Sök i Ratio Lex

Kungl. Maj:ts proposition nr 121 år 1959

1959-03-13 · 10 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 8 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1959:121, Kungl. Maj:ts proposition nr 121 år 1959

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 121 år 1959

1

Nr 121

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag

för budgetåret 1959/60 till socialattachéer;

ginen Stockholms slott den 13 mars 1959.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Torsten Nilsson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att befattningar som socialattaché skall inrättas

inom utrikesrepresentationen. För budgetåret 1959/60 äskas medel för

två dylika befattningar.

1—390 59 Bihang till riksdagens protokoll 1959. 1 samt. Nr 121

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 121 år 1959

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför

Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 13 mars 1959.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Lange,

Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson, af Geijer
STAM.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler

chefen för socialdepartementet, statsrådet Nilsson, fråga om inrättande av

socialattachébefattningar vid vissa svenska beskickningar samt anför.

I en gemensam skrivelse den 5 mars 1957 hemställde Landsorganisationen

i Sverige och Svenska arbetsgivareföreningen, att Kungl. Maj :t ville

taga under övervägande att föreslå inrättande av särskilda befattningar

såsom arbetsmarknadsattaché vid vissa svenska beskickningar i utlandet.

Yttranden över framställningen har avgivits av statskontoret, socialstyrelsen,

arbetsmarknadsstyrelsen, bostadsstyrelsen, pensionsstyrelsen, arbetarskyddsstyrelsen,

statens lönenämnd, beskickningarna i Bonn, London, Paris

och Washington, delegationen för det internationella socialpolitiska samarbetet,

Tjänstemännens centralorganisation (TCO) samt Svenska institutet

för kulturellt utbyte med utlandet.

Jag hemställer nu att få upptaga denna fråga till behandling.

Landsorganisationens och Svenska arbetsgivareföreningens förslag

I Landsorganisationens och Svenska arbetsgivareföreningens framställning

påpekas, att det i flera fall sedan mycket lång tid tillbaka ansetts befogat

att vid våra viktigaste beskickningar tillsätta specialrepresentation

för försvaret, handeln, lantbruket och pressen. De båda organisationerna

anser, att en särskild representation även för arbetsmarknadens område

vore synnerligen motiverad.

I skrivelsen anföres vidare bl. a. följande.

På grund av den betydelse, som arbetskraftskostnaden har för vår konkurrenskraft

mot utlandet, har parterna på arbetsmarknaden att ständigt

ta hänsyn till utvecklingen av motsvarande kostnader i andra länder. Eu

effektiv bevakning härav och även av de kostnader, som grundas i sociallagstiftning,

torde knappast vara möjlig annat än genom med arbetsmarknadsförhållanden

mycket väl förtrogna personer. Endast genom en sådan

bevakning kan de för arbetsmarknadsorganisationerna väsentliga synpunkterna

på utvecklingstendenser och förhållanden i övrigt beträffande andra

länders arbetsmarknader bevakas. Arbetstidsfrågan utgör ett exempel på

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 121 ar 1959

:i

ett ämnesområde, där arbetsmarknadens parter under de kommande åren

måste ha ständig kontakt med utvecklingen i utlandet.

Icke endast för förhandlingsarbetet och fastställandet av anställningsvillkor

i övrigt är arbetsmarknadens parter och därigenom hela landet betjänta

av ifrågavarande informationskällor. Vi behöver upplysningar och

impulser beträffande organisatoriska spörsmål, arbetarskyddsfrågor, produktivitetsutveckling,

samarbetet mellan arbetsmarknadens parter, yrkesutbildning,

för alt nämna några av de viktigaste frågorna.

Det synes vidare vara angeläget att sakliga informationer kan lämnas

till placeringslandets arbetsmarlcnadsparter och myndigheter rörande arbetsmarknadsfrågor

i Sverige. Ytterligare torde behov föreligga av hjälp

till delegationer och enskilda, som önskar studera olika frågor inom arbetsmarknadens

område i Sverige eller i placeringslandet.

De båda organisationerna föreslår, att arbetsmarknadsattachébefaltningar

tillsättes i Frankrike, Förenta Staterna, Storbritannien och Västtyskland.

