Sök i Ratio Lex

Angående anslag till strålskgddsverksamhet m. in. för budgetåret 1958/59 m. m

1958-01-31 · 79 sidor, varav 78 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 78 av 79 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1958 A:73, Angående anslag till strålskgddsverksamhet m. in. för budgetåret 1958/59 m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 73 år 1958

1

Nr 73

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående anslag till

strålskgddsverksamhet m. in. för budgetåret 1958/59

m. m.; given Stockholms slott den 31 januari 1958.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över inrikesärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Rune B. Johansson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås en omorganisation av radiofysiska institutionen

vid karolinska sjukhuset. Förslaget påkallas av den snabba utvecklingen

inom området för användning av joniserande strålning och de ökade arbetsuppgifter

inom strålskyddsverksamheten, som kommer att åvila strålskyddsorganen

jämlikt den i propositionen nr 29/1958 föreslagna strålskyddslagstiftningen.

Institutionen föreslås skola bibehållas som ett organ för fri forskning,

fysikaliskt arbete för sjukvården vid radiumhemmet och strålskyddsverksamhet,

men de olika verksamhetsgrenarna föreslås organiserade på

såvitt möjligt självständiga avdelningar. För strålskyddsverksamheten

skall institutionen organiseras på två tillsynsavdelningar, röntgenkontrollavdelningen

och den kärnfysilcaliska avdelningen, samt en hälsokontrollavdelning.

Sjuk vårdsfysiken förlägges till en särskild kliniskt-fysikalisk

avdelning. Personalen vid institutionens strålningsbiologiska laboratorium

föreslås skola överföras på karolinska institutets stat.

Föreståndaren för radiofysiska institutionen skall enligt förslaget vara

administrativ chef för institutionen i dess helhet men skall befrias från

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 73

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Kungl. Maj.ts proposition nr 73 år 1958

befattningen med löpande strålskyddsärenden och avlastas administrativt

arbete.

I propositionen behandlas vidare den närmare organisationen för den

strålskyddsnäinnd, som enligt propositionen nr 29 inom medicinalstyrelsen

skall vara beslutande organ i strålskyddsärenden. Nämnden, som bör

kallas medicinalstyrelsens strålskyddsnämnd, föreslås sammansatt av sju

ledamöter, vilka — frånsett föreståndaren för radiofysiska institutionen

såsom självskriven ledamot — skall förordnas av Kungl. Maj :t efter förslag

av vederbörande myndigheter. Nämnden föreslås skola fungera även som

administrativ styrelse för de delar av radiofysiska institutionen, som icke

lyder under karolinska institutet.

I samband med omorganisationen föreslås personalökningar med sammanlagt

åtta tjänster, varjämte pensionsgrundande tjänster och ändrad

lönegradsplacering föreslås för inemot tjugutalet befintliga befattningshavare

vid radiofysiska institutionen.

De för strålskyddsnämnden och radiofysiska institutionen erforderliga

avlönings- och omkostnadsmedlen föreslås skola utbrytas ur karolinska

sjukhusets anslag och anvisas under särskilda anslag. För budgetåret

1958/59 äskas till avlöningar 840 000 kronor och till omkostnader 145 000

kronor. Härjämte uppkommer en kostnadsökning under karolinska institutets

avlöningsanslag med cirka 60 000 kronor. Totalt innebär förslagen

icke-automatiska höjningar i förhållande till innevarande budgetår med

cirka 300 000 kronor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 73 år 1958

3

Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 31

januari 1958.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Lange, Lindholm,

Kling, Skoglund, Edenman, Kjellin, Johansson.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför chefen

för inrikesdepartementet, statsrådet Johansson.

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj :t på min hemställan under

elfte huvudtiteln, punkterna 12 och 13, föreslagit riksdagen att, i avbidan

på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1958/59 beräkna dels till

Strålskyddsverksamhet m. in.: Avlöningar ett förslagsanslag av 840 000

kronor, dels ock till Strålskyddsverksamhet m. m.: Omkostnader ett förslagsanslag

av 155 000 kronor.

I samband med min preliminära anmälan av dessa anslagsfrågor erinrade

jag om att Kungl. Maj:t den 13 december 1957 på min föredragning beslutat

att i proposition till 1958 års riksdag (nr 29) framlägga förslag till

ny strålskyddslag in. in. Vid anmälan av nämnda proposition, som grundade

sig på de författningsförslag, som framlagts av 1951 års strålskyddskommitté

(SOU 1956: 38), hade jag endast delvis tagit ställning till de

organisationsfrågor, som aktualiserades genom den nya lagstiftningen och

som jämväl behandlats av strålskyddskommittén. Beredningen inom inrikesdepartementet

av strålskyddskommitténs organisationsförslag i övrigt

hade ännu icke avslutats. Vid beredningen hade emellertid förutsatts, att

de medel, som f. n. disponeras för avlöningar och omkostnader vid radiofysiska

institutionen vid karolinska sjukhuset, skulle utbrytas ur sjukhusets

resp. anslag och anvisas under särskilda avlönings- och omkostnadsanslag.

Dessa anslag borde i avvaktan på att beredningen av frågan

slutfördes i riksstatsförslaget upptagas med allenast preliminärt beräknade

belopp.

Jag anhåller nu att få upptaga hithörande spörsmål till fortsatt behandling.

I samband härmed torde jag även få anmäla frågor om personalförstärkningar

vid radiofysiska institutionen utöver de av strålskyddskommittcn

föreslagna.

I strålskyddskommitténs betänkande har föreslagits vissa tillbyggnader

av radiofysiska institutionen. I anslutning härtill har sedermera vissa ytter
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 73 år 1958

ligare byggnadsfrågor aktualiserats. Då beredningen inom departementet

av dessa spörsmål ännu icke avslutats, torde byggnadsfrågorna framdeles

i annat sammanhang få framläggas för 1958 års riksdag.

I. Inledning

I propositionen nr 29/1958 med förslag till strålskyddslag in. m. har inledningsvis

i stora drag redogjorts för strålskyddskommitténs betänkande

och remissbehandlingen därav. Vidare har i propositionen lämnats en allmän

översikt över vad som f. n. är känt om joniserande strålning och dess verkningar

samt om strålrisker och strålskydd (s. 14—25). Jag torde i berörda

hänseenden få hänvisa till nämnda proposition.

De av strålskyddskommittén behandlade organisationsfrågorna har i lagpropositionen

redovisats endast såvitt angår frågan vilka organ som bör

handha strålskyddsärendena. Såsom framgår av redogörelsen i denna del

(s. 46 f.) har kommittén uppställt två alternativa förslag till lösning av

organisationsfrågan. Enligt det ena, benämnt alternativ A, skulle den för

strålskyddsverksamheten erforderliga personalen överföras från radiofysiska

institutionen till ett med denna nära samordnat organ, »statens strålskyddsinstitut»,

vars styrelse, sammansatt av sakkunniga företrädare för

de av strålskyddsfrågorna berörda fackområdena, skulle utöva beslutanderätten

enligt strålskyddslagen. Enligt det andra alternativet, alternativ B,

skulle den löpande strålskyddskontrollen kvarligga hos radiofysiska institutionen,

medan de beslutande funktionerna enligt strålskyddslagen

skulle tillkomma ett från institutionen fristående organ, »statens strålskyddsnämnd»,

med enahanda sammansättning som styrelsen för statens

strålskyddsinstitut skulle få. Föreståndaren för radiofysiska institutionen

skulle enligt båda alternativen vara ledamot av det beslutande organet

samt leda och förestå den löpande verksamheten. Efter ingående överväganden

har kommittén beslutat förorda alternativ B med radiofysiska

institutionen såsom ett gemensamt organ för forskning och strålskyddskontroll

samt med en fristående statens strålskyddsnämnd för de beslutande

funktionerna enligt strålskyddslagen. Avgörande för ställningstagandet

härvidlag har enligt kommittén varit, att medan alternativ A med ett

statens strålskyddsinstitut i första hand siktade till att tillfredsställa rent

administrativa krav det förordade förslaget i högre grad tillgodosåge önskemålet

om en smidig samordning av tillsynen med den radiofysiska forskningen

och att sistnämnda önskemål i nuvarande utvecklingsskede måste

tillerkännas den största betydelse. I strålskyddsnämnden skulle enligt kommittén

ingå — förutom radiofysiska institutionens föreståndare såsom

självskriven ledamot — följande av Kungl. Maj:t utsedda ledamöter, nämligen

en ordförande, förfaren i administrativa frågor, en medicinsk expert

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 73 år 1958

med erfarenhet inom medicinsk radiologi, en arbetarskyddsexpert och en

expert inom kärnfysik eller kärnkemi.

Såsom av lagpropositionen (s. 47, 50—53) framgår, har kommitténs förslag

i organisationsfrågorna icke varit enhälligt samt blivit föremål för

stark kritik vid remissbehandlingen. För egen del har föredraganden anfört,

att det tills vidare innan atomenergien på allvar börjat utnyttjas i

vårt land torde vara lämpligast, att medicinalstyrelsen alltjämt får vara

den beslutande strålskyddsmyndigheten. För att bota bristen hos medicinalstyrelsen

på den speciella sakkunskap, som erfordras för bedömande av

strålskyddsärenden, borde inom styrelsen inrättas en strålskyddsnämnd,

sammansatt av sakkunniga företrädare för de av strålskyddsfrågorna berörda

områdena och med möjlighet att vid behov tillkalla särskilda sakkunniga.

Strålskyddsnämnden borde ges samma ställning som medicinalstyrelsens

övriga nämnder. Den löpande strålskyddskontrollen borde enligt

föredraganden handhas av radiofysiska institutionen eller ett med denna

nära samordnat organ. Närmare ställning togs dock icke till sistnämnda

organisationsfråga, men föredraganden framhöll som sin bestämda uppfattning,

att det måste finnas möjlighet för medicinalstyrelsen att på tillsynsorganet

eller dess befattningshavare delegera beslutanderätten i rutinfrågor

främst sammanhängande med tillsynen.

Med utgångspunkt från ställningstagandet i förenämnda proposition till

organisationen för den beslutande strålskyddsmyndigheten får jag nu upptaga

frågan om organisationen för de uppgifter, som f. n. ankommer på

radiofysiska institutionen. Jag vill härvid först lämna en redogörelse för

institutionens nuvarande organisation och arbetsuppgifter.

II. Nuvarande organisation och arbetsuppgifter

Konung Gustaf V:s jubileumsklinik vid karolinska sjukhuset har uppförts

av staten med bidrag från Konung Gustaf V:s jubileumsfond och

Cancerföreningen i Stockholm. Den består av en klinisk avdelning, benämnd

radiumhemmet, och två forskningsavdelningar, nämligen en radiofysisk

avdelning benämnd radiofysiska institutionen, och en radiopatologisk avdelning,

benämnd radiopatologiska institutionen. Forskningsavdelningarna,

som tidigare lytt under styrelsen för jubileumsfonden, har genom beslut

av 1941 års riksdag på grund av ett i propositionen nr 74/1941 framlagt

omorganisationsförslag ändrats till statsinstitutioner fr. o. in. den 1 juli 1941.

Radiofysiska institutionens nuvarande ställning och verksamhet regleras

i huvudsak i eu på 1941 års riksdagsbeslut grundad överenskommelse den

28 juni 19 M mellan Kungl. Maj:t och kronan samt jubileums fonden och

cancerföreningen angående Konung Gustaf V:s jubileumsklinik vid karolinska

sjukhuset. Enligt denna överenskommelse tillhör jubileuinskliniken

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 73 år 1958

Kungl. Maj :t och kronan samt står i huvudsak under direktionens för

karolinska sjukhuset ledning och förvaltning.

De båda forskningsavdelningarna, som drivs av Ivungl. Maj :t och kronan,

utgör vidare enligt överenskommelsen karolinska institutets institutioner

för radiofysik resp. radiopatologi samt står till förfogande för

undervisning och forskning vid karolinska institutet, för arbeten i samband

med sjukvården vid radiumhemmet samt för arbeten, som faller inom jubileumsfondens

uppgift att befrämja det vetenskapliga studiet av kräftsjukdomarna.

Därjämte utövar radiofysiska institutionen i enlighet med vad

särskilt är stadgat under medicinalstyrelsens överinseende och ledning tillsyn

å radiologiskt arbete och förvaring av radioaktiva preparat. Dess mätoch

kontrollsektioner står utan ersättning till förfogande för de radioterapeutiska

och röntgendiagnostiska avdelningarna vid de under direktionen

för karolinska sjukhuset lydande sjukvårdsanstalterna. Närmaste tillsynen

över den forskningsverksamhet, som bedrives vid forskningsavdelningarna

i samarbete med radiumhemmet, utövas av en nämnd bestående av en av

jubileumsfondens styrelse utsedd ordförande, överläkarna för radiumhemmets

avdelningar samt föreståndarna för forskningsavdelningarna.

Överenskommelsen, som trädde i kraft den 1 juli 1941, reglerade jämväl

de ekonomiska villkoren för statens övertagande av forskningsavdelningarna.

I enlighet härmed överfördes fr. o. in. budgetåret 1941/42 viss personal

vid radiofysiska institutionen dels till karolinska institutets stat (institutionsföreståndaren

såsom professor i radiofysik), dels till karolinska sjukhusets

stat (den övriga till statstjänst överförda personalen).

Tillsynsverksamhet m. m.

Såsom närmare utvecklats i propositionen nr 29 är medicinalstyrelsen

tillsynsmyndighet jämlikt lagen om tillsyn å radiologiskt arbete in. in.

Innan ärendena avgöres inom styrelsen, remitteras de alltid till radiofysiska

institutionen för yttrande. I praktiken följer styrelsen nästan undantagslöst

de förslag, som radiofysiska institutionen avgivit. Från styrelsens sida

har framhållits, att styrelsen i verkligheten blivit ett rent expedierande

organ för radiofysiska institutionens förslag.

Radiofysiska institutionen är för sina uppgifter inom tillsynsverksamheten

uppdelad på tre avdelningar, nämligen avdelning A för kontroll av

röntgendiagnostik, tekniskt och vetenskapligt röntgenarbete jämte röntgenarbete

i samband med undervisning in. in., avdelning B för kontroll av anläggningar

för röntgenbehandling och avdelning C för kontroll av arbete

med och förvaring av radioaktiva ämnen.

Tillsynsverksamheten ledes av institutionens föreståndare, vilken härför

åtnjuter särskilt arvode. Envar av tillsynsavdelningarna förestås av en

avdelningsföreståndare. I övrigt handhas den löpande tillsynsverksamheten

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 73 år 1958

av tillsynsmän (strålskyddsinspektörer, assistenter etc.). Tidigare har härutöver

i viss omfattning för tillsynsuppgifter anlitats personal, som avlönats

med särskilda anslagsmedel. Fr. o. in. innevarande budgetår har

emellertid extra tjänster inrättats för huvuddelen av denna personal.

Tillståndsärenden samt vissa andra ärenden av principiell betydelse för

tillsynsverksamheten behandlas vid s. k. tillsynssanunanträde. Sådant sammanträde

hålles vanligen en gång i veckan under ordförandeskap av institutionsföreståndaren.

Samtliga avdelningsföreståndare, som icke på grund

av besiktningsresor o. d. har förhinder, deltager i dessa sammanträden

såsom föredragande. Institutionsföreståndaren är ensam beslutande.

I övrigt har vederbörande tillsynsman jämlikt lagen om tillsyn å radiologiskt

arbete m. m. att själv meddela föreskrifter som föranledes av besiktningarna

eller att hos medicinalstyrelsen föreslå att föreskrifter meddelas.

Besiktning av radiologiska anläggningar sker dels i samband med tillståndsprövningen

för nya anläggningar, dels efter anmälan om ändring

beträffande befintliga anläggningar. Dessutom skall enligt instruktionen

för radiofysiska institutionen periodisk besiktning ske av flertalet anläggningar

med vissa angivna tidsintervaller. På grund av personalbrist och

därav förorsakade svårigheter att medhinna besiktningarna i föreskriven

omfattning har emellertid Kungl. Maj :t under senare år medgivit vissa avvikelser

i fråga om de periodiska besiktningarna. På grund härav har en

inskränkning av besiktningarna gjorts.

Beträffande antalet radiologiska anläggningar, över vilka radiofysiska

institutionen utövar tillsyn samt antalet av institutionen årligen handlagda

tillsynsärenden torde få hänvisas till i betänkandet (s. 54, 55 och 62)

intagna tabeller. Såsom framgår av dessa utgjorde det totala antalet arbetsenheter,

som år 1955 stod under institutionens tillsyn, omkring 5 500. Härav

föll mer än 90 procent inom avdelning A:s tillsyn sområde. Som en följd

härav utföres huvudparten, i genomsnitt mer än 75 procent av det totala

antalet årliga besiktningar, av nämnda avdelning.

Den på avdelning B ankommande tillsynen över röntgenterapianläggningar

avser visserligen ett mindre antal anläggningar än för avdelning A:s

vidkommande (cirka 200 behandlingsplatser). Besiktningarna omfattar

emellertid här förutom kontroll av strålskyddet även doseringskontroll,

avseende kontroll av driftsbetingelserna, allmän kontroll av apparaturens

funktionsduglighet med instrumentkontroll samt uppmätning av det strålutbyte,

som erhålles från apparaterna.

Av avdelningens båda huvuduppgifter är doseringskontrollen såväl den

mest omfattande som den ansvarsfullaste. De utförda strålmätningarna och

de därpå baserade anvisningarna angående behandlingstider in. in. utgör

grunden för varje behandlings riktiga utförande, framför allt i vad det gäller

att erhålla den av röntgenläkaren ordinerade stråldosen.

Som bas för den egentliga doskontrollen har avdelning B till sill förfo
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 73 år 1958

gande det s. k. standardlaboratoriet. Detta står under avdelningsföreståndarens

ledning och innehåller den inom avdelningen konstruerade svenska

likaren, den s. k. standardjonisationskammaren, för mätning av röntgenstrålning

enligt den internationella r-enheten.

Inom avdelning C:s tillsynsområde har en betydelsefull utveckling ägt

rum under de senaste åren. Antalet tillstånd till innehav av eller arbete

med radioaktiva ämnen har sålunda ökat starkt på grund av den stegrade

användningen av radioaktiva isotoper och omfattade år 1955 betydligt över

200 arbets- och förvaringsplatser. Utvecklingen har emellertid varit snabbare

än vad ökningen av antalet tillstånd utvisar, dels på grund av en

samtidig ökning av de myckenheter radioaktiva ämnen som innehas, dels

genom att en mera differentierad användning av radioisotoper uppstått,

dels och framför allt genom det allt intensivare planerings- och utvecklingsarbetet

på atomenergiområdet, vars strålskyddsfrågor står under avdelningens

tillsyn.

Huvuddelen av det arbete för hälsokontroll, som bedrives i samband med

tillsynsverksamheten, utgöres av kontroll av läkarintyg samt specialundersökningar

av blod från personal i radiologiskt arbete. Kontrollarbetet är

förlagt till blodlaboratoriet, som är gemensamt för alla avdelningarna och

vars arbete även måste taga sikte på vissa arbeten av betydelse för den

vidare utvecklingen av den medicinska kontrollen. Allt som allt uppgick

antalet vid laboratoriet undersökta blodutstryk år 1955 till något mer än

3 500. Blodlaboratoriets arbete står under ledning av en medicinsk expert,

vilken har till uppgift att granska till institutionen inkommande läkarintyg,

blodundersökningsresultat, misstänkta blodutstryk etc. och att närmare

deltaga i förekommande utredningar om strålskador och andra medicinska

frågor i samband med tillsynsverksamheten. Den medicinske expertens

arvode har tidigare helt bestritts av Cancerföreningen, men fr. o. in.

budgetåret 1957/58 har med hänsyn till nödvändigheten av ökat biträde

av denne i blodkontrollarbetet beräknats statsmedel för ändamålet.

Av övriga arbetsuppgifter, som åvilar radiofysiska institutionen inom

tillsynsverksamheten, må nämnas undersökningar av strålskyddsegenskaperna

hos olika material samt biträde med upprättande och granskning

av strålskyddsförslag för radiologiska anläggningar. Den förstnämnda verksamheten

har emellertid på grund av personal- och lokalbrist hittills varit

av obetydlig omfattning. Däremot har biträde i det senare hänseendet lämnats

i ständigt stegrad omfattning.

Vidare ankommer på institutionen att avgiva yttrande i dit remitterade

ärenden angående förlängd semester för personer i radiologiskt arbete.

Antalet sådana ärenden har på sistone ökat kraftigt.

På begäran av riksförsäkringsanstalten har institutionen under en följd

av år företagit tekniska utredningar med anledning av anmälningar om

yrkessjukdom. Efter den numera genomförda samordningen mellan sjuk
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 73 år 1958

försäkring och yrkesskadeförsäkring har emellertid dylika utredningar begärts

endast i något enstaka fall.

Delvis vid sidan av tillsynsverksamheten har radiofysiska institutionen

vissa mera servicebetonade arbetsuppgifter i fråga om radioaktiva preparat,

vilka uppgifter ursprungligen av strålskyddsmässiga hänsyn förlagts till

institutionen.

Montering av radiumpreparat har tidigare utförts mot avgift i ganska

stor omfattning vid avdelning C, och särskild lokal finns för detta ändamål.

Under senare år har denna verksamhet legat nere på grund av brist på

lämplig personal, och aktuella arbeten har utförts utomlands.

Under avdelning C sorterar också en anläggning innehållande 1j, g radium,

ur vilken radonpreparat (preparat med kort halveringstid) rutinmässigt

kan framställas. Sedan den medicinska användningen av radon

upphörde för några år sedan, levereras numera preparat endast för teknisk

och vetenskaplig användning.

På uppdrag av vederbörande sjukhus utför slutligen institutionen regelbundna

kontrollmätningar av strålintensiteten hos de radiumpreparat, som

används för strålbehandling. Ersättning härför utgår enligt av Kungl.

Maj :t fastställd taxa.

Fysikaliskt sjukvårdsarbete för radiumhemmet

Radiofysiska institutionen har ursprungligen tillkommit på grund av behovet

av assistens av fysiker i sjukvårdsarbetet vid radiumhemmet. Denna

arbetsuppgift utgör alltjämt enligt 1941 års överenskommelse angående

Konung Gustaf V:s jubileumsklinik vid karolinska sjukhuset ett av institutionens

huvudåligganden.

Ett fortlöpande samarbete mellan läkare och fysiker är en nödvändig

förutsättning för att en radioterapeutisk klinik skall kunna erbjuda patienterna

bästa möjliga vård. Detta samarbete innefattar dels vissa mera

rutinmässiga kontroll- och mätuppgifter, som hänför sig till den befintliga

apparaturen och de använda behandlingsmetoderna, dels ett mera forskningsbetonat

utvecklings- och konstruktionsarbete i syfte att förbättra apparater

samt behandlings- och dosmätmetoder ävensom skapa nya möjligheter

för det praktiska sjukvårdsarbetet. I det förra avseendet skall fysikern

svara för att av läkarna ordinerade stråldoser gives med den noggrannhet,

som är förutsättningen för ett gott behandlingsresultat och att patienter

och personal ej utsätts för risken att skadas av strålningen.

De skiftande arbetsuppgifterna för radiofysikerna i deras verksamhet för

sjukvården vid radiumhemmet medför, att arbetet i de mera praklisktkliniskt

betonade delarna, som fordrar löpande samarbete med läkarna,

måste bedrivas på radiumhemmet i direkt anslutning till den där lämnade

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 73 år 1958

vården, under det att de mera forskningsbetonade uppgifterna för utnyttjande

av radiofysiska institutionens laboratorieutrustning och verkstadsresurser

till viss del måste förläggas till institutionens lokaler.

Institutionens arbete för sjukvården faller huvudsakligen inom avdelning

B samt delvis inom avdelning C. En av fysikerna vid institutionen —

i regel från avdelning B — tjänstgör som jourhavande för det löpande

arbetet.

Erforderlig doskontroll av de dagliga behandlingarna vid radiumhemmet

utföres av rutinlaboratoriet, vars huvuduppgift är att iordningställa mätkammare

för mätning av behandlingsdoser vid radiumhemmets strålbehandlingsavdelningar

samt att mäta och registrera dessa doser.

Det må framhållas, att även det fysikaliska arbetet vid radiumhemmets

isotopavdelning f. n. är delvis underställt radiofysiska institutionen, ehuru

avdelningens med statsmedel avlönade personal är uppförd på radiumhemmets

stat.

På grund av de många nya behandlingsmetoder, som under det sista

årtiondet ställts till radiologiens förfogande och för vilkas ändamålsenliga

och riskfria användning fysikalisk sakkunskap ofta är oundgängligen nödvändig,

har kraven på radiofysiska institutionens assistens åt radiumhemmet

oavbrutet ökat. Då den härför anställda personalen varit otillräcklig,

har institutionen tidigare nödgats att i icke ringa utsträckning även för

löpande arbetsuppgifter anlita personal, för vilkas anställande forskningsanslag

anvisats av bl. a. Cancerföreningen, jubileumsfonden och Riksföreningen

för kräftsjukdomarnas bekämpande. Under de senaste åren har

dock tjänster för sådan personal i viss omfattning inrättats.

Forskning

Det vetenskapliga forskningsarbete, som bedrives vid radiofysiska institutionen,

ligger dels på det radiofysiska, dels på det radiobiologiska området.

Den radiofysiska forskningen var under sitt första utvecklingsskede huvudsakligen

inriktad på problem inom den kliniska radiofysiken, vilken

behandlar den joniserande strålningens användning inom medicinen för

undersökning och behandling av patienter. På grund av de redan tidigt

konstaterade skadliga verkningarna av strålningen på människan och nödvändigheten

att skydda dem som sysslade med strålningen mot skador

utvecklades parallellt härmed en strålskyddsfysisk forskning.

I den nuvarande organisationen har förutsatts att tillsynsavdelningarnas

fysiker skall biträda vid undervisning och forskning vid Konung Gustaf V:s

jubileumsklinik i den omfattning, som är förenlig med deras åligganden

inom tillsynsverksamheten. Den starka tillväxten av arbetsuppgifterna

inom tillsynsverksamheten har emellertid haft till resultat, att en ytterst

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj.ts proposition nr 73 år 1958

begränsad del av de med statsmedel avlönade fysikernas arbetstid kunnat

utnyttjas för forskningsarbete. Inom tillsynsavdelningarna A och C har de

arbetsuppgifter för den statsanställda personalen, vilka överhuvudtaget kan

rubriceras som forskning, fått koncentreras till att lösa smärre i den

löpande verksamheten uppkommande problem, som närmast haft karaktären

av teknisk utveckling av redan befintlig apparatur och i bruk varande

mätmetoder. För avdelning B:s del har däremot den förstärkning av fysikerpersonalen

som kommit till stånd under de senaste budgetåren öppnat

ökade möjligheter att ägna viss tid åt mera forskningsbetonade arbetsuppgifter

inom klinisk radiofysik.

Vid sidan av det mera omedelbart för den löpande verksamheten inriktade

forskningsarbete, som sålunda i begränsad omfattning bedrives inom

tillsynsavdelningarnas arbetsområden, förekommer en sektor av allmän

radiofysisk forskning vilken står under direkt ledning av institutionsföreståndaren.

Denna forskning, som helt bestrides med forskningsanslag, framför

allt från atomkommittén, Cancerföreningen, Konung Gustaf V:s jubileumsfond

och Riksföreningen för kräftsjukdomarnas bekämpande, är förlagd

dels till institutionsbyggnaden på karolinska sjukhusets område och

ett i anslutning härtill, huvudsakligen med medel från atomkommittén uppfört

laboratorium för åstadkommande av ytterst kortvarig intensiv röntgenstrålning,

den s. k. högspänningshallen, dels till institutionens speciallaboratorium

för mätningar av radioaktivitet i människokroppen, förlagt i

berg vid Henriksdal utanför Stockholm samt bekostat av atomkommittémedel

och privata donationsmedel.

Förutom det forskningsarbete, som bedrives vid institutionens laboratorier,

har sedan år 1950 under institutionsföreståndarens ledning löpande

registreringar utförts vid ett antal mätstationer ute i landet beträffande

y-strålningen från markytan och /j-strålningen från i luften förekommande

radioaktivt stoft. Sedan 1953 finns sex mätstationer jämnt fördelade över

landet från övre Norrland till Skåne.

Den radiobiologiska forskningen vid radiofysiska institutionen daterar

sig från 1930-talet och är förlagd till ett särskilt strålningsbiologiskt laboratorium.

Vid detta har, alltsedan institutionen förstatligades år 1941, på

karolinska sjukhusets stat varit uppförda en befattning som laborator i

strålningsbiologi (tillika kemist) och en preparatorstjänst. Tjänsternas

inrättande får ses mot bakgrunden av att forskningen inom strålningsbiologien

är ett nödvändigt komplement till forskningen inom radiofysiken

i arbetet såväl för sjukvården vid radiumhemmet som för tillsynsverksamheten.

I fråga om inriktning och arbetssätt har den radiobiologiska forskningen

— kanske främst till följd av alt det strålningsbiologiska laboratoriet icke

haft omedelbar anknytning till det löpande praktiska arbetet vid tillsyns
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 73 år 1958

avdelningarna — kunnat utvecklas mindre målbundet än den radiofysiska

och som en relativt väl avgränsad vetenskap. Huvudproblemet inom den

radiobiologiska forskningen är att klarlägga de biologiska strålverkningarnas

mekanism. Härvid har särskilt biokemiska metoder kommit till stor

användning. Under de senaste åren har möjligheterna att med kemiska

substanser öka eller minska strålverkan på organismen tillvunnit sig allt

större intresse. Detta problem är av naturliga skäl av väsentlig betydelse

såväl för strålskyddsverksamheten som för radioterapien.

