Sök i Ratio Lex

Angående vissa ändringar i statens allmänna avlöningsrcglemente, m. m

1958-03-28 · 37 sidor, varav 37 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 37 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1958 A:147, Angående vissa ändringar i statens allmänna avlöningsrcglemente, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr H7 år 1958

1

Nr 147

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående vissa ändringar

i statens allmänna avlöningsrcglemente, m. mgiven

Stockholms slott den 28 mars 1958.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över civilärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Sigurd Lindholm

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås, att riksdagen måtte bemyndiga Kungl. Maj :t att

vidtaga vissa ändringar i statens allmänna avlöningsreglemente, avlöningsreglementet

för folkskolan, avlöningsreglementet för kyrkomusiker, avlöningsreglementet

för övningslärare, prästlönereglementet, avlöningsreglementet

för statsunderstödda folkhögskolor och lantbruksundervisningsanstalter

m. m. samt polislönereglementet. Vissa ändringar är föranledda av

riksdagens redan fattade beslut i olika frågor eller avhängiga av bifall till

förslag, som i tidigare propositioner framlagts för årets riksdag. Ändringar

i avlöningsreglementena påkallas även för lösning av vissa särskilda frågor,

som varit föremål för beredning inom civildepartementet.

Vidare begärs riksdagens bemyndigande för Kungl. Maj :t att utfärda krigsavlöningsbestämmelser

för personal underkastad av Kungl. Maj :t utfärdade

avlöningsbestämmelser, att meddela beslut eller bestämmelser om ökad ledighet

för landfyrpersonal, om avlöningsförmåner till personal vid Grundkallens

fyrplats, om beredskapsersättning till viss personal samt om ändrad

hyressättning för vissa tjänstebostäder, att utfärda ändrade bestämmelser

angående resekostnadsersättning och traktamente till deltagare i kurser i

företagsdemokrati in. in. samt att besluta om löneförbättring för vissa tjänstemän

på indragningsstat.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1958. i samt. Nr 147

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 147 år 1958

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 28 mars

1958.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Lange, Lindholm,

Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Kjellin, Johansson.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen

för civildepartementet, statsrådet Lindholm, frågor om ändringar i gällande

avlöningsreglementen, m. m. samt anför därvid följande.

I olika tidigare propositioner till årets riksdag bär framlagts förslag, som

föranleder ändringar i gällande statliga avlöningsreglementen. I prop. 1958:

110 angående vissa organisations- och anslagsfrågor rörande försvaret har

sålunda framlagts förslag, som medför behov av införande av vissa bestämmelser

i .statens allmänna avlöningsreglemente om biträdande armétekniker.

Vidare har i prop. 1958: 109 angående försöksverksamheten med nioårig enhetsskola

in. m. framlagts förslag, som kan medföra behov av avlöningsföreskrifter

för övningslärare vid den särskilda försöksskolan i Linköping.

Ytterligare förslag av bär avsedd natur har framlagts i bl. a. prop. 1958:

102 angående vissa ändringar beträffande kyrkomusikerorganisationen,

prop. 1958: 104 angående vissa åtgärder för upprustning av universitet och

högskolor samt prop. 1958: 115 angående ändrade grunder för den ekonomiska

förvaltningen av de allmänna läroverken m. m. I anslutning till de i

sistnämnda propositioner framlagda förslagen har begärts riksdagens bemyndigande

för Kungl. Maj :t att vidtaga av förslagen betingade författningsändringar.

Den av 1956 års riksdag (prop. 182, KSU 1, rskr 420) beslutade skolstyrelsereformen

träder i kraft den 1 juli 1958. I prop. 1957: 183 bär såvitt nu är

i fråga — på grundval av överenskommelser, som träffats efter förhandlingar

med berörda personalorganisationer — framlagts förslag om lönesättningen

för bl. a. de skolledartjänster, som inrättas i samband med reformens genomförande.

I fråga om förslagens innebörd torde få hänvisas till propositionen.

Riksdagen har godkänt de framlagda förslagen och bemyndigat

Kungl. Maj:t att, i huvudsaklig överensstämmelse med vad i propositionen

anförts, vidtaga erforderliga åtgärder för förslagens genomförande fr. o. m.

den 1 juli 1958 (SU 178, rskr 390). I propositionen har förutsatts, att frågan

om den närmare regleringen av avlönings- och pensionsförmåner för nu

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj. ts proposition nr IM år 1958

ifrågavarande skolledartjänster i senare sammanhang skulle få anmälas

av chefen för civildepartementet.

Enligt beslut av 1957 års riksdag (prop. 188, SU 179, rskr 397) skall

fr. o. m. budgetåret 1958/59 inrättas en medicinsk högskola i Umeå. I prop.

1958: 81 angående anslag för budgetåret 1958/59 till medicinska högskolan

i Umeå in. m. har framlagts slutliga anslagsäskanden för nästa budgetår beträffande

högskolan. Inrättandet av denna högskola medför behov av ändring

i statens allmänna avlöningsreglemente.

Viss ändring i avlöningsreglementet för statsunderstödda folkhögskolor

och lantbruksundervisningsanstalter m. m. föranleds av 1957 års riksdags

beslut angående folkhögskolans ställning och uppgifter (prop. 146, SU 173,

rskr 387).

Inom civildepartementet har härutöver varit föremål för beredning vissa

andra lönefrågor, som för sin lösning påkallar ändringar i avlöningsreglementena.

Jag torde i detta sammanhang få anmäla ett av särskild sakkunnig1

inom försvarsdepartementet den 26 februari 1958 avgivet betänkande

(stencilerat) med synpunkter och förslag i anledning av översyn av flygtilläggsgrunderna

m. fl. frågor rörande avlöning till flygande personal.

Jag torde vidare få anmäla vissa andra frågor av sådan natur, att de bör

underställas riksdagen. Detta gäller främst frågan om utfärdande av krigsavlöningsbestämmelser

för personal, underkastad av Kungl. Maj :t utfärdade

avlöningsbestämmelser. Jag torde vidare få anmäla frågor om ökad ledighet

för landfyrpersonal, om avlöningsförmåner till personal vid Grundkallens

fyrplats, om beredskapsersättning till viss personal, om ändrad hyressättning

för vissa tjänstebostäder, om resekostnadsersättning och traktamente

till deltagare i kurser i företagsdemokrati in. m. samt om löneförbättring

för vissa tjänstemän på indragningsstat.

I. Vissa ändringar i avlöningsreglementena

Såsom framgår av det tidigare anförda har i vissa propositioner till årets

riksdag begärts bemyndigande för Kungl. Maj :t att besluta om de författningsändringar,

som påkallas vid bifall till framlagda förslag.

Jag torde nu få anmäla frågan om övriga erforderliga ändringar i avlöningsreglementena.

I anslutning till vad som förutsatts i prop. 1957: 183 torde jag i detta

sammanhang få anmäla frågan om den närmare regleringen av avlöningsförmånerna

för vissa skolledartjänster. Härvid är utgångspunkten den av riksdagen

redan beslutade löneställningen för angivna tjänster. Skolstyrelsereformen

medför emellertid härutöver behov av ändringar i avlöningsreglementena,

exempelvis i vad avser kompetensfördelningen mellan olika skol
-

1 Expeditionschefen i försvarsdepartementet K. G. Linden.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 147 år 1958

myndigheter, då det gäller beslut i avlöningsfrågor. Jämväl frågan om ändringar

av sistnämnda natur torde få beröras i förevarande sammanhang.

De ändringar i avlöningsreglementena, som föranledes av skolstyrelsereformen

och den beslutade löneregleringen för skolledare m. m., måste naturligen

utformas med beaktande av de ändringar, som avses skola ske i

stadgebestämmelser och andra föreskrifter av organisatorisk karaktär avseende

berörda område. Med hänsyn till att den slutliga utformningen av

sist angivna bestämmelser ännu icke kan överblickas i alla delar och delvis

är beroende av förslag, som är föremål för riksdagens prövning, synes

det mig icke vara möjligt att i förevarande sammanhang för riksdagen mera

detaljerat redovisa de erforderliga ändringarna i avlöningsbestämmelserna.

Jag torde därför få inskränka mig till att i det följande under de olika avlöningsreglementena

behandla endast vissa ur avlöningsteknisk synpunkt

mera väsentliga spörsmål angående bestämmelsernas utformning.

A. Statens allmänna avlöningsreglemente

(Saar)

Jag torde här få redovisa den närmare innebörden av vissa förslag till

ändringar i Saar. Med hänsyn till ändringarnas karaktär framlägges ej i

detta sammanhang något utarbetat författningsförslag.

1 §•

Reglementets tillämpningsområde m. m.

Av de i anslutning till skolstyrelsereformen inrättade eller förändrade

skolledartjänsterna är skolinspektörstjänsterna rent statliga och motsvarar

i nuvarande skolorganisation närmast de statliga folkskolinspektörstjänsterna.

De blir därmed automatiskt underkastade Saar. Jämväl tjänsterna som

skoldirektör och biträdande skoldirektör (utom i Stockholm, Göteborg och

Malmö) bör inordnas under detta reglemente. Med hänsyn till att dessa

tjänster är kommunala erfordras härför, att desamma införes i 1 mom.

av förevarande paragraf.

Tjänsterna som skoldirektör och biträdande skoldirektör är ordinarie och

tillsättes medelst förordnande för viss tid. För dessa tjänster erfordras vissa

speciella föreskrifter, motsvarande dem, som för vissa andra icke-statliga

tjänster finnes intagna i de särskilda bestämmelserna i 4, 19, 42 och 49 §§

reglementet.

3 §•

För reglementets tillämpning grundläggande bestämmelser

I 1 mom. av förevarande paragraf anges de läroanstalter, som inrymmes

under samlingsbenämningen »Universiteten och vissa högskolor» i de särskilda

bestämmelserna till vissa av reglementets paragrafer. Vid 1957 års

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr l''i7 år 1958

5

riksdag fattades, såsom förut nämnts, beslut om inrättande fr. o. m. budgetåret

1958/59 av en medicinsk högskola i Umeå. I anslutning till att Saiar blir

tillämpligt å den personal vid högskolan, som skall tillsättas och avlönas

av staten, bör bland de under förenämnda samlingsbenämning upptagna

läroanstalterna införas jämväl medicinska högskolan i Umeå.

4 §.

Tjänsters inrättande och lönegradsplacering

I prop. 1958: 110 angående vissa organisations- och anslagsfrågor rörande

försvaret föreslås, att furirsbeställningarna vid tygstaten skall omvandlas

till civilmilitära beställningar för biträdande armétekniker i lönegrad

Ae 7 eller Ae 8. Vid bifall till angivna förslag bör de i förevarande paragraf

för försvaret meddelade särskilda bestämmelserna angående furirer

in. fl. utsträckas att gälla jämväl biträdande armétekniker.

Med hänsyn till att det numera finns ordinarie furirsbeställningar inom

försvaret får jag samtidigt föreslå en sådan omformulering av förberörda

bestämmelser angående furirer in. fl., att desamma kommer att gälla även

i fråga om ordinarie beställningar (jfr prop. 1952: 120).

11 §•

Tjänstemans skyldighet att uppehålla annan tjänst in. m.

Enligt de allmänna bestämmelserna i denna paragraf föreligger skyldighet

för tjänsteman att under sammanlagt högst tre månader av ett och samma

kalenderår uppehålla högre tjänst vid det verk han tillhör.

Enligt de särskilda bestämmelserna för läroverk in. fl. läroanstalter och

för statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården är rektor i princip

skyldig att i motsvarande omfattning uppehålla ledamotstjänst i det

centrala ämbetsverk, varunder han lyder.

Sist angivna bestämmelser torde i samband med skolstyrelsereformens

genomförande böra erhålla ändrat innehåll. Rektor föreslås sålunda i princip

skola hava skyldighet att mottaga jämväl förordnande som skolchef inom

kommunen eller som skolinspektör.

Vidare föreslås att i paragrafen införes en särskild bestämmelse för skoldirektör

och biträdande skoldirektör, som innefattar skyldighet för angivna

tjänstemän att under högst tre månader av ett och samma kalenderår

mottaga förordnande som skolinspektör eller ledamot i skolöverstyrelsen

eller överstyrelsen för yrkesutbildning. För biträdande skoldirektör skall vidare

föreligga motsvarande skyldighet att mottaga förordnande som skoldirektör

inom kommunen.

28 §.

De fall då löneavdrag skall tillämpas

Enligt de särskilda bestämmelserna för häradsrätterna m. fl. domstolar

under förevarande paragraf må häradshövding i vissa fall vid tjänstledighet

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr H7 år 1958

under högst 15 dagar av ett och samma kalenderår åtnjuta oavkortad lön,

under förutsättning att tjänstledigheten icke föranleder särskilda vikariatskostnader.

I anslutning till vad jag föreslår under 31 § i fråga om vikariatsersättning

vid förordnande å domartjänst i domsaga, torde förenämnda bestämmelse

böra ändras så, att oavkortad lön må åtnjutas oberoende av om

tjänstledigheten föranleder särskilda vikariatskostnader.

