Sök i Ratio Lex

Angående inrättande av en biblioteksdepå

1959-03-13 · 13 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 13 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1959:111, Angående inrättande av en biblioteksdepå

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1959

1

Nr 111

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående inrättande av

en biblioteksdepå; given Stockholms slott den 13

mars 1959.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Ragnar Edenman

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås inrättande av en biblioteksdepå, avsedd främst

för de statliga biblioteken i Stockholm, riksdagens verk och Uppsala universitetsbibliotek.

Till nybyggnad för biblioteksdepån begäres för budgetåret

1959/60 ett investeringsanslag av 800 000 kronor.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1959. 1 samt. Nr 111

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 111 år 1959

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

13 mars 1959.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Lange, Lindholm,

Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och civildepartementen

anmäler chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Edenman,

fråga angående inrättande av en biblioteksdepå och anför därvid följande.

I årets statsverksproposition (bil. 29, kapitalbudgeten, punkten 2) har

Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i

ämnet, till Nybyggnad för biblioteksdepå för budgetåret 1959/60 beräkna

ett investeringsanslag av 800 000 kronor.

Sedan beredningen av denna anslagsfråga numera avslutats, får jag ånyo

anmäla densamma. Därvid torde jag även få beröra vissa andra frågor, som

har samband med inrättande av en biblioteksdepå.

1. Inledning

Den 10 november 1954 beslöt delegerade för riksdagens verk att för

verkställande av utredning rörande riksdagsbibliotekets uppgifter och ställning

inom det statliga biblioteksväsendet tillsätta en kommitté, bestående

av talmannen i riksdagens andra kammare, numera landshövdingen Gustaf

V. Nilsson, ordförande, samt numera landshövdingen, ledamoten av riksdagens

andra kammare Elis Håstad, numera generaldirektören Gösta Renlund,

riksgäldsdirektören Sten Widlund och riksbibliotekarien Uno Willers.

Efter slutfört utredningsarbete avgav kommittén sitt betänkande den 17

oktober 1956.

I betänkandet framhöll kommittén bland annat, att anordnande av en

biblioteksdepå borde kunna vara en lämplig lösning av utrymmesfrågan för

riksdagsbiblioteket och vissa andra bibliotek, samt föreslog inrättande av en

dylik depå. Till stöd för förslaget anförde kommittén bland annat följande.

Kommittén har trott sig finna en i olika hänseenden tillfredsställande

utväg ur lokalsvårigheterna för riksdagsbiblioteket i en uppdelning av bibliotekets

samlingar, innebärande att huvuddelen bibehålies i nuvarande

lokaler men att sådana partier, som endast sällan efterfrågas, överförs — i

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1959

den mån de anses icke kunna utgallras — till en depå, vilken utan olägenhet

kan och av ekonomiska skäl följaktligen bör förläggas utom Stockholm.

Till depån överförda böcker bör kunna beställas i biblioteksexpeditionen i

riksdagshuset och där tillhandahållas beställaren. Förslaget innebär en viss

sänkning av den mycket höga beredskap, som riksdagsbiblioteket för närvarande

håller. Expedieringstidens förlängning torde emellertid bli ganska

obetydlig, omkring ett dygn. Den antydda ordningen synes därför icke behöva

medföra nämnvärt men för bibliotekets kundkrets, särskilt som ju till

depåförvaring skulle utväljas sådana verk, som erfarenhetsmässigt endast

undantagsvis efterfrågas. Kommittén har dock ansett sig böra utgå från att

tillfälle i enstaka fall skall kunna beredas forskare att i depån begagna där

förvarade böcker, exempelvis då fråga är om en större serie parlamentstryck

e. dyl.

Då kommittén ansett, att anordnandet av en depå borde kunna vara en

lämplig lösning av utrvmmesfrågan även för andra bibliotek än riksdagsbiblioteket,

har kommittén hos Stockholmsbibliotekens samarbetsnämnd

hemställt om en undersökning, huruvida övriga i nämnden representerade

bibliotek skulle ha intresse av att en gemensam depåbyggnad komme till

stånd. Därigenom skulle uppenbarligen betydande ekonomiska fördelar stå

att vinna, liksom även genom en samordning av transporterna till och från

depån. Samarbetsnämnden har i skrivelse till kommittén den 29 juni 1955

meddelat att nio av de tillfrågade, till nämnden anslutna 21 statliga biblioteken

anmält ett positivt intresse för planen, och från vissa av dem hade

med bestämdhet understrukits att frågan om ett depåbibliotek kunde på ett

väsentligt sätt påverka deras planer på nya magasinsutrymmen och på så

sätt reducera deras framtida expansionsbehov på innerstadens dyrbara

tomtmark. För andra bibliotek åter skulle depåbiblioteket i just detta avseende

kunna innebära en provisorisk lösning i avvaktan på en slutgiltig

lösning av deras byggnadsfråga. De ifrågavarande nio biblioteken hade angivit

ett sammanlagt utrymmesbehov av omkring 9 000 hyllmeter i ett depåbibliotek.

