Sök i Ratio Lex

Angående godkännande av överenskommelse mellan Sverige och Japan angående reglering av vissa svenska fordringsanspråk

8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1958 A:43, Angående godkännande av överenskommelse mellan Sverige och Japan angående reglering av vissa svenska fordringsanspråk

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 43 år 1958

1

Kr 43

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående godkännande

av överenskommelse mellan Sverige och Japan angående

reglering av vissa svenska fordringsanspråk; given

Stockholms slott den 24 januari 1958.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över utrikesdepartementsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

Östen Undén

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås, att riksdagen måtte godkänna en i Stockholm den

20 september 1957 undertecknad överenskommelse med Japan avsedd att

slutligt reglera svenska ersättningsanspråk mot Japan, vilka uppstått på

grund av folkrättsstridiga japanska åtgärder mot svenska intressen under

andra världskriget.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. 4C

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 43 år 1958

Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 24 januari 1958.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Lange, Lindholm,

Skoglund, Edenman, Netzén, Kjellin, Johansson.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler ministern

för utrikes ärendena fråga om godkännande av överenskommelse

mellan Sverige och Japan angående reglering av vissa svenska fordringsanspråk

och anför därvid följande.

Under andra världskriget vidtog japanska militära och civila myndigheter

i flera fall folkrättsstridiga åtgärder mot svenska intressen i Fjärran

östern, varigenom dessa förorsakades betydande skador. Svensk egendom

utsattes för plundring respektive rekvirerades utan att någon ersättning

lämnades eller konfiskerades samtidigt som ett antal svenska medborgare

utsattes för follcrättsstridigt våld i form av godtyckligt fängslande eller

internering. Antalet rättsägare uppgick till cirka 60, varav ett tiotal juridiska

personer. Svenska föreställningar som gjordes under kriget hos de

japanska myndigheterna i syfte att skydda de svenska intressena ledde icke

till något resultat.

För att i möjligaste mån säkerställa de svenska fordringsanspråken förordnade

Kungl. Maj :t med stöd av lagen den 29 juni 1945 om kontroll å viss

utländsk egendom m. m. om skingringsförbud den 17 augusti 1945 å de

japanska tillgångarna i Sverige.

Eftersom Japan på grund av allierade ockupationsdirektiv ålagts avbryta

de diplomatiska förbindelserna med de neutrala länderna, däribland Sverige,

måste ersättningsfrågan vila till dess Japan genom ett fredsavtal med

de allierade segrarmakterna återvunnit sin suveränitet och därmed rätten

att i full utsträckning återknyta de diplomatiska förbindelserna med omvärlden.

Under den nödtvungna väntetiden vidtogs å svensk sida åtgärder ägnade

att förbereda de kommande ersättningsförhandlingarna med Japan. Sålunda

uppmanade Flyktkapitalbyrån i kungörelse den 1 mars 1949 svenska fordringsägare

mot Japan att anmäla sina anspråk, varefter det inkomna materialet

överlämnades för granskning till en av Kungl. Maj :t för ändamålet

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr k3 år 1958 3

särskilt tillsatt utredningsman, dåvarande lagmannen i Svea hovrätt A. T.

Salén.

Granskningen, som efter ett nytt kungörelseförfarande i februari 19o2

slutfördes i juni samma år, samt senare vidtagna kompletterande utiedningar

gav vid handen, att de på folkrätten grundade fordringsanspråken,

som var av natur att kunna stödjas av svenska regeringen, värdemässigt

uppgick till 13,5 miljoner kronor. Bland fordringsägarna dominerade Svenska

tändsticksaktiebolaget, vilket lidit avsevärd förlust som en följd av att

bolaget helt eller delvis tillhöriga fabriker i de av japanerna ockuperade

områdena genom rekvisition eller därmed i sak jämställt förfarande

de facto frånhänts bolaget utan att någon ersättning lämnats samt därefter

på ett för bolaget förlustbringande sätt drivits i japansk regi under

större delen av kriget. Ersättningskrav av större betydenhet framställdes

även av Rederiaktiebloget Reut samt Statens Krigsförsäkringsnämnd. Rederiaktiebolaget

Reut begärde ersättning för förluster som åsamkats bolaget på

grund av att Japan nyttjat bolagets fartyg Miramar. Det av Statens Krigsförsäkringsnämnd

framförda kravet hänförde sig till fartyget Ningpo. Detta

fartyg som ursprungligen tillhört Aktiebolaget Svenska ostasiatiska kompaniet

var vid tidpunkten för Japans inträde i kriget försäkrat hos Statens Krigsförsäkringsnämnd.