Enligt de i förevarande paragraf meddelade särskilda bestämmelserna för

läroverk m. fl. läroanstalter och statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården

äger ordinarie och extra ordinarie tjänsteman ävensom sådan

extra lärare eller läraraspirant, som vid tjänstledighetens början tillhör avdragsgrupp

3, enligt vissa regler åtnjuta lön med B-avdrag bl. a. vid

tjänstledighet för studier, som prövas vara av betydelse för tjänstemannens

kompetens för viss uppgift eller befattning inom den skolform, vid vilken

han är anställd. Angivna förmån må åtnjutas sammanlagt högst 360 dagar

under loppet av 10 på varandra följande kalenderår, dock högst 180 dagar

av den tid, under vilken han innehar tjänst inom lönegrad med ett och

samma ordningsnummer.

En av skolöverstyrelsen tillsatt kommitté, benämnd »planeringskommittén»,

har i ett den 15 oktober 1955 dagtecknat betänkande föreslagit, att

tjänstledighet med lön med B-avdrag under 360 dagar i en och samma lönegrad

skall kunna beviljas lärare, som med avseende å teoretisk och praktisk

utbildning är behörig till adjunktstjänst och som avser att förvärva

lektorskompetens. Förslaget bär tillstyrkts av humanistiska sektionen vid

Lunds universitet. Läroverkslärarnas riksförbund har likaledes tillstyrkt

försiaget, men finner att förmånen bör tillkomma jämväl lärare, som icke

fyller angivna krav på teoretisk och praktisk utbildning, om de vid tjänstledighetens

början tillhör avdragsgrupp 3.

I skrivelse den 27 januari 1956 har skolöverstgrelsen i anslutning till planeringskommitténs

förslag hemställt, att Kungl. Maj :t måtte utfärda bestämmelser

om lärares löneförmåner under studier för vinnande av lektorskompetens.

överstyrelsen har därvid föreslagit, att möjligheten till B-avdrag vid

tjänstledighet för här avsett ändamål skall gälla för lärare, som i fråga om

teoretisk utbildning är behörig till adjunktstjänst och som tillhör avdragsgrupp

3. Enligt överstyrelsens mening bör lön med B-avdrag få utgå under

180 dagar utöver vad som eljest enligt gällande bestämmelser kan utgå, dock

med sammanlagt högst 360 dagar under loppet av 10 på varandra följande

kalenderår.

Utlåtanden över skolöverstyrelsens förslag har avgivits av statskontoret

och statens lönenämnd. Statskontoret har avstyrkt förslaget. Statens lönenämnd

har icke framfört annan erinran mot förslaget än att ifrågavarande

rätt till lön med B-avdrag vid tjänstledighet bör begränsas till lärare, som

med avseende å såväl teoretisk som praktisk utbildning är behörig till adjunktstjänst.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 147 år 1958 7

På grund av rådande brist på lektorskompetenta lärare synes det mig

angeläget, att särskilda åtgärder vidtages för att befrämja studier för vinnande

av lektorskompetens. Jag finner mig därför böra föreslå, att bestämmelser

om löneförmåner vid tjänstledighet för här avsett ändamål utfärdas

i anslutning till skolöverstyrelsens förslag. Rätten till angivna förmån bör

emellertid begränsas i enlighet med lönenämndens uttalande. Bestämmelser

i ämnet torde ej böra införas i Saar. Därest riksdagen icke har något häremot

att erinra, torde det därför få ankomma på Kungl. Maj :t att i särskild

ordning meddela föreskrifter av föreslagen innebörd.

31 §.

Vikariatsersättning m. m.

Enligt de allmänna bestämmelserna i förevarande paragraf äger tjänsteman,

som på grund av förordnande uppehåller högre tjänst, åtnjuta vikariatsersättning,

där ej fråga är om vikariatslöneförordnande. En förutsättning

för rätt till sådan ersättning är dock att förordnandet omfattar minst

åtta dagar i följd.

I de särskilda bestämmelserna för hovrätterna och häradsrätterna under

förevarande paragraf stadgas emellertid bl. a., att innehavare av tjänst med

lönegradsbeteckningen Ao, Ae, Af eller Ag och lägst lönegradsnumret 13 icke

äger åtnjuta vikariatsersättning vid förordnande att uppehålla högre ordinarie

eller extra ordinarie tjänst i domsaga, med mindre Kungl. Maj:t därom

förordnar.

I skrivelse den 21 juni 1951 har Sveriges juristförbund hemställt om förhandlingar

rörande upphävande av förenämnda särbestämmelse för hovrätterna

och häradsrätterna. Över denna framställning har samtliga hovrätter

och statens lönenämnd efter remiss avgivit utlåtanden.

I skrivelse den 8 oktober 1953 har förbundet framlagt ett preciserat förslag

till frågans lösning, i stort sett innebärande att med vissa undantag

förordnande å domartjänst i domsaga skall medföra rätt till vikariatsersättning.

Juristförbundet konstaterar, att samtliga remissinstanser ställt sig

i princip tillstyrkande till den förstnämnda framställningen men att i remissyttrandena

den meningen genomgående kommit till uttryck, att de speciella

förhållandena vid domsagorna krävde vissa särbestämmelser. Fortsättningsvis

anföres i juristförbundets skrivelse bl. a. följande.

Behovet av särbestämmelser är beroende främst på två olika omständigheter.

Den ena består däri, att i princip alla arbetsuppgifter i domsaga —

frånsett rent manuellt eller expeditionsmässigt arbete — ankomma på häradshövdingen.

Arbetsfördelningen mellan häradshövdingen och övriga rättsbildade

befattningshavare åstadkommes väsentligen genom att häradshövdingen

erhåller partiell tjänstledighet och annan eller andra befattningshavare

förordnas att utföra de göromål, från vilka häradshövdingen sålunda

erhållit ledigt. Den andra omständigheten är att domsagoarbetet ej är jämnt

fördelat under året. Det mest kvalificerade arbetet förekommer sålunda som

regel endast i begränsad omfattning under de perioder, då häradsrätten har

ferier.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr H7 år 1958

Jämväl över skrivelsen den 8 oktober 1953 har samtliga hovrätter och statens

lönenämnd efter remiss avgivit utlåtanden. Såväl hovrätterna som lönenämnden

delar i huvudsak juristförbundets principiella uppfattning, att vikariatsersättning

bör utgå vid vikariat å domartjänster i domsaga. De speciella

förhållandena i domsagorna anses emellertid medföra, att det för vissa

fall erfordras bestämmelser, som innebär undantag från den allmänna regeln

om rätt till vikariatsersättning.

Såsom av redogörelsen för gällande bestämmelser framgår, har Kungl.

Maj :t möjlighet att medgiva rätt till vikariatsersättning vid förordnande å

domartjänster i domsaga. Denna dispensmöjlighet utnyttjas f. n., i avvaktan

på prövningen av förenämnda framställningar så, att vikariatsersättning

medgives vid förordnanden å häradshövding- och tingsdomartjänst för tid

utöver en månad, dock ej vid partiella förordnanden eller förordnanden under

häradsrätts ferier. Om tjänsteman uppehåller dylik tjänst under längre

tid än en månad och förordnandet fortsätter under häradsrättens ferier eller

med ett partiellt förordnande, medgives vikariatsersättning även under

det fortsatta förordnandet.

Enligt min mening är det knappast motiverat att bibehålla den undantagsställning

i fråga om rätt till vikariatsersättning, som nu gäller i fråga

om domarförordnanden vid domsaga. De allmänna vikariatsbestämmelserna

bör därför kunna göras tillämpliga på de vikariatsförordnanden, varom här

är fråga. Vissa inskränkande regler i fråga om rätt till vikariatsersättning,

betingade av de speciella arbetsförhållandena inom domsagorna, torde emellertid

böra gälla. Jag föreslår därför, att den nuvarande särbestämmelsen för

hovrätterna och häradsrätterna, såvitt denna avser tjänstgöring i domsaga,

ersättes med en föreskrift, enligt vilken Kungl. Maj:t äger rätt att beträffande

vikariat å domartjänst i domsaga utfärda föreskrifter om undantag

från den allmänna regeln om rätt till vikariatsersättning.

35 §.

Lönetillägg vid vissa slag av tjänstgöring

2 mom. Sjötillägg in. m. Enligt punkten 5 av de i förevarande moment

meddelade särskilda bestämmelserna för försvaret gäller angående ersättning

för dykeriarbete vad Kungl. Maj :t därom förordnar. Kungl. Maj :t har

med stöd av detta stadgande utfärdat föreskrifter, som återfinnes i 23 S

tilläggsbestämmelserna till reglementet.

Generaltullstyrelsen har i skrivelse den 21 februari 1958 hemställt, att

nämnda för försvaret gällande bestämmelser måtte få motsvarande tillämpning

på de tjänstemän vid tullverkets kustbevakning, som genomgått utbildning

till bärgningsdykare och utför samma slags arbete som motsvarande

personal i marinen.

Då det synes mig skäligt, att ersättning för dykeriarbete skall kunna utgå

jämväl till ifrågavarande tjänstemän vid tullverkets kustbevakning, före
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj.ts proposition nr 147 år 1958

slår jag, att i de särskilda bestämmelserna för tullverket i förevarande moment

intages bemyndigande för Kungl. Maj :t att förordna om dylik ersättning.

3 mom. Flygtillägg m. in. I skrivelse den 4 april 1952 har chefen för flygvapnet

hemställt om dels förlängd semester för den yngre personalen vid

flygvapnet och dels ökat antal tjänstledighetsdagar med oavkortad lön vid

sjukdom för personal med särskilt ansträngande flygtjänstgöring. Chefen

för flygvapnet har vidare i skrivelse den 14 november 1956 hemställt om

en uppräkning av flygtilläggen ävensom om ändringar i grunderna för åtnjutande

av desamma och därtill anknytande förmåner. I anledning härav

har — efter förhandlingar med vederbörande personalorganisationer — en

teknisk uppräkning av beloppen skett fr. o. m. den 1 juli 1957 (prop. 1957:

173, SU 131, rskr 321). Vid nämnda förhandlingar förutsattes, att en översyn

av flygtilläggsgrunderna och de provisoriskt uppräknade flygtilläggen

skulle ske inom sådan tid, att förslag till nya grunder och belopp kunde

föreläggas 1958 års riksdag.

En översyn av grunderna för särskild ersättning för flygtjänstgöring vid

flygvapnet har, såsom inledningsvis nämnts, verkställts av en av chefen

för försvarsdepartementet inom departementet tillkallad särskild sakkunnig,

till vilken överlämnats förenämnda framställningar från chefen för

flygvapnet. Det av den sakkunnige avgivna betänkandet innehåller icke några

förslag till ändrade flygtilläggsbelopp men innefattar vissa principiella

överväganden i fråga om tilläggsbeloppens differentiering.

I anslutning till de i förenämnda betänkande framlagda förslagen har

förhandlingar förts med berörda personalorganisationer, nämligen Statstjänstemannens

riksförbund (SR), Sveriges akademikers centralorganisation

(SACO) och Tjänstemännens centralorganisation (TCO). Förhandlingarna

har — under förbehåll för Kungl. Maj:ts och riksdagens godkännande —

den 24 mars 1958 lett till överenskommelse, överenskommelsen har den lydelse,

som framgår av bilaga A till statsrådsprotokollet i detta ärende.

Överenskommelsen innebär i fråga om flygtilläggstabellens konstruktion

endast den ändringen, att beställningshavare tillhörande lönegraden A 13

(annan än löjtnant) uppflyttas till närmast högre ersättningsgrupp. Motsvarande

ändring göres i tabellen över flygtraktamenten. Flertalet av de i

flygtilläggstabellen intagna ersättningsbeloppen uppräknas med varierande

belopp, på sätt framgår av överenskommelsen. Uppräkningarna av beloppen

innebär i viss utsträckning ett realiserande av de av utredningsmannen

framlagda principförslagen i fråga om tilläggsbeloppens differentiering.

I fråga om rätt att behålla viss del av flygtillägget i fall, då beställningshavare

på grund av skada, sjukdom eller nedsatt arbetsförmåga är förhindrad

att fullgöra flygtjänstgöring, innebär överenskommelsen eu viss förbättring

för personalen. Den som avstänges från flygtjänstgöring på grund

av sjukdom eller nedsatt arbetsförmåga, som ej har samband med flyg
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr H7 år 1958

tjänstgöringen, skall nämligen, i motsats till vad som nu gäller, äga bibehålla

flygtillägg enligt lika förmånliga grunder som beställningshavare, vilken

på grund av skada eller sjukdom, som äger samband med flygtjänstgöringen,

blivit oförmögen till sådan tjänstgöring.

Den nuvarande regeln om förhöjd lön under återstående anställningstid i

flygvapnet för beställningshavare, som efter minst 12 års flygtjänstgöring

förlorar rätten till flygtillägg, skall enligt överenskommelsen väsentligt uppmjukas.

Vid upphörd flygtjänstgöring till följd av skada eller sjukdom,

som har samband med flygtjänstgöringen, skall nämligen förlusten av rätt

till flygtillägg för flertalet kategorier av beställningshavare kompenseras

med förhöjd lön, oberoende av den tid, varunder dylik tjänstgöring fullgjorts.

Upphör flygtjänstgöringen av annan anledning och har beställningshavaren

ej fullgjort 12 års flygtjänstgöring, skall han dock under ytterligare

högst ett års anställning vid flygvapnet äga uppbära särskild ersättning,

motsvarande 3/4 av det flygtillägg han senast uppburit. Här avsedd löneförhöjning

respektive särskild ersättning skall icke utgå till beställningshavare,

som på grund av förseelse under flygning avkopplas från flygtjänstgöring.