Slutsiffran borde utökas med en expansionsmarginal på cirka 100

procent. I byggnaden borde alltså beredas plats för cirka 18 000 hyllmeter.

Lokalen borde komma till utförande norr om Stockholm, detta dels för att

undvika trafikstockningarna vid Stockholms södra infarter och Slussen, dels

för att kungl. bibliotekets tidningsdepå skulle kunna i viss utsträckning

betjäna även Uppsala universitetsbibliotek, vars ledning anmält sitt intresse

för projektet. Lokalen borde vara belägen på en ur skyddssynpunkt lämplig

plats, alltså icke centralt i tätort, icke direkt vid järnvägslinje, men dock i

grannskapet av järnvägsstation och i omedelbar anslutning till goda kommunikationer.

Tomtmarken borde disponeras i den utsträckning att byggnaden

senare skulle kunna successivt utbyggas; hänsyn därtill borde även

tagas vid byggnadsritningarnas utformning. Lokalen borde inrymma tjänstebostäder

för två expeditionsvakter, garage för två bilar samt vidare ett

forskarrnm med plats för ett par besökande. Den dagliga framtagningen och

bilservicen med Stockholm borde vara centralt organiserad, förslagsvis genom

kungl. bibliotekets försorg.

Med redogörelse för de av samarbetsnämnden angivna förut sättningarna

för depåns anordnande har kommittén hos byggnadsstyrelsen hemställt, att

styrelsen ville närmare undersöka projektet med avseende å plats för uppförande

av en depåbyggnad, dennas utförande samt uppkommande kostnader

in. in.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 111 år 1959

I sitt svar har styrelsen erinrat om att 1940 års arkivsakkunniga föreslagit

en liknande depåbyggnad för riksarkivet omfattande cirka 25 000 hyllmeter.

Med hänsyn bland annat till påräkneliga besparingar i anläggnings- och

driftkostnader vid en gemensam lösning av de båda byggnadsfrågorna har

styrelsen i förevarande sammanhang även utrett förslaget om en arkivdepå.

För den gemensamma anläggningen lämplig tomt har utsetts å staten tillhörig

mark cirka 400 m öster om Rosersbergs järnvägsstation. Efter alternativa

kostnadsberäkningar avseende fast respektive rörlig hyllinredning

förordar styrelsen att fasta hyllor anordnas. De båda tjänstebostäder^ för

expeditions vakter anses böra utföras som villabyggnader. Kostnaderna enligt

prisläget våren 1956 uppskattades — med reservation för eventuella

merkostnader på grund av onormalt dåliga grundförhållanden —— till 1,5

miljon kronor för biblioteksdepån och 0,13 miljon kronor för vaktmästarbostäderna.

Om arkivdepån anslutes vid en senare tidpunkt, uppskattas

kostnaden härför till 1,5 miljon kronor; uppföres däremot hela anläggningen

i ett sammanhang, beräknas kostnaden för själva depåbyggnaden understiga

3 miljoner kronor.

Efter övervägande av de utredningar, som sålunda verkställts av Stockholmsbibliotekens

samarbetsnämnd och byggnadsstyrelsen, har kommittén

styrkts i sin uppfattning att anordnandet av en biblioteksdepå skulle vara

en rationell lösning av riksdagsbibliotekets lokalfråga, samtidigt som det

skulle vara till fördel för åskilliga andra statliga institutioner med liknande

problem. Mot de riktlinjer för depåprojektets genomförande, som framkommit,

har kommittén för sin del intet att erinra. Kommittén vill emellertid

som sin mening uttala, att i depån bör beredas utrymme även åt andra riksdagens

verk än riksdagsbiblioteket: främst blir det för dessa verk fråga om

utrymmen för arkivalier. Vad angår kostnaderna för uppförande och drift

av en biblioteksdepå, vill kommittén framhålla, att det måste anses i hög

grad oekonomiskt att utnyttja så dyrbara utrymmen som riksdagshusets

— eller över huvud taget lokaler i huvudstadens centrala delar — till förvaring

av endast undantagsvis efterfrågad litteratur. Det skulle därför

enligt kommitténs mening vara motiverat att övergå till förvaring av dylik

litteratur under arkivmässiga förhållanden, även om detta icke nödvändiggjordes

av en akut lokalbrist.

