Sök i Ratio Lex

Angående reglering av priserna på fisk under budgetåret 1958/59 m. m

1958-02-21 · 35 sidor, varav 34 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 34 av 35 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1958 A:71, Angående reglering av priserna på fisk under budgetåret 1958/59 m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 71 år 1958

1

Nr 71

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående reglering av

priserna på fisk under budgetåret 1958/59 m. m.; given

Stockholms slott den 21 februari 1958.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

dels antaga härvid fogade förslag till

1) förordning angående fortsatt giltighet av förordningen den 30 maj

1952 (nr 320) om viss reglering av handeln med fisk, m. m.;

2) förordning om fortsatt giltighet av förordningen den 5 juni 1953 (nr

372) angående reglering av införseln av vissa slag av fisk och skaldjur;

3) förordning om fortsatt giltighet av förordningen den 5 juni 1953 (nr

374) angående reglering av utförseln av vissa slag av fisk och skaldjur

in. m.;

dels bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen i övrigt hemställt.

GUSTAF ADOLF

Gösta Netzén

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen begäres bemyndigande att under budgetåret 1958/59 reglera

priserna på fisk ävensom importen och exporten av fisk enligt i huvudsak

de grunder, som tillämpas under innevarande budgetår.

De nu gällande förordningarna om viss reglering av handeln med fisk,

in. m., angående reglering av införseln av vissa slag av fisk och skaldjur

ävensom angående reglering av utförseln av vissa slag av fisk och skaldjur

in. in., vilkas giltighetstid utgår den 30 juni 1958, föreslås skola förlängas

att gälla till och med den 30 juni 1959. 1

1 Dihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 71

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 71 år 1958

Förslag

till

Förordning

angående fortsatt giltighet av förordningen den 30 maj 1952 (nr 320)

om viss reglering av handeln med fisk, m.?m.

Härigenom förordnas, att förordningen den 30 maj 1952 om viss reglering

av handeln med fisk, m. m.,1 vilken enligt förordning den 31 maj 1957

(nr 181) gäller till och med den 30 juni 1958, skall äga fortsatt giltighet

till och med den 30 juni 1959.

1 Senaste lydelse, se beträffande 1 § SFS 1953: 373 och beträffande 12 § SFS 1956: 202.

Förslag

till

Förordning

om fortsatt giltighet av förordningen den 5 juni 1953 (nr 372) angående

reglering av införseln av vissa slag av fisk och skaldjur

Härigenom förordnas, att förordningen den 5 juni 1953 angående reglering

av införseln av vissa slag av fisk och skaldjur, vilken enligt förordning

den 31 maj 1957 (nr 182) gäller till och med den 30 juni 1958, skall äga

fortsatt giltighet till och med den 30 juni 1959.

Förslag

till

Förordning

om fortsatt giltighet av förordningen den 5 juni 1953 (nr 374) angående

reglering av utförseln av vissa slag av fisk och skaldjur m. m.

Härigenom förordnas, att förordningen den 5 juni 1953 angående reglering

av utförseln av vissa slag av fisk och skaldjur m. in., vilken enligt förordning

den 31 maj 1957 (nr 183) gäller till och med den 30 juni 1958,

skall äga fortsatt giltighet till och med den 30 juni 1959.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 71 år 1958

3

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 21 februari 1958.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Nilsson, Sträng, Andersson,

Lindell, Lindström, Lindholm, Skoglund, Edenman, Netzén, Kjellin,

Johansson.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och handelsdepartementen

anmäler chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Netzén, vissa

frågor angående regleringen av priserna på fisk m. m. samt anför därvid

följande.

I. Inledning

1 förordningen den 30 maj 1952 (nr 320; ändrad genom förordningarna

1953: 373 och 1956: 202) om viss reglering av handeln med fisk, in. in., vilken

förordning gäller t. o. m. den 30 juni 1958, är bestämmelser meddelade

om handelsreglering — grundad på auktorisation av s. k. producentföreningar

— och om prisregleringsavgift på fisk. Importen och exporten av

fisk och fiskprodukter regleras med stöd av kungörelsen den 14 mars 1947

(nr 82) angående allmänt importförbud samt förordningarna den 5 juni

1953 (nr 372 och 374) angående reglering av införseln av vissa slag av fisk

och skaldjur resp. utförseln av vissa slag av fisk och skaldjur in. in. Enligt

sistnämnda förordningar, vilka likaså äger giltighet t. o. m. den 30 juni

1958, fordras i princip tillstånd av statens jordbruksnämnd för import och

export av fisk och fiskprodukter.

Genom beslut den 31 maj 1957 bemyndigade Kungl. Maj:t statens jordbruksnämnd

att för tiden t. o. in. den 30 juni 1958 i huvudsaklig överensstämmelse

med de grunder, som angivits i propositionen 1957:88 samt

jordbruksutskottets utlåtande 1957:14, anordna reglering av priserna på

fisk samt av importen och exporten av fisk och skaldjur utav vissa slag

ävensom att dels förordna om upptagande av prisregleringsavgift å svenskfångad

fisk och importfisk enligt 5 och 8 §§ nyssnämnda förordning 1952:

320, dels enligt 12 § samma förordning meddela — såvitt angår täckande

av andra kostnader i samband med prisreglering på fisk än i jordbruksnämndens

centrala organisation uppkommande uppbörds- och kontrollkostnader

— närmare föreskrifter rörande användningen av medel, som inflyter

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 71 år 1958

till jordbruksnämnden genom upptagande av omförmälda prisregleringsavgifter

in. in. I samma beslut föreskrev Kungl. Maj:t, att de medel, som inflyter

vid upptagandet av införselavgifter på färska och frysta filéer av

gråsej, kolja, kungsfisk (rödkolja, uer), torsk och vitling skulle av jordbruksnämnden

— med den begränsning, som anges i det följande — tillföras

nämndens prisregleringskassa för fisk att användas för med kassan avsedda

ändamål. Vidare bemyndigades jordbruksnämnden att av de medel, som

innestår i prisregleringskassan för fisk, till statskontoret utbetala 3 500 000

kr. för avveckling av de från Fonden för låneunderstöd: Lån till Fiskprisregleringsföreningar

genom Kungl. Maj :ts beslut den 28 juni, 2 augusti och

25 oktober 1946 beviljade lånen, ävensom att — med beaktande av vad i

förenämnda proposition och utskottsutlåtande anförts — utfärda föreskrifter

angående användningen av de vinster, som hos prisregleringsföreningarna

på fiskets område uppkommer genom avvecklingen av dessa lån. Samtidigt

bemyndigades jordbruksnämnden att av de medel, som innestår i prisregleringskassan

för fisk, till regleringsföreningarna på fiskets område jämväl

under budgetåret 1957/58 utlämna lån för tillfällig finansiering av kreditförsäljningar

av fisk till utlandet på villkor, som föreskrivits av Kungl.

Maj :t genom särskilda beslut den 3 september 1954 och den 11 maj 1956.

Jordbruksnämnden fick tillika bemyndigande att ur nämndens clearingkassa

för fisk utbetala 20 000 kr. till svenska konservkontrollens råd för inrättande

av en i förenämnda proposition omförmäld buffertfond. Kungl.

Maj :t föreskrev vidare, att kostnaderna under budgetåret 1957/58 för kvalitetskontroll

av andra fiskvaror än konserver, i den mån de icke kunde

bestridas genom inflytande kontrollavgifter, skulle till ett belopp av högst

40 000 kr. täckas ur jordbruksnämndens clearingkassa för fisk. Slutligen

bemyndigade Kungl. Maj:t jordbruksnämnden att för bestridande av

kostnaderna under budgetåret 1957/58 för den befattningshavare, som har

till uppgift att främja fiskexporten, disponera ett belopp av högst 90 000 kr.,

varav 45 000 kr. från reservationsanslaget Främjande av beredning och avsättning

av fisk m. m. och återstoden från de för budgetåret 1957/58 genom

upptagande av införselavgifter på fiskets område inflytande medlen. I

I skrivelse, som inkommit till jordbruksdepartementet den 12 februarj

1958, har statens jordbruksnämnd framlagt förslag till reglering av priserna

på fisk under budgetåret 1958/59, in. m. Nämnden har anmält, att den i de

frågor, som berörts i skrivelsen, dels haft överläggningar med nämndens råd

beträffande prisregleringsfrågor på fiskets område, dels samrått med fiskeristyrelsen

med statens fiskeriförsök. Fiskeristyrelsen har därvid förklarat

sig i sak biträda jordbruksnämndens förslag.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 71 år 1958

5

II. Reglering av priserna på fisk m. in.

Nuvarande förhållanden

Innebörden av prisregleringen. Prisregleringen innebär i huvudsak, att

jordbruksnämnden för västkusten och sydkusten efter överläggning med

fiskarorganisationerna därstädes fastställer minimipriser på de viktigaste

fiskslagen och därigenom möjliggör för fiskarna att utfå lägst dessa piisei

för bl. a. den fisk, som säljes till färskkonsumtion inom landet. Den fisk, som

vid försäljning ej uppnår de sålunda fastställda minimipriserna (överskottsfisk),

övertages av för ändamålet särskilt bildade prisregleringsföreningar,

på västkusten föreningen Västkustfisk och på sydkusten föreningen Sydkustfisk.

Denna överskottsfisk exporteras i färskt eller berett skick eller användes

inom landet exempelvis för framställning av konserver och fiskmjöl.

För verksamheten med omhändertagandet av överskottsfisken erhåller föreningarna

av jordbruksnämnden vissa i förväg bestämda statliga bidrag,

s. k. pristillägg. Dessa utgår — bortsett från vissa inskränkningar beträffande

exporten — i princip med visst belopp per kilogram bevisligen uppkommen

överskottsfisk. Under senare år har emellertid pristilläggen i allmänhet

utgått i den formen, att ett fast belopp bestämts för prisregleringen

under året. I den mån detta belopp ej behövt tagas i anspråk för täckande

av utgifterna under året, har det tillförts prisregleringsföreningarnas

konjunkturutjämningsfonder. Anledningen till att jordbruksnämnden övergått

till att utbetala ett bestämt fast belopp för prisregleringen av fisk har

varit, att nämnden velat eftersträva, att prisregleringsföreningarna vid handhavandet

av verksamheten skall stimuleras till mera ekonomiska och långsiktiga

bedömanden. För överskottsfisken utbetalar prisregleringsförening

till fiskaren ett pris, s. k. garantipris, vilket fastställes av föreningen och

bestämmes under hänsynstagande till erhållna pristillägg och beräknade försälj

ningsmöjligheter för överskottsfisken. Garantipriset fastställes i förväg

och är det pris, som fiskaren lägst kan påräkna för sina leveranser av fisk.

Prisregleringen på ostkusten innebär, att jordbruksnämnden till föreningen

Ostkustfisk (centralorganisation för de auktoriserade fiskförsäljningsföreningarna

på ostkusten) årligen utbetalar vissa statliga medel, s. k. prisutjämningsbidrag,

att användas såsom tillskott till de priser, föreningarna erhåller

vid försäljning av strömmingsfångster, som ej kan avsättas till färskkonsumtion

eller rökning inom landet. Prisutjämningsbidrag har i allmänhet

fått åtnjutas för färsk eller frusen exportströmming, saltströmming för

den inhemska marknaden och färsk strömming, vilken såsom djurföda levereras

till pälsdjursfarm. Ett bemyndigande för jordbruksnämnden att utvidga

prisregleringen till strömming, som använts för tillverkning av konserver,

har under år 1957 icke tagits i anspråk. Icke heller har nämnden

utnyttjat rätten att genomföra prisreglering för torsk på ostkusten norr

om Blekinge enligt det på väst- och sydkusten gällande systemet. Prisrcg
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 71 år 1958

leringen på ostkusten är således — till skillnad mot den prisreglering, som

upprätthålles på väst- och sydkusten — f. n. så utformad, att den enskilde

fiskaren ej blir tillförsäkrad vare sig ett av staten bestämt lägsta pris för

den strömming, som avsättes på färskmarknaden inom landet, eller ett

fast pris (garantipris) för strömmingsöverskottet.

Kostnaderna för prisregleringarna täckes av prisreglerings- och införselavgifter.

Prisregleringsavgifter utgår för såväl svenskfångad som importerad

saltvattensfisk och upptages av förstahandsköpare av fisk in. fl. I fråga

om färsk och frusen importfisk samt svenskfångad fisk, som ilandföres på

västkusten, utgår f. n. prisregleringsavgift på i huvudsak all fisk med undantag

av skarpsill och de fiskslag, varav filéer belagts med införselavgift.

För svenskfångad fisk, som ilandföres på syd- och ostkusten, uttages avgift

endast på sill (strömming). Regleringsavgiften utgör 5 procent av inköpspriset

för svenskfångad fisk, som ilandföres på väst- och sydkusten och

säljes till minimipris och däröver, samt 4 öre per kg för strömming, som

säljes för färskkonsumtion eller rökning. För importfisk, som i samband

med införsel säljes på kommunal fiskauktion, är avgiften 5 procent av inköpspriset.

Avgiften för annan importfisk utgör för färsk och frusen fisk

5 procent av värdet, beräknat enligt tulltaxeförordningen, för islandssill 4,7

öre per kg av nettovikten samt för annan beredd importsill 3,7 procent av

nyssnämnda värde. Avgiften på importfisk är så avvägd, att den i stort sett

motsvarar den avgift, som utgår för svenskfångad fisk. Under år 1957 har

den ändringen vidtagits, att prisregleringsavgiften slopats för sockersaltad

eller kryddad islandssill (såväl svenskfångad som importerad), som beretts

med tillsats av minst viss kvantitet socker. Införselavgift utgår, såsom

nämnts i det föregående, på vissa fiskfiléer med 45 öre per kg av varans

nettovikt.

Med stöd av Kungl. Maj:ts förenämnda bemyndigande har jordbruksnämnden

av de medel, som innestår i prisregleringskassan för fisk, till statskontoret

den 29 juni 1957 utbetalat 3 500 000 kr. för avveckling av de lån å

500 000, 2 500 000 och 500 000 kr., som genom Kungl. Maj :ts beslut den 28

juni, 2 augusti och 25 oktober 1946 beviljats resp. Ostkustfisk, centralförening

u. p. a., Västkustfisk, förening u. p. a., och Sydkustfisk, förening

u. p. a., för bedrivande av prisreglerande verksamhet på fiskets område. Sedermera

har i särskilda skrivelser till berörda föreningar vissa föreskrifter

av nämnden xueddelats angående användningen av de vinster, som hos föreningarna

uppkommit genom avvecklingen av dessa lån. Sålunda har —

med beaktande av vad i förenämnda proposition och utskottsutlåtande anförts

— föreskrivits skyldighet för prisregleringsföreningarna att i sin helhet

överföra ifrågavarande vinster till de stiftelser (konjunkturutjämningsfonder),

som för föreningarna bildats enligt särskilda av Kungl. Maj:t godkända

avtal. Vad angår dispositionen av de sålunda fonderade medlen har bestämts,

att desamma utan särskilt godkännande av nämnden endast får användas

som rörelsemedel i föreningarnas prisreglerande verksamhet. Härutöver

kan medlen, efter medgivande av jordbruksnämnden, vid behov även

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 71 år 1958

användas som bidrag till täckande av förluster i sådan prisreglerande verksamhet,

som föreningarna bedriver enligt direktiv från nämnden.

