Sök i Ratio Lex

Angående organisationen av statens institut för folkhälsan m. m

1958-02-21 · 102 sidor, varav 101 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 101 av 102 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1958 A:83, Angående organisationen av statens institut för folkhälsan m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1958

1

Nr 83

Kungl. Maj. ts proposition till riksdagen angående organisationen

av statens institut för folkhälsan m. m.; given Stockholms

slott den 21 februari 1958.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över inrikesärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Rune B. Johansson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen framlägges förslag rörande arbetsuppgifter och organisation

vid statens institut för folkhälsan. Den allmänna ramen för institutets

verksamhet förutsättes i huvudsak förbli oförändrad. Åtgärder föreslås i

syfte att rationalisera verksamheten. Vissa rutinuppgifter föreslås överförda

till andra organ. För vissa särskilt angelägna uppgifter förordas personalförstärkningar

fr. o. m. budgetåret 1958/59. Propositionen innehåller slutligen

förslag till medelsanvisningar för institutet för nämnda budgetår.

1 -— Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 83

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 83 år 1958

Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 21

februari 1958.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Nilsson, Sträng, Andersson,

Lindell, Lindström, Lindholm, Skoglund, Edenman, Netzén,

Kjellin, Johansson.

Efter gemensam beredning med cheferna för social-, finans-, ecklesiastik-,

jordbruks- och civildepartementen anför chefen för inrikesdepartementet,

statsrådet Johansson.

I årets statsverksproposition, elfte huvudtiteln, punkterna 101 och 102,

har Kungl. Maj :t på min hemställan föreslagit riksdagen att, i avbidan på

särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1958/59 beräkna dels till Statens

institutet för folkhälsan: Avlöningar ett förslagsanslag av 3 260 000

kronor, dels ock till Statens institut för folkhälsan: Omkostnader ett förslagsanslag

av 748 000 kronor.

I samband med den preliminära anmälan av dessa anslagsfrågor framhöll

jag, att folkhälsoinstitutsutredningen i oktober 1956 avlämnat betänkande

med förslag angående institutets arbetsuppgifter och organisation.

Efter remissbehandling hade betänkandet med hänsyn till innehållet i remissvaren

överarbetats inom inrikesdepartementet.

Jag anhåller nu att få upptaga hithörande spörsmål till fortsatt behandling.

I. Inledning

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande tillkallades den 9 juli 1951 såsom

sakkunniga för att inom inrikesdepartementet biträda med översyn

av statens instituts för folkhälsan arbetsuppgifter och organisation m. m.

förste stadsläkaren i Göteborg, docenten K. G. B. Roos, tillika ordförande,

professorn E. L. Abramson, pappersarbetaren, dåvarande ledamoten av riksdagens

andra kammare G. L. Andersson i Mölndal, professorn S. P. M. Forssman

och byrådirektören i statens sakrevision H. H. Wihlborg. De sakkunniga,

vilka antagit benämningen folkhälsoinstitutsutredningen, har med skrivelse

den 26 oktober 1956 avgivit betänkande med förslag angående institutets

arbetsuppgifter och organisationen (SOU 1957:6).

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj.ts proposition nr 83 år 1958

Över betänkandet har yttranden avgivits av statskontoret, medicinalstyrelsen,

byggnadsstyrelsen, veterinärstyrelsen, styrelsen för statens bakteriologiska

laboratorium, försvarets sjukvårdsstyrelse, kommerskollegium,

kanslern för rikets universitet — som överlämnat yttranden av större akademiska

konsistorierna i Uppsala, Lund och Göteborg samt de medicinska

fakulteterna därstädes, lärarkollegiet vid karolinska institutet ävensom

lärarkollegierna vid tandläkarhögskolorna i Stockholm och Malmö — arbetarskyddsstyrelsen,

statens organisationsnämnd, statens lönenämnd, statens

sakrevision, styrelsen för statens institut för folkhälsan, svenska delegationen

av den nordiska kommittén för utredning rörande högre hälsovårdsutbildning,

bostadsstyrelsen, styrelsen för veterinärhögskolan, styrelsen för

svenska institutet för konserveringsforskning, fiskeristyrelsen, jordbruksnämnden,

svenska kommittén för nordisk näringsforskning, svenska arbetsgivareföreningen,

landsorganisationen i Sverige, tjänstemännens centralorganisation,

Sveriges akademikers centralorganisation, Sveriges veterinärförbund,

svenska laboratrisföreningen, Sveriges lantbruksförbund och styrelsen

för kooperativa förbundet.

Statens organisationsnämnd har med skrivelser den 4 oktober 1957 och

16 januari 1958 överlämnat två promemorior, avseende av Kungl. Maj:t

den 24 maj 1957 givet uppdrag åt nämnden att biträda vid inom inrikesdepartementet

pågående överarbetning av folkhälsoinstitutsutredningens

betänkande. Innehållet i organisationsnämndens promemorior och övriga

under överarbetningen framkomna förslag kommer att redovisas i ett särskilt

avsnitt om vissa ytterligare undersökningar.

I skrivelse den 16 september 1957 har vidare institutets styrelse avgivit

anslagsäskanden för budgetåret 1958/59.

II. Institutets nuvarande uppgifter och organisation

Enligt instruktionen har institutet till uppgift att på uppdrag av myndigheter,

sammanslutningar och enskilda utföra praktiskt-vetenskapliga

undersökningar ävensom eljest idka forskningsverksamhet inom den allmänna

hygienens, yrkeshygienens och födoämneshygienens områden i syfte

att förbereda och främja förebyggande åtgärder, ägnade att bevara eller

befordra folkhälsan, samt att utgöra centralt undersökningsorgan för livsmedelskontrollen

enligt livsmedelsstadgan. Institutet utgör tillika karolinska

institutets hygieniska institution. Härjämte har institutet att meddela

undervisning åt befattningshavare på det socialhygieniska arbetsfältet

— tjänsteläkare, distriktssköterskor, hälsovårdstillsyningsmän och andra

— samt åt personal inom yrkesinspektionen ävensom att bedriva en på allmänheten

inriktad upplysningsverksamhet i socialhygieniska frågor.

Med avseende å den allmänna hygienen har institutet företrädesvis att

utföra erforderliga undersökningar till främjande av en förbättrad hygien

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 83 år 1958

i fråga om bostäder, sjukhus, skolor och andra offentliga byggnader, att

ägna uppmärksamhet åt vatten- och avloppsfrågor samt andra spörsmål av

hygienisk-teknisk natur, samt att även i övrigt såsom centralt undersökningsorgan

biträda vid övervakningen av den allmänna hygienen i riket.

Institutets uppgifter på det yrkeshygieniska området angives särskilt vara

att utföra undersökningar rörande skador och ohälsa, som uppkommer genom

ogynnsamma yttre inflytanden i samband med arbete, ävensom rörande

yrkesskador av infektiös natur, att ägna noggrann uppmärksamhet åt

arbetstidsproblemens samband med hälsan, särskilt beträffande minderåriga

och kvinnor, att utarbeta förslag till såväl allmänna hygieniska anvisningar

rörande arbetslokalers anordnande och användande som speciella

hygieniska förskrifter under anpassning till olika industriers särförliållanden,

att föreslå åtgärder, som ur medicinsk synpunkt finnes påkallade för

att minska risken för olycksfall och ohälsa i arbetet, samt att föra ett för

läkare och myndigheter avsett specialregister över preparat, som kommer

till användning inom industrien eller annan verksamhet och som kan eller

antages kunna inverka menligt på hälsan.

Ifråga om födoämneshygienen och såsom centralt undersökningsorgan för

livsmedelskontrollen tillkommer det institutet huvudsakligen att utföra erforderliga

undersökningar i syfte att förebygga framställning och försäljning

av livsmedel, som är skadliga att förtära eller på annat sätt otjänliga

till människoföda, att för dylikt ändamål hl. a. verkställa systematiska

undersökningar av livsmedel, som förekommer i marknaden, samt att, då

dessa undersökningar ger anledning till anmärkning, söka åstadkomma

rättelse genom förhandlingar med tillverkaren eller säljaren eller genom

annan liknande åtgärd, att bestämma olika födoämnens värde ur folknäringssynpunkt,

att utföra undersökningar rörande vitaminer i livsmedel,

läkemedel och fodermedel samt handha för ändamålet erforderliga standardpreparat,

att utarbeta och pröva erforderliga analysmetoder samt meddela

anvisningar rörande provtagning och analys av livsmedel, att tillhandahålla

förteckning över personer och anstalter i olika delar av landet, åt

vilka undersökning av prov av olika slag av livsmedel lämpligen kan uppdragas,

samt att på begäran tillhandagå med råd och anvisningar rörande

kostens lämpliga sammansättning vid anstalter och institutioner av skilda

slag, där utspisning i större omfattning förekommer.

Speciella uppgifter har ålagts institutet i vissa författningar, t. ex. livsmedelsstadgan,

förordningen om införsel och utförsel av margarinvaror

samt om kontroll över tillverkningen av dessa varor, förordningen om framställning

och införsel av vitaminiserade livsmedel m. fl.

Institutet skall enligt instruktionen stå under ledning av en styrelse, bestående

av minst 10 och högst 12 ledamöter. Av ledamöterna är fem självskrivna,

nämligen cheferna för medicinalstyrelsen, riksförsäkringsanstalten

och arbetarskyddsstyrelsen, en av karolinska institutets lärarkollegium

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj. ts proposition nr 83 år 1958

utsedd ledamot samt institutets föreståndare. Övriga ledamöter utses av

Kungl Maj :t för en tid av högst fyra år.

Institutets styrelse är tillika styrelse för statens distriktssköterskeskola,

vilken ingår som ett led i institutets undervisningsverksamhet.

Närmast under styrelsen är institutets föreståndare ansvarig för arbetet

och ordningen inom institutet. Han utses bland avdelningsföreståndarna

och förordnas av Kungl. Maj :t för en tid av högst sex år. Enligt instruktionen

åligger det föreståndaren bl. a. att leda och övervaka fullgörandet av

de för institutet i dess helhet gemensamma arbetsuppgifterna.

För institutets fackuppgifter finns fyra avdelningar: allmänhygieniska,

yrkeshygieniska, födoämneshygieniska och vitaminavdelningen. Varje avdelning

står under chefskap av en avdelningsföreståndare i professors ställning.

Professorn i hälsovårdslära vid karolinska institutet är föreståndare

för allmänhygieniska avdelningen.

Såsom kompetenskrav för föreståndarna för allmänhygieniska och yrkeshygieniska

avdelningarna gäller, förutom legitimation som läkare, grundlig

vetenskaplig utbildning och beprövad erfarenhet i de ämnen, som tillhör

avdelningens verksamhetsområde, för föreståndaren för födoämneshygieniska

avdelningen grundlig vetenskaplig utbildning, beprövad erfarenhet i

näringsfysiologi och födoämneshygien jämte ingående förtrogenhet med

upprättande av koststater för olika anstalter och ändamål samt för föreståndaren

för vitaminavdelningen grundlig vetenskaplig utbildning jämte beprövad

erfarenhet rörande vitaminernas kemi och biologi.

I anledning av sammankopplingen med karolinska institutets hygieniska

institution har vid den allmänhygieniska avdelningen inrättats en befattning

som laborator och överlärare. Innehavaren av denna befattning skall

svara för den del av avdelningens arbete, som professorn icke personligen

handlägger.

Personalen vid institutet omfattade den 1 juli 1957 cirka 210 befattningshavare,

varav 50 i 19 (13) eller högre lönegrad samt vissa arvodesavlönade

befattningshavare.1 Personalen fördelade sig på avdelningar sålunda:

administrationspersonal 19, allmänhygieniska avdelningen 25 (varav

3 för distriktssköterskeskolan), yrkeshygieniska avdelningen 52, födoämneshygieniska

avdelningen 78 och vitaminavdelningen 37.

III. Folkhälsoinstitutsutredningens förslag

1. Allmänna synpunkter

Den allmänna ramen för institutets verksamhetsområde

Den utveckling, som ägt rum efter institutets inrättande, har enligt utredningens

åsikt icke gjort en förändring av den allmänna gr än sd ra g
1

Siffran inom parentes anger här liksom i fortsättningen lönegraden enligt statens löneförordning.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj. ts proposition nr 83 år 1958

ningen för institutets arbetsområde påkallad. Icke heller

har utredningen funnit anledning framlägga något förslag angående ändrad

gränsdragning för institutets kompetens i förhållande till andra

myndigheter och institutioner.

F orskningsarbetet

Utredningen framhåller, att den vetenskapliga verksamheten bör inriktas

på frågor av direkt och aktuell betydelse för institutet. I princip bör

grundforskning förläggas till forskningsinstitutionerna och upptagas vid

institutet endast i den mån erforderlig sådan forskning icke utföres vid

nämnda institutioner. Tillkomsten efter folkhälsoinstitutets inrättande av

forskningsinstitutioner av olika slag inom det socialhygieniska området har

medfört, att möjligheterna att få kvalificerade arbeten utförda icke längre

är väsentligen begränsade till institutet. Man bör från institutets sida —

såsom även skett — söka intressera forskningsinstitutionerna att taga upp

ur folkhälsosynpunkt aktuella problem. Det är av stor vikt, att institutet

ej endast utför utifrån begärda praktiskt-vetenskapliga undersökningar

utan även har möjlighet att på eget initiativ taga upp olika arbetsuppgifter.

Sådana uppgifter kan avse större undersökningar för att få överblick

över läget i visst hänseende beträffande olika grupper av människor, arbetslokaler,

vattentäkter o. s. v. Vidare måste vissa frågor lösas för att institutet

på längre sikt skall kunna fylla sin uppgift som centralt undersökningsorgan

— huvudsakligen frågor, vilka kan förutses bli aktuella på grund av

utvecklingen — eller för att ärenden skall kunna decentraliseras — metodforskning

m. m. En utifrån begärd praktiskt-vetenskaplig undersökning

bör som regel icke göras vidlyftigare än som är nödvändigt för att besvara

den aktuella problemställningen. I fall där det är klart, att en begränsad

ytterligare insats av forskningskaraktär kan ge värdefulla resultat, kan

dock en sådan vara befogad. Det måste ankomma på institutets ledning att

från fall till fall taga ställning i dylika avvägningsfrågor. Det är nödvändigt,

att i icke alltför obetydlig omfattning tillfälle till självständig forskning

beredes vid institutet anställda vetenskapsidkare ävensom andra forskare

inom dess verksamhetsområde. Detta är av betydelse för institutets

möjligheter att rekrytera vetenskaplig personal och för att den anställda

personalen av denna kategori skall kunna hålla kontakt med vetenskapens

utveckling. Oaktat tillkomsten av hygieniska institutioner vid högskolorna

in. m. är det alltjämt nödvändigt, att institutet har ett mindre antal utbildningstjänster,

varvid främst bör avses att tillgodose det egna forskarbehovet.

Utbildningen förutsättes ske så, att tjänsteinnehavarna samtidigt utför ett

forskningsarbete av värde för institutets verksamhet i övrigt.

Decentraliseringsfrågor m. m.

Enligt utredningens mening bör institutets arbete -— med beaktande av

att grundforskning och liknande uppgifter i möjligaste mån bör förläggas

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1958

till de egentliga forskningsinstitutionerna — av bl. a. ekonomiska skäl i

princip vara inriktat på kvalificerade arbetsuppgifter inom den allmänna

ramen för verksamheten. Ärenden av enklare rutinkaraktär bör avlastas

institutet. Detta gäller såväl ärenden, vilka tillföres institutet enligt särskilda

författningsbestämmelser, som undersökningar, vilka begärs utifrån.

Ifråga om den förstnämnda gruppen ärenden har det visat sig, att även en

relativt begränsad men ofrånkomlig skyldighet att utföra analyser kan allvarligt

inkräkta på en avdelnings laboratorieresurser till förfång för andra

uppgifter. Det är nödvändigt att minska institutets nuvarande skyldighet

att utföra rutinanalyser och att för framtiden undvika att belasta institutet

med nya sådana skyldigheter. I vissa fall torde en begränsning av den nu

föreskrivna frekvensen av rutinanalyser vara möjlig. Ett överförande av

ärenden från institutet till andra organ förutsätter, att laboratorier finns,

vilka är i stånd att övertaga uppgifterna. En förbättring av möjligheterna

härutinnan kan vinnas genom ett utvidgat arbete vid institutet för att få

fram enkla och tillförlitliga analysmetoder samt genom mottagande vid

institutet i ökad omfattning av personal från andra håll för utbildning. En

delegering skulle även underlättas, om institutet finge övervaka arbetet vid

laboratorier — särskilt privata sådana — till vilka ärenden överföres. Vid

överenskommelse med annat laboratorium om övertagande av ärenden bör

övervakningsfrågan klarläggas. Ävenså bör därvid lösas spörsmålet om den

ersättning, som skall utgå till laboratoriet för uppgifternas utförande. Utredningen

ifrågasätter i detta sammanhang, om icke folkhälsoinstitutet borde

genom särskilda författningsbestämmelser ges formell befogenhet att utöva

kontroll över verksamheten vid andra laboratorier, som övertagit uppgifter

från institutet eller eljest utför kontroll, som faller inom institutets arbetsområde,

t. ex. enligt livsmedelsstadgan. I vissa fall kan vid delegering endast

bli fråga om att själva analysarbetet utföres av annat organ, medan

bedömningen av analysresultatens innebörd ur hygienisk synpunkt måste

förbehållas institutet. En begränsning ligger ytterligare däri, att det i viss

omfattning kan vara nödvändigt, att institutet självt utför rutinanalyser.

Bl. a. måste institutet såsom det centrala organet på sitt område ha erforderlig

kontakt med utvecklingen och egen erfarenhet av tillämpade standardmetoder.

Vidare måste institutet ha möjlighet att utföra ofta ganska

omfattande serier standardanalyser av rutinkaraktär, vilket behov är särskilt

framträdande i fråga om metodforskningen.

Innan institutet begränsar hittills fullgjord analysverksamhet bör förhandlingar

upptagas med de allmänna institutioner och enskilda sammanslutningar,

vilka i större utsträckning brukar begära rutinprover hos institutet.

Utredningen förordar, att två grupper praktiskt-vetenskapliga undersökningar

av mindre omfattning, vid vilka tillämpas relativt standardiserade

undersökningsmetoder, avlastas institutet, nämligen vissa utredningar i vatten-

och avloppsärenden samt yrkesbygieniska utredningar om förhållan
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj. ts proposition nr 83 år 1958

dena på olika arbetsplatser. Den förstnämnda ärendegruppen skulle överföras

till den vattenvårdsinspektion, som utredningen förutsätter skola

komma till stånd. Utredningen har härvid utgått ifrån att inspektionen

blir så utrustad, att den kan utföra en del undersökningar, som ligger på

institutet. Den andra ärendegruppen skulle överföras till arbetarskyddsstyrelsen,

som härvid skulle utrustas med ett yrkeshygieniskt laboratorium.

Av de undersökningar, som uteslutande eller praktiskt taget uteslutande

innefattar endast utförande av analyser, kan vissa icke överföras till annat

laboratorium på grund av analysens svårighetsgrad eller därför att den är

så sällan förekommande, att det icke anses ekonomiskt möjligt att utföra

den vid andra laboratorier. I den mån nya speciallaboratorier för dessa

ärenden icke inrättas, är en delegering från institutet knappast möjlig.

De största kategorierna analyser i denna grupp utgöres av de med den

offentliga vitaminkontrollen sammanhängande analyserna samt vissa vid

yrkeshygieniska avdelningen utförda analyser. Utredningen anser dock,

att vitaminkontrollen snarast bör utbrytas från institutet. För vissa yrkeshygieniska

analyser, vilka kan utföras vid kvalificerat kemiskt laboratorium

av övervägande rutinkaraktär, står icke f. n. något laboratorium till buds

men det bör framdeles gå att finna en avlastningsinöjlighet.

Ifråga om undersökningar av ren analyskaraktär, vilka utan egentlig

olägenhet kan utföras vid andra laboratorier, har under senare år institutets

verksamhet avsevärt begränsats i vad gäller vattenanalyser och livsmedelsprov.

Beträffande vattenanalyserna bör för ytterligare delegering i första hand

komma i fråga kontrollen av vatten från vissa vattenverk enligt förordningen

om kontroll av vattenledningsvatten. Denna verksamhet kan utan

olägenhet övertagas av för uppgiften behöriga vattenundersökare utanför

institutet. Vidare bör förhandlingar upptagas med hälsovårdsnämnden i

Stockholm om att befria institutet från rutinmässiga undersökningar av

vatten från stadens inom- och utomhusbad m. in., vilka undersökningar

borde kunna utföras på stadens laboratorier eller av privata laboratorier i

staden. Utan olägenhet bör vidare en betydlig nedskärning av utifrån mottagna

uppdrag rörande såväl dricks- och hushållsvatten som »övriga vatten»

kunna komma till stånd. Införskaffandet av prover, som erfordras

för metodprövningar m. in., bör genom åtgärder från institutets sida kunna

mycket nära anpassas efter det aktuella behovet. I princip bör prov mottagas

från utomstående uppdragsgivare endast om undersökning därav är

av speciellt intresse för institutet. Efter en successivt genomförd nedskärning

av antalet utifrån inkommande prov enligt dessa riktlinjer torde man

icke behöva räkna med mer än omkring 4 000 prov årligen, motsvarande

cirka hälften av det nuvarande antalet.

Beträffande den yrkeshygieniska verksamhetens decentralisering uttalas

bl. a., att undersökningar av yrkesskadade eller fall av misstänkt yrkes
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj.ts proposition nr 83 år 1958

skada bör kunna förläggas till de yrkesmedicinska klinikerna och även till

centrallasarett utan sådana kliniker. Vissa analyser av biologiskt material

torde kunna överföras till centrallasarettens kliniska laboratorier, förutsatt

att analyser förekommer i tillräcklig omfattning och något så när regelbundet.

Andra yrkeshygieniska bedömningar särskilt ifråga om tekniska

problem och bedömning av expositionsrisker med tekniska metoder borde

kunna övertagas av arbetarskyddsstyrelsen, därest denna får ett laboratorium

med kompetent personal. Vidare bör vissa undersökningar kunna decentraliseras

till branschorganisationer, såsom för gruvorna, och till

enstaka företag, dock endast större företag med minst 500 å 1 000 anställda.

För den försatta delegeringen fordras dock i allmänhet metodutveckling

och personalutbildning. Även kommunala och enskilda initiativ härutinnan

är önskvärda. Man har att räkna med att nya delegeringsobjekt framkommer

undan för undan, varför arbetet med att avlasta institutet uppgifter,

som kan anförtros andra organ, får anses permanent ingå i institutsledningens

verksamhet.

2. Organisation

Institutets ledning och administration m. m.

Utredningen föreslår ett flertal åtgärder för att ernå rationalisering och

effektivisering av den inre organisationen.

Styrelsen

Den nuvarande styrelsen är för stor för att kunna göra en tillräckligt

aktiv insats. Med undantag för institutets föreståndare är ledamöterna

dessutom representanter för andra myndigheter eller organisationer, vilka

direkt kan beröras av samma frågor, som kommer före i institutets styrelse

och där bör beaktas och bedömas ur institutets synpunkter i första hand.

Det kan förekomma, att de representerade myndigheterna och organisationerna

har sinsemellan stridande önskemål rörande ett ärendes utgång eller

avstår från att yttra sig i styrelsen, enär de skall yttra sig i samma fråga i

annat sammanhang. Utredningen föreslår, att styrelsen skall bestå av fem

personer, nämligen institutets chef såsom självskriven ledamot och fyra av

Kungl. Maj:t tillsatta ledamöter. Bland ledamöterna skall Kungl. Maj:t

utse ordförande och vice ordförande. Arbetsgivare- och arbetstagareintressen

samt den inedicinskt-hygieniska sakkunskapen utom institutet bör

vara representerade i styrelsen. Styrelsens befogenhet att utse ett arbetsutskott

för utövande av beslutanderätten beträffande löpande ärenden eller

angelägenheter av mindre vikt bör borttagas. I stället bör styrelsens ordförande

bemyndigas att utöva styrelsens beslutanderätt i brådskande ärenden

ävensom angelägenheter av mindre vikt. Arvodet till ordföranden bör

höjas från 1 000 till 1 800 kronor per år.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1958

Föreståndaren

Föreståndarskapet utövas f. n. av en av avdelningsföreståndarna. Institutets

tillväxt — från 40 å 50 till omkring 210 anställda — som inneburit

en i viss mån proportionerlig ökning av bestyret med administrationen, har

icke medfört annan förstärkning av den administrativa ledningen än att

fr. o. m. den 1 juli 1947 tillkommit en kamrerare, numera förste byråsekreterare.

Antalet ärenden, som handlagts av institutets föreståndare, var

1 574 under budgetåret 1945/46 och 2 423 budgetåret 1955/56. Redan den

del av arbetsbördan, som består av löpande ärenden, är numera avsevärd.

Frågor om samarbete och samordning med andra institutioner, myndigheter

och organisationer är vanliga och kräver ofta en bedömning icke blott

ur facksynpunkt utan också ur mera allmänna synpunkter. Anslags-, personal-

och byggnadsfrågor kommer alltid att kräva avsevärda arbetsinsatser.

Institutets internationella förbindelser vidgas undan för undan, och

det är önskvärt, att institutets chef härvid kan påtaga sig vissa uppgifter.

Vad angår institutets interna förhållanden är det både ur principiella och

praktiska synpunkter angeläget, att chefen icke samtidigt företräder en viss

del av institutet. Avdelningsföreståndarna kan icke avlastas administrativa

arbetsuppgifter, om icke vissa uppgifter övertages av en särskild chef. Härvid

kan särskilt nämnas organisatoriska och ekonomiska problem i samband

med delegering av ärenden från institutet. Utan en chef, som har en

samlad överblick över avdelningarnas arbete och resurser, är det icke möjligt

att samordna avdelningarna och få till stånd ett ändamålsenligt utnyttjande

av resurserna. Genom sammanträden med avdelningsföreståndarna

bör institutets chef även verka för främjande av det vetenskapliga samarbetet

mellan avdelningarna och för vetenskaplig information dem emellan.

Utredningen har därför funnit, att en särskild chefsbefattning är en nödvändig

förutsättning för en effektivisering och rationalisering av institutets

verksamhet. Chefen bör — såsom överdirektör — placeras i lönegrad

Co 15 (Bo 4). Särskilda kompetenskrav för befattningen föreslås icke.

Avdelningsföreståndarna m. fl. högre befattningshavare

Institutets successiva utbyggnad har haft till följd, att arbetsbördan för

avdelningsföreståndarna ökat så avsevärt, att de systematiskt måste

avlastas göromål för att kunna ägna sig åt sin centrala uppgift, nämligen

att leda och främja den vetenskapliga utvecklingen på avdelningarnas verksamhetsområde.

Tre av avdelningsföreståndarna har engagemang utanför respektive avdelningar.

Föreståndaren för födoämneshygieniska avdelningen är tillika

institutets föreståndare, föreståndaren för allmänhygieniska avdelningen är

samtidigt professor vid karolinska institutet och föreståndaren för yrkeshygieniska

avdelningen är tillika arbetarskyddsstyrelsens överläkare. Om

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj. ts proposition nr 83 år 1958

en särskild befattning som chef för folkhälsoinstitutet inrättas, upphör ett

av dessa dubbelengagemang. Samordningen med karolinska institutet har

utredningen ansett tills vidare kunna godtagas, då olägenheterna därav

skulle begränsas, om den allmänhygieniska avdelningen uppdelas på två

avdelningar. Utredningen räknar emellertid med att anordningen i fråga

framledes skall upphöra. Att föreståndaren för yrkeshygieniska avdelningen

tillika är överläkare vid arbetarskyddsstyrelsen är i vissa avseenden

av värde för institutet. Utredningen föreslår nu ingen ändring därvidlag

men anser, att det på längre sikt skulle vara till övervägande fördel för

institutet, om denna personalunion upphörde.

Genom bl. a. tillkomsten av en särskild chef för institutet kommer avdelningsföreståndarna

att avlastas visst arbete i samband med anslagsäskanden,

lokalfrågor, delegeringsåtgärder m. m. Avdelningsföreståndarna bör

emellertid avlastas även en viss del av de uppgifter, som kräver självständig

vetenskaplig insats. Utredningen har förutsatt, att styrelsen genom

särskilt beslut skall kunna ålägga laborator såsom ett tjänsteåliggande, för

vilket särskild ersättning ej skall utgå, att under avdelningsföreståndarnas

tillsyn handlägga vissa ärenden på eget ansvar.

Det nuvarande kravet på läkarlegitimation för föreståndartjänsterna på

allmänhygieniska och yrkeshygieniska avdelningen bör utgå. För avdelningsföreståndarbefattning

bör såsom hittills i sak upprätthållas samma

fordran på vetenskaplig kompetens som för universitets- och högskoleprofessor,

varjämte bör fordras ådagalagd duglighet som ledare av arbete av

det slag, som förekommer vid institutet.

Utredningen berör vidare f örhållandet mellan styrelsen och institutets

föreståndare, å ena, samt fackavdelningarnas föreståndare,

å andra sidan. Enligt instruktionen är övervakningen av verksamheten

och befogenheten att ge föreskrifter om arbetets planläggning

och bedrivande förlagda till styrelsen, vars praktiska möjligheter att utöva

en effektiv ledning är begränsade. Den ledande och övervakande verksamhet,

som institutets föreståndare skall utöva, är uttryckligen inskränkt till

för institutet gemensamma ärenden. Hans befogenhet att ingripa i avdelningarnas

verksamhet är därmed reducerad till vad styrelsen möjligen kan

delegera till honom. Detta kan emellertid förutsättas ske endast i undantagsfall.

Med denna organisation är det uteslutet, att styrelsen eller — efter

dess uppdrag —- institutets föreståndare skall kunna följa arbetet inom

avdelningarna i den utsträckning som är oundgänglig för att styrelse och

föreståndare i realiteten skall kunna bära något ansvar t. ex. för att en avdelnings

personal utnyttjas så effektivt som möjligt eller för att ett gott

samarbete mellan avdelningarna äger rum. Utredningen anser, att styrelsens

och institutets föreståndares ställning i förhållande till avdelningarna

bör stärkas. Urvalet i stort av arbetsuppgifter och avvägningen av arbetskapacitetens

fördelning mellan praktiskt-vetenskapliga undersökningar och

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 83 år 1958

uppgifter, som tages upp efter initiativ inom institutet, samt avgörandet om

den ordning, vari uppgifterna skall utföras, bör ankomma på styrelsen och

institutets föreståndare, men i intimt samarbete med avdelningsföreståndarna.

Även överläggningar med representanter för berörda intressen inom

stats- och kommunalförvaltningen, vetenskap och näringsliv bör förekomma

i samband med valet av arbetsuppgifter. Däremot bör det vara avdelningsföreståndarnas

sak att bestämma, hur föreliggande uppgifter skall lösas.

Styrelsen och institutets föreståndare måste dock följa arbetet så, att de

kan ingripa, om det i något fall skulle visa sig, att en avdelning icke arbetar

med tillräcklig effektivitet eller icke följer arbetsplanerna.

I fråga om den högre vetenskapliga personalen i övrigt framhålles,

att en viss avlastning av rutinärenden torde kunna vinnas genom

att varje kategori ärenden fortlöpande granskas i syfte att i möjligaste mån

delegera ansvaret till lägre personal.

Vissa lönefrågor m. m.

Vid institutet finnes en befattning som laborator och överlärare i 33 (26)

lönegraden samt nio laboratorer i 31 (24) lönegraden. Medel har vidare anvisats

för en arvodesavlönad laborator. Enligt instruktionen fordras för att

komma i fråga som laborator och överlärare, förutom legitimation som läkare,

god vetenskaplig utbildning i något av de ämnen, som tillhör den arimänhygieniska

avdelningens verksamhetsområde, varjämte sökande bör ha

ådagalagt särskild förtrogenhet med bostadshygienens undersökningsmetoder

och problem. Laborator skall äga god vetenskaplig utbildning och erfarenhet

i det eller de ämnen, som tillhör tjänstens arbetsområde.

De två laboratorsbefattningarna för läkare vid yrkeshygieniska avdelningen

har under fem budgetår uppehållits av 9 olika läkare inberäknat

en av de på tjänsterna utnämnda. Den ena tjänsten har under de fem

budgetåren över huvud taget icke uppehållits av den därå utnämnde. En

laboratorsbefattning i kemi vid födoämneshygieniska avdelningen har haft

tre innehavare.

Situationen beträffande rekryteringen av laboratorstjänsterna är otillfredsställande.

Ett sätt att säkerställa hög vetenskaplig standard samt effektivitet

och kontinuitet i avdelningarnas arbete vore, att vissa laboratorer

i nyckelpositioner placerades i högre lönegrad än nu. Med hänsyn till att

frågan om lönegradsplacering av laboratorstjänster berör även andra praktiskt-vetenskapliga

institutioner anser utredningen likväl icke lämpligt att

i detta sammanhang föreslå inrättande av laboratorsbefattningar i högre

lönegrad.

Utredningen föreslår, att kansliskrivartjänster inrättas vid institutets

kansli och de två största fackavdelningarna.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1958

Kansliet och övrig gemensam personal

Med hänsyn till att en överdirektör och chef förutsättes kunna ägna

mera tid åt administrativa angelägenheter än institutets föreståndare hunnit

anser sig utredningen icke böra föreslå en eljest nödvändig förstärkning

av den högre administrativa personalen.

Utredningens personalförslag för kansliet m. m. innefattar en ökning från

17 till 20 befattningshavare. Den närmare sammansättningen av personalen

framgår av följande tablå.

Lönegrad

1/7 1956

Förslag

Överdirektör........................

Co 15 (Bo 4)

_

1

Institutets föreståndare...............

Arvode

(1)

—

Förste byråsekreterare................

Ca 29 (Ao 23)

1

1

Kansli och kassa

Kassör............................

Ce 15 (Ae 10)1

1

1

Kansliskrivare.....................

Ce 15 (Ae 10)

—

1

Kanslibiträde......................

Ce 11 (Ae 7)

1

1

Kontorsbiträde....................

Ce 8 (Ae 5)

2

2

Förste expeditionsvakt.............

Ca 11 (Ao 7)

1

1

Expeditionsvakt...................

Cg 10 (Ag 7)

1

1

Telefonist.........................

Ce 8 (Ae 5)

1

1

Centralförråd

Materialförvaltare..................

Ca 14 (Ao 9)2

1

1

Vaktmästare (förrådsbiträde)........

Ce 10 (Ae 7)

1

1

» » ........

Cg 10 (Ag 7)

1

1

Verkstad

Ingenjör..........................

Ce 23 (Ae 17)

—

1

Instrumentmakare.................

Ca 14 (Ao 9)3

1

1

Institutionsvaktmätare.............

Ce 12 (Ae 8)

1

1

(finmekaniker)

Cg 12 (Ag 8)

Hantverkare (snickare).............

2

2

Djurvård

Ce 12 (Ae 8)

Stallförman.......................

1

1

Fastighetsvärd m. m.

Ce 15 (Ae 10)

Förste reparatör...................

—

1

Maskinist.........................

Arvode

1

—

Därtill kommer erforderlig städnings- och

budsändningspersonal

17 (18)

20

1 Förordnad i Cg 17 (Ag 12). 3 Förordnad i Cg 16 (Agli). 3 Förordnad i Cg 16 (Ag 11).

Följande kommentar till personalförslaget lämnas.

Å verkstaden repareras och nytillverkas apparatur för fackavdelningarna

i viss utsträckning. Anspråken på verkstaden har vuxit undan för undan.

För effektivisering av arbetet fordras, att det ställes under ledning av en

kunnig verkstadstekniker. En sådan kan även ge fackavdelningarna råd vid

inköp av apparatur in. m. Utredningen föreslår därför en befattning som

verkstadsingenjör. Som kompetenskrav skall gälla examen vid tekniskt

läroverk eller däremot svarande utbildning samt praktisk erfarenhet av

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 är 1958

verksamhet inom industri eller hantverk. Vidare behövs, för att smärre

installations- och reparationsarbeten skall kunna utföras utan onödig omgång,

en skicklig montör med behörighet att utföra elektriska installationsarbeten.

Han bör därjämte kunna öva löpande tillsyn över motorer och

andra elektriska anläggningar samt vatten- och avloppsledningar in. m.

Utredningen förordar, alt härför en befattning såsom förste reparatör inrättas.

Med hänsyn till arbetsbelastningen för expeditionsvakterna bör

institutet få möjlighet att arvodesanställa ett expeditionsbiträde för budsändningar

och liknande enklare göromål.

Undervisnings- och upplysningsverksamheten

Den nuvarande undervisningsverksamheten har ansetts otillräcklig. Behovet

av kursverksamhet beräknas därjämte öka avsevärt under en nära

framtid. I läkarutbildningskommitténs betänkande (SOU 1953: 7) har föreslagits

en ökning av tjänsteläkarutbildningen vid institutet, ökat behov har

anmälts av kurser för industriläkare. I ett betänkande med förslag till

hälsovårdsstadga (SOU 1953: 31) påyrkas, att antalet undervisningstimmar

vid kurserna för hälsovårdstillsyningsmän skall ökas avsevärt, önskemål

om ordnande vid institutet av särskilda kurser för förste hälsovårdsinspektörer

har framförts. Enligt beräkningar inom medicinalstyrelsen förutses

en icke oväsentlig ökning av behovet av distriktssköterskor under de närmaste

tio åren. I olika sammanhang har påyrkats, att fortbildningskurser

för hälsovårdstillsyningsmän och för distriktssköterskor skall anordnas i

ökad omfattning. Utredningen framhåller därutöver som angeläget, att personer,

som erhållit behörighet som vattenundersökare, får tillfälle att genomgå

kortare repetitionskurser vid institutet. Å andra sidan erinras, att

förslag framförts om inrättande i Göteborg av en nordisk hälsovårdshögskola.

Därest en sådan högskola inrättas, kommer större delen av utbildningen

för ämbetsläkare så småningom att övertagas av denna. Ämbetsläkarkurserna

utgör dock endast en liten del av undervisningen vid institutet.

För distriktssköterskeskolan skulle en samordning med det planerade

institutet för högre sjuksköterskeutbildning erbjuda avsevärda fördelar med

avseende å ledning, undervisning och anordningar för praktiskt elevarbete.

