Sök i Ratio Lex

Angående godkännande av överenskommelse med Schweiz rörande tullmedgivanden, 777 . 777

1959-04-03 · 14 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 14 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1959:133, Angående godkännande av överenskommelse med Schweiz rörande tullmedgivanden, 777 . 777

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:is proposition nr 133 år 1959

1

Nr 133

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående godkännande

av överenskommelse med Schweiz rörande tullmedgivanden,

777 . 777.; given Stockholms slott den 3 april

1959.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

dels antaga härvid fogat förslag till förordning om ändring i ti7lltaxan den

12 september 1958 (nr 475);

dels ock bifalla de förslag i övrigt, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

I samband med Schweiz’ provisoriska anslutning till det allmänna tulloch

handelsavtalet (GATT) har under 1958 tullförhandlingar ägt rum mellan

Sverige och Schweiz. Förhandlingarna har lett till en överenskommelse

om vissa ömsesidiga tullmedgivanden.

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner överenskommelsen. Vidare

framläggs i anledning av överenskommelsen förslag om att den i gällande

tulltaxa till 11 procent av värdet upptagna tullen å siktduk nedsättes

iill 8 procent.

Därjämte föreslås i anledning av särskilda framställningar att från och

med den 1 juni 1959 packningar och lätningar av asbest, som för närvarande

är tullfria, beläggs med en tull av 5 procent av värdet samt att tullfrihet

medges för tiden från och med den 1 juni 1959 till och med den 30 juni 1961

för plattor av visst plastmaterial för tillverkning av lamellglas.

1 fiihang till riksdagens protokoll 1959. 1 samt. Nr 133

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:is proposition nr 133 år 1959

Förslag

till

förordning om ändring i tulltaxan den 12 september

1958 (nr 475)

Härigenom förordnas, att tulltaxan den 12 september 1958 skall i angivna

delar erhålla ändrad lydelse på sätt framgår av härvid fogad bilaga.

Denna förordning träder i kraft, såvitt avser tulltaxenr 59.17, å dag som

Konungen bestämmer och i övrigt den 1 juni 1959.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 133 år 1959

3

Bilaga

Kap. 39. Plaster (cellulosaetrar och cellulosaestrar, konsthartser och

andra plaster) samt varor därav

39.02 Polymerisationsprodukter, sampolymerisat härunder inbegripna

(t. ex. polyeten, polytetrahalogeneten, polyisobuten,

polystyren, polyvinylklorid, polyvinylacetat, polyvinylkloracetat

och andra polyvinylderivat, polyakrylsyra- och polymetakrylsyraderivat,

kumaronindenhartser):

B. andra slag:

3. andra:

a. avsedda att användas uteslutande för tillverkning

av laminerade säkerhetsrutor av glas............ 115 %

b. andra ...................................... 15 %

Kap. 59. Vadd och stampad filt; bind- och segelgarn; tågvirke och linor

samt varor därav; vävnader för speciella ändamål; vävnader med

impregnering eller överdrag; textilvaror för tekniskt bruk

59.17 Andra textilvaror för tekniskt bruk:

A. siktduk............................................ 8 %

B. andra slag.......................................... 11 %

Kap. 68. Varor av sten, gips, betong, asbest, glimmer eller liknande

material

68.13 Bearbetad asbest och varor av asbest (plattor, garn, vävnader,

kläder, huvudbonader, skodon o. d.), även armerade, ej

hänförliga till nr 68.14; blandningar på basis av asbest eller

asbest och magnesiuinkarbonat samt varor av dylika bland
-

ningar:

A. packningar och tätningar, även i längder.............. 5 %

B. andra slag ........................................ fri

1 T. o. m. den 30 juni 1901 ............................................................fri

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 133 år 1959

Utdrag av protokollet över finansårenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

3 april 1959.

N ärvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Lindholm, Kling, Skoglund,

Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemensam

beredning med ministern för utrikes ärendena och tillförordnade chefen

för handelsdepartementet, statsrådet Kling, fråga om godkännande av

överenskommelse med Schweiz rörande tullmedgivanden ävensom vissa ändringar

i gällande tulltaxa samt anför därvid följande.