Utredningsmannen har ej funnit skäl att i anledning av förberörda framställning

den 4 april 1952 framlägga förslag om ökat antal fria sjukdagar

för flygande personal. Däremot har han funnit det skäligt, att den personal,

som fullgör särskilt ansträngande flygtjänst, beredes särskilda ledighetsförmåner.

Utredningsmannens förslag på denna punkt innebär i princip,

att tjänstledighet med oavkortad lön skall kunna medges under sä

många dagar, att beställningshavarens årliga ledighet, semestern inräknad,

uppgår till minst 35 dagar. Förhandlingsöverenskommelsen innebär, att bestämmelser

angående ökad ledighet skall meddelas i anslutning till detta

förslag.

I brev till statskontoret den 5 juni 1953 har Kungl. Maj:t meddelat föreskrifter

angående särskilda pensionsunderlag i vissa fall för beställningshavare,

som varit kommenderad till flygtjänslgöring. Enligt överenskommelsen

skall de i sagda brev intagna förutsättningarna för pensionsförhöjning

jämkas med beaktande av de ändrade grunderna i fråga om rätt till

förhöjd lön vid flygtjänstgöringens upphörande. Vad nu sagts avser endast

1947 års allmänna tjänste- och familjepensionsreglementens återstående

giltighetstid.

Den träffade överenskommelsen bör enligt min mening godtagas och underställas

riksdagens prövning. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att

vidtaga erforderliga ändringar i Saar och att — om riksdagen ej har något

att erinra häremot — utfärda föreskrifter i övrigt i huvudsaklig överensstämmelse

med de i överenskommelsen angivna grunderna.

49 §.

Enligt 2 mom. förevarande paragraf må, därest tjänsteman avlider under

tjänstgöring å annan ort än stationeringsorten, av statsmedel bestridas

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr H7 år 1958

kostnaderna för transport av den avlidne till stationeringsorten eller till

annan ort, i sistnämnda fall dock högst med belopp motsvarande kostnaderna

för transport till stationeringsorten.

För innehavare av beställning med lönegradsbeteckningen Eh skall enligt

de i samma paragraf meddelade särskilda bestämmelserna för försvaret

— utöver vad i nyssnämnda moment sägs — gälla, att kostnaderna för

transport av den avlidne till den ort, där han före tillträdandet av anställningen

såsom manskap hade sitt hem, efter vederbörande myndighets bestämmande

må bestridas av statsmedel. Ett stadgande av liknande innehåll

bar i fråga om under militärtjänstgöring avliden värnpliktig intagits i 27 §

2 mom. kungörelsen den 21 december 1945 (nr 881) om värnpliktsavlöning.

För icke ständigt tjänstgörande fast anställd personal samt för frivillig

personal vid försvaret har några bestämmelser om transport av under militärtjänstgöring

avliden icke meddelats. Kungl. Maj :t har emellertid efter

prövning i varje särskilt fall medgivit, att kostnaderna för sådan transport

finge bestridas av statsmedel.

Varken militärersättningsförordningen eller yrkesskadeförsäkringslagen

innehåller bestämmelser om ersättning för transport av avliden.

I skrivelse den 21 december 1955 har chefen för flygvapnet hemställt,

att av statsmedel måtte bestridas kostnaderna för transport av stoftet efter

avliden, icke ständigt tjänstgörande fast anställd eller frivillig till hemorten

eller annan ort, i sistnämnda fall dock högst med belopp motsvarande kostnaderna

för transport till hemorten. Kostnaderna föreslås i framställningen

skola bestridas av statsmedel endast i fall, då fråga är om dödsfall, som

inträffat på grund av olycksfall eller sjukdom under militärtjänstgöring

under sådana förhållanden, att rätt till begravningshjälp enligt militärersättningsförordningen

föreligger.

Försvarets civilförvaltning har i avgivet utlåtande på anförda skäl funnit

den av flygvapenchefen väckta frågan kunna lösas först efter prövning i ett

vidare sammanhang. Intill dess så skett, borde ersättningen liksom hittills

utgå efter Kungl. Maj:ts prövning från fall till fall.

I två likalydande motioner till 1957 års riksdag (I: 131 och II: 158) har

hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t ville hemställa om sådan

ändring i gällande avlöningsbestämmelser, att den för innehavare av beställning

med lönegradsbeteckningen Eh gällande bestämmelsen utsträckes

att gälla även övriga beställnings- och befattningshavare samt reservpersonal

och frivillig personal under tjänstgöring vid krigsmakten. Utlåtanden

över sagda motioner har avgivits av statskontoret, försvarets civilförvaltning

och TCO.

TCO förordar i sitt utlåtande över motionerna, att bestämmelserna om

fri transport till hemorten, även i de fall då denna är dyrare än transporten

till stationeringsorten, skall utsträckas att omfatta ej endast personal vid

krigsmakten utan jämväl övriga statliga befattningshavare.

Statsutskottet framhåller i sitt utlåtande (nr 153) — i anslutning till av

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 147 år 1958

försvarets civilförvaltning och TCO gjorda uttalanden — att den väckta frågan

berör inte endast förhållandena vid försvarsväsendet utan har en vidare

innebörd. Utskottet — som i övrigt delar de i motionerna anförda synpunkterna

— uttalar slutligen önskvärdheten av att frågan i dess helhet bringas

till en lösning så snart förhållandena det medger.

Riksdagen beslöt i överensstämmelse med utskottets hemställan (rskr

373).

Frågan om ändrade bestämmelser rörande gäldandet av kostnader för

hemtransport av befattningshavare, som avlider under tjänstgöring på annan

ort än tjänstgörings- eller stationeringsorten, synes mig böra upptagas

till behandling redan i detta sammanhang. Övervägandena bör därvid i anslutning

till riksdagens beslut icke begränsas till försvarets personal utan

utsträckas till att omfatta all personal, som är underkastad av Kungl. Maj:t

utfärdade avlöningsbestämmelser.

Jag finner mig böra föreslå sådan ändring i 49 § 2 mom. Saar, att den nu

gällande maximeringen av de ersättningsbara kostnaderna för transport av

avliden till annan ort än stationeringsorten slopas i fall, då den ifrågavarande

orten är tjänstemannens hemort.

Därest riksdagen icke har något att erinra häremot, torde det få ankomma

på Kungl. Maj :t att intaga motsvarande bestämmelser om bestridande

av kostnader för transport av under militärtjänstgöring avliden icke ständigt

tjänstgörande samt frivillig vid försvaret i de för dessa personalkategorier

gällande avlöningsbestämmelserna. I likhet med vad som gäller för

aktiv personal och värnpliktiga, bör ersättning utgå, oavsett hur skadan

eller sjukdomen uppkommit, och bör medgivas även vid dödsfall, som inträffar

i samband med inryckning till eller utryckning från militärtjänstgöring.

50 §.

Enligt 1 inom. tredje stycket av förevarande paragraf skall utbetalningen

av för viss månad beräknade kontanta avlöningsförmåner ske tidigast den

tjugu femte dagen och senast den sista helgfria dagen i månaden. Vederbörande

myndighet må dock medgiva, att utbetalningen äger rum tidigast

den tjuguandra dagen i december månad.

Nämnda bestämmelse om tidigare utbetalning av decemberlönen infördes

den 1 juli 1952 och motiverades då med att tjänstemännen eljest ej skulle

kunna få sin lön förrän efter julhelgen (prop. 1952: 204, SU 186, rskr 345).

Föredragande departementschefen fann det visserligen tveksamt, om det på

längre sikt kunde vara till fördel för personalen, att lönen utbetalades tidigare

i månaden än dittills medgivits. Han ville emellertid ej motsätta sig

ett bemyndigande för vederbörande myndighet att utbetala lönen för december

månad tidigare än den 25 :e. Därvid förutsattes dock, att vederbörande

myndighet komme att utnyttja bemyndigandet endast i sådana fall,

då det kunde ske utan större olägenheter och utan merkostnader av någon

betydenhet. Bemyndigandet borde vidare begagnas blott i fråga om sådana

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 147 år 1958

13

grupper av tjänstemän, som med hänsyn till anställningsform eller eljest

föreliggande omständigheter kunde förväntas kvarstå i tjänst under hela

månaden.

År 1957 inföll den 22 december på en söndag, varför tidigaste utbetalningsdagen

för sagda månad blev den 23:e. Kungl. Maj:t medgav genom

kungörelse den 10 oktober 1957, nr 552, att måndagen den 23 december fick

inarbetas, till följd varav flertalet tjänstemän torde ha varit tjänstefria

sagda dag. Även om vissa särskilda åtgärder vidtogs för att möjliggöra utkvittering

av lön sistnämnda dag, torde i vissa fall tjänstemännen ej kunnat

erhålla lönen för december förrän efter julhelgen. För att undvika ett

upprepande härav föreslår jag, att bemyndigandet för vederbörande myndighet

att medge tidigare löneutbetalning i december utvidgas så, att utbetalningen

må ske tidigast den 21 :e, om den 22 :e infaller på en söndag.

B. Övriga avlöningsreglementen

Vissa ändringar erfordras jämväl i avlöningsreglementet för folkskolan

den 30 juni 1948 (nr 437), avlöningsreglementet för kyrkomusiker den 9

juni 1950 (nr 385), avlöningsreglementet för övningslärare den 9 juni 1950

(nr 386), prästlönereglementet den 29 juni 1951 (nr 577), avlöningsreglementet

för statsunderstödda folkhögskolor och lantbruksundervisningsanstalter

m. m. den 27 augusti 1951 (nr 615) och polislönereglementet den 14

maj 1954 (nr 226).

I fråga om samtliga angivna författningar gäller, att deras lydelse ej fastställts

av riksdagen. Med hänsyn härtill begränsar jag mig beträffande desamma

till att redovisa de erforderliga ändringarna.

Ändring svarande mot den under A i 49 § 2 mom. Saar föreslagna bör

ske i 26 § 2 mom. avlöningsreglementet för kyrkomusiker, 21 § 2 mom. avlöningsreglementet

för övningslärare, 44 § 2 mom. prästlönereglementet,

30 § 2 mom. avlöningsreglementet för statsunderstödda folkhögskolor och

lantbruksundervisningsanstalter in. m. samt 22 § 2 mom. polislönereglementet.

Vidare bör den ändring, som under A föreslagits i 50 § 1 mom. Saar, även

ske i 36 § 1 mom. avlöningsreglementet för folkskolan, 27 § 1 mom. avlöningsreglementet

för kyrkomusiker, 22 § 1 mom. avlöningsreglementet för

övningslärare, 45 § 1 mom. prästlönereglementet, 31 § 1 mom. avlöningsreglementet

för statsunderstödda folkhögskolor och lantbruksundervisningsanstalter

in. m. samt 23 § 1 mom. polislönereglementet.

Avlöningsreglementet för folkskolan (Arf)

Tjänsterna som rektor vid det obligatoriska skolväsendet, vilka i nuvarande

organisation närmast motsvaras av distriktsöverlärarljänster och befattningar

som annan överlärare, bör hänföras under Arf; detta även såvitt

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 147 år 1958

gäller rektorstjänster inom kommun med försöksverksamhet eller med i

folkskolan inbyggd realskollinje.

I Arf erfordras i övrigt åtskilliga ändringar, som äger samband med skolstyrelsereformen

och den ändrade skolledarorganisationen. Erinras må att

fr. o. m. den 1 juli 1958 begreppet skoldistrikt bortfaller, vilket medför behov

av ändringar i ett flertal stadganden. De erforderliga ändringarna blir

i övrigt i viss utsträckning avhängiga av utformningen av blivande stadgeföreskrifter.

Jag torde i det följande få redovisa förslag till vissa ändringar, som berör

frågor av större materiell betydelse ur avlöningssynpunkt, ävensom vissa

andra överväganden.

Vissa ändringar erfordras till en början i 4 § 7 mom. reglementet. Enligt

stadgandets nuvarande lydelse föreligger skyldighet för distriktsöverlärare

att för högst tre månader under ett och samma kalenderår mottaga förordnande

att uppehålla ledamotstjänst i skolöverstyrelsen eller tjänst som statens

folkskolinspektör. Rektor vid det obligatoriska skolväsendet bör vara

skyldig att för motsvarande tid mottaga förordnande som skolchef i kommunen,

skolinspektör eller ledamot i skolöverstyrelsen eller överstyrelsen

för yrkesutbildning.

I 9 § reglementet meddelas föreskrifter om ordinarie lärares förflyttningsskyldighet.

Bestämmelserna bör utformas så, att det framgår att de ej är tilllämpliga

på rektor.

Den beslutade löneregleringen för skolledare innefattar att i åtskilliga fall

avlöningsförstärkningar, befattningsarvoden eller andra årsarvoden skall

utgå. Under avsnittet Lönetillägg och särskilda ersättningar i Arf föreslås

skola intagas bestämmelser om avlöningsförstärkning till rektor vid skolenhet

samt befattningsarvoden till rektor, tillika skolchef, och förste rektor.

Bestämmelser om årsarvoden till studierektor och tillsynslärare bör däremot

utfärdas i särskild ordning.

Under förenämnda avsnitt i Arf torde vidare böra intagas vissa föreskrifter

beträffande reseersättning. Erinras må sålunda att till skolchef, å vilken

Saar blir tillämpligt, ersättning vid förrättning och tjänsteresa kommer att

utgå enligt allmänna resereglementet. Motsvarande förmåner bör tillkomma

jämväl skolchef, som är underkastad Arf.

