Sök i Ratio Lex

Angående vissa anslag till universitetssjukhusen m. m

1958-03-14 · 139 sidor, varav 137 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 137 av 139 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1958 A:87, Angående vissa anslag till universitetssjukhusen m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 87 år 1958

1

Nr 87

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa anslag till

universitetssjukhusen m. m.; given Stockholms slott

den 14 mars 1958.

Kungl. Maj :t vill härmed under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

för denna dag föreslå riksdagen att bifalla de förslag, om

vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

Rune B. Johansson

Propositionens huvudsakliga innehåll

Till byggnadsåtgärder för strålskyddsverksamhet m. m. föreslås anvisande

av ett investeringsanslag av 200 000 kronor.

Förslag framlägges om avtal mellan staten och sällskapet Eugeniahemmet

angående avstående av visst markområde samt uppförande av ersättningslokaler

för vissa byggnader, som kommer att gå förlorade genom nervklinikernas

vid Karolinska sjukhuset uppförande. Kostnaderna för erforderliga

byggnadsåtgärder beräknas till 105 000 kronor.

Redogörelse lämnas för ett av särskilt tillkallade sakkunniga avgivet betänkande

rörande förbättringsåtgärder vid Serafimerlasarettet. Vidare

framlägges förslag till avtal mellan staten och Stockholms stad angående

bl. a. fördelningen av kostnaderna för i betänkandet förordade förbättringsåtgärder.

I anslutning härtill föreslås anvisande av ett reservationsanslag

om 600 000 kronor såsom bidrag till om- och nybyggnadsarbeten vid Serafimerlasarettet

m. m.

I propositionen framlägges av läkarutbildningsreformen föranledda förslag

till avtal rörande undervisning i psykiatri och klinisk epideiniologi vid

Södersjukhuset resp. Epidemisjukhuset i Stockholm. I anslutning härtill

äskas såsom bidrag till anordnande av undervisning vid vissa Stockholms

stad tillhöriga sjukhus ett förslagsanslag om 473 000 kronor.

Förslag framlägges om avveckling av garnisonssjukvården i Stockholm.

Sålunda föreslås, alt Garnisonssjukhuset å Kungsholmen skall upplåtas till

1 —Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 sand. Nr 87

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 87 år 1958

Stockholms stad med nyttjanderätt för sjukvårdsändamål under åtta år

räknat från den 1 juli 1958 med möjlighet till viss förlängning, om uppsägning

icke sker. Vidare föreslås, att de särskilda garnisonsavdelningarna vid

Karolinska sjukhuset avvecklas samt att militära patienter från Stockholms

stad och län framdeles skall jämställas med civila sjuka och i första hand

placeras på av staden resp. länet kontrakterade vårdplatser vid Karolinska

sjukhuset. Garnisonssjukvårdens i Stockholm avveckling beräknas medföra

en årlig besparing för statsverket med 225 000 kronor.

Godkännande begäres av överenskommelser med Stockholms stad och

Stockholms läns landsting rörande beräkningen av vissa i äldre samarbetsavtal

angående sjukvården avsedda driftkostnader m. m.

För utbyggandet av Akademiska sjukhuset i Uppsala framlägges en reviderad

generalplan avsedd att utgöra grundval för den fortsatta projekteringen

av utbyggnaden.

Riksdagen föreslås skola godkänna grunder för ekonomiskt samarbete

med Malmöhus läns landsting angående uppförande och drift av en barnpsykiatrisk

klinik vid lasarettet i Lund. I anslutning härtill äskas ett investeringsanslag

om 320 000 kronor för påbörjande av byggnadsföretaget.

Vidare föreslås riksdagen skola godkänna grunder för fördelningen av

kostnaderna mellan staten och Göteborgs stad för dels nybyggnad av hudklinik,

dels utvidgning av kvinnoklinik I vid Sahlgrenska sjukhuset, dels

ock anordnande av undervisningslokaler vid Konung Gustaf V:s jubileumsklinik

i Göteborg.

Till bidrag till vissa byggnadsarbeten vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg

äskas ett reservationsanslag om 2 775 000 kronor.

Slutligen föreslås, att ett reservationsanslag om 53 000 kronor anvisas

till bidrag till vissa byggnadsarbeten vid lasarettet i Umeå.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 87 år 1958

3

Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den H mars

1958.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Lange, Lindholm,

Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Kjellin, Johansson.

Efter gemensam beredning med cheferna för försvars-, finans-, ecklesiastik-

och civildepartementen anför chefen för inrikesdepartementet, statsrådet

Johansson.

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj :t på min hemställan under

elfte huvudtiteln föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i

ämnet, för budgetåret 1958/59 beräkna följande anslag, nämligen under

punkten 64 till Bidrag till anordnande av klinisk undervisning i epidemiologi

vid Epidemisjukhuset i Stockholm ett förslagsanslag om 116 000 kronor,

under punkten 65 till Bidrag till anordnande av undervisning vid vissa Stockholms

stad tillhöriga sjukhus ett förslagsanslag om 55 400 kronor samt under

punkten 76 till Bidrag till vissa byggnadsarbeten vid Sahlgrenska sjukhuset

i Göteborg m. m. ett reservationsanslag om 3 460 000 kronor.

Vidare har Kungl. Maj :t i statsverkspropositionen under kapitalbudgeten,

inrikesdepartementet, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition

i ämnet, för budgetåret 1958/59 beräkna följande anslag, nämligen

under punkten 1 till Vissa byggnadsåtgärder för strålskyddsverksamhet

in. m. ett investeringsanslag om 200 000 kronor och under punkten 7 till

Uppförande av en barnpsykiatrisk klinik vid lasarettet i Lund ett investeringsanslag

om 320 000 kronor.

Jag anhåller nu att få upptaga dessa anslagsfrågor till fortsatt behandling.

I samband därmed torde jag få anmäla uppkomna frågor angående dels

godkännande av avtal med sällskapet Eugeniahemmet om avstående av visst

markområde m. in., dels godkännande av vissa överenskommelser med

Stockholms stad och Stockholms läns landsting rörande sjukvården i Stockholm

och den medicinska undervisningen därstädes, dels ersättning för av

staten upplåten mark till allmänna barnbördshuset i Stockholm, dels godkännande

av reviderad generalplan för utbyggande av Akademiska sjukhuset

i Uppsala, dels godkännande av vissa av den medicinska undervisningens

anordnande föranledda överenskommelser med Göteborgs stad, dels

ock anvisande av medel till vissa byggnadsarbeten vid lasarettet i Umeå.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 87 år 1958

Vissa byggnadsåtgärder för strålskydds verksam het m. m.

Under denna rubrik har för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag

av 100 000 kronor.

Förslag

I. 1951 års strålskyddskommitté har i sitt betänkande (SOU 1956: 38)

föreslagit tillbyggnader för radiofysiska institutionen vid Karolinska sjukhuset,

preliminärt kostnadsberäknade till 2 000 000 kronor.

II. Direktionen för Karolinska sjukhuset hemställer i skrivelse den 18

oktober 1957 om anvisande för budgetåret 1958/59 av 210 000 kronor för

vissa ombyggnadsarbeten vid radioterapeutiska kliniken.

III. Föreståndaren för radiofysiska institutionen, professorn R. Sievert

föreslår i skrivelse den 21 december 1957 uppförande av en barackbyggnad

för en nettokostnad av 18 000 kronor för tillgodoseende av radiofysiska

institutionens omedelbara lokalbehov.

Motiv

I. Strålskyddskommittén anför i huvudsak följande.

Radiofysiska institutionens nuvarande huvudbyggnad på Karolinska

sjukhusets område togs i bruk år 1938. Byggnaden har en total golvyta av

cirka 1 300 in’. Bortsett från omkring 250 m2 för bl. a. bostäder åt institutionsföreståndaren

och instrumentmakaren disponerades ursprungligen

alla utrymmen -— verkstad och 17 laboratorier — för institutionens forsknings-

och sjukvårdsuppgifter.

Efter införande år 1941 av tillsynen å radiologiskt arbete har forskningslaboratorierna

i huvudbyggnaden undan för undan på grund av ökningen

av tillsynsarbetet fått lov att tagas i anspråk för dettas behov. Sålunda har

åtta laboratorier i uppdelat eller oförändrat skick tillförts strålskyddsverksamheten.

Härigenom har institutionens forskning och i viss mån även

det fysikaliska arbetet för sjukvården vid radiumhemmet avsevärt försvårats.

Redan för nuvarande arbetsuppgifter och personaluppsättning har institutionens

lokaler sålunda visat sig otillräckliga. Detta har medfört, att

flera befattningshavare måst trängas samman i alltför knappa arbetslokaler

eller tidvis beredas provisoriska arbetsplatser i laboratorier och andra utrymmen.

Bristen på arbetslokaler har ytterligare accentuerats av utrymmesbrist

även inom radiumhemmets byggnad. Av de fysiker, som arbetar

för sjukvården därstädes, har härigenom endast de, som nödvändigtvis

måste ha sitt arbete förlagt i omedelbar anslutning till den löpande vården,

kunnat beredas arbetsplats inom radiumhemmets lokaler.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj.ts proposition nr 87 är 1958

Givetvis innebär av kommittén föreslagen utökning av radiofysiska institutionens

personal en ytterligare påfrestning på institutionens lokalresurser.

Det är icke möjligt att inrymma den förutsatta personaluppsättningen

i de nuvarande lokalerna. Härtill kommer att ökade utrymmen erfordras

för mätlaboratorier samt att institutionens verkstad nödvändigtvis

måste utökas för att fylla sin uppgift.

När institutionsbyggnaden uppfördes, gjordes sådana grundförstärkningar,

att en påbyggnad av densamma med en våning senare skulle kunna

ske. En dylik påbyggnad skulle emellertid icke räcka till för att täcka det

nu föreliggande lokalbehovet. Ej heller skulle en sådan lösning av byggnadsfrågan

medgiva den erforderliga utvidgningen av verkstadsutrymmena.

Behovet av rymligare lokaler synes därför icke kunna tillgodoses på annat

sätt än genom en tillbyggnad.

Kommittén är medveten om att Karolinska sjukhusets byggnadsfrågor

är bekymmersamma på grund av de många kraven på nybyggnader för

sjukvårdens behov. Då en utbyggnad av radiofysiska institutionen på sjukhusets

mark därför ej utan tvingande skäl bör komma till stånd, har strålskyddskommittén

diskuterat möjligheten att alternativt föreslå uppförandet

av" en särskild byggnad på annan plats. Av följande skäl har kommittén

emellertid funnit, att en sådan lösning av byggnadsfrågan icke kan förordas.

I princip är ett förläggande av strålskyddsverksamheten i anslutning till

ett undervisningssjukhus väl motiverat, eftersom strålskyddsfrågorna otvivelaktigt

är en medicinsk angelägenhet. Härtill kommer att tillsynsverksamheten

på strålskyddsområdet måste bygga på de rön, som göres inom

radioterapien, det enda område, där bestrålning av människor förekommer

under klart definierade förhållanden. Ett löpande samarbete icke blott med

forskningen i radiofysik och radiobiologi utan även med en radioterapeutisk

klinik är därför en nödvändig förutsättning för att fysikerna inom

tillsynsverksamheten skall kunna förvärva tillräcklig erfarenhet av strålverkningar

och de betingelser under vilka dessa uppkommer. Under de

senaste åren har man även i utlandet alltmera börjat inse betydelsen av

denna växelverkan mellan radioterapi och strålskyddsverksamhet, vilket

tagit sig uttryck i att strålskyddsarbetet sammanföres med radioterapeutiska

sjukhus.

Den omständigheten att de praktiska strålskyddsfrågornas behandling

måste ske med anlitande av den radiofysiska och radiobiologiska forskningens

resurser samt att deras lösning blir i hög grad beroende av rönen

inom nämnda vetenskaper, utgör likaledes ett starkt motiv för att tillsynen

förlägges till radiofysiska institutionen. Särskilt med hänsyn till utvecklingen

inom atomenergiforskningen måste det befaras, alt de befattningshavare,

som skall handha strålskyddskontrollen vid atomenergianläggningarna

icke förmår att hålla sig å jour med utvecklingen, om strålskyddsverksamheten

ej bedrives i intim kontakt med forskningen på området.

Det synes vidare ofrånkomligt, att i ett litet land som Sverige, där tillgången

till väl utbildade specialister är mycket begränsad, dessa utnyttjas

rationellt och att åtgärder, som kräver onödig dubblering av kvalificerad

personal, undvikes. En förläggning av tillsynsverksamheten och arbetet för

sjukvården vid radiumhemmet till olika platser måste oundvikligen föra

med sig eu betydande personalökning. Dessutom torde eu dubblering av

bibliotek, verkstad samt delvis även av standardiserings- och strålmätlaboratorier

icke kunna undvikas, om dessa olika arbetsenheter icke kan ut
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 87 år 1958

n3rttjas gemensamt. De ökade kostnader och de övriga olägenheter, som kan

beräknas uppstå vid en delad förläggning, är så betydande, att kommittén

icke ser någon annan lösning av lokalfrågan än att en tillbyggnad på Karolinska

sjukhusets mark kommer till stånd. Hänsyn bör även tagas till att

andra delar av radiofysiska institutionen är i starkt behov av utvidgning,

bl. a. verkstad, bibliotek och mätlaboratorier för radioaktiva ämnen.

Ett eventuellt framtida behov av ökade lokaler för den centrala strålskvddstillsynen

kan icke antagas bli större än alt det kan tillgodoses genom

att den nuvarande huvudbyggnaden och den i det följande föreslagna tillbyggnaden

eventuellt påbygges med en eller två våningar.

Beträffande de praktiska möjligheterna att förlägga en tillbyggnad för

radiofysiska institutionen till sjukhusområdet må framhållas, att det markområde,

som är beläget norr om de nuvarande institutionsbyggnaderna

mellan högspänningshallen och Uppsalavägen, väl skulle lämpa sig för ändamålet.

Såvitt kommittén kan bedöma, lärer detta område aldrig kunna

ifrågakomma för utbyggande av Karolinska sjukhusets kliniker på grund

av närheten till den livligt trafikerade Uppsalavägen samt områdets lutning

mot norr.

Med biträde av byggnadsstyrelsen har kommittén låtit utarbeta förslag

till erforderliga tillbyggnader för radiofysiska institutionen. Förslaget omfattar

dels en friliggande tvåvåningsbyggnad med souterrängvåning norr

om institutionens nuvarande byggnader, dels en tillbyggnad mellan institutionens

bibliotek och dess högspänningshall.

Den fristående tillbyggnaden har givits en grundyta av cirka 29,5 X 22,5

in1''. I souterrängvåningen är förutom elcentral, förråd in. m. förlagda ett

rum för kalibreringar, 4 mindre laboratorier för radioaktivitetsbestämningar

samt verkstadslokaler. Bottenvåningen inrymmer röntgenkontrollavdelningen

och omfattar arbetsrum för tillsynspersonalen, lokaler

för prövning av röntgenapparatur samt lokaler för hälsoundersökningar och

filindosimetri. översta våningen omfattar utrymmen för institutionsföreståndare

och administration samt lokaler för isotopkontrollavdelningen

med därtill hörande radiokemiskt laboratorium. Från denna våning leder

en förbindelsegång över till den nuvarande institutionsbyggnaden. På östra

sidan av tillbyggnaden finns möjlighet att anordna ett i berget utsprängt

laboratorium.

Den befintliga huvudbyggnaden föreslås tillbyggd med ett bokrum anslutet

till institutionens nuvarande bibliotek samt en föreläsningssal för

omkring 70 personer. Den sistnämnda behövs ej endast för den akademiska

undervisningen utan även för konferenser och upplvsningsföredrag i strålskyddsfrågor

m. m.

Av tillbyggnaderna är i stort tre femtedelar avsedda för tillsynsverksamheten

och två femtedelar för institutionens samtliga verksamhetsgrenar.

Institutionens nuvarande huvudbyggnad skulle, därest tillbyggnaderna

kommer till stånd, återföras att helt tjäna sitt ursprungliga ändamål.

För att underlätta arbetet för sjukvården vid radiumhemmet föreslår

kommittén, att en kulvert bygges mellan radiofysiska institutionen och

den med klinikens lokaler förbundna radiopatologiska institutionen.

Då det är angeläget, att av kommittén föreslagna personalförstärkningar

kan genomföras redan innan de nya lokalerna kan tillträdas, föreslår kommittén,

att föreståndarens bostad i institutionsbyggnaden under tillbyggnadsperioden

tages i anspråk för att bereda personalen provisoriska arbets
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 87 år 1958

platser. Först då tillbyggnaderna kan tagas i bruk, skulle denna våning

definitivt inredas för sitt framtida ändamål. Institutionsföreståndaren har

förklarat sig villig att, under förutsättning att annan lämplig bostad kan

anskaffas, avflytta den 1 oktober 1957 eller eventuellt tidigare.

Kostnaden för de föreslagna byggnadsarbetena kan enligt beräkningar,

utförda av byggnadsstyrelsen, preliminärt uppskattas till cirka 2 miljoner

kronor exklusive bergrummet.

II. Direktionen för Karolinska sjukhuset upplyser, att möjlighet yppats

att bereda en avdelning för klinisk radiofysik för sjukhusets behov lokaler

genom att utnyttja vindsutrymmet inom radioterapeutiska klinikens

västra flygel. Direktionen anför.

I våningen under vinden är röntgenterapiapparaterna placerade. Tillhörande

ventilrör är uppdragna genom vinden. Efter hand som apparaturen,

som varit i bruk 20—30 år, blir försliten och ersättes med modern

apparatur, bortfaller behovet av utrymme på vinden för ventilrör. I vindsvåningen

kan för rimliga kostnader inrymmas 15 arbetsrum, som kan

ställas till förfogande för en avdelning för klinisk radiofysik. Till en början

kan, med hänsyn till takten för utrangering av äldre apparatur, utrymme

för 9 arbetsrum ställas till förfogande. I ett senare skede kan ytterligare

6 rum ianspråktagas. Vinden saknar f. n. annan inredning än skyddsgaller

för ventilatorerna. Ombyggnadsarbetena omfattar nedtagning av skyddsgaller

och eternitbeklädnad av väggar och tak, anordnande av innerfönster,

insättande av radiatorer, erforderliga elektriska och sanitära installationer

och lufttrummor, uppsättande av väggar, socklar och fönsterbräden,

uppspackling och avjämning samt beläggning av golv, inredning av toalettoch

kapprum samt förråd, anordnande av strålskydd i ett bestrålningslaboratorium

samt målningsarbeten. Kostnaderna för samtliga ombyggnadsarbeten

inom vindsvåningen har beräknats till 160 000 kronor. Härtill bör

läggas 25 procent eller 40 000 kronor för kostnadsstegringar, oförutsedda

utgifter m. in. Ombyggnadskostnaderna kan sålunda hållas inom en ram

av 200 000 kronor, därest hela vindsutrymmet ombygges i ett sammanhang.

Härtill kommer utgifter för inredning och utrustning av i första hand 9

arbetsrum med ett beräknat belopp av 10 000 kronor.

III. Föreståndaren för radiofysiska institutionen anför bl. a.

Sedan strålskyddskommitténs betänkande avgavs, har institutionsföreståndarens

arbetsuppgifter väsentligt utökats. Samtidigt har behovet av

utveckling av mätmetoder för strålskyddsmätningar kraftigt ökat, vilket

ytterligare komplicerat hans arbete. Möjligheterna för honom att ägna tillräcklig

tid åt detta senare arbete är i hög grad beroende av att han är bosatt

på institutionen och sålunda alla tider på dygnet har tillgång till institutionens

laboratorier. Det synes av denna anledning önskvärt, att man

icke utnyttjar institutionsföreståndarens tidigare erbjudande att avflytta

från sin bostad utan söker lösa det tillfälliga lokalbehovet på annat sätt.

Därför föreslås dels att vissa omdispositioner företages i den nuvarande

institutionsbyggnaden, innebärande bl. a. att arbets- och mottagningsrum

för föreståndaren anordnas i dennes bostad, varjämte vissa delar av denna

i mån av behov användes för temporära undersökningar av strålmätningsinstrument,

dels ock att mellan institutionens biblioteksflygel och högspänningshall

provisoriskt uppföres eu Åseda-barack. I denna barack in
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 87 år 1958

rättas ett rum för avdelningsföreståndaren för röntgenkontrollavdelningen,

tre rum för assistenter, fyra rum för fysiker och ett för ett skrivbiträde. Baracken

behöver ej förses med sanitär anläggning utan endast med elektrisk

belysning och elektrisk uppvärmning. Totalkostnaden för baracken belöper

sig till 18 000 kronor.

Yttranden

Beträffande remissbehandlingen av strålskyddskommitténs betänkande

torde få hänvisas till propositionen nr 29/1958 med förslag till strålskyddslag

m. m.

Behovet av vidgade utrymmen för radiofysiska institutionen

har icke närmare diskuterats i remissyttrandena.

Beträffande förläggningen av lokalerna för strålskyddsverksamheten

har i några yttranden framhållits, att dessa

bör förläggas i anslutning till forskningen, för att ett intimt samarbete skall

kunna äga rum mellan verksamhetsgrenarna. I denna riktning uttalar sig

bl. a. medicinalstyrelsen, försvarets forskningsanstalt och försvarsmedicinska

nämnden.

Byggnadsstyrelsen erinrar om att styrelsen i skrivelse till strålskyddskommittén

ifrågasatt lämpligheten av en utbyggnad på Karolinska sjukhusets

mark. Ur skrivelsen citerar styrelsen följande.

Den gjorda utredningen har skett med utgångspunkt från strålskyddskommitténs

önskemål, att lokalbehovet skall tillgodoses i direkt anslutning

till radiofysiska institutionen. För egen del får byggnadsstyrelsen

emellertid ifrågasätta lämpligheten av att centralisera en starkt rutinbetonad

verksamhet till Karolinska sjukhuset. Det samråd styrelsen under

hand haft i denna fråga med representanter för Lunds och Göteborgs universitet

samt med medicinalstyrelsen har givit vid handen, att denna uppfattning

delas av dem med vilka samråd skett.

Styrelsen vill även fästa uppmärksamheten på att, enligt vad styrelsen

har sig bekant, direktionen för Karolinska sjukhuset samt kommittén för

sjukhusets fortsatta utbyggande i olika sammanhang starkt hävdat, att till

sjukhusområdet icke bör förläggas andra byggnader än sådana som är

oundgängligen nödvändiga för sjukhusets drift. Detta gäller oberoende av

om en verksamhet är administrativt samordnad med sjukhuset eller ej.

Byggnadsstyrelsen hänvisar vidare till den inom medicinalstyrelsen pågående

utredningen rörande en räjongindelning av landet för vissa specialiteter

samt understryker, att styrelsen inte funnit skäl att, innan ett ställningstagande

i princip föreligger från statsmakternas sida till den föreslagna

organisationen för radiofysiska institutionen, göra någon mera ingående

utredning i den föreliggande frågan. Den till strålskyddskommittén lämnade

utredningen har angivits som preliminär, vilket även gäller den uppskattningsvis

antydda kostnaden. Vissa svårigheter — vilka framkommit

i samband med senare gjorda utredningar vid sjukhuset — synes även

föreligga vad beträffar avloppsförhållandena.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 87 år 1958

9

Direktionen för Karolinska sjukhuset yttrar.

Direktionen kan icke tillstyrka den av strålskyddskommittén föreslagna

nybyggnaden för radiofysiska institutionen inom Karolinska sjukhusets

område. Byggnaden skulle förläggas till en plats, som direktionen tidigare

föreslagit skola utnyttjas för den beslutade alkoholkliniken. Till detta förslag

ställde sig emellertid Kungl. Maj :t avvisande beroende på bl. a. avloppsförhållandena.

Såsom framgår av betänkandet beräknas en avsevärd

ökning av strålskyddsverksamheten snabbt komma att äga rum, varför det

icke är uteslutet, att den av kommittén föreslagna nybyggnaden inom kort

kan visa sig otillräcklig. Det begränsade utrymme, som på ifrågavarande

plats står till förfogande, torde knappast medge fortsatta utvecklingsmöjligheter.

Om en nybyggnad för strålskyddsverksamhetens del anses påkallad,

bör den förläggas till annan plats, där möjligheter till fortsatt utbyggnad

förefinnes. Inom Karolinska sjukhusets område bör i fortsättningen

icke förläggas andra byggnader än sådana, som är oundgängligen nödvändiga

för sjukhusets drift.

Även kommittén för Karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande avstyrker

förläggning av den föreslagna byggnaden till sjukhusområdet på i huvudsak

samma skäl som anförts av direktionen. Kommittén erinrar vidare

om att det av kommittén redovisade investeringsbehovet under budgetåren

1956/66 överstiger 40 miljoner kronor.

I yttrande över direktionens för Karolinska sjukhusets oinbyggnadsförslag

anför byggnadsstyrelsen.

Styrelsen har intet att erinra mot att en avdelning för klinisk radiofysik

för sjukhusets behov förlägges till radiumhemmet genom inredande av

vindsvåningen i västra flygeln. Mot den uppgivna kostnaden 200 000 kronor

synes intet vara att erinra. Byggnadsstyrelsen har under hand erfarit,

att en del ändringar av förslaget kommer att ske, främst avseende isolering

med blyplåt i vissa rum samt ytterligare uppdelning av vissa rum. Dessa

arbeten torde ej kunna inrymmas inom den uppgivna kostnadsramen. I

I fråga om den av föreståndaren för radiofysiska institutionen föreslagna

barackbyggnaden yttrar direktionen för Karolinska sjukhuset bl. a.

Kostnaderna för uppförande av baracken uppgår till 25 000 kronor men

när den icke längre erfordras, skulle den kunna försäljas för ett beräknat

belopp av 7 000 kronor. Barackens utförande är synnerligen enkelt. Sålunda

saknas vatten och avlopp, byggnaden förutsättes omålad såväl utvändigt

som invändigt. Bruttogolvytan utgör totalt omkring 85 m2. De åtta

rummen är, med undantag av det för avdelningsföreståndare avsedda,

mycket små. Uppvärmningen av byggnaden förutsättes skola ske med elektriska

radiatorer, vilket torde medföra en årlig kostnad av omkring 4 000

kronor.

Därest Kungl. Maj:t kommer att föreslå 1958 års riksdag tillbyggnad av

radiofysiska institutionen i huvudsaklig överensstämmelse med vad strålskyddskommittén

förordat och denna påbörjas snarast möjligt, torde byggnadsarbetena

kunna vara avslutade inom kortare tid än tre år. Under sådana

förhållanden synes uppförandet av en barack innebära en onödig

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 87 år 1958

kapitalinvestering och utgöra en sämre lösning än utnyttjandet av institutionsföreståndarens

bostadsvåning. Bostadens bruttogolvyta uppgår till

omkring 155 nr. Inom detta utrymme torde institutionens lokalbehov intill

dess tillbyggnaden blir färdigställd kunna tillgodoses bättre än genom de

av institutionsföreståndaren föreslagna åtgärderna. Bostadsvåningen kan i

så fall iordningställas för sitt definitiva ändamål, varigenom onödiga utgifter

undvikes. Därest så skulle erfordras, föreligger möjligheter att ställa

lokaler inom hittills icke öppnad vårdavdelning vid thoraxklinikerna till

institutionens förfogande, intill dess bostadsvåningen iordningställts. Möjligheter

torde föreligga att under år 1958 anvisa institutionsföreståndaren

lämplig bostad i Stockholm eller Solna.

Direktionen har inhämtat, att radiofysiska institutionens lokalresurser

kan anses täcka de mest oundgängliga behoven, därest antingen föreståndarbostaden

tillföres institutionen eller den föreslagna baracken kommer

till utförande och under förutsättning dels att den definitiva lösningen

av institutionens lokalfråga i huvudsaklig överensstämmelse med strålskyddskominitténs

förslag beslutas av 1958 års riksdag och härav föranledda

byggnadsarbeten bedrives i normal takt, dels ock att direktionens förslag

om inredande av vissa vindsutrymmen i radioterapeutiska kliniken

snarast realiseras.

Enligt direktionens mening bör det uppdragas åt kommittén för karolinska

sjukhusets fortsatta utbyggande eller byggnadsstyrelsen att utreda

nu ifrågavarande spörsmål samt handha de byggnadsåtgärder, vartill resultatet

av utredningen kan giva anledning.

Kommittén för Karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande ansluter sig

helt till de synpunkter direktionen anfört.

Byggnadsstyrelsen finner de uppgivna kostnaderna för den föreslagna

baracken, 25 000 kronor, vara väl lågt beräknade. Då en permanent utbyggnad

av radiofysiska institutionen diskuteras, finner styrelsen mindre

välbetänkt att anvisa medel för ett provisorium. Styrelsen förordar därför,

att lokalbehovet om möjligt på sätt tidigare föreslagits tillgodoses inom

den nuvarande byggnaden.

Departementschefen

För innevarande budgetår har å kapitalbudgeten anvisats ett investeringsanslag

om 100 000 kronor till vissa byggnadsåtgärder för strålskyddsverksamhet

in. m. Vid anmälan av detta medelsbehov i 1957 års statsverksproposition

(bil. 32, p. 7) framhöll min företrädare bl. a., att radiofysiska institutionens

lokalresurser visat sig otillräckliga redan för dåvarande uppgifter

och personaluppsättning och att ett uppskov med lösningen av lokalfrågan

syntes kunna äventyra möjligheterna att snabbt genomföra en effektiviserad

och till utvecklingen framför allt på atomenergiområdet anpassad strålskydd

sverk samhet.

Fr. o. m. budgetåret 1957/58 har ett tiotal nya tjänster inrättats vid radiofysiska

institutionen. Härefter har framlagts dels i propositionen nr 29/1958

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj.ts proposition nr 87 år 1958

förslag till ny strålskyddslag, som bl. a. innebär att utvidgade tillsynsuppgifter

lägges på strålskyddsorganen, dels ock i propositionen nr 73/1958

förslag till viss omorganisation av institutionen och ytterligare personalökningar

vid denna. Enligt sistnämnda proposition skall radiofysiska institutionen

bibehållas som ett organ för fri forskning, fysikaliskt arbete för

sjukvården vid radiumhemmet och strålskyddsverksamhet. Sammanlagt

uppgår personalökningarna för budgetåren 1957/58 och 1958/59 till inemot

tjugutalet tjänster. Vid ett genomförande av strål skyddskommitténs förslag

till utbyggd personalorganisation för institutionen samt vissa personalförstärkningar,

som härutöver begärts för nästa budgetår, skulle ytterligare

ett femtontal tjänster tillkomma.

Då stora svårigheter förelegat att bereda utrymme redan för det personaltillskott,

som medgivits för innevarande budgetår, är det uppenbart, att åtgärder

snarast måste vidtagas för att lösa institutionens lokalfrågor både

mera provisoriskt och på längre sikt.

För att tillgodose det mera långsiktiga lokalbehovet har strålskyddskommittén

föreslagit, att i anslutning till de nuvarande institutionsbyggnaderna

på Karolinska sjukhusets område uppföres dels en fristående byggnad,

huvudsakligen avsedd för strålskyddsverksamheten samt administration,

verkstad och andra gemensamma anordningar, dels en tillbyggnad, inrymmande

en föreläsningssal m. m.

Vidare har direktionen för Karolinska sjukhuset föreslagit vissa ombyggnadsarbeten

i radiumhemmets vindsvåning, varigenom arbetslokaler successivt

skulle erhållas för den personal vid radiofysiska institutionen, som

skall svara för det fysikaliska arbetet för sjukvården vid radiumhemmet.

Vad först angår de föreslagna ombyggnaderna vid radiumhemmet synes

mig dessa öppna möjligheter att på ett tillfredsställande sätt tillgodose behovet

av arbetslokaler för institutionens kliniskt-fysikaliska avdelning, vars

befattningshavare till huvudsaklig del måste ha sina arbetsplatser förlagda

i anslutning till den kliniska verksamheten. Jag förordar därför, att

ifrågavarande vindsutrymmen nu inredes för ändamålet och successivt tages

i anspråk såsom arbetslokaler, allteftersom den där installerade apparaturen

utmönstras. I en första etapp kan fyra skrivrum samt vissa laboratorierum

m. in. utvinnas, varigenom enligt vad jag inhämtat avdelningens mest trängande

lokalbehov kan fyllas. Framdeles beräknas ytterligare sex rum kunna

erhållas. Kostnaderna för arbetena har beräknats till 200 000 kronor. Ehuru

denna beräkning angivits vara preliminär, anser jag mig, med hänsyn till att

den rymmer en betydande marginal för kostnadsstegringar och oförutsedda

utgifter, böra utgå ifrån att kostnaderna skall kunna hållas inom denna ram.

Kostnaderna för inredning och utrustning av lokalerna bör icke bestridas

från förevarande anslag.

Enär flertalet av de fysiker och assistenter som arbetar för sjukvården

vid radiumhemmet redan f. n. har provisoriska arbetsplatser i klinikens

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj. ts proposition nr 87 är 1958

ljygMnad, blir avlastningen å radiofysiska institutionens lokaler genom den

berörda ombyggnaden ringa. För att tillfredsställande fylla framför allt

tillsynsavdelningarnas behov av ökade utrymmen torde nybyggnadsåtgärder

vara ofrånkomliga. Strålskyddskommittén har föreslagit en nybyggnad

för ändamålet omedelbart norr om institutionens befintliga byggnader. Såväl

från Karolinska sjukhusets sida som från byggnadsstyrelsen har emellertid

avstyrkts, att byggnaden förlägges inom sjukhusets område.

För egen del vill jag erinra om att mitt ställningstagande till organisationsfrågan

i propositionen nr 73 i hög grad påverkats av att jag ansett, att en

intim kontakt mellan forskningen och den löpande verksamheten vid institutionen

måste upprätthållas i varje fall under de närmaste åren och att

möjbgheterna till inbördes samarbete och utbyte av erfarenheter verksamhetsgrenarna

emellan bör tillvaratas. En av de viktigaste förutsättningarna

för att dessa önskemål skall kunna förverkligas synes mig vara att de olika

avdelningarnas lokaler är belägna i varandras närhet, så att befattningshavarna

i det dagliga arbetet kan hålla kontakten med varandra. Trots de

invändningar, som kan resas mot att förlägga för Karolinska sjukhusets

drift icke direkt nödvändiga byggnader till sjukhusets område, anser jag

mig därför böra förorda, att de erforderliga nybyggnaderna förlägges på

sådan plats, inom eller i närheten av området, att det nödvändiga samarbetet

och kontakten mellan avdelningarna möjliggöres. Med hänsyn till vad som

upplysts bl. a. rörande svårigheterna att lösa avloppsfrågan på den av strålskyddskommittén

föreslagna byggnadsplatsen och då tillskottet av arbetsrum

i radiumhemmets vindsvåning eventuellt kan påverka nybyggnadsåtgärdernas

omfattning, torde lokalfrågan från de av mig angivna utgångspunkterna

böra utredas ytterligare. Jag avser att snarast föreslå Kungl. Maj:t

att föranstalta härom.

I avvaktan på den definitiva lösningen av lokalfrågan är som nämnts

vissa omedelbara åtgärder nödvändiga. Strålskyddskommittén har i detta

avseende föreslagit, att institutionsföreståndarens bostadsvåning i institutionens

huvudbyggnad tages i anspråk och ändras till arbetslokaler. Enligt

vad kommittén upplyst, har föreståndaren förklarat sig villig att avflytta, om

annan lämplig bostad kunde beredas honom. Sedermera har föreståndaren

under framhållande, att det för hans nuvarande arbetsuppgifter är önskvärt

att han är bosatt på institutionen, hemställt, att det provisoriska lokalbehovet

tillgodoses genom uppförande av en barackbyggnad.

För egen del anser jag kommitténs förslag att utnyttja bostadsutrymmena

i institutionsbyggnaden för att bemästra de omedelbara lokalsvårigheterna

vara att föredraga. Enligt vad jag under hand erfarit finns också

goda utsikter att kunna erbjuda institutionsföreståndaren lämplig bostad

på annat håll. Då emellertid förhandlingar i denna fråga ännu icke kunnat

upptagas med institutionsföreståndaren, som f. n. fullgör uppdrag utomlands,

kan definitiv ställning till spörsmålet hur lokalbehovet provisoriskt

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 87 år 1958

skall tillgodoses nu icke tagas. Huru frågan än löses, torde emellertid vissa

byggnadsåtgärder bli nödvändiga. Om riksdagen icke framställer erinran

häremot, torde medel härför få disponeras från investeringsanslaget till

vissa byggnadsåtgärder för strålskyddsverksamhet m. in.

Beträffande medelsbehovet under anslaget för nästa budgetår erfordras

200 000 kronor för ombyggnadsarbetena i radiumhemmets vindsvåning. För

provisoriska byggnadsåtgärder samt för fortsatt utrednings- och planeringsarbete

för nybyggnaden torde 100 000 kronor vara tillfyllest. Då 100 000

kronor anvisats för innevarande budgetår, bör anslaget för nästa budgetår

uppföras med 200 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Vissa byggnadsåtgärder för strålskyddsverksamhet

m. m. under statens allmänna fastighetsfond, inrikesdepartementet,

för budgetåret 1958/59 anvisa ett investeringsanslag

av 200 000 kronor.

Avtal angående avstående av visst markområde å kronohemmanet

Norrbacka in. m.

Inledning

I skrivelse till Kungl. Maj :t den 5 mars 1956 föreslog kommissionen för

förhandlingar rörande Karolinska sjukhusets utbyggande m. m. att vid

Karolinska sjukhuset skulle uppföras en nybyggnad för neurologiska och

neurokirurgiska kliniker om tillhopa högst 200 vårdplatser. Nybyggnaden

föreslogs förlagd i närheten av sjukhusets psykiatriska klinik, varvid en

mindre del av Eugeniahemmets tomt måste tagas i anspråk för ändamålet.

Den sålunda förordade förläggningen av nervklinikerna nödvändiggjorde

för kommissionen att söka träffa en överenskommelse med sällskapet

Eugeniahemmet. Förhandlingar rörande erforderlig markupplåtelse

inleddes och kommissionen förklarade sig vilja medverka till att

finna en tillfredsställande lösning av frågan om uppförande av ersättningslokaler

för vissa byggnader, som Eugeniahemmet skulle komma att förlora

genom markupplåtelsen, men betonade samtidigt att det med hänsyn

till ovissheten om Eugeniahemmets fortsatta verksamhet på nuvarande

plats vore angeläget, att kostnaderna för nybyggnader begränsades så

mycket som möjligt.

Vid anmälan i proposition nr 163/1956 av kommissionens förslag till

nervklinikernas uppförande förutsatte föredragande departementschefen,

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 87 år 1958

att kommittén för Karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande skulle verkställa

en överarbetning av föreliggande skissritningar, så snart av kommissionen

inledda avtalsförhandlingar med Stockholms stad och Stockholms

läns landsting om tecknande av vårdplatser vid klinikerna blivit

slutförda. Det skulle vidare ankomma på kommissionen att därefter till

Kungl. Maj :t inkomma med de förslag till överenskommelser med sällskapet

Eugeniahemmet, som sammanhängde med erforderlig markupplåtelse. Med

skrivelse den 14 juli 1956 överlämnade kommissionen till Kungl. Maj:t

iörslag till avtal med Stockholms stad och Stockholms läns landsting om

nervklinikerna.

Vid sin granskning av det byggnadsförslag, som legat till grund för förenämnda

proposition, fann sig byggnadskommittén böra verkställa en genomgripande

överarbetning av detsamma. Kommitténs slutliga förslag innebar

bl. a., att hela byggnadskomplexet erhöll en ändrad förläggning genom

att skjutas västerut.

1 proposition nr 104/1957 förordade föredragande departementschefen, att

kommitténs förslag lades till grund för det fortsatta utredningsarbetet.

Förhandlingskommissionen,1 som numera slutfört sina förhandlingar

med sällskapet Eugeniahemmet, har med skrivelse den 20 februari 1958

framlagt förslag till avtal mellan staten och sällskapet angående viss markupplåtelse

in. m. över förslaget har yttranden avgivits av statskontoret, medicinalstyrelsen,

byggnadsstyrelsen, direktionen för Karolinska sjukhuset

samt kommittén för Karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande.

Förhancllingsko mmissionens förslag till avtal

Förhandlingskommissionen framhåller, att några principiella hinder mot

erforderlig markupplåtelse icke rests från sällskapets sida. Genom markupplåtelsen

kommer den stora uppfartsvägen till Eugeniahemmet att i viss

omfattning få läggas om. Kostnaderna härför bör enligt kommissionens

mening ersättas av statsverket. Markupplåtelsens konsekvenser härutöver

för sällskapet är främst förlusten av de byggnader, som är belägna å området,

nämligen en huslänga med garage, snickarbod, förrådslokaler m. m.,

ett gravkapell samt ett mindre bostadshus om två lägenheter. Sällskapet

har påfordrat, att fullgoda ersältningslokaler härför skall uppföras eller

på annat sätt tillhandahållas av staten. Kommissionen har accepterat detta

krav men samtidigt framhållit angelägenheten av, att kostnaderna begränsas

så mycket som möjligt. I första hand har det därför gällt att för

andamålet ta i anspråk inom Eugeniahemmet eller annorstädes befintliga

*-i,1-,SäSOnLledll71Öter 1 förhandlingskommissionen har ingått landshövdingen J. Ungman,

tillika ordförande, professorn emeritus K. J. H. Bergstrand, professorn S. A. Friberg jur dr

.expe,ditionschefen i inrikesdepartementet L. Rydback samt f. d. riksdagsmannen

K. K. Wistrand. ö

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 87 år 1958

lokaler. Det har därvid visat sig möjligt att efter vidtagande av vissa

smärre ombyggnads- och inredningsarbeten inrymma en snickarverkstad

i den s. k. asylens källare samt ett omklädnadsrum för arbetare i sjukavdelningens

lokaler.

Kommissionen har vidare undersökt möjligheterna att såsom förrådslokaler

utnyttja delar av den byggnad, där Eugeniahemmets bandageverkstad

hittills varit inrymd. I samband med den av riksdagen beslutade

överflyttningen av verkstaden till Norrbackainstitutet den 1 januari 1958

har nämligen större delen av ifrågavarande byggnad frigjorts. Lokalerna,

som är uppvärmda och befinner sig i gott skick, bör emellertid utnyttjas

för andra ändamål än att tjäna som upplagsplats för de slag av förråd

varom här är fråga. Relativt omfattande ändringsarbeten måste även vidtagas,

om ifrågavarande lokaler skall användas som förrådslokal. Kommissionen

kan icke finna en sådan lokaldisposition ekonomiskt försvarbar

särskilt som från sällskapets sida framhållits önskvärdheten av att i

sagda lokaler inrymmes slöjdsalar, hobbyrum in. in., varå stor brist råder.

Då några andra utrymmen lämpade att hysa bilar och förråd icke finns

att tillgå vare sig inom Eugeniahemmets eller Karolinska sjukhusets område,

måste en ny garage- och förrådsbyggnad uppföras. I syfte att så

mycket som möjligt nedbringa kostnaderna härför har bl. a. övervägts

uppförande av ett s. k. monteringsfärdigt hus för ändamålet. Då någon

besparing härigenom emellertid icke skulle uppkomma, har kommissionen

och sällskapet enats om ett förslag innebärande uppförande av en ny garage-

och förrådsbyggnad för en beräknad kostnad av cirka 84 000 kronor.

Byggnadsstyrelsen har på kommissionens hemställan under hand granskat

detta byggnadsförslag och därvid konstaterat, att kostnaderna icke är

för högt tilltagna. Vad gäller gravkapellet har direktionen för Karolinska

sjukhuset förklarat, att hinder icke möter mot att sjukhusets gravkapell

upplåtes till Eugeniahemmet samt — i likhet med kommissionen — ansett,

att det bör åvila sjukhuset att antingen ombesörja transporter mellan

hemmet och sjukhusets gravkapell i samband med dödsfall eller utgiva

ersättning därför. Åt i förenämnda bostadshus boende personer har lägenheter

anskaffats i Solna stad. Beträffande övriga frågor, varom överläggningar

förts med sällskapet, framhåller förhandlingskommissionen.

Strax intill den nya gränslinjen mellan Eugeniahemmet och Karolinska

sjukhuset finns ett personalbostadshus med 10 lägenheter avsedda för

hemmets barnsköterske- och biträdespersonal. Genom att husets norra hörn

endast är beläget ett fåtal meter från de blivande nervklinikernas södersida

blir det förmodligen ofrånkomligt att låta nedriva huset, så snart klinikerna

tagits i bruk. Enär det visat sig omöjligt åt! kunna anskaffa ersättningslägenhetcr

för ifrågavarande personal förrän de personalbostadshus

å Karolinska sjukhuset, som nu är under uppförande, blivit färdigställda,

är det nödvändigt att uppskjuta rivningen fram till nämnda tidpunkt och

under byggnadstiden låta personalen kvarbo i huset Irots de olägenheter

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 87 år 1858

och obehag detta kominer att medföra. Som följd härav har en temporär

justering av gränsdragningen måst vidtagas, eftersom den definitiva gränslinjen,

vilken således skall träda i kraft så snart rivningen av huset verkställts,

skär igenom en del av huset ifråga. Så snart personalbostadshusen

å Karolinska sjukhuset blivit uppförda, kan vissa lägenheter i sjukhusets

nu för biträdespersonal upplåtna bostadshus frigöras och ställas till förfogande

för Eugeniahemmets förenämnda personal. Parterna är överens

om, att såväl dessa lägenheter som de lägenheter i Solna stad, vilka kan

komma att tagas i anspråk, skall upplåtas åt personalen mot gällande hyra.

Kostnader i samband med flyttningen skall däremot ersättas av statsverket.

Kommissionen har vidare funnit det skäligt, att rivningen av det

intill den nya gränslinjen belägna bostadshuset skall bekostas av staten.

Om rivningen på grund av överenskommelse mellan parterna eller av annan

orsak icke kan ske, innan nervklinikerna tagits i bruk, bör staten

åtaga sig att bekosta de ändringsarbeten, som blir erforderliga för att

personalen skall kunna kvarbo ytterligare en tid.

Från sällskapets sida har betonats vikten av, att byggnadsområdet effektivt

avgränsas från Eugeniahemmet, så att barnen icke skall ha möjlighet

att taga sig in på området. Kommissionen har samrått i frågan med

kommittén för Karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande, som utfäst sig

att tillse, att erforderliga skyddsanordningar uppföres utmed hela den

nya gränslinjen ävensom att anordningar för omläggning av vatten- och

avloppsledningar samt flyttning av vägar avskärmas på ett tillfredsställande

sätt. Kommissionen har slutligen ansett det självklart, att efter nervklinikernas

färdigställande, lämplig häck planteras å sjukhusets område

utmed tomtgränsen.

Kommissionen och sällskapet har enats om förslag till avtal av följande

lydelse.

Mellan svenska staten och Sällskapet Eugeniahemmet är — under förutsättning

av Kungl. Maj:ts godkännande — följande avtal träffat.

§ 1.

Sällskapet Eugeniahemmet avstår med verkan från och med denna dag1

ti1} Karolinska sjukhuset ett å bilagda situationsplan (bil. 1) med röd

gränslinje utmärkt markområde om cirka 7 150 kvadratmeter av kronohemmanet

Norrbacka.

Staten ombesörjer erforderlig lantmäteriförrättning, upprättande av

karta m. in.

§ 2.

Staten åtager sig att såsom ersättning för den huslänga med garage,

snickarbod, förrådslokaler in. in., som är belägen å det i § 1 omnämnda

markområdet, bekosta uppförande resp. iordningsställande av de lokaler,

som upptagits å situationsplan den 24 oktober 1957 (bil. 2) samt å ritningar

den 6 november 1956, den 8 november 1956 (senast justerad den 5 februari

1958) och den 1 november 1957 (bil. 3—5), ävensom ersätta Sällskapet

Eugeniahemmet för i samband med överlåtelsen av marken samt med

flyttningen av förenämnda lokaler uppkommande kostnader för anläggande

av vägar o. dyl.

1 Den 20 februari 1958.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj.ts proposition nr 87 år 1958

Staten förbinder sig vidare att bekosta vissa av Sällskapet vidtagna anordningar

för omedelbart friställande av garage och förrådslokaler.

Staten ombesörjer och bekostar iordningställande av en provisorisk sopstation.

§ 3.

Såsom ersättning för ett gravkapell och ett mindre bostadshus om två

lägenheter, jämväl belägna å det överlåtna markområdet, samt för ett intill

den nya tomtgränsen befintligt bostadshus om 16 rum skall Sällskapet

dels få kostnadsfritt nyttja Karolinska sjukhusets gravkapell med skyldighet

för Karolinska sjukhuset att ombesörja transporter mellan Eugeniahemmet

och gravkapellet i samband med dödsfall eller att utgiva ersättning

därför, dels ock för sin personal mot för bostaden ifråga fastställd

hyra få disponera ett mot sagda bostadshus svarande antal lägenheter

antingen i sjukhuset tillhöriga sköter ske- och elevhem, så snart dessa kunna

frigöras genom färdigställande av planerade nya personalbostadshus å

sjukhusets område, eller ock av lägenheter, som Solna stad genom överenskommelse

med sjukhuset ställer till sjukhusets förfogande.

De kostnader som uppkomma för personalen på grund av ovan avsedda

flyttning skola ersättas av statsverket.

§ 4.

Sällskapet förbinder sig att så snart i § 3 omnämnda lägenheter av sjukhuset

tillhandahållas för Eugeniahemmets personal låta på statsverkets

bekostnad nedriva det sålunda friställda bostadshuset om 16 rum. Skulle

icke före nervklinikernas tagande i bruk ersättningslägenheter kunna erbjudas

den personal, som bebor de i bostadshuset mot nordöstra gaveln

belägna rummen, eller skulle parterna eljest överenskomma om uppskov

med rivningen av huset, åtager sig staten att bekosta de ändringsarbeten å

huset, som erfordras för att ifrågavarande personal utan alltför stort men

skall kunna kvarbo därstädes ytterligare en tid.

Staten förbinder sig att inom Karolinska sjukhusets område plantera

lämplig häck längs tomtgränsen.

§ 5.

Intill den i § 4 omförmälda rivningen skett, skall Eugeniahemmet äga

disponera det å bilagda situationsplan (bil. 1) med blå streckning utmärkta

området.

Staten förbinder sig att tillse, att innan arbetena för nervklinikernas

uppförande igångsättas på statens bekostnad lämpliga skyddsanordningar

(plank) anbringas utmed den nya gränslinjen mellan Eugeniahemmet och

Karolinska sjukhuset med iakttagande av den i föregående stycke omlörmälda

markdispositionen samt att befintliga vägar och ledningar tör vatten

och avlopp i gränsområdet flyttas i mån av behov, varvid med hänsyn

till Eugeniahemmets klientel erforderliga skyddsåtgärder vidtagas.

Förhandlingskommissionen framhåller, att erforderliga byggnads- och

inredningsarbeten, som skall ombesörjas av sällskapet, kostnadsberäknats

till sammanlagt 94 100 kronor. Kommissionen har under hand inhämtat

att byggnadskommittén avser att inom kort påbörja schaktningsarbetena

2 — Dihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 87

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 87 år 1958

för de nya nervklinikerna. Innan ersättningslokalerna blivit uppförda, måste

därför provisoriska anordningar vidtagas för att skydda bilar och förråd.

Sällskapet har efter samråd med kommissionen för en kostnad av 6 400

kronor låtit anskaffa två plåtskjul för ändamålet. Innan den definitiva

garage- och förrådsbyggnaden, vari ingår en sopstation, blivit färdigställd,

måste vidare en provisorisk sopstation anordnas för Eugeniahemmet. Byggnadskommittén

har därför åtagit sig att i samband med igångsättandet

av schaktningsarbetena låta uppföra en dylik sopstation av så enkel beskaffenhet,

som de hygieniska kraven tillåter. Kostnaderna härför har ännu

inte kunnat fastställas men torde kunna rymmas inom Eugeniahemmets

allmänna omkostnadsanslag. Av flera skäl finner emellertid kommissionen

det angeläget, att de definitiva ersättningsbyggnaderna kommer till stånd

så snart som möjligt. Detta förutsätter dock, att medel ställes till sällskapets

förfogande redan under innevarande budgetår. Kommissionen hemställer

därför, att kommittén för Karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande måtte

bemyndigas att av det investeringsanslag, som för innevarande budgetår

anvisats till utbyggande av Karolinska sjukhuset, få ianspråktaga erforderliga

medel för uppförande och iordningställande vid Eugeniahemmet

av förenämnda ersättningslokaler samt provisoriska anordningar för bilar

och förråd.

Yttranden

Statskontoret, medicinalstyrelsen och direktionen för Karolinska sjukhuset

har lämnat kommissionens förslag utan erinran.

Kommittén för Karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande tillstyrker

kommissionens förslag men framhåller, att kostnadsramen för nervklinikerna

måste vidgas med belopp motsvarande vad som avses skola tagas i

anspråk för uppförande och iordningställande av föreslagna ersättningsbyggnader.

Enligt byggnadsstyrelsen synes kostnaden för värme-, ventilations- och

sanitetstekniska samt elektriska installationer något lågt beräknad.

Departementschefen

Vad anmälan i proposition nr 163/1956 av frågan om uppförande av neurologiska

och neurokirurgiska kliniker vid Karolinska sjukhuset uttalade föredragande

departementschefen, att det borde ankomma på förhandlingskommissionen

att i samband med de förhandlingar med sällskapet Eugeniahemmet,

som påkallades av erforderlig markupplåtelse, jämväl till prövning upptaga

frågan om ersättningsbyggnader för de lokaler, som komme att gå förlorade

genom nervklinikernas uppförande. Departementschefen underströk

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj.ts proposition nr 87 år 1958

angelägenheten av att varje möjlighet till begränsning av byggnadsprogrammet

i denna del tillvaratogs men framhöll samtidigt önskvärdheten av

att man vid lösandet av de rent byggnadstekniska frågorna såvitt möjligt

tillgodosåg de önskemål, som framförts av sällskapet.

Såsom framgår av den tidigare lämnade redogörelsen har det vid av förhandlingskommissionen

i ärendet företagen utredning visat sig möjligt att

inom nuvarande lokaler efter vissa ändringsarbeten inrymma snickarverkstaden

och ett omklädningsrum. Däremot är det icke möjligt att inom

tillgängliga utrymmen tillgodose behovet av förrådslokaler samt garage

med mindre den nuvarande bandageverkstaden tas i anspråk härför. Kommissionen,

som icke ansett det ekonomiskt försvarbart att använda bandageverkstaden

som förrådslokaler, föreslår uppförande av en ny garage- och förrådsbyggnad.

Detta kommissionens förslag har lämnats utan erinran i remissyttrandena.

Även jag anser mig böra biträda kommissionens förslag

i denna del. Av vad kommissionen anfört har jag blivit övertygad om att

någon annan tillfredsställande lösning av lokalfrågan än den av kommissionen

anvisade icke står till buds. Kommissionens förslag till provisoriska

anordningar har icke givit mig anledning till erinran. Med hänsyn

härtill och då jag anser mig med någon jämkning uppåt kunna godtaga de

gjorda kostnadsberäkningarna, skulle erforderligt medelsbehov uppgå till

105 000 kronor. För ändamålet bör i riksstaten för nästa budgetår under elfte

huvudtiteln upptagas ett särskilt reservationsanslag under benämningen

Bidrag till vissa byggnadsarbeten m. m. vid Eugeniahemmet.