Utredningen har utgått från att distriktssköterskeskolan endast tills vidare

skall kvarligga vid folkhälsoinstitutet med bibehållande av nuvarande organisation

och uppgifter. Utredningen avstyrker, att vid centralskolan för

specialutbildning av barnsjuksköterskor anordnad undervisningskurs i

social barnavård samordnas med distriktssköterskeskolan så länge denna

utgör en del av folkhälsoinstitutet. För övriga kategorier tjänstemän m. fl.,

som nu erhåller utbildning vid institutet, bör undervisningen även i fortsättningen

vara förlagd dit. Undervisningen innebär emellertid en icke ringa

belastning för institutet, vars kapacitet med avseende å andra arbetsområden

minskas i den mån fackmännen ägnar sin arbetstid åt undervisning.

Undervisningen kräver också ett betydande administrativt arbete och

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj.ts proposition nr 83 år 1958

utgör en kännbar belastning i lokalhänseende. Institutet saknar f. n. möjligheter

att påtaga sig en ökad utbildningsverksamhet och redan den nuvarande

verksamheten bereder allvarliga svårigheter. En utvidgning och intensifiering

är dock nödvändig. Den allvarligaste bristen ur organisatorisk

synpunkt är, att institutet saknar tillgång till pedagogisk sakkunskap, som

kan svara för att utbildningen planeras och genomföres på ett ur undervisningssynpunkt

riktigt sätt och med användande av moderna hjälpmedel.

Vidare saknas en särskild befattningshavare, till vilken kan koncentreras

bestyret att planera kurser, skaffa lärare samt ombesörja andra sådana

uppgifter.

En intensifiering bör ske också beträffande institutets på allmänheten

inriktade upplysningsverksamhet. Pressombudsmannens deltidstjänstgöring

motsvarar f. n. endast ungefär en fjärdedels tjänst. Detta har medfört, att

upplysningsarbetet blivit alltför begränsat. Institutet bör dessutom anordna

eller biträda vid anordnande av korta upplysningskurser för kategorier, som

den egentliga undervisningen icke avser.

Utredningen föreslår, att en särskild undervisnings- och upplysningssektion

inrättas, direkt underställd institutets föreståndare, att såsom närmaste

chef för sektionen anställes en studierektor med pedagogisk vetenskaplig

utbildning och praktisk erfarenhet samt helst även naturvetenskaplig utbildning

i något ämne inom institutets arbetsområde, att pressombudsmannens

tjänstgöring ökas till halvtidstjänstgöring, samt att för övrigt vid sektionen

— förutom distriktssköterskeskolans befattningshavare — anställes

viss biträdespersonal. Till undervisnings- och upplysningssektionen skulle

även höra bibliotekets skötsel.

Personalförslaget angives i följande tablå.

Lönegrad

1/7 —56

Förslag

Studierektor...............................

Ce 29 (Ae 23)

_

1

Pressombudsman med %-tidsarbete..........

Arvode

1

—

Pressombudsman med 54-tidsarbete..........

7 404 kr.

Arvode

_

1

Kontorist.................................

14 808 kr.

Ce 13 (Ae 9)

_

1

Kanslibiträde..............................

Ce 11 (Ae 7)

—

1

Kontorsbiträde............................

Ce 8 (Ae 5)

—

1

Statens distriktssköterskeskola

Föreståndare............................

Ca 23 (Ao 17)

1

1

Biträdande föreståndare..................

Ce 20 (Ae 14)

1

1

Kanslibiträde............................

Ce 11 (Ae 7)

n

1

4

8

1 Förordnad i Cg 13 (Ag 9).

Härtill anföres bl. a. följande.

Med hänsyn till de arbetsuppgifter, som skall åvila studierektorn, bör som

kompetenskrav uppställas pedagogisk vetenskaplig utbildning och praktisk

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 83 år 1958

erfarenhet av undervisningsverksamhet av liknande art. Studierektorn skall

icke enbart sörja för en pedagogiskt fullgod undervisning samt administrera

kursverksamheten. Den stora belastning kursundervisningen nu utgör för

institutets vetenskapliga personal medför, att man måste eftersträva att

studierektorn själv skall åtaga sig undervisning. Härför erfordras helst naturvetenskaplig

utbildning i något ämne inom institutets arbetsområde. För

att kunna påräkna en fullgod rekrytering för tjänsten, vilken torde komma

att betraktas som en sluttjänst, bör befattningen placeras i Ce 29 (Ae23).

Utöver studierektorn, pressombudsmannen och personalen vid distriktssköterskeskolan

erfordras för sektionen biträdespersonal för expeditionsoch

skrivgöromål samt för skötseln av biblioteket. Kontoristen å födoämneshygieniska

avdelningen svarar nu för biblioteksgöromålen och har till förfogande

härför ett halvtidsanställt kontorsbiträde. För att biblioteket skall

bli tillfredsställande skött bör det närmaste ansvaret åvila en kontorist i

Ce 13 (Ae9), som tillika bör förestå sektionens expedition. Huruvida expeditionen

bör vara gemensam för hela sektionen och alltså även för distriktssköterskeskolan,

där det redan finns en kanslibiträdestjänst, är en praktisk

fråga, vars lösande bör ankomma på institutets ledning.

Fackavdelningarnas organisation

Allmänhygieniska avdelningen

Verksamheten vid avdelningen kan med hänsyn till de använda vetenskapliga

metoderna i huvudsak uppdelas i en fysiologisk och en bakteriologisk-epidemiologisk

del. Inom den fysiologiska delen intar de klimathygieniska

frågorna och av dem främst de bosladshygieniska en dominerande

ställning. Avdelningen har hittills huvudsakligen varit upptagen av bakteriologiskt-hygieniska

problem. I klimathygieniska frågar har en viss forskning

bedrivits vid fysiologiska institutionen och klimatfysiologiska laboratoriet

i Uppsala. Föreståndaren för nämnda laboratorium har varit laborator

vid allmänhygieniska avdelningen och anlitas nu såsom expert av folkhälsoinstitutet.

Vissa specialproblem inom klimalhygienen har bearbetats på

fysiologiska institutionen vid gymnastiska centralinstitutet samt den nyinrättade

industrifysiologiska avdelningen där. Behov föreligger emellertid

av ytterligare såväl grundforskning som målforskning inom bostadshygienen.

Genom en sådan forskning kan vinnas betydande besparingar i investerings-

och driftkostnader för bostadsbeståndet. Folkhälsoinstitutet bör enligt

utredningens mening fungera som det centrala praktiskt-vetenskapliga

undersöknings- och utredningsorganet på ifrågavarande område. Det är därför

nödvändigt, att det bostadshygieniska forsknings- och utvecklingsarbetet

vid institutet ges avsevärt större resurser än hittills. Med den utveckling,

som ägt rum, finnes emellertid icke någon vetenskapsman, som kan behärska

båda delarna av den allmänhygieniska avdelningens nuvarande verksamhetsområde.

Utredningen förordar därför, att densamma uppdelas på två

avdelningar, nämligen en bostadshygienisk avdelning för den fysiologiskt

betonade delen av verksamheten och en allmänhygienisk avdelning för övriga

uppgifter.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj.ts proposition nr 83 år 1958

I samband med den föreslagna omorganisationen bör institutets arbete i

vattenfrågor, vilket nu är uppdelat mellan allmänhygieniska och födoämneshygieniska

avdelningarna, i sin helhet övertagas av den nya allmänhygieniska

avdelningen. Vattenlaboratoriet vid födoämneshygieniska avdelningen

bör således överföras till allmänhygieniska avdelningen. Därvid bör även all

substratberedning för bakteriologiska undersökningar samlas vid den sistnämnda

avdelningen, varigenom möj liggöres en minskning av den med

substratberedning sysselsatta biträdespersonalen.

På allmänhygieniska avdelningen ankommer nu att meddela undervisning

i de delar, som icke tillhör institutets övriga verksamhetsområden.

Avdelningens särskilda befattning med undervisningsfrågorna kommer vid

föreslaget inrättande av en utbildnings- och upplysningssektion att upphöra.

Utredningens förslag till personalstater för de nya avdelningarna upptar

25 resp. 11 befattningshavare. Den närmare fördelningen av personalen

framgår av följande tablåer.

Allmänhygieniska avdelningen

Antal befattnings-

havare 1/7 1956

vid

Lönegrad

Förslag

Anm.

allmän-

vatten-

hyg.

labora-

avd.

toriet

Professor.....................

Arvode

1

1

1 500 kr.

Laborator....................

Ce 31 (Ae 24)

1

1

2

Därav 1 med

ställföretr.arvo-

de å 1 008 kr/år

Laboratorieläkare.............

Ce 29 (Ae 23)

1

—

1

Assistent.....................

Ce 25 (Ae 19)

—

2

1

1 överföres t. fö-

doämneshyg.

avd.

Assistent (m. hälsovårdstills. m.

utbildn.)...................

Ce 23 (Ae 17)

1

—

1

Assistent (för vattenundersök-

ningar)....................

Ce 21 (Ae 15)

—

2

1

Laboratorieassistent...........

Ce 17 (Ae 12)

—

—

1

Första laboratoriebiträde......

Ce 15 (Ae 10)

1

—

1

Laboratoriebiträde............

Ce 13 (Ae 9)

—

2

1

Kanslibiträde.................

Ce 11 (Ae 7)

—

—

1

Överföres från

födoämneshyg.

avd.

Laboratoriebiträde............

Ce 11 (Ae 7)

3

5

1

Kontorsbiträde...............

Ce 8 (Ae 5)

>2

—

1

Laboratoriebiträde............

Ce 8 (Ae 5)

1

8

9

Substrat- och diskbiträden.....

Ce 6 (Ae 4)

4

3

2

Djurvårdare..................

Ce 6 (Ae 4)

1

—

1

16

23

25

39

1 Varav ett förordn. 1 Cg 11 (Ag 7).

2 — Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 83

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1958

Bostadshygieniska avdelningen

Antal

befatt-

nings-

Lönegrad

ha vare

1/7 1956

vid allm.

hyg. avd.

Förslag

Anm.

Professor.............................

i.»

Co''14 (Bo 3)

1

Laborator och överlärare...............

Ca 33 (Ao 26)

1

1

(på övergångs- stat)

Laborator............................

Ce 31 (Ae 24)

(1)

(tjänsten ej till- satt så länge la- boratorn och

överläraren är i

tjänst)

Laborator............................

Ce 31 (Ae 24)

—

1

Laborator............................

Arvode

19 464 kr.

1

—

l:e byråingenjör......................

Ce 29 (Ae 23)

—

1

Assistent.............................

Ce 23 (Ae 17)

—

1

Kontorist............................

Ce 13 (Ae 9)

1

1

Laboratoriebiträde....................

Ce 13 (Ae 9)

1

1

Kanslibiträde.........................

Ce 11 (Ae 7)

—

1

Laboratoriebiträde....................

Ce 11 (Ae 7)

1

2

Laboratoriebiträde....................

Ce 8 (Ae 5)

1

1

6

11 (+1 obesatt tjänst)

Personalplanerna kommenteras i huvudsak sålunda.

Föreståndaren för allmänhygieniska avdelningen, vilken måste vara professor,

bör i sin meritering ha bakteriologi eller bakteriologisk hygien. Med

hänsyn till avdelningens arbetsområde bör finnas två laboratorer, den ene

med utbildning i bakteriologi och den andre med motsvarande utbildning i

kemi, helst med kompletterande insikter i vatten- och avloppsteknik. En av

laboratorerna bör förordnas att vara avdelningsföreståndarens ställföreträdare

och härför åtnjuta särskilt arvode. Vidare fordras en laboratorieläkare

samt en assistent med utbildning och erfarenhet som hälsovårdstillsyningsman.

Den föreslagna minskningen av biträdespersonalen har föranletts

av att antalet rutinmässiga vattenanalyser bör reduceras till vad som

är erforderligt för avdelningens verksamhet i övrigt samt för metodutveckling

och praktisk utbildning i vattenanalys. Av vattenlaboratoriets personal

föreslås, att en av de två assistenterna i 25 (19) lönegraden

överföres till födoämneshygieniska avdelningen. En ny befattning såsom

laboratorieassistent ingår i förslaget. Det anses härigenom möjligt att

reducera antalet assistenttjänster för vattenundersökningar i 21 (15) lönegraden

från 2 till 1. Om professorn i hälsovårdslära blir chef för den

nya allmänhygieniska avdelningen, kan man förutsätta, att han för kvalificerat

biträdesarbete kommer att anlita kontoristen vid karolinska institutets

hygieniska institution. Utredningen har därför icke föreslagit någon befattning

för kansliskrivare eller kontorist vid allmänhygieniska avdelningen.

Registrerings- och andra kontorsgöromål torde åtminstone tills vidare kunna

anförtros ett kansli- och ett kontorsbiträde. För skötsel av avdelningens försöksdjur

erfordras en djurvårdare.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Mnj.ts proposition nr 83 år 1938

Beträffande bostadshygienislca avdelningen framhålles, att avdelningsföreståndaren

måste vara professor. Hans närmaste man i fråga om verksamhetens

fysiologiska sida måste besitta mycket god vetenskaplig utbildning.

Utredningen föreslår därför, att en laboratorstjänst inrättas. Då den på allmänhygieniska

avdelningen nu tjänstgörande laboratorn och överläraren i

Ca 33 (Ao 26) vid inrättande av en tjänst som studierektor får en avsevärd

minskning av sina arbetsuppgifter, bör befattningen föras på övergångsstat.

Den nuvarande innehavaren av tjänsten i fråga föreslås överförd till

bostadshygieniska avdelningen, att fullgöra de uppgifter, som avses falla på

den föreslagne laboratorn. Den nya laboratorstjänsten bör ej få besättas, så

länge tjänsten i lönegrad 33 (26) uppehälles. För att såväl fysiologi som

teknik skall vara representerade inom avdelningens ledning erfordras vtterligare

en laborator. Härvid bör den nuvarande arvodestjänsten såsom laborator

indragas. För att tillgodose behovet av teknisk sakkunskap bör därjämte

inrättas en tjänst som förste byråingenjör. Därutöver bör finnas en

assistent med utbildning som hälsovårdstillsyningsman och med praktisk

erfarenhet av bostadshygieniskt arbete. Härigenom skulle institutets behov

av sådan personal för fältundersökningar och för undervisningen bli tillgodosett,

vilket nu ej är fallet. Behovet av kanslipersonal anses med hänsyn

till avdelningens relativt ringa storlek kunna tills vidare tillgodoses genom

inrättande av en kontorist- och en kanslibiträdesbefatlning. Av laboratoriebiträdespersonal

synes tills vidare oundgängligen erfordras endast 1 biträde

i 13 (9) lönegraden, 2 i 11 (7) och 1 i 8 (5) lönegraden.

Yrkeshygieniska avdelningen

Beträffande den yrkeshygieniska verksamheten uttalas, att den icke på

langt när har den kapacitet, som dess humanitära och samhällsekonomiska

betydelse motiverar. Från representanter för industriledningar och för

arbetstagare har framhållits, att industrien har ett stort icke tillfredsställt

behov av yrkeshygieniska undersökningar, som i vad de gäller komplicerade

problem måste bearbetas centralt, samt att utbildning måste anordnas för

■\issa

Särskilt den tekniska delen av den yrkeshygieniska organisationen anses på

detta håll vara i behov av förstärkning. Även arbetarskyddsstyrelsen bär

understrukit behovet av en ökad insats. Det medför stora olägenheter för

styrelsen och yrkesinspektionen, att institutet f. n. saknar möjligheter att i

erforderlig omfattning och inom rimlig tid utföra undersökningar, som

påkallas ur arbetarskyddets synpunkt. Inom yrkeshygieniska avdelningen

bär en beräkning verkställts rörande den tid avdelningen skulle behöva för

att slutföra nu aktuella större arbetsuppgifter, i huvudsak enligt den av styrelsen

godkända arbetsplanen. Härvid har förutsatts, att utöver löpande

ärenden — vilka beräknas taga i anspråk 25 å 50 procent av avdelningens

kapacitet — inga nya uppdrag skulle tillkomma under tiden. Beräkningen

visar, att avdelningen med nuvarande personal skulle behöva 6 å 7 år för

att slutföra de angivna större uppgifterna. Belastningen uppskattas till 9 år

for den kemiska och tekniska personalen samt till 4 ''/å 5 år för den medicinska

personalen.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 ur 1958

Utredningen har utgått ifrån att de yrkeshygieniska insatserna från statens

sida principiellt bör begränsas till — förutom kontrollverksamhet, som

står under arbetarskyddsstyrelsens ledning — följande uppgifter, nämligen

att tillhandahålla resurser för företrädesvis kvalificerade praktiskt-vetenskapliga

undersökningar på begäran av myndigheter och enskilda, att utveckla

metoder och hjälpmedel samt utbilda personal för den perifera yrkeshygienen

ävensom att meddela upplysning och rådgivning i yrkeshygieniska

frågor.

I fråga om kvalificerade undersökningar och forskning har landet nu icke

andra resurser än folkhälsoinstitutets yrkeshygieniska avdelning, om man

bortser från de egentliga forskningsinstitutionerna. Uppgifter av detta slag

måste utföras vid organ, som är icke blott vetenskapligt väl kvalificerade

utan även oberoende av enskilda intressen. De hygieniska institutionerna

vid universitet och högskolor bestämmer i praktiken själva sitt arbetsprogram

och skall därjämte med sin forskningsverksamhet täcka hela det

hygieniska området. Man torde därför icke kunna räkna med att nuvarande

och förutsedda forskningsinstitutioners insatser — i varje fall icke i fråga

om praktiskt-vetenskapligt arbete — skall minska behovet av utbyggnad av

folkhälsoinstitutets verksamhet.

Man har redan uppnått betydande resultat inom yrkeshygienens medicinska

sektor, och en del yrkesskador samt yrkessjukdomar har klarlagts.

Samtidigt har forskningen emellertid funnit nya yrkesrisker, i synnerhet

sådana som tidigare förbisetts, därför att konsekvenserna därav i form av

sjukdom eller skada framträtt först efter lång tid. Förefintligheten av dylika

risker inverkar på den tekniska utformningen av skyddsåtgärder. De yrkeshygieniska

problemen berör numera tekniskt mera komplicerade förhållanden

än tidigare. Undan för undan har framträtt ett ökat behov av att genom

korrigering och rådgivning utnyttja den kännedom man fått om yrkesskador

och yrkessjukdomar för att förebygga dem. Detta utgör ett stöd för industriens

önskemål, att verksamheten skall ges en mera tekniskt betonad inriktning

än nu.

Det är praktiskt taget uteslutet att kunna bygga upp och vidmakthålla

erforderlig kapacitet och standard på yrkeshygienens område utan att näringslivet

självt påtager sig en stor del av detta arbete. Härför krävs emellertid,

att man där har tillgång till kvalificerad personal, som utöver sin

egentliga fackutbildning erhållit speciell utbildning i yrkeshygien. Specialutbildning

och fortbildning i anslutning därtill bör i vissa delar meddelas

genom folkhälsoinstitutets försorg. Det är därför nödvändigt, att institutet

beredes större möjlighet än hittills att ge specialundervisning i yrkeshygien

åt inom näringslivet anställda industriläkare, industrisköterskor, skyddsingenjörer

och viss laboratoriepersonal. Angeläget är även, att fackförenings-

och liknande funktionärer, som handhar arbetarskyddsfrågor, får

sådan utbildning vid institutet.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj. ts proposition nr 83 år 1958

En avsevärd ökning av institutets möjligheter att lösa de yrkeshygieniska

uppgifterna bör ske. Att förlägga den utökade yrkeshygieniska verksamheten

till en avdelning inom institutet skulle emellertid medföra, att denna

avdelning bleve för stor för att kunna ledas på ett tillfredsställande sätt.

Utredningen förordar därför, att utöver den nuvarande avdelningen i Solna

inrättas en yrkeshygienisk avdelning i Göteborg. Då det skulle vara till gagn

för arbetarskyddsstyrelsen och yrkesinspektionen, om dessa myndigheter

hade egna resurser att utföra mera rutinbetonade undersökningar — i första

hand arbetsplatsundersökningar, vilka nu omhänderhas av institutet och

vilkas verkställande ofta förrycker arbetet i övrigt på den yrkeshygieniska

avdelningen — förordar utredningen vidare, att ett yrkeshygieniskt laboratorium

inrättas inom arbetarskyddsstyrelsen. Inom den ram av förstärkning,

som utredningen räknar med, bör för den högre personalens vidkommande

förstärkningen till övervägande del avse nya tjänster för teknisk och

kemisk per sonal.

Den yrkeshygieniska avdelningen i Solna föreslås

uppdelad på tre facksektioner: en medicinsk, en teknisk och en kemisk.

Vid beräkning av personalstyrkan har utredningen utgått från att avdelningen

bör få möjlighet att i större omfattning än nu för speciella

frågor anlita utomstående specialister, bl. a. vid de tekniska högskolorna, där

angränsande problem ofta är aktuella. Personalen minskas från nuvarande

52 till 51 befattningshavare. Den närmare fördelningen av personalen framgår

av tablån å s. 22.

För personalförslaget lämnas i huvudsak följande motivering.

Beträffande den gemensamma personalen framhålles, att ett första laboratoriebiträde

nu är sysselsatt med räknearbeten och enklare statistiska uppgifter

för hela avdelningens behov. Erfarenheten har visat, att avdelningens

försök är av den art och omfattning, att kvalificerad räknehjälp och biträde

med enklare statistiska uppgifter erfordras kontinuerligt. Utan den nu

ifrågavarande befattningshavaren skulle man vara nödsakad att fördela

dennes arbete mellan befattningshavare med annan och högre utbildning.

För avdelningen innebär det icke obetydliga olägenheter, att en kvalificerad

laboratoriebiträdestjänst blivit låst för statistiskt arbete. Utredningen föreslår

därför anställande av en statistikassistent med lägre statistisk utbildning,

varvid den nuvarande laboratoriebiträdestjänsten bör kvarstå vid

medicinska sektionen.

Å medicinska sektionen bör en av laboratorerna vara ansvarig för verksamheten.

Med hänsyn till föreslagna nya befattningar för läkare vid göteborgsavdelningen

har det ansetts möjligt att minska solnaavdelningens

medicinska sektion med en laboratorieläkare. Sjukskötersketjänsten, som

tillkommit bl. a. med hänsyn till numera avslutade undersökningar rörande

minderårigas användande i arbete in. in., torde kunna indragas. Bl. a. genom

bortfallet av en laboratorieläkartjänst har det ansetts möjligt minska antalet

laboratoriebiträden i Ce 8 (Ae 5) från 4 till 8.

Den kemiska sektionens behov av ökad kapacitet bör tillsvidare tillgodoses

genom eu dubblering av laboratorstjänsten till dess nuvarande laboratorn

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1958

Lönegrad

1/71956

Förslag

Anm.

Chef och gemensam personal

Professor...........................

Co 14 (Bo 3)

1

1

Statistikassistent....................

Ce 19 (Ae 13)

_

1

Kansliskrivare......................

Ce 15 (Ae 10)

—

1

Kontorist.........................

Ce 13 (Ae 9)

1

_

Kanslibiträde.......................

Ce 11 (Ae 7)

1

1

Djurvårdare........................

Ce 10 (Ae 7)

1

1

Kontorsbiträden....................

Ce 8 (Ae 5)

3

3

Djurvårdare........................

Ce 6 (Ae 4)

2

2

9

10

Medicinska sektionen

Laborator..........................

Ca 31 (Ao 24)

1

1

Laborator.........................

Ce 31 (Ae 24)

1

1

Laboratorieläkare...................

Ce 29 (Ae 23)

3

2

Förste lab.bitr......................

Ce 15 (Ae 10)

1

1

Laboratoriebiträde..................

Ce 13 (Ae 9)

2

1

» .................

Ce 11 (Ae 7)

2

1

» .............

Ce 8 (Ae 5)

4

3

Sjuksköterska......................

Ce 14 (Ae 9)

1

_

Diskbiträde........................

Ce 6 (Ae 4)

1

1

Hudkonsult..................

Arvode

1

1

17

12

Kemiska sektionen

Laborator..........................

Ce 31 (Ae 24)

—

1

» ................

Ce 31 (Ae 24)

1

1

Förste kemist......................

Ce 29 (Ae 23)

—

(1)

Vakant så länge

nuvarande labo-

ratorstjänsten är

tillsatt

» » .............

Ce 27 (Ae 21)

1

1

Assistent....................

Ce 25 (Ae 19)

1

1

» .................

Ce 23 (Ae 17)

1

1

* ..................

Ce 21 (Ae 15)

2

2

Laboratoriebiträde..................

Ce 13 (Ae 9)

2

2

» .................

Ce 11 (Ae 7)

3

3

» ...........

Ce 8 (Ae 5)

5

5

Diskbiträde..................

Ce 6 (Ae 4)

1

1

17

18

Tekniska sektionen

Laborator.....................

Ca 31 (Ao 24)

1

1

tf ............

Ce 31 (Ae 24)

—

1

Förste avd.ingenjör.................

Ce 29 (Ae 23)

—

1

Avdelningsingenjör...............

Ce 27 (Ae 21)

1

1

Assistent....................

Ce 25 (Ae 19)

1

1

» ...........

Ce 21 (Ae 15)

—

1

» .....................

Cg 21 (Ag 15)

1

_

Laboratoriebiträde..................

Ce 13 (Ae 9)

1

1

» ............

Ce 11 (Ae 7)

3

3

» .......

Ce 8 (Ae 5)

1

1

9

11

Summa

52

51

avgår. Utredningen har övervägt att föreslå inrättande av ytterligare en laboratorstjänst.

Ett stadigvarande behov av förstärkning av den kvalificerade

arbetskraften föreligger nämligen. Emellertid bör med hänsyn till att denna

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj. ts proposition nr 83 ur 1958

sektion kan beräknas alltid ha en förhållandevis stor rutinverksamhet en

förste kemisttjänst vara tillräcklig. Så länge den nuvarande laboratorn kvarstår

i tjänst, bör den nya kemisttjänsten icke tillsättas.

Med hänsyn till det särskilt stora behovet av ökad kapacitet på det tekniska

området föreslås inrättande av ytterligare en laboratorstjänst för den

tekniska sektionen. En av laboratorerna bör ansvara för arbetet. Av nämnda

skäl har utredningen funnit nödvändigt föreslå en ny befattning såsom

förste avdelningsingenjör. Behovet av utredningar i dammfrågor (silikos

in. in.) är f. n. mycket stort men torde efter genomförandet av vissa undersökningar

av engångsnatur komma att minska om några år. Utredningen

har därför ansett, att det därav föranledda ytterligare personalbehovet bör

tills vidare tillgodoses med tillfälligt anställda. Ett bestående behov av en

assistent i lönegrad 21 (15) föreligger, varför den nuvarande assistenttjänsten

i Cg 21 (Ag 15) bör utbytas mot en sådan tjänst i Ce 21 (Ae 15).

Genom alt inrätta en avdelning i Göteborg skulle erhållas kontakt

med näringslivet i landets västra delar samt med universitetet i Göteborg,

Chalmers tekniska högskola och en eventuell nordisk liälsovårdshögskola.

Avdelningen bör inordnas i folkhälsoinstitutet och i kompetenshänseende

vara fullt likställd med solnaavdelningen. Till göteborgsavdelningen

hör snarast anknytas en central för industrihälsovård inom ett försöksdistrikt

med ett antal frivilligt anslutna företag. I samband med verksamheten

vid denna central bör bedrivas forskning angående mentalhygienen på

arbetsplatserna.

Personalplanen för göteborgsavdelningen upptager följande befattningshavare,

nämligen 1 professor i Co 14 (Bo 3), 2 laboratorer i Ce 31 (Ae24),

1 laboratorieläkare i Ce 29 (Ae 23), 1 avdelningsingenjör i Ce 27 (Ae21),

1 förste kemist i Ce 27 (Ae 21), 1 assistent i Ce 23—25 (Ae 17—19), 1 sjuksköterska

i Ce 14 (Ae 9), 1 kontorist i Ce 13 (Ae 9), 1 kanslibiträde i Ce 11

(Ae 7), 5 laboratoriebiträden i Ce 13, 11, 8 (Ae 9, 7, 5), 1 institutionsvaktmästare

i Ce 12 (Ae 8) samt — såsom arvodesavlönade — 1 industriläkare,

1 psykiater, 1 hudkonsult och 1 konsult i invärtes medicin. Planen avser en

första etapp. Sedan avdelningen i detta skick hunnit stabiliseras, torde en

kraftig utbyggnad komma att visa sig nödvändig.

Arbetarskyddsstyrelsens yrkes hygien iska laboratorium

föreslås inordnat under styrelsens tekniska byrå såsom en

särskild sektion. Vid laboratoriet skall vara anställda 1 byrådirektör i Ce 31

(Ae 24), 1 förste avdelningsingenjör i Ce 29 (Ae 23), 1 förste kemist i Ce 27

(Ae 21), 1 assistent i Ce 21 (Ae 15), 1 första laboratoriebiträde i Ce 15

(Ae 10), 1 laboratoriebiträde i Cell (Ae 7) och 1 kanslibiträde i Cell

(Ae 7).

Födoämneshijgieniska avdelningen

Utredningen anser en utbyggnad av avdelningen ofrånkomlig, även om

näringsforskningen skulle utvidgas vid andra institutioner. På det toxikologiska

området föreligger särskilt behov av förstärkning. Utredningen före
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj. ts proposition nr 83 ur 1958

slår, att en toxikologisk sektion inrättas, till vilken skall samlas det toxikologiska

arbete, som nu utföres vid andra laboratorier inom avdelningen.

Arbetet syftar till att klarlägga bl. a., huruvida i livsmedel förekommande

tillsatser, såsom färgämnen och konserveringsmedel, rester av växtskyddsmedel

och gödningsmedel samt ämnen, som ingår i livsmedelsemballage

av olika slag, är skadliga. Utvecklingen på området går snabbt, och de nuvarande

möjligheterna att göra erforderliga undersökningar på nya ämnen

är otillräckliga. Sektionen är främst avsedd för djurförsök, i huvudsak av

samma art som vid farmakologiskt arbete. Vid avdelningen skall i övrigt

finnas — förutom gemensam personal och kostassistenter — en livsmedelskemisk

och en biologisk sektion. Arbetsuppgifterna på det biologiska området

har successivt kraftigt ökats; såsom mest betydelsefull framstår numera

den mikrobiologiska verksamheten, omfattande t. ex. utredningar i

matförgiftningsfall samt inspektion av lokaler för livsmedels tillredning,

förvaring och försäljning. En viss personalförstärkning föreslås för den

biologiska sektionen.

Personalen vid avdelningen utom vattenlaboratoriet skulle enligt förslaget

öka från 55 till 62 befattningshavare. Den närmare fördelningen framgår

av tablån å nästföljande sida.

Personplanen motiveras i huvudsak sålunda.

Den vetenskapligt utbildade personalen å toxikologiska sektionen bör till

en början begränsas till en laborator och en assistent i Ce 27 (Ae 21). Den

föreslagna biträdespersonalen motsvarar den, som nu tillhör föreståndarens

laboratorium, ökad med ett laboratoriebiträde i Ce 11 (Ae 7) för att möta den

arbetsökning som blir följden av att två nya vetenskapliga tjänster tillkommer.

Den nuvarande laboratorn å biologiska sektionen har övergått till institutet

från Stockholms stads hälsovårdsnämnds laboratorium. Då han saknar

human- och veterinärmedicinsk utbildning, är innehavaren av den till

avdelningen knutna laboratorieläkartjänsten avdelningens högsta sakkunskap

i fråga om human och veterinär bakteriologi. Med de anspråk, som

måste kunna ställas på ett centralt undersökningsorgan på födoämneshygienens

område i fråga om sådant kunnande, synes det ofrånkomligt, att avdelningen

kan förfoga över en laborator med grundlig vetenskaplig utbildning

inom human eller veterinär bakteriologi. Med hänsyn till den långa

tid, som återstår till den nuvarande laboratorns pensionsavgång, föreslår utredningen,

dels att en ny laborator stjänst inrättas och dels att den nuvarande

laboratorstjänsten föres på övergångsstat. Sistnämnda tjänst torde i sinom

tid kunna ersättas med eu kvalificerad assistent för den zoologiska och

botaniska delen av laboratoriets verksamhet. Assistenten i Ce 25 (Äe 19) bör

kvarstå för zoologiska och botaniska arbeten. Den slutliga lösningen av sektionens

assistentfråga i vad angår den mikrobiologiska verksamheten bör

anstå, till dess erfarenhet vunnits av personalbehovet i denna del. En av assistenttjänsterna

vid vattenlaboratoriet överföres till biologiska sektionen för

den närmaste ledningen av bakteriologiska rutinprov.

Vitaminavdelningen

Å denna avdelning har kontrollverksamheten jämte den forskningsverk
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1958

25

Lönegrad

1/7 1956

Förslag

Anm.

Chef och gemensam personal

Professor...........................

Co 14 (Bo 3)

1

1

Laboratorieläkare...................

Ce 29 (Ae 23)

1

1

Från bakt. lab.

Assistent...........................

Ce 21 (Ae 15)

1

1

Kansliskrivare......................

Ce 15 (Ae 10)

—

1

Kontorist..........................

Ce 13 (Ae 9)

I1

—

Kanslibiträde.......................

Ce 11 (Ae 7)

3

2

1 kanslibitr. föl-

Kontorsbiträde.....................

Ce 8 (Ae 5)

3

2

jer vattenlab.

1 tjänst indrages

Laboratoriebiträde..................

Ce 8 (Ae 5)

—

1

För djurhålln.

Djurvårdare........................

Ce 6 (Ae 4)

—

2

» »

Diskbiträde........................

Ce 6 (Ae 4)

—

1

» »

10

12

Toxikologiska sektionen

Laborator..........................

Ce 31''(Ae 24)

—

1

Assistent...........................

Ce 27 (Ae21)

—

1

Första laboratoriebiträde............

Ce 15 (Ae 10)

1

1

Laboratoriebiträde..................

Ce 11 (Ae 7)

2

3

» ..................

Ce 8 (Ae 5)

1

1

4

7

Livsmedelskemiska sektionen

Laborator..........................

Ca 31 (Ao 24)

1

1

Assistent...........................

Ce 27 (Ae 21)

1

1

Förste kemist......................

Ce 27 (Ae 21)

1

1

Assistent...........................

Ce 25 (Ae 19)

1

1

Första laboratoriebiträde............

Ce 15 (Ae 10)

1

1

Laboratoriebiträde..................

Ce 13 (Ae 9)

2

2

» ..................

Ce 11 (Ae 7)

6

6

» ..................

Ce 8 (Ae 5)

6

6

Diskbiträde........................

Ce 6 (Ae 4)

2

2

21

21

Biologiska sektionen

övergångsstat

Laborator..........................

Ca 31 (Ao 24)

1

1

Laborator..........................

Ce 31 (Ae 24)

—

1

Bakteriolog

Assistent...........................

Ce 25 (Ae 19)

1

2

Därav 1 överförs

Forsta laboratoriebiträde............

Ce 15 (Ae 10)

1

1

från vattenlab.

Laboratoriebiträde..................

Ce 13 (Ae 9)

1

1

» ..................

Ce 11 (Ae 7)

3

3

» ..................

Ce 8 (Ae 5)

5

5

1 substratbitr.

Diskbiträde........................

Ce 6 (Ae 4)

6

6

3 »

18

20

Kostassistenter

Kostassistent.......................

Ce 25 (Ae 19)

1

1

Bitr. kostassistent..................

Ce 21 (Ae 15)

1

1

Summa

Vattenlaboratoriet....................

2

55

23

2

62

Totalt

78

62

1 Förordnad i Cg 15 (Ag 10)

samhet rörande analysmetoder, som erfordras för kontrollens utövande,

numera kommit att taga en så stor del av kapaciteten i anspråk, att avdel
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj. ts proposition nr 83 är 1958

ningen endast i obetydlig omfattning kunnat ägna sig åt andra arbetsuppgifter.

De praktiskt-vetenskapliga undersökningarna utan samband med

kontrollen har i regel gällt frågor av mindre omfattning och merendels avsett

speciellt aktuella inventeringar av vitaminhalten i olika slag av födoämnen.

Avdelningen har saknat resurser för att engagera sig i några större systematiska

undersökningar på folkhälsoområdet. Likväl har ej heller kontrollverksamheten

kunnat bedrivas i erforderlig utsträckning. Utredningen har

1 samarbete med avdelningen och de övervakande myndigheterna gjort en

undersökning för att få fram det erforderliga minsta antalet kontrollanalyser.

Undersökningen visar ett minimibehov av 4 025 analyser. Antalet under år

1954 verkställda analyser var 1 761. I båda fallen har bestämningar av vitamin

D3, vilka utföres av statens husdjursförsök vid Ultuna, frånräknats. Då

arbetsinsatsen vid olika analysmetoder är högst varierande, har man för att

erhålla en tillförlitligare uppfattning av den erforderliga kapacitetsökningen

även beräknat summan av de mot proven svarande analysavgifterna.

Denna summa var för de år 1954 verkställda analyserna 219 000 kronor; för

det angivna minimibehovet av prov skulle analysavgifterna utgöra 573 000

kronor.

Undersökningar har gjorts angående behovet av personal och lokaler

in. m. enligt två organisationsalternativ. Enligt alternativ 1 bibehålies vid

vitaminavdelningen kontrollverksamheten jämte erforderlig metodikutveckling

— båda verksamheterna utökade för att tillfredsställa det förutsedda

behovet — och genomförs en viss utbyggnad för att sätta avdelningen i stånd

att utföra praktiskt-vetenskapliga undersökningar och forskning av allmän

folkhälsoinstitutskaraktär inom vitaminområdet. Enligt alternativ 2 skulle

avdelningen organiseras uteslutande för sistnämnda uppgifter. Alternativ

2 förutsätter, att vitaminkontrollen i sin helhet förlägges till annat håll. Alternativ

1 kräver enligt av avdelningsföreståndaren gjord uppskattning en

ökning av personalen från nuvarande 37 till 78 befattningshavare. Vid alternativ

2 skulle enligt föreståndarens beräkning personalantalet vid avdelningen

böra bestämmas till 39. För den utbrutna kontrollorganisationen vid

alternativ 2 skulle erfordras 52 befattningshavare. Lokalbehovet — vilket

redan f. n. icke är tillgodosett på tillfredsställande sätt — beräknas vid alternativ

1 behöva ungefär fyrdubblas. Vid alternativ 2 skulle avdelningens

utrymme behöva fördubblas, varjämte lokaler måste ställas till förfogande

för den utbrutna kontrollorganisationen.

