstyper — den s. k. Kvarntorpsugnen — som ingår i bolagets oljeutvinningsanläggning.

För detta ändamål och för vissa kompletterande investeringar,

som föranledes av omkonstruktionen, äskar bolaget ett tillskott

av 14 miljoner kronor. I samband med ombyggnaden av Kvarntorpsugnarna

avser bolaget att slopa två ugnar av äldre typ, de s. k. IM-ugnarna, som

dels numera är oekonomiska i drift och dels, om de skall bibehållas, kräver

en genomgripande och kostnadskrävande förnyelse. Härjämte begär bolaget

en förstärkning av rörelsekapitalet med 2 miljoner kronor. Vidare anhåller

bolaget om ett lika stort belopp som bidrag till kostnaderna för försök med

rening av skifferoljeverkets rökgaser från svavel. Slutligen begär bolaget

medel till täckning av den i dess räkenskaper balanserade förlusten å 9,7

miljoner kronor, vilken härrör från verksamhetsåren 1952/53 och 1953/54.

På grund av denna förlust har bolagets möjligheter till självfinansiering av

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 131 år 1958

17

behövliga ersättningsanskaffningar för anläggningarnas förnyelse starkt

begränsats och tillräcklig bankkredit för ändamålet har inte kunnat erhållas.

Sedan nyssnämnda framställningar ingavs, har bolaget verkställt den planerade

ombyggnaden å den ena av de tre Kvarntorpsugnarna. Kostnaden

för ombyggnad av de båda övriga ugnarna in. in. beräknas till 11 miljoner

kronor.

Skifferoljefrågan har vidare upptagits av bränsleutredningen, som framlagt

ett omfattande utvecklingsprogram för Kvarntorpsvcrket. I en första

etapp av programmet bar utredningen upptagit den planerade ombyggnaden

av Kvarntorpsugnarna samt uppförandet av ett nytt raffinaderi. Bränsleutredningen

tillstyrker även, att medel anvisas för forsknings- och försöksverksamhet

beträffande rökgasrening. När denna verksamhet är genomförd

föreligger enligt bränsleutredningen förutsättningar för sådan omläggning

av skifferoljeproduktionen, att den s. k. Ljungströmsanläggningen, som baseras

på elektrisk uppvärmning av skifferlagret och som kräver ett avsevärt

tillskott av elkraft, kan nedläggas. Bränsleutredningen har även berört

frågorna om utnyttjande av nya metoder för oljeskifferns tillgodogörande,

om möjligheterna att genom konvertering av skifferoljan erhålla en

större produktion av motordrivmedel samt om nyttiggörande av skifferstybb,

vilken f. n. behandlas som avfall. Utvecklingsprogrammet i sin helhet

beräknas av bränsleutredningen draga en kostnad av omkring 218 miljoner

kronor.

De nu anmälda investeringsbehoven för skifferoljeindustriens utbyggnad

är sålunda synnerligen stora. Vid bedömningen av desamma måste självfallet,

liksom i andra fall, hänsyn tagas till de krav på sträng återhållsamhet

i fråga om nya investeringar, som i rådande läge måste ställas. Vid ärendets

beredning inom handelsdepartementet har det med hänsyn härtill befunnits

angeläget att få en mera fullständig överblick av de olika alternativ,

som kan tänkas för utvecklingen av skifferoljebolagets framtida verksamhet.

Vissa utredningar i detta syfte har verkställts med biträde av en av

bolagets revisorer och bolagets ekonomidirektör. Undersökningarna har tagit

sikte på bolagets sannolika lönsamhetsutveckling vid olika investeringsalternativ.

Resultatet av utredningarna visar, att bolaget för att upprätthålla verksamheten

är i behov av visst kapitaltillskott. I samtliga behandlade alternativ

har sålunda en förstärkning av rörelsekapitalet befunnits nödvändig.

Här bör nämnas, att behovet av rörelsemedel redan till viss del måst täckas

genom kortfristig kredit. Likaledes synes ofrånkomligt att medel förr eller

senare får ställas till bolagets förfogande för åtgärder avseende rening av

rökgaserna och anordnande av ytterligare lagerutrymmen för flytande produkter.

Om någon investering härutöver inte göres, kan bolagets rörelseresultat

vid nuvarande relation mellan produktpriser och löner in. in. väntas

gå nätt och jämnt ihop på längre sikt, under förutsättning att bensinskattc
2

Dihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 131

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Dlaj.-ts proposition nr 131 år 1958

eftergiften får åtnjutas tills vidare. Någon vinstmarginal, tillräcklig för att

säkerställa driftsekonomien vid ytterligare, för bolaget ogynnsam förskjutning

av pris-kostnadsrelationen, kan inte väntas uppkomma.

En förbättring av räntabilitetsutsikterna kan förutses, om i anläggningarna

vid Kvarntorp investeras ytterligare medel antingen för den av bolaget

planerade ombyggnaden av Kvarntorpsugnarna eller för uppförande av ett

nytt raffinaderi eller för båda dessa ändamål. Sannolika skäl talar för att

rörelsen, sedan nu nämnda investeringar vidtagits, kommer att lämna ett

överskott som synes betryggande även med hänsyn till möjligheten av att

produktpriserna faller eller kostnaderna stiger. Dock gäller som förutsättning

även för detta alternativ att bensinskatteeftergiften bibehålies.