Prisregleringsföreningarnas behov av rörelsekapital täckes till stor del

av de medel, som tillförts föreningarnas konjunktur utjämningsfonder. Föreningarna

Västkustfisk och Sydkustfisk åtnjuter enligt Kungl. Maj :ts beslut

den 31 maj 1957 därutöver rätt att under innevarande budgetår mot av riksgäldskontoret

ställda garantier i Sveriges kreditbank aktiebolag resp. riksbanken

mot sedvanlig ränta erhålla lån intill 3 000 000 resp. 2 000 000 kr.

Fångst- och prisutvecklingen m. m. Jordbruksnämnden lämnar i sin skrivelse

inledningsvis vissa uppgifter rörande fångst- och prisutvecklingen inom

saltsjöfisket, exporten och importen av fisk och fiskprodukter, fiskkonsumtionen

inom landet, prisutvecklingen för fiskets förnödenheter, lönsamheten

inom fisket samt det ekonomiska resultatet av statens hittillsvarande

verksamhet i fråga om prisregleringen av fisk. Vidare lämnas vissa

uppgifter angående utvecklingen inom saltsjöfisket av antalet fiskaie och

fiskebåtar.

Vad först angår antalet fiskare framgår av jordbruksnämndens uppgifter,

vilka såsom bilaga 1 torde få bifogas detta protokoll, att under år 1956

en fortsatt minskning skett av antalet yrkesfiskare på samtliga kuststräckor.

Nedgången är starkast på ostkusten, där den utgör 8 procent, medan på

väst- och sydkusten en minskning skett med 5 resp. drygt 4 procent. Den

starka nedgången på ostkusten torde främst bero på den minskade tillgången

på strömming. Totalantalet yrkesfiskare år 1956 utgjorde 10 348. Även

antalet binäringsfiskare har under år 1956 sjunkit något på syd- och västkusten,

medan för ostkusten redovisas en mindre uppgång. Av en utav

nämnden uppgjord tablå över antalet fiskebåtar, vilken som bilaga 2 torde

få fogas till detta protokoll, kan utläsas, att även under år 1956 på samtliga

kuststräckor en fortsatt övergång skett till fiskebåtar med allt större motorstyrka.

För västkustens del är dock denna övergång blygsam jämfört med

den stora ökning, som under år 1955 ägde rum i fråga om antalet västkustbåtar

med motorer överstigande 150 hästkrafter. Observeras bör den relativt

kraftiga minskning, som under år 1956 skett av antalet västkustbåtar med en

motorstyrka av 91—150 hästkrafter, vilken minskning endast till en mindre

del kompenserats genom anskaffning av större båtar. Pa ostkusten återspeglar

nytillskotten av båtar med starkare motorer den här pågående strukturförändringen

med övergång till trålfiske. Nämnden påpekar vidare, att

totalantalet däckade båtar med motor sjunkit mellan åren 1955 och 1956

med 140 till 3 301, medan viss ökning skett av antalet öppna båtar med

motor.

I fråga om fångstutvecklingen anför jordbruksnämnden, att det svenska

havsfiskets avkastning under år 1956 — exklusive direktlandningar i utlandet

av s. k. skrapfisk — uppgick till omkring 192 milj. kg med ett förstahandsvärde

av i runt tal 132 milj. kr. För år 1957 kan fångstmängden, enligt

hittills för nämnden tillgängliga statistiska uppgifter, beräknas väsentligt

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 71 år 1958

öveistiga sistnämnda kvantitet och ligga vid omkring 211 milj. kg. Ökade

fångster kan noteras för syd- och västkusten, där stegringen uppgår till 18

resp. 12 procent. På ostkusten däremot har de ilandförda kvantiteterna under

år 1957 ytterligare minskat. Fångstvärdet kommer år 1957 att överstiga

fångstvärdet under år 1956 och ligga vid omkring 148 milj. kr. Nu angivna

beräkningar i fråga om fiskets avkastning för år 1957 innebär enligt nämnden,

att kvantitetsinässigt utbytet av fisket ligger i nivå med det bästa fångstresultatet

under åren, medan värdemässigt uppnåtts ett betydligt bättre resultat

än någonsin tidigare. Fångstutvecklingen sedan förkrigstiden redovisas

av nämnden i en särskild tablå, vilken såsom bilaga 3 torde få fogas till

detta protokoll. Vad angår fisket efter viktigare prisreglerade fiskslag har

fångsterna av vintersill och garnmakrill under år 1957 ökat icke obetydligt.

Fisket efter fladensill, som under år 1955 lämnade det för detta fiske hittills

basta fångstresultatet eller omkring 40 000 ton, redovisar för det gångna året

en fångst av omkring 37 000 ton (ilandförd vikt). Under år 1956 uppgick

fångsterna av fladensill till omkring 31 000 ton. Även fångsterna av gråsej

och torsk på västkusten uppvisar under år 1957 en mera markant stegring i

forhallande till år 1956, medan koljafisket gått tillbaka. På sydkusten har

fisket efter torsk givit rekordfångster under år 1957. För ostkusten redovisas

en nedgång av strömmingsfångsterna jämfört med 1956 års låga nivå. Nämnden

upplyser vidare, att i fråga om prisreglerade fiskslag har under år 1957

i likhet med vad fallet var år 1956 — fångstbegränsningar upprätthållits

pa vastkustsill och makrill samt tidvis även på sill och torsk på sydkusten.

Vidare har under sommaren 1957 fångstbegränsning upprätthållits även på

annan pnsreglerad fisk på västkusten än sill och makrill. Motiveringen för

fangstbegränsningarna har varit dels en önskan att genom begränsningarna

av fangstkvantiteterna per resa främja den landade fiskens kvalitet, dels en

stravan att undvika stora överskott, som skulle blivit svåra att avsätta och

som skulle tryckt priserna.

Till belysande av fiskprisernas utveckling har jordbruksnämnden upprättat

en tablå over de genomsnittliga fiskarpriserna samt minimipriserna på

fisk under tiden juli 1953-september 1957. Priserna i denna tablå, vilken

sasom bilaga 4 torde få bifogas detta protokoll, avser västkustfisk av olika

slag, sill och torsk vid sydkusten ävensom partipriserna på strömming i

Stockholm, allt kvartalsvis.

Beträffande den prisutveckling, som framgår av tablån, anför jordbruksnämnden,

att en jämförelse mellan priserna under fjärde kvartalet 1956—

tredje kvartalet 1957 och priserna under motsvarande kvartal närmast föregaende

ar ger vid handen, att för västkustens vidkommande en sänkning

skett av det genomsnittliga fiskarpriset för all fisk. Av de i tablån särskilt

re o visade fiskslagen på västkusten är prissänkningen genomgående för sill

medan for torsk och makrill — vad angår torsk bortsett från första kvarta,

et , „en. Pnsnedgång kan noteras endast under år 1957. Prissänkningarna

torde främst sammanhänga med att fångsterna av ifrågavarande fiskslag

okat jamfort med motsvarande tid år 1956. På sydkusten redovisas för de

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr It år 1958

9

olika kvartalen omväxlande höjda och sänkta priser på sill och torsk. Oaktat

säsongfisket efter sydkusttorsk under första halvåret 1957 varit synnerligen

givande, har förstahandspriserna på torsk kunnat hållas på ungefärligen

samma nivå som år 1956. Partinoteringarna på strömming i Stockholm har

under år 1957 i stort sett legat något över de noteringar, som gällde under

motsvarande kvartal år 1956. Vid ostkusten i övrigt har under år 1957 partinoteringarna

på strömming i allmänhet hållits något högre i Norrland, medan

noteringarna annorstädes legat på ungefärligen samma nivå som under

år 1956. Under det sistlidna året har såsom av tablån framgår viss höjning

skett av minimipriserna på däri redovisade fiskslag. Prishöjningarna har

bl. a. föranletts av att drivmedelskostnaderna för fisket stigit. På grund härav

har under år 1957 en uppjustering skett också av flertalet övriga av

nämnden fastställda minimipriser på olika fisksorteringar.

Vidare anför jordbruksnämnden, att exporten av fisk och fiskprodukter

under år 1957 ej undergått några väsentliga förändringar. Den totala exporten,

inklusive utrikes ilandföring med undantag av direktlandningar av s. k.

skrapfisk, beräknas ha utgjort 77 milj. kg till ett värde av 58,9 milj. kr.

Motsvarande tal för år 1956 utgjorde 73,1 milj. kg och 55 milj. kr. Härvid

har ilandföringen av fisk i utlandet under år 1957 ökat med 3 milj. kg och

1,5 milj. kr. och uppgått till 33,3 milj. kg och 17,1 milj. kr. Utöver dessa

kvantiteter beräknas svenska fiskare år 1957 i utländska hamnar ha direktlandat

4,9 milj. kg s. k. skrapfisk mot 5,5 milj. kg år 1956. Värdet av dessa

landningar har utgjort 0,8 milj. kr. resp. 1,1 milj. kr. Sammanlagt har år

1957 sålunda exporterats 81,9 milj. kg till ett värde av 59,7 milj. kr. mot

78,6 milj. kg och 56,1 milj kr. under år 1956. Den kommersiella exporten av

färsk fisk, annan än sill, har avsevärt ökat under år 1957, medan för fiskkonserver

redovisas en väsentlig minskning. Importen av fisk och fiskprodukter

har enligt nämnden sjunkit från 47,2 milj. kg och 88 milj. kr. år

1956 till 41,4 milj. kg och 85,4 milj. kr. år 1957. Den kvantitetsmässiga nedgången,

som berör i det närmaste samtliga fiskvarugrupper, är särskilt stor

för frysta filéer, färsk långa och beredd sill. Införseln av frysta filéer uppvisar

en minskning från 4 324 ton år 1956 till 3 195 ton år 1957. övervägande

delen av denna minskning avser torskfiléer. Nedgången beror närmast

på att konsumtionen inom landet av frysta filéer i viss utsträckning tillgodosetts

genom ianspråktagande av vid årsskiftet 1956/1957 inneliggande lager

och vidare därpå att importönskemålen från Norge i full utsträckning icke

kunnat tillgodoses på grund av felslaget norskt fiske. Även importnedgången

av beredd sill torde sammanhänga med felslaget fiske och lagerförändringar

under året. Den minskade importen av långa ävensom torsk och

makrill sammanhänger med det under år 1957 rikligare .svenska fisket efter

dessa fiskslag. Importen av lax däremot har under år 1957 väsentligt ökat

beroende på de starkt reducerade laxfångsterna under året. Nämnden framhåller

vidare, att importen under år 1957 av vissa beredda eller konserverade

varor av fisk och skaldjur, vilka först fr. o. in. detta år i tullstatistiken

särskilts från andra livsmedel, utgjorde 0,5 milj. kg till ett värde av 3,1

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 71 dr 1958

milj. kr. Dessa siffror ingår ej i nyss angivna totalsiffror för importen för

år 1957. Beträffande exporten ävensom importen av fisk och fiskprodukter

hänvisar nämnden i övrigt till en inom nämnden upprättad sammanställning,

vilken såsom bilaga 5 torde få fogas till detta protokoll.

I fråga om konsumtionen av fisk och fiskprodukter anför jordbruksnämnden,

att nämnden årligen företager konsumtionsundersökningar beträffande

fisk. Under år 1957 har materialet för undersökningarna reviderats, vilket

resulterat i att ändringar skett av tidigare års beräkningar. Materialet,

som ligger till grund för dessa undersökningar, är dock alltjämt i viss utsträckning

osäkert. Enligt senast gjorda beräkningar konsumerades i landet år 1955

totalt omkring 134 milj. kg och år 1956 omkring 135 milj. kg fisk och fiskprodukter

(netto efter avdrag av svinn). Av sistnämnda års förbrukning utgjordes

87 milj. kg av färsk och fryst fisk och 48 milj. kg av konserver och

beredd fisk. Den totala konsumtionen av fisk och fiskprodukter under år

1957 ligger uppskattningsvis 3 milj. kg högre än för år 1956 och torde utgöra

omkring 138 milj. kg. I huvudsak hänför sig ökningen till färsk och

fryst fisk. Ökningen av förbrukningen utav färsk fisk avser helt inhemsk

vara och kan tillskrivas den rikligare tillförseln av svensk fisk under året.

De frysta filéernas andel av färskkonsumtionen (filévikten har omräknats

till landad vikt) beräknas för år 1957 ha uppgått till omkring 21 procent.

Konsumtionsutvecklingen av frysta fiskfiléer under senare år framgår av

följande sammanställning (filévikt, milj. kg).

1954 1955 1956 1957

(prel.)

Import ...................................... 1,7 4,0 4,3 3,2

Tillverkning inom landet...................... 1,3 2,0 2,0 2,2

Summa 3$ 6^0 6^3 5^4

Lagerförändring ................. +0,5 + 1,2 + 0,3 — 0,9

Konsumtion 2,5 4,8 6,0 6,3

Av sammanställningen framgår, att även under år 1957 någon ökning

skett av konsumtionen av frysta filéer, vilken ökning emellertid är väsentligt

mindre än konsumtionsstegringen under föregående år. I och för sig

torde en uppbromsning av konsumtionsökningen av frysta fiskvaror få anses

naturlig efter den inom loppet av några få år synnerligen starka expansionen

av denna konsumtion. (För år 1953 beräknades konsumtionen till

endast 1,1 milj. kg). Den långsammare takten i konsumtionsökningen är

också en företeelse, som icke endast berör frysta fiskvaror utan gäller frysta

livsmedel i allmänhet. Jämsides med den ökade konsumtionen av frysta

filéer har — såsom framgår av nyss redovisade siffror — t. o. m. år 1956

skett en ej obetydlig lagerökning av dylika filéer. Det förhållandet, att konsumtionen

av frysta filéer stigit mera under år 1956 än vad som motsvarar

den obetydliga ökningen av importen, beror dock på att lageruppbyggnaden

detta år icke skett i samma omfattning som år 1955. Genom att förefintliga

lager under år 1957 i betydande omfattning tagits i anspråk, har

konsumtionen detta år ökat, trots att importen starkt nedgått. Importen av

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 71 år 1958

frysta filéer under år 1957 har bestått till omkring 45 procent av torsk och

i övrigt främst av kolja, rödspätta och kungsfisk (uer). Den inhemska

beredningen av frysta torskfiléer, avsedda för försäljning inom landet, steg

under år 1957 med omkring 250 ton till omkring 1 700 ton. Härutöver har

filéer beretts främst av sill (strömming), kolja, vitling och makrill. Då inköp

för den inhemska beredningen av torskfiléer på sydkusten skett till

lägst de för sydkustens prisregleringsområde fastställda minimipriserna på

torsk, har — i likhet med föregående år — denna beredning under år 1957

ansetts böra främjas genom att till beredare utbetalats ersättning för viss

del av kostnaden för fryshuslagring av dylika filéer, avsedda för försäljning

inom landet. Denna ersättning har i sin helhet bekostats av prisregleringsmedel.

