Med förslag till lag angående ändrad lydelse av 14 och 36 §§ lagen den 24 mars 1938 (nr 96) om understödsföreningar, m.m
1958-01-03 · 14 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 14 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1958 A:22, Med förslag till lag angående ändrad lydelse av 14 och 36 §§ lagen den 24 mars 1938 (nr 96) om understödsföreningar, m.m
Dokumentets text
Kungi. Maj.ts proposition nr 22 är 1958
1
Nr 22
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag angående
ändrad lydelse av 14 och 36 §§ lagen den 24 mars
1938 (nr 96) om understödsföreningar, m.m.; given
Stockholms slott den 3 januari 1958.
Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll vill
Kungl. Maj :t härmed föreslå riksdagen att
dels, jämlikt § 87 regeringsformen, antaga härvid fogat förslag till
lag angående ändrad lydelse av 14 och 36 §§ lagen den 24 mars 1938 (nr
96) om understödsföreningar,
dels ock antaga härvid fogade förslag till
förordning angående ändrad lydelse av 46 § förordningen den 14 december
1956 (nr 629) om erkända arbetslöshetskassor; samt
förordning angående ändring i förordningen den 14 december 1956 (nr
630) om statsbidrag till erkända arbetslöshetskassor.
GUSTAF ADOLF
Torsten Nilsson
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås sådana ändringar i lagen om understödsföreningar
och förordningen om erkända arbetslöshetskassor, att räkenskapsåret
för arbetslöshetskassorna kommer att sammanfalla med försäkringsåret
d. v. s. tiden den 1 september ett år—den 31 augusti påföljande år.
Vidare föreslås att statsbidrag till erkända arbetslöshetskassor i fortsättningen
skall beräknas per försäkringsår.
Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 september 1958.
Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 22
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 22 år 1958
Förslag
till
Lag
angående ändrad lydelse av 14 och 36 §§ lagen den 24 mars 1938 (nr 96)
om understödsföreningar
Härigenom förordnas, att 14 och 36 §§ lagen den 24 mars 1938 om understödsföreningar1
skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
(Nuvarande lydelse)
(Föreslagen lydelse)
14 §.
I avseende å förandet av understödsförenings
räkenskaper må särskilda
föreskrifter meddelas av tillsynsmyndigheten
att gälla jämte
dem, som föreningen jämlikt bokföringslagen
har att iakttaga. Räkenskapsavslutning
skall ske för kalenderår.
I avseende å förandet av understödsförenings
räkenskaper må särskilda
föreskrifter meddelas av tillsynsmyndigheten
att gälla jämte
dem, som föreningen jämlikt bokföringslagen
har att iakttaga. Räkenskapsavslutning
skall ske för kalenderår;
dock skall beträffande erkänd
arbetslöshetskassa gälla vad i detta
hänseende är särskilt stadgat.
Är föreningens — —-----varje verksamhetsgren.
36 §.
Före den 1 augusti varje år skall
hållas ordinarie föreningssammanträde,
vid vilket revisorernas berättelse
framlägges.
Varje år skall, i erkänd arbetslöshetskassa
före den dag tillsynsmyndigheten
bestämmer och i annan
understödsförening, före den 1
augusti, hållas ordinarie föreningssammanträde,
vid vilket revisorernas
berättelse framlägges.
Å detta----------till avgörande.
Frågan om------nytt sammanträde.
Konungen eller-------till tillsynsmyndigheten.
Denna lag tråder i kraft den 1
september 1958.
1 Senaste lydelse av 36 § se SFS 1955: 386.
Kungl. Maj:ts proposition nr 22 år 1958
3
Förslag
till
Förordning
angående ändrad lydelse av 46 § förordningen den 14 december 1956 (nr 629)
om erkända arbetslöshetskassor
Härigenom förordnas, att 46 § förordningen den 14 december 1956 om
erkända arbetslöshetskassor skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan
angives.
(Nuvarande lydelse)
(Föreslagen lydelse)
46
Erkänd arbetslöshetskassas räkenskaper
skola avslutas för kalenderår
samt föras i enlighet med bokföringslagen
den 31 maj 1929 jämte
de särskilda föreskrifter, som tillsynsmyndigheten
därutöver meddelar.
I balansräkningen------
§•
Erkänd arbetslöshetskassas räkenskaper
skola avslutas för försäkringsår
samt föras i enlighet med
bokföringslagen den 31 maj 1929
jämte de särskilda föreskrifter, som
tillsynsmyndigheten därutöver meddelar.
