Sök i Ratio Lex

Angående vissa prisreglerande åtgärder på jordbrukets område

1958-10-24 · 50 sidor, varav 48 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 48 av 50 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1958 B:50, Angående vissa prisreglerande åtgärder på jordbrukets område

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr B 50 år 1958

1

Nr B 50

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående vissa prisreglerande

åtgärder på jordbrukets område; given

Stockholms slott den 24 oktober 1958.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bifogade utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

BERTIL

Gösta Netzén

Propositionens huvudsakliga innehåll

Statens jordbruksnämnd, å ena, och jordbrukets förhandlingsdelegation, å

andra sidan, har den 22 oktober 1958 träffat överenskommelse angående

prisreglerande åtgärder på jordbrukets område i anledning av utlösningen

av den s. k. 6-procentregeln, m. m. På framställning av jordbruksnämnden

har Kungl. Maj:t den 24 oktober 1958 för Sin del godkänt överenskommelsen.

Vissa i anslutning till denna framlagda förslag till åtgärder underställes

i propositionen riksdagens prövning.

Till fortsatt prisrabattering av smör äskas å tilläggsstat ett reservationsanslag

av 30 500 000 kronor, varav 1 500 000 kronor skall användas för rabattering

av smör till allmänna inrättningar under tiden januari—augusti 1959

och 29 000 000 kronor för allmän prisrabattering av smör med 50 öre per

kilogram under tiden december 1958—augusti 1959. Prisrabatten avses utgå

på samma villkor som hittills, dock att hinder ej skall föreligga för Svenska

mejeriernas riksförening att höja riksnoteringen på runmärkt smör i den

utsträckning, som erfordras för att jordbuket vid försäljningen av smör till

den inhemska marknaden under tiden december 1958—augusti 1959 skall

erhålla ett inkomsttillskott av omkring 16 500 000 kronor jämfört med nu

gällande försäljningspris. I anslutning till överenskommelsen föreslås vidare,

att ett särskilt belopp av 12 000 000 kronor skall tillgodoföras i första

hand det mindre jordbruket.

1 Bihang Ull riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr B 50

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr B 50 år 1958

Utdrag av protokollet över jordbruksårenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet

å Stockholms slott den 24 oktober 1958.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Nilsson, Sträng, Andersson,

Lindell, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson,

af Geijerstam.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen

för jordbruksdepartementet, statsrådet Netzén, frågor om vissa prisreglerande

åtgärder på jordbrukets område samt anför därvid följande.

I skrivelse den 22 oktober 1958 har statens jordbruksnämnd underställt

Kungl. Maj :t förslag till åtgärder i anledning av att den i nu gällande system

för prisregleringen på jordbruksprodukter ingående s. k. 6-procentregeln utlösts

ävensom förslag om fortsatt stöd åt avsättningen av smör på den inhemska

marknaden. Jordbruksnämnden har därvid hemställt, att Kungl.

Maj :t ville

dels godkänna en i jordbruksnämndens skrivelse återgiven överenskommelse

mellan nämnden och jordbrukets förhandlingsdelegation,

dels utfärda kungörelse angående de högsta införselavgifter, som må uttagas

för vissa levande djur och jordbruksprodukter m. m., i huvudsaklig

överensstämmelse med ett vid skrivelsen fogat utkast,

dels föreslå riksdagen att å tilläggsstat för budgetåret 1958/59 till Fortsatt

prisrabattering av smör anvisa ett förslagsanslag av 30 500 000 kr. att

a) till ett belopp av 1 500 000 kr., jämte förefintlig behållning å medel, som

tidigare ställts till jordbruksnämndens förfogande för rabattering av smör

till allmänna inrättningar, användas för dylik rabattering under tiden januari—augusti

1959 samt

b) i övrigt användas för allmän prisrabattering av smör under tiden december

1958—augusti 1959 i den omfattning och under de villkor, som har

angivits i skrivelsen,

dels utverka riksdagens medgivande till att ett belopp av 12 000 000 kr.

av det för innevarande budgetår anvisade reservationsanslaget till Prisreglerande

åtgärder på jordbrukets område, genom nämndens försorg, för i

nämndens skrivelse angivet ändamål utbetalas till Svenska mejeriernas riksförening

u. p. a.

Kungl. Maj :t har genom beslut tidigare denna dag för Sin del godkänt

den mellan statens jordbruksnämnd, å ena, och jordbrukets förhandlings
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr B 50 år 1958

3

delegation, å andra sidan, träffade överenskommelsen angående prisreglerande

åtgärder på jordbrukets område i anledning av utlösningen av den

s. k. 6-procentregeln, m. m. Vidare har Kungl. Maj :t utfärdat kungörelse

om de högsta införselavgifter som må uttagas för vissa levande djur och

jordbruksprodukter m. m.

Till stöd för sin framställning har jordbruksnämnden, efter överläggningar

med jordbrukets förhandlingsdelegation, anfört följande.

Inledningsvis framhåller nämnden, att den enligt 6-procentregeln bör, när

reella producentprisindex under en på visst sätt bestämd lid legat minst 6

indexenheter under utgångsläget, »utan att importavgifterna annat än undantagsvis

höjs över 25 procent av det enligt jordbruksprisutredningens metod

beräknade importvärdet, justera importavgifterna på sådant sätt att producentpriserna

återförs till mittprisnivåerna. Till utgångspunkt skatt därvid

tas eu för alla varor lika stor procentuell förändring av avgifterna. Emellertid

bör det finnas möjlighet att — efter överläggningar med jordbrukets

organisationer — ta hänsyn till vissa för jordbruket betydelsefulla produkter,

i det speciella fallet att starka prisfluktuationer i utlandet inträffat, vilka

saknar reell grund i den internationella marknadsutvecklingen på längre

sikt».

Det läge, som skall föreligga för att 6-procentregeln skall utlösas, har, såsom

jordbruksnämnden i det följande närmare beskriver, nu inträtt. Innan

jordbruksnämnden ingår på frågan om innebörden av 6-procentregeln och

om de åtgärder, som enligt nämndens uppfattning bör vidtagas i anledning

av att 6-procentregeln nu har trätt i kraft, lämnar nämnden i korthet en

belysning av prisutvecklingen för jordbrukets produkter under de 2 senaste

produktionsåren. Nämnden berör även verkningarna av den s. k. 5-procentregelns

ikraftträdande hösten 1957 och de förändringar, som har inträffat

sedan den 1 september 1956 vad angår jordbrukets gränsskydd, samt redogör

för den inverkan, som inträffade prisförändringar har haft på jordbrukets

ekonomiska läge under tiden 1 september 1956—1 september 1958 ävensom

för de uppgifter om inkomstutvecklingen i jordbruket under tiden

t. o. m. år 1957, som erhållits ur den jordbruksekonomiska undersökningen.

Prisutvecklingen för jordbrukets produkter

Jordbruksnämnden erinrar om att den genomsnittliga nominella producentprisnivån

för jordbruksprodukterna under regleringsåret 1957/58 legat

på ungefär samma nivå som under närmast föregående år, d. v. s. omkring 1

procent ovanför den i prissystemet för produkterna överenskomna mittprisnivån,

samt hänvisar därvid till tabell 3. Till följd av levnadskostnadsstegringen,

som framgår av tabell 2, har emellertid reella producentprisindex

nedgått starkt under regleringsåret 1957/58. Härom samt om utvecklingen

under hittillsvarande del av regleringsårct 1958/59 anför jordbruksnämnden

vidare.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr B 50 år 1958

Tabell 1. Prisutvecklingen under regleringsåren 1956/57 och 1957/58 för jordbruksprodukter

ingående i producentprisindex

Priser öre/kg.1

Varuslag

Mittpriser

Nuvaran- de pris- gränser

Sep-

tem-

ber

1956

Sep-

tem-

ber

1957

Sep-

tem-

ber

1958

Ovägda

årsmedel-

tal

Vägda

överens-

komna

Upp-

räk-

nade

1956/

57

1957/

58

1956/

57

1957/

58

Vete ..........

42,00

44,00

39-49

40,65

37,50

38,05

42,62

39.54

41,40

38,12

Råg............

38,00

40,00

35-45

37,15

34,00

34,55

38,81

35.77

37,53

34,36

Matpotatis ....

29,50

31,00

26-36

23,82

23,88

30,88

22,98

36,03

*21,85

6 31,12

♦ f sä-

songkorrig. ..

29,50

_

—

27,35

27,41

35,45

—

—

—

—

Fabrikspotatis ..

HO,75

11.00

—

11,00

11,50

11,50

11,52

12,25

11,25

11,75

Sockerbetor ....

•8,04

8,35

—

8,29

8.53

7,78

8.53

8,10

—

—

Oljeväxter......

75,00

79,00

—

75,00

73,00

64,00

75,00

73.00

—

—

K-mjölk, 3,0 %

51,0

53,5

47-60

52,2

53,2

•57,3

52,4

‘56,0

—

—

» , 3,5 %

»57,5

60,4

—

58,3

59,6

*63,8

58,5

•62.2

—

—

Grädde, tjock ..

575

604

541-667

575

575

585

575

582

—

—

» , tunn ..

Ost, Svecia ....

»245

257

—

245

245

245

245

245

—

—

»460

484

—

460

460

477

460

474

—

—

» , Herrgårds ..

»480

504

—

480

480

507

480

496

—

—

Smör ..........

635

667

641-772

635

635

485

635

587

—

—

Torrmjölk, fet ..

390

409

346-472

390

390

390

390

390

—

—

* , mager

K-mjölk utanför

245

257

220-294

245

245

245

245

245

—

—

mejeri........

Hemmaförbru-

» 755,3

58,1

—

56,4

58,3

66,5

56,8

63,9

—

—

kad k-mjölk..

» 755,3

58,1

—

56,4

58,3

66,5

56,8

63,9

—

—

Ägg............

» , säsongkor-

» *375-425

—

/»347-441

1*400-495

429

436

412

379

389

376

388

rig...........

390

410

—

376

382

361

—

—

—

—

Nötkött........

365

384

336-431

404

394

407

401

405

400

404

Kalvkött ......

450

473

400-546

504

518

519

498

513

496

509

Hästkött ......

300

316

270-362

331

344

399

336

330

332

326

Fårkött ........

450

473

400-545

426

493

486

456

510

442

501

Fläsk ..........

415

436

384-489

442

374

405

425

380

424

381

1 Mjölk öre/l.

» Beräknat med ledning av mittpriser på förädlade eller likartade jordbruksprodukter.

3 1/12—31/7.

4 1/8—30/11.

5 Medeltal september—maj. Inräknas färskpotatisen erhålles som vägt medeltal (september—- augusti) 22,96 för 1956/57 och 35,57 för 1957/58.

6 Preliminär uppgift.

7 Vid beräkningar i samband med 6-procentregeln 58,3 öre/kg fr. o. m. januari 1958.

Ökningen av konsumentprisindex medförde, att den s. k. 5-procentregeln

trädde i tillämpning hösten 1957. Konsumtionsprisindex (exklusive bostadsposten)

uppgick nämligen i september 1957 till 105,1, vilket föranledde en

lika stor procentuell höjning av importavgifter och prisgränser. Stegringen

av levnadskostnaderna förde vidare med sig, att reella producentprisindex i

oktober 1957 sjönk under den kritiska nivån 94, vilket betydde, att den s. k.

6-procentregeln kom in i blickfältet. Som bekant utlöser emellertid denna

regel icke åtgärder, förrän index gått ned med minst 6 enheter under så

många månader, att summan 30 enheter uppnåtts genom sammanläggning

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr B 50 år 1958

Tabell 2. Konsumentprisindex för augusti september 1956—september 1958

5

Konsumentprisindex

Konsumentprisindex (aug./sept.

(1949 = 100)

1956 = 100)

Totalt

Exklusive

Exklusive

Totalt

Exklusive

Exklusive

bostad

bostad och

bostad

bostad och

livsmedel

livsmedel

(1)

(2)

(3)

(4)

(5)

(6)

Augusti—september

1956................

139,3

139,8

130,9

100,0

100,0

100,0

1956/57 ...............

142,9

143,5

136,7

102,6

102,7

104,5

1957/58 ...............

150,0

150,2

143,9

107,6

107,5

110,0

September 1957.......

146,1

146,9

140,4

104,9

105,1

107,3

Juli 1958 .............

152,4

152,8

146,2

109,4

109,3

111,8

Augusti ..............

151,8

152,1

146,3

108,9

108,8

111,8

September............

151,5

151,8

146,5

108,8

108,6

111,9

Tabell 3. Producentprisindex för september 1956—september

1958

Nominell producentprisindex

Reell producentprisindex för

(överenskommen mittpris-

totalproduktion

nivå = 100)

Total

Marknads-

(7)/(4)

(7)/(5)8

(7)/(6)

produk-

förd pro-

tion

duktion

(7)

(8)s

(9)

(10)

(11)

(12)

1956/57 ...............

101,2

101,6

98,6

98,5

96,8

1957/581 ..............

101,2

101,0

100,6

94,0

93,9

92,0

September 1956.......

102,2

—

102,4

102,4

102,4

102,1

September 1957 .......

99,0

—

98,9

94,4

94,2

92,3

Juli 1958 .............

101,7

101,4

100,7

93,0

92,8

91,0

Augusti1..............

101,3

101,0

100,4

93,0

92,8

90,6

September1...........

100,1

99,8

99,4

92,0

91,8

89,4

1 Ej definitiv.

8 Nominell index för beräkningar i samband med 6-procentregeln.

3 Fr. o. m. januari 1958 ko). (8)/kol. (5).

av enheter för månader, vilka visserligen icke behöver följa på varandra,

men där dock avbrottet icke uppgår till mer än en månad. Det visade sig,

att nedgången i oktober 1957 var en tillfällig företeelse. Redan följande månad

steg index över den kritiska nivån, icke minst beroende på den böjning

av den nominella prisnivån för produkterna, som utlösningen av 5-proccntregeln

medförde. Realindex låg sedan över nivån 94 t. o. m. april i år för att

därefter åter sjunka under denna nivå, huvudsakligen till följd av sänkningen

av smörpriset med 2 kr. per kg i maj i år (varav 50 öre subventionerats

av statsmedel och sålunda icke har tillåtits påverka index). Reella

producenlprisindex bar fr. o. in. maj visat följande tal.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr B 50 år 1958

Maj ........................... 92,4

Juni .......................... 92,1

Juli ........................... 92,8

Augusti........................ 92,8

September...................... 91,8

Jämfört med den överenskomna mittprisnivån utgör den sammanlagda

nedgången under de 5 månaderna maj—september 1958 38,1 enheter, varför

utlösningen av 6-procentregeln nu har blivit en realitet.

5-procentregelns verkningar

Jordbruksnämnden lämnar därefter en redogörelse för 5-procentregelns

verkningar samt hänvisar därvidlag vad angår prisförändringarna för olika

produkter under de 2 senaste produktionsåren till tabell 1. Prisutvecklingen

för kött och fläsk anser sig jordbruksnämnden dock böra behandla särskilt,

eftersom denna ger en god illustration av 5-procentregelns verkningar, samt

anför om denna utveckling följande.

I olika sammanhang (bl. a. i konjunkturläget hösten 1956, Meddelanden

från konjunkturinstitutet, serie A: 29) har framhållits, att jordbruket i

allmänhet icke erhåller full kompensation för den allmänna prisstegringen

vid tillämpning av 5-procentregeln. Regeln får emellertid en större effekt,

om priserna på en del produkter vid justeringstillfället ligger vid eller nära

prisgränserna. Så var exempelvis fallet för fläsk hösten 1957. Priserna på

utlandsmarknaderna låg då på en sådan nivå, att det svenska priset befann

sig nära den nedre prisgränsen. Enligt avtalet måste efter 5-procentregelns

ikraftträdande partipriset stödjas, så att det icke skulle komma att ligga

under den nya nedre prisgränsen. Detta skedde genom att kvantitativ importreglering

för fläsk infördes. Priset har därefter fram till augusti i år hela

tiden i stort sett legat vid den nedre gränsen. I början av september i år ägde

emellertid en prisförbättring rum på utlandsmarknaderna, som var tillräckligt

stor för att det svenska partipriset skulle kunna lyftas upp något över den

undre gränsen. I samband därmed upphävdes den kvantitativa regleringen.

Beträffande varor, vilkas priser ligger nära den övre prisgränsen, kan 5- procentregeln också ge full kompensation, nämligen i det fall prisutvecklingen

i utlandet är sådan, att ett pris på hemmamarknaden i och för sig

skulle kunna tagas ut, som ligger minst 5 procent över den tidigare övre

prisgränsen. Detta har varit fallet beträffande potatispriset, som en kortare

tid i år t. o. m. steg över den nya övre prisgränsen, varvid importavgiften

slopades. I fråga om nötkött har man sedan juni i år kunnat taga ut ett pris

på hemmamarknaden, som legat icke obetydligt över den tidigare gällande

övre prisgränsen.

Jordbruksnämnden framhåller, att någon exakt beräkning av hur en utlösning

av 5-procentregeln påverkar producentprisnivån knappast kan göras.

Det kan emellertid nämnas, att producentprisindex, som i oktober 1957 (före

regelns utlösning) låg vid 99,1, i december (efter utlösningen) steg till 100,4

och i januari 1958 till 102,7. Av ökningen mellan december och januari med

2,3 enheter berodde dock 1,5 enheter på en vid årsskiftet företagen höjning

av konsumtionsmjölkspriset.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr B 50 år 1958

7

Jordbrukets gränsskydd

I propositionen 1956: 165 (tabell 10, s. 100) lämnades en beräkning

av gränsskyddet och det totala prisstödet för jordbruket per den 1 september

1956 enligt det nya prissättningssystemet. Jordbruksnämnden erinrar

om att beräkningarna utfördes på våren 1956, varför verkliga importpriser

icke kunde tillämpas. Man utgick i stället från de överenskomna införselavgifterna

m. m. samt de vid beräkningstillfället förväntade priserna på

hemmamarknaden och i utlandet.

Jordbruksnämnden har nu gjort en ny beräkning av jordbrukets gränsskydd

och det totala prisstödet under september 1958 vid de avgifter, som

gällde vid denna månads utgång. Beräkningen har av nämnden sammanfattats

i tabell 4, som är uppställd på samma sätt som nyssnämnda tabell 10 i

propositionen 1956: 165. Till skillnad från den tidigare beräkningen utgår

man dock nu, såvitt möjligt, från de faktiska priser, som förekommer vid

import och export av jordbruksprodukter. Vidare är beräkningarnas slutresultat

icke fullt jämförbara med det i propositionen 1956: 165 redovisade,

eftersom grädde, torr- och kondensmjölk nu icke medtagits. Anledningen

härtill är, uppger jordbruksnämnden, att prisuppgifter för de nämnda

mindre tungt vägande varorna icke föreligger annat än sporadiskt. Dessa

varor har därför här genomgående uteslutits.