Sedan fartyget sänkts vid Hongkong år 1941 och försäkringssumman

med anledning härav utbetalats till rederiet, hade Krigsförsäkringsnämnden

inträtt som rättsägare. Ningpo bärgades år 1942 av japanska

marinen. Samtidigt anmälda kommersiella och finansiella anspråk, vilka

icke varit folkrättsligt grundade, har allt eftersom förhållandena efter kriget

normaliserats reglerats direkt mellan parterna. Svenska innehavare av

nödlidande japanska obligationer har erbjudits möjligheten att ansluta sig

till de i New York den 26 september 1952 träffade överenskommelserna rörande

reglering av vissa av Japans utlandsskulder.

Sedan det japanska fredsavtalet trätt i kraft den 28 april 1952 och de

svensk-japanska diplomatiska förbindelserna återupprättats i juni samma

år, upptogs på svenskt initiativ under slutet av året förhandlingar med Japan

i Stockholm i syfte att bereda de svenska fordringsägarna ersättning för

de lidna förlusterna.

Vid förhandlingarna gavs prioritetsbehandling åt fordringsanspråk, där

omständigheterna i det enskilda fallet bedömdes särskilt ömmande, d. v. s. i

första hand anspråk från personer, som utsatts för folkrättsstridigt tvang.

Sedan denna fråga reglerats, påbörjades behandlingen av Övriga anspråk,

vilka i huvudsak innehades av juridiska personer, överläggningarna rörande

dessa anspråk visade sig mycket tidskrävande. Under förhandlingarnas

gång förordnade Restitutionsnämndcn den 24 juni 1953 och den 28 april

1954 om kvarstad å större delen av de under skingringsförbud lagda japanska

tillgångarna.

Sedan det å japansk sida infordrade nya materialet sammanställts samt

en svensk delegation på grundval av detta fört förhandlingar först i Tokio

under mars och april 1957 samt därefter i Stockholm, kunde enighet om ett

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kungl. Maj ds proposition nr 43 år 1958

avtal uppnås. Det godkändes av Kungl. Maj :t och undertecknades den 20

september 1957.

Avtalet, som består av en överenskommelse rörande reglering av vissa

svenska ersättningsanspråk jämte två skriftväxlingar av förtrolig karaktär

torde såsom bilaga Litt A—E få fogas till statsrådsprotokollet.

Samtliga fordringsägare med ersättningskrav av större betydenhet har förklarat

sig införstådda med den reglering avtalet innebär.

Med hänsyn till den långa tid, som förflutit före avtalets ingående, har det

i många fall varit svårt att rekonstruera det faktiska händelseförloppet och

även att exakt bedöma storleken av de lidna förlusterna. På grund av dessa

omständigheter har ett globalersättningsavtal med ett efter ömsesidiga eftergifter

fastställt globalbelopp framstått som en för båda parter praktisk lösning.

Sverige har under senare år ingått dylika avtal med Jugoslavien, Polen,

Ungern och Tjeckoslovakien. Globalavtalstypens principiella aspekter finns

belysta i Kungl. Maj:ts proposition 187/1950 angående mellan Sverige och

Polen den 16 november 1949 träffade uppgörelser rörande ersättning för

vissa svenska privata ekonomiska intressen in. in.

Genom överenskommelsen erhålles ersättning för samtliga svenska krav,

som uppstått till följd av japanska folkrättsstridiga åtgärder som vidtagits

mot svenska intressen under andra världskriget.

Enligt överenskommelsen förbinder sig japanska regeringen att senast tre

månader efter ikraftträdandet till svenska regeringen erlägga ett globalbelopp

av 7 250 000 kronor såsom ersättning för nyss nämnda intressen, överenskommelsen

omfattar fysiska och juridiska personer med svensk nationaeller

i förekommande fall juridiska personer med svensk karaktär —

såväl vid tidpunkten för den japanska åtgärden som vid tidpunkten för

överenskommelsens undertecknande (Artikel I och II).

Globalbeloppet skall enligt överenskommelsen erläggas till den svenska

legeringen, å vilken därefter ankommer att verkställa fördelningen bland

intressenterna (Artikel III).

Enär erläggandet av globalbeloppet enligt de båda regeringarnas uppfattning

slutgiltigt reglerar ersättningsfrågan, men icke medgiver hundraprocentig

ersättning åt de svenska rättsägarna, har svenska regeringen i särskild

skriftväxling utfäst sig att efter ikraftträdandet icke längre gentemot

japanska regeringen resa, framföra eller stödja ersättningskrav, som omfattas

av överenskommelsen. Dylika utfästelser återfinns även i ersättningsavtalen

med Polen, Ungern och Tjeckoslovakien.