Utredningen framhåller, att, för att institutet icke inom en snar framtid

skall komma att överskrida den storlek, som kan anses lämplig för en institution

av detta slag, ur institutets synpunkt sekundära uppgifter måste avlastas.

Enligt instruktionen har institutet att bestämma olika födoämnens

värde ur folknäringssynpunkt. Häri inryms en mångfald arbetsuppgifter avseende

vitaminer, t. ex. en systematisk inventering av de oberedda födoämnenas

halt av olika vitaminer, bestämmande av vitaminhalten i tillagade pro
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Mnj:ts proposition nr 83 år 1958

dukter och deras utnyttjande i kroppen, undersökningar rörande befolkningens

vitaminstatus, bl. a. genom blod- och urinprov, utredning av frågan,

huruvida den omfattande konsumtionen av vitaminpreparat är ur näringssynpunkt

påkallad m. in. Vitaminavdelningen har även att verkställa praktiskt-vetenskapliga

utredningar, som påkallas av statliga myndigheter.

Den kontroll av vitaminhalten i prover av livsmedel, läkemedel och fodermedel,

som avdelningen instruktionsenligt har att verkställa, är en rutinbetonad

analysverksamhet av kvalificerad art. Den rör sig på komplicerade

områden, där forskningen är stadd i snabb utveckling, och till densamma

är ofta stora kommersiella intressen knutna. Kontrollens krav på resurser

måste ovillkorligen tillgodoses, men det kan näppeligen göras gällande,

att kontrollverksamheten har sin givna plats inom institutets ram vid

sidan av den omfattande praktiskt-vetenskapliga verksamhet i övrigt på vitaminområdet,

som institutet skall bedriva. Kontrolluppgifterna är vanligen

brådskande och kommer därför att göra anspråk på prioritet i fråga om de

tillgängliga personella och materiella resurserna. Vitaminkontrollen medför

även ett betydande administrativt bestyr, varjämte en avsevärd arbetsbelastning

uppkommer i samband med det ofrånkomliga internationella samarbetet

inom kontrollområdet. Utredningen anser därför, att institutet helt

måste befrias från vitaminkontrollen.

Emellertid kan utredningen icke avge något slutligt förslag om hur en

kontrollverksamhet utanför institutets ram skall ordnas. Vitaminkontrollen

har nära beröringspunkter med kontroll- och provningsverksamheten

inom vissa angränsande områden. Ett definitivt ställningstagande bör därför

basera sig på ett motsvarande utredningsarbete även inom t. ex. jordbrukshögskoleutredningen,

som inom sitt område, vilket även berör livsmedel

och fodermedel, torde komma att taga ställning till frågor av denna

art. Utredningen finner därför ofrånkomligt, att vitaminkontrollen tills

vidare ligger kvar vid institutet.

Utredningen framlägger förslag om vitaminavdelningens organisation,

sedan kontrollen avlyfts därifrån, samt för en övergångstid då kontrollen

alltjämt handhas av institutet. För den slutliga organisationen beräknas 32

befattningshavare; antalet under övergångstiden upptages till 44, varvid

förstärkningen av den nuvarande personalstyrkan är avsedd att sätta avdelningen

i stånd att åtminstone i begränsad omfattning taga upp egentliga

folkhälsouppgifter på vitaminområdet. Avdelningen förutsättes komma att

arbeta på en kemisk-mikrobiologisk och en djurbiologisk sektion.

Den föreslagna personalstaten redovisas i tablån å s. 28.

Utredningen redovisar följande detaljmotivering.

De egentliga folkhälsouppgifterna på vitaminområdet är både ur näringshygieniska

och ekonomiska synpunkter synnerligen angelägna. I betraktande

av institutets trängande arbetsuppgifter på andra områden bar

utredningen i fråga om vitaminavdelningen dock sett sig nödsakad att bo
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj.ts proposition nr 83 år 1958

Förslag

Lönegrad

1/71956

övergångsvis

slutlig

organisation

Chef och gemensam personal

Professor......................

Co 14 (Bo 3)

1

1

1

Laboratorieläkare..............

Ce 29 (Ae 23)

—

1

1

Kontorist.....................

Ce 13 (Ae 9)

—

1

1

Kanslibiträde..................

Ce 11 (Ae 7)

I1

1

1

2

4

4

Kemisk-mikrobiologisk sektion

Laborator.....................

Ce 31 (Ae 24)

1

1

1

a) Kemisk arbetsgrupp:

Förste kemist 25/27............

Ce 27 (Ae 21)

—

1

—

Assistent..... 23/25............

Ce 27 (Ae 21)

1

1

1

» .....21/23............

Ce 25 (Ae 19)

—

—

1

» ......................

Ce 23 (Ae 17)

1

1

—

Första laboratoriebiträde.......

Ce 15 (Ae 10)

1

1

1

Laboratoriebiträde.............

Ce 13 (Ae 9)

1

1

1

» .............

Ce 11 (Ae 7)

6

7

4

» .............

Cg 11 (Ag 7)

1

1

—

» .............

Ce 8 (Ae 5)

1

2

1

piskbiträde...................

Ce 6 (Ae 4)

2

2

2

15

18

12

b) Mikrobiologisk arbetsgrupp:

Assistent 21/23................

Ce 23 (Ae 17)

—

1

1

» ......................

Cg 21 (Ag 15)

1

—

—

Första laboratoriebiträde.......

Cg 15 (Ag 10)

1

1

1

Laboratoriebiträde.............

Ce 13 (Ae 9)

1

2

1

» .............

Ce 11 (Ae 7)

1

2

2

» .............

Cg 11 (Ag 7)

1

1

—

» .............

Ce 8 (Ae 5)

—

—

1

» .............

Cg 8 (Ag 5)

1

1

—

Diskbiträde...................

Ce 6 (Ae 4)

1

1

1

7

9

7

Djurbiologiska sektionen

Laboratorieassistent............

Ca 19 (Ao 13)

1

1

1

Laboratoriebiträde.............

Ce 13 (Ae 9)

1

1

1

» .............

Ce 11 (Ae 7)

1

1

1

» .............

Ce 8 (Ae 5)

7

7

4

Diskbiträde...................

Ce 6 (Ae 4)

3

3

2

Summa

13

37

13

44

9

32

1 Förordnad i Cg 13 (Ag 9).

gränsa sitt förslag om avdelningens slutliga utformning till vad som kan

anses ofrånkomligen nödvändigt för att avdelningen efter kontrollens bortlyftande

skall kunna gripa sig an de väntande uppgifterna med vad som

med hänsyn till vitaminområdets betydelse ur folkhälsosynpunkt får anses

som ett minimum av kapacitet. Vid bedömningen av förslaget måste beaktas,

att det icke är möjligt att med utsikt till fullgott resultat bearbeta vitaminproblem

utan tillgång till dels personal med vetenskaplig utbildning inom

såväl kemi och mikrobiologi som medicin och dels tillräcklig biträdesper
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj. ts proposition nr 83 år 1938

sonal för det vidlyftiga analysarbete, som erfordras särskilt med hänsyn till

att de praktiskt-vetenskapliga undersökningarna kräver stora analysserier

för inventeringsarbeten av olika slag och för studier rörande de speciella

analysmetoder, som användas för undersökningarna.

Beträffande den slutliga organisationen framhålles, att, så snart avdelningen

i nämnvärd omfattning kan börja bearbeta folkhälsouppgifter, erfordras

en läkare för att omhänderha bedömningen av medicinska spörsmål

och biträda med sådana utredningar, som kräver medicinsk sakkunskap.

Läkartjänsten bör även fungera som utbildningstjänst med hänsyn

till behovet av läkare med speciell erfarenhet av vitaminfrågor. Läkaren

redovisas hland den gemensamma personalen.

Det kemiska och det mikrobiologiska laboratoriearbetet förutsättes bli

samlat till en sektion med en laborator som chef.

Sektionens övriga personal förutsättes bli indelad på en kemisk och en

mikrobiologisk arbetsgrupp. Som närmaste ledare för den kemiska gruppen

men med arbetets tyngdpunkt förlagd till uppgifter i samband med metodutveckling

erfordras en assistent i Ce 25—27 (Ae 19—21) med vetenskaplig

utbildning i kemi. Tjänsten bör betraktas som utbildningstjänst.

Därjämte krävs en assistent i Ce 23—25 (Ae 17—19) med goda insikter i

kemi och grundlig erfarenhet av kemiskt analysarbete samt med främsta

uppgift att övervaka rutinverksamheten med serieanalyser o. d. Av laboratoriebiträden

erfordras för den kemiska arbetsgruppen ett i Ce 15 (Ae 10)

och ett i Ce 13 (Ae 9) för arbetsledande eller andra mera krävande uppgifter.

Med hänsyn till behovet av stora analysserier kan behovet av övrig

biträdespersonal icke sättas lägre än 4 laboratoriebiträden i Ce 11 (Ae 7)

och 1 i Ce 8 (Ae 5). Slutligen behövs 2 diskbiträden.

Vid den mikrobiologiska arbetsgruppen bör den kvalificerade personalen

begränsas till eu assistent i Ce 21—23 (Ae 15—17), till dess närmare erfarenhet

vunnits angående avdelningens behov av personal med vetenskaplig

utbildning i mikrobiologi. Då stora analysserier erfordras, föreslås för gruppen

1 laboratoriebiträde i lönegrad 15 (10) och 1 laboratoriebiträde i Ce 13

(Ae 9) för arbetsledning och kvalificerade uppgifter samt 2 laboratoriebiträden

i Ce 11 (Ae 7) och 1 laboratoriebiträde i Ce 8 (Ae 5). Därjämte erfordras

1 diskbiträde.

Den djurbiologiska sektionen måste liksom nu ha en egen avel av försöksdjur

i sådan omfattning, att sektionens behov täckes. Det är nödvändigt

att ha fullständig kontroll över avelsdjurens härstamning och kostförhållanden.

Som närmaste ledare för djurförsöken bör liksom nu finnas en

laboratorieassistent i Ca 19 (Ao 13). Av biträdespersonalen i övrigt beräknas

2 erfordras enbart för skötseln av avelsdjuren.

3. Lokalfrågan m. m.

Institutets lokaler har icke utökats sedan dess tillkomst. En

följd härav är, att för praktiskt taget alla delar av institutet nu föreligger

en avsevärd lokalbrist. I många fall hindrar den i hög grad ett effektivt

utnyttjande av personal och andra resurser. Särskilt gäller detta yrkeshygieniska

och vitaminavdelningarna. I flera fall bar personal där måst

anvisas arbetsplatser i korridorändar, och vidare har skrivplatser måst

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj.ts proposition nr 83 år 1958

anordnas i laboratoriet till förfång för laboratoriearbetet. Vid yrkeshygieniska

avdelningen måste djurförsök och kemiska arbeten utföras i samma

lokaler, vilket medför stora olägenheter. För undervisningen är lokalbehovet

mycket trängande. Därjämte råder brist på arkiv-, förråds- och liknande

lokaler. Utredningen har funnit, att betydande lokalökningar måste

ingå som ett led i åtgärderna att uppnå en rationell inre organisation och

ökad effektivitet samt bättre arbetsförhållanden för personalen.

Utredningen föreslår, att det nuvarande lokalutrymmet i Solna — vilket

motsvarar 371 fönsterenheter (1 fönsterenhet = 8,75 kvadratmeter rumsyta)

— utökas med 218 enheter. Härvid har förutsatts å ena sidan, att

vissa av institutet f. n. disponerade utrymmen, vilka är avsedda för karolinska

institutets hygieniska institution (13 fönsterenheter), kommer att

tagas i anspråk av den nämnda institutionen, samt å andra sidan, att ökat

utrymmesbehov (16 fönsterenheter) för distriktssköterskeskolan, vilken

enligt utredningens mening bör utbrytas ur institutet, icke medtages i beräkningen.

Av de 218 fönsterenheterna avses 70 Va för laboratorier, 69

för tjänsterum och 78l/, för sammanträdesrum, bibliotek, lunchrum, verkstäder,

förråd m. in. Arbetarskyddsstyrelsens yrkeshygieniska laboratorium

anses lokalt böra förläggas till folkhälsoinstitutets byggnader i Solna.

Lokalbehovet härför uppskattas till 21 fönsterenheter. Den totala lokalutvidgningen

skulle alltså avse 239 fönsterenheter. Härtill kommer ökat

utrymmesbehov, 500 kvadratmeter, för djurhuset.

Av de nya utrymmena beräknas 76 fönsterenheter kunna vinnas genom

Påbyggnad av befintliga byggnader. Hur resterande behov skall tillgodoses

har utredningen ej sökt utröna; markutrymme finnes emellertid på institutets

område.

Utredningen förordar vidare, att byggnadsstyrelsen erhåller i uppdrag

att undersöka möjligheterna att å Solnaområdet anordna ett växthus för

institutets räkning.

För den föreslagna avdelningen i Göteborg har utredningen funnit som

ett provisorium lämpliga lokaler i jordvåningen i en byggnad, som tillhör

Svenska institutet för konserveringsforskning. Sistnämnda instituts styrelse

har för avsikt att disponera större delen av dessa lokaler för arkiv

in. in. men med hänsyn bl. a. till lokalernas lämplighet för ett forskningslaboratorium

föreslår utredningen, att byggnadsstyrelsen får i uppdrag att

söka få lokalerna disponibla för folkhälsoinstitutets göteborgsavdelning. Om

så ej kan ske, bör byggnadsstyrelsen söka få till stånd någon annan provisorisk

lösning.

4. Kostnadsberäkningar

Den sammanlagda personalstyrkan vid institutet utgjordes

i juli 1956 av 211 befattningshavare. Utredningens förslag innebär,

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj. ts proposition nr 83 ur 1!)58

att antalet — vid bibehållande inom institutet av vitaminkontrollen och

statens distriktssköterskeskola -— skulle ökas till 241, vartill skulle komma

7 tjänstemän vid arbetarskyddsstyrelsens yrkeshygieniska laboratorium.

Verksamhetens utbyggnad föranleder en bestående höjning beträffande

avlönings- och omkostnadsanslagen. Det ökade medelsbehovet

per budgetår efter omorganisationens genomförande i dess helhet — med

undantag för utbrytningen av vitaminkontrollen och distriktssköterskeskolan

— beräknas för avlöningsanslaget till 730 000 och för omkostnadsanslaget till

175 000 kronor. Under omkostnadsanslaget har upptagits en post å 1 500

kronor för stipendier till tjänstemän vid deltagande i specialkurser. Avlöningskostnaden

vid arbetarskyddsstyrelsens yrkeshygieniska laboratorium

uppskattas till 126 000 kronor vartill kommer medel för omkostnader.

Byggnadskostnaden för den planerade utbyggnaden av lokalerna

i Solna har preliminärt beräknats ej överstiga 3 miljoner kronor.

Därtill kommer dock kostnader för ändrings- och reparationsarbeten i befintliga

byggnader samt för yttre arbeten. Iordningställandet för den yrkeshygieniska

avdelningen i Göteborg av ovannämnda lokaler beräknas kosta

cirka 200 000 kronor.

För omorganisationens första budgetår föreslår utredningen anvisande

av dels ett belopp å 100 000 kronor för projektering och andra förberedande

arbeten, avseende institutets anläggning i Solna, dels ock hela det

nyssnämnda beloppet å 200 000 kronor för iordningställande av lokalerna

för göteborgsavdelningen.

Den föreslagna organisatoriska och personella upprustningen måste för

att få full effekt åtföljas av en komplettering av fackavdelningarnas apparatutrustning

m. in. Avdelningsföreståndarna har föreslagit apparatanskaffning

för omkring 760 000 kronor. Därutöver har för göteborgsavdelningen

och för arbetarskyddsstyrelsens laboratorium räknats med apparatkostnader

för 255 000 resp. 50 000 kronor. Utredningen anser, att i en del

fall dyrbar utrustning bör kunna utbytas mot billigare, samt att man i avsevärt

större omfattning bör räkna med att samarbeta med andra avdelningar

och utomstående institutioner med avseende å utnyttjande av särskilt

dyrbara apparater. Då utbyggnaden av institutet kommer att ske under

en följd av år, kan vad som nu anmälts som trängande behov bli inaktuellt

eller böra stå i efterhand i förhållande till nya önskemål. Utredningen

har därför ansett sig icke böra framlägga någon specificerad uppgift angående

upprustningen utan har ansett institutets styrelse böra få medel till

silt förfogande för de mest trängande behoven. Dessa uppskattas av utredningen

till 550 000 kronor. Medel för arbetarskyddsstyrelsens vrkeshygieniska

laboratorium bör begäras i statframställning. Kostnaden beräknas

IiII 50 000 kronor.

Utöver apparatur erfordras möbler, kontorsutensilier, verkstadsutrustning

m. in.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 ar 1958

För omorganisationens första budgetår föreslås för Solna- och Göteborgs*

avdelningarna en medelsanvisning å 200 000 kronor för apparatur och

37 000 kronor för möbler in. m.

IV. Yttranden över folkhälsoinstitutsutredningens betänkande

1. Allmänna synpunkter

Den allmänna ramen för institutets verksamhetsområde

De av utredningen framförda synpunkterna på den allmänna ramen

för verksamheten har helt eller väsentligt godtagits av flera remissinstanser.

Sålunda uttalar medicinalstyrelsen, i överensstämmelse med utredningens

uppfattning, att den i gällande instruktion angivna allmänna ramen

för institutets verksamhet alltjämt har relevans. Ett bibehållande av de

allmänna direktiven för verksamheten förordas vidare av medicinska fakulteterna

i Lund och Göteborg, karolinska institutets lärarkollegium, tjänstemännens

centralorganisation, Sveriges akademikers centralorganisation och

Sveriges läkarförbund.

Emellertid har mot betänkandet även riktats åtskilliga anmärkningar.

I vissa yttranden har den gjorda utredningen i här berörda hänseenden

kritiserats såsom ofullständig och bristfällig. Folkhälsoinstitutets styrelse

uttalar, att en viss kartläggning av ifrågakommande arbetsuppgifter, en

systematisk inventering av arbeten, utförda å institutet, och en undersökning

rörande andra organs möjligheter att utföra dessa arbeten borde ha

skett. Först mot bakgrunden av en sådan utredning synes det möjligt att

taga slutlig ståndpunkt till samtliga spörsmål om institutets ställning och

uppgifter. Vissa reservanter inom institutets styrelse anser, att en klyvning

av institutet bör närmare utredas, innan beslut fattas om den framtida

organisationen.

Universitetskanslern uttalar, att ett flertal betydelsefulla frågor förbigåtts

eller allenast föranlett vissa allmänt hållna reflexioner, samt tillstyrker en

ingående överarbetning av förslaget. En sådan överarbetning förordas även

av Sveriges veterinärförbund.

Medicinska fakulteterna i Lund och Göteborg ingår vidare på frågan om

sambandet med universiteten. Lundafakulteten erinrar, att statsmakterna

planerar universitetsinstitutioner för hygien i Lund och Göteborg, samt

framhåller, att det för dessa institutioner liksom för folkhälsoinstitutet blir

av betydelse att kunna samverka med industri, bostadsbyggande, bostadskontroll,

födoämneskontroll in. in. Göteborgsfakulteten uttalar, att erforderligt

intimt samarbete mellan vissa sektioner inom institutet och de inedi

cinska fakulteternas forskningsinstitutioner skulle underlättas och inte

sifieras, om de sektioner, vilka icke huvudsakligen är inriktade på offenth

kontrollverksamhet, förlädes i anslutning till de medicinska lärosätena. Hä

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1958

igenom skulle även rekryteringen av vetenskapligt bildad personal underlättas.

Frågan om ett sådant organisatoriskt samband borde närmare utredas.

Jämväl medicinska fakulteten i Uppsala förordar utredning om folkhälsoinstitutsavdelningarnas

ställning till universitet och högskolor.

F orskningsarbetet

Även utredningens allmänna uttalanden ifråga om forskningen har vunnit

anslutning i åtskilliga remissyttranden. Flera remissinstanser betonar

dock starkare än utredningen, att viss grundforskning bör bedrivas vid

institutet. Medicinalstyrelsen anför, att det icke är möjligt att vid en institution

av folkhälsoinstitutets typ göra en horisontell gränsdragning mellan

abstrakt grundforskning och praktiskt inriktad målforskning. Varje praktiskt

problem måste lösas på vetenskaplig bas, och i den mån denna grund

icke blivit lagd genom tidigare forskningar behövs ofta en djupgående penetrering

av grundforsknings karaktär. Huruvida denna del av problemet

skall bearbetas vid det praktiskt-vetenskapliga institutet eller uppdragas åt

en institution av annan typ måste avgöras från fall till fall. Det torde emellertid

många gånger vara rationellt att behandla frågan i dess helhet på ett

och samma ställe. Styrelsen understryker vikten av att tillfälle till självständig

forskning beredes vid institutet anställda vetenskapsidkare och

andra forskare. Även medicinska fakulteten i Lund framhåller, att gränsdragningen

mellan målforskning och grundforskning lätt kan bli godtycklig.

Fakulteten betonar vidare i detta sammanhang, att institutet är landets

centralinstans i hygieniska frågor. Möjligheten att lägga en hämsko på vad

som kan anses som grundforskning måste enligt fakultetens mening inverka

oförmånligt bl. a. på personalrekryteringen. Karolinska institutets lärarkollegium

accepterar i stort sett utredningens uttalanden ifråga om forskningen.

Kollegiet säger sig emellertid vilja ytterligare betona vikten av att

grundforskning bedrives vid folkhälsoinstitutet, helst som detta i sin helhet

tjänstgör såsom karolinska institutets hygieniska institution. Sveriges

akademikers centralorganisation tar avstånd från utredningens alltför

snäva begränsning av forskningsarbetets inriktning. Institutets ändamål

tillgodoses på bästa sätt, om forskningsuppslag får fullföljas, även om detta

skulle leda utanför frågeställningar, som man utifrån begärt svar på. Även

lör personalrekryteringen är det nödvändigt, att forskningen erhåller stor

frihet. Sveriges läkarförbund hänvisar till att institutet torde vara det forum

i vårt land, där grundforskning bäst kan ske inom verksamhetsområden,

som hör institutet till.

Försvarets sjukvårdsstyrelse framhåller, att gränsdragningsfrågorna, när

det gäller forskning, mot de hygieniska och bakteriologiska universitetsinstitutionerna

samt statens bakteriologiska laboratorium icke uppmärksammats.

3 — It i han g till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 83

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungi. Maj:ts proposition nr 83 år 1958

Decentraliseringsfrågor m. m.

Att institutets kapacitet främst bör användas för mera krävande uppgifter

och att decentralisering av rutinundersökningar så

långt möjligt bör ske förordas t. ex. av statens sakrevision, karolinska institutets

lärarkollegium, kommerskollegium, medicinalstyrelsen, Sveriges kemiska

industrikontor, Skånes handelskammare, tjänstemännens centralorganisation,

Sveriges akademikers centralorganisation, Sveriges läkarförbund

och Sveriges naturvetareförbund. Medicinalstyrelsen framhåller, att en decentralisering

i vissa fall även bidrager till bättre undersökningsresultat på

grund av de kortare transporttiderna för proven. Styrelsen understryker vidare,

att folkhälsoinstitutet bör bedriva metodikforskning och upplysningstjänst,

utbilda undersökare samt ha huvudansvaret för att en riksomfattande

organisation av lokala laboratorier kommer till stånd. För att en decentraliserad

undersökningsverksamhet skall kunna bedrivas efter riksgiltiga linjer

— vilket är av vikt särskilt ifråga om prövningar, vilka kan ge anledning till

administrativt ställningstagande eller rättsligt bedömande -— kan man anförtro

permanenta metodikkommittéer att uppdraga eller koordinera metodiknormerna.

Såväl medicinalstyrelsen som andra remissmyndigheter ger hänvisningar

på lokala laboratorier av olika slag, till vilka vatten- och livsmedelsanalyser

samt analyser av yrkeshygienisk betydelse skulle kunna överföras.

Institutets styrelse framhåller, att genomförbarheten av framlagda förslag

om avlastning från institutet av detalj- och rutinarbeten är beroende av att

uppgifterna kan överlämnas åt andra organ. I vad mån så låter sig göra är

till största delen outrett.

Försvarets sjukvårdsstyrelse påpekar, att gränsdragningsfrågorna i förhållande

till de regionala laboratorierna icke berörts. Svårigheter kan

tänkas uppkomma att förmå kommuner och enskilda att övertaga någon

större del av institutets rutinanalyser, därest icke taxorna någorlunda motsvarar

kostnaderna. Utredningen har emellertid icke behandlat taxefrågorna.

Ej heller beröres sekretessbestämmelserna, vilka också motverkar

decentralisering. Även medicinska fakulteterna i Lund och Göteborg samt

karolinska institutets lärarkollegium anser, att decentraliseringsspörsmålet

borde utredas ytterligare.

Uttalanden göres även beträffande decentralisering av speciella

ärendegrupper.

Karolinska institutets lärarkollegium och folkhälsoinstitutets styrelse

påpekar, att decentraliseringsfrågan beträffande vattenundersökningarna

icke lösts i betänkandet. Försvarets sjukvårdsstyrelse anser, att det borde

ha utretts, huruvida vattenkontrollen, vilken f. n. i första hand knappast

synes vara av hygienisk karaktär utan av allmänt teknisk lämplighetskaraktär,

överhuvud bör kvarligga hos institutet.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1958

35

Vidkommande uppgifter på yrkeshygienens område har medicinska

fakulteten i Lund och medicinalstyrelsen erinrat om den möjlighet till decentralisering,

som erbjudes genom de yrkesmedicinska centralernas verksamhet.

Medicinska fakulteten i Lund anför, att yrkeshygienen liksom övrig

hälsovård är en landstingens och de fria städernas angelägenhet. Med teknisk

yrkeshygienisk sakkunskap utrustade yrkesmedicinska enheter inom

hälso- och sjukvårdsområdena kommer att i stigande utsträckning inrättas

med speciell anknytning till centrallaboratorierna vid de av medicinalstyrelsen

planerade rayonsjukhusen. Det synes naturligt, att i första hand

dessa organ tillhandagår med kombinerad yrkesmedicinsk och yrkeshygienisk

service. Utvecklingen av de lokala organen bör gynnas. Folkhälsoinstitutets

yrkeshygieniska avdelning bör fungera som centralt forskningsorgan

med uppgift att bistå de regionala enheterna vid utredningar, som

kräver speciallaboratorier och specialiserade forskare. Medicinalstyrelsen

fäster uppmärksamheten vid att det i många fall är genom medicinska iakttagelser

på vårdsökande som man kommer yrkeshygieniska fel och försummelser

— även av rent teknisk natur — på spåren. Det behövliga utredningsarbetet

på arbetsplatsen i dessa fall är ofta enkelt och rutinbetonat

men i regel brådskande. En snabb undersökning skulle underlättas, om de

yrkesmedicinska centralerna t. ex. genom samarbete med yrkesinspektionen

kunde få tillgång till tekniskt utbildad personal. Härigenom skulle arbetsbördan

för de centrala institutionerna kunna lättas. Å andra sidan uttalas

av medicinska fakulteten i Göteborg, att det profylaktiska arbetet på arbetsplatserna

bör omhänderhas av en yrkeshygienisk institution och att skadefallen

bör behandlas på sjukhusens specialkliniker.

Enligt försvarets sjukvårdsstyrelse torde de yrkeshygieniskt-toxikologiska

frågorna i vissa delar komma att beröra den verksamhet, som bedrives

av de rättsmedicinska och radiofysiska institutionerna in. fl. Forskningen

rörande riskerna av vissa växtskyddsmedel har beröring med försvarets

forskningsanstalts och veterinärmedicinska anstaltens område.

Arbetarskyddsstyrelsen anser det principiellt önskvärt, att den yrkeshygieniska

verksamheten utbrytes från folkhälsoinstitutet och övertages

av ett fristående yrkeshygieniskt institut. Yrkeshygienen anses

numera intaga en vidare plats inom det förebyggande arbetarskyddet än

det tekniska olycksfallsskyddet. Den eliminering av de yrkeshygieniska

riskerna, som åligger arbetarskyddsverket, förutsätter en intim samverkan

mellan yrkeshygieniker och skyddstekniker. Den praktiska yrkeshygieniska

verksamheten vid folkhälsoinstitutet har betydligt närmare

samband med annan arbetarskyddsverksamhet än med institutets uppgifter

beträffande allmänhygien och födoämneshygien. Det kan ifrågasättas,

huruvida icke den yrkeshygieniska verksamheten borde inordnas i

arbetarskyddsverket. Då farhågor uttalas för att vid en institution inom

arbetarskyddsverket forskningsverksamheten och därmed sammanhängande

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:is proposition nr 83 år 1958

rekryteringsfrågor samt kontakten med andra vetenskapliga institutioner

skulle åsidosättas för direkt praktiskt inriktade åtgärder av omedelbar betydelse

för verkets dagliga arbete, bör dock den yrkeshygieniska verksamheten

förläggas till ett fristående institut. Ett sådant institut skulle kunna

få en efter samhällskraven helt avpassad organisation och skulle med kraft

kunna framföra sina speciella synpunkter. Styrelsen framhåller emellertid,

att en sådan utbrytning av den yrkeshygieniska verksamheten från folkhälsoinstitutet

av praktiska skäl icke torde kunna genomföras inom en

nära framtid. Även svenska arbetsgivareföreningen anser, att det skulle vara

mest gagneligt för den yrkeshygieniska verksamheten, att densamma utflyttas

från folkhälsoinstitutet. Detta mål kan dock förverkligas först på tämligen

lång sikt. Landsorganisationen yttrar, att det i och för sig skulle

ha förtjänat att närmare övervägas, huruvida icke tiden vore mogen för

ett fristående institut för yrkeshygien och yrkesmedicin. Genom en sådan

kombination skulle bl. a. möjligheter beredas för klinisk behandling av aktuella

fall, vilket skulle vara av stor betydelse även för det förebyggande

arbetet. Även statens organisationsnämnd och en reservant inom medicinalstyrelsen

framför tanken på ett eventuellt utbrytande av den yrkeshygieniska

verksamheten. Enligt organisationsnämnden skulle dock ett sådant

fristående organ — underställt arbetarskyddsstyrelsens ledning — lokalt

anslutas till folkhälsoinstitutet för att möjliggöra ett närmare samarbete

och för gemensamt utnyttjande av vissa resurser.

Vad angår uppgifterna på födoämneshygieniska avdelningen ifrågasätter

medicinska fakulten i Göteborg, medicinalstyrelsen och styrelsen för statens

bakteriologiska laboratorium huruvida icke institutets uppgift enligt 92 §

4 mom. livsmedelsstadgan att lämna anvisningar rörande utförandet av

undersökningar angående livsmedelsprov in. in. borde överföras till administrativ

myndighet (medicinalstyrelsen, veterinärstyrelsen).

Sveriges läkarförbund anser, att alla kontrolluppgifter, som enligt livsmedelsstadgan

åvilar institutet, bör överföras till medicinalstyrelsen. Veterinärstyrelsen

däremot finner lämpligt, att meddelande av anvisningar

in. in. enligt 92 § 4 mom. livsmedelsstadgan ankommer på folkhälsoinstitutet,

då därigenom en enhetlig undersökningsmetodik och ensartade normer

för undersökningsresultatens bedömande underlättas.

Sveriges lantbruksförbund anför, att institutets uppgift att godkänna utminuteringsapparater

för mjölk och automater för livsmedel torde kunna

överföras till statens maskinprovningar och dess mejeriavdelning.

Styrelsen för veterinärhögskolan framhåller, att den inspektion av livsmedelsbutiker

in. in., som i betänkandet föreslås tillkomma folkhälsoinstitutet,

sedan gammalt utövats av under medicinalstyrelsen och veterinärstyrelsen

sorterande inspektionsorgan. Sveriges veterinärförbund gör

ett liknande påpekande.

Sveriges kemiska industrikontor anser, att margarinvarukontrollen i

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj. ts proposition nr 83 är 1958

framtiden icke behöver taga i anspråk lika stora resurser som hittills. Man

kan tänka sig att delegera rutinundersökningar till andra laboratorier.

Lämpligare är dock, att det föreskrivna antalet margarinprov minskas från

fyra till ett eller högst två från varje fabrik.

Styrelsen för statens bakteriologiska laboratorium upptager frågan om

förhållandet mellan institutets födoämneshygieniska avdelning, å ena, samt

vissa bakteriologiska laboratorier, å andra sidan. Styrelsen anför, att ifråga

om matförgiftningsfall veterinärhögskolans institution för iödoämneshygien,

statens veterinärmedicinska anstalt, statens bakteriologiska laboratorium

samt de humanbakteriologiska och veterinärmedicinska laboratorierna

ute i landet besitter betydligt större erfarenhet än folkhälsoinstitutet.

De avancerade bakteriologiska undersökningar, som kan krävas, bör utföras

på bakteriologiska fackinstitutioner. De mikrobiologiska undersökningarna

vid folkhälsoinstitutet bör koncentreras på att bestämma de mikrobiella

föroreningarna i livsmedel såsom en indikator på deras allmänhygieniska

beskaffenhet utan speciell hänsyn till förekomsten av sjukdomsalstrande

mikroorganismer.

Försvarets sjukvårdsstyrelse anför, att folkhälsoinstitutet knappast synes

rustat för att kunna helt fullgöra sitt åliggande att utarbeta och pröva metoder

för bakteriologisk-hygienisk livsmedelsanalys såvitt gäller patogena

bakterier eller virus, varför en redovisning för uppgifterna och avgränsningsmöjligheterna

på detta område varit önskvärd. Vidare borde ha klarlagts

avgränsningen mot andra institutioner ifråga om växtskyddsmedlens

toxikologi. Också styrelsen för veterinärhögskolan uttalar, att utredningen

ingenting nämnt om samarbete eller arbetsfördelning med andra institutioner.

Sveriges veterinärförbund ifrågasätter, om icke en mera detaljerad

utredning om främst den biologiska sektionens arbetsuppgifter bort komma

till stånd. Lärarkollegierna vid tandläkarhögskolorna i Stockholm och

Malmö anmärker på att odontologiska frågor föga berörts i betänkandet.

De remissinstanser, vilka yttrat sig ifråga om vitaminkontrollen, förordar

i allmänhet, att kontrollen stannar kvar vid folkhälsoinstitutet. Yttranden

av denna innebörd har avgivits av institutets styrelse, medicinska fakulteten

i Lund, kommerskollegium, medicinalstyrelsen, Sveriges kemiska industrikontor,

Skänes handelskammare, kooperativa förbundet och svenska laboratrisföreningen.

Institutets styrelse anför, att delegering av vitaminanalvser

till perifera laboratorier icke kan ske på grund av analysernas svårighetsgrad

samt den snabbt fortgående utvecklingen av metodiken. Genom

en uppdelning av kontrollen på olika statliga organ skulle risk uppkomma

för bristande enhetlighet vid ärendenas handläggning. Eu uppdelning vore

även irrationell och oekonomisk. Om däremot hela vitaminverksamheten

inlemmas i ett stort institut får den andel i allehanda gemensamma resurser.

Metodikforskning, ledning av djurexperiment och i stor utsträckning

även personal härför kan vara gemensamma. Vid den mikrobiologiska

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kung!. Maj.ts proposition nr 83 ur 1958

analysverksamheten kan samma stammar av mikroorganismer användas,

och samma avel kan leverera försöksdjur till såväl forskning som kontroll.

Vidare kan många standardlösningar för vitaminbestämningar vara

gemensamma, liksom förbrukningsartiklarna till stor del är likartade. Den

ömsesidiga kontakten mellan befattningshavarna inom de båda verksamhetsfälten

är av stor betydelse för effektiviteten och funktionsdugligheten

liksom den vetenskapliga standarden av institutets verksamhet i dess helhet.

Om vitaminkontrollen får fungera som ett självständigt arbetande laboratorium

inom vitaminavdelningen, skulle arbetsbelastningen för avdelningens

föreståndare minskas, samtidigt som kontrolluppgifterna kunde

fullgöras utan intrång på forskningsverksamheten. Styrelsen har beräknat,

att för vitaminavdelningen och ett fristående kontrollaboratorium skulle

erfordras sammanlagt 14 fler befattningshavare än vid en samförläggning.

Liknande synpunkter framföres i andra av de avgivna yttrandena.

Statens jordbruksnämnd är av den uppfattningen, att valet mellan en

utbrytning och fortsatt anknytning till institutet är beroende på vilka uppgifter

som tillägges institutet ifråga om forskningen. En utbrytning torde

bli erforderlig, om institutet skall inriktas på allmän näringsforskning; i

annat fall bör nuvarande ordning bibehållas. Karolinska institutets lärarkollegium

understryker det önskvärda i att vitaminavdelningen förstärkes

med personella och materiella resurser för näringsfysiologisk forskning rörande

vitaminproblem och finner med hänsyn härtill utredningens förslag

på långt sikt om vitaminkontrollens utbrytande böra hälsas med tillfredsställelse.

^a<^ i betänkandet anförts angående kontroll från folkhälsoinstitutets

sida över laboratorier, till vilka uppgifter överföres eller överförts från

institutet, har föranlett genmälen från medicinska fakulteten i Göteborg,

veterinärstgrelsen, styrelsen för veterinärhögskolan, medicinalstyrelsen, styrelsen

för statens bakteriologiska laboratorium, Sveriges läkarförbund och

Sveriges veterinärförbund, vilka remissinstanser företräder den uppfattningen,

att kontrollen i allmänhet bör ligga på vederbörande administrativa

myndigheter. Medicinska fakulteten i Göteborg framhåller därjämte, att

institutet icke bör åläggas att utöva offentlig kontroll på de områden, inom

vilka det tillkommer institutet alt för enskilda företag och organisationer

åtaga sig utredningsuppdrag. Styrelsen för veterinärhögskolan anför, att

kontroll kan ifrågakomnra endast beträffande privata laboratorier men ej

beträffande statliga och kommunala, vilka står under kontroll av vederbörande

myndigheter. Statens jordbruksnämnd anser, att, då undersökningar

enligt 66 § livsmedelsstadgan av charkuterivaror delegeras till privata

laboratorier, folkhälsoinstitutet bör svara för kvaliteten av undersökningarna

och ha erforderliga möjligheter till kontroll av laboratorierna.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 83 är 1958

39

2. Organisation

Institutets ledning och administration m. in.