Vad angår handeln med färska filéer har beredningen inom landet

av dessa varor under de senaste åren väsentligt ökat.

Beträffande prisutvecklingen för fiskets förnödenheter framhåller jordbruksnämnden,

att under det senaste året — bortsett från priserna på drivmedel

— skett endast obetydliga förändringar. Det genomsnittliga priset på

motorbrännolja (i O-zon) var år 1957 26,1 öre per 1, medan motsvarande

pris år 1956 uppgick till 23,3 öre. Motorbrännolja betingar nu ett pris av

24,5 öre pr 1 mot 29 öre vid samma tidpunkt år 1957. Priset på 45-kilos

fisklådor, som för ett år sedan kostade 2 kr. 55 öre per styck, är nu 2 kr.

65 öre. Med undantag av trålwire och snurrevadståg, på vilka priserna stigit

något, har de genomsnittliga priserna på fiskredskap år 1957 varit ungefärligen

desamma som år 1956. Prisutvecklingen på viktigare förnödenheter

inom fisket redovisas av nämnden i särskild tablå, vilken såsom bilaga

6 torde få fogas till detta protokoll. Nämnden påpekar i detta sammanhang,

att fiskarna alltmera övergår till dyrbarare men samtidigt effektivare

redskap.

Jordbruksnämnden anför vidare, att lönsamhetsutvecklingen inom fisket

även under år 1957 varit föremål för undersökningar. Inom Svenska västkustfiskarnas

centralförbund har sålunda företagits vissa undersökningar

av bl. a. fladensill- och makrillfiskets lönsamhet för år 1956. Vidare har statistiska

centralbyrån för att belysa de relativa förändringarna av yrkesfiskarnas

inkomster och utgifter in. m. gjort vissa sammanställningar av

material, som hämtats ur yrkesfiskarnas självdeklarationer. Sammanställningarna,

som baserar sig på ett på modern samplingmetodik grundat urval

av yrkesfiskare, avser förhållandena åren 1952—1955. Materialet ger

vid handen, att det beräknade kontanta nettot av fisket under dessa år i

medeltal per yrkesfiskare ökat på södra östersjö- och öresundskusten samt

för insjöfisket. För ostkusten som helhet noteras för år 1955 en mindre ökning

av nettoinkomsten jämfört med 1954 års låga nivå. Fisket vid norrlandskusten

har åren 1953—1955 givit ett betydligt lägre netto än under år

1952. För båtlagsfisket på västkusten redovisas för år 1955 en fortsatt uppgång,

oaktat driftskostnaderna för fisket ökat.

Vad slutligen angår det ekonomiska resultatet av statens hittillsvarande

verksamhet i fråga om prisregleringen på fisk åberopar jordbruksnämnden

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 71 år 1958

en inom denna upprättad tablå, vilken såsom bilaga 7 torde få bifogas statsrådsprotokollet.

Av tablån framgår bl. a., att å prisregleringsverksamheten

per den 1 januari 1958 föreligger en behållning av 12 milj. kr., medan behållningen

ett år tidigare utgjorde ej fullt 13,4 milj. kr. Härvid bör beaktas,

att under år 1957 från prisregleringskassan för fisk utbetalats sammanlagt

3,5 milj. kr. för avveckling av prisregleringsföreningarnas statslån.

Utbetalningarna för år 1957 av pristillägg och prisutjämningsmedel in. m.

understiger med omkring 1,75 milj. kr. summan av de under året influtna

reglerings- och införselavgifterna. Dessa uppgår till ca 4,4 milj. kr., varav

1,1 milj. kr. utgöres av införselavgifter. Av tablån framgår vidare, att

efter avvecklingen av förut nämnda lån för väst- och ostkustens prisregleringsområden

summan av de inom resp. områden sedan systemets införande

influtna regleringsavgifterna understiger utgifterna av pristillägg in. m.

med i runt tal 1,7 resp. 2,6 milj. kr., medan på sydkusten ett överskott på

omkring 20 000 kr. föreligger.

De 3 prisregleringsföreningarnas egen ekonomiska ställning betecknar

jordbruksnämnden som god. Under år 1957 har på väst- och sydkusten den

mängd fisk, som prisreglerats, ökat synnerligen starkt och de övertagna

kvantiteterna understiger ej mera väsentligt de för föreningarna under deras

hittillsvarande verksamhet redovisade högsta årskvantiteterna. På ostkusten

däremot har den prisreglerade strömmingskvantiteten ytterligare

minskat under år 1957. Enligt preliminära siffror har föreningen Västkustfisk

år 1957 övertagit totalt 40,7 milj. kg fisk (därav ca 29,7 milj.

kg sill, 2,9 milj. kg makrill, 3,2 milj. kg gråsej, 0,9 milj. kg kolja och 2,3

milj. kg östersjötorsk) för ca 18,2 milj. kr. Föreningen Sydkustfisk har år

1957 övertagit omkring 6,6 milj. kg fisk för 2,2 milj. kr. (därav 3,3 milj. kg

torsk för 1,3 milj. kr. och återstoden i huvudsak sill). För jämförelsens

skull kan nämnas, att under år 1956 föreningen Västkustfisk övertog 19

milj. kg fisk (därav 13,7 milj. kg sill, 1 milj. kg makrill, 1,5 milj. kg gråsej

och 1,4 milj. kg kolja) till ett förstahandsvärde av 8,1 milj. kr. och föreningen

Sydkustfisk 4,3 milj. kg för 1,2 milj. kr. (därav 3,8 milj. kg sill för 1

milj. kr). Härutöver övertog föreningen Sydkustfisk detta år för västkustens

räkning 1,2 milj. kg östersjötorsk ilandförd av västkustbåtar till ett

värde av 0,4 milj. kr. Nämnden påpekar i detta sammanhang, att med hänsyn

till de tillämpade formerna för export på centraliserade marknader av

prisregleringsföreningarna övertages även den fisk, som exporteras på sådana

marknader. Av de kvantiteter, som föreningarna övertager, exporteras

normalt 85 ä 90 procent. Föreningen Ostkustfisk har år 1957 enligt preliminära

beräkningar prisreglerat 2,7 milj. kg strömming, varav 1,6 milj. kg

exporterats, mot år 1956 4,9 resp. 3,7 milj. kg.

Frågan om fortsatt prisreglering m. m.

Jordbruksnämndens överläggningar med berörda parter. I sin skrivelse

meddelar jordbruksnämnden, att den vid överläggningar med representan
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 71 år 1958

ter för vederbörande fiskarorganisationer samt för handeln och industrien

berett dessa tillfälle alt framföra sina synpunkter på frågan om de fortsatta

prisregleringarna på fiskets område efter utgången av budgetåret 1957/58.

överläggningar i ämnet har därjämte ägt rum med nämndens råd beträffande

prisregleringsfrågor på fiskets område.

I detta sammanhang har jordbruksnämnden upplyst, att inom ramen av

nordiskt ekonomiskt samarbete nyligen utsetts ett specialutskott för fisk

och fiskprodukter för undersökning av möjligheterna att inlemma dessa varor

i planen för en nordisk marknad. 1954 års fiskeriutrednings arbete torde

enligt nämnden i väsentliga delar bli beroende av resultatet av sagda

undersökningar liksom av utgången av förhandlingar angående upprättandet

av ett västeuropeiskt frihandelsområde.

Beträffande vad som förekommit vid nyssnämnda överläggningar anför

jordbruksnämnden inledningsvis, att det från fiskarorganisationernas sida

framhållits, att behov föreligger av en fortsatt prisreglering på fisk efter i

huvudsak nuvarande grunder. Denna reglering innebär bl. a., att nämnden,

om förutsättningar därför föreligger, äger rätt att dels utvidga prisregleringen

att omfatta foder- och konservströmming samt på sydkusten ilandförd

makrill, horngädda och skrubba, dels ock genomföra prisreglering på torsk

för ostkusten norr om Blekinge enligt det för väst- och sydkusten gällande

systemet.

Prisregleringsföreningarna Västkustfisk och Sydkustfisk har anhållit, att

de föreningarna tillerkända kreditgarantierna skall få åtnjutas även under

nästa budgetår. Föreningen Sydkustfisk har i samband härmed hemställt,

att föreningens krediträtt av praktiska skäl måtte överflyttas från riksbanken

till Sveriges kreditbank aktiebolag.

Jordbruksnämnden meddelar även, att färskfiskhandelns representanter

i stort sett, liksom tidigare, vitsordat lämpligheten av det nuvarande prisregleringssystemet.

Frågan om eventuella ändringar i systemet — liksom

i fråga om auktorisationssystemet på ostkusten — har ansetts böra anstå i

avvaktan på resultatet av 1954 års fiskeriutrednings arbete. Ej heller konservindustrien

eller saltsillhandeln har i avbidan på resultatet av 1954 års

fiskeriutrednings arbete framlagt några förslag till principiella ändringar

av regleringarna på fiskets område. Konservindustrien har dock i fråga om

tillämpningen av importregleringen föreslagit, att frilistningen av fisk måtte

utvidgas till skarpsill samt framhållit angelägenheten av att importregleringen

i övrigt tillämpas så, alt industriens behov av råvaror tillgodoses i

sådan utsträckning, att verksamheten kan drivas rationellt.

Fiskerinäringens representanter har samtliga förordat en förlängning på ett

år av gällande förordningar om regleringarna på fiskets område i avvaktan

på de förslag, som 1954 års fiskeriutredning kan komma att framlägga.

Jordbruksnämnden upplyser, att av nämndens råd beträffande prisregleringsfrågor

på fiskets område 4 ledamöter uttalat sig för att i styrelserna för

prisregleringsföreningarna — liksom fallet är i fråga om överskottsföreningar

på jordbrukets område — plats borde beredas representanter för handel och

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 71 år 1958

industri. Som motivering härför liar i huvudsak anförts, att en sådan anordning

kunde bidraga till ett bättre samarbete inom näringen och skulle ge

fiskets prisregleringsföreningar en bättre kommersiell förankring, speciellt

i fråga om fiskexporten. 2 rådsledamöter har framhållit, att man från fiskets

sida var beredd att överväga bildande av ytterligare samarbetsorgan

utöver redan befintliga men att man däremot icke kunde godtaga, att andra

intressen medgavs rätt att utse ledamöter i de helt fiskarägda prisregleringsföreningarnas

styrelser. Rådet bär vidare under hänvisning till exportutvecklingen

för fiskkonserver enhälligt förordat, att jordbruksnämnden

skall utverka bemyndigande att vid behov tillskjuta medel för konservkontrollens

finansiering. Rådet har i övrigt anslutit sig till de av nämnden

avgivna förslagen.

Jordbruksnämndens förslag. För egen del anför jordbruksnämnden i sin

skrivelse, att den, då behov alltjämt föreligger av visst prisskydd för fiskarna,

funnit övervägande skäl tala för att prisreglering på fisk skall bibehållas

jämväl under budgetåret 1958/59. Nämnden har därvid särskilt pekat på

den stigande betydelse, som exporten fått under senare år för avsättningen

av fiskarnas fångster, samt på de osäkerhetsmoment, som är förenade därmed.

Grunderna för prisregleringen bör enligt nämnden bibehållas i huvudsak

oförändrade i avvaktan på resultatet av 1954 års fiskeriutrednings översyn

av riktlinjerna för prisregleringen på fiskets område. Med anledning av

det inom jordbruksnämndens råd väckta förslaget att plats borde beredas

representanter för handel och industri inom prisegleringsföreningarnas styrelser

avser nämnden att upptaga överläggningar med berörda parter och

vidtaga de åtgärder, till vilka överläggningarna kan föranleda.

Med hänsyn till omfattningen av prisregleringsverksamheten tillstyrker

jordbruksnämnden, att föreningarna Västkustfisk och Sydkustfisk även under

nästa budgetår till deras fulla belopp skall få disponera de krediter, för

vilka staten ställt garanti, samt att behållningen i prisregleringskassan för

fisk på de villkor, som fastställts av Kungl. Maj :t genom beslut den 3 september

1954 och den 11 maj 1956, får användas för lån till prisregleringsföreningarna

för tillfällig finansiering av kreditförsäljningar på export.

Nämnden tillstyrker även föreningen Sydkustfisks anhållan om ett överflyttande

av krediträtten till Sveriges kreditbank aktiebolag.

Beträffande prisregleringens finansiering framhåller jordbruksnämnden,

att förhållandena på exportmarknaden alltjämt är sådana, att medel i prisregleringskassan

för fisk bör finnas tillgängliga för bestridande av de utgifter,

som i särskilda fall kan bli erforderliga vid uppkommande avsättningssvårigheter

eller för att täcka förluster vid kreditförsäljningar. Behållningen

i kassan bör därför enligt nämnden även under nästa budgetår reserveras

för att användas för nu ifrågavarande extraordinära ändamål. Enligt nämndens

mening erfordras sålunda för prisregleringens upprätthållande alltjämt

bemyndigande för nämnden att upptaga regleringsavgifter i huvudsaklig

överensstämmelse med de grunder, som f. n. tillämpas.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj. ts proposition nr 71 år 1958

I fråga om regleringsavgifternas omfattning eller storlek erinrar jordbruksnämnden

om föredragande statsrådets uttalande i propositionen 1956:

86, att detta spörsmål bör tagas upp till övervägande, därest de medel, som

inflyter till prisregleringskassan i form av införselavgifter, skulle visa sig

mera väsentligt överstiga det belopp, som skulle ha tillförts kassan vid ett

bibehållande av de i samband med införandet av införselavgifterna slopade

regleringsavgifterna på gråsej, kolja, kungsfisk, torsk och vitling samt filéer

av dessa fiskslag. Inom nämnden med anledning härav gjorda beräkningar

har — såsom framgår av propositionen 1957: 88 — givit vid handen,

att genom systemet med införselavgifter en inkomstökning av 350 000 kr.

uppstått för tiden februari—december 1956. Efter det sistnämnda proposition

avlåtits har en utjämning av denna merintäkt skett genom att, såsom

nämnts i det föregående, prisregleringsavgiften slopats för såväl svenskfångad

som importerad sockersaltad eller kryddad islandssill. Nämnden påpekar

i detta sammanhang, att under år 1957 en väsentlig minskning skett

av de inkomster, som influtit genom upptagande av införselavgifter. Sålunda

inflöt under år 1957 i införselavgifter endast 1,1 milj. kr., medan motsvarande

tal för tiden februari—december 1956 utgör 1,56 milj. kr.