I tabell 5 har jordbruksnämnden gjort en jämförelse mellan gränsskyddets

resp. det totala prisstödets höjd vid olika tidpunkter under avtalsperioden

jämfört med det i propositionen 1956: 165 förutsatta skyddet vid

prissystemets ikraftträdande. Som framgår av denna tabell beräknades

gränsskyddet (inklusive »ytterligare avgifter») i nyssnämnda proposition

komma att uppgå till 26,6 procent av importvärdet. Med bortseende från

»undantagsvarorna» (fabrikspotatis, socker, torr- och kondensmjölk) beräknades

skyddet bli 24,4 procent, sålunda något under 25-procentnivån. I verkligheten

blev, anför nämnden, skyddet under tiden september—december

1956 genomsnittligt sett lägre än beräknat. Detta berodde i huvudsak på att

vissa importpriser ökade i samband med Suez-krisen, något som automatiskt

medförde en sänkning av det procentuella skyddet, beräknat på här

angivet sätt, alltså med utgångspunkt från de faktiska importpriserna. Ett

år senare (september—december 1957) hade skyddet ökat till 26,4 procent.

1 denna beräkning har nämnden utgått från de nya avgifter, som fastställdes

på hösten 1957 efter 5-procentregelns ikraftträdande. Nämnden framhåller,

att höjningen av skyddet endast till mindre del berodde på avgiftshöjningarna.

Enligt en av nämnden verkställd undersökning ledde sålunda

avgiftshöjningarna till all skyddet ökade med omkring 1,3 procentenheter.

Den återstående och större delen av höjningen av skyddet, jämfört med

hösten 1956, sammanhängde med att prisnivån för jordbruksprodukterna på

utlandsmarknaderna återigen gick tillbaka efter toppläget hösten 1956.

Av jordbruksnämndens beräkningar framgår vidare, att skyddet sedan

opaginerad Kontrollera mot PDF

00

Tabell 4. Beräkningar av jordbrukets gränsskydd

Priserna avser september 1958 och avgifterna läget den 30 september 1958

Varuslag

Produk
tion

enligt

norm

kalkylen

1955/56,

milj. kg

Vete..........

Råg...........

Matpotatis.....

Fabrikspotatis .

Socker, raffinad

Höstraps......

Smör .........

Ost ...........

Ägg...........

Nötkött.......

Kalvkött .....

Fårkött .......

Hästkött......

Fläsk .........

778

178

750

290

293

141

95

52

75

90

32

2

10

193

Beräknat

import
pris,

öre/kg

34

30

26

6,9

58,21

49

380

268

323

333

386

353

231

349

Införselavgift,

öre/kg

7,35

7,35

6,30

3,15

32.50

24

131

63

80

73.75

94.50

99.75

58

82.75

i % av

importpriset

(I X 100)

22

24

24

46

56

49

34

24

25

22

24

28

25

24

Ytterligare

införselavgift

enligt

riksdagsbeslutet

1955,

öre/kg

5,25

10,50

5,25

5,25

Övriga

av-

gifter,

öre/kg

Produk- tionens

import- värde,

milj. kr.

(2 X 3)

Motsvarande införselavgiftsvärde

Enbart

införsel- avgift,

milj. kr.

(2 X 4)

Införselavgift +

ytterligare avgift

enligt riksdags- beslutet 1955,

milj. kr.

[2 X (4 + 6)]

Samtliga

avgifter,

milj. kr.

[2 X (4+6+7)]

7

8

9

10

11

45

265

57

57

96

45

53

13

13

22

195

47

47

47

“0,45

20

9

9

10

171

95

95

95

69

34

34

34

s24

361

124

124

147

“111

139

33

33

90

242

60

60

60

*8

300

66

71

78

414

124

30

34

38

7

2

2

2

46

23

6

6

9

421

674

160

170

210

Summa

2 643

736

748

938

r socker

2 452

632

644

(.833)

nsskydd

27,8 %

28,6 %

i socker

25,8 %

26,5 %

prisstöd

35,5 %

1 Förmalningsavgift.

slaktdjursavgift.

Motsvarar tillverkningsavgift. — > Motsvarar mjölkavgift samt för ost även utjämningsavgift.

4 Motsvarar

Kungl. Maj:ts proposition nr B 50 år 1958

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr B 50 år 1958

Tabell 5. Jordbrukets gränsskydd och totala prisstöd rid olika tidpunkter

9

Proposi-

Sep-

Sep-

Januari—

Maj—

Sep-

sitionen

tember—

tember—-

april 1958

augusti

tember

1956: 165*

december

december

1958

1958

1956

1957

Gränsskydd (i % av import-

värdet)1

Enbart införselavgifter......

25,9

23,2

27,5

27,0

28,7

27,8

Införselavgifter + ytterligare

avgifter2 ..................

26,6

23,8

28,3

27,7

29,5

28,6

D:o exklusive fabrikspotatis och

socker

Enbart införselavgifter......

23,7

21,3

25,6

24,6

26,6

25,8

Införselavgifter + ytterligare

avgifter3....................

24,4

21,9

26,4

25,4

27,4

26,5

Totalt prisstöd3 (i % av im-

portvärdet)....................

30,8

27,5

33,0

32,8

35,8

35,5

1 Omfattar de i tabell 4 upptagna varorna.

3 Enligt riksdagsbeslutet 1955.

* Exklusive subventioner.

4 Exklusive grädde, torr- och kondensmjölk.

hösten 1957 legat på en i stort sett oförändrad nivå. I september i år uppgick

det sålunda till 26,5 procent, om »undantagsvarorna» frånräknas. Medtages

dessa blev det genomsnittliga skyddet 28,6 procent. Det totala prisstödet

(inkluderande samtliga avgifter) utgjorde samma månad 35,5 procent.

Därvid har hänsyn ej tagits till de subventioner, som utgår till framförallt

mjölkproduktionen och som totalt svarar för något mer än 5 procent av

jordbrukets sammanlagda inkomster.

Prisförändringarnas inverkan på jordbrukets ekonomiska läge

den 1 september 1956—1 september 1958

Jordbruksnämnden anför, att nämnden funnit det angeläget, att man vid

ställningstagandet till de nu föreliggande frågorna har en klar uppfattning

av bur prisförändringarna för jordbrukets produkter och förnödenheter

m. in. har påverkat jordbrukets ekonomiska läge företagsmässigt sett. De

beräkningar, som erfordrats härför har utförts av en särskild av nämnden

inom kalkylsakkunniga utsedd expertgrupp, 1958 års förhandlingsberedning

på jordbrukets område.1 Beredningens resultat har redovisats i en särskild

PM angående prisförändringarnas inverkan på jordbrukets ekonomiska läge,

1 I expertgruppen har ingått följande personer, nämligen byråchef Lars Juréen, ordförande,

agronomie licentiaten Clas-Erik Odhner, sekreterare Thord Wall en, filosofie

licentiaten Halvdan Åstrand, agronomie licentiaten Sven Holmström. Som ställföreträdare

för Åstrand under dennes utlandsvistelse har fungerat sekreteraren Erik Swedborg.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr B 50 år 1958

in. in. 1/9 1956—1/9 1958, vilken såsom bilaga torde få bifogas detta protokoll.

Jordbruksnämnden anför, att utgångspunkten för beredningens arbete

varit att söka beräkna intäkts- och kostnadsutvecklingen i jordbruket (såväl

basjordbruket som i genomsnitt för hela jordbruket) under 2-årsperioden

1 september 1956—1 september 1958 med särskiljande av de faktorer,

som har samband med den fortgående rationaliseringen i jordbruket. Den

härvid tillämpade metodiken har enligt nämnden i korthet varit följande.

Vid beräkningarna har man på såväl intäkts- som kostnadssidan använt

sig av fasta volymer och prisindextal. Beräkningarna är följaktligen avsedda

att ge ett renodlat uttryck för prisförändringarnas inverkan under 2-årsperioden.

Särskiljandet av rationaliseringseffekten har skett genom att man,

förutom att man utgått från fasta volymer, har hållit den totala arbetskostnadsposten

konstant i kalkylerna. Tankegången har därvid varit, att den rationalisering,

som i verkligheten förekommit, i och för sig bör ha gjort det

möjligt att höja arbetsersättningen för såväl lejd som egen arbetskraft. I

fråga om intäktssidan har man utgått från det förhållandet, att nominella

producentprisindex f. n. ligger på praktiskt taget samma nivå som den överenskomna

mittprisnivån (den index, som skall tillämpas i samband med 6- procentregeln, har för september 1958 beräknats till 99,8). En detaljerad redovisning

av olika intäktsposter blir därigenom icke behövlig. Beredningen

har emellertid funnit, att justeringar bör göras på intäktssidan i den mån

mera betydande förändringar av kostnaderna vid mejerier och slakterier samt

förändringar av exportförlusterna jämfört med utgångsläget har inträffat.

Det har i praktiken visat sig, att korrektion är erforderlig endast i fråga om

den sistnämnda faktorn. Exportförlusterna (beräknade på sätt som anges i

bilagan) har sålunda stigit med 3,4 miljoner kr., vilket belopp har beaktats

i slutresultatet. Alternativt skulle man vid beräkningarna på intäktssidan

genomgående kunna utgå från producentpriser (avräkningspriser etc.). I

princip bör resultatet därvid bli detsamma som vid den nu beskrivna metodiken.

Vissa praktiska svårigheter skulle emellertid uppstå vid det alternativa

beräkningssättet, främst beroende på svårigheten att på ett riktigt sätt

eliminera de mer eller mindre tillfälliga förändringarna i betalningsförmågan

och avgiftsuttagandel hos mejerierna och slakterierna vid 2-årsperiodens

början och slut (september 1956 jämfört med september 1958).

Vad angår kostnadssidan har man i typkalkylen utgått från värdevolymer

i 1952/53 års prisnivå för samtliga kostnadsposter utom för arbetskostnaderna,

där antalet manstimmar för samma år använts. Kostnadsutvecklingen

under perioden 1 september 1956—1 september 1958 har beräknats med användning

av olika slag av prisindex. 1 totalkalkylen har volymerna hämtats

ur den centrerade kalkylen per den 1 september 1956, medan kostnadsutvecklingen

beräknats med användning av samma prisindextal som i typkalkylen.

Jordbruksnämnden har i tabellerna 6 och 7 sammanställt de residtat, som

har erhållits vid tillämpning av de angivna beräkningsmetoderna. Enligt tolalkalkylmaterialet

stiger kostnaderna med omkring 117 miljoner kr. eller

2,5 procent räknat på totala kostnadssumman i september 1956. Motsvarande

tal enligt typkalkylen är 137 miljoner kr. eller 2,9 procent. Att den senare

kalkylen ger något högre resultat beror enligt nämnden huvudsakligen

på att arbetskostnaderna, som i båda kalkylerna hålles konstanta, upptager

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr B 50 år 1958

11

Tabell 6. Förändringar i jordbrukets ekonomiska läge enligt t o t a 1 kalkylberäkningar

September

September

ökning

1956

1958

milj. kr.

milj. kr.

milj. kr.

%

Arbetskostnader ..............................

2 657,5

2 657,5

Kapitalkostnader ............................

1199,5

1 305,9

106,4

8,9

Summa förnödenheter, frakter m. m...........

821,7

829,2

7,5

0,9

Summa vid oförändrad arbetskostnad........

4 678,7

4 792,6

113,9

2,4

Justering för ändrade exportförluster..........

—

3,4

3,4

0,1

Summa

4 678,7

4 796,0

117,3

2,5

Tabell 7. Förändringar i jordbrukets ekonomiska läge enligt typ kalkylberäkningar

September 1956

kr. per gård

September 1958

kr. per gård

Ökning

kr.

%

Arbetskostnader......................

13 037

13 037

_

_

Avskrivning och underhåll............

5 023

5 437

414

8,2

Räntekostnader, marknadsvärde ......

3 230

3 486

256

7,9

Varuförbrukning1 ....................

4 393

4 310

—83

—1,9

Övriga kostnader ....................

2 896

3108

212

7,3

Summa vid oförändrad arbetskostnad,

marknadsvärde ..................

28 579

29 378

799

2,8

Summa intäkter1....................

Kostnadsökning i % av summa intäkter

25 550

3,1

Justering för ändrade exportförluster ..

0,1

Summa

3,2

milj. kr. milj. kr. milj. kr.

Intäktssumma enligt den centrerade

totalkalkylen........................ 4 283

Intäktssumman uppräknad med kost
nadsstegringen.

..................... 4 420

Differenspost ........................ 137 3,2

1 Exklusive intern omsättning av korn och havre.

en mindre procentuell andel av totalkostnaderna i typkalkylcn jämfört med

lotalkalkylen (45,6 procent jämfört med 56,8 procent enligt totalkalkylen för

september 1956).

Beredningen har, anför jordbruksnämnden, även undersökt utvecklingen

av den genomsnittliga årslönen för industriarbetare i de 2 lägsta dyrortsgrupperna

under tiden 1 september 1956—1 september 1958. Med tillämpning

av vissa i bilagan beskrivna justeringsposter har nettoökningen av den

genomsnittliga årslönen under perioden beräknats till 8,8 procent. Samtidigt

beräknas produktionen per arbetstimme ha stigit med 4 å 5 procent per år.

Delta innebär med andra ord, konstaterar jordbruksnämnden, att ökningen

i årslönen under 2-årsperioden i stort sett har svarat mot den ökade

produktiviteten.

Beredningen har vidare undersökt i vad mån det faktiska läget omkring

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj. ts proposition nr B 50 år 1958

den 1 september 1956 avvikit från resultaten av de på våren 1956 uppgjorda

prognoserna. I fråga om jordbrukspriserna har beredningen därvid konstaterat,

att dessa i september 1956 låg genomsnittligt 2,2 procent över den

fastställda mittprisnivån. Vad angår kostnadsutvecklingen inträffade enligt

undersökningarna icke några större faktiska förskjutningar från prognostillfället

fram till den 1 september 1956. Vad slutligen beträffar industriarbetarlönen

har beredningen konstaterat, att en viss ökning ägde rum, vilken

dock enligt nu gjorda beräkningar stannade vid 1/2 å 1 procent.

Jordbruksnämnden anför vidare, att beredningen slutligen har diskuterat

det kvantitetsunderlag, som tillämpats i de centrerade kalkylerna. I typkalkylen

baserades detta på de faktiska volymerna under en tidigare följd av

år enligt jordbruksekonomiska undersökningen. I totalkalkylen använde

man sig av den normproduktion, som kalkylsakkunniga våren 1955 (före

missväxten) fastställde för produktionsåret 1955/56. Vid en jämförelse med

den faktiska utvecklingen under de senaste åren förefaller enligt nämndens

uppfattning normvolymen relativt låg i typkalkylen, medan den framstår

som relativt hög i totalkalkylen. Senare utförda justeringar av totalkalkylens

kostnadssida har vidare visat, upplyser nämnden, att vissa volymer

(för underhåll och elektricitet) till följd av brister i det statistiska underlaget

kommit att upptagas för högt. Nämnden påpekar, att beredningen anfört,

att den ämnar återkomma till frågan om kvantitetsunderlaget i samband

med att förhandlingar tages npp om prissystemets utformning efler

utgången av den nu löpande prissättningsperioden.

Den jordbruksekonomiska undersökningen

Jordbruksnämnden upplyser, att vid förhandlingarna preliminära sammandragsresultat

från den jordbruksekonomiska undersökningen förelegat

för åren 1954—1957. Nämnden framhåller, att detta material i första hand

är avsett att längre fram användas (tillsammans med annat material, bl. a.

från socialstyrelsens nu pågående konsumtionsundersökning) för belysning

av förändringarna i inkomstläget i jordbruket jämfört med industrien. Materialet

från den jordbruksekonomiska undersökningen har därför, påpekar

nämnden, icke slutbehandlats vid detta förhandlingstillfälle, något som för

övrigt icke heller tiden medgivit. Enär vid förhandlingarna på våren 1956

resultat från den jordbruksekonomiska undersökningen förelåg endast fram

t. o. m. år 1954, kan det enligt nämndens mening dock vara av intresse att

belysa inkomstutvecklingen för tiden därefter, även om detta f. n. endast

kan ske i stora drag.

Jordbruksnämnden har i tabell 8 sammanställt brukarens och familjens

arbets- och kapitalinkomster i storleksgrupperna III (10—20 ha åker) och

IV (20—30 ha åker). I anslutning härtill påpekar nämnden, att uppgifterna

hämtats direkt från den jordbruksekonomiska undersökningen. Någon korrigering

för bl. a. de betydande växlingarna i skördeutfallet under de an
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr B 50 år 1958

13

Tabell 8. Brukarens och familjens arbets- och kapitalinkomst i storleksgrupp III och IV inom

slättbygd, åren 1954—1957

Kr. per gård

Index, 1954 = 100,0

1954

1955

1956

1957

1954

1955

1956

1957

Grupp III

Brukarens arbetsinkomst

6 632

5 917

8 048

5 030

100,0

89,2

121,4

76,0

Grupp III

Brukarens arbets- och ka- pitalinkomst ..........

Grupp III

9 042

8 609

10 934

8 603

100,0

95,2

120,9

95,1

Familjens arbets- och ka- pitalinkomst ..........

10 672

10 334

12 805

10697

100,0

96,8

120,0

100,2

Grupp IV

Brukarens arbetsinkomst

8 281

7 756

10 388

5 571

100,0

93,7

125,4

67,3

Grupp IV

Brukarens arbets- och ka- pitalinkomst ..........

11346

11150

13 933

9 900

100,0

98,3

122,8

87,3

Grupp IV

Familjens arbets- och ka- pitalinkomst ..........

12 924

12 783

15 808

11746

100,0

98,9

122,3

90,9

givna åren har sålunda icke verkställts. Vidare anför nämnden, att man i

den jordbruksekonomiska undersökningen vid beräkning av ränteinkomsterna

fr. o. in. år 1957 har utgått från de nya, höjda taxeringsvärdena, varför

uppgifter om brukarens arbetsinkomst (som framkommer som restpost)

för år 1957 icke är jämförbara med motsvarande uppgifter för tidigare år.