Inom radiobiologien har på senare tid frågan om den joniserande strålningens

genetiska verkningar fått alltmera ökad aktualitet.

Gemensamma organ

För de administrativa och kamerala göromålen vid radiofysiska institutionen

finns ett för institutionens avdelningar och laboratorier gemensamt

kansli. Huvuddelen av dess arbete faller inom tillsynsverksamheten och

omfattar härutinnan registrerings- och kartoteksarbete, utskrift och expediering

av skriftväxling i tillsynsärenden, arbete i samband med inkassering

av avgifter för tillsynen, statistikarbete in. in. I övrigt anlitas kansliet

främst för utskrift av avhandlingar, korrespondens för institutionsföreståndaren

och avdelningsföreståndarna, bokföring och redovisning av till

institutionens eller dess personals förfogande ställda forskningsanslag samt

hela institutionen berörande expeditionsgöromål.

Institutionens verkstad tillkom vid en tidpunkt, då apparatkonstruktioner

och tillverkning av mätinstrument för forsknings- och sjukvårdsarbetet för

radiumhemmet utgjorde den alldeles övervägande delen av verkstadens

uppgifter. Sedan dess har ej endast tillsynsverksamheten med dess behov

av mätapparatur tillkommit utan även en breddning av institutionens arbetsuppgifter

i övrigt ägt rum.

III. Organisationsförslag

Kommittén

A. Organisationen i allmänhet

Strålskyddskommittén erinrar om att radiofysiska institutionens nuvarande

uppgifter ligger inom tre olika verksamhetsområden, nämligen

vetenskaplig forskning inom radiofysik och radiobiologi förenad med akademisk

undervisning i förstnämnda ämne, fysikaliskt utvecklings- och

mätarbete för sjukvården vid radiumhemmet samt strålskyddskontroll.

Kommittén fortsätter.

Gemensamt för dessa arbetsuppgifter är att de kräver personal med

utbildning och erfarenhet inom strålningsfysik samt delvis samma appa
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj.ts proposition nr 73 är 1!)58

ratur för strålningsmätningar av olika slag. Resultaten av det vetenskapliga

forsknings- och utvecklingsarbetet nyttiggöres i stor utsträckning inom

tillsynsverksamheten och sjukvårdsarbetet, samtidigt som den praktiska

erfarenheten från sistnämnda verksamhetsgrenar ofta ger värdefulla impulser

åt forskningen. Ett fortlöpande intimt samarbete mellan forskning

och löpande verksamhet på ifrågavarande områden är därför nödvändigt.

Föreningen av de berörda verksamhetsgrenarna inom en och samma

institution medför utan tvekan både organisatoriska och praktiska fördelar.

Med hänsyn till att kunskaperna alltjämt är ofullständiga i många

grundläggande frågor rörande den joniserande strålningens skadliga verkningar

på den mänskliga organismen, är det uppenbart, att resultatet av

den fortsatta forskningen på detta område får avgörande betydelse för

den praktiska bedömningen både inom tillsynsverksamheten och den

kliniska radiofysiken. Icke minst de många nya och komplicerade skyddsproblem,

som atomenergiens utnyttjande för fredliga ändamål aktualiserar,

nödvändiggör ett intimt samarbete mellan forskning och tillsyn även för

framtiden. En nära samordning av radiofysiska institutionens nuvarande tre

funktioner torde därför skapa de gynnsammaste förutsättningarna för ett

allsidigt tillgodogörande av nya rön och erfarenheter inom radiofysik och

radiobiologi samt för den praktiska tillämpningen av vunna forskningsresultat

inom strålskyddsarbetet och i det fysikaliska sjukvårdsarbetet vid

radiumhemmet. Härjämte måste betydande ekonomiska fördelar vinnas,

om den delvis dyrbara apparaturen liksom hittills kan brukas gemensamt

för alla tre verksamhetsgrenarna.

Vad sålunda anförts talar enligt kommitténs bestämda mening för att

i praktiken en nära samordning av radiofysiska institutionens nuvarande

arbetsuppgifter inom forskning, sjukvårdsfysik och strålskyddskontroll på

ett eller annat sätt hör bibehållas för framtiden.

Vid sina fortsatta överväganden, huruvida även en organisatorisk enhet

för de nämnda arbetsuppgifterna bör bibehållas, uppehåller sig kommittén

först vid frågan om organisationen för strålskyddskontrollen och diskuterar

de båda av kommittén härutinnan uppställda alternativen. Härvid framhåller

kommittén som en vägande invändning mot det nuvarande systemet

med gemensam personal för tillsynsverksamheten och radiofysiska institutionens

övriga arbetsuppgifter, att de författningsmässigt preciserade

arbetsuppgifterna inom tillsynsverksamheten i förening med den fortgående

ökningen av antalet radiologiska anläggningar tagit institutionens totala

personalresurser i anspråk i sådan utsträckning, att de övriga arbetsuppgifterna

måst eftersättas. En säker garanti för att förhindra en liknande

utveckling för framtiden skulle givetvis nås, om tillsynsverksamheten organisatoriskt

frigjordes från den övriga verksamheten i enlighet med kommitténs

alternativ A. Genom sitt direkta ansvar även för den löpande verksamheten

skulle styrelsen för ett statens strålskyddsinstilut sannolikt bättre

än vad som f. n. är möjligt för direktionen för karolinska sjukhuset eller

medicinalstyrelsen kunna bedöma personal- och materialbehoven för tillsynen

samt med kraft kunna hävda strålskyddets intressen. Slutligen skulle

eu lämpligt avvägd delegation av beslutanderätten i vissa slag av tillsyns
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts propositions nr 73 år 1958

ärenden till olika befattningshavare underlättas på grund av styrelsens

överinseende över den löpande verksamheten.

Såsom ett vägande skäl för att den löpande tillsynsverksamheten skulle

kvarligga hos radiofysiska institutionen (alternativ B) anför kommittén.

Det är icke lämpligt eller ens möjligt att draga en skarp gräns mellan

forskning och löpande strålskyddskontroll. Ett försök att till tillsynsverksamheten

hänföra enbart rutinmässiga besiktnings- och kontrolluppgifter

skulle säkerligen leda till en stagnation, som skulle få allvarliga konsekvenser

för tillsynsmyndighetens möjligheter att från tid till annan anpassa

strålskyddet till vad de ständigt nya forskningsrönen på området motiverar.

En förkastlig och oekonomisk splittring av forskningen skulle uppkomma,

om denna uppdelades på två olika organ. En av de största fördelarna

med den nuvarande organisationen av radiofysiska institutionen

synes vara just de möjligheter den öppnar att låta den ledande tillsynspersonalen,

framför allt avdelningsföreståndarna, fortlöpande upptaga

och lösa för det direkta strålskyddsarbetet aktuella forskningsuppgifter

samt utveckla lämpliga metoder för mätnings- och kontrollförfarandena.

Den erforderliga samordningen av detta forsknings- och utvecklingsarbete

med den fria forskningen vid institutionen skulle säkrast nås, om båda

dessa forskningsområden även i fortsättningen organisatoriskt förenades

under gemensam ledning. Vid en uppdelning på två organ skulle vidare

tveksamhet och slitningar kunna uppstå i fråga om företrädesrätten att

utnyttja institutionens verkstad, kansli och andra anordningar, vilka av

kostnadsskäl måste vara gemensamma för tillsynsverksamheten och forskningen.

Såsom förut nämnts, utmynnar kommitténs överväganden i förevarande

hänseende i ett förordande av alternativ B med strålskyddskontrollen

kvarliggande vid radiofysiska institutionen.

Även i fråga om den organisatoriska anknytningen av det fysikaliska

sjukvårdsarbetet för radiumhemmets räkning har kommittén övervägt

olika alternativ. Härutinnan anför kommittén huvudsakligen följande.

Eftersom arbetet till betydande del är förlagt till radiumhemmet och

måste bedrivas i intimt samarbete med läkarna där, talar vissa skäl för

att den härför erforderliga fysikerpersonalen skall anknytas direkt till

radiumhemmet. Det får emellertid icke förbises, att fysikerna för att

lösa sina uppgifter i stor utsträckning behöver tillgång till instrumentutrustning

och mätapparatur, som erfordras även för den radiofysiska forskningen

och strålskyddskontrollen, och att de i detta hänseende kommer att

stå i beroende av radiofysiska institutionen och behöver tillgång till institutionens

verkstad. Viktigt är också att ett ömsesidigt utbyte av erfarenheter

i strålskyddsfrågor äger rum mellan den kliniska fysiken samt strålskvddsverksamheten

och forskningen, vilket motiverar, att de olika verksamhetsgrenarna

står under gemensam ledning. En tendens till sådan samordning

har under senare år framträtt på flera håll i utlandet, framför allt i Norge,

Storbritannien och Förenta Staterna.

De löpande kontroll- och mätuppgifter som ingår i fysikernas arbete

vid radiumhemmet omfattar flera tillsynsmoment, som för andra sjukvårdsanläggningar

i landet ingår i strålskyddskontrollen, ehuru de av tekniska

skäl måste utföras lokalt av till dessa anläggningar knutna sjukhusfysiker.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj.ts proposition nr 73 år 1958

Det är självfallet betydelsefullt, att de tillsynsmän, som övar tillsyn över

röntgen- och radiumterapianläggningarna ute i landet, står i intim kontakt

med det kontroll- och mätarbete som bedrives vid radiumhemmet, eftersom

detta i hög grad är normgivande för de övriga anläggningarna. Detta gäller

framför allt doskontrollen beträffande röntgenterapiapparater. Direkta

praktiska olägenheter skulle således uppstå, om sjukvårdsarbetet och tillsynsverksamheten

förlädes till olika organ. Kommittén har därför stannat

för att föreslå, att den kliniska sjukvårdsfysiken för radiumhemmet organisatoriskt

skall kvarligga hos radiofysiska institutionen.

Vid en förening av strålskyddskontrollen och sjukvårdsfysiken hos en

och samma myndighet menar kommittén, att garantier måste skapas för

att den fysikerpersonal, som erfordras för sjukvårdsarbetet vid radiumhemmet,

icke, såsom hittills i stor utsträckning skett, på grund av brist

på för ändamålet särskilt avsedd personal i förening med ansvällningen

av arbetsuppgifter inom tillsynsverksamheten tages i anspråk för andra

ändamål. För kommittén står det klart, att organisationen av den nuvarande

avdelning B icke främjat radiumhemmets intressen. En utökning

av institutionens personal kan visserligen beräknas lämna ökat utrymme

också för sjukvårdsarbetet, men om tillsynsverksamheten fortsätter att

svälla genom tillkomsten av nya anläggningar för radiologiskt arbete, befarar

kommittén, att personalförstärkningen i första hand kommer att tagas

i anspråk för de ofta brådskande åliggandena enligt strålskyddslagen. På

grund härav förordar kommittén, att den fysikerpersonal, som erfordras

för sjukvårdsarbetet vid radiumhemmet, skall sammanföras till en särskild

arbetsenhet inom radiofysiska institutionen och uteslutande ha till uppgift

att syssla med konstruktions- och utvecklingsarbeten för radiumhemmet

samt kontroll- och mätuppgifter för den löpande sjukvården därstädes.

Enligt kommitténs bestämda uppfattning är det icke lämpligt, att de

betydande kostnader, som är förenade med framför allt tillsynsverksamheten,

på sätt nu sker belastar karolinska sjukhusets stat. Oaktat det

fysikaliska arbetet för radiumhemmet kommer sjukhuset tillgodo, förordar

kommittén därför, att de för statens strålskyddsnämnd och radiofysiska

institutionen erforderliga avlönings- och omkostnadsmedlen utbrytes ur

sjukhusets anslag och upptages under särskilda anslag.

B. Organisation för strålskyddsverksamheten

1. Stråls k yddsnämnden

För strålskyddskommitténs förslag rörande sammansättningen av den

av kommittén föreslagna strålskyddsnämnden har redogjorts i det föregående.

Beträffande nämndens befattning med strålskyddsärendena framhåller

kommittén, att nämnden till stor del kommer alt bära ansvaret för att de

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 73 är 1958

betydelsefulla skyddsproblemen vid atomenergiens utnyttjande löses på

betryggande sätt. För bedömning av vissa mera speciella frågor bör nämnden

äga tillkalla särskild expertis, som antingen avger yttrande till nämnden

eller kallas att deltaga vid behandlingen av visst ärende. Såväl högt

kvalificerad expertis som mera tekniskt fackutbildad sakkunskap bör allt

efter omständigheterna få anlitas. På detta sätt skall enligt kommittén

nämnden bli väl ägnad att med största möjliga sakkunskap och auktoritet

angiva riktlinjerna för strålskyddsverksamheten även med tanke på den

framtida atomenergiutvecklingen samt även i mera komplicerade tillsynsärenden

bedöma skyddsfrågorna ur alla erforderliga aspekter.

I detta sammanhang understryker kommittén, att utredning rörande de

radiofysiska betingelserna för bifall till ansökan om tillstånd enligt strålskyddslagen

skall ombesörjas av radiofysiska institutionen. När det gäller

arbete vid atomreaktorer eller andra anläggningar på atomenergiområdet,

uppkommer emellertid i samband med tillståndsprövningen lokaliseringsoch

säkerhetsfrågor av största betydelse för strålskyddet, vilka fordrar bedömning

av teknisk expertis även ur andra synpunkter än de strålningsfysiska,

t. ex. beträffande den reaktortekniska utformningen samt med

hänsyn till explosions- och brandrisker, civilförsvarssynpunkter, försäkringsintressen

m. in. Då det är nödvändigt, att alla dessa säkerhetskrav

samordnas och blir föremål för en enhetlig bedömning vid tillståndsprövningen,

bör enligt kommitténs mening för ändamålet tillsättas en särskild

reaktorsäkerhetskommitté, vars ledamöter utses av Kungl. Maj:t i varje

särskilt ärende. I denna skall ingå även strålskyddsexpertis, utsedd på

förslag av strålskyddsnämnden.

I fråga om strålskyddsärendenas handläggning anför kommittén bl. a.

I princip bör beslut i alla tillsynsärenden och övriga frågor som rör strålskyddsnämndens

verksamhetsområde, fattas av nämnden in pleno, i förekommande

fall efter hörande av särskilt tillkallade experter. Framför allt

skall alla frågor av större vikt eller av principiell betydelse avgöras i

plenum. Endast mera undantagsvis är emellertid de löpande ärendena inom

tillsynsverksamheten av den kvalificerade natur att deras avgörande fordrar

deltagande av strålskyddsnämndens samtliga ledamöter. Sådana ärenden,

vilka är av rutinmässig karaktär och vilka icke på grund av särskilda förhållanden

fordrar bedömning av den speciella expertis, som finns företrädd

i nämnden eller av nämnden tillkallats vid behandlingen av viss fråga,

bör därför få avgöras på nämndens vägnar av dennas strålskyddsexpert,

d. v. s. föreståndaren för radiofysiska institutionen.

Slutligen bör strålskyddsnämnden äga föreskriva, att beslutanderätten

i mindre viktiga frågor skall ankomma på avdelningsföreståndarna. Dessas

befogenheter bör angivas i en av nämnden fastställd arbetsordning. Kommittén

förutsätter, att avgörandet i löpande ärenden inom relativt vida

gränser på detta sätt skall läggas på avdelningsföreståndarna.

Vid sidan av sin uppgift att leda och angiva riktlinjerna för den framtida

tillsynsverksamheten bör strålskyddsnämnden tjänstgöra som samordnande

organ för de olika skyddsintressena. Kommittén är övertygad om

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj.ts proposition nr 73 år 1958

att ett starkt behov av sådan samordning kommer att göra sig gällande,

med hänsyn till att framför allt ianspråktagandet av atomkraften för en

mångfald fredliga ändamål får konsekvenser över ett vidsträckt fält, där

åtskilliga sinsemellan stridiga intressen torde framträda.

Kommittén framhåller, att strålskyddsnämnden icke torde behöva utrustas

med eget kansli utan att nämnden i detta hänseende bör kunna

repliera på radiofysiska institutionen.

2. Radiofysiska institutionen

Huvudsakliga arbetsuppgifter. Beträffande de arbetsuppgifter, som skall

åvila radiofysiska institutionen i egenskap av vex-kställande tillsynsorgan

vid tillämpningen av den nya strålskyddslagstiftningen, hänvisas till motiven

till lagförslaget (prop. nr 29).

För att strålskyddslagen skall kunna tillämpas så att den fyller sin

uppgift att förebygga strålskador, måste enligt kommittén utöver den i

lagen stadgade tillsynsverksamheten även andra former av strålskyddsarbete

bedrivas hos tillsynsorganet. Kommittén anför härom bl. a.

Kännedom om den naturliga strålningen och den strålningsnivå, till vilken

den mänskliga organismen är anpassad, samt de normala variationerna i

densamma är en nödvändig utgångspunkt för att man skall kunna bedöma

konsekvenserna av den stegring av strålningen, som kan väntas uppstå

1 och med den ökade förekomsten av radioaktiva ämnen. En viss löpande

övervakning av strålningen från marken samt förekomsten av radioaktiva

ämnen i densamma liksom även i våra vatten och i luften bör sålunda ske

från radiofysiska institutionens sida. I dessa frågor bör institutionen samarbeta

med fiskeristyrelsen, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

och försvarets forskningsanstalt för utbyte av resultat och undvikande

av dubbelarbete.

Särskild uppmärksamhet bör ägnas de stråldoser, som allmänheten, patienter,

vilka är föremål för undersökning med joniserande strålning, samt

personal i radiologiskt arbete erhåller med avseende å både individuella

och arvsbiologiska synpunkter. Även här är en form av löpande kontroll

önskvärd, inriktad i första rummet på de bestrålningstillfällen som ur

skadesynpunkt är av dominerande betydelse.

Tillsynsorganet bör dessutom i nära kontakt med forskningen såväl inom

som utom landet fastställa de högsta tillåtna strålintensiteter och stråldoser,

som bör läggas till grund för den praktiska tillsynsverksamheten. Även

om man i stor utsträckning saknar tillräckliga data för ett definitivt ståndpunktstagande

beträffande storleken av dylika doser, är det dock angeläget,

att provisoriska normer så långt det befinnes möjligt och ändamålsenligt

tillämpas för att nå likformighet vid bedömandet av strålskyddsärenden.

Anläggningar, där de direkta strålskaderiskerna är stora eller där så stort

antal personer utsätts för strålning att de genetiska verkningarna kan få

betydelse, bör bli föremål för systematiska utredningar under utnyttjande

av tillsynsorganets resurser i fråga om strålmätningar och hälsokontroll.

Dylika utredningar, som på grund av brist på personal och laboratorier

2 — Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 sand. Nr 73

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 73 år 1958

hittills ej kunnat ägnas tillräcklig tid, måste anses såsom en av strålskyddsverksamhetens

viktigaste arbetsuppgifter.

Även om meddelandet av föreskrifter och normer för radiologiskt arbete

direkt sammanhänger med den lagstadgade tillsynsverksamheten och följaktligen

får anses ingå i densamma, kräver utarbetandet av desamma dock

ofta så omfattande litteraturstudier och fysikaliskt-tekniska undersökningar,

att det icke alltid kan inräknas i tillsynsavdelningarnas rutinmässiga

arbetsuppgifter. Detsamma gäller undersökning av strålskyddsmaterial

som, om detta ord tages i sin vidaste bemärkelse, även innefattar strålningsbiologiska

undersökningar över kemiska strålskyddsämnen.

Till de arbetsuppgifter som direkt hänför sig till den löpande strålskyddskontrollen

kan i viss mån även räknas verksamheten vid radiofysiska institutionens

röntgenstandardiseringslaboratorium, vilket tages i anspråk

såväl för tillsynsverksamheten som för sjukvårdsfysiken för radiumhemmet.

Vid sidan av nu nämnd verksamhet, som sålunda skall syfta till att giva

det materiella underlaget för strålskyddsnämndens tillämpning av strålskyddslagen,

bör enligt kommittén strålskyddsverksamheten liksom hittills

omfatta utredningar och avgivande av yttranden i av strålskyddslagen ej

berörda strålskyddsärenden, såsom angående av radiologiskt arbete motiverad

semesterförlängning, inträffade olyckshändelser vid ökade bestrålningsrisker,

strålskadefall in. m. Dessa uppgifter beräknas av kommittén

komma att öka i omfattning.

Sedan speciella laboratorier tillkommit, som utför montering av radiumpreparat,

finner kommittén anledning saknas att återupptaga dessa uppgifter

vid radiofysiska institutionen men anser det önskvärt, att institutionen

fortfarande får möjligheter att vid behov reparera defekta radiumpreparat.

Då kostnaderna för framställning av radonpreparat bestrides av atomkommittén,

som även håller lokal för ändamålet, har strålskyddskommittén

icke funnit anledning föreslå nedläggande av denna verksamhet.

Vad slutligen angår kontroll och standardisering av radioaktiva preparat

är det enligt kommittén framför allt för vissa större sjukvårdsanstalter

i landet av betydelse att från radiofysiska institutionen kunna erhålla

biträde med kontrollmätningar av radiumpreparat. Däremot anser kommittén

det uteslutet, att institutionen skulle biträda andra sjukvårdsanstalter

än radiumhemmet med mätningar av aktiviteten hos övriga för sjukvårdsändamål

använda isotoper. I mån av behov bör det dock åligga institutionen

att på beställning tillhandahålla vissa standardisotoper för kalibrering

av de mätinstrument som nyttjas för dessa mätningar.

Organisation. I januari 1955 förekom enligt vad strålskyddskommittén

upplyser radiologiskt arbete eller förvaring av radioaktiva ämnen på 618

orter i landet. Anläggningar tillhörande avdelning Ars tillsynsområde fanns

representerade på 616 av dessa orter. Röntgenterapianläggningar förekom

på 64 orter. På samtliga dessa orter förekom också röntgenanläggningar

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj.ts proposition nr 73 år 1958

under avdelning A:s tillsyn. Arbets- eller förvaringsplatser för radioaktiva

ämnen förekom vidare på 62 orter. Endast två av de sistnämnda orterna

saknade A-anläggningar.

Under sådana förhållanden finner kommittén det uppenbart, att avsevärda

rationaliseringar måste stå att vinna genom en samordning av besiktningarna.

Enligt kommitténs bestämda uppfattning kan det alldeles

övervägande antalet såväl röntgenanläggningar som arbets- och förvaringsplatser

för radioaktiva ämnen besiktigas av gemensam tillsynspersonal.

För kontrollen beträffande röntgenanläggningar finns det enligt kommitténs

mening icke skäl att bibehålla den nuvarande uppdelningen av

tillsynsverksamheten på två olika avdelningar. Den strålskyddsmässiga

bedömningen av apparater och lokaler samt skyddsproblemen i samband

med apparaternas användning är i princip desamma för röntgenbehandlingsanläggningar

och andra röntgenanläggningar. Med hänsyn härtill anser

kommittén, att strålskyddskontrollen beträffande alla röntgenanläggningar

i landet bör stå under tillsyn av en och samma avdelning (röntgenkontrollavdelningen).

I ett avseende vill kommittén emellertid göra inskränkning i avdelningens

kontroll över röntgenbehandlingsanläggningarna. Doseringskontroilen

vid dessa anläggningar bör nämligen enligt kommitténs uppfattning

stå under överinseende av den kliniskt-fysikaliska avdelning, som

skall svara för sjukvårdsfysiken vid radiumhemmet. Härigenom, uttalar

kommittén, kan erfarenheterna från radiumhemmet liksom nu komma de

övriga röntgenbehandlingsavdelningarna i landet till godo, samtidigt som

arbetet för sjukvården vid radiumhemmet kan tillföras värdefulla rön.

Det är emellertid icke kommitténs mening, att doskontroll och övriga tillsynsuppgifter

vid röntgenterapianläggningarna i praktiken alltid skall fördelas

mellan två skilda avdelningar. Kommitténs avsikt är endast, att

den kliniska avdelningen i första hand skall övervaka och leda doskontrollarbetet

samt härjämte förfoga över personal för att kunna företaga mätningar

och kontrolluppgifter beträffande särskilda mera komplicerade terapiapparater

eller övertaga kontrollen i sådana situationer, då personal med

speciell erfarenhet är erforderlig. Den rutinmässiga doskontrollen ute vid

de enskilda anläggningarna kan däremot i flertalet fall utan olägenhet

utföras av röntgenkontrollavdelningen i samband med dess övriga besiktningar.

Det bör enligt kommitténs förslag ankomma på den kliniska avdelningens

ledning att i enlighet med riktlinjer som fastställes av strålskyddsnämnden

avgöra, i vilka fall doskontrollen skall förbehållas den

kliniska avdelningens personal. Ett intimt samarbete förutsättes äga rum

mellan avdelningarna både i samband med tillståndsprövningen och i besiktningsverksamheten.

Såsom förut berörts anser kommittén, att den kliniskt-fysikaliska avdelningens

uppgift skall vara att tillförsäkra radiumhemmet tillgång till

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 73 är 1958

fysikerpersonal, vilken oberoende av tillsynsuppgifternas ansvällning står

till förfogande för sjukvårdsarbetet därstädes. Kommittén menar, att detta

syfte skulle äventyras, om samma personal betungades med doskontrollarbetet,

och föreslår därför, att en särskild sektion anordnas inom den

kliniska avdelningen med egen personal för doskontrollen. Sektionens

arbete föreslås stå under ledning av en biträdande avdelningsföreståndare,

på vilken bl. a. skulle ankomma att tillse, att de kliniska erfarenheterna

från radiumhemmet kommer läkarna och fysikerna på röntgenterapiavdelningarna

i landet tillgodo i samband med doskontrollbesöken.

I fråga om arbetet med och förvaring av radioaktiva ämnen framhåller

kommittén, att strålskyddskontrollen under det sista decenniet i viss utsträckning

fungerat som ett provisorium. Anledningen härtill är främst

den omvälvning som skett i och med de konstgjort radioaktiva ämnenas

introduktion och svårigheten att på dessa tillämpa författningar, som uttormats

med tanke på radiumarbete. Framför allt på atomenergiområdet

är strålskyddsproblemen så nya och det fysikaliskt-tekniska underlaget för

deras bedömning så litet att ett omfattande utvecklingsarbete måste bedrivas.

Då det kan befaras, att tillräckligt utrymme ej kommer att kunna

beredas för sådan verksamhet, om den skall bedrivas vid sidan av röntgentillsynen,

anser sig kommittén böra förorda, att strålskyddskontrollen beträffande

arbete med acceleratorer och reaktorer samt överhuvudtaget verksamhet,

vari radioaktiva ämnen förekommer, liksom hittills skall åvila en

särskild avdelning (isotopkontrollavdelningen). För att denna skall få ägna

sitt huvudsakliga intresse åt mera krävande uppgifter och samtidigt en så

rationell samordning som möjligt av besiktningsverksamheten skall kunna

ske, föreslås emellertid löpande besiktningar beträffande arbets- och förvaringsplatser

för mera konventionell användning av radioaktiva ämnen

till största delen skola utföras av tillsynsmännen vid röntgenkontrollavdelningen

i samband med deras övriga besiktningar. Det förutsättes dock,

att överinseendet och ledningen av tillsynsarbetet och den faktiska handläggningen

av tillsynsärendena även i dessa fall skall ankomma på isotopkontrollavdelningen,

för att denna skall kunna följa den löpande verksamheten

över hela sitt tillsynsområde. En viss möjlighet till överflyttning

av tillsynspersonal mellan tillsynsavdelningarna bör finnas, för att ojämnheter

i arbetsbelastningen vid behov skall kunna utjämnas.

Kommittén understryker, att då syftet med strålskyddskontrollen är att

förebygga uppkomsten av strålskador samt så tidigt som möjligt upptäcka

och bota redan uppkomna skador, den medicinska bedömningen av tillsynsärendena

självfallet har avgörande betydelse för verksamhetens värde

och effektivitet. Kapaciteten hos institutionens blodlaboratorium har emellertid

ej räckt till för undersökning av blodstatus av all personal i radiologiskt

arbete, varför underlåtenhet att insända läkarintyg och blodutstryk

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 73 år 1958

endast i ringa utsträckning föranlett påminnelser. Kommittén betonar

angelägenheten av att strålskyddsmyndigheten får tillräckliga resurser för

blodkontrollen.

Vid sidan av ökad medverkan från läkarexperten i blodkontrollarbetet

anser kommittén det nödvändigt, att läkaren i större omfattning än hittills

får tid att deltaga i annat utredningsarbete i samband med hälsokontrollen.

Vid behov bör läkaren också beredas möjlighet att ägna uppmärksamhet

åt mera speciella problem, t. ex. av biokemisk, allmänbiologisk

och genetisk natur, i syfte att öka säkerheten vid bedömandet av vilka

anormala förändringar som är att anse som strålskador. Vidare finner

kommittén det önskvärt, att läkaren vid institutionen får upptaga forskningsuppgifter

av betydelse för strålskadebedömningen.

Med hänsyn till den utvidgning av hälsokontrollen som sålunda bör eftersträvas

föreslås, att blodlaboratoriet får ställning såsom en självständig

hälsokontrollavdelning vid tillsynsavdelningarnas sida under löreståndarskap

av den medicinske experten.