I detta sammanhang må upptagas frågan om rätt till ersättning för flyttningskostnad

samt rätt till anstånd med ändring av stationeringsort för

Arf underkastade rektorer och ordinarie eller extra ordinarie lärare vid tillträde

av tjänst såsom skoldirektör, biträdande skoldirektör eller skolinspektör.

Motsvarande möjligheter till angivna förmåner synes böra tillskapas,

som de vilka vid tillträde av dylik tjänst föreligger för rektorer och

lärare med avlöning enligt Saar. I den mån blivande stadge- och instruktionsbestämmelser

utformas så, att skyldighet kommer att åvila skolledare

eller lärare vid det obligatoriska skolväsendet att deltaga i av skolstyrelsen

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr H7 år 1958

15

eller statlig myndighet anordnade konferenser eller sammanträden, bör vidare

ersättning i samband med resor till dylika sammankomster kunna utgå.

Därest riksdagen ej har något häremot att erinra, torde Kungl. Maj:t

böra äga utfärda föreskrifter i förut angivna hänseenden.

Avlöningsreglementet för övningslärare (Arö)

Jämväl i Arö erfordras vissa ändringar, som äger samband med skolstyrelsereformen.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att besluta om dessa.

I skrivelse den 28 augusti 1957 har skolöverstyrelsen hemställt om vissa

ändringar i stadgan och avlöningsreglementet för övningslärare för att skapa

möjlighet att inrätta övningslärartjänster med undervisning enbart i barnavård.

Därest dylika tjänster inrättas, bör de jämställas med övningslärartjänster

i hushållsgöromål (hemkunskap). De för ifrågavarande tjänster

erforderliga avlöningsföreskrifterna torde åtminstone tills vidare böra meddelas

i särskild ordning. Därest riksdagen ej har något att erinra häremot,

torde det få ankomma på Kungl. Maj :t att utfärda angivna föreskrifter.

Vid 1957 års riksdag beslöts inrättande av en särskild statlig försöksskola

i Linköping. Då behovet av övningslärare under försöksskolans första läsår

var svårt att bedöma, förutsattes att undervisningen i övningsämnen i

första hand skulle bestridas av timlärare. Kungl. Maj :t utverkade emellertid

riksdagens bemyndigande att, om så visade sig mer ändamålsenligt, få

inrätta ordinarie övningslärartjänster (prop. 1957: 106, SU 127, rskr 317).

Vid samma års riksdag erhöll Kungl. Maj :t jämväl bemyndigande att, såvitt

avsåg budgetåret 1957/58, meddela erforderliga avlöningsbestämmelser för

dylika övningslärartjänster vid sidan av Arö, om Kungl. Maj:t så prövade

lämpligt (prop. 1957: 158, SU 118, rskr 301).

Försöksskolan, som ännu icke kunnat träda i funktion, beräknas enligt

prop. 1958: 109 träda i verksamhet fr. o. m. läsåret 1958/59. Därest riksdagen

icke har något att erinra häremot, torde jämväl under nyssnämnda

läsår Kungl. Maj :t äga rätt att, om så prövas lämpligt, meddela erforderliga

avlöningsbestämmelser för övningslärartjänster vid försöksskolan vid sidan

av avlöningsreglementet.

Avlöningsreglementet för statsunderstödda folkhögskolor och lantbruksundcrvisningsanstatter

m. m.

Genom beslut den 18 december 1957 har riksdagen godkänt vissa av Kungl.

Maj:t förordade riktlinjer för folkhögskolans ställning och uppgifter, att

tillämpas tills vidare från och med arbetsåret 1958/59 (prop. 146, SU 173,

rskr 387). Skolöverstyrelsen bär i särskilda skrivelser den 17 februari och

den 21 mars 1958 lämnat förslag till ändringar i avlöningsreglementet för

statsunderstödda folkhögskolor och lantbruksundervisningsanstalter m. in.,

som föranleds av sagda riksdagsbeslut.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 147 år 1958

Enligt 6 § 1 mom. reglementet äger rektor vid folkhögskola utan sommarkurs

åtnjuta 90 procent av lönen enligt statens löneförordning, dock

med rätt för skolöverstyrelsen att under vissa förutsättningar medge full

lön. Riksdagens förenämnda beslut innebär bl. a., att här avsedd folkhögskolas

årliga minimilästid skall förlängas från 24 till 30 veckor. Som konsekvens

av den ökade arbetsbörda, som kommer att åvila rektor genom denna förlängning

av lästiden, finner skolöverstyrelsen det skäligt, att lönen till rektor

vid sådan folkhögskola höjes till 95 procent.

Riksdagens beslut innebär vidare, att de nu förekommande statsunderstödda

fortsättnings- och folkbildningskurserna skall ersättas med ämneskurser.

Detta medför behov av en formell ändring i 6 § 2 mom.

Skolöverstyrelsen har slutligen i sin skrivelse den 21 mars 1958 framhållit,

att överstyrelsen genom 1957 års riksdagsbeslut fått möjlighet att medgiva

anordnande under ett och samma arbetsår av två kurser av samma omfattning

som en vinterkurs eller av tre sådana kurser under loppet av två

arbetsår. En dylik kursdubblering är i första hand tänkt som en försöksverksamhet.

Den kan komma att skapa vissa problem med avseende bl. a.

på lärarnas anställningsförhållanden och avlöningsvillkor. I avvaktan på

närmare erfarenheter av hur dessa kurser kan komma att bli utformade,

har överstyrelsen ansett sig icke kunna framlägga förslag till definitiva bestämmelser

härom. Frågan om anställningens art och avlöningen bör enligt

överstyrelsens mening tills vidare underställas Kungl. Maj :t från fall till

fall.

Skolöverstyrelsen har berett Svenska folkhögskolans lärarförening tillfälle

till överläggningar rörande här berörda frågor. Föreningen har därvid biträtt

samtliga överstyrelsens nyss nämnda förslag.

Kungl. Maj :t torde böra utverka riksdagens bemyndigande att besluta om

förut angivna ändringar i avlöningsreglementet. Därest riksdagen icke bär

något att erinra häremot, bör det vidare få ankomma på Kungl. Maj :t att i

fall, då kursdubblering anordnas, tills vidare besluta om anställnings- och

avlöningsvillkoren för därav berörda lärare.

II. Krigsavlöningsbestämmelser in. in.

1945 års krigsavlöningsreglemente för militär och civilmilitär personal vid

försvaret (SFS 1945:833) är utarbetat med beaktande av de erfarenheter,

som vunnits under tiden för den förstärkta försvarsberedskapen under andra

världskriget. Reglementet, som icke satts i kraft, kan emellertid icke anses

användbart under nuvarande förhållanden. Det bygger sålunda på fredsavlöningsbestämmelser,

som numera upphört att gälla.

I anslutning till 1947 års allmänna lönereglering bemyndigade riksdagen

Kungl. Maj :t att, innan nytt krigsavlöningsreglemente utfärdats, besluta om

de ändringar i gällande krigsavlöningsreglemente, som påkallades av löne
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 147 år 1958

regleringen (prop. 1947: 281, SU 233, rskr 442). Kungl. Maj :t bemyndigades

vidare genom beslut av 1948 års riksdag (prop. 225, SU 165, rskr 351) att,

därest värnpliktiga med stöd av 28 § värnpliktslagen skulle inkallas till militärtjänstgöring,

innan nytt krigsavlöningsreglemente utfärdats, besluta om

de ändringar i gällande krigsavlöningsreglemente, som påkallades av den

nya löneregleringen för statens tjänstemän, eller utfärda provisoriskt krigsavlöningsreglemente.

År 1947 hade tillkallats särskilda sakkunniga (1947 års krigsavlöningssakkunniga)

för att verkställa översyn av krigsavlöningsreglementet. De

sakkunniga har den 31 januari 1951 avgivit betänkande (stencilerat) med

förslag i ämnet.

1 prop. 1951: 190 förklarade sig dåvarande chefen för civildepartementet

icke beredd alt på grundval av de sakkunnigas förslag upptaga frågan om

nytt krigsavlöningsreglemente till behandling. I enlighet med förslag i propositionen

erhöll Kungl. Maj:t bemyndigande (SU 164, rskr 307) att i avvaktan

på slutgiltiga bestämmelser utfärda provisoriska krigsavlöningsbestämmelser,

därest behov härav skulle uppkomma.

Krigsavlöningssakkunnigas förslag har efter remissbehandling varit föremål

för överarbetning inom civildepartementet genom särskild sakkunnig.

Resultatet av denna överarbetning har redovisats i två promemorior, en av

den 31 maj 1954 med förslag till krigsavlöningsreglemente för personal vid

krigsmakten (militärt krigsavlöningsreglemente) och en av den 21 december

1955 med förslag till kungörelse med avlöningsbestämmelser för militär

och civilmilitär personal m. fl. vid krigsmakten under beredskapstillstånd

in. m. (kungörelse om beredskapsavlöning). Då innehållet i dessa promemorior

i vissa hänseenden väsentligt avvek från de krigsavlöningssakkunnigas

förslag, har även promemoriorna varit föremål för remissbehandling.

För civil personal vid krigsmakten samt för personal vid den allmänna

civilförvaltningen och i statsunderstödd verksamhet med lön enligt av Kungl.

Maj :t utfärdade avlöningsbestämmelser har några krigsavlöningsbestämmelser

motsvarande dem, som intagits i 1939 och 1945 års krigsavlöningsreglementen

för personalen vid krigsmakten, icke utfärdats. I samband med den

under andra världskriget intagna förstärkta försvarsberedskapen utverkade

Kungl. Maj :t av riksdagen bemyndigande att meddela särskilda avlöningsföreskrifter

vid eventuell övergång till krisadministration. Sådant bemyndigande

lämnades av riksdagen för ett budgetår i sänder. Beträffande innebörden

av bemyndigandena torde få hänvisas till prop. 1940: 294. Bemyndigandena

utnyttjades endast i begränsad utsträckning.

För att inom civildepartementet biträda med utredning av frågan om de

avlöningsbestämmelser, som borde gälla vid en övergång helt eller delvis till

krisadministration, tillkallades enligt Kungl. Maj:ts beslut den 16 februari

1951 särskilda sakkunniga. I avvaktan på resultatet av denna utredning begärdes

i nyssnämnda prop. 1951:190 bemyndigande för Kungl. Maj:t att

provisoriskt meddela erforderliga bestämmelser i fråga om avlönings- och

2 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 147

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 147 år 1958

pensionsförhållanden vid övergång till krisadministration. Riksdagen lämnade

det sålunda begärda bemyndigandet (SU 164, rskr 307).

I ett den 30 november 1951 avgivet betänkande (stencilerat) har de sakkunniga

framlagt förslag till civilt krigsavlöningsreglemente för tjänstemän,

å vilka Saar äger tillämpning, avsett att gälla under krig och av krig föranledda

särskilda förhållanden. Förslaget har efter remissbehandling överarbetats

inom civildepartementet.

Frågan om utbetalning av löner och pensioner under krig och av krig föranledda

utomordentliga förhållanden har tagits upp till behandling i en av

särskild utredningsman inom finansdepartementet den 20 juni 1955 avgiven

promemoria med förslag till allmänna riktlinjer för underlättande av utbetalningsväsendet

m. in. under krig. I promemorian har förutsatts, att avlöningsbestämmelserna

skall utformas i huvudsaklig överensstämmelse med

framlagda förslag till civila och militära krigsavlöningsreglementen. För att

möjliggöra utbetalning av lön till tjänstemans hustru eller annan förmånstagare

samt för att underlätta uträkning och utbetalning av lön till tjänstemannen

själv föreslås i promemorian, att såväl tjänstemannen som förmånstagaren

skall förses med en särskild handling, kallad lönebevis. Detta bevis

skall medföra rätt för innehavaren att, då utbetalning på grund av rådande

förhållanden icke kan ske i vanlig ordning, på valfri postanstalt utkvittera

på beviset angivet belopp. Utredningsmannen föreslår vidare, att på lönebeviset

upptaget belopp skall utgöra lönen minskad med preliminär skatt,

uträknad efter viss schablon.

Pension sutbetalningen under krig föreslås ske efter i huvudsak samma

system som löneutbetalningen.

I prop. 1957: 176 med förslag till viss för krigsförhållanden avsedd beredskapslagstiftning

inom finansdepartementets verksamhetsområde anför departementschefen

bl. a., att någon erinran enligt hans mening icke funnes

att göra mot att, för den händelse löne- och pensionsbevis — utformade i

huvudsaklig överensstämmelse med utredningsmannens förslag — komme

att utfärdas, man därvid använde sig av ett efter viss schablon beräknat skatteavdrag.

Den vidare beredningen av frågan om utbetalning av löner och pensioner

ankom enligt departementschefens mening på civildepartementet.

Vad sålunda uttalats föranledde ingen erinran från riksdagen (BevU 51,

rskr 384). Med stöd av riksdagens beslut utfärdades den 20 december 1957

förordning (nr 686) om taxeringsväsendet under krigsförhållanden m. in. Enligt

3 § förordningen äger Kungl. Maj :t bl. a. möjlighet föreskriva, att avdrag

för preliminär skatt skall kunna ske efter viss schablon. Angivna möjlighet

torde kunna utnyttjas vid tillskapande av ett system med löne- och

pensionsbevis.