Jordbruksnämnden erinrar om att man vid förhandlingarna på våren

1956 räknade med att industriarbetarlönen inom dyrortsgrupperna 2 och 3

(de »gamla» grupperna 1, 2 och 3) skulle öka med 16,1 procent mellan åren

1954 och 1956 samt att ökningen i verkligheten blev, som framgår av ett

tidigare avsnitt, obetydligt högre. (Årsförtjänsten steg från våren 1956 fram

till den 1 september samma år 1/2 ä 1 procent mer än beräknat.) I följande

tablå jämför nämnden utvecklingen av industriarbetarlönen mellan åren

1954 och 1956 med utvecklingen av brukarens arbetsinkomst resp. arbetsoch

kapitalinkomst i storleksgrupperna III och IV enligt preliminära uppgifter

från den jordbruksekonomiska undersökningen.

Som framgår av tablån bar den relativa utvecklingen för brukarna i såväl

grupp III som grupp IV varit gynnsammare än för industriarbetarna. Härvid

får dock enligt jordbruksnämnden ihågkommas, att förändringarna i

skördeutfallet kan ha påverkat resultaten mer eller mindre starkt. Nämnden

framhåller, att betydelsen härav kommer att framgå vid den fortsatta analys

av materialet från den jordbruksekonomiska undersökningen, som pågår

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr B 50 år 1958

Jämförelse mellan utvecklingen av år sförtjänsterna för manliga industriarbetare

inom dyrortsgrupperna 2 och 3 och brukarnas arbets- resp. arbetsoch

kapitalinkomst på slättbygdsgårdar i storleksgrupperna III och IV

1954

19561

Ökning,

kr.

kr.

%

Industriarbetare ...........

........... 8 915

10 349

16,1

Jordbrukare, grupp III

Arbetsinkomst ...........

........... 6 632

8 048

21,4

Arbets- och kapitalinkomst .

........... 9 042

10 934

20,9

Jordbrukare, grupp IV

Arbetsinkomst ...........

........... 8 281

10 388

25,4

Arbets- och kapitalinkomst .

........... 11 346

13 933

22,8

1 För industriarbetare beräknad per

den 1 september 1956; se

vidare texten.

inom förhandlingsberedningen

i samband med de

undersökningar

av in-

komstlikställigheten, vilkas resultat skall föreligga vid de kommande förhandlingarna

om justering av prissystemet på jordbrukets område vid övergången

till en ny prissättningsperiod. Vidare påpekar nämnden, att den nu

gjorda redovisningen endast avser att belysa inkomstutvecklingen under

tiden från år 1954 till prissättningssystemets ikraftträdande den 1 september

1956. Den säger, anför nämnden, självfallet ingenting om inkomstutvecklingen

under prissättningsperioden.

Tolkningen av 6-procentregeIn

Jordbruksnämnden erinrar om att vid utformningen våren 1955 av principerna

i det gällande prissättningssystemet för jordbruksprodukterna särskild

uppmärksamhet fästes vid 3 faktorer, som skulle kunna rubba inkomstlikställigheten

mellan å ena sidan företagare i basjordbruket (brukningsenheter

i slättbygderna med 10—410 ha åker) och å andra sidan industriarbetare

i de 2 lägsta dyrortsgrupperna. Om dessa faktorer anför

nämnden.

Faktorerna är följande.

1. Priserna på jordbrukets produkter på världsmarknaden kunde förskjutas

i sådan grad, att inkomstlikställigheten icke kunde vidmakthållas utan

att särskilda åtgärder vidtogs.

2. Den inhemska allmänna prisnivån kunde ändras mera väsentligt av annan

anledning än att världsmarknadspriserna på jordbruksprodukter förändrades.

3. Rationaliseringen i jordbruket kunde komma att förlöpa i annan takt

än den genomsnittliga i andra näringar.

Mot stora rubbningar, som kan hänföras till de 2 första faktorerna, är 5- och 6-procentreglerna avsedda att ge skydd. Något särskilt skydd mot den

eftersläpning i inkomsthänseende, som kan uppstå för jordbruket, om rationaliseringen

skulle gå saktare i jordbruket än i andra näringar, har där
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Rlaj:ts proposition nr B 50 år 1958

emot enligt vad som uttryckligen framhållits i olika sammanhang i samband

med utformningen av systemet icke ansetts böra lämnas under en löpande

prissättningsperiod. Det har i stället framhållits, att detta problem får tagas

upp vid den allmänna översyn av prissystemet, som skall ske vid utgången

av varje prissättningsperiod, första gången alltså efter den 1 september 1959.

Skydd mot inkomstminskning på grund av svag skörd ges f. n. endast genom

den s. k. modifierade 4-procentregeln.

Vidare anför jordbruksnämnden, att under det att 5-procentregeln är

klar och entydig, är uttalandena i fråga om 6-procenlregeln betydligt mera

svårtolkade. Nämnden berör därför i det följande något vissa av de punkter,

där oklarhet eller delade meningar rörande sistnämnda regels innebörd kan

råda. Nämnden erinrar därvid först om att 5-procentregeln återfanns redan

i jordbruksprisutredningens förslag till nytt prissättningssystem, medan 6- procentregeln tillkom på yrkande från jordbrukets sida vid ingåendet av

den s. k. kompromissöverenskommelsen våren 1955 (prop. 1955: 198), samt

anför vidare.

Medan 5-procentregeln är ämnad att eliminera verkningarna av mera

påtagliga förändringar i den allmänna prisnivån, anges syftet med 6-procentregeln

där vara att ge producenterna och konsumenterna ett ökat skydd

mot starka eller långvariga prisförändringar på världsmarknaden. Med hänsyn

till risken för att penningvärdet även i fortsättningen kunde komma att

stegvis försämras, uttalades emellertid i överenskommelsen, att man borde

utgå från en reell producentprisindex vid översynen av prissystemet för

jordbrukets produkter. Det underströks i överenskommelsen, att man genom

att gå över till realpriser gjorde ett principiellt avsteg, som kunde få stora

praktiska konsekvenser, från den ursprungliga tanken, att justeringen av

prissystemet skulle ske uteslutande i den mån den utländska prisnivån underginge

en betydande förskjutning.

Jordbruksnämnden konstaterar, att om det sålunda är förändringar i en

realprisindex som avgör tidpunkten, då justeringar av prissystemet skall

vidtagas — en tidpunkt som nu är nådd — det icke klart framgår av prisöverenskommelsen,

hur dessa justeringar skall verkställas. I överenskommelsen

sägs härom, att importavgifterna skall justeras på sådant sätt, att

producentpriserna återföres till mittprisnivåerna. Vilka mittprisnivåer som

åsyftas bar dock icke angivits. Enligt nämndens uppfattning kan man till

en början eliminera eu tolkning, nämligen den att, oberoende av om 5-procentregeln

trätt i kraft eller ej, priserna skulle återföras till den nominella

mittprisnivå, som gällde vid prissystemets ikraftträdande. En sådan tolkning

skulle nämligen, anför nämnden, sedan 5-procentregeln utlösts, uppenbarligen

kunna ge resultat, som skulle stå i direkt strid med vad som

är syftet med regeln. I stället synes enligt nämndens mening 2 andra tolkningar

förtjänta alt närmare övervägas. Den ena innebär, att man skall söka

justera importavgifterna i den utsträckning, som behöves för alt reella producentprisindex

skall återföras till bastalet 100. Den andra tolkningen är,

att med mittprisnivåerna i detta sammanhang skall avses de prisnivåer, som

ligger mitt emellan de vid justeringstillfället gällande prisgränserna. Denna

tolkning innebär alltså, att den miltprisnivå, till vilken man skall sikta,

flyttas upp eller ned i samband med eu utlösning av 5-procentregeln.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr B 50 år 1958

I anslutning härtill anför jordbruksnämnden, att till stöd för den förra

tolkningen har under de överläggningar, som ägt rum med jordbrukets förhandlingsdelegation,

från delegationens sida bl. a. hänvisats till att, enligt

vad som i olika sammanhang framhållits vid utformningen av det nu gällande

prissättningssystemet, ett av huvudsyftena med detsamma är att trygga

jordbrukets inkomstlikställighet med andra näringsgrenar och att det i

kompromissöverenskommelsen direkt uttalats, att en reell producentprisindex

med fasta vikter kan sägas ge besked om huruvida jordbruket, under

törutsättning att förändringen i produktiviteten är ungefär densamma som

i andra näringar, bibehåller sin relativa inkomststandard eller ej. Förhandlingsdelegationen

har enligt nämnden framhållit, att det under sådana förhållanden

synes rimligt att låta 6-procentregelns utlösning resultera i åtgärder,

vilka leder till att reella producentprisindex återföres till 100.

Till stöd för den senare tolkningen kan åter, anför jordbruksnämnden,

hänvisas till själva avfattningen av regeln, där det ju talas om återförande

till mittprisnivåer och icke om ett återförande av reella producentprisindex

till bastalet 100. Språkligt sett synes det nämligen svårt att godtaga en tolkning

av regeln, vilken i vissa situationer skulle kunna leda till att priserna

skulle lyftas till en högre nivå än den vid tillfället gällande mittprisnivån.

Till vad nu sagts om de olika tolkningsmöjligheterna på denna punkt

fogar jordbruksnämnden den anmärkningen, att det ingalunda förhåller

sig så, att den ena tolkningen alltid ger ett ur jordbrukets synpunkt bättre

resultat än den andra utan att i vissa situationer, då både 5- och 6-procentregeln

utlösts eller är i färd med att utlösas, resultaten kan bli helt olika,

beroende på den ordningsföljd, i vilken de utlöses.

Enligt jordbruksnämndens åsikt är det emellertid icke nödvändigt, att

man nu söker komma fram till någon bestämd uppfattning i frågan vilkendera

av dessa 2 tolkningar, som i och för sig bör ges företräde. Detta

beror på att 6-procentregeln innehåller en speciell bestämmelse, vilken begränsar

de avgiftshöjningar, som bör vidtagas vid regelns utlösning. Nämnden

åsyftar här givetvis det förbehåll, enligt vilket importavgifterna icke annat

än undantagsvis skall höjas över 25 procent av det enligt jordbruksprisutredningens

metod beräknade importvärdet. Nämnden framhåller, att

syftet med denna s. k. 25-procentregel uppenbarligen har varit att hindra,

att en utlösning av 6-procentregeln skall leda till en allt för stor spänning

mellan den inhemska prisnivån å jordbruksprodukter och importprisnivån

å dylika produkter. Beträffande 25-procentregeln påpekar nämnden till en

början, att tveksamhet kan råda om vad som skall förstås med »det enligt

jordbruksprisutredningens metod beräknade importvärdet». Det kan sålunda

diskuteras, om man vid en dylik beräkning bör utgå från den importprisnivå,

som gällde vid den tidpunkt, då beslutet om den närmare utformningen

av prisstödet fattades (d. v. s. i praktiken den prisnivå, som redovisats

i beräkningarna i propostionen 1956: 165, s. 100) eller från den importprisnivå,

som gäller vid den tidpunkt, då 6-procentregeln utlöses. De resultat,

man kommer till vid användning av de olika beräkningsmetoderna, skiljer

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr B 50 år i958

sig dock enligt nämndens beräkningar i förevarande fall endast obetydligt

från varandra, och frågan torde därför denna gång få anses sakna större

praktisk betydelse. Nämnden konstaterar, att — såsom framgår av vad tidigare

anförts — läget är det, att den begränsning av 6-procentregeln, som

25-procentregeln innebär, vid en strikt tillämpning av regeln sådan den

kommit till uttryck i propositionen 1955: 198, endast ger ett mycket begränsat

utrymme för avgiftshöjningar. Nämnden upplyser, att om man utgår

från den avgiftsnivå, som redovisats i propositionen 1955: 198, detsamma

kan beräknas motsvara en inkomstförbättring med i runt tal 20 miljoner

kr., och att om man utgår från nu rådande importprisnivå, beloppet blir 31

miljoner kr.

Från jordbrukar sidan har emellertid hävdats, anför jordbruksnämnden,

att man vid bedömningen av i vad män det är befogat att höja importavgifterna

utöver 25 procent av importvärdet måste taga hänsyn till vad som i

en situation, då en markant skillnad uppstått mellan producentprisnivån

och den allmänna prisnivån, måste anses vara själva huvudsyftet med 6- procentregeln, nämligen att återställa inkomstlikställigheten mellan jordbruksbefolkningen

och andra yrkesgrupper — bortsett då från sådana differenser,

som kan ha uppstått till följd av olikheter i rationaliseringstakt

under prissättningsperioden. Jordbrukets förhandlingsdelegation har även

hänvisat till att prisskvddet redan vid systemets ikraftträdande i det närmaste

uppgick till, eller om de varor som från början undantagits (sockerbetor,

fabrikspotatis, torr- och kondensmjölk) medräknas, t. o. in. översteg

25 procent av importvärdet. En tolkning av 6-procentregeln, som innebar,

att avgifterna ej skulle få höjas över 25 procent av importvärdet, skulle

sålunda medföra, att regeln i praktiken helt eller i det närmaste varit satt

ur kraft redan vid systemets början. Med hänsyn till nu nämnda förhållanden

har förhandlingsdelegationen ansett, att de åtgärder, som borde vidtagas

i anledning av 6-procentregelns utlösning, i vart fall borde sikta till

att, i den mån detta vore marknadsmässigt möjligt, lyfta den genomsnittliga

producentprisnivån upp till den nu gällande mittprisnivån.

Häremot har av konsumentrepresentanterna inom jordbruksnämnden bl. a.

invänts, anför nämnden, att den begränsning av 6-procentsregelns räckvidd,

som 25-procentregeln innebär, tillkommit på initiativ från konsumenthåll och

att man från detta håll vid utformningen av systemet fäst stor vikt vid densamma.

Syftet med denna begränsning är, såsom tidigare framhållits, att

hindra, att en utlösning av 6-procentregeln skulle leda till alltför stor spänning

mellan de inhemska priserna och importpriserna för jordbruksprodukter.

Dess innebörd är med andra ord, att man icke var beredd att acceptera inkomstlikställighet

till priset av vilket gränsskydd som helst utan att man i

så fall iinge överväga andra medel. Den omständigheten att importsskyddet

redan vid systemets ikraftträdande kommit att bli så högt, att 6-proccntregeln

inte längre var effektiv kan därför enligt sagda representanters mening

icke i och för sig utgöra eu omständighet, som kan motivera någon

avvikelse från det fastställda prisregleringssystemet. Härvid borde även be
liihang

till riksdagens protokoll 1!)5S. i samt. Nr li 50

O

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr B 50 år 1958

aktas, att man icke våren 1956 vid diskussionerna om den närmare utformningen

av prisregleringssystemet från jordbrukarsidan framfört något krav

på en uppmjukning av 25-procentregeln.

Efter ytterligare överläggningar har emellertid, anför jordbruksnämnden

— utan att parterna frångått sina i det föregående redovisade principiella

uppfattningar — enighet nåtts om att det med hänsyn till den ogynnsamma

inkomst- och kostnadsutveckling, som ägt rum inom jordbruket under senare

år, är skäligt, att åtgärder nu vidtages från det allmännas sida i syfte att bereda

jordbruket en inkomstförbättring, överstigande vad som skulle erhållas

vid en strikt tillämning av det i 6-procentregeIn, sådan den kommit till

uttryck i propositionen 1955: 198, ingående 25-procentförbehållet, och att

man som mått för denna inkomstförbättring bör taga ett belopp, motsvarande

i runda tal 120 miljoner kr. för år räknat eller, för den tid som återstår

av det nu löpande regleringsåret, 100 miljoner kr. Sistnämnda belopp

har följaktligen tagits som riktpunkt för de fortsatta övervägandena. Nämnden

upplyser, att då man från jordbrukets sida biträtt denna ståndpunkt,

man har förklarat sig särskilt ha beaktat de marknadsmässiga möjligheterna

att utnyttja höjningar av importavgifterna.

Jordbruksnämnden anför, att då det gällt att taga ställning till frågan,

på vad sätt nämnda belopp skall tillföras jordbruket, nämnden har haft anledning

att även överväga frågan om prissättningen på smör efter utgången

av november 1958. Nämnden erinrar därvid om att den prisrabatt å smör

med 50 öre per kg, som enligt riksdagens beslut f. n. utgår å inom landet

försålt mejerismör, under villkor att riksnoteringen å dylikt smör hålles

minst 2 kr. per kg under noteringen per den 30 april 1958, upphör att gälla

med utgången av november 1958. Nämnden finner det följaktligen nödvändigt,

att ställning dessförinnan tages till frågan, om nämnda rabatt skall

bibehållas eller avvecklas och om de andra åtgärder, som eventuellt bör vidtagas

för att underlätta avsättningen av smör inom landet eller förbättra

jordbrukets inkomst av inom landet sålt smör. Samtidigt därmed torde enligt

nämndens mening ställning även böra tagas till frågan om ett bibehållande

av den särskilda rabatt å smör med 1 kr. per kg vid försäljning till

allmänna inrättningar, vilken enligt Kungl. Maj:ts beslut den 30 maj 1958

utgår till utgången av år 1958. Nämnden lämnar härvid först vissa upplysningar

rörande läget på smörmarknaden till komplettering av dem, som

lämnats i nämndens skrivelse den 16 juni 1958 (prop. 1958: B 39).

Läget på smörmarknaden m. m.

Beträffande frågan om produktionen av smör anför jordbruksnämnden

följande.

Invägningen av mjölk till mejeri låg i början av regleringsåret 1957/58

på en något högre nivå än samma tid föregående år. Därefter har den emellertid

successivt nedgått och under betesperioden sommaren 1958 har in
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr B 50 år 1958 19

vägningen, såsom framgår av följande tabell, varit lägre än under samma

tid år 1957.

Relativtal för mjölkinvägningen

(Samma månad närmast föregående år == 100)

1957 September............................. 108

Oktober ............................... 103

November ............................. 103

December.............................. 101

1958 Januari................................ 101

Februari .............................. 100

Mars .................................. 101

April.................................. 99

Maj .................................. 97

Juni ................................... 98

Juli .................................. 98

Augusti ............................... 95

För september månad 1958 föreligger ännu ej några definitiva invägningssiffror

men förhandskalkylen tyder på ett indextal för mjölkinvägningen

av 99. Den nedgång i mjölkproduktionen, som de nu anförda siffrorna

ger uttryck för, kan av föreliggande slaktstatistik att döma sättas i

samband med en sedan början av år 1958 pågående reducering av kostammen.