C. Organisation för sjukvårdsfysiken vid radiumhemmet

Huvudsakliga arbetsuppgifter. Vid redogörelsen för hur det fysikaliska

arbetet för sjukvården vid radiumhemmet f. n. bedrives har framhållits,

att radiofysikernas arbetsuppgifter för kliniken varierar från forskningsbetonat

utvecklings- och konstruktionsarbete till mera rutinmässiga kontroll-

och mätuppgifter för den löpande sjukvården. En sådan mångsidighet

i fysikernas arbete är enligt kommittén nödvändig även för framtiden. Om

denna rörlighet i arbetet upphörde, skulle en omedelbar stagnation i utvecklingen

av nya kliniska metoder sannolikt bli följden och läkarnas

strävan att förbättra behandlingsresultaten vid radiumhemmet härigenom

försvåras. Någon förändring i det sätt, på vilket samarbetet mellan läkarna

och fysikerna f. n. bedrives, vill kommittén sålunda icke förorda. Däremot

betraktar kommittén en intensifiering av samarbetet både i fråga om utvecklingsarbeten

och löpande mätningar som ett starkt önskemål. Kommittén

anför bl. a.

Givetvis är det icke möjligt att här mera detaljerat ange de arbetsuppgifter

som skall åvila fysikerna i deras arbete för radiumhemmet och omfattningen

av dessa. I fråga om rutinmässiga kontrollmätningar, övervakning

av apparatur in. in. kan behovet av medverkan av fysiker med viss

säkerhet beräknas med ledning av den hittillsvarande utvecklingen. Det

finns här all anledning att räkna med en fortsatt stegring av verksamhet

och därmed även ökade krav på fysikalisk assistans.

Väsentligt svårare ställer det sig att bilda sig cn uppfattning om vilka

arbetsinsatser, som stadigvarande kan anses erforderliga för inmätning av

nya apparater, fastställande av bestrålningsdoser, planering av strålbehandlingar

och andra mera kvalificerade löpande uppgifter. Här kommer självfallet

den framtida utvecklingen av behandlingsmetoder m. in. att i hög

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 73 år 1958

grad påverka behovet av medverkan av fysiker. Det är ej endast av betydelse

för sjukvården utan även ett ekonomiskt intresse, att nyanskaffad

eller förändrad apparatur icke får stå oanvänd i avvaktan på inmätning.

Vissa under senaste år vid röntgenterapiavdelningen installerade mera

komplicerade apparater kräver fortsatta inmätningar, innan de möjligheter

de erbjuder till fullo kan utnyttjas. Även sedan inmätningarna slutförts,

kommer emellertid denna apparatur att fordra omfattande medverkan

av fysiker.

Den starkt stegrade användningen av radioaktiva isotoper för undersökning

och behandling ställer växande krav på isotoplaboratoriet, vars personal

visserligen lyder under radiumhemmet men vars fysikaliska arbete

delvis är underställt radiofysiska institutionen. Antalet radioaktivitetsmätningar,

som hittills på grund av den stora arbetsbördan måst reduceras

till ett minimum, torde för framtiden böra ökas väsentligt.

Vad slutligen gäller utvecklingsarbeten inom olika grenar av strålterapien,

utarbetande av förbättrade mätmetoder, konstruktion av ny apparatur o. d.

ligger det i sakens natur, att dessa arbetsuppgifters art och omfattning icke

på förhand kan preciseras. Vissa aktuella spörsmål, som redan upptagits

eller snarast bör bli föremål för behandling, kan visserligen angivas. Inom

röntgenområdet må sålunda nämnas fortsatta utredningsarbeten inom rotations-,

pendel- och konvergensbestrålningstekniken samt konstruktions- och

utvecklingsarbeten för högvoltbehandling. För radiumbehandlingarna planeras

bl. a. dosmätningar vid användning av olika skydd för att fastställa

vilka doser på känsliga organ, som kan tillåtas, samt utveckling av nya

behandlingsmetoder med radioisotoper i stället för radium för att kunna

minska behandlingstiderna. Nya problem uppstår fortlöpande på detta område,

och ett ständigt samarbete mellan kliniker och fysiker är nödvändigt

lör nydaningar för framtiden.

Organisation. Såsom förut nämnts, föreslår kommittén, att för det kliniska

fysikerarbetet skall inrättas en särskild kliniskt-fysikalisk avdelning

vid radiofysiska institutionen och att särskild personal inom avdelningen

skall avskiljas för mera kvalificerade doseringskontrolluppgifter i samband

med tillsynsverksamheten. Avdelningen föreslås således organiserad på två

sektioner. Sektionen för doseringskontroll har behandlats i det föregående.

Den andra, den kliniskt-fysikaliska sektionen, skall enligt förslaget handha

det fysikaliska utvecklings- och mätarbetet för sjukvården vid radiumhemmet.

Kommittén framhåller, att i vad detta arbete är att anse som

forskningsverksamhet det i överensstämmelse med 1941 års avtal mellan

staten samt jubileumsfonden och Cancerföreningen bör stå under tillsyn

av den härför tillskapade särskilda nämnden.

D. Organisation för forskningsarbetet

Enligt strålskyddskommitténs mening ligger både styrkan och svagheten

i radiofysiska institutionens nuvarande organisation i det förhållandet, att

någon klar gräns icke finns mellan den kvalificerade personalens arbetsuppgifter

för forskning och för mera rutinmässig verksamhet. Styrkan i

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 73 år 1958

en sådan organisation skulle ligga i att forskningsuppgifterna kan upptagas

och utvecklas inom institutionen och sedermera successivt överföras för

tillämpning i tillsyns- eller sjukvårdsarbetet. Svagheten i samma system

anser kommittén ha varit, att de löpande tillsynsuppgifterna i realiteten

tagit överhanden, så att erforderlig tid ej blivit över för forskningsarbetet.

Kommittén fortsätter.

Kommitténs förslag i fråga om tillsynsavdelningarnas och den kliniska

avdelningens organisation syftar icke till att nu draga en fix gräns mellan

forskning och annan verksamhet. En sådan avgränsning är överhuvudtaget

icke genomförbar. Genom ökning av personalen såväl vid tillsynsavdelningarna

som vid den kliniska avdelningen vill kommittén nu vidga särskilt

avdelningsföreståndarnas möjligheter att upptaga och lösa forskningsuppgifter,

som är av direkt betydelse för avdelningarnas strålskyddsarbete.

Det ligger i sakens natur, att det härvid är fråga om uteslutande tilllämpad

forskning, som i främsta rummet har karaktären av utvecklingsoch

konstruktionsarbete.

Däremot är det enligt kommitténs mening uteslutet, att tillsynsavdelningarna

skulle få utrymme för ett mera långsiktigt forskningsprogram.

Särskilt utnyttjandet av atomenergien beräknas kräva en stor insats av

den radiofysiska forskningen. Kommittén understryker, att detta forskningsarbete

i betydelsefulla avseenden måste bli av grundläggande natur

och bedrivas såsom fri forskning under direkt ledning av institutionsföreståndaren.

För de särskilda forskningsuppgifterna förutsätter kommittén, att i

första hand anlitas tillfälliga forskningsanslag på motsvarande sätt som

vid andra vetenskapliga institutioner. Om arbetet skall kunna bedrivas

med tillräcklig kontinuitet och givas en inriktning som direkt tillgodoser

strålskyddsverksamhetens och i viss mån även sjukvårdens behov av grundläggande

forskning, anses det dock nödvändigt, att institutionen icke uteslutande

blir beroende av tillfälliga forskningsanslag. Då en av den radiofysiska

forskningens huvuduppgifter är att utveckla för praktiskt bruk i

stor skala användbara mätmetoder, finner kommittén det synnerligen angeläget,

att i direkt anknytning till forskningsverksamheten organiseras ett

laboratorium för undersökning av radioaktivitet i luft, vätskor och fasta

kroppar. I mätlaboratoriets arbetsuppgifter bör även ingå att ha överinseendet

över de löpande mätningar av den allmänna strålningsnivån som

utföres vid de under institutionen upprättade mätstationerna på olika

platser i landet samt vid institutionens speciallaboratorium för mätningar

av radioaktivitet i människokroppen i Henriksdal.

Ehuru mätlaboratoriet möjligen i ett senare skede bör läggas under

isotopkontrollavdelningen, anser kommittén det i nuvarande läge — med

hänsyn till det avsevärda utrednings- och utvecklingsarbete, som under

många år kommer att åvila avdelningsföreståndaren för nämnda avdel
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 73 år 1958

ning — lämpligt, att mätlaboratoriet sorterar direkt under föreståndaren

för radiofysiska institutionen.

Kommittén har vidare tagit under övervägande, huruvida radiofysiska

institutionen såsom vetenskaplig institution alltjämt bör vara knuten till

karolinska institutet eller om den bör flyttas till annat lärosäte. I samband

härmed diskuterar kommittén även spörsmålet om vilken eller vilka

av de för forskningen vid institutionen avsedda befattningarna som kan

anses vara av den karaktär att de bör uppföras, icke på radiofysiska

institutionens stat utan på vederbörande akademiska lärosätes. Då kommittén

befarar, att det skulle få ogynnsamma konsekvenser både för sjukvården

vid radiumhemmet och för strålskyddsverksamheten i landet, om institutionen

ej även i fortsättningen skulle vara knuten till en medicinsk

fakultet, förordar kommittén, att institutionen skall kvarligga under karolinska

institutet och att professuren i radiofysik liksom hittills skall uppföras

på institutets stat. Professuren förutsättes härvid bibehålla sin huvudsakliga

karaktär av forskningsprofessur.

Beträffande det strålningsbiologiska laboratoriets ställning föreslår kommittén

icke någon förändring. Då emellertid den radiobiologiska forskningen

vid radiofysiska institutionen är av grundläggande karaktär och

bör hävdas som en självständig vetenskap vid sidan av radiofysiken, förordar

kommittén, att laboraturen i radiobiologi ävensom en av kommittén

förordad arvodesbefattning som förste assistent vid det strålningsbiologiska

laboratoriet upptages på karolinska institutets stat. Samtliga övriga tjänster

föreslås — med hänsyn till att den forskning som kommer att vara

förenad med dem är av mera målbunden karaktär och inriktad på problem

av mera omedelbart intresse för strålskyddsverksamheten och den kliniska

radiofysiken vid radiumhemmet — skola anknytas till radiofysiska institutionen

och uppföras på dess stat.

E. Vissa undervisningsfrågor

Strålskyddskommittén behandlar i sitt betänkande såväl frågan om

undervisning i radiofysik vid de akademiska lärosätena som frågan om

undervisning i strålskyddsteknik för olika i radiologiskt arbete sysselsatta

yrkeskategorier. Det förstnämnda spörsmålet torde icke böra upptagas i

detta sammanhang.

I fråga om strålskyddsundervisningen föreslår kommittén, dels att läkare,

tandläkare och sjuksköterskor under sin utbildning skall erhålla utökad

obligatorisk undervisning i strålskyddsteknik, dels att för personer, som

skall förestå veterinärmedicinska, tekniska och andra radiologiska anläggningar

men vilka saknar tillräcklig erfarenhet och kunskap inom strålskyddsområdet,

genom strålskyddsmyndighetens försorg i mån av behov

skall anordnas frivilliga kurser i strålskyddsteknik, dels ock att för annan

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj.ts proposition nr 73 år 1958

personal i radiologiskt arbete inom tillsynsverksamhetens ram skall bedrivas

viss upplysnings- och instruktionsverksamhet. Beträffande förslagens

närmare innebörd torde få hänvisas till betänkandet (s. 250—259).

Kommittén förordar, att strålskyddsundervisningen såväl för medicine

studerande, blivande tandläkare och sjuksköterskor som för andra yrkeskategorier,

för vilka kurser i ämnet föreslås skola anordnas, skall ledas

av den kvalificerade fysikerpersonalen vid tillsynsavdelningarna, i första

hand avdelningsföreståndarna och strålskyddsinspektörerna. Dessa förutsättes

genom sin löpande kontakt med de radiologiska anläggningarna och

den arbetsteknik som används vid dessa bäst överblicka de vanligast förekommande

riskmomenten i olika slag av radiologiskt arbete och därför

ha goda förutsättningar att giva undervisningen den praktiska inriktning

som bör eftersträvas för att bibringa även dem som saknar specialutbildning

i fysik förståelse för strålriskerna och förmåga att anpassa arbetsmetoderna

härefter. Då strålskyddsundervisningen utgör ett viktigt led i

strålskyddsverksamheten i vidare bemärkelse, finner kommittén det också

naturligt, att den ingår i tillsynsavdelningarnas arbetsuppgifter. Tillsynsmännens

medverkan vid utbildningskurserna för medicine och odontologie

studerande, för elever vid de statliga sjuksköterskeskolorna och andra statliga

utbildningsanstalter samt vid av statens strålskyddsnämnd särskilt

anordnade kurser bör enligt kommittén betraktas som ett tjänsteåliggande,

som icke skall föranleda särskild ersättning.

P. Personalorganisation

Strålskyddskommitténs förslag rörande personalbehovet vid radiofysiska

institutionen framgår sammanfattningsvis av följande uppställning.1 För

jämförelse har upptagits den statsanställda personalen vid institutionen

för budgetåret 1957/58.

(Nuvarande personal)

Å karolinska institutets stat

1 professor........................ Bo 3

Å karolinska sjukhusets stat

Avdelning A

1 avdelningsföreståndare........... Ao 26

1 förste strålskyddsinspektör........ Ao 24

2 strålskyddsinspektörer............ Ae 23

1 assistent........................ Ag 15

2 assistenter2................ högst Ag 13

Avdelning C

1 avdelningsföreståndare........... Ao 26

1 strålskyddsinspektör2............. Ag 23

1 assistent.................. högst Ag 13

1 laboratoriebiträde2............... Ag 7

(Kommitténs förslag)

Å karolinska institutets stat

1 professor........................ Bo 3

1 laborator....................... Ao 26

1 förste assistent........... arvode 15 180

Å radiofysiska institutionens stat

Röntgenkontrollavdelningen

1 avdelningsföreståndare............ Bo 1

1 förste strålskyddsinspektör........ Ao 24

2 strålskyddsinspektörer............ Ao 23

1 strålskyddsinspektör.............. Ae 23

1 assistent........................ Ao 17

3 assistenter6...............Ag 12—Ae 13

Isolopkontrollavdetningcn

1 avdelningsföreståndare........... Bo 1

1 förste strålskyddsinspektör........ Ao 24

1 strålskyddsinspektör.............. Ao 23

2 assistenter*...............Ag 12—Ae 13

1 tekniskt biträde................. Ae 7

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj.ts proposition nr 73 år 1958

(Nuvarande personal)

Blodlaboratoriet

1 medicinsk expert1 * 3......... arvode 6 000

2 laboratoriebiträden8.............. Ag 7

Avdelning B

1 avdelningsföreståndare............ Ao 26

1 strålskyddsinspektör3............. Ag 23

1 fysiker4......................... Ag 20

2 fysiker................... arvode 19 524

1 assistent3 6....................... Ag 15

1 assistent........................ Ao 13

2 assistenter3............... högst Ag 13

1 förste laboratoriebiträde.......... Ae 10

1 laboratoriebiträde................ Ae 9

y2 laboratoriebiträde4.............. Ag 7

1 laboratoriebiträde3............... Ag 5

Strålningsbiologiska laboratoriet

1 laborator....................... Ao 26

1 preparator...................... Ao 9

Kansli

1 kontorist........................ Ae 9

1 kanslibiträde.................... Ae 7

1 kontorsbiträde3................ Ag 1—5

1 ekonomibiträde.................. Ae 2

y2 ekonomibiträde................. Ag 2

Verkstad

1 instrumentmakare............... Ao 9

(Kommitténs förslag)

Hälsokontrollavdelningen

1 medicinsk expert.......... arvode 17 000

2 assistenter7........arvode motsv. Ag 12

1 laboratoriebiträde................ Ae 9

1 laboratoriebiträde................ Ae 7

Klin iskl-fys ikal iska avdelningen

Kliniskt-fysikaliska sektionen

1 avdelningsföreståndare........... Bo 1

1 fysiker (bitr. avdelningsföreståndare) Ao 24

1 fysiker.......................... Ao 23

1 fysiker7........................ Ae 23

1 fysiker.......................... Ae 21

1 assistent........................ Ao 17

1 assistent........................ Ao 15

2 assistenter9...............Ag 12—Ae 13

1 förste laboratoriebiträde.......... Ao 10

1 laboratoriebiträde................ Ae 9

1 laboratoriebiträde7............... Ae 7

1 laboratoriebiträde................ Ae 5

Sektionen för doseringskontroll

1 strålskyddsinspektör............. Ae 23

1 assistent..................Ag 12—Ae 13

Mätlaboratorier

1 fysiker......................... Ae 23

1 ingenjör........................ Ae 15

1 assistent........................ Ag 13

1 laboratoriebiträde7............... Ag 7

Strålningsbiologiska laboratoriet

1 preparator...................... Ao 9

1 tekniskt biträde................. Ae 7

Kansli

1 sekreterare............... arvode 3 000

1 registrator och redogörare......... Ao 10

1 kontorist........................ Ae 9

1 kanslibiträde7................... Ae 7

2 skriv- och kontorsbiträden ... Af 1—Ae 5

2 ekonomibiträden8................ Ae 2

Verkstad

1 ingenjör........................ Ae 17

1 instrumentmakare............... Ao 11

1 instrumentmakare7.............. Ae 9

De årliga merkostnaderna vid genomförande av kommitténs personalförslag,

inklusive kostnaderna för strålskyddsnämnden, uppgår i förhållande

till budgetåret 1957/58 vid 1958 års lönenivå till cirka 420 000 kronor.

1 I uppställningen liksom vid redovisningen av personalförslagen i det följande angives lönegraderna

enligt den nu gällande statens löneförordning. Likaså har arvodesbelopp till heltidsanställda

befattningshavare omräknats i enlighet med vad som tillämpas fr. o. m. den 1 januari

1958.

3 Inrättad fr. o. m. budgetåret 1957/58.

3 En av tjänsterna inrättad fr. o. m. budgetåret 1957/58.

4 Uppförd på radiumhemmets personalstat.

5 Med inrättandet av 2 av tjänsterna föreslås anstå ett år.

6 Med inrättandet av en av tjänsterna föreslås anstå ett år.

7 Med tjänsternas inrättande föreslås anstå ett år.

8 Med inrättandet av 1/2 ekonomibiträdestjänst föreslås anstå ett år.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 73 år 1958 27

Strålskyddsverksamheten

Rörande personalbehovet i allmänhet anför strålskyddskommittén bl. a.

Redan den kvantitativa ökning av antalet anläggningar för radiologiskt

arbete och förvaring av radioaktiva ämnen, som ägt rum alltsedan tillsynsverksamheten

begynte år 1941, har inneburit svårigheter för tillsynsavdelningarna

att medhinna sina arbetsuppgifter i föreskriven omfattning. En

viss förstärkning av tillsynspersonalen har visserligen ägt rum under senare

år, men denna har icke stått i proportion till den ökade arbetsbelastningen.

Frånsett den minskning av säkerheten och effektiviteten i strålskyddskontrollen,

som de företagna inskränkningarna i besiktningsfrekvensen inneburit,

och det intrång i radiofysiska institutionens övriga verksamhet — främst

sjukvårdsarbetet — som personalbristen medfört, har svårigheterna att hinna

utföra ens de löpande tillsynsuppgifterna resulterat i en stagnation av

utvecklingen på strålskyddsområdet, som haft ofördelaktiga konsekvenser

för bedömningen av strålskyddsfrågorna.

En arbetskraftförstärkning måste sålunda komma till stånd, för att tillsynsverksamheten

skall fungera tillfredsställande redan enligt nuvarande

bestämmelser. Härtill kommer emellertid, att radiofysiska institutionen enligt

den föreslagna strålskyddslagen får nya och utökade arbetsuppgifter,

som påverkar personalbehovet. Framför allt måste tillståndsskyldighetens

utvidgning till att omfatta förvärv och överlåtelse av radioaktiva ämnen föranleda

en personalökning. Vidare torde granskning av strålskyddsförslag

särskilt för atomenergianläggningar åtminstone tidvis komma att ställa

stora krav på tillgången av arbetskraft. Å andra sidan innefattar kommitténs

förslag vissa rationaliseringar, bl. a. beträffande tillståndsprövningen, ägnade

att motverka behovet av personalökning.

Kommittén är angelägen att bestämt understryka, att dess personalstatsförslag

baserar sig på en bedömning av behovet av strålskyddskontroll

i dagens läge. Härvid har kommittén utgått från dels att gränserna för tillståndsskyldigheten

vid radiologiskt arbete och frekvensen av besiktningar

av radiologiska anläggningar kommer att bestämmas efter i huvudsak

samma riktlinjer som i gällande författningar, dels ock att ökningen av

antalet anläggningar under de närmaste åren kommer att fortsätta i ungefär

samma takt som hittills. Redan om några få år kommer med all sannolikhet

en personalförstärkning att bli nödvändig på grund av att antalet

anläggningar som kräver tillsyn ökat. Kommitténs förslag ger nämligen

utrymme för en mycket begränsad stegring av verksamheten. Det är av

största vikt, att en fortsatt utökning av tillsynspersonalen sker i takt med

utvecklingen.

Å röntgenkontrollandelningen fordras enligt kommittén en personalförstärkning

för det löpande tillsynsarbetet både på grund av det ökade antalet

anläggningar och avdelningens vidgade arbetsområde samt de nya arbetsuppgifter

som tillkommer enligt strålskyddslagen. I större utsträckning än

hittills varit fallet anses dock besiktningar och andra löpande arbetsuppgifter

kunna anförtros lägre kvalificerad teknisk personal. Detta gäller

bl. a. den stora gruppen odontologiska röntgendiagnostikanläggningar och

flertalet anläggningar, där röntgenstrålning eller fast monterat radioaktivt

preparat användes för tekniskt bruk. För doskontroll vid de flesta röntgen
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 73 år 1958

behandlingsanläggningar kan med fördel anlitas en fysiker och en tekniker

i samarbete. Den nödvändiga personalökningen kan på grund härav till

största delen åvägabringas genom anställande av befattningshavare med

lägre ingenjörsexamen.

Kommittén anför, att avdelningens arbete bör ledas av en kvalificerad

fysiker, som är väl förtrogen med de problemställningar, som möter inom

tillsynsverksamheten. Han skall inför strålskyddsnämnden föredraga ärenden

av större vikt samt härjämte inom relativt vida gränser äga självständigt

avgöra ärenden av rutinmässig karaktär. Hans huvudsakliga uppgift

skall vara att bearbeta de för strålskyddsverksamheten gemensamma grundproblemen

rörande strålrisker och strålskador, utveckla skyddsmetoder

och mätningsförfaranden samt överhuvudtaget skapa så goda förutsättningar

som möjligt för att bedöma behovet av strålskyddsåtgärder och bemästra

förefintliga risker i radiologiskt arbete. Befattningshavaren måste

ej endast ha omfattande kunskaper i fysik och radiofysik utan även besitta

förmåga att genom generella lösningar av strålskyddsfrågorna giva tillsynsverksamheten

i stort en ändamålsenlig inriktning. För tjänsten bör därför

i princip förutsättas filosofie licentiatexamen i fysik eller teknologie

licentiatexamen i teknisk fysik samt avlagt disputationsprov. Långvarig och

omfattande erfarenhet av praktiskt tillsynsarbete kan emellertid anses

uppväga brister i den teoretiska utbildningen. På grund av den ansvarsfulla

ställning befattningshavaren kommer att intaga och de kvalificerade,

delvis forskningsbetonade arbetsuppgifterna föreslås, att befattningen placeras

i lönegrad Bo 1.

Förste strålskyddsinspektören skall enligt kommittén tillika vara biträdande

avdelningsföreståndare. Vid sidan av sin uppgift att biträda avdelningsföreståndaren

vid lösande av de för tillsynsverksamheten i stort uppkommande

principfrågorna bör han i första rummet handlägga större och

viktigare tillsynsärenden. Befattningen, för vilken bör krävas filosofie eller

teknologie licentiatexamen i fysik samt grundlig praktisk erfarenhet av tillsynsarbete,

föreslås erhålla samma placering som f. n. eller Ao 24.

Strålskyddsinspektörstjänsterna bör liksom nu placeras i 23 lönegraden.

I huvudsaklig överensstämmelse med vad som hittills tillämpats, ehuru formella

kompetenskrav ej uppställts, förutsätter kommittén för befattningarna

filosofie ämbets- eller filosofie kandidatexamen med två betyg i fysik eller

civilingenjörsexamen från avdelning för teknisk fysik. Vidare är det önskvärt,

att sökande till sådan befattning har erfarenhet av tillsynsarbete och

är väl förtrogen med skyddsproblemen i radiologiskt arbete. Ett sådant

krav anser kommittén emellertid i praktiken svårligen kunna upprätthållas.

För besiktning av mindre anläggningar med rutinmässiga radiologiska

arbetsuppgifter och som biträde åt strålskyddsinspektörerna vid större besiktningar

anser kommittén, att ingenjörer med examen från tekniskt läroverk

eller tekniskt institut med fördel kan användas. Fyra sådana tjänster

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 73 år 1958

beräknas komma att erfordras vid röntgenkontrollavdelningen. Sökande,

som saknar tidigare erfarenhet av tillsynsarbete, bör enligt kommitténs

förslag anställas som assistent i lönegraden Ag 12 samt efter ett års tjänstgöring

erhålla extra ordinarie tjänst i Ae 13. Kommittén föreslår emellertid,

att en av assistenttjänsterna inrättas som ordinarie i Ao 17, för att

möjlighet till befordran skall finnas och rekryteringen härigenom underlättas.

Då doskontrollen till den övervägande delen avses skola utföras av röntgenkontrollavdelningens

personal i samband med övriga besiktningar, blir

enligt kommittén personalbehovet för den kliniska avdelningens doskontrollsektion

relativt obetydligt. En strålskyddsinspektör i Ae 23 för mera kvalificerade

mätningar och en assistent åt honom med lägre ingenjörsutbildning

(Ag 12—Ae 13) erfordras dock. För dem föreslås samma formella

kompetenskrav som för motsvarande befattningshavare på röntgenkontrollavdelningen.

Såsom förut nämnts, föreslår kommittén, att isotopkontrollavdelningen

såvitt möjligt befrias från rutinmässiga besiktningar beträffande arbetsoch

förvaringsplatser för radioaktiva ämnen. Vid sidan av löpande tillsynsuppgifter

måste avdelningen emellertid enligt kommitténs mening få större

möjligheter än hittills att penetrera de mera komplicerade strålskyddsproblemen

vid användning av radioaktiva isotoper och utveckla den undersöknings-

och mätapparatur som krävs härför. Kommittén finner det vidare

vara av utomordentlig betydelse för atomenergiutvecklingen inom landet,

att härför speciellt inriktad personal får ägna sig åt de kärnfysikaliska och

kärnkemiska anläggningarnas strålrisk- och strålskyddsfrågor. Till en början

anses avdelningen kunna få en förhållandevis begränsad personalorganisation,

men möjligheter till en snabb expansion måste finnas.

Avdelningsföreståndaren, på vilken ledningen av utvecklingsarbetet kommer

att vila, måste enligt kommittén äga speciell erfarenhet och utbildning

på det kärnfysikaliska området samt vara väl insatt i och även få möjligheter

att följa den vetenskapliga och industriella utvecklingen på detta

område i utlandet. Kravet på vetenskaplig meritering hos befattningshavaren

sätter kommittén högt på grund av den snabba expansionen inom denna

speciella gren av fysiken. I fråga om formell kompetens föreslås motsvarande

krav som för de övriga avdelningsföreståndarna. Med hänsyn härtill och

till de kvalificerade, i hög grad forskningsbetonade arbetsuppgifterna förordar

kommittén, att tjänsten placeras i Bo 1.

Med hänsyn till att åtskilliga överväganden i fråga om användningen av

radioaktiva ämnen och vid avgörandet av vilka kvantiteter sådana ämnen

som under olika förhållanden medför risk för strålskador fordrar kemisk

sakkunskap, anser kommittén det nödvändigt, att isotopkontrollavdelningen

får tillgång till en kvalificerad kemist. Denne förutsattes ha avlagt filosofie

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 73 år 1958

licentiatexamen i kemi samt äga erfarenhet av praktiskt kärnkemiskt arbete.

Längre tids erfarenhet inom den praktiska kemiska verksamhet som skall

ankomma på avdelningen anses emellertid kunna uppväga brister i den teoretiska

utbildningen. För att sökande med tillräckligt höga kvalifikationer

skall kunna erhållas föreslår kommittén, att befattningen inrättas som

förste strålskyddsinspektörstjänst i Ao 24 och att tjänsteinnehavaren får

ställning som biträdande avdelningsföreståndare.

Förutom avdelningsföreståndaren erfordras enligt kommitténs beräkningar

en kvalificerad fysiker för planering och kontroll av strålskyddet

vid mera komplicerade anläggningar inom isotopkontrollavdelningens tillsynsområde.

Kommittén anser det önskvärt, att denne fysiker har erfarenhet

av reaktortekniskt utvecklingsarbete, samt föreslår, att motsvarande

formella kompetens fordras av honom som av strålskyddsinspektörerna

vid röntgenkontrollavdelningen och att han placeras i 23 lönegraden. Kommittén

tillägger, att allt eftersom de på sistone framlagda atomreaktorprojekten

börjar förverkligas, flera fysiker successivt måste anställas.

För löpande, mindre kvalificerade tillsynsuppgifter vid avdelningen beräknas

dessutom två tekniker med lägre ingenjörsutbildning ävensom ett

tekniskt biträde för filmdosimetri. För dessa föreslås placering i Ag 12—

Ae 13 resp. Ae 7.

Hälsokontrollavdelningen. Enligt strålskyddskommitténs beräkning måste

den medicinske expertens tjänstgöringstid utökas väsentligt om den medicinska

bedömningen skall hinna ägnas den omsorg och grundlighet som

strålskadornas farlighet påkallar. Tills vidare anses halvtidsanställning för

läkaren motsvara behovet. Arvodet föreslås vid 3Va timmars daglig tjänstgöring

till cirka 17 000 kronor för år. En successiv ökning av de medicinska

gransknings- och utredningsuppgifterna torde efter hand bli ofrånkomlig,

varför tjänstgöringstiden sannolikt inom kort behöver ökas ytterligare.