- lägsta fondbeloppet.
Denna förordning tråder i kraft
den 1 september 1958.
De räkenskaper, som löpa vid förordningens
ikraftträdande, skola avslutas
för den då tillåndalupna delen
av år 1958.
4
Kungl. Maj.ts proposition nr 22 dr 1958
Förslag
till
Förordning
angående ändring i förordningen den 14 december 1956 (nr 630)
om statsbidrag till erkända arbetslöshetskassor
Härigenom förordnas, att 3, 5, 6 och 8—10 §§ förordningen den 14 december
1956 om statsbidrag till erkända arbetslöshetskassor skola erhålla ändrad
lydelse på sätt nedan angives.
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
3
Där ej annat följer av vad nedan
sägs, utgår daghjälpsbidrag för kalenderår
med viss procentuell andel
av kassans sammanlagda kostnader
för daghjälp under tid av året, då
antagande till erkänd arbetslöshetskassa
varit gällande, efter avdrag
dock från nämnda kostnader av belopp
som svarar mot grundstatsbidraget.
Procenttalet bestämmes i
förhållande till antalet ersättningsdagar
per medlem i överensstämmelse
med en vid denna förordning
som bilaga fogad tabell med tillhörande
särskilda bestämmelser.
Vid beräkning-------b
§•
Där ej annat följer av vad nedan
sägs, utgår daghjälpsbidrag för försäkringsår
med viss procentuell andel
av kassans sammanlagda kostnader
för daghjälp under tid av året,
då antagande till erkänd arbetslöshetskassa
varit gällande, efter avdrag
dock från nämnda kostnader
av belopp som svarar mot grundstatsbidraget.
Procenttalet bestämmes
i förhållande till antalet ersättningsdagar
per medlem i överensstämmelse
med en vid denna förordning
som bilaga fogad tabell med tillhörande
särskilda bestämmelser,
löpande grundstatsbidrag.
5 §.
Har antagande till erkänd arbetslöshetskassa
blivit gällande eller
upphört att gälla under ett kalenderår,
beräknas daghjälpsbidraget för
den tid av året, då antagandet varit
gällande, efter förhållandena under
ett helt år, räknat i förra fallet från
det antagandet blev gällande och i
senare fallet till dess antagandet
upphörde att gälla.
Har antagande till erkänd arbetslöshetskassa
blivit gällande eller
upphört att gälla under ett försäkringsår,
beräknas daghjälpsbidraget
för den tid av året, då antagandet
varit gällande, efter förhållandena
under ett helt år, räknat i förra fallet
från det antagandet blev gällande
och i senare fallet till dess antagandet
upphörde att gälla.
5
Kungl. Maj:ts proposition nr 22 år 1958
(Nuvarande lydelse)
Vad i första stycket sägs skall äga
motsvarande tillämpning beträffande
beräkning av daghjälpsbidraget
för viss klass, då klassindelningen
inom erkänd arbetslöshetskassa ändrats
under kalenderåret.
(Föreslagen lydelse)
Vad i första stycket sägs skall äga
motsvarande tillämpning beträffande
beräkning av daghjälpsbidraget
för viss klass, då klassindelningen
inom erkänd arbetslöshetskassa ändrats
under försäkringsåret.
6
Familjetilläggsbidrag utgår med
nedan angivet undantag för kalenderår
med belopp, motsvarande sjuttiofem
procent av kassans sammanlagda
utgifter för familjetillägg under
året.
8
Förvaltningsbidrag utgår för kalenderår
dels med ett i förhållande
till antalet årsmedlemmar i kassan
under året beräknat belopp (medlemsbidrag),
dels ock med belopp
motsvarande vad under året utgivits
i ersättning till styrelseledamot, som
utsetts av tillsynsmyndigheten.
Medlemsbidrag utgår ------
Då kassa — —-----skall ut.
§•
Familjetilläggsbidrag utgår med
nedan angivet undantag för försäkringsår
med belopp motsvarande
sjuttiofem procent av kassans sammanlagda
utgifter för familjetillägg
under året.
§•
Förvaltningsbidrag utgår för försäkringsår
dels med ett i förhållande
till antalet årsmedlemmar i kassan
under året beräknat belopp
(medlemsbidrag), dels ock med belopp
motsvarande vad under året utgivits
i ersättning till styrelseledamot,
som utsetts av tillsynsmyndigheten.
