Sök i Ratio Lex

Angående vissa åtgärder på grund av situationen på smörmarknaden, m. m

1958-06-18 · 27 sidor, varav 27 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 27 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1958 B:39, Angående vissa åtgärder på grund av situationen på smörmarknaden, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr B 39 år 1958

1

Nr B 39

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående vissa åtgärder

på grund av situationen på smörmarknaden, m. m.;

given Stockholms slott den 18 juni 1958.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

dels antaga därvid fogade förslag till

1) förordning om ändrad lydelse av 2 § förordningen den 7 juni 1956 (nr

406) angående mjölkavgift m. m.;

2) förordning om ändrad lydelse av 2 § förordningen den 3 juni 1955 (nr

284) angående slaktdjursavgift m. m.;

3) förordning angående ändrad lydelse av 1 § förordningen den 10 juli

1947 (nr 378) om -sussa avgifter å mjölk, grädde och ost;

dels bifalla de förslag i övrigt, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

Gästa Netzén

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen lämnas en redogörelse för vissa av de åtgärder med verkan

på längre sikt, som i anledning av den uppkomna situationen på smörmarknaden

företagits av Kungl. Maj:t eller överväges inom bland annat jordbruksdepartementet.

I anslutning till framställning av statens jordbruksnämnd

föreslås, att den för maj—juli månader 1958 av riksdagen beslutade

statliga prisrabatteringen av smör med 50 öre per kilogram på oförändrade

villkor skall utsträckas att gälla även för tiden augusti—november 1958.

I Bihang till riksdagens protokoll 1958. t samt. Nr li 39

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungi. Maj. ts proposition nr B 39 år 1958

Kostnaderna för den utsträckta prisrabatteringen beräknas till 12 500 000

kronor. Vidare föreslås, att i förordningarna angående mjölkavgift m. in.

samt om vissa avgifter å mjölk, grädde och ost skall införas sådana bestämmelser,

att avgifterna med hänsyn till lokala olikheter i betingelserna för

produktionen eller avsättningen av mjölk kan sättas till olika belopp inom

skilda områden. För att erhålla medel till täckning av exportförlusterna å

fläsk föreslås de högsta belopp, som får uttagas i form av slaktdj ursavgift,

skola höjas för tyngre nötkreatur och häst från 15 till 20 kronor samt för

lättare nötkreatur och svin från 8 till 15 kronor. Vidare hemställes om bemyndigande

att få tillämpa rörliga införselavgifter även i fråga om andrå

fodermedel än majs och oljekraftfoder. För att möjliggöra en lämplig ändring

av brödsädspriserna, därest 6-procentregeln träder i tillämpning, begäres

bemyndigande att — utan hinder av bestämmelserna i förordningen med

vissa bestämmelser angående prisregleringen för råg och vete — förordna

om höjning av förmalningsavgiften i den omfattning, som kan befinnas erforderlig.

I propositionen lämnas även en redogörelse för de undersökningar, som

pågår i fråga om mjölkprodukters avsättning för internationell hjälpverksamhet.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr B 39 år 1958

3

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 2 § förordningen den 7 juni

1956 (nr 406) angående mjölkavgift m. m.

Härigenom förordnas, att 2 § förordningen den 7 juni 1956 angående

mjölkavgift m. m. skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

2 §•

1. Avgiften för mjölk skall utgå med det belopp, högst 3 öre för kilogram,

som Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj:ts bemyndigande, statens jordbruksnämnd

bestämmer. Avgiften må, med hänsyn till lokala olikheter i

betingelserna för produktionen eller avsättningen av mjölk, sättas till olika

belopp inom skilda områden.

2. Avgiften för -—• — -— under 1.

3. Vid erläggande--- — fastställda grunder.

4. Då särskilda —---kunna efterskänkas.

Denna förordning träder i kraft den 1 september 1958.

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 2 § förordningen den 3 juni 1955 (nr 284)

angående slaktdjursavgift m. m.

Härigenom förordnas, att 2 § förordningen den 3 juni 1955 angående slaktdj

ursavgift m. m.1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

2 §•

Slaktdjurs- och kompensationsavgifternas belopp fastställas av Kungl.

Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, av jordbruksnämnden. Vid

bestämmande av slaktdj ursavgiftens storlek skall iakttagas, att avgiften

högst må utgöra

vid slakt, räknat för hel kropp, för häst och för sådant nötkreatur, som

efter nedslaktningen väger minst 150 kilogram, tjugu kronor samt för nötkreatur

med lägre vikt och för svin femton kronor ävensom

vid utförsel av levande djur för häst och för sådant nötkreatur, som väger

minst 300 kilogram, tjugu kronor samt för nötkreatur med lägre vikt

och för svin femton kronor.

1 Senaste lydelse, se SFS 1956:408.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr B 39 år 1958

Slaktdj ursavgift skall---icke erfordras.

Jordbruksnämnden äger —---finnes skäligt.

Denna förordning träder i kraft den 1 september 1958.

Förslag

till

förordning angående ändrad lydelse av 1 § förordningen den 10 juli 1947

(nr 378) om vissa avgifter å mjölk, grädde och ost

Härigenom förordnas att 1 § förordningen den 10 juli 1947 om vissa

avgifter å mjölk, grädde och ost1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan

angives.

1 §•

Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, statens jordbruksnämnd

må, i den mån så prövas erforderligt för att åstadkomma en utjämning

av intäkterna från olika grenar av mejerirörelse, förordna att särskild

avgift (utjämningsavgift) skall upptagas för mjölk och grädde, som från

mejeri levereras till annan än mejeri eller av mejeri användes för tillverkning

av andra varor än smör, grädde och ost, ävensom för ost, torrmjölk

och kondenserad mjölk, som tillverkas vid mejeri eller levereras från mejeri

till annan än mejeri. Utjämningsavgiften för mjölk och grädde, som från

mejeri levereras till annan än mejeri, må därvid, med hänsyn till lokala

olikheter i betingelserna för produktionen eller avsättningen av mjölk, sättas

till olika belopp inom skilda områden.

Med mejeri--- 1936 (nr 174).

Denna förordning träder i kraft den 1 september 1958.

1 Senaste lydelse, se beträffande rubriken SFS 1956: 409 och beträffande 1 § 1958:190.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr B 39 år 1958

5

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

18 juni 1958.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Sträng, Andersson, Lindell,

Lindström, Länge, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Netzén,

Kjellin, Johansson.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen

för jordbruksdepartementet, statsrådet Netzén, frågor om vissa åtgärder

på grund av situationen på smörmarknaden, m. m. samt anför därvid följande.

Inledning

I anledning av väckta motioner bemyndigade 1958 års riksdag (rskr. 287)

Kungl. Maj :t att — i avvaktan på i jordbruksutskottets utlåtande 1958: 26

berörda förslag från Kungl. Maj:ts sida — under maj, juni och juli månader

1958 utbetala prisrabatter å smör i huvudsaklig överensstämmelse med

vad jordbruksutskottet föreslagit i nämnda utlåtande. Till Prisrabattering

av smör anvisade riksdagen dels å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1957/58 under nionde huvudtiteln ett förslagsanslag av 5 700 000 kr., dels

å riksstaten för budgetåret 1958/59 under nionde huvudtiteln ett förslagsanslag

av 2 800 000 kr. Vidare bemyndigade årets förra riksdag Kungl. Maj :t

att på sätt jordbruksutskottet förordat i omförmälda utlåtande av reservationsanslaget

till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område för budgetåret

1958/59 disponera 1 500 000 kr. för rabattering av smör till allmänna

inrättningar.

I fråga om de förväntade förslag från Kungl. Maj :ts sida, som åberopats

i nyssnämnda riksdagsbeslut, anförde jordbruksutskottet i sitt utlåtande

i huvudsak följande.

För att vår nuvarande, i förhållande till avsättningsmöjligheterna överdimensionerade

mjölkproduktion skall kunna anpassas till det faktiska behovet

kräves enligt utskottet, att de nyss förordade (av riksdagen sedermera

godtagna) eller andra ifrågakommande kortsiktiga åtgärder på förevarande

område sammankopplas med åtgärder på längre sikt. Jordbruksnämnden

har i skrivelse den 16 april 1958 till Kungl. Maj :t framhållit, att en lösning

på längre sikt av de avsättningssvårigheter, som nu föreligger och som måste

väntas komma att föreligga även i fortsättningen, endast kan erhållas genom

en reduktion av kostammen i form av utslaktning. I anslutning härtill har

nämnden begärt, att statsmedel ställes till förfogande för stöd till sådan

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr B 39 år 1958

utslaktning. I skrivelsen har emellertid understrukits, att frågan om de vägar,

på vilka man bör söka få till stånd den avsedda utslaktningen, med hänsyn

till frågans komplicerade natur behöver närmare övervägas. Enligt utskottets

förmenande är det därför nödvändigt, att formerna för och konsekvenserna

av en dylik utslaktning närmare utredes, innan ställning kan tagas

till förslaget. Utskottet utgår från att de förslag till åtgärder, som jordbruksnämnden

framlagt eller kan komma att framlägga, liksom även andra

tänkbara utvägar, ingående prövas av Kungl. Maj :t, så att en för såväl samhället

som jordbruket ändamålsenlig lösning av förevarande problem uppnås.

I nu ifrågavarande skrivelse till Kungl. Maj :t gav 1958 års förra riksdag

även till känna, att den anslöt sig till vad jordbruksutskottet i sitt förenämnda

utlåtande anfört i anledning av motionerna I: 423 och II: 533 om

användande av en del av det svenska smöröverskottet för den internationella

hjälpverksamheten för barn. Härom anförde jordbruksutskottet i huvudsak

följande.

I detta sammanhang vill utskottet även fästa Kungl. Maj :ts uppmärksamhet

på den i motionerna I: 423 och II: 533 gjorda framställningen om anvisande

av ett belopp av 9 000 000 kr. att — med avlastande av det svenska

smöröverskottet — användas i den internationella hjälpverksamheten för

barn. Utskottet, som finner sistnämnda uppslag vara väl värt beaktande, förutsätter

att Kungl. Maj :t upptager frågan om mjölkprodukters avsättning för

internationell hjälpverksamhet till närmare övervägande vid utarbetandet

av definitiva förslag angående smörproblemets lösning.