Statens organisationsnämnd finner angeläget, att organisationen sker så,

att personal, laboratorier, materiel och försöksdjur m. m. i största möjliga

utsträckning utnyttjas gemensamt. Det torde icke vara nödvändigt, att

varje avdelning utgör en avskild enhet inom institutet. Särskilt torde en

samordning kunna ske beträffande arbeten av mer eller mindre rutinmässig

karaktär.

Styrelsen

Förslaget om minskning av antalet ledamöter i styrelsen från 11 till 5

biträdes av statskontoret, statens sakrevision, veterinärstyrelsen — som

dock anser att en av ledamöterna bör representera veterinärmedicinsk sakkunskap

— kooperativa förbundet — som dock ifrågasätter om ej en representant

för livsmedelsindustrien bör ingå i styrelsen —- tjänstemännens

centralorganisation och Sveriges naturvetareförbund. Även styrelsen för

veterinärhögskolan accepterar den föreslagna minskningen, samtidigt som

styrelsen framhåller såsom önskvärt, att institutets styrelse har sådan

sammansättning, att den kan överblicka och bedöma de för folkhälsan ur

hygienisk synpunkt viktigaste frågorna. Veterinärmedicinsk sakkunskap

bör vara företrädd i styrelsen.

Medicinalstyrelsen anser det snarare ha varit till fördel än nackdel för

institutet, att i ledningen funnits kontaktmän till de administrativa myndigheter,

med vilka institutet har samarbete. Det kan emellertid erbjuda

svårigheter att samla en så stor styrelse till effektivt arbete. På grund

härav och då med hänsyn till institutets mångsidiga verksamhet hittills

många berörda parter varit hänvisade att på andra sätt än genom representation

i styrelsen kommunicera med institutets ledning torde dock en minskning

till förslagsvis tre ledamöter — inklusive institutets föreståndare —- vara att föredraga. Vid sidan av en sådan styrelse bör ett folkhälsoinstitutets

råd inrättas med representanter för olika intressen.

Kommerskollegium har i princip ingen erinran mot att antalet ledamöter

minskas något. Sveriges läkarförbund finner en nedskärning befogad; styrelsens

numerär bör emellertid avvägas med tanke på att myndigheter

och organisationer, som har intresse i institutets verksamhet, blir representerade.

Medicinska fakulteten i Göteborg ifrågasätter, om det föreslagna

antalet är tillräckligt. Det är av vikt, att de myndigheter och större organisationer,

vilka har ett mera framträdande intresse av institutets verksamhet,

är representerade. Skånes handelskammare finner icke tillräckliga

motiv ha förebragts för en reducering av ledamotsantalet till fem. Medicinska

fakulteten i Lund och landsorganisationen förordar 7 ledamöter.

Fakulteten framhåller därvid, att det för institutet måste vare ett livs
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

KungI. Maj:ts proposition nr 83 ur 1958

behov att i styrelsen ha flera inom arbetsområdet orienterade personer,

som äro obundna av intressentorganisationer.

Enligt arbetarskyddsstyrelsen är den föreslagna styrelsen ej bättre ägnad

att tillgodose institutets intressen än den nuvarande. Hela styrelsen bör

emellertid icke ha beslutanderätt i alla frågor; i instruktionen bör angivas

vilka ledamöter som skall deltaga i varje särskild avdelnings ärenden.

Sveriges veterinärförbund önskar en sammansättning av styrelsen, vilken

är så allsidig som möjligt. Karolinska institutets lärarkollegium, folkhälsainstitutets

styrelse och Sveriges lantbruksförbund anser den nuvarande ordningen

vara att föredraga framför den i betänkandet föreslagna. Institutets

styrelse uttalar, att den föreslagna styrelsen ej skulle komma att förete

den allsidighet som krävs för de betydelsefulla urvals- och avvägningsavgörandena

beträffande undersöknings- och forskningsuppgifter. Under

styrelsen bör en särskild direktion inrättas för ärenden, med vilka styrelsen

finnes ej böra taga befattning, och för beredning av styrelseärenden.

I direktionen skall, förutom några styrelseledamöter och institutets chef,

även avdelningsföreståndarna ingå. Undersöknings- och forskningsarbetet

skall följas av personer, som styrelsen inom sig utser särskilt för varje

avdelning. Sålunda utsedda personer bör enligt beslut av styrelsen kunna

bilda utskott, åt vilka skall kunna uppdragas beslutanderätt å styrelsens

vägnar.

Flera av de nu angivna remissinstanserna har nämnt olika verksamhetsområden,

som bör vara representerade inom styrelsen, t. ex. lantbruket,

livsmedelsindustrien, livsmedelshandeln, fodermedelstillverkningen, livsmedelskonsumenterna,

livsmedelsforskningen och den veterinärmedicinska

sakkunskapen.

Sveriges kemiska industrikontor anser det kunna diskuteras, att varje

avdelning skulle få en egen styrelse. Ordförandena i avdelningsstyrelserna

skulle jämte överdirektören bilda en »överstyrelse» eller direktion.

Styrelsen bör i så fall bestå av ungefär samma antal personer som för

närvarande. Sveriges civilingenjörsförbund föreslår, att i stället för en styrelse

inrättas särskilda avdelningsråd. Arbetarskyddsstyrelsen, vissa reservanter

inom folkhälsoinstitutet styrelse och svenska arbetsgivareföreningen

— vilka alla ansett frågan om den yrkeshygieniska verksamheten böra på

längre sikt lösas genom att ett fristående yrkeshygieniskt institut skapas

— förordar, att under övergångstiden avdelningens ledning skall omhänderhas

av en särskild styrelse. Institutsstyrelsens befogenheter med avseende

å yrkeshygieniska avdelningen måste därvid på visst sätt inskränkas.

Föreståndaren

F örslaget om inrättande av en fristående ver k chefstjänst

tillstyrkes eller lämnas utan erinran av arbetarskyddsstyrelsen, statens sakrevision,

veterinärstyrelsen, styrelsen för veterinärhögskolan, kommerskol
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1958

legium, medicinalstyrelsen, styrelsen för statens bakteriologiska laboratorium,

majoriteten av styrelsen för folkhälsoinstiutet, tjänstemännens centralorganisation,

Sveriges naturvetareförbund, Sveriges professorers förening,

Sveriges veterinärförbund, Sveriges kemiska industrikontor, Sveriges lantbruks

förbund, kooperativa förbundet och landsorganisationen. Av statens

organisationsnämnd uttalas, att avdelningschefernas nuvarande administrativa

arbetsuppgifter bör överföras till en särskild befattningshavare med

administrativ erfarenhet.

I fråga om kompetenskraven är meningarna delade. Veterinärstyrelsen,

styrelsen för veterinärhögskolan, medicinalstyrelsen, styrelsen för statens

bakteriologiska laboratorium, folkhälsoinstitutets styrelse och Sveriges akademikers

centralorganisation anser, att institutschefen bör ha vetenskaplig

utbildning inom ämne hörande till institutets verksamhetsområde. Såsom

skäl härför anföres, att han eljest icke skulle kunna fullgöra i betänkandet

angiven funktion att samordna och leda fackavdelningarnas undersökningsoch

forskningsarbete. En reservant inom styrelsen för statens bakteriologiska

laboratorium anser, att särskilda kompetenskrav ej bör uppställas.

Sveriges professorers förening uttalar, att det icke synes nödvändigt, att

chefen är vetenskapsman, om han blott är skicklig administratör med förståelse

för det vetenskapliga arbetets särskilda förhållanden, överdirektörens

verksamhet bör emellertid härvid begränsas till de rent administrativa

uppgifterna, vilka torde vara fullt tillräckliga för en chef, som icke är

avdelningsf öreståndare.

Medicinska fakulteten i Göteborg — som föreslår, att ett kollegium inrättas,

bestående av avdelningsföreståndarna och laboratorerna — ifrågasätter,

om icke en inom detta kollegium vald ordförande borde få ställning

som institutets administrative chef och utåt företräda institutet. Med hänsyn

till de stora administrativa arbetsuppgifterna vill emellertid fakulteten

icke helt avvisa tanken på en särskild föreståndarebefattning. På innehavaren

av denna bör enligt fakultetens bestämda mening uppställas kravet

på en allsidig hygienisk utbildning och professors kompetens.

Ett bibehållande av nuvarande ordning med en av avdelningsföreståndarna

som chef för institutet ifrågasättes eller förordas av statskontoret,

medicinska fakulteten i Lund, karolinska institutets lärarkollegium, vissa

reservanter inom styrelsen för statens institut för folkhälsan och Sveriges

läkarförbund. Härvid uttalas av Sveriges läkarförbund, att endast en befattningshavare,

som själv äger utomordentliga erfarenheter av vetenskapligt

arbete och kvalificerat utredningsarbete, har förutsättningar att överblicka

och samordna de olika avdelningarnas verksamheter.

Beträffande löneställningen in. m. för eu fristående chefsbefattning anses

av vissa remissmyndigheter — arbetarskyddsstyrelsen, statens sakrevision,

medicinska fakulteten i Lund och folkhälsoinstitutets styrelse — att befattningen

bör vara en förordnandetjänst. Statskontoret har den meningen,

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj.ts proposition nr 83 år 1958

att en överdirektörstjänst med huvudsakligen administrativ inriktning bör

vara en fullmaktstjänst men en överdirektör, som avses vara vetenskapsman,

tillsättas på förordnande. En reservant inom statskontoret anser

tjänsten under alla förhållanden böra vara förordnandetjänst. Högre lönegrad

än den 15 (4) på löneplan 2 (B) påyrkas av Sveriges naturvetareförbund

och Sveriges civilingenjörsförbund.

De remissinstanser, vilka föredrar den nu gällande ordningen i fråga

om chefsskapet för institutet — statskontoret, medicinska fakulteten i

Lund, karolinska institutets lärarkollegium och Sveriges läkarförbund —

tillstyrker, att för administrativa göromål skapas en särskild administrativ

tjänst (byrådirektör eller intendent). Medicinska fakulteten

i Göteborg — som ifrågasatt, att institutets chef skulle utses inom

ett av avdelningsföreståndarna och laboratorerna bildat kollegium — finner

en sådan anordning kräva, att en högre administrativ tjänst, förslagsvis

byrådirektör, inrättas. Styrelsen för veterinärhögskolan understryker, att

den vetenskapligt skolade institutschefen bör ha tillgång till kvalificerade

befattningshavare för löpande administrativa ärenden. Styrelsen för folkhälsoinstitutet

föreslår, att en kansliavdelning kommer till stånd under

chefskap av en byrådirektör. Även arbetarskyddsstyrelsen ifrågasätter en

sådan anordning. Tjänstemännens centralorganisation tillstyrker inrättande

av en kanslichefstjänst. Med avseende å den administrativa befattningshavarens

löneställning föreslår statskontoret 31 (24) lönegraden, institutets

styrelse lägst 31 (24) lönegraden och medicinska fakulteten i Lund 37 (B 1)

lönegraden. Sveriges läkarförbund karaktäriserar tjänsten såsom närmast

svarande mot de större sjukhusens intendenter.

Avdelningsföreståndarna m. in.

Av delning sföreståndarn as ställning beröres i en del av

remissyttrandena, varvid uppmärksammas frågorna om samordningen mellan

allmänhygieniska avdelningen och karolinska institutet samt yrkeshygieniska

avdelningens förbindelse med arbetarskyddsstyrelsen.

Medicinska fakulteten i Göteborg ifrågasätter lämpligheten av att ens

under en övergångstid på en person överlåta ansvaret för två så arbetstyngda

och betydelsefulla verksamhetsgrenar som karolinska institutets

hygieniska institution och allmänhygieniska avdelningen. Medicinalstyrelsen

uttalar, att personalunionen med karolinska institutet visserligen kan

medföra vissa fördelar för folkliälsoinstitutet men att såväl avdelningsarbetet

som den akademiska undervisningen i vissa avseenden blir lidande

på föreningen. Professorn såsom avdelningsföreståndare blir så hårt anlitad

för praktiskt och praktiskt vetenskapligt arbete, att hans rent vetenskapliga

verksamhet eftersättes. Svårigheterna ökas genom den vidgade

undervisningsskyldigheten enligt den nya undervisningsplanen. Då de sökande

till professuren måste prövas med hänsyn till ledarskapet för en

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 ur 1958

praktiskt arbetande avdelning, kan detta medföra, att en i teoretisk hygien

väl meriterad sökande kan bli utesluten ur konkurrensen. En skilsmässa

mellan de båda tjänsterna bör därför genomföras. Sveriges läkarförbund

framför delvis samma synpunkter och föreslår, att samordningen upphör.

Den kan dock accepteras under en övergångstid. Karolinska institutets

lärarkollegium anser, att, om en högt kvalificerad biträdande avdelningsföreståndare

anställes, nackdelarna med samordningen skulle minska, medan

fördelarna kvarstår. Frågan är emellertid ej tillräckligt utredd. En

skyndsam utredning i frågan bör ske. Folkhälsoinstitutets styrelse uttalar,

att olägenheterna med den rådande personalunionen icke kan anses minska

genom den föreslagna delningen av allmänhygieniska avdelningen. Bl. a.

kommer den omständigheten, att vattenlaboratoriet tillföres allmänhygieniska

avdelningen, att verka i motsatt riktning. Samordningen innebär å

andra sidan vissa fördelar för folkhälsoinstitutet, t. ex. möjligheten att

utnyttja hygieniska institutionens personella och materiella resurser. Även

om styrelsen f. n. är mest böjd för att anse personalunionen höra upphöra,

vill styrelsen dock ej taga slutlig ställning härtill förrän efter en allsidig

utredning. Svenska laboratrisföreningen är icke helt övertygad om att en

separation skulle vara lycklig bl. a. med hänsyn till önskvärdheten av nära

kontakt mellan de båda institutionerna.

I fråga om förhållandet till arbetarskyddsstyrelsen anför denna, att ett

upphävande av personalunionen skulle vara synnerligen olyckligt. Landsorganisationen

uttalar, att en kontinuerligt fungerande kontaktman visserligen

bör finnas men att det icke synes nödvändigt, att avdelningschefen

själv fungerar som sådan.

Beträffande kompetenskraven för avdelningsföreståndarna har medicinska

fakulteten i Göteborg den uppfattningen, att medicinsk utbildning

bör vara ett oeftergivligt villkor beträffande föreståndarna för allmän- och

yrkeshygieniska avdelningarna. Medicinska fakulteten i Lund föreslår läkarkompetens

för allmänhygieniska avdelningens föreståndare. Arbetarskyddsstyrelsen

finner nuvarande kompetenskrav för yrkeshygieniska avdelningens

föreståndare böra bibehållas. Sveriges läkarförbund anser, att för båda

avdelningarna bör fordras legitimation som läkare eller veterinär. Karolinska

institutets lärarkollegium finner naturligt, att allmän- och yrkeshygieniska

avdelningarna har läkare som chefer. Å andra sidan skulle det

förmodligen vara av värde för rekryteringen av t. ex. tekniker och kemister,

om möjlighet funnes för dem att befordras till avdelningsföreståndare.

Kollegiet vill på grund härav, under förutsättning att kravet på vetenskaplig

skicklighet strängt följes, icke motsätta sig utredningens förslag. Sveriges

naturvetareförbund och tjänstemännens centralorganisation tillstyrker, att

läkarlegitimationskravet utgår beträffande föreståndarna för allmän- och

yrkeshygieniska avdelningarna.

1 fråga om födoämneshvgieniska avdelningen och vitaminavdelningen

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj.ts proposition nr 83 år 1958

uttalar Sveriges veterinär förbund, att det nuvarande kravet på att chefen

för födoämneshygieniska avdelningen skall vara näringsfysiolog icke längre

är befogat utan bör överflyttas att gälla vitaminavdelningens chef. Däremot

måste chefen för födoämneshygieniska avdelningen ha födoämneshygienisk

utbildning inom de tre föreslagna sektionernas ämnesområden och speciell

kompetens inom åtminstone ett av dem. Medicinska fakulteten i Lund är

av den åsikten, att föreståndaren för födoämneshygieniska avdelningen bör

ha endera läkare- eller veterinärutbildning.

Av vissa remissinstanser föreslås, att vid institutet skall finnas ett fackkollegium

för samarbete mellan institutets chef och

avdelningsföreståndarna. Förutom dessa skulle i kollegiet

eventuellt ingå även sektionschefer och laboratorer. Sveriges läkarförbund

anser, att ett föreståndarkollegium skulle utgöra ett lämpligt organ för

nämnda samarbete. Kollegiet skulle äga att hos styrelsen avgiva förord

vid utseende av föreståndare för institutet. Ett ställningstagande i fackfrågor

skulle ske bättre i ett specialistkollegium än i styrelsen. Veterinärstyrelsen

uttalar, att alla ärenden av mera allmän eller väsentlig betydelse

bör bli föremål för överläggning inom detta kollegium, innan de föredrages

inför institutets styrelse. Medicinska fakulteten i Lund förordar, att fackkollegiets

yttranden skall bifogas styrelsens beslut. Medicinska fakulteten

i Göteborg och karolinska institutets lärarkollegium ifrågasätter, huruvida

icke institutets yttranden i fackärenden borde avgivas av ett sådant kollegium

och alltså icke av styrelsen. Sveriges akademikers centralorganisation

förordar likaledes ett fackkollegium, som skall övertaga styrelsens

fackligt-vetenskapliga funktioner. Sveriges professorers förening erinrar,

att en motsvarande anordning finnes vid statens skogsforskningsinstitut

och där fyllt en viktig funktion för samarbetet. Landsorganisationen uttalar,

att ett rådsorgan åtminstone beträffande den yrkeshygieniska avdelningen

troligen skulle kunna ha en praktisk funktion att fylla.

Vissa lönefrågor m. m.

Med avseende å de för avdelningarna gemensamma utbildnings-

och löne g radsfrågorna gör folkhälsoinstitutets

styrelse det allmänna påpekandet, att betänkandet nästan helt förbigått frågor

om tjänstemännens utbildning och kvalifikationer samt endast i undantagsfall

framlagt förslag till lönejusteringar. Underlåtenheten är ägnad att

lända institutet till stort men. Till följd av otillfredsställande lönesättningar

har personal redan tidigare lämnat institutet, och betänkandet har fått till

följd ytterligare avflyttning. Även Sveriges akademikers centralorganisation

och tjänstemännens centralorganisation understryker behovet av lönejusteringar.

Sistnämnda organisation uttalar tillika, att den i likhet med

utredningen finner riktigt att högre än formell kompetens värdera en be
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1958

fattningshavares erfarenhet och under tjänstgöringstiden förvärvade kunskaper

för genomförandet av vissa arbetsuppgifter.

Löneställningen för laboratorerna anses av flera myndigheter vara otillfredsställande.

Folkhälsoinstitutets styrelse föreslår, att tjänsterna placeras

i 34 (26) lönegraden. För sektionschef bör därjämte särskilt arvode utgå.

Flera av laboratorsbefattningarna har sedan flera år varit permanent vakanta

till följd av brist på kompetenta sökande. Befattningarna är för lågt

lönegradsplacerade ej blott i förhållande till motsvarande befattningar vid

universitet och högskolor utan även i jämförelse med likartade tjänster

vid andra institutioner, t. ex. statsagronom- och statshortonomtjänster, laboratorstjänster

vid Alnarp och laborator stjänster vid försvarets forskningsanstalt.

För befattningarna bör i princip fordras docentkompetens eller på

annat sätt styrkt vetenskaplig skicklighet. Därjämte bör fordras lämplighet

och erfarenhet av praktiskt-vetenskapligt arbete. ^ id tjänsternas tillsättande

bör lämpligt sakkunnigförfarande tillämpas. Även tjänstemännens centralorganisation

erinrar om de högre lönegradsplaceringarna vid andra praktiskt-vetenskapliga

institutioner, därvid krav på disputationsprov icke föreligger.

Enligt instruktionen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök

skall vid tillsättandet av statsagronomtjänster hänsyn tagas även till

erfarenhet vunnen vid praktisk verksamhet inom befattningens område.

Differentierad löneställning för laborator stjänsterna bör ej förefinnas i andra

fall än då laboratorstjänst klart avviker ifråga om arbetsuppgifternas kvalitet

i förhållande till övriga laborator stjänster. Medicinska fakulteten i Lund

anför, att åtminstone några av laboratorerna bör tillsättas medelst sakkunnigförfarande

och deras löneställning sättas i paritet med universitetslaboratorernas.

Fakulteten framhåller bl. a., att, om laborator skall åläggas att

under avdelningsföreståndarens tillsyn handlägga vissa ärenden på eget

ansvar, bör befattningshavaren ha en oomtvistlig kompetens. Karolinska

institutets lärarkollegium förordar även sakkunnigförfarande och anser

löneförmånerna böra jämställas med dem, som gäller lör universitets- och

högskolelaboratorer. Frågan är av den vikt, att den icke bör skjutas på framtiden.

Medicinska fakulteten i Göteborg anför, att det för det vetenskapliga

arbetet är synnerligen viktigt, att så många som möjligt av ifrågavarande

befattningshavare förvärvat kompetens motsvarande doktorsgrad eller docentställning.

Laboratorstiteln bör reserveras för tjänster med samma kompetenskrav

och löneställning som gäller för laboratorer vid universiteten och

karolinska institutet. Enligt ueterinärstyrelsen bör särskild vikt fästas vid

alt sektionscheferna är vetenskapligt högt kvalificerade och dessa befattningshavare

bör därför få förmånligare löneställning än övriga laboratorer

samt ha s. k. förstärkt docentkompetens. Sveriges naturvetareförbund betonar

särskilt behovet av förbättrad löneställning för sektionscheferna. Även

Sveriges akademikers centralorganisation och Sveriges läkarförbund anser,

alt lönesättningarna för laboratorerna bör förbättras, Sveriges civilingenjörs
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46 Kungl. Maj.ts proposition nr 83 år 1958

förbund finner lönesättningen för de tekniska laboratorerna klart otillfredsställande.

Statens lönenämnd ifrågasätter, om tillräckliga skäl föreligger för införande

av särskilt arvode till en av laboratorerna vid allmänhygieniska avdelningen

i hans egenskap av ställföreträdare för avdelningsföreståndaren.

Det är icke lämpligt att — såsom utredningen föreslagit beträffande medicinska

och tekniska sektionerna vid yrkeshvgieniska avdelningen i Solna_

införa en olika ansvarsfördelning mellan laboratorer vid samma sektion och

i samma lönegrad. Det förstnämnda förslaget avstyrkes även av statskontoret.

Statskontoret förutsätter, att högskoleutbildning kommer att uppställas

som villkor för innehav av föreslagna befattningar som förste byråingenjör.

Institutets styrelse förordar, att förste kemist placeras i 29 (23) i stället

tör såsom f. n. 27 (21) lönegraden. Sveriges akademikers centralorganisation

uttalar, att avlöningsförhållandena för förste kemisterna är otillfredsställande

medan statskontoret ifrågasätter, om icke oförändrad lönegrad bör

tillämpas.

Tjänstemännens centralorganisation framhåller, att med hänsyn till ansvarsfördelningen

de av utredningen framförda allmänna synpunkterna ifråga

om kompetenskraven bör kunna medföra högre lönesätlning särskilt för

assistenter med lägre formell kompetens. Samtliga assistenttjänster

i 21 (15) lönegraden bör göras till befordringstjänster; utbildningstjänster

bör alltså icke här förekomma. Utbildningstjänster bör hållas utanför den

ordinarie personalstaten. Sveriges naturvetareförbund finner en höjd lönegradsplacering

nödvändig för assistenter med filosofiska examina. Sveriges

akademikers centralorganisation anser lönesättningen för assistenterna

otillfredsställande.

Enligt tjänstemännens centralorganisation förefinnes skäl för att åtminstone

beträffande de mer kvalificerade laboratoriebiträdena ej

alltför hårt fasthålla vid proportionsprincipen. Varje laboratorieseklion bör

i enlighet med utredningens förslag tilldelas ett laboratoriebiträde med uppgift

att leda den övriga personalen in. m. Vilken lönegrad som därvid bör

tillämpas kan centralorganisationen icke nu taga ställning till. Placering som

tekniskt biträde bör ifrågakomma för vissa diskbiträden. Svenska

laboratrisföreningen understryker betydelsen av att laboratorieuppgifterna

inom institutet i största möjliga mån delegeras från akademiskt utbildade till

andra befattningshavare. En delegering av uppgifter till laboratoriebiträdespersonalen

måste emellertid påverka denna personals löneställning. Föreningen

anser kategorien laboratoriebiträden i lönegraden 4—8 (1__5) böra

avskaffas. Såsom skett vid universitetsinstitutionerna bör laboratrisbefattning

ej hänföras till lägre lönegrad än den It (7). Ett antal laboratrisbefattningar

i 17 (11) och 19 (13) lönegraden bör inrättas. Kompetenskrav

för laboratrisbefattningar bör fastställas.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 83 år 1958

47

Kansliet och övrig gemensam personal

Ingen erinran mot utredningens förslag göres rörande personalens antal

och fördelning på arbetsgrupper. Däremot har vissa erinringar framförts

mot föreslagna lönegradsplaceringar. Sålunda förordar folkhälsoinstitutets

styrelse uppflyttning av kassören från 15 (10) till 19 (13) lönegraden, av

materialförvaltaren från 14 (9) till 16 (11) lönegraden och av instrumentmakaren

från 14 (9) till 16 (11) lönegraden. Tjänstemännens centralorganisation

föreslår likaledes för kassören 19 (13) lönegraden samt förordar,

att en av de två kontorsbiträdestjänsterna ändras till kanslibiträdestjänst.

Statskontoret anser, att det för reparatörsgöromålen är tillfyllest med en

reparatörstjänst i 13 (9) lönegraden. Sistnämnda lönegrad föreslås även av

statens lönenämnd, som därjämte för biträdet åt överdirektören icke vill

tillstyrka högre placering än i 13 (9) lönegraden (kontorist). En reservant

inom lönenämndcn förordar för överdirektörens biträde 15 (10) lönegraden.

Undervisnings- och upplysningsverksamheten

Förslaget om en särskild undervisnings- och upplysningssektion

tillstyrkes eller lämnas utan erinran av de remissinstanser,

som yttrat sig i ämnet. Kooperativa förbundets utlåtande ger dock

uttryck för en viss tveksamhet.

Beträffande sektionens uppgifter anser folkhälsoinstitutets styrelse, att

distriktssköterskeutbildning alltjämt bör ske vid institutet, vilket även i

fortsättningen skall ha hand om utbildningen i hälsovård och socialhygien

för stora grupper av hälsovårdstjänstemän. Medicinalstyrelsen däremot är

böjd för uppfattningen, att distriktssköterskeutbildningen, vari bör ingå

utbildning för sjuksköterskor i öppen barnavård, bör kunna överflyttas till

ett statligt institut för högre utbildning av sjuksköterskor. Samordning av

sjuksköterskeundervisningen med övrig utbildning vid folkhälsoinstitutet

har ej varit praktiskt genomförbar. I avbidan på erforderlig utredning i

frågan torde distriktssköterskeskolan under de närmaste åren få bibehållas

vid institutet. Svenska delegationen av nordiska kommittén för hälsovårdsutbildning

upplyser, att utbildningen vid den tilltänkta hälsovårdshögskolan

enligt kommitténs mening åtminstone till en början bör begränsas till hälsovårdstjänstemän,

verksamma på det regionala planet och tillhörande grupperna

tjänsteläkare, tjänsteveterinärer, sanitäringenjörer och sjuksköterskor.

Kommittén räknar med att ett intimt samarbete i undervisningsfrågor

kommer till stånd mellan högskolan och folkhälsoinstitutet.

En reservant inom folkhälsoinstitutets styrelse finner upplysningsfrågan

ej tillräckligt utredd. Medicinalstyrelsen föreslår, att frågan om eu intensifierad

hälsovårdspropaganda inom en central samordnande ledning upptages

till skyndsam utredning.

Med avseende å personalförslaget finner statskontoret uppsättningen för

stor. Möjligheterna att reducera biträdespersonalen torde särskilt böra under
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj.ts proposition nr 83 år 1958

sökas. Medicinska fakulteterna i Lund och Göteborg anser det böra övervägas

att till undervisningen fast knyta en hälsovårdsinspektör. Samma förslag

framföres av medicinalstyrelsen, som även anser det behövligt med

ytterligare en lärarkraft vid distriktssköterskeskolan. Behovet av en sådan

förstärkning av skolans personal understrykes också av tjänstemännens

centralorganisation. Sveriges naturvetareförbund föreslår, att en särskild

bibliotekarie anställes.

Svenska delegationen av nordiska kommittén för hälsovårdsutbildning

understryker vikten av att chefstjänsten vid undervisnings- och upplysningssektionen

besättes med en kraft, som har vetenskaplig kompetens i

hygien-socialmedicin och som dessutom har goda förutsättningar att meddela

undervisning och administrera verksamheten. Befattningen bör placeras i

en med professors- eller möjligen laboratorsbefattning likvärdig löneställning.

Sveriges naturvetareförbund uttalar, att föreslagen placering i 29 (23)

lönegraden är för låg. Lön som laborator föreslås av medicinska fakulteterna

i Lund och Göteborg, karolinska institutets lärarkollegium, medicinalstyrelsen

och folkhälsoinstitutets styrelse, vilka myndigheter framhåller vikten

av att befattningshavaren har god hygienutbildning. Tjänstemännens centralorganisation

ifrågasätter möjligheterna till en fullgod rekrytering av

tjänsten med föreslagen lönegradsplacering.

Medicinska fakulteten i Lund uttalar, att ersättning för undervisning bör

utgå till vid folkhälsainstitutet anställda, såvida icke av anställningsvillkoren

framgår, att preciserad undervisningsskyldighet föreligger.

Statens lönenämnd anser, att i stället för en föreslagen kanslibiträdestjänst

vid sektionen bör anställas ett skriv- och kontor sbiträde i reglerad

befordringsgång.

För distriktssköterskeskolans del föreslår tjänstemännens centralorganisation

dels placering i lönegrad av tjänsterna som föreståndare och biträdande

föreståndare enligt samma normer som vid jämförliga utbildningsanstalter,

dels höjning av en kanslibiträdestjänst (förordnande i Cg 13) till

Ce 13 (Ae 9).

Fackavdelningarnas organisation

A llmänhygieniska avdelningen

Förslaget om uppdelning av avdelningen har fått stöd av bostadsstyrelsen,

byggnadsstyrelsen, medicinska fakulteterna i Lund och Göteborg,

karolinska institutets lärarkollegium, medicinalstyrelsen, styrelsen för statens

bakteriologiska laboratorium, svenska delegationen av nordiska kommittén

för hälsovårdsutbildning, svenska arbetsgivareföreningen, tjänstemännens

centralorganisation, Sveriges läkarförbund, Sveriges civilingenjörsförbund

och kooperativa förbundet. Även en reservant inom folkhälsoinstitutets

styrelse tillstyrker uppdelning. Byggnadsstyrelsen understryker,

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj.ts proposition nr 83 år 1958

att arbetsuppgifterna inom hithörande områden kan förväntas bli omfattande.

En reducering av institutets åligganden genom en framtida ökad delegering

av uppgifter skulle innebära större resurser för kvarvarande arbetsuppgifter,

till fördel icke minst för lösandet av de ständigt nya problem av

hygienisk natur, som den ökande tätbebyggelsen medför. Den nu föreslagna

utbyggnaden av institutet föregriper icke en sådan framtida delegering. Medicinalstyrelsen

vitsordar behovet av intensifierad forskning på det fysiologiskt-hygieniska

området, där stora ekonomiska fördelar står att vinna.

Styrelsen för statens bakteriologiska laboratorium framhåller, att i och med

inrättandet av en epidemiologisk avdelning vid laboratoriet detta fått möjlighet

att utvidga sin verksamhet på det bakteriologisk-epidemiologiska området.

Då folkhälsoinstitutet torde komma att koncentrera sitt huvudintresse

till den hygieniskt betonade delen av detta område och då bakteriologiska

laboratoriet ej inom överskådlig tid torde kunna täcka denna del, tillstyrker

styrelsen den föreslagna utökningen av institutets avdelningar.

Medicinska fakulteten i Uppsala delar uppfattningen, att snara åtgärder

är påkallade för att främja en fysiologiskt inriktad bostadshygienisk forskning.

Emellertid ifrågasattes, om icke den rationella lösningen av såväl

frågan om inrättande av en professur i hygien vid universitetet i Uppsala

som skapandet av en bostadshygienisk avdelning vid institutet vore att organisera

denna avdelning som en del av en väsentligen fysiologiskt inriktad hygienisk

institution i Uppsala. Arrangemanget skulle innebära, att hygienprofessuren

bindes till den fysiologiska delen av ämnet med skyldighet för

innehavaren att förestå den till institutionen förlagda bostadshygieniska avdelningen

av folkhälsoinstitutet. En universitetsinstitution för hygien måste

för en framgångsrik verksamhet inom både forskning och undervisning ha

intim kontakt med aktuella praktiska problem. Med hänsyn till byggnadsoch

utrustningsfrågor måste före planeringen av eu hygieninstitution ställning

tagas till frågan om arten av den forskningsverksamhet, som där skall

bedrivas. En union mellan de båda institutionerna synes komma att innebära

stora fördelar även ur folkhälsoinstitutets synpunkt, bl. a. genom väsentligt

ökade möjligheter till god forskningsutbildning och rekrytering. Fakulteten

upplyser, att kostnaderna för en klimatkammaranläggning — vilken är nödvändig

för av utredningen angivna forskningsuppgifter — torde uppgå till

cirka 500 000 kronor.

Majoriteten inom styrelsen för folkhälsoinstitutet yttrar, att det, särskilt

om personalunionen med karolinska institutet skulle upphöra, kan ifrågasättas,

om den föreslagna uppdelningen av allmänhygieniska avdelningen är

nödvändig eller ens rationell. Frågan bör därför ytterligare utredas. Härför

talar även, alt genom betänkandet ingen klarhet vinnes angående möjligheterna

att få vissa fysiologiska problem lösta på andra håll. Även svenska

laboratrisföreningen är av den meningen, att, om eu separation med karo
4

— Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 sand. Nr 83

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1958

linska institutet skulle genomföras, det kan anses diskutabelt med en uppdelning

av avdelningen.

Statskontoret, som erinrar om den verksamhet på det bostadshygieniska

området, vilken bedrives vid Uppsala universitets klimatlaboratorium, finner

tillräckliga skäl åtminstone ej f. n. föreligga för en uppdelning av allmänhygieniska

avdelningen.

Försvarets sjukvårdsstyrelse bedömer institutets uppdelning på en allmänhygienisk

m. fl. avdelningar såsom opraktisk. Det kan ifrågasättas, om det

icke vore mera ändamålsenligt att anknyta uppdelningen i olika avdelningar

till den vetenskapliga indelningen i bakteriologi, fysiologi, toxikologi.

Utredningens förslag att ärenden rörande vatten och avlopp helt skall

omhänderhas av allmänhygieniska avdelningen tillstyrkes av de remissinstanser,

som yttrat sig i frågan. Ej heller förslaget om överförande av

substratberedningen till allmänhygieniska avdelningen har föranlett någon

erinran. Tjänstemännens centralorganisation ifrågasätter dock, om det icke

vore ändamålsenligare att inrätta en fristående substratsektion för hela

institutet.

Beträffande personalbehovet å allmänhygieniska och bostadshygieniska

avdelningarna innehåller remissyttrandena — utöver vad nu redovisats

— i huvudsak följande.

Folkhälsoinstitutets styrelse ■— som anser en omedelbar uppdelning av

den nuvarande allmänhygieniska avdelningen icke böra ske — framhåller

likväl, att avdelningens kapacitet är otillfredsställande särskilt beträffande

de fysiologiska frågorna. I avbidan på ytterligare utredning om avdelningens

organisation framlägger styrelsen intet slutligt förslag om personalen. För

att i någon mån minska fördröjningen av avdelningens upprustning föreslår

styrelsen, att omedelbart inrättas ett par nyckeltjänster, nämligen en

teknisk laborator stjänst och en tjänst som förste kemist. Det är vidare synnerligen

angeläget, att assistenttjänsten omändras till en avdelningsingenjörsbefattning.

Oberoende av om uppdelning kommer till stånd eller ej,

behövs en kraftig ytterligare förstärkning av personalen för bostadshygienisk

verksamhet. Då decentraliseringsfrågan rörande vattenundersökningarna

icke lösts, och då vattenlaboratoriet enligt utredningens förslag skall tillföras

nya, välmotiverade uppgifter är det helt uteslutet att i samband med överflyttningen

minska vattenlaboratoriets kapacitet. Laboratoriet bör dessutom

förstärkas med en biokemist.

Den nya allmänhygieniska avdelningen bör enligt karolinska institutets

lärarkollegium erhålla dermatologi sakkunskap genom utökning av den

deltidsanställde hudkonsultens tjänstgöringstid med förslagsvis tre veckotimmar.

I sin verksamhet i övrigt bör hudkonsulten vara knuten till karolinska

institutet. Kollegiet motsätter sig den föreslagna kvantitativa minskningen

av kanslipersonalen på den allmänhygieniska avdelningen. Lärarkollegiet

uttalar vidare, att en minskning av vattenlaboratoriets kapacitet ej

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1958

kan ifrågakomma, förrän decentraliseringsproblemet blivit löst. Medicinalstyrelsen

finner det orealistiskt att räkna med att den kvalificerade personalen

på laboratoriet skulle kunna reduceras samtidigt som rutinlaboratoriet

övergår till forskningslaboratorium. Försvarets sjukvårdsstyrelse

anför, att vid vattenlaboratoriet icke finnes någon medicinskt utbildad

befattningshavare trots att den alldeles övervägande hygieniska aspekten på

vattenundersökningar är medicinskt-bakteriologisk. Sveriges naturvetareförbund

finner anmärkningsvärt, att assistenten i Ce 25 (Ae 19) med

biologisk utbildning föreslås indragen. Enligt Sveriges civilingenjörsförbund

bör det nya organet för vattenfrågor göras mera fullständigt ur teknisk synpunkt,

särskilt som rutinanalyserna är avsedda att minskas och verksamheten

skall läggas efter mera utvecklingsbefrämjande linjer. På grund härav

erfordras i varje fall ytterligare minst en högskoleutbildad ingenjör, förslagsvis

i förste avdelningsingenjörs ställning, och en teknisk konsulentbefattning

(för vattenverkens räkning), vilken skulle besättas med en kemiingenjör i

löneställning motsvarande den tekniske laboratorn. Det synes oklokt att

beröva vattenavdelningen den biolog, som f. n. är specialist på vattenbiologi.