Inom ramen för det allmänna tull- och handelsavtalet (GATT) har Sverige

deltagit i tullförhandlingskonferenser i Annecy år 1949, i Torquay vintern

1950—1951 och i Geneve 1956. Tullförhandlingar har vidare förts under

år 1955 med Japan och Amerikas förenta stater i samband med Japans

inträde såsom avtalsslutande part i GATT ävensom med Förbundsrepubliken

Tyskland. Resultaten av ifrågavarande förhandlingar har i vederbörlig

ordning anmälts för riksdagen (prop. nr 52 och 53, rskr nr 88 och 103 år

1950, prop. nr 209 och 210, rskr nr 288 och 289 år 1951, prop. nr 212, rskr

nr 379 år 1955 och prop. nr 191, rskr nr 414 år 1956).

Under 1958 har tullförhandlingar ägt rum med Schweiz i syfte att möjliggöra

för Schweiz att vinna en till en början provisorisk anslutning till

GATT. De vid förhandlingarna överenskomna ömsesidiga tullmedgivandena

är avsedda att ingå i respektive deltagande länders åtaganden inom GATT

och att sålunda få samma karaktär som vid tidigare tullförhandlingar lämnade

koncessioner. Frågan om godkännande av den mellan Sverige och

Schweiz efter nämnda förhandlingar träffade överenskommelsen om vissa

ömsesidiga tullmedgivanden ävensom därav föranledd ändring i gällande

tulltaxa torde nu böra anmälas för riksdagen.

Samtidigt med att nyssnämnda fråga föreläggs riksdagen torde jämväl

böra upptagas fråga om vissa andra ändringar i tulltaxan. I anledning av

den nya tulltaxans ikraftträdande den 1 januari 1959 har ett antal framställningar

gjorts om omprövning av det i taxan fastställda tullskyddet. Jag

avser att i det följande redovisa två framställningar, den ena rörande införande

av tull för packningar och tätningar av asbest och den andra angående

tullfrihet för visst plastmaterial för tillverkning av splitterfritt lamellglas.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 133 år 1959

5

Överenskommelsen med Schweiz

Vid GATT:s avtalsslutande parters elfte årsmöte, hösten 1956, godkändes

en framställning från den schweiziska regeringen att få inleda tullförhandlingar

för att vinna anslutning till avtalet. Anslutningen skulle till en början

få provisorisk karaktär med hänsyn till vissa av Schweiz gjorda förbehåll

beträffande tillämpningen av GATT:s artikel XI (Allmänt avskaffande

av kvantitativa restriktioner) och artikel XV (Anordningar på valutaområdet).

Det beslöts också bl. a. att tullförhandlingarna skulle baseras på det

förslag till ny tulltaxa som den schweiziska regeringen avsåg att framlägga.

Med anledning av det vid elfte årsmötet sålunda fattade beslutet genomfördes

med början i maj månad 1958 en rad tullförhandlingar mellan å

ena sidan Schweiz och å andra sidan den belgisk-luxemburgska unionen

och Nederländerna (Benelux), Canada, Danmark, Finland, Frankrike, Förbundsrepubliken

Tyskland, Italien, Norge, Storbritannien, Österrike samt

Sverige.

Tullförhandlingarna mellan Sverige och Schweiz avslutades den 21 november

1958. Förhandlingsresultatet upptogs i en överenskommelse, som —

med förbehåll för riksdagens godkännande — undertecknades samma dag.

Till överenskommelsen har fogats listor över de tullmedgivanden, som från

ömse håll lämnats. Resultatet av förhandlingarna i fråga om svenska tullkoncessioner

framgår av en särskild sammanställning, vilken såsom bilaga

torde få fogas vid detta protokoll.

Vad angår de nyssnämnda svenska tullkoncessionerna må

anmärkas, att i bilagan jämväl angivits nu gällande tullar för respektive varuslag

ävensom huruvida tullarna tidigare varit GATT-bundna. För ett varuslag,

siktduk (ur 59.17), innebär överenskommelsen sänkning av nu gällande

tull samt bindning på den nya nivån. För övriga varuslag har bindning skett

av nuvarande tullar.

