Sök i Ratio Lex

Angående medel för år 1958 till bostadslån åt domänverkets fast anställda skogsarbetare, m. m

1958-02-21 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1958 A:74, Angående medel för år 1958 till bostadslån åt domänverkets fast anställda skogsarbetare, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1958

1

Nr 74

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående medel för år

1958 till bostadslån åt domänverkets fast anställda

skogsarbetare, m. m.; given Stockholms slott den 21

februari 1958.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Gösta Netzén

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås, att domänstyrelsen skall medgivas rätt att —

på samma grunder som gällt för motsvarande låneverksamhet under de tre

senaste åren — under år 1958 disponera ett belopp av högst 1 000 000 kronor

av domänverkets driftsinkomster för bostadslån till fast anställda skogsarbetare.

Vidare föreslås, att domänstyrelsen skall bemyndigas att utan Kungl.

Maj:ts godkännande i varje särskilt fall under vissa villkor taga i anspråk

domänverkets markfond för inköp av sådan tomtmark, som uteslutande är

avsedd att utnyttjas vid anordnande av bostäder åt verkets arbetare och förmän.

1 Dihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 74

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1958

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

21 februari 1958.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Nilsson, Sträng, Andersson,

Lindell, Lindström, Lindholm, Skoglund, Edenman, Netzén, Kjellin,

Johansson.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler

chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Netzén, fråga om medel för

år 1958 till bostadslån åt domänverkets fast anställda skogsarbetare, m. m.

samt anför därvid följande.

Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag i propositionen nr 1955: 143 medgav

1955 års riksdag (JoU 21; rskr. 255), att ett belopp av högst 1 000 000 kr.

av domänverkets driftsinkomster fick under sagda år disponeras för utlämnande

av bostadslån till vid verket fast anställda skogsarbetare enligt

vissa i propositionen angivna grunder. Genom senare riksdagsbeslut (JoU

1956: 10; rskr. 1956: 142 samt JoU 1957: 5; rskr. 1957: 171) har medgivande

lämnats att för samma ändamål utnyttja lika stora belopp av verkets driftsinkomster

under åren 1956 och 1957. Under de tre senaste kalenderåren

har sålunda sammanlagt 3 000 000 kr. ställts till förfogande för ifrågavarande

låneverksamhet.

I sitt förslag till stat för domänverket avseende år 1958, vilket förslag

överlämnats till Kungl. Maj:t i skrivelse den 25 november 1957, har domänstyrelsen

under en särskild utgiftspost upptagit ett belopp av 1 000 000 kr.

till utlämnande av förenämnda slag av bostadslån. Den 18 december 1957

har styrelsen inkommit med en kompletterande skrivelse i ämnet. Efter remiss

har yttranden i ärendet avgivits av statskontoret, riksräkenskapsverket,

lantbruksstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen, bostadsstyrelsen, statens

avtalsnämnd och Svenska skogs- och flottningsarbetareförbundet.

I samband med prövningen av frågan om medel till omförmälda låneverksamhet

även under år 1958 torde jämväl böra behandlas en av domänstyrelsen

i skrivelse den 30 januari 1956 gjord hemställan om bemyndigande att i enlighet

med i skrivelsen närmare angivna riktlinjer få taga domänverkets markfond

i anspråk för inköp av tomtmark för byggande av bostäder åt fast anställda

arbetare och förmän, över sistnämnda framställning har remissutlåtanden

avgivits av statskontoret, kammarkollegiet, lantbruksstyrelsen, bo
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1958

stadsstyrelsen, fullmäktige i riksgäldskontoret, Sveriges lantbruksförbund

och Riksförbundet Landsbygdens folk.