Tjänstemännens centralorganisation framhåller såsom orimligt, att personalen

för substratberedning reduceras, trots att vattenlaboratoriet skall

överföras till allmänhygieniska avdelningen.

Till den bostadshygieniska avdelningen bör enligt karolinska institutets

lärarkollegium knytas en kvalificerad kemist. Sveriges civilingenjörsförbund

har den uppfattningen, att de fysiologiska frågorna fått för stor dominans på

den bostadshygieniska avdelningen. En kvalificerad civilingenjör bör placeras

på den ena laboratorstjänsten.

Rörande befattningshavarnas lönegradsplacering har folkhälsoinstitutets

styrelse, såsom framgår av det föregående, föreslagit, att den nuvarande

assistenttjänsten å allmänhygieniska avdelningen ändras till tjänst som

avdelningsingenjör. Samma förslag framföres av Sveriges civilingenjörsförbund,

som även finner olämpligt, att lönesättningen för laboratoriebiträdena

vid det nya vattenlaboratoriet blir sämre än vid det gamla, trots

mer avancerade uppgifter. Tjänstemännens centralorganisation delar åsikten,

att den nuvarande assistenttjänsten på allmänhygieniska avdelningen

bör uppflyttas. Organisationen anser vidare, att laboratorieassistenten i 17

(12) lönegraden bör utbytas mot en assistent i 23 (17) lönegraden, avsedd

för en kemist. Laboratoriepersonalen på den nya allmänhygieniska avdelningen

bör utökas med en 13(9)-tjänst och fyra 11 (7)-tjänster samt minskas

med två tjänster i 8 (5) lönegraden. Såsom ledare för substratberedningsarbetet

bör avses en förman i 17 (12) lönegraden. Det kan ifrågasättas,

om ej behov föreligger att inrätta laboratoriebiträdestjänster för

substratberedningen. Den föreslagna assistenttjänsten i 23 (17) lönegraden

vid bostadshygieniska avdelningen synes böra placeras i 25 (19) lönegraden

i likhet med hälsovårdsinspektören vid försvarets sjuk vårdsanstalt.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1958

Sveriges naturvetareförbund framför såsom sin uppfattning, att assistenterna

vid vattenlaboratoriet bör få en höjd löneställning. Karolinska institutets

lärarkollegium motsätter sig föreslagen kvalitativ minskning av

kanslipersonalen på den nya allmänhygieniska avdelningen. Statens lönenämnd

kan icke tillstyrka, att i kansliorganisationen för bostadshygieniska

avdelningen — utöver föreslagen kontoristtjänst — ingår högre biträdestjänst

än i reglerad befordringsgång.

Yrkeshygieniska avdelningen

Behovet av en upprustning av den yrkeshygieniska

verksamheten betonas särskilt av arbetarskyddsstyrelsen, karolinska

institutets lärarkollegium, medicinalstyrelsen, folkhälsoinstitutets styrelse,

svenska arbetsgivareföreningen, Sveriges naturvetareförbund och landsorganisationen.

Arbetarskyddsstyrelsen framhåller härvid bl. a., att utvecklingen på arbetslivets

område inneburit, att de yrkeshygieniska problemen ökat kraftigt

i såväl antal som betydelse. I arbetarskyddsverkets dagliga arbete utgör

frågor om arbetslokalers anordnande, ventilering, belysning, värmeförhållanden,

personlig skyddsutrustning, arbetsställningar, buller, damm, gaser,

hälsofarliga ämnen in. in. en stor del av arbetsuppgifterna. För att kunna

fylla sin uppgift är arbetarskyddsverket beroende av att erforderliga såväl

mera omfattande praktiskt-vetenskapliga undersökningar som undersökningar

på enskilda arbetsplatser och rörande enstaka misstänkta ämnen

kan utföras. Styrelsen har f. n. inga möjligheter att med egna resurser

utföra annat än mycket enkla undersökningar på arbetsplatser, utan är

hänvisad till yrkeshygieniska avdelningen vid folkhälsoinstitutet. Yrkeshygieniska

avdelningen kan f. n. icke fullgöra sina uppgifter utan att erhålla

ökade personella och materiella resurser. En förstärkning erfordras för

solnaavdelningen även om en avdelning i Göteborg och ett laboratorium

vid arbetarskyddsstyrelsen inrättas.

Medicinalstyrelsen uttalar, att den yrkeshygieniska organisationen icke

på långt när har den kapacitet, som verksamhetens humanitära och samhällsekonomiska

betydelse motiverar. Betydande nya insatser krävs därför.

Sålunda behövs ett fortlöpande forsknings- och utbildningsarbete av betydande

mått, varvid i högre grad än hittills jämväl bör beaktas arbetsfysiologiska

och industripsykologiska problem inom arbetslivet. Detta är

så mycket mera angeläget som industrien är stadd i kraftig expansion samt

ställd inför nya, ur hygienisk synpunkt viktiga situationer.

Svenska arbetsgivareföreningen uttalar, att förstärkningen av den yrkeshygieniska

verksamheten främst bör beröra den tekniska grenen av verksamheten.

Sveriges läkarförbund vitsordar även behovet av en upprustning av den

yrkeshygieniska verksamheten men framhåller samtidigt, att utredningen

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1958

icke lämnat någon tillfredsställande kalkyl över det ytterligare behovet

redan nu eller inom den närmaste framtiden av ökade resurser. En närmare

utredning om behovet av yrkeshygienisk service efterlyses av medicinska

fakulteten i Lund. Fakulteten delar dock uppfattningen, att det

finnes ett stort lokalt behov av sådan service. Folkhälsoinstitutet bör vara

det centrala forskningsorganet. Forskning erfordras bl. a. rörande olycksfallens

psykiska orsaker. Arbetet med de centrala registren över dammskadade

och över farliga industripreparat, vilka register icke kunnat föras

under senare år, bör åter upptagas.

Vad angår organisationens utformning har inrättandet av

en avdelning i Göteborg tillstyrkts eller godtagits av medicinska fakulteten

i Göteborg, Svenska institutet för konserveringsforskning, medicinalstyrelsen,

en reservant inom folkhälsoinstitutets styrelse, svenska delegationen

av nordiska kommittén för hälsovårdsutbildning, svenska arbetsgivareföreningen,

Sveriges civilingenjörsförbund och Sveriges naturvetareförbund.

Medicinalstyrelsen anser dock, att avdelningen icke ■— utom interimistiskt

— bör inrymmas inom folkhälsoinstitutets förvaltning. Samordning bör

i stället sökas med Göteborgs universitet eller med den planerade nordiska

hälsovårdshögskolan i Göteborg. Medicinska fakulteten i Göteborg betonar

vikten av ett intimt samarbete mellan de kliniska disciplinerna och den

föreslagna yrkeshygieniska avdelningen, vilket samarbete skulle underlättas,

om avdelningen anknötes till fakulteten såsom en särskild institution.

Innan definitivt beslut fattats om den föreslagna professuren i hygien

vid universitetet och om den tilltänkta hälsovårdshögskolan torde dock

avdelningen böra inrättas i enlighet med vad i betänkandet förordats.

Förslaget om inrättande av ett yrkeshygieniskt laboratorium inom arbetar

skyddsstyrelsen tillstyrkes eller godtages av medicinalstyrelsen, majoriteten

inom folkhälsoinstitutets styrelse och Sveriges naturvetare förbund.

Medicinalstyrelsen framhåller emellertid, att verksamheten — vilken såsom

förslaget innehåller bör vara begränsad till huvudsakligen tekniska ting —- bör taga hänsyn till medicinska synpunkter. Fn viss garanti härför erhålles

genom samarbetet med arbetarskyddsstyrelsens läkare. Arbetarskyddsstyrelscn

och vissa reservanter inom folkhälsoinstitutets styrelse — vilka föreslår,

att folkhälsoinstitutets yrkeshygieniska avdelning provisoriskt förses

med eu särskild avdelningsstyrelse — anser, att det vid bifall till detta

förslag icke är erforderligt med ett särskilt laboratorium hos arbetarskyddsstyrelsen.

Om däremot nämnda förslag icke genomföres, måste styrelsen

ha möjlighet att utföra vissa undersökningar på eget laboratorium.

Yttranden, som avstyrker eller ställer sig tveksamma i fråga om ett

mera omedelbart inrättande av en göteborgsavdelning, har avgivits av arbetarskyddsstyrelsen,

statskontoret, statens organisationsnämnd, statens

sakrevision, medicinska fakulteten i Lund, majoriteten inom folkhälsoinstitutets

styrelse, Skånes handelskammare, tjänstemännens centralorganisa
-

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1958

tion, Sveriges läkarförbund, svenska laboratrisföreningen och landsorganisationen.

En motsvarande hållning till förslaget om ett yrkeshygieniskt

laboratorium vid arbetarskyddsstyrelsen intages av statskontoret, statens

organisationsnämnd, statens sakrevision, medicinska fakulteten i Lund,

karolinska institutets lärarkollegium, vissa reservanter inom folkhälsoinstitutets

styrelse, svenska arbetsgivareföreningen, tjänstemännens centralorganisation

och svenska laboratrisf öreningen.

Såsom skäl för den avvisande inställningen till de båda nämnda förslagen

framhålles bl. a., att det icke är välbetänkt att splittra den statliga

verksamheten på området, att risk föreligger för dubbelarbete, att den förordade

organisationen måste föranleda ökade kostnader för personal, utrustning

och lokaler, samt att någon nämnvärd avlastning av arbete från den

yrkeshygieniska avdelningen i Solna likväl icke kommer till stånd. Vidare

anföres att de resurser för upprustning, vilka står till buds, får en mera rationell

användning vid och åtminstone i en första etapp bör utnyttjas för

förstärkning av den yrkeshygieniska avdelningen i Solna. Bristande arbetsledning

vid avdelningen i Solna är ej att befara, om avdelningsföreståndaren

får kvalificerade medarbetare. Då verksamheten drives på olika håll, kan

undersökningsresultaten eller i varje fall bedömningen av dessa komma

att brista i enhetlighet samt kompetenskonflikter uppkomma. Behovet

av decentralisering kan lämpligen tillgodoses genom små underavdelningar

avsedda för det praktiska fältarbetet i olika delar av landet och

eventuellt anknutna till yrkesmedicinska mottagningar eller avdelningar.

Med avseende å förslaget om en göteborgsavdelning uttalas även, att det

är tvivelaktigt, om undersökningen av en yrkeshygienisk risk bör begränsas

geografiskt innan problemet är så utforskat, att bekämpandet av den aktuella

risken övergått till en ren rutinfråga, att den administrativa frågan icke

är genomarbetad, att med prövningen av förslaget bör anstå i avbidan på

resultatet av övervägandena rörande en nordisk hälsovårdshögskola i Göteborg,

samt att förutsättningarna för en anknytning till Göteborgs universitet

bör undersökas. Vidare upplyses av Svenska institutet för konserveringsforskning,

att detta inom en nära framtid torde behöva taga en del av de

föreslagna lokalerna i anspråk för egen del. Enligt arbetarskyddsstyrelsen

har lokalerna av yrkesinspektionen ansetts icke godtagbara. Även majoriteten

av folkhälsoinstitutets styrelse finner den föreslagna lösningen av lokalfrågan

oantagbar.

Beträffande laboratoriet vid arbetarskyddsstyrelsen framhålles, att antalet

av de undersökningar, som av arbetarskyddsstyrelsen och yrkesinspektionen

begärts hos yrkeshygieniska avdelningen, enligt diarierna varit relativt begränsat,

att arbetarskyddsstyrelsen tidigare icke sysslat med forskningsuppgifter

och att den föreslagna verksamheten är främmande för styrelsen, att

uppgifterna bör lösas genom samverkan mellan tekniker, kemister och läkare

men icke kan överlämnas till ett laboratorium med föreslagen sammansätt
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1958

ning, att standardiserade metoder för »rutinmässiga» arbetsplatsundersökningar

ännu icke kunnat utarbetas av folkhälsoinstitutet annat än i förhållandevis

liten utsträckning, att arbetarskyddsstyrelsens tekniska byrå redan

har ej mindre än fem avdelningar, att det skulle bli svårt att rekrytera personal

med erforderlig kompetens till ett så litet laboratorium som det här

avsedda, att arbetarskyddets behov av yrkeshygienisk service till sin huvuddel

bör tillgodoses genom de regionala yrkesmedicinska enheterna och

deras laboratorier, sedan dessa blivit utbyggda, att ett laboratorium vid

arbetarskyddsstyrelsen i allt fall — för att den vetenskapliga utvecklingen

beträffande t. ex. analys- och mätmetoder skall kunna följas samt för

resursernas samordning — bör fackmässigt underställas yrkeshygieniska

avdelningen vid folkhälsoinstitutet, samt att resultatet av en år 1956 tillsatt

utredning om vissa organisationsfrågor angående arbetarskyddsstyrelsen

och yrkesinspektionen m. m. bör avvaktas. Såsom en utväg för att

arbetarskyddsstyrelsen skall få undersökningar utförda så skyndsamt som

möjligt förordas, att ifrågavarande ärenden hänföres till en avgränsad

organisatorisk enhet inom den yrkeshygieniska avdelningen.

Byggnadsstyrelsen, som endast yttrat sig om de föreslagna lokalerna för

göteborgsavdelningen, uttalar, att dessa icke motsvarar de krav, som normalt

anses böra ställas på arbetslokaler, i vilka personal skall vistas stadigvarande.

Det kan starkt ifrågasättas, om en användning av lokalerna under

en kort övergångstid är ekonomiskt försvarligt. Svenska delegationen av

nordiska kommittén för hälsovårdsutbildning har å andra sidan pekat på

möjligheten att för avdelningen provisoriskt taga i anspråk vissa lokaler,

som nu disponeras av universitetet, men vilka kommittén fått löfte att förhyra

för den planerade hälsovårdshögskolan.

Sveriges civilingenjörsförbund uttalar angående laboratoriet vid arbetarskyddsstyrelsen,

att, då styrelsen ej tidigare sysslat med forskningsarbete,

det synes egendomligt att nu föreslå ett laboratorium där.

Förslaget om inrättande av en hälsovårdscentral vid yrkeshygieniska

avdelningen i Göteborg avstyrkes av arbetarskyddsstyrelsen och svenska

arbetsgivareföreningen, vilka anser uppgifterna för en sådan central böra

ankomma på en enskild organisation eller enskilda företag. Även svenska

laboratrisföreningen ifrågasätter, om icke här är fråga om en uppgift för

arbetsgivarna. Medicinalstyrelsen anser en sådan verksamhet i Göteborg

böra organiseras i anslutning till den medicinska sjukhusorganisationen,

såsom skett i fråga om yrkesmedicinska centralen i Stockholm, vilken är

anknuten till karolinska sjukhuset.

Behovet av en mentalhygienisk verksamhet vid institutet vitsordas av

arbetarskyddsstyrelsen. Någon erinran emot utredningens förslag har icke

framförts i något yttrande.

Beträffande organisationen av den yrkeshygieniska avdelningen i Solna

har arbetarskyddsstyrelsen, vissa reservanter inom folkhälsoinstitutets sly
-

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kanal. Maj:ts proposition nr 83 år 1958

relse och svenska arbetsgivareföreningen förordat, att så länge den yrkeshygieniska

avdelningen kvarligger vid folkhälsoinstitutet, avdelningens ledning

skall omhänderhavas av en särskild styrelse. Enligt arbetarskyddsstyrelsen

bör arbetsmarknadens parter, vilka har den ojämförligt största

kännedomen om vilka yrkeshygieniska risker som förekommer i praktiken,

erhålla det avgörande inflytandet över avdelningen.

Förslaget om uppdelning av den yrkeshygieniska avdelningen i en ke~

misk, en medicinsk och en teknisk sektion tillstyrkes av de remissinstanser,

som yttrat sig i frågan.

Sveriges civilingenjörsförbund anser, att organisationen skulle bli mera

arbetsduglig, om de kemiska och tekniska sektionerna ställdes under en

gemensam teknisk ledning fristående från den medicinska sektionen. Den

senare skulle inriktas på vetenskapligt yrkesmedicinska problem. Någon

kontakt mellan läkare vid yrkeshygieniska avdelningen, å ena, samt arbetstagare

och patienter, å andra sidan, erfordras icke efter de yrkesmedicinska

klinikernas tillkomst. Chefen för den kemisk-tekniska avdelningen bör

vara överingenjör.

Rörande personalbehovet vid en eventuell avdelning i Göteborg

uttalar statskontoret, att anställandet av en psykiater och en konsult för

invärtes medicin torde kunna uppskjutas. Arbetarskyddsstyrelsen anser

antalet biträdestjänster vid göteborgsavdelningen väl lågt.

Arbetarskyddsstyrelsen finner det även tveksamt, om en personal på sju

man är tillräcklig för det föreslagna laboratoriet vid styrelsen.

För solnaav delning en förordar Sveriges naturvetareförbund en förstärkning

med en laborator och en förste kemist å den kemiska sektionen.

Tjänstemännens centralorganisation anser, att sjuksköterskoränsten vid

solnaavdelningen bör bibehållas.

Folkhälsoinstitutets styrelse föreslår för solnaavdelningen såsom en

första etapp en personalstat med 69 befattningshavare. Ur denna personal

bör dock vissa befattningshavare sammanföras till ett laboratorium inom

arbetarskyddsstyrelsen för rutinmässig verksamhet för dess räkning. Den

närmare personalfördelningen bör bli beroende av ytterligare överväganden.

Såsom en omedelbar personalförstärkning för avdelningen föreslår styrelsen

inrättande av en tjänst såsom laborator och en tjänst såsom förste

avdelningsingenjör. Härigenom skulle upplärning och träning av yrkeshygienisk

personal kunna ske.

Med avseende å löne g radsfrågorna anser statskontoret, att föreslagna

arvoden för de deltidsanställda läkarna vid göteborgsavdelningen

blivit för högt beräknade. Ämbetsverket ifrågasätter, huruvida icke den

föreslagna befattningen som förste kemist vid solnaavdelningen bör upptagas

i 27 (21) lönegraden. Statens lönenämnd föreslår, att arvodena till

industriläkaren och psykiatern i Göteborg fastställes till 18 000 resp. 12 000

kronor per år. Nämnden kan icke tillstyrka föreslagen uppflyttning av en

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 är 1958

kontoristtjänst vid yrke shygieniska avdelningen i Solna. Tjänstemännens

centralorganisation anser den föreslagna assistenttjänsten i 23 (17) lönegraden

för solnaavdelningen böra placeras i 27 (21) lönegraden. Föreslagen

minskning av antalet laboratoriebiträden vid solnaavdelningen bör

icke gå ut över de högre laboratoriebiträdestjänsterna.

Sveriges civilingenjörsförbund förordar, att chefen för den av förbundet

föreslagna kemisk-tekniska avdelningen skall vara överingenjör i Cp 14

(Bp 3).

Arbetarskyddsstyrelsen anser, att chefen för ett eventuellt laboratorium

vid styrelsen bör hänföras till 33 (26) lönegraden. Även Sveriges civilingenjörsförbund

finner den av utredningen föreslagna lönegradsplaceringen för

nämnda tjänst otillfredsställande. Sveriges naturvetareförbund anför, att

kompetenskraven för den föreslagna tjänsten som förste kemist i 27 (21)

lönegraden vid ifrågavarande laboratorium bör begränsas till högre kemisk

utbildning så att tjänsten kommer att stå öppen för såväl akademiker som

civilingenjörer.

Statens lönenåmnd förordar viss minskning av arvodena till industriläkare

och psykiater.

Folkhålsoinstitutets styrelse har i sin personalplan placerat laborator i

34 (26) lönegraden med särskilt arvodestillägg för laborator, som är sektionschef.

Vidare har istället för vissa assistenttjänster upptagits kemistbefattningar.

Tre laboratoriebiträden har höjts till laboratorieassistenter i 17

(12) resp. 19 (13) lönegraden.

Födoämneshygieniska avdelningen

Omfattningen av verksamheten vid avdelningen beröres av

bl. a. statens jordbruksnämnd, som erinrar, att den av de nordiska regeringarna

tillsatta kommittén för näringsforskning enhälligt avstyrkt, att det

nu inrättas ett gemensamt nordiskt näringsforskningsinstitut. Kommittén

finner det önskvärt, att de nordiska länderna var för sig utbygger och rationaliserar

sina inhemska resurser. Nämnden anser det böra övervägas, om

icke folkhälsoinstitutet i väsentligt högre grad än som föreslås av utredningen

bör ägna sig åt allmän näringsforskning, och ifrågasätter om icke

ytterligare utredning härom bör göras. Även Sveriges lantbruksförbund finner

det böra övervägas, om icke folkhälsoinstitutet i högre grad än nu är

fallet eller föreslås av utredningen bör ägna sig åt allmän näringsforskning.

Förbundet anser vidare, att växtskyddsmedlens skadliga inverkan på djur

borde uppmärksammas av institutet. Ävenså borde övervägas, om icke margarinvarukontrollen

skulle kunna utökas. Svenska kommittén för nordisk

näringsforskning erinrar om att förslag framkommit om inrättande av ett

halvstatligt näringsforskningsinstitut i Sverige. Kommittén uttalar, att

även vid en utvidgning av folkhålsoinstitutets kapacitet, som skulle möjliggöra

upptagande av mera kvalificerade forskningsuppgifter, behovet av en

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj.ts proposition nr 83 år 1958

speciellt på näringsforskning inriktad institution icke avlastas. Då folkhälsoinstitutet

har en mångfald andra arbetsuppgifter, föreligger det risk för att

nämnda forskning icke blir en förstahandsuppgift inom institutet. Näringsforskningen

skulle bäst tillgodoses genom ett halvstatligt institut. Medicinska

fakulteten i Uppsala understryker vikten av att födoämneshygieniska avdelningen

beredes ökade möjligheter till kvalificerad metodikforskning samt

till livsmedels-toxikologisk forskning. Fakulteten anser emellertid, att organisationen

av folkhälsoinstitutet i vad mån därav beröres näringsforskning

i vidare mening bör definitivt prövas först när frågan om tillkomsten av ett

särskilt näringsforskningsintitut avgjorts. Samma synpunkter anföres av

medicinska fakulteten i Göteborg. Medicinska fakulteten i Lund uttalar, att

definitivt förslag beträffande avdelningen för vitamin- och födoämneshygien

ej kan avges förrän frågan om näringsforskningsinstitutet avgjorts.

Den föreslagna organisationen av avdelningen — med en ny sektion

för toxikologi — bedömes av remissinstanserna som i stort lämplig.

Betydelsen av en toxikologisk sektion betonas särskilt av de medicinska

fakulteterna i Uppsala, Lund och Göteborg, lärarkollegiet vid karolinska

institutet, styrelsen för veterinärhögskolan, kommerskollegium, folkhälsoinstitutets

styrelse, Sveriges kemiska industrikontor, Skånes handelskammare

och kooperativa förbundet.

Medicinska fakulteterna i Lund och Göteborg samt Sveriges kemiska

industrikontor ifrågasätter, om den föreslagna personalen å toxikologiska

sektionen är tillräcklig. Tjänstemännens centralorganisation uttalar, att någon

saklig motivering icke förebragts för förslaget att föra laboratorn å

biologiska sektionen på övergångsstat. Folkhälsoinstitutets styrelse godtager

utredningens personalberäkning för avdelningen. Styrelsen anser dock, att

den nuvarande laborator stjänsten å biologiska sektionen icke bör — som utredningen

föreslagit — föras på övergångsstat utan bibehållas tills vidare i

nuvarande lönegrad. Frågan om ändring av tjänsten bör upptagas först vid

nuvarande tjänsteinnehavarens avgång.

Statens lönenämnd anser beträffande lönegradsplaceringarna

tillräckliga skäl ej anförda för föreslagen uppflyttning av nuvarande kontoristen

å födoämneshygieniska avdelningen. Tjänstemännens centralorganisation

föreslår uppflyttning av dels förste kemisten å livsmedelskemiska

sektionen från 27 (21) till 29 (23) lönegraden, dels assistenten å biologiska

sektionen från 25 (19) till 27 (21) lönegraden. Folkhälsoinstitutets styrelse

tillstyrker betänkandets lönegradsplaceringar i den mån ändring ej påkallas

av vad styrelsen anfört rörande de för fackavdelningarna gemensamma

lönegradsfrågorna. Vidare bör, såsom nyss anförts, den nuvarande laboratorn

å biologiska sektionen bibehållas vid oförändrad löneställning.

Kompetenskraven för den nye laboratorn å biologiska sektionen diskuteras

i några yttranden. Härvid framhålles, att befattningshavaren bör besitta,

förutom human- och veterinärbakteriologisk utbildning, goda insikter ro
-

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 är 1958

rande livsmedlens produktion och hantering samt praktisk erfarenhet av

hygienisk livsmedelskontroll m. m. Denna uppfattning framföres av folkhälsoinstitutets

styrelse, styrelsen för veterinärhögskolan, veterinärstyrelsen

och Sveriges veterinärförbund. Enligt de två sistnämnda remissinstanserna

bör befattningshavaren vara veterinär eller ha motsvarande kunskaper.

Tjänstemännens centralorganisation anser å andra sidan, att befattningen

icke bör knytas till viss examen.

Lärarkollegierna vid tandläkarhögskolorna i Stockholm och Malmö förordar,

att en särskild odontologisk avdelning inrättas.

Vitaminavdelningen

Behovet av en förstärkning av resurserna ifråga om vitaminforskning

och vitaminkontroll understrykes av medicinska fakulteterna

i Uppsala och Lund, karolinska institutets lärarkollegium, statens jordbruksnämnd,

medicinalstyrelsen, folkhälsoinstitutets styrelse, svenska kommittén

för nordisk näringsforskning, Sveriges kemiska industrikontor, Skånes

handelskammare, Sveriges lantbruksförbnnd och tjänstemännens centralorganisation.

Karolinska institutet framhåller härvid, att, om för folkhälsan

betydelsefulla vitaminproblem skall kunna studeras ens i begränsad

utsträckning, en avsevärd ytterligare utökning av vitaminavdelningen måste

ske utöver vad utredningen föreslagit. Folkhälsoinstitutets styrelse betonar,

att kraftigt ökade resurser krävs för forskning rörande vitaminspörsmål

av central betydelse för folkhälsan. Styrelsen anser den i betänkandet

angivna personalstaten för vitaminavdelningen böra betydligt utvidgas.

Tjänstemännens centralorganisation uttalar, att den för övergångstiden avsedda

personalförstärkningen ej torde räcka till för att behandla de mer

omfattande forskningsuppgifter, som av utredningen angivits såsom ytterst

angelägna. Övergångstiden bör göras så kort som möjligt.

Ifråga om kontrollverksamheten finner folkhälsoinstitutets

styrelse behovet av en väsentligt ökad kapacitet på ett övertygande sätt dokumenterat

genom utredningens material. Sveriges lantbruksförbund uttalar,

att den föreslagna lösningen av vitaminkontrollen är synnerligen otillfredsställande

för animalieproduktionen och foderkontrollen. Livsmedelsindustrien

har för närvarande stora svårigheter att få erforderliga vitaminbestämningar

utförda och behovet tenderar att öka. Förbundet framhåller,

att kontrollen helt bör betalas av näringslivet. Statens jordbruksnämnd

anför, att en kontroll i rimlig omfattning av fodervarornas uppgivna vitaminhalt

i nuvarande läge icke lämpligen kan eftersättas eller utbytas mot övervakning

i summarisk form. Den av utredningen förordade provisoriska

utvidgningen av vitaminavdelningen omfattar icke avdelningens kapacitet

för kontrollundersökningar.

I en del yttranden dryftas möjligheten att begränsa kontrollverksamheten.

Sålunda anför medicinska fakulteten i Lund, att rutinprovens antal bör hål
-

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj.ts proposition nr 83 är 1958

las inom rimliga gränser. Detta skulle kunna ske dels genom att man i större

utsträckning begagnar sig av undersökningsresultaten från läkemedelsindustriens

egna kontrollaboratorier, dels genom översyn av gällande föreskrifter

angående hur ofta kontrollprov behöver utföras. Beträffande forskningen

torde mycket stora och krävande problem få lämnas till länder med

särskilt stora resurser. Fakulteten anser likväl, att en avsevärd förstärkning

av vitaminavdelningens resurser, utöver vad utredningen föreslagit, är nödvändig.

Skånes handelskammare är tveksam, om kontrollen behöver få den

omfattning, som utredningen på längre sikt tänker sig. Handelskammaren

erinrar bl. a., att jordbrukshögskoleutredningens arbete berör hithörande

spörsmål. Vissa firmor har egna laboratorier. Importen av fodertran sker

så gott som undantagslöst mot officiell analysattest rörande varans vitaminhalt.

Man bör i personalhänseende kunna stanna vid den föreslagna provisoriska

personalförstärkningen, dock med någon ökning av biträdespersonalen.

Även Sveriges kemiska industrikontor uttalar, att rutinprovens antal

bör hållas inom rimliga gränser. Industrikontoret ger anvisningar angående

begränsning av vitaminkontrollen i vissa hänseenden: ej kontroll av apoteksberedningar

samt i övrigt kontroll framför allt av relativt dyrbara

vitaminer samt av vissa tillverkare. Industrikontoret påpekar emellertid

samtidigt, att i andra fall kontrollbehovet kan bliva större än enligt utredningens

beräkningar. Industrikontoret ansluter sig därför till utredningens

uppfattning om de erforderliga resurserna. I anslutning till industrikontorets

yttrande framför kommerskollegium tanken, att i vitamineringskungörelsen

föreskrivet minsta antal kontrollundersökningar skall sänkas från två

gånger till en gång årligen.

Statskontoret kan icke stödja förslaget om provisorisk förstärkning av

vitaminavdelningens personal.

Beträffande avdelningens organisation har medicinalstyrelsen

uttalat, att garantier bör skapas för att kontrollverksamheten icke gör

obehörigt intrång på forskningen. Styrelsen föreslår, att i sådant syfte en särskild

underavdelning för kontrollen inrättas. En dylik organisation förordas

även av folkhätsoinstitutets styrelse, svenska laboratrisföreningen, Sveriges

kemiska industrikontor, Skånes handelskammare och kooperativa förbundet.

Enligt det förslag, som institutets styrelse avgivit, skulle underavdelningen

arbeta som ett självständigt laboratorium inom avdelningens ram med

en egen chef, förslagsvis benämnd direktör, vilken skulle handlägga kontrollärendena

på eget ansvar.

Antalet befattningshavare på vitaminavdelningen beräknas av folkhälsoinstitutets

styrelse till 74. Förslaget innefattar samma resurser för forskningssektionen

som utredningen föreslagit för avdelningens slutliga organisation,

varjämte upptagits ett laboratoriebiträde för extra metodikforskning

i anledning av samförläggningen med vitaminkontrollen. Förslaget får

betraktas som ett minimum. För vitaminkonlrollaboratoriet har räknats med

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 är 1958

samma personella resurser som avdelningsföreståndaren redovisat för utredningen.

Ifråga om laboratoriebiträden överensstämmer detta förslag med vad

utredningens expert beräknat. För en djurbiologisk arbetsgrupp avses samma

antal anställda som det vitaminavdelningen nu förfogar över för djurexperiment.

Sveriges kemiska industrikontor föreslår, att inom vitaminavdelningen

anställes en planeringsingenjör för att tillse att avdelningens resurser

utnyttjas på bästa sätt.

Statens lönenämnd kan icke tillstyrka, att å vitaminavdelningens kansli

skall, utöver föreslagen kontoristtjänst, finnas högre biträdestjänst än ett

skriv- och kontorsbiträde i reglerad befordringsgång. Tjänstemännens centralorganisation

anser angeläget, att samtliga Cg-tjänster på avdelningen

blir extra ordinarie. Svenska laboratrisföreningen föreslår, att chefen för

den arbetsenhet, som skall handha vitaminkontrollen, placeras i Ca 37

(Bo 1). Folkhälsoinstitutets stgrelse har samma förslag. För laborator och

sektionschef bestämmes löneställningen i enlighet med de allmänna regler,

som styrelsen i annat sammanhang förordat.

3. Lokalfrågan m. m.

Byggnadsstyrelsen framhåller beträffande den föreslagna utvidgningen av

lokalerna att de markområden inom stockholmsområdet, vilka är

lämpliga och disponibla för utbyggnad av vetenskaplig forskning och högre

undervisning, är så begränsade, att ett utnyttjande för andra ändamål endast

bör komma till stånd efter noggrant övervägande, bl. a. med hänsyn till

kraven på kontakt med besläktade verksamhetsfält. Särskilt synes det angeläget

att strängt hushålla med marken i anslutning till karolinska institutet,

för vilket omfattande utbyggnadsbehov kan förutses. Ett ianspråktagande

av mark för utbyggnad av folkhälsoinstitutets nuvarande anläggning

bör ske endast i den mån så är oundgängligen nödvändigt. En strävan bör

vara att förlägga sådan verksamhet, som kan bedrivas utan direkt kontakt

med institutets huvuddel, till annan plats.

Rörande upprustningen med apparatur uttalar statens sakrevision,

att förslagen förefaller väl avvägda. Anledning finnes förmoda, att en minskning

kan medföra risk för att institutet icke uppnår den med omorganisationen

avsedda kapaciteten. Arbetarskyddsstyrelsen anser den beräknade

kostnaden för utrustande av laboratoriet vid arbetarskyddsstyrelsen vara ett

minimibelopp.

V. Vissa ytterligare undersökningar

I åtskilliga remissyttranden har framhållits, att vissa i betänkandet

upptagna frågor icke blivit fullständigt utredda. Med anledning härav

har inom inrikesdepartementet av byråchefen därstädes S. E. Holmqvist

verkställts en överarbetning av vissa delar av utredningens förslag. Kompletterande

undersökningar har därvid utförts beträffande möjligheterna

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1958

att decentralisera uppgifter från institutet samt i frågan om utformningen

av ledningen för institutet och organisationen av de olika avdelningarna.

Statens organisationsnämnd har biträtt vid överarbetningen särskilt beträffande

institutets ledning och administration. En redogörelse för de förslag

och synpunkter som framkommit vid undersökningarna lämnas i det

följande.

1. Decentraliseringsfrågor

Vattenundersökningar

Totalantalet mottagna prov vid födoämneshygieniska avdelningens

vattenlaboratorium — som huvudsakligen utför rutinanalyser

och handlägger vissa tekniska vattenfrågor — uppgick budgetåren

1954/55 och 1955/56 till 7 953 resp. 7 747. Antalet prov 1955/56 fördelade sig

enligt följande:

Vattenledningsvatten:

råvatten.................................................................... 98

distribuerat vatten........................................................... 459

Annat vatten:

dricks- och hushållsvatten (brunnar m.m.)...................................... 2 062

badvatten (bassäng)......................................................... \ 042

» (frilufts).......................................................... 541

övriga vatten (sjöregleringar m.m.)............................................. 3 545

7 747

Undersökningarna av vattenledningsvatten verkställes i enlighet med

förordningen den 19 juli 1941 (nr 654) om kontroll av vattenledningsvatten.

Laboratoriet har vidare, delvis i samarbete med allmänhygieniska avdelningen,

företagit besiktningar och i samband därmed avgivit yttranden beträffande

vattenverk, enskilda vattentäkter, bad- och avloppsvattenfrågor.

Under flera år har undersökningar pågått rörande den bakteriologiska beskaffenheten

av vattnet i Öresund. Större undersökningar har utförts för

planering av avloppsvattenbehandling samt rörande riskerna för grundvattenförorening

genom visst träimpregneringsmedel. Vidare har ett större

antal undersökningar angående petroleumförorenade vattentäkter och marklager

utförts. Den erforderliga metodiken för bestämmande av små mängder

petroleumföroreningar i vatten (genom infrarödspektrometer) har

utarbetats vid laboratoriet. Även andra undersökningar har pågått för utfinnande

av metoder att bestämma flyktiga kolväten i vatten. Arbeten

har påbörjats att med infrarödspektrometer fastställa de i vatten förekommande

naturliga organiska ämnenas art med speciell hänsyn till luktfrågorna,

varvid de tekniska saneringsanordningarnas effekt på luktborttagningen

särskilt studeras. Vidare har man sökt finna lämpliga anrikningsförfaranden

för närmare identifiering av organiska vattenföroreningar. Undersökning

har skett angående verkan av ett enzympreparat för att påskynda

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1958

processerna i slamavskiljare. Slutligen har bl. a. utförts vissa allmänna

undersökningar rörande bassängbad.

Antalet inkomna ärenden angående vatten och avlopp samt bad till a 11- mänhygieniska avdelningen — som handhar utredningar om

smittämnens överföring genom vatten — har under budgetåren 1953/54,

1954/55 och 1955/56 utgjort resp. 49, 33 och 26. Den vetenskapliga verksamheten

rörande vattenfrågorna har avsett bl. a. klorens inverkan på

vissa bakterier, förekomsten i vissa avloppsvatten av tuberkulos smitta,

prövning av praktiskt användbara metoder för effektiv bakteriologisk rening

av avloppsvatten, speciellt från infektionssjukhus, undersökningar över

polions och den epidemiska hepatitens epidemiologi samt undersökningar

över graden av förorening i friluftsbaden inom landet. Vidare har ett antal

stadsplaneförslag granskats.

Vad de på uppdrag grundade rutinundersökningarna beträffar har —

såsom också framhållits i betänkandet — en stor del redan kunnat överföras

till vissa lokala laboratorier. Av de cirka 8 000 vattenanalyser, som

fortfarande utföres vid vattenlaboratoriet bedömes cirka 3 000 på grund av

sin beskaffenhet böra kvarligga vid institutet. Övriga analyser är av det

slag att de kan delegeras. Enligt en av chefen för vattenlaboratoriet gjord

undersökning kan de lokala laboratorierna inom en snar tid beräknas få

en kapacitet, som är tillräcklig för att övertaga de analyser, som behöver

decentraliseras. Laboratorierna har även förklarat sig villiga att mottaga

analyserna.