Det framlagda avtalsförslaget föranleder ingen erinran från min sida.

Jag förutsätter, att smärre jämkningar i eller tillägg till avtalsbestämmelserna

framdeles skall kunna göras utan att riksdagens samtycke skall

behöva inhämtas.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att träffa avtal med sällskapet

Eugeniahemmet om avstående av visst markområde m. m.

i huvudsaklig överensstämmelse med vad jag i det föregående

förordat;

b) till Bidrag till vissa byggnadsarbeten m. m. vid Eugeniahemmet

för budgetåret 1958/59 under elfte huvudtiteln

anvisa ett reservationsanslag av 105 000 kronor.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 87 år 1958

VISSA ÖVERENSKOMMELSER MED STOCKHOLMS STAD OCH

STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING RÖRANDE SJUKVÅRDEN I

STOCKHOLM OCH DEN MEDICINSKA UNDERVISNINGEN

DÄRSTÄDES

Genom beslut den 14 januari och den 17 juni 1955, den 9 november

1956 samt den 17 januari 1958 uppdrog Kungl. Maj:t åt kommissionen för

förhandlingar rörande Karolinska sjukhusets utbyggande m. in. att å statens

vägnar upptaga förhandlingar med Stockholms stad och i förekommande

fall Stockholms läns landsting rörande dels i proposition nr 212/1954

förutsatta överenskommelser angående anordnande av undervisning vid

vissa staden tillhöriga sjukhus m. m., dels avvecklingen av garnisonssjukvården

vid under direktionens för Karolinska sjukhuset förvaltning stående

sjukhus, dels tillämpningen av 1931 års avtal rörande Karolinska

sjukhusets uppförande och drift samt 1925 års avtal angående Stockholms

stads övertagande av hela sin sinnessjukvård, i vad avtalen avser beräkningsmetoden

för de driftkostnadsbidrag, som staden och landstinget resp.

staten har att erlägga, dels ock fördelningen mellan staten och staden av

kostnaderna för ändrings- och reparationsarbeten samt anskaffning av inventarier

och annan utrustning vid Serafimerlasarettet i huvudsaklig överensstämmelse

med vad som föreslagits av särskilt tillkallade sakkunniga i

ett den 20 december 1957 avgivet betänkande med förslag till vissa åtgärder

för upprustning av lasarettet.

Såsom resultat av de förhandlingar, som förhandlingskommissionen fört

med delegerade från Stockholms stad, har kommissionen med skrivelse

den 29 januari 1958 framlagt förslag till avtal och överenskommelser i följande

hänseenden, nämligen angående

1) dels ändringar av och tillägg till mellan vederbörande parter den 1 december

1947 ingånget avtal angående försäljning till staden av stiftelsen

Serafimerlasarettets fastigheter, dels fördelning av kostnaderna

för upprustning av Serafimerlasarettet;

2) provisorisk undervisning i psykiatri vid Södersjukhuset;

3) undervisning i klinisk epidemiologi vid Epidemisjukhuset i Stockholm;

4) vården å Karolinska sjukhuset av vissa militära patienter;

5) upplåtelse till Stockholms stad av Garnisonssjukhuset å Kungsholmen;

6) fördelningen av vårdkostnaderna under första halvåret 1958 vid Garnisonssjukhuset

å Kungsholmen; samt

7) beräkningen av vissa driftkostnader m. in.

Förhandlingskommissionen har samtidigt framlagt förslag till avtal resp.

överenskommelse med Stockholms läns landsting rörande dels vården å

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj.ts proposition nr 87 år 1958

Karolinska sjukhuset av vissa militära patienter dels ock beräkningen av

vissa driftkostnader m. in.

Förhandlingarna mellan kommissionen och stadens delegerade har slutförts

i ett sammanhang och de därvid träffade avtalen utgör enligt vad kommissionen

uppgivit ett sammanhängande förhandlingsresultat, en enhet.

Detta innebär, att parterna som förutsättning för giltigheten av vart och ett

av de preliminära avtalen uppställt det villkoret, att samtliga ifrågavarande

avtal godkännes. Det nu sagda äger motsvarande tillämpning beträffande de

med landstinget ingångna avtalen.

Jag övergår nu till att under särskilda avsnitt lämna en redogörelse för

förhandlingskommissionens utredning och förslag samt de däröver avgivna

yttrandena, varefter jag kommer att tillkännagiva min egen ståndpunkt

till föreliggande frågor.

I. Avtal rörande dels ändringar av och tillägg till mellan vederbörande

parter den 1 december 1947 ingånget avtal angående

försäljning till Stockholms stad av stiftelsen Serafimerlasarettets

fastigheter dels ock fördelning av kostnaderna för upprustning

av Serafimerlasarettet

A. Inledning

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 14 februari 1957 anmälde lärarkollegiet

vid Karolinska institutet nödvändigheten av att de svårt eftersatta behoven

för den till Serafimerlasarettet förlagda undervisningen, forskningen och

sjukvården skyndsamt tillgodosågs. Rörande den aktuella situationen beträffande

Serafimerlasarettets kliniker och institutioner framhöll lärarkollegiet

den genomgående stora bristen på lokaler för forskningsändamål och

tjänsterum för läkarpersonalen.

Till stöd för sin framställning lämnade lärarkollegiet bl. a. följande redogörelse

avseende närmast den medicinska kliniken men i princip giltig för

ett flertal andra arbetsställen inom lasarettet.

Förekomsten av stora salar och bristen på isoleringsrum medför för sjukvårdens

vidkommande ytterst otillfredsställande förhallanden. Svårt sjuka

patienter måste ofta placeras i det enda ytterligare utrymme, som står till

buds, nämligen steriliseringsrummet. Finnes detta ej tillgängligt, måste även

medtagna patienter vårdas på stor sal. Klinikens patienter är därför dagligen

utsatta för svåra påfrestningar. De har ofta i sin närhet patienter med

upphostningar och kräkningar, vilket oförmånligt påverkar aptiten, och

fall av ångest konfronteras med anfall av verklig andnöd. Allmänt gäller

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 87 år 1958

att det är omöjligt att bereda patienterna det lugn och den trivsel, som enligt

numera vunnen erfarenhet utgör de viktigaste faktorerna vid behandlingen

av många invärtes sjukdomar och för övrigt har en gynnsam effekt

vid alla sjukdomstillstånd.

Även för undervisningen utgör lokalsvårigheterna en allvarlig stötesten.

Då undersökningsruin saknas, är det oftast icke möjligt för underläkarna

och kandidaterna att föra enskilda samtal med patienterna eller att utföra

undersökningar utan vittnen. Ännu mindre är det möjligt att genom upprepade

enskilda kontakter nå fram till den ur terapeutisk synpunkt så

nödvändiga förtroendefulla relationen mellan patient och läkare. Då förmågan

att av patientens beskrivning av sin allmänna livssituation och av

sina symptom bilda sig en uppfattning av sjukdomen, dess orsaker och möjligheten

att påverka den icke blott medikamentellt utan även psykologiskt

alltjämt är ett av de viktigaste utbildningsmålen, är det uppenbart, att angivna

olägenheter måste bedömas som väsentliga och nödvändiga att avhjälpa.

Skärskådas motsvarande problem ur lärarens synvinkel torde lätt inses,

vilka svåra hämningar för undervisningen de vid patientdemonstrationerna

närvarande medpatienterna vållar. Varje demonstration under sådana

förhållanden strider mot accepterade normer för läkaretik och ger de studerande

en skev uppfattning om hur kontakten mellan läkare och patient

bör vara beskaffad.

För forskningen slutligen är det i detta sammanhang till betydande nackdel,

att patientjournalerna till följd av de bristande möjligheterna till kontakt

mellan patient och läkare blir torftiga och icke återspeglar patientens

verkliga livssituation. Varje vetenskaplig bedömning av patientgruppens

sammansättning samt av erhållna diagnostiska och terapeutiska resultat

blir lidande härav. Vidare påverkas patientsammansättningen oförmånligt

av de otillfredsställande vårdmöjligheterna såtillvida, att de flesta patienterna

söker sig till andra sjukhus och Serafimerlasarettets klientel därmed

dels upphör att vara representativt för befolkningens nuvarande sociala

och hygieniska standard och dels torde representera ålderssjukdomar i högre

grad än patientmaterialet vid andra sjukhus i huvudstaden. Även sistnämnda

omständigheter innebär givetvis olägenheter för forskningen.

Bristen på samlingsrum för de vid kliniken tjänstgörande medicine kandidaterna

omöjliggör för dessa att utnyttja ledig tid för enskilda studier.

Bristen på rum för forskningsarbete försvårar i hög grad den vetenskapliga

verksamheten vid kliniken.

Lärarkollegiet hemställde, att förhandlingar snarast möjligt måtte upptagas

med Stockholms stad angående de åtgärder, som inträdd försening

av det s. k. Sabbatsbergsavtalets realiserande påkallade, samt erinrade samtidigt

om att vissa spörsmål av delvis stor betydelse lämnats åt sidan vid

ingåendet av nämnda avtal och avtalet om Serafimerlasarettets försäljning,

varför dessa avtal måste kompletteras med tilläggs- och tillämpningsföreskrifter.

Genom beslut den 29 mars 1957 uppdrog Kungl. Maj:t åt kommissionen

för förhandlingar rörande Karolinska sjukhusets utbyggande m. m. att

upptaga förhandlingar med staden rörande de av lärarkollegiet berörda

förhållandena.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj.ts proposition nr 87 år 1958

I skrivelse till Kungl. Maj :t den 30 augusti 1957 framhöll direktionen för

Karolinska sjukhuset, att den omständigheten att Serafimerlasarettet enligt

avtal med Stockholms stad skulle övertagas av staden den 1 januari

1961 inverkat återhållande på anslagsäskanden och medelstilldelning beträffande

lasarettet under senare år. Såväl lokal- som personalförhållanden

var emellertid i åtskilliga avseenden synnerligen otillfredsställande.

Omedelbara åtgärder erfordrades därför, om undervisnings- och sjukvårdsverksamheten

skulle kunna bedrivas vid lasarettet under godtagbara betingelser.

Nervklinikerna vid Serafimerlasarettet beräknades kunna överflyttas

till Karolinska sjukhuset under år 1963. Förhandlingskommissionen

hade, enligt vad direktionen under hand inhämtat, från staden begärt besked

om tidpunkten, när Serafimerlasarettets medicinska och kirurgiska kliniker

och för deras verksamhet erforderliga serviceorgan kunde överflyttas till

Sabbatsbergs sjukhus eller huruvida undervisningen vid lasarettet kunde förläggas

till något annat av stadens sjukhus, som kunde lämpa sig härför.

Vid de diskussioner, som förhandlingskommissionen fört med företrädare

för staden, hade framkommit, att färdigställandet av medicinska och kirurgiska

kliniker vid Sabbatsbergs sjukhus låge mycket långt fram i tiden.

Klara besked hade icke erhållits rörande andra möjligheter att ordna den

till Serafimerlasarettet förlagda undervisningen inom nämnda två discipliner.

Det vore emellertid ytterst angeläget, att förslag skyndsamt framlades

till en provisorisk lösning av förevarande undervisningsfråga i avvaktan

på Sabbatsbergsavtalets fullföljande eller andra mera definitiva åtgärder

från stadens sida.

Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande tillkallade dåvarande chefen

för inrikesdepartementet den 2 oktober 1957 överdirektören vid Karolinska

sjukhuset G. W. Dahlberg, professorn vid Karolinska institutet J. F. E.

Adams-Ray, kanslichefen vid Stockholms stads sjukhusdirektion E. L. A.

Lindström samt byrådirektören i byggnadsstyrelsen G. A. Mårdh att såsom

sakkunniga verkställa utredning rörande de åtgärder, som oundgängligen

måste vidtagas vid Serafimerlasarettet för att medicinsk undervisning samt

sjukvård skulle kunna organiseras och bedrivas där på ett tillfredsställande

sätt i avbidan på tillkomsten av nybyggnad vid Sabbatsbergs sjukhus eller

undervisningens definitiva förläggande till annat Stockholms stad tillhörigt

sjukhus. Samtidigt uppdrogs åt Dahlberg att såsom ordförande leda de sakkunnigas

arbete.

De sakkunniga avlämnade den 20 december 1957 betänkande med förslag

till vissa åtgärder för upprustning av Serafimerlasarettet. över betänkandet

har yttranden avgivits av statskontoret, byggnadsstyrelsen, medicinalstyrelsen,

centrala sjukvårdsberedningen, kanslern för rikets universitet

efter hörande av lärarkollegiet vid Karolinska institutet samt direktionen

för Karolinska sjukhuset.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 87 år 1958

B. De sakkunnigas betänkande

Nuvarande förhållanden

Serafimerlasarettet har under de senaste 100 åren varit föremål för två

genomgripande om- och nybyggnadsarbeten, nämligen under åren 1889—

1893 samt åren 1928—1931. Beträffande de olika klinikerna och institutionerna

vid lasarettet inhämtas av betänkandet bl. a. följande.

Medicinska kliniken. Kliniken uppfördes åren 1889—1891. År

1930 företogs viss ombyggnad, varigenom de kemiska och fysiologiska laboratorierna

erhöll ökade utrymmen. Vårdavdelningarna är i huvudsak

oförändrade sedan 1891. Kliniken omfattar f. n. 180 vårdplatser, fördelade

på sex vårdavdelningar, av vilka fyra har 40—41 vårdplatser per avdelning.

Inom en av vårdavdelningarna belägen i klinikens jordvåning är

inrymd en intagningsavdelning med fyra vårdplatser. Brist föreligger på

isolerings- och undersökningsrum. Därjämte saknas tillgång till samlingsrum

för de vid kliniken tjänstgörande medicine kandidaterna samt rum för

forskningsarbete.

Kirurgiska kliniken. Kliniken, som tillkom år 1893, omfattar

f. n. 162 vårdplatser fördelade på sex vårdavdelningar. Av dessa har de tre

största avdelningarna 34, 41 resp. 43 platser. Till en av avdelningarna är

plastikkirurgiska avdelningen med 23 vårdplatser förlagd. Förberedelserum

saknas f. n. till en av operationsavdelningarna, varför patienterna före operation

nödgas ligga i korridoren utanför operationssalens förrum. Djuroperationsrum

och forskningsrum saknas. Viss apparatur för forskningsändamål

finns men kan på grund av utrymmesbrist icke utnyttjas. Tillräckligt

antal arbetsrum för biträdande överläkare och underläkare saknas.

Tio underläkare delar f. n. en expeditionslokal med klinikens skrivpersonal.

Nuvarande omldädnings- och studierum för kandidaterna är otillräckliga.

Manliga och kvinnliga kandidater delar ett rum. Behov föreligger

av en postoperativ avdelning.

Kirurgiska polikliniken. Intagning av patienter, som ankommer

till lasarettet i ambulans och av andra patienter, som ej kan gå, sker

f. n. genom en dörr i befintlig passage mellan poliklinikbyggnaden och den

medicinska klinikens byggnad. Genom denna passage går trafiken mellan

poliklinikerna och vårdavdelningarna samt röntgenavdelningen m. fl. Jämväl

inneliggande patienter från klinikerna transporteras denna väg till öron-,

ögon- och gynekelogkonsulterna. Det är ej ovanligt, att patienter, besökande

m. fl. måste passera bårar med svårt skadade och t. o. m. döda personer eller

andra fall, som de ej bör få se.

Neurologiska kliniken. Denna klinik består av tre vårdavdelningar

med sammanlagt 82 vårdplatser. Två av vårdavdelningarna har 35

resp. 40 vårdplatser. Ytterligare isolerings- och undersökningsrum erfordras.

Därjämte föreligger behov av ökade expeditionslokaler samt dag- och

studierum för kandidaterna.

Röntgenavdelningen. Röntgenavdelningens verksamhet bedrives

f. n. under exceptionellt ogynnsamma arbetsförhållanden i lokalhänseende.

Lokalerna, som till huvudsaklig del är belägna i jord- och bottenvåningarna

av kirurgiska klinikens och operationsavdelningens byggnader, är

icke disponerade för nuvarande undersökningsfrekvens. Röntgenarkiven för

aktuellt material är belägna, förutom i nyssnämnda byggnaders jordvånings
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj.ts proposition nr 87 dr 1958

utrymmen, på ett flertal olika håll inom sjukhuset, i källare och på vindar

in. in. Flera av lokalerna är fuktiga, vilket förstör filmerna. Demonstrationsutrymmen

och expeditionslokaler inom avdelningen är trånga och delvis

ohygieniska. Detta gäller även fotografiska laboratoriet. För biträdande

överläkarna och underläkarna finns endast ett gemensamt mindre arbetsrum.

Kliniskt-fysiologiska centrallaboratoriet. Den undervisning

av medicine kandidater, som skall bedrivas vid laboratoriet, har på

grund av de otillfredsställande lokalförhållandena måst förläggas till motsvarande

laboratorium vid Karolinska sjukhuset. Några enbart för forskning

avsedda lokaler finns icke vid laboratoriet. Nuvarande lokalresurser

tillåter endast en rutinverksamhet, som är starkt begränsad i förhållande

till vad modern klinisk-fysiologisk diagnostik medger.

Kliniskt-bakteriologiska centrallaboratoriet. Huvuddelen

av laboratoriets lokaler är f. n. belägen i medicinska klinikbyggnadens

jordvåning, där laboratoriet disponerar sex rum och två smärre utrymmen

med en sammanlagd golvyta av cirka 125 in2. Lokalerna har år 1945 av

yrkesinspektionen förklarats olämpliga för där bedriven verksamhet. En del

av de undersökningar, som tidigare utfördes vid laboratoriet, bl. a. vissa

tuberkulosundersökningar, har därefter utförts vid laboratorier utanför

lasarettet. Utöver angivna lokaler har tre rum om sammanlagt cirka 36 m2

ställts till laboratoriets förfogande. Nuvarande lokaler är otillräckliga för

sjukvårdens behov. Lokaler för undervisning och forskning saknas helt.

Kliniskt-kemiska centrallaboratoriet. Laboratoriet är

inrymt i en våning av den laboratoriebyggnad, som tillkom år 1951 och disponerar

där omkring 400 m2. Lokalerna är i och för sig tillfredsställande

men otillräckliga för den ständigt ökande verksamheten. Förhållandet belyses

bl. a. av att år 1953 86 979 analyser utfördes vid laboratoriet mot

169 997 år 1956.

Kliniskt-neurofysiologiska laboratoriet. Laboratoriets

lokaler är otillräckliga och varje utökning av verksamheten vid laboratoriet

förutsätter utökade lokaler.

Patologiska avdelningen. Behov föreligger av en ändamålsenligare

lokalplanering. För att undervisningen skall kunna upprätthållas

i avsedd omfattning erfordras ett demonstrationsrum.

Intendentkontoret. Kontorets personal arbetar f. n. i trånga och

ur arbetssynpunkt synnerligen otillfredsställande lokaler. Beträffande patientinskrivningen

är det ett önskemål att kunna använda sig av tryckplåtssystem.

F. n. kan emellertid utrymme för en präglingsmaskin icke beredas

inom patientkontoret.

Omklädningsrum och dagrum för personal. Brist föreligger

f. n. på utrymmen för omklädningsrum samt dag- och vilrum för

olika kategorier av personal. Omklädning sker i vissa fall i trappuppgångar

eller korridorer, där klädskåp placerats. I en del fall sker omklädning på

vårdavdelningarna exempelvis i avdelningsförråden.

Maskinverkstaden. Nuvarande lokaler är helt otillfredsställande

och har tidigare i samband med av särskild utredningsman gjord översyn av

arbetsuppgifterna för maskinpersonalen vid Serafimerlasarettet förklarats

böra utdömas.

K ö ket. Lasarettets köksinrättning fick sin nuvarande utformning och

utrustning i samband med lasarettets ombyggnad åren 1928—1933. Loka
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj.ts proposition nr 87 år 1958

Jerna svarar icke mot nutida krav på utrymme och ändamålsenlig planering.

Apparat- och maskinutrustningen är försliten.

Befintligt ledningssystem. Distributionsledningarna för ånga

inom lasarettet behöver till vissa delar utökas. Lasarettets vattenledningar

är i stor utsträckning igenrostade och avloppsrören till stora delar sönderfrätta.

Sanitär utrustning in. in. inom vårdavdelningar. Några

mera väsentliga åtgärder till förbättring av vårdavdelningarna inom medicinska

och kirurgiska klinikerna har icke företagits sedan lasarettet ombyggdes

omkring år 1930. Inredning och utrustning i serveringskök, sköljrum,

kokrum och förråd in. m. är därför omodern och starkt försliten. Befintliga

toalett- och tvättanordningar är otillräckliga för såväl patienter som

personal, särskilt på de avdelningar inom kirurgiska kliniken, där både

kvinnliga och manliga patienter vårdas. Fönster i korridorer och vissa rum

är av gammal typ med enkla in- och utåtgående bågar. Dessa fönster befinner

sig i dåligt skick, är otäta och dragiga samt kräver mycket arbete för att

hållas rena. Dörr- och skåpsnickerier är i stor utsträckning i mindre gott

skick. De större salarna och korridorerna inom avdelningarna har i allmänhet

icke målats sedan år 1930. Under årens lopp har oljefärgen i stor utsträckning

blivit borttvättad. Även golvbeläggningar av linoleum är starkt

förslitna.

Förslag till åtgärder

De sakkunniga har vid sina undersökningar konstaterat, att åtskilligt

behöver göras vid Serafimerlasarettet i byggnads- och utrustningshänseende

in. m., om medicinsk undervisning och sjukvård skall kunna bedrivas

där under tillfredsställande förhållanden. Att åstadkomma fullt tillfredsställande

förhållanden är knappast möjligt utan mycket betydande byggnadsåtgärder.

De förslag, som framlägges av de sakkunniga, bör dock medföra

icke oväsentligt gynnsammare arbetsförhållanden än f. n. Vad lokalfrågorna

beträffar gäller förslagen dels vissa byggnadsåtgärder, som kan

företagas så snart medel står till förfogande och vilka är av betydelse under

hela den tid undervisning kommer att bedrivas vid lasarettet, dels ock en

del allmänna upprustningsåtgärder, nödvändiga på grund av byggnaders,

ledningsnäts, installationers och inventariers förslitning m. m. Åtgärderna

måste genomföras successivt, varför kostnaderna kan fördelas på två eller

flera budgetår. Sedan ställning tagits till de sakkunnigas förslag, bör tidsföljden

för genomförandet närmare planläggas, så att driften vid lasarettet

och därmed även undervisningen störes i minsta möjliga utsträckning. Då

de neurologiska och neurokirurgiska klinikerna överflyttas till Karolinska

sjukhuset, vilket beräknas ske under budgetåret 1962/63, bör enligt de sakkunniga

av dessa kliniker disponerade lokaler — omkring 3 000 m2 —

komma till användning för att tillgodose sådana krav på ändamålsenligare

lokaler, som de sakkunniga icke funnit det möjligt att nu tillmötesgå.

De sakkunniga framhåller, att det torde vara uteslutet att samtidigt med

nervklinikernas överflyttning till Karolinska sjukhuset flytta övrig medi
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 87 år 1958

cinsk undervisning vid Serafimerlasarettet till Sabbatsbergs sjukhus eller till

annat staden tillhörigt sjukhus. Såsom förhållandena f. n. ter sig, synes man

få räkna med att undervisning måste bedrivas vid Serafimerlasarettet åtskilliga

år efter budgetåret 1962/63.

Enligt förslag av Stockholms stads stadsbyggnadskontor skall Klarabergsgatuleden

framdragas över Serafimerlasarettets område från Bolindersplan

till Norr Mälarstrand. Därvid skulle på grund av ledens sträckning enligt

föreliggande stadsplaneförslag följande byggnader inom lasarettet helt eller

till huvudsaklig del komma att raseras, nämligen ångcentralen och maskinverkstaden,

köks- och matsalsbyggnaden, neurokirurgiska kliniken, en del

bostadsbyggnader med därinom beläget lasarettsapotek samt gamla kirurgoperationsbyggnaden

med kirurgiska klinikens föreläsningssal. Gatuleden

kommer att gå fram endast 5—6 meter från kirurgiska klinikens västra

långvägg. När detta gatuprojekt genomföres, torde sjukvård icke kunna

bedrivas av sådan beskaffenhet eller omfattning, att undervisning för medicine

kandidater kan förläggas till lasarettet. Förrän ersättningskliniker för

lasarettet och därtill hörande serviceorgan såsom laboratorier in. in. ställes

till undervisningens och forskningens förfogande, kan följaktligen ifrågavarande

stadsplan icke genomföras.

Staden är emellertid angelägen om att Klarabergsgatuleden till Norr

Mälarstrand kommer till stånd på grund av bl. a. nödvändigheten av Tegelbacksområdets

omdanande. Gatuleden anges sålunda böra framdragas före

tillkomsten av förenämnda ersättningsbyggnader. Detta beräknas kunna

ske enligt endera av två alternativa förslag till trafikledens förläggning.

Enligt båda förslagen kommer emellertid gatuleden att gå omedelbart

intill neurokirurgiska kliniken. Det kommer därför att vara omöjligt att

såväl under byggnadstiden som i fortsättningen bedriva vård av inneliggande

patienter i nämnda klinikbyggnad. Lokalerna inom densamma kan

emellertid efter lämplig inredning användas t. ex. för laboratorieändamål.

Det är enligt de sakkunniga uppenbart, att ett framdragande av ifrågavarande

gatuled över lasarettsområdet icke blott under byggnadstiden utan

även därefter kommer att medföra olägenheter. Det vore därför ur sjukvårdens

synpunkt önskvärt, att lasarettet kunde utrymmas före arbetenas

igångsättande. Under alla förhållanden bör gatubyggnadsarbetena icke påbörjas,

förrän neurokirurgiska kliniken överförts till Karolinska sjukhuset.

De sakkunnigas förslag till åtgärder innebär i huvudsak följande.

Lasarettets elenergiförsörjning. De sakkunniga finner det

ofrånkomligt, att lasarettet tillförsäkras en ökad tillförsel av elektrisk

energi, eftersom det utan en sådan åtgärd icke är möjligt att genomföra de

upprustningsarbeten som föreslås såsom varande av behovet påkallade för

att undervisningen och sjukvården vid lasarettet under en övergångstid

skall kunna bedrivas något så när tillfredsställande. Kostnaderna för erforderliga

arbeten beräknas till 150 000 kronor.

M e d i c i n s k a klinik e n. De sakkunnigas förslag beträffande denna

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj.ts proposition nr 87 år 1958

klinik syftar till att avhjälpa nuvarande brister genom anordnande av isolerings-

och undersökningsrum i större vårdsalar, ianspråktagande av två

mindre vårdsalar som undersöknings-, läkar- och demonstrationsrum samt

omändring av eu sjukavdelning om 12 vårdplatser i klinikens jordvåning

till arbets- och jourrum för läkare samt till lokaler för medicine kandidater

m. in. De sakkunnigas förslag innebär en minskning av antalet vårdplatser

vid kliniken från 180 till 150. Enligt vad klinikchefen uppgivit

kommer emellertid klinikens återstående vårdplatsantal att vara tillräckligt

ur undervisningssynpunkt. Kostnaderna för föreslagna byggnadsåtgärder

har beräknats till 114 000 kronor.

Neurologiska kliniken. Enligt de sakkunniga bör i envar av

klinikens två större vårdavdelningar anordnas isolerings- och undersökningsrum.

Kostnaden härför har inräknats i det belopp, som upptagits för

motsvarande åtgärder vid medicinska kliniken. Därjämte föreslås, att medicinska

klinikens nuvarande kandidatlaboratorium överlåtes till neurologiska

kliniken och tages i anspråk för ökade expeditionslokaler samt dagoch

studierum för kandidater. För ombyggnad av kandidatlaboratoriet beräknas

15 000 kronor.

Kirurgiska kliniken. De sakkunniga föreslår, att en vårdsal omändras

till föreläsningssal. Förutsättning härför är, att kliniken beredes

ersättning för bortfallande antal vårdplatser genom plastikkirurgiska avdelningens

överflyttande till Karolinska sjukhuset. Vidare bör i nuvarande

föreläsningssal inredas förberedelserum, expeditionsrum för översköterska

m. in. samt forskningsrön! för läkare. Ett djuroperationsrum kan inredas

i nuvarande laboratorielokaler och nuvarande biblioteksrum uppdelas för

att bereda arbetsplats för sex underläkare. Därest den plastikkirurgiska

avdelningen bortflyttar, kan i denna avdelnings läkarexpedition anordnas

arbetsplats för återstående fyra av kirurgiska klinikens underläkare. Erforderliga

kandidatrum föreslås skola anordnas genom ianspråktagande av ett

förrådsrum och ett omklädningsrum för läkare. En postoperativ avdelning

kan ordnas, om plastikkirurgiska avdelningen bortflyttar. För postoperativa

avdelningens skötsel erfordras två översköterskor och två sjukvårdsbiträden.

Genom att två vårdsalar om sammanlagt 20 sängar vid kirurgiska

kliniken tages i anspråk för inredande av föreläsningssal och postoperativ

avdelning bör personalen kunna minskas med åtminstone tre sjukvårdsbiträden.

Vid flyttning av plastikkirurgiska avdelningen till Karolinska

sjukhuset bör Serafimerlasarettets personalstat minskas med en överskötersketjänst.

I stället torde en ökning å Karolinska sjukhusets stat bli nödvändig.

Såvitt de sakkunniga kan bedöma, torde möjlighet finnas att till en av

garnisonsavdelningarna vid Karolinska sjukhuset, som nu användes för

allmänkirurgiska fall (27 vårdplatser), överflytta den plastikkirurgiska

verksamheten vid Serafimerlasarettet. En förutsättning härför är dock

givetvis att av direktionen tidigare begärda medel — 65 000 kronor — för

åtgärder beträffande omläggnings- och polikliniklokaler beviljas samt att

plastikkirurgiska avdelningens läkare beredes operationsmöjligheter å Karolinska

sjukhusets operationsavdelning. Att under nuvarande ej tillfredsställande

förhållanden överflytta ytterligare plastikkirurgisk verksamhet

till Karolinska sjukhuset synes ej tillrådligt. Kostnaden för föreslagna åtgärder

inom den kirurgiska kliniken beräknas till 114 000 kronor.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj. ts proposition nr 87 år 1958

Kirurgiska polikliniken. En särskild förbindelsegång för de

interna transporterna bör ordnas vid sidan av nuvarande passage, som bör

avstängas för mottagande av ambulanstransporter. Kostnaden härför beräknas

till omkring 53 000 kronor.

Röntgenavdelningen. Då de sakkunniga funnit det ogörligt att

bereda röntgenavdelningen avsevärt gynnsammare arbetsförhållanden inom

de byggnader, dit avdelningen nu är förlagd och då en flyttning av avdelningen

till andra lokaler inom lasarettet f. n. icke är möjlig, anser de sakkunniga

nödvändigt att uppföra en mindre nybyggnad. Till nybyggnadens

bottenvåning föreslås skola förläggas arkiv, vissa läkarexpeditioner, bibliotek

med arbetsplats för någon läkare, personalrum, rum för jourhavande

över sköter ska och för reception samt väntrum för patienter. Tillkomsten av

den föreslagna nybyggnaden möjliggör viss omdisposition av förefintliga lokaler

i bottenvåningen av kirurgiska klinikens operationsavdelning, därvid

bl. a. ytterligare ett röntgenlaboratorium erhålles och avdelningens kapacitet

ökas. Därjämte tillkommer lokaler för angiocardiografi i anslutning till

hjärtkateteriseringsrum med tillhörande smärre fysiologiska laboratorier. I

jordvåningen kan ytterligare ett arkiv anordnas genom omdisponering av

lokalerna under förutsättning att förenämnda tillbyggnad utföres. Kostnaderna

för föreslagna byggnadsåtgärder uppskattas till 156 000 kronor.

Avdelning för hjärt kateterisering och angiocardiografi.

De sakkunniga erinrar om att direktionen för Karolinska

sjukhuset i sina anslagsäskanden för budgetåret 1955/56 begärde medel

till avlöning av personal samt anskaffning av utrustning in. in. för att

kunna inrätta en avdelning för postoperativ vård, behandling av sömnmedelsförgiftningar

samt hjärtkateteriseringar. Direktionen uttalade därvid

bl. a., att den under de senaste tio åren alltmer utnyttjade tekniken för

hjärt- och kärlkateterisering visat sig vara av stort värde icke endast för

forskningen utan även för sjukvården och därvid särskilt för diagnostiken

av hjärt-, lung-, njur- och leversjukdomar. Vid tiden för yttrandet fanns

endast vid ett fåtal sjukhus i landet laboratorier, där dylik diagnostik

kunde bedrivas. Det vore ytterst beklagligt att nödgas konstatera, att statens

kroppssjukhus i detta avseende tydligt släpade efter i utvecklingen, ett

förhållande som icke borde tillåtas fortsätta. Det vore därför enligt direktionens

mening i hög grad angeläget, att Serafimerlasarettet erhölle möjligheter

att kunna tillämpa den nya kateteriseringstekniken.

Kungl. Maj :t upptog icke direktionens begäran i sitt förslag till riksdagen

under motivering, att med ett ställningstagande till frågan borde

anstå i avvaktan på erfarenhet av den vid Karolinska sjukhuset bedrivna

verksamheten för hjärt- och kärlkateterisering.

Under år 1956 företogs inom Serafimerlasarettet ytterligare utredning i

förevarande fråga, och överläkarna vid medicinska, kirurgiska och neurologiska

klinikerna, vid röntgenavdelningen och kliniskt-fysiologiska centrallaboratoriet

samt narkosöverläkaren framlade i skrivelse till direktionen

den 17 oktober 1956 ett nytt specificerat förslag till inrättande av en postanestetisk-postoperativ

avdelning med ansluten hjärtkateteriserings-angioeardiografienhet

vid Serafimerlasarettet. Därvid framhölls bl. a., att Serafimerlasarettel

vore det enda undervisningssjukhus i landet, där hjärtkateterisering

med angiocardiografi icke bedrevs. Hjärtkateterisering utfördes

för det dåvarande vid åtminstone tretton olika sjukhus i landet.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Mnj:ts proposition nr 87 är 1958

I yttrande den 22 november 1956 över sistnämnda förslag framhöll lärarkollegiet

vid Karolinska institutet, att enligt vad kollegiet under hand inhämtat

varken det kliniskt-fysiologiska laboratoriet vid Karolinska sjukhuset

eller lungklinikernas fysiologiska laboratorium beräknades kunna

tillgodose mer än Karolinska sjukhusets egna behov. Detta vore emellertid

icke någon huvudpunkt i diskussionen om inrättandet av en hjärtdiagnostisk

avdelning vid Serafimerlasarettet. Avgörande argument talade mot att

sådan specialdiagnostisk hjärtundersökning, varom tal vore, skulle bedrivas

på sjukhus utanför det, där patienten vårdades. Kollegiet tillstyrkte

därför varmt förslagets snara förverkligande.

De sakkunniga anser åtgärder böra vidtagas för inrättandet av en hjärtkateteriserings-angiocardiografienhet

så att medicinsk undervisning och

sjukvård skall kunna bedrivas vid Serafimerlasarettet på ett även i nu

ifrågavarande avseende tillfredsställande sätt. I lokalhänseende finns möjligheter

att tillskapa en arbetsenhet av berörda slag. Kostnaderna för erforderliga

ändringsarbeten beräknas till omkring 104 000 kronor. För den

fysiologiska delen av hjärtkateteriseringverksamheten erfordras en personalökning

med en förste underläkare, en försöksassistent, en översköterska,

ett laboratoriebiträde och ett kontorsbiträde.

Kliniskt-fysiologiska centrallaboratoriet. Enligt de

sakkunnigas förslag skall det bakteriologiska centrallaboratoriet överflytta

till endokrinologiska avdelningens nuvarande lokaler, så snart dessa friställts.

De härigenom ledigblivna lokalerna i medicinska klinikens jordvåning

bör ställas till fysiologiska laboratoriets förfogande för undervisningsändamål.

Samtidigt får laboratoriet emellertid avstå ett eller två nu

disponerade rum till neurofysiologiska laboratoriet. Med hänsyn till att de

ökade utrymmen, som genom angivna åtgärder kan ställas till fysiologiska

laboratoriets förfogande, icke tillåter en önskvärd utveckling av den fysiologiska

undersökningsverksamheten för sjukvårdens del föreslår de sakkunniga,

att viss del — 80 in2 — av det utrymme, som kan vinnas genom

en omdisponering av den nuvarande badavdelningen, ställes till laboratoriets

förfogande. I dessa utrymmen skulle bl. a. kunna iordningställas lokaler

för diagnostik av perifera kärlsjukdomar med ett konstanttemperaturrum.

För hjärtkateteriseringsverksamheten tillkommer vissa utrymmen i

anslutning till röntgenavdelningen. Erforderliga ändringsarbeten har kostnadsberäknats

till 43 000 kronor.

Klinisk t-b akteriologiska centrallaboratoriet. De

sakkunniga föreslår, att laboratoriet, när endokrinologiska avdelningen

omkring den 1 maj 1958 överflyttas till Karolinska sjukhuset, övertager

sistnämnda avdelnings nuvarande lokaler i lasarettets laboratoriebyggnad

omfattande — inklusive de tre rum bakteriologiska laboratoriet redan disponerar

i samma våning — omkring 196 in2. Därutöver kan, om så erfordras,

fem mindre arbetsrum inredas å laboratoriebyggnadens vind för en kostnad

av cirka 51 000 kronor. Av dessa kan åtminstone en del få disponeras av

bakteriologiska laboratoriet. Härtill kommer en djuravdelning i sju rum

om sammanlagt cirka 100 in2.

De sakkunniga upplyser, att laboratoriets föreståndare, laboratorn Lithander

förklarat, att de lokaler, som skulle ställas till laboratoriets förfogande

i laboratoriebyggnaden, i utrymmeshänseende icke kommer att bli tillfredsställande

vare sig ur sjukvårds-, undervisnings- eller forskningssynpunkt.

Enligt eu av Lithander företagen undersökning skulle för att tillgodose

behoven erfordras laboratorie- och undervisningslokaler med en

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 87 år 1958

31

nettoyta av 830 in2 och en djuravdelning med 235 in2 nettoyta. Såsom en

utväg att lösa laboratoriets lokalfråga har Lithander föreslagit, att verksamheten

överflyttar till Karolinska sjukhusets blivande nybyggnad för

klinisk hakteriologi, när denna står färdig. Enligt Lithanders mening kan

en Sådan anordning genomföras utan olägenheter för sjukvården. För undervisningen

skulle vinnas mer allsidigt och tillräckligt tekniskt och kliniskt

material. Slutligen skulle avsevärd ekonomisk vinst uppkomma.

Med anledning av Lithanders begäran att få överflytta verksamheten till

Karolinska sjukhuset har lärarkollegiet vid Karolinska institutet utsett särskilda

sakkunniga, vilka förklarat, att det måste betraktas som ett steg

bakåt att företaga ett bortflyttande av den bakteriologiska rutinverksamheten

från Serafimerlasarettet samt att det måste innebära väsentligt förbättrade

villkor för laboratoriet att få disponera de av endokrinologiska

avdelningen nu ianspråktagna lokalerna.

Laboratorn Lithander har sedermera påyrkat att såsom ett provisorium

få disponera, förutom endokrinologiska avdelningens lokaler, hela djuravdelningen,

d. v. s. ytterligare sju rum med en golvyta av cirka 100 in2. Därvid

skulle erfordras uppförande av nya djurstallar m. in. inom lasarettsområdet,

enligt förslag av Lithander i en envåningsbyggnad intill förbindelsegången

mellan laboratoriebyggnaden och medicinska kliniken. Kostnaden

för en sådan byggnad beräknas till omkring 80 000 kronor.

De sakkunniga framhåller, att den nya bakteriologiska laboratoriebyggnaden

vid Karolinska sjukhuset beräknas stå färdig under år 19G1 och

först då skulle den av Lithander föreslagna överflyttningen kunna ske.

Den fysiologiska undervisningens lokalfråga bör icke få vara olöst under

så lång tid som fram till 1901. Något annat hinder för dess lösande före

ingången av läsåret 1958/59 än bakteriologiska centrallaboratoriets förflyttning

synes icke förefinnas. De sakkunniga säger sig vara väl medvetna

om att bakteriologiska centrallaboratoriets vid Serafimerlasarettet lokalbehov

för sjukvård, undervisning och forskning ingalunda blir tillgodosett

vid en överflyttning till endokrinologiska avdelningens lokaler. Då neurologiska

och neurokirurgiska klinikerna överflyttas till Karolinska sjukhuset,

finns emellertid möjligheter att med utnyttjande av sagda klinikers utrymda

lokaler tillfredsställa laboratoriernas lokalanspråk. Med hänsyn

härtill förefaller det de sakkunniga mycket tveksamt, om man inom det

trånga lasarettsområdet nu bör uppföra byggnad för djurstallar. Enligt de

sakkunnigas mening bör bakteriologiska laboratoriet överflytta till laboratoriebyggnaden

redan under våren 1958, så att dess nuvarande lokaler kan

iordningställas för fysiologiska centrallaboratoriet före ingången av läsåret

1958/59. Efter bakteriologiska laboratoriets överflyttning bör dess

lokalfråga kunna närmare bedömas. Lösningen av denna blir givetvis bl. a.

beroende av Karolinska institutets och överordnade undervisningsinstansers

ställningstagande till förslaget rörande förläggning av Serafimerlasarettets

bakteriologiska verksamhet till Karolinska sjukhusets nya centrallaboratorium.

K 1 i n i s k t - k e in i s k a central! a b o r a t o r i c t. Genom iordningställande

av ett nu oinrett utrymme i jordvåningen av laboratoriebyggnaden

och viss omdisponering av lokalerna där, sedan endokrinologiska avdelningen

överförts till Karolinska sjukhuset, kan del kemiska centrallaboratoriet

erhålla en provisorisk mindre lokalökning. Kostnaden för dessa

lokaländringar i laboratoriebyggnadens jordvåning, vilka ändringar jämväl

berör patologiska avdelningen, belöper sig till omkring 32 000 kronor. De

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj.ts proposition nr 87 dr 1958

fem rum, som kan inredas på laboratoriebyggnadens vind, bör enligt de

sakkunniga fördelas mellan bakteriologiska och kemiska centrallaboratorierna.

För det kemiska centrallaboratoriet erfordras en personalökning

med 2 laboratoriesköterskor, en undersköterska och ett ekonomibiträde.

K lin is k t-neur o fysiologisk a laboratoriet. Enligt de sakkunniga

bör kliniskt-fysiologiska centrallaboratoriet i samband med inflyttning

i bakteriologiska centrallaboratoriets nuvarande lokaler avstå ett

eller två rum till neurofysiologiska laboratoriet. Iordningsställandet av de

nya lokalerna beräknas kosta omkring 4 000 kronor.

Patologiska avdelningen. Genom en omdisposition av en del

lokaler och iordningställande av ett oinrett utrymme i souterrängvåningen

av laboratoriebyggnaden kan en demonstrationslokal för undervisningsändamål

åstadkommas. Denna lokal torde även kunna användas för samma

ändamål av bakteriologiska och kemiska centrallaboratorierna. Kostnaden

härför har tidigare redovisats under det kemiska centrallaboratoriet. Härutöver

tillkommer för anordnande av omklädningsrum med toalettrum för

medicine kandidater cirka 4 000 kronor.

Badavdelningen. Badavdelningen omfattar f. n. dels ett intagningsbad

om cirka 110 in2, dels ock ett renlighetsbad om cirka 250 m2 utrustat

med bl. a. en bastu för personalen. De sakkunniga anser, att badlokalerna

kan minskas. Genom omdisponering och minskning av dessa lokaler kan

ett lokalutrymme om cirka 160 in2 utvinnas, varav hälften kan ställas till

fysiologiska centrallaboratoriets och återstoden till linneförrådets förfogande.

Kostnaden härför uppgår till omkring 68 000 kronor. Därjämte bör

en ny bastu inrättas till en kostnad av cirka 30 000 kronor.

Intendentkontoret. De sakkunniga har funnit, att erforderlig

förbättring av intendentkontorets lokaler kan åstadkommas med en tillbyggnad

till kontorets norra långsida. Därvid vinnes två arbetsrum om tillsammans

cirka 32 nr. Möjligheter att anordna ytterligare ett toalettrum

skulle då även erbjuda sig. Kostnaden för tillbyggnaden beräknas till 41 000

kronor. De sakkunniga som vidare funnit sådana åtgärder böra vidtagas,

som kan underlätta arbetet för vårdpersonalen på de stora och tungarbetade

vårdavdelningarna, tillstyrker införande av tryckplåtsystem vid lasarettet,

vilket i blanketthänseende och beträffande maskintyp bör anpassas till det

vid Karolinska sjukhuset använda systemet. — Vad lokalfrågan beträffar

finnes möjlighet att intill patientkontoret göra en smärre tillbyggnad, varinom

lokal för präglingsmaskin och operatris kan ordnas. Kostnaden för

tillbyggnaden beräknas till omkring 20 000 kronor.

Omklädningsrum och dagrum för personalen. De sakkunniga

förordar vidtagande av vissa åtgärder för att personalrumsfrågan skall

bli bättre tillgodosedd än hittills. Kostnaderna för föreslagna åtgärder

uppskattas till 29 000 kronor.

Maskinverkstaden. De sakkunniga, som funnit förutsättningar

föreligga för anordnande av en maskinverkstad i en del av lasarettets

förutvarande tvättbyggnad, föreslår, att verkstadens trängande behov av

nya lokaler tillgodoses genom iordningställande av verkstadslokal därstädes

för en beräknad kostnad av 57 000 kronor.

Tvättförrådet. Därest den av de sakkunniga föreslagna maskinverkstaden

kommer till utförande, bör tvättförrådet erhålla ersättningsutrymme

för de lokaler, som i samband därmed måste avstås. Ett sådant

utrymme kan erhållas vid omdisposition av lasarettets badlokaler. Härigenom

ges möjlighet att iordningställa ett tillfredsställande och välbelä
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Mcij.ts proposition nr 87 år 1958

get linneförråd. Därjämte bör en lastkaj byggas. — Kostnaderna för angivna

byggnadsarbeten beräknas till cirka 5 000 kronor.

K ö k e t. De sakkunniga föreslår, att köket erhåller ett tillskott av

förrådslokaler genom att en del av de nuvarande verkstadslokalerna i

köksbyggnadens källarvåning tages i anspråk härför. Kostnaden för de

smärre ombyggnadsarbeten, som erfordras för utökning av förrådslokalerna

samt installation av viss apparatur, uppskattas till 25 000 kronor.

Befintligt ledningssystem. För att förbättra värmeförsörjningen

inom ett bostadshus bör en undercentral med två värmeledningspumpar

anordnas för en beräknad kostnad av 170 000 kronor. Med hänsyn

till ovissheten om lasarettets framtid synes funktionsdugligheten hos

nuvarande ledningar böra vidmakthållas genom successiva reparationsåtgärder,

för vilka kostnaderna lämpligen bör bestridas genom förstärkta

underhållsanslag. För närvarande synes endast elt mindre belopp om förslagsvis

40 000 kronor böra anvisas för de reparationsarbeten, som erfordras

vid anslutning till ledningssystemen av de sanitära nyinstallationer,

som föreslås av de sakkunniga.

Sanitär utrustning in. in. inom vårdavdelningar. Att

modernisera och upprusta vårdavdelningarna i sådan omfattning, att de

skulle svara mot nutida krav, är enligt de sakkunniga med hänsyn till

föreliggande förhållanden icke möjligt eller ekonomiskt försvarbart. De

sakkunniga finner emellertid vissa begränsade iståndsättnings- och moderniseringsåtgärder

vara ofrånkomliga speciellt inom medicinska och

kirurgiska klinikerna, vid vilka verksamheten kommer att fortfara under

avsevärd tid framåt. Kostnaderna för erforderliga åtgärder för förbättring

av arbetsförhållandena och den sanitära utrustningen inom vårdavdelningarna

har av de sakkunniga beräknats till 350 000 kronor. Härtill kommer

600 000 kronor för ommålning inom lasarettet samt 50 000 kronor

till förbättring och utbyte av golvbeläggningar.

Telefonväxel. De sakkunniga finner erforderligt, att lasarettet

förses med en automatväxel. Lasarettet torde vara det enda större

sjukhus i Stockholm, som f. n. saknar sådan. Enligt underhandsuppgift

från televerket betingar en för lasarettet lämpad automatväxel en engångskostnad

av i runt tal 100 000 kronor. Härtill kommer kostnaden för vissa

ombyggnadsarbeten, som erfordras i de lokaler, där växeln lämpligen bör

installeras. Storleken av byggnadskostnaderna har icke kunnat preciseras,

men torde kunna beräknas till omkring 25 000 kronor. De sakkunniga anser

därjämte behovet av personsökaranläggning i hög grad trängande. De

sakkunniga föreslår, att etl belopp om förslagsvis 50 000 kronor anvisas

för ändamålet.

Centralradioanläggning. De sakkunniga anser alt å lasarettet

intagna patienter bör ha samma möjlighet till radiolyssning som patienterna

på flertalet övriga sjukhus och tillstyrker därför, att en centralradioanläggning

för hela lasarettet anskaffas. Kostnaden härför uppgår

till 43 000 kronor.

Inventarier och annan utrustning. Enligt de sakkunniga

föreligger behov av viss nyanskaffning av apparatur och andra inventarier

för en sammanlagd kostnad av 1 050 000 kronor för alt undervisnings- och

sjukvårdsverksamheten skall kunna bedrivas under godtagbara betingelser

Beträffande de sakkunnigas förslag i denna del torde få hänvisas till

handlingarna i ärendet.

3 — Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 87

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 87 år 1958

De sakkunniga framhåller, att av dem framlagda skissritningar över förslag

till byggnadsändringar m. in. icke är att betrakta såsom definitiva

utan bör, innan åtgärder vidtages, överarbetas. Ritningarna har upprättats

för att man skall kunna bilda sig en uppfattning om förslagens genomförbarhet

och verkställa preliminära kostnadsberäkningar. Dessa beräkningar

har på grund av den korta tid, som stått till förfogande, ej kunnat göras

mera exakta utan får närmast betraktas som uttryck för storleksordningen

av det medelsbehov, som erfordras för att åsyftade resultat något så när

skall åstadkommas. Under upprustningsarbetets fortskridande kan mera

preciserade kostnadsberäkningar göras.

De förslag till åtgärder, som enligt de sakkunnigas uppfattning bör vidtagas

vid Serafimerlasarettet för att medicinsk undervisning samt sjukvård

skall kunna organiseras och bedrivas där på ett tillfredsställande sätt

i avbidan på tillkomsten av nybyggnad vid Sabbatsbergs sjukhus eller

undervisningens definitiva förläggande till annat staden tillhörigt sjukhus,

innebär sammanfattningsvis följande.

Åtgärd

1. Åtgärder för förbättrad elenergiförsörjning

Beräknad

engångskostnad

kronor

150 000

Byggnadsarbeten o. dyl.

2. Inrättande av isolerings-, undersöknings- och kandidatrum å medicinska

kliniken............................................... 114 000

3. Dito å neurologiska kliniken................................... 15 000

4. Ny föreläsningssal, inrättande av läkar- och kandidatrum, postopera
tiv

avdelning och djuroperationssal å kirurgiska kliniken.......... 114 000

5. Förbättrat intag till olycksfallspolikliniken....................... 53 000

6. ökade och förbättrade lokaler för röntgenavdelningen, bl. a. genom

tillbyggnad.................................................. 156 000

7. Inrättande av avdelning för hjärtkateterisering- och angiocardio
grafi.

....................................................... 104 000

8. Omändring och utökning av kliniskt-fysiologiska centrallaboratoriets

lokaler...................................................... 43 000

9. Inredning av expeditionsrum å patologbyggnadens vind........... 51 000

10. Inrättande av vissa laboratorielokaler i patologbyggnadens jordvåning

(kem. lab. m. fl.)............................................. 32 000

11. Mindre lokalförbättring för kliniskt-neurofysiologiska centrallaboratoriet

....................................................... 4 000

12. Omklädningsrum för patologiska avdelningens kandidater.......... 4 000

13. Omändring av badlokalerna samt nya förråds- och laboratorielokaler

därstädes. Ny bastu........................................... 98 000

14. Utökning av intendentkontoret och inskrivningsexpeditionen....... 61 000

15. Anordnande av omklädningsrum för kvinnlig sjukvårds- och ekonomipersonal

..................................................... 29 000

16. Ny maskinverkstad........................................... 57 000

17. Lastkaj för godsleveranser..................................... 5 000

18. Inredning av förråd i köket m. m............................... 25 000

19. Åtgärder till förbättring av lasarettets ång- och värmeförsörjning

samt vatten- och avloppsledningar.............................. 210 000

20. Åtgärder till förbättring av arbetsförhållandena och den sanitära

utrustningen m. m. inom vårdavdelningarna..................... 1 000 000 2 175 000

21. Automattelefonväxel samt läkarsökarsystem............................... 175 000

22. Centralradioanläggning.................................................. 43 000

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 87 år 1958

35

23. Anskaffning av inventarier och annan utrustning

a) Möbler o. dyl. till med. klin......................... 13 000

b) Dito till neurolog, klin.............................. 6 000

c) Möbler och dylikt, apparatur till djuroperationsrum, utrustning

till postoperativ avdelning å kir. klin......... 64 000

d) Möbler och ljusskåp samt röntgenapparatur å röntgenavdelningen

...................................... 261 000

e) Apparatur till hjärtkateteriseringsavdelning........... 94 000

f) Apparatur till kliniskt-bakteriologiska centrallaboratoriet.

........................................... 15 000

g) Apparatur till kliniskt-kemiska centrallaboratoriet..... 91 000

h) EEG-apparat till kliniskt-neurofysiologiska centrallaboratoriet

.......................................... 45 000

i) Möbler samt präglingsmaskin m. m. å intendentkontoret. 16 000

j) Maskiner och verktyg till maskinverkstaden.......... 25 000

k) Hyllinredning m. m. i tvättförråd................... 4 000

l) Köksutrustning................................... 242 000

m) Linne, gång- och sängkläder........................ 112 000

n) Snabbtelefoner, dammsugare, golvbonare, vågar, klädskåp,

belysningsarmatur samt eldsläckningsmateriel. . . 71 000

Summa kronor

1 059 000

3 602 000

Beräknad

årlig

kostnad

kronor

Personalökn ingar

Kirurgiska kliniken

Postoperativ avdelning:

2 översköterskor (Ae 9)................................................. 23 808

2 sjukvårdsbiträden (Ae 3).............................................. 17 472

Hjärtkateteriseringsavdelning

1 förste underläkare (Ae 23)............................................. 24 540

1 försöksassistent (Ae 12)............................................... 13 908

1 översköterska (Ae 9).................................................. 11 904

1 laboratoriebiträde (Ae 9).............................................. 11904

1 kontorsbiträde (Ae 5)................................................. 9 684

Kliniskt-kemiska centrallaboratoriet

1 försöksassistent (Ae 12)............................................... 13 908

2 översköterskor (Ae 9)................................................. 23 808

1 undersköterska (Ae 4)................................................. 9 204

Personalminskningar (på grund av minskat vårdplatsantal)

Medicinska kliniken (avd. 7)

1 sjuksköterska (Ae 8).................................................. 11 304

3 sjukvårdsbiträden (Ae 2).............................................. 24 912

Kirurgiska kliniken (avd. 10, 11 och 13)

1 översköterska (Ae 9).................................................. 11 904

3 sjukvårdsbiträden (Ae 2).............................................. 24 912

Nettoökning kronor 87 108

Ledamoten Lindström har förklarat sig icke kunna bedöma den av de

sakkunniga förordade personalökningen, varför han icke tagit ställning

till de sakkunnigas förslag i denna del.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36 Kungl. Maj:ts proposition nr 87 år 1958

C. Yttranden

Statskontoret understryker vikten av att den tilltänkta upprustningen

icke drives längre än som med fog kan anses oundgängligen erforderligt.