Hänvisning till krigsavlöningsbestämmelser förekommer i Saar och i övriga

av Kungl. Maj :t utfärdade avlöningsreglementen. Sålunda stadgas i

19 § 2 mom. förstnämnda reglemente att för tjänsteman, vilken i egenskap

av innehavare av i reglementet avsedd tjänst åtnjuter avlöningsförmåner

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 147 är 1958

enligt krigsavlöningsbestämmelser, nämnda förmåner skall träda i stället

för å tjänsten eljest utgående avlöningsförmåner. Motsvarande stadgande

återfinnes i 16 § 2 mom. prästlönereglementet, 4 § 2 mom. avlöningsreglementet

för statsunderstödda folkhögskolor och lantbruksundervisningsanstalter

m. m. samt 4 § 2 mom. polislönereglementet. I 28 § I, punkt 2 Saar och

motsvarande författningsrum i övriga av Kungl. Maj :t utfärdade avlöningsreglementen

hänvisas i fråga om löneförmåner vid tjänstledighet för militärtjänstgöring,

då krigsavlöningsreglementet är tillämpligt å tjänstemannen,

till av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser.

Även i av Kungl. Maj :t utfärdade pensionsreglementen återfinnes bestämmelser,

som syftar till att reglera sammanträffandet av förmåner enligt

vederbörande pensionsreglemente och förmåner enligt krigsavlöningsreglementet.

Departementschefen

Såsom av det tidigare anförda framgår, har Kungl. Maj :t genom beslut av

1951 års riksdag erhållit bemyndigande att — i avvaktan på att mera definitiva

bestämmelser kunde utfärdas — provisoriskt meddela erforderliga

krigsavlöningsbestämmelser ävensom föreskrifter i fråga om avlönings- och

pensionsförhållanden vid en övergång till krisadministration. Under den

därefter gångna tiden har frågan om utformningen av krigsavlöningsbestämmelser,

avsedda att ersätta 1945 års krigsavlöningsreglemente ävensom

att under krig reglera avlöningsförhållandena för civil personal, underkastad

statliga avlöningsbestämmelser, varit föremål för ett omfattande utredningsarbete.

Jag torde nu få anmäla frågan om utfärdande av dylika bestämmelser.

Jag vill härvid först upptaga frågan om formen för riksdagens medverkan

vid bestämmelsernas utfärdande. Under de år förberedelsearbetet till

här avsedda nya krigsavlöningsbestämmelser pågått, har det kunnat konstateras,

att de fortgående förändringarna i de för fred gällande avlöningsbestämmelserna

medfört behov av upprepade överarbetningar av gjorda författningsutkast.

Detta förhållande jämte den omständigheten, att den inom

civildepartementet tillkallade löneförfattningsberedningen har till uppgift

att överarbeta de statliga avlöningsreglementena, finner jag tala mot att

utarbetade författningsförslag underställes riksdagen för godkännande. Vid

de ingående överväganden, som ägnats de tilltänkta bestämmelsernas sakinnehåll

och formella uppställning, bär jag kommit till den uppfattningen,

att för riksdagen endast bör redovisas vissa huvudgrunder för avlöningsförmånernas

avvägning och att Kungl. Maj:t bör erhålla bemyndigande att med

iakttagande av angivna grunder utfärda och besluta om ändringar i författningarna.

Ett bemyndigande av angivna innebörd torde jämväl giva möjlighet

till en överskådligare redigering av bestämmelserna, eftersom någon

gränsdragning mellan bestämmelser, som är bundna med riksdagen, och

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 147 år 1958

bestämmelser, som Kungl. Maj :t äger utfärda utan riksdagens hörande, icke

skulle behöva göras.

Det må framhållas, att en sådan ordning för bestämmelsernas utfärdande,

som här förut angivits, icke skulle innebära någon mera betydande avvikelse

i sak i förhållande till 1945 års krigsavlöningsreglemente. Angivna reglemente

utfärdades visserligen med stöd av riksdagens beslut men präglas av

att i åtskilliga hänseenden möjlighet att medgiva avvikelser från bestämmelserna

tillkommer Kungl. Maj :t. I fråga om exempelvis krigslön under

tjänstledighet, förplägnad, inkvartering, utrustning och sjukvård skall vidare

enligt reglementet gälla, vad Kungl. Maj :t därom förordnar.

Vad tidigare anförts om de fortgående ändringarna i fredsavlöningsbestämmelserna

medför jämväl att med utfärdandet av krigsavlöningsbestämmelserna

torde böra anstå till dess behov av dylika bestämmelser är förhanden.

Jag förutsätter härvid, att utarbetade författningstexter skall föreligga

och att de fortlöpande skall hållas aktuella med beaktande av ändringar i

tredsavlöningsbestämmelserna. Utfärdandet av bestämmelserna skall sålunda

kunna ske med kort varsel.

Såsom tidigare anförts är 1945 års krigsavlöningsreglemente — eftersom

det bygger på fredsavlöningsbestämmelser som upphört att gälla — föråldrat.

Det bör sålunda redan nu upphävas. Så bör också ske med vissa andra

kungörelser med avlöningsföreskrifter för krigs- eller beredskapstillstånd,

vilka utfärdades under det senaste världskriget och som formellt ännu gäller.

Jag torde härefter få redovisa vissa överväganden beträffande de tilltänkta

krigsavlöningsbestämmelsernas utformning.

Såvitt gäller motsvarigheten till de bestämmelser, som nu återfinnes i

1945 års krigsavlöningsreglemente, vill jag till en början framhålla följande.

Angivna bestämmelser bör i princip äga tillämpning å militär och

civilmilitär personal vid försvaret på motsvarande sätt som enligt förenämnda

krigsavlöningsreglemente. Dock bör även civilförsvarspliktig personal,

som tages i anspråk för tjänstgöring vid krigsmakten, omfattas av

bestämmelserna. Bestämmelser bör meddelas icke blott för krigstillstånd utan

även för beredskap, bl. a. i betraktande av att enhetliga fredsavlöningsbestämmelser

icke gäller för samtliga personalkategorier. Vidare må erinras,

att fredsavlöningsbestämmelserna för den fast anställda, icke ständigt

tjänstgörande personalen vid försvaret utformats med beaktande av den

begränsade tjänstgöringsskyldighet, som under fred åvilar denna personal.

Detta medför att jämväl bestämmelserna för beredskap i flera avseenden

måste innebära avvikelser från fredsavlöningsbestämmelserna.

I fråga om civil personal med avlöning enligt statliga avlöningsreglementen

finner jag mig böra föreslå, att fredsavlöningsbestämmelser i princip

skall tillämpas jämväl under beredskapstillstånd. Härvid kan emellertid fråga

uppkomma om utfärdande av vissa kompletterande eller från fredsbe
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 1i7 år 1958

21

stämmelserna avvikande föreskrifter. Särskilda krigsavlöningsbestämmelser

bör däremot vid krigstillstånd träda i stället för fredsavlöningsbestämmelserna.

Förberedelsearbetet bär såvitt gäller krigsavlöningsbestämmelserna

hittills inriktats särskilt på de bestämmelser som skulle tillämpas på personal,

som är underkastad Saar, men avses efter hand skola omfatta jämväl

personal med avlöning enligt andra statliga avlöningsreglementen.

I fråga om huvudgrunderna för de tilltänkta bestämmelsernas utformning

vill jag framhålla följande.

För krigstillstånd tillämpliga bestämmelser bör utformas med absolut

tonvikt på enkelhet och lättillämplighet. Avkall måste härvid göras på vissa

av de principer, som är grundläggande för fredsavlöningsbestämmelsernas

utformning, och en mera schablonmässig avvägning av förmånerna eftersträvas.

För att vinna administrativ lätthanterlighet måste å ena sidan eftergivas

vissa kontrollkrav från statens sida beträffande förmånernas åtnjutande

och å andra sidan anställningshavarna vara beredda att släppa

kravet på vad man brukar kalla millimeterrättvisa.

De för krig tillämpliga militära avlöningsbestämmelserna torde, med beaktande

i övrigt av vad nyss anförts, böra utformas i enlighet med följande

huvudgrunder.

Avlöningen bör utgå i form av krigslön och särskilda förmåner. Krigslönen

skall för fast anställd personal utgå i form av månadslön och terminslön

och för värnpliktiga i form av enbart terminslön. Månadslön förutsättes

skola utgå efter ortsgrupp 5 och löneklassuppflyttningar ske endast vid befordran

eller krigskonstituering och då enligt förenklade regler. Terminslön

bör anknytas till tjänstegrad (tjänsteklass). Förenklade bestämmelser om

löneavdrag införes. Den som är krigsfånge, internerad hos främmande makt

eller anmäld som saknad bör i princip få bibehålla lönen. Beträffande kontanta

avlöningsförmåner vid sidan av lönen bör gälla förenklade regler. I

vissa fall bör förmånerna bortfalla. Rätten till fri inkvartering och förplägnad

resp. kontant ersättning härför utsträckes. Rätt till fri transport och fri

inkvartering och förplägnad bör gälla vid inställelse- och tjänsteresor ävensom

för resor vid krigsledighet. Beklädnad och utrustning erhålles såsom

lån. Fri sjukvård bör åtnjutas.

För beredskapstillstånd erfordras ej så stora avvikelser från fredsavlöningsbestämmelserna

som i fråga om bestämmelserna för krig. Vissa förenklingar

bör dock genomföras.

För civil personal bör krigsavlöningsbestämmelserna i viss omfattning utformas

i anslutning till vad som förutsatts beträffande militär personal. Så

bör gälla beträffande månadslön, löneklassuppflyttning, lön under tjänstledighet,

krigsfångenskap och internering hos främmande makt in. in., fri

transport samt inkvartering och förplägnad vid tjänsteresa in. in. och fri

sjukvård. Härutöver förutsättes bl. a. att tjänsteman skall vara skyldig att

uppehålla annan t jänst, vid vilken lön utgår enligt av Kungl. Maj:t meddelade

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr H7 år 1958

avlöningsbestämmelser. Tjänsteman, som på grund av att verksamheten inskränkes

eller upphör eller av annan anledning icke kan beredas arbete,

förutsättes skola kunna permitteras med rätt att bibehålla lönen, såvitt gäller

icke-ordinarie tjänsteman dock endast för tid motsvarande uppsägningstiden.

Rätt till semester och ferier skall icke föreligga; i stället införes ökad

möjlighet till tjänstledighet med oavkortad lön. Vikariatsersättning, gottgörelse

för övertidstjänstgöring och obekvämhetstillägg förutsättes icke skola

utgå. Samma bör gälla beträffande vissa tilläggsarvoden, som anknyter

till tjänstgöring av tillfällig natur eller bär karaktären av ersättning för arbete

utöver normal arbetstid eller å obekväm arbetstid. För tilläggsarvoden,

som må bibehållas under krig, förutsättes skola tillämpas schablonmässiga

beräkningsgrunder.

Frågan om utbetalningssystemet för löner och pensioner, i fall då utbetalningen

på grund av krigsförhållanden icke kan ske på vanligt sätt, bör enligt

min mening kunna lösas i viss överensstämmelse med de riktlinjer, som

anges i den förenämnda promemorian av den 20 juni 1955.

Jag vill i detta sammanhang framhålla, att en utformning av krigsavlöningsbestämmelserna

i enlighet med de huvudgrunder, jag tidigare föreslagit,

i icke oväsentlig grad skulle underlätta en lösning enligt de i promemorian

angivna riktlinjerna.

Under åberopande av vad jag i det föregående anfört, hemställer jag, att

Kungl. Maj :t måtte inhämta riksdagens bemyndigande att i huvudsaklig

överensstämmelse med de huvudgrunder, för vilka jag i det föregående redogjort,

utfärda krigsavlöningsbestämmelser för personal underkastad av

Kungl. Maj :t utfärdade avlöningsbestämmelser. Kungl. Maj :t torde vidare

böra utverka bemyndigande att vidtaga de ändringar i gällande avlöningsoch

pensionsreglementen, som erfordras för att anknyta krigsavlöningsbestämmelserna

till desamma, ävensom att efter vidare utredning meddela

närmare föreskrifter rörande utformningen och användningen av löne- och

pensionsbevis.

III. Vissa särskilda frågor

ökad ledighet för landfyrpersonal

Inom arbetsområden, där arbetets behöriga gång kräver tjänstgöring å

sön- och helgdag, skall enligt 10 § 3 mom. Saar tjänsteman beredas frihet

från tjänstgöring minst varannan sådan dag, om ej vederbörande myndighet

av särskilda skäl annorlunda bestämt.

Inom sjöfartsstyrelsens förvaltningsområde finnes personalgrupper med

arbetsuppgifter, som måste fullgöras under veckans alla dagar, och för

vilka grupper det av praktiska och organisatoriska skäl icke är möjligt att

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Mnj:ts proposition nr 147 år 1958

utan oproportionerligt stora kostnader ordna tjänstefrihet på sätt i nyssnämnda

stadgande föreskrives. För dessa grupper har särskilda föreskrifter

om kompensationsledighet för sön- och helgdagstjänstgöring därför måst

meddelas.

För landfyrpersonal gäller sedan den 1 juli 1950, att tjänsteman kvartalsvis

äger åtnjuta ledighet med oavkortade löneförmåner under högst så

många dagar som motsvarar halva antalet av de sön- och helgdagar under

nästföregående kalenderkvartal, varunder tjänstemannen icke varit ledig.