Fem av de tio från svensk sida lämnade koncessionerna avser sådana

varupositioner som tidigare icke varit bundna i GATT. Dessa omfattar ett

totalt importvärde år 1957 av 4,6 milj. kronor, varav 1,0'' milj. kronor kommer

på den vara för vilken tullsänkning medgivits och 3,6 milj. kronor på

varor för vilka nuvarande tullar bundits. De fem återstående medgivandena

avser bindningar vid tidigare inom ramen för GATT bunden nivå och omfattar

ett importvärde under nämnda år av 17,8 milj. kronor. De gjorda

åtagandena som således sammanlagt omfattar ett importvärde av 22,4 milj.

kronor har beräknats medföra en med högst 30 000 kronor minskad tullintäkt

per år. Importen från Schweiz av de tio berörda varuslagen uppgick

år 1957 till sammanlagt ca 5 milj. kronor.

Vad därefter angår de från s c li w e i z i s k sida till Sverige 1 ä mnade

t ull koncessioner na omfattar dessa tjugonio varupositioner

och innebär följande åtaganden, redovisade med utgångspunkt från det

schweiziska tulllaxeförslaget som enligt vad förut sagts låg till grund för

förhandlingarna (tullsatserna avser schweiziska francs per 100 kg).

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj. ts proposition nr 133 år 1959

Nedsätlningar har överenskominits i fråga om torrmjölk (75—50), knäckebröd

(40—35), block av svart granit över 18 cm tjocklek (0,50—0,30),

rullgardinskäppar (70—60), viskosmassa avsedd för tillverkning av konstgjorda

fibrer (8—3), klosettstolar (40—35), bultar och muttrar, metallgängade,

av rostfritt stål (25 å 60—20 å 45), oemaljerade badkar (60—15),

lilar och raspar av mellan 16 och 35 cm längd (90—65), metallborrar (90 å

350—60 å 180), verktyg med liårdmetallskär (200 å 350—120 å 180), bergborrar

inkl. utbytbara skär (40 å 70—40 å 50), elektroder för elektrisk

svetsning (25—20), skruvpumpar (35 å 80—30 å 50), luftkompressorer

(45 å 80—30 å 50), luftkonditioneringsapparater (35 å 80—20 å 50), värmeväxlare

för vätskor (45 å 130—40 å 110), industricentrifuger (35 ä 80—30 å

50), räknemaskiner (900—600 ä 800), kul- och rullager (60 å 650—50 å

650), lagerhus (50 å 80—40 å 50), oljetätningsringar (80—60), andra delar

till elektriska ackumulatorer än plåtar och glaskärl (40—30), elektriska

dammsugare och golvbonare (100—80) och axelboxar (25—20).

Bindning vid oförändrad nivå har överenskommits i fråga om rökt lax

i förpackningar över 3 kg (2), dekorativa plastlaminatplattor (30), hårdmetallskär

(600) och kylskåp (110).

De här nämnda direkt till Sverige lämnade medgivandena representerade

år 1957 en svensk export till Schweiz om ca 37 milj. kronor.

Vid bedömande av överenskommelsens värde för den svenska exporten

får hänsyn tas icke blott till nyss nämnda direkta koncessioner utan även

till de indirekta koncessioner vilka följer av de överenskommelser som träffats

mellan Schweiz och andra i förhandlingarna deltagande länder. På

grund av GATT:s konstruktion kommer nämligen även de indirekta tullmedgivandena

svensk export tillgodo. Att ge en fullständig bild av de indirekta

koncessionerna eller att ange deras värdemässiga omfattning möter

vissa svårigheter. Antalet varupositioner av intresse för export från Sverige

är nämligen relativt stort, och medgivandena är förtecknade enligt vederbörande

koncessionsgivande lands tulltaxenomenklatur. Härtill kommer att

handelsstatistiken i många fall är ofullständig. Beträffande de indirekta

medgivandena lämnas därför här endast några exempel på varuslag av intresse

för svenskt vidkommande. I fråga om Schweiz göres även här jämförelse

mellan överenskomna bindningar och det schweiziska tulltaxeförslaget.

Schweiz (tullsatserna avser schweiziska francs per 100 kg). Nedsättning

har överenskommits i fråga om däck och slangar av gummi (40 å 50—20),

vissa slag av kraftpapper (25—22), dam- och flickkonfektion av bomull (650

å 1000—500 å 700), vissa artiklar av annat keramiskt material än porslin

(18 å 70—15 å 50), rakblad (500—250), mjölkningsmaskiner (30—25),

valsverk, metalibearbetningsmaskiner och träbearbetningsmaskiner (3 å

60—2 å 50) samt kassakontrollapparater (150—80). Bindning har överenskommits

i fråga om ägg (15).

Benelux. Gällande tullsats har bundits för rör och rördelar av smidbart

gjutgods (8 %) och ångmaskiner inkl. ångturbiner (6 %).

Förbundsrepubliken Tyskland. Tullbindningar har överenskommits i fråga

om fanér (4 %), bandsågblad (t. o. m. 1961 10 %), metalibearbetningsmaskiner

(4 %, t. o. m. 1961 fri) samt kul- och rullager (t. o. in. 1961 11 %).

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj.ts proposition nr 133 år 1959

Italien. Utgående tull för kiselkarbid (15%) har bundits. Tullsänkning

t. o. in. 1961 bär överenskommits i fråga om matrispapp (9 %—6 %) samt

därefter bindning till 10 %.

Storbritannien. Nu gällande tull har bundits beträffande vissa bultar,

skruvar och muttrar av järn, med metallgängning (15 % eller £ 3.4 s. per

cwt) och snöslungor (10 %).

Österrike. Tullen har nedsatts för läkemedel (ej penicillin): icke i detaljhandelsförpackningar

(13 %—12 %), andra (18 %—16 %).

Övriga länder. Erbjudna indirekta koncessioner synes icke vara av större

intresse ur svensk synpunkt.

Framställningar om ändringar i tulltaxan

Asbestpackningar m. m. (ur 68.13)

Enligt gällande tulltaxa är packningar och tätningar av asbest, vilka i allmänhet

är hänförliga till tulltaxenr 68.13, tullfria. Den sålunda beslutade

tullfriheten överensstämmer med det förslag som härvidlag framlades av 1952

års tulltaxekommitté. I den före den 1 januari 1959 gällande tulltaxan var

packningar och tätningar av asbest upptagna under tulltaxenr 663 med en

tull av 25 kr. för 100 kg. Denna specifika tull är bunden i allmänna tull- och

handelsavtalet (GATT) med rätt för Sverige att vid övergång till värdetull

tillämpa en tull av högst 5 procent av värdet.

I en den 18 december 1958 dagtecknad framställning har Aktiebolaget

Packningsindustri i Hälsingborg anmält att bolaget ej tidigare observerat

tulltaxekommitténs förslag om tullfrihet och det sedermera av 1958 års Briksdag

fattade beslutet. Bolaget framhåller att bolaget är ensam tillverkare

i landet av asbestpackningar och att dess tillverkning (motsvarande ett

värde av ca 250 000 kronor per år) täcker 25 å 50 procent av förbrukningen

av hithörande artiklar. Enligt bolaget har den utländska konkurrensen under

det senaste året blivit allt hårdare och genom bortfallet av den specifika

tullen — som för bolagets produkter motsvarar ca 4 procent av värdet —

blir tillverkningen direkt förlustbringande. Skulle ingen ändring ske i tullskyddet

nödgas bolaget upphöra med tillverkningen av dessa varuslag med

påföljd att bolaget kunde tvingas permittera de anställda, tillhopa 25 man.

Under erinran om att det nordiska ekonomiska samarbetsutskottet föreslagit

en tull av 8 procent av värdet för berörda varuslag, hemställer bolaget att

denna tull faslställes för angivna produkter eller att, därest hinder skulle

föreligga däremot, den tidigare tullen av kr. 0: 25 per kg omedelbart återinföres

såsom ett provisorium.

över framställningen har kommerskollegium den 13 mars 1959 och generaltullstyrelsen

den 23 mars 1959 avgivit infordrade utlåtanden.

Kommerskollegium, som i huvudsak vitsordar bolagets uppgifter rörande

produktion och import av berörda varuslag, framhåller att såvitt kollegium

kunnat finna den tidigare gällande specifika tullen icke kan ha varit av

större betydelse för de dyrare kvaliteterna. Med hänsyn endast till dessa

kvaliteter och till del förhållandet alt import till icke oväsentlig del före
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 133 år 1959

kommer av asbestpackningar, som icke tillverkas i landet, synes enligt kollegium

mycket tala för ett bibehållande av tullfriheten. Kollegium understryker

emellertid att den tidigare tullen dock otvivelaktigt för de billigare

kvaliteterna, som tillverkas här i landet, inneburit ett icke oväsentligt manufaktureringsskydd.

Kollegium framhåller slutligen, att en ändring redan nu

av den nya tulltaxan bör ifrågakomma endast på mycket starka skäl samt att

det kan anses tveksamt huruvida sådana skäl föreligger i detta fall. Kollegium

vill dock icke motsätta sig ett tullskydd för asbestpackningar och tätningar

motsvarande tidigare utgående tull, 25 öre per kg, eller en tull på 5

procent av värdet, därest det av principiella skäl anses önskvärt med övergång

till värdetull.

I sitt utlåtande över framställningen redogör generaltullstijrelsen för behandlingen

i tidigare sammanhang i tullhänseende av berörda produkter

samt understryker bl. a. att någon erinran mot 1952 års tulltaxekommittés

förslag om tullfrihet icke synes ha framkommit från remissinstansernas

sida och att frågan icke heller berörts vid tulltaxepropositionens behandling

i riksdagen. I likhet med kommerskollegium ifrågasätter styrelsen huruvida

i detta fall tillräckliga skäl kan anses föreligga att redan nu vidtaga ändringar

i den nya tulltaxan. För den händelse tull skulle komma att återinföras

på packningar och tätningar av asbest, bör enligt styrelsen dessa varuslag

upptagas i en särskild underposition under tulltaxenr 68.13. Beträffande tullens

storlek ifrågasättes huruvida icke med hänsyn bl. a. till föreliggande

GATT-bindning den för bromsband av asbest fastställda tullsatsen, 5 procent

av värdet, skulle innebära en lämpligt avvägd tull för packningar och

tätningar.

Plattor av polyvimjlbutyral för tillverkning av lamellglas (ur 39.02)

Enligt gällande tulltaxa är plattor av polyvinylbutyral, vilka är hänförliga

till tulltaxenr 39.02 B3, belagda med en tull av 15 procent av värdet. I den

före den 1 januari 1959 gällande tulltaxan var dessa varor upptagna likaledes

med en tull av 15 procent av värdet. Ifrågavarande plattor användes för

tillverkning av splitterfritt lamellglas. Dylikt glas belägges enligt gällande

tulltaxa med en tull av 15 procent av värdet. Enligt den före den 1 januari

1959 gällande tulltaxan utgick för sådant glas en tull av 70 kr. för 100 kg.

Denna specifika tull torde med gällande importpris ha motsvarat drygt 30

procent av värdet.

I en den 27 november 1958 inkommen framställning har Aktiebolaget

Gemax-Glas i Solna — med förmälan att polyvinylbutyral icke tillverkas i

Sverige -— anhållit att tullfritt få införa denna vara att användas som bindeskikt

vid bolagets tillverkning av splitterfritt lamellglas. Bolaget framhåller

att genom ändringarna i den nya tulltaxan tullskyddet för det importerade

splitterfria lamellglaset från och med den 1 januari 1959 sjunker

från ca kr. 10:— per mI 2 till ca kr. 4: 50 per m2, vilket nödvändiggör ett

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 133 år 1959 9

lägre pris för bolagets produkter och krav på ytterligare kostnadssänkningar.

Över framställningen har kommerskollegium den 19 mars 1959 och generaltullstyrelsen

den 23 mars 1959 avgivit infordrade utlåtanden.

Kommerskollegium, som i ärendet begärt yttranden från Sveriges Kemiska

Industrikontor och riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap, framhåller

bl. a. att enligt kemikontoret polyvinylbutyral för närvarande icke

tillverkas i Sverige. Utgångsmaterialet för framställning av denna plast,

polyvinylacetat med en tullsats av 10 procent, har emellertid nyligen börjat

tillverkas i Sverige. Under hänvisning till bl. a. att det är svårt att bedöma

förutsättningarna för att längre fram i Sverige upptaga produktion

även av polyvinylbutyral hade kemikontoret dock avstyrkt införandet av

tullfrihet. Kollegium åberopar vidare att riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap

däremot förklarat sig anse att med hänsyn till vissa förhållanden

möjligheten för tullättnader för polyvinylbutyral borde prövas. För

egen del framhåller kollegium att en omprövning av tullskyddet redan nu

bör ske endast på mycket starka skäl. I föreliggande fall innefattar de nuvarande

tullarna ett manufaktureringsskydd motsvarande vad som gäller

industriell verksamhet i allmänhet. Uppenbart är emellertid att en kraftig

sänkning av det tidigare höga tullskyddet för lamellglas ställt företaget inför

betydande anpassningsproblem med nedbringandet av olika kostnadsposter

som en central fråga samt att det ställer sig svårt att bedöma i vad

mån företaget har möjlighet att med egna åtgärder möta de nya konkurrensförhållandena

utan ytterligare skydd. Kollegium understryker dock att

det stöd som eventuellt skulle kunna erhållas genom den begärda tullfriheten

är av jämförelsevis begränsad omfattning. Enligt kollegii mening synes en

omprövning av frågan om neltotullskyddet för ifrågavarande produkt böra

anstå tills ytterligare erfarenhet vunnits rörande verkningarna av den nya

tulltaxan.

I sitt utlåtande över framställningen framhåller generaltullstijrelsen —

som i första hand hemställer att framställningen icke måtte föranleda någon

Kungl. Maj:ts åtgärd — att, för den händelse en ökning av tullskyddet

skulle komma i fråga, denna bör med hänsyn till de skäl som 1952 års tulltaxekommitté

anfört mot en differentiering av tullen på plastvaror i princip

ske genom en höjning av tullen på det färdiga lamellglaset. Därest endast

åtgärder i syfte att mildra övergångssvårigheterna för sökanden skulle

befinnas påkallade, synes emellertid enligt styrelsen övervägande skäl tala

för att detta sker genom tillfälligt borttagande av tullen på ifrågavarande

halvfabrikat. Tullfriheten torde i sådant fall icke böra avse visst slag av

plast utan knytas till varans användning för tillverkning av lamellglas. Enär

det huvudsakligen torde vara plaster hänförliga till tulltaxenr 39.02 som

finner användning för detta ändamål torde det vara tillräckligt att införa

en bestämmelse av sådan innebörd under nämnda nummer.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.is proposition nr 133 år 1959

Departementschefen

Verksamheten inom ramen för det allmänna tull- och handelsavtalet

(GATT) har på tullområdet under senare tid främst präglats av strävanden

att bevara under tidigare tullkonferenser uppnådda resultat och att säkra

fortsatt stabilitet. Ur allmän synpunkt är det emellertid angeläget att hålla

tanken på internationella tullsänkningar levande och att stärka GATT:s

ställning som världshandelsorganisation. Anslutning av ytterligare stater är

därför att hälsa med tillfredsställelse.

Enligt GATT:s regler vinnes anslutning till avtalet bl. a. genom tullförhandlingar

med redan deltagande länder. Detta har också gällt för den provisoriska

anslutning som nu är i fråga för Schweiz. Beträffande innebörden

av denna har i det föregående i korthet redogjorts.

Vad angår Sveriges tullförhandlingar med Schweiz innebär de vid förhandlingarna

lämnade svenska medgivandena till övervägande del bindning

av gällande tullar och upprepning av tidigare i GATT gjorda bindningar. Endast

för en vara, siktduk, har sänkning av den nu utgående svenska tullen —

från 11 till 8 procent — preliminärt överenskommits. Från schweizisk sida

har koncessioner lämnats för ett antal varor av i många fall betydande intresse

för svensk export. Vidare bör beaktas de medgivanden som övriga förhandlingsparter

lämnat till och erhållit av Schweiz. Dessa medgivanden kommer

nämligen även Sverige till godo. Det ingångna avtalet innebär därjämte

ett bekräftande av mest-gynnad-nationsprincipen såsom grundval för handelsförbindelserna

mellan Sverige och Schweiz.

Den sålunda träffade överenskommelsen mellan Sverige och Schweiz torde

böra underställas riksdagen för godkännande. Liksom skett i tidigare liknande

sammanhang synes det därvid lämpligt att Kungl. Maj:t erhåller bemyndigande

att bestämma dag för ikraftträdandet av den av överenskommelsen

föranledda ändringen i tulltaxan avseende siktduk. Vidare bör Kungl.

Maj :t erhålla bemyndigande att, därest omständigheterna det påkallar och

bestämmelserna i GATT eller därtill anslutna överenskommelser det medger,

helt eller delvis återställa ifrågavarande sänkta tull till nuvarande höjd;

självfallet kan ett sådant återställande ske endast i den mån andra avtal

icke lägger hinder i vägen därför.

Vad beträffar de i det föregående omnämnda framställningarna rörande

ändringar i tulltaxan avseende asbestpackningar samt plattor av polyvinylbutyral

må framhållas följande.

Såsom särskilt understrukits av kommerskollegium och generaltullslyrelsen

i deras utlåtanden över framställningen om återinförande av tull för

packningar och tätningar av asbest bör en omprövning av det förra året

fastställda tullskyddet ske endast om speciella förhållanden föreligger.

Även om det synts de båda remissinstanserna tveksamt huruvida tillräckliga

skäl sålunda skulle kunna göras gällande i fråga om nyssnämnda varuslag,

har de ej velat motsätta sig en omprövning av tullskyddet för desamma

samt, därest de skulle beläggas med värdetull, förordat en tullsats av 5 pro
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 133 år 1959

11

cent, d. v. s. samma tull som utgår för bromsband av asbest. Jämväl enligt

min mening synes sistnämnda tullsats — vilken för övrigt är bunden i

GATT -— innebära en lämplig avvägning av tullen för packningar och tätningar

av asbest. Med hänsyn till föreliggande konkurrensförhållanden

ävensom omständigheterna i övrigt vill jag därför tillstyrka att ifrågavarande

varuslag beläggs med angiven tull från och med den 1 juni 1959.

Även i fråga om den begärda tullfriheten för det plastmaterial, polyvinylbutyral,

som används för tillverkning av splitterfritt lamellglas, har de

båda remissinstanserna kommerskollegium och generaltullstyrelsen uttalat

viss tveksamhet. Sveriges Kemiska Industrikontor har — ehuru kontoret

vitsordar att materialet f. n. ej tillverkas i Sverige — avstyrkt framställningen

om tullfrihet, medan riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap

ställt sig positiv. Under remissbehandlingen har framkommit att med hänsyn

till de principiella betänkligheter som föreligger mot en särbehandling av

speciella slag av plaster behovet av ett ökat nettotullskydd för den ifrågavarande

inhemska tillverkningen av lamellglas närmast borde tillgodoses genom

en höjning av tullen på det färdiga lamellglaset. Enligt min mening bör

ej ifrågakomma en omprövning av sistnämnda tull, vilken innefattar samma

manufaktureringsskydd som gäller för industriell verksamhet i allmänhet.

De från och med den 1 januari 1959 ändrade tullförhållandena har

emellertid otvivelaktigt medfört betydande anpassningsproblem för den inhemska

tillverkningen av splitterfritt lamellglas, och åtgärder för att mildra

övergångssvårigheterna synes därför böra övervägas. Med hänsyn till vad

som upplysts i ärendet vill jag tillstyrka att, på sätt angivits i generaltullstyrelsens

utlåtande, tullfrihet medges temporärt för sådant plastmaterial

som används för tillverkning av lamellglas. Jag föreslår att tullfriheten skall

gälla för tiden från och med den 1 juni 1959 till och med den 30 juni 1961.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att

dels för sin del godkänna överenskommelsen mellan Sverige

och Schweiz den 21 november 1958 rörande tullmedgivanden;
dels

antaga ett inom finansdepartementet utarbetat förslag

till förordninq om ändrinq i tulltaxan den 12 september

1958 (nr 475);

dels ock besluta, att Kungl. Maj :t, vad angår den i nyssnämnda

förslag upptagna sänkta tullen å siktduk, skall äga

att, därest omständigheterna det påkallar och bestämmelserna

i förevarande överenskommelser det medger, helt eller

delvis återställa tullen till nuvarande höjd, i den mån icke

andra avtal lägger hinder i vägen därför.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 133 år 1959

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen,

att proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Göran Waldau

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 133 år 1959

13

Bilaga

Förteckning över med Schweiz preliminärt överenskomna svenska

tullkoncessioner inom ramen för GATT

Tull
taxenr
-

Varuslag

Gällande

tullsatser

och bindningar1
-

Prelimi
närt
överens
komna
konces
sioner
-

ur 13.03

Växtsafter och växtextrakter; pektin, agar-agar samt annat

växtslem och andra naturliga förtjockningsmedel, extraherade

ur vegetabiliska ämnen:

pektin i pulverform................................ ad val.

12 %

12 %

ur 30.05

Andra farmaceutiska produkter och artiklar:

tandcement och andra tandfyllningsmedel

ad val.

12 %

12 %

ur 55.05

Garn av bomull, ej i detaljhandelsuppläggningar:

annat än sytråd:

över nr 89 engelsk numrering............................

Koncessionen avser icke bomullsgarn med inblandning av

annat textilmaterial än högst 10 % korta syntetiska eller

konstgjorda textilfibrer.

fri

ur 56.05

Garn av korta syntetiska eller konstgjorda textilfibrer (eller av

avfall av syntetiska eller konstgjorda textilfibrer), ej i detaljhandelsuppläggningar:

annat än sytråd:

över nr 89 engelsk bomullsnumrering....................

Koncessionen avser icke garn innehållande natursilke eller

ändlösa syntetiska eller konstgjorda textilfibrer.

fri

ur 59.17

Andra textilvaror för tekniskt bruk:

siktduk..........................

ad val.

11 %

ur 84.62

Kul- och rullager:

kullager vägande högst 2 g per st,

ad val.

10 %

ur 85.19

Apparater och andra artiklar för brytning, slutning, avgrening,

förbindning eller skyddande av elektriska strömkretsar, såsom

strömställare, reläer, säkerhets- och överspänningsapparater,

vägguttag, kopplingsdosor och glödlampshållare; motstånd (andra

än värmemotstånd), fasta eller variabla, potentiometrar härunder

inbegripna; automatiska spänningsregulatorcr av motstånds-,

transduktor- eller konttakttyp eller motormanövrerade;

manövercentraler, såsom manöverpulpeter, manövertavlor o. d.: |

strömställare (andra än handmanövrerade), vägande per st. mer

än 500 g, för driftspänning över 600 V ............ ad val. j 10 %

fri

fri

8 %

10 %

10 %

1 Tullsatser som hittills helt eller delvis varit bundna inom ramen för GATT utmärkes

genom kursivering.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 133 år 1959

Tull-

taxenr

Varuslag

Gällande

tullsatser

och bind- ningar

Prelimi-

närt

överens-

komna

konces-

sioner

ur 90.19

Ortopediska artiklar, härunder inbegripet medicinsk-kirurgiska

gördlar, brockband o. d.; konstgjorda lemmar, tänder och ögon

samt andra proteser; hörapparater för lomhörda; spjälor och lik- nande artiklar för behandling av frakturer:

konstgjorda tänder av akrylplaster ........................

fri

fri

ur 90.26

Gas-, vätske- och elektricitetsmätare:

elektricitetsmätare ................................ ad val.

1minimitullsats per st.

10 %

2.50

10 %

ur 90.29

Delar och tillbehör, igenkännliga såsom uteslutande eller huvud- sakligen avsedda för en eller flera till nr 90.23, 90.24 eller 90.26

—90.28 hänförliga artiklar:

till elektricitetsmätare hänförliga till nr 90.26 ...... ad val.

10 %

10 %

1 Gällande tulltaxa innefattar icke någon minimitullsats.

590603 Stockholm 1959. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. BevU 1959:47 Bevillningsutskottets betänkande nr 47 år 1959 s. 1 i texten