Slutligen anförde jordbruksutskottet, utan erinran från riksdagens sida,

i sitt ifrågavarande utlåtande bl. a., att om riksdagen skulle upplösas före

maj månads utgång, utskottet utgick från att Kungl. Maj :t skulle framlägga

förslag i nu berörda hänseenden för den riksdag, som kan väntas sammanträda

i juni—juli månader.

I anslutning till riksdagens omförmälda beslut bemyndigade Kungl. Maj :t

den 2 maj 1958 statens jordbruksnämnd att — därest Svenska mejeriernas

riksförenings riksnotering för runmärkt smör sänkes med 2 kr. per kg —

för smör som under den tid, under vilken riksnoteringen låg minst 2 kr. per

kg under noteringen per den 30 april 1958, dock längst t. o. m. utgången av

juli månad 1958, från mejeri eller riksföreningen levereras för försäljning

inom landet, utbetala prisrabatt med 50 öre per kg i huvudsaklig överensstämmelse

med vad jordbruksutskottet anfört i sitt utlåtande i ärendet. Vidare

har Kungl. Maj:t den 30 maj 1958, på förslag av jordbruksnämnden,

utfärdat bestämmelser om rabattering av smör till allmänna inrättningar

under tiden 1 juli—31 december 1958 samt ställt ett belopp av 1 500 000 kr.

av anslaget till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område till förfogande

för jordbruksnämnden för ifrågavarande rabattering.

I en till jordbruksdepartementet den 18 juni 1958 inkommen skrivelse

har statens jordbruksnämnd avgivit förslag till fortsatta åtgärder för främjande

av avsättningen av smör, m. m.

Inledningsvis anför jordbruksnämnden i sin skrivelse bl. a., att jordbrukets

förhandlingsdelegation vid överläggningar med nämnden förklarat, att

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr B 39 år 195S 7

den icke kunde anse den av riksdagen vidtagna åtgärden innebära ett infriande

av statsmakternas förpliktelser men att Svenska mejeriernas riksförening

i samråd med delegationen och styrelserna för Sveriges lantbruksförbund

och Riksförbundet Landsbygdens folk beslutat att sänka partipriset

på runmärkt smör med 1 kr. 50 öre per kg och att riksföreningen icke

ville undandraga sig den tekniska medverkan, som erfordrades att effektuera

riksdagens beslut om prisrabattering på smör. I överensstämmelse

härmed sänktes enligt nämnden riksnoteringen å runmärkt smör den 5 maj

1958 från 6 kr. 35 öre till 4 kr. 35 öre per kg, av vilken prissänkning alltså

jordbruket självt bär 1 kr. 50 öre per kg och 50 öre per kg kompenseras

genom tillskott av allmänna medel.

Jordbruksnämnden anför vidare, att då riksdagens beslut om allmän

prisrabattering å smör endast avser tiden till utgången av juli månad 1958,

det är nödvändigt, att frågan om de åtgärder, som bör vidtagas för tiden därefter,

underställes den inom kort sammanträdande riksdagen. Jordbruksnämnden

anmäler, att den därför vid sammanträde den 13 juni 1958 med

jordbrukets förhandlingsdelegation upptagit denna fråga. Vid sammanträdet

har även behandlats vissa andra regleringsfrågor, vilka är av beskaffenhet

att böra underställas riksdagens prövning och vilka likaledes är av

brådskande karaktär. De av nämnden upptagna spörsmålen gäller, såvitt

nu är i fråga, dels införande av möjlighet att differentiera vissa avgifter,

vilka uttages i samband med mjölkregleringen, dels höjning av slaktdjursavgifterna,

dels införande av rörliga avgifter beträffande vissa fodermedel,

dels befogenhet för Kungl. Maj :t att i samband med eventuell tillämpning

av den s. k. 6-procentregeln besluta om höjning av förmalningsavgiften för

brödsäd.

Åtgärder för avsättning av smör på den inhemska marknaden

Innan jordbruksnämnden redogör för resultatet av nyssnämnda överläggningar

med jordbrukets förhandlingsdelegation, såvitt de rör srnörfrågan,

och för det förslag nämnden på grundval av desamma framlägger, berör

nämnden det aktuella produktions- och avsättningsläget i fråga om

smör samt anför härom bl. a. följande.

I sin skrivelse till Kungl. Maj:t den 16 april 1958 angående åtgärder med

anledning av situationen på smörmarknaden angav jordbruksnämnden, att

man, om inga åtgärder i produktionsbegränsande syfte vidtoges, under innevarande

år under normala väderleksbetingelser torde kunna räkna med

en produktion av inemot 90 000 ton smör, medan konsumtionen, om den vikande

tendens, som förelegat under de senaste åren fortsatte, kunde antagas

sjunka till omkring 55 000 ton eller därunder. Man skulle sålunda under

dessa förutsättningar ha att räkna med ett exportbehov av omkring 35 000

ton. Under den del av innevarande regleringsår, september 1957 -april

1958, för vilken definitiva siffror för invägningen av mjölk vid mejeri föreligger,

har denna invägning ökat med 1,8 procent gentemot samma period

föregående år. Som framgår av följande jämförelsetal för de enskilda månaderna

faller ökningen emellertid helt på regleringsårets första månader,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr B 39 år 1958

medan däremot en obetydlig tillbakagång i mjölkinvägningen skett under

de senaste månaderna.

Relativtal för mjöllcinvägningen

(Samma månad närmast föregående år = 100)

September 1957 108

Oktober » 103

November » 103

December » 101

Januari 1958 ...... 101

Februari » 100

Mars » 101

April » 99

Maj 1—15 » (prel.) .................... 98,5

Det bör emellertid i detta sammanhang framhållas, att den långsiktiga

ökningen i mjölkens fetthalt varit osedvanligt kraftigt markerad under innevarande

regleringsår. Fetthalten i mejerimjölken har sålunda hittills legat

i genomsnitt 0,06 procentenheter högre än föregående år. Av tillgänglig

slaktstatistik framgår vidare, att slakten av kor hittills under år 1958 varit

något högre än motsvarande tid föregående år, vilket torde vara ett uttryck

för att en viss reduktion av kostammen f. n. pågår.

Med hänsyn till de nu nämnda tendenserna i produktionsutvecklingen —

något avtagande mjölkinvägning och en viss reduktion av antalet mjölkkor,

å ena, samt ökad fetthalt i mjölken, å andra sidan — synes man närmast

böra inställa sig på att, under förutsättning av normala väderleksbetingelser,

produktionen av mjölkfett under den 12-månadersperiod, som börjar i

juni 1958, kommer att ligga på i stort sett samma nivå som ett år tidigare.

Om dessutom hänsyn tages till att den prishöjning på konsumtionsmjölk,

som genomfördes i januari 1958, medfört en viss konsumtionsminskning,

vilken varit mest markant i fråga om mjölk innehållande 3,5 procent fett

och kan beräknas motsvara cirka 700 ton smör per år, kan smörproduktionen

under ifrågavarande period beräknas komma att uppgå till omkring

90 000 ton eller samma siffra, som angavs i nämndens skrivelse till Kungl.

Maj :t den 16 april 1958. (Till belysande av hur denna siffra kan påverkas

av förändringar i produktionsförhållandena må nämnas, att en ändring av

mjölkinvägningen vid mejeri med 1 procent vid nuvarande produktionsvolym

motsvarar cirka 1 600 ton smör per år.)

Vad konsumtionsutvecklingen angår har den prissänkning på smör, som

företogs den 5 maj i år, otvivelaktigt åstadkommit en väsentlig ökning i

smörförsäljningen. En av Svenska mejeriernas riksförening företagen undersökning

över smörför sälj ningen från mejerier under tiden 19—31 maj

1958 i jämförelse med tiden 20 maj—1 juni föregående år visar sålunda en

försäljningsökning av 38,3 procent. Det må emellertid anmärkas, att smörförsäljningen

under april 1958 var osedvanligt låg, i första hand beroende

på att handeln inför den väntade prissänkningen underlät att företaga normal

lagerpåfyllning. Genom att de första 2 veckorna efter smörprissänkningen

ej medtagits i undersökningen, torde dock den lagerpåfyllning, som

skedde omedelbart efter prissänkningen, ej ha kommit att påverka undersökningsresultatet.

Å andra sidan har pingsthelgen ingått i undersökningsperioden

1958, medan detta ej är fallet under basperioden 1957. Det bör

emellertid framförallt betonas, att den tid undersökningen omfattat är allt
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr B 39 år 1958

9

för kort och ligger alltför nära själva prisomläggningen för att man därav

skulle kunna draga några bestämda slutsatser angående konsumtionsutvecklingen

i fortsättningen.

Jordbruksnämnden vill därför bestämt varna för att fästa alltför stor vikt

vid det resultat, som framkommit vid den företagna försäljningsundersökningen.

Det synes mera realistiskt att räkna med att smörkonsumtionen

fortsättningsvis ej kommer att bli lika hög som den nyssnämnda undersökningen

ger vid handen. Detta antagande bestyrkes enligt nämnden också

av vissa preliminära uppgifter angående margarinförsäljningens utveckling,

sedan prissänkningen på smör inträdde. Vid nu rådande prisrelation mellan

smör och margarin anser nämnden därför, att man — även om hänsyn tages

till den effekt, som åtgärderna för att öka försäljningen av smör till allmänna

inrättningar kan få — för tiden framöver under ingå omständigheter

bör räkna med större genomsnittlig konsumtionsökning för smör än

30 procent. För år räknat skulle detta betyda en inhemsk konsumtion av

omkring 74 000 ton.

Jordbruksnämnden framhåller vidare, att om sålunda avsättningsmöjligheterna

på hemmamarknaden till följd av de vidtagna extraordinära åtgärderna

för tillfället kan bedömas något ljusare, har å andra sidan möjligheterna

att avsätta smör på export ytterligare försämrats sedan nämnden avlät

sin skrivelse den 16 april 1958. Härom anför nämnden följande.

