Sök i Ratio Lex

KUNGL. MAJ:TS FÖRNYADEPROPOSITION TILL RIKSDAGEN

1958-06-02 · 427 sidor, varav 378 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 378 av 427 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1958 B:1, KUNGL. MAJ:TS FÖRNYADEPROPOSITION TILL RIKSDAGEN

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

KUNGL. MAJ:TS FÖRNYADE

PROPOSITION TILL RIKSDAGEN

ANGÅENDE

STATSVERKETS TILLSTÅND OCH

BEHOV UNDER BUDGETÅRET

1958/59

Jämlikt grundlagens hud avgiver Kungl. Maj :t härmed förnyad proposition

angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1958/59.

Med åberopande av hilagda utdrag av statsrådsprotokollet angående den

förnyade statsverkspropositionens justering vill Kungl. Maj:t föreslå riksdagen

att godkänna i protokollet herörda förslag och alltså upptaga statsverkets

inkomster och utgifter i enlighet med följande förslag till riksstat:

I Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr B 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr B 1 år 1958

RIKSSTAT FÖR BUD
-

DRIFT
A.

Egentliga statsinkomster:

I. Skatter............................... 11 553 250 000

II. Uppbörd i statens verksamhet.......... 207 094 000

III. Diverse inkomster..................... 289 000 000 12 049 344 000

B. Inkomster av statens kapitalfonder:

I. Statens affärsverksfonder......

II. Riksbanksfonden..............

III. Statens allmänna fastighetsfond

IV. Försvarets fonder.............

V. Statens utlåningsfonder........

VI. Fonden för låneunderstöd.....

VII. Fonden för statens aktier.....

VIII. Statens pensionsfonder........

IX. Diverse kapitalfonder.........

269 000 000

15 000 000

24 724 000

29 030 000

154 366 500

10 988 000

85 000 000

42 830 000

52 500 000 683 438 500

Säger för inkomster å driftbudgeten 12 732 782 500

Summa kronor 12 732 782 500

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr B 1 år 1958

3

GETÅRET 1958/59

BUDGETEN

A. Egentliga statsutgifter:

I. Kungl. hov- och slottsstaterna .

II. Justitiedepartementet.........

III. Utrikesdepartementet.........

IV. Försvarsdepartementet........

V. Socialdepartementet...........

VI. Kommunikationsdepartementet

VII. Finansdepartementet..........

VIII. Ecklesiastikdepartementet.....

IX. Jordbruksdepartementet.......

X. Handelsdepartementet.........

XI. Inrikesdepartementet..........

XII. Civildepartementet............

XIII. Oförutsedda utgifter..........

XIV. Riksdagen och dess verk m. m,

4 478 100

116 146 200

61 488 000

2 700 236 400

3 640 814 700

900 571 100

757 710 000

1 561 238 300

461 802 200

292 301 400

700 511 500

407 903 400

1 000 000

21 275 800

11 627 477 100

B. Utgifter för statens kapitalfonder:

I. Luftfartsfonden........................ 10000 000

II. Riksgäldsfonden....................... 615 000 000

III. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar . 255 071 500

IV. Avskrivning av oreglerade kapitalmedels
förluster.

............................. 1 000 000

881 071 500

Säger för utgifter å driftbudgeten 12 508 548 600

Avsättning till budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel____ 200 000 000

Beräknat överskott å statsregleringen............................ 24 233 900

Summa kronor 12 732 782 500

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr B 1 år 1958

Lånemedel

KAPITAL
1

488 656 500

Summa kronor 1 483 656 500

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr B 1 år 1958

5

BUDGETEN

I. Statens affärsverksfonder:

Postverkets fond.......................... — 3 098 000

Televerkets fond.......................... 30 701 000

Statens järnvägars fond.................... 80 300 000

Statens vattenfallsverks fond............... 348 202 000

Domänverkets fond........................ 247 500 456 352 500

II. Luftfartsfonden............................. 31 500 000

III. Statens allmänna fastighetsfond............... 42 614 100

IV. Försvarets fonder:

Försvarets fastighetsfond................... 17 114 000

Försvarets fabriksfond..................... 99 000 17 213 000

V. Statens utlåningsfonder...................... 609 225 200

VI. Fonden för låneunderstöd.................... 168 880 200

VII. Fonden för statens aktier.................... 164 999 000

VIII. Fonden för förlag till statsverket............. 2 610 000

IX. Diverse kapitalfonder:

Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond . 13 200 000

Jordfonden................................. 3 500 000

Statens reproduktionsanstalts fond...........112 500 16 812 500

Säger 1 510 206 500

Avgår kapitalåterbetalning:

Avsättning till fonden för oreglerade kapitalmedels
förluster.

....................................... 1 000 000

Övrig kapitalåterbetalning...................... 25 550 000 26 550 000

Summa kronor 1 483 656 500

Stockholms slott den 6 juni 1958.

GUSTAF ADOLF

G. E. Sträng

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr B 1 år 1958

INKOMSTER Å DRIFTBUDGETEN

SPECIFIKATION AV INKOMSTERNA Å DRIFTBUDGETEN

FÖR BUDGETÅRET 1958/59

A. Egentliga statsinkomster

1. Skatter:

1. Skatt å inkomst, förmögenhet

och rörelse:

a) Skatt å inkomst och förmögenhet

m. m., bevillning ... 6

b) Kupongskatt, bevillning ....

c) Utskiftningsskatt och ersättningsskatt,

bevillning.......

d) Fondskatt, bevillning.......

e) Skogsvårdsavgift^, bevillning

f) Bevillningsavgifter för sär
skilda

förmåner och rättigheter,

bevillning.............

g) Arvslottsskatt, gåvoskatt och

kvarlåtenskapsskatt, bevillning

.....................

h) Lotterivinstskatt, bevillning.

i) Omsättnings- och expedi
tionsstämplar

m. m., bevillning

......................

100 000 000

7 000 000

1 000 000

15 000 000

*13 000 000

1 250 000

90 000 000

80 000 000

80 000 000 6 387 250 000

*

2. Automobilskattemedel:

a)

Fordonsskatt, bevillning ....

360 000 000

b)

Bensinskatt, bevillning.....

750 000 000 1 110 000 000

3. Tullar och acciser:

a)

Tullmedel, bevillning.......

670 000 000

b)

Varuskatt, bevillning.......

300 000 000

c)

Omsättningsskatt å motorfor-

don, bevillning ............

150 000 000

d)

Regleringsavgift och accis å

fettvaror m. m., bevillning .

57 000 000

e)

Skatt å kaffe, bevillning . . .

21 000 000

f)

Tobaksskatt, bevillning.....

810 000 000

g)

Rusdrycksförsäljningsmedel

av partihandelsbolag, bevill-

ning.....................

13 000 000

h)

Rusdrycksförsäljningsmedel

av detaljhandelsbolag, bevill-

ning.....................

20 000 000

i)

Omsättnings- och utskänk- ningsskatt å spritdrycker, be-

villning...................

1 200 000 000

i)

Omsättningsskatt å vin, be-

villning...................

85 000 000

k)

Maltdrycksskatt, bevillning .

105 000 000

Beslut härom har redan fattats av riksdagen.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr B 1 år 1958

7

l) Skatt å läskedrycker, bevillning

..................... 65 000 000

m) Statlig nöjesskatt, bevillning 60 000 000

n) Energiskatt, bevillning...... 500 000 000 4 056 000 000 11 553 250 000

II. Uppbörd i statens verksamhet:

1. Vattendomstolsavgifter.................... 700 000

2. Inkomster vid fångvården................. 2 300 000

3. Bidrag till riksförsäkringsanstalten och försäk
ringsrådet.

............................... 3 900 000

4. Bidrag till pensionsstyrelsen............... 225 000

5. Inkomster vid statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare

............................ 200 000

6. Inkomster vid statens geotekniska institut .. 900 000

7. Förrättningsavgifter vid statens bilinspektion,

att tillföras automobilskattemedlen............ 3 200 000

8. Inkomster vid väg- och vattenbyggnadsverket,

att tillföras automobilskattemedlen............ 1 300 000

9. Avgifter för registrering av motorfordon .... 6 800 000

10. Inkomster vid Sveriges meteorologiska och hyd
rologiska

institut......................... 4 400 000

11. Bidrag till statens bränslekontrollerande verksamhet

.................................. 50 000

12. Inkomster vid länsarkitektsorganisationen ... 1 850 000

13. Inkomst av myntning och justering........ 6 000 000

14. Kontrollstämpelmedel..................... 900 000

15. Bidrag till bank- och fondinspektionen..... 490 000

16. Bidrag till sparbanksinspektionen........... 320 000

17. Bidrag för tillsyn över sparbankerna....... 1 000

18. Bidrag för revision av sparbankerna ........ 325 000

19. Inkomster vid tandläkarhögskolorna........ 350 000

20. Avgifter för granskning av biografbilder .... 280 000

21. Inkomster vid lantbruksnämnderna......... 1 750 000

22. Inkomster vid statens jordbruksnämnd ...... 375 000

23. Inkomster vid statens centrala frökontrollan
stalt.

.................................... 1 500 000

24. Inkomster vid statens lantbrukskemiska kontrollanstalt

............................... 250 000

25. Inkomster vid statens maskinprovningar .... 200 000

26. Inkomster vid statens veterinärmedicinska anstalt

..................................... 800 000

27. Inkomster vid veterinärhögskolan .......... 625 000

28. Inkomster vid lantmäteriväsendet.......... 12 800 000

29. Inkomster vid rikets allmänna kartverk .... 1 900 000

30. Avgifter för statskontroll å krigsmaterieltill
verkningen.

.............................. 35 000

31. Skeppsmätningsavgifter.................... 450 000

32. Inkomster vid Sveriges geologiska undersökning 900 000

33. Inkomster vid statens provningsanstalt..... 2 500 000

34. Inkomster vid flygtekniska försöksanstalten . 8 300 000

35. Inkomster vid statens institut för konsumentfrågor

.................................... 50 000

36. Fyr- och båkmedel....................... 13 500 000

37. Lotspenningar............................ 14 000 000

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr B 1 år 1958

38. Försäljning av sjökort m. m................ 450 000

39. Inkomster vid statens skeppsprovningsanstalt. 700 000

40. Patent- och varumärkes- samt registreringsav
gifter.

............................. 11 500 000

41. Avgifter för registrering i förenings- m. fl. register

.................................... 500 000

42. Bidrag till försäkringsinspektionen.......... 1 150 000

43. Inkomster av statens gruvegendom.......... 3 600 000

44. Inkomster vid statens bakteriologiska laboratorium

................................... 2 800 000

45. Inkomster vid statens rättskemiska laboratorium

.................................... 525 000

46. Inkomster vid statens farmacevtiska laboratorium

................................... 375 000

47. Inkomster vid statens sinnessjukhus........ 42 300 000

48. Inkomster vid statens skol- och yrkeshem på

Salbohed och i Vänersborg................ 25 000

49. Inkomster vid statens anstalt för fallandesjuka 280 000

50. Inkomster vid karolinska sjukhuset........ 39 173 000

51. Inkomster vid serafimerlasarettet........... 8 865 000

52. Inkomster vid statens institut för folkhälsan . 425 000 207 094 000

III. Diverse inkomster:

1. Bötesmedel..................

2. Totalisatormedel.............

3. Tipsmedel...................

4. Lotterimedel................

5. Övriga diverse inkomster.....

B. Inkomster av statens kapitalfonder

I. Statens affärsuerksfonder:

1. Postverket, bevillning.........

2. Televerket..................

3. Statens järnvägar.............

4. Statens vattenfallsverk.......

5. Domänverket................

27 000 000

*35 000 000

100 000 000

117 000 000

10 000 000 289 000 000

12 049 344 000

23 000 000

75 000 000

1 000 000

135 000 000

35 000 000

269 000 000

II. Riksbanksfonden

15 000 000

III. Statens allmänna fastighetsfond:

1. Slottsbyggnadernas delfond........... 1 000

2. Fångvårdsstyrelsens » 1 310 000

3. Beskickningsfastigheternas » ........... 910 000

4. Byggnadsstyrelsens » 15 623 000

5. Generaltullstyrelsens » 215 000

6. Uppsala universitets » 400 000

7. Lunds universitets » 485 000

8. Sjöfartsstyrelsens » 100 000

9. Medicinalstyrelsens » 5 085 000

10. Karolinska sjukhusets » 595 000

/V. Försvarets fonder:

1. Försvarets fastighetsfond.................. 26 255 000

2. Försvarets fabriksfond.................... 2 775 000

* Beslut härom har redan fattats av riksdagen.

24 724 000

29 030 000

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr B 1 år 1958

9

V. Statens utlånings fonder:

1. Utrikesförvaltningens lånefond.............. 8 000

2. Värnpliktslånefonden...................... 100

3. Statens bostadslånefond................... 1 000

4. Lånefonden för tjänstemannasamhället vid

Mörby................................... 2 000

5. Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre

bemedlade, barnrika familjer............... 4 835 000

6. Lånefonden för bostadsbyggande i städer och

stadsliknande sanahällen................... 60 000

7. Lånefonden för främjande av bostadsbyggande

på landsbygden........................... 520 000

8. Lånefonden för bostadsbyggande........... 133 400 000

9. Lånefonden för lantarbetarbostäder........ 100

10. Lånefonden för maskinanskaffning inom byggnadsindustrien

............................ 530 000

11. Lånefonden för allmänna samlingslokaler ---- 725 000

12. Statens bosättningslånefond................ 2 100 000

13. Vattenkraftslånefonden.................... 275 000

14. Luftfartslånefonden........................ 170 000

15. Tullverkets båtlånefond................... 500

16. Statens lånefond för universitetsstudier..... 140 000

17. Allmänna studielånefonden................ 350 000

18. Statens lånefond för hästavelns befrämjande . 100

19. Gödselvårdslånefonden.................... 500

20. Statens kalkbrukslånefond................. 100

21. Jordbrukets lagerhusfond.................. 500 000

22. Statens mejerilånefond.................... 1 000

23. Jordbrukets maskinlånefond............... 1 100 000

24. Statens sekundärlånefond för jordbrukare ... 110 000

25. Statens slakterilånefond................... 100

26. Fonden för supplementär jordbrukskredit .... 300 000

27. Kraftledningslånefonden................... 175 000

28. Elektrifieringslånefonden................... 100

29. Lånefonden för inköp av gasgeneratorer för motordrift

.................................. 100

30. Egnahemslånefonden...................... 5 300 000

31. Arrendelånefonden........................ 100

32. Arbetarsmåbrukslånefonden................ 100

33. Västerbottens och Norrbottens nybygges- och

bostadsförbättringslånefond................ 100

34. Kronotorparnas inventarielånefond.......... 100

35. Statens avdikningslånefond................ 1 800 000

36. Täckdikningslånefonden................... 20 000

37. Bevattningslånefonden..................... 1 000

38. Fiskerilånefonden......................... 225 000

39. Statens fiskredskapslånefond............... 100

40. Virkesmätningslånefonden.................. 100

41. Skogsväglånefonden....................... 1 000

42. Statens skogslånefond..................... 100

43. Lånefonden för insamling av skogsfrö...... 100

44. Hemslöjdslånefonden...................... 100 000

45. Industrilånefonden........................ 40 000

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj. ts proposition nr B 1 år 1958

46. Statens hantverkslånefond................. 50 000

47. Fonden för hantverks- och småindustrikredit 20 000

48. Statens lånefond för den mindre skeppsfarten 600 000

49. Statens sekundärlånefond för rederinäringen . 40 000

50. Sjöfartsverkets båtlånefond................ 225 000

51. Fonden för lån till företagareföreningar m. fl. . 640 000 154 366 500

VI. Fonden för låneunderstöd:

1. Bostadsstyrelsens delfond.................. 1 200 000

2. Statskontorets » 3 080 000

3. Lantbruksstyrelsens * .................. 7 000

4. Riksbankens » 6 700 000

5. Riksgäldskontorets » .................. 1 000 10 988 000

VII. Fonden för statens aktier...................... 85 000 000

VIII. Statens pensionsfonder:

1. Folkpensioneringsfonden................... 28 000 000

2. Civila tjänstepensionsfonden............... 1 410 000

3. Militära tjänstepensionsfonden............. 165 000

4. Allmänna familj epensionsfonden............ 4 030 000

5. Statens pensionsanstalts pensionsfond....... 9 200 000

6. Pensionsfonden för vissa riksdagens verk____ 25 000

IX. Diverse kapitalfonder:

1. Fonden för kreditgivning till utlandet...... 38 000 000

2. Övriga diverse kapitalfonder............... 14 500 000

42 830 000

52 500 000

683 438 500

Summa kronor 12 732 782 500

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr B 1 år 1958

11

Bilaga 1 till Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten

*STAT FÖR STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND

FÖR BUDGETÅRET 1958/59

Inkomster

A. Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler:

1. Slottsbyggnadernas delfond.................

2. Fångvårdsstyrelsens » .................

3. Beskickningsfastigheternas » .................

4. Byggnadsstyrelsens s> .................

5. Generaltullstyrelsens » .................

6. Uppsala universitets » .................

7. Lunds universitets » .................

8. Sjöfartsstyrelsens t> .................

9. Medicinalstyrelsens i> .................

10. Karolinska sjukhusets » .................

B. Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler

och markområden:

1. Slottsbyggnadernas delfond.................

2. Fångvårdsstyrelsens » .................

3. Beskickningsfastigheternas t> .................

4. Byggnadsstyrelsens » .................

5. Generaltullstyrelsens > .................

6. Uppsala universitets » .................

7. Lunds universitets » .................

8. Sjöfartsstyrelsens » .................

9. Medicinalstyrelsens » .................

10. Karolinska sjukhusets » .................

C. Diverse inkomster:

1. Slottsbyggnadernas delfond:

a) Djurgårdsförvaltningens överskottsmedel

............................. 100 000

b) Övriga diverse inkomster........... 52 000

2. Fångvårdsstyrelsens delfond.................

3. Beskickningsfastigheternas » .................

4. Byggnadsstyrelsens o .................

5. Generaltullstyrelsens o .................

6. Uppsala universitets delfond:

a) Bidrag från universitetets egendoms
-

och skogsförvaltning............... 250 000

b) Bidrag från Uppsala läns landsting . . 209 000

c) Övriga diverse inkomster........... 1 000

7. Lunds universitets delfond:

a) Bidrag från universitetets egendoms
förvaltning.

....................... 50 800

b) Övriga diverse inkomster........... 200

* Av riksdagen redan fastställd.

1 454 000

2 552 000

3 835 000

38 844 000

340 000

2 433 000

1 193 000

591 000

13 234 000

2 202 000

380 000

400 000

1 352 000

3 000 000

220 000

25 000

40 000

104 000

1 600 000

515 000

152 000

1 000

1 000

86 000

1 000

460 000

51 000

66 678 000

7 636 000

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj. ts proposition nr B 1 år 1958

8. Sjöfartsstyrelsens delfond................... 1 000

9. Medicinalstyrelsens t> 1 000

10. Karolinska sjukhusets * 1 000

Summa kronor

Utgifter

A. Reparations- och underhållskostnader m. m.:

1* Slottsbyggnadernas delfond:

a) Reparations- och underhållskostna
der

för de kungl. slotten med tillhörande

byggnader................. 941 000

b) Reparations- och underhållskostnader

för uthyrda lägenheter vid Drottningholm,

Ulriksdal och Haga........ 325 000

c) Reparations- och underhållskostnader

för vissa historiska byggnader och

byggnadsminnesmärken m. m...... 329 000

d) Vissa iståndsättningsarbeten....... 390 000 1 985 000

2. Fångvårdsstyrelsens delfond.................... 1 105 000

3. Beskickningsfastigheternas delfond:

a) Reparations- och underhållskostnader

i allmänhet m. m................ 1 255 000

b) Bränsle och lyse för kanslilokaler och

tjänstebostäder, förslagsvis........ 475 000 1 730 000

4. Byggnadsstyrelsens delfond..................... 12 249 000

5. Generaltullstyrelsens » .................... 195 000

6. Uppsala universitets delfond:

al Akademiska sjukhuset............ 567 000

b) Övriga fastigheter................ 877 000 1 444 000

7. Lunds universitets delfond...................... 521 000

8. Sjöfartsstyrelsens » ...................... 475 000

9. Medicinalstyrelsens » ...................... 6 200 000

10. Karolinska sjukhusets delfond:

a) Karolinska sjukhuset............. 742 000

b) Serafimerlasarettet............... 182 000_924 000

B. Avsättning till värdeminskningskonto:

2. Fångvårdsstyrelsens delfond, förslagsvis....... 283 000

3. Beskickningsfastigheternas t> , förslagsvis....... 238 000

4. Byggnadsstyrelsens » , förslagsvis....... 4 791 000

5. Generaltullstyrelsens » , förslagsvis....... 71 000

6. Uppsala universitets delfond:

a) Akademiska sjukhuset, förslagsvis .. 447 000

b) Övriga fastigheter, förslagsvis...... 477 000 924 000

7. Lunds universitets delfond, förslagsvis........... 219 000

8. Sjöfartsstyrelsens t , förslagsvis........... 76 000

9. Medicinalstyrelsens » , förslagsvis........... 3 490 000

10. Karolinska sjukhusets » , förslagsvis........... 959 000

755 000

75 069 000

26 828 000

11 051 000

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr B 1 år 1958

C. Hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda

lokaler och arrenderade markområden:

2. Fångvårdsstyrelsens delfond, förslagsvis...... 255 000

3. Beskickningsfastigheternas * , förslagsvis...... 2 310 000

4. Byggnadsstyrelsens * , förslagsvis...... 9 267 000

5. Generaltullstyrelsens » , förslagsvis...... 80 000

6. Uppsala universitets » , förslagsvis...... 150 000

7. Lunds universitets * , förslagsvis...... 59 000

8. Sjöfartsstyrelsens » , förslagsvis...... 45 000

9. Medicinalstyrelsens * , förslagsvis...... 60 000

10. Karolinska sjukhusets » , förslagsvis...... 240 000

Överskott att tillföras riksstatens driftbudget:

1. Slottsbyggnadernas delfond................ 1 000

2. Fångvårdsstyrelsens * 1 310 000

3. Beskickningsfastigheternas » ................ 910 000

4. Byggnadsstyrelsens » 15 623 000

5. Generaltullstyrelsens » 215 000

6. Uppsala universitets » 400 000

7. Lunds universitets » 485 000

8. Sjöfartsstyrelsens » 100 000

9. Medicinalstyrelsens » 5 085 000

10. Karolinska sjukhusets » 595 000

12 466 000

24 724 000

Summa kronor 75 069 000

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr B i år 1958

Bilaga 2 till Specifikation av inkomsterna d driftbudgeten

* STAT FÖR FÖRSVARETS FASTIGHETSFOND

FÖR BUDGETÅRET 1958/59

Inkomster

A. Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler:

1. Arméns delfond.......................... 39 038 000

2. Marinens » 11 944 000

3. Flygvapnets » 23 322 000

4. Befästningars » 20 747 000

95 051 000

B. Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler

och markområden:

1. Arméns delfond.......................... 2 905 000

2. Marinens » 960 000

3. Flygvapnets » 950 000

4. Befästningars » 340 000

5 155 000

C. Inkomster av övnings- och skjutfält:

1. Arméns delfond...........

2. Marinens » ...........

3. Flygvapnets » ...........

4. Befästningars » ...........

2 100 000

100 000

175 000

100 000 2 475 000

D. Diverse inkomster:

1. Arméns delfond

2. Marinens »

3. Flygvapnets »

4. Befästningars #

1 050 000

765 000

400 000

LJ_75 000 2 290 000

Summa kronor 104 971 000

Utgifter

A. Reparations- och underhållskostnader m. m.:

57 607 000

13 085 000

* Av riksdagen redan fastställd.

1. Arméns delfond.......................... 27 512 000

2. Marinens o 7 882 000

3. Flygvapnets » 9 277 000

4. Befästningars » 12 936 000

B. Avsättning till värdeminskningskonto:

1. Arméns delfond, förslagsvis............... 4 215 000

2. Marinens i> , förslagsvis............... 1 150 000

3. Flygvapnets » , förslagsvis............... 5 620 000

4. Befästningars » , förslagsvis............... 2 100 000

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr B 1 år 1958

15

C. Hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda

lokaler och arrenderade markområden:

1. Arméns delfond, förslagsvis............... 3 956 000

2. Marinens » , förslagsvis............... 567 000

3. Flygvapnets t> , förslagsvis............... 545 000

4. Befästningars » , förslagsvis............... 2 956 000 8 024 000

Överskott att tillföras riksstatens driftbudget:

1. Arméns delfond.......................... 9 410 000

2. Marinens » 4 170 000

3. Flygvapnets » 9 405 000

4. Befästningars * 3 270 000 26 255 000

Summa kronor 104 971 000

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj. ts proposition nr B 1 år 1958

UTGIFTER Å DRIFTBUDGETEN

EGENTLIGA STATSUTGIFTER

I. KUNGL. HOV- OCH SLOTTSSTATERNA

A. Kungl. hovstaten

1 Kungl. Maj:ts hovhållning..................................... *2 000 000

2 Hennes Kungl. Höghet Hertiginnan av Västerbotten............ *150 000

3 Hans Kungl. Höghet Hertigen av Halland..................... *100 000

4 Hennes Kungl. Höghet Hertiginnan av Västergötland........... *26 000

5 Underhåll och vård av möbler samt andra staten tillhöriga inventarier

i de kungl. slotten.......................................... *290 600

2 566 600

B. Kungl. slottsstaten

1 Polis-, lys- och renhållning samt brandväsendet vid de kungl. slotten *1 274 500

2 Ved och kol för de kungl. slotten............................ *637 000

1 911 500

Summa kronor 4 478 100

Av riksdagen redan beslutat anslag.

s. 17 Kontrollera mot PDF

MO^CO

Kungl. Mnj:ts proposition nr B 1 år 1958

17

II. JUSTITIEDEPARTEMENTET

A. Justitiedepartementet m. m.

Statsråden utan departement m. m.:

1 Avlöningar, förslagsanslag..................... *482 300

2 Omkostnader, förslagsanslag....................*10 000

Justitiedepartementet:

3 Avlöningar, förslagsanslag.................... *1 866 600

4 Omkostnader, förslagsanslag................... *159 100

5 Svensk författningssamling, förslagsanslag...... *250 000

6 Lagberedningen, reservationsanslag

7 Ombuden för tillsyn av tryckta skrifter, förslagsanslag

........................................

B. Justitiekanslersämbetet och riksåklagarämbetet

Justitiekanslersämbetet:

1 Avlöningar, förslagsanslag.................... *282 700

2 Omkostnader, förslagsanslag.................. *18 600

Riksåklagarämbetet:

3 Avlöningar, förslagsanslag.................... *308 100

4 Omkostnader, förslagsanslag.................. *25 100

C. Domstolarna

Högsta domstolen m. m.:

1 Avlöningar, förslagsanslag.................... *3 389 000

2 Omkostnader, förslagsanslag.................. *242 400

Regeringsrätten:

3 Avlöningar, förslagsanslag.................... *829 800

4 Omkostnader, förslagsanslag.................. *11 000

5 Regeringsrättens årsbok, förslagsanslag......... *40 000

Hovrätterna:

6 Avlöningar, förslagsanslag.................... *8 860 500

7 Omkostnader, förslagsanslag.................. .*857 100

Häradsrätterna:

Avlöningar, förslagsanslag.................... *19 408 300

Omkostnader, förslagsanslag.................. *1 195 400

Ersättningar till nämndemän, förslagsanslag .... *2 800 000

Anskaffande av nya fastighetsböcker för landet,

reservationsanslag............................ *90 000

12 Uppläggande av nya fastighetsböcker för landet,

reservationsanslag............................. *10 000

* Av riksdagen redan beslutat anslag.

2 Bihang till riksdagens protokoll i958. 1 samt. Nr B 1

501 300

2 275 700

*190 000

*25 500

2 992 500

301 300

333 200

634 500

3 631 400

880 800

9 717 600

23 503 700

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj. ts proposition nr B 1 år 1958

Vattendomstolarna:

13 Avlöningar, förslagsanslag.................... *2 770 800

14 Omkostnader, förslagsanslag.................. *427 900

15 Ljudupptagningsapparatur, reservationsanslag.....

16 Blanketter för domstolsväsendet, förslagsanslag----

D. Rättegångsväsendet i allmänhet

1 Ersättning åt domare, vittnen och parter, förslagsanslag

........................................

2 Kostnader enligt lagen om fri rättegång, förslagsanslag

........................................

3 Understöd för utomprocessuell rättshjälp, förslagsanslag

........................................

4 Tornedalens rättshjälpsanstalt, förslagsanslag.....

5 Efterutbildning inom rättegångsväsendet, reservationsanslag

....................................

E. Fångvården m. m.

Fångvårdsstyrelsen:

1 Avlöningar, förslagsanslag.................... *1 704 200

2 Omkostnader, förslagsanslag.................. *215 000

Fångvårdsanstalterna:

3 Avlöningar, förslagsanslag.................... *30 640 500

4 Omkostnader, förslagsanslag.................. *13 084 700

5 Maskin- och verktygsutrustning m. m., reservationsanslag

.................................. *2 500 000

6 Engångsanskaffning av inventarier m. m., reservationsanslag

................................ *1 600 000

7 Anskaffning, montering och transport av baracker

m. m., reservationsanslag............... *500 000

8 Driftkostnader för tillfälliga förläggningar, förslagsanslag

...................................... *1 242 800

9 Ersättning för vård av fångar på anstalter, som ej

tillhöra fångvården, m. m., förslagsanslag........

10 Interneringsnämnden, förslagsanslag.............

11 Ungdomsfängelsenämnden, förslagsanslag.........

Skyddskonsulentorganisationen:

12 Avlöningar, förslagsanslag.................... *1 248 700

13 Omkostnader, förslagsanslag.................. *264 500

14 övervakning av villkorligt dömda, förslagsanslag .

15 Tillsyn över villkorligt frigivna m. fl., förslagsanslag

16 Kurser för övervakare, tillsynsmän och förunder
sökare,

reservationsanslag.......................

17 Understöd åt verksamhet för frigivna fångar m. fl.

18 Bidrag till svenska skyddsförbundet.............

F. Diverse

Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

1 Fångvårdsstyrelsens delfond, förslagsanslag..... *2 552 000

2 Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag...... *1 084 000

* Av riksdagen redan beslutat anslag.

3 198 700

*20 000

*80 000

41 032 200

*5 500 000

*3 600 000

*1 100 000

*79 100

*100

10 279 200

1 919 200

49 568 000

*81 600

*37 000

*24 000

1 513 200

*1 500 000

*300 000

*8 000

*650 000

*255 000

55 856 000

3 636 000

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr B i år 1958

19

3 Ersättning till domänverkets fond för upplåten mark,

förslagsanslag.................................

4 Ersättning till försvarets fastiglietsfond för fång
vårdsanstalten

i Hälsingborg, förslagsanslag.......

5 Bidrag till utgivande av författningskommentarer

m. m., reservationsanslag.......................

6 Bidrag till internationella byrån i Bern för skydd av

litterära och konstnärliga verk, förslagsanslag ....

7 Bidrag till internationella institutet för unifiering av

privaträtten, förslagsanslag.....................

8 Bidrag till Haagkonferensens för internationell privaträtt

permanenta byrå, förslagsanslag.........

9 Bidrag till Nordisk årsbok, reservationsanslag.....

10 Bidrag till Nordisk Tidsskrift for Kriminalvidenskab

11 Bidrag till Tidskrift för kriminalvård...........

12 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga,

reservationsanslag..............................

13 Extra utgifter, reservationsanslag................

14 Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst,

förslagsanslag...................................

Summa kronor

*121 900

*45 000

*100

*11 500

*3 000

*16 000

*100

*5 000

*2 000

*1 425 000

*85 000

*1 200

5 351 800

116 146 200

Av riksdagen redan beslutat anslag.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr B 1 år 1958

III. UTRIKESDEPARTEMENTET

A. Utrikesförvaltningen

Utrikesförvaltningen:

1 Avlöningar, förslagsanslag..................... *31 394 000

2 Omkostnader, förslagsanslag................... *7 179 000 38 573 000

3 Inventarier för vissa beskickningar, delegationer och

konsulat, reservationsanslag ...................... *150 000

4 Ersättningar åt olönade konsuler, förslagsanslag . . . *575 000

39 298 000

B. Bidrag till vissa internationella organisationer m. m.

1 Permanenta skiljedomstolens internationella byrå i

Haag, förslagsanslag............................ *4 000

2 Förenta Nationerna, förslagsanslag............... *3 198 500

3 Organisationen för europeiskt ekonomiskt samarbete,

förslagsanslag.................................. *1 400 000

4 Europarådet, förslagsanslag..................... *400 000

5 Särskilda förhandlingar med främmande makter,

förslagsanslag.................................. *1 700 000

6 Bidrag till internationell hjälpverksamhet, reservationsanslag

.................................... *8 900 000

7 Bidrag till Röda korsets internationella kommitté. . *30 000

15 632 500

C. Diverse

Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

1 Beskickningsfastigheternas delfond, förslagsanslag *3 835 000

2 Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag...... *442 000 4 277 000

3 Gottgörelse av kostnader för sjöfolk och nödställda

svenska medborgare, förslagsanslag............... *150 000

4 Förstärkning av avkastningen av understödsfonden

för rysslandssvenskar........................... *50 000

5 Upplysningsverksamhet i utlandet angående Sverige *1 098 000

0 Bestridande av resekostnader för inom Förenta Nationerna

utsedda svenska stipendiater, reservationsanslag

........................................ *12 500

7 Utländska pressbesök, reservationsanslag.......... *30 000

8 Upplysningsarbete rörande mellanfolkligt samarbete

och utrikespolitiska frågor...................... *100 000

9 Kostnader för vissa nämnder m. m., förslagsanslag *10 000

10 Extra utgifter, reservationsanslag................. *120 000

11 Tillfälliga representationskostnader, reservationsanslag

.......................................... *110 000

6 557 500

Summa kronor 61 488 000

* Av riksdagen redan beslutat anslag.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj.ts proposition nr B 1 år 1958

21

IV. FÖRSVARSDEPARTEMENTET

A. Försvarsdepartementet

Försvarsdepartementet:

1 Avlöningar, förslagsanslag................... *1 357 000

2 Omkostnader, förslagsanslag................. *125 000

B. Centrala förvaltningsmyndigheter

Försvarets civilförvaltning:

1 Avlöningar, förslagsanslag................... *5 049 000

2 Omkostnader, förslagsanslag................. *970 000

Försvarets sjukvårdsstyrelse:

3 Avlöningar, förslagsanslag................... *979 000

4 Omkostnader, förslagsanslag..................*95 000

Fortifikationsförvaltningen:

5 Avlöningar, förslagsanslag................... 6 550 000

6 Omkostnader, förslagsanslag................. 475 000

7 Forskningsverksamhet m. m., reservationsanslag 710 000

8 Byggnads- och reparationsberedskapens övningar

m. m., reservationsanslag.................... 100

9 Byggnads- och reparationsberedskapens materiel,

reservationsanslag............................100

Armétygförvaltningen:

10 Avlöningar, förslagsanslag................... 14 900 000

11 Omkostnader, förslagsanslag................. 1 100 000

12 Årskostnader för industriell krigsberedskap, förslagsanslag

................................. *700 000

13 Engångskostnader för industriell krigsberedskap,

reservationsanslag........................... *3 250 000

Arméintendenturförvaltningen:

14 Avlöningar, förslagsanslag................... *2 850 000

15 Omkostnader, förslagsanslag................. *270 000

Marinförvaltningen:

16 Avlöningar, förslagsanslag................... 9 700 000

17 Omkostnader, förslagsanslag..................950 000

Flygförvaltningen:

18 Avlöningar, förslagsanslag................... 15 650 000

19 Omkostnader, förslagsanslag................. 1 300 000

Försvarets förval tningsdirektion:

20 Avlöningar, förslagsanslag................... *199 000

21 Omkostnader, förslagsanslag..................*20 000

1 482 000

1 482 000

6 019 000

1 074 000

7 735 200

19 950 000

3 120 000

10 650 000

16 950 000

219 000

Av riksdagen redan beslutat anslag.

65 717 200

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj. ts proposition nr B 1 år 1958

C. För svar skr after na

Försvarsstaben

Försvarsstaben:

1 Avlöningar, förslagsanslag................... 15 800 000

2 Omkostnader, förslagsanslag................. 3 160 000

3 Övningar, reservationsanslag................. 47 000

4 Anskaffning av krigskartor, reservationsanslag . 350 000

5 Anskaffning och underhåll av materiel, reservationsanslag

................................. 1 236 000

Armén

Avlöningar m. m. till fast anställd personal:

6 Avlöningar till aktiv personal m. fl., förslagsanslag

..................................... 232 100 000

7 Avlöningar till personal å reservstat, förslagsanslag

..................................... *1 900 000

8 Avlöningar till personal i arméns reserver m. fl.,

förslagsanslag............................... *6 300 000

9 Rekryteringskostnader, förslagsanslag......... *55 000

10 Ekiperingsersättningar, förslagsanslag......... *2 950 000

11 Avlöningar till viss arbetarpersonal, förslagsanslag

..................................... *12 700 000

Avlöningar m. m. till värnpliktiga:

12 Avlöningar m. m. till värnpliktiga, förslagsanslag 49 700 000

13 Familjebidrag, förslagsanslag................. 25 500 000

14 Sjukvård, förslagsanslag.......................

15 Reseersättningar m. m., förslagsanslag..........

Expenser m. m.:

16 Bränsle m. m., förslagsanslag................ *19 700 000

17 Telefon m. m., förslagsanslag................ *1 950 000

18 Övriga expenser m. m., reservationsanslag..... *985 000

Mathållning m. m.:

19 Mathållning, förslagsanslag................... 42 000 000

20 Furagering, förslagsanslag................... *1 800 000

Intendenturmateriel m. m.:

21 Beklädnad m. m., reservationsanslag.......... 42 000 000

22 Inventarier m. m., reservationsanslag......... *4 800 000

23 Tvätt, förslagsanslag........................ 4 000 000

Övningar m. m.:

24 Övningar m. m., reservationsanslag........... 36 500 000

25 ökning av drivmedelslagringen, reservationsanslag

....................................... *300 000

26 Drivmedelsförråd m. m., förslagsanslag....... *2 700 000

27 Anskaffning av drivmedelsutrustning, reservationsanslag

................................. *3 300 000

Anskaffning och vård av hästar m. m.:

28 Remontering, reservationsanslag.............. *100

* Av riksdagen redan beslutat anslag.

20 593 000

20 593 000

256 005 000

75 200 000

2 350 000

16 400 000

22 635 000

43 800 000

50 800 000

42 800 000

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

29

30

31

32

33

34

35

36

37

38

39

40

41

42

43

44

45

Kungl. Maj.ts proposition nr B 1 år 1958

Uttagning av hästar, förslagsanslag...........

Veterinärvård, reservationsanslag.............

Hundväsendet, reservationsanslag.............

Tygmateriel m. m.:

Anskaffning av tygmateriel m. m., reservationsanslag

.....................................

Underhåll av tygmateriel m. m., reservationsanslag

.....................................

Uttagning av motorfordon och motorredskap,

förslagsanslag...............................

Fastigheter:

Ersättning till försvarets fastighetsfond:

Arméns delfond, förslagsanslag.............

Hemvärnet:

Hemvärnets avlöningar, förslagsanslag........

Hemvärnets omkostnader, förslagsanslag......

Hemvärnets intendenturmateriel m. m., reservationsanslag

.................................

Hemvärnets övningar, reservationsanslag......

Hemvärnets tygmateriel m. m., reservationsanslag

.......................................

Bidrag och understöd:

Frivilliga befälsutbildningsrörelsen m. m., reservationsanslag

...............................

Frivilliga sjukvårdsväsendet i krig, reservationsanslag

.....................................

Frivilliga djursjukvården i krig, reservationsanslag

.......................................

Frivilliga skytteväsendets befrämjande, reservationsanslag

.................................

Understöd åt vissa föreningar m. m..........

*60 000

*100 000

*60 000

350 000 000

77 500 000

*160 000

*650 000

*599 000

*475 000

*1 800 000

*4 300 000

*2 525 000

*60 000

*15 000

*1 625 000

*25 000

Marinen

Avlöningar m. m. till fast anställd personal:

46 Avlöningar till aktiv personal m. fl., förslagsanslag

..................................... 8(5 800 000

47 Avlöningar till personal å övergångsstat, förslagsanslag

..................................... ooo

48 Avlöningar till personal å reservstat, förslagsanslag

.................................... *130 000

49 Avlöningar till personal i marinens reserver,

förslagsanslag............................... *1 000 000

50 Rekryteringskostnader, förslagsanslag......... *100 000

51 Ekiperingsersättningar, förslagsanslag......... *1 200 000

52 Avlöningar till viss arbetarpersonal, förslagsanslag

..................................... *1 925 000

Avlöningar m. m. till värnpliktiga:

53 Avlöningar m. m. till värnpliktiga, förslagsanslag 9 500 000

54 Familjebidrag, förslagsanslag................. 3 400 000

55 Sjukvård, förslagsanslag.............

56 Reseersättningar m. in., förslagsanslag

* Av riksdagen redan beslutat anslag.

220 100

427 660 000

*38 993 000

7 824 000

4 250 000

988 937 100

92 066 000

12 900 000

775 000

3 650 000

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.ts proposition nr B 1 år 1958

Expenser m. m.:

57 Bränsle m. m., förslagsanslag................ *6 600 000

58 Telefon m. m., förslagsanslag................ *1 050 000

59 Övriga expenser m. m., reservationsanslag..... *375 000

60 Mathållning, förslagsanslag.....................

Intendenturmateriel m. m.:

61 Beklädnad m. m., reservationsanslag.......... 7 900 000

62 Inventarier m. m., reservationsanslag......... *2 100 000

63 Tvätt, förslagsanslag........................ 1 000 000

övningar m. m.:

64 Övningar m. m., reservationsanslag........... 24 000 000

65 Drivmedelsförråd m. m., förslagsanslag....... *500 000

66 Anskaffning av drivmedelsutrustning, reservationsanslag.

................................ *100 000

67 Materialförråd m. m., förslagsanslag.......... *620 000

68 ITundbevakningstjänsten, reservationsanslag .... *10 000

Flytande materiel, vapenmateriel m. m.:

69 Fartygsbyggnader m. m., reservationsanslag.... 108 000 000

70 Anskaffning av vapenmateriel m. m., reservationsanslag

................................. 85 500 000

71 Underhåll av fartyg m. m., reservationsanslag . 46 700 000

72 Anskaffning av vissa maskiner m. m., reservationsanslag

................................. *700 000

Fastigheter:

Ersättning till försvarets fastighetsfond:

73 Marinens delfond, förslagsanslag............

Bidrag och understöd:

74 Bidrag till sjövärnskåren, reservationsanslag ... *330 000

75 Bidrag till maritim ungdomsverksamhet, reservationsanslag

................................. *16 000

76 Understöd åt föreningar m. m............... *28 000

Flygvapnet

Avlöningar m. m. till fast anställd personal:

77 Avlöningar till aktiv personal m. fl., förslags
-

anslag ..................................... 108 200 000

78 Avlöningar till personal å reservstat, förslagsanslag

..................................... *32 000

79 Avlöningar till personal i flygvapnets reserv,

förslagsanslag............................... *1 600 000

80 Rekryteringskostnader, förslagsanslag......... *160 000

81 Ekiperingsersättningar, förslagsanslag......... *1 250 000

82 Avlöningar till viss arbetarpersonal, förslagsanslag

....................................... *240 000

Avlöningar m. m. till värnpliktiga:

83 Avlöningar m. m. till värnpliktiga, förslagsanslag 8 400 000

84 Familjebidrag, förslagsanslag................. 5 100 000

85 Sjukvård, förslagsanslag.......................

86 Reseersättningar m. m., förslagsanslag..........

* Av riksdagen redan beslutat anslag.

8 025 000

13 500 000

11 000 000

25 230 000

240 900 000

*11 944 000

374 000

420 364 000

111 482 000

13 500 000

450 000

4 350 000

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr D 1 år 1958

25

87

88

89

90

91

92

93

94

95

96

97

98

99

100

101

102

Expenser m. m.:

Bränsle m. m., förslagsanslag................

Telefon m. m., förslagsanslag................

Övriga expenser m. m., reservationsanslag.....

Mathållning, förslagsanslag.....................

Intendenturmateriel m. m.:

Beklädnad m. m., reservationsanslag..........

Inventarier m. m., reservationsanslag.........

Tvätt, förslagsanslag........................

övningar m. m.:

övningar m. m., reservationsanslag...........

Hundbevakningstjänsten, reservationsanslag ....

Flygmateriel m. m.:

Anskaffning av flygmateriel m. m., reservationsanslag

.....................................

Luftförsvarsrobot, reservationsanslag..........

Drift och underhåll av flygmateriel m. m., reservationsanslag

.............................

Drivmedelsförråd m. m., förslagsanslag.......

Anskaffning av drivmedelsutrustning, reservationsanslag

.................................

Fastigheter:

Ersättning till försvarets fastighetsfond:

Flygvapnets delfond, förslagsanslag.........

Bidrag och understöd:

Understöd åt privatflyget, reservationsanslag ...

*8 150 000

*2 450 000

*290 000 10 890 000

8 600 000

7 700 000

*1 175 000

1 000 000 9 875 000

5 800 000

*18 000 5 818 000

742 000 000

24 200 000

138 000 000

7 400 000

*2 100 000 913 700 000

*23 322 000

*420 000

1 102 407 000

2 532 301 100

D. Vissa för försvaret gemensamma ändamål

Krigsarkivet:

1 Avlöningar, förslagsanslag................... *354 000

2 Omkostnader, förslagsanslag................. *40 000

3 Samlingars konservering m. m., reservationsanslag

....................................... *2 000

4 Inredning av vissa arkivaliemagasin, reservationsanslag.

...................................... *100 396 100

Armémuseum:

5 Avlöningar, förslagsanslag................... *197 000

6 Omkostnader, förslagsanslag................. *60 000

7 Samlingars konservering m. m., reservationsanslag

....................................... *12 000 269 000

Försvarets forskningsanstalt:

8 Avlöningar, förslagsanslag................... 6 575 000

9 Omkostnader, förslagsanslag................. 755 000

10 Viss forskningsverksamhet, reservationsanslag .. 17 000 000

11 Engångsanskaffning av viss utrustning, reservationsanslag

................................. 1 800 000 26 130 000

Av riksdagen redan beslutat anslag.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj. ts proposition nr B 1 år 1958

Försvarets socialbyrå:

12 Avlöningar, förslagsanslag................... *320 000

13 Omkostnader, förslagsanslag................. *140 000

14 Vissa civilanställningsåtgärder, förslagsanslag .. *1 025 000

Försvarshögskolan:

15 Avlöningar, förslagsanslag................... *245 000

16 Omkostnader, förslagsanslag................. * 77 000

Försvarets läroverk:

17 Avlöningar, förslagsanslag................... *900 000

18 Omkostnader, förslagsanslag................. *79 000

Försvarets brevskola:

19 Avlöningar, förslagsanslag................... *167 000

20 Omkostnader, förslagsanslag..................*32 000

Sjukvårdsmateriel m. m.:

21 Sjukvårdsmateriel, reservationsanslag.......... *1 650 000

22 Engångsanskaffning av sjukvårdsmateriel m. m.,

reservationsanslag........................... *1 900 000

Försvarets sjukvårdsförråd:

23 Avlöningar, förslagsanslag................... *481 000

24 Omkostnader, förslagsanslag................. *105 000

Garnisonssj ukhusen:

25 Avlöningar, förslagsanslag................... 245 000

26 Omkostnader, förslagsanslag................. 136 000

Militärapoteket:

27 Avlöningar, förslagsanslag................... *562 000

28 Omkostnader, förslagsanslag................. *48 000

29 Engångsanskaffning av viss utrustning m. m.,

reservationsanslag............................ *50 000

Försvarets tandvård:

30 Avlöningar, förslagsanslag................... *1 900 000

31 Omkostnader, förslagsanslag................. *280 000

Militärpsykologiska institutet:

32 Avlöningar, förslagsanslag.................... *337 000

33 Omkostnader, förslagsanslag.................. *155 000

Centrala värnpliktsbyrån:

34 Avlöningar, förslagsanslag................... *800 000

35 Omkostnader, förslagsanslag................. *72 000

36 Adresseringsmaskiner m. m., reservationsanslag . *282 000

Inskrivningsväsendet:

37 Inskrivningskostnader, förslagsanslag.......... *1 000 000

38 Inskrivningsrådet........................... *10 000

Vissa övriga gemensamma ändamål:

39 Vissa specialundersökningar m. m., förslagsanslag *425 000

40 Personalvårdsverksamhet m. m., reservationsanslag

...................................... *327 000

41 Försvarsupplysning, reservationsanslag........ *140 000

42 Fritidsundervisning, reservationsanslag........ *250 000

43 Försvarsfilm, reservationsanslag............... *450 000

1 485 000

322 000

979 000

199 000

3 550 000

586 000

381 000

660 000

2 180 000

492 000

1 154 000

1 010 000

Av riksdagen redan beslutat anslag.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr B 1 år 1958

27

44 Publikations- och blankettryck, förslagsanslag . *2 700 000

45 Lottaorganisationen, reservationsanslag........ *700 000

46 Vissa signalförbindelser m. m., reservationsanslag *7 500 000

47 Anskaffning av taggtråd, reservationsanslag ... *100 000

48 Borttagande av pansarhinder m. m., reservationsanslag

..................................... *125 000

49 Järnvägskrigsbromateriel, reservationsanslag ... *3 000 000

50 Engångsanskaffning av musikinstrument, reservationsanslag

................................ * 200 000 15 917 000

55 710 100

E. Diverse

Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

1 Slottsbyggnadernas delfond, förslagsanslag..... *73 000

2 Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag..... *361 000 434 000

Ersättning till försvarets fastighetsfond:

3 Befästningars delfond, förslagsanslag.......... *20 747 000

4 Bestridande av beredskapskostnader vid försvarets

fabriksverk, förslagsanslag..................... *1 100 000

5 Ersättning för automobilskatt, förslagsanslag .... *5 900 000

6 Ersättning för rustning och rotering, förslagsanslag *15 000

7 Resestipendier, reservationsanslag............... *15 000

8 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga,

reservationsanslag............................. *250 000

9 Kostnader för vissa nämnder m. m., förslagsanslag *165 000

10 Utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag

m. m., reservationsanslag...................... *25 000

11 Vissa ersättningar i anledning av skador vid militär

verksamhet m. m., förslagsanslag.............. *1 400 000

12 Vissa ersättningar för inskränkningar i förfoganderätten

till fast egendom, förslagsanslag......... *25 000

13 Ersättning för skada till följd av olycksfall, som

förorsakats av krigsförhållandena under 1914—

1919 års världskrig, förslagsanslag.............. *25 000

14 Ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen

under militärtjänstgöring, förslagsanslag......... *14 000 000

15 Omskolning av i militärtjänst skadade, förslagsanslag.

...................................... *125 000

16 Bidrag till utförande av vissa anordningar för luftvärn,

reservationsanslag........................ *350 000

17 Extra utgifter, reservationsanslag............... *400 000

18 Rationaliseringsförsök, reservationsanslag........ *50 000

45 026 000

Summa kronor 2 700 236 400

Av riksdagen redan bcslulal anslag.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungi. Maj:Is proposition nr B 1 år 1958

V. SOCIALDEPARTEMENTET

A. Socialdepartementet

Socialdepartementet:

1 Avlöningar, förslagsanslag.................... *1 341 000

2 Omkostnader, förslagsanslag.................. *75 000

B. Socialstyrelsen, arbetsdomstolen m. in.

Socialstyrelsen:

1 Avlöningar till personal tör verksamheten i allmänhet,

förslagsanslag....................... *3 644 000

2 Avlöningar till viss personal för större statistiska

specialundersökningar, reservationsanslag....... *50 000

3 Omkostnader, förslagsanslag.................. *607 700

4 Ersättning till statistiska centralbyråns utredningsinstitut

m. fl............................ *166 500

5 Levnadskostnadsundersökning, reservationsanslag... .

Statens socialvårdskonsulenter:

6 Avlöningar, förslagsanslag.................... *400 000

7 Omkostnader, förslagsanslag.................. *112 900

Arbetsdomstolen:

8 Avlöningar, förslagsanslag.................... *190 900

9 Omkostnader, förslagsanslag.................. *17 100

Förlikningsmän för medling i arbetstvister m. m.:

10 Avlöningar, förslagsanslag.................... *235 000

11 Omkostnader, förslagsanslag.................. *40 000

C. Mödrahjälp, socialhjälp, barnavård m. m.

1 Mödrahjälp, förslagsanslag......................

2 Mödrahjälpsnämnderna, förslagsanslag...........

3 Bidrag till avlönande av hemvårdarinnor, förslagsanslag

........................................

4 Prov- och kompletteringskurser för hemvårdarinnor,

reservationsanslag .........................

5 Ersättningar till kommunerna enligt socialhjälps
och

barnavårdslagarna m. m., förslagsanslag......

6 Socialhjälp och barnavård för lappar, förslagsanslag

..........................................

7 Bidrag till anordnande samt om- och tillbyggnad

av ålderdomshem, reservationsanslag.............

8 Bidrag till utbildning av föreståndare vid ålderdomshem

.....................................

9 Bidrag till driftkostnaderna vid arbetshem, förslagsanslag

....................................

10 Allmänna barnbidrag, förslagsanslag.............

11 Ersättning till postverket för utbetalning av allmänna

barnbidrag, förslagsanslag................

12 Ersättning till barnavårdsnämnderna för bidragsförskott

och utfyllnadsbidrag, förslagsanslag......

* Av riksdagen redan beslutat anslag.

1 410 000

1 416 000

4 468 200

*25 000

512 900

208 000

275 000

5 489 100

*5 000 000

*175 000

*4 625 000

*150 000

*5 900 000

*200 000

*10 000 000

*90 300

*60 000

*734 000 000

*2 500 000

*9 500 000

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr B 1 år 1958

29

13 Bidrag till uppförande eller inrättande av barnhem,

reservationsanslag.........................

14 Bidrag till driften av barnhem, förslagsanslag ....

15 Bidrag till utbildning av föreståndare vid barnhem..

16 Bidrag till driften av anstalter för halvöppen barnavård,

reservationsanslag.........................

17 Försöksverksamhet rörande daghem m. m., reservationsanslag

....................................

18 Bidrag till utbildning av personal inom den halvöppna

barnavården m. m., reservationsanslag.....

19 Ferieresor för barn, förslagsanslag...............

20 Ferieresor för husmödrar, förslagsanslag..........

21 Bidrag till driften av semesterhem, förslagsanslag..

22 Stipendier för underlättande av husmoderssemes
ter,

reservationsanslag..........................

23 Bidrag till driften av barnkolonier m. m., reservationsanslag

....................................

Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården:
-

24 Avlöningar, förslagsanslag.................... 7 030 000

25 Omkostnader, förslagsanslag.................. 4 249 000

26 Engångsanskaffning av inventarier m. m., reservationsanslag

................................... 110 000

27 Anordnande och drift av provisoriska förläggningar,

reservationsanslag ............................ 100 000

28 Utbildning av personal vid skolor tillhörande barna
och

ungdomsvården, reservationsanslag...........

29 Bidrag till inrättande av inackorderingshem m. m.,

reservationsanslag..............................

30 Ersättning till inackorderingshem för driftförluster

m. m., reservationsanslag........................

31 Bidrag till frälsningsarméns flickhem............

D. Nykterhetsvård

Statens vårdanstalt å Svartsjö för alkoholmissbrukare:
1

Avlöningar, förslagsanslag..................... *1 042 000

2 Omkostnader, förslagsanslag................... *789 900

3 Vissa inventarier, reservationsanslag............. *50 000

Statens inom fångvårdsorganisationen anordnade

vårdanstalt för alkoholmissbrukare:

4 Avlöningar, förslagsanslag..................... *68 200

5 Omkostnader, förslagsanslag................... *25 500

Statens inom sinnessjukvårdsorganisationen anordnade

vårdanstalt för alkoholmissbrukare:

6 Avlöningar, förslagsanslag .................... *246 400

7 Omkostnader, förslagsanslag ....................*96 000

Statens vårdanstalt å Venngarn för alkoholmissbrukare:
8

Avlöningar, förslagsanslag..................... *924 000

9 Omkostnader, förslagsanslag................... *709 400

10 Vårdavdelning i Fagersta, förslagsanslag........ *265 500

* Av riksdagen redan beslutat anslag.

*100

*1 800 000

*52 700

*3 800 000

*100 000

*445 500

*2 100 000

*1 000 000

*500 000

*1 000 000

*1 700 000

11 489 000

41 000

100

60 000

*3 000

796 291 709

1 881 900

93 700

342 400

1 898 900

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj. ts proposition nr B 1 år 1958

Statens vårdanstalt å Brotorp för alkoholmiss- brukare:

11

Avlöningar, förslagsanslag.....................

*101 000

12

Omkostnader, förslagsanslag...................

Statens vårdanstalt å Gudhem för alkoholmiss- brukare:

*79 600

180 600

13

Avlöningar, förslagsanslag ....................

*261 000

14

Omkostnader, förslagsanslag ..................

*30 000

291 000

15

Bidrag till anordnande av erkända vårdanstalter

för alkoholmissbrukare m. m., reservationsanslag. .

*1 250 000

16

Bidrag till driftkostnader vid erkända och enskilda

vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m., förslags- anslag ........................................

*15 600 000

17

Vissa ombyggnads- och reparationsarbeten vid er- kända vårdanstalter för alkoholmissbrukare, reserva- tionsanslag ....................................

*71 000

IS

Tillfälligt omhändertagande enligt lagen om nykter- hetsvård m. m., förslagsanslag..................

*700 000

19

Utbildning av nykterhetsvårdspersonal, reservations- anslag ........................................

Länsnykterhetsnämnderna:

*70 000

20

Avlöningar, förslagsanslag.....................

*1 527 000

21

Omkostnader, förslagsanslag...................

*524 000

2 051 000

22

Bidrag till kommunala nykterhetsnämnder, förslags- anslag ........................................

*12 000 000

23

Främjande av nykterhetsnämndernas verksamhet

m. m.........................................

*72 500

24

Bidrag till Länkrörelsen........................

*50 000

86 558 000

E.

Arbetsmarknadsstyrelsen med dithörande

verksamhet

Arbetsmarknadsstyrelsen:

l

Avlöningar, förslagsanslag....................

*5 665 200

2

Omkostnader, förslagsanslag..................

*869 500

3

Krisorganisationen, förslagsanslag..............

Den offentliga arbetsförmedlingen:

*1 250 000

7 784 700

4

Avlöningar, förslagsanslag....................

*24 868 500

5

Omkostnader, förslagsanslag..................

*5 799 500

6

Krisorganisationen, förslagsanslag..............

*1 745 000

32 413 000

7

Bidrag till erkända arbetslöshetskassor, förslagsan- slag ..........................................

44 000 000

8

Kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. m.,

reservationsanslag..............................

*30 000 000

9

Beredskapsarbeten på vägar och gator, reservations- anslag, att avräknas mot automobilskattemedlen ..

*50 000 000

10

Kostnader för arbetsmarknadsstyrelsens förråds- verksamhet, reservationsanslag..................

*100

11

Kostnader för överflyttning av arbetskraft, reserva- tionsanslag ....................................

*750 000

12

Arbetskliniken i Stockholm, reservationsanslag ....

*255 400

13

Bidrag till kommunal och enskild arbetsvårdsverk- samhet, förslagsanslaa .........................

*1 000 000

* Av riksdagen redan beslutat anslag.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr B 1 år 1958

31

14 Arbetsmarknadsstyrelsens arbetsvårdsverksamhet,

reservationsanslag..............................

15 Bidrag till vissa omskolningskurser m. m., förslagsanslag

........................................

16 Bidrag till De blindas förening..................

17 Bidrag till De vanföras riksförbund..............

18 Bidrag till Hörselfrämjandets rehabiliteringscentral. .

F. Bostadsbyggande m. m.

Bostadsstyrelsen:

1 Avlöningar, förslagsanslag.................... 4 502 700

2 Omkostnader, förslagsanslag.................. 673 500

Länsbostadsnämnderna:

3 Avlöningar, förslagsanslag.................... 4 072 000

4 Omkostnader, förslagsanslag...................603 000

5 Kapitalmedelsförluster och ränteeftergifter å vissa

bostadsbyggnadslån, förslagsanslag...............

6 Bostadsrabatter, förslagsanslag..................

7 Bidrag till viss bostadsförbättringsverksamhet, reservationsanslag

................................

8 Bidrag till inrättande av pensionärshem, reservationsanslag

....................................

9 Bidrag till viss upplysningsverksamhet rörande

byggnadstekniska frågor, reservationsanslag.......

Statens nämnd för byggnadsforskning:

10 Avlöningar, förslagsanslag.................... *120 200

11 Omkostnader, förslagsanslag.................. *37 000

12 Byggnadsforskning, reservationsanslag............

13 Statens nämnd för samlingslokaler, förslagsanslag .

14 Bidrag till vissa riksorganisationer för samlingslokaler

.........................................

15 Bidrag till anskaffning av inventarier för allmänna

samlingslokaler m. m., reservationsanslag..........

Statens bosättningslån:

16 Ersättning åt ortsombud, förslagsanslag........ *65 000

17 Ersättning åt riksbanken, förslagsanslag....... *315 000

G. Sjuk- och yrkesskadeförsäkring m. m.

F örsäkringsrådet:

1 Avlöningar, förslagsanslag.................... *860 100

2 Omkostnader, förslagsanslag....................*31 100

Riksförsäkringsanstalten:

3 Avlöningar, förslagsanslag.................... *8 454 700

4 Omkostnader, förslagsanslag...................*693 000

5 Bidrag till sjukkassor m. m., förslagsanslag......

6 Vissa tillägg å ersättningar i anledning av olycksfall

i arbete m. m., förslagsanslag...................

7 Statsverket åliggande, av andra medel ej utgående

ersättningar i anledning av olycksfall i arbete

m. in., förslagsanslag...........................

*3 240 000

*2 500 000

*435 000

*20 000

*50 000

172 448 200

5 176 200

4 675 000

150 000 000

150 000 000

22 000 000

8 000 000

25 000

157 200

*315 000

*54 800

*30 000

*600 000

380 000

341 413 200

891 200

9 147 700

*255 000 000

*1 400 000

*3 100 000

Av riksdagen redan beslutat anslag.

26!) 538 900

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj. ts proposition nr B 1 år 1958

H. Arbetarskydd

Arbetarskyddsstyrelsen:

1 Avlöningar, förslagsanslag.................... *1510 400

2 Omkostnader, förslagsanslag.................. *199 500

Yrkesinspektionen:

3 Avlöningar, förslagsanslag.................... *3 568 900

4 Omkostnader, förslagsanslag.................. *848 000

5 Utredning rörande koloxidförgiftningars uppkomst

och förebyggande, reservationsanslag.............

6 Undervisnings- och upplysningsverksamhet på arbetarskyddets

område..........................

7 Ersättningar för vissa läkarundersökningar enligt

arbetarskyddslagen, förslagsanslag...............

I. Folkpensionering m. m.

Pensionsstyrelsen:

1 Avlöningar, förslagsanslag.................... *6 942 100

2 Omkostnader, förslagsanslag.................. *1 245 500

3 Pensionsstyrelsens ortsombud, förslagsanslag .... *560 000

4 Bidrag till folkpensioner m. m., förslagsanslag ....

5 Ersättning till postverket för pensionsutbetalningar,

förslagsanslag..................................

6 Åtgärder till förebyggande och hävande av invaliditet,

reservationsanslag..........................

7 Särskilda barnbidrag till änkors och invaliders barn

m. m., förslagsanslag...........................

8 Förberedelser för pensionsreformen, reservationsanslag

J. Diverse

Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

1 Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag......

2 Ersättning till domänverkets fond för upplåten mark,

förslagsanslag.................................

Statens hyresråd:

3 Avlöningar, förslagsanslag.................... *925 400

4 Omkostnader, förslagsanslag.................. *73 200

5 Ersättningar för skador vållade av vissa rymlingar

m. fl., förslagsanslag...........................

6 Internationellt socialpolitiskt samarbete, förslagsanslag

........................................

7 Bidrag till utlandssvenskarnas förening, förslagsanslag

........................................

8 Understöd åt utlandssvenskar m. m., förslagsanslag

9 Understöd åt flyktingar m. m., förslagsanslag ....

10 Social upplysningsfilm, reservationsanslag.........

11 Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar, förslagsanslag

........................................

12 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga,

reservationsanslag..............................

13 Extra utgifter, reservationsanslag................

1 709 900

4 416 900

*50 000

*90 090

*5 000

6 271 800

8 747 600

1 963 000 000

*4 600 000

*13 200 000

*13 600 000

*500 000

2 003 647 600

*3 525 000

*138 600

998 600

*80 000

*830 000

*50 000

*20 000

*1 000 000

*30 000

*3 000

*1 000 000

*70 000

7 745 200

* Av riksdagen redan beslutat anslag.

Summa kronor 3 640 814 700

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr B 1 år 1958

33

VI. KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET

A. Kommunikationsdepartementet

Kommunikationsdepartementet:

1 Avlöningar, förslagsanslag.................... *1 194 300

2 Omkostnader, förslagsanslag.................. *66 000

B. Väg- och vattenbyggnadsväsendet

Väg- och vattenbyggnadsverket

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen:

1 Avlöningar, förslagsanslag, därav nio tiondelar att

avräknas mot automobilskattemedlen.......... *9 733 200

2 Omkostnader, förslagsanslag, därav nio tiondelar

att avräknas mot automobilskattemedlen...... *1 403 300

V ägf örvaltningarna:

3 Avlöningar, förslagsanslag, därav nio tiondelar att

avräknas mot automobilskattemedlen.......... *26 295 400

4 Omkostnader, förslagsanslag, därav nio tiondelar

att avräknas mot automobilskattemedlen...... *4 642 400

5 De lokala vägnämnderna m. m., förslagsanslag, att

avräknas mot automobilskattemedlen............

6 Reglering av vissa skador inom väg- och vatten
byggnadsstyrelsens

ämbetsområde, förslagsanslag,

att avräknas mot automobilskattemedlen........

Vägunderhåll och vägbyggnader

Väghållningen på landet samt i städer och stadsliknande

samhällen, där kronan är väghållare:

7 Vägunderhållet, reservationsanslag, att avräknas

mot automobilskattemedlen.................. *320 000 000

8 Byggande av riksvägar, reservationsanslag, att avräknas

mot automobilskattemedlen............ *89 000 000

9 Byggande av länsvägar, reservationsanslag, att

avräknas mot automobilskattemedlen.......... *133 000 000

10 Byggande av ödebygdsvägar, reservationsanslag,

att avräknas mot automobilskattemedlen...... *7 000 000

11 Byggande av storbroar, reservationsanslag, att avräknas

mot automobilskattemedlen............ *9 000 000

12 Vissa vägbyggnadsarbeten, reservationsanslag, att

avräknas mot automobilskattemedlen.......... *4 000 000

Väghållningen i städer och stadsliknande samhällen,

som är väghållare:

13 Bidrag till underhåll av vägar och gator, förslagsanslag,

att avräknas mot automobilskattemedlen.

....................................... *52 000 000

* Av riksdagen redan beslutat anslag.

3 Bihang till riksdagens protokoll 19511. 1 samt. .Vr II 1

1 260 300

1 260 300

11 136 500

30 937 800

*300 000

*650 000

43 024 300

562 000 000

s. 34 Kontrollera mot PDF

34 Kungl. Maj. ts proposition nr B 1 år 1958

14 Bidrag till byggande av vägar och gator, reservationsanslag,

att avräknas mot automobilskatte
medlen.

.................................... *100 52 000 100

Enskild väghållning:

15 Bidrag till underhåll av enskilda vägar m. m.,

reservationsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen.

............................... *19 500 000

16 Bidrag till byggande av enskilda vägar, reservationsanslag,

att avräknas mot automobilskatte
medlen.

.................................... *15 000 000 34 500 000

Diverse ändamål:

17 Utredningar, reservationsanslag, att avräknas mot

automobilskattemedlen.......................

18 Vissa kostnader i samband med internationella

vägkongresser, reservationsanslag, att avräknas

mot automobilskattemedlen..................

19 Väg- och vattenbyggnadsverkets civilförsvar

m. m., reservationsanslag, att avräknas mot

automobilskattemedlen.......................

20 Avsättning till statens automobilskattemedels
fond,

förslagsanslag..........................

649 040 200

*135 000

*50 000

*55 000

*100 540 100

Vatten- och avloppsledningar

21 Bidrag till anläggningar för vattenförsörjning och

avlopp, reservationsanslag....................... *30 000 000

722 064 500

C. Vägtrafik väsendet

Statens bilinspektion:

1 Avlöningar, förslagsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen

........................... *3 008 300

2 Omkostnader, förslagsanslag, att avräknas mot

automobilskattemedlen....................... *905 000

3 Utrustning, reservationsanslag, att avräknas mot

automobilskattemedlen....................... *50 000 3 963 300

4 Registrering av motorfordon, förslagsanslag...... *1 000

5 Bidrag till vissa kommunikationsändamål, reservationsanslag,

att avräknas mot automobilskattemedlen *300 000

6 Bidrag till säkerhetsanordningar vid järnvägskors
ningar,

reservationsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen

............................. *2 400 000

7 Bidrag till trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder vid

vissa järnvägskorsningar, reservationsanslag, att

avräknas mot automobilskattemedlen............ *450 000

Statens biltrafiknämnd:

8 Avlöningar, förslagsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen

........................... *473 500

9 Omkostnader, förslagsanslag, att avräknas mot

automobilskattemedlen....................... *48 000 521 500

Av riksdagen redan beslutat anslag.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr B 1 år

1958

35

10

Statens trafiksäkerhetsråd m. m., att avräknas mot

automobilskattemedlen...........................

*150 600

11

Kostnader för vetenskaplig trafiksäkerhetsforskning,

reservationsanslag, att avräknas mot automobilskatte- medlen ........................................

*100 000

12

Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens

främjande, att avräknas mot automobilskatte- medlen .......................................

*450 000

8 336 400

D.

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut:

1

Avlöningar, förslagsanslag....................

*3 266 200

2

Undervisning................................

*24 600

3

Omkostnader, förslagsanslag..................

*286 000

4

Observatörer................................

*831 000

5

Telegramkostnader m. m., förslagsanslag.......

*661 000

6

Underhåll av stationer m. m., reservationsanslag

*79 400

7

Uppdragsverksamhet, förslagsanslag...........

*1 553 000

8

Väderlekstjänst för luftfarten, förslagsanslag____

*1 385 600

9

Aerologiska stationer, förslagsanslag...........

*704 500

8 791 300

10

Bidrag till väderleksstationer i Nordatlanten och på

Grönland m. m., förslagsanslag..................

*1 063 600

9 854 900

E. Byggnads väsendet

Byggnadsstyrelsen:

1 Avlöningar, förslagsanslag.................... *3 689 000

2 Omkostnader, förslagsanslag.................. *412 900 4 101 900

Länsarkitektsorganisationen:

3 Avlöningar, förslagsanslag.................... *4 825 900

4 Omkostnader, förslagsanslag.................. *507 500 5 333 400

5 Bidrag till upprättande av regionplaner m. m.,

reservationsanslag.............................. *100

6 Ersättningar på grund av förbud mot bebyggelse

m. m. inom vissa strandområden, förslagsanslag . .. *50 000

7 Utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag

m. m., reservationsanslag....................... *190 000

9 675 400

F. Tekniska institut

1 Statens väginstitut, förslagsanslag, att avräknas mot

automobilskattemedlen......................... *838 300

2 Statens väginstitut: Utrustning, reservationsanslag,

att avräknas mot automobilskattemedlen......... *40 000

Av riksdagen redan beslutat anslag.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr B 1 år 1958

Statens geotekniska institut:

3 Avlöningar, förslagsanslag.................... *934 900

4 Omkostnader, förslagsanslag.................. *439 500

5 Utrustning, reservationsanslag................. *20 000 1 394 400

2 272 700

G. Statens elektriska inspektion m. m.

Statens elektriska inspektion:

1 Avlöningar, förslagsanslag.................... *482 500

2 Omkostnader, förslagsanslag.................. *46 800 529 300

3 Statens prisregleringsnämnd för elektrisk ström,

förslagsanslag.................................. *5 000

534 300

H. Djurgårdsnämnden

Djurgårdsnämnden:

1 Avlöningar, förslagsanslag.................... *166 100

2 Omkostnader, förslagsanslag.................. *10 500 176 600

176 600

I. Diverse

Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

1 Slottsbyggnadernas delfond, förslagsanslag...... *1 352 000

2 Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag...... *2 424 000 3 776 000

3 Ersättning till statens järnvägar för av Kungl. Maj:t

medgivna lindringar i befordringsavgifterna för

vissa resor, förslagsanslag....................... *40 000

4 Driftbidrag till statens järnvägar................ 100 000 000

5 Ersättning till postverket för befordran av tjänste
försändelser,

förslagsanslag...................... *39 000 000

6 Bidrag till teievisionsverksamhetens driftkostnader . *2 600 000

7 Bidrag till vissa internationella sammanslutningar

m. m., förslagsanslag........................... *115 000

8 Geotekniska undersökningar i Götaälvdalen m. m.,

reservationsanslag.............................. *500 000

9 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga,

reservationsanslag............................... *315 000

10 Extra utgifter, reservationsanslag................ *50 000

146 396 000

Summa kronor 900 571 100

* Av riksdagen redan beslutat anslag.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr B 1 år 1058

37

VII. FINANSDEPARTEMENTET

A. Finansdepartementet

Finansdepartementet:

1 Avlöningar, förslagsanslag..................... *3 298 000

2 Omkostnader, förslagsanslag................... *903 000

B. Allmänna centrala ämbetsverk m. m.

Kammarkollegiet:

1 Avlöningar, förslagsanslag..................... *1 156 000

2 Omkostnader, förslagsanslag................... *100 200

Statskontoret:

3 Avlöningar, förslagsanslag..................... * 1 964 000

4 Omkostnader, förslagsanslag................... *358 000

Kammarrätten:

5 Avlöningar, förslagsanslag..................... *2776 200

6 Omkostnader, förslagsanslag................... *94 000

7 Kammarrättens årsbok, förslagsanslag.......... *8 000

Statistiska centralbyrån:

8 Avlöningar till personal för verksamheten i allmänhet,

förslagsanslag........................ *3 254 000

9 Avlöningar till personal vid 1960 års folkräkning,

reservationsanslag ............................. *122 000

10 Avlöningar till personal vid 1958 års valstatistik,

reservationsanslag ......................... *76 100

11 Omkostnader, förslagsanslag................... *957 600

12 Bibliotekets underhåll, reservationsanslag........ *8 000

13 Kostnader för vissa provundersökningar för om
läggning

av metoden för skördeuppskattningar,

reservationsanslag............................ *150 000

14 Utredningsinstitutet, förslagsanslag............ *100

15 Maskincentralen, förslagsanslag................ *100

F olkbokföringen:

16 Ersättningar till kyrkobokföringsinspektörer, förslagsanslag

.................................. *47 000

17 Ersättning till Stockholms stad för vissa kostnader

för folkbokföringen, förslagsanslag .............. *61 000

18 Ersättning till Göteborgs stad för vissa kostnader

för folkbokföringen, förslagsanslag.............. *57 000

19 Ersättning till Malmö stad för vissa kostnader för

folkbokföringen, förslagsanslag................. *29 000

20 Viss tillfällig personal vid länsstyrelserna m. m.,

förslagsanslag................................ *1 600 000

21 Inköp av maskiner m. m., reservationsanslag .... *17 000

Riksräkenskapsverket:

22 Avlöningar, förslagsanslag..................... *2 881 000

23 Omkostnader, förslagsanslag................... *483 000

* Av riksdagen redan beslutat anslag.

4 201 000

4 201 000

1 256 200

2 322 000

2 878 200

4 567 900

1 811 000

3 364 000

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj. ts proposition nr B 1 år 1958

Konjunkturinstitutet:

24 Avlöningar, förslagsanslag..................... *493 700

25 Omkostnader, förslagsanslag .................. *100 000

26 Särskilda undersökningar, reservationsanslag..... *300 000

27 Kostnader för Konjunkturjournalen, förslagsanslag *38 000

Statens sakrevision:

28 Avlöningar, förslagsanslag..................... *710 000

29 Omkostnader, förslagsanslag................... *55 000

Statens organisationsnämnd:

30 Avlöningar, förslagsanslag..................... *1 457 000

31 Omkostnader, förslagsanslag................... *239 800

32 Försöksverksamhet, reservationsanslag.......... *100

C. Skatte- och kontrollväsen

Tullverket:

1 Avlöningar till befattningshavare hos generaltullstyrelsen,

förslagsanslag....................... *3 620 000

2 Avlöningar till befattningshavare å tullstaten, förslagsanslag

.................................. *64 659 000

3 Omkostnader, förslagsanslag................... *7 379 000

4 Anskaffning av viss materiel, reservationsanslag.. *650 000

Kontrollstyrelsen:

5 Avlöningar, förslagsanslag..................... *2 358 000

6 Omkostnader, förslagsanslag................... *222 000

7 Kontrollstyrelsens lokalförvaltning, förslagsanslag. *2 297 500

Mynt- och justeringsverket:

8 Avlöningar, förslagsanslag..................... *1 709 000

9 Omkostnader, förslagsanslag................... *184 400

10 Nyanskaffning av vissa maskiner m. m., reservationsanslag

.................................. *9 000

Statens justerare:

11 Avlöningar, förslagsanslag..................... *740 000

12 Omkostnader, förslagsanslag................... *107 000

Riksskattenämnden:

13 Avlöningar, förslagsanslag..................... *417 000

14 Omkostnader, förslagsanslag................... *60 000

15 Avsättning till bankinspektionens fond, förslagsanslag

........................................

16 Avsättning till fondinspektionens fond, förslagsanslag

17 Avsättning till jordbrukskassetillsynens fond......

18 Avsättning till sparbanksinspektionens fond, förslagsanslag

........................................

19 Tillsyn över sparbankernas förvaltning, förslagsanslag

..........................................

20 Revision av sparbankernas förvaltning, förslagsanslag

21 Stämpelomkostnader, förslagsanslag..............

22 Kostnader för årlig taxering, förslagsanslag........

* Av riksdagen redan beslutat anslag.

931 700

765 000

1 696 900

19 592 900

76 308 000

4 877 500

1 902 400

847 000

477 000

*350 000

*40 000

*100 000

*320 000

*1 000

*325 000

*925 000

*17 500 000

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj.ts proposition nr B 1 år 1958

23 Vissa kostnader för uppbördsväsendet, förslagsanslag *300 000

24 Ersättning till postverket m. fl. för bestyret med

skatteuppbörden, förslagsanslag.................. *" 800 000

25 Kostnader vid tillämpningen av avtal med främmande

stat i beskattningsfrågor, förslagsanslag..... *1 000

26 Observations- och uppbördsprocenter m. m., förslagsanslag

........................................ .*25 000

112 098 900

D. Ersättningar för särskilda förmåner ocli

rättigheter m. m.

1 Ersättning till städerna för mistad tolag, förslagsanslag

................................... *30 000 000

2 Städers friheter, förslagsanslag................... *30 000

3 Ersättning till landsting och städer, som ej deltaga i

landsting, för till statsverket indragna brännvins
försäljningsmedel.

............................. *3 100 000

4 Vederlag för nedlagda utskänkningsrättigheter, förslagsanslag

.................................... *100

5 Bidrag till skattetyngda kommuner, m. m., förslagsanslag

........................................ *5 500 000

6 Skatteersättning till kommunerna, m. m., förslagsanslag

........................................ *580 000 000

618 630 100

E. Diverse

Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

1 Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag...... *1 105 000

2 Generaltullstyrelsens delfond, förslagsanslag..... *340 000 1 445 000

3 Staten åliggande kommunala och andra utskylder,

förslagsanslag.................................. *100

4 Bidrag till vissa internationella byråer och organisationer

m. m., förslagsanslag..................... *152 000

5 Vissa kostnader för en internationell statistikkonferens

i Sverige år 1957, reservationsanslag........ *48 000

6 Vissa kostnader för internationell representation,

reservationsanslag................................ *20 000

7 Upplysningsarbete rörande samhällsekonomiska frågor

m. m., reservationsanslag ........................ *100 000

8 Statens tobaksnämnd, förslagsanslag .............. *32 000

9 Bidrag till Föreningen fruktdrycker.............. *25 000

10 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga,

reservationsanslag.............................. * 1 300 000

11 Extra utgifter, reservationsanslag................. *65 000

3 187 100

Summa kronor 757 710 000

Av riksdagen redan beslutat anslag.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj. ts proposition nr B 1 år 1958

VIII. ECKLESIASTIKDEPARTEMENTET

A.

Ecklesiastikdepartementet

Ecklesiastikdepartementet:

1

Avlöningar, förslagsanslag.....................

*1 804 000

2

Omkostnader, förslagsanslag...................

*115 500

1 919 500

1 919 500

B.

Arkiv, bibliotek och museer

Riksarkivet:

1

Avlöningar, förslagsanslag.....................

*1 114 000

2

Omkostnader, förslagsanslag...................

*89 100

3

Inköp av arkivalier och tryckta arbeten, reserva- tionsanslag .........................

*9 000

4

Fortsatt utgivande av sådana handlingar, som äro

av vikt för fäderneslandets historia, reservations- anslag .........................

*1 500

1 213 600

Lands- och länsarkiven:

5

Avlöningar, förslagsanslag ....................

*920 000

6

Omkostnader, förslagsanslag ...............

*169 300

7

Inköp av arkivalier och tryckta arbeten, reserva- tionsanslag ...........................

*5 200

8

Bokbindning och konservering av arkivalier, reser- vationsanslag ..........................

*12 700

1 107 200

Kungl. biblioteket:

9

Avlöningar, förslagsanslag.....................

*1 459 000

10

Omkostnader, förslagsanslag...................

*255 500

11

Bokinköp och bokbindning, reservationsanslag . . .

Stifts- och landsbiblioteken:

*420 000

2 134 500

12

Avlöningar, förslagsanslag.....................

*341 000

13

Omkostnader, förslagsanslag...................

*11 000

14

Bokinköp och bokbindning m. m., reservationsan- slag ........................................

*71 700

423 700

Nationalmuseet:

15

Avlöningar, förslagsanslag.....................

*1 044 000

16

Omkostnader, förslagsanslag................

*144 500

17

Underhåll och ökande av samlingarna m. m., reser- vationsanslag ...................

*142 000

1 330 500

Livrustkammaren:

18

Avlöningar, förslagsanslag...............

*256 000

19

Omkostnader, förslagsanslag.............

Naturhistoriska riksmuseet:

*35 500

291 500

20

Avlöningar, förslagsanslag..................

*1 334 000

21

Omkostnader, förslagsanslag............

*181 400

22

Materiel m. m., reservationsanslag..............

*234 000

1 749 400

X

Av riksdagen redan beslutat anslag.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:is proposition nr B 1 år 1958

4

Statens etnografiska museum:

23 Avlöningar, förslagsanslag..................... *197 000

24 Omkostnader, förslagsanslag................... *63 900

25 Underhåll och ökande av samlingarna m. m., reservationsanslag

.............................. *6 000

26 Medelhavsmuseet, förslagsanslag.................

27 Bidrag till nordiska museet.....................

28 Bidrag till kulturhistoriska museet i Lund........

29 Bidrag till musikhistoriska museet...............

30 Bidrag till Drottningholms teatermuseum.........

31 Bidrag till stiftelsen Thielska galleriet............

32 Bidrag till svenska skolmuseet...................

33 Bidrag till stiftelsen Carl och Olga Milles’ Lidingöhem

C. Kyrkliga ändamål

Domkapitlen och stiftsnämnderna:

1 Avlöningar, förslagsanslag..................... *1 028 800

2 Omkostnader, förslagsanslag................... *151400

3 Kostnader för skogsbiträden, förslagsanslag..... *1000

4 Reparations- och förbättringsarbeten å biskopsgården

i Växjö ............................. *2 200

5 Kleresistaten, förslagsanslag.....................

6 Vissa ersättningar till kyrkofonden...............

7 Kurser för utbildande av kyrkomusiker m. m., förslagsanslag

....................................

8 Stipendier för utbildande av präster, förtrogna med

finska och lapska språken.......................

9 Kyrkors underhåll, reservationsanslag.............

10 Bidrag till restaurering av Linköpings domkyrka,

reservationsanslag..............................

11 Ersättningar till kyrkor, förslagsanslag............

12 Bestridande i vissa fall med allmänna medel av kost
nader,

förenade med friköp av lägenheter å kyrklig

jord, förslagsanslag.............................

13 Bidrag till svenska ekumeniska nämnden.........

D. Akademier m. m.

1 Bidrag till svenska akademien...................

Vetenskapsakademien:

2 Bidrag till forskningsinstitutet för experimentell

fysik, förslagsanslag.......................... *550 800

3 Bidrag till naturvetenskaplig forskning i Övre

Norrland................................... *66 300

4 Bidrag till vetenskaplig verksamhet i övrigt..... *91 800

Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:

Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum

m. m.:

5 Avlöningar, förslagsanslag......... *1 927 000

* Av riksdagen redan beslutat anslag.

266 900

*120 300

*516 800

*86 700

*67 000

*43 000

*10 000

*3 500

*15 000

9 379 600

1 183 400

*7 000

*5 050 800

*67 000

*4 800

*2 000

*1 000

*90 000

*1 000

*25 000

6 432 000

*2 300

708 900

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr B 1 år 1958

6 Omkostnader, förslagsanslag....... *320 900

7 Inredning och utrustning, reservationsanslag

...................... *50 000 2 297 900

8 Bidrag till avlöningar inom landsantikvarieorganisationen,

förslagsanslag...................... *600 000

Statens historiska museum m. m.:

9 Underhåll och ökande av samlingarna, reservationsanslag

................................ *52 000

Riksantikvarieämbetet:

10 Vård och underhåll av fornlämningar och bygg
nadsminnesmärken,

reservationsanslag *275 000

11 Fornminnesinventering, reservationsanslag

............................*160 000 435 000

Ostasiatiska arkeologiska samlingarna:

12 Avlöningar, förslagsanslag........... *60 700

13 Omkostnader, förslagsanslag......... *7 000 67 700

Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan:
14

Avlöningar, förslagsanslag..................... *462 000

15 Omkostnader, förslagsanslag................... *98 700

16 Undervisningsmateriel m. m., reservationsanslag.. *66 300

17 Stipendier m. m., reservationsanslag............ *80 200

Musikaliska akademien med musikhögskolan:

18 Avlöningar, förslagsanslag.....................

19 Omkostnader, förslagsanslag...................

20 Inköp och bindning av böcker och musikalier samt

underhåll och vård av instrument, reservationsanslag

......................................

21 Stipendier m. m..............................

22 Inredning och utrustning av nya lokaler, reservationsanslag

..................................

E. Universiteten, den medicinska

undervisningen m. m.

Universitetskanslersämbetet:

1 Avlöningar, förslagsanslag..................... *296 000

2 Omkostnader, förslagsanslag................... *35 000

3 Förstärkningsanordningar vid universiteten m. m.,

förslagsanslag ........................................

Uppsala universitet:

4 Avlöningar, förslagsanslag.....................

5 Omkostnader, förslagsanslag...................

6 Materiel m. m., reservationsanslag..............

7 Nyanskaffning av apparater m. m., reservationsanslag

8 Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket,

reservationsanslag......................

9 Inredning och utrustning av nya lokaler, reservationsanslag

..................................

Lunds universitet:

10 Avlöningar, förslagsanslag...........16 274 000

11 Omkostnader, förslagsanslag................... 888 000

* Av riksdagen redan beslutat anslag.

16 669 000

1 160 000

2 188 000

625 000

480 000

*1 750 000

* 1 444 000

*83 000

*41 000

*40 000

*15 000

3 452 600

707 200

1 623 000

6 494 000

331 000

4 400 000

22 872 000

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr B 1 år 1958

43

12 Materiel m. m., reservationsanslag.............. 1 960 000

13 Nyanskaffning av apparater m.m., reservationsanslag 525 000

14 Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket,

reservationsanslag...................... 515 000

15 Inredning och utrustning av nya lokaler, reservationsanslag

.................................. *730 000

Göteborgs universitet:

16 Avlöningar, förslagsanslag..................... 6 981 000

17 Omkostnader, förslagsanslag................... 573 000

18 Materiel m. m., reservationsanslag.............. 966 000

19 Nyanskaffning av apparater m.m.,reservationsanslag 200 000

20 Bokinköp och bokbindning för medicinska fakultetens

bibliotek, reservationsanslag.............. 105 000

21 Bidrag till Göteborgs stad för verksamheten vid

medicinska fakultetens bibliotek, förslagsanslag.. 160 400

22 Inredning och utrustning av nya lokaler, reservationsanslag

.................................. *4 200 000

Karolinska mediko-kirurgiska institutet:

23 Avlöningar, förslagsanslag..................... 8 244 000

24 Omkostnader, förslagsanslag................... 574 500

25 Materiel m. m., reservationsanslag.............. 1 355 000

26 Nyanskaffning av apparater m. m., reservationsanslag 200 000

27 Bokinköp och bokbindning för biblioteket, reservationsanslag

.................................. 85 000

28 Inredning och utrustning av nya lokaler, reservationsanslag

.................................. *500 000

Medicinska högskolan i Umeå:

29 Avlöningar, förslagsanslag .................... *546 000

30 Omkostnader, förslagsanslag .................. *45 000

31 Materiel m. m., reservationsanslag.............. *110 000

32 Bokinköp och bokbindning för biblioteket, reservationsanslag

................................ *145 000

33 Inredning och utrustning av nya lokaler, reservationsanslag

.................................. *300 000

34 Vissa kostnader för läkarutbildningen, förslagsanslag..

35 Bidrag till Stockholms högskola, förslagsanslag .. .

36 Nyanskaffning av apparater m. m. vid Stockholms

högskola .....................................

37 Ersättning för vissa till Stockholms högskola upplåtna

lokaler, förslagsanslag.....................

38 Ersättning för viss tomträttsavgäld till Stockholms

stad, förslagsanslag..............................

Tandläkarhögskolan i Stockholm:

39 Avlöningar, förslagsanslag..................... 4 893 000

40 Omkostnader, förslagsanslag................... 977 600

41 Bokinköp och bokbindning m. m., reservationsanslag

...................................... 27 000

42 Nyanskaffning och underhåll av utrustning, reservationsanslag

................................ 160 000

43 Utrustning av en odontologisk högskoleklinik i

Umeå, reservationsanslag ..................... 20 000

20 892 000

13 185 400

10 958 500

1 146 000

*81 000

12 014 000

75 000

72 000

113 000

6 077 600

Av riksdagen redan beslutat anslag.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr B 1 år 1958

Tandläkarhögskolan i Malmö:

44

Avlöningar, förslagsanslag.....................

3 257 000

45

Omkostnader, förslagsanslag...................

614 200

46

Bokinköp och bokbindning m. m., reservations- anslag ......................................

16 000

47

Nyanskaffning och underhåll av utrustning, reser- vationsanslag ................................

120 000

48

Utrustning av vissa lokaler m. m., reservations- anslag ......................................

5 500

4 012 700

Tandläkarhögskolorna:

49

Anskaffning av undervisningsinstrument m. m.,

reservationsanslag..............................

254 000

50

Lärarkliniker, förslagsanslag...................

50 000

304 000

51

Anordnande av utbildning för tandtekniker och

tandsköterskor, förslagsanslag...................

50 000

52

Främjande av ograduerade forskares vetenskapliga

verksamhet, reservationsanslag....................

2 600 000

53

Stipendier för främjande av högre vetenskapliga stu- dier vid rikets universitet och högskolor, reservations- anslag ........................................

387 500

Gemensamma universitetsändamål:

54

Ersättning åt vissa opponenter vid disputationer,

förslagsanslag................................

*72 000

55

Naturastipendier åt studerande vid universiteten

m. fl. läroanstalter, reservationsanslag...........

*9 515 000

56

Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar, för- slagsanslag ..................................

*600 000

57

Stipendier för främjande av högre vetenskapliga

studier, reservationsanslag......................

3 444 000

58

Resestipendier åt ordinarie lärare m. fl., reserva- tionsanslag ..................................

*85 000

59

Gästföreläsningar, reservationsanslag............

*70 000

60

Klinisk forskning, förslagsanslag...............

*401 000

61

Vidareutbildning av läkare, reservationsanslag . .

*30 000

62

Ämnes- och fakultetskonferenser, reservationsan- slag ........................................

*25 000

63

Extra utgifter, reservationsanslag...............

*300 000

14 542 000

64 Bidrag till Stockholms högskolors rektorskonvents

verksamhet, reservationsanslag................... *30 000

Rasbiologiska institutet:

65

Avlöningar, förslagsanslag.....................

*157 800

66

Omkostnader, förslagsanslag...................

*20 000

67

Materiel m. m., reservationsanslag..............

*25 000

202 800

68

Farmacevtiska institutet:

Avlöningar, förslagsanslag.....................

*701 000

69

Omkostnader, förslagsanslag...................

*80 700

70

Materiel m. m., reservationsanslag..............

*110 000

71

72

Inredning och utrustning av nya lokaler, reserva- tionsanslag ..................................

Ökad intagning av studerande, förslagsanslag. . . .

*60 000

*393 000

1 344 700

Av riksdagen redan beslutat anslag.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr B 1 år J958

45

Ortnamnskommissionen:

73 Avlöningar, förslagsanslag..................... *164 000

74 Omkostnader, förslagsanslag................... *18 900

75 Insamling och bearbetning av vetenskapligt material,

reservationsanslag........................ *41 000

76 Bidrag till institutet för ortnamns- och dialektforskning

i Göteborg................................

Landsmålsarkiven:

77 Avlöningar, förslagsanslag..................... *376 100

78 Omkostnader, förslagsanslag................... *20 800

79 Insamling och bearbetning av vetenskapligt material,

reservationsanslag........................ *81 000

80 Bidrag till institutet för folkminnesforskning i Göteborg

.........................................

81 Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden vid

universiteten m. m., förslagsanslag...............

82 Bidrag till instituten för socialpolitisk och kommunal

utbildning och forskning, förslagsanslag...........

83 Kurser för fortsatt utbildning av befattningshavare i

kommunal och social tjänst, reservationsanslag ....

84 Fortsättnings- och repetitionskurser för läkare, reservationsanslag

..................................

Garantilånenämnden:

85 Avlöningar, förslagsanslag..................... *72 500

86 Omkostnader, förslagsanslag....................*20 000

87 Kostnader för avskrivning av vissa studielån med

statlig kreditgaranti, förslagsanslag..............

88 Bidrag till inventarier i studentbostadshus, reservationsanslag

....................................

89 Bidrag till Sveriges förenade studentkårer för redige
ring

av ett register över vissa licentiat- och doktorsavhandlingar

..............................

90 Bidrag till anordnande av praktisk-pedagogiska utbildningskurser

för blivande läroverkslärare m. m...

F. Tekniska högskolor

Överstyrelsen för de tekniska högskolorna:

1 Avlöningar, förslagsanslag..................... *85 300

2 Omkostnader, förslagsanslag................... *13 400

Tekniska högskolan i Stockholm:

3 Avlöningar, förslagsanslag..................... *12 656 000

4 Omkostnader, förslagsanslag................... *1 705 600

5 Materiel m. m., reservationsanslag.............. *1 700 000

6 Nyanskaffning av apparater m. m., reservationsanslag *1 700 000

7 Bokinköp och bokbindning för högskolans bibliotek,

reservationsanslag......................... *130 000

8 Resebidrag till studerande.................... *61 000

9 Inredning och utrustning av nya lokaler, reservationsanslag

.................................. *1 586 000

* Av riksdagen redan beslutat anslag.

223 900

*12 000

477 900

*28 900

*300 000

*857 000

*42 000

*10 000

92 500

*100 000

*750 000

*2 200

*42 000

118 629 600

98 700

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj. ts proposition nr B 1 år 1958

10 Inredning och utrustning av nya lokalervid svenska

träforskningsinstitutet, reservationsanslag....... *123 000

Chalmers tekniska högskola:

11 Avlöningar, förslagsanslag..................... *8 651 000

12 Omkostnader, förslagsanslag................... *665 000

13 Materiel m. m., reservationsanslag.............. *1 400 000

14 Nyanskaffning av apparater m.m., reservationsanslag *1 300 000

15 Bokinköp och bokbindning för högskolans bibliotek,

reservationsanslag........................ *130 000

16 Resebidrag till studerande.................... * 25 000

17 Inredning och utrustning av nya lokaler, reservationsanslag

.................................. * 1 800 000

Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna:

18 Stipendier för främjande av högre tekniska studier,

reservationsanslag........................ 274 500

19 Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar, förslagsanslag

.................................. *25 000

20 Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden

m. m., förslagsanslag...................... *60 000

21 Resestipendier åt lärare m. fl., reservationsanslag *70 000

G. Skolöverstyrelsen, anstalter för lärarutbildning m. m.

Skolöverstyrelsen:

1 Avlöningar, förslagsanslag..................... *5 480 000

2 Omkostnader, förslagsanslag................... *800 000

3 Försöksverksamhet m. m., reservationsanslag .... 1 500 000

Särskilda försöksskolan i Linköping:

4 Driftkostnader, förslagsanslag.................. 750 000

5 Utrustning, reservationsanslag.................. 1000

Länsskolnämnderna:

6 Avlöningar, förslagsanslag .................... *3 859 000

7 Omkostnader, förslagsanslag................... *1 121 000

Lärarhögskolan i Stockholm:

8 Avlöningar, förslagsanslag.................... *5 402 000

9 Omkostnader, förslagsanslag.................. *411 000

10 Materiel, böcker m. m., reservationsanslag...... *100 000

Folkskoleseminarierna:

11 Avlöningar, förslagsanslag .................... *23 775 000

12 Omkostnader, förslagsanslag.................... *2 050 000

13 Materiel, böcker m. m., reservationsanslag........ *458 000

14 Utrustning, reservationsanslag.................. *550 000

15 Vidareutbildning av folkskollärare, reservationsanslag

16 Resestipendier åt lärare vid folkskoleseminarier, re
-

servationsanslag ................................

Statens skolköksseminarium:

17 Avlöningar, förslagsanslag.................... *384 000

18 Omkostnader, förslagsanslag.................. *40 000

19 661 600

13 971 000

429 500

34 160 800

7 780 000

751 000

4 980 000

5 913 000

26 833 000

*600 000

*10 500

424 000

Av riksdagen redan beslutat anslag.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr B 1 år 1958

47

19 Bidrag till fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala,

förslagsanslag..................................

20 Bidrag till seminariet för huslig utbildning i Umeå,

förslagsanslag..................................

21 Bidrag till Göteborgs skolköksseminarium, förslagsanslag

........................................

22 Bidrag till vissa handarbetsseminarier, förslagsanslag

23 Bidrag till August Abrahamsons stiftelse för slöjdlärarutbildning

................................

24 Särskoleseminariet i Stockholm, förslagsanslag ....

25 Bidrag till Ericastiftelsen, förslagsanslag.........

26 Kurser för lärare m. fl., reservationsanslag........

27 Lärarutbildningskurser för läroverksingenjörer, reservationsanslag

..................................

H. Allmänna läroverken m. m.

Allmänna läroverken:

1 Avlöningar, förslagsanslag..................... *195 000 000

2 Omkostnader, förslagsanslag................... *1 187 100

3 Bidrag till läroverkens kassor, förslagsanslag..... *10 000 000

4 Ersättning för djäknepenningar m. m........... *8 500

5 Avlöning åt deltagare i praktiska lärarkurser m. m.,

förslagsanslag..................................

6 Understöd åt vissa kommunala gymnasier m. m.,

förslagsanslag..................................

7 Bidrag till driften av högre kommunala skolor, förslagsanslag

....................................

Privatläroverk:

8 Bidrag till vissa privatläroverk, förslagsanslag . . *11 280 000

9 Bidrag till hälsovården vid vissa privatläroverk,

förslagsanslag................................ *35 500

10 Bidrag till vissa internatläroverk, förslagsanslag. . *675 000

11 Läroboksnämnden, förslagsanslag................

12 Centralnämnden för skolungdomsutbytet med utlandet,

förslagsanslag...........................

13 Intagningsnämnder vid vissa allmänna läroverk

m. fl. läroanstalter, förslagsanslag................

14 Språkassistentverksamhet vid högre läroanstalter,

reservationsanslag..............................

15 Resestipendier åt lärare vid de allmänna läroverken

m. fl. läroanstalter, reservationsanslag.............

16 Psykologisk-pedagogiska institutet, förslagsanslag . .

17 Bokinköp och bokbindning vid pedagogiska biblioteket,

reservationsanslag.........................

IS Vissa kostnader för student- och realexamina, förslagsanslag

....................................

19 Studiebidrag och stipendier, förslagsanslag.........

20 Brevskolestipendier, reservationsanslag.............

21 Bidrag till avlönande av föreståndare vid elevhem

vid högre läroanstalter, förslagsanslag.............

*907 100

*378 000

*167 000

*246 400

*110 000

*80 000

*146 200

*1 393 900

*320 000

51 040 100

206 195 600

*3 890 000

*335 000

*46 184 000

11 990 500

*63 500

*9 000

*21 700

*130 000

*95 000

*70 600

*20 000

*989 000

*65 255 000

*150 000

*105 000

Av riksdagen redan beslutat anslag.

385 503 000

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj. ts proposition nr B 1 år 1958

I.

1

2

3

4

5

■6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

Folkskoleväsendet m. m.

Skolmåltider

Bidrag till anordnande av skolmåltider, förslagsanslag

..........................................

Bidrag till anskaffande av inventarier för skolmåltider,

förslagsanslag............................

Skolbyggnader

Bidrag till vissa byggnadsarbeten inom det allmänna

skolväsendet, förslagsanslag ..............

Bidrag till elevhemsbyggnader inom det allmänna

skolväsendet, reservationsanslag...................

*26 200 000

*400 000

26 600 000

*69 700 000

*3 000 000

72 700 000

Folkskoleväsendet

Folkskolor m. m.:

Bidrag till driften av folkskolor m. m., förslagsanslag

...................................... *646 000 000

Försökskostnadsbidrag, förslagsanslag.......... *2 540 000

Resekostnadsersättningar åt skolläkare vid folk
och

småskolor, förslagsanslag.................. *50 000

Bidrag till avlöning åt lärare m. m. vid vissa

sjukvårdsanstalter och barnhem, förslagsanslag . . *700 000

Folkundervisningens främjande i rikets nordligaste

gränsorter m. m., reservationsanslag............ *290 000

Bidrag till inackordering av skolbarn i elevhem

eller enskilda hem, förslagsanslag............... *1 600 000

Bidrag till anordnande av skolskjutsar för sltol
pliktiga

barn m. m., förslagsanslag............. *41 000 000

Bidrag till vissa fullbordade byggnadsarbeten, förslagsanslag

.................................. *3 000 000

Byggnadsbidrag för vissa äldre undervisningslokaler,

förslagsanslag........................ *300 000

Byggnadsbidrag till tjänstebostäder, förslagsanslag *3 500 000

övergångsbidrag till tjänstebostäder, förslagsanslag

........................................ * 160 000

Bidrag till Skytteanska skolan i Tärna, förslagsanslag

................................... *50 200

Anordnande av kombinerad korrespondens- och

radioundervisning, reservationsanslag........... *690 000

Resestipendier åt lärare vid folk- och fortsätt
ningsskolor,

reservationsanslag ..................

Stipendier åt folkskollärare för vinnande av behörighet

att undervisa i engelska, förslagsanslag . .

Bidrag till vissa särskilda skoländamål, reservations
-

anslag ........................................

Nomadskolor:

Avlöningar, förslagsanslag..................... *1 214 000

Omkostnader, förslagsanslag.................... *548 000

Av riksdagen redan beslutat anslag.

699 880 200

*63 000

*280 000

*320 000

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr B 1 år 1958

49

23 Fortsättningsskolundervisning för nomadbarn,

förslagsanslag................................ *65 000 1 827 000

702 370 200

Folkhögskolor

Folkhögskolor:

24 Bidrag till driften av folkhögskolor, förslagsanslag *15 323 000

25 Byggnadsbidrag, reservationsanslag ............ *2 500 000

26 Bidrag till arvoden åt skolläkare, förslagsanslag *37 500

27 Utbildning av lärare, reservationsanslag........ *46 000 17 906 500

17 906 500

Abnormundervisningen

Läroanstalter för blinda:

28 Avlöningar, förslagsanslag.....................

29 Omkostnader, förslagsanslag...................

Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat

lyte:

30 Avlöningar, förslagsanslag.....................

31 Omkostnader, förslagsanslag...................

32 Skrivmaskiner åt avgående blindskolelever, reservationsanslag

....................................

33 Resor för blindskolelever jämte åtföljande vårdare,

förslagsanslag..................................

34 Arvoden åt blivande blindlärare, förslagsanslag ....

35 Tryckning av blindskrifter, reservationsanslag......

36 Bidrag till anskaffande av böcker åt blinda, reservationsanslag

....................................

Skolor för döva:

37 Avlöningar, förslagsanslag.....................

38 Omkostnader, förslagsanslag...................

39 Resor för elever jämte åtföljande vårdare, förslagsanslag

......................................

40 Stipendier åt vissa fortsättningsskolpliktiga döva

m. fl., förslagsanslag..........................

41 Arvoden åt blivande lärare för döva, förslagsanslag

42 Kurser för personal m. fl., reservationsanslag

43 Engångsanskaffning av utrustning m. m., reservationsanslag

..................................

44 Bidrag till förskolor och skolhem för döva barn, förslagsanslag

....................................

45 Bidrag till bildningsverksamhet bland döva.......

46 Bidrag till tidning för döva....................

47 Bidrag till Hörselfrämjandet ....................

* Av riksdagen redan beslutat anslag.

*1 520 000

*415 500 1 935 500

*886 700

*248 300 1 135 000

*43 600

*60 000

*14 400

*20 000

*50 000

*4 841 500

*1 611 100

*100 000

*3 000

*153 000

*6 000

*70 000 6 784 600

*380 000

*8 000

*2 000

*62 000

10 495 100

830 071 800

4 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr B 1

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj. ts proposition nr B t år 1958

J. Yrkesundervisningen

överstyrelsen för yrkesutbildning:

1 Avlöningar, förslagsanslag..................... *2 311 000

2 Omkostnader, förslagsanslag................... *288 200

3 Yrkespedagogisk reformverksamhet, reservationsanslag.

..................................... *140 000

Högre tekniska läroverk:

4 Avlöningar, förslagsanslag..................... *11 856 000

5 Omkostnader, förslagsanslag................... * 1 298 000

6 Materiel, böcker m. m., reservationsanslag....... *1 535 000

7 Föreläsningar och fortbildningskurser, reservationsanslag

...................................... *62 000

Konstfackskolan:

8 Avlöningar, förslagsanslag..................... * 1 300 000

9 Omkostnader, förslagsanslag................... *250 000

10 Undervisningsmateriel m. m., reservationsanslag. . *375 900

11 Understöd åt handelsgymnasier, förslagsanslag.....

12 Vissa kostnader för handelsgymnasieexamen, förslagsanslag

...................................

13 Bidrag till bergsskolan i Filipstad m. m...........

14 Bidrag till textilinstitutet i Borås, förslagsanslag . . .

15 Bidrag till Lennings textiltekniska institut i Norrköping,

förslagsanslag..........................

16 Bidrag till driften av centrala yrkesskolor, förslagsanslag

........................................

17 Bidrag till driften av lokala yrkesskolor, förslagsanslag

........................................

18 Bidrag till byggnadsarbeten m. m. vid yrkesskolor,

förslagsanslag..................................

19 Bidrag till anordnande av kurser för utbildning av

elektriska installatörer, förslagsanslag.............

20 Kurs för utbildning av sysselsättnings- och arbetsterapeuter,

reservationsanslag....................

21 Kurser för utbildning av preparatriser m. m.....

22 Utbildning av lärare vid yrkesundervisningen, reservationsanslag

..................................

23 Ersättning till deltagare i vissa kurser för lärarutbildning,

förslagsanslag ........................

24 Resestipendier åt lärare vid yrkesundervisningen, reservationsanslag

................................

25 Främjande av lärlingsutbildning hos hantverksmästare,

förslagsanslag.............................

26 Främjande av lärlingsutbildning inom muraryrket

m. m., förslagsanslag...........................

27 Bidrag till kostnader för granskning av utförda gesällprov,

reservationsanslag......................

28 Bidrag till vissa kurser i cement- och betongteknik,

reservationsanslag..............................

29 Resestipendier för yrkesutbildning, reservationsanslag

2 739 200

14 751 000

1 925 900

*2 606 000

*30 000

*92 300

*262 000

*210 000

*15 100 000

*42 000 000

*12 000 000

*100 000

*65 500

*54 700

*1 124 000

*800 000

*18 000

*1 250 000

*150 000

*25 000

*13 700

*80 000

95 397 300

* Av riksdagen redan beslutat anslag.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr B 1 år 1958

K. Folkbildningsåtgärder i övrigt m. m.

1 Bidrag till folk- och skolbibliotek, förslagsanslag...

2 Bidrag till föreläsningsverksamhet...............

3 Besekostnadsersättning åt föreläsare, förslagsanslag

4 Bidrag till föreläsningsförmcdling och konsulentverksamhet

...................................

5 Bidrag till studieförbund.......................

6 Bidrag till studiecirkel verksamhet, förslagsanslag ..

7 Bidrag till speciella folkbildningsåtgärder, reservationsanslag

....................................

8 Bidrag till verksamheten vid hemgårdar..........

9 Bidrag till verksamheten vid studiehem..........

10 Utbildning av ungdomsledare, reservationsanslag ...

11 Bidrag till ungdomens fritidsverksamhet, förslagsanslag

........................................

12 Bidrag till instruktörsverksamhet inom ungdomsorganisationer

.................................

13 Bidrag till Centralförbundet för nykterhetsunder
visning,

reservationsanslag.......................

14 Bidrag till nykterhetsorganisationer m. m., reservationsanslag

....................................

15 Bidrag till Svenska nykterhetsfrämjandet.........

Studiehj älpsnämnden:

16 Avlöningar, förslagsanslag..................... *148 400

17 Omkostnader, förslagsanslag................... *27 000

18 Ersättning till postverket för dess bestyr med statens

studielån, förslagsanslag........................

Statens biografbyrå:

19 Avlöningar, förslagsanslag..................... *174 300

20 Omkostnader, förslagsanslag................... *14 800

21 Bidrag till barnfilmkommittén, reservationsanslag . .

L. Gymnastiska centralinstitutet m, m.

Gymnastiska centralinstitutet:

1 Avlöningar, förslagsanslag........ *536 300

2 Omkostnader, förslagsanslag................... *158 400

3 Materiel, böcker m. m., reservationsanslag....... *44 000

4 Särskild undervisning i idrott och gymnastik m. m.__* 18 300

5 Bidrag till Stockholms studenters idrottsförening till

iokalhyra m. m................................

6 Understöd åt svenska Dalcroze-institutet.........

M. Understöd åt vetenskap, vitterhet och konst m. m.

1 Understöd för utgivande av tidskrifter, lärda verk

och läroböcker, reservationsanslag................

* Av riksdagen redan beslutat anslag.

51

*10 797 000

*955 000

*300 000

*204 000

*2 245 000

*9 000 000

*226 000

*200 000

*75 000

*878 000

*3 000 000

*574 000

*900 000

*1 454 100

*15 000

175 400

*110 000-

189 10O

*35 000

31 332 600

757 000

*6 500*

*10 OOP

773 500

*191 500

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj. ts proposition nr B 1 år 1958

2 Bidrag till nämnden för svensk språkvård.........

3 Humanistisk forskning .........................

Statens medicinska forskningsråd:

4 Förvaltningskostnader, förslagsanslag........... *140 500

5 Medicinsk forskning, reservationsanslag......... *3 925 000

Statens naturvetenskapliga forskningsråd:

6 Förvaltningskostnader, förslagsanslag........... *107 300

7 Naturvetenskaplig forskning, reservationsanslag .. *3 755 000

8 Bidrag till publicering av den svenska djuphavsexpe
ditionens

resultat, reservationsanslag..............

Statens samhälls- och rättsvetenskapliga forskningsråd:
9

Förvaltningskostnader m. m., förslagsanslag..... *30 000

10 Samhälls- och rättsvetenskaplig forskning, reservationsanslag

................................ *530 000

11 Psykologisk och pedagogisk forskning, reservationsanslag

.........................................

Flyg- och navalmedicinska nämnden:

12 Avlöningar, förslagsanslag..................... *367 300

13 Omkostnader, förslagsanslag................... *24 000

14 Flyg- och navalmedicinsk forskning, reservationsanslag

...................................... *250 000

15 Atomforskning, reservationsanslag ...............

16 Europeiskt samarbete inom kärnforskningen, förslagsanslag

....................................

17 Bidrag till nordiska institutet för teoretisk atomfysik,

förslagsanslag..................................

Matematikmaskinnämnden:

18 Avlöningar, förslagsanslag..................... *1 000

19 Omkostnader, förslagsanslag................... *1000

20 Materiel m. m., reservationsanslag.............. *1 000

21 Bidrag till Konung Gustaf V:s forskningsinstitut . .

22 Bidrag till medicinska Nobelinstitutets avdelning för

biokemi, reservationsanslag......................

23 Bidrag till oceanografiska institutet..............

24 Bidrag till internationella meteorologiska institutet i

Stockholm ....................................

25 Ersättning åt författare för utlåning av deras verk

genom bibliotek, förslagsanslag..................

26 Stipendier åt författare av hög litterär förtjänst..

27 Understöd åt skriftställaren E. H. Thörnberg......

28 Statens konstråd..............................

29 Konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader,

reservationsanslag..............................

30 Teaterrådet, förslagsanslag .......................

31 Bidrag till samfundet De nio....................

32 Sveriges deltagande i det s. k. tredje internationella

geofysiska året, reservationsanslag................

*20 000

*1 125 000

4 065 500

3 862 300

*27 000

560 000

*180 000

641 300

*4 375 000

*2 700 000

*240 000

3 000

*222 800

* I 45 000

*141 900

*130 000

*870 000

*100 000

*6 000

*14 800

*200 000

* 10 000

*10 000

*30 000

19 871 100

* Av riksdagen redan beslutat anslag.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl, Maj.ts proposition nr B 1 år W58

53

N. Diverse

Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

1 Slottsbyggnadernas delfond, förslagsanslag...... *29 000

2 Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag...... *13 779 000

3 Uppsala universitets delfond, förslagsanslag..... *1 560 000

4 Lunds universitets delfond, förslagsanslag....... *1 193 000

5 Ersättning till domänverkets fond för upplåten

mark, förslagsanslag............................

6 Sveriges anslutning till vissa internationella vetenskapliga

sammanslutningar, förslagsanslag.........

7 Bidrag till svenska institutet i Rom m. m.........

8 Skandinavisk bibliotekarie vid nordiska avdelningen

av S:te Geneviévebiblioteket i Paris m. m.........

9 Bidrag till avlöning av föreståndare för svenska studenthemmet

i Paris............................

10 Främjande av internationellt-kulturellt samarbete,

reservationsanslag..............................

11 Främjande av nordiskt-kulturellt samarbete, reservationsanslag

..................................

12 Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco, förslagsanslag

....................................

13 Bidrag till bestridande av kostnader för vissa internationella

kongresser i Sverige, reservationsanslag..

14 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga,

reservationsanslag..............................

15 Extra utgifter, reservationsanslag.................

Summa kronor

16 561 000

*24 000

*37 000

*110 000

*7 000

*10 500

*375 000

*300 000

*978 000

*250 000

*1 250 000

*330 000

20 232 500

1 561 238 300

Av riksdagen redan beslutat anslag.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj. ts proposition nr B 1 år 1958

IX. JORDBRUKSDEPARTEMENTET

A. Jordbruksdepartementet m. m.

Jordbruksdepartementet:

1 Avlöningar, förslagsanslag................... *1 062 000

2 Omkostnader, förslagsanslag................. *76 700

Lantbruksattachéer:

3 Avlöningar, förslagsanslag................... *362 600

4 Omkostnader, förslagsanslag................. *62 700

B. Lantbruksstyrelsen

Lantbruksstyrelsen:

1 Avlöningar, förslagsanslag................... *2 815 600

2 Omkostnader, förslagsanslag................. *346 500

3 Kostnader för utbetalande av producentbidrag *65 000

C. Lantbrukets rationalisering och befrämjande

av dess produktion, m. m.

Lantbruksnämnderna:

1 Avlöningar, förslagsanslag................... *12 624 400

2 Omkostnader, förslagsanslag................. *2 959 500

3 Utrustning, reservationsanslag............... *46 000

4 Kostnader för särskilda planeringsåtgärder, förslagsanslag

................................ *60 000

Bidrag till hushållningssällskapen:

5 Avlöningar, förslagsanslag................... *7 501 100

6 Omkostnader, reservationsanslag............. *4 890 000

7 Demonstrationsgårdsverksamhet, reservationsanslag

.................................... *30 000

Jordbrukets upplysningsnämnd:

8 Avlöningar, förslagsanslag................... *66 200

9 Omkostnader, förslagsanslag................. *40 500

10 Bidrag till jordbrukets rationalisering, reservationsanslag

......................................

11 Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering, reservationsanslag

..............................

12 Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti,

förslagsanslag........................

13 Bidrag till återbetalning av lån från jordbrukets

maskinlånefond, förslagsanslag.................

14 Bidrag till uppförande av frukt- och potatislagerhus

m. m., reservationsanslag..................

15 Statens avdikningsanslag, förslagsanslag........

16 Befrämjande av landsbygdens elektrifiering, reservationsanslag

................................

* Av riksdagen redan beslutat anslag.

1 138 700

425 300

1 564 000

3 227 100

3 227 100

15 689 900

12 421 100

106 700

*13 000 000

*100 000

*300 000

*1 325 000

*30 000

*3 000 000

*11 000 000

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr B 1 år 1958

55

17 Bidrag till produktionsbefrämjande åtgärder i

Norrland m. m., reservationsanslag.............

18 Befrämjande av husdjursaveln, reservationsanslag

Statens hingstdepå och stuteri:

19 Avlöningar, förslagsanslag................... *481 400

20 Omkostnader, förslagsanslag................. *129 500

21 Bidrag till penningpremier vid lantbruksmöten ..

22 Befordrande av inhemsk fröodling.............

23 Gottgörelse till trädgårdsnäringen för av dess

utövare erlagd bensinskatt, att avräknas mot

automobilskattemedlen........................

D. Jordbruksprisreglering m. m. samt särskilt

stöd åt vissa jordbruk

Statens jordbruksnämnd:

1 Avlöningar, förslagsanslag................... *2 874 400

2 Omkostnader, förslagsanslag................. *647 000

3 Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område,

reservationsanslag.............................

4 Kostnader för beredskapslagring av livsmedel och

fodermedel m. m., förslagsanslag..............

5 Producentbidrag till vissa innehavare av mindre

jordbruk, förslagsanslag.......................

6 Odlings- och byggnadshjälp åt innehavare av vissa

kronolägenheter m. m., förslagsanslag..........

7 Bidrag till bokföringsverksamheten inom jordbruket,

reservationsanslag........................

8 Gottgörelse till jordbruket för av dess utövare erlagd

energiskatt för motorbrännolja till traktorer

9 Prisrabattering av smör, förslagsanslag..........

E. Vissa kontrollanstalter på jordbrukets område m. m.

Statens centrala frökontrollanstalt:

1 Avlöningar, förslagsanslag................... *2 105 900

2 Omkostnader, förslagsanslag..................*674 300

Statens växtskyddsanstalt:

3 Avlöningar, förslagsanslag................... *1 212 200

4 Omkostnader, förslagsanslag................. *297 800

5 Bekämpande av växtsjukdomar, förslagsanslag ..

Statens lantbrukskemiska kontrollanstalt:

6 Avlöningar, förslagsanslag................... *401 000

7 Omkostnader, förslagsanslag................. *83 600

8 Understöd åt lokala lantbrukskemiska kontrollstationer

....................................

Statens maskinprovningar:

9 Avlöningar, förslagsanslag................... *393 600

10 Omkostnader, förslagsanslag..................*310 300

11 Bidrag till plantskolekontroll

12 Kontroll å standardisering av mjölk, förslagsanslag

*1 250 000

*1 822 000

610 900

*24 000

*50 000

*297 000

61 026 600

3 521 400

*173 000 000

*15 000 000

*39 000 000

*3 300 000

*1 126 600

*2 250 000

*2 800 000

239 998 000

2 780 200

1 510 000

*250 000

484 600

*35 000

703 900

*15 000

*40 000

Av riksdagen redan beslutat anslag.

5 818 700

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition nr B 1 år 1958

F. Undervisningsanstalter för jordbruk och

lantmannanäringar

Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök:

1 Avlöningar, förslagsanslag................... *6 176 500

2 Omkostnader, förslagsanslag................. *775 900

3 Materiel, reservationsanslag.................. *262 600

4 Nyanskaffning och underhåll av utrustning,

reservationsanslag........................... *333 000

5 Bokinköp och bokbindning, reservationsanslag . *65 000

6 Stipendier, reservationsanslag................ 127 300

7 Lokal och fast försöksverksamhet, reservationsanslag

.................................... *840 500

8 Jordbruksdriften vid statens försöksgårdar, förslagsanslag

................................ *100

Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut: ~

9 Avlöningar, förslagsanslag................... *1 721 700

10 Omkostnader, förslagsanslag................. *711 300

11 Materiel, reservationsanslag.................. *34 000

12 Nyanskaffning och underhåll av utrustning, reservationsanslag

............................ *110 000

13 Bokinköp och bokbindning, reservationsanslag . *16 000

14 Stipendier m. m........................... *17 000

15 Trädgårdsekonomisk byrå, förslagsanslag..... *15 000

16 Lokal och fast försöksverksamhet, reservationsanslag

.................................... *43 000

17 Specialgymnasiet för lantbruks-, mejeri- och skogs
studerande,

förslagsanslag.....................

18 Understöd åt lanthushållningsseminariet å Rim
-

forsa, förslagsanslag..........................

Lantbruksskolan vid Ultuna:

19 Avlöningar, förslagsanslag................... *132 300

20 Omkostnader, förslagsanslag................. *20 800

Bidrag till vissa lantbruksundervisningsanstalter:

21 Avlöningar, förslagsanslag................... *8 470 400

22 Driftkostnader, förslagsanslag................ *2 011 000

23 Bidrag till jordbrukets yrkesskolor, förslagsanslag

24 Särskilda utbildningskurser, reservationsanslag .. .

25 Studiehjälp åt elever vid vissa lantbruksundervis
ningsanstalter

m. m., förslagsanslag............

26 Bidrag till byggnadsarbeten vid vissa lantbruks
undervisningsanstalter,

reservationsanslag.......

27 Bidrag till undervisningsmateriel för maskinundervisning,

reservationsanslag.....................

28 Bidrag till hushållningssällskapens undervisningsverksamhet

m. m., förslagsanslag..............

29 Bidrag till upplysnings- och undervisningsverksamhet

rörande biodling......................

30 Reseunderstöd för studier på jordbrukets område,

reservationsanslag.............................

8 580 900

2 668 000

*113 500

*266 900

153 100

10 481 400

*353 100

*141 300

* 1 900 000

*1 500 000

*165 000

*1 394 000

*15 000

*26 000

27 758 200

Av riksdagen redan beslutat anslag.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr B 1 år 1958

57

G. Övrig forsknings- och försöksverksamhet på

jordbrukets område

1 Främjande av forskning på jordbrukets område

m. m., reservationsanslag......................

Statens forskningsanstalt för lantmannabyggnader:

2 Avlöningar, förslagsanslag................... *242 600

3 Omkostnader, förslagsanslag................. *110 900

4 Bidrag till jordbrukstekniska institutet........

5 Bidrag till Sveriges utsädesförening............

6 Bidrag till den praktiskt vetenskapliga verksamheten

å Weibullsholm........................

7 Bidrag till Föreningen för växtförädling av fruktträd

........................................

8 Bidrag till förädlingsarbeten med sojaväxter

9 Täckdikningsförsök m. m., reservationsanslag ....

H. Veterinär väsendet m. m.

Veterinärstyrelsen:

1 Avlöningar, förslagsanslag................... *827 000

2 Omkostnader, förslagsanslag..................*91 300

V eterinärstaten:

3 Avlöningar, förslagsanslag................... *5 668 800

4 Omkostnader, förslagsanslag................. *123 600

Statens veterinärmedicinska anstalt:

5 Avlöningar, förslagsanslag................... *2 517 500

6 Omkostnader, förslagsanslag................. *703 000

7 Bidrag till hushållningssällskapens veterinäravdelningar

......................................

8 Karantänsanstalten i Haparanda för husdjur . . .

9 Förekommande och hämmande av smittsamma

husdjurssjukdomar, förslagsanslag..............

10 Bidrag till främjande av juverhälsokontroll hos

nötkreaturen, förslagsanslag...................

11 Bidrag vid försäkring mot förluster på grund av

smittsamma husdjurssjukdomar, förslagsanslag . .

12 Lindring i mindre bemedlades kostnader för djursjukvård,

förslagsanslag.......................

13 Kontroll å uppvärmning av mjölk och grädde

m. m., förslagsanslag.........................

Veterinärhögskolan:

14 Avlöningar, förslagsanslag................... *3 094 600

15 Omkostnader, förslagsanslag................. *990 700

16 Materiel, reservationsanslag.................. *234 500

17 Nyanskaffning och underhåll av utrustning, reservationsanslag

............................ *160 000

18 Bokinköp och bokbindning, reservationsanslag . *24 000

19 Stipendier................................. 80 000

Veterinärinrättningen i Skara:

20 Avlöningar, förslagsanslag................... *223 300

21 Omkostnader, förslagsanslag................. .*100

*1 100 000

353 500

*325 000

*1 492 100

*210 000

*100 000

*20 000

*125 000

3 725 600

918 300

5 792 400

3 220 500

*235 000

*11 000

*1 530 000

*250 000

*100

*625 000

*115 000

4 583 800

223 400

Av riksdagen redan beslutat anslag.

17 504 500

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj. ts proposition nr B 1 år 1958

I. Skogsväsendet

Skogsstyrelsen:

1 Avlöningar, förslagsanslag................... *775 400

2 Omkostnader, förslagsanslag................. *157 700

Bidrag till skogsvårdsstyrelserna:

3 Avlöningar, förslagsanslag................... *12 158 000

4 Omkostnader, reservationsanslag.............. *7 710 000

5 Statens skogsförbättringsanslag, förslagsanslag ...

6 Vägbyggnader å skogar i enskild ägo, reservationsanslag,

att avräknas mot automobilskattemedlen .