I detta sammanhang erinrar jordbruksnämnden, att föredragande statsrådet

i propositionen 1956: 86 uttalat, att det i fortsättningen torde böra

ankomma på Kungl. Maj :t att för det framförliggande budgetåret meddela

föreskrifter rörande den huvudsakliga användningen av de införselavgifter,

som uttages på vissa slag av färska och frysta filéer. I anslutning härtill

har uppdragits åt nämnden att avge förslag till dylik disposition samt att

till detta förslag foga dels beräkningar rörande storleken av inflytande införselavgifter

under det framförliggande budgetåret, dels — i fråga om såväl

storleken som användningen av införselavgiftsmedlen — redovisning av

utfallet för tilländalupet år samt en reviderad beräkning för det löpande

året. Härom anför nämnden följande.

Under tiden t. o. m, den 31 december 1957 har i form av införselavgifter

influtit ett sammanlagt belopp av omkring 2,67 milj. kr. Av detta belopp

kommer 0,95 milj. kr. på budgetåret 1955/56, 1,18 milj. kr. på budgetåret

1956/57 och återstoden, eller 0,54 milj. kr., på innevarande budgetår. Såsom

nämnden framhållit i sin framställning angående fiskprisregleringen för

innevarande budgetår, föreligger av naturliga skäl stora svårigheter att bedöma

den fortsatta utvecklingen av importen av införselavgiftsbelagda filéer

och därmed också storleken av de inkomster, som framdeles kan komma

att inflyta i form av införselavgifter. I nämnda skrivelse gjorda uppskattningar

av filéimporten har också visat sig vara för höga. Den totala importen

av införselavgiftsbelagda filéer för innevarande budgetår torde sålunda

böra uppskattas till endast 2 800 ton mot tidigare beräknade 4 000 ton. Motsvarande

import för nästa budgetår anser sig nämnden — med ledning av

uppgifter, som erhållits från frysberedningsindustrien — böra uppskatta

till 3 500 ton. Med utgångspunkt från eu införselavgift med ett oförändrat

belopp av 45 öre per kg filé skulle inkomsten av införsclavgifter bli för budgetåret

1957/58 1,26 milj. kr. och för budgetåret 1958/59 1,58 milj. kr.

Genom beslut den 20 januari 1956 har Kungl. Maj :t föreskrivit, att de

medel, som inflyter genom upptagande av införselavgifter på fiskfiléer, skall

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj. ts proposition nr 71 år 1958

tillföras nämndens prisregleringskassa för fisk att användas för med kassan

avsedda ändamål. Vad angår de för innevarande budgetår inflytande införselavgiftsmedlen

har genom Kungl. Maj :ts beslut den 31 maj 1957 lämnats

samma föreskrift med den begränsning, att medlen till ett belopp av

högst 45 000 kr. skall användas för bestridande av kostnaderna under budgetåret

för befattningen som fiskexportrepresentant.

I enlighet med nu meddelade beslut skall — i likhet med de medel, som

tillföres prisregleringskassan genom upptagande av prisregleringsavgifter —

de under budgetåret 1956/57 influtna införselavgifterna ävensom med förut

angiven begränsning de avgifter, som influtit eller inflyter under innevarande

budgetår, disponeras för täckande av kostnader i samband med prisreglering

på fisk. Av den tidigare lämnade redogörelsen för det ekonomiska

resultatet av den prisreglerande verksamheten för år 1957 framgår, att de

under året influtna reglerings- och införselavgifterna ej helt åtgått för täckande

av utgifterna under året. Återstoden av medlen har fonderats i prisregleringskassan

att vid behov användas för bestridande av de utgifter, som

i särskilda fall kan bli erforderliga för prisregleringens upprätthållande. Till

vilket av dessa ändamål införselavgifterna använts eller kan komma att användas,

kan ej anges, då -— med den konstruktion prisregleringskassan erhållit

— samtliga i kassan ingående medel måste betraktas såsom en enhet.

Detta gäller oberoende av att å en av nämnden upprättad såsom bilaga 7 till

detta protokoll fogad tablå avräkning skett av utgifterna för prisregleringen

vid de olika kuststräckorna mot de prisregleringsavgifter, som influtit på

vederbörande kuststräcka. Att så skett har enligt nämnden berott därpå att

man velat särskilt för varje kuststräcka redovisa det ekonomiska resultatet

av prisregleringsverksamheten.

Enligt jordbruksnämndens mening bör ej heller i fortsättningen åtskillnad

göras mellan de olika medel, som tillföres prisregleringskassan för fisk.

Införselavgifterna bör därför även under nästa budgetår disponeras på i

huvudsak samma sätt som prisregleringsavgifterna och sålunda i första hand

användas för täckande av de löpande utgifterna under budgetåret. I anslutning

härtill erinrar nämnden om att Kungl. Maj :t under nionde huvudtiteln

i årets statsverksproposition (p. 174) föreslagit, att kostnaderna under

budgetåret 1958/59 för befattningen såsom fiskexportrepresentant skall

till ett belopp av 45 000 kr. täckas av inflytande införselavgifter. Vidare förordar

nämnden i det följande, att dessa avgifter till ett belopp av högst

20 000 kr. skall få användas till bestridande av kostnaderna under nästa

budgetår för kvalitetskontroll. Under hänvisning till det anförda bör sålunda

de för regleringsåret 1958/59 inflytande införselavgifterna — med de

begränsningar, som föranledes av bifall till nyssnämnda förslag — enligt i

huvudsak samma grunder som under innevarande budgetår disponeras för i

första hand täckande av de löpande utgifterna för prisregleringens upprätthållande.

Såsom framgår av den tidigare redogörelsen utgår giltighetstiden för förordningen

1952: 320 om viss reglering av handeln med fisk, in. m. den 30

juni 1958. Jordbruksnämnden erinrar om att i propositionen 1955: 105 föredragande

statsrådet förklarat sig ej berett att taga ställning till 1951 års

fiskhandelsutrednings förslag angående frågan om fortsatt giltighet av

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition, nr 11 år 1958

17

denna förordning samt om auktorisationssystemet på ostkusten, med hänsyn

bl. a. till- att i direktiven för 1954 års fiskeriutredning ingår att verkställa

en översyn även av riktlinjerna för prisregleringen av strömming. I

avvaktan på resultatet av denna översyn finner sig jordbruksnämnden böra

föreslå, att giltighetstiden för omförmälda förordning 1952: 320 förlänges

I. o. m. den 30 juni 1959. I detta sammanhang erinrar nämnden vidare om

att 1951 års fiskhandelsutredning i sitt förenänmda förslag tillstyrkt en

förlängning av giltighetstiden för förordningen t. o. in. den 30 juni 1959

samt att utredningen härvid förutsatt, att ledningen för de auktoriserade

fiskförsäljningsföreningarna dessförinnan skulle noga undersöka de möjligheter,

som kunde föreligga att i fråga om förstahandsförsäljningen av strömming

övergå till ett friare regleringssystem. Vidare fäster nämnden uppmärksamheten

på att näringsfrihetsrådet genom beslut den 14 maj 1956

lämnat de auktoriserade fiskförsäljningsföreningarna på ostkusten fortsatt

tillstånd att tillämpa av nämnden meddelade föreskrifter om förbud mot

underskridande av partinoteringar och om minimirabatter på färsk och frusen

strömming, så länge förut omförmälda förordning 1952:320 om viss

reglering av handeln med fisk i sin nuvarande huvudsakliga utformning äger

fortsatt giltighet, dock längst t. o. in. den 30 juni 1958. I skrivelse till näringsfrihetsrådet

den 28 januari 1958 har nämnden anhållit, att ifrågavarande

tillstånd måtte förlängas tills vidare i avvaktan på resultatet av 1954

års fiskeriutrednings arbete.

Vad angår skyddet för avsättningen inom landet av fladensill framhåller

jordbruksnämnden, att den i sitt år 1953 avgivna förslag om prisregleringen

på fiskets område under budgetåret 1953/54 förklarade sig ha för avsikt alt,

därest förhållandena icke föranledde till annat, under de närmaste åren dels

upprätthålla förbud mot försäljning av islandssill, dock längst t. o. m. utgången

av september resp. år, dels inställa importlicensgivningen för annan

beredd sill än islandssill under den tid försäljningsförbudet gällde. I motsats

till vad fallet var under tidigare år men i likhet med år 1955 har ifrågavarande

åtgärder icke vidtagits under år 1957. Huruvida dylika ingripanden

till skydd för avsättningen av fladensill skall ske under år 1958, får enligt

nämndens mening upptagas till prövning senare efter överläggningar med

av frågan berörda parter. I princip anser dock nämnden, att sådana ingripanden

fortsättningsvis ej skall behöva ifrågakomma utan att de skall kunna

ersättas med hl. a. kvalitetsfrämjande åtgärder av beskaffenhet att stärka

fladcnsillens konkurrenskraft i förhållande till andra sillsorter. Erfarenheten

torde också ha visat, all hittills vidtagna dylika åtgärder varit av betydelse

för avsättningen av salt fladensill på den inhemska marknaden.

Nämnden framhåller, att inköpen av fladensill för försäljning i saltat skick

inom landet under det gångna året utgjort, uttryckt i färsk vikt, omkring

5 600 ton (ca 124 000 lådor), innebärande en nedgång jämfört med år 1956

av 7 procent. Räknat i tunnor om 100 kg saltad vara utgjorde inköpen under

åren 1956 och 1957 i runda tal resp. 50 100 och 47 400.

•J Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 71

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 7i år 1958

III. Utrikeshandeln med fisk

Såsom framgår av den tidigare redogörelsen utgår giltighetstiden för förordningarna

angående reglering av införseln och utförseln av vissa slag av

fisk och skaldjur den 30 juni 1958. Jordbruksnämnden föreslår, att dessa

båda förordningar förlänges att gälla t. o. m. den 30 juni 1959.

Vad angår den fortsatta tillämpningen av importregleringen på fisk föreslår

jordbruksnämnden, att regleringen skall anordnas i huvudsaklig överensstämmelse

med de grunder, som tillämpas under innevarande budgetår.

Nämnden har därvid beaktat, att enligt uttalande av föredragande statsrådet

i propositionen 1957: 88 — intill dess resultatet av 1954 års fiskeriutrednings

arbete föreligger — möjligheten att reglera importen genom införselavgift

ej bör ytterligare utnyttjas, såvida ej väsentligt ändrade förhållanden

föranleder därtill. I anslutning härtill lämnar nämnden en redogörelse för

den hittillsvarande tillämpningen av importregleringen.

Såsom framgår av den inledningsvis lämnade redogörelsen erfordras för

import av fisk, fiskprodukter och skaldjur särskilt tillstånd av jordbruksnämnden.

Från licenstvånget har emellertid vid import från i huvudsak

OEEC-området, med stöd av särskilda av Kungl. Maj :t meddelade bemyndiganden,

undantagits vissa, s. k. villkorligt frilistade varuslag, nämligen

färsk helgeflundra, rocka och ål, färska och frysta filéer av gråsej, kolja,

kungsfisk, torsk och vitling, saltad fisk med undantag av makrill, sill och

strömming, sockersaltad eller kryddad fisk med undantag av sill och strömming,

färsktorkad fisk med undantag av spillånga, rökt fisk, saltad eller

på annat sätt beredd fiskrom, ostron, musslor och andra slag av kräftdjur

än hummer, vidare fisk- och skaldjurskonserver samt vissa varor, vari fisk

eller skaldjur ingår. Enligt beslut av nämnden må under tiden januari—

juni 1958 utan särskilt tillstånd importeras salt, kryddad eller sockersaltad

sill. Enligt de gällande grunderna för införselregleringen skall importen av

fisk begränsas i den omfattning, som erfordras för att upprätthålla prisregleringarna

på fiskets område. I likhet med vad fallet varit under tidigare år

har under år 1957 den av nämnden tillämpade principen vid beviljande av

import av färsk och fryst fisk varit, att import medgivits för täckande av

det behov, som icke kunnat tillgodoses med likvärdig svensk fiskvara.

Nämnden har härvid sökt avpassa importen så, att den kompletterat fångsterna

resp. beredningen inom landet av jämförliga fiskslag. Vid import av

ej avgiftsbelagda filéer har därjämte även beaktats tillgången inom landet

på råvara, som lämpligen kan beredas till dylika filéer. Vad angår salt, kryddad

eller sockersaltad sill har importen under år 1957 icke hindrats. Under

året har importlicens erfordrats endast för import, som efter den 15 juli

företagits av annan salt sill än islandssill samt norsk stor- och vårsill.

Vid sin tillämpning av importregleringen har nämnden begagnat sig av

såväl individuella som generella importlicenser. Systemet med individuella

licenser innebär, att nämnden efter ansökan medger importör rätt att under

begränsad tid från visst land införa fiskvaror av visst slag och till viss myckenhet

eller värde. Den generella licensen utställes för import över särskilt

angivna tullanstalter av viss fisk, köpt i fast räkning, och upptager varken

kvantitet eller värde. Till skillnad mot den individuella licensen förlänges

den generella licensen automatiskt men kan hävas med mycket kort varsel.

Den generella importlicensen användes endast i lägen, då beträffande

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 71 år 1058

19

icke frilistad sådan fisk en kvantitativ begränsning av importen ej anses

böra upprätthållas. Enligt uttalande av föredragande statsrådet i propositionen

1953: 197 har förutsatts, att ändring av användningsområdet för de generella

importlicenserna ej skall äga rum, utan att samråd skett med representanter

för fiskerinäringen.

Vid den löpande importlicenseringen bedömer jordbruksnämnden importbehovet

av färsk fisk med ledning av bl. a. rapporter beträffande tillförseln

av och förstahandspriserna på svensk fisk. Vidare inhämtas för nämndens

bedömanden synpunkter från de inom varje prisregleringsområde lokalt inrättade

s. k. fiskimportnämnderna, i vilka såväl fiskarnas som handelns organisationer

är företrädda. I viktigare frågor om tillämpningen av importregleringen

på färska och frysta fiskvaror sker samråd jämväl inom ett av

nämnden inrättat centralt rådgivande organ, det s. k. fiskimportrådet. Detta

råd består av särskilt utsedda representanter för av importen berörda intressen,

nämligen fiskare, handel, beredare och konsumenter. I frågor angående

importen av saltsill sker vid behov samråd i särskild ordning med av

saltsillimporten berörda parter.

