Angående den resistensbiologiska forskningsoch förädlingsverksamhetens organisation, m. m
1959-04-03 · 29 sidor, varav 28 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 28 av 29 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1959:138, Angående den resistensbiologiska forskningsoch förädlingsverksamhetens organisation, m. m
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 138 år 1959
1
Nr 138
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående den resistensbiologiska
forsknings- och förädlingsverksamhetens
organisation, m. m.; given Stockholms slott den 3 april
1959.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF ADOLF
Gösta Netzén
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås, att principbeslut skall fattas rörande den resistensbiologiska
forsknings- och förädlingsverksamhetens organisation.
Statens växtskyddsanstalt och Sveriges utsädesförening avses skola med anlitande
av donationsmedel uppföra, bland annat, ett resistensbiologiskt laboratorium
samt växthus.
1 Bihang till riksdagens protokoll 11)51). 1 samt. Nr 13S
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 138 år 1959
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
3 april 1959.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Lindholm, Kling, Skoglund,
Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler
chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Netzén, vissa frågor angående
den resistensbiologiska forsknings- och förädlingsverksamhetens organisation,
m. m. samt anför därvid följande.
I. Inledning
Under senare år har i olika sammanhang underslrukits behovet av ökade
insatser för bekämpandet av växtparasiter genom anlitande av resistent —
d. v. s. mot dylik skadegörelse motståndskraftigt — växtmaterial. Detta
framhålles sålunda av 1949 års växtskgddsutredning i dess till chefen för
jordbruksdepartementet den 2 november 1951 avgivna betänkande med förslag
rörande det statliga växtskyddets organisation samt av 1953 års växtförådlingsutredning
i dess betänkande angående statens stöd åt växtförädlingen
m. m. (SOU 1956:4).
Under hänvisning bl. a. till i nämnda utredningar gjorda uttalanden har
från växtskydds- och växtförädlingshåll hösten 1956 ingivits framställningar
om ökade anslag till arbetsuppgifter på resistensområdet. Sålunda hemställer
styrelsen för statens växtskyddsanstalt, Sveriges utsädesförening och
W. Weibull AB med Weibullsholms växtförädlingsanstalt i anslagsskrivelser
sagda år om särskilda anslag för forskning rörande växtmaterialets resistensförhållanden
och ifrågavarande skadegörares biologi (resistensbiologisk
forskning) samt för resistensförädling.
Dessa anslagsäskanden har av statsmakterna bifallits endast såtillvida,
att till Sveriges utsädesförening för budgetåret 1957/58 anvisats 50 000 kr.
för att möjliggöra för föreningen att utvidga sin resistensförädlingsverksamhet.
Redan ett år tidigare hade emellertid Kungl. Maj :t ställt till statens
växtskyddsanstalts förfogande 20 000 kr. ur ett anslag benämnt Befrämjande
i allmänhet av jordbruk och lantmannanäringar för genomförande av
vissa förberedande undersökningar rörande resistensen hos stråsäden gentemot
olika slag av rost- och mjöldaggssvampar. För fortsättande av ifrågavarande
undersökningar har Kungl. Maj :t senare ställt ytterligare medel
till förfogande.
3
Kungl. Maj.ts proposition nr 138 år 1959
Hösten 1957 har en kommitté inom skogs- och lantbruksakademien på
akademiens initiativ utarbetat vissa förslag till utbyggnad av den resistensbiologiska
forskningen och resistensförädlingen, sammanfattade i en promemoria
angående behovet av utvidgad resistensbiologisk forskning och
resistensförädling i Sverige. Samma förslag har framförts i statens växtskyddsanstalts,
Sveriges utsädesförenings och Weibullsholms växtförädlingsanstalts
anslagsskrivelser avseende budgetåret 1958/59. Kommitténs förslag
går ut på att — med undantag för viss vid lantbrukshögskolans institution
för växtsjukdomslära bedriven verksamhet på området — den resistensbiologiska
forskningen bör koncentreras till ett av växtskyddsanstalten planerat
laboratorium i Svalöv medan resistensförädlingsverksamheten liksom
hittills i första hand bör åvila de statsunderstödda växtförädlingsinstitutionerna.
En utvidgad resistensforskning och resistensförädling i enlighet
med förslaget förutsätter viss nybyggnadsverksamhet för såväl växtskyddsanstaltens
som utsädesföreningens del. Kostnaderna härför beräknas täckas
helt av donationsmedel. Staten föreslås skola svara för de med en utvidgad
verksamhet förenade ökade avlönings-, utrustnings- och driftskostnaderna.
Vid behandlingen av denna fråga i 1958 års statsverksproposition uttalade
jag, ehuru medveten om betydelsen av en intensifierad resistensbiologisk
forskning och resistensförädling, att jag ej var beredd ansluta mig till
nyssnämnda utbyggnadsförslag. Spörsmålet om fördelningen av forskningsuppgifterna
mellan lantbrukshögskolan och växtskyddsanstalten syntes
nämligen böra vidare övervägas liksom frågan om den utsträckning, i vilken
anstalten borde engageras i forskning av ifrågavarande slag. Ej heller
hade i förslaget klargjorts de framtida kostnaderna för statsverket. Vidare
kunde ifrågasättas, huruvida en viss utbyggnad av växtskyddsanstaltens
resistensbiologiska verksamhet borde ske i Svalöv eller vid filialen i Åkarp.
.lag ansåg mig då endast kunna tillstyrka att de särskilda medel å 50 000
kr. till resistensförädling vid utsädesföreningen, som riksdagen anvisat
föregående år, för budgetåret 1958/59 uppräknades med 25 000 kr.
1958 års jordbruksutskott har förklarat sig intet ha att erinra mot förenämnda
uttalande men har tillika understrukit behovet och vikten av en
utvidgad forsknings- och försöksverksamhet inom det resistensbiologiska
området. Sagda utskott har förutsatt, att Kungl. Maj:t så snart som möjligt
skall framlägga förslag i ämnet. Även 1959 års jordbruksutskott har — i
anslutning till ett motsvarande uttalande från min sida i detta års statsverksproposition
— framhållit önskvärdheten av att frågorna rörande den
rcsistensbiologiska forsknings- och förädlingsverksamhetens organisation
m. in. liksom också rörande det framtida statliga stödet åt växtförädlingsanslalterna
snarast får sin lösning. Dessa uttalanden från utskottets sida
har godkänts av riksdagen.
I det följande torde först en närmare redogörelse få lämnas för de tidigare
berörda utredningarna och anslagsskrivelserna, varefter senare framförda
framställningar och förslag återgives.
4
Kungl. iMaj:ts proposition nr 138 år 1959
II. Vissa tidigare utredningar och förslag
1949 års växtskyddsutredning. Utredningen framhåller i sitt inledningsvis
omnämnda betänkande betydelsen av att stor uppmärksamhet ägnas resistensfrågorna.
Den uttalar, att uppdragandet av mot sjukdoms- och skadedjursangrepp
resistenta sorter av växter kan betraktas som en art av växtskyddsverksamhet
i vidsträckt mening. Denna uppgift ankommer på växtförädlingsanstalterna.
Då emellertid resistensförädlarna i allmänhet ej samtidigt
kan vara sakkunniga på växtskyddsområdet, föreligger enligt utredningens
mening för växtförädlingsanstalternas del ett bestämt behov av
tillgång till växtskyddsexpertis.
Utredningen framhåller vidare, att målforskningen på området för växtskyddsanstaltens
del framförallt består i utarbetandet av lämpliga infektionsinetoder
för resistensförädlingen samt prövningar — företrädesvis i
växthus — av material från växtförädlingsanstalterna. Det sistnämnda säges
utgöra en avsevärd del av verksamheten på växtskyddsanstaltens botaniska
avdelning. Grundforskningen sysslar med studier av resistensens natur, variationsmöjligheterna
hos parasiterna m. in. Uppgifter inom båda forskningsområdena
står på programmet för såväl växtskyddsanstalten som särskilt
för den år 1949 inrättade institutionen för växtsjukdomslära vid lantbrukshögskolan.
Beträftande samarbetet mellan växtskyddsanstalten och nyssnämnda institution
anför utredningen, att detsamma bör fritt få utforma sig i enlighet
med berörda forskares intentioner. En sådan fri gestaltning betingas även
av den omständigheten, alt programmen för anstaltens och institutionens
forskningsarbeten ej är oföränderliga utan successivt länkas in på nya områden.
En möjlighet att bevara och främja ett intimt samarbete skulle enligt
utredningen vara att lämna en representant för institutionen tillfälle
att närvara vid det tjänstemannasammanträde i växtskyddsanstalten, där
förslag till påföljande års arbetsprogram diskuteras.
1953 års växtförädlingsutredning. Utredningen tager upp frågan om resistensförädlingen
till utförlig behandling i sitt tidigare omnämnda betänkande
under ett kapitel om Sveriges utsädesförening. Inledningsvis anföres följande
om resistensförädlingens allmänna betydelse på växtodlingsområdet.
Då det gäller höjandet av avkastning och kvalitet inom växtodlingens
olika grenar spelar kampen mot sjukdomar och parasiter en mycket betydelsefull
roll. De kalkyler, som uppgjorts, har växlat åtskilligt men angiver
i stort sett mellan 10 och 30 procent av världsskörden som en antaglig förlustsiffra
i fråga om kvantiteterna. Kvalitetsförsämringar och bekämpningskostnader
maste därtill tagas i beaktande, om man vill ha skadegörarnas
skuldkonto komplett.
De utvägar, som kan tillgripas för att få skadegörarna under kontroll, är
lrämst kemisk bekämpning, ändringar i odlingstekniken för resp. växtslag
samt andra biologiska åtgärder och slutligen anlitandet av resistenta växtsorter.
Den sistnämnda möjligheten har kallats »den ideala vägen», eftersom
Kungl. Maj. ts proposition nr 158 år 1959
5
den i ett slag kan upphäva en annars rent hopplös eller orimligt kostbar situation.
I huru hög grad denna väg redan beträtts i USA framgår därav
att år 19.35 uppgives ca 25 procent av där använda sorter av viktigare jordbrUksväxter
ha fått sin spridning på grund av just resistensegenskaper.
År 1953 uppskattar samme författare (G. H. Coons) de resistenta sorternas
andel till över 50 procent av totalantalet använda sorter. Såväl i USA som
Kanada har man för att möjliggöra framställandet av mot växt- och djurparasiter
immunt eller motståndskraftigt sortmaterial till växtförädlingen
anknutit en i många fall synnerligen välutrustad växtpatologisk verksamhet.
Även i Europa och då framför allt i Holland och Tyskland ägnas stor
uppmärksamhet åt resistensförädlingen. I uppdragande av sjukdomsresistenta
sorter ser man den billigaste vägen att bekämpa växtsjukdomar och
angrepp från insekter och andra skadegörare. Tillgången till resistenta sorter
innebär ej blott avsevärt säkrare skördar utan är också odlingstekniskt
att beteckna såsom ett stort framsteg. Odlaren slipper då de vanligen mycket
arbetskrävande och därmed även dyrbara bekämpningsåtgärderna. Trots det
arbete, som runt om i världen nedlägges inom den växtpatologiska sektorn
av växtförädlingen och trots de framgångar, som på detta område redan
vunnits, kan man nog säga, alt denna sida av växtförädlingen i det hela
är den f. n. minst utnyttjade men kanske den mest lovande. Vad nu sagts
synes i särskilt hög grad gälla vårt eget land.
Som exempel på de stora och angelägna arbetsuppgifter, som på detta
område möter den svenska växtförädlingen, kan nämnas behovet av klöversorter,
som är resistenta mot klöverns parasiter, klövernematod och klöverröta.
Såsom ytterligare exemplifiering kan andragas de under senare
år inträffade svåra och förlustbringande angreppen på vete av svartrost och
fusarium ävensom potatisens sjukdomar potatiskräfta och potatisål, mjöldaggsangreppen
på korn och den starkt tilltagande ärtfläcksjukan. Den s. k.
Bollnässjukan å havre och annan stråsäd samt på vallgräs i Hälsingland och
angränsande områden kan även nämnas i detta sammanhang.
Fortsättningsvis konstaterar utredningen, att möjligheterna för eu resistensförädling
efter moderna linjer f. n. är klart otillräckliga för våra
växtförädlingsanstalter, och diskuterar olika sätt att komma till rätta med
problemen. I vissa fall skulle man enligt utredningen kunna länka sig en
lösning så, att växtförädlingsanstalterna insänder nya sorter till växtskyddsanstalten
för testning såsom redan sker i fråga om exempelvis kräfta och
viroser på potatis. Dock är växtskyddsanstalten redan så hårt belastad med
sina centrala arbetsuppgifter, att man där med de resurser, som f. n. står
till buds, ej hinner lösa mer än eu ganska liten del av dessa. Härtill kommer,
att det är av största vikt för förädlarna att stå i ständig, personlig kontakt
med växtpalologerna, att lära av dem och alt själva direkt giva dem impulser
för fortsatta arbeten. Vidare är det nödvändigt för eu rationellt bedriven
verksamhet på detta område all hålla ett stort antal sjukdomsalstrare
i kultur och ständigt pröva nytillkommet sortmaterial, in- och utländskt,
på dess motståndskraft mot dessa. Mot bakgrunden av del sagda finner utredningen
det naturligt, alt tyngdpunkten i eu av staten stödd resistensförädlingsverksamhel
förlägges (ill ulsädesföreningens huvudanstalt i Svalöv.
Härefter kommer utredningen in på samarhetsfrågor på växtpatologiens
6
Kungl. Maj. ts proposition nr 138 år 1959
område. Oavsett om en särskild växtpatologisk avdelning inrättas vid Svalöv
eller ej, kommer enligt utredningen behovet för utsädesföreningen av
samarbete med växtskyddsanstalten och lantbrukshögskolans institution för
växtsjukdomslära att vara mycket framträdande vid uppbyggandet av en
rationell resistensförädling. Utredningen fortsätter.
Man skulle därvid kunna tänka sig en sådan principiell uppdelning av arbetena,
att statens växtskyddsanstalt och lantbrukshögskolans institution
för växtsjukdomslära gemensamt upptager efterforskandet av resistent utgångsmaterial,
undersökningar rörande resistensens biologiska natur, studier
av sjukdomsalstrarens biologi och variation, medverkan vid utformandet
av lämplig arbetsteknik vid resistensurvalet, efterprövning av framställda
sorters resistens under olika förhållanden etc. Vid utsädesföreningen och
övriga växtförädlingsanstalter skulle sedan, allt efter de resurser som kunde
stå till buds, det egentliga växtförädlingsarbetet genomföras.
Sett från ren växtskyddssynpunkt faller det sig i viss mån naturligt att
räkna resistensförädlingen som ett direkt medel att nppnå ett sådant skydd
mot skadegörare, som det åligger växtskyddsanstalten att arbeta för. För att
en ny sort skall ha verkligt odlingsvärde räcker det emellertid ej med enbart
resistens mot en eller flera aldrig så betydelsefulla växtsjukdomar, utan
därutöver måste avkastningsförmåga, kvalitet och andra egenskaper beaktas.
Att lösrycka resistensförädlingen från växtförädlingen i övrigt är därför
ej möjligt. Å andra sidan fordras för en verkligt effektiv resistensförädling
över hela jordbruks- och trädgårdsväxternas område, att de omfattande
kunskaper om skadegörarna, som finnes representerade vid de båda växtpatologiska
institutionerna, verkligen till fullo utnyttjas.
Frågan om resistensförädlingens lämpliga förläggning är alltså ej ett
antingen-eller utan ett både-och. Förutom de särskilda anordningar, som
vid utsädesföreningen eller andra växtförädlingsanstalter kan komma att
vidtagas, är det för realiserandet av ett effektivt samarbete oundgängligt, att
växtskyddsanstalten beredes möjlighet att avdela kvalificerad personal och
tillräckliga laboratorie- och växthusutrymmen samt försöksfält för de grundläggande
forskningsarbetena och för resistensprövningar hos aktuella växtslag.
Liknande förstärkningar av lantbrukshögskolans institution för växtsjukdomslära
kan även länkas erforderliga.
Med tanke på att flertalet växtförädlingsanstalter är belägna i Skåne, skulle
det kanske vara till viss fördel, om växtskyddsanstaltens andel av resistenssamarbetet
förlädes till Äkarpsfilialen. Å andra sidan är det vid huvudanstalten
avsevärt lättare att organisera arbetet med de bättre resurser
i fråga om laboratorier och specialexpertis, som där finnes. Skälen för huvudanstalten
torde därvid klart överväga.
Remissyttranden. Samtliga remissinstanser, som tagit upp frågan om eu
intensifierad resistensförädling till behandling, påpekar angelägenheten av
dylik förädlingsverksamhet. Statens växtskyddsanstalt och W. Weibull AB
förordar en kompletterande utredning i resistensförädlingsfrågan, under
det att flertalet övriga anser, att frågan bäst löses genom samarbete mellan
förädlingsanstalterna, växtskyddsanstalten och lantbrukshögskolans institution
för växtsjukdomslära. Samtliga förklarar sig stödja de krav på ökade
statsanslag, som kan föranledas härav.
Anslagsskrivelser hösten 1956. Innehållet i anslagsskrivelserna på resistensoinrådet
från statens växtskyddsanstalt och Sveriges utsädesförening åter
-
7
Kungl. Maj.ts proposition nr 138 år 1959
finnes i statsverkspropositionen till 1957 års riksdag (IX ht 1957 s. 51 under
p. 2 d samt s. 258 och 260 under p. 13 b) men torde här något utförligare
få återgivas.
Styrelsen för statens växtskyddsanstalt framhåller inledningsvis, att samarbetet
med växtförädlingsanstalterna för framställning av parasitresistenta
nya växtsorter är en av de verksamhetsgrenar, där behovet av förstärkning
framträder starkast. Styrelsen återgiver härefter ur 1953 års växtförädlingsutrednings
betänkande bl. a. det uttalandet, att det för realiserandet av
ett effektivt samarbete på resistensområdet är oundgängligt, att växtskyddsanstalten
beredes möjlighet att avdela kvalificerad personal och tillräckliga
laboratorie- och växthusutrymmen samt försöksfält för de grundläggande
forskningsarbetena och för resistensprövningar hos aktuella växtslag. Utredningens
synpunkter i fråga om samarbetet i resistensförädlingen förklarar
sig styrelsen helt biträda samt anför härefter.
Sedan lång tid tillbaka har sådant samarbete redan i begränsad omfattning
praktiserats i fråga om ett flertal problem, bl. a. vid uppdragningen av
kräftresistenta potatissorter. En viss utvidgning har från den 1 juli 1956
kommit till stånd därigenom, att Kungl. Maj:t ur reservationsanslaget Befrämjande
i allmänhet av jordbruk och lantmannanäringar beviljat växtskyddsanstalten
20 000 kr. för budgetåret 1956/57 för bestridande av kostnaderna
för vissa förberedande undersökningar rörande resistensen hos stråsäden
gentemot olika slag av rost- och mjöldaggssvampar. En väl kvalificerad
arvodesassistent har anställts vid anstaltens botaniska avdelning och stationerats
vid Svalöv för att i första hand biträda stråsädesförädlarna vid
Sveriges utsädesförening och Weibullsholms växtförädlingsanstalt. De komplicerade
resistensförhållanden, som råder i fråga om rost- och mjöldaggssvamparna,
gör det väl motiverat att, i varje fall under arbetets inledningsoch
första utvecklingsstadium, helt avdela en man därför. Då det gäller övriga
resistensproblem, vilka i flera fall — t. ex. gentemot potatissjukdomar
måste betecknas som minst lika aktuella och ekonomiskt betydelsefulla,
anser styrelsen det mest ändamålsenligt, att de specialister på olika parasiter,
som redan finnes vid växtskyddsanstalten, utnyttjas i resistenssamarbetet.
Den ökade arbetsbördan kommer främst att åvila huvudanstaltens botaniska
och zoologiska avdelningar. Anstaltens möjligheter till forskningsarbete
är påfallande otillräckliga med tanke på den aktuella utvecklingen. En
förstärkning av botaniska och zoologiska avdelningarna är ur denna synpunkt
i högsta grad påkallad. För mötandet av de omedelbara behov av personalförstärkningar,
som direkt föranledes av resistensförädlingen, bör vid vardera
botaniska och zoologiska avdelningen anställas en assistent i reglerad
hefordringsgång. Av samma skäl erfordras ett ytterligare laboratoriebiträde
vid vardera avdelningen. De nya arbetsuppgifterna påverkar även med nödvändighet
omkostnaderna för bl. a. förbrukningsartiklar och arbetslöner.
Sveriges utsädesförening begär i sin anslagsskrivelse ett anslag av 97 100
kr. för intensifierad resistensförädling enligt följande utbyggnadsprogram.
a) En särskild växtpatologisk hjälpavdelning inrättas, vilken snarast bör
företrädas av avdelningsföreståndare.
b) För 3 avdelningar vid Svalöv, vete-havre, råg-potatis samt vallväxtavdelningarna
uppräknas anslaget så att vid vardera avdelningen kan anställas
en person med arvode motsvarande lönegrad för andra avdelningsbiträde samt
för all kunna täcka viss ökning i omkostnaderna.
8
Kungl. Maj. ts proposition nr 138 år 1959
c) För övriga avdelningar uppräknas anslaget med 10 000 kr. för anställandet
av tillfällig arbetshjälp och för ökade omkostnader.
d) Vid Ultunafilialen, där väsentligen skall bearbetas resistensförädlingsproblem
hos trindsäd och vallbaljväxter, förutsättes viss personalförstärkning
och ökat anslag för driftskostnader. Västernorrlandsfilialen har inom
resistensförädlingen en betydelsefull uppgift i arbetet att framställa mot
övervintringssvampar motståndskraftiga sorter och stammar hos flera växtslag,
och en anslagshöjning beräknas vid filialen för att möjliggöra förstärkning
av arbetskraft och till omkostnader.
Efter att översiktligt ha redogjort för de parasiter, mot vilka resistensförädling
i första hand anses böra ifrågakomma, samt för metoderna för förädlingen
anför föreningen närmare om utbyggnadsprogrammet följande.
De olika arbetsuppgifterna ingriper delvis i varandra, delvis är lösandet
av endera av dem en förutsättning för genomförandet av andra. För resistensförädlingen
mot vissa parasiter måste också förutsättas ett grundforskningsarbete
vid statens växtskyddsanstalt och lantbrukshögskolans institution
för växtsjukdomslära. över huvud taget bör ett fortlöpande samarbete
äga rum mellan dessa institutioner och växtförädlingen.
För att kunna genomföra ett resistensförädlingsprogram vid utsädesföreningen,
så som det redovisats i det föregående, måste förutsättas dels utbyggnad
av växthus med tillhörande arbetslokaler, dels personalförstärkning.
För anskaffningen av erforderliga växthus har undersökts möjligheten
att erhålla donationsmedel. Då sådana ej kan förutsättas för ny personal
och årliga omkostnader, måste härför statsmedel äskas. Utsädesiöreningen
har vid beräkningen av sistnämnda kostnader utgått från det uppgjorda
arbetsprogrammet för resistensförädlingen, vilket upptager de mest
aktuella och ekonomiskt betydelsefulla parasiterna. En ytterligare utbyggnad
blir därför efter hand nödvändig.
Vid planläggningen av resistensförädlingen beräknas det egentliga arbetet
böra förläggas till nu befintliga avdelningar och bör detta inordnas i det
ordinarie förädlingsprogrammet. Det är sålunda till nu befintliga avdelningar
en personalförstärkning erfordras. Men därtill synes angeläget att
till utsädesföreningen få knuten växtpatologisk expertis, som dels kan bistå
de olika avdelningarna i deras resistensförädlingsarbete och i uppbyggnaden
av detta samt dels kan upptaga vissa egna undersökningar, från vilka re^an
utnyttjas inom förädlingsarbetet. Då en mera speciell resistenslörädling
är angelägen inom växtslagen vete, potatis, röd- och alsikeklöver
samt havre, förutsättes en större utbyggnad av förädlingsarbetet i första
hand skola ske vid de avdelningar, som omhänderhar dessa växtslag. Härvid
har också beaktats, att för vissa av växtslagen en mera omfattande förädling
bedrives vid vissa av ulsädesföreningens filialer, främst vid Ultunaoch
Västernorrlandsfilialerna. Men även inom andra än de uppräknade
växtslagen är en resistensförädling grundad på artificiell infektion klart
motiverad och även härför har särskilda anslag beräknats.
Anslagsskrivelser hösten 1957. De i ifrågavarande anslagsskrivelser gjorda
yrkandena från forsknings-, växtskydds- och växtförädlingshåll finnes redovisade
i 1958 års statsverksproposition (IX ht 1958 s. 220 under p. 11, s.
186 under p. 1 b—e, s. 308 under p. 4 b samt s. 314) men torde evad de
avser resistensområdet här få utförligare återgivas.
9
Kungl. Maj:ts proposition nr 138 år 1959
Styrelsen för lantbruksliögskolan och statens lantbruksförsök äskar medel
för fortsättande av vid högskolan pågående undersökningar rörande
stråbassjukdomen rotdödaren på vete och korn. Till högskolestyrelsens
framställning har fogats en skrivelse från föreståndaren för institutionen
för växtsjukdomslära, vilken här torde få återgivas.
Vid institutionen bedrives sedan den 1 juli 1955 med stöd av medel från
jordbrukets forskningsråd en undersökning av stråbassjukdomen rotdödare
på vete och korn. I denna undersökning har hittills hl. a. framkommit,
att betydande resistensskillnader föreligger mellan olika höst- och vårvetesorter.
Då det är sannolikt, att ett klarläggande av orsaken till dessa resistensskillnader
och ett utarbetande av analysmetoder för dem kan bli av
stor betydelse för en resistensförädling av vete och korn mot rotdödare,
är det synnerligen önskvärt, att de påbörjade undersökningarna får utvidgas
och fördjupas. För detta ändamål fordras ca 15 000 kr. per budgetår till
en heltidsanställd assistent i reglerad befordringsgång samt till resor för
granskning av sortförsök och insamling av material.
Beträffande resistensförädlingen har högskolans styrelse i remissutlåtande
över statens växtskyddsanstalts anslagsäskanden för budgetåret 1957/58
tillstyrkt väsentligt förstärkta resurser. Upprustningens omfattning för
växtskyddsanstaltens del torde enligt högskolestyrelsen fastställas i samband
med en gränsdragning mellan anstaltens och institutionens för växtsjukdomslära
vid högskolan arbetsuppgifter beträffande här berörda område.
Med anledning av högskolestyrelsens yttrande har i februari 1957
överenskommelse träffats mellan statens växtskyddsanstalt och institutionen
för växtsjukdomslära om en lämplighetsuppdelning av de mest angelägna
arbetsuppgifterna, varvid beslöts att anslag i första hand skulle sökas
för att säkerställa ett fullföljande av de vid resp. institutioner redan påbörjade
undersökningar, som är av betydelse för resistensförädlingen. Ifrågavarande
undersökningar är vid växtskyddsanstalten arbeten med potatiskräfta
samt rost och mjöldagg på sädesslagen och vid institutionen för
växtsjukdomslära arbeten med klöverröta samt rotdödare på vete och korn.
Styrelsen för statens växtskyddsanstalt framhåller angelägenheten av att
ett särskilt laboratorium med kompetent personal och ändamålsenlig utrustning
inrättas, där resistensbiologisk forskning kan bedrivas i direkt
samverkan med växtförädlingen. Styrelsen finner en förläggning till Svalöv
av detta speciallaboratorium mest ändamålsenlig. För bearbetning av speciellt
norrländska resistensproblem räknar styrelsen med att växtskyddsanstaltens
filial vid Röbäcksdalen bör givas vissa ökade resurser. Det är
växtskyddsanstaltens avsikt att från olika fonder ansöka om medel för de
växthus och arbetslokaler, som erfordras för ifrågavarande forskningsarbete.
Styrelsen upprepar förslaget från föregående år, att vardera botaniska
och zoologiska avdelningarna vid anstalten erhåller en assistent och ett tekniskt
biträde. Samtliga dessa 4 befattningshavare bör placeras vid det föreslagna
resistensbiologiska laboratoriet i Svalöv. Av de båda assistenterna
bör den ene fungera som platschef och erhålla ställning som förste assistent
i lönegrad Ac 21 medan den andre kan placeras i reglerad befordringsgång.
De båda tekniska biträdena bör placeras i lönegrad Ae 5. För tillsyn av Jo
-
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 138 år 1959
kalerna, för ombesörjandet av transporter och ärenden samt för den dagliga
skötseln av växthuskulturer bör vidare en vaktmästare i lönegrad Ae 8
anställas.
Inrättandet av berörda laboratorium beräknas medlöra en ökning av anstaltens
omkostnadsstat med 26 000 kr. Därtill kommer ett erforderligt utrustningsanslag
av 20 000 kr. Även för filialen i Röbäcksdalen erfordras
ökade resurser i samband med resistensförädlingen.
Sveriges utsädesförening framhåller, att föreningen föregående år hemställt
om ett bidrag av 97 100 kr. för intensifiering av resistensförädlingen
vid huvudanstalten och 2 filialer samt att riksdagen för ändamålet anvisat
50 000 kr. Med hänvisning bl. a. till motiveringen i föregående års anslagsskrivelse
hemställer föreningen om bidrag för täckande av resterande medelsbehov,
vilket efter genomförda lönehöjningar utgör 50 000 kr.
W. Wcibulls AB med Weibullsholms växtförädlingsanstalt framför yrkande
om ett särskilt bidrag om 67 800 kr. till kostnaderna för inrättande av
en avdelning för resistensförädling vid Weibullsholms växtförädlingsanstalt.
Av beloppet hänför sig 23 900 kr. till avlöning av en växtpatolog, 20 000 kr.
till arbetslöner, 6 000 kr. till sortförsök, 5 000 kr. till hyra i institutionsbyggnad
och arbetslokaler samt 12 900 kr. till pensionsavgift, avskrivning av inventarier
samt övriga kostnader.
Till motivering för yrkandet hänvisar bolaget till sitt den 28 mars 1956
avgivna yttrande över 1953 års växtförädlingsutrednings förut berörda betänkande.
Härur torde följande få återgivas.
Liksom utredningen anser vi, att själva resistensförädlingen, d. v. s. det
aktuella växtmaterialets nedsmittning in. in samt urvalet av resistenta sorter
och stammar, måste ske vid växtförädlingsanstalterna som ett led i deras
samlade arbete. Något annat vore ur praktisk synpunkt fullständigt
orimligt. Kostnaderna för en praktisk resistensförädling av rimlig omfattning
torde kunna beräknas utan större svårigheter.
I princip skulle forskningsinstitutionerna svara för de grundläggande arbetsuppgifterna
och växtförädlingsanstalterna för den praktiska tillämpningen.
Att i förväg draga upp bestämda gränslinjer emellan dessa båda slag
av arbetsuppgifter låter sig dock knappast göra. Här bör överlåtas åt vederbörande
växtförädlingspatolog att i varje särskilt fall avväga, vilka delar
av arbetet han ur praktisk synpunkt själv bör ha hand om, och i vad mån
han behöver anlita de centrala forskningsinstitutionerna. Enighet måste
emellertid föreligga om de resistensproblem, som hos dessa institutioner från
tid till annan skall bearbetas. Av denna anledning torde det bli nödvändigt
med periodiskt återkommande konferenser mellan växtpatologer och växtförädlare
på samma sätt som nu årligen sker mellan t. ex. officiella försöksledare
och växtförädlare vid fastställandet av försöksplanerna.
Vad Weibullsholm beträffar är det ofrånkomligt, att en särskild, väl utbildad
växtpatolog (placerad lägst i lönegrad Ca 29) knytes till anstalten,
om denna skall ha möjlighet att upptaga rationellt bedriven resistensförädling
på sitt program, vilket för oss framstår som en nödvändig arbetsuppgift.
Patologen bör förses med nödigt biträde och ha tillgång till ändamålsenliga
växthusutrymmen samt ett mindre laboratorium. Det senare kan vara
relativt enkelt utrustat.
Genom att båda de statsunderstödda växtförädlingsanstalterna erhåller full
-
Kungl. Maj: ts proposition nr 138 år 1951)
11
goda betingelser att bedriva rationell resistensförädling utnyttjas tvivelsutan
ilet värdefulla förädlingsmaterial, som under decennier hopbragts vid de båda
institutionerna, på effektivaste sätt. Att förskjuta tyngdpunkten av resistensförädlingen
till den ena eller andra anstalten torde knappast anses motiverat.
Däremot är det helt naturligt, att problemen för de båda anstalterna
delvis blir olika. Weibullsholm är ju ensam om att bearbeta köksväxterna,
där resistensproblemen är mycket stora, för vissa av kulturerna större än
för åkerbruksväxterna, relativt sett. Å andra sidan är det endast utsädesföreningen,
som förädlar potatis, där resistensfrågorna också är mycket
viktiga. För stråsäd, vallväxter, rotfrukter etc., där de båda anstalterna i
ungefär lika stor omfattning bedriver förädling, torde behovet av medverkan
från växtpatologisk expertis vara lika stort för dem båda. Det torde också
vara ett allmänt intresse, att båda institutionernas dyrbara förädlingsmaterial
genom resistensförädling kan utnyttjas i full utsträckning.
III. Skogs- och lantbruksakademiens promemoria år 1957
Den inom skogs- och lantbruksakademien utsedda kommittén, som berörts
inledningsvis, framlägger i sin den 1 oktober 1957 ingivna promemoria först
vissa allmänna synpunkter på betydelsen av rcsistensbiologisk forskning och
resistensförädling som ett led i utbyggnaden av växtskyddet. Kommittén
anför.
Skörden per arealenhet av i vårt land odlade kulturväxter bar under innevarande
århundrade visat en betydande ökning. Denna ökning har möjliggjorts
genom ett flertal inom jordbruk och trädgårdsodling vidtagna åtgärder,
såsom användning av förbättrat sortmaterial, ökad gödsling, bättre
ordnad vattenavledning och mera utvecklade brukningsmetoder, skärpt kontroll
och bekämpning av ogräs samt av växt- och djurparasiter. Inom den
trend, som sålunda intill senaste år karakteriserar utvecklingen av hektarskördarna,
finner man emellertid en betydande årsvariation, i sin tur förorsakad
av andra förhållanden, såsom köld, torka och klimatiska faktorer
i övrigt samt parasitskador. Denna årsvariation kan få kraftig ekonomisk
återverkan, varpå aktuella och allvarliga exempel kan hämtas från senare
år. År 1951 inträffade sålunda ett svårt angrepp av svartrost, som ledde till
en mycket stark nedgång i veteskörden och samtidigt kraftigt försämrad
kvalitet, år 1955 medförde svår torka, som orsakade försämrade hektarskördar
över hela landet, medan år 1956 däremot var alltför nederbördsrikt med
ytterst svag kvalitet hos vete- och rågskörden som följd. Den rikliga nederbörden
under sistnämnda år framkallade svårartade angrepp av äppelskorv,
som starkt försämrade fruktskörden. Det är därför en synnerligen viktig
uppgift för jordbruksforskningen alt utforska metoder eller att påvisa åtgärder,
genom vilka större odlingssäkerhet kan uppnås.
Det är klart ådagalagt och redan exemplifierat, att bland orsakerna till
årsvariationen i skördarna parasitangreppen på växtligheten spelar en betydande
roll. Det framstår därför såsom synnerligen angeläget att förstärka
och utveckla växtskyddsverksamheten inom jordbruket och trädgårdsskötseln.
Växtskyddet arbetar med olika metoder för att förebygga eller direkt
motverka parasitangrepp. Jämte odlingstekniska åtgärder använder man sig
av bekämpning med kemiska medel. En särställning inom parasitbekämpningen
intager emellertid de biologiska bekämpningsmetoderna, däribland i
synnerhet de resistensbiologiska. Den resistensbiologiska forskningen och
12
Kungl. Maj. ts proposition nr 138 år 1959
den därpå grundade växtförädlingen arbetar i princip på följande sätt. Den
parasit, som skall bekämpas genom uppdragandet av motståndskraftiga sorter,
underkastas en mycket ingående undersökning vad beträffar dess biologi,
förekomst av olika raser samt rasbildning. Man söker därefter utarbeta
infektions- och testmetoder in. in. Samtidigt göres en ingående systematiskgenetisk
analys av den kulturväxtart, av vilken resistenta sorter skall uppdragas.
Härvid efterforskas och tillvaratages resistenta typer av arten. Med
detta utföres bastardering i syfte att på kulturformen överföra den eftersträvade
resistensen. På grundval av ett så omfattande och grundläggande forskningsarbete
utformas metoder för det mera rutinmässiga resistensförädlingsarbetet.
Beträffande för Norrland speciella resistensproblem hänvisar kommittén
till en särskild promemoria i ämnet. I denna framhålles bl. a. att den omfattande
vallodlingen i norra Sverige medfört svårigheter med angrepp av
allehanda växtsjukdomar och skadedjur. Vallväxterna själva lider svårt av
vissa sjukdomar, framförallt av klöverröta, klövernematod samt flera s. k.
utvintringssvampar och skadeinsekter på vallgränsen. Men även mellankommande
grödor kan angripas av parasiter från vallen. Höstsäden, både
vete och råg, drabbas sålunda ofta av samma utvintringssvampar som vallgräsen,
och vårstråsäden jämte höstvetet utsättes särskilt inom södra Norrland
för parasiter, vilka övervintrar i vallen och därifrån invaderar sädesfälten
och vilkas härjningar sammanfattas under benämningen »Bollnässjukan».
Såväl vallens som stråsädesgrödornas avkastning är sålunda ofta
starkt beroende av i vilken omfattning parasitangrepp förekommer. De
sjukdomar, det här gäller, är av sådan art, att bekämpning medelst moderna
fungicider och insektspreparat knappast kan ske eller göras lönsam.
I flera fall är inga verksamma bekämpningsmedel ännu kända. Bekämpning
av de nämnda sjukdomarna eller begränsning av deras verkan
synes vara möjlig genom resistensförädling. Det existerar nämligen hos
tillgängligt sortmaterial — såväl inom som utom ifrågavarande område —
vissa, ofta tydliga skillnader i motståndskraft. Men det erfordras ökade ekonomiska
resurser, för att norrlandsförädlingen skall kunna utnyttja värdefullt
förädlingsmaterial och erfarenheter på området från skilda håll.
I fråga om resistensförädling av speciellt frukt och bär åberopas jämväl
en särskild promemoria, varur följande här torde få återgivas.
Medan hos åkerbruksväxterna ett långvarigt och målmedvetet inhemskt
växtförädlingsarbete redan resulterat i moderna, högt avkastande och relativt
odlingssäkra sorter, är man vad fruktträden beträffar fortfarande hänvisad
till ett sortmaterial, som till allra största delen för mycket länge sedan
införts till vårt land från trakter med helt andra, i allmänhet betydligt gynnsammare
odlingsbetingelser än våra egna. Därtill är dessa sorter knappast
i något fall resultatet av målmedvetet växtförädlingsarbete, varvid sådana
synpunkter som sjukdomsresistens kommit att beaktas. Detta har medfört,
att just de ur kvalitetssynpunkt värdefullaste och därför mest odlade sorterna
ej sällan är i mycket hög grad utsatta för olika sjukdomar, skorv,
kräfta, mjöldagg, bakterios, in. fl., med uppskruvade produktionskostnader
som följd.
13
Kungl. Maj:ts proposition nr 138 år 195!)
Det förhållandet, att dessa sorter merendels tvingas växa på gränsen av
det odlingsområde de avsetts för, medför även det en minskad motståndskraft
och ökade konsekvenser av skadegörelserna, vilka, accentuerade genom
årliga angrepp, kan avsevärt försvåra eller helt äventyra odlingen. Då
fruktodling nödvändigtvis måste läggas upp på ganska lång sikt och kräver
relativt dyrbara investeringar innebär även ringa årliga skador relativt
stora ekonomiska förluster. Det är därför angeläget att en förbättring av
odlingsmaterialets sjukdomsresistens vinner tillbörligt beaktande, då nu
målmedveten växtförädling med dessa växtslag inletts i rationell skala och
med vetenskapliga metoder.
Kommittén lägger härefter fram följande program för en omedelbar utbyggnad
av den resistensbiologiska forskningen.
Ett resistensbiologiskt laboratorium, som skall upprättas vid statens växtskyddsanstalt,
får till uppgift att utföra grundläggande forskning inom resistensbiologien
till tjänst för resistensförädlingen i vårt land. Laboratoriet
bör söka kontakt och samarbete med övrig nordisk forskning på området.
Laboratoriets arbetsuppgifter planlägges efter samråd mellan anstalten och
berörda växtförädlingsinstitutioner. Viss resistensbiologisk forskning skall
även bedrivas vid institutionen för växtsjukdomslära vid lantbrukshögskolan.
Mellan denna institution och växtskyddsanstalten skall liksom hittills
nära kontakt upprätthållas.
Den resistensbiologiska forskningen vid växtskyddsanstalten måste givetvis
nära anknytas till övrig växtpalologisk forskning. Samtidigt är det emellertid
för arbetets framgångsrika bedrivande angeläget, att laboratoriet arbetar
i nära kontakt med växtförädlingsinstitutionerna. Med tanke på den
starka koncentrationen av vår växtförädlingsverksamhet till södra Sverige
synes det lämpligast, att laboratoriet förlägges till Skåne. Samtliga berörda
institutioner har vid överläggningar enats om att förorda Svalöv som lörläggningsort.
För förberedande resistensbiologiska undersökningar rörande
några av stråsädens parasiter har växtskyddsanstalten viss personal stationerad
vid Sveriges utsädesförening i Svalöv. Emellertid förutsättes, att växtskyddsanstalten
även på sina andra arbetsplatser kommer att arbeta med
resistensbiologiska problem. Detta torde i första hand komma att ske vid
huvudanstalten samt vid verksamheten i Norrland. Därför bör vid växtskyddsanstaltens
filial i Röbäcksdalen i samarbete med växtförädlingen
därstädes, f. n. i första hand med Sveriges utsädesförenings Norrlandsfilial,
bedrivas resistensbiologisk forskning med inriktning på norrländska resistensproblem.
De för statens växtskyddsanslalts resistensbiologiska arbeten erforderliga
växthusutrymmena med tillhörande servicelokaler har kostnadsberäknats
till 30(3 000 kr. Ifrågavarande växthus skall byggas i anslutning till de växthus,
som Sveriges utsädesförening kommer att uppföra för föreningens resistensförädlingsarbeten.
Till växtskyddsanstaltens laboratorium skall knytas personal enligt följande
uppställning.
14
Kungl. Maj.ts proposition nr 138 år 1959
1 förste assistent Ae 21 ............................ 20 740
1 assistent i reglerad beforaringsgång .............. 14 546
1 vaktmästare Ae 8 .............................. 9 813
2 tekniska biträden Ae 5 .......................... 16 814
Kronor 61 913
Omkostnaderna för laboratoriets verksamhet beräknas behöva uppgå till
sammanlagt 26 000 kr. För utrustandet av laboratoriet med möbler, instrument,
apparatur och andra inventarier erfordras ett engångsbelopp av
20 000 kr.
För utbyggande av den resistensbiologiska forskningen i Norrland erfordras
växthus vid utsädesföreningens Västernorrlandsfilial i Lännäs och
klimatkamrar vid växtskyddsanstaltens filial i Röbäcksdalen. Totala kostnaden
beräknas enligt följande uppställning till 110 000 kr., varav kommer
41 000 kr. på växtskyddsanstalten och 69 000 kr. på utsädesföreningen.
Växthus med isoleringsboxai, värme, ljus, vatten .... 60 000
Kompletterande apparatur........................ 9 000
Klimatkamrar med kompletterande apparatur...... 40 000
Utrustning för klövernematodinfektion ............ 1 000
Kronor 110 000
Vid de statsunderstödda växtförädlingsinstitutionerna bör programmet
för resistensförädlingen utformas i anslutning till de förädlingsuppgifter,
som vederbörande institutioner sysslar med. För Sveriges utsädesförening
föreslås i enlighet härmed ett årligt totalanslag för ändamålet av 100 000
kr. med följande fördelning.
Växtpatologisk hjälpavdelning
Personalkostnader (förste assistent och avdelningsbiträde) 30 000
Driftsanslag ........................................ 10 000 40 000
Anslagsökning för vete-, havre-, råg-, potatis- och vallväxtavdelningarna
................................................ 30 000
Anslagsökning för övriga avdelningar.......................... 10 000
Personalförstärkning och ökat driftskostnadsbidrag åt Ultuna- och
Västernorrlandsfilialerna .................................. 20 000
Kronor 100 000
Beträffande Weibullsholms växtförädlingsanstalt föreslås för den utvid
-
gade resistensförädlingen ett årligt
Avlöning till växtpatolog .........
anslag enligt följande beräkning.
.......................... 23 900
....................... 1 900
............................. 20 000
........................ 6 000
Arrende för för söksjord .........
..................... 500
Kungl. Maj:ts proposition nr 138 år 1959 15
Hyra i institutionsbyggnad och arbetslokaler .................... 5 000
Avskrivning å inventarier .................................... 2 500
Övriga kostnader ............................................ 8 000
Kronor 67 800
Beträffande Föreningen för växtförädling av fruktträd, Balsgård, föreslås
ett årligt anslag av 15 000 kr. för de närmast förestående arbetena med
resistensförädling av fruktträd och bärväxter enligt följande beräkning.
Del av lön åt assistent och tekniskt biträde för systematiska observationer
av sjukdomsangrepp bland Balsgårdsinstitutionens sortiment
och samlingar. Undersökningar över sjukdomsmottaglighetens
resp. motståndskraftens nedärvning i olika korsningspopu
lationer.
Inspektionsresor till fruktodlingar.................... 5 000
Korsningsarbeten inom skorvresistensförädlingsprojektets ram.
Skötsel av plantor, infektionsförsök, observationer på förädlings
materialen,
insamling av nytt material........................ 6 000
Försök med jordgubbar i samarbete med statens växtskyddsanstalt
för att utröna ev. källor till nematodresistens. Material, resor,
bearbetningar .............................................. 3 000
Insamling av vilda arter och speciella sorter med anlag för sjukdoms
resistens.
Skötsel av materialet .............................. 1 000
Kronor 15 000
Remissyttranden. Med hänsyn till de betydande värden, som torde stå att
vinna genom ett effektivt bedrivet växtskyddsarbete, synes det statskontoret
angeläget, att statens stöd åt såväl den resistensbiologiska forskningen
som resistensförädlingen gives sådan omfattning, att verksamheten kan vidgas
och förbättras. Enligt statskontorets mening bör ett såsom skäligt ansett
belopp av 150 000 kr. anvisas för ifrågavarande ändamål under ett första
budgetår. Ämbetsverket finner det emellertid svårt att bedöma, huru detta
belopp lämpligen bör fördelas. Statskontoret förordar därför, att medlen
ställes till förfogande för jordbrukets forskningsråd att utdelas på sätt rådet
finner lämpligt.
Lantbruksstgrelsen tillstyrker, att den resistensbiologiska forskningen
utbygges på det sätt kommittén föreslagit. Styrelsen framhåller dock beträffande
arbetsuppgifternas uppdelning på de olika institutionerna, att
någon klar gränsdragning icke kan göras mellan grundläggande forskning
och tillämpad sådan. Forskningen vid laboratoriet, som förutsättes skola
bedrivas i samverkan med växtförädlingsinstitutionerna, torde bli direkt
målinriktad och bestå i bearbetandet av för den praktiska växtförädlingen
aktuella forskningsuppgifter. Dess väsentligaste uppgift synes sålunda bli
att —- i den mån det icke redan är klarlagt genom tidigare forskning i vårt
land eller utlandet — utforska biologi, rasbildning och förekomsten av
olika raser hos de parasiter, mot vilka resistenta sorter skall uppdragas av
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 138 år 1959
växtförädlarna. Vid institutionen för växtsjukdomslära vid lantbrukshögskolan
synes däremot forskningen främst böra ha karaktären av grundforskning
med friare val av forskningsobjekt. För att undvika samtidig
bearbetning av likartade forskningsproblem vid högskolan och laboratoriet
kräves ett nära samarbete mellan institutionerna i fråga, innebärande bl. a.
att de håller varandra underrättade om pågående och planerade arbetsuppgifter.
Kommitténs förslag om att laboratoriets arbetsuppgifter skall planläggas
efter samråd mellan växtskyddsanstalten och berörda växtförädlingsinstitutioner
samt i nära kontakt med institutionen för växtsjukdomslära
synes enligt styrelsens mening vara betryggande.
Styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök uttalar sin
anslutning till vad kommittén anfört angående behovet och vikten av väsentligt
förstärkta resurser för den ifrågavarande verksamheten. Styrelsen
anser sig dock icke nu kunna tillstyrka föreliggande förslag till utbyggnad
av verksamheten i sin helhet, i första hand därför att frågan om fördelningen
av arbetsuppgifter mellan institutionen för växtsjukdomslära och växtskyddsanstalten
alltjämt synes oklar och då lämpligheten av att förlägga
det resistensbiologiska laboratoriet till Svalöv torde kunna ifrågasättas.
Jordbrukshögskoleutredningen understryker först allmänt behovet och vikten
av en utvidgad forsknings- och försöksverksamhet inom det resistensbiologiska
området. Beträffande förslaget om växtskyddsanstaltens utvidgade
verksamhet anför utredningen härefter, att detsamma innebär, att man
riskerar att få 2 filialstationer på växtskyddets område med placering i
Skåne. Utredningen finner det lämpligare att växtskyddsanstalten tillföres
resurser i annan form — exempelvis genom en förstärkning av anstaltens
filial i Åkarp — för att medverka i en verksamhet av angiven art, i den
omfattning detta är förenligt med anstaltens ordinarie arbetsuppgifter.
IV. Under åren 1958 och 1959 ingivna framställningar m. m.
Först torde få erinras om de anslagsäskanden för resistensbiologisk forsknings-
och förädlingsverksamhet, som framförts från statens växtskyddsanstalt,
Sveriges utsädesförening och W. Weibull AB med Weibullsholms
växtförädling sanstalt för budgetåret 1959/60 och som tidigare redovisats
till årets riksdag i statsverkspropositionen.
Statens växtskyddsanstalt. I skrivelse den 8 augusti 1958 föreslår anstalten
—- efter att bl. a. ha berört frågan om inrättande av ett resistensbiologiskt
laboratorium — följande personalförstärkningar för resistensbiologiska un
-
dersökningar.
1 förste assistent Ae 21 ........................... 20 740
1 assistent i reglerad beforöringsgång .............. 14 546
1 trädgårdsmästare Ae 10 ........................ 10 899
2 tekniska biträden Ae 5.......................... 16 814
Kronor 62 999
17
Kungl. Maj.ts proposition nr 138 år 1959
Till omkpstnader för det resistensbiologiska laboråtoriet hpräknas en ökning
av anstaltens omkostnadsanslag av sammanlagt 20 000 kr. enligt föl
-
jande fördelning.
Reseersättningar................... 6 000
Övriga expenser .................................. 3 000
Frakter och transporter .......................... 1 000
Instrument och apparatur ........................ 2 000
Förbrukningsartiklar o. d......................... 3 000
Arbetskostnader ................................ 3 000
Städning och renhållning.......................... 2 000
Kronor 20 000
För utrustning av laboratoriet äskas ett engångsanslag av 20 000 kr. en
-
ligt följande specifikation.
2 vanliga mikroskop .............................. 6 000
2 prepareringsmikroskop .......................... 3 500
Autoklav ........................................ 1 000
Torrsterilugn .................................... 500
Termostatskåp .................................... 2 000
Glasvaror och diverse annan laboratorieutrustning .... 2 500
Mikrotom ........................................ 1 000
Paraffinugn ...................................... 500
Kylskåp .......................................... 2 000
Diverse .......................................... 1 000
Kronor 20 000
För att möjliggöra upptagande vid växtskyddsanstaltens filial i Röbäcksdalen
av planerade resistensförädlingsuppgifter erfordras vidare enligt samma
anslagsskrivelse 16 176 kr. till 1 assistent i reglerad befordringsgång
och 5 000 kr. för extra assistenthjälp. Under anstaltens omkostnadsanslag
erfordras en uppräkning med 1 000 kr. för vissa förbrukningsartiklar och
med 10 000 kr. för arbetskostnader. Under anstaltens utrustningsanslag beräknas
åtgå sammanlagt 8 500 kr. för bl. a. dessa ändamål.
Sveriges utsädesförening. I skrivelse den 24 juli 1958 föreslår föreningen en
höjning av redan utgående anslag till resistensförädling från 75 000 till
100 000 kr.
W. Weibull AB med Weibullsholms växtförädlingsanstalt. I skrivelse den
30 juli 1958 förklarar sig bolaget ämna — under förutsättning av statligt
stöd — inrätta en avdelning för resistensförädling vid Weibullsholnii. Kostnaderna
härför beräknas till sammanlagt ca 72 000 kr. enligt följande uppställning.
2 Dihang till riksdagens protokoll 1‘Jj''J. i saml. .Yr 1S3
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 138 år 1959
1 växtpatolog .................................... 23 900
Arbetslöner ...................................... 23 000
Sortförsök ...................................... 6 500
Hyra i institutionsbyggnad, arbetslokaler, växthus m. in. 5 500
Pensionsavgifter, arrende, avskrivningar och övriga
kostnader...................................... 12 900
Kronor 71800
Av de totala kostnaderna föreslås 45 procent eller ca 32 000 kr. bli täckta
av statsbidrag.
I en den 16 oktober 1958 dagtecknad promemoria angående uppförande av
klimatkammaranläggning vid Röbäcksdalen framlägges av statens växtskyddsanstalt
en närmare redogörelse angående för den särskilda resistensförädlingen
i Norrland erforderlig utrustning. Promemorian innehåller
härom bl. a. följande uppgifter.
F. n. disponerar växtskyddsfilialen vid Röbäcksdalen vissa lokaler i statens
jordbruksförsöks institutionsbyggnad. För uppförande av klimatkamrar
har det ställts i utsikt att ett rum i byggnadens källarvåning tills vidare
skulle få disponeras. Detta rum har en golvyta av 25 m2. 3 kamrar med en
golvyta av 3 in2 vardera kan lämpligen inredas i detta rum. Dessa kamrar
skall uppföras så, att de utan större svårighet kan nedmonteras och flyttas.
Ifrågavarande rum ligger i anslutning till växthus och beredningsrum. Utöver
de 3 klimatkamrarna erfordras ett större kylskåp eller alternativt en
kyldisk för odling av kulturer. För klövernematodinfektioner torde anskaffas
samma typ av utrustning som för detta ändamål användes vid Sveriges
utsädesförenings Ultunafilial. Kostnaderna för den föreslagna utrustningen
har preliminärt kunnat fastställas sålunda.
3 klimatkamrar, inklusive kompressoranläggning, luftkylare, belysning,
apparatur för reglering av luftfuktighet samt registre
-
rande apparatur.......................................... 000
Kylskåp eller kyldisk för odling av svampkulturer.............. 4 000
Oförutsedda utgifter ........................................ 3 000
Utrustning för klövernematodinfektion........................ 1 000
Kronor 41 000
I en den 17 oktober 1958 dagtecknad promemoria rörande statens växtskyddsanstalts
resistensbiologiska laboratorium framlägger anstalten 2 alternativ
för laboratoriets placering och gör jämförelser mellan alternativen
enligt följande.
Alternativ Svalöv
Samtliga lokaler i ett komplex. Placering öster om utsädesföreningens
resistenslaboratorium, anslutning till dettas ledningssystem för värme,
vatten, avlopp.
Kungl. Mnj:ts proposition nr 138 år 1959
19
Laboratorielokaler .........
Servicelokaler för växthus ...
2 växthus med bord.........
1 kammarväxthus .........
Kostnadsberäkning:
Byggnader:
laboratorie- och servicelokaler
växthus ....................
Värme, sanitet, ventilation
Elektrisk installation och diverse
8 X 26 = 208 in2
4 X 26 = 104 »
2(7 X 22) = 308 »
7 X 22 = 154 »
.................... 83 460
(2 X 19 900 + 24 350) 64 150
.................... 142 000
.................... 20 390
Kronor 310 000
Alternativ Åkarp
Laboratorielokaler i tillbyggnad (1 våning -f- källare) till filialens och
statens frökontrollanstalts gemensamma byggnad — senare utökade
med angränsande rum (35 in2) ur frökontrollanstaltens nuvarande lokaler.
Servicelokaler och växthus i fristående komplex söder om filialbvggnaden.
Värme från sistnämnda byggnad.
Tillbyggnad med källare................ 2(7 X 12) = 168 in2
Servicelokaler ........................ 5 X 26 = 130 »
2 växthus med bord.................... 2(7 X 22) =308 »
1 kammarväxthus .................... 7 X 22 = 154 »
Kostnadsberäkning:
Tillbyggnad med installation ............................ 110 000
Växthus och servicelokaler med »normala» installationer .... 137 000
Ventilation för växthus .................................. 20 000
Övriga »extra» installationer i växthus samt diverse........ 33 000
Kronor 300 000
Jämförelse mellan alternativen
Ur kostnadssynpunkt synes ej nämnvärda skillnader föreligga. Marginalerna
torde i båda fallen kunna efter smärre justeringar medge byggnadernas
uppförande och iordningställande inom en ram av 300 000 kr. Vid Åkarp
har räknats med att vissa utrymmen i frökontrollanstaltens nuvarande lokaler
kan få disponeras för ändamålet under loppet av år 1960 eller 1961.
Tills vidare skulle resistensbiologiska laboratoriet där kunna använda ymprum,
kulturrum in. fl. utrymmen gemensamt med filialen.
Driftskostnaderna torde ej heller påverkas i högre grad av förläggningsorten.
För bränsle, lyse, vatten, renhållning in. in. beräknas vid fullt utnyttjande
ca 12 000 kr. erforderliga. Vid förläggning till Åkarp kan möjligen
utgifterna för telefon, resor, förbrukningsartiklar in. in. något bättre
rationaliseras inom anstalten.
20
Kungl. Maj.ts proposition nr 138 år 1959
1 fråga om laboratoriets funktioner kan resp. förläggningsalternativs fördelar
summeras sålunda:
Svalöv. Förslaget om denna plats har framkommit vid gemensamma överläggningar
mellan de ledande växtförädlingsanstalterna och växtskyddsanstalten.
Det direkta samarbetet med Svalövsinstitutionens växtförädlingsspecialister,
tillgången till försöksfält, mångsidigt sortmaterial och
olika laboratorier samt den relativa närheten till Weibullsholm var härvid
avgörande.
Akarp. Genom att anknyta resistensbiologiska laboratoriet till växtskyddsanstaltens
Åkarpsfilial vinnes otvivelaktigt en bättre samverkan inom anstalten
för resistensvägens utnyttjande som biologisk växtskyddsmetod.
Anstaltens specialister på olika skadegörare torde lättare kunna vid behov
inkopplas i arbetet. Rent lokalt kan beräknas att arbetskraft och
instrumeniutrustning bättre kan utnyttjas vid 1 större arbetsenhet än vid
2 mindre. Jord för fältförsök synes kunna ordnas. Framhållas bör dock i
detta sammanhang, att filialens maskin- och redskapsutrustning behöver
viss förstärkning. Bearbetningen av trädgårdsväxternas resistensbiologiska
problem torde lättare kunna genomföras vid Åkarp än vid Svalöv.
1 promemorian anföres slutligen, att laboratoriets förläggande till Svalöv
eller Åkarp är en fråga av sekundär betydelse, då goda skäl kan anföras för
båda alternativen. Vaxtskyddsanstalten vill dock för sin del giva ett visst
förord för Åkarps-alternativet.
Framställningar angående mottagande av donationsmedel m. m. Sveriges
utsädesförening hemställer i skrivelse den 18 oktober 1958 om medgivande
att för uppförande av växthus och klimatkamrar mottaga donationsmedel
mtill ett sammanlagt belopp av 494 000 kr. Till driften av ifrågavarande
växthus och klimatkamrar äskas för budgetåret 1959/60 ett anslag å 35 000
kr. Beträffande den planerade upprustningen av föreningens verksamhet på
resistensområdet och de föreliggande erbjudandena om donationsmedel anför
föreningen närmare följande.
Den av föreningen planerade utbyggnaden av växthus med service-lokaler
är avsedd att betjäna resistensarbetet vid samtliga avdelningar vid föreningens
huvudanstalt utom potatisavdelningen. Frågan om potatisförädlingen
är föremål för särskild utredning inom föreningen. Särskilda växthus
beräknas sålunda för vardera stråsädes- och vallväxtförädlingen samt ett
växthus för övriga avdelningar, d. v. s. oljeväxt- och rotfruktsavdelningarna.
Till dessa växthus hör service-lokaler omfattande arbetsrum med yinprum,
rum för autoklavering in. in. Enligt utförda kostnadsberäkningar för det
detaljplanerade byggnadsprojektet erfordras ett belopp av 334 000 kr. för att
kunna uppföra växthus i enlighet med föreningens planer. Utöver dessa
växthus är jämväl för vissa speciella resistensundersökningar erforderligt
att kunna odla växtmaterial under konstanta betingelser i särskilda klimatkamrar.
Bl. a. blir dessa nödvändiga — förutom för pågående fysiologiska
arbeten — för kontroll, infektionsmetodik och infektionsutslag. I den labo
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 138 år 1959
21
ratoriebyggnad, som uppfördes vid utsädesföreningen och blev färdig år
1951 hade reserverats utrymmen för klimatkammaranläggning. I nu uppgjord
plan för denna anläggnings utbyggnad har räknats med 3 klimatkamrar.
Som en första utbyggnadsetapp föreslås att 2 klimatkamrar iordningställes
och utrustas. Kostnaderna härför har enligt beräkningar uppskattats
till 91 000 kr. Det föreligger sålunda ett investeringsbehov för ifrågavarande
växthus, klimatkamrar m. in. av 425 000 kr.
Föreningen har gjort framställningar för att genom anslag från fonder,
stiftelser in. m. erhålla medel för nämnda växthus och klimatkamrar. Rockefeller
Foundation har anmält, att föreningen från denna stiftelse kan för
nämnda ändamål disponera 300 000 kr. Norsk Hydro har därtill ställt till
förfogande 25 000 kr. att disponeras för utbyggnaden av klimatkammaranläggningen.
Föreningen har därtill förhoppningar om att från andra fonder
och från vissa organisationer erhålla det ännu ej täckta beloppet för investeringar
vid huvudanstalten å 100 000 kr.
Särskilt vid 2 av föreningens filialer, nämligen vid Ultunafilialen och Västernorrlandsfilialen,
har resistensförädlingsarbetet blivit intensifierat under
senare år. Det föreligger för båda dessa behov av ytterligare växthus, och
särskilt akut är detta behov vid Västernorrlandsfilialen. Efter ett förslag,
upprättat av föreståndaren för Västernorrlandsfilialen, har försök gjorts att
även för denna filials växthusbehov anskaffa donationsmedel. På grundval
av en genom skogs- och lantbruksakademien ingiven framställning har stiftelsen
Setli M. Kempes Minne ställt 69 000 kr. till förfogande att utnyttjas
för byggande av växthus vid Västernorrlandsfilialen.
Om så planerade växthus och klimatkamrar skall byggas vid utsädesföreningen
framkommer jämväl behov av anslag för driften av desamma. Det
gäller härvid i första hand kostnader för uppvärmning, belysning och underhåll
av anläggningen. Enligt utförda beräkningar torde man få räkna
med en kostnad för dessa ändamål av minst 35 000 kr. årligen för de redovisade
anläggningarna. Då detta anslagsbehov ej kan rymmas inom föreningens
ordinarie budget nödgas föreningen för att täcka detsamma anhålla
om särskilt statsanslag.
Statens växtskyddsanstalt hemställer i skrivelse den 24 mars 1959 om tillstånd
att mottaga donationsmedel intill dels ett belopp av 300 000 kr. från
Knut och Alice Wallenbergs stiftelse för upprättande av ett resistensbiologiskt
laboratorium vid anstaltens filial i Åkarp, dels ett belopp av 41 000 kr.
från stiftelsen Setli M. Kempes Minne för anläggande av särskilda klimatkamrar
vid anstaltens filial i Röbäcksdalen. I skrivelsen anföres vidare.
Då det blivande resistensbiologiska laboratoriet i Åkarp knappast torde
kunna träda i verksamhet förrän fr. o. in. budgetåret 1960/61, kan anstalten
för nästkommande budgetår övergångsvis inskränka sina önskemål i
fråga om personal och utrustning i jämförelse med vad som äskats i anstaltens
anslagsskrivelse för budgetåret 1959/60. Liksom för innevarande budgetår
är fallet bör medel sålunda ställas till anstaltens förfogande för fortsättande
av den resistensbiologiska verksamhet, som bedrives vid anstal
-
22
Kungl. Maj.ts proposition nr 138 år 1959
tens provisoriska laboratorium i Svalöv. Arvode bör sålunda beräknas dels
för anställande av en vetenskapligt skolad arbetskraft, dels för täckande
av vissa omkostnader. Den nuvarande assistenten är placerad i lönegrad
A 19. Med hänsyn till att denne befattningshavare avses bli sysselsatt med
vissa förberedande arbeten i samband med inrättandet av det nya Åkarpslaboratoriet
torde arvodet för nästa budgetår beräknas efter lönegrad A 21,
vilket innebär att 20 700 kr. behöver disponeras. Även anslaget till omkostnader
synes böra uppräknas, förslagsvis från 6 000 till 10 000 kr. För budgetåret
1960/61 vidhåller anstalten de yrkanden, som framställts i anslagsäskandena
för budgetåret 1959/60.
I fråga om klimatkammaranläggningen vid filialen i Röbäcksdalen torde
däremot de i anstaltens petitaskrivelse för sistnämnda budgetår för nämnda
filial äskade anslagsbeloppen omedelbart anvisas.
Slutligen har växtskyddsanstalten i skrivelsen förklarat sig kunna i huvudsak
ansluta sig till de synpunkter och förslag, som styrelsen för lantbrukshögskolan
och statens lantbruksförsök framlagt i det härefter återgivna
remissyttrandet den 3 november 1958.
Remissyttranden. Styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök
har i skrivelse den 3 november 1958 avgivit yttrande rörande samtliga
i förevarande kapitel upptagna framställningar och förslag med undantag
av statens växtskyddsanstalts framställning den 24 mars 1959 angående
mottagande av donationsmedel m. m. Då det emellertid under hand meddelats
högskolestyrelsen, att växtskyddsanstalten räknat med att erhålla ifrågavarande
donationsmedel, har styrelsen jämväl yttrat sig i denna fråga.
Högskolestyrelsen återgiver i yttrandet ett diskussionsinlägg av professorn
i växtsjukdomslära vid högskolan. Denne hade i inlägget dragit upp gränserna
för verksamhetsgrenarna inom den resistensbiologiska forskningen och
resistensförädlingen enligt följande.
1. Själva förädlingsarbetet och därmed direkt förbundna växtpatologiska
arbeten bestående av infektioner i större skala dels på ett tidigt stadium
lör urval av resistent växtmaterial dels på ett sent stadium för slutprövning
av de förädlade produkternas resistens. Dessa arbeten bör givetvis utföras
vid växtförädlingsanstalterna och för detta ändamål måste växtpatologiskt
skolad personal finnas vid resp. anstalter.
2. Årliga analyser av raspopulationernas sammansättningar beträffande
aktuella växtparasiter, mot vilka biotypspecifik resistensförädling kan bedrivas,
särskilt rost och mjöldagg på sädesslagen samt potatisbladmögel
och dessutom metodologiska undersökningar rörande de direkt för förädlingen
nödvändiga infektionsarbetena. Rasanalyserna är av stor betydelse
för samtliga verksamhetsgrenar inom detta arbetsområde, både för förädlingsanstalterna
och för de institutioner, som sysslar med resistensbiologisk
forskning. Dessa analyser torde bäst kunna utföras av en central, officiell
institution, lämpligen växtskyddsanstalten. Denna anstalt borde också svara
för metodikforskningen beträffande infektionsarbetena. Rasanalyserna
av de viktigare parasiterna torde icke böra betecknas som forskning i egent
-
23
Kungl. Maj. ts proposition nr 138 år 1959
lig mening, eftersom standardmetoder är utarbetade och lämpliga testsortiment
finnes, utan snarare som en nödvändig och viktig sedviceverksamhet,
ungefärligen en biologisk motsvarighet till den kemiska analysverksamheten.
Ett organ för rasanalyser och metodforskning måste ha permanent
karaktär eftersom ständiga förändringar sker i parasiternas rasbestånd
och en noggrann kännedom om den aktuella raspopulationens sammansättning
är av väsentlig betydelse för resistensförädlingen.
3. Undersökningar över vilka morfologiska eller fysiologiska faktorer
som betingar resistensen hos värdväxterna samt beträffande sjukdomar,
som ännu icke bearbetats ur resistenssynpunkt, även utredningar om förutsättningar
för en resistensförädling över huvud taget föreligger. Detta är
grundläggande, men mer eller mindre tidsbegränsade arbeten och sådana
borde kunna utföras vid lantbrukshögskolans institution för växtsjukdomslära.
Jämväl växtskyddsanstalten förklaras emellertid böra ha resurser
härför.
Högskolestyrelsen ansluter sig i yttrandet till nämnda gränsdragning och
anför, att frågorna därom efter hållna överläggningar med representanter
för berörda organ synes vara klarlagda. Styrelsen finner det därför synnerligen
angeläget, att växtskyddsanstalten nu erhåller det föreslagna resistensbiologiska
laboratoriet, vilket förordas bliva förlagt till anstaltens filial
i Åkarp.
Beträffande växtskyddsanstaltens äskanden för verksamheten vid laboratoriet
framhåller styrelsen, att de personalresurser som begärts torde vara
väl motiverade. I fråga om den äskade förste assistentbefattningen framhålles,
att det endast till en början är tillräckligt med en befattning i denna
löneställning för den person, som närmast skall ansvara för ledningen av
laboratoriets verksamhet. Om man skall kunna under någon längre tid till
befattningen knyta en väl kvalificerad kraft, torde man få räkna med att
framdeles placera befattningen i en bättre löneställning. Av de äskade personalförstärkningarna
torde enligt styrelsen icke samtliga bli erforderliga
förrän budgetåret 1960/61. Styrelsen tillstyrker därför, att fr. o. in. budgetåret
1959/60 inrättas 1 förste assistenttjänst i lönegrad Ae 21, 1 befattning
som trädgårdsmästare i lönegrad Ae 10 och 1 befattning som tekniskt biträde
i lönegrad Ae 5. Av de äskade uppräkningarna under omkostnadsanslaget
tillstyrker styrelsen för budgetåret 1959/60 8 000 kr. under det att
beviljandet av resterande medel synes kunna anstå till budgetåret 1960/61.
För laboratoriets utrustning tillstyrker styrelsen att anstalten för budgetåret
1959/60 beviljas det begärda anslaget å 20 000 kr.
Vad beträffar klimatkammaranläggningen vid växtskyddsanstaltens filial
i Röbäcksdalen tillstyrker styrelsen, att anstalten erhåller medgivande
att från stiftelsen Setli M. Kempes Minne mottaga 41 000 kr. för hestiidande
av kostnaderna för utförande av denna anläggning. Styrelsen tillstyrker
jämväl, att en befattning som assistent i reglerad befordringsgång inrättas
fr. o. in. budgetåret 1959/60 och att anstalten för samma budgetår erhåller
äskade anslag för omkostnader och utrustning.
24
Kungl. Maj.ts proposition nr 138 år 1959
I fråga om resistentsförädlingen tillstyrker högskolestyrelsen slutligen
samtliga framförda yrkanden från Sveriges utsädesförening och W. Weibull
AB med Weibullsholms växtförädlingsanstalt.
Jordbrukshögskoleutredningen har härefter beretts tillfälle att avgiva utlåtande
beträffande samma framställningar och förslag som styrelsen för
lantbruk shögskolan och statens lantbruksförsök. Dennas yttrande har även
varit tillgängligt för utredningen vid remissen. Utredningen anför följande.
En utvidgad forsknings- och förädlingsverksamhet i syfte att motverka
de skador, som sjukdomar och parasiter orsakar på för vårt lands jordbruk
betydelsefulla kulturväxter, synes enligt utredningens uppfattning i hög
grad motiverad.
Hithörande spörsmål berör flera olika forskningsområden och utgör etl
exempel på sådana forskningsproblem, vilka för sin lösning kräver en intim
samverkan mellan forskare från olika ämnesområden och en samordning
av de till forskarnas förfogande stående resurserna. Utredningen vill
dock i anslutning härtill uttala att även vid en dylik samverkan mellan
olika anstalter och institutioner bör en gränsdragning dem emellan i vad
rör fördelningen av olika arbetsuppgifter eftersträvas, enär de begränsade
resurserna — såväl personellt som materiellt — annars lätt kan splittras.
Av vad utredningen nu kan finna av föreliggande framställningar synes
i dem det nyss sagda tillfredsställande ha beaktats.
Beträffande de särskilda äskanden om ökade anslag för ifrågavarande
verksamhet, vilka yrkats av Sveriges utsädesförening och Weibullsholms
växtförädlingsanstalt vill utredningen först uttala, att den icke anser sig
ha anledning att avgiva utlåtande i dessa delar, enär dessa båda anstalter
icke beröres av utredningens pågående arbete.
Vad avser det resistensbiologiska laboratoriet har utredningen, då gränsdragningen
i fråga om fördelningen av arbetsuppgifterna mellan lantbruksliögskolans
institution för växtsjukdomslära och statens växtskyddsanstalt
nu synes ha klarlagts på ett tillfredsställande sätt, icke något att erinra mot
att ett dylikt laboratorium uppbygges inom växtskyddsanstaltens organisation
med lokal förläggning till anstaltens filial i Åkarp.
Vad slutligen beträffar den föreslagna klimatkammaranläggningen vid
växtskyddsanstaltens filial i Röbäcksdalen finner utredningen sig icke ha
anledning att motsätta sig delta projekt, enär det icke påverkar utredningens
planer beträffande statens jordbruksförsöks avdelning därstädes.
Statskontoret har förklarat sig ej ha något att invända mot ett mottagande
i och för sig av ifrågavarande donationer mot bakgrunden av att ett
accentuerat behov därav synes föreligga. Innan definitiv ställning tages därtill,
bör emellertid enligt statskontorets mening — icke minst med hänsyn
till anspråken på alt vissa driftskostnader skall bestridas av staten — principerna
för den resistensbiologiska forsknings- och förädlingsverksainhetens
framtida organisation fastställas.
Kungl. Maj. ts proposition nr 138 ur 195!)
25
V. Departementschefen
I skilda sammanhang har under senare år framförts krav på en intensifiering
av den resistensbiologiska forsknings- och förädlingsverksamhet, som
har till syfte att få fram mot olika parasiter motståndskraftiga växtsorter.
Den utveckling på växtodlingsområdet, som ligger bakom dessa krav, kännetecknas
av att grödorna blivit känsligare för angrepp av växtparasiter av
botanisk eller zoologisk art till följd bland annat av att en mer ensidig växtföljd
ofta tillämpas och större mängder handelsgödsel kommit i bruk. Svartrostangreppen
på vete år 1951 har givit prov på i vilken omfattning skador
kan vållas av dylika angrepp. Ej minst tack vare den växtpatologiska
forskningen har möjligheterna att bedriva framgångsrik resistensförädling
numera förbättrats.
I årets statsverksproposition har jag uttalat, att vid ifrågavarande tidpunkt
inom jordbruksdepartementet pågick behandling av spörsmålen angående
principerna för den resistensbiologiska forsknings- och förädlingsverksamhetens
organisation m. in. samt att jag avsåg att avsluta övervägandena
i sådan tid att proposition i ämnet skulle kunna föreläggas årets riksdag.
I sammanhanget erinrade jag om att jag i 1958 års statsverksproposition
betonat betydelsen av en intensifierad sådan forsknings- och förädlingsverksamhet
men samtidigt framhållit, att varken de framtida kostnaderna
för statsverket eller frågan om fördelningen av arbetsuppgifterna mellan
skilda inom området verksamma organ blivit klarlagda i då framlagda
förslag.
Till mina i 1959 års statsverksproposition gjorda uttalanden om önskvärdheten
av att frågan om den resistensbiologiska forsknings- och förädlingsverksamhetens
framtida organisation får sin lösning har årets riksdag
anslutit sig i ett för kort tid sedan fattat beslut i anledning av nämnda proposition.
Sedan beredningen inom departementet numera slutförts, vill jag
här framlägga därvid framkomna förslag såväl rörande organisationen på
berörda område som beträffande vissa aktuella och framtida kostnader för
densamma.
Vad först angår fördelningen av de resistenshiologiska forsknings- och
försöksuppgifterna mellan de statsunderstödda växtförädlingsanstalterna,
statens växtskyddsanstalt och på området verksamma högskoleinstitutioner
har styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök förordat
eu uppdelning av dessa efter sådana linjer, att den renodlade resistensförädlingen
jämte det därmed sammanhängande växtpatologiska arbetet hänföres
till förstnämnda anstalter, de rutinmässiga, årliga rasanalyserna och
den metodologiska forskningen ålägges växtskyddsanstalten samt den grundläggande
resistensforskningen i första hand ankommer på lanthrukshögskolans
institution för växtsjukdomslära. Beträffande den grundläggande
forskningen har högskolestyrelsen emellertid tillagt, att jämväl växtskydds
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 138 år 1939
anstalten bör ha resurser härför. Mot principerna i högskolestyrelsens förslag
har jordbrukshögskoleutredningen vid remissbehandling av detsamma
inte framställt några invändningar.
Till förslaget angående den allmänna arbetsfördelningen inom det forsknings-
och försöksfält varom här är fråga kan jag i stort sett ansluta mig.
Jag vill emellertid erinra om att växtskyddsanstalten enligt sin instruktion
inte må upptaga sådan forskning rörande problem av större räckvidd
i fråga om skydd mot sjukdomar och skador som ej kan beräknas medföra
resultat av mera omedelbar praktisk betydelse. Den begränsning av forskningsuppgifterna,
som sålunda bestämts för växtskyddsanstaltens del, anser
jag principiellt böra iakttagas vid fördelningen av de resistensbiologiska
arbetsuppgifterna mellan berörda organ. Jag vill förorda, att principbeslut
nu fattas om att fördelningen fortsättningsvis skall vara den här angivna.
Härefter kan organen i fråga verka efter de på så sätt fastlagda
riktlinjerna i arbetet på den fortsatta utvecklingen av den resistensbiologiska
forskningen och av resistensförädlingen.
För att den i hög grad önskvärda intensifieringen av verksamheten på det
resistensbiologiska området skall komma till stånd erfordras en utbyggnad
av de materiella och personella resurserna härför vid de olika anstalter och
institutioner som i enlighet med det nyss behandlade organisationsförslaget
har uppgifter inom sagda område. Vad beträffar växtskyddsanstalten och
Sveriges utsädesförening föreligger nu i huvuddrag färdiga planer på anordnande
för dessa organs räkning av nya och förbättrade lokaliteter för arbetsuppgifternas
fullgörande samt på förstärkning av den med dessa uppgifter
sysselsatta personalen. För bestridande av kostnaderna för de åsyftade
byggnadsarbetena har de båda organen erbjudits donationsmedel av vissa
stiftelser och enskilda sammanslutningar. Donationsmedlen utgöres för
växtskyddsanstaltens del av dels ett belopp av 300 000 kronor, vilket ställes
till förfogande av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse för anläggande av ett
resistensbiologiskt laboratorium i Åkarp, dels ett belopp av 41 000 kronor
från stiftelsen Seth M. Kempes Minne för uppförande av klimatkamrar vid
anstaltens filial i Röbäcksdalen. För utsädesföreningens vidkommande kan
enligt nyligen bekräftade uppgifter räknas med donationsbelopp av dels
425 000 kronor — varav 300 000 kronor från Rockefeller Foundation, 25 000
kronor från Norsk Hydro och 100 000 kronor från andra sammanslutningar
— för uppförande av växthus och inredande av klimatkamrar i Svalöv, dels
69 000 kronor från stiftelsen Seth M. Kempes Minne för byggande av växthus
i Norrland.
Växtskyddsanstalten och utsädesföreningen har, under åberopande av att
ett mottagande av nyssnämnda donationsmedel kan komma att binda statsverket
för framtida utgifter för bland annat utrustning, underhåll, drift och
personalavlöningar eller — vilket gäller i fråga om donationerna till Sveriges
utsädesförening — detta är en möjlig konsekvens därav, hemställt om
Kungl. Maj :ts medgivande till medlens mottagande. Därest riksdagen ej
Kungl. Maj ris proposition nr 138 år 1959
27
har någon erinran däremot bör Kungl. Maj :t — i betraktande av det enligt
min mening för jordbruksnäringen och även för trädgårdsodlingen mycket
betydelsefulla ändamål donationsmedlen avses främja — lämna det begärda
medgivandet. Från donatorernas sida har ej angivits några villkor, som i
något avseende kan inverka på den genom donationsmedlen möjliggjorda
forsknings- och förädlingsverksamhetens bedrivande.
För den avsedda verksamheten vid laboratorium, växthus och klimatkamrar
kommer, såsom antytts, att erfordras viss särkild personal och utrustning
in. m. Donationerna innefattar inte medel till finansiering av utgifter
för dylika ändamål. Laboratoriets förseende med mikroskop och annan
laboratorieutrustning har växtskyddsanstalten ansett leda till en engångskostnad
av 20 000 kronor. De årliga avlöningskostnaderna för personal
vid laboratoriet har på sätt tidigare redovisats uppskattats till omkring
63 000 kronor och omkostnaderna vid detsamma till 26 000 kronor årligen.
För den av växtskyddsanstalten planerade utvidgade verksamheten i Röbäcksdalen
har vidare räknats med cirka 20 000 kronor i avlöningskostnader
och 10 000 kronor i omkostnader, vartill kommer vissa engångsutgifter för
utrustning uppgående till omkring 8 000 kronor. Den verksamhet vid utsädesföreningen,
som planeras bliva utbyggd med hjälp av donationsmedel,
lar enligt uppgift från föreningen beräknas draga ett belopp av 35 000 kronor
i stegrade årliga omkostnader. Tillsammans uppgår engångsbeloppen
till drygt 25 000 kronor och ökningen av de löpande utgifterna till cirka
155 000 kronor. Sistnämnda båda belopp torde ungefärligen angiva omfattningen
av de med mottagandet av omförmälda donationer förknippade anspråken
på driftskostnader.
Såsom framgår av vad som tidigare återgivits av skilda framställningar
i ämnet har, i syfte att förstärka resurserna för det resistensbiologiska arbetet
utöver vad som direkt följer av nyssberörda med donationsmedel bekostade
nyanläggningar, förslag framlagts till ytterligare höjningar av de
statliga bidragen till förädlingsföretagen Sveriges utsädesförening och Föreningen
för växtförädling av fruktträd samt till Weibullsholms växtförädlingsanstalt.
De åsyftade anslagshöjningarna uppgår till 25 000, 15 000 respektive
32 000 kronor. Tillsammans med de förut omnämnda utgiftsstegringarna
i anslutning till tillkomsten av nya lokaliteter för forskning och
försök skulle medelsanspråken för resistensbiologiska uppgifter kunna beräknas
till sammanlagt cirka 225 000 kronor, varav omkring 120 000 kronor
belöper på statens växtskyddsanstalt, 60 000 kronor på Sveriges utsädesförening,
30 000 kronor på Weibullsholms växtförädlingsanstalt och
15 000 kronor på Föreningen för växtförädling av fruktträd. Härvid har
emellertid ej medtagits de ökade medelsanspråk för dylika uppgifter, som
tär antagas komma alt senare anmälas av lantbrukshögskolan och statens
lantbruksförsök samt av jordbrukshögskoleutredningen. Vid eu jämförelse
med innevarande budgetårs statsutgifter på förevarande område bör beaktas,
att 24 000 kronor för närvarande disponeras av växtskyddsanstalten
28
Kungl. Maj. ts proposition nr 138 år 195!)
för vissa resislensundersökningar vid ett provisoriskt laboratorium i Svalöv,
vilka medel ej erfordras, sedan det här skisserade, utbyggda resistensbiologiska
arbetet igångsatts.
En mera ingående prövning av utgiftsberäkningarna torde böra ske i
samband med behandlingen av äskandena om anslag för berörda utgifter.
Tidpunkten för framläggande av dessa äskanden är självfallet beroende av
möjligheterna att finna utrymme för kostnaderna inom nu gällande anslagsramar
eller att finansiera en utbyggnad över huvud taget av den statsunderstödda
växtförädlingsverksamheten. De planerade byggnadsarbetena
bör inte igångsättas förrän det står klart, att anslagsmedel finnes tillgängliga
för bestridande av de vid anläggningarnas ianspråktagande direkt uppkommande
följdkostnaderna, såvitt dessa faller eller måste antagas falla
på statsverket. Projekteringen av anläggningsarbetena samt planeringen av
utbyggnaden och dispositionen av personalresurserna in. in. bör dock fullföljas
så att igångsättandet ej fördröjes därav.
Till frågan om förstärkning av resurserna å de av resistensforskningen
berörda institutionerna vid lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök
torde jag få återkomma, sedan jordbrukshögskoleutredningen framlagt
resultatet av sitt pågående arbete.
Av framställningen från Sveriges utsädesförening angående dess emottagande
av förut berörda donationer framgår, att växtförädlingen, däri inbegripet
resistensförädlingen, av potatis är föremål för föreningens särskilda
uppmärksamhet. Föreningen har i frågan förbindelse med 1956 års matpotatisutredning,
vilken — såsom antytts i propositionen nr 35 till årets
riksdag angående åtgärder för kvalitetsförbättring av matpotatis — för närvarande
överväger huru utvecklingen mot en allmän standardhöjning av
den saluförda matpotatisen kan och bör främjas genom fortsatta försök och
effektiviserad forskning. Spörsmålet om utsädesföreningens medverkan
härvidlag genom bland annat resistensförädlingsverksamhet torde senare
få bedömas samtidigt med matpotatisutredningens övriga förslag berörande
forskningen och försöksverksamheten inom potatisområdet. Därvid torde
ställning även få tagas till frågan om finansieringen av anläggnings- och
driftskostnader samt personallöner som kan tillkomma i samband med en
eventuell intensifiering av utsädesföreningens verksamhet på sistnämnda
område.
Betydelsen av samarbete mellan de i den resislensbiologiska forskningsoch
förädlingsverksamheten medverkande myndigheterna och institutionerna
av skilda slag har framhållits såväl i kommittébetänkandena som i åtskilliga
remissyttranden. 1949 års växtskyddsutredning exempelvis har uttalat,
att en representant för lantbrukshögskolans institution för växtsjukdomslära
bör lämnas tillfälle att närvara vid överläggningar på tjänstemannaplanet
inom växtskyddsanstalten, när förslag till påföljande års arbetsprogram
diskuteras. Denna rekommendation har följts under senare
Kungl. Maj.ts proposition nr 138 år 1959
29
år. I övrigt har från flertalet håll förordats, att samarbetet bör ske i obundna
former. För egen del vill jag understryka att — därest den framtida
utbyggnaden av resurserna för resistensbiologisk forsknings- och förädlingsverksamhet
skall leda till förväntade resultat och vinster för vårt jordbruk
och vår trädgårdsnäring -— det är angeläget med ett intimt samarbete
de på området verksamma organen emellan.
Statens växtskyddsanstalt bedriver, såsom jag förut berört, alltsedan år
1956 vissa mera provisoriskt organiserade resistensbiologiska undersökningar
inom ramen för ett årligt belopp av 24 000 kronor, vilket hittills
täckts med under vissa anslag förefintliga besparingar. Jag finner det angeläget,
att dessa undersökningar — som avser resistensen hos stråsäden
gentemot olika slag av rost- och mjöldaggssvampar — kan fortsättas intill
dess anstaltens ifrågavarande verksamhet erhållit de åsyftade fastare formerna.
Med hänsyn härtill bör medel under de anslagsposter till särskilda
undersökningar som i enlighet med riksdagens beslut skall upptagas i växtskyddsanstaltens
avlönings- och omkostnadsstater för budgetåret 1959/60
tagas i anspråk för bestridande av arvode, motsvarande lönen i 21 löneklassen,
till en med förevarande undersökningar nu sysselsatt assistent
samt av i sammanhanget erforderliga omkostnader intill ett belopp av högst
6 000 kronor.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen
att besluta att den fortsatta resistensbiologiska forsknings-
och förädlingsverksamheten skall vara organiserad
i huvudsaklig överensstämmelse med vad i det föregående
anförts.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen,
att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll
utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Torsten Birgersson
590610 Stockholm 1959. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1959:261 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående vissa tjänster vid kommunikationsverken. a1 i texten
- JoU 1959:26 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående den resistensbiologiska forskningsoch förädlingsverksamhetcns organisation, m. m. s. 1 i texten