7 Flottledsbyggnader m. m. å skogar i enskild ägo,

reservationsanslag ............................

8 Åtgärder för ökad skogsproduktion i Norrland

m. m., reservationsanslag......................

9 Kostnader för virkesmätning, förslagsanslag ....

Skogshögskolan:

10 Avlöningar, förslagsanslag................... *1 136 300

11 Omkostnader, förslagsanslag................. *345 000

12 Materiel, reservationsanslag.................. *53 000

13 Nyanskaffning och underhåll av utrustning, reservationsanslag

............................ *35 000

14 Bokinköp och bokbindning, reservationsanslag . *30 000

15 Stipendier................................. 71 600

Statens skogsforskningsinstitut:

16 Avlöningar, förslagsanslag................... *1 974 100

17 Omkostnader, förslagsanslag................. *466 800

18 Utrustning, reservationsanslag............... *54 500

19 Biksskogstaxering och avverkningsstatistik, reservationsanslag

............................ *458 300

20 Skogsproduktforskning, reservationsanslag..... *84 800

21 Byggnadsarbeten å vissa försöksparker, reservationsanslag

................................ *40 000

Statens skogsmästarskola:

22 Avlöningar, förslagsanslag................... *119100

23 Omkostnader, förslagsanslag................. *67 400

24 Stipendier, förslagsanslag.................... *30 000

25 Byggnadsarbeten, reservationsanslag.......... *20 300

Ersättning till domänverkets fond för utgifter vid

statens skogsskolor m. m.:

26 Avlöningar, förslagsanslag................... *463 700

27 Omkostnader m. m., förslagsanslag............ *533 700

28 Byggnads- och underhållsarbeten vid statens skogsskolor

m. m., reservationsanslag ...............

29 Förberedande skogskurser, förslagsanslag.......

30 Bidrag till vissa skogsbrukskurser m. m., förslagsanslag

......................................

31 Ersättning till domänverkets fond för utgifter för

övertalig personal, förslagsanslag...............

933 100

19 868 000

*2 600 000

*7 700 000

*20 000

*1 700 000

*220 000

1 670 900

3 078 500

236 800

997 400

* 125 000

*55 500

*2 168 000

*360 700

* Av riksdagen redan beslutat anslag.

41 733 900

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr B 1 år 1958

59

J. Lantmäteri- och kartväsendet

Lantmäteristyrelsen:

1 Avlöningar, förslagsanslag................... *1 348 200

2 Omkostnader, förslagsanslag................. *162 800

3 Kartlagningsarbeten, reservationsanslag....... *114 000

Lantmäteristaten:

4 Avlöningar, förslagsanslag................... *24 496 600

5 Omkostnader, förslagsanslag................. *5 026 000

6 Utrustning, reservationsanslag............... *300 000

7 Utbildningskurser för viss lantmäteripersonal

m. fl., reservationsanslag......................

8 Bidrag till kostnader i samband med lantmäteri
och

vägförrättningar m. m., förslagsanslag......

9 Tilläggsavvittring i Västerbottens läns lappmark,

förslagsanslag................................

10 Ströängars indragande till kronan, förslagsanslag

11 Kostnader för provskiften i Kopparbergs län, förslagsanslag

..................................

Rikets allmänna kartverk:

12 Avlöningar, förslagsanslag................... *5 839 300

13 Omkostnader, förslagsanslag................. *655 500

14 Kartarbeten m. m., reservationsanslag........ *1 780 000

15 Utrustning m. m., reservationsanslag......... *300 000

16 Utbildningskurser för viss personal, reservationsanslag

.....................................*7 000

K. Fiskeriväsendet m. m.

Fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök:

1 Avlöningar, förslagsanslag................... *1 091 200

2 Omkostnader, förslagsanslag................. *412 600

Fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök: Tillsynsavdelningen:
3

Avlöningar, förslagsanslag................... *403 100

4 Omkostnader, förslagsanslag................. *119 300

Fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök:

5 Undersökningar inom sötvattenslaboratoriet, re
-

servationsanslag ............................

Fiskeriintendenter m. m.:

6 Avlöningar, förslagsanslag................... *253 500

7 Omkostnader, förslagsanslag..................*26 100

8 Utbildning av fiskeritjänstemän, förslagsanslag ..

9 Befrämjande i allmänhet av fiskerinäringen, reservationsanslag

................................

10 Statlig garanti för befrämjande av fiske på avlägsna

fiskevatten, m. m., förslagsanslag.......

11 Främjande av beredning och avsättning av fisk

m. m., reservationsanslag......................

12 Befrämjande av fiskefartygs förseende med radiotelegraf-

eller radiotelefonstation, reservationsanslag

* Av riksdagen redan beslutat anslag.

1 625 000

29 822 600

*341 300

*585 000

*2 000

*3 800

*10 000

8 581 800

40 971 500

1 503 800

522 400

*100

279 600

*30 000

*197 000

*10 000

*60 000

*65 000

s. 60 Kontrollera mot PDF

60 Kungl. Maj.ts proposition nr B 1 år 1958

13 Bevakningsfartyg för sillfisket vid Island, reservationsanslag

.................................. *25 000

14 Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen, förslagsanslag *30 000

15 Bidrag vid fiskebåts- och fiskredskapsförsäkring,

förslagsanslag................................ *100

16 Bidrag till fiskare för förlust av fiskredskap m. m.,

reservationsanslag............................. *10 000

17 Gottgörelse till fiskerinäringen för av dess utövare

erlagd bensinskatt, att avräknas mot automobil
skattemedlen.

............................... *745 000

18 Ersättning till strandägare för mistad fiskerätt

m. m., förslagsanslag......................... *5 000 000

8 478 000

L. Lappväsendet

Lappfogdarna m. fl.:

1 Avlöningar, förslagsanslag................... *481 300

2 Omkostnader, förslagsanslag................. *175 700 657 000

657 000

M. Diverse

1 Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag .... *5 841 000

2 Ersättning till domänverkets fond för upplåten

mark, förslagsanslag.......................... *485 700

3 Arrendenämnder och arrenderådgivning, förslagsanslag

...................................... *20 000

Bidrag till skogs- och lantbruksakademien:

4 Akademien, förslagsanslag................... *99 200

5 Kostnader för jordbrukets forskningsråd m. m.,

förslagsanslag.............................. *68 500 167 700

6 Bidrag till svenska naturskyddsföreningen m. fl. . *105 000

7 Bidrag till särskilda naturskyddsåtgärder, reservationsanslag

.................................. *100 000

8 Bidrag till Jordbrukarungdomens förbund...... *225 000

9 Bidrag till viss lokal klubbverksamhet......... *100 000

10 Bidrag till ungdomsverksamhet på skogsbrukets

område..................................... *85 000

11 Bidrag till utgivande av vissa tidskrifter m. m.,

reservationsanslag............................. *32 000

12 Bidrag till vissa internationella organisationer

m. m., förslagsanslag......................... *944 700

13 Ersättning till riksbanken för förvaltningen av

vissa lånefonder m. m., förslagsanslag.......... *190 000

14 Ersättning till Sveriges allmänna hypoteksbank för

förvaltningen av statens sekundärlånefond för jordbrukare

m. m., förslagsanslag................. *16 000

15 Bidrag till gäldande av ersättning vid förlängning

av vissa servitut, förslagsanslag............... *5 000

16 Ersättningar för vissa besiktningar och syneför
rättningar,

förslagsanslag...................... *5 000

* Av riksdagen redan beslutat anslag.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr B 1 år 1958 61

17 Ersättning för av rovdjur dödade tamdjur, m. m.,

förslagsanslag................................ *65 000

18 Ersättningar till sakkunniga i befordringsärenden,

m. m., förslagsanslag......................... *30 000

19 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga,

reservationsanslag............................. *800 000

20 Extra utgifter, reservationsanslag.............. *117 000

21 Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens

tjänst, förslagsanslag......................... *5 000

9 339 100

Summa kronor 461 802 200

Av riksdagen redan beslutat anslag.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts proposition nr B 1 år 1958

X. HANDELSDEPARTEMENTET

A. Handelsdepartementet

Handelsdepartementet:

1 Avlöningar, förslagsanslag.................... *1 346 000

2 Omkostnader, förslagsanslag.................. *90 000

3 Utövande av statskontroll å krigsmaterieltillverk
ningen,

förslagsanslag........................ *36 000 1 472 000

1 472 000

B. Kommerskollegium m. m.

Kommerskollegium:

1 Avlöningar, förslagsanslag.................... *3 180 100

2 Omkostnader, förslagsanslag.................. *568 500 3 748 600

Bergsstaten:

3 Avlöningar, förslagsanslag.................... *300 300

4 Omkostnader, förslagsanslag.................. *43 500 343 800

Sprängämnesinspektionen:

5 Avlöningar, förslagsanslag.................... *226 500

6 Omkostnader, förslagsanslag.................. *32 100 258 600

Näringsfrihetsrådet:

7 Avlöningar, förslagsanslag.................... *112 500

8 Omkostnader, förslagsanslag.................. *11 200 123 700

Ombudsmannaämbetet för näringsfrihetsfrågor:

9 Avlöningar, förslagsanslag.................... *273 800

10 Omkostnader, förslagsanslag.................. *25 200 299 000

Statens pris- och kartellnämnd:

11 Avlöningar, förslagsanslag...................... *1 680 700

12 Omkostnader, förslagsanslag.................... *266 300 1 947 000

6 720 700

C. Bergsbruk, industri, hantverk, teknisk

forskning m. m.

Sveriges geologiska undersökning:

1 Avlöningar, förslagsanslag.................... * 1 559 700

2 Omkostnader, förslagsanslag.................. *646 500

3 Resor och fältarbeten, reservationsanslag....... *145 000

4 Utrustning, reservationsanslag................. *280 000

5 Malmletning, reservationsanslag................ *1 240 000

6 Inventering av torvmossar, reservationsanslag... *60 000

7 Djupborrning efter salt och olja i Skåne, reservationsanslag

.................................. *25 000 3 956 200

8 Vissa kostnader för statens gruvegendom, förslagsanslag

........................................ *52 000

Statens provningsanstalt:

9 Avlöningar, förslagsanslag.................... *2 255 100

10 Omkostnader, förslagsanslag.................. *446 800

11 Utrustning, reservationsanslag ................. *200 000 2 901 900

* Av riksdagen redan beslutat anslag.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr B 1 år 1958

63

Flygtekniska försöksanstalten:

12 Avlöningar, förslagsanslag.................... *4 676 700

13 Omkostnader, förslagsanslag.................. *2 123 300

14 Utrustning, reservationsanslag................. *400 000

Statens hantverksinstitut:

15 Avlöningar till viss personal, förslagsanslag..... *646 800

16 Vissa omkostnader, förslagsanslag............. *70 000

17 Bidrag till kursverksamheten m. m., reservationsanslag

...................................... *308 000

18 Utrustning och inredning, reservationsanslag.... *125 000

Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien:

19 Akademien................................. *200 000

20 Tekniskt-vetenskaplig och industriell representation

i utlandet, reservationsanslag............. *57 600

21 Statens tekniska forskningsråd, förslagsanslag.....

22 Tekniskt-vetenskaplig forskning m. m., reservationsanslag

........................................

Statens institut för konsumentfrågor:

23 Avlöningar, förslagsanslag...................... *663 800

24 Omkostnader, förslagsanslag .................. *176 000

25 Statens konsumentråd, förslagsanslag ............

26 Konsumentvaruforskning och konsumentupplysning,

reservationsanslag ..............................

27 Bidrag till varudeklarationsnämnden.............

28 Bidrag till svenska träforskningsinstitutet, förslagsanslag

........................................

29 Bidrag till svenska textilforskningsinstitutet, förslagsanslag

....................................

30 Bidrag till metallografiska institutet, förslagsanslag

31 Bidrag till institutet för konserveringsforskning,

förslagsanslag..................................

32 Bidrag till institutet för optisk forskning, förslagsanslag

........................................

33 Bidrag till svenska silikatforskningsinstitutet, förslagsanslag

....................................

34 Delegationen för atomenergifrågor, reservationsanslag

35 Atomenergiverksamhet inom Aktiebolaget Atomenergi,

reservationsanslag........................

36 Internationellt atomenergisamarbete, förslagsanslag

37 Bidrag till Aktiebolaget Svensk torvförädling för

torvforskning, reservationsanslag.................

38 Bidrag till företagareföreningar m. fl., reservationsanslag

........................................

39 Täckande av förluster i anledning av statlig garanti

för lån till hantverks- och småindustriföretag m. m.,

förslagsanslag .................................

40 Befrämjande av hemslöjden, reservationsanslag....

41 Bidrag till svenska slöjdföreningen .............

42 Bidrag till standardiseringsverksamheten.........

43 Bidrag till tekniska nomenklaturcentralen.......

7 200 000

1 149 800

257 600

*103 400

*2 900 000

839 800

*55 000

*600 000

*240 000

*1 067 600

*157 500

*22 000

*572 900

*117 900

*108 400

*130 000

*112 000 000

*3 850 000

*300 000

*700 000

*100 000

*55 000

*50 000

*565 000

*15 000

140 067 000

Av riksdagen redan beslutat anslag.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts proposition nr B 1 år 1958

D.

Sjöfart och handel

Sjöfartsverket

Sj öf artsstyrelsen:

1

Avlöningar, förslagsanslag....................

*4 528 700

2

Omkostnader, förslagsanslag..................

Lots- och fyrstaten:

*1 057 700

5 586 400

3

Avlöningar, förslagsanslag....................

*21 675 500

4

Omkostnader, förslagsanslag..................

Fartygsinspektionen:

*5 576 500

27 252 000

5

Avlöningar, förslagsanslag....................

*1 229 900

6

Omkostnader, förslagsanslag..................

*176 600

1 406 500

34 244 900

S jöbefälsskolorna

Sjöbefälsskolorna:

7

Avlöningar, förslagsanslag....................

*1 773 400

8

Omkostnader, förslagsanslag..................

*73 100

9

Materiel, böcker m. m., reservationsanslag......

*60 000

10

Kompletteringskurs vid högre tekniskt läroverk

*8 500

11

Navigationslärarkurs, reservationsanslag..........

*9 100

12

Praktisk lärarkurs, reservationsanslag............

*5 000

13

Arvoden åt deltagare i praktisk lärarkurs, förslags- anslag ......................................

*13 500

1 942 600

1 942 600

Säkerhetsanstaller för sjöfarten m. m.

14

Säkerhetsanstalter för sjöfarten, reservationsanslag.

*2 300 000

15

Säkerhetsanordningar till ledning för fiskefartyg,

reservationsanslag ...............................

*79 500

16

Viss utrustning för statlig sjöräddningsverksamhet,

reservationsanslag................................

*50 000

17

Statens isbrytarverksamhet, förslagsanslag.......

*3 322 600

18

Anskaffning av en ny statsisbrytare, reservations- anslag ........................................

*10 000 000

19

Driftkostnader för mät- och avmagnetiseringsstatio- ner, förslagsanslag.............................

*200 000

20

Kostnader för handelssjöfartens dirigering, förslags- anslaq........................................

*20 000

21

Mätnings- och rekognosceringsverksamhet, reserva- tionsanslag ....................................

*1 473 000

22

Nybyggnad av sjömätningsfartyg, reservationsanslag

*400 000

23

Bidrag till internationell patrulleringstjänst i norra

Atlanten, förslagsanslag........................

*100 000

24

Bidrag till underhåll av en fyr å Kap Spartel, förslags- anslag ........................................

* 13 000

25

Bidrag till internationella hydrografiska byrån,

förslagsanslag.................................

*27 000

17 985 100

Hamnar och farleder

26

Bidrag till handelshamnar och farleder, reservations- anslag ........................................

*1 000 000

27

Statliga farledsarbeten, reservationsanslag.........

*50 000

*

Av riksdagen redan beslutat anslag.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr B 1 år 1958

65

28 Byggande av fiskehamnar, reservationsanslag..... *3 000 000

29 Underhåll och drift av statens fiskehamnar och farleder,

förslagsanslag............................ *215 000

30 Bidrag till byggande och underhåll av mindre hamnar

och farleder, reservationsanslag, att avräknas mot

automobilskattemedlen......................... *1 000 000

5 265 000

Övriga sjö fartsändamål

Handelsflottans pensionsanstalt:

31 Avlöningar, förslagsanslag.................... *65 600

32 Omkostnader, förslagsanslag.................. *8 400 74 000

Statens skeppsprovningsanstalt:

33 Avlöningar, förslagsanslag .................... *608 900

34 Omkostnader, förslagsanslag.................. *102 600

35 Utrustning, reservationsanslag .................. * 55 000 766 500

Statens sjöhistoriska museum:

36 Avlöningar, förslagsanslag.................... *274 000

37 Omkostnader, förslagsanslag.................. *54 800

38 Underhåll och ökning av samlingarna, reservationsanslag

...................................... *3 500 332 300

39 Bidrag till sjömanshusens förvaltningskostnader *256 000

40 Läkarundersökning av sjöfolk, förslagsanslag...... *450 000

41 Beredande av lägre biljettkostnader för sjöfolk vid

vissa resor, förslagsanslag...................... *70 000

42 Avsättning till handelsflottans välfärdsfond, förslagsanslag

.................................... *320 000

43 Understöd åt skärgårdsrederier, reservationsanslag . . *350 000

44 Bidrag till Suezkanaltrafikanternas organisation, förslagsanslag

..................................... *5 000

„ , , 2 623 800

Handel

45 Bidrag till handelshögskolan i Stockholm........ *686 400

46 Bidrag till handelshögskolan i Göteborg, förslagsanslag

.......................................... *709 600

47 Handelshögskolorna: Stipendier, reservationsanslag 38 500

48 Åtgärder för främjande av varuutbytet med främmande

länder, reservationsanslag................ *500 000

49 Bidrag till svenska handelskamrar i utlandet .... *102 000

2 036 500

64 097 900

E. Patent- och registreringsväsendet m. in.

Patent- och registreringsverket:

1 Avlöningar, förslagsanslag.................... *7 323 100

2 Omkostnader, förslagsanslag.................. *1 193 500 8 516 600

3 Granskningsnämnden för vissa patentansökningar

m. m., förslagsanslag........................... *4 000

* Av riksdagen redan beslutat anslag.

5 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr B 1

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj. ts proposition nr B i år 1958

Svenska uppfinnarkontoret:

4 Administrationskostnader..................... *153 000

5 Understödjande verksamhet, reservationsanslag.. *75 000 228 000

6 Särskilda kostnader för förenings- m. fl. register, förslagsanslag

.................................... *400 000

7 Avsättning till försäkringsinspektionens fond, förslagsanslag

.................................... * 1 455 300

10 603 900

F. Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap m. m.

Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap:

1 Avlöningar, förslagsanslag.................... *1 342 300

2 Omkostnader, förslagsanslag.................. *176 000 1 518 300

3 Omkostnader för statlig lagerhållning m. m., förslagsanslag

.................................... *30 680 000

32 198 300

G. Krisförvaltningen

Statens handelslicensnämnd:

1 Avlöningar, förslagsanslag.................... 1 100 000

2 Omkostnader, förslagsanslag.................. 122 000 1 222 000

3 Avvecklingskostnader för statens priskontrollnämnd,

förslagsanslag ................................. *150 000

1 372 000

H. Diverse

Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

1 Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag...... *2 089 000

2 Sjöfartsstjrrelsens delfond, förslagsanslag....... *591 000 2 680 000

3 Bidrag till vissa internationella byråer m. m., förslagsanslag

.................................... *27 600

4 Administrationskostnader för nordiskt ekonomiskt

samarbete, reservationsanslag.................... *300 000

5 Bidrag till svenska turisttrafikförbundet ........ *550 000

6 Turistpropaganda i Amerikas förenta stater...... *104 000

7 Avsättning till fonden för idrottens främjande ... *10 300 000

8 Avsättning till fonden för friluftslivets främjande. *1 250 000

9 Avsättning till lotterimedelsfonden.............. *19 800 000

10 Kostnader för vissa nämnder m. m., förslagsanslag *37 000

11 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga,

reservationsanslag.............................. *600 000

12 Extra utgifter, reservationsanslag................ *121 000

35 769 600

Summa kronor 292 301 400

* Av riksdagen redan beslutat anslag.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr B 1 år 1958

67

XI. INRIKESDEPARTEMENTET

A. Inrikesdepartementet m. m.

Inrikesdepartementet:

1 Avlöningar, förslagsanslag.................... *1 479 000

2 Omkostnader, förslagsanslag.................. *180 000

3 Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar, förslagsanslag

....................................

B. Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården

Medicinalstyrelsen med dithörande stater

Medicinalstyrelsen:

1 Avlöningar, förslagsanslag.................... *3 936 000

2 Omkostnader, förslagsanslag.................. *579 000

Medicinalstyrelsens sjukvårdsberedskapsnämnd:

3 Avlöningar, förslagsanslag.................... *492 000

4 Omkostnader, förslagsanslag ................. *49 500

5 Förvaring och underhåll av viss sjukvårdsmateriel

m. m., förslagsanslag...........................

6 Utrustning m. m. av beredskapssjukhus vid krig eller

krigsfara, reservationsanslag.....................

Sinnessj uknämnden:

7 Avlöningar, förslagsanslag.................... *28 000

8 Omkostnader, förslagsanslag.................. *3 000

Strålskyddsverksamhet m. m.:

9 Avlöningar, förslagsanslag .................... 840 000

10 Omkostnader, förslagsanslag................... 145 000

Statens bakteriologiska laboratorium:

11 Avlöningar, förslagsanslag.................... *4 675 000

12 Omkostnader, förslagsanslag.................. *3 108 000

13 Inredning och utrustning av virusavdelning vid sta
tens

bakteriologiska laboratorium m. m., reservationsanslag

........................................

14 Inredning och utrustning av personalrestaurang m. m.

vid statens bakteriologiska laboratorium, reservations
-

anslag ........................................

Statens rättskemiska laboratorium:

15 Avlöningar, förslagsanslag.................... *1 037 000

16 Omkostnader, förslagsanslag.................. *305 000

Statens farmacevtiska laboratorium:

17 Avlöningar, förslagsanslag.................... *618 000

18 Omkostnader, förslagsanslag.................. *195 000

19 Svenska farmakopékommittén m. m., förslagsanslag

Statens rättsläkarstationer:

20 Avlöningar, förslagsanslag.................... *508 000

21 Omkostnader, förslagsanslag.................. *136 000

22 Medikolegala besiktningar, förslagsanslag.........

* Av riksdagen redan beslutat anslag.

1 659 000

*45 000

1 704 000

4 515 000

541 500

*342 000

*2 000 000

31 000

985 000

7 783 000

*100

*120 000

1 342 000

813 000

*123 000

644 000

*50 000

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj.ts proposition nr B 1 år 1958

Provinsialläkarstaten:

Förste provinsialläkare och provinsialläkare m. fl.:

23 Avlöningar, förslagsanslag........*16 100 000

24 Sjukvård m. m., förslagsanslag____ *15 000

25 Reseersättningar, förslagsanslag.. . . *350 000

26 Anskaffande av viss instrumentutrustning,

reservationsanslag........ *52 500 16 517 500

27 Bidrag till extra provinsialläkares avlönande

m. m., förslagsanslag......................... *15 000

28 Anställande av civila reservläkare, förslagsanslag

....................................... *165 000

S j ukv år ds anstalter na

Sinnessjukvårdsanstalter m. m.:

Statens sinnessjukhus:

29 Avlöningar, förslagsanslag.......*140 500 000

30 Omkostnader, förslagsanslag.....*52 580 000

31 Övervakning av vissa försöksut
skrivna

patienter, förslagsanslag.. . *100 000

32 Utrustning av nya sinnessjukhus m. m., reservationsanslag

.................................

33 Utbildning av sinnessjukvårdspersonal: Avlöningar,

förslagsanslag........................

34 Bidrag till sinnessjukvården i Stockholm, Göteborg

och Malmö, förslagsanslag...............

35 Bidrag till uppförande eller inrättande av psy
kiatriska

avdelningar vid lasarett, reservationsanslag

......................................

36 Bidrag till driften av psykiatriska avdelningar vid

lasarett, förslagsanslag.......................

37 Bidrag till uppförande, inrättande eller inlösen av

vårdhem för lättskötta sinnessjuka, reservationsanslag

......................................

38 Bidrag till driften av vårdhem för lättskötta sinnessjuka,

förslagsanslag.......................

Statens skol- och yrkeshem på Salbohed:

39 Avlöningar, förslagsanslag....... *450 000

40 Omkostnader, förslagsanslag..... *206 500

Statens skol- och yrkeshem i Vänersborg:

41 Avlöningar, förslagsanslag....... *241 000

42 Omkostnader, förslagsanslag..... *97 600

43 Bidrag till uppförande eller inrättande av sär
skolor

och vårdanstalter för psykiskt efterblivna,

reservationsanslag............................

44 Bidrag till driften av särskolor för psykiskt efterblivna,

förslagsanslag........................

45 Bidrag till driften av vårdanstalter för psykiskt

efterblivna, förslagsanslag.....................

Statens anstalt för fallandesjuka:

46 Avlöningar, förslagsanslag....... *1 612 000

47 Omkostnader, förslagsanslag..... *416 000

* Av riksdagen redan beslutat anslag.

193 180 000

*2 526 000

*693 000

*31 000 000

*400 000

*300 000

*35 000

*2 000 000

656 500

338 600

*2 500 000

*9 600 000

*8 900 000

16 697 500

35 987 100

s. 69 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr B 1 år 1958

69

48

Ferieresor för elever m. m., förslags- anslag ......................... *7 000

49

Utrustningskostnader, reservations- anslag ......................... *60 000

2 095 000

50

Bidrag till epileptikeranstalter, förslagsanslag....

*1 650 000

51

Bidrag till Lunds stifts prästers nykterhets- och

diakoniförbund u. p. a. för utrustning av Sätofta- hemmet, reservationsanslag....................

*45 000

52

Bidrag till föreningen Margarethahemmet för sa- nering av hemmets ekonomi.................

*115 000

53

Bidrag till driften av anstalter för psykopatiska

och nervösa barn, förslagsanslag..............

*300 000

Universitetssj ukhus:

Karolinska sjukhuset:

54 Avlöningar, förslagsanslag....... *33 546 000

55 Omkostnader, förslagsanslag..... *9 732 000

56 Utrustning, reservationsanslag .... *290 000 43 568 000

Serafimerlasarettet:

57 Avlöningar, förslagsanslag....... *9 370 000

58 Omkostnader, förslagsanslag..... *3 222 300 12 592 300

59 Avlöning av vissa underordnade läkare vid Sab
-

batsbergs sjukhus, förslagsanslag.............. *238 000

60 Bidrag till vissa driftkostnader vid Sabbatsbergs

sjukhus, förslagsanslag....................... *470 000

61 Bidrag till vissa om- och tillbyggnadsarbeten vid

Serafimerlasarettet m. m., reservationsanslag .... 600 000

62 Bidrag till anordnande av undervisning vid vissa

Stockholms stad tillhöriga sjukhus, förslagsanslag 473 000

63 Bidrag till vissa driftkostnader vid Kronprinsessan

Lovisas vårdanstalt för sjuka barn, förslagsanslag

...................................... *800 000

64 Akademiska sjukhuset i Uppsala: Avlöningar till

läkare, förslagsanslag......................... *2 861 000

65 Driftkostnader vid Akademiska sjukhuset i Uppsala,

förslagsanslag........................... *3 625 000

66 Utrustning vid Akademiska sjukhuset i Uppsala,

reservationsanslag............................ *337 000

67 Bidrag till Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i

Lund, förslagsanslag......................... *2 000 000

68 Bidrag till viss utrustning vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar

i Lund, reservationsanslag .... *71 000

69 Driftkostnadsersättning för psykiatriska kliniken i

Lund, förslagsanslag........................... * 1 940 000

70 Bidrag till vissa byggnadsarbeten vid Malmöhus

läns sjukvårdsinrättningar i Lund m. m., reservationsanslag

................................ *4 500 000

71 Bidrag till Malmö allmänna sjukhus, förslagsanslag *2 790 000

72 Bidrag till Göteborgs stad till driften av för under
visningsändamål

upplåtna sjukhus, förslagsanslag

........................................ *4 000 000

73 Bidrag till vissa byggnadsarbeten vid Sahlgrenska

sjukhuset i Göteborg m. m., reservationsanslag.. 2 775 000

74 Bidrag till vissa byggnadsarbeten vid lasarettet i

Umeå m. m., reservationsanslag................ 53 000

* Av riksdagen redan beslutat anslag.

256 334 100

83 693 300

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts proposition nr B 1 år 1958

Övriga egentliga sjukvårdsanstalter:

75 Vissa bidrag till lasarett m. m................ *7 200

76 Bidrag till uppförande eller inrättande av barnavdelningar

vid lasarett m. m., reservationsanslag. . *130 000

77 Bidrag till driften av barnavdelningar vid lasarett

m. m., förslagsanslag........................ *1 200 000

78 Bidrag till uppförande eller inrättande av tuber
kulossjukvårdsanstalter,

reservationsanslag...... *200 000

79 Bidrag till driften av anstalter för lungtuberkulos,

förslagsanslag............................... *2 800 000

80 Bidrag till driften av anstalter för kirurgisk tuberkulos,

förslagsanslag......................... *325 000

81 Bidrag till byggnadsarbeten vid folksanatorierna,

reservationsanslag............................ *100

82 Bidrag till driften av folksanatorierna, förslagsanslag

...................................... *546 000

83 Behandling av vissa lupuspatienter från landsorten,

förslagsanslag ........................... *13 000

84 Bidrag till uppförande, inrättande eller inlösen av

epidemivårdanstalter, reservationsanslag........ *100

85 Bidrag till driften av epidemivårdanstalter, förslagsanslag

.................................. *450 000

86 Bidrag till uppförande m. m. av hem för kroniskt

sjuka, reservationsanslag...................... *100

87 Bidrag till driften av hem för kroniskt sjuka, förslagsanslag

.................................. *4 800 000

88 Bidrag till driften av centralanstalter för radioterapi,

förslagsanslag......................... *1 300 000

89 Bidrag till driften av en neurokirurgisk avdelning

vid lasarettet i Lund, förslagsanslag........... *100 000

Vanföreanstalter m. m.:

90 Bidrag till vanföreanstalter m. m., förslagsanslag. *9 100 000

91 Bidrag till resor för vanföra m. m., förslagsanslag *65 000

92 Bidrag till Eugeniahemmet, förslagsanslag...... *1 500 000

93 Bidrag till ombyggnad och utrustning av Eugeniahemmet,

reservationsanslag.................... *230 000

94 Bidrag Bil vissa byggnadsarbeten m. m. vid

Eugeniahemmet, reservationsanslag ............. 105 000

95 Bidrag till uppförande av ett förskolehem för spastiska

barn i Göteborg, reservationsanslag....... *420 000

96 Bidrag till stödjebandage och proteser vid ortopediska

lasarettsavdelningar m. m., förslagsanslag. *2 800 000

97 Bidrag till riksföreningen mot polio........... *20 000

98 Bidrag till anskaffande av hörapparater, förslagsanslag

...................................... *600 000

F örlossningsanstalter:

99 Bidrag till uppförande eller inrättande av förloss
ningsanstalter,

reservationsanslag..............

Hälsovård i allmänhet

Statens institut för folkhälsan:

100 Avlöningar, förslagsanslag................... 3 260 000

101 Omkostnader, förslagsanslag................. 748 000

11 871 500

14 840 000

*100

366 739 000

4 008 000

Av riksdagen redan beslutat anslag.

s. 71 Kontrollera mot PDF

Kangl. Maj:ts proposition nr B 1 år 1958

71

Barnmorskeläroanstalten i Stockholm:

102 Avlöningar, förslagsanslag................... *122 000

103 Omkostnader, förslagsanslag................. *194 000

Barnmorskeläroanstalten i Göteborg:

104 Avlöningar, förslagsanslag................... *100 000

105 Omkostnader, förslagsanslag................. *84 000

Statens sjuksköterskeskola i Stockholm:

106 Avlöningar, förslagsanslag................... *364 000

107 Omkostnader, förslagsanslag................. *113 000

Statens sjuksköterskeskola i Göteborg:

108 Avlöningar, förslagsanslag................... *211 000

109 Omkostnader, förslagsanslag................. *179 000

110 Stipendier till elever vid godkända sjuksköterske
skolor,

reservationsanslag......................

Högre utbildning av sjuksköterskor:

111 Avlöningar, förslagsanslag ................... *235 000

112 Omkostnader, förslagsanslag....................*25 000

113 Specialutbildning av barnsjuksköterskor, förslagsanslag

.......................................

114 Utbildningskurser i arbetsterapi...............

115 Bidrag till avlöningar åt distriktssköterskor m. m.,

förslagsanslag................................

116 Bidrag till avlöningar åt distriktsbarnmorskor

m. m., förslagsanslag..........................

117 Understödjande av dispensärverksamhet, förslagsanslag

.......................................

Allmän skärmbildsundersökning:

118 Lokala undersökningar, förslagsanslag........ *635 000

119 Medicinalstyrelsens skärmbildscentral, förslagsanslag

..................................... *486 000

120 Nyanskaffning av materiel för den statliga skärm
bildsverksamheten,

reservationsanslag..........*225 000

121 Bidrag till avlöningar m. m. inom förebyggande

mödra- och barnavård, förslagsanslag...........

122 Läkemedel åt vissa kvinnor och barn, förslagsanslag

123 Abortförebyggande åtgärder, förslagsanslag......

124 Stipendier för blivande distriktstandläkare m. fl.,

förslagsanslag................................

125 Bidrag till driften av folktandvården, förslagsanslag

126 Bidrag till utrustning av polikliniker för folktandvård,

reservationsanslag........................

127 Utbildningskurs för vissa utländska tandläkare,

förslagsanslag................................

128 Viss försöksverksamhet på yrkesmedicinens område,

förslagsanslag................................

129 Bidrag till forskningsverksamhet på yrkesmedicinens

område, reservationsanslag................

130 Åtgärder mot utbredning av könssjukdomar, förslagsanslag

...................................

131 Skyddsympning mot difteri, förslagsanslag......

132 Skyddsympning mot polio, förslagsanslag ........

316 000

184 000

477 000

390 000

*18 000

260 000

*52 000

*26 000

*10 400 000

*3 400 000

*1 500 000

1 346 000

*6 000 000

*1 400 000

*284 000

*490 000

*10 300 000

*100 000

*46 000

*190 000

*50 000

*1 000 000

*100 000

*1 000 000

Av riksdagen redan beslutat anslag.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72 Kungl. Maj:ts proposition nr B 1 år 1958

133 Vissa kostnader för allmän hälso- och sjukvård, för
-

slagsanslag................................... *100 000

134 Ersättning vid vissa ingripanden i hälsovårdens

intresse, förslagsanslag ........................ * 100 qqq

135 Ambulans- och räddningsflygtjänst, förslagsanslag *355 000

Centrala sjukvårdsberedningen:

136 Avlöningar, förslagsanslag................... *386 000

137 Omkostnader, förslagsanslag................. *40 ooo 426 000

138 Bidrag till psykisk barna- och ungdomsvård, förslagsanslag

................................... *430 000

139 Kostnader för sjukvård m. m. åt vissa utlänningar,

förslagsanslag................................. *1 000 000

140 Kostnader för överförande till Sverige av vissa utländska

läkare, förslagsanslag.................. *120 000

45 868 000

448 594 100

C. Överståthållarämbetet och landsstaten

Överståthållarämbetet:

1 Avlöningar, förslagsanslag.................... *6 522 000

2 Omkostnader, förslagsanslag.................. *505 400 7 027 400

Länsstyrelserna:

3 Avlöningar, förslagsanslag.................... *53 615 000

4 Sjukvård m. m., förslagsanslag................ *150 000

5 Reseersättningar, förslagsanslag............... *1 335 000

6 Expenser, förslagsanslag...................... *7 735 000

7 Publikationstryck, förslagsanslag.............. *200 000 63 035 000

Landsfogdarna m. fl.:

8 Avlöningar, förslagsanslag..................... *2 193 000

9 Omkostnader, förslagsanslag................... *390 000 2 583 000

Häradsskrivarna m. fl.:

10 Avlöningar, förslagsanslag.................... *18 020 000

11 Omkostnader, förslagsanslag.................. *1 963 000 19 983 000

Landsfiskalerna m. fl.:

12 Avlöningar, förslagsanslag.................... *25 613 000

13 Omkostnader, förslagsanslag.................. *3 738 000 29 351 000

121 979 400

D. Polisväsendet

Statspolisintendenten m. fl.:

1 Avlöningar, förslagsanslag, därav 450 000 kronor

att avräknas mot automobilskattemedlen......

Statspolisorganisationen:

2 Inköp av motorfordon m. m., reservationsanslag,

därav 716 000 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen

.............................

3 Underhålls-, drift- och expeditionskostnader, för
slagsanslag,

därav 1 820 000 kronor att avräknas

mot automobilskattemedlen..................

* Av riksdagen redan beslutat anslag.

*1 256 000

*893 000

*2 735 000

s. 73 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj.ts proposition nr B 1 år 1958

73

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

Gottgörelse till polisdistrikten, förslagsanslag, därav

12 860 000 kronor att avräknas mot automo
bilskattemedlen.

............................ *20 187 000

Polisradioväsendet, reservationsanslag, därav

180 000 kronor att avräknas mot automobilskatte
medlen.

.................................... *213 000

Norrbottens statliga poliskår:

Avlöningar, förslagsanslag.................... *644 000

Omkostnader, förslagsanslag.................. *192 000

Bidrag till reservpolisorganisationen m. m., förslagsanslag

........................................

Bidrag till den lokala polisorganisationen å landsbygden

m. m., förslagsanslag...................

Statens polisskola:

Avlöningar, förslagsanslag, därav 138 000 kronor

att avräknas mot automobilskattemedlen...... *1 062 000

Omkostnader, förslagsanslag, därav 39 000 kronor

att avräknas mot automobilskattemedlen...... *295 000

Utbildningsarvoden m. m., förslagsanslag, därav

44 000 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen

................................... *400 000

Statens kriminaltekniska anstalt:

Avlöningar, förslagsanslag.................... *1 073 000

Omkostnader, förslagsanslag.................. *543 000

Gottgörelse till vissa polisdistrikt för ombesörjande

av särskilda anordningar för polisväsendet i dess

helhet m. m., förslagsanslag....................

Anordnande av polisbevakning i annan än den i lagen

om polisväsendet i riket stadgade ordning m. m.,

förslagsanslag.................................

Polisväsendets organisationsnämnd, förslagsanslag . .

Vissa ersättningar åt befattningshavare vid polisväsendet

m. m., förslagsanslag, därav 1 274 000 kronor

att avräknas mot automobilskattemedlen ....

Poliskollegierna, förslagsanslag..................

Ersättning vid förhör i polisiära disciplinärenden,

förslagsanslag.................................

Ersättning vid biträde åt ordningsmakten m. m.,

förslagsanslag.................................

Kostnader för särskild polisverksamhet för hindrande

och uppdagande av spioneri m. m., förslagsanslag

........................................

Ersättningar åt befattningshavare på avgångsstat

vid polis- och åklagarväsendet, förslagsanslag.....

Bidrag till främjande av rekryteringen i vissa polisdistrikt,

förslagsanslag, därav 37 500 kronor att

avräknas mot automobilskattemedlen............

Länsstyrelsernas kostnader för fångtransport, förslagsanslag

........................................

24 028 000

836 000

*1 200 000

*19 000 000

1 757 000

1 616 000

*850 000

*550 000

*200 000

*6 500 000

*2 000

*100

*3 000

*8 975 000

*100

*50 000

*625 000

67 448 200

* Av riksdagen redan beslutat anslag.

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj:ts proposition nr B 1 år 1958

E. Civilförsvaret

Civilförsvarsstyrelsen:

1 Avlöningar, förslagsanslag.................... *2 132 000

2 Omkostnader, förslagsanslag.................. *405 000 2 537 000

Civilförsvarsområdenas administration:

3 Avlöningar, förslagsanslag.................... *5 720 000

4 Omkostnader, förslagsanslag.................. *867 000 6 587 000

5 Utbildnings- och övningsverksamhet, förslagsanslag *5 904 000

6 Inspelning av instruktionsfilm, reservationsanslag.. *40 000

7 Bidrag till vissa frivilliga organisationer......... *322 000

8 Försöksverksamhet, reservationsanslag............ *250 000

9 Engångsanskaffning av materiel, reservationsanslag *100

10 Anskaffning av viss förbrukningsmateriel, reservationsanslag

................................. *100

11 Förvaring och underhåll av viss materiel m. m., förslagsanslag

.................................... *4 135 000

12 Vissa löpande kostnader för civilförsvarets verksamhet

inom civilförsvarsområdena, förslagsanslag .... *690 000

13 Bidrag till kommuner för anordnande av branddammar

för civilförsvarsändamål, reservationsanslag. .. *500 000

14 Kostnader för anordnande av allmänna skyddsrum

m. m., reservationsanslag....................... *4 300 000

15 Bidrag till kommuner för anordnande av vissa trafik-

och skolskyddsrum, förslagsanslag........... *1 500 000

16 Besiktning av motorfordon, förslagsanslag........ *10 000

17 Inköp av verkskyddsmateriel för statliga myndigheter

m. m., reservationsanslag.................. *100

26 775 300

F. Brandväsendet

Statens brandinspektion:

1 Avlöningar, förslagsanslag.................... *194 100

2 Omkostnader, förslagsanslag.................. *73 500 267 600

Statens brandskola:

3 Avlöningar, förslagsanslag.................... *193 400

4 Omkostnader, förslagsanslag.................. *83 200 276 600

5 Bidrag till svenska brandskyddsföreningen....... *2 000

6 Bidrag till svenska brandkårernas riksförbund ... *5 000

7 Bidrag till förebyggande och släckning av brand, förslagsanslag

.................................... *665 000

8 Bidrag till kommuner för anläggande av branddammar,

reservationsanslag......................... *300 000

9 Bidrag till kommuner för uppförande av brandstationer,

reservationsanslag....................... *100

1 516 300

G. Diverse

Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

1 Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag...... *7 942 000

2 Uppsala universitets delfond, förslagsanslag..... *873 000

* Av riksdagen redan beslutat anslag.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr B 1 år 1958

75

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

Medicinalstyrelsens delfond, förslagsanslag...... *13 234 000

Karolinska sjukhusets delfond, förslagsanslag ... *2 202 000 24 251 000

Ersättning till domänverkets fond för upplåten

mark, förslagsanslag........................... *15 200

Statens utlänningskommission:

Avlöningar, förslagsanslag.................... *3 004 000

Omkostnader, förslagsanslag.................. *268 000 3 272 000

Bidrag till världshälsovårdsorganisationen m. m., förslagsanslag

.................................... *1 125 000

Vissa kostnader för internationellt hälsovårdsarbete,

reservationsanslag.............................. *30 000

Skandinaviska undervisningssjukhuset i Korea, reservationsanslag

................................... *1 600 000

Vissa kostnader i anledning av allmänna val, förslagsanslag

........................................ *800 000

Resestipendier, reservationsanslag................ *15 000

Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag

................................ *1 200 000

Extra utgifter, reservationsanslag................ *105 000

Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens

tjänst, förslagsanslag........................... *1 000

Bidrag till internationell skärmbildskongress....... *80 000

32 494 200

Summa kronor 700 511 500

Av riksdagen redan beslutat anslag.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj:ts proposition nr B t år 1958

XII. CIVILDEPARTEMENTET

A. Civildepartementet

Civildepartementet:

1 Avlöningar, förslagsanslag.................... *1 027 000

2 Omkostnader, förslagsanslag.................. *50 000

B. Vissa myndigheter

Statens lönenämnd:

1 Avlöningar, förslagsanslag.................... *252 500

2 Omkostnader, förslagsanslag.................. *13 000

Statens avtalsnämnd:

3 Avlöningar, förslagsanslag.................... *237 600

4 Omkostnader, förslagsanslag.................. *25 100

Statens pensionsanstalt:

5 Avlöningar, förslagsanslag.................... *1 054 000

6 Omkostnader, förslagsanslag.................. *139 200

C. Statliga pensionsväsendet

1 Pensioner åt f. d. befattningshavare i statens tjänst,

förslagsanslag, därav 2 200 000 kronor att avräknas

mot automobilskattemedlen.....................

2 Pensioner åt personal i försvarsväsendets reserver,

förslagsanslag..................................

3 Pensioner enligt tjänstepensionsreglementet för ar
betare

m. m., förslagsanslag, därav 9 400 000 kronor

att avräknas mot automobilskattemedlen.........

4 Pensioner åt viss arbetarpersonal i statens tjänst,

förslagsanslag..................................

5 Vadstena krigsmanshuskassa, förslagsanslag......

6 Pensionering av viss flottans gemenskap, förslagsanslag

........................................

7 Pensioner åt efterlevande till befattningshavare i

statens tjänst, förslagsanslag, därav 400 000 kronor

att avräknas mot automobilskattemedlen.........

8 Pensioner åt efterlevande till arbetare i statens

tjänst, förslagsanslag, därav 900 000 kronor att avräknas

mot automobilskattemedlen..............

9 Understöd i vissa fall åt f. d. anställningshavare vid

lotsverket m. fl................................

10 Diverse pensioner och understöd m. m., förslagsanslag

........................................

1 077 000

1 077 000

265 500

262 700

1 193 200

1 721 400

*157 000 000

*4 000 000

*21 000 000

*775 000

*450 000

*100 000

*44 500 000

*3 800 000

*15 000

*5 000 000

Av riksdagen redan beslutat anslag.

236 640 000

s. 77 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr B 1 år 1958

77

D. Statsunderstödda pensions väsendet

1 Bidrag till pensioneringskostnaderna för statens

pensionsanstalt, förslagsanslag................... *126 000 000

2 Bidrag till pensioneringskostnaderna för handelsflottans

pensionsanstalt........................ *1 600 000

127 600 000

E. Allmänna indragningsstaten

1 Avlöningar till personal å indragningsstat m. m.,

förslagsanslag.................................. *500 000

F. Diverse

Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

1 Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag...... *135 000

2 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga,

reservationsanslag.............................. *500 000

3 Kostnader för vissa förhandlingar m. m., förslagsanslag

........................................ *10 000

4 Kostnader för vissa nämnder m. m., förslagsanslag *200 000

5 Extra utgifter, reservationsanslag................ *20 000

6 Arbetsgivarbidrag till den allmänna sjukförsäkringen

m. m., förslagsanslag..................... *18 500 000

7 Täckning av beräknade kostnader för ändrad löne
gradsplacering

m. m., förslagsanslag.............. 21 000 000

40 365 000

Summa kronor 407 903 400

XIII. OFÖRUTSEDDA UTGIFTER

1 Oförutsedda utgifter, förslagsanslag............................ *1 000 000

* Av riksdagen redan beslutat anslag.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj. ts proposition nr B 1 år 1958

XIV. RIKSDAGEN OCH DESS VERK M. M.

Riksdagen:

1 Arvoden till riksdagens ledamöter, förslagsanslag *7 400 000

2 Reseersättningar till riksdagens ledamöter, förslagsanslag

.................................. *1 400 000

3 Avlöningar till personal, förslagsanslag......... *1 470 000

4 Kostnader för riksdagstrycket, förslagsanslag ... *1 385 000

5 Utgivande av särskilda publikationer, reservationsanslag

.................................. *37 000

6 Utgivande av otryckta ståndsprotokoll, reservationsanslag

.................................. *75 000

7 Kostnader för riksdagens interparlamentariska

grupp, förslagsanslag......................... *105 000

8 Kostnader för Nordiska rådet, förslagsanslag ... *200 000

9 Tidskriften Nordisk kontakt, förslagsanslag...... *40 000

10 Övriga omkostnader, förslagsanslag............ *475 000

11 Allmänt kyrkomöte, förslagsanslag..............

Riksgäldskontoret:

12 Avlöningar, förslagsanslag.................... *1 999 000

13 Kostnader vid emission av statslån m. m., förslagsanslag

.................................. *900 000

14 Övriga omkostnader, förslagsanslag............ *250 000

Riksdagens ekonomibyrå:

15 Avlöningar, förslagsanslag.................... *777 000

16 Omkostnader, förslagsanslag.................. *465 000

Riksdagsbiblioteket:

17 Avlöningar, förslagsanslag.................... *343 000

18 Omkostnader, förslagsanslag.................. *47 000

19 Bokinköp och bokbindning, reservationsanslag . . *125 000

Justitieombudsmannen och hans expedition:

20 Avlöningar, förslagsanslag.................... *329 000

21 Omkostnader, förslagsanslag.................. *17 000

Militieombudsmannen och hans expedition:

22 Avlöningar, förslagsanslag.................... *216 000

23 Omkostnader, förslagsanslag.................. *24 500

Riksdagens revisorer och deras kansli:

24 Arvoden till revisorerna, förslagsanslag........ *45 000

25 Avlöningar, förslagsanslag.................... *185 000

26 Omkostnader, förslagsanslag.................. *28 300

27 Pensioner åt f. d. riksdagsmän, förslagsanslag ....

28 Pensioner åt efterlevande till riksdagsmän, förslagsanslag

........................................

29 Pensioner åt f. d. befattningshavare m. fl., förslagsanslag

........................................

30 Pensioner åt efterlevande till befattningshavare,

förslagsanslag..................................

* Av riksdagen redan beslutat anslag.

12 587 000

*410 000

3 149 000

1 242 000

515 000

346 000

240 500

258 300

*800 000

*125 000

*625 000

* 106 000

s. 79 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr B 1 år 1958

79

Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

31 Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag......

32 Vinstutlottning i samband med lönsparande, förslagsanslag

....................................

33 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga,

förslagsanslag..................................

34 Arbetsgivarbidrag till den allmänna sjukförsäkringen

m. m., förslagsanslag............................

Summa kronor

*117 000

*700 000

*5 000

*50 000

21 275 800

Av riksdagen redan beslutat anslag.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj. ts proposition nr B 1 år 1958

UTGIFTER FÖR STATENS KAPITALFONDER

I. LUFTFARTSFONDEN

1 Underskott å luftfartsfonden............................... *10 000 000

II. RIKSGÄLDSFONDEN1

1 Underskott å riksgäldsfonden.............................. 615 000 000

III. AVSKRIVNING AV NYA KAPITALINVESTERINGAR

A. Statens affärsverksfonder

Kommunikationsdepartementet:

1 Försvarsberedskap vid televerket (I: B: 12), reservationsanslag

................................ 3 500 000

2 Nybyggnad och ombyggnad av järnvägslinjer

(I: C: 2), reservationsanslag................... 2 500 000

3 Försvarsberedskap vid statens järnvägar (I: C: 6),

reservationsanslag.......................... 2 600 000

4 Distributionsanläggningar och därmed sammanhängande

arbeten vid statens kraftverk (I: D: 4),

reservationsanslag............................ 4 500 000

18 100 000

B. Luftfartsfonden

Kommunikationsdepartementet:

1 Försvarsberedskap vid luftfartsverket (II: 2), reservationsanslag

.............................. 100 000

C. Statens allmänna fastighetsfond

Justitiedepartementet:

1 Ombyggnadsarbeten vid äldre fångvårdsanstalter

(III: 1), reservationsanslag.................... 500 000

2 Vissa byggnadsarbeten för fångvården (III: 2),

reservationsanslag............................ 7 590 000 8 090 000

Utrikesdepartementet:

3 Inköp, uppförande och iståndsättande av fastig
heter

för utrikesrepresentationen (III: 3), reservationsanslag

............................... 645 000

* Av riksdagen redan beslutat anslag.

1 Stat för riksgäldsfonden se Bilaga till Utgifter för statens kapitalfonder, sid. 85.

s. 81 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr B 1 år 1958

81

4 Uppförande av kanslibyggnad för beskickningen

i Oslo m. m. (III: 4), reservationsanslag........ 18 800

5 Modernisering av ekonomilokalerna inom sände
budsbostaden

i Oslo (III: 5), reservationsanslag 45 000

Socialdep arte mentet:

6 Yissa byggnadsarbeten m. m. vid statens skolor

tillhörande barna- och ungdomsvården (III: 6),

reservationsanslag............................ 1 175 000

7 Yissa byggnadsarbeten vid statens vårdanstalt å

Svartsjö för alkoholmissbrukare (III: 7), reservationsanslag

.................................. 75 000

8 Vissa byggnadsarbeten vid statens vårdanstalt å

Venngarn för alkoholmissbrukare (III: 8), reservationsanslag

.................................. 278 500

Kommunikationsdepartementet:

9 Sanering m. m. inom Djurgårdsstaden i Stockholm

(III: 9), reservationsanslag............. 50 000

10 Utbyggnad av ämbetshuset i kvarteret Uppfinnaren

i Stockholm (III: 11), reservationsanslag 125 000

11 Ämbetsbyggnad för central förvaltning (III: 12),

reservationsanslag .......................... 25 000

12 Anordnande av förvaltningslokaler för den cen
trala

administrationen (III: 13), reservationsanslag

.................................... 500 000

13 Merkostnader för vissa byggnadsarbeten (III:

14), reservationsanslag...................... 500 000

Finansdepartementet:

14 Vissa byggnadsarbeten vid tullverkets kust- och

gränsbevakning m. m. (III: 15), reservationsanslag

....................................

Ecklesiastikdepartementet:

15 Nybyggnad för riksarkivet (III: 16), reservationsanslag

.................................... 150 000

16 Nybyggnad för musikaliska akademien med

musikhögskolan (III: 17), reservationsanslag .... 40 000

17 Vissa byggnadsarbeten vid universitetet i Uppsala

(III: 18), reservationsanslag............. 420 000

18 Nybyggnad för de geografiska och mineralogiskgeologiska

institutionerna vid universitetet i

Uppsala (III: 19), reservationsanslag......... 800 000

19 Nybyggnad för zoofysiologiska institutionen vid

universitetet i Uppsala (III: 20), reservationsanslag

.................................... 300 000

20 Tillbyggnad av universitetsbiblioteket i Uppsala

(III: 21), reservationsanslag.................. 50 000

6 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 saml. Nr B /

708 800

1 528 500

1 200 000

125 000

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37

38

39

40

41

42

Kungl. Maj:ts proposition nr B 1 år 1958

Vissa byggnadsarbeten vid universitetet i Lund

(III: 22), reservationsanslag.................. 365 000

Nybyggnad för humanistiska fakulteten vid universitetet

i Lund (III: 23), reservationsanslag.. 500 000

Nybyggnad för patologiska institutionen m. m.

vid universitetet i Lund (III: 24), reservationsanslag

.................................... 600 000

Nybyggnad för medicinska fakulteten vid universitetet

i Göteborg (III: 25), reservationsanslag 3 250 000

Vissa byggnadsarbeten vid karolinska medikokirurgiska

institutet (III: 26), reservationsanslag 452 500

Vissa byggnadsarbeten inom kvarteret Vega i

Stockholm (III: 27), reservationsanslag....... 250 000

Utbyggnad av tekniska högskolan i Stockholm

(III: 28), reservationsanslag.................. 2 325 000

Vissa byggnadsarbeten inom kvarteret Riddaren

i Stockholm (III: 29), reservationsanslag....... 130 000

Nybyggnader för Chalmers tekniska högskola

(III: 30), reservationsanslag.................. 1 265 000

Vissa byggnadsarbeten vid folkskoleseminarierna

(III: 31), reservationsanslag ................. 80 000

Vissa byggnadsarbeten vid läroanstalterna för

blinda (III: 32), reservationsanslag........... 180 000

Om- och utbyggnad av vårdanstalten i Lund

för blinda med komplicerat lyte (III: 33), reservationsanslag.

............................ 50 000

Vissa byggnadsarbeten vid skolorna för döva

(III: 34), reservationsanslag.................. 975 000

Nybyggnad för konstfackskolan (III: 35), reservationsanslag.

.............................. 1 250 000

Jordbruksdepartementet:

Byggnadsarbeten vid statens centrala frökon
trollanstalt

(III: 36), reservationsanslag....... 252 000

Byggnadsarbeten vid lantbrukshögskolan och

statens lantbruksförsök (III: 37), reservationsanslag

.................................... 10 000

Byggnadsarbeten vid veterinärhögskolan (III:

38), reservationsanslag....................... 110 000

Byggnadsarbeten vid fiskeristyrelsens tillsynsavdelning

vid sötvattenslaboratoriet på Lovön

(III: 39), reservationsanslag.................. 45 000

Handelsdepartementet:

Förrådsbyggnad m. m. för Sveriges geologiska

undersökning (III: 40), reservationsanslag .... 21 300

Vissa skyddsarbeten vid flygtekniska försöksanstalten

(III: 41), reservationsanslag......... 100 000

Vissa byggnadsarbeten vid institutet för konserveringsforskning

(III: 42), reservationsanslag 27 800

Säkerhetsanstalter för sjöfarten (III: 43), reservationsanslag

................................ 1 100 000

13 432 500

417 000

1 249 100

s. 83 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr B 1 år 1958

83

Inrikesdepartementet:

43

Vissa byggnadsåtgärder för strålskyddsverksam- het m. m. (III: 44), reservationsanslag........

100 000

44

Vissa installationsarbeten m. m. vid statens bak- teriologiska laboratorium (III: 45), reservations- anslag ....................................

55 000

45

Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus

m. m. (III: 46), reservationsanslag...........

17 925 000

46

Statens anstalt för fallandesjuka: Om- och ut- byggnadsarbeten (III: 47), reservationsanslag .

352 500

47

Utbyggande av karolinska sjukhuset (III: 48),

reservationsanslag...........................

2 700 000

48

Utbyggande av Akademiska sjukhuset i Uppsala

(III: 49), reservationsanslag..................

333 100

49

Uppförande av en barnpsykiatrisk klinik vid lasa- rettet i Lund (III: 50), reservationsanslag.....

160 000

50

Byggnadsarbeten för länsstyrelserna (III: 51),

reservationsanslag...........................

775 000

51

Anordnande av förvaltninglokaler för den regio- nala administrationen (III: 52), reservations- anslag ....................................

75 000

52

Vissa skyddsrumsanläggningar (III: 54), reserva- tionsanslag ................................

3 600 000

26 075 600

52 826 500

D.

Försvarets fonder

Försvarsdepartementet:

Försvarets fastighetsfond:

1

Arméns delfond (IV: A: 1—9), reservations- anslag ..................................

10 750 000

2

Marinens delfond (IV: A: 11—16), reservations- anslag ..................................

1 700 000

3

Flygvapnets delfond (IV: A: 18—23), reserva- tionsanslag ..............................

14 250 000

4

Befästningars delfond (IV: A: 25—38), reserva- tionsanslag ..............................

56 170 000

82 870 000

E.

Statens utlåningsfonder

Socialdepartementet:

1

Lånefonden för bostadsbyggande (V: 2), reserva- tionsanslag ................................

5 000 000

2

Lånefonden för allmänna samlingslokaler (V: 5),

reservationsanslag...........................

5 400 000

10 400 000

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungi. Maj.ts proposition nr B 1 år 1958

Ecklesiastikdepartementet:

3

Statens lånefond för universitetsstudier (V: 6),

reservationsanslag...........................

7 000 000

4

Allmänna studielånefonden (V: 7), reservations- anslag ....................................

10 500 000

17 500 000

Jordbruksdepartementet:

5

Statens avdikningslånefond (V: 8), reservations- anslag ....................................

300 000

6

Fiskerilånefonden (V:9), reservationsanslag ....

300 000

600 000

28 500 000

F.

Fonden för låneunderstöd

Socialdepartementet:

1

Lån till nybyggnader vid erkända vårdanstalter

för alkoholmissbrukare (VI: 1), reservationsanslag

655 000

Handelsdepartementet:

2

Lån till utbyggnad av oljelagringen (VI: 6),

reservationsanslag..........................

72 000 000

Inrikesdepartementet:

3

Lån till Gotlands läns landsting för utbyggande

av lasarettet i Visby (VI: 8), reservationsanslag

500 000

4

Lån till Ervallahemmet för ombyggnadsarbeten

(VI: 9), reservationsanslag ...................

220 000

5

Lån till Svenska diakonsällskapet för vissa bygg- nadsarbeten (VI: 10), reservationsanslag.......

100 000

820 000

73 475 000

G.

Diverse kapitalfonder

Handelsdepartementet:

Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond:

1

Anordnande av en bombsäker oljelagrings- anläggning (IX: 8), reservationsanslag......

3 000 000

2

Anordnande av ytterligare en bombsäker olje- lagringsanläggning (IX: 9), reservationsanslag

1 200 000

4 200 000

Summa kronor

255 071 500

IY. AVSKRIVNING AV OREGLERADE

KAPITALMEDELS FÖRLUSTER

l

Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster

1 000 000

s. 85 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr B 1 år 1958

85

Bilaga till Utgifter för statens kapitalfonder

FÖRSLAG TILL STAT FÖR RIKSGÄLDSFONDEN FÖR

BUDGETÅRET 1958/59

Utgifter

A. Räntor å statsskulden:

1. Ränta å räntelöpande obligationslån, förslagsvis................ 393 082 336

2. Vinster å premieobligationslån, förslagsvis..................... 58 896 500

3. Ränta å statsskuldförbindelser, förslagsvis.................... 18 000 000

4. » » sparobligationer, förslagsvis......................... 1 000 000

5. » » dollarkredit hos Export-Import Bank of

Washington (Marshall-lånet), förslagsvis.............. 2 382 000

6. » »av staten övertagna lån, förslagsvis................. 460 000

7. » » lån hos statsinstitutioner och fonder m. m.,

förslagsvis......................................... 60 000 000

8. Årsanslaget till Hans Maj:t Konungen....................... 300 000

9. Ränta å köpeskillingen för fastigheten nr 1 i kvarteret

Lejonet i Stockholm............................... 90 000

10. * » konung Carl XIII:s hemgiftskapital................. 7 500

11. » » Göta kanals reparationsfond........................ 7 045

12. » » skattkammarväxlar, förslagsvis...................... 125 000 000

13. » » beräknad ny upplåning, förslagsvis.................. 4 195 819

663 421 200

B. Kapitalrabatter m. m.:

1. Kapitalrabatter, förslagsvis........................ 1 000 000

2. Inlösningsprovisioner m. m., förslagsvis ............ 350 000

3. Kursförluster, förslagsvis.......................... 100 1 350 100

Summa kronor 664 771 300

Inkomster

A. Räntor:

1. Ränta å uppköpta obligationer.................... 100 000

2. » » rörliga krediter.......................... 48 000 000

3. * » utlånade medel m. m.................... 20 000 48 120 000

B. Uppgäld och kursvinster:

1. Uppgäld........................................ 100

2. Kursvinster..................................... 100 200

C. Diverse inkomster:

1. Preskriberade obligationer och kuponger m. m...... 1 500 000

2. Depositionsavgifter för premielånen................ 1 000

3. Dragningslistor å premielånen..................... 150 000

4. Övriga diverse inkomster......................... 100 1 651 100

49 771 300

Underskott alt avföras å riksstalens driftbudget.................... 615 000 000

Summa kronor 664 771 300

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kungl. Maj:ts proposition nr B 1 år 1958

KAPITALBUDGETEN

INKOMSTERNA Å KAPITALBUDGETEN

1 Lånemedel................................................ 1 483 656 500

s. 87 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr B 1 år 1958

87

INVESTERINGSSTATER FÖR RUDGETÅRET 1958/59

I. STATENS AFFÄRSVERKSFONDER

A. Postverkets fond

Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag ... 3 003 000

inom fonden........... 6 100 000

Övriga kapitalmedel...... 1 000

Investeringsbemyndigande. —3 098 000

3 003 000 3 003 000

B. Televerkets fond

Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag . 264 301 000

från riksstaten......... 3 500 000

inom fonden.......... 230 000 000

Övriga kapitalmedel...... 100 000

Investeringsbemyndigande. 30 701 000

264 301 000 264 301 000

C. Statens järnvägars fond

Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag . 300 500 000

från riksstaten......... 5 100 000

inom fonden........... 215 000 000

Övriga kapitalmedel...... 100 000

Investeringsbemyndigande. 80 300 000

300 500 000 300 500 000

D. Statens vattenfallsverks fond

Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag . 440 202 000

från riksstaten......... 4 500 000

inom fonden........... 87 400 000

Övriga kapitalmedel...... 100 000

Investeringsbemyndigande. 348 202 000

440 202 000 440 202 000

E. Domänverkets fond

Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag .... 948 500

inom fonden............ 700 000

Övriga kapitalmedel....... 1 000

Investeringsbemyndigande.. 247 500

048 500

948 500

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj. ts proposition nr B 1 år 1958

II. LUFTFARTSFONDEN

Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag .. 33 001 000

från riksstaten.......... 100 000

inom fonden............ 1 400 000

Övriga kapitalmedel....... 1 000

Investeringsbemyndigande.. 31 500 000

33 001 000 33 001 000

III. STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND

Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag . 115 192 600

från riksstaten.......... 52 826 500

inom fonden............ 19 051 000

Övriga kapitalmedel....... 701 000

Investeringsbemyndigande.. 42 614 100

116 192 600 115 192 600

IY. FÖRSVARETS FONDER

A. Försvarets fastighetsfond

Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag . 113 070 000

från riksstaten.......... 82 870 000

inom fonden............ 13 085 000

Övriga kapitalmedel....... 1 000

Investeringsbemyndigande.. 17 114 000

113 070 000 113 070 000

B. Försvarets fabriksfond

Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag ... 4 100 000

inom fonden............ 4 000 000

Övriga kapitalmedel....... 1 000

Investeringsbemyndigande.. 99 000

4 100 000 4 100 000

Y. STATENS UTLÅNINGS FONDER

Utrikesförvaltningens lånefond

Investeringsbemyndigande .. 26 000 Investeringsanslag

25 000

s. 89 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr B 1 år 1958

89

Lånefonden för bostadsbyggande

Avskrivningsmedel Investeringsanslag........ 600 000 000

från riksstaten......... 5 000 000

Investeringsbemyndigande. 595 000 000 _

600 000 000 600 000 000

Lånefonden för maskinanskaffning inom byggnadsindustrien

Investeringsbemyndigande. 100 Investeringsanslag........ 100

Statens bosättningslånefond

Investeringsbemyndigande. 100 Investeringsanslag........ 100

Lånefonden för allmänna samlingslokaler

Avskrivningsmedel Investeringsanslag........ 9 000 000

från riksstaten......... 5 400 000

Investeringsbemyndigande. 3 600 000 _

9 000 000 9 000 000

Avskrivningsmedel

från riksstaten .

Statens lånefond för universitetsstudier

.... 7 000 000 Investeringsanslag

Allmänna studielånefonden

Avskrivningsmedel

från riksstaten......... 10 500 000 Investeringsanslag ..

Statens avdikningslånefond

Avskrivningsmedel Investeringsanslag ..

från riksstaten......... 300 000

Investeringsbemyndigande. 1 200 000

1 500 000

Fiskerilånefonden

Avskrivningsmedel Investeringsanslag ..

från riksstaten......... 300 000

Investeringsbemyndigande ._900 000

1 200 000

Statens lånefond för den mindre skeppsfarten

Investeringsbemyndigande. 3 000 000 Investeringsanslag ..

Sjöfartsverkets båtlånefond

Investeringsbemyndigande. 500 000 Investeringsanslag ..

7 000 000

10 500 000

1 500 000

1 500 000

1 200 000

1 200 000

3 000 000

500 000

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kungl. Maj. ts proposition nr B 1 år 1958

Fonden för lån till företagareföreningar m. fl.

Investeringsbemyndigande. 5 000 000 Investeringsanslag........ 5 000 000

Summa investeringsbemyndiganden

för statens utlåningsfonder.

........... 609 225 200

VI. FONDEN FÖR LÅNEUNDERSTÖD

Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag 263 475 200

från riksstaten......... 73 475 000

Övriga kapitalmedel...... 21 120 000

Investeringsbemyndigande. 168 880 200

263 475 200 263 475 200

VII. FONDEN FÖR STATENS AKTIER

Övriga kapitalmedel...... 1 000 Investeringsanslag ...

Investeringsbemyndigande . 164 999 000

165 000 000

165 000 000

165 000 000

VIII. FONDEN FÖR FÖRLAG TILL STATSVERKET

Övriga kapitalmedel....... 1 000 000 Summa investeringsanslag ... 3 610 000

Investeringsbemyndigande.. 2 610 000

3 610 000 3 610 000

IX. DIVERSE KAPITALFONDER

A. Väg- och vattenbyggnads verkets förråds fond

Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag .. 34 500 000

från riksstaten......... 4 200 000

inom fonden........... 17 000 000

Övriga kapitalmedel...... 100 000

Investeringsbemyndigande. 13 200 000

34 500 000 34 500 000

B. Jordfonden

Investeringsbemyndigande . 3 500 000 Investeringsanslag........ 3 500 000

s. 91 Kontrollera mot PDF

Kiingl. Maj. ts proposition nr B 1 år 1958

91

C.

Statens reproduktionsanstalts fond

Avskrivningsmedel

inom fonden...........

Övriga kapitalmedel.....

Investeringsbemyndigande

Summa investeringsanslag . .

80 500

1 000

112 500

.. 194 000

194 000

194 000

SÄGER BETRÄFFANDE SAMTLIGA

INVE STE RINGS STATER FÖR:

Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag 2 382 322 500

från riksstaten....... 255 071.500

inom fonden......... 593 816 500

Övriga kapitalmedel .... 23 228 000

Investeringsbemyndigande 1 510 206 500 _

2 382 322 500 2 382 322 500

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Kungl. Maj. ts proposition nr B 1 år 1958

KAPITALINVESTERING

I. STATENS AFFÄRSVERKSFONDER

A. Postverket

1 Posthus m. m.................................

2 Inköp av fastigheter...........................

3 Anskaffning av automobiler m. m...............

Postverkets diligenstrafik:

4 Garagebyggnader m. m....................... *800 000

5 Anskaffning av bilmateriel för diligensrörelsen .. *1 100 000

6 Förvärv av billinjer.................*........ *1 000

7 Postverkets dispositionsanslag..................

B. Televerket

1 Telefonstationsbyggnader m. m.................

2 Anläggning för teletekniskt utvecklingsarbete m. m.

3 Förrådsbyggnader m. m........................

4 Inköp av fastigheter...........................

Telefon- och telegrafanläggningar:

5 Fjärrförbindelseanläggningar m. m............. *79 500 000

6 Telefon- och telegrafstationer................. *75 000 000

7 Nya abonnentanläggningar, nätarbeten och blanka

mellanortsledningar.......................... *74 000 000

Radioanläggningar för televerket:

8 Ljudradioanläggningar........................ *10 500 000

9 Televisionsradioanläggningar................... *6 400 000

10 Radioanläggningar för kommersiell trafik...... *2 000 000

11 Radioanläggningar för luftfarten................

12 Försvarsberedskap vid televerket...............

13 Televerkets dispositionsanslag...................

C. Statens järnvägar

1 Bana och byggnader ......................

2 Nybyggnad och ombyggnad av järnvägslinjer

3 Elektriska anläggningar....................

4 Rullande materiel och sjöfartsmateriel.......

5 Biltrafik.................................

6 Försvarsberedskap vid statens järnvägar____

7 Inventarier m. m.........................

8 Statens järnvägars dispositionsanslag.......

*1 000

*200 000

*900 000

1 901 000

*1 000

3 003 000

*7 200 000

*1 500 000

*2 000 000

*300 000

228 500 000

18 900 000

*2 400 000

*3 500 000

*1 000

•264 301 000

*93 000 000

*2 500 000

*45 000 000

*142 000 000

*2 500 000

*2 600 000

*9 400 000

*3 500 000

* Av riksdagen redan beslutat anslag.

300 500 000

s. 93 Kontrollera mot PDF

►£- Co to

Kungl. Maj. ts proposition nr B 1 år 1958

93

D. Statens vattenfallsverk

1 Kraftverksbyggnader m. m....................... *270 000 000

2 Atomenergianläggningar.......................... *15 000 000

3 Regleringsföretag.............................. *40 000 000

4 Distributionsanläggningar och därmed sammanhängande

arbeten vid statens kraftverk......... *105 000 000

5 Inköp av vattenfall och fastigheter............. *200 000

6 Förvärv av enskilda företag för elektrisk distribu
tionsverksamhet.

.............................. *1 000

7 Förvaltningsbyggnad för vattenfallsstyrelsen..... *10 000 000

8 Statens vattenfallsverks dispositionsanslag....... .*1 000

440 202 000

E. Domänverket

1 Tjänstebostäder för domänverket............... *700 000

2 Kontorsbyggnader för domänverket.............. *100 000

3 Byggnadsarbeten m. m. vid statens försöksgårdar . *148 500

948 500

Summa kronor 1 008 954 500

II. LUFTFARTS FONDEN

Kommunikationsdepartementet:

Luftfartens markorganisation:

Flygplatser m. m........................... *7 900 000

Försvarsberedskap vid luftfartsverket....... *100 000

Utbyggnad av storflygplats m. m............. *25 000 000

Luftfartsverkets dispositionsanslag........ *1 000

Summa kronor 33 001 000

III. STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND

Justitiedepartementet:

1 Ombyggnadsarbeten vid äldre fångvårdsanstalter *500 000

2 Vissa byggnadsarbeten för fångvården......... *15 300 000 15 800 000

Utrikesdepartementet:

3 Inköp, uppförande och iståndsättande av fastigheter

för utrikesrepresentationen.............. *2 580 000

4 Uppförande av kanslibyggnad för beskickningen

i Oslo m. m................................. *75 000

5 Modernisering av ekonomilokalerna inom sände
budsbostaden

i Oslo.......................... *45 000 2 700 000

Av riksdagen redan beslutat anslag.

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Kungl. Maj. ts proposition nr B i år 1958

Socialdepartementet:

6 Vissa byggnadsarbeten m. m. vid statens skolor

tillhörande barna- och ungdomsvården ........ 2 350 0G0

7 Vissa byggnadsarbeten vid statens vårdanstalt

å Svartsjö för alkoholmissbrukare............. *150 000

8 Vissa byggnadsarbeten vid statens vårdanstalt

å Venngarn för alkoholmissbrukare............ *557 000

Kommunikationsdepartementet:

9 Sanering m. m. inom Djurgårdsstaden i Stockholm *200 000

10 Radiohus................................... *8 000 000

11 Utbyggnad av ämbetsbuset i kvarteret Uppfinnaren

i Stockholm......................... *500 000

12 Ämbetsbyggnad för central förvaltning ........ *100 000

13 Anordnande av förvaltningslokaler för den centrala

administrationen........................ *2 000 000

14 Merkostnader för vissa byggnadsarbeten....... *1 000 000

Finansdepartementet:

15 Vissa byggnadsarbeten vid tullverkets kust- och

gränsbevakning m. m........................

Ecklesiastikdepartementet:

16 Nybyggnad för riksarkivet.................... *600 000

17 Nybyggnad för musikaliska akademien med musikhögskolan

................................ *80 000

18 Vissa byggnadsarbeten vid universitetet i Uppsala *420 000

19 Nybyggnad för de geografiska och mineralogisk
geologiska

institutionerna vid universitetet i Uppsala.

....................................... *1 600 000

20 Nybyggnad för zoofysiologiska institutionen vid

universitetet i Uppsala....................... *600 000

21 Tillbyggnad av universitetsbiblioteket i Uppsala *100 000

22 Vissa byggnadsarbeten vid universitetet i Lund *365 000

23 Nybyggnad för humanistiska fakulteten vid universitetet

i Lund............................ *1 000 000

24 Nybyggnad för patologiska institutionen m. m.

vid universitetet i Lund...................... *1 200 000

25 Nybyggnad för medicinska fakulteten vid universitetet

i Göteborg........................ *6 500 000

26 Vissa byggnadsarbeten vid karolinska mediko
kirurgiska

institutet......................... *905 000

27 Vissa byggnadsarbeten inom kvarteret Vega i

Stockholm.................................. *500 000

28 Utbyggnad av tekniska högskolan i Stockholm . *4 650 000

29 Vissa byggnadsarbeten inom kvarteret Riddaren

i Stockholm................................. *130 000

30 Nybyggnader för Chalmers tekniska högskola .. *2 530 000

31 Vissa byggnadsarbeten vid folkskoleseminarierna *80 000

32 Vissa byggnadsarbeten vid läroanstalterna för

blinda...................................... *180 000

33 Om- och utbyggnad av vårdanstalten i Lund för

blinda med komplicerat lyte.................. *100 000

* Av riksdagen redan beslutat anslag.

3 057 000

11 800 000

*500 000

s. 95 Kontrollera mot PDF

34

35

36

37

38

39

40

41

42

43

44

45

46

47

48

49

50

51

52

53

54

*

Kungl. Maj. ts proposition nr B 1 år 1958 95

Vissa byggnadsarbeten vid skolorna för döva ..

*1 650 000

Nybyggnad för konstfackskolan...............

*5 000 000

28 190 000

Jordbruksdepartementet:

Byggnadsarbeten vid statens centrala frökon- trollanstalt..................................

*504 000

Byggnadsarbeten vid lantbrukshögskolan och sta- tens lantbruksförsök.........................

*20 000

Byggnadsarbeten vid veterinärhögskolan ......

*220 000

Byggnadsarbeten vid fiskeristyrelsens tillsynsav- delning vid sötvattenslaboratoriet på Lovön.....

*180 000

924 000

Handelsdepartementet:

Förrådsbyggnad m. m. för Sveriges geologiska

undersökning................................

*85 000

Vissa skyddsarbeten vid flygtekniska försöksan- stalten ......................................

*100 000

Vissa byggnadsarbeten vid institutet för konser- veringsforskning.............................

*55 600

Säkerhetsanstalter för sjöfarten...............

*1 300 000

1 540 600

Inrikesdepartementet:

Vissa byggnadsåtgärder för strålskyddsverksam- het m. m...................................

200 000

Vissa installationsarbeten m. m. vid statens bak- teriologiska laboratorium.....................

*110 000

Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus

m. m.......................................

*35 850 000

Statens anstalt för fallandesjuka: Om- och ut- byggnadsarbeten.............................

*705 000

Utbyggande av karolinska sjukhuset..........

*5 400 000

Utbyggande av Akademiska sjukhuset i Uppsala

*746 000

Uppförande av en barnpsykiatrisk klinik vid lasa- rettet i Lund................................

320 000

Byggnadsarbeten för länsstyrelserna...........

3 100 000

Anordnande av förvaltningslokaler för den regio- nala administrationen........................

*300 000

Inköp av fastigheter för förvaltningsändamål . .

*350 000

Vissa skyddsrumsanläggningar................

*3 600 000

50 681 000

Summa kronor 115 192 600

Av riksdagen redan beslutat anslag.

s. 96 Kontrollera mot PDF

96 Kungl. Maj:ts proposition nr B 1 år 1958

IV. FÖRSVARETS FONDER

A. Försvarets fastighetsfond

Arméns delfond:

1 Smärre nybyggnads- och förändringsarbeten m. m. 900 000

2 Byggnadstekniska brandskyddsåtgärder........ 200 000

3 Skyddsanordningar vid arméns anläggningar ... 200 000

4 Byggnadsåtgärder, erforderliga för effektivisering

av värnpliktsutbildningen.................... 800 000

5 Förråd för armén............................ 6 000 000

6 Vissa byggnadsarbeten för armén............. 8 000 000

7 Utbyggnad av ämbetsbyggnaden å Ladugårdsgärde

...................................... 100 000

8 Anordnande av lokaler för försvarets forskningsanstalt

..................................... 5 000 000

9 Anordnande av lokaler för försvarsväsendets radioanstalt

.................................... 300 000

10 Vissa markförvärv för armén................. 1 400 000

Marinens delfond:

11 Smärre nybyggnads- och förändringsarbeten m. m. 500 000

12 Byggnadstekniska brandskyddsåtgärder........ 50 000

13 Skyddsanordningar vid marinens anläggningar . 50 000

14 Anordnande av vissa förråd och garage....... 400 000

15 Flyttning av Stockholms örlogsbas (Bergaskolorna) 700 000

16 Vissa byggnadsarbeten för marinen........... 1 700 000

17 Vissa markförvärv för marinen............... 200 000

Flygvapnets delfond:

18 Smärre nybyggnads- och förändringsarbeten m. m. 500 000

19 Byggnadstekniska brandskyddsåtgärder........ 100 000

20 Skyddsanordningar vid flygvapnets anläggningar. 100 000

21 Vissa byggnadsarbeten för flygvapnet......... 2 400 000

22 Vissa flygfältsarbeten m. m................... 22 000 000

23 Anläggningar för el- och teleutrustning........ 3 400 000

24 Vissa markförvärv för flygvapnet............. 1 200 000

Befästningars delfond:

25 Anordnande av vissa fartygstunnlar........... 7 100 000

26 Berghangarer............................... 7 100 000

27 Anordnande av vissa drivmedelsförråd........ 5 600 000

28 Vissa ammunitionsförråd..................... 4 300 000

29 Anordnande av vissa förråd för marinen m. m. .. 500 000

30 Uppställningsplatser för radarstationer......... 5 700 000

31 Vissa fortifikatoriska anordningar för kustartilleribatterier

.................................... 4 300 000

32 Anordnande av vissa lokaler för luftbevakningen

m. m....................................... 5 500 000

33 Tygmaterielförråd i berg..................... 3 300 000

34 Bergverkstäder vid flygvapnet................ 650 000

35 Fullträffsäkra uppehållsplatser................ 9 200 000

22 900 000

3 600 000

29 700 000

s. 97 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr B 1 år 1958

97

36

37

38

39

Flyttning av Stockholms örlogsbas (Muskövarvet)

Anläggningar för robotvapen.................

Övriga befästningsarbeten....................

Vissa markförvärv för befästningar...........

1 000 000

120 000

1 800 000

700 000

56 870 000

B.

Försvarets fabriksfond

118 070 000

1

2

3

Anskaffning av maskiner och utrustning m. m.

för försvarets fabriksstyrelse..................

Försvarets fabriksverks dispositionsanslag......

Diverse byggnadsarbeten.....................

2 000 000

200 000

1 900 000

4 100 000

4 100 000

Summa kronor

117 170 000

V. STATENS UTLÅNINGS FONDER

Utrikesdepartementet:

1

Utrikesförvaltningens lånefond ...............

*25 000

Socialdepartementet:

2

Lånefonden för bostadsbyggande..............

600 000 000

3

Lånefonden för maskinanskaffning inom bygg- nadsindustrien ..............................

100

4

Statens bosättningslånefond..................

*100

5

Lånefonden för allmänna samlingslokaler.......

Ecklesiastikdepartementet:

*9 000 000

609 000 200

6

Statens lånefond för universitetsstudier........

*7 000 000

7

Allmänna studielånefonden...................

*10 500 000

17 500 000

Jordbruksdepartementet:

8

Statens avdikningslånefond...................

*1 500 000

9

Fiskerilånefonden.............................

*1 200 000

2 700 000

Handelsdepartementet:

10

Statens lånefond för den mindre skeppsfarten ..

*3 000 000

11

Sjöfartsverkets båtlånefond...................

*500 000

12

Fonden för lån till företagareföreningar m. fl. ..

*5 000 000

8 500 000

Summa kronor

637 725 200

VI. FONDEN FÖR LÅNEUNDERSTÖD

Socialdepartementet:

1

Lån till nybyggnader vid erkända vårdanstalter

för alkoholmissbrukare.......................

*655 000

2

Räntefria lån till bostadsbyggande ............

180 000 000

3

Lån till anordnande av kollektiva tvättcrier ...

*100

180 655 100

* Av riksdagen redan l>csUrtat anslag.

7 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr B 1

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Kungl. Maj. ts proposition nr B 1 år 1958

Kommunikationsdepartementet:

4 Garanti till Aktiebolaget Aerotransport för

1957/58 ..................................... *5 000 000

Handelsdepartementet:

5 Lån till Aktiebolaget Oljetransit ............. *5 000 000

6 Lån till utbyggnad av oljelagringen............ *72 000 000 77 000 000

Inrikesdepartementet:

7 Lån till utländska läkare för viss efterutbildning *100

8 Lån till Gotlands läns landsting för utbyggande

av lasarettet i Visby ........................ *500 000

9 Lån till Ervallahemmet för ombyggnadsarbeten.. *220 000

10 Lån till Svenska diakonsällskapet för vissa byggnadsarbeten

................................ *100 000 820100

Summa kronor 263 475 200

VII. FONDEN FÖR STATENS AKTIER

Finansdepartementet:

1 Inlösen av aktier i Luossavaara-Kiirunavaara

aktiebolag.................................. *165 000 000

VIII. FONDEN FÖR FÖRLAG TILL STATSVERKET

Utrikesdepartementet:

1 Vissa internationella organisationers rörelsefonder * 150 000

Kommunikationsdepartementet:

2 Förskott till vissa plankostnader m. m......... *100 000

Jordbruksdepartementet:

3 Rörelsekapital för statens forskningsanstalt för

lantmannabyggnader.......................... *300 000

4 Ytterligare rörelsekapital för Ultuna egendom... *60 000 360 000

Handelsdepartementet:

5 Dispositionsanslag för legodriften vid vissa staten

tillhöriga gruvor i Västerbottens län .... ..._*3 000 000

Summa kronor 3 610 000

IX. DIVERSE KAPITALFONDER

Kommunikationsdepartementet:

Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond:

1 Garage- och förrådsbyggnader m. m......... *5 400 000

Maskincentralförråd:

2 Motorfordon och vägmaskiner

m. m......................... * 16 200 000

3 Flytande materiel............. *3 900 000 20 100 000

* Av riksdagen redan beslutat anslag.

s. 99 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr B 1 år 1958

99

Väg- och vattenbyggnadsverkets dispositions
anslag.

................................... *2 000 000

Jordbruksdepartementet:

Jordfonden ................................. *3 500 000

Statens reproduktionsanstalts fond:

Utökad maskinell utrustning.......*184 000

Ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten.

........................ *10 000 194 000

Handelsdepartementet:

Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond:

Anordnande av en bombsäker oljelagringsan
läggning.

................................. *3 000 000

Anordnande av ytterligare en bombsäker oljelagringsanläggning.

...................... *4 000 000

Summa kronor

27 500 000

3 694 000

7 000 000

38 194 000

Av riksdagen redan beslutat anslag.

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Kungl. Maj.ts proposition nr B 1 år 1958

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 6 juni

1958.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Länge, Lindholm,

Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Kjellin, Johansson.

Med åberopande av de beslut om förslag till riksdagen angående statsverkets

inkomster och utgifter för budgetåret 1958/59, som Kungl. Maj:t på

hemställan av vederbörande föredragande enligt statsrådsprotokollet för denna

dag fattat, föredrager chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng,

förslag till förnyad proposition angående statsverkets tillstånd och behov under

nämnda budgetår av den lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar.

Departementschefen hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att godkänna sistnämnda förslag, vid vilket fogats specifikationer av inkomsterna

och utgifterna å riksstaten, och alltså upptaga statsverkets inkomster

och utgifter i enlighet med förslaget.

Med bifall till vad föredragande departementschefen sålunda,

med instämmande av statsrådets övriga ledamöter,

hemställt förordnar Hans Maj :t Konungen att proposition

skall i enlighet med förslaget avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Göran Waldau

580908 Stockholm 1958. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

opaginerad Kontrollera mot PDF

BILAGA 1 TILL STATSVERKSPROPOSITIONEN B ÅR 1958

INKOMSTER Å DRIFTBUDGETEN

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

6 juni 1958.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Länge, Lindholm,

Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Kjellin, Johansson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför.

Jag anhåller nu att få underställa Kungl. Maj:ts prövning finansplan och

beräkning av inkomster å driftbudgeten för budgetåret 1958/59 jämte därmed

sammanhängande frågor.

Härvid har jag att anmäla, att riksräkenskapsverket i enlighet med den

för ämbetsverket gällande instruktionen i två särskilda skrivelser den 1

april 1958 framlagt dels redogörelse för approximativ beräkning rörande

utfallet av statsregleringen för budgetåret 1957/58 och dels förslag till slutlig

beräkning av statsverkets inkomster under budgetåret 1958/59. I enlighet

med Kungl. Maj :ts beslut den 9 maj 1958 har riksräkenskapsverket den

2 juni 1958 framlagt dels förnyad approximativ beräkning av budgetutfallet

för budgetåret 1957/58 (bihang 1) dels förnyad inkomstberäkning för

budgetåret 1958/59 (bihang 2).

Finansplanen

1. Den internationella utvecklingen. Det ekonomiska läget i utlandet under

är 1957 och början av år 1958 bar enligt den reviderade nationalbudgeten

för år 1958 (bihang 3) karakteriserats av en märkbar uppbromsning av

konjunkturen i Västeuropa och en fortskridande nedgång i Förenta staterna.

Under loppet av år 1957 upphörde stegringen i industriproduktionen i

1 Iiihanj till riksdagens protokoll 1958. I samt. Nr Ii 1. Ilil. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

de viktigare länderna i Västeuropa — ett undantag härvidlag utgjorde

Frankrike — och minskningar inträffade på flera håll. Senast tillgängliga

uppgifter för industriproduktionen hittills under innevarande år tyder på

stagnerande eller något sjunkande produktion. Där ökningar alltjämt förekommer,

såsom i Västtyskland, Italien och Sverige, är de obetydliga. Omsorgen

om valutareserven och den inhemska prisnivån har i en rad länder

under tidigare år framdrivit åtstramningar av den ekonomiska politiken,

vilka i huvudsak bibehållits även i de fall, där den för starka efterfrågan

nu försvunnit och expansionen kommit in i ett lugnare skede. De enda

länder som är i stånd att bedriva ekonomisk politik utan att hämmas i sin

rörelsefrihet av begränsade valutatillgångar är Förenta staterna och Västtyskland.

Ur internationell konjunktursynpunkt är därför utvecklingen i

dessa båda länder av avgörande betydelse.

Vad först angår läget i Förenta staterna har konjunkturnedgången i detta

land nu nått en omfattning som avsevärt överstiger den senast föregående

avmattningen åren 1953—1954. Industriproduktionen har sålunda sjunkit

med 13 procent sedan september i fjol och arbetslösheten uppgick i april

i år till 7,5 procent mot fyra procent för ett år sedan. En betydande lageravveckling

satte in mot slutet av fjolåret och har fortgått i ökad takt under

första kvartalet i år. De personliga inkomsterna har sjunkit, ehuru nedgången

bromsats upp av ökade arbetslöshetsbidrag m. m. Konsumtionen har trots

minskat sparande sjunkit under år 1958; nedgången gäller därvid varaktiga

konsumtionsvaror. Även företagens investeringar är sjunkande, vilket

framstår som naturligt med hänsyn till föreliggande överkapacitet och

krympande företagsvinster. Trots konjunkturnedgången fortsätter konsumentpriserna

att långsamt stiga, vilket torde vara förklaringen till att åtminstone

hittills några mer genomgripande åtgärder från den amerikanska

regeringens sida inte signalerats för att stimulera konjunkturen. Uppgifter

om det reviderade budgetförslaget för budgetåret 1958/59 tyder dock

på inte oväsentligt ökade statsutgifter. En avsaktande nedgång framstår

också som sannolik, bland annat på grund av att lageravvecklingen inte

kan pågå i oförändrad takt under någon längre tid framöver, och spridda

tecken på en sådan uppbromsning'' föreligger också. A andra sidan finns

inga faktorer som i dagens läge med säkerhet pekar på uppgång i den

amerikanska konjunkturen.

I förhållande till läget i Förenta staterna framstår utvecklingen i Västtyskland

som expansiv, men en markerad avsaktning i expansionstakten

har likväl gjort sig gällande även i detta land. Från första till andra

halvåret 1957 sjönk industriproduktionen med någon procent; det var

första gången under 1950-talet som en dylik nedgång inträffade. Den ökning

som sedan tagit vid är begränsad och industriproduktionen låg under

februari—april endast två procent över fjolårsnivån. Investeringsökningen

under år 1958 väntas bli avsevärt lägre än under år 1957. Den stigande konsumtionen,

möjliggjord av lönehöjningar kombinerade med skattesänkningar,

utgjorde under år 1957 en expansiv faktor i den västtyska ekonomin

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna 3

och torde komma att göra det även under år 1958. En uppbromsning för

exportökningen inträdde under år 1957, och under första kvartalet i år var

volymökningen i förhållande till samma period år 1957 större för importen

än för exporten. Trots detta har emellertid till följd av förbättrade

prisrelationer de värdemässiga överskotten i den västtyska utrikeshandeln

fortsatt att stiga. Den ekonomiska politiken är försiktigt konjunkturstimulerande

med inriktning på en ökning i det offentliga bostadsbyggandet,

ökade militärutgifter och vissa skattesänkningar. Även om expansionen i

Västtyskland alltjämt är större än i andra länder i Västeuropa, är den

dock inte så markerad att överskotten i bytesbalansen kan väntas upphöra.

I den reviderade nationalbudgeten dras slutsatsen att med i stort sett

oförändrad politik i Förenta staterna och Västtyskland någon vändning av

den internationella konjunkturen inte synes vara att vänta, i varje fall på

kort sikt. Övervägande skäl talar snarare för ytterligare någon nedgång

under den närmaste framtiden. I samtliga av vårt lands viktigare avnämarländer

finns anledning räkna med stagnerande eller vikande importefterfrågan,

även om det inte är fråga om någon dramatisk försämring av

konjunkturutsikterna.

2. Den ekonomiska utvecklingen inom landet. Den svenska ekonomins utveckling

under år 1957 resulterade enligt de reviderade beräkningar som

nu utförts och som redovisas i den reviderade nationalbudgeten i en total

produktionsökning av 3 1/2 procent, d. v. s. en lika stor ökning som för

år 1956 och något större än genomsnittet för 1950-talet. Investeringarna

steg något snabbare än konsumtionen, samtidigt som en betydande lageruppbyggnad

ägde rum och underskottet i bytesbalansen så gott som utjämnades.

Den totala kapitalbildningen (bruttosparandet) ökade därmed

sin andel av bruttonationalprodukten till det högsta värde som hittills

registrerats för efterkrigstiden. En dämpning av konjunkturen gjorde sig

märkbar efter en uppgång i början av året, vilket i första hand torde få tillskrivas

den internationella konjunkturavmattningen. Exportökningen avtog

sålunda under andra halvåret och även ökningen av industriproduktionen

blev långsammare under årets senare hälft.

Utrikeshandeln fortsatte att expandera med en värdemässig ökning

från år 1956 till år 1957 på tio procent för såväl importen som exporten.

I volym var exportökningen åtta procent och därmed något större än

importökningen, som uppgick till sju procent. Från år 1953 till år 1957

har därmed exporten ökat med 39 och importen med 45 procent, medan

den totala produktionen under samma period ökat med 17 procent. Bytesbalansen

har under senare år uppvisat en successiv förbättring. Underskottet,

som år 1955 uppgick till 415 miljoner kronor, sjönk år 1956 till 130 och

år 1957 till 70 miljoner kronor. Valutareservens utveckling framgår av den

lämnade tabellen, som visar att valutareserven vid årsskiftet 1957—58 trots

underskotten i bytesbalansen under de tre senaste åren stigit med 325 miljoner

kronor.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

Guld- och valutareserven

Miljoner kronor

31/12

1954

31/12

1955

31/12

1956

30/4

1957

31/12

1957

30/4

1958

1. Riksbankens valutareserv:

Guld....................

Dollar ..................

EPU-valutor ............

Övriga valutor ..........

+ 1370

+ 639

+ 422

+ 43

+ 1426

+ 733

+ 303

- 32

+ 1376

+ 999

+ 235

- 162

+ 1290

+ 1110

+ 142

- 141

+ 1134

+ 1 193

+ 93

— 59

+ 1052

+ 1208

+ 8

- 36

Summa

+ 2 474

+ 2 430

+ 2 448

+ 2 402

+ 2360

+ 2 231

2. Affärsbankernas valutabe- hållning ................

+ 39

-f 121

+ 317

+ 137

+ 478

+ 308

Summa totalt

+ 2 518

+ 2 551

+ 2 765

+ 2 539

+ 2S38

+ 2539

Av de kapitalrörelser som betingat denna utveckling spelar de kortsiktiga

kredittransaktioner som sammanfattas i den s. k. förskjutningsposten den

största rollen. Förskjutningsposten har nämligen under vart och ett av de

tre senaste åren varit positiv med ett belopp som för perioden i dess helhet

uppgår till drygt en miljard kronor. Under år 1957 uppgick förskjutningsposten

dock endast till ca 175 miljoner kronor.

De totala bruttoinvesteringarna steg från år 1956 till år

1957 i volym med ca tre procent. Bakom denna ökning ligger framför allt

en expansion av den offentliga investeringsverksamheten, medan ökningen

i de privata investeringarna stannade vid en procent. För industrins del

synes investeringarna ha legat på ungefär samma nivå år 1957 som under

år 1956. Den offentliga sektorn uppvisade en total investeringsökning på

sex procent. Ökningen var störst för kommunerna, där den uppgick till

åtta procent mot fem procent för staten. Denna ökning för kommunerna

bör dock ses mot bakgrunden av en i stort sett stagnerad investeringjsvolym

från år 1954 till år 1956. Den statliga investeringsökningen hänför

sig främst till kraftverk, vägbyggnader och försvaret.

Ett av de mest markanta inslagen i utvecklingen under år 1957 utgjordes

av den stora lageruppbyggnad som ägde rum under året och som numera

uppskattas till drygt 1 200 miljoner kronor, vilket till och med överträffar

den stora lagerökningen under år 1955. Det är därmed tredje året i följd

som oväntat stora lagerökningar inträffar i den svenska ekonomin. Huvudparten

av lageruppbyggnaden under år 1957 hänförde sig till verkstadsoch

varvsindustrierna, vilka haft en speciellt markerad högkonjunktur under

senare år, och utgjordes i stor utsträckning av varor under arbete.

Den privata konsumtionen ökade från år 1956 till år 1957 med

inemot två procent. Detta innebar en fortsatt avsaktning av ökningstakten

sedan år 1955. Konsuintiönsstegringen under år 1957 var koncentrerad till

varaktiga konsumtionsvaror (bilar, televisionsapparater m. m.), av vilka

förbrukningen ökade med inte mindre än åtta procent. Den offentliga konsumtionen

steg med 3 1/2 procent, d. v. s. i takt med nationalprodukten.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna 5

Liksom under tidigare år svarade kommunerna för den snabbaste ökningen.

Beträffande inkomstutvecklingen under fjolåret märkes en

lugnare ökningstakt för industriarbetarna, vilket avspeglar den förbättrade

balans mellan tillgång och efterfrågan som inträdde på arbetsmarknaden

under året. ökningen i timlönerna under år 1957 uppgick sålunda till drygt

fem procent mot drygt åtta procent under år 1956. Konsumentprisernas

stegring samt en inte oväsentlig ökning av det personliga sparandet förklarar

uppbromsningen i den privata konsumtionens ökning.

Prisutvecklingen under år 1957 karakteriserades av stabila och

mot slutet av året sjunkande import-, export- och partipriser, medan uppgången

i konsumentpriserna såsom nämnts fortsatte. Denna skiljaktighet

i prisutvecklingen, som för övrigt förekommer på många håll i utlandet,

hetingas av bland annat höjda indirekta skatter och höjda priser på tjänster.

Beträffande utsikterna för år 1958 framhålles i den reviderade nationalbudgeten,

att den kalkyl för utrikeshandeln som uppgjordes vid

årsskiftet med hänsyn till den fortsatta nedgången i den internationella

konjunkturen framstår som alltför optimistisk. I den reviderade kalkyl som

nu framlagts förutses en nedgång för exportens volym med en procent, medan

importen skulle förbli oförändrad. Exportminskningar väntas sålunda

för bland annat trävaror samt järn och stål, medan verkstadsexporten antagits

bli i stort sett oförändrad. En minskning av importen av fasta bränslen,

järn och stål samt textilråvaror förutses motväga ökningar för flytande

bränslen och vissa verkstadsprodukter, framför allt bilar och televisionsapparater.

Genomsnittligt för året väntas exportpriserna pjunka mindre

ån importpriserna, varför en förbättring i vårt lands bytesförhållande skulle

inträda. En avsevärd nedgång i sjöfartsnettot till följd av såväl sänkta

fraktsatser som minskad transportvolym gör att kalkylen för bytesbalansen

för år 1958 slutar på ett underskott av ca 200 miljoner kronor. Det framhålles

i nationalbudgeten, att denna kalkyl är osäker och att riskerna för

ett större underskott än vad som förutsetts är påtagliga.

Investeringarna förutses sammanlagt öka med sex procent under

år 1958, vilket innebär en snabbare ökning än under fjolåret. Större delen

av ökningen faller på den privata sektorn; en avsevärd ökning väntas

bland annat för industrins maskininvesteringar. Den reviderade nationalbudgeten

framhåller, att denna ökning får ses delvis som resultatet av en

överföring av investeringar från år 1957 till år 1958 på grund av investeringsavgiftens

upphävande vid årsskiftet. Vidare förutses en betydande ökning av

bostadsbyggandet. Den privata konsumtionen väntas i volym stiga

med drygt en procent, d. v. s. uppvisa i det närmaste samma ökningstakt

som från år 1956 till år 1957. Visserligen synes ökningen i lönesumman bli

avsevärt lägre år 1958 än år 1957, men detta kompenseras av ökade inkomstöverföringar

från det allmänna och en i jämförelse med fjolåret mycket

mindre uppgång i skatteinbetalningarna. Den offentliga konsumtionen forisätter

att öka i samma takt som föregående år. Den samlade inhemska ef
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

Reviderad nationalbudget för år 1958

Miljoner kronor i 1957 års priser

1957

1958

Förändring 1957—1958

Miljoner

kronor

Procent

Tillgång

Produktion ................................

57100

57 800

+ 700

+ 1

Import ....................................

12 550

12 550

± o

±0

Summa tillgäng

09 650

70 850

+ 700

+ 1

Användning

Privat inhemsk bruttoinvestering............

9 750

10 450

+ 700

+ 7

Offentlig inhemsk bruttoinvestering..........

7 410

7 760

+ 350

+ 5

Därav: statlig ............................

4 210

4 460

+ 250

+ 6

kommunal ........................

3 200

3 300

+ 100

+ 3

Ökning av lager............................

1240

440

- 80C

Export......................................

12 480

12 330

- 150

- i

Privat konsumtion..........................

31680

32 080

+ 400

+1

Offentlig konsumtion........................

7 090

7 290

+ 200

+ 3

Därav: statlig ............................

2 850

2 900

+ 50

+ 2

kommunal ........................

4 240

4 390

+ 150

+ 4

Summa användning

69 050

70 350

+ 700

+ 1

terfrågan för investering och konsumtion förutses därmed stiga med tre

procent i volym, vilket är något mer än från år 1956 till år 1957. Däremot

beräknas lageruppbyggnaden bli av avsevärt mindre omfattning än under

år 1957, varför den totala produktionen — bedömd efter utvecklingen

av efterfrågan — skulle komma att öka långsammare än från år 1956

till år 1957. De här redovisade beräkningarna för olika områden finns sammanfattade

i den reviderade nationalbu dgeten för år

1 95 8.

Med den avsaktning av produktionsökningen som förutses ansluter sig

Sverige till det mönster som allmänt gäller för den västeuropeiska ekonomin.

En viss avsaktning är också en naturlig följd av den förkortning av arbetstiden

som genomföres från och med i år i vårt land. I jämförelse med

övriga länder framstår expansionstakten i vårt land som relativt hög, vilket

kan medföra risker för ytterligare ökningar i bytesbalansens underskott

till följd av en väl hävdad importefterfrågan. Verkningarna av den internationella

konjunkturavmattningen på sysselsättningen i Sverige via minskad

exportavsättning och ökad importkonkurrens har än så länge varit begränsade.

En viss nedgång i sysselsättningen inom industrin kan visserligen väntas,

men å andra sidan äger en betydande expansion av byggnads- och anläggningsverksamheten

rum. Sysselsättningen kan därmed sägas förskjutas

till ökad hemmamarknadsproduktion. Vid en fortsatt avmattning i den

internationella konjunkturen torde enligt den reviderade nationalbndgeten

riskerna mer gälla betalningsbalansens utveckling än sysselsättningen.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna 7

3. Den ekonomiska politiken. Den bild av år 1957 såsom ett ur samhällsekonomisk

synpunkt på det hela taget lyckosamt år, som kunde tecknas

i finansplanen i januari på grundval av då tillgängliga uppgifter, framhävs

i än klarare relief av den mera definitiva statistik som nu sammanställts

inom konjunkturinstitutet och som redovisas i den reviderade nationalbudgeten.

Fjolåret kunde i januari karakteriseras som en period av förbättrad

balans på arbetsmarknaden, vartill kom en lugn konsumtionsutveckling,

en investeringsverksamhet som konsoliderats på hög nivå samt jämvikt i bytesbalansen

med utlandet. Som en allmän karakteristik äger denna beskrivning

fortfarande giltighet. I januari beräknades den totala produktionen ha

stigit från år 1956 till år 1957 med två procent, medan de reviderade beräkningarna

nu registrerar en uppgång på inte mindre än 3 1/2 procent. Både

internationellt sett och i jämförelse med stegringstakten tidigare under

1950-talet ligger denna siffra över genomsnittet. Trots att den tillgängliga

arbetskraften till följd av befolkningsutvecklingen endast tillväxer relativt

långsamt, visade sålunda den svenska ekonomin en stark expansionsförmåga.

Fjolårets produktionsökning är till alldeles övervägande del resultatet

av en glädjande produktivitetsstegring.

Den väsentliga drivkraften i expansionen från år 1956 till år 1957 har

varit den för våra exportnäringar gynnsamma utvecklingen av det internationella

handelsutbytet under denna period och det svenska näringslivets

goda konkurrensförmåga. De nödvändiga förutsättningarna inom landet för

denna utveckling har skapats genom att det totala sparandet och den samlade

investeringsverksamheten kunnat hållas på en hög nivå och att den

restriktiva ekonomiska politiken hindrat överdrifter i expansionen.

Betydelsen av att den ekonomiska politiken i stort sett förmått hålla expansionen

och de inflationistiska krafterna under kontroll under de gångna

åren framträder nu ännu klarare än i januari. Den reviderade nationalbudgeten

visar nämligen också, att den internationella konjunkturavmattning

som inträdde under loppet av år 1957 — särskilt uttalad i Förenta staterna

— nu får anses mera definitiv och till sina verkningar mera påtaglig än vad

som kunde anses stå klart i januari. Härmed har följt ett bistrare världshandelsklimat

och en hårdnande exportkonkurrens, där prisfaktorn fått

ökad betydelse. Om vi hade lättat i förtid på den återhållande ekonomiska

politiken med påföljd att pris- och kostnadsutvecklingen försämrat vår internationella

konkurrenskraft, skulle vi idag ha hefunnit oss i en betydligt

farligare position framför allt med avseende på valutareserven.

Jag framhöll i finansplanen i januari, alt den rådande världskonjunkturen

inrymde påtagliga avinattningstcndenser, om vilkas styrka och fortbestånd

det var svårt att göra sig en klar föreställning. Man kunde urskilja

tecken på ytterligare internationell konjunkturdämpning, men man kunde

också hänvisa till förefintligheten av tendenser i andra riktningen. Läget

framstod i detta hänseende såsom synnerligen oklart. Jag betecknade uttryckligen

finansplanen såsom preliminär och betraktade mina synpunkter

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsverkspropositionen B dr 1958: Bil. 1: Inkomsterna

beträffande den ekonomiska politikens fortsatta utformning såsom interimistiska.

Jag räknade med att en definitiv finansplan och ett slutligt budgetförslag

fick framläggas i kompletteringspropositionen mot vårriksdagens

slut, då vi genom den reviderade nationalbudgeten kunde beräknas få en

bedömning av det framtida konjunkturläget som tidsmässigt låg närmare

det nya budgetåret. Detta gällde såväl de allmänna ekonomiskt-politiska

ställningstagandena som de rent budgetmässiga övervägandena och diskussionen

av budgetbalanseringen.

Även om jag alltså i januari måste reservera mig för finansplanens starkt

preliminära karaktär, ansåg jag mig i fråga om den ekonomiska politikens

utformning under det framförliggande året då böra deklarera, att de uppkomna

avmattningstendenserna utomlands och den nedtoning av den svenska

konjunkturen som inträtt och som skapat ett kärvare före på arbetsmarknaden

och i företagarvärlden, inte gav anledning till en radikal omläggning

av vare sig finanspolitiken eller kreditpolitiken.

När det nu gäller att ta slutlig ställning till statsbudgeten för 1958/59 och

den ekonomiska politikens fortsatta utformning har en stor del av år 1958

redan passerat. Det kan därför synas som om den samhällsekonomiska bedömningen

kunde göras med relativt stor säkerhet. Uppenbart har också läget

klarnat på vissa väsentliga punkter sedan i januari. Sikten framöver är

emellertid alltjämt begränsad; så snart perspektivet utsträckes över kalenderårsskiftet

1958—59 förloras närmare hållpunkter för en säker bedömning.

Den reviderade nationalbudgeten ger oss emellertid möjlighet att relativt

klart se arten av de problem som kommer att möta under hösten 1958.

liksom vissa påtagliga risker vad beträffar utvecklingen därefter. Dessa risker

föranleder en skärpt beredskap och intensifierad planläggning av nödvändiga

motåtgärder för olika utvecklingsalternativ. Att nu ta närmare

ställning till vilken ekonomisk politik som bör följas under år 1959 är emellertid

inte möjligt och heller inte nödvändigt.

Det framgår av den redan lämnade redogörelsen för den reviderade nationalbudgeten

att den internationella konjunkturen, som spelar en så avgörande

roll för tonen även i den svenska ekonomin, sedan något år företer

en tydlig dämpning med stagnerande produktion och utrikeshandel. Uppbromsningen

av aktiviteten synes också, såvitt nu kan bedömas, komma att

bestå en tid framöver. Några klart expansiva faktorer tycks för närvarande

inte kunna skönjas. En ytterligare nedpressning av aktiviteten kan inte helt

uteslutas. Angelägenheten av att skydda valutareserven och att förhindra en

fortsatt prisstegring föranleder praktiskt taget alla länder att, trots stigande

arbetslöshetssiffror, endast mycket försiktigt lätta på den restriktiva ekonomiska

politiken. De råvaruproducerande länderna har till följd av prisfall

och avsättningssvårigheter råkat i ett särskilt bekymmersamt läge. Denna

utveckling har lett till en viss stagnation i världshandeln.

Vid min bedömning av det internationella läget i finansplanen i januari

uttalade jag, att en nedgång i världskonjunkturen borde bli en till tiden rela
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

9

l i vt begränsad avmattning i den föregående utpräglade högkonjunkturen.

Härför ansåg jag tala, att den universella uppslutningen under efterkrigsperioden

kring den fulla sysselsättningens idé har lett fram till att praktiskt

taget ingen regering längre är beredd att driva en konjunkturdämpning så

långt, att massarbetslöshet av 30-talets omfattning uppkommer. Så snart en

dylik situation hotar att uppstå torde regeringarna världen runt målmedvetet

insätta åtgärder för att möta arbetslösheten och stabilisera konjunkturen

på en nivå som ligger betydligt över mellankrigstidens depressionslägen.

Denna uppfattning är säkerligen alltjämt giltig även om man i vissa länder

hittills intagit en avvaktande hållning inför den stigande arbetslösheten.

Härtill kommer, såsom framgår av den reviderade nationalbudgeten, att det

aktuella läget även inrymmer faktorer som med tiden torde komma att utöva

en stabiliserande effekt och därmed kunna framkalla en vändning i

konjunkturen.

Jag vill i detta sammanhang understryka, att i ett läge, då valutasvårigheterna

i olika länder eller blotta riskerna för en valutautströmning hotar

att leda till en successiv nedskruvning av världshandelns omfattning, de

internationella samarbetssträvandena på det ekonomiska området får ytterligare

ökad betydelse. Det måste framstå som en självklar och angelägen

uppgift för vårt land, som i så hög grad bygger sitt välstånd på en utveckling

av det internationella handelsutbytet, att inom ramen för organisationerna

på området aktivt stödja alla samordnade aktioner med syfte att stabilisera

konjunkturen och handelsutbytet.

Det tycks emellertid under alla förhållanden stå klart, att avmattningen

inom för oss viktiga avnämarländer och den begynnande krympningen av

världshandeln redan gått så långt, att vår egen export kommer alt sjunka

något från den visserligen mycket höga nivån under 1957. Som framgår av

den tidigare redogörelsen beräknas i den reviderade nationalbudgeten en

volymmässig nedgång av exporten med 150 miljoner kronor eller en procent

— mot en mindre uppgång på 50 miljoner kronor enligt antagandena

i den preliminära nationalbudgeten — och även denna prognos kan komma

att visa sig vara optimistisk. Det är föga sannolikt, att den svenska exporten

skulle kunna fortgå ostörd vid en allmän åtstramning och krympning avvåra

viktigaste avnämarländers import.

Inte minst med hänsyn till vår knappa valutareserv bör alla ansträngningar

göras för att hålla uppe exporten. Grundläggande för att detta skall

lyckas är — såsom jag starkt underströk i finansplanen i januari — att

den inhemska konstnadsnivån inte drivs upp. De ekonomiskt-politiska åtgärderna

måste väljas med insikt härom. Jag vill upprepa vad jag tidigare

vid flera tillfällen uttalat, nämligen att avsättningssvårigheter för exportindustrin

och därav uppkommande arbetslöshet inte kan lösas genom

en allmän påspädning av den inhemska konjunkturen. Detta skulle bara

leda till en ytterligare stegring av svårigheterna för exporten och försämra

vår internationella konkurrenskraft, samtidigt som importen skulle stimule
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

ras. En uppdriven hemmakonjunktur under en samtidig konjunkturavmattning

för omvärlden skulle snabbt försämra betalningsbalansen och förbruka

valutareserven. Av dessa skäl, framhöll jag i finansplanen i januari,

måste arbetslösheten vid en hårdnande internationell konjunktur mötas

med aktiva åtgärder för en överföring av friställd arbetskraft till områden

med bibehållen expansionskraft, utan hjälp av en generellt uppdriven konjunktur.

Jag satte således den selektiva sysselsättningspolitiken i förgrunden.

Alltjämt måste tyngdpunkten i sysselsättnings- och arbetsmarknadspolitiken

ligga på ett främjande av arbetskraftens rörlighet. För detta ändamål

står också en omfattande organisation till förfogande. För att underlätta

flyttning av friställd arbetskraft prövas för närvarande även delvis nya metoder,

och man bör utan tvivel kunna komma vidare på denna väg. En selektiv

politik av antytt slag, som undviker en onyanserad generell påspädning

av den inhemska efterfrågan med därmed följande risk för valutautflöde,

innebär givetvis inte att avkall göres på den fundamentala målsättningen

att trygga den fulla sysselsättningen. Tvärtom är just ur sysselsättningssynpunkt

ett bevarande av prisstabiliteten och därmed ett vidmakthållande

av vår exportindustris slagkraft ett livsintresse, både när det gäller att så

störningsfritt som möjligt klara själva konjunkturnedgången och att snabbi

kunna utnyttja en ny uppgång i världskonjunkturen.

Vissa speciella åtgärder bör även kunna underlätta ett uppehållande av

sysselsättningen inom våra exportindustrier. Chefen för handelsdepartementet

kommer att framlägga förslag om en fördubbling till 600 miljoner kronor

av ramen för de statliga exportkreditgarantierna. I ett läge där konkurrensen

på utlandsmarknaderna skärps, bland annat i form av utvidgade exportkrediter,

bör en sådan åtgärd kunna bli av stor betydelse både för att

vidmakthålla hittillsvarande handelsförbindelser och erövra nya marknader.

En stabiliserande effekt bör även kunna ernås genom att vissa företag

får ta i anspråk de medel — för närvarande uppgående till sammanlagt mer

än 600 miljoner kronor — som de tidigare reserverat i kraft av lagstiftningen

angående skattepremierade avsättningar till investeringsfonder för konjunkturutjåmning.

Återföringen från och med år 1958 av de konjunktur- och

prisutjämningsavgifter, som inbetalades av våra skogsindustrier under den

extrema priskonjunkturen 1951—52, förbättrar dessa betydelsefulla exportindustriers

möjligheter att hålla uppe produktion och sysselsättning under

tillfälliga stockningar i avsättningen.

Trots att enligt den reviderade nationalbudgeten inte bara exporten krymper

utan även importen kan betäknas stagnera eller öka obetydligt torde

en viss tillfällig nedgång av vår valutareserv inte kunna undvikas. Detta

är givetvis ägnat alt inge bekymmer men är i det nu förutsedda läget icke

tecken på en felaktig politik. Valutareservens uppgift är just att vara en utjämningsfaktor,

och jag har i upprepade sammanhang starkt understrukit,

att den ekonomiska politiken för att trygga en jämn och hög sysselsättning

opaginerad Kontrollera mot PDF

1]

Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

hör verka för att en förstärkning av våra valutatillgodohavanden äger

rum i goda tider. Utvecklingen åren 1955—57 visar, att vi var på god väg

att lyckas i denna strävan. Uppenbart är emellertid, att en större valutareserv

i dagens läge hade varit synnerligen önskvärd och skulle ha skänkt

oss en större konjunkturpolitisk rörelsefrihet, särskilt i det fall den nuvarande

internationella konjunkturavmattningen får längre varaktighet. Även

om läget för dagen inte är oroande, måste försvarandet av valutareserven

och en rimlig jämvikt i bytesbalansen med utlandet vara ett av de fundamentala

elementen i en ekonomisk politik som syftar till full sysselsättning

och stabilitet. De olika delarna av den ekonomiska politiken måste

väljas och avvägas så, att detta syfte främjas eller i varje fall inte motverkas.

Den reviderade nationalbudgeten visar, att vi i nuvarande läge måste vara

inställda på en blygsammare produktionsutveckling än vi haft de närmast

föregående åren. Produktionssiffrorna påverkas direkt av den stagnerande

exporten, och de indirekta verkningarna sträcker sig vidare ut över hela

näringslivet. Vid bedömningen av det förutsedda produktionsresultatet under

år 1958 måste också beaktas, att den beslutade arbetstidsförkortningens

första etapp nu genomföres. Den har beräknats motsvara ett produktionsbortfall

av drygt en procent, räknat på den totala produktionen. Arbetstidsförkortningen

innebär således, att en standardstegring sker i form av ökad

fritid. Enligt nationalbudgeten skulle vi dock inte behöva räkna med en

absolut nedgång av den totala produktionen, till skillnad mot vad som är

fallet på flera håll i utlandet. Såsom framgår av det föregående räknar nationalbudgeten

med en ökning av den totala produktionen från år 1957 till

år 1958 med en procent. Då det finns anledning räkna med en väsentligt

mindre lagerökning än under år 1957, skulle enligt nationalbudgeten utrymme

finnas för en fortsatt måttlig stegring av den privata konsumtionen

och en stark uppgång av de offentliga och i synnerhet de privata investeringarna.

Även om detta resultat under de nuvarande betingelserna är långt ifrån

ogynnsamt, kan en så begränsad produktionsstegring aktualisera vissa sysselsättningsstörningar

under den kommande hösten och vintern. Dessa måste

mötas genom en på en gång aktiv och nyanserad politik. Det gäller härvid

att, utan en generell påspädning av den inhemska konjunkturen, sätta

in motåtgärder på särskilt utsatta punkter eller där en ökad ekonomisk

insats ter sig särskilt värdefull, och därmed hålla sysselsättningen uppe.

Objekten får väljas med särskild hänsyn till alt importen inte stimuleras av

åtgärderna. Under den gångna vintern och våren har arbetslöshetssiffrorna

som bekant legat något högre än vid motsvarande tidpunkter de närmast

föregående åren. I och för sig kan inte en arbetslöshet av den registrerade

omfattningen betraktas som uppseendeväckande Idig; det framgår redan av

jämförelser med andra länder och med tidigare erfarenheter. Till stor del

har det varit frågan om en delvis ofrånkomlig säsongarbetslöshet och normal

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

omsättningsarbetslöshet. Tillfälliga omständigheter har även inverkat. I någon

utsträckning är emellertid arbetslösheten också en återspegling av konjunkturavmattningen.

Ökade ansträngningar göres nu för att i framtiden reducera bland annat

vinterarbetslösheten i byggnadsfacken. Genom en stor igångsättning av bostadsbyggandet

nu i sommar kan man räkna med en bättre säsongutjämning.

Regeringen har även i övrigt i sysselsättningssyfte medverkat till en

punktvis ökning av byggnadsverksamheten. Sålunda planeras en fördubbling

av yrkesskolebyggandet, och förslag förelägges den nu sammanträdande

riksdagen om ett väsentligt utvidgat byggande av pensionärshem under

den kommande hösten och vintern. Den tendens till minskade byggnadsinvesteringar

inom industrin som nu framträder torde i viss utsträckning

kunna motverkas genom att en del av de tidigare nämnda investeringsfonderna

får tas i anspråk. Även om en viss tveksamhet gör sig gällande

bär och var hos kommunerna — i och för sig förståelig om skatteunderlaget

tros stagnera och lånemöjligheterna är begränsade — måste det anses

naturligt mot bakgrunden av de stora investeringsbehoven om kommunerna

utnyttjar det ökade realekonomiska utrymme, som i varje fall under

någon tid kan finnas, för fullgörande av angelägna utbyggnader. Redan det

rekordhöga bostadsbyggandet tvingar för övrigt kommunerna till omfattande

följ dinvesteringar.

Jag har med dessa exempel velat peka på, att det kan vara möjligt och

önskvärt att punktvis och lokalt utnyttja uppträdande avmattningstendenser

inom vår ekonomi för en ökad byggnads- och anläggningsverksamhet.

Jag har tidigare i många sammanhang gjort mig till tolk för den uppfattningen,

att den ekonomiska politiken bör sträva efter att vidga utrymmet

för våra stora trängande investeringsbehov. Det nuvarande läget bör ge

vissa möjligheter att tillgodose dessa strävanden och detta även utan atl

importen nämnvärt drivs upp och försämrar vårt valutaläge. Däremot vill

jag ännu en gång understryka, att läget för närvarande inte är sådant att

mera generella konjunktursti-mulerande åtgärder bör vidtagas. Beredskapen

att möta mera svårartade sysselsättningsstörningar stärks för närvarande,

men lika viktigt är att en fullgod beredskap finns mot ett nytt uppblossande

av en inflationskonjunktur i det läge då utlandskonjunkturen vänder

uppåt igen. Några tecken på en snabb konjunkturuppgång kan visserligen

inte för ögonblicket skönjas i utlandet, men vi har tidigare erfarenheter

av hur snabbt och oväntat läget kan förändras i en värld som präglas

av politisk oro. I själva verket finns också redan i dagsläget många tecken

i vår inhemska ekonomi på starka expansiva krafter, direkt eller indirekt

emanerande från konsumtionssidan. Jag behöver i detta sammanhang bara

peka på den rekordartade utveckling som bilismen och televisionen för närvarande

undergår. Det är inte svårt att peka på kvardröjande latenta inflationshärdar,

som gör en oavlåtlig ekonomiskt-politisk vakthållning nödvändig.

Som en integrerande del av en politik av dubbel beredskap måste givet
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

vis även kreditpolitiken ses. En viss anpassning till lägets växlingar är självklar.

Den nyligen företagna räntesänkningen bör betraktas som ett led i

en rörlig räntepolitik allt efter lägets krav och möjligheter. Men det är inte

heller på detta område dags för en generell uppmjukning. Som ett särskilt

skäl för en beredskap även mot på nytt uppflammande inflationstendenser

må nämnas den ökning av likviditeten både i banksystemet och i företagssektorn

som lätt blir en följd av stora underskott i den statliga totalbudgeten.

Vad gäller budgetpolitiken vill jag erinra om att jag i finansplanen i januari

anförde, att vi till nöds vid bibehållen restriktivitet i övrigt kunde

acceptera den försvagning av finanspolitiken som det framräknade underskottet

i totalbudgeten var en indikator på. För tillfället ansåg jag, att tillståndet

i det ekonomiska livet anvisade en viss underbalansering av totallmdgeten.

Huruvida denna borde tillåtas gå så långt som enligt det framlagda

preliminära budgetförslaget, vilket innebar ett underskott på totalbudgeten

av 1 600 miljoner kronor, var en fråga som lämpligen borde bedömas

i samband med ståndpunktstagandet till det slutliga riksstatsförslaget.

Det fanns även skäl att reservera den slutliga bedömningen av budgetpolitiken

till ett senare tillfälle med hänsyn till den då ännu ej färdigberedda

försvarshuvudtiteln. De framtida försvarskostnaderna och deras finansiering

måste ju i hög grad påverka statsbudgeten och därmed också

den samlade styrkan i den ekonomiska politiken.

De förnyade beräkningar av statens inkomster och utgifter för vilka jag

redogör närmare i det följande uppvisar inga större förskjutningar i jämförelse

med januarikalkylerna om man ser till budgetsaldona. Utgifterna

blir dock, främst som resultat av försvarsuppgörelsen, ungefär en halv

miljard kronor högre än enligt det tidigare, ofullständiga budgetförslaget.

Genom de till försvarsuppgörelsen knutna punktskattehöjningarna och vissa

andra mindre omfattande förskjutningar i inkomstberäkningarna redovisas

å andra sidan en uppjustering av statsinkomsterna med ungefär samma

belopp.

Kalkylerna slutar alltså på ett underskott i totalbudgeten på ca 1 550

miljoner kronor med en ungefär jämnt balanserad driftbudget. Det väsentliga

är i detta sammanhang, att statens totala utgifter i förhållande till inkomsterna

inte framstår som oförmånligare än vad som gäller för innevarande

budgetår och att statsfinansernas inverkan på den samhällsekonomiska

balansen kan väntas bli av liknande art som under den närmast förflutna

tolvmånadersperioden. Visserligen kan tilläggsstatsanslag bli erforderliga.

Dessa torde emellertid i så fall huvudsakligen komma alt behövas

för att produktivt utnyttja friställd arbetskraft. Utgiftsökningarna blir då i

samma mån direkt föranledda av önskemålet att öka sysselsättningen på bestämda

avsnitt med minsta möjliga risker för att ett ökat importbehov reducerar

vår valutareserv. Med hänsyn till att någon generell stimulans av konjunkturläget

för dagen icke framstår som behövlig utan väsentligen endast

en justering av lokala störningar, finner jag det riktigt att på detta sätt sikta

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

till en budgetpolitik som harmonierar med vårt nu förändrade konjunkturläge.