Då de i depåbyggnaden inrymda samlingarna främst torde komma att

utnyttjas genom kungl. biblioteket, synes lämpligt att, såsom Stockholmsbibliotekens

samarbetsnämnd föreslagit, driften av depån anförtros åt detta

bibliotek. Kungl. bibliotekets byggnad är — liksom flertalet statliga förvaltnings-

och institutionsbyggnader — redovisad under byggnadsstyrelsens

delfond av statens allmänna fastighetsfond. Även depäbyggnaden bör — om

den kommer till utförande — redovisas på denna delfond. Byggnadsstyrelsen

kommer därigenom att svara för underhållet av byggnaden. Till den del

byggnaden tages i anspråk av riksdagsbiblioteket och eventuellt andra riksdagens

verk kommer ersättningen härför att enligt de för fastighetsfonden

gällande bestämmelserna regleras över anslaget till Ersättning till statens

allmänna fastighetsfond under fjortonde huvudtiteln. Medel till depåbyggnadens

uppförande bör anvisas såsom investeringsanslag under nämnda delfond

av fastighetsfonden.

I de remissyttranden, som behandlade frågan om biblioteksdepån, tillstyrktes

kommitténs förslag. Styrelsen för riksdagsbiblioteket fann sålunda

att bibliotekets lokalfråga härigenom skulle för avsevärd tid framåt ratio
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kangl. Maj:ts proposition nr 111 år 1959

nellt lösas och uttalade att förslaget snarast måtte komma till avgörande.

Fullmäktige i riksgäldskontoret ansåg kommitténs förslag innebära en ur

olika synpunkter lämplig anordning, och den borde därför enligt fullmäktiges

mening komma till utförande; den föreslagna biblioteksdepån skulle även

kunna lösa riksgäldskontorets arkivfråga på längre sikt och indirekt medföra

lättnad i fråga om möjligheterna att framdeles tillgodose lokalanspråken

inom riksdagshuset. Riksarkivet, som endast tog ställning till frågan i

vad den rörde en eventuell samordning av biblioteksdepåprojektet med en

depåbyggnad för arkivets egen räkning, erinrade om att hela dess byggnadsfråga

då ännu var olöst; tidigast i samband med huvudbyggnadens färdigställande

skulle frågan om en depåbyggnad för dess del bli aktuell. Stoekholmsbibliotekens

samarbetsnämnd underströk, att ett realiserande av depåbiblioteksförslaget

skulle innebära en synnerligen viktig och med all säkerhet

i hög grad ekonomiskt bärkraftig rationalisering av Stockholmsbibliotekens

lokalproblem vad rörde magasinsutrymmen. Uppsala universitetsbibliotek

framhöll, att det skulle vara av stort värde om i den planerade

depålokalen utrymme kunde ställas till dess förfogande tillräckligt för magasinering

av sammanlagt 4 000 meter tidningar jämte förslagsvis 50 procent

accessionsutrymme.

Delegerade för riksdagens verk uttalade, att den föreslagna anordningen

med en biblioteksdepå enligt delegerades mening var den bästa lösning av

riksdagsbibliotekets lokalfråga som under nuvarande omständigheter stod

att finna, och delegerade hade icke någon erinran mot vad kommittén i

denna del anfört. Delegerade framhöll, att riksdagen — därest den biträdde

kommitténs mening på denna punkt — med hänsyn till att depåfrågan till

övervägande del berörde institutioner inom den Kungl. Maj:t underställda

statsförvaltningen borde i skrivelse till Kungl. Maj:t anmäla sin uppfattning

och därvid hemställa om närmare förslag i ämnet.

Bankoutskottet uttalade i sitt utlåtande 1957:35 bland annat, att då

depåfrågan till övervägande del berörde institutioner inom den Kungl.

Maj:t underställda statsförvaltningen, torde riksdagen på sätt delegerade

för riksdagens verk föreslagit i skrivelse till Kungl. Maj:t anmäla sin uppfattning

i ämnet och därvid hemställa om närmare förslag i detta avseende.

Utskottet fann att genom tillkomsten av en biblioteksdepå skulle

riksdagsbibliotekets lokalfråga erhålla en tillfredsställande och rationell

lösning. Utskottet kunde således biträda delegerades förslag härom. Utskottet

förutsatte att vid den fortsatta utredningen komme att tagas under

övervägande huruvida kostnadsbesparingar vore att påräkna genom användande

av det s. k. compactussystemet. Utskottet underströk att frågan

var av brådskande natur och att förslag i ämnet om möjligt borde föreläggas

1959 års riksdag. Utskottet framhöll därjämte angelägenheten av att styrelsen

för riksdagsbiblioteket övervägde att genomföra systematiska gallringar

inom biblioteket, varigenom ökat utrymme kunde vinnas.

I skrivelse den 13 december 1957, nr 392, anhöll riksdagen om förslag till

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1959

inrättande av en biblioteksdepå med beaktande av vad som anförts i bankoutskottets

utlåtande nr 35.

Genom beslut den 28 juli 1958 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för

ecklesiastikdepartementet att tillkalla en sakkunnig för att inom departementet

verkställa den ytterligare utredning av frågan om inrättande av en

biblioteksdepå, som kunde erfordras med anledning av riksdagens förevarande

framställning. Departementschefen tillkallade samma dag budgetsekreteraren

i ecklesiastikdepartementet C. A. Bruno som utredningsman.

Med skrivelse den 5 mars 1959 har utredningsmannen avgivit en promemoria

med utredning och förslag i ämnet.

2. Utredning och förslag

Såsom inledningsvis anförts verkställde Stockholmsbibliotekens samarbetsnämnd

åt kommittén viss utredning angående behovet av en gemensam

depåbyggnad för de till nämnden anslutna biblioteken. Utredningen redovisades

av nämnden i en skrivelse till kommittén den 29 juni 1955.1 utredningen

angavs bland annat de bibliotek, som hade positivt intresse av en

biblioteksdepå, samt för varje sådant bibliotek önskat antal hyllmeter i

depån. Med hänsyn till den tid som förflutit sedan utredningen gjordes har

en komplettering av denna ansetts nödvändig. Kompletteringen har verkställts

av riksbibliotekarien genom en förnyad rundfråga, som utgått till

samtliga till samarbetsnämnden anslutna bibliotek. Resultatet framgår av

följande sammanställning.

Önskat antal hyllmeter

1955 1958

Kungl. biblioteket................................ 6 000 6 000

Farmaceutiska inst:s bibi.......................... 105 105

Flygledningens bibi............................... — 100

Handelshögskolans bibi. (inkl. Ibero-amerikanska inst:s

bibi.) ......................................... — 305

Järnvägsstyrelsens bibi............................ 60 60

Karolinska instrs bibi.............................. — 800

Lantbruksakademiens bibi......................... 50 150

Musikaliska akademiens bibi....................... 650 650

Patentverkets bibi................................ — 250

Pedagogiska bibi.................................. — 175

Riksdagsbibl..................................... 1 475 3 000

Statistiska centralbyråns bibi....................... 100 150

Tekniska högskolans bibi.......................... 600 600

Utrikesdepartementets bibi......................... — 150

Vetenskapsakademiens bibi........................ — 3 000

Veterinärhögskolans bibi........................... 30 60

Summa 9 070 15 555

Anm. De av riksbibliotekarien lämnade siffrorna för 1958 inrymmer en expansionsmarginal av

omkring 20 procent.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 111 år 1959

För Uppsala universitetsbibliotek har, liksom i dess remissyttrande över

kommitténs förslag, anmälts behov av utrymme för magasinering av 4 000

hyllmeter tidningar, vartill borde komma förslagsvis 50 procent accessionsutrymme.

Överbibliotekarien erinrar om att genom byggnadsstyrelsens försorg

utarbetade utredningsskisser för en tillbyggnad av universitetsbiblioteket

nu föreligger. Å dessa har den ojämförligt största delen av det utrymme,

som nu upptages av de inom biblioteket förvarade tidningarna,

disponerats för ett medicinskt-naturvetenskapligt tidskriftsmagasin, läsesal

in. m. En tillbyggnad kommer därför inte, understryker överbibliotekarien,

att minska bibliotekets behov av utrymme i den planerade biblioteksdepån.

I sitt betänkande förutsatte kommittén, att i depån borde beredas utrymme

även för andra riksdagens verk än riksdagsbiblioteket; främst skulle

det för dessa verk bli fråga om utrymmen för arkivalier. En rundskrivelse

till justitie- och militieombudsmansexpeditionerna, riksbanken och riksgäldskontoret

angående behovet av utrymme för böcker och arkivalier i

depån har givit vid handen, att behov av dylikt utrymme för närvarande

endast föreligger för riksgäldskontoret, som anmält ett utrymmesbehov av

omkring 460 hyllmeter.

Den av kommittén preliminärt föreslagna biblioteksdepåbyggnaden var

(inklusive expansionsutrymme) beräknad för omkring 18 000 hyllmeter.

Med hänsyn till de önskemål, som nu från olika biblioteks sida framställts

om anslutning till depån, har utredningsmannen ansett att i depån bör beredas

plats (inklusive expansionsutrymme) för omkring 25 000—30 000 hyllmeter

huvudsakligen böcker och tidningar. Med uppgift härom har han

under hand hos byggnadsstyrelsen begärt förnyad utredning av byggnadsfrågan.

Resultatet av utredningen har byggnadsstyrelsen redovisat i skrivelse

den 24 februari 1959. Byggnadsstyrelsen har anfört i huvudsak

följande.

Vid den tidigare behandlingen av byggnadsfrågan föreslog byggnadsstyrelsen

efter samråd med fortifikationsförvaltningen, chefen för armén,

chefen för IV militärområdet samt chefen för infanteriskjutskolan i Rosersberg,

att byggnaden skulle förläggas på staten tillhörig mark i anslutning

till Rosersbergs villastad. Som följd av storflygplatsens förläggning till

Halmsjön ligger emellertid denna tomt numera inom ett område, där man

har att räkna med dels större risk för krigshandlingar och dels tilltagande

tätbebyggelse (jfr länsstyrelsens i Stockholms län skrivelse den 18 december

1958 till Kungl. Maj:t, i vilken framställning gjorts om återinförande av

skyddsrumsskyldighet för bland annat Rosersbergs samhälle). Dessa förhållanden

motiverar en förflyttning av depån till säkrare och billigare mark.

Inom den korta tidrymd, som stått till buds, har det icke varit möjligt, att

slutligt föreslå bestämd annan tomtplats. Efter undersökningar och samråd

under hand med representanter för domänstyrelsen och civilförsvarsstyrelsen,

bedömer byggnadsstyrelsen emellertid utsikterna att finna lämpligt

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 111 år 1959

belägen tomt på staten tillhörig mark såsom goda. Sålunda avser styrelsen

att närmare undersöka ett område öster om riksvägen cirka 7 km norr om

Bålsta järnvägsstation.

Vid tidigare utredning av byggnadsfrågan lät byggnadsstyrelsen utarbeta

och kostnadsberäkna alternativa lösningar med dels traditionell fast hyllinredning

samt dels olika system för tätpackning av arkivalierna. Systemet

med fasta hyllor innebar givetvis en större byggnadsvolym än systemen

med tätpackning. Resultatet av denna undersökning visade emellertid, att

de totala kostnaderna per hyllmeter i en enkelt beskaffad byggnad rymmande

cirka 40 000 hyllmeter blir lägre för alternativet med fasta hyllställningar

än för alternativen med rörliga. Vid en uppräkning till dagspriser som

företogs hösten 1958 kvarstod denna prisskillnad. Mot bakgrund av dessa

erfarenheter och som följd av att biblioteksdepåns lokalbehov ökats, har

byggnadsstyrelsen låtit upprätta och kostnadsberäkna två ritningar, daterade

28 januari 1959. Förutom den å dessa ritningar redovisade biblioteksdepån

föreslår byggnadsstyrelsen, att tjänstebostäder för två familjer uppföres

i enlighet med av bostadsstyrelsen upprättade typritningar.

Med den föreslagna utformningen av depån följer emellertid, att möjligheter

skapas för inredning med alternativa hylltyper. Detta innebär dels att

hylldjup och gångbredder kan varieras med hänsyn till olika bokformat,

dels att systemet lämnar möjligheter öppna att genom anbudsförfarande

definitivt välja det mest ekonomiska hyllsystemet.

Den vertikala kommunikationen i byggnaden sker via trapphall jämte

hiss i byggnadens ena ända. Med anslutning till denna trapphall, kan successiva

utbyggnader ske åt sidan och bakåt, utan att verksamheten i den nu

planerade byggnadsetappen störes. Härvid förutsättes, att panncentral,

expeditionslokaler, hiss, trapphus med flera utrymmen, som ingår i första

byggnadsetappen, även utnyttjas för de framtida utbyggnaderna. Detta

innebär även att kostnaden per kubikmeter byggnad är högre för första

etappen än för de framtida tillbyggnaderna.

