Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om ändrad lydelse av övergångsbestämmelserna till lagen den 21 maj 195J+ (nr 296) angående ändring i lagen den 6 juni 1930 (nr 259) om församlingsstyrelse, m. m

1958-02-28 · 28 sidor, varav 28 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 28 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1958 A:85, Med förslag till lag om ändrad lydelse av övergångsbestämmelserna till lagen den 21 maj 195J+ (nr 296) angående ändring i lagen den 6 juni 1930 (nr 259) om församlingsstyrelse, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 85 år 1958

1

Nr 85

Kungl. Majits proposition till riksdagen med förslag till lag om

ändrad lydelse av övergångsbestämmelserna till lagen

den 21 maj 195J+ (nr 296) angående ändring i

lagen den 6 juni 1930 (nr 259) om församlingsstyrelse,

m. m.; given Stockholms slott den 28 februari

1958.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att antaga härvid fogade förslag till

1) lag om ändrad lydelse av övergångsbestämmelserna till lagen den 21

maj 1954 (nr 296) angående ändring i lagen den 6 juni 1930 (nr 259) om

församlingsstyrelse; samt

2) lag angående ändring i lagen den 6 juni 1930 (nr 260) om församlingsstyrelse

i Stockholm.

GUSTAF ADOLF

Ragnar Edenman

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås ändring i den allmänna församlingsstyrelselagstiftningen

av innebörd, att kommunalbesvärsmål rörande skolväsendet i de

kvarvarande kyrkliga skoldistrikten helt överflyttas från domkapitlen till

länsstyrelserna från och med den 1 juli 1958, då den nya skolstyrelselagen

träder i kraft och domkapitlens befattning med skolväsendet i övrigt skall

upphöra.

Vidare föreslås att bestämmelser rörande skolväsendet skall utmönstras

ur lagen om församlingsstyrelse i Stockholm.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1058. 1 samt. Nr 85

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1958

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av övergångsbestämmelserna till lagen den 21 maj 1954

(nr 296) angående ändring i lagen den 6 juni 1930 (nr 259) om

församlingsstyrelse

Härigenom förordnas, att andra stycket i övergångsbestämmelserna till

lagen den 21 maj 1954 angående ändring i lagen den 6 juni 1930 (nr 259)

om församlingsstyrelse skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Gällande lydelse)

Där skoldistrikt ej sammanfaller

med lands- eller stadskommun, skola

dock bestämmelserna i lagen om församlingsstyrelse

i dess före den 1 januari

1955 gällande lydelse ävensom

bestämmelserna i de enligt nästföregående

stycke upphävda lagarna

alltjämt tillämpas med avseende å

folk- och fortsättningsskoleväsendet

i distriktet och vederbörande församling

tillhörigt församlingsbibliotek.

(Föreslagen lydelse)

Där skoldistrikt ej sammanfaller

med landskommun, köping eller

stad, skola bestämmelserna i lagen

om församlingsstyrelse i dess före

den 1 januari 1955 gällande lydelse

ävensom bestämmelserna i de enligt

nästföregående stycke upphävda lagarna

alltjämt tillämpas med avseende

å folk- och fortsättningsskoleväsendet

i distriktet och vederbörande

församling tillhörigt församlingsbibliotek;

dock skola besvär, som enligt

68 § och 71 § andra stycket lagen

om församlingsstyrelse i dess

nyss angivna lydelse skola ingivas

till domkapitlet, i stället ingivas till

länsstyrelsen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli

1958.

I fråga om besvär över beslut, som

fattats före denna lags ikraftträdande,

skall äldre lag gälla.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 85 år 1958

3

Förslag

till

Lag

angående ändring i lagen den 6 juni 1930 (nr 260) om församlingsstyrelse

i Stockholm

Härigenom förordnas, att 1 §, 2 § 1 mom., 3 § 1 mom., 14 och 18 §§,

21 § 1 mom., 23, 26, 44 och 45 §§, 47—49 §§, 50 § 2 mom., 51—56 §§,

58—60 §§, 62 § 1 mom., 63 § 1 mom., 64—66 §§ samt 71 och 75 §§ lagen

den 6 juni 1930 om församlingsstyrelse i Stockholm ävensom rubriken till

5 kap. samma lag1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

1

Varje territoriell församling i huvudstaden

äger att själv, efter vad

i denna lag närmare bestämmes, vårda

sina gemensamma kyrkliga angelägenheter

och vissa ärenden rörande

folkskoleväsendet, såvitt icke

handhavandet därav enligt gällande

författningar tillkommer annan.

För vården---kyrklig samfällighet.

Vadi--------varit övlig.

2 §.

1 mom. Med territoriell försam- 1 mom. Med territoriell församlings

gemensamma kyrkliga angelä- lings gemensamma kyrkliga angelägenheter

samt ärenden rörande folk- genheter avses i denna lag frågor om

skoleväsendet avses i denna lag frågor

om

dels

a) åtgärder till---kyrkomusikens höjande;

b) tillsättande och avskedande av kyrkobetjänte;

c) kyrkomedels användande;

1 Senaste lydelse, se beträffande 1 §, 21 § 1 mom., 65 §, 66 § och 71 § 1942: 516, beträffande 2 § 1

mom., 3 § 1 mom. och 45 § 1950: 284, beträffande 14 §, 49 § och 63 § 1 mom. 1946: 496, beträffande

23 § 1950:293, beträffande 26 och 55 §§ 1937:255, beträffande 48 § 1945:455, beträffande

58 § 1954: 297, beträffande 62 § 1 mom. 1946: 733 samt beträffande 64 § 1955: 12.

Varje territoriell församling i huvudstaden

äger att själv, efter vad i

denna lag närmare bestämmes, vårda

sina gemensamma kyrkliga angelägenheter,

såvitt icke handhavandet

därav enligt gällande författningar

tillkommer annan.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1958

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

d) upplåtande av---avsedd egendom;

e) byggande och---och dylikt;

f) avgifter till kyrka jämte dithörande anstalter;

g) åtgärder till---under gudstjänsten;

h) fördelning av bänkrum i kyr- h) fördelning av bänkrum i kyrkan;

samt kan;

i) avgifter för---kyrkans egendom;

dels

j) folkskoleundervisningen samt

dithörande anstalter i den mån

handhavandet av dessa frågor enligt

gällande författningar tillkommer

huvudstadens församlingar;

dels ock

k) upprättande och underhåll avförsamlingen

tillhörigt folkbibliotek

(församlingsbibliotek); samt

l) lokal för och avgifter till sådant

bibliotek.

Om vården------särskilt stadgat.

3 §.

1 mom. Församlings beslutanderätt---av kyrkofullmäktige.

Förvaltning och verkställighet till- Förvaltning och verkställighet tillkomma

kyrkoråd, skolråd eller bib- komma kyrkoråd eller biblioteksstylioteksstyrelse

eller de andra styrel- relse eller de andra styrelser, nämnser,

nämnder eller personer, som äro der eller personer, som äro utsedda

utsedda för särskilda förvaltnings- för särskilda förvaltnings- eller verkeller

verkställighetsbestyr. ställighetsbestyr.

j) upprättande och underhåll av

församlingen tillhörigt folkbibliotek

(församlingsbibliotek); samt

k) lokal för och avgifter till sådant

bibliotek.

14 §.

Ordinarie sammanträden---och revisorssuppleanter.

I övrigt sammanträda kyrkofullmäktige,

när överståthållarämbetet

eller konsistorium därom förordnar

eller visitationsförrättare, kyrkoherden

eller den hans ämbete förvaltar,

kyrkorådet, skolrådet, biblioteksstyrelse

eller de flesta av fullmäktige

sådant äska eller ordföranden finner

det nödigt.

I övrigt sammanträda kyrkofullmäktige,

när överståthållarämbetet

eller domkapitlet därom förordnar

eller visitationsförrättare, kyrkoherden

eller den hans ämbete förvaltar,

kyrkorådet, biblioteksstyrelse eller

de flesta av fullmäktige sådant äska

eller ordföranden finner det nödigt.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1958

(Gällande lydelse)

18

De ärenden, som företagas till avgörande

av kyrkofullmäktige, skola

förut vara vederbörligen beredda av

kyrkorådet eller skolrådet eller annan

styrelse, nämnd eller beredning,

dit ärendet efter sin beskaffenhet

hör, eller av en eller flera särskilt

för sådan beredning utsedda personer.

Innan ärende, som beretts annorledes

än av kyrkorådet eller skolrådet,

företages till avgörande av

kyrkofullmäktige, skall tillfälle lämnas

kyrkorådet eller skolrådet att

avgiva yttrande däröver.

(Föreslagen lydelse)

§.

De ärenden, som företagas till avgörande

av kyrkofullmäktige, skola

förut vara vederbörligen beredda av

kyrkorådet eller annan styrelse,

nämnd eller beredning, dit ärendet

efter sin beskaffenhet hör, eller av

en eller flera särskilt för sådan beredning

utsedda personer. Innan

ärende, som beretts annorledes än av

kyrkorådet, företages till avgörande

av kyrkofullmäktige, skall tillfälle

lämnas kyrkorådet att avgiva yttrande

däröver.

Val må---församlingens rättighet.

21 §.

1 mom. Sedan överläggningen---eller nej.

Ordföranden tillkännagiver---med klubbslag.

Begäres omröstning---vid val.