Rekryteringen av befattningarna förutsätles ske bland personer, som är

väl förtrogna med de svenska arbetsmarknadsorganisationernas arbetssätt

och förhållanden i övrigt. Detta anses nödvändigt för ett meningsfyllt rapporteringsarbete.

Vidare hänvisas till att en sådan rekrytering skulle underlätta

effektiva kontakter med arbetsmarknadsparterna i placeringslandet.

Beträffande tillsättningsförfarandet föreslås inrättande av en särskild

prövningsnämnd, som till Kungl. Maj:t skulle överlämna förslag vid tillsättande

av befattningarna. I nämnden skulle ingå representanter för utrikesdepartementet,

socialdepartementet, Landsorganisationen och Svenska

arbetsgivareföreningen samt eventuellt Tjänstemännens centralorganisation.

Enligt förslagsställarnas mening skulle arbetsmarknadsattachéns

ställning i placeringslandet stärkas, om han är utsedd på förslag av ett

organ med representation för arbetsgivare- och arbetstagareparter. Nämnden

skulle dessutom kunna övervaka och följa arbetsmarknadsattachéernas

verksamhet.

Anställningsformen bör enligt förslaget bli föremål för utredning. De

båda organisationerna framhåller dock, att kontraktsformen måhända

skulle vara den lämpligaste. I skrivelsen uttalas alt attachéerna inte bör

tillsättas och tjänstgöra för längre tid än 3 å 5 år, detta på grund av önskvärdheten

alt befattningarna ständigt är besatta med personer, som har

erforderliga kontakter med hemlandet. Bl. a. med hänsyn till att pensioneringskoslnader

under denna tid skulle bestridas av befattningshavarna

själva kan del vara nödvändigt att fixera lönen på en högre nivå än eu

rimlig statlig lönegrads.

Förslagsställarna finner det naturligt, alt arbetsmarknadsatlachéerna

sorterar under utrikesdepartementet och resp. beskickningschef men framhåller,

att de bör ha klara befogenheter alt själva bestämma över sitt arbete

i rimlig utsträckning. Vikten av alt socialdepartementet och arbets
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 121 ar 1959

marknadsorganisationerna snarast möjligt får ta del av de lämnade informationerna

understrykes i skrivelsen. Både socialdepartementet och arbetsmarknadsorganisationerna

och eventuellt övriga intresserade myndigheter

och organisationer bör kunna vända sig med konkreta förfrågningar till

arbetsmarknadsattachéerna. Såsom en praktisk anordning härför föreslås,

att en särskild kontaktman utses inom socialdepartementet. Denne skall

genom utrikesdepartementet svara för all kontakt mellan attachéerna samt

myndigheter och organisationer. Arbetsmarknadsattachéerna kan också

genom kontaktmannen hållas kontinuerligt underrättade om den senaste

utvecklingen på sitt område i hemlandet. I brådskande fall bör kontaktmannen

kunna vända sig direkt till attachéerna, dock med meddelande

till utrikesdepartementet om åtgärden.

Yttranden

Flertalet remissorgan biträder förslagsställarnas huvudtanke att vår utlandsrepresentation

hör förstärkas med specialattachéer för arbetsmarknadsområdet.

Arbetsmarknadsstyrelsen understryker den stora

betydelsen av att saklig information erhålles i frågor inom dess verksamhetsområde,

främst när det gäller åtgärder för att främja en hög och jämn

sysselsättning. Styrelsen hänvisar vidare till alt en mångfald problem,

som gäller arbetsförmedling, arbetsvärd, yrkesvägledning och yrkesutbildning,

har internationell räckvidd. Styrelsen anför, att de rapporter om

utvecklingen på ifrågavarande områden, som nu erhålles från de svenska

beskickningarna, ofta är av stort värde men anser det ligga i sakens natur

att rapporterna bör kunna bli både fylligare och mer initierade, om de

upprättas av tjänstemän, som har till direkt uppgift att bevaka detta speciella

område. Delegationen för det internationella socialpolitiska samarbetet

framhåller såsom värdefullt, att arbetsmarknadsattachéer genom

fortlöpande kontakter med arbetsmarknadens organisationer blir i tillfälle

att avge rapporter rörande utvecklingstendenserna på de i framställningen

angivna områdena, innan någon redovisning därav ännu hunnit inflyta i

offentliga publikationer.