Inskränkningen i analysverksamheten beräknas kunna genomföras omkring

årsskiftet 1958/59. En begränsning av de för Stockholms stad utförda

vattenundersökningarna — f. n. cirka 2 400 — torde dock fordra en längre

avvecklingsperiod.

Vid genomförande av den föreslagna inskränkningen i vattenlaboratoriets

verksamhet kan personalen, som f. n. består av 23 befattningshavare, minskas

med en assistent i Ae 19 och 5 laboratoriebiträden.

Livsmedelsprov

Av totalantalet under budgetåret 1956/57 utifrån till födoämneshygieniska

avdelningen inkomna livsmedelsprov utgjordes 727 av kemiska och 993 av

biologiska analyser. Härtill kom kontrollanalyser enligt särskilda författningar,

bl. a. margarinvarukontrollen.

De inkomna proven för kemiska analyser fördelade sig på omkring

40 varugrupper. En analysverk samhet av ungefär denna omfattning torde

alltjämt böra utövas vid institutet för att detta skall kunna hålla kontakt

med vad som sker på livsmedelsområdet och få nödig erfarenhet av tilllämpade

standardmetoder för undersökningar.

Beträffande de biologiska proven har laboratorn å avdelningens biologiska

laboratorium anfört följande.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1958

Under år 1956 undersöktes vid laboratoriet 2 313 prov. Av dessa utgjordes

1 279 av sådana prov, som icke hänförde sig till systematiska undersökningar,

metodprövningar och andra forskningsuppgifter.

Huvuddelen av de prov, som inkommer utifrån, är emellertid av skilda

orsaker ej lämpad att delegera. Institutet får sålunda genom prov inlämnade

av hälsovårdsnämnder eller andra uppdragsgivare värdefulla upplysningar

om olika livsmedels sammansättning och beskaffenhet ute i marknaden.

Denna kontakt bör ej brytas. För att kunna utarbeta undersökningsmetodik

och lämpliga bedömningsnormer måste laboratoriet vidare ofta i

så stor utsträckning som möjligt använda sig av insänt provmaterial. Till

sist kan många gånger undersökningen vara av den art, att lämpligt delegeringslaboratorium

ej kan rekommenderas. Hit hör t. ex. botaniskt-mikroskopiska

undersökningar. De för delegering lämpade proven är sådana, som

bör kunna undersökas enligt standardiserade rutinmetoder. Även bedömningen

av undersökningsresultaten bör kunna ske enligt gängse tillämpade

normer. Så snart metodiken för en viss undersökningstyp genomarbetats

till en sådan rutinkaraktär, har huvudparten av inlämnade prov av denna

art delegerats. Det kan enligt dessa grundsatser beräknas, att av de under

år 1956 undersökta proven sammanlagt 285 (12,3 procent) under nuvarande

förhållanden skulle ha kunnat delegeras. I första hand gäller det här bakteriologiska

rutinundersökningar av vissa livsmedel, främst glass, för vilka

metodiken nu kan anses tillräckligt genomprövad.

Vid överläggning inom institutet har uttalats att, även om arbetsbesparingen

vid en minskning av de biologiska rutinproven med cirka 300 per år

icke motsvarar hela arbetskraften för ett laboratoriebiträde, det likväl skulle

vara möjligt att genom viss samordning av rutinarbetet indraga en laboratoriebiträdestjänst.

Yrkeshygieniska undersökningar

Ett överförande av yrkeshygieniska analyser från institutet till andra

organ kan övervägas huvudsakligen beträffande analyser å biologiskt material.

Av dessa anses vissa analyser med hänsyn till den nuvarande bestämningsmetodens

svårighetsgrad, kunna utföras endast vid laboratorier med

kvalificerade resurser.

Av de biologiska proven utföres numera analyser av koloxid i blod och

porlyrinanalyser i stor omfattning vid sjukhusen. Efter hand torde de flesta

av de f. n. vid institutet utförda analyserna av ifrågavarande slag kunna delegeras

till de självständiga icke statliga analyslaboratorier, vilka förutsatts

skola övertaga rulinanalyserna å vatten. Bedömningen av resultaten måste

dock göras vid institutet eller av läkare.

Institutet torde få vara berett att mottaga ett mindre antal av sådana

prov. Under antagande att ett hundratal koloxidprov och ett lika stort antal

porfyrinprov årligen kommer att omhändertagas beräknas arbetskraftbesparingen

till ett halvt laboratoriebiträde.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1958 65

Undersökningar vid allmänhygieniska avdelningen utöver vattenundersökningar.

Vid denna avdelning handlägges inga egentliga rutinärenden (t. ex. rena

analyser), som skulle kunna tänkas decentraliserade till andra organ. Ärendena

är i stället utredningsuppdrag, remisser och förfrågningar — i det

övervägande antalet fall från olika myndigheter.

2. Institutets ledning och administration m.m.

Statens organisationsnämnds förslag m. m.

Nämndens medverkan vid överarbetningen av folkhälsoinstitutsutredningens

betänkande har huvudsakligen avsett den administrativa verksamheten

vid institutet. I enlighet med Kungl. Maj :ts medgivande tillämpas viss

försök sorganisation vid institutet fr. o. m. den 1 september 1957

tills vidare. Försöksorganisationen har i huvudsak inneburit att styrelsen

befriats från handläggningen av vissa administrativa ärenden, att styrelsens

övervakande verksamhet vid institutet underlättats genom ytterligare förberedelser

för styrelsens sammanträden m. m., att ett arbetsutskott inrättats

som från styrelsen övertagit beslutanderätten i vissa administrativa ärenden

och förberett styrelseärendena, att ett föreståndarkollegium bildats för handläggning

av vissa fackfrågor och medverkan i det interna samordningsarbetet,

att institutets chef i första hand ägnat sig åt institutets skötsel och

i andra hand i viss utsträckning svarat för egen fackavdelning, samt att kansliets

chef mera aktivt biträtt institutets chef och avdelningar samt beslutat i

vissa ärenden, främst personal- och kameralärenden.

Organisationsnämnden har följt försöksverksamheten och en representant

för nämnden har varit närvarande vid styrelsens, arbetsutskottets och kollegiets

sammanträden.

På grund av att arbetsutskottet övertagit handläggningen av vissa ärenden

in. m. har styrelsens sammanträdestid kunnat frigöras för en

mera aktiv ledning av institutets verksamhet. Styrelsen har därigenom kunnat

erhålla en fylligare information om verksamheten, varvid avdelningsföreståndarna

lämnat redogörelser för de olika avdelningarnas organisation,

verksamhet och arbetssätt.

Beträffande föreståndaren har försöksverksamheten inneburit,

att hans fackavdelning försetts med en biträdande avdelningsföreståndare

och att vissa administrativa göromål överförts till kansliets chef. Föreståndaren

har under försöksorganisationen ägnat två femtedelar av den sammanlagda

tiden åt föreståndargöromålen. Vissa av de organisationsfrågor

som föreståndaren handlagt bär haft direkt samband med försöksverksamheten.

Med hänsyn till det anförda finner nämnden f. n. icke skäl föreligga för

inrättande av en särskild fristående befattning som överdirektör och chef

5 — Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 sand. Nr 83

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj.ts proposition nr 83 år 1958

för institutet. Denna fråga torde eventuellt böra få förnyad aktualitet, sedan

den slutliga organisationen fastställts och genomförts.

Slutligen betonar nämnden nödvändigheten av att i instruktionen angives,

att innehavaren av föreståndarbefattningen i första hand skall ägna sig

åt ledningen och samordningen av institutets verksamhet och därvid ägna

särskild uppmärksamhet åt planeringsfrågor, även de av mera långsiktig

natur. Han bör vidare leda och utveckla institutets utåtriktade upplysningsverksamhet

samt leda förberedelsearbetet för styrelsens och arbetsutskottets

sammanträden.

F öreståndar kollegiet — vars främsta uppgift har varit att medverka

i det interna samordningsarbetet — har även behandlat vissa fackfrågor

och administrativa ärenden. Kollegiet har däremot icke fattat några

beslut. Organisationsnämnden finner inrättandet av ett föreståndarkollegium

lämpligt.

Institutets kansliavdelning förestås under föreståndarens ledning

av en förste byråsekreterare. Denne har enligt gällande instruktion i huvudsak

att bereda och i den omfattning styrelsen bestämmer föredraga kamerala

och administrativa ärenden, ansvara för kassarörelsens skötsel, biträda vid

upphandling och i vissa fall själv besluta därom, vara styrelsens sekreterare,

utöva tillsyn över institutets egendom och dess skötsel samt vara förman

för avdelningens personal.

Under försöksverksamheten har förste byråsekreteraren tillagts beslutanderätten

främst i fråga om vissa personal- och kameralärenden, som

kansliet hittills endast förberett. Denna delegering har befunnits lämplig.

Det formella ansvaret bör dock åvila föreståndaren. Kansliets chef avses

därjämte mera aktivt än hittills biträda föreståndaren och avdelningarna

vid ärendenas handläggning, förbereda och vara föredragande i styrelsen

och dess arbetsutskott i de flesta administrativa ärendena samt såsom ledamot

ingå i föreståndarkollegiet ävensom ombesörja dessa organs sekreterargöromål.

Såsom den ende befattningshavaren med administrativ utbildning svarar

kansliets chef i första hand för de formella synpunkterna. Fackavdelningarnas

personal måste vid sitt ställningstagande i olika frågor i detta avseende

förlita sig på den administrative tjänstemannen. Det är också av betydelse,

att institutet tillföres kontinuitet i förvaltningsarbetet och tjänsten

bör därför lönesättas så att den får karaktären av sluttjänst.

Med hänsyn till det anförda och till de arbetsuppgifter som sålunda

åligger kansliets chef bör en byrådirektör stjänst i Ao 26 inrättas. Den nuvarande

tjänsten som förste byråsekreterare bör utgå.

För att kansliavdelningens chef skall kunna lösa sina utökade administrativa

uppgifter på ett tillfredsställande sätt och aktivt biträda institutets

föreståndare måste ett kvalificerat biträde tillföras avdelningen, i första

hand för att ansvara för och leda det kamerala arbetet. Dessa uppgifter

beräknas taga minst halva dennes arbetstid. Med hänsyn till att den av ut
-

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Kungl. Maj.ts proposition nr 83 är 1958

redningen föreslagna undervisnings- och upplysningssektionen icke torde

komma till stånd synes det ur organisatorisk synpunkt lämpligt att det

administrativa arbetet med institutets undervisningsverksamhet omhänderhas

av den föreslagna befattningshavaren. Göromålen ifråga beräknas sysselsätta

honom under halvtid. Tjänsten bör benämnas kamrer och placeras

i Ae 19.

Nämnden finner, att det nuvarande förfaringssättet i frågor om bl. a. personalredovisning,

avlöningsuträkning, diarieföring och dispositionsbokföring

kan förenklas. En rationalisering av blanketter och arbetsrutiner synes

kunna medföra icke obetydliga lättnader i arbetet med åtföljande tidsbesparing.

Av utredningen föreslagna befattningshavare — en kassör, ett kanslibiträde

och två kontorsbiträden — torde därför vara tillräckliga för ifrågavarande

arbete, även om en viss ökning i arbetsmängd kommer att äga rum.

För det löpande arbetet med institutets bibliotek -— som bör hänföras till

kansliavdelningen — tillstyrkes, att en biblioteksbiträdestjänst i Ae 9 inrättas.

Inom institutet finns två expeditionsvakter. Förutom post-, bank- och

andra expeditionsvaktsärenden omhänderhar dessa stencildragning och framställning

av fotostatkopior. Arbetsbelastningen är f. n. stor. Budsändning

inom institutet förutsättes skola ske med vissa bestämda tidsintervaller.

Med hänsyn härtill bör givas möjlighet att arvodesanställa ett biträde

för budsändningar inom och utom institutet samt såsom biträde till vaktmästare.

Vaktmästaren i Ag 7 bör erhålla pensionsberättigande tjänst.

Organisationsnämnden anser, att besparingar i arbete och personal kan

erhållas, om en skrivcentral inrättas. F. n. ombesörjer varje avdelning sin

egen maskinskrivning. Något samarbete avdelningarna emellan förekommer

icke. Kansliet ombesörjer utskrift av styrelse- och föreståndarärenden förutom

egna ärenden. Det kan icke vara rationellt att ha fem från varandra

helt avskilda skrivexpeditioner. En snedbelastning uppstår lätt vid sjukdom,

semester o. dyl. Inom institutet är f. n. sammanlagt minst 10 befattningar

i lönegraderna 5—9 avsedda för inaskinskrivningsarbete. Ett sammanförande

av denna personal till ett arbetsställe erbjuder större möjligheter att

bättre utnyttja personal och maskiner, att enhetligt utforma blanketter, utskrifter

in. in. Samtidigt underlättas utbildningen i maskinskrivning. Centralisering

erbjuder gynnsamma förutsättningar för bl. a. en kvantitativ och

kvalitativ prestationsövervakning. Nämnden föreslår sålunda, att en skrivcentral

inrättas.

Den tid, som stått till nämndens förfogande för eu genomgång av de med

maskinskrivning förenade uppgifterna, har varit för knapp för ett exakt

konstaterande av det erforderliga personalbehovet. Härtill kommer, att det

f. n. icke är möjligt att förutsäga i vilken utsträckning arbetet vid institutet

kommer att öka. De för inaskinskrivningsarbete avsedda befattningarna är

nu icke till fullo utnyttjade. Då centralisering i förevarande fall måste medföra

besparing i arbetskraft bör åtta biträden, inklusive föreståndarinna —-

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 är 1938

en kontorist — placeras å skrivcentralen. Med hänsyn till behovet av språkkunnig

personal och för vikariat på avdelningarnas kontoristbefattningar bör

bland centralens biträdesbefattningar ingå tre kanslibiträden. Bland personalen

bör även finnas stenografer.

Arbetet inom skrivcentralen bör ingående studeras. Om så visar sig

erforderligt, bör centralen tillföras personal i första hand genom ianspråktagande

av nu lediga befattningar. Vissa skrivarbeten, i synnerhet sådana

av större omfattning, bör vid hög arbetsbelastning utlämnas till privat skrivbyrå

för att icke onödigtvis belasta centralen.

Centralförrådet —- som förestås av en materialförvaltare i lönegrad 9 (förordnad

i Ag It) med biträde av 2 förrådsbiträden, varav 1 extra — fungerar

som inköps- och serviceorgan för institutet. Övervakningen av städningspersonalen

och anskaffande av vikarier för denna synes med fördel

kunna omhänderhas av materialförvaltaren. Med hänsyn till arbetsuppgifterna

synes en uppflyttning till It lönegraden vara välmotiverad. Därjämte

bör det extra anställda förrådsbiträdet erhålla pensionsberättigande

tjänst.

Vid institutets verkstad tjänstgör en instrumentmakare i Ao 9 med förordnande

i 11 lönegraden såsom arbetsledare, en finmekaniker i Ae 8 och

två extra anställda snickare i samma lönegrad.

Instrumentmakaren svarar för maskin- och materialutrustning samt materialanskaffning.

Verkstaden betjänar institutets olika laboratorier med

nytillverkningar och reparationer av apparater för forsknings- och undersökningsändamål

samt med förekommande arbeten för institutet i dess helhet,

i den mån detta anses fördelaktigare än beställningar på annat håll. Då anspråken

på verkstaden vuxit och en effektivisering ansetts påkallad har

folkhälsoinstitutsutredningen föreslagit, att verkstaden ställes under ledning

av en ingenjör i Ae 17.

Organisationsnämnden anser, att den av utredningen föreslagne ingenjörens

möjligheter att bistå avdelningarna med råd och assistens knappast

torde bli av större omfattning än vad som redan nu lämnas av verkstaden.

Institutet har f. n. tillgång till personal med högre teknisk kompetens

än vad den föreslagne ingenjören föreslås ha. Vid nykonstruktion torde i första

hand böra anlitas inom institutet redan befintlig teknisk personal eller

någon konstruktionsfirma. Den i laboratoriearbetet sysselsatta personalen

torde dessutom besitta större erfarenhet av och kunskap om möjligheterna

till anskaffande av redan färdig apparatur än vad den föreslagne ingenjören

kan beräknas komma att besitta. Nämnden finner därför skäl icke förebragta

för inrättandet av ingenjörsbefattningen i fråga.

De arbetsuppgifter, som hittills utförts under ledning av den på verkstaden

tjänstgörande instrumentmakaren i Ao 9, motiverar en höjning av befattningen

till Ao 11. Befattningshavaren synes på ett fullt tillfredsställande

sätt kunna uppfylla de fordringar i tekniskt avseende, som krävs vid nytill
-

s. 69 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 83 år 1958

69

verkning och omarbetning samt reparationsarbete av apparater inom institutet.

De två snickarna bör erhålla pensionsberättigande tjänster.

För tillsyn över motorer, kyl- och lufttrycksanläggningar samt elektriska

ledningar föreslås, att en arvodesbefattning som maskinist utbytes mot en

tjänst som montör i Ae 9.

För kansliavdelningen i dess helhet förordas i enlighet med organisationsnämndens

förslag och övriga under överarbetningen framkomna synpunkter

följande personalplan. (Jämför tablån å s. 13.)

1 byrådirektör............................................................. Ao 26

1 pressombudsman (halvtid, arvode).......................................... 15 084

1 biblioteksbiträde.......................................................... Ae 9

Kansli och kassa

1 kamrer (halvtid kansli, halvtid undervisning)

1 kassör...................................

1 kontorist................................

1 expeditionsvakt.........................

1 * ........................

4 kanslibiträden...........................

8 kontorsbiträden.........................

1 telefonist...............................

1 kontorsbud (arvode).....................

Verkstäder

1 verkmästare.............................

1 reparatör (montör).......................

2 hantverkare (snickare)....................

1 institutionsvaktmästare...................

Ae 19

Ae 13

Ae 9

Ao 7

Ae 7

Ae 7

Ao 5

Ao 5

7 200

Ao 11

Ae 9

Ae 8

Ae 8

Centralförråd

1 materialförvaltare

2 förrådsmän......

30

Ae 11

Ae 7

I planen avses 9 biträden för skrivcentralen, medan organisationsnämnden

beräknat 8 befattningar. En viss marginal finnes alltså för eventuellt

efter omorganisationens genomförande uppkommande ytterligare personalbehov.

Beträffande fackavdelningarnas administration förordar

organisationsnämnden, att vid varje avdelningsexpedition placeras en kontorist

i Ae 9 för register- och diarieföring samt vissa skrivarbeten in. in.

3. Fackavdelningarnas organisation

Allmänhygieniska avdelningen

I fråga om avdelningens organisation har övervägts att göra eu indelning

i sektioner efter den hygieniska verksamhetens art — t. ex. allmänhygien,

vattenhygien, bostadshygien — eller att indela avdelningen efter de grundvetenskaper

som erfordras. Det förstnämnda alternativet skulle i viss mån

medföra en dubblering av personal och andra resurser. Sålunda torde exempelvis

teknisk personal vara behövlig vid både en allmänhygienisk, en

bostadsbygienisk och en vattenhygienisk sektion. Det andra alternativet

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1958

binder icke behandlingen av ett ärende till en viss sektion. Den tekniske

laboratorn bör exempelvis biträda vid handläggningen av tekniska frågor

i samband med såväl luftsmitta och vattenrening som bl. a. buller och belysning.

I enlighet härmed förordas, att avdelningen uppdelas på en bakteriologisk,

en kemisk-teknisk och en fysiologisk-toxikologisk sektion. För

rutinundersökningar å vatten bör dock såsom en i viss mån självständig

arbetsenhet inrättas ett särskilt laboratorium. Härjämte bör finnas viss

gemensam personal.

Hur ärenden av olika slag skulle fördelas på sektioner framgår av följande

schema.

Bakt.sektion

vatten (rutinanalys)

vatten och avlopp

luftsmitta

desinfektion

renhållning

skadedjursbekämpning

belysning och strålning

värme, fukt, ventilation

Kem.-tekn. sektion

vatten (rutinanalys)

vatten och avlopp

luftsmitta

desinfektion

renhållning

skadedjursbekämpning

buller

belysning och strålning

värme, fukt, ventilation

koloxid m.m.

air-pollution

Fys.-tox. sektion

vatten och avlopp

desinfektion

renhållning

skadedjursbekämpning

buller

belysning och strålning

värme, fukt, ventilation

koloxid m.m.

air-pollution

Vid överläggningar inom institutet har avdelningsföreståndaren framfört

bl. a. följande synpunkter på personnlavnägningen.

Varje grundvetenskap — bakteriologi, kemi, teknik och fysiologi — bör

vara företrädd av två högre befattninghavare, av vilka en i laborators ställning.

Den gemensamma personalen bör närmast ledas av en avdelningsingenjör.

Såsom folkhälsoinstitutsutredningen föreslagit bör en av de två assistenterna

i Ae 19 (kemisten) vid nuvarande vattenlaboratoriet överföras till

allmänhygieniska avdelningen. De rutinmässiga vattenanalyserna bör såsom

f. n. ledas av två assistenter i Ae 15. Även bland den gemensamma personalen

bör ingå en assistent.

För allmän rutinverksamhet i samband med löpande ärenden bör avses

minst två laboratoriebiträden. Metodikforskningen i vattenfrågor kräver

laboratoriebiträdeshjälp för såväl den bakteriologiska som den kemisk-tekniska

sektionen. Härtill kommer behovet av laboratoriebiträdeshjälp för

metodikforskning inom andra områden. Sammanlagt bör för metodikforskningen

beräknas 4 biträdestjänster, av vilka 2 på den bakteriologiska och

2 på den kemisk-tekniska sektionen. För övrig forskning är det icke möjligt

att beräkna biträdesbehovet efter vissa uppgifter. I stället bör man

utgå ifrån att varje befattningshavare i 21 lönegraden eller högre behöver

ha tillgång till ett biträde; den högre personalens kapacitet kan härigenom

utnyttjas på bästa sätt. Inom laboratoriebiträdesgruppen bör en befattningshavare

uppflyttas till laboratorieassistent.

F. n. finns för substratberedning och disk vid allmänhygieniska avdelningen,

vattenlaboratoriet och födoämneshygieniska avdelningens biologiska

sektion 5, 3 resp. 7 biträden, av vilka senare dock ett biträde ansetts

böra kvarstanna på födoämneshygieniska avdelningen. Sammanlagda antalet

biträden, som sysselsättes med göromål, vilka skall överföras till allmänhygieniska

avdelningen, är alltså 14. Genom sammanförande av sub
-

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Kungl. Maj. ts proposition nr 83 år 1958

stratberedningen till en enhet och disken till en enhet torde en viss personalbesparing

kunna göras. Emellertid måste de stora krav på noggrannhet

och omdöme vid beredningen av substrat, vilka redan nu ställes, ytterligare

skärpas, när substratberedningen sammanföres till en enhet samt

tillika större vikt skall läggas vid metodikforskningen och en rent bakteriologisk

sektion inrättas vid födoämneshygieniska avdelningen. Det är

därför nödvändigt — vilket även framhållits av utredningen — att substratavdelningen

ledes av en väl kvalificerad befattningshavare med erforderliga

kunskaper i kemi. Detta tillgodoses genom anställande av en

preparator i Ae 9. Den preparatorn underställda personalen beräknas till

6 substratbiträden. Diskgöromålen bör ombesörjas av 4 biträden. Sammanlagda

antalet befattningshavare i de två arbetsgrupperna uppskattas alltså

till (1+6 + 4) 11, vilket innebär en minskning med 3 biträden.

Liksom nu bör en djurvårdare finnas.

Personalbehovet vid allmänhygieniska avdelningen blir väsentligen detsamma

vare sig förbindelsen med karolinska institutet bibehålies eller

upplöses. De två alternativen skiljer sig endast därutinnan, att, om samordningen

bibehålies, en biträdande avdelningsföreståndare med högre kvalifikationer

måste finnas på allmänhygieniska avdelningen, medan behovet

av en sådan befattningshavare bortfaller, om samordningen slopas

och avdelningen alltså får en heltidsanställd professor såsom ledare.

Vid tillämpning av nu angivna principer och med inräknande av 5 biträden

för rutinundersökningar å vatten skulle avdelningen böra utrustas med

50 befattningshavare.

Härjämte bör till avdelningen knytas en deltidstjänst såsom dermatolog

och en såsom sociologkonsult (vardera 3 timmar per vecka).

Då någon särskild undervisningssektion förutsättes icke komma till

stånd, måste vissa gemensamma undervisningsuppgifter omhändertagas

av allmänhygieniska avdelningen. Även distriktssköterskeskolan bör redovisas

på avdelningen med oförändrad personal.

Enligt överläggningar inom institutet skulle de gemensamma undervisningsuppgifterna

kunna ombesörjas av en av laboratorerna inom allmänhygieniska

avdelningen under förutsättning att hjälp med administrativa

göromål — schemauppläggning m. in. — lämnas av det för institutet gemensamma

kansliet. Någon ökning av personalen anses alltså icke erforderlig

för detta ändamål.

Vid fortsatt personalunion med karolinska institutet förordas följande

personalplan för allmänhygieniska avdelningen.

Gemensam personal

1 professor.......................

1 biträdande avdelningsföreståndare

1 avdelningsingenjör..............

1 assistent (3-års förordnande).....

1 laboratorieassistent.............

1 kontorist......................

1 preparator.....................

4 laboratoriebiträden..............

1 första biträde..................

6 substratbiträden................

3 biträden.......................

1 djurvårdare....................

arvode

Be 1

Ae 21

Ae 17

Ae 12

Ae 9

Ae 9

Ae 7—5

Ae 5

Ae 7—4

Ae 4

Ae 4

s. 72 Kontrollera mot PDF

72 Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1958

Bakteriologisk sektion

1 laborator och sektionschef.......................................... Ae 26+arvode

1 Iaboratorieläkare................................................... Ae 23

4 laboratoriebiträden................................................. Ae 9_5

Kemisk-teknisk sektion

1 laborator och sektionschef.......................................... Ae 26+arvode

1 laborator......................................................... Ae 26

1 förste byråingenjör................................................. Ae 23

1 förste kemist...................................................... Ae 23

1 assistent (3-års förordnande)........................................ Ae 19

1 första laboratoriebiträde............................................ Ae 10

4 laboratoriebiträden................................................. Ae 7_5

Vattenlaboratorium

2 assistenter........................................................ Ae 15

5 laboratoriebiträden................................................. Ae 9_5

Fysiologisk-toxikologisk sektion

1 laborator och sektionschef.......................................... Ae 26+arvode

1 laborator......................................................... Ao 26

2 laboratoriebiträden................................................. Ae 9_7

Distriktssköterskeskolan

1 föreståndare....................................................... Ao 17

1 biträdande föreståndare............................................ Ae 14

1 kanslibiträde............................... Ae 7

52

I förhållande till avdelningsföreståndarens förslag har minskning skett

med 1 laboratoriebiträde.

Avdelningsföreståndaren har beträffande vissa av tjänsterna lämnat följande

motivering.

Biträdande avdelningsföreståndare. Då personalunionen enligt detta

alternativ skall bibehållas, får professorn fortfarande be lydande arbetsuppgifter

utanför folkhälsoinstitutets ram. Olägenheterna kommer att bli

större än nu på grund av att den nya allmänhygieniska avdelningen blir

större och skall handlägga flera ärenden än tidigare. Folkhälsoinstitutsutredningen

har visserligen föreslagit, att en av laboratorerna mot ett visst

tilläggsarvode skall tjänstgöra som avdelningsföreståndarens ställföreträdare.

Med den storlek och de arbetsuppgifter den nya avdelningen får

kommer emellertid en sådan anordning icke att bli tillfredsställande. En

från de olika sektionerna fristående biträdande föreståndare är nödvändig.

Professorns roll kommer nämligen rimligtvis alt som regel inskränkas till

planläggning och kontroll i stora drag av verksamheten. Den biträdande

avdelningsföreståndaren skall samordna de olika sektionernas verksamhet

och resurser. Avdelningens funktionsduglighet bygger till stor del på att

denna tjänst inrättas. Befattningen föreslås placerad i lönegrad Be 1, och

samma kompetenskrav bör gälla som för professor.

Avdelningsingenjör (Ae 21) och assistent (Ae 17) (tillhörande gemensamma

personalen). Båda befattningshavarna bör ha utbildning som hälsovårdstillsyningsman.

Då en mycket stor del av det löpande arbetet består

av inspektioner i samband med befarade olägenheter av sanitär natur, är

det av största vikt att ha tillgång till befattningshavare med stor erfarenhet

från praktiskt hygieniskt arbete. Detta har också uppmärksammats av

folkhälsoinstitutsutredningen, som föreslagit två assistentbefattningar. I

förslaget upptages emellertid en assistent och en avdelningsingenjör. Angelägenheten

av att en befattning som avdelningsingenjör inrättas har tidigare

framhållits av styrelsen för institutet.

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1958

Förste kemisten (kemisk-tekniska sektionen). Kemilaboratorn kan beräknas

att till allra största delen av sin tid bli engagerad med vatten- och

avloppsfrågor. För lösandet av problem inom andra delar av kemin, t. ex.

air-pollution, tvätt- och rengöringsmedel samt skadedjursbekämpningsmedel,

krävs en högt kvalificerad kemist med specialinriktning på sådana

frågor.

Assistent i Ae 19 (kemisk-tekniska sektionen). Såsom utredningen föreslagit

bör en av de två nu befintliga assistenttjänsterna i Ae 19 (kemisten)

vid vattenlaboratoriet ingå i den nya avdelningen. Innehavaren är f. n. sysselsatt

med speciella forskningsuppgifter över föroreningen av vattentäkter

genom olika petroleumprodukter. Även för framtiden är det nödvändigt

med en särskild forskningsassistent.

Assistenter i Ae 15 (rutinlaboratoriet för vatten). De rutinmässiga vattenanalyserna

bör som nu ledas av två assistenter i Ae 15. Folkhälsoinstitutsutredningen

har föreslagit — dock utan närmare motivering — att den

ena befattningen skulle ändras till en tjänst i 12 lönegraden. Båda får emellertid

likartade arbetsuppgifter, den ene på det bakteriologiska och den

andre på det kemiska området. Vid sjukdom, semester m. in. bör de vidare

kunna vikariera för varandra vid ärendenas expediering. Den tid, som

icke åtgår till det löpande arbetet, skall ägnas åt metodikforskning. Det är

nämligen av största betydelse att avdelningen får resurser att pröva nya

metoder för vattenundersökningarna.

Vattenlaboratoriets rutinavdelning bör självständigt kunna handlägga

de rent rutinmässiga analyserna för att icke onödigtvis belasta den mera

kvalificerade personalen vid sektionerna. Vidare synes det önskvärt med

ett intimt samarbete mellan den bakteriologiska och den kemiska delen

av laboratoriet. En av assistenterna bör därför utses att närmast leda arbetet

och svara för samordningen av kemiska och bakteriologiska analyser.

För att garantera, att analyserna utföres på ett invändningsfritt sätt, måste

dock den bakteriologiska delen av verksamheten vara underställd den bakteriologiska

sektionen och den kemiska delen den kemisk-tekniska sektionen.

Av föreståndaren framhålles vidare, att den föreslagna uppdelningen av

personalen icke bör få betraktas såsom absolut bindande. Smärre arbetsgrupper

bör kunna bildas för speciella uppgifter. I vissa fall bör personal

kunna flyttas från en sektion till en annan för kortare eller längre tid.

Förslaget om inrättande av en avdelningsingenjörstjänst har upprepats

i styrelsens anslagsframställning för budgetåret 1958/59 i den form, att

den nuvarande hälsovårdsassistenttjänsten föreslås ombildad till tjänst

såsom förste hälsovårdsassistent och lärare i Ae 21. Till motivering härför

uttalas.

Hälsovårdsassistentens arbetsuppgifter har undan för undan ökat och

erhållit ändrad karaktär, sedan tjänsten inrättades 1946. Befattningshavaren

måste i allt större utsträckning självständigt utföra nödvändiga fältundersökningar,

bedöma erhållna resultat samt utarbeta förslag till utlåtanden

från institutet. Arbetsuppgifterna ställer stora krav på vederbörandes

teoretiska kunskaper och praktiska erfarenhet samt nödvändiggör

hl. a. att han ständigt måste sätta sig in i nya problem och la del av nya

undersökningsmetoder samt sakkunnigt bedöma dessa med anpassning, så
-

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1958

vitt rör utländska erfarenheter, till förhållandena i vårt land. Han har

också att genom egna praktiskt-vetenskapliga arbeten bearbeta aktuella

svenska problem samt genom publicering i svenska tidskrifter lämna bl. a.

hälsovårdsnämnder och hälsovårdsinspektörer meddelanden rörande vid

institutet verkställda undersökningar samt de nyare erfarenheter och rön,

som gjorts på annat håll och som är av aktuellt intresse.

Hälsovårdsassistentens kunskaper och erfarenheter har vidare i allt

större utsträckning tagits i anspråk för den undervisning, som äger rum

vid avdelningen. Han medverkar vid planläggningen av kursverksamheten

samt tjänstgör som lärare vid kurser för blivande hälsovårdsinspektörer,

distriktssköterskor, tjänsteläkare och ämbetsläkare ävensom vid andra

kurser, bl. a. de, som anordnas av länens hälsovårdsförbund. Genom den

beslutade utökningen av tjänsteläkarkurserna kommer hälsovårdsassistentens

arbetstid att ytterligare skjutas över på undervisningssidan. Hälsovårdsassistenten

är vidare avdelningens tekniska expert beträffande bostadshygieniska

problem. Tjänsten bör få karaktär av sluttjänst.

En jämförelse av personalförslaget med nuvarande stat visar oförändrat

personalantal. (Jämför tablåer å s. 17 och 18.) Emellertid har decentraliseringen

av rutinanalyserna å vatten och sammanförandet av vissa göromål

för substratberedning och disk medfört en personalbesparing av (6 + 3) 9

befattningshavare. För avdelningen i övrigt skulle den nya personalplanen

innebära en förstärkning av arbetskapaciteten, motsvarande 9 befattningshavare

(En biträdande avdelningsföreståndare, en laborator, en l:e byråingenjör,

en 1 :e kemist, en assistent samt laboratoriebiträdespersonal.)

I jämförelse med betänkandet innebär förslaget en ökning med 9 befattningshavare.

Av denna ökning belöper sig på biträdespersonalen för

valtenundersökningar, substratberedning och disk sammanlagt 6 befattningshavare.

I betänkandet angives den nu befintliga laboratoriebiträdespersonalen

för de uppgifter å den nuvarande avdelningen, vilka skall övertagas av

den nya allmänhygieniska avdelningen, till 5; för vattenlaboratoriet redovisas

15 biträden. Ifrågavarande personal vid den nya allmänhygieniska

avdelningen omfattar sammanlagt 12 befattningshavare. Då enligt utredningen

minskningen av biträdespersonalen föranletts av den förordade reduktionen

av vattenrutinundersökningarna, bör alltså av de 12 biträdena i

den nya personalplanen (12—5) 7 vara avsedda för vattenrutinen. Man

har härvid förmodligen räknat med att biträdesbebovet skulle minskas

i ungefär samma proportion som rutinanalyserna. Av de nuvarande 15 biträdena

sysselsättes emellertid endast 10 med rutinanalyser. I enlighet

med förut gjorda beräkningar bör för vattenundersökningar avses sammanlagt

10 biträden, vilket innebär en uppräkning av betänkandets personalantal

med 3.

I betänkandet redovisas såsom personal för substratberedning och disk

i nuvarande organisation 4 biträden vid allmänhygieniska avdelningen och

3 biträden vid vattenlaboratoriet. Utredningens förslag beträffande den nya

s. 75 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1958

75

allmänhygieniska avdelningen upptager 2 substrat- och diskbiträden. Det

förefintliga och det föreslagna antalet substrat- och diskbiträden vid födoämneshygieniska

avdelningens biologiska sektion anges till 7. Mot en nuvarande

personal på (4 + 3 + 7) 14 befattningshavare svarar alltså enligt betänkandet

en personal på (2 + 7) 9 befattningshavare i den nya organisationen.

Att genom sammanförandet av denna personal till en avdelning det

totala personalantalet skulle kunna nedbringas till omkring två tredjedelar

torde få anses vara uteslutet, allra helst som institutets verksamhet i övrigt

förutsättes få ökad omfattning. Substratberedningen inom den nya arbetsenheten

skulle även bli mera kvalificerad än nu. Möjligt är, att utredningen

i sitt förslag förbisett behovet av biträden i anledning av vattenundersökningarna.

I det föregående har räknats med att den nu till 15 personer

uppgående personalen för substratberedning och disk — varvid ett laboratoriebiträde

å allmänhygieniska avdelningen lagts till det av utredningen angivna

personalantalet — skulle kunna reduceras till 12, varav 1 biträde

på födoämneshygieniska avdelningens biologiska sektion och 11 biträden

på allmänhygieniska avdelningen. Detta innebär en ökning i förhållande

till betänkandet med 3 befattningshavare.

De tre återstående tjänster, som skulle tillkomma utöver utredningens

förslag, är en förste kemist och två laboratoriebiträden.

Yrkeshygieniska avdelningen

I huvudsaklig överensstämmelse med det organisationsförslag som folkhälsoinstitutets

styrelse framlagt i sitt remissvar förordas en förstärkning

av den yrkeshygieniska avdelningen i Solna. En närmare redogörelse för

avdelningens arbetsuppgifter enligt förslaget lämnas i det följande.

Det synes lämpligt att fördela arbetet på tre sektioner, en kemisk, en

medicinsk och en teknisk.

Den kemiska sektionen har till uppgift att analysera inkommande

prover samt bedriva kontinuerlig metodforskning och kemisk-toxikologisk

forskning.

För analysarbetet erfordras ett servicelaboratorium, som även skall ha

till uppgift att utbilda yrkeshygieniker för hl. a. det perifera arbetet inom

yrkeshygien och yrkesmedicin. För analysarbetet är det även nödvändigt,

att ett särskilt metodforskningslaboratorium organiseras, som kontinuerligt

kan bearbeta de ofta mycket speciella kemisk-analytiska problemen

inom yrkeshygienen. På grund av kemins och fysikens snabba utveckling

kan oavbrutet bättre metoder inom den analytiska kemin skapas. Av särskild

betydelse är klarläggningen av t. ex. frågorna om hygieniska gränsvärden

samt bedömningen av analysvärden i blod och urin. Det mångskiftande

kemiska arbetet förutsätter personal med biologisk-, organisk-, analytisk-

och fysikalisk-kemisk utbildning samt ett laboratorium för kemisk-toxikologisk

torsk ning.