Val av kyrkoråd, skolråd och biblioteksstyrelse

samt församlingsdelegerade

och deras suppleanter ävensom

av revisorer och revisorssuppleanter,

som avses i 65 §, så ock av två

eller flera personer för särskild beredning

av ärenden, som skola företagas

till avgörande av kyrkofullmäktige,

skall vara proportionellt,

därest det begäres av minst så

många väljande, som motsvara det

tal, vilket erhålles, om samtliga väljandes

antal delas med siffran för

det antal personer valet avser, ökad

med 1. Om förfarandet vid sådant

proportionellt val är särskilt stadgat.

2.3

Vad om stadsfullmäktiges rätt att

besluta om ersättning åt innehavare

av kommunalt uppdrag är stadgat

Val av kyrkoråd och biblioteksstyrelse

samt församlingsdelegerade

och deras suppleanter ävensom av

revisorer och revisorssuppleanter,

som avses i 65 §, så ock av två eller

flera personer för särskild beredning

av ärenden, som skola företagas till

avgörande av kyrkofullmäktige, skall

vara proportionellt, därest det begäres

av minst så många väljande, som

motsvara det tal, vilket erhålles,

om samtliga väljandes antal delas

med siffran för det antal personer

valet avser, ökad med 1. Om förfarandet

vid sådant proportionellt val

är siirskilt stadgat.

§.

Vad om stadsfullmäktiges rätt att

besluta om ersättning åt innehavare

av kommunalt uppdrag är stadgat

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 85 år 1958

(Gällande lydelse)

skall i tillämpliga delar gälla jämväl

i fråga om kyrkofullmäktiges befogenhet

att besluta om arvode och

ersättning för utgifter åt kyrkofullmäktiges

ordförande, om resekostnadsersättning

åt kyrkofullmäktig,

om dagtraktamente och resekostnadsersättning

åt utsedd ledamot av

kyrkoråd eller skolråd eller annan

för handhavande av församlingens

angelägenheter tillsatt styrelse,

nämnd eller beredning eller åt revisor

samt om arvode åt revisor eller åt

sådan ledamot av rådet, styrelsen,

nämnden eller beredningen, som utsetts

till ordförande eller som eljest

i viss befattning inom rådet, styrelsen,

nämnden eller beredningen eller

efter särskilt uppdrag utför arbete

av mera betydande omfattning.

(Föreslagen lydelse)

skall i tillämpliga delar gälla jämväl

i fråga om kyrkofullmäktiges befogenhet

att besluta om arvode och

ersättning för utgifter åt kyrkofullmäktiges

ordförande, om resekostnadsersättning

åt kyrkofullmäktig,

om dagtraktamente och resekostnadsersättning

åt utsedd ledamot av

kyrkoråd eller annan för handhavande

av församlingens angelägenheter

tillsatt styrelse, nämnd eller

beredning eller åt revisor samt om

arvode åt revisor eller åt sådan ledamot

av styrelsen, nämnden eller beredningen,

som utsetts till ordförande,

eller åt sådan ledamot, som eljest

i viss befattning inom kyrkorådet,

styrelsen, nämnden eller beredningen

eller efter särskilt uppdrag utför arbete

av mera betydande omfattning.

26

Ordföranden skall tillse, att utdrag

av kyrkofullmäktiges justerade protokoll

tillställes kyrkorådet, skolrådet

eller biblioteksstyrelse eller de

andra styrelser, nämnder eller personer,

åt vilka verkställighet av fullmäktiges

beslut uppdragits.

Den som

Ordföranden skall tillse, att utdrag

av kyrkofullmäktiges justerade protokoll

tillställes kyrkorådet eller biblioteksstyrelse

eller de andra styrelser,

nämnder eller personer, åt vilka

verkställighet av fullmäktiges beslut

uppdragits.

riktighet bestyrkt.

5 kap.

Om kyrkoråd och skolråd

ii

I varje församling skall finnas ett

kyrkoråd och ett skolråd.

Där församling finner det erforderligt,

må för förvaltningen och

vården av församlingsbibliotek utses

särskild biblioteksstyrelse. Beträffande

sådan styrelse skall, i den mån

ej annat är föreskrivet, i tillämpliga

delar gälla vad i denna lag är stadgat

angående skolråd.

Om kyrkoråd m. m.

I varje församling skall finnas ett

kyrkoråd.

I församling, där församlingsbibliotek

finnes, skall för förvaltningen

och vården av biblioteket utses

särskild biblioteksstyrelse. Beträffande

sådan styrelse skall, i den mån

ej annat är föreskrivet, i tillämpliga

delar gälla vad i denna lag är stadgat

angående kyrkoråd.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 85 år 1958

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

45 §.

Kyrkorådet tillkommer---kyrkans angelägenheter.

Kyrkorådet har---och verksamhet.

Skolrådet tillhör att:

a) utöva den vård av och befattning

med folkskolan, som enligt gällande

författningar tillkommer skolrådet;
b)

handhava förvaltningen och

vården av församlingsbibliotek; samt

c) även i övrigt förvalta egendom

och medel, som stå under skolrådets

vård.

Såväl kyrkorådet som skol- Kyrkorådet åligger, i vad på dess

rådet åligger, i vad på vartderas särskilda befattning ankommer, därsärskilda

befattning ankommer, där- jämte att:

jämte att:

a) ombesörja verkställigheten---eller personer;

b) hava överinseendet---personers förvaltning;

c) till kyrkofullmäktige---omständigheterna påkallas;

d) verkställa beredning---kyrkostämma; samt

e) avgiva infordrade---församlingens angelägenheter.

Finnes biblioteksstyrelse, tillkommer

det den att handhava förvaltningen

och vården av församlingsbibliotek.

47

Ledamöter i kyrkorådet och skolrådet

väljas av kyrkofullmäktige till

det antal, som fullmäktige finna

lämpligt med hänsyn till församlingens

vidd och folkmängd. Antalet

ledamöter må dock, ordföranden inberäknad,

icke vara under fem eller

över elva. Jämte ledamöterna må

utses suppleanter till det antal, som

finnes lämpligt. Sker ej valet proportionellt,

skall tillika bestämmas den

ordning, i vilken suppleanterna skola

inkallas till tjänstgöring.

Ledamöter i kyrkorådet väljas av

kyrkofullmäktige till det antal, som

fullmäktige finna lämpligt med hänsyn

till församlingens vidd och folkmängd.

Antalet ledamöter må dock,

ordföranden inberäknad, icke vara

under fem eller över elva. Jämte ledamöterna

må utses suppleanter till

det antal, som finnes lämpligt. Sker

ej valet proportionellt, skall tillika

bestämmas den ordning, i vilken

suppleanterna skola inkallas till

tjänstgöring.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1958

(Gällande lydelse)

48

Till ledamot i kyrkorådet eller

skolrådet må väljas endast den som

är röstberättigad vid val av kyrkofullmäktige

samt boende inom församlingen

och uppnått tjugu tre års

ålder ävensom kan anses vilja, då

fråga är om ledamot i kyrkorådet,

främja församlingslivet samt, då fråga

är om ledamot av skolrådet, befordra

skolväsendet. I avseende å

obehörighet att vara ledamot i

kyrkorådet eller skolrådet samt rätt

till avsägelse från sådant uppdrag

skall i övrigt vad i 8 § är stadgat om

kyrkofullmäktig äga motsvarande

tillämpning.

Vad om ledamot i kyrkorådet eller

skolrådet är stadgat gäller ock om

suppleant.

49

Ledamöter och suppleanter i kyrkorådet

och skolrådet väljas för fyra

år, räknade från och med den 1 januari

året näst efter det, då valet

skedde. Valet skall förrättas före utgången

av oktober månad året näst

efter det, då allmänna val av kyrkofullmäktige

ägde rum.

Avgår ledamot

(Föreslagen lydelse)

§.

Till ledamot i kyrkorådet må väljas

endast den som är röstberättigad

vid val av kyrkofullmäktige samt

boende inom församlingen och uppnått

tjugutre års ålder ävensom kan

anses vilja främja församlingslivet. I

avseende å obehörighet att vara ledamot

i kyrkorådet samt rätt till avsägelse

från sådant uppdrag skall i

övrigt vad i 8 § är stadgat om kyrkofullmäktig

äga motsvarande tillämpning.

Vad om ledamot i kyrkorådet är

stadgat gäller ock om suppleant.

Ledamöter och suppleanter i

kyrkorådet väljas för fyra år, räknade

från och med den 1 januari året

näst efter det, då valet skedde. Valet

skall förrättas före utgången av

oktober månad året näst efter det,

då allmänna val av kyrkofullmäktige

ägde rum.

under året.

50

2 mom. Skolrådet väljer inom sig

för varje år en ordförande och en

vice ordförande. Till ordförande må

dock kunna utses kyrkoherden, ändå

att han icke är ledamot av rådet.

Äro både ordföranden och vice

ordföranden i skolrådet hindrade att

inställa sig vid rådets sammanträde,

äger rådet utse en ledamot att för

tillfället föra ordet.

2 mom. Biblioteksstyrelse väljer

inom sig för varje år en ordförande

och en vice ordförande. Till ordförande

må dock kunna utses kyrkoherden,

ändå att han icke är ledamot

av styrelsen.

Äro både ordföranden och vice

ordföranden i biblioteksstyrelse hindrade

att inställa sig vid styrelsens

sammanträde, äger styrelsen utse en

ledamot att för tillfället föra ordet.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 85 år 1958

(Gällande lydelse)

51

Kyrkorådet och skolrådet sammanträda

på ordförandens kallelse

så ofta han finner det nödigt eller

minst halva antalet ledamöter för

uppgivet ärende gör framställning

därom.