Det är sålunda angeläget, att förefintliga möjligheter till besparingar noga

tillvaratages. Statskontoret ställer sig synnerligen tveksamt till förslaget,

att vårdplatsantalet vid medicinska kliniken skall minskas. Endast om

tvingande skäl därtill föranleder, bör enligt ämbetsverkets åsikt med nu

rådande knapphet på sjukhusplatser en sådan reduktion vidtagas. Beträffande

den föreslagna personalökningen vid lasarettet kan statskontoret

icke biträda förslaget om inrättande vid det kliniskt-kemiska centrallaboratoriet

av befattningar som försöksassistent, översköterska och undersköterska.

Vad angår den materiella upprustningen anser statskontoret, att

automattelefonväxel knappast nu bör anordnas i betraktande av lasarettsverksamhetens

relativt snara förflyttning.

Byggnadsstyrelsen anför.

Det föreliggande förslaget till upprustning synes i princip icke giva anledning

till erinran ur de synpunkter byggnadsstyrelsen har att beakta. Styrelsen

har därvid utgått från att några ytterligare förbättringsåtgärder icke

skall komma att påfordras under den tid sjukhuset alltjämt skall tjäna

undervisningsändamål. De för byggnadsarbeten o. dyl. angivna kostnaderna

kan med hänsyn till att ritningarna icke är definitiva endast betraktas såsom

ett uttryck för storleksordningen av det medelsbehov, som erfordras

för upprustningen. Styrelsens granskning av kostnaderna, som skett utifrån

denna förutsättning, har givit vid handen, att desamma vad berör byggnadsarbetena

synes skäliga medan kostnaderna för värme-, ventilationsoch

sanitetstekniska anläggningar samt el-installationer beräknats alltför

lågt. Styrelsen har emellertid med hänsyn till den begränsade tid, som stått

till buds, icke kunnat närmare klarlägga storleken av dessa senare kostnader.

Med tanke på de föreliggande ritningarnas preliminära karaktär förutsätter

byggnadsstyrelsen, att en fackmässig bearbetning av ombyggnadsförslaget

kommer till stånd, innan några arbeten igångsättes. I samband

med denna bearbetning, som även bör innefatta uppgörandet av en lämplig

etappindelning för förslagets genomförande, bör även kostnaderna närmare

kunna preciseras.

Medicinalstyrelsen vitsordar, att den medicinska undervisningen och sjukvården

vid Serafimerlasarettet f. n. bedrives under otillfredsställande förhållanden.

Det är därför synnerligen angeläget, att åtgärder av den art de

sakkunniga föreslagit snarast kommer till utförande i avvaktan på tillkomsten

av nybyggnad vid Sabbatsbergs sjukhus eller undervisningens

definitiva förläggande till annat Stockholms stad tillhörigt sjukhus. Styrelsen

tillstyrker därför livligt, att medel snarast ställes till förfogande för

ändamålet. F. n. är en plan för den specialiserade kroppssjukvårdens utbyggnad

räjongvis m. m. under utarbetande, däri bl. a. frågan om den

cardiologiska verksamhetens organisation i stort inom landet upptages till

övervägande. Denna plan avses vara färdigställd under våren 1958. Under

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj.ts proposition nr 87 år 1958

sådana förhållanden kan styrelsen icke nu taga definitiv ställning till de

föreslagna åtgärderna i vad desamma avser inrättande av en hjärtkateteriseringsavdelning

vid Serafimerlasarettet.

Centrala sjukvårdsberedningen har i princip icke något att erinra mot

de sakkunnigas förslag eller mot de skissritningar över byggnadsändringar,

som bifogats förslaget. Ritningarna bör dock som de sakkunniga själva

framhållit fackmässigt överarbetas och underkastas granskning i vanlig

ordning. Beroende på att erforderliga specifikationer saknats och den korta

remisstiden har någon detaljgranskning av utrustningsförslaget icke kunnat

ske. Beredningen tror sig emellertid i stort kunna vitsorda behovet

av den föreslagna utrustningen och bedömer de framräknade kostnaderna

som lämpliga riktvärden. Sedan beslut fattats om de föreslagna byggnadsåtgärderna,

synes emellertid utrustningsförslaget böra bli föremål för närmare

granskning.

Lärarkollegiet vid Karolinska institutet anser det av laboratorn Lithander

framställda förslaget om uppförande av nya djurstallar m. in. inom lasarettsområdet

och disponerande av den nuvarande djuravdelningen för

kliniskt-bakteriologiska centrallaboratoriets behov välmotiverat och förtjänt

av bifall. Kollegiet betonar, att de upprustningsåtgärder, som föreslås

av de sakkunniga, är av provisorisk karaktär, vilket nödvändiggör vissa

överarbetningar av förslaget. Med förutskickande av sådana överarbetningar

och av att de lokaler, som utrymmes vid de neurokirurgiska och

neurologiska klinikernas överflyttning till Karolinska sjukhuset, får disponeras

för kvarvarande undervisningsklinikers och institutioners behov tillstyrker

kollegiet, att de föreslagna åtgärderna kommer till stånd.

Kanslern för rikets universitet anför bl. a.

Även om man bortser från de i olika avseenden otillfredsställande lokalförhållandena

vid Serafimerlasarettet och lasarettets avlägsna belägenhet

från Karolinska institutets teoretiska institutioner måste den omständigheten,

att lasarettet icke är ett fullständigt centralsjukhus med de möjligheter

till samarbete med olika specialkliniker, som är av betydelse icke blott

för sjukvården utan även för undervisning och forskning, göra lasarettet

mindre lämpligt som undervisningssjukhus. Genom den år 1954 beslutade

läkarutbildningsreformen har antydda olägenheter ökats ur undervisningssvnpunkt.

Den endokrinologiska institutionen vid Karolinska sjukhuset, till vilken

Serafimerlasarettets endokrinologiska avdelning skall överflyttas, beräknas

vara färdigställd omkring den 1 maj 1958. Neurologiska och neurokirurgiska

klinikerna vid lasarettet beräknas kunna överföras till Karolinska

sjukhuset under budgetåret 19(12/63. När dessa överflyttningar genomförts,

kommer givetvis Serafimerlasarettet att bli än mindre tjänligt som

undervisningssjukhus. Det måste därför livligt beklagas, att de sakkunniga

vid fullgörande av sitt uppdrag ansett sig nödsakade räkna med att

undervisning måste bedrivas vid Serafimerlasarettet åtskilliga år efter det

nervklinikerna överförts till Karolinska sjukhuset. .lag anser mig böra med

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungt. Maj.ts proposition nr 87 år 1958

skärpa framhålla angelägenheten av att Serafimerlasarettet snarast möjligt

ersättes med annat undervisningsjukhus.

Efter nervklinikernas överförande till Karolinska sjukhuset torde Serafimerlasarettet

endast komma att omfatta två kliniker, för medicin och

kirurgi, samt centrallaboratorier, patologisk institution och röntgenavdelning.

Det synes mig kunna ifrågasättas, om det ur driftekonomisk synpunkt

är försvarligt att uppehålla en så sammansatt sjukhusenhet.

De av de sakkunniga föreslagna åtgärderna för att skapa bättre förutsättningar

vid lasarettet för undervisning och forskning anser jag mig i

huvudsak kunna tillstyrka. Vad beträffar det kliniskt-bakteriologiska laboratoriet

anser jag dock icke det framlagda förslaget till lösning av dess

lokalfråga godtagbart ens som ett provisorium i avvaktan på att" laboratoriet

enligt de sakkunnigas intentioner skulle erhålla ökade lokaler efter

nervklinikernas överflyttning till Karolinska sjukhuset. Placeringen av

laboratoriet i samma våning som djuravdelningen måste ur hygienisk synpunkt

vara förkastligt. Då härtill kommer att de för laboratoriet avsedda

lokalerna måste anses otillräckliga såväl för sjukvårdens som undervisningens

och forskningens behov, anser jag mig böra påyrka, att den nuvarande

djuravdelningen disponeras för laboratoriet och att ett mindre

djurhus i stället uppföres. Behovet av ett djurhus vid Serafimerlasarettet

torde komma att kvarstå, även om förslaget om överförande av verksamheten

vid lasarettets kliniskt-bakteriologiska laboratorium till Karolinska

sjukhusets blivande nybyggnad för klinisk bakteriologi kommer att realiseras.

Sistnämnda förslag synes mig böra ytterligare utredas och övervägas,

innan man tager ställning till frågan om att bereda laboratoriet

ökade utrymmen med utnyttjande av de lokaler, som blir lediga vid nervklinikernas

överförande till Karolinska sjukhuset.

Direktionen för Karolinska sjukhuset framhåller, att de sakkunnigas

förslag enligt direktionens mening är väl ägnade att läggas till grund för

en under förevarande omständigheter ofrånkomlig upprustning av Serafimerlasarettet.

Såsom de sakkunniga uttalat måste de föreslagna åtgärderna

genomföras successivt. Sedan principiell ställning tagits till de sakkunnigas

förslag, bör tidsföljden för genomförandet närmare planläggas,

så att driften vid lasarettet och undervisningen störes i minsta möjliga utsträckning.

I anslutning härtill förordar direktionen, att det uppdrages åt

byggnadsstyrelsen att föranstalta om uppgörande av definitiva ritningar

och kostnadsberäkningar beträffande föreslagna åtgärder. Det är enligt

direktionens mening av vikt, att upprustningsperioden göres så kort som

möjligt. Beträffande enskildheterna i de sakkunnigas förslag anför direktionen

bl. a. följande.

Därest garnisonssjukvården avvecklas, föreligger möjlighet att till en

av de garnisonsavdelningar, som nu användes för allmänkirurgiska fall,

överflytta den plastikkirurgiska verksamheten vid Serafimerlasarettet. För

operationsverksamheten vid Karolinska sjukhuset bör då plastikkirurgin få

disponera, förutom nu upplåtna resurser, jämväl den andel i kirurgiska

klinikens operationsavdelningar, som rätteligen bör tillkomma två kirurgiska

garnisonsavdelningar. Enligt direktionens mening är det lämpligt

att koncentrera den plastikkirurgiska verksamheten till Karolinska sjukhuset,

dit den plastikkirurgiska verksamheten vid Serafimerlasarettet enligt

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj.ts proposition nr 87 år 1958

den av kommittén för Karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande år 1951

framlagda generalplanen för sjukhuset till slut skall överflyttas. Nuvarande

uppdelning av verksamheten på två sjukhus medför åtskilliga olägenheter,

som skulle elimineras, därest plastikkirurgin koncentreras till ett ställe.

En förutsättning för överflyttning till Karolinska sjukhuset av den plastikkirurgiska

verksamheten vid Serafimerlasarettet är att av direktionen

tidigare begärda medel för vissa ombyggnadsåtgärder inom den nuvarande

avdelningen för plastikkirurgi och brännskadebehandling vid Karolinska

sjukhuset anvisas.

Med hänsyn till de pressande förhållanden, under vilka röntgenavdelningen

f. n. arbetar, är det enligt direktionens mening ytterst angeläget, att

de av de sakkunniga föreslagna byggnadsåtgärderna kommer till utförande.

Kostnaderna för inredning av två röntgenarkiv har av de sakkunniga angivits

till omkring 45 000 kronor. Enligt ett den 13 januari 1958 dagtecknat

anbud har vederbörande bolag under förutsättning av omgående svar erbjudit

sig att leverera ifrågavarande inredningar till ett pris av 31 200 kronor.

Direktionen anser skäl tala för att en avdelning för hjärtkateterisering

och angiocardiografi inrättas vid Serafimerlasarettet. Det synes vara av vikt

även ur läkarutbildningssynpunkt, att Serafimerlasarettet förses med erforderliga

hjälporgan för undervisning och forskning.

Direktionen tillstyrker de sakkunnigas förslag med avseende å det kliniskt-fysiologiska

centrallaboratoriet. Med hänsyn till utvecklingen inom

den kliniska fysiologin bör emellertid en planering av en för undervisning,

forskning och sjukvård oundgänglig utvidgning av laboratorieverksamheten

och därför erforderliga lokalutrymmen komma till stånd.

Liksom de sakkunniga vill direktionen framhålla, att det torde få ankomma

på vederbörande akademiska myndigheter, att med beaktande av

samtliga föreliggande omständigheter taga ställning till frågan om en eventuell

bortflyttning av det bakteriologiska laboratoriet från Serafimerlasarettet.

Som ett provisorium intill dess nybyggnaden för Karolinska sjukhusets

bakteriologiska laboratorium färdigställts har laboratoriets föreståndare

begärt att få disponera hela övervåningen i laboratoriebyggnaden för laboratorieverksamheten

och att ett särskilt djurstall uppföres invid förbindelsegången

mellan laboratoriebyggnaden och medicinska kliniken. Med anledning

härav vill direktionen uttala, att laboratoriet i alla händelser först

bör överflytta till endokrinologiska avdelningens lokaler, så snart detta kan

ske. Direktionen förutsätter därvid, att lokalerna disponeras på för undervisning,

forskning och sjukvård lämpligaste sätt. Beträffande behovet av

lokaler för undervisning vill direktionen hänvisa till att enligt de sakkunnigas

förslag ett demonstrationsrum skall anordnas i patologiska avdelningen,

som bör kunna användas även av bakteriologiska och kemiska laboratorierna.

Det synes icke heller uteslutet, att neurokirurgiska klinikens föreläsningssal

kan utnyttjas för bakteriologiska laboratoriets demonstrationsverksainhet.

Först sedan bakteriologiska laboratoriet överflyttat till endokrinologiska

avdelningen kan dess lokalfråga närmare bedömas. Hur denna

sedermera skall lösas torde, som de sakkunniga anfört, bli beroende av i

första band de akademiska myndigheternas ställningstagande till förslaget

om flyttning av verksamheten till Karolinska sjukhusets nya bakteriologiska

centrallaboratorium. Skall en sådan flyttning ske, måste direktionen

starkt ifrågasätta, om eu nybyggnad för djurstall nu skall företagas.

De önskemål om personalutökning, som av föreståndaren för det kemiska

s. 40 Kontrollera mot PDF

40 Kungl. Maj.ts proposition nr 87 år 1958

centrallaboratoriet framlagts för de sakkunniga, går utöver vad direktionen

begärt i petita för budgetåret 1958/59. Med hänsyn till att en undersökning

rörande isotopverksamheten vid lasarettet bör verkställas synes med inrättande

av andra tjänster än de av direktionen i petita begärda tjänsterna,

nämligen en undersköterska och ett halvtidstjänstgörande kontorsbiträde

böra anstå. Därjämte bör emellertid ett belopp av 40 000 kronor ställas till

förfogande för anställande av den extra arbetskraft, som må befinnas erforderlig

för att verksamheten vid laboratoriet skall kunna bedrivas i tillfredsställande

omfattning. Direktionen vill kraftigt understryka de sakkunnigas

uttalande om angelägenheten av att en modernisering i betydande omfattning

kommer till stånd av kökets ålderstigna och förslitna apparat- och maskinutrustning

för att därigenom förbättra arbetsförhållandena för den nu

hårt ansträngda köksavdelningen och dess personal.

D. Förhandlingskommissionens förslag till avtal

Kommissionen redogör inledningsvis för det huvudsakliga innehållet i

det s. k. Sabbatsbergsavtalet och det i anslutning därtill träffade avtalet angående

försäljning till Stockholms stad av stiftelsen Serafimerlasarettets fastigheter,

i det följande kallat försäljningsavtalet. (Se härom propositionen

nr 213/1948). Kommissionen framhåller i detta sammanhang, att man vid

ingåendet av nämnda avtal allmänt räknade med, att ny- och ombyggnaden

av Sabbatsbergs sjukhus skulle kunna fullbordas före utgången av år 1960.

I själva verket har uppförandet av Sabbatsbergsklinikerna ännu — drygt

tio år efter Sabbatsbergsavtalets tillkomst — icke igångsatts. Den främsta

orsaken härtill har av staden uppgivits vara ovissheten om, hur en planerad

stor genomfartsled (Rådmansleden) med tunnel under eller i närheten av

Sabbatsbergsområdet skulle förläggas och utformas. Bl. a. av denna anledning

har stadsplan för området icke kommit att antagas av stadsfullmäktige

förrän den 16 december 1957. Enligt nämnda stadsplan bar visst område

reserverats för en framtida tunnel utan att ställning tagits till dess exakta

förläggning och utformning. Enligt vad borgarrådet för stadsbyggnadsroteln

uppgivit utgör dock planerna på Rådmansleden numera icke något hinder för

påbörjandet av ny- och ombyggnaden av Sabbatsbergs sjukhus. Andra av

staden uppgivna orsaker till dröjsmålet, finansierings- och lånesvårigheter,

torde däremot icke vara undanröjda. Även om byggnadsarbetena påbörjas

omedelbart, måste man emellertid räkna med att det dröjer tio å femton år,

innan Serafimerklinikerna kan överflyttas. Serafimerlasarettet kommer

således att behöva utnyttjas för den medicinska undervisningen under ytterligare

ett antal år.

Kommissionen redogör härefter i korthet för vad som föregått Kungl.

Maj :ts beslut den 17 januari 1958 att uppdraga åt kommissionen att på

statens vägnar upptaga förhandlingar med staden rörande fördelningen mellan

parterna av kostnaderna för ändrings- och reparationsarbeten samt an
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj. ts proposition nr 87 år 1958

skaffning av inventarier och annan utrustning vid Serafimerlasarettet i huvudsaklig

överensstämmelse med vad som föreslagits i de sakkunnigas betänkande.

Innan kommissionen redovisar resultatet av sina förhandlingar med staden

i anledning av detta uppdrag, upptager kommissionen till behandling

vissa andra lasarettet berörande frågor, vilka aktualiserats av den inträdda

förseningen av Sabbatsbergsprojektet. Det första av de problem, parterna

i detta sammanhang haft att ta ställning till, har varit frågan om tidpunkten

för övergången till staden av dispositionsrätten över lasarettet. Enligt försäljningsavtalet

skall denna övergång äga rum den 1 januari 1961. I och för

sig innebär ett uppskjutande av tidpunkten för stadens övertagande av huvudmannaskapet

för lasarettet icke någon fördel för staten. F. n. betalar

staten cirka 60 procent av de totala driftkostnaderna men efter lasarettets

övergång till staden, då Sabbatsbergsavtalets bidragsgrunder skall vinna

tillämpning, blir den statliga andelen i driftkostnaderna väsentligt lägre. I

fråga om nervklinikerna, vilka icke beräknas kunna överflyttas till Karolinska

sjukhuset förrän tidigast under år 1962, skulle dock antagligen andra

för staten mera betungande bidragsgrunder tillämpas. Om dispositionsrätten

över lasarettet skulle övergå vid den i försälj ningsavtalet angivna tidpunkten,

komme emellertid betydande praktiska problem att uppstå i fråga

om den vid nervklinikerna anställda personalen. Med hänsyn till sistberörda

förhållanden har parterna enats om, att staten skall på samma villkor som

hittills disponera över lasarettets fastigheter intill budgetårsskiftet närmast

efter den tidpunkt, då nervklinikerna vid Karolinska sjukhuset tagits i bruk.

Av praktiska skäl har man valt ett budgetårsskifte, även om detta skulle

ytterligare någon tid försena övergången. Intill denna tidpunkt skall förlängning

ske av det år 1927 mellan staden och direktionen för Serafimerlasarettet

träffade avtalet angående vård å lasarettet av sjuka från staden.

Ifrågavarande avtal skulle annars upphöra att gälla med utgången av år

1960. Angående den tidpunkt, då lasarettets vid Hantverkargatan belägna

huvudentréportal med tillhörande entrébyggnader skall av staten vara

bortförd — enligt försäljningsavtalet före den 1 januari 1963 — skall parterna

framdeles träffa särskild överenskommelse.

Kommissionen erinrar vidare om, att det vid lasarettet f. n. finns 525 vårdplatser,

varav staden disponerar 235, Stockholms läns landsting 65 medan

återstående 225 är riksplatser. Ett genomförande av den av de sakkunniga

föreslagna upprustningen medför en viss minskning av antalet vårdplatser.

Parterna har utgått ifrån, att denna minskning endast kominer att påverka

antalet riksplatser. Sedan staden övertagit driften av lasarettet, kan staten

ej utan att särskild överenskommelse träffas därom göra gällande, att vissa

vårdplatser skall förbehållas sjuka från riket i övrigt. Detta bär synts kommissionen

vara en ofrånkomlig konsekvens av överlåtelsen. I fråga om de av

landstinget disponerade 65 vårdplatserna påpekar kommissionen, att gäl
-

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj. ts proposition nr 87 är 1958

lande avtal om rätt för landstinget att belägga platser på lasarettet endast

gäller till utgången av år 1960. Enligt ett samtidigt med Sabbatsbergs- och

försäljningsavtalen mellan staten och landstinget träffat avtal överlät staten

emellertid till landstinget 40 av de allmänna vårdplatserna å garnisonsavdelningen

vid Karolinska sjukhuset att tillträdas den 1 januari 1961, allt under

förutsättning, att dessa platser då icke erfordrades för garnisonssjukvården.

Sagda platser utgjorde kompensation för de 40 platser å Serafimerlasarettet,

vilka landstinget enligt ett år 1881 av lasarettsdirektionen fattat

beslut tillförsäkrats »för all framtid», inen som landstinget likväl skulle

förlora genom stadens förvärv av lasarettet. Vid redovisningen av detta avtal

anförde kommissionen bl. a. (se propositionen nr 213/1948).

Inför kommissionen har landstingets delegerade framhållit, att i och med

lasarettets övergång i stadens ägo och disposition med största sannolikhet

besvärligheter komme att uppstå för landstinget att på annat håll anskaffa

erforderliga vårdplatser utöver nyssnämnda 40 platser på Karolinska sjukhuset.

Någon skyldighet för kronan att härutinnan hålla landstinget skadeslöst

föreligger icke, men enligt kommissionens mening är det med hänsyn

till förutberörda förhållanden skäligt och önskvärt, att, om lasarettsdriften

efter utgången av år 1960 fortsättningsvis uppehälles, landstinget i fall av

behov erhåller möjlighet att där inlägga sjuka. Kommissionen har därför

ansett sig böra med stadens delegerade upptaga denna fråga till diskussion

i samband med sina förhandlingar om Serafimerlasarettets överlåtande till

staden. Stadens delegerade har därvid under hand förklarat, att, om och så

länge sjukvårdsverksamheten uppehälles vid Serafimerlasarettet efter den

31 december 1960, staden kunde förväntas vara villig att på villkor, om vilka

staden och landstinget enades, fortfarande hålla en del av vårdplatserna vid

lasarettet tillgängliga för patienter från länet.

Med stöd av detta uttalande har kommissionen ansett sig oförhindrad att

medverka till att de 65 vårdplatser, vilka landstinget f. n. äger belägga med

sjuka från länet, skall efter utgången av år 1960 disponeras av staden, oaktat

staten då fortfarande är huvudman för lasarettet. Om landstinget efter

den 31 december 1960 finner sig vara i behov av vårdplatser på lasarettet,

har alltså landstinget att upptaga överläggningar med staden i denna fråga.

I anslutning till de sakkunnigas redogörelse för framdragandet av den

planerade s. k. Klarabergsgatuleden framhåller kommissionen, att en sådan

provisorisk dragning av leden, som de sakkunniga ansett sig kunna utgå

från, visserligen icke innebär att några för sjukhusdriften vitala byggnader

går till spillo men däremot medför så kraftiga störningar för den neurokirurgiska

kliniken, att någon sjukvårdande verksamhet omöjligen kan bedrivas

där vare sig under eller efter gatubyggnadstiden. Kommissionen har

därför i likhet med de sakkunniga med bestämdhet hävdat, att gatuarbeten

inom sjukhusområdet icke får igångsättas, förrän den neurokirurgiska kliniken

överflyttats till Karolinska sjukhuset, då den friställda klinikbyggnaden

kan användas för ändamål, som icke kräver samma avskildhet och

ro som vård- och operationsavdelningar.

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj:ts proposition nr 87 år 1958

Kommissionen har å andra sidan varit väl medveten om den betydelse det

har för staden att kunna lösa sina brännande trafikproblem i innerstaden

och att Ivlarabergsgatuledens framdragande ur denna synpunkt är av stort

intresse. Det synes därför angeläget, att i vad gäller lasarettets område hänsyn

tages härtill, så att med beaktande av sjukvårdens, forskningens och

undervisningens berättigade intressen trafikfrågorna kan lösas så tillfredsställande

som möjligt. Då det som ovan nämnts är av betydande vikt, att

neurokirurgiska kliniken så snart som möjligt kan överflyttas till Karolinska

sjukhuset, finner kommissionen det angeläget, att arbetet med färdigställandet

av nervklinikerna vid Karolinska sjukhuset bedrives i så snabb

takt som kan vara tekniskt betingad och möjlig. I den mån så låter sig göra

bör arbetet bedrivas så, att den neurokirurgiska kliniken kan överflyttas

först, vilket beräknas kunna ske senast den 1 januari 1963.

Nervklinikernas bortflyttande skapar förutsättningar för ett välbehövligt

tillskott av lokaler för den fortsatta verksamheten vid lasarettet. Som de sakkunniga

framhållit kommer det då att bli möjligt att tillgodose bl. a. centrallaboratoriernas

lokalbehov. Med hänsyn till den snabba utvecklingen inom

laboratorieverksamheten har de sakkunniga dock icke ansett sig kunna f. n.

framlägga specifika förslag rörande användningen av de friställda kliniklokalerna.

Det har därför varit en angelägen strävan för kommissionen, att

även efter stadens övertagande av huvudmannaskapet över lasarettet tillförsäkra

staten rätt till medinflytande vid bestämmandet av, hur de friställda

kliniklokalerna skall utnyttjas. Försäljningsavtalets utformning synes icke

ge några säkra garantier härvidlag. Parterna har också enats om, att förhandlingar

om laboratoriernas lokalproblem skall upptagas på yrkande av

endera parten och så drivas, att överenskommelse kan träffas i god tid före

överflyttningen av nervklinikerna till Karolinska sjukhuset.

Hur kostnaderna för eventuella ändringsarbeten i framtiden skall fördelas

mellan staten och staden, har parterna icke ansett sig kunna redan nu taga

ställning till. Kostnaderna för de ändringsarbeten, som föranledes av förenämnda

gatuarbeten, skall dock givetvis i sin helhet stanna å staden. I

detta sammanhang erinrar kommissionen om, att staden enligt § 2 andra

stycket försäljningsavtalet förbundit sig att, till dess den medicinska undervisningen

överflyttats till Sabbatsbergs sjukhus, i motsvarande omfattning

som huvudman uppehålla sjukhusdriften vid Serafimerlasarettet med rätt

för staten att i erforderlig utsträckning ha undervisningen dit förlagd.

I samband med stadens övertagande av dispositionsrätten över lasarettet

kominer en hel del frågor att aktualiseras, vilka i princip är reglerade i försäljningsavtalet

men vilka likväl kräver särskilda överenskommelser mellan

parterna. Det gäller här i första hand olika problem i samband med personalens

övergång från statlig till kommunal tjänst samt eventuell försäljning

till staden av den vid lasarettet befintliga lösa egendomen. Kommissionen

och delegerade har varit eniga om att i god tid före stadens övertagande av

s. 44 Kontrollera mot PDF

44 Kungl. Maj.ts proposition nr 87 år 1958

sjukhusdriften upptaga därav föranledda problem till närmare överväganden.

I fråga om fördelningen av kostnaderna för den av de sakkunniga föreslagna

upprustningen har parterna beträffande de i upprustningsförslaget

ingående inventarierna enats om, att staten helt bör stå för kostnaderna för

anskaffandet av dessa. Inventarierna kommer härigenom liksom övrig vid

sjukhuset befintlig lös egendom att vara statens egendom. Rörande denna

egendom, som icke ingår i köpet av lasarettet, skall parterna enligt § 8 i

försäljningsavtalet träffa särskild överenskommelse.

En viss svårighet kan i praktiken tänkas uppstå angående vad som är att

hänföra till inventarier och vad som skall räknas till den fasta egendomen.

Parterna har undanröjt denna komplikation genom att fastslå, att allt vad

som faller under punkten 23 i sammanfattningen till de sakkunnigas betänkande

skall i ersättningshänseende hänföras till sådan lös egendom, som

avses i § 8 i försäljningsavtalet. All egendom, som tillföres lasarettet genom

den föreslagna upprustningen men som icke faller under nyssnämnda punkt

23, skall däremot tillhöra staden.

Vidkommande kostnaderna för upprustningen i egentlig mening — byggnads-

och installationsarbeten, reparationer m. in. — har kommissionen vid

förhandlingarna framhållit, att någon upprustning av nu föreslagen storleksordning

icke behövt komma till stånd, om Sabbatsbergsklinikerna blivit

färdigställda inom avtalad tid. Med hänsyn till den uppkomna förseningen

skulle enligt kommissionens uppfattning en fördelning av kostnaderna med

motsvarande tillämpning av Sabbatsbergsavtalet ha fog för sig. Detta skulle

ha inneburit, att staden bidragit med 75 procent av kostnaderna. Å andra

sidan torde det icke kunna bestridas, att staten med hänsyn till Serafimerlasarettets

beräknade avveckling inom jämförelsevis få år funnit det ekonomiskt

riktigt att begränsa de årliga kostnaderna för fastighetsunderhållet.

I detta sammanhang erinrar kommissionen om att vid bestämmandet av

köpeskillingen enligt försäljningsavtalet hänsyn endast tagits till markvärdet.

De i köpet ingående byggnaderna har därför i realiteten överlåtits till

staden utan ersättning.

Med beaktande av anförda och eljest föreliggande omständigheter har

parterna överenskommit om en kostnadsfördelning, som innebär att staden

skall stå för 60 procent av de verkliga kostnaderna för de under punkterna

1—22 i betänkandets sammanfattning angivna åtgärderna. Kommissionen

och stadens delegerade har därvid utgått från, att såväl dessa åtgärder som

den föreslagna inventarieanskaffningen skall komma till stånd i sin helhet.

Givetvis skall dock inskränkningar eller utvidgningar i upprustningsprogrammet

kunna vidtagas i den mån enighet därom vinnes i samband med

den fortsatta statliga och kommunala behandlingen av utredningens förslag.

Parterna har enats om, att stadens bidrag skall på rekvisition utbetalas

successivt å conto allt eftersom byggnads- och reparationsarbetena genom
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj.ts proposition nr 87 år 1958

föres. Slutlig reglering av bidraget skall ske, sedan upprustningen av lasarettet

slutförts. Parterna har slutligen utgått från, att arbetena skall utföras i

så snabb takt som visar sig möjlig med hänsyn till att sjukhusdriften vid

lasarettet samtidigt måste upprätthållas.

Kommissionens förslag till avtal jämte därvid fogad protokollsanteckning

har följande lydelse.

Mellan svenska staten och Stockholms stad har — under förutsättning av

Kungl. Maj :ts och Stockholms stadsfullmäktiges godkännande — träffats

följande avtal rörande dels ändringar av och tillägg till det mellan parterna

den 1 december 1947 ingångna avtalet angående försäljning till staden

av stiftelsen Serafimerlasarettets fastigheter (här nedan benämnt försäljningsavtalet),

dels fördelning av kostnaderna för upprustning av Serafimerlasarettet.

§ L

Staten skall äga rätt att intill budgetårsskiftet närmast efter den tidpunkt,

då de nya neurologiska och neurokirurgiska klinikerna å karolinska sjukhuset

tagits i bruk, disponera över den enligt försäljningsavtalet överlåtna

egendomen på däri angivna villkor. Till sagda budgetårsskifte skola således

hänföras de åtaganden från parternas sida, vilka i försäljningsavtalet knutits

till den 1 januari 1961.

Angående den tidpunkt, då lasarettets vid Hantverkargatan belägna huvudentréportal

med tillhörande entrébyggnader skall vara bortförd, skola

parterna träffa särskild överenskommelse.

§ 2.

Det mellan staden och direktionen över Serafimerlasarettet år 1927 träffade

avtalet angående vård å lasarettet av sjuka från staden skall — utan

hinder av vad i avtalet, punkt 6, stadgats — gälla så länge staten äger rätt

att disponera över lasarettet.

De 65 vårdplatser å lasarettet, vilka Stockholms läns landsting enligt gällande

överenskommelse med staten intill utgången av år 1960 äger rätt att

belägga med sjuka från länet, skola därefter disponeras av staden.

§ 3.

Staden förbinder sig att icke utan medgivande från direktionen för karolinska

sjukhuset bedriva några gatuarbeten inom sjukhusområdet, innan

den neurokirurgiska kliniken överflyttats till karolinska sjukhuset.

§ 4.

På yrkande av endera parten skola förhandlingar upptagas om de lokalproblem

för lasarettets laboratorier, som kunna aktualiseras i samband med

nervklinikernas överflyttning till karolinska sjukhuset. Förhandlingarna

skola drivas så, att överenskommelse kan träffas i god tid före nämnda överflyttning.

§ 5.

Staten åtager sig att verkställa upprustning av lasarettet i den omfattning,

som föreslagits av serafimerlasarettsutredningen i betänkande den 20 december

1957 angående upprustning av lasarettet, vilket såsom bilaga år

fogat till detta avtal.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 87 år 1958

§ 6.

Till i betänkandets sammanfattning under punkterna 1—22 angivna byggnadsarbeten

och installationer m. m. skall staden bidraga med 60 procent av

de verkliga kostnaderna. Stadens bidrag skall på rekvisition utbetalas successivt

å conto allt eftersom ifrågavarande åtgärder genomföras. Slutlig

reglering av bidraget sker sedan upprustningen av lasarettet slutförts.

Allt vad som tillföres lasarettet genom vidtagande av de i första stycket

angivna åtgärderna skall vara stadens egendom.

§ 7.

Kostnaderna för anskaffande av i betänkandets sammanfattning under

punkten 23 avsedda inventarier och annan utrustning skola bestridas av staten.

Ifrågavarande inventarier och utrustning skola till alla delar hänföras

till sådan lös egendom, som avses i § 8 försäljningsavtalet.

§ 8.

Kostnaderna för i § 5 avsedd upprustning av lasarettet må icke till någon

del inläggas i lasarettets driftkostnader.

Protokollsanteckning till § 3:

Parterna äro ense om att en förutsättning för stadens åtagande enligt § 3

varit, att staten för sin del driver arbetet med färdigställande av nervklinikerna

vid karolinska sjukhuset i så snabb takt som kan vara tekniskt

betingad och möjlig och på sådant sätt, att i varje fall neurokirurgiska kliniken

bör kunna överflyttas före den 1 januari 1963.

E. Yttranden

Statskontoret, lärarkollegiet vid Karolinska institutet och direktionen för

Karolinska sjukhuset har lämnat avtalsförslaget utan erinran. Jämväl kanslern

för rikets universitet tillstyrker kommissionens förslag men förutsätter,

att en godtagbar lösning av det kliniskt-bakteriologiska laboratoriets

lokalfråga skall kunna vinnas, även om avtalet godkännes i föreslagen

lydelse.

II. Avtal om provisorisk undervisning i psykiatri vid

Södersjukhuset

A. Förhandlingskommissionens utredning och förslag

Förhandlingskommissionen framhåller i denna fråga inledningsvis följande.

I proposition nr 212/1954 uttalade föredragande departementschefen, att

en andra professur i psykiatri borde inrättas vid Karolinska institutet med

placering vid Sabbatsbergs sjukhus, då den planerade psykiatriska kliniken

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj.ts proposition nr 87 år 19o8

vid detta sjukhus färdigställts, vilket beräknades bli fallet år 1960.1 avvaktan

på tillkomsten av denna nya klinik förutsattes, att undervisning i psykiatri

skulle anordnas vid Södersjukhuset utan att fasta lärartjänster eller andra

befattningar inrättades. Detta arrangemang vore enligt departementschefen

synnerligen lämpligt, särskilt som studierna i psykiatri enligt den nya studieplanen

skulle vara obligatoriskt kombinerade med studierna i neurologi,

och undervisning i detta ämne enligt avtal mellan staten och staden

redan bedrevs vid Södersjukhuset. Enligt propositionen skulle det sammanlagda

antalet årliga studerande i Stockholm, cirka 120, fördelas med halva

antalet på Karolinska sjukhusets psykiatriska klinik och med halva antalet

på Södersjukhusets psykiatriska klinik. Vid vardera kliniken skulle således

årligen 60 studerande erhålla undervisning, fördelade på tre kurser med

20 deltagare i varje kurs.

Studiet av psykiatri och neurologi skall enligt den nya examensordningen

fullgöras samtidigt under en neuropsykiatrisk period i utbildningen. Kursen

i psykiatri skall omfatta tre månader. Vid kursens slut bör de studerande

ha fullgjort två månaders klinisk och poliklinisk tjänstgöring i psykiatri.

Den sammanlagda föreläsningsvolymen i psykiatri är cirka 100 timmar,

varav 75 timmar vid psykiatrisk klinik och poliklinik, 15 timmar klinisk

undervisning på sinnessjukhus, vilken i Stockholm förutsatts ske vid

Beckomberga eller Långbro sjukhus, och 10 timmar samundervisning vid

andra kliniker. Undervisningen enligt den nya examensordningen skall taga

sin början fr. o. m. höstterminen 1958.

På grund av den försening, som inträtt i fråga om färdigställandet av

de nya undervisningsklinikerna vid Sabbatsbergs sjukhus, har universitetskanslern,

efter framställning från lärarkollegiet vid Karolinska institutet,

hos Kungl. Maj :t begärt en omprövning av frågan om den nya professurens

i psykiatri förläggning och därvid framhållit, att starka skäl talar för att

professuren inrättas utan dröjsmål och att den — i varje fall tills vidare —

förlägges till Södersjukhuset. Diskussion har med anledning härav upptagits

mellan staten och staden om en definitiv förläggning av psykiatriundervisningen

till annat stadens sjukhus än Sabbatsbergs sjukhus. I första hand

har därvid undersökts möjligheterna att förlägga undervisningen till psykiatriska

avdelningen vid Södersjukhuset och att där anordna permanenta

lokaler för undervisning och forskning. En av stadens sjukhusdirektion

verkställd utredning har givit vid handen, att tillräckliga utrymmen för

undervisning och forskning icke står att erhålla inom den nuvarande sjukhusbyggnaden.

Behovet av lokalutrymmen kan emellertid tillgodoses genom

tillbyggnad av en mindre flygel till byggnadskroppen. Skissritningar till en

sådan tillbyggnad och till de ändrade lokaldispositioner, som i övrigt erfordras,

har upprättats av sjukhusdirektionen. Vid de fortsatta diskussionerna

har, såsom ett alternativ till detta projekt, förslag uppkommit om att förlägga

psykiatriundervisningen till den blivande psykiatriska kliniken vid

S:t Görans sjukhus. För den nybyggnad, i vilken denna klinik skall inrymmas,

har staden erhållit byggnads- och arbetstillstånd. Uppförandet av byggnaden

kommer att påbörjas inom eu nära framtid, sedan nu pågående

sprängningsarbeten avslutats. En genom sjukhusdirektionens försorg i samråd

med en av staten utsedd expert verkställd granskning av ritningarna till

byggnaden har visat, att ur byggnads- och planeringstekniska synpunkter

hinder icke möter mot alt komplettera klinikens lokaler med erforderliga

utrymmen för undervisningens och forskningens behov.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Knngl. Maj:ts proposition nr 87 år 1958

Något avgörande i spörsmålet om psykiatriundervisningens ändrade förläggning

vid stadens sjukhus har ännu icke kunnat träffas. Ytterligare

överväganden är nödvändiga. Parterna är dock ense om att utredningsarbetet

måste bedrivas i sådan takt, att överenskommelse i frågan kan träffas

inom den närmaste tiden.

Förhandlingskommissionen framhåller vidare, att densamma för att möjliggöra

ett genomförande av den nya studieordningen i enlighet med fattade

beslut hos stadens delegerade hemställt, att undervisning provisoriskt

må meddelas vid Södersjukhusets psykiatriska avdelning och poliklinik

fr. o. in. höstterminen 1958, intill dess permanenta lokaler för den psykiatriska

undervisningen blivit färdigställda. Stadens delegerade har tillmötesgått

denna kommissionens begäran under förutsättning, att undervisningen

så bedrives, att sjukvårdens behöriga gång icke störes, samt att alla

kostnader, som uppstår i samband med undervisningen, bestrides av staten.

Sålunda har delegerade bl. a. utgått ifrån, att det sammanlagda antalet

kursdeltagare per år skall fördelas på tre kurser med ett beräknat antal

av 20 deltagare per kurs.

För att undervisning skall kunna bedrivas vid Södersjukhusets psykiatriska

avdelning och poliklinik är vissa ändringar och utvidgningar av

nuvarande lokaler nödvändiga. Ett förslag till sådana ändringsarbeten

in. in. har på parternas uppdrag utarbetats genom sjukhusdirektionens

försorg i samråd med chefsläkarna vid sjukhuset. Arbetena har därvid,

med tanke på att provisoriet sannolikt torde bli av relativt kortvarig natur,

begränsats till sådana, som ansetts oundgängligen nödvändiga. Förslaget

omfattar inredande av kandidatrum in. in. inom nuvarande polikliniklokaler

samt anordnande av kandidatrum, dagrum, lärarrum och nya lokaler

för insulinbehandling inom vårdavdelningarnas lokaler i sängbyggnaden

ävensom installering av telefoner. Kostnaderna för förslagets genomförande

har preliminärt uppskattats till 202 000 kronor inklusive oförutsedda utgifter,

kostnader för arbetsledning, kontroll och administration in. in. Härav

beräknas ett belopp om cirka 120 000 kronor falla på de nya insulinbehandlingslokalerna.

Parterna har överenskommit, att staden skall utföra ifrågavarande arbeten

före den 1 september 1958 och att staten till staden skall utgiva ersättning

härför med belopp motsvarande stadens självkostnader för arbetena,

inberäknat administrationstillägg. Stadens delegerade har emellertid

ansett sig böra biträda ett av kommissionen framfört yrkande om att hälften

av kostnaderna för inredande av nya behandlingslokaler för insulinpatienter

skall stanna på staden. Tillkomsten av dessa nya lokaler medför

en icke oväsentlig förbättring för sjukvården och lokalerna torde kunna

utnyttjas av staden även efter provisoriets upphörande. Statens bidrag till

ombyggnadskostnaderna skulle härigenom reduceras till cirka 142 000

kronor enligt förenämnda överslagsberäkning. Härtill kommer kostnaderna

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj.ts proposition nr 87 år 1958

för telefoninstallationer, vilka parterna varit ense om att fördela på samma

sätt som byggnadskostnaderna. Parterna har vidare enats om att staten

icke skall utgiva särskild ersättning till staden för vid provisoriets avveckling

eventuellt uppkommande kostnader för återställande av lokalerna

i befintligt skick.

Parterna har funnit, att erforderlig medverkan från underläkarnas sida

vid undervisningen kan beräknas motsvara högst tre förste underläkares

samlade arbetsprestationer. Kommissionen har med anledning härav ansett

sig böra förorda, att staten till staden utgiver årlig ersättning för de beräknade

löne- och pensionskostnaderna för ett motsvarande antal underläkartjänster.

Pensionskostnaderna skall därvid beräknas utgöra 15 procent av

de beräknade lönekostnaderna. Ersättning till läkarna för föreläsningar,

examination o. dyl. skall i förekommande fall utgivas av staten.

Staden åtager sig att ställa för undervisningen erforderliga lokaler, utrustning,

förbrukningsartiklar och skrivhjälp till förfogande. Såsom ersättning

härför och för övriga av upplåtelsen föranledda merkostnader för sjukhuset

skall staten erlägga 75 000 kronor per år.

Med denna allmänna motivering har förhandlingskommissionens förslag

till avtal fått följande utformning.

Mellan svenska staten och Stockholms stad är — under förutsättning av

Kungl. Maj:ts och Stockholms stadsfullmäktiges godkännande — följande

avtal träffat.

§ I
Staden

medgiver, att vid Södersjukhusets psykiatriska avdelning och poliklinik

må under ledning av överläkare vid avdelningen bedrivas undervisning

i psykiatri för högst 65 medicine kandidater per år. Undervisningen

skall ha i huvudsak den omfattning, som är förutsatt i proposition 1954: 212

angående reformering av läkarutbildningen.

§ 2.

Läkare vid avdelningen eller polikliniken, vilken anlitas för föreläsningar,

examination, kursledning och dylikt, uppbär ersättning härför av staten

enligt därom särskilt meddelade bestämmelser.

§ 3.

För läkarnas medverkan i undervisningen, utöver vad som avses i § 2,

erlägger staten till staden ett årligt belopp motsvarande de beräknade löneoch

pensionskostnaderna för tre förste underläkartjänster enligt lönegrad

A 24, löneklass 26 i 1947 års allmänna tjänstereglemente för Stockholms

kommunalstyrelse. Pensionskostnaderna beräknas utgöra femton procent

av de beräknade lönekostnaderna.

Därest angivna lönegradsplacering ändras, skall beräkningsgrunden för

löne- och pensionskostnaderna jämkas i enlighet härmed.

§ 4.

Staden ställer för undervisningen erforderliga lokaler, utrustning, förbrukningsartiklar

och skrivhjälp till förfogande. I ersättning härför även
4

— Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 87

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj.ts proposition nr 87 år 1958

som för övriga av upplåtelsen föranledda i detta avtal ej särskilt angivna

merkostnader för sjukhuset erlägger staten till staden ett belopp av 75 000

kronor för år räknat.

§ 5.

Staden förbinder sig att före den 1 september 1958 ha utfört ändringsarbeten

enligt bifogade ritningar (bil. 1—5). Staten skall på rekvisition av staden

utgiva ersättning härför med belopp, som motsvarar stadens självkostnader

inberäknat administrationstillägg, dock att halva kostnaden för ändringsarbetena

enligt bilaga 4 skall stanna å staden.

§ 6.

De studerade äro skyldiga att rätta sig efter de för sjukhuset utfärdade

ordningsföreskrifterna och av sjukhusledningen meddelade anvisningar.

De äga icke åtnjuta fri kost men få använda sjukhusets personalservering.

§ 7.

Staden för varje kalenderår tillkommande ersättning enligt detta avtal

skall erläggas till sjukhuset före nästföljande januari månads utgång efter

rekvisition av sjukhusets intendent.

§ 8.

Detta avtal skall gälla från och med den 1 juli 1958 intill dess undervisningen

överflyttas till den psykiatriska undervisningsklinik, som avses i det

mellan parterna den 1 december 1947 träffade avtalet angående samarbete

för ny- och ombyggnad samt drift av Sabbatsbergs sjukhus.

Kommissionen framhåller, att vid förhandlingarna förutsatts, att undervisning

i neurologi må bedrivas vid Södersjukhuset enligt gällande avtal

så länge den provisoriska psykiatriundervisningen är dit förlagd. Vid

sjukhuset har enligt uppgift hittills anordnats två kurser i neurologi per

år. Kommissionen har emellertid uttalat, att behov kan uppkomma att utöka

antalet kurser i sistnämnda ämne till tre per år. Delegerade har förklarat

hinder icke möta från stadens sida mot en sådan utökning av verksamheten,

varvid även ersättningen för den tredje kursen skall regleras enligt gällande

avtal.

B. Yttranden

Statskontoret, byggnadsstyrelsen, universitetskanslern samt lärarkollegiet

vid Karolinska institutet har lämnat kommissionens förslag rörande anordnande

av undervisning i psykiatri utan erinran.

Beträffande undervisningen i neurologi har såväl lärarkollegiet, universitetskanslern

som direktionen för Karolinska sjukhuset förordat, att densamma

för framtiden i sin helhet förlägges till Serafimerlasarettet.

Lärarkollegiet anför.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 87 år 1958

51

Undervisning i neurologi har bedrivits vid Södersjukhuset sedan den 1 januari

1953 med två kurser om året. Denna undervisning har varit avsedd

som ett provisorium, dikterat av att de studerande i Uppsala saknat möjlighet

till neurologiundervisning och icke kunnat hänvisas till Serafimerlasarettet,

som härigenom skulle ha blivit överbelastat. Fr. o. in. höstterminen 1958

kommer emellertid undervisning i neurologi att anordnas i Uppsala. Därmed

finns icke längre något av studentantalet betingat behov av undervisning i

neurologi vid Södersjukhuset. Vid nervkliniken å Serafimerlasarettet har

nämligen hittills utbildats omkring 125 studerande varje år, d. v. s. ungefärligen

samma antal som under den nya studieordningen skall utbildas i

Stockholm (120). Det kan icke anses ändamålsenligt att ej utnyttja befintliga

resurser i full utsträckning. Vid den planerade neurologiska kliniken å

Karolinska sjukhuset kommer för övrigt undervisningskapaciteten att öka

ytterligare samt undervisningsmateriel, lokaler och forskningsutrymmen att

bli mycket goda.

Anledningen till att enligt propositionen 1954: 212 tre kurser i neurologi

årligen borde förläggas till Södersjukhuset är den i studiegången obligatoriska

hopkopplingen av neurologi och psykiatri. Under halva året måste

psykiatrikurser hållas samtidigt å Karolinska sjukhuset och Södersjukhuset,

varför under denna tid nervkliniken å Serafimerlasarettet, om Södersjukhuset

icke tages i anspråk, (under två av de fyra årliga kurserna) skulle

nödgas mottaga det dubbla antalet sluderande i förhållande till övriga

kurser (40 i stället för 20). Att också en tredje kurs i neurologi skulle hållas

vid Södersjukhuset torde vara motiverat endast av att de studerande eljest

skulle nödgas resa mellan Södersjukhuset och Serafimerlasarettet. Undervisningen

kan emellertid planeras att hållas varannan dag på vardera sjukhuset,

varför resorna skulle bli fåtaliga och ingen större olägenhet vållas de

studerande.

Nackdelarna med att över huvud förlägga neurologiundervisning till Södersjukhuset

är emellertid betydande. Överläkaren vid därvarande neurologiska

avdelning har i skrivelse till lärarkollegiet framhållit, att därstädes lämpliga

lokaler för undervisning och forskning saknas och att på grund av lokalbrist

praktisk tjänstgöring vid polikliniken ej kunnat anordnas, varför en del

av kursen måst eftersättas. Tjänstgöring vid poliklinik är av grundläggande

betydelse för hela neurologiundervisningen och kan icke under några omständigheter

undvaras. Då det nu står klart, att statsanslag till upphävande

av bristen på undervisnings- och forskningslokaler ävensom personal icke

kommer att ställas till förfogande samt då cn undcrvisningsklinik, som är

otillräckligt utrustad för kvalificerad vetenskaplig forskning, icke heller kan

fylla sin undervisningsuppgift på ett tillfredsställande sätt, anser lärarkollegiet

att undervisning i neurologi ej bör förläggas till Södersjukhuset.

Denna uppfattning synes vinna ytterligare stöd i det förhållandet, att tillfredsställande

undervisning i neurokirurgi och neuroradiologi ej till rimliga

kostnader kan anordnas vid Södersjukhuset.

Hela neurologiundervisningen vid Karolinska institutet bör alltså enligt

lärarkollegiets mening fr. o. in. höstterminen 1958 förläggas till Scrafimerlasarcttet.

Detta förutsätter, alt fyra kurser om vardera 30 studerande årligen

anordnas där och att de studerande vid behov (minst ett tjugotal studerande

årligen) erhåller dispens från den i exainensstadgan föreskrivna skyldigheten

att samtidigt genomgå kurserna i neurologi och psykiatri.

I årets åttonde huvudtitel är — under förutsättning att den undervisning

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj.ts proposition nr 87 år 1958

i neurologi, som i propositionen 1954: 212 angivits skola vara förlagd till

Södersjukhuset, i stället hålles å statlig undervisningsklinik — en medelsanvisning

å 25 200 kronor föreslagen för nämnda undervisning. Vidare är

ett belopp om 1 080 kronor upptaget för undervisning i neurokirurgi å Södersjukhuset.

Om på sätt lärarkollegiet föreslår hela undervisningen i neurologi

förlägges till Serafimerlasarettet, erfordras vid nervkliniken därstädes

ytterligare en befattning som biträdande överläkare till en årskostnad av

f. n. 26 616 kronor, varemot nyss angivna arvodesmedel å tillhopa 26 280

kronor blir obehövliga. Skulle däremot två eller tre neurologikurser årligen

förläggas till Södersjukhuset, tillkommer utöver medel, motsvarande de ovan

omförmälda, i årets åttonde huvudtitel angivna beloppen, behov av medel

till avtalsenlig ersättning till Stockholms stad, arvode för undervisning i klinisk

neurofysiologi, semesterersättning till en förste underläkare och ersättning

till klinikchefen för hans ökade ansvar såsom ledare för undervisningen

å klinik, där professor ej finns.

Universitetskanslern tillstyrker lärarkollegiets förslag, att hela undervisningen

i neurologi förlägges till Serafimerlasarettet. Den ökade undervisning,

som vid bifall till detta förslag, kommer att äga rum vid nervkliniken

faller inom ramen för den undervisningsskyldighet, som åvilar ämnesrepresentanten

och de biträdande överläkarna vid kliniken. Med hänsyn härtill och

till det relativt begränsade antalet vårdplatser vid nervkliniken är kanslern

icke beredd att tillstyrka kollegiets förslag om inrättande av ytterligare en

tjänst som biträdande överläkare. Däremot anser sig kanslern i anslutning

till ett av ämnesrepresentanten under hand framfört förslag böra förorda,

att ytterligare en tjänst som förste underläkare inrättas vid nervkliniken till

en årskostnad av f. n. 25 272 kronor. En ny underläkartjänst synes vara motiverad

redan ur sjukvårdssynpunkt. Härtill kommer, att undervisningen i

neurologi har större omfattning enligt den nya studieordningen än enligt

den studieordning, efter vilken undervisning hittills meddelats vid nervkliniken.

Denna omständighet medför ett ökat ianspråktagande av underläkarna

för biträde i undervisningen.

Direktionen för Karolinska sjukhuset framhåller, att antalet läkare vid

Serafimerlasarettets neurologiska klinik är förhållandevis lägre än vid motsvarande

kliniker i Lund och Göteborg. I Lund lär antalet underläkare utgöra

en på 14 patienter. I Göteborg svarar tre underläkare för 27 patienter

samt dessutom en underläkare för konsultationer. Medicinalstyrelsen har

ansett, att vid neurologiska kliniker det lämpliga läkarantalet bör vara en

underläkare på 12 patienter. Vid Serafimerlasarettets neurologiska klinik är

en underläkare helt avdelad för den polikliniska verksamheten. Återstående

vid kliniken tjänstgörande fyra underläkare har att svara för 80 patienter.

Det är därför helt naturligt, att en ökad undervisning vid lasarettet bör medföra

en ökning av läkarstaben särskilt som undervisningen inom ifrågavarande

disciplin är synnerligen tidskrävande. Då det åtminstone f. n. synes

svårt att inpassa en biträdande överläkare i sjukvårdsorganisationen vid

kliniken, ifrågasätter direktionen om icke i stället tillsvidare bör inrättas en

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj:ts proposition nr 87 år 1958

tjänst för en förste underläkare, som tillika skall vara amanuens vid undervisningen.

Direktionen delar helt uppfattningen, att den del av undervisningen

i neurologi, som nu försiggår vid Södersjukhuset, bör överflyttas till

Serafimerlasarettets neurologiska klinik och poliklinik, men dessa bör då

också ges de resurser, som är erforderliga härför.

III. Avtal om undervisning i klinisk epideiniologi vid Epidemisjukhuset

i Stockholm

A. Förhandlingskommissionens utredning och förslag

Enligt avtal den 5 december 1952 har Stockholms stad upplåtit Epidemisjukhuset

i Stockholm för viss undervisning i epidemiologi åt medicine

kandidater. Antalet elever är enligt avtalet begränsat till högst tolv samtidigt

varje månad. Undervisningen meddelas av de sjukhusets överläkare,

som erhåller förordnande därtill av den för undervisningen ansvariga myndigheten,

med biträde av sjukhusets underläkare. Kurs i krigsepidemiologi

har givits två gånger om året med 16 timmars föreläsningar i varje kurs.

Varje studerande (12 st. per månad) har fullgjort en månads assistenttjänstgöring

vid sjukhuset. Tjänstgöringen har omfattat rondundervisning

1 y2 timme per dag och jourtjänstgöring 6 timmar var tredje dag. Undervisningen

har pågått under sammanlagt 10 månader per år. Staden har förbundit

sig att ställa erforderliga lokaler, utrustning och förbrukningsartiklar

till förfogande. För upplåtelsen erlägger staten till staden ersättning

med belopp, motsvarande stadens årliga lönekostnad samt beräknade årliga

pensionskostnad för två förste underläkare och ett kanslibiträde. För överläkares

arbete med undervisningen lämnar staten denne särskild ersättning.

Det framgår av förarbetena till avtalet, att i nämnda ersättningsbelopp avsetts

ingå samtliga stadens med upplåtelsen förenade kostnader, således

jämväl ersättning för lokaler etc.

I samband med företagna ny- och ombyggnadsarbeten vid Epidemisjukhuset

har staden låtit inreda dels dagrum in. in. för de medicine studerandena,

dels en föreläsningssal, vilken utnyttjas bl. a. för den medicinska

undervisningen och för undervisning av sjuksköterskeelever vid sjukhuset.

Kostnaderna för dagrummen beräknas ha uppgått till 76 600 kronor, varav

för byggnadsarbeten 70 200 kronor och för inredningsarbeten 6 400 kronor.

För föreläsningssalen har kostnaderna utgjort sammanlagt 64 500 kronor,

varav för byggnadsarbeten 26 000 kronor och för inredningsarbeten 38 500

kronor.

Den omläggning och utökning av undervisningen i klinisk epidemiologi,

som föreslagits i propositionen nr 212/1954, innebär, att varje kurs skall om
-

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kiingl. Maj.ts proposition nr 87 är 1958

fatta 25 timmar föreläsningar och 25 timmar demonstrationer jämte praktiska

övningar. Under kursen, som skall pågå två månader, skall de studerande

arbeta på sjukhuset under en tid motsvarande 14 dagars halvtidstjänstgöring.

Det har i propositionen förutsatts, att vid Epidemisjukhuset skall årligen

anordnas fyra sådana kurser med 30 deltagare i varje kurs. Kursverksamheten

kommer således att pågå under sammanlagt åtta månader varje år.

Därjämte skall vid sjukhuset anordnas s. k. visitronder dels under kursen i

medicin med en visitrond om två timmar i veckan under tio månader, dels

under kursen i pediatrik med en visitrond om två timmar i veckan under åtta

månader. I varje visitrond beräknas 15 studerande deltaga. Visitronderna

har i viss, något begränsad omfattning påbörjats fr. o. in. höstterminen 1957.

I sina anslagspetita för budgetåret 1958/59 avseende Karolinska institutet

har universitetskanslern upprepat ett redan tidigare framfört förslag

om upptagande av förhandlingar med staden till åstadkommande av att en

professur i klinisk epidemiologi, förenad med överläkarbefattning vid Epidemisjukhuset,

kunde inrättas samtidigt med att undervisningsreformen

höstterminen 1958 nådde fram till ämnet klinisk epidemiologi. Av statsverkspropositionen

framgår, att något förslag om inrättande av en sådan

professur icke kommer att föreläggas årets riksdag.

I skrivelse till kommissionen har lärarkollegiet vid Karolinska institutet

uppgivit, att enligt av kollegiet företagna beräkningar ytterligare två befattningar

som förste underläkare erfordrades vid Epidemisjukhuset på grund

av omläggningen och utökningen av undervisningen. I ett med anledning

av lärarkollegiets skrivelse på kommissionens begäran avgivet yttrande

har universitetskanslern uttalat, att statens bidrag till underläkarlönerna

borde bestämmas så, att det täcker kostnaderna för anställning och pensionering

av det antal underläkare, som till följd av undervisningsverksamheten

upptages å sjukhusets stat utöver vad som skulle vara fallet, om

endast sjukvård bedreves vid sjukhuset. Vid ett sådant beräkningssätt vore

det enligt universitetskanslern att förmoda, att tillräckligt antal underläkare

för grupphandledning m. in. komme att finnas vid sjukhuset utan

en så kraftig ökning av underläkarstaben, som den av lärarkollegiet föreslagna.

För att erhålla ett underlag för beräkningen av de kostnader för undervisningen,

som bör betalas av staten, har från styresmannen vid Epidemisjukhuset

införskaffats närmare uppgifter beträffande organisationen av

undervisningsverksamheten efter omläggningen samt rörande behovet av

personal för verksamhetens bedrivande. Styresmannen har vid lämnandet

av de begärda uppgifterna uttalat, alt den nya undervisningen medför en

utomordentligt ökad arbetsmängd. Den sammanlagda arbetsmängden per

år för lärarna angives till 200 timmar föreläsningar och 156 timmar visitronder.

Härtill kommer examination med betygssättning för 120 kandidater.

Föreläsningarna och visitronderna avses uppdelade på de båda överläkarna

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj:ts proposition nr 87 år 1958

vid sjukhuset, varav en enligt lärarkollegiets förslag skulle få ställning som

professor, samt på en av underläkarna, på vilken sistnämnde skulle ankomma

42 timmar föreläsningar och 86 timmar visitronder. Underläkarnas

insatser i övrigt i undervisningen skulle bestå i att handha amanuensarbetet

vid kurserna, organisera assistenttjänstgöringen, kontrollera kandidaternas

arbete och deltagande i undervisningen, undervisa i journalskrivning och

speciella undersökningsmetoder, assistera vid föreläsningar och seminarier,

handha kontakten med medicin- och pediatrikklinikerna, ordna visitronder,

uttaga patienter till dessa samt undervisa under jourdygnen in. in.

Styresmannen beräknar i likhet med lärarkollegiet, att ytterligare två underläkare

erfordras för undervisningen, vilket innebär, att underläkarnas samlade

arbetsinsats anses motsvara fyra hela underläkartjänster.

Med hänsyn till undervisningens ökade omfattning har delegerade ansett,

att statens ersättning till staden för sjukhusets upplåtande för undervisningsändamål

bör utgå enligt de regler, som fastställts i det s. k. Sabbatsbergsavtalet.

Enligt delegerades mening talar även andra skäl för att den

undervisning, som förekommer vid stadens sjukhus, bör avtalsmässigt regleras

efter likformiga grunder och att därvid Sabbatsbergsavtalet bör tjäna

som förebild. Enligt detta avtal är vissa angivna kliniker med i avtalet

fixerat antal vårdplatser upplåtna som undervisningskliniker. Samtlig läkarpersonal

anställes av staten. Avlönings- och pensionskostnader för personal,

uteslutande avsedd för undervisning och forskning, betalas av staten, medan

motsvarande kostnader för övrig läkarpersonal delas lika mellan staten

och staden. För övriga driftkostnader erlägger staten visst årligt bidrag

(tio procent). För upplåtna anläggningar samt för ny-, ombyggnads-,

ändrings- och förbättringsarbeten erlägger staten till staden dessutom byggnadsbidrag

med 25 procent av de verkliga kostnaderna härför.

Kommissionen har motsatt sig, att Sabbatsbergsavtalets normer lägges

till grund för avtalet rörande undervisningen vid Epidemisjukhuset och

har som skäl härför i första hand framhållit, att epidemiologien icke är

något huvudämne i den medicinska undervisningen på sätt som fallet är

med medicin, kirurgi, pediatrik och psykiatri, vilka omfattas av Sabbatsbergsavtalet.

Vidare har kommissionen påpekat, att intill dess särskild professur

inrättas i undervisningsämnet, forskningarbete icke kommer att

bedrivas vid Epidemisjukhuset i den omfattning, som sker eller förutsatts

skola ske vid de upplåtna klinikerna vid Sabhatsbergs sjukhus. Kommissionen

har vidare med åberopande av universitetskanslerns ovannämnda

yttrande ansett behovet av underläkarkraftcr för undervisningen böra beräknas

motsvara högst tre hela underläkartjänster och att statens ersättning

för löne- och pensionskostnaderna för underläkare borde fastställas

i enlighet härmed.

Parterna har efter förhandlingar enats om, alt staten fr. o. in. den 1 juli

1958 skall tills vidare utgiva årlig ersättning för stadens kostnader för un
-

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj.ts proposition nr 87 är 1958

dervisningen med dels ett belopp motsvarande de beräknade löne- och pensionskostnaderna

för tre och en halv förste underläkartjänster enligt löneklass

25 och en kanslibiträdestjänst enligt löneklass 7, dels ett belopp om

25 000 kronor i ersättning för av staden tillhandahållna lokaler, utrustning

och förbrukningsartiklar samt för övriga av upplåtelsen föranledda merkostnader.

Staten skall därutöver till staden betala ett engångsbelopp om

75 000 kronor såsom bidrag till ovannämnda kostnader för anordnandet av

dagrum för de studerande och föreläsningssal. Avtalet kan av båda parter

uppsägas till utgången av juni månad näst efter det ett år förflutit efter

uppsägningen. Avtalet skall dock gälla längst intill den tidpunkt, då en

professur i epidemiologi kan komma att inrättas vid Karolinska institutet,

då det förutsättes, att nya förhandlingar skall upptagas mellan parterna

rörande den fortsatta upplåtelsen av sjukhuset.

Det gamla avtalet skall gälla t. o. in. den 30 juni 1958, vilket bl. a. innebär

att staden intill nämnda datum icke erhåller någon särskild ersättning för

de visitronder, som enligt vad förut sagts anordnats vid sjukhuset fr. o. m.

höstterminen 1957.

Förhandlingskommissionen och stadens delegerade har sålunda enats om

följande förslag till avtal.

Mellan svenska staten och Stockholms stad är — under förutsättning

av Kungl. Maj:ts och Stockholms stadsfullmäktiges godkännande — följande

avtal träffat.

§ I
Staden

medgiver, att vid Epidemisjukhuset må för högst 130 medicine

kandidater per år meddelas undervisning i klinisk epidemiologi av i huvudsak

den omfattning, som är förutsatt i proposition 1954: 212 angående

reformering av läkarutbildningen. Undervisningen skall ledas av den överläkare

å sjukhuset, som förordnas därtill av den för undervisningen ansvariga

myndigheten.

§ 2.

Läkare vid sjukhuset, vilken anlitas för föreläsningar, examination, kursledning

och dylikt, uppbär ersättning härför av staten enligt därom särskilt

meddelade bestämmelser.

§ 3.

För läkarnas medverkan i undervisningen, utöver vad som avses i § 2,

och för erforderlig skrivhjälp erlägger staten till staden ett årligt belopp,

motsvarande de beräknade löne- och pensionskostnaderna för tre och en

halv förste underläkartjänster enligt lönegrad A 23, löneklass 25, och en

kanslibiträdestjänst enligt lönegrad A 7, löneklass 7, i 1947 års allmänna

tjänstereglemente för Stockholms kommunalstyrelse. Pensionskostnaderna

beräknas utgöra 15 procent av de beräknade lönekostnaderna.

Därest angivna lönegradsplaceringar ändras, skall beräkningsgrunden

för löne- och pensionskostnaderna jämkas i enlighet härmed.

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Maj.ts proposition nr 87 är 1958

§ 4.

Staten skall senast den 1 oktober 1958 till staden erlägga ett belopp om

75 000 kronor såsoin bidrag till stadens kostnader för anordnandet av dagrum

för medicine kandidater samt föreläsningssal.

§ 5-

Staden ställer för undervisningen erforderliga lokaler, utrustning och

förbrukningsartiklar till förfogande. I ersättning härför ävensom för övriga

av upplåtelsen föranledda, i detta avtal ej särskilt angivna mexkostnader

för sjukhuset erlägger staten till staden ett belopp om 25 000 kronor för år

räknat.

§ 6.

De studerande äro skyldiga att rätta sig efter de för sjukhuset utfärdade

ordningsföreskrifterna och av sjixkhusledningen meddelade anvisningar.

De äga icke åtnjuta fri kost men få använda sjukhusets personalservering.

§ 7.

Staden för varje kalenderår tillkommande ersättning enligt detta avtal

skall erläggas till sjukhuset före nästföljande januari månads utgång efter

rekvisition av sjukhusets syssloman.

§ 8.

Detta avtal, som ersätter det från och med 1 september 1953 gällande avtalet

angående undervisning i epidemiologi vid Epidemisjukhuset i Stockholm,

skall gälla från och med den 1 juli 1958 till utgången av juni månad

näst efter det ett år förflutit efter uppsägning från någondei-a sidan, dock

längst intill den tidpunkt då en professur i epidemiologi kan komma att

inrättas vid karolinska institutet.

B. Yttranden

Statskontoret, lärarkollegiet vid Karolinska institutet och universitetskanslern

har lämnat kommissionens förslag utan erinran.

IV. Avtal angående avveckling av garnisonssjukvården vid

under direktionens för Karolinska sjukhuset förvaltning

stående sjukhus

A. Förhandlingskommissionens utredning och förslag

Förhandlingskommissionen lämnar inledningsvis en redogörelse för nuvarande

förhållanden och anför därvid bl. a. följande.

Militära patienter från Stockholms garnison har vårdats vid Garnisonssjukhuset

å Kungsholmen alltsedan dess tillkomst i början av 1800-talet.

Sedan vid Karolinska sjukhuset inrättats en särskild garnisonsavdelning

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kangl. Maj:ts proposition nr 87 år 1958

med fyra vårdavdelningar om vardera 27 platser och dessa vårdavdelningar

avdelats för kirurgiska fall, har Garnisonssjukhuset emellertid endast använts

för vård av medicinska och dermato-venereologiska fall under benämning

Karolinska sjukhusets medicinska garnisonsavdelning.

Efter andra världskrigets slut befanns det, att behov icke förelåg av hela

den kirurgiska garnisonsavdelningen vid Karolinska sjukhuset för militära

fall. Med anledning härav stängdes en avdelning, i vilken sedermera inrättats

en brännskadeavdelning, medan de tre återstående avdelningarna öppnades

för civila patienter, därav en för kvinnliga patienter. Vid Garnisonssjukhuset

har sedan gammalt även vårdats civila patienter. Sedan den dermato-venereologiska

avdelningen i april 1956 överflyttats till Karolinska

sjukhuset finns vid Garnisonssjukhuset fyra medicinska avdelningar, varav

tre är avsedda för män och en för kvinnor. Totala antalet vårdplatser utgör

111. Antalet militära patienter, för vilka kronan enligt särskilda bestämmelser

svarar för sjukvården, har successivt minskat vid Karolinska sjukhusets

garnisonsavdelningar och utgör f. n. i genomsnitt endast tio procent av den

totala beläggningen.

För vården av civila patienter vid Karolinska sjukhuset uppbär sjukhuset

vårdbidrag enligt Kungl. Maj :ts förordning angående bidrag från landsting

och städer, som ej deltager i landsting, till bestridande av kostnaderna för

vård i vissa fall å Karolinska sjukhuset och Serafimerlasarettet (SFS

1937: 655). Av förordningen framgår, att för vården på garnisonsavdelningarna

inom Karolinska sjukhuset av civila patienter från Stockholms stad och

Stockholms län erlägger staden resp. landstinget vårdbidrag enligt gällande

samarbetsavtal mellan staten, staden och landstinget. I fråga om motsvarande

bidrag för vård på Garnisonssjukhuset har särskilda överenskommelser

tid efter annan ingåtts mellan parterna. Enligt senast gällande avtal, vilket

— sedan landstinget förklarat sig icke vidare önska disponera några

vårdplatser på Garnisonssjukhuset — den 27 december 1956 ingicks mellan

staten och staden samt godkändes av Kungl. Maj :t den 3 januari 1957, skall

staden bära samtliga kostnader för vården av i staden bosatta patienter med

undantag för sådana militära patienter, för vilka staten enligt särskilda

bestämmelser bekostar sjukhusvården. Detta avtal gällde endast under år

1957. I skrivelse till Kungl. Maj:t den 27 december 1956 med överlämnande

av sistnämnda avtal förklarade sig kommissionen ha för avsikt att senare i

samband med upptagande av förhandlingar om garnisonssjukvårdens avveckling

i Stockholm söka lösa frågan om Garnisonssjukhusets fortsatta drift

efter 1957 års utgång.

En avveckling av garnisonssjukvården i dess nuvarande form har under

senare år aktualiserats i olika sammanhang. Här må blott nämnas, att i

proposition nr 135/1955 föredragande departementschefen — i samband

med behandling av frågan om en ortopedisk kliniks förläggning till Karolinska

sjukhuset eventuellt genom ianspråktagande av viss del av garnisonavdelningarna

— framhöll, att det torde få ankomma på Kungl. Maj :t

att bl. a. föranstalta om upptagandet av förhandlingar med Stockholms stad

och län angående avvecklingen av garnisonssjukvården vid Karolinska sjukhuset.

Sedan riksdagen lämnat förslaget utan erinran, uppdrog Kungl. Maj :t

genom beslut den 17 juni 1955 åt kommissionen att upptaga förhandlingar

med staden och landstinget i sist berörda fråga.

Vården av militära patienter å de orter i landet, där särskilda garnisonssjukhus

finns, har bekostats av staten. För militära patienter, som vårdats

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Ktingl. Mcij:ts proposition nr 87 år 1958

å allmänna sjukhus, har staten däremot i allmänhet endast erlagt legosängsavgift

medan den kommunale huvudmannen stått för den del av vårdkostnaden,

som ej täckts därav. På senare tid har garnisonssjukhusen i

landet successivt avvecklats och i flertalet fall omvandlats till landstingslasarett.

I samband härmed har huvudmännen förbundit sig att å sjukhuset

för vård mottaga de militära patienterna. Under 1950-talet har detta

skett i fråga om garnisonssjukhusen i Skövde och Boden (se propositioner

nr 134/1955 och 109/1956). I båda dessa fall har staten för vården av

ifrågavarande patienter endast förbundit sig att erlägga fastställd legosängsavgift.

Vidare har helt nyligen ett — av Kungl. Maj :t ännu icke godkänt

— avtal träffats mellan försvarets sjukvårdsstyrelse in. fl. och Jönköpings

läns landsting angående nedläggande av garnisonssjukhuset i Eksjö.

Enligt detta avtal skall militära patienter mottagas å länslasarettet i

Eksjö enligt samma normer, som gäller i Skövde och Boden. Detta är helt

i linje med den av staten hävdade uppfattningen, att landsting i princip

har samma vård skyldighet in. m. gentemot militära sjuka bosatta i länet,

som gentemot civila sjuka. När staten enligt kungörelsen angående avlöning

in. in. till värnpliktiga (SFS 1945:881) eller genom särskilda beslut

för viss övrig militär personal (f. n. i huvudsak endast manskap med

kontrakt för viss tid, s. k. Eh-anställda) åtager sig att svara för deras

sjukvård, innebär detta endast, att staten svarar för de kostnader ifrågavarande

värnpliktig eller kontraktsanställd annars själv skulle få ikläda sig.

Vid de förhandlingar, som kommissionen fört med delegerade från Stockholms

stad och Stockholms läns landsting, har dessa accepterat en överenskommelse

om garnisonssjukvårdens avveckling enligt samma principer

som i Boden, Skövde och Eksjö, varvid dock stadens delegerade framhållit

önskvärdheten av att ifrågavarande militära patienter, som staden enligt

sjukhuslagen eljest skulle vara skyldig att bereda vård å stadens sjukhus,

i stället vårdas på Karolinska sjukhusets allmänna vårdavdelningar. Kommissionen

har ansett sig kunna tillmötesgå staden härvidlag under förutsättning,

att gällande avtal angående samarbete för Karolinska sjukhusets

uppförande och drift erhåller tillämpning även beträffande dessa patienter,

vilka således skall jämställas med civila sjuka och i första hand placeras

på de av staden kontrakterade vårdplatserna. Samma sak skall även gälla

i fråga om militära patienter från länet i den mån de vårdas å Karolinska

sjukhuset. Som en följd av vad nu sagts skall staden och landstinget äga

alt till Karolinska sjukhuset remittera militära patienter under förutsättning

att sjukdomstillståndet det medger.

Förbandsläkare skall således i fortsättningen icke hänvisa militära

patienter till stadens sjukhus. I undantagsfall måste dock militära patienter

vårdas å stadens sjukhus. Det kan vara fråga om sjukdomar, för vilkas

botande Karolinska sjukhuset ej har erforderliga resurser eller vilka av

andra orsaker ej kan behandlas å delta sjukhus. Då skyndsam vård är av

nöden, kan det vidare bli nödvändigt all tillfälligt intaga patienten på ett

mera närliggande sjukhus än Karolinska sjukhuset. När militära patienter

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 87 år 1958

således vårdas å stadens eller landstingets sjukhus, skall givetvis staden

och landstinget bekosta vården efter för civila patienter gällande grunder,

dock att staten betalar legosängsavgiften.

Kommissionens förslag till avtal med staden resp. landstinget angående

vården av ifrågavarande militära patienter har följande lydelse.

Mellan svenska staten och Stockholms stad är — under förutsättning av

Kungl. Maj:ts och Stockholms stadsfullmäktiges godkännande — följande

avtal träffat.

§ I
Sådan

patient, som staden enligt sjukhuslagen eljest skulle vara skyldig

att bereda vård å stadens sjukhus, skall, om han enligt av Kungl. Maj:t

för militär personal meddelade bestämmelser är berättigad till fri sjukhusvård,

vårdas å karolinska sjukhuset under förutsättning att sjukdomens

art det medgiver. Har patienten likväl intagits på något stadens sjukhus,

äger staden under angivna förutsättning remittera honom till karolinska

sjukhuset.

I fråga om sjukhusvård vid krig eller krigsfara gäller vad därom särskilt

stadgas.

§ 2.

Vid tillämpning av gällande avtal mellan staten, staden och Stockholms

läns landsting angående samarbete för karolinska sjukhusets uppförande

och drift skall sådan patient, som avses i § 1 och som är bosatt i staden,

jämställas med stadens övriga sjuka.

För vård av i § 1 avsedd patient på något av stadens sjukhus erlägger

staten fastställd legosängsavgift.

§ 3.

Detta avtal skall gälla från och med den 1 juli 1958.

Mellan svenska staten och Stockholms läns landsting är — under förutsättning

av Kungl. Maj:ts och landstingets godkännande — följande avtal

träffat.

§ 1.

Sådan patient, som landstinget enligt sjukhuslagen eljest skulle vara

skyldig att bereda vård å landstingets sjukhus, skall, om han enligt av

Kungl. Maj :t för militär personal meddelade bestämmelser är berättigad till

fri sjukhusvård, vårdas å karolinska sjukhuset därest landstinget så påfordrar

och sjukdomens art det medgiver. Har patienten intagits på något

landstingets sjukhus, äger landstinget under sist angivna förutsättning

remittera honom till karolinska sjukhuset.

I fråga om sjukhusvård vid krig eller krigsfara gäller vad därom särskilt

stadgas.

§ 2.

Vid tillämpning av gällande avtal mellan staten, landstinget och Stockholms

stad angående samarbete för karolinska sjukhusets uppförande och

drift skall sådan patient, som avses i § 1 och som är bosatt i länet jämställas

med landstingets övriga sjuka.

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Kungl. Maj.ts proposition nr 87 år 1958

För vård av i § 1 avsedd patient på något av landstingets sjukhus erlägger

staten fastställd legosängsavgift.

§ 3.

Detta avtal skall gälla från och med den 1 juli 1958.

Kommissionen framhåller, att om förenämnda avtal godkännes kommer

statsverket att göra en viss besparing. Antalet vårddagar vid Karolinska

sjukhuset och Garnisonssjukhuset under budgetåret 1956/57 för fritt vårdade

militära patienter från staden och länet uppgick till 2 576 resp. 1 201.

Med utgångspunkt från dessa siffror kan besparingen anges till cirka 225 000

kronor per år.

Kommissionen övergår därefter till frågan om Garnisonssjukhusets fortsatta

drift. Under hand har kommissionen inhämtat, att sjukhuset icke behöver

utnyttjas för den medicinska undervisningen och forskningen. Stockholms

stad, som innan de planerade mycket omfattande om- och tillbyggnaderna

av Sabbatsbergs, S:t Görans och Blackebergs sjukhus kommit till

stånd, lider stor brist på vårdplatser, har däremot förklarat sig hysa stort

intresse av att antingen liksom hittills disponera vårdplatser å Garnisonssjukhuset

eller ock övertaga driften av detsamma. Mot detta önskemål står

det statliga intresset att disponera Garnisonssjukhuset med dess mycket

värdefulla tomt för tillgodoseende av statliga lokalbehov. Dessa planer har

emellertid ännu icke tagit slutgiltig form. Kommissionen har därför, efter

samråd under hand med byggnadsstyrelsen, med hänsyn även till stadens

behov av en jämförelsevis lång arrendetid, ansett sig kunna medgiva, att

Garnisonssjukhuset upplåtes till staden under åtta år räknat från den 1 juli

1958 med möjlighet till viss förlängning, om uppsägning icke sker.

Kommissionen framhåller vidare.

Inom Garnisonssjukhusets tomt finns förutom själva sjukhusbyggnaden,

fyra bostadshus, en portvaktsbyggnad, en s. k. vedgårdsbyggnad, en köksoch

tvättbyggnad, en logementsbyggnad samt en poliklinik. I ett av bostadshusen,

det s. k. sköterskehemmet I, är inrymda personalmatsalar och kök

för personalen. Köks- och tvättbyggnaden användes numera endast för tvättsortering

o. dyl. I logementsbyggnaden inrymmes bl. a. byggnadsstyrelsens

värmetekniska laboratorium. Polikliniken slutligen är upplåten för skyddskonsulentverksamhet.

För bägge parter har det stått klart, att den tilltänkta

upplåtelsen endast skall avse de lokaler, vilka är nödvändiga för sjukhusdriften.

Med denna utgångspunkt har enighet nåtts om, att de lokaler förutom

huvudbyggnaden, vilka erfordras för den sjukvårdande verksamheten,

nämligen dels portvaktsbyggnaden och den s. k. vedgårdsbyggnaden dels

ovannämnda i sköterskehem I ingående personalmatsalar och kök, skall

innefattas i upplåtelsen. Tomten som sådan skall däremot liksom hittills

disponeras av byggnadsstyrelsen med rätt dock för staden att i erforderlig

utsträckning utnyttja den för sjukhusdriften, t. ex. som promenadplats för

patienter och för parkering av personalens motorfordon. I realiteten innebär

detta, att staden, som tidigare fått till sig upplåtet området norr om

sjukhusbyggnaden såsom park, disponerar över den del av tomten, som är

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj.ts proposition nr 87 år 1958

belägen mellan Hantverkargatan och bostadshusen, medan tomtens nedre

del är förbehållen byggnadsstyrelsen. Upplåtelsen utgör således inte något

hinder för staten att under dess giltighetstid uppföra ämbetslokaler eller

andra byggnader inom sistnämnda område. När det gäller tomtunderhållet

har det synts parterna naturligt, alt parkvård, vägunderhåll och vinterrenhållning

ombesörjes av staden, som i första hand har intresse av och är i

tillfälle att övervaka att tomten hålles i gott skick. Som en del i överenskommelsen

om upplåtelsen av sjukhuset ingår även, att staden skall bekosta

tomtunderhållet.

Den viktiga frågan om yttre och inre underhåll av de med upplåtelsen

avsedda byggnaderna, av vilka huvudbyggnaden har stort kulturhistoriskt

värde, har lösts på så sätt, att byggnadsstyrelsen helt ombesörjer underhållet

mot att staden årligen i ersättning härför erlägger 45 000 kronor, vilket

belopp ansetts ungefär täcka de underhållskostnader, som är nödvändiga

för att vidmakthålla byggnaderna i befintligt skick men som icke är föranledda

av huvudbyggnadens karaktär av kulturminnesmärke. Beloppet är

indexbundet. Staden skall icke äga rätt att på egen hand vidtaga några ändringar

i byggnaderna. Någon hyresersättning utöver vad nu nämnts har

kommissionen icke ansett sig böra påfordra bl. a. med tanke på att driften

av sjukhuset ändock torde komma att ställa sig förhållandevis dyr. Byggnaderna

skall av staden hållas brandförsäkrade. Brandförsäkringsvärdet

har uppskattats till sju miljoner kronor. Samtliga driftkostnaden däri inberäknat

utskylder och onera av olika slag, vilka kan belasta de med upplåtelsen

avsedda byggnaderna, skall givetvis falla på staden.

Den till sjukhuset hörande utrustningen är omodern men befinner sig

i ett relativt gott skick. Det har ansetts mest ändamålsenligt, att utrustningen,

vari bl. a. ingår möbler till bostäderna, överlåtes på staden med

full äganderätt för undvikande av framtida komplikationer. En uppskattningsvis

gjord värdering har utvisat, att utrustningen inberäknat möblerna

i bostäderna, kan åsättas ett försäljningsvärde av cirka 75 000 kronor.

Stadens delegerade har gått med på att staden inköper utrustningen för

denna summa.

I fråga om personal- och bostadsfrågorna anför kommissionen.

När det gäller den vid sjukhuset anställda personalen har stadens delegerade

framhållit, att det ur stadens synpunkt är synnerligen önskvärt, om

personalen kan beredas möjlighet att övergå i stadens tjänst och således

kvarstanna vid sjukhuset. Kommissionen har å sin sida påvisat den betydande

personalbrist, som råder vid Serafimerlasarettet och Karolinska sjukhuset

— i synnerhet vid den nyuppförda lungkliniken — och som delvis

skulle kunna avhjälpas, om personalen vid Garnisonssjukhuset kunde överflyttas

dit. Samtidigt har dock kommissionen varit väl medveten om de

svårigheter, som skulle uppstå för staden, om Garnisonssjukhuset vid överlåtelsen

helt blottställdes på personal. Båda parter har givetvis även eftersträvat

att i detta sammanhang söka tillgodose personalens berättigade intressen.

En godtagbar lösning har därför synts parterna vara att bereda

personalen valfrihet, huruvida den önskar övergå i stadens tjänst vid sjukhuset

eller kvarstanna hos staten. I sistnämnda fall skulle personalen

beredas likvärdig anställning å vakant tjänst vid Serafimerlasarettet eller

Karolinska sjukhuset. För dem, som önskar övergå till stadens tjänst,

skulle anställning ske på de villkor, som normalt gäller för motsvarande

arbetstagare hos staden. Förhandlingar skall snarast möjligt upptagas mel
-

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Kungl. Maj:ts proposition nr 87 år 1958

lan stadens lönenämnd och vederbörande personalorganisationer beträffande

de övergångsproblem som i de enskilda fallen kan föreligga. Vad parterna

sålunda överenskommit har dock endast avsett civil personal, givetvis

oberoende av om den f. n. avlönas från fjärde eller elfte huvudtiteln. Beträffande

den till Garnisonssjukhuset knutna militära personalen torde det

få ankomma på de militära myndigheterna att — i den mån så kan påfordras

— sörja för fortsatt anställning.

Vid Garnisonssjukhuset finns som tidigare nämnts fyra bostadshus. I

dessa är inrymda 29 enkelrum, 3 dubbelrum och 3 lägenheter om 1—3 rum

och kök. Dessa bostäder, av vilka flertalet ej är försedda med centralvärme

eller varmvatten, upplåtes av byggnadsstyrelsen mot viss hyra till den vid

sjukhuset anställda personalen, dock att fyra enkelrum bebos av befattningshavare

vid Serafimerlasarettet. I hyresbeloppet ingår icke ersättning för

möbler, värme och lyse. Härför betalar hyresgästerna en särskild ersättning

till sjukhuset, som är ägare till möblerna och svarar för vedanskaffning och

belysning. Den personalbrist, som föreligger vid såväl statens som stadens

sjukhus, är i dagens läge till stor del beroende på svårigheterna att kunna

bereda de anställda bostad. Båda parter har därför strävat efter att för sin

huvudmans räkning förbehålla sig bostäderna. Det kan dock svårligen bestridas,

att bostäderna i första hand bör reserveras för de anställda vid Garnisonssjukhuset,

oavsett om detta drives i statens eller stadens regi. Kommissionen

har därför medgivit, att samtliga bostäder med undantag för de fyra

enkelrum, vilka f. n. är uthyrda till anställda vid Serafimerlasarettet och

vilka även i fortsättningen skall förbehållas personer i statlig sjukhustjänst,

skall upplåtas åt den vid Garnisonssjukhuset anställda personalen. Detta

har på begäran av stadens delegerade uttryckts så, att ifrågavarande bostäder

skall uthyras till de personer i sjukhustjänst hos staden, vilka anvisas av

staden. Staden har härigenom av praktiska skäl velat förbehålla sig möjligheten

av att i undantagsfall hyra ut bostäderna till personer anställda vid

något annat av stadens sjukhus. Det kan t. ex. bli nödvändigt att tillfälligt

överföra viss personal från Garnisonssjukhuset till ett annat sjukhus.

Övergångsvis har dock ett undantag gjorts ifråga om stadens rätt alt disponera

bostäderna; de bostäder, som innehas av personer, vilka kvarstannar

i statlig sjukhustjänst, skall av dem behållas, så länge den statliga sjukhusanställningen

varar. Det har nämligen ansetts naturligt, att nuvarande bostadsinnehavare

skall få bo kvar, så länge de tjänstgör inom sjukvården

vare sig den är statlig eller kommunal. Personal, som övergår i annan statlig

tjänst än sjukhustjänst, kan däremot i och för sig inte påräkna att få behålla

sin bostad efter den 1 juli 1958.

Med denna motivering har kommissionens förslag till avtal angående upplåtelsen

av Garnisonssjukluisct fått följande utformning.

Mellan svenska staten och Stockholms stad är — under förutsättning av

Kungl. Maj :ts och Stockholms stadsfullmäktiges godkännande — följande

avtal träffat.

§ I
Staten

upplåter til! staden å Garnisonssjukhuset med nyttjanderätt för

sjukvårdsändamål från och med den 1 juli 1958 till den 1 juli 1966 huvudbyggnaden,

portvak Isbyggnaden och vedgårdsbyggnaden ävensom våningarna

i bottenplanet och en trappa upp i sköterskehem I.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj.ts proposition nr 87 år 1958

§ 2.

För inre och yttre underhåll av de byggnader, som helt eller delvis disponeras

av staden, skall staden till staten för år räknat erlägga en ersättning om

45 000 kronor. Om byggnadsstyrelsens index för reparations- och underhållskostnader

för kronans byggnader i Stockholm med omnejd med 1935 som

basår skulle för juli månad under något kalenderår överstiga eller understiga

talet för juli 1958, skall en däremot svarande höjning respektive sänkning

av det på kalenderåret belöpande ersättningsbeloppet ske.

Staten för varje kalenderår tillkommande ersättning skall efter rekvisition

erläggas till byggnadsstyrelsen före nästföljande januari månads utgång.

Staden svarar för övriga driftkostnader, som äro att hänföra till de byggnader

eller lokaler, som upplåtits jämlikt § 1.

Staden förbinder sig att under upplåtelsetiden hålla huvudbyggnaden,

portvaktsbyggnaden och vedgårdsbyggnaden brandförsäkrade för sammanlagt

sju miljoner kronor.

Brandskadeersättning för skada under upplåtelsetiden skall tillfalla staten,

som i den mån ej annat överenskommes mellan parterna, skall använda ersättningen

till att återställa egendomen i det skick den hade före skadans

inträffande.

Staden äger icke utan byggnadsstyrelsens medgivande företaga ändringsarbeten

i de upplåtna lokalerna.

§ 3.

I upplåtelsen enligt § 1 ingår icke marken inom sjukhusområdet, dock att

denna må av staden nyttjas i den utsträckning så erfordras för sjukhusdriften,

bland annat för parkering av motorfordon. Parkvård, vägunderhåll och

vinterrenhållning inom området ombesörjes och bekostas av staden.

§ 4.

All staten tillhörig, för driften av sjukhuset avsedd utrustning skall den

1 juli 1958 övergå i stadens ägo. Härför skall staden senast den 1 oktober

1958 lämna staten ersättning med 75 000 kronor.

§ 5.

Staden förbinder sig att bereda anställning åt den vid sjukhuset den 30

juni 1958 anställda civila extra ordinarie och extra personal, som önskar

övergå i stadens tjänst vid sjukhuset och som företer godtagbart friskintyg.

Anställning sker på de villkor, som normalt gälla för motsvarande arbetstagare

hos staden. Förhandlingar förutsättas snarast möjligt komma till

stånd mellan Stockholms stads lönenäinnd och vederbörande personalorganisationer

beträffande de övergångsproblem, som i de enskilda fallen kunna

föreligga.

Sådan i första stycket avsedd personal, som önskar kvarstanna i statens

tjänst, skall beredas anställning å likvärdig tjänst vid serafimerlasarettet

eller karolinska sjukhuset.

§ 6.

Staten förbinder sig att, därest innehavaren av lägenheten i portvaktshuset

i samband med sjukhusets upplåtelse till staden kvarstannar i statens tjänst,

uppsäga honom till avflyttning från lägenheten i sådan tid att lägenheten

kan ställas till stadens förfogande vid upplåtelsetidens början eller snarast

därefter.

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Kungl. Maj:ts proposition nr 87 år 1958

Övriga personalbostäder inom sjukhusområdet skola av staten — i den

mån de icke bebos av anställda, som jämlikt § 5 kvarstanna i statlig sjukhustjänst

— uthyras till personer i sjukhustjänst, vilka anvisas av staden.

Bostad, som bebos av innehavare av statlig sjukhustjänst, skall få disponeras

av denne endast under så lång tid, som anställningen varar. Så snart bostaden

blir ledig genom avflyttning därför att anställningen i statlig sjukhustjänst

upphör eller av annan anledning, skall bostaden uthyras till person i

sjukhustjänst, som staden anvisar. Undantagna härifrån skola dock vara

fyra enkelrum, som nu förhyras av personer, anställda vid serafimerlasarettet.

Dessa rum skola framdeles få fritt uthyras av staten till personal i

statlig sjukhustjänst.

För samtliga upplåtna bostäder skola bestämmelserna om hyressättning

i statens allmänna avlöningsreglemente äga motsvarande tillämpning.

§ 7.

Om uppsägning av avtalet icke sker minst ett år före den avtalade nyttjanderättstidens

utgång, förlänges avtalet på ett år för varje gång.

Kommissionen påpekar slutligen, att stadens övertagande av driften av

Garnisonssjukhuset och den föreslagna omläggningen av garnisonssjukvården,

som innebär att den kirurgiska garnisonsavdelningen vid Karolinska

sjukhuset kommer att upphöra såsom sådan, fr. o. m. budgetåret 1958/59

medför vissa anslagsmässiga förändringar å riksstaten. Det under fjärde huvudtiteln

upptagna anslaget till Garnisonssjukhusen: Karolinska sjukhusets

garnisonsavdelningar torde sålunda — såvitt kommissionen kan bedöma -—■

kunna utgå. Karolinska sjukhusets avlöningsanslag torde vidare kunna nedräknas

med i runt tal 772 000 kronor, vilket belopp motsvarar avlöningskostnaderna

för de befattningshavare vid Garnisonssjukhuset, som avlönas

från ifrågavarande anslag. Erforderliga ändringar i personalförteckningen

för Karolinska sjukhuset torde samtidigt vidtagas. Med utgångspunkt från

belastningssiffrorna för Garnisonssjukhuset under år 1957 synes Karolinska

sjukhusets omkostnadsanslag kunna minskas med cirka 345 000 kronor.

Nedläggandet av den kirurgiska garnisonsavdelningen torde å andra sidan

inte medföra några besparingar å sjukhusets stat, enär avdelningen avses

bli utnyttjad för andra sjukvårdsändamål, varom olika förslag framlagts.

Sistnämnda fråga har kommissionen emellertid ansett ligga utanför det

kommissionen meddelade uppdraget. Parterna har dock vid sina överläggningar

förutsatt, att det nuvarande vårdplatsantalet vid Karolinska sjukhuset

icke skall minskas i samband med garnisonsavdelningens ianspråktagande

för annat ändamål.

Av den föregående redogörelsen framgår, att den senast träffade överenskommelsen

om fördelningen av vårdkostnaderna vid Garnisonssjukhuset

endast gällde under år 1957. Då det nya avtalet om upplåtelse till staden av

Garnisonssjukhuset är avsett att träda i kraft den 1 juli 1958, liar kommissionen

med staden träffat följande överenskommelse.

5—-Bilmng till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 87

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts proposition nr 87 år 1958

Mellan svenska staten och Stockholms stad har — under förutsättning av

Kungl. Maj:ts och Stockholms stadsfullmäktiges godkännande — överenskommits,

alt avtalet mellan parterna den 27 december 1956 om fördelningen

av vårdkostnaderna under år 1957 vid Garnisonssjukhuset å Kungsholmen

skall äga motsvarande tillämpning under första halvåret 1958, varvid vad

i avtalet sägs om år 1957 i stället skall avse första halvåret 1958.

B. Yttranden

Statskontoret, medicinalstyrelsen, byggnadsstyrelsen, svensk sjuksköterskeförening

och civilförvaltningens personalförbund har tillstyrkt kommissionens

förslag eller lämnat desamma utan erinran.

Försvarets sjukvårdsstyrelse anför i huvudsak följande.

Förslagen till avtal angående vården å Karolinska sjukhuset av vissa

militära patienter föranleder ur ekonomisk synpunkt ingen erinran från

sjukvårdsstyrelsens sida. Till det under fjärde huvudtiteln upptagna anslaget

till Garnisonssjukhusen: Karolinska sjukhusets garnisonsavdelningar

hänföres tre regeinentsläkarbeställningar, varav två i lönegraden Ao 23

och en i lönegraden Ae 23, en tjänst som arbetsinstruktör i lönegraden Ae 9

samt en arvodesbefattning (sjukhusväbel), avsedd för en pensionsavgången

underofficer med arvode motsvarande lön enligt löneklass A 17. Å avlöningsstaten

finns vidare upptagna arvoden till fyra förste underläkare, fyra extra

underläkare, en ögonläkare och en predikant.

De ordinarie regementsläkarbeställningarna är f. n. vakanta. Förordnandena

för underläkarna och extraläkarna, utom ögonläkaren, har meddelats

för tid intill den 1 juli 1958. Arbetsinstruktören och innehavaren av

den civilmilitära beställningen som regementsläkare i lönegraden Ae 23

bör betraktas som civila befattningshavare enligt förslaget till avtal angående

upplåtelse av Garnisonssjukhuset.

Beträffande sjukhusväbeln skulle det enligt kommissionens förslag ankomma

på de militära myndigheterna att sörja för fortsatt anställning. Det

må framhållas, att personal i militär arvodesbefattning, som blivit övertalig

på grund av omorganisation, numera plägar beredas en uppsägningstid av

minst sex månader. Detsamma torde böra få gälla här ifrågavarande befattningshavare,

varvid emellertid medel måste anvisas för vederbörandes avlönande

tiden den 1 juli—den 30 september 1958.

Därest -— såsom av sjukvårdsstyrelsen i det följande föreslås — en militär

ögonpoliklinik i Stockholm bibehålies, bör arvode till en ögonläkare,

f. n. 12 400 kronor för år, upptagas såsom en särskild post under avlöningsanslaget

för garnisonssjukhusen. Under detta anslag torde jämväl i förekommande

fall böra anvisas medel för övergångsvis utgående arvode för

tiden den 1 juli—den 30 september 1958 till ovannämnde underofficer.

Det torde få ankomma på sjukvårdsstyrelsen att, vid bifall till det remitterade

förslaget, uppsäga den vid garnisonsavdelningarna anställda, från

anslag under fjärde huvudtiteln avlönade extra ordinarie personalen — vad

gäller den extra ordinarie regementsläkaren efter Kungl. Maj :ts bemyndigande

— samt innehavaren av förenämnda arvodesbefattning. Vid förslagets

genomförande synes det under fjärde huvudtiteln upptagna anslaget

till Karolinska sjukhusets garnisonsavdelningar böra utgå.

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Kungl. Maj. ts proposition nr 87 år 1956

Ur försvarets synpunkt är det av stor vikt att vårdbehövande militär personal

utan tidsförlust kommer i åtnjutande av vård. För sjukdomsfall, där

vårdbehovet ej direkt kan betecknas som trängande, måste man i Stockholm

räkna med väntetid, innan patienten kan bli intagen på sjukhus;

väntetiden kan ibland uppgå till månader. Sådan långvarig väntan på vård

är synnerligen olycklig när det gäller militära patienter. För försvaret är

det angeläget, att utbildningstiden för de värnpliktiga blir använd på bästa

sätt. Varje sjukdag innebär med hänsyn till utbildningsbehovet en förlust

för försvaret. Från denna synpunkt har det varit till stor fördel för försvaret

att i Stockholm ha tillgång till ett eget garnisonssjukhus med möjligheter

till snabb intagning.

Att den slutna vården av militära patienter tillhörande Stockholms garnison

i huvudsak koncentreras till Karolinska sjukhuset, därest garnisonsavdelningarna

skulle nedläggas, är avgjort att föredraga framför en fördelning

på — förutom nämnda sjukhus — Stockholms stads och Stockholms

läns sjukhus. För att undvika en försämring i fråga om möjligheterna

till intagning utan tidsutdräkt bör emellertid i särskild ordning stadgas,

att visst antal vårdplatser för vård av militära patienter skall reserveras

på Karolinska sjukhusets medicinska och kirurgiska kliniker. I likhet

med vad som varit fallet på garnisonsavdelningarna finge platserna beläggas

med civila sjuka i den mån de ej utnyttjades för militära patienter. För

sådana förband, som ligger på större avstånd från Stockholm, är det önskvärt

att militära patienter intages på närmaste lasarett.

Alltsedan Karolinska sjukhuset öppnades har det varit så ordnat, att militära

patienter i fråga om poliklinisk specialundersökning haft en viss särställning.

Det är ytterst angeläget, att nu rådande förhållanden i fråga om

öppen specialistvård åt militära patienter icke försämras. I fråga om ögonspecialiteten

är det nödvändigt, att en särskild militär poliklinik med egen

läkare bibehålies.

Med hänsyn till den utomordentligt stora betydelse forskningen har för

försvaret är det angeläget, att goda betingelser finnes även för den del av

denna forskning som faller inom det medicinska området. En av förutsättningarna

för att den militärmedicinska forskningen skall kunna ge för försvarssjukvården

värdefulla resultat är att den kan bedrivas såsom klinisk

forskning. För kliniskt betonade undersökningar har tillgången på militära

vårdavdelningar och polikliniker varit synnerligen värdefull.

I en i september 1957 av marinöverläkaren utarbetad promemoria föreslås

inrättande av en forskningsavdelning vid Karolinska sjukhuset, där i

första hand frågor av militärmedicinskt intresse skulle bearbetas. Avdelningen,

soin i sig skulle inrymma den nuvarande brännskadeavdel ningen,

avses erhålla sin utformning i samband med garnisonsavdelningarnas avveckling.

Sjukvårdsstyrelsen biträder i allt väsentligt marinöverläkarens

uppfattning men anser frågan om organisationen av verksamheten kräva

ytterligare utredning.

T. f. överläkaren vid Karolinska sjukhusets medicinska garnisonsavdelning

G. Wihman har i skrivelse till statsrådet och chefen för försvarsdepartementet

den 17 februari 1958 redogjort för viss av honom bedriven

forskning vid Garnisonssjukhuset. Sjukvårdsstyrelsen anser, alt (lön av

docenten Wihman bedrivna forskningen har försvarsmedicinskt intresse

och att den bör fullföljas. Enligt sjukvårdsstyrelsens mening utgör den

dock cj tillräckligt skäl för att Garnisonssjukhuset å Kungsholmen bibehålies

som sådant.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj.ts proposition nr 87 år 1958

Direktionen för Karolinska sjukhuset uttalar.

Vid Karolinska sjukhusets kirurgiska garnisonsavdelning finnes f. n. inrättade

en regementsläkartjänst i Ao 23 (vakant) och fyra för underläkare

avsedda arvodesbefattningar. Samtliga dessa läkare avlönas från anslag

under fjärde huvudtiteln. Då garnisonssjukvården upphör å avdelningen,

bör motsvarande antal läkare uppföras å Karolinska sjukhusets avlöningsstat.

Till dess närmare bestämts rörande användningen av garnisonsavdelningen

bör ifrågavarande läkarpersonal lämpligen utgöras av en extra biträdande

överläkare i Ag 24 samt fyra extra förste underläkare i Ag 23.

Enligt § 4 i förslaget till avtal angående upplåtelse till Stockholms stad av

Garnisonssjukhuset skall all staten tillhörig, för driften av sjukhuset avsedd

utrustning den 1 juli 1958 övergå i stadens ägo. Direktionen förutsätter,

att därvid sådan utrustning, som utlånats till Garnisonssjukhuset

från Karolinska sjukhuset, åter ställes till detta i samband med stadens

övertagande av Garnisonssjukhuset. Vidare bör en del inventarier, som ej

i egentlig mening är avsedda för Garnisonssjukhusets drift, exempelvis en

del antikviteter, kopparstick m. m. icke överlämnas till staden liksom ej

heller den del av sjukhusets medicinska bibliotek, som är av medicinhistoriskt

intresse.

I § 5 av samma avtal angives, att personal, som önskar kvarstanna i statens

tjänst, skall beredas likvärdig tjänst vid Serafimerlasarettet eller Karolinska

sjukhuset. Direktionen förutsätter att med »likvärdig» avses tjänst

i samma lönegrad, ty eljest kan anställningen vid sistnämnda två sjukhus

ej beredas t. ex. ambulansföraren.

Beträffande den vid Garnisonssjukhuset på försvarets stat anställde regementsläkaren

i lönegrad Ae 23 (röntgenläkare) bör, om han ej övergår i

stadens tjänst, särskild övergångsanordning vidtagas.

V. Överenskommelser om beräkningen av vissa

driftkostnader m. m.

A. Inledning

Riksräkenskapsverkets tredje revisionskontor framställde i en vid granskningen

av Karolinska sjukhusets räkenskaper upprättad promemoria den

25 juli 1952 vissa anmärkningar mot det tillämpade sättet för beräkning av

Stockholms stads årliga bidrag till Karolinska sjukhusets driftkostnader enligt

bestämmelserna i det mellan staten, staden och Stockholms läns landsting

år 1931 träffade avtalet rörande samarbete för sjukhusets uppförande

och drift. Ifrågavarande avtalsbestämmelser, vilka återfinnes i punkten 8,

andra stycket, är av följande lydelse.

Samtliga kostnader för sjukhusets drift, däri inberäknat kostnaderna för

poliklinikerna ävensom för sjukhusets underhåll in. m., fördelas på antalet

vårddagar. Därvid påföres Stockholms stad, resp. Stockholms län, vad som

belöper å antalet vårddagar för stadens, resp. länets, sjuka, dock med iakt
-

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Kungl. Maj:ts proposition nr 87 är 1958

tagande av att dagkostnaden ej må överstiga den genomsnittliga vårdkostnaden

under året, inberäknat kostnaderna för sjukhusets underhåll m. in.,

på stadens resp. länets egna, på flera specialavdelningar uppdelade sjukvårdsinrättningar,

ägande staden, resp. länet, härvid att räkna sig tillgodo

vad som kan hava erlagts i legosängsavgifter för sjuka från staden, resp.

länet. Eventuellt återstående belopp av dagkostnaden erlägges av staten.

Anmärkningarna avsåg dels att till grund för beräkningen av den vårddagkostnad

enligt vilken stadens driftbidrag för budgetår utgått, lagts

vårdkostnaden på stadens, på flera specialavdelningar uppdelade sjukhus

under det kalenderår, som utlöper under budgetårets första hälft,

vilket på grund av den fortlöpande kostnadsfördyringen medfört, att bidraget

blivit mindre än om budgetår använts som jämförelseår, dels ock att vid

fastställande av nämnda vårddagkostnad fr. o. in. budgetåret 1944/1945

hänsyn icke tagits till stadens kostnader för pensionering av personal vid

sjukhusen, vilka kostnader vore att betrakta såsom avlöningsförmåner av

driftutgiftsnatur.

Enahanda anmärkningar mot uträkningen av driftkostnadsbidraget till

Karolinska sjukhuset framställdes från riksräkenskapsverkets sida i en den

9 juni 1952 upprättad promemoria jämväl gentemot Stockholms läns landsting.

I sagda promemorior redovisas en beräkning enligt vilken de påtalade förhållandena

skulle ha medfört en inkomstminskning för statsverket för

tiden 1/1 1940—30/6 1949 med i runt tal 3 860 000 kronor.

Riksräkenskapsverkets revisionskontor framhöll härutöver önskvärdheten

av att överenskommelse träffades med staden om att slutavräkning av det

årliga driftbidraget skulle ske inom viss angiven tid efter varje budgetårs

utgång, varvid staden skulle tillse, att uppgift rörande vårddagkoslnaden

vid stadens sjukhus var Karolinska sjukhuset tillhanda i god tid före slutavräkningen.

I särskilda skrivelser till staden och landstinget anslöt sig direktionen för

Karolinska sjukhuset till revisionskontorets uppfattning och erinrade om

att vid avräkningarna med Karolinska sjukhuset före den 1 juli 1944 hänsyn

tagits till pensionskostnaderna vid stadens och landstingets sjukhus. Direktionen

ifrågasatte även, huruvida icke viss del av stadens sjukhusdirektions

centrala förvaltningskostnader och av kostnaderna vid landstingets

kansli vore att hänföra till driftkostnaderna för stadens och landstingets

sjukvårdsinrättningar.

Sedan Stockholms stads sjukhusdirektion fått del av revisionskontorets

anmärkning beträffande beräkningen av pensionskostnaderna framhölls

från stadens sida, alt vid uträkningen av det årliga driftkoslnadsbidrag, som

statsverket har att erlägga till staden enligt 1925 års avtal angående stadens

övertagande av hela sin sinnessjukvård, hänsyn icke tagits till pensionskostnaderna

för sinnessjukhusens personal. Den avtalsbestämmelse, som reglerar

statens bidragsskyldighet i delta fall, är av följande lydelse.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj. ts proposition nr 87 år 1958

Driftkostnadsbidraget utgår årligen för visst antal underhållsdagar, här

nedan betecknade »statsbidragsdagar» med ett belopp för dag, som motsvarar

på statsverket belöpande medelkostnad för underhållsdag under samma

tid vid statens anstalter för sinnessjuka, frånräknat psykiatriska kliniker.

Därvid förutsättes, att på statsverket belöpande kostnad för hospitalens

drift uträknas i huvudsak enligt nu tillämpade grunder, så att däri icke

ingår kostnad för nyupprättande eller större utvidgning av anstalt.

I fråga om 1931 års avtal om Karolinska sjukhuset har från landstingets

sida gjorts gällande, att i uttrycket »landstingets egna, på flera specialavdelningar

uppdelade sjukvårdsinrättningar» borde innefattas icke endast centrallasarettet

i Stocksund, såsom hittills skett, utan även landstingets övriga

delade sjukvårdsinrättningar, nämligen lasaretten i Södertälje och Norrtälje.

Med anledning av de framförda yrkandena beträffande tillämpningen av

avtalet rörande Karolinska sjukhuset har definitiv slutavräkning av stadens

och landstingets årliga driftkostnadsbidrag till sjukhuset icke skett för tiden

fr. o. m. budgetåret 1949/50. Statens bidrag enligt avtalet om sinnessjukvården

får anses ha slutgiltigt reglerats för tiden t. o. m. kalenderåret 1954.

Efter framställning av Stockholms stadskollegium uppdrog Kungl. Maj :t

genom beslut den 9 november 1956 åt förhandlingskommissionen att på

statens vägnar förhandla med staden om avtalet rörande sinnessjukvården

samt med staden och landstinget om avtalet angående Karolinska sjukhuset,

i vad avtalen avser beräkningsmetoden för de driftkostnadsbidrag,

som staten resp. staden och landstinget har att erlägga.

B. Förhandlingskommissionens utredning och förslag

Vid överläggningar mellan kommissionen och stadens delegerade har

dessa påyrkat, att överläggningarna skulle omfatta jämväl ett av stadens

sjukhusdirektion framfört krav om inräknande av portokostnader i de

driftbidrag, som kronan har att erlägga till stadens sinnessjukvård. Framställningen

har föranletts av att statsverket vid beräkning av driftbidraget

till stadens sinnessjukvård på grund av den statliga tjänstebrevsrätten icke

tillgodofört staden någon ersättning för sinnessjukhusens kostnader för

portoavgifter.

Beträffande frågan om vid en strikt tillämpning av 1931 års avtal om

Karolinska sjukhuset och 1925 års avtal om sinnessjukvården pensionskostnaderna

skall medräknas såsom en utgift för sjukhusdriften vid beräknandet

av driftkostnadsbidrag har parterna icke kunnat enas. Kommissionen

har sålunda icke kunnat vinna gehör för den uppfattningen, att en

skillnad föreligger mellan avtalen av innebörd att hänsyn skall tagas till

pensionskostnaderna för stadens sjukhus vid beräkning av driftbidrag till

Karolinska sjukhuset, medan pensionskostnaderna för personalen vid de

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Kungl. Maj. ts proposition nr 87 år 1958

statliga sinnessjukhusen icke skall medräknas vid utgivandet av statsbidrag

till stadens sinnessjukhus. För att få denna mångåriga tvistefråga ur världen

och då ur saklig synpunkt parterna funnit riktigast, att driftkostnadsbegreppet

ges en enhetlig tolkning i de båda avtalen, har de ansett sig böra

såsom ett förhandlingsresultat överenskomma, att pensionskostnaderna

hädanefter skall inräknas i bidragen. Parterna har därvid utgått från, att

pensionen är alt betrakta såsom en del av det vederlag, som arbetstagaren

erhåller för utförda arbetsprestationer, och att kostnaderna för utgivandet

av pensioner till sjukhusets personal därför bör ingå i sjukhusens driftkostnadskalkyler

oavsett hur de budget- och bokföringsmässigt redovisas. Någon

retroaktiv betalning av ytterligare driftkostnadsbidrag på grund av att pensionskostnaderna

under tidigare år icke medräknats bör däremot i princip

icke ifrågakomma med hänsyn till de oklara bestämmelserna i ifrågavarande

avtal på denna punkt.

Parterna har därjämte uppnått enighet om att beräkningen av pensionskostnadernas

storlek bör ske efter enhetliga normer samt att dessa bör gälla

icke blott beträffande avtalen om Karolinska sjukhuset och sinnessjukvården

utan även beträffande sådana mellan parterna ingångna avtal på

sjukhusvårdens område, vilka antingen innehåller stadganden om att ersättning

skall utgivas för pensionskostnader eller vid vilkas tillämpning

ersättning för sådana kostnader hittills enligt praxis utgivits.

De ytterligare avtal, som därvid aktualiseras, är 1927 års avtal angående

vård å Serafimerlasarettet av sjuka från staden, 1947 års avtal angående

samarbete för ny- och ombyggnad samt drift av Sabbatsbergs sjukhus (upplåtelse

av Sabbatsbergs sjukhus för den medicinska undervisningen), 1952

års avtal om undervisning i epidemiologi vid Epidemisjukhuset i Stockholm,

1956 års avtal om obduktionsundervisning vid vissa stadens sjukhus samt

1956 års avtal om fördelningen av vårdkostnaderna under år 1957 vid Garnisonssjukhuset

å Kungsholmen.

Kommissionen lämnar härefter en redogörelse för dessa avtal i de delar,

som i förevarande sammanhang är av intresse, och anför därvid bl. a. följande.

Enligt avtalet om Serafimerlasarettet erlägger staden för sjuka från

staden 62 procent av den å vårddag belöpande skillnaden mellan avgifter erlagda

för sjukvård å allmänt, enskilt eller halvenskilt rum och den verkliga

kostnaden för sjukvården. Avtalet tillämpas för närvarande så, att utbetalda

pensionsbelopp inräknas i de kostnader, som påföres staden. Enligt Sabbatsbergsavtalet

gäller bl. a. alt staden bidrager med halva löne- och pensionskostnaden

för viss läkarpersonal, som tillsättes, avlönas och pensioneras

av staten. Staten bidrager till övriga driftkostnader med tio procent av den

del av dessa kostnader, som efter antalet vårddagar belöper på de för undervisningen

upplåtna vårdplatserna. Driftkostnadsbegreppet är inte närmare

preciserat. Avtalet tillämpas i förevarande avseende så, att pensionskostnaderna

inräknas vid driftkostnadernas debitering på staten med avgifterna

till statens pensionsanstalt (SPA) för till anstalten ansluten personal och

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj:ts proposition nr 87 år 1958

22 procent av de pensionsgrundande statmässiga lönebeloppen för övriga

anställda. I avtalet om undervisning i epidemiologi stadgas bl. a.,

att staten till staden skall erlägga ersättning med belopp, som motsvarar stadens

årliga lönekostnad samt beräknade årliga pensionskostnad för två

förste underläkare och ett kanslibiträde. Pensionskostaderna beräknas vid

debiteringen av denna ersättning för närvarande uppgå till 22 procent av de

pensionsgrundande statmässiga lönebeloppen. Samma beräkningsgrund för

pensionskostnaderna användes även vid tillämpningen av avtalet om obduktionsundervisning,

enligt vilket staten har att till staden erlägga ersättning

för bl. a. viss del av pensionskostnaderna för eif antal tjänster som förste

underläkare. I avtalet om Garnisonssjukhuset, slutligen, vilket enligt särskild

överenskommelse mellan parterna skall gälla t. o. m. den 30 juni 1958,

stadgas, att staden skall till staten betala samtliga kostnader för vården av

patienter, bosatta i staden, med undantag för militära patienter. Slutlig avräkning

skall göras sedan sjukhusets nettodriftkostnader för året framräknats.

I dessa kostnader skall ingå pensionskostnader.

Då det gällt att bestämma grunderna för kostnadsberäkningen, har parterna

diskuterat att utgå antingen från de under redovisningsperioden verkligen

utbetalda pensionsbeloppen eller från de försäkringsmatematiskt beräknade

pensionskostnader, som hänför sig till lönerna under perioden.

Med hänsyn såväl till den administrativa belastning, som förstnämnda

system skulle medföra, som till att de verkligen utbetalda pensionerna icke

motsvarar pensionskostnaderna för den under redovisningsperioden anställda

personalen vid de särskilda anstalterna, har parterna stannat för

att linjen med försäkringsmatematiskt beräknade pensionskostnader bör

väljas. Därvid har ansetts böra förfaras så, att kostnaderna antages svara

mot ett visst procenttal av under en avlöningsperiod utbetalda löner, varvid

som grund kan läggas antingen enbart de pensionsgrundande lönebeloppen

eller också hela avlöningssumman för perioden (bruttoavlöningen).

Med hänsyn till den ojämnhet, som för närvarande råder ifråga om pensioneringens

omfattning och till att utvecklingen går mot att allt fler anställda

inrymmes i pensioneringssystemet, har parterna ansett procenttalet lämpligen

böra appliceras på bruttoavlöningen.

Då det gällt att avgöra, vilket procenttal som skall anses avspegla de på

ett visst år belöpande försäkringsmatematiskt beräknade pensionskostnaderna,

har det varit svårt att få någon fast grund. För att komma fram till

ett procenttal, som kan vara rimligt, har man haft att utgå från kostnaden

i procent av pensionsgrundande lönebelopp. För Stockholms stads del påföres

förvaltningarna bokföringsmässigt en kostnad om 22 procent på de

i staten upptagna pensionsgrundande lönebeloppen. För Sabbatsbergs, S:t

Görans och S:t Eriks sjukhus samt Södersjukhuset utgjorde under 5-årsperioden

1953—1957 det pensionsgrundande lönebeloppet i staten 83 procent

av hela det budgeterade lönebeloppet. 22 procent av den pensionsberättigande

lönesumman svarar alltså mot 18,2 procent av bruttoavlöningen.

En beräkning vid statens sinnessjukhus för budgetåret 1955/56

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Kungl. Maj.ts proposition nr 87 år 1958

visar, att det pensionsberättigande lönebeloppet motsvarar 73,8 procent

av bruttoavlöningen, vilket innebär att med utgångspunkt från 22 procent

å det pensionsgrundande lönebeloppet procenttalet skulle bliva 16,2 procent

räknat på bruttoavlöningen. Riksräkenskapverkets revisionskontor har

i sin ovannämnda promemoria den 25 juli 1952, med utgångspunkt från

att år 1949 enligt den tryckta statistiken pensionsavgifterna vid stadens

sjukhus uppgick till genomsnittligt 15,226 procent av de avlöningar, som

inräknades i dagkostnaden, lagt 15 procent av hela lönesumman till grund

för beräkningen av vad staden retroaktivt borde betala. Vid sina överläggningar

har parterna vidare beaktat den inverkan, som en höjning av folkpensionerna

och införandet av en allmän tjänstepensionering kan medföra.

Vad tjänstepensioneringen beträffar har denna icke ansetts i någon större

grad komma att påverka arbetsgivarnas kostnader för pensioneringen.

Däremot torde en höjning av folkpensionerna komma att minska de offentliga

arbetsgivarnas kostnader för pensioneringen.

Såsom ett förhandlingsresultat har parterna enats om, att de årliga kostnaderna

för pensioneringen skall inräknas i driftutgifterna med belopp

motsvarande 15 procent av den under året för vederbörande sjukvårdsanstalter

bokförda bruttoavlöningssumman. Angivna procenttal har ansetts

böra tillämpas även då avtalen avser enstaka pensionsgrundande tjänster

och pensionskostnaderna skall beräknas på stadens resp. statens bidrag

till lönekostnaderna för dessa tjänster. I dessa fall rör det sig i regel om

underläkare, beträffande vilka de slutliga pensionskostnaderna för vederbörande

huvudman är svåra att förutse.

En speciell fråga vid förhandlingarna har varit, hur man bör förfara med

beräkningen av pensionskostnaderna för den del av personalen, som är

ansluten till SPA och för vilken fastställda avgifter av huvudmännen erlägges

till anstalten. Parterna har överenskommit att även för sådan personal

pensionskostnaderna skall beräknas enligt 15 procent-regeln och

således icke enligt de grunder, efter vilka de uttages av SPA.

Beträffande spörsmålet om den tidsperiod, som vid beräkningen av driftkostnadsbidraget

till Karolinska sjukhuset skall läggas till grund för uträkningen

av driftkostnaderna vid stadens sjukhus, har överenskommits,

att kostnaderna för stadens sjukhus skall uträknas för samma tid som

driftbidraget till Karolinska sjukhuset avser, samt att omläggningen skall

genomföras fr. o. m. samma tidpunkt som överenskommelsen om pensionskostnaderna.

Yrkandet om inräknande av viss del av sjukhusdirektionens centrala

förvaltningskostnader i vårddagkostnaden vid stadens sjukhus har kommissionen

vid förhandlingarna frånträtt under förutsättning, att delegerade

avstode från sitt krav beträffande portokostnaderna vid sinnessjukhusen.

Delegerade har accepterat kommissionens förslag i denna del.

Vad kommissionen och stadens delegerade sålunda överenskommit har

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj:ts proposition nr 87 ur 1958

även accepterats av landstingets representanter i de delar, som berör landstinget.

Förutom 1931 års avtal om Karolinska sjukhuset gäller detta 1929

års avtal angående vården å Serafimerlasarettet av sjuka från länet.

De överenskomna tilläggsavtalen skall gälla fr. o. m. den 1 januari 1956

eller den senare tidpunkt, då vederbörande avtal trätt i kraft. För tiden

dessförinnan skall gälla de grunder för driftkostnadsbidragens beräkning,

som senast tillämpats vid av parterna godkända slutliga avräkningar.

För att underlätta tillämpningen av de träffade uppgörelserna har i

avtalstexten endast medtagits en förteckning över de avtal, som beröres av

överenskommelserna jämte bestämmelser om giltighetstiden för dessa. De

överenskomna tilläggsavtalen har utformats såsom bilagor till överenskommelserna,

en för varje berört avtal.

Överenskommelserna skall gälla så länge av överenskommelserna berörda

avtal äger giltighet. Det har emellertid ansetts, att parterna bör ha möjlighet

att överenskomma om en ändring av det avtalade procenttalet, därest

pensionskostnadernas förhållande till lönekostnaderna väsentligt ändras

vid sjukhusen, exempelvis på grund av reformer på folkpensions- och

tjänstepensionsområdena. I en särskild paragraf jämte en protokollsanteckning

till denna har därför intagits bestämmelser om, att överenskommelserna

må uppsägas för reglering av detta procenttal. Sådan uppsägning må

dock tidigast ske till årsskiftet 1959/60.

Kommissionens förslag till överenskommelse med staden resp. landstinget

har följande lydelse.

Mellan svenska staten och Stockholms stad har — under förutsättning

av Kungl. Maj :ts och Stockholms stadsfullmäktiges godkännande — träffats

följande överenskommelse om beräkningen av vissa driftkostnader

in. m. i härefter angivna avtal såvitt avser mellanhavandena mellan nämnda

båda avtalsparter: A) Avtal den 19 oktober och den 18 december 1925

mellan Kungl. Maj :t och kronan samt Stockholms stad angående stadens

övertagande av hela sin sinnessjukvård; B) Av stadsfullmäktige den 21

november 1927 och av Kungl. Maj :t den 22 december 1927 godkänt avtal

mellan direktionen över Serafimerlasarettet och Stockholms stad angående

vård å lasarettet av sjuka från staden; C) Avtal den 23 oktober 1931 mellan

Kungl. Maj :t och kronan, å ena, samt Stockholms stad, respektive Stockholms

läns landsting, å andra sidan, rörande samarbete för Karolinska sjukhusets

uppförande och drift; D) Avtal den 1 december 1947 mellan svenska

staten och Stockholms stad rörande upplåtelse av Sabbatsbergs sjukhus för

den medicinska undervisningen; E) Avtal den 5 december 1952 mellan

svenska staten och Stockholms stad rörande undervisningen i epidemiologi

vid Epidemisjukhuset i Stockholm; F) Avtal den 31 oktober 1956 mellan

svenska staten och Stockholms stad om obduktionsundervisning vid S:t

Görans sjukhus, S:t Eriks sjukhus och Södersjukhuset; samt G) Avtal den

27 december 1956 mellan svenska staten och Stockholms stad om fördelningen

mellan staten och staden av vårdkostnaderna under år 1957 vid

Garnisonssjukhuset å Kungsholmen.

§ i
Parterna

förbinda sig att iakttaga de föreskrifter, som för varje särskilt

avtal intagits i de till denna överenskommelse fogade bilagorna A—G.

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Kungl. Maj:ts proposition nr 87 år 1958

§ 2.

Vad parterna överenskommit i fråga om pensionskostnaderna skall gälla

till det kalenderårsskifte, som inträffar näst efter ett år från det uppsägning

av sagda del av överenskommelsen sker. Sådan uppsägning skall avse pensionskostnadernas

beräkning i samtliga av denna överenskommelse berörda

avtal och må icke äga rum till tidigare tidpunkt än årsskiftet 1959/60.

Protokollsanteckning:

Parterna äro ense om att uppsägning enligt § 2 bör ske endast för det fall

att ifråga om parternas pensionskostnader vid något eller några av de sjukhus,

som avses i de under A—G angivna avtalen, inträffat sådana ändringar,

som böra föranleda en ändring av det procenttal, som i varje särskilt fall

skall tillämpas.

Bilaga A.

Tillägg till avtal den 19 oktober och den 18 december 1925 mellan Kungl.

Maj :t och kronan samt Stockholms stad angående stadens övertagande av

hela sin sinnessjukvård.

1. I den årsvis uträknade medelkostnaden för underhållsdag vid statens

anstalter för sinnessjuka skola inräknas pensionskostnader, beräknade till

15 procent av den avlöningssumma, som ingår i medelkostnaden och som

bokförts under det i riksstaten upptagna anslaget Statens sinnessjukhus:

Avlöningar.

2. Denna föreskrift skall tillämpas från och med den 1 januari 1956.

För tiden dessförinnan skola gälla de grunder som senast före sagda datum

av Kungl. Maj :t tillämpats vid fastställelse av statsbidrag.

Bilaga B.

Tillägg till det av Stockholms stadsfullmäktige den 21 november 1927 och

av Kungl. Maj:t den 22 december 1927 godkända avtalet mellan Stockholms

stad och direktionen över Serafimerlasarettet angående vård å lasarettet av

sjuka från staden.

1. I den verkliga kostnaden för sjukvården vid Serafimerlasarettet skola

inräknas pensionskostnader, beräknade till 15 procent av den avlöningssumma,

som ingår i förstnämnda kostnad och som bokförts under det i riksstaten

upptagna anslaget Serafimerlasarettet: Avlöningar.

2. Denna föreskrift skall tillämpas från och med den 1 januari 1956. För

tiden dessförinnan skola gälla de grunder som senast iöre sagda datum

tillämpats vid av parterna godkända slutavräkningar.

Bilaga C.

Tillägg till avtal den 23 oktober 1931 mellan Kungl. Maj:t och kronan, å

ena, samt Stockholms stad, respektive Stockholms läns landsting, å andra sidan,

rörande samarbete för Karolinska sjukhusets uppförande och drift.

1. I de kostnader, som skola ligga till grund för beräkningen av stadens

bidrag till Karolinska sjukhusets drift, skola inräknas pensionskostnader,

beräknade till 15 procent av den avlöningssumma, som ingår i förstnämnda

kostnader och som bokförts under de i riksstaten upptagna avlöningsanslagen

för Karolinska sjukhuset och där inrymda garnisonsavdelningar respektive

de i lönebilagan till stadens utgifts- och inkomststat angivna anslagsrubrikerna

för stadens egna, på flera specialavdelningar uppdelade sjukvårdsinrättningar.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj. ts proposition nr 87 år 1958

2. För bestämmande av den vårddagkostnad, som enligt punkt 8 andra stycket

i avtalet skall ligga till grund för beräkningen av stadens driftkostnadsbidrag,

skall jämförelse ske av dagkostnaden (samtliga kostnader för sjukhusets

drift fördelade på sammanlagda antalet vårddagar) vid å ena sidan

Karolinska sjukhuset under ett budgetår och å andra sidan stadens egna,

på flera specialavdelningar uppdelade sjukvårdsinrättningar under de båda

kalenderår, varunder sagda budgetår infaller.

Om dagkostnaden vid Karolinska sjukhuset överstigit motsvarande kostnad

vid stadens ovan avsedda sjukvårdsinrättningar, skall staden för det

antal vårddagar för stadens sjuka vid Karolinska sjukhuset, som faller under

budgetårets förra hälft, påföras den genomsnittliga dagkostnaden vid stadens

sjukvårdsinrättningar under det kalenderår, vars senare hälft sammanfaller

med budgetårets förra hälft. För det antal vårddagar, som faller

under budgetårets senare hälft, påföres staden den genomsnittliga dagkostnaden

vid stadens sjukvårdsinrättningar under det kalenderår, som tagit sin

början samtidigt med budgetårets senare hälft.

3. Dessa föreskrifter skola tillämpas från och med den 1 januari 1956.

För tiden dessförinnan skola gälla de grunder som senast före sagda datum

tillämpats vid av parterna godkända slutavräkningar.

Protokollsanteckningar :

A. Parterna förutsätta, att i den genomsnittliga vårddagkostnaden under

året vid stadens egna, på flera specialavdelningar uppdelade sjukvårdsinrättningar

skall ingå på staden fallande del av avlöningskostnaderna —

men ej pensionskostnaderna — för sådana anställda, beträffande vilka enligt

§ 10 mom. 1. b) Sabbatsbergsavtalet eller andra särskilda överenskommelser

löne- och pensionskostnaderna skola fördelas mellan parterna.

B. \ id tillämpningen för budgetåret 1955/56 av punkt 8 andra stycket i avtalet

skall jämförelse av dagkostnaden vid å ena sidan Karolinska sjukhuset

och å andra sidan stadens egna, på flera specialavdelningar uppdelade sjukvårdsinrättningar

ävensom avräkning ske på följande sätt.

Dagkostnaden vid Karolinska sjukhuset under budgetåret jämföres med

dagkostnaden å stadens sjukvårdsinrättningar under dels det kalenderår,

vars senare hälft sammanfaller med budgetårets förra hälft, dels det kalenderår,

vars förra hälft sammanfaller med budgetårets senare hälft.

Slutavräkning för vart och ett av de halva budgetåren sker på basis av dels

den dagkostnad, som vid jämförelse enligt ovan mellan budgetåret och det

kalenderår inom vilket det halva budgetåret faller, visar sig vara lägst, dels

det antal vårddagar för stadens sjuka vid Karolinska sjukhuset, som belöper

på det halva budgetåret.

Bilaga D.

Tillägg till avtal den 1 december 1947 mellan svenska staten och Stockholms

stad rörande upplåtelse av Sabbatsbergs sjukhus för den medicinska undervisningen.

1. I de kostnader för sjukhusets drift, till vilka staten skall bidraga enligt

§ 14 b) i avtalet, skola inräknas pensionskostnader, beräknade till 15 procent

av den i förstnämnda kostnader ingående avlöningssumma, som bokförts

under den för sjukhuset i lönebilagan till stadens utgifts- och inkomststat

angivna anslagsrubriken.

2. Stadens bidrag till pensionskostnaderna för den i § 10 mom. 1 b) av
-

s. 77 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 87 år 1958 77

sedda läkarpersonalen skall utgöra 15 procent av bidraget till lönekostnaderna.

3. Dessa föreskrifter skola tillämpas från och med den 1 januari 1956.

För tiden dessförinnan skola gälla de grunder som senast före sagda datum

tillämpats vid av parterna godkända slutavräkningar.

Bilaga E.

Tillägg till avtal den 5 december 1952 mellan svenska staten och Stockholms

stad rörande undervisningen i epidemiologi vid Epidemisjukhuset i

Stockholm.

1. Den i § 2 i avtalet angivna pensionskostnaden skall utgöra 15 procent

av den beräknade lönekostnaden.

2. Denna föreskrift skall gälla från och med den 1 januari 1956. För tiden

dessförinnan skola gälla de grunder som senast före sagda datum tilllämpats.

Bilaga F.

Tillägg till avtal den 31 oktober 1956 mellan svenska staten och Stockholms

stad om obduktionsundervisning vid S:t Görans sjukhus, S:t Eriks

sjukhus och Södersjukhuset.

1. Statens bidrag till pensionskostnaderna för de i § 3 i avtalet angivna

tjänsterna skall utgöra 15 procent av bidraget till lönekostnaderna.

2. Denna föreskrift skall gälla från och med avtalets ikraftträdande den

1 januari 1957.

Bilaga G.

Tillägg till avtal den 27 december 1956 mellan svenska staten och Stockholms

stad om fördelningen melan staten och staden av vårdkostnaderna

under år 1957 vid Garnisonssjukhuset å Kungsholmen.

1. I kostnaderna för Garnisonssjukhusets drift skola inräknas pensionskostnader,

beräknade till 15 procent av den avlöningssumma, som ingår i

förstnämnda kostnader och som bokförts under de i riksstaten upptagna

anslagen Garnisonssjukhusen: Karolinska sjukhusets garnisonsavdelningar

samt Karolinska sjukhuset: Avlöningar.

2. Denna föreskrift skall gälla från och med avtalets ikraftträdande den 1

januari 1957.

Mellan svenska staten och Stockholms läns landsting har - under

förutsättning av Kungl. Maj :ts och landstingets godkännande —- träffats

följande överenskommelse om beräkningen av vissa driftkostnader m. in. i

liärefter angivna avtal såvitt avser mellanhavandena mellan nämnda båda

avtalsparter : A) Avtal den 22 mars 1929 mellan direktionen över Serafimerlasarettet

och Stockholms läns landstings förvaltningsutskott angående vård

å lasarettet av sjuka från länet; samt B) Avtal den 23 oktober 1931 mellan

Kungl. Maj :t och kronan, å ena, samt Stockholms stad, respektive Stockholms

läns landsting, å andra sidan, rörande samarbete för Karolinska sjukhusets

uppförande och drift.

§ 1-

Parterna förbinda sig att iakttaga de föreskrifter, som för varje särskilt

avtal intagits i de till denna överenskommelse fogade bilagorna A—B.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj.ts proposition nr 87 år 1958

§ 2.

Vad parterna överenskommit i fråga om pensionskostnaderna skall gälla

till det kalenderårsskifte, som inträffar näst efter ett år från det uppsägning

av sagda del av överenskommelsen sker. Sådan uppsägning skall avse pensionskostnadernas

beräkning i samtliga av denna överenskommelse berörda

avtal och må icke äga rum till tidigare tidpunkt än årsskiftet 1959/60.

Protokollsanteckning:

Parterna äro ense om att uppsägning enligt § 2 bör ske endast för det fall

att ifråga om parternas pensionskostnader vid något eller några av de sjukhus,

som avses i de under A—B angivna avtalen, inträffat sådana ändringar,

som böra föranleda en ändring av det procenttal, som i varje särskilt fall

skall tillämpas.

Bilaga A.

Tillägg till avtal den 22 mars 1929 mellan direktionen över Serafimerlasarettet

och Stockholms läns landstings förvaltningsutskott angående vård

å lasarettet av sjuka från länet.

1. I den verkliga kostnaden för sjukvården vid Serafimerlasarettet skola

inräknas pensionskostnader, beräknade till 15 procent av den avlöningssumrna,

som ingår i förstnämnda kostnad och som bokförts under det i riksstaten

upptagna anslaget Serafimerlasarettet: Avlöningar.

2. Denna föreskrift skall tillämpas från och med den 1 januari 1956. För

tiden dessförinnan skola gälla de grunder som senast före sagda datum

tillämpats vid av parterna godkända slutavräkningar.

Bilaga B.

Tillägg till avtal den 23 oktober 1931 mellan Kungl. Maj:t och kronan,

å ena, samt Stockholms stad, respektive Stockholms läns landsting, å andra

sidan, rörande samarbete för Karolinska sjukhusets uppförande och drift.

1. I de kostnader, som skola ligga till grund för beräkningen av landstingets

bidrag till Karolinska sjukhusets drift, skola inräknas pensionskostnader,

beräknade till 15 procent av den avlöningssumma, som ingår i förstnämnda

kostnader och som bokförts under de i riksstaten upptagna avlöningsanslagen

för Karolinska sjukhuset och där inrymda garnisonsavdelningar

respektive de i driftstaten för landstingets egna, på flera specialavdelningar

uppdelade sjukvårdsinrättningar ingående avlöningsanslagen.

2. För bestämmande av den vårddagkostnad, som enligt punkt 8 andra

stycket i avtalet skall ligga till grund för beräkningen av landstingets driftkostnadsbidrag,

skall jämförelse ske av dagkostnaden (samtliga kostnader

för sjukhusets drift fördelade på sammanlagda antalet vårddagar) vid å

ena sidan Karolinska sjukhuset under ett budgetår och å andra sidan landstingets

egna, på flera specialavdelningar uppdelade sjukvårdsinrättningar

under de båda kalenderår, varunder sagda budgetår infaller.

Om dagkostnaden vid Karolinska sjukhuset överstiger motsvarande kostnad

vid landstingets ovan avsedda sjukvårdsinrättningar, skall landstinget

för det antal vårddagar för landstingets sjuka vid Karolinska sjukhuset, som

faller under budgetårets förra hälft, påföras den genomsnittliga dagkostnaden

vid landstingets sjukvårdsinrättningar under det kalenderår, vars

senare hälft sammanfaller med budgetårets förra hälft. För det antal vård
-

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

Kungl. Maj.ts proposition nr 87 år 1958

dagar, som faller under budgetårets senare hälft, påföres landstinget den

genomsnittliga dagkostnaden vid landstingets sjukvårdsinrättningar under

det kalenderår, som tagit sin början samtidigt med budgetårets senare hälft.

3. Dessa föreskrifter skola tillämpas från och med den 1 januari 1956. För

tiden dessförinnan skola gälla de grunder som senast före sagda datum tilllämpats

vid av parterna godkända slutavräkningar.

Protokollsanteckningar :

A. Vid tillämpningen för budgetåret 1955/56 av punkt 8 andra stycket i avtalet

skall jämförelse av dagkostnaden vid å ena sidan Karolinska sjukhuset

och å andra sidan landstingets egna, på flera specialavdelningar uppdelade

sjukvårdsinrättningar ävensom avräkning ske på följande sätt.

Dagkostnaden vid Karolinska sjukhuset under budgetåret jämföres med

dagkostnaden å landstingets sjukvårdsinrättningar under dels det kalenderår,

vars senare hälft sammanfaller med budgetårets förra hälft, dels det

kalenderår, vars förra hälft sammanfaller med budgetårets senare hälft.

Slutavräkning för vart och ett av de halva budgetåren sker på basis av dels

den dagkostnad, som vid jämförelse enligt ovan mellan budgetåret och det

kalenderår inom vilket det halva budgetåret faller, visat sig vara lägst, dels

det antal vårddagar för landstingets sjuka vid Karolinska sjukhuset, som

belöper på det halva budgetåret.

B. Parterna äro ense om att med uttrycket landstingets egna, på flera

specialavdelningar uppdelade sjukvårdsinrättningar skall från och med

den 1 januari 1958 avses centrallasarettet i Stocksund och länslasarettet i

Södertälje.

I fråga om vissa detaljer i avtalstexten uttalar kommissionen följande.

Stadens och landstingets bidrag till driftkostnaderna vid Serafimerlasarettet

enligt 1927 och 1929 års avtal uträknas och erlägges för budgetår. Då

de överenskomna tilläggsavtalen skall gälla fr. o. m. den 1 januari 1956, skall

således vid avräkningen av driftkostnadsbidraget för budgetåret 1955/56

pensionskostnaderna för första budgethalvåret uträknas enligt hittills tilllämpad

metod och för andra budgethalvåret efter den nya 15 procent-regeln.

För att underlätta uträkningen av driftbidragen för de olika budgethalvåren

har parterna varit ense, om att driftkostnadsbidrag avseende hela budgetåret

uträknas dels efter hittills tillämpade grunder dels med tillämpning av

15 procent-regeln för pensionskostnadernas beräkning samt att staden och

landstinget för budgetåret erlägger halva summan av de därvid framkomna

beloppen.

I protokollsanteckning A till tilläggsavtalet med staden rörande avtalet

om Karolinska sjukhuset har fastslagits alt i den avlöningssumma, som

skall ligga till grund för beräkningen av pensionskostnaderna vid stadens

sjukhus, skall inräknas den ersättning, stom staden enligt § 10, mom. 1 b,

Sabbatsbergsavtalet har att utgiva till staten för avlöningskostnaderna för

viss av staten anställd läkarpersonal. Därvid har särskilt understrukits att

den ersättning för kostnaderna för pensionering av denna personal, som staden

likaledes har att utgiva, självfallet icke skall inräknas i avlöningssumman.

För att undvika felaktigheter på denna punkt synes icke böra ifrågakomma,

att ersättningen för pensionskostnaderna bestrides av anslag å lönestaten

för Sabbatsbergs sjukhus utan den bör redovisas under anslaget till

pensionskostnader å omkostnadsstaten. I detta sammanhang må framhållas,

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj:ts proposition nr 87 år 1958

att avlöningskostnaderna för sådan personal (t. ex. vissa städerskor m. fl.),

som enligt Sabbatsbergsavtalets bestämmelser skall anställas, avlönas och

pensioneras av staten men som på grund av särskilda överenskommelser

mellan sjukhuset och Karolinska institutet är uppförd på stadens lönestat,

icke skall medräknas i avlöningssumman vid beräkning av pensionskostnaderna

vid sjukhuset enligt avtalet om Karolinska sjukhuset.

I protokollsanteckning B till motsvarande tilläggsavtal med landstinget

har utsagts, att med uttrycket landstingets egna, på flera specialavdelningar

uppdelade sjukvårdsinrättningar skall fr. o. in. den 1 januari 1958 avses —

förutom centrallasarettet i Stocksund — även länslasarettet i Södertälje.

Sagda lasarett har nämligen numera utbyggts med en öron-, näs- och halsavdelning

och skall vidare — enligt ett av landstinget fattat beslut — förses

med en särskild barnbörds- och gynekologisk avdelning.

Bestämmelserna om ändrad period för uträkning av driftkostnaderna vid

stadens och landstingets sjukhus enligt avtalet om Karolinska sjukhuset

återfinnes under punkt 2. De innebär att, i det fall bidraget skall utgå efter

medeldagkostnaden vid stadens och landstingets sjukhus, slutgiltig avräkning

av detsamma kan ske först efter utgången av det kalenderår, under vilket

budgetårets senare hälft infaller. Staden har hittills under löpande budgetår

erlagt vissa å-contobelopp till såväl Karolinska sjukhuset som Serafimerlasarettet

i avvaktan på fastställandet och betalningen av de årliga

driftkostnadsbidragen enligt avtal. Storleken av dessa å-contobetalningar

har bestämts genom särskilda överenskommelser mellan stadens sjukhusdirektion

och direktionen för Karolinska sjukhuset. Ä-contobetalningarna

har vid olika tillfällen höjts i syfte att närmare ansluta betalningarna till

det slutliga bidraget och uppgår för närvarande till 1 300 000 kronor per

kvartal för Karolinska sjukhuset och 450 000 kronor per kvartal för Serafimerlasarettet.

Nämnda belopp fastställdes år 1953 och motsvarade cirka

80 procent av de beräknade slutliga driftkostnadsbidragen för budgetåret

1953/54 enligt då gällande grunder. Parterna har icke ansett sig böra ifrågasätta

annat än att även i fortsättningen å-contobetalningar skall ske i avräkning

på stadens bidrag till driftkostnaderna vid Karolinska sjukhuset och

Serafimerlasarettet efter i huvudsak hittills tillämpade grunder.

Kommissionen redogör slutligen för överenskommelsernas ekonomiska

innebörd och anför därvid.

De träffade uppgörelserna medför relativt stora ekonomiska återverkningar

för parterna i fråga om avtalen om Karolinska sjukhuset och om sinnessjukvården,

vid vilkas tillämpning pensionskostnaderna hittills icke medräknats

såsom en kostnad för sjukhusdriften. I fråga om övriga avtal är de

ekonomiska konsekvenserna av relativt mindre betydelse beroende dels på

att parternas ekonomiska förpliktelser enligt dessa avtal är mindre omfattande,

dels på att pensionskostnaderna enligt gällande bestämmelser

och/eller tillämpad praxis inräknats i ersättningarna parterna emellan

ehuru efter andra grunder.

Med ledning av tillgängliga siffror för kalenderåret 195G resp. budgetåret

1955/1956 har kommissionen låtit verkställa vissa överslagsberäkningar rörande

de förändringar ifråga om de årliga driftkostnadsbidragens storlek,

som överenskommelserna medför i dagens läge. De verkställda beräkningarna

utvisar i fråga om avtalet om sinnessjukvården, att det statliga driftkostnadsbidraget

ökar med i runt tal 1 780 000 kronor per år. Statens

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

Kungl. Maj ds proposition nr 87 år 1958

inkomster från Serafimerlasarettet torde å andra sidan stiga med cirka

390 000 kronor, varav 266 000 kronor härrör från staden och återstoden

från landstinget. Fortfarande med utgångspunkt från siffrorna för kalenderåret

1956 torde Karolinska sjukhusets årliga inkomster komma att stiga

med dels 902 000 kronor från staden och 770 000 kronor från landstinget på

grund av att hänsyn skall tagas till pensionskostnaderna vid beräkningen av

driftkostnadsbidragen, dels med 219 000 kronor från staden och 235 000

kronor från landstinget som en följd av den överenskomna ändringen av

perioden för sagda beräkning. I fråga om Garnisonssjukhuset innebär uppgörelsen

en höjning av den ersättning staden har att utgiva för vården av stadens

sjuka därstädes under år 1957 med cirka 170 000 kronor. Övriga tillläggsavtal

medför f. n. endast obetydliga inkomst- eller utgiftsökningar för

statsverket.

C. Yttranden

över kommissionens förslag till överenskommelser har utlåtanden avgivits

av statskontoret, riksräkenskapsverket, medicinalstyrelsen och direktionen

för Karolinska sjukhuset.

Statskontoret uttalar.

Beträffande 1931 års avtal rörande Karolinska sjukhuset kan statskontoret

icke dela uppfattningen om att bestämmelserna rörande kostnaderna

för sjukhusets drift är oklara i vad avser frågan om pensioneringskostnaderna.

Enligt ämbetsverkets mening är det uppenbart, att dessa kostnader

skall inräknas bland driftkostnaderna och därmed läggas till grund för

driftbidragen. Statskontoret finner det beklagligt, att retroaktiv betalning

av ytterligare driftkostnadsbidrag på grund av att pensioneringskostnaderna

under tidigare år icke medräknats icke avses skola ifrågakomma.

Ämbetsverket vill emellertid icke motsätta sig, att det förhandlingsvägen

framkomna förslaget om befrielse från retroaktiv betalning på denna punkt

godkännes. Avtalsförslaget bör dock formellt omarbetas därhän, att av

avtalstexten tydligt framgår, att det härvid rör sig om efterskänkande av

en eljest avtalsinässigt föreliggande skyldighet. Under förhandlingarna har

spörsmålet om pensioneringskostnaderna jämväl behandlats i fråga om

1925 års avtal om sinnessjukvården, varvid överenskommits, att pensioneringskostnaderna

också här skall medräknas och sålunda påverka driftkostnadsbidragets

storlek. Mot denna förhandlingsmässigt träffade överenskommelse

har statskontoret icke någon invändning att framställa.

Riksräkenskapsverket anför.

Enligt riksräkenskapsverkets mening är bestämmelserna i de olika nu

gällande avtalen i vad de avser beräkningen av de driftkostnader efter vilka

bidragen skall bestämmas icke jämförbara med varandra. I 1931 års avtal

rörande Karolinska sjukhuset har sålunda överenskommits, alt samtliga

kostnader för driften av vederbörande sjukhus skall tagas i betraktande

vid beräkningen av det årliga bidraget. Detta stadgande innebär, att i driftkostnaderna

skall inräknas pensionskostnader efter försäkringsteknisk

grund och avtalet bar också tillämpats på detta sätt t. o. m. budgetåret

1943/44. Enahanda beräkningsgrund bör tillämpas beträffande sådana avtal,

som innehåller stadganden om att ersättning skall beräknas med hän
6

— Bihany till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 87

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj:ts proposition nr 87 år 1958

syn till verkliga kostaden för sjukvården och som tillämpas så, att utbetalda

pensionsbelopp inräknas i dessa kostnader (avtalen om Serafimerlasarettet)

ävensom beträffande sådana avtal, enligt vilka ersättning skall

utgivas för pensionskostnader (exempelvis avtalet om undervisning i epidemiologi

vid Epidemisjukhuset i Stockholm). Mot förslaget, att de årliga

kostnaderna för pensionering härvid skall inräknas i driftutgifterna med

belopp motsvarande 15 procent av den under året för vederbörande sjukvårdsanstalt

bokförda bruttoavlöningssumman, har riksräkenskapsverket

intet att erinra. Givetvis bör kostnaderna för vederbörande anstalt uträknas

för samma tidsperiod, som bidragen avser.

I 1925 års avtal angående Stockholms stads övertagande av hela sin sinnessjukvård

har däremot driftkostnadsbegreppet erhållit en annan utformning.

Sålunda har i avtalet förutsatts, att på statsverket belöpande kostnad

för de statliga sinnessjukhusens drift skall uträknas enligt i huvudsak

de grunder, som tillämpades för dessa sjukhus vid avtalets ingående. Enligt

dessa grunder inräknades icke kostnader för pensionering i sjukhusens

driftkostnader. Visserligen tillämpades vid denna tid ett bruttolönesystem,

som innebar att den pensionsberättigade personalen erlade vissa relativt

obetydliga pensionsavgifter, varvid avlöningsanslaget belastades med hela

lönesumman utan avdrag för dessa avgifter, men detta kan icke anses innebära,

att statens kostnader för befattningshavarnas pensionering inräknades

i sjukhusens driftkostnader. Skulle nämnda pensioneringskostnader på

sätt föreslagits inräknas i de statliga sinnessjukhusens driftkostnader innebär

detta en ändring i avtalet, som kommer att medföra en väsentlig höjning

av det årliga driftkostnadsbidraget till staden.

Riksräkenskapsverket finner det uppenbart, att frågan om regleringen

av tillskottet från Stockholms stad och Stockholms läns landsting till driftkostnaderna

för Karolinska sjukhuset och Serafimerlasarettet bör behandlas

och bedömas fristående från frågan om regleringen av statens bidrag

till kostnaderna för sinnessjukvården i Stockholm. I det förra fallet

föreligger en klar skyldighet för staden och landstinget att även för tiden

efter budgetåret 1943/44 för Karolinska sjukhuset betala ett driftkostnadsbidrag,

som inkluderar pensionskostnader och som därför för vart och ett

av de fem budgetåren 1944/45—1948/49 skall utgå med avsevärt högre belopp

än som erlagts för dessa år samt för tiden därefter bör fastställas till

belopp, som väsentligt överstiger ett enligt de för nämnda fem budgetår

tillämpade grunderna beräknat driftkostnadsbidrag. Även för Serafimerlasarettet

föreligger rätt för staten till högre driftkostnadsbidrag från staden

och landstinget än som erlagts. Å andra sidan kan stadens anspråk på

ändring av de hittills tillämpade grunderna för statsbidraget till sinnessjukvården

i Stockholm icke anses vara rättsligen grundad. Riksräkenskapsverket

finner det för sin del opåkallat, att staten — för att staden och

landstinget i avseende å tiden fr. o. in. den 1 januari 1956 skall fullgöra

redan enligt avtalen rörande Karolinska sjukhuset och Serafimerlasarettet

föreliggande förpliktelser — skall i avsevärd utsträckning eftergiva sin rätt

enligt dessa avtal för tid dessförinnan och vidare gå med på att genom

ändring av statsbidragsgrunderna väsentligt höja bidraget till sinnessjukvården

i Stockholm. Frågan om en höjning av sistnämnda statsbidrag bör

enligt riksräkenskapsverkets mening slutligt behandlas såsom en anslagsfråga

samt bedömas med utgångspunkt från att samma grunder, som fastställes

för bidraget till Stockholms stad, uppenbarligen bör tillämpas även

för bidragen till Göteborg och Malmö.

s. 83 Kontrollera mot PDF

83

Kungl. Maj.ts proposition nr 87 år 1958

I vad män de förmåner, som Stockholms stad enligt föreliggande avtalsförslag

betingat sig i form av dels eftergifter från statens sida i avseende

å avtalen rörande Karolinska sjukhuset och Serafimerlasarettet och dels

höjning av statsbidraget till sinnessjukvården i Stockholm genom ändring

av gällande avtal härom, uppväges av förmåner, som staten enligt övriga

här föreslagna avtal skulle erhålla från Stockholms stad, undandrar sig

riksräkenskapsverkets bedömande och torde överhuvudtaget bli svårt för

statsmakterna att överblicka. Riksräkenskapsverket anser det dock icke

skäligt, att Stockholms stad —- i gengäld för att staden går med på vissa

överenskommelser rörande den medicinska undervisningens ordnande vid

av staden ägda sjukvårdsinrättningar — skall tillförsäkras de avsevärda

ekonomiska förmåner, som enligt de föreslagna avtalen skulle tillkomma

staden vid omregleringen av förhållandet mellan staden och staten i fråga

om sinnessjukvården i Stockholm samt Karolinska sjukhuset och Serafimerlasarettet.

För de eftergifter gentemot Stockholms läns landsting, som enligt föreliggande

avtalsförslag skulle göras från statens sida i avseende å gällande

avtal rörande Karolinska sjukhuset och Serafimerlasarettet, har några skäl

över huvud icke anförts.

Medicinalstyrelsen framhåller inledningsvis, att frågan om pensionskostnadernas

inräknande i sjukvårdsanstalternas driftkostnader är mycket

komplicerad och ger till belysande härav en redogörelse för vissa undersökningar

och uttalanden, som gjorts i detta spörsmål. Medicinalstyrelsen fortsätter.

Av kommissionens skrivelse framgår icke, huruvida under förhandlingarna

beaktats den inverkan ett beslut i föreslagen riktning kan komma att

medföra för tillämpningen av andra samarbetsavtal. Det kan icke anses

tillfredsställande, att 1925 års sinnessjukvårdsavtal med Stockholms stad

tolkas på annat sätt än de med städerna Göteborg och Malmö slutna likalydande

avtalen om sinnessjukvården. Ej heller kan man bortse från att

tolkningen av de avtal, som träffats mellan staten och Malmöhus läns landsting

resp. Göteborgs stad om upplåtande av Lunds lasarett och Sahlgrenska

sjukhuset för undervisningsändamål samt med Malmöhus läns landsting

angående driften vid psykiatriska kliniken vid Lunds lasarett, kan influeras

av den slutna överenskommelsen.

Vidare vill medicinalstyrelsen framhålla, att ett procenttal, som framräknats

av Stockholms stads statistiska kontor för ett år, nämligen 1949,

och avseende fyra kommunala Stockholmssjukhus, ej är tillfyllest att läggas

till grund för tillämpningen av sinnessjukvårdsavtalen, där det är fråga

om pensionskostnaderna vid statens sinnessjukhus. Mera objektiva normer

för procenttalets fastställande bör tillskapas, grundade på en allsidig utredning

om pensionskostnadernas storlek vid sjukvårdsanstalter. Enligt

medicinalstyrelsens mening bör därför frågan om pensionskostnadernas inräknande

eller icke i driftkostnaderna vid sjukvårdsanstalter göras till föremål

för eu allmän omprövning.

Direktionen för Karolinska sjukhuset har icke funnit anledning till erinran

mot kommissionens förslag. I fråga om det föreslagna tillägget till

Sabbatsbergsavlalet anför direktionen.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Maj:ts proposition nr 87 år 1958

Det under elfte huvudtiteln upptagna förslagsanslaget till avlöning av

vissa underordnade läkare vid Sabbatsbergs sjukhus är upptaget till ett belopp

motsvarande hälften av avlöningskostnaderna för viss läkarpersonal

vid sistnämnda sjukhus. Den återstående hälften rekvireras av Karolinska

sjukhuset från Stockholms stads sjukhusdirektion. I tillägget till Sabbatsbergsavtalet

stadgas i punkten 2, att stadens bidrag till pensionskostnaderna

för viss läkarpersonal skall utgöra 15 procent av bidraget till lönekostnaderna.

Det bör i förevarande sammanhang fastställas, om Karolinska

sjukhuset vid rekvisition av stadens bidrag till ifrågavarande läkares avlöning

även skall rekvirera stadens andel av pensionskostnaderna ävensom

hur denna post i så fall skall redovisas.

VI. Departementschefen

Under 1940-talet började en förflyttning av undervisningsklinikerna vid

Serafimerlasarettet att av flera skäl framstå som önskvärd. Klinikernas

läge ansågs sålunda olämpligt, enär lasarettet icke var ett fullständigt centralsjukhus

med de möjligheter till samarbete med olika specialkliniker, som

var av betydelse icke blott för sjukvården utan även för forskning och undervisning.

En väsentlig olägenhet för undervisningen utgjorde jämväl överflyttandet

av Karolinska institutets teoretiska institutioner från grannskapet

av Serafimerlasarettet till Norrbackaområdet. Lasarettets lokaler började

vidare bli starkt förslitna och omoderna. Med anledning härav träffades år

1947 mellan staten och Stockholms stad ett avtal om upplåtande av Sabbatsbergs

sjukhus i betydligt vidgad omfattning för den medicinska undervisningen

och forskningen, det s. k. Sabbatsbergsavtalet. Enligt avtalet skulle

en betydande utbyggnad av Sabbatsbergs sjukhus ske genom uppförande av

ett stort antal nya kliniker, till vilka större delen av den vid Serafimerlasarettet

förlagda undervisningen skulle överflyttas — nervklinikerna skulle

överföras till Karolinska sjukhuset (se härom proposition nr 163/1956).

Vid avtalets ingående räknade man med, att de planerade nya klinikerna

skulle hinna färdigställas i god tid före utgången av år 1960, enligt ett av

förhandlingskommissionen år 1946 gjort uttalande (se proposition nr 55/

1947) förutsattes t. o. m., att detta skulle bli fallet redan omkring år 1953.

Under senare år har det emellertid blivit alltmera uppenbart, att staden icke

skulle bliva i stånd att realisera Sabbatsbergsprojektet inom överenskommen

tid. Enligt vad jag inhämtat har förhandlingskommissionen redan i början

av år 1955 och vid upprepade tillfällen därefter av stadens delegerade begärt

besked om anledningen till dröjsmålet. Därvid har från stadens sida som

orsak till inträdd försening främst åberopats ovisshet om Sabbatsbergsområdets

framtida disposition med hänsyn till den planerade Rådmansgatuleden.

Sedan stadsplan över området numera antagits av stadsfullmäktige

och då gatubyggnadsfrågorna enligt vad borgarrådet Berglund vid ett sam
-

s. 85 Kontrollera mot PDF

85

Kungl. Maj.ts proposition nr 87 år 1958

manträde inför mig i december 1957 uppgivit icke längre inverkar på igångsättandet

av om- och tillbyggnaden av Sabbatsbergs sjukhus, räknar jag

med, att staden utan ytterligare dröjsmål fullföljer sina åtaganden enligt

avtalet eller vad som efter överenskommelse kan komma att träda i

stället. Detta får i dagens läge anses vara desto mera angeläget, som de

olägenheter i fråga om verksamheten vid Serafimerlasarettet, vilka redan

gjorde sig gällande under 1940-talet, år efter år ökat i omfattning. Jag

erinrar om vad de sakkunniga och remissmyndigheterna anfört i dessa

delar. Jag vill i detta sammanhang hänvisa till universitetskanslerns uttalande,

att Serafimerlasarettet numera och i ännu högre grad efter nervklinikernas

bortflyttande måste anses mindre lämpligt som undervisningssjukhus

bl. a. genom de ökade krav på klinikers och institutioners kapacitet,

som den år 1954 beslutade undervisningsreformen medför. Med hänsyn

härtill och då de sakkunnigas förslag till förbättringsåtgärder vid lasarettet

endast är ägnade att provisoriskt avhjälpa de mest framträdande bristerna

i fråga om lokaler och utrustning utgår jag från, att staden bedriver planeringen

och uppförandet av överenskomna undervisningskliniker så snabbt

som möjligt. Förverkligandet av avtalade projekt måste till följd av den

uppkomna situationen och de från stadens sida gjorda åtagandena enligt min

mening anses vara en av stadens f. n. mest angelägna uppgifter på sjukhusväsendets

område.

Mot bakgrunden av det nu sagda och då man såsom förhandlingskommissionen

framhållit torde ha anledning räkna med att Serafimerlasarettet

ännu under relativt lång tid kommer att användas i undervisningens tjänst,

synes det ofrånkomligt, att en upprustning av lasarettet i begränsad omfattning

kommer till stånd. Den av de sakkunniga framlagda planen för en sådan

upprustning synes mig ägnad att inom rimlig tid skapa förbättrade arbetsförhållanden

för såväl sjukvård som undervisning och forskning. Jag förordar

därför, att denna plan lägges till grund för lasarettets successiva upprustning.

För detta mitt ställningstagande har givetvis resultatet av förhandlingskommissionens

förhandlingar med staden angående fördelningen av

upprustningskostnaderna varit av betydelse. Enligt det av förhandlingskommissionen

framlagda förslaget till avtal skall staden svara för 00 procent av

de verkliga kostnaderna för byggnads- och reparationsarbeten medan staten

helt skall bekosta anskaffning av inventarier och utrustning. Då Serafimerlasarettet

och därmed staten kommit i en tvångssituation därigenom att

Stockholms stad icke kunnat verkställa Sabbatsbergssjukhusets utbyggnad

inom beräknad tid, synes mig en naturlig grund för fördelningen av ifrågavarande

kostnader ha varit den i Sabbatsbergsavtalet angivna, d. v. s. att staden

svarar för 75 procent av uppkommande kostnader. Det kan visserligen icke

bestridas, all anslagstilldelningen för årligt underhåll av fastigheter och inventarier

vid Serafimerlasarettet under senare år hållits inom eu snäv ram,

varigenom en viss kumulation av underhållsbehovet numera uppstått. Enligt

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kungl. Maj.ts proposition nr 87 år 1958

min mening kan emellertid detta icke läggas staten till last som en försummelse,

enär sjukhusverksamheten inom relativt få år beräknats skola upphöra,

och omfattande och kostsamma underhållsarbeten därigenom icke

ansetts ekonomiskt försvarbara. Jag vill i detta sammanhang även erinra

om, att sjukhusbyggnaderna i realiteten överlåtits till staden utan ersättning.

Med hänsyn till det nu sagda synes det mig i viss mån tveksamt, huruvida

förslaget till kostnadsfördelning kan anses innebära en från statens synpunkt

godtagbar lösning. Då emellertid de sakkunnigas förslag till icke

oväsentlig del avser underhållsåtgärder och med beaktande av övriga omständigheter

anser jag mig böra godtaga förhandlingskommissionens förslag

på denna punkt. Att kostnaderna för inventarier och utrustning helt

skall falla på staten synes mig vara en ändamålsenlig lösning, eftersom

man härigenom undviker osäkerhet rörande äganderättsförhållandena

ifråga om vid sjukhuset befintligt lösöre.

Det är uppenbarligen ur såväl sjukvårdens som undervisningens synpunkt

angeläget, att föreslagna åtgärder kommer till utförande så snart som möjligt.

Jag är emellertid icke beredd att nu framlägga någon tidsplan för upprustningen.

Det statsfinansiella läget måste här liksom på andra områden bli

avgörande för den medelstilldelning, som kan ifrågakomma. Vissa särskilt

angelägna åtgärder bör emellertid vidtagas redan fr. o. in. nästa budgetår.

Jag kommer i det följande att ange de åtgärder jag anser mest brådskande

och vilka således enligt min mening bör komma till utförande i en första

etapp. Vad beträffar kostnadsberäkningarna framgår av de sakkunnigas betänkande,

att de sakkunniga eftersträvat att göra dessa så noggranna som

förhållandena medgivit. Jag är medveten om att beräkningarna på vissa

punkter måste anses preliminära. Enligt min mening utgör dock de föreliggande

kostnadsberäkningarna ett tillräckligt underlag för en bedömning av

den ekonomiska innebörden av de förslag, som jag i det följande framlägger.

Det torde få ankomma på byggnadsstyrelsen att innan föreslagna byggnadsarbeten

igångsättes fackmässigt bearbeta och granska upprättade förslag,

uppgöra preciserade kostnadsberäkningar samt i samråd med direktionen

för Karolinska sjukhuset framlägga förslag till ett ur byggnadsteknisk synpunkt

och med hänsyn till sjukhusdriften lämpligt tidschema för arbetenas

genomförande.

Till av de sakkunniga föreslagna personalförstärkningar är jag icke

beredd att nu taga ställning. Dessa förslag bör prövas i samband med lasarettets

ordinarie anslagsäskanden för budgetåret 1959/60. Med hänsyn till

vad medicinalstyrelsen framhållit torde likaledes böra anstå tills vidare

med ett definitivt ställningstagande till frågan om inrättande av eu avdelning

för hjärtkateterisering och angiocardiografi. Vad beträffar det klinisktbakteriologiska

laboratoriet har universitetskanslern icke ansett det av de

sakkunniga framlagda förslaget till lösning av laboratoriets lokalfråga godtagbart

ens som ett provisorium i avvaktan på att laboratoriet skulle erhålla

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

Kungl. Maj:ts proposition nr 87 år 1958

ökade lokaler efter nervklinikernas överflyttning till Karolinska sjukhuset.

Kanslern har vidare ansett det av laboratorieföreståndaren framställda

förslaget om överförande av verksamheten vid laboratoriet till Karolinska

sjukhusets blivande byggnad för klinisk bakteriologi böra ytterligare utredas

och övervägas. För egen del finner jag i likhet med kanslern frågan om laboratoriets

framtida förläggning vara av så stor principiell och praktisk betydelse,

att denna fråga bör göras till föremål för en särskild, av tidigare undersökningar

obunden utredning, som bör bedrivas med erforderlig skyndsamhet.

I avvaktan därpå torde få anstå med ifrågasatt utvidgning av bakteriologiska

laboratoriets lokaler utöver vad de sakkunniga föreslagit. Jag

är väl medveten om att detta kan medföra svårigheter för den vid laboratoriet

bedrivna verksamheten men vill samtidigt betona att det torde vara

till fördel för samtliga berörda parter att inflyttning i de f. n. av endokrinologiska

avdelningen disponerade lokalerna äger rum och praktisk erfarenhet

vinnes av de nya utrymmenas användbarhet, innan man tager slutlig

ställning till lokal- och förläggningsfrågorna.

I sitt remissutlåtande har statskontoret med hänsyn till rådande brist på

vårdplatser för invärtesmedicinska fall ställt sig tveksam till föreslagen

minskning av vårdplatsantalet vid den medicinska kliniken. Jag delar denna

tveksamhet. Då emellertid klinikchefen ansett återstående vårdplatsantal

tillräckligt ur undervisningssynpunkt och någon annan möjlighet att avhjälpa

de för såväl patienter som sjukvårdspersonal ytterst otillfredsställande

förhållandena inom kliniken icke utan stora kostnader torde stå till

buds, har jag ansett mig icke böra rikta någon erinran mot de sakkunnigas

förslag i denna del.

En förutsättning för genomförandet av föreslagna förbättringsåtgärder

inom den kirurgiska kliniken vid Serafimerlasarettet är enligt vad de sakkunniga

med instämmande av direktionen för Karolinska sjukhuset anfört,

att den plastikkirurgiska avdelningen vid lasarettet överflyttas till Karolinska

sjukhuset och där inrymmes i en av de garnisonsavdelningar, som frigöres

genom garnisonssjukvårdens avveckling. För att den ifrågasatta överflyttningen

skall kunna realiseras fordras dock, att av direktionen i petita

för budgetåret 1958/59 äskade medel — 65 000 kronor — för vissa ombyggnadsåtgärder

inom den nuvarande avdelningen för plastikkirurgi och brännskadebehandling

vid Karolinska sjukhuset anvisas. För egen del anser jag

att betydande fördelar skulle vinnas, om den nuvarande uppdelningen av den

plastikkirurgiska verksamheten på tvenne sjukhus kunde bringas att upphöra.

En koncentrering av verksamheten till Karolinska sjukhuset skulle

otvivelaktigt innebära en väsentlig förbättring ur såväl driftekonomisk som

effektivitetssynpunkt. Jag kommer i det följande att föreslå, att den särskilda

garnisonssjukvården i Stockholm skall upphöra fr. o. in. den 1 juli

1958. Härigenom skapas förutsättningar för en överflyttning till Karolinska

sjukhuset av den plastikkirurgiska verksamheten vid Serafimerlasarettet.

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj:ts proposition nr 87 år 1958

Jag förordar därför, att en dylik överflyttning kommer till stånd i enlighet

med de sakkunnigas förslag. Jag föreslår vidare, att 65 000 kronor anvisas

för av direktionen begärda ombyggnadsarbeten vid den plastikkirurgiska

avdelningen vid Karolinska sjukhuset, varigenom rådande stora infektionsrisker

vid denna avdelning kan begränsas. Jag vill understryka, att jag

genom nu framlagda förslag icke tagit slutlig ställning till frågan om tillgodoseende

av den plastikkirurgiska verksamhetens framtida lokalbehov.

Som tidigare framhållits är det angeläget, att upprustningen av Serafimerlasarettet

påbörjas utan dröjsmål. Vid min prövning av de sakkunnigas förslag

har jag med beaktande av å ena sidan att vissa i och för sig mycket

brådskande åtgärder måste anstå i avbidan på att för deras genomförande

nödvändiga anordningar först kommer till stånd samt å andra sidan åtgärdernas

inbördes angelägenhetsgrad funnit följande byggnads- och installationsarbeten

böra vidtagas redan under nästa budgetår. För åtgärder i syfte

att förbättra lasarettets elenergiförsörjning bör beräknas 100 000 kronor.

De omflyttningar inom lasarettet, som blir en följd av den endokrinologiska

verksamhetens överflyttning till Karolinska sjukhuset innevarande vår,

medför vissa nödvändiga ändringsarbeten i första hand för de klinisktfysiologiska

och kliniskt-kemiska laboratorierna. Härför beräknar jag tillhopa

58 000 kronor. Omklädnadsrum för kandidater i patologiska avdelningen

bör vidare iordningställas för en kostnad av 4 000 kronor. Röntgenavdelningen

arbetar f. n. under mycket pressande förhållanden. Den av de

sakkunniga föreslagna tillbyggnaden ävensom övriga åtgärder, som syftar

till en förbättring av arbetsförhållandena vid röntgenavdelningen, bör därför

igångsättas snarast. Jag räknar med en kostnad härför om 126 000 kronor

under nästa budgetår. För inrättande av isoleringsrum och undersökningsrum

inom de medicinska och neurologiska klinikerna samt för omby§§nad

av sistnämnda kliniks kandidatlaboratorium bör avses tillhopa

115 000 kronor. Jag vill i detta sammanhang framhålla, att jag i det följande

kommer att föreslå, att all undervisning i neurologi vid Karolinska

institutet fr. o. m. höstterminen 1958 förlägges till Serafimerlasarettets

neurologiska klinik. För upprustning av fyra vårdavdelningar, för målningsarbeten

samt för anskaffande av en centralradioanläggning bör under

budgetåret 1958/59 få tagas i anspråk resp. 140 000, 100 000 och 43 000 kronor.

Tillbyggnad av intendentkontoret och inskrivningsexpeditionen samt

förbättrat intag till olycksfallspolikliniken måste ävenledes hänföras till de

mera angelägna åtgärderna. Kostnaderna härför har uppskattats till 61 000

resp. 53 000 kronor. Den totala kostnaden för nu angivna arbeten uppgår

till 800 000 kronor, varav på statsverket faller 40 procent eller 320 000 kronor.

Härtill kommer kostnaden för de förut berörda ombyggnadsarbetena

inom den plastikkirurgiska avdelningen vid Karolinska sjukhuset, vilka

arbeten bör komma till stånd så snart som möjligt. Denna kostnad faller

i sin helhet på staten.

s. 89 Kontrollera mot PDF

89

Kungl. Maj.ts proposition nr 87 år 1958

I anslutning till vad jag nu förordat beträffande byggnadsarbeten, vill

jag ånyo understryka, att kostnadsberäkningarna för dessa arbeten är preliminära

och att de måhända icke i alla delar kommer att visa sig hållbara.

Jag förutsätter att bl. a. härav påkallade jämkningar i byggnadsprogrammet

inom den förordade totala kostnadsramen får vidtagas.

För anskaffning av inventarier och utrustning under nästa budgetår beräknar

jag 215 000 kronor. Härav hänför sig 15 000 kronor till kompletteringar i

samband med föreslagna omändringar inom de medicinska och neurologiska

klinikerna. För inköp av ljusskåp in. m. åt röntgenavdelningen bör anvisas

28 000 kronor. Anskaffning av apparatur till de kliniskt-kemiska och klinisk

t-bakteriologiska laboratorierna bör ske intill ett belopp av 70 000 kronor.

Kostnaden för möbler åt intendentkontoret, för präglingsmaskin m. in.

har av de sakkunniga uppskattats till 16 000 kronor. Anskaffning av nödvändig

köksutrustning, belysningsarmatur in. in. torde under nästa budgetår

få ske intill ett belopp av 86 000 kronor. Sammanfattningsvis innebär mina

förslag att för budgetåret 1958/59 bör för vidtagande av förbättringsåtgärder

och anskaffning av viss utrustning anvisas (320 000 + 65 000 + 215 000)

600 000 kronor. För ändamålet bör i riksstaten för budgetåret 1958/59 under

elfte huvudtiteln upptagas ett särskilt reservationsanslag under benämningen

Bidrag till vissa om- och tillbyggnadsarbeten vid Serafimerlasarettet

in. in.

Förhandlingskommissionen har uttalat, att vad parterna överenskommit

ifråga om kostnadsfördelningen bygger på den förutsättningen, att samtliga

av de sakkunniga föreslagna åtgärder och inventarieanskaffningar skall

komma till stånd, såvida icke annat överenskommes vid den fortsatta statliga

och kommunala behandlingen av de sakkunnigas förslag. Jag anser mig

kunna utgå från, att överenskommelse skall kunna träffas om sådana inskränkningar

eller utvidgningar i upprustningsprogrammet, vilka framdeles

kan komma att aktualiseras av vägande medicinska eller organisatoriska

skäl.

Vidkommande avtalsförslaget i övrigt synes mig övervägande skäl tala

för att tidpunkten för stadens övertagande av huvudmannaskapet för lasarettet

uppskjutes till det budgetårsskifte, som infaller närmast efter den

tidpunkt, då de nya neurologiska och neurokirurgiska klinikerna vid Karolinska

sjukhuset tagits i bruk. Med hänsyn till de av förhandlingskommissionen

antydda svårigheterna i fråga om personalen vid sagda kliniker är

en dylik anordning att föredra. Vidare har Sabbatsbergsavtalet och avtalet

om Serafimerlasarettets försäljning otvivelaktigt ingåtts under den förutsättningen,

alt överflyttningen av nervklinikerna skulle äga rum, innan

statens dispositionsrätt över lasarettet upphörde. Eu naturlig följd av vad

nu sagts är den i avtalsförslagets § 2 intagna förlängningen av gällande avtal

angående vård å lasarettet av sjuka från staden. 1 fråga om de av Stockholms

läns landsting nu disponerade platserna vid lasarettet har jag —

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kungi. Maj:ts proposition nr 87 år 1958

med erinran om vad stadens delegerade år 1947 uttalat härvidlag — intet

att invända mot kommissionens förslag.

Jag finner det vara av största vikt, att den av staden planerade Klarabergsgatuleden

och arbetena för dess framdragande icke inverkar störande på

den vid lasarettet bedrivna sjukvården, undervisningen och forskningen.

Eftersom den definitiva dragningen av ifrågavarande led i praktiken omöjliggör

sjukvårdande verksamhet vid den kirurgiska kliniken, måste jag med

skärpa framhålla, att detta projekt icke kan komma till stånd förrän sagda

klinik överflyttats till annat sjukhus. När det gäller den provisoriska dragningen

av leden, varvid jag avser det alternativ, som ligger på det större avståndet

från den neurokirurgiska kliniken, anser jag mig på av förhandlingskommissionen

förebragta skäl kunna biträda vad parterna preliminärt

överenskommit, nämligen att staden förbinder sig att icke utan medgivande

från direktionen för Karolinska sjukhuset bedriva några gatuarbeten inom

sjukhusområdet, innan den neurokirurgiska kliniken överflyttats till Karolinska

sjukhuset, medan staten för sin del åtager sig att bedriva arbetet

med färdigställandet av nervklinikerna vid sistnämnda sjukhus i så snabb

takt, som kan vara tekniskt betingad, och på sådant sätt att i varje fall

neurokirurgiska kliniken bör kunna överflyttas före den 1 januari 1963.

Jag finner det värdefullt, att det i avtalsförslaget uttryckligen framhävts,

att förhandlingar skall upptagas om de lokalproblem för lasarettets laboratorier,

som kan aktualiseras i samband med nervklinikernas överflyttning till

Karolinska sjukhuset. Enligt min mening ger dock redan försäljningsavtalet

staten tillräckliga garantier för medinflytande i fråga om de friställda

lokalernas användning när det gäller att tillgodose undervisningens och

forskningens berättigade intressen, även sedan dispositionsrätten över lasarettet

övergått till staden.

Mot det av förhandlingskommissionen framlagda förslaget till avtal har

jag i övrigt intet att invända. Jag erinrar om att flera viktiga frågor i samband

med stadens övertagande av dispositionsrätten över lasarettet återstår

att lösa. Förhandlingar härom bör av kommissionen upptagas i god tid före

övergången.

Den vid 1954 års riksdag beslutade läkarutbildningsreformen medför

bl. a., att vissa Stockholms stad tillhöriga sjukhus i ökad utsträckning måste

tagas i anspråk för undervisningsändamål. Så är bl. a. fallet beträffande

den undervisning i psykiatri, som enligt 1955 års medicinska examensstadga

skall anordnas fr. o. m. höstterminen 1958. I proposition nr 212/1954

har sålunda förutsatts, att undervisning i psykiatri provisoriskt skall förläggas

till Södersjukhuset i avbidan på tillkomsten av en planerad psykiatrisk

klinik vid Sabbatsbergs sjukhus. Med anledning härav har förhandlingskommissionen

upptagit förhandlingar med Stockholms stad angående

upplåtande av Södersjukhuset för meddelande av undervisning i psykiatri.

s. 91 Kontrollera mot PDF

91

Kungl. Maj:ts proposition nr 87 år 1958

Såsom resultat av förda förhandlingar har kommissionen numera framlagt

ett avtalsförslag, för vars innehåll en redogörelse lämnats i det föregående.

Vid prövningen av detta förslag har jag kommit till den uppfattningen, att

detsamma får anses innebära en godtagbar lösning av frågan om statens

kostnader för ifrågavarande undervisning. Storleken av dessa kostnader synes

mig visserligen i och för sig vara ägnad att ingiva betänkligheter. Jag

vill emellertid erinra om, att en tillämpning i förevarande fall av de grunder,

som innefattas i det s. k. Sabbatsbergsavtalet, otvivelaktigt skulle medfört

ännu högre kostnader för staten. Jag har därför icke ansett mig böra

påyrka någon ändrad kostnadsfördelning mellan staten och staden utan

förordar att avtalsförslaget godkännes. Enligt det föreliggande avtalsförslaget

skall staden för varje kalenderår tillkommande ersättning erläggas

före nästfoljande januari månads utgång. I anslutning härtill beräknar jag

medelsbehovet för nästa budgetår till i runt tal 238 000 kronor, varav

150 000 kronor i engångsersättning till staden. I sistnämnda belopp ingår

8 000 kronor utgörande av mig uppskattad andel för statsverket av kostnaderna

för erforderliga telefoninstallationer. Av vad förhandlingskommissionen

anfört framgår, att fråga uppkommit om en definitiv förläggning

av psykiatriundervisningen till annat stadens sjukhus än Sabbatsbergs

sjukhus. Jag finner angeläget, att denna fråga erhåller sin lösning,

och är ense med förhandlingskommissionen, att en överenskommelse i frågan

snarast bör eftersträvas. Enligt vad jag under hand inhämtat har vid

de förhandlingar, som hittills ägt rum mellan förhandlingskommissionen

och delegerade för staden i denna fråga, övervägande skäl ansetts tala för

en förläggning till S:t Görans sjukhus av den tidigare vid Sabbatsbergs

sjukhus planerade psykiatriska undervisningskliniken.

Undervisning i neurologi för vid Karolinska institutet inskrivna studerande

meddelas f. n. vid såväl Serafimerlasarettet som Södersjukhuset, vid

sistnämnda sjukhus enligt med staden träffat särskilt avtal. Såsom framgår

av den tidigare redogörelsen har lärarkollegiet vid Karolinska institutet

numera föreslagit, att hela undervisningen i neurologi skall förläggas till

Serafimerlasarettet. Detta förslag förutsätter, att fyra kurser om vardera

30 studerande årligen anordnas därstädes och att minst ett tjugotal studerande

årligen erhåller dispens från den i nuvarande examensstadga föreskrivna

skyldigheten att samtidigt genomgå kurserna i neurologi och psykiatri.

Universitetskanslern har tillstyrkt lärarkollegiets förslag samt förordat,

att ytterligare en tjänst som förste underläkare inrättas vid nervkliniken

å Serafimerlasarettet. De skäl, som av undervisningsmyndigheterna

anförts till stöd för förslaget om en koncentrering av neurologiundervisningen

till Serafimerlasarettet, anser jag mig kunna biträda. Jag vill erinra

om, alt ett realiserande av detta förslag torde komma att medföra en årlig

besparing för statsverket med i runt tal It 000 kronor. Jag förordar sålunda,

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Kungl. Maj:ts proposition nr 87 år 1958

att undervisningen i neurologi fr. o. m. höstterminen 1958 i sin helhet förlägges

till Serafimerlasarettet. En förutsättning härför är emellertid, att

den av universitetskanslern förordade tjänsten som förste underläkare tillkommer.

Enligt vad jag under hand inhämtat kommer under första halvåret

1958 att anordnas endast en kurs i neurologi vid Södersjukhuset. Staden

enligt gällande avtal tillkommande ersättning härför utgör 7 800 kronor.

För att möjliggöra den av mig i det föregående förordade ökade undervisningen

vid Serafimerlasarettet fr. o. m. hösten 1958 tillstyrker jag inrättande

vid nervkliniken därstädes av en förste underläkartjänst i Ae 23

fr. o. m. nästa budgetår. Kostnaden härför, 21 876 kronor frånsett rörligt

tillägg, torde böra bestridas från den under Serafimerlasarettets avlöningsanslag

upptagna anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.

Denna anslagspost, som är av förslagsanslags natur, har i årets statsverksproposition

föreslagits uppförd med i runt tal 6 524 000 kronor. Någon

ändring i förslaget till avlöningsstat för Serafimerlasarettet torde icke vara

påkallad.

För vid Karolinska institutet inskrivna studerande meddelas f. n. undervisning

i epidemiologi vid Epidemisjukhuset i Stockholm. För sjukhusets

upplåtande för undervisning har staten att erlägga ersättning till staden

enligt ett mellan parterna år 1952 ingånget avtal. Enligt den nya studieordningen

för medicine licentiatexamen har den kliniska epidemiologien fått

ställningen av ett kliniskt examensämne med en undervisning av motsvarande

omfattning som flertalet av dessa. Den omläggning av undervisningen,

som sålunda ägt rum, har till följd, att Epidemisjukhuset i Stockholm kommer

att behöva tagas i anspråk för undervisning i väsentligt ökad utsträckning.

Med anledning härav har det varit nödvändigt att träffa överenskommelse

med staden härom. I likhet med undervisningsmyndigheterna har jag

ingen erinran mot förhandlingskommissionens uppgörelse med staden och

förordar således, att det framlagda avtalsförslaget godkännes. Vid bifall

härtill skulle statens bidrag för kalenderåret 1958 omfatta dels kostnader

för tiden den 1 januari—30 juni enligt nu gällande avtal dels ock kostnader

för tiden den 1 juli—31 december enligt det nya avtalet. Jag beräknar statens

bidrag för tiden den 1 januari—30 juni till 39 000 kronor och för tiden

den 1 juli—31 december till 150 000 kronor. Statens sammanlagda bidrag

för kalenderåret 1958 kan således beräknas till (39 000 + 150 000) 189 000

kronor.

Enligt avtal mellan staten och Stockholms stad, som gäller fr. o. m. den

1 januari 1957, har staden upplåtit vissa sjukhus för meddelande av obduktionsundervisning

åt medicine studerande. Enligt detta avtal skall staten till

staden erlägga bidrag till avlöning och pensionering av viss läkarpersonal

samt ersättning för lokalupplåtelse, städning, förbrukningsartiklar m. m.

Staden för varje kalenderår tillkommande ersättning skall erläggas efter

s. 93 Kontrollera mot PDF

93

Kungl. Maj:ts proposition nr 87 år 1958

kalenderårets utgång. Statens bidrag för kalenderåret 1958 kan beräknas

till 35 223 kronor. Enligt vad jag under hand inhämtat har staden måst vidkännas

vissa kostnader för ändringsarbeten inom den patologiska avdelningen

vid S:t Görans sjukhus samt för inköp av klädskåp åt medicine

studerande. Jag förordar, att ifrågavarande kostnader, 2 375 kronor, såsom

uteslutande föranledda av undervisningens behov bestrides av statsmedel.

Vid bifall till detta mitt förslag skulle för ändamålet erforderliga medel

under budgetåret 1958/59 uppgå till (35 223 4- 2 375) i runt tal till 38 000

kronor.

Under rubrikerna Bidrag till anordnande av undervisning vid vissa Stockholms

stad tillhöriga sjukhus samt Bidrag till anordnande av klinisk undervisning

i epidemiologi vid Epidemisjukhuset i Stockholm finns i gällande

riksstat upptagna två förslagsanslag, vilka uppförts med 55 400 resp. 66 000

kronor. Jag förordar, att medel för de ändamål, som tillgodoses genom anlitande

av förenämnda båda anslag, fr. o. m. nästa budgetår anvisas under

ett anslag under benämningen Bidrag till anordnande av undervisning vid

vissa Stockholms stad tillhöriga sjukhus. Från anslaget, vilket bör erhålla

förslagsanslags natur, torde böra bestridas av mig i det föregående angivna

kostnader för dels undervisning i psykiatri, neurologi och epidemiologi dels

ock obduktionsundervisning. Anslaget bör sålunda uppföras med (238 000 +

7 800 + 189 000 + 38 000) i runt tal 473 000 kronor.

Kommittén för Karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande förutsatte i

sitt den 24 januari 1951 dagtecknade förslag till generalplan för sjukhusets

utbyggande, att de kirurgiska garnisonsavdelningarna inom sjukhuset skulle

frigöras och ianspråktagas som lokaler för laboratorier samt urologiska och

plastikkirurgiska kliniker. Kommitténs förslag om uppförande av en ortopedisk

klinik vid sjukhuset byggde likaledes på denna förutsättning. Vid

sin anmälan av generalplaneförslaget i proposition nr 123/1951 underströk

jämväl dåvarande chefen för inrikesdepartementet vikten av att garnisonsavdelningarna

snarast avvecklades. Som förhandlingskommissionen framhållit

har frågan om friställandet av ifrågavarande avdelningar ånyo aktualiserats

i anledning av riksdagens beslut om överflyttande av Norrbackainstitutets

ortopediska klinik till Karolinska sjukhuset. För den fortsatta

planeringen av Karolinska sjukhusets utbyggnad har det således varit en

förutsättning, att garnisonssjukvården i Stockholm avvecklades eller i varje

fall erhöll en annan utformning än den nuvarande. Av förhandlingskommissionens

redogörelse framgår, att antalet fritt vårdade militära patienter

vid Karolinska sjukhuset och Garnisonssjukhuset alltsedan andra världskrigets

slut successivt minskat, vilket haft till följd att garnisonsavdelningarna

under senare år huvudsakligen belagts med civila patienter. Samma

utveckling har gjort sig gällande vid andra garnisonssjukhus i landet. Fortsatt

drift av ifrågavarande sjukhus har därför icke ansetts erforderlig under

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Kungl. Maj:ts proposition nr 87 år 1958

förutsättning att de militära patienterna kunnat beredas tillfredsställande

sjukhusvård i annan ordning. Flertalet garnisonssjukhus har också numera

antingen nedlagts eller i olika former övertagits av resp. landsting. I samtliga

fall har vederbörande landsting åtagit sig att för vård mottaga militära

patienter, som är i behov av sjukhusvård. I vårdavgiftshänseende har

ifrågavarande patienter enligt under senare år träffade avtal betraktats som

civila patienter, därvid dock kronan har att erlägga den för inomläns- resp.

utomlänspatienter fastställda legosängsavgiften.

Det är mot denna bakgrund som de av förhandlingskommissionen nu

framlagda förslagen till avtal angående vård å Karolinska sjukhuset av

vissa militära patienter tillkommit. Enligt dessa avtalsförslag skall — gentemot

Stockholms stad och Stockholms läns landsting — militära patienter

fr. o. m. den 1 juli 1958 i vårdhänseende betraktas som civila sjuka vare

sig de vårdas å Karolinska sjukhuset eller å stadens och landstingets egna

sjukhus. I staden bosatta militära patienter skall i första hand beredas vård

å Karolinska sjukhuset. Kommissionens förslag i dessa delar har lämnats

utan erinran i remissyttrandena. Även jag har vid min prövning av förslagen

ansett mig böra biträda desamma. Förslagens genomförande medför

fördelar för staten ur såväl organisatorisk som ekonomisk synpunkt. För

statsverket torde enligt av kommissionen företagna beräkningar uppkomma

en årlig inkomstökning med cirka 225 000 kronor.

Vid bifall till förevarande förslag, som innebär att de militära patienterna

i fortsättningen skall intagas å Karolinska sjukhusets allmänna vårdavdelningar,

synes de kirurgiska garnisonsavdelningarna icke längre behöva bibehållas

såsom sådana. Tre av dessa avdelningar är f. n. avsedda för allmänkirurgiska

fall medan den fjärde omvandlats till en plastikkirurgisk- och

brännskadeavdelning. Jag vill i detta sammanhang erinra om mitt i det

föregående framlagda förslag, att den plastikkirurgiska avdelningen vid

Serafimerlasarettet skall överflyttas till en av de f. n. för allmänkirurgi

avsedda garnisonsavdelningarna vid Karolinska sjukhuset och att jag samtidigt

uttalat, att jag med detta förslag icke tagit slutlig ställning till frågan

om tillgodoseende av den plastikkirurgiska verksamhetens framtida lokalbehov.

Chefen för den kirurgiska kliniken vid Karolinska sjukhuset professor

Hellström har år 1956 framlagt ett förslag till organisation av en urologisk

klinik i den s. k. garnisonsflygeln. Enligt förslaget skulle tre garnisonsavdelningar

ställas till den urologiska klinikens förfogande. Kommittén för

Karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande har i utlåtande häröver framhållit,

att inrättandet vid sjukhuset av en urologisk klinik bör prövas i samband

med planeringen av de ortopediska och plastikkirurgiska klinikerna.

I en till mig ställd skrivelse den 21 januari 1958 har professor Hellström

hemställt, att en sådan prövning måtte komma till stånd, innan ställning

tages till ifrågasatt överflyttning av den plastikkirurgiska avdelningen vid

s. 95 Kontrollera mot PDF

95

Kungl. Maj:ts proposition nr 87 år 1958

Serafimerlasarettet, vilken åtgärd för lång tid framåt skulle låsa möjligheterna

för en nödvändig utvidgning av den urologiska kliniken. Urologin

intar enligt Hellström en avgjort centralare ställning som undervisnings- och

forskningsämne än plastikkirurgin.

Med anledning av professor Hellströms framställning önskar jag framhålla,

att mitt ställningstagande till frågan om överflyttning av den plastikkirurgiska

avdelningen vid Serafimerlasarettet främst grundat sig på den

omständigheten, att sagda omdisposition utgör en oavvislig förutsättning för

nödvändig upprustning av den kirurgiska kliniken vid Serafimerlasarettet.

En sådan överflyttning medför vidare påtagliga fördelar ur driftekonomisk

och organisatorisk synpunkt. Ianspråktagandet tills vidare av en garnisonsavdelning

för plastikkirurgi synes mig emellertid icke hindra, att

urologins lokalbehov kan tillgodoses i erforderlig utsträckning. Jag förutsätter,

att direktionen för Karolinska sjukhuset med beaktande av vad nu

sagts till prövning upptar frågan, hur de frigjorda garnisonsavdelningarna

skall provisoriskt disponeras, och till Kungl. Maj :t inkommer med de förslag,

vartill denna prövning kan giva anledning. Jag har för avsikt att

snarast föreslå Kungl. Maj:t att uppdraga åt kommittén för Karolinska

sjukhusets fortsatta utbyggande att i samband med planeringen av en ny

ortopedisk klinik vid Karolinska sjukhuset jämväl till prövning upptaga

frågan om eu definitiv lösning av de urologiska och plastikkirurgiska klinikernas

lokalbehov. Jag vill slutligen i detta sammanhang erinra om att

40 allmänna vårdplatser vid garnisonsavdelningarna genom avtal den

1 december 1947 överlåtits till Stockholms läns landsting att tillträdas den

1 januari 1961 men att, därest på grund av ändrade förhållanden ifrågavarande

platser anses lämpligen kunna upplåtas å annan eller andra avdelningar

vid sjukhuset, särskild överenskommelse därom må kunna träffas

mellan landstinget och direktionen.

Försvarets sjukvårdsstyrelse har i sitt utlåtade över kommissionens

förslag bl. a. framhållit, att garantier måste skapas för att militära patienter

kan beredas klinisk och poliklinisk vård vid Karolinska sjukhuset ulan

tidsutdräkt, att den militära ögonpolikliniken måste fortsätta verksamheten

i sin nuvarande form samt att förutsättningar alltjämt måste finnas att vid

sjukhuset bedriva försvarsmedicinskt betydelsefull forskning. För egen del

finner jag det vara angeläget, att väntetiden för militära patienter nedbringas

i så stor utsträckning som möjligt. Jag anser det därför böra ankomma

på direktionen för Karolinska sjukhuset att vidtaga sådana åtgärder,

att de militära patienterna såvitt möjligt kan intagas resp. polikliniskt

behandlas med förtursrätt. Vidtagandet av dylika åtgärder torde göra det

överflödigt att reservera visst antal vårdplatser åt militära patienter på

sjukhuset. Den särskilda militära ögonpolikliniken torde höra bibehållas.

Jag har under hand inhämtat, att den av sjukhusstyrelsen omnämnda, av

marinöverläkaren upprättade promemorian angående inrättande av en för
-

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Kungl. Maj:ts proposition nr 87 år 1958

svarsmedicinsk forskningsavdelning vid Karolinska sjukhuset överlämnats

till sjukhusets direktion, som för yttrande remitterat densamma till lärarkollegiet

vid Karolinska institutet. För egen del finner jag det önskvärt,

att viss militärmedicinsk forskning framdeles kan liksom hittills beredas

plats vid sjukhuset och förutsätter, att direktionen till Kungl. Maj :t inkommer

med de förslag, vartill förenämnda promemoria kan ge anledkoinmer

med de förslag, vartill förenämnda promemoria kan ge anledning.

Som sjukvårdsstyrelsen uttalat utgör den vid Garnisonssjukhuset å

Kungsholmen f. n. bedrivna försvarsmedicinska forskningen icke tillräckligt

skäl för fortsatt statlig drift av sjukhuset. Enligt vad förhandlingskommissionen

inhämtat är patientmaterialet vid Garnisonssjukhuset ej heller

erforderligt för den vid Karolinska institutet bedrivna medicinska undervisningen

och forskningen. Med hänsyn härtill har jag intet att erinra mot att

Garnisonssjukhuset — som en följd av den föreslagna omläggningen av

militärsjukvården i Stockholm — upplåtes till Stockholms stad för en begränsad

tid. Den av förhandlingskommissionen och stadens delegerade

överenskomma upplåtelsetiden kan på grund av statens behov av ämbetslokaler

i Stockholms centrala delar synas väl lång. Då emellertid byggnadsstyrelsen

ej haft något att invända härvidlag och den planerade utbyggnaden

av stadens sjukhus icke torde hinna genomföras i sådan takt, att

rådande brist på vårdplatser i Stockholm kan beräknas vara hävd före år

1966, har jag för att tillmötesgå stadens önskemål ansett mig böra tillstyrka

kommissionens förslag i denna del. Jag vill understryka, att detta ställningstagande

från min sida icke avser att innebära någon rubbning i statsmakternas

tidigare principbeslut om överståthållarämbetets framtida förläggning

till Garnisonssjukhuset (se proposition nr 352 och SU nr 266/

1946). Vad parterna överenskommit i fråga om upplåtelsens omfattning,

underhåll av byggnader samt personal- och bostadsfrågor m. m. har icke

givit mig anledning till erinran. Beträffande försäljningen av den vid

Garnisonssjukhuset befintliga utrustningen förutsätter jag i likhet med

direktionen för Karolinska sjukhuset, att parterna med uttrycket »staten

tillhörig, för driften av sjukhuset avsedd utrustning» varken avsett sådan

utrustning, som utlånats från Karolinska sjukhuset, eller antikviteter och

den del av sjukhusets medicinska bibliotek, som är av medicinhistoriskt

intresse.

I fråga om den vid Garnisonssjukhuset anställda personalen torde med

hänsyn till vad avtalsförslaget innehåller i denna del några svårigheter icke

komma att uppstå. Beträffande den f. n. på försvarets stat upptagna regementsläkaren

i lönegrad Ae 23 kan dock, om vederbörande icke övergår i

stadens tjänst, vissa övergångsanordningar erfordras. Det torde få ankomma

på Kungl. Maj :t att vid behov vidtaga dylika anordningar.

Mot förslaget till överenskommelse om förlängning under första halvåret

s. 97 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 87 år 1958 97

1958 av gällande avtal beträffande Garnisonssjukhuset har jag intet att

erinra.

Ett genomförande av föreslagen avveckling av garnisonssjukvården i

Stockholm kommer fr. o. in. budgetåret 1958/59 att medföra vissa anslagsmässiga

förändringar å riksstaten. Sålunda torde det för innevarande budgetår

under fjärde huvudtiteln upptagna anslaget till Garnisonssjukhusen: Karolinska

sjukhusets garnisonsavdelningar kunna utgå. Anslaget till Garnisonssjukhusen:

Avlöningar torde i gengäld böra uppräknas med ett belopp

motsvarande dels arvode åt en militär ögonpoliklinikläkare vid Karolinska

sjukhuset dels ock medel för avlönande under tiden 1 juli—30 september

1958 av en vid Garnisonssjukhuset såsom sjukhusväbel f. n. anställd underofficer,

vilken enligt vad sjukvårdsstyrelsen uppgivit bör beredas en uppsägningstid

av sex månader. Förslag i dessa hänseenden har tidigare denna dag

framlagts av chefen för försvarsdepartementet. Samtliga läkare vid Karolinska

sjukhusets kirurgiska garnisonsavdelningar avlönas f. n. från det

förenämnda anslaget till Karolinska sjukhusets garnisonsavdelningar. I och

med att detta anslag upphör bör såsom direktionen för Karolinska sjukhuset

föreslagit ett mot nuläget svarande antal läkartjänster tills vidare uppföras å

Karolinska sjukhusets avlöningsstat. Ifrågavarande läkarpersonal bör enligt

direktionens mening utgöras av en biträdande överläkare i Ag 24 samt fyra

förste underläkare i Ag 23. Jag har intet att erinra häremot, då den föreslagna

anordningen måste anses vara en automatisk följd av den särskilda

garnisonssjukvårdens upphörande, och beräknar för ändamålet (29 520 +

106 464) i runt tal 136 000 kronor. Den föreslagna upplåtelsen av Garnisonssjukhuset

torde å andra sidan medföra ett minskat medelsbehov under Karolinska

sjukhusets avlöningsanslag med cirka 772 000 kronor och under

sjukhusets omkostnadsanslag med cirka 345 000 kronor. Därest riksdagen

icke framställer erinran häremot, torde det få ankomma på Kungl. Maj :t att

för budgetåret 1958/59 under ifrågavarande anslag innehålla (772 000 —

136 000) 636 000 kronor resp. 345 000 kronor ävensom vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för sjukhuset, som föranledes av vad jag nu förordat.

Jag vill understryka att sagda anslagsförändringar på grund av bortfallet av

inkomster från Garnisonssjukhuset icke utgör någon egentlig besparing för

statsverket.

Förhandlingskommissionens förslag till överenskommelser med Stockholms

stad resp. Stockholms läns landsting angående beräkningen av vissa

driftkostnader m. in. avser att lösa en mångårig tvistefråga mellan staten

och staden, huruvida vid tillämpning av 1931 års avtal om Karolinska sjukhuset

pensionskostnader skall medräknas såsom en utgift för sjukhusdriften

eller icke. Rådande ovisshet rörande tillämpningen av nämnda avtal

i delta avseende har bl. a. haft till följd, att definitiv slutavräkning av driftkostnadsbidragen

till Karolinska sjukhuset icke kunnat ske fr. o. in. budgetåret

1949/50. Från Stockholms stads sida har under denna tvist ställts mot7

— Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 sand. Nr 87

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Kungl. Maj.ts proposition nr 87 år 1958

krav, innebärande att även vid tillämpning av 1925 års avtal om sinnessjukvården

i Stockholm pensionskostnader skall medräknas såsom en utgift för

sjukhusdriften. Den träffade uppgörelsen, som i detalj reglerar hur driftkostnaderna

— främst i fråga om pensionskostnadernas inräknande —

skall beräknas, måste ur denna synpunkt anses innebära en väsentlig vinning.

Mot kommissionens förslag har emellertid vid remissbehandlingen

riktats allvarliga erinringar. Riksräkenskapsverket har sålunda ansett att

frågan om beräkningen av bidragen till driftkostnaderna vid Karolinska

sjukhuset och Serafimerlasarettet bör behandlas och bedömas fristående

från frågan om regleringen av statens bidrag till kostnaderna för sinnessjukvården.

Verket har härvid åberopat, att det i förra fallet föreligger en

klar skyldighet för staden och landstinget att betala ett bidrag, som inkluderar

pensionskostnader, medan stadens anspråk på ändring av de hittills

tillämpade grunderna för statsbidrag till sinnessjukvården icke kan anses

vara rättsligen grundat. Vid bedömningen av förhandlingskommissionens

förslag måste man enligt min mening emellertid framför allt beakta, att

kommissionen och övriga förhandlingsdelegerade icke ingått på frågan

om den rätta tolkningen av berörda avtal i dessa hänseenden utan i stället

som ett förhandlingsresultat överenskommit, att pensionskostnaderna

hädanefter skall inräknas i bidragen. Delta avspeglar sig i att överenskommelserna

erhållit formen av tilläggsavtal till berörda huvudavtal. Parterna

har för sin del funnit riktigast, att driftkostnadsbegreppet ges en enhetlig

tolkning i samtliga av överenskommelserna berörda avtal. Mot förslaget

att pensionskostnaderna skall anses motsvara 15 procent av den under

beräkningsperioden för vederbörande sjukvårdsanstalt bokförda bruttoavlöningssumman

har varken riksräkenskapsverket eller statskontoret haft något

att erinra. De föreslagna överenskommelserna skall gälla fr. o. m. den 1

januari 1956. Enligt riksräkenskapsverket bör de överenskomna grunderna

för beräkningen av bidraget till driftkostnaderna vid Karolinska sjukhuset

och Serafimerlasarettet tillämpas för tid dessförinnan. För egen del anser

jag mig emellertid icke böra påyrka någon ändring av överenskommelsen i

denna del.

Det förtjänar här påpekas, att en tillämpning av de föreslagna tilläggsavtalen

får ur ekonomisk synpunkt för staten fördelaktiga konsekvenser. Sålunda

skulle •— med utgångspunkt från de av kommissionen företagna beräkningarna

— statens utgifter till följd av sagda avtal öka med 1 780 000

kronor per budgetår medan dess inkomster i gengäld skulle stiga med

2 516 000 kronor.

Jag vill slutligen understryka, att den träffade uppgörelsen ingår som del

i ett större avtalskomplex, och därför måste ses i relation till förhandlingsresultatet

i övrigt. Vid en sådan samlad bedömning har jag oaktat att 1925

års avtal om sinnessjukvården i Stockholm icke innehåller någon uppsägningsklausul

funnit den träffade uppgörelsen om beräkningen av vissa drift
-

s. 99 Kontrollera mot PDF

99

Kungl. Maj.ts proposition nr 87 år 1958

kostnader m. in. kunna godtagas. Jag finner emellertid angeläget framhålla

att detta mitt ställningstagande icke får anses till någon del prejudicerande

för tolkning, tillämpning eller utformning av andra samarbetsavtal.

Mot tilläggsavtalens utformning i övrigt har vid remissbehandlingen

icke framställts några anmärkningar. Med hänsyn härtill och då jag ej heller

i övrigt funnit anledning till erinran mot de träffade överenskommelserna

förordar jag, att desamma godkännes. Det torde få ankomma på Kungl.

Maj :t att utfärda erforderliga föreskrifter med anledning av vad direktionen

för Karolinska sjukhuset påpekat i fråga om redovisningen av inflytande

pensionsmedel för vissa vid Sabbatsbergs sjukhus anställda läkare.

Därest framdeles smärre jämkningar av eller tillägg till i det föregående

berörda avtal eller överenskommelser skulle erfordras, förutsätter jag, att

riksdagens samtycke därtill icke skall behöva inhämtas.

Jag vill i detta sammanhang slutligen anmäla uppkommen fråga om ersättning

för av staten upplåten mark till allmänna barnbördshuset i Stockholm.

Vid anmälan i proposition nr 152/1955 av frågan om godkännande av avtal

rörande verksamheten vid allmänna barnbördshuset i Stockholm framhöll

föredragande departementschefen bl. a., att barnbördshusets funktion som

undervisningsanstalt samt statsverkets understödjande av verksamheten tidigare

motiverat, att upplåtelsen av tomt åt barnbördshuset skett utan ersättning.

Avvecklingen av statsverkets ekonomiska engagement i anstaltens

verksamhet syntes emellertid böra medföra, att någon ersättning för markupplåtelsen

erlades. Det borde få ankomma på Kungl. Maj :t att bestämma

storleken av denna ersättning. Riksdagen lämnade förslaget utan erinran.

Den i propositionen uttalade uppfattningen, att ersättning för markupplåtelsen

bör erläggas, har emellertid icke delats av stadens myndigheter. Sålunda

har såväl stadens förhandlingsdelegerade som stadens sjukhusdirektion

förklarat, att stadens åtagande att erlägga en platskostnadsavgift om

35 000 kronor förutsatt, att staten i överensstämmelse med vad som överenskommits

vid i ärendet förda förhandlingar å sin sida avgiftsfritt uppläte

nyttjanderätten till den tomt, varå barnbördshusets byggnader är uppförda.

Vid sitt godkännande av avtalet har stadens myndigheter utgått från denna

förutsättning. I det sålunda uppkomna läget och med hänsyn till de i ärendet

föreliggande speciella omständigheterna anser jag mig böra förorda,

att någon ersättning för markupplåtelsen tills vidare icke skall utgå. Detta

minskar självfallet icke statens rätt till marken. Ändrade förhållanden kan

vidare motivera en ändring i vad nu förordats.

Under åberopande av vad jag i det föregående anfört hemställer jag, att

Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att godkänna avtal och överenskommelser

med Stockholms stad och Stockholms läns

landsting i huvudsaklig överensstämmelse med vad jag i det

föregående förordat;

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Kungl. Maj:ts proposition nr 87 år 1958

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningarna

för Serafimerlasarettet och Karolinska

sjukhuset, som föranledes av vad jag i det föregående förordat;
c)

till Bidrag till vissa om- och tillbyggnadsarbeten vid

Serafimerlasarettet m. m. för budgetåret 1958/59 under elfte

huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 600 000 kronor;

d) till Bidrag till anordnande av undervisning vid vissa

Stockholms stad tillhöriga sjukhus för budgetåret 1958/59

under elfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 473 000

kronor; samt

e) besluta att tills vidare avgiftsfritt till allmänna barnbördshuset

i Stockholm upplåta nyttjanderätt till ATiss tomtmark.

Reviderad generalplan för utbyggande av Akademiska sjukhuset

i Uppsala

Inledning

I skrivelse till Kungl. Maj :t den 30 september 1955 anförde kommittén

för Akademiska sjukhusets i Uppsala utbyggande, att en plan för sjukhusets

utbyggnad jämte en därtill hörande lokalförteckning i huvudsak

färdigställts i avsikt att utgöra underlag för en arkitekttävling om utformning

av huvuddelen av erforderliga nybyggnader. Förutsättningarna

för tävlingen hade utformats i nära anslutning till det av statsmakterna

år 1951 godtagna förslaget till generalplan. Kommittén räknade med, att

tävlingen skulle ha karaktär av idétävling avsedd att ge förslag till principlösning

för utbyggnaden av sjukhuset. Erfarenheterna från handläggningen

av byggnadsfrågor vid andra undervisningssjukhus hade klart

givit vid handen, att redan på tidigast möjliga stadium en samlad plan

borde föreligga, som redovisade sättet för anläggningens utbyggnad.

Genom beslut den 4 november 1955 bemyndigade Kungl. Maj :t — som

icke fann anledning att för det dåvarande taga ställning till frågan om det

beräknade vårdplatsbehovet vid olika kliniker eller skilda klinikers utformning

— byggnadskommittén att i huvudsaklig överensstämmelse med

kommitténs förenämnda skrivelse anordna en arkitekttävling om plan

för Akademiska sjukhusets utbyggnad. Samtidigt förordnade Kungl. Maj:t

till ledamöter i den nämnd, som skulle bedöma inkommande tävlingsförslag,

ledamoten av riksdagens första kammare R. Boman, landstingsman
-

s. 101 Kontrollera mot PDF

101

Kungl. Maj.ts proposition nr 87 år 1958

nen A. E. Elmroth, ombudsmannen T. Hedén, dåvarande laboratorn A.

Grönwall, generaldirektören G. Wejke, professorn N. Ahrbom, byggnadsrådet

H. Brunnberg samt arkitekterna M. E. Molander och N. Tesch. Wejke

entledigades sedermera på egen begäran från uppdraget som ledamot av

prisnämnden och ersattes med byggnadskommitténs nuvarande ordförande,

expeditionschefen i inrikesdepartementet L. Rydback. I samband därmed

förordnades stadsarkitekten i Uppsala P. O. Lefvert till ledamot i prisnämnden.

Med skrivelse den 5 november 1957 har byggnadskommittén överlämnat

ett förslag till reviderad generalplan för utbyggande av Akademiska sjukhuset.

Kommittén har hemställt, att Kungl. Maj :t ville godkänna, att den

föreslagna planen lägges till grund för den fortsatta projekteringen av utbyggnaden.

Över kommitténs förslag har yttranden avgivits av medicinalstyrelsen,

centrala sjukvårdsberedningen, byggnadsstyrelsen, domänstyrelsen,

kanslern för rikets universitet, efter hörande av det större konsistoriet

och den medicinska fakulteten vid universitetet i Uppsala, direktionen

för Akademiska sjukhuset samt länsstyrelsen i Uppsala län, som överlämnat

yttranden från Uppsala läns landstings förvaltningsutskott, stadsfullmäktige

i Uppsala, cheferna för Upplands signalregemente och arméns

underofficersskola samt förste provinsialläkaren, vägförvaltningen och

länsarkitekten i länet.

Byggnadskommitténs förslag

Den arkitekttävling rörande sjukhusets fortsatta utbyggande, som byggnadskommittén

bemyndigats att anordna, avgjordes i mars månad 1957.

Prisnämnden fann för sin del, att ett tävlingsförslag med motto »A—ö»

hade särskild styrka som generalplan och förordade, att upphovsmännen

till förslaget, arkitekterna Frederik Bjur ström och Nils Inge Rosén måtte

erhålla i uppdrag att vidare utarbeta detsamma. Sedan byggnadskommittén

i enlighet med prisnämndens rekommendation uppdragit åt Bjurström

och Rosén att verkställa en överarbetning av sitt tävlingsförslag med beaktande

av prisnämndens kritik, har nämnda personer den 20 september

1957 framlagt ett överarbetat förslag till generalplan. Kommittén har för

sin del funnit, att det överarbetade förslaget är ägnat att tjäna som generalplan

för den framtida utbyggnaden av sjukhuset. Förslaget bygger på

att nu befintliga klinikbyggnader tills vidare skall utgöra sjukhusets tyngdpunkt

och att utbyggnaden bör kunna genomföras så, att dessa byggnader

tillsammans med första etappens nybyggnader bildar ett ur funktionell

synpunkt riktigt centrum. Möjlighet skall finnas att efter hand ytterligare

etappvis utbygga sjukhuset från detta centrum och att senare ersätta nuvarande

byggnader allt efter som dessa blir uttjänta. Förslaget vilar

s. 102 Kontrollera mot PDF

102 Kungl. Maj:ts proposition nr 87 år 1058

också på principen att, inom ramen för ett genomgående system, förutsättningar

i möjligaste mån skall finnas för placering och utformning av

ky§>Snadskropparna med beaktande av de krav, som framdeles kan komma

att uppställas. Vid sjukhusanläggningens planering har vidare hänsyn tagits

till att så stora ytor som möjligt bör sparas för nu icke förutsebara

ändamål. Redan vid tävlingsprogrammets upprättande vidtogs på begäran

av Uppsala stad en justering av sjukhusområdets enligt 1950 års generalplaneförslag

tänkta gräns mot Kronåsen och Nya sjukhusvägen. Denna

justering innebar en minskning av den i tidigare generalplaneförslag förutsatta

utvidgningen åt söder. Resultatet av arkitekttävlingen och överarbetningen

av förslaget med motto »A—Ö» visar, att nu förutsebara behov av

byggnadsvolym kan täckas inom det sålunda reducerade området. Med

hänsyn till de förhållandevis begränsade utbyggnadsmöjligheter, som därefter

står till förfogande, har kommittén icke ansett sig kunna godtaga en

ytterligare reducering av området genom en snävare dragning av sjukhusvägen,

varom Uppsala stads byggnadsnämnd under hand hemställt.

I sina huvuddrag innebär det överarbetade förslaget, att till nuvarande

kirurgiska klinikens östra gavel anslutes en centralkropp i tre, delvis fyra

våningars höjd. Denna centralkropp utdrages efter hand åt söder med anslutning

till kvinnoklinikens västra gavel och följer åsen till i höjd med

psykiatriska klinikens norra del. Centralkroppen är avsedd för sjukhusets

gemensamma centrala hjälpavdelningar såsom operation, röntgen, vissa

polikliniker och mottagningsavdelningar, undervisningslokaler och laboratorier

in. in. Till centralkroppen anslutes på ömse sidor vårdavdelningsoch

laboratorieflyglar upp till 9 våningars höjd. Med denna planering blir

vårdavdelningarna orienterade mot söder. Ulmed östra sidan av denna anläggning

löper, till större delen parallellt med centralkroppen, en genomfar

tsväg genom hela sjukhusområdet från nuvarande entrén till en utfart

i Stockholmsvägen söder om psykiatriska kliniken, och från denna väg

anordnas ingångar för patienter och besökande till de skilda flyglarna, öster

om vägen bibehålies befintliga byggnader, varvid den nuvarande öronkliniken

skall kunna utbyggas med en tredje flygel, preliminärt avsedd för

en centraltandpoliklinik. Till norra sidan av öronkliniken kan anslutas

byggnader för administration och personalrestaurang. I övrigt skall nu

fria områden öster om vägen förbehållas framtida behov. På åsen i väster,

vilken delvis nedschaktas, kvarligger lungkliniken, medan E-paviljongen

måste rivas i samband med andra etappens utbyggande. På åsen beräknas

plats för en patologisk laboratoriebyggnad och en barnpsykiatrisk klinik.

Denna planlösning — speciellt beträffande centralkroppen — möjliggör,

att kirurgiska kliniken och kvinnokliniken från början inlemmas i den

nya sjukhusanläggningen och att dessa byggnader, när de anses uttjänta,

kan ersättas med nya flyglar utan att rubba anläggningens funktion i stort.

Vidare erhålles en förhållandevis stor frihet när det gäller att efter hand

s. 103 Kontrollera mot PDF

103

Kungl. Maj:ts proposition nr 87 år 1958

utforma nya klinikbyggnader, d. v. s. dessa behöver icke från början alltför

mycket bindas i fråga om storlek, planlösning och inbördes placering. Betydande

möjligheter skapas också att avgränsa utbyggnadsetapperna med

hänsyn till från tid till annan uppträdande behov samt ekonomiska och

tekniska förutsättningar.

Den etappindelning, som redovisas i förslaget, bygger givetvis på den

avvägning av de olika lokalbehovens angelägenhetsgrad, som f. n. ter sig

sannolik. Därest ändrade förhållanden kräver omkastningar i ordningsföljden

mellan de olika klinikerna och laboratorierna, erbjuder det valda

systemet för utbyggandet goda möjligheter härtill.