Med stöd av kungörelsen 1956: 11 om införselavgift på vissa slag av färska

och frysta fiskfiléer utgår fr. o. in. den 30 januari 1956 vid införsel till riket

av dylika filéer av gråsej, kolja, kungsfisk, torsk och vitling en avgift av

45 öre per kg av varans nettovikt.

Vad angår det av konservindustrien väckta förslaget, att frilistningen av

fisk måtte utvidgas till kryddad eller färsk skarpsill framhåller jordbruksnämnden

följande.

Förslaget har framlagts mot bakgrunden av att det svenska skarpsillfiskets

fångster under de senaste åren icke varit tillräckliga för att tillgodose

konservindustriens råvarubeliov för tillverkning av ansjovis och sardiner.

Innevarande säsong har tillförseln av skarpsill varit exceptionellt låg, vilket

belyses av att från mitten av september till utgången av december ilandföringen

av skarpsill på västkusten uppgått till endast 1,2 milj. kg mot för

samma tid vart och ett av åren 1955 och 1956 4,2 milj. kg. Syftet med föreliggande

förslag är bl. a., alt möjlighet skall erhållas för konservindustrien

att redan innan det svenska fisket efter skarpsill börjar (omkring mitten

av september) i utlandet förbereda inköp och kryddning av skarpsill. Industriens

behov av råvara skulle härigenom bättre kunna tryggas.

Från västkustfiskets sida har man motsatt sig förslaget om frilistning av

skarpsill med den motiveringen alt, om import fritt tillätes, delta kan komma

att återverka på de svenska fiskarnas möjligheter att få avsättning för

sina fångster. I princip har man emellertid ej något att erinra mot att, sedan

fiskeutsikterna för skarpsillsäsongen kan överblickas, import må ske för

komplettering av det råvarubeliov, som ej kan tillgodoses med svenskfångad

vara.

Innevarande säsong har importen i praktiken ej hindrats av vare sig färsk

eller kryddad skarpsil]. Även tidigare år har, med hänsyn till bristen på

svenskfångad vara, viss import av skarpsill medgivits. Sistnämnda import,

som aktualiserats företrädesvis under säsongens senare del, bar i huvudsak

utgjorts av färsk vara. Råvarubehovet har under senare år trots import icke

kunnat tillgodoses beroende på brist även i utlandet. Detta förhållande har

varit särskilt påtagligt nuvarande säsong. I

I anslutning härtill erinrar jordbruksnämnden om alt den redan tidigare

i annat sammanhang som sin principiella uppfattning uttalat, afl skarpsill

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 71 år 1958

icke bör innefattas i importregleringen. Mot fiskarpartens önskemål har

nämnden dock — under de förhållanden som hittills förelegat — ej ansett

sig behöva begagna sig av erhållet bemyndigande att frilista importen av

denna vara. Såsom anförts i det föregående är det nu framlagda förslaget

om frilistning av skarpsill ej avsett att tillämpas innevarande säsong utan

under nästa budgetår. Nämnden anser sig därför ej nu böra upptaga frågan

till prövning utan finner spörsmålet om importen av skarpsill böra bli beroende

av överväganden i anslutning till senare överläggningar med av frågan

berörda parter i god tid före fiskesäsongens början.

För export av fisk och fiskprodukter fordras, såsom redan nämnts, i princip

licens av jordbruksnämnden. Dessa varor är emellertid upptagna bland

de varuslag, som är föremål för s. k. villkorlig exportfrilistning. Detta innebär,

att de under vissa förutsättningar tills vidare får exporteras utan särskild

licens till bl. a. OEEC-området. Bland de förutsättningar, som nämnden

uppställt för frilistningen, märkes dels att den får utnyttjas endast av

affärsföretag, som är infört i svenskt firma-, förenings- eller aktiebolagsregister,

dels att fisk, som exporteras, skall vara inköpt enligt gällande bestämmelser

om reglering av handeln med fisk samt om prisreglering beträffande

fisk, dels att företag, som önskar utnyttja frilistningen, låter hos

jordbruksnämnden registrera en förbindelse att iakttaga de för licensfriheten

uppställda villkoren.

Jordbruksnämnden anför i sin skrivelse, att nämnden i sådana frågor

berörande export av fisk och fiskprodukter, som är av intresse för den

svenska fiskerinäringen eller eljest av mera allmän betydelse, inhämtar uttalande

från det s. k. fiskexportrådet. Härom anför nämnden följande.

Fiskexportrådet består av representanter för de olika fiskexportintressena

—- fiskarna, färskfiskhandlarna, salteriföretagen och konservindustrien

— på västkusten (Göteborgs och Bohus län samt Halland), sydkusten (Skåne

och Blekinge) samt ostkusten (de östra kustlandskapen i övrigt). Till

rådets sammanträden kallas jämväl statens fiskexportrepresentant. Rådet

kallas av nämnden till sammanträde bl. a. för att utröna olika exportönskemål

inför förestående handelsavtalsförhandlingar, diskutera fördelning mellan

olika kustområden av redan erhållna kontingenter för export till länder,

där importen av fisk och fiskprodukter är centraliserad, och rådgöra om

olika möjligheter att främja och stödja fiskexporten i allmänhet. Behov

har förelegat av regelbundet återkommande sammanträden för behandling

av uppkommande spörsmål.

Exporten till länder med centraliserad import har koncentrerats till vissa

organ, som under särskilda förutsättningar tillerkänts ensamrätt till exportlicenserna

på ifrågavarande länder. Beträffande dessa organs sammansättning

och de förutsättningar, som gäller för att exportlicenserna skall förbehållas

dem, anför jordbruksnämnden följande.

För fisk från västkusten med de undantag, som nämnden bestämmer, utställes

exportlicenser f. n. endast på föreningen Västkustfisk. Såsom villkor

för att föreningen ensam skall erhålla licenserna gäller, att föreningen skall,

på sätt nämnden godkänner, bereda den enskilda exporthandeln tillfälle att

deltaga vid förhandlingar om avslut med den utländska köparen och i leve
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj.ts proposition nr 71 år 1!)58

ranserna på träffat avslut. När det gäller export av salt sill sker samverkan

mellan fiskare och exporthandeln inom ett särskilt organ, kallat exportutskottet

för svensk saltsill. För export av färsk fisk har under det gångna

året ett motsvarande organ bildats, kallat exportutskottet för färsk fisk. I

dessa fall utställcs exportlicenser på föreningen Västkustfisk för exportutskottets

räkning. Frågan om en fastare organisationsform för samarbetet mellan

de olika exportintressena synes f. n. icke vara aktuell.

För fisk från sydkusten med undantag av fiskslag, som nämnden kan

komma att bestämma, beviljas under vissa förutsättningar exportlicenser

tills vidare uteslutande den av fiskare och handel för den ifrågavarande exporten

med nämndens godkännande bildade föreningen Sydsvensk exportfisk,

förening u. p. a. Som förutsättning för alt föreningen skall åtnjuta ensamrätt

till licenser har hl. a. föreskrivits, att föreningen och dess verksamhet

skall vara underkastad nämndens överinseende och att dess styrelse

skall ha en opartisk ordförande, utsedd av nämnden. Vidare skall föreningens

verksamhet bedrivas efter vissa av nämnden godkända riktlinjer. Föreningen

skall vara skyldig att ställa sig till efterrättelse de beslut rörande

medlemskap, styrelsens sammansättning, kvoteringar, stadgar, vinstutdelning

och dylikt, som kan komma att meddelas av nämnden.

Allmänt bär stadgats skyldighet för exportorganen att tillse att allas berättigade

intressen av att deltaga i exporten blir tillgodosedda och att exporten,

om det befinnes nödvändigt, fördelas mellan exportörerna enligt

grunder, som fastställes av nämnden. Vidare har förutskickals, att företagen,

om nämnden så finner angeläget, skall (exempelvis genom att utlysa

särskilda exportauktioner) öppna möjligheter för exportörerna att inbördes

tävla om exportleveranserna.

I detta sammanhang framhåller jordbruksnämnden, att behovet av ett organ

motsvarande det s. k. fiskexportrådet och av en centralisering utav

fiskexporten till särskilda organ, såvitt gäller länder med centraliserad import,

har bestyrkts vid upprepade tillfällen även under det gångna året. Enligt

nämndens mening är det, om exportmöjligheterna skall kunna tillvaratagas

rationellt, erforderligt att exporten även i fortsättningen regleras i

den omfattning, som nu sker.

Vad angår kostnaderna för befattningen som fiskexportrepresentant för

budgetåret 1958/59 erinrar jordbruksnämnden om att under anslagspunkten

Främjande av beredning och avsättning av fisk in. in. i årets statsverksproposition

(p. 174) föreslagits, att dessa — i enlighet med vad som gäller

för innevarande budgetår — till ett belopp av 45 000 kr. skall bestridas ur

omförmälda reservationsanslag och till återstoden, likaledes 45 000 kr., av

inflytande införselavgifter. Befattningshavaren, som utsetts genom Kungl.

Maj :ts beslut den 6 november 1952, är f. n. placerad i Bonn.

Jordbruksnämnden framlägger härefter förslag om bestridandet av kostnaderna

för kvalitetskontrollen av fisk och fiskprodukter. Inledningsvis erinrar

nämnden om att den med stöd av förenämnda bemyndigande den 81

maj 1957 av de medel, som innestår på nämndens clcaringkassa för fisk

till svenska konservkontrollens råd utbetalat 20 000 kr. för inrättande av eu

i propositionen 1957:88 omförmäld buffertfond. Enligt uttalanden i nämnda

proposition skall, i enlighet med eu hösten 1956 med svenska konservkontrollens

råd träffad överenskommelse angående viss omläggning av kon
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 71 år 1958

servkontrollens arbetsformer och avgiftssystem, tillskott av statsmedel ej

vidare erfordras för kvalitetskontroll av konserver. Vad beträffar finansieringen

av kvalitetskontrollen av andra fiskvaror än konserver har Kungl.

Maj:t genom beslulet den 31 maj 1957 föreskrivit, att kostnaderna under

innevarande budgetår för denna kontroll — i den mån de icke kan täckas

genom inflytande kontrollavgifter — skall till ett belopp av högst 40 000 kr.

bestridas ur clearingkassan för fisk. Vidare anför nämnden.

Kvalitetskontrollen av fisk och fiskprodukter är dels obligatorisk dels frivillig.

Den obligatoriska kontrollen omfattar saltad och torkad fisk, fiskkonserver

samt fiskfiléer, allt avsett för export, ävensom för försäljning på

hemmamarknaden avsedd salt strömming. Den av nämnden inrättade frivilliga

kontrollen omfattar på sydkusten ilandförd färsk torsk och sill, som

blir föremål för centraliserad export, ävensom likaledes på sydkusten framställda

fiskfiléer, avsedda för försäljning inom landet. Den frivilliga kontrollen

inbegriper vidare på västkusten saltad fladensill och höstsill, som

försäljes på den inhemska marknaden. Enligt nämndens uppfattning är den

kvalitetskontroll, som f. n. upprätthålles på svenska fiskvaror, nödvändig

för att varorna skall kunna hävda sig på marknaden. Nämnden anmäler,

att enligt uttalanden av representanter för fiskerinäringen en utvidgning av

kvalitetskontrollen senare kan komma att aktualiseras med hänsyn till förhållandena

på exportmarknaden.

Kvalitetskontrollen av andra fiskvaror än konserver utövas av kontrollpersonal,

som är direkt underställd jordbruksnämnden. För bestridande av

kostnaderna för denna kontroll — annan än för försäljning på hemmamarknaden

avsedd salt strömming — upptages kontrollavgifter av den, som begärt

kontrollens utförande. Dessa avgifter förslår totalt sel t ej till täckande

av kostnaderna för kontrollen. För budgetåret 1950/57 har sålunda inkomsterna

av löpande kontrollavgifter understigit utgifterna för kvalitetskontrollen

med i runt tal 27 000 kr. Under åren dessförinnan har underskotten

varierat mellan omkring 11 000 och 31 000 kr. Storleken av underskottet

under budgetåret 1956/57 beror på att inkomsterna under året nedgått

genom minskad export av de varor, som omfattas av kvalitetskontrollen. För

innevarande budgetår saknas möjlighet att med någon större grad av säkerhet

beräkna det tillskott, som utöver kontrollavgifterna erfordras för kvalitetskontrollens

fullgörande. Storleken av detta tillskott är nämligen, såsom

tidigare antytts, beroende av bl. a. omfattningen av den export, som blir föremål

för kvalitetskontroll.

Nämnden erinrar, att den i det föregående oinförmälda omläggningen av

konservkon trollen beräknades medföra ett sådant förbilligande av kontrollverksamheten

att vid export av normal omfattning kostnaderna i sin helhet

kunde täckas genom kontrollavgifterna. Exporten av fiskkonserver har emellertid

under år 1957 väsentligt nedgått och även för år 1958 kan exportkvantiteterna

förutses bli avsevärt reducerade på grund av industriens råvarubrist.

Genom denna exceptionella utveckling av exporten kan enligt

nämnden befaras, att medlen i den inrättade buffertfonden icke förslår att

täcka underskottet på verksamheten. Under sådana förhållanden har nämndens

råd beträffande prisregleringsfrågor på fiskets område enhälligt förordat.

alt tillskott av statsmedel skall vid behov kunna ifrågakomma för konservkontrollens

finansiering under budgetåret 1958/59. Nämnden tillstyrker

rådets förslag. Nämnden lörutsiitter dock, att även fortsättningsvis vid export

av normal omfattning kostnaderna i sin helhet skall kunna täckas genom

kontrollavgifterna och alt svenska konservkontrollens råd, som när
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 11 år 1958

mast under nämnden handhar kontrollen, skall hos nämnden påkalla en

höjning av avgifterna, därest de normala kontrollkostnaderna skulle stiga.

Av del föregående framgår, att för kvalitetskontroll innevarande budgetår

av andra fiskvaror än konserver anvisats ett belopp av högst 40 000 kr.