Att döma av föreliggande material är det inte osannolikt att en väsentligt

bättre bärighet hos verksamheten skulle erhållas om man vore beredd att

driva utbyggnaden och rationaliseringen ännu ett steg längre. Man skulle

därvid komma in på en utveckling av Ivvarntorpsverket efter i stort sett de

riktlinjer, som utstakats av bränsleutredningen, ehuru möjligen med vissa

modifikationer. Av intresse synes närmast vara att möjliggöra en sådan omläggning

och effektivisering av produktionen — varvid bl. a. även skifferstybben

borde nyttiggöras — att den energikrävande Ljungströmsanläggningen

kan nedläggas. Härigenom skulle en betydande mängd elkraft, som

nu tages i anspråk av skifferoljeindustrien, frigöras för andra ändamål.

En inte obetydlig produktion av elkraft skulle även kunna baseras på skifferförekomsten.

Med hänsyn till rådande läge för vår försörjning med elkraft,

vilket ställer krav på mycket omfattande investeringar bl. a. i vattenkraftanläggningar,

synes detta alternativ vara förtjänt av att allvarligt övervägas.

De projekt, som bär avses, är emellertid inte f. n. vare sig tekniskt

eller ekonomiskt så genomarbetade, att ett ställningstagande är möjligt.

Tvärtom återstår för bolaget ännu ett inte ringa arbete med forskning, försök

och projektering att genomföra, innan slutliga förslag kan framläggas.

Av det anförda framgår, att det inte på grundval av nu föreliggande

material är möjligt att ta slutlig ståndpunkt till frågan om hur skifferoljebolagets

verksamhet bör bedrivas på längre sikt. Det ankommer givetvis

främst på bolaget att verkställa de tekniska och ekonomiska utredningar,

som ytterligare erfordras, samt framlägga därpå grundade förslag.

Före ett ställningstagande måste förslagen granskas ur de synpunkter statsmakterna

vill anlägga på skifferoljefrågan. En sådan granskning bör syfta

till att ge underlag för en uppfattning om hållbarheten av framlagda investerings-

och räntabilitetskalkyler eller eljest vikten av de skäl, som

åberopas för planerade åtgärder. Härvid måste en avvägning ske, vid vilken,

utom vår beredskap i fråga om tillgången på flytande bränslen m. m.,

även läget för vår energiförsörjning i stort måste beaktas. Det gäller sålunda

här ett ställningstagande till problem av stor räckvidd och betydelse. Vidare

är en rad faktorer, som mer eller mindre kan påverka frågans lösning,

ännu inte slutgiltigt klarlagda. På grund härav anser jag, att hela problem
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 131 år 1958

19

komplexet nu bör underkastas en ingående utredning av särskilda sakkunniga.

Jag har för avsikt att senare denna dag anhålla om Kungl. Maj:ts bemyndigande

att tillkalla dessa.

De här framförda synpunkterna på skifferoljebolagets verksamhet leder

i och för sig till slutsatsen, att ställningstagandet till bolagets begäran

om medel till nya investeringar in. m. borde anstå till dess resultat föreligger

av det kommande utredningsarbetet. Självfallet bör dock bolaget beredas

betryggande möjligheter att upprätthålla sin verksamhet under utredningstiden.

Härför torde vissa investeringar, som har karaktären av ersättningsanskaffning

eller komplettering av anläggningarna, vara oundgängligen

erforderliga. En mindre ökning av bolagets rörelsekapital synes

även ofrånkomlig. På grundval av tillgängligt material uppskattar jag bolagets

medelsbehov för nu nämnda ändamål till minst 4 miljoner kronor.

Det kan vidare framhållas, alt omkonstruktionen av vissa ugnar enligt

bolagets förslag kan väntas medföra en väsentlig förbättring av rörelseresultatet.

Betraktad för sig beräknas nämnda åtgärd komma att tillföra bolaget

ett årligt bruttotillskott av sådan storlek, att full amortering och förräntning

av det investerade beloppet på jämförelsevis kort tid blir möjlig. Starka

företagsekonomiska skäl talar sålunda för denna investering. Det framtida

ställningstagandet till frågan om bolagets verksamhet föregripes ej genom

ifrågavarande åtgärd. Med hänsyn till vad nu sagts torde någon erinran ej

böra göras mot att bolaget vidtagit den planerade förbättringen å en av

ifrågavarande ugnar utan att avvakta ställningstagandet till bolagets framställningar.

Jag anser vidare, att bolaget bör beredas möjlighet att verkställa

ombyggnaden av de båda andra ugnarna och de övriga förändringar av

anläggningarna, som sammanhänger därmed. Kostnaden härför beräknas till

11 miljoner kronor.

Jag är inte f. n. beredd att tillstyrka, att medelsanvisning till skifferoljebolaget

sker över riksstaten. Bolaget bör sålunda undersöka möjligheterna

att anskaffa de erforderliga medlen på annat sätt, exempelvis genom

banklån. I nuvarande läge torde emellertid bolaget inte vara i stånd att

ställa ur bankmässig synpunkt godtagbar säkerhet för lån av nu avsedd

storlek. Med hänsyn härtill och under hänvisning till nyss anförda skäl

för att i viss utsträckning täcka bolagets medelsbehov föreslår jag, att staten

ställer borgen för det lån bolaget kan komma att upptaga för ifrågavarande

ändamål. Borgensåtagandet torde böra gälla för ett lånebelopp av

högst 15 miljoner kronor. Jag förutsätter, alt bolaget inte utan Kungl. Maj :ts

medgivande upptar andra nya lån än det, för vilket statsgaranti ställes.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att

medgiva all staten må ställa borgen för lån, som upptages

av Svenska skifferoljeaktiebolaget, intill ett belopp av 15

miljoner kronor.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 131 år 1958

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen,

att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Rune Lindquist

580600 Stockholm 1958. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.