Bostadslån till skogsarbetare vid domänverket

1955 års riksdagsbeslut. I syfte att giva domänstyrelsen möjlighet att liksom

de större skogsbolagen trygga sitt behov av fast anställda skogsarbetare

medgav, såsom förut nämnts, 1955 års riksdag att ett belopp av högst

1 000 000 kr. av domänverkets driftsinkomster fick under år 1955 disponeras

för utlämnande av bostadslån till dylika arbetstagare. Jordbruksutskottet

underströk dock i sitt av riksdagen godkända utlåtande i ämnet, att verkets

arbetskraftsbehov i första hand borde tillgodoses genom anlitande av

kronotorpare, skogsjordbrukare och därmed jämställda. I fråga om utformningen

av låneverksamheten innebar förenämnda riksdagsbeslut att lånen

skulle avses för förvärv, uppförande och förbättring av eget hem samt att

lån även skulle kunna lämnas till förvärv av tomt. Lånen, som skulle ha

form av avskrivningslån och beviljas efter samråd med länsbostadsnämnd

och lantbruksnämnd, skulle utgå med högst 4 000 kr. samt vara ränte- och

amorteringsfria så länge låntagaren innehade fast anställning som arbetare

vid domänverket och fullgjorde sina skyldigheter enligt anställningsavtalet.

Därest anställningen upphörde innan lånet till fullo avskrivits, skulle resterande

del av lånet förfalla till betalning 6 månader efter upphörandet, såvida

ej särskild överenskommelse träffades mellan domänverket och låntagaren

om avbetalning under viss period från anställningens upphörande.

Säkerhet för lånen genom inteckningar skulle regelmässigt krävas, dock

skulle Kungl. Maj:t äga rätt att medgiva dispens från detta lånevillkor.

Låntagare skulle förbinda sig att fullgöra minst 100 dagsverken per anställningsår.

Lånen skulle avskrivas med 200 kr. årligen vid ett arbetsåtagande

av 100—124 dagsverken per anställningsår. Ett större antal fullgjorda

arbetsdagar skulle berättiga till avskrivning med högre belopp. Vid

minst 250 dagsverken årligen skulle avskrivningsbeloppet uppgå till 500 kr.

Särskilda avskrivningsregler skulle gälla vid force majeure eller särskilt

ömmande omständigheter ävensom vissa uppsägningsregler vid underlåtelse

att fullgöra arbetsåtagande m. m. I övrigt skulle det ankomma på Kungl.

Maj :t eller, efter Kungl. Maj:ts bemyndigande, på domänstyrelsen att meddela

närmare bestämmelser angående låneverksamheten.

Samma bestämmelser som riksdagen godkände för långivningen under år

1955 har gällt för den låneverksamhet som skett med anlitande av det belopp

å sammanlagt 2 000 000 kr. av domänverkets driftsinkomster, vilket

enligt medgivande av 1956 och 1957 års riksdagar fått disponeras för beviljande

av ifrågavarande slag av bostadslån under sistnämnda båda år.

Domänstyrelsens förslag. Domänstyrelsen anför i sin till jordbruksdepartementet

den 18 december 1957 inkomna skrivelse, att de erfarenheter som

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1958

vunnits vid tillämpningen av fastare anställningsform för domänverkets

skogsarbetare är goda. Dugliga arbetare har kunnat knytas till verket i samband

med att detta haft möjligheter att medgiva arbetarna lån för anskaffande

av tomt till samt förvärv, uppförande och förbättring av eget hem. Styrelsen

erinrar dock om att det belopp av 3 000 000 kr., som under åren 1955

—1957 ställts till styrelsens förfogande för verksamheten, endast är en

mindre del av ett belopp av 8 000 000 kr., som styrelsen tidigare beräknat

vara erforderligt för att på ett tilfredsställande sätt säkerställa tillgången

på arbetskraft. Nyssnämnda beräkningar utgick ifrån ett stadigvarande behov

av omkring 6 500 fast anställda arbetare, vilka skulle fullgöra ca 60 procent

av hela antalet erforderliga dagsverken. Med hänsyn till de vunna erfarenheterna

bör enligt styrelsen anställandet av fasta arbetare fortsätta och

med kraft fullföljas enligt de nu tillämpade principerna. Även med hänsyn

till de långvariga förhandlingar och förberedelser i övrigt, som måste föregå

långivningen för bostadsändamål i samband med anställning, är det enligt

styrelsens uppfattning av stor betydelse, att verksamheten kan fortgå så att

verkställda planeringar samt uppbyggnaden av skogsarbetarkåren med dugliga

arbetare icke måste avbrytas på grund av att medel för bostadslån icke

kan ställas i utsikt. Styrelsen betonar, att besvärliga följder kan uppstå för

verket, om låneverksamheten måste upphöra innan verket i huvudsak kunnat

fylla sitt behov av fast arbetskraft. Den bättre tillgång på arbetskraft,

som under senare tiden förmärkts, anser styrelsen utgöra ytterligare ett

skäl att understryka vikten av att anställningen av fasta arbetare kan

fortgå i full omfattning. Styrelsen har nämligen under sådana förhållanden

större förutsättningar att genom starkare urval inom den tillgängliga arbetskraften

erhålla dugliga yrkesarbetare. Det sålunda föreliggande läget

på arbetsmarknaden bör därför till fullo utnyttjas.