En första byggnadsetapp beräknas omfatta en första del av den nya

centralkroppen, sammanbindande kirurg- och kvinnoklinikerna, samt en

vårdavdelningsflygel mot öster och en laboratorieflygel mot väster. I denna

etapp skulle bl. a. ingå en ny medicinsk klinik i vårdavdelningsflygeln

samt nya medicinska, kirurgiska och ortopediska polikliniker i bottenvåningen

av denna flygel och centralkroppen. Vidare skulle anordnas en

ny röntgenavdelning, medicinskt bibliotek, föreläsningssalar, avdelning för

fysikalisk terapi samt vissa ytterligare laboratorielokaler. Genom denna

utbyggnad — vilken i sin tur vid byggnadsarbetets genomförande kan uppdelas

i två å tre deletapper — frigöres främst nuvarande medicinska klinikens

byggnad, där tills vidare kan inrymmas bl. a. kliniker för dermatovenereologi,

neurologi och geriatrik. I en första etapp uppföres vidare byggnader

för administration, personalrestaurang och barnpsykiatri, vilka alla

bedömts såsom synnerligen angelägna. Det bör understrykas, att först när

de nuvarande personalmatsalarna överflyttats till den nyssnämnda personalrestaurangen

möjlighet föreligger att slutföra sammanbyggandet av

centralkroppen med kirurgibyggnaden.

En andra byggnadsetapp skulle kunna omfatta två vårdavdelningsflyglar,

varav en för medicinska och en för kirurgiska specialiteter, inklusive

ögon- och radioterapeutiska kliniker samt två mindre flyglar för laboratorier.

I centralkroppens nya del skulle i denna etapp inrymmas en andra

centraloperationsavdelning samt ytterligare lokaler för röntgenavdelningen.

En tredje byggnadsetapp skulle, genom ytterligare utbyggnad mot söder

av centralkroppen och anslutna flyglar, omfatta förslagsvis nya lokaler

för barnkliniken och kvinnokliniken med tillhörande polikliniker. Härefter

kan den nuvarande kvinnokliniken tagas i anspråk för ortopedisk klinik.

Parallellt med dessa arbeten eller oberoende av etappindelningen i övrigt

kan öronkliniken utbyggas för centraltandpoliklinik.

Sedan genom andra och tredje etapperna reservutrymmen erhållits i

bl. a. nuvarande barn-, ögon- och medicinklinikerna, kan vid lämplig tidpunkt

nuvarande kvinnokliniken och kirurgiska kliniken ersättas med nya

flyglar för kirurgi och ortopedi. En ny operationsavdelning kan då anord
-

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Kungl. Maj.ts proposition nr 87 år 1958

nas i den mot norr utdragna centralkroppen, sedan där befintliga köks- och

ekonomiavdelningar erhållit nya lokaler vid anläggningens norra ände,

där också verkstäder kan inrymmas jämte ekonomigård med särskild tillfart.

Det valda systemet för utbyggnaden synes ge tillfredsställande säkerhet

för sjukhusets rätta fungerande under de skilda utbyggnadsstadierna.

Samtidigt ger det enligt kommitténs mening goda möjligheter att lämpa

bebyggelsen efter framdeles uppkommande krav utan att man därför behöver

uppge anläggningens systematiska uppbyggnad, betingad av funktionella

krav och sjukhusområdets särskilda förutsättningar.

Någon närmare beräkning av kostnaderna för utbyggnadens genomförande

har kommittén icke ansett sig kunna verkställa på nu föreliggande

material. I samband med tävlingsbedömningen har emellertid ett överslag

verkställts av den totala anläggningskostnaden, närmast med sikte på att

erhålla en jämförelse mellan förslagen. Enligt detta överslag skulle kostnaden

för den totala utbyggnaden av sjukhuset uppgå till omkring 65 å 70

miljoner kronor, varav cirka en tredjedel skulle belöpa på den första

etappen.

Därest den nu redovisade planen godkännes av Kungl. Maj :t och landstinget,

avser kommittén att i fortsättningen bedriva sitt arbete i huvudsak

enligt följande linjer. År 1959 beräknar kommittén kunna förelägga huvudmannen

ett närmare utarbetat lokalprogram, ritningsförslag, kostnadsberäkning

och plan för genomförande av en första etapp av sjukhusets

u^byggande, i huvudsak enligt föreliggande utredningsskisser. Samma år

bör vidare entreprenadhandlingar kunna upprättas till de delar av denna

etapp, som befinnes böra komma till utförande i första hand. Byggnadsarbetena

beräknas kunna påbörjas under första halvåret 1960.

Yttranden

Centrala sjukvårdsberedningen anser den nu uppgjorda generalplanen

erbjuda stora möjligheter för en smidig anpassning till de nya krav, som

utvecklingen ständigt uppställer, och till önskemålet om lämpligt avvägda

icke alltför stora byggnadsetapper. Med hänsyn till sjukhusområdets omfattning

och allmänna planläggning anser sig beredningen böra starkt understryka

det av byggnadskommittén framförda önskemålet om att den

s. k. sjukhusvägen icke dragés närmare än vad föreliggande ritningar utvisar.

Medicinalstyrelsen, som ansluter sig till vad centrala sjukvårdsberedningen

anfört, tillstyrker förslaget till generalplan.

Byggnadsstyrelsen anför bl. a.

Styrelsen finner det framlagda förslaget vara väl ägnat att läggas till

grund för den fortsatta planeringen av sjukhusets utbyggande. Styrelsen

s. 105 Kontrollera mot PDF

105

Kungl. Maj.ts proposition nr 87 år 1958

vill särskilt understryka förslagets stora möjligheter, när det gäller att tillgodose

kraven på en lämplig etapputbyggnad och bebyggelsens anpassning

efter skiftande behov. Denna förutsättning kräver emellertid, med hänsyn

till det ur stadsbildssynpunkt och terräng känsliga läge varom här är

fråga, att särskild omtanke ägnas åt att anläggningen såväl under de olika

utbyggnadsstadierna som i dess slutliga utformning erhåller en fast arkitektonisk

uppbyggnad. Härvidlag synes förslaget när det gäller bebyggelsens

gruppering och skala förtjänstfullt, medan de enskilda delarna i anläggningen

på detta stadium av planeringen givetvis icke kan betraktas

såsom färdigstuderade.

Avgränsningen av sjukhusområdet och sättet för dettas utnyttjande ansluter

icke helt till gällande stadsplan. Enligt vad styrelsen erfarit har byggnadskommitténs

förhandlingar med staden i planfrågan avancerat så

långt, att staden upprättat ett planförslag i överensstämmelse med generalplanen

och att detta förslags utställande för granskning förberedes. Såvitt

av nu föreliggande material kan bedömas bör den avsedda ändringen

av stadsplanen icke ge anledning till erinran ur plansynpunkt.

De etapper i stort, som redovisats i förslaget, synes vara ändamålsenligt

avvägda. Beträffande detaljerna är byggnadsstyrelsen f. n. icke beredd

att taga ställning. Styrelsen har i detta avseende betraktat förslaget såsom

en principlösning och de olika etappernas lämpliga omfattning kan först

bedömas sedan program- och projekteringsarbetet förts vidare på grundval

av den godkända generalplanen.

Enligt den av kommittén verkställda överslagsberäkningen skulle den

totala kostnaden för utbyggandet av sjukhuset uppgå till 65 ä 70 miljoner

kronor. Byggnadsstyrelsen har icke funnit det möjligt att på grundval av

det nu föreliggande materialet verifiera denna kostnad, men någon anledning

att ifrågasätta de angivna kostnadernas storleksordning synes icke

föreligga.

Domänstijrelsen anser sig med hänsyn till det allmännyttiga ändamål,

varom är fråga, icke böra motsätta sig, att mark av kronoparken Åsen

tages i anspråk i den utsträckning, som erfordras enligt det föreliggande

förslaget. Styrelsen önskar dock framhålla önskvärdheten av att ingreppet

göres med största hänsynstagande till landskapsvårdens krav och på

sådant sätt att åsändan gives en naturlig rundning med mycket flacka

slänter, vilka täckes med jord, så att plantering med tall där kan gå till.

Sedan erforderliga arbeten utförts och omfattningen av den ianspråktagna

marken kan överblickas, synes det lämpligt att all denna mark i ett sammanhang

överföres från domänstyrelsens till Akademiska sjukhusets förvaltning,

varvid resp. fonder ned- resp. uppskrives med belopp, som sedermera

må av Kungl. Maj :t fastställas.

Den medicinska fakulteten vid universitetet i Uppsala uttalar sin tillfredsställelse

över att byggnadskommittén nu för godkännande kunnat

framlägga ett arkitektförslag för sjukhusets utbyggande samt yttrar

vidare.

Fakulteten vill i likhet med byggnadskommittén framhålla, alt den

ännu icke tagit ställning till den i förslaget föreslagna användningen, omfattningen

eller utformningen av de olika byggnadskropparna men förut
-

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Kungl. Maj:ts proposition nr 87 år 1958

sätter, att den i fortsättningen får tillfälle taga aktiv del i den slutliga

planeringen härav.

På grund av den begränsade remisstiden anser sig fakulteten nu ej

kunna gå in på en detaljgranskning av förslaget men vill i likhet med

kommittén understryka, att den i förslaget redovisade etappindelningen

ej får betraktas som definitiv. Fakulteten önskar även framhålla vikten

av att de olika etapperna gives en sådan utformning, att sjukhuset i varje

skede av utbyggnaden blir funktionsdugligt ur sjukvårds- och undervisningssynpunkt.

Frågan om uppförande av kliniska laboratorier för bakteriologi

och patologi bör lösas oberoende av etappindelning och med beaktande

av nu aktuella byggnadsplaner för universitetets institutioner för

bakteriologi och patologi.

Fakulteten vill starkt framhålla vikten av att den föreslagna generalplanen

snarast fastställes, så att arbetet för att täcka alltför länge eftersatta

behov av utbyggnad av sjukhuset så fort som möjligt kan igångsättas.

Kanslern för rikets universitet åberopar vad den medicinska fakulteten

anfört i ärendet.

Direktionen för Akademiska sjukhuset anför bl. a.

Direktionen finner för sin del det synnerligen tillfredsställande, att frågan

rörande möjligheterna till sjukhusets framtida utbyggnad inom det

nuvarande sjukhusområdet genom arkitekttävlingar erhållit en grundlig

belysning. Direktionen, som haft tillfälle att se samtliga avgivna förslag,

finner i likhet med prisnämnden och byggnadskommittén det under motto

»A—Ö» avgivna förslaget vara det, som bäst kan tillgodose sjukhusets nuvarande

och framtida utrymineskrav inom det relativt trånga sjukhusområdet.

Enligt direktionens åsikt torde den valda lösningen, som väl ansluter

sig till markområdets terrängförhållanden, komma att medge en

tilltalande yttre utformning av sjukhusbyggnaderna. Särskilt värdefullt

är, att förslaget genom sin konstruktion medger stor elasticitet, varigenom

under den fortsatta utbyggnaden uppkommande behov bör i tillfredsställande

utsträckning kunna tillgodoses utan rubbning av förslagets grundprinciper.

Direktionen förutsätter, att en förnyad bearbetning av tidigare upprättat

lokalprogram sker, innan detaljarbetet på första etappen igångsättes, varvid

bl. a. sjukhusdriftens krav i fråga om gemensam personal- och transporttjänst

för två vårdavdelningar, gemensamma utrymmen in. in. så långt

möjligt bör beaktas.

Det är angeläget, att en tidsplan för utbyggnaden snarast möjligt färdigställes

och att denna tidsplan såvitt möjligt hålles. Nu rådande förhållanden

ifråga om medicinska klinikens lokalutrymmen, nytillkomna specialiteters

förläggande till provisoriska lokaler samt den allmänna utrymmesbristen

i övrigt nödvändiggör en snabb utbyggnad i en första etapp

av lokaler för medicinsk klinik, laboratorielokaler, polikliniklokaler för

kirurgi, medicin, ortopedi samt en ny röntgendiagnostikavdelning. I detta

sammanhang finner sig direktionen även föranlåten framhålla nödvändigheten

av, att den särskilda byggnad, som avses för barnpsykiatrisk klinik

kommer till utförande i första etappen. Direktionen har sålunda funnit att

det såväl ur undervisnings- som sjukvårdssynpunkt är nödvändigt, att de

s. 107 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 87 år 1958 107

båda psykiatriska klinikerna snarast möjligt beredes förbättrade utrymmen.

Då sjukhusets nuvarande lokalutrymmen är till bristningsgränsen upptagna

och några som helst nya utrymmen icke kan disponeras för nytillkommande

kliniker, avdelningar in. in., finner sig direktionen föranlåten

att understryka vikten av snabbhet i verkställandet av planens första

etapp.

Uppsala läns landstings förvaltningsutskott tillstyrker kommitténs förslag

men har därmed icke tagit ställning varken till kostnaderna och dessas

fördelning mellan staten och landstinget eller till frågan om etappindelningen

i vad denna avser den inbördes turordningen mellan de olika

klinikerna. Det är angeläget, att planerad nybyggnad för centraltandpoliklinik

upptages i en tidigare etapp än som föreslagits, enär denna verksamhet

alltsedan år 1944 är inrymd i provisoriska lokaler i ögonpoliklinikbyggnadens

bottenvåning.

Stadsfullmäktige i Uppsala har icke något att erinra mot det framlagda

förslaget.

Länsstyrelsen i Uppsala län anför.

Förslaget har i huvudsak biträtts av samtliga de i ärendet hörda. Vissa

erinringar har dock framförts av länsarkitekten. Länsstyrelsen, som vid

besiktning på platsen sökt bilda sig en uppfattning om förslagets inverkan

på Kronåsen och å stadsbilden, kan helt ansluta sig till vad länsarkitekten

anfört i ärendet. Länsstyrelsen vill särskilt understryka vad länsarkitekten

anfört om vikten av att Kronåsen efter det hårda ingrepp, som den nya

sjukhusvägens framdragande i avsedd sträckning kommer att medföra,

gives en ur naturskyddssynpunkt och landskapsvårdande synpunkt tillfredsställande

utformning. Länsstyrelsen vill framhålla, att kostnaderna

för erforderliga naturvårdande åtgärder torde komma att uppgå till betydande

belopp, väsentligt överstigande vad som normalt förekommer vid

vägskärningar av ifrågavarande slag. En förutsättning för generalplanens

godkännande, i vad avser utvidgningen mot Kronåsen, synes därför böra

vara, att garantier skapas för att naturvårdande åtgärder vidtages i erforderlig

omfattning. Innan stadsplan för sjukhusområdet med angränsande

del av Kronåsen fastställes, synes överenskommelse rörande bekostandet

av erforderliga åtgärder böra vara träffad mellan å ena sidan Akademiska

sjukhuset, i vars intresse vägen torskjutes närmare Kronåsen, och å andra

sidan domänverket såsom markägare och staden såsom väghållare. I övrigt

torde de spörsmål, som har samband med utbyggnaden av sjukhuset,

komma att behandlas i anslutning till den stadsplan för här ifrågavarande

delar av staden, som väntas föreligga inom den närmaste tiden.

Departementschefen

Sjukhusvården i Uppsala län har sedan lång tid tillbaka varit en gemensam

angelägenhet för landstinget och Uppsala universitet. Det universitetet

tillhöriga Akademiska sjukhuset tjänstgör sålunda såsom centrallasarett

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Kungl. Maj. ts proposition nr 87 år 1958

för länet, samtidigt som det användes för undervisningsändamål. Sjukhuset

omfattar f. n. följande kliniker: medicinsk, kirurgisk, plastikkirurgisk,

ortopedisk, obstetrisk-gynekologisk (kvinno-), pediatrisk (barn-), otolaryngologisk

(öron-, näs- och hals-), oftalmiatrisk (ögon-), psykiatrisk, barnpsykiatrisk

och dermatologisk (hud-). I sjukhuset ingår jämväl en lungklinik

varjämte en neurologisk klinik är under inredning. Vid sjukhuset

finns vidare vissa för sjukhuset gemensamma anläggningar såsom röntgenanläggning,

laboratorier samt centrala köks-, tvätt- och maskinanläggningar.

Antalet vårdplatser uppgår till 1 078. Vårdplatsernas fördelning

framgår av följande tabell:

Kliniker

Antal vårdplatser

Medicinsk klinik .........................

168

Kirurgisk klinik

Allmän kirurgi..........................

.......... 154

Thorax, (varav 18 tbc) ..................

.......... 40

194

Ortopedisk klinik .........................

30

Plastikkirurgisk klinik.....................

33

Neurologisk klinik.........................

25

ögonklinik ...............................

30

öron-, näs- och halsklinik .................

76

Dermatologisk klinik .....................

25

Barnklinik ...............................

79

Barnpsykiatrisk klinik.....................

20

Kvinnoklinik

Barnbördsavdelning ....................

95

Gynekologisk avdelning..................

.......... 85

180

Psykiatrisk klinik ........................

97

Lungklinik ...............................

121

Summa 1 078

Frågan om Akademiska sjukhusets utbyggnad har länge varit aktuell.

Såväl ur sjukvårdens som undervisningens synpunkt framstår en utbyggnad

av sjukhuset som nödvändig. Det nuvarande sjukhuset företer i vissa avseenden

väsentliga brister. Detta omdöme gäller såväl de olika byggnadernas

belägenhet i förhållande till varandra som vissa klinikers materiella standard.

Den medicinska kliniken, som uppfördes år 1867, kan icke numera

anses motsvara anspråken på en önskvärd lasarettsstandard och måste ersättas

med nybyggnad. Lokalbehoven för sjukhusets kliniska laboratorier är

endast delvis genom provisorier nödtorftigt tillgodosedda. De nuvarande

förhållandena för flertalet polikliniker är otillfredsställande, varjämte flera

specialiteter icke är alls eller i otillräcklig grad företrädda vid sjukhuset.

s. 109 Kontrollera mot PDF

109

Kungl. Maj. ts proposition nr 87 år 1958

Ur den medicinska undervisningens synpunkt framstår bristen på tillräckliga

lokaler för kliniska laboratorier samt bristen på vårdplatser i kliniska

specialämnen som en allvarlig brist, vilken ytterligare accentuerats genom

den av 1954 års riksdag beslutade läkarutbildningsreformen.

Med tanke på en rationell framtida utveckling av sjukhusanläggningen

och med hänsyn till den begränsade markyta, som står till disposition härför,

har det ansetts i hög grad angeläget att söka erhålla en överblick över hur

de under den närmaste framtiden ifrågakommande nybyggnaderna lämpligen

bör placeras inom sjukhusområdet. Med hänsyn härtill bemyndigade

Kungl. Maj :t den 16 maj 1947 byggnadsstyrelsen att upptaga utredning angående

generalplan för sjukhusets utbyggande. Byggnadsstyrelsen överlämnade

den 13 februari 1951 den gjorda utredningen, benämnd 1950 års

förslag till generalplan för utbyggande av Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Av denna generalplan, som godtagits av 1951 års riksdag (prop. nr 123 och

rskr nr 295) samt av Uppsala läns landstings urtima möte i mars 1951,

framgick, att med den i planen tänkta omfattningen av sjukhusområdet

förutsättningar funnes för ett utbyggande av sjukhuset efter angivna linjer

och i varje fall till den storlek, som då kunde förutses eller till omkring

1 400 vårdplatser.

Sedan den kliniska undervisningens behov av patientunderlag m. in. belysts

genom det av 1948 års läkarutbildningskommitté år 1953 avgivna betänkandet

rörande läkarutbildningen och möjligheter därigenom erhållits

att närmare överblicka platsbehovet och frågan om specialiteternas företrädande

vid sjukhuset i den mån dessa beror på undervisningen, har en

överarbetning skett av det tidigare generalplaneförslaget. Härvid har en

plan för sjukhusets utbyggnad jämte en därtill hörande lokalförteckning

utarbetats för att tjäna som underlag för en arkitekttävling rörande sjukhusets

utbyggnad. Vid utarbetandet av sistnämnda plan har hänsyn tagits

till dels huvuddragen i den nya läkarutbildningen, särskilt den kliniska undervisningen

och forskningen jämte inverkan av dessa faktorer på sjukhusets

utbyggnad, dels sjukvårdsbehovet inom upptagningsområdet, dess

relation till undervisningens behov av patienter samt tillgodoseende av för

undervisning och forskning erforderlig ökning i den nuvarande patienttillgången

(utomlänspatienter), dels ock huvudlinjerna för ämnesområdenas

och specialiteternas avgränsning samt vårdavdelningarnas storlek.

Vid utarbetandet av programmet för den nu avslutade arkitekttävlingen

har sjukhusområdet alltjämt bedömts vara tillräckligt även med det mera

bearbetade lokalprogram, som numera föreligger och som innebär en viss

ökning av byggnadsvolymen (1 433—1 463 vårdplatser) jämfört med 1950

års beräkningar och trots att området något beskurits genom den nya sjukhusvägens

snävare dragning utmed åsen. 1 programhandlingarna har som

en väsentlig faktor vid utredningen av frågan om sjukhusets framtida gestaltning

framhållits, att det tillgängliga markområdet är begränsat. Det

opaginerad Kontrollera mot PDF

HO Kungl. Maj:ts proposition nr 87 år 1958

har vidare betonats att om sålunda ett utbrett byggnadssätt är uteslutet icke

heller ett utpräglat höghusbyggande kan tillämpas på grund av dels närheten

till slottet, dels den särpräglade landskapsbilden, som kräver hänsynstagande

till Kronåsen in. m. Komplicerande omständigheter har vidare

ansetts vara förekomsten av flera, delvis i gott skick befintliga ldinikbyggnader

samt sjukhusområdets topografi med stora nivåskillnader. Av de

betydande problem, som är förbundna med den allmänna dispositionen av

sjukhusanläggningen, må även framhållas, att vissa av de befintliga byggnaderna

kommer att utnyttjas under en övergångstid för att sedermera rivas

eller disponeras för andra ändamål ävensom att sjukhusets storlek nödvändiggör

ett etappbyggande, vartill hänsyn måste tagas vid planeringen i

stort av anläggningen. Jämväl möjligheter för tillbyggnad, avseende även

ersättningsbyggnader för vissa andra nu befintliga klinikbyggnader måste

beaktas. Vidare skall de friliggande byggnaderna — befintliga och planerade

kunna tillbyggas samtidigt som de bör förläggas så nära sjukhusets

centrum som möjligt.

Vid planeringen av ett undervisningssjukhus rör man sig med byggnadsföretag,

som kräver betydande investeringar och man måste samtidigt

räkna med att anläggningarna skall fungera under mycket lång tid efter

sin planering och tillkomst. Hänsyn bör därför vid planeringen tagas icke

endast till sjukvårdens aktuella läge och krav utan jämväl så långt det är

möjligt till den sannolika framtida utvecklingen. I den mån så låter sig göra

bör anläggningen sålunda utformas på ett sådant sätt, att möjligheter hålles

öppna att tillgodose såväl expansion som ändrad organisation i fråga om de

skilda klinikerna. Det nu sagda jämte de särskilda omständigheter, som

enligt vad tidigare framhållits i föreliggande fall är för handen, har ställt

stora krav då det gällt att framlägga ett utformat program för Akademiska

sjukhusets fortsatta utbyggnad. Genom det nu framlagda förslaget till reviderad

generalplan, som utgör resultatet av ett betydande och framgångsrikt

arbete på den föreliggande uppgiften, har kunnat konstateras, att förutsättningar

föreligger för anordnande av ett funktionsdugligt sjukhus,

som kan uppföras etappvis och ytterligare utbyggas och som är utformat

med hänsyn till lämplig användning av befintliga byggnader och med beaktande

av platsens krav på byggnadsvolymernas skala och placering.

Förslaget har i allt väsentligt lämnats utan erinran i remissyttrandena.

Vid besök på sjukhuset har jag besett stora delar av det nuvarande byggnadsbeståndet

samt med representanter för landstinget och byggnadskommittén

överlagt om den aktuella situationen. Jag har därvid strykts i den

uppfattningen, att en utbyggnad av sjukhuset är erforderlig. Vid nämnda

tillfälle tog jag även del av ritningar och annat utredningsmaterial. Ehuru

detta material icke innefattar slutligt utformade förslag, ger det likväl

en bild av den tänkta planlösningen för sjukhusets fortsatta utbyggnad,

som förefaller ändamålsenlig. Det föreliggande förslaget bör därför enligt

opaginerad Kontrollera mot PDF

in

Kungl. Maj:ts proposition nr 87 år 1958

min mening kunna läggas till grund för det fortsatta utredningsarbetet.

Förslaget bär en grundläggande idé, enligt vilken sjukhusets successiva

utbyggnad och omgestaltning på längre sikt låter sig inordnas i ett smidigt

system, vilket som prisnämnden framhållit ger förslaget särskild styrka

som generalplan. Samtidigt erbjuder förslaget stora variationsmöjligheter

beträffande byggnadskropparnas disposition och utformning samt stor valfrihet

i fråga om utbyggnadstakten och den totala utbyggnadsvolymen. Sistnämnda

förhållande synes mig förtjäna stort avseende. Den ständigt fortgående

utvecklingen inom det vetenskapliga och sjukvårdstekniska området

kan nämligen komma att väsentligt modifiera nu uppgjorda planer icke

blott i fråga om platsantalet utan kanske främst beträffande kravet på diagnostik-

och behandlingsavdelningar. Ur sist angivna synpunkter synes det

nödvändigt, att sjukhuset planlägges så att en viss frihet erhålles beträffande

utformning och disposition särskilt av senare uppförda delar, varigenom

hänsyn kan tagas till utvecklingen såväl inom vetenskap och sjukvård

som inom byggnadsteknik. Man hör sålunda icke redan nu binda den framtida

detaljutformningen av sjukhusets olika delar. Nya överväganden föranledda

av behov, som nu icke kan förutses, kan föranleda ändringar av

såväl de olika klinikernas storlek som den ordning i vilken de bör utbyggas.

Förslaget erbjuder goda möjligheter till anpassning efter sådana nya behov

eller ändringar i nu förutsedda sådana.

Kostnaderna för den föreslagna utbyggnaden kan enligt vad jag under

hand inhämtat beräknas uppgå till i runt tal 78 miljoner kronor fördelade

med 32, 26 resp. 20 miljoner på föreslagna tre byggnadsetapper. Mot bakgrunden

av en så betydande byggnadskostnad är det uppenbart, att vid

det fortsatta utredningsarbetet så rationella lösningar som möjligt bör

eftersträvas. Problemet om det på varje särskild klinik lämpligaste platsantalet

bör sålunda ägnas ingående uppmärksamhet, så att varje möjlighet

till begränsning av sjukhusets totala storlek tillvaratages. Beträffande

frågan om fördelningen av utbyggnadskostnaderna mellan staten

och landstinget gäller enligt nuvarande samarbetsavtal, att förhandlingar

i varje särskilt fall skall äga rum i fråga om parternas deltagande i kostnaderna

för ny-, till- eller ombyggnad av sjukhuset, innan framställning

om anslag för ändamålet göres hos vederbörande myndigheter. Vidare

stadgas, alt landstinget genom sina bidrag till byggnadernas uppförande

tillförsäkras rätt att allt framgent, så länge sjukhuset drives disponera

det antal vårdplatser, varom överenskommelse skett eller kommer att ske.

Anledning saknas sålunda att i detta sammanhang ingå på kostnadsfördelningen

mellan staten och landstinget.

Del nu upprättade förslaget förutsätter eu utvidgning av sjukhusområdel

mot sydost. I likhet med länsstyrelsen jämte andra remissmyndigheter

vill jag understryka vikten av att erforderliga ingrepp i Kronåsen sker med

största möjliga hänsynstagande till landskapsvårdens krav. Med anledning

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Kungl. Maj:ts proposition nr 87 år 1958

av vad länsstyrelsen anfört om behovet av en överenskommelse rörande

bekostandet av erforderliga naturvårdande åtgärder vill jag framhålla, att

kostnaderna för dessa åtgärder synes böra bestridas av de medel, som inflyter

vid försäljning av ur åsen bortschaktat grus. Jag räknar dock med att

försäljning av grus kommer till stånd endast i den mån gruset icke erfordras

för de planeringsarbeten, som kräves på grund av sjukhusområdets utvidgning

mot söder och för Stockholmsvägens framdragande utefter sjukhusområdets

nya södra gräns.

I likhet med byggnadskommittén finner jag det, icke minst ur undervisningens

synpunkt, angeläget, att frågan om Akademiska sjukhusets utbyggnad

så snart ske kan bringas till sin lösning. Som jag tidigare framhållit

är det nu framlagda förslaget väl ägnat att läggas till grund för det

fortsatta utredningsarbetet. Det torde därför få ankomma på byggnadskommittén

att utföra arbetsritningar och övriga förberedelsearbeten för en

första etapp av sjukhusets utbyggnad i enlighet med det av kommittén

skisserade programmet.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj :t

måtte föreslå riksdagen

att godkänna det nu framlagda förslaget till reviderad

generalplan såsom grundval för den fortsatta utredningen

angående Akademiska sjukhusets i Uppsala utbyggande.

Uppförande av en barnpsykiatrisk klinik vid

lasarettet i Lund

Inledning

Vid anmälan i proposition nr 104/1957 av frågan om uppförande av en

barnpsykiatrisk klinik vid lasarettet i Lund underströk föredragande departementschefen

angelägenheten av, att den sedan ett flertal år aktuella frågan

om uppförande av en nybyggnad för den barnpsykiatriska avdelningen vid

lasarettet löstes. Departementschefen tillstyrkte därför, att en dylik nybyggnad

kom till stånd men förutsatte, att kostnaderna för nybyggnaden skulle

till viss del bäras av Malmöhus läns landsting. Frågan i vilken utsträckning

landstinget skulle bidraga till kostnaderna, borde göras till föremål för

förhandlingar med landstinget. Resultatet av dessa förhandlingar syntes

böra avvaktas, innan medel anvisades för byggnadsföretaget. Riksdagen

beslöt i enlighet med departementschefens förslag.

Genom beslut den 31 maj 1957 uppdrog Kungl. Maj :t åt kommissionen

s. 113 Kontrollera mot PDF

113

Kungl. Maj.ts proposition nr 87 år 1958

för förhandlingar med Malmöhus läns landsting rörande frågor, som äger

samband med den medicinska undervisningen och forskningens anordnande

i Lund,1 att snarast möjligt upptaga förhandlingar med landstinget

angående dess deltagande i kostnaderna för uppförande och drift av en ny

barnpsykiatrisk klinik samt till Kungl. Maj :t inkomma med de förslag,

vartill förhandlingarna kunde giva anledning.

Förhandlingskommissionen har framlagt förslag i ärendet den 21 februari

1958. Över förslaget har yttranden avgivits av statskontoret, medicinalstyrelsen,

byggnadsstyrelsen samt mentalsjukvårdsdelegationen inom kommittén

för översyn av hälso- och sjukvården i riket.

Förhandlingskommissionens utredning och förslag

Kommissionen erinrar inledningsvis om, att den nuvarande barnpsykiatriska

avdelningen är inrymd i den psykiatriska kliniken vid Lunds lasarett.

Då denna klinik är uppförd av staten utan direkta bidrag från landstinget,

har kommissionen funnit nödvändigt att redogöra för de för den psykiatriska

kliniken gällande föreskrifterna samt belysa, hur statens och

landstingets inbördes förhållande reglerats. Kommissionen anför härutinnan

bl. a. följande.

Frågan om inrättandet av en psykiatrisk klinik vid lasarettet i Lund

väcktes redan på 1920-talet och år 1927 framlade särskilt tillkallade delegerade

ett förslag i ärendet, utmynnande i att en psykiatrisk klinik, avsedd för

102 patienter, borde uppföras på invid lasarettets område belägen mark,

vilken disponerades av staten. Sedan statsmakterna och landstinget tagit

ställning till förslaget, träffades år 1928 avtal i frågan mellan staten och

landstinget. Kliniken togs i bruk år 1931. Efter beslut av 1948 års riksdag

har kliniken sedermera om- och tillbyggts. Enligt det mellan staten och

landstinget träffade avtalet har staten bekostat uppförandet av klinikbyggnaden,

planering av området däromkring och den första uppsättningen nödvändiga

inventarier för kliniken. Nyttjanderätten till området med klinik

har upplåtits åt landstinget med skyldighet för detta att där anordna sjukvård

för det ändamål och i den utsträckning, som angivits i avtalet, och att

upplåta kliniken för den medicinska undervisningen vid Lunds lasarett. Förvaltningen

av kliniken, som i administrativt hänseende utgör en avdelning av

lasarettet, ankommer å lasarettets direktion, som vid behandling av frågor

rörande kliniken utökas med en av Kungl. Maj :t utsedd ledamot. Professorn

i psykiatri vid Lunds lasarett är självskriven överläkare vid kliniken och

jämställd med övriga överläkare vid lasarettet. Vid kliniken skall därjämte

anställas underläkare och sjukvårdspersonal till erforderligt antal, varutöver

eu amanuens kan förordnas av universitetskanslern. Vid kliniken, som är

avsedd för undersökning, behandling och vård av alla former av sinnessjukdom,

skall mottagas sjuka från hela riket oberoende av hemorten. Intagning

av sjuka på kliniken kan ske dels under de former, som f. n. gäller eller

framdeles kan bliva fastställda i fråga om intagning på statens sinnessjuk
1

Såsom ledamöter i förhandlingskommissionen har ingått borgmästaren I.. G. Ohlsson, tillika

ordförande, professorn vid Lunds universitet G. Wiberg samt byggnadsrådet H. Brunnberg.

8 — Biluing till riksdagens protokoll 1958. 1 sand. Nr 87

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Kungl. Maj.ts proposition nr 87 år 1958

hus och dels utan iakttagande av nämnda former. Legosängsavgifterna fastställes

av Kungl. Maj :t och uppbäres av lasarettet på enahanda sätt, som gäller

beträffande övriga legosängsavgifter därstädes. Landstinget bestrider

kostnaderna för byggnadens, tomtens och inventariernas underhåll, erforderlig

nyanskaffning av inventarier, avlöning åt personalen med undantag för

avlöningar, som utgår på Lunds universitets stat, och övriga driftkostnader.

Staten erlägger emellertid driftkostnadsersättning, som i princip skall för

varje underhållsdag för på kliniken vårdade sjuka utgå med ett belopp, motsvarande

medelkostnaden per underhållsdag på lasarettet under det år ersättningen

avser, minskat med de vårdavgifter, som under året skolat erläggas

för de på kliniken vårdade sjuka. Avtalet gäller tillsvidare med en uppsägningstid

av fem år från utgången av det år då uppsägning sker. Viss inlösningsskyldighet

är stadgad.

Kommissionen erinrar om, att den barnpsykiatriska avdelningen vid

psykiatriska kliniken utgöres av en sluten vårdavdelning, som belägges

med fall från hela riket, och en öppen mottagningsavdelning. Den sistnämnda

svarar för den verksamhet, som landstinget i enlighet med gällande

bestämmelser angående statsbidrag till psykisk barna- och ungdomsvård

anordnat och utgör sålunda landstingets rådgivningsbyrå för psykisk barnaoch

ungdomsvård. Den mottager i princip endast barn från landstingsområdet.

Den öppna avdelningen har chef, som tillika är biträdande överläkare

vid psykiatriska kliniken. Under chefskapet sorterar även anstalten

Råbylund, vilken äges av landstinget och användes som efterbehandlingshem.

Personalen är gemensam för de slutna och öppna avdelningarna. Den

öppna avdelningen har sålunda ingen personal, som uteslutande sysselsättes

på denna avdelning. Däremot finns personal, som uteslutande är anställd

å den slutna avdelningen.

Kommissionen framhåller, att det mellan den slutna och öppna vården

föreligger en klar åtskillnad, såvitt angår skyldigheten att bekosta densamma.

Den slutna vården faller helt under det förut berörda avtalet mellan

staten och landstinget och bekostas sålunda i princip slutligen av staten.

Kostnaderna för den öppna mottagningsavdelningen åvilar landstinget med

rätt för landstinget att i enlighet med gällande bestämmelser åtnjuta statsbidrag

med belopp, motsvarande hälften av de verkliga kostnaderna för

läkares och assistents avlöning samt dessa befattningshavares resor i tjänsten,

dock att ersättningen på det sättet är begränsad, att ersättning utgår

med högst 6 000 kronor till läkare och 3 000 kronor till assistent.

Den föreslagna nya barnpsykiatriska kliniken skall enligt upprättade ritningar

placeras i omedelbar anslutning till den nuvarande klinikbyggnaden

och avses skola sammanbindas med denna genom en gångbar kulvert, till

vilken framdeles även en förbindelse till lasarettets kulvertsystem kan anknytas.

Byggnaden föreslås uppförd i tre våningar med särskild souterrängvåning.

I sistnämnda våning skall inrättas utrymme för bl. a. förråd,

omklädning, arkiv och gymnastik samt hobbyrum, skyddsrum m. m. Särskilda

anordningar för byggnadens uppvärmning har kunnat uteslutas på

s. 115 Kontrollera mot PDF

115

Kungl. Maj:ts proposition nr 87 år 1958

grund av att värme tillhandahålles från lasarettets värmecentral. I första

våningen, avsedd såsom poliklinik och rådgivningsbyrå, skall inredas bl. a.

väntrum och skolrum samt rum för läkare och övrig personal, undersökningsrum,

kontor in. m. Andra och tredje våningarna kommer att inrymma

vårdavdelningar och undervisningslokaler.

Vid förhandlingarna med landstinget har enighet vunnits om, att landstinget

bör deltaga i kostnaderna för byggnadens uppförande med den andel,

som kan anses motsvara de utrymmen, vilka är avsedda såsom öppen mottagningsavdelning

och rådgivningsbyrå för landstingets psykiska barna- och

ungdomsvård. Efter granskning av ritningarna har vid förhandlingarna

konstaterats, att dessa utrymmen utgöres av ungefär halva bottenvåningen

samt att av souterrängvåningens utrymmen ungefär en sjättedel kan anses

betjäna rådgivningsbyrån. Mot bakgrunden härav och då halva bottenvåningen

utgör en sjättedel av de tre våningarna ovan souterrängvåningen har

landstingets representanter och kommissionen enats om, att landstinget

skall deltaga med denna andel i kostnaden för nybyggnaden, inklusive kulvert

till och anslutning av densamma till den nuvarande klinikbyggnaden.

Man har vidare enats om att i fråga om nybyggnaden skall, med erforderliga

jämkningar föranledda av inrymmandet i byggnaden av landstingets rådgivningsbyrå

för psykisk barna- och ungdomsvård, gälla motsvarande föreskrifter,

som gällande avtal rörande den nuvarande psykiatriska kliniken

innehåller.

Mot bakgrunden av vad sålunda anförts har kommissionen, under förbehåll

om Kungl. Maj :ts godkännande, upprättat ett förslag till avtal med

landstinget. Dettas förhandlingsdelegerade har förklarat sig för sin del,

under förbehåll om landstingets godkännande, godtaga avtalsförslaget. Det

träffade avtalet är av följande lydelse.

§ I
Kungl.

Maj :t och Kronan åtager sig att inom det område, varå enligt med

landstinget gällande avtal av den 24 oktober/5 september 1928 — nedan

kallat huvudavtalet — uppförts en sjukhusbyggnad avsedd till psykiatrisk

klinik och till vilket område landstinget enligt samma avtal innehar nyttjanderätten,

i huvudsaklig överensstämmelse med härvid fogade ritningar

uppföra ytterligare en sjukhusbyggnad, avsedd att med kulvert anslutas till

den nuvarande psykiatriska kliniken.

Nybyggnaden är avsedd till barnpsykiatrisk klinik för såväl sluten som

öppen vård. Den öppna avdelningen skall utgöra landstingets rådgivningsbyrå

för psykisk barna- och ungdomsvård. ,

§ 2.

Landstinget bidrager till kostnaderna för nybyggnadens uppförande med

en sjättedel av totala kostnadsbeloppet, däri inberäknat kostnaderna för

anläggande av kulvert (ill och anslutning av densamma till nuvarande

psykiatriska kliniken.

Genom nämnda bidrag förvärvar landstinget icke vidsträcktare rätt till

nybyggnaden än vad som framgår av vad nedan sägs.

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Kungl. Maj:ts proposition nr 87 år 1958

§ 3.

Kungl. Maj :t och Kronan bestrider kostnaderna för anskaffande genom

lasarettsdirektionens försorg av första uppsättningen nödiga inventarier för

nybyggnaden utom erforderliga inventarier för den öppna avdelningen.

Förslag till dylik uppsättning uppgöres av direktionen och underställes

Kungl. Maj :ts prövning.

Erforderliga inventarier för den öppna avdelningen ankommer det på

landstinget att anskaffa och bekosta.

§ 4.

Nyttjanderätten till nybyggnaden i dess helhet jämte av Kungl. Maj :t och

Kronan bekostade inventarier upplåtes till landstinget med skyldighet att där

anordna sluten och öppen vård för avsett ändamål ävensom att upplåta

kliniken i dess hela omfattning, såväl i fråga om den slutna som den öppna

vården, för den medicinska undervisningen vid Lunds universitet.

§ 5.

Såvitt angår den slutna vården skall i övrigt vad i §§ 3—10 huvudavtalet

är föreskrivet äga motsvarande tillämpning i fråga om den barnpsykiatriska

kliniken.

Landstingets kostnader för den öppna vården må icke medräknas vid

bestämmandet av det belopp varmed Kungl. Maj :t och Kronan skall erlägga

driftkostnadsersättning enligt § 10 huvudavtalet.

Vad angår verksamheten inom den öppna vården gäller vad i fråga om

landstingets psykiska barna- och ungdomsvård är eller kan vara stadgat.

§ 6.

Detta avtal gäller under samma tid som huvudavtalet. Uppsägning av det

senare skall anses innefatta uppsägning jämväl av detta avtal.

Sker uppsägning skall vad i § 11 huvudavtalet är stadgat om inlösningsskyldighet

för landstinget m. in. äga motsvarande tillämpning i fråga om

barnpsykiatriska kliniken.

Kommissionen anmärker, att landstinget för sin del fattat beslut om

inrättandet av en självständig överläkaretjänst för den barnpsykiatriska

avdelningen. Genomförs detta beslut torde därav komma att påkallas en

jämkad avfattning av avtalet, då avtalet angående psykiatriska kliniken förutsätter,

att professorn i psykiatri vid Lunds universitet skall vara överläkare

vid kliniken och ansvarig för sjukvården därstädes.

Yttranden

Statskontoret och byggnadsstyrelsen har icke funnit anledning till erinran

mot kommissionens förslag.

Medicinalstyrelsen anför bl. a.

I 5 § i avtalsförslaget har stadgats att såvitt angår den slutna vården

föreskrifterna i §§ 3—10 av avtalet angående den psykiatriska kliniken vid

lasarettet skall äga motsvarande tillämpning i fråga om den barnpsykiatriska

kliniken. Detta avtals 10 § innehåller bestämmelser om den drift
-

s. 117 Kontrollera mot PDF

117

Knngl. Maj. ts proposition nr 87 år 1958

kostnadsersättning, som av statsverket skall erläggas för på kliniken vårdade.

Ersättningen har fastställts skola motsvara medelkostnaden per underhållsdag

vid lasarettet enligt dess räkenskaper för det år ersättningen avser,

dock må den icke utgå med högre belopp än som motsvarar medelkostnaden

per dag för samma år enligt föreliggande officiella uppgifter för

samtliga lasarett i riket förhöjd med 20 procent. I den officiella statistiken

över vårdkostnaderna vid rikets lasarett har emellertid alltsedan år 1945

icke medtagits kostnader för pensioner, pensionsavgifter och hyror, vilka

kostnader ingår i lasarettets i Lund räkenskaper. Medelkostnaden för rikets

lasarett är alltså ej direkt jämförbar med Lunds lasaretts, då vissa kostnadselement

uteslutits. Vidare sker beräkningen av antalet underhållsdagar efter

olika principer. På en förfrågan från lasarettets sida angående tolkningen

av bl. a. ifrågavarande avtals bestämmelser har medicinalstyrelsen

uttalat, att frågan om statsbidragen till lasarettet bör lösas i samband med

en allmän översyn av gällande avtal. Det må framhållas, att lasarettet rekvirerat

och utfått driftkostnadsersättning till psykiatriska kliniken för åren

1956 och 1957 i form av å-contobetalningar i avbidan på närmare direktiv

om tolkningen av avtalsbestämmelserna i fråga. Styrelsen, som anser att

driftkostnadsersättningen för de psykiatriska och barnpsykiatriska klinikerna

bör uträknas efter likartade bestämmelser, finner angeläget, att

förhandlingar upptages med Malmöhus läns landsting för åstadkommande

av en översyn av avtalen för erhållande av en ersättningsberäkning, som

kan anses tillfredställande.

Mot förslaget i övrigt har medicinalstyrelsen intet att erinra.

Mentalsjukvårdsdclegationen framhåller, att delegationen i sitt under år

1957 avlämnade betänkande om psykisk barna- och ungdomsvård framhållit

det primära önskemålet av att öppna mottagningar för barn- och

ungdomspsykiatrisk verksamhet inrättas för riket i dess helhet. Då den

slutna vårdavdelningen vid Lunds lasaretts barnpsykiatriska avdelning belägges

med fall från hela riket, synes det lämpligt, att den öppna avdelningen

inrättas som en rikspoliklinik och att alltså även denna avdelning hålles

öppen för fall från hela riket.

Departementschefen

I den till förra årets riksdag avlåtna propositionen nr 104 utvecklade föredragande

departementschefen skälen för att en nybyggnad lör den barnpsykiatriska

avdelningen vid lasarettet i Lund borde uppföras. Jag behöver

därför icke här närmare uppehålla mig vid frågan om behovet av det planerade

byggnadsföretaget. I nyssnämnda proposition ansåg departementschefen

det då föreliggande ritningsförslaget ur vård- och undervisningssynpunkt

ändamålsenligt och ägnat att läggas till grund för vidare utarbetande

av byggnadsprogrannnet. Departementschefen förordade emellertid, att i

samband med upprättandet av erforderliga detalj ritningar eu omprövning

skulle verkställas i syfte att utröna, huruvida förenklingar eller eljest besparande

omläggningar i byggnadsprogrammet kunde genomföras utan men

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Kungl. Maj:ts proposition nr 87 år 1958

för det ändamål som kliniken skulle tillgodose. Enligt vad jag inhämtat har

genom byggnadsstyrelsens försorg en sådan överarbetning nu verkställts.

Därvid har prövats olika andra lösningar av frågan än den i propositionen nr

104/1957 redovisade, men dessa har icke befunnits medföra någon nämnvärd

kostnadsbesparing eller några större fördelar ur planläggnings- eller

driftsynpunkt. Ej heller har det visat sig möjligt att begränsa den tidigare

föreslagna nybyggnaden. Byggnadsstyrelsen har därför f. n. beräknat totalkostnaden

för nybyggnaden till samma belopp, som upptogs för ändamålet

i nyssnämnda proposition, eller 1 500 000 kronor.

Av vad sålunda tillkommit, sedan frågan behandlades vid förra årets

riksdag, synes mig tydligt, att några ytterligare förenklingar eller eljest

besparande omläggningar icke kan vidtagas, om kliniken skall kunna väl

fylla de uppgifter, för vilka den är avsedd. Jag föreslår därför, alt de av

byggnadsstyrelsen nu framlagda ritningarna lägges till grund för nybyggnaden.

Kostnaderna för arbetena uppskattar jag i likhet med byggnadsstyrelsen

till 1 500 000 kronor.

Enligt det förslag till avtal, som förhandlingskommissionen numera framlagt,

skall landstinget bidraga till kostnaderna för den barnpsykiatriska klinikens

uppförande med en sjättedel av totala kostnadsbeloppet. I övrigt

skall i fråga om kliniken med erforderliga jämkningar föranledda av inrymmandet

i byggnaden av landstingets rådgivningsbyrå för psykisk barnaoch

ungdomsvård gälla de motsvarande föreskrifter, som innefattas i gällande

avtal rörande den psykiatriska kliniken. I likhet med remissmyndigheterna

anser jag avtalsförslaget från statens synpunkt godtagbart. Jag

tillstyrker därför, att detsamma lägges till grund för det avsedda samarbetet.

Därest framdeles smärre jämkningar av eller tillägg till avtalsbestämmelserna

skulle erfordras, förutsätter jag, att riksdagens samtycke därtill icke

skall behöva inhämtas. Det av mentalsjukvårdsdelegationen väckta förslaget

om inrättande av en rik spoliklinik vid den barnpsykiatriska kliniken anser

jag icke böra komma under bedömande i förevarande sammanhang. Med en

prövning av denna fråga torde lämpligen böra anstå i avbidan på ett ställningstagande

till övriga av delegationen i dess betänkande framlagda förslag.

Med anledning av vad medicinalstyrelsen anfört i fråga om beräkningen

av driftkostnaderna vid de psykiatriska och barnpsykiatriska klinikerna vill

jag framhålla, att den av styrelsen väckta frågan lämpligen synes böra upptas

till behandling i samband med de förhandlingar, som torde komma att

få tagas upp med anledning av en från landstingets sida påkallad revision av

bestämmelserna rörande statsbidrag till dels den allmänna driften vid Lunds

lasarett dels ock den psykiatriska kliniken därstädes.

Därest föreliggande avtalsförslag godkännes av riksdagen och landstinget,

kan byggnadsarbetet igångsättas under budgetåret 1958/59. Storleken av de

medel, som erfordras för byggnadsarbetena under nämnda budgetår, har jag

beräknat till 320 000 kronor.

s. 119 Kontrollera mot PDF

119

Kungl. Maj.ts proposition nr 87 år 1958

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att

a) godkänna av mig i det föregående angivna grunder för

samarbete med Malmöhus läns landsting rörande uppförande

och drift av en barnpsykiatrisk klinik vid lasarettet i Lund;

b) till Uppförande av en barnpsykiatrisk klinik vid lasarettet

i Lund under statens allmänna fastighetsfond, inrikesdepartementet,

för budgetåret 1958/59 anvisa ett investeringsanslag

av 320 000 kronor.

Vissa överenskommelser med Göteborgs stad om fördelningen av

kostnaderna för vissa byggnadsföretag

Inledning

Genom beslut den 24 maj 1957 uppdrog Kungl. Maj:t åt statens medicinska

förhandlingskommission i Göteborg1 att å statens vägnar upptaga förhandlingar

med Göteborgs stad och övriga berörda parter rörande fördelningen

av kostnaderna för dels nybyggnad av hudklinik, dels ifrågasatt

utvidgning av kvinnoklinik I vid Sahlgrenska sjukhuset, dels ock anordnande

av undervisningslokaler vid Konung Gustaf V:s jubileumsklinik i

Göteborg.

Såsom resultat av de förhandlingar, som kommissionen fört med förhandlingsdelegerade

från Göteborgs stad, har kommissionen med skrivelse

den 18 november 1957 framlagt förslag till avtal i nyss angivna ämnen,

över förslagen har yttranden avgivits av statskontoret, byggnadsstyrelsen,

medicinalstyrelsen samt kanslern för rikets universitet efter hörande av

den medicinska fakulteten vid universitetet i Göteborg.

Förhandlingskommissionens förslag till avtal

A. Nybyggnad för hudklinik vid Sahlgrenska

sjukhuset

Vid sina förhandlingar har kommissionen och stadens delegerade enats

om, att kostnaderna för uppförande av nybyggnad för hudklinik skall bestridas

av staden, dock att staten skall lämna bidrag därtill med den del

av de verkliga kostnaderna, som faller på de för undervisning och forskning

avsedda lokalerna. Storleken av dessa lokaler med angivande för varje

1 Såsom ledamöter i förhandlingskommissionen har Ingått f. d. landshövdingen A. G. Richert,

tillika ordförande, professorn M. O. Odin samt kanslirådet G. Z. Topelius.

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Kungl. Maj. ts proposition nr 87 är 1958

utrymme av utnyttjandegraden för undervisnings- och forskningsändamål

har angivits i en särskilt upprättad, den 31 oktober 1957 dagtecknad promemoria.

Enligt denna promemoria kommer lokalerna för undervisningsoch

forskningsändamål att omfatta en volym av 3 482 m3. Den totala byggnadsvolymen

i nybyggnaden utgör 31 460 in3. Hela anläggningskostnaden,

som ursprungligen preliminärt uppskattades till 7 475 000 kronor, har numera

efter en omarbetning av det förut framlagda byggnadsförslaget, beräknats

till 6 975 000 kronor, vilket motsvarar en kostnad av 221 kronor

71 öre per m3. Den på staten fallande delen av anläggningskostnaden, avseende

undervisnings- och forskningslokaler om tillhopa 3 482 m3 kan således

uppskattas till 772 000 kronor.

Förhandlingskommissionens förslag till överenskommelse i denna fråga

har följande lydelse.

Under förbehåll av å ena sidan Kungl. Maj :ts och å andra sidan Göteborgs

stadsfullmäktiges godkännande har mellan statens medicinska förhandlingskoinmission

i Göteborg och för Göteborgs stad särskilt utsedda

förhandlingsdelegerade töljande överenskommelse träffats angående uppförande

av nybyggnad för hudklinik vid Sahlgrenska sjukhuset.

1. Med ändring av vad i punkten 11, tredje stycket, i det av Kungl. Maj:t

den 30 juni 1948 och Göteborgs stad den 11 december 1947 godkända

avtalet mellan Kungl. Maj:t och kronan samt Göteborgs stad angående anordnande

av en medicinsk högskola i Göteborg stadgas rörande överflyttande

av klinikerna för hud- och könssjukdomar vid Holtermanska sjukhuset

till en planerad ny sjukhusanläggning i stadens östra del skall genom

stadens försorg, inom Sahlgrenska sjukhusets område, uppföras nybyggnad

för hudklinik, att upplåtas till Göteborgs universitet för undervisning

och forskning i dermatologi och venereologi.

Det åtagande, som enligt punkt 11, första stycket C, i nämnda avtal

åvilar staden att upplåta klinikerna vid Holtermanska sjukhuset, upphör

i och med ianspråktagandet av nybyggnaden för hudklinik.

2. Kostnaderna för uppförande av den under punkt 1 angivna nybyggnaden

skola bestridas av staden, dock att staten lämnar bidrag därtill med

den del av de verkliga kostnaderna, som faller på de för undervisning och

forskning avsedda lokalerna. Storleken av dessa lokaler med angivande för

varje utrymme av utnyttjandegraden för undervisnings- och forskningsändamål

framgår av härvid bilagda promemoria, dagtecknad den 31 oktober

1957 (bil. 1).

Statens bidrag skall successivt alltefter byggnadsföretagets fortskridande

tillhandahållas staden. I

I anslutning till det framlagda förslaget till överenskommelse har parterna

enats om, att den omständigheten att överenskommelsen träffats

efter det att staden uppsagt det av Kungl. Maj:t den 30 juni 1948 och

staden den 11 december 1947 godkända avtalet angående anordnande av

medicinsk högskola i Göteborg icke skall utgöra hinder för en eventuell

revision av avtalet med avseende på utrustning och drift av hudkliniken.

s. 121 Kontrollera mot PDF

121

Kungl. Maj.ts proposition nr 87 år 1958

B. Vissa ombyggnadsarbeten vid kvinnoklinik I

För att erhålla tillräckliga och lämpligt belägna lokaler för undervisning

och forskning inom kvinnokliniken I skall enligt ett av stadens sjukhusdirektion

upprättat förslag till ombyggnad i kliniken två vårdavdelningar

i byggnadens flygel mot öster ianspråktagas, varjämte den i samma flygel

befintliga föreläsningssalen användes. Ersättning för de vårdplatser, som

härigenom bortfaller, avses skola tillskapas genom påbyggnad med en

våning av huvudbyggnaden, vars grundkonstruktioner in. m. från början

beräknats med tanke på en framtida påbyggnad. Vid förhandlingarna bär

enighet uppnåtts om, att kostnaderna för erforderliga tillbyggnads- och

ändringsarbeten skall bestridas av staden, dock att staten skall lämna bidrag

därtill med den del av de verkliga kostnaderna, som faller på de lör

undervisning och forskning avsedda lokalerna. Storleken av dessa lokaler

med angivande för varje utrymme av utnyttjandegraden för undervisningsoch

forskningsändamål har angivits i en särskilt upprättad, den 31 oktober

1957 dagtecknad promemoria. Enligt denna promemoria kommer de genom

ombyggnaden av kvinnokliniken I erhållna merutrymmena inalles omfattande

1 067 in2 att fördela sig med 690 in2 (65 procent) på undervisningsoch

forskningslokaler och med 377 in2 (35 procent) på arbetslokaler för

klinikens underläkare.

Kostnaderna för byggnadsföretaget har beräknats till 1 379 000 kronor.

Det har emellertid vid förhandlingarna ansetts motiverat att till detta

belopp lägga stadens kostnad, beräknad till 35 000 kronor, för den tillbyggnadsreserv,

som skapades vid klinikbyggnadens tillkomst och som

medförde en del merutgifter för staden avseende grundkonstruktioner, ledningsnät,

hissar in. m. Denna grundreserv för en framtida tillbyggnad av

klinikbyggnaden för sjukvårdens behov avses att tagas i anspråk för nu

ifrågavarande utvidgning av kliniken. Med anledning härav ökas byggnadskostnaden

till (1 379 000 + 35 000) 1 414 000 kronor, vilket belopp sålunda

skall fördelas på staten och staden, varvid den på lokaler för undervisning

och forskning belöpande delen härav utgör 919 100 kronor.

I byggnaden för kvinnoklinik I inrymmes en föreläsningssal med biutrymmen

upptagande en volym av 473 in3. Föreläsningssalen användes i

stort sett till lika delar av universitetet för den vid kliniken bedrivna

läkarutbildningen och av sjukhuset för föreläsningsverksamhet och dylikt.

Med hänsyn härtill har det — sedan vid förhandlingarna krav härpå framförts

från stadens sida — ansetts motiverat, att staten lämnar bidrag till

staden med hälften av anskaffningskostnaden för föreläsningssalen med

biutrymmen, vilken kostnad år 1955 beräknats till 94 600 kronor. De på

statsverket fallande kostnaderna för dels utvidgningen av kvinnoklinik I

dels ock anordnandet av föreläsningssalen med biutrymmen bar sålunda

beräknats till (919 100 + 47 300) 966 400 kronor.

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Kungi. Maj.ts proposition nr 87 år 1958

Med denna motivering har kommissionens förslag till överenskommelse

rörande utvidgning av kvinnoklinik I fått följande utformning.

Under förbehåll av å ena sidan Kungl. Maj :ts och å andra sidan Göteborgs

stadsfullmäktiges godkännande har mellan statens medicinska förhandlingskommission

i Göteborg och för Göteborgs stad särskilt utsedda

förhandlingsdelegerade följande överenskommelse träffats angående utvidgning

av kvinnoklinik I vid Sahlgrenska sjukhuset m. m.

1. Genom Göteborgs stads försorg skall byggnaden för kvinnoklinik I vid

Sahlgrenska sjukhuset utvidgas genom vissa om- och tillbyggnadsarbeten

i och för erhållande av ökade utrymmen för såväl undervisning och forskning

som sjukvård.

2. Kostnaderna för under punkt 1 nämnda arbeten skola bestridas av

Göteborgs stad, dock att staten lämnar bidrag därtill med den del av de

verkliga kostnaderna, som faller på de för undervisning och forskning avsedda

lokalerna. Storleken av dessa lokaler med angivande för varje utrymme

av utnyttjandegraden för undervisnings- och forskningsändamål

framgår av härvid bilagda promemoria, dagtecknad den 31 oktober 1957

(bil. 1).

Statens bidrag skall successivt alltefter byggnadsföretagets fortskridande

tillhandahållas staden.

Utöver statens andel i byggnadskostnaderna skall staten till Göteborgs

stad utgiva ett engångsbelopp av 47 300 kronor, utgörande statens bidrag

till staden för anskaffningskostnaderna för den i promemorian upptagna,

i flygelbyggnaden till kvinnokliniken I belägna föreläsningssalen med biutrymmen,

tillsammans omfattande en volym av 473 in3.

Enligt vid förslaget till överenskommelse fogade protokollsanteckningar

har förutsatts, att i de verkliga kostnaderna för utvidgningen av kvinnoklinik

I skall inräknas den extra kostnad, beräknad till 35 000 kronor, som

staden vid klinikbyggnadens uppförande nedlagt på grundkonstruktion,

ledningsnät, hissar in. in. för att möjliggöra en framtida påbyggnad av

kliniken för sjukvårdens behov. Enighet har vidare förelegat om att den

omständigheten, att ifrågavarande överenskommelse träffats efter det att

Göteborgs stad uppsagt 1948 års avtal angående anordnande av en medicinsk

högskola i Göteborg icke skall utgöra hinder för en eventuell revision av

den nu träffade överenskommelsen med avseende på utrustning och drift

av kvinnokliniken I.

C. Anordnande av undervisningslokaler vid Konung

Gustaf V: s jubileum sklinik i Göteborg

Undervisningen i radioterapi för medicine kandidater bedrives f. n. i

mycket provisoriska lokaler. Det har därför visat sig nödvändigt, att för

detta ämne och för annan näraliggande undervisning anskaffa tillräckliga

undervisningslokaler. Avsikten är att tillgodose lokalbehovet för undervisningen

genom att bereda lokaler i en planerad tillbyggnad till jubileumskliniken.

Denna tillbyggnad innefattar en källarvåning med lokaler för

högenergetiska strålapparater, en bottenvåning med undervisningslokaler

s. 123 Kontrollera mot PDF

123

Kungl. Maj.ts proposition nr 87 år 1958

och en våning för expeditionsutrymmen. Lokalerna i bottenvåningen är

samtliga avsedda för undervisning och forskning, dock att två rum för

kliniska amanuenser i viss mån är hänförliga till sjukvården. Övriga lokaler

är helt avsedda att betjäna sjukvården. Tillbyggnaden innefattar följande

yta och volym.

Lokaliteter

Yta

ma

Volym

m3

540

1 820

485

1 780

Våning en trappa, expeditionsutrymmen m. m................

485

1 700

Summa

1 510

5 300

Vid de förhandlingar kommissionen fört med stadens delegerade, vilka

innehaft bemyndigande att i förevarande ärende jämväl företräda övriga

berörda huvudmän, har man enats om, att den totala anläggningskostnaden,

beräknad till 1 469 000 kronor eller 277 kronor 17 öre per kubikmeter,

skall fördelas på staten och klinikens huvudmän efter genomsnittliga

kubikmeterkostnaden och antalet kubikmeter, som staten resp. klinikhuvudmännen

kommer att disponera. Källarvåningen och våningen en

trappa disponeras helt för sjukvården, varjämte två arbetsrum för kliniska

amanuenser i bottenvåningen till hälften hänför sig till sjukvården. Bottenvåningen

disponeras för undervisningen så när som på nyssnämnda två

amanuensrum, som skall delas med huvudmännen. Sålunda disponerar

universitetet ^1780—

1 700 -f — ) 3 552,5 in3. Statens bidrag till anläggningskostnaden, vilket

2 J

skall baseras på de verkliga kostnaderna, beräknas vid nyssnämnda lokalfördelning

till 484 355 kronor.

Som resultat av de förda förhandlingarna har förhandlingskommissionen

framlagt förslag till överenskommelse av följande lydelse.

Under förbehåll av å ena sidan Kungl. Maj :ts och å andra sidan Göteborgs

stadsfullmäktiges samt Hallands, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs,

Skaraborgs och Värmlands läns landstings godkännande har mellan statens

medicinska förhandlingskommission i Göteborg och för Göteborgs stad särskilt

utsedda förliandlingsdelegerade följande överenskommelse träffats

angående anordnande av undervisningslokaler vid Konung Gustaf V :s

Jubileumsklinik i Göteborg.

1. Genom Göteborgs stads försorg skall inom Sahlgrenska sjukhusets

område uppföras en tillbyggnad Ull Konung Gustaf V:s Jubileumsklinik,

att upplåtas till Göteborgs universitet för undervisning och forskning i

radioterapi och tumördiagnostik in. in.

2. Kostnaderna för uppförande av tillbyggnaden skola bestridas av Göteborgs

stad samt Hallands, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs, Skaraborgs och

Värmlands läns landsting, dock att staten lämnar bidrag därtill med den

1 747,5 m* och sjukhushuvudmännen ^1820 +

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Kungl. Maj. ts proposition nr 87 år 1958

del av de verkliga kostnaderna, som faller på de för undervisning och forskning

avsedda lokalerna. Storleken av dessa lokaler med angivande för varje

utrymme av utnyttjandegraden för undervisnings- och forskningsändamål

framgår av härvid bilagda promemoria, dagtecknad den 31 oktober 1957

(bil. 1).

Statens bidrag skall successivt alltefter byggnadsföretagets fortskridande

tillhandahållas staden.

Mellan kommissionen och stadens delegerade har rått enighet om att den

omständigheten, att förevarande överenskommelse träffats efter det staden

uppsagt 1948 års avtal angående anordnande av en medicinsk högskola i

Göteborg, icke skall utgöra hinder för en eventuell revision av överenskommelsen

med avseende på utrustning och drift av jubileumskliniken.

Yttranden

Statskontoret, byggnadsstyrelsen, medicinalstyrelsen och kanslern för

rikets universitet har icke något att erinra mot förhandlingskommissionens

förslag till överenskommelser.

Departementschefen

Den av Göteborgs stad anordnade hud- och könssjukvården är sedan

år 1893 förlagd till ett fristående sjukhus, Holtermanska sjukhuset. Enligt

1948 års avtal med Göteborgs stad tjänar sjukhuset tillika som undervisningsklinik

i dermatalogi och venereologi. I detta avtal har förutsatts, att

de i sjukhuset inrymda klinikerna skall överflyttas till en planerad ny

sjukhusanläggning i stadens östra del. Om anordnande av nya kliniker

och avdelningar skall enligt avtalet särskild överenskommelse träffas mellan

staten och staden.

Stadsfullmäktige i Göteborg har numera beslutat, att en ny hudklinik

skall uppföras inom Sahlgrenska sjukhusets område och detta byggnadsprojekt

har även godkänts av riksdagen enligt förslag i proposition nr 104/1957.

När det gäller för den kliniska undervisningen och forskningen behövliga lokaler

innehåller 1948 års avtal angående anordnande av en medicinsk högskola

i Göteborg emellertid särskilda bestämmelser endast beträffande Sahlgrenska

sjukhuset sådant sjukhuset förutsattes bli utformat enligt de år 1948

föreliggande till- och ombyggnadsplanerna. På grund härav har förhandlingar

måst äga rum mellan staten och staden rörande fördelningen av kostnaderna

för den nya hudklinikens uppförande. Det förslag till överenskommelse

i denna fråga, som förhandlingskomissionen nu framlagt, innebär i

princip, att staten skall svara för samtliga de kostnader, som belöper på de

utrymmen inom nybyggnaden, som anordnas för undervisning och forskning,

medan kostnaderna för de för sjukvården utnyttjade lokalerna skall

bestridas av staden. Jag har vid prövningen av förslaget till överenskommelse

s. 125 Kontrollera mot PDF

125

Kungl. Maj. ts proposition nr 87 år 1958

i likhet med remissmyndigheterna kommit till den uppfattningen, att detsamma

kan godtagas som en lösning av frågan om statens bidrag till kostnaderna

för ifrågavarande klinik. Jag förordar därför, att det uppgjorda förslaget

till överenskommelse oförändrat lägges till grund för samarbetet mellan

staten och Göteborgs stad rörande hudklinikens uppförande. Jag finner

emellertid angeläget framhålla, att detta mitt ställningstagande icke får

anses till någon del prejudicerande för den framtida uppgörelse om anordnande

av medicinsk undervisning vid Göteborgs stad tillhöriga sjukhus,

som kan komma att träffas i anledning av en av staden i annat sammanhang

påkallad revision av 1948 års avtal.

Vad härefter angår frågan om fördelning av kostnaderna för ombyggnad

av kvinnoklinik I må till en början erinras om, att 1955 års läkarutbildningsutredning

ansett nödvändigt, att kliniken utvidgas med jourrum och

dagrum för medicine kandidater ävensom med demonstrations- och kurssalar.

En utvidgning av befintliga laboratorier för undervisnings- och forskningsändamål

framstår även som nödvändig. Jag vill även erinra om att

redan vid de förhandlingar, som år 1955 fördes mellan förhandlingskommissionen

och representanter för Göteborgs stad angående upplåtelse av

kvinnoklinik I för medicinsk undervisning och forskning, enighet förelåg

mellan parterna om, att vissa om- eller tillbyggnadsarbeten av kliniken

inom en snar framtid påkallades för att densamma skulle kunna utnyttjas

för undervisning och forskning. Efter framställning av medicinska fakulteten

har stadens sjukhusdirektion numera låtit uppgöra ett förslag till

ombyggnad av kvinnokliniken I främst i syfte att erhålla utökade utrymmen

för undervisning och forskning. Detta förslag innebär i sina huvuddrag,

att den nuvarande huvudbyggnaden påbygges med en våning, vilken inredes

till två vårdavdelningar. De två vårdavdelningar, som f. n. är belägna

närmast över operationsavdelningen, överflyttas till den nybyggda våningen.

De båda vårdavdelningarna omändras till forsknings- och undervisningslokaler

samt arbetsutrymmen för underläkare. Ett genomförande av förslaget

medför den betydelsefulla praktiska fördelen, att de organiskt sammanhörande

enheterna förlossningsavdelning, operationsavdelning samt

forsknings- och undervisningsavdelning kommer att ligga omedelbart över

varandra med god anslutning dels sinsemellan dels ock mellan övriga utrymmen

inom sjukhuset. Mot utformningen av det nu föreliggande förslaget

har jag i likhet med remissmyndigheterna intet att erinra. Enligt

min mening är det ur undervisningens och forskningens synpunkt önskvärt,

att byggnadsföretaget kommer till utförande. Vad angår fördelningen

mellan staten och staden av kostnaderna för nödvändiga byggnadsarbeten

anser jag mig kunna godtaga det förslag till kostnadsfördelning, som den

framlagda överenskommelsen med stadens delegerade innebär. I likhet

med vad jag tidigare anfört i fråga om förslaget till överenskommelse rörande

hudkliniken förutsätter jag, att mitt ställningstagande i förevarande

fall icke skall få prejudicerande betydelse.

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Kungl. Maj:ts proposition nr 87 år 1958

Vid sin anmälan i proposition nr 104/1957 av frågan om anordnande

av undervisningslokaler i ämnet radioterapi framhöll dåvarande chefen för

inrikesdepartementet, att förhandlingar borde upptagas mellan staten och

vederbörande kommunala organ angående fördelningen av kostnaderna för

uppförande av föreslagen tillbyggnad till jubileumskliniken. Som framgår

av den tidigare lämnade redogörelsen har numera förhandlingskommissionen

framlagt ett på förhandlingar med vederbörande intressenter grundat

förslag till överenskommelse i frågan. Detta förslag bygger på samma

principer, som legat till grund för de i det föregående redovisade förslagen

till avtal rörande hudkliniken och kvinnokliniken I. Jag anser mig därför

under enahanda förbehåll kunna tillstyrka förhandlingskommissionens förslag

jämväl i denna del och förordar således, att statens bidrag till ifrågavarande

byggnadsföretag fastställes att utgå efter de grunder, som innefattas

i det av förhandlingskommissionen framlagda avtalsförslaget.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att godkänna av mig i det föregående förordade överenskommelser

med Göteborgs stad och vissa landsting om

fördelningen av kostnaderna för vissa byggnadsföretag.

Bidrag till vissa byggnadsarbeten vid Sahlgrenska sjukhuset

i Göteborg m.m.

För detta ändamål är i gällande riksstat uppfört ett reservationsanslag

av 2 104 500 kronor.

Förslag

1. Det större akademiska konsistoriet vid Göteborgs universitet hemställer

i skrivelse den 12 oktober 1957 om anvisande av ett anslag å

3 460 000 kronor.

a) Uppförande av mikrobiologiska institutioner................... 2 000 000

b) Uppförande av ny hudklinik................................. 260 000

c) Vissa ombyggnadsarbeten inom kvinnoklinik 1................. 500 000

d) Tillbyggnad av psykiatriska kliniken.......................... 500 000

e) Uppförande av ett för vissa kliniska ämnen gemensamt laborato
riecentrum.

................................................ 200 000

3 460 000

2- Byggnadsstyrelsen anmäler i skrivelse den 28 januari 1958 uppkommen

kostnadsökning för de mikrobiologiska institutionerna.

s. 127 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 87 år 1958 127

Motiv

1 a) Arbetet med uppförande av de mikrobiologiska institutionerna beräknas

vara slutfört före utgången av budgetåret 1959/60. Enligt tidigare

verkställd kostnadsberäkning skulle den totala kostnaden för institutionskomplexet

belöpa sig till 15 000 000 kronor, av vilket belopp enligt träffad

överenskommelse staten skall bidraga med hälften eller 7 500 000 kronor.

Härtill kommer för statens vidkommande dels kostnaden, beräknad till

465 000 kronor, för påbyggnad för ett odontologiskt laboratorium, dels

kostnaden för utvidgning av den bakteriologiska institutionens föreläsnings-

och demonstrationssal. Då till byggnadskostnaderna av statsmedel

hittills anvisats 3 450 000 kronor, uppgår — med utgångspunkt från föreliggande

kostnadsberäkningar —- den resterande delen av statens bidrag till

(7 500 000 + 465 000 — 3 450 000) 4 515 000 kronor, vartill dock kom
mer

kostnaden för utvidgning av nämnda föreläsnings- och demonstrationssal.

Den fortsatta statliga medelsanvisningen till byggnadsföretaget

synes böra uppdelas på budgetåren 1958/59 och 1959/60. Konsistoriet föreslår,

att för det förstnämnda budgetåret 2 000 000 kronor anvisas för ändamålet.

1 b) Till detta byggnadsföretag har för budgetåret 1957/58 av statsmedel

anvisats ett belopp av 100 000 kronor. Konsistoriet har tidigare uppskattningsvis

beräknat statens bidrag till byggnadsföretaget till 620 000

kronor, varvid räknats med att lokalerna för undervisning och forskning

motsvarar en volym av 3 100 m3. Enär kubikmeterpriset för anläggningen

torde komma att väsentligt överstiga tidigare angivet pris, 200 kronor

per m3, och då man dessutom torde få räkna med en viss ökning av den

preliminärt angivna byggnadsvolymen för undervisnings- och forskningslokaler,

kan förutsägas, att statens andel av kostnaderna blir högre än

620 000 kronor. I avvaktan på förhandlingarnas slutförande utgår dock

konsistoriet vid sina beräkningar av anslagsbehovet för budgetåret 1958/59

från den preliminärt beräknade kostnaden. Den nya hudkliniken beräknas

stå färdig i början av år 1960. Det återstående statsbidraget till nybyggnaden

synes böra fördelas på budgetåren 1958/59 och 1959/60. För det

förstnämnda budgetåret beräknas statens bidrag till

^620 000 ~ 100 °00^ 260 000 kronor.

1 c) Kostnaderna för ombyggnad av kvinnokliniken I främst i syfte

att erhålla utökade lokaler för undervisning och forskning har beräknats

till 1 379 000 kronor. Med hänsyn till angelägenheten av att byggnadsföretaget

snarast kommer till stånd föreslår konsistoriet — som utgår från att

den större delen av kostnaderna för byggnadsföretaget kommer att åvila

staten — att för budgetåret 1958/59 anvisas ett anslag av 500 000 kronor

för ändamålet.

s. 128 Kontrollera mot PDF

128 Kungl. Maj.ts proposition nr 87 år 1958

1 d) Den psykiatriska kliniken vid Sahlgrenska sjukhuset omfattar

f. n. fyra vårdavdelningar med sammanlagt 88 vårdplatser. Undervisningslokalerna

består av ett såsom samlingsrum tidigare använt utrymme om

35 m2 jämte två mindre rum — tidigare bostadsrum för sköterskor — vilka

nu användes såsom kapprum m. m. för medicine kandidater. Redan för

undervisningen enligt den äldre studieordningen och med nuvarande studentantal

är dessa lokaler otillräckliga. Anordningen är ett provisorium,

som måst vidtagas för att undervisning, i avvaktan på en lösning av lokalfrågan,

överhuvud skall kunna bedrivas. Utvidgningen av psykiatriundervisningen

och ökningen av antalet kliniska utbildningsplatser i Göteborg

gör det nödvändigt, att frågan om anskaffande av lokaler för undervisning

och forskning i ämnet snarast möjligt löses. Undervisningen kräver

även ökad tillgång på psykiatriskt klinikmaterial och ökade poliklinikutrymmen.

Det är emellertid icke enbart ett undervisningskrav, att den psykiatriska

vårdformen får ökade resurser. Vårdplatserna är sålunda med hänsyn till

behovet av vårdresurser otillräckliga. Alldeles särskilt framträder denna

brist genom att ett stort antal alkoholskadade tränger till vård. Ett skissförslag

till en tillbyggnad av den psykiatriska kliniken i Göteborg har numera

upprättats. Tillbyggnaden omfattar fyra våningar jämte souterräiigvåning.

Byggnadsvolymen är ca 13 800 in3, och kostnaderna har uppskattats

till 3 450 000 kronor, vartill kommer cirka 250 000 kronor för flyttning

av en större dagvaltenkulvert, som går fram över sjukhusområdet,

där tillbyggnaden anses böra uppföras.

Den medicinska fakulteten har efter granskning av förslaget funnit,

att detsamma utgör en tillfredsställande lösning av den psykiatriska klinikens

lokalfråga.

Enär den föreslagna nybyggnaden är avsedd att tillgodose såväl undervisningens

och forskningens som sjukvårdens behov bör anläggnings- och

utrustningskostnaderna fördelas på staten och staden enligt vad som kan

överenskommas vid förhandlingar därom. Uppdrag att för statens del förhandla

i denna fråga torde böra lämnas åt statens medicinska förhandlingskommission

i Göteborg. Med hänsyn särskilt till undervisningens behov

av ökade utrymmen är det angeläget, alt det planerade byggnadsföretaget

kommer till stånd snarast möjligt. Under beaktande av att enligt

förslaget — förutom vissa andra utrymmen — ett helt våningsplan är avsett

att disponeras för universitetsklinikens undervisning och forskning,

har konsistoriet ansett skäligt, att ett belopp av 500 000 kronor anvisas såsom

statligt bidrag under budgetåret 1958/59.

1 e) Antalet kliniska utbildningsplatser vid den medicinska fakulteten

i Göteborg skall ökas till 100. För den kliniska undervisningen — speciellt

i de ämnen, där laborationer och annan övningsundervisning intager en

framträdande plats — medför denna avsevärda ökning av antalet stu
-

s. 129 Kontrollera mot PDF

129

Kungl. Maj. ts proposition nr 87 år 1958

denter en betydande skärpning av de redan nu aktuella svårigheterna att

lösa lokalfrågan. Bristen på föreläsningssalar för den medicinska fakultetens

kliniska undervisning är besvärande. Det tillskott av sådana utrymmen,

som vinnes genom färdigställandet av centralkomplexet inom Sahlgrenska

sjukhusets område, blir otillräckligt med hänsyn till det ökade

krav på föreläsningssalar, som tillkommit genom ökningen av antalet studerande.

Genom de teoretiska institutionernas stora upprustning särskilt under

det senaste decenniet har dessa institutioner alltmer kunnat ägna sig åt

rena grundforskningsproblem. Detta måste anses vara en riktig utveckling,

som på längre sikt är av betydelse även för den kliniska forskningen.

Denna kan emellertid aldrig överflyttas till de teoretiska institutionerna.

Under det senaste året har den kliniska forskningens olika grenar utvecklats

till separata enheter — som visserligen på flera områden samarbetar

med de teoretiska institutionerna -— men som på grund av sin speciella

metodik fordrar särskilda laboratorieenheler och speciell apparatur.

Efter färdigställandet av centralkomplexet inom Sahlgrenska sjukhuset

beräknas de medicinska och kirurgiska klinikerna komma att för forskningsarbete

tills vidare förfoga över dels de provisoriska lokaler om tolv

rum, som f. n. disponeras av det kliniskt-fysiologiska laboratoriet, dels

fyra rum i det våningsplan inom centralkomplexet, som är avsett för det

kliniskt-kemiska forskningslaboratoriet. Det synes uppenbart, alt nämnda

lokaler icke på långt när kan läcka utrymmesbehovet för det omfattande

forskningsprogram, som planeras inom de medicinska och kirurgi ska klinikerna.

För ämnena klinisk neurofysiologi och neurokirurgi föreligger

även behov av forskningsutrymmen, som icke kan tillgodoses inom vare

sig nu befintliga eller hillills planerade byggnader.

1 fråga om ämnena klinisk kemi och klinisk fysiologi väntar lokalfrågan

alltjämt på sin lösning. Det nuvarande kliniskt-fysiologiska laboratoriet är

inrymt i provisoriska lokaler och helt bekostat av Göteborgs stad. Hela

laboratorieutrymmet är engagerat av rutinarbetet, varför några undervisnings-

och forskningslokaler ej finnes. Lokalfrågan för ämnet klinisk

farmakologi väntar också på sin lösning.

Det är emellertid icke endast universitetsklinikerna, som har behov av

ytterligare lokaler eller av en mera rationell lösning av lokalfrågan för

den inom dessa kliniker bedrivna undervisningen och forskningen, ökat

utrymme erfordras även för de av Göteborgs stad för sjukvården inrättade

laboratorierna.

Med hänsyn till angivna förhållanden har upprättats ett preliminärt

förslag till uppförande inom Sahlgrenska sjukhusets område av en särskild

byggnad — laboratoriecentrum — i vilken lokaler skulle inrymmas

för såväl klinisk undervisning och forskning som för viss del av Sahl
-

9 — Bilumg till riksdagens protokoll 1958. 1 sand. Nr 87

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Kungl. Maj:ts proposition nr 87 år 1958

grenska sjukhusets rutinlaboratorier. Kostnaderna för byggnaden har beräknats

till cirka 9 100 000 kronor.

En preliminär plan har uppgjorts för fördelning av utrymmet i fastigheten

dels för olika ändamål berörande universitetsklinikernas verksamhet

dels för Göteborgs stads rutinlaboratorier. Av planen framgår, att av

byggnadens 455 rumsenheter, 421 enheter är avsedda att disponeras av

universitetet och återstoden, 34 enheter, av Göteborgs stad. Den alldeles

övervägande delen av kostnaden är alltså av beskaffenhet att böra bestridas

av staten.

Konsistoriet finner förslaget att uppföra ett särskilt laboratoriecentrum

inom Sahlgrenska sjukhusets område synnerligen starkt motiverat. Det

preliminära förslag, som utarbetats till en laboratoriebyggnad, synes innefatta

en lösning av byggnadsfrågan, som kan läggas till grund för vidare

bearbetning. Konsistoriet föreslår därför, att 200 000 kronor anvisas av

statsmedel för budgetåret 1958/59 för utförande av detalj ritningar och annat

utredningsarbete för en nybyggnad enligt skisserat förslag. Konsistoriet

föreslår därjämte, att uppdrag gives åt statens medicinska förhandlingskommission

i Göteborg att med Göteborgs stad upptaga förhandlingar

rörande fördelningen av kostnaderna för den ifrågavarande byggnaden.

2) För uppförande av de mikrobiologiska institutionerna, vartill kostnaderna

genom särskilt avtal skall delas lika mellan staten och Göteborgs

stad, har riksdagen antagit en total kostnad av 15 000 000 kronor inkluderande

en värmekulvert mellan Sahlgrenska sjukhuset och nämnda institutioner.

Sjukhusdirektionen i Göteborg har i skrivelse den 28 november 1957

anmält, att kostnaderna synes komma att uppgå till 19 000 000 kronor.

Denna kostnad grundar sig på under september månad inkomna anbud

och därefter vidtagna åtgärder för att i möjlig mån begränsa kostnadsökningen.

Sjukhusdirektionen har vidare under hand tillställt styrelsen

nu föreliggande entreprenadhandlingar m. m. samt kostnadsredovisningar.

Av de redovisade handlingarna framgår, att byggnadsprogrammet för

ifrågavarande byggnader jämfört med det år 1954 framlagda undergått

förändringar dels under det vidare projekteringsarbetet, dels efter det att

entreprenadanbuden inkommit i september 1957. Sålunda har enligt Kungl.

Maj :ts beslut även lokaler för odontologiskt-bakteriologiskt laboratorium

inrymts i huvudbyggnaden, varjämte den bakteriologiska institutionens

föreläsnings- och demonstrationssal utökats. En i det ursprungliga programmet

medräknad värmekulvert har numera utgått och kostnaden härför

inräknats i annat anslag. Vidare har en omplanering av det virologiska

laboratoriet skett i syfte att nedbringa kostnaderna. Härigenom har det

virologiska laboratoriet erhållit en icke obetydligt minskad byggnadsvolym

under det att djurhusens volym erhållit en ungefärligen motsvarande

ökning. I stort sett har den samlade byggnadsvolymen ökats med en vo
-

s. 131 Kontrollera mot PDF

131

Kungl. Maj:ts proposition nr 87 år 1958

lym av samma storleksordning, som betingats av ökningen för det odontologiskt-bakteriologiska

laboratoriet och av föreläsningssalen.

Den enligt ovan undantagna värmekulverten beräknades i 1954 års prisläge

till 430 000 kronor varför av den ursprungliga kostnaden skulle kvarstå

14 570 000 kronor. Kostnadsstegringen till kostnadsläget 1957 beräknas

till 16 procent eller cirka 2 330 000 kronor. Omräknat till 1957 års

kostnadsläge skulle byggnadskostnaden för det tidigare programmet med

undantag av kulverten sålunda uppgå till cirka 16 900 000 kronor. Härtill

kommer merkostnaden för det odontologiskt-bakteriologiska laboratoriet,

vilken tidigare enligt 1954 års prisläge beräknats till 465 000 kronor men

som byggnadsstyrelsen nu uppskattar till cirka 750 000 kronor. Denna

kostnad uppges av sjukhusdirektionen skola helt bestridas av statsverket.

Sammanlagt skulle sålunda kostnaden vara 17 650 000 kronor mot av sjukhusdirektionen

uppgivna 19 000 000 kronor. Skillnaden, 1 350 000 kronor,

vilken i 1954 års kostnadsläge representerades av 1 160 000 kronor eller

cirka 7 procent av hela kostnaden, torde bero av en låg kostnadsberäkning

år 1954, delvis beroende av de vid denna tidpunkt ej fullständiga handlingarna.

För den nuvarande beräkningen föreligger fullständiga entreprenadhandlingar

och för större delen av kostnaden inkomna anbud. Under

den gångna tiden har vidare utvecklingen av kraven på särskilt detta

slags lokaler undergått en stegring, som också bidragit till den konstaterade

kostnadsökningen. Byggnadsstyrelsen har emellertid vid jämförelse

av kostnaden per kubikmeter med likartade byggnader, som utförts eller

föreligger som projekt, funnit, att den senast framräknade kostnaden

19 000 000 kronor numera torde kunna betraktas som rimlig för detta slag

av byggnader. Ökningen av statsverkets kostnader för uppförande av de

mikrobiologiska institutionsbyggnaderna blir sålunda (750 000 + V2 X

18 250 000 — 7 500 000) 2 375 000 kronor.

Yttranden

Över konsistoriets framställning har yttranden avgivits av byggnadsstyrelsen,

statens medicinska förhandlingskommission i Göteborg samt

kanslern för rikets universitet.

Byggnadsstyrelsen anför.

Enligt under hand lämnade uppgifter lär beträffande de mikrobiologiska

institutionerna schaktningsarbetena vara avslutade under det att de egentliga

byggnadsarbetena ännu ej igångsatts. Trots att eu viss fördröjning

uppstått avses byggnadsarbetena bedrivas i sådan takt att vid utgången av

budgetåret 1958/59 arbeten beräknas vara utförda för en summa av cirka

11 000 000 kronor, varav på staten skulle falla 5 500 000 kronor. Hittills

har för ändamålet anvisats 3 450 000 kronor och lör budgetåret 1958/59

skulle enligt dessa uppgifter således ytterligare erfordras 2 000 000 kronor.

Ehuru byggnadsstyrelsen vill ifrågasätta, huruvida det kommer att vara

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Kungl. Maj.ts proposition nr 87 år 1958

möjligt att bedriva arbetet i den uppgivna takten, vill styrelsen dock icke

motsätta sig att ytterligare medel intill det begärda beloppet, 2 000 000

kronor, anvisas för budgetåret 1958/59 i den mån den beräknade arbetstakten

kan förverkligas.

Den uppgivna kostnaden för tillbyggnad av psykiatriska kliniken,

3 450 000 kronor, synes kunna godtagas under förutsättning av gynnsamma

grundförhållanden. Styrelsen saknar möjlighet att nu bedöma nödvändigheten

av en flyttning av den ovannämnda kulvertledningen liksom kostnaden

för en sådan flyttning.

Förslaget att vid Sahlgrenska sjukhuset inrätta ett laboratoriecentrum

synes styrelsen vara ett led i en naturlig och nödvändig utveckling. Styrelsen

vill framhålla, att man är inne på en liknande väg vid Akademiska

sjukhuset i Uppsala. Det föreliggande förslaget är emellertid alltför knapphändigt

för att styrelsen skall kunna yttra sig över vare sig lokalbehovet

eller utformningen. En vidare bearbetning av förslaget synes emellertid

böra komma till stånd. Då det föreslagna laboratoriecentrum i allt väsentligt

är ett statligt intresse, förutsätter byggnadsstyrelsen, att styrelsen blir

representerad i det fortsatta utredningsarbetet.

Förhandlingskommissionen uttalar bl. a.

Som bidrag till uppförande av de mikrobiologiska institutionerna bör

för nästa budgetår anvisas föreslaget belopp, 2 000 000 kronor. Till uppförande

av hudklinik har för budgetåret 1957/58 av statsmedel anvisats

ett belopp av 100 000 kronor. Resterande anslagsbehov, (772 000 —

100 000) 672 000 kronor, torde böra fördelas på budgetåren 1958/59 och

1959/60. Enär medelsåtgången för budgetåret 1958/59 torde begränsa sig

till 260 000 kronor, tillstyrker kommissionen, att det av konsistoriet för

sistnämnda budgetår föreslagna beloppet, 260 000 kronor, anvisas för ändamålet.

De på statsverket fallande kostnaderna för dels utvidgning av kvinnoklinik

I, dels ock anordnande av föreläsningssal med biutrymmen har beräknats

till (919 100 + 47 300) 966 400 kronor, vilket belopp med hänsyn

till tidpunkten för byggnadsföretagets igångsättande och avslutande

torde böra fördelas på budgetåren 1958/59 och 1959/60. Enär behovet av

statsmedel för det förstnämnda budgetåret ej torde överstiga 500 000 kronor,

tillstyrker kommissionen, att det av konsistoriet för budgetåret

1958/59 föreslagna beloppet av 500 000 kronor anvisas för ändamålet.

De speciellt för undervisningen i psykiatri f. n. tillgängliga lokalerna

utgöres av dels ett rum med 35 m2 golvyta, vilket användes som föreläsningssal

och demonstrationsrum samt samlingsrum för de studerande,

dels ock två mindre omklädningsrum för de studerande. Några speciellt

för forskning avsedda lokaler finns ej. Redan vid undervisningens igångsättande

ansågs lokalerna för små men godtagbara, tills lokalfrågan för

psykiatriska kliniken i dess helhet definitivt lösts.

I enlighet med den nya studieordningen för med.lic.-examen har en betydlig

utvidgning av den psykiatriska undervisningen vid universitetet

skett. Det årliga intaget av medicine studerande har successivt ökats från

50 och kommer enligt förslag av 1955 års läkarutbildningsutredning att

uppgå till 100. Dessa omständigheter har i synnerligt hög grad skärpt behovet

av ökade lokalutrymmen för forskning och undervisning vid kliniken.

s. 133 Kontrollera mot PDF

133

Kungl. Maj:ts proposition nr 87 år 1958

Kommissionen finner det synnerligen angeläget, att en tillbyggnad av

psykiatriska kliniken vid Sahlgrenska sjukhuset snarast kommer till stånd

med hänsyn till undervisningens och forskningens samt till sjukvårdens

behov. Kommissionen har ej funnit skäl för någon principiell erinran mot

det förslag till frågans lösning, som uppgjorts av ämnesrepresentanten och

tillstyrkts av den medicinska fakulteten och det större konsistoriet. Då

tillbyggnaden till mycket väsentlig del avser tillgodoseende av undervisningens

och forskningens behov, finner kommissionen det rimligt, att staten

deltager i kostnaderna för tillbyggnaden. Kommissionen kan på frågans

nuvarande läge ej taga ställning till fördelningen av kostnaderna mellan

staten och staden. Förhandlingar härom torde — såsom även av konsistoriet

förutsatts — böra upptagas mellan kommissionen och delegerade för

Göteborgs stad.

Tillbyggnaden har kostnadsberäknats till sammanlagt 3,7 miljoner kronor.

En väsentlig del därav är avsedd att tillgodose undervisningens och

forskningens behov. Även om det statliga bidraget till tillbyggnadens uppförande

med säkerhet kan antagas komma att överstiga det av konsistoriet

för nästkommande budgetår ifrågasatta beloppet om 500 000 kronor,

finner kommissionen det lämpligt, att det statsbidrag för budgetåret 1958/59,

som må ifrågakomma, i avvaktan på resultatet av förhandlingarna mellan

staten och staden reduceras till 300 000 kronor. Något dröjsmål för tillbyggnadens

uppförande torde därigenom ej behöva befaras.

Kommissionen finner förslaget om uppförande av ett laboratoriecentrum

värt allvarligt beaktande. Enligt kommissionens förmenande bör det göras

till föremål för fortsatt utredning och övervägande i fråga om program

och lämplig omfattning av den ifrågasatta laboratorieverksamheten. Därutöver

påkallas — såsom konsistoriet även förutsatt — en byggnadsteknisk

genomarbetning av det framlagda preliminära förslaget till nybyggnad.

En sådan utredning kan uppenbarligen ej företagas genom förhandlingskommissionens

försorg. Av vad sålunda anförts framgår, att kommissionen

ej kan finna förutsättningar för upptagande av förhandlingar med Göteborgs

stad i förevarande ärende föreligga, förrän ytterligare utredningar

företagits och ett utarbetat slutligt förslag till nybyggnad kan framläggas.

Kanslern för rikets universitet ansluter sig till vad förhandlingskommissionen

förordat med avseende å anvisande för nästa budgetår av bidrag

av statsmedel till dels uppförande av mikrobiologiska institutioner, dels

uppförande av ny hudklinik, dels vissa ombyggnadsarbeten vid kvinnokliniken

I, dels ock tillbyggnad av psykiatriska kliniken. Vidkommande

sistnämnda byggnadsföretag tillstyrker kanslern, att åt förhandlingskommissionen

uppdrages att upptaga förhandlingar med delegerade för Göteborgs

stad angående den slutliga fördelningen av kostnaderna mellan staten

och staden.

Vad beträffar det av konsistoriet framställda förslaget om uppförande

av ett för vissa kliniska ämnen gemensamt laboratoriecentrum är kanslern

ense med förhandlingskommissionen om att förslaget är värt allvarligt

beaktande. Kanslern delar emellertid kommissionens uppfattning, att denna

fråga bör göras till föremål för fortsatt utredning och övervägande i fråga

om program och lämplig omfattning av den ifrågasatta laboratorieverksam
-

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Kungl. Maj:ts proposition nr 87 år 1958

heten ävensom att en byggnadsteknisk genomarbetning av det framlagda

preliminära förslaget till nybyggnad bör komma till stånd.

Kanslern anser sig böra ifrågasätta, att uppdrag lämnas åt utrustningskommittén

för Göteborgs universitet att — eventuellt med erforderlig förstärkning

av dess sammansättning — verkställa ovannämnda utredning

och vad därmed kan stå i samband.

Departementschefen

Kostnaderna för uppförande av de mikrobiologiska institutionerna beräknades

i 1954 års prisläge till 15 000 000 kronor. Efter frånräknande av ett

belopp om 430 000 kronor, som avsågs för en värmekulvert mellan Sahlgrenska

sjukhuset och institutionerna, kvarstår 14 570 000 kronor. Sedan

entreprenadanbud inkommit, grundade på färdiga byggnadshandlingar,

har sjukhusdirektionen i Göteborg anmält, att totalkostnaderna för byggnadsföretaget

kommer att uppgå till 19 000 000 kronor. Av den betydande

kostnadsökningen — 4 430 000 kronor — är enligt vad byggnadsstyrelsen

uppgivit 2 330 000 kronor en följd av den allmänna prisstegringen. Härtill

kommer 750 000 kronor för anordnande av lokaler för ett odontologiskt-bakteriologiskt

laboratorium enligt beslut av 1957 års riksdag, vilken kostnad

icke upptagits i den ursprungliga beräkningen. Resterande merkostnad eller

(4 430 000 — 2 330 000 — 750 000) 1 350 000 kronor torde bero på att den

år 1954 angivna kostnaden för byggnadsföretaget på grund av svårigheten att

på projekteringsstadiet överblicka kostnaderna för en nybyggnad av förevarande

slag beräknats för lågt. Ehuru jag finner kostnadsökningen i denna

del betydande vill jag icke motsätta mig, att de ifrågavarande byggnadsarbetena

får utföras i överensstämmelse med nu utarbetade förslag, oaktat den

merkostnad för statsverket, som härigenom beräknas uppkomma. För fullföljande

av arbetena med uppförande av ifrågavarande institutioner förordar

jag anvisande för nästa budgetår av 2 000 000 kronor.

I det föregående har jag föreslagit riksdagen att godkänna ett av statens

medicinska förhandlingskommission i Göteborg framlagt förslag till avtal

mellan staten och Göteborgs stad rörande fördelningen av kostnaderna för

ombyggnad av kvinnoklinik I. Vid bifall till detta mitt förslag bör medel för

påbörjande av byggnadsföretaget anvisas för nästa budgetår. Jag föreslår, att

för ändamålet anvisas 500 000 kronor.

För uppförande av nybyggnad för dermato-venereologisk klinik har för

innevarande budgetår anvisats ett belopp av 100 000 kronor. Jag förordar, att

för fullföljande av detta byggnadsföretag för nästa budgetår anvisas 260 000

kronor.

Någon medelsanvisning till bestridande av kostnaderna för tillbyggnad av

den psykiatriska kliniken anser jag mig f. n. icke kunna tillstyrka. Jag vill

i detta sammanhang erinra om, att Göteborgs stad numera uppsagt 1948

s. 135 Kontrollera mot PDF

135

Kungl. Maj:ts proposition nr 87 år 1958

års avtal angående anordnande av den medicinska undervisningen i Göteborg

och samtidigt hemställt, att förhandlingar måtte upptagas rörande revision

av detta avtal. Resultatet av dessa förhandlingar synes mig böra avvaktas,

innan ställning tages till frågan om anvisande av medel för ifrågavarande

byggnadsföretag.

Förslaget om anvisande av medel för utförande av detaljritningar och

annat utredningsarbete rörande ett laboratoriecentrum anser jag mig icke

kunna biträda.

Slutligen vill jag i detta sammanhang anmäla uppkommen fråga om vidtagande

av vissa åtgärder för åstadkommande av förbättrade undervisningslokaler

vid vanföreanstaltens i Göteborg ortopediska klinik. Denna klinik,

som omfattar 97 vårdplatser, har f. n. i fråga om den slutna vården ett

upptagningsområde omfattande — förutom Göteborgs stad - Göteborgs

och Bohus, Värmlands samt Skaraborgs län. Till kliniken knuten poliklinik

svarar för drygt hälften av stadens öppna vård och hela den öppna vården

inom nämnda tre län. Vid kliniken meddelas undervisning i ortopedi för

medicine studerande. Den nuvarande klinikbyggnaden uppfördes år 1928.

Byggnadskroppen är i gott skick men dispositionen av lokalerna är delvis

otidsenlig. Särskilt gäller detta operationsavdelningen, som har vissa utrymmen

i hälftenbruk med polikliniken, varigenom ett rationellt utnyttjande av

lokalerna omöjliggöres. Undervisningen har hittills bedrivits i provisoriska

lokaler, som emellertid är otillfredsställande för den intensifierade undervisningen

enligt den nya undervisningsordningen. Som föreläsningssal

användes f. n. ett trångt dagrum. Utrymmen för de tjänstgörande kandidaterna

saknas helt.

I syfte att åstadkomma förbättrade förhållanden har ett förslag till tillbyggnad

av kliniken utarbetats. Enligt detta förslag avses i en flygelbyggnad

skola inrymmas en ny operationsavdelning, en simanläggning samt undervisningslokaler.

Kostnaderna för byggnadsföretaget har uppskattats till

950 000 kronor, varav 260 000 kronor beräknas belöpa på undervisningslokalerna.

Med hänsyn till tidigare rådande ovisshet rörande ortoped- och vanförevårdens

framtida organisation har emellertid denna utbyggnadsplan icke

upptagits till närmare övervägande. Sedan 1955 års riksdag i anledning av i

propositionen nr 135/1955 framlagda förslag beslutat om den ortopediska

sjukvårdens skiljande från vanföreanstalternas övriga verksamhet och dess

överförande till den allmänna sjukvården, uppdrog Kungl. Maj :t den 11

mars 1955 åt statens medicinska förhandlingskommission i Göteborg att

företaga erforderlig utredning av frågan om ett ifrågasatt övertagande från

Göteborgs stads sida av vanföreanstaltens ortopediska klinik samt att, därest

utredningsresultatet så skulle föranleda, upptaga förhandlingar med staden

och övriga berörda parter angående stadens övertagande av kliniken. Vid

de förhandlingar, som kommissionen fört med delegerade från staden, har

enighet icke kunnat uppnås om villkoren för stadens övertagande av den orto
-

s. 136 Kontrollera mot PDF

136

Kungl. Maj:ts proposition nr 87 år 1958

pediska kliniken. Förhandlingarna har därför ajournerats tills vidare. Det

läge, som härigenom uppkommit, är såväl ur sjukvårdens som undervisningens

synpunkt ägnat att ingiva bekymmer. Ett ytterligare uppskov i byggnadsfrågan

innebär sålunda för såväl sjukvården som undervisningen en allvarlig

olägenhet. Jag anser det emellertid icke kunna ifrågakomma, att staten i

rådande läge skulle ensam bestrida kostnaderna för de byggnadsåtgärder,

som påkallas av sjukvårdens behov. Däremot torde icke hinder föreligga mot

att de åtgärder vidtages, som kan vara ägnade att åstadkomma ur undervisningssynpunkt

förbättrade lokalförhållanden. Efter besiktning på platsen

har byggnadsstyrelsen i samråd med ämnesföreträdaren funnit det möjligt

att inom den ortopediska klinikens nuvarande byggnad provisoriskt anordna

en föreläsningslokal för ett 30-tal studerande genom att taga i anspråk

ett rum för sjukgymnastik jämte del av angränsande omklädningsutrymmen

belägna inom den kvinnliga badavdelningen. Ifrågavarande utrymmen beräknas

i viss utsträckning alltjämt kunna tas i bruk för sina ursprungliga

ändamål under tid, då föreläsningssalen icke begagnas för undervisning.

Kostnaderna för erforderliga ändringsarbeten kan uppskattas till cirka

12 000 kronor, vartill kommer kostnaden för viss utrustning eller cirka

3 000 kronor. Jag förordar, att ifrågavarande kostnader får bestridas från

förevarande anslag, vilket med anledning härav bör uppräknas med 15 000

kronor.

Vid bifall till vad jag i det föregående förordat skulle det sammanlagda

medelsbehovet för nästa budgetår uppgå till (2 000 000 + 260 000 + 500 000

+ 15 000) 2 775 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att till Bidrag till vissa byggnadsarbeten vid Sahlgrenska

sjukhuset m. m. för budgetåret 1958/59 under elfte huvudtiteln

anvisa ett reservationsanslag av 2 775 000 kronor.

Bidrag till vissa byggnadsarbeten vid lasarettet i Umeå m. m.

Något särskilt anslag för detta ändamål är ej uppfört i gällande riksstat.

Yrkande

Organisationskommittén för den medicinska högskolan i Umeå hemställer

i skrivelse den 9 januari 1958 om anvisande för budgetåret 1958/59

av 53 000 kronor för vissa byggnadsarbeten vid Umeå lasarett.

s. 137 Kontrollera mot PDF

137

Kungl. Maj ds proposition nr 87 år 1958

Motiv

I proposition nr 188/1957 har förslag framlagts om inrättande av en

medicinsk högskola i Umeå. I propositionen, som bifallits av riksdagen,

finnes intaget ett förslag till avtal mellan Kungl. Maj :t och kronan, å ena,

samt Västerbottens läns landsting, å andra sidan, angående inrättande av

en medicinsk läroanstalt i Umeå m. m. Detta avtal reglerar bl. a. fördelningen

mellan staten och landstinget av de byggnadskostnader, som uppkommer

i samband med utbyggandet av Umeå lasarett till undervisningssjukhus

enligt en i propositionen intagen plan för tillgodoseende av lokalbehovet

för Umeå lasarett och den föreslagna medicinska högskolan i Umeå.

De byggnadsåtgärder enligt sistnämnda plan, vilka står närmast i tur

och för vilka kostnader kommer att uppstå redan under budgetåret 1958/59,

är ändringsarbetena i lokalerna för ämnet röntgendiagnostik, kostnadsberäknade

till 20 000 kronor, i lokalerna för ämnet kirurgi, kostnadsberäknade

till 41 000 kronor, i lokalerna för ämnet oftalmiatrik, kostnadsberäknade

till 50 000 kronor, och i lokalerna för ämnet obstetrik och gynekologi,

kostnadsberäknade till 53 000 kronor. Av berörda byggnadskostnader skall

enligt samma plan resp. 10 000, 20 000, 15 000 och 8 000 kronor eller tillhopa

53 000 kronor bestridas av statsverket.

Departementschefen

Såsom organisationskommittén framhållit bör medel för bestridande av

å staten belöpande del av kostnaderna för vissa byggnadsarbeten vid lasarettet

i Umeå stå till förfogande redan fr. o. in. nästa budgetår. Organisationskommitténs

uppskattning av erforderligt medelsbehov har icke givit

mig anledning till erinran. För ändamålet bör å riksstaten för nästa budgetår

upptagas ett anslag av reservationsanslags natur under förut angivna

rubrik. Detta anslag bör uppföras med 53 000 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till vissa bgggnadsarbeten vid lasarettet i

Umeå m. m. för budgetåret 1958/59 under elfte huvudtiteln

anvisa ett reservationsanslag av 53 000 kronor.

Med bifall till vad föredragande departementschefen

sålunda, med instämmande av statsrådets

övriga ledamöter, hemställt, förordnar Hans Maj :t

Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition

av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Sven-Olof Hedengren

10—Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 sand. Nr 87

s. 138 Kontrollera mot PDF

138

Kungl. Majt:s proposition nr 87 år 1958

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Vissa byggnadsåtgärder för strålskyddsverksamhet m. m.

Förslag........................................

Motiv.........................................

Yttranden.....................................

Departementschefen.............................................. 1 q

Avtal angående avstående av visst markområde å kronohemmanet Norrbacka

m- m.............................................................. 13

Inledning........................................................ 43

Förhandlingsko mmissionens förslag till avtal......................... 14

Yttranden...................................................... 4 g

Departementschefen.............................................. Ig

Vissa överenskommelser med Stockholms stad och Stockholms läns landsting

rörande sjukvården i Stockholm och den medicinska undervisningen därstädes

.......................................................... 20

L Avtal rörande dels ändringar av och tillägg till mellan vederbörande parter

den 1 december 1947 ingånget avtal angående försäljning till Stockholms

stad av stiftelsen Serafimerlasarettets fastigheter dels ock fördelning av

kostnaderna för upprustning av Serafimerlasarettet................... 21

A. Inledning..................................................... 21

B. De sakkunnigas betänkande..................................... 24

Nuvarande förhållanden........................................ 24

Förslag till åtgärder............................................ 26

C. Yttranden.................................................... 3g

D. Förhandlingskommissionens förslag till avtal...................... 40

E. Yttranden................................................. 4g

II. Avtal om provisorisk undervisning i psykiatri vid Södersjukhuset....... 46

A. Förhandlingskommissionens utredning och förslag.................. 46

B. Yttranden.................................................... gg

III. Avtal om undervisning i klinisk epidemiologi vid Epidemisjukhuset i Stock
holm.

........................................................... 53

A. Förhandlingskommissionens utredning och förslag.................. 53

B. Yttranden.................................................... g7

IV. Avtal angående avveckling av garnisonssjukvården vid under direktionens

för Karolinska sjukhuset förvaltning stående sjukhus.................. 57

A. Förhandlingskommissionens utredning och förslag.................. 57

B. Yttranden.................................................... gg

Tf Tf rf OO

s. 139 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majt:s proposition nr 87 år 1958 139

Sid.

V. Överenskommelser om beräkningen av vissa driftkostnader m. m........ 68

A. Inledning..................................................... 68

B. Förhandlingskommissionens utredning och förslag.................. 70

C. Yttranden..................................................... 81

VI. Departementschefen.............................................. 84

Reviderad generalplan för utbyggande av Akademiska sjukhuset i Uppsala... 100

Inledning........................................................ 100

Byggnadskommitténs förslag....................................... 101

Yttranden....................................................... 104

Departementschefen.............................................. 107

Uppförande av en barnpsykiatrisk klinik vid lasarettet i Lund.............. 112

Inledning.......................................................... 112

Förhandlingskommissionens utredning och förslag....................... 113

Yttranden......................................................... 116

Departementschefen................................................ 117

Vissa överenskommelser med Göteborgs stad om fördelningen av kostnaderna

för vissa byggnadsföretag............................................ 119

Inledning.......................................................... 119

Förhandlingskommissionens förslag till avtal........................... 119

A. Nybyggnad för hudklinik vid Sahlgrenska sjukhuset................ 119

B. Vissa ombyggnadsarbeten vid kvinnoklinik 1...................... 121

C. Anordnande av undervisningslokaler vid Konung Gustaf V:s jubileums
klinik

i Göteborg.............................................. 122

Yttranden......................................................... 124

Departementschefen................................................ 124

Bidrag till vissa byggnadsarbeten vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg m. m. 126

Förslag.......................................................... 126

Motiv........................................................... 127

Yttranden....................................................... 131

Departementschefen.............................................. 134

Bidrag till vissa byggnadsarbeten vid lasarettet i Umeå m. m................ 136

Yrkande......................................................... 136

Motiv........................................................... 137

Departementschefen.............................................. 137

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.