I sagda skrivelse erinrade nämnden om att krav framställts bl. a. från

Nya Zeeland om att antidumpingtullar eller utjämningstullar skulle införas

på den svenska exporten av smör till England. Den engelska regeringen har

även som bekant i slutet av maj månad tillkännagivit, att den beslutat att

införa en utjämningsavgift på exporten av svenskt smör, därest denna export

ej genom åtgöranden från svensk sida för den närmaste 12-månadersperioden

begränsas till en kvantitet av 8 000 ton. Det läge, som skapats genom

detta tillkännagivande, innebär, att de faktiska möjligheterna att avlasta

smöröverskottet genom export till England kommer att bli väsentligt

mer begränsade än vad som hittills kunnat antagas. I själva verket torde på

grund härav och genom att relativt stora kvantiteter smör skeppats till England

sedan tillkännagivandet kungjordes, möjligheterna att under återstående

tid fram till slutet av maj nästa år exportera smör till England i bästa fall

komma att begränsas till en kvantitet av mellan 5 000 och 6 000 ton. Under

de allra senaste dagarna har å andra sidan en viss ljusning inträtt på ett

par andra marknader. De förhandlingar, som inletts om export av smör till

dessa marknader, har emellertid hittills ej lett till några avslut och det är

ännu ovisst om och i vilken omfattning sådana överhuvudtaget kan komma

till stånd. Under alla förhållanden bör man enligt nämndens uppfattning

icke nu räkna med, att exporten till övriga marknader under den närmaste

12-månader sper ioden skall överstiga 5 000 ton.

De siffror, som nu anförts, ger enligt jordbruksnämndens uppfattning

vid handen, alt man, även om de åtgärder som hittills vidtagits i konsumtionsbefrämjande

syfte, skulle bibehållas under hela den kommande 12-månadersperioden,

icke med någon grad av säkerhet kan räkna med att de skall

vara tillräckliga för alt bereda avsättning för den produktion, som kan väntas

under samma tid, utan att del tvärtom närmast förefaller sannolikt, att

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj. ts proposition nr B 39 år 1958

ytterligare åtgärder, vilka kan skapa ökad avsättning av smörfett inom landet,

kommer att behövas. Det synes nämnden under sådana förhållanden till

en början uppenbart, att åtgärder från det allmännas sida i avsättningsbefrämjande

syfte — utöver rabatteringen å smör vid försäljning till allmänna

inrättningar — är erforderliga även efter den 31 juli 1958, då den av riksdagen

beslutade allmänna konsumentrabatten å smör med 50 öre upphör

att gälla.

Jordbruksnämnden anmäler, att vid överläggningarna med jordbrukets

förhandlingsdelegation angående arten och omfattningen av dessa åtgärder

från förhandlingsdelegationens sida anförts i huvudsak följande.

Man måste från jordbrukets sida erinra om att statsmakterna enligt gällande

jordbruksuppgörelse åtagit sig att i ett sådant läge som det nu rådande

med alla till buds stående medel öka avsättningen av smör på den inhemska

marknaden. Vad som hittills skett innebure emellertid, att det vore jordbruket

självt, som genom den av jordbruket vidtagna prissänkningen å smör

med 1 kr. 50 öre per kg fått bära huvuddelen av förlusterna till följd av den

omöjliggjorda smörexporten. Den första åtgärd, som statsmakterna borde

vidtaga för att i nuvarande läge infria sina åtaganden i fråga om avsättningen

av smör på den inhemska marknaden, vore enligt jordbrukets uppfattning

en höjning av margarinpriset av den storleksordning, som tidigare

föreslagits i jordbruksnämndens utlåtande den 16 april 1958. Eftersom en

dylik åtgärd i det ytterligare skärpta läge, som uppstått genom inskränkningen

av möjligheterna till export på englandsmarknaden, icke kunde anses

tillräcklig för att lösa avsättningsproblemet, borde därutöver prisspänningen

mellan smör och margarin — utöver vad som skett genom den av

jordbruket vidtagna prissänkningen — minskas ytterligare antingen genom

höjning av margarinpriset eller medelst en av allmänna medel utgående

prisrabatt å smör. Hur långt man på dessa vägar skulle gå för att minska

prisspänningen mellan smör och margarin borde få bli beroende av den

effekt åtgärderna visade sig ha i fråga om avsättningen av smör på den

inhemska marknaden. Förhandlingsdelegationen har vidare förklarat, att

jordbruket, även om dess nu framförda synpunkter icke skulle vinna beaktande,

vore villigt att tekniskt medverka till genomförande av en fortsatt

prisrabattering å smör.

För egen del framhåller jordbruksnämnden i denna fråga följande.

Nämnden vill erinra om att nämnden i sitt utlåtande den 16 april 1958

anförde, att nämnden icke ansåg sig kunna förorda någon allmän statlig subventionering

av konsumentpriset å smör, bl. a. med hänsyn till de mycket

störa belopp, som skulle erfordras för att åtgärden skulle få någon praktisk

effekt. Vad särskilt angår kostnaderna för en dylik subventionering må påpekas

att, vid den i det föregående antagna konsumtionsnivån för smör,

kostnaderna för den nu utgående allmänna prisrabatten samt rabatteringen

vid försäljning av smör till allmänna inrättningar för år räknat kan uppskattas

till i runt tal 40 000 000 kr.

I jordbruksutskottets av riksdagen godkända utlåtande 1958: 26 motiverades

den där valda vägen till lösning av avsättningsfrågan för smör i första

hand med önskvärdheten av att under en övergångstid vinna erfarenhet av

åtgärdens inverkan på smör- och margarinkonsumtionen. Den erfarenhet av

åtgärden, som hittills vunnits, har utan tvekan gett vid handen, att det är

möjligt att avsevärt öka avsättningsutrymmet för smör genom att minska

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr B 39 år 1938

11

prisspänningen mellan smör och margarin så kraftigt som skett i våras.

Däremot kan denna erfarenhet självfallet ej ge något svar på frågan, huruvida

konsumtionsökningen för smöret skulle ha hlivit större eller mindre,

därest man i stället för att sänka smörpriset med 2 kr. per kg valt den av

jordbruksnämnden och jordbrukets förhandlingdelegation förordade vägen

att höja margarinpriset med 50 öre och minska smörpriset med 1 kr. 50 öre

per kg. Att ge något säkert svar på sistnämnda fråga torde överhuvudtaget

vara omöjligt. Jordbruksnämnden vill emellertid anmärka, att man enligt

nämndens uppfattning knappast har anledning räkna med att den senare

vägen skulle ha varit mindre effektiv än den förra.

De vunna erfarenheterna ger således enligt jordbruksnämndens åsikt klart

vid handen, att de åtgärder, som efter den 31 juli 1958 bör vidtagas i syfte

att öka avsättningen av smör inom landet, i första hand bör taga sikte på att

minska prisspänningen mellan smör och margarin. Beträffande det ur skilda

synpunkter lämpligaste sättet att genomföra en sådan minskning erinrar

nämnden om vad den härutinnan anfört i sitt förut omförmälda utlåtande

den 16 april 1958. Vid bedömningen av vad som bör göras för den närmaste

tiden torde emellertid enligt nämnden även böra beaktas en speciell synpunkt,

vilken icke tidigare varit aktuell. Nämnden tänker härvid på den

omedelbara effekt, som ett slopande, helt eller till större delen, av den nu

utgående smörrabatten kan befaras få på smörkonsumtionens storlek. Det

föreligger nämligen enligt nämndens uppfattning en påtaglig risk för att en

nu vidtagen höjning av smörpriset, även om densamma åtföljes av en höjning

av margarinpriset, skulle få till följd en viss återgång av konsumtionen

från smör till margarin. En dylik återgång skulle enligt nämnden vara särskilt

besvärande under sommaren och hösten, eftersom detta är den tid,

då produktionen regelmässigt är störst och det för att så långt möjligt undvika

lagring och därmed förenade kostnader följaktligen är särskilt angeläget,

att inga åtgärder vidtages, som kan verka försvårande på avsättningen

av smöret. Härtill kommer en annan omständighet, vilken även den enligt

nämndens mening kan tala för att det genom riksdagens beslut för tiden

maj—juli genomförda provisoriet bör bibehållas ytterligare någon tid, nämligen

det förhållandet att den s. k. 6-procentregeln kan beräknas komma att

utlösas under innevarande höst och att i samband därmed en omprövning

av olika stödåtgärder kan bli aktuell.

På grund av nu anförda förhållanden har jordbruksnämnden funnit övervägande

skäl tala för att man tills vidare bör fortsätta med den provisoriska

form för stöd åt smörkonsumtionen, som f. n. tillämpas. Ett beslut härom

synes nämnden emellertid ej höra avse längre tid än som kan beräknas åtgå,

till dess frågan på nytt kan bli prövad av riksdagen innevarande höst. Förlängningen

synes sålunda enligt nämnden böra avse tiden augusti—november

1958.

Kostnaderna för denna fortsatta prisrabattering uppskattas av jordbruksnämnden,

i enlighet med vad i det föregående angivits, till något över

3 000 000 kr. i månaden eller för hela 4-månadersperioden till drygt 12 000 000

kr. Härtill bör enligt nämnden läggas elt belopp av omkring 200 000 kr .

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj. ts proposition nr B 39 år 1958

med vilket belopp kostnaderna för rabatteringen under juli 1958 kan beräknas

komma att överstiga tidigare anvisat belopp. För prisrabattering av

smör torde sålunda, därest denna rabattering, i enlighet med vad jordbruksnämnden

förordat, bibehålies under tiden augusti—november 1958, å riksstaten

för budgetåret 1958/59 böra anvisas ytterligare 12 500 000 kr.

I anslutning härtill framhåller jordbruksnämnden, att det såsom tidigare

anförts förefaller sannolikt att — såvida ej såväl den inhemska konsumtionsutvecklingen

i fråga om smör som exportutsikterna beträffande denna

vara skulle utveckla sig gynnsammare än vad nämnden här ansett sig kunna

räkna med som närmast antagligt — ytterligare åtgärder i syfte att skapa

ökad avsättning av smörfettet inopi landet kan visa sig behövliga på kort sikt.

Med hänsyn bl. a. till den för ögonblicket relativt gynnsamma lagerställningen

torde man dock enligt nämndens mening utan större olägenhet kunna

tills vidare avvakta utvecklingen.

Jordbruksnämnden erinrar i detta sammanhang slutligen om att nämnden

i sitt omförmälda utlåtande den 16 april 1958 över framställningen från

jordbrukets förhandlingsdelegation angående åtgärder med anledning av

situationen på smörmarknaden bl. a. framhöll, att det med hänsyn till de

svårigheter, vilka även i fortsättningen torde vara att vänta för smörexporten,

är nödvändigt, att mjölkproduktionen snabbt nedbringas till en nivå,

som bättre än den nuvarande motsvarar de avsättningsmöjligheter, vilka

synes kunna påräknas i fortsättningen. Jordbruksnämnden erinrar härom

vidare.

