Sök i Ratio Lex

Kungl. Maj:ts proposition nr 117 år 1959

1959-03-13 · 28 sidor, varav 28 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 28 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1959:117, Kungl. Maj:ts proposition nr 117 år 1959

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 117 år 1959

1

Nr 117

Kungl. Mcij.ts proposition angående vissa organisationsförändringar

inom försvaret; given Stockholms

slott den 13 mars 1959.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Sven Andersson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås vissa förändringar i arméns och flygvapnets

f redsorganisation.

Med anledning av beslut av 1958 års B-riksdag om bibehållande av

Sundsvalls luftvärnskår föreslås indragning av Karlsborgs luftvärnsregemente.

I samband härmed föreslås, att signalbataljonen i Skövde, som enligt

tidigare beslut skall omorganiseras till signalkår, förflyttas till Karlsborg.

Spaningsutbildningen vid Livregementets husarer förutsättes härvid kvarbli

i Skövde.

Infanteriskjutskolan föreslås skola flyttas från Rosersberg till Linköping.

I anslutning till beslut om indragning av två flygflottiljer föreslås, bland

annat, att flygvapnets centrala skolor flyttas från Västerås till Halmstad

och att förberedande fältflygarskolan förlägges till Herrevadskloster.

1—410 59 Bihang till riksdagens protokoll 1959. 1 samt. Nr 117

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 117 år 1959

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför

Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 13 mars 1959.

Närvarande :

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Lange,

Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson, af Geijer
STAM.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och civildepartementen

anmäler chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson,

vissa frågor angående organisationsförändringar inom försvaret och anför

därvid följande.

En av huvudpunkterna i det beslut rörande krigsmaktens utformning

som fattats av 1958 års B-riksdag är, att fredsorganisationen skall begränsas

till vad som är oundgängligen erforderligt för krigsorganisationen. Till

propositionen 1958:110 redovisade jag de förslag till fredsorganisatoriska

förändringar som framlagts av försvarsgrenscheferna. För egen del anslöt

jag mig med vissa modifikationer och förbehåll till myndigheternas förslag.

Riksdagen (SU 1958:B98; rskr 1958:B 125) godkände härefter med vissa

undantag Kungl. Maj :ts förslag.

Under erinran härom anmälde jag till 1959 års statsverksproposition

min avsikt att senare under riksdagen framlägga förslag i vissa av de fredsorganisatoriska

frågor vars läge alltjämt var svävande. Jag nämnde härvid

dels de organisationsförändringar som påkallades av att enligt riksdagens

beslut Sundsvalls luftvärnskår icke skall indragas och den vid Livregementets

husarer bedrivna spaningsutbildningen skall hållas samlad i

utbildningshänseende, dels frågan om förflyttning av infanteriskjutskolan.

Vidare meddelade jag, att chefen för flygvapnet framlagt förslag rörande

vissa förändringar i flygvapnets organisation, bland annat avseende förflyttning

och uppdelning av flygvapnets centrala skolor i Västerås.

Jag torde nu få anmäla förevarande frågor. Jag redogör därvid först

för myndigheternas förslag och däröver avgivna yttranden samt framlägger

i anslutning härtill mina synpunkter och förslag.

Indragning av Karlsborgs luftvärnsregemente m.m.

Jämlikt beslut av 1958 års B-riksdag (rskr B 125; SU B 98) skall dels

Sundsvalls luftvärnskår bibehållas och motsvarande begränsningar och

besparingar vidtagas i övrigt inom fredsorganisationen, dels ock den spa
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 117 år 1959

3

ningsutbildning, som bedrives vid Livregementets husarer, vid förflyttning

till annat förband där hållas samlad såsom en enhet i utbildningshänseende.

Efter uppdrag av Kungl. Maj :t har chefen för armén i skrivelse den 9

februari 1959 föreslagit att dels Karlsborgs luftvärnsregemente — i stället

för Sundsvalls luftvärnskår — indrages, dels Signalbataljonen i Skövde,

som enligt tidigare beslut skall organiseras som signalkår, förlägges till

Karlsborgs luftvärnsregementes etablissement, dels ock den vid Livregementets

husarer bedrivna spaningsutbildningen, ansluten till Skaraborgs

pansarregemente, kvarligger i Livregementets husarers etablissement.

Arméchefens förslag

Arméchefen erinrar om att förslaget om indragning av Sundsvalls luftvärnskår

(Lv 5) grundades på ekonomiska och utbildningsmässiga skäl.

Förslagets genomförande beräknades medföra investeringar vid Luleå luftvärnskår

(Lv 7) om cirka 600 000 kronor. På driftbudgeten uppkommande

besparingar beräknades till cirka 600 000 kronor för år enbart i fråga om

lönekostnader m.m.

Riksdagens beslut att Lv 5 skall bibehållas medför enligt arméchefen,

att ett annat luftvärnsförband i stället måste indragas för att icke luftvärnets

fredsorganisation skall bli större än vad som oundgängligen erfordras

för den av krigsorganisationens storlek betingade utbildningskontingenten.

Endast härigenom kan den icke minst från ekonomisk synpunkt

nödvändiga balansen mellan krigs- och fredsorganisation bibehållas. Utbildningsenheter

vid truppslag, som i fråga om enheternas antal och storlek

redan genom tidigare föreslagna åtgärder kommer att bli anpassade med

hänsyn till de utbildningskontingenter som erfordras för truppslagets

krigsorganisation, kan självfallet icke komma ifråga för indragning.

Utredning angående minskning av fredsorganisationen

vid luftvärnet

Frågan om liur luftvärnets fredsorganisation skall anpassas till den reducerade

krigsorganisationen påverkas av ett flertal faktorer. Armécliefen anför

härom följande.

Utbildningsenheternas fördelning inom landet påverkas bl.a. av önskemålet,

att de värnpliktiga i möjligaste mån utbildas inom sannolika operationsområden.

ökad hänsyn måste framdeles tas härtill på grund av att

den tekniska utvecklingen ökar möjligheterna till kuppartade anfall. Från

dessa synpunkter böra fredsförbanden bibehållas i särskilt utsatta landsdelar.

Av dessa skäl bör Östgöta luftvärnsregementes batteri på Gotland

(Lv 2 G), Roslagens luftvärnsregemente (Lv 3) i Norrtälje, Skånska luftvärnskåren

(Lv 4 )i Malmö och Luleå luftvärnskår (Lv 7) bibehållas. Skälen

gälla även — ehuru i mindre grad — Sundsvalls luftvärnskår (Lv 5).

Luftvärnets krigsorganisation beräknas efter band komma alt tillföras

robotar. Erfarenheter angående typer, utbildning m.m. avses skaffas genom

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr in år 1959

försök. Möjligheterna äro nu begränsade att förutse kraven på den framtida

fredsorganisationen. Särskild vikt måste emellertid läggas vid att undvika

sådana åtgärder, som kunna stå i strid mot utvecklingens krav på längre

sikt. Detta medför t.ex., att för koncentrering erforderlig utbyggnad av

luttvärnsförband bör anstå, till dess utvecklingen i dessa avseenden säkrare

kan överblickas. Med hänsyn härtill föreslog jag i mitt principförslag

28/2 1958, att luftvärnet — tills vidare utan större nybyggnation — skulle

utnyttja befintliga förläggningstillgångar. Inom dessa möjlig koncentrering

skulle dock genomföras.

Luftförsvar med robotar underlättas om fredsförband äro förlagda i

närheten av robotenheternas stridsställningar. Härigenom säkerställs en

högre grad av beredskap. Robotförband äro dyra. Inom snäva kostnadsramar

kan antalet bli begränsat. Säkert underlag för att nu ange prioriteten

mellan olika skyddsområden och skyddsföremål saknas. Utöver det territoriella

luftförsvaret med dess anknytning till viktiga befolkningscentra

torde robotförsvar erfordras för de sannolika operationsområdena i norr,

öster och söder. Anskaffningen av och utbildning med robotar talar för att

Lv 3, Lv 4, Lv 6 samt Lv 7 i första hand bibehållas.

En betydande del av luftvärnets krigsförband avses för skydd av flygvapnets

baser m.m. Uppträdande och strid i anslutning till dessa fordrar

samövning. Fredsförbandens lokalisering nära viktiga basområden ökar

möjligheterna till dels samövningar, dels högre beredskap. Samtidigt underlättas

de för luftvärnsförbandens utbildning väsentliga övningarna i snabb

målfångriing. Från dessa synpunkter böra Karlsborgs luftvärnsregemente

(Lv 1), Lv 3, Lv 4, Lv 6 och Lv 7 bibehållas.

Arméns radar- och luftvärnsmekanikerskola (RMS) är förlagd till Göteborg.

Med hänsyn till gjorda investeringar, tillgången till omfattande verkstadslokaler

i berg m.m. bör skolan bibehållas på nuvarande plats. För utbildningen

vid skolan erfordras tillgång till trupp, fordon och reparationsobjekt

ur luftvärnet. Detta säkerställes genom att Lv 6 bibehålies och förlägges

till samma etablisseinent som RMS. Anskaffas robotar ökas behovet

av teknisk personal. Skolans utvecklingsmöjligheter i detta avseende bedömas

goda.

Förbandens utbildnings- och utvecklingsmöjligheter på längre sikt måste

tillmätas stor betydelse. Här skall endast pekas på Lv 5 begränsade lokala

förutsättningar att utbilda en större värnpliktskontingent.

Utbildningsenheterna böra vara så dimensionerade, att rationell utbildning

och administration kan åstadkommas. Luftvärnsförbandens utbildningskontingenter

böra därför omfatta minst cirka 400 och helst cirka 600

man (med värnpliktiga i befäls- och specialutbildning samt för handräckning

i avrundade värden 500 respektive 800 man). Detta medger dels att

antalet värnpliktiga på olika utbildningslinjer blir ekonomiskt från befälssynpunkt,

dels att förbandsutbildning kan bedrivas i effektiva stridsocli

eldenheter.

Luftvärnets totala utbildningskontingent måste minskas så, att den svarar

mot den krigsorganisation, som innefattas i 1958 års försvarsbeslut.

De ovan redovisade faktorerna utgjorde bakgrunden till mitt principförslag

angående den härav betingade beskärningen av luftvärnets fredsorganisation

innebärande, att Östgöta luftvärnsregemente (Lv 2) i Linköping

och Lv 5 skulle indras.

I detta förslag räknades med i nedanstående tabell angiven fördelning

av luftvärnets utbildningskontingent på kvarvarande utbildningsenheter.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr in år 1959 5

Utöver förläggningsutrymme för de skilda utbildningsenheternas kontingenter

erfordras sådant för dels handräckning, dels skolverksamhet m.m.

I tabellen redovisas därför även de skilda enheternas erforderliga förläggningsutrymmen

(avrundade värden).