I likhet med vad fallet var i nyssnämnda ersättningsavtal har utfästelsen

kompletterats med ett atagande, enligt vilket svenska regeringen garanterar,

att japanska regeringen, sedan globalbeloppet erlagts, icke skall behöva erlägga

någon ytterligare betalning för svenska fordringsanspråk som omfattas

av överenskommelsen (Artikel IV).

Med hänsyn till att globalbeloppet, vilket icke obetydligt överstiger de med

kvarstad belagda japanska tillgångarna i Sverige, definitivt reglerar ersättningsfrågan,

har svenska regeringen i särskild skriftväxling utfäst sig att

vid ikraftträdandet friställa ifrågavarande tillgångar.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 43 år 1958

5

Departementschefen

Föreliggande överenskommelse är avsedd att slutgiltigt reglera svenska

ersättningsanspråk mot Japan, vilka uppstått till följd av japanska folkrättsstridiga

åtgärder som under andra världskriget vidtagits mot svenska

intressen.

Överenskommelsen innebär i korthet följande. Japanska regeringen erlägger

till svenska regeringen ett globalbelopp av 7 250 000 kronor att fördelas

bland de svenska intressenterna. Beloppet synes kunna tillförsäkra intressenterna

en under givna omständigheter skälig ersättning för de lidna

förlusterna.

Överenskommelsen är av gängse globalersättningstyp, en avtalsform som

Sverige använt sig av vid regleringen av ersättningsfrågor med andra länder

såsom Polen, Ungern och Tjeckoslovakien. Eftersom överenskommelsen är

avsedd att slutgiltigt reglera ersättningsfrågan, förbinder sig svenska regeringen

att efter ikraftträdandet icke längre gentemot japanska regeringen

resa, framföra eller stödja sådana anspråk som omfattas av överenskommelsen.

Svenska regeringen garanterar vidare, att någon ytterligare betalning

icke skall behöva erläggas av japanska regeringen för de svenska anspråk,

som omfattas av överenskommelsen.

Befogenheten att fördela globalbeloppet bland de svenska intressenterna

är en uteslutande svensk angelägenhet.

För upprättandet av en plan såsom underlag för fördelningen samt för

dennas verkställande bör en särskild nämnd tillsättas. Fn dylik fördelningsnämnd

har fungerat i samband med genomförandet av ersättningsavtalet

med Polen och fungerar för närvarande vid genomförandet av ersättningsavtalet

med Tjeckoslovakien. Möjlighet bör lämnas intressenterna att inför

nämnden framföra sina anspråk och vid behov ytterligare utveckla sin talan.

De till överenskommelsen hörande handlingarna torde i avskrift delgivas

vederbörande utskott.

I detta sammanhang må erinras om att enligt Kungl. Maj :ts proposition

nr 172/1956 angående godkännande av överenskommelse mellan Sverige och

Förbundsrepubliken Tyskland rörande tyska tillgångar i Sverige, in. m., frågan

om ett generellt upphävande av kontrollagstiftningen rörande tysk och

japansk egendom i Sverige borde upptagas först sedan uppgörelse träffats

även rörande de japanska tillgångarna i Sverige samt att i avvaktan på en

sådan uppgörelse (jämför Kungl. Maj :ts proposition nr 44/1957) giltighetstiden

för återstående delar av kontrollagstiftningen, nämligen lagarna den

29 juni 1945 (nr 522) om kontroll å viss utländsk egendom m. in. samt den

14 december 1945 (nr 885) om administration av vissa bolag in. in., förlängts

till och med den 30 juni 1958.

Enär avtalet beräknas träda i kraft före sistnämnda datum torde någon

ytterligare förlängning av giltighetstiden för ifrågavarande båda lagar icke

vara erforderlig. Skulle det emellertid visa sig, att avtalets ikraftträdande

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr A3 år 1958

av någon nu okänd anledning kan förutses äga rum först efter giltighetstidens

utgång, torde frågan om ytterligare förlängning böra upptagas till

övervägande.

Under åberopande av det anförda och då den föreslagna överenskommelsen

synes mig utgöra en godtagbar reglering av behandlade spörsmål får

jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna ifrågavarande den 20 september 1957 träffade

överenskommelse mellan svenska regeringen och japanska

regeringen angående reglering av vissa svenska fordringsanspråk,

dels ock bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga erforderliga

åtgärder för överenskommelsens genomförande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen

att proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll

utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

A. Fältheim

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 43 år 1958

Bilaga A

Översättning

Arrangement between the Government of

Sweden and the Government of Japan regarding

settlement of certain Swedish claims

The Government of Sweden and

the Government of Japan,

Desiring to make a final settlement

of certain Swedish claims,

Have agreed as follows:

Article I

The Government of Japan shall pay

to the Government of Sweden the

amount of 7 250 000 Swedish crowns

in settlement of all claims for reparation

of damage and sufferings inflicted

upon Swedish physical and juridical

persons during the Second

World War by agencies of the Government

of Japan and for which the

Government of Japan is held responsible

according to International Law.

For the purposes of tlie present Arrangement

Swedish physical and juridical

persons shall mean those who

were of Swedish nationality, as well

as those juridical persons who were

of Swedish character, åt the date of

the relevant Japanese actions as well

as åt the date of the signature of the

present Arrangement.

Article II

The payment of the amount mentioned

in Article I sliall be remitted

in Swedish crowns to the Office of

the Paymaster General (Statskontoret),

Stockholm, acting as the agent

for the Government of Sweden,

within the shortestyp-acticable time

not to exceed three inonths from the

coming into force of the present Arrangement.

överenskommelse mellan Sveriges regering

och Japans regering angående reglering av

vissa svenska fordringsanspråk

Sveriges regering och Japans regering,

som önska genomföra en slutgiltig

reglering av vissa svenska fordringsanspråk
hava

överenskommit om följande:

Artikel I

Japans regering skall till Sveriges

regering erlägga ett belopp av

7 250 000 svenska kronor såsom reglering

av alla anspråk på ersättning

för skada och lidanden, vilka åsamkats

svenska fysiska och juridiska

personer under andra världskriget av

japanska regeringens organ och för

vilka skador och lidanden Japans regering

ansetts ansvarig enligt folkrätten.

Med svenska fysiska och juridiska

personer avses enligt förevarande

överenskommelse sådana vilka voro

av svensk nationalitet, liksom även

juridiska personer med svensk karaktär,

såväl vid tidpunkten för de

ifrågavarande japanska åtgärderna

som vid tidpunkten för undertecknandet

av förevarande överenskommelse.

Artikel II

Betalningen av det i Artikel I omförmälda

beloppet skall inom kortast

möjliga tid, dock icke överstigande

tre månader från ikraftträdandet av

förevarande överenskommelse, erläggas

i svenska kronor till Statskontoret,

Stockholm, vilken myndighet

handlar som svenska regeringens omhud.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 43 år 1958

The payment sliall be effected in Betalningen skall verkställas i enaccordance

witli relevant rules and lighet med i båda länder gällande förregulations

of both countries. fattningar och bestämmelser.

Artide III

The authority to distribute the

amount mentioned in Article I among

the claimants shall be exclusively incumbent

upon the Government of

Sweden.

Article IV

The Government of Sweden accept

the payment by the Government of

Japan of the amount mentioned in

Article I as a full and final settlement

of all claims referred to in the said

Article.

The Government of Sweden undertake

to guarantee that after the payment

of the amount mentioned in Article

I, the Government of Japan shall

not have to pay any further compensation

for the said claims.

Article V

The present Arrangement shall enter

into force on the date which the

two Governments will decide upon by

exchange of notes.

In witness whereof, the undersigned,

being duly authorized by their

respective Governments, have signed

the present Arrangement.

Done in duplicate, in the English

language, åt Stockholm, this 20th day

of September, 1957.

For the Government of Sweden:

östen Undén

For the Government of Japan:

S. Shima

Artikel III

Befogenheten att fördela det i Artikel

I omförmälda beloppet bland

fordringsägarna skall uteslutande

åvila Sveriges regering.

Artikel IV

Sveriges regering godkänner betalningen

av Japans regering av det i

Artikel I omförmälda beloppet som

en fullständig och slutgiltig reglering

av alla i sagda artikel omnämnda

fordringsanspråk.

Sveriges regering utfäster sig att

garantera att, sedan det i Artikel I

omförmälda beloppet erlagts, Japans

regering icke skall ha att erlägga någon

ytterligare ersättning för ifrågavarande

fordringsanspråk.

Artikel V

Förevarande överenskommelse skall

träda i kraft å dag, som de båda regeringarna

komma att bestämma genom

noteväxling.

Till bekräftelse härav hava undertecknade,

av sina respektive regeringar

därtill vederbörligen befullmäktigade,

undertecknat förevarande

överenskommelse.

Som skedde i Stockholm den 20

september 1957 i dubbla exemplar på

engelska språket.

För svenska regeringen:

östen Undén

För japanska regeringen:

S. Shima

571856 Stockholm 1958. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. UU 1958 A:1 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående godkännande av överenskommelse mellan Sverige och Japan angående reglering av vissa svenska fordring s. 1 i texten