Nämnden framhöll, att detta endast kan åstadkommas genom en reduktion

av kostammen. Som riktpunkt för den önskvärda minskningen av

mjölkproduktionen uppsattes en reduktion av kostammen med något över

200 000 djur under en tid av 3 år, eller cirka 75 000 per år. Nämnden anförde

vidare, att det för att få till stånd en reduktion av nu nämnd storleksordning

torde vara nödvändigt, att densamma stimuleras genom direkta

bidrag. Med hänsyn till minskningen av statens kostnader för allmänt och

extra mjölkpristillägg samt leveranstillägg ansåg nämnden 200 kr. per ko

vara ett skäligt bidrag från det allmännas sida.

Beträffande de överläggningar, som ägde rum med jordbrukets förhandlingsdelegation

i samband med smörfrågans behandling inom jordbruksnämnden

i vad avser en reduktion av kostammen, hänvisar nämnden till

följande utdrag ur nämndens meranämnda skrivelse den 16 april 1958.

Från förhandlingsdelegationens sida har man förklarat sig dela jordbruksnämndens

uppfattning beträffande behovet av reduktion av kostammen

och även kunna godtaga den nyss angivna målsättningen beträffande

omfattningen av och takten för denna reduktion. Förhandlingsdelegationen

har likaledes förklarat sig kunna godtaga vad nyss anförts rörande omfattningen

av det statliga ekonomiska stöd, som skulle lämnas som stimulans

för utslaktningen, samt uttalat, att delegationen, om den i det föregående

omnämnda justeringen av priserna på margarin och smör kommer till

stånd, är beredd att verka för en dylik reduktion och vidtaga de åtgärder,

som utöver nyssnämnda stöd kan vara påkallade för att det avsedda målet

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr B 39 år 1958

skall nås. Däremot har delegationen ansett, att frågan om de vägar, på vilka

man bör söka få till stånd den avsedda utslaktningen, med hänsyn till frågans

komplicerade natur behöver närmare övervägas, och uttalat önskemålet,

att denna fråga måtte få ytterligare diskuteras mellan nämnden och

delegationen, innan nämnden avger definitivt förslag därom till Kungl.

Maj :t. Jordbruksnämnden har förklarat sig icke ha något att erinra häremot.

De åtgärder, som i det föregående föreslagits för att den närmaste tiden

öka avsättningen av smör inom landet eller som i övrigt kan komma att i

detta syfte vidtagas på kort sikt, innebär, anför jordbruksnämnden, icke i

och för sig någon lösning av problemet, hur mjölkproduktionen skall kunna

nedbringas till en nivå, som svarar mot de avsättningsmöjligheter, vilka

kan påräknas i fortsättningen. En reduktion av kostammen framstår därför

enligt jordbruksnämndens uppfattning alltjämt som nödvändig. Samtidigt

är det emellertid enligt nämnden tydligt, att målsättningen i fråga om både

storleken och takten av denna reduktion ävensom bedömningen av vilka

medel, som bör användas för att underlätta densamma, kommer att påverkas

av den effekt, som åtgärderna i syfte att öka smörkonsumtionen kommer

att få. Härvid torde enligt nämnden böra beaktas, att dessa åtgärder

icke utformas så, att de kommer att fördröja eller förhindra den på längre

sikt erforderliga reduktionen av kostammen. Nämnden erinrar vidare om

att, såsom tidigare antytts, av tillgängliga slaktsiffror att döma en tendens

till reduktion av koantalet f. n. gör sig gällande, vilket otvivelaktigt får tillskrivas

den försämrade lönsamheten av mjölkproduktionen. Med hänsyn

till dessa förhållanden är det enligt nämndens uppfattning ej erforderligt,

att man nu fastställer någon definitiv riktpunkt i fråga om den önskvärda

reduktionen av mjölkproduktionen eller fattar beslut om de åtgärder, som

bör vidtagas från det allmännas sida i syfte att underlätta en omställning

från mjölkproduktion till annan produktion. Ställningstagandet till dessa

frågor finner nämnden i stället lämpligen böra anstå, till dess man bl. a.

bar en klarare uppfattning om styrkan av den tendens till en sådan omställning,

som redan nu gör sig märkbar utan dylikt stöd. Nämnden anför i

detta sammanhang även, att — med hänsyn till att den normala slakten av

storboskap under höstmånaderna brukar vara i det närmaste tillräckligt

stor för att täcka konsumtionsbehovet — någon mera omfattande extraordinär

slakt ur marknadssynpunkt icke är önskvärd under denna tid. Åtgärder

av det slag, som nyss berörts, kan därför enligt nämnden, även om frågan

nu skulle upptagas till avgörande, ej få någon praktisk effekt förrän mot

slutet av innevarande år eller i början av nästa år.

Utjämningsförfarandet inom mejerihanteringen

Jordbruksnämnden framhåller, att de åtgärder av olika slag, som vidtagits

i syfte att lösa krisen inom smörproduktionen, även aktualiserar frågan

om eu ändring av grunderna för den interna utjämningen mellan olika

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj. ts proposition nr B 39 år 1958

grenar inom mejerilianteringen. Beträffande de nuvarande förhållandena i

sagda hänseende anför nämnden följande.

Utjämningen i lönsamhet mellan konsumtionsmjölk och mjölk, som användes

till produktberedning, är f. n. icke fullständig. Med hänsyn till önskemålet

att få till stånd en sådan lokalisering av mjölkproduktionen, att de

störa konsumtionsorternas behov av konsumtionsmjölk kan tillgodoses utan

att mjölken måste transporteras allt för långa vägar, har nämligen utjämningsförfarandet

anpassats så, att det relativa ekonomiska utbytet för konsumtionsmjölken

under senare tid successivt förbättrats. Vid den ändring

i utjämningsförfaranaet, som ägde rum i samband med den generella prishöjningen

på konsumtionsmjölk i januari 1958, har denna utveckling ytterligare

accentuerats. Nettoutbytet av konsumtionsmjölken beräknas sålunda

f. n. vara cirka 5 öre per kg högre än nettoutbytet av produktmjölken.

Till följd av de höga exportförlusterna för smör har den del av utjämningsavgifterna,

som återgår till mejerierna i form av allmänt utjämningsbidrag,

från att under andra halvåret 1957 ha varit 45 öre per kg invägt|

mjölkfett därefter i flera omgångar måst sänkas och fr. o. m. den 1 april

1958 tills vidare helt indragits. Denna utveckling har fått till följd, att även

sådana mejerier, som har en hög avsättning av konsumtionsmjölk måst

sänka sina avräkningspriser, trots att priserna på konsumtionsmjölken stigit

och nettoutbytet av sagda vara förbättrats relativt sett. Den allmänna

mjölkavgift, som fr. o. m. den 12 maj 1958 uttages på all vid mejeri invägd

mjölk för att bidraga till finansieringen av prissänkningen på smör inom

landet, minskar självfallet ytterligare mejeriernas möjligheter att hålla uppe

avräkningspriset till mjölkleverantörerna. Någon omedelbar förskjutning av

den relativa betalningsförmågan mellan mejerierna åstadkommer den allmänna

mjölkavgiften emellertid icke. Jordbruksnämnden har nämligen efter

förslag av Svenska mejeriernas riksförening beslutat, att mejerierna tills

vidare skall helt kompenseras för smörprissänkningen. Detta åstadkommes

genom att utöver den statliga subventionen ett särskilt bidrag utbetalas till

mejerierna på basis av den inhemska smörförsäljningen.

Sistnämnda beslut av jordbruksnämnden är emellertid endast provisoriskt

och gäller i avbidan på att en inom mejeriorganisationen pågående utredning

om ändring av utjämningsförfarandet skall bli slutförd. Vid den

ändring av utjämningen, som i samband härmed blir aktuell, framstår det

enligt nämndens uppfattning som angeläget att tillgodose de synpunkter,

som förut framförts om mjölkproduktionens lokalisering, så att konsumtionsmjölken

kan få en ytterligare förbättring i förhållande till produktmjölken.

Vad sålunda anförts avser i första hand en allmän minskning av den

avgiftsbelastning å konsumtionsmjölken, som sker genom utjämningsförfarandet.

För vissa områden kan det emellertid, anför nämnden, vara önskvärt

att därutöver åstadkomma en förbättring av konsumtionsmjölkens lönsamhet.

Detta syfte synes enligt nämndens uppfattning enklast kunna nås,

genom att möjlighet införes att geografiskt differentiera utjämningsavgifterna

för konsumtionsmjölk och grädde ävensom den allmänna mjölkavgift,

som nu uttages i enlighet med Kungl. Maj:ts kungörelse den 2 maj 1958 (nr

184). Förordningarna den 10 juli 1947 (nr 378) om vissa avgifter ä mjölk,

grädde och ost samt den 7 juni 1956 (nr 406) angående mjölkavgift m. m.

medger emellertid i sin nuvarande lydelse icke en sådan differentiering.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr B 39 är 1958

15

Jordbruksnämnden hemställer därför, att förordningarna måtte ändras

på sådant sätt, att en differentiering av utjämnings- och mjölkavgifterna

efter vad som finnes påkallat med hänsyn till lokala olikheter i betingelserna

för produktionen eller avsättningen av mjölk kan ske. Nämnden upplyser

vidare, att jordbrukets förhandlingsdelegation förklarat sig biträda

denna hemställan.

Ändring av förordningen angående slaktdjursavgiff m. m.

I fråga om nu gällande bestämmelser för uttagande av slaktdjursavgift

anför jordbruksnämnden följande.