Ritningarna redovisar en femvåningsbyggnad, som genom pelardelningen

kan sägas innehålla sju enheter å cirka fyra meter. Denna byggnadsvolym

motsvarar ungefär det behov, som utredningsmannen i samråd med riksbibliotekarien

redovisat. En utökning av byggnadens längd till åtta enheter

skulle för en relativt sett ringa merkostnad utöka depåns kapacitet med

cirka 4 000 hyllmeter handlingar i A 4-format. Byggnadsstyrelsen rekommenderar

för sin del denna utökning.

Kostnaderna för byggnadsföretaget beräknas av byggnadsstyrelsen till

följande belopp enligt prisläget 1 juli 1958.

Byggnad ä sju enheter.......................... ca 1 650 000

2 tjänstebostäder............................... » 150 000

Yttre arbeten.................................. » 150 000

Summa ca 1 950 000 kronor

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1959

Byggnad å åtta enheter......................... ca 1 800 000

2 tjänstebostäder............................... » 150 000

Yttre arbeten.................................. » 150 000

Summa ca 2 100 000 kronor

Beräkningarna förutsätter normal grundläggning samt en med Rosersbergstomten

likvärdig tomt med ungefär samma belägenhet.

Kostnaderna för hyllinredning ingår icke i de beräknade byggnadskostnaderna

och kan, fortsätter byggnadsstyrelsen, för närvarande icke beräknas

definitivt, då fördelningen mellan hyllor för tidningar, foliohandlingar, A 4- handlingar samt böcker icke kan helt överblickas. Med den hyllinredning

som redovisats i tabell på planritningen kan emellertid hyllkostnaderna för

alternativet enligt ritningarna (7 enheter) beräknas till följande ungefärliga

belopp.

Fasta hyllställningar Fasta + rörliga hyllställningar

Antal hyllor i höjd

hyllmeter

kostnad

kr

hyllmeter

kostnad

kr

Folio, 5 hyllor.....

. 18 600

320 000

21 700

690 000

A 4, 6 hyllor.......

. 22 300

350 000

26 000

730 000

Böcker, 7 hyllor . . . .

. 26 000

375 000

30 000

760 000

Utredningsmannen anför för egen del följande.

Med hänsyn till de framkomna önskemålen om anslutning till den planerade

biblioteksdepån bör denna i första hand avses för de statliga biblioteken

i Stockholm, riksdagens verk och Uppsala universitetsbibliotek. I andra

hand och i mån av utrymme bör även icke statliga bibliotek mot skälig

ersättning kunna få använda sig av depåbyggnaden och den därtill anslutna

servicen.

Såsom kommittén förutsatt bör ledningen och verksamheten vid depån

uppdragas åt kungl. biblioteket som ett ämbetsåliggande, varvid det bör

ankomma på riksbibliotekarien att meddela erforderliga bestämmelser för

verksamheten.

Av byggnadsstyrelsens utredning framgår, att depåns förläggning till

Rosersberg numera får anses utesluten. Den av byggnadsstyrelsen föreslagna

nya förläggningen av depån till ett område sju kilometer norr om

Bålsta järnvägsstation (en kilometer öster Övergrans kyrka) synes lämplig.

Skulle mot förmodan detta område icke kunna tagas i anspråk för ändamålet,

torde ny plats för depån få bestämmas av Kungl. Maj:t efter förslag

av byggnadsstyrelsen och riksbibliotekarien.

Depåbyggnaden bör utföras enligt det av byggnadsstyrelsen rekommenderade

större alternativet (8 enheter). Byggnadskostnaderna torde i enlighet

med byggnadsstyrelsens förslag böra beräknas till totalt 2 100 000 kronor,

varav 1 800 000 kronor för själva byggnaden, 150 000 kronor för två perso
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1959

nalbostäder och 150 000 kronor för yttre arbeten. Erforderliga medel för

byggnadsarbetena bör anvisas som investeringsanslag under statens allmänna

fastighetsfond, varav för budgetåret 1959/60 800 000 kronor och

för budgetåret 1960/61 1 300 000 kronor. Byggnadsarbetena kan, om intet

oförutsett inträffar, beräknas vara färdiga i slutet av år 1961. Under förutsättning

att anslutningen till depån blir av ungefär den omfattning, som

framkommit under utredningen, och med hänsyn tagen till nuvarande

expansionssiffror torde man kunna räkna med att depåns utrymme kommer

att förslå åtminstone för de närmaste 20 åren.