Fetthalten i mejerimjölken har fortsatt att öka något starkare än de

närmast föregående åren och ligger beträffande den del av år 1958, för vilken

uppgifter om fetthalten finnes tillgängliga, 0,05 procentenheter högre

än föregående år. Detta förhållande reducerar givetvis i någon mån den

sänkande inverkan, som nedgången i mjölkinvägningen har på smörtillverkningen.

I samma riktning verkar också det förhållandet, att försäljningen av

konsumtionsmjölk från mejeri sedan prishöjningen i januari i år visat nedåtgående

tendens. Denna har varit särskilt markerad för mjölk med 3,5 procents

fetthalt. Smörtillverkningen beräknades i juni i år mot bakgrunden av

då föreliggande tendenser av nämnden till ca 90 000 ton per år. Det föreligger

nu knappast anledning att nedräkna denna siffra med mer än ett par

tusen ton.

Jordbruksnämnden konstaterar, att vad nämnden anförde i skrivelse den

16 juni 1958 (prop. 1958: B 39) angående den effekt på smörkonsumtionen,

som prissänkningen på smör den 5 maj 1958 haft, bekräftats under den tid,

som därefter förflutit. Härom anför nämnden vidare.

Ökningen i smörkonsumtionen har kunnat vidmakthållas och försäljningen

har som närmare belyses av följande tablå stabiliserats på en förhållandevis

hög nivå. Det förefaller därför icke otroligt, att smörkonsumtionen under

förutsättning av oförändrade priser på smör och margarin skulle kunna

komma att ligga på en nivå, motsvarande och kanske t. o. m. något överstigande

80 000 ton per år, vilket är högre än den siffra, som angavs i nämndens

nyssnämnda skrivelse. Det kan i detta sammanhang framhållas, att

ökningen i smörförsäljningen mätt i absoluta tal är högre än minskningen

i margarinförsäljningen.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr B 50 år 1958

Smörkonsumtionen år 1958

Ton Index, samma

månad 1957 =

100

Januari .............................. 4 704 97

Februari .............................. 4 190 94

Mars ................................. 4 444 94

April................................. 4 296 84

Maj .................................. 6 528 133

Juni ................................. 6 484 137

Juli .................................. 6 847 136

Augusti............................... 6 950 135

September ............................ 7 1701 1461

1 Preliminärt.

I fråga om avsättningsförhållandena på utlandsmarknaderna har enligt

jordbruksnämndens uppfattning även bilden ljusnat något sedan försommaren

i år. Detta förhållande torde dock, som nämnden närmare belyser i det

följande, vara av tillfällig karaktär.

Fortfarande kan endast Storbritannien betecknas som en fast och pålitlig

exportmarknad. Efter de åtgärder, som vidtagits från brittiskt håll, är

exportkvantiteten emellertid hegränsad till 8 500 ton per år och någon ökning

härav torde ej vara att påräkna inom den närmaste framtiden. Hittills

bar, räknat från den 20 maj 1958, då beslutet om kvotering av de svenska

smörleveranserna trädde i verkställighet, levererats ca 5 800 ton eller något

över två tredjedelar av den fastställda årskvantiteten. F. n. har ett uppehåll

i leveranserna måst företagas, främst på grund av den säsongmässiga minskningen

i mjölkinvägningen. Leveranserna beräknas emellertid komma att

återupptagas vid månadsskiftet februari—mars 1959. Avsikten är, att den

resterande delen av årskvantiteten skall levereras före den 20 maj 1959. Med

Sovjetunionen har avtal träffats om export av 2 000 ton, vilken export påbörjades

i september detta år och beräknas vara slutförd inom kort. Några

ytterligare leveranser till detta land anses ej för tillfället aktuella och tillgängliga

uppgifter tyder närmast på att leveransen måste betecknas såsom varande

av engångskaraktär. Italien, som i våras helt stängde gränserna för

smörimport, har nu åter upptagit denna men med begränsade kvantiteter.

Möjligheterna att på denna marknad avsätta svenskt smör i någon större

omfattning bedömes såsom mycket små. Västtyskland, som i nuvarande läge

måste anses vara en sekundär marknad, sedan den inhemska produktionen

därstädes stigit till en förhållandevis hög nivå, har ännu ej återupptagit

smörimporten. Enligt tillgängliga uppgifter beräknas knappast någon export

till Västtyskland från Sverige bli aktuell förrän efter årsskiftet 1958/59.

Det allmänna läget på den europeiska smörmarknaden bedömes alltjämt

såsom bekymmersamt. Den ökning av smörhandeln, som beräknas komma

till stånd genom att Italien och Västtyskland åter inträder såsom importörer

av smör, bedömes nämligen såsom tillfällig och av säsongmässig karaktär.

Å andra sidan har en stegring i de internationella smörpriserna kunnat

registreras sedan bottenläget i våras. Sålunda har priserna på danskt smör

i Storbritannien successivt stigit från den lägsta noteringen av 3 kr. 16 öre

per kg (fritt kaj i London) till 4 kr. 40 öre. Detta senare pris ligger dock ca

60 öre per kg lägre än priset vid samma tid föregående år och ca 1 kr. 60

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj.ts proposition nr B 50 år 1958

öre lägre än priset i oktober 1956. För nyzeeländskt smör har återhämtningen

i priset varit mindre markerad och prishöjningen uppgår här till ca 40

öre i jämförelse med bottenläget i april—juni. I jämförelse med samma tid

föregående år ligger priset nu dock ca 80 öre lägre.

Jordbruksnämnden framhåller därefter, att de åtgärder, som 1958 års

A- och B-riksdagar hittills beslutat med anledning av situationen på smörmarknaden,

såsom redan erinrats är av tillfällig karaktär. Riksdagens beslut

att jämsides med en av Svenska mejeriernas riksförening fr. o. in. den

5 maj 1958 företagen sänkning av mejeripriset på smör med 1 kr. 50 öre

ställa allmänna medel till förfogande för att möjliggöra en prissänkning

med ytterligare 50 öre per kg gäller sålunda endast t. o. m. utgången av november

månad 1958. Vidare gäller beslutet att av statsmedel anslå 1,5 miljoner

kr. till en särskild rabattering av smör till allmänna inrättningar med

1 kr. per kg endast till utgången av år 1958. Nämnden tager därför i detta

sammanhang upp frågan om de åtgärder, som statsmakterna i fortsättningen

bör företaga till stöd för smörpriset, samt anför härom följande.

Avsättningsläget för smörproduktionen i dagens läge är uppenbarligen väsentligt

bättre än vad det var våren 1958. Denna förbättring är emellertid

så gott som helt att tillskriva den ökade efterfrågan, som uppstått inom

landet till följd av smörprissänkningen. På exportsidan måste man nämligen

räkna med att det överhuvudtaget icke är möjligt att finna avsättning

för kvantiteter, som mera avsevärt överstiger överskottet vid nuvarande inhemska

konsumtion. Såsom framgår av den tidigare redogörelsen är en viss

reducering av kostammen f. n. i gång och det är enligt jordbruksnämndens

uppfattning önskvärt, att denna utveckling skall fortgå. Den bär emellertid

ännu ej nått en sådan omfattning, att den kommit att mera påtagligt påverka

smörproduktionens storlek. Det synes under sådana förhållanden vara

av vikt, att man tills vidare undviker sådana åtgärder, som kan väntas komma

att mera avsevärt påverka den inhemska smörförbrukningen och därmed

ånvo skapa svårlösta eller rent av olösliga överskottsproblem. Marknadsmässigt

sett torde det väl få anses möjligt att genomföra en viss prishöjning

å smör i konsumentledet utan att dylika överskottsproblem uppstår.

Det är dock angeläget, att man här framgår med försiktighet. Riskerna

för uppkomsten av nya överskottsproblem skulle visserligen minskas, om

man i samband med en dylik höjning även höjde margarinpriset. I detta

sammanhang bör emellertid även beaktas, att konsumtionsökningen i fråga

om smör visserligen till större delen representerar ep förskjutning av konsumtionen

från margarin till smör men även och till en ej oväsentlig del

representerar en ökning i totalkonsumtionen av matfett, föranledd av det

förbilligande av den totala matfettskonsumtionen, som smörprissänkningen

medförde. En i samband med en böjning av smörpriset företagen höjning

av margarinpriset skulle otvivelaktigt minska eller helt eliminera denna effekt.

Det synes vidare önskvärt, att mjölkproduktionen skall komma i åtnjutande

av en relativt stor del av de inkomstförbättringar för jordbruket,

som kan genomföras i samband med 6-procentregclns utlösning.

Med hänsyn till vad som sålunda anförts ävensom till önskvärdheten av

alt de prisstegringar å jordbruksprodukter, som 6-procentregelns utlösning

kan medföra för konsumenterna, ej skall ökas med eu höjning av margarinpriset,

har jordbruksnämnden stannat för att förorda, alt den nu utgå
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj. ts proposition nr B 50 år i 958

ende statliga prisrabatten å smör skall bibehållas oförändrad intill utgången

av innevarande regleringsår och att ett utrymme, som marknadsmässigt kan

finnas för en prishöjning å smör, skall utnyttjas för genomförande av en

inkomstförbättring för jordbruket i samband med 6-procentregelns utlösning.

Jordbruksnämnden konstaterar, att detta självfallet förutsätter en

ändring av det villkor, som nu är knutet till den statliga prisrabatten, samt

anmäler sin avsikt alt i det följande återkomma till denna fråga.

Vad härefter angår frågan om ett eventuellt bibehållande av prisrabatteringen

å smör till allmänna inrättningar anför jordbruksnämnden följande.

Vid rabattens införande beräknades, att rabatteringen skulle kunna komma

att omfatta en kvantitet av 250 ton i månaden. Under sommarmånaderna

hade rabatteringen en ganska begränsad omfattning, bl. a. beroende på att

ett flertal allmänna inrättningar då var bundna av tidigare ingångna kontrakt

och på att skolorna ej har något inköpsbehov under sommarlovet. Efter

hand har rabatteringen emellertid ökat och den beräknas av Svenska

mejeriernas riksförening för innevarande månad komma upp i nyss angivna

kvantitet, 250 ton. Kostnaden för rabatteringen under tiden juli—december

1958 uppskattas av riksföreningen till 1 200 000 kr. Enligt denna beräkning

skulle alltså å de för sagda tid anvisade medlen uppstå ett överskott å

omkring 300 000 kr.

Den rabattering, varom här är fråga, utgör enligt jordbruksnämndens uppfattning

ett värdefullt stöd för avsättningen av smörproduktionen. Det synes

nämnden även med hänsyn till att en viss grad av stabilitet torde vara

önskvärd ur de allmänna inrättningarnas synpunkt lämpligast, att rabatteringsverksamheten

ej skall avbrytas redan kort tid efter det den verkligen

kommit i gång. Med hänsyn härtill förordar nämnden, att även nu ifrågavarande

rabattering skall bibehållas intill utgången av nu löpande regleringsår

och att för detta ändamål skall — utöver den besparing, som kan

uppstå å rabatteringen under innevarande halvår — anvisas ytterligare

1 500 000 kr.

Överenskommelsen mellan jordbruksnämnden och jordbrukets

förhandlingsdelegation

Från de utgångspunkter, som angivits i det föregående, nämligen dels att

den nuvarande statliga prisrabatteringen å smör ävensom margarinpriset

skall bibehållas oförändrade till utgången av innevarande regleringsår och

dels att såsom riktpunkt beträffande storleken av de inkomstförbättringar,

som skall tillföras jordbruket i anslutning till utlösningen av 6-procentregeln

skall tagas ett belopp, motsvarande omkring 120 miljoner för år eller

för återstoden av regleringsåret i runt tal 100 miljoner kronor, har efter

ytterligare överläggningar - - under förbehåll av Kungl. Maj :ts och, i den

mån så erfordras, riksdagens godkännande — överenskommelse träffats

mellan jordbruksnämnden och jordbrukets förhandlingsdelegation om det

sätt, på vilket den åsyftade inkomstförbättringen skall tillföras jordbruket.

Överenskommelsen innebär i sina huvuddrag följande:

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr B 50 år 1958

23

Beräknat inkomsttillskott

för återstoden av

regleringåret,

milj. kr

1) Tilläggsbetalning till odlare med 4 kronor per deciton för

leverans av fullgod brödsäd av 1958 års skörd. Samtidigt

höjes införselavgiften för råg och vete med 2 kronor per

deciton ............................................ 24

2) Tilläggsbetalning till odlare med 6 öre per kilogram för

leverans av oljeväxtfrö av 1958 års skörd................ 7

3) Höjning av införselavgiften för kött med i genomsnitt 20

öre per kilogram .................................... 23

4) Höjning av införselavgiften för ägg med 10 öre per kilogram

.............................................. 6

5) Höjning av införselavgiften för matpotatis med 2 öre per

kilogram ............................................ 11,5

6) Prishöjning för smör ................................ 16,5

7) Tillskott till S.M.R:s regleringskassa ur anslaget till pris
reglerande

åtgärder .................................. 12

Summa miljoner kronor 100,0

Såsom tidigare nämnts skall enligt gällande system vid justering av importavgifterna

i anledning av en utlösning av 6-procentregeln till utgångspunkt

tagas en för alla varor lika stor procentuell förändring av avgifterna.

Beträffande sättet för genomförande av den nu avsedda inkomstförbättringen

har det emellertid ansetts nödvändigt att i första hand anlägga marknadsmässiga

synpunkter.

Det kan nämnas, att gällande prisgränser för produkterna icke kommer

att förändras till följd av den nu träffade överenskommelsen.

Innebörden av de avsedda höjningarna av införselavgifterna för ägg och

matpotatis finner jordbruksnämnden ej behöva särskilt utvecklas. I fråga

om den närmare innebörden av överenskommelsen i övrigt anför nämnden

följande.

Brödsäd

Jordbruksnämnden anför, att beträffande brödsäden överenskommelsen

innebär, att införselavgiften för råg och vete omedelbart höjes med 2 kr.

per dt från nuvarande 7 kr. 35 öre till 9 kr. 35 öre per dt. Som följd härav

bör en förhållandevis lika stor höjning ske av införselavgifterna för mjöl

och gryn av råg och vete, d. v. s. från nuvarande 11 kr. per dt till 13 kr. 50

öre per dt. Nämnden upplyser vidare, att enligt överenskommelsen skall

jordbrukarna för all till spannmåls- och utsädeshandlare eller kvarnar

levererad fullgod brödsäd av 1958 års skörd erhålla eu tilläggsbetalning av

4 kr. per dt. Denna tilläggsbetalning skall ske genom försorg av Svensk

spannmålshandel, ekonomisk förening, och finansieras av tillgängliga förmalningsavgiftsmedel.

Odlarleveranserna av fullgod brödsäd av 1958 års

skörd beräknas av nämnden komma att uppgå till sammanlagt omkring

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr B 50 år 1958

600 000 ton råg och vete. Nämnden framhåller, att beräkningen givetvis är

osäker, då man ännu icke vet, vare sig hur stora de sammanlagda leveranserna

av fullgod och icke fullgod vara kommer alt bli eller hur stor del av

dessa leveranser, som kommer att utgöras av brödsäd, som uppfyller kvalitetsfordringarna

för fullgod vara. För en tilläggsbetalning med 4 kr. per dt

för beräknade 600 000 ton skulle emellertid åtgå 24 miljoner kr. Samtidigt

beräknar nämnden, att i förmalningsavgifter under året kommer att inflyta

omkring 32 miljoner kr. Detta belopp torde enligt nämnden endast till en

mindre del komma att åtgå för det ändamål, för vilket förmalningsavgifterna

närmast är avsedda, nämligen täckande av exportförluster på överskott

av inhemsk brödsäd. Kostnaden för den här föreslagna tilläggsutbetalningen

till odlarna kan sålunda enligt nämndens mening utan svårighet

täckas på sätt här angivits.

Nämnden framhåller vidare, att det — genom att avgiftsutbetalningen till

odlarna finansieras med anlitande av tillgängliga förmalningsavgiftsmedel

och sålunda ej påverkar salupriset på inhemsk brödsäd — har förutsatts,

att de här angivna åtgärderna i och för sig ej skall behöva påverka det

inhemska mjölpriset i höjande riktning.

Oljeväxter

Beträffande oljeväxterna är enligt jordbruksnämnden innebörden av överenskommelsen,

att en tilläggsbetalning skall göras på 1958 års skörd av andra

oljeväxter än linfrö med 6 öre per kg för frövara med 47 procent fetthalt

i torrsubstansen och 18 procent vattenhalt. Då skörden av bär avsett oljeväxtfrö

uppskattas till 115 000 ton, tillföres jordbruket härigenom ca 7 miljoner

kr. För täckande av denna tilläggsbetalning skall Sveriges oljeväxtintressenter,

förening u. p. a., äga disponera tillgängliga införselavgiftsmedel. Någon

förändring av gällande bestämmelser om införselavgift för fettvaror erfordras

enligt nämnden icke för genomförandet av denna tilläggsbetalning.

Kött

Jordbruksnämnden anför, att överenskommelsen vidare innebär, att införselavgifterna

för kött skall höjas med i genomsnitt 20 öre per kg. Avgifterna

för ostyckat nöt-, häst- och fårkött skall höjas med 23 öre per kg och avgiften

för ostyckat kalvkött med 10 öre per kg. överenskommelsen förutsätter

vidare, upplyser nämnden, att införselavgifterna för levande storboskap,

kalv, far och häst med tillämpning av gällande regler skall uppräknas

med belopp, som grundas på avgiftshöjningarna för resp. slag av kött. Nämnden

erinrar vidare, att även för andra varuslag än de nu nämnda en höjning

av införselavgiften på ostyckat kött får konsekvenser. Enligt riksdagens beslut

skall nämligen för benfritt kött och fläsk, styckningsdetaljer med ben,

organ och inälvor, andra ätbara djurdelar samt konserver innehållande kött

och fläsk införselavgifterna utgöra 150 procent av det ovägda medeltalet av

införselavgiften för nötkött och fläsk. Ifrågavarande avgift, som f. n. utgår

med 125 öre per kg kommer sålunda att höjas till 142,5 öre per kg. I följande

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr B 50 år 1958

25

tablå lämnar nämnden en förteckning över samtliga de höjningar av importavgifterna

för köttvaror av olika slag, som bör företagas till följd av den nu

träffade överenskommelsen.

Stat.nr

1—3: 2

4—7: 1

7:2

8

15: 1

17: 1

19: 1

19: 3

15: 2, 16, 17: 2,

18, 19: 2, 19: 4,

20, 23: 1, 25: 3,

26: 1, 26: 3,

281: 2, 314,

321: 7—8

Varuslag

Föreslagen inför-

Nuvarande in-

selavgift för

förselavgift,

100 kg, kr.

kr./100 kg

Hästar ..................

