Sök i Ratio Lex

Angående ytterligare utgifter å tilläggsstat 11 till riksstaten för budgetåret 1958/59

1959-03-13 · 24 sidor, varav 23 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 23 av 24 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1959:125, Angående ytterligare utgifter å tilläggsstat 11 till riksstaten för budgetåret 1958/59

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1959

1

Nr 125

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående ytterligare utgifter

å tilläggsstat 11 till riksstaten för budgetåret

1958/59; given Stockholms slott den 13 mars 1959.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

G. E. Sträng

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 13 mars

1959.

N är varande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Lange, Lindholm,

Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter.

De anslag, som efter riksstatens fastställande ytterligare äskats för det

nu löpande budgetåret, har uppförts dels å tilläggsstat I, som fastställts av

1958 års B-riksdag (rskr. 1958: B 130), och dels å tilläggsstat II, som avser

till innevarande års riksdag gjorda anslagsäskanden, upptagna i propositionerna

nr 2, 40 och 88.

De ytterligare anslagsäskanden avseende tilläggsstat II till riksstaten för

innevarande budgetår, vilka ansetts nu böra föreläggas riksdagen, har tidigare

denna dag anmälts. På hemställan av vederbörande föredragande har

Kungl. Maj :t därvid fattat beslut enligt bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

för denna dag (bil. 1—6). En sammanställning över av Kungl. Maj:t

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1958/59 till och med denna

1 Bihang till riksdagens protokoll 19;>9. 1 samt. Nr 125

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj. ts proposition nr 125 år 1959

dag äskade anslag utöver de i propositionen nr 2 upptagna anslagen torde

få bifogas statsrådsprotokollet i detta ärende (bihang).

Av sammanställningen framgår, att efter det propositionen nr 2 till årets

riksdag framlades å tilläggsstat äskats sammanlagt 101,4 miljoner kronor å

driftbudgeten och 23,3 miljoner kronor å kapitalbudgeten. Av förstnämnda

belopp avser 9,0 miljoner kronor ytterligare kostnader för organiserande av

en svensk FN-styrka, 90,0 miljoner kronor utgifter under socialdepartementets

huvudtitel i arbetslöshetsbekämpande syfte samt 1,4 miljon kronor

avskrivning av nya kapitalinvesteringar. Av utgifterna å kapitalbudgeten

hänför sig 22,5 miljoner kronor till statens utlåningsfonder, avseende sysselsättningspolitiskt

motiverade äskanden, nämligen dels i propositionen nr

40 17,5 miljoner kronor till statens lånefond för den mindre skeppsfarten,

dels i förevarande proposition 5,0 miljoner kronor till fiskerilånefonden.

Å tilläggsstat I har av föregående års B-riksdag anvisats anslag om 30,5

miljoner kronor å driftbudgeten och 3,9 miljoner kronor å kapitalbudgeten.

I propositionen nr 2 har å tilläggsstat II äskats anslag om tillhopa 187,2 miljoner

kronor å driftbudgeten och 78,5 miljoner kronor å kapitalbudgeten.

Vid bifall härtill samt till de efter avlämnande av propositionen nr 2 till och

med denna dag gjorda ytterligare anslagsäskandena å tilläggsstat II skulle anslagen

å tilläggsstater till riksstaten för budgetåret 1958/59 uppgå till sammanlagt

för driftbudgeten 319,1 miljoner kronor, varav 1,4 miljon kronor

till avskrivningsanslag, och för kapitalbudgeten 105,7 miljoner kronor.

Chefen för finansdepartementet hemställer härefter, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen att godkänna de förslag, om vilka Kungl. Maj:t enligt bilagda

utdrag av statsrådsprotokollet för denna dag (bil. 1—6) fattat beslut.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att proposition

av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Alice Magnusson

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1959

3

Bilaga t

Egentliga statsutgifter

Fjärde huvudtiteln

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

13 mars 1959.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Lange, Lindholm,

Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler härefter

under försvarsdepartementets handläggning hörande ärenden angående

egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1958/59

samt anför därvid följande.

E. Diverse

[1] 20. Ytterligare kostnader för organiserande av en svensk FN-styrka.

Efter förslag av Kungl. Maj :t i propositionen 1956: 198 anvisade riksdagen

å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1956/57 under fjärde huvudtiteln

ett reservationsanslag av 10 000 000 kronor till Kostnader för organiserande

av en svensk FN-styrka. Sedermera har riksdagen efter förslag av Kungl.

Maj:t i propositionerna 1958:2, 1958:125 och 1959:2 å tilläggsstat II till

riksstaterna för budgetåren 1957/58 och 1958/59 anvisat ytterligare (5 000 000

+ 6 500 000 + 6 000 000 = ) 17 500 000 kronor för ifrågavarande ändamål

avseende kontingentens verksamhet tiden intill utgången av maj 1959. Såsom

framgår av propositionen 1958: 125 avses huvuddelen av ifrågavarande

kostnader skola bestridas av FN. Hittills har från FN influtit 6 448 052 kronor,

avseende andra kostnader för kontingenten under tiden den 1 november

1956—den 31 december 1957 än materielkostnader.

Av förenämnda propositioner framgår vidare att den svenska FN-kontingentens

verksamhet ursprungligen beräknades komma att omfatta en tidrymd

av sex månader från och med november 1956. Sveriges deltagande i

övervakningsverksamheten har emellertid kommit att utsträckas i tiden,

och enligt av Kungl. Maj:t meddelade beslut må kontingenten fortsättningsvis

vara organiserad längst intill utgången av januari 1960. Från maj 1958

bär dessutom kontingenten förstärkts med cirka 150 man till omkring 500

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1959

man. Härjämte har tjänstgöringsomgångarna förlängts från sex till sju månader

(prop. 1958:125).

Såsom i det föregående nämnts har riksdagen anvisat medel till bestridande

av kostnaderna för den svenska FN-styrkans verksamhet intill utgången

av maj 1959. Då beslut föreligger att kontingenten må vara organiserad

intill utgången av januari 1960 erfordras ytterligare medel för verksamheten.