Den in edicinska s e k t i o n e n har att ge besked om förgiftningsrisker

med olika industriella substanser. Ofta krävs härvid snabba besked.

För upprätthållandet av aktuella kunskaper om sammansättningen av olika

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år t958

specialiteter och om dessas giftighet bör föras ett specialitetsdeklarationsregister.

Även i övriga frågor bör tillgång finnas till kvalificerad sakkunskap

i yrkeshygieniska frågor över hela linjen (allmän yrkeshygienisk konsultation).

Beträffande silikossjukdomens förebyggande bör med hänsyn

bl. a. till denna sjukdoms långvariga och smygande uppträdande föras ett

centralt register över silikosfalt, varigenom en grundval för den silikosprofylaktiska

forskningen och för det tekniska silikosprofylaktiska arbetet

kunde skapas.

Som en särskild del av sektionens verksamhet bör behandlas yrkesdermatologiska

frågor. Beträffande sådana föreligger en påfallande brist i vårt

land på resurser för praktiskt-vetenskapliga undersökningar, vilken behöver

fyllas i samarbete med någon dermatologisk klinik.

Den tekniska sektionen skall vara ett kvalificerat rådgivande

organ, som skall samla och snabbt kunna omsätta tekniska erfarenheter

och framsteg till konkreta förslag rörande förebyggande, eliminering och

kontroll av ohälsorisker i arbete. De centrala uppgifterna innefattar f. n.

arbetsplatsundersökningar och forskningsuppgifter i anslutning härtill,

analysmetodik, yrkeshygienisk konsultation samt utbildning av industrihygieniker.

Arbetsplatsundersökningarna innefattar såväl en kritisk bedömning av

de hygieniska förhållandena som provtagning och analysering av olika slags

luftföroreningar, mätning av buller, vibration, skadlig strålning etc.

De erhållna resultaten sannnanställes, värderas och bedömes, varpå förslag

till lämpliga åtgärder i det enskilda fallet utarbetas. Principiellt viktiga fynd

kan leda till vissa forskningsuppgifter i syfte att utarbeta mera generellt

tillämpbara förslag till avhjälpande av riskerna. Även undersökningar över

reaktionsmekanismer och bildningsbetingelser kan ingå. Ett kontinuerligt

metodikarbete erfordras. Sektionen skall samtidigt vara landets centrala

organ för konsultation rörande lämpliga fältanalysmetoder. För dessa

uppgifter fordras ett laboratorium för gaser och lösningsmedel, ett dammlaboratorium

— med särskild hänsyn till silikosbekämpningen — samt ett

laboratorium för eliminationsmekanik (ventilation, bullerbekämpning etc.).

För att tillgodose de nämnda uppgifterna föreslås följande personalplan,

vilken i förhållande till nuläget innebär en ökning med 2 laboratorer, en 1 :e

avdelningsingenjör, en avdelningsingenjör, 3 1 :e kemister, en kemist, en

assistent, laboratoriebiträdespersonal in. m. (Jämför tablån å s. 22.1

Gemensam personal

1 professor.......................................................... Bo 3

1 statistikassistent................................................... Ae 13

1 kontorist......................................................... Ae 9

1 stallförman....................................................... Ae 8

3 djurvårdare....................................................... Ae 7—4

Medicinsk sektion

1 laborator och sektionschef.......................................... Ae 26 +arvode

1 första laboratoriebiträde............................................ Ae 10

1 första biträde..................................................... Ae 5

Specialitetsdeklarationsregister

1 laboratorieläkare............................................... Ae 23

1 laboratoriebiträde.............................................. Ae 7

Allmän yrkeshygienisk konsultation och forskning

2 laboratorieläkare............................................... Ae 23

1 sjuksköterska................................................. Ae 9

3 laboratoriebiträden............................................. Ae 9—5

s. 77 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1958

77

Y rkesdermatologi

1 laborator (samtidigt överläkare vid yrkesmedicinsk poliklinik vid

Karolinska sjukhuset).......................................... Ao 26

1 laboratoriebiträde.............................................. Ae 7

Mentalhygienisk verksamhet

(1 konsult, 10 veckotimmar, arvode)............................... 15 500

Kemisk sektion

1 laborator och sektionschef.......................................... Ae 26+arvode

1 laboratoriebiträde................................................... Ae 9

1 biträde........................................................... Ae 4

Servicelaboratorium

1 förste kemist.................................................. Ae 23

1 assistent...................................................... Ae 15

5 laboratoriebiträden............................................. Ae 7—5

Met o df orsknin gslab oratorium

1 förste kemist.......................... Ae 23

1 kemist........................................................ Ae 19

1 assistent...................................................... Ae 15

3 laboratoriebiträden............................................. Ae 9—5

Laboratorium för kemisk-toxikologisk forskning

1 laborator..................................................... Ae 26

1 kemist....................................................... Ae 19

1 * ..................,.................................... Ae 17

4 laboratoriebiträden............................................. Ae 7—5

Teknisk sektion

1 laborator och sektionschef.......................................... Ae 26+arvode

1 laboratorieassistent................................................ Ae 12

(1 bullerkonsult, 6 veckotimmar, arvode) ............................... 9 300

Gas- och lösningsmedelsgrupp

1 förste kemist.................................................. Ae 23

1 avdelningsingenjör............................................. Ae 21

1 assistent...................................................... Ae 19

4 laboratoriebiträden............................................. Ae 9—5

Damm- och metallgrupp

1 förste avdelningsingenjör....................................... Ae 23

1 avdelningsingenjör............................................. Ae 21

1 assistent...................................................... Ae 17

4 laboratoriebiträden............................................. Ae 7—5

Laboratorium för eliminationsmekanik och personliga skydd

1 laborator..................................................... Ao 26

1 förste kemist.................................................. Ae 23

1 assistent...................................................... Ae 15

3 laboratoriebiträden............................................. Ae 7—5

65

Tjänsten som statistikassistent är avsedd att utnyttjas även av alhnänhygieniska

avdelningen. Det förutsättes, att för vissa mer kvalificerade statistiska

konsultationer medel skall kunna utgå ur expertposten. Även dermatologen

skall fullgöra vissa uppgifter för nämnda avdelning.

Såsom motivering för dermatologbefattningen har avdelningens föreståndare

anfört följande.

Yrkeseksemen torde till antalet vara de vanligaste yrkesjukdomarna och

synes öka såväl i antal som betydelse. Deras förebyggande kräver speciella

resurser ifråga om kemisk analys, kunskap om arbetsprocessernas art samt

allmän yrkeshygienisk erfarenhet. Hudärenden har under åren handlagts av

en särskild konsult under 6 timmar per vecka. Ärendena har icke kunnat

penetreras på önskvärt sätt, och genom byte av konsultbefattningens innehavare

har redan insamlad erfarenhet i stor utsträckning gått institutet

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1958

förlustigt. En tillfredsställande standard kan endast ernås genom att åtminstone

en hudläkare i vårt land specialiserar sig på det förebyggande

arbetet i samband med t. ex. tvätt- och rengöringsmedel samt färger och

andra i hushållet använda hudretande preparat. Behovet av hudkonsult för

allmänhygieniska avdelningen uppskattas till minst 3 timmar per vecka.

För att säkerställa tillgång till nödvändigt erfarenhetsmaterial och diagnostisk

skicklighet bör den dermatologiske laboratorn arbeta i intim kontakt

med de sjukvårdsorgan, hos vilka patienterna behandlas. Den ene medicinske

laboratorn, för vilken bör krävas dermatologisk specialutbildning,

bör därför även förordnas som överläkare för en yrkesdermatologisk mottagning

vid karolinska sjukhuset.

Födoämneshygieniska avdelningen

I huvudsaklig överensstämmelse med utredningens förslag förordas följande

personalplan för avdelningen. (Jämför tablån å s. 25.)

Gemensam personal

1 professor.......................................................... Bo 3

1 laboratorieläkare................................................... Ae 23

1 assistent.......................................................... Ae 15

1 kontorist......................................................... Ae 9

1 laboratoriebiträde.................................................. Ae 5

1 biträde........................................................... Ae 4

2 djurvårdare....................................................... Ae 4

Toxikologisk sektion

1 laborator och sektionschef.......................................... Ae 26+arvode

1 assistent (3-års förordnande)........................................ Ae 21

1 laboratorieassistent................................................ Ae 12

1 laboratoriebiträde.................................................. Ae 9

1 » Ae 7

2 » Ae 5

Livsmedelskemisk sektion

1 laborator och sektionschef.......................................... Ao 26 + arvode

1 förste kemist...................................................... Ae 23

1 assistent.......................................................... Ae 21

1 » (3-års förordnande)........................................ Ae 19

2 laboratoriebiträden................................................. Ae 9

6 » ....................^............................ Ae 7

1 första biträde........................i............................ Ae 5

6 laboratoriebiträden................................................. Ae 5

1 biträde........................................................... Ae 4

Biologisk sektion

1 laborator och sektionschef.......................................... Ae 26+arvode

1 laborator......................................................... Ao 26

2 assistenter (1 med 3-års förordnande)................................ Ae 19

1 första laboratoriebiträde............................................ Ae 10

1 laboratoriebiträde.................................................. Ae 9

3 » Ae 7

4 » Ae 5

1 biträde........................................................... Ae 4

Kostsektion

1 assistent.......................................................... Ae 19

1 » (3-års förordnande)........................................ Ae 15

1 kostbiträde....................................................... Ae 7

52

Enligt vad tidigare anförts bör i samband med decentralisering av vissa

undersökningar ett laboratoriebiträde på biologiska sektionen indragas.

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1958

Därest en för institutet gemensam skrivcentral anordnas, bör för gemensamma

kontorsgöromål å avdelningen avses endast ett biträde. Därjämte

bör ett kanslibiträde, som sysslar med räknearbeten för kostassistenterna,

behållas på avdelningen, lämpligen under tjänstebenämningen »kostbiträde».

I jämförelse med utredningens förslag innebär detta en reducering

med 3 befattningshavare. Såsom anförts vid behandlingen av allmänhygieniska

avdelningen bör av nuvarande personal för substrat- och diskgöromål

å födoämneshygieniska avdelningens biologiska sektion endast ett

biträde bibehållas. Betänkandets personal minskas därigenom med 6 befattningshavare.

Personalantalet skulle alltså bestämmas till (62 — 1 — 3 — 6) 52.

Såsom institutets styrelse förordat torde den nuvarande laboratorstjänsten

å biologiska avdelningen böra bibehållas på ordinarie stat. Efter nuvarande

tjänsteinnehavarens avgång bör uppgifterna å tjänsten omprövas.

För den föreslagna nya laboratorsbefattningen på biologiska sektionen

föreslås de kompetenskrav, som styrelsen angivit.

Vitaminavdelningen

I överensstämmelse med det organisationsförslag, som institutets styrelse

framlagt i sitt remissvar, förordas, att vitaminkontrollen kvarligger vid institutet.

För avdelningen föreslås följande personalplan, vilken innebär en ökning

med 34 befattningshavare (Jämför tablån å s. 28.)

Gemensam personal

1 professor......................

1 kontorist.....................

Djurbiologisk arbetsgrupp

1 laboratorieassistent........

1 laboratoriebiträde..........

1 » ..........

7 laboratoriebiträden.........

2 biträden..................

Forskn ingssekt ion

1 laborator och sektionschef.......

1 laboratorieläkare...............

Kemisk arbetsgrupp

1 assistent (3-års förordnande)

1 » ..................

1 första laboratoriebiträde. . . .

1 laboratoriebiträde..........

4 » ..........

2 * ..........

2 biträden..................

Mikrobiologisk arbetsgrupp

1 assistent (3-års förordnande)

1 laboratorieassistent........

1 laboratoriebiträde..........

1 * ..........

2 » ..........

1 biträde...................

V itaminkonlrollaboralorium

1 direktör......................

Kemisk arbetsgrupp

1 förste kemist..............

Bo

3

Ae

9

Ao

13

Ae

9

Ae

7

Ae

5

Ae

4

Ae

26 + arvode

Ae

23

Ae

21

Ae

19

Ae

10

Ae

9

Ae

7

Ae

5

Ae

4

Ae

21

Ae

12

Ae

9

Ae

7

Ae

5

Ae

4

Bo

1

Ae

23

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1958

2 assistenter.................................................... Ae 15

1 första laboratoriebiträde........................................ Ae 10

3 laboratoriebiträden............................................. Ae 9

10 » Ae 7

1 första biträde................................................. Ae 5

5 laboratoriebiträden............................................. Ae 5

2 biträden...................................................... Ae 4

Mikrobiologisk arbetsgrupp

1 assistent...................................................... Ae 21

1 » ...................................................... Ae 15

1 första laboratoriebiträde........................................ Ae 10

1 laboratoriebiträde.............................................. Ae 9

2 laboratoriebiträden............................................. Ae 7

3 » Ae 5

1 biträde....................................................... Ae 4

71

I fråga om lönegradsplaceringen för vitaminkontrollaboratoriets chef har

styrelsen anfört bl. a.

Chefen handlägger på eget ansvar kontrollärendena under avdelningsföreståndarens

överinseende i vetenskapligt hänseende. Han får sig direkt

underställd en personal på 37 personer. Kontrollverksamheten är som utredningen

påpekat en rutinbetonad analysverksamhet av kvalificerad art,

som rör sig på komplicerade områden, där forskningen är stadd i snabb

utveckling. Utredningen anger analysernas värde till 500 000—600 000 kronor

per år. I många fall verkställes vidare analyser, som blir avgörande för

betalningen av vitaminråvaror vid köp från utlandet. Resultaten från analyser,

som utföres vid den statsbegärda vitaminkontrollen, kan leda till fiskaliska

åtgärder från respektive tillsynsmyndigheter. Särskilt kännbara blir

de ekonomiska konsekvenserna i sådant läge för tillverkare av farmacevtiska

specialiteter. Laboratoriets chef får sålunda ett kvalificerat och ansvarsfullt

arbete. För att kunna förvärva fullt kompetent person och ha

utsikter att få behålla denne är det nödvändigt, att tjänsten placeras i 37

(Bl) lönegraden. Med hänsyn till åliggandenas permanenta natur bör tjänsten

vara ordinarie liksom fallet är med avdelningsföreståndartjänsterna.

4. Lokalfrågan m. m.

De nuvarande lokalerna i institutsbyggnaden omfattar — med borträknande

av dem, som användes av karolinska institutet — 371 fönsterenheter.

I betänkandet har för ett utbyggt institut i Solna angivits ett totalbehov

av (605—13) 592 fönsterenheter.

Under överarbetningen av betänkandet har inom institutets fackavdelningar

och kansli gjorts lokalberäkningar med utgångspunkt från en personalstat

enligt förut framlagt förslag å 270 befattningshavare. Enligt dessa

beräkningar erfordras sammanlagt 770 fönsterenheter, i vilken siffra dock

icke ingår lunch- och omklädnadsrum.

Den beräknade ökningen hänför sig icke uteslutande till personalförstärkningen

och därmed sammanhängande ökning av verksamheten utan

beror till en del på att redan utrymmet för rådande organisation anses

otillräckligt.

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

Kungl. Maj ds proposition nr 83 år 1958

Vid beräkning av kvoten mellan antalet fönsterenheter och antalet befattningshavare

erhålles följande kvottal, nämligen för gällande organisation

1,82, för utredningens förslag 2,67 och för nu framlagt förslag 2,84.

Byggnadsstyrelsen — som under hand tillställts en lokalförteckning upptagande

760 fönsterenheter — har uttalat, att ur rent tekniska och arkitektoniska

synpunkter intet hinder synes föreligga att ernå en tillfredsställande

lösning av utbyggnad sprogrammet. Enligt en preliminär utredning kan

utrymmesbehovet tillgodoses genom påbyggnad av befintliga byggnader samt

genom tillbyggnader. Uppgifter rörande kostnaderna förutsätter närmare

undersökningar angående grundförhållanden och värmeförsörjning. Styrelsen

framhåller vidare, att en utbyggnad av institutet på antytt sätt kommer

att avsevärt minska möjligheterna för ytterligare utbyggnader i framtiden.

Med hänsyn härtill synes det styrelsen olämpligt att förlägga jämväl

distriktssköterskeskolan i anslutning till institutet, då därigenom vidare utbyggnad

av detta torde komma att direkt omöjliggöras.

Kostnaden för byggnadsarbetena — inklusive påbyggnad av djurhuset —

kan över slagsvis beräknas till i runt tal 8 miljoner kronor.

Beträffande institutets utrustning har avdelningsföreståndarna beretts

tillfälle att verkställa nya beräkningar, vilka resulterat i ett förslag som

slutar på omkring 1 miljon kronor. Häri ingår 125 000 kronor för utrustning

av en för allmänhygieniska avdelningen avsedd klimatkammare. Denna

kräver emellertid även vissa byggnadsåtgärder, kostnadsberäknade till

375 000 kronor. Vidare erfordras för en exponeringskammare inom nyssnämnda

avdelning — förutom utrustningskostnad å 25 000 kronor — ett

anläggningsbelopp av samma storlek.

5. Kostnadsberäkningar för löpande utgifter m. m.

Ökningen av institutets avlönings kostnader kan efter fullt genomförande

av föreslagen omorganisation beräknas uppgå till i runt tal

1 250 000 kronor per år i löner åt fast anställd personal inklusive vikariatsersättningar

in. in. Ersättning till experter och tillfälliga biträden beräknas

icke komma att öka.

Omkostnadsanslaget bör uppräknas med cirka 350 000 kronor,

varav för reseersättningar 30 000, bränsle, lyse och vatten 95 000, övriga

expenser 40 000, inköp och underhåll av inventarier 45 000, inköp och underhåll

av djur 40 000 samt inköp av förbrukningsartiklar 100 000 kronor.

1 n k o in s l e r n a för utförda undersökningar beräknas komma att stiga

med lägst 350 000 kronor. Inkomsterna för vitaminundersökningar — efter

år 1957 genomförd taxehöjning — uppskattas stiga med cirka 400 000 kronor,

medan minskningen av antalet vattenanalyser beräknas medföra ett

inkomstbortfall av cirka 50 000 kronor.

(i — II i han g till riksdagens protokoll 1958. 1 sand. År 83

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1!)ö8

VI. Departementschefen

Statens institut för folkhälsan inrättades efter beslut av 1938 års riksdag

(prop. nr 139/38). I propositionen uttalade föredragande departementschefen

sin anslutning till de synpunkter som 1936 års sakkunniga i ämnet

anfört om behovet av ett statligt organ för afl tillgodose praktiska undersöknings-

och forskningsuppgifter inom socialhygienen. Verksamheten borde

sålunda företrädesvis inriktas på förebyggande åtgärder, ägnade att bevara

och höja folkhälsan. Inom huvudområdena allmänhygien, yrkeshygien samt

födoämneshygien och livsmedelskontroll borde institutet på uppdrag av

myndigheter och enskilda utföra undersökningar samt i erforderlig utsträckning

bedriva därav direkt eller indirekt betingad forskning. Bland

institutets uppgifter skulle även beredas stort utrymme åt undervisningsoch

upplysningsverksamhet. I propositionen förutsattes, att verksamheten

skulle fördelas på tre huvudavdelningar, en för allmän hygien, främst

bostadshygien, en för yrkeshygien samt en för födoämneshygien och livsmedelskontroll.

Därjämte borde viss gemensam personal finnas. Sedermera

har en vitaminavdelning tillkommit.

Folkhälsoinstitutet bedrev till en början verksamheten i provisoriska lokaler

men kunde under åren 1940—1941 successivt inflytta i de byggnader

som för ändamålet uppförts å det s. k. Norrbackaområdet i Solna.

Under de följande åren utvecklades institutet i en betydligt större omfattning

än man ursprungligen räknat med. Ehuru någon principiell utvidgning

av arbetsuppgifterna icke skett stegrades arbetsbördan oavbrutet. Delvis

berodde detta på att det uppenbarligen förelegat ett stort latent behov av

praktiskt vetenskapliga undersökningar på hygienens olika områden. Personalen

— som ursprungligen beräknats till 40—50 anställda vid full utbyggnad

— hade år 1950 vuxit till omkring 200. Därefter har någon nämnvärd

ökning icke skett.

Huvuddelen av verksamheten utgjordes redan från början av utifrån

kommande uppdrag och institutet kunde endast i begränsad omfattning själv

taga initiativ till utredningar och undersökningar av större omfattning. Även

uppdrag utifrån måste emellertid i stor utsträckning avböjas på grund av

bristande resurser. Svårigheterna blev särskilt framträdande på det yrkeshygieniska

området.

Med anledning av berörda omständigheter tillsattes år 1951 en utredning

med syfte att angiva ramen för institutets verksamhet och åstadkomma eu

rationell inre organisation. Härvid borde frågor om i vilken utsträckning

målforskning och mera abstrakt vetenskaplig forskning skulle bedrivas

vid institutet klarläggas. Vidare borde undersökas huruvida icke vissa uppgifter

kunde överföras till andra organ eller lösas utan det allmännas medverkan.

Även frågan om en uppdelning av yrkeshygieniska avdelningen

borde prövas.

s. 83 Kontrollera mot PDF

83

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1958

Folkhälsoinstitutsutredningen avlämnade i oktober 1956 betänkande med

förslag till omorganisation av institutet. Såsom framgår av den tidigare

lämnade redogörelsen har förslaget därefter överarbetats på grund av den

kritik som i vissa avseenden riktats mot detsamma i remissyttrandena.

På grundval av utredningens förslag samt vid remissbehandlingen och

överarbetningen framkomna synpunkter avser jag att nu framlägga förslag

till riktlinjer rörande institutets arbetsuppgifter och organisation. Vid

utredningsarbetet har framkommit, att institutets personella, materiella och

lokala resurser icke är tillfyllest för alt lösa de uppgifter som ansetts böra

även i fortsättningen åvila institutet. Det synes mig därför i och för sig

angeläget, att en förstärkning av dessa resurser i olika hänseenden efter

hand kan genomföras.

Det är emellertid omöjligt att vid en bedömning av frågan om förstärkningar

bortse från de statsfinansiella perspektiv, som av chefen för finansdepartementet

i annat sammanhang redovisats för riksdagen. En mer omfattande

upprustning av institutet måste vägas mot andra konkurrerande behov.

I den mån en väsentlig höjning av institutets inkomster kunde ske

efter den taxerevision, som jag i det följande berör, skulle givetvis möjligheterna

att i fortsättningen tillgodose angelägna önskemål förbättras. Härvid

lorde de erfarenheter och förslag, vartill man kommit fram under överarbetftingen

och för vilka redogjorts i föregående avsnitt, kunna tjäna till grundval.

Inrättandet av nya tjänster bör emellertid ske först efter ytterligare

prövning av behovet och i den takt resurserna medger, varvid givetvis alla

möjligheter till rationaliseringar bör tillvaratagas. Vissa särskilt angelägna

åtgärder bör dock vidtagas redan fr. o. in. nästa budgetår.

De avgifter, som uttages för en stor del av vid institutet utförda undersökningar,

utgår enligt en av institutets styrelse i samråd med statens sakrevision

fastställd taxa. För budgetåret 1956/57 utgjorde inkomsterna vid

institutet 411 000 kronor, medan utgifterna för avlöningar och omkostnader

uppgick till 3 248 000 kronor. Med hänsyn till arten av institutets

verksamhet finner jag denna stora skillnad mellan utgifter och inkomster

vara synnerligen otillfredsställande. Jag har därför ansett en omedelbar

översyn av taxan vara erforderlig. Sakrevisionen har för avsikt att verkställa

en sådan. Jag vill betona vikten av att denna taxa årligen överses, så att

avgifterna i varje fall täcker institutets samtliga direkta och indirekta kostnader

för de utifrån begärda undersökningarna.

I det följande kommer jag att redovisa mitt ställningstagande i de olika

frågorna.

Ifråga om den allmänna ramen för institutets verksamhet

anser utredningen, att utvecklingen efter institutets inrättande

icke gjort någon förändring påkallad. Vid remissbehandlingen har vissa

reservanter inom institutets styrelse förordat utredning om eu klyvning av

detsamma i tre nya institutioner. Vidare har några remissinstanser framfört

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Maj.ts proposition nr 83 är 1958

tanken på en utbrytning ur institutet av yrke shygienen. Härvid har dock

tillika framhållits, att detta spörsmål är en fråga på längre sikt. Statens

organisationsnämnd, som hör till de här avsedda remissinstanserna, anser,

att en eventuell självständig yrkeshygienisk institution bör lokalt förläggas

till folkhälsoinstitutet. I övrigt har icke gjorts någon erinran mot

utredningens förslag.

För egen del vill jag uttala, att erfarenheterna icke visat, att de praktisktvetenskapliga

uppgifterna inom institutets områden icke skulle kunna väl

fullgöras av en gemensam institution. Folkhälsoinstitutet såsom sådant har

också vunnit anseende genom sin hittillsvarande verksamhet. Ur allmän

ekonomisk-organisatorisk synpunkt kan en samorganisation vara fördelaktig

genom att vissa personella och materiella resurser kan göras gemensamma;

likaså underlättas erforderligt samarbete mellan företrädarna för

olika verksamhetsgrenar. Någon anledning att nu ändra den gällande organisationsformen

med uppgifter på allmän-, yrkes-, födoämnes- och vitaminhygienens

områden samlade till folkhälsoinstitutet synes därför ej föreligga.

I överensstämmelse med utredningens uppfattning föreslår jag alltså, att den

allmänna ramen för institutets verksamhet hibehålles oförändrad.

Detta innebär, att folkhälsoinstitutet enligt min mening även i fortsättningen

skall ha till uppgift att utföra praktiskt-vetenskapliga undersökningar

samt idka forskningsverksamhet inom allmänhygienens, yrkeshygienens

samt födoämnes- och vitaminhygienens områden i syfte att främja

förebyggande åtgärder för att bevara eller befordra folkhälsan. Institutet bör

även i fortsättningen vara ett centralt undersökningsorgan för livsmedelskontrollen

och för övervakning av den allmänna hygienen i riket. Överhuvud

bör institutets i gällande instruktion angivna särskilda uppgifter i stort sett

bibehållas. En central uppgift för institutet bör således alltjämt vara, att

utgöra en samlande instans för praktiskt-vetenskapliga undersökningar och

forskning inom nämnda hygienområden. Utredningen har haft att pröva

inriktningen av institutets forskningsarbete och dess avgränsning från

motsvarande arbete vid andra institutioner och har självfallet även behandlat

andra gränsdragningsproblem både gentemot myndigheter och organ

med liknande uppgifter och mot lokala laboratorier o. dyl. I sistnämnda del

har den för institutets organisation viktiga frågan om att decentralisera

uppgifter till sådana lokala institutioner uppmärksammats.

Utredningen har emellertid helt allmänt uttalat, att den icke funnit anledning

framlägga något förslag angående ändrad gränsdragning för

institutets kompetens i förhållande till andra myndigheter och

institutioner.

Rörande forskningen anför utredningen bl. a., att denna bör inriktas

på frågor av direkt och aktuell betydelse för institutet, att i princip

grundforskning bör förläggas till de teoretiska forskningsinstitutionerna

och upptagas vid institutet endast i den mån erforderlig sådan forskning icke

utföres där, att institutet likväl hör kunna även på eget initiativ upptaga

s. 85 Kontrollera mot PDF

85

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 ur 1358

olika arbetsuppgifter vare sig de erfordrar mera omfattande vetenskapliga

insatser eller icke, samt att tillfälle till självständig forskning inom institutet

bör beredas där anställda befattningshavare och andra vetenskapsidkare.

Vad utredningen anfört har i stort sett godtagits av remissinstanserna.

I några yttranden har dock betonats, att grundforskningen icke bör skjutas

åt sidan. Vidare har framhållits, att gränsen mellan målforskning och grundforskning

lätt kan bli godtycklig och att i fall, då behandlingen av ett praktiskt

problem förutsätter lösning av en obearbetad forskningsuppgift, det

många gånger kan vara rationellt att behandla problemet i dess belhet

på ett och samma ställe. Ytterligare har anmärkts att gränsdragningen i

förhållande till de teoretiska forskningsinstitutionerna icke närmare preciserats

i betänkandet.

Beträffande här angivna spörsmål må erinras om att det i utredningsdirektiven

framhölls angelägenheten av att institutets tjänstemän i första

hand togs i anspråk för lösande av föreliggande praktiskt-vetenskapliga

frågor. Jag vill nu ytterligare understryka denna synpunkt. Det torde

dock vara nödvändigt, att institutet kan bedriva sådan forskning, som

är av direkt betydelse för behandlingen av aktuella praktiska uppgifter.

Institutets ställning av en praktiskt-vetenskaplig inrättning torde få anses

innebära, att det har att upptaga sådana praktiska problem, vilka för

sitt lösande fordrar ett vetenskapligt bedömande. I den mån en vetenskaplig

bearbetning icke redan skett, måste en utredning av allmän karaktär

företagas. Dylika allmänna utredningar kan vara att hänföra till vad som

benämnes målforskning. Institutet måste ha möjligheter att skaffa sig en

överblick över ett hygienområde med enskilda problem, som fordrar uppmärksamhet.

Hit hör även forskning för utarbetande av metoder för analyser

och dylikt, vilket kan vara av vikt jämväl för att möjliggöra decentralisering

av uppgifter från institutet. Gränsen mellan denna målforskning

och den s. k. grundforskningen är svävande. Målforskningen

kan föras över på grundforskningsplanet genom att vissa outforskade allmänna

och grundläggande sammanhang förberedelsevis måste utredas eller

genom åt! målforskningsuppgiften fullföljes längre än som är nödigt för

att avgöra det aktuella praktiska fallet. Även om alltså grundforskningsuppgifter

bör kunna upptagas vid institutet bör de i princip förläggas till

de teoretiska forskningsinstitutionerna. Det är självfallet lämpligt, att instilulet

söker stimulera dessa alt upptaga för institutet aktuella problem.

För institutets egen del bör givetvis eu sträng sovring av arbetsuppgifterna

ske och de aktuella praktiskt-vetenskapliga uppgifterna bör komma i

främsta rummet.

Även beträffande förhållandet till andra praktiskt-vetenskapliga inrättningar

har vissa gränsdragnings- och kompetensfrågor upptagits i olika

remissyttranden. Alt söka i detalj fastställa de olika institutionernas verksamhetsområden

torde emellertid enligt min uppfattning vara svårt att för
-

s. 86 Kontrollera mot PDF

86 Kungl. Mnj.ls proposition nr 83 är 1958

verkliga och torde även få anses opåkallat. Vad som skall utföras av den

ena eller andra institutionen synes i första hand få avgöras med hänsyn

till verksamhetens allmänna syfte. Det betydelsefulla är, att icke dubbelarbete

utföres genom att olika institutioner var för sig tager upp samma

undersökningar. Detta kan emellertid förebyggas genom inbördes kontakter

dem emellan. Ett fortlöpande samarbete mellan folkhälsoinstitutet

och andra institutioner förekommer redan nu. Jag vill understryka betydelsen

av att detta samarbete ytterligare utvecklas. I det sammanhanget vill jag

även erinra om att styrelsen för statens bakteriologiska laboratorium i sftt

remissyttrande framhållit bl. a., att mera avancerade bakteriologiska undersökningar

bör utföras vid laboratoriet och vissa andra fackinstitutioner,

medan de mikrobiologiska undersökningarna vid folkhälsoinstitutet bör

avse föroreningar i livsmedel såsom en indikator på den allmänhygieniska

beskaffenheten utan speciell hänsyn till förekomsten av sjukdomsalstrande

mikroorganismer. Till denna uppfattning kan jag i princip ansluta mig.

Det torde emellertid böra åligga institutets ledning att närmare följa dessa

frågor och där en komplettering eller jämkning finnes böra ske av kompetensbestämmelserna

inkomma med förslag härom.

Folkhälsoinstitutet i dess helhet tjänstgör f. n. såsom Karolinska institutets

hygieniska institution varjämte professorn i hälsovårdslära vid sistnämnda

institut skall vara föreståndare för en av folkhälsoinstitutets avdelningar.

Såsom styrelsen för sistnämnda institut och Karolinska institutets

lärarkollegium framhållit, synes frågan om förhållandet mellan de båda

instituten böra ytterligare utredas. Jag kan därför icke nu taga ställning

i denna fråga. Det är min avsikt att låta undersöka, huruvida den nuvarande

anordningen bör bibehållas även i fortsättningen. Eventuellt bör i

samband härmed även den av utredningen endast ofullständigt behandlade

frågan om förhållandet mellan institutet och befintliga eller planerade

hygieniska och socialmedicinska institutioner vid universiteten utredas.

Vad decentralise ring sfrågor na angår vill jag framhålla

den stora betydelsen av att undersökningar med förenklad metodik så långt

sig göra låter överflyttas till andra organ. Olika uppslag härutinnan har

framförts av utredningen och vid bearbetningen inom departementet. Frågorna

torde emellertid behöva bearbetas ytterligare. Jag förutsätter, att institutets

styrelse med största uppmärksamhet följer dessa frågor och utan

dröjsmål genomför den decentralisering som befinnes möjlig.

Under överarbetningen gjorda inventeringar har visat, att möjligheter

finns att delegera mer än hälften av de rutinbelonade undersökningarna vid

vattenlaboratoriet till vissa icke statliga självständiga laboratorier. Bortflyttningen

av undersökningarna synes innebära en personalbesparing med sex

befattningshavare. Jag förutsätter, att denna decentralisering genomföres

omkring årsskiftet 1958/59. Personalindragningarna förutsättes ske efter

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

Kungl. Maj. ts proposition nr 83 år 1958

hand. Till övriga vattenfrågor återkommer jag i det följande vid behandlingen

av allmänhygieniska avdelningen.

Även vissa livsmedelsprov och vissa slag av yrkeshygieniska undersökningar

synes kunna delegeras till de förut nämnda laboratorierna. Förslagets

genomförande kommer att innebära en personalminskning med två

laboratoriebiträden, varav ett med halvtidstjänstgöring.

Den speciella frågan huruvida folkhälsoinstitutet bör utöva kontroll över

de laboratorier, till vilka uppgifter delegeras, torde böra ingående prövas av

ledningen för institutet. Flera remissinstanser har vidare framfört förslag

bl. a. om att vissa institutet jämlikt livsmedelsstadgan åvilande kontrolluppgifter

in. in. skulle överflyttas till andra myndigheter. Dessa förslag

torde få närmare övervägas.

Utredningen har slutligen föreslagit, att vissa mera rutinbetonade arbetsplåtsundersökningar

skulle överföras till elt nytt yrkeshygieniskt laboratorium,

som skulle inrättas vid arbetarskyddsstyrelsen men lokalt förläggas

till folkhälsoinstitutet. I avvaktan på resultatet av bl. a. pågående utredning

angående organisationen av styrelsens tekniska byrå torde emellertid detta

förslag icke nu böra upptagas till prövning.

Till frågan om utbrytning av vitaminkontrollen från institutet återkommer

jag i samband med behandlingen av vitaminavdelningen.

Med utgångspunkt från de allmänna överväganden, för vilka jag redogjort

i det föregående, vill jag nu till diskussion upptaga frågan om hur en ratioT

neli organisation av institutet skall åstadkommas. Det är därvid av

vikt att en effektivisering av dess ledning och administration

kommer till stånd.

Utredningen har föreslagit, att stijrelsen skall minskas från högst 12 till 5

ledamöter. En så långt gående minskning av antalet ledamöter kan jag icke

tillstyrka. De viktigaste av institutets verksamhet berörda intressena synes

även i fortsättningen böra beredas möjlighet till representation i styrelsen.

Vid institutet tillämpas sedan någon tid en försöksorganisation, som bl. a.

innebär, att ett arbetsutskott övertagit en del enklare ärenden från styrelsen

och därjämte förbereder styrelsens ärenden. Försöksverksamheten har visat,

att anordningen är av stort värde för att åstadkomma möjligheter för

styrelsen att upptaga för institutet betydelsefulla avvägningsfrågor och samordningsproblem.

Det sagda torde dock icke hindra att en viss minskning

av styrelsen bör övervägas. Det torde emellertid böra ankomma på Kungl.

Maj:t att besluta i denna fråga.

För att under styrelsen åstadkomma en effektiv ledning och samordning

av verksamheten har utredningen föreslagit inrättande av en fristående

nerkchefstjänst i stället för att som nu en av avdelningsföreståndarna tillika

är institutets föreståndare. Åtskilliga skäl kan — såsom utredningen framhållit

— tala för att eu sådan tjänst inrättas. Under försöksorganisationen

har den avdelningsföreståndare, som varit förordnad som institutets före
-

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1958

ståndare, genom en ställföreträdare erhållit viss avlastning av göromålen vid

sin avdelning. Vidare har förste byråsekreteraren, som närmast leder det

administrativa arbetet, fått överta och självständigt besluta i vissa ärenden,

som tidigare legat under föreståndaren. Förste byråsekreteraren har även

i övrigt mera aktivt än förut biträtt föreståndaren, varigenom denne kunnat

ägna mera tid än förut åt de för institutet gemensamma frågorna.

Denna organisation torde böra tillämpas tills vidare. Med hänsyn härtill finner

jag i likhet med organisationsnämnden f. n. skäl icke föreligga att inrätta

någon särskild verkchefstjänst.

För administrationen biträder jag i princip den organisation, som föreslagits

av organisationsnämnden, innebärande bl. a., att förste byråsekreterartjänsten

utbytes mot en byrådirektörstjänst. Tjänsten bör placeras i

Ao 24. Jag vill särskilt understryka, att bland byrådirektörens främsta uppgifter

bör ingå att verka för och taga initiativ till rationaliseringsåtgärder.

Vidare förordar jag, att för biträde med vissa kamerala göromål samt för

det administrativa arbetet med undervisningsverksamheten inrättas en

tjänst som assistent i Ae 17. Kassörstjänsten i Ae 10 bör uppflyttas till Ae 12.