Jordbruksnämnden räknar med att, ifall hela detta belopp förbrukas, behållningen

i clearingkassan för fisk per den 1 juli 1958 nedgår till omkring

18 000 kr. Om hänsyn tages till utgifterna under de gångna åren för ifrågavarande

kontroll, kan behovet av tillskottsmedel för innevarande budgetår

enligt nämnden ej beräknas överstiga 30 000 kr. Ungefärligen samma belopp

skulle i clearingkassan då kvarstå per den 1 juli 1958 att användas för bestridande

av kostnaderna för kvalitetskontrollen för nästa budgetår. Härvid

har ej beaktats den inkomstökning, som kan föranledas av resultatet av de

överläggningar, vilka nämnden avser att upptaga om viss höjning av avgifterna

för kontrollen. Med hänsyn till osäkerheten av de nu gjorda beräkningarna

bör emellertid enligt nämndens mening ytterligare medel finnas

tillgängliga att tillgripas i händelse av att inkomsterna till följd av minskad

export nedgår. Härtill kommer det behov, som kan föreligga att tillskjuta medel

för finansiering av konservkontrollen. Nämnden föreslår därför, att den

bemyndigas att under nästa budgetår för kvalitetskontrollens genomförande

använda dels i clearingkassan för fisk den 1 juli 1958 kvarstående medel,

dels ett belopp av högst 20 000 kr. av de medel, som för budgetåret inflyter

genom upptagande av införselavgifter på fiskets område. IV.

IV. Departementschefen

Avkastningen av det svenska havsfisket var under åren 1952—1955 5—

15 procent högre än under de 4 närmast föregående åren och 65—75 procent

högre än under åren närmast före det andra världskriget. Även om fångstmängden

visade en sjunkande tendens under åren 1952—1954, höll sig

fångstvärdet under samma tid tämligen konstant. Under år 1955, då fångstmängden

steg starkt och nådde högre än under något år tidigare, visade

emellertid fångstvärdet icke fullt samma relativa ökning. Enligt nu tillgängliga

definitiva uppgifter utgjorde tolalfångsten för år 1956 omkring 192

miljoner kilogram med ett värde av nära 132 miljoner kronor. Denna avkastning

utgjorde den till kvantiteten lägsta sedan år 1951 men — om man

undantager år 1955 — den till värdet högsta dittills noterade. Emellertid har

enligt statens jordbruksnämnds preliminära beräkning fångstmängd och

fångstvärde under år 1957 stigit jämfört med år 1956 med 10 respektive 13

procent till 211 miljoner kilogram respektive 148 miljoner kronor och därmed

nått högre än under något tidigare år. Uppgången beror främst på ökade

fångster av sill, torsk och gråsej. Bortsett från priserna på drivmedel,

vilka under det sistförflutna året legat i genomsnitt högre än under närmast

föregående år, har endast obetydliga förändringar skett i fråga om priserna

på förnödenheter.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 71 år 1958

Importen av fisk och fiskprodukter har under år 1957 minskat, medan

exporten ökat. Nedgången i importen har berört nästan alla fiskvarugrupper.

I fråga om exporten noteras avsevärt ökad försäljning av annan färsk

lisk än sill, samtidigt som avsättningen av fiskkonserver minskat väsentligt.

Konsumtionen inom landet av fisk och fiskprodukter under sistlidna kalenderår

beräknas enligt jordbruksnämndens uppskattningar ha varit 3

miljoner kilogram större än under år 1956. ökningen hänför sig i huvudsak

till färsk och fryst fisk. Konsumtionen av frysta filéer har visserligen fortsatt

att öka men stegringen har varit väsentligt mindre än under de närmast

föregående åren.

Såsom jordbruksnämnden framhållit föreligger även för nästa budgetår

såvitt nu kan bedömas behov av fortsatt skydd för priserna till fiskarna.

Prisregleringsverksamheten torde därför böra bibehållas även under budgetåret

1958/59. I avbidan på resultatet av 1954 års fiskeriutrednings arbete

torde prisregleringen därvid böra handhas i huvudsak på samma sätt som

hittills, d. v. s. i stort sett i enlighet med de uttalanden i ämnet, som gjorts

av föredragande departementschefen i propositionen 1951:81.

Prisregleringen är för närvarande grundad på förordningen den 30 maj

1952 (nr 320) om viss reglering av handeln med fisk, in. in. Giltighetstiden

för denna utgår den 30 juni 1958. I avvaktan på resultaten av 1954 års

fiskeriutrednings arbete bör förordningen liksom hittills förlängas för ett år

och sålunda erhålla fortsatt giltighet till och med den 30 juni 1959.

Av den redogörelse, som jordbruksnämnden lämnat rörande kostn aderna

för upprätthållandet av prisregleringen, framgår att utbetalningarna

av pristillägg och prisutjämningsmedel för år 1957 — liksom för åren

1951—1956 — rätt avsevärt understiger summan av de under året influtna

reglerings- och införselavgifterna. Till följd av att under år 1957 med riksdagens

medgivande från prisregleringskassan för fisk utbetalats 3,5 miljoner

kronor för avveckling av vissa, fiskprisregleringsföreningarna beviljade

lån har emellertid behållningen av prisregleringsmedel minskat från 13,4

miljoner kronor vid ingången av år 1957 till 12,0 miljoner kronor den 1 januari

1958.

I anslutning till vad jag förut anfört, torde prisregleringen även under

budgetåret 1958/59 i princip böra bedrivas så, att medelsbehovet för att

upprätthålla den i huvudsak kan täckas av till prisregleringskassan inflytande

medel. I avbidan på resultatet av 1954 års fiskeriutredning synes mig vidare

prisregleringsavgifter även under nästa budgetår böra kunna uttagas

i den omfattning, som förekommit under de senare åren.

I likhet med vad som gäller för innevarande budgetår torde enligt min mening

ej heller under nästa budgetår hinder böra möta att — under särskilda

förhållanden och på de villkor, som fastställes av Kungl. Maj:t — använda

behållningen i prisregleringskassan för lån till regleringsföreningarna för

tillfällig finansiering av kreditförsäljningar på export. Jag tillstyrker vidare

jordbruksnämndens förslag, att prisregleringsföreningarna skall få dispo
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 71 år 1958

25

nera de krediter, för vilka staten ställt garanti, till deras fulla belopp jämväl

under budgetåret 1958/59. Den av jordbruksnämnden tillstyrkta framställningen

av Sydkustfisk, förening u. p. a., att garantien åt föreningen

från och med nästa budgetår skall gälla för lån i Sveriges kreditbank aktiebolag

i stället för som hittills i riksbanken, finner jag mig ävenledes böra

förorda.

Inom jordbruksnämndens råd beträffande prisregleringsfrågor på fiskets

område har väckts ett förslag, att plats borde beredas representanter för

handel och industri inom prisreglerängsföreningarnas styrelser. I likhet

med nämnden finner jag det önskvärt, att nämnden i sagda fråga upptager

överläggningar med berörda parter och vidtager de åtgärder, till vilka överläggningarna

kan föranleda.

Vad jordbruksnämnden anfört rörande skyddet för avsättningen inom

landet av fladensill föranleder ej någon erinran från min sida.

Regleringen av importen och exporten av fisk och fiskprodukter

sker för närvarande med stöd av bland annat förordningarna den 5

juni 1953 angående reglering av införseln av vissa slag av fisk och skaldjur

(nr 372) samt angående reglering av utförseln av vissa slag av fisk och

skaldjur in. in. (nr 374). Båda förordningarnas giltighetstid utgår den 30

juni 1958.

Även för nästa budgetår torde, såsom jordbruksnämnden föreslagit, importregleringen

böra anordnas i huvudsaklig överensstämmelse med de

grunder, som nämnden ägt tillämpa under innevarande budgetår. I avbidan

på resultatet av 1954 års fiskeriutrednings översyn torde sålunda giltighetstiden

för införselförordningen (1953:372) böra förlängas för tiden till och

med den 30 juni 1959.

Med utgångspunkt från jordbruksnämndens beräkning av de medel, som

genom uttagande av införselavgifter å frysta och färska filéer av gråsej,

kolja, kungsfisk, torsk och vitling kan komma att inflyta under budgetåret

1958/59, torde inkomsterna av införselavgifter för närvarande kunna uppskattas

till ett belopp av omkring 1,6 miljoner kronor. Jag kan ansluta mig

til] nämndens förslag, att de för budgetåret 1958/59 inflytande införselavgiftsmedlen

användes enligt i huvudsak samma grunder som under innevarande

budgetår.

Vad jordbruksnämnden anfört angående väckt förslag om vidgning av frilistningen

av fisk till kryddad eller färsk skarpsill föranleder för närvarande

icke något uttalande från min sida.

Den anordning med centralisering av exporten till särskilda

organ, vilken under eu följd av år tillämpats beträffande länder med centraliserad

import, har enligt jordbruksnämnden även under det sistlidna året

visal sig nödvändig. Såsom nämnden anfört, synes det erforderligt att, för

att rationellt tillvarataga föreliggande exportmöjligheter, även under nästa

budgetår reglera exporten i ungefär samma omfattning som för närvarande.

.lag förordar därför, all exporten jämväl under budgetåret 1958/59 ord
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 71 år 1958

26

nas eller i huvudsak de grunder, som följts under innevarande budgetår.

1 enlighet härmed bör även utförselförordningen (1953: 374) ges förlängd

giltighet för tiden till och med den 30 juni 1959.

Jordbruksnämnden har erinrat om att senast i propositionen 1957:88

hland annat uttalats, att — intill dess resultatet av 1954 års fiskeriutrednings

översyn föreligger — möjligheten att uttaga import- och exportavgifter

på fisk, med undantag för tidigare omförmälda slag av fiskfiléer, icke bör

utnyttjas, såvida ej väsentligt ändrade förhållanden föranleder därtill. Någon

ändring i de sålunda redovisade möjligheterna att uttaga ifrågavarande

avgifter anser jag icke påkallad för nästa budgetår.

För budgetåret 1957/58 har medgivits, att till kostnaden för en befattning

som fiskexportrepresentant får tagas i anspråk högst

90 000 kronor, varav 45 000 kronor från det å riksstaten under nionde huvudtiteln

redovisade reservationsanslaget Främjande av beredning och avsättning

av fisk in. in. och återstoden från de för budgetåret 1957/58 genom

upptagande av införselavgifter på fiskets område inflytande medlen. Befattningshavaren

är sedan den 1 januari 1955 stationerad i Bonn.

Såsom redan föreslagits vid behandlingen av nyssnämnda anslag i årets

statsverksproposition (IX ht, p. 174), torde till täckande av kostnaderna

för befattningen för budgetåret 1958/59 böra beräknas ett oförändrat belopp

av 90 000 kronor. I anslutning till vad som i nämnda sammanhang anförts,

bör vidare — sedan 45 000 kronor av kostnaderna för befattningen bestritts

ur anslaget — återstoden utgå ur de för budgetåret 1958/59 inflytande

eller dessförinnan influtna införselavgifterna på fiskets område.

Kostnaderna under innevarande budgetår för kvalitetskontroll

av andra fiskvaror än konserver bestrides i enlighet med beslut av 1957

års riksdag av inflytande kontrollavgifter jämte ett tillskott av högst 40 000

kronor ur jordbruksnämndens clearingkassa för fisk. Enligt uttalanden i

propositionen 1957: 88, vilka lämnats utan erinran av riksdagen, skall —- i enlighet med en hösten 1956 mellan jordbruksnämnden och svenska konservkontrollens

råd träffad överenskommelse angående viss omläggning av

konservkontrollens arbetsformer och avgiftssystem — sedan 20 000 kronor

tillförts en i propositionen omförmäld buffertfond, tillskott av statsmedel ej

vidare erfordras för kvalitetskontroll av konserver.

Nyssnämnda omläggning av konservkontrollen beräknades medföra ett

sådant förbilligande av kontrollverksamheten, att vid export av normal omfattning

kostnaderna i sin helhet kunde täckas genom kontrollavgifterna.

Jordbruksnämnden anmäler emellertid nu, att man genom en exceptionell

minskning av exporten av fiskkonserver till följd av en under år 1957 inträffad

och under år 1958 väntad fortsatt brist på råvaror för industrien befarar,

att medlen i nyssnämnda buffertfond icke kommer att förslå att

täcka underskottet på verksamheten. Nämnden föreslår därför, att tillskott

av statsmedel skall vid behov kunna ifrågakomma för konservkontrollens

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 11 år 1958

27

finansiering under budgetåret 1958/59. Med hänsyn till vad som anförts

angående det synnerligen besvärliga läge, vilket konservkontrollen befaras

råka i, finner jag mig böra tillstyrka nämndens förevarande förslag. I likbet

med nämnden förutsätter jag emellertid, att även i fortsättningen vid export

av normal omfattning kostnaderna för konservkontrollen i sin helhet

skall täckas genom kontrollavgifterna och att avgifterna skall höjas, däresl

de normala kontrollkostnaderna skulle stiga. Jag förutsätter även, att nämnden

och svenska konservkonlrollens råd söker tillvarataga alla möjligheter

till besparingar i anledning av den reducerade kontrollverksamheten.

I fråga om finansieringen av ett eventuellt erforderligt tillskott till konservkontrollen

ävensom av kvalitetskontrollen i övrigt — i den mån utgifterna

för kontrollen ej kan bestridas av inkommande avgifter — förordar

jordbruksnämnden, att för täckning av sagda tillskott respektive underskott

skall få tagas i anspråk dels i clearingkassan för fisk den 1 juli 1958 kvarstående

medel, dels ett belopp av högst 20 000 kronor av de medel, som för

budgetåret 1958/59 inflyter genom upptagande av införselavgifter på fiskets

område. Nämnden framhåller i anslutning härtill, att — därest behovet av

tillskottsmedel för kvalitetskontrollen för innevarande budgetår ur nyssnämnda

kassa ej kommer att överstiga 30 000 kronor — behållningen i kassan

den 1 juli 1958 beräknas uppgå till ungefär 30 000 kronor. Därvid har

dock icke beaktats de minskade anspråk å kassan, som kan föranledas av

resultatet av de överläggningar om viss höjning av avgifterna för kontrollen,

vilka nämnden avser att upptaga. Med hänsyn till osäkerheten av de

verkställda beräkningarna bör emellertid enligt nämndens mening å andra

sidan beaktas behovet av att ytterligare medel finnes tillgängliga, därest avgiftsinkomsterna

skulle nedgå på grund av minskad export.

Med hänsyn till vad nämnden sålunda anfört, finner jag mig böra förorda,

att till bestridande av omförmälda eventuella tillskott till konservkontrollen

samt av sådana kostnader för kvalitetskontrollen av andra fiskvaror än konserver,

som icke kan läckas genom inflytande kontrollavgifter, skall få tagas

i anspråk i första hand i clearingkassan för fisk den 1 juli 1958 kvarstående

medel och i andra hand ett belopp av högst 20 000 kronor ur de för budgetåret

1958/59 inflytande eller dessförinnan influtna införselavgiftsmedlen

på fiskets område.

