Sök i Ratio Lex

Kungl. Maj:ts proposition nr 119 dr 1959

1959-03-13 · 31 sidor, varav 30 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 30 av 31 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1959:119, Kungl. Maj:ts proposition nr 119 dr 1959

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 119 dr 1959

1

Nr 119

Kungl. Maj.ts proposition angående anslag till reglering

av prisstegringar på försvarshuvudtiteln

m. 77i.; given Stockholms slott den 13 mars 1959.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Sven Andersson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen anges metoder för beräkning av prisförändringar i fråga

om försvarshuvudtiteln.

För reglering av prisstegringar äskas för nästa budgetår ett anslag av

40 000 000 kronor.

1—411 69 Bihang till riksdagens protokoll 1959. 1 samt. Nr 119

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 119 år 1959

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför

Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 13 mars 1959.

Närvarande

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Lange,

Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson, af Geijer
stam.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler

chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, fråga om anslag

till reglering av prisstegringar på försvarshuvudtiteln m. in. och anför därvid

följande.

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 189) har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Reglering

av prisstegringar för budgetåret 1959/60 beräkna ett anslag av

60 000 000 kronor.

Vid anmälan av försvarshuvudtiteln i årets statsverksproposition (bil. 6,

s. 11) anförde jag, att jag jämlikt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 12

september 1958 tillkallat fyra sakkunniga1 för att inom försvarsdepartementet

biträda med undersökningar rörande möjligheten att åstadkomma

regler för beräkning av den enligt beslut vid 1958 års B-riksdag förutsatta

kompensationen för löne- och prisstegringar å försvarshuvudtiteln.

De sakkunniga, som antagit benämningen »Försvarsindexgruppen», bar

avlämnat två promemorior, den ena den 15 november 1958 samt den andra

den 1 mars 1959. Den första, som i korthet anmäldes vid behandlingen av

försvarshuvudtiteln i 1959 års statsverksproposition (bil. 6, s. 11) innehåller

i huvudsak principiella synpunkter på lösning av frågorna rörande löneoch

prisomräkning av fjärde huvudtiteln. I den andra promemorian avhandlar

försvarsindexgruppen närmare vissa i den första promemorian upptagna

principfrågor och redovisar konkreta förslag till prismaterial m. m. De

båda promemoriorna benämnes i det följande PM I respektive PM II.

Över försvarsindexgruppens PM I har efter remiss yttranden avgivits av

överbefälhavaren, försvarets civilförvaltning, försvarets sjukvårdsstyrelse,

fortifikationsförvaltningen, armétygförvaltningen, arméintendenturförvaltningen,

marinförvaltningen, flygförvaltningen, försvarets forskningsanstalt,

riksräkenskapsverket och kommerskollegium.

Som nyss nämnts omtalade jag i årets statsverksproposition i korthet

1 Överdirektören P. T. I. Ohlsson, ordförande, kommerserådet B. A. Eriksson, kanslidirektören

C. A. Murray samt fil. dr. E. H. Ruist.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 119 är 1959

3

försvarsindexgruppens PM I. Jag var emellertid inte då beredd att taga slutlig

ställning till hur prisförändringarna skulle beräknas. Sedan ytterligare

undersökningar i ämnet utförts, torde jag ånyo få anmäla frågan. Jag redogör

härvid först för försvarsindexgruppens förslag och däröver avgivna

yttranden samt framlägger därefter mina egna synpunkter och förslag.

Försvarsindexgruppen har ansett sitt uppdrag böra innefatta undersökning

om metoderna för löne- och prisomräkningen. Undersökningarna har

främst inriktats på att konstruera en index härför. Gruppen har vidare

undersökt, i vilken ordning löne- och prisomräkningen skall budgetärt

regleras.

PM I. Försvarsindexgruppen har i sin den 15 november 1958 dagtecknade

promemoria begränsat sig till att lämna vissa förslag till principlösning.

I PM I angives konstruktionen av, syftet med och innebörden i den

förordade indexformeln, strukturen i och användningen av de skilda indexserier,

som synes erforderliga, seriernas utformning med hänsyn till kravet

på försvarsutgifternas anpassning till den ekonomiska utvecklingen samt de

budgetära anordningar som systemets genomförande förutsätter.

Rörande utgångspunkten för de i försvarsbeslutet förutsatta omräkningarna

framhåller försvarsindexgruppen, att viss osäkerhet råder rörande

beräkningsgrunderna för de olika anslagen för budgetåret 1958/59,

d. v. s. det första budgetåret i den av försvarsbeslutet omfattade kostnadsramen.

I beslutet har emellertid, framhålles det, uttryckligen förutsatts,

att de för 1958/59 anvisade anslagen — i vilka inräknats viss reserv för

prisstegringar under nämnda år ■—- skall förslå, oavsett vilka pris- och

löneändringar som inträffar samt att kompensation skall utgå först fr. o. in.

budgetåret 1959/60. Med hänsyn härtill tolkar gruppen försvarsbeslutet i

förevarande hänseende så, att pris- och löneomräkningarna skall ske i förhållande

till medelprisläget under budgetåret 1958/59. Viss reservation

göres dock för eventuella lönestegringar för de statsanställda fr. o. m. år

1959. Gruppen anser sig kunna utgå ifrån att försvarsbeslutets innebörd

är att löne- och prisförändringar skall beaktas, oavsett i vilken riktning

förändringarna går.

Vad angår principerna för prisregleringen uttalar gruppen sympatier

för att till grund för densamma begagna sig av en tämligen grov indikator

för den allmänna prisutvecklingen i landet, exempelvis prisindex för nationalprodukten

i dess helhet. Gruppen finner emellertid, att en sådan schablonmässig

beräkning icke kan begagnas för prisomräkningen av de skilda

anslagen i budgeten, vilket förutsattes erforderligt. Med hänsyn härtill

föreslår gruppen, att löne- och prisomräkningen verkställes med hjälp av

eu index. Denna bör kunna utnyttjas dels fiir beräkning av den ekonomiska

ramen för fjärde huvudtiteln i samband med statsverkspropositionens utarbetande

dels för att korrigera de olika anslagen inom huvudtiteln för

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 119 är 1959

prisförändringar, som inträffar från tidpunkten för deras beräknande intill

dess de användes under löpande budgetår. Index föreslås dessutom skola

begagnas vid omräkningen av årskvoter i sådana anslag som avses för

anskaffning av materiel enligt långtidsplaner. Gruppen har funnit att befintliga

prisindexserier eller annat prismaterial icke kan begagnas för

dessa ändamål och föreslår fördenskull att en ny prisindex, »försvarsindex»,

åstadkommes.

Eörsvarsindexgruppen anför, att man för att prisomräkna försvarsutgifterna

egentligen skulle behöva en indexserie, som visade utvecklingen

av priset för att producera den tjänst, som förverkligar den förutsatta målsättningen

för försvaret. Då emellertid någon direkt prisbildning härpå

icke finnes,nödgas man uppdela utgifterna på de olika varor och tjänster

som konstituerar försvarsverksamhetens olika kostnadselement, d. v. s.

den i budgeten gjorda fördelningen på avlöningar, omkostnader, hyror,

övningar, materielanskaffning, underhåll etc., och därefter mäta prisrörelserna

på dessa skilda element. Gruppen påpekar, att man, vid en

dylik uppdelning på kostnader i produktionsled före den slutprodukt,

d. v. s. för svarst jänsten i dess helhet, vars prisförändring skall mätas,

måste beakta de produktivitetsförändringar, som uppstår under produktionsprocessen

genom förbättrad eller försämrad samverkan mellan de i

prismätningen ingående varorna och tjänsterna. Detta innebär, att en

korrektionsfaktor måste införas för produktivitetsvinster eller produktivitetsförluster.

Eljest föreligger enligt gruppen risk för att försvarsbudgeten

får en annan andel i nationalprodukten än den som förutsatts i

försvarsbeslutet. Gruppen finner att det vid försvarsbeslutet förutsatts, att

försvaret skall få behålla den produktivitetsvinst, som göres på sista stadiet

i produktionsprocessen samt bära motsvarande produktivitetsförlust. Detta

innebär, att försvarskraften absolut sett icke ökar med 2,5 % om året utan

med 2,5 % + produktivitetsförändringarna i sista ledet av försvarets egen

verksamhet. En sådan tolkning förutsätter emellertid, hävdar gruppen,

att en korrektionsfaktor principiellt måste införas vid ett eventuellt användande

av kostnadselement för att mäta prisutvecklingen på tidigare

stadier i produktionsprocessen, exempelvis vid mätningen av prisrörelserna

inom olika anslag till omkostnader, materiel och underhåll m. fl.

Gruppens förslag till indexformel för försvarsindex och dess motiveringar

härtill redovisas i bilaga A. Prisindex skall enligt gruppen användas

för att beräkna det prisregleringsbelopp som erfordras för att bibehålla

det kvantitativa innehållet i ett visst års budget oförändrat från tidpunkten

för myndigheternas beräkningar till betalningarnas erläggande. Gruppen

föreslår, att som vikter i indexen användes kvantiteter som motsvarar anslag

under fjärde huvudtiteln för ifrågavarande budgetår. Index föreslås

skola beräknas fyra gånger årligen, nämligen för augusti, november,

februari och maj månader.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 119 år 1959

5

Beträffande prismaterialet i försvarsindex lämnas icke slutligt förslag i

PM I. Gruppen begränsar sig i PM I till att ange vissa riktlinjer. Sålunda

förutsätter gruppen, att försvarskostnaderna vid prismätningen uppdelas

i enlighet med riksstatens uppställning. I fråga om flertalet utgiftsändamål

räknar gruppen med att kunna finna erforderligt prismaterial i redan

existerande indexserier. Betydande grupper av det militära varusortimentet

är emellertid enligt gruppen i färdigt skick av så speciell karaktär, att det

inte kan antagas vara möjligt att erhålla prismaterial för tekniskt jämförbara

civila representantvaror. Gruppen har ansett det principiellt oriktigt

att använda militära varor som representantvaror. Oavsett hur prismaterialet

i dessa fall insamlas anses nämligen kunna uppkomma ett cirkelproblem.

