Sök i Ratio Lex

Angående godkännande av avtal om fortsatt drift av Svenska träforskningsinstitutet, m. m

1959-03-04 · 27 sidor, varav 27 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 27 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1959:102, Angående godkännande av avtal om fortsatt drift av Svenska träforskningsinstitutet, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 102 år 1959

1

JNr 102

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående godkännande

av avtal om fortsatt drift av Svenska träforskningsinstitutet,

m. m.; given Stockholms slott den 13 mars

1959.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Gunnar Lange

Propositionens huvudsakliga innehåll

Förslag framlägges om godkännande av ett mellan staten och Stiftelsen

Svensk träforskning preliminärt ingånget avtal angående driften av Svenska

träforskningsinstitutet under tiden den 1 juli 1959—den 30 juni 1962. Avtalet

innebär i huvudsak att de former för samverkan mellan staten och

näringslivet, som hittills gällt, skall äga bestånd även under de närmaste

tre åren. För budgetåret 1959/60'' föreslås att bidragsanslaget på riksstaten

till Svenska träforskningsinstitutet skall utgå med 1 320 000 kronor. För

finansieringen räknas vidare med sammanlagt 725 000 kronor för år genom

tillskott från stiftelsen, viss fondavkastning och bidrag av prisutjämningsmedel.

1

1 B ihan g till riksdagens protokoll It)59. 1 samt. Nr 102

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 102 år 1959

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

13 mars 1959.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Lange, Lindholm,

Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans-, ecklesiastik- och

civildepartementen anmäler chefen för handelsdepartementet, statsrådet

Lange, fråga angående godkännande av avtal om driften av Svenska träforskningsinstitutet,

m. m., samt anför därvid följande.

I årets statsverksproposition (X ht p. 42) har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Bidrag till

Svenska träforskningsinstitutet för budgetåret 1959/60 beräkna ett förslagsanslag

av 1 067 600 kronor. Denna fråga torde nu åter få upptagas.

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1958 tillkallade

chefen för handelsdepartementet samma dag tre sakkunniga1 för att verkställa

utredning rörande nytt avtal angående bidrag till verksamheten vid

Svenska träforskningsinstitutet. De sakkunniga skulle äga befogenhet att

med vederbörande enskilda intressenter ingå i förhandlingar och -—- under

förbehåll för Kungl. Maj :ts godkännande — träffa dylikt avtal.

De sakkunniga, som antagit benämningen 1958 års forskningsinstitutkommitté,

har den 21 februari 1959 avgivit betänkande (stencilerat) med

förslag till avtal om driften av Svenska träforskningsinstitutet ävensom den

5 mars 1959 överlämnat ett preliminärt sådant avtal. Det preliminära avtalet

torde som bilaga få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende.

över betänkandet har yttranden avgivits av statskontoret, överstyrelsen

för de tekniska högskolorna, statens tekniska forskningsråd samt styrelsen

för institutet.

Svenska träforsknmgsinstitutets tillkomst och nuvarande förhållanden

Förslag om att inrätta ett centralt institut för skogsproduktforskning

framlades av utredningen rörande den tekniskt-vetenskapliga forskningens

ordnande i ett år 1942 avlämnat betänkande (SOU 1942: 12).

1 De sakkunniga var ordföranden i näringsfrihetsrådet, f. d. regeringsrådet F. G. H. öhman,

ledamoten av riksdagens första kammare E. B. Holmqvist och budgetsekreteraren S. G. J.

Lundberg.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 102 år 1959

3

Utredningens förslag anmäldes i propositionen nr 284 till 1942 års riksdag.

Riksdagen godkände därvid ett mellan Kungl. Maj :t och Stiftelsen

Svensk träforskning ingånget avtal om inrättande och drift av Svenska

träforskningsinstitutet. Nämnda stiftelse hade bildats av ett antal branschorganisationer.

Avtalet upphörde den 30 juni 1954. Under medverkan av

riksdagen (jfr prop. 95/1954) ersattes det med nu löpande avtal, vilket gäller

till utgången av juni 1959.

Gällande avtal och stadgar

Enligt gällande avtal skall i princip det statliga bidraget främst användas

till grundläggande forskning, under det att industrien i första hand svarar

för tillämpad forskning.

Institutets syfte har i avtalet angivits vara att i nära samarbete med tekniska

högskolan i Stockholm bedriva tekniskt-vetenskaplig forskning rörande

skogens produkter, deras sammansättning och egenskaper samt rationella

förädling och utnyttjande. I samband härmed skall institutet även

medverka till utbildningen av tekniker och forskare inom de områden, som

beröres av institutets verksamhet. I anslutning till institutet har inrättats

vissa centrallaboratorier. Verksamheten vid dessa syftar till att utröna den

industriella tillämpligheten av de resultat, som framkommer vid den grundläggande

forskningen, samt att bidraga till lösandet av tekniska problem i

samband med driften inom berörda industrier. Vid centrallaboratorierna

skall vidare företagas kvalitetsprovning av skogsindustriernas förädlingsprodukter

o. dyl. Ytterligare innehåller avtalet bl. a. följande bestämmelser.

Staten, som tidigare uppfört byggnader för institutet, ställer fortfarande

dessa till institutets disposition. Vissa lokaler skall institutet i sin tur ställa

till tekniska högskolans förfogande. För de utrymmen som användes av

centrallaboratorierna erlägger stiftelsen hyra med 100 000 kronor för år.

Stiftelsen äger rätt att å den av staten till institutets förfogande ställda

tomten uppföra ytterligare byggnader för institutet. Sådana byggnader blir

statens egendom.

Vidare bidrager staten i viss utsträckning till kostnaderna för avlöning,

pensionering, allmän sjukförsäkring m. m. och yrkesskadeförsäkring av

den personal vid institutet, som erfordras för den grundläggande forskningen

och för allmän administration.

Statsbidraget till löner till styresman, avdelningschefer och laboratorer

regleras i detalj i avtalet. För anställande av personal i övrigt lämnas statsbidrag

med ett sammanlagt belopp av högst 447 272 kronor, därvid bl. a.

förutsättes, att institutet i sin lönesättning tillämpar de principer, som gäller

för statstjänstemän i allmänhet. Lön må dock icke utgå efter högre

löneklass än den lägsta i varje lönegrad. Å lön utgående rörligt tillägg betalas

av statsmedel. Den personalstat vid institutet, som har utgjort underlag

för beräkningen av statsbidraget till avlöningar, framgår av sammanställningen

i det följande (s. 10), vartill här torde få hänvisas.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 102 år 1959

Styresman, avdelningschef, laborator, chefsanalytiker och kamrerare, som

åtnjuter lön av statsmedel, är berättigade till pension i Svenska personalpensionskassan.

Pension skall även tillkomma annan befattningshavare med

lön av statsmedel, därest han har varit anställd vid institutet under minst

två år och enligt styrelsens bedömande bör komma i åtnjutande av pensionsrätt.

Pensionsavgifterna bekostas av staten och beräknas å grundlönebeloppen,

sådana dessa gällde intill den 1 januari 1955. Pension skall avse

ålders- och sjukpension samt familjepension, i båda fallen i förening med

kapitalunderstöd.

Av statsmedel bestrides även arbetsgivarbidraget till allmän sjukförsäkring

m. in. och avgiften för yrkesskadeförsäkring av den personal, som avlönas

av statsmedel.

Staten skall vidare enligt avtalet bidraga till bestridande av institutets

omkostnader, såvitt gäller uppvärmning, belysning etc. med de faktiska utgifterna

och i övrigt med högst 168 000 kronor. Sistnämnda belopp är indexreglerat.

Kostnaderna för invändigt underhåll av samtliga lokaler, med undantag

av centrallaboratorierna, samt för utvändigt underhåll av institutets samtliga

byggnader bestrides av staten över statens allmänna fastighetsfond. Detsamma

gäller utgifterna för skötsel av gräsmattor, planteringar o. s. v.

Stiftelsen å sin sida svarar för anskaffningen av inventarier till institutet

och för driften av centrallaboratorierna.

Stiftelsen åtager sig även att medverka till organisation och administrering

av institutet på sätt stadgarna angiver. Kostnaderna för institutets verksamhet

utöver de bidrag, som Kungl. Maj :t enligt avtalet eller eljest lämnar,

skall bestridas av stiftelsen.

Enligt de av Kungl. Maj :t fastställda stadgarna skall institutets styrelse

bestå av ordförande och tio ledamöter, varav Kungl. Maj :t utser ordförande

och fem ledamöter samt stiftelsen fem ledamöter.

Organisation

Institutet arbetar på tre forskningsavdelningar, nämligen en träteknisk,

en träkemisk och en pappersteknisk. Härjämte finnes en administrativ avdelning.

Forskningsavdelningarna omfattar sammanlagt 16 institutioner.

Personalen för huvudsakligen grundläggande forskning utgöres av omkring

80 personer. Härtill kommer ett tiotal av särskilda medel avlönade befattningshavare,

vilka arbetar med speciella uppgifter, bl. a. med av industrien

bekostad tillämpad forskning inom den trätekniska avdelningen.

De fem till institutet anknutna centrallaboratorierna utgöres av cellulosaindustriens,

pappersbrukens, wallboardindustriens och trämasseindustriens

centrallaboratorier samt grafiska forskningslaboratoriet. Något centrallaboratorium

för den tillämpade trätekniska forskningen har icke inrättats, utan

denna forskning bedrives inom den trätekniska avdelningen. Antalet anställda

vid centrallaboratorierna uppgår till cirka 100.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 102 år 1959

5

Tekniska högskolans med institutet samverkande institutioner är fyra,

nämligen institutionerna för träets mekaniska teknologi, för träkemi, för

cellulosateknik och för pappersteknik. Undervisningen meddelas av personal,

som är knuten till institutet, men bekostas helt av tekniska högskolan.