För personal vid lotsplatser samt å lotsdistriktens tjänstefartyg har i enlighet

med beslut vid 1952 års riksdag (prop. 134, SU 154, rskr 301) frågan om

kompensation för sön- och helgdagstjänstgöring lösts genom en s. k. fritidsreglering.

Denna innebär, att tjänsteman för varje kalendermånad, varunder

han fullgjort tjänstgöring under minst 25 dagar, erhåller 5 fridygn.

Uppgår antalet tjänstgöringsdagar inklusive fridygn icke till 25, reduceras

antalet fridygn enligt en av vederbörande myndighet fastställd tabell. Fridygnen

skall om möjligt utgå under den kalendermånad, varå ledigheten

belöper, men kan under vissa förutsättningar uttagas i efterhand och då

även i form av viss tids sammanhängande ledighet.

I framställning den 23 april 1957 har Civila statsförvaltningens tjänstemannaförbund

hemställt, att den fritidsreglering, som gäller för personalen

vid lotsplatserna och å lotsdistriktens tjänstefartyg, måtte utsträckas till

att omfatta jämväl landfyrpersonalen.

Frågan om beredande av bättre kompensation för sön- och helgdagstjänstgöring

åt landfyrpersonalen väcktes redan 1952 av Fyrpersonalens

förening. Sjöfartsstyrelsen bär sedermera vid olika tillfällen tagit upp frågan

om utökad ledighet för landfyrpersonalen samt äskat medel för härför erforderlig

personalförstärkning. I årets statsverksproposition (X ht, p. 61)

har till behandling upptagits fråga om införande för landfyrpersonalen av

en fritidsreglering, motsvarande den som gäller för lotsplatsernas personal

m. fl. Chefen för handelsdepartementet har därvid förutsatt, att, därest

resultatet av en prövning av förslaget skulle medföra ökade utgifter för

staten, vederbörande anslagspost får överskridas med härför erforderligt

belopp.

Med hänsyn till de förmåner i form av ökad ledighet, som kommit andra

grupper inom lots- och fyrstaten till del, bör enligt min mening en förbättring

av landfyrpersonalens kompensation för sön- och helgdagstjänstgöring

nu genomföras. Denna förbättring bör, såsom föreslagits, åstadkommas på

det sättet, att den för personalen vid lotsplatserna in. fl. gällande fritidsregIeringen

utsträckes till att omfatta även landfyrpersonalen. Då till en början

vissa svårigheter beträffande vikariefrågan kan komma att utgöra hinder

mot att i full utsträckning bereda personalen den ökade ledigheten, bör

anordningen i den takt sjöfartsstyrelsen finner lämplig genomföras successivt

med början fr. o. m. den 1 juli 1958. Det torde få ankomma på Kungl.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr H7 år 1958

Maj :t eller efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, på sjöfartsstyrelsen att utfärda

de närmare föreskrifter, som erfordras för genomförande av en fritidsreglering

för här avsedd personal.

Avlöningsförmåner för personal vid

Grundkallens fyrplats

En ny bottenfast fyr på Dittmansgrund, beläget i nordligaste delen av

grundområdet Grundkallegrund i norra Ålandshav, håller f. n. på att upplöras.

Fyren, som är avsedd att ersätta Grundkallens fyrskepp och som

även kommer att benämnas Grundkallen, uppföres på 7 meters vattendjup

i öppna havet omkring 26 km från kusten och 60 km från närmaste hamn.

Arbetet med fyren kan under loppet av budgetåret 1958/59 komma att

fortskrida så långt, att det blir erforderligt att för vissa bevakningsuppgifter

bemanna densamma med fyrpersonal.

I skrivelse den 21 mars 1958 har sjöfartsstyrelsen med framhållande av

att tjänstgöringsförhållandena vid fyren Grundkallen kommer att bli likartade

med dem, som förekommer å fyrskepp samt å den söder om Ölands

södra udde belägna fyren Ölands södra grund, hemställt, att Kungl. Maj :t

måtte inhämta riksdagens bemyndigande att meddela beslut eller bestämmelser

av innebörd, att personalen vid fyren Grundkallen i fråga om avlöningsförmåner

likställes med fyrskeppspersonal och personal vid fyren

Ölands södra grund.

För egen del har jag intet att erinra mot att personalen vid den blivande

fyren Grundkallen likställes med personalen vid fyren Ölands södra grund.

Det förtjänar härvid nämnas, att Grundkallens fyr ligger omkring 25 km

längre från närmaste hamn än fyren vid Ölands södra grund. Genom beslut

vid 1950 års riksdag (prop. 139, SU 97, rskr 169) erhöll personalen vid sistnämnda

fyrplats de speciella förmåner, som enligt de i 28 och 29 §§ samt

35 § 2 mom. Saar meddelade särskilda bestämmelserna för lots- och fyrstaten

tillkommer personalen å fyrskepp. Vidare har såväl fyrskeppspersonalen

som personalen vid Ölands södra grunds fyr med stöd av beslut vid

1956 års riksdag (prop. 158, SU 119, rskr 272) tillerkänts tjänstefrihet med

oavkortad lön under 30 dagar för kalenderår. Här avsedda särskilda förmåner

bör sålunda tillkomma även personalen vid Grundkallens fyrplats.

Riksdagens bemyndigande härtill bör utverkas. Med hänsyn till pågående

översyn av de statliga löneförfattningarna synes föreskrifter av här avsett

innehåll — i överensstämmelse med vad som gäller i fråga om fyrplatsen

Ölands södra grund — tills vidare böra meddelas vid sidan av reglementet.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj.ts proposition nr 147 år 1958

25

Ersättning för beredskapstjänst vid vissa till Flaxenviks oljedepå

hörande anläggningar

Jämlikt 37 § 1 mom. Saar utgår enligt bestämmelser, som meddelas av

Kungl. Maj :t med stöd av riksdagens beslut, avlöningsförstärkningar och

befattningsarvoden m. m. Sådana bestämmelser har meddelats i tilläggsbestämmelserna

till Saar. Enligt bilaga D, avd. II B, till dessa bestämmelser

utgår i vissa angivna fall särskild ersättning för vecka räknat till tjänstemän

vid bl. a. statens järnvägar och statens vattenfallsverk vid fullgörande

av s. k. beredskapstjänstgöring.

Kungl. Maj:t har genom beslut den 27 mars 1953 funnit en av vattenfallsstyrelsen

den 31 januari 1952 gjord framställning om ersättning för beredskapstjänstgöring

vid statens vattenfallsverks oljelagringsanläggningar i

Stockholms skärgård ej föranleda någon Kungl. Maj :ts åtgärd.

Vattenfallsstyrelsen har med skrivelse den 8 november 1957 överlämnat

en av Statens vattenfallsverks tjänstemannaförbund till Kungl. Maj:t ställd

framställning om beredskapsersättndng för viss personal, som fullgör beredskapstjänst

vid de till Flaxenviks oljedepå hörande oljelagringsanläggningarna

i Stockholms skärgård.

Vattenfallsstyrelsen anför i sin .skrivelse, att området för ifrågavarande

verksamhet, avseende mottagning och lagring av flytande bränslen, under

de senaste åren avsevärt utvidgats. År 1951 betjänades vattenfallsverkets dåvarande

två anläggningar i skärgården av två tjänstemän. Numera sysselsättes

emellertid fem tjänstemän vid fyra anläggningar. Värdet av den kvantitet

olja, som in- och utpumpas i fartyg, som trafikerar de två största anläggningarna,

har för år 1956 i förhållande till år 1951 mer än tredubblats

till ett värde av cirka 76 miljoner kronor. Styrelsen finner det ur ekonomisk

synpunkt vara av stor betydelse, att personalberedskapen vid anläggningarna

hålles hög, så att lossning av fartygen kan ske så snabbt som möjligt.

Även särskild vakthållning vid anläggningarna är i vissa fall nödvändig.

Styrelsen framhåller, att den beredskaps- och bevakningstjänst, som bestrides

i förevarande fall, är av sådan beskaffenhet, att tjänstgöringen principiellt

kan jämföras med beredskapstjänsten vid ett kraftverk. Styrelsen finner

sig med hänsyn till det anförda kunna tillstyrka att rätt till beredskapsersättning

införes för personal vid ifrågavarande oljelagringsanläggningar.

Statskontoret har i avgivet utlåtande med hänvisning till vattenfallsstyrelsens

uppfattning om beskaffenheten av ifrågavarande beredskaps- och bevakningstjänst

ansett sig icke kunna rikta erinran mot bifall till styrelsens

framställning. Enligt statskontorets mening bör beredskapsersättningen utgå

enligt de grunder, som vid vattenfallsverket eljest tillämpas för sådan

ersättning.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. ftlaj:ts proposition nr 147 år 1958

Verksamheten vid ifrågavarande oljelagringsanläggningar har påtagligt

intensifierats, sedan vattenfallsstyrelsens tidigare gjorda framställning om

beredskapsersättning för tjänstgöring vid anläggningarna lämnades utan

bifall. Jag finner mig därför kunna förorda, att ersättning medgives utgå för

beredskaps- och bevakningstjänst vid de till Flaxenviks oljedepå hörande

anläggningarna. Ersättningarna bör bestämmas att utgå efter samma grunder,

som tillämpas vid vattenfallsverket enligt nämnda bestämmelser i bilaga

D, avd. II B, till tilläggsbestämmelserna till Saar. Ersättningarna torde

böra utgå från och med den 1 juli 1958.

Ändrad hyressättning för vissa tjänstebostäder

Storleken av de hyror, som folkskolans lärare har att erlägga för åt dem

upplåtna tjänstebostäder, framgår av de i 21 § boställsordningen för folkskolans

lärare (SFS 1946: 883) angivna hyresavdragen. För de prästerliga

tjänstebostäderna utgår hyrorna med belopp, som motsvarar de i 33 § 5

mom. prästlönereglementet upptagna bostadsavdragen. Här nämnda avdrag

inkluderar ej bränslekostnader.

Nuvarande hyres- och bostadsavdrag fastställdes genom beslut vid 1955

års riksdag (prop. 98, SU 113, rskr 266; prop. 171, SU 134, rskr 306). Beslutet

innebar, att hyrorna för folkskollärarnas tjänstebostäder höjdes med

cirka 30 procent för A-bostäder, 25 procent för B-bostäder och 15 procent

för C-bostäder. För sådana A-bostäder, som första gången tagits i bruk efter

den 31 december 1950, höjdes hyrorna med cirka 40 procent. I fråga om

de prästerliga tjänstebostäderna innebar beslutet, att hyrorna höjdes med

cirka 25 procent samt att de i hyresgrupp 4 efter höjningen utgående hyresbeloppen

gjordes tillämpliga jämväl för bostäder i hyresgrupp 5.

I en den 27 januari 1958 avgiven promemoria har 1952 års tjänstebostadsutredning

tagit upp frågan om en höjning av nu gällande hyror för åt folkskollärare

och präster upplåtna tjänstebostäder.

I promemorian föreslås med hänsyn till de generella hyreshöjningar, som

Kungl. Maj :t jämlikt 5 § hyresregleringslagen under de senaste åren medgivit

för bostäder i den allmänna hyresmarknaden, vissa procentuella höjningar

av de fr. o. m. den 1 juli 1955 gällande hyrorna för åt folkskollärare

och präster upplåtna tjänstebostäder. En omarbetning av hyrestabellerna av

mera principiell natur har tjänstebostadsutredningen icke ansett lämplig i

dagens läge. En viss ändring har dock ifrågasatts såtillvida att hyreshöjningen,

i syfte att minska spännvidden mellan hyrorna i de lägre och de

högre hyresgrupperna, i förslaget gjorts något större i hyresgrupperna 1 och

2 än i de övriga (grupperna 3—5). Därjämte har för folkskolans tjänstebostäder

föreslagits, att — såsom redan gäller för de prästerliga tjänstebostäderna

— bostäder å orter inom hyresgrupperna 4 och 5 åsättes samma hyror,

d. v. s. de på grundval av gällande hyror i den förra hyresgruppen beräknade

nya hyrorna för hyresgrupp 4.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungi. Maj.ts proposition nr 747 år 1958

Hyreshöjningen, som i princip skulle anknyta till den generella hyreshöjningen

men göras oberoende av huruvida tjänstebostad är belägen å hyresreglerad

eller icke hyresreglerad ort, föreslås för folkskolans A-bostäder

skola uppgå till 15 procent i hyresgrupperna 1 och 2 samt 10 procent i övriga

hyresgrupper. För folkskolans B- och C-bostäder liksom för de prästerliga

tjänstebostäderna innebär utredningens förslag, att hyrorna i de båda

lägsta hyresgrupperna höjes med 20 procent och i övriga hyresgrupper med

15 procent.

Över promemorian har efter remiss yttranden avgivits av bostadsstyrelsen,

statskontoret, skolöverstyrelsen, statens bostadsnämnd, Svenska landskommunernas

förbund, Svenska pastoratens riksförbund, Svenska stadsförbundet,

SACO och TCO.

Remissyttrandena

Allmänna synpunkter. Samtliga remissmyndigheter är ense

med tjänstebostadsutredningen om att en höjning av hyrorna för åt folkskollärare

och präster upplåtna tjänstebostäder med hänsyn till hyreshöjningarna

på den allmänna hyresmarknaden är befogad. Statens bostadsnämnd

erinrar härvid om att det övervägande antalet statliga myndigheter

numera justerat hyrorna för sina tjänstebostäder upp till eller i närheten

av marknadshyrorna.