Gruppen finner alltså att i princip endast civila varor bör

utväljas som representantvaror. I PM I antyder gruppen vissa möjligheter

att finna lämpliga dylika varor. Som en möjlighet anges desaggregering

på funktionella huvudbeståndsdelar. En annan metod är uppdelning i

kostnadselement (arbetslöner, råvaror, halvfabrikat etc.). Om denna metod

skall ifrågakonnna måste dock, enligt gruppens förut omnämnda principiella

uppfattning, införas en korrektionsfaktor för produktivitetsförändringar.

Vad beträffar den budgetära tillämpningen av försvarsindex anför gruppen,

att kompensation för prisstegringar kan lämnas på tilläggsstat men

att också den ursprungliga riksstaten kan konstrueras så, att kompensation

kan utgå. Med hänsyn till den praxis som utbildat sig beträffande

användandet av tilläggsstat anser försvarsindexgruppen, att den

senare utvägen i första hand bör prövas. I viss anslutning till vad som

gäller för innevarande budgetår, räknar gruppen härvid med att en reserv

för prisstegringar, vilken inte inräknas i ramen, beräknas i huvudtiteln.

Denna reserv synes lämpligen böra hållas samlad under ett särskilt,

för huvudtiteln gemensamt anslag, prisregleringsanslaget. Från detta anslag

bör endast täckas prisstegringar å andra anslag än de som avses

för avlönande av tjänstemän, medan prisstegringar å dessa senare anslag

förutsättes skola täckas medelst anslag under tolfte huvudtiteln, på

sätt hittills plägat ske. Prisregleringsanslaget bör i enlighet härmed anknytas

till en försvarsindex, som »rensats» från sådana lönekostnader för

statstjänstemän som redovisas under särskilda avlöningsanslag. Belastningen

på prisregleringsanslaget bör enligt gruppen regleras med tillhjälp

av en indexserie som anknyter till försvarshuvudtitelns reservationsanslag.

Då anslagen under huvudtiteln skall vara beräknade i prisläget för viss

månad då index beräknas (i allmänhet maj månad), kan de merkostnader

som skall täckas från prisregleringsanslaget alltså fastställas med ledning

av indextalen under det aktuella budgetåret. Prisregleringsanslaget bör

enligt försvarsindexgruppen få utnyttjas högst intill ett belopp, som motsvarar

de på angivet sätt fixerade merkostnaderna på reservationsanslagen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 119 år 1959

Fördelningen av det belopp som må disponeras förutsätter gruppen skola

ankomma på Kungl. Maj :t. Utvecklingen beträffande de i försvarsindex

ingående delgrupperna bör kunna tjäna till ledning vid denna fördelning.

Gruppen föreslår, att vissa lijälpindexserier konstrueras för ändamålet.

Anslagsbeloppet för prisregleringsanslaget, som enligt gruppens förmenande

lämpligen bör vara förslagsanslag, förutsättes kunna uppskattas

med ledning av tidigare erfarenheter rörande prisutvecklingen.

Prisstegringar under förslagsanslag förutsättes liksom hittills få påverka

belastningen på dessa anslag antingen omedelbart eller -—- beträffande

anslag eller anslagsposter som maximerats av Kungl. Maj :t — efter

särskild prövning av Kungl. Maj :t. Reserv för dessa prisstegringar skall

finnas under prisregleringsanslaget och bör enligt gruppen inte kalkyleras

in under de olika anslagen. Visar sig förhandsuppskattningen av prisstegringarna

hållbar, uppstår sålunda på prisregleringsanslaget en besparing,

som motsvarar prisstegringar på andra förslagsanslag än avlöningsanslag.

Vid sjunkande priser som enligt vad som förut anförts, förutsättes medföra

minskning av den totala kostnadsramen, kommer prissänkningar,

som rör förslagsanslag, automatiskt att påverka belastningen under ett

budgetår. När det åter gäller reservationsanslag anser gruppen erforderligt

att på något sätt begränsa myndigheternas möjligheter att förfoga över

anslagen. Gruppen föreslår därför att utnyttjandet av ett reservationsanslag

skall omprövas av Kungl. Maj :t, därest priset för den verksamhet

som bedrives under anslaget enligt index blir lägre än som antagits vid

anslagsberäkningen. Jämväl utnyttjandet av lämnade beställningsbemyndiganden

synes böra begränsas på liknande sätt.

Gruppens förslag bygger på att reservationsanslagen skall kompenseras

eller reduceras med hänsyn till prisförändringar. Storleken av dessa justeringar

kan slutligt bestämmas först då indexberäkningar för samtliga beräkningstillfällen

under budgetåret föreligger. Om index uträknas kvartalsvis

för mittmånaden i varje kvartal, kan indextalen för maj månad —

den sista tidpunkt under ett budgetår för vilken indextal beräknas —

vara framräknade före juni månads utgång. Det torde härvid enligt gruppen

bli möjligt att verkställa erforderliga justeringar före budgetårsskiftet.

Med hänsyn till att avsevärda prisförändringar kan inträffa anser försvarsindexgruppen

lämpligt, att en provisorisk justering skall verkställas,

då prisförändringarna å reservationsanslag enligt index överstiger 3 enheter.

Provisorisk justering föreslås äga rum vid budgetårets början,

därest prisförändringarna redan i maj överstiger 3 enheter. Om så icke är

fallet, förutsättes provisorisk justering skola verkställas vid det första

beräkningstillfälle, då medeltalet av index för detta och tidigare beräkningstillfällen

under budgetåret överstiger 103,o. På samma sätt kan ytterligare

en eller flera provisoriska justeringar ske, så snart motsvarande

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 119 år 1959

i

medeltal överstiger indextalet vid senaste justeringstillfälle med mer än

3 enheter. Slutreglering bör under alla förhållanden ske i juni månad, då

indexmedeltalet för budgetåret är känt. Det föreslås vidare, att Kungl.

Maj :t erhåller befogenhet att -— oavsett indexutvecklingen i stort — kompensera

visst reservationsanslag, som drabbas av en isolerad prisstegring,

överstigande 5 % av anslagsbeloppet, och för vilket hjälpserie enligt det avgruppen

föreslagna indexsystemet utarbetats. Ett dylikt ianspråktagande

av prisregleringsanslaget regleras slutligt vid justeringen i juni månad.

Gruppen räknar med att följande indexserier är behövliga i det förordade

systemet.

a) En generell index för hela försvarsbudgeten, byggd på en sammanvägning

av delindexserier tör de i huvudtiteln förekommande utgiftsändamålen,

uppdelade på vissa huvudgrupper. Denna index anses skola utnyttjas

för att fastställa ramen för budgeten i samband med dess uppgörande samt

för efterhandsgranskning av det totala prisregleringsresultatet.

b) En delserie, omfattande samtliga anslag i budgeten utom anslagen

för avlöningar åt tjänstemän, avsedd för efterhandsgranskning av prisregleringsresultaten

samt för uppskattning av storleken å prisregleringsanslaget.

c) En delserie, omfattande samtliga reservationsanslag i budgeten, avsedd

för den budgetära regleringen under löpande budgetår av prisomräkningsresultatet

för reservationsanslagen.

d) Ett fåtal hjälpserier för vissa viktiga reservationsanslag, i främsta

rummet de planreglerade materielanskaffningsanslagen samt underhållsanslagen.

Hjälpserierna avses skola tjäna till ledning vid fördelning avkompensation

eller reduktion å nämnda anslag under löpande budgetår

samt ligga till grund för omräkning av årskvoterna i de planreglerade

anskaffningsanslagen.

Yttranden

Remissmyndigheterna stöder i princip förslaget om tillskapande av en

särskild försvarsindex och har i allmänhet intet att erinra mot försvarsindexgruppens

förslag till principlösningar. Av de skilda remissmyndigheternas

yttranden må i övrigt återges följande.

Överbefälhavaren anser det tveksamt, om man för all krigsmateriel kan

finna civila varor av den beskaffenheten att deras prisutveckling kan anses

representativ för utvecklingen beträffande militära varor. Det framhålles,

att eu betydande del av försvarskostnaderna användes för prototyparbeten

och forskning, där lönekostnaderna dominerar. Om någon större grad av

exakthet ändå inte kan uppnås vid indexregleringen, synes det överbefälhavaren

naturligt, att okomplicerade och administrativt enkla metoder användes.

Försvarets civilförvaltning understryker försvarsindexgruppcns uttalan
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kutigl. Maj:ts proposition nr 119 år 1959

de, att indexregleringens schematiska natur under alla förhållanden måste

kvarstå och finner detta tala för att de fördelar som kan vara förenade

med en anknytning till redan befintliga civila indexserier ytterligare överväges

vid det fortsatta utredningsarbetet.

Fortifikntionsförvaltningen förordar bland annat, att man vid framräkningen

av kostnadsramarna för kommande budgetår utgår från ett fiktivt

indextal för februari månad i stället för ett fiktivt indextal för maj månad,

varigenom tidsnöden vid myndigheternas budgetarbete skulle minskas. När

det gäller hyror, d. v. s. anslag till ersättning till fastighetsfonderna, anser

ämbetsverket, att byggnadsstyrelsens underhållsindex bör tillämpas och

därvid inarbetas i preliminära stater för fastighetsfondens delfonder.

Ämbetsverket tar även upp frågan om reservationer och finner det ofrånkomligt,

att reservationer vid ett budgetårsskifte omräknas enligt index

även under följande budgetår fram till tiden för betalningsutfallet. Ämbetsverket

anser det kunna inträffa, att prisregleringsbelopp som frainräknats

på grundval av indexmedeltalet för ett visst budgetår inte ger täckning för

de utgifter som faktiskt förekommit i överensstämmelse med gällande kvartalsindex.