I fråga om hyllinredningen föreslås i första hand inredning med enbart

fasta hyllställningar. Kostnaderna för en dylik inredning ä 30 000 hyllmeter

torde med ledning av de av byggnadsstyrelsen anförda siffrorna kunna beräknas

till högst 450 000 kronor. Först efter anbudsförfarande torde det

emellertid vara möjligt att avgöra vilket hyllsystem som är mest ekonomiskt.

Övriga engångskostnader för depån beräknas till omkring 25 000

kronor, varav 15 000 kronor för inköp av en transportbil och 10 000 kronor

för anskaffning av möbler, transportvagnar och viss kontorsutrustning

m. m. Medel till bestridande av hyllinredningskostnader och övriga engångskostnader

bör anvisas som särskilt reservationsanslag för budgetåret

1961/62.

Det torde vara uppenbart, att kungl. biblioteket inte utan viss personalförstärkning

kan bemästra alla de arbetsuppgifter som biblioteksdepån

kommer att medföra. Sålunda erfordras en tjänsteman, som förestår depån

och svarar för verksamheten där, samt vidare för transporterna mellan depån

och de anslutna biblioteken en chaufför, som tillika bör kunna användas

för expeditionsvaktsgöromål. Som lämpliga lönegradsplaceringar föreslås A 9

för föreståndartjänsten och A 7 för chaufförstjänsten. Båda dessa tjänstemän

bör vara bosatta i tjänstebostäder vid depån. Avlöningskostnaderna

(3-ort) uppgår till ungefär 21 000 kronor per år.

Depåns inrättande kommer även att medföra en ökning av kungl. bibliotekets

årliga expensutgifter. Sålunda torde böra beräknas ökning under delposten

till bränsle, lyse och vatten med omkring 16 000 kronor och under

delposten till övriga expenser med 8 000 kronor, varav större delen avser

driftkostnader för transportbilen.

De årliga medelsanvisningarna till avlöningar och expenser torde erfordras

från och med budgetåret 1961/62.

Sammanfattningsvis innebär utredningsmannens förslag engångsutgifter

med 2 575 000 kronor och årliga utgifter med 45 000 kronor.

Utredningsmannen hemställer, att medel för en biblioteksdepå anvisas i

huvudsaklig överensstämmelse med vad han sålunda föreslagit.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1959

11

3. Departementschefen

Den ständigt ökande bokproduktionen och den därmed sammanhängande

ökningen av bibliotekens bokförvärv har ställt biblioteken inför många

gånger svårbemästrade lokalproblem. Den förutnämnda riksdagsbibliotekskommittén

rekommenderade som en utväg ur lokalsvårigheterna för riksdagsbibliotekets

del en uppdelning av bibliotekets samlingar, innebärande

att huvuddelen skulle bibehållas i nuvarande lokaler men att sådana partier,

som endast sällan efterfrågades, skulle överföras — i den mån de icke kunde

utgallras — till en depå, vilken utan olägenhet kunde och följaktligen borde

förläggas utom Stockholm. Kommittén ansåg det nämligen i hög grad

oekonomiskt att utnyttja så dyrbara utrymmen som riksdagshusets — eller

över huvud taget lokaler i huvudstadens centrala delar — till förvaring av

endast undantagsvis efterfrågad litteratur. Anordnandet av en biblioteksdepå

skulle enligt kommitténs uppfattning utgöra en rationell lösning av

riksdagsbibliotekets lokalfråga, samtidigt som det skulle vara till fördel för

åtskilliga andra statliga institutioner. Jag anser mig helt kunna dela kommitténs

uppfattning, och vad jag i det följande kommer att förorda får ses

som ett försök att i någon mån råda bot främst för de lokalsvårigheter som

riksdagsbiblioteket och andra statliga bibliotek i huvudstaden har att

kämpa med. Jag övergår nu till att redovisa mitt ställningstagande i olika

hänseenden till det föreliggande utredningsförslaget.

Vad först beträffar anslutningen till depån anser jag mig kunna biträda

utredningsmannens förslag. Depån bör sålunda i första hand avses för de

statliga biblioteken i Stockholm, riksdagens verk och Uppsala universitetsbibliotek.

I andra hand och i mån av utrymme bör även icke statliga bibliotek

mot skälig ersättning kunna få använda sig av depåbyggnaden och den

därtill anslutna servicen. Ledningen av och verksamheten vid depån bör

uppdragas åt kungl. biblioteket som ett ämbetsåliggande.

Vid den tidigare behandlingen av byggnadsfrågan för depån föreslog

byggnadsstyrelsen, att depåbyggnaden skulle förläggas till tomtplats på

staten tillhörig mark i anslutning till Rosersbergs villasamhälle. I den nu

framlagda utredningen har byggnadsstyrelsen framhållit, att som följd av

storflygplatsens förläggning till Halmsjön nämnda tomtplats numera ligger

inom ett område, där man har att räkna med dels större risk för krigshandlingar

och dels tilltagande tätbebyggelse. Dessa förhållanden motiverar

enligt byggnadsstyrelsen en förläggning av depån till annan plats än den av

byggnadsstyrelsen från början föreslagna. Byggnadsstyrelsen har ännu inte

hunnit föreslå, bestämd annan tomtplats men bedömer utsikterna att finna

lämpligt belägen sådan på staten tillhörig mark såsom goda. Styrelsen undersöker

för närvarande förläggningsmöjligheterna inom ett område öster

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1959

om riksväg 12 norr om B ålst a järnvägsstation. Med hänsyn till vad byggnadsstyrelsen

anfört anser jag, att någon förläggning av depån till Rosersberg

inte bör ifrågakomma. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att

sedermera efter förslag av byggnadsstyrelsen bestämma plats för depån. Jag

vill emellertid redan i detta sammanhang framhålla angelägenheten av att

en sådan förläggning kommer till stånd, att någon statlig tjänstebostad med

därav följande tjänstebostadstvång icke skall komma i fråga.

I fråga om depåbyggnadens utformning föreslår jag, att byggnaden utföres

enligt det av byggnadsstyrelsen rekommenderade större alternativet

(8 enheter). Jag finner, att merkostnaderna för detta alternativ jämfört med

det av byggnadsstyrelsen framlagda mindre alternativet (7 enheter) är förhållandevis

små med tanke på den väsentligt ökade utrymmeskapacitet,

som vinnes vid det större alternativet. Vad beträffar byggnadskostnaderna

för det av mig sålunda förordade alternativet är jag icke beredd att nu ta

definitiv ställning till kostnadsramen; med hänsyn till vad jag nyss anfört

räknar jag icke heller med anordnande av någon tjänstebostad. Jag vill

vidare med skärpa understryka den synnerliga vikten av att verkligt allvarliga

ansträngningar göres för att hålla nere kostnaderna för byggnadsföretaget

och att i detta syfte alla till buds stående möjligheter att genom

förenklingar, rationellare planlösningar och liknande åtgärder förbilliga

byggnadsverksamheten på effektivaste sätt utnyttjas. Till byggnadsföretaget

torde för nästa budgetår under förut angiven rubrik böra anvisas ett

investeringsanslag av 800 000 kronor.

Utredningsmannen har beräknat engångskostnaderna för hyllinredning

ä 30 000 hyllmeter av depån till högst 450 000 kronor, under förutsättning

att endast fasta hyllställningar användes, men samtidigt framhållit, att det

först efter anbudsförfarande torde vara möjligt att avgöra vilket hyllsystem

som är mest ekonomiskt. Övriga engångskostnader, däribland kostnader för

inköp av en transportbil, har utredningsmannen beräknat till sammanlagt

25 000 kronor. Vidare har till årliga expensutgifter beräknats 24 000 kronor,

varav 16 000 kronor till bränsle, lyse och vatten och 8 000 kronor till övriga

expenser. Den vid kungl. biblioteket erforderliga personalförstärkningen för

depåverksamheten har utredningsmannen uppskattat till en föreståndare

för depån i A 9 och en chaufför i A 7 för transporterna mellan depån och de

anslutna institutionerna. Utredningsmannens ifrågavarande beräkningar

anser jag mig i huvudsak kunna godtaga, dock är jag icke beredd att tillstyrka

inrättande av en särskild befattning som chaufför. Det torde böra ankomma

på riksbibliotekarien att i sinom tid begära medel till bestridande

av ifrågavarande utgifter, varefter definitiv ställning får tagas till de för

olika ändamål erforderliga medelsanvisningarna.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1959

a) godkänna vad jag i det föregående förordat om inrättande

av en biblioteksdepå;

b) till Nybyggnad för biblioteksdepå för budgetåret

1959/60 under statens allmänna fastighetsfond anvisa ett

investeringsanslag av 800 000 kronor.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen,

att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse,

bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Sanfrid Feng er

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1959:264 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts framställning angående anslag för budgetåret 1959/60 till inrättande av en biblioteksdepå samt till byggnad a1 i texten
  2. SU 1959:109 Utlåtande i anledning av Kungi. Maj.ts framställningar angående anslag för budgetåret 1959/60 till inrättande av en biblioteksdepå samt till byggnadsarbeten vid s. 1 i texten