--överstiger 25 000.
9 §•
Antalet årsmedlemmar under
visst kalenderår motsvarar en sjättedel
av summan av antalet medlemmar
vid utgången av envar av perioderna
januari—februari, mars—
april, maj—juni, juli—augusti, september—oktober
och november—
december eller, om antagande till erkänd
arbetslöshetskassa gällt endast
under del av året, vid utgången av
varje dylik period, under vilken antagandel
hela tiden varit gällande.
Antalet årsmedlemmar under visst
försäkringsår motsvarar en sjättedel
av summan av antalet medlemmar
vid utgången av envar av perioderna
september-—oktober, november—december,
januari—februari, mars—
april, maj—juni och juli—augusti,
eller, om antagande till erkänd arbetslöshetskassa
gällt endast under
del av året, vid utgången av varje
dylik period, under vilken antagandet
hela tiden varit gällande.
6
Kungl. Maj.ts proposition nr 22 år 1958
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
Antalet ersättningsdagar per medlem
under visst kalenderår motsvarar
antalet dagar under året, för vilka
daghjälp utgått, dividerat med
antalet årsmedlemmar under samma
år. I antalet ersättningsdagar
må dock icke inräknas dag, för vilken
grundstatsbidrag, daghjälpsbidrag
och familj etilläggsbidrag enligt
7 § ej utgår, och icke heller dag, för
vilken halv ersättning utgår enligt
29 § 2 mom. förordningen om erkända
arbetslöshetskassor.
10
Statsbidrag utbetalas årsvis i efterskott
efter ansökan.
När skäl äro därtill må efter tillsynsmyndighetens
beprövande till
kassa utbetalas intill hela beloppet
av grundstatsbidrag och familj etillläggsbidrag,
som belöpa å tiden från
årets början till utbetalningsdagen,
samt intill nio tiondelar av medlemsbidrag
och daghjälpsbidrag, som skäligen
kunna antagas belöpa å samma
tid.
Antalet ersättningsdagar per medlem
under visst försäkringsår motsvarar
antalet dagar under året, för
vilka daghjälp utgått, dividerat med
antalet årsmedlemmar under samma
år. I antalet ersättningsdagar
må dock icke inräknas dag, för vilken
grundstatsbidrag, daghjälpsbidrag
och familjetilläggsbidrag enligt
7 § ej utgår, och icke heller dag, för
vilken halv ersättning utgår enligt
29 § 2 mom. förordningen om erkända
arbetslöshetskassor.
§•
Statsbidrag utbetalas för försäkringsår
i efterskott efter ansökan.
När skäl äro därtill må efter tillsynsmyndighetens
beprövande till
kassa utbetalas intill hela beloppet
av grundstatsbidrag och familjetillläggsbidrag,
som belöpa å tiden från
försäkringsårets början till utbetalningsdagen,
samt intill nio tiondelar
av medlemsbidrag och daghjälpsbidrag,
som skäligen kunna antagas
belöpa å samma tid.
Denna förordning träder i kraft
den 1 september 1958.
Statsbidrag för tiden den 1 januari
—den 31 augusti 1958 skall beräknas
efter de grunder, som enligt förordningens
tidigare lydelse skolat tillämpas,
därest antagande till erkänd arbetslöshetskassa
upphört att gälla
med utgången av augusti 1958.
Kiingl. Maj:ts proposition nr 22 år 1958
7
Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den i november
1957.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Lange, Lindholm,
Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Kjellin, Johansson.
Efter gemensam beredning med cheferna för justi tie-, finans- och handelsdepartementen
anmäler chefen för socialdepartementet, statsrådet
Nilsson, fråga rörande omläggning av räkenskapsåret för erkända arbetslöshetskassor
m. m. samt anför.
Förordningen den 14 december 1958 om erkända arbetslöshetskassor
(nr 629) stadgar i 7 §, att med försäkringsår i förordningen avses tiden
den 1 september ett år—<len 31 augusti påföljande år. Försäkringsåret
har främst betydelse för bestämmandet av den maximitid för vilken medlem
i arbetslöshetskassa äger erhålla ersättning. Medlem får sålunda enligt
huvudregeln inte uppbära daghjälp för mer än 156 dagar varje försäkringsår
(31 §). Kassornas räkenskaper skall emellertid oaktat försäkringsåret
har annan omfattning avslutas per kalenderår (46 §).