I syfte att rationalisera skrivarbetet vid institutet har sedan någon tid

funnits anordnad en skrivcentral. En viss besparing av personal synes härigenom

kunna åstadkommas. För ledning av arbetet vid skrivcentralen och

för vissa expeditionella göromål föreslår jag, att en kanslibiträdestjänst

utbytes mot en kontoristtjänst i Ae 9.

Vidare tillstyrker jag, att för skötsel av institutets bibliotek inrättas en

biblioteksbiträdestjänst i Ae 9, varvid en kontorsbiträdestjänst skall indragas.

För budsändning in. in. föreslår jag, att ett belopp om i runt tal 7 000 kronor

anvisas.

Två förrådsbiträden och två hantverkare, som f. n. är extra anställda,

bör erhålla extra ordinarie tjänster i Ae 7 resp. Ae 8.

För att omhänderha tillsynen över vissa elektriska ledningar och motorer

in. in. tillstyrker jag, att en arvodesbefattning som maskinist (deltid) utbytes

mot en heltidstjänst som reparatör i Ag 8.

Nu föreslagna personalförstärkningar, lönegradsuppflyttningar och extraordinariesättningar

bör tillämpas fr. o. in. budgetåret 1958/59.

Förslaget om inrättande av en särskild upplysnings- och undervisningssektion

finner jag mig icke kunna biträda. Undervisningsverksamheten bör

liksom hittills kunna handhas av allmänhygieniska avdelningen under

iörutsättning att den föreslagne assistenten vid kansliet även biträder med

administrativa göromål i samband med undervisningen.

Till frågan om en utökning av pressombudsmannens verksamhet är jag

f. n. icke beredd att taga ställning.

Innan jag övergår att närmare diskutera fackavdelningarnas

organisation vill jag i anslutning till vad organisationsnämnden utta
-

s. 89 Kontrollera mot PDF

89

Kungl. Mcij:ts proposition nr So är 1958

lat i sitt remissyttrande starkt betona vikten av att möjligheterna till en

samordning av såväl personella som materiella resurser på avdelningarna

tillvaratages. För att institutet i sin helhet på ett effektivt sätt skall kunna

fullgöra sina uppgifter är det av största betydelse, att förefintlig expertis

inom ett visst område på en avdelning även kan, då så befinnes lämpligt, få

användas för lösande av näraliggande problem på andra avdelningar. Institutets

styrelse bör uppmärksamma dessa och andra samordningsfrågor.

Folkhälsoinstitutsutredningen har föreslagit, att den nuvarande allmänhygieniska

avdelningen upjidelas på två avdelningar, den ena för bostadshygien

och den andra för allmänhygien i övrigt. De flesta remissinstanser,

som yttrat sig i frågan, tillstyrker en uppdelning. Några bland dem, däribland

institutets styrelse, är dock tveksamma. Styrelsen yttrar, att det, särskilt om

personalunionen med karolinska institutet skulle upphöra, kan ifrågasättas,

huruvida eu uppdelning är nödvändig eller ens rationell. Styrelsen — som

anser frågan böra ytterligare utredas — framhåller dock samtidigt att avdelningens

kapacitet är otillfredsställande, särskilt beträffande de fysiologiska

frågorna, och att en kraftig personalförstärkning är behövlig.

I likhet med de remissinstanser som yttrat sig i denna fråga anser jag, att

det föreligger behov av ökad verksamhet på bostadshygienens område. De

bostadshygieniska problemen har hittills blivit endast ofullständigt bearbetade

och det torde finnas behov av kvalificerade undersökningar både hos de

planerande samhällsorganen och hos enskilda. Jag vill särskilt framhålla,

att forskningen på detta område kan få betydelse för en avvägning av kostnaderna

på längre sikt icke blott för bostadsbyggandet utan även när det

gäller investeringar i skolor, sjukhus och andra allmänna inrättningar.

Medicinska fakulteten i Uppsala — som understrukit, att snara åtgärder

hör vidtagas för att främja en fysiologiskt inriktad bostadshygienisk forskning

— har ifrågasatt en anknytning av verksamheten till en blivande hygienisk

institution vid Uppsala universitet. Jag vill då först erinra om att

ställning ännu icke tagits till frågan om inrättande av en hygienprofessur

vid universitetet.

Det kan vidare icke förutsägas, huruvida en framtida innehavare av en

sådan professur kommer alt ha bakteriologisk eller fysiologisk inriktning.

Fn differentiering av framtida hygienprofessurer har för övrigt principiellt

avstyrkts av statsmakterna. Hur man än må utforma en blivande hygieninstitution

vid Uppsala-universitetet, kan vidare en sådan institution likväl icke

tänkas övertaga de praktiskt-vetenskapliga uppgifter, som på detta område

ankommer på folkhälsoinstitutet, såframt icke hela den bostadshygieniska

verksamheten knytes till universitetet.

Att låla folkhälsoinstitutets befattning med bostadshygienen helt upphöra

genom alt överföra verksamheten till en universitetsinstitution torde

knappast höra komma ifråga. På universitetsinstitutionen skulle i dylikt fall

få ankomma att — för hela landets behov — fullgöra utredningsuppdrag från

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1058

myndigheter och enskilda, och den skulle därmed få en väsentligt annan

karaktär än som i princip tillkommer sådana institutioner. För att dubbeluppgifterna

skulle kunna lösas tillfredsställande, finge förmodligen övervägas

att inom institutionen inrätta en särskild avdelning för de praktisktvetenskapliga

undersökningarna. Jag anser därför, att dylika undersökningar

på bostadshygienens område med därtill hörande forskningsuppgifter bör

lcvarligga vid folkhälsoinstitutet. Givetvis bör ett intimt samarbete äga rum

med den rent teoretiska forskning på området, som kan utföras vid nuvarande

och kommande hygieninstitutioner.

Allmänhygieniska avdelningen utför i övrigt på uppdrag — i stor utsträckning

av statliga och kommunala myndigheter — mindre och större, ofta

tidskrävande undersökningar rörande bl. a. vatten, avlopp och renhållning.

Även större frågor av mera allmän karaktär, som kräver omfattande undersökningar

och utredningar, handlägges, men har på grund av bristande

resurser i många fall måst skjutas på framtiden. Hit hör bl. a. utarbetande

av normer för bedömning av dricks- och badvatten, prövning av desinfektionsmedel

vid olika användningsområden samt studier av insekIsbekämpningsmedel.

För lösande av uppgifterna på det bostadshygieniska liksom på det allmänhygieniska

området i övrigt krävs såväl bakteriologiska som fysiologiskttoxikologiska

och kemiskt-tekniska metoder. Att såsom utredningen föreslagit

inrätta en särskild bostadshygienisk avdelning skulle därför i viss

mån medföra en dubbelorganisation. Jag anser mig på grund härav icke

kunna biträda den föreslagna uppdelningen. Allmänhygieniska avdelningen

bör sålunda även i fortsättningen bibehållas som en enhet. Det synes lämpligt

att i enlighet med det förslag som framkommit under överarbetningen

inom avdelningen bilda arbetsgrupper eller sektioner med hänsyn till de

använda grundvetenskaperna.

De vattenundersökningar, som f. n. utföres vid institutet, är uppdelade

mellan allmänhygieniska avdelningen och födoämneshygieniska avdelningens

vattenlaboratorium. Laboratoriets rutinundersökningar skall såsom

förut framhållits till större delen delegeras. Det torde vara rationellt att som

utredningen föreslagit överföra laboratoriets verksamhet i övrigt till allmänhygieniska

avdelningen.

I detta sammanhang vill jag något beröra vattenfrågan i dess helhet.

Folkhälsoinstitutsutredningen avsåg, att vissa praktiskt-vetenskapliga undersökningar

rörande vatten och avlopp skulle kunna övertagas av statens

vatteninspektion, som förutsattes få samma omfattning som vattenvårdskornmittén

föreslagit. Enligt den år 1956 godkända organisationen rörande

vattenvården utgör fiskeristyrelsens tillsynsavdelning tillika statens vatteninspektion

medan frågor om vatten och avlopp handlägges inom väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen. Med anledning av ett i propositionen nr 49/1957

opaginerad Kontrollera mot PDF

i)l

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 ur 1958

1ramlag t förslag om överförande till byggnadsstyrelsen av vatteninspektionen

samt vatten- och avloppsbyrån inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

bär riksdagen uttalat sig för ett bibehållande tills vidare av den nuvarande

anordningen. En viss förstärkning av tillsynsavdelningen har sedermera

föreslagits i 1958 års statsverksproposition (IX ht. s. 580). Vidare har

Kungi. Maj:t bemyndigat chefen för jordbruksdepartementet att uppdraga

åt vattenvårdskommittén att utreda vissa frågor rörande vattenvårdens

organisation.

Beträffande folkhälsoinstitutets nuvarande uppgifter på vattenområdet

må anmärkas, att övervakningen av vattenverk enligt förordningen om

kontroll av vattenledningsvatten icke i propositionen nr 49/1957 angivits

som en uppgift för vatteninspektionen. Det synes ej heller avsett, att undersökningar

rörande konsumtionsvatten i övrigt och bassängbadvatten, vilka

undersökningar nu utföres vid institutet, skall ankomma på denna myndighet.

Behovet av kontroll och undersökningar för angivna ändamål torde

också komma att kvarstå tämligen oförändrat även efter genomförandet

av eu förbättrad naturvattenvård. Jag förutsätter givetvis att — hur än organisationen

av vattenvården må komma att utformas — ett långt gående samarbete

skall komma till stånd mellan folkhälsoinstitutet och denna organisation

på de punkter där ett sådant samarbete är möjligt. Tills vidare synes

folkhälsoinstitutet i stort sett böra bibehålla sin nuvarande verksamhet på

detta område.

Såsom föreslagits under överarbetningen synes det lämpligt att sammanföra

substratberedningen till en enhet under allmänhygieniska avdelningen.

Viss personal kan härigenom inbesparas. Även en stor del av disken torde

kunna centraliseras till avdelningen.

I enlighet med vad jag tidigare uttalat och under därvid angivna förutsättning

bör allmänhygieniska avdelningen fortfarande handha huvuddelen

av undervisningsverksamheten vid institutet.

En särskild fråga gäller distriktssköterskeskolan. Utredningen har förutsatt,

att skolan endast tills vidare skall kvarstanna vid institutet. Medicinalstyrelsen

har i sitt förslag angående organisationen av den högre utbildningen

av sjuksköterskor föreslagit, att distriktssköterskeutbildningen skall

ingå i denna organisation. Institutets styrelse — som tidigare avstyrkt bortflyttning

av distriktssköterskeskolan — har numera förklarat sig ej vilja

motsätta sig detta förslag. I propositionen nr (>6/1958 har Kungl. Maj:t föreslagit,

att den högre utbildningen av sjuksköterskor tills vidare anordnas i eu

av svensk sjuksköterskeförening f. n. disponerad lokal. I avvaktan på ett

slutligt ställningstagande till den framtida förläggningen av denna utbildning

kan jag nu ej taga ställning till frågan om distriktssköterskeutbildningens

ordnande. Jag föreslår därför, all den tills vidare kvarstannar vid

folkhälsoinstitutet.

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Kungl. Mnj:ts proposition nr 83 år 1958

För de uppgifter som enligt vad jag anfört kommer att åvila allmänhygieniska

avdelningen synes det vid bearbetningen framlagda personalförslaget

i och för sig och med beaktande av vad jag inledningsvis framhållit

kunna i huvudsak läggas till grund för den fortsatta prövningen av

avdelningens upprustning. Hithörande frågor torde emellertid få närmare

övervägas när de nya tjänsternas inrättande aktualiseras.

För budgetåret 1958/59 föreslår jag endast vissa tjänsteförändringar och

lönegradsuppflyttningar. Eu arvodesbefattning som laborator bör utbytas

mot en laboratorstjänst i Ae 24. För innehavaren av assislenttjänsten i

Ae 17 bör inrättas en tjänst som avdelning singenjör i Ae 21, vars lönegradsplacering

bör omprövas vid tjänstens ledigblivande. Vidare torde en assistent

i Ae 15 böra placeras i Ae 17. För den närmaste tillsynen över substratberedningen

föreslår jag, att en laboratoriebiträdestjänst i Ae 9 inrättas, varvid

en biträdestjänst i lönegrad 5 skall indragas.

På yrkeshygieniska avdelningen ankommer väsentligen följande arbetsuppgifter:

studier av yrkesskadorna och deras natur, förebyggande åtgärder,

forskning rörande hygieniska gränsvärden, metodikforskning, annan forskning

samt utbildning av yrkeshygienislc personal. Den första uppgiften

avser att vinna kunskap om yrkesskadornas diagnostisering, deras varaktighet

och verkningar samt deras utbredning. Denna uppgift är väsentligen

av medicinsk karaktär. Här har ett stort arbete redan utförts vid

institutet. Den förebyggande verksamheten ligger närmast på det tekniska

planet.

Det av utredningen och under överarbetningen frambragta materialet

visar, att avdelningen har en mycket stark arbetsbelastning. Nu aktuella

större arbetsuppgifter skulle således taga i anspråk hela dess kapacitet

under åtskilliga år framåt. Arbetsbalansen är särskilt stor på den tekniska

sidan. Viktiga problem rörande bl. a. silikos och andra dammsjukdomar

återstår ännu att lösa. Jag finner därför starka skäl tala för en förstärkning

av resurserna för den yrkeshygieniska verksamheten.

Utredningen har föreslagit, att en yrkeshygienisk avdelning, knuten till

institutet, inrättas i Göteborg. Bland remissinstanserna är meningarna om

detta förslag delade. De flesta av de yttranden, som behandlar ämnet, avstyrker

eller ställer sig tveksamma ifråga om ett mera omedelbart inrättande

av en göteborgsavdelning. Denna ståndpunkt intages bl. a. av institutets

styrelse, arbetarskyddsstyrelsen och landsorganisationen. En huvudsynpunkt

i kritiken är, att det icke är välbetänkt att splittra verksamheten

på detta område och att de resurser för upprustning, vilka står till buds,

får en mera rationell användning vid och åtminstone i en första etapp bör

utnyttjas för förstärkning av den yrkeshygieniska avdelningen i Solna.

i nuvarande läge med begränsade ekonomiska resurser synes riktigheten

av den i vissa remissyttranden framförda uppfattningen, att det är mest

rationellt att samla hela den yrkeshygieniska verksamheten till ett ställe,

s. 93 Kontrollera mot PDF

93

Kungl. Mcij.ts proposition nr 83 år 1958

icke kunna bestridas. En uppdelning av organisationen på flera enheter

niåste i viss utsträckning medföra en obehövlig dubblering av såväl personal

och apparatur som lokalutrymmen. Härtill kommer, att möjligheterna till

en samordning med universitetet i Göteborg eller till en eventuell nordisk

hälsovårdshögskola där torde böra ytterligare undersökas. Med hänsyn till

det anförda är jag icke beredd att nu taga ställning till förslaget om inrättande

av en yrkeshygienisk avdelning i Göteborg.

Såsom jag redan framhållit torde vidare prövningen av frågan om ett

arbetarskyddsstyrelsens yrke shygieniska laboratorium böra anstå i avvaktan

på resultatet av bl. a. pågående utredning om organisationen av styrelsens

tekniska byrå. I yrkeshygieniska avdelningens uppgifter bör sålunda

tills vidare fortfarande ingå att utföra vissa undersökningar för arbetarskyddsstyrelsens

räkning.

På de skäl som anförts vid remissbehandlingen förordar jag sålunda,

att förstärkningen av resurserna för den yrkeshygieniska verksamheten tillföres

avdelningen i Solna. Med de inledningsvis gjorda reservationerna torde

det personalförslag för avdelningen, som institutets styrelse framlagt kunna

i stort sett tjäna som grundval för den personella upprustning, som efter

hand finnes böra ske.

För vissa särskilt angelägna uppgifter, t. ex. dammfrågorna, bör nya

tjänster inrättas redan fr. o. in. budgetåret 1958/59. Jag förordar sålunda,

att fr. o. in. detta budgetår inrättas en tjänst som förste avdelningsingenjör

i Ae 23 och en tjänst som avdelningsingenjör i Ae 21. Därjämte bör tVå

laboratoriebiträdestjänster i Ae 7 inrättas. Vidare föreslår jag, att en förste

kemisttjänst i Ae 21 uppflyttas till Ae 23 och att en assistent i Ag 15 placeras

i Ae 15.

För att tillgodose behovet av expertis rörande hudsjukdomar bör, såsom

föreslagits, en laborator stjänst i fortsättningen innehas av en dermatolog,

som även skalJ biträda allmänhygieniska avdelningen. Härvid kan det

nuvarande arvodet till en hudkonsult indragas. Huruvida laborator stjänsten

kan kombineras med en yrkesdermatologisk mottagning vid Karolinska

sjukhuset torde få närmare övervägas av Kungl. Maj :t.

Den yrkeshygieniska verksamheten vid folkhälsoinstitutet har ett intimt

samband med den kliniska forskningsverksamhet, som alltsedan budgetåret

1947/48 försöksvis bedrivits vid den till Karolinska sjukhuset provisoriskt

förlagda yrkesmedicinska centralen. Ett ställningstagande till centralens

definitiva organisation har hittills ansetts böra anstå i avvaktan på

prövningen av folkhälsoinstitutsutredningens förslag, som kunde väntas

komma att påverka avgränsningen av centralens arbetsområde i förhållande

till institutet.

Som jag tidigare framhållit bör emellertid institutets arbetsuppgifter bibehållas

i stort sett oförändrade. Enligt min mening är eu yrkesmedicinsk

central värdefull även i fortsättningen som komplement till yrkeshygieniska

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 är 1958

avdelningens verksamhet. Då en sådan central bör anslutas till ett sjukhus,

synes det i och för sig lämpligt, att den även i fortsättningen förlägges till

Karolinska sjukhuset. Innan beslut fattas härom bör emellertid frågan

om lokaler för centralen lösas. Det är min avsikt att låta verkställa en

särskild undersökning av denna fråga.

Beträffande födoämncshygieniska avdelningen har utredningen föreslagit

eu förstärkning av personalresurserna främst för den toxikologiska verksamheten,

som rör frågor huruvida tillsatser till livsmedel kan vara skadliga.

Det synes betydelsefullt att detta i vårt land relativt obearbetade område

får ökade resurser. Det personalförslag som framlagts torde med beaktande

av vad jag inledningsvis anfört kunna i stort sett utgöra eu grundval

för en förstärkning av avdelningen. Inrättandet av de föreslagna tjänsterna

torde emellertid böra bli föremål för fortsatta överväganden.

Såsom tidigare föreslagits bör avdelningens vattenlaboratorium överföras

till allmänhygieniska avdelningen. En assistenttjänst i Ae 19 vid

laboratoriet bör dock för andra uppgifter kvarbliva vid födoämneshygieniska

avdelningen.

För nästa budgetår föreslår jag, att eu förste kemisttjänst i Ae 21 uppflyttas

till Ae 23.

Den nuvarande vitaminavdelningen är avsedd för forskning och kontrollverksamhet

på vitaminområdet. Inom delta område finns en rad viktiga

problem, som det skulle vara av stor betydelse att få närmare undersökta.

Hit hör t. ex. en systematisk inventering av vitaminhalten i oberedda födoämnen.

Vidare bör undersökas hur mycket vitaminer, som finns kvar i de

tillagade produkterna samt i vilken grad dessa vitaminer utnyttjas i kroppen;

härvid bör särskilt studeras den storindustriellt färdiglagade maten

och den kollektiva bespisningen. Ytterligare en viktig uppgift är undersökning

av olika befolkningsgruppers vitaminstatus. Även spörsmål i samband

med vitaminering av livsmedel bör uppmärksammas. Avdelningen

har emellertid endast i ringa grad kunnat utföra andra forskningsuppgifter

än sådana som avse förbättrad metodik för utförande av kontrollanalyser.

Större delen av arbetskraften har måst användas för dessa analyser, vilka

utföres i enlighet med bestämmelserna i bl. a. livsmedelsstadgan, förordningen

om framställning och införsel av vitaminiserade livsmedel (SFS nr

268/1941) samt kungörelsen om tillverkning av och handel med vissa fodermedel

(SFS nr 521/1950). Kontrollen av vissa farmacevtiska specialiteter

och andra apoteksvaror grundar sig närmast på föreskrifter i institutets

instruktion. Härtill kommer ett stort antal analyser, som utföres på begäran

av enskilda.

Utredningen har ansett, att kontrollverksamheten bör utbrytas från institutet.

Då någon inrättning, till vilken verksamheten skulle kunna överföras,

f. n. icke finns, måste den dock enligt utredningen tills vidare kvarligga

vid institutet i avvaktan på en lösning av delegeringsfrågan. Utredningen

s. 95 Kontrollera mot PDF

95

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 ur 1958

har föreslagit en provisorisk förstärkning av avdelningen för att sätta den

i stånd att i någon omfattning upptaga även forskningsproblem.

För egen del finner jag det i och för sig önskvärt att vitaminkontrollen

kunde omhänderhas på annat sätt än vid folkhälsoinstitutet. Någon befintlig

inrättning, som skulle kunna övertaga kontrollen finns emellertid inte.

Att nu upprätta ett fristående laboratorium för ändamålet synes uteslutet.

En förläggning av forskning och kontroll till en och samma institution

medför dessutom enligt vad institutets styrelse påpekat, vissa fördelar därigenom

att metodikforskningen kan vara gemensam och vissa resurser kan

utnyttjas samfällt. De av utredningen angivna olägenheterna vid en samförläggning

i fråga om vitaminavdelningens ledning och forskningsuppgifternas

fullgörande skulle väsentligen bortfalla, om vitaminkontrollen

inom avdelningen ombesörjes av ett självständigt laboratorium.

Styrelsen har beräknat den erforderliga personalen för en forskningssektion

till 35 befattningshavare och för ett kontrollaboratorium till 36

befattningshavare. Enligt utredningen skulle för en kvarstående forskningsavdelning

hehövas 32 befattningshavare och för ett helt fristående kontrolllaboratorium

52 befattningshavare. För övergångstiden har utredningen beräknat

sammanlagt 44 befattningshavare.

En väsentlig personalbesparing kan sålunda göras genom en samförläggning

av forskning och kontroll. Med hänsyn härtill finner jag i nuvarande

läge starka skäl tala för bibehållande av vitaminkontrollen vid institutet.

Förslaget att inom avdelningen anordna ett självständigt laboratorium härför

anser jag mig böra biträda. Omorganisationen bör ske redan fr. o. in. nästa

budgetår.

Uppskattningen av personalbehovet för del av utredningen med utgångspunkt

från förut angivna föreskrifter beräknade antalet kontroll analyser

synes i och för sig vara riktig. Det torde emellertid kunna ifrågasättas, om

vitaminkontrollen behöver upprätthållas i den omfattning nämnda föreskrifter

förutsätter. Frågan härom torde i varje fall böra närmare övervägas.

Jag är därför inte beredd att nu taga slutlig ställning till den föreslagna

utökningen av konlrollpersonalen.

Den av styrelsen beräknade personalstyrkan för vitaminforskningen synes

visserligen erforderlig för att eu i och för sig behövlig intensifiering av detta

viktiga forskningsområde skall komma till stånd. Som tidigare utvecklats

är det i nuvarande läge icke möjligt att genomföra personalförstärkningen.

I likhet med vad jag förordat för övriga avdelningar hör en närmare prövning

av personalstaten ske, när inrättandet av de nya tjänsterna aktualiseras.

För budgetåret 1958/59 föreslår jag, att laboratorn i Ae 24 skall självständigt

utöva ledningen för kontrollaboratoriet och därvid uppflyttas till

Ae 26. Vidare förordas, att 1 assistent i Ag 15, 1 första laboratoriebiträde i

Ag 10, 2 laboratoriebilräden i Ag 7 och 1 laboratoriebiträde i Ag 5 erhåller

extra ordinarie anställning. För expeditionelit arbete och utförande av sekre
-

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Kungl. Maj.ts proposition nr 83 år 1058

terargöromål åt avdelningsf öreståndaren förordar jag eu kontoristtjänst i

Ae 9 (f. n. Ag 9). En kanslibiträdestjänst bör indragas.

Vad slutligen lokalfrågan beträffar vill jag erinra om att de befintliga

lokalerna ursprungligen avsågs för omkring ett 50-tal anställda.

Personalstyrkan består f. n. av cirka 210 befattningshavare. Det är uppenbart,

att lokalerna är otillräckliga för den nuvarande personalen. Redan

på grund härav finner jag en översyn av lokalbehovet ofrånkomlig. Enligt

preliminära undersökningar av byggnadsstyrelsen synes erforderliga omoch

tillbyggnader kunna göras utan att alltför mycket inkräkta på det

dyrbara markområdet. För lösning av lokalproblemet torde krävas närmare

utredning av byggnadsstyrelsen. Även byggnadsfrågan måste dock göras

beroende av det statsfinansiella läget och avvägningen gentemot andra

angelägna investeringsbehov.

Om institutet skall kunna fullgöra sina uppgifter bör även dess apparatur

upprustas. För nästa budgetår föreslår jag, att ett belopp av 70 000

kronor anvisas för anskaffning av viss särskilt viktig apparatur i första

hand för yrkeshygieniska avdelningen. Frågan om utrustningen i övrigt

torde få behandlas i samband med prövningen av de årliga anslagsframställningarna

av institutets styrelse.

Till kostnadsberäkningarna för budgetåret 1958/59 för de av

mig framlagda förslagen samt i anledning av petitaframställningen av institutets

styrelse återkommer jag i följande avsnitt.

Under åberopande av det anförda hemsläller jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att godkänna de förslag till riktlinjer för organisationen

av statens institut för folkhälsan, som angivits i det föregående.

VII. Anslagsberäkningar för budgetåret 1958/59

1. Statens institut för folkhälsan: Avlöningar

Anslag

1956/57 ........................ 2 593 000

1957/58 (statsliggaren s. 1071) 2 755 000

1958/59 (förslag) .............. 3 260 000

Yrkande

Styrelsen för statens institut för folkhälsan har i skrivelse den 16 september

1957 avgivit preliminära anslagsäskanden för budgetåret 1958/59.

Enligt överenskommelse under överarbetningen hänvisas beträffande sty
-

Nettoutgift

2 543 674

s. 97 Kontrollera mot PDF

97

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1958

relsens yrkanden om personalförstärkning och lönegradsuppflyttningar till

de under tidigare avsnitt om vissa ytterligare undersökningar framlagda

förslagen. Styrelsens förslag i övrigt innebär en anslagsökning med 459 200

kronor.

1. Ersättningar till styrelsens självskrivna ledamöter

ökn. el. minskn.

+ 1000

2. Avlöningar till speciallärare m. m.

a) Fortbildningskurs för hälsovårdsinspektörer........................... — 5 500

b) Anställning av instruktionssköterska vid distriktssköterskeskolan under 6

månader.......................................................... + 7 800

c) Anordnande av industrisköterskekurs................................. + 3 700

d) Höjda lärar- och föreläsararvoden.................................... + 18 000

e) Hospiteringsersättningar............................................ + 5 000

3. Omräkning

a) Lönereglering...................................................... + 386 600

b) Arvodesreglering................................................... + 3 300

c) Löneklassuppflyttningar............................................. + 39 300

+ 459 200

Motiv

2 a) För innevarande budgetår har 5 500 kronor beviljats för en fortbildningskurs

för hälsovårdsinspektörer. I enlighet med 1948 års hälsovårdsstadgekommittés

förslag bör kursen anordnas vartannat år. Medel för ändamålet

är alltså ej erforderliga för nästa budgetår.

2 b) Försök med praktisk utbildning av distriktssköterskeelever hos distriktssköterskor

har utfallit väl. Då distriktssköterskeskolans föreståndare

på grund av övriga pågående kurser endast med svårighet kunnat leda

denna utbildning har tillfälligt anställts en instruktionssköterska. Jämväl

i fortsättningen bör föreståndaren beredas avlastning i sitt arbete. Medel

bör därför anvisas för avlöning av en instruktionssköterska under 6 månader.

2 c) Det är angeläget, att speciella utbildningskurser anordnas för sjuksköterskor,

som ämnar ägna sig åt industrisjukvård och industrihälsovård.

Kostnaden för en utbildningskurs beräknas till sammanlagt 3 700 kronor,

varav för föreläsningar 3 200 kronor och för demonstrationsarvoden samt

rese- och traktamentsersättningar 500 kronor.

2 d) och e) Samtliga arvoden och hospiteringsersättningarna vid den

praktiska tjänstgöringen under hälsovårdsinspektörskurserna bör höjas.

Departementschefen

I enlighet med vad jag förordat i föregående avsnitt bör fr. o. in. budgetåret

1958/59 inrättas följande tjänster, nämligen vid kansliet en assistenttjänst

i Ae 17, samt vid yrkeshygieniska avdelningen en tjänst som förste

avdelningsingcnjör i Ae 23, en tjänst som avdelningsingenjör i Ae 21 och

7—Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 sand. Nr 83

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1958

2 laboratoriebiträdestjänster i Ae 7. För anställande av ett kontorsbud bör

anvisas omkring 7 000 kronor.

För kansliet bör vidare inrättas en tjänst som biblioteksbiträde i Ae 9,

varvid en kontorsbiträdestjänst skall indragas. Vid allmänhygieniska avdelningen

bör inrättas en laboratoriebiträdestjänst i Ae 9, i samband varmed

en biträdestjänst i lönegrad 5 indrages.

Därjämte bör vid kansliet förste byråsekreterartjänsten i Ao 23 utbytas

mot en byrådirektörstjänst i Ao 24, kassören i Ae 10 uppflyttas till Ae 12, ett

kanslibiträde i Ae 7 uppflyttas till kontorist i Ae 9 och en arvodesbefattning

som maskinist utbytas mot en tjänst som reparatör i Ag 8. Vid allmänhygieniska

avdelningen bör eu arvodesbefattning som laborator utbytas

mot en laboratorstjänst i Ae 24, assistenttjänsten i Ae 17 utbytas mot en

tjänst som avdelningsingenjör i Ae 21 samt en assistenttjänst i Ae 15 uppflyttas

till Ae 17. Vid yrkeshygieniska resp. födoämneshygieniska avdelningen

bör 2 förste kemisttjänster uppflyttas till Ae 23. Laboratorstjänsten

i Ae 24 vid vitaminavdelningen bör uppflyttas till Ae 26.

Vidare bör 2 assistenter i Ag 15, en kontorist i Ag 9, ett första laboratoriebiträde

i Ag 10, 2 laboratoriebiträden i Ag 7, ett laboratoriebiträde i Ag 5,

två hantverkare i Ag 8 och två förrådsbiträden i Ag 7 erhålla extra ordinarie

anställning.

I samband med omorganisationen kommer en laboratoriebiträdestjänst

och 3 substratbiträdestjänster samt arvodet till hudkonsulten att indragas

vilket medför en besparing med omkring 47 000 kronor.

Frågan om arvoden till vissa styrelseledamöter torde få närmare prövas

av Kungl. Maj :t. Jag beräknar nu inga särskilda medel för ändamålet.

Då någon fortbildningskurs för hälsovårdstillsyningsmän ej erfordras

under nästa budgetår kan anslagsposten till avlöningar till speciallärare,

experter och tillfälliga biträden minskas med 5 500 kronor.

För vissa reseersättningar beräknar jag ett belopp av 1 500 kronor.

Förslagen om anvisande av medel för anställande under viss tid av en

instruktionssköterska, för anordnande av en kurs för industrisköterskor

samt för höjning av timlärararvodena finner jag mig icke kunna biträda.

Vad jag sålunda föreslagit påkallar en ökning av medelsanvisningen för

personalförstärkningar och ändrade lönegradsplaceringar m. m. med omkring

137 000 kronor. Personalindragningar in. m. föranleder en minskning

av medelsbehovet med cirka (47 000 + 5 500) 52 000 kronor. Den automatiska

utgiftsstegringen medför ett ökat medelsbehov för löneklassuppflyttningar

samt 1957 års lönerevision med cirka 420 000 kronor. På grund

härav bör anslaget uppräknas med (137 000 — 52 000 + 420 000) 505 000

kronor till 3 260 000 kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för statens institut för folkhälsan,

som föranledes av vad jag i det föregående förordat;

s. 99 Kontrollera mot PDF

99

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1958

b) godkänna följande avlöningsstat för statens institut

för folkhälsan, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1958/59:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

................................ 420 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis .............. 13 000

3. Avlöningar till speciallärare, experter och

tillfälliga biträden, förslagsvis ............ 256 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 2 163 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 408 000

3 260 000;

c) till Statens institut för folkhälsan: Avlöningar för

budgetåret 1958/59 under elfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 3 260 000 kronor.

2. Statens institut för folkhälsan: Omkostnader

Anslag Nettoutgift

1956/57 ............................ 667 200 703 905

1957/58 (statsliggaren s. 1073) ...... 655 000

1958/59 (förslag) .................. 748 000

Yrkande

Styrelsen för institutet (skr. 16/9 1957) föreslår preliminärt, att anslaget

höjes med 28 800 kronor.

Utgifter

1956/57

Anslag

1957/58

Förslag

Ökning

1. a) Ersättningar för resor Inom riket.........

..... 39 996

40 000

47 000

7 000

b) Ersättningar för Internordiska resor.....

..... —

—

6 800

6 800

2. a) Bränsle, Iyse, vatten....................

..... 99 984

85 000

95 000

10 000

b) Övriga expenser.......................

3. Övriga utgifter

..... 100 816

104 000

107 500

3 500

a) Inköp och underhåll av inventarier.......

..... 84 855

85 000

85 000

—

b) Inköp av böcker......................

..... 6 994

7 000

8 000

1 000

c) Diverse utgifter........................

..... 7185

7 000

7 500

500

28 800

Motiv

1 a) Utgifterna för distriktssköterskeelevernas resor under praktiktiden

har ökat.

1 b) För resor till nordiska metodikkommitténs för livsmedel sammanträde

i Helsingfors beräknas 2 500 kronor, för en yrkeshygienisk konferens

i Köpenhamn 1 000 kronor och för vissa resor till Reykjavik 3 300 kronor.

s. 100 Kontrollera mot PDF

100 Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1958

3 b) Höjningen beror bl. a. på att priset på utländsk litteratur stigit med

15 procent.

3 c) Utgiftsökningen beror på höjda bevakningskostnader.

Departementschefen

I enlighet med vad jag föreslagit i föregående avsnitt bör för nyanskaffning

av viss apparatur beräknas 70 000 kronor.

Vidare torde för internordiska resor beräknas omkring 1 000 kronor. Kostnader

för resor till metodikkommitténs sammanträden och till Reykjavik

torde få bestridas från andra anslag.

I övrigt föranleder styrelsens kostnadsberäkningar — innefattande en

ökning med sammanlagt 22 000 kronor — ingen erinran från min sida.

Anslaget bör alltså ökas med (70 000 + 1 000 -f- 22 000) 93 000 kronor och

således upptagas till (655 000 + 93 000) 748 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Statens institut för folkhälsan: Omkostnader för

budgetåret 1958/59 under elfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 748 000 kronor.

Med bifall till vad departementschefen sålunda,

med instämmande av statsrådets övriga ledamöter,

hemställt förordnar Hans Maj :t Konungen att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse

bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Ingvar Andersson

s. 101 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 83 år 1958 101

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sid.

I. Inledning.................................................... 2

II. Institutets nuvarande uppgifter och organisation.................... 3

III. Folkhälsoinstitutsutredningens förslag............................. 5

1. Allmänna synpunkter........................................ 5

Den allmänna ramen för institutets verksamhetsområde........... 5

Forskningsarbetet.......................................... 6

Decentraliseringsfrågor m. m ................................. 6

2. Organisation............................................... 9

Institutets ledning och administration in. m..................... 9

Styrelsen................................................... 9

Föreståndaren................................................ 10

Avdelningsföreståndarna m.fl. högre befattningshavare............ 10

Vissa lönefrågor m.m.......................................... 12

Kansliet och övrig gemensam personal.......................... 13

Undervisnings- och upplysningsverksamheten.................... 14

Fackavdelningarnas organisation .............................. 16

Allmänhygieniska avdelningen................................. 16

Yrkeshygieniska avdelningen.................................. 19

Födoämneshygieniska avdelningen............................. 23

Vitaminavdelningen.......................................... 24

3. Lokalfrågan m. m.......................................... 29

4. Kostnadsberäkningar ....................................... 30

IV. Yttranden över folkhälsoinstitutsutredningens betänkande............ 32

1. Allmänna synpunkter....................................... 32

Den allmänna ramen för institutets verksamhetsområde........... 32

Forskningsarbetet.......................................... 33

Decentraliseringsfrågor m. m.................................. 34

2. Organisation.............................................. 39

Institutets ledning och administration m. m..................... 39

Styrelsen.................................................... 39

Föreståndaren............................................... 40

Avdelningsföreståndarna m. m.................................. 42

Vissa lönefrågor m.m......................................... 44

Kansliet och övrig gemensam personal.......................... 47

Undervisnings- och upplysningsverksamheten................... 47

Fackavdelningarnas organisation................................ 48

Allmänhygieniska avdelningen................................. 48

Yrkeshygieniska avdelningen .................................. 52

Födoämneshygieniska avdelningen ............................ 57

Vitaminavdelningen ......................................... 59

3. Lokalfrågan m. m............................................ 61

s. 102 Kontrollera mot PDF

102 Kungl. Maj:is proposition nr 83 år 1958

V. Vissa ytterligare undersökningar ................................... 61

1. Deccntraliseringsfrågor.......................................... 62

Livsmedelsprov............................................ 63

Yrkeshygieniska undersökningar............................... 64

Undersökningar vid allmänhygieniska avdelningen utöver vattenundersökningar

............................................... 65

2. Institutets ledning och administration m. m...................... 65

Statens organisationsnämnds förslag m. m....................... 65

3. Fackavdelningarnas organisation.............................. 69

Allmänhygieniska avdelningen................................ 69

Yrkeshygieniska avdelningen................................. 75

Födoämneshygieniska avdelningen............................. 78

Vitaminavdelningen......................................... 79

4. Lokalfrågan m. m........................................... 80

5. Kostnadsberäkningar för löpande utgifter m. m................... 81

VI. Departementschefen........................................... 82

VII. Anslagsberäkningar för budgetåret 1958/59 ........................ 96

l:o) Statens institut för folkhälsan: Avlöningar................... 96

2:o) Statens institut för folkhälsan: Omkostnader................. 99

IDUNS TRYCKERI. ESSELTE. STHLM 58

803028

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.