För att hälsokontrollavdelningens undersökning av blodutstryken skall

medhinnas, fordras enligt kommittén två laboratoriebiträden. Det ena biträdet,

som vid sidan av blodundersökningarna skall svara för vissa registrerings-

och statistikuppgifter vid avdelningen, bör placeras i Ae 9, det

andra i Ae 7. På grund av det för ögonen ansträngande arbetet kan ifrågakomma

att utbyta det sistnämnda biträdet mot två deltidstjänstgörande.

För att blodbilden med större säkerhet än f. n. skall kunna användas som

indikator på strålskador, anser kommittén det nödvändigt, att sammanhanget

mellan strålning och blodbildsförändringar blir föremål för fortsatt

studium och metoderna för bedömning av blodbilderna förbättras. Då

detta arbete, som sannolikt blir tidskrävande, icke kan utföras med ordinarie

personal, förordar kommittén, att tillfällig personal knytes till hälsokontrollavdelningen

och föreslår för ändamålet två assistenter med arvoden

motsvarande lönegraden Ag 12.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 73 år 1958

31

S jukvårdsfysiken

Kommittén anför allmänt rörande personalbehovet vid den klinisktfysikaliska

sektionen.

De personalresurser, som f. n. står till radiofysiska institutionens förfogande,

har varit otillräckliga för att tillgodose kraven på medverkan av

fysiker för det kliniska arbetet vid radiumhemmet. Genom anlitande av

tillfällig personal å forskningsmedel har möjligheterna härtill visserligen

ökat på senare år. För särskilda direkt forskningsbetonade arbetsuppgifter

synes det motiverat att så sker i viss utsträckning även i fortsättningen.

Däremot anser kommittén det uppenbart, att den nödvändiga stadgan i arbetet

kan nås endast om samtliga de befattningshavare, som stadigvarande

erfordras för det löpande fysikerarbetet åt radiumhemmet — vare sig deras

åligganden avser rutinmässiga mätnings- och kontrolluppgifter eller mera

forskningsbetonat utvecklings- och konstruktionsarbete — innehar statliga

tjänster. Detta överensstämmer också med statens åtagande i 1941 års överenskommelse,

enligt vilken det löpande fysikaliska arbetet för sjukvården

vid radiumhemmet i sin helhet skall bekostas av staten.

I enlighet med det anförda bör i första hand de med forskningsanslag

avlönade befattningshavare, som är sysselsatta med fysikaliskt arbete för

radiumhemmets räkning, erhålla statsanställning. Om sjukvården vid radiumhemmet

skall kunna bibehållas på sin erkänt höga nivå och erforderlig

säkerhet mot strålskador i följd av feldoseringar och otillförlitliga

behandlingsmetoder skall kunna nås, måste härutöver en förstärkning av

fysikerpersonalen komma till stånd. Då det fysikaliska arbetet vid radiumhemmets

isotoplaboratorium liksom hittills bör vara underställt och ledas

av radiofysiska institutionen, föreslår kommittén, att den på radiumhemmets

stat uppförda personalen för ändamålet — 1 fysiker och 1/a laboratoriebiträde

— överföres till institutionens kliniskt-fysikaliska sektion.

Ledningen av det fysikaliska arbetet för radiumhemmets räkning bör

enligt kommittén liksom f. n. utövas av en fysiker med erfarenhet av klinisk

radiofysik och med kompetens att förestå och svara för de utvecklingsarbeten,

som skall ankomma på avdelningen. Enär avdelningen skall stå till

förfogande för både röntgen- och radiumavdelningarna samt isotoplaboratoriet

vid radiumhemmet, anser kommittén det önskvärt, att avdelningsföreståndaren

äger specialutbildning i och erfarenhet av klinisk användning av

såväl röntgen som radioaktiva ämnen. Han skall vara kompetent ej endast

att i fysikaliskt hänseende skapa gynnsammast möjliga förutsättningar

för den behandlingsmetodik, som enligt läkarnas uppfattning ger det bästa

behandlingsresultatet, utan även att själv taga initiativ till nya metoder,

ägnade att förbättra bestrålningsförhållandena. Med hänsyn till de kvalificerade

och självständiga arbetsuppgifter, som sålunda kommer att åvila

avdelningsföreståndaren, föreslår kommittén, att befattningen placeras i

lönegrad Bo 1. Sökande till befattningen bör ha avlagt filosofie licentiatexamen

i fysik eller teknologie licentiatexamen i teknisk fysik samt disputationsprov

samt äga väl dokumenterad erfarenhet av vetenskapligt arbete

inom radiofysik.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 73 år 1958

Enligt kommitténs förslag bör avdelningsföreståndaren vid sin sida ha

en fysiker med ställning som biträdande avdelningsföreståndare och med

erfarenhet av klinisk radiofysik. Denne skall i första hand svara för standardiseringslaboratoriet.

Såsom tidigare utvecklats, avses han dessutom

skola leda doseringskontrollen vid röntgenterapiavdelningarna ute i landet.

För befattningen, som föreslås placerad i lönegrad Ao 24, bör enligt kommittén

krävas filosofie licentiatexamen i fysik eller teknisk licentiatexamen

i teknisk fysik.

Av sektionens övriga tre fysiker avses en för arbeten åt röntgenbehandlingsavdelningarna,

en för arbeten i samband med radium- och telegammabehandlingen

samt en för isotoplaboratoriets arbete, av vilka den sistnämnde

enligt vad nyss sagts förordas överförd från radiumhemmets stat. För befattningarna

föreslår kommittén samma formella meriter som för strålskyddsinspektörstjänsterna

samt praktisk erfarenhet av radiofysik. Fysikerna

avses skola handha det löpande konstruktions- och utvecklingsarbetet,

inmätning och kontroll av ny apparatur samt mera kvalificerade

dosplaneringar och dosberäkningar. Med hänsyn till arbetets art och för

att en viss befordringsgång skall erhållas, förordar kommittén, att befattningarna

placeras i Ae 21, Ae 23 resp. Ao 23.

Det rutinmässiga kontroll- och mätarbetet kan enligt kommittén till

övervägande delen utföras av assistenter med lägre ingenjörsutbildning.

Sådan arbetskraft erfordras även för biträde åt fysikerna vid deras mera

krävande dosberäkningar in. in. Enligt kommitténs beräkningar behövs fyra

assistenter, av vilka två avses för isotopbehandlingen, en för röntgenterapien

och en för radium- och telegammabehandlingen. Samma lönegradsplacering

och befordringsgång förutsättes som för assistenterna vid tillsynsavdelningarna.

Två av tjänsterna bör dock inrättas som ordinarie i Ao 17 resp.

Ao 15 för att underlätta rekryteringen och kvarhålla dugliga befattningshavare.

För rutinlaboratoriets del disponeras f. n. ett förste laboratoriebiträde i

Ae 10 och ett laboratoriebiträde i Ae 9. Härutinnan föreslår kommittén icke

annan ändring än att tjänsten som förste laboratoriebiträde ordinariesättes.

I övrigt föreslås i fråga om biträdespersonalen, att ett tekniskt biträde

vid radiumavdelningen, vilket avlönas helt av forskningsanslag, och ett biträde

vid isotoplaboratoriet, vars avlöning motsvarande Ag 7 bestrides till

hälften av statsmedel å radiumhemmets personalstat och till hälften av

forskningsanslag, helt överföres till statstjänst och placeras som laboratoriebiträden

i Ae 5 resp. Ae 7.

Forskningen

För det forskningsarbete, som f. n. under institutionsföreståndarens direkta

ledning utföres i institutionens högspänningshall, mätlaboratoriet i

Henriksdal och vid institutionens mätstationer ute i landet, finns f. n. bl. a.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 73 år 1958 33

fyra ingenjörer och ett tekniskt biträde, avlönade av medel från atomkommittén.

Strålskyddskommittén anför, att det av kommittén föreslagna mätlaboratoriet

bör förestås av en särskild fysiker. För denne som måste vara vetenskapligt

meriterad bör inrättas en tjänst i förslagsvis Ae 23. För det mera

rutinmässiga mätarbetet vid laboratoriet föreslås vidare en assistenttjänst

i Ag 13.

Vid Henriksdalslaboratoriet, där bl. a. utföres mätningar av människokroppens

normala och vid radioaktiv infektion ökade radioaktivitet, går

undersökning av personal i radiologiskt arbete hand i hand med forskningsarbetet

och är i hög grad beroende av det senare. Då mätarbeten av

detta slag med nuvarande utveckling inom atomenergiområdet är av stor

betydelse och icke bör göras beroende av tillfälliga forskningsanslag, föreslår

kommittén att laboratoriet, som i ständigt ökad omfattning beräknas

bli taget i anspråk för rutinundersökningar, erhåller en ingenjör med lägre

teknisk utbildning i Ae 15 såsom platsföreståndare och ett laboratoriebiträde

i Ag 7.

Den radiobiologiska forskningen måste enligt kommitténs mening ledas

av en vetenskapligt högt kvalificerad person med radiobiologisk utbildning

och erfarenhet, vilken skall förestå det strålningsbiologiska laboratoriet vid

institutionen. Denne bör i princip liksom f. n. inneha laboratorstjänst. Befattningen,

som i fråga om arbetsuppgifternas vetenskapliga inriktning och

kraven på vetenskaplig skicklighet hos innehavaren bör jämställas med laboratorstjänster

vid universiteten, föreslås placerad i Ao 26.

För att en intensifierad forskning rörande de biologiska strålverkningarna

skall kunna bedrivas, anser kommittén det önskvärt, att ytterligare en vetenskapligt

meriterad biolog anställes vid laboratoriet. Enligt kommitténs

uppfattning bör en forskare med erfarenhet inom biokemi och cellforskning

mera fast knytas till laboratoriet. I detta syfte föreslås, att en befattning

som förste assistent inrättas med arvode enligt de grunder som gäller för

dylika befattningar vid vetenskapliga institutioner. Filosofie licentiatexamen

i zoologi eller kemi torde krävas för att befattningshavaren skall kunna

fylla sina uppgifter. Såsom förut nämnts, förordar kommittén att laboraturen

i radiobiologi och förste assistenttjänsten uppföres på karolinska institutets

stat.

I övrigt föreslås, att den nuvarande preparatorstjänsten i Ao 9 bibeliålles

oförändrad samt att såsom biträde vid de rutinkrävande biologiska och

biokemiska försöken nyinrättas en befattning som tekniskt biträde i Ae 7.

A d ministration m. m.

Den formella behandlingen av strålskyddsärendena och tillämpningen av

strålskyddslagen nödvändiggör enligt kommittén, all strålskyddsnämnden

3 — llihang till riksdagens protokoll 1958. 1 sand. Nr 73

s. 34 Kontrollera mot PDF

34 Kiingl. Maj.ts proposition nr 73 år 1958

har tillgång till en sekreterare med administrativt-juridisk utbildning, som

kan biträda i juridiska frågor, föra protokoll vid nämndens sammanträden,

upprätta förslag till remissyttranden och andra skrivelser samt överhuvudtaget

handha administrativa göromål. Särskilt utarbetandet av allmänna

strålskyddsföreskrifter och anvisningar för tillsynen beräknas fordra juridiskt

biträde. Kommittén framhåller vidare, att handhavandet av de

administrativa uppgifter, som är förenade med den löpande tillsynsverksamheten

vid radiofysiska institutionen, emellanåt ställer tillsynsmännen

inför tolkningsfrågor och andra spörsmål av formell natur, vid vilkas avgörande

tillgång till juridisk rådgivare är önskvärd. Hittills har institutionen

i sådana situationer kunnat vända sig till medicinalstyrelsen. Då styrelsen

nu föreslås skola befrias från befattningen med tillsynen, bör det

enligt kommittén i stället åligga strålskyddsnämndens sekreterare att i

mån av behov biträda institutionens befattningshavare i sådana angelägenheter.

Kommittén föreslår, att sekreteraren liksom den administrativa personalen

i övrigt anställes vid radiofysiska institutionen, oaktat hans huvudsakliga

göromål kommer att utföras för strålskyddsnämnden. Till en början

räknar kommittén endast med en deltidstjänst med arvode men finner det

icke osannolikt, att arbetsuppgifterna i framtiden kommer att motivera en

byråsekreterarbefattning. Arvodet föreslås tills vidare till 3 000 kronor

per år.

Särhållandet och redovisningen av de forskningsanslag från olika håll

som ställes till radiofysiska institutionens förfogande kräver enligt kommittén

f. n. ett ganska omfattande bokföringsarbete. Då institutionen nu

förutsättes skola få egen medelsförvaltning, beräknas det kamerala arbetet

komma att öka väsentligt i omfattning. Med den relativt omfattande personalstat

för institutionen, som kommitténs förslag innefattar, och då

avgifterna för tillsynen av kommittén föreslås skola bibehållas, beräknas

medelsförvaltningen bli ganska betydande. På grund härav anser kommittén

det nödvändigt, att en befattning som registrator och redogörare i Ao 10

inrättas.

Enligt kommitténs mening är det icke rationellt, att tillsynsmännen själva,

såsom nu i icke ringa omfattning är fallet på grund av bristen på biträdespersonal,

betungas med införandet av besiktningsdata och andra registreringsuppgifter

i kartoteken. För att avlasta dem från dylika göromål samt

för expediering av strålskyddsnämndens beslut och annat skrivarbete för

nämndens räkning, förordar kommittén, att två kontorsbiträden i reglerad

befordringsgång anställes.

För städningsarbete räknar kommittén med hänsyn till föreslagen lokalökning

med två ekonomibiträden i Ae 2.

Kommittén framhåller, att institutionens verkstad visat sig ha för liten

kapacitet för att kunna tillgodose de olika verksamhetsgrenarnas önskemål

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj.ts proposition nr 73 år 19,78

i fråga om instrumenttillverkning och reparationer av mätapparatur o. d.

Vidare omfattar utvecklingsarbetet, särskilt för radiumhemmets räkning

konstruktion av komplicerad behandlingsapparatur, som medger ytterst

små toleranser och kräver förfinade arbetsmetoder. Det är därför enligt

kommitténs mening angeläget, att institutionen får tillgång till en kvalificerad

ingenjör, som dels kan utföra mera krävande konstruktionsarbeten,

dels handha skötsel och vård av institutionens anläggningar och instrument.

Kommittén föreslår, att en ingenjör med lägre teknisk utbildning samt

mångsidig och långvarig erfarenhet av dylika arbetsuppgifter anställes

för ändamålet och placeras i Ae 17.

Även om forskningsanslag också i fortsättningen kan utnyttjas för att

förstärka verkstadspersonalen, hävdar kommittén, att utöver den nuvarande

instruinentmakaren, vilken föreslås bli uppflyttad till Ao 11, ytterligare

en tjänst som instrumentmakare bör inrättas med placering i Ae 9.

Reservation

Ledamoten av strålskyddskommittén, förste strålskyddsinspektören M.

Helde har i särskilt yttrande anfört avvikande mening i organisationsfrågan

och därvid uttalat bl. a. följande.

Ehuru reservanten delar kommitténs uppfattning om värdet och vikten

av en samlad erfarenhet från institutionens olika arbetsområden och dessas

förmåga att ömsesidigt stimulera varandra, kan han icke ansluta sig till

det förslag om samorganisation, som ansetts utgöra den lämpligaste ramen

för detta samarbete. Enligt hans bestämda uppfattning kan nämligen ifrågavarande

organisation allvarligt äventyra de olika arbetsområdenas möjligheter

att ändamålsenligt fullgöra sina respektive åligganden. De gångna

årens erfarenheter har med skärpa visat det ohållbara i den nuvarande

organisationen. Den därav betingade nödvändigheten av förändring beträffande

de olika verksamhetsområdenas inbördes ställning blir emellertid i

väsentliga avseenden icke beaktad i den av kommittén föreslagna formen

för inre organisation.

Forskningen kommer såtillvida att i avsevärd grad belastas med tillsynsverksamhet

som professorn i ämnet radiofysik jämväl skall tillhöra strålskyddsnämnden

såsom självskriven ledamot och inom denna representera

den strålningsfysiska sakkunskapen, på nämndens vägnar vara beslutande

i ärenden av icke speciell karaktär samt leda och förestå den löpande tillsynsverksamheten.

Professurens i radiofysik karaktär av forskningsprofessur

synes på detta sätt allvarligt hotad. Det måste anses ytterst beklagligt,

om landets enda professur i radiofysik skulle i växande omfattning bli

förenad med rutinarbete, i stor utsträckning krävande andra, icke vare sig

så speciella eller höga vetenskapliga kvalifikationer. För att undvika en

sådan situation bör det därför icke fastställas, att professorn i ämnet obligatoriskt

skall förestå den löpande tillsynsverksamheten.

Med hänsyn till den utomordentliga vikt, som — numera i eu alltmer

erkänd omfattning — måste läggas vid eu med kraft bedriven radiobiologisk

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj.ts proposition nr 73 år 1958

forskning, synes den radiobiologiska forskningsavdelningen böra organiseras

till paritet med den radiofysiska. Kommittén har i detta avseende föreslagit,

att ytterligare en forskare fast knytes till avdelningen. En sådan välmeriterad

forskare kan emellertid med säkerhet icke beräknas erhållas föi

det föreslagna årsarvodet, varför detta måste höjas. Beträffande den nuvarande

föreståndaren för avdelningen synes det sakliga underlaget för hans

överförande till professorstjänst så ofrånkomligt starkt, att detta bör genomföras

i samband med övriga delar av institutionens omorganisation.

Den kliniska fysikeravdelningen skall enligt kommitténs förslag övervaka,

leda och i viss grad utöva den del av tillsynen, som omfattar doseringskontrollen

vid landets röntgenbehandlingsanläggningar. bni särskild sektion

inom den kliniskt-fysikaliska avdelningen under ledning av en biträdande

avdelningsföreståndare skulle svara för denna tillsynsverksamhet. Ansvaret

för densamma måste dock åvila föreståndaren för den kliniska avdelningen.

Den omständigheten att såväl den kliniska avdelningens föreståndare som

dess biträdande föreståndare skall engageras i ansvarsställning för denna

ganska tidskrävande kontrollverksamhet kommer med säkerhet att inkräkta

på avdelningens möjligheter att effektivt och ostört bistå sjukvårdsarbetet

å kliniken. Den kliniska fysikeravdelningen bör i sin helhet absolut

odelat få ägna sig åt sin omfattande och krävande verksamhet, därest icke

mycket tungt vägande skäl talar för att en splittring av dess tid måste ske.

Doskontrollarbetet är av mätteknik natur och ingalunda av sådan särpräglad

art, att det skiljer sig från inom radiofysiken gängse förekommande.

Vid bedömandet av tillsynsmännens betydelse såsom förmedlare av erfarenheter

mellan radiumhemmet och landets övriga röntgenbehandlingsanläggningar

måste beaktas att arbetet vid ett tumörterapeutiskt centrum är

av så speciell art, att erfarenheterna ej kan direkt tillämpas på mindre

terapiavdelningar. Utbytet av kliniska erfarenheter sker naturligast och riktigast

på samma sätt som nu genom fortlöpande kontakt mellan vederbörande

läkare. Större delen av det kliniskt-fysikaliska arbetet består i ett

rent kliniskt samarbete med läkarna och övrig sjukvårdspersonal. Denna

del av det kliniska arbetet är sålunda närmast en klinikens angelägenhet

för främjandet av sjukvården och att betrakta såsom ett nödvändigt led i

sjukvårdsarbetet av idag. Som en följd därav bör denna del av den kliniska

radiofysiken inorganiseras i kliniken, varvid det ankommer på sjukvårdens

huvudman att svara för där nödvändiga lokaler, utrustning och övriga med

verksamheten förenade kostnader.

Även för effektiviteten av tillsynsverksamheten utgör den föreslagna

organisationen en viss svaghet. Hävdandet av en effektiv och fri forskning

kräver tillsättande av professuren efter åtminstone till övervägande grad

vetenskapliga meriter samt därefter fortsatt frihet i utövandet av vetenskapen.

Hävdas denna frihet måste det ske en motsvarande försvagning av

insatsen såsom den verkställande inom strålskyddsnämnden.

Starka skäl synes sålunda tala för att frågan om personalorganisation

och arbetsuppgifter borde lösas så att samtliga tre verksamhetsgrenar utgjorde

från varandra organisatoriskt skilda enheter, ''till de redan anförda

fördelarna, innebärande en väsentlig koncentration på klart delinierade

arbetsuppgifter, kan anföras att en sådan »ren» organisationsplan också

skulle ställa såväl anslagsbeviljande myndigheter som berörda verksamhetsgrenar

själva i den fördelaktigare situationen, att man å ömse håll äger

full klarhet om vart anslagsmedel går och till vilket arbete.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mnj:ts proposition nr 73 ur 1958 37

Yttrandena

Kommitténs förslag, att radiofysiska institutionens nuvarande funktioner

inom forskning och undervisning, sjuk vårdsfysik

och tillsynsverksamhet skall kvarligga hos institutionen

tillstyrks av arbetarskyddsstyrelsen, som understryker, att föreningen

av de tre verksamhetsgrenarna visat sig vara mycket värdefull och

fruktbärande för var och en av dem.

Forskningsnämnden vid Konung Gustaf V:s jubileumsklinik anser, att

synnerligen starka skäl talar för ett bibehållande av den nuvarande samordningen

av forskning inom radiofysik och radiobiologi med det fysikaliska

arbetet för radiumhemmet och strålskyddsverksamheten. Nämnden

anför vidare.

I detta sammanhang må nämnas att under de senaste åren frågan om

sambandet mellan befolkningens bestrålning och uppkomsten av maligna

tumörer och leukemier alltmera trätt i förgrunden. Här är otvivelaktigt

ytterligare ett område, där radioterapiens och strålskyddsverksamhetens intressen

möts och där ett ömsesidigt samarbete dem emellan kan väntas

bli fruktbärande.

Otvivelaktigt måste ej blott behovet av självständighet tillgodoses utan

även behovet av den nödvändiga samordning, utan vilken de för de olika

verksamhetsgrenarna erforderliga anläggningarna icke kan friktionsfritt

och rationellt utnyttjas.

Nämnden, som har haft tillfälle att på nära håll följa radiofysiska institutionens

arbete under många år och som äger kännedom om den hastiga

utveckling, som i dagens läge karakteriserar institutionens verksamhetsområden,

anser dessutom, att organisationen måste givas en sådan form,

att den kan bestå för lång tid framåt och påbyggas utan ytterligare utredningar

och omorganisationer. Betydelsefullt är därvid att den nödvändiga

samordningen av forskning och praktisk verksamhet kan fortfara även på

lång sikt. Detta förutsätter, att verksamheten begränsas till sin storlek, så

att en förläggning i samband med en radiologisk klinik blir möjlig, samt att

den rent rutinmässiga tekniska strålskyddskontrollen, som om den skulle

tillåtas växa obehindrat, koinme att inkräkta på forskningen, förlägges så

långt detta är möjligt till annan plats, och om så visar sig ändamålsenligt,

fördelas på regionala organ.

Statskontoret anser i likhet med kommittén lämpligt och ändamålsenligt,

att den löpande strålskyddskontrollen skall kvarligga hos radiofysiska institutionen.

Atomkommittén instämmer i att en intim samverkan mellan forskning,

undervisning, strålskyddskontroll och sjukvårdsarbete är nödvändig samt

fortsätter.

Tanken att sammanhålla dessa verksamheter under eu ledning är därför

ur många synpunkter tilltalande. Å andra sidan måste kommittén samtidigt

uttala vissa farhågor för att det föreliggande förslaget går väl långt

i sin tendens till centralisering. Det kan sålunda ifrågasättas, om det är

lämpligt att den formellt beslutande instansen är så nära knuten till det ut
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38 Kungl. Maj.ts proposition nr 73 år 1958

redande organet, radiofysiska institutionen, som här är fallet. Vidare föreligger

otvivelaktigt en risk för att forskningen blir den lidande i den dragkamp

om arbetstid och personal som måste uppkomma när en institution

utom forskningen har sådana andra verksamheter som här förutses. Man

kan ifrågasätta, om inte cheferna för de två föreslagna tillsynsavdelningarna

kunde bemyndigas själva avge yttranden till den beslutande strålskyddsmyndigheten,

utom när det gäller fall av principiell betydelse. På institutionschefen

kommer under alla förhållanden en mycket stor arbetsbörda att

vila.

Även Aktiebolaget Atomenergi understryker kraftigt vad strålskyddskommittén

anfört om angelägenheten av en intim kontakt mellan forskningen

på området och den tillämpade verksamheten, men anser att dessa

uppgifter ej med fördel kan sammanföras på samma personal, då de är

av olika karaktär och kräver personal av olika kompetens.

Statens organisationsnämnd vill icke motsätta sig, att tillsynen till en

början organiseras enligt de principiella riktlinjer som kommittén uppdragit

men anser, att det, så snart förhållandena inom området stabiliserats,

bör övervägas att hänföra tillsynsverksamheten till arbetarskyddsstyrelsen.

Nämnden framhåller, att vissa risker föreligger att den administrativa

ledningen kan bli lidande av att professorn i radiofysik, som utnämnes

enbart på grund av sina vetenskapliga meriter, automatiskt skall

bli föreståndare för tillsynsverksamheten. Dessutom måste de administrativa

uppgifter han härigenom erhåller starkt inkräkta på hans forskargärning.

Organisationsnämnden är av den uppfattningen, att forskningen

skall inta en fri ställning och icke vara knuten till tillsynsmyndigheten.

Beträffande kommitténs uttalande, att det icke är lämpligt eller ens möjligt

att draga en skarp gräns mellan forskning och löpande strålskyddskontroll,

medger nämnden, att detta kan ha sin riktighet i ett begynnelseskede,

under vilket en snabb utveckling inom hithörande områden pågår.

All erfarenhet visar emellertid, att denna snabba utvecklingstakt endast

fortsätter några år efter det en epokgörande ny vetenskaplig och teknisk

upptäckt gjorts inom ett visst område, varefter förhållandena inom detta

område sedermera blir relativt stabila. Så torde även bli fallet inom föreliggande

område.

I yttrande till lärarkollegiet vid karolinska institutet anför föreståndaren

för radiofysiska institutionen, professorn R. Sievert bl. a.

Ett avskiljande av stralskyddstillsynen från radiofysiska institutionen

skulle innebära något av en katastrof för svensk strålskyddsforskning och

strålskyddskontroll. Det skulle betyda, att man i Sverige lämnade den utvecklingslinje,

som vi icke utan framgång hittills följt och som man i andra

länder söker efterfölja.

Strålskyddsverksamheten kan ej undvara de direkta erfarenheterna av

de enda tillfällen, då bestrålning av människor under väl definierade förhållanden

med kända stråldoser får förekomma, d. v. s. vid strålterapi. I

gengäld ger strålskyddsverksamheten värdefulla incitament för skyddet av

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts proposition nr 73 är 1958

patienter och personal vid radioterapi. Att denna växelverkan är av behovet

påkallad, framgår bl. a. av att man i andra länder gör ansträngningar för

att samordna klinisk radiofysik och strålskyddsverksamhet.

Strålskyddsfrågorna är och kommer med all sannolikhet för lång tid

framåt att i mycket stor utsträckning vara av forskningsnatur och behöva för

sin adekvata behandling direkt löpande kontakt med den radiofysiska och

radiobiologiska forskningen. Strålskyddstillsynens personal kan dessutom

icke med den hastiga utveckling, som karakteriserar dessa områden, underhålla

sin kompetens utan löpande kontakt med forskningen.

Såväl det radiofysiska arbetet för jubileumskliniken som strålskyddstillsynen

kräver löpande tillgång till laboratorier för radiofysisk och radiobiologisk

forskning under ledning av högt kvalificerade vetenskapsmän, bestrålningslaboratorier

av en mångfald olika slag, laboratorier för mätning

av strålning i internationella enheter och andra mätanordningar, bibliotek

med radiofysisk och radiobiologisk speciallitteratur samt tekniska specialister

med särskild inriktning på apparatur för strålningsmätning.

Ett avskiljande från radiofysiska institutionen av strålskyddstillsynen

skulle innebära tillsynens isolering och byråkratisering just i en tid, då dess

beroende av forskningen är större än någonsin tidigare.

I övrigt har de remissorgan, som yttrat sig i organisationsfrågan, genomgående

förordat, att tillsynsverksamheten utbrytes ur

radiofysiska institutionen och organiseras på annat sätt, varvid

i allmänhet hänvisats till det av kommittéledamoten Helde avgivna särskilda

yttrandet.

Så anför lärarkollegiet vid karolinska institutet.

Kollegiet instämmer helt i strålskyddsinspektören Heldes åsikter och

har icke funnit, att kommittén framlagt något bärande skäl för bibehållandet

av tillsynsverksamheten vid radiofysiska institutionen. Farhågorna för

att ett avskiljande av tillsynsmyndigheten från radiofysiska institutionen

skulle medföra en försämring av strålskyddsverksamheten synes vara överdrivna.

Den lokala strålskyddskontrollen är av mätteknisk art, och krav på

forskningsbegåvning hos strålskyddspersonalen torde ingalunda vara nödvändigt.