För kontingentens femte omgång, vars personal tjänstgör tiden november

1958—maj 1959, beräknades kostnaderna till sammanlagt 7 000 000

kronor (prop. 1959: 2, s. 4). Med hänsyn till att Kungl. Maj:t numera fattat

beslut om att kontingenten från och med den sjätte tjänstgöringsomgången

skall omfatta omkring 650 man, vilket innebär en ökning med omkring 150

man, torde kostnaderna för kontingentens fortsatta verksamhet komma att

öka. Jag beräknar sålunda att i runt tal 9 000 000 kronor kommer att erfordras

för verksamheten under tiden juni—december innevarande år, avseende

kontingentens sjätte tjänstgöringsomgång. Såsom i det föregående

nämnts avses huvuddelen av ifrågavarande kostnader skola ersättas av FN.

Eventuellt behov av medel utöver vad som nu angivits torde, liksom tidigare

förutsatts, få tillgodoses från anslaget till oförutsedda utgifter. I den mån

så sker bör förhållandet senare anmälas för riksdagen.

Från FN inflytande ersättningar torde böra tillgodoföras inkomsttiteln

Övriga diverse inkomster.

Åberopande det anförda hemställer jag således, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att till Ytterligare kostnader för organiserande av en

svensk FN-styrka å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 9 000 000 kronor.

[2] 21. Svenska övervaknings- och repatrieringskontingenterna i Korea.

Efter förslag av Kungl. Maj:t i propositionen 1953: 234 angående täckning

av kostnaderna för svenskt deltagande i stilleståndsövervakning samt vid

repatriering av krigsfångar i Korea anvisade riksdagen å tilläggsstat I till

riksstaten för budgetåret 1953/54 under fjärde huvudtiteln ett reservationsanslag

av 5 000 000 kronor till Svenska övervaknings- och repatrieringskontingenterna

i Korea.

Den svenska repatrieringskontingenten har efter slutfört uppdrag upplösts

i mars 1954. övervakningskontingentens verksamhet pågår alltjämt, men

dess personal har starkt reducerats och uppgår nu till omkring 12 personer

mot omkring 90 personer i mars 1955.

För övervakningskontingentens fortsatta verksamhet har riksdagen under

förenämnda anslagsrubrik dels efter förslag av Kungl. Maj :t i propositionerna

1954: 220 och 1955: 150 å tilläggsstat I respektive II till riksstaten

för budgetåret 1954/55 anvisat sammanlagt (3 000 000 + 1 400 000 =)

4 400 000 kronor, dels ock efter förslag av Kungl. Maj :t i propositionen

1955:204 å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1955/56 anvisat

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:is proposition nr 125 år 1959 5

4 200 000 kronor. Hittills har således anvisats sammanlagt 13 600 000 kronor

under anslaget.

I skrivelse den 28 oktober 1958 har försvarets civilförvaltning hemställt,

att ytterligare medel måtte ställas till ämbetsverkets förfogande för att bestrida

kostnaderna för övervakningskontingentens fortsatta verksamhet och

till stöd härför anfört i huvudsak följande.

Intill utgången av september 1958 hade av anvisade medel omkring

13 250 000 kronor tagits i anspråk. Den kassamässiga behållningen uppgick

den 1 oktober 1958 således till omkring 350 000 kronor. Då härav 30 000

kronor var bundna i utestående oredovisade förskott m. m., utgjorde den

icke disponerade behållningen under anslaget 320 000 kronor. I anslagsbelastningen

ingår ett belopp av omkring 85 000 kronor avseende vissa traktaments-

och representationskostnader, som enligt utrikesdepartementets

bestämmelser tillkommit den svenske delegaten i den neutrala övervakningskommissionen

i Korea under tiden juni 1953—juni 1956 och som förskottsvis

bestritts från anslaget. Detta belopp borde enligt ämbetsverkets

mening rätteligen bestridas av medel under tredje huvudtiteln.

Med utgångspunkt i anslagsbelastningen under budgetåret 1957/58 och

med hänsyn till inträffade prisstegringar m. m. beräknar civilförvaltningen

medelsbehovet för månad under innevarande budgetår till i runt tal 70 000

kronor. Därest övervakningskontingentens verksamhet skall fortgå erfordras

således ytterligare medel.

Departementschefen

Det finns för närvarande ingen möjlighet att bedöma, hur länge övervakningskontingenten

i Korea kan behöva fortsätta sin verksamhet. Jag anser

mig emellertid böra beräkna medel för verksamheten intill utgången av år

1959. I samband härmed vill jag framhålla, att jag förutsätter att kontingentens

personalstyrka hålles så låg som det är möjligt.

Försvarets civilförvaltning har under hand meddelat, att hittills anvisade

medel täckt kostnaderna för övervakningskontingentens verksamhet till och

med februari 1959. Civilförvaltningen har beräknat kostnaderna för den

fortsatta verksamheten till i runt tal 70 000 kronor i månaden. Jag biträder

dessa beräkningar. De sammanlagda kostnaderna under tiden den 1 mars

1959—den 31 december 1959 skulle således uppgå till 700 000 kronor. Denna

summa måste emellertid betraktas som ungefärlig med hänsyn till svårigheterna

att beräkna vissa utgiftsposter samt möjligheten av en kommande

avveckling av kontingentens verksamhet. Jag förutsätter att eventuellt behov

av ytterligare medel får tillgodoses genom anlitande av anslaget till oförutsedda

utgifter. Frågan om täckning av sålunda bestridda kostnader torde

få framdeles anmälas.

Jag utgår från att det belopp av 85 000 kronor, som från förevarande anslag

utgått till den svenske delegaten i den neutrala övervakningskommissionen,

skall slutligt bestridas av anslaget.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1959

att till Svenska övervaknings- och repatrieringskontingenterna

i Korea å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 700 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Jan Nilsson

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 125 år 1959

7

Bilaga 2

Egentliga statsutgifter

Femte huvudtiteln

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

13 mars 1959.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Lange, Lindholm,

Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Nilsson, anmäler härefter under

socialdepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga

statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1958/59 samt

anför därvid följande.

E. Arbetsmarknadsstyrelsen med dithörande verksamhet

[ 1 ] 8 a. Ytterligare kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. m. Under

rubriken Kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. m. har för innevarande

budgetår anvisats å riksstaten ett reservationsanslag av

30 000 000 kronor och på tilläggsstat II (prop. 1959:2, SU 17, rskr

51) ett reservationsanslag av 71 000 000 kronor. Inberäknat reservation

från föregående budgetår och väntade inkomster, tillhopa ca

28 000 000 kronor, står 129 000 000 kronor till förfogande under nämnda

anslag. Under rubriken Beredskapsarbeten på vägar och gator — vilket

anslag avräknas mot automobilskattemedlen — har för innevarande budgetår

anvisats på riksstaten ett reservationsanslag av 50 000 000 kronor och

på tilläggsstat II ett reservationsanslag av 75 000 000 kronor. Härtill kominer

en reservation från föregående budgetår på ca 15 000 000 kronor. Till

förfogande står sålunda under detta anslag ca 140 000 000 kronor.