Sistnämnda regel grundas på att lagen den 24 mars 1938 om understödsföreningar
(nr 96), som är tillämplig på de erkända arbetslöshetskassorna,
i 14 § innehåller samma föreskrift. I 36 § nämnda lag stadgas vidare, att
ordinarie föreningssammanträde, vid vilket revisorernas berättelse framlägges,
skall hållas före den 1 augusti varje år.
Statsbidrag till erkända arbetslöshetskassor beräknas likaledes, enligt
förordningen den 14 december 1956 om statsbidrag till erkända arbetslöshetskassor
(nr 630), per kalenderår.
Vid tillkomsten av de förenämnda förordningarna av 1956 berördes frågorna
om räkenskapsåret och den tid för vilken statsbidraget beräknas
(prop. 144/1956). I det av 1951 års utredning om arbetslöshetsförsäkringen
avgivna betänkandet med förslag till förordning om erkända arbetslöshetskassor,
som ligger till grund för den nuvarande förordningen, yttrade utredningen,
att den omständigheten att utredningen föreslog införandet av
ett försäkringsår omfattande tiden 1/9—31/8 inte borde medföra någon
ändring i fråga om beräkningen av statsbidraget, vilket alltjämt borde beräknas
per kalenderår.
8
Kiingl. Maj:ts proposition nr 22 år 1958
I yttrande över förslaget framhöll arbetsmarknadsstyrelsen, att bestämmelserna
om att kassornas bokföring och beräkningen av statsbidrag skulle
ske kalenderårsvis innebar, att kassorna belastades med arbete med bokslut
m. m. just under den tid av året, då arbetslösheten framför allt i kassor
med säsongarbetslöshet var som mest omfattande. Den regelbundna
säsongarbetslösheten under vintern kom att delas på olika redovisningsår,
vilket ur olika synpunkter kunde vara till nackdel. Även De erkända arbetslöshetskassornas
samorganisation ansåg det önskvärt, att bokföringsåret
sammanföll med försäkringsåret.
Vid frågans behandling i statsrådet förklarade sig dåvarande departementschefen
inte beredd att vid den tidpunkten föreslå en ändring i hithörande
bestämmelser.
I en den 27 december 1956 dagtecknad till Konungen ställd skrift har
De erkända arbetslöshetskassornas samorganisation anfört, att det bland
arbetslöshetskassorna fanns intresse för att försäkringsåret och räkenskapsåret
skulle sammanfalla, då därigenom en väsentlig förenkling skulle
kunna uppnås och bättre samklang mellan räkenskaperna framför allt vid
beräkning av statsbidragen skulle uppstå. Organisationen hemställde därför,
att Kungl. Maj :t måtte vidtaga åtgärder för en sådan ändring i lagen
om understödsföreningar, att tillsynsmyndigheten kunde medgiva att understödsförenings
räkenskaper finge avslutas för annan tidrymd än kalenderår.
Framställningen från De erkända arbetslöshetskassornas samorganisation
har remitterats till arbetsmarknadsstyrelsen, riksförsäkringsanstalten,
försäkringsinspektionen och riksräkenskapsverket, vilka i avgivna yttranden
samtliga tillstyrkt eller förklarat sig icke ha någonting att erinra mot
en lagändring i enlighet med organisationens förslag.