Enligt förordningen den 3 juni 1955 (nr 284) angående slaktdjursavgift

m. m., med däri enligt förordningen den 7 juni 1956 (nr 408) företagen ändring

skall, i den mån Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande,

jordbruksnämnden så förordnar, viss avgift (slaktdjursavgift) upptagas

dels för kött och fläsk, som blivit vid offentligt slakthus, kontrollslakteri

eller kommunal köttbesiktningsbyrå godkänt vid besiktning enligt lagen den

11 maj 1934 (nr 140) angående köttbesiktning och slakthus eller kungörelsen

den 30 november 1934 (nr 559) angående kontrollslakterier, deis för

levande hästar, nötkreatur, får och svin (stat. nr 1—9), vilka för slakt utföres

ur riket. Avgifter må utgå för hel kropp eller del därav med belopp,

som bestämmes av Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande,

av jordbruksnämnden, och får, då avgiften uttages vid slakt, räknat för hel

kropp högst utgöra för häst och för sådant nötkreatur, som efter nedslaktningen

väger minst 150 kg, 15 kr. samt för nötkreatur med lägre vikt och

för svin 8 kr. Vid utförsel av levande djur må för häst och för sådant nötkreatur,

som väger minst 300 kg, uttagas 15 kr. samt för nötkreatur med

lägre vikt och för svin 8 kr. Vidare stadgas i förordningen, att medel, som

inflyter genom upptagande av slaktdjursavgifter, enligt av Kungl. Maj :t

meddelade föreskrifter skall användas för täckande av kostnader i samband

med jordbruksregleringen. Kungl. Maj :t har genom kungörelsen den 7 juni

1956 (nr 420) bemyndigat jordbruksnämnden att fastställa slaktdjursavgiftens

storlek och att besluta om upptagande av densamma.

Jordbruksnämnden upplyser, att slaktdj ursavgifterna sedan början av

år 1957 uttagits med de högsta belopp, som nyss angivits, samt att de influtna

avgifterna under innevarande regleringsår helt disponerats för täckande

av exportförluster för fläsk. Till följd av dels fläskproduktionens ökning,

dels det prisfall, som ägt rum på exportmarknaderna, har emellertid dessa

exportförluster blivit av en helt annan storleksordning än vad man räknade

med vid den tidpunkt, då de nu gällande maximibeloppen för avgifterna

fastställdes. Nämnden finner det under sådana förhållanden nödvändigt, att

slaktdjursavgifterna höjes i den utsträckning som erfordras för alt täcka

exportförlusterna. Nämnden föreslår därför, att nyssnämnda förordning ändras

på så sätt, att de högsta belopp, som får uttagas, höjes för nötkreatur

med en lägsta vikt av 150 kg och för häst från nuvarande 15 kr. till 20 kr.

samt för nötkreatur med lägre vikt och för svin från nuvarande 8 kr. till

15 kr. Beträffande avgifterna vid utförsel av levande djur föreslår nämnden

eu motsvarande höjning från 15 till 20 kr. för häst och sådant nötkreatur,

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr B 39 år 1958

som väger minst 300 kg samt för nötkreatur med lägre vikt och för svin från

8 till 15 kr. Nämnden upplyser, att förslaget tillstyrkts av jordbrukets förhandlingsdelegation.

Införselavgifterna för vissa fodermedel

Beträffande utsikterna för 1958 års fodersädsodling samt gällande införselavgifter

på fodersäd anför jordbruksnämnden följande.

På grund av väderleksförhållandena hösten 1957 blev de med höstsäd besådda

arealerna osedvanligt små. Sålunda räknar man nu med en höstveteareal

av endast 107 000 ha mot 220 000 ha i den prognos för 3-årsperioden

1956/57—1958/59, som framlades våren 1956. För höstråg kan man nu uppskatta

arealen till 90 000 ha mot 110 000 ha i förenämnda prognoskalkyl.

Odlingen av vårsäd kan i stället väntas bli omfattande. Förseningen av vårbruket

torde emellertid medföra, att arealen vårvete icke blir större än vad

som angavs i prognosen för 3-årsperioden, nämligen 200 000 ha. I stället

kan en ökning av fodersädsodlingen förväntas.

För andra fodermedel än majs och oljekraftfoder är införselavgiften fixerad

till visst belopp — f. n. 5 kr. 25 öre per dt (utom för melass för vilken

vara avgiften är 1 kr. 5 öre lägre) — så länge det inhemska priset på korn

och havre ligger mellan prisgränserna. (För malt samt mjöl och gryn av

korn och havre har avgiften enligt vissa regler anpassats efter avgifterna

för korn och havre.)

Jordbruksnämnden framhåller, att det i nuvarande läge med en betydande

fläskproduktion och avsättningssvårigheter i fråga om överskott av animalieprodukter

är angeläget, att en överproduktion härav icke stimuleras.

Nämnden erinrar om att den tidigare begärt och erhållit bemyndigande att

under instundande regleringsår stödja export av fodersäd. Det är emellertid

i nuvarande läge, anför nämnden, angeläget att möjlighet även skall finnas

att reglera importen av fodersäd i större utsträckning än vad som medges

enligt nu gällande regler. Nämnden framhåller, att det mellan nämnden och

jordbrukets förhandlingsdelegation även rått enighet om önskvärdheten av

att rörliga avgifter skall kunna uttagas även för andra fodermedel än majs

och oljekraftfoder (däri inbegripet malt samt andra förutnämnda produkter

av korn och havre). Nämnden hemställer, att Kungl. Maj :t ville, efter att ha

utverkat riksdagens bemyndigande därtill, medgiva att så sker intill utgången

av regleringsåret 1958/59.

Höjning av förmalningsavgiften vid eventuell tillämpning av 6-procentregeln

Jordbruksnämnden anför, att man redan nu med mycket hög grad av

sannolikhet kan räkna med att den s. k. 6-procentregeln kommer atl utlösas

senast då jordbruksnämndens producentprisindex för september månad 1958

fastställts och troligen redan en månad tidigare. Nämnden erinrar vidare, att

ifrågavarande spärregel innebär, att förhandlingar skall upptagas mellan

nämnden och jordbrukets förhandlingsdelegation i syfte att söka återföra

jordbrukspriserna till för vederbörligt varuslag gällande mittpris. En juste
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr B 39 år 1958

17

ring av brödsädspriserna kan emellertid vara mycket svår all genomföra

vid nyssnämnda tidpunkter. Till belysning av svårigheterna anför nämnden

följande.

På grund av att odlarnas leveranser av brödsäd och oljeväxter till övervägande

del sker i direkt samband med skörden, kan odlarpriserna för dessa

varor icke kontinuerligt anpassas till världsmarknadspriserna. I stället fastslälles

priserna för brödsäd och oljeväxter genom regleringsföreningarna —

Svensk spannmålshandel, ekonomisk förening, resp. Sveriges oljeväxtintressenter,

förening u. p. a., — omedelbart innan skörden börjar marknadsföras,

som regel i början av augusti för brödsäd och i början av juli för oljeväxter.

En justering uppåt av de sålunda fastställda priserna vid senare

tillfälle är tämligen lätt att genomföra för oljeväxter, eftersom avräkning

gentemot den enskilde odlaren sker centralt genom regleringsföreningen, som

sålunda även kan verkställa en efterreglering av priset. I fråga om brödsäd

är det däremot icke möjligt att på samma sätt i efterhand justera priset till

odlare. Det i augusti fastställda priset avser endast inlösen per den 1 april

kommande år och under tiden fram till inlösendagen är prisbildningen i princip

fri. En höjning av inlösenpriset i efterhand skulle icke annat än i undantagsfall

komma odlaren till godo utan i stället innebära en favör för

handeln. Genom att brödsäden normalt passerar flera handelsled försvåras

möjligheterna till efterreglering ytterligare.

Det skulle emellertid enligt jordbruksnämndens uppfattning vara synnerligen

olyckligt, om vid förhandlingar i samband med 6-procentregelns utlösning

möjlighet saknades att även justera brödsädspriserna. Ett sätt att genomföra

en sådan justering utan att ändra inlösenpriset skulle enligt nämnden

vara att i stället höja förmalningsavgiften, vilken f. n. utgår med 5 kr.

per dt, d. v. s. det högsta belopp som må uttagas enligt gällande förordning

(1953:375) med vissa bestämmelser angående prisregleringen för råg och

vete. I fråga om innebörden av en dylik åtgärd anför nämnden följande.

För konsumenterna skulle effekten av en höjd förmalningsavgift bli densamma

som böjda brödsädspriser. Detsamma skulle bli fallet för jordbruket

som sådant. Däremot skulle icke årets brödsädsodlare individuellt tillgodogöras

prishöjningen, såvida man icke till dem utbetalade motsvarande belopp.

Detta skulle — om så önskas — kunna bli möjligt genom en central

efterreglering genom föreningen Svensk spannmålshandel på grundval av

från de primära uppköparna inhämtade kvantitativa leveransbesked. Ett sådant

förfarande skulle dock administrativt bli ganska betungande för föreningen.

Å andra sidan kunde de medel, som skulle komma att inflyta genom

en höjd avgift, överföras till föreningens konjunkturutjämningsfond

lör kommande behov. Härigenom skulle medlen komma brödsädsodlingen

till godo i ett senare skede. Vilket alterantiv som skall väljas, torde lämpligen

avgöras tidigast i samband med kommande förhandlingar rörande 6- procentregelns utlösning.

En fördel med här angivna förfarande är även, att utlösningen av 6-procentregeln

icke skulle få retroaktiv effekt. Den höjda förmalningsavgiften

skulle nämligen icke komma att beröra den brödsäd, som förmalts, innan

regeln utlösts.

Jordbruksnämnden framhåller vidare, alt en höjning av förmalningsavgiften

— för att träffa så stor del av brödsäden som möjligt — måste

2 Jlihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Xr II 3''J

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj. ts proposition nr B 39 är 1958

träda i tillämpning snarast efter det beslut fattats om de åtgärder, som bör

föranledas av 6-procentregelns utlösning. Nämnden finner det därför angeläget,

att möjlighet skall föreligga för Kungl. Maj :t att, utan hinder av den i

gällande förordning angivna maximeringen, meddela förordnande om den

erforderliga avgiftshöjningen i omedelbar anslutning till beslut, som här avses,

och hemställer att Kungl. Maj:t måtte begära medgivande härtill av

riksdagen.