Vid beräkningen av statsinkomsterna för budgetåret 1958/59 bar jag,

bland annat mot bakgrunden av det rådande konjunkturläget, utgått från att

den statliga inkomstskatten skall utgå med oförändrad uttagsprocent. Den

avbetalning på statsskulden med 450 miljoner kronor, som avses skola ske

under budgetåret genom att de konjunkturpolitiskt betingade extrainkomster

som under de gångna tre budgetåren reserverats på särskilt konto i riksbanken

nu tas i anspråk i enlighet med tidigare planer, medför att nettoökningen

av statsskulden enligt samma kalkyler begränsas till 1 100 miljoner kronor.

Liksom beträffande motsvarande beräkningar vid samma tidpunkt tidigare

år måste dock även nu reservation göras för ofrånkomliga avbränningar

genom tilläggsstatsanslag etc. Jag återkommer i det följande härtill liksom

till de antaganden beträffande skatteunderlagets utveckling som beräkningen

av budgetens inkomstsida bygger på. Jag vill här bara poängtera det nära

samband som måste råda mellan den riktpunkt som uppställes i avseende på

budgetbalansen i ett givet konjunkturläge och de antaganden som lägges till

grund för beräkningen av budgetens inkomster och utgifter. Det är orimligt

att, som i den ekonomiska debatten stundom förekommer, bortse från dessa

samband och betrakta uppställda budgetpolitiska mål som »löften» vilka

skall infrias oberoende av senare inträffade förskjutningar inom samhällsekonomin,

förskjutningar som inte endast påverkar statsinkomster och

statsutgifter utan även måste föranleda omprövning av budgetpolitiken.

Jag uttalade i finansplanen i januari, att det av olika skäl i och för sig

hade varit önskvärt om ett starkare budgetförslag kunnat föreläggas riksdagen.

Genom en mera restriktiv finanspolitik skulle exempelvis kreditpolitiken

till en del kunnat avlastas. Jag har emellertid där också redogjort

för vilka svårigheter som förelegat att uppnå ett sådant resultat. Den

utveckling som ägt rum under budgetåret 1957/58 och som inneburit minskade

spänningar i det ekonomiska livet parallellt med en ökning av underskottet

i totalbudgeten och av den statliga upplåningen, liksom de bedömningar

av det aktuella lägets krav, vilka kan göras med utgångspunkt från

den reviderade nationalbudgeten, talar enligt min mening för att man

under de nuvarande samhällsekonomiska betingelserna väl kan godtaga

den nu föreslagna budgeten. I dagens läge, då den privata aktiviteten mattas

på olika punkter, behöver man knappast hysa oro för en statsupplåning

av den nu förutsedda omfattningen. Likaväl som man i ett läge med högt

uppdriven temperatur i det ekonomiska livet energiskt måste söka nedbringa

den statliga upplåningen till det minsta möjliga, likaväl måste i

andra lägen den budgetpolitiska målsättningen anpassas för att syftet med

den ekonomiska politiken inte skall förfelas. Detta stod klart redan för

1930-talets progressiva ekonomer och politiker, och efter de riktlinjerna

strävar man, naturligt nog, att föra ekonomisk politik på de flesta håll i

utlandet. Det har givetvis aldrig varit avsikten att balanseringsnormer av

det ena eller andra slaget skall bli självändamål och få hindra en samhällsekonomiskt

riktig korrespondens mellan budgetpolitiken och konjunkturpolitiken

i övrigt. När konjunkturläget vänder aktualiseras ånyo

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

skärpta balanseringsnormer. I själva verket framstår i långtidsperspektivet

skiftande balanseringskrav beträffande totalbudgeten som en konsekvent

tillämpning i den fulla sysselsättningens samhälle av 1930-talets principer

om över- och underbalansering av driftbudgeten. Att den budgetpolitiska målsättningen

kan förskjutas så pass kraftigt som under de senaste åren visar

enligt min mening endast att de samhällsekonomiska förändringarna, inte

minst under inflytande av utvecklingen utanför vårt lands gränser, kan vara

snabba och ske med betydande kraft och att stora krav på rörlighet måste

ställas på en aktiv finanspolitik, som skall i nämnvärd grad kunna påverka

det ekonomiska skeendet i önskvärd riktning.

4. Budgetläget. Innan jag går närmare in på det nu föreliggande riksstatsförslaget

för budgetåret 1958/59 skall jag i korthet beröra utfallet av

budgeten för 1957/58. I statsverkspropositionen i januari redovisades en

kraftig försämring av budgetutfallet för löpande budgetår i förhållande till

riksstaten, och orsakerna härtill klargjordes. Kassamässigt bedömdes totalbudgeten

komma att ge ett underskott å 1 604 miljoner kronor, jämfört

med riksstatens underskott på 159 miljoner kronor.

De förnyade beräkningarna av budgetutfallet för 1957/58 har i stort sett

gett samma resultat som de tidigare framlagda. Totalbudgetens kassamässiga

underskott uppskattas således till 1 590 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket har i sina nya kalkyler kunnat räkna med 198

miljoner kronor högre inkomster på driftbudgeten än vid föregående beräkningstillfälle.

Ökningen har kommit till stånd dels på grund av de beslutade

nya punktskatterna och dels genom att fyllnadsbetalningarna under

våren 1958 blivit 130 miljoner kronor högre än vad som tidigare antagits. I

fråga om driftbudgetens utgifter har, utöver de i proposition nr 2 till årets

förra riksdag upptagna anslagen, genom äskanden å tilläggsstat II tillkommit

ytterligare 235 miljoner kronor, varav 112 miljoner avser anskaffning

av flygmateriel, 10 miljoner kronor ytterligare kostnader för arbetslöshetens

bekämpande samt 20 miljoner kronor ytterligare medel till vägbyggnadsarbeten,

medan 82 miljoner kronor hänför sig till avskrivningsanslag. Därutöve;

kommer senare denna dag att på tilläggsstat för 1957/58 äskas anslag på sammanlagt

46 miljoner kronor. Dessa anslag erfordras för olika arbetslöshetsbekämpande

åtgärder. Anslagsöverskridandena beräknas i stort sett till samma

belopp som tidigare eller 146 miljoner kronor. Reservationsmedelsförbrukningen

antas stiga till 325 miljoner kronor, vilket är 25 miljoner kronor

mer än vad som tidigare antagits.

Beträffande kapitalbudgeten har sedan statsverkspropositionen i januari

lades fram endast en mindre ökning av investeringsanslagens summa skett

genom ytterligare medelsanvisning och senare denna dag framlagda anslagsäskanden

å tilläggsstat. Tillgången på avskrivningsmedel m. m. för investeringarnas

genomförande ökar genom på tilläggsstat anvisade eller senare

denna dag äskade avskrivningsanslag å driftbudgeten. Vid beräkning av

kapitalbudgetens medelsbehov bör hänsyn även tagas till att investeringsanslaget

å ca 190 miljoner kronor till återföring av fonderade LKAB-medel

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

inte påverkar detta, eftersom tidigare en motsvarande avsättning gjorts å

budgetutjämningsfonden (se prop. nr 2 till 1958 års förra riksdag, s. 60).

Någon förändring av den i statsverkspropositionen beräknade minskningen

av anslagsbehållningarna på 100 miljoner kronor förutses inte. Det totala

återstående medelsbehovet för kapitalbudgeten reduceras därför till ca 1 300

miljoner kronor.

I den i januari framlagda statsverkspropositionen räknades med att myndigheternas

disposition av rörliga krediter under budgetåret skulle öka

med 50 miljoner kronor. Enligt de antaganden som nu kan göras synes

någon ökning inte komma att ske.

Sammanfattningsvis uppgår förändringarna i det beräknade utfallet av

totalbudgeten för 1957/58 i förhållande till den ursprungliga riksstaten till

följande belopp.

Totalbudgetens kassamässiga underskott enligt riksstaten...... — 159

Inkomstförändringar

Minskning å inkomstskattetiteln.................... — 300

Merinkomst å varuskattetiteln .................... 4- 25

Merinkomst å tobaksskattetiteln ...... 4- 25

Minskad inkomst av omsättnings- och utskänknings
skatt

å spritdrycker ............................ — 150

Minskning å energiskattetiteln .................... — 60

Övriga inkomstförändringar (netto) ................ + 106 — 354

Tilläggsstatsanslag å driftbudgeten (exkl. avskrivningsanslag)
Anskaffning

av flygmateriel m. m................... — 180

Underskott å statens järnvägars fond .............. — 100

Kostnader för arbetslöshetens bekämpande .......... — 47

Vissa vägbyggnadsarbeten......................... — 50

Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område......— 15

Övriga anslag .................................... — 36 - - 428

Ökad reservationsmedelsförbrukning å driftbudgeten . . — 175

Tilläggsstatsanslag å kapitalbudgeten

Räntefria lån till bostadsbyggande ................ — 45

Återföring av fonderade LKAB-medel .............. — 190

Lån till utbyggnad av oljelagringen ................ — 36

Kostnader för storflygplats ........................ — 20

Övriga anslag .................................... — 6 — 297

Anslagsöverskridanden .................................... — 146

Minskad disposition av rörliga krediter ...................... -f- 25

Ökad förbrukning av anslagsbehållningar å kapitalbudgeten .... — - 75

ökad fondering hos riksgäldskontor av sjukkassorna tillkommande

arbetsgivarbidrag för 1956 .......................... + 19

Totalbildgetens nu beräknade kassamässiga underskott ...... •— 1 590

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

17

Sammanställningen visar, alt totalbudgelutfallet kan väntas bli omkring

1 430 miljoner kronor sämre än enligt riksstaten. Härav svarar inkomstminskningar

för (netto) 354 miljoner kronor. Tilläggsstater och överskridanden

har medfört utgiftsökningar på ca 870 miljoner kronor och förbrukningen

av anslagsbehållningarna på drift- och kapitalbudgeten har tillsammantagna

blivit 250 miljoner kronor större än vad som beräknades i riksstaten.

Det kan nämnas att ca 200 miljoner kronor av merutgifterna har tillkommit

av sysselsättningspolitiska skäl.

Jag övergår härefter till att behandla det nya riksstatsförslaget för budgetåret

1958/59. I det i januari framlagda budgetförslaget upptogs driftbudgetens

inkomster och utgifter till 12 266 miljoner kronor respektive

12 018 miljoner kronor. Vidare föreslogs avsättningar till budgetutjämningsfonden

av kommunalskattemedel med (netto) 200 miljoner kronor. Jag räknade

följaktligen med ett formellt överskott på driftbudgeten om (12 266 —

12 018 — 200 =) 48 miljoner kronor. För tillkommande utgifter uppfördes

vidare en post på 48 miljoner kronor för att markera risken för vissa ytterligare

utgifter på budgeten. Reservationsmedelsförbrukningen beräknades

uppgå till 200 miljoner kronor.

De nya beräkningarna av driftbudgetens inkomster innebär en ökning i

förhållande till de tidigare kalkylerna med 467 miljoner kronor. Siffran

bygger på riksräkenskapsverkets inkomstberäkning —- för vilken jag i det

följande kommer att lämna en närmare redogörelse — med vissa av mig

vidtagna ändringar. Av ökningen beror ca 390 miljoner kronor på de i februari

beslutade punktskatterna.

För den största posten på inkomstsidan -— inkomstskattetiteln — har

riksräkenskapsverket räknat med samma belopp som i statsverkspropositionen

till årets förra riksdag eller 6 100 miljoner kronor. Ämbetsverket har

därvid utgått från i stort sett samma förutsättningar som i december. Bakom

beräkningen ligger sålunda bland annat ett antagande om en konjunkturutveckling

under år 1958 som fortfarande medger en viss löneglidning

uppåt utöver den avtalsmässiga löneökningen. Riksräkenskapsverket har

emellertid påpekat, att sysselsättningsläget nu inrymmer större osäkerhetsmoment

än som kunde bedömas i december, vilket särskilt kan verka dämpande

på löneglidningen. Vidare har hänsyn tagits till verkningarna av arbetstidsförkortningen.

Med dessa antaganden har riksräkenskapsverket räknat

med en uppgång av inkomst av tjänst med ca fyra procent från år 1957

till år 1958. För de första månaderna 1959 räknas med ytterligare någon

stegring. Ämbetsverket utgår fortfarande från en ökning av fysiska personers

inkomst av andra förvärvskällor än tjänst. Beträffande aktiebolagens sammanlagda

taxerade inkomster räknades tidigare icke med någon förändring

mellan verksamhetsåren 1957 och 1958. Enligt vad som nu kan bedömas har

inkomsterna under verksamhetsåret 1957 blivit högre än beräknat. Med hänsyn

till konjunkturavmattningen har emellertid någon motsvarande höjning

icke vidtagits av det tidigare beräknade beloppet för bolagens taxerade in-

Bihang litl riksdagens protokoll 1058. 1 saml. jVr II 1. Bil. 1

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

Drift
Miljoner
-

1951/52

1952/53

1953/54

7 507

7 808

8 535

Utgifter....................................

6 423

7 647

8 130

överskott eller underskott

2 1 084

2161

2405

Avsättning till budgetutjämningsfonden:

av kommunalskattemedel (netto) ..........

av medel som skall överföras till särskilt

konto i riksbanken:

motsvarande vissa tillfälliga, konjunktur-

politiskt betingade inkomster..........

—

--

—

avsedda för framtida investeringar i LKAB

—

—

—

Överskott eller underskott

21 084

2161

2405

Tillkommande utgifter (anslagsöverskridanden m. m.)

( + 138)

(-21)

(+ 175)

över- eller underskott inkl. tillkommande

utgifter och reservationsmedelsförändringar

1084

161

405

1 Därav riksstat 11294, tilläggsstat I och II 466 mkr samt tilläggsstat III 46 mkr.

* Reservationsmedelsförändringar inräknade.

komster avseende verksamhetsåret 1958, vilket alltså innebär en viss nedgång

i förhållande till det nu förutsedda resultatet för verksamhetsåret 1957.

Jag vill i likhet med riksräkenskapsverket starkt understryka de osäker
-

Kapital
Milj

oner

Investeringsanslag ..........................

Avgår: Avskrivningsmedel och övriga likvida

1951/52

1952/53

1953/54

1 408

— 632

2776

1 838

— 818

21 020

1 947

— 914

21 033

Återstående medelsbehov

Ökning (—) eller minskning (+) av anslagsbehållningarna

Totalt återstående medelsbehov för kapitalbudgeten

(inkl. förändring av anslagsbehållningarna) ........

(+6)

776

(+ 57)

1020

(- 103)

1033

Därav riksstat 2 294, tilläggsstat I och II 293 mkr samt tilläggsstat III 4 mkr.

Förändringar av anslagsbehållningarna inräknade.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

19

budgeten

kronor

1954/55

1955/56

1956/57

1957/58

1958/59

enl. riks- staten

enl. stv.

prop.

jan. 1958

ny be- räkning

enl. stv.

prop.

jan. 1958

ny be- räkning

8 907

10 072

10 691

12 183

11 631

11 829

12 266

12 733

8 619

9 691

10 978

11 294

11 525

111 806

12 018

12 509

2288

2381

2—287

889

106

23

248

224

—

—250

—100

—125

—175

—250

—200

—200

—275

— 75

—100

—100

—100

—

— 81

—109

—

—

—

—

—

228S

2—225

2—571

664

—169

—327

4S

24

_.

_

_

_

— 143

— 146

— 48

(+ 76)

(- 21)

(+ 32)

— 150

— 300

— 325

— 200

— 150

288

— 225

— 571

514

— 612

-798

— 200

— 126

hetsmoment som även vid denna tidpunkt föreligger vid beräkningen av

inkomstskattetiteln. Konjunkturutvecklingen under det framförliggande

äret blir helt avgörande för utfallet. Blir avmattningen större än nu förut
-

budgeten

kronor

1954/55

1955/56

1956/57

1957/58

1958/59

enl. riks- staten

enl. stv.

prop. jan.

1958

ny be- räkning

enl. stv.

prop.

jan.1958

ny be- räkning

2 102

2 272

2 046

2 294

2 586

*2 591

2 374

2 382

— 1 025

— 1 244

— 1 403

— 1 131

— 1 131

—1 405

— 924

—898

21 077

21 028

2643

1 163

1 455

1 186

1 450

1 484

(+ 193)

(+ 134)

(+ 19)

+ 25

+ 100

+ 100

+ 150

+ 175

1077

1028

643

1188

1 555

1286

1600

1 659

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

ses, kan inkomstökningarna beräknas bli mindre än här antagits och skatteintäkterna

i motsvarande mån lägre. Vänder däremot konjunkturen påverkas

skatteinkomsterna i positiv riktning.

Enligt riksräkenskapsverkets senaste beräkningar bör avsättningen till

budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel upptagas till netto 200

miljoner kronor eller till samma belopp som föreslogs i januari.

I enlighet med vad jag nu anfört skulle inkomsterna komma att uppgå

till 12 733 miljoner kronor eller 467 miljoner kronor mer än som tidigare

beräknades. Detta innebär en ökning i förhållande till riksstaten för innevarande

budgetår med 550 miljoner kronor och i förhållande till det beräknade

utfallet med omkring 900 miljoner kronor.

Beträffande utgifterna på driftbudgeten lämnas i det följande en utförlig

redogörelse. Som kommer att framgå av denna domineras förändringarna i

förhållande till den i januari framlagda statsverkspropositionen av de ökade

anslagen till försvarsväsendet på 388 miljoner kronor. Bland övriga förändringar

märks de främst till följd av två nya indextillägg med sammanlagt

77 miljoner kronor höjda anslagen till bidrag till folkpensioner m. in. och

till särskilda barnbidrag till änkors och invaliders barn m. m. samt det till

21 miljoner kronor uppgående anslaget till täckning av beräknade kostnader

för ändrad lönegradsplacering'' m. m.

Tillsammantagna innebär de redovisade förändringarna av driftbudgetens

anslag i förhållande till den i januari framlagda statsverkspropositionen en

höjning av driftbudgetens utgifter med 491 miljoner kronor från 12 018 till

12 509 miljoner kronor.

Uppgifterna om driftbudgetens nu beräknade inkomster och utgifter, som

sammanställts i särskild tabell, ger ett överskott på driftbudgeten på 224

miljoner kronor. Härifrån skall emellertid dragas de kommunalskattemedel

på 200 miljoner kronor som enligt vad jag tidigare anfört bör netto avsättas

till budgetutjämningsfonden. Kvar står då ett formellt överskott å driftbudgeten

om 24 miljoner kronor.

När det gäller att bedöma det sannolika utfallet av driftbudgeten måste

emellertid hänsyn tagas till bland annat reservationsinedelsförbrukningen.

Denna kan nu uppskattas till 150 miljoner kronor. Vidare får man rent

erfarenhetsmässigt vara beredd på att oförutsedda omständigheter kan föranleda

tillkommande utgifter i form av tilläggsstater och anslagsöverskridanden.

Någon precisering av dessa utgifter har självfallet inte kunnat göras.

En öppen punkt i detta avseende är bland annat resultatet av kommande

avtalsförhandlingar med de statsanställda. Sammanfattningsvis torde man,

med reservation för att inkomsterna vid en konjunkturförbättring kan komma

att bli högre än beräknat, ha anledning att förutse en ökad belastning på

driftbudgeten. En särskild osäkerhetsfaktor är det labila sysselsättningsläget.

Det är inte uteslutet, att anslagshöjningar kan komma att erfordras

för att direkt eller indirekt motverka eventuellt hotande arbetslöshet.

I fråga om kapitalbudgeten hänför sig de förändringar som inträffat sedan

januari nästan uteslutande till de i propositionen nr 110 till årets förra

riksdag äskade anslagen under försvarets fonder.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

Investeringsanslagens summa, som i statsverkspropositionen upptagits

med 2 374 miljoner kronor, kan nu beräknas till ett åtta miljoner kronor

högre belopp eller 2 382 miljoner kronor. De avskrivningsmedel och övriga

likvida medel som står till förfogande dels i form av anslag på driftbudgeten,

dels såsom avskrivningsmedel m. m. inom de olika kapitalfonderna,

beräknas komma att uppgå till 898 miljoner kronor. För investeringarnas

genomförande kvarstår således ett formellt lånemedelsbehov av (2 382 —

898 —) 1 484 miljoner kronor, till vilket belopp bör läggas den beräknade

förbrukningen av äldre anslagsmedel, som nu uppskattas till 175 miljoner

kronor mot i statsverkspropositionen beräknade 150 miljoner kronor. Det

totala återstånde medelsbehovet för kapitalbudgeten uppgår alltså till (1 484

+ 175 =) 1 659 miljoner kronor.

Någon ökning av myndigheternas disposition av rörliga krediter hos riksgäldskontoret

räknades inte med i statsverkspropositionen och inte heller

nu förutses någon förändring härav.

För att få en samlad bild av statens totala, faktiska inkomster och utgifter

måste drift- och kapitalbudgeten på vanligt sätt sammanställas till

en totalbudget. Resultatet redovisas i följande tabell.

Totalbudgeten

Miljoner kronor

1957/58

1958/59

enl. stv.

ny be-

enl. stv.

ny beräk-

prop.

räkning

prop.

ning

jan. 1958

jan. 1958

Överskott (+) eller underskott (—)

på driftbudgeten ..............

Reservationsmedelsminskning på

— 169

— 327

+ 48

+ 24

driftbudgeten..................

Tillkommande utgifter (anslagsöver-

— 300

— 325

— 200

— 150

skridanden m. m.) på driftbudgeten

Fondering hos riksgäldskontoret av

— 143

— 146

— 48

sjukkassorna tillkommande arbets- givarbidrag....................

+ 63

+ 59

_.

+ 45

Avsättning av kommunalskatteme-

del (netto)......................

+ 175

+ 250

+ 200

4- 200

Avsättning till särskilt konto i riks-

banken:

av medel avsedda för fondering för

framtida pensionsändamål ....

av tillfälliga, konjunkturpolitiskt

+ 275

+ 275

—

—

betingade inkomster..........

+ 100

+ 100

—

—

Mcdelsbehov på kapitalbudgeten ef-

ter avdrag för avskrivningar o. dyl.

— 1455

— 1 186

1 450

— 1 484

Återföring av fonderade LKAB-medel

Minskning av anslagsbehållningar på

—

— 190

kapitalbudgeten................

— 100

— 100

— 150

— 175

Ökad disposition av rörliga krediter

— 50

—

--

—

Totalbudgetens underskott

— 1 604

— 1 590

— 1 600

— 1 540

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

Som tabellen utvisar, skulle de nu kända transaktionerna för budgetåret

1958/59 medföra ett underskott på totalbudgeten på 1 540 miljoner kronor,

vilket är 60 miljoner kronor mindre än vad som tidigare beräknades och

50 miljoner kronor lägre än det nu förutsedda underskottet för innevarande

budgetår.

För innevarande budgetår kan det formella nyupplåningsbehovet beräknas

till ca 1 800 miljoner kronor. Då har hänsyn tagits till att å ena sidan

de fonderingar om tillhopa 375 miljoner kronor som bindes genom insättning

på särskilda konton i riksbanken icke står till riksgäldskontorets förfogande

och att å andra sidan återföringen av LKAB-medlen, som tidigare

insatts i riksbanken, icke nu påverkar lånemedelsbehovet.

Det lånebehov som uppkommer för nästa budgetår till följd av totalbudgetens

underskott skulle enligt beräkningarna bli ca 250 miljoner kronor

mindre än för innevarande budgetår eller ca 1 550 miljoner kronor. Det ianspråktagande

av steriliserade medel i riksbanken på 450 miljoner kronor,

varom jag i det följande gör hemställan, innebär emellertid att en motsvarande

reduktion av statsskulden blir möjlig. Statsskuldsökningen skulle

därmed stanna vid 1 100 miljoner kronor; d. v. s. en väsentligt mindre ökning

än i år.

Jag får emellertid hänvisa till vad jag tidigare anfört beträffande sannolikheten

för ytterligare utgifter och inkomstberäkningarnas beroende av de

antaganden som gjorts beträffande den samhällsekonomiska utvecklingen. I

I statsverkspropositionen till årets förra riksdag liksom vid tidigare tillfällen

har det aktuella budgetförslaget även fått tjäna som utgångspunkt

för en analys av den statsfinansiella utvecklingen på längre sikt. I den föregående

finansplanen refererades sålunda en av riksräkenskapsverket i anslutning

till den ordinarie beräkningen verkställd kalkyl avseende utvecklingen

av statsinkomsterna till och med budgetåret 1960/61. Kalkylen utgick

från verkets beräkningar för 1958/59. Den byggde beträffande den

fortsatta utvecklingen bland annat på den hypotetiska förutsättningen av

en fortgående jämn stegring av produktionen, god sysselsättning och relativt

goda betingelser för utrikeshandeln. I anslutning härtill antogs såväl

fysiska personers som bolags inkomster komma att stiga med fyra procent

årligen. Dessa förutsättningar innebär alltså att kalkylen är avsedd att

åskådliggöra utvecklingen av de statsfinansiella resurserna vid ett schablonmässigt

normalfall för den samhällsekonomiska utvecklingen under förhållandevis

gynnsamma omständigheter. Beräkningen utgick vidare från att

gällande skatteregler och övriga bestämmelser, som har inflytande på statsinkomsterna,

förblir oförändrade, d. v. s. bland annat oförändrade statliga

skatteskalor och en kommunal utdebitering av 13: 70.

I anslutning till den förnyade beräkningen av inkomsterna för nästa budgetår

har riksräkenkapsverket med utgångspunkt från de nyss refererade

allmänna förutsättningarna omprövat även de långsiktiga kalkylerna över

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

statsinkomsternas utveckling. Enligt denna revidering skulle de årliga förändringarna

kunna sammanfattas på följande sätt (miljoner kronor):

1958/59— 1959/60—

1959/60 1960/61

Driftbudgetens totala kassamässiga inkomster.......... + 280 + 660

Avsättning till budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel

.............................. + 300_+ 50

Summa + 580 + 710

Som jämförelse kan nämnas att jag i statsverkspropositionen redovisade

ökningstalen 580 och 660 miljoner kronor för respektive budgetår. Uppgången

är delvis influerad av höjningen av folkpensionsavgiften från januari

1959. En »normal» inkomststegring vid oförändrade skatteregler kan

uppskattas till i runt tal en halv miljard kronor vid den antagna stegringslakten

i skatteunderlaget.

Beträffande den framtida utgiftsutvecklingen framhöll jag redan i den

förra finansplanen, att en »normal» automatisk årlig utgiftsstegring på driftbudgeten

—- bortsett från effekten av prisstegringar och teknisk utveckling

— med minst 300 miljoner kronor nu förefaller sannolik. Denna ökning är

bland annat ett uttryck för befolkningsmässigt betingade förändringar samt

genomslag av redan beslutade smärre reformer. Härtill får läggas de stigande

utgifterna för förräntning av statsskulden, vilka direkt sammanhänger

med storleken av riksgäldskontorets upplåning och räntelägets höjd. Vidare

måste hänsyn tas till framtida förändringar av de statsanställdas löne- och

pensionsförmåner, där man kan räkna med att varje procents stegring representerar

ett belopp av närmare 50 miljoner kronor. Ytterligare arbetstidsförkortning

leder till merkostnader, och den nyss träffade överenskommelsen

med de statsanställda om förbättrade pensioner och kompensation

för de höjda folkpensionsavgifterna medför ökad belastning på budgeten.

Bland speciella utgifter, som kan förutses under budgetåret 1959/60, kan

vidare nämnas 100 miljoner kronor som beräknats skola ställas till förfogande

som finansiell grund för en blivande skördeskaderegleringsfond. Under

budgetåret 1960/61 tillkommer utbetalningar av premier på premiesparandet

under åren 1955 och 1956 med uppskattningsvis 150 miljoner kronor.

Under de närmaste åren torde vidare en successiv höjning av folkpensionsförmånerna

komma att öka statens direkta kostnader med betydande

belopp. Den tekniska utvecklingen leder till successivt ökade statliga utgifter.

Enbart för försvaret har kalkylerats med kostnadsstegringar på 2 1/2

procent per år till följd av teknisk fördyring.

Gjorda överslagsberäkningar visar, att — såvitt nu kan bedömas -—■ totalbudgetsaldona

för budgetåren 1959/60 och 1960/61 vid ett »normalt» konjunkturläge

torde komma alt ge ännu större underskott än vad som kalkylerats

för nästa budgetår.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

Med denna bakgrund för den skönjbara statsfinansiella utvecklingen är

jag angelägen om att liksom i den förra finansplanen understryka, att det

måste vara en av de mest väsentliga uppgifterna under de närmaste åren

att eliminera den hotande klyftan mellan statens inkomster och utgifter. I

detta sammanhang vill jag erinra om, att jag i direktiven till den nyligen

tillsatta besparingsutredningen framhållit önskvärdheten av att utredningen

anger vägar för att öka den finanspolitiska rörelsefriheten nu och i framtiden

genom att i sina förslag sikta på en samlad besparingseffekt av någorlunda

betydande storlek. Jag har vidare framhållit, att utredningen i sina

besparingssträvanden bör syfta till en långsiktig anpassning av budgetens

innehåll och omfattning, ägnad att främja allmänt omfattade målsättningar

för en sund och önskvärd samhällsekonomisk utveckling.

Riksstatsförslagets utgifter under de särskilda huvudtitlarna

och kapitalbudgeten

Beträffande driftbudgetens utgifter lämnas i det följande en sammanfattning

för de olika huvudtitlarna av förändringarna i det nu föreliggande

riksstatsförslaget för 1958/59 i jämförelse med det i januari framlagda förslaget

för samma budgetår.

Riksstat

Förslag

Nytt

Förändr. i

1957/58

1958/59

förslag

förh. t.

(stv. prop.

1958/59

stv.

pröp.

jan. 1958)

jan.

1958

milj. kr

milj. kr

milj. kr

milj. kr

Egentliga statsutgifter:

I.

Kungl. hov- och slottsstaterna

4,0

4,5

4,5

—

II.

Justitiedepartementet........

97,5

116,1

116,1

—

III.

Utrikesdepartementet........

57,3

61,3

61,5

+

0,2

IV.

Försvarsdepartementet ......

2 242,4

2 311,8

2 700,2

+ 388,4

V.

Socialdepartementet..........

3 420,7

3 577,5

3 640,8

+

63,3

VI.

Kommunikationsdepartementet

777,9

885,5

900,5

+

15,0

VII.

Finansdepartementet ........

453,2

757,7

757,7

+

0,0

VIII.

Ecklesiastikdepartementet ....

1 331,1

1 561,4

1 561,2

—-

0,2

IX.

Jordbruksdepartementet......

426,4

458,9

461,8

2,9

X.

Handelsdepartementet........

229,7

292,3

292.3

+

0,0

XI.

Inrikesdepartementet ........

622,8

700,3

700,5

+

0,2

XII.

Civildepartementet ..........

593,6

386,9

407,9

+

21,0

XIII.

Oförutsedda utgifter ........

1,0

1,0

1,0

—

XIV.

Riksdagen och dess verk m. m.

19,7

21,3

21,3

+

0,0

Summa

10 277,3

11 136,5

11 627,4

+ 490,9

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsverkspropositionen B ur 1958: Bil. 1: Inkomsterna

25

Utgifter för statens kapitalfonder:

I.

Luftf artsfonden..............

8,7

10,0

10,0

—

II.

Riksgäldsfonden ............

490,0

600,0

615, 0

+ 15,0

III.

Avskrivning av nya kapitalin- vesteringar ..................

307,1

270,5

255,1

- 15,4

IV.

Avskrivningar av oreglerade ka- pitalmedelsförluster..........

211,0

1,0

1,0

—

Summa

1 016,8

881,5

881,1

- 0,4

Totalt för utgifterna å driftbudgeten 11 294,1

12 018,0

12 508,5

+ 490,5

I det i januari framlagda förslaget till riksstat för budgetåret 1958/59

upptogs utgifter å sammanlagt 12 018 miljoner kronor. Härav föll 11 136

miljoner kronor på egentliga statsutgifter och 882 miljoner kronor på utgifter

för statens kapitalfonder. I det nya riksstatsförslaget upptages utgifterna

till ett 491 miljoner kronor högre belopp eller till totalt 12 509 imiljoner

kronor. Hela nettoökningen hänför sig till de egentliga statsutgifterna.

Anslagen under tredje huvudtiteln ökar med 0,2 miljon kronor, ökningen

har föranletts av motsvarande höjning av anslaget till Förenta Nationerna.

För fjärde huvudtiteln beräknas en anslagsmässig ökning med sammanlagt

388,4 miljoner kronor. Beloppet hänför sig nära nog uteslutande till de

i propositionen nr 110 till årets förra riksdag äskade anslagen.

Under femte huvudtiteln ökar anslagssumman med netto 63,3 miljoner

kronor. Bland annat har anslagen till bidrag till folkpensioner m. m. och

till särskilda barnbidrag till änkors och invaliders barn m. m. uppräknats

med sammanlagt 77 miljoner kronor. Vidare ingår en höjning av anslagen

till statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården med sammanlagt

0,8 miljon kronor, en ökning av anslaget till bidrag till viss bostadsförbättringsverksamhet

med 2,0 miljoner kronor samt det nytillkomna anslaget till

förberedelser för pensionsreformen med 0,5 miljon kronor. Häremot står en

minskning av bland annat anslagen till kapitalmedelsförbister och ränteeftergifter

å vissa bostadsbyggnadslån, till bostadsrabatter och till bidrag till

inrättande av pensionärshem med 5,0, 10,0 respektive 2,0 miljoner kronor.

För sjätte huvudtiteln medför riksdagens beslut angående anslaget till

vägunderhållet en uppräkning med 15,0 miljoner kronor.

Anslagen under åttonde huvudtiteln minskar med netto 0,2 miljon kronor

till följd av de i propositionerna nr 81, 94, 104 och 108 till årets förra

riksdag slutligt äskade anslagen till medicinska högskolan i Umeå, farmaceutiska

institutet, upprustningen av universitet och högskolor samt till

folkskoleseminarierna. Minskningen motsvaras delvis av ökade stipendieanslag,

som äskats under andra huvudtitlar.

Nionde huvudtiteln företer en ökning på 2,9 miljoner kronor. Härav utgöres

2,8 miljoner kronor av det av riksdagen anvisade förslagsanslaget till

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

prisrabattering av smör, medan återstoden hänför sig dels till höjda stipendier

vid hithörande högskolor, dels till det av riksdagen uppräknade anslaget

till ersättning till domänverkets fond för omkostnader vid statens skogsskolor.

För elfte huvudtiteln medför bland annat de i propositionerna nr 66, 73,

86 och 87 till årets förra riksdag slutligt äskade anslagen en nettoökning

med 0,2 miljon kronor.

Under tolfte huvudtiteln ökar anslagssumman med 21,0 miljoner kronor

beroende på beräknade merkostnader till följd av ändrad lönegradsplacering

för vissa tjänster och avtalad kompensation för höjda folkpensionsavgifter.

Av utgifterna för statens kapitalfonder ökar underskottet å riksgäldsfonden

med 15 miljoner kronor. Årets förra riksdag höjde det då föreliggande

förslaget på 600 miljoner kronor till 650 miljoner kronor med hänsyn

till det upplåningsbehov som då förutsågs. På grund av den senare vidtagna

diskontosänkningen kan underskottet på riksgäldsfonden nu beräknas

till 615 miljoner kronor, varför nytt förslag till stat för riksgäldsfonden

för nästa budgetår framlägges.

Huvudtiteln avskrivning av nya kapitalinvesteringar har justerats med

hänsyn till de definitiva äskanden av investeringsanslag som nu förelägges

riksdagen. Vidare har det ansetts motiverat att sänka avskrivningsanslaget

för lånefonden för bostadsbyggande med hänsyn till det ytterligare belopp

av reaktiverade avskrivningsmedel som nu beräknas bli tillgängligt. I förhållande

till förslaget i januari uppvisar därför huvudtiteln en nettominskning

å 15,4 miljoner kronor.

Under kapitalbudgeten uppföres i det nya riksstatsförslaget investeringsanslag

om sammanlagt 2 382 miljoner kronor mot 2 374 miljoner kronor

i den tidigare statsverkspropositionen, ökningen hänför sig nästan uteslutande

till försvarets fonder. För investeringarnas finansiering beräknas nu

sammanlagt 898 miljoner kronor finnas tillgängliga i form av avskrivningsmedel

och övriga likvida medel m. m., varför posten lånemedel nu uppföres

med 1 484 miljoner kronor.

I följande sammanställning har angivits den ökning och minskning av

investeringarna i de statliga kapitalfonderna, som föreligger i detta riksstatsförslag

i förhållande till det vid årets förra riksdag framlagda förslaget.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

27

Statens affärsverksfonder..........

Luftf artsfonden...................

Statens allmänna fastighetsfond____

Försvarets fonder.................

Statens utlåningsfonder............

Fonden för låneunderstöd.........

Fonden för statens aktier..........

Fonden för förlag till statsverket...

Diverse kapitalfonder..............

Summa

Riksstat

1957/58

Förslag

1958/59

(stv. prop.

jan. 1958)

Nytt

förslag

1958/59

Förändr. i

förh. t.

stv. prop.

jan. 1958

milj. kr

milj. kr

milj. kr

milj. kr

950,1

1 009,0

1 009,0

—

5,4

33,0

33,0

—

111,9

115,4

115,2

- 0,2

108,5

108,5

117,1

+ 8,6

597,1

637,8

637,7

— 0,1

288,3

263,5

263,5

—

200,0

165,0

165,0

—

3,6

3,6

3,6

—

29,4

38,2

38,2

—

2 294,3

2 374,0

2 382,3

+ 8.3

Översikt av riksräkenskapsverkets förnyade inkomstberäkning

Som grundval för beräkningarna i december 1957 förutsatte riksräkenskapsverket

en fortsatt produktionsuppgång under 1958, som dock bland

annat på grund av minskningen av arbetstiden kunde väntas bli mindre än

under 1957. I dämpande riktning kunde även tendenserna till avmattning

av den internationella konjunkturen komma att verka. Dessa allmänna förutsättningar

beträffande den ekonomiska utvecklingen ligger även till grund

för ämbetsverkets nu föreliggande beräkning av statsverkets inkomster under

budgetåret 1958/59. Riksräkenskapsverkets såsom bihang 2 redovisade

förnyade beräkning har endast avsett de större och speciellt konjunkturkänsliga

inkomsttitlarna och bygger på från vederbörande myndigheter infordrade

uppgifter.

I samband med redovisningen av de förnyade beräkningarna av inkomstskattetiteln

framhåller riksräkenskapsverket att det — även om sysselsättningsläget

nu inrymmer större osäkerhetsmoment än vad som kunde bedömas

i december och som särskilt kan verka dämpande på löneglidningen

—- ansett sig böra bibehålla det förut gjorda antagandet om en ökning av

den totala lönesumman från år 1957 till år 1958 på fyra procent och en viss

fortsatt stegring även under de första månaderna 1959. Beträffande de olika

posterna under titeln har de nya beräkningarna medfört endast obetydliga

förändringar i förhållande till de i den föregående statsverkspropositionen

upptagna beloppen.

Riksräkenskapsverket förordar, att den behållna inkomsten på titeln

skatt å inkomst och förmögenhet m. m. i det nu föreliggande riksstatsförslaget

uppföres med samma belopp som i förslaget till årets förra riksdag

d. v. s. 6 100 miljoner kronor.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

De förnyade beräkningarna har i övrigt föranlett riksräkenskapsverket

att förorda, att följande inkomsttitlar i riksstaten för budgetåret 1958/59

upptages till nedan angivna i förhållande till den förra statsverkspropositionen

ändrade belopp (miljoner kronor):

Enl. stats-

Enl. riks-

Öknina

verksprop.

räkenskaps-

( + )

jan. 1958

verkets änd-

Minsk-

ringsförslag

ninj

3 (—

Lotterivinstskatt..........................

57

80

+

23

Omsättnings- och expeditionsstämplar m. m.

78

80

+

2

Fordonsskatt ............................

350

360

+

10

Varuskatt ...............................

240

300

+

60

Omsättningsskatt å motorfordon ..........

140

150

+

10

Regleringsavgift och accis å fettvaror m. m..

56

57

+

1

Tobaksskatt .............................

740

810

+

70

Omsättningsskatt och utskänkningsskatt å

spritdrycker ...........................

1 100

1200

+ 100

Omsättningsskatt å vin...................

60

85

+

25

Maltdrycksskatt .........................

92

105

+

13

Skatt å läskedrycker......................

45

65

-i-

20

Statlig nöjesskatt.........................

65

60

—

5

Energiskatt..............................

380

500

+ 120

Postverket ..............................

30

23

—

7

Televerket ..............................

65

75

+

10

Domänverket ............................

40

35

—

5

Den sammanlagda nettoökningen i förhållande till det i januari framlagda

riksstatsförslaget blir sålunda enligt ämbetsverkets förslag 447 miljoner

kronor.

De beräknade ökningarna under inkomsttitlarna lotterivinstskatt, varuskatt,

tobaksskatt, omsättningsskatt och utskänkningsskatt å spritdrycker,

omsättningsskatt å vin, maltdrycksskatt, skatt å läskedrycker samt energiskatt

är huvudsakligen betingade av de av årets förra riksdag med anledning

av proposition nr 50 beslutade skattehöjningarna. Beträffande affärsverken

räknar riksräkenskapsverket med sju respektive fem miljoner kronor

lägre överskott än tidigare för postverket och domänverket, medan inkomsterna

på titeln televerket antagits öka med tio miljoner kronor i förhållande

till de tidigare kalkylerna.

Riksräkenskapsverket framhåller slutligen att dessa nya beräkningar,

liksom den tidigare inkomstberäkningen, är grundade på förutsättningarna,

att det allmänna utrikespolitiska läget förblir i stort sett detsamma

som vid beräkningstillfället samt att den ekonomiska utvecklingen icke störes

genom mera omfattande arbetskonflikter.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

29

Departementschefens beräkning av de särskilda inkomsttitlarna m. m.

Jag ansluter mig till riksräkenskapsverkets förslag till ändringar i förhållande

till jannariförslaget av beräkningen av vissa inkomsttitlar för

nästkommande budgetår.

Härutöver bör emellertid inkomsterna på titlarna inkomster vid lantmäteriväsendet

och patent- och varumärkes- samt registreringsavgifter uppräknas

med 1,2 respektive 1,0 miljon kronor på grund av vidtagna eller

föreslagna faxe- och avgiftsjusteringar. Likaså bör bland annat med hänsyn

till vad som anförts i proposition nr 126 till årets förra riksdag angående

vårdavgifterna vid statens sinnessjukhus och statens anstalt för fallandesjuka

inkomsterna från ifrågavarande institutioner upptas med ett 9 300 000

högre respektive 95 000 kronor lägre belopp än i det tidigare förslaget. Vidare

bör inkomsterna vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet —

med hänvisning till propositionerna nr 29 och 87 till årets förra riksdag

samt under åberopande av vad chefen för inrikesdepartementet senare

denna dag anför — uppräknas med 6 673 000 respektive 1 365 000 kronor.

Såsom hemställts i statsverkspropositionen i januari bör i enlighet med

gällande ordning för budgetåret 1958/59 verkställas en avsättning till budgetutjämningsfonden

av kommunalskattemedel. De avsatta medlen bör särredovisas

på budgetutjämningsfonden. Avsättningen kan i enlighet med

riksräkenskapsverkets förslag beräknas till netto 200 miljoner kronor.

Jag får i detta sammanhang erinra om att riksdagen i skrivelser den 7

mars 1958 (nr 108) respektive den 11 april 1958 (nr 176) anmält sina beslut

dels angående det promilletal, varmed skogsvårdsavgiften för år 1958 skall

utgå och dels angående höjning av statens andel av totalisatormedel. Förenämnda

riksdagsskrivelser anmäldes för Kungl. Maj:t den 21 mars respektive

23 maj 1958. Någon anledning att ifrågasätta ändring i vad riksdagen

sålunda beslutat torde icke föreligga.

Jag torde vidare få hänvisa till min redogörelse i statsverkspropositionen

till årets förra riksdag angående frågan om ett ianspråktagande av vissa

till budgetutjämningsfonden för speciella ändamål avsatta medel.

Jag torde slutligen få framlägga förslag rörande grunderna för uttagande

av preliminär skatt för inkomst under nästa budgetår. Förslag härom brukar

föreläggas vårriksdagen i den s. k. kompletteringspropositionen. Till

följd av riksdagsupplösningen blev detta i år icke möjligt. I skrivelse den

28 april 1958 (nr 283) har emellertid riksdagen anmält, att den bland annat

beslutat, att motsvarande bevillningsbeslut för budgetåret 1957/58 skall

gälla för budgetåret 1958/59 intill dess riksdagen fattar beslut om riksstaten

eller eljest annorlunda beslutar. Beträffande procenttalet för nästkommande

budgetårs förra hälft vill jag erinra om att detta procenttal — järn
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

likt stadgande i 12 § förordningen den 26 juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt

— skall bestämmas till samma tal som gällt för innevarande

budgetårs senare hälft, d. v. s. till 100. Vad åter angår nästkommande budgetårs

senare hälft förordar jag, att för fysiska personer, oskifta dödsbon

och familjestiftelser den statliga inkomstskatt, som skall ingå i den preliminära

skatten för budgetåret 1958/59, uttages med 100 procent av grundbeloppet.

Beträffande den slutliga inkomstskatten på grund av 1958 års

taxering vill jag erinra om att denna skatt — jämlikt bestämmelserna i 12 §

förordningen om statlig inkomstskatt — automatiskt utgår efter enahanda

procenttal av grundbeloppen som gällt med avseende å motsvarande preliminära

skatt för kalenderåret 1957.

Till statsrådsprotokollet i detta ärende torde — i enlighet med vad i det

föregående nämnts ■—- få fogas

Bihang 1: Riksräkenskapsverkets beräkning av budgetutfallet 1957/58;

Bihang 2: Riksräkenskapsverkets förnyade inkomstberäkning för budgetåret

1958/59;

Bihang 3: Reviderad nationalbudget för år 1958.

Hemställan

Under åberopande av vad i det föregående anförts hemställer jag, att

Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) besluta, att statlig inkomstskatt för skattskyldig, som

avses i 10 § 1 mom. förordningen om statlig inkomstskatt,

skall ingå i preliminär skatt för budgetåret 1958/59 med

100 procent av grundbeloppet; samt

b) upptaga inkomsterna å driftbudgeten för budgetåret

1958/59 enligt följande

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

31

Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten för budgetåret 1958/59

A. Egentliga statsinkomster

I. Skatter:

1. Skatt å inkomst, förmögenhet

och rörelse:

a) Skatt å inkomst och förmögenhet

m. m., bevillning .. 6 100 000 000

b) Kupongskatt, bevillning ... 7 000 000

c) Utskiftningsskatt och ersättningsskatt,

bevillning .. 1 000 000

d) Fondskatt, bevillning..... 15 000 000

e) Skogsvårdsavgifter, bevillning

.................... *13 000 000

f) Bevillningsavgifter för sär
skilda

förmåner och rättigheter,

bevillning.......... 1 250 000

g) Arvslottsskatt, gåvoskatt

och kvarlåtenskapsskatt, bevillning

................. 90 000 000

h) Lotterivinstskatt, bevillning 80 000 000

i) Omsättnings- och expedi
tionsstämplar

m. m., bevillning

.................... 80 000 000 6 387 250 000

2. Automobilskattemedel:

a)

Fordonsskatt, bevillning ...

360 000 000

b)

Bensinskatt, bevillning ....

750 000 000 1 110 000 000

Tullar och acciser:

a)

Tullmedel, bevillning......

670 000 000

b)

Varuskatt, bevillning.....

300 000 000

c)

Omsättningsskatt å motor-

fordon, bevillning.........

150 000 000

d)

Regleringsavgift och accis å

fettvaror m. m., bevillning

57 000 000

e)

Skatt å kaffe, bevillning ..

21 000 000

f)

Tobaksskatt, bevillning. . . .

810 000 000

g)

Rusdrycksförsäljningsmedel

av partihandelsbolag, bevill-

ning....................

13 000 000

b)

Rusdrycksförsäljningsmedel

av detaljhandelsbolag, be-

villning.................

20 000 000

i)

Omsättnings- och utskänk- ningsskatt å spritdrycker,

bevillning................1

200 000 000

j)

Omsättningsskatt å vin, be-

villning.................

85 000 000

k)

Maltdrycksskatt, bevillning.

105 000 000

* Beslut härom har redan fattats av riksdagen.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

l) Skatt å läskedrycker, bevillning

....................

m) Statlig nöjesskatt, bevillning

n) Energiskatt, bevillning ....

11. Uppbörd i statens verksamhet:

1. Vattendomstolsavgifter.................. 700 000

2. Inkomster vid fångvården............... 2 300 000

3. Bidrag till riksförsäkringsanstalten och för
säkringsrådet.

.......................... 3 900 000

4. Bidrag till pensionsstyrelsen.............. 225 000

5. Inkomster vid statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare

.......................... 200 000

6. Inkomster vid statens geotekniska institut . 900 000

7. Förrättningsavgifter vid statens bilinspektion,

att tillföras automobilskattemedlen..... 3 200 000

8. Inkomster vid väg- och vattenbyggnadsverket,

alt tillföras automobilskattemedlen..... 1 300 000

9. Avgifter för registrering av motorfordon. . . 6 800 000

10. Inkomster vid Sveriges meteorologiska och

hydrologiska institut.................... 4 400 000

11. Bidrag till statens bränslekontrollerande

verksamhet............................. 50 000

12. Inkomster vid länsarkitektsorganisationen.. 1 850 000

13. Inkomst av myntning och justering...... 6 000 000

14. Kontrollstämpelmedel.................... 900 000

15. Bidrag till bank- och fondinspektionen .... 490 000

16. Bidrag till sparbanksinspektionen......... 320 000

17. Bidrag för tillsyn över sparbankerna...... 1 000

18. Bidrag för revision av sparbankerna...... 325 000

19. Inkomster vid tandläkarhögskolorna...... 350 000

20. Avgifter för granskning av biografbilder. .. 280 000

21. Inkomster vid lantbruksnämnderna....... 1 750 000

22. Inkomster vid statens jordbruksnämnd .... 375 000

23. Inkomster vid statens centrala frökontroll
anstalt.

................................ 1 500 000

24. Inkomster vid statens lantbrukskemiska kontrollanstalt

............................. 250 000

25. Inkomster vid statens maskinprovningar... 200 000

26. Inkomster vid statens veterinärmedicinska

anstalt................................. 800 000

27. Inkomster vid veterinärhögskolan......... 625 000

28 Inkomster vid lantmäteriväsendet........ 12 800 000

29. Inkomster vid rikets allmänna kartverk ... 1 900 000

30. Avgifter för statskontroll å krigsmaterieltill
verkningen.

............................ 35 000

31. Skeppsmätningsavgifter.................. 450 000

32. Inkomster vid Sveriges geologiska undersökning

................................... 900 000

33. Inkomster vid statens provningsanstalt .... 2 500 000

34. Inkomster vid flygtekniska försöksanstalten 8 300 000

35. Inkomster vid statens institut för konsumentfrågor

.................................. 50 000

36. Fyr- och båkmedel...................... 13 500 000

65 000 000

60 000 000

500 000 000 4 056 000 000 11 553 250 000

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

33

37. Lotspenningar.......................... 14 000 000

38. Försäljning av sjökort m. m............. 450 000

39. Inkomster vid statens skeppsprovningsan
stalt.

.................................. 700 000

40. Patent- och varumärkes- samt registrerings
avgifter.

............................... 11 500 000

41. Avgifter för registrering i förenings- m. fl. register

.................................. 500 000

42. Bidrag till försäkringsinspektionen........ 1 150 000

43. Inkomster av statens gruvegendom....... 3 600 000

44. Inkomster vid statens bakteriologiska laboratorium

................................. 2 800 000

45. Inkomster vid statens rättskemiska laboratorium

................................. 525 000

46. Inkomster vid statens farmacevtiska laboratorium

................................. 375 000

47. Inkomster vid statens sinnessjukhus...... 42 300 000

48. Inkomster vid statens skol- och yrkeshem på

Salbohed och i Vänersborg............... 25 000

49. Inkomster vid statens anstalt för fallandesjuka

.................................. 280 000

50. Inkomster vid karolinska sjukhuset....... 39 173 000

51. Inkomster vid serafimerlasarettet......... 8 865 000

52. Inkomster vid statens institut för folkhälsan 425 000

III. Diverse inkomster:

1. Bötesmedel............................. 27 000 000

2. Totalisatormedel........................ *35 000 000

3. Tipsmedel.............................. 100 000 000

4. Lotterimedel............................ 117 000 000

5. Övriga diverse inkomster................ 10 000 000

B. Inkomster av statens kapitalfonder

I. Statens affärsverksfonder:

1. Postverket, bevillning.................... 23 000 000

2. Televerket.............................. 75 000 000

3. Statens järnvägar....................... 1 000 000

4. Statens vattenfallsverk.................. 135 000 000

5. Domänverket........................... 35 000 000

II. Riksbanksfonden............................

III. Statens allmänna fastighetsfond:

1. Slottsbyggnadernas delfond......... 1 000

2. Fångvårdsstyrelsens » ......... 1 310 000

3. Beskickningsfastigheternas » ......... 910 000

4. Byggnadsstyrelsens » ......... 15 623 000

5. Generaltullstyrelsens » 215 000

6. Uppsala universitets » 400 000

7. Lunds universitets » 485 000

* lieslut härom har redan fattats av riksdagen.

207 094 000

289 000 000

12 049 344 000

269 000 000

15 000 000

»

3 Bihang till riksdagens protokoll 195tt. i samt. Nr B 1. Bil. 1

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

8. Sjöfartsstyrelsens delfond......... 100 000

9. Medicinalstyrelsens » ......... 5 085 000

10. Karolinska sjukhusets » ......... 595 000

IV. Försvarets fonder:

1. Försvarets fastighetsfond................ 26 255 000

2. Försvarets fabriksfond................... 2 775 000

V. Statens utlåningsfonder:

1. Utrikesförvaltningens lånefond............ 8 000

2. Värnpliktslånefonden.................... 100

3. Statens bostadslånefond................. 1 000

4. Lånefonden för tjänstemannasamhället vid

Mörby................................. 2 000

5. Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre

bemedlade, barnrika familjer............. 4 835 000

6. Lånefonden för bostadsbyggande i städer och

stadsliknande samhällen................. 60 000

7. Lånefonden för främjande av bostadsbyggande

på landsbygden................... 520 000

8. Lånefonden för bostadsbyggande......... 133 400 000

9. Lånefonden för lantarbetarbostäder....... 100

10. Lånefonden för maskinanskaffning inom

byggnadsindustrien...................... 530 000

11. Lånefonden för allmänna samlingslokaler .. 725 000

12. Statens bosättningslånefond.............. 2 100 000

13. Yattenkraftslånefonden.................. 275 000

14. Luftfartslånefonden...................... 170 000

15. Tullverkets båtlånefond.................. 500

16. Statens lånefond för universitetsstudier.... 140 000

17. Allmänna studielånefonden............... 350 000

18. Statens lånefond för hästavelns befrämjande 100

19. Gödselvårdslånefonden................... 500

20. Statens kalkbrukslånefond............... 100

21. Jordbrukets lagerhusfond................ 500 000

22. Statens mejerilånefond................... 1 000

23. Jordbrukets maskinlånefond.............. 1 100 000

24. Statens sekundärlånefond för jordbrukare.. 110 000

25. Statens slakterilånefond.................. 100

26. Fonden för supplementär jordbrukskredit.. 300 000

27. Kraftledningslånefonden................. 175 000

28. Elektrifieringslånefonden................. 100

29. Lånefonden för inköp av gasgeneratorer för

motordrift.............................. 100

30. Egnahemslånefonden.................... 5 300 000

31. Arrendelånefonden...................... 100

32. Arbetarsmåbrukslånefonden.............. 100

33. Västerbottens och Norrbottens nybygges- och

bostadsförbättringslånefond............... 100

34. Kronotorparnas inventarielånefond........ 100

35. Statens avdikningslånefond............... 1 800 000

36. Täckdikningslånefonden.................. 20 000

37. Bevattningslånefonden................... 1 000

24 724 000

29 030 000

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

35

38. Fiskerilånefonden....................... 225 000

39. Statens fiskredskapslånefond............. 100

40. Virkesmätningslånefonden ................ 100

41. Skogsväglånefonden..................... 1 000

42. Statens skogslånefond................... 100

43. Lånefonden för insamling av skogsfrö..... 100

44. Hemslöjdslånefonden.................... 100 000

45. Industrilånefonden . ..................... 40 000

46. Statens hantverkslånefond............... 50 000

47. Fonden för hantverks- och småindustrikredit 20 000

48. Statens lånefond för den mindre skeppsfarten 600 000

49. Statens sekundärlånefond för rederinäringen 40 000

50. Sjöfartsverkets båtlånefond.............. 225 000

51. Fonden för lån till företagareföreningar m. fl. 640 000 154 366 500

VI. Fonden för låneunderstöd:

1. Bostadsstyrelsens delfond................

2. Statskontorets » ................

3. Lantbruksstyrelsens » ................

4. Riksbankens » ................

5. Riksgäldskontorets » ................

VII. Fonden för statens aktier...................

VIII. Statens pensionsfonder:

1. Folkpensioneringsfonden.................

2. Civila tjänstepensionsfonden..............

3. Militära tjänstepensionsfonden............

4. Allmänna familjepensionsfonden..........

5. Statens pensionsanstalts pensionsfond.....

6. Pensionsfonden för vissa riksdagens verk ..

IX. Diverse kapitalfonder:

1. Fonden för kreditgivning till utlandet

2. Övriga diverse kapitalfonder.............

1 200 000

3 080 000

7 000

6 700 000

1 000 10 988 000

85 000 000

28 000 000

1 410 000

165 000

4 030 000

9 200 000

25 000 42 830 000

38 000 000

14 500 000 52 500 000

683 438 500

Summa kronor 12 732 782 500

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

Bilaga 1 till Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten

*Stat för statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 1958/59

Inkomster

A. Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler:

1. Slottsbyggnadernas delfond................. 1 454 000

2. Fångvårdsstyrelsens » 2 552 000

3. Beskickningsfastigheternas » 3 835 000

4. Byggnadsstyrelsens » 38 844 000

5. Generaltullstyrelsens » ................. 340 000

6. Uppsala universitets » 2 433 000

7. Lunds universitets > 1 193 000

8. Sjöfartsstyrelsens o ................. 591 000

9. Medicinalstyrelsens » 13 234 000

10. Karolinska sjukhusets » 2 202 000

B. Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler

och markområden:

1. Slottsbyggnadernas delfond................. 380 000

2. Fångvårdsstyrelsens o 400 000

3. Beskickningsfastigheternas » 1 352 000

4. Byggnadsstyrelsens » 3 000 000

5. Generaltullstyrelsens » 220 000

6. Uppsala universitets » 25 000

7. Lunds universitets » 40 000

8. Sjöfartsstyrelsens » 104 000

9. Medicinalstyrelsens » 1 600 000

10. Karolinska sjukhusets » ................. 515 000

C. Diverse inkomster:

1. Slottsbyggnadernas delfond:

a) Djurgårdsförvaltningens överskotts
-

medel ............................... 100 000

b) Övriga diverse inkomster............ 52 000

2. Fångvårdsstyrelsens delfond..........

3. Beskickningsfastigheternas » ..........

4. Byggnadsstyrelsens » ..........

5. Generaltullstyrelsens o ..........

6. Uppsala universitets delfond:

a) Bidrag från universitetets egendoms
-

och skogsförvaltning................. 250 000

b) Bidrag från Uppsala läns landsting .... 209 000

c) Övriga diverse inkomster............ 1 000

7. Lunds universitets delfond:

a) Bidrag från universitetets egendoms
förvaltning.

......................... 50 800

b) Övriga diverse inkomster..............200

* Av riksdagen redan fastställd.

152 000

1 000

1 000

86 000

1 000

460 000

51 000

66 678 000

7 636 000

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

8. Sjöfartsstyrelsens delfond................... 1 000

9. Medicinalstyrelsens » 1 000

10. Karolinska sjukhusets » 1 000

Summa kronor

Utgifter

A. Reparations- och underhållskostnader m. m.:

1. Slottsbyggnadernas delfond:

a) Reparations- och underhållskostnader

för de kungl. slotten med tillhörande

byggnader......................... 941 000

b) Reparations- och underhållskostnader

för uthyrda lägenheter vid Drottningholm,

Ulriksdal och Haga.......... 325 000

c) Reparations- och underhållskostnader

för vissa historiska byggnader och

byggnadsminnesmärken m. m........ 329 000

d) Vissa iståndsättningsarbeten......... 390 000 1 985 000

2. Fångvårdsstyrelsens delfond.................... 1 105 000

3. Reskickningsfastigheternas delfond:

a) Reparations- och underhållskostnader

i allmänhet m. m.................. 1 255 000

b) Bränsle och lyse för kanslilokaler och

tjänstebostäder, förslagsvis.......... 475 000 1 730 000

4. Byggnadsstyrelsens delfond .................... 12 249 000

5. Generaltullstyrelsens » ................... 195 000

6. Uppsala universitets delfond:

a) Akademiska sjukhuset.............. 567 000

b) Övriga fastigheter.................. 877 000 1 444 000

7. Lunds universitets delfond...................... 521 000

8. Sjöfartsstyrelsens o ...................... 475 000

9. Medicinalstyrelsens » ...................... 6 200 000

10. Karolinska sjukhusets delfond:

a) Karolinska sjukhuset............... 742 000

b) Serafimerlasarettet................. 182 000_924 000

B. Avsättning till vårdeminskningskonto:

2. Fångvårdsstyrelsens delfond, förslagsvis....... 283 000

3. Beskickningsfastigheternas » , förslagsvis....... 238 000

5. Generaltullstyrelsens » , förslagsvis....... 71 000

6. Uppsala universitets delfond:

a) Akademiska sjukhuset, förslagsvis .... 447 000

b) Övriga fastigheter, förslagsvis........ 477 000 924 000

7. Lunds universitets delfond, förslagsvis........... 219 000

8. Sjöfartsstyrelsens » , förslagsvis........... 76 000

9. Medicinalstyrelsens o , förslagsvis........... 3 490 000

10. Karolinska sjukhusets » , förslagsvis........... 959 000

755 000

75 069 000

26 828 000

11 051 000

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

C. Hijres- och arrendeutgifler m. m. för av fonden förhyrda

lokaler och arrenderade markområden:

2. Fångvårdsstyrelsens dclfond, förslagsvis...... 255 000

3. Beskickningsfastigheternas » , förslagsvis...... 2 310 000

4. Byggnadsstyrelsens * , förslagsvis...... 9 267 000

5. Generaltullstyrelsens » , förslagsvis...... 80 000

6. Uppsala universitets » , förslagsvis...... 150 000

7. Lunds universitets * , förslagsvis...... 59 000

8. Sjöfartsstyrelsens * , förslagsvis...... 45 000

9. Medicinalstyrelsens » , förslagsvis...... 60 000

10. Karolinska sjukhusets » , förslagsvis...... 240 000

Överskott att tillföras riksstalens driftbudget:

1. Slottsbyggnadernas delfond................ 1 000

2. Fångvårdsstyrelsens » 1 310 000

3. Beskickningsfastigheternas » ................ 910 000

4. Byggnadsstyrelsens * 15 623 000

5. Generaltullstyrelsens * 215 000

6. Uppsala universitets * 400 000

7. Lunds universitets » 485 000

8. Sjöfartsstyrelsens » 100 000

9. Medicinalstyrelsens » 5 085 000

10. Karolinska sjukhusets » 595 000

12 466 000

24 724 000

Summa kronor 75 069 000

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

39

Bilaga 2 till Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten

*Stat för försvarets fastighetsfond för budgetåret 1958/59

Inkomster

A. Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler:

1. Arméns delfond.......................... 39 038 000

2. Marinens » 11 944 000

3. Flygvapnets » 23 322 000

4. Befästningars » 20 747 000

95 051 000

B. Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler

och markområden:

1. Arméns delfond.......................... 2 905 000

2. Marinens » 960 000

3. Flygvapnets » 950 000

4. Befästningars » 340 000

5 155 000

C. Inkomster av övnings- och skjutfält:

1. Arméns delfond...........

2. Marinens » ...........

3. Flygvapnets » ...........

4. Befästningars » ...........

2 100 000

100 000

175 000

100 000 2 475 000

D. Diverse inkomster:

1. Arméns delfond

2. Marinens »

3. Flygvapnets »

4. Befästningars »

1 050 000

765 000

400 000

.75 000 2 290 000

Summa kronor 104 971 000

Utgifter

A. Reparations- och underhållskostnader m. m.:

1. Arméns delfond..................

2. Marinens » ..................

3. Flygvapnets » ..................

4. Befästningars > ..................

B. Avsättning till värdeminskningskonto:

1. Arméns delfond, förslagsvis.......

2. Marinens » , förslagsvis .......

3. Flygvapnets » , förslagsvis.......

4. Befästningars » , förslagsvis.......

* Av riksdagen redan fastställd.

27 512 000

7 882 000

9 277 000

12 936 000

4 215 000

1 150 000

5 620 000

2 100 000

57 607 000

13 085 000

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

C. Hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda

lokaler och arrenderade markområden:

1. Arméns delfond, förslagsvis............... 3 956 000

2. Marinens » , förslagsvis............... 567 000

3. Flygvapnets » , förslagsvis............... 545 000

4. Befästningars » , förslagsvis............... 2 956 000 8 024 000

Överskott alt tillföras riksstatens driftbudget:

1. Arméns delfond......... 9 410 000

2. Marinens » 4 170 000

3. Flygvapnets » 9 405 000

4. Befästningars * 3 270 000 26 255 000

Summa kronor 104 971 000

Jag hemställer vidare, att Kungl. Maj:t inåtte föreslå riksdagen att

a) medgiva, att avsättning av kommunalskattemedel må

ske till budgetutjämningsfonden för budgetåret 1958/59

för att där särredovisas; samt

b) medgiva, att de medel avseende tillfälliga, konjunkturpolitiskt

betingade inkomster, vilka avsatts till budgetutjämningsfonden

för att där särredovisas, må på sätt förordats

i statsverkspropositionen till årets förra riksdag

tagas i anspråk för avbetalning å statsskulden.

Vad departementschefen sålunda, med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter, hemställt och föreslagit

i avseende å beräkningen av statens i det föregående

omförmälda inkomster och därmed sammanhängande

ämnen behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Göran Waldau

581028 Stockholm 1958. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

opaginerad Kontrollera mot PDF

BIHANG 1

RIKSRÄKENSKAPSVERKETS

BERÄKNING AV

BUDGETUTFALLET 1957/58

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

Bih. 1: Riksräkenskapsverket: Budgetutfallet 1957/58

1

Bihang 1

Till KONUNGEN I

I enlighet med Kungl. Maj :ts beslut den 9 maj 1958 får riksräkenskapsverket

härmed avgiva förnyad approximativ beräkning rörande utfallet av

driftbudgeten för budgetåret 1957/58.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr B 1 Bil. 1. Bihang 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

Vid beräkningen har hänsyn jämväl tagits till de anslag, som anvisats å

tilläggsstat till riksstaten för nu löpande budgetår. Sammanlagda beloppet

av sålunda anvisade tilläggsstatsanslag uppgår till 466,47 miljoner kronor

(jfr riksdagens skrivelser den 18 december 1957, nr 401, och den 28 april

1958, nr 282).

Beräkningen — vilken såsom närmare framgår av det följande i likhet

med motsvarande instruktionsenliga beräkningar för innevarande och föregående

budgetår avser även förändringen i beloppet av behållningar å reservationsanslag

— grundar sig i regel på de inom riksräkenskapsverket förda

bokföringsmässiga sammanställningarna av de olika huvudförvaltningarnas

månatliga kassarapporter för budgetårets tio första månader samt på från

samtliga huvudförvaltningar med flera myndigheter infordrade approximativa

uppgifter avseende budgetårets två sista månader.

Av närslutna sammanställning över beräkningen av utfallet av driftbudgetens

inkomstsida (bilaga) framgår, att driftbudgetens inkomster beräknas

understiga de i riksstaten uppförda med 354,13 miljoner kronor. För de inkomsttitlar,

som ingå i driftbudgetens allmänna del, den s. k. allmänna budgeten,

d. v. s. de inkomsttitlar som regleras mot budgetutjämningsfonden,

redovisas en nettobrist å 364,33 miljoner kronor, medan inkomsterna å de

till specialbudgeterna hörande inkomsttitlarna förutsättas komma att överstiga

de ursprungligen beräknade med netto 10,20'' miljoner kronor. Sistnämnda

belopp motsvarar praktiskt taget överskottet å de till automobilskattemedlens

specialbudget hörande inkomsttitlarna. Inkomsterna å titeln

för skatt å inkomst och förmögenhet m. m. beräknas, på sätt närmare framgår

av efterföljande sammanställning, komma att understiga det i riksstaten

upptagna beloppet med 300 miljoner kronor, medan riksstatens övriga

inkomsttitlar sammanlagt beräknas utvisa en nettobrist på 54,13 miljoner

kronor.

Inkomster

Preliminärskatt inklusive fyllnadsbetalningar.........................

Kvarstående skatt.................................................

Yrkesskadeförsäkringsavgifter, bidrag till sjukförsäkringen och bygg
nadsforskningsavgifter

från större arbetsgivare.....................

Tillkommande skatt, restantier m. m................................

10 460

825

290

225

Summa inkomster 11 800

Utgifter

Kommunalskattemedel.............................................

Överskjutande skatt...............................................

Övriga restitutioner ..............................................

Yrkesskadeförsäkringsavgifter, bidrag till sjukförsäkringen och byggnads
forskningsavgifter

från större arbetsgivare.........................

Förskott m. m. till sjukkassorna . . .................................

Omföringar.......................................................

4 395

670

60

290

575

30

Summa utgifter 6 020

Nettoinkomst på titeln 5 780

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bih. 1: Riksräkenskapsverket: Budgetutfallct 1957/58

3

Beträffande beräkningen av inkomsterna från postverket vill riksräkenskapsverket

erinra om, att riksräkenskapsverket i sin i december 1957 avgivna

inkomstberäkning påtalade, att generalpoststyrelsen i sina beräkningar

av inkomsterna från postverket icke upptagit något belopp såsom vinstmedel

från postgirorörelsen eller från postsparbanken vare sig för innevarande

eller nästkommande budgetår. Riksräkenskapsverket uttalade härvid,

att avskrivning på statsobligationer, vilka kunde förutsättas aldrig komma

att realiseras med förlust i varje fall icke borde ske i större utsträckning

än att viss vinst erhölles från ifrågavarande rörelsegrenar. Chefen för finansdepartementet

förklarade sig ansluta sig till riksräkenskapsverkets uppfattning

i denna fråga. Med hänsyn härtill har riksräkenskapsverket nu liksom

i sina beräkningar i december och april räknat med en inleverans till statsverket

under innevarande budgetår på 8 miljoner kronor av vinstmedel från

postsparbanken och postgirorörelsen.

Driftbudgetens mot budgetutjämningsfonden reglerade anslag kunna, om

man bortser från uppkommande besparingar å reservationsanslag, beräknas

komma att utvisa en nettomerutgift å 135,75 miljoner kronor. De belopp,

som för de olika huvudtitlarnas vidkommande förväntas komma att tagas i

anspråk från respektive överföras till budgetutjämningsfonden, angivas i

efterföljande sammanställning.

Egentliga statsutgifter:

Merutgifter

Milj. kr.

Besparingar

Milj. kr.

I.

Kungl. hov- och slottsstaterna.....

......... 0,14

—

II.

Justitiedepartementet.............

......... 8,54

—

III.

Utrikesdepartementet.............

......... .

0,32

IV.

Försvarsdepartementet............

......... 54,84

—

V.

Socialdepartementet...............

......... 28,83

—

VI.

Kommunikationsdepartementet.....

......... .

9,52

VII.

Finansdepartementet..............

......... 24,54

—

VIII.

Ecklesiastikdepartementet.........

......... 107,72

—

IX.

Jordbruksdepartementet...........

......... 3,89

—

X.

Handelsdepartementet.............

......... 10,05

—

XI.

Inrikesdepartementet..............

......... 46,56

—

XII.

Civildepartementet................

......... .

221,85

XIII.

Oförutsedda utgifter..............

......... 1,98

—

XIV.

Utgifter

Riksdagen och dess verk m. in.....

för statens kapitalfonder:

Säger 287,69

1,03

232,72

a.

Statens affärsverlcsfonder..........

......... .

5,00

i.

Luftfartsfonden...................

......... 0,78

—

ii.

Riksgäldsfonden..................

......... 85,00

—

IV.

Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster

—

Säger 85,78 5,00

Summa 373,47 237,72

Nettomerutgift 135,75

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

Såsom framgår av sammanställningen, utvisar civildepartementets huvudtitel

den största avvikelsen från beräkningarna i riksstat och tilläggsstat med

en uppskattad nettobesparing å 221,85 miljoner kronor. Denna besparing,

som är att hänföra till det å riksstaten uppförda anslaget till täckning av

beräknat överskridande av anslagsmedlen för vissa löne- och pensionsförmåner,

sammanhänger emellertid med att detta anslag i enlighet med vad

som förutsatts vid anslagets beviljande beräknas i allmänhet icke bliva taget

i anspråk av de avlöningsutbetalande myndigheterna, vilket leder till en

motsvarande merbelastning av myndigheternas avlöningsanslag. Efter korrigering

med hänsyn härtill av de olika huvudtitlarnas belastning märkas

bland mera betydande merutgifter överskridande av anslagen under socialdepartementets

huvudtitel till allmänna barnbidrag, till ersättning till barnavårdsnämnderna

för bidragsförskott, till bidrag till erkända arbetslöshetskassor,

till bidrag till folkpensioner m. m. och till understöd åt flyktingar

m. m. med 4,24 respektive 5,98, 33,00, 23,30 och 8,00 miljoner kronor, av

anslaget under kommunikationsdepartementets huvudtitel till ersättning till

postverket för befordran av tjänsteförsändelser med 4,38 miljoner kronor,

av anslaget under finansdepartementets huvudtitel till skatteersättning till

kommunerna m. m. med 19,66 miljoner kronor, av anslagen under ecklesiastikdepartementets

huvudtitel till bidrag till högre kommunala skolor, till

bidrag till anordnande av skolskjutsar för skolpliktiga barn, till bidrag till

driften av lokala yrkesskolor, till bidrag till byggnadsarbeten m. m. vid yrkesskolor

och till bidrag till vissa omskolningskurser m. m. med 4,79, 7,31,

6,99, 6,70 och 4,54 miljoner kronor, av anslaget under inrikesdepartementets

huvudtitel till bidrag till den lokala polisorganisationen å landsbygden m. m.

med 5,52 miljoner kronor samt av anvisade medel till räntor å statsskulden

med 85 miljoner kronor. Bland större besparingar må nämnas besparingar å

anslagen under socialdepartementets huvudtitel till kapitalmedelsförluster

och ränteeftergifter å vissa bostadsbyggnadslån, till bostadsrabatter och till

bidrag till sjukkassor med 4,76 respektive 38,87 och 9,50 miljoner kronor,

å anslaget under ecklesiastikdepartementets huvudtitel till bidrag till anordnande

av skolmåltider med 4,44 miljoner kronor samt å anvisade medel

för täckning av statens järnvägars underskott med 5 miljoner kronor. Vidare

må framhållas, att budgetutjämningsfonden förutsättes på grund av merinkomster

å de till automobilskattemedlens specialbudget höljande inkomsttitlarna

samt besparingar å anslag under specialbudgeten komma att via

anslaget till avsättning till statens automobilskattemedelsfond tillföras 14,82

miljoner kronor. Det enligt riksstaten och tilläggsstaten beräknade överskottet

å automobilskattemedlens specialbudget, 287,73 miljoner kronor, beräknas

sålunda vid realiserandet av budgeten komma att stiga till 302,55

miljoner kronor.

Enligt ovanstående beräkningar skulle budgetutjämningsfonden vid realiserandet

av driftbudgeten komma att belastas med brister å inkomsttitlar

å netto 364,33 miljoner kronor samt med merutgifter å anslag å netto 135,75

miljoner kronor. I den ordinarie riksstaten har beräknats ett saldo mellan

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bih. 1: Riksräkenskapsverket: Budgetutfallet 1957/58 5

inkomster och utgifter (överskott) på 889,23 miljoner kronor. Mot detta belopp

får ställas summan av dels de beräknade bristerna å inkomsttitlar, dels

de beräknade merutgifterna å anslag och dels sammanlagda beloppet av de

anslag, som enligt vad som framhållits i det föregående anvisats å tilläggsstat

till riksstaten för innevarande budgetår. Härvid erhålles totalt ett belopp

att överföras från budgetutjämningsfonden om (364,33 -j- 135, 75 +

466,47 — 889,23 =) 77,32 miljoner kronor eller i runt tal 75 miljoner kronor.

Nyssnämnda i riksstaten upptagna saldo mellan inkomster och utgifter

på i runt tal 890 miljoner kronor avser till ett belopp av (125 + 100 =)

225 miljoner kronor särskilda avsättningar till budgetutjämningsfonden av

kommunalskattemedel och tillfälliga konjunkturpolitiskt betingade inkomster,

medan återstående 665 miljoner kronor motsvara det beräknade formella

överskottet å statsregleringen. Angivna särskilda avsättningar beräknas

nu till (250 + 100 =) 350 miljoner kronor. Det formella överskott, som

beräknats i riksstaten skulle alltså förbytas i ett formellt underskott på 425

miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket har även verkställt en beräkning av utgifterna å

driftbudgetens reservationsanslag. Denna beräkning har skett på samma sätt

som beräkningen av utgifterna å driftbudgetens övriga anslag. En sammanfattning

av beräkningen av förändringen i beloppet av kvarstående behållningar

å reservationsanslag lämnas i efterföljande sammanställning.

Minskning (■—)

resp. ökning ( + )

Milj. kr.

Egentliga statsutgifter:

IV. Försvarsdepartementet............................... — 60,00

V. Socialdepartementet.................................. — 10,00

VI. Kommunikationsdepartementet........................ — 165,00

VII. Finansdepartementet................................. — 15,00

IX. Jordbruksdepartementet.............................. — 55,00

XI. Inrikesdepartementet................................. — 10,00

Utgifter för statens kapitalfonder:

III. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar............... — 10,00

— 325,00

Enligt vad nu anförts skulle alltså beloppet av kvarstående behållningar å

reservationsanslag under nu löpande budgetår komma att minskas med sammanlagt

325 miljoner kronor. Om denna summa lägges till det belopp, som i

det föregående beräknats komma att överföras från budgetutjämningsfonden

erhålles ett belopp av (75 -j- 325 =) 400 miljoner kronor. Sistnämnda summa

skulle motsvara det belopp, varmed de sammanlagda utgifterna kunna

beräknas komma att överstiga de sammanlagda inkomsterna under innevarande

budgetår. Beträffande den beräknade reservationsminskningen må

framhållas, att denna till ett belopp av 40 miljoner kronor icke utgör reservalionsmedelsförbrukning

utan uppkommer genom att anslaget till prisreglerande

åtgärder på jordbrukets område tages i anspråk för förskottsvis he
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

stridande av de bidrag till av skördeskador drabbade jordbrukare, som slutligt

skola bestridas av införselavgifter och av medel, vilka jordbruket skall

erhålla som grundfond i ett planerat system för reglering av skördeskador.

Resultatet av riksräkenskapsverkets beräkning av budgetutfallet kan också,

om man utgår från de totala inkomsterna och utgifterna enligt riksstat

och tilläggsstat, uttryckas på följande sätt. I riksstat och tilläggsstat ha utgifterna

upptagits till sammanlagt (11 294,10 -f 466,47 =) 11 760,57 miljoner

kronor. De faktiska utgifterna beräknas av riksräkenskapsverket överstiga

detta belopp med 470,95 miljoner kronor, varav 145,95 miljoner kronor

avse överskridanden av anslag samt 325 miljoner kronor förbrukning av reservationer.

Utgifterna kunna alltså beräknas komma att uppgå till ett sammanlagt

belopp av i runt tal 12 230 miljoner kronor. Då inkomsterna beräknas

till omkring 11 830 miljoner kronor kan alltså det kassamässiga underskottet

beräknas till cirka 400 miljoner kronor.

I fråga om utgiftssidan bör emellertid erinras om, att det under socialdepartementets

huvudtitel upptagna anslaget på 275 miljoner kronor till fondering

för framtida pensionsändamål icke representerar någon egentlig utgift.

I handläggningen av detta ärende ha deltagit generaldirektören Renlund

samt byråcheferna Faxelius och Thorson, varjämte byrådirektören Säfström

varit föredragande. Stockholm den 2 juni 1958.

STIG SÄFSTRÖM

Underdånigst

GÖSTA RENLUND

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bih. 1: Riksräkenskapsverket: Budgetutfallet 1957/58

7

Bilaga

Beräkning rörande utfallet av driftbudgetens inkomstsida

under budgetåret 1957/58

I riksstaten

Beräknat

Brist att

Merin-

beräknat

utfall

ersättas

komst att

belopp

av

tillföras

budgetut-

budgetut-

jämnings-

jämnings-

fonden

A. Egentliga statsinkomster

Skatter:

Tusental

kronor

1. Skatt å inkomst, förmögenhet och

rörelse:

a) Skatt å inkomst och förmögen-

het m. m., bevillning........

G 100 000

5 800 000

300 000

_

b) Kupongskatt, bevillning.....

7 000

8 200

—

1200

c) Utskiftningsskatt och ersätt-

ningsskatt, bevillning........

1000

10 700

—

9 700

d) Fondskatt, bevillning........

15 000

14 200

800

_

e) Skogsvårdsavgifter, bevillning

8 000

8 000

—

—

f) Bevillningsavgifter för särskil-

da förmåner och rättigheter,

bevillning..................

1000

1 500

—

500

g) Arvslottsskatt, gåvoskatt och

kvarlåtenskapsskatt, bevill-

ning......................

85 000

82 000

3 000

—

h) Lotterivinstskatt, bevillning. .

53 000

58 000

—

5 000

i) Omsättnings- och expeditions-

stämplar m. m., bevillning ...

75 000

82 000

—

7 000

2. Automobilskattemedel:

a) Fordonsskatt, bevillning.....

325 000

335 000

—

_

b) Bensinskatt, bevillning......

715 000

715 000

—

—

3. Tullar och acciser:

a) Tullmedel, bevillning........

G50 000

650 000

—

_

b) Varuskatt, bevillning........

225 000

250 000

-''

25 000

c) Omsättningsskatt å motorfor-

don, bevillning.............

140 000

150 000

—

10 000

d) Regleringsavgift och accis å

fettvaror m. m., bevillning . . .

47 000

58 000

—

11000

e) Skatt å kaffe, bevillning.....

20 000

21000

—

1000

f) Tobaksskatt, bevillning......

720 000

745 000

—

25 000

g) Rusdrycksförsäljningsmedel

av partihandelsbolag, bevill-

ning......................

13 000

14 000

—

1000

h) Rusdrycksförsäljningsmedel av

dctaljhandelsbolag, bevillning.

2G 000

30 000

--

4 000

i) Omsättnings- och utskänk-

ningsskatt å spritdrycker, be-

villning...................

1 250 000

1 100 000

150 000

—

j) Omsättnings- och utskänk-

ningsskatt å vin, bevillning . .

55 000

08 000

—

13 000

k) Maltdrycksskatt, bevillning . .

95 000

93 000

2 000

—

1) Skatt å läskedrycker, bevill-

ning......................

47 000

49 000

—

2 000

m) Statlig nöjesskatt, bevillning. .

G0 000

55 000

5 000

—

n) Energiskatt, bevillning......

315 000

255 000

00 000

—

Säger för skatter|

11 048 000

10 652 600

520 800

115 400

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

I riksstaten

beräknat

belopp

Beräknat

utfall

Brist att

ersättas

av

budgetut-

jämnings-

fonden

Merin- komst att

tillföras

budgetut- jämnings- fonden

Tusental

kronor

Uppbörd i statens verksamhet:

1. Vattendomstolsavgifter.......

2. Inkomster vid fångvården ....

3. Bidrag till riksförsäkringsanstal-

ten och försäkringsrådet......

4. Bidrag till pensionsstyrelsen . . .

5. Inkomster vid statens skolor till- hörande barna- och ungdoms-

500

2100

3 900

125

350

400

2 250

4 200

225

1

100

349

150

300

100

6. Inkomster vid statens vårdan- stalter för alkoholmissbrukare .

7. Inkomster vid statens geotek-

260

750

250

1000

10

250

8. Förrättningsavgifter vid statens

bilinspektion, att tillföras auto-

3 200

3100

9. Inkomster vid väg- och vatten- byggnadsverket, alt tillföras

1300

1600

10. Avgifter för registrering av mo-

5 500

7 400

1900

11. Inkomster vid Sveriges meteoro- logiska och hydrologiska institut

12. Bidrag till statens bränslekon-

4 000

45

4100

75

—

100

30

13. Inkomster vid länsarkitekts-

1800

1 100

700

14. Inkomst av myntning och juste-

10 000

5 500

4 500

X Ilig ********

900

950

_

50

16. Bidrag till bank- och fondinspek-

490

495

17. Bidrag till sparbanksinspektio-

300

300

18. Bidrag för tillsyn över sparban-

30

30

19. Bidrag för revision av sparban-

275

225

50

20. Inkomster vid tandläkarhögsko-

300

300

21. Avgifter för granskning av bio-

280

270

10

22. Inkomster vid lantbruksnämn-

2 000

1500

500

23. Inkomster vid veterinärhögsko-

600

650

50

24. Inkomster vid statens veterinär-

750

700

50

25. Inkomster vid statens centrala

1500

1500

26. Inkomster vid statens lantbruks-

275

200

75

27. Inkomster vid statens jordbruks-

350

400

50

28. Inkomster vid lantmäteriväsen-

10 000

10 500

500

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bih. 1: Riksräkenskapsverket: Budgetutfallet 1957/58

9

I riksstaten

Beräknat

Brist att

Merin-

beräknat

utfall

ersättas

komst att

belopp

av

tillföras

budgetut-

budgetut-

jämnings-

jämnings-

fonden

fonden

Tusental

kronor

29. Inkomster vid rikets allmänna

1700

1800

100

30. Avgifter för statskontroll å krigs-

materieltillverkningen........

30

37

—

7

31. Skeppsmätningsavgifter.......

32. Inkomster vid Sveriges geolo-

400

505

—

105

giska undersökning...........

200

400

—

200

33. Inkomster vid statens prov-

ningsanstalt.................

2 200

2 200

—

—

34. Inkomster vid flygtekniska för-

söksanstalten................

4 600

4 250

350

—

35. Inkomster vid statens institut

för konsumentfrågor..........

50

50

—

—

36. Fyr- och båkmedel...........

12 000

11700

300

—

37. Lotspenningar...............

11000

10 500

500

—

38. Försäljning av sjökort m. m. ..

39. Inkomster vid statens skepps-

450

460

—

10

provningsanstalt.............

700

650

50

—

40. Patent- och varumärkes- samt

registreringsavgifter..........

8 000

8 300

—

300

41. Avgifter för registrering i för-

enings- m. fl. register........

500

450

50

—

42. Bidrag till försäkringsinspektio-

nen........................

825

825

—

—

43. Inkomster av statens gruvegen-

dom........................

8 000

5 800

2 200

—

44. Inkomster vid statens bakterio-

logiska laboratorium..........

2 600

3 400

—

800

45. Inkomster vid statens rättske-

miska laboratorium..........

625

500

125

—

46. Inkomster vid statens farmacev-

tiska laboratorium...........

375

375

—

—

47. Inkomster vid statens sinnes-

sjukhus.....................

33 000

33 000

—

—

48. Inkomster vid statens skol- och

yrkeshem på Salbohed och i Vä- nersborg ....................

35

25

10

49. Inkomster vid statens anstalt

för fallandesjuka.............

380

355

25

—

50. Inkomster vid karolinska sjuk-

huset.......................

27 400

27 200

200

—

51. Inkomster vid serafimerlasaret-

tet.........................

7 000

7 500

—

500

52. Inkomster vid statens institut

för folkhälsan................

425

400

25

—

Säger för uppbörd i statens verksamhet

174 375

169 903

10 179

5 502

III. Diverse inkomster:

1. Bötesmedel...................

22 000

25 000

—

3 000

2. Totalisatormedel..............

25 000

27 000

—

2 000

3. Tipsmedel....................

90 000

95 000

—

5 000

4. Lotterimedel.................

115 000

115 000

—

—

5. Övriga diverse inkomster.....

13 000

27 000

—

14 000

Säger för diverse inkomster

265 000

289 000

—

24 000

Säger för egentliga statsinkomster

11 487 375

11111 503

530 979

144 902

2 Bihang till riksdagens protokoll 1058. 1 samt. Nr B 1 Bil. 1. Bihang 1

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

Bih. 1: Riksräkenskapsverket: Budgetutfallet 1957/58

I riksstaten

Beräknat

Brist att

Merin-

beräknat

utfall

ersättas

komst att

belopp

av

tillföras

budgetut-

budgetut-

jämnings-

jämnings-

fonden

fonden

•

Tusental

kronor

B. Inkomster ar statens kapitalfonder

I. Statens affärsverksfonder:

1. Postverket, bevillning........

17 000

29 000

—

12 000

2. Televerket..................

65 000

75 000

—

10 000

3. Statens vattenfallsverk.......

120 000

135 000

—

15 000

4. Domänverket...............

50 000

36 400

13 600

—

Säger för statens affärsverksfonder

252 000

; 275 400

13 600

37 000

II. Riksbanksfonden...............

15 000

15 000

—

—

III. Statens allmänna fastighetsfond .

18 952

18 340

612

—

IV. Försvarets fonder:

1. Försvarets fastighetsfond.....

25 070

25 270

—

200

2. Försvarets fabriksfond.......

2 750

4 000

—

1250

Säger för försvarets fonder

27 820

29 270

—

1450

V. Statens utlåningsfonder.........

115 477

119 000

—

3 523

VI. Fonden för låneunderstöd......

23 419

25 300

—

1881

VII. Fonden för statens aktier......

150 000

137 800

12 200

—

VIII. Statens pensionsfonder:

1. Folkpensioneringsfonden......

27 500

27 800

—

300

2. Civila tjänstepensionsfonden ..

1400

1400

—

—

3. Militära tjänstepensionsfonden.

4. Allmänna familjepensionsfon-

165

165

den........................

4 000

4 000

—

—

5. Statens pensionsanstalts pen- sionsfond ...................

6. Pensionsfonden för vissa riks-

8 200

9 400

—

1200

dagens verk ................

25

26

—

1

Säger för statens pensionsfonder

41290

42 791

—

1501

IX. Diverse kapitalfonder:

1. Fonden för kreditgivning till

utlandet....................

40 000

39 700

300

—

2. Övriga diverse kapitalfonder .

12 000

15 100

—

3100

Säger för diverse kapitalfonder

52 000

54 800

300

3100

Säger för inkomster av

statens kapitalfonder

695 958

717 701

26 712

48 455

Tillsammans

12 183 333

11 829 204

557 691

193357

581006 Stockholm 1958. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

opaginerad Kontrollera mot PDF

BIHANG 2

RIKSRÄKENSKAPSVERKETS

INKOMSTBERÄKNING

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

Bih. 2: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning

1

Bihang 2

Till KONUNGEN

Kungl. Maj :t har genom beslut den 9 maj 1958 uppdragit åt riksräkenskapsverket

att före den 3 juni 1958 avlämna förslag till förnyad beräkning

av statsverkets inkomster under de större inkomsttitlarna vid stats1

Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr It 1 Bil. 1. Bihang 2

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

regleringen för budgetåret 1958/59. För fullgörande av detta uppdrag har

riksräkenskapsverket under hand begärt att vederbörande myndigheter måtte

komplettera de beräkningar, som riksräkenskapsverket infordrade till sitt

den 1 april 1958 instruktionsenligt avgivna förslag till förnyad beräkning av

statsverkets inkomster under budgetåret 1958/59. Vid bedömandet av titeln

skatt å inkomst och förmögenhet m. m. har utnyttjats nu tillgängligt material

angående inkomstutvecklingen, den inom verket förda uppböidsstatistiken

samt under hand inhämtade kompletterande upplysningar.

Som grundval för beräkningarna i december 1957 och april 1958 förutsatte

riksräkenskapsverket en fortsatt produktionsuppgång under 1958, som

dock bl. a. på grund av minskningen av arbetstiden kunde väntas bli mindre

än under 1957. I dämpande riktning kunde även en förstärkning av tendenserna

till avmattning av den internationella konjunkturen komma att verka.

Dessa allmänna förutsättningar beträffande den ekonomiska utvecklingen

synas alltjämt kunna läggas till grund för en beräkning av statsverkets inkomster

under budgetåret 1958/59. I det följande framlägger riksräkenskapsverket

resultatet av de nu företagna förnyade beräkningarna under de

olika inkomsttitlarna.

Skatt å inkomst och förmögenhet m. m. Över denna titel redovisas uppbörden

av de statsskatter, som skola slutligt redovisas på titeln, men därjämte

även kommunalutskylder samt vissa andra skatter, avgifter och bidrag, som

uppbäras i samband med den allmänna skatteuppbörden. I statsverkspropositionen

uppfördes de behållna inkomsterna på titeln med 6 100 miljoner

kronor, vilket var 100 miljoner kronor mera än enligt riksräkenskapsverkets

förslag. Uppräkningen motiverades med en höjning av folkpensionsavgifterna

från och med år 1959.

De förnyade beräkningar av inkomstskattetiteln, som nu verkställts, kunna

sammanfattas på följande sätt varvid beräkningarna i december 1957 och

april 1958 medtagits som jämförelse (miljoner kronor):

December-

April-

Förnyad

beräkningen

beräk-

beräk-

ningen

mng

Inkomster

Preliminärskatt inklusive fyllnadsbetalningar ..

10 470

10 570

10610

Kvarstående skatt..........................

Yrkesskadeförsäkringsavgifter, bidrag till sjuk-

675

675

675

försäkringen och byggnadsforskningsavgifter

från större arbetsgivare...................

300

310

310

Tillkommande skatt, restantier m. m.........

275

275

275

Summa inkomster

11 720

11 830

11 870

s. 3 Kontrollera mot PDF

Rih. 2: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning 3

Utgifter

December-

beräkningen

April-

beräk-

ningen

Förnyad

beräk-

ning

Kommunalskattemedel..........

............ 4 220

4 220

4 220

Överskjutande skatt............

............ 700

700

700

Övriga restitutioner........................ 50

Yrkesskadeförsäkringsavgifter, bidrag till sjuk- försäkringen och byggnadsforskningsavgifter

50

50

från större arbetsgivare.......

............ 300

310

310

Förskott m. m. till sjukkassorna .

............ 450

470

470

Omföringar....................

............ 30

30

30

Summa utgifter 5 750 5 780 5 780

Nettoinkomst på titeln..................... 5 970 6 050 6 090

Beträffande innebörden av de olika posterna får hänvisas till riksräkenskapsverkets

decemberberäkning.

Genom källskattesystemet påverka variationer i den sammanlagda inkomsten

för löntagare och i beskattningshänseende likställda direkt storleken av

den preliminära A-skatten. I december uppskattade riksräkenskapsverket

stegringen av lönesumman under 1957 till 8 procent. Vid denna beräkning

utnyttjades bl. a. uppgifter om de avtalsmässiga löneökningarnas storlek och

löpande uppgifter om genomsnittlig timförtjänst och sysselsättning för industriarbetare.

Beträffande 1958 framhöll riksräkenskapsverket, att genom

att avtalsrörelsen 1957 resulterade i ett tvåårsavtal voro möjligheterna att

förutsäga utvecklingen av inkomst av tjänst under det kommande året större

än vad som eljest brukat vara fallet. För arbetargrupperna, vilka huvudsakligast

komma i åtnjutande av arbetstidsförkortningen från 48 till 47 timmars

arbetsvecka, ansågs minskningen i arbetstiden i det närmaste komma

att uppväga de avtalsmässiga lönehöjningarna under 1958. För tjänstemannagrupperna,

som endast i mindre utsträckning påverkas av arbetstidsförkortningen,

angavs de avtalsmässiga genomsnittliga lönehöjningarna till 3,5

procent. De generella lönehöjningarna för de i offentlig tjänst anställda angavs

till 3 procent. Enligt antagandena beträffande den allmänna konjunkturutvecklingen

under 1958 kunde en viss fortsatt löneglidning uppåt förutses

liksom en fortsatt övergång från lägre till högre betalda yrken. Totalt sett

fann riksräkenskapsverket en uppgång av inkomst av tjänst med ca 4 procent

sannolik under 1958. Beträffande inkomstutvecklingen under de första månaderna

1959 räknades med ytterligare någon stegring.

Även om sysselsättningsläget nu inrymmer större osäkerhetsmoment än

vad som kunde bedömas i december, vilket särskilt kan verka dämpande på

löneglidningen, har dock riksräkenskapsverket liksom i sin beräkning i april

1958 ansett sig böra bibehålla det förut gjorda antagandet om den totala

lönesummans ökning under 1958 och de första månaderna 1959.

Vid sin beräkning i december 1957 kunde riksräkenskapsverket utnyttja

uppgifter om den preliminära A-skattens storlek till och med uppbördster
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

minen i september 1957. Nu tillgängliga uppgifter om A-skattens storlek under

uppbördsterminerna i november 1957 och januari 1958 överensstämma

med vad riksräkenskapsverket antog i sin decemberberäkning. Marsuppbörden

av A-skatt blev emellertid icke oväsentligt högre än vad som tidigare

antagits. Till följd härav har den preliminära A-skatten antagits inflyta

med högre belopp under uppbördsåret 1958—59 än vad som antogs i tidigare

beräkningar. Riksdagens beslut om höjning av folkpensionsavgiften från för

närvarande 2,5 procent till 4 procent av den taxerade inkomsten, med viss

maximering, påverkar uppbörden av preliminär A-skatt från och med uppbördsåret

1959—60. Riksräkenskapsverket beräknar, att tillämpningen av

de höjda avgifterna kommer att innebära en ökning under budgetåret 1958/

59 av preliminär A-skatt med ca 100 miljoner kronor eller samma ökning

som beräknats i statsverkspropositionen.

Beträffande fysiska personers inkomst av andra förvärvskällor än tjänst

synes inte heller nu någon anledning föreligga att utgå från annat antagande

än som redovisades i inkomstberäkningen i december 1957 och som innebar

en fortsatt stegring under 1958. För ifrågavarande inkomsttagare, vilka

i huvudsak erlägga preliminär B-skatt, kunna de höjda folkpensionsavgifterna

förutsättas komma att påverka skatteuppbörden först under uppbördsaret

1961—62.

Vad beträffar aktiebolagen antogs vid beräkningen i december 1957 och

april 1958 att den sammanlagda taxerade inkomsten skulle bli något större

vid 1958 års taxering än vid 1957 års taxering. Mellan 1958 och 1959 års

taxeringar räknades inte med någon förskjutning i bolagens taxerade inkomster.

Storleken av de under våren 1958 gjorda fyllnadsbetalningarna, enligt

preliminära siffror 630 miljoner kronor mot tidigare antagna 500 miljoner

kronor, liksom bolagens bokslut tyder på att bolagens taxerade inkomster

avseende verksamhetsåret 1957 varit högre än vad riksräkenskapsverket

tidigare antagit. Riksräkenskapsverket har därför nu räknat med en stör - re stegring av bolagens taxeringar mellan verksamhetsåren 1956 och 1957 än

vid sina tidigare beräkningar. Med hänsyn till konjunkturavmattningen har

riksräkenskapsverket dock icke ansett sig böra höja det tidigare beräknade

beloppet för bolagens taxerade inkomster avseende verksamhetsåret 1958.

Fyllnadsbetalningarna av preliminärskatt, vilka till övervägande del fullgöras

av bolag, ha av riksräkenskapsverket nu uppskattats till 400 miljoner

kronor för budgetåret 1958/59 eller samma belopp som i beräkningarna i december

1957 och april 1958. Liksom vid sina tidigare beräkningar har riksräkenskapsverket

härvid förutsatt att fyllnadsbetalningar komma att verkställas

under våren 1959 i sådan omfattning, att den kvarstående skatten

för bolagens del vid taxeringen 1959 liksom hittills blir av obetydlig storleksordning.

Beträffande kvarstående skatt, avgifter och bidrag från större arbetsgivare

till yrkesskade- och sjukförsäkringarna, tillkommande skatt och inflytande

restantier visa riksräkenskapsverkets förnyade beräkningar endast obetydliga

avvikelser i jämförelse med december- och aprilberäkningarna.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bih. 2: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning

5

Vad utgifterna på titeln beträffa upptogs i aprilberäkningen förskott

m. in. till sjukkassorna, som beräknades på grundval av uppgifter från riksförsäkringsanstalten

i skrivelse den 21 mars 1958, till ett 20 miljoner kronor

högre belopp för budgetåret 1958/59 än i decemberberäkningen. I det under

ifrågavarande rubrik upptagna beloppet ingick 45 miljoner kronor utgörande

den del av arbetsgivarbidragen för 1957, som beräknades skola överföras

till allmänna sjukförsäkringsfonden. Riksräkenskapsverket har icke

funnit anledning ändra de i april gjorda beräkningarna.

För kommunalskattemedel, överskjutande skatt, övriga restitutioner och

omföringar ha upptagits samma belopp som i beräkningen i december 1957

och april 1958.

Med starkt understrykande av de osäkerhetsmoment som även vid denna

tidpunkt föreligga vid beräkningen, föreslår riksräkenskapsverket att den

behållna inkomsten på titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. m. i riksstaten

uppföres med oförändrat 6 100 miljoner kronor.

De avsättningar till och återföringar från budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel,

som enligt de nu företagna beräkningarna böra verkställas

under budgetåret 1958/59, överensstämma med de i december 1957

och skilja sig endast obetydligt från de i april 1958 beräknade beloppen.

De beräknade avsättningarna och återföringarna ha sammanställts i nedanstående

tablå varvid som jämförelse medtagits beräkningarna i december

1957 och april 1958 (miljoner kronor):

December- April- Förnyad

beräkningen beräk- beräk
-

ningen ning

Avsättning.............................. 400 400 400

Återf öring............................... 200 175 200

Nettoavsättning.......................... 200 225 200

Arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt. I statsverkspropositionen

är denna inkomsttitel uppförd med 90 miljoner kronor. I skrivelse till

riksräkenskapsverket den 19 mars 1958 förordade generalpoststyrelsen, att

ifrågavarande inkomster uppfördes med oförändrat belopp i riksstaten. Enligt

inhämtade uppgifter har generalpoststyrelsen icke funnit anledning ändra

de i förenämnda skrivelse gjorda beräkningarna. Riksräkenskapsverket,

som ansluter sig till generalposlstyrelsens beräkning, föreslår, att det i statsverkspropositionen

upptagna beloppet för budgetåret 1958/59 kvarstår oförändrat.

Lotterivinstskatten har i statsverkspropositionen uppförts med 57 miljoner

kronor. Genom beslut av riksdagen bar skatten på lotterivinster, premieobligationsvinsterna

undantagna, höjts från 20 till 80 procent av vinstvärdet

från och med den 1 april 1958. Under denna förutsättning och under antagande

att det särskilda lotteriet för teater och musik kommer alt anordnas

även under budgetåret 1958/59 ävensom att ett nytt skattepremielån upp
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

läges, beräknade generalpoststyrelsen i sin förenämnda skrivelse inkomsterna

på ifrågavarande titel till 80 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket, som

inhämtat att generalpoststyrelsen icke funnit anledning ändra sin i mars utförda

beräkning, föreslår, att ifrågavarande titel i riksstaten uppföres med

80 miljoner kronor, vilket är 23 miljoner kronor mera än i statsverkspropositionen.

Omsättnings- och expeditionsstämplar m. m. Denna titel har i statsverkspropositionen

uppförts med 78 miljoner kronor. I sin förenämnda skrivelse

förordade generalpoststyrelsen, att ifrågavarande inkomster för budgetåret

1958/59 skulle upptagas med 78 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket, som

inhämtat att generalpoststyrelsen icke funnit anledning ändra sin i mars

utförda beräkning, föreslår, att titeln i riksstaten upptages med 80 miljoner

kronor, vilket är 2 miljoner kronor mera än i statsverkspropositionen.

Fordonsskatt. Denna inkomsttitel är i statsverkspropositionen upptagen

till 350 miljoner kronor. Inkomsterna på titeln under löpande budgetår beräknades

samtidigt till 330 miljoner kronor. Enligt från överståthållarämbetet

och länsstyrelserna i mars inhämtade uppgifter uppgick den debiterade

fordonsskatten vid den ordinarie uppbördsstämman i februari 1958 till 311,1

miljoner kronor, vilket är 10 procent mera än det föregående år debiterade

beloppet. Genom bestämmelserna i kungörelsen om anstånd i vissa fall med

erläggande av automobilskatt för år 1958 (SFS 395/1957) kunna drygt 12

miljoner kronor beräknas inflyta först under budgetåret 1958/59. Å andra

sidan inneburo motsvarande bestämmelser för år 1957 att drygt 11 miljoner

kronor avseende debiteringen i februari 1957 inlevererades först under innevarande

budgetår. Med utgångspunkt från de anförda uppgifterna har riksräkenskapsverket

nu beräknat inkomsterna på titeln till 335 miljoner kronor

för budgetåret 1957/58. För nästkommande budgetår beräknar ämbetsverket,

att inkomsterna på titeln skola öka med 25 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket

föreslår därför, att titeln fordonsskatt i riksstaten uppföres med

360 miljoner kronor, vilket är 10 miljoner kronor mera än i statsverkspropositionen.

Bensinskatten är i statsverkspropositionen upptagen med 750 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket föreslår, att det i statsverkspropositionen upptagna

beloppet för budgetåret 1958/59 kvarstår oförändrat.

Tullmedel. Denna inkomsttitel beräknades av riksräkenskapsverket i december

till 670 miljoner kronor, vilket belopp även uppfördes i statsverkspropositionen.

I skrivelse den 21 mars 1958 fann sig generaltullstyrelsen sakna

anledning frångå sin i november 1957 gjorda beräkning, enligt vilken

uppbörden av tullmedel upptagits till 650 miljoner kronor. Styrelsen bortsåg

från de förändringar av uppbördens storlek, som ett eventuellt ikraftträdande

av en ny tulltaxa den 1 januari 1959 skulle kunna komma att medföra

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bih. 2: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning 7

ävensom i övrigt från sådana jämkningar i tull- och avgiftssatser ellei i fråga

om medlens redovisning, som kunde ske under den tid uppgifterna avsåg. I

proposition den 24 januari 1958 (nr 90) har framlagts förslag till ny tulltaxa.

Enligt propositionen har räknats med en viss utjämning av tullskyddet

mellan olika varuslag och produktionsgrenar med bibehållande i stort

sett av nuvarande genomsnittliga tullnivå. Vidare ha nuvarande finanstullar

upptagits med oförändrade belopp. Från generaltullstyrelsen har inhämtats,

att styrelsen icke funnit anledning ändra sin i mars företagna beräkning,

varvid bl. a. förutsatts, att nämnvärda förskjutningar icke komma att

ske i importens sammansättning. Riksräkenskapsverket föreslår, att titeln

tullmedel i riksstaten upptages med oförändrat 670 miljoner kronor.

Varuskatt. I statsverkspropositionen har för denna inkomsttitel upptagits

240 miljoner kronor. Kontrollstyrelsens och generaltullstyrelsens förnyade

beräkningar i mars 1958 gåvo tillsammans ett belopp av 297 miljoner kronor.

Vid dessa beräkningar hade hänsyn tagits till inverkan av den från och

med den 5 februari 1958 införda skatten på socker (SFS 31/1958), som enligt

proposition den 7 februari 1958 (nr 50) beräknades inbringa 50 miljoner

kronor under nästkommande budgetår. Riksräkenskapsverket, som inhämtat

att kontrollstyrelsen och generaltullstyrelsen icke funnit anledning

ändra sina tidigare beräkningar, föreslår, att titeln varuskatt i riksstaten

uppföres med 300 miljoner kronor, vilket är 60 miljoner kronor mera an i

statsverkspropositionen.

Omsättningsskatt å motorfordon. Denna inkomsttitel är i statsverkspropositionen

uppförd med 140 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket, som lör

innevarande budgetår har beräknat inkomsterna på ifrågavarande titel till

150 miljoner kronor, föreslår, att inkomsterna för budgetåret 1958/59 upptagas

med samma belopp, vilket är 10 miljoner kronor mera än i statsverkspropositionen.

Regleringsavgift och accis å fettvaror m. m. Denna inkomsttitel har i statsverkspropositionen

upptagits med 56 miljoner kronor, vilket belopp byggde

på av jordbruksnämnden och kontrollstyrelsen verkställda beräkningar.

Dessa myndigheter uppskattade vid förnyade beräkningar i mars 1958 inkomsterna

på titeln till 57 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket föreslår,

att titeln i riksstaten uppföres med 57 miljoner kronor, vilket är 1 miljon

kronor mera än i statsverkspropositionen.

Tobaksskatt. Riksräkenskapsverket beräknade i december 1957 denna titel

till 740 miljoner kronor, vilket belopp uppförts i statsverkspropositionen.

Tobaksmonopolet föreslog vid förnyad beräkning den 21 mars 1958 810

miljoner kronor, vilket var 70 miljoner kronor mer än vid dess beräkning

i oktober 1957. Denna uppräkning motiverades med den av riksdagen beslutade

höjningen av skattesatserna för cigarretter. Riksräkenskapsverket, som

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

inhämtat, att tobaksmonopolet icke finner anledning ändra den i mars gjorda

beräkningen, föreslår, att titeln tobaksskatt i riksstaten upptages till 810 miljoner

kronor, vilket i förhållande till statsverkspropositionen innebär en uppräkning

med 70 miljoner kronor.

Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker. Denna titel är i statsverkspropositionen

upptagen med 1 100 miljoner kronor. Genom förordning

den 11 februari 1958 (SFS 30/1958) höjdes omsättningsskatten för spritdrycker

och vin. Denna höjning beräknades i proposition den 7 februari

1958 (nr 50) medföra en merinkomst av skatt å spritdrycker på 26 miljoner

kronor under innevarande och 80 miljoner kronor under nästkommande

budgetår. Kontrollstyrelsen, som i november uppskattade inkomsterna på titeln

till 1 100 miljoner kronor, angav i skrivelse den 21 mars 1958 inkomsterna

på titeln till 1 170 miljoner kronor. Enligt inhämtade uppgifter beräknar

styrelsen nu inkomsterna till högst 1 135 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket

föreslår, att titeln i riksstaten uppföres med 1 200 miljoner kronor,

vilket är 100 miljoner kronor mera än i statsverkspropositionen.

Omsättningsskatt å vin. Inkomsterna under denna titel upptogos i statsverkspropositionen

till 60 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen angav i sin förnyade

beräkning i mars 1958 inkomsterna till 80 miljoner kronor. Den företagna

höjningen av omsättningsskatten på vin beräknades i propositionen i ämnet

medföra en intäktsökning på 20 miljoner kronor under budgetåret 1958/59.

Riksräkenskapsverket, som inhämtat att kontrollstyrelsen icke funnit anledning

ändra sin beräkning i mars, föreslår, att titeln i riksstaten uppföres med

85 miljoner kronor, vilket är 25 miljoner kronor mera än i statsverkspropositionen.

Maltdrycksskatten uppfördes i statsverkspropositionen med 92 miljoner

kronor. Kontrollstyrelsen angav i sin förnyade beräkning i mars 1958 inkomsterna

till 102 miljoner kronor. Denna uppräkning med 10 miljoner kronor

överensstämmer med den ökning i intäkterna av maltdrycksskatt, som

beräknas uppkomma genom de av riksdagen beslutade skattehöjningarna på

öl och starköl och den nya skatten på lagrat lättöl. Riksräkenskapsverket,

som inhämtat att kontrollstyrelsen icke funnit anledning ändra sin beräkning

i mars, föreslår, att titeln i riksstaten uppföres med 105 miljoner kronor,

vilket är 13 miljoner kronor mera än i statsverkspropositionen.

Skatt å läskedrycker har i statsverkspropositionen uppförts med 45 miljoner

kronor. Kontrollstyrelsen angav vid förnyad beräkning i mars 1958 inkomsterna

till 65 miljoner kronor. Den av styrelsen beräknade ökningen

överensstämmer med den uppgång i intäkterna på ifrågavarande titel, som

beräknas uppkomma genom de av riksdagen beslutade skattehöjningarna

för läskedrycker. Riksräkenskapsverket, som inhämtat att kontrollstyrelsen

icke funnit anledning ändra sin i mars gjorda beräkning, föreslår, att titeln

i riksstaten uppföres med 65 miljoner kronor, vilket är 20 miljoner kronor

mera än i statsverkspropositionen.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bih. 2: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning

9

Statlig nöjesskatt. Denna inkomsttitel är i statsverkspropositionen upptagen

med 65 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket, som i december beräknade

inkomsterna av nöjesskatt till 62 miljoner kronor för innevarande budgetår,

har nu uppskattat dessa till 55 miljoner kronor. I anslutning till denna

nedräkning för innevarande budgetår föreslår riksräkenskapsverket, att

inkomsterna av nöjesskatt i riksstaten uppföras med 60 miljoner kronor,

vilket är 5 miljoner kronor mindre än i statsverkspropositionen.

Energiskatt. Denna inkomsttitel uppfördes i statsverkspropositionen med

380 miljoner kronor. Genom förordning den 11 februari 1958 (SFS 32/1958)

höjdes energiskatten på bensin och motorsprit med 5 öre per liter. Vidare

har riksdagen fattat beslut om viss höjning av energiskatt på elkraft för s. k.

borgerliga behov. Dessa skattehöjningar beräknades i propositionen i ämnet

inbringa 100 miljoner kronor respektive 20 miljoner kronor under budgetåret

1958/59. I sin förnyade beräkning i mars 1958 beräknade kontrollstyrelsen

och generaltullstyrelsen intäkterna av energiskatt till sammanlagt

505 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket, som av myndigheterna inhämtat

att det ej finnes anledning ändra de i mars gjorda beräkningarna, föreslår,

att titeln i riksstaten uppföres med 500 miljoner kronor, vilket är 120

miljoner kronor mera än i statsverkspropositionen.

Totalisatormedlen upptogos i statsverkspropositionen med 35 miljoner kronor,

vilket innebar en uppräkning med 8 miljoner kronor av riksräkenskapsverkets

förslag i december 1957. Uppräkningen motiverades med en

föreslagen höjning av inleveranserna av totalisatorniedel med 5 procent av

insatsernas totalbelopp i vad avser travtävlingar. Riksdagen har sedermera

fattat beslut i överensstämmelse med detta förslag. Riksräkenskapsverket föreslår,

att ifrågavarande inkomsttitel i riksstaten uppföres med oförändrat

35 miljoner kronor.

Tipsmedel. I statsverkspropositionen ha inkomsterna på denna titel upptagits

med 100 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket föreslår, att titeln i

riksstaten uppföres med oförändrat 100 miljoner kronor.

Lotterimedlen upptogos i statsverkspropositionen till 117 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket föreslår, att titeln i riksstaten uppföres med oförändrat

117 miljoner kronor.

För inkomsttiteln postverket föreslog riksräkenskapsverket i december

1957 ett belopp av 30 miljoner kronor, vilket även upptagits i statsverkspropositionen.

Inkomsterna på ifrågavarande titel beräknades av generalpoststyrelsen

i oktober 1957 till 22 miljoner kronor. Vid sin beräkning ansåg

sig styrelsen med postsparbanksfullmäktige icke kunna upptaga något

belopp såsom vinstmedel från postgirot eller postsparbanken. Riksräkenskapsverket

ansåg, att avskrivning på statsobligationer, vilka kunde förutsättas

aldrig komma att realiseras med förlust, i varje fall icke borde ske i

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

större utsträckning än att viss vinst erhölles från ifrågavarande rörelsegrenar

och uppräknade bl. a. av denna anledning generalpoststyrelsens beräkningar

med 8 miljoner kronor. Departementschefen anslöt sig till riksräkenskapsverkets

uppfattning i denna fråga.

I skrivelse den 13 mars 1958 nedräknade generalpoststyrelsen postverkets

inkomstöverskott under hudgetåret 1958/59 bl. a. till följd av ökade driftkostnader

till 15 miljoner kronor. Under åberopande av en inom generalpoststyrelsens

bankavdelning utarbetad promemoria ansåg sig styrelsen

fortfarande icke kunna upptaga något belopp som vinstmedel från postgirot

och postsparbanken. Med hänvisning till departementschefens uttalande

i statsverkspropositionen beräknade riksräkenskapsverket i april inkomsterna

på ifrågavarande titel till ett 8 miljoner kronor högre belopp än generalpoststyrelsen.

Enligt inhämtade uppgifter från generalpoststyrelsen finner

styrelsen ingen anledning ändra sina i mars företagna beräkningar.

Riksräkenskapsverket föreslår fortfarande, att inkomsttiteln postverket i

riksstaten uppföres med 23 miljoner kronor, vilket är 7 miljoner kronor

mindre än i statsverkspropositionen.

Televerket. Denna inkomsttitel upptogs i statsverkspropositionen med 65

miljoner kronor. Telestyrelsen framhöll i skrivelse den 19 mars 1958, att den

nedgång i vissa materialpriser, främst i fråga om metaller, som inträtt under

innevarande budgetår, kommer, ifall nedgången visar sig bli bestående, att

medföra en rätt betydande minskning av avsättningarna till värdeminskningskonto

för budgetåret 1958/59, eftersom dessa beräknas på anläggningarnas

återanskaffningsvärde. Televerket beräknade ifrågavarande minskning

till 10 miljoner kronor efter prisläget den 1 januari 1958. Enligt styrelsens

uppfattning vore det önskvärt att samtidigt böja den extra avsättningen

till värdeminskningskonto i motsvarande utsträckning. Riksräkenskapsverket

har inhämtat, att telestyrelsen inte finner anledning ändra de i mars företagna

beräkningarna. I avvaktan på Kungl. Maj :ts beslut i fråga om telestyrelsens

framställning om med 10 miljoner kronor förhöjd extra avsättning

till värdeminskningskonto föreslår riksräkenskapsverket, att inkomsterna på

titeln televerket upptagas till 75 miljoner kronor, vilket är 10 miljoner kronor

mera än i statsverkspropositionen.

Statens järnvägar. Denna titel är i statsverkspropositionen uppförd med 1

miljon kronor. I riksräkenskapsverkets förslag i december 1957 hade icke

någon inkomsttitel upptagits för redovisning av överskott från statens järnvägar.

Järnvägsstyrelsen beräknade i skrivelse den 21 mars 1958, att resultatet

av rörelsen för budgetåret 1958/59 skulle bliva ett underskott av storleksordningen

95 miljoner kronor. Härvid medräknades icke det i proposition

den 21 februari 1958 (nr 77) föreslagna driftbidraget på 100 miljoner

kronor. Riksräkenskapsverket framhöll i sin beräkning i april 1958, att det

med utgångspunkt från järnvägsstyrelsens beräkningar således kunde antagas,

att något anslag för täckande av underskott på rörelsen icke behövde

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Bih. 2: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning

anvisas i liksstaten för budgetåret 1958/59. Eventuellt uppkommande överskott

för budgetåret 1958/59 kunde dock icke beräknas inflyta förrän under

budgetåret 1959/60. Riksräkenskapsverket föreslog därför, att ifrågavarande

titel i riksstaten skulle upptagas med oförändrat 1 miljon kronor, vilket

förslag riksräkenskapsverket nu icke funnit anledning ändra.

Statens vattenfallsverk. Denna inkomsttitel upptogs i statsverkspropositionen

med 135 miljoner kronor. I anslutning till av vattenfallsstyrelsen i

mars 1958 företagen förnyad beräkning av inkomsterna på ifrågavarande titel

och därefter inhämtade uppgifter från styrelsen föreslår riksräkenskapsverket,

att titeln i riksstaten upptages med oförändrat 135 miljoner kronor.

Domänverket. I anslutning till domänstyrelsens beräkning föreslog riksräkenskapsverket

i december 1957, att denna titel skulle upptagas med 40 miljoner

kronor, vilket belopp även uppfördes i statsverkspropositionen. I skrivelse

till riksräkenskapsverket den 19 mars 1958 framhöll domänstyrelsen,

att vissa lokala avsättningssvårigheter ävensom större prissänkningar för

skogens produkter än vad styrelsen beräknade vid avgivandet av beräkningen

i november 1957 hade resulterat i att styrelsen beräknade överskottet

för 1958 till 35 miljoner kronor. Enligt vad som inhämtats har domänstyrelsen

icke funnit anledning ändra sin i mars gjorda beräkning. Riksräkenskapsverket

föreslår, att titeln domänverket i riksstaten uppföres med 35

miljoner kronor, vilket är 5 miljoner kronor mindre än i statsverkspropositionen.

I fråga om vissa andra inkomsttitlar, vilka nu varit föremål för beräkning

inom riksräkenskapsverket, har ämbetsverket icke funnit anledning förorda

någon ändring av de i statsverkspropositionen uppförda beloppen.

Riksräkenskapsverket vill slutligen framhålla, att de nu gjorda beräkningarna,

liksom de tidigare inkomstberäkningarna, äro grundade på förutsättningarna,

att det allmänna utrikespolitiska läget i stort sett icke undergår

några förändringar samt att den ekonomiska utvecklingen icke störes

genom mera omfattande arbetskonflikter.

I anslutning till vad sålunda anförts får riksräkenskapsverket förorda,

att följande inkomsttitlar i riksstaten för budgetåret 1958/59 upptagas med

nedan angivna i förhållande till statsverkspropositionen ändrade belopp:

Enligt stats-

Enligt riks-

Ökning ( + )

verksproposi-

tionen

räkenskaps- verkets änd- ringsförslag

Minskning (—)

Kronor

Kronor

Kronor

Lotterivinstskatt............

Omsättnings- och expeditions-

57 000 000

80 000 000

23 000 000

stämplar m. m...........

78 000 000

80 000 000

+ 2 000 000

Fordonsskatt...............

350 000 000

360 000 000

+ 10 000 000

Varuskatt..................

Omsättningsskatt å motorfor-

240 000 000

300 000 000

+ 60 000 000

don.....................

140 000 000

150 000 000

+ 10 000 000

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

Enligt stats-

Enligt riks-

Ökning ( + )

verksproposi-

tionen

räkenskaps- verkets änd- ringsförslag

Minskning (—)

Kronor

Kronor

Kronor

Regleringsavgift och accis å

fettvaror m. m...........

56 000 000

57 000 000

+ 1 000 000

Tobaksskatt................

Omsättningsskatt och utskänk-

740 000 000

810 000 000

+ 70 000 000

ningsskatt å spritdrycker . .

1 100 000 000

1 200 000 000

+ 100 000 000

Omsättningsskatt å vin.....

60 000 000

85 000 000

+ 25 000 000

Maltdrycksskatt............

92 000 000

105 000 000

+ 13 000 000

Skatt å läskedrycker........

45 000 000

65 000 000

+ 20 000 000

Statlig nöjesskatt...........

65 000 000

60 000 000

— 5 000 000

Energiskatt................

380 000 000

500 000 000

+ 120 000 000

Postverket.................

30 000 000

23 000 000

— 7 000 000

Televerket.................

65 000 000

75 000 000

+ 10 000 000

Domänverket...............

40 000 000

35 000 000

— 5 000 000

Den sammanlagda nettoökningen i förhållande till det ursprungliga riksstatsförslaget

blir sålunda 447 miljoner kronor.

Liksom i sin beräkning i april 1958 har riksräkenskapsverket i samband

med de förnyade beräkningarna av statsinkomsterna under nästkommande

budgetår även omprövat de kalkyler över statsinkomsternas utveckling på

längre sikt, som presenterades i bilaga E till ämbetsverkets inkomstberäkning

i december 1957. Enligt dessa förnyade kalkyler skulle statsinkomsternas

förändringar, under de schablonmässiga förutsättningar som gavs i bilaga

E, under budgetåren 1959/60 och 1960/61 kunna sammanfattas på följande

sätt varvid decemberberäkningens belopp medtagits som jämförelse

(miljoner kronor):

Förändring sedan närmast föregående budgetår

1959/60 1960/61

Skatt å inkomst och förmö-

December-

beräkning

Ny beräkning

December-

beräkning

Ny beräkning

genhet m. m............

—

+ 100

+ 200

+ 500

Övriga inkomsttitlar.......

+ 180

+ 180

+ 160

+ 160

Samtliga inkomster

+ 180

+ 280

+ 360

+ 660

Den nu förutsedda större ökningen på titeln skatt å inkomst och förmögenhet

m. m. sammanhänger bl. a. med höjningen av folkpensionsavgiften

från 2,5 till 4 procent.

De avsättningar till respektive återföringar från budgetutjämningsfonden

av kommunalskattemedel, som de nu företagna beräkningarna för budgetåret

1959/60 och 1960/61 motivera, framgå av nedanstående tablå varvid

decemberberäkningens siffror medtagits som jämförelse (miljoner kronor):

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bih. 2: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning

13

Avsättning

Återföring.....

Nettoåterf öring

1959/60

1960/61

December-

Ny beräkning

December-

Ny beräkning

beräkning

beräkning

350

300

350

300

350

400

450

450

0

+ 100

+ 100

+ 150

I handläggningen av detta ärende ha generaldirektören Renlund samt byråcheferna

Ehnbom, Faxelius och Thorson deltagit, varjämte förste aktuarien

Lindahl varit föredragande. Stockholm den 2 juni 1958.

Underdånigst

GÖSTA RENLUND

OLOF LINDAHL

581007 Stockholm 1958. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

opaginerad Kontrollera mot PDF

BIHANG 3

REVIDERAD

NATIONALBUDGET FÖR ÅR 1958

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958

1

Bihang 3

Reviderad nationalbudget för år 1958

I. Inledning

Föreliggande nationalbudget utgör en reviderad version av den preliminära

nationalbudget som presenterades vid årsskiftet i samband med statsverkspropositionen.

Det är därmed fjärde året i följd som en dylik revision av de

vid årsskiftet redovisade planerna och prognoserna genomförs. En sådan ordning

framstår som naturlig redan med hänsyn till att den statistiska informationen

om det förflutna året är i hög grad ofullständig vid årsskiftet. Nationalbudgeten

för 1958 var preliminär också till följd därav att något förslag

om försvarskostnaderna för budgetåret 1958/59 inte kunde framläggas i

statsverkspropositionen. I båda dessa avseenden har situationen numera klarnat.

Tillförlitligare beräkningar över utvecklingen av den svenska ekonomin

under 1957 har sålunda nu utförts inom konjunkturinstitutet; enighet har

uppnåtts i försvarsfrågan och i samband därmed har också höjningar av

vissa indirekta skatter beslutats.

Den preliminära nationalbudgeten präglades i hög grad av ovissheten om

den internationella utvecklingen. Denna ovisshet består alltjämt. I den reviderade

nationalbudget, som här presenteras, bär därför det internationella

konjunkturläget diskuterats utförligare än som brukar vara fallet. Intresset

knyter sig härvid framför allt till utvecklingen i de länder som spelar den

största rollen för efterfrågan på svenska exportvaror. Den avmattning i exportefterfrågan,

som kunde förutses redan vid årsskiftet, har nu blivit ännu

något mera markant, även om det inte är frågan om någon dramatisk omsvängning.

För övrigt följer denna nationalbudget i stort den sedvanliga uppläggningen

och bygger som vanligt på information, som erhållits från olika

verk och myndigheter. Kommerskollegium har sålunda utfört en reviderad

kalkyl över den svenska utrikeshandeln under 1958 liksom en ny enkätundersökning

av industrins planerade kapitalinvesteringar. Även andra myndigheter

har bidragit med statistiska sammanställningar och analyser.

I avslutningskapitlet presenteras en försörjningsbalans för innevarande år.

Försörjningsbalansen representerar en sammanfattande prognos för den

reala utvecklingen i den svenska ekonomin såsom denna bedöms utifrån de

förutsättningar som förelegat under första delen av 1958. Den utgör sålunda

ett försök, som ofrånkomligen bygger på en ganska osäker grund, att bedöma

den sannolika utvecklingen av de olika delposterna i försörjningsbalansen

under beaktande av de ömsesidiga samband som råder dem emellan.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 saml. Nr Bl. Bil. t. Bihang 3

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

De osäkerhetsfaktorer som det kan vara skäl att redan inledningsvis peka på

gäller för det första styrkan i den internationella konjunkturförsvagningen

och dennas inverkan på svensk export och för det andra den svenska ekonomins

reaktion på en exportminskning (alternativt upphörande exportökning).

Av denna reaktion beror bl. a. i vilken omfattning de primära störningarna

kommer att träffa produktion och sysselsättning eller betalningsbalansen.

Det bör emellertid redan här förutskickas, att dessa problem ej i

större omfattning syns bli aktuella under innevarande år utan först något

längre framöver.

Vid utarbetandet av den reviderade nationalbudgeten har följande utomstående

författare medverkat, nämligen aktuarien B. Pettersson (kap. II),

sakkunnigen B. Kragh (kap. III) samt t.f. byråchefen L. Fastbom (kap. IX),

samtliga från konjunkturinstitutet. Vidare har ntredningsrådet hörts. Rådets

ledamöter bär dock inget ansvar för nationalbudgetens utformning och

bedömningar.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bill. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958

3

II. Sveriges ekonomi 1957

I nationalbudgeten för 1958 presenterades preliminära uppgifter över försörjningsbalansen

för 1957. I de reviderade beräkningar, som nedan framläggs,

har nytillkommen statistik kunnat utnyttjas beträffande främst industrins

och statens investeringar, detaljhandelns omsättning under fjärde

kvartalet samt lagerförändringarna under året. Den bild av utvecklingen

1956—1957, som härigenom framkommit skiljer sig i viktiga avseenden från

den i nationalbudgeten presenterade (se tabell 1 och 2). I första hand gäller

detta lager och produktion som ökade väsentligt mer än tidigare beräknat;

detsamma gäller den privata konsumtionen. Däremot syns investeringarna i

stort sett ha utvecklats i enlighet med de preliminära beräkningarna.

1. Inhemska bruttoutgifter

De totala bruttoinvesteringarna (inkl. reparationer och underhåll) beräknas

från 1956 till 1957 ha ökat med omkring 8 procent i löpande priser

Tabell II: 1. Försörjningsbalansen 1954—1957 i löpande priser

Miljoner kronor

1954

1955

1956

1957

Förändring

prel.

1956—1957

Miljoner

kronor

Procent

T Utgång

1. Bruttonationalprodukt till mark-

nadspris.......................

45 070

48 850

52 970

57100

+ 4130

+ 8

2. Import av varor, eif............

9190

10 340

11430

12 550

+ 1120

+ 10

3. Minskning av lager m. m.........

80

—

—

—

—

4. Summa tillgång

54 340

59190

64 400

69 650

+ 5 250

+ 8

Användning

5. Privat inhemsk bruttoinvestering

6. Offentlig inhemsk bruttoinveste-

7 960

8 440

9 220

9 750

+ 530

+ 6

ring.........................

5 910

6160

6 690

7 410

+ 720

+ 11

7. ökning av lager m. m...........

8. Export av varor, fob, och nettot av

—

970

700

1240

+ 540

tjänster.....................

9 030

9 920

11310

12 480

+ 1170

+ 10

9. Privat konsumtion..............

26180

27 930

30140

31 680

+ 1 540

+ 5

10. Offentlig konsumtion...........

5 260

5 770

6 340

7 090

+ 750

+ 12

11. Summa användning

54 340

59 190

64 400

69 650

+ 5 250

+ 8

Bruttonationalproduktens förändring

sedan föregående år...............

—

-f- 8,5 %

-f- 8,5 %

+ 8,0*

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

Tabell Ils 2. Försörjningsbalansen 1954-—1957 i 1954 års priser

Miljoner kronor

1954

1955

1956

1957

Förändring

prel.

1956—1957

Miljoner

kronor

Procent

Tillgång

1.

Bruttonationalprodukt till mark- nadspris .......................

45 070

46 890

48 610

50 300

+ 1690

+ 3

2.

Import av varor, eif............

9190

10 210

10 870

11590

+ 720

+ 7

3.

Minskning av lager m. m.........

80

—

—

—

—

4.

Summa tillgång

54 340

57 100

59 480

61 890

+ 2 410

+ 4

Användning

5.

Privat inhemsk bruttoinvestering .

7 960

8160

8 460

8 540

+ 80

+ 1

6.

Offentlig inhemsk bruttoinveste- ring...........................

5 910

5 860

6 060

6 440

+ 380

+ 6

7.

ökning av lager m. m...........

—

900

600

1020

+ 420

8.

Export av varor, fob, och nettot av

tjänster.......................

9 030

9 580

10 620

11460

+ 840

+ 8

9.

Privat konsumtion..............

26180

27 210

28 060

28 550

+ 490

+ 2

10.

Offentlig konsumtion...........

5 260

5 390

5 680

5 880

+ 200

+ 4

11.

Summa användning

54 340

57100

59 480

61 890

+ 2 410

+ 4

Bruttonationalproduktens förändring

+ 4%

+ 3,5%

+ 3,5%

sedan föregående år............

—

I fasta priser uppskattas förändringen till ca 3 procent, vilket jämfört med

utvecklingen 1955—1956 innebär en något minskad ökningstakt.

Bostadsbyggandet under 1957 innebar, att ca 64 500 lägenheter färdigställdes,

medan igångsättningen beräknas ha uppgått till ca 65 000. Motsvarande

siffror för 1956 var 57 000 resp. 59 000. Vidare torde de under

byggnad 1957 varande lägenheternas storlek i genomsnitt ha varit 2 procent

större än motsvarande 1956. Däremot har stocken av pågående byggen genomsnittligt

varit något mindre än under 1956. Bl. a. med hänsyn till lättnaderna

i tillgången på arbetskraft syns en förkortning av byggnadstiderna

ej osannolik. Ovannämnda förhållanden sammantagna medför, att investeringarna

i bostäder (d. v. s. de under resp. år nedlagda kostnaderna)

från 1956 till 1957 i volym beräknas ha ökat med ca 2 procent.

Tabell II: 3. Inhemska bruttoutgifter 1954—1957 i löpande priser

Procenttal

1954

1955

1956

1957 prel.

Privat inhemsk bruttoinvestering ........

17,6

17,5

17,6

17,4

Statlig inhemsk bruttoinvestering........

7,3

7,2

7,3

/,5

Kommunal inhemsk bruttoinvestering ....

5,7

5,6

5,5

5,7

Privat konsumtion.....................

57,8

57,8

57,5

56,7

Statlig konsumtion.....................

5,0

4,9

4,9

5,1

Kommunal konsumtion.................

6,6

7,0

7,2

7,6

Summa bruttoutgifter

100,0

100,0

100,0

100,0

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bill. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958

5

Tabell II: 4 a. Bruttoinvesteringar 1954—1957, uppdelade på ändamål

Miljoner kronor i löpande priser

Förändring i procent i

1954 års priser

1954

1955

1956

1957

1954—

1955—

1956—

prel.

1955

1956

1957

1. Bostäder......................

3 018

3157

3 367

3 530

+ 2

+ 3

+ 2

2. Jordbruk, skogsbruk, fiske.......

1026

970

1012

1060

— 8

— 2

±0

3. Egentlig industri...............

2 800

2 977

3 240

3359

+ 1

+ 3

±0

4. Kraft- och belysningsverk.......

860

813

895

960

— 11

+ 5

+ 4

5. Handel........................

288

340

396

418

+ 15

+ 12

+ 3

6. Samfärdsel (exkl. vägar).........

2 545

2 765

3144

3 581

+ 5

+ 7

+ 7

7. Förvaltning, sociala ändamål.....

587

645

653

746

+ 6

— 4

+ 9

8. Skolor och kyrkor..............

513

519

476

523

— 3

— 13

+ 5

9 a. Väg- och gatuarbeten.........

684

777

903

997

+ 9

+ 11

+ 6

9 b. Vatten, avlopp m. m...........

348

379

402

449

+ 3

+ 2

+ 8

10. Militära investeringar...........

1196

1262

1421

1532

± o

+ 6

+ 2

Summa

13 865

14 604

15 909

17155

+ 1

+ 4

+ 3

Som tabell 4 a visar, syns även under 1957 den ökade investeringsverksamheten

i hög grad kunna tillskrivas samfärdselns område. Dess ökade

investeringar var främst lokaliserade till den privata sektorn, vars investeringar

i motorfordon och fartyg (inkl. reparationer och underhåll) volymmässigt

ökade med 9 resp. 7 procent. Även inom statlig och kommunal samfärdsel

kan man konstatera ökade investeringar, främst för statens järnvägar,

statlig isbrytarverksamhet samt kommunala hamnar och slussar. Televerkets

investeringar beräknas däremot ha minskat i volym.

För investeringar i industribyggnader och -anläggningar föreligger enligt

kommerskollegii marsenkät en volymmässig ökning från 1956 till 1957,

medan en nedgång skett i nyanskaffningen av maskiner och apparater.

Emedan underhållskostnader såväl för byggnader som för maskiner liar

antagits öka i normal omfattning, beräknas den totala investeringsverksam
-

Tabell II: 4 b. Bruttoinvesteringar 1954—1957, uppdelade i privata och offentliga

Miljoner kronor i löpande priser

Förändring i procent

i 1954 års priser

1954

1955

1956

1957

prel.

1954—

1955

1955—

1956

1956—

1957

Privata bruttoinvesteringar.........

7 959

8 442

9 217

9 749

+ 3

+ 4

+ 1

Offentliga bruttoinvesteringar.......

5 906

6162

6 692

7 406

— 1

+ 3

+ 6

1. Statliga........................

3 308

3 454

3 840

4 213

— 1

+ 6

+ 5

därav: affärsverk................

1314

1332

1 440

1551

— 5

-f- 3

+ 4

aktiebolag...............

151

173

251

1 262

+ 9

+ 36

+ 1

2. Kommunala....................

2 598

2 708

2 852

3193

± 0

± 0

+ 8

därav: affärsverk................

509

535

547

601

— 1

— 2

+ 6

aktiebolag...............

723

676

703

816

— 9

— 1

+ 14

Summa

13 865

14 604

15 909

17 155

+ 1

+ 4

+ 3

1 Fr. o. m. Vi,, 1957 ingår LKAI3 till 95 procent i statliga aktiebolags investeringar.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

Tabell II: 4 c. Bruttoinvesteringar 1954—1957, uppdelade efter typ

Miljoner kronor i löpande priser

Förändring i procent

i 1954 års priser

1954

1955

1956

1957

prel.

1954—

1955

1955—

1956

1956—

1957

Byggnader och anläggningar.......

7 879

8 365

8 980

9516

+ 2

+ 3

+ 2

därav: underhåll...............

2 222

2 427

2 630

2 814

+ 5

+ 1

+ 2

Maskiner och apparater...........

5 986

6 239

6 929

7 639

±0

+ 4

+ 4

därav: underhåll...............

1954

2124

2 411

2 594

+ 3

+ 6

+ 2

Summa

13 865

14 604

15 909

17155

+ 1

+ 4

+ 3

därav: underhåll

4176

4 551

5 041

5 408

+ 4

+ 4

+ 2

heten inom industrin ha varit av ungefär samma volym som under 1956.

Som framgår av tabell 5 kan ökade investeringar konstateras för stora delar

av kapitalvaruindustrin, medan konsumtionsvaruindustrin kännetecknas

av en jämfört med 1956 något minskad realkapitalbildning.

Bakom den från 1956 till 1957 ökade investeringsverksamheten ligger,

såsom framgår av tabell 4 b, framförallt en expansion inom de kommunala

och statliga sektorerna. Inom den förstnämnda har främst bostadsbyggandet

expanderat, varigenom kommunerna erhållit en något ökad andel i bostadsproduktionen.

Expansionen inom den statliga sektorn syns — förutom

statlig samfärdsel —- främst vara att hänföra till kraftverk, vägbyggnader

och försvar.

Enligt tabell 4 c, som visar investeringarnas fördelning på dels byggnader

och anläggningar, dels maskiner och apparater, syns de senaste årens

investeringsutveckling framförallt ha kännetecknats av ökad anskaffning

av maskiner, medan byggnads- och anläggningsverksamheten relativt sett

fått något minskad betydelse.

Tabell II: 5. Industrins investeringar exkl. personalbostäder och underhåll 1954—1957

Volymindex: 1954 = 100

1955

1956

1957 prel.

Gruvindustri..................................

98

107

118

Metall- och verkstadsindustri...................

101

106

109

därav: järn- och stålverk....................

verkstadsindustri (inkl. metallverk, ....

85

100

119

exkl. skeppsvarv).....................

105

109

101

skeppsvarv ...........................

105

91

147

Jord- och stenindustri..........................

91

73

60

Träindustri...................................

93

71

57

Massa-, pappers- och grafisk industri.............

103

107

108

Livsmedelsindustri............................

90

107

105

Dryckesvara- och tobaksindustri................

153

144

137

Textil- och sömnadsindustri....................

78

73

54

Läder-, hår- och gummivaruindustri.............

103

105

66

Kemisk och kemisk-teknisk industri.............

127

135

120

Totalt

100

102

100

Totalt inkl. underhåll

101

104

104

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958

7

Tabell II: 6 a. Privat konsumtion 1954—1957 i löpande priser

Miljoner kronor

1954

1955

1956

1957

prel.

Förändring

1956—1957

i procent

Livsmedel.......................

8 590

9111

9 761

9 836

+ 1

Spritdrycker och viner............

1087

1219

1408

1508

+ 7

Tobak ..........................

867

892

896

949

+ 6

Bostad..........................

2 251

2 406

2 694

2 909

+ 8

Bränsle och lyse..................

1223

1363

1616

1619

± o

Beklädnad......................

3 446

3 645

3 871

4 042

+ 4

Inventarier......................

1842

1928

2 041

2 203

4" 8

Fordon .........................

1 724

1896

2100

2 494

+ 19

Resor...........................

1119

1 140

1174

1238

+ 5

Sjukvård, hygien, hemvård........

1571

1 685

1804

1915

+ 6

övrigt..........................

2 308

2 439

2 543

2 701

+ 6

Summa

26 028

27 724

29 908

31 414

+ 5

+ Banktjänster................

102

110

118

124

+ 5

-|- Försäkringstjänster..........

245

310

341

373

+ 9

-— Dubbelräkning..............

200

210

227

227

± 0

Total privat konsumtion

26175

27 984

30140

81684

+ 5

därav: Varaktiga varor

3177

3 280

3 470

3 891

+ 12

Tjänster ......

6 537

6 980

7 508

8 013

+ 7

Övrigt........

16 461

17 674

19 162

19 780

+ 3

Beträffande investeringsutvecklingen hänvisas även till kapitel IX.

Den privata konsumtionen ökade med närmare 2 procent i volym och

ca 5 procent i värde från 1956 till 1957 (se tabell 6 a och 6 b). Den reala

uppgången i konsumtionen hänförde sig främst till varaktiga konsumtionsvaror.

Inköpen av dessa ökade med 8 procent i volym, medan förbrukningen

av tjänster av olika slag steg med 2 procent och konsumtionsvolymen

av de icke varaktiga varorna totalt sett förblev av samma storlek 1957 som

1956.

Konsumtionen av livsmedel ökade med knappt en procent i löpande priser

och visade oförändrad storlek i volym räknat. Höjningen av spritpriserna

hösten 1956 visade sig leda till en avsevärd nedgång i konsumtionsvolymen

av spritdrycker. Räknat på hela gruppen spritdrycker och viner

sjönk konsumtionsvolymen med drygt 11 procent, vilket dock var mindre

än den procentuella prisökningen, och konsumtionen i löpande priser steg

med drygt 7 procent.

Den kraftiga ökningen i hushållens inköp av varaktiga varor under fjolåret

kan främst återföras på att bilinköpen åter ökade betydligt samt på

att inköpen av televisionsapparater växte kraftigt. Hushållens inköp av varor

inom gruppen radio, television och övriga elektriska artiklar beräknas

ha stigit med närmare 10 procent i volym, och inköpen av fabriksnya personbilar

kan uppskattas ha ökat med ca 17 procent i antal räknat. Hushållens

sammanlagda kostnader för nyinköp samt drift och underhåll av personbilar

synes ha stigit med drygt 20 procent i löpande priser 1956—1957 och

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

Tabell II: 6 b. Privat konsumtion 1953—1957 i 1954 års priser

Procentuell förändring från föregående år

1954

1955

1956

1957 prel.

Livsmedel............................

+ 2

+ 2

+ 1

± o

Spritdrycker och viner..................

— 4

+ 5

+ 11

— 11

Tobak ................................

+ 2

+ 4

+ 1

+ 3

Bostad...............................

+ 4

+ 4

+ 4

+ 4

Bränsle och lyse.......................

+ 13

+ 11

+ 5

— 7

Beklädnad............................

+ 1

+ 6

+ 5

+ 3

Inventarier...........................

+ 5

+ 4

+ 4

+ 4

Fordon ...............................

+ 34

+ 6

+ 8

+ 14

Resor................................

— 1

± o

— 3

— 2

Sjukvård, hygien, hemvård.............

+ 3

+ 5

+ 4

+ 3

övrigt................................

+ 4

+ 3

— 1

+ 2

Summa

+ 4

+ 4

+ 3

+ 2

+ Banktjänster.....................

+ 7

+ 3

+ 6

+ 4

+ Försäkringstjänster................

— 3

+ 13

+ 4

+ 6

— Dubbelräkning....................

+ 10

+ 2

+ 1

± o

Total privat konsumtion

+ 4

+ 4

+ 3

+ 2

därav: Varaktiga varor

+ 15

+ 1

+ 4

+ 8

Tjänster......

+ 3

+ 4

+ 2

+ 2

Övrigt........

+ 3

+ 5

+ 4

± 0

nådde 1957 en total utgiftssumma på i runt tal 2 miljarder kronor, vilket

motsvarar 6 procent av den privata konsumtionen. I fasta priser räknat

kan de sammanlagda bilutgifterna beräknas ha stigit med drygt 15 procent.

Inköpen av beklädnadsvaror steg med 3 procent i volym; av de textila

beklädnadsvarorna syns inköpen ha ökat med ett par procent medan inköpen

av skor steg med drygt 3 procent. Bland övriga poster i den privata

konsumtionen märks en uppgång för bostadsnyttjandet med drygt 4 procent

i fasta priser eller något mer än 1955—1956, vilket förklaras av att

antalet färdigställda lägenheter var större under 1957 än under närmast tidigare

år. Den milda väderleken under 1957 tillsammans med bränsleransoneringen

återspeglas i en nedgång i bränsleförbrukningen med drygt 10 procent,

vilket mer än övervägde den procentuella kostnadsökning, som prishöjningarna

och energiskatten på bränslen innebar.

Ökningen i hushållens konsumtionsutgifter 1956—1957 syns ha hållits

inom ramen för de sammantagna inkomstökningarna efter direkta skatter.

Lönesumman kan sålunda beräknas ha ökat med drygt 7,5 procent och

för inkomstöverföringarna från staten och kommunerna till hushållen registrerades

en uppgång med drygt 10 procent från 1956 till 1957. Den totala

inkomstsumman efter direkta skatter kan beräknas ha ökat närmare 6 procent,

vilket, sammanställt med att konsumtionsutgifterna uppskattas ha stigit

med 5 procent, innebär att det personliga sparandet skulle ha visat en

ökning från 1956 till 1957. Beträffande den privata konsumtionen se även

kapitel VII.

Den offentliga konsumtionen, som består i statens och kommunernas direkta

ianspråktagande av varor och tjänster för löpande ändamål, ökade

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958

9

Tabell II: 7. Offentlig konsumtion 1954—1957

Miljoner kronor

1954

1955

1956

1957

prel.

Förändring

1956-1957

i procent

Löpande priser

Kommunal konsumtion ............

3 007

3 392

3 751

4 236

+ 13

därav: löner ....................

2 095

2 391

2 612

2 938

+ 12

Statlig konsumtion ................

2 253

2 373

2 587

2 853

+ 10

därav: löner ....................

1539

1660

1783

1964

+ 10

Total offentlig konsumtion

5 260

5 765

6 338

7 089

+ 12

1954 års priser

Total offentlig konsumtion

5 260

5 387

5 682

5 880

+ 3

därav: kommunal konsumtion

3 007

3169

3 362

3 513

+ 4

statlig konsumtion . .

2 253

2 218

2 320

2 367

+ 2

1 Bruttoinsegling i utländsk sjöfart med avdrag för kostnader i utlandet.

med 12 procent i löpande priser och 3 procent i volym från 1956 till 1957

(se tabell 7). Den volymmässiga uppgången hänför sig i likhet med tidigare

år främst till den kommunala sektorn. De kraftigt växande kommunala

utgifterna sammanhänger med urbaniseringen och med den pågående utbyggnaden

av framför allt skolväsen och sjukvård.

2. Utrikeshandel och lagerutveckling

Den svenska handelsbalansen med utlandet försämrades med ca 90 miljoner

kronor från 1956 till 1957. Samtidigt ökade emellertid nettoinkomsterna

för den utrikes sjöfarten med hela 23 procent och bytesbalansen kom

härigenom att förbättras med ca 60 miljoner kronor från 1956 till 1957 (se

tabell 8). Den betydande tillväxten i sjöfartsinkomsterna från 1956 till 1957

syns till stor del ha berott på en avsevärd ökning i handelsflottans prestationsvolym;

de omräkningar av handelsflottans nettoinsegling till fasta

priser, som utförts i tabell 8 pekar härpå, ehuru de är osäkra. Till följd

av att fraktsatserna inom sjöfarten var stigande under hela 1956 och fram

till början av 1957 samt på grund av att många fraktavtal sluls på relativt

lång tid kom vidare den genomsnittliga fraktnivån för 1957 att ligga högre

än för 1956 trots den vikande sjöfartskonjunkturen under loppet av 1957.

Importen ökade med 10 procent i värde och 7 procent i volym. Importen

av verkstadsprodukter, av järn och stål liksom av textilvaror ökade kraftigt

i volym från 1956 till 1957, medan importen av livsmedel sjönk tillbaka

något i förhållande till den högre nivån under 1956, då importen till följd

av 1955 års dåliga skörd var ovanligt stor. Exporten steg med 10 procent i

värde och 8 procent i volym. Utvecklingen under fjolåret karakteriserades

av stigande export till såväl de västeuropeiska länderna som övriga länderområden.

Även exporten till Förenta staterna visade fortsatt ökning, ehuru

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

Tabell II: 8. Bytesbalansen 1954—1957

Miljoner kronor

Löpande priser

Export av varor, fob ............

1954

1955

1956

1957

prel.

Förändring

1956-1957

i procent

8196

9192

— 996

8 933

10 337

— 1404

10 067

11 434

— 1367

11 091

12 547

— 1456

+ 10,2

+ 9,7

Handelsbalansens saldo

Nettoinsegling1..................

Utländska fartygs utgifter i Sverige

Övriga tjänster m. m. netto ......

712

163

- 45

860

165

- 35

1027

188

+ 25

1265

175

- 50

+ 23.2

- 6,9

Bytesbalansens saldo

- 166

-414

- 127

- 66

1954 års priser

Export av varor, fob ............

Import av varor, eif ............

8196

9192

8 680

10 212

9 581

10 874

10 352

11591

+ 8,0

+ 6,6

Handelsbalansens saldo

— 996

— 1532

— 1293

— 1239

Nettoinsegling1 ..................

Utländska fartygs utgifter i Sverige

Övriga tjänster m. m. netto ......

712

163

- 45

776

154

- 35

851

159

+ 24

1009

142

- 46

+ 18,6

- 10,7

Bytesbalansens saldo

— 166

— 637

— 259

— 134

1 Bruttoinsegling i utländsk sjöfart med avdrag för kostnader i utlandet.

i starkt dämpad takt jämfört med 1955—1956. Till stor del bars exportstegringen

upp av den särskilt fram till förra delen av 1957 stigande internationella

efterfrågan på investeringsvaror. Däremot fick massaexporten vidkännas

en minskning efter de närmast tidigare årens betydande ökning.

Genom de avsättningssvårigheter, som började göra sig gällande från mitten

av 1957 blev utförseln av massa för hela året 1957 räknat ca 3 procent

lägre i volym än 1956. Beträffande livsmedel ökade exporten med mer än

30 procent från 1956 till 1957, vilket får bedömas mot bakgrunden av att

utförseln under 1956 var ovanligt låg på grund av 1955 års svaga skörd.

Under 1956 ledde den internationella prisutvecklingen till att bytesförhållandet

i utrikeshandeln försämrades. Under loppet av 1957 har bytesförhållandet

sedan förbättrats från kvartal tall kvartal, men järn föres den

genomsnittliga prisnivån 1956 och 1957 visar det sig att en försämring med

ca 1 procent skett i relationen mellan export- och importpriser. Den förbättring

av handelsbalansen, som skulle ha kommit till stånd om det faktiska

varuutbytet 1957 ägt rum till 1956 års genomsnittspriser, kan uppskattas

till i runt tal 50 miljoner kronor att jämföras med den faktiskt inträffade

försämringen med 90 miljoner kronor. Beträffande utrikeshandeln se även

kapitel IV.

Enligt nu föreliggande preliminära uppgifter syns lagerökningen under

1957 ha varit av betydande storlek. De beräkningar som redovisas i tabell 9

pekar på en lageruppbyggnad under fjolåret som i volym överstiger även

1955 års stora lagerökning.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958

Tabell II: 9. Lagerförändringar för statistiskt belysta varuområden 1954—1957

Miljoner kronor i genomsnittliga återanskaffningspriser för respektive år

1. Gruvor, järn- och stålverk, andra metallverk

samt järngrossister.........................

2. Verkstads- och varvsindustri................

3. Jord- och stenindustri......................

4. Sågverk, pappersmassefabriker och trävaruhandel

....................................

5. Trävara- och pappersindustri samt grafisk

industri...................................

6. Livsmedelsindustri och viss livsmedelshandel1. .

7. Textil- och sömnadsindustri samt textilhandel .

8. Läder- och gummivaruindustri, skohandel,

lädergrossister samt lcemisk-teknisk industri .. .

9. Bränsle (utom i egentlig industri)............

10. Summa

11. Förändringar i kreaturskapital...............

12. Variationer i uttag ur skog..................

13. Summa lagerförändringar

14. Summa lagerförändringar i 1954 års priser * i

954

1955

1956

1957

— 50

+

20

+ 110

190

— 30

+

090

+ 600

+

690

+ 10

+

10

+ 20

+

30

+ 320

+

230

— 10

+

50

— 130

+

0

— 10

+

40

+ 10

±

0

— 50

-l-

80

+ 40

+

30

4- 0

-i-

50

— 80

+

90

+ 130

+

110

+ 90

+ 1

070

+ 790

+ 1240

— 20

_

70

— 70

_

20

— 150

—

30

— 20

+

20

— 80

+

970

+ 700

+ 1240

— 80

+

900

+ 600

+ 1020

1 Inkl. lagerförändringar av brödsäd hos jordbrukarna.

Anm. För livsmedelsindustri, textil- och sömnadsindustri och läderindustri samt delar av träindustri

gäller siffrorna exkl. varor under arbete.

Källor: Uppgifter från jordbruksnämnden (för livsmedel och kreaturskapital), från skogsstyrelsen

(för skogsuttag), från vinststatistiken samt från kommerskollegium (för övriga områden).

Till en del får utan tvivel ökningen i lagren tillskrivas en avmattning

i efterfrågan under 1957. Härför talar konjunkturbarometern för såväl

verkstadsindustrin som textil- och beklädnadsindustrin, där företagen vid

slutet av 1957 i större utsträckning än vid slutet av 1956 bedömde sina färdigvarulager

som för stora. Den betydande ökningen av massaindustrins

lager under 1957 är vidare en återspegling av dämpningen i den internationella

efterfrågan på massa under fjolåret. Lageruppgången vid järn- och

stålverken bör likaså ses mot bakgrund av avmattningen i järn- och stålkonjunkturen

under senare hälften av 1957.

Till en del förklaras sannolikt fjolårets lageruppgång av speciella faktorer.

Av verkstads- och varvsindustrins totala lagerökning hänför sig mer

än en tredjedel till fartyg under byggnad. Med hänsyn till att varvens produktion

låg på en betydligt högre nivå under 1957 än under 1956 är det i

och för sig naturligt med en ökning i mängden tonnage under arbete. Den

oregelbundenhet som kännetecknar leveranserna av färdigbyggda fartyg kan

emellertid ha haft till följd att varor i arbete vid varven ökat kraftigt mätt

just från årsskifte till årsskifte. En bidragande orsak till att bränslelagren

ökade betydligt under 1957, trots den påfyllnad av bränslelagren som ägde

rum under 1956, torde ha varit alt den milda väderleken vid slutet av året

sannolikt resulterade i eu icke planerad lagerökning bos bränsleimportörerna

under senare delen av 1957.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

I den totala lagerökning, som registreras i tabell 9, ingår även variationer

i uttag ur skog samt förändringar i kreaturskapital. Kreaturskapitalet har

minskat, medan uttagen ur skog till följd av minskad avverkningsvolym

bildar en positiv post i lagerutvecklingen under 1957.

3. Bruttonationalprodukt och sparande

Bruttonationalprodukten framräknas vid sammanställningen av försörjningsbalansen

direkt via övriga poster (= investering -f konsumtion lagerförändring

+ export — import). Av tabell 2 framgår, att en beräkning

av bruttonationalprodukten via användningssidans poster ger till resultat

en ökning i denna med 3,5 procent i volym. Kalkyler från näringsgrenssidan

av produktionsökningen 1956—1957 pekar på en produktionsuppgång på

knappt 3 procent i volym. Det är givet att båda dessa uppskattningar har

betydande felmarginaler. Beträffande de olika näringsgrenarnas bidrag till

bruttonationalprodukten kan nämnas, att industriproduktionen har ökat

med 3,5 procent eller ungefär lika mycket som 1955—1956. Jordbrukets bidrag

har ökat med närmare 6 procent, vilket innebär en fortsatt återhämtning

från den kraftiga reduceringen av jordbruksproduktionen i samband

med 1955 års svaga skörd. Byggnadsverksamhetens bidrag till bruttonationalprodukten

beräknas ha stigit med drygt 2 procent, medan skogsbrukets

bidrag endast stigit i mindre utsträckning. Den totala produktionsökningen

1956—1957 visar sig enligt här framlagda beräkningar ha motsvarat

produktionsstegringen från 1955 till 1956.

Mätt i löpande marknadspriser steg bruttonationalprodukten med ca

8 procent från 1956 till 1957 (se tabell 1). Detta innebär en total genomsnittlig

prisökning på drygt 4 procent för hela nationalprodukten. I nedanstående

tablå visas prisstegringen från 1956 till 1957 på en halv procent

när för konsumtion och investering (beträffande den privata konsumtionen

bör påpekas, att här framlagda beräkningar visar något mindre prisökning

än den som framräknas ur konsumentprisindex):

Privat bruttoinvestering ............................ 105

Offentlig bruttoinvestering .......................... 104

Privat konsumtion .. 103 1/2

Offentlig konsumtion .............................. 108

Bruttosparandet i samhället, satt i relation till bruttonationalprodukten,

bildar en ganska konstant kvot över tiden. Som framgår av tabell 10, steg

den från 1954 till 1955 för att sedan förbli i stort sett oförändrad 1955—

1956. Från 1956 till 1957 visade den åter en uppgång av drygt samma storlek

som 1954—1955. Bruttospar kvoten utvisar hur stor del av den totala

produktionen som avsätts för bruttokapitalbildning (inkl. lagerökning)

inom landet respektive åtgår för ökning av Sveriges finansiella sparande

gentemot utlandet. Sistnämnda post utgör skillnaden mellan Sveriges export

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958

13

Tabell II: 10. Sparande-investering 1954—1957 i löpande priser

Procent av bruttonationalprodukten till marknadspris

1. Privat inhemsk bruttoinvestering1............

2. Offentlig inhemsk bruttoinvestering1..........

3. Lagerförändring ............................

4. Summa inhemsk bruttoinvestering

1954

1955

1956

1957

prel.

17,7

13.1

-0,2

30,6

- 0,4

30.2

3,6

5,2

21,4

17,3

12,6

2,0

31,9

-0,9

31,0

4,9

3,5

22,6

17,4

12,6

1.3

31,3

- 0,2

31,1

5.3

3,1

22,7

17.0

13.0

2,2

32,2

- 0,1

32.1

4,3

3,9

23,9

6. Summa inhemskt bruttosparande

a) statligt bruttosparande......

b) kommunalt bruttosparande ..

c) övrigt bruttosparande ......

1 Exkl. lagerförändring.

Anm. I offentlig inhemsk bruttoinvestering ingår dels offentliga myndigheters bruttoinvestering,

dels också bruttoinvestering för affärsverk m. m. Statligt och kommunalt bruttosparande

omfattar däremot endast respektive myndigheters bruttosparande. De direkta skatterna har

korrigerats till att utgöra inbetalda belopp under resp. år.

och import (av såväl varor som tjänster). Ser man till bruttosparkvotens

komponenter, visar det sig, att kvoten för de fasta investeringarna sjönk

från 1954 till 1955 för att sedan förbli i stort sett oförändrad från 1955 till

1957. I förhållande härtill visar övriga två komponenter starka variationer.

Ökningen i bruttosparkvoten från 1954 till 1955 kan sålunda återföras

på att övergången från lagerminskning till stark lageruppbyggnad mer än

uppvägde en avsevärd försämring i bytesbalansens saldo. I utvecklingen

1955—1956 motsvarades dämpningen i ökningstakten för lageruppbyggnaden

helt av en förbättring i bytesbalansens saldo, ökningen i bruttosparkvoten

1956^-1957 slutligen, kan praktiskt taget helt återföras på en kraftig

ökning i lagerhållningen.

Fördelningen av bruttosparandet på olika sektorer framgår också av tabell

10. Mot stigande bruttosparande för staten har stått fallande bruttosparande

för kommunerna och omvänt. Dessa växlingar kan till stor del

återföras på förändringarna i statens och kommunernas finansiella sparande.

Den privata sektorns bruttosparkvot har under hela perioden varit i stigande.

Olika sektorers finansiella sparande, d. v. s. den del av det totala sparan
Tabel]

II: 11. Finansiellt sparande 1954—1957

Miljoner kronor

1954

1955

1956

1957 prel.

Privata sektorn................

— 150

— 200

- 50

+ 300

Offentliga sektorn.............

± 0

— 200

— 100

— 350

a) staten ......................

— 550

+ 100

+ 350

— 300

b) kommunerna...............

+ 550

— 300

— 450

— 50

Utlandet......................

+ 150

+ 400

+ 150

+ 50

Su mina

± 0

± o

± «

± o

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

det som inte motsvaras av investeringar i reallillgångar, under åren 1954—

1957 redovisas i tabell 11. Ett positivt finansiellt sparande för en sektor betyder

att sektorn i fråga haft överskott av löpande inkomster över utgifter

för konsumtion och realinvesteringar, medan negativt finansiellt sparande

visar på utgiftsöverskott. Summan av de inhemska sektorernas finansiella

sparande är lika med förändringen i Sveriges nettofordringar på

utlandet (= utlandets finansiella sparande i tabellen med omvänt tecken).

Utvecklingen från 1955 visar ett avtagande underskott i transaktionerna

med utlandet. Den privata sektorn, d. v. s. företag och hushåll, har under

samma tid först minskat sitt utgiftsöverskott och under 1957 uppnått ett

inkomstöverskott på 300 miljoner kronor. Samtidigt har den offentliga sektorn

under 1957 erhållit ett utgiftsöverskott på 350 miljoner kronor. Utvecklingen

avspeglar härmed den dämpning i efterfrågan som ägt rum inom

den privata sektorn.

4. Konjunkturutvecklingen

I de föregående avsnitten har utvecklingen av försörjningsbalansens olika

poster belysts med helårssiffror. I syfte att något komplettera framställningen

med hänsyn till konjunkturlägets utveckling under loppet av de enskilda

åren presenterades i den preliminära nationalbudgeten ett urval av konjunkturkänsliga

serier, vilka i flertalet fall hade säsongrensats. Dessa serier återges

i diagram 1 och belyser det ekonomiska läget fram till april månad innevarande

år. I den följande redogörelsen läggs huvudvikten vid den senaste

utvecklingen.

Kurvorna 1, 2 och 3 åskådliggör utrikeshandelns volymmässiga utveckling.

Dessa säsongrensade serier visar, att de relativt kraftiga ökningar på

årsbasis som noterats för utrikeshandeln från 1956 till 1957 hänför sig till

en uppgång som upphört efter första kvartalet 1957. Under de följande kvartalen

i fjol visade importvolymen endast mindre fluktuationer, medan exportvolymens

utveckling särskilt under årets sista kvartal kännetecknades även

något vikande tendens. Volymsiffrorna för första kvartalet 1958 innebar

en viss återhämtning för exportens del. Även importen steg något och nådde

en ny rekordhöjd, vilken dock endast obetydligt överstiger fjolårsnivån.

Den fjärde kurvan i diagram 1 visar industriproduktionens utveckling.

Även här hänför sig produktionsökningen från 1956 till 1957 i huvudsak till

en uppgång under höstmånaderna 1956 och i betydligt mera dämpad takt

även under första halvåret 1957. Utvecklingen under tredje kvartalet i fjol

kännetecknades av stagnation och under sista kvartalet av en klart nedåtriktad

tendens. Denna utveckling syns dock ha brutits vid årsskiftet och

en mindre återhämtning ha ägt rum, varefter produktionen åter stagnerat

på en hög nivå.

Sysselsättningen inom industrin var enligt socialstyrelsens index under

1957 oförändrad i förhållande till 1956. Diagram 2 visar säsongrensade serier

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958

15

Diagram II: 1. Konjunkturindikatorer

Total exportoolyrn.

Total importuolyra

Arbetslösheten inom

industrifackförbunden

Antal tillsatta platser

på 100 lediga

Konsuroe nt pristnde x

52 53 5H

a. i 1

Exportoolyrn för I I

maskiner o. instrument

Total industriproduktion

. Aktieindex

1950 51

55 5fc

57 5&

Anm. Måttenheterna för de olika serierna är:

1. 2. 3. Säsongrensad volymindex: 1949 = 100

4. Säsongrensad volymindex: 1935 = 100

5. Procent av medlemsantalet, säsongrensat

6. Antal tillsatta platser på 100 lediga, säsongrensat

7. Index: 1937 = 100 (Affärsvärldens aktieindex)

8. Socialstyrelsens konsumtionsindex: 1949 = 100

9. Kommerskollegii partiprisindex: 1949 = 100

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

Diagram II: 2. Antal arbetare inom industrin

Säsongrensad index: december 1949 = 100

Index

Massa- o. pappersindustrin.

Industrin, totalt

metatt- o. verkstadsindustrin

Textil - o. beklädnadsindustrin
-

Träindustrin

5fe 51 58

55 5H 55

1950 51 52

1950 51 52 55 54 55 5b 51 58

Källa: Socialstyrelsens sysselsättningsstatistik.

över antalet anställda arbetare inom några industrigrenar. Med undantag

för träindustrin visar samtliga serier sysselsättningsökningar under första

halvåret 1957. Sedan mitten av 1957 är sysselsättningen sjunkande och nedgången

har fortsatt även under de tre första månaderna 1958. I motsats till

hemmamarknadsindustrierna har utvecklingen för exportindustriernas del

inneburit nästan oavbrutna sysselsättningsökningar under senare år. Läget

vid början av innevarande år tyder dock på att denna utveckling har brutits

och att även exportindustrierna börjat få känning av vikande sysselsättningsmöjligheter.

De båda arbetsmarknadskurvorna i diagram 1 avser arbetslösheten inom

industrifackförbunden och antalet tillsatta platser på 100 lediga. Serierna

visar något olikartade förlopp under 1957. Medan arbetslösheten minskade

något under sommarmånaderna, tyder kurvan över tillsatta platser på 100

lediga på en konjunkturdämpning under andra kvartalet och en åtstramning

av arbetsmarknadsläget under höstmånaderna 1957. Mot årets slut visar dock

båda kurvorna ytterligare avmattning på arbetsmarknaden, denna framträder

tydligast i den stigande arbetslösheten. Kurvan över tillsättningsprocenten

visar att denna tendens har bestått även i början av 1958.

Den sjunde kurvan i diagram 1 visar, hur aktieindex varierat. Nedgången

under höstmånaderna 1957 avstannade vid årets slut och en mindre åter
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958

17

hämtning ägde rum i januari 1958. Under de följande månaderna undergick

aktieindex endast mindre fluktuationer.

De två sista kurvorna i diagram 1 hänför sig till prisutvecklingen. Det

framgår att medan partipriserna i stort sett legat stilla, har konsumentprisindex

fortsatt att röra sig uppåt. En väsentlig del av denna stegring utlöstes

av höjningar av de indirekta skatterna.

Sammanfattningsvis kan sägas att efter vissa stegringar under 1956 och

första kvartalet 1957 tyder utvecklingen under de två följande kvartalen

på en viss stagnation av den ekonomiska aktiviteten. Mot årets slut framträdde

emellertid en allmänt nedåtriktad tendens, denna antyddes redan i

den preliminära nationalbudgeten för 1958. De nya siffrorna förstärker intrycket

av en avmattning i slutet av 1957. Nedgången kan avläsas i samtliga

här anförda serier. Konjunkturläget i början av innevarande år syns emellertid

vara mera svårbedömbart. Medan industriproduktionen, aktieindex och

volymsiffrorna över utrikeshandeln tyder på en mindre återhämtning, har

industrins sysselsättning fortsatt att sjunka. Även serien över antalet tillsatta

platser på 100 lediga och den ökade arbetslösheten (se kap. VI) tyder på en

fortsatt avmattning på arbetsmarknaden. Detta kan emellertid bero på vissa

tidsförskjutningar mellan arbetsmarknadsserierna och de övriga konjunkturindikatorerna

samt den kalla väderleken under vintermånaderna. 2

2 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr Bl. Bil.l. Bihang 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

III. Den internationella utvecklingen

I den preliminära nationalbudgeten för 1958 underströks särskilt, att del

rådde stor osäkerhet beträffande den internationella utvecklingen under innevarande

år. Man måste därför, framhölls det, hålla en viss ekonomiskpolitisk

beredskap med hänsyn till risken för en konjunkturnedgång i utlandet

och en därav betingad försämring av vår exportkonjunktur. Att döma

av de informationer om den ekonomiska utvecklingen, som blivit tillgängliga

sedan den preliminära nationalbudgeten skrevs, kan man säga, att den

där påpekade risken i alla händelser inte ter sig mindre nu än då. Läget i

Förenta staterna förefaller tvärtom i dag vara allvarligare än för ett par

månader sedan, och i en rad västeuropeiska länder har en fortsatt avmattning

i konjunkturläget kommit till stånd. Fastän produktionsstegringen

överlag bedöms bli relativt blygsam under 1958 jämfört med tidigare år eller

t. o. m. helt stanna upp, syns man dock i allmänhet i de olika länderna vara

obenägen att med den ekonomiska politikens hjälp driva fram en sådan expansion,

som produktionsresurserna i och för sig skulle tillåta — riskerna

för försvagad valuta och omsorgerna om penningvärdet har här fått fälla

utslaget. Härigenom har emellertid risken för en stagnation och successiv

hopkrympning av den internationella handeln ökat i styrka, vilket för Sveriges

del kan betyda ett betydligt kärvare klimat för exportnäringarna än de

närmast föregående åren.

Det är alltså ur synpunkten av vår export, som utlandskonjunkturen för

oss i första hand är av intresse. För att belysa detta samband skall i det följande

ges en kortfattad beskrivning av hur den ekonomiska aktiviteten i

våra viktigaste avnämarländer gestaltat sig under de allra senaste åren och

hur vår export till dessa länder samtidigt förändrats. De länder som medtagits

i redovisningen är Storbritannien, Västtyskland, Norge, Nederländerna, Danmark,

Frankrike och Förenta staterna, vilka sammanlagt svarar för omkring

två tredjedelar av vårt totala exportvärde. Storbritanniens andel är

nära 20 procent, Västtysklands nära 15 procent och Norges omkring 10 procent.

Procenttalen för de fyra övriga länderna håller sig mellan 6 och 5 med

den rangordning mellan länderna, som ovan angetts.

Efter denna översikt följer en ländervis beskrivning av det aktuella läget

och av konjunkturutsikterna, som främst bygger på det material, som framkommit

under de allra senaste månaderna och därigenom får ses som ett

komplement till motsvarande avsnitt i den preliminära nationalbudgeten.

Avslutningsvis ges några sammanfattande synpunkter på de problem, vilka

i dagens läge är aktuella för den ekonomiska politiken i de länder som här

behandlats.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958

19

1. Sverige och utlandskonjunkturen

Det kan till en början vara av intresse att konstatera, i vad mån svensk

export lyckats upprätthålla sina positioner på olika avsättningsområden. Detta

framgår av förändringarna i Sveriges andel av olika länders importvärden.

En beräkning ger för de inledningsvis nämnda sju viktigaste avnämarländerna

vid handen, att den svenska importandelen under de tre senaste

åren i så gott som samtliga fall varierat inom mycket trånga gränser. Det

enda undantaget utgörs av Norge, vars import från Sverige särskilt påverkas

av stora engångsleveranser av fartyg. Stabiliteten i vår andel av de sex övriga

ländernas importvärden är nästan förbluffande, eftersom dessa andelar kan

påverkas både av förskjutningar i de olika ländernas importstruktur och av

förändringar i konkurrensläget på våra exportprodukter. Antingen har dessa

faktorer ej spelat någon nämnvärd roll under de här observerade åren, eller

också har deras verkningar tagit ut varandra.

Stabiliteten i vår exports andel av avnämarländernas totala importvärden

säger emellertid ingenting om det sätt på vilket förändringar i den ekonomiska

aktiviteten i dessa länder påverkat vår export. En förändring av den

ekonomiska aktiviteten i ett visst land leder ofta till en motsvarande förändring

i samma riktning av dess totalimport. Vår export till detta land följer

då förmodligen med i utvecklingen och vår andel av landets import förblir

oförändrad. Skillnader i den ekonomiska utvecklingen i olika länder bör

då komma till uttryck i det sätt på vilket vår export fördelas mellan dessa

länder. En tendens till omfördelning bör uppkomma i riktning från de länder,

som relativt sett uppvisar en försvagning i konjunkturen, til! de länder,

vars ekonomi har mer expansionistisk prägel. Tendenser till omfördelning

kan givetvis också uppkomma, exempelvis i den mån en svensk »exportdrive»

på ett särskilt land har speciell framgång. Men efter vad som

förut sagts med hänsyn till stabiliteten av den svenska andelen av varje

lands importvärde, syns de konkurrensen påverkande faktorerna ej ba spelat

större roll under senare år. Vissa förskjutningar bar däremot ägt rum beträffande

den svenska exportens fördelning mellan länderna, vilka man alltså

i föi sta hand kan försöka förklara med skiljaktigheter i olika länders konjunkturutveckling.

Går vi nu tillbaka till den inledningsvis omnämnda fördelningen av vår export

mellan våra viktigaste avnämarländer finner vi, att de under 1955_

1957 uppkomna förändringarna ej varit av den storleken att de rubbat län
-

dernas rangordning: Storbritannien bar hela liden legat som etta, Västtyskland

som tvåa etc. Vissa förändringar är dock värda att noteras och dessa

gäller just i föista baud vara två största avnämarländer: Storbritannien och

Västtyskland. Sålunda minskade Storbritanniens andel från 19,(i procent

1955 till 17,7 procent 1956, varefter andelen under 1957 åter ökade något.

Den största relativa uppgången noteras å andra sidan av Västtyskland med

sei ien 13,2 13,7 14,2 för de tre aktuella åren. Den enda övriga föränd
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

Tabell III: 1. Bruttonationalprodukt och varuimport 1955—1957

Procentuell volymökning från närmast föregående år

Bruttonationalprodukt

Varuimport

1955

1956

1957

1955

1956

1957

Storbritannien..........

4,0

0,5

1,5

11,5

- 0,5

3,5

Västtyskland ...........

12,0

6,0

4,5

24,0

12,5

12,0

Norge..................

3,0

4,0

3,0

3,5

5,0

3,0

Nederländerna..........

7,5

3,5

2,0

12,0

11,0

2,5

Danmark...............

0

1,5

4,5

- 1,0

7,0

2,0

Frankrike..............

7,0

4,0

6,5

14,0

15,5

8,0

Förenta staterna........

7,0

3,0

1,0

11,0

8,0

1,5

Källor: För bruttonationalprodukten senaste ekonomiska översikter från respektive länder. För

importvolymerna OEEC, Foreign Trade. Siffrorna har avrundats till halva enheter. Uppgifterna

för 1957 är preliminära.

export 1955—1956 steg från 5,2 till 6,2 för alt under 1957 återgå till 1955

års läge. För Frankrike liksom för de övriga fyra här diskuterade länderna

är procenttalen praktiskt taget identiska 1955 och 1957.

I första hand är tillväxten av de olika ländernas totalimport av intresse

som eventuell förklaring till förskjutningar i deras andel av vår export.

En i förhållande till övriga länder stark ökning av importen i ett visst land

t. ex. under 1956 bör rimligen föra med sig en ökning av detta lands andel

av vår export under 1956 jämfört med 1955. Man finner för Storbritanniens

del en absolut tillbakagång 1956, samtidigt som Västtysklands import steg

mycket kraftigt. Detta stämmer med den ovan påtalade förskjutningen av

dessa länders andelar av vår export från 1955 till 1956. En snabbare importökning

än den västtyska registreras blott för Frankrike, som ju också

mycket riktigt ökade sin andel av vår export under 1956. Under 1957 uppvisar

Västtyskland den utan jämförelse största tillväxten av totalimporten

och som nämnts fortsatte också detta år ökningen av dess andel av det

svenska exportvärdet. Liknande samband, ehuru mindre iögonenfallande,

kan påvisas även för flertalet övriga länder.

Förändringarna i varuimporten kan sedan i sin tur föras tillbaka på förändringarna

i den ekonomiska aktiviteten mätt t. ex. med nationalprodukten.

Av tabell 1 framgår att sambandet mellan nationalprodukt och import

varit mycket intimt i de flesta länderna. Danmark och Frankrike representerar

i viss mån undantag, men i dessa fall har valutapolitiken spelat en

särskilt framträdande roll.

Skiljaktigheterna i utvecklingstakten mellan olika länder skulle alltså

åtminstone i någon mån kunna visas ha varit av betydelse för länder-/örde/- ningen av den svenska exporten. På samma sätt borde de gemensamma

dragen i utvecklingen av aktiviteten, som är märkbar trots de individuella

skiljaktigheterna länderna emellan, ha lett till en motsvarande utveckling

av vår totalexport. I tabell 1 avtecknar sig mycket tydligt de sista åren en

successiv nedgång av bruttonationalproduktens tillväxt i de flesta länderna.

Särskilt gäller detta Storbritannien, Västtyskland, Nederländerna och För
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958

Tabell III: 2. Industriproduktionen i vissa länder samt den svenska exporten

Säsongrensad index, 1953 = 100

1956

1957

1958

3 kv.

4 kv.

1 kv.

2 kv.

3 kv.

4 kv.

1 kv.

Storbritannien..........

114

112

113

116

116

114

114

Västtyskland ...........

141

138

147

148

146

146

152

Norge..................

123

127

123

128

128

126

120

Nederländerna..........

123

124

130

127

126

122

1 127

Danmark...............

112

118

118

116

113

112

116

Frankrike ..............

136

139

142

143

145

153

157

Förenta staterna........

105

109

108

108

108

103

97

Sverige, exportvolym ....

136

129

146

141

142

128

138

1 Januari—februari.

Källa: OEEC, General Statistics.

enta staterna, och det är också för dessa länder som sambandet mellan

aktivitetsutveckling och importförändringar är påtagligast. Totalsiffror är

emellertid alltför grova för att kunna ange tendenserna i den aktuella situationen.

Det hade varit önskvärt med kvartalssiffror för bruttonationalprodukt

och import, men de förra är i regel ej tillgängliga och åt de senare ger störningarna

på grund av Suez-krisen en skevhet, som är svår att eliminera. Vi

måste därför nöja oss med att som indikator på den ekonomiska aktiviteten

använda industriproduktionens förändringar i de olika länderna. I tabell 2

redovisas säsongrensade kvartalssiffror för sista halvåret 1956 och för hela

1957 samt dessutom de senast tillgängliga siffrorna för 1958. Dessa siffror

har jämförts med utvecklingen av den svenska exporten.

Tabell 2 visar, att industriproduktionen växte första eller andra kvartalet

1957 men att därefter under resten av året, med undantag endast av Frankrike,

en stagnation eller absolut sett en tillbakagång ägde rum. Vid tolkningen

av siffrorna bör man dock erinra sig, att de två första kvartalen i

fjol här hemma såväl som på de flesta håll i utlandet karakteriserades av

en verkligt hög aktivitetsnivå, till vilket bl. a. den ovanligt milda vintern

bidrog. Avmattningen under senare halvåret framstår med hänsyn härtill

i viss mån som naturlig.

Ser man enbart till de tillgängliga siffrorna för 1958, understryks nedgången

i Förenta staterna under det att man i övrigt inte kan tala om någon

egentlig aktivitetsminskning. En stagnation skulle emellertid i och för sig

vara tillräcklig för att åstadkomma en för varje land besvärande ytterligare

dämpning av den redan nedskurna takten i alla andra länders importutveckling.

Av betydelse blir härvidlag också utvecklingen i råvaruländerna,

som var för sig spelar mindre roll, men som tillsammans och speciellt på

grund av sin betydelse för sterlingområdcls och därmed Storbritanniens

valutaposition blir av stor vikt även för oss. Rent allmänt kan man säga,

att råvarupriserna har visat en successiv tillbakagång och att därigenom

råvaruländernas ställning avsevärt försvagats. Avgörande för den fortsatta

utvecklingen blir framför allt konjunkturerna i Förenta staterna, vars för
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

Tabell III: 3. Förenta staternas bruttonationalprodukt och dess användning: förändringarna under

1957 och första kvartalet 1958

1956—1957

4 kv. 1957—

1 kv. 1958

(1957 års priser)

(löpande priser)

Miljarder

Procent

Miljarder

Procent

dollar

dollar

Bruttonationalprodukt.....................

+ 4,1

+ 1,0

— 10,6

- 2,5

Privat konsumtion........................

+ 4,8

+ 1,7

~ 1,2

- 0,4

därav: varaktiga varor..................

0

0

- 2,9

- 8,4

icke varaktiga varor..............

+ 2,4

+ 1,7

+ 0,7

+ 0,5

tjänster .........................

+ 2,4

+ 2,3

+ 1,0

+ 0,9

Privata inhemska bruttoinvesteringar ........

-4,5

- 6,5

— 9,5

— 15,5

därav: lagerförändring ..................

- 4,1

- 6,3

bostadsbyggande .................

- 1,4

- 9,0

- 0,2

- 1,4

företagsinvesteringar (exkl. lager)..

+ 1,7

+ 4,8

- 2,2

- 6,0

Utlandsnettot ............................

+ 1,3

- 0,5

Offentliga utgifter för varor och tjänster ......

+ 2,5

+ 3,0

+ 0,5

+ 0,6

därav: säkerhetsprogrammet ............

+ 1,5

+ 3,4

- 0,2

- 0,4

Källor: Survey of Current Business och Economic Report of the President.

brukning och upplagring av råvaror är den viktigaste faktorn på detta område.

Även med hänsyn till sin betydelse för bedömningen på olika håll av

läget över huvud taget — graden av optimism eller pessimism -— spelar

läget i Förenta staterna en stor, fast ovägbar roll.

Den svenska exportutvecklingen speglar i stort sett den ekonomiska

aktiviteten utomlands. Det är ganska klart, att vi inte kan räkna med förnyat

uppsving i exporthandeln förrän utlandskonjunkturen vänt. Som ett

underlag för bedömningen av utsikterna härför skall fortsättningsvis konjunkturläget

i våra viktigaste avnämarländer upptas till närmare granskning.

2

2. Förenta staterna

De avmattningstendenser, som framträdde i Förenta staterna i början

av 1957, har successivt förstärkts och medfört en allmän nedgång i aktiviteten.

För 1957 i dess helhet begränsades ökningen i bruttonationalprodukten

till 1 procent. Av tabell 3 (första kolumnen) framgår att lagerförändringarna

under detta år spelat en stor roll som konjunkturdämpande faktor:

dämpningen av lagrens tillväxt från 1956 till 1957 var, räknat i fasta priser,

av samma storlek som ökningen i bruttonationalprodukten (4,1 miljarder

dollar), vilken alltså skulle ha blivit dubbelt så stor om lagren stigit i samma

takt som tidigare. Av intresse är också storleken av ökningen i konsumtionen

av icke varaktiga varor och tjänster (4,8 miljarder), som ensam var

större än bruttonationalproduktens ökning.

De två högra kolumnerna av tabell 3 avser förändringarna mellan fjärde

kvartalet 1957 och första kvartalet 1958 uppräknade till årsbasis — de är

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1058

23

alltså såtillvida direkt jämförbara med tabellens siffror för förändringarna

mellan 1956 och 1957. Kvartalssiffrorna är emellertid endast tillgängliga

i löpande priser. Skillnaden mellan genomsnittspriserna för 1957 (använda

i de två vänstra kolumnerna) och priserna kvartalet före och efter årsskiftet

1957 (de två högra kolumnerna) bör dock inte ha avvikit så mycket

från varandra att en grov jämförelse mellan de två tabellhalvorna inte låter

sig företas.

För förändringarna mellan fjärde kvartalet 1957 och första kvartalet i år

dominerar minustecknen och resultatet blev en minskning av bruttonationalprodukten

på 2,5 procent. Lagerminskningen representerar alltjämt absolut

sett den största minusposten (6,3 miljarder) och har t. o. m. absolut sett

ökat i betydelse som dämpningsfaktor. Nedgången av konsumtionen av varaktiga

varor och av företagsinvesteringarna spelar emellertid nu också en

stor roll. Konsumtionen av icke varaktiga varor och av tjänster har fortfarande

ökat men i mycket svagare takt än 1956—1957 och ökningen är

inte på långa vägar tillräcklig för att kompensera nedgången i övriga poster.

De offentliga utgifterna är den enda ytterligare plusposten i balansen.

Det är av intresse att notera, att även på detta område ökningen varit relativt

obetydlig — den räcker inte ens till för att kompensera en fjärdedel av

nedgången i företagsinvesteringarna i fast kapital.

Näringslivets anläggningsinvesteringar, som ökade med ca 12 procent

från 1955 till 1956 och därmed utgjorde huvudelementet i expansionen i

den amerikanska ekonomin, fortsatte att stiga fram till och med tredje kvartalet

1957. Den starka utbyggnaden av produktionskapaciteten har åtminstone

i vissa fall byggt på förväntningar om bättre avsättningsförhållanden

än till och med de som rådde före inkomstnedgången under senare delen av

1957. Utvecklingen därefter har inneburit en vidgning av klyftan mellan

kapacitet och efterfrågan. Den direkta effekten av de kreditpolitiska åtgärder

som vidtagits — förutom diskontosänkningar även en mildring av affärsbankernas

kassareservbestämmelser — torde i ett sådant läge vara begränsad

vad beträffar näringslivets nyinvesteringar. Åtgärderna motverkas dessutom

av de krympande företagsvinsterna. Från 1956 till 1957 beräknas

dessa efter skatt ha sjunkit med ca 5 procent. Denna utveckling kan antas

ha fortsatt i år och har betingats både av sjunkande omsättning och krympande

marginaler. Eftersom utdelningarna hållits uppe har de behållna

vinsterna undergått en drastisk nedskärning. Enligt en förctagsenkät verkställd

under årets första månader räknar man för hela 1958 med en investeringsminskning

på 13 procent jämfört med 1957, främst inom kapitalvaruindustrin

(—22 procent).

Den i tabellen redovisade nedgången i utgifterna för bostadsbyggandet

1956/57 hänför sig speciellt till första halvåret 1957. Därefter följde en

stegring under andra halvåret, men under första kvartalet i år har en ny

nedgång registrerats.1 Antalet igångsatta lägenheter har varierat på ungefär

1 Med undantag för uppgifterna om sysselsättningen, priserna samt utrikeshandeln och betalningsbalansen

är alla anförda kvartals- och månadssiffror säsongrensade.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

liknande sätt och låg under första kvartalet obetydligt lägre än för ett år

sedan. Det är därför tvivelaktigt om utvecklingen under 1958 skall gå parallellt

med uppsvinget efter 1953 års avmattning, då just bostadsbyggandet utgjorde

den väsentligaste expansiva faktorn. I syfte att möjliggöra en sådan

expansion har kreditvillkoren för bostadsbyggandet förbättrats. Utgångsläget

syns dock denna gång vara sämre än för fyra år sedan. Såväl arbetslösheten

som inkomstbortfallet har i år blivit mer markerade än 1954. Därtill

kommer att den mera långsiktiga efterfrågeutvecklingen alltmer torde påverkas

av den rådande relativt låga hushållsbildningen.

Efterfrågeavmattningen under förra året tog sig för industrins del uttryck

i en värdemässig minskning av leveranserna från januari till september

med ca 6 procent; nedgången i leveransvolymen torde med hänsyn till prisutvecklingen

ha varit något större. Då produktionsvolymen samtidigt minskade

med endast ca 1 procent ägde en ökning av producenternas lager

av i första hand halvfabrikat och färdigvaror rum, om än i långsammare

takt än under 1956. Vidare minskade under 1957 industrins orderingång

från såväl de olika industribranscherna som andra sektorer. Det för företagens

planering viktiga förhållandet lager—försäljning undergick därmed en

påtaglig försämring. Under sista kvartalet förra året inleddes sedan en

anpassning av produktionen till efterfrågesituationen. Från september till

april sjönk produktionsindex med 12—13 procent. Den minskning av färdigvarulagren

som registrerats sedan hösten förra året syns dock ännu inte

ha varit större än att relationen till den ytterligare reducerade orderingången

fortsatt att försämras. Samtidigt föreligger emellertid tecken på att

råvarulagren i några industrier blivit så små att fortsatt produktion förutsätter

en viss ökning av beställningsverksamheten. Det är svårt att tänka

sig, att lagerutvecklingen som depressionsfaktor skall kunna spela samma

roll som hittills för en längre tid framåt. Lagerreduktionen inom handeln

har emellertid varit mindre omfattande och relationen mellan lager och försäljning

är här högre än för ett år sedan.

Nedskärningen av industriproduktionen sedan hösten 1957 har medfört

en avsevärd ökning av arbetslösheten och en förkortning av den genomsnittliga

arbetsveckans längd. Totalt sett liar arbetslösheten under vintern

överstigit 5 miljoner och denna siffra överskreds även under våren, trots

att man då kunnat vänta en säsongmässig nedgång. I april 1958 var arbetslöshetsprocenten

7,5 mot 4 ett år tidigare. Samtidigt har arbetsveckans längd

inom industrin sjunkit med ett par procent.

Denna utveckling har inte undgått att sätta spår i inkomst- och konsumlionsstatistiken.

Den totala lönesumman, som för hela 1957 var ca 5 procent

högre än under året dessförinnan, har från augusti i fjol till mars i år

sjunkit med ca 3 procent. De totala personliga inkomsterna har dock under

samma period sjunkit med endast 2 procent, vilket främst beror på den

relativt starka ökningen av tranfereringsinkomsterna (i första hand ålderspensioner

och arbetslöshetsunderstöd) men också i någon mån på de alltjämt

relativt höga aktieutdelningarna. Konsumtionsutgifterna började

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958

25

Tabell III: 4. Förenta staternas betalningbalans 1956—1957

Miljarder dollar

1956

1957

Förändring

prel.

1956—1957

Export av varor och tjänster (exkl. militära hjälpleve-

ranser)............................................

23,5

26,3

+ 2,7

Import av varor och tjänster ........................

19,8

20,6

+ 0,8

Bytesbalansens saldo................................

3,7

5,6

+ 1,9

Fel och uteslutningar................................

0,7

0,8

+ 0,1

avgår: kapitalrörelser netto........................

2,9

3,2

+ 0,3

ekonomisk hjälp............................

2,5

2,7

+ 0,3

Ökning ( + ) eller minskning ( —) i andra länders guld-

och dollarreserver genom transaktioner med Förenta

staterna..........................................

+ 1,0

- 0,4

- 1,4

Källa: Survey of Gurrent Business, mars 1958.

sjunka under förra hösten. Efterfrågebortfallet mellan tredje och fjärde

kvartalet motsvarade ungefär minskningen av de disponibla inkomsterna;

hushållssparande! var således då oförändrat. Under första kvartalet i år

nära fördubblades nedgången av de disponibla inkomsterna, och trots en

betydande minskning av hushållssparande! minskade konsumtionsutgifterna

lika mycket som under föregående kvartal. Trots inkomst- och konsumtionsbegränsningen

har konsumentprisindex fortsatt att stiga under hösten

och vintern bl. a. till följd av en prisanpassning till tidigare kostnadsökningar

inom produktions- och distributionsleden. Därtill har under vintern

kommit en fördyring av livsmedlen, delvis till följd av vissa skördeskador.

Konsumentpriserna låg i april 1958 3,5 procent över nivån ett år tidigare. I

denna situation med fallande personliga inkomster och svagt stigande prisnivå

förefaller en spontan ökning av konsumtionsefterfrågan osannolik. En

fortsatt produktionsnedgång torde via inkomstminskningen — delvis dock

motverkad av arbetslöshetsunderstöd — medföra en ytterligare begränsning

av konsumtionsefterfrågan, även om det personliga sparandet samtidigt reduceras

ytterligare.

Utvecklingen av den amerikanska utrikeshandeln från 1956 till 1957 kännetecknades

av ett kraftigt exportuppsving och en mera begränsad ökning

för importen. Som framgår av tabell 4 har denna relation mellan exportoch

importförändringarna inneburit en avtappning av omvärldens guld- och

dollarreserver på ca 400 miljoner dollar mot en ökning på ca 1 000 miljoner

dollar under 1956. Nedgången utgjorde resultatet av en reservökning på

omkring 1 000 miljoner dollar för Västtyskland, Venezuela och Kanada,

vilka svarar för mindre än en tredjedel av den amerikanska exporten, och

ett guld- och dollarutflöde på 1 400 miljoner dollar från övriga länder.

.Totalt för 1957 har nettominskningen av de utomamerikanska ländernas

dollartillgångar mera berott på den kraftiga stegringen av betalningarna till

Förenta staterna under första delen av året än den relativt svaga nedgången

i de amerikanska betalningarna. Under andra hälften av 1957 minskade

betalningarna till Förenta staterna men samtidigt ägde en ännu snabbare

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Statsverkspropositionen B år 1!)58: Bil. 1: Inkomsterna:

nedgång av de amerikanska utbetalningarna rum, vilket hade som följd ett

nettoinflöde till Förenta staterna även under denna period. Någon direkt

verkan av den amerikanska konsumtionsavmattningen kan dock inte utläsas

ur denna utveckling. Utgifterna för den civila importen har nämligen

fortsatt att stiga svagt ända fram till årsskiftet. Nedgången under andra

halvåret har i stället hänfört sig till militärutgifterna och den privata kapitalexporten.

Försvarsutgifterna, som utgör omkring 90 procent av de totala federala

utgifterna, sjönk från andra till fjärde kvartalet 1957 med ca 3 procent.

Detta utgjorde början på en utveckling som var avsedd att innebära en reduktion

av försvarsutgifterna från andra kvartalet till vinterhalvåret 1957

—1958 på mer än 10 procent. Efter de ryska satellitförsöken följde en sådan

omläggning av beställningspolitiken, att man kan räkna med en höjning av

försvarsutgifterna från 1957 till 1958. Man har också satt igång med ett

ekonomiskt stabiliseringsprogram, som emellertid till största delen ännu

befinner sig på planeringsstadiet.

Den totala efterfrågan på varor och tjänster från staten (inkl. delstaternas

utgifter) ligger för närvarande på blott obetydligt högre nivå än under

andra halvåret 1957. Man kan räkna med ytterligare ökning under senare

hälften av 1958 men, såvitt man nu kan bedöma, alltjämt av måttlig omfattning.

Eftersom fortsatt avmattning är trolig inom den privata investeringsverksamheten

och möjlig t. ex. inom exporten, kan den totala kontraktionen

mycket väl fortsätta. Man kan emellertid då räkna med att omfattande

skattelättnader tillgrips. Det kan i detta sammanhang observeras,

att en mycket betydelsefull faktor i återhämtningen både från nedgången

1948/49 och 1953/54 var kraftiga skattelättnader, som beslutades redan

före konjunkturavmattningen men som till sin verkan kom att sammanfalla

med denna. I förra fallet tillkom dessutom Marshall-hjälpen, vars

första stora utgiftsår var 1949. Några ekonomisk-politiska eller andra åtgärder

av jämförbar omfattning är denna gång ännu ej inom synhåll, fastän

nedgången på viktiga områden (sysselsättning, produktion, orderingång)

nu varit snabbare än vid de båda senaste konjunkturavmattningarna.

3. Utvecklingen i Västeuropa

Storbritannien

Storbritannien är vår största handelspartner och konjunkturutvecklingen

där följaktligen av särskilt intresse för oss. Rent allmänt kan man säga, att

den stagnation som inträdde redan under 1955 fortsatt under 1957. Bruttonationalprodukten

ökade visserligen med 1,5 procent från 1956 till 1957 mot

blott 0,5 procent från 1955 till 1956, men förbättringen under 1957 hänför

sig till en engångsstegring mellan första och andra kvartalet, varefter den

uppnådda nivån bibehållits ungefär oförändrad (säsongrensade siffror). Läget

på arbetsmarknaden har karakteriserats av en fortsatt långsam avspän
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958

27

ning. Arbetslösheten har stigit om än i långsam takt: genomsnittligt för 1957

var arbetslöshetsprocenten 1,4 — motsvarande tal för 1956 och 1955 var 1,2

respektive 1,1. I mars i år var antalet arbetslösa 433 000 mot 363 000 ett år

tidigare.

Investeringarna representerade 1957 den viktigaste expansionsfaktorn, men

deras tillväxt var inte desto mindre svagare än 1956. Trenden har varit nedåtriktad:

under tredje kvartalet var ökningen av den privata investeringen

10 procent (exkl. bostadsbyggandet) men under fjärde kvartalet blott 3 procent

jämfört med motsvarande kvartal 1956. Under 1958 är en fortsatt avsaktning

eller t. o. m. stagnation inom detta område det mest sannolika. På

grundval av en undersökning i december 1957 bar Board of Trade bedömt,

att industriinvesteringarna blir av ungefär samma storlek 1958 som 1957.

Bostadsbyggandet var 1957 lägre än något år sedan 1952 trots att det gynnades

av en särskilt mild vinter. Under andra halvåret 1957 sjönk bostadsbyggandet

med omkring 7 procent jämfört med motsvarande period 1956

och utvecklingen syns gå i samma riktning 1958. Lagerökningen var 1957

betydligt starkare än 1956 — även under fjärde kvartalet — och lagren var

på nästan alla områden förhållandevis stora vid slutet av förra året. Lagren

av tidningspapper ökade fram t. o. m. augusti och sjönk sedan något tillbaka,

men låg alltjämt vid årets utgång på en nivå omkring 50 procent högre än

1954—1955. Det verkar troligt, att lagren inte kommer att öka under 1958

utan att snarare en lageravveckling kommer till stånd på vissa områden.

Den privata konsumtionen ökade något mer under 1957 än under 1956 —

ungefär tre fjärdedelar av ökningen hänförde sig till tjänster och varaktiga

konsumtionsvaror. Liksom för nationalprodukten registrerades i absoluta tal

en stagnation under de tre sista kvartalen (säsongrensade siffror). Sparkvoten

ökade mycket kraftigt under 1956 och ökningen har fortsatt under 1957.

De anställdas inkomster ökade under 1957 med i genomsnitt omkring 6 procent.

Per enhet av nationalprodukten — som ju blott ökade med något mer

än 1 procent — betyder detta en stegring på omkring 4,5 procent. Eftersom

produktpriserna inte stigit mer än högst 4 procent har en från 1956 fortsatt

hopkrympning av vinstmarginalerna (i vidaste bemärkelse) ägt rum. En

sådan försämring av vinstläget med dess effekt på vinstförväntningar och

möjligheter till självfinansiering kan, om den består under en längre period,

ej annat än verka dämpande på investeringsbenägenbeten. I samma riktning

verkar givetvis också det alltjämt åtstramade läget på kreditmarknaden. Om

lönestegringarna på grund av hög och stigande sparkvot ej ger upphov till en

ur konjunktursynpunkt tillräckligt kompenserande konsumtionseffekt, och

ovanpå den inhemska dämpningen lagras verkningarna av den internationella

konjunkturspridningen, kvarstår den offentliga sektorn som den enda möjliga

expansionsfaktorn.

De offentliga löpande utgifterna låg volymmässigt sett i genomsnitt några

procent lägre 1957 än 1956. Skillnaden accentueras därav att trenden var

stigande 1956 men under 1957 karakteriserades av stagnation på en nivå,

som låg under genomsnittsnivån för andra halvåret 1956 och därefter av

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

ytterligare nedgång under sista kvartalet. Det är framför allt minskningen

av militärutgifterna, som här kommer till uttryck. De offentliga investeringarna

har ökat successivt under 1957 och utgör såtillvida det enda undantaget

från den allmänna stagnationen. Det har emellertid signalerats en allmän

återhållsamhet på alla statliga utgiftsområden.

Varuhandeln med utlandet uppvisade under 1957 inte några större förändringar

jämfört med 1956. Importvolymen ökade med omkring 4 procent och

exportvolymen med 2 procent. Importökningen kan i viss utsträckning ses i

samband med den betydande lageruppbyggnad som ägde rum efter Suezkrisen.

Den relativt obetydliga exportökningen under 1957 kontrasterar mot

en ökningstakt på 6—7 procent under vardera åren 1955 och 1956. Exporten

av bilar ökade under 1957 med 27 procent men på många exportområden är

stagnationstendenserna förhärskande. Kolexporten har reducerats kraftigt.

Den utländska efterfrågan har mattats överlag, och exportprisstegringen

stannat av. Importpriserna har däremot sjunkit successivt under hela 1957,

vilket bidragit till en gynnsam utveckling av terms of trade. Detta syns ha

varit den viktigaste faktorn i den förbättring av bytes- och betalningsbalansen,

som inträtt under andra halvåret 1957.

Den inträdda förbättringen i Storbritanniens betalningssituation anses

emellertid varken vara av den storleksordningen eller med säkerhet av sådan

varaktighet, att den ekonomiska politiken kan mjukas upp. Den i mars

och maj i år genomförda nedjusteringen av diskontot från 7 till 5 1/2 procent

kan uppfattas som en anpassning till räntesänkningar i utlandet mer

än som en inledning till uppluckring av kreditåtstramningen och krisåtgärderna

från hösten 1957. Det engelska diskontot representerar också efter den

senaste sänkningen internationellt en relativt hög räntenivå, eftersom diskontot

i Förenta staterna är 1 3/4 och i Västtyskland 3 1/2 procent. Det verkar

troligt, att stramheten i kreditpolitiken och återhållsamheten i de offentliga

utgifterna kommer att bestå även under 1958, om inte stagnationen

förbyts i en (inte utesluten) nedgång i den ekonomiska aktiviteten.

Västtyskland

Expansionen i Västtyskland fortsatte under 1957 men med en avsaktning

i stegringstakten, som tydligt framträder antingen man ser till året i dess

helhet jämfört med tidigare år eller håller sig till utvecklingen under året.

Till skillnad mot förhållandet under 1956 har det under 1957 heller inte inom

något viktigare område förelegat brist på arbetskraft eller produktionskapacitet

— om efterfrågan varit större än den faktiskt blev, hade produktionsresultatet

också förmodligen pressats upp avsevärt. Denna skillnad mellan

1956 och 1957 kommer också till synes på så sätt att under 1956 ökningstakten

bibehölls under årets samtliga kvartal, under det att en successiv nedgång

ägt rum under 1957 — under fjärde kvartalet syns tillväxten till och

med ha avstannat helt och hållet.

Varuexporten ökade i volym med hela 13 procent under 1957, men tecken

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bill. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958

29

till avmattning kunde skönjas under senare delen av året. Importvolymen

ökade med 12 procent, d. v. s. något mindre än exporten. Importen av livsmedel

och råvaror ökade mindre under 1957 än under 1956 beroende på

respektive god skörd och relativt sett minskat behov för industriproduktionen.

Importen av färdigvaror ökade däremot mer på grund av handelsliberalisering

och tullsänkningar. Tendensen till överskott i bytesbalansen förstärktes

av den förbättring av terms of trade, som kom till stånd under senare

hälften av 1957 tack vare prissänkningar på råvaror och nedgången i

fraktsatserna.

Den privata konsumtionen ökade omkring 6 procent jämfört med 1956.

I löpande priser steg konsumtionen med omkring 8 procent under 1957 jämfört

med 11 procent under 1956. Eftersom hushållens disponibla inkomster

tack vare ökade skattefria avdrag steg lika mycket under 1957 som under

1956 — 10 ä 11 procent — måste en betydande höjning av sparkvoten ha

kommit till stånd. Timlönerna i industrin steg i genomsnitt 9 procent under

1957, samtidigt som industriproducenternas priser blott ökade 2—3 procent.

Denna skillnad bör emellertid ungefär ha kompenserats av produktivitetsökningen

och den gynnsamma importprisutvecklingen, så att vinstmarginalerna

kan ha bibehållits ungefär oförändrade. På grund av bl. a. kraftigt

stigande skatteutbetalningar beräknas emellertid för näringslivet i dess

helhet de för investering disponibla vinstmedlen liksom under 1956 ha minskat

absolut sett. Fortsatta kraftiga lönestegringar förväntas under 1958. Samtidigt

kännetecknades läget på kapitalmarknaden trots upprepade diskontosänkningar

av en viss stramhet. Därtill kommer en avmattning i ordertillförseln,

som redan fr. o. m. våren kan ha börjat influera framtidsbedömningarna

(jfr nedan). Resultatet har visat sig i en avmattning av investeringsutvecklingen,

som påbörjades redan under 1956. Maskininvesteringarna, speciellt

i de typiska hemmaindustrierna, fortsätter dock att öka. För 1958 räknar

man med en nedgång av näringslivets byggnadsinvesteringar under det att

den statliga och kommunala byggnadsverksamheten kan förväntas expandera

kraftigt.

Stagnationen på olika områden avspeglas också i siffrorna för industriproduktionen,

som föll med någon procent från första till andra halvåret

1957 (säsongrensade tal, jfr tabell 2). Det är första gången under 1950-talet,

som en dylik tillbakagång har registrerats. Under första kvartalet ägde en

förnyad uppgång rum, men produktionen för februari—april låg blott omkring

2 procent över motsvarande siffror 1957. Vid slutet av mars var antalet

arbetslösa 0,6 miljon vilket är lika mycket som i april 1957.

På ett par varuområden har det ägt ruin en ofrivillig lageruppbyggnad.

Man kan över lag räkna med försök att i framtiden skära ned lagren, som på

de flesta håll ter sig för stora i förhållande till den stagnerande omsättningen

och sjunkande orderingången. Om man jämför orderbokningarna för de

tre första kvartalen 1957 med motsvarande kvartal 1956 finner man en successiv

nedgång i ökningstakten från omkring 10 procent under första kvartalet

till 5 procent under tredje. Under fjärde kvartalet syns någon ökning

s. 30 Kontrollera mot PDF

30 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

jämfört med fjolåret över huvud taget inte ha kommit till stånd. Läget är

mest gynnsamt för varaktiga konsumtionsvaror såsom radio, television och

elektriska hushållsapparater, mot vilka den av ökningen i hushållens inkomster

betingade efterfrågeökningen i första hand riktats. Den snabbaste

avmattningen i orderingången finner man inom exportindustrin. Stålindustrin

fick först känning av orderminskningen under fjolåret och där visade sig

också den första faktiska nedgången av exporten. Orderminskningen har redan

spritt sig till hela exportindustrin och mars månad i år uppvisar den första

(säsongrensade) nedgången i totalexporlen på fem år. Av dessa tendenser

kan man dock knappast dra den slutsatsen, att man skulle stå närmare en

lösning av problemet om överskotten i den västtyska bytesbalansen. Vid allmän

stagnation kan importen nämligen förväntas falla parallellt med exporten

och vidare kan en ytterligare förbättring av terms of trade mycket väl

komma till stånd. Första kvartalet i år visade sålunda förnyat överskott på

bytesbalansen, samtidigt som terms of trade förbättrades hela 3 procent.

Militärutgifterna spelade alltjämt en relativt underordnad roll och syns ej

ha ökat under 1957. Byggnadsverksamheten för försvarsändamål sjönk i

själva verket avsevärt jämfört med 1956. Förskottsbetalningarna till utlandet

för rustningsimport har ökat successivt, men den faktiska importen utgör

tills vidare bara en mindre del härav. Statens civila konsumtion ökade, dock

inte mer än att den totala statliga konsumtionen (inkl. rustningsutgifter) höll

ungefär jämna steg med bruttonationalprodukten (löpande priser). På grund

av betydligt ökade inkomsttransfereringar till hushållen fortsatte emellertid

det statliga sparandet att minska. För budgetåret 1958/59 räknar man

med en ökning av försvarsbudgeten med inte mindre än 40 procent och någon

ökning även av övriga utgifter. För 1958 har också vissa skattelättnader

föreslagits (bl. a. för utdelningar på aktier), fast de kan inte gärna bli

av samma betydelse som stimulans för konsumtionsefterfrågan som de

under 1957 vidtagna åtgärderna. Diskontot har sänkts fyra gånger med en

halv procent åt gången under de senaste två åren — senast i januari 1958.

Allt som allt kan den ekonomiska politiken betecknas som klart reflationistisk

men knappast i så hög grad som man med hänsyn till stagnationen och

det goda valutaläget kanske skulle ha väntat.

Norge

Under 1957 steg nationalprodukten med 2,9 procent och ökningstakten på

olika områden — privat konsumtion, investering, offentlig konsumtion, export

och import — ansluter sig i samtliga fall mycket nära till detta procenttal.

För 1958 räknar man ånyo med en stegring av nationalprodukten på omkring

3 procent — liksom 1957 betingad av en produktivitetsstegring på 2

procent och en sysselsättningsökning på ca 1 procent. Denna utvecklingskulle

innebära, att läget på arbetsmarknaden kommer att kännetecknas av

fortsatt stramhet under 1958. Under 1957 låg arbetslösheten i genomsnitt

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958 31

på ungefär samma nivå som 1956 och utgjorde mindre än 1 procent av totala

arbetsstyrkan.

Enligt nationalbudgeten för innevarande år väntas totala produktionsökningen

under 1958 liksom fallet var under 1957 fördelas tämligen jämnt på

olika områden. De militära utgifterna beräknas emellertid volymmässigt sett

bli oförändrade, under det att investeringsverksamheten skulle stiga omkring

7 procent mot 3,5 procent 1957. Mer än två tredjedelar av investeringsökningen

hänför sig till en ökning av handelsflottan.

Den ekonomiska politiken lar sikte på fortsatt och kanske till och med

ökad stramhet. Delvis motiveras detta av det hot mot prisstabiliteten som

ökningen av löntagarinkomsterna ■— inte minst genom löneglidningen — utgjort

under 1957. Det viktigaste argumentet för åtstramningspolitiken hänför

sig dock till effekten på de norska valutaintäkterna av nedgången i fraktsatserna.

Dessa beräknas falla med i genomsnitt 18 procent under 1958, vilket

trots en beräknad ökning av fraktvolymen på 7 procent skulle minska

nettofraktintäkterna med omkring 400 miljoner norska kronor, d. v. s. mer

än 5 procent av 1957 års varuimport. Den import, som beräknats vara nödvändig

för att produktionsresurserna skall kunna helt utnyttjas under 1958,

kan då inte komma till stånd utan en avsevärd avtappning av den valutareserv,

som byggts upp av de senaste årens överskott.

I fråga om statsfinanserna räknar man med överskott på den totala budgeten

under innevarande budgetår, vilket innebär en fortsättning av utvecklingen

under de två föregående budgetåren. Bland annat har nyligen föreslagits

en kraftig reduktion av subventionerna samt förhöjningar av vissa

avgifter. En ökning av statens sparande ersätter den nedgång i företagssparandet,

som i första hand betingas av nedgången i rederiernas fraktintäkter.

Eftersom företagssparandet minskar samtidigt som den reala realinvesteringen

beräknas öka, kan man förvänta ökade anspråk på lån i kreditinstitutionerna.

Man är angelägen att hålla denna efterfrågan inom den givna

snäva ramen och samtidigt tillförsäkra kredit åt de mest prioriterade investeringarna

(statsbankernas kreditgivning samt obligationslån till kraftverk

och vissa industriprojekt). Särskilda arrangemang har därför träffats rörande

affärsbankernas och sparbankernas utlåning och försäkringsbolagens

placeringar.

Det framgår av den norska nationalbudgeten, att läget betraktas som mera

labilt än under tidigare år. Bortfallet i fraktinkomsterna bar minskat handlingsfriheten

på utrikeshandelsområdet och ytterligare avbränningar på exportsidan

kan ej bäras inom förefintliga valutamarginaler. Om den relativt

optimistiska exportkalkylen skulle behöva revideras nedåt, så måste också

Norge i sin tur omgående med direkta eller indirekta metoder åvägabringa

en nedjustering av sin importefterfrågan i enlighet med det förändrade lägets

krav.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

Frankrike

Bruttonationalproduktens volym ökade med 6,5 procent från 1956 till 1957.

Häremot svarade en hög och jämn ökningstakt på nästan alla områden med

undantag för de offentliga investeringarna, som bibehålls ungefär oförändrade.

Under de första månaderna innevarande år har expansionen fortsatt

i oförminskad takt och orderingången är alltjämt hög. Expansionen har emellertid

skett samtidigt med en snabb konsumtionsprisstegring fr. o. m. andra

halvåret 1957. Efter att ha legat praktiskt taget stilla under 1956 och första

halvåret 1957, steg konsumtionspriserna med 2 procent under tredje kvartalet

och ytterligare 5 procent under fjärde kvartalet och låg i april i år

15 procent över genomsnittet för 1957. Denna accelererade prisstegring är

ett uttryck för att man nu i Frankrike — senare än i de flesta andra länder

— nått den gräns vid vilken fortsatta anspråk på produktionsresurserna på

allvar aktualiserar problemet om penningvärdets bevarande. Sysselsättningen

är överfull trots kraftig immigration av arbetare och steg 2,5 procent under

loppet av 1957.

Prisstegringarna började efter att expansionen redan hade stött i det »tak;>

som bestäms av valutareservens storlek. Inom det västeuropeiska betalningsområdet

har den tyska valutauppladdningen haft sin motsvarighet i den successiva

försämringen av Frankrikes internationella likviditet. Man har sökt

bemästra detta problem bl. a. genom en de facto depreciering, restriktiv importlicensiering

samt en kredit- och finanspolitisk åtstramning. Frågan är nu,

om man liksom i de övriga västeuropeiska länderna kan vänta sig en mer

eller mindre temporär avmattning och kvarstannande vid den uppnådda nivån

eller fortsatt expansion ackompagnerad av ytterligare försämring av penningvärde

och bytesbalans.

Den officiella prognosen och planen för 1958 avspeglar tydligt ovannämnda

problemställning. På grund av flaskhalsar på arbetsmarknaden och en av

importsvårigheterna begränsad råvarutillförsel räknar man med en uppgång

av nationalprodukten på endast 1,5 procent mot 6,5 procent under 1957.

Denna avmattning beräknas komma till uttryck på alla områden. Den privata

konsumtionen väntas öka i samma takt som nationalprodukten, den offentliga

konsumtionen skall skäras ner med en femtedel, de offentliga investeringarna

med en tiondel och bostadsbyggandet med omkring 7 procent. Företagsinvesteringarna

beräknas öka med 2—3 procent (11 procent 1957) och

exporten med endast 4 procent (9 procent 1957). Med en sådan drastisk reducering

av efterfrågan på alla områden skulle å andra sidan också importen

kunna pressas ner 8 procent under 1957 års nivå, efter att i fjol ha ökat

med ungefär samma procenttal.

Prognosen förutsätter, att den budgetmässiga restriktivitet man ålagt sig

skall kunna upprätthållas, att den kreditpolitiska åtstramningen av rediskonteringsmöjligheter

och utlåning skall hålla nere den privata investeringen

och att konsumtionen skall begränsas av redan inträdda prisstegringar.

På samtliga dessa punkter kan efterfrågan lätt nog bryta igenom och ge upp
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958

33

hov till ytterligare prisstegringar och valutaavtappning. Utvecklingen under

första kvartalet i år inger farhågor i bägge dessa avseenden. Priserna har

stigit kraftigt och bytesbalansen har utvecklats mindre gynnsamt än man

räknat med. Det är därför möjligt att den ekonomiska politiken måste skärpas

ytterligare, vilket skulle kunna medföra risker för ett snabbt och drastiskt

konjunkturomslag.

Nederländerna

Den ekonomiska aktiviteten i Nederländerna ökade kraftigt under 1956

och första hälften av 1957. Detta gällde särskilt de offentliga investeringarna,

bostadsbyggandet samt de privata investeringarna i maskiner och utrustning.

Även den privata konsumtionen steg, stimulerad av en kraftig ökning

av reallönerna.

Uppgången i den inhemska aktiviteten gav emellertid snabbt utslag på

importsidan. Importökningen påskyndades av en accelererad lagerökning,

delvis av spekulativ karaktär. Eftersom samtidigt tillväxten i exporten började

stanna av, utsattes den holländska valutareserven för betydande påfrestningar.

Utvecklingen påminner i stor utsträckning om den valutakris,

som Nederländerna genomgick 1950 och som då — liksom nu — hade en förbluffande

likhet med den samtidiga danska.

Under våren 1957 vidtogs åtgärder för att hålla tillbaka efterfrågan på

olika områden. De offentliga utgifterna skars ner och företagens vinstbeskattning

ökades. Vissa livsmedelssubventioner togs bort och avgifter samt

indirekta skatter höjdes i en del fall. Diskontot höjdes till 5 procent i augusti

och i september anmodades affärsbankerna begränsa sina lån till den privata

sektorn — en anmodan, som underströks av höga straffräntor för rediskontering

utöver vissa maximibelopp.

De vidtagna åtgärderna medförde en gradvis dämpning av aktiviteten under

senare hälften av 1957. Årsresultatet ger därför uttryck för en tydlig stagnation.

Bruttonationalprodukten ökade med blott 1,8 procent, de offentliga

utgifterna förblev i fasta priser ungefär oförändrade, lagerökningen gick ner

med omkring 10 procent och den privata konsumtionen sjönk med någon

procent. Kvar som expansiva faktorer stod de privata investeringarna i fast

kapital, som ökade 7 procent, och exporten, som ökade 5 procent. Importökningen

begränsades till drygt 2 procent mot en mer än 10-procentig ökning

under 1956.

Mot slutet av året ökade arbetslösheten mer än säsongmässigt, orderingången

till industrin minskade och industriproduktionen gick tillbaka. Produktionsnedgången

var särskilt markerad i metallindustrin.

Utsikterna för 1958 präglas av den alltjämt bibehållna åtstramningen i

den ekonomiska politiken. Enligt bedömningen i den i mars framlagda ekonomiska

planen för 1958 kommer nationalprodukten (i fasta priser) att

minska med omkring 2 procent jämfört med 1957. Nedgången faller på de

offentliga utgifterna (— 3 procent) och de privata investeringarna (— 23 pro3

Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr Bl. Bil.l. Bihang 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

cent). Större delen av sistnämnda minskning hänför sig till en övergång från

lagerökning 1957 till lagerminskning 1958, men även företagens investeringar

i fast kapital förväntas undergå en betydande reduktion (7—8 procent).

Den privata konsumtionen beräknas 1958 öka ungefär lika mycket

som den minskade under 1957. Exporten väntas öka, men i långsammare

takt än under 1957. Importkalkylen visar en minskning för varuimporten på

5—6 procent, beräknad med hänsyn till den verkan aktivitetsdämpningen

och särskilt lagerminskningen i detta avseende förväntas få. Eftersom importpriserna

också beräknas falla, blir den värdemässiga nedgången än större.

Varubalansen med utlandet skulle på detta sätt kunna förbättras avsevärt.

Danmark

En jämförelse mellan siffrorna för nationalproduktens förändringar i olika

länder under senare år visar, att den danska utvecklingen varit särpräglad.

När de flesta länder under 1955 helt övervunnit Korea-krisen och expanderade

kraftigt, låg Danmark alltjämt kvar på 1954 års aktivitetsnivå. När

sedan expansionen i övriga länder dämpades 1956—1957, sköt den tvärtom

fart i Danmark (jfr tabell 2). Det är heller inte första gången, som konjunkturutvecklingen

i Danmark uppvisat särdrag — en liknande försening i uppsvinget

kan t. ex. noteras under Korea-boomen. Som speciella orsaker till

efterkrigstidens valutakriser kan nämnas: Danmarks beroende av (en stagnerande)

jordbruksexport, en till synes ovanligt stor importkänslighet för

varje aktivitetsökning inom landet samt bortfallet av förkrigstidens traditionella

kapitalimport.

Den försenade konjunkturuppgången satte in under andra halvåret 1956

och kännetecknades av hög byggnadsverksamhet och stigande konsumtionsefterfrågan.

Så gott som genast började emellertid bytesbalansens utveckling

att inge farhågor. Suez-krisen och de stigande importpriserna betydde

en kraftig avbränning och samtidigt började importörerna täcka in sig med

lagerökningar. Eftersom den ekonomiska politikens svängrum var — och

under hela efterkrigstiden varit — starkt begränsad av en otillräcklig valutareserv,

ansåg man sig tvungen att söka dämpa en aktivitet, som i och för

sig knappast kunde rubriceras som högt uppdriven. Man litade härvid till

finanspolitiska ingrepp för att i första hand åstadkomma en nedskärning

av konsumtionen. Ränteläget var redan högt och investeringsverksamheten

har tvärtom snarast ansetts vara för låg i betraktande bl. a. av de behov

som eventuellt kan komma att göra sig gällande, om dansk industriexport

skall kunna hävda sig inom ett västeuropeiskt frihandelsområde. Bland de

restriktiva åtgärderna kan nämnas ökningar av avgifterna på sprit och tobak

och av omsättningsavgiften på motorfordon, besparingar på budgeten samt

tvångssparande. Å andra sidan har möjligheterna till skattefria avskrivningar

ökats och vissa lättnader genomförts på kreditmarknaden.

Den danska ekonomin reagerade snabbt för åtstramningen av den ekonomiska

politiken och en tydlig dämpning har gjort sig märkbar under

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958

35

andra halvåret 1957. Antalet (arbetslöshetsförsäkrade) arbetslösa var då i

genomsnitt 5 000 större än under motsvarande period ett år tidigare — arbetslöshetsprocenlen

steg därigenom från 6,7 till 7,4. Stegringen av reallönerna

på i genomsnitt 4 procent under perioden från mitten av 1956 till

mitten av 1957 upphörde och därmed upphörde också stegringen av den

privata konsumtionen. Byggnadsverksamheten och industriproduktionen

stagnerade. Industriexporten fortsatte att stiga, men samtidigt har en minskning

av orderstockarna i exportindustrierna ägt rum. Importökningen upphörde

som en följd av aktivitetsdämpningen men också tack vare det goda

skördeutfallet, som innebar att behovet av foderimport kraftigt minskade.

Den gynnsamma effekten på valutaläget förstärktes av fallande importpriser.

Under 1958 räknar man med att en nedgång av valutaintäkterna från lantbruksexporten

och sjöfarten inte helt kan kompenseras av en möjlig men

oviss uppgång av industriexporten. Importutgifterna väntas emellertid också

sjunka något på grund av en nedgång av råvarulagren och sjunkande importpriser.

Valutaläget under andra halvåret 1957 skulle därmed kunna vidmakthållas

och valutareserven därigenom ytterligare något förbättras. Man

förutsätter då dels att det internationella konjunkturläget inte förvärras, dels

att den strama ekonomiska politiken fortsätter. Fortsatt åtstramning betyder

emellertid att stagnationen under senare hälften av 1957 förmodligen kommer

att fortsätta under 1958.

Jämfört med genomsnittet för hela 1957 skulle 1958 alltså komma att karakteriseras

av en uppgång på vissa områden men stagnation eller tillbakagång

på andra. Netto räknat kan aktivitetsuppgången därför väntas bli obetydlig

och en jämförelse med första halvåret 1957 kan komma att te sig

direkt ogynnsam. Det trånga svängrummet på valutaområdet har gjort, att

den expansionstakt, som skulle varit möjlig med hänsyn till tillgången på

övriga resurser och som faktiskt ägde rum under det korta uppsvinget 1956—

1957, ej kan upprätthållas under 1958.

4. Råvarupriser och fraktmarknad

Någon förändring av den allmänna prisfallstendensen för stapelråvaror har

inte inträtt sedan slutet av 1957. I mitten av maj 1958 låg exempelvis Reuters

råvaruprisindex ca 3 procent lägre än vid årsskiftet och hade därmed nått

ca 20 procent under toppnivån vid årsskiftet 1956/57. Eftersom det internationella

konjunkturläget närmast har oförändrad karaktär i form av bestående,

närmast skärpt avmattning i Förenta staterna och tendenser till kumulativ

produktionsnedgång i Västeuropa, saknas både för omsättningsbeliov

och andra syften anledning till ökade råvaruinköp och lagerförstärkning;

lagerminskning på grund av en avvaktande inställning eller helt enkelt

likviditelssvårigheter hos köpare förekommer i en del fall. Sedan slutet

av 1957 har världsmarknadspriserna på stapelråvaror forisatt all sjunka med

undanlag av den senaste månaden, då en stabilisering skott. I den mån rå
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

Tabell III: 5. Råvaruprisförändringar juli 1957—maj 1958

Förändring i procent

1S/,—15/i. 1957

1957—ls/51958

Bränslen .........................

- 2

- 8

därav oljebränslen ..............

- 2

- 9

Järn och stål......................

- 10

- 14

Övriga metaller...................

- 10

- 3

Spånadsämnen....................

- 7

+ 1

Fett, oljor, gummi m. m...........

- 3

- 2

Spannmål ........................

- 4

+ 2

Socker ...........................

- 29

- 13

Kaffe, te, kakao ..................

± 0

- 5

Totalt

- 6

- 6‘/.

varuprisfallet delvis varit förenat med nedskärning av lagren väntas köpaktiviteten

bli starkare sedan en viss bottennivå hos lagren uppnåtts.

Också fraktsatserna har sjunkit ytterligare under 1958 från det låga

läge, som uppnåddes redan vid utgången av 1957. Tankfrakterna visar normalt

en uppgång under vintermånaderna på grund av den stegrade efterfrågan;

en motsvarande tendens går inte att påvisa för 1958. Uppläggningen av

fartyg har varit särskilt stor på grund av sjöfartskonjunkturens försämring

— i förhållande till förra året var antalet upplagda svenska fartyg drygt tre

gånger så stort i början av februari. Senare under våren märktes vissa

tecken på att konjunktur försämringen i sjöfartsbranschen avstannat.

Genom de nyssnämnda prisfallstendenserna har de svenska importpriserna

sjunkit ytterligare från den nivå som rådde i slutet av 1957. Mellan november

1957 och april 1958 sjönk kommerskollegii index för importprisnoteringar

med ca 5 procent (exportprisindex med 2 procent).

Tabell 5 visar hur olika råvarunoteringar (enligt en indexberäkning grundad

på varornas andelar i den svenska importen) utvecklats under de två

närmast förflutna femmånadersperioderna. En jämförelse mellan perioderna

visar, att prisfallstendensen var ungefär oförändrad.

Av särskilt stor betydelse för den svenska importen har bränsleprisutvecklingen

under början av 1958 varit. Fob-priserna på petroleumprodukter (i

Mellersta östern och Karibien) reducerades betydligt, varigenom en del noteringar

gått tillbaka till en nivå under den som nåddes före Suez-blockaden

(i oktober 1956). Kolnoteringarna sjönk också något under våren. Bränslena

svarar för ungefär en femtedel av det totala svenska importvärdet.

Den internationella prisutvecklingen på järn- och stålområdet är relativt

oenhetlig. Kol- och stålunionens priser reducerades under första kvartalet

med inte fullt 10 procent på olika produkter. Den svenska prisutvecklingen

på järnområdet är starkt beroende av bl. a. den kontinentaleuropeiska marknaden

och sker vanligen ungefär parallellt med dess prisrörelser.

Vad övriga viktigare metaller (koppar, bly, zink, tenn, nickel och aluminium)

angår, fluktuerade det genomsnittliga prisläget något under första

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958

37

kvartalet 1958 och var i mitten av maj något lägre än vid årsskiftet. Olika

tendenser på marknaderna torde motverka varandra. Den amerikanska konjunkturnedgången

och återhållen efterfrågan även från europeiska länders

sida har framdrivit väsentliga produktionsinskränkningar för metallernas

del, som dock inte förmått skapa jämvikt. Vid 1957 års slut var producentlagren

av koppar rekordhöga. Under juni månad 1958 har kopparpriset

(London) visat en påtaglig stegringstendens.

Prisindexen för textilråvaror stabiliserades under första delen av 1958.

Beträffande de viktigaste produkterna inom gruppen, bomull och ull, rådde

en tendens till minskad konsumtion och importefterfrågan, varvid särskilt

Japan och Förenta staterna spelat en stor roll. Priserna på ullmarknaden

låg denna säsong mellan en femtedel och en fjärdedel lägre än ett år tidigare,

vilket torde få ses i sammanhang med en väsentlig lagerminskning i

viktigare importländer sedan mitten av förra året.

Av övriga viktigare råvarunoteringar steg de för spannmål något under

första kvartalet, medan noteringarna för rörsocker sjönk och nu befinner sig

på i stort sett den nivå som rådde före den kraftiga stegringen (nästan fördubbling)

i slutet av 1956. Priserna på kaffe och kakao har ändrats inte

oväsentligt under 1958, Läget är här det att kakaopriset nått en nivå som är

hög jämfört med de närmast föregående åren, medan kaffepriset kan anses

vara lågt eller mera »normalt».

Utvecklingen under fortsättningen av 1958 på råvaruområdet blir i hög

grad beroende på den amerikanska konjunkturutvecklingen. Skulle denna

tendera uppåt mot senare delen av 1958 och i samband därmed en allmän

internationell lagerpåfyllnad äga rum, skulle detta vända råvaruprisutvecklingen

uppåt igen. Inflytandet på det svenska prisläget under innevarande år

från råvaruprissidan kan dock bedömas ganska säkert, eftersom prisgenomslag

i hemmaproduktionen sker med ganska stor eftersläpning och utsikterna

är således att effekterna på den svenska prisnivån 1958 blir gynnsamma

ur stabiliseringssynpunkt.

5. Sammanfattande synpunkter

Genomgången av det aktuella ekonomiska lägel i våra viktigare avnämarländer

visar, att sannolikheten i samtliga fall talar för en märkbar uppbromsning

av konjunkturen, d. v. s. en fortsättning av den utveckling, som

gjort sig gällande åtminstone sedan andra halvåret 1957. I Danmark, Frankrike,

Norge och Storbritannien har aktuella eller förväntade valutasvårigheter

och strävan mot större prisstabilitet framtvingat åtstramningar av den

ekonomiska politiken i ett läge, där överskottsef torf rågan redan försvunnit

(utom i Frankrike) och där expansionen redan kommit in i ett lugnare

skede än tidigare. Åtstramningen har dämpat den redan avsaktande tillväxten

i den ekonomiska aktiviteten, som i några fall kan förväntas upphöra

eller till och med förbytas i nedgång.

Vid bedömningen av denna konstellation av konjunktur och politik bör

s. 38 Kontrollera mot PDF

38 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

kanske för det första en allmän reservation göras beträffande den här givna

beskrivningen av det ekonomiska läget. Det nämndes inledningsvis, att stagnationen

under andra halvåret 1957 i viss mån kan ses som ett tillfälligt uppstannande

efter en ganska intensiv spurt under första halvåret och att förnyat

uppsving under 1958 av denna anledning borde vara ganska naturligt. Å

andra sidan får man inte glömma, att den ekonomiska politiken i ett par

länder — Storbritannien, Nederländerna och Danmark — faktiskt syftar till

att begränsa en sådan uppgång. Angelägenhetsgraden av en hög tillväxttakt

— och möjligheten av att på längre sikt realisera denna — har modifierats

av de krav, som omsorgen om valutans yttre och inre värde ställer. Valutasvåriglieter

har, som t. ex. i nyssnämnda länder, varit den direkta anledningen

till att en målmedveten dämpning av den ekonomiska aktiviteten kommit

till stånd.

Men i samtliga de här diskuterade länderna har även den inhemska prisstegringen

i och för sig gett upphov till allvarliga bekymmer. Det framgår av

tabell 6, att dessa prisstegringar i de flesta fall ingalunda dämpats under

sistförflutna år.

Tabell III: 6. Konsumentpriser i vissa länder 1956—1957

Procentuella förändringar

Dec. 1955—-

Dec. 1956—

1956—1957

dec. 1956

dec. 1957

årsmedeltal

Storbritannien..............

1 + 3,4

+ 4,6

+ 3,8

Västtyskland ..............

+ 1,7

+ 3,3

+ 2,1

Norge......................

+ 4,9

+ 2,0

+ 2,7

Nederländerna..............

+ 4,8

+ 7,3

+ 6,5

Danmark ..................

2 + 4,1

2 + 1,2

+ 2,5

Frankrike ..................

+ 1,2

(+ 11,0)

(+ 3,1)

Förenta staterna............

+ 2,9

+ 3,1

+ 3,4

Sverige......................

+ 4,4

+ 3,8

+ 4,3

1 Avser perioden jan.—jan. — 2 Avser perioden jan.—dec. 1956.

Källor: Nationella serier.

Hänsyn till penningvärdet har fått särskild tyngd i de länder, som måste

skydda sin valutareserv. Denna uppgift försvåras av stigande hemmamarknadspriser,

vilket dels försvagar exportindustrins konkurrenskraft, dels ökar

efterfrågan på utländska varor. I ett läge med överskottsefterfrågan skulle

åtstramningspolitikens effekt på valutasituationen kunna vara tvåfaldig: att

åstadkomma en nedskärning av importen och att samtidigt också lösgöra resurser

för exporten. När som nu är fallet ingen överskottsefterfrågan föreligger,

åstadkommes endast en nedskärning av importen, som alltså drabbar

andra länders export. Att allt fler länder dras in i denna onda cirkel framgår

av de givna länderöversikterna, som alla pekar på avmattning eller stagnation

inom exportnäringarna. Denna utveckling får speciell betydelse därigenom,

att de sista årens uppsving i allra högsta grad varit förenad med en

stark expansion såväl av den intereuropeiska handeln som av världshandeln.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958

39

Västtyskland representerar det enda viktiga västeuropeiska undantaget,

vad beträffar valutaläget och nödvändigheten av att föra en restriktiv politik.

Men där — liksom i Förenta staterna — har ändå depressiva krafter

gjort sig gällande i sådan utsträckning, att en påtaglig minskning i expansionstakten

(i Västtyskland) och faktisk nedgång (i Förenta staterna) också

karakteriserar det aktuella läget. Delvis kan denna utveckling hänföras till

den anti-inflationistiska politik, som tidigare förts även i dessa länder, delvis

också till det exportbortfall, som nedgången i andra länder börjat ge

upphov till. Men dessutom syns i Västtyskland och Förenta staterna mer än

på andra håll produktionskapaciteten ha byggts upp så snabbt, att varuefterfrågan

åtminstone på kort sikt ej kunnat följa med. Slutligen har ett läge

nåtts, i vilket den spontana ökningen av investeringsaktiviteten saktar av

eller upphör. I Västtyskland har investeringsuppsvinget tidigare varit speciellt

intensivt inom exportnäringarna, vilket delvis kan förklaras av de i

förhållande till övriga länder relativt långsamt växande reala lönekostnaderna,

fastän den förmånliga exportstrukturen samt den goda tillgången på arbetskraft

givetvis också spelat en väsentlig roll. Härigenom har exportindustrins

konkurrenskraft ökat och vinstutvecklingen inom hela näringslivet

har både möjliggjort och stimulerat en omfattande investeringsverksamhet.

Den därav betingade, av lönehöjningar outfyllda produktivitetsökningen har

ytterligare stärkt konkurrenskraften gentemot utlandet, och så har exportexpansionen

burit fram hela högkonjunkturen. När exportefterfrågan sjunkit,

har överkapaciteten emellertid framträtt och dämpningen spridit sig till

hela ekonomin, samtidigt som betydande lönekrav framkommit. I Västtyskland

kan man dock alltjämt räkna med en främst från konsumtionssidan utgående

stimulans till fortsatt hemmamarknadskonjunktur.

I dagens läge syns i övrigt statsfinansernas aktuella och förväntade expansionseffekt

i Västtyskland liksom i Förenta staterna faktiskt vara de

enda betydande plusposterna i den samlade försörjningsbalans man skulle

kunna göra upp för industriländerna. Det har ovan påpekats, att dessa

plusposter åtminstone för närvarande inte verkar vara av sådan storlek,

att de kan få till stånd ett i dessa länder med hänsyn till de lediga resurserna

möjligt uppsving och ännu mindre en med hänsyn till övriga länders valutaläge

önskvärd parallell importökning. Ur denna synpunkt är den mycket

labila expansionen i Frankrike också utan betydelse, eftersom de där vidtagna

restriktionerna syftar till en direkt nedskärning av importen.

Konjunkturutvecklingen i Förenta staterna har också redan haft och kan

i fortsättningen än mer beräknas få som resultat en nedskärning av råvaruländcrnas

export med konsekvenser för deras kapacitet att importera från

Västeuropa. Utvecklingen belyses av Reuters råvaruprisindex, som för närvarande

ligger på den lägsta nivå som noterats under 1950-talet. Från årsskiftet

1950/57 fram till första noteringen i mars i år har nedgången varit

nära 20 procent. Läget för råvaruländerna syns i själva verket nu vara

mer bekymmersamt än under 1953—1954 års amerikanska avmattning. När

konjunkturen då var på väg ner i Förenta staterna, var den på viig upp i

s. 40 Kontrollera mot PDF

40 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

Västeuropa. Dessutom var råvarupriserna stigande efter den omedelbara nedgången,

som följde på Korea-inflationen. Nu sammanträffar efterfrågeminskning

och prisfall, vilket på litet längre sikt måste få avsevärda återverkningar

på världshandeln.

De åtgärder man i dagens läge vidtar i olika länder syns mer bli avgörande

för hur mycket varje enskilt land kan vinna i fråga om aktivitet och valuta

från varje annat land än bidra till en förnyad expansion av världshandeln.

Någon planerad koordination i syfte att för varje land skapa ökat utrymme

att bedriva en för alla gagnande politik är i dagens läge inte i sikte.

Även om de utvecklingstendenser, som här redovisats, visar sig vara kortsiktiga,

pekar dock deras blotta existens på ett problem, som bör motivera

en internationell planering åtminstone som beredskapsåtgärd. En dylik planering

borde också vara av betydelse ur synpunkten av möjligheterna att

med framgång genomföra de nu diskuterade arrangemangen med gemensamma

marknader.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958

41

IV. Utrikeshandeln

Översikten i det förra kapitlet har klarlagt, att det finns en bestämd avmattningstendens

i den internationella konjunkturen för närvarande. Under

början av 1958 har man kunnat konstatera, att utrikeshandeln för de flesta

länder minskats antingen absolut eller i fråga om ökningstakt på ett klart

kumulativt sätt. För Sveriges del har produktionsavmattningen, främst betingad

av försämrade exportmöjligheter, avspeglats i en uppbromsning av

importen. Samma slag av minskande eller retarderande kedjereaktioner är

som tidigare visats ett anmärkningsvärt inslag i den internationella bilden.

När Sveriges handelsutbyte 1958 skall bedömas är det viktigt att åtminstone

i någon grad precisera kvantitativt, vilken omfattning och varaktighet denna

kumulativa process i världsekonomin kan väntas få samt att skaffa en allmän

uppfattning om vilka varusektorer, som troligen drabbas relativt tidigt

(och vilka som drabbas senare). Man kan nämligen vänta stora skillnader

härvidlag och en därav betingad skillnad mellan olika länder vad beträffar

tidpunkter och omfattning av krisfenomen. Det bör framhållas, att en del

förhållanden avviker från den tidigare skisserade allmänna avmattningstendensen

och vissa expansiva element kan tänkas komma till. De offentliga

utgifterna och arbetslöshetspolitiken verkar i en del länder redan i motsatt

riktning. Man har naturligtvis skäl räkna med att dylika åtgärder för

att stabilisera konjunkturen bör bli vanligare i händelse av avsevärt skärpt

kris.

En realistisk bedömning av den tänkbara omfattningen av en allmän västeuropeisk

konjunkturnedgång måste ta hänsyn till den ekonomisk-politiska

beredskap för stabilisering, som numera föreligger. Ett bestämt bottenläge,

betingat av denna handlingsberedskap, kan visserligen inte fixeras. Men

om tecken på allmän produktionsnedgång föreligger och den uppkomna

överskottskapaciteten tenderar att ta sig uttryck i en mer markant minskning

i investeringsbenägenheten, kan man också räkna med motåtgärder i

den för oss särskilt aktuella kretsen av stater. Det är väl inte orimligt att

betrakta den ekonomiska avmattningen 1951—1953 som ett alternativ i pessimistisk

riktning. Om ett sådant fall realiserades, skulle det senare stadiet i

nedgången (definitiva tendenser till minskning av privata investeringar och

väsentlig produktionsminskning i kapitalvarusektorerna) i huvudsak infalla

1959. För den aktuella utrikeshandelskalkylen avseende 1958 har lagts till

grund antaganden om en betydligt gynnsammare utveckling i utlandet. Det

bar förutsatts att endast smärre reduktioner av exportefterfrågan sker i förhållande

till läget under andra kvartalet 1958. I den mån exporten redan är

bunden genom kontrakt är förutsägelserna relativt säkra. Kontinuerlig uppmärksamhet

får riktas på utlandskonjunkturen inför möjligheten av skärpt

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

och därmed förlängd kris. Perspektivet har här begränsats till 1958, vilket

bl. a. betingas av kraven på jämförbarhet i periodhänseende med övriga poster

i försörjningsbalansen för att därmed möjliggöra en inbördes avstämning

av de olika typerna av information.

1. Sammandrag av beräkningsresultaten för utrikeshandeln och valutautvecklingen

under 1958

Kalkylerna för utrikeshandeln ger nu delvis andra resultat än de som

presenterades i den preliminära nationalbudgeten. På grundval av det nya

material som framkommit har kommerskollegium gjort en ny beräkning, på

vilken den följande framställningen i huvudsak baserats. Det förutses, alt

exportens volym sjunker med 1 procent totalt från 1957 till 1958. Den största

minskningen kommer därvid troligen att träffa trävarorna samt handelsfärdigt

järn och stål, medan exporten av fartyg och bilar fortsätter att stiga

kraftigt. Mellan 1956 och 1957 steg den totala exportvolymen med ca 8 procent.

Importvolymen beräknas bli densamma 1958 som föregående år. Samtidigt

som importen av främst fasta bränslen, liandelsfärdigt järn och stål samt

textilråvaror troligen går ned ganska kraftigt, kan man räkna med relativt

stor importökning beträffande bilar och flytande bränslen. Detsamma gäller

televisionsapparater och delar av sådana. År 1958 blir importen av fartyg

och flygplan sannolikt betydligt mindre än föregående år. För de större varugrupper,

som inte nämnts särskilt, kan man förutse, att endast smärre förändringar

inträffar. Totala importvolymen steg med ca 7 procent mellan

1956 och 1957. En översikt av utrikeshandelns förändringar 1956—1958 ges

i tabell 1.

Prognosen för utrikeshandeln har avstämts mot efterfråge-, produktionsoch

lagerbéräkningarna varugruppvis. Att nationalprodukten räknad i fasta

priser kan väntas stiga något samtidigt som importvolymen förutsetts bli

oförändrad från föregående år förklaras främst av att lagerutvecklingen och

fördelningen mellan olika näringsgrenars produktion syns bli annorlunda

1958 än 1957. En analog situation kan ses i förändringarna som inträffade

mellan 1952 och 1953: medan importvolymen var oförändrad steg nationalprodukten

räknad i fasta priser med drygt 4 procent. Detaljerna av beräkningarna

behandlas i nästa avsnitt.

I förhållande till 1957 torde Sveriges terms of trade komma att förbättras

innevarande år. Det beräknas att importens genomsnittspriser sjunker

med ungefär 3 procent, medan motsvarande priser för exporten endast sjunker

med 1 procent mellan de bägge åren. Denna förbättring i bytesförhållandet

med 2 procent kan jämföras med en försämring med 1 procent mellan

1956 och 1957. Vid beräkningarna av utrikeshandelns utveckling, vilka sker

i anslutning till försörjningsbalanser varugruppvis, har den inhemska efterfrågan

bedömts mot bakgrund av pris- och inkomstutvecklingen m. m. De för

s. 43 Kontrollera mot PDF

Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958

43

Tabell IV: 1. Utrikeshandelns värde-, volym- och prisutveckling 1955—1958

Procentuella förändringar från föregående år

1956

1957

1958 Prognos

prel.

rev.

Export (fob): värde ....................

+ 13

+ 10

± 0

-2

volym ....................

+ 10

+ 8

±0

- 1

pris ......................

+ 2

+ 2

±0

- 1

Import (eif): värde ....................

+ 11

+ 10

-1

- 21

volym ....................

+ 6

+ 7

±0

± 0

pris ......................

+ 4

+ 3

-1

-3

Exportpriser

Importpriser

- 2

- 1

+1

+ 2

1 Genom att siffrorna för importens värde-, volym- och prisutveckling avrundats brister de

skenbart i inbördes överensstämmelse.

vårt land gynnsammare utlandspriserna leder, om de slagit igenom i användningsledet

(konsumtion och investering), rimligen till ökad försäljning under

i övrigt lika omständigheter. I viss utsträckning har hänsyn tagits till

importefterfrågans prisberoende vid kommerskollegii beräkningar.

De nu nämnda förändringarna avser uaruhandeln. Vad utbytet av tjänster

angår, förutses en försämring av sjöfartens intäktsnetto till följd av sjun
-

Tabell IV: 2. Bytesbalansen 1956—1958

Miljoner kronor

1956

1957

1958

Prognos

Import av varor, eif...........................

Export av varor, fob...........................

11434

10 067

12 547

11091

12 250

10 900

Handelsbalansens saldo

- 1367

- 1456

- 1350

Sjöfartsnetto ..................................

Övriga tjänster m. m. netto....................

+ 1 215

+ 25

+ 1440

- 50

+ 1 150

± 0

Bytesbalansens saldo

- 127

- 66

- 200

Kapitaltransaktioner, netto.....................

Valutareservens teoretiska förändring............

Förskjutningspost.............................

- 113

- 240

+ 454

- 33

- 99

+ 172

- 40

- 240

Valutareservens faktiska förändring

+ 214

+ 73

kande fraktsatser och minskad aktivitet men en förbättring för nettot av

tjänster i övrigt.

Sammantagna pekar dessa förändringar på att underskottet i bytesbalansen

1958 kommer att bli av storleksordningen 200 miljoner kronor, vilket innebär

en försämring i förhållande till 1957 med ca 150 miljoner kronor.

För kapitaltransaktionerna kan ingen förutsägelse med rimlig grad av säkerhet

göras. Om kapitaltransaktionerna antas lämna ett underskott under

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

Tabell IV: 3. Utrikeshandelns fördelning på områden och länder 1956—1957

Miljoner kronor,1 löpande priser

Import

Export

Handelsbalans

1956

1957

1956

1957

1956

1957

Sterlingområdet ..............

2 626

2 826

2 465

2 635

- 161

- 191

EPU-området (exkl. sterling) ..

5 686

6193

5 318

5 882

- 368

- 311

Summa EPU ................

8 312

9 019

7 783

8 517

- 529

- 502

Dollarområdet2................

1786

2185

827

882

- 959

- 1303

Övriga länder................

1336

1344

1457

1692

+ 121

+ 348

Totalt

11434

12 548

10 067

11091

- 1367

- 1457

Storbritannien................

1583

1741

1789

1996

+ 206

+ 255

Västtyskland.................

2 515

2 768

1377

1580

- 1138

- 1188

Frankrike, Saar...............

433

387

635

572

+ 202

+ 185

Förenta staterna..............

1 171

1609

512

531

- 659

- 1078

Norge........................

425

463

824

1086

+ 399

+ 623

Nederländerna................

797

849

625

671

- 172

- 178

1 Importen av flytande bränslen har i övre delen av tabellen fördelats efter inköpsland, i

nedre delen efter ursprungsland. Till EPU-länder har förts OEEG-länder, sterlingområdet utom

OEEC samt Indonesien. — 2 Exkl. Colombia.

1958 på 40 miljoner kronor, skulle avtappningen i valutareserven under 1958

sålunda stanna vid ungefär 240 miljoner kronor. I tabell 2 har de nu berörda

posterna i betalningsbalansen för 1958 angetts liksom motsvarande för 1956

—1957. Det är anledning att än en gång erinra om att en från andra kvartalet

1958 förstärkt internationell avmattningstendens, en möjlighet som inte

är utesluten, kommer att medföra ytterligare försämring av valutaläget.

Både exporten och importen torde därvid bli mindre än som här har antytts,

men justeringen skulle bli störst i fråga om exporten.

Tabell TV: 4. Utrikeshandelns fördelning på områden och länder första kvartalen 1957 och 1958

Miljoner kronor, löpande priser

Import

Export

Handelsbalans

1957

1958

1957

1958

1957

1958

Sterlingområdet ..............

567,7

648,0

582,6

559,8

+ 14,9

- 88,2

EPU-området (exkl. sterling) ..

1 622,1

1 685,5

1 346,7

1214,4

- 275,4

- 471,1

Summa EPU ................

2 189,8

2 333,5

1 929,3

1 774,2

- 260,5

- 559,3

Dollarområdet................

663,9

509,6

203,4

267,6

- 460,5

- 242,0

Övriga länder ................

389,1

366,8

379,5

330,8

- 9,6

- 36,0

Totalt

3 242,8

3 209,9

2 512,2

2 372,6

- 730,6

- 837,3

Storbritannien................

418,4

463,6

416,3

392,2

- 2,1

- 71,4

Västtyskland ................

687,6

747,8

314,2

304,9

- 373,4

- 442,9

Frankrike, Saar ..............

92,0

106,7

150,7

121,6

+ 58,7

+ 13,4

Förenta staterna..............

490,9

368,3

129,3

161,0

- 361,6

- 207,3

Norge........................

106,9

89,4

280,9

235,9

+ 174,0

+ 146,5

Nederländerna................

212,1

218,7

142,3

102,4

- 69,8

- 116,3

s. 45 Kontrollera mot PDF

Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958

45

2. Detaljkommentar till utrikeshandelns utveckling 1957 och 1958

Utrikeshandelns fördelning på områden och länder

Av tabell 3 framgår att de största förändringar som skett beträffande handelsbalansen

med olika områden och länder 1957 jämfört med 1956, hänför

sig till dollarområdet och Norge. Försämringen av handelsbalansen med

dollarområdet kan tillskrivas handeln med Förenta staterna. Den kraftiga

uppgången i införseln från detta land kan i stor utsträckning ses som ett

resultat av att Suez-krisen förorsakade betydande ersättningsleveranser av

flytande bränslen från Förenta staterna. Det kraftigt ökade exportöverskottet

med Norge förklaras av en uppgång i fartygsleveranserna.

Exporten till Storbritannien och Västtyskland visar en väsentlig ökning,

medan däremot utförseln till Frankrike minskat. Handelspolitiska åtgärder,

som vidtagits i det sistnämnda landet, har haft ett visst inflytande.

Importökningen från Storbritannien är främst att hänföra till pundbetalda

flytande bränslen, fasta bränslen och textilvaror. Införselökningen från

Västtyskland föll i första hand på järn- och stålområdet samt maskiner och

transportmedel. Tabell 4 visar hur länderfördelningen gestaltat sig under

första kvartalet 1958 jämfört med föregående år.

Utsikterna för det svenska handelsutbytet i fortsättningen ter sig något

olika för skilda delar av världen. Den amerikanska avmattningen har blivit

kraftigare än vad som förutsågs i den preliminära nationalbudgeten. Avsättningsmöjligheterna

för svensk export blir där väsentligt inskränkta. Genom

att försäljningen av europeiska och däribland också svenska bilar på

den amerikanska marknaden varit överraskande god och ökat under det

senaste året är våra exportutsikter delvis också positiva. De västeuropeiska

länderna visar en något varierande konjunkturbild, som i sin helhet ger anledning

att räkna med sjunkande eller i varje fall inte ökad export under

de närmast följande kvartalen. Importrestriktionerna, som införts i Frankrike,

väntas bli ytterligare skärpta. Som kapitel III visar har de stora västeuropeiska

ländernas import under 1958 legat under föregående års och presenterade

»nationalbudgeter» förutser för 1958 avstannande importaktivitet.

En inte oväsentlig del av den svenska exporten går till andra områden än

Nordamerika och Västeuropa. En del reduktioner i förhållande till föregående

år av exporten torde vara att förutse till de länder, som är inriktade

på råvaruproduktion och som drabbats av både pris- och kvantitetsminskningar

i fråga om sin export och endast till en del kan överbrygga valutaoch

produktionsbortfallet genom särskilda åtgärder. De östeuropeiska länderna

kan antas importera från Sverige i samma utsträckning som förut.

I fråga om importens länderfördelning kan den rådande strukturen i stort

sett väntas bestå. Den bilateralt reglerade handeln bar inte undergått några

mer anmärkningsvärda förskjutningar. Sveriges regionala betalningsbalanser

med olika länder och områden kan dock väntas undergå vissa föränd
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

Tabell TV: 5. Exporten av varor 1956—1958

Miljoner kronor, löpande priser

1956

1957

1958

Procentuell förändring

Prognos

1956—1957

1957—1958

Trävaror..............................

1237

1339

1 170

+ 8

- 13

Massa, kemisk och mekanisk............

1 763

1685

1640

- 4

- 3

Papper, papp m. m.....................

1076

1142

1 110

+ 6

- 3

Järnmalm............................

969

1099

1040

+ 13

- 5

Järn och stål m. m.....................

1435

1478

1420

+ 3

- 4

Maskiner, transportmedel och instrument

2 265

2 879

3 080

+ 27

+ 7

Livsmedel m. m........................

417

520

470

+ 25

- 10

Övrigt................................

905

949

970

+ 5

+ 2

Summa

10 067

11091

10 900

+ 10

- 2

ringar genom de olikheter i världsmarknadsprisernas utveckling som inträffat.

De ganska väsentliga reduktionerna i petroleumprodukternas fobpriser

under början av 1958 väntas exempelvis skapa sådana förskjutningar.

Exportutvecklingen för olika varugrupper

De volymmässiga förändringarna i exporten av olika varugrupper 1956—

1958 kan studeras i diagram 1. Det framgår att exporten av transportmedel

ökade högst väsentligt. Exporten var 1957 ungefär 24 procent högre än 1956.

Exporten av fartyg expanderade starkast, i första hand beroende på kraftigt

ökad utförsel till Norge. Avsättningsmöjligheterna för bilar på den amerikanska

marknaden var som förut sagts goda. För 1958 väntas utförseln av

såväl fartyg som bilar och sammansättningsdelar komma att öka ytterligare

ehuru mindre än 1957. Tabell 5 redovisar exportprognosen för 1958 liksom

utvecklingen 1956 och 1957.

En betydande ökning i exporten av maskiner och instrument kunde också

noteras för 1957. Volym- och värdeökningen uppgick till 13 respektive 20

procent. Stegringstakten för varor av konsumtionskaraktär var 1956—1957

något större än tidigare år, medan däremot maskiner för investering i industri,

handel och kraftverk ökade långsammare. En speciellt stark uppgång

visade utförseln av vissa specialmaskiner. Den stora exporten av maskiner

kunde uppnås genom avsevärda leveranser till länder som inte tillhör

EPU- och dollarområdena. Framför allt spelade här exportuppgången

på Kina och Sovjetunionen en roll.

De gångna årens investeringsboom i Västeuropa har nu mattats av betydligt

och investeringarna visar tecken att stagnera. Fortsätter konjunkturnedgången

kan investeringsefterfrågan väntas sjunka, men detta torde inte

ske mera påtagligt förrän 1959. I det rådande läget tenderar det att uppstå

en kapacitetsreserv i sådana sektorer i Västeuropa, som producerar investeringsvaror,

och den skärpta konkurrensen medför för Sveriges del en vikande

efterfrågan. Mot denna bakgrund väntas därför ingen ytterligare expansion

i exportvolymen.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958

47

Exporten av skogsindustriprodukter ökade mindre 1956—1957 än 1955—

1956. Den ökning som ägde rum hänförde sig främst till utförseln av trävaror

samt papp och papper; massaexporten minskade däremot. För 1958

uppskattas trävaruexporten minska från nära 1,1 miljon standards 1957 till

ca 925 000 standards. I första hand väntas en minskning av utförseln till

Storbritannien. För mekanisk massa torde, med hänsyn till det skärpta läget

på tidningspappersmarknaden, en viss exportminskning kunna förutses

för 1958. För kemisk massa är utsikterna för 1958 ännu osäkra. Med hänsyn

till det nuvarande marknadsläget är en smärre återhämtning i förhållande

till 1957 sannolik.

Den relativa expansionen i exportkvantiteten för papp och papper från

1956 till 1957 var något mindre än från 1955 till 1956. Avsaktningen hänförde

sig såväl till utförseln av tidningspapper samt annat papper och papp.

Minskningar i pappersleveranserna noterades främst på dollarområdet och

Frankrike. I Frankrike och en del sydamerikanska länder vidtogs 1957 vissa

importbegränsande åtgärder. För 1958 har räknats med fortsatta avsättningssvårigheter

på Frankrike; för de andra länderna är inverkan av åtgärderna

ännu ganska oviss. Totalt torde en minskning i pappersexporten ske 1958

jämfört med 1957.

Utförseln av järnmalm ökade något 1957. Kvantiteten gick upp med 200 000

ton till 17,5 miljoner ton. Försäljningarna för 1958 har varit av ungefär samma

storlek som föregående års.

Det åtstramade konjunkturläget spårades 1957 i utförseln av handelsfärdigt

järn och stål. Exportkvantiteten för järn och stål exklusive ämnen

minskade med 9 procent. Det högre genomsnittliga prisläget medförde dock

en ökning av exportvärdet. För 1958 har räknats med en tillbakagång i såväl

exportkvantitet som värde.

Vad livsmedel angår kan för 1957 noteras att en kraftigt ökad exportvolym

utfördes till lägre genomsnittspriser. För 1958 räknas med minskat exportvärde

främst beroende på en lägre genomsnittlig prisnivå men även på

en volymmässig nedgång.

Tabell IV: 6. Importen av varor 1956—1958

Miljoner kronor, löpande priser

1956

1957

1958

Procentuell förändring

Prognos

1956—1957

1957—1958

Livsmedel m. m.........................

1888

1 862

1810

- 1

- 3

Mineraliska och fossila ämnen............

2 459

2615

2 325

+ 6

- 11

Kemiska produkter, färger m. m.........

715

773

805

+ 8

+ 4

Hudar, skinn, pälsverk och kautschuk ....

284

336

320

+ 18

- 5

Textilvaror ............................

1 090

1 226

1200

+ 13

- 2

Oädla metaller och arbeten därav ........

1 529

1 704

1575

+ 11

- 8

Maskiner, transportmedel och instrument .

2 683

3162

3 270

+ 18

+ 3

Övrigt ................................

786

870

945

+ 11

+ 9

Summa

11484

12 548

12 250

+ 10

_ o

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

Diagram IV: 1. Utrikeshandelns volymutveckling totalt och för olika varugrupper 1956—1958

(Index 1955 = 100)

Totala

exporten

Pappers
massa
-

Papper

o. papp

oadla metaller

o. arbeten cittrau

Järn o. stål

Maskiner o instrument

Index

Transport
medel
-

Jordbruks
prod.

Totala

importen

Järn o.

stål —

Maskiner o. instrument

Transport
medel
-

Källa: Konjunkturinstitutet.

Importutvecklingen för olika varugrupper

Diagram 1 visar den svenska importvolymens utveckling 1956—1958 totalt

och för några huvudgrupper av varor. De två föregående åren har den

genomsnittliga volymstegringen varit 6 respektive 7 procent. För beräkning
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

Bill. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958

49

urna av de närmaste kvartalens importaktivitet har lagersituationen och den

väntade efterfrågan bedömts på sätt som framgår av andra avsnitt i nationalbudgeten.

Den privata konsumtionens volym väntas stiga endast ca 1

procent, varvid vissa varugrupper svarar för en proportionellt sett mycket

kraftig ökning (personbilar och TV-apparater). Privata investeringar stiger

mera eller med ca 6 procent. De offentliga utgifternas fortsatta stegring ger

också en viss stimulans åt importaktiviteten. Beträffande investeringarna

är det givetvis den förväntade ökningen i utgifterna för maskiner och annan

utrustning, som har intresse här, eftersom denna del i särskilt hög grad

innefattar potentiella importobjekt. I tabell 6 redovisas importutvecklingen

1956 och 1957 samt förutsägelserna för 1958. Beräkningarna kommenteras

i det följande.

Inom verkstadsområdet kan importen av bilar och sammansuttningsdelar

förutses öka kraftigt. Införseln av fartgg och flggplan väntas däremot minska

inte oväsentligt. Vad sedan den stora gruppen maskiner och instrument

angår är det något svårare att bedöma framtidsutsikterna. Hänsyn måste tas

till den svenska verkstadsindustrins situation för närvarande. Den ökning,

som investeringarna i maskiner och utrustning samt konsumenternas efterfrågan

av hushållsutrustning m. m. väntas undergå 1958, tycks inte avsevärt

skilja sig från vad som kan anses vara normal utbyggnadstakt av produktionskapaciteten.

En del av 1958 års leveranser har förberetts genom

insatser (varor i arbete) tidigare år. Eftersom maskinexporten beräknas

stagnera — en förutsättning härför är att avsättningsförhållandena i utlandet

inte förändras nämnvärt efter andra kvartalet — upphör de sista årens

gynnsamma läge. Den tidigare förekommande tendensen till kapacitetsbrist

och därav betingad extra import torde bli ovanlig. Kapacitetsöverskott konstateras

för närvarande på en del håll. Visserligen kan den inhemska produktionen

inte substituera importen genomgående, men det skulle ändå finnas

skäl att räkna med ett visst importbortfall trots den stegrade inhemska

efterfrågan. Då importen av ifrågavarande produkter antagits i summa bli

något större, innebär detta minskningar på en del håll och ökningar pa

andra. Importen av televisionsmottagare och delar till sådana torde komma

att öka mycket kraftigt.

Situationen på järn- och stålområdet påverkas av konjunkturläget inom

verkstadsbranschen. Samtidigt som exporten av handelsfärdigt järn och stål

beräknas minska inte obetydligt från föregående år, kommer troligen de

svenska järn- och stålverkens leveranser till den svenska marknaden att

minska något från fjolårsnivån. I denna situation med en viss överkapacitet

kommer importen totalt sett otvivelaktigt att sjunka ganska kraftigt, trots

alt en del av produkterna i den aktuella gruppen inte kan ersättas genom

svensk produktion. Genom en förutsedd strävan till lagerreduktioner kommer

den angivna importtendensen att förstärkas ytterligare. För metallområdet

i övrigt förutses kvantitetsmässiga förändringar ungefär i takt med

efterfrågan. Möjligheten av en lageruppbyggnad framstår inte som sannolik

med hänvisning till utvecklingen av världsmarknadspriserna.

4 Bihang till riksdagens protokoll I9~)8. I samt. Nr B 1. Bil. I. Bihang Ii

s. 50 Kontrollera mot PDF

50 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

Diagram 1 visar, att importkvantiteten för bränslen och drivmedel var

något mindre 1957 än 1956. Efter uppgången i samband med Suez-krisen

föll de genomsnittliga importpriserna under andra halvåret 1957. För flytande

bränslen beräknas större importkvantitet 1958 än 1957. Under 1957

ökade lagren av fasta bränslen. Trots att övergången till flytande bränslen

inte syns vara möjlig i samma utsträckning som tidigare år, kan med hänsyn

till lagren importnedgången för fasta bränslen bli väsentligt större 1958

än 1957.

Införseln av textilråvaror visade en värdemässig ökning på 15 procent

från 1956 till 1957. Till stor del berodde ökningen på kraftigt ökade ullpriser;

även kvantiteten ökade trots att aktiviteten inom ylleindustrin var lägre

1957 än 1956. Införseln av bomull visade också en kvantitativ uppgång. För

1958 beräknas en minskning i importen av textilråvaror. Såväl en värde- som

kvantitetsmässig uppgång i importen av textila färdigvaror räknas med för

i958.

Den svenska försörjningsbalansen för livsmedel (totalt) får troligen en

utveckling 1958, som är ganska lik föregående års även om en del förskjutningar

har inträffat för delgrupper. Jämfört med 1957 torde livsmedelsimportens

volym sjunka obetydligt 1958. Även exportvolymen beräknas sjunka.

Valutareserven

Den svenska valutareservens utveckling 1956—1958 framgår av tabell 7.

Trots exportens starka expansion under en följd av år har valutasituationen

inte förbättrats kvantitativt. Eftersom den stora importen inte omedelbart

förbrukats i produktion eller konsumtion, kan den potentiella ökningen

av valutareserven sägas delvis ha tagit formen av lageruppbyggnad inom

landet.

År 1957 resulterade de statliga kapitaltransaktionerna och värdepappershandeln

i ett underskott på 33 miljoner kronor. För 1958 antas de lämna ett

underskott på 40 miljoner kronor. Som framgår av tabell 2 skulle man teoretiskt

fått en avtappning av valutareserven 1957 på 100 miljoner kronor, medan

den 1958 skulle komma att minska med 240 miljoner kronor. Emellertid

ökade valutareserven med 73 miljoner kronor 1957, vilket innebär att den

s. k. förskjutningsposten uppgick till -)- 172 miljoner kronor.

Betalningsbalansen för januari—april 1958 visade en positiv förskjutningspost

på ca 400 miljoner kronor eller 200 miljoner kronor mer än under

samma tid i fjol. Med hänsyn till att kunskapen om betalningsströmmarna

till och från utlandet och därmed förskjutningsposten är begränsad, kan

någon prognos över tendensen för innevarande år inte göras och därmed

inte heller någon säkrare uppskattning av valutareservens utveckling under

året.

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

liih. 11: Reviderad nationalbudget för år 1958

Tabell IV: 7. Guld- och valutareserven december 1955-april 1958

Miljoner kronor

31/12

31/12

30/4

31/12

30/4

1955

1956

1957

1957

1958

1. Riksbankens valutareserv

Guld ......................

+ 1426

+ 1376

+ 1 290

+ 1134

+ 1 052

1 )ollar ...............

+ 733

+ 999

+ 1110

+ 1193

+ 1 208

EPU-valutor ................

+ 303

+ 235

+ 142

+ 93

+ 8

Övriga valutor ..................

- 32

- 162

- 141

- 59

- 36

Summa

+ 2 430

+ 2 448

+ 2 402

+ 2 360

+ 2 231

2. Affärsbankernas valutabehållning ..

+ 121

+ 317

+ 137

+ 478

+ 308

Summa totalt

+ 2 551

+ 2 765

+ 2 539

+ 2 838

+ 2 539

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

V. Produktionen

Enligt de reviderade beräkningar, som konjunkturinstitutet utfört från

bruttonationalproduktens användningssida och som finns redovisade i kapitel

II, steg totalproduktionen med 3 1/2 procent från 1956 till 1957. Alternativa

beräkningar, vilka baserats på de olika näringsgrenarnas bidrag,

bär lett fram till en produktionsökning 1957 på knappt 3 procent. De preliminära

kalkyler som gjordes vid årsskiftet visade en mindre ökning, nämligen

drygt 2 procent. Som jämförelse kan nämnas, att produktionens arliga

tillväxt 1950—1956 i medeltal var 3 procent och 1946—1956 drygt

3 1/2 procent.

Genom att nya uppgifter blivit tillgängliga har kalkylerna över de olika

näringsgrenarnas bidrag till totalproduktionen 1957 fått uppjusteras framför

allt vad beträffar jordbruket och skogsbruket. De nya beräkningarna innebär,

att kraft- och varuproduktionen steg snabbare än tjänsterna, nämligen

3—4 procent mot drygt 2 procent. Av tablån i slutet av detta kapitel (s. 61 )

framgår, att de största procentuella ökningarna registrerades för kraft- och

belysningsverken (9 procent) samt jordbruket (6 procent). Industriproduktionen

steg med 3 1/2 procent.

Liksom i den preliminära nationalbudgeten syns man vid bedömningen av

produktionsutsikterna för 1958 kunna utgå från att det på försörjningssidan

inte kommer att finnas några flaskhalsar i form av brist på råvaror, bränslen,

elkraft eller produktionsutrustning. Det är i stället förhållandena på efterfrågesidan,

som väntas spela den avgörande rollen. Både den minskade

lageruppbyggnaden och omkastningen på exportområdet från tidigare stora

ökningar till någon nedgång kan beräknas ha en återhållande effekt på produktionsökningen.

Osäkerheten både i fråga om lagren och om avsättningsförhållandena

i utlandet gör det emellertid svårt att närmare uppskatta denna

påverkan. Det har dock befunnits rimligt att räkna med en ökning av bruttonationalprodukten

med omkring 1 procent från 1957 till 1958.

Industrin

Mer precisa uppgifter om produktionsutvecklingen i början av 1958 föreligger

för närvarande endast för industrins del. Inom denna del av näringslivet

steg produktionen i början av 1958 både om man jämför med samma

period i fjol och (sedan säsonginflytandet eliminerats) med de närmast föregående

kvartalen. Från första kvartalet 1957 till första kvartalet 1958 steg,

enligt vad som framgår av tabell 1, den totala industriproduktionen med 2

procent. Ökningen var främst koncentrerad till konsumtionsvarorna, för

vilka en produktionsuppgång på 4 procent noterades. Bland konsumtions
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958

53

Tabell V: 1. Industrins produktion 1955—första kvartalet 1958

Procentuell förändring vid jämförelse med motsvarande period ett år tidigare

1956

1957

1957

1958

1 kv.

1 kv.

2 kv.

3 kv.

4 kv.

Hela industrin.................

3

•37.

5

6

4

7.

2

Kapitalvaruindustri..........

4

4

6

6

4

7.

i

Konsumtionsvaruindustri.....

1

1

1

4

3

— 7.

4

Malmbrytning och metallindustri.

7

4

6

7

5

± o

± o

därav: järnmalmsgruvor......

9

5

10

11

— 3

2

järn- och metallverk . . .

11

4

10

9

4

— 3

— 6

sysselsättning i verk-

stadsindustri........

3

2

3

4

4

— 1

Träindustri....................

— 9

2

7

5

— 4

— 1

4

Massa- och pappersindustri......

5

5

7

10

5

— 1

± o

Livsmedelsindustri.............

0

—i

_ 2

1

2

± o

10

Textil- och sömnadsindustri.....

2

i

i

3

3

— 1

Läder- och skoindustri..........

1

— 7

ii

15

8

— 2

— i

Kälta: Industriförbundets index.

varorna var det helt och hållet livsmedlen (och bland dessa framför allt tobaken

och slakteriprodukterna), som svarade för ökningen. För kapitalvarorna

registrerades en ökning med 1 procent under första kvartalet 19a8 om

man jämför med samma tid ett år tidigare.

Ser man till enskilda månader nådde fjolårets industriproduktion av säsongrensade

serier att döma sin högsta nivå i september. Indextalen för de

tre första månaderna i år låg i närheten av denna höga septembernivå. Betraktas

däremot kvartalen som helheler nåddes 1957 års högsta värde under

andra kvartalet. En begränsad successiv nedgång skedde sedan under tredje

och fjärde kvartalen. Under första kvartalet i år lyftes sedan nivån så alt

den kom att ligga omkring 1 procent över andra kvartalet 1957. För att närmare

klargöra förändringarna anges i följande tablå de procentuella förändringarna

från föregående kvartal (baserade på säsongrensade serier) för

hela industrin samt kapitalvara- och konsumtionsvarusektorerna:

1957 1958

I II III IV I

Hela industrin............. + 0,8 + 1,1 — 0,5 — 0,8 + 2,3

Kapitalvaror .............. + 0,4 + 0,5 + 1,4 — 1,8 + 0,6

Konsumtionsvaror ........ + 0,5 + 2,9 — 2,1 — 1,5 + 5,0

Som redan nämnts har stegringstendenserna i början av innevarande år

återfunnits främst inom livsmedelsgruppen. Uppgång har emellertid också

noterats för trävarorna samt i viss mån även för järnmalmen. Den kraftigaste

tillbakagången i förhållande till de närmast föregående kvartalen har järnoch

stålverken men också massa- och pappersfabrikerna fått vidkännas.

För dessa båda områden ger de säsongrensade siffrorna emellertid intrycket

av en i stort sett oförändrad produktion första kvartalet jämfört med

läget vid årsskiftet. Också verkstadsindustrins sysselsättning syns i stort

sett ha varit oförändrad under början av året.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

Tabell V: 2. Antalet anställda arbetare inom industrin1

Procentuell förändring vid jämförelse med motsvarande period ett år tidigare

Hela industrin.................

Gruvindustri...................

Metall- och verkstadsindustri

Jord- och stenindustri..........

Träindustri....................

Massa- och pappersindustri......

Livsmedelsindustri.............

Textil- och sömnadsindustri.....

Läder- och skoindustri..........

Grafisk industri................

Dryckesvaru- och tobaksindustri .

Kemisk-teknisk industri......... * i

Hela

1957

1958

1957

1 kv.

2 kv.

3 kv.

4 kv.

1 kv.

april

+ 0,1

— 0,5

+ o

+ 0,5

+ 0,4

— 0,7

- i,5

+ 3,1

+ 4,0

+ 3,6

+ 2,3

+ 2,3

— 0,4

- 1.6

+ 1,3

+ 0,7

+ 1,3

+ 1,9

+ 1,4

— 0,1

- 1,2

— 2,1

-1,3

— 1,4

— 3.2

— 2,5

— 4.9

- 5,4

— 3,3

— 5,0

— 3,0

— 3,0

_*2,*2

— 0,7

- 1,0

+ 1,0

— 1,3

+ 0,9

+ 1,3

+ 0,5

+ 0.1

+ 0,2

— 1,5

— 1,4

— 1,8

— 1,1

— 1.6

— 2.4

- 1,4

— 1,3

— 2,9

— 1,4

— 0,0

— 0.4

— 2,3

- 4,1

+ 2,1

— 0.1

+ 2,3

+ 3,4

+ 2,5

— 1,1

- 2.1

— 0.2

— 0.0

— 0.3

— 0,9

— 0,1

+ 0,7

+ 1.4

— 5,2

— 7,8

— 8.0

— 4,7

— 0.4

— 2,4

+ 1.1

-2,3

+ 0,3

+ 0,3

— 0,5

— 1,1

— 1.4

± 0

1 Exkl. permitterade på grund av arbetsbrist, reparationer o. d.

Källa: Socialstyrelsens sysselsättningsstatistik.

En bedömning av utsikterna för de olika industrigrenarna under resten

av året ger till resultat en ungefär oförändrad produktion för industrin som

helhet om helåren 1957 och 1958 jämföres. Eftersom den totala industriproduktionen

visade en ökning i förhållande till fjolåret under första kvartalet

1958 betyder det, att en minskning jämfört med 1957 års nivå förutses fölen

del perioder i fortsättningen. Det är t. ex. sannolikt att en tendens till

produktionsminskning inträder under sommaren eftersom man i ett flertal

fall planerar att ta ut arbetstidsförkortningen i form av fria sommarlördagar,

dessutom har produktionsinskränkningar i samband med semestern

annonserats på en del håll.

Av tabell 2 framgår att antalet anställda arbetare inom industrin i början

av 1958 sjönk under nivån ett år tidigare. Från januari—april 1957 till

samma period i år var nedgången 0,9 procent. Under fjolåret registrerades

däremot ett ungefär oförändrat antal anställda arbetare i jämförelse med

1956. De produktionsstegringar som skett under dessa perioder får alltså helt

tillskrivas en ökad produktion per arbetare. Vissa uppgifter till belysningav

produktivitetens utveckling har sammanställts i tabell 3. På grundval av de

uppgifter om produktionsvolym och antal utförda arbetstimmar, som lämnas

i kommerskollegii industristatistik, kan utvecklingen av produktionen per

arbetstimme beräknas fram t. o. m. 1956. Den sålunda definierade produktiviteten

steg kraftigare (-f- 4,6 procent) från 1955 till 1956 än under de närmast

föregående två åren (omkring + 3 procent). För att utröna om den

markanta uppgången i produktiviteten 1955—1956 fortsatt även därefter,

har en jämförelse gjorts mellan å ena sidan produktionsutvecklingen enligt

Industriförbundets index och å andra sidan socialstyrelsens statistik över

antalet i arbete varande arbetare. Ur båda serierna har härvid verkstadsindustrin

rensats bort, vilket har sin grund i att produktionsutvecklingen inom

s. 55 Kontrollera mot PDF

liih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958

55

Tabell V: 3. Produktion, produktivitet och sysselsättning inom industrin 1952—1958

1952—1953 ..............

1953 1954 ..............

1954— 1955 ..............

1955— 1956 1 ............

Produktion

Produktivitet

Sysselsättning

inkl.

exkl.

inkl.

exkl.

inkl.

exkl.

verkstadsindustri

verkstadsindustri

verkstadsindustri

+ 1,0

+ 4,2

+ 6,3

+ 3,2

+ 4,1

+ 5,0

+ 5,5

+ 3,6

(+ 3,4)

(+ 2,3)

+ 4,7

+ 3,0

+ 3,4

+ 4,6

+ 5,1

+ 4,2

+ 4,6

+ 5,7

(+6,4)

(+4,9)

— 3,6

+ 1,2

+ 2,8

— 1.3

— 0,9

+ 0,8

+ 0,8

— 2,0

(-2,9)

(-2,5)

1956—1957 ..............

1 kv. 1957—1 kv. 1958 . ..

1 Preliminära uppgifter.

Källor: 1952—1953 t. o. m. 1955—1956: kommerskollegii industristatistik.

Sysselsättning = antal arbetstimmar för arbetare.

1956—1957 samt 1 kv. 1958: Produktion: Industriförbundets index.

Sysselsättning: socialstyrelsens statistik över antalet i arbete varande arbetare.

denna i Industriförbundets index beräknas på grundval dels av sysselsättningsutvecklingen,

dels av en antagen storlek på produktivitetsökningen.

Den approximativa beräkningen ger till resultat, att produktiviteten från

1956 till 1957 snarast skulle ha ökat ännu något snabbare än från 1955 till

1956. För första kvartalet 1958 leder uppskattningen däremot till ett lägre

värde, som närmare ansluter till utvecklingen 1954 och 1955. Det bör påpekas,

att de utförda uppskattningarna givetvis är behäftade med stora felmarginaler.

Efter en kulmination under första hälften av 1957 har partipriserna fallit

tillbaka något. Från april 1957 till april 1958 utgjorde minskningen 1 1/2

procent. De produkter som härstammar från jordbruket förblev under denna

tid ungefär oförändrade i pris, medan plantage- och industriprodukternas

genomsnittliga priser sjönk. För gruv-, metall- och maskinindustrivarorna

var nedgången 5 procent och för de kemisk-tekniska produkterna 3 procent.

Genomsnittspriserna inom gruppen pappersmassa, papp och papper blev

oförändrade, medan en mindre uppgång noterades för trävarorna. Hela nedgången

i totalindex kan tillskrivas de ej eller endast oväsentligt bearbetade

varorna, vars priser i april låg drygt 3 procent lägre 1958 än 1957. För de mer

förädlade produkterna registrerades en uppgång med 1 1/2 procent. Ett väsentligt

inslag i utvecklingen är vidare, att de råvaror, halvfabrikat och

bränslen som används i industrin och jordbruket gått ner i pris. Från april

1957 till samma månad i år var nedgången för bränslen och smörjmedel 3

procent, för industriförnödenheter 6 procent och för jordbruksförnödenheter

3 1/2 procent. Konsumtionsvarornas partipris hade däremot stigit med 5

procent. För råvaruprisernas utveckling finns en närmare redogörelse i avsnitt

4 i kapitel III.

Kunskapen om industriföretagens vinstutveckling är alltjämt begränsad.

Vissa grova kalkyler som indirekt belyser utvecklingen av bruttovinsterna

kan dock göras med användande av industristatistikens material. Dessa

s. 56 Kontrollera mot PDF

Statsverkspropositionen B år 0)58: Bil. 1: Inkomsterna:

56

kalkyler utgår från antagandet att bruttovinsterna åtminstone approximativt

utvecklas likformigt med skillnaden mellan å ena sidan produktionens

avsaluvärde och å andra sidan vissa kostnader, nämligen löner, bränsle,

elektrisk kraft, råvaror och halvfabrikat. Någon hänsyn till kapitalkostnaderna

tas alltså inte i dessa kalkyler.1 Stegringen i industrins sålunda beräknade

bruttovinst var något lägre 1955—1956 än 1954—1955 och en successiv

minskning av vinstmarginalerna syns ha ägt rum från 1954 till 1956.

För bedömning av utgångsläget för 1958 års utveckling är det givetvis av

intresse att söka uppskatta vinstutvecklingen även under fjolåret. Eftersom

industristatistiken inte ännu föreligger för 1957, måste en sådan beräkning

bli ytterst osäker. En framskrivning av 1956 års värden med hjälp av olika

index för utvecklingen av löner, priser och produktion tyder dock på att

vinstmarginalernas minskning skulle ha upphört under 1957 och kanske

t. o. m. uppvisat någon ökning. Detta resultat förefaller inte heller orimligt

med hänsyn till kombinationen av stegrad produktivitet och fallande råvarupriser.

I det följande sker en genomgång av läget för närvarande och de närmaste

produktionsutsikterna inom viktigare industrigrenar.

Inom den betydande del (en tredjedel) av industrin som verkstäderna

utgör var antalet utförda arbetstimmar under första kvartalet drygt 1 procent

lägre 1958 än 1957. Bakom denna nedgång i sysselsättningen får man

se en medveten strävan att bättre anpassa produktionen till orderingång och

orderstockar. Enligt Industrins utredningsinstituts statistik reducerades

storleken av totala verkstadsindustrins (inkl. varven) orderstockar med

13 procent från februari 1957 till samma månad 1958.

Till skillnad från övriga delar av verkstadsindustrin fortsatte för varvens

del sysselsättningen att öka även under första kvartalet 1958. Från samma

period 1957 var uppgången drygt 5 procent. Denna sysselsättningsökning

har skett trots att en kraftig avmattning i orderingången ägt rum. Orderingången

under september 1957—februari 1958 utgjorde sålunda endast en

knapp femtedel av orderingången mars 1957—augusti 1957. Bakgrunden

till sysselsättningsexpansionen är naturligtvis att speciellt de större varven

har stora orderböcker, som gör att de är belagda för flera år framåt, samt

att tillgången på yrkeskunnig arbetskraft blivit rikligare. För de medelstora

och mindre varven är situationen en annan och deras sysselsättning är tryggad

för en betydligt mer begränsad period.

Vid senaste årsskifte fanns 278 fartyg på sammanlagt 3,9 miljoner bruttoton

i order hos de svenska varven. Tankfartygens andel av dessa utgjorde

73 procent. De norska beställarna svarade för 40 procent av orderna, de

svenska för 30 procent. Utsikterna för de närmaste åren syns sålunda relativt

goda för de större varven. Både leveranser och sysselsättning väntas

1 Jfr Konjunkturläget hösten 1957, Meddelanden från konjunkturinstitutet, Serie A: 30,

s. 81 f.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Hih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1!)58

1958 bli något större än 1957. Varven utgör ett av de få klart expansiva

områdena inom industrin under 1958.

Inom verkstadsindustrin (exkl. varven) sjönk antalet utförda arbetstimmar

med 2 procent från första kvartalet 1957 till samma lid 1958. En nedgång

inträffade för samtliga huvudgrupper, störst var den dock inom järnoch

metallmanufakturbranschen (närmare 3 procent). Denna utveckling

har föregåtts av en inte oväsentligt reducerad orderingång: från september

1956—februari 1957 till september 1957—februari 1958 uppgick minskningen

till 12 procent. Mest betydande har nedgången varit för de mekaniska

verkstäderna (17 procent). En följd har blivit att leveranserna överstigit

orderingången, vilket medfört en krympning av de inneliggande beställningarna.

Räknat från februari 1957 till februari 1958 sjönk sålunda orderstocken

med närmare 15 procent inom verkstadsindustrin (exkl. varven).

Nedgången i sysselsättningen inom verkstadsindustrin (exkl. varven) har

gällt både hemmamarknads- och exportsektorerna men varit något kraftigare

inom den förstnämnda. Trots att minskningen även i fråga om orderingång

varit något mindre markerad för exportområdet har dock följden

blivit att exportandelen i orderstockarna sjunkit något: totalt sett från 26

till 24 procent från februari 1957 till februari 1958.

Den nuvarande tendensen mot krympande orderstockar utgör utan tvivel

ett incitament till en fortsatt minskning i sysselsättningen. Avgörande för

utvecklingen blir därigenom den kommande orderingången. Det bör därvid

hållas i minnet, att beställningarna för de betydande investeringar, som

beräknas bli gjorda i år, med säkerhet lades ut under tidigare perioder. Sannolikt

sker en viss nedgång från 1957 till 1958 i produktionen inom verkstadsindustrin

utanför varven.

Järn- och metallverken hör till den del av industrin, som fick vidkännas

den kraftigaste avmattningen mot slutet av förra året. Produktionen sjönk

enligt säsongrensade siffror med omkring 10 procent från tredje till fjärde

kvartalet och låg under sistnämnda period 3 procent lägre 1957 än 1956.

Genom den höga nivån under tidigare delar av året kom dock produktionen

inom järn- och metallverken att stiga med 4 procent från 1956 till 1957.

Kopparproduktionen sjönk något medan tillverkningen av bly och aluminium

steg i inte oväsentlig omfattning. Även inom järn- och stålverken

fortsatte produktionen att öka om man ser till året som helhet. Tillverkningen

av handclsfärdigt järn och stål ökade med 3 procent från 1956 til!

1957 och uppgick under sistnämnda år till 1 720 000 ton, vilket är en ny

rekordnotering. I än högre grad än produktionen steg importen (med 22

procent till 813 000 ton). Exporten blev ungefär oförändrad (382 000 ton )

bl. a. genom att ämnesexporten ökade. Tillförseln till den svenska marknaden

steg alltså genom dessa förändringar med 198 000 ton eller 10 procent.

Eftersom konsumtionen kan beräknas ha stigit långt mindre eller med 4

procent blev resultatet en betydande lageruppgång (106 000 ton), som hall

ett tryckande inflytande på marknaden. De produktionsinskränkningar och

perinitteringar som förekommit får ses som en följd av denna utveckling.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

som också fort med sig sänkta järn- och stålpriser. Under första kvartalet i

år var både produktion, export, import samt tillförsel lägre än under samma

kvartal 1957. För produktionen var nedgången 11 procent.

Genom den väntade expansionen inom byggnadsområdet kan förbrukningen

av järn och stål inom landet beräknas fortsätta att öka 1958 om än i

mindre utsträckning än 1957. Samtidigt väntas emellertid avmattningen på

den internationella stålmarknaden medföra minskad export. Även om importen

går ner väsentligt ligger det därför närmast till hands att anta någon

krympning av järn- och stålverkens produktion under 1958 om man jämför

med 1957. Läget är emellertid mycket labilt och det är därför svårt att komma

med några mer bestämda förutsägelser.

Exporten av sågade och hyvlade trävaror noterade ett nytt efterkrigsrekord

under fjolåret, nämligen 1 110 000 standards (inkl. lådbräder, bjälkar,

sparrar och syllar). Från 1956 uppgick stegringen till 85 000 standards

och från det tidigare rekordåret 1955 till 35 000 standards. Man får gå så

långt tillbaka i tiden som till 1920-talet för att finna exportkvantiteter som

överstiger 1957 års. Produktionen av trävaror steg med ett par procent från

1956 till 1957 och samtidigt ägde en inte obetydlig lagerminskning rum.

I början av 1958 inträffade en avmattning på den europeiska trävarumarknaden.

Bakom den återhållsamhet i fråga om inköp, som visats särskilt

från engelsk sida, har främst legat en strävan att skära ned lagren samt

avvakta den fortsatta prisutvecklingen. På både finskt och ryskt håll har

nämligen vissa prisnedsättningar ägt rum. En följd av avmattningen har

blivit, att både de svenska försäljningarna och leveranserna varit mindre i

början av 1958 än under motsvarande tid i fjol. Under månaderna januariapril

var exporten av sågade och hyvlade trävaror närmare 110 000 standards

lägre 1958 än 1957. Av betydelse för bedömningen av framtidsutsikterna är,

att den tröga marknaden endast till en mindre del berott på förändringar i

konsumtionen av trävaror, vilken hållit sig relativt väl uppe i importländerna.

Man kan räkna med att ett betydande exportutbud kan absorberas

under resten av året. För Sveriges del väntas dock exporten sjunka med över

100 000 standards från 1957 till 1958. Denna nedgång i exportefterfrågan

kommer sannolikt att medföra en något minskad produktion om hela 1958

jämförs med 1957, trots att den inhemska förbrukningen beräknas stiga på

grund av ökad byggnadsverksamhet och upphörande lagerminskning.

Inom träindustrin totalt (där förutom sågverk och hyvlerier även möbelfabriker

och snickerier ingår ) låg produktionen under första kvartalet 4

procent högre 1958 än 1957. Antalet anställda arbetare hade under samma

tid sjunkit med en knapp procent.

Världens förbrukning av massa och papper har fortsatt att stiga, om än

i något lägre takt än beräknat. Läget har emellertid även här påverkats av

all det i importländerna funnits en strävan att skära ned lagren. Samtidigt

har produktionskapaciteten utvidgats i betydande omfattning runtom i världen

och en viss överkapacitet har uppstått. Denna utveckling har även återverkat

på svensk export och produktion. Under fjolåret genomförde massa
-

s. 59 Kontrollera mot PDF

Bih. 8: Reviderad nationalbudget för år 1958

59

fabrikerna en partiell begränsning av produktionen i förhållande till den

tillgängliga kapaciteten. Totalt steg dock produktionen av massa med ett

par procent från 1956. De senaste årens uppgång i massaexporten ersattes

1957 med en nedgång på 2 procent i kvantitet räknat. Även om den inhemska

konsumtionen steg blev följden en viss lageruppgång. Under 1958 kan man

beräkna att det sker en viss återhämtning för exportens del, medan produktionen

kan väntas bli ungefär oförändrad i förhållande till 1957. Första kvartalet

låg massaproduktionen 1 procent högre 1958 än 1957.

För gruppen papper, papp och wallboard ligger det närmast till hands

att anta, att f jolårets uppgång i exporten i år kommer att följas av en viss

nedgång. Detta kommer givetvis att få återverkningar på produktionen och

denna väntas, trots en sannolik stegring i den inhemska förbrukningen, totalt

sett inte undergå större förändringar. Efter att ha stigit med 8 procent

från 1956 till 1957 minskade produktionen med 1 procent från första kvartalet

1957 till samma period 1958.

Produktionsökningen inom den sammanlagda pappers- och massaindustrin

på 5 procent från 1956 till 1957 åtföljdes av en stegring i antalet anställda

arbetare med 1 procent. Under de första månaderna 1958 låg både sysselsättningen

och produktionen på ungefär samma nivå som ett år tidigare.

Om man ser till årsgenomsnitten fortsatte de senaste årens återhämtning

inom textil- och konfektionsindustrin även under fjolåret och produktionen

steg med 1 procent från 1956. Eftersom produktionen sjönk något inom

konfektionsindustrin var det uteslutande den egentliga textilindustrin (spinnerier,

väverier och trikåfabriker) som svarade för produktionsuppgången.

Ökningen inom den egentliga textilindustrin kan beräknas ha uppgått til!

omkring 3 procent. Tillverkningen steg inom både trikå- och bomullsindustrin,

medan ylleindustrin fick vidkännas en nedgång. Produktionen av yllevävnader

sjönk med 4 procent och nådde därmed den lägsta nivån under

efterkrigstiden. Den utländska konkurrensen fortsatte att vara stark inom

textilområdet, vilket avspeglar sig i en stegring i importen av textilvaror

med drygt 10 procent. Trots en ökning även för exportens del steg tillförseln

till den svenska marknaden med omkring 5 procent. Eftersom konsumtionen

av textilvaror kan beräknas ha ökat med drygt 2 procent från 1956 till

1957 blev resultatet en uppgång i lagren.

De ovan anförda årsgenomsnitten döljer det faktum, att en förändring i

den trendmässiga utvecklingen inträffade under loppet av 1957. Säsongrensade

serier visar, all den uppåtriklade tendensen hos produktionen inom textil-

och konfektionsindustrin som rått sedan slutet av 1954 bröts vill mitten

av fjolåret och efterträddes av en stagnerande eller l. o. m. något vikande

utveckling. Sysselsättningsstatistiken bekräftar omsvängningen. Efter att ha

hejdats i början av 1957 fortsatte (enligt säsongrensade serier) nedgången i

antalet anställda arbetare under senare delen av året. Genomsnittligt minskade

arbetarantalet med drygt 1 procent från 1956. Intrycket av en något

vikande tendens ger också konjunkturinstitutets senaste konjunkturbaromeler

1 mars). Orderingången hade under vintermånaderna enligt denna bibo
-

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

hållits på fjolårsnivån för konfektion men minskat inom övriga branscher.

Under vårmånaderna väntades jämfört med samma tid i fjol minskad produktion

och orderingång för den egentliga textilindustrin, medan konfektionsindustrin

räknade med ungefär oförändrad tillverkning och försäljning.

Jordbruket

Jordbrukets produktion steg med 6 procent från 1956 till 1957. Ökningen

var således betydande trots den svaga skörden. Innevarande år väntas en i

stort sett oförändrad produktion, om väderleksbetingelserna blir normala.

Både 1957 och 1958 års produktion i miljoner kronor räknat har justerats

upp i förhållande till vad som angavs i den preliminära nationalbudgeten,

men höjningen har varit störst för 1957. Från torråret 1955 till 1958 skulle

således en återhämtning på 7 procent äga rum, vilket inte hindrar, att 1958

års produktion kommer att ligga några procent under 1954 års nivå och

därmed också under medeltalet för 1950—1954. Enligt jordbruksnämndens

beräkningar är det främst produktionen av kött och fläsk som beräknas öka

(6 procent). Animalieproduktionen väntas därigenom stiga med 1 procent,

trots att en viss tillbakagång är sannolik för mjölk och mejeriprodukter.

För de vegetabiliska slutprodukterna förutses en minskning främst genom

att fjolårets stora skörd av oljeväxter inte beräknas upprepas. Jordbrukets

bidrag till bruttonationalprodukten kommer vidare att påverkas av att större

köp utifrån måste göras, mest beroende på 1957 års svaga fodersädesskörd.

Skogsbruket

Skogsavverkningarna kan 1957 beräknas ha uppgått till omkring 41 miljoner

m3f (fast mått utan bark), vilket innebär en mindre nedgång från 1956.

Trots detta har en uppgång på 1 procent framräknats i skogsbrukets bidrag

till bruttonationalprodukten. Skogsuttagen kan nämligen uppskattas ha varit

något mindre än tillväxten. Genom detta förhållande tillkommer en pluspost

vid beräkningen av skogsbrukets bidrag. Gjorda uppskattningar tyder på alt

en minskning av skogsavverkningarna kan väntas även 1958. I den preliminära

nationalbudgeten antogs, att skogsavverkningarna möjligen skulle kunna

bli av samma omfattning 1958 som 1957. Förändringen i förhållande till

denna tidigare uppskattning har bl. a. orsakats av att det gynnsamma vädret

under hösten möjliggjorde en snabbare avverkning och en större kvantitet

än beräknat kom att falla på 1957. De goda betingelserna för avverkning

har också tillsammans med fjolårets dåliga skörd inom jordbruket otvivelaktigt

medverkat till att hålla virlcesuttagen innevarande vinter på en något

högre nivå än vad som skulle ha varit fallet om endast avsättningsmöjligheterna

för skogsprodukter på de internationella marknaderna skulle ha

varit bestämmande. Sågtimmeravverkningen, som sjunkit 1954—1957, kan

beräknas stiga något 1958. Detta får bl. a. ses mot bakgrund av att sågver
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Cl

Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958

kens lager av timmer och sågade varor sjönk under fjolåret. För massavirkets

del fortsatte de senaste årens lageruppgång även 1957. En något minskad

avverkning kan väntas för detta virkesslag.

Sammanfattning av produktionsutvecklingen inom olika näringsgrenar

De antagna volymförändringarna i de olika näringsgrenarnas produktion

sammanfattas i nedanstående tablå:

Förändring

Förändring

1957—1958

1956—1957

Procent

Mili. kr. i

Näringsgren

Procent

1957 års pri

Egentlig industri ................................

+ 3’/a

± 0

+ o

Kraft- och belysningsverk ........................

+ 9

+ 5

4- 75

Byggnads- och anläggningsverksamhet ............

+ 2V,

+ 6

+ 300

Jordbruk........................................

+ 6

±0

± o

Skogsbruk ......................................

+ 1

- 1

— 25

Summa kraft- och varuproduktion

+ 37,

+ 1

+ 350

Statens och kommunernas bidrag till produktionen av

den offentliga konsumtionen....................

+ 17 a

+ 3

+ 150

Bostadsnyttjande ................................

+ 47,

+ 472

+ 150

Handel och samfärdsel............................

+ 2

+ 7,

+ 50

Konsumenttjänster ..............................

+ 0

± o

± o

Summa tjänster

+ 2

+ 17,

+ 350

Totalt

+ 3

+ 1

+ 700

Den framräknade ökningen av den totala produktionen från 1957 till 1958

uppgår till 700 miljoner kronor eller omkring 1 procent. De mest betydande

stegringarna kan väntas inom starkt lieinmamarknadsinriktade områden såsom

byggnads- och anläggningsverksamheten, kraftverken, bosladsnyttjandet

samt statlig och kommunal verksamhet, medan industriproduktionen

förutses ligga kvar på 1957 års nivå.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

VI. Arbetsmarknaden och löneutvecklingen

1. Arbetskraftsresurserna

I den preliminära nationalbudgeten för 1958 beräknades befolkningen i de

arbetsföra åldrarna 15—64 år ha ökat med omkring 40 000 personer eller

0,8 procent under loppet av 1957. Motsvarande ökning under 1956 utgjorde

28 000 personer eller närmare 0,5 procent. För innevarande år beräknades

befolkningsutvecklingen enligt två alternativ. I alternativ 1 togs hänsyn endast

till den naturliga befolkningstillväxten, d. v. s. in- och utvandring förutsattes

balansera varandra. Enligt detta antagande skulle befolkningen i

åldrarna 15—64 år stiga med omkring 37 000 personer. Den kraftigaste stegringen

förutses därvid för åldersgruppen 15—19 år, som beräknas öka med

inte mindre än 30 000 personer. Ökningar förutses också för de äldre årsklasserna,

medan befolkningen i mellanåldrarna 25—44 år beräknas minska

i antal. I alternativ 2 antogs en nettoimmigration av samma storlek 1958

som 1956, vilket skulle innebära ett ytterligare tillskott i de arbetsföra åldrarna

med omkring 11 000 personer. Detta tillskott beräknas i huvudsak

lalla på åldrarna under 45 år. Med tanke på att nettoimmigrationen visat

sig vara mycket konjunkturkänslig bör detta antagande i det nuvarande

ekonomiska läget bedömas som ett maximialternativ.

Några direkta uppgifter till belysning av förändringarna i den totala arbetsstyrkan

finns inte tillgängliga. Med hänsyn tagen till uppgifter över yrkesintensiteten

och dess mera långsiktiga förändringar i de olika åldrarna

kan den totala arbetsstyrkan beräknas stiga från 1957 till 1958 med omkring

24 000 personer enligt alternativ 1 och med omkring 28 000 personer

enligt alternativ 2. 1 förhållande till den totala arbetsstyrkan innebär ovanstående

en ökning mellan 0,7 och 0,9 procent jämfört med en ökning på 0,6

procent 1956—1957.

Med hänsyn till att arbetslösheten stigit från 1956 till 1957 kan den totala

sysselsättningen beräknas ha ökat något mindre än den totala arbetsstyrkan

eller med omkring 0,4 procent. 2

2. Arbetsmarknadsläget

Utvecklingen på arbetsmarknaden har under 1957 kännetecknats av en

inom ramen för fortsatt hög sysselsättning förbättrad balans mellan tillgång

och efterfrågan på arbetskraft. Av de båda arbetsinarknadskurvorna i diagram

II: 1 (s. 15) framgår, att såväl arbetslösheten som antalet tillsatta

platser på 100 lediga legat högre 1957 än 1956. Även omsättningen på ar
-

s. 63 Kontrollera mot PDF

Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år W58

63

Tabell VI: 1. Antal under en vecka avgångna arbetare (exkl. uppsagda av arbetsgivare) inom

industrin i procent av totala antalet anställda 1953—1958

1953

1954

1955

1956

1957

1958

Februari......................

0,36

0,39

0,63

0,44

0,36

0,32

Maj..........................

0,51

0,68

0,73

0,65

0,53

Augusti......................

0,67

0,83

0,90

0,75

0,71

November....................

0,42

0,48

0,50

0,44

0,35

Källa: Socialstyrelsen.

betskraft, en serie som visat sig vara mycket konjunkturkänslig, tyder på

en ytterligare avmattning under 1957. Som framgår av tabell 1 har rörligheten

inom industrin, som började avta 1956, visat en fortsatt nedgång även

under 1957.

Det minskade efterfrågetrycket på arbetsmarknaden har gett utslag i

form av lägre platstillgång 1957 än under de senaste åren. Att döma av säsongrensade

siffror över antalet vid arbetsförmedlingarna i mitten av varje

månad lediganmälda platser upphörde ökningen i arbetskraftsefterfrågan

redan under 1955. Platstillgången har därefter under både 1956 och 1957

varit ständigt sjunkande. Nedgånger har fortsatt under de fem första månaderna

av innevarande år. Utjämningen mellan tillgång och efterfrågan på

arbetskraft har väsentligen gällt icke yrkeskunnig arbetskraft. Däremot

rådde fortfarande brist på yrkesarbetare och tekniskt utbildad personal. Utvecklingen

under 1957 har också inneburit en viss utjämning av de relativt

stora skiljaktigheter mellan olika geografiska områden, som arbetsmarknadsläget

utvisat under de närmast föregående åren.

Avmattningen på arbetsmarknaden har också kommit till uttryck i stigande

arbetslöshet. I likhet med andra ovan nämnda serier visade arbetslöshetsstatistiken

på tendenser i denna riktning redan under 1956 och dessa

tendenser har fortsatt under 1957. Arbetslöshetstalen kunde dock fortfarande

betecknas som relativt små. Antalet vid arbetsförmedlingsorganen anmälda

arbetslösa utgjorde sålunda i medeltal för de olika räkningstillfällena

under 1957 ca 30 000, vilket var närmare 6 000 fler än genomsnittet för

1956. Arbetslösheten bland de arbetslöshetsförsäkrade, uttryckt i procent

av medlemsantalet i arbetslöshetskassorna, steg t rån i genomsnitt 1,5 procent

1956 till 1,9 procent 1957. För en jämförelse med tidigare år lämnas

i tabell 2 fackförbundens uppgifter om antalet arbetslösa i procent av medlemsantalet.

Mot slutet av 1957 började arbetslösheten öka något mer än som kan anses

vara säsongmässigt vanligt. Vinterarbetslösheten kulminerade i januari

innevarande år med 59 000 registrerade arbetslösa, vilket var 14 000 fler än

i januari förra året. I februari sjönk de arbetslösas antal till 56 000 och i

mars till 55 000; de arbetslösa var dock fortfarande 15 000 fler än samma

månader 1957. Dessa kraftiga ökningstal sammanhänger delvis med ogynnsamma

väderleksförhållanden vid räkningstillfällena. Detta gäller i stor ut
-

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

Tabell VI: 2. Arbetslösheten inom fackförbunden 1952—1957

Procent av medlemsantalet

1952

1953

1954

1955

1956

1957

Februari......................

2,8

4,2

4.7

3,8

4,8

3,9

April ........................

2,0

2,3

2,4

2,0

2,8

3,2

Augusti ......................

1,4

1,5

1,5

1,4

1,5

1,7

Oktober......................

1,7

1,7

1,4

1,5

1,8

2,0

K alla: Arbetsmarknadsstyrelsen.

sträckning Sydsverige. Sålunda rapporterades de största ökningarna i Göteborgs

och Bohus samt i Malmöhus län, där antalet arbetslösa i medeltal för

månaderna januari—mars 1958 hade stigit med respektive 1 600 och 1 500

i förhållande till motsvarande tid 1957. Särskilt besvärande har arbetsmarknadssituationen

under vintermånaderna varit för byggnadsarbetarkåren. Av

det totala antalet försäkrade arbetslösa, som i medeltal för första kvartalet

i år utgjorde 46 500, föll närmare hälften eller 22 000 på de i byggnadsarbetarnas,

murarnas och målarnas kassor organiserade arbetarna. Dessa svarade

också för närmare hälften av den totala arbetslöshetsstegringen som

inträffat bland kassamedlemmarna från samma kvartal i fjol. Inom industrin

uppgick antalet arbetslösa under första kvartalet i år till i genomsnitt

14 000 eller 3 000 å 4 000 fler än ett år tidigare.

Medan arbetslösheten under tidigare år minskat något från mars till april,

skedde i år en ny stegring av antalet arbetslösa till över 59 000, vilket var

19 500 fler än i april 1957. Den väntade säsongmässiga nedgången var sålunda

något försenad och kunde först konstateras vid arbetslöshetsräkningen

i mitten av maj. Antalet registrerade arbetslösa hade då sjunkit med

närmare 17 000 och uppgick till 42 500. De arbetslösa var dock 13 000 fler

än i maj 1957. Förbättringen från föregående månad sammanhängde till

största delen med att byggnadsverksamheten hade kommit igång. Antalet

arbetslösa byggnadsarbetare, murare och målare, som ännu i mars och april

hade legat vid 21 000, sjönk i maj till 12 000 och svarade sålunda för mer

än 60 procent av den totala nedgången bland de försäkrade arbetslösa. Även

på andra områden hade arbetslösheten minskat något. De enda undantagen

utgjordes av skogs- och flottningsarbetarnas samt beklädnadsarbetarnas

kassor, som i maj redovisade 800 respektive 200 fler arbetslösa än i april.

För skogsbruket hade vinterns drivningsförhållanden varit mycket gynnsamma

och det planerade avverkningsprogrammet hade snabbt genomförts.

Det brukar även normalt inträda en dödsäsong mellan avverkningarna och

flottningen. Denna friställning av arbetskraft i skogsbruket låg också bakom

den ökade arbetslösheten i april. Av den totala stegringen av antalet

försäkrade arbetslösa på 2 300 mellan mars och april svarade nämligen

skogsarbetare för inte mindre än 2 100.

Enligt arbetslöshetsräkningen i maj redovisades det största antalet arbetslösa,

5 300, i Norrbottens län, därav var ca 1 600 skogsarbetare och ca

1 500 byggnadsarbetare. Norrbottens jämte Västerbottens och Jämtlands län

s. 65 Kontrollera mot PDF

Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958

65

Tabell VI: 3. Arbetslösheten inom några arbetslöshetskassor i mitten ar maj 1958

Arbetslöshetskassor

Antalet

arbetslösa

Förändring

från maj

1957

Arbetslösa i % av med- lemsantalet

maj 1957

maj 1958

Metallindustriarbetarnas ..............

3 736

+

1768

0,8

1,5

Stenindustriarbetamas ................

156

+

64

2,0

3,5

Träindustriarbetarnas ................

1343

+

487

1,4

2,2

Pappersindustriarbetarnas ............

406

+

284

0,3

1,0

Livsmedelsarbetarnas..................

731

+

77

1,7

1,9

Textilarbetarnas......................

809

+

231

1,5

2,1

Beklädnadsarbetarnas ................

967

+

502

1,2

2,5

Fabriksarbetarnas ....................

1362

+

504

1,4

2,2

Byggnadsarbetarnas ..................

10 725

+

801

7,5

8,2

Murarnas ............................

1178

+

99

7,4

8,2

Målarnas ............................

539

+

65

2,5

2,8

Lantarbetarnas ......................

431

+

46

1,2

U

Skogs- och flottningsarbetarnas........

4 009

+

1966

7,7

13,9

Handelsanställdas ....................

748

+

186

0,7

0,9

Källa: Arbetsmarknadsstyrelsen.

var också de enda i landet som hade fler arbetslösa i maj än i april. Även

i jämförelse med samma månad föregående år visar de nordligaste länen

samt Stockholms stad de största ökningstalen.

Ytterligare uppgifter om arbetslösheten lämnas i tabell 3. I nedanstående

sammanställning anges arbetslösheten bland de arbetslöshetsförsäkrade i

procent av medlemsantalet i arbetslöshetskassorna:

jan.

febr.

mars

april

maj

.. 2,9

2,6

2,6

2,7

1,9

.. 3,8

3,6

3,6

3,8

2,6

Även om den ovanligt stora vinterarbetslösheten i år till stor del kan tillskrivas

rådande väderleksförhållanden, har också den fortsatta avmattningen

i den ekonomiska aktiviteten gjort sig gällande på arbetsmarknaden. Efter

en säsongrensning av den ovan angivna serien över arbetslöshetsprocenten

finner man att denna ändring till minskat efterfrågetryck främst inträdde

mot slutet av fjolåret. I början av innevarande år visar de säsongrensade

arbetslöshetstalen endast mindre variationer. De höga arbetslöshetssiffrorna

inom byggnadsarbetarkåren har visserligen dominerat utvecklingen under

vintermånaderna, men det bör observeras att byggnadsarbetarnas andel

i den totala arbetslösheten var oförändrad när första kvartalet i år jämförs

med motsvarande tid i fjol. I maj var andelen t. o. m. mindre, byggnadsarbetarna

utgjorde endast 30 procent av det totala antalet arbetslösa mot ca

40 procent i maj 1957. Det minskade efterfrågetrycket har i stor utsträckning

gällt industriarbetare. Säsongrensade siffror äver arbetslösheten inom

industrin visar en fortsatt svag stegring.

5 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 saml. Nr Bl. Bil.l. Bihang 8

s. 66 Kontrollera mot PDF

66 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

Även om någon mera drastisk förändring av arbetsmarknadsläget alltså

inte syns ha ägt rum under årets första fem månader, innehåller den närmaste

framtiden en mängd osäkra faktorer. Nuläget på arbetsmarknaden

kännetecknas av skiftande tendenser. Den påbörjade säsonguppgången pekar

i positiv riktning och har redan medfört en ökad aktivitet. Samtidigt verkar

emellertid konjunkturförsämringstecken inom och utom landet tydligt

dämpande. Även i de bedömningar av arbetsmarknadsutsikterna för det närmaste

halvåret, som länsarbetsnämnderna i likhet med tidigare år företagit,

understryks genomgående svårigheten att i nuvarande labila konjunkturläge

komma med några bestämda uttalanden utöver de närmaste 2 å 3 månaderna.

Ser man till arbetsmarknadsutsikterna under den närmaste tiden,

syns man emellertid inte ha anledning räkna med några mera väsentliga

förändringar i arbetsmarknadsläget utöver de säsongmässiga. Några mera

betydande sysselsättningssvårigheter väntas sålunda i allmänhet inte under

den kommande sommaren. Länsarbetsnämnderna räknar dock med en genomsnittligt

något högre arbetslöshetsnivå under sommarmånaderna än under

de föregående åren. Den ökade arbetslösheten kommer i första hand att

drabba den mera svårplacerade arbetskraften.

Det är främst ökningen av arbetskraftsbehovet inom säsongnäringarna,

som på kort sikt väntas verka i utjämnande riktning och reducera arbetslösheten.

Utsikterna för hög sysselsättning inom bostadsbyggandet bedöms

som goda, medan läget syns vara något sämre beträffande byggnadsverksamheten

för industriella och liknande ändamål. Även jord- och skogsbrukets

efterfrågan på arbetskraft väntas bli av ungefär samma omfattning

som under tidigare år. Möjligheter att efter arbetssäsongens slut bereda

arbete inom andra näringar syns dock bli sämre än tidigare. Inom industrin

är däremot den aktuella situationen mera splittrad. Även om man i allmänhet

syns räkna med oförändrad sysselsättning åtminstone fram till semestertidens

slut, präglas läget av en påtaglig återhållsamhet i efterfrågan på

arbetskraft.

På längre sikt betecknas utvecklingen som mycket svårbedömbar. Ogynnsamma

avsättningsförhållanden för pappers- och massaindustrin ger anledning

till farhågor för ytterligare försämring av sysselsättningen inom denna

del av näringslivet. Även inom vissa delar av verkstadsindustrin samt i textil-

och beklädnadsindustrin syns sysselsättningsutsikterna vara mindre

goda. Beträffande byggnadsverksamheten framhåller länsarbetsnämnderna

det minskade investeringsintresset hos industrin men också hos kommunerna.

Att utifrån det läge som nu kan redovisas bedöma utvecklingen på arbetsmarknaden

under höstmånaderna är följaktligen förbundet med stora svårigheter.

Det är härvid framför allt den internationella konjunkturutvecklingen

och dess effekt på den svenska exporten som spelar en stor roll. Att

döma av de förväntningar som företagen i april redovisat till länsarbetsnämnderna

bedöms dock utsikterna ännu så länge inte särskilt pessimistiskt.

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958

Tabell VI: 4. Genomsnittlig timförtjänst inom industrin

Vuxna män och kvinnor samt minderåriga

Industrigren

Förändring i

procent

nov. 1955—-

nov. 1956—

nov. 1956

nov. 1957

Gruvindustri..........................

+ 6,2

+ 6,3

Metall- och verkstadsindustri...........

+ 8,7

+ 5,2

Jord- och stenindustri.................

+ 8,0

+ 5,7

Träindustri...........................

+ 7,0

+ 6,1

Massa- och pappersindustri.............

+ 7,9

+ 3,8

Grafisk industri.......................

+ 7,4

+ 5,5

Livsmedelsindustri.....................

+ 7,4

+ 5,2

Dryckesvara och tobaksindustri........

+ 6,1

+ 4,3

Textil- och beklädnadsindustri..........

+ 7,6

+ 6,0

Läder-, hår- och gummivaruindustri.....

+ 6,7

+ 6,2

Kemisk och kemisk-teknisk industri.....

+ 8,2

+ 4,6

Samtliga industrigrupper

+ 8,3

+ 5,4

Källa: Socialstyrelsens kvartalsstatistik, indexserie med februari 1947 = 100.

3. Löneutvecklingen

Avmattningen på arbetsmarknaden återspeglas också i lönebildningen.

Löneutvecklingen för den största löntagargruppen -— industriarbetarna —

framgår av tabell 4. Den visar, att ökningen av timförtjänsterna under 1957

varit väsentligt mindre än under det föregående året. Ser man på utvecklingen

inom olika industribranscher, finner man, att medan timförtjänsterna

inom de flesta industrigrenarna ökat med 5 å 6 procent, har stegringen inom

massa- och pappersindustrin utgjort endast knappt 4 procent. Något entydigt

samband mellan lönestegring och konjunkturläge inom olika branscher

syns dock inte föreligga.

Den avtalsmässiga lönehöjningen under 1957 har för industriarbetare beräknats

till i genomsnitt 2 1/2 å 3 procent. Eftersom timförtjänsterna enligt

socialstyrelsens statistik stigit med 5,4 procent från november 1956 till november

1957, kan löneglidningen under 1957 beräknas ha uppgått till ca

2 1/2 procent. Löneglidningen har sålunda varit avsevärt mindre under 1957

än 1956, då den uppgick till ca 3 1/2 procent. Detta torde sammanhänga med

det i förhållande till 1956 lugnare arbetsmarknadsläget. Det bör dock påpekas

att 1956 års relativt höga siffra delvis berodde på speciella omständigheter.

För innevarande år innebar den centrala uppgörelsen mellan SAF och LO

lönehöjningar inom en kostnadsram motsvarande 2 procent för ackordsarbeten

och 3 1/2 procent för tidlönerna. Samtidigt sänktes den ordinarie arbetstiden

för arbetarkategorier med 48-timmarsvecka till 47 timmar, över

den faktiska utvecklingen av industriarbetarnas timförtjänster föreligger,

när detta skrivs, endast uppgifter fram till februari månad. Enligt socialstyrelsens

lönestatistik steg den genomsnittliga timförtjänsten för samtliga

industriarbetare (vuxna män och kvinnor samt minderåriga) från november

s. 68 Kontrollera mot PDF

68 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

1957 till februari 1958 med 2,6 procent. Det tvååriga avtalet på arbetsmarknaden

medförde att i motsats till tidigare år de nya avtalen tillämpades redan

från årets början. Eftersom avtalen för 1958 kan beräknas ha resulterat

i en lönehöjning på ca 2 1/2 procent, har löneglidningen mellan november

1957 och februari 1958 varit obetydlig. Det bör dock påpekas att löneglidningen

även tidigare år varit mycket liten under denna period.

I den preliminära nationalbudgeten beräknades ökningen av den totala

lönesumman från 1956 till 1957 till ca 7 1/2 procent. Sedan dess har ytterligare

lönestatistik framkommit. Det gör att bedömningen av fjolårets löneutveckling

nu kan ske med något större säkerhet. Enligt reviderade beräkningar

steg industriarbetarnas löneinkomster 1956—1957 med i genomsnitt

5 1/2 procent. Detta innebär en mindre nedjustering i förhållande till tidigare

beräkningar, vilket beror på att löneglidningen mot slutet av 1957 blev

något lägre än vad som förut antagits. Även för andra löntagargrupper än

industriarbetare har löneberäkningarna justerats. Jämfört med den preliminära

nationalbudgeten har dessa korrigeringar i regel inneburit mindre uppjusteringar

av den beräknade lönestegringen. Den totala lönesumman beräknas

ha stigit med ca 7 1/2 procent från 1956 till 1957. Den nya beräkningen

innebär sålunda ingen förändring av totalsiffran i förhållande till den preliminära

nationalbudgeten.

Tvåårsavtalet på arbetsmarknaden möjliggjorde en uppskattning av innevarande

års löneutveckling redan vid utarbetandet av den preliminära nationalbudgeten.

Den totala lönesumman beräknades sålunda stiga med ca 4

procent från 1957 till 1958. Det påpekades dock, att arbetstidsförkortningens

effekt på inkomstutvecklingen är svår att överblicka. Man vet inte heller,

i vilken mån avmattningen i konjunkturläget kommer att påverka löneutvecklingen.

Kalkylen utgår emellertid från antagandet, att löneglidningen

blir något lägre i år än 1957.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958

69

VII. De privata konsumenternas ekonomi

1. Utvecklingen av de disponibla inkomsterna

Löneutvecklingen under 1957 och 1958 har behandlats i föregående kapitel,

avsnitt 3. Sammanfattningsvis konstaterades där, att ökningen av den

totala lönesumman mellan 1956 och 1957 kan uppskattas till 7 1/2 procent,

en siffra som överensstämmer med den som angavs i den preliminära nationalbudgeten.

Prognosen för lönesummans utveckling mellan 1957 och 1958

grundas bl. a. på det mellan SAF och LO träffade tvååriga avtalet. Liksom i

den preliminära nationalbudgeten uppskattas nu den totala lönesumman

stiga med 4 procent mellan 1957 och 1958. Den lägre ökningstakten jämfört

med 1957 sammanhänger delvis med arbetstidsförkortningen.

Det tillgängliga statistiska underlaget för bedömningen av övriga inkomsters

utveckling är — särskilt för 1957 och 1958 — i vissa avseenden mycket

bräckligt. De reviderade beräkningarna av jordbruksinkomsternas förändring

1956—1957 tyder på en ökning med 1 1/2 procent, medan från 1957 till

1958 en minskning med närmare 4 procent förutses. Övriga företagares inkomster

har av konjunkturinstitutet beräknats ligga ca 4 procent högre

1957 än 1956, medan man för 1958 kan räkna med en något lägre ökning.

Någon anledning att justera den preliminära nationalbudgetens prognos för

kapitalinkomsterna syns ej föreligga.

Inkomstöverföringarna till hushållen steg med ca 320 miljoner kronor

från 1956 till 1957, medan ökningen 1957—1958 kan väntas bli över 500

miljoner kronor. Av denna ökning svarar folkpensionerna och barnbidragen

för vardera ca 200 miljoner och övriga sociala ändamål för ca 130 miljoner

kronor. Folkpensionernas ökning beror främst på den beslutade standardhöjningen

för pensionärerna fr. o. m. 1 juli samt på de av konsumentprisstegringarna

förorsakade indextilläggen.

De utbetalda försäkringsbeloppens ökning 1957—4958 har förutsatts bli

lika störa som föregående år, eller drygt 100 miljoner.

Enligt de utförda beräkningarna skulle således konsumenternas inkomster

ha ökat med ca 2 900 miljoner kronor 1956—1957, medan stegringen

1957—1958 skulle komma att stanna vid 2 200 miljoner kronor.

Utvecklingen av konsumenternas disponibla inkomster bestäms förutom

av förändringarna på inkomstsidan även av den direkta beskattningen

och försäkringspremierna. Hushållens betalningar av direkta skatter och avgifter

till stat och kommun ökade med 1 000 miljoner kronor från 1956 till

1957. Den beräknade stegringen 1957—1958 är avsevärt mycket mindre och

väntas komina att uppgå endast till ca 400 miljoner kronor. Detta förklaras

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

Tabell VII: 1. De privata konsumenternas inkomster och utgifter 1955—1958

Miljoner kronor i löpande priser

1955

1956

1957

1958

prognos

Inkomster

Löner..................................

26 900

28 900

31100

32 500

Enskilda företagares inkomster ..........

5 200

5 300

5 400

]

1) jordbrukare........................

2 500

2 500

2 500

6100

2) övriga företagare ..................

2 700

2 800

2 900

Kapitalinkomster (netto)................

500

600

600

1

Inkomstöverföringar....................

2 700

2 900

3 300

3 800

Utbetalda försäkringsbelopp ............

1300

1400

1500

1600

Ofördelad restpost av inkomster .........

2 200

2 500

2 600

2 700

Summa

38 800

41600

44 500

46 700

Utgifter

Direkta skatter och avgifter .............

7 600

8 200

9 200

9600

Försäkringspremier .....................

1600

1700

1800

1800

Konsumtion............................

27 500

29 700

31200

]

1) varaktiga varor ....................

3 300

3 500

3 900

33000

2) tjänster............................

17 700

19 200

19 800

3) övrigt .............................

6 500

7 000

7 500

1

Sparande (exkl. försäkringssparande) ....

2100

2 000

2 300

2 300

Summa

38 800

41600

44 500

46 700

Källa: Konjunkturinstitutets nationalbokföring för 1955—1957.

främst av de höjda kommunala ortsavdragen, vilka för hushållens del medför

ett skattebortfall med 400 å 500 miljoner kronor.

Den antagna långsammare inkomststegringen under 1958 verkar även

dämpande på skattebetalningarna, medan de överlag höjda kommunala utdebiteringarna

per skattekrona delvis neutraliserar skattebortfallet till följd

av ortsavdragsreformen.

De reviderade beräkningarna över hushållens utgifter för försäkringspremier

visar endast små avvikelser från de preliminära. Premiebetalningarna

har förutsatts bli av ungefär samma storlek 1958 som 1957. 2

2. Sparande, konsumtion och konsumentpriser

Enligt konjunkturinstitutets reviderade nationalräkenskap ökade sparandet

från 1956 till 1957 med ca 300 miljoner kronor, vilket innebär en högre

marginell sparkvot än den som genomsnittligt gällt för efterkrigstiden. Företagna

undersökningar har nämligen visat, att under denna tid i genomsnitt

15 procent av ökningarna i hushållens disponibla inkomster sparats.

Sparandekalkylen för 1958 tyder på att sparandet kommer att få ungefär

samma omfattning som 1957. Det bör understrykas att kalkylen är behäftad

med vida osäkerhetsmarginaler.

Sammanställs de ovan redovisade förändringarna i hushållens inkomster,

skatter m. m. samt sparande, får man följande ungefärliga utveckling av konsumtionsutgifterna

1956—1958 (belopp i miljoner kronor):

s. 71 Kontrollera mot PDF

Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958

71

Totalinkomsterna..................

1956—1957

+ 2 900

1957—1958

+ 2 200

Avgår genom ökningar av:

Beskattning m. m...............

- 1000

— 400

Försäkringspremier ..............

- 100

—

Sparande........................

- 300

—

Konsumtionsutgifterna

+ 1500

+ 1800

Enligt dessa beräkningar skulle värdet av den privata konsumtionen

1956—1957 ha ökat med 1 500 miljoner kronor eller med 5,1 procent. Från

1957 till 1958 väntas konsumtionsutgifterna stiga med 1 800 miljoner kronor,

vilket motsvarar en ökning på närmare 6 procent.

Den reella köpkraften av de nominella inkomsterna beror av konsumentprisutvecklingen.

I den preliminära nationalbudgeten analyserades prisutvecklingen

under 1957 fram t. o. m. november. Fram t. o. m. april 1958 steg

socialstyrelsens konsumentprisindex med ytterligare ca 3,3 procent och prisuppgången

under den senaste tolvmånadersperioden (april 1957—april 1958)

är ca 6 procent.

Årsmedeltalet för konsumentpriserna 1957 låg mellan 4 och 4 1/2 procent

högre än 1956. Om årsmedeltalets stegring 1956—1957 uppdelas på delgrupper

finner man, att priserna för alkoholhaltiga drycker och tobak steg med

12 1/2 procent, för bränsle och lyse med 10 1/2 procent och för diversegruppen

med 6 procent. Lägre prisstegringar än genomsnittet registreras för

övriga delgrupper: bostad 4 procent, inventarier och husgeråd 3 procent,

livsmedel samt kläder och skor 2 procent.

Konsumentprisstegringen under 1957 kan uppskattas till närmare 4 procent.

Under 1956 var motsvarande tal 4 1/2 procent och under 1955 närmare

6 procent, vilket skulle innebära en viss successiv dämpning i den

årliga prisstegringstakten under de senaste åren. Många av de störa varugrupperna

uppvisade dock en ökande prisstegring, främst beklädnad samt

inventarier och husgeråd, och för det senaste året även livsmedel.

Den delgrupp som steg mest i pris under 1957 var bostad, bränsle och

lyse, som höjdes drygt 6 procent. Den preliminära omräkningen av bostadsposten

i oktober reviderades i december, och kostnaderna för bostadsnyttjande,

såsom dessa återspeglas i konsumentprisindex, steg under året med

nära 8 procent. Priserna på bränsle och lyse steg med 3 procent under 1957

främst beroende på energiskattens införande i juli 1957 samt på höjningar

av elströms- och gastaxorna. Importpriserna på kol- och oljebränslen har

successivt sänkts. Posten bränsle ocli lyse sjönk i april efter en uppgång i

februari och mars.

Diversegruppens prisstegring på 5 1/2 procent är huvudsakligen en följd av

prisstegringar på tjänsteområdet (taxehöjningar m. m.). I december 1957 och i

januari 1958 intogs höjda tandläkararvoden i index, och i februari i år böjdes

järnvägstaxorna ytterligare. Samma månad slog den böjda bensinskatten

igenom och diversegruppens prisstegring under innevarande års fyra första

månader uppgår till 1 1/2 å 2 procent.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72 Statsverkspropositionen B är 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

Livsmedelspriserna steg nära 3 procent under 1957 och i januari 1958

höjdes de ytterligare med knappt 2 procent, främst beroende på kraftiga prisstegringar

på mjölk, grädde och potatis. Såsom nämndes i den preliminära

nationalbudgeten sammanhänger prisuppgången för mjölk och grädde bl. a.

med mjölksubventionernas avskaffande. I februari påverkade den nya sockerskatten

prisindexen för livsmedelsgruppen, och denna månad låg livsmedelspriserna

2 å 2 1/2 procent över decembernivån. I mars och april skedde ytterligare

prisstegringar på livsmedel och i april låg priserna ca 3 1/2 procent

över decembernivån.

De återstående delgrupperna i konsumentprisindex visade alla stegringar

på 2 å 3 procent under 1957. I februari innevarande år steg priserna på spritdrycker

och vin kraftigt (14 procent) som följd av höjningarna i den indirekta

beskattningen på dessa varor, medan övriga här ej närmare behandlade

varugrupper har visat obetydliga prisvariationer under de första månaderna

i år.

Av den totala stegringen i konsumentprisindex mellan april 1957 och

april 1958 på 6 procent svarar tjänsterna för 2,2 procent, höjd indirekt beskattning

(avseende energi, tobak, spritdrycker och vin, bensin samt socker)

för 2,1 procent, livsmedlen för 1,7 procent och beklädnadsgruppen för 0,3

procent.

Den omräkning av socialstyrelsens konsumentprisindex med hänsyn till

viktigare förändringar 1955—1957 i indirekta skatter, avgifter och subventioner

som presenterades i den preliminära nationalbudgeten ger vid handen,

att ca 1/3 av årsmedeltalets höjning 1956—1957 och ca 1/4 av den totala

prisstegringen under 1957 skulle tillskrivas ifrågavarande förändringar.

Motsvarande andelar i årsmedeltalets förändringar 1955—1956 och i prisstegringen

under 1956 är 1/10 respektive 1/3. I denna kalkyl har hänsyn ej

tagits till inträffade höjningar av offentliga taxor, såsom t. ex. järnvägsoch

posttaxorna. Det bör understrykas att de nämnda talen endast anger den

»direkta» effekten på index av skatte- och avgiftshöjningar samt subventioner.

De prisförändringar på andra varor som betingas av prisförändringen på

den beskattade eller subventionerade varan har sålunda inte kunnat beräknas.

Det omräknade index motsvarar därför inte den prisutveckling som

skulle ha ägt rum om beskattningen eller subventionen inte hade förändrats.

I april 1958 påverkades konsumentprisindex av de skattehöjningar, varom

beslut fattades tidigare under året. Det gäller tobak, öl och läskedrycker,

och effekten på index av detta kan beräknas till närmare 1/2 procent.

Prisutvecklingen under resten av innevarande år kan komma att påverkas

av de s. k. 5- och 6-procentsreglerna1 för jordbrukets prissättning. Under

1 5-procentsregeln innebär att prisgränser och importavgifter skall justeras (höjas eller sänkas)

med samma procenttal när den allmänna prisnivån ändrats i mera betydande utsträckning. Som

mått härpå används konsumentprisindex rensad från inverkan av i huvudsak bostadskostnaderna,

allmän omsättningsskatt eller därmed jämförbart system av punktskatter. När denna index förändrats

med minst 5 procent från augusti — september 1956 eller från föregående justeringstillfälle

skall prisgränser och importavgifter justeras i motsvarande mån.

6-procentsregeln träder i kraft när reella producentprisindex (nominella producentprisindex

dividerad med konsumentprisindex rensad på tidigare angivet sätt) under en följd av månader avvikit

med sammanlagt minst 30 enheter från 100. Ett avbrott i sammanräkningen sker om reella

producentprisindex under mer än en månad återgår till intervallet 94—106.

s. 73 Kontrollera mot PDF

Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år W58

73

hösten 1957 utlöstes 5-procentsregeln vilket medförde en femprocentig höjning

av prisgränser och importavgifter. Verkan härav på totala konsumentprisindex

har beräknats till mindre än en halv enhet. När konsumentprisindex

exklusive bostadskostnaderna stigit ytterligare 5 procent från föregående

justeringstillfälle utlöses 5-procentsregeln ånyo. I april uppgick

denna prisstegring till 4,1 procent, varför riskerna för den antydda utvecklingen

under 1958 är påtagliga.

Till följd av sänkningen av smörpriset påverkas nominella producentprisindex

i sänkande riktning i maj. Trots att även konsumentprisindex påverkas

i sänkande riktning är det troligt att reella konsumentprisindex sänks

under den kritiska gränsen 94. 6-procentsregeln kan sålunda komma att

träda i kraft under hösten 1958. Detta skulle medföra en justering av importavgifterna

på samtliga jordbruksprodukter, så att priserna genomsnittligt

återfördes till mittprisnivån. Att mera exakt uttala sig om effekten på konsumentprisindex

är omöjligt, eftersom efterfrågesituationen på den svenska

livsmedelsmarknaden, en del tekniska problem i samband med jordbruksprisregleringen

samt handelsmarginalernas reaktioner är inverkande faktorer,

vilkas effekt inte låter sig beräknas i nuläget.

Intressant är, att de båda prismekanismerna i viss mån är beroende av varandra.

Om 5-procentsregeln utlöses först, kommer livsmedelspriserna och

därmed konsumentprisindex att påverkas i höjande riktning liksom även de

nominella producentpriserna. Att entydigt bestämma effekten på reella producentprisindex

är dock ej möjligt. Om å andra sidan 6-procentsregeln skulle

tråda i kraft först, betyder detta en höjning av konsumentprisindex, vilket

kommer att påskynda 5-procentsregelns utlösande.

En annan viktig faktor vid bedömningen av utvecklingen av livsmedelspriserna

under senare delen av 1958 är årets skördeutfall.

De i den preliminära nationalbudgeten förutsatta prisstegringarna speciellt

på tjänsteområdet torde fortfarande ha sin aktualitet, och dessutom kan varupriserna

komma att påverkas i höjande riktning av liandelsmarginalerna.

Dessa faktorer kan väntas mer än uppväga de nu märkbara tendenserna till

prisfall i import- och partiprisleden.

T april 1958 låg konsumentprisindex 4,8 procent över den genomsnittliga

nivån för 1957. Om den prisnivå som uppnåddes i april skulle förbli konstant

under resten av året skulle den genomsnittliga prishöjningen mellan 1957

och 1958 komma att uppgå till ca 4 1/2 procent. Den enda prisförändring

som nu med säkerhet kan förutses gäller det sänkta smörpriset, som påverkar

konsumentprisindex i maj. En fortsatt tendens till prisfall på bränsleområdet

syns också sannolik och en eventuellt forisatt konjunkturavmattning

kau komma all påverka konsumentpriserna i sänkande riktning. Å

andra sidan är livsmedelsprisernas fortsatta utveckling under 1958 mycket

svårbedömbar till följd av det komplicerade systemet för prissättningen.

En något större prisökning mellan 1957 och 1958 än mellan 1956 och 1957

förefaller för närvarande sannolik.

De disponibla inkomsterna kan enligt de ovan återgivna kalkylerna beräknas

stiga från 1957 till 1958 med 1 800 miljoner kronor eller 5 1/2 pro
-

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

Tabell VII: 2. Konsumentprisernas förändringar december 1956—april 1958

Dec.

juni

1956—

1957

Juni 1957—

dec. 1957

Dec. 1957—

april 1958

Totalindex............................

+

1,3

+

2,5

+

2,7

Livsmedel.............................

+

1,5

+

1,3

+

3,5

Bröd, mjöl och grvn.................

+

3,3

+

0,2

+

2,5

Mejeriprodukter.....................

+

1,3

-f

1,7

+

7,3

Kött...............................

+

3,0

+

0,1

+

0,8

Fläsk...............................

+

3,7

—

8,4

+

1,5

Fisk och konserver...................

-t-

0,8

+

8,9

+

5,5

Rotfrukter och grönsaker.............

—

12,3

+

25,7

+

10,8

Specerier............................

—

0,7

—

2,2

+

2,7

Alkoholhaltiga drycker och tobak .......

+

0,3

+

2,2

+

11,4

Spritdrycker och vin.................

-f

0,04

—

0,02

+

14,0

Tobak ..............................

+

0

+

6,6

+

8,4

Kläder och skor.......................

+

1,0

~r

1,3

+

0,6

Bostad, bränsle och lyse...............

—

0,7

+

6,8

+

0,1

Bostad.............................

+

0

7,7

+

0

Bränsle och lyse.....................

—

1,9

5,0

+

0.4

Inventarier och husgeråd...............

+

1,8

-f

0,8

+

0,5

Diverse...............................

+

2,6

_i_

3,0

+

1,8

Resor..............................

+

3,3

4-

2,2

+

3,0

Motorfordon........................

+

2,8

_i_

1,6

+

1,9

Källa: Socialstyrelsens konsumentprisindex.

cent, medan uppgången i prisnivån mot bakgrund av nu kända förhållanden

uppskattas till 4 1/2 procent, vilket alltså skulle innebära en total realinkomstökning

med omkring en procent.

Om inkomsttagarna skulle spara lika stor andel av inkomstökningen som

de genomsnittligt gjort under efterkrigstiden, d. v. s. 15 procent, skulle konsumtionsvolymen

under 1958 komma att bli mellan en halv och en procent

högre än i fjol. Det har emellertid under efterkrigstiden visat sig, att variationerna

i det personliga sparandet varit mycket stora under olika år, varför

en prognos över konsumenternas utgifter möter speciellt stora svårigheter.

Bland faktorer som kan anföras som stöd för en något lägre sparandeökning

under 1958 än under 1957 kan nämnas, att sparandeökningen under 1957

var högre än genomsnittligt och att prisstegringen under 1958 förefaller bli

något större än i fjol. Ä andra sidan kan den ökade ovissheten om inkomstoch

sysselsättningsutvecklingen framöver verka sparstimulerande. Beträffande

konsumtionens utveckling under den hittills gångna delen av 1958 föreligger

ännu bara spridda och ofullständiga uppgifter. Tendenserna till

fortsatt ökning av bilutgifter och ökade inköp av televisionsapparater är

ganska säkerställda liksom en ökning av bostadsnyttjandet vilken följer av

nytillskottet av bostadslägenheter. Överväganden rörande den sannolika

konsumtionsefterfrågan tyder på att sparandet under 1958 skulle bli ungefär

lika stort som under 1957 och att konsumtionsvolymen 1958 skulle

öka med drygt 1 procent i 1957 års priser eller med i runt tal 400 miljoner

kronor.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958

75

Vill. De offentliga finanserna

1. Staten

Statens ekonomiska verksamhet

När den preliminära nationalbudgeten presenterades, fanns endast preliminära

beräkningar av statens inkomster och utgifter för kalenderåret 1957

tillgängliga. Det nu beräknade utfallet av inkomst- och utgiftstitlarna för

1957 visar, att avsevärda justeringar av de tidigare redovisade uppgifterna

måste göras.

Inkomstöverföringarna från staten under 1957, som i den preliminära nationalbudgeten

uppskattades till 5 800 miljoner kronor, har vid senare beräkningar

visat sig uppgå till ett något högre belopp, nämligen 5 940 miljoner

kronor. Den största avvikelsen mellan det preliminärt beräknade och det

definitiva utfallet hänför sig till inkomstöverföringarna i form av räntor på

statsskulden. De direkta inkomstöverföringarna till hushåll och organisationer

har också visat sig bli något större än vad den preliminära uppskattningen

gav vid handen.

Preliminära beräkningar av inkomstöverföringarna från staten till övriga

sektorer under 1958 tyder på att överföringarna kommer att stiga med 1 100

miljoner kronor från 1957. Ökningen beror till ungefär hälften på utbetalningarna

av kompensationer till kommunerna för det skattebortfall, som

uppstår genom höjningen av de kommunala ortsavdragen. Inkomstöverföringarna

till kommunerna beräknas av detta skäl stiga med närmare 600

miljoner kronor från 1957 till 1958 varemot står en minskning av andra

överföringar. Det kan i detta sammanhang påpekas, att det nämnda beloppet

inte motsvarar statens nettokostnad på grund av den kommunala ortsavdragsreformen.

Den sänkning av kommunalskatterna som blir en följd av

de höjda kommunala ortsavdragen medför nämligen att de vid statsbeskattningen

avdragsgilla beloppen av kommunalskatt blir lägre. Den totala uppbörden

av skatt minskas därför inte med samma belopp som kommunalskatterna.

De direkta inkomstöverföringarna till hushåll och organisationer kommer

vidare att ökas betydligt 1958 jämfört med 1957, huvudsakligen på grund

av höjningen av barnbidragen och folkpensionerna. Den mest betydande ökningen

av subventionerna utgör det tillskott på 100 miljoner kronor som under

andra hälften av budgetåret 1957/58 tillförs statens järnvägar. Tillskottet

är beräknat motsvara den förlust som efter avskrivningar beräknas uppstå

under budgetåret.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

Tabell VIII: 1. Löpande utgifter och investeringsutgifter på driftbudgeten 1956/57 och 1956—1958

Miljoner kronor i löpande priser

Utgiftsart

1956/57

1956

1957

1958

prognos

Inkomstöverföringar från staten..............

5 570

5 370

5 940

7 050

1. räntor ................................

460

450

560

600

2. subventioner ..........................

580

620

640

750

3. utbetalningar till sjukkassor ............

4. direkta inkomstöverföringar till hushåll

640

610

650

700

och organisationer......................

2 530

2 370

2 630

3100

5. inkomstöverföringar till kommuner......

1360

1320

1460

1900

Konsumtion ..............................

2 690

2 590

2 850

3 000

Bruttoinvestering ..........................

1930

1820

2 050

2 250

Summa

10190

9 780

10 840

12 300

Anm. Beloppen t. o. m. 1957 är avrundade till jämna 10-tal miljoner kronor och för 1958 till

jämna 50-tal miljoner kronor.

Källa: Konjunkturinstitutet (1956—1957).

Statens konsumtion, varmed avses statens direkta ianspråktagande av varor

och tjänster för löpande ändamål, beräknades i den preliminära nationalbudgeten

till 2 850 miljoner kronor för 1957, vilket innebar en ökning

med 10 procent i löpande priser och 1 procent i volym jämfört med 1956. Den

nu beräknade statliga konsumtionen under 1957 överensstämmer mycket

nära med den preliminära beräkningen. För 1958 beräknades en ökning jämfört

med 1957 med 2 procent i fasta priser, varvid försvarskostnaderna preliminärt

upptogs till i huvudsak oförändrade belopp i avvaktan på proposition

i ärendet. Något försök till uppskattning av statens konsumtion i löpande

priser under 1958 gjordes inte i den preliminära nationalbudgeten.

Med ledning av utfallet för 1957 och det nu uppskattade utfallet för budgetåret

1957/58 samt statsverkspropositionen och försvarspropositionen kan

en uppskattning av statens konsumtion göras för kalenderåret 1958. Beräkningarna

tyder på att någon revidering av den beräknade volymstegring med

2 procent, som antogs i den preliminära nationalbudgeten, inte behöver vidtas.

I löpande priser uppskattas värdet av statens konsumtion 1958 till i runt

tal 3 000 miljoner kronor, vilket innebär en ökning i löpande priser jämfört

med 1957 med ca 150 miljoner kronor eller 5 1/2 procent. Konsumtionsutgifterna

i försvaret förändras endast obetydligt jämfört med tidigare uppskattning.

Statens totala inkomster (se tabell 2), vari inräknas bl. a. hushållens avgifter

till den obligatoriska sjukförsäkringen, beräknades i den preliminära

nationalbudgeten öka med 1 100 miljoner kronor mellan 1957 och 1958, varav

de direkta skatterna svarade för bortemot 900 miljoner kronor och merparten

av den övriga stegringen föll på de indirekta skatterna.

En reviderad inkomstberäkning för kalenderåret 1958 kan nu göras på

grundval dels av utfallet för 1957, dels av riksräkenskapsverkets förnyade

s. 77 Kontrollera mot PDF

Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958

77

Tabell VIII: 2. Statens inkomster 1956/57 och 1956—1958

Miljoner kronor i löpande priser

Inkomstart

1956/57

1956

1957

1958 prognos

6 060

5 860

5 890

7150

4 320

4 210

4 520

4 900

Inkomst av kapital och rörelse

330

210

370

350

240

280

230

300

210

210

220

200

Summa

11160

10 770

11 230

12 900

Anm. Beloppen t. o. m. 1957 är avrundade till jämna 10-tal miljoner kronor och för 1958 till

jämna 50-tal miljoner kronor.

Källa: Konjunkturinstitutet (1956—1957).

beräkning av inkomsterna under budgetåren 1957/58 och 1958/59. De största

förändringarna gentemot de preliminära beräkningarna gäller de indirekta

skatterna. De höjningar av vissa punktskatter som skett sedan statsverkspropositionen

framlades beräknas ge staten en merinkomst av närmare 300

miljoner kronor under 1958, varav den tillfälliga energiskatten på bensin

och motorsprit, den höjda omsättningsskatten på spritdrycker och vin samt

cigarrettskatten svarar för huvudparten. Sammanlagt beräknas statens inkomster

av indirekta skatter 1958 komma att uppgå till 4 900 miljoner kronor,

vilket skulle innebära en ökning med i det närmaste 400 miljoner kronor

jämfört med 1957.

Ökningen av statens inkomster av direkta skatter beräknades i den preliminära

nationalbudgeten till mellan 850 och 900 miljoner kronor. De preliminära

uppskattningarna har visat sig överskatta utfallet för 1957. Beräkningarna

av de direkta skatterna under 1958 har i betydande omfattning reviderats

uppåt jämfört med uppskattningarna i den preliminära nationalbudgeten.

Den nu uppskattade inkomsten av direkta skatter 1958 uppgår till

7 150 miljoner kronor, vilket är 1 260 miljoner kronor mer än utfallet för

1957. Den ökning av statens inkomster med över 1 250 miljoner kronor som

sålunda beräknas mellan 1957 och 1958, är emellertid till stor del endast en

reflex av att utbetalningarna av kommunalskattemedel från inkomstskattetiteln

kommer att minska. Denna minskning, som uppgår till ca 550 miljoner

kronor, är en följd av skattebortfallet i anledning av de höjda kommunala

ortsavdragen och bortfallet av den »extra» fastighetsskatt som utbetalades

till kommunerna 1957. Bortfallet av den »extra» fastighetsskatten motvägs

å andra sidan av de från och med 1958 starkt höjda kommunala utdebiteringarna.

Minskningen i utbetalningarna av kommunalskattemedel från

inkomstskattetiteln belastar — som tidigare berörts -— i stället driftbudgetens

utgiftstitlar i form av kompensationer för kommunernas skattebortfall.

Totalt kan statsinkomsterna under 1958 uppskattas till 12 900 miljoner

kronor, vilket innebär en ökning jämfört med 1957 med drygt 1 650 miljoner

kronor eller nästan 15 procent.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

De ovan behandlade statsutgifterna är alla av löpande karaktär. Statens

investeringar behandlas i följande kapitel i samband med de privata och de

kommunala investeringarna. De uppgifter om statens investeringar som intagits

i tabell 1 i detta kapitel avser endast de investeringar som finansieras

via driftbudgeten, huvudsakligen vägar och försvarsmateriel. Uppgifterna i

tabell 3 omfattar utöver bruttoinvesteringarna på driftbudgeten även de tillskott

som via driftbudgeten i form av avskrivningar och via kapitalbudgeten

i form av investeringsbemyndiganden tillförs statens affärsverksfonder.

luftfartsfonden, statens allmänna fastighetsfond samt försvarets fonder. De

i tabell 3 redovisade uppgifterna angående investeringarna motsvarar de belopp

med vilka den statliga investeringsverksamheten direkt ökar statens

upplåningsbehov. Däremot ingår inte sådana investeringar som skett med

medel som inom fonderna varit disponibla för investering och inte heller

investeringar i statliga aktiebolag.

Statsbudgetens verkningar på samhällsekonomin

En sammanfattande bild av den statliga ekonomiska verksamheten ger tabell

3, som också kan utgöra grundval för en bedömning av denna verksamhets

betydelse för den samhällsekonomiska utvecklingen. Statens affärsverksfonder,

luftfartsfonden, statens allmänna fastighetsfond samt försvarets

fonder ingår endast i den mån överskott inlevererats till statskassan eller

överföringar från budgeten skett till fonderna för investeringsändamål.

Det kassamässiga utfallet av den ekonomiska verksamhet som bedrivs av

den så definierade statliga sektorn, är identiskt med statens upplåningsbehov.

Inom ramen för härledningen av detta registreras sålunda alla de kassamässiga

transaktioner med vilka den egentliga statliga sektorn påverkat

det samhällsekonomiska förloppet, vare sig dessa transaktioner hänför sig

till drift- eller kapitalbudgeten eller sker vid sidan av budgeten. Den ur

Tabell VIII: 3. Statens ekonomiska verksamhet 1956/57 och 1956—1958

Miljoner kronor i löpande priser

Transaktionsart

1956/57

1956

1957

1958

prognos

A. Inkomstöverföringar till staten................

11160

10 770

11230

12 900

B. Inkomstöverföringar från staten ..............

5 570

5 370

5 940

7 050

C. Disponibel inkomst (A-—B) ..................

5 590

5 400

5 290

5 850

D. Konsumtion..................................

2 690

2 590

2 850

3 000

E. Bruttoinvesteringar ..........................

2 590

2 470

2 760

3 000

F. Finansiellt sparande (C—D-—E=G + H—I)....

310

340

- 320

- 150

G. Utlåning ....................................

1570

1240

1610

1050

1. Reell utlåning ............................

1060

970

1030

1250

2. Insättningar i riksbanken m. m............

510

270

580

l- 200

H. Förskjutningspost............................

I. Upplåning...................................

80

1340

- 10

890

200

2130

| 1200

1 Återföring av medel för investeringar i LKAB (— 190); för återbetalning på statsskulden

(— 450); avsättning för framtida pensionsändamål (+ 275) och av v''ssa konjunkturpolitiska inkomster

(+100); fondering av arbetsgivarbidrag (+ 59).

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958

statsfinansiell synpunkt relevanta uppdelningen av statens transaktioner

på drift- och kapitalbudget har här ersatts med en uppdelning av transaktionerna

efter deras realekonomiska innebörd.

Staten påverkar det samhällsekonomiska förloppet dels direkt genom sin

efterfrågan på varor och tjänster för konsumtion och investering, dels indirekt

genom att den påverkar köpkraften i andra sektorer med inkomstöverföringar

till och från den egna sektorn. Saldot mellan dessa transaktioner

— saldot mellan å ena sidan de totala inkomsterna, å andra sidan

löpande utgifter och utgifter för realinvestering — utgör statens finansiella

sparande och är ett mått på de medel staten på kreditmarknaden ställt till

förfogande för övriga sektorer (vid positivt finansiellt sparande) eller tagit

i anspråk från övriga sektorer (vid negativt finansiellt sparande). Det finansiella

sparandet motsvaras därför av nettoförändringen av statens finansiella

tillgångar och skulder.

Statens finansiella sparande minskade som framgår av tabell 3 starkt från

1956 till 1957 och var under det senare året negativt med i runt tal 300 miljoner

kronor. Den motsvarande förändringen av statens finansiella tillgångar

och skulder utgjordes av en ökning av statens skulder enligt riksgäldskontorets

redovisning med drygt 2 100 miljoner kronor samt en ökning av

de finansiella tillgångarna med 1 600 miljoner kronor, varav ca 1 000 föll på

aktieteckning och bostadsutlåning samt ca 500 på ökningar av statens tillgodohavanden

i riksbanken. Skillnaden mellan å ena sidan summan av statens

negativa finansiella sparande och dess upplåning, å andra sidan ökningen

av de finansiella tillgångarna har i tabell 3 införts som en förskjutningspost.

Denna post tjänstgör delvis som korrektionspost för transaktioner som

eJ grupperats realekonomiskt men motsvarar dessutom vissa transaktioner

vid sidan av budgeten. Bland de senare ingår bl. a. förskott, som ej överlagts

på riksstatsanslag.

En sammanställning av de löpande transaktionerna och investenngsutgifterna

har även för 1958 gjorts i tabell 3. Som framgår av tabellen kan statens

finansiella sparande 1958 beräknas komma att vara negativt med ca 150 miljoner

kronor. En avgörande roll för realismen i denna beräkning spelar givetvis

antagandena om statens inkomster under året. En fortsatt konjunkturavmattning

kan sålunda komma att kullkasta de preliminära uppskattningarna.

Ett försök har även gjorts att uppskatta statens upplåningsbehov under

1958. Av betydelse för en sådan prognos är förutom statens beräknade negativa

finansiella sparande också ökningen av statens finansiella tillgångar.

I tabell 3 har räknats med en utlåning till bostäder och andra ändamål

samt aktieteckning till ett sammanlagt belopp av 1 250 miljoner kronor. I

delta belopp ingår de 190 miljoner kronor som reserverats på särskilt konto

i riksbanken för investeringar i LKAB och som via fonden för låneunderstöd

skall återföras till bolaget. Denna transaktion ökar emellertid inte statens

upplåningsbehov, eftersom den endast innebär all en fordran på riksbanken

utbyts mot en fordran på LKAB. I tabell 3 återspeglas denna transaktion av

s. 80 Kontrollera mot PDF

80 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

en minskning av statens insättningar i riksbanken och av en lika stor ökning

av statens reella utlåning. Under första halvåret 1958 har vidare skett en

ytterligare avsättning med 275 miljoner kronor av medel för framtida pensionsändamål

och med 100 miljoner kronor av konjunkturpolitiska inkomster.

Dessa fonderingar medför en motsvarande ökning av statens upplåningsbehov.

En allmän överblick av de transaktioner som påverkar statens upplåningsbehov

har gett till resultat att staten under 1958 skulle behöva upplåna ca

1 600 miljoner kronor (150 + 1 250 — 190 + 375). Därtill kommer den fondering

av arbetsgivarbidrag till den obligatoriska sjukförsäkringen, som ägt

rum i riksgäldskontoret i februari 1958 och som ökat statsskulden med drygt

50 miljoner kronor.

Det nu framräknade upplåningsbehovet är emellertid endast formellt och

motsvarar inte det belopp med vilket staten kan beräknas komma att belasta

kreditmarknaden under 1958. Under 1958 kommer nämligen 450 miljoner

kronor, som tidigare steriliserats i riksbanken, att ianspråktas för återbetalning

på statsskulden. Statens upplåning under 1958 kan därför sammanfattningsvis

anges till (1 600 + 50 — 450 —) 1 200 miljoner kronor eller

ca 900 miljoner kronor mindre än 1957.

Liksom vid utarbetandet av den preliminära nationalbudgeten har en uppskattning

gjorts av hur statsbudgeten påverkat den privata efterfrågan genom

inkomstöverföringar till och från budgeten. Härvid har hänsyn tagits

till alla poster på utgiftssidan som påverkat den privata efterfrågan, medan

på inkomstsidan endast medräknats verkan av förändrade skatteskalor,

införande av nya skatter eller höjning av gamla. Om olika marginella

konsumtionskvoter och skattekvoter appliceras på de så erhållna budgetbeloppen

erhålls en uppskattning av hur statstransaktionerna primärt har påverkat

den privata efterfrågan. De utförda beräkningarna tyder på att statsutgifterna

under 1957 jämfört med 1956 har primärt ökat den privata konsumtionsefterfrågan

med närmare 350 miljoner kronor. Detta belopp överensstämmer

med det som angavs i den preliminära nationalbudgeten. Den

ökning av ränteutbetalningarna jämfört med den preliminära uppskattningen

som tidigare berörts har inte påverkat kalkylen över statsbudgetens verkningar

på den privata konsumtionsefterfrågan, eftersom ökningen till stor

del hänförde sig till en ökning av ränteutbetalningarna till riksbanken. Å

andra sidan har de budgetpolitiska åtgärderna på budgetens inkomstsida

medfört en primär minskning av den privata konsumtionsefterfrågan med

drygt 100 miljoner kronor. Den sammanlagda primära expansiva effekten

på den privata konsumtionsefterfrågan av statsutgifterna och åtgärder berörande

budgetens inkomstsida kan uppskattas till i runt tal 200 miljoner

kronor under 1957 jämfört med 1956.

Ett försök har även gjorts att uppskatta den primärt konsumtionsökande

effekten av statsbudgeten under 1958 jämfört med 1957. Som tidigare framhållits

ökar mellan 1957 och 1958 inkomstöverföringarna till hushåll och

organisationer kraftigt. Å andra sidan blir löneökningarna 1958 lägre än

s. 81 Kontrollera mot PDF

Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958

81

1957 och vidare ökar subventionerna (om överföringen till statens järnvägar

med 100 miljoner kronor borträknas) mindre än 1957. Sammanräknas

de nu angivna faktorerna erhålls som resultat en primärt konsumtionsökande

effekt av ungefär 450 miljoner kronor jämfört med 1957. Åtgärderna på

budgetens inkomstsida kan under 1958 beräknas lämna den privata konsumtionsefterfrågan

ungefär opåverkad. Mot den konsumtionsstimulerande

effekten av höjningen av de kommunala ortsavdragen står verkningarna av

höjningarna av ett flertal indirekta skatter, dels i mitten av 1957, dels i

början av 1958.

Det bör understrykas att de angivna beloppen inte anger de totala verkningarna

på den privata konsumtionsefterfrågan av de statliga transaktionerna.

Sålunda har den konsumtionsbegränsande effekt som genom skatteskalornas

progressivitet uppstår vid stigande inkomster inte beräknats. Den

primära konsumtionsstimulans som utgår från statsbudgeten leder vidare

till stigande företagarinkomster, vilket i sin tur å ena sidan leder till ökad

konsumtion och investering, å andra sidan till större statsinkomster. Inte

heller dessa effekter har — i brist på en numerisk modell av de samhällsekonomiska

förloppen — kunnat beräknas.

2. Kommunerna

I den preliminära nationalbudgeten beräknades den kommunala konsumtionen

ha ökat med 4 procent i fasta priser från 1956 till 1957.

Bedömningen av den kommunala ekonomiska utvecklingen under 1958

grundades i den preliminära nationalbudgeten på statistiska centralbyråns

prognosstatistik. Ökningen av kommunernas inkomster från 1957 till 1958

uppskattades till 170 miljoner kronor, vilket är avsevärt mindre än inkomstökningen

mellan 1956 och 1957. Den minskade stegringstakten sammanhänger

huvudsakligen med bortfallet av den »extra» fastighetsskatt, som utbetalades

till kommunerna under 1957. Mot denna blygsamma inkomstökning

stod en planerad utgiftsexpansion av betydande omfattning. Trots att

kommunernas finansiella ställning vid slutet av 1957 var tämligen god, ansågs

i den preliminära nationalbudgeten en utgiftsexpansion av planerad

omfattning inte möjlig. En viss nedjustering av utgiftsbeloppen skedde därför

i prognosen. Ett inte alltför orimligt antagande ansågs därvid vara, att

den kommunala konsumtionsökningen mellan 1957 och 1958 skulle komma

att uppgå till 4 procent i fasta priser. Något nytt material som kunnat föranleda

en revision av denna prognos har inte framkommit. På basis av

byggnads- och igångsältningstillståndsstatistiken har prognosen för de kommulana

investeringarna något uppjusterats (se vidare kapitel IX).

(5 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 saml. Nr Bl. Bil. i. Bihang

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

3. Den offentliga konsumtionen

Sammanfattningsvis kan den totala offentliga konsumtionen beräknas

komma att i fasta priser öka med 3 procent mellan 1957 och 1958. I absoluta

belopp framgår den offentliga konsumtionen av följande tablå:

Miljoner kronor

Löpande priser

1957

1958 (prognos)

Statlig konsumtion......

......... 2 853

3 000

Kommunal konsumtion .

......... 4 236

Summa 7 089

1957 års priser

Statlig konsumtion.....

......... 2 853

2 910

Kommunal konsumtion ..

......... 4236

4 404

Summa 7 089

7 314

s. 83 Kontrollera mot PDF

Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958

83

IX. Investeringarna

I kapitel II har framhållits att vissa tecken tyder på att en fortsatt avmattning

av konjunkturen ägde rum under senare delen av föregående år,

en avmattning vilken inte hade hunnit registreras i den statistik som var

tillgänglig då beräkningarna för den preliminära nationalbudgeten utfördes.

Med hänsyn till investeringarnas strategiska roll i konjunkturen är det

under sådana omständigheter av särskild betydelse, att investeringsprognosen

blir föremål för omprövning. Det finns härvid också anledning dels

att ånyo fästa uppmärksamheten på det faktum, att investeringsavgiften

slopats från och med ingången av 1958 och att byggnadsregleringen från

och med samma tidpunkt uppmjukats i vissa avseenden, dels att beakta den

i maj genomförda räntesänkningen. Bortsett från räntesänkningen var dessa

ändringar av den ekonomiska politiken visserligen kända redan då prognosen

till den preliminära nationalbudgeten gjordes, och vad investeringsavgiftens

slopande beträffar var den känd även av företagen, då de i oktober 1957

lämnade uppgifter till kommerskollegium rörande sina investeringsplaner

för 1958. Inte desto mindre är det uppenbart att i varje fall denna sistnämnda

omständighet har föranlett vissa förskjutningar i företagens planer

sedan i höstas, speciellt syns fördelningen av investeringarna mellan

1957 och 1958 ha påverkats.

På betydelsefulla punkter föreligger också ett nytt statistiskt material,

vilket redan det motiverar och möjliggör en revidering av den i december

utförda prognosen till den preliminära nationalbudgeten. Sålunda har konjunkturinstitutet

framlagt nya beräkningar av bruttoinvesteringarna under

1957; en redogörelse för dessa har lämnats i kapitel II. Vidare har kommerskollegium

under mars månad företagit en ny undersökning av investeringsplanerna

inom industrin. Denna kommer att redovisas i det följande.

Nya uppskattningar av den sannolika utvecklingen av investeringarna inom

statens affärsdrivande verk föreligger också från samma tidpunkt. Planerna

vad beträffar den statliga bostadslånegivningen för budgetåret 1958/59

har framlagts i proposition liksom även planerna för försvarets framtida

organisation. Vidare är det nu möjligt att för de områden, där månads- eller

kvartalsstatistik föreligger, överblicka förutom 1957 års sista kvartal — för

vilket data över den faktiska utvecklingen i stort sett saknades då beräkningarna

till den preliminära nationalbudgeten gjordes — även de tre å fyra

första månaderna av innevarande år. Detta innebär bl. a. att det varit möjligt

all revidera den i den preliminära budgeten redovisade prognosen för

den del av byggnads- och anläggningsinvesteringarna som 1957 var underkastad

särskilt tillståndstvång. Delta har skett med stöd av nu föreliggande

s. 84 Kontrollera mot PDF

84 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

uppgifter om igångsättningen av sådana projekt under sista kvartalet 1957

och första kvartalet 1958. Härvid har också resultaten av den av arbetsmarknadsstyrelsen

i februari genomförda byggnadsinventeringen kunnat

utnyttjas. Nämnda revidering är av betydelse för prognosen för industrins,

handelns och kommunernas investeringar i byggnader och anläggningar.

Investeringsprognosen i tabell 2 syftar till att fastställa den reala investeringsutvecklingen

från 1957 till 1958. Förändringstalen skall sålunda vara

angivna i samma priser som siffrorna för 1957 års investeringsverksamhet,

d. v. s. i 1957 års genomsnittspriser. De föreliggande uppgifterna om investeringsplanerna

är emellertid ofta beroende av prisläget vid tillfället för uppgiftslämnandet;

detta gäller exempelvis industriföretagens uppgifter till

kommerskollegium. Inom andra områden kan de uppgivna planerna vara

mer eller mindre starkt bundna till nominellt fixerade ramar, vilket bl. a.

innebär att en prisstegring minskar de reala investeringsmöjligheterna; detta

gäller framför allt vissa delar av de statliga investeringarna. Med hänsyn

till dessa förhållanden har det varit nödvändigt att vid genomförandet av

investeringsprognosen för 1958 även göra vissa antaganden rörande prisutvecklingen.

Med rådande prisutvecklingstendenser på råvarnområdet och

med hänsyn dels till de i annat sammanhang uppskattade lönehöjningarna,

dels till en förutsatt produktivitetsstegring i normal omfattning, har det

dock inte funnits anledning att räkna med annat än en förhållandevis obetydlig

prisstegring. De antaganden som gjorts innebär, att prisnivån för

1958 års investeringar skall komma att ligga endast någon procent över

1957 års genomsnittsnivå.

Bostäder. Under 1957 färdigställdes bostadshus med sammanlagt omkring

64 500 lägenheter, vilket är mer än något tidigare år. Siffran kan jämföras

med ett färdigställande av omkring 57 000 lägenheter både 1955 och 1956.

Samtidigt beräknas det under föregående år ha påbörjats bostadsbyggen

med sammanlagt drygt 65 000 lägenheter. Mot bakgrunden härav kan man

räkna med att antalet inflyttningsfärdiga lägenheter skall bli av samma

storleksordning under 1958 som under 1957. Tillfälliga fluktuationer i färdigställandet

kan dock lätt komma den faktiska siffran att avvika med ett

par tre tusen uppåt eller nedåt från detta antal. Speciellt gör det faktum, att

det förelåg en viss anhopning av igångsättningen under 1957 till de senare

höstmånaderna, kalkylen osäker. Till stor del kom dessa byggen igång för

sent för att arbetet på dem skulle kunna bedrivas rationellt under vintern.

Detta torde vara en i varje fall bidragande orsak till att antalet vid bostadsbyggen

sysselsatta arbetare i mitten av februari 1958 var närmare 15 procent

mindre än vid samma tidpunkt ett år tidigare (enligt vad som framgår

av arbetsmarknadsstyrelsens inventering) trots att antalet lägenheter i pågående

byggen kan antas ha varit endast ett par procent lägre.

Nationalbudgetens investeringsprognos skall emellertid inte avse antalet

under året färdigställda lägenheter utan kostnaderna för det under året utförda

byggnadsarbetet. En beräkning härav förutsätter inte endast känne
-

s. 85 Kontrollera mot PDF

Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958

85

dom om igångsättningen av bostadsbyggen under 1957 och om den genomsnittliga

byggnadstiden utan även en prognos för igångsättningen under innevarande

år. Vid sidan om de nu föreliggande uppgifterna rörande den faktiska

igångsättningen t. o. m. april 1958 utgörs den viktigaste utgångspunkten

för denna del av beräkningen av planerna för den statliga bostadslånegivningen

— omkring 94 procent av antalet lägenheter består nämligen av

lägenheter i statsbelånade fastigheter.

Ramarna för den statsbelånade byggnadsverksamheten fixeras i budgeten.

För budgetåret 1957/58 uppgår den mot igångsättningen svarande medelsramen

(inkl. medel på tilläggsstat) till ett belopp, vilket kan beräknas

motsvara 42 000 å 43 000 lägenheter i statsbelånade flerfamiljshus, häri inräknat

1 000 lägenheter i pensionärshem. Låneramen för småhus beräknas

motsvara omkring 16 000 lägenheter. Vidare räknar man med åtminstone

4 000 lägenheter i privatfinansierade flerfamiljshus och småhus. Härutöver

måste man ta hänsyn till att vissa förskott på nästkommande hudgetårs medelsramar

för preliminära lånebeslut beviljats för att möjliggöra en ur sysselsättningssynpunkt

lämplig säsongfördelning av byggnadsverksamheten.

Med stöd av dessa uppgifter och uppgifter om den faktiska igångsättningen

under andra halvåret 1957 har, vad flerfamiljshusen beträffar, igångsättningen

av byggen under första halvåret 1958 beräknats vara av storleksordningen

16 000 ä 17 000 lägenheter. Direkt statistik föreligger för närvarande

endast för årets fyra första månader. Arbetsmarknadsmyndigheterna höll

planmässigt igångsättningen låg under de första månaderna 1958. För första

kvartalet uppgår den sammanlagt till endast 4 500 lägenheter i flerfamiljshus.

Igångsättningen under första halvåret har således i hög grad koncentrerats

till andra kvartalet; under april beräknas den sålunda ha varit

av storleksordningen drygt 4 000 lägenheter i flerfamiljshus.

Bedömningen av igångsättningen under andra halvåret 1958 får hl. a.

grundas på förslagen i den i mars framlagda propositionen (Kungl. Maj:ts

proposition nr 119/1958) rörande låneanslagen för budgetåret 1958/59. De

där föreslagna medelsramarna för flerfamiljshus motsvarar en igångsättning

av byggen med 41 500 lägenheter (inräknat 500 lägenheter i pensionärshem)

under hela budgetåret 1958/59. Härtill får läggas de icke statsbelånade

busen. Mot bakgrunden av dessa uppgifter har i nationalbudgetberäkningen

förutsatts, att flerfamiljsbyggen med omkring 31 000 lägenheter

skall igångsättas under andra halvåret 1958 (inräknat pensionärshem

och icke statsbelånade hus). Med hänsyn till det av arbetsmarknadsmyndigheterna

i ar praktiserade förfarandet med förhandsbesked om igångsättningstillstånd

till byggnadsföretag färdiga att starta under tredje kvartalet

beräknar man kunna uppnå en starkare anhopning av igångsättningen till

donna period än som under tidigare år varit fallet. Avsikten med denna koncentration

av igångsättningen är att flertalet av dessa byggen därigenom till

vintern skall ha hunnit till ett sådant skede, att arbetet på dem skall kunna

fortsätta i normal takt, och säsongarbetslösheten därigenom bli mindre markerad.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

Vad småhusbyggandet beträffar, svarar såväl de för innevarande som de

för budgetåret 1958/59 föreslagna låneramarna mot en igångsättning av

16 000 lägenheter. Härtill får läggas 1 000 å 2 000 lägenheter i icke statsbelånade

småhus. Även om det vad beträffar småhusen på enstaka orter förekommit

vissa tecken på en avmattning i byggnadsviljan syns denna dock

för landet i dess helhet vara av den omfattningen att det inte finns anledning

att räkna med annat än att låneramarna skall komma att utnyttjas och

igångsättningen bli av samma storleksordning som under 1957.

Dessa antaganden utgör utgångspunkten för den beräkning av bostadsbyggandets

utveckling som ingår i tabell 2 och vilken därutöver bygger på

vissa förutsättningar rörande byggnadstider och lägenhetsytor. Vad beträffar

byggnadstiderna har antagits, att dessa för vid årsskiftet pågående och

under innevarande år påbörjade byggen skall komma att visa sig vara ungefär

en halv månad kortare än vad som genomsnittligt gällde för byggen

avslutade under 1957. Detta antagande bar motiverats av den förkortning

av byggnadstiderna som kan konstateras ha ägt ruin under senare delen

av 1957. Någon ytterligare sänkning under 1958 har inte förutsatts. Vidare

har antagits, att den genomsnittliga ytan för lägenheter i bostadshus påbörjade

under 1958 skall vara av samma storlek som ytan för lägenheter i

bus påbörjade under 1957.

Den på dessa antaganden baserade prognosen innebär en ökning av

byggnadsverksamheten i såväl flerfamiljsbyggen som i småhusbyggen. Såväl

relativt som absolut är ökningen störst för småhusen. Detta är till stor

del en eftersläpande effekt av den betydande ökningen av igångsättningen

från omkring 14 000 lägenheter 1956 till uppskattningsvis 17 000 lägenheter

1957. Sammanlagt har ökningen av bostadsbyggandet från 1957 till 1958,

inklusive en ökning av underhållsverksamheten i normal omfattning, på

dessa grunder uppskattats till 250 miljoner kronor eller omkring 7 procent.

Jordbruket. Investeringarna i såväl ekonomibyggnader som i jordbruksmaskiner

och redskap bar förutsatts bli av samma omfattning 1958 som

1957.

Industrin. Resultatet av den undersökning av investeringsplanerna inom

industrin som kommerskollegium företog i mars återges i tabell 1. För jämförelses

skull redovisas även oktoberenkäten 1957. Vad 1957 års siffror

beträffar visar den nya enkäten förhållandevis god överensstämmelse då

det gäller den egentliga industrins investeringar i byggnader och anläggningar

(716 miljoner kronor i oktoberenkäten och 729 i marsenkäten). För

maskiner och apparater har däremot skett en nedjustering av siffran med

inte mindre än 4 procent (från 1 176 miljoner kronor enligt oktoberenkäten

till 1 130 i marsenkäten). Enligt dessa senaste beräkningar var den egentliga

industrins totala bruttoinvesteringar (inkl. utgifter för reparationer

och underhåll) volymmässigt av ungefär samma omfattning 1957 som

1956. För maskiner och apparater konstateras en minskning med ca 1 pro
-

s. 87 Kontrollera mot PDF

Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958

87

Tabell IX: 1. Investeringsplaner inom industrin för 1958

Ny- och ombyggnadskostnader samt ny- och ersättningsanskaffning (miljoner kronor)

1. Gruvindustri.............

2. Metall-och verkstadsindustri

därav: järn- och stålverk.. .

verkstadsindustri

(inkl. metallverk,

exkl. skeppsvarv) ...

skeppsvarv........

3. Jord- och stenindustri.....

4. Träindustri..............

5—6. Massa-, pappers- och grafisk

industri ............

Livsmedelsindustri........

Dryckesvaru- och tobaksin
dustri.

................

Textil- och sömnadsindustri

10. Läder-, hår- och gummivaruindustri

.................

11. Kemisk-teknisk industri . . .

Summa

12. El-, gas- och vattenverk . . .

Totalt

t.

8.

9.

Byggnader och anläggningar

Enligt

höstenkäten

Enligt vårenkäten

Investeringar i maskiner

och apparater

Enligt

höstenkäten

Enligt

vårenkäten

Beräk-

Plane-

Beräk-

Plane-

Därav av-

Beräk-

Plane-

Beräk-

Plane-

nade

rade

nade

rade

sedda att

nade

rade

nade

rade

kost-

utgif-

kost-

utgif-

påbörjas

kost-

utgif-

kost-

utgif-

nader

ter

nader

ter

senare än

nader

ter

nader

ter

1957

1958

1957

1958

1 april

1957

1958

1957

1958

82

99

90

105

14

62

75

60

72

311

387

332

411

129

433

518

427

559

57

102

56

77

16

127

197

116

157

215

230

218

265

106

269

277

274

310

39

55

58

69

7

37

44

37

92

29

25

26

32

10

44

39

44

41

22

26

26

35

16

42

40

42

49

123

102

111

113

23

343

329

313

389

72

109

73

88

35

67

83

69

94

12

19

13

19

3

17

15

18

16

12

12

11

12

6

40

36

36

45

4

G

3

6

4

20

21

19

18

49

40

44

43

19

108

98

102

129

716

825

729

864

259

1176

1254

1130

1412

700

809

660

815

134

169

170

163

170

1416

1634

1389

1679

393

1345

1424

1293

1582

Anm. Redovisningen innefattar inte investeringar i bostäder och bilar.

Källa: Kommerskollegii investeringsenkäter.

cent, vilket uppvägs av en ökning på ca 2 procent för byggnader och anläggningar.

Marsenkäten visar för den egentliga industrin en planerad ökning av

nyinvesteringarna i byggnader och anläggningar med 19 procent från 1957

till 1958; motsvarande siffra i oktoberenkäten var 15 procent. För maskiner

och apparater uppgår den enligt den senaste enkäten planerade ökningen

lill närmare 25 procent att jämföra med 7 procent enligt oktoberenkäten.

Sett mot bakgrunden av den allmänna konjunkturutvecklingen är dessa

betydande ökningstal liksom den kraftiga uppjusteringen sedan i höstas

ägnade alt förvåna. Snarare skulle man ha väntat en nedjustering. Det är

emellertid vid tolkning av dessa siffror nödvändigt dels att ta hänsyn till

de tendenser till systematiska feluppskattningar — överskattningar — som

de av företagen i mars uppgivna planerna enligt erfarenheter från tidigare

är rymmer, dels att beakta det inflytande på speciellt maskininvesteringarnas

fördelning mellan 1957 och 1958 som avskaffandet av investeringsavgiften

vid årsskiftet kan förutsättas ha haft.

s. 88 Kontrollera mot PDF

88 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

Den för byggnader och anläggningar uppgivna ökningen (19 %) är visserligen

större än den som framkom i oktoberenkäten. Jämfört med de tidigare

år i mars noterade ökningstalen är årets siffra dock låg (se nedanstående

tablå). Vidare kan konstateras, att en uppjustering i förhållande

till oktoberenkäten har förekommit även 1956 och 1957 men att den är

mindre i år än vid dessa båda tillfällen. Inte desto mindre kan man inte

räkna med att hela den nu uppgivna ökningen skall komma att realiseras.

Investeringsenkäternas ökningstal för industrins byggnads- och anläggningsinvesteringar

har alltid visat sig överdrivna. Detta har gällt såväl oktober-

som marsenkäterna och framgår av nedanstående uppgifter om

planerade och faktiska förändringar under en följd av år:

Förändringar i procent

1954—1955

1955—1956

1956—1957

1957—1958

Planerat i oktober året innan ....

............ +48

+ 22

+ 12

+ 15

Planerat i mars samma år ......

............ +40

+ 33

+ 25

+ 19

Utfallsberäkning enligt senast

uppgifter:

löpande priser..............

föreliggande

............ +11

+ 9

+ 7

fasta priser ................

............ +7

+ 3

+ 2

Det mest påtagliga skälet till att de uppgivna planerna inte har kunnat

realiseras har varit den återhållande verkan som byggnadsregleringen utövat.

Det har under sådana omständigheter inte varit möjligt att basera

prognosen för industrins byggnads- och anläggningsinvesteringar på företagens

egna uppgifter. Den har i stället fått grundas dels på statistik över

meddelade byggnadstillstånd och utnyttjandet av dessa, dels på kända planer

för utformningen av byggnadsregleringen under det framförliggande

året. Från och med ingången av 1958 har emellertid byggnadsregleringen

uppmjukats på sätt som närmare beskrevs i den preliminära nationalbudgeten.

Därtill kommer, att någon årsplanering för byggnadstillståndsgivningen

(för de områden och projekt den fortfarande avser) inte fastställts. Fortfarande

krävs dock igångsättningstillstånd från arbetsmarknadsmyndigheterna

även i de fall där särskilda byggnadstillstånd inte längre behövs.

Prognosen för 1958 års investeringar i industribyggnader och anläggningar

får i första hand grundas dels på statistiken över under 1957 meddelade

byggnadstillstånd och utnyttjandet av dessa, dels på den motsvarande statistiken

över hittills i år meddelade och utnyttjade igångsättningstillstånd.

Uppgifter av det senare slaget finns för närvarande att tillgå för årets första

kvartal. Med den byggnadstid som för närvarande gäller för ett genomsnittligt

industriellt byggnads- och anläggningsprojekt kan man dock räkna

med att ifrågavarande uppgifter till ca 80 procent täcker 1958 års investeringsverksamhet

av detta slag, d. v. s. endast ca 20 procent faller på

projekt påbörjade under årets tre sista kvartal. Enligt den av kommerskollegium

företagna enkätundersökningen skulle emellertid inte mindre än

30 procent av den för 1958 uppgivna planerade byggnads- och anläggningsverksamheten

gälla projekt vilka beräknas påbörjas senare än 1 april. Den
-

s. 89 Kontrollera mot PDF

Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år W58

89

na höga andel i jämförelse med vad som skulle vara normalt visar, att ett

genomförande av de uppgivna planerna skulle förutsätta en betydande höjning

av igångsättningstakten under senare delen av året eller starkare anhopning

av denna än normalt till vårmånaderna. Det syns knappast realistiskt

att räkna med en sådan höjning redan av den anledningen, att tillströmningen

av ansökningar om byggnadstillstånd snarast visat tendens

att sjunka.

Med stöd av ovan berörda data över igångsättningen av industribyggen

t. o. m. första kvartalet 1958 samt under antagande av en total igångsättning

innevarande år i samma omfattning som föregående år har industrins

byggnads- och anläggningsinvesteringar antagits komma att öka med 50

miljoner kronor, ökningen av nyinvesteringarna utgör den eftersläpande

effekten av höjningen av byggnadstillståndsgivningen från 1956 till 1957,

vilken uppgår till 10 procent, även om man reducerar för effekten av en

tillfällig anhopning av ett par mycket stora projekt som sträcker sig över

en period på flera år.

Även när det gäller investeringar i maskiner och apparater är det enligt

tidigare erfarenheter normalt med en uppjustering av planerna från oktober-

till marsenkäten. Det har senare visat sig, att de i oktober uppgivna

planerna för investeringar i maskiner och apparater överskridits (1956 och

1957 även i fasta priser räknat), medan de i mars angivna investeringsökningarna

inte realiserats ens nominellt. Detta framgår av nedanstående

tablå över uppskattningar vid olika tidpunkter av förändringar i den egentliga

industrins nyinvesteringar i maskiner och apparater (exkl. bilar):

1954—1955

1955—1956

1956—1957

1957—195

Planerat i oktober året innan ...

............. + 1

- 2

- 10

+ 7

Planerat i mars samma år.....

............. +10

+ 14

+ 4

+ 25

Utfallsberäkning enligt senast

föreliggande

uppgifter:

löpande priser.............

............. +4

+ 7

- 3

fasta priser...............

............. - 2

+ 1

- 6

Redan det faktum att investeringsplanerna för maskiner och apparater

till en del är förhållandevis kortsiktiga gör, att det ter sig naturligt med

en uppjustering av siffrorna, då man kommer närmare den period som

prognosen avser. Uppjusteringen är emellertid i år -- i motsats till vad

fallet är för byggnads- och anläggningsinvesteringarna — något större än

normalt. Denna uppjustering liksom det betydande ökningstakt över huvud

taget torde emellertid, såsom redan berörts i den preliminära nationalhudgeten,

(ill stor del få tillskrivas ett par speciella omständigheter vid

sidan om den normala tendensen till överskattning. Av särskild betydelse

i sammanhanget kan, såsom berörts ovan, slopandet av invcsteringsavgiften

fr. o. m. ingången av innevarande år ha varit. Det är givet, att företagen

i ett sådant läge, så långt det varit möjligt utan olägenheter av annat slag,

försökt skjuta över investeringar från 1957 till 1958. En sådan förskjutning

lorde till stor del ha varit planerad redan då uppgifterna lämnades till ok
-

s. 90 Kontrollera mot PDF

90 Statsverkspropositionen B år 1058: Bil. 1: Inkomsterna:

toberenkäten och utgjorde i varje fall en bidragande orsak till det i jämförelse

med tidigare år förhållandevis höga ökningstal som då redovisades.

Det syns emellertid också sannolikt, att företagen under årets sista månader

allt mera uppmärksammat möjligheten att skjuta investeringarna över

årsskiftet. Detta skulle i varje fall till en del förklara den uppjustering av

ökningstalen som skett sedan i höstas. Det är omöjligt att avgöra, vilken

omfattning denna överflyttning från 1957 till 1958 kan ha haft. I illustrerande

syfte kan nämnas, att en överflyttning av en halv månads investeringar

från 1957 till 1958 i och för sig skulle leda till en höjning av 1958

års siffra i förhållande till 1957 års med närmare 9 procent, medan en överflyttning

av en hel månads investeringar skulle leda till en motsvarande

höjning på 18 procent.

Vidare bör, liksom skedde i den preliminära budgeten, framhållas, alt

en icke obetydlig del av den till 1958 planerade ökningen av investeringar

i maskiner och apparater avser ett enda mycket betydande projekt inom

järn- och stålindustrin. För övriga företag torde den enligt marsenkäten

planerade ökningen stanna vid i runt tal 20 procent.

Tar man samtidigt hänsyn till alla dessa omständigheter — en normal

tendens till överskattning i samband med marsenkäten, en säkerligen icke

oväsentlig förskjutning av investeringarna från 1957 till 1958 som en följd

av investeringsavgiftens slopande samt slutligen en viss anhopning av ökningen

till ett särskilt betydande projekt — ter sig marsenkätens siffror

mindre uppseendeväckande. Mot bakgrunden av de tidigare erfarenheterna

av att marsuppgifterna innebär en överskattning finns det dock anledning

att räkna med en lägre ökningssiffra än enkätens 25 procent eller omkring

280 miljoner kronor. Förutsätter man emellertid, att den har antydda överflyttningen

från 1957 till 1958 verkligen ägt rum betyder det, att man får

räkna med att industrins maskininvesteringar faktiskt kommer att vara

högre under 1958 än under 1957 även om investeringsviljan — såsom förefaller

vara fallet — på något längre sikt skulle vara sjunkande.

Tillgänglig statistik för årets första månader talar inte emot ett antagande

om en viss ökning av industrins maskininvesteringar. Visserligen har

verkstadsindustrins orderingång från hemmamarknaden — om hänsyn tas

till normala säsongvariationer — varit påtagligt lägre under perioden juni

1957 — februari 1958 än tidigare under 1956 och 1957. Orderstockarna är

emellertid på sina håll fortfarande förhållandevis långa — genomsnittligt

uppgår de för verkstadsindustrin (exklusive varven) till ett drygt halvårs

produktion. Visserligen har också en nedgång ägt rum i denna del av verkstadsindustrins

sysselsättning för hemmamarknadsproduktion. Nedgången

är dock inte större än att den, om produktivitetsstegringen försiggått i normal

takt, hittills helt uppvägts av denna. Importen av maskiner och apparater

har vidare fortsatt att öka och kan för månaderna januari april

1958 beräknas ha varit volymmässigt omkring 10 procent högre än under

samma period 1957. Slutligen skall också framhållas att såsom ett led i den

här diskuterade prognosen för industrins maskininvesteringar ingår den

s. 91 Kontrollera mot PDF

Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958

91

förutsättningen att lagren inom verkstadsindustrin inte skall komma att

öka lika starkt som under 1957.

Under samtidigt beaktande av de ovan anförda olika omständigheterna

har det bedömts rimligt att räkna med en ökning av industrins totala investeringar

i maskiner och apparater (inkl. utgifter för bilar och för reparationer

och underhåll) av storleksordningen 150 miljoner kronor eller 6 1/2

procent, d. v. s. samma siffra som i den preliminära nationalhudgeten. Det

hör påpekas, att denna ökning inte är större än att den förutom av den antagna

underhållsökningen kan tänkas helt förklarad dels av den förskjutning

av maskininvesteringarna, vilken kan förutsättas vara en följd av

investeringsavgiftens slopande, dels av ökningen i samband med ovannämnda

större investeringsprojekt inom järn- och stålindustrin. Det bör

emellertid också framhållas, att i den utsträckning som det skett en överflyttning

från 1957 till 1958 får detta antas ha lett till dels en reduktion av

investeringarna särskilt under de sista månaderna av 1957 till en del parallellt

med en motsvarande ökning av färdigvarulagren hos verkstadsindustrin,

dels en ansvällning av leveranserna i början av 1958 parallellt med

en viss motsvarande lageruttömning inom verkstadsindustrin.

Kraftverk in. m. Även vad beträffar el-, gas- och vattenverkens investeringar

visar, såsom framgår av tabell 1 (grupp 12), marsenkäten högre ökningstal

än oktoberenkäten. Förändringen här ligger emellertid huvudsakligen

på byggnads- och anläggningsinvesteringarna och är snarare en följd

av en nedjustering av siffran för 1957 än en uppjustering av prognosen för

1958. Revideringen av 1957 års siffror gäller såväl de privata som de statliga

och kommunala investeringarna. Det har mot bakgrunden av de nya siffrorna

för 1957 ansetts berättigat att genomföra en viss uppjustering av ökningstalen

för 1958. Den i tabell 2 angivna investeringsökningen för kraftoch

belysningsverk på 100 miljoner kronor innefattar förutom en förhållandevis

betydande ökning av statens vattenfallsverks investeringar även

en viss ökning av de privata kraftverksinvesteringarna, medan de kommunala

antagits bli i stort sett oförändrade. Därtill ingår i denna post en ökning

av investeringarna i AB Atomenergis regi.

Handel. Prognosen för handelns byggnadsinvesteringar är baserad dels på

den tidigare nämnda undersökningen av byggnads- och igångsättningstillståndsstatistiken,

dels — vad beträffar handelslokaler i bostadshus — på

de förut relaterade beräkningarna av byggnadsverksamheten i flerfamiljshus.

Totalt har ökningen av handelns byggnadsinvesteringar med stöd av

dessa uppgifter uppskattats till 30 miljoner kronor.

Handelsflottan. Enligt de för investeringsberäkningarna gällande principerna

räknas ett fartyg som svensk investering först vid det tillfälle då det

levereras till det svenska rederiet, medan det under produktionsperioden

inkluderas i lagerposten (om det tillverkas inom landet). Enligt en under

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

maj månad företagen enkätundersökning bland de större varven kan de

svenska varvens leveranser till svenska rederier beräknas bli inte oväsentligt

större 1958 än de var 1957. Till en del uppvägs emellertid denna ökning

av en beräknad minskning av importen av nya fartyg. Sammanlagt

har investeringarna i handelsflottan antagits öka med 150 miljoner kronor

från 1957 till 1958.

Statliga investeringar. De senaste uppgifterna rörande de statliga kommunikationsverkens

investeringsplaner innebär i summa ingen nämnvärd förändring

jämfört med antagandena i den preliminära nationalbudgeten. Sålunda

har dessa investeringar nu antagits komma att öka med 135 miljoner

kronor mot tidigare 140 miljoner kronor. Större delen av ökningen i förhållande

till 1957 gäller statens kraftverksinvesteringar, men även televerkets

investeringar väntas öka liksom luftfartsverkets, de senare i samband

med anläggandet av den nya storflygplatsen. Med undantag för vattenfallsverkets

redovisas ifrågavarande kommunikationsverks investeringar

under rubriken statlig samfärdsel i tabell 2. Under denna rubrik redovisas

också dels en investeringsminskning på drygt 10 miljoner kronor inom SAS

(hälften av den svenska andelen räknas till den statliga sektorn), dels ett

investeringsbortfall på drygt 40 miljoner kronor, vilket äger samband med

anskaffningen 1957 av en isbrytare, vilket inte har någon motsvarighet

under 1958.

De statliga investeringarna i vägar beräknas komma att öka med omkring

50 miljoner kronor, vilket äger samband dels med en ökning av medelsförbrukningsramen,

dels med den större omfattningen innevarande år av

beredskapsarbeten i arbetslöshetsbekämpande syfte.

Vad beträffar de militära investeringarna var det inte möjligt att vid

årsskiftet göra någon prognos, då frågan om försvarets framtida organisation

ännu var öppen. I avvaktan på ett senare ståndpunktstagande antogs

preliminärt, att de militära investeringarna blir av samma omfattning 1958

som 1957. Med stöd av Kungl. Maj :ts sedermera avgivna förslag kan försvarets

investeringar förutsättas komma att öka till 1958. Ökningen som

avser anskaffningen av materiel har uppskattats till omkring 125 miljoner

kronor. Investeringarna i byggnader och anläggningar för försvaret har däremot

förutsatts oförändrade.

Övriga statliga investeringar gäller dels industriföretag, vilka innefattas

i den tidigare diskuterade prognosen för den egentliga industrins investeringar,

dels förvaltningsbyggnader, skolor, sjukhus m. in., poster som det

visat sig inte finnas någon anledning att nu revidera.

Kommunala investeringar. Några nya uppgifter om kommunernas investeringsplaner

föreligger, som nämnts, inte bortsett från de kommunala industriföretag,

vilka ingår i tabell 1. Den tidigare nämnda revideringen av

de på byggnads- och igångsättningstillståndsstatistiken baserade beräkning
-

s. 93 Kontrollera mot PDF

Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958

93

Tabell IX: 2. Prognos för bruttoinvesteringarnas utveckling från 1957 till 1958

Miljoner kronor i 1957 års priser

1957

Förändring 1957—1958

Bygg- nader 0.

anlägg- ningar

övrigt

Summa

Bygg- nader 0.

anlägg- ningar

Övrigt

Summa

Bostäder.............................

3 530

3 530

+

250

+

250

Jordbruk, skogsbruk och fiske...........

546

514

1060

—

—

—

Egentlig industri......................

1010

2 349

3 359

+

50

+

150

+

200

Kraft-, gas- och belysningsverk..........

635

325

960

+

80

+

20

+

100

Handel m. m. (endast byggnader)........

418

—

418

+

30

—

+

30

Samfärdsel............................

801

2 780

3 581

+

45

+

160

+

205

Enskild: motorfordon................

—

1341

1341

—

+

45

+

45

handelsflottan...............

—

737

737

—

+

150

+

150

övrigt......................

35

61

96

—

—

15

—

15

Statlig.............................

602

547

1149

+

25

—

10

+

15

Kommunal.........................

164

94

258

+

20

—

10

+

10

Förvaltnings- och sociala ändamål.......

589

157

746

_i_

20

—

+

20

Sjuk- och hälsovård, sociala ändamål . .

317

88

405

4-

10

+

5

+

15

Förvaltning och diverse ändamål......

272

69

341

+

10

—

5

+

5

Skolor och kyrkor.....................

453

70

523

+

20

+

5

+

25

Väg- och gaturarbeten etc...............

1363

83

1446

+

75

—

+

75

Militära investeringar..................

171

1361

1532

—

+

125

+

125

Summa

9 516

7 639

17155

+

570

+

460

+1030

därav: enskilda

4 819

4 930

9 749

+

325

+

370

+

695

statliga

1929

2 284

4 213

+

150

+

105

+

255

kommunala

2 768

425

3193

+

95

—

15

+

80

arna har dock föranlett en viss uppjustering av de kommunala byggnadsoch

anläggningsinvesteringarna i jämförelse med prognosen i den preliminära

nationalbudgeten.

Följande poster i tabell 2 har inte berörts i ovanstående redogörelse:

skogsbruk, fiske, motorfordon och »övrig» enskild samfärdsel. På dessa

punkter föreligger inte något underlag för en revidering av de antaganden

som gjordes i den preliminära budgeten.

Den ovan för olika områden kommenterade investeringsprognosen har

sammanfattats i tabell 2. Den anger en ökning av de totala bruttoinvesteringarna

med 1 030 miljoner kronor eller omkring 6 procent. Detta kan jämföras

med en i den preliminära prognosen beräknad ökning på 640 miljoner

kronor. Ökningen i den reviderade prognosen uppgår till omkring 6 procent

såväl för byggnader och anläggningar som för investeringar i maskiner och

transportmedel. Kalkylen innebär vidare en ökning av de privata investeringarna

med 695 miljoner kronor eller 7 procent och av de offentliga med

335 miljoner kronor eller 4 1/2 procent. Större delen av den offentliga investeringsökningen

faller på de statliga investeringarna, innebärande en ökning

för dessa med 255 miljoner kronor eller 6 procent. Uppgången för

kommunernas del stannar vid 80 miljoner kronor eller 2 1/2 procent.

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

X. Kreditmarknaden

1. Det finansiella sparandet 1955—1957

När de utgifter, som en ekonomisk enhet gör för realinvesteringar och

konsumtion, överstiger de disponibla inkomsterna, har enheten i fråga ett

negativt finansiellt sparande. Enhetens nettoskuldsättning har därmed ökat,

vilket kan ha skett i form av ökade skulder, minskade fordringar eller

andra kombinationer av skuld- och tillgångsförändringar. Differensen mellan

förändringen i finanstillgångar (utlåning) och förändringen i skulder

(upplåning) är sålunda lika med det finansiella sparandet.

Skuldökningen hos enheter med inkomstunderskott är definitionsmässigt

lika stor som fordringsökningen hos enheter med inkomstöverskott.

Överskottsenheternas efterfrågan på finansiella tillgångar riktar sig inte

bara mot de skuldbevis som underskottsenheterna utbjuder (obligationer

och aktier etc.) utan också mot pengar (kassa och banktillgodohavanden),

försäkringsfonder m. m. överskottens transferering till underskottsenheterna

sker därför i stor utsträckning via kreditinstituten. Med den begränsning

i fråga om sektorsindelningen, som praktiska skäl gör nödvändig, förekommer

inom respektive sektor både över- och underskottsenheter. Dessutom

efterfrågar också underskottsenheterna vissa finanstillgångar, i första

hand kassa och banktillgodohavanden.

I efterhand kommer, såsom ovan nämnts, summan av de olika sektorernas

negativa och positiva finansiella sparande att vara lika med noll.

Detta behöver emellertid inte gälla det planerade finansiella sparandet.

Det är efter en anpassning av både priserna på finanstillgångar (räntesatser

och lånevillkor) och inkomsterna, som den realiserade efterfrågan och

utbudet på kreditmarknaden blir identiskt lika.

Det förhållandet att de realiserade förändringarna inte behöver överensstämma

med de planerade, medför att uppgifterna om det finansiella sparandet

och dess förändringar -— vilka samtliga avser realiserade storheter

— måste tolkas med försiktighet. Storleken av en sektors finansiella sparande

visar sålunda inte utan vidare, i vilken utsträckning sektorn verkat expansivt

eller kontraktivt. Med en uppmjukning av penningpolitiken och

därav ökade möjligheter till upplåning för företagen kan det planerade finansiella

sparandet för företagen sålunda vara negativt. Den av upplåningen

finansierade utgiftsökningen kan emellertid komma att medföra

en sådan stegring i den allmänna ekonomiska aktiviteten och därmed i företagens

vinster, att ökningen i underskottet uteblir. Detta är helt analogt

med det förhållandet att en ökning i statens utgifter under vissa villkor

kan medföra oförändrat eller minskat budgetunderskott.

s. 95 Kontrollera mot PDF

Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 195S

95

Som bilaga bifogas en kreditmarknadsmatris, omfattande åren 1955—

1957. I matrisen indelas ekonomin i nio sektorer. För dessa redovisas en

ganska långt driven uppdelning av utlåning och upplåning. För sektorerna

staten, kommuner, företag-hushåll och utlandet — sålunda i vad gäller

de sektorer, inom vilka den huvudsakliga realekonomiska verksamheten

äger rum — har inte alla lånetransaktioner kunnat kartläggas. De resterande

beloppen har införts i form av en förskjutningspost hos respektive

sektor. Ofullständigheter i det statistiska materialet har också förorsakat,

att företag och hushåll måst sammanföras i en kombinerad restsektor. I

anslutning till matrisen lämnas ytterligare data av teknisk natur, till vilka

hänvisas (s. 131—132).

Tabell 1 utgör en sammanfattning av bilagan. På tillgångssidan redovisas

i denna tabell endast kassa och banktillgodohavanden samt andra

fordringar och på skuldsidan endast finansiellt sparande och upplåning.

Om det finansiella sparandets utveckling inom olika sektorer under

tiden 1955—1957 må följande nämnas. Åren 1955 och 1956 var statens finansiella

sparande positivt och staten sålunda nettokreditgivande, medan

det 1957 var negativt och staten därmed nettolåntagande. Beloppen uppgick

till ca 120, 340 respektive minus 320 miljoner kronor. För kommunerna var

det finansiella sparandet under motsvarande år negativt med 290, 430 respektive

40 miljoner kronor. Förändringarna i statens finansiella sparande

går under dessa år som synes i motsatt riktning till kommunernas: 1956

var det statliga finansiella sparandet större än 1955, det kommunala mindre;

1957 var det statliga finansiella sparandet mindre än 1956, det kommunala

större. Förklaringen härtill är till en del att söka i skattesystemets utformning.

Staten uppbär som bekant såväl sina egna som kommunernas

skatter. Ett på vissa grunder beräknat kommunalskattebelopp inlevereras

under hand till kommunerna, men slutavräkningen äger rum först andra

året efter uppbörden. År 1956 var slutavräkningsbeloppet relativt litet, varigenom

kommunernas finansiella sparande hölls nere och statens ökades.

År 1957 steg slutavräkningsbeloppet till följd av det ökade skatteunderlaget

1955 och utbetalningen av »dubbel» fastighetsskatt genom fastighetsbeskattningens

omläggning från och med sistnämnda år. Härigenom minskades

statens finansiella sparande 1957 och ökades kommunernas.

Utlandets finansiella sparande gentemot Sverige var positivt men sjunkande

under den här redovisade perioden (ca 420, 130 resp. 70 miljoner

kronor). Den kreditgivning, som sålunda ägt rum från utlandet, har i stor

utsträckning utgjorts av korta krediter till svenska företag, realiserade genom

förskjutningar i för- och ef förskottsbetalningar vid export och import.

I kreditmarknadsmatrisen ingår dessa krediter i färskjutningsposten

bos berörda sektorer.

Någon separat beräkning av företagens finansiella sparande har inte kunnat

utföras. Företagen har därför hänförts till restsektorn »Företag och

hushåll». De partiella beräkningar som gjorts och som avser i huvudsak

företag som är juridiska personer, d. v. s. aktiebolag och ekonomiska för
-

s. 96 Kontrollera mot PDF

96 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

Tabell X: 1. Finansiellt sparande, upplåning och utlåning för vissa sektorer 1955—1957, miljoner

kronor

Sammandrag av kreditmarknadsmatrisen

Utlåning

Finansiellt

Upplåning

sparande

Kassa och

Andra

banktillgodo-

fordringar

havanden

105 5

Staten ........................

+ 140

+ 1010

+ 120]

+ 1030

Kommuner....................

— 20

— 140

— 290

— 80

+ 130

Riksbanken...................

—

+ 720

+ 90

+ 630

Affärsbanker..................

+ 300

— 460

+ 110

— 270

Hypoteksinstitut...............

0

+ 510

0

+ 510

Försäkringsbolag...............

0

+ 850

+ 850

Andra kreditinstitut............

+ 30

+ 1040

+ 50

+ 1020

Företag och hushåll............

+ 1190

+ 820

— 500

+ 2 510

Utlandet......................

+ 390

+ 420

— 30

1956

Staten ........................

+ 260

+ 950

+ 3401

+ 870

Kommuner....................

+ 80

— 80

— 430

± o

+ 430

Riksbanken...................

—

+ 420

+ 90

+ 330

Affärsbanker..................

— 150

+ 880

+ 20

+ 710

Hypoteksinstitut...............

0

+ 460

+ 10

+ 450

Försäkringsbolag...............

— 10

+ 870

+ 860

Andra kreditinstitut............

+ 20

+ 1330

+ 50

+ 1300

Företag och hushåll............

+ 1930

+ 700

— 210

+ 2 840

Utlandet......................

+ 440

+ 130

+ 310

1957

Staten ........................

+ 510

+ 1230

— 3201

+ 2 060

Kommuner....................

+ 120

— 120

— 40

— 210

+ 40

Riksbanken...................

—

+ 840

+ 150)

+ 690

Affärsbanker..................

— 80

+ 1610

+ 50

+ 1480

Hypoteksinstitut...............

0

+ 770

+ 10

+ 760

Försäkringsbolag...............

0

+ 960

+ 960

Andra kreditinstitut............

— 10

+ 1490

+ 60

+ 1420

Företag och hushåll............

+ 2 730

+ 690

+ 20

+ 3 400

Utlandet......................

+ 170

+ 70

+ 100

Anm. Den utlåning till och upplåning från egen sektor, som finns upptagen i kreditmarknadsmatrisen,

har uteslutits här.

Som banktillgodohavanden har för staten, kommuner och företag-hushåll räknats både tillgodohavanden

i kreditinstituten och i riksbanken, för kreditinstituten däremot enbart deras

tillgodohavanden i riksbanken. För utlandet redovisas inga uppgifter för »Kassa och banktillgodohavanden».

Detta sammanhänger med att valutareserven ingår som nettobelopp i riksbankens

och affärsbankernas »Andra fordringar».

Det finansiella sparandet genom försäkringssektorn har i sin helhet förts till »Företag och

hushåll».

Uppgifterna för 1957 är preliminära.

eningar, utvisar emellertid ett starkt negativt finansiellt sparande 1955

och ett något mindre negativt 1956. Någon nämnvärd förändring av företagens

finansiella sparande från 1956 till 1957 inträffade ej. Nedgången i

utlandets finansiella sparande gentemot Sverige från 1955 till 1957 motsvaras

av minskad upplåning i utlandet från de svenska företagens sida och

en ökning i dessas finansiella sparande.

Den avgörande delen av de krediter, som företagssektorn erhållit, har

s. 97 Kontrollera mot PDF

Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958

97

emellertid ställts till förfogande av inhemska sektorer via kreditsystemet.

Hushållens finansiella sparande är vanligtvis positivt och var 1957 mera

positivt än 1956 och möjligen också mera positivt än 1955. Uppskattningen

av hushållens sparande beror bl. a. av hur hushållen avgränsas från företagen,

d. v. s. i vilken mån enskilda företagare hänförs till hushållssektorn.

För företag och hushåll tillsammans erhålls för dessa år en stigande serie:

negativa belopp 1955 och 1956 med ca 500 respektive 210 miljoner kronor

och ett obetydligt positivt 1957 (ca 20 miljoner kronor).

Tabell 1 visar att ökningen i den kombinerade företags- och hushållssektorns

finansiella sparande mellan 1955 och 1956 uppgick till ca 300

miljoner kronor, men att tillväxten i kassa och banktillgodohavanden var

betydligt snabbare. Dessa tillgångar ökade nämligen under 1956 med ett omkring

740 miljoner kronor större belopp än under 1955. Den fortsatta ökningen

i det finansiella sparandet uppgick mellan 1956 och 1957 till ca 230

miljoner kronor. Kassa och banktillgodohavandena å sin sida steg under

1957 med ett belopp, som var inte mindre än 800 miljoner kronor större än

ökningen under året innan. Relativt måttliga ökningar i det finansiella sparandet

från 1955 till 1956 och från 1956 till 1957 åtföljdes således av avsevärt

större ökningar i de likvida tillgångarnas tillväxt. Hos tillväxten i andra

fordringar förelåg en i stort sett minskande tendens. En betydande förskjutning

i den privata sektorns fordringsstruktur ägde med andra ord rum.

Dels med tanke på den effekt, som konjunkturvariationerna har på statens

och kommunernas finansiella sparande (skattebeloppens förändring

vid förändring av nationalinkomsten), dels med tanke på de statliga och

kommunala sektorernas betydelse som konjunkturstyrande faktorer, kan

det vara motiverat att sammanföra dessa båda sektorer till en enda. I denna

offentliga sektor bör också riksbanken ingå.

För den offentliga sektorn, omfattande nämnda sektorer, erhålls ett utgiftsöverskott

med ca 80 miljoner kronor 1955, medan inkomster och utgifter

ungefär tog ut varandra under 1956. Beräkningarna av det finansiella

sparandet visar sålunda en ringa nettoskuldsättning för den offentliga

sektorn 1955 och ingen alls 1956. Det negativa finansiella sparandet

hos den offentliga sektorn 1957 med omkring 210 miljoner kronor tyder

emellertid på att denna sektor då var mer expansiv än den privata.

I konjunktursammanhang är också utlandets finansiella sparande gentemot

Sverige av intresse. Detta sparande är lika med bytesbalansens saldo,

ehuru med omvänt tecken eftersom det beräknats från utlandets synpunkt.

Utvecklingen av utlandets finansiella sparande kan tas som ett tecken

på att framför allt under 1955 men i någon mån också under 1956 och

1957 efterfrågetrycket i Sverige var relativt starkare än i de länder, som

Sverige i utrikeshandelsavseende främst var beroende av.

Det finansiella sparandet inom olika sektorer ger besked endast om

den totala nettokreditgivningen sektorerna emellan. Nedan lämnas något mera

detaljerade uppgifter om sektorernas ut- och upplåning och berörs några av

de problem som sammanhänger med denna.

7 Bihang till riksdagens protokoll 1958. i samt. Nr Bl. Bil.1. Bihang 9

s. 98 Kontrollera mot PDF

98 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

2. Statens utlåning och upplåning

Statens utlåning har under lång tid varit inriktad på framför allt bostadsändamål.

Statens bostadskreditgivning växte sålunda ända fram till

och med 1955, då nettoutlåningen uppgick till omkring 1 000 miljoner kronor.

(Se kreditmarknadsmatrisen s. 133.) Sedan dess har den statliga bostadskreditgivningen

i viss mån nedskurits. Bland de former, genom vilka

nedskärningen ägt rum, märks främst begränsningarna i de statliga förskottsutbetalningarna;

nettominskningen i dessa uppgick 1956 till ca 170

miljoner kronor och 1957 till ca 160 miljoner kronor. Vidare må nämnas

att de provisoriska kapitalsubventionerna, införda 1951, avvecklats och att

maximigränser för bostadshusens belåningsvärden för bestämmande av

storleken på de statliga bostadslånen införts. Från och med 1958 kommer

också det förhållandet, att en viss del av de tidigare under 1950-talet beviljade

tilläggslånen omvandlats till räntebärande amorteringslån, att ha

en viss minskande effekt. I samma riktning, fast på lång sikt, verkar förkortningen

av amorteringstiden för tertiärlån från 40 till 30 år.

Nedgången av den statliga bostadskreditgivningen har dock inte varit

mera betydande än att den statliga nettoutlåningen för bostadsändamål

1957 uppgick till ca 850 miljoner kronor. Den statliga andelen i den totala

nettokreditgivningen till bostäder sjönk emellertid mera. Av de i tabell 4

redovisade bostadskrediterna utgjorde statens bostadskrediter 1955 43 procent

och 1957 34 procent. För 1958 kan den statliga bostadskreditgivningen

förutses bli av ungefär samma storleksordning som 1957 i absolut belopp

men relativt till den totala bostadskreditgivningen något mindre.

Den statliga utlåningen för andra privata ändamål än till bostäder har

jämfört med bostadskreditgivningen varit mindre betydande. Under 1955—

1957 uppgick den till omkring 50, 80 respektive 40 miljoner kronor.

Bland övriga statliga kapitalplaceringar må nämnas den statliga aktieteckningen

och vidare insättningen av medel på särskilda konton i riksbanken.

År 1957 tecknade staten aktier i Statens skogsindustrier för 35 miljoner

kronor och inlöste aktier i LKAB för 165 miljoner kronor. Aktier i LKAB

kommer också 1958 att inlösas med ett lika stort belopp som 1957.

Under 1955—1957 insatte staten på särskilda konton i riksbanken 110,

246 respektive 459 miljoner kronor. Under första hälften av 1958 kommer

— efter insättningar av tillsammans 375 miljoner kronor och överföring

till LKAB av 100 miljoner kronor — statens tillgodohavanden på dessa konton

att växa till 1 090 miljoner kronor. Under andra halvåret 1958 kommer

till LKAB att överföras 90 miljoner kronor, till folkpensioneringsfonden

550 miljoner och de resterande 450 miljoner kronorna att återgå till staten

för avbetalning av statsskuld.

Statens ekonomiska transaktioner 1955—1957 medförde en statlig upplåning

med respektive 1 022, 885 och 2 129 miljoner kronor. Åren 1955 och

1956 översteg, som tidigare nämnts, statens inkomster dess utgifter för kon
-

s. 99 Kontrollera mot PDF

Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958

99

Tabell X: 2. Statsskuldökningens placering 1955—1957

Förändring i utestående belopp, miljoner kronor

1955

1956

1957

Kapitalmarknaden

Lån mot statsobligationer hos

Försäkringsbolag....................

+

231

— 47

+

347

Sparbanker.........................

+

72

+ 32

+

40

Posten.............................

—

11

+ 31

+

21

Jordbrukskasseorganisationen ........

+

5

+ 29

+

16

Övriga.............................

+

300

+ 37

—

1

+

597

+ 82

+

423

Lån mot andra finansobjekt hos

Försäkringsbolag....................

—

3

0

—

1

Sparbanker.........................

—

20

— 10

—

1

Posten.............................

—

111

+ 98

+

84

Jordbrukskasseorganisationen ........

—

+ 8

+

5

Övriga.............................

—

35

+ 32

+

44

—

169

+ 128

+

131

Summa

+

428

+ 210

+

554

Riksbanken...........................

+

804

+ 502

1 +

760

Affärsbanker..........................

—

210

+ 173

+

815

Statsskuldökning.......................

+ 1022

+ 885

+

2129

1 Beräknad uppgift.

sumtion, realinvesteringar och inkomstöverföringar. Upplåningsbehovet

härrörde från den statliga utlåningen, som i vidsträckt bemärkelse uppgick

till ca 1 140 respektive 1 230 miljoner kronor. År 1957 steg statens utlåning

till totalt ca 1 810 miljoner kronor, vilket i förening med det tidigare nämnda

inkomstunderskottet förklarar omfattningen av statsskuldökningen under

detta år. Under januari—maj 1958 nedgick statsskulden mer än under

motsvarande tid de tre närmast föregående åren eller med ca 880 miljoner

kronor mot ca 530, 580 och 340 miljoner kronor ifrågavarande period 1955,

1956 respektive 1957. För hela 1958 beräknas statsskulden öka med ca 1 200

miljoner kronor.

I tabell 2 redovisas hur statsskuldökningen fördelats på olika långivare

med kapitalmarknaden, riksbanken och affärsbankerna som huvudgrupper.

Upplåningen på kapitalmarknaden har uppdelats i dels lån mot obligationer,

dels lån mot andra finansobjekt. Gruppen »Lån mot obligationer»

kan i stort gälla som statens långfristiga placeringar på kapitalmarknaden.

I den andra gruppen, »Lån mot andra finansobjekt», dominerar postgirokontorets

kortfristiga kreditgivning till riksgäldskontoret. För övrigt ingår

i denna grupp huvudsakligen lån från andra statliga institutioner samt dessutom

kapitalmarknadsinstitutens placeringar i statsskuldförbindelser och

skaltkammarväxlar.

Den statliga upplåningen på kapitalmarknaden mot obligationer uppgick

1955—1957 till omkring 600, 80 respektive 420 miljoner kronor. Samtliga

obligationsemittenter placerade på kapitalmarknaden under dessa år

s. 100 Kontrollera mot PDF

100 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

omkring 840, 520 respektive 760 miljoner kronor. Statens andel av kapitalmarknadens

obligationsplaceringar var sålunda betydande 1955, synnerligen

låg 1956 och åtminstone relativt begränsad 1957. Andelarna var ca

70, 15 respektive 55 procent.

Vad staten kommer att erhålla på obligationsmarknaden under 1958 kan

naturligtvis inte förutses. Det totala utbudet på denna marknad bestäms

bl. a. av riksbankens räntepolitik; via riksbankens emissionskontroll fördelas

detta utbud på olika låntagare. Vid given räntenivå och givna preferenser

beträffande den utsträckning, i vilken olika låntagare bör beredas

utrymme på obligationsmarknaden, är statens upplåning på denna marknad

bestämd. Det är som bekant främst gentemot bostadsbyggandets behov

av långfristiga krediter som riksbanken har att avväga utrymmet för statens

långa upplåning.

Under tiden januari—maj 1958 har statens upplåning mot obligationer

tillsammans med riksbankens försäljningar uppgått till netto ca 550 miljoner

kronor. Av dessa torde ca 200 miljoner kronor ha placerats på kapitalmarknaden,

vilket är mer än under motsvarande tid 1956 och 1957 men

mindre än 1955, då räntan höjdes i april. Andra obligationsemittenter än

staten, huvudsakligen hypoteksinstituten, har under januari—maj 1958

mot obligationer lånat netto ca 350 miljoner kronor, varav ca 300 miljoner

placerats på kapitalmarknaden. Av det på kapitalmarknaden totalt placerade

obligationsbeloppet under januari—maj 1958 (ca 500 miljoner kronor)

utgör således ca 40 procent statsobligationer och ca 60 procent andra obligationer.

Statens upplåning i riksbanken har för 1955—1957 i runt tal uppgått till

800, 500 respektive 760 miljoner kronor. Under samma år har statens tillgodohavanden

i riksbanken — medel på checkräkning och medel på särskilda

konton — ökat med ca 140, 260 respektive 510 miljoner kronor. Nettoskuldsättningen

har sålunda uppgått till omkring 660, 240 respektive 250

miljoner kronor.

Avvecklingen under andra halvåret 1958 av statens tillgodohavanden på

särskilda konton i riksbanken torde åtföljas av en icke obetydlig återbetalning

av statens skuld till riksbanken. En viss ökning av nettoskulden kan

dock förväntas med hänsyn till den ökning i allmänhetens kassahållning,

som står i samband med nationalinkomstens tillväxt, och den minskning av

riksbankens valutainnehav, som kan förmodas följa av den beräknade nedgången

i den totala valutareserven.

Statens upplåning i affärsbankerna minskade 1955 med något mer än 200

miljoner kronor. Denna minskning bör ses mot bakgrunden av omfattningen

i kapitalmarknadens obligationsköp detta år men står också i samband

med att bankerna ökade sitt riksbanksgiro med 300 miljoner kronor, vilket

förklarar den speciellt stora statsupplåningen i riksbanken samma år. Under

1956 var ökningen av statsupplåningen i bankerna relativt obetydlig (ca

170 miljoner kronor) men uppgick under 1957 till över 800 miljoner kronor.

Denna ökning inträffade trots en avsevärd stegring i kapitalmarknadens

s. 101 Kontrollera mot PDF

Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958

101

efterfrågan på statspapper jämfört med 1956 och en viss ökning av den statliga

upplåningen i riksbanken och återspeglar därmed ökningen i statens

lånebehov under 1957.

3. Kommunernas utlåning och upplåning

Fördelningen av den totala kommunala utlåningen på olika ändamål eller

finansobjekt är endast till ringa del känd. Aktier har tecknats för 10 å 20

miljoner kronor per år under tiden 1955—1957 (kreditmarknadsmatrisen

s. 134). År 1955 ägde dessutom vissa placeringar i statsobligationer rum.

Utlåning förekommer till kommunala verk och inrättningar, likaså till bostäder,

men storleken på utlånade belopp har ej kunnat erhållas. Den explicit

redovisade egentliga utlåningen var positiv under samtliga här behandlade

år. Kommunernas banktillgodohavanden har dessutom ökat ganska

betydligt under 1956 och 1957.

I tabell 3 har matrisens material om den kända kommunala upplåningen

sammanställts med fördelning på kapitalmarknad och affärsbanker samt i

anslutning därtill med fördelning på vissa finansobjekt. Av den stora upplåningen

1956 placerades nästan allt — ca 400 miljoner kronor — på kapitalmarknaden.

Affärsbankernas kreditgivning till kommunerna uppgick

detta år liksom 1955 och 1957 till förhållandevis små belopp.

Till skillnad från staten kan kommunerna inte få sitt upplåningsbehov

täckt i varje läge, och under det gångna året har en speciell restriktivitet visats

mot dem. Den ringa ökningen av den kommunala upplåningen 1957 är

sålunda inte enbart betingad av den allmänna restriktiviteten i kreditgivningen

utan också — vid sidan av att kommunernas andel i obligationsupplåningen

minskat — av de maximiräntor och begränsningar av löptidens

Tabell X: 3. Kommunernas upplåning på kreditmarknaden 1955—1957

Förändring i utestående belopp, miljoner kronor

1955

1956

1957

Kapitalmarknaden

Kapitalmarknadsinstitutens egentliga kom-

munlån.............................

+ 10

+ 317

+ 81

Kapitalmarknadsinstitutens innehav av

kommunobligationer.................

+ 54

+ 105

— 37

Allmänhetens m. fl. innehav av kommun-

obligationer.........................

+ 9

— 14

— 37

+ 79

+ 408

+ 7

Affärsbanker

Egentliga kommunlån..................

+ 60

— 23

+ 10

Innehav av kommunobligationer.........

— 23

+ 39

+ 23

+ 43

+ 10

+ 33

Summa

+ 122

+ 424

+ 40

s. 102 Kontrollera mot PDF

102 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

längd för de kommunala reverslånen, vilka överenskommits mellan riksbanken

och kreditinstituten hösten 1956 och som relativt försämrat kommunernas

ställning som låntagare. De minskade lånemöjligheterna under 1957

verkade återhållande på de kommunala investeringarna. Trots detta kunde

kommunernas utgifter expandera, bl. a. till följd av de förut omtalade stora

slutavräkningslikviderna från staten, vilka medförde att kommunerna blev

om inte helt så dock i långt större utsträckning självfinansierande detta år

än 1955 och 1956.

För 1958 har kommunerna planerat en inte oväsentlig ökning av såväl

sina investerings- som konsumtionsutgifter. Då ökningen av deras inkomster

beräknas bli betydligt mindre — sammanhängande bl. a. med att slutavräkningsbeloppet,

avseende 1956 års skatter kommer att bli avsevärt lägre

1958 än 1957 -— kan investerings- och konsumtionsplanerna realiseras endast

under förutsättning av en ökad upplåning. Tillgängliga uppgifter om

kommunernas upplåning på obligationsmarknaden (jan.—mars), i kapitalmarknadsinstituten

(jan.—maj) och i affärsbankerna (dec.—maj) utvisar

också en större kommunal upplåning under de första månaderna av 1958

än av 1957, men den är mindre än under motsvarande tid 1956.

4. Den privata sektorn

Tidigare har omnämnts, att staten svarar för en betydande del av bostadskreditgivningen

men alt kreditinstituten dock svarar för den största. I tabell

4, vars uppgifter hämtats antingen direkt ur kreditmarknadsmatrisen eller

ur det material som ligger till grund för denna, redovisas vilken omfattning

kreditinstitutens, allmänhetens, riksbankens och statens bostadskreditgivning

har haft under 1955—1957. I stället för stadshypoteks- och bostadskreditkassans

utlåning har dessa kassors obligationer, fördelade på innehavare,

redovisats.

Av tabellen framgår, att kapitalmarknadsinstitutens kreditgivning tillsammans

med allmänhetens köp av hypoteksobligalioner 1955 uppgick till omkring

1,3 miljard kronor, 1956 till omkring 1,1 miljard kronor och 1957 till

omkring 1,2 miljard kronor. En viss minskning i tillskotten från kapitalmarknaden

1956 och 1957 jämfört med 1955 syns sålunda föreligga. Som nämnts

har också statens bostadskreditgivning minskat under denna tid. Affärsbankernas

kreditgivning för bostadsändamål har däremot varit väsentligt

större 1956 och 1957 än 1955. År 1956 ligger ökningen i första hand på kreditiven.

Dessa fortsatte att öka fram till räntehöjningen i juli 1957, då en

betydande del av dem — efter hypoteksinstitutens obligationsemitteringar

— kunde avlyftas. Affärsbankernas köp av hypoteksobligationer i samband

härmed innebar emellertid tillsammans med en mindre nettoökning av kreditiven,

att affärsbankernas totala bostadskrediter ökade med ungefär samma

belopp 1957 som 1956.

Kostnaderna för bostadsbyggandet 1958 uppskattas enligt kalkyler, som

s. 103 Kontrollera mot PDF

Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958

103

Tabell X: 4. Bostadskreditgivning och bostadsproduktion 1955—1957

Miljoner kronor

1955

1956

1957

Bostadskreditgivning

Förändring i utestående belopp

Försäkringsbolag:

Inteckningslån .............................

+ 130

+

140

+ 210

Hypoteksobligationer .......................

+ 180

+

210

+ 150

+ 310

+

350

+ 360

Sparbanker:

Inteckningslån .............................

+ 470

+

520

+ 580

Hypoteksobligationer .......................

+ 30

+

40

+ 50

+ 500

+

560

+ 630

Posten:

Kreditiv och lån med kommunalborgen ........

+ 120

—

40

— 10

Inteckningslån .............................

+ 310

+

100

+ 100

Hypoteksobligationer .......................

+ 10

+

100

+ 80

-1- 440

+

160

+ 170

Allmänheten m. fl.:

Hypoteksobligationer .......................

+ 50

+

40

+ 80

Summa kapitalmarknadens bostadskreditgivning

+ 1300

+ 1110

+ 1240

Staten:

Förskott ...................................

+ 170

—

170

— 160

Lån .......................................

+ 830

+ 1040

+ 1010

Riksbanken:

+ 1000

+

870

+ 850

Hypoteksobligationer .......................

+ 10

—

60

+ 40

Affärsbanker:

Disponerade kreditiv och lån .................

— 140

+

350

+ 70

Hypoteksobligationer .......................

+ 160

+

80

+ 330

+ 20

+

430

+ 400

Summa bostadskreditgivning

+ 2 830

+ 2 350

+ 2 530

Bostadsproduktion

Kostnader enligt konjunkturinstitutets beräk- ningar:

2 540

Bostäder..................................

2 290

2 450

Bostäder samt jordbrukets och handelns bygg-

nader ...................................

2 690

2 910

3 020

Anm. Med hypoteksobligationer avses här uteslutande stadshypotekskassans och bostadskreditkassans

obligationer. Riksbankens obligationsinnehav har beräknats. Ett fel i den beräkningen

påverkar uppgifterna under »Allmänheten m. fl.*, vilka erhållits som restposter i kalkylen.

Uppgifterna för bostadsproduktionen inkluderar kostnader för ombyggnad men inte kostnader

för reparationer och underhåll.

Tabell X: 5. Jordbrukets upplåning i kreditinstituten 1955—1957

Förändring i utestående belopp, miljoner kronor

1955

1956

1957

Jordbrukskasseorganisationen...........

+ 56

+ 35

+ 70

Lanthypoteksorganisationen............

+ 58

+ 37

+ 34

Sparbanker...........................

+ 67

+ 46

+ 50

Affärsbanker..........................

+ 3

— 5

+ 15

Summa

+ 184

+ 118

+ 169

s. 104 Kontrollera mot PDF

104 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

redovisats i kapitel IX, till ett ca 250 miljoner kronor större belopp 1958 än

1957 mätt i 1957 års priser. I vilken utsträckning kapitalmarknaden kommer

att kunna tillgodose de därav följande ökade anspråken på krediter är

ovisst. För månaderna januari—april är dock kapitalmarknadens tillskott

till bostadsproduktionens finansiering omkring 100 miljoner kronor större

än under motsvarande tid föregående år. Tillskottet från staten är av oförändrad

storleksordning, medan för affärsbankerna någon minskning föreligger.

De första månaderna av 1958 kännetecknas sålunda av en viss tendens

till ökade placeringar av bostadskrediterna på kapitalmarknaden och

minskade hos affärsbankerna. Härav får dock inte dras alltför långtgående

slutsatser om bostadskreditgivningens utveckling under hela 1958.

I tabell 5 redovisas jordbrukets upplåning i kreditinstituten. Någon fördelning

på innehavare av lanthypoteksorganisationens obligationer ges inte,

utan lanthypoteksorganisationens utlåning redovisas direkt. Den avgörande

delen av obligationerna har emellertid placerats på kapitalmarknaden.

Affärsbankernas nettoköp av dessa obligationer uppgår till mycket begränsade

belopp — ett 20-tal miljoner kronor för hela tiden 1955—1957. Affärs
-

Tabell X: 6. Industrins, handelns och samfärdselns upplåning på kreditmarknaden 1954—19571

Förändring i utestående belopp, miljoner kronor

1954

1955

1956

1957

Obligationer och förlagsbevis

Industribolag.................

+ 32

— 24

+ 48

+ 48

Trafikbolag....................

+ 20

+ 25

— 16

+ 67

Aktier3

+ 32

+ 1

+ 32

+ 115

Industribolag..................

+ 165

+ 209

+ 299

+ 99

Handelsbolag..................

+ 62

+ 83

+ 79

+ 44

Trafikbolag....................

+ 4

+ 8

+ 13

+ 3

Försäkringsbolagens reverslån till

+ 231

+ 300

+ 391

+ 146

näringslivet..................

+ 103

+ 171

+ 202

+ 249

Affärsbankernas lån3 till

Industri.......................

+ 134

+ 32

+ 52

— 140

Handel och servicenäringar......

+ 239

+ 31

— 48

+ 114

Samfärdsel....................

+ 59

— 9

— 22

+ 56

+ 432

+ 54

— 18

+ 30

Summa

+ 818

+ 532

+ 607

+ 540

1 Tabellen omfattar endast upplåning mot obligationer, förlagsbevis och aktier samt lån i

försäkringsbolag och affärsbanker.

3 Uppgifterna för 1954—1956 avser samtliga inbetalningar för aktier i nyregistrerade bolag

och samtliga inbetalningar efter nyteckning i äldre bolag, sålunda inte blott kontantinbetalningar

utan också betalningar med apportegendom. Uppgifterna för 1957 avser enbart kontanta inbetalningar.

Betalningen med apportegendom uppgick 1957 för industribolag, handelsbolag och trafikbolag

till resp. 54, 12 och 30 miljoner kronor. Betalningar med apportegendom har inte kunnat

urskiljas tidigare år.

3 Enligt Svenska Bankföreningens novemberundersökningar, publicerade i Ekonomisk Revy.

Uppgifterna avser sålunda inte kalenderår utan tiden november—november.

s. 105 Kontrollera mot PDF

Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958

105

bankernas kredittillskott till jordbruket har över huvud taget varit ringa

under denna tid. Utöver nämnda obligationsköp har affärsbankerna under

1955—1957 gett jordbrukskrediter till ett sammanlagt belopp av blott ett

10-tal miljoner kronor. Jordbrukets egna kreditinstitut tillsammans med

sparbankerna har sörjt för jordbrukskreditgivningen.

En del av de viktigare lånetransaktionerna för företagen inom industri,

handel och samfärdsel bar sammanförts i tabell 6. Den finansiering, som

redovisas i tabellen, har under 1955—1957 legat på en lägre nivå än 1954.

Effekten av kreditrestriktionerna är markant i serien över affärsbankernas

lån. Tabellen visar också aktieemissionernas betydelse som kompenserande

finansieringskälla under 1955 och 1956, medan obligationsmarknaden först

under 1957 spelar någon nämnvärd roll för företagen. I fråga om aktierna

bör emellertid observeras, att i uppgifterna för 1954—1956 ingår inte blott

kontanta inbetalningar utan också betalningar medelst apportegendom. Inkluderas

apportegendomen också 1957, växer posten för finansieringen

genom aktieemitteringar detta år med 100 miljoner kronor och ett belopp

ungefär i nivå med 1954 erhålls. Under de första fyra månaderna 1958 låg

den kreditgivning, som tabellen omfattar, på en högre nivå än under motsvarande

tid 1957; kapitalmarknadens tillskott låg något under och affärsbankernas

ganska avsevärt över fjolårsnivån.

Tabellen bör emellertid kompletteras med uppgifter om företagens övriga

finansiella transaktioner, eftersom dessa under perioden uppvisat stora

förändringar. Sålunda bar företagens banktillgodohavanden starkt minskat

under 1955. För industrins del kan nedgången uppskattas till omkring 600

miljoner kronor. Minskningen fortsatte under 1956, ehuru i avtagande takt,

och uppgick då till troligen något över 200 miljoner kronor. Den ökning som

följde 1957 torde ha uppgått till ca 600 miljoner kronor.1 Vidare har de krediter

från utlandet, vilka återspeglas i den s. k. förskjutningsposten i betalningsbalansen,

varit av stor betydelse för företagens finansiering under 1955

och 1956. I särskilt hög grad gäller detta för verkstadsindustrin och speciellt

varven. Även 1957 var förskjutningsposten av betydelse men uppgick då

till blott ca 270 miljoner kronor eller ungefär hälften av föregående års. Den

minskning i de svenska företagens krediter från utlandet, som detta torde

ha inneburit, kompenserades delvis av en ökning av statens finansiella

transaktioner med den industriella sektorn. Genom statens inlösen av aktier

i LKAB samt aktieteckning i Statens skogsindustrier har under 1957 ett tillskott

med ca 200 miljoner kronor erhållits. Att döma av förskjutningspostens

storlek första kvartalet 1958 har de kommersiella krediterna från utlandet

åter ökat.

Hushållens utlåning lar i stor utsträckning formen av ökade banktillgodohavanden.

De uppgifter om företag-hushållsektorns kassa och banktillgodohavanden,

som ges i tabell 1 för 1955—1957 (+ 1 190, + 1 930 resp. -f- 2 730

1 Omdömena för 1955 baseras på en av konjunkturinstitutet för stabiliseringsutredningens räkning

utförd undersökning, omfattande 1 100 i huvudsak medelstora och större industriföretag,

och för 1956 och 1957 på ett mindre urval av aktiebolag.

s. 106 Kontrollera mot PDF

106 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

miljoner kronor), kan kompletteras med uppgifter för 1954 med en ökning

av ca 2 miljarder kronor och för 1953 med en ökning av mer än 2 miljarder

kronor. Den förhållandevis låga ökningen 1955 hänger bland annat samman

med att staten då täckte en betydande del av sitt lånebehov genom upplåning

utanför affärsbankerna. Såväl 1955 som 1956 hölls inlåningsökningen

tillbaka av att affärsbankernas utlåning efter kreditåtstramningen 1955

ökade i långsammare takt än dessförinnan.

Vid bedömningen av likviditetsutvecklingen är inlåningsförändringarna

i sig själva av intresse, men de bör ses mot bakgrunden av förändringarna

i upplåningen. Under de här redovisade åren har även upplåningen ökat.

Ökningstakten hos upplåningen har emellertid varit lägre än ökningstakten

hos de likvida tillgångarna, varför även med hänsyn tagen till upplåningen

den totala privata sektorns likviditet ökat från 1955 till 1956 och från 1956

till 1957.

Tabell 7 ger en totalbalans för kapitalmarknaden. På efterfrågesidan har

sammanställts förändringen i kommunlånen, jordbrukslånen, olika slag av

krediter till bostadsändamål, de lån som upptagits mot aktier och obligationer

samt dessutom vissa andra lån i kapitalmarknadsinstituten. Härutöver

har till efterfrågan på kapitalmarknaden förts statens totala upplåning, efter

avdrag av ökningen i statens tillgodohavanden i riksbanken. Även om en viss

godtycklighet i klassificeringen föreligger, kan de här angivna slagen av upplåning

betraktas som en mot kapitalmarknaden riktad efterfrågan.

Som kapitalmarknadens placeringsbehov eller utbud har sammanställts

dels kapitalmarknadsinstitutens placeringsbehov, definierat som faktiska

placeringar minus tillfällig upplåning (se not till tab. 7), dels allmänhetens

placeringar i obligationer och aktier samt allmänhetens utlåning till staten

mot andra finansobjekt än obligationer.

Tabellen avser att visa, i vilken utsträckning kapitalmarknaden under

olika år kunnat tillfredsställa den mot densamma riktade efterfrågan och

i vilken utsträckning affärsbankerna och riksbanken trätt emellan. I differensen

mellan efterfrågan och placeringsbehov ingår, förutom affärsbankernas

kreditgivning till mera långfristiga privata ändamål och deras totala

långivning till staten samt riksbankens nettokreditgivning till staten och köp

av hypoteksobligationer, även utlandets kreditgivning, som dock inte har

någon större omfattning, och kapitalmarknadsinstitutens relativt ringa tillfälliga

upplåning.

Efterfrågan, mätt på angivet sätt, ökade 1955 med ca 3,1 miljarder kronor,

1956 med ca 3,5 miljarder kronor och 1957 med ca 4,4 miljarder kronor. Utbudets

ökning företer inte samma stigande kurva. År 1956 var ökningen

i stort sett densamma som 1955 eller omkring 2,6 miljarder kronor. År 1957

uppgick den till ett något större belopp eller till ca 2,8 miljarder kronor.

En betydande differens mellan efterfrågan och utbud förelåg sålunda för

samtliga dessa år. År 1955 uppgick den till ca 580 miljoner kronor, 1956 till

ca 870 miljoner kronor och 1957 till ca 1 620 miljoner kronor. Den ökning

i differensen som föreligger mellan 1956 och 1957 härrör främst från den

s. 107 Kontrollera mot PDF

Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958

107

Tabell X: 7. Totalbalans för kapitalmarknaden 1955—1957

Förändring i utestående belopp, miljoner kronor

A. Efterfrågan

1. Kommunlån, inkl. kommuners upplåning

mot obligationer................

2. Bostadskrediter i öppna marknaden....

3. Jordbrukslån.......................

4. Näringslivets reverslån i kapitalmark
nadsinstituten.

.....................

5. Industri- och trafikbolags m. fl. obligationslån

............................

6. Upplåning mot aktier i öppna marknaden

................................

7. Övrig privat upplåning i kapitalmark
nadsinstituten.

.....................

8. Statens totala upplåning minus statens

tillgodohavanden 1 riksbanken........

Summa A

B. Utbud

1. Kapitalmarknadsinstitutens placerings
behov1.

............................

försäkringsbolag..................

sparbanker.......................

posten...........................

jordbrukskasseorganisationen.......

2. Allmänhetens m. fl. kapitalmarknads
placeringar.

........................

obligationer och aktier.............

diverse utlåning till staten..........

Summa B

C. Efterfrågan utöver utbud (A—B)

Fördelning:

1. Kapitalmarknadsinstitutens tillfälliga

upplåning..........................

2. Nettoexport av obligationer och aktier

3. Riksbanken........................

statens nettoskuldsättning i riksbanken

............................

riksbankens köp av hypoteksobligationer.

.........................

4. Affärsbanker.......................

a) affärsbankernas långsiktiga kredit
givning

till andra än staten........

obligationer....................

aktier.........................

kommunlån (per 30/11)..........

bostadskrediter (inkl. kreditiv)...

jordbrukskrediter (per 30/11).....

b) affärsbankernas totala kreditgivning

till staten.......................

Summa C

B + C

1955

1956

1957

+

120

+

430

+ 40

+

1330

+

1480

+ 1680

+

180

+

110

+ 170

+

180

+

200

+ 250

—

50

—

20

+ 50

+

360

+

400

+ 260

+

140

+

270

+ 350

+

880

+

620

+ 1620

+ 3140

+ 3 490

+ 4 420

+ 2 020

+

2 250

+ 2 510

+

910

+

900

+ 1010

+

760

+

860

+ 950

+

260

+

420

+ 470

+

90

+

70

+ 80

+

540

+

370

+ 290

+

570

+

340

+ 250

—

30

+

30

+ 40

+

2 560

+

2 620

+ 2 800

+

580

+

870

+ 1 620

60

+

10

+ 20

+

20

—

50

0

+

670

+

180

+ 290

+

660

+

240

+ 250

+

10

_

60

+ 40

—

50

+

730

+ 1310

+

160

+

560

+ 490

+

170

+

230

+ 390

+

60

+

10

0

+

70

—

20

+ 10

140

+

350

+ 70

0

10

+ 20

—

210

+

170

+ 820

+

580

+

870

+ 1620

+ 3140

+ 3490

+ 4 420

1 Kapitalmarknadsinstitutens placeringsbehov är definierat som kapitalmarknadsinstitutens

totala placeringar (exkl. postgirokontorets och postsparbankens »omsättningsmedel» hos postverket

och försäkringsbolagens »llvlån») minus tillfällig upplåning.

s. 108 Kontrollera mot PDF

108 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

ökade statliga upplåningen, vilken som nämnts, efter avdrag för statens tillgodohavanden

i riksbanken, i sin helhet förts till efterfrågan på kapitalmarknaden.

Differensen täcktes under 1955 främst av riksbanken, 1956 och

1957 av affärsbankerna.

Vid bedömningen av differensens storlek bör bl. a. observeras att kapitalmarknaden

inte är en klart avgränsad del av kreditmarknaden och att en del

av de krediter som uppförts på kapitalmarknadsbalansens efterfrågesida normalt

tillgodoses av affärsbankerna. Därtill kommer att en viss ökning av såväl

affärsbankernas som riksbankens obligationsinnehav bör äga rum även i

en balanserad ekonomi. Differensens storlek under de senare åren visar dock

— i synnerhet som efterfrågan här endast avser förverkligad efterfrågan —

att ett mycket betydande efterfrågeöverskott förelegat.

Det bristande placeringsbehovet hos kapitalmarknaden i förhållande till

den statliga upplåningen och det utbud av obligationer, som föreligger från

andra än staten, medför en ökning av affärsbankernas likvida tillgångar. En

ökning av dessa inträffar antingen affärsbankerna finansierar den verksamhet,

som inte kunnat finansieras genom krediter från kapitalmarknaden,

eller riksbanken gör det.

Av vikt för affärsbankslikviditeten är emellertid härutöver valutareservens

utveckling och allmänhetens behov av sedlar samt andra riksbankens transaktioner

än de som ingår i vad här redan nämnts .

I tabell 8 har under B sammanställts affärsbankernas likvida tillgångar

och under A de motposter, utifrån vilka förändringen i affärsbankslikviditeten

lämpligen kan diskuteras. Förändringarna i posterna under A är emellertid

i viss mån beroende av varandra liksom också av affärsbankslikviditetens

utveckling, varför en direkt kausal tolkning från förändringar i Aposter

till förändringar i banklikviditeten inte är möjlig.

Det statliga kassamässiga utgiftsöverskottet har för samtliga här behandlade

år varit starkt positivt och 1957 långt mera positivt än 1955 och 1956.

Den statliga upplåningen mot långa obligationer samt övrig upplåning utanför

riksbanken och affärsbankerna neutraliserade dock 1955 och 1956 i icke

obetydlig utsträckning utgiftsöverskottets effekt på banklikviditeten. Så var

inte fallet 1957, då differensen mellan utgiftsöverskottet och dessa former

av statlig upplåning uppgick till ca 1,2 miljard kronor.

Jämsides med statens upplåning har riksbanken bedrivit en viss obligationsförsäljning.

I den utsträckning obligationsposterna placerats utanför

affärsbankerna, har denna försäljning haft en åtstramande effekt på affärsbankslikviditeten.

Åtstramande på affärsbankslikviditeten har också riksbankens

finansiella sparande verkat. Detta gäller även i fråga om allmänhetens

ökade behov av sedlar. Däremot har valutareservens utveckling och affärsbankernas

köp av andra obligationer än korta statsobligationer från riksgäldskontoret

samtliga dessa år haft en expansiv effekt.

Totalt har affärsbankernas likvida tillgångar vuxit under tiden 1955—

1957. Åren 1955 och 1956 var tillväxten måttlig (ca 390 resp. 440 miljoner

s. 109 Kontrollera mot PDF

Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958

109

Tabell X! 8. Affärsbankernas likvida tillgångar 1955—1957

1955

1956

1957

A. Affärsbankslikviditeten påverkande

faktorer

1. Totala valutareserven.............

+ 38

+ 214

+ 73

2. Allmänhetens sedelinnehav (—) ....

— 199

— 264

- 220

3. Riksbankens köp av obligationer från

marknaden1......................

— 60

— 220

— 90

4. Riksbankens finansiella sparande (—)

— 90

— 90

— 150

5. Riksbanken, diverse..............

— 6

— 9

+ 6

6. Statens kassamässiga utgiftsöver-

skott2...........................

+ 895

+ 630

+ 1620

7. Statens upplåning3 (—)............

— 628

— 373

— 436

8. Affärsbankernas köp av andra obli-

gationer än korta från riksgäldskon-

toret ...........................

+ 436

+ 549

+ 401

Summa A

+ 386

+ 437

+ 1204

B. Affärsbankernas likvida tillgångar

1. Kassa (sedlar)....................

+ 33

+ 15

+ 22

2. Riksbanksgiro minus upplåning i

riksbanken......................

+ 311

— 177

— 183

3. Statspapper.....................

— 210

+ 173

+ 815

4. Andra obligationer än statens......

+ 170

+ 230

+ 390

5. Valutor.........................

+ 82

+ 196

+ 160

Summa B

+ 386

+ 437

+ 1204

1 Beräknade belopp.

2 Statsskuldökning minus ökning av checkräkning och bunden räkning (sterilisering) i riksbanken.

3 Utelöpande långa statsobligationer plus övrig upplåning från andra än riksbanken och affärsbankerna.

kronor), under det att den 1957 var högst betydande (ca 1,2 miljard kronor).

Det var framför allt under andra halvåret 1957, som affärsbankernas likvida

tillgångar ökade. Under det halvåret var statens utgiftsöverskott exceptionellt

stort och därtill köpte, som tidigare nämnts, affärsbankerna i samband

med hypoteksinstitutens obligationsemitteringar efter räntehöjningen i juli

hypoteksobligationer till ett inte obetydligt belopp.

Av de likvida tillgångarna uppvisar kassalikviditeten —- summan av

sedelinnehavet och tillgodohavandena på checkräkning i riksbanken efter

avdrag för eventuell upplåning i riksbanken — en nedåtgående trend under

1956 och 1957. En låg kassalikviditet för affärsbankerna är möjlig, utan att

dessa för den skull behöver känna sig trängda och drivas att minska sin

utlåning, så länge affärsbankerna innehar tillräckligt med värdepapper, förfallande

vid de för likviditeten mest ansträngande tidpunkterna. En sådan

likviditetsreserv har affärsbankerna haft under senare år.

Avskaffandet av det s. k. utlåningstaket i juli 1957 i förening med den

ovan beskrivna likviditetsökningen utgjorde förutsättningar för ökad utlåning.

Den höjda räntan tillsammans med den allmänna nedgången i konjunkturen

höll emellertid tillbaka efterfrågan. Den nedgång av utlåningen

till allmänheten, som säsongmässigt förekommer under andra halvåret, blev

större 1957 än 1956 men mindre än 1955.

s. 110 Kontrollera mot PDF

110 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

Under första kvartalet 1958 ökade utlåningen i ungefär samma omfattning

som under första kvartalet 1957. I april och maj följde sedan en ökning,

som var något större än ett år tidigare. Om kreditgivningens inriktning under

de första månaderna 1958 har i annat sammanhang nämnts, att affärsbankernas

utlåning till gruppen industri, handel och samfärdsel ökat väsentligt,

medan deras bostadskrediter minskat. Om likviditetsutvecklingen för affärsbankerna

må slutligen nämnas, att den säsongmässiga nedgången under januari—maj

1958 varit något större än under samma tid föregående år, vilket

sammanhänger med bl. a. det ökade statliga inkomstöverskottet.

5. Synpunkter på kreditmarknaden 1958

Tidigare har visats, att utlandets finansiella sparande gentemot Sverige

successivt minskat under tiden 1955—1957. Enligt den prognos över bytesbalansens

utveckling 1958, som redovisats i kapitel IV, förväntas emellertid

utlandets finansiella sparande gentemot Sverige — saldot för bytesbalansen

med omvänt tecken — komma att något öka från 1957 till 1958 och för

1958 bli positivt med ca 200 miljoner kronor med åtföljande kontraktiva effekt

på den svenska ekonomin.

Statens och kommunernas finansiella sparande, som efter en mindre stegring

från 1955 till 1956 åter sjönk från 1956 till 1957, kan förväntas minska

också från 1957 till 1958 och bli negativt med betydligt mer än en halv miljard

kronor enligt de beräkningar som återgetts i kapitel VIII. Statens finansiella

sparande torde komma att öka något, medan för kommunerna en

avsevärd minskning beräknas. För riksbanken kan, med hänsyn till värdepappersinnehav

och ränteläge, ett finansiellt sparande av ungefär 1957 års

storlek förutses. Totalt för den offentliga sektorn torde emellertid det finansiella

sparandet 1958 bli mera negativt än 1957. Minskningen blir sannolikt

större än den ökning som förväntas för utlandets del. Vid ett någorlunda

oförändrat finansiellt sparande inom kreditinstituten skulle sålunda det finansiella

sparandet inom den kombinerade företag-hushållsektorn bli större

1958 än 1957. För hushållsektorn beräknas det bli i stort sett oförändrat,

varför hela den eventuella ökningen skulle komma på företagen.

Att uppskatta storleken av företagens kreditanspråk under 1958 är förenat

med betydande svårigheter. Behovet av krediter för finansiering av planerade

fasta investeringar och ökad lagerhållning — vilkas sammanlagda ökning

dock väntas bli mindre 1958 än 1957 — ■ är beroende av bl. a. vinstutvecklingen.

Denna sammanhänger — liksom även investeringsefterfrågan —

med konjunkturutvecklingen och är svår att förutse. Statens återbetalning

till skogsindustrin av pris- och konjunkturutjämningsavgifter i början av

året (127 miljoner kronor) och inlösen av aktier i LKAB längre fram (165

miljoner kronor) likaså överföringen till LKAB av i riksbanken insatta medel

(190 miljoner kronor) ingår emellertid som kända faktorer i bedömningen

av företagens finansieringsmöjligheter. För omfattningen av företagens

s. 111 Kontrollera mot PDF

Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958

111

ianspråktagande av den inhemska kreditmarknaden spelar som förut nämnts

de i förskjutningsposten ingående utländska kommersiella krediterna en

viktig roll. Den ökning av dessa krediter, som syns föreligga under första

kvartalet 1958, utgör emellertid ett föga hållbart underlag för uppskattning

av deras omfattning för året som helhet. Det förefaller dock som om några

finansiella hinder inte skulle föreligga för industrins del att genomföra den

i kapitel IX förutsedda investeringsökningen, åtminstone inte om industrin

betraktas som en enhet.

Tidigare har berörts kapitalmarknadens otillräcklighet 1955—1957 för finansiering

av vad som konventionellt anses böra komma på denna marknads

lott. Också för 1958 torde efterfrågan på långfristiga krediter komma att

överstiga kapitalmarknadens placeringsbehov. Härför talar, vid sidan av en

viss stabilitet i nettoökningen av utbudet, statsskuldökningens förväntade

storlek, kommunernas ökade lånebehov och ökningen av den privata bostadsfinansieringen.

Affärsbankerna syns sålunda också 1958 komma att få svara

för en inte oväsentlig del av den reellt långfristiga kreditgivningen. Vilka

former denna kreditgivning kommer att ta och till vilka sektorer och ändamål

den kommer att gå, bestäms ytterst av riksbankens politik. Liksom 1957

torde emellertid obligationsköpen komma att spela en betydande roll, innebärande

en ökning av affärsbankernas likvida tillgångar. En nedgång i valutareserven

skulle utgöra en faktor verkande i motsatt riktning. Totalt syns

emellertid affärsbankernas likvida tillgångar komma att inte oväsentligt öka

under 1958, men mycket tyder på att ökningen blir mindre än under 1957.

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

XI. Sammanfattande bedömning

1. Den ekonomiska utvecklingen i Sverige 1956—1957

Den mer definitiva bild av den ekonomiska utvecklingen i Sverige från

1956 till 1957, som redovisats i kapitel II i denna nationalbudget, skiljer

sig i icke oväsentliga avseenden från den bild som presenterades vid årsskiftet.

Detta gäller framför allt lagerutvecklingen och produktionen och i

viss grad även den privata konsumtionen, vilka ökat mer än som förutsågs.

Den preliminära uppskattningen av investeringsutvecklingen har däremot

endast obetydligt reviderats.

Den expansion i utrikeshandeln som inträdde i samband med det internationella

konjunkturuppsvinget under 1953—1955, fortsatte även under

1957 med en parallell stegring av import och export. Värdemässigt uppgick

ökningen såväl för importen som exporten till 10 procent och i volym till

7 procent för importen och 8 procent för exporten. Från 1953 till 1957 har

därmed exporten ökat med 39 och importen med 45 procent, medan den

totala produktionen under samma period ökat med knappt 17 procent, allt

räknat i oförändrade priser. Bytesbalansen, vilken försämrades under konjunkturuppgångens

tidigare del, uppvisar under senare år en successiv förbättring.

Underskottet, som 1955 uppgick till 415 miljoner kronor, sjönk

1956 till 130 och 1957 till 70 miljoner kronor.

Den stegring av exportvolymen som framkommer vid en jämförelse mellan

helåren 1956 och 1957, hänförde sig till en expansion under andra halvåret

1956 och första kvartalet 1957, varefter exporten stagnerade och under

sista kvartalet visade en något sjunkande tendens. Exportökningen bars i

stor utsträckning upp av den fram till mitten av 1957 stigande internationella

investeringskonjunkturen. Exporten av verkstadsprodukter (maskiner,

instrument och transportmedel) ökade sålunda från 1956 till 1957 med

27 procent i värde och 19 procent i volym. Den mot slutet av fjolåret inträdande

försvagningen i investeringskonjunkturen avspeglade sig under

1957 främst i en minskad efterfrågan på järn och stål. Den svenska exporten

av handelsfärdigt järn och stål sjönk därmed från 1956 till 1957 med

3 procent i volym. Även exporten av massa minskade under 1957 efter de

närmast föregående årens betydande ökningar. Avsättningssvårigheterna

började göra sig gällande under andra halvåret 1957 och resulterade i en

nedgång i massaexporten för helåret räknat med ca 3 procent.

Under loppet av 1957 inträdde en successiv förbättring av bytesförhållandet

gentemot utlandet genom att priserna på importvarorna, framför allt

bränslen, sjönk mer än på exportvarorna. Denna förbättring hade emellertid

föregåtts av en försämring under 1956 och var inte större än att genomsnittspriserna

för hela året 1957 kom att i jämförelse med genomsnittspri
-

s. 113 Kontrollera mot PDF

Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958

113

serna för 1956 innebära en försämring av bytesförhållandet med ca 1 procent.

Förbättringen under 1957 beräknas däremot framkomma 1958 i jämförelse

med fjolåret.

Det mest markanta draget i utvecklingen 1957, sådan den framträder i de

reviderade beräkningarna, är omfattningen av lagerökningen, som numera

uppskattas till drygt 1 200 miljoner kronor, vilket är mer t. o. m. än den

mycket stora lagerökningen under 1955. Satt i relation till bruttonationalprodukten

överträffas 1957 års lagerökning endast av den som ägde rum

under 1951. Det är därmed tredje året i följd som betydande lagerökningar

äger rum i den svenska ekonomin. Vid bedömningen av lagerökningens storlek

bör framhållas, att en oförändrad relation mellan lager och total produktion

vid en produktionsstegring på 3 procent skulle innebära en lagerökning

av storleken 1/2 — 1 miljard kronor. Expansionsprocessen är emellertid

inte jämn utan stegringstakten olika snabb i olika näringsgrenar och

avsättningsmöjligheterna fluktuerar. Därtill kommer spekulativa inslag i

lagerhållningen. Dessa faktorer har med olika styrka influerat lagerutvecklingen

i Sverige under 1957. Produktionsstegringen inom industrin har varit

särskilt stor inom verkstadsindustrin, där varor under arbete är av speciell

betydelse. Som närmare framgår av kapitel II har lagerökningen under

de tre senaste årens konjunkturuppgång varit koncentrerad just till verkstads-

och varvsindustrin, och största delen av lagerökningen gäller här varor

under arbete. Den betydande ökning av massaindustrins lager som inträffade

under 1957, betingades å andra sidan av avsättningssvårigheterna

under andra halvåret. Detsamma gäller lageruppgången vid järn- och stålverken.

De totala bruttoinvesteringarna ökade från 1956 till 1957 med ca 3 procent

i volym. Bakom denna ökning ligger framför allt en expansion av den

offentliga investeringsverksamheten, medan ökningen av de privata investeringarna

stannade vid 1 procent. För industrins del syns investeringarna

under 1957 ha legat på samma nivå som under 1956. Bakom den totalt oförändrade

investeringsaktiviteten under 1957 ligger en ökning för kapitalvaruindustrin,

som uppväger en minskning för konsumtionsvaruindustrin.

Uppgången i den privata konsumtionen mellan 1956 och 1957 belöpte sig

i volym räknat till närmare 2 procent, vilket betyder en fortsatt avsaktning

sedan 1955 av stegringstakten för konsumtionen, ökningen under 1957

koncentrerades till varaktiga konsumtionsvaror (bilar och televisionsapparater

m. m.) som steg med 8 procent, medan volymen av icke varaktiga varor

förblev oförändrad och tjänsteförbrukningen, vars viktigaste komponent

är bostadsnyttjandet, ökade med 2 procent. Den offentliga konsumtionen

slutligen steg från 1956 till 1957 med 3 1/2 procent, d. v. s. i takt med bruttonationalprodukten.

En summering av de ovan genomgångna posterna i försörjningsbalansen

ger — efter avdrag för importen — en stegring i bruttonationalprodukten

1957 på 3 1/2 procent, d. v. s. samma ökningstal som för 1956 och något

mer än som gällt i genomsnitt för den hittills gångna delen av 1950-talet.

8 Bihang till riksdagens protokoll 1958. i samt. Nr Bl. Bil. i. Bihang 3

s. 114 Kontrollera mot PDF

114 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

Denna uppgång är resultatet bl. a. av en betydande fortsatt produktivitetsstegring

inom industrin.

Såsom framgått av den ovan lämnade redogörelsen steg bruttoinvesteringarna

1957 snabbare än den samlade konsumtionen, samtidigt som en

betydande lageruppbyggnad ägde rum och underskottet i bytesbalansen så

gott som utjämnades. Detta innebär att den totala kapitalbildningen (bruttosparandet)

ökade sin andel av bruttonationalprodukten till det högsta värde

som hittills registrerats för efterkrigstiden. I fördelningen av sparandet

ägde en förskjutning rum genom att statens bruttosparande minskade såväl

absolut som relativt, medan kommunernas steg något och en betydande

sparandeökning inträffade inom den privata sektorn. Det privata sparandets

fördelning på företag och enskilda är inom vida marginaler osäkert,

men det förefaller som om ökningen under 1957 varit likformig.

Prisutvecklingen under 1957 karakteriserades av fallande export- och

importpriser, i stort sett oförändrade partipriser men en ökning i konsumentpriserna

med 4 procent. Konsumentprisstegringen är i första hand

bestämd av interna faktorer, av vilka höjda indirekta skatter och ökade

priser på tjänster, däri även inräknat handelns tjänster (handelsmarginalerna),

spelat den viktigaste rollen.

Såsom framgått av den ovan lämnade redogörelsen fortsatte under 1957

den uppbromsning av konjunkturen som i vissa avseenden, främst på arbetsmarknaden,

började göra sig gällande redan under 1956. Om neddämpningen

i konjunkturen under 1956 i betydande utsträckning kan tillskrivas

effekterna av den sedan 1955 skärpta ekonomiska politiken, stödd av en

i det hela väl balanserad utlandskonjunktur, framstår den under andra

halvåret 1957 mer accentuerade uppbromsningen som betingad av försvagningen

i den internationella konjunkturen. Denna medförde en minskning

i efterfrågan på en del viktiga exportprodukter redan under fjolåret och

stegringen i industriproduktionen avtog under andra halvåret. En successiv

förskjutning inträdde i balansen mellan utbud och efterfrågan på arbetsmarknaden.

Detta avspeglades bl. a. i avsaktande löneglidning och medförde

under vintermånaderna därutöver en arbetslöshet, som inom ramen för en

totalt sett alltjämt hög sysselsättning dock legat över den under 1950-talet

normala säsongarbetslösheten. Redan utvecklingen under 1957 har sålunda

i praktiken understrukit det samband som råder mellan den svenska ekonomin

och den internationella konjunkturen. Innan framställningen övergår

till att behandla den internationella bakgrunden för den svenska utvecklingen

under 1958, skall dock utvecklingen under 1956 och 1957 jämtöras

med 1955 års långtidsutrednings bedömningar.

2. 1955 års långtidsutredning och den faktiska utvecklingen 1955—1957

Utgångspunkten för långtidsutredningens bedömningar var en konjunkturbild

under de fem åren 1956—1960 liknande den som kännetecknat de

tidigare efterkrigsåren. Man räknade med alt utvecklingstakten år från år

s. 115 Kontrollera mot PDF

Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958

115

kunde komma att rubbas av kortsiktiga konjunkturväxlingar, men man förutsatte

att i det närmaste full sysselsättning skulle kunna upprätthållas. I

den händelse en djupare ekonomisk kris skulle inträffa, bedömde man det

vara nödvändigt med en fullständig revision av det presenterade utvecklingsprogrammet.

Mot bakgrund av dessa antaganden om konjunkturutvecklingen

och utifrån produktionsplanerna på olika områden angavs två

alternativ — ett lägre och ett högre — - för produktionens tillväxt 1956—

1960. Tillväxttakten per år angavs till 2,8 procent i det lägre (A) och till

3,7 procent i det högre produktionsalternativet (B), när man bortsåg från

effekten av arbetstidsförkortningen 1958—1960. Under de två år som gått av

prognosperioden kan utredningens förutsättningar om konjunkturutvecklingen

sägas ha uppfyllts. Även den procentuella tillväxttakten ligger inom

ramen för dess framtidsbedömningar. I genomsnitt per år har produktionen

nämligen ökat med 3,6 procent. Överensstämmelsen med utredningens

högre produktionsalternativ har således varit god.

Den femårsperiod långtidsutredningen behandlade kan indelas i en första

period, omfattande 1956—1957, och en andra period, omspännande 1958—

1960. I ett avseende har förutsättningarna för produktionens tillväxt varit

gynnsammare under de nu tilländalupna första två åren än under den kommande

treårsperioden. Det sammanhänger med att genom arbetstidsförkortningen

1958—1960 en annars möjlig standardhöjning tas ut i form av

ökad fritid. Långtidsutredningen angav i anslutning till utredningen om

kortare arbetstid, att arbetstidsförkortningen skulle komma att motsvara ett

produktionsbortfall i förhållande till annars möjlig produktion på 4 procent.

Produktionens årliga ökning under hela femårsperioden beräknades

härigenom komma att stanna vid i genomsnitt 2 procent enligt det lägre

och vid 2,9 procent enligt det högre produktionsalternativet. För att den

faktiska produktionen under femårsperioden skall överensstämma med den

av utredningen angivna fordras därför, att den i genomsnitt per år 1958—

1960 ökar med ca 1 procent enligt det lägre och med ca 2 1/2 procent enligt

det högre produktionsalternativet. I den händelse ingen mer omfattande

konjunkturavmattning inträffar, syns således möjligheter föreligga för en

produktionsuppgång och därmed en tillväxt av konsumtion och investeringar

som ligger inom ramen för långtidsutredningens utvecklingsalternativ.

En av långtidsutredningens viktigaste målsättningar var en stegring av

kapitalbildningens andel av bruttonationalprodukten och en motsvarande

nedgång av konsumtionens andel. En utveckling i denna riktning syns också

ha ägt rum. Från 1955 till 1956 var visserligen kapitalbildningskvoten ungefär

oförändrad, men från 1956 till 1957 steg den med en procentenhet. Den

höjning av kapitalbildningskvoten med drygt en procentenhet som förutsatts

i långtidsutredningen syns således i stort redan ha förverkligats. Om

detta gäller kapitalbildningen totalt gäller det dock inte för dess olika delområden.

Medan lagerökningen såväl 1956 som 1957 haft en väsentligt större

omfattning än vad som förutsetts, har investeringarna i fast kapital ökat

något långsammare. Den faktiska ökningen uppgår visserligen till 3,3 pro
-

s. 116 Kontrollera mot PDF

116 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

Tabell XI: 1. Jämförelse mellan den faktiska utvecklingen 1955—1957 och långtidsutredningens

framtidsbedömning

Värde 1955

Procentuell årlig ökning i genomsnitt

i miljarder

kronor en-

Långtidsutred-

Faktisk

Återstår att

ligt senaste

ningens förut-

utveckling

realisera

beräkning

sägelser för

1955—1957

1958—1960

1955—1960

A

B

A

B

Bruttonationalprodukt utan

arbetstidsförkortning..........

48,9

2,8

3,7

3,6

(2,3)

(3,8)

Bruttonationalprodukt efter

arbetstidsförkortning..........

2,0

2,9

1,0

2,4

Kapitalbildning..................

13,9

Bytesbalansens saldo............

- 0,4

Lagerökning....................

1.0

Investeringar i fast kapital......

13,3

2,4

3,3

3,3

1,8

3,3

varav:

Civila ny- och reinvesteringar ..

9,0

2,6

3,5

3,4

2,1

3,6

Underhåll....................

4,3

2,0

2,9

3,1

1,3

2,8

Konsumtion ....................

32,7

Privat konsumtion..............

27,9

1,3

2,3

2,4

0,5

2,2

Offentlig civil konsumtion ......

4,8

4,0

4,0

5,4

3,0

3,0

Militära utgifter ................

2,3

2,0

2,9

2,4

1,7

3,2

cent per år eller lika mycket som i det högre produktionsalternativet, men

procenttalet för dessa avsåg hela femårsperioden. Man får därför förutsätta

en något större tillväxttakt under de första två åren av femårsperioden än

under de senare tre åren, då utrymmet för konsumtion och investeringar

beräknas tillväxa i långsammare takt som följd av arbetstidsförkortningen.

Långtidsutredningens målsättning om en successiv förbättring av bytesbalansens

saldo från —415 miljoner kronor 1955 till -j— 375 miljoner kronor

1960 har under de gångna två åren överträffats. Även valutareserven har

utvecklats bättre än väntat mätt i absoluta tal. I förhållande till importen

har dock utvecklingen varit ogynnsammare. Importens relativa ökningstakt

har nämligen varit betydligt större än valutareservens. Det har medfört

att utredningens målsättning om en lika stor procentuell ökning av

valutareserven som av importen hittills inte kunnat förverkligas, trots att

under såväl 1956 som 1957 förskjutningen mellan varu- och betalningsströmmarna

varit till fördel för valutareserven. I slutet av 1955 motsvarade

valutareserven ca 3 månaders import. För 1957 var siffran 2 2/3 månader.

Ansvällningen av importen, vilken delvis sammanhänger med den omfattande

lageruppbyggnaden, har medfört att långtidsutredningens importprognos

för femårsperioden —- en ökning med ca 12 procent — redan efter två

år har mer än uppfyllts. Att bytesbalansens saldo trots detta kan sägas ha

motsvarat förutsägelserna beror på att exporten likaledes redan på två år

ökat ungefär lika mycket som förutsagts för hela femårsperioden eller om
-

s. 117 Kontrollera mot PDF

Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958

117

kring 20 procent. Såväl importens som exportens stegring har således hittills

varit avsevärt större än vad som förutsatts.

Mot en ökad kapitalbildningskvot står en återhållsamhet i den privata

konsumtionsutvecklingen. För den privata konsumtionen uppgår ökningen

hittills till 2,4 procent per år. I utredningen angavs ökningen per år till 1,3

respektive 2,3 procent. Eftersom för 1958 konsumtionsstegringen beräknats

till omkring 1 procent syns förutsättningar föreligga för att den återhållsamhet

i konsumtionens tillväxttakt som utredningen angav skulle kunna

komma till stånd.

Återstår av försörjningsbalansens poster den offentliga konsumtionen och

de militära utgifterna. Totalt har för dessa stegringstakten varit något större

än vad som angetts i det högre produktionsalternativet. För såväl den civila

statliga som den kommunala konsumtionen har ökningstakten överstigit

5 procent per år.

För investeringsavvägningen uppställdes i långtidsutredningen vissa prioritetsgrunder.

De innebar bl. a. att prioritet skulle ges sådana områden, där

exceptionella köbildningar uppstått och där detta medfört uppenbar diskriminering

mellan olika individer. Som exempel angavs bostads- och skolinvesteringar.

Man ansåg det vidare angeläget att inte hålla tillbaka investeringarna

på sådana områden, där en kapacitetsökning kunde väntas förstärka

bytesbalansen. Hit hänfördes exportindustrins utbyggnad och utbyggnaden

av den inhemska bränsleförsörjningen. Vidare gavs prioritet för

rationaliseringsinvesteringar och för investeringsområden där ökningarna

av produktionstillskottet i förhållande till de gjorda investeringarna kunde

väntas bli slöra redan på kortare sikt. Frånsidan av prioritetsgrunderna var

att de investeringsönskemål, som sammanhängde med en standardförbättring

utanför de akuta bristområdena, fick förverkligas först på litet längre

sikt. Det gällde investeringar, som hade samband med bilen, fritiden och

service i olika former.

Då långtidsutredningen förutsatte att investeringsökningen på olika områden

skulle komma att ske i olika takt de enskilda åren försvåras i hög

grad en avstämning av de alternativa investeringsförslagen. Vissa utvecklingstendenser

kan dock urskiljas. För vissa av de prioriterade investeringsområdena

syns i stort ökningstakten ha överensstämt med den som angavs

av utredningen i det högre investeringsalternativet. Det gäller t. ex. investeringar

i kraftverk och bostäder. Som målsättning för bostadsbyggandet uppställde

utredningen dels ett tillskott av 65 000 lägenheter per år i slutet av

perioden, dels en successiv förskjutning mot ökad andel småhus och större

lägenheter. Eftersom 64 500 lägenheter färdigställdes 1957 och antalet förutses

bli av minst samma omfattning 1958 syns utredningens målsättning

om bostadsbyggandets omfattning redan ha överträffats. För investeringar i

skolor och industri tycks däremot eftersläpningar ha uppstått i jämförelse

med vad utredningen angivit. Enligt investeringsprognoserna för 1958 förutses

dock framför allt för industriinvesteringarna betydande ökningar. Avvikelser

föreligger också på investeringsområden, vilka inte prioriterats.

s. 118 Kontrollera mot PDF

118 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

Tabell XI: 2. Jämförelse mellan långtidsutredningens alternativa förslag till investeringsinriktning

1956—1960 och den faktiska utvecklingen 1956—1957

Exkl. underhåll och militära investeringar

Procentuella förändringar

Årlig genomsnittlig

Faktisk ge-

Prognos

förändring

enligt

nomsnittlig

för

långtidsutredningen

årlig ökning

1957-

-1958

1955-

-1957

A

B

Varuproduktion .............................

+ 3,1

+ 4,6

+

0,8

+

9

Jordbruk, skogsbruk, fiske ................

+ 1,1

+ 1,5

—

2,4

+

0

Egentlig industri..........................

+ 3,0

+ 4.9

—

0,3

+

9

Kraft- och belysningsverk, gasverk ........

+ 4,4

+ 5,4

+

5,8

+

12

Distribution.................................

± o

+ 2,1

+

7,6

+

7

Samfärdsel..................................

+ 1,8

+ 2,6

+

5,7

+

8

Kommunikationsmedel....................

+ 1,7

+ 2,8

+

4,7

+

7

Väg- och gatuarbeten m. m.................

+ 2,2

+ 2.2

+

9,5

+

10

Vatten och avlopp m. m.......................

± 0

+ 0

+

6,2

+

4

Bostäder....................................

+ 3,0

+ 3,0

+

3,7

+

9

Skolor m. m.................................

+ 8,5

+ 8,5

-

1,6

+

6

Sjukvård, sociala ändamål, förvaltning m. m.....

+ 0.7

+ 1,3

+

7,0

+

3

Hälso- och sjukvård ......................

+ 3,6

+ 5,3

+

15,9

l +

4

Sociala ändamål ..........................

+ 0

+ 0

—

5,3

1 1

Förvaltning ..............................

- 2,2

- 2,2

+

4,6

1 +

4

Brandväsen och civilförsvar................

+ 4,5

+ 4,5

+

9,8

1 +

Summa civila ny- och reinvesteringar..........

+ 2,6

+ 3,5

-J-

3,4

+

8

Investeringarna i handelns lokaler, förvaltning och sjukvård, vatten och

avlopp samt vägar har sålunda ökat i snabbare takt än vad som förutsatts.

Även om avvikelser i enskilda detaljer förekommer kan utvecklingen på

det stora hela sägas hittills ha följt långtidsutredningens mer optimistiska

utvecklingsalternativ för den svenska ekonomin. Produktionens tillväxt har

sålunda bildat underlag för fortsatt standardförbättring för den enskilde

samtidigt som den relativa återhållsamheten i konsumtionsökningen möjliggjort

en vidgad kapitalbildning. Huruvida denna utveckling skall fortsättas

även under den återstående delen av femårsperioden beror bl. a. på om

produktionsökningstakten kommer att kunna upprätthållas. Arbetstidens

förkortning medför 1958—1960 ett bortfall av eljest möjlig produktion motsvarande

ca ett års normal produktionsökning. Expansionstakten i den

svenska ekonomin kommer vidare att i hög grad vara beroende på styrkan

och varaktigheten i den internationella konjunkturavmattning som inträtt

under 1957/58. En uppbromsning av ökningstakten i de resurser som är disponibla

för konsumtion och investering, följer dessutom redan av önskemålet

att förbättra valutareserven. Strävandena att öka kapitalbildningens

andel av de reala resurserna kommer vidare att möta svårigheter bl. a. till

följd av den konsumtionsstimulerande effekten av folkpensionernas höjning

och av försvarsutgifternas tillväxt.

s. 119 Kontrollera mot PDF

Bill. 3: Reviderad nationalbudget för år W58

119

3. Den internationella bakgrunden

Såsom framhållits i översikten över utvecklingen i Sverige under 1957

fick vårt land känning av avmattningen i den internationella konjunkturen

redan under fjolåret. I kapitel III har lämnats en ingående analys av

den uppbromsning i konjunkturen, som sedan andra halvåret 1957 ägt rum

i samtliga av våra viktigare avnämarländer. Omsorgen om valutareserven

och strävandena att stabilisera den inhemska prisnivån har i en rad länder

såsom Nederländerna, Frankrike, Danmark, Norge och Storbritannien framdrivit

åtstramningar av den ekonomiska politiken, vilka i huvudsak bibehållits

även i de fall där överskottsefterfrågan försvunnit och expansionen

kommit in i ett lugnare skede. Under loppet av 1957 upphörde stegringen

av industriproduktionen i de större länderna i Västeuropa (med undantag

för Frankrike) och minskningar inträffade på flera håll. Senast tillgängliga

uppgifter över industriproduktionen hittills under 1958 ger intrycket av

en i flertalet länder stagnerande eller sjunkande produktion. Där ökningar

förekommit såsom i Västtyskland, Italien och i vårt land är de obetydliga.

Ansträngningarna att förbättra bytesbalansen har krönts med en viss framgång

i Storbritannien, Nederländerna och Danmark men till priset av en

nedpressad aktivitet. Som ett tecken på konjunkturavmattningen i Västeuropa

kan anföras, att OEEC-ländernas totala import under första halvåret

1957 i värde låg 14 procent men andra halvåret endast 4 procent över

fjolårsnivån för att under de två första månaderna 1958 sjunka 10 procent

under nivån året innan. Sjunkande importpriser förklarar en del men långt

ifrån hela denna nedgång.

Försöken att förbättra valutaläget tenderar i nuvarande konjunktursituation

med outnyttjad kapacitet att leda inte till ökad export utan via minskad

inhemsk efterfrågan till minskad import, d. v. s. till minskad export för

andra länder och därmed till en krympning av den internationella handeln.

Dessa tendenser förstärks av den samtidiga konjunkturnedgången i Förenta

staterna, som minskar möjligheterna till europeisk export såväl till

Förenta staterna som till de råvaruproducerande länderna. En viktig förutsättning

för den internationella handelns expansion har varit ökningarna i

världens dollarreserver, vilka varit resultatet av Förenta staternas militära

och civila hjälpprogram samt under senare år även av en betydande privat

amerikansk kapitalexport. Det innebar därför en allvarlig försämring — låt

vara att den till en del betingades av exceptionella förhållanden — när Förenta

staternas betalningsbalans 1957 medförde en minskning i den övriga

världens guld- och dollarreserver med 400 miljoner dollar mot en ökning

1956 med 1 000 miljoner dollar.

I Västeuropa kännetecknas utvecklingen av fortsatta stora överskott i den

västtyska utrikeshandeln. Västtyskland och Förenta staterna är de enda

större länder som kan bedriva en ekonomisk politik under full valutamässig

rörelsefrihet. Aktivitetsnivån i dessa länder — och deras kapitalrörelser —■

sätter därmed ett tak för den genomsnittliga expansionstakt som övriga

s. 120 Kontrollera mot PDF

120 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

länder av valutamässiga hänsyn kan tillåta sig. Ur allmän västeuropeisk

synpunkt är därför utvecklingen i Förenta staterna och Västtyskland av

avgörande betydelse.

Vad först angår Förenta staterna har nedgången i industriproduktionen

varit snabbare och större än under avmattningen 1953—1954. Produktionen

låg i april 13 procent under nivån i september 1957. Arbetslösheten har —

om man bortrensar säsonginflytandet under vårmånaderna -—- successivt

stigit i år och uppgick i april till 7 1/2 procent mot 4 procent i april i fjol.

Ett viktigt inslag i nedgången har utgjorts av den upphörande lageruppbyggnaden,

som under 1957 minskade efterfrågan med 4,1 miljarder dollar

(i relation till nationalprodukten skulle detta i Sverige motsvara en minskning

i lagerinvesteringarna av storleksordningen 500 miljoner kronor). Denna

utveckling fortsatte under första kvartalet i år med en lageravveckling

som minskade efterfrågan med inte mindre än 6,3 miljarder dollar (uppräknat

till årsnivå). Det är naturligt att denna lageravveckling inte kan

pågå i oförminskad takt under någon längre tid och att därför en uppbromsning

av nedgången är att vänta. Vissa sporadiska tecken härpå har också

registrerats i orderingången: minskningen sker långsammare och har i

vissa branscher efterträtts av en mindre ökning. Å andra sidan föreligger

inga faktorer som tyder på en mer markerad återhämtning av konjunkturen

under innevarande år. Företagens investeringar beräknas sålunda sjunka

med 13 procent 1958 och enligt gjorda enkäter planeras en fortsatt nedgång

för 1959, vilket framstår som naturligt med hänsyn till överkapacitet och

krympande företagsvinster. Sjunkande personliga inkomster och en ännu

inte avslutad prisstegring — under det senaste halvåret har konsumentpriserna

stigit med 2 procent och låg i april 3 1/2 procent över fjolår snivån —

gör inte någon mer betydande uppgång i de privata konsumenternas efterfrågan

sannolik. Bostadsbyggandet, som spelade en viktig roll i återhämtningen

efter den föregående avmattningen, sjönk under första kvartalet

och antalet ingångsatta lägenhetsbyggen har i vår legat obetydligt under

fjolårsnivån men visar en uppåtgående tendens. De offentliga utgifterna stiger

långsamt och någon avgörande expansiv effekt kan inte påräknas härifrån

på kort sikt. Enligt de uppskattningar som redovisas i kapitel III har

ökningen hittills i år inte varit större än att den kompenserat blott en fjärdedel

av nedgången i företagens fasta investeringar. Längre framöver syns

emellertid statsbudgeten få en större expansiv effekt. Att döma av uppgifter

om revideringar av budgetförslaget för budgetåret 1958/59 beräknas budgeten

nu ge ett underskott av storleksordningen 8 å 10 miljarder dollar att

jämföras med ett mindre överskott enligt förslaget i januari i år. Denna

utveckling är givetvis till en del reflexen av ett sjunkande skatteunderlag

men underskottet betingas också av ökade utgifter.

Den amerikanska betalningsbalansen för första kvartalet 1958 föreligger

ännu inte. Man vet emellertid att ett avsevärt guldutflöde ägt rum i år.

Det förefaller som om denna utveckling, vilken skiljer sig från fjolårets,

bland annat berott av förändringar i bytesbalansen och därvid i första hand

s. 121 Kontrollera mot PDF

Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958

121

av en nedgång i den amerikanska exporten. Denna nedgång är på sitt vis

ett symtom på den internationella konjunkturavmattningen men den innebär

likväl en förbättring i den övriga världens dollarsituation, vilken tidigare

ingett farhågor.

I jämförelse med Förenta staterna framstår visserligen utvecklingen i

Västtyskland som expansiv men även där har en tydlig uppbromsning av

konjunkturen ägt rum sedan mitten av fjolåret. Från första till andra halvåret

1957 sjönk industriproduktionen med någon procent; det är första

gången under 1950-talet som en dylik nedgång inträffat. Den uppgång, som

senare ägt rum under början av 1958, är relativt begränsad och produktionen

låg i februari—april endast 2 procent över fjolårsnivån. Orderingången mattades

successivt under 1957 och låg i början av 1958 under fjolårsnivån.

Man räknar med en strävan att skära ned lagren, som på många håll ter

sig för stora i förhållande till den stagnerande omsättningen och otillfredsställande

orderingången. En dämpning i investeringsaktiviteten kan förutses:

näringslivets byggnadsinvesteringar torde minska under 1958, medan

maskininvesteringarna, speciellt inom hemmamarknadsindustrierna, fortsätter

att stiga, ökningstakten i investeringsefterfrågan har därmed alltsedan

1956 fortsatt att sjunka. Den ekonomiska politiken är inställd på en

försiktig konjunkturstimulans. Det offentliga bostadsbyggandet kan förväntas

expandera. Vidare beräknas försvarsutgifterna stiga under budgetåret

1958/59 med inte mindre än 40 procent, vilken ökning motsvarar drygt 1

procent av bruttonationalprodukten. De tyska militärutgifterna ligger därmed

på ungefär samma nivå relativt sett som i Sverige. Dessutom planeras

vissa skattelättnader för 1958, dock av mindre omfattning än 1957. Underskottet

i totalbudgeten beräknas därmed komma att öka trots att skatteintäkterna

beräknas stiga snabbare än föregående budgetår.

En uppbromsning i den västtyska exporten har också ägt rum. Varuexporten

låg andra halvåret 1957 11 procent över fjolårsnivån mot 19 procent för

första halvåret. Utvecklingen hittills i år visar en fortsatt nedgång i exportens

ökningstakt. Detta har emellertid inte inneburit, att överskotten i utrikeshandeln

tenderar att minska. Importstegringen första kvartalet i år

jämfört med samma kvartal i fjol är volymmässigt visserligen större än

exportökningen men till följd av förbättring i bytesförhållandena har överskotten

fortsatt att öka. Även om expansionen i Västtyskland således alltjämt

är större än i andra länder i Västeuropa, är den inte så markerad att

överskotten i betalningsbalansen kan väntas upphöra.

Övriga länder i Västeuropa, som spelar en mer betydande roll som avnämare

av svensk export, präglas samtliga av stagnationstendenser under

innevarande år. I Storbritannien, som är vår viktigaste handelspartner, har

produktionsstcgringen inom industrin upphört sedan andra kvartalet 1957

och låg under första kvartalet i år under nivån i slutet av fjolåret. Det rör

sig om små förändringar i en produktion, som varit i stort sett stagnerande

allt sedan slutet av 1955. Arbetslösheten har stigit om än i långsam takt

och antalet arbetslösa uppgick i maj i år till 450 000 mot 315 000 för ett år

s. 122 Kontrollera mot PDF

122 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

sedan. Industriinvesteringarna, som 1957 var den viktigaste expansionsfaktorn,

beräknas under 1958 ligga kvar på oförändrad nivå. Bostadsbyggandet

var 1957 lägre än något år sedan 1952 och en fortsatt nedgång väntas under

1958. Den lagerökning som inträffade under 1957 beräknas lia fört upp lagren

till en sådan nivå att strävanden till en lagerminskning kan förutses

under 1958. Återhållsamhet med offentliga utgifter, bl. a. på investeringssidan,

har signalerats och de diskontosänkningar, som vidtagits under våren,

har mer karaktären av anpassning till det sänkta ränteläget i andra

länder — framför allt Förenta staterna och Västtyskland — än av inledning

till en allmän uppmjukning av den ekonomiska politiken. Den stagnation,

som präglar den brittiska ekonomin, inleddes redan 1955. Stegringen i bruttonationalprodukten

har varit mycket begränsad under de senaste två åren,

men trots detta har pris- och lönestegringen varit betydande. En förbättring

i betalningsbalansen har dock inträtt efter krisen hösten 1957, men förbättringen

gäller Storbritannien, medan det övriga sterlingområdet till följd av

sjunkande råvarupriser fått sin betalningssituation successivt försämrad.

Totalt har dock för sterlingområdet i dess helhet en ökning i guld- och dollarreserverna

ägt rum, som från maj 1957 till maj i år uppgår till inemot

700 miljoner dollar. I både Danmark och Norge har valutamässiga bekymmer

föranlett skärpning av den ekonomiska politiken. För Danmarks del

inträffade detta redan under 1957 med en serie finanspolitiska ingrepp, som

åstadkom en markerad dämpning av den ekonomiska aktiviteten under

andra halvåret 1957. I Norge är det de sjunkande fraktsatserna, som i första

hand åstadkommer nedgången i valutaintäkterna och gör det ekonomiska

läget mer labilt än tidigare. Vad slutligen Frankrike angår, siktar den ekonomiska

politiken i detta land till en avsevärd dämpning av efterfrågan under

1958 efter de senaste årens starka uppsving som följts av mycket snabba

prisstegringar, speciellt under det senaste året. Oavsett om strävandena att

balansera den franska ekonomin lyckas eller ej, kommer tydligen verkningarna

av en eventuell fortsatt fransk expansion att avskärmas från den övriga

världen genom en av direkta restriktioner framkallad nedskärning av

importen.

Ett sammanfattande omdöme om de aktuella tendenserna i dagens internationella

konjunkturläge blir att den uppbromsning av aktiviteten, som

inträdde under 1957, kommer att bestå framöver: några klart expansiva

faktorer förefinns inte vid oförändrad politik. Den ökade investeringsefterfrågan,

som i stor utsträckning burit upp den senaste konjunkturen, har nu

i stort sett stagnerat och överskottskapacitet föreligger på många håll. Utvecklingen

under de senaste månaderna tyder snarare på en viss ytterligare

nedpressning under den närmaste framtiden än på en stabilisering

vid den rådande nivån. I denna utveckling spelar råvaruländernas successivt

försämrade läge en viktig roll. Denna bedömning utgår från i stort sett

oförändrad ekonomisk politik i de länder som i första hand skulle kunna injicera

en ökad aktivitet, nämligen Förenta staterna och Västtyskland. Som

ovan framhållits utgör i dessa båda länder den statsfinansiella utvecklingen

s. 123 Kontrollera mot PDF

123

Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958

i nuvarande läge den viktigaste expansionsfaktorn. Tecken tyder på att den

kommer att få ökad betydelse under budgetåret 1958/59. Hittills tillgängliga

uppgifter ger dock inte skäl att av denna anledning räkna med en mer

markerad stegring av aktiviteten i dessa länder under det närmaste halvåret.

Utvecklingen 1957—1958 företer både likheter och väsentliga olikheter

med konjnnkturavmattningen 1951—1953: Industriproduktionen upphörde

att öka i flertalet västeuropeiska länder vid mitten av 1951 och utvecklingen

var — bedömd efter totalindex — ganska likartad den som ägt rum 1957.

De industrier som 1951 först drabbades av minskad efterfrågan, var konsumtionsindustrierna,

speciellt textil, medan den privata konsumtionen

denna gång varit väl hävdad. För kapitalvaruindustriernas del inträdde en

avmattning först under senare delen av 1952, vilket delvis får tillskrivas

att rustningsutgifterna ökade kraftigt 1950—1952 och sedan stagnerade mellan

1952 och 1953. I den nuvarande konjunkturnedgången liar kapitalvaruindustriernas

— först järn- och stålverkens -—- svårigheter kommit på ett

tidigare stadium genom att avmattningen just sammanhänger med en dämpning

av den privata investeringsaktiviteten utan en på samma sätt kompenserande

ökning från den offentliga sektorn. Den spekulativa lagerökningen

under 1951, som hade ett avgörande inflytande på konjunktursvängningarna

i olika näringsgrenar under 1951—1953, saknar i stort sett motsvarighet

denna gång, även om såsom är vanligt vid ett konjunkturomslag lagren

för närvarande framstår som för stora på många håll. En omständighet,

som å andra sidan förvärrar dagens situation i jämförelse med läget 1951—•

1953, är den amerikanska konjunkturavmattningen. Nedgången i Västeuropa

skedde då vid i stort sett stagnerad konjunktur — när avmattningen

kom i Förenta staterna 1953—1954 hade konjunkturen redan vänt i Västeuropa

— medan den nu har förstärkts av den amerikanska utvecklingen.

4. Den svenska ekonomin under 1958

I tidigare kapitel av denna nationalbudget har material presenterats, som

tjänar som underlag för en samlad bedömning av utvecklingen i den svenska

ekonomin under 1958. Med utgångspunkt från de prognoser, som kunnat

göras för olika delmarknader — och med beaktande så långt möjligt av de

ömsesidiga samband som föreligger dem emellan — har en sammanfattande

prognos uppställts i försörjningsbalansens form. Prognosen återges i

tabell 3. Det bör inledningsvis påpekas att prognosen bygger på förutsättningen

om oförändrad ekonomisk politik. De av sysselsättningspolitiska

skäl företagna eller beslutade ökningarna i offentliga investeringar (bl. a.

inom vägväsendet, televerket m. m.) har beaktats i prognosen för dessa

poster. Antagandet om oförändrad restriktivitet i kreditpolitiken påverkar

i första hand prognosen för ökningen i kommunernas investeringar.

I rådande konjunkturläge med tillgång till outnyttjade produktionsresurser

kan den svenska exporten betraktas som en (på kort sikt) utifrån be
-

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

Tabell XI: 3. Reviderad nationalbudget för 19S8

1957 års priser

1957

Förändring 1957—1958

Miljoner kr

Milj. kr

Procent

Tillgång

Produktion ....................................

57 100

+ 700

+ 1

Import av varor ................................

12 550

± 0

± 0

Summa tillgång

69 650

+ 700

+ 1

Användning

Privat inhemsk bruttoinvestering ................

9 750

+ 700

+ 7

Offentlig inhemsk bruttoinvestering..............

7 410

+ 350

+ 5

Därav: statlig ................................

4 210

+ 250

+ 6

kommunal ............................

3 200

+ 100

+ 3

Ökning av lager m. m...........................

1240

- 800

Export av varor och netto av tjänster............

12 480

- 150

- i

Privat konsumtion..............................

31680

+ 400

+ 1

Offentlig konsumtion............................

7 090

+ 200

+ 3

Därav: statlig ................................

2 850

+ 50

+ 2

kommunal ............................

4 240

+ 150

+ 4

Summa användning

69 650

+ 700

+ 1

Anm.: I prognosen för 1958 har samtliga poster angetts i jämna 50-tal miljoner kronor och avviker

därför i vissa fall från motsvarande uppgifter som återfinns i tidigare kapitel.

stämd storhet. Som ovan visats har den ekonomiska aktiviteten under det senaste

året bromsats upp i samtliga av våra viktigare avnämarländer. Ur

svensk synpunkt är det därvid av särskild betydelse, att avmattningen i efterfrågan

gäller — och framöver i ökad utsträckning sannolikt kommer att gälla

— investeringarna. Den kalkyl för den svenska exporten under 1958, som

uppgjordes vid årsskiftet och som tydde på oförändrad exportvolym, har

nu på grund av den fortsatta internationella avmattningen fått revideras

nedåt. Den i kapitel IV presenterade, reviderade kalkylen slutar på en nedgång

i exporten 1958 med 2 procent i värde och 1 procent i volym att jämföras

med ökningar på 10 respektive 8 procent från 1956 till 1957. Exporten

av trävaror, som i fjol noterade en avsevärd stegring, väntas i år sjunka;

detsamma gäller papp och papper. Massaexporten sjönk redan under

fjolåret och för vissa massaslag kan en fortsatt minskning förutses. Handelsfärdigt

järn och stål är den varugrupp, som tidigast brukar drabbas

av en investeringsavmattning, och en minskning i den svenska exporten inträffade

redan under 1957 och denna väntas fortgå under 1958. Däremot

har maskinexporten antagits bli oförändrad. En fortsatt ökning i exporten

av transportmedel ingår vidare i kalkylen och kan betraktas som säkerställd

på grund av att leveranserna av fartyg, vilka utgör den största posten,

är bundna av kontrakt. Nettot av tjänsteexporten — främst sjöfartstjänster

— minskar till följd av den försämrade sjöfartskonjunkturen inte

bara i värde utan också i volym.

Genomsnittspriserna för den svenska exporten beräknas under 1958 komma

att ligga ca 1 procent under genomsnittet för fjolåret. Denna prognos

s. 125 Kontrollera mot PDF

Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958

125

innebär i stort sett att prisläget under första kvartalet i år skall bestå. Att

döma av prisnoteringarna föreligger ganska goda utsikter för att så också

skall bli förhållandet. En osäkerhetsfaktor är härvidlag dock utvecklingen

av massapriserna för resten av året, vilka ännu inte kan överblickas. Den

försämring utöver den som antagits i prognosen skulle dock inte i någon

nämnvärd utsträckning påverka genomsnitten för innevarande år utan först

för 1959.

Importxolymen under 1958 beräknas bli ungefär lika stor som under fjolåret.

Minskning i importen av fasta bränslen, handelsfärdigt järn och stål

och textilråvaror skulle uppväga den fortsatta ökningen för flytande bränslen

och vissa verkstadsprodukter, framför allt bilar och televisionsapparater.

Den totala importens genomsnittspriser beräknas komma att ligga 3 procent

under nivån för 1957. Det är främst de sänkta bränsle- och råvarupriserna

samt de sjunkande fraktsatserna som förklarar denna utveckling. Med

den redovisning av bytesbalansen som sker i Sverige med importen redovisad

inklusive frakt (eif), medan exporten redovisas exklusive frakt (fob),

betyder en sänkning av fraktsatserna en förbättring av Sveriges bytesförhållande.

En sådan förbättring motvägs emellertid a-v den genom de sänkta

fraktsatserna framkallade nedgången i sjöfartsinläkterna. Det skulle därför

vara mer upplysande om importen i likhet med exporten redovisades fob. Också

en renodlad fobredovisning skulle för 1958 sannolikt ge en förbättring av

bytesförhållandet ehuru mindre än de 2 procent som erhålls med den nuvarande

redovisningen.

Den ovan återgivna prognosen för bytesbalansen under 1958 slutar på ett

underskott av ca 200 miljoner kronor att jämföra med ca 70 miljoner kronor

1957. Försämringen har således antagits bli ganska begränsad. Till en

del är detta en följd av speciella omständigheter sammanhängande med importen

och exporten av fartyg under 1958, som bestämts av tidigare kontrakt

och som alltså inte påverkats av konjunkturavmattningen. Hade importen

och exporten av fartyg i stället antagits ligga kvar på 1957 års nivå,

skulle det beräknade underskottet ha blivit dubbelt så stort. Såsom påpekats

i kapitel IV föreligger risker att underskottet blivit för lågt uppskattat,

Få exportsidan framstår sålunda en nedgång i verkstadsexporten under

årets senare del inte som utesluten och även utsikterna för trävaror, papp

och papper är alltjämt osäkra. Vidare kan prognosen om en i volym oförändrad

import under 1958 visa sig vara en underskattning. En fortsatt uppgång

i nationalprodukten i Sverige och en aktivitet som ligger internationellt

sett relativt högt i förening med prissänkningar och intensifierade försäljningsansträngningar

från utlandets sida gör en uppgång av importen inte

utesluten. Säsongrensade uppskattningar av importvolymen tyder också på

en sedan mitten av 1957 växande differens mellan importens och exportens

volymutveckling.

Förändringen i valutareserven bestäms, såsom de senaste åren tydligt

visat, inte endast av bytesbalansens utfall och av mera långsiktiga kapitalrörelser

(i statistiken benämnda »kända kapitalrörelser») utan också av

s. 126 Kontrollera mot PDF

126 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

den s. k. förskjutningsposten. Denna har under de tre senaste åren varit

positiv med ett belopp på sammanlagt drygt 1 miljard kronor. Ökningen

under 1957 var dock avsevärt lägre än under de två föregående åren eller ca

175 miljoner kronor. Att göra en prognos för utvecklingen under 1958 är

inte möjligt redan av den anledningen, att flera av de faktorer som kan antas

influera förskjutningsposlen ej kan statistiskt belysas. En under våren

verkställd undersökning bland de svenska varven tyder på att man för varvens

del snarast skulle ha att emotse en mindre nedgång. Hittills i år har

emellertid förskjutningsposten varit avsevärt större än under samma period

i fjol, varför förskjutningspostens förändringar inte står i något enkelt samband

med förändringarna i den totala omslutningen av utrikeshandeln. Det

är möjligt, att förändringen i varufördelningen i utrikeshandeln — med

stigande andel för verkstadsprodukterna — kan förklara en del av den fortsatta

ökningen i förskjutningsposten. I den mån förskjutningsposten påverkas

av förändringar i det relativa kreditmarknadsläget, skulle utvecklingen

hittills i år vara ett indicium på att kreditmarknaden i Sverige — trots den

senaste diskontosänkningen och uppgången i affärsbankernas utlåning —

är restriktivare än i utlandet, när det gäller exportkrediter. Eftersom konkurrensen

på de internationella marknaderna skärps och svenska exportörer

därigenom kan komma att tvingas till större kreditgivning än de svenska

importörerna samtidigt erhåller, ökar riskerna för att förskjutningsposten

sjunker och kanske längre fram blir negativ.

Avmattningen i exportefterfrågan kan i och för sig väntas dämpa industrins

investeringsvilja. Att döma av den planstatistik, som i vår insamlats,

har emellertid denna effekt i varje fall hittills inte inträtt. Den prognos

för industrins investeringar under 1958, som framläggs i kapitel IX, slutar

tvärtom på en ökning av industriinvesteringarna med inemot 6 procent efter

att ha varit ungefär oförändrade mellan 1956 och 1957. Denna ökning framstår

onekligen som anmärkningsvärd med hänsyn till det internationella

konjunkturläget och de framtidsbedömningar, som syns vara vanliga inom

näringslivet. Till en del kan ökningen sannolikt förklaras av investeringsavgiftens

avskaffande vid årsskiftet, som bör ha medfört en överflyttning

av investeringarna från fjolåret till innevarande år. Den förutsedda investeringsökningen

för 1958 bör antagligen mer betraktas som genomförandet

av tidigare uppskjutna projekt än som en förstärkning av investeringsviljan

på litet längre sikt. Investeringarna under 1958 kan också ha influerats

av den som det synes relativt goda vinstutvecklingen under 1957 och

den ökning i industrins likviditet, som efter två års nedgång inträffade under

fjolåret. De kalkyler som redovisas i kapitel X tyder på att finansiella möjligheter

för en investeringsökning av antagen storlek skulle föreligga, i varje

fall om industrin betraktas som en helhet. Likviditetsökningen inom industrin

under 1957 har redan nämnts; härtill kommer återbetalningar av

under 1951—1952 inbetalade konjunktur- och prisutjämningsavgifter och

visst ianspråktagande av tidigare avsättningar till investeringsfonder för

konjunkturutjämning samt fortsatt inlösen från statens sida av aktier i

s. 127 Kontrollera mot PDF

Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958

127

LKAB. Uppbromsningen av takten i lageruppbyggnad ger också större utvymme

för fasta investeringar. Vidare förutses en betydande ökning av

handelsflottans investeringar. Denna ökning är en följd av tidigare beställningar,

som beräknas bli färdiga för leverans under 1958 och utgör alltså

inte något symtom på det nuvarande konjunkturläget. Större delen av leveranserna

sker från svenska varv och medför därigenom samtidigt en

minskning i försörjningsbalansens lagerpost (lager av varor under arbete).

Ökningen i bostadsbyggandet fortsätter under 1958. I nedlagda kostnader

uppgår ökningen till 7 procent att jämföra med 2 procent för fjolåret. Det

totala lägenhetstillskottet beräknas uppgå till omkring 65 000 lägenheter.

Den statliga investeringsökningen (6 procent) faller huvudsakligen på vattenfalls-

och kommunikationsverken (exkl. SJ) samt försvaret och vägväsendet.

Kommunernas investeringar syns i år komma att öka i väsentligt

långsammare takt än i fjol, vilket i första hand sammanhänger med inkomstutvecklingen,

som försvårat finansieringen av eljest planerade investeringar.

Den sammanlagda investeringsprognosen för 1958 slutar därmed på

en ökning av 6 procent. För den privata sektorn skulle ökningen bli 7 procent

mot 5 procent för den offentliga.

Liksom under 1957 förefaller investeringarna därmed öka snabbare än

konsumtionen. Hushållens inkomster av tjänst, rörelse och kapital stiger

under 1958 avsevärt långsammare än under 1957 till följd av avmattningen

i konjunkturen och arbetstidsförkortningen. De disponibla inkomsternas ökning

reduceras emellertid inte i motsvarande grad. Detta beror på starkt

ökade statliga transfereringar (främst folkpensioner och barnbidrag) och

skattesänkningar genom höjda kommunala ortsavdrag, vilka senare dock

delvis motverkas av höjda kommunala utdebiteringar. Ökningen i de disponibla

inkomsterna beräknas därför bli av ungefär samma storlek som under

1957. Mätt i fasta priser reduceras stegringen emellertid väsentligt av en

till stor del redan inträdd höjning av konsumentpriserna. Prisnivån under

1958 kan beräknas i genomsnitt komma att ligga mellan 4 och 5 procent

över 1957 års nivå. Vissa delar av den privata konsumtionen befinner sig i

stark expansion. Det gäller framför allt bilar och televisionsapparater. Likaså

stiger hostadsnyttjandet i takt med ökningen av bostadsbeståndet. Hur

hushållens sparande i detta läge kommer att utveckla sig har vi mycket begränsade

kunskaper om. När konsumtionen i den ovan återgivna prognosen

uppskattas i volym stiga med 400 miljoner kronor, d. v. s. med mellan 1 och

1 1/2 procent, bygger detta i första hand på föreliggande tendenser i konsumtionsefterfrågan

och innebär, att hushållens sparande i stort sett skulle

förbli oförändrat under 1958 trots inkomststegringen.

Den samlade inhemska efterfrågan för fasta investeringar och konsumtion

skulle enligt denna prognos alltså komma att 1958 i volym stiga med

8 procent, vilket är något mer än från 1956 till 1957. Den mest svårbedömbara

och variabla posten på försörjningsbalansens användningssida är läge

rin vesteringarna. Variationerna i bruttonationalproduktens utvecklingstakt

är i stor utsträckning betingade av förändringar i lagerinvesteringar
-

s. 128 Kontrollera mot PDF

128 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

na. Som tidigare nämnts har en betydande lageruppbyggnad ägt rum under

de senaste tre åren inom den svenska ekonomin. Inom vissa näringsgrenar

framstår den nuvarande lagerhållningen som alltför stor i förhållande till

produktion och avsättningsförväntningar. Med hänsyn till produktionsutvecklingen

finns vidare inte anledning att räkna med att den ökning i verkstadsindustrins

(exkl. varven) lager av varor i arbete som ägde rum under

1957 skall fortsätta. För varvens del är tvärtom en nedgång att vänta. Å

andra sidan kan i nuvarande konjunkturläge ofrivilliga lagerökningar inträffa.

Överväganden av denna typ mot bakgrund av en trendmässig ökning

har lett till att lagerökningen under 1958 förutsatts bli avsevärt lägre än

under 1957. Den uppskattning av lagerförändringsposten, som införts i

prognosen för försörjningsbalansen, måste självfallet omges med speciellt

stora osäkerhetsmarginaler. Det är möjligt att skillnaden i lageruppbyggnad

mellan 1957 och 1958 blir mindre än som angetts här. Detta skulle kunna

bli fallet om t. ex. exporten utvecklades sämre än som antagits och företagen

på kort sikt — och eftersom kalkylen slutar vid årsskiftet är det ju

i hög grad fråga om kortsiktsreaktioner — producerar på lager. Samma effekt

har givetvis också en till följd av skärpt importkonkurrens minskad avsättning

på hemmamarknaden. Det skall heller inte uteslutas att skillnaden

kan bli större än som antagits, vilket skulle innebära, att produktionsökningen

överskattats eller efterfrågan för investering och privat konsumtion

underskattats.

När prognosen av försörjningsbalansen ses från produktionssidan, innebär

den, såsom närmare behandlas i kapitel V, bl. a. en i stort sett stagnerad

industriproduktion. Eftersom produktiviteten måste antas fortsätta att

stiga, även om det skulle ske i avtagande takt, betyder detta en minskning i

sysselsättningen inom industrin. Mätt i antalet anställda reduceras denna

minskning dock till en del av arbetstidsförkortningen. Häremot står å andra

sidan en ökning i sysselsättningen inom byggnads- och anläggningsverksamheten

och inom den offentliga sektorn. En viss förskjutning av sysselsättningen

till hemmamarknadsproduktion syns alltså sannolik.

Det är självklart — och har för övrigt påpekats i många tidigare nationalbudgeter

—- att prognosverksamhet av det slag som försökts här, är

behäftad med stora svagheter. Metoden att jämföra helårsgenomsnitt kan

dessutom i sig själv ge en missvisande bild av förloppet. Det som ur den

ekonomiska politikens synpunkt är av intresse är utvecklingen och möjligheterna

att snabbt registrera förändringar i denna. Denna nationalbudget

ger, eftersom den utgår från helårssiffror, bilden av en relativt stabil utveckling

mellan 1957 och 1958. Detta utesluter emellertid inte möjligheten

av ganska betydande förändringar i utvecklingen mot slutet av året.

En av de punkter, där prognosen framstår som osäker, är som redan tidigare

framhållits utrikeshandeln. Det är möjligt att underskottet blir större

än som angetts i prognosen under innevarande år. Med en fortsatt avmattning

i den internationella konjunkturen och en bevarad hög aktivitet inom

landet är riskerna för ökade underskott i bytesbalansen framöver påtagliga.

s. 129 Kontrollera mot PDF

Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958

129

På exportsidan kan nedgången således väntas sprida sig till verkstadsprodukterna.

Som en jämförelse kan erinras om den nedgång i verkstadsexporten

som inträffade från 1952 till 1953 och som belöpte sig till 15 procent. Verkningarna

härav på den totala exportvolymen uppvägdes vid det tillfället av

en samtidig uppgång i exporten av skogsprodukter. En sådan kompenserande

ökning förefaller emellertid inte sannolik i nuvarande konjunkturläge.

Verkningarna på den svenska ekonomin av en under 1959 fortsatt

nedgång i exporten och skärpt importkonkurrens är av särskild betydelse i

den mån de träffar sysselsättningen.

Den primära effekten på exportnäringarnas produktion beror på företagens

benägenhet (och finansiella möjligheter) att producera på lager. Benägenheten

att upprätthålla produktion och investeringsutgifter bestäms

bl. a. av förväntningarna om nedgångens varaktighet. Ju kortare nedgången

bedöms bli, desto mindre påverkas produktion och investeringar. Kompenserande

åtgärder för att bevara sysselsättningen har dessutom i viss mån

redan vidtagits och återspeglas i prognosen för 1958 i en ökad andel för

byggnads- och anläggningsverksamheten. Vidare har en fortsatt ökning av

statsbudgetens expansiva effekt på konsumtionsefterfrågan ägt rum från

1957 till 1958. Under 1958 kan verkningarna på sysselsättningen väntas bli

ganska begränsade, även om risker för en ökning av arbetslösheten föreligger

mot slutet av året. I den mån som den förutsedda och oväntat stora ökningen

i den privata investeringsverksamheten inte skulle komma till stånd,

ökas givetvis dessa risker. Som tidigare framhållits förklaras investeringsökningen

till en del av en överflyttning från föregående år och kan såtillvida

inte tas som symtom på ökad investeringsvilja. Försämringen i konjunkturläget

kan medföra, att inte hela investeringsökningen blir förverkligad. Också

en eventuell förlängning av byggnadstiderna skulle innebära en begränsning

av ökningen i byggnads- och anläggningsinvesteringarna.

En väsentlig fråga i det nuvarande konjunkturläget gäller utsikterna för

den svenska betalningsbalansen och därmed det problem som i 1930-talets

diskussion benämndes det »internationella utrymmet» för en konjunkturstabiliserande

politik inom landet. Med minskad avsättning för exporten

och oförändrad eller ökad import stiger underskotten i bytesbalansen. Under

1958 tillgodogör sig Sverige visserligen som tidigare nämnts en inte

oväsentlig förbättring i bytesförhållandet. Fastän importvolymen enligt den

ovan redovisade prognosen beräknas bli ungefär lika stor under 1958 som

under 1957, medan exportvolymen sjunker med ca 1 procent, uppskattas den

värde mässiga nedgången (i procent) bli lika stor för importen som för exporten.

Denna förbättring i prisrelationerna bar emellertid i stort sett redan

inträffat och en fortsatt förbättring framstår i varje fall inte som

säker.

Utrymmet för underskott i bytesbalansen bestäms av valutareservens

storlek (och av möjligheter till upplåning i utlandet). Valutareservens funktion

är just att skapa finansiella möjligheter alt överbrygga variationer i

utlandstransaktionerna. Den svenska valutareserven uppgår för närvarande

!) Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr Bl. Bil. t. Bihang ,‘i

s. 130 Kontrollera mot PDF

130 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

till 2,5 miljarder kronor. EU bortfall av exportintäkter motsvarande en 10- procentig nedgång i totala exportvärdet (varor och tjänster) skulle vid oförändrat

importvärde och oförändrade kapitalrörelser minska valutareserven

med ca 1 200 miljoner kronor. Teoretiskt skulle alltså valutareserven räcka

2 år vid en sådan pågående exportminskning. När man bedömer de valutamässiga

konsekvenserna av en exportminskning, är det viktigt att framhålla

att exporten och importen inte är oberoende av varandra. En allmän

sänkning av exportpriserna följs sålunda av en sänkning även av importpriserna:

det är inte den absoluta prisnedgången utan skillnaden i prisnedgång

mellan exporten och importen som är av betydelse. Dessutom är importvolymen

inte oberoende av exportvolymen. Det är — speciellt för verkstadsexporten

— möjligt alt exportbortfallet i viss mån kan avsättas på hemmamarknaden

och ersätta en del av importefterfrågan. Vilken kvantitativ

betydelse en sådan substitution kan få, kan inte klarläggas utan ingående

empiriska undersökningar. Den samtidiga nedgång i exporten och importen

av verkstadsprodukter som ägde rum vid den föregående avmattningen

torde dock inte så mycket ha berott på en sådan substitution utan mera på

att investeringsefterfrågan då var sjunkande även i Sverige. Vid bedömningen

av valutareservens storlek är det skillnaden mellan de värdemässiga

förändringarna i importen och exporten som är av betydelse. Ett underskott,

som i belopp motsvarar 10 procent av exportvärdet, kan alltså uppstå vid en

krympning av utrikeshandeln som är betydligt större.

Ur den ekonomiska politikens synpunkt är det väsentligt huruvida ett

förväntat underskott i bytesbalansen kan betraktas som på kort sikt övergående

eller ej. Om underskottet antas vara av engångskaraktär, kan det

utan komplikationer utjämnas av en nedgång i valutareserven. Avgörande

för politikens utformning blir därför bedömningen av den internationella avmattningens

varaktighet. Det internationella utrymmet för den inhemska

politiken begränsas även i den meningen att handlingsfriheten, när det gäller

valuta- och handelspolitik, är starkt begränsad av det internationella

samarbetet. Hänsynen till valutareserven medför därför, att en konjunkturstabiliserande

politik, som avser att kompensera en av minskad exportefterfrågan

och skärpt importkonkurrens framkallad sysselsättningsnedgång, måste avvägas

efter de vidtagna åtgärdernas effekt inte bara på sysselsättningen utan också

på import- och exportutvecklingen. Detta betyder bl. a., att efterfrågan i första

hand bör stimuleras på områden med relativt låg importkvot och begränsas

på områden med relativt hög importkvot. Av samma skäl framstår det

som en primär uppgift för den ekonomiska politiken att förebygga en fortsatt

uppgång av den inhemska kostnadsnivån.

s. 131 Kontrollera mot PDF

Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1358

131

Bilaga

Kreditmarknadsmatris för Sverige 1955—1957

I den kreditmarknadsmatris, som framläggs i denna bilaga, redovisas lånetransaktionerna

mellan nedanstående sektorer. Transaktionerna har därvid

fördelats på olika finansobjekt. Möjligheter till fördelning på olika ändamål

föreligger inte annat än i undantagsfall.

Matrisen upptar följande sektorindelning:

I. Staten

II. Kommuner

III. Riksbanken

IV. Affärsbanker

V. Hypoteksinstitut

VI. Försäkringsbolag

VII. Andra kreditinstitut

VIII. Företag och hushåll

IX. Utlandet

Den statliga sektorn innefattar ej statens affärsdrivande verk.1 Dessa har

liksom de statliga aktiebolagen förts till »Företag och hushåll». I »Hypoteksinstitut»

ingår Sveriges Allmänna Hypoteksbank, Konungariket Sveriges

Stadshypotekskassa och Svenska Bostadskreditkassan. I »Andra kreditinstitut»

ingår sparbanker, postgirokontoret, postsparbanken och jordbrukskasseorganisationen.

»Företag och hushåll» utgör en restsektor. Önskvärt hade

naturligtvis varit att redovisa företag för sig och hushåll för sig. Tillgängligt

statistiskt material möjliggör emellertid inte detta.

Vissa uppgifter i matrisen, t. ex. de statliga aktieteckningarna, kan erhållas

direkt som betalningsströmmar (»flows»). I flertalet fall kan emellertid

uppgifterna beräknas endast som differenser mellan behållningsstorheter

(»stocks»). I de fall framräknade differenser kan justeras för nedskrivningar

och uppskrivningar, vinster och förluster, erhålls korrekta uppgifter _

aktuella kontantvärden — också medelst denna metod. Nedskrivningar och

uppskrivningar, vinster och förluster finns emellertid tillgängliga i bästa fall

endast för varje typ av finansobjekt (obligationer, aktier etc.) men inte för

de delposter av finansobjekt, som ingår i matrisen (statsobligationer, industriobligationer

etc.) Av denna anledning kan inte heller aktuella kontantvärden

erhållas över hela linjen. Något slag av approximation måste tillgripas.

Som sådan har för sektorernas obligationsinnehav förändringarna i innehavets

nominella värde använts. I flertalet fall ligger dock förändringarna

i behållningsstorheternas bokförda värden till grund för beräkningarna. De

avvikelser från de verkliga betalningarna, som dessa approximationer medför,

torde emellertid inte vara stora. För obligationer äger en betydande del

av transaktionerna rum just i nominella värden och för övriga finansobjekt

sammanfaller ofta de bokförda värdena med de aktuella kontantvärdena.

'' vi<1 beräkningen av statens finansiella sparande ingår som utgift överföringar av medel till

affärsverken för investering. Dessa överföringar betraktas alltså ej som statlig utlåning.

s. 132 Kontrollera mot PDF

132 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

De uppgifter, som tas fram som differenser mellan behållningsstorlieter,

visar i en del fall de parter, mellan vilka transaktionerna ägt rum. Exempel

härpå utgör allmänhetens insättningar i kreditinstituten och kreditinstitutens

utlåning till allmänheten. En mycket betydande del av differensuppgifterna

avser emellertid inte direkta transaktioner mellan två sektorer. Den

väg ett innehavarpapper eller annat fordringsbevis gått under året följs inte,

utan den sektor, som innehar fordringsbeviset vid årsskiftet, står som långivare.

I några fall har uppgifter om finanstillgångar respektive skulder inte kunnat

erhållas vare sig till nominella eller bokförda värden utan andra uppskattningar

har måst göras. Sålunda har sparbankernas egentliga kommunlån

med ledning av vissa kända data måst beräknas för samtliga i matrisen

ingående år. Detsamma gäller förändringarna av riksbankens innehav

av andra obligationer än statens, och för 1957 har även statsobligationsinnehavet

måst uppskattas. I vad gäller 1957 är för samtliga sektorer ett flertal

uppgifter preliminära.

Sektorernas finansiella sparande eller nettoutlåning — i detta kontosystem

infört på respektive sektors upplåningssida — har inte kunnat beräknas

på ett för alla enhetligt sätt. För riksbanken och kreditinstituten, för vilkas

lånetransaktioner en ganska fullständig statistik föreligger, har det beräknats

som differensen mellan utlåning och upplåning. I fråga om försäkringsbolagen

föreligger dock svårigheter att skilja försäkringsbolagens eget

finansiella sparande från försäkringstagarnas. Det finansiella sparandet genom

försäkringssektorn redovisas därför som ett enda belopp, vilket i sin

helhet förts till sektorn »Företag och hushåll» under rubriken »Försäkringssparande».

För övriga sektorer, sålunda de inom vilka den huvudsakliga

realekonomiska verksamheten äger rum, har inte alla lånetransaktioner

kunnat kartläggas, varför det finansiella sparandet måst beräknas på annat

sätt. För sektorerna staten, kommuner och utlandet har det beräknats som

differensen mellan löpande inkomster och utgifter i nationalräkenskapen.

För den kombinerade företags- och hushållssektorn har det — liksom övriga

poster inom denna sektor — erhållits som rest. För de sektorer, inom vilka

ut- och upplåningen inte till fullo kunnat redas ut, har skillnaden mellan

det ur nationalräkenskapen framräknade finansiella sparandet och nettoförändringen

i registrerade skulder och fordringar sammanförts i en förskjutningspost.

s. 133 Kontrollera mot PDF

Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958

133

Kreditmarknadsmatris för Sverige 1955—1957

Beloppen är avrundade till jämna 10-tal miljoner kronor. Uppgifterna för 1957 är i ett

flertal fall preliminära.

1. Staten

1955

1956

1957

Statens utlåning

1. Insättningar 1 riksbanken.......................

+ 140

+ 260

+ 510

a) checkräkning III: 11a.......................

+ 30

+ io

+ 50

b) särskilda konton III: 12a...................

+ 110

+ 250

+ 460

2. Aktieteckning VIII: 17a.......................

0

+ 10

+ 200

3. Utlåning.....................................

+ 1040

+ 960

+ 960

till

a) staten I: 12a..............................

— 10

+ 10

+ 70

b) företag och hushåll VIII: 18a...............

+ 1050

+ 950

+ 890

varav: för bostadsändamål.................

+ 1000

+ 870

+ 850

för andra ändamål.................

+ 50

+ 80

+ 40

4. Andra inhemska fordringar VIII: 19a..........

+ 20

+ 20

— 50

5. Lån till utlandet..............................

— 30

— 10

— 10

a) skattkammarväxlar IX: 7a .................

— 10

0

0

b) andra finansobjekt IX: 9a..................

— 20

— 10

— 10

6. Förskjutningspost II: 5, VIII: 12, IX: 4.......

— 30

— 10

+ 200

7. Summa......................................

+ 1140

+ 1230

+ 1810

Statens upplåning

8. Finansiellt sparande II: 7, III: 9, IV: 15, V: 7,

VII: 14, VIII: 14, IX: 6......................

+ 120

+ 340

— 320

9. Obligationer..................................

+ 580

+ 20

+ 670

placerade hos

a) kommuner II: 2...........................

+ 40

+ 10

0

b) riksbanken III: 4a.........................

— 70

— 150

— 120

c) affärsbanker IV: 8a........................

+ 50

+ 80

+ 370

d) försäkringsbolag VI: 6a.....................

+ 230

— 50

+ 350

e) andra kreditinstitut VII: 9a.................

+ 70

+ 90

+ 80

f) företag och hushåll VIII: 7a................

+ 250

+ 40

— 10

g) utlandet IX: Ib............................

+ 10

0

0

10. Statsskuldförbindelser..........................

0

— 20

+ 130

placerade hos

a) riksbanken III: 3..........................

0

0

0

b) affärsbanker IV: 7.........................

+ 30

— 10

0

c) försäkringsbolag V7: 5......................

0

0

0

d) andra kreditinstitut VII: 8 .................

— 30

— 10

+ 130

e) företag och hushåll VIII: 6.................

0

0

0

11. Skattkammarväxlar...........................

+ 550

+ 830

+ 1540

placerade hos

a) riksbanken III: 2..........................

+ 870

+ 650

+ 880

b) affärsbankerna IV: 6.......................

— 310

+ 120

+ 450

c) andra kreditinstitut VII: 7..................

—

+ 60

+ 210

d) företag och hushåll VIII: 5.................

0

0

0

e) utlandet IX: la............................

— 10

0

0

12. Annan statlig upplåning.......................

— 110

+ 60

— 210

från

a) statliga myndigheter och fonder I: 3a........

— 10

+ 10

+ 70

b) affärsbanker IV: 11a.......................

+ 20

— 20

0

c) försäkringsbolag VI: 9a.....................

0

0

0

d) andra kreditinstitut VII: 6..................

— 100

+ 50

— 250

e) företag och hushåll VIII: 11a...............

— 20

+ 20

— 30

f) utlandet (Marshall-lånet) IX: 2..............

0

0

0

13. Summa......................................

+ 1140

+ 1230

+ 1810

11. Kommuner

Kommunernas utlåning

1. Tillgodohavanden.............................

— 20

+ 80

+ 120

hos

a) affärsbanker IV: 16a.......................

— 40

— 10

+ 50

b) andra kreditinstitut VII: 15a................

+ 20

+ 90

+ 70

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

1955

1956

1957

2. Innehav av statsobligationer I: 9a .

+

40

+

10

0

3. Aktieteckning Vill: 17b..........

+

10

+

20

4-

10

4. Utlåning Vill: 18b..............

+

40

+

40

40

5. Förskjutningspost I: 6, VIII: 12, IX: 4

—

240

150

—

170

6. Summa.........................

—

no

0

0

Kommunernas upplåning

7. Finansiellt sparande I: 8, III: 9,

IV:

15,

V: 7,

VII: 14, VIII: 14, IX: 6.........

—

290

_

430

_

40

8. Obligationer.....................

+

40

+

130

—

50

placerade hos

a) affärsbanker IV: 8b...........

—

20

+

40

20

b) försäkringsbolag VI: 6b........

+

50

“T

60

30

c) andra kreditinstitut VII: 9b ... .

0

+

50

0

d) företag och hushåll VIII: 7b .. .

+

10

20

_

40

9. Lån hos kreditinstitut............

+

80

+

300

+

90

a) affärsbanker (per 30/11) IV: 10a

+

70

20

+

10

b) försäkringsbolag VI: 8a........

+

60

+

220

40

c) andra kreditinstitut VII: 11a ..

—

50

+

100

120

10. Summa.........................

—

170

0

0

III. Riksbanken

Riksbankens utlåning

1. Inhemska checkar och postremissväxlar

IV:

16b .

0

+

10

0

2. Skattkammarväxlar I: 11a........

+

870

+

650

880

3. Statsskuldförbindelser I: 10a......

0

0

0

4. Obligationer.....................

—

60

—

210

_

80

innehav av

a) statens I: 9b ..................

—

70

—

150

_

120

b) hypoteksinstitutens V: 8a......

+

10

—

60

40

5. Utlåning........................

70

—

10

70

till

a) affärsbanker IV: 17...........

—

40

_

_±_

80

b) andra kreditinstitut VII: 16a ...

—

10

0

0

c) företag och hushåll VIII: 18c . .

—

20

_

10

_

10

6. Andra inhemska fordringar VIII: 19b ..

+

20

—

40

-J-

60

7. Guld och utländska valutor IX: 8a

—

40

+

20

—

90

8. Summa.........................

+

720

+

420

+

840

Riksbankens inlåning

9. Finansiellt sparande I: 8, II: 7,

IV:

15,

V: 7,

VII: 14, Vill: 14, IX: 6.........

+

90

+

90

+

150

10. Utelöpande sedlar................

+

230

+

280

+

240

hos

a) affärsbanker IV: 1............

+

30

+

20

+

20

b) hypoteksinstitut V: 1..........

0

0

0

c) försäkringsbolag VI: 1.........

0

0

0

d) andra kreditinstitut VII: 1.....

+

10

0

+

20

e) företag och hushåll VIII: 1 . . .

+

190

+

260

+

200

11. Innestående å checkräkning.......

+

310

240

90

för

a) staten I: la ..................

+

30

+

10

+

50

b) affärsbanker IV: 3............

+

270

170

100

cj andra kreditinstitut VII: 3.....

+

20

+

20

_

30

d) företag och hushåll VIII: 2a ...

10

100

—

10

12. Innestående å depositions- och kapitalräkning . . .

+

110

+

310

530

för

a) staten I: lb ...................

+

110

+

250

+

460

b) företag och hushåll Vill: 2b .. .

0

+

60

+

70

13. Andra inhemska skulder VIII: 11b

—

20

—

10

+

50

14. Skuld till utlandet IX: 3.........

0

—

10

40

15. Summa.........................

+

720

+

420

+

840

s. 135 Kontrollera mot PDF

Rih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958

135

1955

1956

1957

IV. Affärsbanker

Affärsbankernas utlåning

1. Sedlar III: 10a...............................

+

30

+

20

+

20

2. Checkar och postremissväxlar IV: 16c..........

+

10

—

50

0

3. Checkräkning i riksbanken III: 11b.............

+

270

—

170

—

100

4. Lån till hypoteksinstitut V: 9..................

0

+

10

0

5. Lån till andra kreditinstitut VII: 16b..........

—

50

—

10

+

30

6. Skattkammarväxlar I: 11b.....................

—

310

+

120

+

450

7. Statsskuldförbindelser I: 10b...................

+

30

—

10

0

8. Obligationer..................................

+

220

+

310

+

760

innehav av

a) statens I: 9c ...............................

+

50

+

80

+

370

b) kommuners II: Sa..........................

—

20

+

40

+

20

c) hypoteksinstituts V: 8b.....................

+

170

+

90

+

330

d) hypoteks- och inteckningsbolags VIII: 15a....

+

20

+

40

—

10

e) industri- och trafikbolags Vill: 16a.........

0

+

30

+

40

f) utländska IX: 7b...........................

0

+

30

+

10

9. Aktier VIII: 17c..............................

+

60

+

10

0

10. Utlåning.....................................

—

530

+

100

+

140

till

a) kommuner (per 30/11) II: 9a................

+

70

—

20

+

10

b) företag och hushåll Vill: ISd...............

—

600

+

120

+

130

varav: bostadskrediter....................

—

140

+

350

+

70

jordbrukskrediter (per 30/11)........

0

—

10

+

20

krediter till industri, handel och sam-

färdsel (per 9/11) ..................

+

50

—

20

+

30

11. Andra inhemska fordringar....................

+

80

+

100

—

30

hos

a) staten I: 12b ...............................

+

20

—

20

0

b) företag och hushåll Vill: 19c...............

+

60

+

120

—

30

12. Avista utländska fordringar IX: 8b.............

+

80

+

190

+

160

13. Andra utländska fordringar IX: 9b.............

—

40

+

60

+

100

14. Summa......................................

—

150

+

680

+ 1 530

Affärsbankernas inlåning

15. Finansiellt sparande I: 8, II: 7, 111: 9, V: 7,

VII: 14, vill: 14, IX: 6......................

+

110

+

20

+

50

16. Inlåning......................................

—

100

+

470

+ 1190

från

a) kommuner II: la..........................

—

40

—

10

+

50

b) riksbanken III: 1..........................

0

+

10

0

c) affärsbanker IV: 2.........................

+

10

—

50

0

d) försäkringsbolag VI: 3......................

—

10

0

0

e) andra kreditinstitut VII: 2..................

0

+

10

0

f) företag och hushåll Vill: 3.................

—

60

+

510

+ 1 140

17. Lån i riksbanken III: 5a......................

—

40

—

+

80

18. Hypoteksinstitutens placeringar V: 2............

0

0

+

10

19. Andra kreditinstituts placeringar VII: 4........

+

40

-f

100

+

150

20. Andra inhemska skulder Vill: 11c.............

—

160

+

90

+

50

21. Summa......................................

—

150

+

680

+ 1530

V. Hypoteksinstitut

Hypoteksinstitutens utlåning

1. Sedlar III: 10b...............................

0

0

0

2. Placeringar i affärsbanker IV: 18...............

0

0

+

10

3. Innehav av hypoteksobligationer V: 8c..........

0

+

20

+

10

4. Utlåning VIII: 18e...........................

+

500

+

450

+

760

varav: bostadskrediter....................

+

440

+

410

+

730

jordbrukskrediter..................

+

60

+

40

+

30

5. Andra inhemska fordringar VIII: 19d..........

+

10

+

10

0

6. Summa......................................

+

510

+

480

+

780

s. 136 Kontrollera mot PDF

136

Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

1955

1956

1957

Hypoteksinstilutens upplåning

7. Finansiellt sparande I: 8, II: 7, III: 9, IV: 15,

VII: 14, VIII: 14, IX: 6......................

0

+

10

+

10

8. Obligationer..................................

+

510

+

460

+

770

placerade hos

a) riksbanken III: 4b.........................

+

10

—

60

+

40

b) affärsbanker IV: 8c.........................

+

170

+

90

+

330

c) hypoteksinstitut V; 3.......................

0

+

20

+

10

d) försäkringsbolag VI: 6c.....................

+

230

+

220

+

170

e) andra kreditinstitut VII: 9c.................

+

40

+

160

+

150

f) företag och hushåll VIII: 7c................

+

60

+

30

+

70

g) utlandet IX: lc............................

0

0

0

9. Lån i affärsbanker IV: 4......................

0

+

10

0

10. Andra inhemska skulder VIII: Hd.............

0

0

0

11. Summa......................................

+

510

+

480

+

780

VI. Försäkringsbolag

Försäkringsbolagens utlåning

1. Sedlar III: 10c...............................

0

0

0

2. Utländska kassamedel IX: 9c..................

0

—

10

0

3. Checkräkning i affärsbanker IV: 16d............

—

10

0

0

4. Checkräkning i andra kreditinstitut VII: 15c ....

0

+

10

—

10

5. Statsskuldförbindelser I: 10c...................

0

0

0

6. Obligationer..................................

+

460

+

200

+ .

480

innehav av

a) statens I: 9d...............................

+

230

—

50

+

350

b) kommuners II: 8b..........................

+

50

+

60

—

30

c) hypoteksinstituts V: 8d.....................

+

230

+ 5 220

+

170

d) hypoteks- och inteckningsbolags VIII: 15b....

—

20

—

50

—

20

e) industri- och trafikbolags VIII: 16b..........

—

20

+

20

+

20

f) utländska IX: 7c...........................

—

10

0

—

10

7. Aktier och andelsbevis........................

+

30

+

40

+

30

innehav av

a) svenska VIII: 17d.........................

+

30

+

40

+

30

b) utländska IX: 7e...........................

0

0

0

8. Utlåning......................................

+

410

+

610

+

460

till

a) kommuner II: 9b...........................

+

60

+

220

—

40

b) företag och hushåll Vill: 18f...............

+

350

+

390

+

500

varav: bostadskrediter....................

+

130

+

140

+

210

näringslivets reverslån..............

+

180

+

200

+

250

9. Andra fordringar..............................

—

40

+

10

0

hos

a) staten I: 12c...............................

0

0

0

b) företag och hushåll VIII: 19e...............

—

40

+

10

0

varav: livlån.............................

—

30

0

+

10

10. Summa......................................

+

850

+

860

+

960

Försäkringsbolagens inlåning

11. Försäkringstagarnas försäkringssparande samt för-

säkringsbolagens eget finansiella sparande VIII: 10

+

900

+

850

+

900

12. Aktie- och garantikapital VIII: 8a.............

+

10

+

10

+

10

13. Övriga skulder VIII: lie......................

60

0

+

50

14. Summa......................................

+

850

+

860

+

960

VII. Andra kreditinstitut

Andra kreditinstituts utlåning

1. Sedlar III: lOd...............................

+

10

0

+

20

2. Checkar och postremissväxlar IV: 16e..........

0

+

10

0

3. Checkräkning i riksbanken III: 11c.............

+

20

+

20

—

30

s. 137 Kontrollera mot PDF

Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958

137

1955

1956

1957

4. Placeringar i affärsbanker IV: 19...............

+ 40

+

100

+

150

5. Placeringar i andra kreditinstitut VII: 15b......

— 20

+

10

+

30

6. Lån till staten I: 12d.........................

— 100

+

50

250

7. Skattkammarväxlar 1: 11c.....................

_

+

60

+

210

8. Statsskuldförbindelser I: lOd...................

— 30

10

+

130

9. Obligationer..................................

-1- 90

+

300

+

250

innehav av

a) statens I: 9e ...............................

+ 70

+

90

+

80

b) kommuners II: 8c..........................

0

+

50

0

c) hypoteksinstituts V: Se......................

+ 40

+

160

+

150

d) hypoteks- och inteckningsbolags VIII: 15c....

— 10

0

10

e) industri- och trafikbolags VIII: 16c..........

— 10

0

+

30

f) utländska IX: 7d...........................

0

0

0

10. Aktier och andelsbevis VIII: 17e...............

0

0

0

11. Utlåning.....................................

+ 970

+

780

+ 1030

till

a) kommuner 11: 9c...........................

— 50

+

100

+

120

b) företag och hushåll Vill: 18g...............

+ 1020

+

680

+

910

varav: bostadskrediter....................

+ 900

+

580

+

670

jordbrukskrediter..................

+ 120

+

80

+

120

12. Andra fordringar VIII: 19/....................

+ 70

+

40

30

13. Summa ......................................

+ 1050

+ 1360

+ 1510

Andra kreditinstituts inlåning

14. Finansiellt sparande I: 8, II: 7, III: 9, IV: 15,

V: 7, VIII: 14, IX: 6.....................

+ 50

+

50

+

60

15. Inlåning......................................

+ 1070

+ 1310

+ 1420

från

a) kommuner II: lb...........................

+ 20

+

90

+

70

b) andra kreditinstitut VII: 5..................

— 20

+

10

+

30

c) försäkringsbolag VI: 4......................

0

+

10

10

d) företag och hushåll Vill: 4.................

+ 1070

+ 1200

+ 1330

16. Upplåning....................................

— 60

—

10

+

30

från

a) riksbanken III: 5b.........................

— 10

0

0

b) affärsbankerna IV: 5.......................

— 50

—

10

+

30

17. Andra inhemska skulder VIII: 11/.............

— 10

+

10

0

18. Summa......................................

+ 1050

+ 1360

+ 1510

VIII. Företag och hushåll

Företagens och hushållens utlåning

1. Sedlar III: lOe...............................

+ 190

+

260

+

200

2. Inlåning i riksbanken.........................

— 10

40

+

60

a) checkräkning III: lid......................

— 10

—

100

10

b) depositions- och kapitalräkning III: 12b......

0

+

60

+

70

3. Inlåning i affärsbankerna IV: 16/..............

— 60

+

510

+ 1140

4. Inlåning i andra kreditinstitut VII: 15d........

+ 1070

+ 1200

+ 1330

5. Skattkammarväxlar I: lid.....................

0

0

0

6. Statsskuldförbindelser 1: lOe...................

0

0

0

7. Obligationer..................................

+ 310

—

10

+

20

innehav av

a) statens 1:9/...............................

+ 250

+

40

—

10

b) kommuners II: 8d..........................

+ 10

20

—

40

c) hypoteksinstituts V: 8/ .....................

+ 60

+

30

+

70

d) hypoteks- och inteckningsbolags Vill: låd . . .

— 10

—

20

10

e) industri- och trafikbolags VIII: 16d.........

0

—

40

+

10

8. Aktier, svenska...............................

+ 280

+

380

+

120

innehav av

a) försäkringsbolags VI: 12....................

+ 10

+

10

+

10

b) andra bolags Vill: 17/.....................

+ 270

+

370

+

110

9. Utländska värdepapper IX: 7/.................

— 20

—

30

60

s. 138 Kontrollera mot PDF

138

Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

1955

1956

1957

10. Försäkringssparande VI: 11....................

''

900

+

850

+

900

11. Andra fordringar..............................

—

240

-f

170

+

120

hos

a) staten I: 12e ...............................

—

20

+

20

—

30

b) riksbanken III: 13.........................

—

20

—

10

+

50

c) affärsbanker IV: 20........................

—

160

+

90

+

50

d) hypoteksinstitut V: 10......................

0

0

0

e) försäkringsbolag VI: 13.....................

—

60

0

+

50

f) andra kreditinstitut VII: 17.................

—

10

+

10

0

g) utlandet IX: 9d............................

+

30

+

60

0

12. Förskjutningspost I: 6, II: 5, IX: 4............

—

140

—

340

—

300

13. Summa......................................

-f

2 280

+ 2 950

+ 3 530

Företagens och hushållens upplåning

14. Finansiellt sparande I: 8, II: 7, III: 9, IV: lö,

V: 7, VII: 14, IX: 6..........................

—

500

—

210

+

20

15. Hypoteks- och inteckningsbolags obligationer ....

—

20

—

30

—

50

placerade hos

a) affärsbanker IV: 8d........................

+

20

+

40

—

10

b) försäkringsbolag V/.- 6d.....................

—

20

—

50

—

20

c) andra kreditinstitut VII: 9d.................

—

10

0

—

10

d) företag och hushåll VIII: 7d................

—

10

—

20

—

10

16. Industri- och trafikbolags obligationer..........

—

30

+

10

+

100

placerade hos

a) affärsbanker IV: 8e.........................

0

+

30

+

40

b) försäkringsbolag VI: 6e.....................

—

20

+

20

+

20

c) andra kreditinstitut VII: 9e.................

—

10

0

+

30

d) företag och hushåll VIII: 7e................

0

—

40

+

10

e) utlandet IX: ld............................

0

0

0

17. Aktier.......................................

+

350

+

400

+

290

placerade hos

a) staten I: 2 ................................

0

+

10

+

200

b) kommuner II: 3...........................

-f

10

+

20

+

10

c) affärsbanker IV: 9.........................

+

60

+

10

0

d) försäkringsbolag VI: 7a.....................

+

30

+

40

+

30

e) andra kreditinstitut VII: 10.................

0

0

0

f) företag och hushåll VIII: 8b................

+

270

+

370

+

no

g) utlandet IX: le............................

—

20

—

50

—

60

18. Upplåning....................................

+ 2 340

+ 2 620

+

3 220

från

a) staten I: 3b ................................

+ 1050

+

950

+

890

varav: för bostadsändamål................

+

1000

+

870

+

850

för andra ändamål.................

+

50

+

80

+

40

b) kommuner II: 4...........................

+

40

+

40

+

40

c) riksbanken III: 5c.........................

—

20

—

10

—

10

d) affärsbanker IV: 10b.......................

—

600

+

120

+

130

varav: bostadskrediter....................

—

140

+

350

+

70

jordbrukskrediter (per 30/11)........

0

—

10

+

20

krediter till industri, handel och sam-

färdsel (per 9/11)..................

+

50

—

20

+

30

e) hypoteksinstitut V: 4.......................

+

500

+

450

+

760

varav: bostadskrediter....................

+

440

+

410

+

730

jordbrukskrediter..................

+

60

+

40

+

30

f) försäkringsbolag VI: 8b.....................

+

350

+

390

+

500

varav: bostadskrediter....................

+

130

+

140

+

210

näringslivets reverslån..............

+

180

+

200

+

250

g) andra kreditinstitut VII: 11b................

+ 1020

+

680

+

910

varav: bostadskrediter....................

+

900

+

580

+

670

jordbrukskrediter..................

-f

120

+

80

+

120

s. 139 Kontrollera mot PDF

Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958

139

1955

1956

1957

19. Andra skulder................................

+

140

+

160

50

till

a) staten I: 4 ................................

+

20

+

20

_

50

b) riksbanken III: 6..........................

+

20

40

+

60

c) affärsbanker IV: 11b.......................

+

60

+

120

30

d) hypoteksinstitut V.- 5.......................

+

10

+

10

0

e) försäkringsbolag VI: 9b.....................

—

40

+

10

0

varav: livlån.............................

—

30

0

+

10

f) andra kreditinstitut VII: 12.................

+

70

+

40

30

20. Summa......................................

+

2 280

+

2 950

+

3 530

IX. Utlandet

Utlandets utlåning till Sverige

1. Nettoexport av svenska värdepapper...........

—

20

—

50

—

60

a) skattkammarväxlar I: lie...................

—

10

0

0

b) statsobligationer I: 9g......................

+

10

0

0

c) hvpoteksinstitutens obligationer V: 8g.........

0

0

0

d) övriga obligationer Vill: 16e................

0

0

0

e) aktier Vill: 17g...........................

—

20

—

50

—

60

2. Marshall-lånet I: 12f..........................

0

0

0

3. Svensk skuld till IMF och IBRD III: 14.......

0

—

10

—

40

4. Förskjutningspost I: 6, II: 5, VIII: 12..........

+

410

+

500

+

270

5. Summa......................................

+

390

+

440

+

170

Utlandets upplåning från Sverige

6. Finansiellt sparande I: 8, II: 7, III: 9, IV: 15,

V: 7, VII: 14, VIII: 14.......................

+

420

+

130

+

70

7. Nettoimport av utländska värdepapper.........

—

40

0

60

a) statens köp av utländska skattkammarväxlar

1: 5a......................................

—

10

0

0

b) affärsbankers köp av utländska obligationer

IV: 8f.....................................

0

+

30

+

10

c) försäkringsbolags köp av utländska obligationer

VI: 6f.....................................

—

10

0

—

10

d) andra kreditinstituts köp av utländska obliga-

tioner VII: 9f.............................

0

0

0

e) försäkringsbolags köp av utländska aktier och

andelsbevis VI: 7b.........................

0

0

0

f) övrig import av utländska värdepapper VIII: 9

—

20

—

30

—

60

8. Guld och valutor.............................

+

40

+

210

+

70

a) riksbanken III: 7..........................

—

40

+

20

90

b) affärsbankerna IV: 12......................

+

80

+

190

+

160

9. Övrig kapitalexport...........................

—

30

+

100

+

90

a) staten I: 5b ................................

_

20

_

10

_

10

b) affärsbankerna IV: 13......................

—

40

+

60

+

100

c) försäkringsbolag VI: 2......................

0

—

10

0

d) företag och hushåll VIII: 11g...............

+

30

+

60

0

10. Summa......................................

+

390

+

440

+

no

s. 140 Kontrollera mot PDF

140 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

Tabellförteckning

II. 1. Försörjningsbalansen 1954—1957 i löpande priser............. 3

2. Försörjningsbalansen 1954—1957 i 1954 års priser............. 4

3. Inhemska bruttoutgifter 1954—1957 i löpande priser.......... 4

4 a. Bruttoinvesteringar 1954-—-1957, uppdelade på ändamål...... 5

4 b. Bruttoinvesteringar 1954—1957, uppdelade i privata och offentliga

................................................... 5

4 c. Bruttoinvesteringar 1954—1957, uppdelade efter typ........ 6

5. Industrins investeringar exkl. personalbostäder och underhåll 1954

—1957 .................................................. 6

6 a. Privat konsumtion 1954—1957 i löpande priser............. 7

6 b. Privat konsumtion 1953—1957 i 1954 års priser............ 8

7. Offentlig konsumtion 1954—-1957 ............................ 9

8. Bytesbalansen 1954—1957 ................................... 10

9. Lagerförändringar för statistiskt belysta varuområden 1954—-1957 . 11

10. Sparande-investering 1954—1957 i löpande priser.............. 13

11. Finansiellt sparande 1954—1957.............................. 13

III. 1. Bruttonationalprodukt och varuimport 1955—1957 ............ 20

2. Industriproduktionen i vissa länder samt den svenska exporten .. 21

3. Förenta staternas bruttonationalprodukt och dess användning:

förändringarna under 1957 och första kvartalet 1958 ........ 22

4. Förenta staternas betalningsbalans 1956—1957 ................ 25

5. Råvaruprisförändringar juli 1957—maj 1958 .................. 36

6. Konsumentpriser i vissa länder 1956—1957.................... 38

IV. 1. Utrikeshandelns värde-, volym- och prisutveckling 1955—1958 .. 43

2. Bytesbalansen 1956—1958 ................................... 43

3. Utrikeshandelns fördelning på områden och länder 1956—1957 .. 44

4. Utrikeshandelns fördelning på områden och länder första kvartalen

1957—1958 .............................................. 44

5. Exporten av varor 1956—-1958 .............................. 46

6. Importen av varor 1956-—1958 .............................. 47

7. Guld- och valutareserven december 1955—april 1958 .......... 51

V. 1. Industrins produktion 1955—första kvartalet 1958 ............. 53

2. Antalet anställda arbetare inom industrin.................... 54

3. Produktion, produktivitet och sysselsättning inom industrin 1952—■

1958 .................................................... 55

VI. 1. Antal under en vecka avgångna arbetare (exkl. uppsagda av

arbetsgivare) inom industrin i procent av totala antalet anställda

1953—1958 ....................................... 63

2. Arbetslösheten inom fackförbunden 1952—1957 ............... 64

3. Arbetslösheten inom några arbetslöshetskassor i mitten av maj

1958 .................................................... 65

4. Genomsnittlig timförtjänst inom industrin.................... 67

VII. 1. De privata konsumenternas inkomster och utgifter 1955—-1958 .. 70

2. Konsumentprisernas förändringar december 1956—april 1958 ... 74

VIII. 1. Löpande utgifter och investeringsutgifter på driftbudgeten 1956/57

och 1956—1958 .......................................... 76

2. Statens inkomster 1956/57 och 1956—1958 ................... 77

3. Statens ekonomiska verksamhet 1956/57 och 1956—1958 ....... 78

s. 141 Kontrollera mot PDF

Bill. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958

141

IX. 1. Investeringsplaner inom industrin för 1958 ................... 87

2. Prognos för bruttoinvesteringarnas utveckling 1957-—1958 ...... 93

X. 1. Finansiellt sparande, upplåning och utlåning för vissa sektorer

1955— 1957 .............................................. 96

2. Statsskuldökningens placering 1955-—1957 .................... 99

3. Kommunernas upplåning på kreditmarknaden 1955—1957 ...... 101

4. Bostadskreditgivning och bostadsproduktion 1955-—1957 ....... 103

5. Jordbrukets upplåning i kreditinstituten 1955-—1957 ........... 103

6. Industrins, handelns och samfärdselns upplåning på kreditmark
naden

1954—1957 ........................................ 104

7. Totalbalans för kapitalmarknaden 1955-—1957 ................. 107

8. Affärsbankernas likvida tillgångar 1955-—1957 ................. 109

XI. 1. Jämförelse mellan den faktiska utvecklingen 1955—-1957 och långtidsutredningens

framtidsbedömning........................ 116

2. Jämförelse mellan långtidsutredningens alternativa förslag till in
vesteringsinriktning

1956—1960 och den faktiska utvecklingen

1956— 1957 .............................................. 118

3. Reviderad nationalbudget för 1958............................ 124

Diagramförteckning

II. 1. Konjunkturindikatorer...................................... 15

2. Antal arbetare inom industrin............................... 16

IV. 1. Utrikeshandelns volymutveckling totalt och för olika varugrupper

1956—1958......*........................................ 48

s. 142 Kontrollera mot PDF

142 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

Innehåll

I. Inledning.................................................... 1

II. Sveriges ekonomi 1957 ........................................ 3

1. Inhemska bruttoutgifter.................................... 3

2. Utrikeshandel och lagerutveckling............................ 9

3. Bruttonationalprodukt och sparande......................... 12

4. Konjunkturutvecklingen................................ 14

III. Den internationella utvecklingen............................... 18

1. Sverige och utlandskonjunkturen............................ 19

2. Förenta staterna........................................... 22

3. Utvecklingen i Västeuropa.................................. 26

4. Råvarupriser och fraktmarknad.............................. 35

5. Sammanfattande synpunkter................................ 37

IV. Utrikeshandeln............................................... 41

1. Sammandrag av beräkningsresultaten för utrikeshandeln och va
lutautvecklingen

under 1958 ............................... 42

2. Detaljkommentar till utrikeshandelns utveckling 1957 och 1958 .. 45

V. Produktionen................................................. 52

VI. Arbetsmarknaden och löneutvecklingen......................... 62

1. Arbetskraftsresurserna...................................... 62

2. Arbetsmarknadsläget........................................ 62

3. Löneutvecklingen........................................... 67

VII. De privata konsumenternas ekonomi........................... 69

1. Utvecklingen av de disponibla inkomsterna................... 69

2. Sparande, konsumtion och konsumentpriser................... 70

VIII. De offentliga finanserna....................................... 75

1. Staten.................................................... 75

2. Kommunerna.............................................. 81

3. Den offentliga konsumtionen................................ 82

IX. Investeringarna............................................... 83

X. Kreditmarknaden............................................. 94

1. Det finansiella sparandet 1955—1957 ......................... 94

2. Statens utlåning och upplåning.............................. 98

3. Kommunernas utlåning och upplåning....................... 101

4. Den privata sektorn........................................ 102

5. Synpunkter på kreditmarknaden 1958......................... 110

s. 143 Kontrollera mot PDF

Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958 143

XI. Sammanfattande bedömning................................... 112

1. Den ekonomiska utvecklingen i Sverige 1956—1957 ........... 112

2. 1955 års långtidsutredning och den faktiska utvecklingen 1955—

1957 .................................................... 114

3. Den internationella bakgrunden.............................. 119

4. Den svenska ekonomin under 1958 .......................... 123

Bilaga. Kreditmarknadsmatris för Sverige 1955—1957 .................... 131

Tabellförteckning.................................................... 140

Diagramförteckning.................................................. 141

öSOSfiii Stockholm 1958. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

opaginerad Kontrollera mot PDF

BILAGA 2 TILL STATSVERKSPROPOSITIONEN B ÅR 1958

UTGIFTER Å DRIFTBUDGETEN

För flera huvudtitlar gemensamma frågor

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 6 juni

1958.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Länge, Lindholm,

Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Kjellin, Johansson.

Vissa för flera huvudtitlar gemensamma frågor anmäles av chefen för finansdepartementet,

statsrådet Sträng, beträffande de under punkterna 1 och

4—6 angivna frågorna samt av chefen för civildepartementet, statsrådet

Lindholm, beträffande de frågor, som beröres under punkterna 2 och 3.

1. Utgifterna i den förnyade statsverkspropositionen

I propositionen nr 1 till årets förra riksdag har Kungl. Maj :t, under åberopande

av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för den

3 januari 1958, föreslagit riksdagen att godkänna i statsrådsprotokollet berörda

förslag och alltså upptaga statsverkets inkomster och utgifter i enlighet

med propositionens förslag till riksstat för budgetåret 1958/59.

Riksdagen hann emellertid icke — innan den upplöstes — helt behandla

de i propositionen upptagna förslagen. Beträffande utgifterna fattade riksdagen

dock beslut i flertalet anslagsfrågor.

I särskilda propositioner till årets förra riksdag har Kungl. Maj :t vidare

framlagt förslag, som jämväl berör statsverkets utgifter. Ej heller samtliga

dessa förslag hann upptagas av riksdagen till slutlig behandling, innan den

upplöstes.

Det torde få ankomma på vederbörande departementschefer att under de

olika avsnitten i den förnyade statsverksproposition, som nu förelägges riksdagen,

dels anmäla i vad mån anledning kan anses föreligga att ifrågasätta

ändring i de av riksdagen sålunda redan fattade besluten, dels föreslå att de

av riksdagen icke slutgiltigt behandlade förslagen — eventuellt med av omständigheterna

betingade ändringar — ånyo förelägges riksdagen, dels ock

slutligen upptaga de nya förslag, som kan vara erforderliga.

1 l!ihäng till riksdagens protokoll 1958. / saml. Nr B 1. Bil. 2

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 2: Gemensamma frågor

2. Lönegradsplaceringen för vissa tjänster m. m.

I propositionen nr 158 till årets förra riksdag redovisades en den 2 april

1958 — under förbehåll för Kungl. Maj :ts och riksdagens godkännande —

med de statsanställdas huvudorganisationer träffad överenskommelse om

ändrad lönegradsplacering för vissa tjänster m. m. På grundval av bl. a.

denna förhandlingsöverenskommelse föreslog Kungl. Maj :t riksdagen att i

enlighet med vad som närmare framgår av del vid propositionen bilagda utdraget

av statsrådsprotokollet över civilärenden för den 9 april 1958 dels

godkänna de i bilaga till statsrådsprotokollet i ärendet upptagna förslagen

om placering i lönegrad av vissa tjänster m. m., dels godkänna övriga i statsrådsprotokollet

berörda förslag, dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga erforderliga

åtgärder för förslagens genomförande, dels bemyndiga Kungl.

Maj:t att vidtaga av förslagen betingade ändringar i vederbörliga personalförteckningar,

dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga av förslagen betingade

ändringar i med stöd av riksdagens beslut utfärdade avlönings- och

pensionsförfattningar, dels bemyndiga Kungl. Maj :t att meddela närmare

föreskrifter om beräkning och utbetalning av kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att för budgetåret 1958/59

i enlighet med vad som anförts i förenämnda statsrådsprotokoll medge överskridande

av maximerade anslag och anslagsposter, dels ock till Täckning av

beräknade kostnader för ändrad lönegradsplacering m. m. å riksstaten för

budgetåret 1958/59 under tolfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av

21 000 000 kronor. Denna proposition hann emellertid icke upptagas till slutlig

behandling av riksdagen före dess upplösning. Då jag inte finner anledning

ifrågasätta ändring i de nu redovisade förslagen, synes de på nytt böra

föreläggas riksdagen för behandling. Till frågan om ett särskilt täckningsanslag

för kostnader för ändrad lönegradsplacering m. m. torde jag härvid

få återkomma vid anmälan av utgifterna under riksstatens tolfte huvudtitel.

Såsom framgår av förenämnda proposition 1958: 158 avsågs de i propositionen

redovisade förslagen, därest ej annat särskilt angivits, skola genomföras

fr. o. m. den 1 juli 1958. Detta hade förutsatts vid förhandlingarna med

personalorganisationerna. I princip bör någon ändring av vad som sålunda

överenskommits inte ifrågakomma, oavsett att riksdagens beslut i ämnet ej

kan väntas före den 1 juli 1958. Det tekniska genomförandet av förslagen

lärer emellertid få ske i annan ordning än som tidigare förutsatts. De nu

redovisade förslagen till ändrad lönegradsplacering av tjänster m. m. föranleder

sålunda, därest de godtages av riksdagen, bl. a. ändring i ett stort

antal personalförteckningar, vilka med stöd av årets förra riksdag fastställts

att gälla fr. o. m. den 1 juli 1958. Då ändringar i personalförteckningarna

icke torde böra ges retroaktiv verkan, synes i stället de fördelar i olika hänseenden,

som följer av lönegradsändringarna m. m., i viss utsträckning få

ges genom en retroaktiv reglering. För denna reglering synes — därest riksdagen

ej har något att erinra häremot — i huvudsak böra gälla följande riktlinjer.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsverkspropositionen Ii år 1958: Bil. 2: Gemensamma frågor 3

Kungl. Maj :t fastställer — under beaktande bl. a. av den tid som kan beräknas

åtgå för genomförande av de framlagda förslagen (ansöknings- eller

anmälningsförfarande, särskilda under ökningar e. dyi.) — från vilken tidpunkt

förekommande ändringar i personalförteckningar, avlöningsreglementen

o. s. v. skall träda i kraft. I löneturs- och pensionshänseende skall härvid

i förekommande fall så anses som om lönegradsändring m. m. ägt rum redan

den 1 juli 1958. Även i övrigt sker i görlig mån en retroaktiv reglering av

förmånerna, varvid de grunder, som tidigare tillämpats då lönegradsändringar

givits retroaktiv verkan (jfr prop. 1952: 241, 1955: 195 och 1955: 209),

tjänar som ledning.

Förslag till ändrad lönegradsplacering av tjänster eller i övrigt ändrade

anställningsvillkor har, förutom i proposition 1958: 158, framlagts för årets

förra riksdag i statsverkspropositionen (bil. 2 och vederbörliga huvudtitlar)

samt i en rad särskilda propositioner. Beträffande det övervägande antalet

här avsedda förslag har riksdagen meddelat beslut. Till följd härav kan förekommande

ändringar i personalförteckningarna i dessa fall träda i kraft den

1 juli 1958. Bland propositioner, upptagande dylika förslag, som ej hann

behandlas av riksdagen före dess upplösning, får särskilt framhållas proposition

1958: 104 angående vissa åtgärder för upprustning av universitet

och högskolor, innefattande bl. a. på förhandlingsöverenskommelse grundade

förslag om reglering av anställnings- och avlöningsvillkor för vissa befatlningsliavarkategorier

vid universitet och högskolor, proposition 1958: 110

angående vissa organisations- och anslagsfrågor rörande försvaret samt proposition

1958: 156 angående vissa tjänster vid kommunikationsverken. I dessa

propositioner framlagda förslag torde komma att ånyo föreläggas riksdagen

för behandling. Riksdagens beslut i anledning därav om fastställande av

eller ändring i vederbörliga personalförteckningar för budgetåret 1958/59

kan emellertid ej väntas före den 1 juli 1958. Då såsom förut framhållits en

ändring i en personalförteckning ej bör ges retroaktiv verkan, kan — om

ej annat beslutas — exempelvis det förhållandet inträffa, att vid en och

samma myndighet av riksdagen beslutade ändringar av tjänsters lönegradsplacering

för de berörda tjänstemännen får verkan från skilda tidpunkter

enbart beroende på genom vilken proposition resp. förslag underställts årets

förra riksdag. Då detta enligt min mening ej kan anses tillfredsställande, synes

det få ankomma på Kungl. Maj:t att, för möjliggörande av en reglering

av dylika och närbesläktade fall, jämväl beträffande nu ifrågavarande förslag

dels fastställa den tidpunkt från vilken av riksdagen beslutad ändring

i personalförteckning skall träda i kraft, dels — där Kungl. Maj :t efter särskild

prövning så anser böra ske — medge retroaktiv reglering i avlöningsoch

pensionshänseende i enlighet med vad som i det föregående föreslagits.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.

Maj :t måtte föreslå riksdagen att

1) godkänna de i bilaga till förenämnda statsrådsprotokoll

över civilärenden för den 9 april 1958 upptagna förslagen

om placering i lönegrad av vissa tjänster m. m.,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 2: Gemensamma frågor

2) godkänna övriga i sagda statsrådsprotokoll berörda förslag,

3) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga erforderliga åtgärder

för förslagens genomförande,

4) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga av förslagen betingade

ändringar i vederbörliga personalförteckningar,

5) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga av förslagen betingade

ändringar i med stöd av riksdagens beslut utfärdade

avlönings- och pensionsförfattningar,

6) bemyndiga Kungl. Maj :t att meddela närmare föreskrifter

om beräkning och utbetalning av kompensation för

höjda folkpensionsavgifter,

7) bemyndiga Kungl. Maj :t att för budgetåret 1958/59 i

enlighet med vad som i förenämnda statsrådsprotokoll anförts

medge överskridanden av maximerade anslag och anslagsposter,

samt

8) bemyndiga Kungl. Maj: t att i huvudsaklig överensstämmelse

med vad i de,t föregående anförts vidtaga erforderliga

åtgärder för genomförande av sådana förslag om lönegradsplacering

av tjänster m. m., som underställes riksdagen i annat

sammanhang än det förevarande.

3. Överskridande av vissa anslagsposter

I skrivelse den 21 februari 1958 (nr 14) har riksdagen anmält sina beslut

i anledning av Kungl. Maj:ts i den till riksdagen den 3 januari 1958 avlåtna

statsverkspropositionen gjorda framställningar under Utgifter å driftbudgeten,

För flera huvudtitlar gemensamma frågor. Riksdagens beslut innebär,

såvitt nu är i fråga, att riksdagen bemyndigat Kungl. Maj:t att för budgetåret

1958/59 i enlighet med vad i statsrådsprotokollet över civilärenden för

den 3 januari 1958 förordats medge

1. de överskridanden av genom riksdagens beslut maximerade anslagsposter

till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t, eller

till avlöningar till icke-ordinarie personal, som erfordras till följd av att

dylik anslagspost blivit i en icke förutsedd omfattning belastad antingen

med utgifter för avlöningar åt icke-ordinarie tjänsteman, som vikarierat å

ordinarie tjänst, vilken är obesatt eller vars innehavare åtnjutit ledighet för

offentligt uppdrag eller av annan anledning mot avstående av hela lönen,

eller med kostnader, som sammanhänger med att icke-ordinarie ersättare behöver

anlitas vid vakanthållande av ordinarie tjänst eller vid längre tids ledighet

för sjukdom eller av annan därmed jämförlig anledning,

2. de överskridanden av genom riksdagens beslut maximerade anslag och

anslagsposter, som påkallas med hänsyn till regleringen av befordringsgången

för biträdes- och amanuenspersonal samt därmed jämförlig personal.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 2: Gemensamma frågor 5

3. de överskridanden av genom riksdagens beslut maximerade anslag och

anslagsposter, som kan erfordras till följd av införandet av s. k. tjänstetids - befordran samt av genomförandet under år 1958 av viss arbetstidsförkortning,

samt

4. de överskridanden av genom riksdagens beslut maximerade anslag och

anslagsposter, som kan bli erforderliga för bestridande av övergångsförmåner

till befattningshavare å vissa i ortsgruppshänseende nedflyttade orter.

Någon anledning att ifrågasätta ändring i vad riksdagen sålunda beslutat

torde icke föreligga.

4. Beredskap mot arbetslöshet

Efter förslag i propositionen nr 95 fastställde 1956 års riksdag allmän

beredskapsstat för budgetåret 1956/57.

Någon ny beredskapsstat har inte fastställts för budgetåret 1957/58. Kungl.

Maj :t har dock liksom tidigare erhållit riksdagens bemyndigande (prop.

1957:57; rskr 133) att under budgetåret, därest arbetsmarknadsläget sä

påfordrar, inom ramen av ett belopp av 300 miljoner kronor meddela beslut

om utförande av arbeten, för vilka anslag är uppförda å beredskapsstaten

för budgetåret 1956/57.

Efter framställningar av arbetsmarknadsstyrelsen har Kungl. Maj:t med

stöd av den lämnade finansfullmakten den 28 mars och den 16 maj 1958 fattat

beslut, som innebär att ca 45 miljoner kronor ställes till förfogande för

arbetslöshetsbekämpande åtgärder. Förberedelser pågår vidare för en utvidgning

av byggandet av allmänna samlingslokaler. Härigenom beräknas

uppkomma ett medelsbehov under lånefonden för allmänna samlingslokaler

som med ca 3 miljoner kronor överstiger av riksdagen för ändamålet anvisade

anslag för budgetåret 1957/58. Anslag för reglering av sålunda förskotlerade

utgifter avses skola äskas å tilläggsstat III till riksstaten för detta

budgetår. I samband därmed kommer en närmare redogörelse för medelsdispositionen

att lämnas.

I skrivelse den 21 mars 1958 (nr 127) har riksdagen anmält sitt beslut i

i anledning av Kungl. Maj :ts proposition nr 56 till årets förra riksdag angående

fullmakt alt i arbetslöshetsbekämpande syfte under budgetåret 1958/59

igångsätta arbeten, för vilka anslag uppförts å allmän beredskapsstat för

budgetåret 1956/57, m. m.

Enligt riksdagens beslut har Kungl. Maj:t bemyndigats att under nämnda

budgetår, därest arbetsmarknadsläget så påfordrar, meddela beslut om utförande

av dylika arbeten inom ramen av ett belopp av 300 miljoner kronor.

Anledning torde icke föreligga att ifrågasätta ändring i nämnda beslut.

5. Ersättning till statens allmänna fastiglietsfoml

I skrivelse den 14 februari 1958 (nr 60) har riksdagen anmält sitt beslut

i anledning av Kungl. Maj:ts förslag i den till riksdagen den 3 januari 1958

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 2: Gemensamma frågor

avlåtna statsverkspropositionen (bilaga 21) angående stat för statens allmänna

fastighetsfond för budgetåret 1958/59. Riksdagens skrivelse anmäldes

för Kungl. Maj :t den 28 februari 1958. Riksdagen liar vidare i olika skrivelser

meddelat sina beslut i anledning av Kungl. Maj:ts förslag under de

olika huvudtitlarna till anslag till ersättning till statens allmänna fastighetsfond

för budgetåret 1958/59.

Såsom senare denna dag kommer att anmälas, finnes inte någon anledning

att ifrågasätta ändring av de av statsmakterna sålunda beslutade ersättningsanslagen

till allmänna fastighetsfonden, varför dessa, liksom i statsverkspropositionen

till årets förra riksdag, upptages till följande belopp.

Andra huvudtiteln:

Kronor

K ronor

Ersättning till fångvårdsstyrelsens delfond......

Ersättning till byggnadsstyrelsens delfond ......

2 552 000

1 084 000

3 636 000

Tredje huvudtiteln:

Ersättning till beskickningsfastigheternas delfond

Ersättning till byggnadsstyrelsens delfond ......

3 835 000

442 000

4 277 000

Fjärde huvudtiteln:

Ersättning till slottsbyggnadernas delfond ......

Ersättning till byggnadsstyrelsens delfond ......

73 000

361 000

434 000

Femte huvudtiteln:

Ersättning till byggnadsstyrelsens delfond ......

Sjätte huvudtiteln:

Ersättning till slottsbyggnadernas delfond ......

Ersättning till byggnadsstyrelsens delfond ......

1 352 000

2 424 000

3 525 000

3 776 000

Sjunde huvudtiteln:

Ersättning till byggnadsstyrelsens delfond ......

Ersättning till generaltullstyrelsens delfond ....

1 105 000

340 000

1 445 000

Åttonde huvudtiteln:

Ersättning till slottsbyggnadernas delfond ......

Ersättning till byggnadsstyrelsens delfond ......

Ersättning till Uppsala universitets delfond......

Ersättning till Lunds universitets delfond ......

29 000

13 779 000

1 560 000

1 193 000

16 561 000

Nionde huvudtiteln:

Ersättning till byggnadsstyrelsens delfond ......

Tionde huvudtiteln:

Ersättning till byggnadsstyrelsens delfond ......

Ersättning till sjöfartsstyrelsens delfond ......

2 089 000

591 000

5 841 000

2 680 000

Elfte huvudtiteln:

Ersättning till byggnadsstyrelsens delfond ......

Ersättning till Uppsala universitets delfond......

Ersättning till medicinalstyrelsens delfond......

Ersättning till karolinska sjukhusets delfond ....

7 942 000

873 000

13 234 000

2 202 000

24 251 000

Tolfte huvudtiteln:

Ersättning till byggnadsstyrelsens delfond ...... 135 000

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 2: Gemensamma frågor 7

Fjortonde huvudtiteln:

Ersättning till byggnadsstyrelsens delfond

117 000

6. Ersättning till domänverkets fond för upplåten mark

I olika skrivelser (nr 2, 5, 8, 9 och 87) har årets förra riksdag bland annat

meddelat sina beslut i anledning av Kungl. Maj :ts förslag i den till riksdagen

den 3 januari 1958 avlåtna statsverkspropositionen angående anslag

för budgetåret 1958/59 till ersättning till domänverkets fond för upplåten

mark. Riksdagens ifrågavarande skrivelser har på föredragning av vederbörande

departementschefer anmälts för Kungl. Maj :t.

Såsom senare denna dag kommer att anmälas, finnes inte någon anledning

att ifrågasätta ändring av de av statsmakterna sålunda beslutade ersättningsanslagen

till domänverkets fond för upplåten mark. Anslagen upptages

därför, liksom i statsverkspropositionen till årets förra riksdag, med

följande belopp, nämligen under andra huvudtiteln 121 900 kronor, under

femte huvudtiteln 138 600 kronor, under åttonde huvudtiteln 24 000 kronor,

under nionde huvudtiteln 485 700 kronor samt under elfte huvudtiteln 15 200

kronor.

Vad föredragandena sålunda, med instämmande av statsrådets

övriga ledamöter, hemställt behagar Hans Maj :t Konungen

bifalla.

Ur protokollet:

Bjarne Forss

681021

Stockholm 1958. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

opaginerad Kontrollera mot PDF

BILAGA 3 TILL STATSVERKSPROPOSITIONEN B ÅR 1958

FÖRSTA HUVUDTITELN

KUNGL. HOV- OCH SLOTTSSTATERNA

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

6 juni 1958.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Länge, Lindholm,

Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Kjellin, Johansson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför.

I skrivelse den 1 mars 1958 (nr 1) har riksdagen anmält sitt beslut i

anledning av Kungl. Maj :ts förslag i den till riksdagen den 3 januari 1958

avlåtna statsverkspropositionen rörande egentliga statsutgifter för budgetåret

1958/59 under första huvudtiteln, avseende anslagen till kungl. hovoeh

slottsstaterna. Riksdagens skrivelse anmäldes för Kungl. Maj:t den

18 april 1958. Några ytterligare anslag för nästa budgetår å denna huvudtitel

torde icke höra äskas av den nu sammanträdande riksdagen. Däremot

torde jag få erinra om, att Hennes Kungl. Höghet Hertiginnan av Västergötland

numera avlidit, varför det för Hennes Kungl. Höghet avsedda anslaget

å 26 000 kronor icke kommer att utnyttjas.

Enligt statsmakternas beslut uppgår första huvudtitelns anslag för budgetåret

1958/59 till sammanlagt 4 478 100 kronor, vilket innebär en ökning

i förhållande till det för budgetåret 1957/58 under huvudtiteln anvisade beloppet

med 515 900 kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte förordna, att utdrag av statsrådsprotokollet

i detta ärende skall biläggas den statsverksproposition för budgetåret

1958/59, som kommer att föreläggas den nu sammanträdande riksdagen.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar

Hans Maj :t Konungen bifalla.

I Bihang till riksdagens protokoll 1958. i samt. Nr 111. Bit. 3

Ur protokollet:

Göran Waldan

opaginerad Kontrollera mot PDF

BILAGA 4 TILL STATSVERKSPROPOSITIONEN B ÅR 1958

ANDRA HUVUDTITELN

JUSTITIEDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 6 juni 1958.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Länge, Lindholm,

Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Kjellin, Johansson.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Lindell, anför.

I skrivelse den 1 mars 1958 (nr 2) har riksdagen anmält sitt beslut i anledning

av Kungl. Maj :ts förslag i den till riksdagen den 3 januari 1958 avlåtna

statsverkspropositionen rörande egentliga statsutgifter för budgetåret

1958/59 under andra huvudtiteln, avseende anslagen inom justitiedepartementets

verksamhetsområde. Riksdagens skrivelse anmäldes för Kungl. Maj :t

den 28 mars, den 18 april och den 23 maj 1958. Några ytterligare anslag för

nästa budgetår å denna huvudtitel torde icke böra äskas av den nu sammanträdande

riksdagen.

Enligt statsmakternas beslut uppgår andra huvudtitelns anslag för budgetåret

1958/59 till sammanlagt 116 146 200 kronor, vilket innebär en ökning

i förhållande till det för budgetåret 1957/58 under huvudtiteln anvisade beloppet

med 18 250 500 kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte förordna, att utdrag av statsrådsprotokollet

i detta ärende skall biläggas den statsverksproposition för budgetåret

1958/59, som kommer att föreläggas den nu sammanträdande riksdagen.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar

Hans Maj: t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Ulla Larsson

1 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. A11 1. Bil. 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

BILAGA 5 TILL STATSVERKSPROPOSITIONEN B ÅR 1958

TREDJE HUVUDTITELN

UTRIKESDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsårenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 6 juni 1958.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Länge, Lindholm,

Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Kjellin, Johansson.

Ministern för utrikes ärendena anför.

I skrivelse den 11 mars 1958 (nr 3) har riksdagen anmält sitt beslut i anledning

av Kungl. Maj:ts förslag i den till riksdagen den 3 januari 1958 avlåtna

statsverkspropositionen rörande egentliga statsutgifter för budgetåret

1958/59 under tredje huvudtiteln, avseende anslagen inom utrikesdepartementets

verksamhetsområde. Riksdagens skrivelse anmäldes för Kungl. Maj :t

den 18 april 1958. Några ytterligare anslag för nästa budgetår å denna huvudtitel

torde icke böra äskas av den nu sammanträdande riksdagen.

Enligt statsmakternas beslut uppgår tredje huvudtitelns anslag för budgetåret

1958/59 till sammanlagt 61 488 000 kronor, vilket innebär en ökning

i förhållande till det för budgetåret 1957/58 under huvudtiteln anvisade beloppet

med 4 213 000 kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte förordna, att utdrag av statsrådsprotokollet

i detta ärende skall biläggas den statsverksproposition för budgetåret

1958/59, som kommer att föreläggas den nu sammanträdande riksdagen.

Vad ministern för utrikes ärendena sålunda, med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar

Hans Maj :t Konungen bifalla.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr B 1. Bil.5

Ur protokollet:

Alf Ros

opaginerad Kontrollera mot PDF

BILAGA 6 TILL STATSVERKSPROPOSITIONEN B ÅR 1958

FJÄRDE HUVUDTITELN

FÖRSVARSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför

Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 6 juni 1958.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Länge,

Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Kjellin, Johansson.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, anför.

I den till riksdagen den 3 januari 1958 avlåtna statsverkspropositionen

har Kungl. Maj:t framlagt förslag till reglering för budgetåret 1958/59 av

utgifterna under riksstatens fjärde huvudtitel, innefattande anslagen inom

försvarsdepartementets verksamhetsområde. Den försvarsbudget som därvid

framlades var, i avbidan på ett eventuellt försvarsbeslut vid innevarande

års riksdag, endast preliminär. Sedan överläggningar mellan de fyra

demokratiska partierna lett till enighet om att genomföra en ny försvarsorganisation

och förutsättningar för ett försvarsbeslut därmed kommit till

stånd, har Kungl. Maj :t i proposition nr 110 till årets förra riksdag —

i anslutning till den sålunda träffade överenskommelsen och till ett av

1955 års försvarsberedning avgivet utlåtande rörande de allmänna riktlinjerna

för krigsmaktens fortsatta utveckling — framlagt förslag rörande

försvarsorganisationens utformning på längre sikt samt slutliga äskanden

beträffande de härav berörda anslag, som i statsverkspropositionen upptagits

med allenast beräknade belopp. I samma proposition har även behandlats

vissa andra försvarsfrågor av ekonomisk betydelse eller mera

allmän räckvidd. Dessutom har i propositionen nr 45 med förslag till stat

för försvarets fastighetsfond för budgetåret 1958/59 framlagts slutliga

äskanden rörande ersättning till de fyra i fastighetsfonden ingående del1—850

58 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr B 1. Bil. 6

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 6: Fjärde huvudtiteln

fonderna, för vilka ändamål anslag i statsverkspropositionen upptagits endast

med beräknade belopp.

I skrivelser den 21 mars 1958 (nr 4) och den 28 mars 1958 (nr 142)

har riksdagen anmält sina beslut i anledning av de i statsverkspropositionen

och propositionen nr 45 framlagda slutliga äskandena. Riksdagsskrivelserna

anmäldes för Kungl. Maj :t den 11 april 1958.

De av riksdagen sålunda redan fattade besluten innebär en medelsanvisning

om tillhopa 271 822 200 kronor. Riksdagen hann emellertid icke

behandla de i propositionen nr 110 framlagda förslagen, avseende bland

annat 58 anslag under driftbudgeten. Dessa förslag torde på nytt böra

föreläggas riksdagen för behandling. Några ytterligare anslag för nästa

budgetår under fjärde huvudtiteln anser jag icke böra äskas.

Jag anhåller sålunda att få, dels med erinran om de beslut som riksdagen

redan fattat1 i anledning av statsverkspropositionen den 3 januari

1958 och propositionen 1958: 45, dels ock med åberopande av vad som anförts

i propositionen 1958: 110 med därvid fogade utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden den 14 mars 1958, ånyo anmäla i sistnämnda

proposition framlagda förslag, utom såvitt avser kapitalinvesteringar.

[1] Försvarets utformning på längre sikt

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

a) godkänna i propositionen 1958: 110 under punkten [1]

angivna riktlinjer för försvarets utformning;

b) för budgetåret 1958/59 medgiva, att därest av beredskapsskäl

värnpliktiga inkallas till repetitionsövning av större

omfattning eller beredskapsövning eller ock av samma skäl

andra särskilda åtgärder måste vidtagas, följande under riksstatens

fjärde huvudtitel uppförda reservationsanslag, nämligen

Armén: övningar m. m., Armén: Underhåll av tygmateriel

m. m., Marinen: övningar m. m., Marinen: Underhåll

av fartyg m. m., Flygvapnet: övningar m. m. samt Flygvapnet:

Drift och underhåll av flygmateriel m. m., må enligt

Kungl. Maj:ts bestämmande överskridas.

[2] De militära och civilmilitära personalkårerna för tygförvaltningstjänsten

inom armén

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att godkänna vad i propositionen 1958: 110 under punkten

[2] föreslagits i fråga om personal för tygförvaltningstjänsten

vid armén.

1 Beträffande de anslag som redan behandlats hänvisas till det i statsverkspropositionen

B intagna förslaget till riksstat.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 6: Fjärde huvudtiteln

[3] Rationaliserings verksamhet och andra organisationsförändringar

inom försvaret

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att bemyndiga Kungl. Maj :t att för budgetåret 1958/59 vidtaga

de jämkningar i fråga om personalorganisationen som

blir erforderliga med anledning av beslut om organisationsändring

beträffande förband m. m. — dock icke såvitt avser

personalstaterna för ordinarie personal — samt bereda särskild

ersättning åt personal, som med bibehållen löneställning

bestrider göromål vilka vid ny organisation ankommer

på innehavare av högre tjänst.

B. Centrala förvaltningsmyndigheter

FORTIFIKATIONSFÖRVALTNINGEN

[4J 5. Fortifikationsförvaltningens Avlöningar. 6. Fortifikationsförvaltningen:

Omkostnader. 7. Fortifikationsförvaltningen: Forskningsverksamhet

m. m. 8. Fortifikationsförvaltningen: Byggnads- och reparationsheredskapens

övningar m. m. 9. Fortifikationsförvaltningen: Byggnadsoeh

reparationsberedskapens materiel. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t

måtte föreslå riksdagen att

I. a) besluta, att fortifikationsförvaltningen skall organiseras

etter i huvudsak de riktlinjer, som angivits i propositionen

1958:110 under punkten [4];

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att inrätta ett under överbefälhavaren

direkt lydande stabsorgan, benämnt befästningsinspektionen;
c)

bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för fortifikationsförvaltningen, som föranledes

av vad som föreslagits i förenämnda proposition;

d) fastställa följande avlöningsstat för fortifikationsförvaltningen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1958/59:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 1 108 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbe
-

fattningar, förslagsvis ................................. 289 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis .............................. 10 380

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 6: Fjärde huvudtiteln

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ................................................ 4 225 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 917 620

Summa kronor 6 550 000

e) bemyndiga Kungl. Maj :t att i anslutning till genomförandet

av föreslagna personalförändringar för budgetåret

1958/59 beträffande fortifikationsförvaltningen vidtaga särskilda

övergångsåtgärder enligt vad som angivits i förenämnda

proposition;

f) till Fortifikationsförvaltningen: Avlöningar för budgetåret

1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 6 550 000 kronor;

II. till Fortifikationsförvaltningen: Omkostnader för budgetåret

1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 475 000 kronor;

III. till Fortifikationsförvaltningen: Forskningsverksamhet

m. m. för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag

av 710 000 kronor;

IV. till Fortifikationsförvaltningen: Byggnads- och reparationsberedskapens

övningar m. m. för budgetåret 1958/59 anvisa

ett reservationsanslag av 100 kronor;

V. till Fortifikationsförvaltningen: Byggnads- och reparationsberedskapens

materiel för budgetåret 1958/59 anvisa ett

reservationsanslag av 100 kronor.

ARMÉTYGFÖRVALTNINGEN

[5] 10. Armétygförvaltningen: Avlöningar. 11. Armétygförvaltningen: Omkostnader.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

I. a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för armétygförvaltningen, som föranledes

av vad som föreslagits i propositionen 1958: 110 under

punkt [9];

b) fastställa följande avlöningsstat för armétygförvaltningen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1958/59:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 5 291 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbe
fattningar,

förslagsvis ................................. 153 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t ....................................... 8 520

4. Avlöningar till tillfälligt anställd personal ...... 98 000

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 6: Fjärde huvudtiteln

5

5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 7 300 000

6. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 2 049 480

Summa kronor 14 900 000

c) bemyndiga Kungl. Maj :t att i anslutning till genomförandet

av föreslagna personalförändringar för budgetåret

1958/59 beträffande armétygförvaltningen vidtaga särskilda

övergångsåtgärder enligt vad som angivits i förenämnda proposition;
d)

till Armétygförvaltningen: Avlöningar för budgetåret

1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 14 900 000 kronor;

II. till Armétygförvaltningen: Omkostnader för budgetåret

1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 1 100 000 kronor.

MARINFÖRVALTNINGEN

[6] 16. Marinförvaltningen: Avlöningar. 17. Marinförvaltningen: Omkostnader.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

I. a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för marinförvaltningen, som föranledes

av vad som föreslagits i propositionen 1958: 110 under punkten

[11];

b) fastställa följande avlöningsstat för marinförvaltningen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1958/59:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 2 807 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbe
fattningar,

förslagsvis ................................. 141 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t ............................................. 1 920

4. Avlöningar till tillfälligt anställd personal ...... 65 000

5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 5 352 000

6. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 1 333 080

Summa kronor 9 700 000

c) bemyndiga Kungl. Maj:t alt i anslutning till genomförandet

av föreslagna personalförändringar för budgetåret

1958/59 beträffande marinförvaltningen vidtaga särskilda

övergångsåtgärder enligt vad som angivits i förenämnda proposition;
d)

till Marinförvaltningen: Avlöningar för budgetåret

1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 9 700 000 kronor;

II. till Marinförvaltningen: Omkostnader för budgetåret

1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 950 000 kronor.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 6: Fjärde huvudtiteln

FLYGFÖRVALTMNGEN

[7] 18. Flygförvaltningen: Avlöningar. 19. Flygförvaltningen: Omkostnader.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

I. a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för flygförvaltningen, som föranledes

av vad som föreslagits i propositionen 1958: 110 under punkten

[13];

b) fastställa följande avlöningsstat för flygförvaltningen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1958/59:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

......................................................... 4 188 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbe
fattningar,

förslagsvis ................................. 68 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t .......................................... 7 880

4. Avlöningar till tillfälligt anställd personal ...... 98 000

5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 8 800 000

6. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 2 488 120

Summa kronor 15 650 000

c) bemyndiga Kungl. Maj:t att i anslutning till genomförandet

av föreslagna personalförändringar för budgetåret

1958/59 beträffande flygförvaltningen vidtaga särskilda övergångsåtgärder

enligt vad som angivits i förenämnda proposition;
d)

till Flggförvaltningen: Avlöningar för budgetåret 1958/59

anvisa ett förslagsanslag av 15 650 000 kronor;

II. till Flygförvaltningen: Omkostnader för budgetåret

1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 1 300 000 kronor.

C. Försvarskrafterna

FÖRSVARSSTABEN

[8] 1. Försvarsstaben: Avlöningar. 2. Försvarsstaben: Omkostnader. 3.

Försvarsstaben: Övningar. 4. Försvarsstaben: Anskaffning av krigskartor.

5. Försvarsstaben: Anskaffning och underhåll av materiel. Jag hemställer,

att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

I. a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för försvarsstaben som föranledes av

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 6: Fjärde huvudtiteln

7

vad som föreslagits i propositionen 1958: 110 under punkten

[15];

b) fastställa följande avlöningsstat för försvarsstaben, med

undantag av försvarsväsendets radioanstalt m. m., att tilllämpas

tills vidare från och med budgetåret 1958/59:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 2 236 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbe
fattningar,

förslagsvis ................................. 227 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis .............................. 104 000

4. Särskilda löneförmåner för försvarsattachéer och

biträdande försvarsattachéer

a) Ortstillägg ................................. 290 000

b) Barnbidrag, förslagsvis .................. 59 000

c) Utomeuropeiskt tillägg, förslagsvis... 35 000

d) Bidrag till automobilresor, förslagsvis 16 000

e) Förflyttningsbidrag, förslagsvis ...... 49 000

f) Prisutjämningstillägg, förslagsvis ... 550 000 999 000

5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis

...................................................... 1 050 000

6. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 562 000

Summa kronor 5 178 000

c) till Försvarsstaben: Avlöningar för budgetåret 1958/59

anvisa ett förslagsanslag av 15 800 000 kronor;

II. till Försvarsstaben: Omkostnader för budgetåret 1958/59

anvisa ett förslagsanslag av 3 160 000 kronor;

III. till Försvarsstaben: övningar för budgetåret 1958/59

anvisa ett reservationsanslag av 47 000 kronor;

IV. till Försvarsstaben: Anskaffning av krigskartor för budgetåret

1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 350 000

kronor;

V. till Försvarsstaben: Anskaffning och underhåll av materiel

för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag av

1 236 000 kronor.

ARMÉN

AVLÖNINGAR M. M. TILL FAST ANSTÄLLD PERSONAL

[9] 6. Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl. Jag hemställer, att

Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 6: Fjärde huvudtiteln

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i vederbörliga

personalförteckningar för armén samt de övriga

åtgärder, som föranledes av vad som föreslagits i propositionen

1958:110 under punkten [20];

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att med avseende på personalförteckningarna

meddela särskilda föreskrifter av i tillämpliga

delar samma innehåll som innefattas i de särskilda bestämmelser

som genom Kungl. Maj :ts brev den 6 juni 1957

fastställts att lända till efterrättelse för tillämpningen av

arméns personalförteckningar för budgetåret 1957/58;

c) godkänna följande avlöningsstat för arméns anslag till

avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under budgetåret

1958/59:

Avlöningsstat

U t gift er

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
-

vis ......................................................... 132 700 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodes
befattningar,

förslagsvis ........................... 7 830 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ........................ 1 690 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................................. 61 340 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 31 230 000

Summa kronor 234 790 000

Särskilda uppbördsmedel

1. Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift... 2 540 000

2. Bidrag till täckande av vissa kostnader för

arméns rid- och körskola ........................... 150 000

Nettoutgift kronor 232 100 000

d) till Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret

1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 232 100 000

kronor.

AVLÖNINGAR M. M. TILL VÄRNPLIKTIGA

[10] 12. Arméns Avlöningar m. m. till värnpliktiga. 13. Armén: Familjebidrag.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

I. a) fatta beslut i fråga om de värnpliktigas förmåner i

enlighet med vad som föreslagits i propositionen 1958: 110

under punkten [21];

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 6: Fjärde huvudtiteln 9

b) till Armén: Avlöningar m.m. till värnpliktiga för budgetåret

1958/59 anvisa ett förlagsanslag av 49 700 000 kronor;

II. till Armén: Familjebidrag för budgetåret 1958/59 anvisa

ett förslagsanslag av 25 500 000 kronor.

SJUKVÅRD

[11] 14. Armén: Sjukvård. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå

riksdagen

att till Armén: Sjukvård för budgetåret 1958/59 anvisa ett

förslagsanslag av 2 350 000 kronor.

RESEERSÄTTNINGAR M. M.

[12] 15. Armén: Reseersättningar m. m. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t

måtte föreslå riksdagen

att till Armén: Reseersättningar m. m. för budgetåret

1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 16 400 000 kronor.

MATHÅLLNING M. M.

[13] 19. Armén: Mathållning. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att till Armén: Mathållning för budgetåret 1958/59 anvisa

ett förslagsanslag av 42 000 000 kronor.

INTENDENTURMATERIEL M. M.

[14] 21. Armén: Beklädnad m. m. 23. Armén: Tvätt. Jag hemställer, att

Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

I. a) godkänna i propositionen 1958: 110 under punkten

[26] angivna riktlinjer för täckande av brister m. m. i krigsutrustningen

av beklädnadsmateriel och drivmedelsutrustning

vid armén;

b) till Armén: Beklädnad m.m. för budgetåret 1958/59 anvisa

ett reservationsanslag av 42 000 000 kronor;

c) bemyndiga Kungl. Maj :t att medgiva att därutöver beställningar

av beklädnadsmateriel må utläggas inom en kostnadsram

av 30 000 000 kronor;

II. till Armén: Tvätt för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag

av 4 000 000 kronor.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 6: Fjärde huvudtiteln

ÖVNINGAR M. M.

[15] 24. Armén: Övningar m. m. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att till Armén: övningar m. m. för budgetåret 1958/59 anvisa

ett reservationsanslag av 36 500 000 kronor.

TYGMATERIEL M. M.

[16] 32. Armén: Anskaffning av tygmateriel m. m. 33. Armén: Underhåll

av tygmateriel m, m. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att

I. a) godkänna vad i propositionen 1958: 110 under punkten

[29] föreslagits beträffande plan för tygmaterielanskaffningen

vid armén;

b) medgiva att ett belopp av högst 30 000 000 kronor av

det till armétygförvaltningens förfogande stående rörelsekapitalet

må utnyttjas i enlighet med vad i förenämnda proposition

angivits;

c) bemyndiga Kungl. Maj :t att medgiva utläggandet av beställningar

å tygmateriel m. m. inom en kostnadsram av

76 000 000 kronor;

d) till Armén: Anskaffning av tygmateriel m. m. för budgetåret

1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 350 000 000

kronor;

II. till Armén: Underhåll av tygmateriel m. m. för budgetåret

1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 77 500 000

kronor.

MARINEN

AVLÖNINGAR M. M. TILL FAST ANSTÄLLD PERSONAL

[17] 46. Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl. Jag hemställer,

att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i vederbörliga

personalförteckningar för marinen, som föranledes

av vad som föreslagits i propositionen 1958: 110 under punkten

[31];

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att med avseende på personalförteckningarna

meddela särskilda föreskrifter av i tillämpliga

delar samma innehåll som innefattas i de särskilda bestämmelser,

som genom Kungl. Maj :ts brev den 6 juni 1957

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 6: Fjärde huvudtiteln

11

fastställts att lända till efterrättelse för tillämpningen av marinens

personalförteckningar för budgetåret 1957/58;

c) bemyndiga Kungl. Maj:t att i avseende å staterna för

militära och civilmilitära kårer vid marinen vidtaga provisoriska

åtgärder i enlighet med vad som förordats i förenämnda

proposition;

d) godkänna följande avlöningsstat för marinens anslag till

avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under bud
-

getåret 1958/59:

Avlöningsstat

U tgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

......................................................... 53 500 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbe
fattningar,

förslagsvis ................................. 670 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ........................ 720 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ................................................ 21 000 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 11 510 000

Summa kronor 87 400 000

Särskilda uppbördsmedel

Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift ...... 100 000

Ersättning för avlöningskostnader för statens is
brytarfartyg

............................................. 500 000

Nettoutgift kronor 86 800 000

e) till Marinen: Avlöningar till aktiv personal m.fl. för

budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 86 800 000

kronor.

AVLÖNINGAR M. M. TILL VÄRNPLIKTIGA

[18] 53. Marinen: Avlöningar m. m. till värnpliktiga. 54. Marinen: Familjebidrag.

.lag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

I. till Marinen: Avlöningar m.m. till värnpliktiga för budgetåret

1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 9 500 000 kronor;

II. till Marinen: Familjebidrag för budgetåret 1958/59 anvisa

ett förslagsanslag av 3 400 000 kronor.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 6: Fjärde huvudtiteln

SJUKVÅRD

[19] 55. Marinen: Sjukvård. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att till Marinen: Sjukvård för budgetåret 1958/59 anvisa

ett förslagsanslag av 775 000 kronor.

RESEERSÄTTNINGAR M. M.

[20] 56. Marinen: Reseersättningar m. m. Jag hemställer, att Kungl.

Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Marinen: Reseersättningar m. m. för budgetåret

1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 3 650 000 kronor.

MATHÅLLNING

[21] 60. Marinen: Mathållning. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att till Marinen: Mathållning för budgetåret 1958/59 anvisa

ett förslagsanslag av 13 500 000 kronor.

INTENDENTURMATERIEL M. M.

[22] 61. Marinen: Beklädnad m. m. 63. Marinen: Tvätt. Jag hemställer,

att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

I. till Marinen: Beklädnad m. m. för budgetåret 1958/59

anvisa ett reservationsanslag av 7 900 000 kronor;

II. till Marinen: Tvätt för budgetåret 1958/59 anvisa ett

förslagsanslag av 1 000 000 kronor.

ÖVNINGAR M. M.

[23] 64. Marinen: Övningar m. m. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att till Marinen: övningar m. m. för budgetåret 1958/59 anvisa

ett reservationsanslag av 24 000 000 kronor.

FLYTANDE MATERIEL, VAPENMATERIEL M. M.

[24] 69. Marinen: Fartygsbyggnader m. m. 70. Marinen: Anskaffning av

vapenmateriel m. m. 71. Marinen: Underhåll av fartyg m. m. Jag hemställer,

att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 6: Fjärde huvudtiteln

13

I. a) godkänna vad som i propositionen 1958: 110 under

punkten [40] föreslagits beträffande utnyttjandet av medel

som inflyter vid nedskrotning av pansarskeppet Sverige;

b) till Marinen: Fartijgsbyggnader m. m. för budgetåret

1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 108 000 000 kronor;

II. till Marinen: Anskaffning av vapenmateriel m. m. för

budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 85 500 000

kronor;

III. till Marinen: Underhåll av fartyg m. m. för budgetåret

1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 46 700 000 kronor.

FLYGVAPNET

AVLÖNINGAR M. M. TILL FAST ANSTÄLLD PERSONAL

[25] 77. Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl. Jag hemställer,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i

vederbörliga personalförteckningar för flygvapnet, som föranledes

av vad som föreslagits i propositionen 1958: 110

under punkten [43];

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att med avseende på personalförteckningarna

meddela särskilda föreskrifter av i tillämpliga

delar samma innehåll som innefattas i de särskilda bestämmelser,

som genom Kungl. Maj :ts brev den 6 juni 1957

fastställts att lända till efterrättelse för tillämpningen av

flygvapnets personalförteckningar för budgetåret 1957/58;

c) godkänna vad i förenämnda proposition föreslagits i

fråga om ändrad befordringsgång för fältflygare och flygnavigatörer;
d)

bemyndiga Kungl. Maj :t att i avseende å ordinarie

personal vid flygvapnet vidtaga provisoriska åtgärder i enlighet

med vad som förordats i förenämnda proposition;

e) godkänna följande avlöningsstat för flygvapnets anslag

till avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under

budgetåret 1958/59:

Avlöningsstat

Utgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

......................................................... 64 100 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodes
befattningar,

förslagsvis ...........................

1 360 000

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 6: Fjärde huvudtiteln

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ........................ 620 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................................. 30 300 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 13 520 000

Summa kronor 109 900 000

Särskilda uppbördsmedel

Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift ...... 1 700 000

Nettoutgift kronor 108 200 000

f) till Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för

budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 108 200 000

kronor.

AVLÖNINGAR M. M. TILL VÄRNPLIKTIGA

[26] 83. Flygvapnet: Avlöningar m. m. till värnpliktiga. 84. Flygvapnet:

Familjebidrag. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att

I. till Flygvapnet: Avlöningar m. m. till värnpliktiga för

budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 8 400 000

kronor;

II. till Flygvapnet: Familjebidrag för budgetåret 1958/59

anvisa ett förslagsanslag av 5 100 000 kronor.

SJUKVÅRD

[27] 85. Flygvapnet: Sjukvård. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att till Flygvapnet: Sjukvård för budgetåret 1958/59 anvisa

ett förslagsanslag av 450 000 kronor.

RESEERSÄTTNINGAR M. M.

[28] 86. Flygvapnet: Reseersättningar m. m. Jag hemställer, att Kungl.

Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Flygvapnet: Reseersättningar m. m. för budgetåret

1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 4 350 000 kronor.

MATHÅLLNING

[29] 90. Flygvapnet: Mathållning. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 6: Fjärde huvudtiteln

15

att till Flygvapnet: Mathållning för budgetåret 1958/59 anvisa

ett förslagsanslag av 8 600 000 kronor.

INTENDENTURMATERIEL M. M.

[30] 91. Flygvapnet: Beklädnad m. m. 93. Flygvapnet: Tvätt. Jag hemställer,

att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

I. till Flygvapnet: Beklädnad m. m. för budgetåret 1958/59

anvisa ett reservationsanslag av 7 700 000 kronor;

II. till Flygvapnet: Tvätt för budgetåret 1958/59 anvisa ett

förslagsanslag av 1 000 000 kronor.

ÖVNINGAR M. M.

[31] 94. Flygvapnet: Övningar m. m. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att till Flygvapnet: övningar m. m. för budgetåret 1958/59

anvisa ett reservationsanslag av 5 800 000 kronor.

FLYG MATERIEL M. M.

[32] 96. Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel m. m. 97. Flygvapnet:

Luftförsvarsrobot. 98. Flygvapnet: Drift och underhåll av flygmateriel

m. m. 99. Flygvapnet: Drivmedelsförråd m. m. Jag hemställer, att Kungl.

Maj :t måtte föreslå riksdagen att

I. a) godkänna vad i propositionen 1958: 110 under punkten

[52] föreslagits beträffande plan för anskaffning av flygmateriel

m. m.;

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att medgiva utläggandet av beställningar

å flygmateriel m. m. inom en kostnadsram av

828 000 000 kronor;

c) till Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel m. m. för

budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 742 000 000

kronor;

II. a) bemyndiga Kungl. Maj :t att medgiva utläggande av

beställningar för anskaffning av luftförsvarsrobotar m. m.

inom en kostnadsram av 51 000 000 kronor;

b) till Flygvapnet: Luftförsvarsrobot för budgetåret 1958/59

anvisa ett reservationsanslag av 24 200 000 kronor;

III. till Flygvapnet: Drift och underhåll av flygmateriel

m. m. för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag av

138 000 000 kronor;

IV. till Flygvapnet: Drivmedelsförråd m. m. för budgetåret

1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 7 400 000 kronor.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 6: Fjärde huvudtiteln

D. Vissa för försvaret gemensamma ändamål

FÖRSVARETS FORSKNINGSANSTALT

[33] 8. Försvarets forskningsanstalt: Avlöningar. 9. Försvarets forskningsanstalt:

Omkostnader. 10. Försvarets forskningsanstalt: Viss forskningsverksamhet.

11. Försvarets forskningsanstalt: Engångsanskaffning

av viss utrustning. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att

I. a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för försvarets forskningsanstalt, som

föranledes av vad som föreslagits i propositionen 1958: 110

under punkten [56];

b) fastställa följande avlöningsstat för försvarets forskningsanstalt,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1958/59:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 1 500 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t ............................................. 16 700

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 4 160 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 898 300

Summa kronor 6 575 000

c) till Försvarets forskningsanstalt: Avlöningar för budgetåret

1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 6 575 000 kronor;

II. till Försvarets forskningsanstalt: Omkostnader för budgetåret

1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 755 000 kronor;

III. a) till Försvarets forskningsanstalt: Viss forskningsverksamhet

för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag

av 17 000 000 kronor;

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att medgiva att därutöver beställningar

av materiel för försvarets forskningsanstalts verksamhet

må utläggas inom en kostnadsram av 1 500 000

kronor;

IV. till Försvarets forskningsanstalt: Engångsanskaffning

av viss utrustning för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag

av 1 800 000 kronor.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 6: Fjärde huvudtiteln

17

GARNISONSSJUKHUSEN

[34] 25. Garnisonssjukhusens Avlöningar. 26. Garnisonssjukhusen: Omkostnader.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

I. a) medgiva att förhandlingar får upptagas med Västernorrlands

läns landsting om upphävande av det i propositionen

1958: 110 under punkten [60] omnämnda avtalet om

vård av militärpatienter på länslasarettet i Sollefteå m. m.;

b) besluta att verksamheten vid garnisonssjukhuset i Eksjö

skall upphöra med utgången av december 1958;

c) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för garnisonssjukhusen och i övrigt vidtaga

de åtgärder, som föranledes av att verksamheten vid

nämnda sjukhus upphör;

d) fastställa följande avlöningsstat för garnisonssjukhusen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1958/59:

Avlöningsstat

U tgif ter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 60 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbe
fattningar,

förslagsvis ................................. 15 500

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis .............................. 105 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis

...................................................... 1 079 000

5. Avlöningar till viss arbetarpersonal, förslagsvis... 70 000

6. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 178 500

Summa kronor 1 508 000

Särskilda uppbördsmedel

Vårdavgifter ................................................... 1 263 000

Nettoutgift kronor 245 000

e) till Garnisonssjukhusen: Avlöningar för budgetåret

1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 245 000 kronor;

II. till Garnisonssjukhusen: Omkostnader för budgetåret

1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 136 000 kronor.

Sammanfattning

Riksdagen har för budgetåret 1958/59 under fjärde

huvudtiteln anvisat ....................................... kronor 271 822 200

Vid bifall till de i det föregående framlagda förslagen

tillkommer ................................................... * 2 428 414 200

2—850 58

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 6: Fjärde huvudtiteln

Huvudtitelns slutsumma skulle sålunda för budgetåret

1958/59 utgöra ....................................... kronor 2 700 236 400

Detta innebär en ökning i förhållande till budgetåret

1957/58 med .......................................... * 457 819 700

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Hugo Grimlund

Sthlm 1958. K. L. Beckmans Boktr. 850 58

opaginerad Kontrollera mot PDF

BILAGA I TILL STATSVERKSPROPOSITIONEN B ÅR 1958

FEMTE HUVUDTITELN

S O CIA L D E P A R ''I'' E MENTE T

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

6 juni 1958.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Länge,

Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Kjellin, Johansson.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Nilsson, anför.

I den till riksdagen den 3 januari 1958 avlåtna statsverkspropositionen

har Kungl. Maj :t framlagt förslag till reglering för budgetåret 1958/59 av

utgifterna under riksstatens femte huvudtitel, innefattande anslagen inom

socialdepartementets verksamhetsområde. Dessutom har Kungl. Maj :t i anslutning

till anslagspunkter, som preliminärt upptagits i statsverkspropositionen,

framlagt förslag till årets förra riksdag dels i proposition nr 55

med förslag till lag angående ändring i lagen den 29 juni 1946 (nr 431)

om folkpensionering, m. m., dels i proposition nr Ib med förslag till förordning

om ändring i förordningen den 22 maj 1953 (nr 269) angående

byggnadsforskningsavgift, in. m., dels i proposition nr 117 angående anslag

för budgetåret 1958/59 till statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården

m. m. och dels i proposition nr 119 angående anslag för budgetåret

1958/59 till främjande av bostadsförsörjningen m. in.

I skrivelser den 14 mars 1958 (nr 5), den 15 april 1958 (nr 180), den

26 april 1958 (nr 224 och 271) samt den 28 april 1958 (nr 272) har riksdagen

anmält sina beslut i anledning av vissa av de under femte huvudtiteln

gjorda framställningarna. Riksdagsskrivelserna har anmälts för Kungl.

Maj:t den 28 mars, 11 och 18 april, 2 och 9 maj samt den 6 juni 1958.

De av riksdagen sålunda redan fattade besluten innebär en medelsanvisning

om tillhopa 3 207 348 400 kronor. Bland de sålunda anvisade anslagen

ingår anslaget till Bidrag till folkpensioner m. m. På grund av att pen800

os Bihang till riksdagens protokoll 195k. 1 saml. Nr B 7. Bil. 7

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsverkspropositionen B är 19ö&: Bil. 7. Femte huvudtiteln

sionspristalet höjts föreligger skäl för en ändrad beräkning av detta anslag.

Frågan härom torde nu höra föreläggas riksdagen. Beträffande övriga redan

anvisade anslag finnes inte anledning att nu ändra anslagsberäkningarna.

Riksdagen hann vidare icke behandla en av de i statsverkspropositionen

upptagna anslagspunkterna och icke heller propositionerna nr

117 och 119. Dessa förslag torde på nytt böra, med de ändringar som framgår

av vad jag anför i det följande, föreläggas riksdagen för behandling.

Några ytterligare anslag för nästa budgetår under femte huvudtiteln bör

inte äskas.

Jag anhåller sålunda att få, med erinran om de beslut som riksdagen

redan har fattat1, anmäla dels frågan om ändrad beräkning av folkpensionsanslaget,

dels ock återstående, av riksdagen icke behandlade anslagspunkter

under riksstatens femte huvudtitel för budgetåret 1958/59.

C. Mödrahjälp, socialhjälp, barnavård m. m.

1. Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården m. m.

Under åberopande av vad jag enligt statsrådsprotokollet för den 7 mars

1958 (proposition 1958: 117) anfört angående anslag för budgetåret

1958/59 till statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården m. m.

hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

I. bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för statens skolor tillhörande barna- och

ungdomsvården, som föranledes av vad jag förordat;

II. godkänna följande avlöningsstat för statens skolor tillhörande

barna- och ungdomsvården, att tillämpas tills vidare

fr. o. m. budgetåret 1958/59:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

............................................................ 2 246 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis .............................. 134 800

3. Avlöningar till övrig iclce-ordinarie personal ... 3 739 200

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 910 000

Summa kronor 7 030 000;

III. för budgetåret 1958/59 anvisa

a) till Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården:

Avlöningar ett förslagsanslag av 7 030 000 kronor;

1 Beträffande de anslag som redan behandlats och beträffande vilka ändring ej föreslås

hänvisas till det i statsverkspropositionen B intagna förslaget till riksstat.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsverkspropositionen B är 1958: Bil. 7: Femte huvudtiteln

3

b) till Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården:

Omkostnader ett förslagsanslag av 4 249 000 kronor;

c) till Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården:

Engångsanskaffning av inventarier m. m. ett reservationsanslag

av 110 000 kronor;

d) till Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården:

Anordnande och drift av provisoriska förläggningar ett

reservationsanslag av 100 000 kronor;

e) till Utbildning av personal vid skolor tillhörande barnaoch

ungdomsvården ett reservationsanslag av 41 000 kronor;

f) till Bidrag till inrättande av inackorderingshem m. m.

ett reservationsanslag av 100 kronor;

g) till Ersättning till inackorderingshem för driftförluster

in. in. ett reservationsanslag av 60 000 kronor.

E. Arbetsmarknadsstyrelsen med dithörande verksamhet

2. Bidrag till erkända arbetslöshetskassor

Under åberopande av vad jag anfört under motsvarande punkt i bilaga

7 till den till årets förra riksdag avlåtna statsverkspropositionen (V ht s.

175—177) hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till erkända arbetslöshetskassor för budgetåret

1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 44 000 000 kronor.

F. Bostadsbyggande m. m.

3. Bostadsstyrelsen, länsbostadsnämnderna m. m.

De i propositionen 1958: 119 framlagda förslagen bör nu ånyo föreläggas

riksdagen, varvid dock ändringar bör vidtagas i följande hänseenden.

I nämnda proposition har beträffande anslaget till kapitalmcdelsförlusler

och ränteeftergifter ä vissa bostadsbyggnadslån föreslagits, att till ifrågavarande

ändamål för nästa budgetår skall anvisas ett förslagsanslag av

155 000 000 kronor. Anslaget har beräknats med ledning av de vid propositionens

avlåtande till riksdagen gällande räntesatserna för primär- och sekundärlån.

Genom fullmäktiges i riksbanken beslut den 2 maj 1958 att

sänka diskontot med en halv procent har räntesatserna för primär- och

sekundärlån reducerats. Under nästa budgetår kommer låntagarna alt lillgodoföras

ränteeftergifter, beräknade på grundval av de ränteutgifter, som

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsverkspropositionen B är 195S: Bil. 7: Femte huvudtiteln

låntagarna haft under tiden 1 juli 1957—30 juni 1958. Nyssnämnda sänkning

av räntesatserna för primär- och sekundärlån medför därför, att

tillgodoförandet av ränteeftergifter under nästa budgetår får något mindre

omfattning än som tidigare antogs. Jag beräknar nu anslagsbehovet till

150 000 000 kronor.

I propositionen nr 119 har vidare i fråga om bidrag till inrättande av

pensionärshem föreslagits, att beslut om bidrag till inrättande av pensionärshem

under budgetåret 1958/59 skall kunna meddelas intill ett belopp av

5 000 000 kronor. Bidragsramen har i propositionen beräknats under antagandet,

att en omläggning av statens stöd till pensionärsbostäder skall

göras den 1 januari 1959, innebärande att ifrågavarande bidrag ersättes

med tertiär- och tilläggslån jämte ett löpande bostadsbidrag. Erfarenheterna

beträffande byggnadsarbetarnas sysselsättning under den gångna vintern

visar, att det är synnerligen angeläget att ett betydande antal bostadsbyggnadsföretag

påbörjas under tredje kvartalet i år för att ge sysselsättning

åt byggnadsarbetarna kommande vinter. Planer har också uppgjorts i syfte

att få till stånd en omfattande igångsättning av bostadsbyggen under tredje

kvartalet. Det är med hänsyn till arbetsmarknadsläget, särskilt på vissa

orter, önskvärt, att alla möjligheter till igångsättning av byggnadsföretag

under de närmaste månaderna blir utnyttjade. Ett betydande antal pensionärshemsbyggen

har planerats, vilket är ett uttryck för det stora behov

av pensionärsbostäder som föreligger. En stor del av dessa byggnadsföretag

torde bli påbörjade så snart besked lämnats i fråga om statens stöd. Bidragsramen

bör därför ökas, förslagsvis med 10 000 000 kronor till

15 000 000 kronor.

Under åberopande av vad jag nu samt enligt statsrådsprotokollet för den

7 mars 1958 (proposition 1958: 119) anfört angående anslag för budgetåret

1958/59 till främjande av bostadsförsörjningen m. m. hemställer jag,

att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

I. godkänna av mig förordade ändringar i olika avseenden

av grunderna för den statliga låne- och bidragsverksamheten

till främjande av bostadsförsörjningen;

II. medgiva, att under budgetåret 1958/59 beslut om bidrag

till inrättande av pensionärshem må meddelas intill ett belopp

av 15 000 000 kronor;

III. för budgetåret 1958/59 anvisa

a) till Kapitalmedelsförluster och ränteeftergifter å vissa

bostadsbyggnadslån ett förslagsanslag av 150 000 000 kronor;

b) till Bostadsrabatter ett förslagsanslag av 150 000 000

kronor;

c) till Bidrag till viss bostadsförbättringsverksamhet ett

reservationsanslag av 22 000 000 kronor;

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsverkspropositionen Ii år 1958: Bil. 7: Femte huvudtiteln 5

d) till Bidrag till inrättande av pensionärshem ett reservationsanslag

av 8 000 000 kronor;

e) till Bidrag till viss upplysningsverksamhet rörande

byggnadstekniska frågor ett reservationsanslag av 25 000 kronor;
IV.

godkänna följande avlöningsstat för bostadsstyrelsen,

att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1958/59:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

............................................................ 1 029 800

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ........................ 90 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 2 771 100

4. Ersättningar till experter och sakkunniga, förslagsvis

...................................................... 15 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 596 800

Summa kronor 4 502 700;

V. bemyndiga Kungl. Maj:t att å personalförteckningen för

länsbostadsnämnderna uppföra ytterligare 10 tjänster såsom

kontorsbiträde i Ao 5;

VI. godkänna följande avlöningsstat för länsbostadsnämnderna,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1958/59:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 785 500

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis .............................. 75 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 2 420 900

4. Ersättningar till experter och sakkunniga, förslagsvis

..................................................... 280 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ............................. 510 600

Summa kronor 4 072 000; VII.

VII. för budgetåret 1958/59 anvisa

1) till Bostadsstyrelsen: Avlöningar ett förslagsanslag av

4 502 700 kronor;

2) till Bostadsstyrelsen: Omkostnader ett förslagsanslag

av 673 500 kronor;

3) till Länsbostadsnämnderna: Avlöningar ett förslagsanslag

av 4 072 000 kronor;

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsverkspropositionen B år 19ö8: Bil. 7: Femte huvudtiteln

4) till Länsbostadsnämnderna: Omkostnader ett förslagsanslag

av 603 000 kronor.

I. Folkpensionering m. in.

4. Bidrag till folkpensioner m. in.

Årets förra riksdag har (proposition 55; särsk. U 1; rskr 272) under

denna rubrik för budgetåret 1958/59 anvisat ett förslagsanslag av 1 925

miljoner kronor. Sedan pensionspristalet för juli 1958 fastställts till 124,

tillkommer ett nytt indextillägg å folkpensionerna fr. o. m. nämnda månad.

Belastningen på anslaget beräknas härigenom öka med knappt 38

miljoner kronor till ca 1 963 miljoner kronor. Anslaget synes böra upptagas

med sistnämnda belopp i riksstaten för nästa budgetår.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen att

till Bidrag till folkpensioner m. m. för budgetåret 1958/59

anvisa ett förslagsanslag av 1 963 000 000 kronor.

SAMMANFATTNING

Riksdagen har för budgetåret 1958/59 under femte

huvudtiteln anvisat ............................................. kronor 3 207 348 400

Vid bifall till de i det föregående framlagda förslagen

tillkommer ............................................. » 433 466 300

Huvudtitelns slutsumma skulle sålunda för budgetåret

1958/59 utgöra ........................................ » 3 640 814 700

Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar

Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Ulf Betts

Stiilm 11)38. K. L. Bec kmans Boktr

opaginerad Kontrollera mot PDF

BILAGA 8 TILL STATSVERKSPROPOSITIONEN B ÅR 1958

SJÄTTE HUVUDTITELN

KOM M U NIK ATI ONS D E PA RTEMEN T E T

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet

inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 6 juni 1958.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Länge,

Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Kjellin, Johansson.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Skoglund, anför.

I den till riksdagen den 3 januari 1958 avlåtna statsverkspropositionen,

bilaga 8, har Kungl. Maj :t framlagt förslag till reglering för budgetåret

1958/59 av utgifterna under riksstatens sjätte huvudtitel, innefattande anslagen

inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde. I anslutning

till den i nämnda bilaga till statsverkspropositionen preliminärt

upptagna anslagspunkten 64 (I 4), har Kungl. Maj:t vidare i den till årets

förra riksdag avlåtna propositionen nr 77 gjort framställning om anslag

under sjätte huvudtiteln till driftbidrag till statens järnvägar.

I skrivelser den 11 april 1958 (nr 6) och den 26 april 1958 (nr 220)

har riksdagen anmält sina beslut i anledning av de under sjätte huvudtiteln

gjorda framställningarna med undantag av framställningen om anslag

till driftbidrag till statens järnvägar. Riksdagsskrivelserna anmäldes

för Kungl. Maj:t den 18 april 1958 respektive den 2 maj 1958.

De av riksdagen sålunda redan fattade besluten innebär en medelsanvisning

om tillhopa 800 571 100 kr. Den i förenämnda proposition nr 77

gjorda framställningen om anslag till drifthidrag till statens järnvägar

hann icke behandlas av riksdagen. Framställning om dylikt anslag torde

på nytt höra göras till riksdagen. Några ytterligare anslag för nästa budgetår

under sjätte huvudtiteln anser jag icke höra äskas.

823 68 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 saml. Nr B 1. Bil. 8

opaginerad Kontrollera mot PDF

2 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 8: Sjätte huvudtiteln

Jag anhåller sålunda, att få, med erinran om de beslut som riksdagen

redan fattat,1 anmäla följande, av riksdagen icke behandlade anslagspunkt

under riksstatens sjätte huvudtitel för budgetåret 1958/59.

Driftbidrag till statens järnvägar

Under åberopande av vad jag enligt statsrådsprotokollet för den 21

februari 1958 (proposition 1958: 77) anfört om anslag till driftbidrag till

statens järnvägar hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Driftbidrag till statens järnvägar för budgetåret

1958/59 under sjätte huvudtiteln anvisa ett anslag av

100 000 000 kr.

Sammanfattning

Riksdagen har för budgetåret 1958/59 under sjätte huvudtiteln

anvisat ......................................................... kr 800 571 100

Vid bifall till det i det föregående framlagda förslaget tillkommer

............................................................... » 100 000 000

Huvudtitelns slutsumma skulle sålunda för budgetåret

1958/59 utgöra ...................................................... » 900 571 100

Detta innebär en ökning i förhållande till budgetåret

1957/58 med ......................................................... » 122 645 300

Anslagen av skattemedel i allmänhet, vilka för budgetåret

1957/58 utgått med ................................................ » 95 628 800

skulle för budgetåret 1958/59 utgöra .............................. » 203 500 400

Mot de mot automobilskattemedlen under sjätte huvudtiteln

avräknade anslagen för budgetåret 1957/58, sammanlagt » 682 297 000

skulle för budgetåret 1958/59 svara anslag till ett sammanlagt

belopp av ...................................................... » 697 070 700

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Nils Engdahl

1 Beträffande de anslag som redan behandlats hänvisas till det i statsverkspropositionen

B intagna förslaget till riksstat.

Sthlm 1958. K. L. Beckmans Boktr.

opaginerad Kontrollera mot PDF

BILAGA 9 TILL STATSVERKSPROPOSITIONEN B ÅR 1958

SJUNDE HUVUDTITELN

FINANSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj. t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den G juni

1958.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Länge, Lindholm,

Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Kjellin, Johansson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför.

I skrivelser den 14, 19 och 21 mars samt den 15 april 1958, nr 7, 124, 134

samt 181, har riksdagen anmält sina beslut i anledning av Kungl. Maj:ts

förslag dels i den till riksdagen den 3 januari 1958 avlåtna statsverkspropositionen

rörande egentliga statsutgifter för hudgetåret 1958/59 under sjunde

huvudtiteln, avseende anslagen inom finansdepartementets verksamhetsområde,

jämte i anslutning härtill väckta motioner, dels i den till riksdagen den

7 februari 1958 avlåtna propositionen nr 53 med förslag till lag om ändrad

lydelse av 16 § lagen den 11 juni 1943 (nr 346) angående statsrnonopol å

tillverkning och import av tobaksvaror, m. m., såvitt propositionen avser anslagsfrågor.

Riksdagens skrivelser anmäldes för Kungl. Maj :t den 21 och 28

mars samt den 25 april 1958. Några ytterligare anslag för nästa budgetår å

denna huvudtitel torde icke höra äskas av den nu sammanträdande riksdagen.

Enligt statsmakternas beslut uppgår sjunde huvudtitelns anslag för budgetåret

1958/59 till sammanlagt 757 710 000 kronor, vilket innebär en ökning

i förhållande till det för budgetåret 1957/58 under huvudtiteln anvisade beloppet

med 304 526 500 kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte förordna, att utdrag av statsrådsprotokollet

i detta ärende skall hiläggas den statsverksproposition för budgetåret

1958/59, som kommer att föreläggas den nu sammanträdande riksdagen.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar

Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Göran Waldau

t Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr B 1. Bil. !>

opaginerad Kontrollera mot PDF

BILAGA 10 TILL STATSVERKSPROPOSITIONEN B ÅR 1958

ÅTTONDE HUVUDTITELN

ECKLESIASTIKDEPARTEMENTET * I

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 6 juni 1958.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Länge,

Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Kjellin, Johansson.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Edenman, anför.

I den till riksdagen den 3 januari 1958 avlåtna statsverkspropositionen

har Kungl. Maj:t framlagt förslag till reglering för budgetåret 1958/59 av

utgifterna under riksstatens åttonde huvudtitel, innefattande anslagen

inom ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde. Dessutom har Kungl.

Maj:t i anslutning till anslagspunkter, som preliminärt upptagits i statsverkspropositionen,

framlagt förslag till årets förra riksdag dels i propositionen

nr 81 angående anslag för budgetåret 1958/59 till medicinska högskolan

i Umeå m. m., dels i propositionen nr 94 angående vissa åtgärder för

ökad intagning av studerande vid farmaceutiska institutet, dels i propositionen

nr 103 angående anslag för budgetåret 1958/59 till lärarutbildningskurser

för läroverksingenjörer m. m., dels i propositionen nr 104 angående

vissa åtgärder för upprustning av universitet och högskolor, dels i propositionen

nr 108 angående vidareutbildning av folkskollärare för tjänstgöring

på enhetsskolans högstadium m.m., dels ock i propositionen nr 109 angående

försöksverksamheten med nioårig enhetsskola m.m.

I skrivelser den 21 mars 1958 (nr 8), den 28 mars 1958 (nr 144), den 11

april 1958 (nr 145), den IG april 1958 (nr 188), den 18 april 1958 (nr 194,

1 — Bihang till riksdagens ■protokoll 1958. 1 samt. Nr B 1 Bil. 10.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Statsverkspropositionen B år 1958; Bil. 10: Åttonde huvudtiteln

195 och 196), den 26 april 1958 (nr 211, 212, 221 och 267) har riksdagen

anmält sina beslut i anledning av vissa av de i statsverkspropositionen och

de särskilda propositionerna gjorda framställningarna. Riksdagsskrivelserna

har anmälts för Kungl. Maj:t den 11, 18 och 25 april samt den 2, 9

och 16 maj 1958.

De av riksdagen redan fattade besluten innebär en medelsanvisning om

tillhopa 1 464 435 100 kronor. Riksdagen hann emellertid icke behandla

35 av de i statsverkspropositionen upptagna anslagspunkterna och icke

heller de särskilda propositionerna nr 104 och 109. Dessa förslag torde på

nytt böra föreläggas riksdagen för behandling. Några ytterligare anslag för

nästa budgetår under åttonde huvudtiteln torde icke böra äskas.

Jag hemställer sålunda att få, med erinran om de beslut riksdagen redan

fattat,1) anmäla återstående, av riksdagen icke behandlade anslagspunkter

under riksstatens åttonde huvudtitel för budgetåret 1958/59. 1

1) Beträffande de anslag, som redan behandlats, hänvisas till det i statsverkspropositionen B

intagna förslaget till riksstat.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsverkspropositionen B år 1958; Bil. 10: Åttonde huvudtiteln

3

E. Universiteten, den medicinska undervisningen

m. m.

[1] 3. Förstärkningsanordningar vid universiteten m. m. Under

åberopande av vad jag enligt statsrådsprotokollet för den 14 mars 1958 (propositionen

1958: 104) anfört om vissa åtgärder för upprustning av universitet

och högskolor hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att

a) godkänna av mig förordade riktlinjer för undervisningens

innehåll, uppläggning och former vid de filosofiska

fakulteterna;

b) godkänna de av mig förordade förslagen rörande lönegradsplaceringen

för vissa lärartjänster vid universiteten

m. m.;

c) godkänna av mig förordade riktlinjer för tillämpning

av ett system med organisationsplaner för undervisningen

vid de filosofiska fakulteterna;

d) bemyndiga Kungl. Maj:t att utfärda av förslagen

under a)—c) föranledda författningsföreskrifter och övriga

erforderliga bestämmelser;

e) till Förstärkningsanordningar vid universiteten m. m.

för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av

4 400 000 kronor.

[2] 4. Uppsala universitet: Avlöningar. Under åberopande av vad

jag anfört under motsvarande punkt i bilaga 10 till den till årets förra

riksdag avlåtna statsverkspropositionen (VIII ht s. 112—131) hemställer

jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1958/59, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för Uppsala universitet, som

föranledes av vad jag anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för Uppsala universitet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1958/59:

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Statsverkspropositionen B år 1958; Bil. 10: Åttonde huvudtiteln

Avlöningsstat

Utgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

.............................. 5 384 600

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis..... 39 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a.

Avlöningar till biträdande lärare, assistenter,

amanuenser m. m., förslagsvis . 4 404 500

b. Avlöningar till arbetare vid botaniska

trädgården, förslagsvis.............. 228 000

c. Avlöningar till annan icke-ordinarie personal,

förslagsvis................... 5 003 300

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.............. 1 658 700

Summa kronor 16 718 100

Särskilda uppbördsmedel

1. Ränta å vissa donationsfonder . . 42 600

2. Bidrag från C. F. Liljewalchs fond

för personliga professurer....... 6 500 49 100

Nettoutgift kronor 16 669 000

c) till Uppsala universitet: Avlöningar för budgetåret

1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 16 669 000 kronor.

[3] 5. Uppsala universitet: Omkostnader. Under åberopande av

vad jag anfört under motsvarande punkt i bilaga 10 till den till årets förra

riksdag avlåtna statsverkspropositionen (VIII ht s. 131, 132) hemställer

jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Uppsala universitet: Omkostnader för budgetåret

1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 1 160 000 kronor.

[4] 6. Uppsala universitet: Materiel m. m. Under åberopande av

vad jag anfört under motsvarande punkt i bilaga 10 till den till årets förra

riksdag avlåtna statsverkspropositionen (VIII ht s. 132, 133) hemställer

jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Uppsala universitet: Materiel m.m. för budgetåret

1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 2 188 000

kronor.

[5] 7. Uppsala universitet: Nyanskaffning av apparater m.m.

Under åberopande av vad jag enligt statsrådsprotokollet för den 14 mars

1958 (propositionen 1958: 104) anfört om vissa åtgärder för upprustning

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsverkspropositionen B år 1958; Bil. 10: Åttonde huvudtiteln 5

av universitet och högskolor hemställer jag, att Kungl. Maj:t matte föreslå

riksdagen

att till Uppsala universitet: Nyanskaffning av apparater

m.m. för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag

av 625 000 kronor.

[6] 8. Uppsala universitet: Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket.

Under åberopande av vad jag anfört under motsvarande

punkt i bilaga 10 till den till årets förra riksdag avlåtna statsverkspropositionen

(VIII ht s. 133, 134) hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Uppsala universitet: Bokinköp och bokbindning

för universitetsbiblioteket för budgetåret 1958/59 anvisa

ett reservationsanslag av 480 000 kronor.

[7] 10. Lunds universitet: Avlöningar. Under åberopande av vad

jag anfört under motsvarande punkt i bilaga 10 till den till arets förra

riksdag avlåtna statsverkspropositionen (VIII ht s. 141—159) hemställer

jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1958/59, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för Lunds universitet, som

föranledes av vad jag anfört;

b) godkänna följande-avlöningsstat för Lunds universitet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1958/59:

Avlöningsstat

Utgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

.............................. 5 064 900

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis..... 33 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a.

Avlöningar till biträdande lärare, assistenter,

amanuenser m. m., förslagsvis . 4 819 400

b. Avlöningar till arbetare vid botaniska

trädgården, förslagsvis.............. 97 100

c. Avlöningar till annan icke-ordinarie personal,

förslagsvis .................. 4 698 100

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.............. 1 561 500

Summa kronor 16 274 000

c) till Lunds universitet: Avlöningar för budgetåret

1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 16 274 000 kronor.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Statsverkspropositionen B år 1958; Bil. 10: Åttonde huvudtiteln

[8] 11. Lunds universitet: Omkostnader. Under åberopande av vad

jag anfört under motsvarande punkt i bilaga 10 till den till årets förra

riksdag avlåtna statsverkspropositionen (VIII ht s. 160) hemställer jag,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Lunds universitet: Omkostnader för budgetåret

1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 888 000 kronor.

[9] 12. Lunds universitet: Materiel m. m. Under åberopande av vad

jag anfört under motsvarande punkt i bilaga 10 till den till årets förra

riksdag avlåtna statsverkspropositionen (VIII ht s. 161) hemställer jag,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Lunds universitet: Materiel m. m. för budgetåret

1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 1 960 000 kronor.

[10] 13. Lunds universitet: Nyanskaffning av apparater m. m.

Under åberopande av vad jag enligt statsrådsprotokollet för den 14 mars

1958 (propositionen 1958: 104) anfört om vissa åtgärder för upprustning

av universitet och högskolor hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att till Lunds universitet: Nyanskaffning av apparater

in. m. för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag

av 525 000 kronor.

[11] 14. Lunds universitet: Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket.

Under åberopande av vad jag anfört under motsvarande

punkt i bilaga 10 till den till årets förra riksdag avlåtna statsverkspropositionen

(VIII ht s. 161, 162) hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att till Lunds universitet: Bokinköp och bokbindning för

universitetsbiblioteket för budgetåret 1958/59 anvisa ett

reservationsanslag av 515 000 kronor.

[12] 16. Göteborgs universitet: Avlöningar. Under åberopande av

vad jag anfört under motsvarande punkt i bilaga 10 till den till årets förra

riksdag avlåtna statsverkspropositionen (VIII ht s. 168—189) hemställer

jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1958/59, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för Göteborgs universitet,

som föranledes av vad jag anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för Göteborgs universitet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1958/59:

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsverkspropositionen B år 1958; Bil. 10: Åttonde huvudtiteln 7

Avlöningsstat

Utgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

............................... 2 273 900

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis...... 17 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Avlöningar till biträdande lärare, assistenter,

amanuenser m. m., förslagsvis . . 1 986 200

b. Avlöningar till annan icke-ordinarie per
-

sonal, förslagsvis.................... 2 767 300

4. Rörligt tillägg, förslagsvis............... 805 900

Summa kronor 7 850 300

Särskilda uppbördsmedel

1. Bidrag från Göteborgs stad till avlönande

av de kliniska amanuenserna............. 280 400

2. Bidrag från Göteborgs stad till filosofiska

fakulteten............................. 400 000

3. Avkastning från vissa donationsfonder .... 188 500

4. Diverse inkomster...................... 400

Summa kronor 869 300

Nettoutgift kronor 6 981 000

c) till Göteborgs universitet: Avlöningar för budgetåret

1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 6 981 000 kronor.

[13] 17. Göteborgs universitet: Omkostnader. Under åberopande

av vad jag anfört under motsvarande punkt i bilaga 10 till den till

årets förra riksdag avlåtna statsverkspropositionen (VIII ht s. 189—191)

hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Göteborgs universitet: Omkostnader för budgetåret

1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 573 000 kronor.

[14] 18. Göteborgs universitet: Materiel m. m. Under åberopande

av vad jag anfört under motsvarande punkt i bilaga 10 till den till arets

förra riksdag avlåtna statsverkspropositionen (VIII ht s. 191) hemställer

jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Statsverkspropositionen B år 1958; Bil. 10: Åttonde huvudtiteln

att till Göteborgs universitet: Materiel m. m. för budgetåret

1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 966 000

kronor.

[15] 19. Göteborgs universitet: Nyanskaffning av apparater

m. m. Under åberopande av vad jag enligt statsrådsprotokollet för den 14

mars 1958 (propositionen 1958: 104) anfört om vissa åtgärder för upprustning

av universitet och högskolor hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Göteborgs universitet: Nyanskaffning av apparater

m.m. för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag

av 200 000 kronor.

[16] 20. Göteborgs universitet: Bokinköp och bokbindning för

medicinska fakultetens bibliotek. Under åberopande av vad jag anfört

under motsvarande punkt i bilaga 10 till den till årets förra riksdag avlåtna

statsverkspropositionen (VIII ht s. 92) hemställer jag, att Kungl.

Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Göteborgs universitet: Bokinköp och bokbindning

för medicinska fakultetens bibliotek för budgetåret 1958/59

anvisa ett reservationsanslag av 105 000 kronor.

[17] 21. Göteborgs universitet: Bidrag till Göteborgs stad för

verksamheten vid medicinska fakultetens bibliotek. Under åberopande

av vad jag anfört under motsvarande punkt i bilaga 10 till den till

årets förra riksdag avlåtna statsverkspropositionen (VIII ht s. 192—195)

hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Göteborgs universitet: Bidrag till Göteborgs stad

för verksamheten vid medicinska fakultetens bibliotek för

budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 160 400

kronor.

[18] 23. Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Avlöningar.

Under åberopande av vad jag anfört under motsvarande punkt i bilaga 10

till den till årets förra riksdag avlåtna statsverkspropositionen (VIII ht s.

214—231) hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1958/59, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för karolinska mediko-kirurgiska

institutet, som föranledes av vad jag anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för karolinska mediko-kirurgiska

institutet, att tillämpas tills vidare från och

med budgetåret 1958/59:

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Statsverkspropositionen B år 1958; Bil. 10: Åttonde huvudtiteln

Avlöningsstat

Utgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-

slagsvis ............................... 2 532 500

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis.......... 8 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Avlöningar till biträdande lärare, assistenter,

amanuenser m. m., förslagsvis . . 1 259 700

b. Avlöningar till annan icke-ordinarie per
-

sonal, förslagsvis ................... 3 504 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis............... 965 300

Summa kronor 8 270 000

Särskilda uppbördsmedel

1. Bidrag från Malmstenska donationsfonden 4 000

2. Bidrag från Ekmanska donationsfonden . . 8 000

3. Bidrag från Mimi Althainz donationsfond. . 14 000

Summa kronor 26 000

Nettoutgift kronor 8 244 000

c) till Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Avlöningar

för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av

8 244 000 kronor.

[19] 24. Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Omkostnader.

Under åberopande av vad jag anfört under motsvarande punkt i bilaga 10

till den till årets förra riksdag avlåtna statsverkspropositionen (VIII ht s.

231, 232) hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Omkostnader

för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av

574 500 kronor.

[20] 25. Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Materiel m. m.

Under åberopande av vad jag anfört under motsvarande punkt i bilaga 10

till den till årets förra riksdag avlåtna statsverkspropositionen (VIII ht s.

232, 233) hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Materiel

m.m. för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag

av 1 355 000 kronor

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Statsverkspropositionen B år 1958; Bil. 10: Åttonde huvudtiteln

[21] 26. Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Nyanskaffning

av apparater m. m. Under åberopande av vad jag enligt statsrådsprotokollet

för den 14 mars 1958 (propositionen 1958: 104) anfört om vissa åtgärder

för upprustning av universitet och högskolor hemställer jag, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Nyanskaffning

av apparater m.m. för budgetåret 1958/59 anvisa

ett reservationsanslag av 200 000 kronor.

[22] 27. Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Bokinköp och

bokbindning för biblioteket. Under åberopande av vad jag anfört under

motsvarande punkt i bilaga 10 till den till årets förra riksdag avlåtna

statsverkspropositionen (VIII ht s. 233, 234) hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Bokinköp

och bokbindning för biblioteket för budgetåret 1958/59

anvisa ett reservationsanslag av 85 000 kronor.

[23] 35. Bidrag till Stockholms högskola. Under åberopande av vad

jag anfört under motsvarande punkt i bilaga 10 till den till årets förra

riksdag avlåtna statsverkspropositionen (VIII ht s. 242—268) hemställer

jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1958/59, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för Stockholms högskola,

som föranledes av vad jag anfört;

b) godkänna följande huvudstat för Stockholms högskola,

att tillämpas under budgetåret 1958/59:

Huvudstat

Utgifter

1. Avlöningar, förslagsvis ................ 8 905 000

2. Omkostnader, förslagsvis............... 1 122 000

3. Materiel m. m......................... 975 000

4. Nyanskaffning av apparater m. m....... 250 000

5. Engångskostnader för byggnadsarbeten . . 1 400 000

6. Inredning och utrustning av nya lokaler . . 500 000

7. Bidrag till vissa institutioner............ 263 400

8. Pensioner och livräntor, förslagsvis...... 385 000

Summa kronor 13 800 400

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsverkspropositionen B år 1958; Bil. 10: Åttonde huvudtiteln 11

Inkomster

1. Avkastning från högskolans fonder...... 530 000

2. Hyror och arrenden................... 11 100

3. Bidrag från enskilt håll................. 42 800

4. Diverse inkomster..................... 2 500

5. Bidrag från Stockholms stad............ 1 200 000

6. Bidrag från staten..................... 12 014 000

Summa kronor 13 800 400

c) till Bidrag till Stockholms högskola för budgetåret

1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 12 014 000 kronor;

d) medgiva, att inredning och utrustning för nybyggnaden

för fysiska institutet vid Stockholms högskola må

beställas till ett värde av högst 300 000 kronor, att gäldas

tidigast under budgetåret 1959/60.

[24] 36. Nyanskaffning av apparater m. m. vid Stockholms högskola.

Under åberopande av vad jag enligt statsrådsprotokollet för den 14

mars 1958 (propositionen 1958: 104) anfört om vissa åtgärder för upprustning

av universitet och högskolor hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Nyanskaffning av apparater m. m. vid Stockholms

högskola för budgetåret 1958/59 anvisa ett anslag av

75 000 kronor.

[25] 37. Ersättning för vissa till Stockholms högskola upplåtna

lokaler. Under åberopande av vad jag anfört under motsvarande punkt i

bilaga 10 till den till årets förra riksdag avlåtna statsverkspropositionen

(VIII ht s. 269) hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Ersättning för vissa till Stockholms högskola upplåtna

lokaler för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag

av 72 000 kronor.

[26] 38. Ersättning för viss tomträttsavgäld till Stockholms stad.

Under åberopande av vad jag anfört under motsvarande punkt i bilaga 10

till den till årets förra riksdag avlåtna statsverkspropositionen (VIII ht s.

269) hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Ersättning för viss tomträttsavgäld till Stockliolms

stad för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag

av 113 000 kronor.

[27] 39. Tandläkarhögskolan i Stockholm: Avlöningar. Under åberopande

av vad jag anfört under motsvarande punkt i bilaga 10 till den

till årets förra riksdag avlåtna statsverkspropositionen (VIII ht s. 269—

277) hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Statsverkspropositionen B år 1958; Bil. 10: Åttonde huvudtiteln

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1958/59, vidtaga den ändring

i personalförteckningen för tandläkarhögskolan i

Stockholm, som föranledes av vad jag anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för tandläkarhögskolan

i Stockholm, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1958/59:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-

slagsvis ............................... 885 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t: förslagsvis........... 12 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Avlöningar till biträdande lärare,

assistenter, amanuenser

m. m., förslagsvis ......... 1 110 000

b. Avlöningar till annan ickeordinarie

personal, förslagsvis 2 403 000 3 513 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis............... 483 000

Summa kronor 4 893 000

c) till Tandläkarhögskolan i Stockholm: Avlöningar för

budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 4 893 000

kronor.

[28] 40. Tandläkarhögskolan i Stockholm: Omkostnader. Under

åberopande av vad jag anfört under motsvarande punkt i bilaga 10 till

den till årets förra riksdag avlåtna statsverkspropositionen (VIII ht s. 278

—280) hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Tandläkarhögskolan i Stockholm: Omkostnader

för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 977 600

kronor.

[29] 41. Tandläkarhögskolan i Stockholm: Bokinköp och bokbindning

m. m. Under åberopande av vad jag anfört under motsvarande

punkt i bilaga 10 till den till årets förra riksdag avlåtna statsverkspropositionen

(VIII ht s. 280) hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att till Tandläkarhögskolan i Stockholm: Bokinköp och

bokbindning m.m. för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag

av 27 000 kronor.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsverkspropositionen B år 1958; Bil. 10: Åttonde huvudtiteln 13

[30] 42. Tandläkarliögskolan i Stockholm: Nyanskaffning och

underhåll av utrustning. Under åberopande av vad jag anfört under

motsvarande punkt i bilaga 10 till den till årets förra riksdag avlåtna statsverkspropositionen

(VIII ht s. 280, 281) hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att till Tåndläkarhögskolan i Stockholm: Nyanskaffning

och underhåll av utrustning för budgetåret 1958/59 anvisa

ett reservationsanslag av 160 000 kronor.

[31] 43. Tandläkarhögskolan i Stockholm: Utrustning av en

odontologisk högskoleklinik i Umeå. Under åberopande av vad jag anfört

under motsvarande punkt i bilaga 10 till den till arets förra riksdag avlåtna

statsverkspropositionen (VIII ht s. 281, 282) hemställer jag, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Tandläkarhögskolan i Stockholm: Utrustning av

en odontologisk högskoleklinik i Umeå för budgetåret

1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 20 000 kronor.

[32] 44. Tandläkarhögskolan i Malmö: Avlöningar. Under åberopande

av vad jag anfört under motsvarande punkt i bilaga 10 till den till

årets förra riksdag avlåtna statsverkspropositionen (VIII ht s. 282—289)

hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1958/59, vidtaga den ändring

i personalförteckningen för tandläkarhögskolan i

Malmö, som föranledes av vad jag anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för tandläkarhögskolan

i Malmö, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1958/59:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-

slagsvis ............................... 400 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis.......... 13 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Avlöningar till biträdande lärare,

assistenter, amanuenser

m. m., förslagsvis.......... 872 000

b. Avlöningar till annan ickeordinarie

personal, förslagsvis 1 645 000 2 517 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis............... 327 000

Summa kronor 3 257 000

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Statsverkspropositionen B år 1958; Bil. 10: Åttonde huvudtiteln

c) till Tandläkarhögskolan i Malmö: Avlöningar för budgetåret

1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 3 257 000

kronor.

[33] 45. Tandläkarhögskolan i Malmö: Omkostnader. Under åberopande

av vad jag anfört under motsvarande punkt i bilaga 10 till den

till årets förra riksdag avlåtna statsverkspropositionen (VIII ht s. 289,

290) hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till T andläkarhög skolan i Malmö: Omkostnader för

budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 614 200

kronor.

[34] 46. Tandläkarhögskolan i Malmö: Bokinköp och bokbindning

m. m. Under åberopande av vad jag anfört under motsvarande punkt

i bilaga 10 till den till årets förra riksdag avlåtna statsverkspropositionen

(VIII ht s. 290, 291) hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att

till Tandläkarhögskolan i Malmö: Bokinköp och bokbindning

m.m. för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag

av 16 000 kronor.

[35] 47. Tandläkarhögskolan i Malmö: Nyanskaffning och underhåll

av utrustning. Under åberopande av vad jag anfört under motsvarande

punkt i bilaga 10 till den till årets förra riksdag avlåtna statsverkspropositionen

(VIII ht s. 291) hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att till T andläkarhög skolan i Ål almö: Nyanskaffnmg och

underhåll av utrustning för budgetåret 1958/59 anvisa ett

reservationsanslag av 120 000 kronor.

[36] 48. Tandläkarhögskolan i Malmö: Utrustning av vissa lokaler

m. m. Under åberopande av vad jag anfört under motsvarande punkt

i bilaga 10 till den till årets förra riksdag avlåtna statsverkspropositionen

(VIII ht s. 292) hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Tandläkarhögskolan i Malmö: Utrustning av vissa

lokaler m.m. för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag

av 5 500 kronor.

[37] 49. Tandläkarhögskolorna: Anskaffning av undervisningsinstrument

m. m. Under åberopande av vad jag anfört under motsvarande

punkt i bilaga 10 till den till årets förra riksdag avlåtna statsverkspropositionen

(VIII ht s. 293) hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsverkspropositionen B år 1958; Bil. 10: Åttonde huvudtiteln 15

att till Tandläkarhögskolorna: Anskaffning av undervisning

sinstrument m.m. för budgetåret 1958/59 anvisa ett

reservationsanslag av 254 000 kronor.

[38] 50. Tandläkarhögskolorna: Lärarkliniker. Under åberopande

av vad jag anfört under motsvarande punkt i bilaga 10 till den till årets

förra riksdag avlåtna statsverkspropositionen (VIII ht s. 293, 294) hemställer

jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Tandläkarhögskolorna: Lärarkliniker för budgetåret

1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 50 000 kronor.

[39] 51. Anordnande av utbildning för tandtekniker och tandsköterskor.

Under åberopande av vad jag anfört under motsvarande punkt i bilaga

10 till den till årets förra riksdag avlåtna statsverkspropositionen (VIII

ht s. 294—297) hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Anordnande av utbildning för tandtekniker och

tandsköterskor för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag

av 50 000 kronor.

[40] 52. Främjande av ograduerade forskares vetenskapliga

verksamhet. Under åberopande av vad jag enligt statsrådsprotokollet för

den 14 mars 1958 (propositionen 1958: 104) anfört om vissa åtgärder för

upprustning av universitet och högskolor hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att till Främjande av ograduerade forskares vetenskapliga

verksamhet för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag

av 2 600 000 kronor.

[41] 53. Stipendier för främjande av högre vetenskapliga studier

vid rikets universitet och högskolor. Under åberopande av vad jag

enligt statsrådsprotokollet för den 14 mars 1958 (propositionen 1958: 104)

anfört om vissa åtgärder för upprustning av universitet och högskolor hemställer

jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Stipendier för främjande av högre vetenskapliga

studier vid rikets universitet och högskolor för budgetåret

1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 387 500 kronor.

[42] 57. Gemensamma universitetsändamål: Stipendier för främjande

av högre vetenskapliga studier. Under åberopande av vad jag

enligt statsrådsprotokollet för den 14 mars 1958 (propositionen 1958: 104)

anfört om vissa åtgärder för upprustning av universitet och högskolor

hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte förslå riksdagen

att till Gemensamma universitetsändamål: Stipendier för

främjande av högre vetenskapliga studier för budgetåret

1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 3 444 000 kronor.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Statsverkspropositionen B år 1958; Bil. 10: Åttonde huvudtiteln

F. Tekniska högskolor

[43] 18. Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Stipendier

för främjande av högre tekniska studier. Under åberopande

av vad jag enligt statsrådsprotokollet för den 14 mars 1958 (propositionen

1958: 104) anfört om vissa åtgärder för upprustning av universitet och högskolor

hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna:

Stipendier för främjande av högre tekniska studier

för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag av

274 500 kronor.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsverkspropositionen B år 1958; Bil. 10: Åttonde huvudtiteln 17

G. Skolöverstyrelsen, anstalter för

lärarutbildning m. m.

[44] 3. Skolöverstyrelsen: Försöksverksamhet m. m. Under åberopande

av vad jag anfört under motsvarande punkt i bilaga 10 till den till

årets förra riksdag avlåtna statsverkspropositionen (VIII ht s. 424—446)

hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Skolöverstyrelsen: Försöksverksamhet m. m. för

budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag av

1 500 000 kronor.

[45] 4. Särskilda försöksskolan i Linköping: Driftkostnader. Med

erinran om vad jag enligt statsrådsprotokollet för den 14 mars 1958 (propositionen

1958: 109) anfört om den allmänna försöksverksamheten och

under åberopande av vad jag enligt samma protokoll anfört om särskilda

försöksskolan i Linköping hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen att

a) godkänna vad jag förordat angående vissa avlöningsförmåner

för lärarpersonalen vid särskilda försöksskolan i

Linköping;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1958/59, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för särskilda försöksskolan i

Linköping, som föranledes av vad jag anfört;

c) godkänna följande stat för särskilda försöksskolan i

Linköping, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1958/59:

Stat

Avlöningar

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis...................... 472 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal,

förslagsvis.................. 187 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis........ 78 000 737 000

2 — Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 saml. Nr B 1 Bil. 10.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Statsverkspropositionen B år 1958; Bil. 10: Åttonde huvudtiteln

Omkostnader

1. Sjukvård m. m., förslagsvis....... 4 000

2. Reseersättningar, förslagsvis...... 9 000 13 000

Summa kronor 750 000

d) till Särskilda försöksskolan i Linköping: Driftkostnader

för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av

750 000 kronor.

[46] 5. Särskilda försöksskolan i Linköping: Utrustning. Under

åberopande av vad jag anfört under motsvarande punkt i bilaga 10 till

den till årets förra riksdag avlåtna statsverkspropositionen (VIII ht s. 446,

447) hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Särskilda försöksskolan i Linköping: Utrustning

för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag av

1 000 kronor.

Sammanfattning

Riksdagen har för budgetåret 1958/59 under åttonde huvudtiteln

anvisat ..................................

Vid bifall till de i det föregående framlagda förslagen tillkommer

.........................................

Huvudtitelns slutsumma skulle sålunda för budgetåret

1958/59 utgöra ....................................

Detta innebär en ökning i förhållande till budgetåret

1957/58 med ......................................

1 464 435 100

96 803 200

1 561 238 300

230 115 000

Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar

Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Torsten Almeson

Ivar Haeggströms Boktryckeri AB • Stockholm 1958

581113

opaginerad Kontrollera mot PDF

BILAGA 11 TILL STATSVERKSPROPOSITIONEN B ÅR 1958

NIONDE HUVUDTITELN

JORDBRUKSDEPARTEMENTET * I

Utdrag av protokollet över jordbruksårenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

ti juni 1958.

N är varande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Länge, Lindholm,

Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Kjellin, Johansson.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Netzén, anför.

I den till riksdagen den 3 januari 1958 avlåtna statsverkspropositionen

tiar K ungt. Maj :t framlagt förslag till reglering för budgetåret 1958/59 av

utgifterna under riksstatens nionde huvudtitel, innefattande anslagen inom

jordbruksdepartementets verksamhetsområde. Dessutom har Kungl. Maj :t i

anslutning till anslagspunkter, som preliminärt upptagits i statsverkspropositionen,

framlagt förslag till årets förra riksdag i propositionen nr 112 angående

anslag för budgetåret 1958/59 till stipendier vid lantbrukshögskolan,

veterinärhögskolan och skogshögskolan, m. m.

I skrivelser den 28 mars 1958 (nr 9), den 21 april 1958 (nr 208), den 25

april 1958 (nr 241) samt den 28 april 1958 (nr 277, 278, 279, 285 och 286) har

riksdagen anmält sina beslut i anledning av vissa av de under nionde huvudtiteln

gjorda framställningarna. Riksdagsskrivelsen nr 285 anmäldes för

Kungl. Maj :t den !) maj 1958 och övriga nu nämnda riksdagsskrivelser den

16 maj 1958.

I anledning av vid årets förra riksdag väckta motioner angående åtgärder

på grund av situationen på smörmarknaden har riksdagen vidare, bland

annat, till prisrabattering av smör å riksstaten för budgetåret 1958/59 under

nionde huvudtiteln anvisat ett förslagsanslag av 2 800 000 kronor. Beslutet

härom har riksdagen anmält i skrivelse den 28 april 1958 (nr 287), vilken

anmäldes för Kungl. Maj:t den 2 maj 1958.

De av riksdagen sålunda redan fattade besluten innebär en medelsanvisning

om tillhopa 461 523 300 kronor. Riksdagen hann emellertid icke behandla

3 av de i statsverkspropositionen upptagna anslagspunkterna och

icke heller den i anslutning härtill avgivna särpropositionen. Dessa förslag

1 Bihang till riksdagens protokoll 1058. 1 samt. Nr It 1. Hit. 11

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 11: Nionde huvudtiteln

torde på nytt böra föreläggas riksdagen för behandling. Några ytterligare

anslag å driftbudgeten för budgetåret 1958/59 under nionde huvudtiteln anser

jag icke böra äskas i förevarande sammanhang.

Jag anhåller sålunda att få, med erinran om de beslut, som riksdagen

redan har fattat1, anmäla återstående, av riksdagen icke behandlade anslagspunkter

under riksstatens nionde huvudtitel för budgetåret 1958/59.

Under åberopande av vad jag enligt statsrådsprotokollet för den 14 mars

1958 (proposition 1958: 112) anfört angående överenskommelse rörande anställnings-

och avlöningsvillkoren för vissa befattningsbavargrupper vid universitet

och högskolor m. m. samt angående anslag för budgetåret 1958/59

till stipendier vid lantbrukshögskolan, veterinärhögskolan och skogshögskolan,

m. m. hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

1) bemyndiga Kungl. Maj :t att för budgetåret 1958/59

medgiva de överskridanden av maximerade anslagsposter

under nionde huvudtiteln, som kan föranledas av den i det

föregående åberopade överenskommelsen, samt

2) å riksstaten för budgetåret 1958/59 under nionde huvudtiteln

anvisa

dels till Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök:

Stipendier ett reservationsanslag av 127 300 kronor,

dels till Veterinärhögskolan: Stipendier ett anslag av

80 000 kronor,

dels till Skogshögskolan: Stipendier ett anslag av 71 600

kronor.

Sammanfattning

Riksdagen har för budgetåret 1958/59

under nionde huvudtiteln anvisat ................ 461 523 300 kronor.

Vid bifall till de i det föregående framlagda förslagen

tillkommer..................................... 278 900 kronor.

Huvudtitelns slutsumma skulle sålunda för budgetåret

1958/59 utgöra ................................ 461 802 200 kronor.

Detta innebär en ökning i förhållande

till de å riksstaten för budgetåret 1957/58 anvisade

anslagen med .................................. 35 366 800 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar

Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Ulla B. Silén

1 Beträffande de anslag, som redan behandlats, hänvisas till det i statsverkspropositionen B

intagna förslaget till riksstat.

580877 Stockholm 1958. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

opaginerad Kontrollera mot PDF

BILAGA 12 TILL STATSVERKSPROPOSITIONEN B ÅR 1958

TIONDE HUVUDTITELN

HANDELSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över handelsärenden hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

6 juni 1958.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Länge, Lindholm,

Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Kjellin, Johansson.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Lange, anför.

I den till riksdagen den 3 januari 1958 avlåtna statsverkspropositionen

har Kungl. Maj:t framlagt förslag till reglering för budgetåret 1958/59 av

utgifterna under riksstatens tionde huvudtitel, innefattande anslagen inom

handelsdepartementets verksamhetsområde. Dessutom har Kungl. Maj:t i

anslutning till en anslagspunkt, som preliminärt upptagits i statsverkspropositionen,

framlagt förslag till årets förra riksdag i propositionen nr 113 angående

anslag till stipendier vid handelshögskolorna.

I skrivelser den 11 och den 26 april 1958 har riksdagen anmält sina beslut

i anledning av vissa av de under tionde huvudtiteln gjorda framställningarna.

Riksdagsskrivelserna anmäldes för Kungl. Maj:t den 16 maj 1958.

De av riksdagen sålunda redan fattade besluten innebär en medelsanvisning

om tillhopa 291 040 900 kronor. Riksdagen hann emellertid icke behandla

två av de i statsverkspropositionen upptagna anslagspunkterna och

icke heller den särskilda propositionen. Dessa förslag torde på nytt böra föreläggas

riksdagen för behandling. Några ytterligare anslag för nästa budgetår

under tionde huvudtiteln anser jag icke böra äskas.

.lag anhåller sålunda att få, med erinran om de beslut som riksdagen redan

har fattat* 1, anmäla återstående, av riksdagen icke behandlade anslagspunkter

under riksstatens tionde huvudtitel för budgetåret 1958/59.

1 Beträffande de anslag som redan behandlals hänvisas till det i statsverkspropositionen B intagna

förslaget ti 1 riksstat.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr B 1. Bil 12.

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 12: Tionde huvudtiteln

D. Sjöfart och handel

[1] 47. Handelshögskolorna: Stipendier

Under åberopande av vad jag enligt statsrådsprotokollet för den 14 mars

1958 (propositionen 1958: 113) anfört om anslag för budgetåret 1958/59 till

stipendier vid handelshögskolorna, hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att till Handelshögskolorna: Stipendier för budgetåret

1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 38 500 kronor.

G. Krisförvaltningen

[2] 1. Statens handelslicensnämnd: Avlöningar

Under åberopande av vad jag anfört under motsvarande punkt i bilaga 12

till den till årets förra riksdag avlåtna statsverkspropositionen (X ht s. 217

och 218) hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Statens handelslicensnämnd: Avlöningar för budgetåret

1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 1 100 000 kronor.

[3] 2. Statens handelslicensnämnd: Omkostnader

Under åberopande av vad jag anfört under motsvarande punkt i bilaga 12

till den till årets förra riksdag avlåtna statsverkspropositionen (X ht s. 218

och 219) hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Statens handelslicensnämnd: Omkostnader för budgetåret

1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 122 000 kronor.

Sammanfattning

Riksdagen har för budgetåret 1958/59 under tionde huvudtiteln

anvisat................................

291 040 900 kronor

Vid bifall till de i det föregående framlagda förslagen

tillkommer...................................... 1 260 500 kronor

Huvudtitelns slutsumma skulle sålunda för budgetåret

1958/59 utgöra.................................. 292 301 400 kronor

Detta innebär en ökning i förhållande till riksstaten för

budgetåret 1957/58 med.......................... 62 591 800 kronor

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Björn Bergman

580915 Stockholm 1958. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

opaginerad Kontrollera mot PDF

BILAGA 13 TILL STATSVERKSPROPOSITIONEN B ÅR 1958

ELFTE HUVUDTITELN

INRIKESDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför hans Maj. t

Konungen i statsrådet u Stockholms slott den 6 juni

1958.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Länge, Lindholm,

Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Kjellin, Johansson.

Chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Johansson, anför.

I den till riksdagen den 3 januari 1958 avlåtna statsverkspropositionen

har Kungl. Maj:t framlagt förslag till reglering för budgetåret 1958/59 av

utgifterna under riksstatens elfte huvudtitel, innefattande anslagen inom

inrikesdepartementets verksamhetsområde. Dessutom har Kungl. Maj :t

i anslutning till anslagspunkter, som preliminärt upptagits i statsverkspropositionen,

framlagt förslag till riksdagen dels i proposition nr 66 angående

högre utbildning av sjuksköterskor, dels i proposition nr 73 angående

anslag till strålskyddsverksamhet m. m. för budgetåret 1958/59 m. m.,

dels i proposition nr 83 angående organisationen av statens institut för

folkhälsan m. m., dels i proposition nr 86 angående anslag till vissa

byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m. för budgetåret 1958/59,

dels ock i proposition nr 87 angående vissa anslag till universitetssjukhusen

m. m.

I skrivelser den 1 mars 1958 (nr 87), den 21 mars 1958 (nr 11), den

28 mars 1958 (nr 164), den 15 april 1958 (nr 179), den 18 april 1958

(nr 198) och den 26 april 1958 (nr 225) har riksdagen anmält sina beslut

i anledning av vissa av de under elfte huvudtiteln gjorda framställningarna.

Riksdagsskrivelserna anmäldes för Kungl. Maj:t den 18 och 25 april

samt den 2 maj 1958.

De av riksdagen sålunda redan fattade besluten innebär en medelsanvisning

om tillhopa 691 512 500 kronor. Riksdagen hann emellertid icke

behandla sju av de i statsverkspropositionen preliminärt upptagna anslagspunkterna

och icke heller de särskilda propositionerna nr 73, 83 och 87.

Dessa förslag torde på nytt böra föreläggas riksdagen för behandling.

Några ytterligare anslag för nästa budgetår under elfte huvudtiteln anser

jag icke böra äskas.

Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr B 7. Bil. 13

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 13: Elfte huvudtiteln

Jag anhåller sålunda att få, med erinran om de beslut som riksdagen

redan har fattat1, anmäla återstående av riksdagen icke behandlade anslagspunkter

under riksstatens elfte huvudtitel för budgetåret 1958/59.

B. Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården

Medicinalstyrelsen med dithörande stater

[1] 9. Strålskyddsverksamhet m. m.: Avlöningar. 10. Strålskyddsverksam
het

m. m.: Omkostnader

Under åberopande av vad jag enligt statsrådsprotokollet för den 31

januari 1958 (proposition 1958: 73) anfört om anslag till strålskyddsverksamhet

m. m. för budgetåret 1958/59 m. m. hemställer jag, att Kungl. Maj :t

måtte föreslå riksdagen att

a) fastställa följande personalförteckning för strålskyddsverksamhet

m. m.:

Tjånstemän å ordinarie stat

3 avdelningsföreståndare Ao 26

1 förste strålskyddsinspektör Ao 24

1 strålskyddsinspektör Ao 23

1 instrumentmakare Ao 9

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än Ae 19

1 förste strålskyddsinspektör Ae 24

2 fysiker .......................,............ Ae 23

4 strålskydd sinspektörer Ae 23

1 fysiker Ae 21

1 förste byråsekreterare Ae 21;

b) godkänna följande avlöningsstat för strålskyddsverksamhet

m. m., att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1958/59:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

...................................... 164 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis 39 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 532 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 105 000

Summa kronor 840 000;

1 Beträffande de anslag som redan behandlats hänvisas till det i statsverkspropositionen B

intagna förslaget till riksstat.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 13: Elfte huvudtiteln

c) till Strålskijddsverksamliet m. m.: Avlöningar för budgetåret

1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 840 000 kronor;

d) till Strålskyddsverksamhet m. m.: Omkostnader för

budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 145 000

kronor.

Sjukvårdsanetalterna

[2] 61. Bidrag till vissa om- och tillbyggnadsarbeten vid Serafimerlasarettet

m. m. 62. Bidrag till anordnande av undervisning vid vissa Stockholms stad

tillhöriga sjukhus. 73. Bidrag till vissa byggnadsarbeten vid Sahlgrenska

sjukhuset i Göteborg m. m. 74. Bidrag till vissa byggnadsarbeten vid lasarettet

i Umeå m. m. 94. Bidrag till vissa byggnadsarbeten m. m. vid Eugeniahemmet
Under

åberopande av vad jag enligt statsrådsprotokollet för den 14 mars

1958 (proposition 1958: 87) anfört om vissa anslag till universitetssjukhusen

m. m. hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels såvitt avser vissa överenskommelser med Stockholms stad och

Stockholms läns landsting rörande sjukvården i Stockholm och den medicinska

undervisningen därstädes

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att godkänna avtal och överenskommelser

med Stockholms stad och Stockholms läns

landsting i huvudsaklig överensstämmelse med vad jag i

propositionen förordat;

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i

personalförteckningarna för Serafimerlasarettet och Karolinska

sjukhuset, som föranledes av vad jag i propositionen

förordat;

c) till Bidrag till vissa om- och tillbgggnadsarbeten vid

Serafimerlasarettet m. m. för budgetåret 1958/59 anvisa ett

reservationsanslag av 600 000 kronor;

d) till Bidrag till anordnande av undervisning vid vissa

Stockholms stad tillhöriga sjukhus för budgetåret 1958/59

anvisa ett förslagsanslag av 473 000 kronor; samt

e) besluta att tills vidare avgiftsfritt till allmänna barnbördshuset

i Stockholm upplåta nyttjanderätt till viss tomtmark

;

dels såvitt avser vissa överenskommelser med Göteborgs stad om fördelningen

av kostnaderna för vissa byggnadsföretag

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 13: Elfte huvudtiteln

godkänna av mig i propositionen förordade överenskommelser

med Göteborgs stad och vissa landsting om fördelningen

av kostnaderna för vissa byggnadsföretag;

dels såvitt avser bidrag till vissa byggnadsarbeten vid Sahlgrenska sjukhuset

i Göteborg m. m.

till Bidrag till vissa byggnadsarbeten vid Sahlgrenska

sjukhuset i Göteborg m. m. för budgetåret 1958/59 anvisa

ett reservationsanslag av 2 775 000 kronor;

dels såvitt avser bidrag till vissa byggnadsarbeten vid lasarettet i

Umeå m. m.

till Bidrag till vissa byggnadsarbeten vid lasarettet i

Umeå m. m. för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag

av 53 000 kronor;

dels ock såvitt avser avtal angående avstående av visst markområde å

kronohemmanet Norrbacka m. m.

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att träffa avtal med sällskapet

Eugeniahemmet om avstående av visst markområde

m. m. i huvudsaklig överensstämmelse med vad jag i propositionen

förordat;

b) till Bidrag till vissa byggnadsarbeten m. m. vid Eugeniahemmet

för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag

av 105 000 kronor.

Jag vill erinra om att vissa i det föregående angivna avtal med Stockholms

stad och Stockholms läns landsting rörande sjukvården i Stockholm

och den medicinska undervisningen därstädes är avsedda att träda i kraft

den 1 juli 1958. Därest riksdagen icke fattat beslut i anledning av propositionen

före nämnda tidpunkt, förutsätter jag, att berörda myndigheter

skall äga provisoriskt vidtaga de åtgärder, som erfordras i anledning av

avtalen.

Hälsovård i allmänhet

[3] 100. Statens institut för folkhälsan: Avlöningar. 101. Statens institut

för folkhälsan: Omkostnader

Under åberopande av vad jag enligt statsrådsprotokollet för den 21

februari 1958 (proposition 1958: 83) anfört angående organisationen av

statens institut för folkhälsan m. m. hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen att

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 13: Elfte huvudtiteln

a) godkänna de förslag till riktlinjer för organisationen

av statens institut för folkhälsan, som angivits i propositionen;
b)

bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för statens institut för folkhälsan,

som föranledes av vad jag i propositionen förordat;

c) godkänna följande avlöningsstat för statens institut

för folkhälsan, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1958/59:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

.................................... 420 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis .............. 13 000

3. Avlöningar till speciallärare, experter och tillfälliga

biträden, förslagsvis .............. 256 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 2 163 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .............. 408 000

Summa kronor 3 260 000;

d) till Statens institut för folkhälsan: Avlöningar för

budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 3 260 000

kronor;

e) till Statens institut för folkhälsan: Omkostnader för

budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 748 000

kronor.

Sammanfattning

Riksdagen har för budgetåret 1958/59 under elfte huvudtiteln

anvisat ................................................ 691 512 500

Vid bifall till de i det föregående framlagda förslagen tillkommer

.............................................. 8 999 000

Huvudtitelns slutsumma skulle sålunda för budgetåret

1958/59 utgöra ........................................ 700 511 500

Detta innebär en ökning i förhållande till budgetåret 1957/58

med 77 705 100

Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar

Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Carl-Gösta Hesser

opaginerad Kontrollera mot PDF

BILAGA 14 TILL STATSVERKSPROPOSITIONEN B ÅR 1958

TOLFTE HUVUDTITELN

CIVILDEPARTEMENTET * I

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 6 juni

1958.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Länge, Lindholm,

Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Kjellin, Johansson.

Chefen för civildepartementet, statsrådet Lindholm, anför.

I den till riksdagen den 3 januari 1958 avlåtna statsverkspropositionen

har Ivungl. Maj:t framlagt förslag till reglering för budgetåret 1958/59 av

utgifterna under riksstatens tolfte huvudtitel, innefattande anslagen inom

civildepartementets verksamhetsområde. Dessutom har Kungl. Maj:t i propositionen

nr 158 till årets förra riksdag angående lönegradsplaceringen för

vissa tjänster m. m. föreslagit bl. a. att riksdagen måtte till Täckning av

beräknade kostnader för ändrad lönegradsplacering m. m. å riksstaten för

budgetåret 1958/59 under tolfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av

21 000 000 kronor.

I skrivelse den 11 mars 1958 (nr 12) har riksdagen anmält sina beslut i

anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar

rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1958/59 under tolfte huvudtiteln.

Riksdagsskrivelsen har anmälts för Kungl. Maj:t den 18 april 1958.

De av riksdagen sålunda redan fattade besluten innebär cn medelsanvisning

av tillhopa 380 903 400 kronor. Riksdagen hann emellertid icke behandla

förenämnda i propositionen nr 158 framlagda förslag. Detta förslag

torde ånyo höra föreläggas riksdagen för behandling. Några ytterligare anslag

för nästa budgetår under tolfte huvudtiteln anser jag icke höra äskas.

I Ilihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. AV Ii 1. Bil. H

opaginerad Kontrollera mot PDF

2 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. Ib: Tolfte huvudtiteln

Jag anhåller sålunda att få, med erinran om de beslut som riksdagen redan

har fattat,1 anmäla förenämnda i propositionen nr 158 framlagda förslag,

vilket icke behandlats av årets förra riksdag.

Under åberopande av vad jag anfört enligt statsrådsprotokollet för den

9 april 1958 (proposition 1958: 158) samt av vad jag tidigare i dag anfört

vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma frågor hemställer jag,

att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Täckning av beräknade kostnader för ändrad lönegradsplacering

in. m. för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag

av 21 000 000 kronor.

Sammanfattning

Riksdagen har för budgetåret 1958/59

under tolfte huvudtiteln anvisat .......................... 386 903 400

Vid bifall till det i det föregående

framlagda förslaget tillkommer............................ 21 000 000

Huvudtitelns slutsumma skulle sålunda

för budgetåret 1958/59 utgöra ............................ 407 903 400

Detta innebär en minskning i förhållande

till budgetåret 1957/58 med .............................. 185 689 200

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Bjarne Forss

1 Beträffande de anslag, som redan behandlats, hänvisas till det i statsverkspropositionen

B intagna förslaget till riksstat.

580925 Stockholm 1958. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

opaginerad Kontrollera mot PDF

BILAGA 15 TILL STATSVERKSPROPOSITIONEN B ÅR 1958

TRETTONDE HUVUDTITELN

OFÖRUTSEDDA UTGIFTER

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj. t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 6 juni

1958.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Länge, Lindholm,

Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Kjellin, Johansson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför.

I skrivelse den 14 februari 1958 (nr 13) har riksdagen anmält sitt beslut

i anledning av Kungl. Maj:ts förslag i den till riksdagen den 3 januari 1958

avlåtna statsverkspropositionen rörande egentliga statsutgifter för budgetåret

1958/59 under trettonde huvudtiteln, avseende anslaget till oförutsedda

utgifter. Riksdagens skrivelse anmäldes för Kungl. Maj:t den 21 februari

1958. Ytterligare medel för nästa budgetår under denna huvudtitel torde icke

böra äskas av den nu sammanträdande riksdagen.

Enligt statsmakternas beslut uppgår trettonde huvudtitelns anslag för budgetåret

1958/59 till 1 000 000 kronor eller oförändrat belopp i förhållande

till det för budgetåret 1957/58 under huvudtiteln anvisade beloppet.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte förordna, att utdrag av statsrådsprotokollet

i detta ärende skall biläggas den statsverksproposition för budgetåret

1958/59, som kommer att föreläggas den nu sammanträdande riksdagen.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar

Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Göran Waldau

1 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 saml. Nr B 1. Bil. 15

opaginerad Kontrollera mot PDF

BILAGA 16 TILL STATSVERKSPROPOSITIONEN BÅR 1958

FJORTONDE HUVUDTITELN

RIKSDAGEN OCH DESS VERK M. M.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

6 juni 1958.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Länge, Lindholm,

Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Kjellin, Johansson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför.

I skrivelse den 28 mars 1958 (nr 159) har riksdagen anmält sitt beslut

i anledning av Kungl. Maj :ts förslag i den till riksdagen den 3 januari 1958

avlåtna statsverkspropositionen rörande egentliga statsutgifter för budgetåret

1958/59 under fjortonde huvudtiteln, avseende anslag till riksdagen

och dess verk in. m. Riksdagens skrivelse anmäldes för Kungl. Maj:t den

11 april 1958. Ytterligare medel för nästa budgetår under denna huvudtitel

torde icke böra äskas av den nu sammanträdande riksdagen.

Enligt riksdagens beslut uppgår fjortonde huvudtitelns anslag för budgetåret

1958/59 till 21 275 800 kronor, vilket innebär en ökning i förhållande

till det för budgetåret 1957/58 under huvudtiteln anvisade beloppet med

1 613 500 kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte förordna, att utdrag av statsrådsprotokollet

i detta ärende skall biläggas den statsverksproposition för budgetåret

1958/59, som kommer att föreläggas den nu sammanträdande riksdagen.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar

Hans Maj:t Konungen bifalla.

1 liihang till riksdagens protokoll 1958. I samt. Xr 11 7 Bil. JG

Ur protokollet:

Göran Waldau

opaginerad Kontrollera mot PDF

BILAGA 17 TILL STATSVERKSPROPOSITIONEN BÅR 1958

LUFTFARTSFONDEN

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Maj. t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 6 juni 1958.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Länge, Lindholm,

Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Kjellin, Johansson.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Skoglund, anför.

I skrivelse den 14 mars 1958 (nr 119) har riksdagen anmält sitt beslut i

anledning av Kungl. Maj:ts förslag i den till riksdagen den 3 januari 1958

avlåtna statsverkspropositionen (bil. 17) angående upptagande å riksstaten

för budgetåret 1958/59 av underskottet för luftfartsfonden. Riksdagens skrivelse

anmäldes för Kungl. Maj:t den 30 maj 1958, varvid Kungl. Maj:t fastställde

stat för luftfartsverkets driftkostnader budgetåret 1958/59.

Enligt statsmakternas beslut har för luftfartsfonden å riksstaten för budgetåret

1958/59 upptagits ett underskott om 10 000 000 kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte förordna, att utdrag av statsrådsprotokollet

i detta ärende skall biläggas den statsverksproposition för budgetåret

1958/59, som kommer att föreläggas den nu sammanträdande riksdagen.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar

Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Nils Engdald

I Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr II 1. Bil. 17

opaginerad Kontrollera mot PDF

BILAGA 18 TILL STATSVERKSPROPOSITIONEN BÅR 1958

RIKSGÄLDSFONDEN

Utdrag au protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet d Stockholms slott den 6 juni

1958.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Länge, Lindholm,

Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Kjellin, Johansson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför.

I skrivelse den 18 april 1958 (nr 199) har riksdagen anmält sitt beslut i

anledning av Kungl. Maj:ts förslag i den till riksdagen den 3 januari 1958

avlåtna statsverkspropositionen (bilaga 18) angående stat för riksgäldsfonden

för budgetåret 1958/59. Riksdagens skrivelse anmäldes för Kungl.

Maj :t den 25 april 1958.

Enligt riksdagens beslut skulle underskottet å riksgäldsfonden upptas

till 650 000 000 kronor.

Denna beräkning bygger på det vid tidpunkten för riksdagens beslut gällande

ränteläget. Sedan riksbanken därefter vidtagit en sänkning av diskontot

har riksgäldskontoret med skrivelse den 4 juni 1958 överlämnat en förnyad

beräkning till stat för riksgäldsfonden för nästa budgetår. Anledning

synes finnas, att föreslå den nu sammanträdande riksdagen att, med ändring

av sitt tidigare beslut, antaga stat för fonden i enlighet med riksgäldskontorets

förnyade beräkning.

Å utgiftssidan upptages i det nya förslaget räntor till ett belopp av

663 421 200 kronor och kapitalrabatter m. m. om sammanlagt 1 350 100 kronor.

Den största delen av utgiftsräntorna, eller 393 082 336 kronor, är hänförlig

till de räntelöpande obligationslånen. Fördelningen av denna ränta på

de olika lånen framgår av följande uppställning.

Specifikation av ränta d räntelöpande obligationslån:

1934 års 3 % lån..............

Kronor

1937

»

3 % amorteringslån av 1/2............

1937

»

3 %

» » 1/3 .....................

1939

»

2 3/4 °/

O lån...........................

1941

»

3 1/2

o » ............................

1942

»

3 1/2

-> ..................................

1 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr B 1. Bil. 18

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 18: Riksgäldsfonden

Kronor

3 1/2 %

. o

1V 1 .........

8 103 610

1943 i

ars

»

15/4 .........

12 490 678

1943

o 1/J /o

3 1/2 %

w 1/11 ......

11 216 100

1943

* 1 r; /•* .......

7 492 888

1944

3 l/J /o

\\ 1^/19 .......

17 015 565

1944

3 1/" /o

10 998 180

1945

3 /o

3 %

w 1/11 ......

7 613 670

1945

»

A 1/9 ......

17 817 300

1946

»

3 /o

* 1^/19 ......

6 860 790

1946

3 /o

4 125 000

1949

^ 3/4 /o

6 588 628

195U

3 1/1 /o

9 045 365

1951

3 1/" /o

O -t 10 0/

7 000 000

1 JOm

1953

»

O J. / ä /Q ''

2 1/2—3 1/2

% lån av 15/9 (lemåriga lånet)...........

r,/m .....................

3 962 000

7 000 000

1953

»

O L/A /Q

* 1A/19 ......

7 000 000

1953

1954

»

O 1/Ä /Q ^

2 1/2—3 1/2

13 126 740

»

av 1^n .......

7 000 000

1954

O /o

3 3/4 %

2 1/2—3

3 1/2 %

2 218 195

1954

1954

»

0/ lån a\r 97/Q

5 602 630

»

1/J,

QV 1^/10

8 916 705

1954

»

VV 10/11

26 879 300

1954

1954

1 /o

3 3/4 %

2 3/4 %

2 661 834

»

QV 1^/2

1 650 000

1955

»

v> 9/5 .......

19 543 028

1955

»

4 1/2 /q

4 1/2 %

3 3/8 %

3 3/4 %

4 3/4 %

4 1/8 %

*90/2 .......

11 250 000

195b

1956

* 1^/11

2 801 250

»

* 1^/11

3 112 500

1956

»

* 10/12

9 519 000

1956

»

^ 15/3 ......

16 753 688

1957

* 1 ^ /^ .......

5 864 000

1957

1957

* /o

4 1/4 %

5 %

5 1/4 %

4 7/8 %

5 1/8 %

613 913

»

17 500 000

195 /

* 15/9 .....

6 562 500

1957

» 90/11

5 737 973

195 /

*90/11 ......

14 790 238

1957

xf 20/1 .......

10 500 000

195o

3 1/4 /o

* 91 !\ ......

12 750 000

195o

1958

° /o

5 1/4 %

» 28/4...............

10 500 000

Summa kronor

393 082 336

Vinsterna å premielånen beräknas uppgå till sammanlagt 58 8% 500 kionor,

med den fördelning på de olika lånen som framgår av efterföljande uppställning.

Specifikation av vinster å premieobligationslån:

1942 års premielån........................

1943 » » ........................

1944 » »> ........................

1945 » » ........................

Kronor

9 872 000

5 253 000

5 991 500

7 880 000

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 18: Riksgäldsfonden

3

Kronor

1946 års premielån ............................................ 3 700 000

1947 » i» 7 400 000

1951 » » 4 200 000

1954 » » 4 500 000

1955 »> » 4 500 000

Bostadspremielånet............................................ 1 100 000

1958 års premielån............................................ 4 500 000

Summa kronor 58 896 500

Då inkomsterna å riksgäldsfonden beräknas till 49 771 300 kronor, utvisar

förslaget till stat ett underskott att avföras å riksstaten om 615 000 000

kronor, vilket innebär en minskning med 35 000 000 kronor i förhållande till

det underskott, som räknats med för nästa budgetår enligt riksdagens förenämnda

beslut. Minskningen är i främsta rummet betingad av den sänkning

av posten ränta å skattkammarväxlar som diskontosänkningen medför.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen att, med ändring av sitt tidigare fattade beslut,

a) godkänna bilagda förslag till stat för riksgäldsfonden

för budgetåret 1958/59 (bihang);

b) för Riksgäldsfonden å driftbudgeten för budgetåret

1958/59 upptaga ett underskott av 615 006 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Göran Waldau

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 18: Riksgäldsfonden

Bihang

Förslag till stat för riksgäldsfonden för budgetåret 1958/59

Utgifter

A. Räntor d statsskulden:

1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

9.

10.

11.

12.

13.

B.

Ränta å räntelöpande obligationslån, förslagsvis............. 393 082 336

Vinster å premieobligationslån, förslagsvis................... 58 896 500

Ränta å statsskuldförbindelser, förslagsvis................... 18 000 000

» » sparobligationer, förslagsvis ....................... 1 000 000

» » dollarkredit hos Export-Import Bank of Washington

(Marshall-lånet), förslagsvis........................ 2 382 000

» » av staten övertagna lån, förslagsvis................ 460 000

» » lån hos statsinstitutioner och fonder m. m., förslagsvis 60 000 000

Årsanslaget till Hans Maj:t Konungen..................... 300 000

Ränta å köpeskillingen för fastigheten nr 1 i kvarteret Lejonet i

Stockholm...................................... 90 000

» » konung Carl XIII :s hemgiftskapital............... 7 500

» » Göta kanals reparationsfond...................... 7 045

» » skattkammarväxlar, förslagsvis.................... 125 000 000

o o beräknad ny upplåning, förslagsvis................. 4 195 819

668 421 200

Kapitalrabatter m. m.:

1. Kapitalrabatter, förslagsvis....................... 1 000 000

2. Inlösningsprovisioner m. m., förslagsvis............ 350 000

3. Kursförluster, förslagsvis..........................100 1 350 100

Summa kronor 664 771 300

Inkomster

A. Räntor:

1. Ränta å uppköpta obligationer................... 100 000

2. » » rörliga krediter......................... 48 000 000

3. » » utlånade medel m. m................... 20 000 48 120 000

B. Uppgäld och kursvinster:

1. Uppgäld....................................... 100

2. Kursvinster.................................... 100 200

C. Diverse inkomster:

1. Preskriberade obligationer och kuponger m. m..... 1 500 000

2. Depositionsavgifter för premielånen............... 1 000

3. Dragningslistor å premielånen.................... 150 000

4. Övriga diverse inkomster.........................100 1 651 100

49 771 300

Underskott att avföras å riksstatens driftbudget................... 615 000 000

Summa kronor 664 771 300

581015 Stockholm 1958. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

opaginerad Kontrollera mot PDF

BILAGA 19 TILL STATSVERKSPROPOSITIONEN B ÅR 1958

AVSKRIVNING AV NYA

KAPITALINVESTERINGAR

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i ståtsrådet å Stockholms slott den 6 juni

1958.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Länge, Lindholm,

Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Kjellin, Johansson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför.

I den till riksdagen den 3 januari 1958 avlåtna statsverkspropositionen har

Kungl. Maj :t framlagt förslag till avskrivning av nya kapitalinvesteringar

för budgetåret 1958/59. Vissa av de däri upptagna avskrivningsanslagen var

emellertid endast angivna med preliminärt beräknade belopp, beroende på

att motsvarande investeringsanslag inte äskades definitivt.

Årets förra riksdag, som fattade beslut i fråga om nästan alla de investeringsanslag,

för vilka definitiva motsvarande avskrivningsanslag äskades i

statsverkspropositionen, hann emellertid inte till någon del behandla de senare.

Då något skäl icke finnes till ändring av den avskrivningsberäkning

som i fråga om dessa anslag förelädes riksdagen i statsverkspropositionen

1 januari i år (bilaga 19) torde under åberopande av vad däri anförts nämnda

avskrivningsanslag böra äskas ånyo i detta sammanhang.

Vad därefter beträffar förenämnda i statsverkspropositionen till årets

förra riksdag preliminärt beräknade anslag torde följande komplettering

böra ske.

Under statens allmänna fastighetsfond äskas senare denna

dag med hänvisning till propositionen nr 117 till årets förra riksdag

2 350 000 kronor till vissa byggnadsarbeten m. m. vid statens skolor tillhölande

barna- och ungdomsvården. I statsverkspropositionen i januari hade

2 G00 000 kronor beräknats för motsvarande ändamål. I enlighet med gällande

regler bör i förevarande fall en grundavskrivning med 50 procent beräk
1

Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr Bl. Bil. 19

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 19:

nas på medelsanvisningen, varför motsvarande avskrivningsanslag torde

böra äskas med 1 175 000 kronor. Beträffande anslaget till vissa byggnadsarbeten

vid statens sinnessjukhus m. m. har årets förra riksdag fattat beslut

innebärande oförändrad medelsanvisning i förhållande till det i statsverkspropositionen

i januari beräknade beloppet. Anslagen till vissa byggnadsåtgärder

för strålskyddsverksamheten m. m. samt uppförande av en barnpsykiatrisk

klinik vid lasarettet i Lund äskas senare denna dag liksom i propositionen

nr 87 till årets förra riksdag definitivt med de i statsverkspropositionen

i januari i år beräknade beloppen. Motsvarande avskrivningsanslag

upptages alltså med de tidigare, preliminärt angivna beloppen.

Anslagen under försvarets fastighetsfond hade i statsverkspropositionen

till årets förra riksdag, liksom övriga investeringar inom försvarsdepartementets

område, preliminärt upptagits med samma belopp som

i riksstaten för budgetåret 1957/58. Samma förhållande gäller beträffande

motsvarande avskrivningsanslag. Med upprepande av de i propositionen nr

110 framlagda förslagen kommer senare denna dag att äskas anslag om sammanlagt

22 900 000, 3 600 000, 29 700 000 samt 56 870 000 kronor under arméns,

marinens, flygvapnets respektive befästningars delfonder av försvarets

fastighetsfond. Avskrivningsbehovet för investeringar i fonden beräknas

enligt av riksdagen godkända regler (rskr. nr 455/1942 och 110/1951) schablonmässigt

till 50 procent av den totala investeringen — frånsett kostnader

för markförvärv, vilka inte avskrives — i vederbörande delfond med undantag

för befästningars delfond, för vilken total avskrivning tillämpas. Av

förenämnda belopp avses för markförvärv 1 400 000 kronor under arméns,

200 000 kronor under marinens, 1 200 000 kronor under flygvapnets samt

700 000 kronor under befästningars delfond. Avskrivningsanslagen under

delfonderna bör alltså upptagas med 10 750 000, 1 700 000, 14 250 000 respektive

56 170 000 kronor.

Under statens utlåningsf onder utgår det i årets tidigare statsverksproposition

preliminärt beräknade anslaget för värnpliktslånefonden.

Då anslaget till lånefonden för bostadsbyggande, liksom det under fonden

för låneunderstöd beräknade anslaget till räntefria lån till bostadsbyggande,

med hänvisning till propositionen nr 119 till årets förra riksdag

äskas med samma belopp som det i statsverkspropositionen i januari preliminärt

beräknade anslaget, bör även motsvarande avskrivningsbehov vara

oförändrat.

I statsverkspropositionen i januari i år räknade jag med att detta avskrivningsbehov

uppgick till sammanlagt 330 miljoner kronor, varav 150 miljoner

kronor under lånefonden för bostadsbyggande och 180 miljoner kronor under

fonden för låneunderstöd. Avskrivningsbehovet skulle till ett belopp av

300 miljoner kronor tillgodoses dels genom reaktivering av tidigare gjorda

avskrivningar å tilläggslån dels genom ianspråktagande av viss överavskrivning

under fonden för låneunderstöd. Ett avskrivningsanslag å resterande

belopp, 30 miljoner kronor, beräknades därför under förevarande huvudtitel.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Avskrivning av nya kapitalinvesteringar

3

Storleken av förenämnda överavskrivning var enligt riksräkenskapsverkets

beräkning 23,6 miljoner kronor. Från bostadsstyrelsen hade jag under hand

inhämtat, att de per den 30 juni 1957 utestående delarna av tilläggslån,

som enligt statsmakternas beslut skall återbetalas från och med den 1 januari

i år, uppgår till 250,2 miljoner kronor. Med hänsyn till de tilläggslän som

efter den 1 juli 1957 kunde väntas bli utbetalade höjdes summan av nyssnämnda

överavskrivning och reaktiverade avskrivningsmedel (23,6 + 250,2

= ) 273,8 miljoner kronor till i det föregående nämnda 300 miljoner kronor.

Vad som därutöver komme att reaktiveras av avskrivningsmedel för tilläggslån

syntes böra reducera avskrivningsanslagen under budgetåret 1959/60.

Bostadsstyrelsen har nu lämnat uppgift om att tilläggslån med återbetalningsskyldighet

utbetalats under tiden 1 juli 1957—31 mars 1958 till ett

belopp av 50,6 miljoner kronor. Härigenom skulle det belopp varmed avskrivningsanslagen

för bostadsinvesteringar kan minskas öka till (273,8 -f 50,6

= ) 324,4 miljoner kronor. Då 300 miljoner kronor av denna summa avräknats

vid avskrivningsberäkningen i statsverkspropositionen i januari, återstår

således (324,4 — 300 =) 24,4 eller i runt tal 25 miljoner kronor, varmed

det tidigare beräknade avskrivningsanslaget å 30 miljoner kronor under

lånefonden för bostadsbyggande skulle kunna reduceras. Det synes därför

motiverat att i överensstämmelse med vad jag anfört i den tidigare statsverkspropositionen

upptaga nämnda avskrivningsanslag med (30 — 25 =)

5 miljoner kronor. Alltjämt förekommer, fast i avsaktande takt, utbetalning

av återbetalningspliktiga tilläggslån och i analogi med vad jag anfört i den

tidigare statsverkspropositionen torde vad som utöver förevarande beräkning

kommer att reaktiveras av avskrivningsmedel för tilläggslån få reducera

avskrivningsanslagen under budgetåret 1959/60.

Samtliga nu erforderliga jämkningar och tillägg i förhållande till den tidigare

statsverkspropositionens förslag till anslag till avskrivning av nya

kapitalinvesteringar framgår av följande översikt.

Statens allmänna fastighetsfond:

ökning ( + )

Minskning (—)

Kronor

Vissa byggnadsarbeten m. m. vid statens skolor tillhörande barna
-

och ungdomsvården........................................ — 125 000

Försvarets fastighetsfond:

Arméns delfond ............................................ -f 1 400 000

Marinens delfond............................................ — 550 000

Flygvapnets delfond ........................................ + 625 000

Befästningars delfond........................................ + 8 320 000

Statens utlånings fonder:

Värnpliktslånefonden ........................................ — 100 000

Lånefonden för bostadsbyggande.............................. — 25 000 000

Summa — 15 430 000

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 19:

Det torde få ankomma på riksdagen att vidtaga de kompletteringar och

justeringar av de under förevarande huvudtitel äskade anslagen, som i anledning

av riksdagens beslut rörande investeringsanslag eller eljest kan påkallas.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj :t

måtte föreslå riksdagen

att till avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret

1958/59 i härefter angivna fonder anvisa följande

reservationsanslag, nämligen

Televerkets fond:

Kommunikationsdepartementet:

Försvarsberedskap vid televerket................. 3 500 000

Statens järnvägars fond:

Kommunikationsdepartementet:

Nybyggnad och ombyggnad av järnvägslinjer...... 2 500 000

Försvarsberedskap vid statens järnvägar.......... 2 600 000

Statens vattenfallsverks fond:

Kommunikationsdepartementet:

Distributionsanläggningar och därmed sammanhängande

arbeten vid statens kraftverk.............. 4 500 000

Luftf artsfonden:

Kommunikationsdepartementet:

Försvarsberedskap vid luftfartsverket............. 100 000

Statens allmänna fastighetsfond:

Justitiedepartementet:

Ombyggnadsarbeten vid äldre fångvårds anstalter . . . 500 000

Vissa byggnadsarbeten för fångvården............ 7 590 000

Utrikesdepartementet:

Inköp, uppförande och iståndsättande av fastigheter

för utrikesrepresentationen................... 645 000

Uppförande av kanslibyggnad för beskickningen

i Oslo m. m................................ 18 800

Modernisering av ekonomilokalerna inom sändebudsbostaden

i Oslo......................... 45 000

s. 5 Kontrollera mot PDF

Avskrivning av nya kapitalinvesteringar

5

Socialdepartementet:

Vissa byggnadsarbeten m. m. vid statens skolor tillhörande

barna- och ungdomsvården............ 1 175 000

Vissa byggnadsarbeten vid statens vårdanstalt å

Svartsjö för alkoholmissbrukare............... 75 000

Vissa byggnadsarbeten vid statens vårdanstalt å

Venngarn för alkoholmissbrukare.............. 278 500

Kommunikationsdepartementet:

Sanering m. m. inom Djurgårdsstaden i Stockholm 50 000

Utbyggnad av ämbetshuset i kvarteret Uppfinnaren i

Stockholm................................. 125 000

Ämbetsbyggnad för central förvaltning........... 25 000

Anordnande av förvaltningslokaler för den centrala

administrationen........................... 500 000

Merkostnader för vissa byggnadsarbeten.......... 500 000

Finansdepartementet:

Vissa byggnadsarbeten vid tullverkets kust- och gränsbevakning

m. m............................. 125 000

Ecklesiastikdepartementet:

Nybyggnad för riksarkivet...................... 150 000

Nybyggnad för musikaliska akademien med musikhögskolan

.................................. 40 000

Vissa byggnadsarbeten vid universitetet i Uppsala.. 420 000

Nybyggnad för de geografiska och mineralogisk-geo
logiska

institutionerna vid universitetet i Uppsala 800 000

Nybyggnad för zoofysiologiska institutionen vid universitetet

i Uppsala......................... 300 000

Tillbyggnad av universitetsbiblioteket i Uppsala ... 50 000

Vissa byggnadsarbeten vid universitetet i Lund .... 365 000

Nybyggnad för humanistiska fakulteten vid universitetet

i Lund................................ 500 000

Nybyggnad för patologiska institutionen m. m. vid

universitetet i Lund......................... 600 000

Nybyggnad för medicinska fakulteten vid universitetet

i Göteborg................................. 3 250 000

Vissa byggnadsarbeten vid karolinska mediko-kirur
giska

institutet............................. 452 500

Vissa byggnadsarbeten inom kvarteret Vega i Stockholm

...................................... 250 000

Utbyggnad av tekniska högskolan i Stockholm..... 2 325 000

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 19:

Vissa byggnadsarbeten inom kvarteret Riddaren i

Stockholm................................. 130 000

Nybyggnader för Chalmers tekniska högskola...... 1 265 000

Vissa byggnadsarbeten vid folkskoleseminarierna. .. 80 000

Vissa byggnadsarbeten vid läroanstalterna för blinda 180 000

Om- och utbyggnad av vårdanstalten i Lund för

blinda med komplicerat lyte................... 50 000

Vissa byggnadsarbeten vid skolorna för döva...... 975 000

Nybyggnad för konstfackskolan................. 1 250 000

Jordbruksdepartementet:

Byggnadsarbeten vid statens centrala frökontroll
anstalt.

................................... 252 000

Byggnadsarbeten vid lantbrukshögskolan och statens

lantbruksförsök............................. 10 000

Byggnadsarbeten vid veterinärhögskolan.......... 110 000

Byggnadsarbeten vid fiskeristyrelsens tillsynsavdel
ning

vid sötvattenslaboratoriet på Lovön........ 45 000

Handelsdepartementet:

Förrådsbyggnad m. m. för Sveriges geologiska undersökning

................................... 21 300

Vissa skyddsarbeten vid flygtekniska försöksanstalten 100 000

Vissa byggnadsarbeten vid institutet för konser
veringsforskning.

........................... 27 800

Säkerhetsanstalter för sjöfarten.................. 1 100 000

Inrikesdepartementet:

Vissa byggnadsåtgärder för strålskyddsverksamhet

m. m..................................... 100 000

Vissa installationsarbeten m. m. vid statens bakteriologiska

laboratorium...................... 55 000

Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus

m. m..................................... 17 925 000

Statens anstalt för fallandesjuka: Om- och utbygg
nadsarbeten.

............................... 352 500

Utbyggande av karolinska sjukhuset............. 2 700 000

Utbyggande av Akademiska sjukhuset i Uppsala. .. 333 100

Uppförande av en barnpsykiatrisk klinik vid lasarettet

i Lund.............................. 160 000

Byggnadsarbeten för länsstyrelserna.............. 775 000

Anordnande av förvaltning slokaler för den regionala

administrationen........................... 75 000

Vissa skyddsrumsanläggningar................. 3 600 000

s. 7 Kontrollera mot PDF

Avskrivning av nya kapitalinvesteringar

7

Försvarets fonder:

Försvarsdepartementet:

Försvarets fastighetsfond:

Arméns delfond....................

Marinens delfond...................

Flygvapnets delfond.................

Befästningars del fond...............

Statens utlåningsfonder:

Socialdepartementet:

Lånefonden för bostadsbyggande..........

Lånefonden för allmänna samlingslokaler ...

Ecklesiastikdepartementet:

Statens lånefond för universitetsstudier.....

Allmänna studielånefonden...............

Jordbruksdepartementet:

Statens av dikning slånefond...............

Fiskerilånef onden......................

Fonden för låneunderstöd:

Socialdepartementet:

Lån till nybyggnader vid erkända vårdanstalter för

alkoholmissbrukare..........................

Handelsdepartementet:

Lån till utbyggnad av oljelagringen..............

Inrikesdepartementet:

Lån till Gotlands läns landsting för utbyggande av

lasarettet i Visby...........................

Lån till Ervallahcmmet för ombyggnadsarbeten ...

Lån till Svenska diakonsällskapet för vissa byggnadsarbeten

....................................

10 750 000

1 700 000

14 250 000

56 170 000

5 000 000

5 400 000

7 000 000

10 500 000

300 000

300 000

655 000

72 000 000

500 000

220 000

100 000

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 19:

Avskrivning av nya kapitalinvesteringar

Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond:

Handelsdepartementet:

Anordnande av en bombsäker oljelagringsanlåggning 3 000 000

Anordnande av ytterligare en bombsäker oljelagrings
anläggning.

............................... 1 200 000

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Göran Waldau

580952 Stockholm 1958. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

opaginerad Kontrollera mot PDF

BILAGA 20 TILL STATSVERKSPROPOSITIONEN B ÅR 1958

AVSKRIVNING AV OREGLERADE

KAPITALMEDELSFÖRLUSTER * I

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 6 juni

1958.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Länge, Lindholm,

Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Kjellin, Johansson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför.

I den till riksdagen den 3 januari 1958 avlåtna statsverkspropositionen har

Kungl. Maj :t framlagt förslag rörande anslag till avskrivning av oreglerade

kapitalmedelsförluster för budgetåret 1958/59.

Riksdagen hann inte behandla ifrågavarande anslag. Då något skäl icke

finnes till ändring av den beräkning av medelsbehovet för ändamålet som angavs

i bilaga 20 till den till årets förra riksdag avlåtna statsverkspropositionen

torde, under åberopande av vad däri anförts, samma anslag böra äskas

ånyo i detta sammanhang.

Jag hemställer således, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster

för budgetåret 1958/59 anvisa ett anslag av 1 000 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Göran Waldau

1 Bihang lill riksdagens protokoll l!).r>8. / samt. Xr II /. Bil. 20

opaginerad Kontrollera mot PDF

BILAGA 21 TILL STATSVERKSPROPOSITIONEN B ÅR 1958

STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 6 juni

1958.

N ärva rande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Länge, Lindholm,

Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Kjellin, Johansson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför.

I skrivelse den 14 februari 1958 (nr 60) har riksdagen anmält sitt beslut

i anledning av Kungl. Maj:ts förslag i den till riksdagen den 3 januari 1958

avlåtna statsverkspropositionen (bilaga 21) angående stat för statens allmänna

fastighetsfond för budgetåret 1958/59. Riksdagens -skrivelse anmäldes

för Kungl. Maj :t den 28 februari 1958, varvid Kungl. Maj :t fastställde staten

i överensstämmelse med det av riksdagen godkända förslaget.

Enligt statsmakternas beslut slutar fastighetsfondens stat på ett belopp

av 75 069 000 kronor.1 Någon anledning att ifrågasätta ändring i vad statsmakterna

sålunda beslutat torde icke föreligga.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte förordna, att utdrag av statsrådsprotokollet

i detta ärende skall biläggas den statsverksproposition för budgetåret

1958/59, som kommer att föreläggas den nu sammanträdande riksdagen.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar

Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Göran Waldau 1

1 Beträffande den närmare innebörden av staten för statens allmänna fastighetsfond hänvisas

till det i statsverkspropositionen B intagna förslaget till riksstat.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr B 1. Bil. 21

opaginerad Kontrollera mot PDF

BILAGA 22 TILL STATSVERKSPROPOSITIONEN B ÅR 1958

FÖRSVARETS FASTIGHETSFOND

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför

Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 6 juni 1958.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Länge,

Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Kjellin, Johansson.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, anför.

I skrivelse den 28 mars 1958, nr 142, har riksdagen anmält sitt beslut

i anledning av Kungl. Maj:ts förslag i den till riksdagen den 10 januari

1958 avlåtna propositionen nr 45 angående stat för försvarets fastighetsfond

för budgetåret 1958/59. Riksdagens skrivelse anmäldes för Kungl.

Maj :t den 11 april 1958, varvid Kungl. Maj:t fastställde staten i överensstämmelse

med det av riksdagen godkända förslaget.

Enligt statsmakternas beslut slutar fastighetsfondens stat på ett belopp

av 104 971 000 kronor1. Någon anledning att ifrågasätta ändring i vad

statsmakterna sålunda beslutat torde icke föreligga.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte förordna, att utdrag av statsrådsprotokollet

i detta ärende skall biläggas den statsverksproposition för

budgetåret 1958/59, som kommer att föreläggas den nu sammanträdande

riksdagen.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Hugo Grimlund

1 Beträffande den närmare innebörden av staten för försvarets fastighetsfond hänvisas

till det i statsverkspropositionen B intagna förslaget till riksstat.

863 08 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr B 1. Bil. 22.

opaginerad Kontrollera mot PDF

BILAGA 23 TILL STATSVERKSPROPOSITIONEN B ÅR 1958

KAPITALBUDGETEN

INVESTERINGSPLAN

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 6 juni

1958.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Länge, Lindholm,

Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Kjellin, Johansson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter.

I den till riksdagen den 3 januari 1958 avlåtna statsverkspropositionen

(bilaga 22) har Kungl. Maj:t i avvaktan på särskild proposition i ämnet

framlagt en preliminär investeringsplan för budgetåret 1958/59 jämte därvid

fogade investeringsstater. Riksdagen upplöstes dock innan något definitivt

förslag i ämnet hunnit framläggas. De investeringsanslag som årets förra

riksdag icke hann behandla, d. v. s. i huvudsak de anslag som i den tidigare

statsverkspropositionen endast var preliminärt beräknade, äskas i förevarande

statsverksproposition med definitiva belopp. En slutgiltig investeringsplan

bör därför nu föreläggas riksdagen.

I den till riksdagen den 3 januari i år avlåtna statsverkspropositionen har

lämnats en redogörelse för kapitalbudgetens uppställning, till vilken torde

få hänvisas. Likaledes torde få åberopas den beräkning som där redovisas

av övriga kapitalmedel å investeringsstaterna samt av övrig kapitalåterbetalning.

Vid uppställandet av förevarande investeringsstater har en översyn

vidtagits av posterna avskrivningsmedel inom fonden, varjämte avskrivningsmedlen

från riksstaten kompletterats i enlighet med den förnyade beräkning

som nu förelägges riksdagen.

Enligt bifogade utdrag av statsrådsprotokollet (bilagor 24—33) uppgår av

riksdagen beslutade och nu äskade investeringsanslag till sammanlagt 2 382

miljoner kronor med den fördelning ä olika kapitalfonder som framgår av

följande sammanställning.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1958. i samt. Nr Bl. Bil. 23

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 23:

I. Statens affärsverk^onder:

II.

III.

IV.

V.

VI.

VII.

VIII.

IX.

A. Postverkets fond ..........

B. Televerkets fond...........

C. Statens järnvägars fond .. ..

D. Statens vattenfallsverks fond

E. Domänverkets fond........

Luftfartsfonden ...............

Statens allmänna fastighetsfond .

Försvarets fonder:

3 003 000

264 301 000

300 500 000

440 202 000

948 500 1 008 954 500

.......... 33 001 000

.......... 115 192 600

A. Försvarets fastighetsfond...................113 070 000

B. Försvarets fabriksfond..................... 4 100 000

Statens utlåningsfonder..................................

Fonden för låneunderstöd..............................

Fonden för statens aktier ..............................

Fonden för förlag till statsverket........................

Diverse kapitalfonder:

A. Väg-och vattenbyggnadsverkets förrådsfond.. 34 500 000

B. Jordfonden................................ 3 500 000

C. Statens reproduktionsanstalts fond.......... 194 000

117 170 000

637 725 200

263 475 200

165 000 000

3 610 000

38 194 000

Summa kronor 2 382 322 500

De avskrivningsmedel och övriga likvida medel som står till förfogande

för investeringarnas genomförande uppgår till följande belopp.

I. Statens affärsverksfonder:

A. Postverkets fond ......................... 6 101 000

B. Televerkets fond......................... 233 600 000

C. Statens järnvägars fond .................. 220 200 000

D. Statens vattenfallsverks fond.............. 92 000 000

E. Domänverkets fond...................... 701 000

II. Luftfartsfonden.........................................

III. Statens allmänna fastighetsfond..........................

IV. Försvarets fonder:

552 602 000

1 501 000

72 578 500

A. Försvarets fastighetsfond ................. 95 956 000

B. Försvarets fabriksfond ................... 4 001 000 99 957 000

V. Statens utlåningsfonder.................................. 28 500 000

VI. Fonden för låneunderstöd.............................. 94 595 000

VII. Fonden för statens aktier.............................. 1 000

VIII. Fonden för förlag till statsverket........................ 1 000 000

IX. Diverse kapitalfonder:

A. Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond 21 300 000

C. Statens reproduktionsanstalts fond......... 81 500 21 381 500

Summa kronor 872 116 000

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kapitalbudgeten: Investeringsplan 3

Med ledning av dessa uppgifter kan investeringsbemyndigandena beräknas

till de belopp som framgår av följande

Förslag till investeringsplan för budgetåret 1958/59

I. Statens affärsverksfonder:

II.

III.

IV.

V.

VI.

VII.

VIII.

IX.

A. Postverkets fond.........................— 3 098 000

B. Televerkets fond......................... 30 701 000

C. Statens järnvägars fond.................. 80 300000

D. Statens vattenfallsverks fond.............. 348 202 000

E. Domänverkets fond...................... 247 500

Luftf artsfonden.........................................

Statens allmänna fastighetsfond .........................

Försvarets fonder:

A. Försvarets fastighetsfond................. 17 114 000

B. Försvarets fabriksfond.................... 99 000

Statens utlåningsfonder.................................

Fonden för låneunderstöd ..............................

Fonden för statens aktier..............................

Fonden för förlag till statsverket

456 352 500

31 500 000

42 614 100

17 213 000

609 225 200

168 880 200

164 999 000

2 610 000

Diverse kapitalfonder:

A. Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond 13 200 000

B. Jordfonden............................... 3 500 000

C. Statens reproduktionsanstalts fond ........ 112 500 16 812 500

Säger 1 510 206 500

Avgår kapitalåterbetalning:

Oreglerade kapitalmedelsförluster................. 1 000 000

Övrig kapitalåterbetalning...................... 25 550 000 26 550 000

Summa kronor 1 483 656 500

Stater innefattande specifikation till de sålunda angivna bemyndigandena

torde få bifogas statsrådsprotokollet i detta ärende såsom bihang.

Med åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att, med beaktande av de ändringar, som må påkallas av

riksdagens beslut angående avskrivnings- och investeringsanslag,

fastställa investeringsplan för budgetåret 1958/59

jämte därtill fogade stater i enlighet med här framlagda förslag

samt att i riksstaten för nämnda budgetår å kapitalbudgeten

upptaga en mot investeringsplanen svarande inkomsttitel

sålunda

Lånemedel ...................... kronor 1 483 656 500

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 23:

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Göran Waldau

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kapitalbudgeten: Investeringsplan

5

Förslag till

Investeringsstater för budgetåret 1958/59

I. Statens affärsverksfonder

A. Postverkets fond

Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag .

inom fonden........... 6 100 000

Övriga kapitalmedel...... 1 000

Investeringsbemyndigande. —3 098 000

3 003 000

B. Televerkets fond

Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag .

från riksstaten......... 3 500 000

inom fonden.......... 230 000 000

Övriga kapitalmedel...... 100 000

Investeringsbemyndigande. 30 701 000

264 301 000

C. Statens järnvägars fond

Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag .

från riksstaten......... 5 100 000

inom fonden........... 215 000 000

Övriga kapitalmedel...... 100 000

Investeringsbemyndigande. 80 300 000

300 500 000

D. Statens vattenfaUsverks fond

Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag .

från riksstaten......... 4 500 000

inom fonden........... 87 400 000

Övriga kapitalmedel...... 100 000

Investeringsbemyndigande. 348 202 000

440 202 000

E. Domänverkets fond

Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag

inom fonden........... 700 000

Övriga kapitalmedel...... 1 000

Investeringsbemyndigande._247 500

Bihang

3 003 000

3 003 000

264 301 000

264 301 000

300 500 000

300 500 000

440 202 000

440 202 000

948 500

948 500

948 500

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 23:

II. Luftfartsfonden

Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag .

från riksstaten......... 100 000

inom fonden........... 1 400 000

Övriga kapitalmedel...... 1 000

Investeringsbemyndigande. 31 500 000

33 001 000

DI. Statens allmänna fastighetsfond

Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag .

från riksstaten......... 52 826 500

inom fonden........... 19 051 000

Övriga kapitalmedel...... 701 000

Investeringsbemyndigande. 42 614 100

115 192 600

IV. Försvarets fonder

A. Försvarets fastighetsfond

Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag .

från riksstaten......... 82 870 000

inom fonden........... 13 085 000

Övriga kapitalmedel...... 1 000

Investeringsbemyndigande. 17 114 000

113 070 000

B. Försvarets fabriksfond

Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag .

inom fonden........... 4 000 000

Övriga kapitalmedel...... 1 000

Investeringsbemyndigande. 99 000

4 100 000

V. Statens utlåningsfonder

Utrikesförvaltningens lånefond

Investeringsbemyndigande . 25 000 Investeringsanslag.

Lånefonden för bostadsbyggande

Avskrivningsmedel Investeringsanslag

från riksstaten......... 5 000 000

Investeringsbemyndigande. 595 000 000

. 33 001 000

33 001 000

115 192 600

115 192 600

113 070 000

113 070 000

.. 4 100 000

4 100 000

25 000

600 000 000

600 000 000

600 000 000

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kapitalbudgeten: Investeringsplan

7

Lånefonden för maskinanskaffning inom byggnadsindustrien

Investeringsbemyndigande. 100 Investeringsanslag........ 100

Statens bosättningslånefond

Investeringsbemyndigande. 100 Investeringsanslag........ 100

Lånefonden för allmänna samlingslokaler

Avskrivningsmedel Investeringsanslag ........ 9 000 000

från riksstaten......... 5 400 000

Investeringsbemyndigande . 3 600 000

9 000 000 9 000 000

Statens lånefond för universitetsstudier

Avskrivningsmedel

från riksstaten......... 7 000 000 Investeringsanslag

Allmänna studielånefonden

Avskrivningsmedel

från riksstaten......... 10 500 000 Investeringsanslag ..

Statens avdikningslånefond

Avskrivningsmedel Investeringsanslag ..

från riksstaten......... 300 000

Investeringsbemyndigande. 1 200 000

1 500 000

Fi skerilån efonden

Avskrivningsmedel Investeringsanslag ..

från riksstaten ........ 300 000

Investeringsbemyndigande. 900 000

1 200 000

Statens lånefond för den mindre skeppsfarten

Investeringsbemyndigande. 3 000 000 Investeringsanslag..

Sjöfartsverkets båtlånefond

Investeringsbemyndigande. 500 000 Investeringsanslag ..

Fonden för lån till företagareföreningar m. fl.

Investeringsbemyndigande. 5 000 000 Investeringsanslag ..

Summa investeringsbemyndiganden

för statens utldningsfonder.

........... 609 225 200

7 000 000

10 500 000

1 500 000

1 500 000

1 200 000

1 200 000

3 000 000

600 000

5 000 000

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 23:

Kapitalbudgeten: Investeringsplan

VI. Fonden för låneunderstöd

Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag .

från riksstaten......... 73 475 000

Övriga kapitalmedel...... 21 120 000

Investeringsbemyndigande. 168 880 200

263 475 200

VII. Fonden för statens aktier

Övriga kapitalmedel...... 1 000 Investeringsanslag.......

Investeringsbemyndigande.. 164 999 000

165 000 000

VIII. Fonden för förlag till statsverket

Övriga kapitalmedel........ 1 000 000 Summa investeringsanslag

Investeringsbemyndigande... 2 610 000

3 610 000

IX. Diverse kapitalfonder

A. Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond

Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag

från riksstaten.......... 4 200 000

inom fonden............ 17 000 000

Övriga kapitalmedel....... 100 000

Investeringsbemyndigande.. 13 200 000

34 500 000

B. Jordfonden

Investeringsbemyndigande . 3 500 000 Investeringsanslag .......

C. Statens reproduktionsanstalts fond

Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag

inom fonden ............. 80 500

Övriga kapitalmedel........ 1 000

Investeringsbemyndigande 112 500

194 000

Säger beträffande samtliga investeringsstater för:

Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag

från riksstaten....... 255 071 500

inom fonden......... 593 816 500

Övriga kapitalmedel .... 23 228 000

Investeringsbemyndigande 1 510 206 500

2 382 322 500

263 475 200

263 475 200

165 000 000

165 000 000

.. 3 610 000

3 610 000

.. 34 500 000

34 500 000

... 3 500 000

____ 194 000

194 000

2 382 322 500

2 382 322 500

580955 Stockholm 1958. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

opaginerad Kontrollera mot PDF

BILAGA 24 TILL STATSVERKSPROPOSITIONEN B ÅR 1958

KAPITALBUDGETEN

KAPITALINVESTERINGAR

JUSTITIEDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet

inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 6 juni W58.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undf.n, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Länge, Lindholm,

Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Kjellin, Johansson.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Lindell, anför.

I skrivelse den 21 mars 1958 (nr 130) har riksdagen anmält sitt beslut

i anledning av Kung!. Maj :ts förslag i den till riksdagen den 3 januari 1958

avlåtna statsverkspropositionen (bil. 23) angående anslag å kapitalbudgeten

för budgetåret 1958/59, i vad avser justitiedepartementets verksamhetsområde.

Riksdagens skrivelse anmäldes för Kungl. Maj:t den 11 april 1958.

Några ytterligare anslag å kapitalbudgeten för nästa budgetår avseende detta

verksamhetsområde torde icke böra äskas av den nu sammanträdande riksdagen.

Enligt statsmakternas beslut uppgår anslagen under kapitalbudgeten, såvitt

avser justitiedepartementets verksamhetsområde, för budgetåret 1958/

59 till sammanlagt 15 800 000 kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte förordna, att utdrag av statsrådsprotokollet

i detta ärende skall biläggas den statsverksproposition för budgetåret

1958/59, som kommer att föreläggas den nu sammanträdande riksdagen.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar

Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Ulla Larsson

1 Bihang till riksdagens protokoll I95H. I samt. Xr Ii /. liil, 24

opaginerad Kontrollera mot PDF

BILAGA 25 TILL STATSVERKSPROPOSITIONEN B ÅR 1958

KAPITALBUDGETEN

KAPITALINVESTERINGAR

UTRIKESDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 6 juni 1958.

N ärvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Länge, Lindholm,

Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Kjellin, Johansson.

Ministern för utrikes ärendena anför.

I skrivelse den 11 mars 1958 (nr 110) har riksdagen anmält sitt beslut

i anledning av Kungl. Maj :ts förslag i den till riksdagen den 3 januari 1958

avlåtna statsverkspropositionen (bilaga 24) angående anslag å kapitalbudgeten

för budgetåret 1958/59, i vad avser utrikesdepartementets verksamhetsområde.

Riksdagens skrivelse anmäldes för Kungl. Maj :t den 11 april 1958.

Några ytterligare anslag för nästa budgetår under kapitalbudgeten, såvitt

avser detta verksamhetsområde, torde icke böra äskas av den nu sammanträdande

riksdagen.

Enligt statsmakternas beslut uppgår här avsedda kapitalinvesteringar för

budgetåret 1958/59 till sammanlagt 2 875 000 kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte förordna, att utdrag av statsrådsprotokollet

i detta ärende skall biläggas den statsverksproposition för budgetåret

1958/59, som kommer att föreläggas den nu sammanträdande riksdagen.

Vad ministern för utrikes ärendena sålunda, med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar

Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Alf Ros 1

1 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 13 1. Bil. 25

opaginerad Kontrollera mot PDF

BILAGA 26 TILL STATSVERKSPROPOSITIONEN B ÅR 1958

KAPITALBUDGETEN

KAPITALINVESTERINGAR

FÖRSVARSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför

Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 6 juni 1958.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Länge,

Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Kjellin, Johansson.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, anför.

Såsom jag förut vid anmälan av utgifterna under riksstatens fjärde huvudtitel

omnämnt var den försvarsbudget, som framlades i den till riksdagen

den 3 januari 1958 avlåtna statsverkspropositionen, endast preliminär.

Flertalet anslag, däribland samtliga anslag under försvarets kapitalbudget,

upptogs med allenast beräknade belopp. Slutliga äskanden har,

såsom jag även förut nämnt, upptagits i propositionen nr 110 till årets

förra riksdag.

Riksdagen hann emellertid icke behandla de i sistnämnda proposition

framlagda förslagen, avseende bl. a. anslagen under kapitalbudgeten. Förslagrörande

dessa anslag torde därför på nytt böra föreläggas riksdagen för

behandling.

Jag hemställer alltså, under åberopande av vad som anförts i propositionen

1958:110, Avd. IV: Kapitalinvesteringar, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

a) att för budgetåret 1958/59 anvisa följande investeringsanslag,

nämligen

849 68 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr B 1. Bil. 20

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 26: Kapitalbudgeten

1) under försvarets f astighetsf ond, arméns

d e 1 f o n d:

till Smärre nybyggnads- och förändringsarbeten m. m. ett

investeringsanslag av 900 000 kronor;

till Byggnadstekniska brandskyddsåtgärder ett investeringsanslag

av 200 000 kronor;

till Skyddsanordningar vid arméns anläggningar ett investeringsanslag

av 200 000 kronor;

till Byggnadsåtgärder, erforderliga för effektivisering av

värnpliktsutbildningen, ett investeringsanslag av 800 000

kronor;

till Förråd för armén ett investeringsanslag av 6 000 000

kronor;

till Vissa byggnadsarbeten för armén ett investeringsanslag

av 8 000 000 kronor;

till Utbyggnad av ämbetsbyggnaden å Ladugårdsgärde ett

investeringsanslag av 100 000 kronor;

till Anordnande av lokaler för försvarets forskningsanstalt

ett investeringsanslag av 5 000 000 kronor;

till Anordnande av lokaler för försvarsväsendets radioanstalt

ett investeringsanslag av 300 000 kronor;

till Vissa markförvärv för armén ett investeringsanslag av

1 400 000 kronor;

2) under försvarets f astighetsf ond, marinens

delfond:

till Smärre nybyggnads- och förändringsarbeten m. m. ett

investeringsanslag av 500 000 kronor;

till Byggnadstekniska brandskyddsåtgärder ett investeringsanslag

av 50 000 kronor;

till Skyddsanordningar vid marinens anläggningar ett investeringsanslag

av 50 000 kronor;

till Anordnande av vissa förråd och garage ett investeringsanslag

av 400 000 kronor;

till Flyttning av Stockholms örlogsbas (Bergaskolorna) ett

investeringsanslag av 700 000 kronor;

till Vissa byggnadsarbeten för marinen ett investeringsanslag

av 1 700 000 kronor;

till Vissa markförvärv för marinen ett investeringsanslag a\

200 000 kronor;

3) under försvarets f astighetsf ond, flygvapnets

delfond:

till Smärre nybyggnads- och förändringsarbeten m. m. ett

investeringsanslag av 500 000 kronor;

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 26: Kapitalbudgeten 3

till Byggnadstekniska brandskgddsåtgärder ett investeringsanslag

av 100 000 kronor;

till Skyddsanordningar vid flygvapnets anläggningar ett investeringsanslag

av 100 000 kronor;

till Vissa byggnadsarbeten för flygvapnet ett investeringsanslag

av 2 400 000 kronor;

till Vissa flygfältsarbeten m. m. ett investeringsanslag av

22 000 000 kronor;

till Anläggningar för el- och teleutrustning ett investeringsanslag

av 3 400 000 kronor;

till Vissa markförvärv för flygvapnet ett investeringsanslag

av 1 200 000 kronor;

4) under försvarets fastig hetsfond, befästningars

delfond:

till Anordnande av vissa fartygstunnlar ett investeringsanslag

av 7 100 000 kronor;

till Berghangarer ett investeringsanslag av 7 100 000 kronor;
till

Anordnande av vissa drivmedelsförråd ett investeringsanslag

av 5 600 000 kronor;

till Vissa ammunitions för råd ett investeringsanslag av

4 300 000 kronor;

till Anordnande av vissa förråd för marinen m. m. ett investeringsanslag

av 500 000 kronor;

till Uppställningsplatser för radarstationer ett investeringsanslag

av 5 700 000 kronor;

till Vissa fortifikatoriska anordningar för kustartilleribatterier

ett investeringsanslag av 4 300 000 kronor;

till Anordnande av vissa lokaler för luftbevakningen m. m.

ett investeringsanslag av 5 500 000 kronor;

till Tygmaterielförråd i berg ett investeringsanslag av

3 300 000 kronor;

till Bergverkstäder vid flygvapnet ett investeringsanslag av

650 000 kronor;

till Fullträffsäkra uppehållsplatser ett investeringsanslag

av 9 200 000 kronor;

till Flyttning av Stockholms örlogsbas (Muskövarvet) ett

investeringsanslag av 1 000 000 kronor;

till Anläggningar för robotvapen ett investeringsanslag av

120 000 kronor;

till Övriga befästningsarbeten ett investeringsanslag av

1 800 000 kronor;

till Vissa markförvärv för befästningar ett investeringsanslag

av 700 000 kronor;

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 26: Kapitalbudgeten

5) under försvarets fabriksfond:

till Anskaffning av maskiner och utrustning m. m. för försvarets

fabriksstyrelse ett investeringsanslag av 2 000 000

kronor;

till Försvarets fabriksverks dispositionsanslag ett investeringsanslag

av 200 000 kronor;

till Diverse byggnadsarbeten ett investeringsanslag av

1 900 000 kronor;

b) medgiva att flygfältsarbeten m. m. vid flygvapnet må

komma till utförande i den i propositionen 1958: 110 under

punkten 84 angivna omfattningen;

c) bemyndiga Kungl. Maj :t att godkänna det i propositionen

1958: 110 under punkten 104 omnämnda avtalet mellan försvarets

fabriksstyrelse och Gävleborgs läns landstings förvaltningsutskott.

Vid bifall till de i det föregående framlagda förslagen skulle anslagen

under kapitalbudgeten, såvitt avser försvarsdepartementets verksamhetsområde,

för budgetåret 1958/59 uppgå till sammanlagt 117,17 miljoner

kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Hugo Grimlund

Sthlm 1958. K. L. Beckmans Boktr.

opaginerad Kontrollera mot PDF

BILAGA 27 TILL STATSVERKSPROPOSITIONEN B ÅR 1958

KAPITALBUDGETEN

KAPITALINVESTERINGAR

SOCIALDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 6 juni

1958.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Länge, Lindholm,

Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Kjellin, Johansson.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Nilsson, anför.

I den till riksdagen den 3 januari 1958 avlåtna statsverkspropositionen

(bil. 26) har Kung], Maj:t framlagt förslag angående anslag å kapitalbudgeten

för budgetaret 1958/59, i vad avser socialdepartementets verksamhetsområde.

Dessutom har Kungl. Maj:t i anslutning till anslagspunkter, som

preliminärt upptagits i statsverkspropositionen, framlagt förslag till årets

förra riksdag dels i proposition nr 117 angående anslag för budgetåret 1958/

59 till statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården m. m. och dels

i proposition nr 119 angående anslag för budgetåret 1958/59 till främjande

av bostadsförsörjningen m. m.

I skrivelse den 21 mars 1958, nr 131, har riksdagen anmält sina beslut i

anledning av vissa av de i statsverkspropositionen under kapitalbudgeten, i

vad avser socialdepartementets verksamhetsområde, gjorda framställningarna.

Riksdagsskrivelsen anmäldes för Kungl. Maj:t den 11 april 1958.

De av riksdagen redan fattade besluten innebär en medelsanvisning om tillhopa

10 362 200 kronor. Riksdagen hann emellertid icke behandla de båda

särskilda propositionerna. Dessa förslag torde på nytt böra föreläggas riksdagen

för behandling. Några ytterligare anslag för nästa budgetår under kapitalbudgeten

avseende socialdepartementets verksamhetsområde anser ia<*

icke böra äskas. 1

1 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr B 1. Bil. 27

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 27:

Jag anhåller sålunda att få, med erinran om de beslut som riksdagen redan

har fattat,1 anmäla återstående, av riksdagen icke behandlade, under socialdepartementets

handläggning hörande ärenden angående kapitalinvesteringar

för budgetåret 1958/59.

Statens allmänna fastighetsfond

[1] Vissa byggnadsarbeten m. m. vid statens skolor tillhörande barna- och

ungdomsvården. Under åberopande av vad jag enligt statsrådsprotokollet för

den 7 mars 1958 (proposition 1958: 117) anfört angående anslag för budgetåret

1958/59 till statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården m. m.

hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Vissa byggnadsarbeten m. m. vid statens skolor

tillhörande barna- och ungdomsvården för budgetåret 1958/

59 anvisa ett investeringsanslag av 2 350 000 kronor.

Statens utlåningsfonder

[2] Lånefonden för bostadsbyggande. Under åberopande av vad jag enligt

statsrådsprotokollet för den 7 mars 1958 (proposition 1958: 119) anfört angående

anslag för budgetåret 1958/59 till främjande av bostadsförsörjningen

m. m. hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

a) medgiva, att preliminära beslut angående lån, som ska''1

utgå från lånefonden för bostadsbyggande, under budgetåret

1958/59 må meddelas intill ett belopp av 700 000 000 kronor:

b) till Lånefonden för bostadsbyggande för budgetåret

1958/59 anvisa ett investeringsanslag av 600 000 000 kronor.

[3] Lånefonden för maskinanskaffning inom byggnadsindustrien. Under

åberopande av vad jag enligt statsrådsprotokollet för den 7 mars 1958 (proposition

1958: 119) anfört angående anslag för budgetåret 1958/59 till främjande

av bostadsförsörjningen m. m. hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att till Lånefonden för maskinanskaffning inom byggnadsindustrien

för budgetåret 1958/59 anvisa ett investeringsanslag

av 100 kronor.

1 Beträffande de anslag som redan behandlats hänvisas till det 1 statsverkspropositionen

B intagna förslaget till riksstat.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kapitalbudgeten: Socialdepartementet

3

Fonden för låneunderstöd

[4] Räntefria lån till bostadsbyggande. Under åberopande av vad jag enligt

statsrådsprotokollet för den 7 mars 1958 (proposition 1958: 119) anfört angående

anslag för budgetåret 1958/59 till främjande av bostadsförsörjningen

m. m. hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

a) medgiva, att preliminära beslut angående lån, som skall

utgå från anslaget till räntefria lån till bostadsbyggande, under

budgetåret 1958/59 må meddelas intill ett belopp av

130 000 000 kronor;

b) till Räntefria lån till bostadsbyggande för budgetåret

1958/59 anvisa ett investeringsanslag av 180 000 000 kronor.

Sammanfattning

Riksdagen har för budgetåret 1958/59 under kapitalbudgeten,

socialdepartementet, anvisat .............. kronor 10 362 200

Vid bifall till de i det föregående framlagda förslagen

tillkommer........................................ » 782 350 100

Slutsumman av anslagen under kapitalbudgeten för socialdepartementet

skulle sålunda för budgetåret 1958/

59 utgöra......................................... » 792 712 300

Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar

Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Ulf Betts

580974 Stockholm 1958. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

opaginerad Kontrollera mot PDF

BILAGA 28 TILL STATSVERKSPROPOSITIONEN B ÅR 1958

KAPITALBUDGETEN

KAPITALINVESTERINGAR

KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 6 juni 1958.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Länge, Lindholm,

Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Kjellin, Johansson.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Skoglund, anför.

I skrivelse den 14 mars 1958 (nr 118) har riksdagen anmält sitt beslut i

anledning av Kungl. Maj :ts förslag i den till riksdagen den 3 januari 1958

avlåtna statsverkspropositionen, såvitt avser de under kommunikationsdepartementets

handläggning hörande ärendena angående anslag å kapitalbudgeten

för budgetåret 1958/59 (bil. 27). Riksdagens skrivelse anmäldes för

Kungl. Maj:t den 18 april 1958.

Enligt statsmakternas beslut uppgår anslagen under kapitalbudgeten, såvitt

avser kommunikationsdepartementets verksamhetsområde, för budgetåret

1958/59 till sammanlagt 1 085 407 000 kr. Något ytterligare anslag å

kapitalbudgeten för nästa budgetår avseende detta verksamhetsområde anser

jag icke böra äskas.

Av skäl, för vilka jag avser att närmare redogöra i det följande, anser jag

emellertid, att frågan om en forcerad utbyggnad av televisionsnätet med anlitande

av televisionslicensmedel nu bör underställas riksdagen. Jag anhåller

därför att få anmäla detta ärende. 1

1 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr B 1. Bit. 28

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 28:

Statens affärsverksfonder: Televerket

T elevisionsradioanläggningar

Gällande planer m. m.

För utbyggnaden av televisionens distributionsnät godkände 1957 års riksdag

i princip en femårsplan (prop. 54, SU 108, Rskr. 292). Denna plan omfattade

utbyggnad av en stamförbindelse från Stockholm via Göteborg till

Malmö samt 14 televisionssändare, i huvudsak belägna i mellersta och södra

Sverige. Inemot två tredjedelar av landets befolkning skulle komma att omfattas

av dessa sändares täckningsområden. Beträffande programproduktionen

förutsattes, att den — räknat per vecka — skulle successivt öka med

2 timmar per år, så att den 1961/62 skulle uppgå till 18 timmar i veckan.

Verksamheten beräknades med utgångspunkt i en viss licensprognos komma

att gå med underskott under de första fyra åren (1957/58—-1960/61), men

fr. o. m. budgetåret 1961/62 skulle licensinkomsterna komma att överstiga

utgifterna. Riksdagen framhöll önskvärdheten av att möjligheterna undersöktes

att exempelvis i form av mera tillfälliga provisorier e. d. åstadkomma

en snabbare utbyggnad för Norrlands vidkommande.

I statsverkspropositionen till 1958 års förra riksdag (bil. 27 punkt 3) har

framlagts förslag, som innebär en forcering av utbyggnaderna norrut genom

tidigareläggning av stationen i Sundsvall med ca 3 år. Vidare har uttalats,

att i samband med anslagsäskandena för budgetåret 1959/60 borde

framläggas förslag till en ny femårsplan för televisionsutbyggnaden i landet.

— Riksdagen hade ej något att erinra härutinnan.

Vid en utbyggnad i enlighet med förslaget i sagda statsverksproposition

skulle vid slutet av budgetåret 1958/59 finnas följande 10 stationer, samtliga

anslutna till programproduktionen i Stockholm.

Stockholm

Norrköping

Göteborg .

Malmö . ..

Skövde ...

Nässjö . ..

Halmstad .

Gävle

Sundsvall .

Hörby

I drift

1956

juni 1958

dec. 1958

»

s>

»

juni 1959

(Tidigare

provisorium)

(1951)

(1957)

(1956)

(1957)

(1958)

Enligt beräkningar och förslag i årets tidigare statsverksproposition skulle

under budgetåret 1958/59 följande belopp i miljoner kronor (mkr) vara

disponibla för televisionsverksamheten.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kapitalbudgeten: Kommunikationsdepartementet

3

1 Ili von

Stense/e

Ost er st

Vännäs

Örnsköldsvik

Tete vision s s t o tion

med täcknings - område

Tid för färdigställande
-

Före 30. 6.1959.

( enligt gällande

utbyggnads plan)

''Gävle

Under tiden

1.7. 1955 -3061959

(enligt utbyggnad

plan maj 1953)

Under tiden

1.7/959-30.6 1960

(prel. förslag mai

195Q )

''Stockholm

inköp o\

Norrköping

bygga ut

Stationernas placering

__ ,------...y och maximal effekt

enligt gällande internationell vog/öngdsp/an

Stockholm spion en

ungefärliga Streck förlängningen av strålar no

(vid provisorisk station) antyder möjlighet

till acceptabel mottagning i gynnsamma

fall.

Kalmar

0 50 100 150 km

Fig. 1. Televisionssändare enligt kommunikationsdepartementets utbyggnadsplan.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 28:

6,4

14,6

21,0

Av det för driftkostnader tillgängliga beloppet om 14,6 mkr. beräknades

11,8 mkr. komma att gå åt för Sveriges Radios programproduktion och återstående

2,8 mkr. för televerkets driftkostnader.

För den händelse licensinkomsterna skulle bli större än sagda 12 mkr.,

förutsattes i statsverkspropositionen, att överskjutande belopp skulle få tillgodoföras

televisionsverksamheten, exempelvis i form av upprustning av de

materiella resurserna, extra avskrivningar eller avbetalningar på de av Sveriges

Radio tidigare uppburna lånen för inköp av televisionsutrustning.

Föreliggande framställningar

I skrivelse den 25 april 1958 anför telestyrelsen bl. a., att antalet licenser

och registreringsbevis vid slutet av budgetåret 1957/58 kan med ledning av

licensutvecklingen fram till den 1 april 1958 beräknas uppgå till 140 000,

vilket motsvarar en ökning under budgetåret med ca 100 000 st. Med hänsyn

till televisionsnätets utbyggnad med nya stationer samt den svenska televisionens

anslutning till eurovisionen torde man våga räkna med en licensökning

av 200 000 under budgetåret 1958/59 och med en total licensinkomst

för samma budgetår av ca 22 mkr. Motsvarande belopp för budgetåret 1959/

60 torde snarare komma att över- än understiga 40 mkr. Styrelsen hemställer

om bemyndigande att träffa avtal om upprättande av ett antal lokala televisionsstationer

med relämottagning från en huvudstation (s. k. slavsändare).

Anläggningskostnaderna skulle tills vidare bestridas av kommuner, sammanslutningar

eller enskilda personer. För att täcka ökade driftkostnader i

anledning härav och även på grund av andra omständigheter, begär telestyrelsen,

att av det beräknade licensmedelstillskottet för budgetåret 1958/59

få taga i anspråk 1,6 mkr.

Sveriges Radio hemställer i skrivelse den 3 maj 1958 att av det beräknade

licensmedelstillskottet få disponera 8,4 mkr. för en förbättrad programproduktion

och för upprustning av bolagets produktionsutrustning m. m.

Snabbundersökning rörande forcering av utbgggnaden

Då det enligt min mening vore förtjänt att allvarligt övervägas, om inte

licensmedelstillskottet i första hand borde användas för en forcerad utbyggnad

av televisionsnätet, föranstaltade jag om en snabbundersökning rörande

möjligheterna till en sådan utbyggnad. Undersökningen utfördes inom kommunikationsdepartementet

med biträde av representanter för telestyrelsen

och Sveriges Radio.

För investeringar:

Anslaget till televisionsradioanläggningar.......................

För driftkostnader:

Anslaget till bidrag till televisionsverksamhetens driftkostnader 2,6

Beräknade licensinkomster............................... 12,0

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kapitalbudgeten: Kommunikationsdepartementet

I en den 22 maj 1958 dagtecknad promemoria har resultatet av undersökningen

lagts fram. Följande plan för ytterligare utbyggnad av distributionsnätet

under budgetåret 1958/59 presenteras i promemorian.

Station

Effekt

KW

Tidpunkt

för färdig- ställande

Täcknings-

område

1 000-tal

inv.

1. Hälsingborg ...........

1

dec. 1958

130

2. Linköping .............

1

»

60

3. Motala.................

... 3

»

40

4. Örebro.................

1

»

100

5. Bollnäs ...............

... 15

juni 1959

»

70

6. Borlänge...............

... 15

120

7. Borås .................

... 3

»

80

8. Emmaboda.............

... 15

»

170

9. Varberg ...............

1

»

30

10. Västervik...............

... 15

»

100

11. Västerås ...............

... 5

»

160

10 mindre slavsändare ...

150

1 210

Planen innebär, att televerkets nuvarande resurser i fråga om teknisk arbetskraft

m. m. i stort sett maximalt tas i anspråk.

Stationerna har valts med tanke på bl. a. att utnyttja redan befintliga

eller planerade FM-stationer och övriga anläggningar för att hålla kostnaderna

nere och snabbt få stationerna till stånd. I fråga om programförbindelserna

har möjligheterna till samordning med televerkets pågående och

planerade utbyggnad av fjärrförbindelsenätet beaktats. På grund av den

snabba utbyggnad av televisionsnätet, som ett genomförande av planen skulle

innebära, har emellertid sådan samordning icke helt kunnat ske.

Särskild vikt har vid planens utarbetande lagts på att undersöka möjligheterna

till en forcerad utbyggnad norrut. I detta hänseende omfattar planen

en sändare i vardera Borlänge och Bollnäs, vilka kan tas i drift under

budgetåret 1958/59. Det har befunnits icke vara tekniskt möjligt att under

sagda budgetår färdigställa ytterligare någon till programproduktionen i

Stockholm anknuten sändare i dessa delar av landet.

Till utbyggnadsplanen lämnas i övrigt följande kommentarer för de särskilda

stationerna

1. Hälsingborg. Den under 1957 färdigställda radiostationen för ljudradio

kompletteras med den under sommaren 1958 i Göteborg friställda TV-sändaren.

Stationens effekt och maslhöjd är definitiva. Stationen anslutes till

radiolänklinjen Stockholm—Göteborg—Malmö genom avgrening i ett »länkhopp».

2. Linköping. Stationen avses att förläggas till ett vattentorn i södra

delen av staden. Framtida komplettering med FM-sändare enligt Stockholms-planen

förutses. Stationens effekt och masthöjd är definitiva. Program

erhålles provisoriskt genom relämottagning från Norrköpings TV-station.

3. Motala. Stationen förläggs i anslutning till Motala gamla radiostation.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 28:

TV-antenner uppsattes i en av de befintliga 120 m-masterna. Stationens effekt

och masthöjd är definitiva. Program erhålles till en början provisoriskt

genom relämottagning från Norrköpings eller Skövde TV-station och senare

genom en avgrening i ett »länkhopp» från radiolänklinjen Stockholm—Göteborg—Malmö.

4. Örebro. Stationen förlägges till nya vattentornet. Denna

station kommer sannolikt att behöva bibehållas som lokalstation även sedan

den definitiva stationen i Kilsbergen tagits i bruk (under budgetåret 1959/

60), då avståndet från sistnämnda station till Örebro stad är relativt stort.

Program erhålles via en provisorisk radiolänklinje (eventuellt med mobil

utrustning) i kombination med relämottagning. 5. Bollnäs. Sträckningen av

den under byggnad varande halvpermanenta radiolänklinjen Uppsala—

Gävle—Sundsvall har valts så, att en av de i denna linje ingående stationsplatserna

sammanfaller med platsen för den framtida stationen för Bollnäsområdet.

För den provisoriska sändarstationen utnyttjas samma byggnad

och mast m. m. som för länkstationen. Då stationsplatsen är relativt högt

belägen beräknas räckvidden bli relativt god. 6. Borlänge. Den under 1957

färdigställda provisoriska FM-stationen kompletteras med TV-sändare. Stationen

anslutes till radiolänklinjen Uppsala—Gävle—Sundsvall genom en

avgrening i ett »länkhopp». 7. Borås. Den under 1957 färdigställda provisoriska

FM-stationen i närheten av Dalsjöfors kompletteras med TV-sändare.

Stationen anslutes till radiolänklinjen Stockholm—Göteborg—Malmö genom

en länkavgrening i ett »länkhopp». 8. Emmaboda. Den provisoriska

stationen får samma utförande som Bollnäs. Rekognosceringen för stationsplatsen

pågår. Stationen anslutes till TV-länklinjen Stockholm—Göteborg—- Malmö i Norrköping genom en halvpermanent radiolänklinje via Västervik.

9. Varberg. För stationen utnyttjas televerkets befintliga anläggningar i Varberg

eller Grimeton. Program erhålles provisoriskt genom relämottagning

från Halmstads TV-station. 10. Västervik. Under slutet av 1958 kommer en

provisorisk FM-slation att anläggas i närheten av Västervik. Stationen kan

lätt kompletteras med TV-sändare. Stationen anslutes till radiolänklinjen

Stockholm—Göteborg—Malmö genom en halvpermanent radiolänklinje från

Norrköping. 11. Västerås. Den under 1957 färdigställda provisoriska FM-stationen

i Lillhärad kompletteras med TV-sändare. Program erhålles provisoriskt

genom relämottagning från Stockholms TV-station, eventuellt i kombination

med en provisorisk radiolänk.

Planen omfattar soin nämnts 11 nya sändare under 1958/59 utöver de, som

redan beslutats. Dessutom har upptagits 10 mindre slavsändare, vilka kan

sättas upp för att förbättra mottagningsförhållandena i sådana städer, vilka

på grund av stort avstånd från huvudsändaren eller till följd av ur TV-synpunkt

mindre lämplig topografi har dåliga mottagningsförhållanden men

där likväl tekniska förutsättningar finnes för acceptabel relämottagning.

Härigenom kan investeringar i mottagarantenner reduceras.

Om planen förverkligas skulle under budgetåret 1958/59 nya områden med

tillhopa 1,2 milj. invånare komma att täckas av televisionssändning utöver

de 3,2 milj. invånare, som vid slutet av budgetåret enligt nuvarande planer

kan få möjlighet till fullgod mottagning av programmen.

De ytterligare investeringskostnaderna vid en utbyggnad i enlighet med

planen skulle uppgå till 6,8 mkr. för budgetåret 1958/59. Tillsammans med

det av statsmakterna för budgetåret redan anvisade beloppet om 6,4 mkr.,

skulle alltså inalles 13,2 mkr. användas för televisionsnätets utbyggnad.

Vid en fortsatt utbyggnad i samma takt beräknas under påföljande år,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kapitalbudgeten: Kommunikationsdepartementet 7

budgetåret 1959/60, ett tiotal nya sändare tillkomma, bl. a. i Mora, Sollefteå,

Östersund, Vännäs, Örebro (definitiv station vid Kilsbergen), Sunne, Bäckefors,

Visby. Under budgetåret 1960/61 skulle tillkomma ytterligare ungefär

lika många stationer, företrädesvis i övre Norrland.

Av fig. 1 framgår placering och beräknade täckningsområden för såväl de

redan beslutade sändarstationerna som de i planen för budgetåret 1958/59

upptagna ytterligare stationerna och de för budgetåret 1959/60 preliminärt

angivna stationerna.

De direkta driftkostnaderna för programförbindelser och stationer skulle

uppgå till ca 1,1 mkr. per år för de anläggningar, som utöver de redan beslutade

tas i drift under budgetåret 1958/59. Härtill kommer vissa ökade

kostnader för administration, avstörningsverksamhet m. m. Eftersom stationerna

ej är i drift ända från början av budgetåret, blir dock kostnaderna

reducerade. Dessutom medför stationerna ett licenstillskott. Nettot för de

närmaste budgetåren på grund av tillkomsten av de ytterligare stationerna

under budgetåret 1958/59 kan beräknas uppgå till ungefär följande belopp,

angivna i tusental kronor.

1958/59 1959/60 1960/61

Direkt driftkostnad............ 575 1 100 1 100

Administration o. diverse...... 1 075 j 650 1 500 2 600 1 500 2 600

Licensmedelstillskott .......... 450 6 600 15 800

Nettoresultat................... -1200 +4 000 +13 200 I

I promemorian understrykes, att den forcerade utbyggnaden helt kan finansieras

med de ökade licensinkomsterna från de stationer, som omfattas

av den nu gällande utbyggnadsplanen. Varken skattemedel eller lånemedel

behöver således tas i anspråk för den nya planens genomförande.

Departementschef en

ökningen av antalet televisionsapparater under innevarande budgetår har

vida överträffat alla förutsägelser. Antalet registrerade apparater uppgår

f. n. till omkring 140 000, vilket är 40 000 fler än enligt den prognos, som låg

till grund för medelsberäkningarna i den till årets förra riksdag avlämnade

statsverkspropositionen.

Den stegrade licenskurvan ger anledning till en revidering av den uppskattning

av televisionslicensinkomster, som gjordes i samband med anslagsäskandena

för televisionen i sistnämnda proposition. Det inkomstbelopp

om 12 mkr., som i det sammanhanget bedömdes som sannolikt för

budgetåret 1958/59, anser telestyrelsen och Sveriges Radio nu böra räknas

upp till 22 mkr. För egen del håller jag för troligt, att inkomsterna blir

ännu större, uppskattningsvis av storleken 26 mkr. Under alla förhållanden

kommer rätt avsevärda medel att finnas tillgängliga för budgetåret 1958/59

utöver vad som tidigare förutsetts.

Den väsentliga förbättring, som härigenom uppstått i televisionsrörclsens

ekonomi, bör enligt min mening i första band utnyttjas för en ytterligare

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 28:

utbyggnad av televisionsnätet, så att så stor del som möjligt av landets befolkning

erbjudes möjligheter att ta emot televisionsprogram. Jag har därför

låtit undersöka möjligheterna till en forcerad utbyggnad av televisionens

sändarstationer och programförbindelser. Denna undersökning, som utförts

inom kommunikationsdepartementet med biträde av representanter för telestyrelsen

och Sveriges Radio, har resulterat i den utbyggnadsplan, som redovisats

i det föregående.

Planen innebär en väsentlig forcering av utbyggnadstakten och omfattar

för budgetåret 1958/59 elva nya sändare utöver de tio, som i enlighet med

redan föreliggande beslut bör vara i drift vid slutet av nämnda budgetår.

Dessutom upptar planen tio mindre slavsändare utan närmare ortsbestämning.

Dessa är avsedda för större orter, vilka på grund av omständigheter

av lokal natur har speciellt dåliga mottagningsförhållanden. Investeringskostnaderna

för budgetåret 1958/59 skulle uppgå till 6,8 mkr. utöver det

belopp om 6,4 mkr., som redan anvisats av årets förra riksdag. För driften

av anläggningarna skulle under samma budgetår uppkomma ett nettounderskott

av 1,2 mkr., vilket emellertid redan påföljande år skulle förbytas i ett

betydande överskott.

Jag tillstyrker, att en forcerad utbyggnad får äga ruin under budgetåret

1958/59 i enlighet med den framlagda planen. För att den fortsatta utbyggnaden

av distributionsnätet efter budgetåret 1958/59 skall kunna ske utan

tördröjning med hänsyn till långa beställningstider m. m., bör telestyrelsen

erhålla bemyndigande att beställa materiel och vidta planeringsåtgärder fölen

vidareutbyggnad under åren 1959/60 och 1960/61. Bemyndigandet bör

omfatta en verksamhet av samma utsträckning som den för budgetåret

1958/59 förordade, d. v. s. inom ramen för ett anslag under vartdera året

om 13,2 mkr. Hur dessa medel närmare kan komma att disponeras, torde

få anmälas för riksdagen i 1959 års statsverksproposition, sedan telestyrelsen

i samråd med Sveriges Radio inkommit med en ny femårsplan. Redan nu kan

dock sägas, att dessa bemyndiganden torde möjliggöra ett färdigställande

av stationer under 1959/60 i Mora, Sollefteå, Östersund, Vännäs, Örebro

(definitiv station vid Kilsbergen), Sunne, Bäckefors, Visby och ytterligare

ett antal platser samt under 1960/61 ett antal stationer företrädesvis i övre

Norrland.

Jag vill framhålla, att en utbyggnad av nya stationer i den takt som här

föreslagits innebär, att en utspridning av televisionen över så stor yta som

möjligt på kort tid medvetet sättes före åtgärder för att förhöja driftsäkerheten

på nätet. Vidare bör påpekas, att utbyggnaden torde förutsätta ett

maximalt utnyttjande av televerkets nuvarande resurser i form av teknisk

arbetskraft m. m. En följd härav torde bli, att några kommunalt eller privat

finansierade slavsändare, som fordrar televerkets tekniska och administrativa

medverkan, icke torde kunna medhinnas under nästa budgetår. Behovet

av sådana extra slavsändare torde också i och med den nya utbyggnadsplanen

ha blivit avsevärt reducerat.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kapitalbudgeten: Kommunikationsdepartementet

9

Kostnaderna för den forcerade utbyggnaden för budgetåret 1958/59 torde

böra bestridas på så sätt, att av licensmedelsinkomsterna för budgetåret ett

belopp av 6,8 mkr. överföres till televerkets fond och att fonden efter skedd

utbyggnad uppskrives med motsvarande belopp.

Av vad som återstår av licensmedelstillskottet efter bestridande av kostnaderna

för den extra utbyggnaden (6,8 mkr.) samt för de nya anläggningarnas

drift (1,2 mkr. netto) bör enligt min mening i första hand ett belopp

ställas till Sveriges Radios förfogande för en kvalitetsmässig förbättring

av programmen och en upprustning av bolagets materiella resurser.

En del av detta belopp torde böra användas för att upprätta särskilda produktionsställen

för televisionsprogram i Göteborg och Malmö. Någon utsträckning

av sändningstiden utöver vad som förutsattes i den i januari

avlämnade statsverkspropositionen bör enligt min mening icke äga rum.

I Sveriges Radios tilläggsäskanden om 8,4 mkr. för nästa budgetår ingår

ett belopp om 1,5 mkr. i syfte att öka täckningsbidraget till ljudradion för

televisionens andel i företagets gemensamma kostnader från tidigare budgeterade

0,5 till 2,0 mkr. Frågan om täckningsbidragets storlek för budgetåret

1958/59 fordrar enligt min mening ytterligare undersökningar, varför

jag ej är beredd att nu tillstyrka den föreslagna höjningen av bidragsbeloppet.

Nämnda fråga torde ånyo få upptagas till prövning i samband med

budgetarbetet nästa höst. Ytterligare en mindre nedskärning av bolagets

äskanden synes mig utan olägenhet kunna ske, så att Sveriges Radio för

nästa budgetår erhåller ett tillskott av licensmedel intill ett belopp av 6,0

mkr. Då tidigare ett belopp av 11,8 mkr. beviljats bolaget skulle alltså för

budgetåret 1958/59 medel intill ett belopp av 17,8 mkr. stå till bolagets förfogande

för produktion av televisionsprogram.

Vid bifall till vad jag här förordat skulle ett extra tillskott av licensinkomster

intill ett belopp av (6,8 -f- 1,2 + 6,0) 14 mkr. tas i anspråk. Därest

licensinkomsterna skulle komma att överstiga även den av mig nu gjorda

uppskattningen om (12 -f- 14) 26 mkr., torde det få ankomma på Kungl.

Maj :t att bestämma om de överskjutande medlens användning för televisionsrörelsen.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte bereda riksdagen tillfälle att avgiva

yttrande i anledning av vad jag sålunda anfört.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar

Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Nils Engdahl

''2 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr B 1. Bil. 28

opaginerad Kontrollera mot PDF

BILAGA 29 TILL STATSVERKSPROPOSITIONEN B ÅR 1958

KAPITALBUDGETEN

KAPITALINVESTERINGAR

FINANSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 6 juni

1958.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Länge, Lindholm,

Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Kjellin, Johansson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför.

I skrivelse den 26 april 1958, nr 216, har riksdagen anmält sina beslut i

anledning av Kungl. Maj :ts förslag dels i den till riksdagen den 3 januari

1958 avlåtna statsverkspropositionen, kapitalbudgeten, bilaga 28, avseende

under finansdepartementets handläggning hörande ärenden angående kapitalinvesteringar

å riksstaten för budgetåret 1958/59, dels ock i den till riksdagen

den 7 mars 1958 avlåtna propositionen nr 84 angående anslag till inlösen

av aktier i Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag för budgetåret 1958/

59, m. m. Riksdagens skrivelse anmäldes för Kungl. Maj :t den 9 maj 1958.

Några ytterligare investeringsanslag för nästa budgetår, såvitt avser finansdepartementets

verksamhetsområde, torde icke böra äskas av den nu sammanträdande

riksdagen.

Enligt statsmakternas beslut uppgår anslagen under kapitalbudgeten, såvitt

avser finansdepartementets verksamhetsområde, för budgetåret 1958/59

till sammanlagt 165 500 000 kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Maj: t måtte förordna, att utdrag av statsrådsprotokollet

i detta ärende skall biläggas den statsverksproposition för budgetåret

1958/59, som kommer att föreläggas den nu sammanträdande riksdagen.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar

Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Göran Waldau

1 Hiluuuj till riksdagens protokoll 195S. I samt. Xr II /. Ilil. ‘J!J

opaginerad Kontrollera mot PDF

BILAGA 30 TILL STATSVERKSPROPOSITIONEN B ÅR 1958

KAPITALBUDGETEN

KAPITALIN VE STE RINGAR

ECKLESIASTIKDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

6 juni 1958.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Länge, Lindholm,

Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Kjellin, Johansson.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Edenman, anför.

I skrivelse den 18 april 1958 (nr 193) har riksdagen anmält sina beslut

i anledning av Kungl. Maj :ts förslag i den till riksdagen den 3 januari 1958

avlåtna statsverkspropositionen (bil. 29) angående anslag å kapitalbudgeten

för budgetåret 1958/59, i vad avser ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde.

Riksdagens skrivelse anmäldes för Kungl. Maj :t den 18

april och den 9 maj 1958. Några ytterligare anslag å kapitalbudgeten för

nästa budgetår avseende detta verksamhetsområde torde icke böra äskas av

den nu sammanträdande riksdagen.

Enligt statsmakternas beslut uppgår anslagen under kapitalbudgeten,

såvitt avser ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde, för budgetåret

1958/59 till sammanlagt 45 690 000 kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte förordna, att utdrag av statsrådsprotokollet

i detta ärende skall biläggas den statsverksproposition för budgetåret

1958/59, som kommer all föreläggas den nu sammanträdande riksdagen.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar

Hans Maj:t Konungen bifalla.

l!r protokollet:

Torsten Almeson

1 Bihang till riksdagens protokoll I9ÖS. I samt. \/• Ii /. Bil. ''10

opaginerad Kontrollera mot PDF

BILAGA 31 TILL STATSVERKSPROPOSITIONEN B ÅR 1958

KAPITALBUDGETEN

KAPITALINVESTERINGAR

JORDBRUKSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den ti

juni 1958.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Länge, Lindholm,

Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Kjellin, Johansson.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Netzén, anför.

I skrivelser den 28 mars samt den 17 och den 28 april 1958 (nr 165, 183

och 280) liar riksdagen anmilt sina beslut i anledning av Kungl. Maj :ts

förslag i den till riksdagen den 3 januari 1958 avlåtna statsverkspropositionen

(bil. 30) angående anslag å kapitalbudgeten för budgetåret 1958/59, i

vad avser jordbruksdepartementets verksamhetsområde. Riksdagens skrivelser

anmäldes för Kungl. Maj:t den 11 april (nr 165), den 25 april (nr

183) och den 2 maj (nr 280) 1958. Några ytterligare anslag å kapitalbudgeten

för nästa budgetår avseende detta verksamhetsområde torde icke böra äskas

av den nu sammanträdande riksdagen.

Enligt statsmakternas beslut uppgår anslagen under kapitalbudgeten, såvitt

avser jordbruksdepartementets verksamhetsområde, för budgetåret 1958/

59 till sammanlagt 8 626 500 Ironor.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte förordna, all utdrag av statsrådsprotokollet

i detta ärende skall biläggas den statsverksproposition för budgetåret

1958/59, som kommer att föreläggas den nu sammanträdande riksdagen.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar

Hans Maj: t Konungen bifalla.

I /ii lullig till riksdagens /trafo all I samt. Nr Ii 1. Bil. ''il

l''r protokollet:

Ulla Ii. Silén

opaginerad Kontrollera mot PDF

BILAGA 32 TILL STATSVERKSPROPOSITIONEN B ÅR 1958

KAPITALBUDGETEN

KAPITALINVESTERINGAR

HANDELSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över handelsårenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

6 juni 1958.

N är varande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Länge, Lindholm,

Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Kjellin, Johansson.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Lange, anför.

I skrivelse den 28 mars 1958 (nr 161) har riksdagen anmält sitt beslut i

anledning av Kungl. Maj:ts förslag i den till riksdagen den 3 januari 1958

avlåtna statsverkspropositionen angående anslag å kapitalbudgeten för budgetåret

1958/59, i vad avser handelsdepartementets verksamhetsområde.

Riksdagens skrivelse anmäldes för Kungl. Maj :t den 16 maj 1958. Några ytterligare

anslag för nästa budgetår avseende detta verksamhetsområde torde

icke böra äskas av den nu sammanträdande riksdagen.

Enligt statsmakternas beslut uppgår investeringsanslagen inom handelsdepartementets

verksamhetsområde för budgetåret 1958/59 till sammanlagt

97 040 600 kronor.

.lag hemställer, att Kungl. Maj: t måtte förordna, att utdrag av statsrådsprotokollet

i detta ärende skall biläggas den statsverksproposition för budgetåret

1958/59, som kommer att föreläggas den nu sammanträdande riksdagen.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter, hemställt, behagar

Hans Maj:l Konungen bifalla.

1 Ii i lumg till riksdagens prål akoll 1958. I samt. Nr II 1. Ilil. 32

Ur protokollet:

Björn Bergman

opaginerad Kontrollera mot PDF

BILAGA 33 TILL STATSVERKSPROPOSITIONEN B ÅR 1958

KAPITALBUDGETEN

KAPITALIN VE STE RINGAR

INRIKESDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konunqen i statsrådet å Stockholms slott den 6 juni

1958.

N ärvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Länge, Lindholm,

Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Kjellin, Johansson.

Chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Johansson, anför.

I den till riksdagen den 3 januari 1958 avlåtna statsverkspropositionen

(bilaga 32) har Kungl. Maj:t framlagt förslag beträffande under inrikesdepartementet

hörande ärenden angående kapitalinvesteringar å riksstaten

för budgetåret 1958/59. Dessutom har Kungl. Maj:t i anslutning till anslagspunkter,

som preliminärt upptagits i statsverkspropositionen, framlagt förslag

till riksdagen dels i propositionen nr 86 angående anslag till vissa

byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. in. för budgetåret 1958/59,

dels ock i propositionen nr 87 angående vissa anslag till universitetssjukhusen

m. m.

I skrivelser den 21 mars 1958, nr 132, och den 18 april 1958, nr 198, har

riksdagen anmält sina beslut i anledning av vissa av de under kapitalbudgeten

gjorda framställningarna. Riksdagsskrivelserna anmäldes för Kungl.

Maj:t den 18 och den 25 april 1958.

De av riksdagen sålunda redan fattade besluten innebär eu medelsanvisning

om tillhopa 47 881 100 kronor. Riksdagen hann emellertid icke behandla

en av de i statsverkspropositionen upptagna anslagspunkterna och icke

heller propositionen nr 87. Dessa förslag torde på nytt böra föreläggas riksdagen

för behandling. Några ytterligare anslag för nästa budgetår under

kapitalbudgeten anser jag icke böra äskas.

I lliliany till riksdagens protokoll ItlöH. I samt. \r Ii 1. Ilil. 33

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 33:

.lag anhåller sålunda att få, med erinran om de beslut som riksdagen redan

har fattat,1 anmäla återstående, av riksdagen icke behandlade anslagspunkter

under kapitalbudgeten för budgetåret 1958/59, i vad avser inrikesdepartementets

verksamhetsområde.

Statens allmänna fastighetsfond

fl] Byggnadsåtgärder vid universitetssjukhusen m. m.

Under åberopande av vad jag enligt statsrådsprotokollet för den 14 mars

1958 (proposition 1958:87) anfört angående vissa anslag till universitetssjukhusen

m. m. hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

dels till Vissa byggnadsåtgärder för strålskyddsverksamhet

m. m. för budgetåret 1958/59 anvisa ett investeringsanslag

av 200 000 kronor;

dels godkänna i propositionen framlagt förslag till reviderad

generalplan såsom grundval för den fortsatta utredningen

angående Akademiska sjukhusets i Uppsala utbyggande;

dels ock beträffande uppförande av en barnpsykiatrisk

klinik vid lasarettet i Lund

a) godkänna av mig i propositionen angivna grunder för

samarbete med Malmöhus läns landsting rörande uppförande

och drift av en barnpsykiatrisk klinik vid lasarettet i

Lund;

b) till Uppförande av en barnpsykiatrisk klinik vid lasarettet

i Lund för budgetåret 1958/59 anvisa ett investeringsanslag

av 320 000 kronor.

[2] Byggnadsarbeten för länsstyrelserna

Under åberopande av vad jag enligt statsrådsprotokollet för den 3 januari

1958 (statsverkspropositionen, bil. 32, punkten 8) anfört om byggnadsarbeten

för länsstyrelserna hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att

till Byggnadsarbeten för länsstyrelserna för budgetåret

1958/59 anvisa ett investeringsanslag av 3 100 000 kronor.

1 Beträffande de anslag som redan behandlats hänvisas till det i statsverkspropositionen

B intagna förslaget till riksstat.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kapitalbudgeten: Iiuikesdepcirtementet

3

Sammanfattning

Riksdagen har för budgetåret 1958/59 under kapitalbudgeten,

inrikesdepartementet, anvisat .............................. 47 881 100

Vid bifall till de i det föregående framlagda förslagen tillkommer

...................................................... 3 620 000

Slutsumman av anslagen under kapitalbudgeten för inrikesdepartementet

skulle sålunda för budgetåret 1958/59 utgöra...... 51 501 100

Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar

Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Carl-Gösta Hesser

580981 Stockholm 1958. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

opaginerad Kontrollera mot PDF

BILAGA 34 TILL STATSVERKSPROPOSITIONEN B ÅR 1958

BEREDSKAPSSTAT FÖR FÖRSYARSVÄSENDET

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

6 juni 1958.

X ä r v a r a nde:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Länge, Lindholm,

Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Kjellin, Johansson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför.

I skrivelse den 21 mars 1958 (nr 128) har riksdagen anmält sitt beslut i

anledning av Kung!. Maj :ts förslag i den till riksdagen den 3 januari 1958

avlåtna statsverkspropositionen för budgetåret 1958/59, avseende beredskapsstat

för försvarsväsendet.

Enligt statsmakternas beslut upptager beredskapsstaten för försvarsväsendet

för budgetåret 1958/59 å driftbudgeten anslag om sammanlagt 825

miljoner kronor och å kapitalbudgeten ett anslag av 50 miljoner kronor

eller samma belopp som den för innevarande budgetår fastställda staten.

Anledning torde icke föreligga att ifrågasätta ändring i nämnda beslut.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte förordna, att utdrag av statsrådsprotokollet

i detta ärende skall biläggas den statsverksproposition för budgetåret

1958/59, som kominer att föreläggas den nu sammanträdande riksdagen.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar

Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

däran Waldan

1 Bihang till riksdagens protokoll I95N. I samt. \r II /. Bil. .34

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.