Kor, oxar, tjurar och ungnöt

Kalvar ..................

Får ....................

Kött, färskt, kylt eller fryst:

av får, hela och halva

kroppar ..............

av häst, hela, halva och

fjärdedels kroppar......

av storboskap, hela, halva

och fjärdedels kroppar . .

av kalv, hela och halva

kroppar ..............

Kött eller fläsk, styckat,

rökt eller saltat; ätbara

djurdelar, charkuterivaror

och konserver av kött eller

fläsk ....................

48

50

34: 50

59

—

45: 50

74

50

68: —

64

—

52: 50

128: —

105: —

81: —

58: —

102: —

79: —

115: —

105: —

142:50 125: —

Prishöjning på smör och tillskott till Svenska mejeriernas riksförenings

regleringskassa

Såsom jordbruksnämnden tidigare framhållit, är det enligt nämndens uppfattning

marknadsmässigt möjligt att höja det nu gällande smörpriset, utan

att man därmed behöver riskera en sådan nedgång av smörkonsumtionen,

som på nytt skulle skapa avsättningsproblem. Nämnden upplyser, att jordbrukets

förhandlingsdelegation förklarat sig dela denna uppfattning men

samtidigt framhållit, att det enligt förhandlingsdelegationens uppfattning är

synnerligen angeläget, att man framgår med stor försiktighet, så att den

gynnsamma effekt på smöravsättningen, som vunnits genom smörprissänkningen

och som erhållits genom att jordbruket påtagit sig ett betydande inkomstbortfall,

ej skall gå förlorad. Med beaktande av dessa synpunkter har

nämnden och förhandlingsdelegationen uppnått enighet om att man i förevarande

sammanhang bör räkna med att jordbruket genom prishöjning på

smör på den inhemska marknaden skall kunna för tiden den 1 december

1958—den 31 augusti 1959 tillföras ett belopp av 16,5 miljoner kr. Såsom

tidigare nämnts har härvid förutsatts, att den särskilda statliga smörsubventionen

med 50 öre per kg skall bibehållas under nämnda tid. Det villkor,

som nu är knutet till subventionen, bör emellertid enligt nämndens förslag

i anslutning till den nu träffade överenskommelsen ändras så, att detsamma

ej skall utgöra hinder för Svenska mejeriernas riksförening att höja mejeripriset

i don utsträckning, som erfordras för att jordbruket vid försäljningen

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr B 50 år 1958

av smör på den inhemska marknaden under tiden december 1958—augusti

1959 skall erhålla ett inkomsttillskott av omkring 16,5 miljoner kr. jämfört

med nu gällande försäljningspris.

Med hänsyn till den betydelse, som mjölkproduktionen har för det mindre

jordbruket, och till att den försämring av sagda produktions lönsamhet,

som ägt rum under det senaste året blivit särskilt kännbar för det mindre

jordbruket, har det, anför jordbruksnämnden, synts önskvärt, att det belopp

å 12 miljoner kr., som efter vidtagandet av övriga i det föregående

nämnda åtgärder återstår att tillföra jordbruket, skall komma mjölkproduktionen

och därmed i första hand det mindre jordbruket till godo. Detta

skall enligt överenskommelsen ske på så sätt, att ur de medel, som finnes

tillgängliga på anslaget till prisregler ande åtgärder på jordbrukets område,

ett belopp av 12 miljoner kr. tillföres Svenska mejeriernas riksförenings

regleringskassa för att disponeras på sätt som, efter förslag av riksföreningen,

godkännes av nämnden. Då enligt nämndens beräkningar besparingar

kan uppstå på sagda anslag — främst till följd av att medelsåtgången för

statliga pristillägg till följd av nedgången i mjölkinvägningen synes bli ej

oväsentligt lägre än som tidigare antagits — anser nämnden någon särskild

medelsanvisning för täckande av denna utgift i vart fall f. n. ej vara erforderlig.

Jordbruksnämnden anmäler i detta sammanhang, att det under de diskussioner,

som förts angående läget på smörmarknaden och angående marknadsläget

för mjölk och mjölkprodukter överhuvudtaget, av de i överläggningarna

deltagande representanterna för Svenska mejeriernas riksförening

upplysts, att man från sagda organisations sida icke avser att under återstoden

av innevarande år företaga någon allmän höjning av priset på konsumtionsmjölk.

Kostnadsberäkning m. m.

Beträffande medelsbehovet för den fortsatta smörrabatteringen anför jordbruksnämnden

följande.

I enlighet med riksdagens beslut har Kungl. Maj :t tidigare till prisrabattering

av smör, utöver den särskilda smörrabatteringen till allmänna inrättningar,

anvisat dels för budgetåret 1957/58 ett förslagsanslag på 5 700 000

kr. avseende prisrabattering för tiden 5 maj—30 juni 1958, dels för budgetåret

1958/59 ett förslagsanslag på 15 300 000 kr. avseende prisrabattering

för tiden juli—november 1958. Ifrågavarande kostnader har för förstnämnda

tid uppgått till sammanlagt 6 275 307 kr. För tiden juli—augusti 1958

har kostnaderna för prisrabatteringen utgjort tillhopa 6 922 000 kr. För

månaderna september—november 1958 beräknas kostnaderna till sammanlagt

10 300 000 kr. För 5-månadersperioden juli—november 1958 skulle ifrågavarande

kostnader alltså uppgå till sammanlagt ca 17 200 000 kr.

För tiden december 1958—augusti 1959 har jordbruksnämnden enligt vissa

i samråd med Svenska mejeriernas riksförening gjorda beräkningar, varvid

hänsyn tagits till den nu träffade prisuppgörelsens inverkan på smör
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr B 50 år 1958

konsumtionen, beräknat den inhemska försäljningen av smör till ca 58 000

ton. Vid en oförändrad prisrabattering under sistnämnda tid av 50 öre per

kg kan kostnaderna härför beräknas till 29 000 000 kr. För prisrabattering

av smör torde sålunda, därest denna rabaltering i enlighet med vad nämnden

nu förordat bibehålies under tiden december 1958—augusti 1959, å tillläggstat

till riksstaten för budgetåret 1958/59 till fortsatt prisrabattering av

smör böra anvisas ytterligare 29 000 000 kr.

Enligt jordbruksnämndens förut framförda förslag bör för den särskilda

prisrabatteringen för smör vid försäljning till allmänna inrättningar för tiden

januari—augusti 1959 beräknas ett belopp av 1 500 000 kr. Det synes

nämnden lämpligt, att jämväl detta belopp anvisas under förenämnda tillläggsstatsanslag.

Sammanlagt skulle sålunda under nämnda anslagstitel erfordras

ett anslag av 30 500 000 kr.

Vidare upplyser jordbruksnämnden, att av de i överenskommelsen angivna

åtgärderna tilläggsutbetalningen för oljeväxtfrö kan genomföras inom

ramen av gällande regleringsbestämmelser. Med hänsyn till det bemyndigande,

som lämnats av riksdagen sommaren 1958, torde enligt nämndens

mening likaså tilläggsutbetalningen för brödsäd kunna genomföras utan att

trågan underställes riksdagens prövning. Vad angår höjningen av vissa införselavgifter

erfordras med hänsyn till innebörden av gällande riksdagsbeslut

ej heller någon prövning av riksdagen. Däremot anser sig nämnden

— på grund av de maximeringar, som gäller enligt Kungl. Maj :ts kungörelser

1956: 414 och 1958: 392 samt Kungl. Maj :ts brev till jordbruksnämnden

den 25 oktober 1957 (SFS 1957: 579) — icke kunna för andra varor än

ägg utan Kungl. Maj :ts bemyndigande fastställa införselavgifter av den storlek,

som erfordras för genomförande av den träffade prisöverenskommelsen.

Frågorna om fortsatt prisrabattering på smör samt om utbetalande av medel

till Svenska mejeriernas riksförenings prisregleringskassa finner nämnden

givetvis vara nödvändigt att underställa riksdagens prövning.

Departementschefen

Såsom framgår av den förut återgivna, av statens jordbruksnämnd lämnade

redogörelsen har jordbruksnämnden fört förhandlingar med jordbrukets

förhandlingsdelegation om prisreglerande åtgärder på jordbrukets område

i anledning av dels att den i nu gällande system för prisregleringen på jordbruksprodukter

ingående 6-procentregeln utlösts, dels att giltighetstiden för

den av 1958 års B-riksdag beslutade prisrabatteringen av smör utlöper med

utgången av november månad 1958. Förhandlingarna har den 22 oktober

1958 resulterat i eu överenskommelse, som sammanfattningsvis innebär, alt

jordbruket skall tillföras ett belopp, som för helt år beräknats till 120 000 000

kronor eller för de 10 månader, som återstår intill den 1 september 1959,

till 100 000 000 kronor.

Enligt överenskommelsen erhåller jordbrukarna för all leverans till

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj. ts proposition nr B 50 år 1958

spannmåls- och utsädeshandlare eller kvarnar av fullgod brödsäd av 1958 års

skörd samt för andra oljeväxtfröer av 1958 års skörd än linfrö en tilläggsbetalning

av 4 kronor per deciton respektive 6 öre per kilogram. För återstoden

av innevarande regleringsår väntas dessa tilläggsbetalningar tillföra jordbruket

för brödsäden 24 000 000 kronor och för oljeväxterna 7 000 000 kronor

eller sammanlagt 31 000 000 kronor. Pristilläggen avses skola utbetalas

av tillgängliga förmalningsavgiftsmedel respektive tillgängliga införselavgiftsmedel

för fettvaror. Åtgärderna beträffande brödsäden bar förutsatts

icke skola i och för sig behöva påverka det inhemska mjölpriset i böjande

riktning. I fråga om oljeväxterna erfordrar anordningen icke någon förändring

av införselavgiften. För kött höjes enligt överenskommelsen införselavgifterna

med i genomsnitt 20 öre per kilogram, vilket väntas tillföra jordbruket

23 000 000 kronor. För ägg och potatis höjes införselavgifterna med

10 respektive 2 öre per kilogram. Jordbruket väntas härav erhålla sammanlagt

6 000 000 respektive 11 500 000 kronor. Vidare innebär överenskommelsen,

att priset på smör — med intill den 1 september 1959 oförändrad statlig

prisrabatt på smör av 50 öre per kilogram samt oförändrat margarinpris

— från och med den 1 december 1958 får böjas så mycket, att jordbruket

under tiden fram till den 1 september 1959 tillföres 16 500 000 kronor. Höjningen

förutsättes kunna komma att variera vid olika tider beroende på

marknadsläget. Återstoden av det för innevarande regleringsår beräknade

beloppet eller 12 000 000 kronor avses skola tillföras jordbruket på så sätt,

att ett belopp av denna storlek av anslaget till prisreglerande åtgärder på

jordbrukets område tillföres Svenska mejeriernas riksförenings regleringskassa

för att därifrån utbetalas till mjölkproducenterna och därmed i första

hand komma det mindre jordbruket till godo.

Kungl. Maj :t, som i detta sammanhang ej finner anledning taga ställning

till tolkningen av innebörden av 6- och 25-procentreglerna, har såsom

förut nämnts för Sin del godkänt överenskommelsen och utfärdat kungörelse

om erforderliga höjningar av de högsta införselavgifter, som får uttagas

för köttvaror (även levande djur), potatis, vete och råg samt mjöl

därav. För ägg erfordras icke något nytt bemyndigande.

Enligt jordbruksnämndens uppfattning är det nu möjligt att höja det gällande

priset på smör utan att därmed behöva riskera en sådan nedgång

av smörkonsumtionen, som på nytt skulle skapa avsättningsproblem.

Med beaktande av vissa av jordbrukets förhandlingsdelegation framförda

synpunkter om försiktighet vid prishöjningar på smör har nämnden och

förhandlingsdelegationen, som nyss nämnts, i överenskommelsen räknat med

att jordbruket genom prishöjningar på smör på den inhemska marknaden

skall för tiden 1 december 1958—31 augusti 1959 tillgodogöra sig ett belopp

av 16 500 000 kronor. Därvid har förutsatts, att den sedan den 5 maj 1958

utgående statliga prisrabatten av 50 öre per kilogram skall bibehållas

under samma tid. Prisrabatten utgår för närvarande endast under

den tid, under vilken Svenska mejeriernas riksförenings riksnotering för

runmärkt smör ligger minst 2 kronor per kilogram under noteringen per

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition nr B 50 år 1958

den 30 april 1958. 1 anslutning till den nu träffade överenskommelsen föreslås

nämnda villkor ej skola utgöra hinder för Svenska mejeriernas riksförening

att höja riksnoteringen i den utsträckning, som erfordras för att

jordbruket vid försäljningen av smör på den inhemska marknaden under

tiden december 1958—augusti 1959 skall erhålla ett inkomsttillskott av omkring

16 500 000 kronor jämfört med nu gällande försäljningspris. Kostnaderna

för den statliga prisrabatteringen av smör under sistnämnda tidsperiod

har av jordbruksnämnden beräknats till 29 000 000 kronor.

Mot vad sålunda överenskommits och föreslagits har jag intet att erinra.

I enlighet med beslut av riksdagen under innevarande år disponerar jordbruksnämnden

av reservationsanslaget till prisreglerande åtgärder på jordbrukets

område för budgetåret 1958/59 ett belopp av 1 500 000 kronor för

rabattering av smör till allmänna inrättningar under

tiden juli—december 1958. Rabatteringen utgör enligt jordbruksnämndens

uppfattning ett värdefullt stöd för avsättningen av smör. Även med hänsyn

till att en viss grad av stabilitet torde vara önskvärd ur de allmänna inrättningarnas

synpunkt finner nämnden det lämpligast att förorda, att rabatteringsverksamheten

bibehålies intill utgången av augusti 1959.

För min del finner jag förslaget böra tillstyrkas. Jag har ej heller något

att erinra mot att för ifrågavarande rabattering — i enlighet med nämndens

förslag — beräknas ett belopp av 1 500 000 kronor samt att per den 31 december

1958 förefintlig behållning å medel, som tidigare ställts till nämndens

förfogande för rabattering av smör till allmänna inrättningar, användes

för dylik rabattering under tiden januari—augusti 1959.

Jordbruksnämnden har föreslagit, att det för fortsatt prisrabattering av

smör erforderliga beloppet å (29 000 000 -j- 1 500 000 =) 30 500 000 kronor

skall anvisas som ett förslagsanslag å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret

1958/59, benämnt Fortsatt prisrabattering av smör. Vad gäller anslagsanvisningens

storlek har jag ingen erinran. Av budgettekniska skäl bör anslaget

i fråga emellertid upptagas som reservationsanslag.

Den försämring av mjölkproduktionens lönsamhet, som ägt rum under

det sistlidna året, har blivit särskilt kännbar för det mindre j o r dh

ruke t. Jordbruksnämnden och jordbrukets förhandlingsdelegation har

därför funnit det önskvärt, att det belopp å 12 000 000 kronor, som efter

vidtagandet av övriga förut nämnda åtgärder återstår av det överenskomna

rambeloppet å 100 000 000 kronor för innevarande regleringsår, skall komma

i första hand det mindre jordbruket till godo. Detta förslag har jag funnit

mig böra biträda. Jag har ej heller något att erinra mot att nämnda belopp

i enlighet med överenskommelsen tillföres Svenska mejeriernas riksförenings

regleringskassa ur de medel, som finnes tillgängliga under anslaget

till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område. Enligt vad jordbruksnämnden

upplyst beräknas medel bli tillgängliga under nämnda anslag

bland annat till följd av minskat medelsbehov för statliga pristillägg på

grund av nedgång i mjölkinvägningen. Någon ny medelsanvisning över

budgeten är således icke erforderlig. Förslaget innebär vidare, att ifråga
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj. ts proposition nr B 50 år 1958

varande belopp skall disponeras på sätt som, efter förslag av riksföreningen,

godkännes av jordbruksnämnden. Jag förutsätter, att frågan om

dispositionen av beloppet, innan sådant godkännande lämnas, av jordbruksnämnden

underställes Kungl. Maj :t.

I detta sammanhang torde böra nämnas, att frågan om mjölkprodukters

avsättning för internationell hjälpverksamhet, vilken fråga närmare behandlats

i propositionen 1958: B 39, fortfarande är föremål för undersökningar.

Enär beredningen av spörsmålet sålunda ännu icke kunnat avslutas, kan

några förslag icke nu föreläggas riksdagen.

Vidare torde i detta sammanhang böra anmälas, att Kungl. Maj:t i anledning

av jordbruksutskottets utlåtande 1958: B 8 över propositionen 1958: B

39, vilket utlåtande lämnades utan erinran från riksdagens sida, den 28 juli

1958 anbefallde jordbruksnämnden att till Kungl. Maj :t skyndsamt inkomma

med redogörelse för den utredning rörande den framtida mjölkproduktionen

och avsättningen av mjölk och mjölkprodukter, som uppdragits åt

jordbruksnämnden, ävensom med förslag till åtgärder för att intensifiera

utredningsarbetet och ge detsamma en så allsidig inriktning som möjligt.

Från jordbruksnämnden har jag under hand inhämtat, att nämnden inom

kort kommer att avlåta skrivelse i ärendet samt att nämnden förutsätter bland

annat, att det arbete, som nu bedrives av en på utredningens förslag tillsatt

arbetsgrupp inom lantbrukshögskolans ekonomiska institutioner, får fortsätta.

Nämnden har vidare under hand meddelat, att den kommer att uttrycka

önskemål om att det forskningsarbete på mejeriområdet, som nu stödes

av Svenska mejeriernas riksförening, måtte kunna fortsätta och bedrivas

med tillräckliga resurser. Nämnden kommer vidare givetvis att liksom

hittills följa produktions- och konsumtionsutvecklingen samt vidtaga eller

föreslå de åtgärder, som utvecklingen kan ge anledning till.

Jag har på detta sätt velat anmäla frågans nuvarande läge. Det är min

avsikt att även i fortsättningen följa spörsmålet.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört, hemställer jag, att Kungl.