52

Suppleanterna i kyrkorådet och

skolrådet böra i den vid valet bestämda

ordningen kallas till tjänstgöring,

i den mån det erfordras till

följd av hinder för ledamot eller vid

uppkommen ledighet, som ej ännu

kunnat fyllas, efter ledamot, som

icke utsetts vid proportionellt val.

Suppleant vare---rådets sam

(Föreslagen lydelse)

§.

Kyrkorådet sammanträder på ordförandens

kallelse så ofta han finner

det nödigt eller minst halva antalet

ledamöter för uppgivet ärende

gör framställning därom.

Suppleanterna i kyrkorådet böra

i den vid valet bestämda ordningen

kallas till tjänstgöring, i den mån

det erfordras till följd av hinder för

ledamot eller vid uppkommen ledighet,

som ej ännu kunnat fyllas, efter

ledamot, som icke utsetts vid proportionellt

val.

53 §.

Kyrkorådet eller skolrådet må ej Kyrkorådet må ej handlägga ärenhandlägga

ärende, såvida icke flera de, såvida icke flera än hälften av

än hälften av ledamöterna, ordfö- ledamöterna, ordföranden inberäkranden

inberäknad, äro tillstädes. nåd, äro tillstädes.

Ledamot i-----eller upplösas.

Vad sålunda stadgas skall äga

motsvarande tillämpning i fråga om

ledamot eller till tjänstgöring kallad

suppleant i skolrådet; dock skola böterna

tillfalla skolkassan.

54

Med avseende å kyrkorådet och

skolrådet skall vad i 21 § 1 mom.

är stadgat för kyrkofullmäktige äga

motsvarande tillämpning; dock skall

omröstning, där sådan begäres, utom

vid val och tillsättande av tjänstebefattning

alltid ske öppet.

Vid skolrådets sammanträden äger

kyrkorådets ordförande, ändå att

han icke är ledamot av skolrådet,

att yttra sig och framställa förslag

men ej att deltaga i besluten.

Med avseende å kyrkorådet skall

vad i 21 § 1 mom. är stadgat för

kyrkofullmäktige äga motsvarande

tillämpning; dock skall omröstning,

där sådan begäres, utom vid val och

tillsättande av tjänstebefattning alltid

ske öppet.

Vid biblioteksstyrelses sammanträden

äger kyrkorådets ordförande,

ändå att han icke är ledamot av

styrelsen, att yttra sig och framställa

förslag men ej att deltaga i besluten.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kunql. Maj:ts proposition nr 85 år 1958

(Gällande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

55 §.

Vid kyrkorådets sammanträde

skall protokoll under ordförandens

inseende föras av kyrkonotarien eller,

vid förfall för honom, av annan

därtill av ordföranden utsedd person.

På biblioteksstyrelse ankommer att

bestämma, av vem protokollföringen

vid styrelsens sammanträde skall

besörjas.

Justering av---nästa sammanträde.

Sedan protokollet---dagliga tidningar.

Den som med begagnande av sin Den som med begagnande av sin

rätt enligt tryckfrihetsförordningen rätt enligt tryckfrihetsförordningen

tagit avskrift av kyrkorådets eller tagit avskrift av kyrkorådets protoskolrådets

protokoll äger att utan koll äger att utan avgift få avskrifavgift

få avskriftens riktighet be- tens riktighet bestyrkt,

styrkt.

Vid kyrkorådets sammanträde

skall protokoll under ordförandens

inseende föras av kyrkonotarien eller,

vid förfall för honom, av annan

därtill av ordföranden utsedd person.

På skolrådet ankommer att bestämma,

av vem protokollföringen vid

rådets sammanträde skall besörjas.

56 §.

Kyrkorådets skriftväxling---över dem.

För skolrådets ordförande gälla För biblioteksstyrelses ordförande

enahanda föreskrifter. Dock tillkom- gälla enahanda föreskrifter. Dock

mer det rådet att bestämma av vem tillkommer det styrelsen att bestämdess

skriftväxling skall besörjas. ma av vem dess skriftväxling skall

besörjas.

58 §.

Penningar eller värdehandlingar, Penningar eller värdehandlingar,

som för församlingens räkning inne- som för församlingens räkning innehavas

av kyrkorådet eller skolrådet, havas av kyrkorådet, skola så förskola

så förvaras, att de icke sam- varas, att de icke sammanblandas

manblandas med andra penningar med andra penningar eller värdeeller

värdehandlingar. handlingar.

Penningmedel, som---å postgirokonto.

Angående anbringande---motsvarande tillämpning.

59

Envar ledamot av kyrkorådet eller

skolrådet ansvarar gemensamt

med de övriga för de medel rådet

har under sin förvaltning ävensom

för de säkerhetshandlingar, mot vilkas

antaglighet han icke gjort anmärkning

till protokollet.

Envar ledamot av kyrkorådet ansvarar

gemensamt med de övriga för

de medel rådet har under sin förvaltning

ävensom för de säkerhetshandlingar,

mot vilkas antaglighet

han icke gjort anmärkning till protokollet.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 85 år 1958

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

60 §.

Om kyrkorådets och skolrådets Om kyrkorådets befattning med

befattning med uppgörande av för- uppgörande av förslag till utgiftsslag

till utgifts- och inkomststat och inkomststat samt om revision

samt om revision och meddelande och meddelande av ansvarsfrihet

av ansvarsfrihet sägs i 6 kap. sägs i 6 kap.

Beträffande vård---är stadgat.

62 §.

1 mom. För varje församling skall

utgifts- och inkomststat årligen upprättas

för det nästfoljande kalenderåret,

särskilt för kyrkan samt särskilt

för skolan, såvitt angår församlingen

enskilt, och församlingsbibliotek.

Finnes biblioteksstyrelse, skall utgifts-

och inkomststat upprättas särskilt

för församling sbiblioteket.

Å utgiftssidan---oförutsedda behov.

Statens inkomstsida---dess anskaffande.

Församling må---räkenskaper uppgått.

Hinder möter--------i sänder.

1 mom. För varje församling skall

utgifts- och inkomststat årligen upprättas

för det nästf oljande kalenderåret,

särskilt för kyrkan och särskilt

för församlingsbibliotek.

63 §.

1 mom. Förslag till församlings

utgifts- och inkomststater skola uppgöras

för kyrkan av kyrkorådet

samt för skolan och församlingsbibliotek

av skolrådet. Finnes biblio
-

1 mom. Förslag till församlings

utgifts- och inkomststater skola uppgöras

för kyrkan av kyrkorådet och

för församlingsbibliotek av biblioteksstyrelsen.

teksstyrelse, åligger det sådan styrelse

att uppgöra statförslag i vad på

styrelsens befattning ankommer.

Statförslagen skola---och avgörande.

64

Vad kyrkofullmäktige och församlingsdelegerade

beslutat till utdebitering

för skattekrona och skatteöre

för nästkommande år skall allt efter

ändamålets beskaffenhet genom

kyrkorådet, skolrådet eller biblioteksstyrelse

samt, vad angår av församlingsdelegerade

beslutad avgift,

§•

Vad kyrkofullmäktige och församlingsdelegerade

beslutat till utdebitering

för skattekrona och skatteöre

för nästkommande år skall allt efter

ändamålets beskaffenhet genom

kyrkorådet eller biblioteksstyrelse

samt, vad angår av församlingsdelegerade

beslutad avgift, genom dele
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts -proposition nr So år 195S

(Gällande lydelse)

genom delegerades ordförande delgivas

överståthållarämbetet och den

lokala skattemyndigheten. Samtidigt

skall till överståthållarämbetet

lämnas uppgift om det sammanlagda

belopp, som för nämnda år beslutats

till utdebitering på grundval av det

löpande årets taxering till kommunal

inkomstskatt.

(Föreslagen lydelse)

gerades ordförande delgivas överståthållarämbetet

och den lokala

skattemyndigheten. Samtidigt skall

till överståthållarämbetet lämnas

uppgift om det sammanlagda belopp,

som för nämnda år beslutats

till utdebitering på grundval av det

löpande årets taxering till kommunal

inkomstskatt.

Om debitering------är stadgat.

Församling och---motsvarande mån.

Församling och---stycke utanordnas.

Belopp, som vid ingången av ett

år utgör församlings eller den kyrkliga

samfällighetens fordran hos

statsverket enligt tredje och fjärde

styckena, skall överståthållarämbetet

under samma år utanordna till

kyrkorådet, skolrådet, biblioteksstyrelsen

eller församlingsdelegerades

kassaförvaltare med en sjättedel å

åttonde dagen i var och en av månaderna

januari, mars, maj, juli,

september och november. Är ifrågavarande

fordran icke uträknad vid

utbetalningstillfället i januari månad,

skall vid detta tillfälle utbetalas

samma belopp som utbetalades

i november månad nästföregående

år; dock må överståthållarämbetet,

då särskilda skäl föranleda därtill,

förordna att utbetalning skall ske

med annat belopp. Därest det i januari

månad utbetalade beloppet

icke motsvarar en sjättedel av

nämnda fordran, skall härav betingad

jämkning ske av det belopp,

som utbetalas i mars månad.

Överståthållarämbetet skall senast

den 8 mars till kyrkorådet, skolrådet,

biblioteksstyrelsen eller församlingsdelegerades

kassaförvaltare

överlämna för nästföregående år

Belopp, som vid ingången av ett

år utgör församlings eller den kyrkliga

samfällighetens fordran hos

statsverket enligt tredje och fjärde

styckena, skall överståthållarämbetet

under samma år utanordna till

kyrkorådet, biblioteksstyrelsen eller

församlingsdelegerades kassaförvaltare

med en sjättedel å åttonde dagen

i var och en av månaderna januari,

mars, maj, juli, september och

november. Är ifrågavarande fordran

icke uträknad vid utbetalningstillfället

i januari månad, skall vid detta

tillfälle utbetalas samma belopp

som utbetalades i november månad

nästföregående år; dock må överståthållarämbetet,

då särskilda skäl

föranleda därtill, förordna att utbetalning

skall ske med annat belopp.

Därest det i januari månad utbetalade

beloppet icke motsvarar en

sjättedel av nämnda fordran, skall

härav betingad jämkning ske av det

belopp, som utbetalas i mars månad.

Överståthållarämbetet skall senast

den 8 mars till kyrkorådet, biblioteksstyrelsen

eller församlingsdelegerades

kassaförvaltare överlämna för

nästföregående år upprättad redovis
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1958

(Gällande lydelse)

upprättad redovisning över församlingen

eller den kyrkliga samfälligheten

tillkommande och till nämnda

råd, styrelse eller kassaförvaltare utanordnade

medel. Närmare föreskrifter

angående dylik redovisning meddelas

av Konungen.

65

Av kyrkofullmäktige---årets

Den, vilken såsom ledamot av

kyrkoråd eller skolråd eller eljest är

redovisningsskyldig, må icke väljas

till revisor eller revisorssuppleant för

granskning av förvaltning, för vilken

han har att redovisa, ej heller deltaga

i val av revisor eller revisorssuppleant

för granskning av sådan

förvaltning eller i beslut med anledning

av granskningen.

Revisorer äga---skola grans

(Föreslagen lydelse)

ning över församlingen eller den

kyrkliga samfälligheten tillkommande

och till rådet, styrelsen eller kassaförvaltaren

utanordnade medel.

Närmare föreskrifter angående dylik

redovisning meddelas av Konungen.

förvaltning.

Den, vilken såsom ledamot av

kyrkoråd eller eljest är redovisningsskyldig,

må icke väljas till revisor

eller revisorssuppleant för granskning

av förvaltning, för vilken han

har att redovisa, ej heller deltaga i

val av revisor eller revisorssuppleant

för granskning av sådan förvaltning

eller i beslut med anledning av

granskningen.

66 §.

Det åligger kyrkoråd, skolråd, biblioteksstyrelse

ävensom församlingsdelegerades

kassaförvaltare att i enlighet

med givna föreskrifter föra

räkenskaper över sin förvaltning och

avsluta dem för kalenderår. Räkenskaperna

skola årligen senast den 1

mars hållas tillgängliga för revisorerna.

Det åligger kyrkoråd, biblioteksstyrelse

ävensom församlingsdelegerades

kassaförvaltare att i enlighet

med givna föreskrifter föra räkenskaper

över sin förvaltning och avsluta

dem för kalenderår. Räkenskaperna

skola årligen senast den 1

mars hållas tillgängliga för revisorerna.

71 §.

Medlem av------orättvis grund.

Besvären skola, jämte det överklagade

beslutet, före klockan 12 å

fjortonde dagen efter den, då förteckning,

däri beslutet upptagits,

anslogs vid pastorsexpeditionen, dagen

då det skedde likväl oräknad,

ingivas i mål, som avses i 2 § 1 mom.

a), b), c), g) och k), ävensom i mål

rörande val av ledamöter och supp
-

Besvären skola, jämte det överklagade

beslutet, före klockan 12 å

fjortonde dagen efter den, då förteckning,

däri beslutet upptagits,

anslogs vid pastorsexpeditionen, dagen

då det skedde likväl oräknad,

ingivas i mål, som avses i 2 § 1 mom.

a), b), c), g) och j), ävensom i mål

rörande val av ledamöter och supp
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. May.ts proposition nr 85 år 1958

(Gällande lydelse)

leanter i kyrkoråd, skolråd och biblioteksstyrelse

samt mål rörande

granskning av sådant råds eller sådan

styrelses räkenskaper till domkapitlet

och i andra mål till överståthållarämbetet.

Det åligger klaganden

därjämte såväl att vid besvären

foga bevis om dagen, då förteckningen

anslogs, som ock att inom

en vecka efter det tiden för besvärens

inlämnande utgått till kyrkofullmäktiges

ordförande ingiva diariebevis

över att han besvärat sig.

Försummar klaganden---i

Överståthållarämbetet och---

(Föreslagen lydelse )

leanter i kyrkoråd och biblioteksstyrelse

samt mål rörande granskning

av rådets eller styrelsens räkenskaper

till domkapitlet och i andra

mål till överståthållarämbetet. Det

åligger klaganden därjämte såväl att

vid besvären foga bevis om dagen,

då förteckningen anslogs, som ock

att inom en vecka efter det tiden för

besvärens inlämnande utgått till

kyrkofullmäktiges ordförande ingiva

diariebevis över att han besvärat

sig.

:rkställighet.

gemensam behandling.

75

För besvärs anförande mot beslut

av kyrkoråd eller skolråd i sådana

mål och ärenden, vilka rådet på

grund av föreskrifter i särskilda författningar

har att handlägga, gäller

vad i dessa författningar för varje

fall finnes stadgat.

I övrigt skall, där medlem av församling

ej nöjes åt kyrkorådets eller

skolrådets beslut, som icke är av rent

förberedande eller verkställande art,

vad i 71—73 §§ är stadgat äga motsvarande

tillämpning. Där beslutet

rör uteslutande enskild persons förhållande,

skall dock tiden för talans

fullföljande räknas från den dag, då

beslutet genom utdrag av protokollet

delgavs klaganden.

Utan hinder---annorledes fö

§.

För besvärs anförande mot beslut

av kyrkoråd i sådana mål och ärenden,

vilka rådet på grund av föreskrifter

i särskilda författningar har

att handlägga, gäller vad i dessa författningar

för varje fall finnes stadgat.

I övrigt skall, där medlem av församling

ej nöjes åt kyrkorådets beslut,

som icke är av rent förberedande

eller verkställande art, vad i 71

—73 §§ är stadgat äga motsvarande

tillämpning. Där beslutet rör uteslutande

enskild persons förhållande,

skall dock tiden för talans fullföljande

räknas från den dag, då beslutet

genom utdrag av protokollet delgavs

klaganden.

Denna lag träder i kraft den 1

januari 1959.

Erfordras närmare föreskrifter

med avseende å lagens ikraftträdan''- de, meddelas sådana föreskrifter av

Konungen.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 85 år 1958

15

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 28 februari 1958.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Lindholm, Kling,

Skoglund, Edenman, Netzén, Kjellin, Johansson.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler

chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Edenman, fråga om vissa

av skolstyrelsereformen föranledda ändringar i församlingsstyrelselagstiftningen

och anför därvid följande.

Inledning

På grundval av 1951 års skolstyrelseutrednings slutbetänkande (SOU

1955: 31) framlade Kungl. Maj:t i propositionen 1956:182 förslag till ny

skolstyrelselagstiftning samt till en genomgripande reform av skolväsendets

fackliga ledning på det lokala planet och av skolväsendets regionala

ledning. Dessa förslag godtogs i allt väsentligt av 1956 års riksdag vid dess

höstsession (KSU: 1, Rskr 420). Skolstyrelselag har därefter utfärdats den

21 december 1956. Lagen träder i kraft den 1 juli 1958.

Vid ärendets behandling framhöll föredragande departementschefen

(prop. s. 279), att ett genomförande av de förordade reformförslagen påkallade

ändringar i viss annan lagstiftning. Därvid nämndes särskilt ändringar

av fonnell natur i lagen om domkapitel. Under hänvisning till att

en sådan lagstiftningsåtgärd krävde kyrkomötets medverkan anförde departementschefen,

att förslag i denna del torde få anstå till år 1957, då

kyrkomöte torde komma att hållas. Vidare framhöll departementschefen

att samtidigt torde få upptagas vissa frågor rörande det fåtal skoldistrikt,

å vars folk- och fortsättningsskoleväsende bestämmelserna i lagen den 30

juni 1930 om församlingsstyrelse i dess före den 1 januari 1955 gällande

lydelse alltjämt är tillämpliga.

De sålunda antydda spörsmålen behandlades närmare i en inom ecklesiastikdepartementet

upprättad, den 26 oktober 1956 dagtecknad promemoria

angående vissa ytterligare lagstiftningsfrågor i anledning av skolstyrelsereformen.

Vid promemorian fogades förslag till ändring i kyrkolagen

och lagen om domkapitel. Beträffande församlingsstyrelselagstiftningen och

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. May.ts proposition nr 85 år 1958

de kvarvarande kyrkliga skoldistrikten lämnades i promemorian en redogörelse

för frågans läge. Särskilt behandlades spörsmålet om ordningen för

kommunalbesvär i skolärenden från kyrkliga skoldistrikt. Under hänvisning

till sambandet med församlingsstyrelsekommitténs pågående arbete

anfördes i promemorian, att det syntes lämpligast att avvakta kommitténs

förslag och att proposition i ämnet borde få anstå till 1958 års riksdag.

Över promemorian avgavs efter remiss yttranden av kammarkollegiet,

skolöverstyrelsen, samtliga domkapitel, länsstyrelserna i Kronobergs,

Värmlands, Örebro, Västmanlands och Kopparbergs län, församlingsstyrelsekommittén,

Svenska stadsförbundet, Svenska pastoratens riksförbund

och Svenska prästförbundet; dock avsåg yttrandet från prästförbundet endast

frågorna om kyrkolagen och lagen om domkapitel samt yttrandet från

församlingsstyrelsekommittén endast frågan om församlingsstyrelselagstiftningen

och de kvarvarande kyrkliga skoldistrikten. Vid länsstyrelsernas

remissvar fogades i sistnämnda fråga avgivna yttranden från skolråden i

flertalet kyrkliga skoldistrikt och från vissa statens folkskolinspektörer.

Vid remissbehandlingen lämnades promemorian i vad den rörde de kyrkliga

skoldistrikten utan erinran.

I propositionen 1957: 79, vari frågorna om ändring i kyrkolagen och

domkapitelslagen närmare behandlades, anförde departementschefen, att

frågan rörande församlingsstyrelselagstiftningen och de kyrkliga skoldistrikten,

såsom föreslagits i promemorian, torde få behandlas i ett senare sammanhang.

I sitt betänkande »Församlingslag» (SOU 1957: 15) har församlingsstyrelsekommittén1

framlagt förslag till ändrad lydelse av övergångsbestämmelserna

till lagen den 21 maj 1954 (nr 296) av innebörd att kommunalbesvär

rörande skolväsendet i de kvarvarande kyrkliga skoldistrikten överflyttas

till länsstyrelserna från och med den 1 juli 1958.

Över betänkandet har efter remiss yttranden avgivits av ett flertal myndigheter

och organisationer. Frågan om de kyrkliga skoldistrikten har berörts

endast av skolöverstyrelsen, som därvid anslutit sig till kommitténs

förslag.

Enligt direktiven för församlingsstyrelsekommittén har denna även haft

i uppdrag att undersöka i vad mån skäl föreligger att bibehålla huvudstadens

församlingar vid någon av dem jämlikt lagen om församlingsstyrelse i

Stockholm tillkommande befogenheter med avseende å ärenden rörande

folkskoleväsendet därstädes.

Sedan Stockholms stadsfullmäktige i skrivelse den 25 januari 1954 anhållit

om sådan ändring i sistnämnda lag jämte följ dförfattningar att bestäm
-

1 Förre talmannen A. Olsson, ordförande, kanslirådet N.-E. Brolin, hovrättsrådet S. Ekblom,

pol. mag. E. Forslund, kontraktsprosten C. Hoppe, sekreteraren i svenska landskommunernas förbund

F. Kaijser och hovrättsrådet J. Victor.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1958

melserna om församlingarnas skolråd upphävdes, överlämnades denna

framställning till kommittén för att tagas i övervägande vid fullgörandet av

dess uppdrag.

Spörsmålet om Stockholmsförsamlingarnas befattning med skolväsendet

har kommittén behandlat i sitt den 11 november 1957 avgivna betänkande

»Församlingslag för Stockholm» (SOU 1957:45). Detta betänkande är för

närvarande föremål för remissbehandling. Förslag till ny församlingsstyrelselagstiftning

kommer med hänsyn härtill icke att kunna föreläggas årets

riksdag. Angivna fråga har emellertid sådant samband med skolstyrelselagen

och dess ikraftträdande den 1 juli 1958 att den dessförinnan bör bli

föremål för statsmakternas beslut.

Jag anhåller nu att få närmare redogöra för de berörda spörsmålen.

Skolstyrelsereformen och de kvarvarande kyrkliga

skoldistrikten

Sambandet mellan kyrka och skola har länge avspeglats på kommunallagstiftningens

område. Enligt lagen den 6 juni 1930 om församlingsstyrelse

(LFS) i dess före den 1 januari 1955 gällande lydelse ägde varje

territoriell församling själv vårda folk- och fortsättningsskoleväsendet i församlingen,

såvitt icke handhavandet därav enligt gällande författningar

tillkom annan. Besvär över kyrkostämmas och kyrkofullmäktiges beslut

i ärenden rörande folk- och fortsättningsskoleväsendet skulle i vissa angivna

fall föras hos domkapitlet och i andra fall hos länsstyrelsen (68 §).

Till domkapitlet skulle besvären gå bland annat i mål om undervisningen

och dithörande anstalter samt i mål om tillsättande och avskedande av

lärare. I fråga om besvär över skolråds beslut hänvisades i 71 § först till

vad som i särskilda författningar fanns stadgat, d. v. s. till bestämmelser

om självförvaltningsbesvär. Därefter angavs, att i övrigt skulle LFS’ bestämmelser

om besvär över kyrkostämmas och kyrkofullmäktiges beslut

äga motsvarande tillämpning. Även i detta fall fördelades alltså kommunalbesvärsmålen

alltefter sin natur mellan domkapitlet och länsstyrelsen.

Lagen den 6 juni 1930 om skolstyrelse i vissa kommuner konstruerades

som ett undantag från regeln, att folk- och fortsättningsskoleväsendet

skulle vara en församlingsangelägenhet. Besvärsbestämmelserna i 19 § 1930

års skolstyrelselag anknyter emellertid till församlingsstyrelselagstiftningen.

Där föreskrives nämligen, att angående fullföljd av talan mot folkskolestyrelses

beslut giiller vad i lag eller författning finns stadgat beträffande talan

mot beslut av skolråd. Det kan anmärkas, att lagen den 6 juni 1952 om

särskild skolstyrelse i vissa fall i sin tur anknyter till besvärsbestämmelserna

1 1930 års skolstyrelselag.

Som framgår av skolstyrelseutredningens betänkande (s. 25) började

2 — Tiihang till riksdagens protokoll 195S. 1 saml. Nr Sfi

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1958

redan ganska snart efter år 1930 en successiv övergång från kyrkligt till

borgerligt huvudmannaskap för folk- och fortsättningsskoleväsendet. Utvecklingen

gick därhän att det efter kommunindelningsreformens genomförande

kvarstod endast ett mycket litet antal kyrkliga skoldistrikt. De

bestämmelser i LFS som utgick från att folkundervisningen i princip var

en församlingsangelägenhet kom därför att stå i strid mot de verkliga förhållandena.

Bland annat med hänsyn härtill beslöts vid 1954 års riksdag

vissa ändringar i LFS1. Genom lagen den 21 maj 1954 (nr 296) — vilken

trätt i kraft den 1 januari 1955 — utmönstrades ur LFS alla bestämmelser

rörande folk- och fortsättningsskoleväsendet. Beträffande de skoldistrikt

i vilka folkundervisningen vid lagändringens ikraftträdande fortfarande

utgjorde en församlingsangelägenhet, meddelades emellertid en övergångsbestämmelse,

enligt vilken LFS i dess före den 1 januari 1955 gällande lydelse

alltjämt skall tillämpas med avseende å folk- och fortsättningsskoleväsendet

i de distrikten. Vidare meddelades en särskild övergångsbestämmelse

angående de hänvisningar som i 1930 års skolstyrelselag och andra

skolförfattningar förekommer till vad som finnes stadgat om skolråd.

De kyrkliga skoldistrikten är för närvarande följande.

1) Markaryds församlings skoldistrikt, omfattande Markaryds landskommun

och Markaryds köping, i Kronobergs län;

2) Hallsbergs församlings skoldistrikt, omfattande Hallsbergs landskommun

och Hallsbergs köping, i Örebro län;

3) Mora församlings skoldistrikt, omfattande Mora landskommun och

Morastrands köping, i Kopparbergs län;

4) Sunne m. fl. församlingars skoldistrikt, omfattande Sunne landskommun

och Sunne köping, i Värmlands län;

5) Kung Karls m. fl. församlingars skoldistrikt, omfattande Kung Karls

landskommun och Kungsörs köping, i Västmanlands län; samt

6) och 7) Lindes församlings skoldistrikt och Guldsmedshyttans församlings

skoldistrikt, båda ingående i Lindes landskommun, i Örebro län.

Den nya skolstyrelselagen bygger på principen att det obligatoriska

skolväsendet skall vara en de borgerliga kommunernas angelägenhet. Lagen

träder som nämnts i kraft den 1 juli 1958. Beträffande kommun som ingår

i eller omfattar kyrkligt skoldistrikt skall det emellertid ankomma på Kungl.

Maj:t att bestämma om lagens ikraftträdande (22 §). De kyrkliga skoldistrikten

kan alltså komma att bestå under en övergångstid (jfr prop.

1956: 182 s. 291).

Skolstyrelseutredningen föreslog i sitt betänkande (s. 271), att domkapitlets

funktion som kommunal besvärsinstans i skolärenden skall övertagas

av länsstyrelsen, samt tilläde, att det icke synes föreligga hinder mot att

1 Prop. 1954:207; KU 13; Rskr 227.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1958

länsstyrelsen övertar ifrågavarande uppgift även i de få och under relativt

kort tid kvarstående fall, där folkskoleväsendet ännu är en församlingarnas

angelägenhet. Församlingsstyrelsekommittén tillstyrkte i sitt remissyttrande

att domkapitlets funktion som besvärsinstans upphör även beträffande

de församlingar, som tills vidare kommer att behålla skolväsendet.

I propositionen 1956: 182 förordades skolstyrelseutredningens förslag

om besvärsordningen, dock utan att därvid frågan om de kyrkliga skoldistrikten

närmare berördes.

I departementspromemorian framhölls, att de kvarvarande kyrkliga

skoldistrikten endast är sju till antalet och att enligt uppgift i flera av dem

redan väckts frågan om en kommunalisering av skolväsendet.

Det anfördes i promemorian vidare.

Denna fråga har aktualiserats icke blott genom skolstyrelsereformen utan

även genom andra förhållanden, såsom att ett kyrkligt skoldistrikt av

formella skäl anses ej kunna erhålla Kungl. Maj:ts medgivande att bedriva

försöksverksamhet med nioårig enhetsskola eller att inrätta kommunalt

gymnasium. Och senast i samband med enhetsskolans genomförande skall

ju en kommunalisering komma till stånd. Även om de kyrkliga skoldistrikten

sålunda är få och kan väntas bli avvecklade efter en relativt kort övergångstid,

är det av flera skäl önskvärt att kommunalbesvärsmålen rörande

skolväsendet i dessa distrikt, såvitt möjligt redan från och med den 1 juli

1958, följer den föreslagna nya ordningen och helt överflyttas på länsstyrelserna.

Emellertid anfördes i promemorian ytterligare, att det kunde antagas att

församlingsstyrelsekommittén, som torde komma att i början av år 1957

avlämna förslag till ny församlingsstyrelselag, skulle föreslå nya regler för

besvär över de kyrkokommunala organens beslut i anslutning till kommunallagens

motsvarande regler och i samband med övergångsbestämmelserna

till den nya lagstiftningen komma in på frågan om äldre lags tillämplighet

beträffande de kyrkliga skoldistrikten. Det syntes enligt promemorian därför

lämpligast att avvakta kommitténs förslag och sedan taga upp spörsmålet

om ordningen för kommunalbesvär i kyrkliga skoldistrikt i samband

med den nya församlingsstyrelselagstiftningen. Proposition i ämnet borde

då kunna framläggas till 1958 års riksdag.

Vid remissbehandlingen av promemorian lämnades denna i vad den rörde

de kyrkliga skoldistrikten såsom förut nämnts utan erinran. Det i promemorian

gjorda uttalandet, att kommunalbesvärsmålen rörande skolväsendet

i dessa distrikt borde redan från och med den 1 juli 1958 helt överflyttas

till länsstyrelserna blev därvid föremål för särskilda instämmanden från

flera av de av en sådan ändring berörda länsstyrelserna och skolråden.

Församlingsstyrelsekommitténs förslag till församlingslag innebär åtskilliga

nyheter, bland annat beträffande besvärsordningen. Enligt förslaget

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1958

skall sålunda besvär över beslut av kyrkofullmäktige eller kyrkostämma i

princip alltid anföras hos länsstyrelsen. Beträffande de kyrkliga skoldistrikten

uttalar kommittén, efter en redogörelse för frågans läge, att de gällande

bestämmelserna i huvudsak torde böra bibehållas under den övergångstid

som distrikten kan komma att bestå. LFS i dess före den 1 januari 1955

gällande lydelse bör därför enligt kommittén alltjämt äga tillämpning beträffande

nämnda skoldistrikt. Endast såvitt gäller domkapitlets funktion

som kommunal besvärsinstans i skolärenden finner kommittén en ändring

i den gällande ordningen vara motiverad. Kommittén erinrar om att enligt

skolstyrelselagen besvär över skolstyrelses beslut skall anföras hos länsstyrelsen

samt förklarar sig dela skolstyrelseutredningens uppfattning att något

hinder icke föreligger mot att länsstyrelsen blir besvärsinstans även i de

fall där folkskoleväsendet är en församlingens angelägenhet. Beträffande

besvärsreglerna i övrigt anser kommittén att bestämmelserna i LFS alltjämt

bör gälla för de kyrkliga skoldistrikten.

Ett överförande av besvärsprövningen i skolärenden från domkapitlen

till länsstyrelserna bör enligt kommittén ske redan från och med den 1 juli

1958, då skolstyrelselagen skall träda i kraft och då även domkapitlens

befattning med skolväsendet avses skola upphöra. Med anledning härav

föreslår kommittén ändrad lydelse av övergångsbestämmelserna till lagen

den 21 maj 1954 (nr 296) av innebörd att kommunalbesvär rörande skolväsendet

i de kvarvarande kyrkliga skoldistrikten överflyttas till länsstyrelserna

från och med den 1 juli 1958.

Såsom förut nämnts har kommitténs förslag vid remissbehandling av

ifrågavarande betänkande tillstyrkts av skolöverstyrelsen och i övrigt lämnats

utan erinran.

Skolstyrelsereformen och skolråden i Stockholm

Genom 1903 års lag angående folkskoleväsendet i Stockholm överflyttades

beslutanderätten över folkskolebudgeten från kyrkostämmorna och

kyrkofullmäktige i huvudstadens territoriella församlingar till stadsfullmäktige.

Skyldigheten att anskaffa och underhålla folkskolelokaler, vilken

tidigare ålegat varje församling särskilt, blev en gemensam angelägenhet

för Stockholms stad såsom borgerlig kommun. Enligt lagen skulle skötseln

av folkskoleväsendet handhavas av överstyrelsen för Stockholms stads folkskolor

jämte de territoriella församlingarnas skolråd. Överstyrelsens ledamöter

skulle utses så, att varje skolråd liksom Stockholms stads konsistorium

skulle välja en ledamot samt stadsfullmäktige lika många ledamöter

som hela antalet av skolråden utsedda.

Den ordning för folkskoleväsendet i Stockholm, som grundlädes genom

1903 års lagstiftning, har sedermera undergått vissa förändringar, varigenom

bland annat skolråden och därmed indirekt de beslutande organen i de

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1958

olika församlingarna skilts från det inflytande å överstyrelsens — sedermera

folkskoledirektionens — sammansättning, som de ursprungligen hade.

Om alltså beträffande Stockholm — liksom beträffande landet i övrigt

— utvecklingen i riktning mot folkskoleväsendets överförande till den borgerliga

kommunen i stort sett fullbordats, har Stockholmsförsamlingarnas

befattning med skolväsendet likväl icke helt upphört. Alltjämt avspeglas

i lagen den 6 juni 1930 om församlingsstyrelse i Stockholm (LFSthlm) det

ursprungliga sambandet mellan kyrka och skola. Enligt lagens 1 § äger församlingarna

att vårda »vissa ärenden rörande folkskoleväsendet», och enligt

44 § skall ett skolråd finnas i varje församling.

Skolrådets uppgifter anges i 45 § vara att utöva den vård av och befattning

med folkskolan, som enligt gällande författningar tillkommer skolrådet,

att handha förvaltningen och vården av församlingsbibliotek samt att även

i övrigt förvalta egendom och medel, som står under skolrådets vård. Enligt

samma paragraf tjänstgör vidare skolrådet i likhet med kyrkorådet som

verkställighets- och beredningsorgan i förhållande till kyrkofullmäktige och

församlingsdelegerade.

Förvaltningen och vården av församlingsbibliotek tillkommer som nyss

angivits enligt 45 § skolrådet. Församling har dock i 44 § tillagts möjlighet

att för handhavandet av denna uppgift utse en särskild biblioteksstyrelse.

Beträffande sådan styrelse skall jämlikt sistnämnda paragraf, i den mån ej

annat är föreskrivet, i tillämpliga delar gälla vad som är stadgat angående

skolråd. Enligt 62 § 1 mom. skall utgifts- och inkomststat upprättas särskilt

för kyrkan samt särskilt för skolan, såvitt angår församlingen enskilt,

och församlingsbibliotek. Finnes biblioteksstyrelse skall särskild stat upprättas

för församlingsbiblioteket. I 63 § 1 mom. stadgas, att förslag till

utgifts- och inkomststater skall uppgöras för kyrkan av kyrkorådet samt för

skolan och församlingsbiblioteket av skolrådet, dock att skyldigheten att

uppgöra statförslag för församlingsbibliotek, därest biblioteksstyrelse finnes,

åligger denna.

De författningsbestämmelser, som i övrigt reglerar skolrådens verksamhet,

återfinnes i stadgan den 22 juni 1923 (nr 294) angående folkundervisningen

i Stockholm. Enligt stadgans 9 § har församlings skolråd till uppgift:
att

genom framställning till folkskoledirektionen i frågor, som på direktionens

prövning eller åtgärd bero, söka främja folkskoleväsendets utveckling

och förbättring såväl inom staden i dess helhet som särskilt inom församlingen;
att

till direktionen avgiva yttranden i frågor, som till skolrådet hänskj

utas;

att tillse, att skolgången ej försummas, och för övrigt att med omsorgsfull

uppmärksamhet följa skolans arbete och övervaka dess angelägenheter

samt hos direktionen anmäla sådana förhållanden, i vilka rättelse icke genom

skolrådets egen åtgärd kan vinnas;

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Kungl. May.ts proposition nr 85 år 1958

att vaka över den undervisning i hemmen, som i stadgans 38 § omförmäles;

samt

att fullgöra de särskilda uppgifter, som på grund av denna stadga åligga

skolrådet eller eljest enligt lag eller författning tillkomma skolråd i Stockholm.

De åsyftade särskilda uppgifterna enligt stadgan är i huvudsak följande.

Skolrådet bör befrämja inrättandet och begagnandet av församlingsbibliotek

(§ 11). Liksom folkskoledirektionen kan rådet meddela tjänsteföreskrifter

för lärare (§ 29 p. 7). Barn, som undervisas i hemmet, kan av rådet befrias

från skolgång och kallas till prövning inför rådets ordförande eller av rådet

utsedd person inom eller utom rådet (§ 38). Skolrådet skall vidare höras

av folkskoledirektionen i ärenden angående återläsning, då undervisningen

varit inställd på grund av smittsam sjukdom (§ 43) och angående upplåtelse

av skollokaler för annat än skoländamål (§ 56). Enligt § 59 skall

skolråd, där kyrkostämma så beslutar, mottaga och för angivet ändamål

använda egendom och medel, som genom gåva eller testamente tillfallit

församling för befrämjande av folkskoleväsendet därstädes. (Motsvarande

uppdrag kan av stadsfullmäktige ges åt folkskoledirektionen beträffande

donationer till skoldistriktet.) Angående donationer stadgas i samma paragraf

vidare.

Dispositioner och testamentsanslag, vilka redan blivit ställda under direktionens

eller skolrådets förvaltning, skola därunder förbliva och må ej

rubbas eller från sina ändamål dragas.

I stadgans § 60 föreskrives, att de medel församling beviljar till sådana

utgifter för skoländamål, vilka församlingen enskilt bekostar, skall stå under

skolrådets förvaltning.

Slutligen har skolrådets ordförande enligt § 64 att övervaka kristendomsundervisningen

i folkskolan.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 25 januari 1954 anhöll Stockholms stadsfullmäktige

om sådan ändring i LFSthlm jämte följ dförfattningar att bestämmelserna

om församlingarnas skolråd upphävdes.

I den motion som låg till grund för framställningen föreslogs att skolråden

i fortsättningen skulle väljas av folkskoledirektionen eller stadsfullmäktige.

Som motiv till detta förslag anfördes den nya religionsfrihetslagstiftningen,

genom vilken ett utträde ur statskyrkan möjliggöres men de

medborgare som utnyttjar utträdesrätten — vid ett bibehållande av den

kyrkliga kommunens befattning med vissa skolfrågor — berövas sitt inflytande

över dessa.

Motionen blev föremål för remissbehandling av kyrkofullmäktige i stadens

församlingar samt av folkskoledirektionen. Medan fullmäktige i 17

av 20 församlingar avstyrkte motionen, tillstyrkte folkskoledirektionen densamma.

I remissyttrandena underströks allmänt, att skolråden i Stockholm

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1958 23

inneburit en lokal förankring för skolan som icke utan vidare annars varit

möjlig.

Kammarkontoret tillstyrkte motionen. I sitt yttrande berörde kammarkontoret

bland annat en mot motionen gjord invändning, att till vissa av

skolråd förvaltade donationer knutits stipulationen, att de skulle förvaltas

av en kyrklig samfällighet, samt anvisade därvid möjligheten att i

dessa fall överflytta förvaltningen till kyrkorådet.

Drätselnämnden föreslog stadsfullmäktige att dels hos Kungl. Maj:t

anhålla om åtgärder för att bestämmelserna om församlingarnas skolråd

i LFSthlm jämte följ dförfattningar upphäves, dels vid bifall till förslaget

om en sådan framställning uppdraga åt stadskollegiet att i samråd med

församlingarna utreda frågan om hur skolrådens hittillsvarande uppgifter

skall fördelas mellan den borgerliga och den kyrkliga kommunen och i

samband därmed frågan om den framtida förvaltningen av de donationsmedel,

som nu omhänderhaves av skolråden, dels ock uppdraga åt folkskoledirektionen

att utreda frågan om tillskapandet av en skolnämndsorganisation

med lokal förankring.

Mot drätselnämndens beslut reserverade sig två ledamöter.

Föredragande borgarrådet, som instämde i drätselnämndens yttrande,

framhöll som ett ytterligare skäl för ett principiellt tillstyrkande av motionens

syfte, att den år 1950 i princip beslutade enhetsskolan enligt Kungl.

Maj:ts av riksdagen i denna del bifallna proposition (1955: 133) skall vara

en kommunal skola och att det syntes uppenbart att med ordet »kommunal»

i detta sammanhang åsyftats endast den borgerliga kommunen.

Som förut nämnts beslöts vid 1954 års riksdag vissa ändringar i LFS,

varigenom ur denna lag utmönstrades alla bestämmelser rörande folk- och

fortsättningsskoleväsendet. Motsvarande ändring vidtogs icke i LFSthlm.

Med anledning av stadsfullmäktiges här förut redovisade framställning

uttalade dåvarande departementschefen (Prop. 1954: 207 s. 61), att någon

olägenhet icke syntes vara att befara av att de i denna lag innefattade bestämmelserna

om skolväsendet kvarstode någon tid efter det att skolbestämmelserna

utmönstrats ur allmänna församlingsstyrelselagen och att

framställningen borde överlämnas till församlingsstyrelsekommittén för

att tagas i övervägande vid fullgörande av dess uppdrag.

Genom skolstyrelselagen upphäves bland annat 1903 års lag angående

folkskoleväsendet i Stockholm. I lagen fastslås kommunernas skyldighet att

sörja för den obligatoriska undervisningen. I varje kommun skall finnas en

skolstyrelse, som skall vara styrelse för det obligatoriska skolväsendet och

i princip även för ett flertal högre skolformer i den mån sådana finns i

kommunen. I skolstyrelses uppgifter ingår — förutom att taga initiativ till

ut veckling och samordning av kommunens skolväsende — i princip alla

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 85 år 1958

dithörande förvaltnings- och verkställighetsåtgärder. Vidare har skolstyrelsen

bland annat att verka för samarbete mellan hem och skola.

Enligt 16 § skolstyrelselagen äger skolstyrelsen, om den med hänsyn till

kommunens ytvidd eller antalet skolor så prövar lämpligt, att för viss skola

eller grupp av skolor eller eljest för visst område inom kommunen utse ett

särskilt rådgivande organ, skolråd, med uppgift att biträda styrelsen i frågor

rörande samarbetet mellan hem och skola samt därtill anknytande

spörsmål.

Från förarbetena till stadgandet om skolråd må följande återgivas.

I skolstyrelseutredningens förslag angavs såsom huvudsaklig uppgift för

skolråd, att främja ett förtroendefullt samarbete mellan hem och skola, att

följa frågor som rör underhåll och tillsyn av skolbyggnader samt överhuvud

verka för undervisningslokalernas förbättring, att följa frågor om hälsovårds-

och sundhetsanordningar för eleverna, att främja elevernas fritidssysselsättning

samt att inkomma med yttranden i frågor, som skolstyrelsen

hänskjuter till rådet, ävensom fullgöra de åligganden rörande tillsyn och

omvårdnad om skolan, som styrelsen beslutar uppdraga åt rådet. Med bestämmelserna

om skolråd ville utredningen tillgodose förefintliga önskemål

hos skolstyrelsen att ge de olika skolorna en förankring i de lokala

intressena i den kommundel, där skolan är belägen.

Vad skolstyrelseutredningen föreslagit rörande skolråd tillstyrkte departementschefen

till alla delar, under erinran om att det helt skall bero på

skolstyrelsens eget bedömande om dylika råd skall tillsättas eller ej.

Sammansatta konstitutions- och statsutskottet, vars utlåtande riksdagen

godtog, hade icke något att erinra mot vad departementschefen sålunda

anfört men utgick från att skolråd kommer att inrättas huvudsakligen i

större kommuner.

Församling sstyrelsekommittén — som vid sin behandling av förevarande

spörsmål ej berör skolstyrelselagens stadgande om skolråd — anför, att den

framtida skolans ställning jämte de övriga skäl för ett överförande av skolrådens

uppgifter med avseende å skolväsendet till den borgerliga kommunen,

vilka framförts i yttrandena över den till grund för stadsfullmäktiges

framställning liggande motionen, otvivelaktigt talar för att den av stadsfullmäktige

begärda reformen kommer till stånd. Lämpligast vore — anför

kommittén vidare — att skolrådens verksamhet upphörde redan i samband

med skolstyrelselagens ikraftträdande den 1 juli 1958, vilket emellertid

skulle nödvändiggöra provisoriska ändringar i LFSthlm. Då en ny församlingslag

för Stockholm av kommittén föreslås skola träda i kraft endast

ett halvt år senare, anser kommittén att ändringen kan anstå under denna

tid.

Kommittén framhåller, att reformen får sin särskilda betydelse med hän
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1958 25

syn till önskvärdheten av en klarare gränsdragning mellan den borgerliga

och den kyrkliga kommunens kompetens, samt tillägger.

Här må hänvisas till att kommittén i sitt betänkande med förslag till församlingslag

understrukit vikten av att den i församlingarna bedrivna kyrkliga

ungdomsverksamheten särhålles från undervisningsväsendet. I samband

härmed har kommittén framhållit att av församlings obehörighet på

skolväsendets område följer att församling icke äger att av utdebiterade

medel lämna bidrag vare sig till direkta undervisningsändamål eller till

andra med undervisningsväsendet sammanhängande ändamål, såsom skolbarnsbeklädnad,

elevstipendier, premier, skolresor, utflykter, skollovskolonier

o. dyl. I och med att Stockholmsförsamlingarnas ännu kvarstående

uppgifter beträffande skolväsendet överföres till den borgerliga kommunen,

kan den anslagsgivning, som i dessa församlingar nu förekommer för en del

av de nämnda ändamålen, icke längre äga rum.

Däremot kommer ett upphörande av skolrådens verksamhet självfallet

icke att beröra den kyrkliga ungdomsvården i övrigt, även där denna också

innesluter ungdomen i skolorna. Genom bland annat den kyrkliga föreningsverksamheten,

hemgårdsrörelsen, sommarhem för ungdom och uppmuntran

av frivilligt studiearbete bland ungdom har församlingarna avsevärda möjligheter

att inom församlingsvårdens ram nå också skolungdomen.

Kommittén uttalar vidare, att ett överförande av skolärendena till den

borgerliga kommunen såsom från skilda håll framhållits medför, att den

lokala förankring för skolan, som församlingarnas skolråd innebär, kommer

att försvinna. Kommittén tillägger.

Värdet av denna lokala anknytning har i remissyttrandena över motionen

allmänt erkänts. Med hänsyn härtill torde det få anses angeläget att åtgärder

vidtas så att skolangelägenheternas lokala förankring — genom en särskild

skolnämndsorganisation eller på annat sätt — även i fortsättningen

kan upprätthållas.

Slutligen anför kommittén.

Vad angår den förvaltning av donationsmedel, som nu handhaves av

skolråden, torde hinder icke föreligga för att denna, där så befinnes önskvärt,

överflyttas till vederbörande kyrkoråd eller annat kyrkligt organ,

åtminstone i de fall då av donationsvillkoren kan utläsas att förvaltningen

förbehållits församling. I andra fall tarvar måhända frågan om donationsmedlens

förvaltning formlig permutering av donationsvillkoren. Beslut härom

synes lämpligen böra,---, föregås av en närmare utredning. I av
bidan

på beslut om permutering torde förvaltningen även av de sist åsyftade

donationerna kunna överlämnas till vederbörande kyrkoråd.

Den övriga egendom som nu förvaltas av skolrådet liksom också de anslag

till rådet som icke förbrukats vid tiden för skolrådens upphörande bör

enligt kommitténs mening icke överföras till den borgerliga kommunen utan

kvarbli hos församlingen. Iakttagas bör emellertid att på grund av bestämmelserna

i 62 § LFSthlm uppkommande behållning eller brist i skolkassan

ingår i församlingens stat för kommande år.

3 — Bihang till riksdagens protokoll 1058. 1 samt. Nr 85

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1958

Departementschefen

Det för skolstyrelsereformens genomförande erforderliga lagstiftningsarbetet

har numera till största delen genomförts. Genom 1954 års ändringar

i den allmänna församlingsstyrelselagen har principen om den obligatoriska

skolan såsom en församlingens angelägenhet blivit upphävd, och en motsvarande

allmän regel om den borgerliga kommunen såsom huvudman för

denna har givits i den nya skolstyrelselagen, som även i övrigt innehåller

grundläggande regler angående den lokala ledningen av skolväsendet.

Genom ikraftträdandet av denna lag aktualiseras emellertid de frågor om

ytterligare åtgärder på församlingsstyrelselagstiftningens område som jag

här förut behandlat. Dessa frågor har tidigare förutsatts komma att avgöras

i samband med den förestående allmänna revisionen av församlingsstyrelselagstiftningen

men måste då denna fördröjts nu lösas för sig.

Vad först angår frågan om de få kvarvarande kyrkliga skoldistrikten

biträder jag församlingsstyrelsekommitténs förslag, att även för dessa distrikts

del domkapitlen nu tillkommande funktion som besvärsinstans i

vissa kommunalbesvärsmål på skolans område från och med den 1 juli 1958

överföres till länsstyrelserna. Som framgått av den föregående framställningen

har redan tidigare i skilda sammanhang förutsatts att en sådan

ändring bör ske i samband med skolstyrelselagens ikraftträdande. Församlingsstyrelsekommittén

har, då den framlagt sitt förslag till ny församlingslag,

icke ansett ytterligare ändringar böra ske i den för de kyrkliga skoldistrikten

gällande besvärsordningen. Denna ståndpunkt har vid remissbehandlingen

av ifrågavarande betänkande lämnats utan erinran. Någon

olägenhet torde vid sådant förhållande icke följa därav att den nu förordade

ändringen i besvärsordningen beslutas innan den nya församlingsstyrelselagstiftningen

genomföres.

Med det undantag som för en övergångstid gjorts beträffande de kyrkliga

skoldistrikten har genom skolstyrelselagen fastslagits, att den obligatoriska

undervisningen uteslutande skall vara en den borgerliga kommunens angelägenhet.

Och i samma lag ges bestämmelser om skolråd såsom lokala rådgivande

organ, som skolstyrelsen äger tillsätta om den så prövar lämpligt.

Denna reglering förutsätter uppenbarligen, att Stockholmsförsamlingarna

icke längre skall ha någon befattning med skolväsendet och att församlingarnas

skolråd skall upphöra. Den innebär också en lösning av spörsmålet

hur skolangelägenheternas lokala förankring härefter skall kunna upprätthållas

i huvudstaden.

Lagen om församlingsstyrelse i Stockholm innehåller bestämmelser om

skolrådens organisation och formerna för deras verksamhet. Däremot reglerar

lagen ej i vilka avseenden församlingarna har befattning med ärenden

rörande folkskoleväsendet utan hänvisar härutinnan till bestämmelser

i administrativa författningar. Sådana bestämmelser finns i folkskolestad
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 85 år 1958

gan för Stockholm i torm av föreskrifter angående skolrådens uppgifter. Till

stor del har dessa föreskrifter redan förlorat sin tillämplighet. Skolrådens

befogenheter med avseende å folkskoleväsendets administration är sålunda

i praktiken ringa och inskränker sig väsentligen till yttrande- och initiativrätt.

Tyngdpunkten i skolrådens verksamhet har i stället kommit att ligga

i den anslagsgivning till olika skolsociala och pedagogiska ändamål som

innefattas i rådens förvaltning av skolkassor och donationsmedel.

Vid skolstyrelselagens ikraftträdande kommer bl. a. folkskolestadgan för

Stockholm att ersättas av nya skolförfattningar. Härigenom kommer de

kyrkliga skolrådens funktioner att upphöra utom i vad avser förvaltning av

egendom och medel. Denna förvaltande verksamhet är åter av den art att

den icke utan väsentliga olägenheter kan avbrytas under pågående kommunalt

budgetår.

Med hänsyn till vad sålunda anförts förordar jag, att de kyrkliga skolråden

skall upphöra men att tidpunkten härför bestämmes till den 1

januari 1959. Då det icke är möjligt att dessförinnan ersätta lagen om församlingsstyrelse

i Stockholm med en ny lag, kan provisoriska ändringar i

den nuvarande lagen icke undvikas. Inom ecklesiastikdepartementet har

uppgjorts förslag till sådana ändringar. Dessa innebär i stort sett endast

att bestämmelserna om skolväsendet uteslutits ur lagen. I samband därmed

har i några fall jämkningar av formell natur vidtagits i lagtexten.

Som förebild har därvid tjänat 1954 års ändringar av den allmänna församlingsstyrelselagen

i motsvarande delar.

Borttagandet ur lagen av bestämmelserna om skolråd får konsekvenser

beträffande lagens bestämmelser om församlingsbibliotek. Såsom en provisorisk

lösning härvidlag föreslås dels en lagändring av innebörd att de församlingar,

där församlingsbibliotek finnes, obligatoriskt skall utse särskild

biblioteksstyrelse, dels i anslutning härtill vissa andra ändringar i lagen. Nu

avsedda ändringar omfattar 44 § andra stycket, 50 § 2 mom., 54 § andra

stycket, 55 § första stycket, 56 § andra stycket, 62 § 1 mom. och 63 §

1 mom. Även dessa ändringar har i huvudsak sin motsvarighet bland dem

som år 1954 gjordes i den allmänna församlingsstyrelselagen. Någon praktisk

förändring kommer de ej att medföra. De tre kvarvarande församlingsbiblioteken

i Stockholm sorterar nämligen redan under särskilda styrelser,

valda för åren 1956—1959.

Beträffande de av skolråden förvaltade donationsmedlen torde det få

ankomma på Kungl. Maj:t att med stöd av pernuitationsrätten meddela

beslut i erforderliga hänseenden. Innan så sker måste närmare utredning

verkställas.

I fråga om den övriga egendom som nu förvaltas av skolråden har kommittén

uttalat, att den bör kvarbli hos församlingarna. En sådan ordning

strider mot den som gällt vid tidigare etapper i skolväsendets kommunalisering.

Jag åsyftar här övergångsbestämmelser till 1909 års lag angående

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1958

folkskoleväsendet i vissa städer och 1930 års lag om skolstyrelse i vissa kommuner.

Enligt dessa bestämmelser har den borgerliga kommunen, då den

övertagit ansvaret för folk- och fortsättningsskoleväsendet, också övertagit

dithörande tillgångar och skulder, såvitt Kungl. Maj:t ej annorlunda förordnat.

En liknande huvudregel torde visserligen av flera skäl icke böra uppställas

beträffande den av skolråden förvaltade egendomen. Enligt min

mening kan det emellertid icke på förhand uteslutas, att egendom, som

användes för sådan till skolväsendet knuten verksamhet som övertages av

staden, i något fall bör övergå till denna. Bland annat med hänsyn härtill

har i lagförslaget upptagits en övergångsbestämmelse med bemyndigande

för Kungl. Maj:t att meddela närmare föreskrifter med avseende å lagens

ikraftträdande.

I enlighet med det anförda har inom ecklesiastikdepartementet utarbetats

förslag till

1) lag om ändrad lydelse av övergångsbestämmelserna till lagen den 21

maj 1954 (nr 296) angående ändring i lagen den 6 juni 1930 (nr 259) om

församlingsstyrelse samt

2) lag angående ändring i lagen den 6 juni 1980 (nr 260) om församlingsstyrelse

i Stockholm.

Föredraganden hemställer, att lagförslagen måtte genom proposition föreläggas

riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Sten G. Olsson

Ivar H«ggströms Boktryckeri AB • Stockholm 1958

580391

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1958 A:184 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. j\Iajds i statsverkspropositionen gjorda hemställan rörande anslag till Byggnadsarbeten vid veterinärhögskolan jäm a1 i texten