I enlighet med det anförda har inom jordbruksdepartementet utarbetats

förslag till dels förordning angående fortsatt giltighet av förordningen den

30 maj 1952 (nr 320) om viss reglering av handeln med fisk, m. m., dels

förordning om fortsatt giltighet av förordningen den 5 juni 1953 (nr 372)

angående reglering av införseln av vissa slag av fisk och skaldjur, dels förordning

om fortsatt giltighet av förordningen den 5 juni 1953 (nr 374) angående

reglering av utförseln av vissa slag av fisk och skaldjur m. in. Förslagen

torde böra föreläggas riksdagen till antagande.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, alt Kungl. Maj.t

måtte föreslå riksdagen att

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj. ts proposition nr 71 år 1958

A. antaga förut omförmälda förslag till

1) förordning angående fortsatt giltighet av förordningen

den 30 maj 1952 (nr 320) om viss reglering av handeln med

fisk, m. in.,

2) förordning om fortsatt giltighet av förordningen den 5

juni 1953 (nr 372) angående reglering av införseln av vissa

slag av fisk och skaldjur, och

3) förordning om fortsatt giltighet av förordningen den 5

juni 1953 (nr 374) angående reglering av utförseln av vissa

slag av fisk och skaldjur m. m.;

B. medgiva, att för tiden till och med den 30 juni 1959 reglering

av priserna på fisk ävensom importen och exporten av

fisk av vissa slag jämte därmed sammanhängande frågor må

anordnas i huvudsaklig överensstämmelse med vad som förordats

i det föregående; samt

C. bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att under

budgetåret 1958/59 för lån i Sveriges kreditbank aktiebolag

mot gängse ränta ställa garanti dels åt Sydkustfisk, förening

u. p. a., intill ett belopp av 2 000 000 kronor jämte ränta, dels

åt Västkustfisk, förening u. p. a., intill ett belopp av 3 000 000

kronor jämte ränta.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Maj:t Konungen bifall samt

förordnar, att proposition av den lydelse, bilaga till detta

protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Ulla B. Silén

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 71 år 1958

29

Bilaga 1

Antal fiskare vid saltsjöfisket åren 1935—1956

(Indextal: 1935/39 = 100)

År

Ostkusten (norr om Blekinge)

Sydkusten (Blekinge och Skåne)

Yrkes-

fiskare

Binä-

rings-

fiskare

Summa

Index-

tal

Yrkes-

fiskare

Binä-

rings-

fiskare

Summa

Index-

tal

1935/39 ........

4 580

7 437

12 017

100

2 480

1128

3 608

100

1940/44 ........

5 433

6 921

12 353

103

2 558

1409

3 967

no

1945............

5 896

6 373

12 269

102

2 817

1492

4 309

119

1946............

5 528

6 168

11696

97

2 756

1423

4 179

116

1947............

5 250

6 047

11297

94

2 606

1328

3 934

109

1948............

4 926

6 099

11025

92

2 597

1236

3 833

106

1949............

4 673

6 100

10 773

90

2 532

1335

3 867

107

1950............

4 306

5 818

10124

84

2 452

1268

3 720

103

1951............

3 947

5 722

9 669

80

2 320

1175

3 495

97

1959............

3 771

5 598

9 369

78

2 199

1103

3 302

92

1953............

3 616

5 598

9 214

77

2 068

1136

3 204

89

1954............

3 2«8

5 652

8 940

74

2 027

1077

3104

86

1955............

3 007

5 549

8 556

71

1913

1098

3 011

83

1956............

2 768

5 666

8 434

70

1831

1065

2 896

80

År

Västkusten (Hallands län, Göteborgs

och Bohus län)

Samtliga kuststräckor

Yrkes-

fiskare

Binä-

rings-

fiskare

Summa

Index-

tal

Yrkes-

fiskare

Binä-

rings-

fiskare

Summa

Index-

tal

1935/39 ........

6 586

1 406

7 992

100

13 646

9 971

23 617

100

1940/44 ........

6 749

1 247

7 996

100

14 739

9 577

24 316

103

1945''............

7321

1203

8 524

107

16 034

9 068

25102

106

1946............

7 210

1343

8 553

107

15 494

8 934

24 428

103

1947............

7 211

1224

8 435

106

15 067

8 599

23 666

100

1948............

7 230

1245

8 475

106

14 753

8580

23 333

99

1949............

7 185

1275

8 460

106

14 390

8 710

23 100

98

1950............

7 051

1231

8 282

104

13 809

8317

22 126

94

1951............

7 017

1200

8 217

103

13 284

8 097

21381

91

1952............

6 874

1 140

8014

100

12 844

7 841

20 685

88

1953............

6 770

1 137

7 907

99

12 454

7 871

20 325

86

1954............

6416

1092

7 508

94

11731

7 821

19 552

83

1955............

6 058

1 076

7 134

89

10 978

7 723

18 701

79

1956............

5 749

1 012

6 761

85

10 348

7 743

18 091

77

Anm. Uppgifterna är hämtade från den officiella fiskeristatistiken. Enligt instruktionen för

statistikinsamlarna skall som yrkesfiskare anses person, som har sin huvudsakliga inkomst av

fisket. Lokala skiljaktigheter förekommer emellertid i fråga om gränsdragningen mellan yrkesoch

binäringsfiskare.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 71 år 1958

Antal fiskebåtar åren 1935/39 och 1948—1956

Bilaga 2

År

Däckade båtar med motor

Öppna båtar med motor

Summa

båtar

med

motor

Hkr

Sum-

ma

Hkr

Sum-

ma

1—

10

11—

30

31—

90

91-

150

151—

200

>200

1-5

6—

10

>10

O s

t k u s t e n

1935/39 ......

• .

. .

. .

••

388

. .

. .

. .

4 636

5 024

1948..........

938

398

6

1

0

1343

3 209

1581

89

4 879

6 222

1949..........

S94

486

15

1

0

1396

3 222

1540

90

4 852

6 248

1950..........

853

557

24

1

0

1435

3186

1430

98

4 714

6149

1951..........

799

607

34

0

L

1441

3 170

1477

131

4 778

6 219

1952..........

689

626

24

1

0

1340

3 103

1517

137

4 757

6 097

1953..........

731

630

25

1

0

0

1387

3 045

1591

159

4 795

6182

1954..........

694

629

31

5

2

0

1361

3 075

1541

174

4 790

6151

1955..........

565

612

36

10

2

0

1225

3 039

1607

186

4 832

6 057

1956..........

492

606

45

16

4

0

1163

3062

1589

235

4 886

6 049

Sydkust

e n

1935/39 ......

• .

. •

. •

. .

1 ••

749

..

. .

. .

459

1208

1948..........

322

302

108

26

0

758

574

68

0

642

1 400

1949..........

312

304

117

38

0

771

577

103

11

691

1462

1950..........

315

296

124

36

0

771

577

94

10

681

1452

1951..........

307

302

128

39

.

777

536

133

5

674

,1451

1952..........

312

309

135

39

1

796

551

159

7

717

1513

1953..........

309

295

127

45

0

1

777

608

160

14

782

1559

1954..........

333

275

134

48

0

1

791

630

133

15

778

1569

1955..........

310

278

137

53

0

1

779

636

162

19

817

1 596

1956..........

329

243

122

66

7

1

768

663

132

20

815

1583

V ästkusten

1935/39 ......

'' •

. .

. .

••

••

1345

. .

. .

496

1841

1948..........

443

217

346

325

109

1440

602

232

48

882

2 322

1949..........

455

212

352

323

129

1471

622

223

13

858

2 329

1950..........

452

170

356

322

163

1463

689

262

12

963

2 426

1951..........

404

189

345

328

226

1492

699

275

13

987

2 479

1952..........

408

206

333

293

203

1443

688

286

21

995

’ 2 438

1953..........

430

190

328

272

144

82

1446

692

277

26

995

2 441

1954..........

426

196

318

272

143

99

1454

703

304

18

1025

2 479

1955..........

416

201

301

212

167

140

1437

695

324

27

1046

2 483

1956..........

414

195

277

167

173

144

1370

684

316

46

1046

2 416

Samtliga

kusts

t r ä c k o r

1935/39 ......

••

2 482

5 591

8 073

1951..........

1510

1098

507

367

228

3 710

4 405

1885

149

6 439

10149

% ............

40,7

29,6

13,7

9,9

6,1

100,0

68,4

29,3

2,3

100,0

1952..........

1409

1141

492

333

204

3 579

4 342

1962

165

6 469

10 048

% ............

39,4

31,9

13,7

9,3

5

7

100,0

67,1

30,3

2,6

100,0

1953..........

1470

1115

480

318

144

83

3 610

4 345

2 028

199

6 572

10 182

% ............

40,7

30,9

13,3

8,8

4,0

2,3

100,0

66,1

30,9

3,0

100,0

1954..........

1453

1 100

483

325

145

100

3 608

4 408

1978

207

6 593

10199

% ............

40,3

30,5

13,4

9,0

4,0

2,8

100,0

66,9

30,0

3,1

100,0

1955..........

1 291

1091

474

275

169

141

3 441

4 370

2 093

232

6 695

10 136

% ............

37.5

31,7

13,8

8,0

4,9

4,1

100,0

65,3

31,2

3,5

100,0

1956..........

1235

1044

444

249

184

145

3 301

4 409

2 037

301

6 747

10 048

% ............

37,4

31,6

13,5

7,5

5,6

4,4

100,0

65,3

30,2

4,5

100,0

Anm. Uppgifterna hämtade från den officiella fiskeristatistiken (SOS Fiske). I denna bilaga

redovisas, i motsats till tidigare, ej fiskebåtar utan motor.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 71 år 1958

31

Bilaga 3

Saltsjöfiskets avkastning, fördelad på olika fångstområden, mängd, värde samt procentuell

fördelning åren 1935—1957

År

Ostkusten

Sydkusten

Västkusten2

Totalfångst2

Därav iland- fört i utri- kes hamnar2

Milj. kg

%

Milj. kg

*

Milj. kg

%

Milj. kg

%

Milj. kg

*

Fångstmängd

1935/39 ........

31,9

27

11,9

10

75,6

63

119,4

100

14,8

12

1940/44 ........

37,0

31

19,3

16

64,1

53

120,4

100

1,7

1

1945............

35,3

23

23,7

16

93,6

61

152,6

100

6,7

4

1946............

29,4

18

18,0

11

113,5

71

160,9

100

13,0

8

1947............

22,2

14

19,7

13

114,0

73

155,9

100

10,1

6

1948............

25,2

14

26,6

14

132,6

72

184,4

100

12,9

7

1949............

27,3

15

32,9

18

122,2

67

182,4

100

18,1

10

1950............

27,8

15

27,7

15

131,2

70

186,7

100

24,5

13

1951............

27,8

15

28,6

16

126;3

69

182,7

100

19,0

10

1952............

27,6

13

32,0

16

144,4

71

204,0

100

28,8

14

1953............

29,3

15

32,7

16

135,3

69

197,3

100

30,7

16

1954............

28,5

15

31,1

16

133,7

69

193,3

100

27,8

14

1955............

30,1

14

34,1

16

145,2

70

209,4

100

34,9

17

1956............

24,3

13

331

17

134,4

70

1918

100

30.2

16

1957 1 ..........

22,3

11

39,1

18

149,9

71

211,3

100

33,3

16

År

Ostkusten

Sydkusten

Västkusten2

Totalfångst2

Därav iland- fört i utri- kes hamnar2

Milj. kr

%

Milj. kr

%

Milj. kr

%

Milj. kr

%

Milj. kr

%

Fångstvärde

1935/39 ........

8,3

28

3,7

13

17,6

59

29,6

100

3,1

10

1940/44 ........

26,3

31

13,5

16

45.8

53

85,6

100

0,3

0

1945............

29,3

26

16,4

14

67,7

60

113,4

100

7,0

6

19f6............

22,9

25

10,3

11

59,5

64

92,7

100

10,1

11

1947............

20,4

23

11,2

12

58,4

65

9 ),0

100

5,1

6

1948............

23,6

20

16,1

14

75,6

66

115,3

100

5,9

5

1949............

22,7

22

16,1

15

65,5

63

104,3

100

6.8

7

1950............

22,6

22

14,8

15

64,2

63

101,6

100

8,8

9

1951............

24,9

23

16,4

15

67,7

62

109,0

100

8,7

8

1952............

24,4

20

18,4

15

79,2

65

122,0

100

11,0

9

1953............

24,7

20

20,3

17

76,6

63

121,6

100

10,8

9

1954............

24,4

20

20,6

16

79,5

64

124,5

100

11,6

9

1955............

23,8

18

23,2

17

86,5

65

133,5

100

14,1

11

1956............

22 9

17

21.1

16

87,7

67

131.7

100

15.6

12

1957 1 ..........

22,2

15

25,0

17

101,5

68

148,3

100

17,1

12

1 Siffrorna är uppskattade av jordbruksnämnden.

2 Skrapfisk ilandförd utomlands är icke inkluderad.

Anm. Aviens är inkluderat i fångstmängdsuppgifterna för åren 1949—1937 men däiemot

icke för åren 1935—1948. Det beräknade totala avi enset har för åren 1945, 1946, 1947 och 1948

utgjort resp. 7,5, 8,8, 8,9 och 9,5 milj. kg.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Bilaga 4

Genomsnittliga fiskarpriser och minimipriser på fisk under tiden juli 1953—september 1957, öre/kg

Tid

Västkusten

Sydkusten

Genom- snittet av

partinote- ringar på

strömming i

Stockholm8

Genomsnittliga fiskarpriser

1

Minimipriser1 2 3

Genomsnittliga

fiskarpriser

Minimipriser3

All

fisk2

Sill

Torsk

Mak-

rill

Annan

fisk2

Sill

nr l4 5

Sill

nr 34

Torsk

nr 1

Torsk

nr 2

Makrill4

tej liten)

Sill

Torsk

Sill

nr l6

Sill

nr 36

Torsk

nr 1

Torsk

nr 2

1953

3:e kv.

65,1

44,6

76,3

79,7

102,6

56

(42)

36

(28)

63

53

50

51,4

50,9

65

55

49

46

122,6

4:e kv.

58,7

36,2

104,0

66,4

101,0

53

(45)

36

(2b)

63

53

50

57,2

56,0

65

55

49

46

125,0

1954

l:a kv.

49,5

35,0

86,7

56,5

95,8

49

(36)

36

(20)

63

53

50

68,2

60,0

65

55

49

46

120,1

2:a kv.

75,9

38,6

74,0

69,0

92,7

49

(36)

34

(20)

63

53

50

44,3

44,2

65

55

49

46

100,0

3:e kv.

67,9

43,6

81,8

91,4

109,1

56

(42)

36

(28)

63

53

50

54,1

50,3

65

55

49

46

117,6

4:e kv.

66,1

37,2

117,5

75,2

119,3

53

(42)

31

(28)

63

53

50

63,9

59,5

65

55

49

46

119,9

1955

l:a kv.