Maj :t måtte föreslå riksdagen att

dels till Fortsatt prisrabattering av smör å tilläggsstat I

till riksstaten för budgetåret 1958/59 under nionde huvudtiteln

anvisa ett reservationsanslag av 30 500 000 kronor att

a) till ett belopp av 1 500 000 kronor, jämte förefintlig

behållning å medel, som tidigare ställts till statens jordbruksnämnds

förfogande för rabattering av smör till allmänna inrättningar,

användas för dylik rabattering enligt hittillsvarande

grunder under tiden januari—augusti 1959 samt

b) i övrigt användas för allmän prisrabattering av smör

under tiden december 1958—augusti 1959 i den omfattning

och under de villkor, som angivits i det föregående

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att för i det föregående angivet

ändamål av det å riksstaten under nionde huvudtiteln

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr B 50 år 1958

31

för budgetåret 1958/59 anvisade reservationsanslaget till

Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område till Svenska

mejeriernas riksförening utbetala ett belopp av 12 000 000

kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Kungl. Höghet Regenten bifall

samt förordnar, att proposition av den lydelse, bilaga

till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

G. Liizell

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr B 50 år 1958

1

Bilaga

PM

angående prisförändringarnas inverkan på jordbrukets ekonomiska läge,

m. m. 1/9 1956—1/9 19581

Vid utformningen av prissystemet för jordbruksprodukterna enligt det

s. k. kompromissförslaget våren 1955 fäste man särskild uppmärksamhet vid

3 faktorer, som skulle kunna rubba den inkomstlikställighet man önskade

bevara:

1. Priserna på jordbrukets produkter på världsmarknaden kunde förskjutas

i sådan grad att inkomstlikställigheten inte kunde vidmakthållas utan

att särskilda åtgärder vidtogs.

2. Den inhemska allmänna prisnivån kunde ändras mera väsentligt av

annan anledning än att världsmarknadspriserna på jordbruksprodukter förändrades.

3. Rationaliseringen i jordbruket kunde komma att förlöpa i annan takt än

den genomsnittliga i andra näringar.

Mot stora rubbningar, som kunde inordnas under de 2 första faktorerna,

försökte man gardera sig genom de s. k. 5- och 6-procentreglerna. Något

särskilt skydd för jordbruket, om rationaliseringen skulle gå saktare där än

i andra näringar, ansåg man sig däremot icke kunna lämna under en löpande

prissättningsperiod. Detta problem fick i stället tas upp vid den allmänna

översyn av prissystemet, som skall ske vid utgången av varje prissättningsperiod,

första gången alltså efter treårsperioden 1. 9. 1956—1. 9.

1959.

Om sålunda rationaliseringstakten icke skall beaktas i samband med de

justeringar av prissystemet, som blir aktuella vid 6-procentregelns utlösning,

kan det ändock vara av intresse att belysa produktionsökningen per arbetstimme

under senare år inom såväl jordbruk som industri. Några uppgifter

härom har sammanställts i en artikel i Jordbruksekonomiska Meddelanden,

augusti 1958.1 2 Som framgår av denna har för tiden 1952--1956 industrins

produktivitetsökning (produktionsökning per arbetstimme) utgjort i medeltal

3,9 procent per år, medan motsvarande siffra för jordbruket var 4,2 procent.

Mellan 1956 och 1957 har ökningen inom jordbruket fortsatt i ungefär

samma takt. Under perioderna 1921—1938 och 1938—1955 ökade produktionen

per arbetare i jordbruket med genomsnittligt 2,6 resp. 3,2 procent

per år. Ökningen under åren 1952—1957 bär sålunda genomsnittligt sett varit

större än tidigare. Det är emellertid möjligt, att en viss avmattning har

inträtt under den senaste tiden, vilken icke helt kan förklaras av tillfälliga

försämringar i skördeutfallet med åtföljande minskning av totalproduktionen.

För detta talar, att nedgången i arbetsvolymen nu synes vara mindre

kraftig än tidigare utan att detta har märkbart påverkat den totala produktionsvolymen.

1 Promemoria, utarbetad av 1958 års förhandlingsberedning på jordbrukets område, slutjusterad

den 10 oktober 1958.

2 L. Juréen och II. Johansson: Arbetsvolymen och produktiviteten i jordbruket. Jordbruksekonomiska

Meddelanden 1958: 8.

8 Ililmng till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 50

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr B 50 år 1958

Det kan i detta sammanhang tilläggas, att nedgången av arbetsvolymen

har varit något svagare för brukningsenheter med 10—20 hektar åker än i

genomsnitt för samtliga brukningsenheter. Under tiden 1954—1957 utgjorde

sålunda den årliga volymminskningen 3,3 procent för de förra brukningsenheterna

mot 3,9 procent i medeltal för samtliga brukningsenheter.

Minskningen av lejd arbetskraft har visserligen varit något större i gruppen

10—20 hektar än för samtliga brukningsenheter. Användningen av lejd arbetskraft

i gruppen 10—20 hektar är emellertid tämligen obetydlig. Utslagsgivande

för utvecklingen har därför varit, att den av brukaren och hans familjemedlemmar

i jordbruksdriften insatta arbetskraften icke har visat

samma snabba minskningstakt som i medeltal för samtliga storleksgrupper.

Det bör framhållas, att det mått på produktiviteten, som här har använts

(produktionsvolym per arbetstimme), självfallet icke ger något fullständigt

uttryck för den ekonomiska produktiviteten. För jordbrukets del bär den betydande

produktionsökningen per arbetstimme under efterkrigstiden möjliggjorts

bl. a. tack vare den starkt ökade mekaniseringen. Liknande rationaliseringsprocesser

pågår också ständigt inom industrin. Huruvida rationaliseringen

har »kostat» mer eller mindre i jordbruket än i industrin är emellertid

svårt att bedöma.

För jordbruket tillkommer det förhållandet, att takten i produktionsökningen

per arbetstimme har kunnat hållas uppe delvis till följd av att en

hel del arbetsuppgifter förts över från jordbruket till andra näringar. Denna

överföring sker icke endast till livsmedelsindustrierna (kvarnar, mejerier,

slakterier, etc.). Särskilt under senare år har dessutom allt flera uppgifter

förts över från jordbrukets egen arbetskraft till specialarbetare i samband

med bl. a. de byggnads- och anläggningsarbeten etc., som har kommit till

utförande.

I detta sammanhang bör tilläggas att man inom beredningen fast uppmärksamheten

på att "den här angivna produktionsökningen per arbetstimme

inom industrin — i runt tal 4 procent per år — torde ligga i underkant.

Detta skulle bero på att man för verkstadsindustrins del räknar med en

schablonmässig ökning av produktiviteten om ca 2,5 procent per år. Denna

ökningstakt har erhållits ur undersökningar av ett statistiskt material från

1930-talet då den allmänna produktivitetsökningen mom industrin var lägre

än f. n’. Om man förutsätter att produktivitetsökningen inom verkstadsindustrin

nu är densamma som för industrin i övrigt, skulle den arliga

procentuella ökningen i genomsnitt för hela industrin stiga från ca 4 till

ca 5 procent.

A. Använda beräkningsprinciper

Beräkningar har utförts av prisförändringarnas inverkan på jordbrukets

ekonomiska läge under 2-årsperioden 1. 9. 1956—1 9. 19o8 Dessa beräkningar

har grundats på såväl typkalkyl- som totalkalkylmaterial. Förändringar

i rationaliseringstakten i jordbruket jamfort med industrin forutsattes

som tidigare nämnts, icke bliva beaktade vid förevarande justering av

jordbrukspriserna. Med anledning härav har följande beräkningsmetoder

llUamintäktssidan. Den nominella producentprisindex, som skall tillämpas i

samband med 6-procentregeln, har för september i ar beräknats till 99,8 (den

överenskomna mittprisnivån = 100). Vissa skillnader föreligger i utvecklingen

av de priser, som jordbrukarna erhaller (tabellerna 1 och 2), jämfört

med de priser, som tillämpas i producentpnxindex (tabell 3). Dessa

skiljaktigheter är i huvudsak lokaliserade till de animaliska produkterna och

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr B 50 år 1!)58

3

hland dessa framför allt till mejerimjölk och slaktd jursprodukter. Skillnaderna

sammanhänger hl. a. med att man i producentprisindex mäter förändringarna

i partipriserna, medan man i såväl typ- som totalkalkylen genomgående

använder sig av faktiska eller beräknade avräkningspriser. En

analys av skillnaderna lämnas i bilagorna A och B.

Beredningen har utgått från det förhållandet, atl nominella producentprisindex

f. n. ligger på praktiskt taget samma nominella nivå som den

överenskomna mittprisnivån. I den mån ökade kostnader vid förädlingen

vid mejerier och slakterier uppkommit under den betraktade 2-årsperioden

(vilka kostnadsförändringar icke avspeglas i partipriserna) skall dessa förändringar

beaktas i de följande kalkylerna. Vidare bör exportförlusternas

förändringar beaktas i den mån de icke redan påverkar de i producentprisindex

använda priserna.

Alternativt skulle man vid beräkningarna på intäktssidan kunna utgå från

producentpriser (avräkningspriser etc.). I princip bör resultatet därvid bli

detsamma som vid den här tillämpade metodiken. Vissa praktiska svårigheter

skulle emellertid uppstå vid det alternativa beräkningssättet, främst

beroende på att man vill mäta prisutvecklingen mellan början och slutet

av 2-årsperioden 1. 9. 1956—1. 9. 1958, d. v. s. mellan de båda septembermånaderna

1956 och 1958. Mer eller mindre tillfälliga förändringar i betalningsförmågan

och avgiftsuttagandet hos exempelvis mejerier och slakterier

bör då elimineras. Detta kan emellertid icke ske med någon större exakthet,

i vart fall icke utan mycket ingående undersökningar. Beredningen har därför

stannat för atl tillämpa den förra enklare metodiken.

Vad angår mejerikostnaderna är den verkliga kostnadsutvecklingen under

2-årsperioden ännu icke känd, varför man varit hänvisad till att undersöka

utvecklingen med användning av prisindex. Den på så sätt beräknade

procentuella kostnadsökningen har under perioden 1. 7. 1956—1. 7. 1958

uppgått till 4,7 procent. Därvid har sålunda ej beaktats förändringarna i effektiviteten

och kapacitetsutnyttjandet. Beträffande den senare faktorn

torde några större skillnader icke föreligga mellan hösten 1956 och hösten

1958. En del mejerier har emellertid lagts ner under perioden, vilket i och

för sig hör ha ökat kapacitetsutnyttjandet vid de kvarvarande mejerierna.

I fråga om effektiviteten har beredningen utgått från att en viss förbättring

äger rum på längre sikt. Hur stor denna är har icke kunnat bedömas.

Tydligt är dock, att den med prisindex beräknade kostnadsökningen för

2-årsperioden väl kan ha kompenserats genom ökad rationalisering av mejeridriflen,

även om denna skulle ha gått mindre snabbt än i genomsnitt för

hela industrin. Beredningen har mot bakgrunden av dessa överväganden

ansett, att någon reduktion för förändrade mejerikostnader icke bör göras

i förevarande sammanhang.

Även i fråga om slakterikostnaderna torde ökade kostnader för löner, förnödenheter

in. m. i stort sett ha neutraliserats av ökad rationalisering. I

sammanhanget bör tilläggas, att den ökade fläskproduktionen under perioden

i och för sig hör ha medfört, att kostnaderna per kg fläsk har minskat

(de fasta kostnaderna slås ut på en större kvantitet).

Vad därefter angår exportförlusterna har beredningen utgått ifrån att någon

fullständig avstämning av importavgiftsmedel och redogörelse för dessa

medels användning icke behöver företagas nu utan först vid övergången till

en ny prissättningsperiod, d. v. s. från den 1 september 1959. Beredningen

har utgått från följande förenklade metod vid den nu aktuella justeringen

av jordbrukspriserna:

Förväntade exportkvantiteter och förväntade exportförluster per enhet

under 1958/59 utgör den ena av utgångspunkterna. De kostnadshelopp, som

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr B 50 år 1958

beräknas med användning av dessa uppgifter reduceras med förväntade importavgiftsmedel

för fodermedel under samma år. Nettosumman jämförs

med exportförlusterna per den 1 september 1956, varvid priser för september

detta år till producenterna resp. vid export tillämpas, medan kvantitetsunderlagen

utgöres av den faktiska exporten under de 6 månaderna före

och efter den 1 september (i analogi med beräkningssättet i de s. k. centrerade

kalkylerna). Även här görs avdrag för influtna importavgifter för

fodermedel, beräknade på enahanda sätt. I den mån de för 1958/59 beräknade

exportförlusterna (netto) skiljer sig från motsvarande förluster i

den centrerade kalkylen bör skillnadsbeloppet beaktas i de slutliga kalkylerna.

Beräkningar av exporttörlusterna redovisas i tabell 4. Enligt denna uppkommer

en ökning med 3,4 miljoner kr., vilket belopp bör avräknas på intäktssidan.

b. Kostnadssidan. I typkalkylen har man utgått från värdevolymen i

1952/53 års prisnivå för samtliga kostnadsposter utom för arbetskostnaderna,

där antalet manstimmar för samma år använts. Kostnadsutvecklingen

under perioden 1. 9. 1956—1. 9. 1958 har beräknats med användning av

olika slag av prisindex. I totalkalkylen har volymerna hämtats ur den

centrerade kalkylen per 1. 9. 1956, medan kostnadsutvecklingen beräknats

med användning av samma prisindextal som i typkalkylen. 1 fråga om båda

kalkylerna gäller sålunda, att de utgår från fasta volymer. De är följaktligen

avsedda att ge ett renodlat uttryck för prisutvecklingen under perioden.

— Det statistiska underlaget redovisas i tabellerna 1 och 2.

Den totala arbetskostnadsposten ingår i kalkylerna som en konstant (lika

stor den 1. 9. 1956 och den 1. 9. 1958). Rationaliseringen har sålunda icke

beaktats. Tankegången är vidare den, att den rationalisering, som i verkligheten

förekommit, har gjort det möjligt att höja den i kalkylen icke beaktade

arbetsersättningen för såväl lejd som egen arbetskraft.

En intressant fråga är huruvida någon del av lönehöjningarna inom

industrin bör beaktas i förevarande sammanhang. Detta skulle kunna övervägas

i det fall att den allmänna lönelyftningen under perioden i fråga visat

en större stegring än ökningen i produktiviteten i och för sig kan ha medgivit.

Denna fråga skall beröras i det följande.

c. Industriarbetarlönen. Den genomsnittliga timförtjänsten i kronor förvuxna

manliga industriarbetare i ortsgrupp 2 beräknas ha ökat med 11,5

procent under tiden 1.9 1956—1.9.1958. Vid inkomstjämförelser skall

emellertid icke timlönen utan årslönen komma till användning. Vissa justeringar

till följd av variationer i arbetslösheten, använd övertid och total

arbetstid per vecka måste därför göras, ökad arbetslöshet under perioden

beräknas ha medfört en minskning med drygt 0,5 procentenheter. Ungefär

30 procent härav kompenseras emellertid genom arbetslöshetsersättningar.

Å andra sidan har övertidsarbetet minskat under perioden, motsvarande

en eller ett par tiondels procentenheter av den totala löneökningen. De nu

nämnda faktorerna har antagits ge en total minskande eftekt, motsvarande

0,5 procentenheter av lönestegringen. Vidare har arbetstiden per vecka under

perioden sjunkit med i genomsnitt 1 timme, motsvarande 2,2 procentenheter

av lönestegringen. Med tillämpning av nämnda justeringsposcer bär

ökningen av den genomsnittliga årslönen under perioden beräknats till

(11,5 — 0,5 — 2,2=) 8,8 procent.

Som förut nämnts har produktionen per arbetstimme under senare tid

stigit med omkring 4 procent per år räknat för hela industrin. Löneökningen

skulle sålunda för 2-årsperioden ha överstigit produktivitetsökningen

med 0,8 procent. Räknar man bort verkstadsindustrin (eller antar att den
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 13 50 år 3958

5

na under senare år i verkligheten visat samma produktivitetsökning som

industrin i övrigt) blir produktionsökningen per arbetstimme, som förut

nämnts, omkring 5 procent per år. Med denna utgångspunkt skulle sålunda

löneökningen under 2-årsperioden ha understigit produktivitetsökningen

med 1,2 procent.

Av det förestående framgår, att ökningen i årslönen under 2-årsperioden

i stort sett svarat mot den ökade produktionen per arbetstimme. I vart fall

gäller detta om den årliga produktionsökningen legat någonstans mellan

de värden av 4 och 5 procent som angivits. Två faktorer förtjänar emellertid

närmare belysning. Den ena gäller i vad mån arbetstidsförkortningen påverkar

produktionsresultatet per år räknat. Den andra i vad mån mot produktionsökningar

svarande lika stora löneökningar kan förutsättas leda till

inflationistiska tendenser i samhällsekonomin.

Vad angår verkningarna av en arbetstidsförkortning har 1955 års långtidsutredning

(SOU 1956: 53) stannat för det antagandet, att en förkortning

med 3 timmar per vecka (= 6,6 procent minskning av arbetstiden)

kommer att motsvaras av en minskning av produktionen med 4 procent. Enligt

utredningens beräkningar inrymmes härvidlag ett antagande om en

viss ökning av de individuella arbetsinsatserna. Utredningen har dock icke

uteslutit den möjligheten, att det antagna bortfallet av produktionen skall

ytterligare kompenseras av ökade individuella arbetsinsatser. — För den i

förevarande sammanhang behandlade perioden 1. 9. 1956—1. 9. 1958 har arbetstidsförkortningen

fått effekt under mindre än ett års tid.

Beträffande den andra frågan har inom beredningen framförts resonemang,

som utgår från att en ökning av den fysiska produktiviteten (produktion

per arbetstimme) även kan ge utrymme för en lika stor ökning av

den ekonomiska produktiviteten. Tankegången är att en, låt säga, 4-procentig

ökning av produktionen per arbetstimme bör möjliggöra icke blott en

lika stor procentuell ökning av arbetskostnaderna utan också en lika stor

ökning av kostnaderna för produktionsmedlen i övrigt, alltså även för det

erforderliga kapitalet. Man utgår här från att det för rationaliseringen ökade

behovet av investeringar icke behöver ha större relativ storleksordning

än ökningen i det slutliga produktionsresultatet per arbetstimme och man

kan till stöd härför åberopa den faktiska ökningstakten i investeringarna

under senare år.

Vidare har anförts, att industrin som helhet ej endast framställer slutprodukter

utan även halvfabrikat och kapitalvaror. Det skulle därför vara

tänkbart, att kostnaderna för rationaliseringen är större för enskilda produktionsgrenar

än för industrin i dess helhet.