Statskontoret anser, att den av utredningen föreslagna differentieringen

av hyreshöjningen i de lägre och högre hyresgrupperna i syfte att minska

spännvidden mellan hyrorna i de olika grupperna icke är befogad utan föreslår,

att de i promemorian ifrågasatta procenttalen i hyresgrupperna 1 och

2 göres tillämpliga jämväl å övriga hyresgrupper.

Den av utredningen använda metoden att — under motivering att en

fortgående höjning av hyresnivån äger rum även å de icke hyresreglerade orterna

— anknyta hyreshöjningen för tjänstebostäderna till den av Kungl. Maj :t

för lägenheter å hyresreglerade orter medgivna generella hyreshöjningen

har föranlett vissa uttalanden. Svenska pastoratens riksförbund ifrågasätter

sålunda, om de normer, som gäller för den allmänna regleringen av hyrorna,

bör tillämpas oförändrade på prästgårdarna. SACO hävdar, att det vid

en anpassning av hyrorna för prästerliga tjänstebostäder till marknadshyrorna

är nödvändigt att utgå från lägre procenttal än de av Kungl. Maj:t

för lägenheter å de hyresreglerade orterna medgivna. TCO erinrar om att

övervägande delen av de tjänstebostäder, varom här är fråga, är belägna å

icke hyresreglerade orter, där hyresutvecklingen är obunden av generella

bestämmelser.

Bostadsstyrelsen framhåller, att flertalet orter tillhörande hyresgrupp 1

torde ha en obetydlig hyresmarknad och alt sannolika skäl talar för att

inom sådana orter hyreshöjningen varit mindre än vad som motsvarar den

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 147 år 1958

medgivna generella höjningen på hyresreglerad ort. Statens bostadsnämnd

anser däremot med stöd av sina erfarenheter, att de av tjänstebostadsutredningen

föreslagna hyreshöjningarna icke behöver göras beroende av huruvida

tjänstebostäderna är belägna å hyresreglerade eller icke hyresreglerade

orter. Ett flertal av de statliga bostadsförvaltande myndigheterna uttager

sålunda numera — såsom en motsvarighet till den generella hyreshöjningen

å de hyresreglerade orterna — en procentuell förhöjning av hyrorna

jämväl för sådana tjänstebostäder, som är belägna å icke hyresreglerade

orter. Skolöverstyrelsen finner alla skäl tala för att hyresjusteringen får viss

anknytning till den generella hyreshöjning, som ägt rum.

Hyrorna för folkskolans tjänstebostäder. Utredningens

förslag härutinnan har tillstyrkts av bostadsstyrelsen, statens bostadsnämnd,

Svenska landskommunernas förbund och Svenska stadsförbundet.

Bostadsnämnden anför beträffande denna del av förslaget bl. a. följande.

Ehuru förslaget ger en väsentligt bättre anpassning av »folkskolehyrorna»

till marknadsläget och till hyresläget för tjänstebostäder inom flertalet

övriga förvaltningsområden, där Saar eller andra av Kungl. Maj :t fastställda

avlöningsreglementen tillämpas, än vad för närvarande är fallet, få dock

de föreslagna hyresbeloppen framförallt i hyresgrupperna 1 och 2, inom vilka

99 procent av tjänstebostäderna är belägna, enligt bostadsnämndens mening

fortfarande betraktas såsom relativt låga.

Beträffande hyrorna för B- och C-bostäderna anser skolöverstyrelsen, att

de ej bör sammanföras i en grupp med hänsyn till att de senare bostäderna

som regel är mycket gamla och till följd härav uppvärmningskostnaderna,

för vilka tjänstebostadsinnehavaren själv svarar, är oproportionerligt stora,

överstyrelsen föreslår därför, att procenttalen 20 för hyresgrupperna 1 och

2 och 15 för hyresgrupperna 3 och 4 endast tillämpas vid höjningen av hyrorna

för B-bostäder, medan för C-bostäder i samtliga hyresgrupper 10 procent

bör komma i fråga.

Hyrorna för de prästerliga tjänstebostäderna. Statens

bostadsnämnd har i och för sig intet att erinra mot de grunder, på vilka

tjänstebostadsutredningen byggt sitt förslag beträffande hyreshöjningen för

de här ifrågavarande tjänstebostäderna, eller mot de hyresbelopp, utredningen

kommit fram till. Bostadsnämnden anser det emellertid kunna övervägas,

huruvida icke de av tjänstebostadsutredningen föreslagna procenttalen

— med beaktande av att uppvärmningskostnaderna för ifrågavarande

bostäder vanligen är höga — borde något reduceras, förslagsvis med fem

enheter. Statskontoret anser å andra sidan, att hyran för prästbostäderna

bör uppräknas med 20 procent i samtliga hyresgrupper.

Svenska pastoratens riksförbund förordar, att en viss försiktighet iakttages

vid hyreshöjningen. Jämväl SACO anser, att hyreshöjningen för de prästerliga

tjänstebostäderna bör sättas lägre än vad som föreslagits. Som skäl

härför framhåller SACO bl. a., att de stora uppvärmningskostnaderna ofta

leder till höga totala bostadskostnader.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr lb7 år 1958

29

Representanter för SACO och TCO har beretts tillfälle att till civildepartementet

framföra sina synpunkter i fråga om den i promemorian föreslagna

hyreshöjningen.

Departementschefen

Enligt vad tjänstebostadsutredningen kunnat konstatera, har sedan den

1 juli 1955, då hyrorna för folkskolans tjänstebostäder och de prästerliga

tjänstebostäder na senast reglerades, en höjning ägt rum av såväl hyrorna

å den allmänna hyresmarknaden som av hyrorna för tjänstebostäder inom

flertalet förvaltningsområden, där av Kungl. Maj :t utfärdade avlöningsbestämmelser

gäller. Med hänsyn härtill finner jag en höjning av nuvarande

hyror för i promemorian berörda tjänstebostäder motiverad.

De av tjänstebostadsutredningen föreslagna procenttalen för höjningen

synes mig ha beräknats med vederbörligt hänsynstagande till den osäkerhet,

som råder beträffande hyresutvecklingen på icke hyresreglerade orter. Jag

finner procenttalen väl avvägda och lämpade att läggas till grund för en

hyreshöjning på här ifrågavarande områden. Vad bostadsnämnden anfört

beträffande de totala kostnaderna för de prästerliga tjänstebostäderna förtjänar

emellertid enligt min mening beaktande. I likhet med nämnden anser

jag en reducering av de av tjänstebostadsutredningen föreslagna procenttalen

för här ifrågavarande bostäder med fem enheter skälig.

Jag föreslår sålunda, att hyrorna för folkskolans tjänstebostäder höjes i

fråga om A-bostäderna med 15 procent i hyresgrupperna 1 och 2 och med

10 procent i hyresgrupperna 3 och 4 samt i fråga om B- och C-bostäderna

med 20 procent i hyresgrupperna 1 och 2 och med 15 procent i hyresgrupperna

3 och 4. För hyresgrupp 5 föreslås — i överensstämmelse med vad

som sedan 1955 gäller i fråga om prästernas tjänstebostäder — skola gälla

de hyresbelopp, som efter uppräkningen kommer att gälla i hyresgrupp 4.

Beträffande de prästerliga bostäderna föreslår jag, att hyrorna uppräknas

med 15 procent i hyresgrupperna 1 och 2 och med 10 procent i övriga hyresgrupper.

Den av mig föreslagna höjningen medför — efter vissa jämkningar av

årsbeloppen, bl. a. för att dessa skall bli jämnt delbara med 12 — de nya

hyror för här ifrågavarande tjänstebostäder, som framgår av de tabeller,

som intagits såsom bilaga B till statsrådsprotokollet i detta ärende.

De av mig föreslagna hyreshöjningarna bör genomföras fr. o. m. den 1 juli

1958.

Det må slutligen påpekas, att de förordade hyreshöjningarna utgör ett

provisorium i avvaktan på mera definitiva ställningstaganden i tjänstebostadsfrågorna.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 147 år 1958

Resekostnadsersättning och traktamente till deltagare i

kurser i företagsdemokrati

Genom riksdagens skrivelse den 9 maj 1950, nr 169, bemyndigades Kungl.

Maj :t att i huvudsaklig överensstämmelse med vad i prop. 1950: 139 föreslagits

meddela bestämmelser om förutsättningar för rätt till löneförmåner

för deltagare i kurser i företagsdemokrati och därmed sammanhängande

ämnen. Bestämmelser utfärdades genom cirkulär till statsmyndigheterna

den 9 juni 1950, nr 352. Viss ändring i angivna cirkulär har med stöd av

beslut vid 1955 års riksdag (prop. 171, SU 134, rskr 306) skett genom cirkulär

den 3 juni 1955, nr 296.

Statlig befattningshavare, vilken fungerar som ledamot i företagsnämnd

eller som företagsombud, äger enligt cirkuläret bl. a. rätt att efter medgivande

av myndigheten vid deltagande i kurs i företagsdemokrati m. m.

bibehålla oavkortad lön under tre dagar jämte, i förekommande fall, erforderlig

restid samt uppbära resebidrag, högst motsvarande kostnaden för

resa från hemorten till kursorten och åter enligt bestämmelserna för reseklass

C i allmänna resereglementet. Resebidraget skall bestridas i den ordning,

som gäller för ersättning för resa i tjänsten. Såsom förutsättningar

för åtnjutande av angivna förmåner gäller bl. a., att kursen anordnas av vederbörande

myndighet och personalorganisationer gemensamt, att kursplanen

slutligt fastställes av vederbörande myndighet samt att myndigheten

fastställer antalet kursdeltagare.

I skrivelse den 29 maj 1957 har Statstjänarkartellen, SR, SACO och TCO,

med anhållan om överläggningar i ämnet, hemställt om viss revision av

förevarande bestämmelser.

Vid överläggningar mellan företrädare för civildepartementet och personalorganisationerna

har från personalrepresentanternas sida hemställts

om sådan ändring av bestämmelserna, att resebidrag skall bestämmas enligt

för tjänstemannen tillämplig reseklass samt att traktamente enligt tilllämplig

traktamentsklass skall utgå under resa från hemorten till kursorten

och åter.

Den positiva värdering av företagsnämndernas uppgift som samarbetsorgan

mellan de statliga myndigheterna och deras personal, som kom till uttryck

i 1950 års proposition, har enligt min mening visat sig vara väl

grundad. F. n. finnes vid flertalet statliga myndigheter samarbets- eller företagsnämnder.

Verksamheten berör huvuddelen av de statsanställda. De

kurser, som hållits rörande de företagsdemokratiska frågeställningarna, torde

hava haft stor betydelse för utvecklingen av nämndernas verksamhet.

Från personalorganisationernas sida har under de förutnämnda överläggningarna

framhållits, att en omprövning av grunderna för resebidraget

vore önskvärd. Vidare har framhållits önskvärdheten av att kompensation

för merkostnader skulle beredas genom rätt till traktamente. Med hänsyn

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr li7 år 1958

31

till det värde kurserna i företagsdemokrati måste tillmätas, finner jag det

angeläget, att intresset för kurserna stimuleras. Jag vill därför tillmötesgå

organisationernas önskemål och föreslår, att deltagare i kurs i företagsdemokrati

medgives rätt att vid resor från hemorten till kursorten och åter

uppbära resekostnadsersättning och traktamente såsom vid tjänsteresa enligt

allmänna resereglementet.

Vad sålunda föreslagits bör få tillämpning även å sekreterare i samarbets-

eller företagsnämnd, vilken ej är ledamot i nämnden, under förutsättning

dock att denne är tjänsteman med avlöning enligt av Kungl. Maj:t

meddelade bestämmelser.

Föreslagna ändrade grunder för ersättning till deltagare i kurser för ledamöter

och sekreterare i samarbets- eller företagsnämnd torde böra underställas

riksdagens prövning.

Löneförbättring för vissa tjänstemän på indragningsstat

I skrivelse den 15 april 1950, nr 9, bemyndigade riksdagen Kungl. Maj:t

att å indragningsstat utan tjänstgöringsskyldighet överföra sju egnahemsdirektörer.

överförandet skulle få ske då berörda tjänstemän uppnådde 62

års ålder, dock med möjlighet för Kungl. Maj:t att, om särskilda skäl därtill

föranledde, efter ansökan överföra vederbörande på indragningsstat redan

före sagda ålder.

Med stöd av förenämnda bemyndigande har Kungl. Maj :t genom beslut

den 30 november 1951 resp. den 27 november 1953 å indragningsstat utan

tjänstgöringsskyldighet överfört egnahemsdirektörerna Ivar Risberg, född

1896, och Helmer Olla, född 1895; Risberg fr. o. m. den 1 december 1951 och

Olla fr. o. m. den 1 januari 1954.

I kungl. brev den 28 april 1950 föreskrives, att egnahemsdirektör, som

överföres å indragningsstat, skall — så länge han kvarstår å allmänna indragningsstaten

— åtnjuta avlöning enligt för honom dittills gällande bestämmelser.

För Risberg och Olla har sagda föreskrift inneburit, att de uppburit

lön efter slutlöneklassen inom förutvarande 27 lönegraden, varjämte Risberg

uppburit kallortstillägg. Jämlikt punkten 2 av övergångsbestämmelserna

till statens löneförordning (SFS 1957:228), vilken trätt i kraft den 1

juli 1957, skall löneförordningen ej gälla för tjänsteman, som är uppförd å

indragningsstat utan tjänstgöringsskyldighet. Med anledning därav står Risberg

och Olla kvar å för dem före den 1 juli 1957 gällande avlöningsbestämmelser,

vilket innebär, att de ej omfattats av 1957 års löneplansrevision och

ej heller fått del av de löneförhöjningar om 2 resp. 3 procent för åren 1957

och 1958, varom riksdagen fattat beslut (rskr 1957: 321).

Jag finner det vara skäligt, att ifrågavarande tjänstemän får del av de

procentuella lönehöjningarna för åren 1957 och 1958. Kungl. Maj:t torde

därför böra utverka riksdagens bemyndigande att besluta om sådan löneförbättring

för Risberg och Olla, att de för år 1957 erhåller 2 procents ök
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 147 år 1958

ning i förhållande till 1956 års lön och för år 1958 ytterligare 3 procents ökning

i förhållande till den på nyss angivet sätt förhöjda lönen. Bemyndigandet

torde jämväl böra innefatta rätt för Kungl. Maj:t att vid framtida procentuella

lönehöjningar för statstjänstemännen besluta om en löneförbättring

enligt nyss angivna grunder för ifrågavarande båda tjänstemän.

Hemställan

Vad jag i det föregående under I och III förordat bör i princip träda

i kraft den 1 juli 1958 utom de föreslagna ändringarna i 6 § avlöningsreglementet

för statsunderstödda folkhögskolor och lantbruksundervisningsanstalter

m. m., vilka ändringar bör träda i kraft den 1 oktober 1958. Det torde

få ankomma på Kungl. Maj :t att utfärda de övergångsbestämmelser, som

kan befinnas erforderliga.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen bemyndiga Kungl. Maj :t att

1) vidtaga ändringar i statens allmänna avlöningsreglemente

den 30 juni 1948 (nr 436), avlöningsreglementet för

folkskolan den 30 juni 1948 (nr 437), avlöningsreglementet

för kyrkomusiker den 9 juni 1950 (nr 385), avlöningsreglementet

för övningslärare den 9 juni 1950 (nr 386), prästlönereglementet

den 29 juni 1951 (nr 577), avlöningsreglementet

för statsunderstödda folkhögskolor och lantbruksundervisningsanstalter

m. m. den 27 augusti 1951 (nr 615) och

polislönereglementet den 14 maj 1954 (nr 226) i huvudsaklig

överensstämmelse med vad i det föregående under I förordats,

2) utfärda krigsavlöningsbestämmelser för personal underkastad

av Kungl. Maj :t utfärdade avlöningsbestämmelser

i huvudsaklig överensstämmelse med vad i det föregående

under II förordats ävensom att vidtaga de ändringar i gällande

avlönings- och pensionsreglementen, som erfordras för

att anknyta krigsavlöningsbestämmelserna till desamma,

samt att efter vidare utredning meddela närmare föreskrifter

rörande utformningen och användningen av s. k. löneoch

pensionsbevis,

3) i huvudsaklig överensstämmelse med vad i det föregående

under III förordats

a) meddela bestämmelser om ökad ledighet för landfyrpersonal,

b) meddela beslut eller bestämmelser rörande avlöningsförmåner

till personal vid Grundkallens fyrplats,

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts proposition nr 147 år 1958

c) meddela bestämmelser om ersättning för beredskapsoch

bevakningstjänst till viss personal vid de till Flaxenviks

oljedepå hörande oljelagringsanläggningarna,

d) besluta om ändrad hyressättning för folkskolans tjänstebostäder

samt de prästerliga tjänstebostäderna,

e) utfärda ändrade bestämmelser angående resekostnadsersättning

och traktamente i vissa fall för befattningshavare

i statens tjänst m. fl. vid deltagande i kurser i företagsdemokrati

m. in., samt

f) besluta om löneförbättring för vissa tjänstemän på indragningsstat,

ävensom

4) utfärda de övergångsbestämmelser, som kan bli erforderliga

i anledning av förenämnda förslag.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen,

att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

S. Pantzerhielm

it Bihang till riksdagens protokoll 4958. 1 samt. Nr 147

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 1\7 år 1958

Bilaga A

Flygtillägg m. m.

A. Flygtilläggsbestämmelserna i Saar utformas i huvudsaklig överensstämmelse

med det följande.

1. Under de närmare villkor och förutsättningar, som i detta reglemente

angivas, utgå särskilda lönetillägg för flygtjänstgöring vid flygvapnet ävensom

flygtraktamente.

2. Flygtjänstgöring skall för att berättiga till lönetillägg fullgöras minst

i den omfattning, som bestämmes av Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts

bemyndigande, av chefen för flygvapnet.

3. Elevtillägg utgår med 210 kronor för månad räknat till beställningshavare,

som är kommenderad såsom elev i grundläggande flygutbildning,

samt med 240 kronor för månad räknat till beställningshavai e, som tillhör

armén eller marinen och som vid flygvapnet undergår grundläggande flygutbildning

till flygspanare.

4. Beställningshavare, som, efter vederbörlig flygutbildning vid flygvapnet,

fullgör fortsatt flygtjänstgöring såsom flygförare, flygnavigatör, flygspanare

eller meteorolog eller såsom flygförare utför prov- eller kontrollflygning,

beställningshavare som, utan att vara flygförare, fullgör flygtjänstgöring

såsom prov- eller kontrollflygare, samt beställningshavare, som fullgör

flygtjänstgöring såsom färdmekaniker, äga uppbära flygtillägg.

Flygtillägg utgår med följande belopp för månad:

Beställningshavare,

tillhörande lönegrad

Flygtillägg såsom

flyg-

förare,

kronor

flyg- spanare

eller flyg- navigatör,

kronor

provflygare

kontrollflygare

färd-

meka-

niker,

kronor

meteo-

rolog,

krono r

flyg-

förare,

kronor

Övriga,

kronor

flyg-

förare,

kronor

Övriga,

kronor

A 7—9 ..............

480

450

690

330

A 10—12 ............

540

510

690

480

630

390

390

390

A 13—17 ............

600

510

690

480

630

390

390

390

A, AB 18—26, B 1—7

660

540

690

480

630

390

390

Löjtnant, som är placerad såsom chef för divisions flygstyrka, äger uppbära

flygtillägg med belopp, som enligt förestående tabell utgår till flygförare,

tillhörande någon av lönegraderna A 18—26.

5. Flygförare, som tillika är flyglärare vid gimndläggande flygutbildning,

äger utöver flygtillägg åtnjuta flyglärartillägg med 90 kronor för månad

räknat.

6. Elevtillägg, flygtillägg och flyglärartillägg utgå även under semester

och, under högst 2 år i följd, vid tjänstledighet med bibehållande av hela

lonen eller del därav; dock skola under tjänstledighet, som medför A- eller

B-avdrag enligt 28 §, tilläggen minskas, vid A-avdrag med 1/120 och vid

B-avdrag med 1/60 för dag räknat.

7. Föreligger på grund av skada, sjukdom eller nedsatt arbetsförmåga

hinder mot fullgörande av flygtjänstgöring, må flygtillägg bibehållas under

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr i tf år 1958

35

högst 2 år i följd, inberäknat i förekommande fall av skadan, sjukdomen

eller den nedsatta arbetsförmågan föranledd tjänstledighet. Därvid skall

dock, i den mån icke bestämmelserna i punkten 6 föranleda till annan

minskning, tillägget minskas, under första året med 1/120 och under andra

året med 1/60 för dag räknat.

8. BeMällningshavare, som fullgjort föreskriven flygtjänstgöring under

minst 12 år, äger, om han går förlustig rätten till flygtillägg genom att

flygtjänstgöringen upphör, för tiden därefter, så länge han kvarstår i flygvapnets

tjänst, uppbära lön enligt löneklass, vars nummer med 2 enheter

överstiger numret för den löneklass han enligt detta reglemente eljest skolat

tillhöra eller, beträffande beställningshavare med lön enligt löneklasserna

28 eller 29 å löneplan A eller enligt löneplan B, åtnjuta den löneförhöjning,

som fastställes av Kungl. Maj :t.

Har flygtjänstgöringen upphört till följd av skada vid olycksfall vid

flygning eller sjukdom, till vilken flygtjänstgöringen kan anses hava väsentligen

bidragit, äger beställningshavare, som fullgjort flygtjänstgöring

såsom flygförare (även prov- och kontrollflygare), flygnavigatör, flygspanare

eller meteorolog komma i åtnjutande av i nästföregående stycke angiven

förmån, även om flygtjänstgöring fullgjorts under kortare tid än

12 år.

9. Går beställningshavare förlustig rätten till flygtillägg efter flygtjänstgöring

under kortare tid än 12 år och är icke bestämmelsen i punkten 8

andra stycket tillämplig på honom, äger han, i den mån icke anställningen

vid flygvapnet dessförinnan upphör, under ett år därefter uppbära särskild

ersättning till belopp motsvarande 3/4 av det flygtillägg han senast uppburit.

Dylik ersättning utgår dock icke för del av nämnda tidsperiod, varunder

beställningshavaren åtnjutit förmåner under tjänstledighet enligt

punkten 6 eller bibehållit flygtillägg enligt punkten 7.

I fråga om villkoren för utgående av angivna särskilda ersättning skall

vad ovan i punkten 6 stadgas äga motsvarande tillämpning.

10. Beställningshavare, vars kommendering till flygtjänstgöring efter beslut

av chefen för flygvapnet upphör på grund av beställningshavarens förseelse

under flygning, äger icke komma i åtnjutande av förmåner, som i

punkten 8 eller punkten 9 sägs.

11. Beställningshavare, som icke är berättigad till flvgtillägg eller elevtillägg

äger för dag, varunder han beordras deltaga i flygning, enligt av

Kungl. Maj:t eller, efter Kungl. Maj:ts bemyndigande, av försvarets civilförvaltning

meddelade föreskrifter uppbära flygtraktamente med följande belopp:
-

Beställningshavare, tillhörande lönegrad

Dagbelopp

kronor

E 1, A 1—9.................

A 10—12 ...................

A 13—26, AB 18—26, B 1—8

13

15

17

Därest till flygtraktamente berättigad beställningshavare under deltagande

i flygning drabbas av olycksfall, varav föranledes sjukdom eller förlust

av arbetsförmågan, äger han under tjänstledighet till följd av olycksfallet

uppbära särskild ersättning, beställningshavare i någon av lönegraderna E 1

eller A 1—9 med 210 kronor och beställningshavare i lönegrad A 10 eller

högre lönegrad med 270 kronor, allt för månad räknat. Dylik ersättning må

utgå under en tid av högst 2 år.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 147 år 1958

12. Med beställningshavare skall vid tillämpningen av bestämmelserna

här ovan jämställas civil tjänsteman vid försvaret.

_13. Erforderliga föreskrifter angående tillämpningen av bestämmelserna

här ovan meddelas av Kungl. Maj:t eller, efter Kungl. Majrts bemyndigande,

av vederbörande myndighet.

B. Bestämmelser angående ökad ledighet i vissa fall för personal vid flygvapnet

meddelas i anslutning till flygtilläggsutredningens förslag.

C. De i Kungl. brev den 5 juni 1953 (ändrat den 27 juni 1957) intagna

förutsättningarna för åtnjutande av förhöjd pension enligt 1947 års allmänna

tjänste- och familjepensionsreglementen jämkas med beaktande av de villkor,

som enligt A, punkten 8, uppställes för erhållande av däri avsedd förmån.

Forslagen genomföres fr. o. m. den 1 juli 1958, dock skall vad under A,

punkterna 8 och 9, och under C sägs icke gälla för den, vilkens flygtjänstgöring

upphört före nämnda tidpunkt.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 147 år 1958

37

Bilaga B

Tjänstebostadshyror

I. Folkskolans tjänstebostäder

A. Årshgror för A-bostäder, som första gången tagits i bruk som tjänstebostäder

efter den 31 december 1950

Tjänstebostad omfattande omkring

Hyresgrupp

1

2

3

4 och 5

45 kvadratmeter........................

828

1068

1260

1500

60 eller 65 kvadratmeter................

1128

1452

1728

2 052

90 kvadratmeter........................

1440

1872

2 208

2 640

B. Årshyror för övriga tjänstebostäder

För tjänstebostad

Hyresgrupp

omfattande omkring

hänförd

till klass

1

2

3

4 och 5

45 kvadratmeter..............

A

780

1008

1188

1416

B

576

744

876

1044

C

324

432

492

600

60 eller 65 kvadratmeter......

A

1032

1356

1620

1944

B

792

1032

1224

1464

C

456

588

684

816

90 kvadratmeter..............

A

1320

1740

2 040

2 460

B

1020

1344

1608

1932

C

588

768

924

1104

II. Prästerliga tjänstebostäder

Årshyror

Hyresgrupp

1

2

3

4 och 5

Domprost samt kyrkoherde och likställd

garnisons- och amiralitetspräst........

1920

2 508

2 964

3 552

Komminister och likställd garnisons- och

amiralitetspräst ......................

1548

2 040

2 424

2 916

580671 Stockholm 1958. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1958 A:250 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående överförande till Sverige av vissa sjuka flyktingar. a1 i texten
  2. SU 1958 A:105 Utlåtande i anledning av Kungi. Maj:ts proposition angående vissa ändringar i statens allmänna avlöningsreglemente m. m. s. 1 i texten