Åt Kungl. Maj :t bör därför förbehållas rätt att vid behov jämka

prisregleringsbeloppet med hänsyn till det faktiska betalningsutfallet.

Armétygförvaltningen finner det vara en förutsättning för att indexsystemet

skall fungera, att ämbetsverket tillätes balansera anslagsminskning

på grund av fallande index vid slutregleringen i juni månad över

budgetårsskiftet. Ämbetsverket anför vidare, att vid hjälpseriernas beräkning

hänsyn måste tagas till utlandsbeställningar, vilka undandrages svensk

indexberäkning, och till objekt med fasta priser och med långa leveranstider.

Arméintendenturförvaltningen anser sig icke för närvarande kunna taga

definitiv ställning till de särskilda detaljfrågorna, särskilt icke till frågan

i vilken omfattning civila indexserier kan användas. Med hänsyn bland

annat härtill ifrågasätter arméintendenturförvaltningen lämpligheten av

att de föreslagna principerna för omräkning av försvarsbudgeten börjar

tillämpas redan från och med den 1 juli 1959.

Marinförimltningen anser, att ett definitivt ställningstagande till lämpligheten

av att genomföra försvarsindexgruppens förslag ej kan göras,

förrän detta praktiskt utformats och prövats. Ämbetsverket finner metoden

att basera index på civila representantvaror ha uppenbara fördelar ur

budgetsynpunkt men påpekar att risk föreligger för att prisutvecklingen

för dessa civila varor, bland annat på grund av konkurrensförhållanden,

blir en annan än för de militära varorna. Marinförvaltningen anser det

vidare av praktiska skäl lämpligt, att slutregleringen baseras på index ett

kvartal tidigare än som föreslagits, så att den kan verkställas exempelvis

under april månad. Om man önskar utnyttja försvarsindex i leveransavtai

finnes enligt marinförvaltningen behov av sammanhängande indexserier.

Ämbetsverket anser därför, att serierna ej bör avgränsas till budgetår.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 119 år 1959

9

Flygförvaltningen anser sig icke vara i stånd att överblicka konsekvenserna

i sin helhet av det framlagda förslaget till principlösning men framför

vissa synpunkter på särskilda delfrågor. Ämbetsverket delar inte försvarsindexgruppens

uppfattning, att prisförändringarna bör beräknas med

utgångspunkt i medelpriserna under budgetåret 1958/59, utan hävdar att

ÖB-utredningarnas prisläge d. v. s. i allmänhet den 1 april 1957 borde valts

som utgångspunkt. Flygförvaltningen anser det ofrånkomligt, att en index

skapas som på lämpligt sätt anknyter till speciella militära varor. Genom

ramavtalen med flygindustrin och avtal med vissa andra industrier har

ämbetsverket full insyn och kontroll över samtliga faktorer som påverkar

prissättningen och kan alltså se vilka prisändringar som hänför sig till

kvalitetsförändringar och vilka som förorsakas av direkta prishöjningar.

Ämbetsverket anser metoden med nedbrytande i kostnadselement vara en

praktiskt framkomlig väg som prövats i olika sammanhang. Det bör även

vara möjligt att lösa problemet att finna ett uttryck för produktivitetsfaktorn.

Sammanfattningsvis uttalar ämbetsverket, att en prisberäkning

med användning av tillgängliga civila index för standardbetonade varor och

nedbrytning i kostnadselement för beräkning av speciella militära varor

kommer att erbjuda en godtagbar lösning.

Försvarets forskningsanstalt anför, att det kan visa sig nödvändigt att

utnyttja särskild hjälpindex vid prisomräkning av forskningsanstaltens

reservationsanslag, vilka i relativt stor utsträckning användes för anskaffning

av dyrbara och tekniskt mycket komplicerade instrument och apparater.

Riksräkenskapsverket anser, att inträffande kostnadsstegringar — utom

för löner — bör täckas genom medelsanvisning på tilläggsstat i stället för

över ett särskilt prisregleringsanslag. Riksräkenskapsverket anser ett dylikt

förfaringssätt väl förenligt med vad riksdagen uttalat angående medelsanvisning

på tilläggsstat. En reglering genom anslag på tilläggsstat anses

dessutom erbjuda större möjligheter till en riktig fördelning på olika anslag

redan från början. Riksdagen får vidare möjlighet att fortlöpande följa

utvecklingen. Vid en reglering i denna ordning skulle justering av kostnaderna

behöva ske endast två gånger varje budgetår. I anslutning härtill

skulle enligt ämbetsverket indextalen beräknas halvårsvis i stället för

kvartalsvis.

Kommerskollegium framhåller som önskvärt att största möjliga enkelhet

eftersträvas vid indexsystemets uppbyggnad och tillämpning samt att förfarandet

får karaktären av försöksverksamhet.

PM II. I denna promemoria diskuterar försvarsindexgruppen under

hänvisning till PM I principiella och praktiska problem rörande metoderna

vid val av prismaterial för teknisk krigsmateriel samt redovisar sina härutinnan

gjorda ställningstaganden. Vidare framlägges förslag till prismate
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj ds proposition nr 119 år 1959

rial för de skilda utgiftsändamålen i försvarsbudgeten samt till åtgärder

beträffande det administrativa förfarandet vid försvarsindex’ beräkning och

tillämpning. De principiella spörsmål, som i huvudsak slutbehandlats i den

preliminära promemorian, upptages till förnyad behandling, endast i den

mån hithörande frågor berörts i remissyttrandena över PM I eller indirekt

sammanhänger med frågorna rörande val av prismaterial eller den praktiska

tillämpningen.

Vad beträffar metoderna för val av prismaterial för egentlig krigsmateriel

anför försvarsindexgruppen, att den icke funnit skäl frångå principen

att söka mäta prisutvecklingen inom försvaret i första hand med

stöd av civilt prismaterial. Gruppen har ansett det ligga utanför dess uppgift

att gå in på de problem som kan uppstå för den händelse bestämmelser

om beräkning av prisförändringar, som finnes intagna i av Kungl. Maj :t

godkända avtal, på kort sikt skulle föranleda betalningsförpliktelser, för

vilka täckning icke kan beredas enligt de i promemorian föreslagna reglerna.

Gruppen påpekar, att den syftat till att försvarsindex skall ge ett generellt

mått för den totala prisutvecklingen; de olika detaljerna som bygger

upp försvarsindex kan sålunda i allmänhet inte användas för en prismätning

för varje särskilt anslag. Gruppens strävan anges vidare ha varit att

i försvarsindex direkt eller indirekt söka få fram ett mått på prisutvecklingen

för marknadsförda, ej specifikt militära varor, som i vissa angivna

avseenden kan anses jämförbara med de militära varorna. Härför har

gruppen undersökt tre metoder, nämligen:

1. direkt anknytning till förefintliga indexserier

2. desaggregering av färdigprodukterna på funktionella huvudbeståndsdelar

(desaggregeringsmetoden) samt

3. desaggregering av färdigprodukterna på kostnadselement (kostnadselementmetoden).

Vad beträffar den första metoden har gruppen jämfört varuinnehållet

i ifrågakommande anslag med det som är representerat i förefintliga prisindexserier.

Härvid har särskild hänsyn tagits till i vilken mån överensstämmelse

föreligger med avseende å i färdigprodukten ingående råvaror,

varornas bearbetningsgrad samt prisstabiliteten. För att möjliggöra en

dylik jämförelse är det, enligt gruppen, nödvändigt att på något sätt klassificera

varorna.

Försvarsindexgruppen har i första hand sökt använda den s. k. Brysselnomenklaturen,

vilken från den 1 januari 1959 införts i Sverige som bas

för tulltaxeringen. Brysselnomenklaturen bygger i första hand på en indelning

av alla varor i 99 kapitel. De varor som hänföres till samma kapitel

är, enligt gruppen, i allmänhet likartade i fråga om utgångsmaterial. Varor

tillhörande ett sådant kapitel behöver emellertid inte vara likartade i fråga

om bearbetningsgrad.

Försvarsindexgruppen har emellertid på anförda skäl stannat för att

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 119 år 1959

11

använda Brysselnomenklaturen som en bas för jämförelsen mellan varusortimentet

i anslagen och i motsvarande prisindexserier. Som en komplettering

bär gruppen emellertid försökt göra en allmän bedömning av bearbetningsgraden

för de varor som i Brysselnomenklaturen tillhör samma

kapitel. Den jämförelse som kunnat göras på detta sätt har ansetts tillräcklig

för att avgöra, om en prisindexserie är användbar för att mäta prisutvecklingen

för ett visst anslag. Denna jämförelse har lett till, att gruppen

rekommenderat en komplettering av varusortimentet i vissa prisindexserier.

Med anledning av att det hävdats, att sådana omständigheter som att krigsmateriel

ofta tillverkas i relativt korta serier, att de militära materielanslagen

i viss utsträckning belastas med kostnader för forskning, försök och

prototyparbeten samt att materiel anskaffas i utlandet, påverkar prisutvecklingen

beträffande krigsmateriel och medför en i förhållande till andra

varor skiljaktig prisutveckling, framhåller gruppen följande.

Den omständigheten, att priset på varor, som i allmänhet tillverkas i

kortare serier, är högre än för sådana mer standardbetonade varor, som

tillverkas i längre serier, ger icke stöd för antagandet om en skiljaktighet

för de båda varutyperna. I fråga om forskning, försök och prototyper

anföres, att dylik verksamhet är erforderlig vid framtagandet av såväl

civila produkter som krigsmateriel. I båda fallen får dessa kostnader anses

belasta priset på färdigprodukten. Gruppen finner det möjligt, att denna

kostnadsbelastning kan utveckla sig olika för krigsmateriel och civila

färdigprodukter. Denna omständighet anses emellertid icke utgöra tillräckligt

skäl för att införa särskilda principer för prismätningen i försvarsindex.

Gruppen framhåller även, att detta spörsmål står i nära samband

med den tekniska utvecklingen och att det kan diskuteras, om icke

en eventuell skiljaktig utveckling i aktuellt avseende åtminstone delvis

innefattas i de 2,5 % som försvarsutgifterna uppräknas med varje år för

teknisk utveckling. Vad gäller utlandsbeställningarna anföres, att prisutvecklingen

för representantvaror i förefintliga varuprisserier likaväl

som för krigsmateriel influeras av den allmänna prisutvecklingen på

världsmarknaden. En påverkan av prisrörelser i utlandet är sålunda inte

något specifikt för krigsmateriel.

Den andra metoden, desaggregering på funktionella huvudbeståndsdelar,

kan, anför gruppen, medföra flera felkällor. Sålunda tages icke hänsyn

till sammansättningskostnaderna på annat sätt än att dessa antages

utveckla sig parallellt med priset på huvudbeståndsdelarna. Vidare säges

gruppens undersökningar ha visat, att fördelningen av färdigprodukternas

värde på beståndsdelarna måste bygga på uppskattningar, grundade

på ett relativt osäkert underlag. Svårigheter föreligger jämväl att i fråga

om försvarsmateriel komma ned till lämpliga produkter, vilkas prisutveckling

kan registreras. Metodens användbarhet anses därför vara begränsad.

Om den tredje metoden, desaggregering på kostnadselement, skall

komma ifråga erfordras enligt gruppen först och främst att produktivitets
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Kungl. Maj:ts proposition nr 119 år 1959

förändringarna beaktas. Detta är i och för sig förenat med svårigheter.

Ytterligare komplikationer tillkommer emellertid. Sålunda måste man

fastställa dels de olika kostnadselementens andelar av totalkostnaden för

en färdigprodukt under basperioden, dels prisförändringarna för varje

kostnadselement, dels ock förändringarna i åtgången av varje produktionsfaktor

per enhet färdig vara. Erforderliga uppgifter rörande kostnadselementens

andelar måste enligt gruppen hämtas ur den officiella statistiken,

enär de militära myndigheterna icke kan tillhandahålla tillräckligt

detaljerat material. Mätningen av prisförändringarna vållar i allmänhet

inga svårigheter utom i fråga om kapitalkostnadsandelen. Prisförändringarna

på denna andel föreslår gruppen skola mätas med hjälp av kommerskollegii

serie för maskiner och transportmedel. Beträffande åtgångsförändringarna

saknas nästan helt tillförlitliga beräkningar. På grund av

att beräkningarna måste grundas på ett flertal ovissa antaganden anser

gruppen, att kostnadselementmetoden bör utnyttjas så sparsamt som

möjligt. Därest den skall användas, bör enligt gruppen produktivitetsförändringar

beaktas på så sätt att löneindex, applicerat på den i priset ingående

arbetsinsatsen, årligen reduceras med 2,5 %.

Det prismaterial som försvarsindexgruppen ansett sig böra anbefalla

för försvarshuvudtitelns anslag, redovisar gruppen i en till promemorian

fogad bilaga. Denna fogas såsom bilaga A till statsrådsprotokollet. Bilagan

är enligt gruppen avsedd att användas som en manual för beräkningarna

av försvarsindex — den anger olika prisserier, som skall användas, förekommande

hjälpserier samt viktsystem för utgiftsändamålen. Gruppen

anför, att riksstatens anslagsfördelning inom fjärde huvudtiteln bör vara

bestämmande för vikterna, som sålunda kommer att variera år från år.

För viktsystemet inom varje anslag förutsättes däremot, med något enstaka

undantag, att vikterna skall vara fasta under ett antal år.

Såsom framgår av bilagan har gruppen för huvuddelen av försvarsbudgetens

anslag funnit det möjligt att anknyta helt eller delvis till förefintliga

prisindexserier eller officiella noteringar.

Beträffande anslagen till anskaffning av tygmateriel (motsvarande)

lämnar gruppen två alternativa förslag till prismaterial.

Det ena alternativet innebär, att samtliga tygmaterielanslag enhetligt

prisomräknas med stöd av en redan befintlig prisindexserie, kommerskollegii

serie för maskiner och transportmedel. En komplettering av denna

serie med vissa prisserier för tekniskt högt bearbetade produkter anses

dock önskvärd.

Det andra alternativet bygger i huvudsak på att prisförändringar registreras

för varje särskilt anslag. Grundläggande för valet av prismaterialet

har härvid varit en klassificering med hjälp av Brysselnomenklaturen. Sådana

delar, som icke kunnat klassificeras, exempelvis forskning och försök,

har uppdelats på kostnadselement. En sådan uppdelning har också

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 119 år 1959

gjorts av kostnaderna för fartyg i marinens anslag till fartygsbyggnader

samt flygplanskrov i flygvapnets anslag till anskaffning av flygmateriel

samt anslaget till luftförsvarsrobot. Uppdelningen i kostnadselement förutsattes

skola ske med ledning av uppgifter ur den officiella industristatistiken.

Rörande valet mellan dessa alternativ anför försvarsindexgruppen, att

den först beskrivna metoden är lättare att tillämpa. Enligt de allmänna

principer som försvarsindexgruppen följt vid val av prismaterial skall

också i första hand en befintlig varuprisserie användas. Gruppen anser

därför, att denna metod i princip är att föredraga. Den nyssnämnda

serien torde ge en tillfredsställande bild av prisutvecklingen för de ifrågavarande

anslagen tillsammantagna, eftersom den eventuella olikhet mellan

densamma och prisutvecklingen under varje anslag för sig, som betingas

av en skiljaktig varustruktur, i viss utsträckning kan elimineras vid en

summering. Det kan emellertid göras gällande, att den ifragavarande

metoden är schematisk och i allmänhet inte återger prisutvecklingen för

varje anslag för sig. Om det därför anses önskvärt att registrera prisutvecklingen

för vart och ett av de nämnda anslagen, anser gruppen den

andra metoden vara att föredraga.

För anslagen till underhåll av tygmateriel (motsvarande) föreslår försvarsindexgruppen

en prisomräkning efter uppdelning på kostnadselement.

Såsom underlag för sina bedömanden har gruppen begagnat utgiftsdispositionen

under de nämnda anslagen för budgetåren 1955/58. Gruppen anser

fördelning på olika kostnadselement vara så lika i fråga om améns och

flygvapnets underhållsanslag, att samma prismaterial kan utnyttjas för

båda dessa anslag, medan annat prismaterial väljes för marinens anslag

till underhåll av fartyg m. m. bl. a. med hänsyn till olikheter i anslagsdispositionen

och underhållsarbetenas art. För anslag till forskning vid

försvarets forskningsanstalt och fortifikationsförvaltningen föreslås ävenledes

en uppdelning på kostnadselement.

Beträffande beräkningen och tillämpningen av försvarsindex utgår försvarsindexgruppen

från att de härmed förknippade åtgärderna skall regleras

efter administrativt enkla riktlinjer och att de militära myndigheterna

i allmänhet inte skall engageras vid framtagandet av prismaterialet.

Vad som främst påkallar uppmärksamhet är enligt gruppen frågor som

avser:

a) insamling, bearbetning och sammanställning av vikter och prismaterial;

b) beräkning och tillhandahållande av indextalen;

c) tillhandahållande av information rörande beräkningsmetoder;

d) översyn och revision av viktsystemet in. in.;

e) specialundersökningar rörande prisseriernas uppbyggnad, tolkningsfrågor

m.in.;

f) den budgetära tillämpningen av försvarsindex.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 119 år 1959

Handhavandet av åtgärderna a—c föreslås skola anförtros kommerskollegium.

Enligt gruppens förslag bygger nämligen försvarsindex i stor utsträckning

på partiprisindex, som nu handhaves av kommerskollegium. De

kompletteringar av partiprisindex, som gruppen funnit önskvärda, måste

också göras av kommerskollegium. De beräknade talen för kvartalsindex

och årsmedeltal av försvarsindex förutsättes kollegium skola tillhandahålla

försvarsdepartementet och vederbörande myndigheter inom försvaret så

snart beräkningarna färdigställts. Gruppen anser det också lämpligt, att

dessa indextal publiceras i Kommersiella meddelanden, så att de lätt finns

tillgängliga. Som underlag för beslut om fördelning av prisomräkningsbelopp

på olika anslag anses kollegium därjämte böra till Kungl. Maj:t (försvarsdepartementet)

insända en sammanställning rörande prismaterialet i

försvarsindex i enlighet med uppställningen i den till statsrådsprotokollet

fogade bilaga B. En dylik sammanställning bör enligt gruppen överlämnas

förutom vid budgetårsskifte — för slutjustering på olika anslag — så

snart anledning till preliminär fördelning föreligger enligt de regler härom

som försvars indexgruppen angivit i PM I (jfr s. 5 ff).

Frågor rörande viktsystemet (punkten d) anses böra avgöras av Kungl.

Maj :t. För utredning och beredning av dessa frågor finner gruppen behov

av särskild sakkunskap föreligga. Gruppen föreslår därför, att en särskild

delegation tillsättes och att denna knytes till Kungl. Maj :ts kansli. I delegationen

bör ingå administrativ, ekonomisk, militär, statistisk och teknisk

expertis. Delegationen synes lämpligen böra omfatta 5 personer, varav en

bör utses efter förslag av kommerskollegium. Delegationens huvuduppgifter

bör vara att avge förslag rörande förändringar i försvarsindex’ viktsystem

och prismaterial — sålunda bör delegationen i anslutning till administrativa

beslut o. d. ta upp frågor som rör omräkningen av icke indexreglerade

anslag — samt följa tillämpningen av försvarsindex. Delegationen bör ta

initiativ i hithörande frågor. Kommerskollegium bör kunna till delegationen

hänskjuta avgörandet av spörsmål sammanhängande med kvalitetsfrågor

beträffande prismaterialet i försvarsindex. I den mån behov av särskilda

undersökningar uppkommer, bör de enligt gruppens mening kunna

utföras under ledning av delegationen.

Försvarsindexgruppen bar inte kunnat göra några säkra bedömanden

rörande omfattningen av det arbete, som försvarsindex kan medföra för

kommerskollegium och den föreslagna delegationen. Vissa kostnader anses

dock bli ofrånkomliga. Till kommerskollegii förfogande bör sålunda enligt

gruppen ställas medel för anställande av tillfällig personal enligt verkets

provning. Medel bör också anvisas för delegationens verksamhet. Försvarsindexgruppen

föreslår, att kostnaderna för budgetåret 1959/60 upptages

till 75 000 kronor, varav 25 000 kronor utgör engångskostnader för

förbättring och komplettering av partiprisindex.

Försvarsindexgruppen tar ånyo upp några frågor om den budgetära

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 119 år 1959

15

tillämpningen av försvarsindex. Gruppen anser, att fördelning av kompensationen

(reduktionen) bör ankomma på Kungl. Maj :t, som även bör ha

att med ledning av kvartalsindextalen från kommerskollegium avgöra, om

visst anslag skall kompenseras under löpande budgetår. Initativ härtill

bör enligt gruppen icke tagas av respektive anslagsförvaltande myndigheter.

Gruppen har vidare ansett sig böra modifiera ett ställningstagande

i PM I, såtillvida att reduktion å reservationsanslag under löpande år i

händelse av prissänkningar enligt Kungl. Maj :ts bestämmande bör kunna

verkställas å det nästföljande budgetårets anslag, därest den icke kan ske

på löpande budgetårs anslag.

Kungl. Maj:t föreslås vidare få möjlighet att enligt vissa regler överföra

medel, utöver vad index motiverar, från prisregleringsanslaget till

reservationsanslag under förutsättning att motsvarande belopp avdrages å

andra reservationsanslag.

Med anledning av riksräkenskapsverkets remissyttrande vari hävdats,

att prisstegringar bör täckas genom tilläggsstatsanvisning, anför försvarsindexgruppen,

att det av gruppen föreslagna systemet för prisreglering

syftar till att åstadkomma av riksdagen kontrollerade metoder för automatisk

reglering av prisförändringarna. En efterhandsreglering över tilläggsstat

kommer enligt gruppen att försvåra möjligheterna till en effektiv

kontroll av prisstegringsberäkningarna. Härutöver gäller, att försvarets

materielbeställningar — om de skall realiseras på ett ekonomiskt förnuftigt

sätt — endast kan utläggas enligt långsiktiga planer och i form av

flerårskontrakt. Det är därför önskvärt, att myndigheter och leverantörer

i förväg känner villkoren för beställningars utläggande och förutsättningarna

för täckning av prisstegringar. Detta önskemål kan enligt gruppen

tillgodoses bättre enligt gruppens förslag än om täckning av prisstegringar

regleras över tilläggsstat.

Departementschefen

Vid anmälan av propositionen nr 110 till 1958 års A-riksdag förutsatte

jag, i anslutning till uttalande av 1955 års försvarsberedning, att å anslagen

under fjärde huvudtiteln skulle från och med budgetåret 1959/60

— utöver en årlig stegring av 2,5 % för teknisk utveckling -— komma till

stånd kompensation för löne- och prisstegringar. — I sitt av riksdagen

godkända utlåtande nr B 53 förklarade sig statsutskottet vilja understryka

vikten av att riktlinjerna i angivna båda hänseenden följdes.

I årets statsverksproposition underströk jag vid anmälan av försvarshuvudtiteln

angelägenheten av att fullfölja den strävan att skapa förutsättningar

för ett effektivt och planmässigt utnyttjande av försvarsutgifterna,

som åsyftades med riksdagens principbeslut om fastläggandet av

principen om kompensation för löne- och prisstegringar. Jag hävdade, alt

man härvid i första hand borde eftersträva bestämda regler för fastställan
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungi. Maj:ts proposition nr 119 år 1959

det av det totalbelopp, varmed fjärde huvudtiteln enligt riksdagens beslut

skall kompenseras.

I det föregående har redovisats de möjligheter till prisomräkning av

försvarshuvudtiteln, som de av mig tillkallade särskilda sakkunniga, försvarsindexgruppen,

anser föreligga. Det förslag försvarsindexgruppen

kommit fram till innebär i huvudsak följande.

För att mäta prisförändringar — härmed förstås säväl förändringar i

lönesatser som i priserna på andra tjänster och varor — på försvarshuvudtiteln

konstrueras en särskild index, försvarsindex. Denna lägges upp med

de i riksstatens fjärde huvudtitel uppförda anslagen som vikter. Prisförändringarna

på vikterna mätas med utnyttjande i första hand av redan

befintliga varuprisserier och noteringar rörande löneutvecklingen. Prisförändringarna

förutsättes i några fall, där de inte noteras kontinuerligt,

skola bestämmas i särskild ordning av Kungi. Maj :t efter förslag av en

särskild delegation.

Den föreslagna försvarsindex avses skola tillgodose i huvudsak två

syften; den skall användas dels för att för varje budgetår fastställa den

ekonomiska ramen för försvarsbudgeten dels för att reglera de olika anslagen

inom försvarsbudgeten med hänsyn till prisförändringar under

löpande budgetår.

Den ekonomiska ramen fastställes för varje budgetår med utgångspunkt

i närmast föregående budgetårs ram, uppräknad med 2,5 % för teknisk

utveckling och prisförändringar under ett år. Vid framräknande av ramen

för ett givet budgetår användes det föregående budgetåret som viktsystem

för prisindex.

Under ett givet budgetår verkställes prisreglering i princip enligt följande.

De i riksstaten uppförda anslagen förutsättes vara bestämda i visst

prisläge. Förändringar i förhållande till detta utgångsläge registreras kvartalsvis

medelst försvarsindex. När det gäller förändringar i lönesatserna

för tjänstemän, som avlönas från avlöningsanslag, förutsättes icke någon

förändring i förhållande till nuvarande ordning beträffande den budgetära

regleringen. Merkostnaderna för dylika lönehöjningar skulle alltså

täckas över anslag under tolfte huvudtiteln. Prisförändringar på övriga

anslag regleras med tillhjälp av ett särskild anslag, prisregleringsanslag,

under fjärde huvudtiteln, som i princip bör vara förslagsanslag. Detta

anslag upptages i budgeten med ett belopp som antages svara mot uppskattade

prisstegringar från tidpunkten för anslagsberäkningarna till det aktuella

budgetårets slut. Den budgetära regleringen av prisförändringarna blir

olika beroende på om förändringarna hänför sig till förslagsanslag eller till

reservationsanslag. I det första fallet förutsättes, att prisförändringarna

omedelbart påverkar belastningen på ordinarie anslag. I det senare fallet

får prisregleringsanslaget vid prisstegringar enligt särskilda regler tas i

anspråk för överföring till reservationsanslagen; omvänt förutsättes vid

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 119 år 1959

prissänkningar att mot sänkningen svarande belopp avföres från dessa

anslag till budgetutjämningsfonden.

Vid det beslut om försvarets utformning, som fattades av 1958 års

B-riksdag, tillmättes det särskild vikt, att kompensation erhölls för löneoch

prisstegringar. Jag finner det angeläget, att beräkningsgrunder för dylika

förändringar angives. Det system som försvarsindexgruppen föreslagit för

mätning av dylika förändringar anser jag kunna tillämpas försöksvis.

Jag tillmäter det särskild betydelse, att prisförändringarna enligt det av

gruppen förutsatta tillvägagångssättet kan registreras med relativt enkla

metoder. Det bör påpekas, att vissa scheinatiseringar alltid måste göras

vid bestämmandet av prisserierna. Det är vidare principiellt betydelsefullt

att möjligheter till cirkelpåverkan elimineras genom att vid mätning av

prisförändringar i princip ansluta till prismaterial för »civila» varor och

tjänster. Jag föreslår, att det av gruppen angivna prismaterialet enligt

bilaga B utnyttjas för bestämmande av ramen för försvarshuvudtiteln, varvid

i enlighet med gruppens alternativ I kommerskollegii partiprisindexserie

för maskiner och transportmedel, efter komplettering med ytterligare

prisserier, bör utnyttjas för anslagen till anskaffning av tygmateriel (motsvarande).

Då anslagen för budgetåret 1959/60 i princip förutsättes vara

beräknade i medelprisläget för budgetåret 1958/59, bör i enlighet med vad

jag anförde vid anmälan av årets statsverksproposition, ramen för budgetåret

1960/61 fastställas till summan av anslagen under fjärde huvudtiteln

för budgetåret 1959/60 (med undantag för anslag till reglering av prisstegringar

och täckning av lönehöjningar) ökad med 2,5 % för teknisk utveckling

samt korrigerad med hänsyn till inträffade prisförändringar, varvid

skillnaden mellan det konstaterade medelprisläget för fyra beräkningstillfällen

under budgetåret 1958/59 och prisläget vid det sista av dessa beräkningstillfällen

bör vara vägledande.

Jag övergår härefter till frågan om reglering av prisstegringar under

budgetåret 1959/60. När jag vid anmälan av statsverkspropositionen behandlade

frågan om reglering av prisstegringar, förutsatte jag, att regleringen

i princip skulle verkställas under det budgetår prisförändringarna

inträffar med tillhjälp av ett särskilt anslag. Vad jag sålunda uttalade är

alltjämt aktuellt. De av försvarsindexgruppen utförda undersökningarna

har också visat, att möjligheter föreligger att realisera en dylik princip.

Det ifrågasatta systemets praktiska verkningar är emellertid inte klarlagda.

Med hänsyn härtill bör det anslag som upptages för reglering av prisstegringar

på reservationsanslag och obetecknade anslag vara maximerat. Jag

föreslår alltså, att anslaget, som i statsverkspropositionen preliminärt upptagits

såsom obetecknat anslag, jämväl i det slutliga äskandet uppföres

som sådant anslag. Detta innebär, att til läggsstat kan ifrågakomma, om

anslaget till följd av prisutvecklingen visar sig otillräckligt.

2—4115» Bihang till riksdagens protokoll 1959. I samt. Nr 119

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 119 år 1959

Vad gäller frågan om den budgetära regleringen av eventuella förändringar

i lönesatserna för tjänstemän, förutsätter jag icke någon ändring

i de principer som hittills tillämpats. Emellertid bör storleken av de aktuella

försvarskostnaderna komma till uttryck i riksstaten. I den mån lönehöjningar

för statstjänstemän påverkar belastningen å avlöningsanslag under

fjärde huvudtiteln bör därför ett särskilt anslag för täckning av dessa överskridanden

uppföras under huvudtiteln. Denna fråga torde, då den aktualiseras,

framdeles få anmälas av chefen för civildepartementet.

Reglering av prisstegringar avseende andra anslag under fjärde huvudtiteln

än anslag till avlöningar till tjänstemän bör ske enligt i huvudsak

följande riktlinjer.

1. Prisförändringarna under budgetåren 1958;60 mätes och sammanställes

till indextal kvartalsvis med begagnande av de metoder och det prismaterial

som försvarsindexgruppen angivit; härvid utnyttjas kommerskollegii

partiprisindexserie för maskiner och transportmedel — alternativ I

i bilaga B -— för prisomräkning av samtliga anslag till anskaffning av tygmateriel

(motsvarande).

2. Nettoresultatet av prisregleringen skall i princip motsvara en hundradel

av summan av ifrågavarande anslag i riksstaten för budgetåret 1959''eO

multiplicerad med skillnaden mellan genomsnittsindextalet för budgetåret

1958/59 och motsvarande tal för budgetåret 1959/60. Förstnämnda indextal

förutsättes härvid vara lika med 100.

3. Prisregleringen skall avse prisförändringar, oavsett i vilken riktning

de går.

4. I fråga om icke maximerade anslag och anslagsposter kommer prisförändringar

liksom för närvarande automatiskt till uttryck i belastningen.

När det gäller av Kungl. Maj :t maximerade förslagsanslag och maximerade

anslagsposter under dylika anslag förutsättes prisreglering ske enligt

särskilda beslut av Kungl. Maj :t, som medger överskridande eller förordnar

om reduktion. Åtgärder bör vidtagas i syfte att åstadkomma

större kontroll över att fastställd utgiftsram för försvaret icke överskrides.

Det synes härvid lämpligt att överväga huruvida icke vissa större förslagsanslag

bör maximeras genom beslut av Kungl. Maj:t; åtgärder som kan

antas leda till väsentligt ökat administrativt arbete bör dock självfallet

undvikas. Ifrågakommer överskridande av annan anledning än prisstegringar,

som registreras i använda prisindexserier, bör motsvarande belopp

innehållas vid prisregleringen å obetecknade anslag och reservationsanslag.

5. När det gäller obetecknade anslag och reservationsanslag anknytes

prisregleringen till anslaget Reglering av prisstegringar. Prisregleringen

sker därvid genom beslut av Kungl. Maj :t. Beslut kan avse antingen, då

prisstegring inträffat, kompensation genom överföring av visst belopp från

anslaget Reglering av prisstegringar eller, i fall av prissänkning, reduktion

med visst belopp. Som förut antytts kan dock ifrågakomma att anslaget

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj-.ts proposition nr 119 år 1959

Reglering av prisstegringar visar sig otillräckligt. Frågan om kompensation

för överskjutande prisstegringar torde i sådant fall få underställas riksdagens

prövning.

6. Fördelning av kompensation och reduktion på reservationsanslag och

obetecknade anslag bör verkställas i enlighet med de riktlinjer som angivits

av försvarsindexgruppen. Det synes emellertid nödvändigt att Kungl. Maj :t

får befogenhet att verkställa provisorisk reglering även om prisförändringarna

blir mindre än 3 %. Till ledning för fördelningen inbördes mellan

anslagen till anskaffning av tygmateriel (motsvarande) uträknas prisindexserier

enligt det av försvarsindexgruppen angivna alternativet II.

7. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att avgöra hur mycket av

prisregleringsanslaget som far tagas i ansprak med tillämpande a\ här

angivna principer.

8. Det förutsättes, att Kungl. Maj :t i lämpligt sammanhang lämnar riksdagen

en redogörelse för hur anslaget Reglering av prisstegringar utnyttjas.

9. En särskild delegation med i huvudsak av försvarsindexgruppen

angivna arbetsuppgifter och sammansättning tillsättes av Kungl. Maj :t.

De uppräknade punkterna innefattar det väsentligaste i det system för

prisreglering av försvarshuvudtiteln som nu föreslås. Förslaget syftar till

att åstadkomma entydiga, av riksdagen kontrollerade metoder för reglering

av prisförändringar. Betydelsen härav är uppenbar med hänsyn till nödvändigheten

av en fast grundval för den för försvaret karakteristiska långsiktiga

materielanskaffningen. Jag vill framhålla att spörsmålet om hur

prisstegringar på försvarsutgifterna bör mätas och regleras kommer att

kvarstå för framtiden och inte endast är aktuellt under den period som

den år 1958 träffade försvarsöverenskommelsen omspänner. Vid tillämpning

av det föreslagna systemet förutsätter jag, att reglering av prisförändringar

över tilläggsstat inte skall ifrågakomma för försvarshuvudtiteln

i annat fall än det som särskilt angivits i det föregående.

I det här angivna förslaget till reglering av prisförändringar tas icke

någon särskild hänsyn till prisklausuler som finnes intagna i av Kungl.

Maj:t och riksdagen godkända ramavtal med vissa industrier. Jag avser

emellertid att med uppmärksamhet följa denna fråga.

Det av mig förordade systemet för reglering av prisförändringar medför

under nästa budgetår visst arbete med insamling och sammanställning av

prismaterial, beräkning av indextal in. in. Härför uppkommer kostnader.

Medel erfordras även för den av mig föreslagna delegationens verksamhet

samt för komplettering av partiprisindex och för särskilda undersökningar

i enlighet med vad försvarsindexgruppen angivit. Medelsbehovet för ifrågavarande

ändamål under nästa budgetår uppskattar jag till 75 000 kronor,

varav 25 000 kronor utgör engångskostnader. Beloppet synes böra anvisas

under ett särskilt, obetecknat anslag Prisundersökningar in. in., som lämpligen

uppföres i huvudtiteln under E. Diverse. Jag vill påpeka, att utrymme

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 119 år 1959

för ett dylikt anslag beretts inom den för försvarsutgifterna för budgetåret

lOötbOO bestämda kostnadsramen.

I årets statsverksproposition har anslaget Reglering av prisstegringar

preliminärt upptagits med ett belopp av 60 000 000 kronor. Då nu drygt

två månader förflutit sedan statsverkspropositionen avläts, föreligger något

säkrare utgångspunkter för bedömning av prisutvecklingen under budgetåret

lOöO^O. Jag vill erinra om innehållet i den överenskommelse rörande

löneläget för innevarande år som nyligen träffats mellan arbetsgivareföreningen

och landsorganisationen. Prisnivån har under år 1958 i stort sett

varit konstant. Med hänsyn till det anförda anser jag det realistiskt att

upptaga anslaget Reglering av prisstegringar till lägre belopp än som beräknats

i statsverkspropositionen. Jag föreslår, att anslaget slutligt äskas

med 40 000 000 kronor.

Under åberopande av vad jag i det föregående anfört hemställer jag, att

Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

1) godkänna att i det föregående angivna riktlinjer må

ligga till grund för prisreglering av anslagen under fjärde

huvudtiteln under budgetåret 1959/60;

2) för budgetåret 1959/60 under fjärde huvudtiteln anvisa

a) till Prisundersökningar m. m. ett anslag av 75 000

kronor;

b) till Reglering av prisstegringar ett anslag av 40 000 000

kronor.

Med bifall till vad föredragande departementschefen

sålunda, med instämmande av statsrådets

övriga ledamöter, hemställt förordnar Hans Maj:t

Konungen, att till riksdagen skall avlåtas proposition

av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Jan Nilsson

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 119 är 1959

21

Bilaga A

Försvarsindexgruppens förslag till indexformel för försvarsindex och

gruppens motiveringar till förslagen

Att finna en lämplig indexformel för beräkningarna är, framhåller

gruppen, i princip en relativt enkel uppgift. Det gäller att konstruera en

prisindex för beräkning av det prisregleringsbelopp som erfordras för att

bibehålla det kvantitativa innehållet i ett visst års budget oförändrat

från tidpunkten för myndigheternas beräkningar till betalningarnas erläggande.

En dylik index bör mäta prisförändringarna för den aktuella budgeten

från våren eller försommaren ett år före budgetårets ingång till dess

slut. Såsom vikter i indexen användes de kvantiteter som motsvarar anslagen

under fjärde huvudtiteln för det ifrågavarande budgetåret. Indexen

beräknas fyra gånger årligen, nämligen för augusti, november, februari

och maj månader. Det förutsättes, att myndigheterna verkställer sina anslagsberäkningar

i maj månad drygt ett år före budgetårets ingång. Indexen

beräknas då enligt formeln

2 pf Qai}

_ k

RiJ~ZP{V 2). 4 W

k

där

Rjj = prisindex för regleringen, avseende budgetåret i, beräkningstillfället

j (j = 1 för augusti, 2 för november, 3 för februari och

4 för maj)

P& = pris på vara k vid budgetår i, beräkningstillfälle j

Q(If)= kvantitet för vara k i riksstaten för budgetår i

Eftersom nämnaren i denna formel enligt förutsättningarna är lika med

anslagssumman under hela fjärde huvudtiteln, kan formeln beräkningstekniskt

ges eu betydligt enklare utformning. Om man betecknar med

B(k) = utgiften för vara k i riksstaten för budgetår i

b(kJ = motsvarande utgifts andel av hela fjärde huvudtiteln

blir index

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 119 år 1959

tf?

Rij =

k P(?l

(i-2), 4

k

= 2^

k

p(k)

r >j

p(k)

Mi—2), 4

För varje delpost i budgeten beräknas alltså prisförändringen från maj

året före budgetårets ingång till beräkningstillfället. Prisförändringen multipliceras

med motsvarande andel i budgeten, varpå dessa produkter summeras.

Medeltalet av de så erhållna indextalen för fyra tidpunkter inom

budgetåret bildar underlaget för beräkning av prisregleringssumman.

På detta sätt erhålles för varje budgetår en avslutad prisindexserie, en

»budgetårsserie» som kan utnyttjas för korrigering av försvarsbudgeten

och dess anslag med hänsyn till prisförändringar efter beräkningstidpunkten.

Då det gäller att beräkna ramen för fjärde huvudtiteln för ett visst

budgetår bör prisjämförelsen baseras på föregående budgetårs sammansättning.

Detta viktsystem finnes redan framräknat, och vad som erfordras

är endast att i budgetårsserien i fråga räkna fram ytterligare ett indextal,

nämligen det för maj månad omedelbart före budgetårets ingång.

Ramen för det ifrågavarande budgetåret fastställes sålunda med utgångspunkt

i det närmast föregående budgetårets ram, uppräknad med 2,5 %

för teknisk utveckling och med prisförändringarna under ett år. Vid mätningen

av de sistnämnda prisförändringarna användes det föregående

budgetårets anslagsfördelning som viktsystem för index.

Budgetårsserien för 1959''GO bör beräknas på något annorlunda sätt än

de följande, eftersom detta års budget förutsättes vara uttryckt i medelpriserna

1958/59. Prisjämförelsen skall alltså inte gå tillbaka till maj

1958 utan till medelprisläget 1958/59. Index uträknas då enligt formeln

R

1959/60, j

= 2

1959/60

p(k)

■M959/60, j

p(k)

“l 958/59

där P1958/59 utgör medelpriset för vara k under budgetåret 1958/59, uträknat

som medeltalet av prisnoteringarna i augusti, november, februari

och maj.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 119 år 1959

23

Bilaga B

Prismaterial och vikter i försvarsindex

Gruppering av anslagen i fjärde huvudtiteln.

(Inom hakar anges summan av anslagen för resp. grupper budgetåret 1958/59)

FÖRSLAGSANSLAG

Index beräknas enl. följande

F 1.

a) Avlöningar (till tjänstemän

m fl.) [532,2 mkr]

Vikt

Prisindexserie

Anslag: A 1; B 1, 3, 5, 10,

96 %

Uppgifter rörande löneutveckligen

14, 16, 18, 20; C 1, 6, 7,

för statstjänstemän.

8, 10, 36, 46, 47, 48, 49,

51, 77, 78, 79, 81; Dl,

5, 8, 12, 14, 15, 17, 19,

23, 25, 27, 30, 32, 34, *38

b) Avlöningar till viss arbetar- personal [ 14,9 mkr]

4 %

Icke indexreglerad del.

Anslag: C 11, 52, 82

c) Avlöningar m .m. till värn- pliktiga, familjebidrag, ska- deersättningar o. d.

[115,7 mkr]

100 %

Löneindex för kollektivavtalsan- ställd personal (stat. avtals- nämnd).

Anslag: C 12, 13, 53, 54,

83, 84; E 14, 15

F 2. Mathållning och furagering

[65,9 mkr]

100 %

Icke indexreglerad del.

Anslag: C 19, 20, 60, 90

F 3. Myndigheternas omkostnader

[11,3 mkr]

100 %

Partiprisindex, konsumtionsvaru- delen av livsmedelsgrupperna

I—III.

Anslag: A 2; B 2, 4, 6, 11,

5 %

SJ persontrafiktaxeindex.

15, 17, 19, 21; C 2, 37;

16 %

Partiprisindex för bränslen (alla

D 2, 6, 9, 13, 16, 18, 20,

24, 26, 28, 31, 33, 35, 36

slag).

73 %

Konsumentprisindex exkl. livsme- del, kläder, alkoholhaltiga dryc- ker samt bostad (utan värme

och lyse).

6 %

Icke indexreglerad del.

1 Obetecknat anslag å 10 tkr.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 119 år 1959

Vikt

Ersättning till fastighetsfon-

der [95,4 mkr]

Anslag: C 35, 73, 101; El,

35

O/

/o

2,3

10

O/

/0

55

o/

/o

F 5. Reseersättningar m. m.

[24,4 mkr]

Anslag: C 15, 56, 86

33 %

67 %

Inskriv ning skostnader m.m.

[1,1 mkr]

Anslag: C 29; D 37

50 %

50 %

Drivmedels- och materialför- råd m. m. [11,2 mkr]

Anslag: C 26, 65, 67, 99

70 %

20 %

10 %

F 8. Bränsle m. m. [34,5 mkr]

Anslag: C 16, 57, 87 100 %

F 9. Telefon, tvätt, sjukvård, rekryteringskostnader

m. m.

[18,6 mkr]

Anslag: C 9, 14, 17, 23, 34, 100 %

50, 55, 58, 63, 80, 85, 88,

93; D 39, 44

F 10. Årskostnader för industriell

krigsberedskap, ersättn. för

automobilskatt m. m.

[9,3 mkr]

Anslag: B 12; E 4, 5, 6, 9,

11, 12, 13

Index beräknas enl. följande

Prisindexserie

Icke indexreglerad del.

Index för bostadsdelen (utan värme

och lyse) inom konsumentprisindex.

Byggnadsstyrelsens underhållsindex.

(De angivna procenttalen avser budgetåret

1958/59. De skall för varje nytt

budgetår variera i anslutning till

sammansättningen av utgiftssidan i

staten för försvarets fastighetsfond.)

Icke indexreglerad del.

SJ persontrafiktaxeindex.

SJ persontrafiktaxeindex.

Icke indexreglerad del.

SJ godstraflktaxeindex.

Löneindex för kollektivavtalsanställd

arbetarpersonal (stat. avtalsnämnd).

Konsumentprisindex exkl. livsmedel,

kläder, alkoholhaltiga drycker

samt bostad (utan värme

och lyse).

Partiprisindex för bränslen (alla

slag).

Konsumentprisindex exkl. livsmedel,

kläder, alkoholhaltiga drycker

samt bostad (utan värme

och lyse).

100 % Icke indexreglerad del.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 119 år 1959

25

RESERVATIONSANSLAG

Index beräknas enl. följande

Vikt Prisindexserie

R 1. Beklädnad m. m. [57,6 mkr]

Anslag: C 21, 61, 91 100%

Partiprisindex för spånadsämnen

och textilvaror.

R 2.

a) Övningar m.m., armén (även

försvarsstaben och hemvärnet)

[38,3 mkr]

Anslag: C 3, 24, 39

b) Övningar m. m. marinen

[24,0 mkr]

Anslag: C 64

c) Övningar m. m., flygvapnet

[5,8 mkr]

Anslag: C 94

11 % SJ persontrafiktaxeindex.

44 % Partiprisindex för petroleumpro
dukter.

28 % Konsumentprisindex exkl. livsme
del,

kläder, alkoholhaltiga drycker

samt bostad (utan värme

och lyse).

17 % Icke indexreglerad del.

7 % SJ persontrafiktaxeindex.

37 % Partiprisindex för petroleumpro
dukter.

22 % Konsumentprisindex exkl. livsme
del,

kläder, alkoholhaltiga drycker

samt bostad (utan värme

och lyse).

27 % Genomsnitt för de partiprisindex
varor,

som hänför sig till brysselkap.

85, 90, 91 (vägda med

vikterna i partiprisindex).

7 % Icke indexreglerad del.

16 % SJ persontrafiktaxeindex.

29 % Konsumentprisindex exkl. livsme
del,

kläder, alkoholhaltiga drycker

samt bostad (utan värme

och lyse).

55 % Icke indexreglerad del.

R 3.

a) Drift av flygmateriel in. m.

[44,o mkr]

Anslag: Del av C 98 100 %

b) Ökning av drivmedelstag
ringen

[0,3 mkr]

Anslag: C 25 100 %

Icke indexreglerad del.

Partiprisindex för petroleumprodukter.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 119 år 1959

Index beräknas enl. följande

Vikt Prisindexserie

R 4. Engångskostn. för industriell

krigsberedskap, anskaffning

av vissa maskiner m. m.

samt engångsanskaffning av

viss utrustning vid FOA

[5,8 mkr]

Anslag: B 13; C 72; D 11 100% Partiprislndex för maskiner och

transportmedel.

R 5. Anskaffn. av drivmedelsutrustning,

taggtråd och järnvägskrigsbromtrl.

[8,6 mkr]

Anslag: C27, 66, 100; D47, 100 % Partiprisindex för järnmanufaktur.

49

R 6. Diverse omkostnader (inventarier,

övr. expenser m. m.)

[14,9 mkr]

Anslag: B 8, 9; C 4, 18, 22,

30, 31, 38, 59, 62, 68, 89,

92, 95; D 21, 22, 29, 50;

E 17

100 % Konsumentprisindex exkl. livsmedel,

kläder, alkoholhaltiga drycker

samt bostad (utan värme

och lyse).

R 7. Övriga diverse kostnader (bidrag

och understöd o. d.)

[7,7 mkr]

Anslag: C 28, 41, 42, 43, 100 % Fast del.

44, *45, 74, 75, *76, 102;

D 3, 4, 7, 40, 41, 42, 43,

45, 48; E 7, 8, 10, 16, 18

R 8. Armén: Anskaffn. av tygmateriel

m. m. [350,o mkr]

Anslag: C 32

Alt- !• 100 % Partiprisindex för maskiner och

transportmedel.

Alt. II.

Indexen beräknas med ledning av en klassificering enligt kapitelindelningen

i Brysselnomenklaturen av tygmaterielen och representantvarorna i

kommerskollegii partiprisindex. Den tygmateriel, som hänför sig till andra

kapitel i Brysselnomenklaturen än nedan angivna och som enligt tygmaterielplanen

1958/66 uppgår till ca 6 % av anslaget, förutsättes utveckla sig i

prishänseende som genomsnittet för övriga, angivna varor. Den relativa fördelningen

på Brysselkapitlen konstituerar vikterna för indexens beräkning.

1 Obetecknade anslag på tillsammans 53 tkr.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 119 år 1959

27

Bryss.kap.

73 Järn o. stål (broar, minröjn.

-mtrl. etc.)

84 Maskiner, apparater

samt mekaniska redskap

87 Motorfordon, traktorer,

cyklar och andra fordon

(stridsvagnar etc.)

85

90

91

Elektriska maskiner och

apparater samt elektr.

materiel, instrument (optiska

instr., mätinstr.,

kontrollinstr. m. m.), ur

Vapen ...............

93

Ammunition

88 Flygplan och helikoptrar

— Forskning och försök ..

Index beräknas enl. följande

Vikt Prisindexserie

2 % Enkelt genomsnitt av partiprisind.

för mellanprod. av järn och järnmanufaktur.

3 % Genomsnitt för de partiprisindex
varor,

som hänför sig till bryss.- kap. 84 (vägda med vikterna i

partiprisind.).

29 % Genomsnitt för de partiprisindexvaror,

som hänför sig till bryss.- kap. 87 (vägda med vikterna i

partiprisind.).

19 % Genomsnitt för de partiprisindexvaror,

som hänför sig till bryss.- kap. 85, 90 o. 91 (vägda med

vikterna i partiprisind.).

10 % Genomsnitt för de partiprisindexvaror,

som hänför sig till bryss.- kap. 84 (vägda med vikterna i

partiprisind.).

28 % Genomsnitt för de partiprisindexvaror,

som hänför sig till bryss.- kap. 85, 90 o. 91 (vägda med

vikterna i partiprisind.).

2 % Partiprisindex för maskiner och

transportmedel.

7 % Samma som för FOA:s och fort.

förvaltn. :s forskning.

R 9.

a) Marinen: Partygsbyggnader

in. m. [108,0 mkr]

Anslag: C 69

Alt. I. 100 % Partiprisindex för maskiner och

transportmedel.

Alt. II.

Huvudsakligen icke flytande

15 %

materiel och div. utrustning

i fartyg

Flytande materiel i övrigt

85 %

Specifikation:

Råvaror o. mtrl., fartygs-

plåt o. d.

Genomsnittsindextalet för arméns

tygmateriel (R 8) enligt alternativ

II.

Enligt specifikation nedan.

19 % Prisindex för fartygsplåt.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 119 år 1959

Index beräknas enl. följande

Vikt

Prisindexserie

Råvaror o. mtrl., maski-

39 % Partiprisindex för maskiner

ner, instrument in. in.

och transportmedel.

Löner (A- produktivitets-

28 % Produktivitetsreducerad in-

förändr.)

dex för genomsnittlig tim- förtjänst inom verkstadsin- dustrien.

Kapitalkostnader.......

14 % Partiprisindex för maskiner

och transportmedel.

b) Marinen: Anskaffn. av va- penmateriel m.m. [85,5 mkr]

Anslag: C 70

Alt. I.

100 %

Partiprisindex för maskiner och

transportmedel.

Alt. II.

100 %

Genomsnittsindextalet för arméns

tygmateriel (R 8) enligt alterna- tiv II.

R 10. Anskaffn. av flygmateriel

m. m.

[742,0 mkr]*

* Av detta belopp är 68 mkr re-

Anslag: C 96

serverat till Kungl. Maj :ts för- fogande för utnyttjande i den

mån inträffade pris- o. lönehöjn.

kan befaras föranleda försening

av planlagda anskaffningar.

Alt. I.

100 %

Partiprisindex för maskiner och

transportmedel.

Alt. II.

Flygplansskrov ..........

22,6 %

Enligt specifikation nedan:

Specifikation:

Råvaror och mtrl......

45 % Partiprisindex för gruv-, me- tall- och maskinindustriva- ror.

Löner produktivitets-

35 % Produktivitetsreducerad in-

förändr.)

dex för genomsnittlig tim- förtjänst inom verkstadsin- dustrin.

Kapitalkostnader.......

20 % Partiprisindex för maskiner

och transportmedel.

övrig flygmateriel ........

77,4 %

Enligt specifikation nedan, efter

samma metod som vid beräk- ningen av arméns tygmateriel- index, alt. II.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 119 år 1959

29

Specifikation:

Bryss.-kap.

84 Maskiner och apparater

samt mekaniska redskap

(även flygmotorer)

87 Motorfordon, traktorero.

andra fordon

85

90

91

Elektriska maskiner och

apparater samt elinstallationsmtrl.

, instrument

(optiska instr., mätinstr.,

kontrollinstr. etc.), ur

Vapen ...............

93

Ammunition

— Forskning

Index beräknas enl. följande

Vikt Prisindexserie

29 % Genomsnitt för de partiprisindexvaror,

som hänför sig

till kap. 84 (vägda med vikterna

i partiprisindex).

1 % Genomsnitt av index för

de partiprisindexvaror, som

hänför sig till kap. 87 (vägda

med vikterna i partiprisindex).

45 % Genomsnitt av index för de

partiprisindexvaror, som

hänför sig till kap. 85, 90

och 91 (vägda med vikterna

i partiprisindex).

5 % Genomsnitt av index för

de partiprisindexvaror, som

hänför sig till kap. 84 (vägda

med vikterna i partiprisind.)

16 % Genomsnitt av index för

de partiprisindexvaror, som

hänför sig till kap. 85, 90

och 91 (vägda med vikterna

i partiprisindex).

4 % Samma som för FOA och

FortF forskning.

R 11. Luftförsvarsrobot [24,2 mkr]

Anslag: C 97

Alt. I.

100 %

Partiprisindex för maskiner och

transportmedel.

Alt. II.

100 %

Genomsnittsindextalet för flygvap- nets anskaffn. av flygmtrl. (R 10)

enl. alternativ II: Flygplans- skrov.

R 12.

a) Underhåll av tijgmateriel

(motsvarande) m. m. vid armén

och flygvapnet

[175,8 mkr]

Anslag: C 33, 40 samt del

av C 98

s. 30 Kontrollera mot PDF

30 Kungl. Maj:ts proposition nr 119 år 1959

Vikt

Index beräknas enl. följande

Prisindexserie

Materiel, reservdelar......

44 %

Partiprisindex för gruv-, metall-

Löner (-4- produktivitets-

44 o/0

och maskinindustrivaror.

Produktivitetsreducerad löneindex

förändr.)

för kollektivavtalsanställd ar-

Övrigt..................

12 %

betarpersonal (stat. avtals- nämnd).

Konsumentprisindex exkl. livsme-

b) Underhåll av fartyg m. m.

[46,7 mkr]

Anslag: C 71

Materiel, reservdelar......

25 %

del, kläder, alkoholhaltiga dryc- ker samt bostad (utan värme

och lyse).

Partiprisindex för gruv-, metall-

Löner (4- produktivitets-

65 o/0

och maskinindustrivaror.—

Produktivitetsreducerad löneindex

förändr.)

för kollektivavtalsanställd arbe-

Övrigt..................

10 %

tarpersonal (stat. avtalsnämnd).

Konsumentprisindex exkl. livsme-

c) Anskaffn. och underhåll av

materiel för försvarsstaben,

vissa signalförbindelser m.m.

[8,7 mkr]

Anslag: C 5; D 46

100 o/0

del, kläder, alkoholhaltiga dryc- ker samt bostad (utan värme och

lyse).

Genomsnitt för de partiprisindex-

R 13. Viss forskningsverksamhet v.

fortiflkationsförvaltningen o.

FOA [17,7 mkr]

Anslag: B 7; D 10

Materiel ................

50 o/o

varor, som hänför sig till bryss.- kap. 85 (vägda med vikterna i

partiprisindex).

Partiprisindex för maskiner och

Löner (4- produktivitets-

30 o/o

transportmedel.

Produktivitetsreducerade löneupp-

förändr.)

gifter för statstjänstemän.

Diverse.................

20 %

Konsumentprisindex, exkl. livsme-

del, kläder, alkoholhaltiga dryc- ker samt bostad (utan värme

och lyse).

Anmärkningar beträffande uträkningen av de olika indexserierna i försvarsindex

enligt ovanstående.

1. Den generella försvarsindex uträknas genom en sammanvägning av indextalen

för samtliga ovanstående anslagsgrupper, d. v. s. F 1.—F 10., R 1.—R 13.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 119 år 1959 31

2. Delindex 1. för samtliga anslag utom avlöningar till tjänstemän uträknas på

analogt sätt genom en sammanvägning av indextalen för F l.b—F 10., R 1.—

R 13.

3. Delindex 2, för reservationsanslagen beräknas genom en sammanvägning av

indextalen för R 1—R 13.

4. De fem olika hjälpindexarna utgöras direkt av resp. indextal för ovanstående

anslagsgrupper.

1. Armén: Anskaffning av tygmateriel och

Marinen: Anskaffning av vapenmateriel m. m. (R 8.+R 9 b).

2. Marinen: Fartygsbyggnader m. m. (R 9 a).

3. Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel m. m. (R 10).

4. Underhåll av tygmateriel (motsvarande) m. m. vid armén och flygvapnet

(R 12 a).

5. Underhåll av fartyg m. m. (R 12 b)

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1959:292 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln gjorda framställningar om anslag för budgetåret 1959/60 a1 i texten
  2. SU 1959:124 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1959/60 till reglering av prisstegringar på försvarshuvudtiteln m. m. jämte i s. 1 i texten