Arbetarskyddsstyrelsen påpekar, att en arbetsmarknadsattaché med uppgifter

även beträffande arbetarskyddet skulle kunna bidraga till uppfyllande

av kravet på skyddsanordningar vid maskiner avsedda för export

till Sverige genom att lämna upplysningar om våra föreskrifter i säkerlietshänseende.

Ilostadsstyrelsen tillstyrker förslaget i princip men ifrågasätter, om uppgifterna

för nya specialattachéer bör begränsas till enbart arbetsmarknadens

frågor och om inte bevaknings- och inforinationsuppgifterna bör avse

även sociala frågor i övrigt. De föreslagna befattningarna skulle då få

karaktären av befattningar såsom socialattaché.

Statskontoret avstyrker förslaget under hänvisning till att arbetsmark
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:Is proposition nr 121 är 1959 5

nadsattachéer främst torde bli av betydelse för den enskilda arbetsmarknadens

organisationer och att statens behov av information på ifrågavarande

verksamhetsområden i viss mån blir tillgodosett genom den ordinarie

representationen i utlandet. Ämbetsverket yttrar vidare, att återhållsamhet

i nuvarande läge måste eftersträvas i fråga om varje utvidgning av den

statliga verksamheten.

Beskickningen i London instämmer i önskemålet om god kontakt med

arbetsmarknadens organisationer och en kontinuerlig bevakning av utvecklingen

på arbetsmarknaden i ett antal viktiga länder men ställer sig avvisande

till tanken på särskilda arbetsmarknadsattachéer. Beskickningen

anser, att det sannolikt skulle vara mera effektivt att organisera en dokumentationscentral

eller upplysningstjänst i Stockholm, gärna gemensam

för olika intresserade myndigheter och organisationer ehuru organisatoriskt

ansluten till exempelvis socialstyrelsen eller arbetsmarknadsstyrelsen.

Denna centrals chef borde ha möjligheter att tid efter annan besöka viktiga

länder såsom Storbritannien.

Beskickningen anför vidare, att de tänkta rapportämnena är av mycket

olika slag och att det torde bli svårt att finna personer, som besitter kunskaper

på så många skiftande områden, samt ifrågasätter, om det inte

vore mera ändamålsenligt att anslå statsmedel för utsändande av experter

eller delegationer för att företa undersökningar i varje särskilt fall. Syftet

att få till stånd bättre personliga kontakter skulle enligt beskickningens

mening bäst näs, om vederbörande arbetsmarknadsorganisationer själva

placerade kontaktmän hos sina brittiska motsvarigheter.

Den föreslagna placeringen av arbetsmarknadsattachéerna har inte

mött några invändningar i remissyttrandena.

Vad de tvä organisationerna anfört beträffande formerna för rekryteringen

till de föreslagna befattningarna har föranlett en del erinringar.

Socialstyrelsen finner det uppenbart, att arbetsmarknadsattachéerna måste

vara väl insatta i organisationernas förhållanden och äga deras förtroende

men avstyrker förslaget om en prövningsnämnd, som skulle avge lillsätlningsförslag

och övervaka attachéernas verksamhet. Bil sådant system är

enligt styrelsen främmande för svensk administration. Uppgiften alt övervaka

attachéernas verksamhet hör ankomma på departementen. Kännedom

om organisationernas önskemål rörande personvalet kan erhållas på andra

vägar än genom en särskild prövningsnämnd. Även delegationen för det

internationella socialpolitiska samarbetet avstyrker förslaget i denna del

och anför, att de uppgifter som enligt förslaget skulle åvila prövningsnämnden

med fördel skulle kunna anförtros delegationen. Spörsmålet

huruvida delegationen bör kompletteras vid fullgörandet av dessa arbetsuppgifter

lämnas öppet. Också FCO antyder, att ifrågavarande uppgifter

kan överlämnas till delegationen.

Arbetsmarknadsstyrelsen anser, all det skulle innebära en uppenbar

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Knngl. Maj ds proposition nr 121 är 1959

förstärkning av den föreslagna prövningsnämndens kompetens, om såsom

ledamot av nämnden även inginge en representant för styrelsen.

Bostadsstyrelsen anför att, om arbetsuppgifterna för attachéerna får

den mera allmänna inriktning som styrelsen ifrågasatt, tjänsterna bör

rekryteras och tillsättas på annat sätt än som avses i framställningen.

Frågan om anställningsformen bör enligt statens lönenämnd utredas

närmare. Nämnden finner detta särskilt befogat med hänsyn till att

den i framställningen åberopade specialrepresentationen för försvaret, handeln,

lantbruket och pressen åligger befattningshavare med sinsemellan

olikartade anställningsvillkor. Det kan enligt nämndens mening ifrågasättas,

om det inte i samband med eu utredning även borde undersökas,

om större likformighet i sistnämnda hänseende kan åstadkommas.

TCO har ingen erinran mot anställning i kontraktsform men anser, att

annan anställningsform bör kunna användas, om så visar sig lämpligt.

Arbetsmarknadsstyrelsen yttrar, att anställningstiden inte ovillkorligen bör

begränsas till 3 ä 5 år. Den kännedom om arbetsmarknadsförhållandena

i vederbörande land, som en arbetsmarknadsattaché efter nämnda tid förvärvat,

och det förhållandet, att han kan antas ha knutit för verksamheten

värdefulla kontakter, synes styrelsen böra utnyttjas genom att vederbörande

efter varje kontraktsperiods utgång kan få förnyat förordnande,

om detta i övrigt anses lämpligt. Beskickningen i Washington understryker

däremot särskilt, att anställningstiden bör begränsas på det sätt som föreslagits

och framhåller vidare, att vederbörande bör vara försäkrad om att

efter återkomsten till hemlandet erhålla anställning, där hans erfarenheter

kan komma till nytta.

I vad förslaget avser arbelsmarknadsatlachéernas organisatoriska

ställning har det i huvudsak tillstyrkts. Arbetsmarknadsstyrelsen ansluter

sig till tanken på en särskild kontaktman i socialdepartementet för

förmedling av kontakter mellan attachéerna och myndigheter och organisationer

i Sverige men anser, att kontakt i brådskande fall bör få etableras

direkt med vederbörande arbetsmarknadsattaché, ehuru meddelande härom

alltid bör lämnas kontaktmannen.

Departementschefen

Vårt land har tidigare under en kortare period haft särskilda attachéer

knutna till en del beskickningar för bevakning av den socialpolitiska utvecklingen

i resp. länder. Sålunda inrättades år 1920 tre befattningar som

socialattaché med placering vid beskickningarna i Berlin, London och

Paris. Dessa befattningar bibehölls till mitten av år 1923, då antalet socialattachéer

i samband med vissa besparingsåtgärder inom utrikesförvaltningen

minskades till två. Ytterligare en befattning indrogs följande år,

och den därefter kvarstående attachén stationerades i Geneve. Även denna

befattning blev indragen år 1933,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 121 År 1!)Öl)

t

Spörsmålet om inrättande av en specialrepresentation för sociala frågor

har sedermera aktualiserats vid några tillfällen men liar av skilda anledningar

fått vila. Frågan har nu åter framförts av Landsorganisationen och

Svenska arbetsgivareföreningen, som i en gemensam skrivelse föreslagit,

att befattningar för arbetsmarknadsattachéer skall inrättas vid våra beskickningar

i Amerikas förenta stater, Frankrike, Storbritannien och Förbundsrepubliken

Tyskland. De båda organisationerna har åberopat arbetsmarknadsparternas

behov av informationer rörande förhållanden och utvecklingstendenser

i andra länder på arbetsmarknadens område. Främst

har de därvid, under hänvisning till den betydelse som arbetskraftskostnaderna

har för vårt lands konkurrenskraft inom den internationella handeln,

framhållit vikten av att utvecklingen i fråga om motsvarande kostnader

i andra länder blir effektivt bevakad. Därjämte har förslagsställarna

anfört, att vårt land behöver upplysningar och impulser beträffande

organisatoriska spörsmål, arbetarskyddsfrågor, produktivitetsutveckling,

yrkesutbildning in. in.

De två organisationernas förslag har i princip vunnit instämmande från

flertalet remissorgan.

Enligt min mening skulle en särskild socialpolitisk representation vid

ett antal beskickningar fylla en betydelsefull funktion. Såsom de två organisationerna

framhållit i sin skrivelse är det, inte minst med hänsyn till

den roll som utrikeshandeln spelar i vårt lands ekonomi, av vitalt intresse

att sakliga och initierade uppgifter om utvecklingen på arbetsmarknadens

område i andra länder fortlöpande kan erhållas. Arbetsområdet

för eu socialpolitisk representation i utlandet bör emellertid inte begränsas

till arbetsmarknadsfrågorna. Även när det gäller sociallagstiftningen och

socialpolitiken i stort är det av väsentligt intresse för oss att kunna följa

utvecklingen utomlands. Den utvidgning av det internationella samarbetet

på det socialpolitiska fältet som ägt rum efter det senaste världskriget har

ökat betydelsen härav.

De upplysningar i angivna ämnen, som finns att hämta ur tidskrifter

och andra offentliga publikationer, tillgodoser visserligen delvis behovet.

Sådana uppgifter inflyter dock ofta ganska sent i allmänt tillgängliga

publikationer. Därtill kommer alt sakuppgifter om den faktiska utvecklingen

i andra länder ofta är föga tillämpliga på svenska förhållanden,

om de inte blir närmare belysta genom att ställas in i sitt politiska, sociala

och ekonomiska sammanhang. Den allmänna orientering som erfordras

för att bedöma och värdera informationsmaterialet mot en sådan bakgrund

torde i regel förutsätta en mera stadigvarande vistelse i resp. land. Behovet

av välorienterade analyser angående förutsättningarna för den socialpolitiska

och arbetsmarknadspolitiska utvecklingen utomlands torde därför

bäst tillgodoses med kontinuerlig bevakning och rapportering genom

personer, som är speciellt inriktade på de sociala frågorna och som genom

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 121 år 1959

utbildning och praktisk verksamhet har förvärvat nödvändiga förutsättningar

för uppgiften.

Ett värdefullt arbete för bevakning av arbetsmarknadspolitiska och

socialpolitiska frågor utföres nu genom beskickningarna. I flertalet länder

måste bevakningsuppgifterna även i framtiden ankomma på utrikestjänstens

ordinarie personal. I de ur arbetsmarknads- och socialpolitisk synpunkt

viktigaste länderna bör det emellertid kunna komma i fråga att inrätta

tjänster för personal med de nyss angivna särskilda kvalifikationerna.

Det bör nämnas, att såväl Amerikas förenta stater som Storbritannien

och Förbundsrepubliken Tyskland vid sina beskickningar i Stockholm har

placerat specialattachéer med i huvudsak de arbetsuppgifter som skulle

ankomma på svenska socialattachéer. Även Finland har en attaché i

Sverige för vissa sociala uppgifter.

Mot bakgrund av det anförda vill jag föreslå, att befattningar som

socialattaché inrättas inom vår utrikesrepresentation. Socialattachéerna

hör, i enlighet med vad jag nyss anfört, ha till uppgift att bevaka och avge

rapporter om utvecklingen på arbetsmarknadens och socialpolitikens område

i sina placeringsländer. Vidare bör de stå plaeeringslandets myndigheter

och organisationer till tjänst med uppgifter om motsvarande förhållanden

i Sverige samt tillhandagå delegationer och studiebesökare från

Sverige med informationer och handledning inom sitt verksamhetsområde.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att närmare ange attachéernas arbetsuppgifter,

formerna för deras rapportverksamhet in. in.

Till dess att någon erfarenhet vunnits av attachéernas arbete och utgångspunkter

därmed erhållits för en bedömning av verksamheten på längre

sikt, bör antalet befattningar begränsas till två. En av dessa bör vara placerad

vid beskickningen i Washington. Beträffande den andra befattningen,

vars innehavare bör tjänstgöra i Europa, synes det lämpligast att inte bestämma

någon fast placeringsort. Vad som närmast kommer i fråga är

att stationera befattningshavaren i London eller Bonn. Man bör emellertid

lämna möjligheten öppen att låta honom, i varje fall tidvis, tjänstgöra vid

annan beskickning än stationeringsortens.

Vad angår rekryteringsfrågan anser jag det självklart, att socialattachéerna

måste vara väl förtrogna med förhållanden och problemställningar

på arbetsmarknaden och inom socialpolitiken i Sverige. De bör givetvis

dessutom besitta tillräckliga språkkunskaper. I övrigt finner jag det emellertid

inte nödvändigt att begränsa kretsen av dem som skall kunna

komma i fråga till befattningarna. Någon särskild prövningsnämnd, som

skulle avge förord vid tillsättningar samt i övrigt övervaka attachéernas

verksamhet, anser jag inte behöva inrättas.

Som förslagsställarna anfört och som också framhållits vid remissbehandlingen

av förslaget bör förordnande som socialattaché avse en begränsad

tid. Anställningstiden bör i allmänhet inte bli längre än tre år.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 121 År 1959

9

Det bör emellertid få ankomma på Kungl. Maj:t att från fall till fall bedöma

frågan om anställningens längd.

Socialattachéerna bör ha sin verksamhet förlagd till resp. beskickningar

och vara underställda beskickningschefen. Erforderligt anslag bör dock anvisas

under femte huvudtiteln. Någon anordning erfordras inom Kungl.

Maj :ts kansli för att sammanhålla socialattachéernas arbete, genomgå och

distribuera det material, som inkommer från dem, samt tillhandahålla dem

material angående utvecklingen i Sverige. Innan erfarenheter av verksamheten

erhållits är jag inte beredd att ta närmare ställning till hur detta skall

ske. Tills vidare bör personalbehovet tillgodoses med anlitande av tillgängliga

medel. Det är naturligt, att delegationen för det internationella socialpolitiska

samarbetet ägnar socialattachéernas verksamhet särskild uppmärksamhet.

När det gäller avlöningsförmånerna till socialattachéer synes det ligga

närmast till hands att ta utgångspunkt i de bestämmelser, som gäller för

lantbruksattaché eller lantbruksrepresentant. Lantbruksattaché är placerad

i lönegrad Ae 24. Socialattachéerna bör med hänsyn till att

deras förordnanden avses bli kortvariga inte lönegradsplaceras, men

nämnda lönegrad utgör enligt min mening en lämplig riktpunkt för bestämmande

av deras arvoden. I övrigt torde i fråga om löneförmåner

m. m. få tillämpas för utrikesrepresentationen gällande regler.

Med dessa utgångspunkter kan anslagsbehovet för två attachébefattningar

beräknas på följande sätt. För avlöningar, inberäknat prisutjämningstillägg

och flyttningsersättning, till socialattachéer, placerade i Washington

och London, beräknas ett årligt belopp av (87 000 + 74 000)

161 000 kronor. För flyttningskostnader, sjukvård, reseersättningar, expenser

in. in. bör beräknas 69 000 kronor. De sammanlagda kostnaderna för

socialattachéerna skulle således uppgå till 230 000 kronor för år. Även om

befattningarna inte kan tillsättas redan vid budgetårsskiftet, räknar jag

med att socialattachéerna skall vara i verksamhet under större delen av

nästa budgetår. Medel bör därför anvisas för helt år. För ändamålet bör

ett särskilt anslag upptagas på riksstaten för nästa budgetår.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t

måtte föreslå riksdagen att

a) godkänna av mig förordat förslag om anställande av

socialattachéer inom utrikesrepresentationen;

b) till Socialattachéer å riksstaten för budgetåret 1959/60

under femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 230 000

kronor.

2—390 09 Bihang till riksdagens protokoll 1959. 1 samt. Nr 121

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Knngl. Maj:ts proposition nr 121 ur 1959

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t

Konungen, att till riksdagen skall avlåtas proposition

av den lydelse, bilaga till delta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Veronika Nissen

Stlilm 1959. K. L. Beckmans Boktr.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1959:231 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1959/60 till socialattachéer. a1 i texten
  2. SU 1959:83 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag för budgetåret 1959/60 till socialattachéer jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten