Angående ökning av det högsta belopp intill vilket staten må åtaga sig betalningsansvar i form av statsgaranti för exportkredit
1958-06-06 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1958 B:36, Angående ökning av det högsta belopp intill vilket staten må åtaga sig betalningsansvar i form av statsgaranti för exportkredit
Dokumentets text
Kungi. Maj.ts proposition nr B 36 år 1958
1
Nr B 36
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående ökning av det
högsta belopp intill vilket staten må åtaga sig betalningsansvar
i form av statsgaranti för exportkredit;
given Stockholms slott den 6 juni 1958.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över handelsärenden denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF ADOLF
Gunnar Lange
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås, att maximibeloppet för statens betalningsansvar
i form av statsgaranti för exportkredit utökas från 300 till 600 miljoner kronor.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr B 36
2
Kungl. Maj.ts proposition nr B 36 år 1958
Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 6
juni 1958.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Länge, Lindholm,
Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Kjellin, Johansson.
Efter gemensam beredning med ministern för utrikes ärendena och chefen
för finansdepartementet anmäler chefen för handelsdepartementet, statsrådet
Lange, fråga om ökning av det högsta belopp intill vilket staten må åtaga
sig betalningsansvar i form av statsgaranti för exportkredit samt anför därvid
följande:
Gällande bestämmelser
Statsgaranti mot förlust på grund av exportkredit har i Sverige meddelats
alltsedan budgetåret 1933/34. Garantien har grundats på tid efter annan av
riksdagen givna bemyndiganden med växlande innehåll samt på av Kungl.
Maj :t i enlighet därmed utfärdade författningar. Prövning och avgörande av
frågor om statsgaranti för exportkredit ankommer på exportkreditnämnden,
för vilken instruktion utfärdats den 26 juni 1933 (nr 430; ändr. 1939:
215, 1946:589).
1957 års riksdag medgav efter förslag av Kungl. Maj :t (prop. nr 41; rskr
nr 120), att staten fick intill utgången av budgetåret 1959/60 åtaga sig betalningsansvar
i form av statsgaranti för exportkredit till ett belopp av högst
300 miljoner kronor, varav för lagerhållning av svenska exportvaror utomlands
samt för finansieringsgarantier, avseende produktion för export, tillhopa
högst 100 miljoner kronor.
Gällande bestämmelser om garantigivningen återfinnes i kungörelsen den
9 juni 1950 (nr 321; ändr. 1953:368). Bestämmelserna gäller enligt kungörelse
den 10 maj 1957 (nr 130) t. o. m. den 30 juni 1960.
Exportkreditnämndens framställning
I skrivelse den 9 maj 1958 har exportkreditnämnden aktualiserat frågan
om en utökning av det högsta belopp för vilket nämnden må ikläda sig betalningsansvar.
Nämnden framhåller, att beloppet genom beslut av 1933 års
Kungl. Maj.ts proposition nr B 36 år 1!)58
3
riksdag fastställdes till 75 miljoner kronor för budgetåret 1933/34. Följande
år begränsades beloppet till 35 miljoner kronor men ökades under de följande
åren till 60 respektive 100 miljoner kronor. Från och med budgetåret
1950/51 höjdes gränsen till 300 miljoner kronor. Maximibeloppet har därefter
bibehållits vid denna nivå.
Vid utgången av budgetåret 1933/34 utgjorde summan av utfärdade garantier
och beviljade ej utfärdade garantier i runt tal 10 miljoner kronor.
Beloppet uppgick vid slutet av budgetåret 1949/50 till 99 miljoner kronor.
Garantiåtagandena kvarlåg under de närmast därpå följande åren på i stort
sett samma nivå. Under budgetåret 1954/55 skedde emellertid en betydande
ökning, vilket förde upp beloppet till 189 miljoner kronor. Garantiansvaret
utgjorde vid utgången av budgetåren 1955/56 och 1956/57 138 respektive
156 miljoner kronor.
Från den 30 juni 1957 till den 30 april 1958 har beloppet för utfärdade garantier
stigit från 36 till 74 miljoner kronor, under det att beloppet för
samtliga garantiåtaganden på grund av en nedgång för beviljade ej utfärdade
garantier sjunkit från 156 till 149 miljoner kronor. Härtill kommer
vissa belopp för s. k. ramgarantier och garantier för revolverande krediter,
vilket innebär, att det totala ansvarsbeloppet av utfärdade eller i utsikt ställda
garantier den 30 april 1958 uppgick till 213,5 miljoner kronor.
Med hänsyn till den tendens att i ökad omfattning anlita det statliga
stödet i form av exportkreditgaranti, som vid nu rådande förhållanden på
exportmarknaden kommit till synes, och till att nämnden inom ramen försina
befogenheter sett sig föranlåten att stärka garantiskyddet, förutser
nämnden, alt gällande maximibelopp under det kommande budgetåret inte
kommer att vara tillfyllest. En sådan utveckling framstår enligt nämnden
såsom än mera sannolik, då de förlängda kredittider, som numera avtalas,
successivt medför en väsentligt fördröjd omsättning av garantierna. Därest
vidare sysselsättningsläget inom exportindustrien skulle nödvändiggöra ökade
stödåtgärder på garantiområdet, bör verksamheten kunna fullföljas inom
en vidgad ram. Nämnden framhåller också, att möjligheter till kapitalvaruleveranser
av förhållandevis betydande omfattning utan längre varsel kan
aktualiseras under förutsättning att utfästelse om exportkreditgaranti kan
lämnas.
Här berörda omständigheter utgör enligt nämndens mening vägande skäl
för att frågan om höjning av ansvarsbeloppets maximistorlek underställes
riksdagen. Nämnden erinrar om att kommittén för produktionsfrämjande
åtgärder i en utredning, som avlämnats år 1954, uttalat, att ramen i ett försämrat
konjunkturläge borde utvidgas till 600 miljoner kronor. Under framhållande
av att den för försäkring ifrågakomna exporten sedan dess ökat
och att nämnden överväger viss förstärkning av garantiskyddet i nuvarande
läge, hemställer nämnden, att åtgärder vidtages för en ökning av det högsta
belopp, för vilket nämnden må ikläda sig betalningsansvar, till förslagsvis
600 miljoner kronor.
4 Kungl. Maj.ts proposition nr B 36 år 1958
Yttranden
Exportkreditnämndens framställning har remitterats till statskontoret,
kommerskollegium, arbetsmarknadsstyrelsen, fullmäktige i riksbanken samt
fullmäktige i riksgäldskontoret. Kommerskollegium har dessutom införskaffat
yttranden från handelskamrarna i Stockholm, Göteborg, Malmö och
Gävle, från Sveriges allmänna exportförening, Sveriges industriförbund, Sveriges
grossistförbund samt från Sveriges hantverks- och småindustriorganisation.
Samtliga remissinstanser tillstyrker förslaget.
I ett flertal yttranden framhålles att den efter hand skärpta konkurrensen
på exportmarknaderna tagit sig uttryck bl. a. i att allt längre kredittider erbjudes
köparna och att en effektivisering av den statliga garantigivningen
därför kan få stor betydelse för att bibehålla och stärka våra industriers
konkurrensförmåga. Inte minst i ett försämrat konjunkturläge framstår det
som önskvärt att svensk industri ges större möjligheter att med stöd av statlig
garantigivning möta konkurrensen i fråga om kreditgivning. Exportkreditgarantiernas
viktiga roll i samhällets beredskap mot arbetslöshet understrykes
av arbetsmarknadsstyrelsen, som i sammanhanget anför, att inom
styrelsen företagna undersökningar, vilka grundar sig på intervjuer med ledare
av flertalet större industriföretag, visar att avsättningsläget försämrats
för viktiga delar av exportindustrien.
Ett antal av remissinstanserna tar fasta på exportkreditnämndens uttalande
om att nämnden överväger en förstärkning av det nuvarande garantiskyddet
och understryker därvid det angelägna i att en sådan förstärkning
kommer till stånd.
Utöver ett allmänt tillstyrkande uttalar statskontoret, att någon ändring
av garantisumman för lagerhållningsgarantier och finansieringsgarantier
inte bör vidtagas i samband med ett genomförande av exportkreditnämndens
förslag.
Fullmäktige i riksbanken finner det naturligt att i nuvarande mera dämpade
konjunkturläge ramen för exportkreditnämndens totala betalningsansvar
höjes i den mån nu gällande begränsning betager nämnden möjligheter
att avtäcka godtagbara transferrisker. I fråga om beloppets storlek uttalar
fullmäktige att erfarenheten visat att avtäckning av transferrisker mera sällan
resulterar i totalförlust, varför det kan ifrågasättas om det har större betydelse
om ramen sättes något högre än som i praktiken kan visa sig erforderligt.
Det är enligt fullmäktiges uppfattning tveksamt i vilken utsträckning ett
statligt organ såsom exportkreditnämnden skall engagera sig för täckning
av insolvensrisker. Vissa insolvensrisker, exempelvis sådana som uppstår vid
försäljningar till utländsk stat eller statliga organ, är till sin natur närbesläktade
med transferrisker. Kundkreditförsäkring vid försäljningar till köpare
i USA, Canada och kreditorländerna inom OEEC-området är å andra sidan
exempel på en verksamhet, som ej självklart faller inom ramen för statlig
affärsrörelse. Utan tillgång till närmare utredning anser sig inte fullmäk
-
Kungl. Maj. ts proposition nr B 30 år 1958
5
tige kunna uttala någon bestämd mening om den omfattning i vilken insolvensriskförsäkring
genom exportkreditnämndens försorg lämpligen bör
lämnas. Fullmäktige framhåller emellertid betydelsen av att en höjning av
ramen för det betalningsansvar, vilket exportkreditnämnden må ikläda sig,
inte uppfattas som en anvisning till nämnden att intensifiera sin insolvensrisktäckning
innan frågan om den lämpliga omfattningen av en sådan verksamhet
blir föremål för närmare överväganden.
Fullmäktige i riksgäldskontoret, som i likhet med övriga remissinstanser
tillstyrkt förslaget, framhåller att nämnden liksom hittills bör i möjlig mån
söka begränsa de risker som kan uppstå för staten i egenskap av garantigivare.
Departementschefen
Exportmarknaden präglas idag av hård konkurrens och långtgående krav
från köparnas sida på kreditlättnader. På olika sätt söker exportländerna
underlätta exportörernas ansträngningar att tillmötesgå köparnas krav. Ett
verksamt medel i sammanhanget är statliga exportkreditgarantier. Vårt land
har icke kunnat undgå att få känning av det skärpta läget, vilket bland
annat avspeglats i en ökad efterfrågan på exportkreditgarantier. Av det totala
belopp om 300 miljoner kronor, som står till exportkreditnämndens förfogande,
hade per den 30 april ianspråktagits inte mindre än 213,5 miljoner
kronor. Med hänsyn till den nuvarande belastningen och de krav på garantier
som framdeles beräknas framkomma, förutser exportkreditnämnden,
att den nuvarande ramen inte kommer att förslå och har därför föreslagit
en utökning av densamma. Jag vill i detta sammanhang erinra om att tendensen
till ökat utnyttjande av garantiramen sammanhänger med dels en
ökad omfattning av den export som försäkras, dels också förlängda kredittider.
Den skärpta konkurrensen har också medfört, att svenska exportörer
ofta är i behov av att i ett tidigt skede av sina förhandlingar kunna erhålla
bindande löften om garantier från exportkreditnämndens sida. Med tanke
på önskvärdheten — inte minst ur sysselsättningssynpunkt — av att vidmakthålla
och utveckla vår export även i ett vikande konjunkturläge finner
jag det angeläget, att exportkreditnämnden erhåller möjligheter att lämna
kreditgarantier i ökad omfattning.
Exportkreditnämnden har föreslagit, att del högsta beloppet för garantigivningen
ökas till 600 miljoner kronor. Det erforderliga beloppets storlek
sammanhänger givetvis med den praxis, som nämnden avser att följa vid
garantigivningen. I det sammanhanget anmäler sig bl. a. den av fullmäktige
i riksbanken berörda frågan i vilken omfattning nämnden bör meddela försäkring
för insolvensrisker. Denna fråga har vissa principiella aspekter, som
jag inte utan föregående utredning är beredd att ta ställning till. Jag förutsätter
emellertid, alt frågan beaktas vid den översyn av verksamheten, som
pågår inom nämnden. Alt mera exakt uppskatta hur stor höjningen behöver
vara, för afl garantiverksamheten skall kunna fullföljas enligt de av
6
Kungl. Maj.ts proposition nr B 36 år 1958
exportkreditnämnden angivna riktlinjerna, låter sig inte göra. Jag finner
under sådana förhållanden inte anledning frångå det av nämnden föreslagna
beloppet, vilket tillstyrkts av samtliga remissinstanser. Det torde böra
ankomma på Kungl. Maj :t att avgöra i vilken omfattning beloppet bör ställas
till nämndens förfogande. Totalramen för garantigivningen synes alltså
nu böra bestämmas till 600 miljoner kronor.
Vad beträffar omfattningen av lagerhållnings- och finansieringsgarantierna
torde i varje fall icke för närvarande något behov av utökning föreligga.
Den ökning av totalramen, varom här är fråga, bör gälla för enahanda tid
som tidigare lämnat bemyndigande, d. v. s. intill utgången av budgetåret
1959/60.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen medgiva
att staten må intill utgången av budgetåret 1959/60 åtaga
sig betalningsansvar i form av statsgaranti för exportkredit
till ett belopp av högst 600 miljoner kronor.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen,
att proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll
utvisar skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Björn Bergman
581048 Stockholm 1958. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.