Domänstyrelsen beräknar nu, att den ram på 3 000 000 kr., inom vilken

styrelsen tidigare begränsat sitt yrkande, icke längre är tillräcklig och har

därför i sitt förslag till stat för domänverket för år 1958 upptagit 1 000 000

kr. för fortsatt långivning till sådana skogsarbetare som uppfyller fordringarna

för att kunna erhålla bostadslån enligt de av 1955 års riksdag godkända,

av Kungl. Maj :t senare närmare preciserade lånebestämmelserna.

Yttranden. Statskontoret uttalar, att domänstyrelsen genom medgivandena

att till bostadslån disponera medel ur domänverkets driftsinkomster under

åren 1955—1957 beretts tillfälle att i betydande utsträckning utöka kadern

av fast anställda skogsarbetare. Förslaget om fortsättande av ifrågavarande

låneverksamhet även under år 1958 i syfte att åstadkomma en ytterligare

förstärkning av kadern måste enligt statskontorets mening ses mot bakgrunden

av det rådande statsfinansiella läget. Under hänvisning till den åtstramning,

som kännetecknar den statliga investeringsverksamheten, förklarar

sig ämbetsverket icke berett tillstyrka bifall till föreliggande framställning.

Enligt ämbetsverket förtjänar i sammanhanget även uppmärksammas, att

— enligt vad domänstyrelsen uppgiver — tillgången på arbetskraft inom

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1958

5

skogsbruket under senare tiden blivit bättre. Konkurrensen om denna arbetskraft

bör härigenom ha blivit mindre hård. Statskontoret finner det naturligt

att detta förhållande beaktas vid ärendets prövning med hänsyn till

att de bemyndiganden att bevilja bostadslån, som domänstyrelsen innehaft

under åren 1955—1957, givits med tanke på att möjlighet skulle beredas

styrelsen att i konkurrens med det enskilda storskogsbruket ordna sitt

arbetskraftsproblem.

I motsats till statskontoret ställer sig övriga instanser, som uttalat sina

synpunkter i anledning av domänstyrelsens förslag, positiva till detsamma.

Sålunda har sagda förslag icke givit riksråkenskapsverket anledning till erinran.

Arbetsmarknadsstyrelsen framhåller, att det sett från arbetsmarknadssynpunkt

måste vara angeläget att åstadkomma största möjliga stabilitet

på skogsbrukets arbetsmarknad. En sådan utveckling bör kunna främjas

genom att arbetskraften i större utsträckning stimuleras att taga fast

anställning. Enligt arbetsmarknadsstyrelsens mening är det till följd härav

angeläget, att domänverket också i fortsättningen äger möjlighet att — liksom

många företag inom det enskilda skogsbruket —- erbjuda sina fast anställda

arbetare bostadslån. Även bostadsstyrelsen anser, att det initiativ,

som kommit till uttryck i förevarande låneverksamhet, bör fullföljas. Från

de länsbostadsnämnder som främst får beröring med verksamheten har

styrelsen under hand inhämtat, att domänverket omhänderhar densamma

på ett sätt som står i samklang med de allmänna bostadspolitiska strävandena.

Statens avtalsnämnd, som erinrar om att nämnden tidigare i princip tillstyrkt

domänstyrelsens framställningar i fråga om bostadslån till fast anställda

arbetare, uttalar att styrelsens nu framlagda förslag, såvitt nämnden

kan finna, icke avser högre belopp än som under alla förhållanden får anses

erforderligt, om syftet med åtgärderna skall kunna uppnås och förordar

därför bifall till ifrågavarande förslag. Svenska skogs- och flottningsarbetareförbundet

uttalar, att den verksamhet som tack vare tidigare medgivanden

från statsmakternas sida kommit till stånd med avseende på bostadslån till

domänverkets fast anställda skogsarbetare givit uteslutande goda erfarenheter.

Det synes därför förbundet naturligt, att den påbörjade låneverksamlieten

får fullföljas enligt föreliggande planer.

Lantbruksstyrelsen erinrar om att styrelsen i utlåtande år 1955 över domänstyrelsens

då föreliggande förslag i ämnet som sin mening uttalade -—

utan att ingå på de verkställda beräkningarna rörande domänverkets framtida

behov av stadigvarande arbetskraft — att det var av stor vikt för såväl

skogsbruket som näringslivet i övrigt i de berörda bygderna, att domänverkets

arbetskraftsbehov kunde tillgodoses på ett tillfredsställande sätt. Med

hänsyn härtill fann lantbruksstyrelsen det önskvärt, att domänstyrelsen

fick möjlighet att bereda sina arbetare anställningsvillkor, jämförbara med

dem som erbjöds av andra arbetsgivare på skogsbrukets område. Styrelsen

erinrar vidare om alt domänstyrelsen år 1955 räknade med att de befintliga

skogsjordbruken och kronotorpen skulle bestå, varför vid planläggningen för

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 74 år 1958

utbyggande av den fasta arbetskraften ej medtogs sådana trakter, där det

erforderliga arbetskraftsbehovet kunde fyllas genom befintliga jordbrukslägenheter,

som utarrenderades av domänverket. En utgångspunkt bör enligt

lantbruksstyrelsens mening också vara, att befintlig arbetskraft vid småjordbruk

i enskild ägo utnyttjas lika väl som arbetskraften vid kronolägenheterna.

Emellertid föreligger på åtskilliga håll svårigheter att få nödig arbetskraft

för skogsbruket. Lantbruksstyrelsen förutsätter, att det är just

på sådana orter, som låneverksamheten bedrives. Lantbruksstyrelsen omnämner,

att domänverket har som riktlinje att icke tillskapa rena skogsarbetarbyar

utan söker använda de disponibla medlen dels till att sätta befintliga

bostadslägenheter i stånd och dels till att åstadkomma nya bostäder för

skogsarbetare i anslutning till befintliga byar och liknande. En så bedriven

verksamhet bör enligt lantbruksstyrelsen medverka till att ge ökad livskraft

åt sådana befintliga mindre centra, som ligger lämpligt till med hänsyn

till skogsbrukets behov av att ha arbetskraft tillgänglig på nära håll,

och den bör därför vara till gagn för de berörda bygdernas utveckling. Enligt

lantbruksstyrelsen har verksamheten givit gynnsamma resultat och bidragit

till att domänverkets behov av fast arbetskraft kunnat tillgodoses

bättre än tidigare. Med hänvisning till det sålunda anförda tillstyrker lantbruksstyrelsen

bifall till domänstyrelsens förslag.

Fullmäktige i riksbanken har avstått från att avgiva yttrande i ärendet.

Ökade befogenheter för domänstyrelsen i fråga om vissa markinköp

Domänstyrelsens framställning. Domänstyrelsen erinrar om att de grundläggande

reglerna för domänverkets markinköp meddelats av statsmakterna

åren 1911 och 1912 och sedan dess kvarstått oförändrade. 1911 års riksdag

medgav sålunda (prop. 214; rskr. 216), att efter den 1 januari 1912 för

försålda kronoegendomar inflytande köpeskillingar »skola, enligt de närmare

föreskrifter Kungl. Maj :t meddelar, förvaltas och redovisas såsom tillgång

å statens domäners fond, intill dess desamma, enligt Kungl. Maj :ts

och Riksdagens bestämmande, få disponeras till inköp av skogsbärande

eller till skogsbörd tjänlig mark ävensom till inlösen av ströängar å kronoparkerna

i Norrland och Dalarna». 1912 års riksdag beslöt (prop. 200;

rskr. 264) »att Kungl. Maj:t må från och med den 1 januari 1913 tills vidare

intill dess annorlunda kan varda bestämt, för inköp av skogsbärande

eller till skogsbörd tjänlig mark ävensom till inlösen av ströängar å kronoparkerna

i Norrland och Dalarna disponera de såsom tillgång å statens domäners

fond redovisade kontanta medlen». Styrelsen anför, att inköpen av

mark för domänfondens räkning f. n. är av 2 slag, dels skogsmark för utvidgning

eller arrondering av kronoskogarna, dels tomtmark för byggande

av bostäder åt arbetare och tjänstemän. Inköpen för tjänstebostäderna bestrides

dock icke med medel ur den i domänfonden ingående markfonden.

Domänstyrelsen påpekar, att tomtmarksinköpen sammanhänger med ut
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 k år 1958

vecklingen beträffande skogsbrukets arbetskraftsfrågor, vilken ju bl. a. innebär,

att storskogsbruket måste inrikta sig på att i större utsträckning

övergå till anställning av fast arbetskraft. På grund härav måste ett stort

antal arbetarbostäder byggas. Sådana bostäder uppföres numera på centralt

belägna platser. I allmänhet befinner sig all jord i eller invid den by,

dit bostäderna skall förläggas, i enskild hand. Detta är särskilt fallet i

Norrland, där kronoparkerna vid avvittringen i regel kom att omfatta marker,

belägna långt från bygden. Styrelsen finner det därför nödvändigt för

domänverket att här och var förvärva tomtmark för bostäder åt arbetare

och i en del fall också åt verkets förmanspersonal. Det är enligt styrelsen

givetvis av utomordentlig vikt, att nyssnämnda byggnadsverksamhet planeras

omsorgsfullt och på sådant sätt, att den även kan verksamt bidraga

till tillskapandet eller bevarandet av en livsduglig samhällsbebyggelse. Därför

sker planläggningen i nära samarbete med de lokala planläggningsorganen,

lantbruksnämnd, länsbostadsnämnd, överlantmätare och distriktsiantmätare,

länsarkitekt och distriktsingenjörer och ej minst med kommunerna.

I regel nås full enighet om bebyggelsens förläggning till jordbruksbyar

eller mindre samhällen. Rena skogsarbetarbyar eller spridd bebyggelse

undvikes om möjligt. Då byggnadsprogrammet prövas av Kungl. Maj:t vid

fastställandet av domänverkets statförslag och den närmare planläggningen

blir föremål för noggrann prövning genom länsorganen, anser styrelsen

Kungl. Maj :ts prövning av tomtköpen i de särskilda fallen icke vara erforderlig.

Härutöver framhåller domänstyrelsen, att inköpen av tomtmark ofta är

svåra att ordna. Villiga säljare står ej alltid till buds och de tillfällen som

erbjuds måste snabbt utnyttjas, ej minst då tillfälle yppas till förmånligt

köp av bebyggd tomt. överjägmästarna och revirens förvaltningspersonal

skall — i samförstånd med alla de regleringsorgan, som förut nämnts —

hinna genomföra byggnadsarbetena under den särskilt i Norrland korta arhetssäsongen

med knapp tillgång på arbetare och entreprenörer. Under sådana

omständigheter måste enligt styrelsens mening dess egen handläggning

av själva tomtköpen få ske med minsta möjliga omgång och utan annan

central prövning av planläggningsfrågorna. Domänstyrelsen erinrar i

detta sammanhang om att lantbruksnämnderna äger inköpa fast egendom

för rationaliseringsändamål utan att i varje särskilt fall inhämta Kungl.

Maj:ts tillstånd. Styrelsen pekar även på vattenfallsstyrelsens och järnvägsstyrelsens

befogenheter att i viss utsträckning utan Kungl. Maj :ts godkännande

i varje särskilt fall inköpa fastigheter.

Under åberopande av de anförda motiven hemställer domänstyrelsen

bl. a., att sådan ändring måtte vidtagas i bestämmelserna om domänverkets

markfond, att styrelsen bemyndigas att taga markfonden i anspråk för

inköp av tomtmark för anordnande av bostäder åt arbetare och förmän, dock

att Kungl. Maj :ts medgivande bör inhämtas i varje särskilt fall, då fråga

är om förvärv av fastigheter, vilka var för sig betingar en köpeskilling överstigande

100 000 kr. Som förutsättning för utnyttjandet av sådant bemyn
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 dr 1958

digande bör enligt styrelsen gälla, att vederbörande lantbruksnämnd tillstyrker

inköpet, att alla inköp av tomtområden, som kan inverka på den

allmänna bebyggelsens lokalisering, genomföres i samråd med vederbörande

länsorgan samt att redogörelse för inköpen årligen ingives till Kungl.

Maj :t.

Yttranden. Samtliga remissinstanser utom statskontoret tillstyrker i princip

domänstyrelsens framställning eller lämnar densamma utan erinran.

Några instanser framför dock förslag till ytterligare begränsningar i den

av domänstyrelsen begärda beslutanderätten.

Statskontoret finner för sin del att någon ändring av domänstyrelsens befogenheter

ej bör vidtagas i avvaktan på resultatet av och statsmakternas

ställningstagande till kommande förslag av 1953 års utredning rörande de

statliga företagsformerna.

Fullmäktige i riksgäldskontoret har icke något att erinra mot att domänstyrelsen

medgives rätt att taga markfonden i anspråk för inköp av tomtmark

på de villkor och med den begränsning styrelsen föreslagit.

Kammarkollegiet framhåller, att de av domänstyrelsen åsyftade tomtmarkinköpen

till sin art synes vara att jämställa med de markinköp, som

vattenfallsstyrelsen och järnvägsstyrelsen bemyndigats göra, enär de bostäder

som avses uppföras å tomterna är erforderliga för erhållande av fast

arbetskraft till skogsbruket. Kollegiet har därför intet att invända mot att

domänstyrelsen erhåller det begärda bemyndigandet men ifrågasätter om

ej en övre kostnadsgräns möjligen bör fastställas icke blott för varje enskild

fastighet utan även för det årliga inköpsbeloppet.

Bostadsstyrelsen återgiver i sitt remissutlåtande vissa synpunkter, som

styrelsen framförde i en den 11 september 1952 dagtecknad promemoria,

upprättad i anledning av en av domänstyrelsen då gjord framställning om

bemyndigande att för kronans räkning inköpa vissa särskilt angivna fastigheter

och tomtområden. 1 promemorian uttalas bl. a. följande.

Ur allmänt markpolitisk synpunkt samt ur synpunkten att vid statlig

långivning för bostadsändamål vissa krav ställes beträffande såväl tomtkostnad

som vattenförsörjning och avlopp samt kreditvärde är det angeläget

att vid de markförvärv, varom här är fråga, samråd på ett tidigt stadium

regelmässigt kommer till stånd mellan representanter för domänverket

och länsbostadsnämnden. I detta sammanhang bör särskilt framhållas

den prejudicerande verkan ett statligt markförvärv alltid har i så måtto,

att av kronan erlagd eller begärd köpeskilling för mark sedermera kan åberopas

i ett expropriationsinål eller i ett låneärende. Ortsprisnivån å tomtmark

betingas för övrigt i hög grad av sådana köpeskillingar. Även i andra

avseenden kan mindre lämpliga statliga markförvärv få icke önskvärda

konsekvenser. Sålunda kan uppförandet av bostäder på alltför små eller icke

utvecklingsbara tätorter i varje fall på längre sikt komma att medföra låga

kreditvärden och därmed även ett onödigt risktagande för såväl fastighetens

ägare som kreditgivaren. Det är ur denna synpunkt angeläget att den

förutsebara befolkningsutvecklingen i orten beaktas vid bostädernas lokalisering.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 7\ år 1958

Bostadsstyrelsen anför, att samråd med länsbostadsnämnd i ärenden angående

domänverkets markinköp för bostadsändamål bör ske så tidigt, att

hänsyn kan tagas till nämndens synpunkter i frågor, som har samband

med villkoren för den statliga bostadslånegivningen. Styrelsens medverkan

vid ärendeprövningen erfordras icke i de fall länsbostadsnämnden förklarat

sig icke ha något att erinra mot förvärvet i fråga.

Lantbruksstyrelsen förklarar sig i princip kunna ansluta sig till tanken,

att det ej borde vara erforderligt att till Kungl. Maj :t hänskjuta sådana domänverkets

inköpsärenden, där det gäller objekt av förhållandevis begränsat

värde och där det ur de synpunkter lantbruksorganisationen har att

beakta ej föreligger anledning till erinran mot förvärvet. Styrelsen anser

dock, att såsom villkor för domänstyrelsens utnyttjande av eventuellt inköpsbemyndigande

bör föreskrivas att lantbruksstyrelsen, efter hörande av

vederbörande lantbruksnämnd, tillstyrkt inköpen. Riksförbundet Landsbygdens

folk har intet att invända mot bifall till domänstyrelsens hemställan,

då enligt förbundet den ifrågasatta decentraliseringen av inköpsbefogenheterna

självfallet icke kan medföra någon ändring av de allmänna riktlinjerna

för statens jord- och skogspolitik. Sveriges lantbruks förbund anser

handläggningen av tomtinköpsärendena i huvudsak vara en rent administrativ

fråga, som bör kunna avgöras enbart med hänsyn till lämpligast

möjliga handläggning av dessa ärenden. Förbundet finner därför ingen

anledning yttra sig i denna fråga.

Departementschefen

Genom beslut av de tre senaste årens riksdagar har sammanlagt 3 000 000

kronor ställts till domänstyrelsens förfogande för beviljande av bostadslån

till sådana skogsarbetare som med domänverket tecknat anställningsavtal,

varigenom verket åtagit sig att tillhandahålla arbete visst antal dagar —

minst 100 — per anställningsår och skogsarbetarna förbundit sig att utföra

detta arbete. Lånen, som skall bidraga till att täcka arbetarnas kostnader

för förvärv, uppförande eller förbättring av eget hem eller anskaffande

av tomt i samband därmed, uppgår till högst 4 000 kronor samt är

ränte- och amorteringsfria så länge låntagarna bibehåller sina anställningar

vid domänverket och fullgör sina skyldigheter enligt förenämnda anställningsavtal.

Alltefter storleken av dagsverksskyldigheten avskrives lånen

med visst belopp vid varje anställningsårs slut. Utöver här angivna bestämmelser

gäller vissa andra regler för ifrågavarande låneverksamhet, vilka

regler i huvudsak återgivits i det föregående. Medlen till låneverksamheten

har i enlighet med riksdagsbesluten utgått ur domänverkets driftsinkomster.

Syftet med berörda låneverksamhet har varit att giva domänverket möjlighet

att liksom de större skogsbolagen till sig knyta ett erforderligt antal

fast anställda skogsarbetare. 1 den utredning som låg till grund för Kungl.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 74

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1958

Maj :ts förslag i ämnet till 1955 års riksdag beräknades att domänverket

hade ett stadigvarande behov av omkring 6 500 fast anställda arbetare, vilka

avsågs skola fullgöra cirka 60 procent av hela antalet erforderliga dagsverken.

Till utförande av övriga dagsverken antogs kunna utnyttjas annan

landsbygdens arbetskraft. Vid tidpunkten för nyssnämnda utredning uppgick

antalet fast anställda arbetare vid verket till cirka 3 700, av vilka cirka

900 var innehavare av kronotorp och omkring 1 600 innehavare av skogsjordbruk.

Det totala medelsbehovet för en bostadslåneverksamhet av sådan

omfattning att det eftersträvade antalet fast anställda skogsarbetare kan

uppnås har av domänstyrelsen vid ett beräkningstillfälle år 1952 uppskattats

till 8 000 000 kronor, ehuru styrelsen begränsade sitt yrkande i den av

1955 års riksdag prövade framställningen till 3 000 000 kronor för långivning

under sistnämnda år.

Domänstyrelsen har nu föreslagit, att styrelsen skall även under innevarande

kalenderår få utnyttja 1 000 000 kronor av driftsinkomsterna för utlämnande

av bostadslån till skogsarbetare, som tagit fast anställning vid

domänverket. I likhet med det övervägande antalet i ärendet hörda remissorgan

tillstyrker jag detta domänstyrelsens förslag. Enligt vad under hand

meddelats mig från styrelsen uppgår antalet vid verket fast anställda skogsarbetare

för närvarande till omkring 5 500, varför det ännu återstår att

anställa cirka 1 000 dylika arbetare innan det av stjTelsen redovisade behovet

av stadigvarande arbetskraft är täckt. Oavsett att arbetsmarknadsläget

inom skogsbruket för tillfället är sådant att tillgången på skogsarbetare

är större än under de senaste åren bör domänstyrelsen lämnas möjlighet att

genom fortsatt långivning för anskaffande av egna hem bygga upp en till

storleken lämpligt avvägd, fast kader av dugliga skogsarbetare. För långivningen

under år 1958 bör samma bestämmelser gälla som för motsvarande

verksamhet under åren 1955—1957. Dessa bestämmelser har visat sig ändamålsenliga

med tanke på låneverksamhetens syfte. Alltjämt bör långivningen

bedrivas så att den icke får ogynnsam inverkan på kronotorparnas och

skogsjordbrukarnas arbetsmöjligheter.

Därest domänverkets kader av fast skogsarbetarpersonal ännu icke skulle

vara fylld vid utgången av innevarande år och behov då anses föreligga av att

lämna domänstyrelsen enahanda dispositionsbemyndigande avseende år

1959 torde frågan härom böra underställas nästa års riksdag.

Vad härefter angår domänstyrelsens hemställan om rätt att på vissa villkor

inköpa tomtmark utan att i varje särskilt fält ha inhämtat Kungl.

Maj :ts godkännande åsyftar densamma att förenkla det administrativa förfarandet

vid handläggning av ifrågavarande slag av ärenden och samtidigt

göra det möjligt för domänstyrelsen att snabbare än nu avsluta ändamålsenliga

köp av mark för arbetar- och förmansbostäder. För närvarande gäller

i enlighet med beslut av 1912 års riksdag att Kungl. Maj:t får för inköp

av skogsmark och inlösen av vissa ströängar disponera de såsom tillgång

i statens domäners fond redovisade kontanta medlen. Med stöd av detta

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1958

11

bemyndigande har Kungl. Maj :t anlitat den i domänfonden ingående markfonden

(markinköpsfonden) för bestridande av kostnader för förvärv av

sådan tomtmark som avses utnyttjas vid uppförande av personalbostäder,

dock ej tjänstebostäder. Markfondens behållning uppgick vid senaste årsskiftet

till cirka 45 000 000 kronor.

Då jag anser de skäl, som domänstyrelsen framfört för sin av de flesta

remissinstanser stödda hemställan, motivera att beslutanderätten beträffande

ifrågavarande tomtköp delegeras från Kungl. Maj :t till domänstyrelsen,

vill jag föreslå, att riksdagens medgivande härtill inhämtas. Domänstyrelsens

inköpsbemyndigande bör dock begränsas till förvärv av sådan

tomtmark som är avsedd att inom en närliggande framtid tagas i anspråk

uteslutande för arbetar- eller förmansbostäder. Om bemyndigandet begränsas

på dylikt sätt synes ej böra därjämte föreskrivas viss maximigräns, inom

vilken domänverkets årliga inköp av tomtmark måste rymmas till sin

sammanlagda köpeskilling. Däremot bör såsom villkor för bemyndigandet

gälla att domänstyrelsen före avslutandet av varje tomtköp skall ha samrått

med vederbörande lantbruksnämnd och länsbostadsnämnd. För att uppnå

lämpligaste bebyggelseplanering bör styrelsen, såsom redan nu sker, i

sagda inköpsärenden samråda jämväl med andra länsorgan på området

ävensom med av bebyggelsen berörda kommuner. Styrelsen bör senast den

1 april varje år till Kungl. Maj :t ingiva en sammanfattande redogörelse för

de av styrelsen under det senast förflutna kalenderåret avslutade tomtköpen.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen att medgiva

1) att högst 1 000 000 kronor av domänverkets driftsinkomster

må under år 1958 disponeras för bostadslån till fast

anställda skogsarbetare;

2) att domänstyrelsen må bemyndigas att på de villkor

som angivits i det föregående taga domänverkets markfond i

anspråk för inköp av tomtmark.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Maj :t Konungen bifall samt

förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga

till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Ulla B. Silén

680370 Stockholm 1958. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1958 A:209 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående medel för år 1958 till bostadslån åt domänverkets fast anställda skogsarbetare, m. m. a1 i texten
  2. JoU 1958 A:14 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående medel för år 1958 till bostadslån åt domänverkets fast anställda skogsarbetare, m. m. s. 1 i texten