47,3

31,1

95,8

87,6

113,8

49

(38)

31

(22)

63

53

50

63,2

55,8

65

55

49

46

112,6

2:a kv.

72,6

37,4

83,1

59,1

92,3

49

(38)

31

(22)

63

53

55

(48)

47,b

52,2

65

55

49

46

111,8

3:e kv.

61,2

41,4

77,0

79,0

83,4

59

(45)

39

(31)

63

53

55

(48)

48,2

56,4

65

55

56

53

125,2

4:e kv.

77,5

47,6

107,3

90,5

104,5

55

(36)

35

(32)

63

53

55

(48)

56,0

59,6

65

55

56

53

134,1

1956

l:a kv.

65,9

46,3

79,9

120,1

100,5

49

(38)

31

(22)

63

53

55

(48)

66,4

58,1

65

55

56

53

136,0

2:a kv.

73,6

42,5

80,8

69,9

89,0

49

(38)

31

(22)

68

58

55

(48)

58,7

49,4

65

55

53

50

123,4

3:e kv.

68,8

48,0

82,2

98,6

97,2

59

(47)

39

(31)

68

58

55

(48)

47.4

56,1

68

58

55

52

128,9

4:e kv.

74,4

44,5

111,2

96,4

113,6

55

(45)

36

(27)

68

58

55

(48)

53,1

59,5

68

58

56

53

139,4

1957

l:a kv.

64,0

42,2

97,2

99,2

115,0

49

(43)

31

(24)

68

58

55

(48)

58,7

54,4

68

58

56

53

135,7

2:a kv.

69,0

42,0

77,0

64,0

89,4

49

(43)

31

(28)

68

58

59

(50)

61,0

51,2

68

58

54

51

125,3

3:e kv.

65,8

47,2

78,8

75,9

93,9

62

(48)

41

(33)

69

59

59

(50)

54,0

55,6

68

58

55

52

133,6

1 Uppgifterna avser försäljningen vid fiskauktionerna i Göteborg,

Gravarne, Smögen, Lysekil och Strömstad.

2 Skarpsill, saltsill, skrapfisk och skaldjur ej medtagna.

3 Minimipriserna på sill och makrill avser orensad vara samt på

torsk rensad vara med huvud.

4 Avser minimipriser vid försäljning på s. k. första auktion (för

alla köpare). Inom parentes har angivits minimipriset vid försäljning

på s. k. andra auktion (för exportörer och beredare i fråga om sill

samt för beredare av frysta filéer i fråga om makrill).

5 T. o. m. andra kvartalet 1956 har gällt ett gemensamt minimi
pris

av 58 öre för sill, som ilandföres i Blekinge.

6 Partinoteringen på strömming är det pris, som producentföreningen

fastställt att gälla vid försäljning till återförsäljare i och för

dennes rörelse, och är sålunda ej jämförbart med de i kolumnerna

redovisade fiskarpriserna.

Anm. 1. Såväl de genomsnittliga fiskarpriserna som minimipriserna

inkluderar i föi ekommande fall exempelvis auktionsavgifter och

fiskarens andel i lådkostnaden.

Anm. 2. Vissa korrigeringar har i tablån skett av de i bilaga 4

till prop. 1957:88 angivna fiskarpriserna.

05

ro

Kungl. Maj:ts proposition nr 71 år 1958

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 71 år 1958

33

Bilaga 5

Utrikeshandeln med fisk, fiskrom, ostron och kräftdjur samt fiskkonserver omfattande

stat. nr 27—63 och 315—3171

År

Utförsel

Införsel

Differens

Kommersiell export

Direkt-

Sum-

Kommersiell import

Sum-

Utförsel-

land-

överskott(+)

(fisk

(fiskkon-

ningar i

(fisk

(fiskkon-

Införsel-

m. m.)

server)

utlan-

m. m.)

server)

överskott (—)

stat. nr

stat. nr

det*

stat. nr

stat. nr

27-63

315-317

27-63

315-317

Miljoner kilogram

1935/39.

25,6

0,9

14,8

41,3

50,2

1,4

51,6

- 10,3

1940/44.

5,6

0,2

1,7

7,5

11,7

0,3

12,0

- 4,5

1945....

6,7

0,1

6,7

13,5

16,8

0,2

17,0

- 3,5

1946....

34.1

2,5

13,0

49,6

28,4

0,7

29,1

+ 20,5

1947....

17,6

2,5

10,1

30,2

30,1

1,2

31,3

- 1,1

1948....

47,8

1,4

12,9

62,1

28,5

0,7

29,2

+ 32,9

1949....

46,2

2,2

18,1

66,5

23,5

0,8

24,3

+ 42,2

1950....

35,5

2,7

24,5

62,7

26,8

1,5

28,3

+ 34,4

1951....

51,1

1,7

19,0

71,8

31,1

1,2

32,3

+ 39,5

1952....

55,3

1,7

28,8

85,8

34,8

1,6

36,4

+ 49,4

1953....

48,1

1,1

30,7

79,9

36,4

2,0

38,4

+ 41,5

1954....

52,7

2,3

27,8

82,8

34,2

2,3

36,5

+ 46,3

1955....

51,2

1,6

34,9

87,7

44,1

2,7

46,8

+ 40,9

1956....

41,0

1,8

30.3

73,1

44,1

3,1

47,2

+ 25,9

1957 3 ..

42,8

0,9

33,3

77,0

38,6

2,8

41,4

+ 35,6

Miljoner kronor

1935/39

8,0

1,1

3,1

12,2

23,1

2,4

25,5

- 13,3

1940/44

2,9

0,2

0,3

3,4

10,5

1,6

12,1

- 8,7

1945....

4,1

0,2

7,0

11,3

19,6

1,3

20,9

- 9,6

1946....

25,6

5,4

10,1

41,1

32,2

4,3

36,5

+ 4,6

1947....

17,7

7,4

5,1

30,2

30,6

5,2

35,8

- 5,6

1948....

33,6

4,9

5,9

44,4

29,7

2,5

32,2

+ 12,2

1949....

28,0

5,7

6,8

40,5

24,7

2,8

27,5

+ 13,0

1950....

23,5

7,6

8,8

39,9

29.9

6,5

36,4

+ 3,5

1951....

33,8

5,6

8,7

48,1

37,4

5,8

43,2

+ 4,9

1952....

38,9

5,5

11,0

55,4

47,1

6,8

53,9

+ 1,5

1953....

34,2

3,7

10,8

48,7

50,3

8,7

59,0

- 10,3

1954....

35,1

7,7

11,6

54,4

54,4

11,2

65,6

- 11,2

1955....

35,3

5,5

14,1

54,9

72,6

13,9

86,5

- 31,6

1956....

33,1

6,3

15,6

55,0

72,3

15,7

88,0

-33,0

1957 3 ..

38,2

3,6

17,1

58,9

69,9

15,5

85,4

- 26,5

1 Vissa beredda eller konserverade varor av fisk och skaldjur hänföres till stat. nr 281: 1

och 321:5. År 1957 uppgick införseln av dessa varor till 3,1 milj. kr. och 512 ton samt utförseln

till 0,3 milj. kr. och 109 ton.

2 Skrapfisk är icke inkluderad. Direktlandningar av skrapfisk uppgick i milj. kg till år 1950

3.9, år 1951 2,5, år 1952 3,6, år 1953 2,4, år 1954 7,8, år 1955 10.1, år 1956 5,5 och år 1957

4.9. Förstahandsvärdet i milj. kr. utgjorde under resp. år 0,5, 0,3, 0,4, 0,4, 1,4, 2,0, 1,1 och 0,8.

3 Siffrorna för kommersiell handel enligt tullverkets preliminära statistik, direktlandningar

enligt jordbruksnämndens beräkningar. Tidigare års siffror är hämtade från handelsstatistiken.

3 Dihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 71

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj. ts proposition nr 71 år 1958

Bilaga 6

Prisutvecklingen på vissa förnödenheter inom fisket

(Indextal 1946 = 100)

År

Skarps illtrål1

70 fot

Trålwire

l1/*" 42 tr

Sill trålnät

ls/i6 42 mm

Snörpvadnät

26/» 17 mm

Kr.

per st

Indextal

Kr.

per m

Indextal

Kr.

per kg

Indextal

Kr.

per kg

Indextal

1938......

400

67

0,45

60

4,30

54

6,60

Öl

1939......

350

58

0,57

76

4,81

60

7,08

55

1940/45 ..

550

92

0,67

89

7,42

93

11,47

89

1946......

600

100

0,75

100

7,97

100

12,92

100

1947......

600

100

0,75

100

7,97

100

12,92

100

1948......

775

129

0,95

127

10,71

134

15,06

117

1949......

775

129

0,95

127

11,05

139

15,75

122

1950......

840

140

1,10

147

12,82

161

18,30

142

1951......

1192

199

1,25

167

16,32

205

24,41

189

1952......

1155

193

1,35

180

15,85

199

23,85

185

1953......

1155

193

1,20

160

15,20

191

23,70

183

1954......

1155

193

0,95

127

15,20

191

23,40

181

1955......

1155

193

0,87

116

15,00

188

23,40

181

1956......

1 155

193

0,99

132

15,00

188

23,40

181

1957......

1 155

193

1,09

145

14,67

184

23,40

181

År

Snurrevadståg

Tross om 50 kg

Strömmingssköte;

7 200 x 300 x 19 x

x 60/6

Brännolja 0-zon

V»-låda

Kr.

per kg

Indextal

Kr.

per st

Indextal

Öre per

liter

Indextal

Kr.

per st

Indextal

1938......

1,00

29

137

33

11,2

77

1939......

1,10

31

137

33

11,7

81

. .

—

1940/45 ..

2,85

81

306

75

73,3

505

—

1946......

3,50

100

410

100

14,5

100

1,60

100

1947......

3,50

100

411

100

14,8

102

1,75

109

1948......

3,25

93

415

101

17,9

123

1,85

116

1949......

3,85

no

429

105

17,4

120

1,75

109

1950......

4,15

119

432

105

19,8

137

1,75

109

1951......

4,94

141

478

116

23,1

159

2,90

181

1952......

4,85

139

493

120

23,2

160

2,95

184

1953......

4,12

118

470

115

22,7

157

2,40

150

1954......

3,58

102

486

119

21,8

150

2,50

156

1955......

3,38

97

522

127

22,0

152

2,65

166

1956......

3,49

100

522

127

23,3

161

2,60

163

1957......

3,85

no

496

121

26,1

180

2,53

158

1 Fr. o. m. 1955 har nya tråltyper kommit till användning. Priserna för sådana trålar av

84 fots längd, tillverkade av bomullsgarn, har varit oförändrade och ligger mellan 1 SOO och

1 600 kr.

Anm. Priset på is på västkusten har 1946—1957 varit oförändrat 32 kr. 10 öre per ton.

opaginerad Kontrollera mot PDF

680139 Stockholm 1958. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Tablå över inkomster (prisregleringsavgifter m. m.) och utgifter för prisregleringen på fisk nnder tiden

i*/*1 1946—sl/ia 1957, allt i kr.

Bilaga 7

År

Västkusten

Sydkusten

Ostkusten (strömming)

Importfisk

Pris-

reglerings-

avgifter

Utgifter

Pris-

reglerings-

avgifter

Utgifter

Pris-

reglerings-

avgifter

Utgifter

Pris-

reglerings-

avgifter

Införsel-

avgifter

Pristillägg

m. m.

Pristillägg

m. m.

Prisutjämn.-

bidragm.m.2

1946 ..................

1947 ..................

1948 ..................

1949 ..................

1950 ..................

1951 ..................

1952 ..................

1953 ..................

1954 ..................

1 117 780: 21

1 699 532:08

2 239 833:72

2 000 733: 09

1 546 655: 26

2 026 991:10

2 152 916: 51

2 309 384:26

2 323 216: 67

1956 955: 61

1 276 724:82

1 507 945:02

1 949 812: 46

1 928 838: 41

2 560 254: 65

1 441 531: 28

1713 595:81

1 757 128:95

1 563 805:09

1 500 000: —

124 086:57

196 826:53

381 401:55

306 089:17

225 914:41

314 686: 10

488 976: 85

528 363:87

512 834:04

594 931:23

80 276:72

224 512:86

8 323:68

292115:77

581 793: 96

138 400:72

145 048: 07

214768: 99

157 717:72

446 488: 05

113 425:88

191 648: 54

245 834:98

254064:84

236 391: 81

310 516: 65

448 015: 42

534 310:05

501155: 91

548105:17

140 726: —

132 597: - 831 289: 46

485 874:74

525 000: —

800 000: - 800 000:- 800 000: - 826 110: 95

80 167:09

295 221:73

240 298: 87

247 384:72

324 952: 84

836 301: 45

1326 222: 23

1 352 397:96

1 322 794: —

2 180 626:39

1 560 000: —

1 108 852: 05

1956 ..................

1957 ..................

1653 500:39

1411977: 28

2 564 811: 90

81562 371: 21

299 295:86

303 648: 20

634 727: 07

3 755 000: —

382 933:98

355 869: 48

582 461:13

8 330 000: —

1 707 184:85

1230877: 92

Omkostnader

Omkostnader

Omkostnader

1946 1957............

Avveckling av statslån

Summa

‘>2 439 476:18

307 201: 71

2 500 000: —

24134 021:31

4 277 054:38

77 135: 42

500 000: —

4 256 309:03

4122 272: 71

3154:80

500 000: —

6 757 214:08

11144 430: 05

2668 852:05

Behållning ( + ) resp.

underskott (—) ......

- 1694 545:13

+ 20 745: 35

- 2634 941:37

Överfört år 1946 från

clearingkassan för fisk

Ränteinkomst ........

Uppbörds- och kontroll- kostnader ..........

+ 9 504 540:95

+ 1000000:- + 1569 254:67

- 72 449: —

Behållning SI/i2 1957 ..

+ 12 001 346:62

'' Beträffande strömmingsregleringen ''/*. .......

2 Bortsett från fonder å tillhopa 543 168 kr., vilka vid regleringssystemets införande ställts till ostkustens förfogande for pnsutjammngs
-

bidrag och sedermera helt åtgått.

3 Beloppet är preliminärt.

Anm. »Prisregleringsavgifter» och > införselavgifter»

utjämningsbidrag» belöper på resp. år.

avser under resp. år faktiskt influtna inkomster, medan »pristillägg m. m.» och »pris
-

os

eu

Kungl. Maj. ts proposition nr 71 år 1958

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1958 A:167 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående reglering av priserna på fisk under budgetåret 1958/59 m. m. a1 i texten
  2. JoU 1958 A:9 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående reglering av priserna på fisk under budgetåret 1958/ 59 m. m. s. 1 i texten