Arbetsmarknadsstyrelsen har (skr. 30/1 1959) inkommit med framställning

om ytterligare anslag å tilläggsstat för ifrågavarande ändamål. Styrelsen

har därvid anfört i huvudsak följande.

När styrelsen i november 1958 lade fram beräkningar rörande medelsbehovet

för innevarande budgetår under förenämnda båda anslag uppskattade

styrelsen behovet av beredskapsarbeten under budgetåret till 1 400 000

dagsverken, varav 900 000 beräknades komma att avse allmänna vägar

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1959

samt statsbidragsberättigade vägar och gator och 500 000 övriga slag av

beredskapsarbeten. Denna prognos rörande behovet av beredskapsarbeten

har visat sig väl motsvara utvecklingen i detta avseende under tiden t. o. m.

utgången av december 1958, vid vilken tidpunkt ca 6 000 man sysselsattes

i dylika arbeten. För tiden härefter har antalet ansökningar om beredskapsarbeten

ökat väsentligt. Det skärpta arbetsmarknadsläget gör det enligt

styrelsens mening nödvändigt att räkna med att beredskapsarbeten

måste sättas igång i sådan utsträckning, att antalet sysselsatta i mars 1959

kommer att uppgå till ca 14 000 man mot tidigare beräknade 10 500 man.

Styrelsen framhåller, att både statliga myndigheter och kommuner med

hänsyn till utvecklingen på sysselsättningsområdet gjort stora ansträngningar

för att åstadkomma nya sysselsättningsobjekt. De härvid uppnådda

resultaten torde göra det möjligt för styrelsen att realisera den målsättning

i fråga om beredskapsarbetenas omfattning, som sålunda uppställts.

Styrelsen räknar nu med att det för hela budgetåret erforderliga antalet

dagsverken kommer att uppgå till 1 700 000, varav 950 000 beräknas falla

på vägarbeten och 750 000 på övriga slag av beredskapsarbeten.

De totala kostnaderna för beredskapsarbeten under innevarande budgetår

beräknas, till den del arbetena avser vägar och gator, uppgå till ca

185 000 000 kronor. Då ca 140 000 000 kronor beräknas stå till förfogande

under anslaget Beredskapsarbeten på vägar och gator, skulle en ytterligare

medelsanvisning av 45 000 000 kronor erfordras på tilläggsstat under anslaget

ifråga. Med hänsyn till den eftersläpning av utgifterna, som förekommer

beträffande detta anslag, anser styrelsen att det för budgetåret

behövliga beloppet kan nedbringas till 35 000 000 kronor.

För övriga slag av beredskapsarbeten räknade styrelsen i sin förenämnda

beräkning i november 1958 med en kostnad av 50 000 000 kronor innevarande

budgetår. Det behov att ytterligare öka sysselsättningen i beredskapsarbeten,

som uppkommit, medför en höjning av medelsbehovet till

ca 100 000 000 kronor, d. v. s. en ökning med 50 000 000 kronor. Kungl. Maj :t

har i propositionen 1959:2 beräknat 40 000 000 kronor under anslaget

Kostnader för arbetslöshetens bekämpande in. m. för industribeställningar.

Då enligt vad styrelsen räknar med sådana beställningar under innevarande

budgetår behöver täckas till ett belopp som inte överstiger 25 000 000

kronor synes det styrelsen lämpligt att återstående 15 000 000 kronor tas

i anspråk för finansiering av beredskapsarbeten. Under nyssnämnda anslag

skulle då erfordras ytterligare 35 000 000 kronor.

Departementschefen

Vid anmälan av årets slatsverksproposition, femte huvudtiteln, redogjorde

jag för den verksamhet, som med anledning av det försvagade sysselsättningsläget

innevarande budgetår vidtagits eller planerades och som bekostas

huvudsakligen med de under femte huvudtiteln anvisade särskilda

arbetsmarknadsanslagen. Under tiden sedan statsverkspropositionen lades

fram har utvecklingen varit sådan, att programmet för sysselsättningsstöd
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1959

jande åtgärder ansetts böra upprätthållas och på vissa punkter intensifieras

ytterligare. Den omständigheten att antalet vid arbetsförmedlingarna

anmälda arbetslösa vid räkningen i mitten av februari visat en betydande

nedgång jämfört med antalet i januari (ca 60 000 arbetslösa i februari

mot ca 73 000 i januari) synes, med hänsyn till den betydande arbetslöshet

som fortfarande kvarstår, inte böra ge anledning till någon minskning av

åtgärderna.

Verksamheten bedrives enligt samma riktlinjer som tidigare, d. v. s. genom

omskolningskurser och andra rörlighetsbefrämjande åtgärder, industribeställningar,

beredskapsarbeten m. m. I detta sammanhang bör för

riksdagen anmälas, att Kungl. Maj :t den 6 mars 1959 bemyndigat överstyrelsen

för yrkesutbildning att av anslaget till Bidrag till vissa omskolningskurser

m. m. taga i anspråk 10 000 000 kronor utöver tidigare medgivna

15 000 000 kronor, varför detta anslag, som i riksstaten är uppfört med

2 500 000 kronor, får belastas med sammanlagt 25 000 000 kronor innevarande

budgetår. Vidare bör anmälas, att Kungl. Maj :t samma dag bemyndigat

arbetsmarknadsstyrelsen att bevilja primärkommuner bidrag till

projektering av husbyggnadsföretag, vilka kan utföras till motverkande av

arbetslöshet (dock ej bostadshus som kan tertiärbelånas). Bidrag har tidigare

lämnats endast till detaljplanering av anläggningsarbeten, främst vattenlednings-

och avloppsarbeten. Bidrag till projektering av husbyggnad, till

vars utförande statsbidrag utgår (t. ex. ålderdomshem), skall som regel återbetalas,

när sistnämnda bidrag utbetalas.

Arbetsmarknadsstyrelsens nu föreliggande framställning gäller ökning

av medelsanvisningen till beredskapsarbeten. Det program för sådana arbeten,

som låg till grund för den tidigare beräkningen av medelsbehovet

innevarande budgetår, innefattade sammanlagt 1 400 000 dagsverken och

en sysselsättning av 10 500 man i mars månad. Detta program har ansetts

böra utvidgas till 1 700 000 dagsverken och en högsta sysselsättning av

14 000 man. Arbetsmarknadsstyrelsens beräkningar av medelsbehovet för

sistnämnda program innefattar, enligt vad jag inhämtat, också en omräkning

av kostnaderna med hänsyn till att kostnaden per dagsverke visat sig

bli något högre än tidigare antagits. Jag tillstyrker att medel beräknas för

fullföljande av det nya programmet och jag anser det inte uteslutet, att

även detta program kan behöva överskridas. Med hänsyn till ovissheten om

utvecklingen på arbetsmarknaden under återstoden av budgetåret bör eu

betryggande marginal finnas, så att brådskande åtgärder inte skall behöva

anstå i brist på medel. Enligt min mening bör ytterligare 45 000 000 kronor

beräknas för beredskapsarbeten på vägar och gator samt ett lika stort belopp

för övriga beredskapsarbeten. Härvid har jag utgått ifrån att ett sådant

överskjutande av kostnader för vissa industribeställningar till anslag för

nästa budgetår, som arbetsmarknadsstyrelsen tänkt sig, bör äga rum endast

om det befinnes oundgängligen nödvändigt.

Såsom förut nämnts står för innevarande budgetår till förfogande

129 000 000 kronor under anslaget Kostnader för arbetslöshetens bekäm
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1959

pande m. in. och 140 000 000 kronor under anslaget Beredskapsarbeten på

vägar och gator eller sammanlagt 269 000 000 kronor. Vid bifall till de av

mig nu förordade förslagen kommer det sammanlagda beloppet att stiga

till (269 000 000 + 45 000 000 + 45 000 000) 359 000 000 kronor. Som jämförelse

må nämnas, att utgifterna för motsvarande ändamål under budgetåret

1957/58 uppgick till ca 112 000 000 kronor.

De ytterligare anslag på tilläggsstat, som jag i det föregående tillstyrkt,

bör anvisas, 45 000 000 kronor under rubriken Ytterligare kostnader för

arbetslöshetens bekämpande m. m. och 45 000 000 kronor under rubriken

Ytterligare medel till beredskapsarbeten på vägar och gator.

Beträffande sistnämnda anslag gör jag hemställan under nästföljande

punkt. Här hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Ytterligare kostnader för arbetslöshetens bekämpande

m. m. å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 45 000 000 kronor.

[2] 9 a. Ytterligare medel till beredskapsarbeten på vägar och gator. Under

hänvisning till vad som anförts under nästföregående punkt hemställer

jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Ytterligare medel till beredskapsarbeten på vägar

och gator å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1958/

59 anvisa ett reservationsanslag av 45 000 000 kronor, att

avräknas mot automobilskattemedlen.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Veronika Nissen

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1959

11

Bilaga 3

Egentliga statsutgifter

Sjunde huvudtiteln

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj. t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 13 mars

1959.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Lange, Lindholm,

Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler under finansdepartementets

handläggning hörande ärende angående egentliga statsutgifter

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1958/59 samt anför därvid

följande.

E. Diverse

[1] 10. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Till kommittéer

och utredningar genom sakkunniga har på riksstaten för innevarande budgetår

anvisats ett reservationsanslag av 1 300 000 kronor. Vid ingången av

budgetåret fanns vidare å anslaget en reservation av i runt tal 70 000 kronor.

Det för budgetåret disponibla beloppet utgör således 1 370 000 kronor.

Med ledning av från kommittéerna inhämtade uppgifter rörande deras

verksamhet under innevarande budgetår och med beaktande av behovet av

en viss marginal för nytillkommande kommittéer beräknades anslaget efter

en genomsnittlig medelsförbrukning om knappt 110 000 kronor per månad.

Hittills har utgiften emellertid varit drygt 130 000 kronor per månad. Orsaken

härtill är, att flera kommittéer, som planerat avsluta utredningsarbetet

under budgetåret 1957/58, fortsatt sin verksamhet jämväl under innevarande

budgetår samt att vissa nytillkomna kommittéer varit mer kostnadskrävande

än beräknat.

Vad angår medelsförbrukningen för återstående del av budgetåret räknar

jag med en något högre medelsåtgång än under de sist förflutna åtta månaderna,

främst med hänsyn till att vissa kommittéer kommer att intensifiera

sin verksamhet för alt hinna slutföra sina uppdrag till budgetårsskiftet. För

att täcka de ökade utgifterna under anslaget erfordras eu anslagsförstärkning

med 300 000 kronor.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1959

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1958/59 anvisa

ett reservationsanslag av 300 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Alice Magnusson

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1959

13

Bilaga 4

Utgifter för statens kapitalfonder

Avskrivning av nya kapitalinvesteringar

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 13 mars

1959.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Lange, Lindholm,

Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler fråga om anslag

till avskrivning av nya kapitalinvesteringar å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1958/59 och anför därvid följande.

Under innevarande budgetår har äskats dels ett investeringsanslag å tillläggsstat

I till gällande riksstat, dels ytterligare några anslag å tilläggsstat

II. I enlighet med de principer som hittills tillämpats bör nu, då avskrivningsbehovet

för de olika investeringarna kan överblickas, förslag om erforderliga

avskrivningsanslag föreläggas riksdagen. Beträffande det å tillläggsstat

I anvisade anslaget (till kredit till Turkiet) torde emellertid icke

något avskrivningsanslag erfordras. Följande beräkning är således hänförlig

till investeringsanslag å tilläggstat II. Skulle nya avskrivningsbehov uppkomma

eller ändring ske i de till grund för här beräknade avskrivningar

liggande förhållandena förutsätter jag, att vederbörliga tillägg och jämkningar

vidtages av riksdagen.

Jag torde nu i korthet få redogöra för de olika fall, i vilka omedelbar avskrivning

är påkallad beträffande ifrågavarande investeringar.

Statens allmänna fastighetsfond. Investeringsanslagen till vissa byggnadsarbeten

m. m. vid statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården å

552 000 kronor samt till ytterligare byggnadsarbeten m. m. vid samma skolor

å 790 000 kronor torde i enlighet med gällande regler böra avskrivas med

50 procent. Avskrivningsanslagen upptages alltså med 276 000 respektive

395 000 kronor.

Försvarets fonder. För investeringar i försvarets fastighetsfond beräknas

avskrivningsbehovet schablonmässigt till 50 procent av den totala investeringen

i var och en av fastighetsfondens delfonder med undantag av befästningars

delfond, för vilken total avskrivning tillämpas.

Under arméns och marinens delfonder har å tilläggsstat II anvisats investeringsanslag

om 92 000 kronor respektive 20 000 kronor. Motsvarande avskrivningsanslag

under delfonderna bör alltså upptagas med 46 000 respektive

10 000 kronor.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1959

Statens utlåningsfonder. Anslagen till värnpliktslånefonden och till lånefonden

för insamling av skogsfrö torde liksom tidigare böra avskrivas helt. Avskrivningsanslagen

upptages alltså med 200 000 respektive 500 000 kronor.

Med hänsyn till vad chefen för jordbruksdepartementet senare denna dag

kommer att föreslå om villkoren för den särskilda utlåningen från fiskerilånefonden,

torde något avskrivningsanslag icke erfordras på grund av det

av arbetsmarknadsskäl betingade medelstillskottet till fonden.

Vid min anmälan av avskrivningarna på investeringsanslagen för bostadslånegivningen

för budgetåren 1958/59 och 1959/60 (bilaga 19 till respektive

års statsverksproposition) har jag redovisat beloppet av avskrivningsmedel

som reaktiveras bland annat genom 1957 års riksdagsbeslut om återbetalning

av vissa tilläggslån. I enlighet med vad jag i dessa sammanhang anfört

bör några särskilda anslag inte upptagas för avskrivning av de bostadsinvesteringar

för vilka medel anvisats å tilläggsstat II till riksstaten för

budgetåret 1958/59 under lånefonden för bostadsbyggande respektive fonden

för låneunderstöd.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj :t

måtte föreslå riksdagen

att till avskrivning av nya kapitalinvesteringar i härefter

angivna fonder å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1958/59 anvisa följande reservationsanslag, nämligen

Statens allmänna fastighetsfond:

Socialdepartementet:

Vissa byggnadsarbeten m. m. vid statens skolor

tillhörande barna- och ungdomsvården ........ 276 000

Ytterligare medel till vissa byggnadsarbeten m. m.

vid statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården

................................ 395 000

Försvarets fonder:

F örsvarsdeparte mentet:

Försvarets fastighetsfond:

Arméns delfond .................

Marinens delfond .................

Statens utlåningsfonder:

F örsvarsdeparte me ntet:

Värnpliktslånefonden ........................ 200 000

Jordbruksdepartementet:

Lånefonden för insamling av skogsfrö ........ 500 000

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Alice Magnusson

46 000

10 000

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1959

15

Bilaga 5

Kapitalinvesteringar

Utrikesdepartementet

Utdrag av protokollet över utrikesdepartcmentsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 13 mars 1959.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Lange, Lindholm,

Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam.

Ministern för utrikes ärendena anmäler härefter under utrikesdepartementets

handläggning hörande ärende angående kapitalinvestering å tillläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1958/59 samt anför därvid följande.

VIII. Fonden för förlag till statsverket

[1] 1 a. Förlagskapital för vissa internationella organisationers rörelsefonder.

Sverige äger för närvarande del i rörelsefonderna för följande sex

internationella organisationer: Förenta Nationerna, organisationen för europeiskt

ekonomiskt samarbete (OEEC), världshälsovårdsorganisationen, Förenta

Nationernas organisation för uppfostran, vetenskap och kultur (Unesco),

internationella rådet för samarbete på tullområdet samt internationella

atomenergiorganet. Beträffande Förenta Nationernas och OEEC:s rörelsefonder

har verkställda delåterbetalningar av svenska kapitalinsatser vid flera

tillfällen gått i avräkning å de årliga svenska bidragen till respektive organisations

driftbudget i stället för att tillgodoföras fonden för förlag till

statsverket.

1947 års riksdag beviljade till Förenta Nationernas rörelsefond å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1946/47 under fonden för förlag till statsverket

ett investeringsanslag av 1 695 000 kronor (prop. 1947: 29, SU 1947:

JO, rskr. 1947: 63). Av anslagna medel togs 1 692 000 kronor i anspråk. Med

anledning av att Sveriges bidragsprocent till fonden sänkts alltsedan 1948

har återbetalningar av delar av den svenska insatsen skett under åren 1948_-

1953, 1955 och 1958 med sammanlagt 710 948 kronor. År 1957 beslöts eu höjning

av rörelsefonden till 22 miljoner dollar, vilket hade till följd att den

svenska insatsen ökades med 3 200 dollar eller 16 576 kronor. Nettominskningen

av det svenska kapitalbidraget var sålunda intill den 31 december

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1959

1958 (710 948 — 16 576) 694 372 kronor. Av dessa medel har 49 520 kronor

återförts till fonden för förlag till statsverket, medan återstoden 644 852 kronor

avräknats från Sveriges årliga bidrag till organisationen och sålunda

kommit anslaget III B 2 Förenta Nationerna till godo.

I detta sammanhang får jag även anmäla, att för organisationens budgetår

1959 en ny ökning av dess rörelsefond till 23,5 miljoner dollar beslutats. Detta

medför, att den svenska insatsen måste ökas med 4 389 dollar eller i runt

tal 22 800 kronor.

På tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1948/49 beviljade 1949 ars

riksdag till OEEC.s rörelsefond ett investeringsanslag av 600 000 kronor

(prop. 1949: 2, SU 1949: 15, rskr. 1949: 25). Härav utnyttjades 503 922 kronor.

År 1954 beslöt organisationen, att rörelsefonden skulle nedsättas till

300 miljoner franska francs, sedan det visat sig att behovet av dylika medel

avsevärt minskat. Som en följd härav restituerades till Sverige 408 663 kronor

av det svenska bidraget. På grund av sänkningar av den svenska bidragskvoten

till organisationen under budgetåren 1955/56—1958/59 har därutöver

återbetalats 40 924 kronor. Sammanlagt har sålunda 449 587 kronor restituerats,

vilka medel avräknats från Sveriges årliga bidrag till organisationen

(jfr III ht 1956, s. 10 och III ht 1957, s. 12).

I proposition 1959:49 bar Kungl. Maj :t föreslagit, att riksdagen måtte

godkänna konventionen om upprättande av Mellanstatliga rådgivande sjöfartsorganisationen

(IMCO). I propositionen, s. 28, anmäler chefen för handelsdepartementet

i fråga om kostnaderna för svenskt medlemskap bland

annat, att den svenska andelen till organisationens rörelsefond beräknas

uppgå till omkring 7 000 kronor.

Departementschefen

De nämnda återbetalningarna av Sveriges insatser till Förenta Nationernas

och OEEC:s rörelsefonder om 644 852 respektive 449 587 kronor bor

såsom kapitalåterbetalning tillgodoföras fonden för förlag till statsverket.

Dessa medel bör därvid i konsekvens med vad jag nyss anfört belasta utrikesdepartementets

förslagsanslag III ht B 2 Förenta Nationerna och B 3

OEEC för innevarande budgetår.

Insatserna i de internationella organisationernas rörelsefonder växlar ofta

år från år beroende på justeringar av medlemsländernas bidragskvoter eller

förändringar av fondernas storlek. Det synes därför ändamålsenligt att medel,

som kan komma att återbetalas från en fond, skall såsom förlagsmedel

stå till deparlementets förfogande. Vid en eventuell höjning av den svenska

andelen i någon av de tidigare nämnda rörelsefonderna kan därvid medel

omedelbart disponeras.

I enlighet med vad jag här framhållit uppgår medelsbehovet för ökningar

av de svenska insatserna i Förenta Nationernas och lMCO:s rörelsefonder

till (22 800 + 7 000) 29 800 kronor eller avrundat 30 000 kronor.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1959

17

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Förlag skapital för vissa internationella organisationers

rörelsefonder å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1958/59 anvisa ett investeringsanslag av 30 000 kronor.

Vad ministern för utrikes ärendena sålunda, med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Anders Forsse

llihang till riksdagens protokoll 195!). i samt. Nr 125

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1959

19

Bilaga 6

Kapitalinvesteringar

Jordbruksdepartementet

Utdrag av protokollet över jordbruksfonden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholm slott den

13 mars 1959.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Lange, Lindholm,

Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Netzén, anmäler härefter

under jordbruksdepartementets handläggning hörande ärende angående

kapitalinvestering å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1958/59

samt anför därvid följande.

V. Statens utlåningsfonder

[1] 9. Fiskerilånefonden. Avmattningen i det allmänna konjunkturläget

har försämrat arbetstillgången inom varvsindustrien och medfört personalinskränkningar

vid åtskilliga företag. Den minskade ordertillgången har

hårdast drabbat de mindre och medelstora varven samt reparationsavdelningarna

vid vissa storföretag. På många orter dominerar mindre och medelstora

varv den industriella verksamheten och följderna av driftsinskränkningar

kan därför bli lokalt mycket kännbara. Då sysselsättningssvårigheterna

inom varvsindustrien skärptes under hösten 1958, ställde

arbetsmarknadsstyrelsen, med stöd av givna bemyndiganden, medel till

förfogande åt statliga myndigheter — bl. a. generaltullstyrelsen, sjöfarlsstyrelsen

samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen — för utläggande av beställningar

hos mindre och medelstora svenska varv. Även andra särskilda

åtgärder har under de senaste månaderna vidtagits för att uppehålla sysselsättningen

inom varvsindustrien. Sålunda har i ett fall nybyggnad av

fartyg kunnat igångsättas genom kreditgaranti från exportkreditnämnden.

Vidare har lånenämnden för den mindre skeppsfarten i samråd med arbetsmarknadsstyrelsen

lämnat lån för ny- eller ombyggnad av fartyg vid

varv med arbetsbrist. I propositionen 1959:40 har Kungl. Maj :t föreslagit

riksdagen en förstärkning i arbetslöshetsbekämpande syfte av statens lånefond

för den mindre skeppsfarten med 17 500 000 kr.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 är 1959

I skrivelse den 19 februari 1959 har arbetsmarknadsstyrelsen hemställt,

att i sysselsättningsbefrämjande syfte inom framför allt den mindre varvsindustrien

fonden för fiskerinäringens befrämjande (fiskerilånefonden)

måtte under budgetåret 1958/59 tillföras ett särskilt tillskott å 5 000 000

kr. Beloppet avses skola användas för att vid dylika varv i vidgad omfattning

möjliggöra byggande och modernisering av fiskefartyg samt för inköp

av motorer till sådana fartyg.

Arbetsmarknadsstyrelsen erinrar inledningsvis om de hittills vidtagna eller

föreslagna åtgärderna för att motverka arbetslöshet vid svenska småvarv.

Under år 1959 har emellertid till styrelsen inkommit meddelanden

om ytterligare driftsinskränkningar inom varvsindustrien. Med hänsyn härtill

finner styrelsen ytterligare åtgärder erforderliga för att motverka denna

arbetslöshet. Då icke enbart fraktfarten utan även fiskerinäringen har betydelse

för sysselsättningen inom den mindre varvsindustrien, är enligt

styrelsens mening ökade lånemöjligheter jämväl för sistnämnda näring

önskvärda.

Beträffande utvecklingen efter det senaste världskriget av fartygsbeståndet

m. in. inom fiskerinäringen anför arbetsmarknadsstyrelsen bl. a. följande.

Den förskjutning mot större och kraftigare fartygstyper inom fisket,

som skett under efterkrigstiden och som får anses vara en följd av västkustfiskets

förskjutning mot allt avlägsnare fiskevatten, har medfört att

de lån, som kunnat erhållas från fiskerilånefonden, numera endast täcker

en mindre del av kostnaderna för förvärv av fiskefartyg. Denna utveckling,

som skett jämsides med prisstegring och ökade svårigheter att erhålla kredit,

har resulterat i att den upprustning och modernisering av fiskeflottan,

som påbörjades efter andra världskriget, kraftigt bromsats upp. Av de 201

fiskefartyg, som enligt Sveriges skeppslista år 1958 byggts efter år 1945,

tillkom sålunda 150 under de 6 första efterkrigsåren. Tillskottet per år av

nya fartyg framgår av följande sammanställning.

Byggnadsår

Antal fartyg

Byggnadsår

Antal fartyg

1946 ...

..... 18

1952 ...

..... 1

1947 ...

..... 25

1953 ...

..... 2

1948 ...

..... 28

1954 ...

..... 10

1949 ...

..... 32

1955 ...

..... 18

1950 ...

..... 32

1956 ...

..... 10

1951 ...

..... 15

1957 ...

..... 10

Summa 201

Icke mindre än 184 av de 201 fartyg, som byggts efter kriget, var registrerade

i Göteborgs och Bohus län. På syd- och ostkusten har behovet av trålfartyg

huvudsakligen tillgodosetts genom inköp av äldre fartyg, som använts

inom västkustfisket. Enligt fiskeristyrelsen är emellertid även en modernisering

av den svenska fiskeflottan i Östersjön nödvändig — icke

minst ur sjösäkerhetssynpunkt. Härtill kommer att de på ostkusten rådande

is- och hamnförhållandena kräver speciella båttyper, som i vissa avseenden

avviker från de inom västkustfisket vanligaste fartygstyperna.

Ett visst mått på investeringsviljan inom fiskerinäringen utgör de årligen

inkommande framställningar om låneunderstöd från fonden för fiske
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 125 år 1959

21

rinäringens befrämjande. Sökta, tillstyrkta och beviljade lån ur fiskerilånefonden

i Göteborgs och Bohus län under de tre senaste åren framgår av följande

sammanställning.

År 1956

År 1957

År 1958

Sökta

Beviljade

Sökta

Beviljade

Sökta

Beviljade

lån

lån

lån

lån

lån

lån

1 000 kr.

1 000 kr.

1 000 kr.

1 000 kr.

1 000 kr.

1 000 kr.

Nya fartyg.. 1 535

933

1 236

643

852

647

Äldre fartyg 2 408

769

2 369

684

2 839

903

Motorbyten 715

270

1 105

350

812

263

Redskap .... 50

—

—

—

—

—

Ombyggnad 40

—

—

—

—

—

Summa kr. 4 748

1 972

4 710

1 677

4 503

1 813

Då den sökta lånesnmman under de senaste åren avsevärt överstigit det

belopp, som stått till disposition för utlåning, har maximibeloppet för fiskerilån

— 120 000 kr. — icke ens kunnat utgå i fall där ansökan avsett förvärv

av nybyggda fartyg med en dräktighet av 90—100 bruttoton. Kostnaden

för träfartyg av denna typ uppgår numera till ca 400 000 kr. och för

stålfartyg till omkring 500 0Ö0 kr. Med hänsyn till den stora differensen

mellan sökta och beviljade lånebelopp och det ur sysselsättningssynpunkt

framförda önskemålet att stimulera byggandet av större fiskefartyg, får

en betydande höjning av maximibeloppet anses motiverad.

Endast i undantagsfall synes beställningar av fiskefartyg gå till utländska

varv. Däremot har inköp av motorer i betydande utsträckning gällt utländska

fabrikat. På grund av svårigheter att få avsättning för motorer

har ett större svenskt företag nyligen måst vidtaga omfattande inskränkningar

i sin personalstyrka. Då en betydande del av ansökningarna om lån

ur fiskerilånefonden avser inköp av motorer, skulle därför en förstärkning

av fiskerilånefonden även få betydelse för motortillverkningen i riket, därest

beviljandet av lån begränsades till motorer, som produceras vid företag

i Sverige.

Då ändamålet med det nu föreslagna tillskottet till fiskerilånefonden är

att upprätthålla sysselsättningen inom varvsindustrien, bör detsamma enligt

arbetsmarknadsstyrelsen hållas skilt från övriga fondmedel och långivning

med anlitande av tillskottet endast ifrågakomma, när arbetsmarknadsstyrelsen

gjort framställning därom hos fiskeristyrelsen, som i sådana

ärenden bör fungera som låneförmedlare. Lån med anlitande av tillskottsmedlen

bör regelmässigt kunna beviljas för om- och nybyggnad av fiskefartyg

samt för motorbyten. Dylika lån bör vidare kunna lämnas upp till

ett högsta belopp per fartyg av 250 000 kr. Likaså bör enligt styrelsen kredit

kunna lämnas till varv för byggande av fartyg, även om avtal med köpare

om förvärv av fartyget icke föreligger. Vid fiskeristyrelsens behandling

av ifrågavarande ärenden bör företrädare för arbetsmarknadsstyrelsen

beredas tillfälle att närvara. För lånen bör få föreskrivas de särskilda villkor,

som betingas av medlens användning i arbetslöshetsbekämpande syfte.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1959

Departementschefen

Av den lämnade redogörelsen framgår att de av konjunkturläget betingade

sysselsättningssvårigheterna vid våra mindre och medelstora

skeppsvarv under hösten 1958 har motverkats genom statliga beställningar,

exportkreditgaranti och utlåning från lånefonden för den mindre skeppsfarten.

I proposition till årets riksdag (1959:40) har Kungl. Maj:t vidare

i samma syfte föreslagit en förstärkning av nämnda lånefond med 17 500 000

kronor. Arbetsmarknadsstyrelsen har emellertid funnit de hittills företagna

eller föreslagna åtgärderna icke vara tillfyllest för att motverka den arbetslöshet

vid de svenska småvarven, som kan väntas uppstå. För att göra

det möjligt att tillföra dessa varv ytterligare sysselsättningsobjekt har arbetsmarknadsstyrelsen

därför föreslagit en omedelbar förstärkning av låneresurserna

för om- och nybyggnad av fiskefartyg samt för motorbyten på

dylika fartyg. Med hänsyn till värdet för sysselsättningspolitiken av en sådan

förstärkning anser jag mig böra i huvudsak biträda arbetsmarknadsstyrelsens

förslag.

Enligt vad jag under hand inhämtat är kapitaltillgångarna inom fiskerilånefonden

för närvarande i stort sett helt disponerade. Då för de åsyftade

åtgärderna kräves en väsentlig förstärkning av utlåningsmöjligheterna, anser

jag mig böra godtaga arbetsmarknadsstyrelsens förslag, att ett belopp

av 5 000 000 kronor tillföres fonden. Beloppet bör i sin helhet disponeras

för lån i samband med beställningar vid medelstora och framför allt mindre

svenska skeppsvarv samt vid motorverkstäder. Enär vidare de ökade möjligheterna

till utläggande av beställningar vid ifrågavarande varv bör skapas

utan dröjsmål, torde beloppet böra äskas å tilläggsstat till riksstaten för

innevarande budgetår.

Såsom arbetsmarknadsstyrelsen anfört bör beträffande dispositionen av

ifrågavarande kapitaltillskott till fiskerilånefonden vissa särskilda regler

uppställas. Tillskottet bör sålunda hållas skilt från övriga fondmedel. Vidare

bör långivning med anlitande av tillskottsmedlen endast ifrågakomma,

när arbetsmarknadsstyrelsen gjort framställning därom hos fiskeristyrelsen,

som i sådana ärenden bör fungera som låneförmedlare. Med hänsyn

till ändamålet med den nu föreslagna långivningen bör sålunda såsom

låneförmedlare icke anlitas hushållningssällskapen eller, i Göteborgs och

Bohus län, landstinget, vilka eljest förmedlar fiskerilånen. Vid fiskeristyrelsens

behandling av ärenden om lån ur ifrågavarande tillskottsmedel bör

företrädare för arbetsmarknadsstyrelsen beredas tillfälle att närvara. Lånen

bör kunna beviljas för om- eller nybyggnad av fiskefartyg samt för motorbyten

på dylika fartyg. Att såsom arbetsmarknadsstyrelsen föreslagit medge

kredit till varv för byggande av fartyg, även om avtal med köpare om

förvärv av fartyget icke föreligger, finner jag mig dock icke kunna förorda.

Maximibeloppet för lån från fiskerilånefonden utgör sedan år 1953 120 000

kronor. Arbetsmarknadsstyrelsen har för nu ifrågavarande särskilda lån

föreslagit ett maximibelopp per fartyg av 250 000 kronor. Med hänsyn till

att syftet med sistnämnda lån är att i dagsläget skapa ökade möjligheter

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 125 år 1959

23

till sysselsättning inom varvsindustrien anser jag liksom arbetsmarknadsstyrelsen,

att maximibeloppet bör sättas högre än vid den normala långivningen.

Efter överväganden har jag emellertid funnit mig böra förorda,

att sagda belopp bestämmes till högst 150 000 kronor. Dock bör lån för

anskaffning av fiskebåt genom nybyggnad icke avse högre belopp än 80

procent av det för fartyget avtalade priset. Räntan å lån ur tillskottsmedlen

bör utgå efter normalräntan, för närvarande 4,25 procent. För lånen

bör få föreskrivas de särskilda villkor i övrigt, som betingas av medlens

användning i arbetslöshetsbekämpande syfte. Amorterings- och räntefrihet

bör åtnjutas under två år och amorteringstiden torde böra fastställas till

högst tio år. Inflytande amorteringar å nu ifrågavarande lånemedel bör

tills vidare tillföras fiskerilånefonden för att användas för fondens ordinarie

ändamål. I övrigt bör beträffande säkerhet och försäkringsskyldighet

samt utbetalning, amortering och uppsägning av lånen gälla föreskrifter,

vilka i huvudsak motsvarar dem, som enligt kungörelsen 1957:340

gäller vid utlåning från statens lånefond för den mindre skeppsfarten. Det

torde få ankomma på Kungl. Maj :t att i huvudsaklig överensstämmelse

med vad som nu anförts meddela erforderliga bestämmelser i ämnet.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att till Fiskerilånefonden å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1958/59 anvisa ett investeringsanslag av

5 000 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Gunnar Eklund

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ls proposition nr 125 år 1959

25

Bihang

Förteckning

över av Kungl. Maj:t hos riksdagen år 1959 äskade anslag å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1958/59 utöver de i proposition nr 2

upptagna anslagen

Driftbudgeten

A. Egentliga statsutgifter

IV. Försvarsdepartementet

E: 20 Ytterligare kostnader för organiserande av en svensk FN
styrka,

reservationsanslag .............................. 9 000 000

E: 21 Svenska övervaknings- och repatrieringskontingenterna i

Korea, reservationsanslag .............................. 700 000

9 700 000

V. Socialdepartementet

E: 8 a Ytterligare kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. m.,

reservationsanslag...................................... 45 000 000

E: 9 a Ytterligare medel till beredskapsarbeten på vägar och gator,

reservationsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen 45 000 000

90 000 000

VII. Finansdepartementet

E: 10 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag

.......................................... 300 000

Säger för egentliga statsutgifter 100 000 000

B. Utgifter för statens kapitalfonder

III. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar

C. Statens allmänna fastighets jond

Socialdepartementet:

6 Vissa byggnadsarbeten m. m. vid statens skolor tillhörande

barna- och ungdomsvården (II 1:6), reservationsanslag.... 276 000

6 a Ytterligare medel till vissa byggnadsarbeten m. m. vid

statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården

(111:6 a), reservationsanslag .......................... 395 000

671 000

!5 llihany till riksdagens protokoll 1059. 1 samt. Nr 125

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1959

D. Försvarets fonder

Försvarsdepartementet:

Försvarets fastighetsfond:

1 Arméns delfond (IV:A:10 a), reservationsanslag ...... 46 000

2 Marinens delfond (IV:A:17 a), reservationsanslag...... 10 000

56 000

E. Statens utlåningsfonder

Försvarsdepartementet:

a Värnpliktslånefonden (V:l a), reservationsanslag........ 200 000

Jordbruksdepartementet:

7 Lånefonden för insamling av skogsfrö (V:9 a), reservationsanslag

........................................ 500 000

700 000

Säger för utgifter för statens kapitalfonder 1 427 000

Säger för driftbudgeten 101 427 000

Kapitalbudgeten

Kapitalinve stering

III. Statens allmänna fastighetsfond

Socialdepartementet:

6 a Ytterligare medel till vissa byggnadsarbeten m. m. vid

statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården .. 790 000

V. Statens utlåningsfonder

Jordbruksdepartementet:

9 Fiskerilånef onden.................................... 5 000 000

Handelsdepartementet:

10 Statens lånefond för den mindre skeppsfarten.......... 17 500 000

22 500 000

1 a

VIII. Fonden för förlag till statsverket

Utrikesdepartementet:

Förlagskapital för vissa internationella organisationers

rörelsefonder........................................ 30 000

Säger för kapitalbudgeten 23 320 000

590460 Stockholm 1959, Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

14 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (14)

14 kopplingar.

  1. SU 1959:135 Memorial angående tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1958/59. s. 1 i texten
  2. Rskr. 1959:209 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts framställningar rörande anslag till Fiskerilånefonden, m. m. jämte i ämnet väckta motioner. a1 i texten
  3. Rskr. 1959:234 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående ny organisation för civilförsvaret m. m. jämte i ämnet väckta motioner. a1 i texten
  4. Rskr. 1959:179 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ytterligare utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1958/59, i vad p a1 i texten
  5. Rskr. 1959:180 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ytterligare utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1958/59, i vad p a1 i texten

Visa alla 14