Mot detta står det faktum, att man vid sidan av de löne- och produktivitetsökningar,

som inträffat under senare år, även har fått inregistrera en

allmän prishöjning i konsumentledet. Denna har visserligen till stor del

förorsakats dels av ökade indirekta skatter och taxor, dels av att rationaliseringstakten

för den del av den samhällsekonomiska aktiviteten, som ligger

utanför industrin och jordbruket, sannolikt har ökat i ganska begränsad

omfattning. Även med hänsyn härtill torde emellertid eu viss del av prisstegringen

icke kunna förklaras på annat sätt än att man i löner tagit ut

något mera än vad produktionsresurserna medgivit och/eller att företagen

och handeln tagit ut alltför stora belopp för konsolidering och vinst.

B. Metod för beräkning av prisförändringarnas effekt

! totalkalkylmaterialct framkommer kostnadsförändringarna direkt i absoluta

belopp. När totalkalkylen tidigare användes som prissättningsinstrument

överfördes den sammanlagda kostnadsförändringen »till inkomst
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr B 50 år 1958

sidan», varvid en viss reduktion av beloppet ägde rum. (Anledningen härtill

val att man vid prissättningen syftade till att åstadkomma samma relativa

utveckling av intäkter och kostnader, räknat från ett visst basår, och att

den absoluta intäktssumman i basen var något lägre än kostnadssumman.)

Någon nedräkning av kostnadsbeloppet synes icke vara motiverad i detta

sammanhang, enär man nu söker få ett uttryck för den ahsoluta kostnadsökningen.

I typkalkylen uttryckes kostnadsökningen per gård i procent av gårdens

totala intäktssumma. Vidare görs ett procentuellt tillägg, motsvarande ökningen

av exportförlusterna enligt totalkalkylen. Det erhållna procenttalet

appliceras på intäktssumman enligt den centrerade totalkalkylen. Den nu

beskrivna metoden för beräkning av prisförändringarnas effekt är analog

med beräkningssättet i totalkalkylen utan nedjustering av kostnadsökningen.

Jordbrukets intäkter i den centrerade kalkylen utgjorde 4 216,7 miljoner

kr. enligt tabell 2. I denna tabell har emellertid icke samtliga intäktsposter

medtagits. Tillägg bör göras för varuslagen vårrybs, vitsenap, oljelin, spånadsväxter,

köksväxter, tobak, militärhästar, ull samt export av levande

djur. Dessa poster utgör tillsammans 65,9 miljoner kr. räknat i priser avseende

september 1956. Den totala intäktssumman uppgår sålunda till

4 282,6 miljoner kr.

C. Beräkningarnas resultat

Tabellerna 5 och 6 visar de resultat, som erhålls av de tidigare angivna

beräkningsmetoderna. Någon direkt redovisning av intäkterna görs icke,

enär man utgår från fasta volymer och från producentprisindex, vilken f. n.

ligger nästan exakt vid mittprisnivån. Beredningen har emellertid som

tidigare nämnts funnit, att justeringar bör göras på intäktssidan i den mån

mera betydande förändringar i kostnaderna vid mejerier och slakterier

samt förändringar i exportförlusterna jämfört med utgångsläget har inträffat.

Det har i praktiken visat sig, att korrektion är erforderlig endast i

fråga om den sistnämnda faktorn. Exportförlusterna, beräknade på sätt

som tidigare angivits, har stigit med 3,4 miljoner kr., vilken stegring har

beaktats i tabellerna 5 och 6 (i typkalkylen med samma procentuella tillägg

som beräknas för totalkalkylen eller 0,1 procent av hela intäktssumman).

Enligt totalkalkylmaterialet stiger kostnaderna med omkring 117 miljoner

kr. eller 2,5 procent räknat på totala kostnadssumman i september 1956.

Motsvarande tal enligt typkalkylen är 137 miljoner kr. (2,9 procent). Att

den senare ger något högre resultat beror huvudsakligen på att arbetskostnaderna

(som i båda kalkylerna hålls konstanta) upptager en mindre procentuell

andel av totalkostnaderna i typkalkylen jämfört med totalkalkylen

(45,6 procent jämfört med 56,8 procent enligt totalkalkylen för september

1956).

D. Beräknat och faktiskt utgångsläge den 1 september 1956

Fastställande av importavgifter in. in. i det gällande prissystemet skedde

på våren 1956, varvid prognoser fick göras beträffande bl. a. prisutvecklingen

för jordbruksprodukterna på utlandsmarknaderna, den inhemska

kostnadsutvecklingen i jordbruket och utvecklingen i industriarbetarlönen

fram till den 1 september 1956. Beredningen har undersökt, i vad mån resultaten

av de uppgjorda prognoserna avvikit från den faktiska utvecklingen.

I fråga om jordbrukspriserna har konstaterats, att dessa låg genomsnittligt

2,2 procent över den fastställda mittprisnivån i september 1956. Vad angår

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr B 50 år 1958

kostnadsutvecklingen inträffade icke några större faktiska förskjutningar

från prognostillfället fram till den 1 september. Vad slutligen beträffar industriarbetarlönen

ägde en viss ökning rum, vilken dock enligt nu gjorda

beräkningar stannade vid 1/2 å 1 procent.

Beredningen har även diskuterat det kvantitetsunderlag, som tillämpats

i de centrerade kalkylerna. I typkalkylen baserades detta på de faktiska

volymerna under en tidigare följd av år enligt jordbruksekonomiska undersökningen.

I totalkalkylen använde man sig av den normproduktion,

som kalkylsakkunniga fastställde på våren 1955 (före missväxten) för

1955/56. Vid en jämförelse med den faktiska utvecklingen under de senaste

åren förefaller normvolymen relativt låg i typkalkylen, medan den framstår

som relativt hög i totalkalkylen. Senare utförda justeringar av totalkalkylens

kostnadssida har vidare visat, att vissa volymer (för underhåll

och elektricitet) till följd av brister i det statistiska underlaget kommit

att upptagas för högt.

Det bör i detta sammanhang erinras om att förändringarna i jordbrukets

produktionsvolym är högst olika, om man jämför resultaten för basjordbruket

enligt den jordbruksekonomiska undersökningen och för hela jordbruket

enligt totalkalkylen. Till en del förklaras detta av att in- och utgående

lager av bl. a. fodermedel beaktas i jordbruksekonomiska undersökningen

rnen icke i totalkalkylmaterialet. De svårigheter, som uppkommer,

när det gäller att från ett motstridigt material göra sig ett begrepp om vad

som skall betraktas som normal skörd, är givetvis betydande. Beredningen

ämnar återkomma till detta problem i samband med att förhandlingar tas

upp om prissystemets utformning efter utgången av den nu löpande prissättningsperioden.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr B 50 år 1958

Tabell 1. Beräkning över intäkter vid jordbruk i storleksgruppen 10—20 ha enligt volymer

tillämpade i kalkyl centrerad kring 1 september 1956 och vid priser gällande i september 1956

resp. 1958

Beräkningen avser medelarealen per gård inom storleksgruppen enligt 1951 års j ordbruksräkning

Varuslag

En-

het,

kg

eller

kr.1

Års- volymer

per 1 sept

1956 1

Priser, öre/kg,

resp. prisindex med

1952/53 = 100

Årsvärden per gård,

kr.

Index

sept.

1956 =

100

sept. 1956

sept. 1958

sept. 1956

sept. 1958

Höstvete ................

kg

2 289

41,89

39,29

959

899

93,7

Vårvete..................

»

1 246

43,85

41,25

546

514

94,1

Råg......................

»

1234

37,54

34,94

463

431

93,1

—

—

—

1968

1844

93,7

Havre....................

»

617

30,08

31,14

186

192

103,2

Korn ....................

»

254

32,34

32,92

82

84

102,4

Ärter ....................

»

223

62,50

58,88

139

131

94,2

—

—

—

407

407

100,0

Matpotatis................

»

3 265

14,45

22,17

472

724

153,4

Fabrikspotatis............

1069

10,93

11,41

117

122

104,3

—

—

—

589

846

143,6

Sockerbetor ..............

»

15 160

8,29

7,78

1257

1 179

93,8

Vall- och rotfruktströ......

kr.

no

112,7

125,3

124

138

111,3

Höstraps och -rybs........

kg

636

72,41

61,40

461

391

84,8

Vårraps och -rybs........

»

36

69,56

58,56

25

21

84,0

Senap ....................

»

26

56,82

45,82

15

12

80,0

Linfrö....................

»

77

75,00

70,00

58

54

93,1

Hampa ..................

»

0

70,00

70,00

—

—

—

—

—■

—

559

478

85,5

Linhalm..................

»

72

14,90

12,00

11

9

81,8

Hampa ..................

»

42

12,80

13,80

5

6

120,0

—

—

—

16

15

93,8

Övriga handelsväxter......

kr.

185

92,8

91,1

172

169

98,3

Grovfoder................

»

57

132

106

75

60

80,0

Diverse ..................

»

1

—

—

1

1

100,0

—

—

—

248

230

92,7

Summa vegetabilier ......

—

—

—

5168

5137

99,4

Hästar, djurvärde ........

kr.

90

128,7

143,8

116

129

111,2

dragarbete........

»

147

117,0

120,4

172

177

102,9

Nötkreatur, djurvärde ....

»

2 341

119,9

118,9

2 807

2 783

99,1

mjölk........

kg

21 800

43,21

40,86

9 420

8 907

94,6

leveranstillägg

kr.

263

—

—

263

263

100,0

diverse ......

»

28

—

—

28

28

100,0

Svin, djurvärde ..........

kg

1 419

423

357

6 002

5 066

84,4

Får, ull, djurvärde........

kr.

30

113,1

119,8

34

36

105,9

Fjäderfä, ägg ............

kg

395

360

338

1422

1335

93,9

Kreatursgödsel............

»

3

—

—

3

3

100,0

—

—

—

20 267

18 727

92,4

Trädgård ................

kr.

90

92,8

91,1

84

82

97,6

Ersättning för inventarier

»

179

111,9

124,0

200

222

111,6

Efterlikvider..............

»

99

—

—

99

99

100,0

Diverse ..................

»

0

—

—

0

0

—

Summa totalt ............

—

—

—

25 818

24 267

94,0

1 I kg eller i värde räknat i 1952/53 års priser.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr B 50 år 1958

9

Tabell 1 (forts.). Beräkning över kostnader vid jordbruk i storleksgruppen 10—20 ha enligt

volymer tillämpade i kalkyl centrerad kring l/« 1956 och vid priser gällande i sept. 1956 resp. 1958

Beräkningen avser medelarealen per gård inom storleksgruppen enligt 1951 års jordbruksräkning

Kostnadsposter

Värde- volym i

1952/53 års

prisnivå

(kr.) eller

kvantite- ter (mt)

per gård

Prisindex med

1952/53 = 100

eller pris per mt

Kostnad

gård, kr.

per

Index

1956 =

100

sept.

1956

sept.

1958

sept.

1956

sept.

1958

Varuförbrukning

kraftfoder1..................

2 369

97,6

98,4

2 312

2 331

100,8

mejeriavfall..................

616

100,0

100,0

616

616

100,0

betmassa....................

45

102,6

86,5

46

39

84,3

övriga fodermedel............

129

119,4

121,7

154

157

101,9

Summa fodermedel

—

—

—

3128

3 143

100,5

utsäde......................

612

101,6

98,2

622

601

96,6

handelsgödsel

kvävehaltig................

608

90,9

93,1

553

566

100,5

fosforhaltig................

507

95,5

84,8

484

430

88,8

kalihaltig..................

151

118,0

123,6

178

187

105,1

övriga gödselmedel ........

57

95,9

92,8

55

53

96,4

Summa handelsgödsel

—

—

—

1270

1236

97,3

kalk........................

45

106,7

111,1

48

50

104,1

strömedel ..................

35

121,7

121,7

43

43

100,0

Summa varuförbrukning

—

—

—

5 111

5 073

99,3

Avskrivning och underhåll

draghästar ..................

58

119,5

142,3

69

83

120,3

ekonomibyggnader ..........

1486

106,8

110,7

1587

1645

103,7

traktorer

avskrivning ..............

474

97,7

102,1

463

484

104,5

underhåll..................

207

119,9

134,4

248

278

112,1

övriga inventarier

avskrivning................

1615

107,4

119,9

1735

1936

111,6

underhåll..................

529

119,9

134,4

634

711

112,1

dikning

avskrivning................

114

122,4

132,1

140

151

107,9

underhåll..................

48

120,2

122,6

58

59

101,7

vägar och broar..............

85

98,9

100,3

84

85

101,2

stenröjning..................

4

112,5

125,4

5

5

100,0

Summa avskrivning och underhåll

—

—

5 023

5 437

108,2

Övriga kostnader

diverse för husdjuren ........

523

110,8

116,9

579

611

105,5

» » växtodlingen2 ....

355

86,5

87,2

307

310

100,8

elström......................

280

119,5

144,1

335

403

120,6

bränn- och smörjoljor........

647

95,4

103,2

617

668

108,2

försäkringar ................

238

100,0

100,0

238

238

100,0

allmänna omkostnader........

167

111,0

121,6

185

203

109,5

personbil....................

314

101,0

106,3

317

333

105,0

maskinlegor ................

238

112,5

121,5

268

289

108,0

frakter......................

43

115,9

124,4

50

53

106,0

Summa övriga kostnader

—

—

—

2 896

3108

107,3

1 Om hänsyn ej tages till korn och havre, skulle prisindexen bli 103,5 för sept. 1956 och 101,8

för sept. 1958. Med 1956 = 100 skulle indexen för 1958 alltså bli 98,4.

2 Priset på växtskydds- och ogräsmedel har vid beräkningen av index ansetts vara oförändrat

*/. 1956—V. 1958.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr B 50 år 1958

Kostnadsposter

Värde- volym i

1952/53 års

prisnivå

(kr.) eller

kvantite- ter (mt)

per gård

Prisindex med

1952/53 = 100

eller pris per mt

Kostnad

gård, kr.

per

Index

1956 =

100

sept.

1956

sept.

1958

sept.

1956

sept.

1958

Arbetskostnader

Brukaren....................

Övrigt manuellt arbete ......

2 577

1235

3,42

3,42

3,84

3,84

8 813

4 224

9 896

4 742

112,3

112,3

Summa arbetskostnader

—

—

—

13 037

14 638

112,3

Summa kostnader exklusive räntor

—

—

—

26 067

28 256

108,4

Räntekostnader

Alt. taxeringsvärde (59 658). •..

Alt. marknadsvärde (73 077) ..

—

4,42 *

4,42 %

4,77 *

4,77 %

2 637

3 230

2 846

3 486

107,9

107,9

Summa kostnader exklusive bru- karens arbetsersättning

Alt. taxeringsvärde ..........

Alt. marknadsvärde..........

—

—

-

19 891

20 484

21206

21846

106,6

106,6

Minskning av intäkterna

1956—1958, kr.............

Ökning av kostnaderna

1956—1958, kr.............

Summa intäktsminskning och

kostnadsökning............

Alt. taxe-

Alt. mark-

rings-

nads-

värde

värde

1551

1551

1315

1362

2 866

2 913

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kangl. Maj:ts proposition nr B 50 år 1958

11

Tabell 2. Prisutvecklingen för jordbruksprodukter september 1956—september 1958

sammanvägd enligt vikter i centrerad total kalkyl per den 1 september 19561

Kvantiteter,

Priser, öre/kg

Värde, milj. kr.

Index

milj. kg enligt

(sept.

centrerad

1956

totalkalkyl

Sept.

Sept.

Sept.

Sept.

= 100)

1. 9. 1956

1956

1958

1956

1958

Höstvete...................

375

41,89

39,29

157,1

147,3

93,8

Vårvete....................

403

43,85

41,25

176,7

166,2

94,1

Håg........................

178

37,54

34,94

66,8

62,2

93,1

Summa brödsäd

400,6

375,7

93,8

Korn ......................

122

32,34

32,92

39,5

40,2

101,8

Havre......................

57

30,08

31,14

17,1

17,7

103,5

Kokärter ..................

17,9

62,50

58,88

11,2

10,5

94,2

Matpotatis.................

750

17,16

22,24

128,7

166,8

129,6

Fabrikspotatis..............

290

10,35

10,81

30,0

31,3

104,3

Sockerbetor ................

1925

8,45

7,99

162,7

153,8

94,5

Höstraps...................

112,1

73

62

81,8

69,5

84,9

Höstrybs ..................

21,8

72

61

15,7

13,3

84,7

Vårraps....................

12,0

70

59

8,4

7,1

84,3

Summa vegetabilier

895,7

885,9

98,9

Mejerimjölk ................

3 587

40,24

36,56

1443,4

1 311,4

90,9

Konsumtionsmjölk utanför

mejeri....................

288

55,24

65,42

48,6

57,6

118,5

Konsumtionsmjölk till hem-

maförbrukning............

“335

53,70

63,88

179,9

214,0

119,0

Lantsmörmjölk.............

“17

24,60

16,60

4,2

2,8

66,7

Summa mjölk och mejeri-

produkter

1 676,1

1 585,8

94,6

Ägg........................

“75,2

303

286

227,9

215,1

94,4

Slakthöns ..................

s8,2

258

220

21,2

18,0

84,9

Storboskap.................

90,3

433

430

391,0

388,3

99,3

Större kalv ................

21,1

579

565

122,2

119,2

97,6

Mindre kalv................

11,3

455

465

51,4

52,5

102,2

Häst ......................

10,5

327

332

34,3

34,9

101,5

Får........................

2,0

418

455

8,4

9,1

108,9

Summa kött

607,3

604,0

99,5

Svin........................

*186,4

423

357

788,5

665,4

84,4

Summa kött och fläsk

1 395,8

1 269,4

90,9

Summa animalier

3 321,0

3 088,3

93,0

Totalt

4 210,7

3 974,2

94,2

1 Vid båda tidpunkterna har producentpriser beräknats i 1956/57 års kvaliteter (mejerimjölk

dock efter 3,8 % fetthalt, exklusive skummjölksvärde).

2 Justerad i september 1958 med ledning av en särskild undersökning om mjölken utanför

mejeri år 1955. Undersökningen verkställdes i samband med arealinventeringen 1956.

2 Beräknad med ledning av arbetstabell utdelad till kalkylsakkunniga våren 1958.

* Reviderad i september 1958 enligt en undersökning om hemslakten av svin. Undersökningen

avsåg 1956 och verkställdes 1957.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr B 50 år 1958

Tabell 2 (forts.). Prisutvecklingen september 1956—september 1958 för vissa kostnadsposter

ingående i total kalkylen

Vikter enligt

Prisutveckling

Värden,

centrerad total-

enligt tabell 1

sept. 1958

kalkyl per

O/

/o

milj. kr.

den 1. 9. 1956

(2)

(1) X (2)/100

milj. kr.

(3)

(1)

(1) Arbetskostnader, 4 %................

2 657,5

112,3

2 984,4

(2) Kapitalkostnader

Grundförbättringar..................

29,7

104,5

31,0

Ekonomibyggnader..................

211,6

103,7

219,4

Maskiner och redskap1 avskrivning ..

*239,3

110,1

263,5

underhåll ....

*171,3

112,1

192,0

summa ......

H10,6

110,9

455,5

Elektricitet ........................

*72,4

120,6

87,3

Räntekostnader ....................

475,2

107,9

512,7

Summa kapitalkostnader

1199,5

108,9

1 305,9

(l)+(2) Summa arbets- och kapitalkostnader

3 857,0

111,2

4 290,3

1 Medeltal 1955/56 och 1956/57 enligt uppgifter i jordbrukets totalkalkyl 1950/51—1956/57

(3 april 1958).

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr B 50 år 1958

Tabell 2 (forts.). Prisutvecklingen september 1956—september 1958 för vissa kostnadsposter

ingående i total kalkylen

Vikter enligt

Prisutveckling

Värden,

centrerad total- kalkyl per

den 1.9. 1956,

milj. kr.

(1)

enligt tabell l6

%

(2)

sept. 1958

milj. kr.

(1) X (2)/100 =

(3)

Driv- och smörjmedel ..................

120,0

*108,2

129,8

Handelsgödselmedel ....................

2126,0

100,2

126,3

Kvävehaltiga ........................

Kalihaltiga...........................

233,4

104,8

35,0

Fosfathaltiga..........................

294,4

88,6

83,6

Summa

253,8

96,5

244,9

Kalk ................................

8,4

104,1

8,7

Köpfodermedel1 2 3 ........................

240,0

98,7

236,9

Torvströ................................

28,6

100,0

8,6

Diverse för husdjuren4..................

36,7

105,5

38,7

Diverse för växtodlingen5 6................

32,2

100,8

32,5

Frakter ................................

105,4

106,0

111,7

Maskinlegor ............................

10.3

108,0

11,1

Torkningskostnader för brödsäd..........

6,3

100,0

6,3

(3) Summa förnödenheter, frakter m.m.....

821,7

100,9

829,2

(2) Kapitalkostnader ....................

1199,5

108,9

1 305,9

(1) Arbetskostnader......................

2 657,5

112,3

2 984,4

I Summa

4 678,7

109,4

5 119,5

II Summa vid oförändrad arbetskostnad,

102,4

4 792,6

(1) = 100

4 678,7

1 Avdrag har gjorts för restitution.

2 Enligt normkalkylen för 1955/56.

3 Exklusive blandat mineralfoder, vilket ingår under »diverse för husdjuren».

1 Hästskor, hästskosöm, silfilter, rengöringsmedel, seminkostnader, mjölkkontroll, blandat

mineralfoder enl. 1955/56 års normkalkyl.

6 Skördegarn, hösalt, foderkonserveringsmedel, växtskydds- och ogräsmedel enligt 1955/56

års normkalkyl.

« Uppgifterna för handelsgödselmedel, köpfodermedel och torkningskostnader för brödsäd

har ej hämtats från tabell 1.

opaginerad Kontrollera mot PDF

14''

Kungl. Maj:ts proposition nr B 50 år 1958

Tabell 3. Prisutvecklingen på jordbruksprodukter september 1956—september 1958 beräknad

med ledning av vikter och priser i producentprisindex

Kvantite-

Priser,

Värde,

Index

ter, milj.

öre/kg

milj. kr.

(Sept.

kg använ-

1956 =

da i produ-

100)

centpris-

index (to-

Sept.

Sept.

Sept.

Sept.

talprod.)

1956

1958

1956

1958

(1954/55 års

volymer)

Vete........................

824

40,65

38,05

334,96

313,53

93,6

Håg ........................

226

37,15

34,55

83,96

78,08

93,0

Summa brödsäd

418,92

391,61

93,5

Matpotatis ..................

665

27,35

35,45

181,88

235,74

129,6

Fabrikspotatis ..............

228

11,00

11,50

25,08

26,22

104,5

Sockerbetor..................

1848

8,29

7,78

153,20

143,77

93,8

Oljeväxter ..................

173

75

64

129,75

110,72

85,3

Summa vegetabilier

908,83

908,06

99,9

Konsumtionsmjölk, 3,0 % ....

919,0

50,6

55,5

465,01

510,04

109,7

» , 3,5 % ....

57,2

56,6

61,8

32,38

35,35

109,2

Grädde, tjock................

19,8

575

585

113,85

115,83

101,7

» , tunn................

24,3

245

245

59,54

59,54

100,0

Ost, Svecia..................

35,8

460

477

164,68

170,77

103,7

» , Herrgårds ..............

15,4

480

507

73,92

78,08

105,6

Smör ......................

86,7

635

485

550,54

420,50

76,4

Torrmjölk, fet ..............

4,5

390

390

17,55

17,55

100,0

» , mager............

6,4

245

245

15,68

15,68

100,0

Mjölkpristillägg..............

—

—

—

124,20

124,20

100,0

Summa mejeriprodukter

1 617,35

1 547,54

95,7

Konsumtionsmjölk utanför

mejeri ....................

106

54,7

64,6

57,98

68,48

118,1

Hemmaförbrukad konsumtions-

mjölk ....................

399

54,7

64,6

218,25

257,75

118,1

Summa mjölk och

mejeriprodukter

1 893,58

1 873,77

99,0

Ägg ........................

73,5

376

361

276,36

265,34

96,0

Nötkött ....................

96,7

404

407

390,67

393,57

100,7

Kalvkött....................

35,7

504

519

179,93

185,28

103,0

Hästkött....................

11,3

331

339

37,40

38,31

102,4

Fårkött ....................

1,9

426

486

8,09

9,23

114,1

Summa kött

616,09

626,39

101,7

Fläsk ......................

191,9

442

405

848,20

777,20

91,6

Summa kött och fläsk

1 464,29

1 403,59

95,9

Summa animalier

3 634,23

3 542,70

97,5

Totalt

4 543,06

4 450,76

98,0

Nominell producentprisindex (ursprunglig mittprisnivå = 100)

102,2

100,1

98,0

Nominell producentprisindex korrigerad för beräkning i sam-

band med 6-procentregeln ..

102,2

99,8

97,7

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr B 50 år 1958

15

Tabell 4. Exportförlusterna i jordbruket.

Totalkostnad i milj. kr.

1955/56

Centrerade

1956/57

1957/58

1958''59

till 1 sept.

(prel.)

(prognos)

1956

6,0

37,5

22,1

Vete......................

5,7

—

32,0

19*5

_

Råg......................

0

—

5,2

2,3

—

Diverse produkter ........

0,3

—

0,3

0,3

—

Fodersäd ..................

—

—

—

0 8

0,8

Korn ....................

—

—

—

0,5

0.8

Havre....................

—

—

—

0,3

—

Oljeväxter..................

10,8

—

—

34,2

13,2

Summa vegetabilier ........

16,8

—

37,5

57,1

14,0

Kött och fläsk..............

20,2

21,3

26,4

62,6

58,0

Kött ....................

13,0

7,1

0

—

—

Fläsk ....................

1,4

8,6

22,5

54,4

50.0

Fett......................

5,8

5,6

3.9

8,2

8,0

Ägg........................

5,2

5,3

5,0

6,3

8,0

Smör ......................

lö,9

25,3

34,8

192,0

H9,0

Andra mejeriprodukter......

4,7

5,9

5,2

5,7

6,5

Summa animalier ..........

46,0

57,8

71,4

166,6

91,5

Totalt

62,8

—

108,9

223,7

105,5

Införselavgifter inflytande vid

import av fodermedel......

—

7,3

4,5

24,0

37,6

1 Vid beräkningen har man från 5 maj 1958 utgått från ett svenskt pris motsvarande riksnoteringen

på smör + 50 öre/kg i statlig subvention.

Tabell 4. (forts.). Exportförlusterna i jordbruket

Exporterade kvantiteter i milj. kg och genomsnittlig förlust i kr./dt

1955/56

Centrerade

till 1 sept.

1956

1956/57

1957/58

(prel.)

1958/59

(prognos)

milj.

kr./dt

milj.

kr./dt

milj.

kr./dt

milj.

kr./dt

milj.

kr./dt

kg

kg

kg

kg

kg

Brödsäd

Vete.......

64,3

8,9

273,0

11,7

130,0

15,0

—

—

Råg........

0

0

48,0

10,8

15,0

15,0

—

—

Fodersäd

Korn.......

—

—

—

—

17,8

3

15,0

5

Havre......

—

—

—

—

8,2

4

—

Oljeväxter....

60,0

18

—

—

90,0

38

40,0

33

Kött och fläsk

Kött.......

9,8

133

6,1

116

0

0

—

—

—

—

Fläsk ......

1,3

109

4,8

179

12,7

177

32,3

108

28,5

175

Fett .......

3,9

147

3,9

143

3,7

105

7,3

112

6,5

123

Ägg..........

9,1

57

7,3

72

6,4

78

8,3

76

8,4

95

Smör.........

10,0

158

20,4

124

22,3

156

32,0

287

12,0

158

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj. ts proposition nr B 50 år 1958

Tabell 5. Förändringar i jordbrukets ekonomiska läge enligt t o t

kalkylberäkningar

Sept. 1956

milj. kr.

Sept. 1958

milj. kr.

Ökning

milj. kr.

%

Arbetskostnader........................

Kapitalkostnader........................

Summa förnödenheter, frakter m. m.....

2 657,5

1199,5

821,7

2 657,5

1 305,9

829,2

106,4

7,5

8,9

0,9

Summa vid oförändrad arbetskostnad

4 678,7

4 792,6

113,9

2,4

Justering för ändrade exportförluster ....

—

3,4

3,4

0,1

Summa

4 678,7

4 796,0

117,3

2,5

Tabell 6. Förändringar i jordbrukets ekonomiska läge enligt t y p kalkylberäkningar

Sept. 1956

kr. per gård

Sept. 1958

kr. per gård

Ökning

kr.

%

Arbetskostnader ............................

13 037

13 037

Avskrivning och underhåll ..................

5 023

5 437

414

8,2

Räntekostnader, marknadsvärde..............

3 230

3 486

256

7,9

Varuförbrukning1............................

4 393

4 310

-83

- 1,9

Övriga kostnader............................

2 896

3108

212

7,3

Summa vid oförändrad arbetskostnad, mark-

nadsvärde ................................

28 579

29 378

799

2,8

Summa intäkter1............................

25 550

—

—

—

Kostnadsökning i % av summa intäkter......

—

—

—

3,1

Justering för ändrade exportförluster ........

—

—

—

0,1

Summa

—

—

—

3,2

milj. kr. milj. kr. milj. kr. %

Intäktssumma enligt den centrerade totalkalkylen

.................................... 4 283

Intäktssumman uppräknad med kostnadsssteg
ringen.

................................... 4 420

Differenspost................................ 137 3,2

1 Exklusive intern omsättning av korn och havre.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr B 50 år 1958

17

Bilaga A till PM

PM

angående utvecklingen av parti- resp. avräkningsprisema på mjölk

och mejeriprodukter

Skillnaden i utvecklingen av de priser, som jordbrukarna erhåller (tabellerna

1 och 2), jämfört med de priser, som tillämpas i producentprisindex

(tabell 3), uppgår för mejeriprodukter till 4,8 procentenheter. Enligt tabellerna

1 och 2 har index för mejeriprodukter sålunda sjunkit till 90,9

under september 1958 (september 1956 = 100), medan index enligt tabell

3 utgör 95,7. Förklaringen till den nu ifrågavarande indexdifferensen för

mejeriprodukter ligger i den ökning av avgiftsbelastningen, som skett. Under

september 1956 uttogs nämligen nettoavgifter (utjämningsavgifter minus

utjämningsbidrag och smörpristillägg) å mejeriprodukter motsvarande

0,05 öre/kg invägd mjölk. 2 år senare motsvarade nettoavgifterna (inklusive

den nu tillkomna mjölkavgiften) 2,25 öre/kg mejerimjölk. Lägges den

avgiftsökning, som skett, till de avräkningspriser, som ligger till grund för

indexberäkningen i tabell 1 och 2, kommer indextalet för september 1958

för mejeriprodukter att ligga på 96,3 jämfört med 95,7 enligt producentprisindex

(tabell 3). På totalindex medför detta beräkningssätt eu stegring

med 1,9 enheter.

Den ökade avgiftsbeläggningen torde främst vara en följd av starkt ökad

export — innefattande en betydande lagerminskning — till kraftigt sjunkande

priser under vinterhalvåret 1957/58, vilken ställde stora krav på

SMR:s regleringskassa. Den anförda extraordinära exportförlusten medförde,

att SMR:s regleringskassa var praktiskt taget helt förbrukad den 1

september 1958. Den senaste tidens utveckling med minskad export

och stigande exportpriser har medfört en konsolidering av läget i SMR:s

regleringskassa. Under regleringsåret 1958/59 torde, såvitt nu kan bedömas,

kassan komma att dels kunna återuppbyggas till den »normala»

behållningen av ca 30 miljoner kr., dels ånyo kunna medge utbetalandet av

visst utjämningsbidrag — ca 1 öre/kg invägd mjölk eller ca 35 miljoner kr.

•— alternativt en sänkning av den allmänna mjölkavgiften.

Nu anförda förhållanden torde — sedda i stort — jämte vissa för det nu

löpande kalenderåret speciella utgifter för fryshuslagring etc. förklara den

ovan redovisade ökade avgiftsbeläggningen. Eller, med andra ord, nu gällande

parlipriser och avsättningsförhållanden möjliggör, sedan förlusterna

från förra året avvecklats, ett något högre avräkningspris under det kommande

året än det som beräknats för september 1958.

4 Diliang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 50

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr B 50 år 1958

Bilaga B till PM

PM

angående utvecklingen av parti- resp. avräkningspriset på fläsk

Utgår man i jämförelsen mellan prisnivåerna under september månad

1956 resp. 1958 från den nominella storleken på partipriset, sådant det framräknas

inom jordbruksnämnden för användning bl. a. i producentprisindex,

och avräkningspriset, sådant det framräknas inom Sveriges slakteriförbund,

erhåller man följande resultat.

Tabell 1

1956

1958

Partipris ..................

............ 442

405

Avräkningspris ...........

............. 423

353

Index

(1956 = 100)

91,6

83,5

Den ganska stora skillnad i prisutvecklingen, som index utvisar, kan i

viss män förklaras av en del förändringar av faktorer, som påverkar det ena

eller andra prisslaget.

1. Medan avräkningspriserna hela tiden vägts med fasta vägningstal, förändras

däremot partiprisernas vägningstal varje månad (löpande 12 månaders

medeltal).

2. Avräkningspriserna redovisar det nettopris producenten får. Sålunda

har avdragits 2 avgifter, som uttagits med olika storlek vid olika tillfällen,

nämligen

a) slaktdjursavgiften

b) slakteriorganisationens interna regleringsavgift.

3. Under den nu aktuella perioden har värdet av utvunna biprodukter varierat

ganska starkt.

Punkt 1 medför att, om partipriset för september 1958 räknas om med

användande av samma vägningstal som för september 1956, årets pris blir

397 öre/kg i stället för 405. I

1956

1958

Index

(1956 = 100)

Partipris ................

................. 442

397

89,8

I punkt 2 påpekas inverkan av slaktdjursavgifterna. Dessa verkar generellt

så, att en ändring medför motsvarande ändring av kompensationsavgifterna,

vilket i sin tur resulterar i en lika stor ändring av partipriset. I

september 1956 motsvarade slaktdjursavgiften 7 öre/kg, medan den 2 år

senare höjts till 21 öre/kg. För att dels avräkningspriser och partipriser,

dels avräkningspriserna inbördes skall bli jämförbara, bör alltså avräkningspriserna

höjas med dessa belopp.

Under b) i punkt 2 erinras om den interna regleringsavgift, som under

vissa perioder uttagits inom slakteriorganisationen för att bestrida vissa

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr B 50 år 1958

19

kostnader, främst i samband med lagring. Under september 1956 uttogs

ingen sådan avgift, medan under större delen av september i år uttaxerades

1 öre per kg fläsk. Avräkningspriset för sistlidna september bör alltså höjas

med motsvarande belopp för att det skall vara jämförbart med priset 2 år

tidigare.

Tabell 3

Nominellt avräkningspris, netto . ..

Justering för slaktdjursavgift.....

Justering för intern regleringsavgift

1956

1958

Index

(1956

....... 423

353

....... +7

+21

...... —

+ 1

Summa 430

375

87,2

Punkt 3. Det ekonomiska utbytet av biprodukterna inverkar givetvis på

slakteriernas betalningsförmåga. En schematisk beräkning visar, att biproduktsvärdet

för ett svin om ca 70 kg var drygt 1 öre högre per kg än samma

värde 2 år tidigare. För att uppnå jämförbarhet bör alltså avräkningspriset

för september 1958 reduceras med 1 öre.

Tabell 4

1956

1958

Index

1956 = 100)

Avräkningspris .................

........ 430

374

87,0

Enligt punkt 1: Partipris ........

........ 442

397

89,8

Ytterligare en faktor kan ha inverkat, nämligen skillnaden i antalet ändringar

i avräknings- resp. partipriserna. Fn avräkningsnotering gäller per

vecka, medan ett partipris ofta gäller endast några dagar. I ett marknadsläge

då fläskpriserna är på uppåtgående och ändringar i partipriset företages

relativt ofta, visar erfarenheten, att avräkningspriserna har svårt att

följa med i utvecklingen. Anpassningen till det nya partiprisläget kommer

först senare. Om man gör en beräkning av partipriserna för hel månad genom

att låta priset på måndagen gälla för hela veckan, blir partipriset för

september 1956 oförändrat, medan det för sistlidna september blir 3 öre

lägre. Under dessa förhållanden skulle index för partiprisutvecklingen bli

394 X 100 ,

-442—= 89>1-

Den kvarstående differensen om 2,1 enheter torde, då samtliga inverkande

faktorer, bl. a. skillnaden i efterlikvidernas storlek, blivit kända, kunna

få sin naturliga förklaring.

Anm. I tabell 1 och 2 till »PM angående prisförändringarnas inverkan på jordbrukets ekonomiska

läge, m. m. l/» 1956—.i/9 1958» har icke använts det i denna promemoria begagnade

definitiva avräkningspriset för september 1958, 353 öre per kg, utan i stället ett preliminärt

beräknat pris om 357 öre per kg.

581084 Stockholm 1958. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.