Förband

Utbildnings-

kontingent

Handräck- ning, skol- verksamhet

Erforderligt

utrymme

Ant

Lv 1

600

200

800

Lv 2 G

100

25

125

Lv 3

625

200

825

Lv 4

400

125

525

Lv 6

525

175

700

Utom HMS

Lv 7

400

100

500

Samtliga utbildningskontingenter, utom Lv 2 G, uppfyllde minimikravet

på rationella utbildningsenheter. Lv 2 G, som är administrativt anslutet

till Gotlands artillerikår (A7), bibehölls av kuppberedskapsskäl på Gotland.

Indragningen av Lv 2 och Lv 5 kunde ske, utan att förläggningsutrymmen

behövde nybyggas vid kvarvarande förband.

De redovisade skälen talar enligt arméchefen alltjämt för en utformning

av luftvärnets fredsorganisation i enlighet med arméchefens år 1958

framlagda förslag. På grund av de anförda motiven bör i första hand Lv 2 G,

Lv 3, Lv 4, Lv 6 och Lv 7 bibehållas. Om därjämte Lv 5 skall bibehållas kan

endast Karlsborgs luftvärnsregemente (Lv 1) ifrågakomma för indragning.

För bibehållande av Lv 1 talar dels dess relativt goda utbildningsbetingelser,

bland annat med avseende på samövningar med flyg, dels ock möjligheterna

till skydd av närliggande flygbaser. I jämförelse med för övriga

förband redovisade skäl är emellertid de för Lv 1 angivna mindre tungt

vägande. Arméchefen föreslår därför, att Lv 1 indrages. Dess uppgifter,

bland annat beträffande skydd av flygbaser, kan därvid övertagas av Lv 6.

Indragningen av Lv 1 påverkar dels övriga luftvärnsförband, vilka måste

byggas ut, dels ock arméns fallskärmsjägarskola och Karlsborgs tygstation.

I fråga om luftvärnsförbanden får åtgärden följande konsekvenser. Kasernen

vid Lv 1 rymmer cirka 800 förläggningsplatser, medan kasernen

vid Lv 5 rymmer något mindre än 500 förläggningsplatser. En brist om

cirka 300 förläggningsplatser uppkommer. Om bristen skall täckas erfordras

nybyggnad, varvid i första hand Lv 3 och Lv 4 bör komma ifråga. Vid

en utökning av Lv 4 utbildningskontingent erfordras därjämte vid detta förband

eu utbyggnad av marketenteri, vissa mässar, verkstad m.m. samt

nybyggnad av en pjäshall. Etablissementet vid Lv 5 måste kompletteras beträffande

verkstäder, underbefälsmäss, lektionssalar m.m. Vidare har ytterligare

en pjäshall bedömts erforderlig vid förbandet. Härtill kommer komplettering

av Ästöns skjutplats. De sammanlagda investeringskostnaderna

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 117 år 1959

för nu angivna byggnadsarbeten m.m. beräknas till 4,9 miljoner kronor,

varav cirka 3,7 miljoner kronor för Lv 3 och Lv4 samt cirka 1,2 miljon

kronor för Lv 5. Arméchefen framhåller emellertid, att omfattande investeringar

icke nu bör göras vid luftvärnsförbanden. I nuläget saknas

tillräckliga erfarenheter för att fastställa vilka krav robotutbildningen kan

komma att ställa på luftvärnets fredsorganisation. Det är icke osannolikt

att utbildningskontingenten vid arméns framtida luftvärn kan komma att

nedgå. Med hänsyn härtill bör angivna investeringar vid Lv 3 och Lv 4

tills vidare anstå. Detta medför emellertid, att en förläggningsbrist kan

komma att uppstå vid luftvärnet. Det kan med anledning härav bli nödvändigt

att övergångsvis omfördela den årliga utbildningskontingenten mellan

luftvärnet och övriga truppslag.

Fallskärmsjägarskolan är administrativt ansluten till Lv 1. Elevantalet

uppgår till närmare 150. Med hänsyn till gjorda investeringar och rådande

gynnsamma utbildningsbetingelser i Karlsborg bör skolan inte flyttas från

denna plats. Undersökningar har gjorts beträffande möjligheterna att administrativt

och förläggningsmässigt ansluta skolan till Västgöta flygflottilj

i Karlsborg. Undersökningarna visar, att detta är möjligt endast beträffande

förplägnad, sjukvård samt vissa fritidslokaler. I övrigt måste

skolan hänvisas till förband i Skövde. Nybyggnad av vissa förrådslokaler

samt på längre sikt av förläggningsbyggnad erfordras. Av indragningen av

Lv 1 föranledda kostnader för skolan beräknas av arméchefen till cirka

1,3 miljon kronor.

Karlsborgs tygstation består i huvudsak av en tygverkstad och ett centralförråd

för tygmateriel. Huvuddelen av verkstadens reparationsobjekt

erhålles från Lv 1. Centralförrådets verksamhet har däremot endast liten

beröring med regementet. Indrages Lv 1 måste tygverkstaden nedläggas och

dess verksamhet i stort uppdelas på övriga luftvärnsförband. Centralförrådet

bör däremot ligga kvar.

På driftbudgeten uppkommande besparingar till följd av indragningen

av Lv 1 beräknas preliminärt till 1,3 miljon kronor för år. Merkostnaderna

på driftbudgeten för bibehållande av Lv 5 kan således väl kompenseras genom

att Lv 1 indrages. En indragning av förbandet innebär emellertid betydande

nackdelar. Armén lämnar ett etablissement, som är betydligt större

och ur utbildningssvnpunkter bättre än Lv 5. De sociala följdverkningarna

för Karlsborg och angränsande kommuner blir allvarliga. Indrages Lv 1

och nedlägges tygverkstaden skulle därmed — enligt uppgift från Karlsborgs

kommun — skatteunderlaget i kommunen minska med mer än 25

procent. Med anledning av nu angivna förhållanden har arméchefen låtit

undersöka möjligheterna att förlägga annat fredsförband till Lv 1 etablissement.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kuiigl. Maj:ts proposition nr 117 år 1959 7

Möjligheter att till Lvl etablissement

förlägga annat förband

Arméchefen framhåller, att Lv 1 etablissement utgör en värdefull tillgång

för armén och att det bör bibehållas för utbildning. Med hänsyn främst

till de begränsade möjligheterna till utrymmeskrävande stridsutbildning

och fältarbeten m.m. i omedelbar anslutning till etablissementet är det

emellertid icke lämpligt att förlägga infanteri-, pansar-, artilleri- eller ingenjörförband

till Karlsborg. Etablissementet anses däremot med fördel

kunna utnyttjas av träng- eller signalförband. Härvid kan endast Göta

trängregemente (T 2) i Skövde eller Signalbataljonen i Skövde (S 2) ifrågakomma.

Utrymmet för T 2 kasernetablissement i Skövde är begränsat. Handövningsfältet

är litet. Regementets övningsbetingelser i övrigt är godtagbara.

Vissa möjligheter att förbättra dessa föreligger. Förlägges T 2 till

Karlsborg skulle bättre utrymme erhållas och övningsmöjligheterna skulle

bli goda. T 2 etablissement har emellertid under de senaste åren genomgått

en omfattande renovering och utbyggnad. Etablissementets nuvarande

standard ligger delvis över den för arméns förband genomsnittliga. Kostnaderna

på kapitalbudgeten för att förlägga T 2 till Karlsborg har preliminärt

beräknats till cirka 4,i miljoner kronor. De sammanlagda investeringskostnaderna

för indragning av Lv 1 och förläggning av T 2 till Karlsborg

skulle därmed uppgå till cirka 5,3 miljoner kronor. De till följd

av ifrågavarande organisationsförändringar uppkommande besparingarna

på driftbudgeten har preliminärt beräknats till cirka 500 000 kronor

för år. Arméchefen anser, att alternativet ur utrymmes- och utbildningssynpunkter

bar vissa fördelar men att möjliga besparingar på driftbudgeten

icke synes stå i rimlig proportion till erforderliga investeringar.

Utbildningsmöjligheterna för S 2 är goda i såväl Skövde som Karlsborg.

Förbandets utvecklingsmöjligheter kan emellertid säkrare tillgodoses i

Karlsborg.

Det moderna kriget kommer att föras över stora ytor. Detta ökar kraven

på förbindelser. Det är därför icke osannolikt, att signaltrupperna kan

komma att ytterligare behöva ökas. Förläggs S 2 till Karlsborg, skulle

truppslagets framtida behov av förläggningsutrymmen tillgodoses ännu

bättre än i Skövde. Om en större ökning icke blir aktuell, uppstår ett överskott

av förläggningsutrymme. Detla bör i så fall utnyttjas för förbättrad

förläggning för fallskärmsjägarskolan, som nu är förlagd i ett barackläger

intill Lv 1 kaserner. Härigenom undvikes för denna skola eljest erforderliga

byggnadsarbeten. Härtill kommer, att skolan administrativt kan anslutas

till S 2. Vidare kan tygverkstaden vid Karlsborgs tygstation bibehållas.

Verksamheten blir dock något förändrad i förhållande till nuläget.

Investeringarna på kapitalbudgeten för S 2 förläggning till Karlsborg

bar preliminärt beräknats till cirka 2 miljoner kronor, varav cirka (»00 000

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 117 år 1959

kronor för signalverkstad. Motsvarande kostnader för S 2 i Livregementets

husarers (K 3) etablissement uppgår till cirka 700 000 kronor. De reella

merkostnaderna uppgår således till 1,3 miljon kronor. De sammanlagda

merkostnaderna på kapitalbudgeten för indragning av Lv 1 samt förläggning

av S 2 till Karlsborg uppgår därmed till cirka 2,5 miljoner kronor.

Arméchefen anser att det är möjligt och lämpligt att förlägga S 2 till

Lv 1 etablissement. Icke oväsentliga fördelar står att vinna ur militär synpunkt.

Härtill kommer, att antalet försvarsanställda i Karlsborg skulle bli

i huvudsak oförändrat i förhållande till dagens läge.

Förläggning av den vid K 3 bedrivna spanings utbildningen

Arméchefen erinrar om att 1958 års förslag och det därpå grundade riksdagsbeslutet

om förläggning av S 2 till K 3 etablissement var föranlett av

signaltruppernas ökade behov av utrymme. Detta kunde inte tillgodoses

annat än genom uppdelning av utbildningskontingenten vid K 3. Om emellertid

S 2 flyttas till Karlsborg är det ej längre nödvändigt att flytta spaningsutbildningen

från K 3. Riksdagens uttalande att denna utbildning

skall hållas samlad såsom en enhet tillgodoses enklast genom att K 3 bibehålies

i Skövde.