Att de kliniska erfarenheterna vid radiumhemmet skulle komma

läkarna ute i landet till del via tillsvnsfysikerna synes olämpligt. Ett intimt

samarbete mellan radiofysiska institutionen och tillsynsmyndigheten borde

emellertid kunna etableras och radiofysiska institutionen kunna åläggas

att hålla standardkammare etc. Enligt kollegiets mening hör således tillsynsverksamheten

avskiljas från den radiofysiska institutionen, som därmed

skulle återfå sin ursprungliga uppgift att vara en forsknings- och undervisningsinstitution

och att bistå de radiologiska avdelningarna vid statens

kroppssjukhus med den fysikaliska sakkunskap, som dessa avdelningar

behöver. Kollegiet har alt tillse, att hästa möjligheter för forskning

och undervisning beredes karolinska institutets institutioner och anser det

således direkt olämpligt, att ett statligt kontrollarbete med verksamhetsområde

över hela landet knytes till en dess institution. Det kan icke heller

anses lämpligt, att en högskoleinstitution har överinseende över andra liknande

institutioner.

Medicinalstyrelsen framhåller.

Koncentrationen av helt skilda arbetsuppgifter till ett organ har säker
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj.ts proposition nr 73 dr 1958

ligen varit välmotiverad och till fördel i ett begynnelseskede men måste i

längden erbjuda mer nackdelar än fördelar. Sammankopplingen kan medföra

risk att än den ena, än den andra arbetsuppgiften blir eftersatt. Enligt

styrelsens erfarenhet har det sålunda inom andra statliga organ visat sig

vara svårt att förena vetenskaplig forskning och administrativa arbetsuppgifter.

Tiden måste nu enligt medicinalstyrelsens mening anses vara inne

för att bryta ut den växande tillsynsverksamheten och organisera denna

fristående från radiofysiska institutionen.

Sveriges sjukhus- och hälsofysikers förbund yttrar.

Den joniserande strålningens användningsområde har ökat starkt såväl

inom sjukvård som vetenskap och teknik, och atomenergiens utnyttjande

är nu en realitet. Denna utomordentligt snabba utveckling nödvändiggör

ökad radiofysisk och radiobiologisk forskning. Förbundet är ense med kommittén

om att en utbyggnad av dessa forskningsgrenar är nödvändig och

finner därför en sådan organisation olämplig, som skulle medföra, att den

ende professorn i radiofysik i ännu större omfattning än nu skulle belastas

med arbete inom den löpande tillsynen. Då hans åligganden hittills tvingat

honom att överlåta undervisningen på vikarier, måste det arbete, som ytterligare

skulle åligga honom för den lagmässiga tillsynen, gå ut över hans

tid för forskning. Förbundet förbiser ej nödvändigheten av ett ömsesidigt

samarbete mellan radiofysisk och radiobiologisk forskning samt tillsynsverksamhet

men anser, att detta samarbete bör kunna organiseras på ett

sätt, som eliminerar den nämnda olägenheten.

Även de övriga remissinstanser, som uttalat sig för att tillsynen utbrytes

ur radiofysiska institutionen, har i allmänhet understrukit nödvändigheten

av intim kontakt mellan forskning och tillsynsverksamhet

på området.

Så framhåller medicinalstyrelsen, att ett intimt sådant samarbete självfallet

måste äga rum även i fortsättningen. För att främja detta bör strålskyddsverksamheten

lokalt förläggas till radiofysiska institutionen så långt

detta är möjligt.

I denna riktning uttalar sig även försvarets forskningsanstalt och försvarsmedicinska

nämnden.

Naturvetenskapliga forskningsrådet påpekar, att strålskyddsfrågorna

är och med all sannolikhet för lång tid framåt kommer att i mycket stor

utsträckning vara av forskningsnatur och för sin adekvata behandling behöver

nära kontakt med den radiofysiska och radiobiologiska forskningen.

Tillsynspersonalen kan dessutom ej med den hastiga utveckling, som karakteriserar

dessa områden, underhålla sin kompetens utan löpande kontakt

med forskningen.

Beträffande organisationsformen för en från radiofysiska

institutionen utbruten tillsynsverksamhet

har olika uppfattningar kommit till uttryck vid remissbehandlingen.

Medicinalstyrelsen föreslår att strålskyddsverksamheten organiseras såsom

ett särskilt organ, ehuru under medicinalstyrelsens ledning,

förslagsvis benämnt »strålskyddsinspektionen».

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts proposition nr 73 år 1958

Försvarets forskningsanstalt bedömer det ur både forsknings- och strålskyddssynpunkt

som mest ändamålsenligt, att som verkställande organ för

strålskyddsverksamheten på längre sikt inrättas ett statens strålskyddsinstitut

samt tillägger, att styrelse för detta bör vara den

föreslagna strålskyddsnämnden, som härigenom erhåller huvudansvaret för

strålskyddskontrollen inom landet. Självfallet bör föreståndaren för strålskyddsinstitutet

vara ledamot av nämnden. En förnyad utredning beträffande

organisationen av strålskyddsverksamheten under de närmaste åren

synes anstalten erforderlig.

Enligt försvarsmedicinska nämnden bör tillsynsverksamheten till en början

ha en viss central anknytning, lämpligen enligt det i betänkandet

anförda alternativa förslaget.

Svenska laboratorieläkarföreningen finner det riktigast, att tillsynsverksamheten

helt effektueras genom eller åtminstone ställes under starkt

inflytande av en central organisation, förslagsvis densamma som handlägger

tillståndsprövningen, och förordar inrättande av en från forskning

och kliniskt sjukvårdsarbete fristående institution för strålskyddskontrollen

i form av en strålskyddsbyrå under medicinalstyrelsen.

Sveriges sjukhus- och hälsofysikers förbund anser, att tillsynen bör direkt

anknytas till medicinalstyrelsen antingen såsom en strålskyddsbyrå

eller som ett strålskyddsinstitut under ledning av radiofysisk sakkunskap.

De av kommittén på flera ställen uttryckta farhågorna att tillsynsmännen

härigenom skulle undandragas den fortlöpande kontakten med utvecklingen

inom radiologien finner förbundet överdrivna.

Flera remissorgan förordar under åberopande av de av kommittéledamoten

Helde i särskilt yttrande framförda synpunkterna, att radiofysiska

institutionen organiseras som en ren forsknings-

och undervisningsinstitution utan att närmare

angiva, hur tillsynsverksamheten bör organiseras. I sådan riktning uttalar

sig överstyrelsen för de tekniska högskolorna, kollegienämnden vid Chalmers

tekniska högskola, Svenska arbetsgivareföreningen, Stockholms handelskammare,

Sveriges industriförbund och Svenska elektriska kommissionen.

I flertalet av dessa yttranden yrkas på fortsatt utredning av organisationsfrågan.

1 vissa remissyttranden har föreslagits en mer eller mindre långt driven

decentralisering av tillsynsverksamheten.

Så uttalar direktionen för karolinska sjukhuset, att en fördelning av den

rutinmässiga, tekniska strålskyddskontrollen på regionala organ bör övervägas.

Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten i Uppsala ifrågasätter ändamålsenligheten

av den utpräglade centralisering av kontrollverksamheten,

som kännetecknar kommitténs förslag.

Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten i Lund framhåller, att orga
-

s. 42 Kontrollera mot PDF

42 Kungl. Maj.ts proposition nr 73 år 1958

nisationen av strålskyddsverksamheten med hänsyn till den grundforskning,

som bedrives vid universiteten och andra forskningsanstalter, måste

utformas så att en för långt driven centralisering av strålskyddsinspektionen

undvikes. Fakulteten anser, att den sakkunskap, som finns vid

forskningscentra, sjukhus, reaktorcentra, kärnfysiska institutioner o. s. v.

och som i många fall är av samma höga standard som den som företrädes

av radiofysiska institutionen i Stockholm, bör utnyttjas för att övervaka

det lokala strålskyddet.

Svenska elektriska kommissionen framhåller, att möjligheterna att överföra

en del av den centrala myndighetens rutinarbete på lokalt anställda

fysiker bör utredas.

I detta sammanhang pekas i flera yttranden på möjligheterna att genom

utbyggnad av den lokala sj ukhusfysikerorganisationen avlasta

den centrala organisationen.

Sveriges sjukhus- och hälsofysikers förbund anför.

Uppbyggandet av en organisation av lokala radiofysiker skulle vara fördelaktigt

genom att minska belastningen på den centrala tillsynsmyndigheten,

särskilt vad doseringskontrollen beträffar. Som kommittén påpekar,

kan den centrala tillsynsmyndigheten i praktiken ej utföra sådan kontroll

å radioaktiva isotoper med kort livslängd utan förutsättes denna ske lokalt

på vederbörande sjukvårdsinrättning. Många tidsödande och dyrbara besiktningsresor

skulle också kunna undvikas, samtidigt som sjukhusen finge

snabbare service.

De lokala radiofysikerna skulle även kunna avlasta tillsynsmyndigheten

genom att utöva viss tillsyn över strålskyddsanordningarna samt arbetets

bedrivande ur strålskyddssynpunkt vid respektive sjukhus. Såsom anställda

av huvudmännen kan de ej delta i den lagligt reglerade tillsynen

med befogenheter att meddela strålskyddsföreskrifter in. in. Detta skulle

också alltför mycket inkräkta på deras egentliga kliniska arbete. De kan

emellertid genom att dagligen följa arbetet iaktta förhållanden, som lätt

förbises vid de periodiska besiktningarna, och vid behov underrätta tillsynsmyndigheten.

Ett gott samarbete mellan denna och de lokala radioiysikerna

skulle kunna inbespara myndigheten mycket arbete. Radiofysikernas

medverkan hl. a. vid upprättande av strålskyddsförslag skulle bidraga

till att dessa inkomme bättre beredda till tillsynsmyndigheten. Vidare

skulle radiofysikerna genom att utfärda anvisningar och lokala arbetsföreskrifter

av ordningskaraktär bidraga till förbättrat strålskydd.

På liknande sätt uttalar sig medicinalstyrelsen, försvarets forskningsanstalt,

försvarsmedicinska nämnden, medicinska fakulteterna i Lund och

Göteborg, lärarkollegiet vid karolinska institutet, lärarkollegiet vid tandläkarhögskolan

i Stockholm, medicinalstyrelsens vetenskapliga råd i röntgendiagnostik,

Svenska läkaresällskapet och Svenska radiologförbundet.

Några av dessa organ tillfogar, att även tillsynen av strålskyddet vid atomreaktoranläggningar

närmast hör handhavas av därför särskilt utbildade

regionala fysiker.

Medicinska fakulteten i Uppsala anser, att fristående kontrollorganisa
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj.ts proposition nr 73 ur 1958

tioner i en första etapp bör förläggas till universiteten och karolinska

institutet samt lyda direkt under medicinalstyrelsen. Fakulteten tillägger.

Med hänsyn till den framtida utvecklingen ifrågasätter emellertid fakulteten,

om man icke bör gå ytterligare ett steg längre med decentraliseringen

och anknyta kontrollinstitutionerna till medicinalstyrelsens planer på landets

indelning i sjukvårdsräjonger. Då detta räjongsystem blivit klart, är

det aktuellt att i anslutning till de radioterapeutiska avdelningarna också

inrätta radiofysiska sådana. Ett inrättande av kontrollavdelningarna i anknytning

till dessa radiofysiska avdelningar skulle medföra ytterligare fördelar.

Dels kommer det stora räjongsjukhusets behov av kontinuerlig

strålskyddskontroll att betydligt bättre kunna tillgodoses, dels kommer

kontrollorganet att på ett helt annat sätt lära känna arbetsförhållandena

inom räjongens olika sjukhus än vad som nu är fallet och kommer att bli

fallet enligt lagförslaget.

På grund av bl. a. bristen på högt kvalificerade och på detta område

väl erfarna hämatologer bör hälsokontrollen av personal sysselsatt i radiologiskt

arbete tills vidare vara förlagd till Stockholm. I och med att emellertid

sådana hämatologer blir tillgängliga på flera håll, bör också hälsokontrollen

decentraliseras till i första hand universiteten, senare till räjongsjukhusen.

Även strålskyddskommitténs förslag i fråga om organisationen

för sjukvårdsfysiken har blivit föremål för delade meningar.

Sålunda föreslår följande remissorgan, att det fysikaliska sjukvårdsarbetet

vid radiumhemmet skiljes från radiofysiska institutionen och i nordnas

under karolinska sjukhuset, nämligen medicinalstyrelsen,

direktionen för karolinska sjukhuset, föreståndaren för radiumhemmet

professorn S. Hultberg, medicinska fakulteten i Lund, lärarkollegiet

vid tandläkarhögskolan i Malmö, försvarsmedicinska nämnden och

Sveriges sjukhus- och hälsofysikers förbund.

Direktionen för karolinska sjukhuset anför.

Därest såsom nu den personal, som avses för radiumhemmets behov,

sorterar under samma myndighet som personalen för tillsynsverksamheten,

kan det befaras, att vid ökning av denna verksamhet och därmed sammanhängande

arbetsuppgifter sjukhuset liksom tidigare får stå tillbaka.

Enligt direktionens mening bör organisationen vara sådan, att karolinska

institutet och direktionen har möjlighet att bestämma över den personal,

som är avdelad för undervisning, forskning och sjukvård inom de speciella

områden för vilka institutet och sjukhuset är avsedda.

Med hänsyn till den kritik, som vid upprepade tillfällen framförts rörande

karolinska sjukhusets höga driftkostnader, kan det synas fördelaktigt

för sjukhuset, om — såsom kommittén föreslagit — även sådan

personal som direkt är avsedd för sjukvården på radiumhemmet avlönas

från anslag till radiofysiska institutionen. Emellertid hör enligt direktionens

uppfattning kostnaderna så långt det är möjligt redovisas på vederbörligt

kostnadsställe. Därför hör den tekniska personal in. fl., som avses

för biträde åt radiumhemmet, föras på karolinska sjukhusets stat och bör

följaktligen direktionen äga bestämma rörande personalens användning.

1 organisatoriskt hänseende kan denna arbetsenhet lämpligen ■—• liksom

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 73 år 1958

förhållandet är med sjukhusets kliniskt-bakteriologiska centrallaboratorium

— inordnas såsom en under direktionen självständig avdelning.

Föreståndaren för radiumhemmet professorn S. Hultberg anser det oundgängligen

nödvändigt, att de fysiker, som i sjukvårdens intresse skall

arbeta för radiumhemmets räkning, d. v. s. hela den kliniskt-fysikaliska

avdelningen, anställes på karolinska sjukhusets stat, helt avkopplade från

allmän kontroll- och tillsynsverksamhet.

Samma uppfattning har Sveriges sjukhus- och hälsofysikers förbund, som

fortsätter.

Kommittén anför som skäl för avdelningens inordnande i radiofysiska

institutionen behovet av gemensam verkstad och viss gemensam instrumentutrustning.

Häremot vill förbundet anföra, att det vid radiumhemmet

sedan länge känts som en stor brist att sakna tillgång till verkstad. En

för radiumhemmet och den klinisk-radiofysiska avdelningen gemensam

verkstad kan betecknas som nödvändig. Kommittén har ej heller redovisat

någon utredning som stöder dess farhågor för avsevärda merkostnader för

instrument, ifall den kliniska avdelningen förlägges till radiumhemmet.

Förbundet anser dessa farhågor betydligt överdrivna och finner dessutom

starka skäl för att de olika verksamhetsgrenarna har egna instrumentutrustningar.

Svenska läkaresällskapet menar, att sjukhusradiofysiken bör avskiljas

från radiofysiska institutionen som en särskild, självständigt arbetande

avdelning och organiseras som institution vid karolinska institutet

med uppgift att betjäna institutets samtliga institutioner.

Lärarkollegiet vid karolinska institutet uttalar, att till institutet bör höra

en radiofysisk och en jämställd radiobiologisk avdelning, avsedda för forskning

och undervisning samt för den sjukvård, som bedrives på statens

kroppssjukhus.

Medicinska fakulteten i Göteborg finner starka skäl tala för en decentralisering

av den kliniska fysikeravdelningens arbete

samt anför.

Huvudmännen för sjukvården vid landets större röntgencentra har ofta

stort intresse för samarbete mellan klinik och forskning på detta område,

och lokala möjligheter torde relativt lätt kunna erbjudas. Speciellt inom

cancerterapien är utbyggnaden av den kliniska fysikeravdelningen vid varje

radioterapeutisk centralklinik ett nödvändigt krav, som måste beaktas. Behandling

med alltmer komplicerad apparatur fordrar ständig tillgång till

sjukhusfysiker. Denne bör helt ägna sig åt det kliniska arbetet och icke

åläggas att deltaga i annan del av tillsynsverksamheten än den inom det

egna sjukhuset.

Även försvarsmedicinska nämnden framhåller behovet av sjukhusfysiker

för sjukvården även inom andra delar av landet. Behovet av fysikalisk

assistens är enligt nämnden ej heller begränsat endast till den radioterapeutiska

och röntgendiagnostiska verksamheten utan kommer på grund av

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj:ts proposition nr 73 år 1958

den ständigt ökade användningen av fysikaliska apparater och metoder att

jämväl göra sig gällande inom andra grenar av den kliniska verksamheten.

Kommitténs förslag, att de för radiofysiska institutionen erforderliga

avlönings- och omkostnadsmedlen utbrytes ur karolinska

sjukhusets anslag och upptages under särskilda

anslag, som ställes till institutionens förfogande, har några

remissinstanser ansett sig icke kunna biträda.

Enligt statskontorets mening bör den hittillsvarande ordningen på detta

område bibehållas. Även de medel, som blir erforderliga för statens strålskyddsnämnd,

synes ämbetsverket kunna anvisas under karolinska sjukhusets

anslag.

Även riksräkenskapsverket anser, att medel till institutionen bör anvisas

liksom hittills samt även i fortsättningen utbetalas och disponeras av

karolinska sjukhuset respektive karolinska institutet.

Remissyttrandena över strålskyddskommitténs förslag rörande den b eslutande

strålskydds myndigheten och dess sammansättning

har i huvudsak redovisats i propositionen nr 29 (s. 50 53),

till vilken jag i dessa delar torde få hänvisa.

Beträffande den föreslagna strålskyddsnämndens sammansättning må

härutöver nämnas, att Stockholms handelskammare ifrågasätter lämpligheten

av att ålägga föreståndaren för radiofysiska institutionen, som har

att svara för forskningen på detta viktiga område, att vara ledamot av

nämnden, vars arbetsuppgifter inom en snar framtid kan väntas öka avsevärt.

Den radiofysiska sakkunskapen inom nämnden borde tillgodoses genom

utseende av en i förhållande till institutionen fristående ledamot.

Med hänsyn till de många problem inom industri och handel, varmed

nämnden kommer att syssla, är det enligt handelskammarens mening dessutom

påkallat, att nämnden utökas med en ledamot, representerande

näringslivet.

Svenska tandläkaresällskapet och Sveriges tandläkarförbund anser det

nödvändigt, att odontolog med speciell erfarenhet i röntgenologi beredes

tillfälle att deltaga vid handläggning och beslut i ärenden, som rör odontologisk

röntgenologi.

Enligt lärarkollegiet vid karolinska institutet bör hos strålskyddsorganet

finnas såväl radiofysisk som radiobiologisk och medicinsk sakkunskap.

Samma uppfattning har medicinalstyrelsens vetenskapliga råd i röntgendiagnostik,

Svenska radiologförbundet och Svenska elektriska kommissionen.

Svenska laboratorieläkarföreningen framhåller, att i organet för strålskyddskontrollen

bör, utöver de av kommittén föreslagna experterna, även

biokemisk sakkunskap vara stadigvarande företrädd.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj.ts proposition nr 73 år 1958

Förslaget att tillsätta en särskild reaktorsäkerhets kommitté

har berörts i endast ett fåtal remissyttranden.

Delegationen för atomenergifrågor upplyser, att delegationen år 1956 inrättat

en särskild kommitté med uppgift att handlägga frågor rörande förläggning

av reaktorer och andra atomenergianläggningar samt frågor rörande

säkerheten vid dessa anläggningar ävensom att denna kommittés

uPPgifter och sammansättning överensstämmer i stort med strålskyddskommitténs

förslag.

Atomkommittén anser det troligt, att någon mera permanent organisation

för de viktiga reaktorsäkerhetsfrågornas avgörande inom en inte alltför

långt avlägsen framtid måste skapas och framhåller, att ett intimt

samarbete självfallet måste äga rum mellan den nyligen tillsatta reaktorförläggningskommittén

och strålskyddsmyndigheten.

Även Aktiebolaget Atomenergi framhåller betydelsen av att ett permanent

expertorgan för bedömning av säkerhetsfrågorna vid atomanläggningar

kommer till stånd så snart tillräckliga erfarenheter vunnits från

reaktorförläggningskommitténs arbete.

Sveriges industriförbund finner organisationen med en för varje särskilt

ärende tillsatt reaktorsäkerhetskommitté väl löslig för att svara mot behovet

av ett sakligt och effektivt tillgodoseende av de omfattande kraven

på ett ur säkerhetssynpunkt acceptabelt strålskydd utan att onödiga hinder

lägges för den tekniska utvecklingen beträffande atomenergianläggningarna.

Förbundet ifrågasätter därför, om icke antydda säkerhetsuppgifter

vid atomenergianläggningar i stället bör anförtros åt en permanent myndighet

liknande sprängämnesinspektionen.

TCO framhåller nödvändigheten av att den föreslagna reaktorsäkerhetskommittén

i full utsträckning ges möjlighet att anlita erforderlig expertis.

Kommitténs förslag rörande radiofysiska institutionens

inre organisation har i allmänhet icke mött några erinringar.

Medicinalstyrelsen förordar, att strålskyddsverksa in heten

organiseras på tre avdelningar: röntgenkontrollavdelningen, kärnfysikaliska

avdelningen (motsvarande kommitténs isotopkontrollavdelning) och

hälsokontrollavdelningen. Röntgenkontrollavdelningens verksamhet bör

aven omfatta kontrollen av röntgenterapianläggningar. En av avdelningsföreståndarna

bör få ställning som kanslichef. Styrelsen framhåller särskilt,

att strålskyddsorganet måste vara i stånd att övervaka, att strålningsnivån

till följd av radioaktiva utsläpp och dylikt från reaktoranläggningar

icke överstiger ur allmän hälsovårdssynpunkt godtagbara värden. För detta

andamål är det angeläget att till synsorganet erhåller erforderliga tekniska

resurser för mätning av radioaktivitet i luft, vatten, organismer etc.

Förslag i sistberört hänseende framför även försvarets forskningsanstalt

och försvarsmedicinska nämnden.

Mot förslaget att för dos kontrollen vid röntgenterapianläggning
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj:ts proposition nr 73 år 1958

arna inrätta en särskild sektion under den kliniskt-fysikaliska avdelningen

har kritik riktats i flera yttranden.

Sveriges sjukhus- och hälsofysikers förbund förklarar sig i detta hänseende

dela de invändningar, som gjorts av reservanten i kommittén.

Medicinska fakulteten i Göteborg kan i likhet med reservanten icke acceptera

kommitténs motiv för förslaget, nämligen att tillsynsmännen skulle

förmedla radiumhemmets kliniska erfarenheter till landsortssjukhusen, och

tillfogar, att just denna uppgift är föga lämpad för tillsynsmän utan medicinsk

utbildning.

Forskningsnämnden vid Konung Gustaf V:s jubileumsklinik understryker

liksom en rad andra remissorgan vikten av att den personal, som utför

fysikaliskt arbete för radiumhemmet, i instruktion knytes uteslutande till

detta arbete samt anför i anslutning härtill.

Nämnden föreslår, att man utbryter doskontrollsektionen och standardlaboratoriet

från den kliniskt radiofysiska avdelningen och lägger dem

under den av kommittén föreslagna från denna avdelning fristående mätavdelningen.

Denna ställes under ledning av en fysiker med erfarenhet inom

klinisk radiofysik. Härigenom skulle även ett annat önskemål tillgodoses,

nämligen att även mätavdelningens övriga arbete skulle komma att mera

direkt inriktas på metoder av betydelse för bedömandet av verkningarna

av strålningen på människor, vilket är av värde för utvecklingen av strålskyddsverksamhetens

mätmetoder.

Vad angår den vid radiofysiska institutionen bedrivna forskningen

har i remissyttrandena allmänt understrukits vikten av ökat stöd åt

denna.

Atomkommittén hävdar, att utom stöd åt forskningen genom utbyggnad

av radiofysiska institutionen och uppväxande liknande avdelningar eller

institutioner på andra håll ett utökat mera allmänt forskningsstöd måste

möjliggöras.

Institutionen för fysikalisk kemi vid tekniska högskolan i Stockholm

framhåller betydelsen av forskning i strålningskemi och radiobiologi samt

vikten av att statsmakterna direkt stöder för strålskyddet betydelsefull

forskning speciellt i de avseenden, som ligger vid sidan av atomkommitténs

verksamhet eller som mera av nödtvång inräknas i denna.

I fråga om den radiofysiska forskningen anser försvarsmedicinska

nämnden, att denna har ett sådant omfång och bedrives vid

så många forskningsinstitutioner inom landet, att den framtida verksamheten

vid radiofysiska institutionen i detta avseende liksom nu bör begränsas

till att gälla endast vissa av de problem, som har radiobiologisk

anknytning. Nämnden vill alltså för sin del ej tillstyrka någon avsevärd

utökning av det nuvarande arbetsområdet men däremot en intensifiering

av forskningen inom detsamma.

Samma uppfattning har medicinalstyrelsen.

Beträffande den radiobiologiska forskningen har i åt
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 73 ur 1938

skilliga remissyttranden påyrkats, att denna ges en friare ställning och

större resurser än kommittén föreslagit. I allmänhet har förordats att det

strålnings biologiska laboratoriet utbygges till en

fristående forskningsinstitution under en professor.

Så anför lärarkollegiet vid karolinska institutet.

Enligt lärarkollegiets mening är den radiobiologiska forskningen i vårt

land i hög grad eftersatt, och våra kunskaper på detta område är relativt

bristfälliga. Detta är så mycket mera beklagligt som i en framtid allt större

delar av befolkningen utsätts för risk att träffas av joniserande strålning.

Enligt kollegiets mening erfordras en betydligt kraftigare upprustning av

den radiobiologiska forskningen än den föreslagna, och från de synpunkter

som kollegiet företräder måste denna forskning anses minst lika viktig

som den radiofysiska. I stället för att förläggas till ett laboratorium under

radiofysiska institutionens chef bör det radiobiologiska laboratoriet utbyggas

till en egen fristående institution likvärdig med den radiofysiska

och ledd av en professor i radiobiologi. I detta sammanhang kan kollegiet

icke underlåta att påpeka det önskvärda i att vid atomreaktorerna i Stockholm

och Studsvik medicinsk-biologiska forskningsstationer inrättas för

bl. a. intimt samarbete med den föreslagna radiobiologiska institutionen.

Förslag i förevarande hänseende framföres vidare av medicinalstyrelsen,

de medicinska fakulteterna i Lund och Göteborg, lärarkollegierna vid tandlåkarhögskolorna,

direktionen för karolinska sjukhuset, medicinalstyrelsens

vetenskapliga råd i röntgendiagnostik och radioterapi, atomkommittén,

försvarets forskningsanstalt, försvarsmedicinska nämnden, medicinska och

naturvetenskapliga forskningsråden, forskningsnämnden vid Konung Gustaf

V:s jubileumsklinik, Svenska läkaresällskapet, Svenska radiologförbundet

och Sveriges sjukhus- och hälsofysikers förbund.

Vid ett bibehållande av det strålningsbiologiska laboratoriet ifrågasätter

direktionen för karolinska sjukhuset, om icke personalen vid laboratoriet

i sin helhet bör redovisas å karolinska institutets stat.

Betydelsen av utökad forskning på ifrågavarande o mråden

även vid övriga lärosäten understrykes av de medicinska

fakulteterna i Lund och Göteborg, lärarkollegiet vid tandläkarhögskolan

i Malmö, atomkommittén, medicinalstyrelsens vetenskapliga råd i

radioterapi och Sveriges sjukhus- och hälsofysikers förbund.

Förslaget att forskningen vid radiofysiska institutionen alltjämt

skall vara anknuten till karolinska institutet har godtagits

i samtliga remissyttranden.

Kommitténs förslag angående strålskyddsunde r visning har

i allmänhet tillstyrkts eller lämnats utan erinran i remissyttrandena. Så

framhåller försvarets forskningsanstalt angelägenheten av att personal utbildas

för strålskyddsverksamheten t. ex. vid sjukhus och atomenergianläggningar.

Även Landsorganisationen understryker kraftigt betydelsen av att instruktion

och utbildning meddelas arbetstagarna.

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj.ts proposition nr 73 är 1958

Naturvetenskapliga forskningsrådet konstaterar, att 59 av 70 av kommittén

redovisade strålskadefall återfinns bland sjukhuspersonal och drar härav

slutsatsen, att behovet av undervisning och upplysning bör tillgodoses bättre

för denna personal.

Svenska laboratorieläkarföreningen och Svenska läkaresällskapets sektion

för klinisk kemi noterar med tillfredsställelse förslaget till såväl obligatorisk

undervisning i strålskyddsteknik för vissa yrkesgrupper som anordnandet

av frivilliga kurser i mån av behov.

Enligt medicinalstyrelsens uppfattning bör den grundläggande utbildningen

i strålskyddsteknik för medicine studerande, blivande tandläkare,

sjuksköterskor och andra yrkeskategorier i enlighet med kommitténs förslag

ledas av kvalificerad personal inom tillsynsverksamheten.

Vad särskilt angår förslaget om utökad strålskyddsundervisning för blivande

läkare erinrar kanslern för rikets universitet om att detta förslag

var föremål för prövning redan i samband med propositionen nr

212/1954 angående reformering av läkarutbildningen och därvid icke vann

statsmakternas bifall.

Statskontoret anser sig i vart fall icke redan nu kunna tillstyrka förlängning

av undervisningstiden i fråga.

Lärarkollegiet vid karolinska institutet framhåller, att åtskilligt av vad

som upptagits i kommitténs förslag till kursplan meddelas de studerande

under kursen i medicinsk fysik och under den förberedande kursen i röntgendiagnostik

och anser det därför icke lämpligt att utöka undervisningen

utöver de timmar läkarutbildningskommittén föreslagit.

Enligt Svenska tandläkaresällskapet och Sveriges tandläkarförbund bör

undervisning i strålskydd för tandläkare och tandsköterskor

som hittills kunna anförtros vederbörande lärare i dental röntgendiagnostik

vid rikets tandläkarhögskolor. Att undervisningen om strålskydd och strålskador

på tandläkarhögskolorna är tillfyllest visar enligt organisationerna

icke minst det förhållandet, att under de sista tio åren intet känt strålskadefall

inträffat i odontologisk röntgenverksamhet.

Samma uppfattning har lärarkollegiet vid tandläkarhögskolan i Stockholm,

som framhåller, att i den nuvarande utbildningen i tandröntgendiagnostik

utrymme även lämnats åt meddelande av nödvändiga kunskaper om

strålskydd, att tandläkarorganisationerna anordnat »otaliga» fortbildningskurser

i röntgendiagnostik för äldre tandläkare samt att även i den utbildning

av tandsköterskor, som högskolan bedriver, obligatorisk undervisning

om strålskydd ingår.

Lärarkollegiet vid tandläkarhögskolan i Malmö tillstyrker däremot varmt

förslaget om utökad undervisning i strålskyddsfrågor för tandläkare och

framhåller, att en utvidgning och intensifiering av den vid högskolan härutinnan

bedrivna undervisningen torde motsvara utvecklingens krav. Även

4 — Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 sand. Nr 73

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj.ts proposition nr 73 år 1958

för tandsköterskor anser kollegiet en utökad undervisning i strålskyddsteknik

vara erforderlig.

Svensk sjuksköterskeförening understryker, att kunskapsfakta är av avgörande

betydelse för att röntgensköterskorna skall få gehör för

sina krav på att samtliga inom röntgenavdelningen arbetande iakttar skyddsföreskrifterna,

och anser därför att strålskyddsundervisningen för sju ksköterskor

skall göras obligatorisk.

Svenska laboratorieläkarföreningen och Svenska läkaresällskapets sektion

för klinisk kemi framhåller önskvärdheten av en obligatorisk fortsättningskurs

i strålskyddsteknik i utbildningsprogrammet för laboratoriesköterskor

och likställda vid isotoplaboratorier på sjukhus, på samma sätt

som kommittén föreslagit för blivande röntgensköterskor.

Tjänstemännens centralorganisation betonar, att frågan om utbildningsmöjligheterna

för sådana tekniker — och övrig personal — vilka har

att ta befattning med strålskyddsfrågor måste bli föremål för ingående

uppmärksamhet.

Den av kommittén föreslagna personalsammansättningen

vid radiofysiska institutionen har endast undantagsvis föranlett

erinringar i remissyttrandena.

Tjänstemännens centralorganisation och Civila statsförvaltningens tjänstemannaförbund

(OST) förutsätter, att organisationerna beredes tillfälle till

överläggningar rörande personalorganisationen innan definitiv ställning

tages till förslagen.

Statskontoret ifrågasätter, huruvida icke den föreslagna ökningen av

personalen kan i större mån än kommittén avsett ske successivt. Statskontoret

erinrar vidare om att ett genomförande av kommitténs förslag

bl. a. skulle komma att innebära, att en del av de befattningshavare, som

f. n. avlönas med forskningsmedel, i fortsättningen skulle erhålla lön ur

statliga avlöningsanslag, varvid de forskningsmedel, som nu används till

ifrågavarande befattningshavares avlöning, skulle bli frigjorda. Enligt statskontorets

mening bör undersökas i vad mån dessa medel kan utnyttjas för

andra ändamål.

I fråga om hälsokontrollen anser medicinalstyrelsen nödvändigt

med en heltidsanställd läkare, som kan ägna sig icke blott åt den medicinska

granskningen av strålskyddsärendena utan även åt medicinska problem

i allmänhet inom strålskyddsverksamheten samt följa utvecklingen

på området och bedriva egen forskning. Sverige är enligt styrelsen i hög

grad i behov av läkare som engagerar sig i strålskyddsarbetet.

Forskningsnämnden vid Konung Gustaf V:s jubileumsklinik framhåller,

att den personalförstärkning, som av kommittén föreslås för det fysikaliska

arbetet för radiumhemmet, är att betrakta såsom ett

absolut minimum för att detta arbete skall kunna förlöpa tillfredsstäl
-

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Maj:ts proposition nr 73 år 1958

lande. Redan nu förutses, att en ytterligare personalförstärkning på denna

avdelning inom kort blir nödvändig.

Föreståndaren för radiumhemmet professorn S. Hultberg och direktionen

för karolinska sjukhuset hemställer, att utöver de av kommittén föreslagna

nya tjänsterna en kanslibiträdestjänst inrättas vid radiumhemmets isotopavdelning.

Svenska läkaresällskapets sektion för klinisk kemi och Svenska laboratorieläkarföreningen

framhåller, att det för bedömning av riskerna av att

tillföra ett radioaktivt ämne till en levande organism erfordras kunskaper

av biokemisk natur, som motiverar inplacerandet av tillräcklig biokemisk

sakkunskap i den föreslagna isotopkontrollavdelningen.

Enligt läkaresällskapets mening kan berörda sakkunskap lämpligen vara

företrädd vid den föreslagna radiobiologiska institutionen och stå till den

centrala strålskyddsmyndighetens förfogande för erforderliga konsultationer.

I fråga om kompetenskraven för de olika tjänsterna vid radiofysiska

institutionen framhåller kollegicnämndcn vid tekniska högskolan

i Stockholm, att det framstår som synnerligen angeläget, att en riktig

avvägning kommer att ske mellan krav på fysikalisk, kemisk, fysikaliskkemisk,

kärnkemisk, biologisk och medicinsk kompetens. Det är emellertid

enligt nämnden icke möjligt att i detalj utläsa, hur kommittén avser de

olika högre befattningarnas utformning i detta avseende. I fråga om den

föreslagna tjänsten som förste strålskyddsinspektör vid isotopkontrollavdelningen

anser kollegienämnden, att teknologie licentiatexamen med

kärnkemisk inriktning skall anses vara likvärdig med filosofie licentiatexamen

i kemi.

Medicinska fakulteten i Göteborg och Sveriges sjukhus- och hälsofysikers

förbund finner det anmärkningsvärt, att betyg i radiofysik icke uppställes

som kompetenskrav eller ens betecknas som merit vid tjänstetillsättning

inom någon av radiofysiska institutionens verksamhetsgrenar. En sådan

åtgärd skulle enligt fakulteten öka elevtillströmningen.

Beträffande de av kommittén föreslagna lönegradsplaceringarna

och ersättningarna anför statens lönenämnd.

För avdelningsföreståndartjänsterna kan nämnden icke tillstyrka högre

placering än 26 lönegraden, d. v. s. den lönegrad, som tillämpas för universitetslaboratorerna.

Nämnden har uppmärksammat, att kommitténs förslag

i fråga om strålskyddsinspektörstjänsterna icke ger utrymme för 21 lönegraden,

som däremot avses skola tillämpas beträffande vissa fysikertjänsler.

Nämnden har dock ingen erinran i och för sig mot att strålskyddsinspektörerna

liksom för närvarande placeras i 23 lönegraden. Den föreslagna

fysikertjänsten i 24 lönegraden bör enligt nämndens mening erhålla

tjänstebenämningen byrådirektör och fysikertjänsterna i 23 och 21 lönegraderna

förste byråingenjör resp. byråingenjör. Löneställningen för föreslagna

tjänster som instrumentmakare, preparator, förste laboratoriebi
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

52 Kungl. Maj:ts proposition nr 73 år 1958

trade, laboratoriebiträde och tekniskt biträde torde böra bedömas i samråd

med 1956 års tekniska biträdesutredning. Samråd med nämnda utredning

torde även böra ske vid bedömandet av löneställningen för följande av

kommittén föreslagna tjänster, nämligen en ingenjör Ae 15 och en assistent

Ag 13 vid mätlaboratorierna samt en ingenjör Ae 17 vid verkstaden med

hänsyn till det nära samband, som finns mellan sistnämnda tjänster och

den tekniska biträdespersonalen. Arvodet till den mcdicinske experten bör

fastställas i anslutning till pågående arvodesreglering.

Vad kommittén i övrigt anfört och föreslagit i vad avser lönefrågor och

därmed sammanhängande spörsmål har icke föranlett någon erinran från

nämndens sida.

Två ledamöter av lönenämnden anser, att lönenämnden bort tillstyrka

föreslagen lönegrad Bo 1 för avdelningsföreståndarna av bl. a. följande skäl.

Ett genomförande av strålskyddskommitténs förslag till organisation

och personalstat skulle innebära bl. a. en väsentlig utvidgning av antalet

sluttjänster. Föreståndarnas självständighet och ansvar för forskningens

och den övriga verksamhetens ändamålsenliga inriktning inom resp. avdelning

kommer att avsevärt ökas i och med verksamhetens expansion.

Med hänsyn härtill ävensom till de höga kompetenskrav som uppställes

för tjänsterna samt vikten av att inom detta område kunna förvärva och

kvarhålla kvalificerade specialister i ledande ställning, måste strålskyddskommitténs

förslag till lönegradsplacering anses väl motiverat. Fn jämförelse

med avdelningsföreståndarna vid statens institut för folkhälsan,

som är placerade i lönegrad B 3, synes motivera nu ifrågavarande befattningars

inplacering i B 1.

Statskontoret anser sig, under erinran om att tjänsterna som avdelningsföreståndare

vid institutionen höjdes i lönegradshänseende så relativt nyligen

som vid 1952 års riksdag, icke kunna stödja förslaget om uppflyttning

av tjänsterna. Ämbetsverket anför vidare.

Ej heller kan statskontoret biträda förslaget till lönegradsplacering av

assistenterna. Enligt ämbetsverkets mening bör i överensstämmelse med

numera tillämpad praxis assistenter med gymnasieingenjörsutbildning vid

anställningen inplaceras i lönegrad 10. Efter ett års tjänst torde uppflyttning

kunna ske i lönegrad 12 och efter ytterligare ett år i lönegrad 13.

För ingenjörer med institutsutbildning tillämpas en lönegradsserie omfattande

lönegraderna 9—10—12. Statskontoret kan därför icke tillstyrka,

att för assistenterna avses ordinarie tjänster i 15 och 17 lönegraderna.

Vidare avstyrker statskontoret den föreslagna lönegradsuppflyttningen

av instrumentmakaren på verkstaden.

Statskontoret ifrågasätter, om icke arvodet till den medicinske experten

bör kunna bestämmas till 15 000 kronor.

Vad slutligen angår den av kommittén föreslagna benämningen fysiker

för befattningshavare i lönegraderna 24, 23 och 21 föreslår statskontoret,

att befattningen i lönegrad 24 i stället benämnes biträdande avdelningsföreståndare

samt att, därest icke annan redan existerande tjänstebenämning

lämpligen kan ifrågakomma för övriga ifrågavarande befattningar,

dessa uppföres under beteckningen förste fysiker.

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj:ts proposition nr 73 år 1958

Naturvetenskapliga forskningsrådet anser i likhet med reservanten i kommittén,

att högre lön än för förste assistent är nödvändig, om den föreslagna

biologiske medarbetaren å strålningsbiologiska laboratoriet skall ha

fil. lic.-examen i zoologi eller kemi.

OST yttrar.

OST ansluter sig till den av kommittén föreslagna befordringsgången för

assistenttjänsterna men anser angeläget, att befordran efter tre år sker till

lönegrad Ae 15. En sådan löneställning skulle bättre överensstämma med

den för liknande befattningshavare såväl inom den offentliga som privata

sektorn.

CST tillstyrker, att en av assistenttjänsterna på röntgenkontrollavdelningen

inrättas som ordinarie, men yrkar, att den inplaceras i lönegrad

19 med hänsyn till svårigheterna att rekrytera personer med praktisk erfarenhet

av strålskyddskontroll.

De arbetsuppgifter, som redovisats skola åvila assistenterna på hälsokontrollavdelningen,

synes vara så kvalificerade och därjämte av stor betydelse

för avdelningens fortsatta arbete, att dessa tjänster bör uppflyttas

till lönegrad Ag 13.

För att underlätta rekryteringen och bibehålla dugliga befattningshavare

har föreslagits, att två av de fyra assistenterna vid kliniskt-fysikaliska

sektionen inrättas såsom ordinarie i lönegraderna 17 och 15. Med hänsyn

till de alldeles speciella arbetsuppgifter det här gäller synes skäl föreligga

för att dessa tjänster uppflyttas till Ao 19 resp. Ao 17.

Med hänsyn till det avsevärda utrednings- och utvecklingsarbete, som

under många år kommer att åvila mätlaboratoriets föreståndare, synes

angeläget, att de båda assistenttjänsterna inplaceras i lönegraderna Ae 17

resp. Ae 15.

CST finner ej skäl föreligga att redan nu taga definitiv ställning till

föreslagna lönegradsplaceringar för laboratoriebiträden utan förutsätter,

att dessa kommer att bli föremål för förhandlingar, innan de slutgiltigt

fastställes.

Under alla förhållanden bör lönesättningen prövas av 1956 års tekniska

biträdesutredning.

Det synes anmärkningsvärt, alt kommittén föreslagit inrättande av en

laboratoriebiträdestjänst i Ae 5 vid den kliniskt-fysikaliska sektionen. CST

anser angeläget, att denna tjänst i första hand uppflyttas till lönegrad 7.

De arbetsuppgifter, som redan nu åvilar preparatorn, är av den art, att

de närmast motsvarar dem som åvilar laboratorieassistenter inom andra

vetenskapliga institutioner. Av denna anledning yrkas, att preparatorstjänsten

ersättes med en tjänst som laboratorieassistent i 12 lönegraden.

CST finner det mindre tillfredsställande, att redogöraren jämväl skall

tjänstgöra som institutionens registrator. De av kommittén uppdragna riktlinjerna

för det kamerala arbetet, synes motivera, att registratorsgöromålen

överföres till annan befattningshavare inom kansliet. Med hänsyn härtill

föreslår CST, att redogörartjänsten omändras till en kassörstjänst och då

placeras i 13 lönegraden.

På grund av svårigheterna att rekrytera kvalificerad personal till tjänster

i befordringsgången och med hänsyn til! institutionens kvalificerade

arbetsuppgifter bör en av skriv- och kontorsbiträdestjänsterna utbytas mot

en kanslibi trädest j än st.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 73 år 1958

CST yrkar, att ingenjörstjansten i lönegrad Ae 17 vid verkstaden uppflyttas

i Ae 19. Som skäl härför åberopas bl. a. att den tjänsteman, som

nu uppehåller befattningen, avlönas med ett arvode motsvarande 18 lönegraden.

Då de föreslagna tjänsterna som instrumentmakare synes motsvara dem

på karolinska institutet föreslås, att tjänsterna uppflyttas till lönegraderna

11 resp. 12.

I förslaget har vissa tjänster inrättats som Ag-tjänster. Några bärande

skäl för att så skett — med undantag av assistentljänsterna å hälsokontrollavdelningen

— har ej förebragts. CST anser angeläget, att samtliga

de föreslagna Ag-tjänsterna inrättas som extra ordinarie.

Departementschefen

Under de sjutton år, som förflutit sedan radiofysiska institutionen vid

karolinska sjukhuset erhöll sin nuvarande organisation, har en utomordentligt

snabb och betydelsefull utveckling ägt rum inom dess verksamhetsområde.

Ännu i början av 1940-talet var den medicinska användningen av

joniserande strålning den helt dominerande, och den forskning och strålskyddsverksamhet,

som utvecklats på området låg därför starkt koncentrerad

inom den medicinska radiofysiken. Sedan dess har icke endast användningsområdet

för joniserande strålning vidgats avsevärt, utan även nya

strålkällor och allt större strålmängder har tagits i anspråk. Särskilt har

den revolutionerande utvecklingen på atomenergiområdet — samtidigt

som denna aktualiserat nya betydelsefulla forskningsuppgifter och svårbemästrade

strålskyddsproblem — öppnat möjligheter att till relativt blygsamma

kostnader producera radioaktiva ämnen i stor skala, vilket bl. a.

haft till resultat, att den joniserande strålningen i stegrad takt kunnat tagas

i anspråk för vitt skilda ändamål inom industri och teknik.

Genom den ökande användningen av joniserande strålning har de med

strålningen förenade skadeverkningarna och den skyddsverksamhet som

strålriskerna nödvändiggör i allt högre grad blivit föremål för allmän uppmärksamhet.

Ett uttryck härför är i vårt land det förslag till ny strålskyddslagstiftning,

som förelagts årets riksdag (prop. nr 29) och som syftar till

att tillgodose de nya kontrollbehov som utvecklingen medfört och att anpassa

strålskyddsverksamheten efter de varierande strålriskerna i dagens

läge.

Kännedomen om den joniserande strålningens natur och skadeverkningar

är emellertid alltjämt i betydelsefulla hänseenden ofullständig. Över

hela världen bedrivs f. n. ett intensivt forskningsarbete i syfte att lösa dessa

problem, som har vital betydelse för den fortsatta utvecklingen på området.

Under lång tid framåt kan förutses att den praktiska tillämpningen såväl

inom strålskyddsverksamheten som inom den medicinska radiofysiken

kommer att vara beroende av den radiofysiska och radiobiologiska forsk
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 73 år W58 55

ningen och att en ständig anpassning måste ske till de nya rön som framkommer.

Det torde ligga i öppen dag, att den starka expansionen på förevarande

område, som inneburit både en kraftig ansvällning av radiofysiska institutionens

arbetsuppgifter, särskilt inom tillsynsverksamheten, och en delvis

ny inriktning av de olika verksamhetsgrenarnas arbete, medfört svårigheter

för institutionen att bemästra sina uppgifter. En förstärkning av dess

organisation är redan av denna anledning starkt påkallad. Härtill kommer

emellertid, att den föreslagna strålskyddslagstiftningen pålägger den framtida

strålskyddsmyndigheten nya och utvidgade tillsynsuppgifter, som nödvändiggör

en mera allmän översyn av den nuvarande organisationen.

I propositionen nr 29 har ställning tagits endast till det beslutande strålskyddsorganets

organisation. I detta hänseende har föreslagits att inom

medicinalstyrelsen inrättas en strålskyddsnämnd, sammansatt av sakkunniga

företrädare för de av strålskyddsfrågorna berörda områdena och med

möjlighet att vid behov tillkalla särskilda sakkunniga. Strålskyddsnämnden

har vidare föreslagits få samma ställning som medicinalstyrelsens övriga

nämnder.

Innan jag går närmare in på frågan om strålskyddnämndens funktioner

och sammansättning, anser jag mig böra upptaga spörsmålet, hur organisationen

för radiofysiska institutionens nuvarande arbetsuppgifter bör

utformas.

Enligt strålskyddskommitténs förslag skall radiofysiska institutionen

även i framtiden bibehållas för sina hittillsvarande funktioner inom radiofysisk

och radiobiologisk forskning, strålskyddskontroll samt fysikaliskt

sjukvårdsarbete för radiumhemmet. Till stöd härför har kommittén främst

åberopat, att de olika verksamhetsgrenarna står i starkt beroende av varandra

och i stor utsträckning använder sig av samma instrumentutrustning,

mätapparatur etc. samt att någon skarp gräns mellan forskning och

löpande verksamhet på detta område icke kan dragas.

Kommitténs förslag i denna del har icke varit enhälligt. En reservant

inom kommittén har sålunda funnit erfarenheterna av den hittillsvarande

samorganisationen motivera, att samtliga de tre verksamhetsgrenarna lösbrytes

från varandra och organiseras såsom skilda enheter. Särskilt befaras

att en fortsatt tillväxt av arbetsuppgifterna inom tillsynsverksamheten skall

inverka menligt på forskningens och det kliniska sjukvårdsarbetets utvecklingsmöjligheter

och att institutionsföreståndaren genom sin befattning med

tillsynsärendena i växande omfattning skall komma att tagas i anspråk för

rutinarbete.

Vid remissbehandlingen har starkt delade meningar framförts i organisationsfrågan.

En majoritet bland remissorganen har emellertid förordat, att

strålskyddsverksamheten i en eller annan form utbrytcs ur radiofysiska

institutionen och organiseras som ett självständigt organ. Förslag har även

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 73 år 1958

framförts om att den kliniska radiofysiken skall erhålla sin egen organisation.

Allmänt har å andra sidan understrukits vikten av ett intimt samarbete

mellan forskning och löpande verksamhet på området.

För egen del har jag vid bedömningen av dessa frågor kommit till följande

slutsatser. I det starkt expansiva skede, vari de radiofysiska och radiobiologiska

vetenskaperna befinner sig, och mot bakgrunden av de för både

individens och folkets hälsa betydelsefulla problem, som den stegrade användningen

av joniserande strålning på skilda områden aktualiserat, anser

jag det uppenbart, att en intim kontakt mellan forskningen och den löpande

verksamheten måste upprätthållas i varje fall under de närmaste åren.

Denna samverkan skall komma till uttryck icke endast i att forskningssidan

ständigt håller sina rön och erfarenheter tillgängliga för den löpande

verksamheten utan även i att den inom ramen för sina resurser självmant

eller på begäran upptager och söker lösa sådana forskningsuppgifter som är

av betydelse för strålskyddsverksamheten eller den kliniska sjukvårdslysiken.

Självfallet kan en sådan samverkan i praktiken lättast åvägabringas,

om de olika verksamhetsgrenarna är förenade i en organisation

under gemensam ledning.

Erfarenheterna av den nuvarande samorganisationen har emellertid givit

vid handen, att den fortlöpande ansvällningen av rutinmässiga arbetsuppgifter

inom tillsynsverksamheten tagit radiofysiska institutionens totala

personalresurser i anspråk i sådan omfattning, att övriga uppgifter blivit

eftersatta. Vid remissbehandlingen av kommitténs betänkande har farhågor

uttalats för att detta skall bli fallet även i fortsättningen, om strålskyddsverksamheten

kvarligger vid institutionen. Vid en organisation för

de olika verksamhetsgrenarna i enlighet med kommittéförslaget synes mig

dessa farhågor i viss mån berättigade. Förslaget innebär nämligen icke, att

en klar gräns dragés mellan de olika avdelningarnas arbetsområden. Tillsynsuppgifter

har sålunda lagts både på forskningssidan, i det professorn

i radiofysik förutsatts skola leda och förestå den löpande tillsynsverksamheten,

och på den kliniska radiofysiken, i det den för sjukvårdsarbetet vid

radiumhemmet föreslagna kliniskt-fysikaliska avdelningen förutsatts skola

övervaka och i vissa fall utöva doseringskontrollarbetet vid landets röntgenbehandlingsanläggningar.

Naturligtvis kan det, såsom strålskyddskommittén framhållit, vara vanskligt

att i praktiken draga en skarp gräns mellan forskning och löpande

strålskyddskontroll. Ett visst särhållande av de olika verksamhetsgrenarnas

arbetsområden synes mig emellertid ofrånkomligt, vilken organisationsform

som än väljes. I själva verket kan man enligt min uppfattning

genom relativt små förändringar i kommitténs organisationsförslag vinna

erforderliga garantier för att verksamhetsgrenarna skall bli i stånd att

hävda sin självständighet och sina intressen utan förfång för varandra

och utan att den eftersträvade samordningen mellan verksamhetsgrenarna

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Maj:ts proposition nr 73 år 7958

i stort behöver uppgivas. Förutsättningen härför är emellertid enligt min

mening, att man mera systematiskt än vad kommittén föreslagit förlägger

de olika funktionerna till skilda enheter inom organisationen. För den fria

forskningens del innebär detta, att professorn i radiofysik skulle befrias

från ansvaret för den löpande strålskyddsverksamheten och i största möjliga

utsträckning avlastas från därmed sammanhängande administrativt

arbete. Den av kommittén föreslagna kliniskt-fysikaliska avdelningen skulle

helt reserveras för arbetet för radiumhemmet, och tillsynsavdelningarna

skulle direkt under strålskyddsnämnden svara för alla uppgifter inom

strålskyddsverksamheten, inberäknat doseringskontrollen.

En lösning av organisationsfrågan i överensstämmelse med vad jag här

skisserat skulle innebära, att radiofysiska institutionen i princip bibehölle

den ställning den f. n. intar. I nuvarande progressiva utvecklingsskede och

så länge säkra hållpunkter saknas för att bedöma behovet av central strålskyddskontroll

på längre sikt, finns det enligt min mening anledning att

iakttaga viss försiktighet i fråga om att vidtaga organisatoriska förändringar

på detta område. Det är t. ex. icke uteslutet, att tillsynsverksamheten i framtiden

kan taga sådana proportioner, att en decentralisering av verksamheten

efter mönster av den allmänna arbetarskyddstillsynen blir nödvändig.

Röster härför har höjts redan vid remissbehandlingen av strålskyddskommitténs

betänkande. Ehuru jag själv anser, att en sådan åtgärd i dagens

läge icke bör övervägas, menar jag, att tillskapandet nu av ett fristående

centralt tillsynsorgan skulle kunna försvåra en framtida decentralisering.

På grund av vad jag sålunda anfört och efter ingående övervägande av de

synpunkter på frågan som framlagts av kommittén och remissorganen har

jag kommit till den uppfattningen, att radiofysiska institutionen bör bibehållas

som ett organ för fri forskning, sjukvårdsfysik och strålskyddsverksamhet

men att dessa tre verksamhetsgrenar såvitt möjligt bör organiseras

på sinsemellan självständiga avdelningar, var och en med personal för sina

speciella uppgifter, men med möjligheter till inbördes samarbete och utbyte

av erfarenheter. Institutionens föreståndare bör vara administrativ chef för

institutionen i dess helhet men bör i möjligaste mån avlastas löpande administrativt

arbete.

Vad härefter angår organisationen för de skilda verksamhetsgrenarna

vill jag här först beröra strålskyddsorganisationen och därvid till eu början

närmare redogöra för mina förslag i fråga om det beslutande strålskyddsorganet,

vilket bör benämnas medicinalstyrelsens strålskyddsnämnd. Nämndens

verksamhet bör stå under medicinalstyrelsens överinseende, men liksom

styrelsens övriga nämnder bör strålskyddsnämnden äga att självständigt

fatta beslut å styrelsens vägnar.

I fråga om strålskyddsnämndens befattning med strålskyddsfrågorna kan

jag i huvudsak ansluta mig till vad kommittén föreslagit och som innebär,

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Mnj:ts propositions nr 73 år 1958

att nämnden vid sidan av sin uppgift att leda och angiva riktlinjerna för den

framtida tillsynsverksamheten samt fatta beslut i löpande tillsynsärenden

skall tjänstgöra som ett centralt samordnande organ för olika strålskyddsintressen

även utanför strålskyddslagens tillämpningsområde.

Härutöver föreslår jag emellertid i motsats till kommittén, att strålskyddsnämnden

skall fungera som administrativ styrelse för de delar av radiofysiska

institutionen, som icke i enlighet med vad jag i det följande förordar

skall lyda under karolinska institutet. Mitt förslag härutinnan föranledes av

att ett organ av den typ som institutionen representerar enligt min mening

icke är lämpat att i administrativt hänseende erhålla ställningen som självständig

myndighet. Strålskyddsnämnden bör också, om den får en sammansättning

som tar tillbörlig hänsyn även till dess administrativa funktioner,

genom sin överblick över fackområdet och sin kontakt med den

löpande verksamheten vid institutionen vara väl skickad att fungera som

styrelse för denna.

Såsom inledningsvis berörts skulle enligt strålskyddskommitténs förslag i

strålskyddsnämnden ingå fem ledamöter, nämligen — förutom föreståndaren

för radiofysiska institutionen såsom självskriven ledamot — en ordförande,

en medicinsk expert, en arbetarskyddsexpert och en expert inom

kärnfysik eller kärnkemi. De icke självskrivna nämndledamöterna skulle

utses av Kungl. Maj :t efter förslag av vederbörande myndigheter. Vid remissbehandlingen

har från skilda håll påyrkats, att nämnden skulle kompletteras

med företrädare även från en råd andra fackområden. För egen

del anser jag det icke möjligt att sammansätta nämnden av sakkunskap

från de många speciella intresseområden som berörs av strålskyddsfrågorna.

Det bör i stället såsom kommittén förordat få ankomma på strålskyddsnämnden

att i mån av behov tillkalla experter vid handläggningen av

sådana ärenden, där mera speciell sakkunskap erfordras eller där särskilda

fackintressen berörs. Dock anser jag, att en radiobiolog bör ingå som ledamot

i nämnden. Enär strålskyddsnämnden såsom nyss anförts även skall vara

administrativ styrelse för radiofysiska institutionen, anser jag det erforderligt,

att nämnden härutöver förstärkes med en administrativ expert. Eljest

har jag i huvudsak icke funnit anledning till erinran mot kommitténs förslag

rörande nämndens sammansättning och ordningen för dess tillsättande. I

likhet med kommittén förordar jag, att föreståndaren för radiofysiska institutionen

skall vara självskriven ledamot i nämnden. Därest medicinalstyrelsen

icke på annat sätt blir direkt representerad i nämnden, bör en

företrädare för styrelsen beredas tillfälle att deltaga i nämndens arbete.

Nämnden skall sålunda enligt mitt förslag bestå av sju ledamöter. Det

synes mig emellertid icke nödvändigt, att samtliga nämndledamöter deltager

i handläggningen av alla ärenden. Särskilt vid behandlingen av löpande

administrativa ärenden torde fackrepresentanternas närvaro som regel icke

vara påkallad. Ett arbetsutskott inom strålskyddsnämnden bör kunna tillskapas

för sådana uppgifter.

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungl. Maj:ts propositions nr 7,1 år 1958

Strålskyddskommittén har föreslagit, att avgörandet i rutinmässiga strålskyddsärenden,

som icke av särskilda skäl fordrar bedömning av den speciella

expertisen i strålskyddsnämnden, skall delegeras på föreståndaren

för radiofysiska institutionen och i mindre viktiga frågor på tillsynsavdelningarnas

föreståndare. Vid remissen till lagrådet av förslaget till strålskyddslag

har bestämt understrukits, att möjlighet till delegation av beslutanderätten

i rutinfrågor på tillsynsorganet eller dess befattningshavare

måste finnas. Jag delar helt denna uppfattning men förordar under erinran

om vad jag tidigare anfört rörande angelägenheten av att institutionsföreståndaren

befrias från ansvaret för den löpande strålskyddsverksamheten,

att sådan delegation i första hand skall ske till avdelningsföreståndarna eller,

om så bedömes lämpligt, till de mera kvalificerade tillsynsmännen i övrigt.

Deras befogenheter härutinnan bör fastställas i instruktion.

Enligt strålskyddskommitténs förslag skall strålskyddsnämnden icke

erhålla eget kansli utan i detta hänseende återfalla på radiofysiska institutionen.

Den omständigheten att nämnden nu föreslås skola ställas under

medicinalstyrelsens överinseende synes mig icke giva anledning till ett annat

ställningstagande härutinnan. Praktiska fördelar bör nämligen vinnas

genom att anknyta det administrativa arbetet till institutionen, i det

strålskyddsnämnden härvid får omedelbar tillgång till de för tillsynsverksamheten

erforderliga kartoteken och ett skriftligt remissförfarande mellan

nämnden och institutionen kan undvikas.

Kommittén har föreslagit, att för en enhetlig bedömning av säkerhetsfrågorna

vid prövning av tillstånd till arbete med atomreaktorer och andra

anläggningar på atomenergiområdet skall tillsättas en särskild reaktorsäkerhetskommitté,

vars ledamöter skulle utses av Kungl. Maj :t i varje

särskilt fall. Vid remissbehandlingen har från några håll uttalats önskemål

om att ett mera permanent organ för dessa viktiga frågor tillskapas.

Vidare har upplysts, att delegationen för atomenergifrågor numera tillsatt

en särskild reaktorförläggningskommitté med uppgift att handlägga bl. a.

ifrågavarande säkerhetsfrågor. Då delegationen såsom framgår av propositionen

nr 176/1956 (s. 43) förutsatts skola närmare utreda dessa spörsmål

och därefter torde komma att avgiva de förslag i ämnet, som påkallas

av utvecklingen på området, har jag icke funnit anledning att här närmare

diskutera strålskyddskommitténs förslag. I likhet med kommittén vill jag

endast understryka, att kvalificerad strålskyddsexpertis bör vara representerad

i reaktorsäkerhetsorganet.

Beträffande radiofysiska institutionens arbetsuppgifter och organisation

för strålskyddsverksamheten har strålskyddskommittén framhållit,

att institutionen vid sidan av sina löpande tillsynsuppgifter enligt strålskyddslagen

måste bedriva andra former av strålskyddsarbete, varvid hl. a.

nämnts viss löpande övervakning av strålningen från marken samt före
-

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 73 är 1958

komsten av radioaktivitet i mark, luft och vatten, fastställande av tillåtna

strålintensiteter och stråldoser samt utredningar rörande strålskaderisker

och andra mera forskningsbetonade undersökningar, vilkas resultat skall

ligga till grund för det praktiska tillsynsarbetet. Vidare förutsätter kommittén,

att institutionen liksom hittills skall verkställa utredningar i av

strålskyddslagen ej berörda strålskyddsärenden, bl. a. angående förlängd

semester för personer i radiologiskt arbete, samt handha vissa mera servicebetonade

uppgifter.

För strålskyddsverksamheten föreslår kommittén, att institutionen organiseras

på tre avdelningar, nämligen en röntgenkontrollavdelning — huvudsakligen

motsvarande de nuvarande avdelningarna A och B •— för tillsyn

över röntgenarbete, en isotopkontrollavdelning — motsvarande den nuvarande

avdelningen C — för kontroll av arbete med och förvaring av radioaktiva

ämnen samt kärnfysikaliskt arbete ävensom en hälsokontrollavdelning

— motsvarande det nuvarande blodlaboratoriet.

Mot de föreslagna arbetsuppgifternas omfattning har några erinringar

icke framställts i remissyttrandena. I huvudsak kan jag också för egen

del biträda vad kommittén anfört. Mot bakgrunden av vad jag i det föregående

uttalat om särhållandet av de olika verksamhetsgrenarna vid institutionen

vill jag i detta sammanhang framhålla, att det icke är min avsikt

att tillsynsavdelningarna uteslutande skall ägna sig åt rent rutinmässiga

tillsynsuppgifter. Tvärtom vill jag understryka nödvändigheten av att även

visst mera forskningsbetonat arbete rymmes inom ramen för strålskyddsverksamheten.

Det rör sig här emellertid enbart om tillämpad forskning,

syftande till att utveckla mätmetoder för tillsynsarbetet och konstruera

härför lämpliga instrument, klarlägga skaderisker och tillåtliga stråldoser

samt överhuvudtaget frambringa erforderligt material för strålskyddsnämndens

ställningstaganden i strålskyddsärendena. Jag förutsätter, att

avdelningsföreståndarna genom av mig i det följande föreslagna personalförstärkningar

i större utsträckning än hittills skall beredas tillfälle att

syssla med dylika uppgifter.

Med hänsyn till de risker för vårt folk, icke minst ur genetisk synpunkt,

som kan vara förenade med en höjning av den allmänna strålningsnivån,

anser jag en löpande registrering av radioaktiviteten i mark, luft och

vatten vara en viktig uppgift inom strålskyddsverksamheten. Ett mindre

antal mätstationer för sådant ändamål har genom radiofysiska institutionens

försorg redan upprättats i landet. Jag vill i detta sammanhang nämna,

att institutionens föreståndare nyligen framlagt förslag om att medel anvisas

för upprättande av ett väsentligt tätare nät av dylika mätstationer än

det befintliga. Ehuru det förefaller som om ett ökat antal stationer för registrering

av joniserande strålning och radioaktivt stoft bör komma till

stånd, är jag likväl f. n. icke beredd att taga ställning till förslaget härom.

Det torde böra ankomma på strålskyddsnämnden såsom samordnande or
-

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Kungl. Mcij:ts proposition nr 73 år 1958

gan för olika beredskapsåtgärder på strålskyddsområdet att överväga frågan

ytterligare samt härvid undersöka bl. a. hur olika intressen på området

kan samordnas och hur tätt mätstationerna bör ligga.

Förslaget rörande radiofysiska institutionens organisation för strålskyddsverksamheten

kan jag i huvudsak godtaga. Jag förordar sålunda, att tillsynen

fördelas på två tillsynsavdelningar och en hälsokontrollavdelning i

enlighet med förslaget. För tillsynsavdelningarna föreslår jag benämningarna

röntgenkontrollavdelningen resp. kärnfysikaliska avdelningen, den senare

benämningen för att undvika förväxling med radiumhemmets isotopavdelning.

I överensstämmelse med min förut tillkännagivna principiella

uppfattning i organisationsfrågan kan jag emellertid icke biträda förslaget,

att en särskild sektion för doseringskontroll förlägges under den avdelning

som föreslås svara för den kliniska fysiken vid radiumhemmet. I likhet med

reservanten i kommittén och flera remissinstanser betvivlar jag, att de radioterapeutiska

avdelningarna ute i landet genom ett sådant arrangemang

skulle tillföras några kliniska erfarenheter av betydelse från radiumhemmet.

Främst dikteras min inställning emellertid av att de fysiker, som arbetar

för sjukvården vid radiumhemmet, måste odelat få ägna sig åt sina krävande

uppgifter. Eftersom doseringskontrollen naturligen hör hemma inom

tillsynsverksamheten och torde kunna bedrivas mest rationellt, om den utövas

i samband med besiktningarna av röntgenanläggningarna, förordar

jag, att doseringskontrollen förlägges till röntgenkontrollavdelningen. Härvid

kan övervägas att ställa det s. k. standardlaboratoriet under sistnämnda

avdelnings ledning, men det skall självfallet liksom övriga gemensamma

organ stå till samtliga avdelningars förfogande i mån av behov.

I detta sammanhang vill jag framhålla, att om en organisation med sjukhusfysiker

vid lasaretten utbygges genom huvudmännens försorg, det bör

bli möjligt att avlasta radiofysiska institutionen vissa löpande tillsynsuppgifter,

bl. a. beträffande doseringskontrollen.

Av vad jag nyss anfört torde framgå, att jag delar kommitténs uppfattning,

att en särskild kliniskt-fysikalisk avdelning bör inrättas för ladiofysiska

institutionens arbete för sjukvården vid radiumhemmet. Då det

fysikaliska arbetet vid radiumhemmets isotopavdelning i princip är av

samma karaktär som övrigt fysikaliskt arbete för sjukvården och redan

f. n. delvis står under institutionens tillsyn och ledning, har jag intet att

erinra mot förslaget att även detta arbete organisatoriskt inordnas i den

kliniskt-fysikaliska avdelningen.

I fråga om sjukvårdsfysikens inriktning och sättet för dess bedrivande

ligger det i sakens natur, att arbetet måste smidigt anpassas efter sjukvårdens

krav och att fysikerna måste intimt samarbeta med läkarna vid

radiumhemmet. Till betydande del måste arbetet även lokalt förläggas till

radiumhemmet. Det är därför av största betydelse, att en nära kontakt

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj.ts proposition nr 73 år 1958

hålles mellan strålskyddsnämnden såsom administrativ styrelse för den

kliniskt-fysikaliska avdelningen och direktionen för karolinska sjukhuset

såsom ansvarig för sjukvården vid radiumhemmet. Formerna härför och

för hur sjukvårdens intressen skall tillgodoses i frågor som rör den kliniska

radiofysiken torde närmare få regleras i administrativ ordning.

Någon ändring i de nuvarande formerna för samarbetet mellan fysikerna

och läkarna, som i hög grad synes ha bidragit till den gynnsamma utvecklingen

av behandlingsresultaten vid radiumhemmet, bör nu icke eftersträvas.

Radiofysiska institutionens ställning och funktioner i dess egenskap av

fri vetenskaplig institution under karolinska institutet bör i förevarande

sammanhang icke upptagas till mera ingående behandling. Jag vill emellertid

här ånyo betona, att utvecklingen inom användningsområdet för joniserande

strålning sannolikt under lång tid framåt kommer att ställa strålskyddsverksamheten

och den kliniska radiofysiken inför problem, vilkas

lösande måste bli en uppgift för den fria forskningen inom radiofysik och

radiobiologi samt att forskningen vid radiofysiska institutionen på grund

av samorganisationen med nämnda verksamhetsgrenar bör ägna speciellt

intresse åt dessa spörsmål.

Som ett uttryck för denna uppfattning kan ses kommitténs förslag, att

i direkt anknytning till den radiofysiska forskningen vid institutionen skall

inrättas ett mätlaboratorium för bl. a. undersökningar av radioaktivitet i

luft, vätskor och fasta kroppar. Sådana undersökningar har på senare år

i viss omfattning bedrivits vid institutionen med anlitande av forskningsanslag

från atomkommittén. Med hänsyn till undersökningarnas betydelse

även för strålskyddsverksamheten synes en fastare organisation för denna

mätverksamhet i och för sig önskvärd. Då jag emellertid under hand erfarit

att atomkommiltén förklarat sig villig att svara för kostnaderna för mätverksamheten

för budgetåret 1958/59, anser jag mig icke nu böra taga

ställning till kommitténs förslag i denna del.

För den radiobiologiska forskningens del har strålskyddskommittén icke

föreslagit annan ändring än att den nuvarande laboraturen i radiobiologi,

vars innehavare förestår det strålningsbiologiska laboratoriet vid radiofysiska

institutionen, och en föreslagen förste assistenttjänst vid nämnda

laboratorium överföres till karolinska institutets stat. Såväl reservanten i

kommittén som ett betydande antal remissorgan har här velat gå längre

än kommittén och föreslagit organiserandet av en fristående radiobiologisk

institution vid karolinska institutet under en professor. Detta spörsmål

liksom frågan om utökad forskning på ifrågavarande områden vid andra

lärosäten torde böra prövas inom ecklesiastikdepartementet. Efter samråd

med chefen för nämnda departement förordar jag emellertid, att det strålningsbiologiska

laboratoriet redan fr. o. in. nästa budgetår i sin helhet

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 73 år 1058 63

överföres till karolinska institutets stat. Lokalt torde det tills vidare liksom

hittills få vara anknutet till radiofysiska institutionen.

Vad strålskyddskommittén anfört i fråga om behovet av undervisning i

strålskyddsteknik för arbetstagare i radiologiskt arbete kan jag i huvudsak

biträda. Frågan om undervisningens omfattning för läkare och tandläkare

bör icke behandlas i förevarande sammanhang. För sjuksköterskornas

del finner jag det angeläget, att en undervisning av den omfattning

kommittén förordat allmänt införes vid sjuksköterskeskolorna. Vidare anser

jag i likhet med kommittén önskvärt, att i specialutbildningen för röntgensköterskor

inrymmes en fortbildningskurs i strålskyddsteknik. Denna fråga

bör beaktas vid den översyn av specialutbildningen för sjuksköterskor, som

enligt min mening bör komma till stånd. Det torde få ankomma på strålskyddsnänmden

att överväga utbildningsbehovet för olika personalkategorier,

som ej i sin yrkesutbildning erhållit undervisning rörande strålskydd,

och själv taga initiativ till att utbildningskurser i ämnet anordnas

i mån av behov. Vid dessa kurser samt i den mån det är möjligt även vid

strålskyddsundervisningen i övrigt bör det åligga tillsynsavdeiningarnas personal

att lämna sin medverkan. Självfallet bör det bli till gagn för strålskyddsverksamheten,

om tillsynsmännen härjämte i samband med besiktningsbesöken

vid de radiologiska anläggningarna bedriver viss upplysningsoch

instruktionsverksamhet bland de anställda. Jag vill emellertid betona,

att ansvaret för personalens instruktion i första hand skall åligga varje

anläggnings föreståndare och att tillsynsmännens befattning härmed icke

får taga sådan omfattning, att tillsynsarbetets planmässiga bedrivande

äventyras.

I fråga om personalorganisationen vid radiofysiska institutionen innebär

kommitténs förslag en utökning med ett tjugutal tjänster i förhållande

ti!! vad som gäller för budgetåret 1957/58. Härvid är emellertid att märka,

att ett tiotal nya tjänster, som likaledes omfattas av kommitténs förslag,

inrättats redan fr. o. in. innevarande budgetår.

Naturligtvis medför den föreslagna personalökningen — innebärande

mera än en fördubbling av antalet tjänster vid institutionen — starka påfrestningar

på institutionens redan tidigare knappa lokalresurser. Med hänsyn

härtill och till den av kommittén förutsatta tidpunkten för strålskyddslagens

ikraftträdande — den 1 januari 1958 — har kommittén förordat

en successiv utbyggnad av personalorganisationen under budgetåren 1957/58

och 1958/59. Även för egen del anser jag en mera successiv utbyggnad ofrånkomlig.

Takten i denna påverkas dels av att strålskyddslagstiftningen föreslagits

träda i kraft först den 1 januari 1959, dels av att institutionens lokalfråga

ej kan beräknas bli definitivt löst under nästa budgetår.

Jag är f. n. icke beredd alt taga ställning till förslaget om personalorganisationen

vid full utbyggnad. Beträffande utbyggnadstakten för budgetåret

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj.ts proposition nr 73 år 1958

1958/59 avser jag att avgiva förslag i det följande i samband med behandlingen

av anslagsfrågorna för nämnda budgetår.

Här torde endast få beröras vissa mera principiella frågor rörande personalförslagen.

Kommittén har föreslagit, att föreståndarna för tillsynsavdelningarna

och den kliniskt-fysikaliska avdelningen på grund av sina kvalificerade

och ansvarsfulla uppgifter skall placeras i nuvarande lönegraden B 1. Då

emellertid ifrågavarande befattningar i fråga om arbetsuppgifternas vetenskapliga

kvalitet torde vara jämförbara med universitetslaboraturer och

avdelningarna även med de föreslagna personalförstärkningarna kommer

att utgöra relativt små enheter, anser jag mig i likhet med statskontoret och

majoriteten inom statens lönenämnd icke kunna förorda högre placering än

den nuvarande, d. v. s. A 26.

De löpande uppgifterna inom tillsynsverksamheten och den kliniska

radiofysiken föreslås liksom f. n. skola handhas dels av mera kvalificerade

fysiker eller civilingenjörer, dels av assistenter med lägre ingenjörsutbildning.

Inom tillsynsverksamheten föreslås för den förstnämnda kategorien i

huvudsaklig överensstämmelse med vad som nu gäller tjänster såsom förste

strålskyddsinspektör i lönegrad A 24 och strålskyddsinspektör A 23. Häremot

har jag icke något att erinra. Vid den kliniska avdelningen föreslår

kommittén för motsvarande befattningshavare tjänster såsom fysiker i

lönegraderna A 24, A 23 och A 21. Även denna placering kan jag i princip

godtaga. På grund av mitt förslag att doskontrollen skall förläggas under

röntgenkontrollavdelningen anser jag mig emellertid icke böra tillstyrka,

att en tjänst för en biträdande avdelningsföreståndare med placering i A 24

nu inrättas.

För assistenttjänsterna har kommittén föreslagit en bottenplacering i

Ag 12 samt uppflyttning efter ett års tjänstgöring till Ae 13. Jag förordar

för egen del, att lönegradsplaceringen för dessa tjänster liksom f. n. anpassas

till vad som tillämpas för tjänster med motsvarande krav på teknisk utbildning

inom kommunikationsverken.

För sekreterargöromål hos strålskyddsnämnden samt administrativt-juridiskt

biträde vid radiofysiska institutionen har kommittén föreslagit inrättande

av en deltidstjänst för sekreterare med arvode av 3 000 kronor för

år. På grund av de omfattande administrativa uppgifter som kommer att

åvila strålskyddsnämnden och då en formellt tillfredsställande handläggning

av strålskyddsärendena är av vikt — icke minst med hänsyn till det

ingrepp i den enskildes handlingsfrihet som strålskyddslagstiftningen innebär

— anser jag för min del ett arvode av denna storlek otillräckligt för

att tillförsäkra nämnden erforderlig administrativ arbetskraft. Härtill kommer

att, om institutionsföreståndaren i förutsatt omfattning skall kunna avlastas

löpande administrativt arbete, denne vid sin sida bör ha en befattningshavare,

som självständigt kan handhava sådana ärenden. Jag förordar där
-

s. 65 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 73 år 1958 65

för, att en förste byråsekreterartjänst i lönegrad Ae 21 inrättas vid institutionen.

Enligt kommitténs förslag skall radiofysiska institutionen nu erhålla egen

medelsförvaltning, varvid för det kamerala arbetet m. m. föreslås en tjänst

såsom registrator och redogörare i lönegrad Ao 10. Detta förslag kan jag icke

biträda. Institutionens medelsförvaltning bör enligt min åsikt alltjämt handhavas

av karolinska sjukhuset, som har en utbyggd organisation för kameralt

arbete. Kansliets arbetsbörda torde också minska på grund av att avgifterna

för tillsynsverksamheten enligt förslag i propositionen nr 29 skall

slopas. På grund härav anser jag den föreslagna redogörartjänsten överflödig.

IV. Anslagsfrågor

A. Strålskyddsverksamhet m. m.: Avlöningar

Yrkanden

I. Strålskyddskommittén, som förutsatt att den av kommittén föreslagna

omorganisationen skulle genomföras fr. o. m. budgetåret 1957/58, har för

nämnda budgetår efter löneläget år 1956 beräknat dels merkostnader under

karolinska institutets avlöningsanslag med omkring 43 000 kronor,

dels ock under ett särskilt avlöningsanslag för radiofysiska institutionen

825 000 kronor.

II. Direktionen för karolinska sjukhuset (skr. 30/8 1957) hemställer, att

för budgetåret 1958/59 anvisas i runt tal 72 300 kronor för anställande av

personal vid radiofysiska institutionen och radiumhemmets isotopavdelning

utöver den av strålskyddskommittén föreslagna.

a) Radiofysiska institutionen Ökning

1 fysiker Ag 23 ..................................... + 25 380

1 ingenjör Ag 13.................................... +15 132

1 kanslibiträde Ag 7 på halvtid....................... + 5 556

b) Radiumhemmets isotopavdelning

1 assistent Ae 19 .................

1 kanslibiträde Ae 7 på halvtid.....

Motiv

+ 20 640

+ 5 556

+ 72 264

I. (Strålskyddskommittén)

Under radiofysiska institutionens avlöningsanslag föreslås skola redovisas

dels ersättningar åt ordförande och ledamöter i strålskyddsnämnden

samt särskilt tillkallade experter åt nämnden, dels arvode åt institutionsföreståndaren

för dennes befattning med tillsynsverksamheten, dels ock avlöningar

till all vid radiofysiska institutionen anställd personal, som ej

uppföres på karolinska institutets stat.

För att strålskyddsnämnden skall kunna sammansättas av högt kvalifice5

— Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 73

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj.ts proposition nr 73 är 1958

rade personer föreslår kommittén, att ordföranden och de icke självskrivna

ledamöterna skall åtnjuta dels fasta årsarvoden, dels sammanträdesarvoden.

Årsarvodet föreslås bestämt för ordföranden till 3 000 kronor och för

övriga icke självskrivna ledamöter till 1 500 kronor. Sammanträdesarvodet

föreslås utgå jämlikt grunderna i kommittékungörelsen.

Enligt kommitténs förslag skulle den nya strålskyddslagen träda i kraft

den 1 januari 1958. För att strålskyddsnämnden skulle få erforderlig tid för

utarbetande och utfärdande av de allmänna föreskrifter m. in., som lagens

tillämpning förutsätter, har nämnden föreslagits börja sin verksamhet

redan vid ingången av budgetåret 1957/58.

Då relativt täta sammanträden i nämnden ansetts bli erforderliga under

det första verksamhetsåret, har kommittén beräknat medelsbehovet till

sammanträdesarvoden för detta år till 1 000 kronor.

Föreståndaren för radiofysiska institutionen bör enligt kommittén icke

tillerkännas särskild ersättning för sitt ledamotskap i strålskyddsnämnden.

I stället bör han, i likhet med vad som redan nu är fallet, erhålla ett arvode

för sin allmänna befattning med tillsynsärendena både i egenskap av ledamot

av strålskyddsnämnden och som föreståndare för radiofysiska institutionen

såsom verkställande tillsynsorgan. Med hänsyn till de omfattande och ansvarsfulla

uppgifter som jämlikt strålskyddslagen kommer att åvila honom

föreslås arvodet skola utgå med 4 500 kronor för år.

Kommittén framhåller, att strålskyddsnämnden under de närmaste åren

i rätt stor omfattning torde behöva anlita särskild expertis för bedömning

av speciella strålskyddsfrågor. Då både vetenskapligt högt kvalificerade

sakkunniga från skilda områden och lägre teknisk expertis kan ifrågakomrna,

finner kommittén det icke lämpligt att fastställa några normer för

ersättningen till de anlitade experterna, utan det bör få ankomma på strålskyddsnämnden

att från fall till fall bestämma denna allt efter uppdragets

natur. Strålskyddskommittén räknar med att 10 000 kronor årligen behöver

ställas till förfogande för ändamålet.

Med hänsyn till den av kommittén föreslagna tidpunkten för strålskyddslagstiftningens

ikraftträdande har kommittén beräknat, att den utvidgade

och intensifierade tillsynsverksamhet som lagförslaget förutsätter knappast

kan bli helt genomförd förrän tidigast mot slutet av budgetåret 1957/58.

Även om de nuvarande lokalutrymmena med vissa provisorier till nöds kan

utnyttjas övergångsvis för hela den förutsatta personalen, bör enligt kommitténs

mening anställandet av de befattningshavare som ej oundgängligen

erfordras för verksamheten under ett övergångsskede lämpligen anstå ett

år. De tjänster, med vilkas inrättande föreslås skola anstå, framgår av noter

till sammanställningen å s. 25—26.

II. (Direktionen för karolinska sjukhuset)

De begärda befattningarna som fysiker i Ag 23, ingenjör i Ag 13 och

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Kungl. Maj.ts proposition nr 73 år 1958

kanslibiträde i Ag 7 är avsedda att möjliggöra fortsatt anställning fr. o. m.

den 1 juli 1958 av nu med forskningsmedel avlönad personal vid avdelning

B. Till avlöning åt denna personal, för vilken tjänster icke är beräknade i

strålskyddskommitténs förslag till organisationsplan men som enligt institutionsföreståndaren

är oundgänglig för institutionens arbete med radiumhemmets

gammatronanläggning och arbetet vid avdelningen för klinisk

radiofysik, kan forskningsmedel icke påräknas efter utgången av budgetåret

1957/58.

Vid radiumhemmets isolopavdelning, där rent sjukvårdande uppgifter

utföres, finns f. n. bl. a. en assistent och ett kanslibiträde avlönade av forskningsmedel.

Forskningsfonder kan emellertid icke i längden avlöna personal

i rent sjukvårdande arbete.

Yttrandena

Beträffande strålskyddskommitténs förslag i fråga om arvoden till

strålskyddsnämndens ledamöter och sekreterare

erinrar statskontoret om att det för ordföranden föreslagna årsarvodet å

3 000 kronor överensstämmer med det arvode, som vid förslagets avgivande

utgick till ordföranden i statens medicinska forskningsråd. Statskontoret

fortsätter.

Därest ett årsarvode å nyss angivna belopp fastställes, kan statskontoret

icke tillstyrka, att därutöver något sammanträdesarvode medgives. Till

övriga icke självskrivna ledamöter torde i vart fall tills vidare ersättning

böra lämnas i form av dagarvode enligt kommittékungörelsen. För bestridande

av sekreteraregöromål hos nämnden finner statskontoret det tillfyllest,

om för detta ändamål ställes till förfogande 2 500 kronor för år.

Statens lönenämnd anför, att ersättningen till ordföranden och icke

självskrivna ledamöter i strålskyddsnämnden bör utgå antingen i form av

arvode enligt bestämmelserna i kommittékungörelsen, varvid särskilt årsarvode

ej bör förekomma, eller med ett fast arvode per sammanträde jämte

särskilt årsarvode. Arvodenas storlek vid tillämpning av det senare alternativet

bör bli beroende bl. a. av det beräknade antalet sammanträden per år.

I fråga om den föreslagna höjningen av arvodet till radiofysiska

institutionens föreståndare ifrågasätter statens lönenämnd,

om icke en fördubbling av det nuvarande arvodet vore tillfyllest.

Enligt statskontorets mening bör först en tids erfarenhet av den nya

organisationen vinnas, innan frågan om höjning av arvodet åt institutionsföreståndaren

upptages till avgörande.

Kommitténs förslag rörande den successiva utbyggnaden av personalorganisationen

vid radiofysiska institutionen

har i allmänhet godtagits i remissyttrandena.

Föreståndaren för radiumhemmet, professorn Hultberg framhåller dock,

s. 68 Kontrollera mot PDF

68 Kungl. Maj:ts proposition nr 73 år 1938

att radiumhemmets möjligheter att helt utnyttja sin apparatur är avhängigt

av att personalen blir fulltalig, varför det icke såsom kommittén föreslagit

kan anstå med inrättande av tre tjänster vid den kliniskt-fysikaliska avdelningen.

Statskontoret å andra sidan ifrågasätter om icke den föreslagna ökningen

av personalen kan i större mån än kommittén avsett ske successivt.

Vad härefter angår direktionens för karolinska sjukhuset anslagsframställning

har statens lönenämnd ej funnit anledning till erinran mot yrkandet

om inrättande av en kanslibiträdestjänst å radiumhemmets isotopavdelning.

Den föreslagna tjänsten som assistent i Ae 19 bör enligt nämndens

mening placeras i högst lönegrad A 13, varvid lönegradsplaceringen bör anpassas

till vad för tjänster med motsvarande krav på teknisk utbildning

tillämpas inom kommunikationsverken.

Departementschefen

Med hänsyn till att den nya strålskyddslagstiftningen föreslagits träda

i kraft den 1 januari 1959 och dess tillämpning kräver ett relativt omfattande

förberedelsearbete, bör medicinalstyrelsens strålskyddsnämnd inrättas

fr. o. m. budgetåret 1958/59.

Kommitténs förslag att samtliga icke självskrivna ledamöter i strålskyddsnämnden

skall åtnjuta såväl fasta årsarvoden som sammanträdesarvoden

kan jag icke tillstyrka. Endast ordföranden i nämnden samt annan

ledamot av arbetsutskottet än institutionsföreståndaren bör enligt min

mening tillerkännas särskilda årsarvoden. Dessa föreslår jag till 1 800

kronor resp. 900 kronor. Härjämte bör samtliga nämndens icke självskrivna

ledamöter erhålla sammanträdesarvoden, vilka bör utgå med

45 kronor till ordföranden och 30 kronor till annan ledamot.

Liksom kommittén anser jag, att föreståndaren för radiofysiska institutionen

icke bör åtnjuta särskild ersättning för sitt ledamotskap i strålskyddsnämnden

utan alt han på samma sätt som t. n. bör tillerkännas

ett årsarvode såsom institutionsföreståndare, vari inkluderas jämväl ersättning

för hans befattning med strålskyddsärendena i nämnden. Jag

föreslår, att arvodet bestämmes till 3 600 kronor för år, vilket innebär

en fördubbling av nuvarande arvode.

Såsom kommittén föreslagit, bör det få ankomma på strålskyddsnämnden

att allt efter uppdragets natur och vederbörandes kompetens bestämma

ersättningen till de experter, som nämnden anlitar. För budgetåret

1958/59 beräknar jag i likhet med kommittén för sådant ändamål 10 000

kronor.

Vad härefter angår personalbehovet vid radiofysiska institutionen har,

som jag tidigare erinrat om, en mera provisorisk förstärkning av personalen

genomförts redan fr. o. m. innevarande budgetår, i det ett tiotal

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Kungl. Maj.ts proposition nr 73 år 1958

extra tjänster inrättats vid tillsynsavdelningarna, blodlaboratoriet och

kansliet. I första hand bör nu en fastare anställningsform beredas på dessa

tjänster samt lönegradsplaceringen omprövas i anslutning till kommitténs

förslag.

Förskjutningen med ett år av tidpunkten för strålskyddslagens ikraftträdande

och lokalsvårigheterna vid institutionen påverkar som nämnts

takten för utbyggnaden av personalorganisationen. Med hänsyn till ökade

arbetsuppgifter och det erforderliga förberedelsearbetet, innan lagen kan

tillämpas, är emellertid en viss personalförstärkning nödvändig redan

fr. o. m. ingången av budgetåret 1958/59. I huvudsak anser jag mig böra

förorda, att den av kommittén föreslagna utbyggnadsetappen för budgetåret

1957/58 nu genomföres. Mitt förslag rörande personalorganisationen

för budgetåret 1958/59 framgår av en inom inrikesdepartementet upprättad

organisationsplan, vilken såsom bilaga torde få fogas vid detta protokoll.

Till närmare belysande av förslaget får jag anföra följande.

Under röntgenkontrollavdelningen bör uppföras den nuvarande personalen

vid avdelning A. I enlighet med kommitténs förslag bör avdelningen

förstärkas med en strålskyddsinspektörstjänst i A 23. Då doseringskontrollen

vid röntgenbehandlingsanläggningarna föreslås helt utövas av röntgenkontrollavdelningen,

bör vidare en strålskyddsinspektörstjänst i Ag 23

och en assistenltjänst i högst Ag 13, som fr. o. in. innevarande budgetår inrättats

vid avdelning B och av kommittén upptagits vid en särskild sektion

för doseringskontroll under den kliniskt-fysikaliska avdelningen, överföras

till röntgenkontrollavdelningen. Avdelningen kommer sålunda att förfoga

över fyra strålskyddsinspektörer i A 23 och fyra assistenter. Beträffande

strålskyddsinspektörstjänsterna föreslår jag, att en inrättas i lönegrad

Ao 23 och de övriga i Ae 23. För assistenttjänsterna kan jag icke tillstyrka

högre lönegradsplacering än f. n. En av tjänsterna bör placeras i lönegrad

Ae 15 och de tre övriga i högst Ae 13.

Vid den kärnfysikaliska avdelningen, som i huvudsak skall motsvara

nuvarande avdelning C, bör i enlighet med vad kommittén förordat nyinrältas

en tjänst som förste strålskyddsinspektör, vars innehavare skall

ha ställning såsom biträdande avdelningsföreståndare. Jag föreslår, att

tjänsten inrättas som extra ordinarie i lönegrad Ae 24. I övrigt förordar

jag, att de två fr. o. in. innevarande budgetår inrättade tjänsterna som

strålskyddsinspektör i Ag 23 och laboratoriebiträde i Ag 7 extraordinariesättes

samt att en assistenttjänst i högst Ag 13 ändras till högst Ae 13.

Det nuvarande blodlaboratoriet har på grund av den starkt växande

arbetsbördan under senare år icke tillnärmelsevis medhunnit sina uppgifter

inom blodkontrollen. Med hänsyn härtill och för att även mera

kvalificerat utredningsarbete inom hälsokontrollen skall kunna utföras

vid den nya hälsokontrollavdelningen tillstyrker jag förslaget om att för

den medicinske experten, som skall förestå avdelningens arbete, inrättas en

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts proposition nr 73 år 1958

halvtidsbefattning med arvode. För egen del föreslår jag, att arvodet bestämmes

till 18 000 kronor för år. Vidare anser jag det nödvändigt, att en

assistenttjänst inrättas för det löpande blodkontrollarbetet. Denna bör

placeras i befordringsgång lika med övriga assistenttjänster vid institutionen.

För de nuvarande två laboraloriebiträdestjänsterna i Ag 7 vid blodlaboratoriet

tillstyrker jag placering i Ae 9 resp. Ae 7.

Till den kliniskt-fysikaliska avdelningen bör hänföras dels personalen

vid den nuvarande avdelning B med undantag för de två befattningshavare

för doseringskontroll, som enligt mitt förslag skall överföras till röntgenkontrollavdelningen,

dels ock en fysiker och ett halvtidsanställt laboratoriebiträde

vid radiumhemmets isotopavdelning. I och med att den kliniska

avdelningen nu helt befrias från tillsynsuppgifter, bör dess insatser

för sjukvården vid radiumhemmet kunna intensifieras ytterligare. Framför

allt synes avdelningsföreståndaren, vilkens tid förut till icke ringa del

tagits i anspråk för arbetsuppgifter inom tillsynsverksamheten, få möjligheter

att ostört ägna sig åt mera krävande utvecklingsarbeten o. d. för

sjukvården. Med hänsyn bl. a. härtill är jag icke beredd att för nästa budgetår

föreslå inrättande av nya tjänster vid avdelningen. Samtliga de tre fysikertjänsterna

vid avdelningen bör emellertid extraordinariesättas och placeras

två i Ae 23 och en i Ae 21. Av de tre kvarstående assistenttjänsterna bör

den fr. o. in. innevarande budgetår inrättade tjänsten i Ag 15 överföras

till extra ordinarie och en tjänst i högst Ag 13 ändras till högst Ae 13.

Övriga förslag till nya tjänster och tjänsteförändringar för nästa budgetår

vid den kliniskt-fysikaliska avdelningen och radiumhemmets isotopavdelning

anser jag mig icke kunna tillstyrka.

Såsom jag förut framhållit vid behandlingen av organisationsfrågan, har

atomkommittén förklarat sig villig att för nästa budgetår svara för verksamheten

vid radiofysiska institutionens mätlaboratorium. Jag anser mig

därför icke ha anledning att nu närmare pröva kommitténs personalförslag

i denna del.

I enlighet med mitt förslag att institutionens strålningsbiologiska laboratorium

skall överföras till karolinska institutets stat bör i första hand

de båda befintliga tjänsterna såsom laborator i Ao 26 och preparator i Ao 9

vid laboratoriet uppföras på institutets personalstat. Vidare förordar jag

efter samråd med chefen för ecklesiastikdepartementet, att laboratoriet

förstärkes med ett laboratoriebiträde i Ae 7. Kommitténs förslag om inrättande

av en förste assistenttjänst vid laboratoriet torde däremot icke

böra upptagas i detta sammanhang. Jag vill erinra om att chefen för

ecklesiastikdepartementet i årets statsverksproposition vid anmälan av

medelsbehovet under institutets avlöningsanslag (VIII ht. s 227) beräknat

medel för avlöning till förenämnde laborator och behövliga hjälpkrafter

åt denne. Någon uppräkning av nämnda anslag för ändamålet erfordras

således nu icke.

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Kungl. Maj:ts proposition nr 73 år 1958

I fråga om personalbehovet vid institutionens kansli må erinras om att

jag i det föregående föreslagit inrättande av en förste byråsekreterartjänst

i Ae 21 samt att jag icke ansett den av kommittén förordade redogörartjänsten

erforderlig. I övrigt anser jag mig för nästa budgetår böra tillstyrka,

att en nuvarande tjänst som extra kontor sbiträde inplaceras i

reglerad befordringsgång samt att medel beräknas för ytterligare en kontor

sbiträdestjänst i befordringsgången.

På grund av de ökade göromål för karolinska sjukhusets kameralavdelning

som handhavandet av medelsförvaltningen för strålskyddsnämnden

och radiofysiska institutionen medför vid ett genomförande av de framlagda

förslagen, förordar jag, att en kanslibiträdestjänst i lönegrad Ae 7

inrättas vid nämnda avdelning. Förslaget påverkar icke den tidigare gjorda

medelsberäkningen under sjukhusets avlöningsanslag för nästa budgetår.

Beträffande verkstadspersonalen slutligen anser jag mig endast kunna

tillstyrka, att en tjänst för ingenjör i lönegrad Ae 17 inrättas för en f. n.

med forskningsmedel avlönad befattningshavare, avsedd för mera kvalificerade

konstruktionsarbeten samt vården av institutionens instrumentarium.

Såsom framgår av vad jag anfört i årets statsverksproposition (XI ht.

p. 12) vid min preliminära anmälan av förevarande anslagsfrågor, har jag

förutsatt, att avlönings- och omkostnadsmedlen för radiofysiska institutionen

skall utbrytas ur karolinska sjukhusets anslag och redovisas under

särskilda anslag till strålskyddsverksamhet in. m. Jag delar nämligen

strålskyddskommitténs uppfattning, att de betydande kostnaderna för strålskyddsverksamheten

icke bör belasta sjukhusets stat. För att undvika alltför

stor uppsplittring av institutionens medel på olika anslag förordar jag

liksom kommittén, att även de medel, som anvisas för den kliniskt-fysikaliska

avdelningens verksamhet, uppföres under ifrågavarande anslag.

Även medelsbehovet för strålskyddsnämnden synes böra redovisas härunder.

Vid bifall till vad jag i det föregående anfört och förordat skulle under

avlöningsanslaget till strålskyddsverksamhet m. in. för budgetåret 1958/59

erfordras en medelsanvisning av i runt tal 840 000 kronor. Häremot svarar

en kostnadsminskning under karolinska sjukhusets avlöningsanslag med

cirka 674 000 kronor. Samtidigt uppstår emellertid en kostnadsökning under

karolinska institutets avlöningsanslag med omkring 60 000 kronor. De

totala merkostnaderna för avlöningar vid förslagens genomförande uppgår

alltså till i runt tal 225 000 kronor.

Anslaget till Strålskyddsverksamhet in. m.: Avlöningar bör fördelas på

olika poster i enlighet med avlöningsstaten i min i det följande gjorda

hemställan.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj:ts proposition nr 73 år 1958

B. Strålskydds verksamhet m. m.: Omkostnader

Yrkanden

I. Strålskyddskommittén har till omkostnader för strålskyddsnämnden

och radiofysiska institutionen för budgetåret 1957/58 beräknat ett särskilt

anslag av 138 000 kronor.

Kronor

1. Sjukvård m. m............................................................ 3 000

2. Reseersättningar........................................................... 45 000

3. Expenser................................................................. 21 000

4. Publikationstryck.......................................................... 2 000

5. Övriga utgifter:

a. Inköp och underhåll av inventarier och instrument........................ 50 000

b. Inköp av förbrukningsartiklar........................................... 10 000

c. Tvätt och renhållning.................................................. 3 000

d. Inköp av litteratur.................................................... 2 000

e. Diverse utgifter....................................................... 2 000

Summa 138 000

För av strålskyddsmyndigheten lämnat biträde i vissa strålskyddsangelägenheter

beräknar kommittén årliga inkomster av 10 000 å 15 000 kronor.

II. Direktionen för karolinska sjukhuset (skr. 30/8 1957) hemställer, att

för viss inventarieanskaffning vid radiofysiska institutionen för budgetåret

1958/59 anvisas i runt tal 136 200 kronor.

Motiv

I. (Strålskyddskommittén)

Kommittén framhåller, att de årliga omkostnaderna för strålskyddsnämndens

och radiofysiska institutionens verksamhet endast kan uppskattas

preliminärt. Beräkningen försvåras av att dels vissa löpande driftutgifter

f. n. är gemensamma och bokföres centralt för hela karolinska sjukhuset,

dels vissa omkostnader för tillsynsverksamheten jämlikt strålskyddslagen

blir beroende av framtida ställningstaganden av strålskyddsnämnden. Vidare

lramhålles, att kostnadsberäkningarna i första hand hänför sig till den mera

begränsade utbyggnad av personalorganisationen och verksamheten som

kommittén föreslagit fr. o. m. budgetåret 1957/58.

1) För budgetåret 1957/58 uppskattar kommittén sjukvårdskostnaderna

till 3 000 kronor. Vid genomförd personalorganisation bör anslagsposten

höjas till 4 000 kronor.

2) Utgifterna för reseersättningar, vilka helt hänför sig till tillsynsmännens

resor för besiktning av radiologiska anläggningar m. m., uppgick för

budgetåren 1954/55 och 1955/56 till i runt tal 38 000 resp. 30 000 kronor.

I vilken omfattning besiktningsresor skall företagas efter ikraftträdandet av

den nya strålskyddslagstiftningen blir beroende av vad strålskyddsnämnden

härutinnan beslutar. Någon väsentlig stegring av besiktningsverksamheten

under den första tiden synes dock knappast vara att vänta. Höjda biljett
-

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Kungi. Maj:ts proposition nr 73 år 1958

priser på järnvägar och andra kommunikationsmedel kan däremot beräknas

medföra ökad belastning på anslagsposten.

3) Radiofysiska institutionen är ansluten till karolinska sjukhusets värmecentral.

Kommittén anser, att detta av praktiska skäl måste vara fallet

även i fortsättningen, varvid institutionen härför bör erlägga avgift till

sjukhuset. Då det torde vara ogörligt att fastställa institutionens faktiska

andel i de totala bränslekostnaderna, bör ersättningen beräknas approximativt

på en uppskattad förbrukning och efter gängse priser. — Genom

karolinska sjukhusets försorg har på kommitténs begäran gjorts en beräkning

av kostnaderna för de nuvarande institutionslokalernas uppvärmning

samt vatten-, gas- och elkraftförbrukning. Efter gällande priser har dessa

uppskattats till cirka 13 000 kronor per år.

Kommittén föreslår, att en särskild delpost upptages till bestridande av

såväl strålskyddsnämndens som radiofysiska institutionens expenskostnader.

Då institutionen av praktiska skäl alltjämt bör vara ansluten till karolinska

sjukhusets telefonväxel, kan emellertid löpande telegram- och telefonkostnader

endast till den mindre del de kan särhållas, t. ex. såvitt angår

abonnemangsavgifter och interurbansamtal, belasta institutionens expenspost

och torde av praktiska skäl i övrigt få bäras av sjukhuset. Den omfattande

brevväxlingen, kartoteksföringen in. in. i tillsynsärendena medför, att

utgifterna för skrivmateriel, papper etc. blir x-elativt höga. Särskilt kommer

omläggningen av kartoteken och liknande arbeten i samband med ikraftträdandet

av strålskyddslagen att föranleda vissa engångskostnader under

det första budgetåret. Personalökningen bidrar likaledes till att expenskostnaderna

kommer att växa. För budgetåret 1957/58 har kommittén uppskattat

medelsbehovet till övriga expenser till cirka 8 000 kronor. Ehuru häri

inbegripits vissa mera engångsbetonade utgifter, kan någon minskning av

medelsbehovet icke förutses för påföljande budgetår till följd av den fortsatta

personalutvidgningen och sannolik allmän stegring av tillsynsverksamhetens

omfattning.

4) För tryckning och publikation av strålskyddsnämndens allmänna anvisningar

och beslut av generell innebörd i strålskyddsärenden beräknar

kommittén 2 000 kronor.

5 a) För anskaffandet av möbler och annan utrustning i samband med

av kommittén föreslagen inredning till arbetslokaler av institutionsföreståndarens

bostad i den nuvarande institutionsbyggnaden beräknar kommittén

10 000 kronor.

För koinpletteringsanskaffning och löpande underhåll av inventarier

beräknas ett årligt belopp av 3 000 kronor.

Nyanskaffningen av instrument vid institutionen har under en följd av

år varit otillräcklig för att hålla instrumentutrustningen på en tidsenlig

nivå. För den framtida strålskyddsverksamheten erfordras i stigande omfattning

tillgång till mätinstrument av olika slag. Kommittén beräknar, att

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj.ts proposition nr 73 år 1958

för inköp och underhåll av instrument erfordras cirka 10 000 kronor för år.

För inköp av en röntgenapparat för 300 kV spänning föreslås ett engångsanslag

av 30 000 kronor.

5 b) Till för institutionens verksamhet nödvändiga förbrukningsartiklar

räknar kommittén bl. a. röntgenrör, som i inköp betingar ett pris av 3 000—

5 000 kronor per styck. Härtill kommer annan förbrukningsmateriel för

laboratoriearbetet samt arbetsmaterial för verkstaden. Uppskattningsvis beräknas

medelsbehovet till 10 000 kronor för år.

5 c) Med hänsyn till det snabba fortskridandet inom de radiofysiska

och radiobiologiska vetenskaperna anser kommittén det nödvändigt, att

institutionen har tillgång till och kan följa den vetenskapliga litteraturen

på området. För litteraturinköp föreslås därför ett årligt belopp av 2 000

kronor.

5 d) För diverse smärre utgifter, bl. a. ofrånkomliga representationskostnader

vid besök på institutionen av utländska vetenskapsmän, förordar

kommittén förslagsvis 2 000 kronor för år.

II. (Direktionen för karolinska sjukhuset)

Fr. o. m. den 1 juli 1957 har avdelning A vid radiofysiska institutionen

erhållit en personalförstärkning. Därmed kan införas typbesiktningar av

röntgenutrustning och filmdosimetri för stickprovsmässig eller mer kontinuerlig

övervakning av strålskyddsförhållandena vid de olika röntgenanläggningarna.

En förutsättning för att dessa arbeten skall kunna igångsättas

är att vissa mätningsinstrument m. m. samt material för filmdosimetri,

kostnadsberäknade till 15 000 kronor, inköpes.

För avdelning B:s del föreslås anskaffande av en röntgenapparat för

upp till 300 kV med två röntgenrör för 65 000 kronor, en röntgenapparat

för 10—100 kV med tre närbestrålningsrör för 27 000 kronor samt en

universaldosimeter, komplettering av utrustning i rutinlaboratoriet, utrustning

för dosplanering och en radiameter för tillhopa 13 220 kronor.

För den kontroll av utsläpp av radioaktivt avfall, framförallt från atomenergianläggningar,

som avdelning C räknar med att ha personella resurser

för fr. o. m. budgetåret 1958/59, erfordras utrustning av ett kemiskt

laboratorium. Kostnaden härför beräknas till 16 000 kronor.

Yttrandena

Strålskyddskommitténs förslag i förevarande delar har icke föranlett

några erinringar i remissyttrandena.

Departementschefen

På grund av att radiofysiska institutionens omkostnader f. n. bestrides

från karolinska sjukhusets omkostnadsanslag och härunder icke redovisas

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Kungl. Maj.ts proposition nr 73 år 1958

särskilt, saknas hållpunkter för en säkrare beräkning av institutionens

driftutgifter i dagens läge. Härtill kommer svårigheterna att bedöma vilka

kostnadsökningar som blir följden av den utvidgade personalorganisationen,

strålskyddsnämndens verksamhet och institutionens nya arbetsuppgifter

jämlikt strålskyddslagen. I avsaknad av närmare erfarenheter rörande

medelsbehovet anser jag mig i huvudsak böra godtaga strålskyddskommitténs

beräkningar härutinnan.

I likhet med kommittén beräknar jag sålunda för nästa budgetår till

sjukvård m. in. 3 000 kronor, till reseersättningar 45 000 kronor samt till

bränsle, lyse och vatten 13 000 kronor. Beträffande sistnämnda kostnader

är att märka, att institutionen är ansluten till karolinska sjukhusets värmecentral

och att institutionen i fortsättningen bör lämna ersättning till

sjukhuset för levererad värme, beräknad på en approximativt uppskattad

förbrukning och efter gängse priser.

Till övriga expenser anser jag mig böra beräkna ett belopp av 10 000

kronor. Jag inbegriper häri även kostnader för inköp av litteratur, för vilket

ändamål jag icke är beredd att beräkna särskilda medel. Då institutionen

liksom hittills bör vara anknuten till karolinska sjukhusets telefonväxel,

torde såsom kommittén förutsatt vissa samtalsavgifter m. m. alltjämt

få bäras av sjukhuset.

Enär publikation av allmänna föreskrifter och anvisningar i strålskyddsärenden

torde få lov att ske i ganska stor utsträckning i synnerhet

under en övergångstid i samband med den nya lagstiftningens ikraftträdande,

förordar jag till publikationstryck för nästa budgetår en medelsanvisning

av 3 000 kronor.

Vad härefter angår medelsbehovet till inköp och underhåll av inventarier

och instrument har kommittén beräknat 10 000 kronor för anskaffande

av möbler m. m. vid inredning av institutionsföreståndarens bostad

i institutionsbyggnaden till arbetslokaler. Ehuru jag ännu icke tagit definitiv

ställning till hur institutionens lokalfråga provisoriskt och på

längre sikt skall lösas, är det uppenbart, att den föreslagna personalökningen

vid institutionen nödvändiggör viss inventarieanskaffning. Jag

tillstyrker, att 10 000 kronor beräknas härför.

Enligt kommittén beräknas vidare årligen sammanlagt 13 000 kronor

för komplettering och löpande underhåll av inventarier samt inköp och

underhåll av instrument, varjämte föreslås ett engångsanslag av 30 000

kronor för anskaffande av en röntgenapparat. Medel för sistberörda ändamål

har anvisats redan för innevarande budgetår. Direktionen för karolinska

sjukhuset har äskat sammanlagt omkring 136 000 kronor för dels

vissa engångsanskaffningar, bl. a. två röntgenapparater till den kliniskt1''ysikaliska

avdelningen samt viss utrustning till tillsynsavdelningarna på

grund av nya arbetsuppgifter enligt strålskyddslagen, dels viss kompletteringsanskaffning

till förstnämnda avdelning. För egen del anser jag

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj.ts proposition nr 73 år 1958

mig icke kunna tillstyrka högre medelsanvisning än 40 000 kronor för engångsanskaffningar

av instrument, varvid jag beräknar 27 000 kronor för

inköp av en röntgenapparat för 10—100 kV till den kliniska avdelningen

samt 6 500 kronor för anskaffande av vissa mätinstrument m. m. till vardera

av tillsynsavdelningarna. För smärre nyanskaffningar och kompletteringar

samt löpande underhåll av inventarier och instrument beräknar

jag för nästa budgetår 18 000 kronor.

Totalt bör alltså posten till inköp och underhåll av inventarier och instrument

upptagas till (10 000 + 40 000 + 18 000) 68 000 kronor.

Till inköp av förbrukningsartiklar samt till tvätt och renhållning beräknar

jag i likhet med kommittén 10 000 resp. 3 000 kronor.

Förslaget att i omkostnadsstaten uppföra en särskild delpost till diverse

utgifter, avsedd bl. a. för vissa representationskostnader, anser jag mig

icke kunna biträda.

För sådana mer servicebetonade arbetsuppgifter som förutsatts skola

åvila radiofysiska institutionen i samband med strålskyddsverksamheten

— upprättande och granskning av strålskyddsförslag, yttranden över förslag

till nya typer av röntgenapparater och andra anordningar, kontroll

och standardisering av radioaktiva preparat m. in. -— bör såsom kommittén

föreslagit ersättning utgå enligt av strålskyddsnämnden fastställda

grunder. Ersättningen bör bestämmas på sådant sätt att full täckning erhålles

för de med verksamheten förenade kostnaderna. Jag föreslår, att

inkomsterna av sådan verksamhet, vilka för nästa budgetår torde kunna

uppskattas till 10 000 kronor, tills vidare tillgodoföres en särskild inkomstpost

under institutionens omkostnadsstat.

I enlighet med det anförda bör under ett särskilt anslag till Strålskyddsverksamhet

m. in.: Omkostnader för budgetåret 1958/59 anvisas (3 000 +

45 000 + 13 000 + 10 000 + 3 000 + 68 000 + 10 000 + 3 000 — 10 000)

145 000 kronor. Då belastningen under karolinska sjukhusets omkostnadsanslag

beräknats minska med 69 000 kronor, kan kostnadsökningen vid

bifall till vad jag här förordat sålunda uppskattas till i runt tal 75 000

kronor.

V. Hemställan

På grund av vad jag i det föregående anfört och förordat hemställer jag,

att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

dels fastställa följande personalförteckning för strålskyddsverk

samhet m. m.:

Tjänstemän å ordinarie stat

3 avdelningsföreståndare Ao 26

1 förste strålskyddsinspektör Ao 24

s. 77 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 73 år 1958 77

1 strålskyddsinspektör ...................... Ao 23

1 instrumentmakare Ao 9

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än Ae 19

1 förste strålskyddsinspektör .................. Ae 24

2 fysiker .................................. Ae 23

4 strålskyddsinspektörer Ae 23

1 fysiker .................................. Ae 21

1 förste byråsekreterare ...................... Ae21;

dels godkänna följande avlöningsstat för strålskyddsverksamhet

m. m., att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret

1958/59:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

.................................... 164 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis 39 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 532 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 105 000

Summa kronor 840 000;

dels ock för budgetåret 1958/59 under elfte huvudtiteln

anvisa

a) till Strålskyddsverksamliet m. m.: Avlöningar ett förslagsanslag

av 840 000 kronor samt

b) till Strålskyddsverksamhet m. m.: Omkostnader ett förslagsanslag

av 145 000 kronor.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t

Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition

av den lydelse bilaga till detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

Lars Bergquist

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ecklesiastikdepartementet

Karolinska institutet

Bilaga

Organisationsplan för budgetåret 1958/59

Inrikesdepartementet

Medicinalstyrelsen Direktionen för karolinska sjnkhnset

Medicinalstyrelsens strdlskyddsnämnd Radiumhemmet

Ordförande

Föreståndaren för RI

Medicinsk expert

Radiobiologisk expert

Arbetarskyddsexpert

Kärnfysikalisk expert

Administrativ expert

Radiofysiska institutionen

Institutionsföreståndare (professor i radiofysik)

Forskning och akademisk undervisning

Radiobiologi

Radiofysik

laborator i

radiobiologi Ao

preparator Ao

lab.bitr. .. Ae

26

9

7

1 professor

radiofysik

Bo 3

Kansli och bibliotek

1 f. byråsekr....... Ae

1 kontorist ........ Ae

1 kanslibiträde .... Ae 7

1 kontorsbitr.......Af 1—Ae

1 kontorsbitr....... Ag 1—5

1 ekonomibitr..... Ae 2

H ekonomibitr..... Ag 2

Strålskyddsverksamhet

Klinisk radiofysik

Röntgenkontroll-

Kärnfysikalisk

Hälsokontroll-

avdelning

avdelning

avdelning

1 avd.förest. . Ao

26

1 avd.förest. . Ao

26

1 läkare (ar-

1 avd.förest...

Ao

26

1 f. strål-

1 f. strål-

vode)

2 fysiker ....

Ae

23

skyddsin-

skydds-

1 assistent h. Ae

13

1 fysiker ....

Ae

21

spektör .... Ao

24

inspektör.. Ae

24

1 lab.bitr. ... Ae

9

1 assistent . .

Ae

15

1 strålskydds-

1 strålskydds-

1 lab.bitr. ... Ae

7

1 assistent ..

Ao

13

inspektör .. Ao

23

inspektör .. Ae

23

1 assistent h.

Ae

13

3 strålskydds-

1 assistent h. Ae

13

1 f. lab.bitr...

Ae

10

inspektörer Ae

23

1 lab.bitr..... Ae

7

1 lab.bitr.

Ae

9

1 assistent .. Ae

15

% lab.bitr.

. Ag

7

3 assistenter h. Ae

13

1 lab.bitr.

Ag

5

Gemensamma organ

Speciallaboratorier

Verkstad

21

1 ingenjör .... Ae

17

9

1 instr.mak. .. Ao

9

00

Kungl. Maj:ts proposition nr 73 år 1958

s. 79 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 73 år 1958 79

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sid.

Propositionen......................................................... 1

Propositionens huvudsakliga innehåll..................................... 1

Utdrag av statsrådsprotokollet den 31 januari 1958 ......................... 3

I. Inledning........................................................ 4

II. Nuvarande organisation och arbetsuppgifter ........................... 5

Tillsynsverksamhet m. ............................................ 6

Fysikaliskt sjukvårdsarbete för radiumhemmet....................... 9

Forskning ....................................................... 10

Gemensamma organ............................................... 12

III. Organisationsförslag ............................................... 12

Kommittén..................................................... 12

A. Organisationen i allmänhet...................................... 12

B. Organisation för strålskyddsverksamheten........................ 15

1. Strålskyddsnämnden ........................................ 15

2. Radiofysiska institutionen ................................... 17

C. Organisation för sjukvårdsfysiken vid radiumhemmet.............. 21

D. Organisation för forskningsarbetet............................... 22

E. Vissa undervisningsfrågor....................................... 24

F. Personalorganisation........................................... 25

Strålskyddsverksamheten....................................... 27

Sjuk vårdsfysiken.............................................. 31

Forskningen .................................................. 32

Administration m. ............................................ 33

Reservation.................................................... 35

Yttrandena .................................................... 37

Departementschefen........................................... 54

IV. Anslagsfrågor..................................................... 65

A. Strålskyddsverksamhet m. m.:

Avlöningar.................................................. 65

Yrkanden..................................................... 65

Motiv........................................................ 65

Yttrandena ................................................... 67

Departementschefen ........................................... 68

B. Strålskyddsverksamhet m. m.:

Omkostnader ............................................... 72

Yrkanden..................................................... 72

Motiv........................................................ 72

Yttrandena................................................... 74

Departementschefen........................................... 74

V. Hemställan....................................................... 76

Organisationsplan ..................................................... 78

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.