Kostnadsram och finansiering

Då 1954 års avtal träffades, räknade man med att det egentliga institutets

driftutgifter för tiden den 1 juli 1954—den 30 juni 1959 skulle uppgå

till i genomsnitt 1 586 000 kronor för år. Häremot svarade inkomster om

1 546 000 kronor för år. Dessa utgjordes av 852 000 kronor i statsbidrag över

riksstaten, 303 000 kronor i anslag av ett härför avsatt belopp av prisutjämningsmedel,

75 000 kronor i bidrag från den s. k. träskyddskommittén

samt 316 000 kronor i bidrag från stiftelsen. Därjämte stod under avtalsperioden

till institutsstyrelsens förfogande ett tidigare beviljat engångsanslag

om 300 000 kronor av räntemedel från de mindre sågverkens konjunkturutjämningsfond.

Då det hade förutsatts att under den senare delen av avtalsperioden

vissa planerade nybyggnader skulle stå färdiga och verksamheten

därvid utvidgas och bli mer kostnadskrävande, borde en omfördelning

i tiden av bidragen av prisutjämningsmedel och industrimedel icke

möta något hinder.

För budgetåret 1958/59 är bidragsanslaget å riksstaten uppfört med

1 067 600 kronor. Lägges därtill vad som av de avsatta prisutjämningsmedlen

kan anses belöpa på nämnda budgetår, eller 343 000 kronor, bidraget

från träskyddskommittén, 75 000 kronor, samt stiftelsens bidrag till verksamheten

om 316 000 kronor erhålles ett bidragsbelopp av omkring 1 800 000

kronor. Ökningen av riksstatsanslaget i förhållande till beräkningarna år

1954 sammanhänger med den allmänna lönestegringen och de på grund av

nytillkomna lokaler ökade kostnaderna för uppvärmning, belysning och

städning. Av stiftelsens bidrag avses cirka 150 000 kronor för tillämpad

forskning inom trätekniska avdelningen, vissa gemensamma utgifter samt

särtryck av institutets publicerade forskningsresultat. Bortses från dels träskyddskommitténs

bidrag till särskild verksamhet (75 000 kronor), dels

stiftelsebidraget till den del detsamma användes för tillämpad forskning

inom trätekniska avdelningen m. m. (150 000 kronor), kan bidragsbeloppet

för budgetåret 1958/59 anses vara 1 575 000 kronor. Härtill bör läggas vad

som torde komma att tas i anspråk under budgetåret av medlen från de

mindre sågverkens konjunkturutjämningsfond, 60 000 kronor, varvid erhålles

en utgiftsram för institutet av, i runt tal, 1 650 000 kronor. Helt utanför

dessa beräkningar ligger en efter förslag av Södra Sveriges skogsindustriutredning

igångsatt särskild verksamhet på det trätekniska området (jfr

prop. 72/1955).

Stiftelsens kostnader för anskaffning av utrustning under hela avtalsperioden

beräknas till sammanlagt cirka 690000 kronor.

Utgifterna för den av industrien bedrivna verksamheten vid centrallaboratorierna

beräknades för år 1958 till över 2 100 000 kronor.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 102 år 1959

Vid tillkomsten av 1954 års avtal förutsattes, att av konjunkturutjämningsmedei,

som under åren 1958 och 1959 skulle komma att tillföras några

inom branschen bildade forskningsstiftelser, visst belopp skulle få disponeras

för uppförande av byggnader vid institutet. Detta har sedermera också

skett. Redan år 1954 hemställde emellertid stiftelsen att de medel, som sålunda

kunde komma att tas i anspråk för byggnadsändamål, skulle ersättas

med medel ur skogsvårds- eller lågkonjunkturfonderna — vilka fonder bildats

av konjunkturutjämningsmedel. Det förutsattes att denna fråga skulle

prövas i samband med kommande förhandlingar angående driften av institutet

för tiden efter den 1 juli 1959.

Stiftelsen Svensk träforsknings förslag rörande den fortsatta

verksamheten

Stiftelsen sade i juni 1958 upp nu gällande avtal. Därvid framhölls, att

avtalet icke möjliggör för institutet att för tiden efter den 30 juni 1959 driva

en verksamhet av samma omfattning som för närvarande. Stiftelsen anser

det emellertid självfallet att verksamheten vid institutet bör efter nämnda

tidpunkt fortgå efter i huvudsak samma riktlinjer som hittills och framlägger

därför ett förslag till nytt avtal, innebärande dels att institutet får

allmänt bättre resurser och något utvidgas, dels att verksamheten i huvudsak

skall bekostas av ett å riksstaten anvisat bidrag av 2 170 000 kronor.

Efter att ha erinrat om den grundläggande forskningens betydelse för

den tillämpade forskningen inom centrallaboratorierna och de enskilda företagen,

anför stiftelsen bl. a. följande om forskningsbehovet.

För trävaruindustriens del medför ändringar i fråga om timmerdimensioner

och timmerkvaliteter liksom i fråga om drivningsteknik och transportsätt

nya materialegenskaper, om vilka kunskap måste vinnas. De höga

materialkostnaderna medför att fördjupad kunskap erfordras bl. a. om

krympning och försågning. Plywoodproduktionen har att möta problemen

med knapphet på lämpligt råmaterial; forskningen härvidlag bör avse både

tillverkningsgång och materialets användbarhet. För möbel- och snickeriindustrien

avser behovet främst tillämpad forskning.

Till den vid trätekniska avdelningen bedrivna tillämpade forskningen

medverkar ekonomiskt endast ett fåtal större industriföretag. Även andra

företag inom branschen —• vilka emellertid på grund av bl. a. sin storlek

knappast kan lämna ekonomiskt stöd -— har stort behov av forskning. Den

tillämpade forskningen vid avdelningen bör därför såsom för närvarande

omfatta, förutom den av stiftelsen understödda tillämpade forskningen, även

av staten understödd sådan forskning.

Cellulosaindustrien möter sedan något år starkt ökad konkurrens från

andra länder med avseende på pris och kvaliteter. Framför allt har den

amerikanska exporten av massa till Europa ökat kraftigt, och den traditionella

svenska exporten av massa till Nordamerika har gått starkt till
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 102 år 1959

7

baka. För alt hämta in en uppkommen kvalitativ eftersläpning måste de

svenska tillverkarna av liögkvalitetsmassor ta på sig stora kostnader för

sin egen tillämpade forskning och för cellulosaindustriens centrallaboratorium.

Denna verksamhet måste emellertid till stor del bygga på träforskningsinstitutels

undersökningar. Grundforskning på hithörande område

medverkar också till att skapa en stabil, teoretisk bakgrund för de på olika

håll pågående industriella försöken med tillverkning av högutbytesmassor

av olika slag. Underskottet på den vanliga vedråvaran, tall och gran, har

ökat intresset för användning av andra trädslag, främst björk och i viss

mån asp. Detta medför behov av en detaljerad, grundläggande kunskap om

differenserna i vedens och fibrernas byggnad hos olika trädslag.

Den svenska pappersindustriens främsta naturliga förutsättning har varit

tillgången till en råvara av mycket hög kvalitet. Genom tekniska framsteg

har emellertid den unika ställning, som den svenska skogen som råvara

tidigare haft, icke längre samma vikt. Forskningen utomlands har sålunda

visat att andra råvaror kan utnyttjas för framställande av väsentligen likvärdiga

pappersprodukter. En utveckling mot utvidgad insats av blandningar

av massatyper ur olika råvaror för att erhålla dels produkter med speciella

egenskaper eller högre kvalitet, dels ökad produktion med samma utrustning

har medfört svårigheter för vårt land, som endast äger tillgång till

ett fåtal råvaror för massa. De förhållandevis små tillverkningsenheterna

inom svensk pappersindustri är särskilt beroende av kollektivt bedriven

grundläggande forskning för att impulser och idéer skall framkomma i tillräcklig

omfattning.

Inom trämasseindustrien är de teoretiska grunderna för träsliperi i sina

huvuddrag alltjämt okända, vilket bl. a. medfört svårigheter att bedöma

värdet av olika maskinkonstruktioner. Produkten, som väsentligen exporteras

i form av våtmassa, är icke lagringsduglig utan förstöres snabbt genom

svampangrepp. Härigenom uppkommer starka prisfluktuationer vid ändringar

i marknaden. Enär Norden utgör det enda produktionsområdet med

mer betydande export av våt slipmassa, kan stöd från forskning i andra

länder icke påräknas.

I fråga om wallboardindustrien har såväl den internationella som den

svenska produktionskapaciteten starkt vuxit under de senaste åren. Varken

i fråga om tillverkningsprocessen eller råvaran intager Sverige någon särställning.

Industrien är beredd att intensifiera sin egen forskning för att

höja konkurrensdugligheten men är därvid starkt beroende av idéer från den

grundläggande forskningen.

Den snabba tekniska utvecklingen inom den grafiska industrien kräver

väsentligt ökade kunskaper om kartong- och pappersmaterialets egenskaper.

Den ökade betydelse kartonnageindustrien erbållit är bär av särskilt

intresse. Forskningen på detta område är även av betydelse för underlättande

av exporten av papper genom den ökade möjlighet alt tillmötesgå marknadens

behov, som de vunna kunskaperna ger.

En av Svenska träforskningsinstitutets huvudfunktioner är enligt avtalet

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 102 år 1959

att medverka till utbildning av tekniker för de berörda industrierna. Sådan

medverkan sker dels genom att institutets personal i viss utsträckning

tjänstgör vid tekniska högskolan i Stockholm, dels genom att de studerande

vid högskolan får utföra examensarbeten vid institutet, dels genom att

forskningsarbeten för högre teknisk examen får bedrivas vid institutet. Denna

medverkan i institutets forskningsarbete har enligt stiftelsen visat sig

utgöra en ytterst värdefull vidareutbildning för anställning i industrien.

Den underlättar även rekryteringen av lärartjänster till läroanstalter, som

meddelar undervisning om skogens produkter.

Stiftelsen anser, att det forskningsprogram, som stiftelsen år 1952 framlade

inför de då förestående avtalsförhandlingarna, bör i allt väsentligt äga

giltighet även för nästkommande avtalsperiod, ehuru programmet givetvis

inte får uppfattas som bindande för verksamheten.

Organisationen av det egentliga institutet skulle enligt stiftelsens förslag

omfatta 86 av statsmedel avlönade befattningar, vilket innebär en ökning

med omkring 6 befattningar jämfört med nu. Därtill kommer viss av stiftelsen

avlönad personal ■— av samma storlek som för närvarande — för tilllämpad

träteknisk forskning.

Även statens bidrag till omkostnader föreslås ökat.

Den verksamhet vid institutet, som för närvarande bedrives med särskilda

medel, bl. a. från träskyddskommittén, beröres icke av förslaget.

Driftkostnaderna för det egentliga institutet skulle enligt förslaget komma

att uppgå för år till dels oförändrat 150 000 kronor för viss tillämpad

träteknisk forskning m. m., dels 2 170 000 kronor mot för närvarande, enligt

de tidigare redovisade beräkningarna (s. 5), 1 650 000 kronor för övrig verksamhet.

I fråga om fördelningen av driftkostnaderna mellan staten och stiftelsen

utgår stiftelsen från att staten skall bekosta den grundläggande forskningen

och viss tillämpad forskning vid trätekniska avdelningen samt industrien

övrig tillämpad forskning. Statens bidrag beräknas härvid till 2 170 000 kronor

för år, vilket, om man ser blott till det nuvarande riksstatsanslaget, innebär

nära nog en fördubbling. Industriens bidrag till verksamheten inom

det egentliga institutet skulle utgöra cirka 150 000 kronor för år, vilket är

en minskning i förhållande till nu med cirka 170 000 kronor. Hyran för centrallaboratorierna

förutsättes skola utgå med oförändrat 100 000 kronor

för år.

Stiftelsen skulle enligt förslaget såsom hittills svara för anskaffningen av

utrustning. Kostnaderna beräknas till 920 000 kronor för en femårsperiod.

I förslaget förutsättes även att industrien skall, såsom sker för närvarande,

svara för kostnaderna för centrallaboratorierna, vilka kostnader beräknas

till drygt 2 100 000 kronor för år.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 102 år 1959

9

Förslag av 1958 års forskningsmstitutkommitté

Allmän inledning

Inledningsvis framhåller 1958 års forskningsmstitutkommitté att skogen

utgör en av vårt lands värdefullaste naturtillgångar och att de därpå grundade

industrierna spelar en betydande roll i vårt lands näringsliv. Därjämte

erinras om att denna industri på exportmarknaderna under senare år

mött en allt starkare konkurrens från andra länder såväl i fråga om priser

som i fråga om kvaliteter.

För skogsproduktindustrierna har, anför kommittén vidare, den verksamhet,

som bedrivits vid träforskningsinstitutet, varit av stort värde. Kommittén

understryker i detta sammanhang bland annat institutets betydelse såsom

utbildningsanstalt. Det erinras också om att de halvstatliga forskningsinstituten

icke omfattas av 1955 års universitetsutrednings i september 1958

framlagda betänkande (SOU 1958: 32).

Kommittén har icke funnit anledning till erinran mot att det av stiftelsen

Svensk träforskning tidigare framlagda forskningsprogrammet alltjämt får

utgöra riktpunkt för verksamheten vid institutet, och kommittén tillstyrker

att ett nytt avtal träffas mellan staten och stiftelsen angående driften vid

träforskningsinstitutet. Avtalsperioden föreslås dock begränsad till tre år,

d. v. s. till tiden den 1 juli 1959—den 30 juni 1962.

Ramen för institutets verksamhet

Kommittén har vid övervägande av stiftelsens förslag bland annat haft att

beakta å ena sidan vad som i direktiven för utredningen framhållits om

svårigheterna att öka insatsen av allmänna medel och å andra sidan önskemålen

att främja forskningen på hithörande område. Kommittén har därvid

stannat för att tillstyrka en utgiftsram för institutet av 1 895 000 kronor.

Därvid har lämnats utanför de särskilda ändamål för en sammanlagd kostnad

av cirka 150 000 kronor, som stiftelsen tidigare förbundit sig att svara

för. Inom nämnda utgiftsram skulle rymmas en organisation om 82 befattningar,

vilket innebär någon utvidgning av verksamheten jämfört med nu.

Av ökningen i det totala medelsbehovet, (1 895 000 -— 1 650 000 =) 245 000

kronor, avser endast en mindre del inrättande av nya befattningar. Det har

mera varit fråga om kvalitativa förbättringar av olika slag, såsom utbyte av

lägre befattningshavare mot kvalificerade forskare, lönegradsuppflyttningar,

förbättringar i fråga om ålderstillägg för personalen samt ökade medel

till omkostnader.

I likhet med stiftelsen tar kommittén icke upp den av träskyddskommittén

finansierade verksamheten vid institutet och den efter förslag av Södra

Sveriges skogsindustriutredning igångsatta särskilda verksamheten.

Av beloppet 1 895 000 kronor avser 1 392 700 kronor löner och arvoden,

58 000 kronor ålderstillägg, 100 000 kronor pensionsavgifter, 79 000 kronor

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj. ts proposition nr 102 år 1959

kostnader för uppvärmning, belysning och städning samt 265 300 kronor

andra omkostnader.

För finansieringen av dessa utgifter har kommittén räknat med 1 320 000

kronor i bidrag över riksstaten, 300 000 kronor i avkastning från en särskild

fond, 200 000 kronor i ytterligare bidrag av stiftelsen samt 75 000 kronor i

bidrag av prisutjämningsmedel.

Löner och arvoden

Kommitténs förslag rörande löneställning m. m. såsom underlag för beräkning

av anslaget till avlöningar framgår av följande sammanställning.

Befattning

Enligt nu gällande

Enligt kommitténs

avtal

förslag

Löneklass eller

Antal

Löneklass eller

Antal

arvode

arvode

A. Styresman, avdelningschefer och labora-

torer

1. styresman ......................

B 4 (arv. 16 560)

1

of

1

2. avdelningschef ..................

/ B1

2

of

2

( arv. 6 000

1

arv. 7 500

1

3. laborator........................

A 24

5

of

B. Övriga befattningshavare

4. chefsanalytiker..................

A 21

A 21

1

5. förste forskningsassistent (-ingenjör)

5

/A 23

12

4.

6. kamrerare ......................

A 19

A 16

1

of

of

7. forskningsassistent (-ingenjör)____

10

15

8. verkmästare ....................

All

A10

1

A 12

A 12

A 10

A 9

9. kassör..........................

1

1

10. biblioteksassistent ..............

11. instrumentmakare ..............

12. kval. lab.biträde ................

A 9

A 8

A 7

6

1

of

of

of

A 6

14

13. vaktmästare ....................

14. kanslibiträde....................

1

A

15. kontorsbiträde ..................

16. telefonist........................

1

5

A 5

1

17. lab.biträde......................

A 4

of

14

82

42

De av kommittén föreslagna 40 nya befattningarna motsvaras för närvarande

av ett nästan lika stort antal befattningar avlönade av prisutjämnings-

eller industrimedel.

Rörande de olika befattningarna anför kommittén följande.

1. Befattningen är sedan ett och ett halvt år vakantsatt. För närvarande

prövas en tillfällig organisation med styresmannens arbetsuppgifter fördelade

mellan styrelsens ordförande, föreståndarkollegiets ordförande och

kamreraren. Tills vidare bör i det nya avtalet intagas oförändrade bestäm
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj.ts proposition nr 102 år 1959

melser om styresmannen, innebärande bl. a. att arvode till denne skall utgå

med ett belopp motsvarande lönen i löneklass 4 å löneplan B. Såsom skett

under de senaste åren bör emellertid anslagsmässigt räknas med blott ett

arvode av 16 560 kronor. Så länge nuvarande provisorium består bör institutsstyrelsen

med Kungl. Maj :ts medgivande kunna bereda styrelsens ordförande,

föreståndarkollegiets ordförande och kamreraren ersättning av

detta arvode med skäliga belopp.

2. Arvodet till avdelningschef, som tillika är professor vid teknisk högskola,

föreslås höjt till 7 500 kronor. För lönen till nuvarande chefen för

trätekniska avdelningen gäller särskilda bestämmelser, innebärande bl. a.

att lön utgår enligt löneklass 3, löneplan B. Dessa bestämmelser föreslås

skola bibehållas.

Kommittén ansluter sig till ett under hand från stiftelsens sida framfört

önskemål, att i stadgarna för institutet skall angivas, att inslitutsstyrelsen

må hos Kungl. Maj :t föreslå, att professorskompetent avdelningschef vid institutet,

vilken icke är professor, skall tilläggas professors namn.

3 och 4. Chefsanalytikerbefattningen bör omvandlas till en laboratur. —

Det förutsättes att den, som anställes vid institutet mot laboratorslön, skall

vara docentkompetent.

5. Statsbidraget beräknas för närvarande efter löneklass 21 men med rätt

för institutet att anställa vederbörande med lön motsvarande löneklass 23.

-—- Kommittén förordar att bidraget till tolv förste forskningsassistenter

(-ingenjörer) beräknas efter löneklass 23 och till fyra efter löneklass 21.

Därvid tillgodoses bl. a. önskemålet att sådan institutionsföreståndare, som

ej är laborator, skall kunna avlönas såsom förste forskningsassistent. Två

av här avsedda befattningar avses för arbetsuppgifter som teknisk sekreterare

på träkemiska och papperstekniska avdelningarna. I förhållande till nuläget

innebär förslaget på denna punkt en ökning med omkring 7 befattningar.

6. Till kamreraren bör jämte lönen kunna utgå viss provisorisk ersättning

ur styresmannaarvodet (jfr p. 1).

7. Det föreslagna antalet forskningsassistenter innebär i förhållande till

nuläget en minskning med 5. Minskningen bör ses i sammanhang med ökningen

av antalet förste forskningsassistenter.

8. Tjänstebenämningen bör vid nuvarande innehavarens avgång ändras

till verkstadsförman.

9. Tjänstebenämningen bör ändras från nuvarande kassörska till kassör.

10. Befattningen motsvaras för närvarande av en deltidsbefattning, avlönad

av prisutjämnings- och industrimedel.

11. Båda befattningarna motsvaras för närvarande av befattningar avlönade

av industrimedel.

12. 17. Stiftelsen hade föreslagit att inom institutet skulle finnas tio laboratorieassistenter

avlönade efter löneklass A 12 samt tolv kvalificerade

och tio andra laboratoriebiträdcn, eller tillhopa 32 befattningshavare, vilka

skulle avlönas av statsbidrag. Kommittén anser sig icke kunna tillstyrka

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj. ts proposition nr 102 år 1959

stiftelsens förslag att i bidragsbeloppet skall inräknas lön till laboratorieassistenter,

till vilka statsbidrag icke för närvarande beräknas. För de arbetsuppgifter,

varom här är fråga, bör i stället beräknas ersättning såsom

för laboratoriebiträden, avlönade efter löneklass 9. Det sammanlagda antalet

befattningshavare av hithörande slag bör vara oförändrat 28. I bidragshänseende

räknas med att fjorton av dessa är placerade i löneklass 9 och

fjorton i löneklass 4.

13. Tjänstebenämningen bör ändras från för närvarande laboratorievaktmästare

till vaktmästare.

14. De tre nya befattningarna motsvaras av befattningar, som nu avlönas

av prisutjämnings- och industrimedel.

15. Den föreslagna kontorsbiträdestjänsten innebär i förhållande till nuläget

en minskning med en befattning med mindre än heltidstjänstgcring.

16. Lön till telefonisten har icke särskilt inräknats i statsbidraget för nu

löpande avtalsperiod, utan har avsetts skola inrymmas inom det avrundade,

totala avlöningsbeloppet.

Det förutsättes, att industrien såsom hittills skall ha möjlighet att å av

statsmedel utgående löner betala vissa tillägg.

De förhandlingar om statstjänstemännens löner, de s. k. B-listeförhandlingarna,

som skall äga rum våren 1959, kommer att beröra löneställningen

och tjänstebenämningen för bl. a. avdelningschefer, laboratorer, biblioteksassistenter,

laboratorieassistenter, laboratoriebiträden och telefonister. Därest

vid dessa förhandlingar någon eller några av nämnda personalgrupper

skulle uppnå löneförbättringar, skulle institutets motsvarande personalgrupper

— eftersom deras löner är beroende av förevarande avtal och icke

tas upp vid B-listeförhandlingarna —■ få under avtalsperioden uppbära en

lägre lön än motsvarande statliga befattningshavare. För undvikande av

denna för institutet ur rekryteringssynpunkt påtagliga olägenhet föreslår

kommittén, att i förekommande fall förhandlingar om ändring av bidraget

till institutets motsvarande befattningshavare får upptagas efter avslutandet

av B-listeförhandlingarna våren 1959, oaktat att då ett treårigt avtal om

institutet redan träffats.

Ålderstillägg

Gällande avtal medger icke statsbidrag för ålderstillägg. Stiftelsen begärde

ursprungligen ändring på denna punkt, såvitt gäller vissa i framställningen

närmare angivna befattningar, som är att betrakta som sluttjänster

eller som eljest är av sådan art, att ett bibehållande av befattningshavaren

under längre tid är önskvärt för kontinuiteten i arbetet. Stiftelsen

har emellertid sedermera vid förhandlingarna om storleken av stiftelsens

bidrag förklarat sig villig att svara för kostnaderna för ålderstillägg. Tillläggen

bör utgå efter samma grunder som löneklassuppflyttningar för statstjänstemän,

d. v. s. i regel efter tre, sex och nio år. Kostnaderna under den

nya avtalsperioden beräknas till 58 000 kronor för år.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 102 år 1959

13

Pensionsavgif ter

Kommittén föreslår att — sedan regeringen förklarat sig avse att till årets

riksdag framlägga proposition om allmän tjänstepensionering — prövningen

av frågan om institutspersonalens pensionering får anstå, till dess riksdagen

behandlat nämnda proposition, och utformningen av en eventuell allmän

tjänstepensionering är fullt klar. Institutspersonalens pensionering bör med

hänsyn härtill icke nu ändras utan sedermera få göras till föremål för särskilda

förhandlingar. Kommittén har nu i den tidigare nämnda utgiftsramen

endast inräknat kostnaderna för en pensionsförsäkring av i princip

oförändrad omfattning för den personal, som föreslås skola avlönas inom

denna utgiftsram. Pensionsavgifterna skulle därvid komma att uppgå till

100 000 kronor.

Enär pensionsbeloppen enligt nuvarande försäkringar framstår som låga,

föreslår kommittén att det under den nya avtalsperioden — på samma sätt

som för närvarande — skall få ankomma på Kungl. Maj :t att, vad gäller den

enligt avtalet av statsmedel avlönade personalen, vid uppkommande pensionsfall

meddela föreskrift om provisorisk höjning av pensionerna genom

tillägg av statsmedel. Utfästelsen bör -— om det med hänsyn till de närmare

omständigheterna synes befogat —- kunna få tillämpas även i fråga om befattningshavare,

som avgår från tjänst vid institutet utan att ha uppnått

pensionsåldern. De totala pensionsförmånerna bör dock härigenom icke få

uppgå till högre belopp än vad som gällt, om statligt pensionsreglemente

tillämpats.

Omkostnader

Sammanlagt har på riksstaten för budgetåret 1958/59 till omkostnader

anvisats ett belopp av 252 600 kronor. Till förfogande för bestridande av dylika

kostnader står därjämte prisutjämnings- och industrimedel.

Kommittén beräknar, att inom den tidigare nämnda utgiftsramen skall

inrymmas kostnaderna för dels uppvärmning, belysning, renhållning och

städning, dels arbetsgivarbidraget till allmän sjukförsäkring m. m. och avgifter

för yrkesskadeförsäkring av den personal, som avlönas inom utgiftsramen.

Kostnaderna inom nämnda utgiftsgrupper har uppskattats till 79 000

kronor respektive 13 300 kronor för år. Inom ramen bör vidare beräknas,

med i princip fasta belopp, medel för följande utgifter, nämligen sjukvård

2 000 kronor, expenser 35 000 kronor, böcker, tidskrifter och publikationer

15 000 kronor samt övriga utgifter 200 000 kronor. Tillhopa skulle sålunda

inom utgiftsramen (79 000 + 13 300 -f- 2 000 + 35 000 -f- 15 000 + 200 000

= ) 344 300 kronor avse omkostnader i vidsträckt mening.

Statens hittillsvarande bidrag till vissa av omkostnaderna har förutsatts

kunna bli föremål för omprövning i händelse av kraftiga indexförändringar

under avtalsperioden. Hittills inträffade dylika förändringar har dock varit

ganska små. För den nya avtalsperioden föreslås -— med hänsyn bl. a. till att

i fortsättningen jämförelsevis fritt disponibla prisutjämningsmedel icke

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungi. Maj:ts proposition nr 102 år 1959

kan på samma sätt som för närvarande användas till förstärkning av bl. a.

posten till övriga utgifter — att sistnämnda post skall kunna höjas även

vid en måttlig förändring i prisläget. Beloppet till övriga utgifter föreslås

sålunda böra omprövas, därest specialindextalet för väsentligt bearbetade

varor i kommerskollegiets reviderade partiprisindex understiger 128 eller

överstiger 154 (december 1958: 141).

Posten till övriga utgifter kan vid vissa tillfällen, då särskilt materialkrävande

försök skall genomföras, komma att framstå som alltför liten. I ett

sådant läge bör gälla att, därest någon besparing kan göras, såvitt gäller

lönerna till avdelningschefer, laboratorer eller »övriga befattningshavare»,

posten till övriga utgifter må överskridas med ett mot besparingen svarande

belopp, dock med sammanlagt högst 25 000 kronor för budgetår. Någon avtalsbestämmelse

härom har dock icke ansetts erforderlig.

Den tillämpade trätekniska forskningens ställning

Alltsedan institutets tillkomst har på det trätekniska området den tillämpade

forskningen bedrivits icke inom ett självständigt centrallaboratorium

— som fallet är exempelvis för cellulosa- eller pappersområdena — utan

inom den till det egentliga institutet hörande trätekniska avdelningen. Denna

ordning förordades på sin tid av utredningen rörande den tekniskt-vetenskapliga

forskningens ordnande med hänvisning till att central forskning på

det trätekniska området vore något för vårt land jämförelsevis nytt och

oprövat. Denna ordning har inneburit, att på det trätekniska området staten

— vid sidan av industrien — bidragit till kostnaderna även för tillämpad

forskning.

Kommittén föreslår — med hänvisning bl. a. till att avsevärd erfarenhet

av central forskning på det trätekniska området numera har vunnits —- att

institutets styrelse skall så snart som möjligt utreda den trätekniska avdelningens

verksamhet. Därvid bör undersökas möjligheterna att för den tilllämpade

trätekniska forskningen skapa en organisation som, med beaktande

av det trätekniska områdets särart, kan bli en motsvarighet till centrallaboratorierna.

Samtidigt bör övervägas vilka möjligheter som kan finnas

att få ett samlat bidrag till en dylik organisation från industrierna i branschen.

Utredningen bör bedrivas i sådan takt, att en omorganisation skall kunna

genomföras från och med den 1 juli 1962. Stiftelsens företrädare har förklarat

sig icke ha något att erinra mot en utredning av angivet slag. Det är

framför allt med hänsyn till önskvärdheten att så snart som möjligt genomföra

en omorganisation av den trätekniska avdelningen, som kommittén förordat

en begränsning av den nya avtalsperioden till tre år.

Finansieringen av verksamheten

1 propositionen nr 284/1942 angående inrättande av träforskningsinstitutet

framhöll föredragande departementschefen bl. a., att industrien visserligen

tänktes svara för i första hand den tillämpade forskningen men att

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 102 år 1959

den även borde medverka till att bestrida kostnaderna för den grundläggande

forskningen. För närvarande bidrager stiftelsen dels till grundforskning med

ett belopp av cirka 170 000 kronor för år, dels till tillämpad träteknisk forskning

in. m. med cirka 150 000 kronor för år, varjämte stiftelsen anskaffar

all utrustning till institutet.

Från början föreslog stiftelsen att bidraget om 170 000 kronor icke skulle

utgå under den nya avtalsperioden. Vid de förhandlingar, som kommittén

fört med stiftelsen i denna fråga, har emellertid stiftelsen förklarat sig beredd

att även i fortsättningen lämna ett bidrag till grundläggande forskning

och även gått med på att bidraget ökas till 200 000 kronor för år vid

den angivna utgiftsramen om 1 895 000 kronor. Stiftelsens sammanlagda

driftkostnadsbidrag skulle härigenom komma att uppgå till (200 000 +

150 000 =) omkring 350 000 kronor för år. Kommittén förordar, att stiftelsens

driftkostnadsbidrag bestämmes i enlighet härmed. Liksom hittills bör

stiftelsens tillskott hänföras till vissa bestämda utgifter, nämligen till dels

löner och pensionsförsäkringskostnader för viss personal (140 500), dels

sjukvård, arbetsgivarbidrag till allmän sjukförsäkring m. in. och avgifter

för yrkesskadeförsäkring för nyssnämnda personal (1 500), dels ålderstilllägg

till den personal vid institutet, som institutets styrelse anser bör

erhålla sådant (58 000). Av de 82 befattningar vid institutet, som utgiftsramen

lämnar utrymme för, bör industrien med förenämnda belopp av 140 500

kronor avlöna 11 befattningar, nämligen 2 forskningsassistenter (forskningsingenjörer),

1 biblioteksassistent, 4 kvalificerade och 4 andra laboratoriebiträden.

Liksom i fråga om de befattningar, vilka avlönas av statsmedel,

bör utbytbarhet mellan olika slags befattningar föreligga.

Till följd av överenskommelser mellan staten och vissa branschsammanslutningar

på skogsindustriområdet inbetalades för åren 1951 och 1952 konjunkturutjämningsavgifter

med cirka 900 milj. kronor. Dessa medel skall

disponeras på sätt föreskrives i överenskommelserna. Bl. a. skall vissa belopp

avsättas till s. k. lågkonjunkturfonder. Vid förhandlingar, som under de senaste

månaderna förts mellan företrädare för handelsdepartementet och berörda

branschorganisationer har överenskommits bl. a. att av berörda medel 6

milj. kronor skall avsättas till en särskild fond, vilken skall förvaltas av

styrelsen för träforskningsinstitutet. Avkastningen av fonden skall användas

för institutets verksamhet. — Kommittén har i sina beräkningar tagit hänsyn

till dessa medel och utgått från att avkastningen på fonden kommer att

bli genomsnittligt 300 000 kronor för år. Avvikelser härifrån kan självfallet

förekomma, beroende på medlens placering, den allmänna ekonomiska utvecklingen

o. s. v.

Kommittén har vidare räknat med att under den treårsperiod, som det

nya avtalet avser, skall av prisutjämningsmedel, som står till Kungl. Maj :ts

förfogande (jfr prop. 61/1959), tillskjutas 75 000 kronor för år. I och för sig

framstår det givetvis som mindre önskvärt all finansiera en verksamhet av

den art, varom här är fråga, med bl. a. engångsbidrag av fondmedel. Med

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 102 år 1959

hänsyn till att som nämnts viss omorganisation kan förmodas bli genomförd

under de närmaste åren, varigenom tillämpad forskning på trätekniska

avdelningen skulle föras över till någon form av centrallaboratorium med

ett samlat bidrag från industrien, anser kommittén emellertid nämnda betänkligheter

i detta fall böra tillmätas mindre betydelse.

Återstoden av det erforderliga beloppet (1 895 000 — 200 000 — 300 000 - 75 000 =) 1 320 000 kronor föreslår kommittén skall anvisas över riksstaten.

Hittills har vissa av institutets utgifter bestritts av stiftelsebidrag, vissa

av prisutjämningsmedel, vissa av riksstatsanslaget o. s. v. Som nämnts förordar

kommittén att denna ordning bibehålies beträffande stiftelsens bidrag:

det bör användas till att täcka vissa bestämda utgifter. Övriga nu aktuella

medel — avkastningen av fonden, bidraget av prisutjämningsmedel och

riksstatsanslaget — bör emellertid, i syfte att skapa en bättre överblick över

institutets ekonomiska förhållanden, i fortsättningen anses utgöra ett belopp,

som skall täcka samtliga återstående utgifter inom den totala kostnadsramen.

För dessa medel användes i det nya avtalet, såsom en sammanfattningsterm,

beteckningen statsmedel. Sammanslagningen av nämnda medel

innebär bland annat att, om fondens avkastning — vilket icke synes osannolikt

för den närmaste tiden — kommer att överstiga beräknade 300 000 kronor,

ett mindre belopp än nyss angivits kommer att tas i anspråk av riksstatsanslaget.

Å andra sidan kommer, om exempelvis en höjning av det rörliga

tillägget till löner skulle ske, denna höjning att påverka riksstatsanslaget

för ett större antal befattningshavare än eljest.

Utgifterna, som skall täckas av statsmedel uppgår till (1 895 000 —

200 000 =) 1 695 000 kronor och fördelar sig sålunda:

Avlöningar och pensionering skostnader

a) arvoden åt styrelseledamöter och revisorer, förordnade

av Kungl. Maj :t .................... 2 500

b) avlöningar (inkl. rörligt tillägg) till viss personal

(omkring 71 befattningar) .................. 1 254 700

c) pensionsavgifter för personal under b) ........ 95 000 1 352 200

Omkostnader

a) sjukvård för viss personal.................... 1 800

b) expenser .................................. 35 000

c) böcker, tidskrifter och publikationer .......... 15 000

d) arbetsgivarbidrag till allmän sjukförsäkring m.m.

och yrkesskadeförsäkring för viss personal...... 12 000

e) övriga utgifter .............................. 200 000 263 800

Uppvärmning, belgsning, städning.................. 79 000

Summa kronor 1 695 000

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 102 år 1959

17

Det bör uppmärksammas att det sålunda angivna totalbeloppet kan såsom

en följd av förenämnda B-listeförhandlingar bli otillräckligt.

Kommittén förutsätter att vad som den 1 juli 1959 återstår av de år 1954

för institutets räkning avsatta prisutjämningsmedlen, uppskattningsvis

17 000 kronor, får användas av institutsstyrelsen för uppkommande behov.

Stiftelsens åtagande att ställa erforderlig utrustning till institutets förfogande

för där bedriven forskningsverksamhet bör för den treårsperiod,

som det nya avtalet avser, motsvara 60 procent av det i stiftelsens förslag för

en femårsperiod beräknade beloppet om 920 000 kronor.

Stiftelsens åtagande beträffande driften vid centrallaboratorierna föranleder

ingen erinran från kommitténs sida.

Hyror

Enligt nu gällande avtal erlägges av industrien för centrallaboratorierna

en hyra av 100 000 kronor för år. Hyran fastställdes till nuvarande belopp år

1946 (jfr prop. 76/1946), därvid beaktades bl. a. även vissa ekonomiska insatser

av stiftelsen på andra områden.

I samband med tillkomsten av 1954 års avtal om verksamheten vid Svenska

träforskningsinstitutet medgavs att av konjunkturutjämningsmedel, som

egentligen skulle tillföras vissa forskningsstiftelser, en del fick disponeras

för byggnadsarbeten vid träforskningsinstitutet. I anledning av yrkandet

(jfr s. 6) om att de ifrågavarande forskningsstiftelserna borde ersättas för

inkomstbortfallet med medel från skogsvårds- eller lågkonjunkturfonderna

uttalade departementschefen, att frågan härom borde prövas i samband med

förhandlingarna om avtal för institutet för nästa avtalsperiod. -— Kommittén

erinrar nu om att förhandlingar i denna fråga har upptagits under år

1958 i annan ordning än genom 1958 års forskningsinstitutkommitté.

Kommittén förordar, att under den nya avtalsperioden hyran för centrallaboratorierna

skall utgå med 100 000 kronor för år. Med stiftelsen har emellertid

överenskommits, att under avtalsperioden skall, i samråd med berörda

myndigheter, företagas en utredning om hyresförhållandena vid institutet.

Särskilda frågor

Kommittén har för sin del intet att erinra mot att — i mån av tillgång på

medel härför — även under den nya avtalsperioden vid institutet bedrives

sådan verksamhet, som hittills bekostats av träskyddskommittén eller av del

särskilda engångsanslag för viss forskning och informationsverksamhet, vilket

anvisats efter förslag av Södra Sveriges skogsindustriutredning.

Förslag till avtal

Det avtal angående driften av Svenska träforskningsinstitutet under tiden

den 1 juli 11)59—den .00 juni 1962, vilket — under förutsättning av Kungl.

Maj ris godkännande — undertecknats av kommittén samt av stiftelsens delegerade,

innefattar icke några andra betydelsefulla avvikelser från nu gällande

avtal, än som framgår av det föregående.

2 liihang till riksdagens protokoll WHO. 1 samt. Nr 102

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 102 år 1959

Yttrandena

Kommitténs förslag har i huvudsak tillstyrkts av remissmyndigheterna.

Sålunda anför överstyrelsen för de tekniska högskolorna — med understrykande

av forskningsinstitutkommitténs uttalanden om betydelsen av Svenska

träforskningsinstitutets uppgifter med avseende på utbildning och forskning

— att den ej funnit anledning till erinran mot det föreliggande förslaget

ur de synpunkter, som överstyrelsen har att företräda. — Statens tekniska

forskningsråd betonar betydelsen av att vårt land i träforskningsinstitutet

har ett centrum för grundlig behandling av skilda tekniska problem

på hithörande område, och anför att det av Stiftelsen Svensk träforskning

uppgjorda forskningsprogrammet är brett upplagt och

enligt rådets mening väl avvägt i förhållande till behovet. Rådet anför i

det sammanhanget.

Inom träteknikens område bör särskilt understrykas fuktens inverkan

på träets dimensioner och mekaniska egenskaper samt fuktvandringens mekanik.

Därvid bör också stor hänsyn tagas till den fuktbalans och de fuktvariationer

som träet utsattes för vid normal användning i byggnadskonstruktioner,

möbler m. in. I fråga om den träkemiska forskningen har

poängterats behovet av studier av mekanismen för kolhydratförstöringen

vid vedens uppslutning. Det torde vara av mycket stort ekonomiskt värde

att dessa frågor ytterligare klarlägges. I samband därmed kunde också tänkas

mera ingående studier av isolationsmetoder och möjliga användningsområden

för hemicellulosor eller derivat av dessa. Inom papperstekniken

är särskilt viktiga de föreslagna studierna av reologiska egenskaper hos

produkten och i samband därmed hur variationer i framställningsmetoden

påverkar dessa egenskaper, vilka har stor betydelse för papperets användning

på olika områden.

Rådet understryker sammanfattningsvis vikten av att den grundläggande

forskningen vid institutet nära ansluter sig till tänkbar framtida utveckling

av landets skogsindustri.

Styrelsen för Svenska tråforskningsinstituiet finner kommitténs förslag

lämpligt och i stort sett ägnat att möjliggöra ett genomförande av föreslagna

forskningsplaner.

Beträffande de organisatoriska frågorna i betänkandet anser

statens tekniska forskningsråd det principiellt felaktigt att avtalsperioden

begränsats till tre år, då denna korta lid måste verka hämmande på

en långsiktig planering av forskningsverksamheten. Med hänsyn till det

anförda skälet -— en önskvärd omorganisation av den trätekniska avdelningen

— anser sig dock rådet kunna tillstyrka en avtalsperiod av tre år.

—• Rådet finner det naturligt att i avtalet (§ 8, mom. 3) chefsbefattningarna

samt laboratorsbefattningarna är fixerade till vissa lönegrader, varvid

laboratorerna vid institutet lönemässigt lika väl som kompetensmässigt

bör jämställas med tekniska högskolornas laboratorer och sålunda placeras

i lönegraden A 26. För all övrig personal bör lönesättningen anförtros

åt institutets styrelse, över huvud taget bör lönedetaljerna i § 8 i av
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 102 år 1959

19

talet förenklas i syfte att ge institutets styrelse större handlingsfrihet. —

På liknande sätt understryker styrelsen för Svenska träforskningsinstitutet

vikten av att forskningspersonalens löneförmåner får följa den allmänna

löneutvecklingen för jämförliga statliga befattningar.

I fråga om institutets finansiering uttalar institutsstyrelsen

sin tillfredsställelse över den förenkling och precisering av bestämmelserna,

som skett i det nya avtalet. Vad som föreslagits om styrelsens befattning

med förvaltningen av den nytillkomna fonden och om en utredning genom

styrelsens försorg rörande den trätekniska avdelningen föranleder ingen

erinran från styrelsens sida.

Statskontoret konstaterar att det framlagda avtalsförslaget bygger på en

årlig utgiftsram för träforskningsinstitutet, som innebär en ökning med

245 000 kronor i förhållande till de för innevarande budgetår beräknade

utgifterna. Denna ökning avser emellertid endast till en mindre del inrättande

av nya befattningar och betingas i övrigt — inom den givna personalorganisationen

— av ökat antal befattningar för kvalificerade forskare,

lönejusteringar, införandet av ålderstillägg samt ökade medel till

omkostnader. Genom förslaget har kommittén uppnått en icke oväsentlig

begränsning av de anspråk på höjd medelsanvisning till institutets verksamhet,

som ursprungligen framförts av Stiftelsen Svensk träforskning.

Då härtill kommer, att överenskommelsen innefattar ett av stiftelsen tidigare

icke förutsett årligt bidrag från dess sida å 200 000 kronor till bestridande

av kostnader inom sagda utgiftsram, bör enligt statskontorets mening

den träffade överenskommelsen få anses godtagbar.

Beträffande förslagets detaljer har statskontoret funnit anledning till

särskilda uttalanden på endast några punkter. Ämbetsverket anför härom

i huvudsak följande.

Enligt föreskrifterna i nu gällande avtal har statens bidrag till vissa omkostnader

kunnat upptagas till omprövning, därest under avtalsperioden

kommerskollegiets partiprisindex underginge ändring med mer än 25 procent.

Enligt avtalsförslaget kommer en höjning av posten till övriga utgifter

att kunna aktualiseras redan vid mindre prisstegring. Med hänsyn

till den begränsade tid (3 år), som det nya avtalet förutsatts skola tillämpas,

kan ifrågasättas, om tillräckliga skäl föreligga att i avtalet över huvud

taget upptaga någon indexklausul. Hinder bör för övrigt icke möta att vid

beräkningen av den årliga medelsanvisningen till institutet taga hänsyn till

det behov av ökat bidrag, som vid en mera väsentlig skjutning i prisnivån

kan finnas påkallat.

1 anledning av förslaget, att besparingar å vissa avlöningsmedel skulle

intill ett belopp av 25 000 kronor för budgetår få användas för förstärkning

av omkostnadsposten till övriga utgifter, vill statskontoret endast

framhålla, att frågan om dylik ändrad disposition av de anvisade medlen

torde för varje särskilt fall böra underställas Kungl. Maj:ts prövning.

1 betänkandet har förutsatts, att det belopp, om uppskattningsvis 17 000

kronor, som av de år 1954 för institutets verksamhet avsatta prisutjämningsmedlen

kan återstå vid utgången av innevarande budgetår, skulle av

inslitutsstyrelsen få användas för uppkommande behov. Enligt statskontorets

mening bör en dylik medelsrcservation disponeras för finansieringen

av det statliga bidraget till institutet under budgetåret 1959/60.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 102 år 1950

Departementschefen

Efter förslag av utredningen rörande den tekniskt-vetenskapliga forskningens

ordnande tillkom på 1940-talet, under samverkan mellan staten och

intressenter inom näringslivet, forskningsinstitut för trä-, järn- och metall-,

textil- samt konserveringsforskning. Liknande institut har senare hildats

för silikatforskning och för optisk forskning. Verksamheten vid instituten

regleras genom avtal mellan Kungl. Maj:t och särskilda stiftelser, som bildats

för ändamålet av näringslivets organisationer. Det nu gällande avtalet

mellan staten och Stiftelsen Svensk träforskning, såsom huvudmän för

Svenska träforskningsinstitutet, tillkom 1954 och upphör att gälla den 30

juni 1959.

Träforskningsinstitutets syfte är enligt avtalet att i nära samarbete med

tekniska högskolan i Stockholm bedriva tekniskt-vetenskaplig forskning rörande

skogens produkter, deras sammansättning och egenskaper samt rationella

förädling och utnyttjande. I samband därmed skall institutet medverka

till utbildningen av tekniker och forskare inom av verksamheten berörda

områden. Statens bidrag till verksamheten skall huvudsakligen avse

grundläggande forskning, medan industrien främst bekostar den tillämpade

forskning som bedrives inom institutet och inom de därtill anknutna centrallaboratorierna.

Vid institutet sysselsättes ett 90-tal befattningshavare. Utgiftsramen

för budgetåret 1958/59 uppgår till omkring 1 800 000 kronor,

varav på staten faller i bidrag över riksstaten nära 1 100 000 kronor och i

tillskott av prisutjämningsmedel cirka 400 000 kronor. Återstoden, 300 000

kronor, betalas av stiftelsen. Dessutom svarar stiftelsen för de årliga utgifterna,

omkring 2 100 000 kronor, för driften av centrallaboratorierna, vilkas

verksamhet emellertid icke regleras i avtalet. Ur de statliga bidragen gäldas

löner, pensionsavgifter, arbetsgivarbidrag till den allmänna sjuk- och yrkesskadeförsäkringen

och omkostnader i viss i avtalet angiven utsträckning

ävensom kostnader för yttre och inre underhåll av byggnaderna.

Då erfarenheterna av detta samarbete på forskningens område mellan

staten och det enskilda näringslivet visat sig i huvudsak gynnsamma, har

frågan om förlängning av avtalet angående verksamheten vid Svenska träforskningsinstitutet

utretts genom en särskild kommitté, 1958 års forskningsinstitutkommitté,

och förhandlingar om nytt avtal ägt rum mellan kommittén

som företrädare för staten och Stiftelsen Svensk träforskning. Förhandlingarna

har lett till ett den 4 mars 1959 — under förutsättning av Kungl.

Maj :ts godkännande — träffat preliminärt avtal, vilket kommittén jämte sitt

betänkande i frågan överlämnat till Kungl. Maj :t. — Kommittén förordar att

verksamheten vid träforskningsinstitutet under den närmaste tiden skall

bedrivas efter i stort sett samma riktlinjer som för närvarande. Dock föreslås

utgiftsramen vidgad med i runt tal 250 000 kronor till 2 045 000 kronor.

Av utgiftsökningen avser endast en mindre del inrättande av nya befatt
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mcij.ts proposition nr 102 år 1959

21

ningar; större vikt har lagts vid olika kvalitativa förbättringar såsom utbyte

av lägre befattningar mot kvalificerade forskartjänster, lönejusteringar,

ökade medel till omkostnader etc. För finansiering av verksamheten räknar

kommittén med ökade bidrag över riksstaten och från stiftelsen. Sålunda

föreslås att riksstatsanslaget uppräknas till 1 320 000 kronor och stiftelsens

bidrag till 350 000 kronor. Därjämte upptas å inkomstsidan 75 000

kronor i tillskott av prisutjämningsmedel och 300 000 kronor i avkastning

från en av lågkonjunkturmedel nyligen bildad fond. Avtalstiden föreslås

begränsad till tre år med hänsyn till önskemålet att snarast genomföra en

omorganisation av den trätekniska avdelningen och ändrad finansiering av

verksamheten där.

I sin allmänna motivering erinrar forskningsinstitutkommittén om att

skogsproduktindustrierna utgör en betydelsefull del av vårt lands näringsliv,

ej minst ur den synpunkten att landet genom dessa industrier tillföres

betydande valutainkomster. Av väsentlig betydelse för att vidmakthålla och

i olika hänseenden utveckla skogsproduktindustrierna är främjandet av den

forskning, som tjänar denna näringsgren. I sammanhanget understryker

kommittén den betydelse som deltagande i forskningsarbete har i utbildningshänseende

för blivande industritekniker.

Vid ärendets remissbehandling har främst statens tekniska forskningsråd

vitsordat träforskningsinstitutets betydelse som centrum för grundlig behandling

av skilda tekniska problem inom skogsproduktindustrierna. Rådet

anser att institutets forskningsprogram, sådant det har redovisats i stiftelsens

förslag och i kommittébetänkandet, är väl avvägt i förhållande till

behovet. Även träforskningsinstitutets styrelse har funnit kommitténs förslag

lämpligt och i stort sett ägnat att möjliggöra ett genomförande av de

uppgjorda forskningsplanerna.

Jag är ense med kommittén och de nämnda remissinstanserna om värdet

av en intensifierad forskning på hithörande område och anser för givet att

institutets verksamhet bör fortsätta efter den nu löpande avtalsperiodens

slut. Jag har ingen erinran mot att på de av kommittén anförda skälen avtalstiden

begränsas till tre år.

I fråga om de former, under vilka verksamheten vid institutet skall bedrivas

fram till den 30 juni 1962, samt beträffande finansieringen har enighet

nåtts mellan kommittén och företrädare för stiftelsen. Det mellan dem

träffade preliminära avtalet har i yttranden över kommitténs betänkande i

huvudsak tillstyrkts. Även jag anser mig böra godtaga den preliminära överenskommelsen

och tillstyrker alltså avtalets godkännande från statens sida.

Som nämnts ansluter överenskommelsen i stora drag till vad som gäller för

närvarande. Detta framgår närmare av avtalstexten, vilken såsom bilaga torde

få fogas till detta protokoll.

Vad angår finansieringen torde rörande § 7 i avtalet få erinras om att

Kungl. Maj :t genom beslut den 6 mars 1959 godkänt en överenskommelse av

innebörd, att av de medel, som enligt tidigare överenskommelser om kon
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 102 år 1959

junktur utjämningsavgifter för år 1952 in. in. avsatts till lågkonjunktur fonderna,

6 000 000 kronor skall ställas till förfogande för styrelsen för Svenska

träforskningsinstitutet för bildande av en räntebärande fond under styrelsens

förvaltning. Såsom förutsättning gäller att riksdagen beslutar om fortsatt

drift av träforskningsinstitutet. Avkastningen av fonden skall styrelsen

— med beaktande av de bestämmelser, som gäller i fråga om driften av

institutet — äga disponera för bestridande av de med institutets allmänna

verksamhet förenade kostnaderna. Avkastningen av fonden beräknas till

omkring 300 000 kronor per år. Dessutom förutsättes att institutet skall löpande

tillföras ett mindre belopp av vissa till Kungl. Maj :ts förfogande stående

prisutjämningsmedel. Jag beräknar det erforderliga tillskottet till

75 000 kronor per år. De båda nu nämnda inkomstposterna, tillhopa 375 000

kronor för år, motsvarar ungefär vad institutet under den nu löpande avtalsperioden

har årligen uppburit av prisutjämningsmedel.

Såsom kommittén förordat bör statens bidrag till avlöningar få bli föremål

för nya förhandlingar, sedan de s. k. B-listeförhandlingarna under våren

1959 har avslutats. Den i det föregående angivna totala utgiftsramen

kan därigenom komma att något öka. Det torde få ankomma på Kungl.

Maj:t att i så fall överenskomma med stiftelsen om erforderliga ändringar

i avtalet.

Jag ansluter mig även till kommitténs förslag, att det i fråga om personalens

pensionsförsäkringar icke bör vidtas några principiella förändringar i

avvaktan på riksdagens prövning av frågan om en allmän tjänstepensionering.

Även i denna del torde Kungl. Maj :t äga att träffa överenskommelse

om erforderliga ändringar i avtalet.

Den av kommittén förordade möjligheten för institutet att vid behov överskrida

posten till Övriga utgifter med ett mot summan av besparingar å avlöningsanslaget

svarande belopp bör, såsom statskontoret föreslagit, göras

beroende av Kungl. Maj:ts tillstånd för varje särskilt fall. Däremot har jag

ej ansett skäl föreligga att tillstyrka bifall till ämbetsverkets förslag om slopande

av indexklausulen för nämnda utgiftspost. Ej heller förordar jag

ändring i vad kommittén föreslagit angående dispositionen av återstående

prisutjämningsmedel från år 1954.

Övriga delar av kommittéförslaget och avtalet föranleder icke särskilt uttalande

från min sida.

Därest under avtalstiden behov av smärre jämkningar i avtalsbestämmelserna

skulle uppkomma, torde det få ankomma på Kungl. Maj :t att för

statens del besluta om erforderliga ändringar.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj :t

måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att godkänna vid statsrådsprotokollet

fogat avtal med Stiftelsen Svensk träforskning;

b) till Bidrag till Svenska träforskningsinstitutet för budgetåret

1959/60 anvisa ett förslagsanslag av 1 320 000 kronor.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 102 år 1959

23

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen,

att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Pierre Vinde

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 102 år 1959

Bilaga

Avtal mellan Kungl. Maj:t och Stiftelsen Svensk träforskning angående

driften av Svenska träforskningsinstitutet under tiden den 1 juli 1959—

den 30 juni 1962

§ 1.

Kungl. Maj :t och Stiftelsen Svensk träforskning åtaga sig att i enlighet

med detta avtal ansvara för den fortsatta driften vid Svenska träforskningsinstitutet.

Institutets syfte är att i nära samarbete med tekniska högskolan i Stockholm

bedriva tekniskt-vetenskaplig forskning rörande skogens produkter, deras

sammansättning och egenskaper samt rationella förädling och utnyttjande

ävensom att i samband härmed medverka till utbildningen av tekniker

och forskare inom av institutets verksamhet berörda områden.

§ 2.

Institutets verksamhet regleras av detta avtal samt genom stadgar, vilka

för att vara gällande skola fastställas av Kungl. Maj :t, ävensom genom arbetsordning

och kompletterande föreskrifter i övrigt, vilka utfärdas av institutets

styrelse.

§ 3.

Kungl. Maj :t förbinder sig att fortfarande till institutets förfogande ställa

de staten tillhöriga byggnader med därtill hörande tomt, vilka för närvarande

disponeras av institutet.

§ 4.

Tekniska högskolan i Stockholm och de i anslutning till institutet inrättade

centrallaboratorierna skola alltjämt disponera över de lokaler inom institutets

byggnader, över vilka de i januari 1959 förfogade. Å tider, då de för

tekniska högskolan avsedda utrymmena icke utnyttjas av högskolan, må

de efter överenskommelse med denna tagas i anspråk för institutets verksamhet.

§ 5.

Stiftelsen skall för samtliga de lokaler, som disponeras av centrallaboratorierna,

erlägga en årlig hyra av i ett för allt etthundratusen (100 000)

kronor.

Utgående hyresbelopp skall erläggas kvartalsvis i förskott till byggnadsstyrelsen.

§ 6.

Stiftelsen förbinder sig att ställa erforderliga medel till förfogande dels

för ersättning av förslitna inventarier, dels för anskaffning av sådana nya

inventarier, som behövas för den fortsatta verksamheten.

Sådan utrustning, som avses i denna §'', förblir stiftelsens egendom.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 102 år 1959

25

§ 7.

Avkastningen av den av medel från lågkonjunkturfonderna bildade fond,

vars avkastning enligt vad därom särskilt avtalats står till institutets styrelses

förfogande för institutets verksamhet, skall användas för de i §§ 8

och 9 avsedda ändamålen.

Kungl. Maj :t förbinder sig att för tillgodoseende av nämnda ändamål bidraga,

med prisutjämningsmedel och andra medel, till täckande av utgifterna

därför med det belopp, varmed avkastningen av fonden understiger

utgifterna.

I denna § angivna medel benämnas i fortsättningen i detta avtal statsmedel.

§ 8.

1 mom. Statsmedlen äro avsedda för avlöning och pensionsförsäkring av

den institutets personal, som erfordras för främst grundläggande forskning

och för institutets allmänna administration, allt under de förutsättningar

och i den utsträckning som nedan angivas.

2 mom. Vid institutet skola för fullgörande av de i 1 mom. angivna arbetsuppgifterna

vara anställda 1 styresman, 3 avdelningschefer och 6 laboratorer

samt den personal i övrigt, som institutets styrelse med hänsyn till behovet

och tillgången på därför avsedda medel bestämmer. Av laboratorerna skall

dock en vara anställd endast under den tid, då chefen för institutets papperstekniska

avdelning innehar professur vid tekniska högskolan i Stockholm.

3 mom. Av statsmedel skall för år enligt styrelsens bestämmande utgå

till styresmannen lön eller arvode med högst 35 316 kronor,

till envar av de tre avdelningscheferna lön eller arvode med högst 31 392

kronor, dock att till avdelningschef, som tillika är professor vid statlig högskola

eller institution, skall utgå arvode med 7 500 kronor,

till envar av de i 2 mom. nämnda laboratorerna lön eller arvode med högst

23 028 kronor, samt

till övriga befattningshavare lön eller arvode med tillhopa högst 857 300

kronor, därvid lön må bestämmas högst till belopp motsvarande lönen, förhöjningar

oräknade, i lägsta löneklassen, ortsgrupp 5, i den lönegrad enligt

löneplan A, statens löneförordning, till vilken vederbörande befattningshavare

enligt styrelsens bedömande varit att hänföra, därest han varit underkastad

statens allmänna avlöningsreglemente. Utan Kungl. Maj :ts medgivande

må lön icke bestämmas till högre belopp för år räknat än, vad angår

tolv förste forskningsassistenter (förste forskningsingenjörer) 21 876 kronor,

vad angår fyra sådana befattningshavare 19 728 kronor samt vad angår

övriga anställda 17 796 kronor.

Har styrelsen bestämt av statsmedel utgående lön eller arvode till avdelningschef

eller laborator till lägre belopp än maximibeloppet (31 392 resp.

23 028 kronor), må skillnaden mellan maximibeloppet och lönen eller arvodet

användas för avlöning av sådan personal, som är att hänföra till »övriga

befattningshavare» i föregående stycke. Motsvarande besparing å styresmannens

lön eller arvode äger styrelsen icke disponera.

Lön till nuvarande chefen för trätekniska avdelningen må av statsmedel

utgå med högst 33 636 kronor för år under förutsättning alt han åtager sig

att undervisa vid tekniska högskolan i Stockholm fyra timmar per vecka.

Av den från högskolan utgående ersättningen för ifrågavarande undervisning

skall 2 500 kronor tillfalla institutet.

Om avdelningschef eller laborator vid institutet för längre tid än tre månader

förordnas att helt eller delvis upprätthålla professur i mot tjänsten

it Bihang till riksdagens protokoll 1959. 1 samt. Nr 102

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Knngl. Maj:ts proposition nr 102 år 1959

vid institutet svarande ämnesområde, skall det till hans avlöning utgående

statsbidraget under tiden för förordnandet minskas så att avlöningen för

professuren tillsammans med avlöningsbidraget från institutet för månad

räknat må utgöra högst professors avlöning järnte arvode till avdelningschef,

som är professor vid statlig högskola eller institution.

Är befattningshavares av statsmedel utgående avlöning bestämd att utgå

såsom lön, skall jämte lönen av statsmedel utgå särskilda lönetillägg enligt

de grunder, som gälla för närmast jämförlig statlig befattningshavare med

lön enligt statens allmänna avlöningsreglemente.

Styrelsens beslut om avlöning till styresmannen skall underställas Kungl.

Maj :t för godkännande.

4 mom. Styresman, avdelningschef, laborator och kamrerare, som åtnjuta

lön av statsmedel och som ej i annan egenskap äro tillförsäkrade av staten

bekostad pension, äro berättigade att pensionsförsäkras i Svenska personalpensionskassan,

så ock annan befattningshavare med lön av statsmedel, som

är anställd vid institutet sedan minst två år och som enligt styrelsens bedömande

bör komma i åtnjutande av pensionsförsäkring.

Pensionsförsäkring omfattar 100-procentig ålders- och invalidpension, kapitalunderstöd

förbundet med egenpension, kapitalunderstöd förbundet

med familjepension samt familjepension enligt den plan, uppställd av Svenska

personal-pensionskassan, som gäller för avtalsperioden 1954—1959, dock

att planens bestämmelser om högsta förmånsbelopp icke skola äga tilllämpning.

Pensionsavgifterna, vilka bekostas av statsmedel, beräknas i förhållande

till grundlönerna i lägsta löneklassen av vederbörande lönegrader

enligt intill den 1 januari 1955 gällande bestämmelser.

Pensionsförsäkringar, vilka enligt detta avtal skola bekostas av statsmedel,

skola i varje särskilt fall tecknas i samråd med statskontoret.

§ 9.

Statsmedlen äro vidare avsedda för följande ändamål:

a) kostnaderna för uppvärmning, belysning, renhållning och städning av

samtliga lokaler med undantag av centrallaboratorierna och de utrymmen,

som tekniska högskolan disponerar;

b) arbetsgivarbidraget till allmän sjukförsäkring m. in. och avgiften för

yrkesskadeförsäkring av den personal vid institutet, som avlönas enligt

§ 8.

Av statsmedel skall slutligen utgå bidrag till täckande av dels kostnaderna

vid institutet för sjukvård, expenser samt böcker, tidskrifter och publikationer

med 51 800 kronor för år, dels ock övriga utgifter vid institutet med

200 000 kronor för år. Storleken av bidraget till övriga utgifter skall omprövas,

om specialindextalet för väsentligt bearbetade varor i kommerskollegiets

reviderade partiprisindex understiger 128 eller överstiger 154.

§ 10.

Kostnaderna för invändigt underhåll av samtliga lokaler med undantag av

centrallaboratorierna samt för utvändigt underhåll av institutets samtliga

byggnader ävensom för skötsel av gräsmattor, planteringar o. s. v. skola bestridas

av staten över statens allmänna fastighetsfond.

§ 11.

Den med statsmedel bekostade forskningsverksamheten skall avse problem

av företrädesvis grundläggande och principiellt intresse inom här berörda

områden, vid trätekniska avdelningen dock även forskning av tillämpad

natur.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 102 år 1959

§ 12.

Forskningsverksamheten vid centrallaboratorierna skall avse

a) undersökningar av företrädesvis teknisk karaktär med syfte att på ett

förberedande stadium utröna den industriella tillämpligheten av de grundläggande

forskningsresultaten;

b) undersökningar med syfte att bidraga till lösandet av tekniska problem

i samband med driften inom bär berörda industrier ävensom att i övrigt

medverka till teknikens utveckling inom träförädlingens olika områden;

c) undersökningar avseende kvalitetsprovning av skogsindustriernas förädlingsprodukter

och dylikt.

§ 13.

Stiftelsen åtager sig att medverka till organisation och administrering av

institutets verksamhet på sätt stadgarna närmare angiva. Stiftelsen förbinder

sig att bekosta verksamheten till den del den icke bekostas av statsmedel,

allt upp till den allmänna ram, varom enighet nåtts vid förhandlingar

om detta avtal.

Härjämte åtager sig stiftelsen att till institutets förfogande ställa medel

för viss tillämpad forskning vid trätekniska avdelningen, i huvudsak i den

omfattning, som förekommit under avtalsperioden 1954—1959.

Slutligen åtager sig stiftelsen att såsom hittills ställa medel till förfogande

för vissa för institutet gemensamma utgifter, såsom kostnader för lunchrum

och representation in. m., ävensom för särtryck av institutets publicerade

forskningsresultat.

§ 14.

Detta avtal gäller till utgången av juni månad 1962.

Det förutsättes att i god tid före denna tidpunkt förhandlingar upptagas

om avtal för tiden därefter.

§ 15.

Det mellan tekniska högskolan och Svenska cellulosaföreningen den 16

juni 1928 ingångna avtalet ersättes av föreliggande avtal, så länge detta

är i kraft.

§ 16.

Detta avtal träder i kraft den 1 juli 1959 under förutsättning å ena sidan

att det dessförinnan godkännes av Kungl. Maj :t, å andra sidan att de organisationer,

som nu ingå i stiftelsen, före nämnda tidpunkt iklätt sig ansvar

för de förbindelser, som enligt avtalet ankomma på stiftelsen.

Stockholm den 4 mars 1959.

För

KUNGL. MAJ :T och KRONAN

FRANK ÖHMAN

Rune Rlomqvist

För

STIFTELSEN SVENSK TRÄFORSKNING
GUNNAR

SUNDRLAD OTTO HEIJNE

Wilhelm Klingbcrg

590463 Stockholm 1959, Isaac Marrcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1959:213 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående godkännande av avtal om fortsatt drift av svenska träforskningsinstitutet in. m. a1 i texten
  2. SU 1959:73 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående godkännande av avtal om fortsatt drift av svenska träforskningsinstitutet m. m. s. 1 i texten