Sedan ett antal år bedrives utbildningen av fältpoliser vid K 3. Betingelserna

för denna är väsentligt bättre i Stockholm än i Skövde. 1958 års riksdagsbeslut

avser bland annat, att fältpolisutbildningen förlägges till Svea

livgarde (II). Beslutet bör, anför arméchefen, planenligt genomföras. Därmed

blir den till K 3 etablissement förlagda utbildningskontingenten förhållandevis

liten. Den kan därför i ännu högre grad än nu administrativt och

förvaltningsmässigt anslutas till Skaraborgs pansarregemente (P 4). Sålunda

bör matsal samt vissa förråd vid K 3 nedläggas.

Det överskott på utrymme, som kommer att uppstå inom K 3 etablissement,

bör utnyttjas bland annat för den grundläggande soldat- och befälsuthildning

av blivande läkare som årligen sker under sommarmånaderna

vid T 2 i Skövde. Härigenom undvikes eljest erforderliga byggnadsåtgärder.

Till följd av begränsning av den vid K 3 bedrivna utbildningen erhålles

en besparing på driftbudgeten om cirka 300 000 kronor för år. Genom

att spaningsutbildningen alltjämt förlägges till K 3 etablissement undvikes

eljest erforderliga investeringar om cirka 300 000 kronor.

Personal

Arméchefen har låtit beräkna de olika truppslagens behov av aktiv militär

personal för den krigs- och fredsorganisation, som innefattas i 1958

års försvarsbeslut. Beräkningarna visar, att brister föreligger i fråga om

antalet beställningar.

Ett antal beställningar beräknas bli disponibla vid kavalleriet och luft
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 117 år 1959

9

värnet för omdisposition till truppslag där brister nu föreligger. Bristerna

är störst inom pansar-, ingenjör-, signal- och trängtrupperna. Åtgärder erfordras

för att täcka dessa truppslags behov. Dessa kan i någon män tillgodoses

genom att beställningar nu omdisponeras från kavalleriet och luftvärnet

till främst signal- och trängtrupperna. Vid överföring av personal

måste därvid hänsyn tagas till rådande vakansläge, personalens utbildning,

åldersfördelning samt befordrings- och rekryteringsförhållanden inom personalkårerna.

Stor vikt måste även tillmätas personalens berättigade intressen

och önskemål.

De närmast förestående organisationsförändringarna berör främst K 3,

Lv 1 och S 2. Ett visst antal beställningar erfordras alltjämt vid kavalleriet

för spaningsutbildning vid K 3. Befäl, som erfordras för fältpolisutbildning,

bör i samband med att denna överföres till I 1 omdisponeras till

detta förband. Därefter bör för omdisposition disponibla ytterligare beställningar

överföras till truppslag, där behov av befälsförstärkning föreligger,

främst till signal- och trängtrupperna. Huvuddelen av personalen vid Lv 1

ur luftvärnet erfordras alltjämt inom detta truppslag. På grund av överföringen

av administrationsansvaret i Karlsborg till signaltrupperna bör

dock ett begränsat antal beställningar omdisponeras till signaltrupperna.

Härigenom kan signaltruppernas ökade behov tillgodoses samtidigt som

omflyttningen av personal begränsas.

Av den civila personalen vid nu angivna förband torde endast ett fåtal

ordinarie befattningshavare behöva omplaceras. Viss övrig civil personal blir

övertalig.

Sammanfattning m.m.

Arméchefens förslag innefattar följande. Lv 1 indrages. S 2 förlägges

till Lv 1 etablissement. Den vid K 3 bedrivna spaningsutbildningen, administrativt

ansluten till P 4, kvarligger i K 3 etablissement. Vid förläggning

till Karlsborg organiseras S 2 som regemente. Fallskärmsjägarskolan anslutes

administrativt till S 2. Karlsborgs tygstation bibehålies. Under förutsättning

att beslut om ifrågavarande organisationsförändringar fattas av

1959 års vårriksdag, kan de genomföras med början den 1 april 1961.

De sammanlagda kostnaderna på kapitalbudgeten för angivna organisationsförändringar

beräknas till cirka 3,2 miljoner kronor, varav 1,2 miljon

kronor vid Lv 5 och 2 miljoner kronor vid S 2 i Karlsborg. Ifrågavarande

medelsbehov beräknas kunna tillgodoses intill ett belopp av 600 000 kronor

genom omdisposition av medel, som anvisats för ombyggnad av tygverkstaden

vid Karlsborgs tygstation. Mod den föreslagna organisationen undvikes

eljest erforderliga investeringar om sammanlagt 1 miljon kronor för förläggning

av S2 till K 3 etablissement samt för förläggning av K 3 till annat

förband.

På driftbudgeten uppkommande besparingar beräknas till cirka 300 000

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 117 år 1959

kronor för år, huvudsakligen föranledda av begränsning av den vid K 3

bedrivna utbildningen.

Till jämförelse erinras om att indragning av Lv 5 beräknades medföra, å

ena sidan, investeringskostnader om cirka 600 000 kronor samt, å andra

sidan, besparingar på driftbudgeten om cirka 600 000 kronor för år.

Arméchefen har vid utarbetande av nu redovisat förslag samrått med

chefen för försvarsstaben samt fortifikationsförvaltningen.

Yttrande

Överbefälhavaren, som uttalar att arméchefens förslag i huvudsak synes

tillgodose givna direktiv, har intet att erinra.

Departementschefen

I propositionen 1958: 110 framhölls, att fredsorganisationen borde begränsas

till vad som oundgängligen erfordrades för att säkerställa krigsorganisationens

funktionsduglighet. I nu angivet syfte framlades i propositionen

förslag om uppdelning eller nedläggande av vissa förband och

utbildningsanstalter. Förslaget innebar, bland annat, att Lv 5 skulle indragas

och den vid förbandet bedrivna utbildningen uppdelas på andra

luftvärnsförband. Härigenom uppkommande besparingar beräknades till

cirka 600 000 kronor för år. I anledning av indragningen erforderliga investeringar

vid Lv 7 beräknades medföra engångskostnader på cirka 600 000

kronor. Del av Lv 5 etablissement beräknades kunna friställas för försäljning.

1958 års B-riksdag har emellertid beslutat, att Lv 5 skall bibehållas och

att motsvarande begränsningar och besparingar skall vidtagas i övrigt

inom fredsorganisationen, i främsta rummet inom luftvärnet. Arméchefen

anför, att detta måste leda till indragning av ett annat luftvärnsförband

för att inte luftvärnets fredsorganisation skall bli större än som erfordras

med hänsyn till krigsorganisationen.

Arméchefen har redovisat de olika faktorer som påverkar frågan om

utformningen av luftvärnets fredsorganisation. Hänsyn måste sålunda

tagas till sannolika operationsområden, anskaffning av robotar, skydd av

flygvapnets baser, förbandens utbildnings- och utvecklingsmöjligheter

m. m. Arméchefen har efter överväganden i dessa avseenden funnit, att

skäl alltjämt talar för en utformning av luftvärnets fredsorganisation i

enlighet med 1958 års förslag. När emellertid Lv 5 skall bibehållas, kan

enligt arméchefen endast Lv 1 ifrågakomma för indragning. Av militära

skäl samt med hänsyn till de kommunala intressena anser emellertid chefen

för armén, att Lv 1 etablissement även i fortsättningen bör utnyttjas

för militär utbildningsverksamhet. Arméchefen har undersökt möjligheterna

att till Karlsborg flytta annat fredsförband och funnit, att S 2 i

Skövde med fördel kan förläggas till Lv 1 etablissement. Utvecklingsmöj
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr iil år i959

11

ligheterna för S 2 bedömes vara större i Karlsborg än i Skövde. Tillgodoses

lokalbehovet för S 2 på detta sätt, kommer frågan om förläggning av

den vid K 3 bedrivna spaningsutbildningen i annat läge. Spaningsutbildningen

behöver då ej flyttas från K 3. Den beslutade indragningen av K 3 anses

därför inte böra genomföras, utan den i Skövde bedrivna spaningsutbildningen

bör alltjämt hållas samlad där. Därmed tillgodoses riksdagens krav,

att denna utbildning skall hållas samlad såsom en enhet i utbildningshänseende.

— Arméchefen föreslår således i anslutning till riksdagens beslut

om bibehållande av Lv 5, att Lv 1 indrages, att S 2 förlägges till LV 1 etablissement

och ombildas till regemente samt att K 3 kvarblir i Skövde. —

Erforderliga investeringar för genomförande av ifrågavarande omorganisation

beräknas av arméchefen till cirka 3,2 miljoner kronor. Besparingarna på

driftbudgeten beräknas till cirka 300 000 kronor för år och sammanhänger

huvudsakligen med att utbildningsverksamheten vid K 3 begränsas.

Mot bakgrunden av riksdagens beslut om bibehållande av Lv 5 och om

sammanhållande av spaningsutbildningen i en enhet anser jag mig i allt

väsentligt böra tillstyrka arméchefens förslag. Jag anser det sålunda nödvändigt,

att bibehållande av Lv 5 motsvaras av en begränsning på annat

håll av luftvärnets fredsorganisation. De skäl arméchefen redovisat för

indragning av Lv 1 finner jag övertygande. Övriga luftvärnsförband —

utom Lv 2, vars indragning redan beslutits, och Lv 5 — torde icke utan

betydande nackdelar ur såväl operativa som utbildningsmässiga synpunkter

kunna indragas. På de av arméchefen anförda skälen anser jag mig vidare

böra tillstyrka förslaget att förlägga S 2 till Karlsborg samt att bibehålla

K 3 i Skövde. Jag fäster stor vikt vid att de allvarliga konsekvenser, som

indragningen av Lv 1 eljest skulle få för Karlsborgs m. fl. kommuner, därmed

i stort sett undvikes. Såvitt nu kan bedömas kommer S 2, bl. a.

genom omdisponering av utbildningen inom signaltrupperna, att få ungefär

den omfattning som Lv 1 nu har. Arméchefens förslag att S 2, som

enligt riksdagens beslut skall organiseras såsom signalkår, skall ombildas

till regemente är jag emellertid inte nu beredd att tillstyrka. Den framtida

utvecklingen torde böra avvaktas, innan ställning tages till denna fråga.

De besparingar, som ernås genom ifrågavarande organisationsändringar,

motsvarar inte dem som en indragning av Lv 5 beräknas medföra. Med

hänsyn till önskvärdheten av att hålla kostnaderna för försvarets fredsorganisation

så låga som möjligt är detta mindre tillfredsställande. Arméchefens

utredning visar emellertid, att kravet på en effektiv och i övrigt

lämplig organisation med den givna förutsättningen att Lv 5 skall bibehållas

samt med beaktande av kommunala intressen bäst tillgodoses på

föreslaget sätt.

I enlighet med arméchefens förslag bör indragningen av Lv 1 och förflyttningen

av S2 genomföras med början den I april 1961.