Arbetsmarknadsstyrelsen yttrar, att genom den önskade omläggningen
i första hand skulle vinnas en behövlig spridning av de arbetsuppgifter,
som åvilar arbetslöshetskassorna. Ett räkenskapsår, som sammanfaller
med försäkringsåret, skulle medgiva att avslut gjordes vid en tidpunkt, då
arbetslösheten normalt är lägst och som bättre sammanfaller med utbetalningarnas
säsongmässiga karaktär. Bokföringsarbetet och delvis även revisionsarbetet
skulle nämligen kunna ske under de ur arbetssynpunkt relativt
lugna höstmånaderna. Detta skulle innebära en bättre spridning även
av tillsynsmyndighetens arbetsuppgifter, i det att arbetet med kassornas
årsrevisioner skulle kunna förläggas till annan tid än våren, till vilken
bl. a. en väsentlig del av instruktionsverksamheten är förlagd. Frågan synes
enligt arbetsmarknadsstyrelsens uppfattning även böra bedömas mot bakgrunden
av att den fackliga administrationen, med vilken arbetslöshetskassornas
förvaltning nära sammankopplats, är starkt arbetsbelastad under
kalenderårets första månader. Ett fullt rationellt utnyttjande av den föreslagna
omläggningens fördelar skulle förutsätta att även de fackliga organisationerna
företoge motsvarande omläggning av sina räkenskapsår. En
-
9
Kungl. Maj:ts proposition nr 22 är 1958
ligt vad styrelsen under hand erfarit torde emellertid ringa intresse härför
föreligga. Omläggningen torde enligt styrelsens mening trots detta medföra
sådana fördelar att den borde förordas även om arbetslöshetskassorna
ensamma skulle övergå till nytt räkenskapsår. Eftersom omläggningen
torde vara av speciellt intresse för arbetslöshetskassorna anser arbetsmarknadsstyrelsen,
att understödsföreningslagens huvudregel fortfarande bör
vara att kalenderåret utgör räkenskapsår men att lagen vad angår arbetslöshetskassorna
i detta hänseende bör hänvisa till förordningen om erkända
arbetslöshetskassor. Styrelsen föreslår sådan ändring i 46 § första stycket
nämnda förordning att där stadgas, att erkänd arbetslöshetskassas räkenskaper
skall avslutas för den period, som tillsynsmyndigheten föreskriver.
Som en konsekvens av en omläggning av arbetslöshetskassornas räkenskapsår
anser arbetsmarknadsstyrelsen nödvändigt, att även tiden för statsbidragsberäkningen
ändras att omfatta samma tid som försäkringsåret.
Styrelsen anför.
En sådan ändring kan oberoende av nämnda omläggning vara i och för
sig motiverad. Enligt förordningen den 14 december 1956 (nr 630) om statsbidrag
till erkända arbetslöshetskassor utgår de olika formerna av statsbidrag
för kalenderår. En omläggning till försäkringsår skulle medföra att
statsbidraget kunde beräknas och medlen vara disponibla för kassorna
redan vid arbetslöshetssäsongens början vid slutet av kalenderåret, vilket
kan vara av väsentlig betydelse särskilt för de s. k. säsongkassorna. För
närvarande kan slutreglering göras först längre fram på säsongen, vilket
är till nackdel, eftersom dessa medel ej är disponibla, när kassornas behov
är som störst. Här avses den del av statsbidraget, som icke kan lämnas i
förskott, eller i runt tal 25 procent. Som exempel kan nämnas att byggnadsarbetarnas
erkända arbetslöshetskassa efter att ha erhållit 10,2 milj. kr. i
förskott för år 1955 vid slutregleringen av statsbidraget för detta år erhöll
3,4 milj. kronor.
Genom att beräkna statsbidraget på samma tid som försäkringsåret kommer
även dessa beräkningar att bättre överensstämma med säsongmässigheten
hos utbetalningarna av arbetslöshetsersättningen. Med kalenderåret
som beräkningsperiod anknyter statsbidragsberäkningarna liksom det nuvarande
räkenskapsåret till en tidpunkt, då arbetslösheten är som störst,
medan däremot en anslutning till försäkringsåret ger motsatt resultat.
Slutligen kan det även anses som en fördel att försäkringsåret i högre
grad än kalenderåret sammanfaller med det statliga budgetåret. Avvikelsen
skulle nämligen komma att omfatta endast två månader — juli och augusti
— varunder understödsutbetalningen regelmässigt är mycket låg. Omläggningen
skulle därför underlätta arbetsmarknadsstyrelsens beräkningar av
arbetslöshetskassornas medelsbehov i styrelsens petita och dessa beräkningar
skulle komma att avse arbetslöshet, som ligger närmare i tiden än
vad som nu är fallet.
En övergång till att låta försäkringsåret vara räkenskapsår och period
för statsbidragsberäkning kräver, påpekar arbetsmarknadsstyrelsen, vissa
övergångsbestämmelser av innebörd, att bokslutet och statsbidragsberäkningarna
under själva övergångsåret får avse endast tiden den 1 januari—
10
Kungl. Maj.ts proposition nr 22 år 1958
den 31 augusti. I sistnämnda hänseendet bör man enligt styrelsens mening
kunna tillämpa samma metod som nu begagnas i de fall, då en arbetslöshetskassa
eller en daghjälpsklass i en kassa upphör vid annan tidpunkt än
ett kalenderårsskifte.
Departementschefen. Vid den omdaning av arbetslöshetsförsäkringen,
som företogs år 1956, infördes ett fast försäkringsår omfattande tiden den
1 september—den 31 augusti, vilket ligger till grund för beräkningen av den
längsta tid under vilken en försäkrad får åtnjuta ersättning från försäkringen.
Det första försäkringsåret tog sin början vid de nya bestämmelsernas
ikraftträdande den 1 september 1957. Den period, för vilken arbetslöshetskassornas
räkenskaper avslutas och statsbidrag till kassorna beräknas,
ansluter sig inte till försäkringsåret utan sammanfaller med kalenderåret.
Denna ordning, som vad angår räkenskapsavslutningen ytterst bygger på
en föreskrift i lagen om understödsföreningar, överensstämmer med vad
som föreslogs av 1951 års utredning om arbetslöshetsförsäkringen. Vid
tillkomsten av de nuvarande, på utredningens förslag giundade bestämmelserna
rörande arbetslöshetsförsäkringen övervägdes huruvida försäkringsåret
även skulle gälla som räkenskapsår och period för statsbidragsberäkningen.
Yrkanden i denna riktning hade under remissbehandlingen framförts
av arbetsmarknadsstyrelsen och De erkända arbetslöshetskassornas
samorganisation. Min företrädare i ämbetet ansåg sig emellertid för det
dåvarande inte beredd att förorda de båda remissorganens förslag.
Sedermera bär De erkända arbetslöshetskassornas samorganisation förnyat
kravet på att försäkringsåret och kassornas räkenskapsår skall kunna
sammanfalla och föreslagit, att tillsynsmyndigheten för kassorna, d. v. s.
arbetsmarknadsstyrelsen, skall få befogenhet att bestämma, att räkenskaperna
skall avslutas för annan tid än kalenderår. Förslaget har tillstyrkts
eller lämnats utan erinran av remissmyndigheterna. Bland dessa har arbetsmarknadsstyrelsen
mera utförligt behandlat frågan och därvid framhållit,
att det som en konsekvens av en omläggning av räkenskapsåret är
nödvändigt att även perioden för statsbidragsberäkningen ändras på motsvarande
sätt. Som skäl för de föreslagna ändringarna har anförts i huvudsak,
att det med hänsyn till kassornas arbetsbelastning skulle vara fördelaktigt
att arbetet med bokslut och revision förlägges till höstmånaderna,
då arbetslösheten i allmänhet är lägst, i stället för som nu till den tid av
året, då säsongarbetslösheten och därmed kassornas utbetalningar är som
mest omfattande, samt att statsbidragsberäkningen skulle underlättas.
Med hänsyn till det starka önskemålet hos dem som närmast beröres av
hithörande bestämmelser, arbetslöshetskassorna och arbetsmarknadsstyrelsen,
vill jag inte motsätta mig en anordning, som på sätt anförts kan
antagas vara till gagn för verksamheten. Jag förordar därför, att sådana
ändringar vidtages i lagen om understödsföreningar samt förordningarna
Kungl. Maj.ts proposition nr 22 år 1958
11
om erkända arbetslöshetskassor respektive om statsbidrag till erkända
arbetslöshetskassor att räkenskapsåret för kassorna och den tid för vilken
statsbidrag beräknas anslutes till försäkringsåret. Såsom arbetsmarknadsstyrelsen
föreslagit bör stadgandet om räkenskapsavslutning i 14 § understödsföreningslagen
för de erkända arbetslöshetskassornas del hänvisa till
vad som i detta hänseende är särskilt stadgat beträffande dem. Den härmed
avsedda bestämmelsen i 46 § förordningen om erkända arbetslöshetskassor
bör enligt min mening utformas så att därav direkt framgår, att
räkenskapsavslutning i erkänd arbetslöshetskassa skall ske för försäkringsår.
Som en följd av ändringen i 14 § understödsföreningslagen föreslår jag,
att lagens 36 §, där det föreskrives att ordinarie föreningssammanträde
skall hållas före den 1 augusti varje år, ändras så, att tiden för ordinarie
föreningssammanträde i erkänd arbetslöshetskassa får bestämmas av arbetsmarknadsstyrelsen.
I statsbidragsförordningen bör i förekommande fall
uttrycket kalenderår utbytas mot försäkringsår.
De nya bestämmelserna synes böra träda i kraft vid ingången av nästa
försäkringsår den 1 september 1958. I fråga om ändringarna i förordningarna
om erkända arbetslöshetskassor och om statsbidrag åt erkända
arbetslöshetskassor torde erfordras vissa övergångsbestämmelser, innebärande
att det räkenskapsår och den statsbidragsperiod, som löper vid
övergången till den nya ordningen, därmed upphör. För statsbidragsberäkningen
bör de nuvarande bestämmelserna om beräkningen av statsbidrag
då erkännande av arbetslöshetskassa upphört under ett kalenderår vinna
motsvarande tillämpning.
De föreslagna ändringarna i statsbidragsbestämmelserna torde komma
att påverka medelsbehovet för statsbidrag till arbetslöshetskassorna endast
under budgetåret 1958/59, då behovet kan väntas bli mindre än om ändringarna
inte vidtagits. Härtill torde jag få återkomma i samband med
budgetbehandlingen.
I överensstämmelse med de angivna riktlinjerna har inom socialdepartementet
upprättats förslag till
1) lag angående ändrad lydelse av 14 och 36 §§ lagen den 24 mars 1938
(nr 96) om understödsföreningar;
2) förordning angående ändrad lydelse av 46 § förordningen den 14 december
1956 (nr 629) om erkända arbetslöshetskassor; samt
3) förordning angående ändring i förordningen den 74 december 1956
(nr 630) om statsbidrag till erkända arbetslöshetskassor.
Av dessa är lagförslaget av sådan beskaffenhet att lagrådets utlåtande
bör inhämtas däröver.
Föredragande departementschefen hemställer härefter, att lagrådets utlåtande
över ifrågavarande lagförslag, av den lydelse bilaga till detta proto
-
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 22 år 1958
koll utvisar1, måtte för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet
inhämtas genom utdrag av protokollet.
Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
bifaller Hans Maj:t Konungen.
Ur protokollet:
Ulf Betts
1 Denna bilaga, som är likalydande med det vid propositionen fogade lagförslaget, har här
uteslutits.
Kungl. Maj.ts proposition nr 22 år 1958
13
Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd den 16
december 1957.
Närvarande:
justitieråden Walin,
Sjöwall,
Hagbergh,
regeringsrådet Klackenberg.
Enligt lagrådet den 12 december 1957 tillhandakommet utdrag av protokoll
över socialärenden, hållet inför Hans Maj :t Konungen i statsrådet den
1 november 1957, hade Kungl. Maj :t förordnat, att lagrådets utlåtande skulle
för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas över upprättat
förslag till lag angående ändrad lydelse av It och 36 §§ lagen den
2i mars 1938 (nr 96) om understödsföreningar.
Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet av
hovrättsassessorn B. O. Hamdahl.
Lagrådet lämnade förslaget utan erinran.
Ur protokollet:
Clas Amilon
14
Kungl. Maj.ts proposition nr 22 år 1958
Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj.t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 januari
1958.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Lange, Lindholm,
Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Kjellin, Johansson.
Efter gemensam beredning med cheferna för justitie-, finans- och handelsdepartementen
anmäler chefen för socialdepartementet, statsrådet Nilsson,
lagrådets den 16 decemher 1957 avgivna utlåtande över det till lagrådet
den 1 november 1957 remitterade förslaget till lag angående ändrad lydelse
av 14 och 36 §§ lagen den 24 mars 1938 (nr 96) om understödsföreningar.
Föredragande departementschefen upplyser, att lagrådet lämnat förslaget
utan erinran.
Under hänvisning till vad som i årets statsverksproposition (V ht. p. 74)
anförts beträffande den budgetmässiga konsekvensen av att statsbidrag
till erkända arbetslöshetskassor beräknas per försäkringsår i stället för per
kalenderår, hemställer departementschefen, att ifrågavarande lagförslag
ävensom de i statsrådsprotokollet för den 1 november 1957 omförmälda
förslagen till
1) förordning angående ändrad lydelse av 46 § förordningen den 14 december
1956 (nr 629) om erkända arbetslöshetskassor; samt
2) förordning angående ändring i förordningen den 14 december 1956
(nr 630) om statsbidrag till erkända arbetslöshetskassor
måtte ■—■ lagförslaget jämlikt § 87 regeringsformen — genom proposition
föreläggas riksdagen till antagande.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att till
riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till
detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Karin Wickström
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1958 A:90 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning angående ändrad lydelse av 4 § förordningen den 14 maj 1954 s. 6 i texten