D epartementschefen

I förevarande läge med viss överskottsproduktion på jordbruksområdet

samt bland annat därav följande svårigheter att upprätthålla den avsedda

inkomstlikställigheten mellan jordbruksbefolkningen och jämförbara yrkesgrupper

och att tillförsäkra brukarna av mindre brukningsenheter en

rimlig levnadsstandard måste det anses nödvändigt att vidtaga långsiktiga,

effektiva åtgärder i syfte att anpassa produktionsresurserna efter avsättningsmöjligheterna

i fråga om jordbruksvaror. Jag vill erinra om att det

vid fastställandet år 1947 av riktlinjerna för den framtida jordbrukspolitiken

uttalades, att det ur det allmännas synpunkt framstår såsom angeläget,

att den inhemska jordbruksproduktionen ej skall överstiga det totala avsättningsutrymmet

minskat med en betryggande marginal mellan produktionen

och den normala inhemska konsumtionen. För att förhindra att produktionen

når över sagda gräns hör enligt 1947 års nyssberörda riksdagsbeslut

bland annat olika rationaliseringsåtgärder genomföras, exempelvis sammanläggning

av brukningsenheter, övergång till extensiv drift på vissa brukningsenheter

och nedläggning av jordbruk på olämpliga ägor. Det uttalades i

beslutet vidare, att i den mån en med dylika åtgärder uppnådd produktionsminskning

—■ tillsammans med vad som kan åstadkommas genom en begränsning

av importen av fodermedel — ej visar sig tillräcklig för att hålla

produktionen inom avsedd ram staten bör direkt medverka till en produktionsbegränsning

genom bidrag till plantering av skog på därtill lämpliga

marker och liknande åtgärder.

Spörsmålet behandlades även av jordbruksprisutredningen i dess år 1954

avgivna betänkande (SOU 1954:39). Utredningen framhöll bland annat alt

en framtida försämring av avsättningsmöjligheterna i utlandet för smör var

sannolik, varvid ett läge kunde uppstå då ett betydande smöröverskott endast

skulle kunna avsättas till mycket låga priser och svårigheter skulle föreligga

att vidmakthålla inkomststandarden för jordbruksbefolkningen. Samtidigt

pekade utredningen på att produktions- och konsumtionsutvecklingen

överhuvudtaget medförde risker för ett betydande produktionsöverskott omkring

år 1960. Enligt utredningens uppfattning borde en viss nedskärning av

produktionen, sett på längre sikt, ligga i jordbruksbefolkningens eget intresse.

En hastig nedskärning av jordbrukets produktionsvolym utan hänsyn till

de för ögonblicket i produktionen bundna produktionsmedlen kunde dock

icke anses vara ekonomiskt motiverad. Begränsningen av produktionen fann

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr B 39 år 1958

19

utredningen böra åstadkommas genom en successiv minskning av produklionsunderlaget

och en intensifierad strukturrationalisering. Utredningen ansåg

det vara utomordentligt betydelsefullt såväl ur jordbrukets som samhällets

synpunkt, att möjligheterna till dylik rationalisering tillvaratages. Därjämte

borde det sett ur jordbrukets egen synvinkel vara angeläget, att frågan

om överföring av jordbruksjord till skogsmark i fortsättningen bedömdes

på annat sätt än som dittills i allmänhet skett.

Vad jordbruksprisutredningen uttalat i berörda spörsmål instämde föredragande

departementschefen i huvudsak i vid framläggandet av propositionen

1955: 198 angående den framtida utformningen av prissättningen på

jordbrukets produkter. Departementschefen betonade, att förutsättningen för

att man skall kunna uppehålla inkomstlikställighet mellan jordbruksbefolkningen

och jämförliga befolkningsgrupper är — vid i stort sett oförändrad

struktur på den internationella marknaden — på längre sikt, att ingå pristryckande

överskott uppkommer. För att undvika sådant överskott kunde en

begränsning av jordbruksproduktionen bli påkallad. En nödig produktionsminskning

borde enligt departementschefen främst åstadkommas genom en

fortskridande yttre rationalisering av vårt jordbruk. Möjligheterna att överföra

sämre jordbruksjord till skogsmark borde samtidigt uppmärksammas,

varvid dock hänsyn borde tagas till de i varje trakt rådande förhållandena.

Riksdagen biträdde vad föredragande departementschefen sålunda anfört.

I överensstämmelse med angivna riktlinjer för motverkande av överskottsproduktion

inom jordbruket har jag under de senaste månaderna föranstaltat

om ett flertal utredningar, syftande till en långsiktig anpassning av

produktionsfaktorerna till avsättningsförhållandena under bibehållande av

inkomslikställighetskravet. Sålunda erhöll lantbruksstyrelsen och skogsstyrelsen

den 21 mars 1958 i uppdrag att gemensamt utreda möjligheterna alt

åstadkomma ett snabbare överförande av sämre jordbruksjord till skogsmark

samt att inkomma med icke blott av utredningen föranledda förslag

utan även med en redogörelse för de åtgärder styrelserna vidtagit i nämnt

syfte inom ramen för nuvarande befogenheter. I anledning härav har lantbruksstyrelsen

i cirkulärskrivelse till lantbruksnämnderna lämnat vissa rekommendationer

huru nämnderna i den löpande verksamheten skall kunna

aktivt främja en rationell avjämning av brukningsenheternas åker- och betesområden

genom överföring till skogsmark av olämpligt belägna och illa

utformade, sämre dylika områden. Lantbruksnämnderna anmodas i skrivelsen

verka för överföring av angivet slag i samband med nämndernas inköpsverksamhet,

beviljandet av lånegarantier vid tillskottsköp, prövningen av

frågor om förvärvstillstånd enligt jordförvärvslagen samt handläggandet av

ärenden rörande inre rationaliseringsåtgärder såsom exempelvis stenröjning

och torrläggning. Lantbruksstyrelsen och skogsstyrelsen har påbörjat dels

undersökningar beträffande den nuvarande frekvensen i överförande av åker

till skogsmark i landets olika delar och den fortsatta utvecklingen enligt jordägarnas

och länsmyndigheternas bedömande, dels prövning av de tekniska

förutsättningarna atl genomföra en intensifierad skogsplantering. Därefter

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr B 39 år 1958

kommer att ske överväganden i fråga om lämpliga författningsändringar

samt rörande finansiering av skogsplantering, upplysningsverksamhet m. m.

Förslag i anledning av de båda myndigheternas utredningsuppdrag torde

kunna föreläggas 1959 års riksdag.

Såsom ett led i strävandena att uppnå en anpassning till de numera inträdda

produktions- och avsättningsförliållandena inom jordbruket och samtidigt

förbättra inkomstnivån för den inom näringen arbetande befolkningen

uppdrogs genom beslut den 2 maj 1958 åt jordbruksanslagsutredningen att

i samband med utredningens prövning av bidragsverksamheten med anlitande

av medel ur anslaget till bidrag till jordbrukets rationalisering i samråd

med lantbruksstyrelsen verkställa en allmän översyn av bestämmelserna rörande

statligt stöd till jordbrukets inre rationalisering m. m. i syfte att dessa

bestämmelser skall erhålla en fullt tidsenlig inriktning. Enligt vad jag erfarit

bedrives detta utredningsarbete i sådan takt att ett betänkande i ämnet

kan beräknas föreligga instundande höst.

Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 10 maj 1958 tillkallade jag

samma dag särskilda sakkunniga för att verkställa utredning och avgiva förslag

rörande jordförvärvs-, bolagsförbuds- och uppsiktslagstiftningen. Jämlikt

direktiven för utredningen bör de sakkunniga vid sin översyn av omförmälda

lagar beakta icke blott erfarenheterna av gällande lagstiftning på

berörda områden utan även — och främst — de betydande förändringar som

under senare år skett beträffande jordbrukets struktur och produktionsförhållanden.

Näringens tendenser i fråga om den framtida utvecklingen i sistnämnda

båda hänseenden skall givetvis också uppmärksammas av de sakkunniga

och av dem läggas till grund för de kommande förslagen. I utredningsdirektiven

uttalas, att det ligger i såväl samhällets som den enskildes

intresse, att en ekonomiskt riktig användning av landets marktillgångar uppnås

men att det ekonomiska betraktelsesättet icke får undanskymma de sociala

och befolkningspolitiska aspekter, varpå jordlagstiftningen i allmänhet

grundats, och ej heller önskemålet att förhindra uppenbara spekulationsköp.

Med hänvisning till den relativt snabba produktionsutvecklingen inom

vårt jordbruk och de på senaste tid försämrade avsättningsmöjligheterna i

utlandet förklaras det i direktiven vara lämpligt, att de sakkunniga skyndsamt

prövar frågan, huruvida man med beaktande av nyssnämnda aspekter

kan genom jämkningar i lagstiftningen bidraga till att motverka den negativa

inverkan på jordbruksnäringens räntabilitet och på jordbrukarnas inkomststandard,

som sagda produktions- och avsättningsförhållanden medfå*

• Om resultatet av de sakkunnigas behandling av sistnämnda spörsmål så

motiverar, anses delbetänkande böra framläggas med förslag till snara lagändringar.

Den nuvarande jordförvärvslagens giltighetstid utlöper den 30

juni 1962.

Slutligen vill jag omnämna, att lantbruksstyrelsen i skrivelse den 12 maj

1958 anmält, att inom verket pågår vissa undersökningar rörande möjligheterna

att effektivisera lantbruksnämndernas organisation och verksamhet,

särskilt i fråga om storleksrationalisering och arronderingsförbättring av

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr B 39 år 1958

21

jordbruks- och skogsfastigheter, ävensom rörande därmed sammanhängande

frågor. Förslag i anledning av dessa undersökningar kommer styrelsen att

framlägga i sin anslagsskrivelse för budgetåret 1959/60.

Givetvis skall arbetet inom samtliga förenämnda utredningar samordnas

så långt möjligt, ehuru vissa av utredningsförslagen förväntas föreligga vid

en betydligt senare tidpunkt än de övriga.

Inom jordbruksdepartementet pågår vidare arbetet med utformningen av

det särskilda stödet till småbruket. Då dessa överväganden sammanhänger

med utformningen av jordbrukspolitiken på längre sikt kommer förslag senare

att framläggas för riksdagen.

Vad härefter angår frågan om mera kortsiktiga åtgärder i avsikt att vidga

avsättningsutrymmet för smör, vill jag anföra följande.

Såsom framgår av den förut återgivna, av statens jordbruksnämnd lämnade

redogörelsen har den i början av maj 1958 företagna sänkningen av priset

på smör åstadkommit en väsentlig ökning av smörförsäljningen.

Huruvida smörkonsumtionen kommer att stabiliseras på den enligt undersökningen

i slutet av maj uppnådda nivån torde emellertid, såsom jordbruksnämnden

påpekat, av olika skäl ännu vara för tidigt att uttala sig om. Av

den av jordbruksnämnden lämnade redogörelsen för bland annat marknadsläget

för smör framgår vidare, att en icke obetydlig osäkerhet föreligger även

i fråga om utvecklingen av flera faktorer av väsentlig betydelse vid bedömningen

av de skilda åtgärder, som kan bli aktuella med hänsyn till avsättningsförhållandena

på mjölkområdet. Det torde även böra beaktas, att enligt

vissa bedömanden det internationella läget på smöravsättningens område

får anses ha passerat bottennivån och att tecken på någon ljusning i fråga

om nämnda avsättning enligt dessa bedömanden kan skönjas. Enligt mitt

förmenande kan ej heller göras gällande att exporten under den tilländalupna

perioden varit omöjliggjord. Den erfarenhet, som hittills vunnits, har

också givit vid handen, att det är möjligt att avsevärt öka avsättningsutrymmet

för smör genom en kraftig sänkning av priset på denna vara utan att en

genom statliga åtgärder åstadkommen höjning av margarinpriset behöver

tillgripas. Med hänsyn till vad som sålunda förebragts i ärendet och i avvaktan

på utvecklingen fram till hösten har jag i likhet med jordbruksnämnden

funnit det önskvärt, att någon ändring nu icke företages i den form för stöd

åt smörkonsumtionen, som i enlighet med beslut av 1958 års förra riksdag

för närvarande tillämpas. Enligt min uppfattning har den väg, som valts att

minska prisspänningen mellan smör och margarin och som samtidigt inneburit

en betydande sänkning av matfettskostnaderna utan att just därigenom

jordbrukets inkomststandard försämrats, såväl av ekonomiska söm

psykologiska skäl starkt bidragit till det goda resultat för smöravsättningen

som de å prisområdet vidtagna åtgärderna medfört.

Den under de senare åren inträdande realprisförsämringen för stora delar

av jordbruket har medfört en förståelig oro på jordbrukarhåll. Sedan maj

månad ligger jordbruksnämndens reella producentprisindex under 94 en
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj. ts proposition nr B 39 år 1958

heter. Såsom nämnden anfört kan förmodas, att den s. k. 6-procentregeIn

kommer att utlösas instundande höst. Med hänsyn till de åtgärder, som med

anledning därav kan behöva genomföras — såsom hittills under beaktande

av de överenskommelser som träffats angående jordbrukets prissättning —

synes de ställningstaganden, som nu måste göras på det kortsiktiga planet,

icke böra sträcka sig längre än att i huvudsak avse de närmaste månaderna.

Jag finner mig därför böra förorda, att — i enlighet med jordbruksnämndens

förslag — den för maj—juli månader 1958 beslutade prisrabatteringen

av smör på oförändrade villkor utsträckes att gälla även för tiden augusti—

november 1958. Kostnaderna för denna prisrabattering har av jordbruksnämnden

beräknats till 12 500 000 kronor, varav cirka 200 000 kronor hänför

sig till merkostnader för juli månad 1958. Mot denna beräkning har jag

intet att erinra. Därest förslaget godkännes, torde det få ankomma på

Kungl. Maj:t att bemyndiga jordbruksnämnden att för smör, som under

den tid, under vilken Svenska mejeriernas riksförenings riksnotering för runmärkt

smör ligger minst 2 kronor per kilogram under noteringen per den 30

april 1958, dock längst till och med utgången av november månad 1958, från

mejeri eller riksföreningen levereras för försäljning inom landet, utbetala

prisrabatt med 50 öre per kilogram i huvudsaklig överensstämmelse med de

regler, som nu gäller för denna rabattering. Jordbrukets förhandlingsdelegation

har enligt vad jordbruksnämnden anmält i sin skrivelse förklarat, att

jordbruket är villigt att tekniskt medverka till genomförande av en fortsatt

prisrabattering å smör.

Som förut anförts har 1958 års förra riksdag för budgetåret 1958/59 under

nionde huvudtiteln anvisat ett förslagsanslag av 2 800 000 kronor till

prisrabattering av smör under juli månad 1958. Beslutet har i statsverkspropositionen

B år 1958 anmälts för den nu sammanträdande riksdagen. Hos

denna torde Kungl. Maj :t, med ändring av sagda beslut, böra hemställa om

anvisande av (12 500 000 -j- 2 800 000 =) 15 300 000 kronor till prisrabattering

av smör. I detta sammanhang kan här anföras, att en minskning av

margarinkonsumtionen betyder en inkomstminskning för staten.

Med hänsyn till den ståndpunkt, som jag sålunda intagit i fråga om det

fortsatta stödet till smörkonsumtionen, föranleder vad jordbruksnämnden

anfört angående åtgärder för en reduktion av mjölkproduktionen i detta

sammanhang icke något uttalande från min sida. Emellertid måste såsom

jag tidigare utvecklat en anpassning av denna produktion till en naturlig

efterfrågan i jordbruksbefolkningens eget intresse komma till stånd. Härvidlag

är att uppmärksamma, att ett icke obetydligt inhemskt avsättningsutrymme

för ökad köttproduktion förefinnes. Sagda utrymme kan för innevarande

produktionsår beräknas till cirka 20 procent av den totala köttproduktionen

i landet.

I samband med den uppkomna situationen på smör marknaden har även

frågan om en ändring av grunderna för den interna utjämningen

av intäkterna från olika grenar av mejerirörelsen ak
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj. ts proposition nr B 39 år 1958

tualiserats och gjorts till föremål för en särskild utredning inom mejerihanteringen.

Jordbruksnämnden har framhållit som angeläget, att vid den

ändring av utjämningsförfarandet, som kan bli residtatet av sagda utredning,

beaktas önskemålen att få till stånd en sådan lokalisering av mjölkproduktionen,

att de stora konsumtionsorternas behov av konsumtionsmjölk

kan tillfredsställas utan alltför långa transporter. Dessa önskemål kan tillgodoses

genom en allmän minskning av den avgiftsbelastning å konsumtionsmjölken,

som sker genom utjämningsförfarandet. För vissa områden

kan det emellertid enligt jordbruksnämndens mening vara önskvärt att därutöver

åstadkomma en förbättring av konsumtionsmjölkens lönsamhet. Nu

gällande förordningar om utjämningsavgift å mjölk, grädde och ost samt om

mjölkavgift medger emellertid icke en dylik differentiering. Såsom jordbruksnämnden

med biträdande av jordbrukets förhandlingsdelegation föreslagit,

bör emellertid möjligheter till differentiering av utjämningsavgifterna

å mjölk och grädde samt av mjölkavgiften skapas. Jag förordar därför, att

i berörda författningar införes bestämmelser om att nämnda avgifter, med

hänsyn till lokala olikheter i betingelserna för produktionen eller avsättningen

av mjölk, må sättas till olika belopp inom skilda områden.

I enlighet med det anförda har inom jordbruksdepartementet utarbetats

förslag till förordning om ändrad Igdelse av 2 § förordningen den 7 juni

1956 (nr 506) angående mjölkavgift m. m. samt till förordning angående ändrad

lydelse av 1 § förordningen den 10 juli 1957 (nr 378) om vissa avgifter å

mjölk, grädde och ost, vilka torde böra föreläggas riksdagen till antagande.

Sedan början av år 1957 har slaktdj ursavgifterna ultagits med

de enligt gällande förordning angående slaktdjursavgift högsta tillåtna beloppen.

De influtna avgiftsmedlen har enligt jordbruksnämnden helt använts

för täckande av exportförluster för fläsk. Till följd av att fläskproduktionen

ökat starkt och fläskpriserna på exportmarknaderna fallit, har exportförlusterna

emellertid blivit betydligt större än vad man räknade med, när de nu

gällande högsta beloppen för slaktdj ursavgifterna fastställdes. Jordbruksnämnden

har under sådana förhållanden funnit det nödvändigt att föreslå

en sådan höjning av dessa avgifter, som erfordras för att täcka exportförlusterna.

Mot bakgrunden av del anförda förordar jordbruksnämnden med tillstyrkande

av jordbrukets förhandlingsdelegation, att de högsta belopp, som får

uttagas i form av slaktdjursavgift, höjes för nötkreatur med en lägsta vikt

av 150 kilogram och för häst från 15 till 20 kronor samt för nötkreatur med

lägre vikt ocli för svin från 8 till 15 kronor, allt räknat för hel kropp efter

nedslaktningen. Beträffande avgifterna vid utförsel av levande djur förordar

jordbruksnämnden en motsvarande höjning från 15 till 20 kronor för sådan!

nötkreatur, som väger minst 300 kilogram, och för häst samt från 8 till 15

kronor för nötkreatur med lägre vikt och för svin.

De sålunda föreslagna högsta slaktdjursavgifterna finner jag mig höra

godtaga.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.ts proposition nr B 39 år 1958

I enlighet med det anförda har inom jordbruksdepartementet utarbetats

förslag till förordning om ändrad lydelse av 2 § förordningen den 3 juni 1955

(nr 284) angående slaktdjursavgift m. m. Förslaget torde böra föreläggas

riksdagen för antagande.

Enligt beslut av 1958 års förra riksdag (prop. 1958: 122; JoU 24; rskr.

285) har Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, jordbruksnämnden

medgivits att — i enlighet med vissa riktlinjer — för stöd åt fodersädsexport

använda avgiftsmedel, som internt upptages inom jordbruket

inom ramen för jordbruksregleringen. Det torde få erinras om att anledningen

till att nämnda medgivande lämnades var dels utvecklingen av priserna

på och marknadsläget för fodersäd och animalieprodukter under vintern

1957—1958, dels den ökning av animalieproduktionen, som kunde bli en

följd av den stora fodersädsskörd år 1958, som kunde förväntas vid normalt

utbyte per arealenhet. Med hänsyn till utvecklingen sedan vintern 1957—

1958 i fråga om avsättningen av överskott av animalieprodukter är det nu

än mer angeläget att skapa ytterligare möjligheter att dämpa överproduktionen

av animalier. I detta syfte har jordbruksnämnden i samråd med jordbrukets

förhandlingsdelegation föreslagit, att nämnden skall bemyndigas att

intill utgången av regleringsåret 1958/59 uttaga rörliga införselavgifter

även för andra fodermedel än majs och oljekraftfoder

(däri inbegripet malt samt mjöl och gryn av korn och havre). Förslaget

bör enligt min mening godtagas. Rörliga införselavgifter torde därvid böra

tillämpas för följande varor (inom parentes angives statistiskt nummer),

nämligen havre (170), korn (178), hirs och sorghum (181:1—2), havremjöl

(182), kornmjöl (186: 1), mjöl av hirs och sorghum (183: 3), havregryn

(187), korngryn (190: 2), gryn av hirs och sorghum (190: 4), kli med undantag

av mandelkli (191—193, 194:2), malt, även krossat (195) och melass

(289) samt de under rubriken kreatursfoder, cj särskilt nämnt, med undantag

av kreatursfoder av animaliskt avfall samt mineralfodermedel upptagna

varugrupperna: gluten- och melassfoder (367—368) och annat: andra slag

(372:3).

Därest riksdagen ej har något att erinra häremot, torde det få ankomma

på Kungl. Maj:t att utfärda närmare bestämmelser i berörda ämne.

Jordbruksnämnden har i sin omförmälda skrivelse även hemställt, att

Kungl. Maj :t måtte inhämta riksdagens medgivande att höja förmalningsavgiften

i den omfattning, som kan befinnas erforderligt för att

genomföra en lämplig ändring av brödsädspriserna, därest den s. k. 6-procentregeln

träder i tillämpning. Till stöd för sin framställning har jordbruksnämnden

åberopat bland annat, att man redan nu med mycket hög grad av

sannolikhet kan räkna med att nyssnämnda spärregel kommer att utlösas

senast då jordbruksnämndens producentprisindex för september 1958 fastställts

och troligen redan en månad tidigare. Vid dessa tidpunkter liksom

senare uppstår emellertid betydande administrativa och praktiska svårighe
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr B 39 år 1958

25

ter att genomföra en justering eller efterreglering av odlarpriserna för brödsäd,

vilka med hänsyn till marknadsförandet av skörden måste fastställas

senast i början av augusti. Genom det av jordbruksnämnden föreslagna förfarandet

skulle det bli möjligt att vid de förhandlingar om justering av priserna

på jordbruksprodukter, som skall äga rum, därest 6-procentregeln träder

i tillämpning, utan retroaktiv verkan justera även brödsädspriserna. Enligt

förordningen den 5 juni 1953 (nr 375) med vissa bestämmelser angående

prisregleringen för råg och vete skall förmalningsavgiften utgå med ett

belopp av högst 5 kronor per deciton, vilket belopp redan uttages.

Med hänsyn till vad som anförts i förevarande fråga finner jag mig böra

biträda jordbruksnämndens hemställan. Jag förordar sålunda, att hos riksdagen

inhämtas bemyndigande för Kungl. Maj :t att — utan hinder av den i

nyssnämnda förordning angivna maximeringen — förordna om höjning av

förmalningsavgiften i den omfattning, som kan befinnas erforderlig för att

genomföra lämplig ändring av brödsädspriserna, därest den s. k. 6-procentregeln

träder i tillämpning.

Såsom redan omnämnts i det föregående uttalade jordbruksutskottet i sitt

utlåtande 1958: 26, att det funnit ett motionsvis framfört förslag att 9 000 000

kronor skulle anvisas för att — med avlastande av det svenska smöröverskottet

— användas i den internationella hjälpverksamheten för barn vara

värt beaktande. Utskottet förutsatte, att Kungl. Maj :t skulle upptaga frågan

om mjölkprodukters avsättning för internationell hjälpverksamhet

till närmare övervägande vid utarbetande av definitiva förslag angående

smörproblemets lösning. Emot vad utskottet sålunda anfört hado

riksdagen intet att erinra.

I anledning av såväl förenämnda uttalanden från jordbruksutskottets sida

som aktioner inom och utom landet för att Sverige skall bistå nödlidande i

andra stater med bland annat livsmedel har jag låtit företaga undersökningar

beträffande möjligheterna att avsätta svenska mjölkprodukter i internationell

hjälpverksamhet. Kontakter har tagits med organisationerna Rädda Barnen,

Röda korset, UNICEF och UNRWA. Härvid har framgått att hjälpbehovet

är utomordentligt stort men alt samtidigt inte blott ekonomiska utan

också tekniska och politiska svårigheter att fylla sagda behov föreligger. De

tekniska problemen sammanhänger med möjligheterna att inordna mjölkprodukterna

i de matvanor, som råder bland de behövande befolkningsgrupperna,

samt att distribuera dem så, att de kan konsumeras i ett smakligt

skick. De politiska problemen är framförallt handelspolitiska. Åtskilliga länder

hindrar import av ifrågavarande slag av produkter eller söker exportera

sådana, fastän inom deras gränser finnes grupper, som företer ett stort

hjälpbehov. Särskilt stora svårigheter föreligger i angivna hänseenden beträffande

smör. Av denna vara kan uppskattningsvis 500 ton årligen avsättas

genom hjälpverksamhet inom Europa. En nämnvärd utvidgning av den

internationella hjälpverksamheten kan emellertid icke åstadkommas enbart

på basis av smör utan i densamma måste även ingå ökade mängder andra

/{ilning till riksdagens protokoll 1958. 1 saml. .Yr ll ,79

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr B 39 år 1958

livsmedel för att näringsmässigt balanserade måltider skall kunna beredas

de hjälpbehövande.

I varmare länder användes en av smör och kärnmjölk framställd produkt,

s. k. smörolja (ghee). Det har anmälts, att ett årligt behov beräknat till

4 000 å 5 000 ton finnes av denna vara i flyktinglägren i de arabiska länderna.

För närvarande saknas dock i vårt land erforderlig utrustning för framställning

av smörolja. Undersökningar om framställningsmetoder uppges

pågå men någon produktion i större skala synes ej möjlig förrän under nästkommande

år.

En mjölkprodukt, som visat sig väl lämpad för internationella hjälpsändningar,

är den feta torrmjölken. Denna kan på grund av sin allsidiga sammansättning

användas i utspisning även utan samband med andra livsmedel

Den kokta smak, som vidlåder vissa kvaliteter, spelar ingen negativ roll vid

hjälpverksamhet i varmare länder, där mjölken ändock regelbundet kokas.

Torrmjölken är enkel att distribuera. Viss övervakning kräves dock vid utspisningen,

så att tillblandade kvantiteter ej får stå och surna. En sådan övervakning

torde kunna garanteras av hjälporganisationerna.

De kvantiteter fet torrmjölk, som kan förbrukas i hjälpverksamheten, är

enligt uppgift från hjälporganisationerna mycket betydande. Avgörande för

vilka mängder av varan Sverige kan bidraga med är ej endast vilka ekonomiska

resurser som ställes till förfogande för ändamålet utan även vilken

produktionskapacitet vid de befintliga anläggningarna för framställning av

torrmjölk, som utöver kommersiella behov kan disponeras för tillverkningen.

Den totala lediga kapaciteten inom landet uppges för närvarande vara något

mer än 15 000 ton per år. Då emellertid en stor del av denna kapacitet är

förlagd till de delar av året, då mjölkinvägningen huvudsakligen måste disponeras

för framställning av konsumtionsmjölk, torde den i realiteten tillgängliga

kapaciteten begränsa sig till 5 000 å 8 000 ton per år. Då torrmjölken

innehåller cirka 25 procent fett motsvarar dessa kvantiteter 1 500 ä 2 400

ton smör. Exportpriset fob för fet torrmjölk uppgår nu till cirka 2 kronor

per kilogram.

Med utgångspunkt från de uppgifter, varför jag nyss redogjort, har jag

funnit att möjligheterna att vinna ökad avsättning av svenska mjölkprodukter

genom utvidgad internationell hjälpverksamhet för närvarande är starkt

begränsade. De förefintliga möjligheterna bör dock enligt min uppfattning

tillvaratagas. Hjälpverksamheten torde därvid böra så gott som helt inriktas

på sändningar av fet torrmjölk. På grund av de säsongmässiga växlingarna i

den inhemska mjölkinvägningen och den ringa produktionskapacitet, som

står till förfogande för ökad tillverkning av torrmjölk, kan hjälpsändningarna

av denna produkt antagas kunna under en höst- och vintersäsong omfatta

högst 2 000 ton. Kvantitetsangivningen är mycket ungefärlig och kan

icke närmare preciseras förrän mera ingående förhandlingar ägt rum med

de svenska och internationella hjälporganisationerna, i vars regi verksamheten

bör bedrivas, ävensom med torrmjölkproducenterna.

Enär beredningen av förevarande spörsmål ännu icke är avslutad, kan

några förslag icke nu föreläggas riksdagen.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj.ts proposition nr B 39 år 1958

Under åberopande av vad jag sålunda anfört, hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels med ändring av 1958 års förra riksdags beslut att

till Prisrabattering av smör å riksstaten för budgetåret 1958/

59 under nionde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av

2 800 000 kronor ävensom med godkännande av vad i det

föregående föreslagits beträffande fortsatt prisrabattering av

smör under tiden augusti—november 1958 till Prisrabattering

av smör å riksstaten för budgetåret 1958/59 under nionde

huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 15 300 000 kronor,

dels antaga förslag till förordning om ändrad lydelse av

2 § förordningen den 7 juni 1956 (nr 406) angående mjölkavgift

m. m.,

dels antaga förslag till förordning om ändrad lydelse av

2 § förordningen den 3 juni 1955 (nr 284) angående slaktdjursavgift

m. m.,

dels antaga förslag till förordning angående ändrad lydelse

av 1 § förordningen den 10 juli 1947 (nr 378) om vissa

avgifter å mjölk, grädde och ost,

dels bemyndiga Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj:ts

medgivande, statens jordbruksnämnd att intill utgången av

regleringsåret 1958/59 uttaga rörliga införselavgifter för de

fodermedel och andra produkter, som angivits i det föregående,

dels bemyndiga Kungl. Maj :t att — utan hinder av bestämmelserna

om maximering av förmalningsavgiften i 2 §

förordningen den 5 juni 1953 (nr 375) med vissa bestämmelser

angående prisreglering för råg och vete — förordna

om höjning av förmalningsavgiften i den omfattning, som

kan befinnas erforderlig för att genomföra en lämplig ändring

av brödsädspriserna, därest den s. k. 6-procentregeln

träder i tillämpning.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Maj:t Konungen bifall samt

förordnar, alt proposition av den lydelse, bilaga till detta

protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Malle Olsson

5HI0X2 Stockholm 1958. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.