I samband med ifrågavarande organisationsändringar torde det bli erfor
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 117 år 1959

derligt med omplacering av vissa befattningshavare. Vidare kan viss civil

personal beräknas bli övertalig. — Genom omdisposition av vissa beställningar

torde arméns befälsbehov kunna tillgodoses i någon mån.

Flyttning av infanteriskjutskolan

I propositionen 1958:110 (s. 69 f.) redovisades ett av arméchefen den 28

februari 1958 framlagt förslag om flyttning av infanteriskjutskolan (InfSS)

från Rosersberg m.m. Enligt förslaget skulle skolan flyttas till Linköping

och anslutas till Livgrenadjärregementet (14) samt ett övnings- och skjutfält

för skolan anskaffas i Linköpingstrakten. Förslaget var främst föranlett

av riksdagens beslut att förlägga Stockholms storflygplats till Arlanda

(Halmsjön). Verkställda undersökningar hade visat, att trafikintensiteten

på Arlanda (Halmsjön) skulle bli så stor, att flyttning av all skjutverksamhet

borde äga rum under år 1960, om möjligt under förra delen av året.

Med hänsyn till att frågan om anskaffning av övnings- och skjutfält för

infanteriskjutskolan var föremål för utredning inom försvarets fastighetsnämnd

kunde förslag om skolans flyttning inte framläggas i nämnda proposition.

Frågan om förvärv av övnings- och skjutfält har sedermera ytterligare

utretts. På grundval av sålunda verkställda utredningar föreslår jag

i annat sammanhang denna dag, att ett övnings- och skjutfält, som kan

användas av InfSS, anskaffas i Linköpingstrakten. Starka ekonomiska skäl

talar enligt min mening för att InfSS förlägges till Linköping. Besparingar

uppstår sålunda på driftbudgeten genom att en administration kan dras in

om InfSS administration samordnas med I4:s. Omfattande investeringar i

byggnader — kostnaderna för ett nytt etablissement för InfSS uppskattas till

mellan 20 och 30 miljoner kronor — kan undvikas. InfSS flyttning medför

därjämte, att andra förläggningsbehov kan tillgodoses utan nybyggnad.

Sålunda ämnar enligt vad jag inhämtat chefen för inrikesdepartementet i

annat sammanhang denna dag framlägga förslag, att InfSS lokaler i Rosersberg

— under förutsättning att skolan flyttas — skall tas i anspråk för

civilförsvarets räkning. Vid min behandling av frågan om förvärv av mark

för övnings- och skjutfält har jag även fastslagit, att InfSS av utbildningsskäl

bör lokaliseras till mellersta Sverige. På nu anförda skäl föreslår jag,

att skolan flyttas från Rosersberg till Linköping och där administrativt

anslutes till I 4. Den föreslagna organisationen medför besparingar på

driftbudgeten, som av arméchefen preliminärt uppskattas till 500 000 kronor

för år. Skolans förläggning till Linköping nödvändiggör, å andra sidan,

vissa byggnadsåtgärder, av arméchefen kostnadsberäknade till cirka

4 500 000 kronor. Av dessa avser cirka 2 000 000 kronor en nödvändig upprustning

och rationalisering av I 4, som oavsett infanteriskjutskolans flyttning

erfordras under de närmaste 10 åren. Därest beslut om skolans flyttning

fattas av årets vårriksdag, torde flyttningen kunna genomföras med

början den 1 april 1961.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 117 år 1959

13

Förändringar vid flygvapnet

Enligt principbeslut av 1958 års B-riksdag (SU B 98; rskr B 125) skall

Svea flygflottilj (F 8) och Hallands flygflottilj (F 14) indragas, varvid en

jaktflottilj skall ombildas till attackflottilj. Flygfälten vid de indragna

flottiljerna har förutsatts skola utnyttjas som krigsflygfält; i övrigt har

ställning inte tagits till hur frigjorda etablissement bör utnyttjas. I underlaget

för beslutet har vidare förutsatts att i samband med flottiljernas indragning

en jaktdivision skall överföras till annat förband.

I skrivelse den 8 november 1958 har flygvapenchefen lagt fram förslag

till vissa ändringar i llygvapnets organisation i anslutning till indragningen

av två flottiljer. Förslag framlägges sålunda rörande ombildning av en

jaktflottilj till en attackflottilj in. in., förstärkning av flygvapnets beredskap

i övre Norrland samt organisationen av flygvapnets centrala markskolor

in. m.

över flygvapenchefens förslag, såvitt här är fråga, har yttranden avgivits

av överbefälhavaren, luftfartsstyrelsen, 1956 års flygbullerutredning

och lokaliseringsutredningen rörande statlig verksamhet.

Chefens för flygvapnet förslag

Oinbildning av en jaktflottilj till attackflottilj in. in. Flygvapenchefen

föreslår att Hälsinge flygflottilj (F 15) ombildas till attackflottilj

i samband med indragningen av F 14 samt att en jaktdivision överföres

från F 8 till Upplands flygflottilj (F 16).

För omvandling till attackflottilj kan enligt flygvapenchefen förutom

F 15 även F3 (Östgöta flygflottilj) ifrågakomma. Övriga nuvarande jaktflottiljer,

vilka i fred har ansvaret för var sin luftförsvarssektor, bör nämligen

med hänsyn till utbildning, övningar, beredskap in. m. inom sektorerna

bibehållas såsom jaktflottiljer. Flygvapenchefen bedömer det ur

skilda synpunkter lämpligast att F 15 ombildas till attackflottilj. Sålunda

är möjligheterna att i närheten av F 15 (Söderhamn) anordna målplatser,

där övningar kan pågå utan större hinder för annan flygverksamhet, förhållandevis

gynnsamma. Förutsättningarna är vidare relativt goda för att

vid F 15 inom rimlig tid och för normala kostnader genomföra den banförlängning,

som erfordras vid omvandling av dagjaktflottilj till attackflottilj.

I fråga om hangarer och uppställningsplattor för flygplanen erfordras

vid attackllottilj anordningar likvärdiga med dem som nu finns

vid F 14. Behovet av hangarer kan dock minskas om reservflygplan uppställes

på annan plats. För detta ändamål hör enligt flygvapenchefen de

hangarer, som Iriställes vid F 14, utnyttjas. Ytterligare hangarutrymme erfordras

emellertid trots delta vid såväl F3 som F 15. Det minsta nybyggnadsbeliovet

föreligger emellertid vid sistnämnda flottilj.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 117 är 1959

De investeringskostnader som erfordras för att ombilda F 15 till attackflottilj

beräknas av flygvapenchefen preliminärt till omkring 4 miljoner

kronor.

Förslaget att överföra en jaktdivision från F 8 till F 16 motiveras av

flygvapenchefen, bland annat, med att det ur operativ synpunkt är angeläget

att en av de tre jaktdivisioner som försvinner genom indragning

av F 8 kvarbliver inom östra Mellansverige. Flygvapenchefen anför vidare

alt behovet av flygplan för den i anslutning till F 16 förlagda flygkadettskolan

(F 20) för närvarande tillgodoses genom lån från andra förband.

Om ytterligare en division förlägges till F 16 kan F 20 i stort sett förses

med erforderliga flygplan. Då flygplanantalet vid F 16/F 20 genom angiven

åtgärd i princip icke kommer att ökas, erfordras icke någon tillbyggnad

av hangarer. Med hänsyn till den flygplantyp, som kommer att

vara i bruk vid den föreslagna omorganisationens genomförande, blir emellertid

vissa ändringsarbeten i de för F 20 avsedda hangarerna nödvändiga.

Kostnaderna härför sammanhänger emellertid icke med den nu föreslagna

omorganisationen.

Förstärkning av flygvapnets beredskap i övre Norrland.

Flygvapenchefen föreslår, att en jaktdivision överföres från Kalmar flygflottilj

(F 12) till Norrbottens flygbaskår (F21). I samband härmed föreslås

F 21 skola ombildas till flygflottilj.

För att höja beredskapen och för att effektivt kunna öva stridsledningsoch

luftbevakningsorganisationen i övre Norrland bör enligt flygvapenchefen

jaktförband ständigt baseras inom nämnda område. Härigenom

skulle också omfattningen av tillfälliga baseringar till övre Norrland av

flygförband från andra delar av landet framgent kunna begränsas, vilket

bland annat skulle innebära minskade kostnader i fråga om traktamenten

m. in.

I samband med övergång till modernare och mera utrymmeskrävande

flygplan (J 32 B) uppstår vid F 12 behov av hangarer för en divisions flygplan.

Om en jaktdivision utrustad med flygplan 32 B tillkommer vid

F 21 medför detta därför i princip samma nybyggnadsbehov som vid F 12.

Vid F 21 måste dock hangaren kompletteras med vissa verkstads- och personalutrymmen,

som icke erfordras vid F 12. Genom den föreslagna omflyttningen

beräknas även flygbullerstörningarna i Kalmar minska då

flygverksamheten begränsas. Vid F 21 bedömes olägenheterna i fråga om

flygbuller vara avsevärt mindre än vid F 12.

Kostnaderna för erforderliga byggnadsåtgärder vid F 21 beräknas preliminärt

till 4,25 miljoner kronor, varav 0,5 miljon kronor hänför sig till den

nu föreslagna ombaseringen.

Organisation av flygvapnets centrala mar k skolor m. m.

Flygvapenchefen erinrar om att han i skrivelse den 28 februari 1958 an
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 117 är 1959

15

gående organisationsförändringar inom flygvapnet (jfr prop. 1958: 110, s.

81—84) anfört, att vissa skäl talade för att de genom flottiljernas indragning

friställda lokalerna vid F 8 och F 14 borde utnyttjas för verksamheten

vid Roslagens flygkår (F 2) och flygvapnets centrala skolor (FCS) samt att

etablissementen vid dessa förband eventuellt kunde friställas. Ifrågavarande

spörsmål har nu närmare studerats av flygvapenchefen samtidigt som

frågorna om den framtida organisationen av de centrala markskolorna och

vissa andra organ övervägts.

Till FCS är flygvapnets tekniska skola (FTS), flygvapnets signalskola

(FSS) och flygvapnets trupputbildarskola (FTUS) förlagda. Vidare är centralförrådet

för intendenturmateriel i Västerås (FIV) knutet till FCS. På

grund av den tekniska utvecklingen räknar flygvapenchefen med att utbildningskapaciteten

vid FTS och FSS behöver ökas med i runt tal 10

respektive 40 %. Det framtida elevantalet vid FTUS beräknas även komma

att öka något. Flygvapenchefen framhåller, att FTS, FSS och FTUS i viss

utsträckning gemensamt kan utnyttja lärare och undervisningsmateriel.

FTS har även samband med flygvapnets radarskola (FRAS), vilken även

utbildar elektroteknisk personal. FTS, FSS och FTUS är samtliga beroende

av närhet till flygbas.

