Angående ytterligare utgifter å tilläggsstat 11 till riksstaten för budgetåret 1958/59
1959-03-13 · 24 sidor, varav 23 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 23 av 24 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1959:125, Angående ytterligare utgifter å tilläggsstat 11 till riksstaten för budgetåret 1958/59
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1959
1
Nr 125
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående ytterligare utgifter
å tilläggsstat 11 till riksstaten för budgetåret
1958/59; given Stockholms slott den 13 mars 1959.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF ADOLF
G. E. Sträng
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 13 mars
1959.
N är varande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Lange, Lindholm,
Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter.
De anslag, som efter riksstatens fastställande ytterligare äskats för det
nu löpande budgetåret, har uppförts dels å tilläggsstat I, som fastställts av
1958 års B-riksdag (rskr. 1958: B 130), och dels å tilläggsstat II, som avser
till innevarande års riksdag gjorda anslagsäskanden, upptagna i propositionerna
nr 2, 40 och 88.
De ytterligare anslagsäskanden avseende tilläggsstat II till riksstaten för
innevarande budgetår, vilka ansetts nu böra föreläggas riksdagen, har tidigare
denna dag anmälts. På hemställan av vederbörande föredragande har
Kungl. Maj :t därvid fattat beslut enligt bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
för denna dag (bil. 1—6). En sammanställning över av Kungl. Maj:t
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1958/59 till och med denna
1 Bihang till riksdagens protokoll 19;>9. 1 samt. Nr 125
2
Kungl. Maj. ts proposition nr 125 år 1959
dag äskade anslag utöver de i propositionen nr 2 upptagna anslagen torde
få bifogas statsrådsprotokollet i detta ärende (bihang).
Av sammanställningen framgår, att efter det propositionen nr 2 till årets
riksdag framlades å tilläggsstat äskats sammanlagt 101,4 miljoner kronor å
driftbudgeten och 23,3 miljoner kronor å kapitalbudgeten. Av förstnämnda
belopp avser 9,0 miljoner kronor ytterligare kostnader för organiserande av
en svensk FN-styrka, 90,0 miljoner kronor utgifter under socialdepartementets
huvudtitel i arbetslöshetsbekämpande syfte samt 1,4 miljon kronor
avskrivning av nya kapitalinvesteringar. Av utgifterna å kapitalbudgeten
hänför sig 22,5 miljoner kronor till statens utlåningsfonder, avseende sysselsättningspolitiskt
motiverade äskanden, nämligen dels i propositionen nr
40 17,5 miljoner kronor till statens lånefond för den mindre skeppsfarten,
dels i förevarande proposition 5,0 miljoner kronor till fiskerilånefonden.
Å tilläggsstat I har av föregående års B-riksdag anvisats anslag om 30,5
miljoner kronor å driftbudgeten och 3,9 miljoner kronor å kapitalbudgeten.
I propositionen nr 2 har å tilläggsstat II äskats anslag om tillhopa 187,2 miljoner
kronor å driftbudgeten och 78,5 miljoner kronor å kapitalbudgeten.
Vid bifall härtill samt till de efter avlämnande av propositionen nr 2 till och
med denna dag gjorda ytterligare anslagsäskandena å tilläggsstat II skulle anslagen
å tilläggsstater till riksstaten för budgetåret 1958/59 uppgå till sammanlagt
för driftbudgeten 319,1 miljoner kronor, varav 1,4 miljon kronor
till avskrivningsanslag, och för kapitalbudgeten 105,7 miljoner kronor.
Chefen för finansdepartementet hemställer härefter, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen att godkänna de förslag, om vilka Kungl. Maj:t enligt bilagda
utdrag av statsrådsprotokollet för denna dag (bil. 1—6) fattat beslut.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att proposition
av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,
skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Alice Magnusson
Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1959
3
Bilaga t
Egentliga statsutgifter
Fjärde huvudtiteln
Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
13 mars 1959.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Lange, Lindholm,
Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam.
Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler härefter
under försvarsdepartementets handläggning hörande ärenden angående
egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1958/59
samt anför därvid följande.
E. Diverse
[1] 20. Ytterligare kostnader för organiserande av en svensk FN-styrka.
Efter förslag av Kungl. Maj :t i propositionen 1956: 198 anvisade riksdagen
å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1956/57 under fjärde huvudtiteln
ett reservationsanslag av 10 000 000 kronor till Kostnader för organiserande
av en svensk FN-styrka. Sedermera har riksdagen efter förslag av Kungl.
Maj:t i propositionerna 1958:2, 1958:125 och 1959:2 å tilläggsstat II till
riksstaterna för budgetåren 1957/58 och 1958/59 anvisat ytterligare (5 000 000
+ 6 500 000 + 6 000 000 = ) 17 500 000 kronor för ifrågavarande ändamål
avseende kontingentens verksamhet tiden intill utgången av maj 1959. Såsom
framgår av propositionen 1958: 125 avses huvuddelen av ifrågavarande
kostnader skola bestridas av FN. Hittills har från FN influtit 6 448 052 kronor,
avseende andra kostnader för kontingenten under tiden den 1 november
1956—den 31 december 1957 än materielkostnader.
Av förenämnda propositioner framgår vidare att den svenska FN-kontingentens
verksamhet ursprungligen beräknades komma att omfatta en tidrymd
av sex månader från och med november 1956. Sveriges deltagande i
övervakningsverksamheten har emellertid kommit att utsträckas i tiden,
och enligt av Kungl. Maj:t meddelade beslut må kontingenten fortsättningsvis
vara organiserad längst intill utgången av januari 1960. Från maj 1958
bär dessutom kontingenten förstärkts med cirka 150 man till omkring 500
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1959
man. Härjämte har tjänstgöringsomgångarna förlängts från sex till sju månader
(prop. 1958:125).
Såsom i det föregående nämnts har riksdagen anvisat medel till bestridande
av kostnaderna för den svenska FN-styrkans verksamhet intill utgången
av maj 1959. Då beslut föreligger att kontingenten må vara organiserad
intill utgången av januari 1960 erfordras ytterligare medel för verksamheten.
För kontingentens femte omgång, vars personal tjänstgör tiden november
1958—maj 1959, beräknades kostnaderna till sammanlagt 7 000 000
kronor (prop. 1959: 2, s. 4). Med hänsyn till att Kungl. Maj:t numera fattat
beslut om att kontingenten från och med den sjätte tjänstgöringsomgången
skall omfatta omkring 650 man, vilket innebär en ökning med omkring 150
man, torde kostnaderna för kontingentens fortsatta verksamhet komma att
öka. Jag beräknar sålunda att i runt tal 9 000 000 kronor kommer att erfordras
för verksamheten under tiden juni—december innevarande år, avseende
kontingentens sjätte tjänstgöringsomgång. Såsom i det föregående
nämnts avses huvuddelen av ifrågavarande kostnader skola ersättas av FN.
Eventuellt behov av medel utöver vad som nu angivits torde, liksom tidigare
förutsatts, få tillgodoses från anslaget till oförutsedda utgifter. I den mån
så sker bör förhållandet senare anmälas för riksdagen.
Från FN inflytande ersättningar torde böra tillgodoföras inkomsttiteln
Övriga diverse inkomster.
Åberopande det anförda hemställer jag således, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen
att till Ytterligare kostnader för organiserande av en
svensk FN-styrka å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 9 000 000 kronor.
[2] 21. Svenska övervaknings- och repatrieringskontingenterna i Korea.
Efter förslag av Kungl. Maj:t i propositionen 1953: 234 angående täckning
av kostnaderna för svenskt deltagande i stilleståndsövervakning samt vid
repatriering av krigsfångar i Korea anvisade riksdagen å tilläggsstat I till
riksstaten för budgetåret 1953/54 under fjärde huvudtiteln ett reservationsanslag
av 5 000 000 kronor till Svenska övervaknings- och repatrieringskontingenterna
i Korea.
Den svenska repatrieringskontingenten har efter slutfört uppdrag upplösts
i mars 1954. övervakningskontingentens verksamhet pågår alltjämt, men
dess personal har starkt reducerats och uppgår nu till omkring 12 personer
mot omkring 90 personer i mars 1955.
För övervakningskontingentens fortsatta verksamhet har riksdagen under
förenämnda anslagsrubrik dels efter förslag av Kungl. Maj :t i propositionerna
1954: 220 och 1955: 150 å tilläggsstat I respektive II till riksstaten
för budgetåret 1954/55 anvisat sammanlagt (3 000 000 + 1 400 000 =)
4 400 000 kronor, dels ock efter förslag av Kungl. Maj :t i propositionen
1955:204 å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1955/56 anvisat
Kungl. Maj:is proposition nr 125 år 1959 5
4 200 000 kronor. Hittills har således anvisats sammanlagt 13 600 000 kronor
under anslaget.
I skrivelse den 28 oktober 1958 har försvarets civilförvaltning hemställt,
att ytterligare medel måtte ställas till ämbetsverkets förfogande för att bestrida
kostnaderna för övervakningskontingentens fortsatta verksamhet och
till stöd härför anfört i huvudsak följande.
Intill utgången av september 1958 hade av anvisade medel omkring
13 250 000 kronor tagits i anspråk. Den kassamässiga behållningen uppgick
den 1 oktober 1958 således till omkring 350 000 kronor. Då härav 30 000
kronor var bundna i utestående oredovisade förskott m. m., utgjorde den
icke disponerade behållningen under anslaget 320 000 kronor. I anslagsbelastningen
ingår ett belopp av omkring 85 000 kronor avseende vissa traktaments-
och representationskostnader, som enligt utrikesdepartementets
bestämmelser tillkommit den svenske delegaten i den neutrala övervakningskommissionen
i Korea under tiden juni 1953—juni 1956 och som förskottsvis
bestritts från anslaget. Detta belopp borde enligt ämbetsverkets
mening rätteligen bestridas av medel under tredje huvudtiteln.
Med utgångspunkt i anslagsbelastningen under budgetåret 1957/58 och
med hänsyn till inträffade prisstegringar m. m. beräknar civilförvaltningen
medelsbehovet för månad under innevarande budgetår till i runt tal 70 000
kronor. Därest övervakningskontingentens verksamhet skall fortgå erfordras
således ytterligare medel.
Departementschefen
Det finns för närvarande ingen möjlighet att bedöma, hur länge övervakningskontingenten
i Korea kan behöva fortsätta sin verksamhet. Jag anser
mig emellertid böra beräkna medel för verksamheten intill utgången av år
1959. I samband härmed vill jag framhålla, att jag förutsätter att kontingentens
personalstyrka hålles så låg som det är möjligt.
Försvarets civilförvaltning har under hand meddelat, att hittills anvisade
medel täckt kostnaderna för övervakningskontingentens verksamhet till och
med februari 1959. Civilförvaltningen har beräknat kostnaderna för den
fortsatta verksamheten till i runt tal 70 000 kronor i månaden. Jag biträder
dessa beräkningar. De sammanlagda kostnaderna under tiden den 1 mars
1959—den 31 december 1959 skulle således uppgå till 700 000 kronor. Denna
summa måste emellertid betraktas som ungefärlig med hänsyn till svårigheterna
att beräkna vissa utgiftsposter samt möjligheten av en kommande
avveckling av kontingentens verksamhet. Jag förutsätter att eventuellt behov
av ytterligare medel får tillgodoses genom anlitande av anslaget till oförutsedda
utgifter. Frågan om täckning av sålunda bestridda kostnader torde
få framdeles anmälas.
Jag utgår från att det belopp av 85 000 kronor, som från förevarande anslag
utgått till den svenske delegaten i den neutrala övervakningskommissionen,
skall slutligt bestridas av anslaget.
Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1959
att till Svenska övervaknings- och repatrieringskontingenterna
i Korea å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 700 000 kronor.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Jan Nilsson
Kungi. Maj:ts proposition nr 125 år 1959
7
Bilaga 2
Egentliga statsutgifter
Femte huvudtiteln
Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
13 mars 1959.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Lange, Lindholm,
Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam.
Chefen för socialdepartementet, statsrådet Nilsson, anmäler härefter under
socialdepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga
statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1958/59 samt
anför därvid följande.
E. Arbetsmarknadsstyrelsen med dithörande verksamhet
[ 1 ] 8 a. Ytterligare kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. m. Under
rubriken Kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. m. har för innevarande
budgetår anvisats å riksstaten ett reservationsanslag av
30 000 000 kronor och på tilläggsstat II (prop. 1959:2, SU 17, rskr
51) ett reservationsanslag av 71 000 000 kronor. Inberäknat reservation
från föregående budgetår och väntade inkomster, tillhopa ca
28 000 000 kronor, står 129 000 000 kronor till förfogande under nämnda
anslag. Under rubriken Beredskapsarbeten på vägar och gator — vilket
anslag avräknas mot automobilskattemedlen — har för innevarande budgetår
anvisats på riksstaten ett reservationsanslag av 50 000 000 kronor och
på tilläggsstat II ett reservationsanslag av 75 000 000 kronor. Härtill kominer
en reservation från föregående budgetår på ca 15 000 000 kronor. Till
förfogande står sålunda under detta anslag ca 140 000 000 kronor.
Arbetsmarknadsstyrelsen har (skr. 30/1 1959) inkommit med framställning
om ytterligare anslag å tilläggsstat för ifrågavarande ändamål. Styrelsen
har därvid anfört i huvudsak följande.
När styrelsen i november 1958 lade fram beräkningar rörande medelsbehovet
för innevarande budgetår under förenämnda båda anslag uppskattade
styrelsen behovet av beredskapsarbeten under budgetåret till 1 400 000
dagsverken, varav 900 000 beräknades komma att avse allmänna vägar
8
Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1959
samt statsbidragsberättigade vägar och gator och 500 000 övriga slag av
beredskapsarbeten. Denna prognos rörande behovet av beredskapsarbeten
har visat sig väl motsvara utvecklingen i detta avseende under tiden t. o. m.
utgången av december 1958, vid vilken tidpunkt ca 6 000 man sysselsattes
i dylika arbeten. För tiden härefter har antalet ansökningar om beredskapsarbeten
ökat väsentligt. Det skärpta arbetsmarknadsläget gör det enligt
styrelsens mening nödvändigt att räkna med att beredskapsarbeten
måste sättas igång i sådan utsträckning, att antalet sysselsatta i mars 1959
kommer att uppgå till ca 14 000 man mot tidigare beräknade 10 500 man.
Styrelsen framhåller, att både statliga myndigheter och kommuner med
hänsyn till utvecklingen på sysselsättningsområdet gjort stora ansträngningar
för att åstadkomma nya sysselsättningsobjekt. De härvid uppnådda
resultaten torde göra det möjligt för styrelsen att realisera den målsättning
i fråga om beredskapsarbetenas omfattning, som sålunda uppställts.
Styrelsen räknar nu med att det för hela budgetåret erforderliga antalet
dagsverken kommer att uppgå till 1 700 000, varav 950 000 beräknas falla
på vägarbeten och 750 000 på övriga slag av beredskapsarbeten.
De totala kostnaderna för beredskapsarbeten under innevarande budgetår
beräknas, till den del arbetena avser vägar och gator, uppgå till ca
185 000 000 kronor. Då ca 140 000 000 kronor beräknas stå till förfogande
under anslaget Beredskapsarbeten på vägar och gator, skulle en ytterligare
medelsanvisning av 45 000 000 kronor erfordras på tilläggsstat under anslaget
ifråga. Med hänsyn till den eftersläpning av utgifterna, som förekommer
beträffande detta anslag, anser styrelsen att det för budgetåret
behövliga beloppet kan nedbringas till 35 000 000 kronor.
För övriga slag av beredskapsarbeten räknade styrelsen i sin förenämnda
beräkning i november 1958 med en kostnad av 50 000 000 kronor innevarande
budgetår. Det behov att ytterligare öka sysselsättningen i beredskapsarbeten,
som uppkommit, medför en höjning av medelsbehovet till
ca 100 000 000 kronor, d. v. s. en ökning med 50 000 000 kronor. Kungl. Maj :t
har i propositionen 1959:2 beräknat 40 000 000 kronor under anslaget
Kostnader för arbetslöshetens bekämpande in. m. för industribeställningar.
Då enligt vad styrelsen räknar med sådana beställningar under innevarande
budgetår behöver täckas till ett belopp som inte överstiger 25 000 000
kronor synes det styrelsen lämpligt att återstående 15 000 000 kronor tas
i anspråk för finansiering av beredskapsarbeten. Under nyssnämnda anslag
skulle då erfordras ytterligare 35 000 000 kronor.
Departementschefen
Vid anmälan av årets slatsverksproposition, femte huvudtiteln, redogjorde
jag för den verksamhet, som med anledning av det försvagade sysselsättningsläget
innevarande budgetår vidtagits eller planerades och som bekostas
huvudsakligen med de under femte huvudtiteln anvisade särskilda
arbetsmarknadsanslagen. Under tiden sedan statsverkspropositionen lades
fram har utvecklingen varit sådan, att programmet för sysselsättningsstöd
-
9
Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1959
jande åtgärder ansetts böra upprätthållas och på vissa punkter intensifieras
ytterligare. Den omständigheten att antalet vid arbetsförmedlingarna
anmälda arbetslösa vid räkningen i mitten av februari visat en betydande
nedgång jämfört med antalet i januari (ca 60 000 arbetslösa i februari
mot ca 73 000 i januari) synes, med hänsyn till den betydande arbetslöshet
som fortfarande kvarstår, inte böra ge anledning till någon minskning av
åtgärderna.
Verksamheten bedrives enligt samma riktlinjer som tidigare, d. v. s. genom
omskolningskurser och andra rörlighetsbefrämjande åtgärder, industribeställningar,
beredskapsarbeten m. m. I detta sammanhang bör för
riksdagen anmälas, att Kungl. Maj :t den 6 mars 1959 bemyndigat överstyrelsen
för yrkesutbildning att av anslaget till Bidrag till vissa omskolningskurser
m. m. taga i anspråk 10 000 000 kronor utöver tidigare medgivna
15 000 000 kronor, varför detta anslag, som i riksstaten är uppfört med
2 500 000 kronor, får belastas med sammanlagt 25 000 000 kronor innevarande
budgetår. Vidare bör anmälas, att Kungl. Maj :t samma dag bemyndigat
arbetsmarknadsstyrelsen att bevilja primärkommuner bidrag till
projektering av husbyggnadsföretag, vilka kan utföras till motverkande av
arbetslöshet (dock ej bostadshus som kan tertiärbelånas). Bidrag har tidigare
lämnats endast till detaljplanering av anläggningsarbeten, främst vattenlednings-
och avloppsarbeten. Bidrag till projektering av husbyggnad, till
vars utförande statsbidrag utgår (t. ex. ålderdomshem), skall som regel återbetalas,
när sistnämnda bidrag utbetalas.
Arbetsmarknadsstyrelsens nu föreliggande framställning gäller ökning
av medelsanvisningen till beredskapsarbeten. Det program för sådana arbeten,
som låg till grund för den tidigare beräkningen av medelsbehovet
innevarande budgetår, innefattade sammanlagt 1 400 000 dagsverken och
en sysselsättning av 10 500 man i mars månad. Detta program har ansetts
böra utvidgas till 1 700 000 dagsverken och en högsta sysselsättning av
14 000 man. Arbetsmarknadsstyrelsens beräkningar av medelsbehovet för
sistnämnda program innefattar, enligt vad jag inhämtat, också en omräkning
av kostnaderna med hänsyn till att kostnaden per dagsverke visat sig
bli något högre än tidigare antagits. Jag tillstyrker att medel beräknas för
fullföljande av det nya programmet och jag anser det inte uteslutet, att
även detta program kan behöva överskridas. Med hänsyn till ovissheten om
utvecklingen på arbetsmarknaden under återstoden av budgetåret bör eu
betryggande marginal finnas, så att brådskande åtgärder inte skall behöva
anstå i brist på medel. Enligt min mening bör ytterligare 45 000 000 kronor
beräknas för beredskapsarbeten på vägar och gator samt ett lika stort belopp
för övriga beredskapsarbeten. Härvid har jag utgått ifrån att ett sådant
överskjutande av kostnader för vissa industribeställningar till anslag för
nästa budgetår, som arbetsmarknadsstyrelsen tänkt sig, bör äga rum endast
om det befinnes oundgängligen nödvändigt.
Såsom förut nämnts står för innevarande budgetår till förfogande
129 000 000 kronor under anslaget Kostnader för arbetslöshetens bekäm
-
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1959
pande m. in. och 140 000 000 kronor under anslaget Beredskapsarbeten på
vägar och gator eller sammanlagt 269 000 000 kronor. Vid bifall till de av
mig nu förordade förslagen kommer det sammanlagda beloppet att stiga
till (269 000 000 + 45 000 000 + 45 000 000) 359 000 000 kronor. Som jämförelse
må nämnas, att utgifterna för motsvarande ändamål under budgetåret
1957/58 uppgick till ca 112 000 000 kronor.
De ytterligare anslag på tilläggsstat, som jag i det föregående tillstyrkt,
bör anvisas, 45 000 000 kronor under rubriken Ytterligare kostnader för
arbetslöshetens bekämpande m. m. och 45 000 000 kronor under rubriken
Ytterligare medel till beredskapsarbeten på vägar och gator.
Beträffande sistnämnda anslag gör jag hemställan under nästföljande
punkt. Här hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Ytterligare kostnader för arbetslöshetens bekämpande
m. m. å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 45 000 000 kronor.
[2] 9 a. Ytterligare medel till beredskapsarbeten på vägar och gator. Under
hänvisning till vad som anförts under nästföregående punkt hemställer
jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Ytterligare medel till beredskapsarbeten på vägar
och gator å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1958/
59 anvisa ett reservationsanslag av 45 000 000 kronor, att
avräknas mot automobilskattemedlen.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Veronika Nissen
Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1959
11
Bilaga 3
Egentliga statsutgifter
Sjunde huvudtiteln
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj. t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 13 mars
1959.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Lange, Lindholm,
Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler under finansdepartementets
handläggning hörande ärende angående egentliga statsutgifter
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1958/59 samt anför därvid
följande.
E. Diverse
[1] 10. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Till kommittéer
och utredningar genom sakkunniga har på riksstaten för innevarande budgetår
anvisats ett reservationsanslag av 1 300 000 kronor. Vid ingången av
budgetåret fanns vidare å anslaget en reservation av i runt tal 70 000 kronor.
Det för budgetåret disponibla beloppet utgör således 1 370 000 kronor.
Med ledning av från kommittéerna inhämtade uppgifter rörande deras
verksamhet under innevarande budgetår och med beaktande av behovet av
en viss marginal för nytillkommande kommittéer beräknades anslaget efter
en genomsnittlig medelsförbrukning om knappt 110 000 kronor per månad.
Hittills har utgiften emellertid varit drygt 130 000 kronor per månad. Orsaken
härtill är, att flera kommittéer, som planerat avsluta utredningsarbetet
under budgetåret 1957/58, fortsatt sin verksamhet jämväl under innevarande
budgetår samt att vissa nytillkomna kommittéer varit mer kostnadskrävande
än beräknat.
Vad angår medelsförbrukningen för återstående del av budgetåret räknar
jag med en något högre medelsåtgång än under de sist förflutna åtta månaderna,
främst med hänsyn till att vissa kommittéer kommer att intensifiera
sin verksamhet för alt hinna slutföra sina uppdrag till budgetårsskiftet. För
att täcka de ökade utgifterna under anslaget erfordras eu anslagsförstärkning
med 300 000 kronor.
12 Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1959
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1958/59 anvisa
ett reservationsanslag av 300 000 kronor.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Alice Magnusson
Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1959
13
Bilaga 4
Utgifter för statens kapitalfonder
Avskrivning av nya kapitalinvesteringar
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 13 mars
1959.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Lange, Lindholm,
Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler fråga om anslag
till avskrivning av nya kapitalinvesteringar å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1958/59 och anför därvid följande.
Under innevarande budgetår har äskats dels ett investeringsanslag å tillläggsstat
I till gällande riksstat, dels ytterligare några anslag å tilläggsstat
II. I enlighet med de principer som hittills tillämpats bör nu, då avskrivningsbehovet
för de olika investeringarna kan överblickas, förslag om erforderliga
avskrivningsanslag föreläggas riksdagen. Beträffande det å tillläggsstat
I anvisade anslaget (till kredit till Turkiet) torde emellertid icke
något avskrivningsanslag erfordras. Följande beräkning är således hänförlig
till investeringsanslag å tilläggstat II. Skulle nya avskrivningsbehov uppkomma
eller ändring ske i de till grund för här beräknade avskrivningar
liggande förhållandena förutsätter jag, att vederbörliga tillägg och jämkningar
vidtages av riksdagen.
Jag torde nu i korthet få redogöra för de olika fall, i vilka omedelbar avskrivning
är påkallad beträffande ifrågavarande investeringar.
Statens allmänna fastighetsfond. Investeringsanslagen till vissa byggnadsarbeten
m. m. vid statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården å
552 000 kronor samt till ytterligare byggnadsarbeten m. m. vid samma skolor
å 790 000 kronor torde i enlighet med gällande regler böra avskrivas med
50 procent. Avskrivningsanslagen upptages alltså med 276 000 respektive
395 000 kronor.
Försvarets fonder. För investeringar i försvarets fastighetsfond beräknas
avskrivningsbehovet schablonmässigt till 50 procent av den totala investeringen
i var och en av fastighetsfondens delfonder med undantag av befästningars
delfond, för vilken total avskrivning tillämpas.
Under arméns och marinens delfonder har å tilläggsstat II anvisats investeringsanslag
om 92 000 kronor respektive 20 000 kronor. Motsvarande avskrivningsanslag
under delfonderna bör alltså upptagas med 46 000 respektive
10 000 kronor.
14
Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1959
Statens utlåningsfonder. Anslagen till värnpliktslånefonden och till lånefonden
för insamling av skogsfrö torde liksom tidigare böra avskrivas helt. Avskrivningsanslagen
upptages alltså med 200 000 respektive 500 000 kronor.
Med hänsyn till vad chefen för jordbruksdepartementet senare denna dag
kommer att föreslå om villkoren för den särskilda utlåningen från fiskerilånefonden,
torde något avskrivningsanslag icke erfordras på grund av det
av arbetsmarknadsskäl betingade medelstillskottet till fonden.
Vid min anmälan av avskrivningarna på investeringsanslagen för bostadslånegivningen
för budgetåren 1958/59 och 1959/60 (bilaga 19 till respektive
års statsverksproposition) har jag redovisat beloppet av avskrivningsmedel
som reaktiveras bland annat genom 1957 års riksdagsbeslut om återbetalning
av vissa tilläggslån. I enlighet med vad jag i dessa sammanhang anfört
bör några särskilda anslag inte upptagas för avskrivning av de bostadsinvesteringar
för vilka medel anvisats å tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1958/59 under lånefonden för bostadsbyggande respektive fonden
för låneunderstöd.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj :t
måtte föreslå riksdagen
att till avskrivning av nya kapitalinvesteringar i härefter
angivna fonder å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1958/59 anvisa följande reservationsanslag, nämligen
Statens allmänna fastighetsfond:
Socialdepartementet:
Vissa byggnadsarbeten m. m. vid statens skolor
tillhörande barna- och ungdomsvården ........ 276 000
Ytterligare medel till vissa byggnadsarbeten m. m.
vid statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården
................................ 395 000
Försvarets fonder:
F örsvarsdeparte mentet:
Försvarets fastighetsfond:
Arméns delfond .................
Marinens delfond .................
Statens utlåningsfonder:
F örsvarsdeparte me ntet:
Värnpliktslånefonden ........................ 200 000
Jordbruksdepartementet:
Lånefonden för insamling av skogsfrö ........ 500 000
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Alice Magnusson
46 000
10 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1959
15
Bilaga 5
Kapitalinvesteringar
Utrikesdepartementet
Utdrag av protokollet över utrikesdepartcmentsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 13 mars 1959.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Lange, Lindholm,
Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam.
Ministern för utrikes ärendena anmäler härefter under utrikesdepartementets
handläggning hörande ärende angående kapitalinvestering å tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1958/59 samt anför därvid följande.
VIII. Fonden för förlag till statsverket
[1] 1 a. Förlagskapital för vissa internationella organisationers rörelsefonder.
Sverige äger för närvarande del i rörelsefonderna för följande sex
internationella organisationer: Förenta Nationerna, organisationen för europeiskt
ekonomiskt samarbete (OEEC), världshälsovårdsorganisationen, Förenta
Nationernas organisation för uppfostran, vetenskap och kultur (Unesco),
internationella rådet för samarbete på tullområdet samt internationella
atomenergiorganet. Beträffande Förenta Nationernas och OEEC:s rörelsefonder
har verkställda delåterbetalningar av svenska kapitalinsatser vid flera
tillfällen gått i avräkning å de årliga svenska bidragen till respektive organisations
driftbudget i stället för att tillgodoföras fonden för förlag till
statsverket.
1947 års riksdag beviljade till Förenta Nationernas rörelsefond å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1946/47 under fonden för förlag till statsverket
ett investeringsanslag av 1 695 000 kronor (prop. 1947: 29, SU 1947:
JO, rskr. 1947: 63). Av anslagna medel togs 1 692 000 kronor i anspråk. Med
anledning av att Sveriges bidragsprocent till fonden sänkts alltsedan 1948
har återbetalningar av delar av den svenska insatsen skett under åren 1948_-
1953, 1955 och 1958 med sammanlagt 710 948 kronor. År 1957 beslöts eu höjning
av rörelsefonden till 22 miljoner dollar, vilket hade till följd att den
svenska insatsen ökades med 3 200 dollar eller 16 576 kronor. Nettominskningen
av det svenska kapitalbidraget var sålunda intill den 31 december
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1959
1958 (710 948 — 16 576) 694 372 kronor. Av dessa medel har 49 520 kronor
återförts till fonden för förlag till statsverket, medan återstoden 644 852 kronor
avräknats från Sveriges årliga bidrag till organisationen och sålunda
kommit anslaget III B 2 Förenta Nationerna till godo.
I detta sammanhang får jag även anmäla, att för organisationens budgetår
1959 en ny ökning av dess rörelsefond till 23,5 miljoner dollar beslutats. Detta
medför, att den svenska insatsen måste ökas med 4 389 dollar eller i runt
tal 22 800 kronor.
På tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1948/49 beviljade 1949 ars
riksdag till OEEC.s rörelsefond ett investeringsanslag av 600 000 kronor
(prop. 1949: 2, SU 1949: 15, rskr. 1949: 25). Härav utnyttjades 503 922 kronor.
År 1954 beslöt organisationen, att rörelsefonden skulle nedsättas till
300 miljoner franska francs, sedan det visat sig att behovet av dylika medel
avsevärt minskat. Som en följd härav restituerades till Sverige 408 663 kronor
av det svenska bidraget. På grund av sänkningar av den svenska bidragskvoten
till organisationen under budgetåren 1955/56—1958/59 har därutöver
återbetalats 40 924 kronor. Sammanlagt har sålunda 449 587 kronor restituerats,
vilka medel avräknats från Sveriges årliga bidrag till organisationen
(jfr III ht 1956, s. 10 och III ht 1957, s. 12).
I proposition 1959:49 bar Kungl. Maj :t föreslagit, att riksdagen måtte
godkänna konventionen om upprättande av Mellanstatliga rådgivande sjöfartsorganisationen
(IMCO). I propositionen, s. 28, anmäler chefen för handelsdepartementet
i fråga om kostnaderna för svenskt medlemskap bland
annat, att den svenska andelen till organisationens rörelsefond beräknas
uppgå till omkring 7 000 kronor.
Departementschefen
De nämnda återbetalningarna av Sveriges insatser till Förenta Nationernas
och OEEC:s rörelsefonder om 644 852 respektive 449 587 kronor bor
såsom kapitalåterbetalning tillgodoföras fonden för förlag till statsverket.
Dessa medel bör därvid i konsekvens med vad jag nyss anfört belasta utrikesdepartementets
förslagsanslag III ht B 2 Förenta Nationerna och B 3
OEEC för innevarande budgetår.
Insatserna i de internationella organisationernas rörelsefonder växlar ofta
år från år beroende på justeringar av medlemsländernas bidragskvoter eller
förändringar av fondernas storlek. Det synes därför ändamålsenligt att medel,
som kan komma att återbetalas från en fond, skall såsom förlagsmedel
stå till deparlementets förfogande. Vid en eventuell höjning av den svenska
andelen i någon av de tidigare nämnda rörelsefonderna kan därvid medel
omedelbart disponeras.
I enlighet med vad jag här framhållit uppgår medelsbehovet för ökningar
av de svenska insatserna i Förenta Nationernas och lMCO:s rörelsefonder
till (22 800 + 7 000) 29 800 kronor eller avrundat 30 000 kronor.
Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1959
17
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Förlag skapital för vissa internationella organisationers
rörelsefonder å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1958/59 anvisa ett investeringsanslag av 30 000 kronor.
Vad ministern för utrikes ärendena sålunda, med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Anders Forsse
llihang till riksdagens protokoll 195!). i samt. Nr 125
Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1959
19
Bilaga 6
Kapitalinvesteringar
Jordbruksdepartementet
Utdrag av protokollet över jordbruksfonden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholm slott den
13 mars 1959.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Lange, Lindholm,
Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam.
Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Netzén, anmäler härefter
under jordbruksdepartementets handläggning hörande ärende angående
kapitalinvestering å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1958/59
samt anför därvid följande.
V. Statens utlåningsfonder
[1] 9. Fiskerilånefonden. Avmattningen i det allmänna konjunkturläget
har försämrat arbetstillgången inom varvsindustrien och medfört personalinskränkningar
vid åtskilliga företag. Den minskade ordertillgången har
hårdast drabbat de mindre och medelstora varven samt reparationsavdelningarna
vid vissa storföretag. På många orter dominerar mindre och medelstora
varv den industriella verksamheten och följderna av driftsinskränkningar
kan därför bli lokalt mycket kännbara. Då sysselsättningssvårigheterna
inom varvsindustrien skärptes under hösten 1958, ställde
arbetsmarknadsstyrelsen, med stöd av givna bemyndiganden, medel till
förfogande åt statliga myndigheter — bl. a. generaltullstyrelsen, sjöfarlsstyrelsen
samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen — för utläggande av beställningar
hos mindre och medelstora svenska varv. Även andra särskilda
åtgärder har under de senaste månaderna vidtagits för att uppehålla sysselsättningen
inom varvsindustrien. Sålunda har i ett fall nybyggnad av
fartyg kunnat igångsättas genom kreditgaranti från exportkreditnämnden.
Vidare har lånenämnden för den mindre skeppsfarten i samråd med arbetsmarknadsstyrelsen
lämnat lån för ny- eller ombyggnad av fartyg vid
varv med arbetsbrist. I propositionen 1959:40 har Kungl. Maj :t föreslagit
riksdagen en förstärkning i arbetslöshetsbekämpande syfte av statens lånefond
för den mindre skeppsfarten med 17 500 000 kr.
20
Kungl. Maj.ts proposition nr 125 är 1959
I skrivelse den 19 februari 1959 har arbetsmarknadsstyrelsen hemställt,
att i sysselsättningsbefrämjande syfte inom framför allt den mindre varvsindustrien
fonden för fiskerinäringens befrämjande (fiskerilånefonden)
måtte under budgetåret 1958/59 tillföras ett särskilt tillskott å 5 000 000
kr. Beloppet avses skola användas för att vid dylika varv i vidgad omfattning
möjliggöra byggande och modernisering av fiskefartyg samt för inköp
av motorer till sådana fartyg.
Arbetsmarknadsstyrelsen erinrar inledningsvis om de hittills vidtagna eller
föreslagna åtgärderna för att motverka arbetslöshet vid svenska småvarv.
Under år 1959 har emellertid till styrelsen inkommit meddelanden
om ytterligare driftsinskränkningar inom varvsindustrien. Med hänsyn härtill
finner styrelsen ytterligare åtgärder erforderliga för att motverka denna
arbetslöshet. Då icke enbart fraktfarten utan även fiskerinäringen har betydelse
för sysselsättningen inom den mindre varvsindustrien, är enligt
styrelsens mening ökade lånemöjligheter jämväl för sistnämnda näring
önskvärda.
Beträffande utvecklingen efter det senaste världskriget av fartygsbeståndet
m. in. inom fiskerinäringen anför arbetsmarknadsstyrelsen bl. a. följande.
Den förskjutning mot större och kraftigare fartygstyper inom fisket,
som skett under efterkrigstiden och som får anses vara en följd av västkustfiskets
förskjutning mot allt avlägsnare fiskevatten, har medfört att
de lån, som kunnat erhållas från fiskerilånefonden, numera endast täcker
en mindre del av kostnaderna för förvärv av fiskefartyg. Denna utveckling,
som skett jämsides med prisstegring och ökade svårigheter att erhålla kredit,
har resulterat i att den upprustning och modernisering av fiskeflottan,
som påbörjades efter andra världskriget, kraftigt bromsats upp. Av de 201
fiskefartyg, som enligt Sveriges skeppslista år 1958 byggts efter år 1945,
tillkom sålunda 150 under de 6 första efterkrigsåren. Tillskottet per år av
nya fartyg framgår av följande sammanställning.
Byggnadsår
Antal fartyg
Byggnadsår
Antal fartyg
1946 ...
..... 18
1952 ...
..... 1
1947 ...
..... 25
1953 ...
..... 2
1948 ...
..... 28
1954 ...
..... 10
1949 ...
..... 32
1955 ...
..... 18
1950 ...
..... 32
1956 ...
..... 10
1951 ...
..... 15
1957 ...
..... 10
Summa 201
Icke mindre än 184 av de 201 fartyg, som byggts efter kriget, var registrerade
i Göteborgs och Bohus län. På syd- och ostkusten har behovet av trålfartyg
huvudsakligen tillgodosetts genom inköp av äldre fartyg, som använts
inom västkustfisket. Enligt fiskeristyrelsen är emellertid även en modernisering
av den svenska fiskeflottan i Östersjön nödvändig — icke
minst ur sjösäkerhetssynpunkt. Härtill kommer att de på ostkusten rådande
is- och hamnförhållandena kräver speciella båttyper, som i vissa avseenden
avviker från de inom västkustfisket vanligaste fartygstyperna.
Ett visst mått på investeringsviljan inom fiskerinäringen utgör de årligen
inkommande framställningar om låneunderstöd från fonden för fiske
-
Kungi. Maj:ts proposition nr 125 år 1959
21
rinäringens befrämjande. Sökta, tillstyrkta och beviljade lån ur fiskerilånefonden
i Göteborgs och Bohus län under de tre senaste åren framgår av följande
sammanställning.
År 1956
År 1957
År 1958
Sökta
Beviljade
Sökta
Beviljade
Sökta
Beviljade
lån
lån
lån
lån
lån
lån
1 000 kr.
1 000 kr.
1 000 kr.
1 000 kr.
1 000 kr.
1 000 kr.
Nya fartyg.. 1 535
933
1 236
643
852
647
Äldre fartyg 2 408
769
2 369
684
2 839
903
Motorbyten 715
270
1 105
350
812
263
Redskap .... 50
—
—
—
—
—
Ombyggnad 40
—
—
—
—
—
Summa kr. 4 748
1 972
4 710
1 677
4 503
1 813
Då den sökta lånesnmman under de senaste åren avsevärt överstigit det
belopp, som stått till disposition för utlåning, har maximibeloppet för fiskerilån
— 120 000 kr. — icke ens kunnat utgå i fall där ansökan avsett förvärv
av nybyggda fartyg med en dräktighet av 90—100 bruttoton. Kostnaden
för träfartyg av denna typ uppgår numera till ca 400 000 kr. och för
stålfartyg till omkring 500 0Ö0 kr. Med hänsyn till den stora differensen
mellan sökta och beviljade lånebelopp och det ur sysselsättningssynpunkt
framförda önskemålet att stimulera byggandet av större fiskefartyg, får
en betydande höjning av maximibeloppet anses motiverad.
Endast i undantagsfall synes beställningar av fiskefartyg gå till utländska
varv. Däremot har inköp av motorer i betydande utsträckning gällt utländska
fabrikat. På grund av svårigheter att få avsättning för motorer
har ett större svenskt företag nyligen måst vidtaga omfattande inskränkningar
i sin personalstyrka. Då en betydande del av ansökningarna om lån
ur fiskerilånefonden avser inköp av motorer, skulle därför en förstärkning
av fiskerilånefonden även få betydelse för motortillverkningen i riket, därest
beviljandet av lån begränsades till motorer, som produceras vid företag
i Sverige.
Då ändamålet med det nu föreslagna tillskottet till fiskerilånefonden är
att upprätthålla sysselsättningen inom varvsindustrien, bör detsamma enligt
arbetsmarknadsstyrelsen hållas skilt från övriga fondmedel och långivning
med anlitande av tillskottet endast ifrågakomma, när arbetsmarknadsstyrelsen
gjort framställning därom hos fiskeristyrelsen, som i sådana
ärenden bör fungera som låneförmedlare. Lån med anlitande av tillskottsmedlen
bör regelmässigt kunna beviljas för om- och nybyggnad av fiskefartyg
samt för motorbyten. Dylika lån bör vidare kunna lämnas upp till
ett högsta belopp per fartyg av 250 000 kr. Likaså bör enligt styrelsen kredit
kunna lämnas till varv för byggande av fartyg, även om avtal med köpare
om förvärv av fartyget icke föreligger. Vid fiskeristyrelsens behandling
av ifrågavarande ärenden bör företrädare för arbetsmarknadsstyrelsen
beredas tillfälle att närvara. För lånen bör få föreskrivas de särskilda villkor,
som betingas av medlens användning i arbetslöshetsbekämpande syfte.
22
Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1959
Departementschefen
Av den lämnade redogörelsen framgår att de av konjunkturläget betingade
sysselsättningssvårigheterna vid våra mindre och medelstora
skeppsvarv under hösten 1958 har motverkats genom statliga beställningar,
exportkreditgaranti och utlåning från lånefonden för den mindre skeppsfarten.
I proposition till årets riksdag (1959:40) har Kungl. Maj:t vidare
i samma syfte föreslagit en förstärkning av nämnda lånefond med 17 500 000
kronor. Arbetsmarknadsstyrelsen har emellertid funnit de hittills företagna
eller föreslagna åtgärderna icke vara tillfyllest för att motverka den arbetslöshet
vid de svenska småvarven, som kan väntas uppstå. För att göra
det möjligt att tillföra dessa varv ytterligare sysselsättningsobjekt har arbetsmarknadsstyrelsen
därför föreslagit en omedelbar förstärkning av låneresurserna
för om- och nybyggnad av fiskefartyg samt för motorbyten på
dylika fartyg. Med hänsyn till värdet för sysselsättningspolitiken av en sådan
förstärkning anser jag mig böra i huvudsak biträda arbetsmarknadsstyrelsens
förslag.
Enligt vad jag under hand inhämtat är kapitaltillgångarna inom fiskerilånefonden
för närvarande i stort sett helt disponerade. Då för de åsyftade
åtgärderna kräves en väsentlig förstärkning av utlåningsmöjligheterna, anser
jag mig böra godtaga arbetsmarknadsstyrelsens förslag, att ett belopp
av 5 000 000 kronor tillföres fonden. Beloppet bör i sin helhet disponeras
för lån i samband med beställningar vid medelstora och framför allt mindre
svenska skeppsvarv samt vid motorverkstäder. Enär vidare de ökade möjligheterna
till utläggande av beställningar vid ifrågavarande varv bör skapas
utan dröjsmål, torde beloppet böra äskas å tilläggsstat till riksstaten för
innevarande budgetår.
Såsom arbetsmarknadsstyrelsen anfört bör beträffande dispositionen av
ifrågavarande kapitaltillskott till fiskerilånefonden vissa särskilda regler
uppställas. Tillskottet bör sålunda hållas skilt från övriga fondmedel. Vidare
bör långivning med anlitande av tillskottsmedlen endast ifrågakomma,
när arbetsmarknadsstyrelsen gjort framställning därom hos fiskeristyrelsen,
som i sådana ärenden bör fungera som låneförmedlare. Med hänsyn
till ändamålet med den nu föreslagna långivningen bör sålunda såsom
låneförmedlare icke anlitas hushållningssällskapen eller, i Göteborgs och
Bohus län, landstinget, vilka eljest förmedlar fiskerilånen. Vid fiskeristyrelsens
behandling av ärenden om lån ur ifrågavarande tillskottsmedel bör
företrädare för arbetsmarknadsstyrelsen beredas tillfälle att närvara. Lånen
bör kunna beviljas för om- eller nybyggnad av fiskefartyg samt för motorbyten
på dylika fartyg. Att såsom arbetsmarknadsstyrelsen föreslagit medge
kredit till varv för byggande av fartyg, även om avtal med köpare om
förvärv av fartyget icke föreligger, finner jag mig dock icke kunna förorda.
Maximibeloppet för lån från fiskerilånefonden utgör sedan år 1953 120 000
kronor. Arbetsmarknadsstyrelsen har för nu ifrågavarande särskilda lån
föreslagit ett maximibelopp per fartyg av 250 000 kronor. Med hänsyn till
att syftet med sistnämnda lån är att i dagsläget skapa ökade möjligheter
Kungl. Maj. ts proposition nr 125 år 1959
23
till sysselsättning inom varvsindustrien anser jag liksom arbetsmarknadsstyrelsen,
att maximibeloppet bör sättas högre än vid den normala långivningen.
Efter överväganden har jag emellertid funnit mig böra förorda,
att sagda belopp bestämmes till högst 150 000 kronor. Dock bör lån för
anskaffning av fiskebåt genom nybyggnad icke avse högre belopp än 80
procent av det för fartyget avtalade priset. Räntan å lån ur tillskottsmedlen
bör utgå efter normalräntan, för närvarande 4,25 procent. För lånen
bör få föreskrivas de särskilda villkor i övrigt, som betingas av medlens
användning i arbetslöshetsbekämpande syfte. Amorterings- och räntefrihet
bör åtnjutas under två år och amorteringstiden torde böra fastställas till
högst tio år. Inflytande amorteringar å nu ifrågavarande lånemedel bör
tills vidare tillföras fiskerilånefonden för att användas för fondens ordinarie
ändamål. I övrigt bör beträffande säkerhet och försäkringsskyldighet
samt utbetalning, amortering och uppsägning av lånen gälla föreskrifter,
vilka i huvudsak motsvarar dem, som enligt kungörelsen 1957:340
gäller vid utlåning från statens lånefond för den mindre skeppsfarten. Det
torde få ankomma på Kungl. Maj :t att i huvudsaklig överensstämmelse
med vad som nu anförts meddela erforderliga bestämmelser i ämnet.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen
att till Fiskerilånefonden å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1958/59 anvisa ett investeringsanslag av
5 000 000 kronor.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Gunnar Eklund
Kungl. Maj:ls proposition nr 125 år 1959
25
Bihang
Förteckning
över av Kungl. Maj:t hos riksdagen år 1959 äskade anslag å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1958/59 utöver de i proposition nr 2
upptagna anslagen
Driftbudgeten
A. Egentliga statsutgifter
IV. Försvarsdepartementet
E: 20 Ytterligare kostnader för organiserande av en svensk FN
styrka,
reservationsanslag .............................. 9 000 000
E: 21 Svenska övervaknings- och repatrieringskontingenterna i
Korea, reservationsanslag .............................. 700 000
9 700 000
V. Socialdepartementet
E: 8 a Ytterligare kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. m.,
reservationsanslag...................................... 45 000 000
E: 9 a Ytterligare medel till beredskapsarbeten på vägar och gator,
reservationsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen 45 000 000
90 000 000
VII. Finansdepartementet
E: 10 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag
.......................................... 300 000
Säger för egentliga statsutgifter 100 000 000
B. Utgifter för statens kapitalfonder
III. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar
C. Statens allmänna fastighets jond
Socialdepartementet:
6 Vissa byggnadsarbeten m. m. vid statens skolor tillhörande
barna- och ungdomsvården (II 1:6), reservationsanslag.... 276 000
6 a Ytterligare medel till vissa byggnadsarbeten m. m. vid
statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården
(111:6 a), reservationsanslag .......................... 395 000
671 000
!5 llihany till riksdagens protokoll 1059. 1 samt. Nr 125
26
Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1959
D. Försvarets fonder
Försvarsdepartementet:
Försvarets fastighetsfond:
1 Arméns delfond (IV:A:10 a), reservationsanslag ...... 46 000
2 Marinens delfond (IV:A:17 a), reservationsanslag...... 10 000
56 000
E. Statens utlåningsfonder
Försvarsdepartementet:
a Värnpliktslånefonden (V:l a), reservationsanslag........ 200 000
Jordbruksdepartementet:
7 Lånefonden för insamling av skogsfrö (V:9 a), reservationsanslag
........................................ 500 000
700 000
Säger för utgifter för statens kapitalfonder 1 427 000
Säger för driftbudgeten 101 427 000
Kapitalbudgeten
Kapitalinve stering
III. Statens allmänna fastighetsfond
Socialdepartementet:
6 a Ytterligare medel till vissa byggnadsarbeten m. m. vid
statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården .. 790 000
V. Statens utlåningsfonder
Jordbruksdepartementet:
9 Fiskerilånef onden.................................... 5 000 000
Handelsdepartementet:
10 Statens lånefond för den mindre skeppsfarten.......... 17 500 000
22 500 000
1 a
VIII. Fonden för förlag till statsverket
Utrikesdepartementet:
Förlagskapital för vissa internationella organisationers
rörelsefonder........................................ 30 000
Säger för kapitalbudgeten 23 320 000
590460 Stockholm 1959, Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
14 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (14)
14 kopplingar.
- SU 1959:135 Memorial angående tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1958/59. s. 1 i texten
- Rskr. 1959:209 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts framställningar rörande anslag till Fiskerilånefonden, m. m. jämte i ämnet väckta motioner. a1 i texten
- Rskr. 1959:234 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående ny organisation för civilförsvaret m. m. jämte i ämnet väckta motioner. a1 i texten
- Rskr. 1959:179 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ytterligare utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1958/59, i vad p a1 i texten
- Rskr. 1959:180 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ytterligare utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1958/59, i vad p a1 i texten