Vid F 2 är flygvapnets radarskola (FRAS), förberedande fältflygarskolan

(FÖFS), väderskolan (VADS), en regional televerkstad (TV 2), flygförvaltningens

depositionsförråd av flygmateriel samt en försöksanläggning

för stridslednings- och luftbevakningsändamål (TVL) förlagda. Vidare

avses en särskild stridsledningsskola, som nu är under uppbyggnad, skola

anknytas till F 2. Organisatoriskt ingår även en flygräddningsgrupp

(FRÄD) i F 2, men denna räddningsgrupp har provisoriskt överflyttats

till F 8. Såsom anmälts i propositionen 1959: 110 har flygvapenchefen

föreslagit en väsentlig utökning av utbildningsverksamheten vid FÖFS.

Beträffande FRAS räknar flygvapenchefen med att utbildningen av såväl

teknisk som operativ personal kommer att behöva ökas på grund av

modernisering och utbyggnad av stridslednings- och luftbevakningsorganisationen.

Den erforderliga kapacitetsökningen vid FRAS för utbildning

av teknisk och operativ personal uppskattas till 50 respektive 100 %. Behovet

av utbildning vid stridsledningsskolan bedömes framdeles komma att

öka avsevärt. Vid VÄDS beräknas antalet elever komma att öka något

genom att viss utbildning överflyttas från krigsflygskolan.

Flygvapenchefen framhåller, alt FÖFS icke har samhörighet med övriga

markskolor. Skolan bör emellertid ha tillgång till flygfält och möjlighet

till nära kontakt med krigsflygskolan. FRAS och stridsledningsskolan

kan i stor utsträckning utnyttja lärare och undervisningsmateriel gemensamt.

Båda skolorna är för sin verksamhet beroende av TVL och TV 2.

Såsom tidigare nämnts har FRAS viss samhörighet med FTS. Med hänsyn

till kommande behov av viss radarutbildning för väderleksändamål

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 117 år 1959

föreligger visst samband mellan VÄDS och FRAS. Då sjöflygplan framdeles

icke torde komma att användas i räddningstjänsten, måste FRÄD

vara förlagd till en markflygbas. Ur flygräddningssynpunkt bör FRÄD

vara baserad i närheten av Stockholm.

I F 8 ingår för närvarande — förutom tre jaktdivisioner — en särskild

flygavdelning, avsedd för personal vid flygledningen in. fl. (4. divisionen),

en flygtransportgrupp (6. transportgruppen) samt musikkår. Såsom tidigare

nämnts har FRÄD provisoriskt överflyttats till F 8. Flygvapenchefen

framhåller att en särskild flygavdelning erfordras för att personalen

vid staber och skolor i Stockholm och dess närhet skall kunna fullgöra

flygtjänst. Behov av en transportgrupp i närheten av Stockholm, som kan

utföra dels flygningar för försvarets forskningsanstalt, flygförvaltningen,

luftfartsstyrelsen m. fl. myndigheter dels ock vissa transportflygningar,

föreligger även framdeles.

Vid F 74 finns nu tre flygdivisioner och musikkår.

Beträffande tillgången på lokaler och övningsområden vid FCS, F 2,

F 8 och F 14 samt lokalbehovet in. m. för den verksamhet vid nämnda

förband, som framdeles skall bibehållas, anför flygvapenchefen i huvudsak

följande.

Såvitt gäller FCS anföres, att skolornas byggnader överlag är i behov

av genomgripande renoveringar, att befintliga utbildningsanordningar är

otillräckliga, att stridsskjutningsområde saknas samt att utbyggnad av

skjulbanor m. in. är nödvändig. Vidare erfordras vissa ombyggnader för

utökning av utbildningsverksamheten vid FTS och FSS. Kostnaderna för

erforderliga byggnadsåtgärder om samtliga nuvarande skolor skulle vara

kvar vid FCS beräknas till sammanlagt minst 1,5 miljon kronor. Kvarligger

skolorna i Västerås bedömes vidare vissa investeringar bli nödvändiga

vid centrala flygverkstaden i Västerås (CVV). Kostnaderna härför

uppskattas till 1,5 miljon kronor.

Beträffande F 2 nämner flygvapenchefen att kårens byggnader är i tämligen

gott skick samt att nu utnyttjade lokaler för FRAS, TVL, TV 2 och

flygförvaltningens depositionsförråd i huvudsak är lämpade för sina ändamål.

För FRAS och TVL har speciella byggnads- och inredningsarbeten

vidtagits. Befintliga utrymmen är emellertid icke tillräckliga för den nödvändiga

ökningen av utbildningsverksamheten vid FÖFS, FRAS och VÄDS.

Om samtliga dessa skolor skulle bli kvar vid F 2 erfordras betydande nybyggnader.

Å andra sidan skulle en bortflyttning av all nuvarande

verksamhet vid F 2 medföra investeringskostnader av en storlek, som icke

skulle stå i rimlig proportion till storleken av möjliga besparingar i fråga

om administrationskostnader. En bortflyttning av FRAS och TVL anses

vidare medföra ett avbräck i pågående undervisnings- och försöksverksamhet,

vilket skulle få allvarliga följder för stridslednings- och luftbevakningsorganisationens

effektivitet.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 117 år 1959

17

Vid F 8 kommer huvuddelen av befintliga utrymmen att friställas, då

jaktflottiljen indrages. Lokalerna är överlag i gott skick och lämpar sig

efter vissa ombyggnadsarbeten väl som undervisnings- och förläggningslokaler

för skoländamål. Tillgång till övningsområde för utbildning i markstridstjänst

finnes.

Vid attackflottiljens bortflyttning friställes samtliga utrymmen vid

F 14. Byggnaderna vid F 14, som till större delen uppförts i början av 1940- talet, är i synnerligen gott skick och lämpar sig väl — liksom beträffande

F 8 efter vissa ombyggnadsarbeten — för skoländamål. För utbildning i

markstridstjänst erforderligt övningsområde finnes. Till fördel för nämnda

utbildning är även att ett infanteriregemente ligger i nära anslutning till

F 14.

På grundval av det anförda föreslår flygvapenchefen, att FCS avvecklas.

Etablissementen vid F 2, F 8 och F 14 bör däremot även framdeles utnyttjas

för flygvapnets räkning. Såvitt avser FCS räknar flygvapenchefen, som påpekar

att Västerås stad visat intresse att förvärva FCS, med att skolornas

etablissement och markområde skall kunna försäljas. Den nuvarande

verksamheten vid FCS kan enligt flygvapenchefen flyttas till F 8 och F 14,

där i huvudsak tillräckliga utrymmen finnes. De investeringskostnader som

uppkommer vid en dylik förflyttning anses mer än väl uppvägas av kostnaderna

för annars nödvändiga renoveringsarbeten vid FCS och nybyggnadsarbeten

vid CVV samt av den inkomst som en försäljning av FCS väntas

medföra.

Flygvapenchefen anför slutligen, att en långt gående koncentration av

markskolorna i lokaliseringshänseende visserligen skulle vara till fördel ur

utbildnings- och driftkostnadssynpunkter men samtidigt få till följd att

en framtida expansion av utbildningsverksamheten inom flygvapnet, exempelvis

för robotändamål, både försvårades och fördyrades.

I fråga om lokaliseringen av flygvapnets markskolor in. in. föreslår flygvapenchefen

att F 2 skall omfatta FRAS, VÄDS, stridsledningsskolan,

TVL, TV 2 och flygförvaltningens depositionsförråd, att F 8 skall omfatta

FTS, FSS, flygledningens flygavdelning, 6. transportgruppen, FRÄD och

musikkår, varvid FRÄD skall uppgå i transportgruppen, samt att F 14 skall

omfatta FÖFS, FTUS och musikkår. FIV förutsättes kvarligga i Västerås.

I samband härmed föreslås att F 8 och F 14 ombildas till flygkårer.

Flygvapenchefen anför att eu ny markskola — bastjänstskola — bör

tillkomma med hänsyn till de ökade krav som det moderna kriget ställer

på underhållstjänsten i allmänhet och på bastjänsten. Utbildningen vid

denna skola bör i stor utsträckning ges praktisk inriktning och kunna förläggas

till krigsmässigt anordnade flygbaser. Permanenta lokaler för

undervisning och förläggning synes därför icke erforderliga.

2—ilo co Bihang till riksdagens protokoll 1959. 1 samt. Nr 117

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. \Iaj:ts proposition nr 117 år 1959

Beträffande de av flygvapenchefen anförda motiven för den föreslagna

lokaliseringen av markskolorna in. in. må följande framhållas.

Om nybyggnader skall undvikas vid F 2 måste någon del av den nuvarande

verksamheten bortflyttas. Valet har därvid fallit på FÖFS och

FRÄD. Då F 2 är ett markskoleförband med ringa anknytning till flygtjänsten

får fällflygareleverna vid FÖFS icke i någon större utsträckning

tillfälle att deltaga i flygning och komma i kontakt med flygplan eller

flygande personal. Det stora avståndet mellan F 2 och F 5, där flygutbildningen

sker, omöjliggör även ett eljest nödvändigt samarbete mellan utbildningspersonalen

vid F 5 och FÖFS. En förflyttning av FÖFS synes därför

lämplig.

Med hänsyn till att FRÄD kan uppgå i 6. transportgruppen bör FRÄD

lämpligen — såsom skett provisoriskt — anslutas till F 8. Härigenom

möjliggöres även vissa rationaliseringar vid F 2.

Genom bortflyttningen av FÖFS och FRÄD friställes utrymmen i sådan

omfattning att övrig verksamhet kan kvarbli vid F 2 utan att nybyggnad

erfordras. Härigenom undvikes de allvarliga olägenheterna för stridslednings-

och luftbevakningsorganisationen, som skulle bli en följd av en förflyttning

av FRAS, TVL eller TV 2. Stridsledningsskolan kan nära anknytas

tiil FRAS och TVL, vilket kommer att underlätta utbildningen. Därigenom

kan även anskaffning av annars nödvändig särskild undervisningsmateriel

undvikas. Väderskolan kan förläggas i anslutning till FRAS. Flygförvaltningens

depositionsförråd av flygmateriel kan kvarligga i anslutning

till en regional televerkstad, vilket är gynnsamt från underhållssynpunkt.

Lokaliseringen i närheten av Stockholm är vidare till fördel för flygförvaltningens

arbete med besiktning och provning av materielen.

I chefens för flygvapnet förslag angående indragning av F 8 förutsattes,

alt flygledningens flygverksamhet alltjämt skulle fortsätta på Barkarbyfältet

vid den för ändamålet särskilt organiserade flygavdelningen. Vid

denna avses framdeles även den flygande personal, som placeras vid de

till F 2 och F 8 förlagda skolorna, fullgöra sin flygtjänst. I samband med

chefens för flygvapnet tidigare förslag undersöktes, i syfte att om möjligt

ytterligare reducera bullerstörningarna vid F 8, möjligheterna att förlägga

ifrågavarande flygverksamhet till annan plats. Den enda plats, som därvid

kan komma ifråga, är F 18. En förläggning till F 18 av nämnda flygverksamhet

skulle emellertid nödvändiggöra nybyggnader. Vidare skulle det

ökade avståndet till Stockholm och de svårare trafikförhållandena medföra

tidsförluster för den flygande personalen.

Förslaget att draga in jaktflottiljen vid F 8 har bland annat syftat till

att minska bullerstörningarna kring Barkarby. Härvid skulle dock icke

- såsom nyss nämnts — all flygverksamhet där upphöra. Den nu föreslagna

organisationen innebär emellertid dels att flygfrekvensen vid F 8

avsevärt nedgår (på grund av indragningen av de tre jaktdivisionerna),

dels att en förskjutning sker från mera bullrande till mindre bullrande

flygplan. Härtill kommer, att flygverksamhetens art medger ur bullersynpunkt

mera skonsam flygning i närheten av Barkarby. Sammanfattningsvis

kommer den föreslagna organisationen vid F 8 att medföra en begränsning

av bullerstörningarna kring Barkarby. I vilken utsträckning detta

kan medföra lättnader beträffande nu gällande begränsning av den civila

nybyggnadsverksamheten får närmare prövas av berörda myndigheter.

F 8 bör alltjämt organisera vissa krigsförband, bland annat för att be
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 117 dr 1959

19

manna flygbasen i krig. Med hänsyn härtill och till kravet på hög beredskap

är det därför angeläget att erforderlig baspersonal finns vid F 8 redan i fred.

En särskild flygavdelning bör av redovisade skäl alltjämt vara kvar vid

F 8, där lämpliga lokaler redan står till förfogande.

Med hänsyn till det nära samarbetet med myndigheter och organ i Stockholm

bör den nuvarande förläggningen av 6. transportgruppen till F 8 bibehållas.

Härför talar även den planerade samordningen av transportgruppens

och FRÄD verksamhet samt det förhållandet att lämpliga lokaler redan

finns tillgängliga vid F 8.

De nuvarande skolorna i Västerås (FTS, FSS och FTUS) kan icke

samtliga inrymmas i tillgängliga utrymmen vid F 8. I princip torde två

av dessa skolor kunna förläggas till F 8 utan att mera omfattande byggnadsåtgärder

blir erforderliga. Därvid bör alternativet FTS och FSS

väljas. Flera skäl talar härför. Dels kan ett gemensamt utnyttjande av

vissa undervisningshjälpmedel liksom av lärare komma till stånd, dels

underlättas även i övrigt samordningen av undervisningen mellan dessa

skolor. Även det nödvändiga samarbetet med FRAS och stridsledningsskolan

främjas. Vidare är närheten till flygledningen värdefull för verksamheten

vid dessa skolor. Slutligen torde en förläggning i Stockholms

närhet vara till fördel då det gäller att tillgodose behovet av civila lärare.

Återstående skolor, FÖFS och FTUS, föreslås förläggas till F 14, där

för skolorna lämpade förläggnings- och undervisningslokaler finnes. För

FÖFS del är av tidigare angivna skäl närheten till F 5 en fördel. Tillgång

till erforderliga övningsområden för markstridsutbildningen vid FTUS kan

erhållas genom samarbete med 116 och infanteriets kadettskola, som föreslagits

bli förlagd till I 16.

Vad angår byggnadsåtgärder i samband med föreslagna organisationsförändringar

anför flygvapenchefen i huvudsak följande. Vid F 2

erfordras icke några nybyggnader med hänsyn till att för FÖFS avsedda

utrymmen friställes. Däremot måste lokalbeståndet vid F 2 anpassas till

den efter hand ändrade verksamheten, vilket nödvändiggör vissa ändringsarbeten.

Dessa beräknas preliminärt kosta cirka 0,75 miljon kronor. Oberoende

av den ändrade utbildningsverksamheten vid F 2 erfordras härutöver

upprustning av vissa lokaler.

Vid F 8 uppkommer ökat behov av klassrum, speciallektionssalar in. in.

Däremot behövs inte Iogementsförläggningar i nuvarande omfattning.

Kostnaderna för erforderliga byggnadsåtgärder beräknas till i runt tal

3,6 miljoner kronor. Härutöver föreligger redan behov av inredning av

lokaler för musikkåren och utbyggnad av underofficersmässen.

Befintliga lokaler vid F 14 är med avseende på utrymme tillräckliga

för den föreslagna skolorganisationen. Däremot medför anpassningen till

denna att ändringsarbeten till eu kostnad av cirka 3,5 miljoner kronor blir

erforderliga.

Sammanfattning in. in. Flygvapenchefens förslag innefattar i huvudsak

följande. FCS indrages. Etablissementen vid F 2, F8 och F 14 utnyttjas

för uthildningsanstalter in. in. Flygfälten vid F8 och F 14 bibehålles

som krigsbascr. F 15 ombildas från jakt- till attackflottilj. Eu jakt
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 117 ur 1959

division från de indragna flygflottiljerna överföres till F 16/F 20. En

jaktdivision överföres från F 12 till F21.

Flygvapenchefen hävdar att principbeslut rörande aktualiserade organisationsförändringar

inom flygvapnet bör fattas vid 1959 års vårriksdag.

Organisationsförslagen medför icke behov av personalförändringar för

nästa budgetår. Slutliga förslag rörande de personalförändringar m. m.,

som erfordras för genomförande av nu föreslagna organisationsförändringar,

framlägges icke utan flygvapenchefen avser att upptaga dessa förslag

i de årliga anslagsäskandena.

De totala investeringskostnaderna för genomförande av flygvapenchefens

förevarande organisationsförslag beräknas av flygvapenchefen preliminärt

uppgå till 12,35 miljoner kronor. Häri är inräknade de kostnader, som

sammanhänger med den förutsatta ökningen av utbildningsverksamheten

vid vissa skolor. För att få fram de verkliga merkostnaderna för omorganisationen

bör enligt flygvapenchefen kostnaderna för annars erforderliga

byggnadsåtgärder vid FCS och CVV (i runt tal 3 miljoner kronor) samt

de medel, som beräknas inflyta vid försäljning av FCS (minst 8 miljoner

kronor), frånräknas. Den verkliga merkostnaden på kapitalbudgeten

utgör enligt flygvapenchefen således 1,35 miljon kronor.

Engångskostnader för flyttning av utrustning vid skolor och förband,

personalens omstationering m. in. kan enligt flygvapenchefen icke nu beräknas

med någon tillförlitlighet. I fråga om vissa driftkostnader (löner,

bränsle, ersättningar till fastighetsfonden) beräknas genomförandet av här

föreslagen organisation medföra en årlig besparing uppgående till minst

1,9 miljon kronor.

Förslagens genomförande

Genomförandet av de föreslagna organisationsförändringarna påverkas

enligt flygvapenchefen av olika faktorer. Härom anför flygvapenchefen

i huvudsak följande.

Med hänsyn bland annat till försvarsberedningens uttalande om önskvärdheten

av att försvarskraften även under omorganisationsskedet hålles

på högsta möjliga nivå bör flygmaterielen vid förband, som skall indragas,

i princip bibehållas, tills den nått slutet av sin normala livslängd.

Å andra sidan påverkar indragningsbeslut beträffande namngivna förband

dels möjligheterna att behålla och nyrekrytera personal vid dessa

under erforderlig tid, dels arbetsglädje och trivsel. Härigenom nedgår

dessa förbands effektivitet efter hand. Det är därför ett önskemål att göra

avvecklingsperioden så kort som möjligt.

Omvandlingen av jaktförbandet F 15 till attackflottilj — i samband med

nedläggandet av attackflottiljen F 14 — måste genomföras på ett sådant

sätt att, så vitt möjligt, attackflyget undgår en av omskolningsverksamhet

föranledd svaghetsperiod.

Erforderliga byggnadsåtgärder kräver tid för detaljplanering, projektering

och utförande. Ombyggnad av lokaler m. in. för den kommande skol
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 117 dr 1959

21

verksamheten måste framför allt vid F 8 och F 14 samordnas med den

ordinarie verksamhet som samtidigt pågår.

Omflyttningen av berörda skolor måste genomföras på sådant sätt att

utbildningskapaciteten i minsta möjliga utsträckning nedgår under flyttningsperioden.

Utbyggnad av skolornas kapacitet är beroende av den takt i vilken ny

personal erfordras, vilket i sin tur är avhängigt av bland annat materielleveranser.

Personalfrågorna kräver särskild uppmärksamhet. Ett omfattande detalj

planeringsarbete blir nödvändigt för att hänsyn skall kunna tagas till

personalens önskemål och tjänstens krav. Härtill kommer att åtminstone

en första etapp av långsiktsplaneringen beträffande flygvapnets totala personalbehov

måste slutföras och ligga till grund för lösandet av personalfrågorna.

Det är ett framträdande önskemål, att en detaljerad tidsplan för genomförandet

av samtliga i det föregående föreslagna organisationsändringar

framlägges så snart som möjligt. Härför talar bland annat behovet av att

kunna i tid påbörja de med omorganisationen sammanhängande planeringsåtgärderna

beträffande personal, byggnader och utbildningsverksamhet. Det

är också nödvändigt att utan dröjsmål kunna orientera personalen vid berörda

förband om tidsförhållandena vid omorganisationen.

Uppgörandet av en detaljerad tidsplan för omorganisationen sammanhänger

enligt flygvapenchefen med inom flygstaben för närvarande pågående

långsiktsplanering. En dylik tidsplan beräknas kunna uppgöras under

innevarande år. I avvaktan härpå anser flygvapenchefen att i propositionen

1958: 110 angivna ungefärliga tidpunkter för förbandsindragningarna

— F 14 tidigast budgetåret 1961/62, F 8 omkring år 1963 — bör tjäna som

riktlinjer, överföring av en jaktdivision till F 21 anses av byggnadsskäl

icke kunna genomföras förrän under budgetåret 1961/62.

Yttranden

Överbefälhavaren, som yttrat sig efter hörande av cheferna för armén

och marinen samt civil- och fortifikationsförvaltningarna, har i huvudsak

intet att erinra mot flygvapenchefens principförslag.

Imftfartsstyrelsen framhåller att det i samband med förändringar i flygvapnets

organisation bör eftersträvas att så långt det är möjligt ur försvarsmässiga,

ekonomiska och personella synpunkter åstadkomma en lokalisering

av militär flygverksamhet, som undviker områden med mera omfattande

civil flygtrafik. Med hänsyn bland annat till angelägenheten av

att passagerartrafiken på Arlanda och Bromma bör kunna bedrivas med

största möjliga säkerhet och regelbundenhet föreslår styrelsen, att frågan

om omfattningen av flygledningens fortsatta flygverksamhet på Barkarby

(F 8) och dess eventuella nedläggande underkastas förnyad prövning.

1956 års flygbullerutredning framhåller åt! förändringarna i verksamheten

vid F 8 medför betydande lättnader för befolkningen i de bullerstörda

samhällena i flottiljens närhet. Enligt utredningen är det emeller
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 117 år 1959

tid icke tillfredsställande utrett Ailken betydelse man skall tillerkänna en

minskning av flygfrekvensen vid den närmare bedömningen av de sanitära

olägenheterna av flygbuller. Utredningen anser sig därför icke kunna

uttala sig om i vilken utsträckning lättnader i den nuvarande begränsningen

beträffande bebyggelsen i flygfältets närhet blir möjliga. Den förändrade

verksamheten vid F 14 anses av utredningen få till följd att bullerstörningarna

i närheten av flygfältet blir så avsevärt reducerade att möjligheter

torde öppnas för en fortsatt exploatering av närliggande markområden.

Mot förslaget att omvandla F 15 till attackflottilj har utredningen

intet att erinra. Förslaget att överföra en jaktdivision från F 12

till F 21 bör enligt utredningen medföra minskade bullerstörningar inom

vissa tätorter i närheten av flygfältet vid F 12. En utökning av flygverksamheten

vid F 21 anser utredningen vara acceptabel.

Lokaliseringsutredningen rörande statlig verksamhet förordar, att en

kompletterande utredning om flygvapnets organisationsfrågor kommer till

stånd. Enligt lokaliseringsutredningen bör i första hand en överflyttning

till Halmstad av de för närvarande till Västerås förlagda skolorna övervägas.

Därest detta icke skulle vara möjligt synes man enligt utredningen

böra överväga en ändrad lokalisering av FÖFS och (eller) FTUS i syfte

att kunna placera FTS och FSS i Halmstad. Lokaliseringsutredningen

framhåller slutligen att det ur utredningens synpunkt är angeläget, att

olika vägar att begränsa organisationen i Stockholmsområdet noggrant

undersökes.

Departementschefen

I anslutning till det vid 1958 års B-riksdag fattade principbeslutet rörande

indragning av F 8 och F 14 föreslår chefen för flygvapnet, att F 15 ombildas

till attackflottilj och att en jaktdivision överföres från F 8 till

F 16/F 20.

Av vad flygvapenchefen anfört synes det ur skilda synpunkter lämpligast,

att jaktflottiljen F 15 ombildas till attackflottilj. Jag tillstyrker därför

detta förslag. För att minska nybyggnadsbehovet av hangarer vid F 15

räknar jag i likhet med flygvapenchefen med att vissa reservflygplan framdeles

uppställes vid F 14. I likhet med flygvapenchefen finner jag det vidare

lämpligt, att en jaktdivision i samband med indragningen av F 8 bibehålies

i östra Mellansverige. Då flygvapenchefens förslag att förlägga ifrågavarande

jaktdivision till F 16/F 20 i princip icke innebär någon ökning av

nuvarande flygplanantal vid nämnda förband eller någon utökning av

den militära flygverksamheten i Uppsalaområdet, kan jag biträda detsamma.

För att höja flygvapnets beredskap i övre Norrland föreslår flygvapenchefen

vidare, att en jaktdivision överföres från F 12 till F 21. Jag tillstyrker

flygvapenchefens förslag i denna del. Genom den föreslagna ombase
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 117 år 1959

23

ringen av en jaktdivision torde, såsom framhållits av såväl flygvapenchefen

som 1956 års flygbullerutredning, bullerstörningarna inom vissa tätorter i

närheten av flygfältet vid F 12 minska. Till förslaget att ombilda flygbaskåren

till flottilj anser jag mig icke nu böra ta ställning.

Flygvapenchefens förslag till organisation av de centrala markskolorna

m.m. innebär i huvudsak, att FCS indrages samt att markskolorna och

vissa andra enheter förlägges till F 2, F 8 och F 14.

Vad först angår F 2 har flygvapenchefen undersökt möjligheterna att

förflytta nuvarande verksamhet. Befintliga utrymmen vid nämnda förband

anses icke tillräckliga för nödvändig utökning av vissa skolor. Ett bortflyttande

av hela den nuvarande verksamheten vid F 2 beräknas emellertid

kräva avsevärda investeringskostnader. En förflyttning av FRAS och försöksanläggningen

för stridslednings- och luftbevakningsändamål (TVL)

skulle vidare medföra ett allvarligt avbräck i pågående undervisnings- och

försöksverksamhet. Jag delar därför flygvapenchefens uppfattning, att F 2

bor bibehållas. Enligt flygvapenchefens förslag skall F 2 omfatta FRAS,

väderskolan (VÄDS), stridsledningsskolan, TVL, en regional televerkstad

och flygförvaltningens depositionsförråd. För att nybyggnader skall undvikas

vid F 2 föreslås, att FÖFS och flygräddningsgruppen (FRÄD), som nu

provisoriskt överförts till F 8, flyttas. Jag biträder detta förslag. Emellertid

kan enligt min mening icke särskilt starka skäl åberopas för att bibehålla

VÄDS vid F 2. I stället synes det fördelaktigt att friställa ytterligare utrymme

vid F 2. VÄDS bör därför i stället förläggas till F 12, från vilket förhand

enligt vad jag tidigare föreslagit en jaktdivision skall bortflyttas. Jag har

under hand inhämtat, att en förläggning av VÄDS till F 12 icke medför

några nämnvärda investeringskostnader.

Vid F 8 skall enligt flygvapenchefens förslag den särskilda, för flygledningens

personal in.fl. avsedda flygavdelningen, 6. transportgruppen, musikkåren

samt den till förbandet nu provisoriskt överförda flygräddningsgruppen

bibehållas. Vidare föreslås att två av de nu till Västerås förlagda skolorna,

FTS och FSS, överflyttas till F 8. Den tredje av de nuvarande skolorna

i Västerås, FTUS, samt FÖFS (nu vid F 2) skall enligt förslaget

flyttas till F 14. Härvid förutsätter flygvapenchefen en väsentlig utbyggnad

av FÖFS med hänsyn till föreslagen utökning av den allmänbildande undervisningen

för fältflygarelever. I propositionen 1959:110 har jag emellertid

vid anmälan av flygvapnets avlöningsanslag uttalat, att jag icke anser mig

kunna biträda föreslagen utökning av ifrågavarande undervisning. Någon

ställning till frågan om förläggningen av FÖFS tog jag inte i förenämnda

sammanhang.

Enligt min mening kan det inte ifrågakomma att flytta verksamhet

från annan ort till Stockholmsområdet utan att starka skäl talar för en

dylik förflyttning. Flygvapenchefen har i detta hänseende anfört, hland

annat, att FTS och FSS för sin verksamhet har behov av samverkan med

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 117 år 1959

skolor in. m. vid F 2, främst FRAS, samt att möjligheterna att erhålla lärare

lättare kan tillgodoses i Stockholmsområdet. Vid mina överväganden har jag

inte kunnat konstatera, att i dagens läge behovet av samverkan mellan FTS

och FSS, å ena sidan, samt FRAS in. fl. organ vid F 2, å andra sidan, är

sådant, att dessa utbildningsanstalter behöver vara förlagda i närheten av

varandra. Hur utvecklingen kan gestalta sig framdeles kan inte bedömas.

Lärarbehovet för FTS och FSS torde kunna tillgodoses även på andra orter

än Stockholm. Sålunda har enligt vad jag inhämtat några svårigheter i detta

hänseende inte försports vid nuvarande förläggning i Västerås. Av anförda

skäl har jag inte ansett mig kunna biträda förslaget att flytta ifrågavarande

skolor till F 8.

I anslutning härtill kan det också förtjäna påpekas, att lokalerna vid

F 8 — vars flygfält alltjämt bör bibehållas såsom krigsbas — kan behöva

utnyttjas för annan verksamhet som av olika skäl måste vara lokaliserad

till Stockholmsområdet. Möjligheter bör sålunda hållas öppna att till F 8

lokalisera luftförsvarsrobotförband ävensom viss annan verksamhet. Vidare

är behovet av lokalutrymme för till Stockholm förlagda centrala

staber och förvaltningsmyndigheter för närvarande icke tillfredsställande

tillgodosett.

Jag anser mig icke nu böra ta ställning till huruvida flygledningens flygavdelning,

6. transportgruppen med flygräddningsgruppen och flygvapnets

musikkår i Stockholm framdeles kan behöva flyttas från F 8. Dessa

frågor synes böra ytterligare övervägas, vad det gäller flygverksamheten,

under beaktande av, bland annat, utvecklingen av den civila flygtrafiken

i Stockholmsområdet. Jag vill emellertid understryka, att den beslutade

indragningen av jaktflottiljen innebär väsentliga lättnader för den civila

flygtrafiken och en avsevärd minskning av bullerstörningarna för den

kringliggande bebyggelsen.

Då sålunda en förläggning av FTS och FSS till F 8 enligt min mening

inte bör ifrågakonuna, aktualiseras frågan om dessa skolor bör kvarbli i

Västerås eller flyttas annorstädes. I sistnämnda fall synes endast en förläggning

till F 14 i Halmstad kunna övervägas. Chefen för flygvapnet har

som nämnts föreslagit, att FÖFS och FTUS skall förläggas till F 14. Jag har

låtit undersöka möjligheterna att i stället dit förlägga FCS i nuvarande

sammansättning, varvid FÖFS förutsättes skola förläggas till annan plats.

Vid prövning av om FCS bör kvarbli i Västerås eller flyttas till Halmstad

bör följande omständigheter beaktas. Lokalerna i Västerås är gamla och i

förhållandevis dåligt skick. En relativt kostnadskrävande upprustning anses

erforderlig. F 14:s etablissement är däremot i gott skick. Byggnaderna

är i allmänhet uppförda i början av 11140-talet. Från Västerås stad har

visats intresse att förvärva FCS:s nuvarande etablissement och markområde

för exploateringsändamål. När det gäller Halmstad har Kronan enligt avtal

med staden den 9 juli 1942 åtagit sig vissa förbindelser för det fall att

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 117 år 1959

25

flottiljen skulle indras och av staden för flottiljen upplåtet område ej längre

skulle användas för ständig militär förläggning av motsvarande omfattning.

På längre sikt torde möjligheterna till markutbildning — som förekommer

vid samtliga ifrågavarande skolor — bättre kunna tillgodoses i

Halmstad, där infanteriregementets resurser i viss omfattning kan utnyttjas.

En fördel med eu lokalisering till Halmstad är också att lokalerna där

ligger i omedelbar anslutning till en flygbas. Möjligheter att erhålla civila

lärare föreligger såväl i Västerås som i Halmstad.

Kostnaderna för att iordningställa F 14 för de i FCS ingående skolorna

kan uppskattas till mellan 3 och 4 miljoner kronor. Dessa kostnader och

kostnaderna för FÖFS förläggning på annan ort torde mer än uppvägas av

de inkomster som kan erhållas vid en avveckling av FCS etablissement i

Västerås och de besparingar som uppkommer genom att eljest erforderliga

investeringar i Västerås kan undvikas. Jag anser, att anförda skäl bestämt

talar för att FCS flyttas från Västerås till F 14. I likhet med flygvapenchefen

räknar jag med att F 14 skall bibehållas som krigsbas och att musikkåren

skall kvarbliva vid förbandet.

Jag räknar med att centralförrådet för intendenturmateriel, som ligger

i anslutning till FCS, tillsvidare kan kvarbli i Västerås. Frågan om bortflyttning

av förrådet bör dock ägnas ytterligare uppmärksamhet.

I det föregående har jag konstaterat, att FÖFS bör flytta från F 2 för

att nybyggnader skall kunna undvikas där. Även andra skäl talar, som flygvapenchefen

anfört, för att FÖFS flyttas från F 2. Då jag förutsätter, att

F 14 utnyttjas för andra ändamål, kan jag inte biträda förslaget att förlägga

FÖFS dit. Att förlägga FÖFS till Uppsala i anslutning till försvarets läroverk,

som ifrågasatts, anser jag, bl. a. av kostnadsskäl, inte böra ifrågakomma.

En godtagbar lösning synes däremot vara att FÖFS — vilken som

förut anförts i huvudsak bör bibehållas vid nuvarande omfattning — förlägges

till Herrevadskloster. Jag har låtit undersöka förutsättningarna härför.

De erforderliga investeringskostnaderna torde inte överstiga 3 miljoner

kronor. Gemensam administration kan ordnas med krigsflygskolan (F5).

Behov av viss personalökning vid F 5 uppkommer emellertid, främst för

skötsel av lokaler, mathållning, förrådsverksamhet och ordningshållning.

Detta behov av personalökning motsvaras emellertid till en del av minskat

behov vid F 2. Härtill kommer, att en förläggning till Herrevadskloster medför

uppenbara fördelar ur utbildningssynpunkt, framförallt genom den

nära kontakt som åstadkommes med F 5, där fältflygarna erhåller sin grundläggande

flygutbildning. Anförda skäl talar enligt min mening otvetydigt

för alt FÖFS bör förläggas till Herrevadskloster och administrativt knytas

till F 5. Jag föreslår därför att beslut nu fattas härom. Denna lösning bidrager

också till att motverka de olägenheter som indragningen av Hcrrevadsklosters

remontdepå inneburit för Riseberga kommun.

En lösning av frågorna om flygvapnets centrala markskolor in. in. i

3—410 0» Rihang till riksdagens protokoll 1959. 1 samt. Nr 117

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 117 år 1959

enlighet med vad jag nu angivit innebär, att — bortsett från den administrationspersonal

som alltjämt kan erfordras vid F 8 — administrationerna

vid två förband helt kan utgå. Enligt chefens för flygvapnet förslag

skulle endast administrationen vid ett förband kunna utgå. Besparingarna

på driftbudgeten vid den av mig förordade lösningen blir åtminstone lika

stora som enligt flygvapenchefens förslag.

De totala investeringskostnaderna för genomförande av de av flygvapenchefen

föreslagna organisationsförändringarna, vari inräknats kostnader

sammanhängande med den förutsatta utökningen av utbildningsverksamheten

vid vissa skolor, har preliminärt beräknats till 12,35 miljoner kronor.

Motsvarande kostnader för de av mig föreslagna förändringarna torde bli

något lägre. Vidare bör, såsom flygvapenchefen framhållit, beaktas inkomsterna

vid en försäljning av FCS etablissement och markområde och kostnaderna

för annars erforderliga byggnadsåtgärder in. m. vid FCS och CVV

(cirka 3 miljoner kronor).

Besparingarna på driftbudgeten kan uppskattas till i runt tal 2 miljoner

kronor årligen.

Vid genomförandet av organisationsförändringarna bör, såsom flygvapenchefen

framhållit, beaktas önskvärdheten av att försvarskraften under

omorganisationsskedet inte nämnvärt nedsättes.

Principbeslut rörande de av mig förordade organisationsförändringarna

bör för möjliggörande av erforderligt planläggningsarbete fattas nu. En

detaljerad tidsplan för förslagens genomförande bör, under förutsättning

att riksdagen godkänner förslagen, snarast uppgöras med utgångspunkt i de

i propositionen 1958:110 angivna ungefärliga tidpunkterna för förbandsindragningarna.

överföringen av en jaktdivision till F 21 beräknas kunna

ske under budgetåret 1961/62.

Vissa personalfrågor

Vid anmälan av de fredsorganisatoriska förändringar, varom förslag

framlades i propositionen 1958: 110, behandlade jag även de personalproblem

som kunde uppkomma i samband med förändringarna. Jag framhöll

sålunda, att åtgärderna kunde få betydelsefulla verkningar för de anställda,

som berördes därav, och att det självfallet var önskvärt, att de enskilda

befattningshavarna så snart som möjligt kunde få klarhet om vad förändringarna

kunde komma att innebära för dem. Vidare anslöt jag mig

till ett uttalande av överbefälhavaren, att skälig hänsyn måste visas de

personliga intressena utan att därför de tjänstemässiga behoven eftersattes.

Frågor rörande omplacering av civil personal ansåg jag böra i allmänhet

handläggas av försvarets personalnämnd i samråd med myndigheter, arbetsmarknadsorgan

och personalorganisationer, medan Kungl. Maj :t förutsattes

få pröva i vilka former övriga personalvårdande uppgifter in. m. lämpligen

borde ombesörjas.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr in är 1959

27

Kungl. Maj:l har sedermera bemyndigat mig att tillkalla en delegation

bestående av fem ledamöter för samordning av här avsedda personalorganisations-

och personalvårdsfrågor. Därvid har förutsatts, att följande skall

gälla i fråga om handhavandet i övrigt av personalfrågor i samband med

organisationsförändringarna. I princip skall ordinarie organ utnyttjas. Som

en tillfällig förstärkning av dessa skall inrättas särskilda mindre organ.

Dessa skall handha huvuddelen av de frågor som följer av omorganisationen.

Försvarets personalnämnd skall upptaga — förutom frågor rörande

övertalig civil personal — jämväl frågor rörande innehavare av arvodesbefattningar.

Vid anmälan av dessa frågor betonade jag vikten av att samarbete

och inbördes orientering äger rum mellan alla i omorganisationsarbetet

deltagande myndigheter i skilda instanser, försvarets personalnämnd

samt de tillkommande organen. Jag ansåg det också betydelsefullt,

att samarbete med vederbörande personalorganisationer kommer till stånd

i de former som kan finnas lämpliga. Jämlikt Kungl. Maj :ts angivna bemyndigande

har jag den 4 december 1958 tillkallat förenämnda delegation.

Vad som anförts i fråga om beaktande av de enskilda befattningshavarnas

intressen in. in. i samband med de i propositionen 1958:110 anmälda

organisationsförändringarna gäller även beträffande de organisatoriska

förändringar inom armén och flygvapnet som behandlats i det föregående.

De personalproblem som kan uppkomma genom dessa åtgärder bör handläggas

i samma ordning som gäller ifråga om de under föregående år beslutade

organisationsförändringarna.

I detta sammanhang torde jämväl få upptagas frågan om särskilda förmåner

åt personal som blir övertalig i samband med ifrågavarande organisationsförändringar.

Jämlikt bemyndigande av 1958 års B-riksdag äger

Kungl. Maj :t besluta i fråga om dylika förmåner, såvitt avser övertalig personal

vid de förband m. in. som jämlikt 1958 års försvarsbeslut skall indragas.

Bestämmelserna förutsattes skola, med beaktande av vad i propositionen

1959: 110 (s. 15 ff) anförts beträffande förmåner åt där avsedd övertalig

personal, bli utformade i huvudsaklig överensstämmelse med föreskrifterna

angående förmåner för övertalig personal vid örlogsvarven och

försvarets fabriksverk (jfr prop. 1958: 101). Beslutanderätten i ärenden av

ifrågavarande slag ansågs böra ankomma på försvarets personalnämnd. Jag

förutsätter, att i propositionen 1959:110 angivna principer beträffande

ekonomisk gottgörelse åt övertalig personal skall gälla jämväl i fråga om

personal, som blir övertalig i samband med de organisationsförändringar,

berörande flygvapnets centrala markskolor och infanlcriskjutskolan, varom

förslag framlagts i det föregående.

Slutligen bör Kungl. Maj:t utverka riksdagens bemyndigande att vidtaga

de jämkningar i personalstaterna för ordinarie personal — inom

ramen för det fastställda totala antalet beställningar och tjänster för dylik

personal — som erfordras för genomförande av omorganisationerna.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 117 år 1959

Sammanfattning och hemställan

De förslag jag framlagt i det föregående innebär i huvudsak följande.

Armén

Lv 1 indrages.

S 2 flyttas till Karlsborg och förlägges till Lv 1 etablissement.

Spaningsutbildningen vid K 3 kvarblir i Skövde.

Infanteriskjutskolan flyttas till Linköping och anslutes till I 4.

Flygvapnet

FCS indrages.

F 2, F 14 och förutvarande Herrevadsklosters remontdepå utnyttjas för

förläggning av utbildningsanstalter in. m.

F 15 ombildas från jakt- till attackflottilj.

Fn jaktdivision överföres till vardera F 16/F 20 och F 21 från F 8 respektive

F 12.

Under åberopande av vad jag i det föregående anfört hemställer jag, att

Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att godkänna vad jag i det föregående föreslagit beträffande

organisationsförändringar m. m. inom armén och flygvapnet.

Med bifall till vad föredragande departementschefen

sålunda, med instämmande av statsrådets övriga

ledamöter, hemställt förordnar Hans Maj :t Konungen

att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse

bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Jan Nilsson

Sthlrn 1039. K. L. BeckmansBoktr.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

4 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (4)

4 kopplingar.

  1. Rskr. 1959:337 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts propositioner angående dels vissa markförvärv för försvaret, i vad propositionen avser övningsoch skjutfält a1 i texten
  2. SU 1959:180 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts propositioner angående dels vissa markförvärv för försvaret, i vad propositionen avser övningsoch skjutfält för infanteri s. 7 i texten
  3. Rskr. 1959:254 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungi. Maj:ts proposition angående vissa organisationsförändringar inom försvaret jämte i ämnet väckta motioner. a1 i texten
  4. SU 1959:99 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående vissa organisationsförändringar inom försvaret jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten