Sök i Ratio Lex

Angående den resistensbiologiska forskningsoch förädlingsverksamhetens organisation, m. m

1959-04-03 · 29 sidor, varav 28 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 28 av 29 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1959:138, Angående den resistensbiologiska forskningsoch förädlingsverksamhetens organisation, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 138 år 1959

1

Nr 138

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående den resistensbiologiska

forsknings- och förädlingsverksamhetens

organisation, m. m.; given Stockholms slott den 3 april

1959.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Gösta Netzén

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås, att principbeslut skall fattas rörande den resistensbiologiska

forsknings- och förädlingsverksamhetens organisation.

Statens växtskyddsanstalt och Sveriges utsädesförening avses skola med anlitande

av donationsmedel uppföra, bland annat, ett resistensbiologiskt laboratorium

samt växthus.

1 Bihang till riksdagens protokoll 11)51). 1 samt. Nr 13S

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 138 år 1959

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

3 april 1959.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Lindholm, Kling, Skoglund,

Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler

chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Netzén, vissa frågor angående

den resistensbiologiska forsknings- och förädlingsverksamhetens organisation,

m. m. samt anför därvid följande.

I. Inledning

Under senare år har i olika sammanhang underslrukits behovet av ökade

insatser för bekämpandet av växtparasiter genom anlitande av resistent —

d. v. s. mot dylik skadegörelse motståndskraftigt — växtmaterial. Detta

framhålles sålunda av 1949 års växtskgddsutredning i dess till chefen för

jordbruksdepartementet den 2 november 1951 avgivna betänkande med förslag

rörande det statliga växtskyddets organisation samt av 1953 års växtförådlingsutredning

i dess betänkande angående statens stöd åt växtförädlingen

m. m. (SOU 1956:4).

Under hänvisning bl. a. till i nämnda utredningar gjorda uttalanden har

från växtskydds- och växtförädlingshåll hösten 1956 ingivits framställningar

om ökade anslag till arbetsuppgifter på resistensområdet. Sålunda hemställer

styrelsen för statens växtskyddsanstalt, Sveriges utsädesförening och

W. Weibull AB med Weibullsholms växtförädlingsanstalt i anslagsskrivelser

sagda år om särskilda anslag för forskning rörande växtmaterialets resistensförhållanden

och ifrågavarande skadegörares biologi (resistensbiologisk

forskning) samt för resistensförädling.

Dessa anslagsäskanden har av statsmakterna bifallits endast såtillvida,

att till Sveriges utsädesförening för budgetåret 1957/58 anvisats 50 000 kr.

för att möjliggöra för föreningen att utvidga sin resistensförädlingsverksamhet.

Redan ett år tidigare hade emellertid Kungl. Maj :t ställt till statens

växtskyddsanstalts förfogande 20 000 kr. ur ett anslag benämnt Befrämjande

i allmänhet av jordbruk och lantmannanäringar för genomförande av

vissa förberedande undersökningar rörande resistensen hos stråsäden gentemot

olika slag av rost- och mjöldaggssvampar. För fortsättande av ifrågavarande

undersökningar har Kungl. Maj :t senare ställt ytterligare medel

till förfogande.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj.ts proposition nr 138 år 1959

Hösten 1957 har en kommitté inom skogs- och lantbruksakademien på

akademiens initiativ utarbetat vissa förslag till utbyggnad av den resistensbiologiska

forskningen och resistensförädlingen, sammanfattade i en promemoria

angående behovet av utvidgad resistensbiologisk forskning och

resistensförädling i Sverige. Samma förslag har framförts i statens växtskyddsanstalts,

Sveriges utsädesförenings och Weibullsholms växtförädlingsanstalts

anslagsskrivelser avseende budgetåret 1958/59. Kommitténs förslag

går ut på att — med undantag för viss vid lantbrukshögskolans institution

för växtsjukdomslära bedriven verksamhet på området — den resistensbiologiska

forskningen bör koncentreras till ett av växtskyddsanstalten planerat

laboratorium i Svalöv medan resistensförädlingsverksamheten liksom

hittills i första hand bör åvila de statsunderstödda växtförädlingsinstitutionerna.

En utvidgad resistensforskning och resistensförädling i enlighet

med förslaget förutsätter viss nybyggnadsverksamhet för såväl växtskyddsanstaltens

som utsädesföreningens del. Kostnaderna härför beräknas täckas

helt av donationsmedel. Staten föreslås skola svara för de med en utvidgad

verksamhet förenade ökade avlönings-, utrustnings- och driftskostnaderna.

Vid behandlingen av denna fråga i 1958 års statsverksproposition uttalade

jag, ehuru medveten om betydelsen av en intensifierad resistensbiologisk

forskning och resistensförädling, att jag ej var beredd ansluta mig till

nyssnämnda utbyggnadsförslag. Spörsmålet om fördelningen av forskningsuppgifterna

mellan lantbrukshögskolan och växtskyddsanstalten syntes

nämligen böra vidare övervägas liksom frågan om den utsträckning, i vilken

anstalten borde engageras i forskning av ifrågavarande slag. Ej heller

hade i förslaget klargjorts de framtida kostnaderna för statsverket. Vidare

kunde ifrågasättas, huruvida en viss utbyggnad av växtskyddsanstaltens

resistensbiologiska verksamhet borde ske i Svalöv eller vid filialen i Åkarp.

.lag ansåg mig då endast kunna tillstyrka att de särskilda medel å 50 000

kr. till resistensförädling vid utsädesföreningen, som riksdagen anvisat

föregående år, för budgetåret 1958/59 uppräknades med 25 000 kr.

1958 års jordbruksutskott har förklarat sig intet ha att erinra mot förenämnda

uttalande men har tillika understrukit behovet och vikten av en

utvidgad forsknings- och försöksverksamhet inom det resistensbiologiska

området. Sagda utskott har förutsatt, att Kungl. Maj:t så snart som möjligt

skall framlägga förslag i ämnet. Även 1959 års jordbruksutskott har — i

anslutning till ett motsvarande uttalande från min sida i detta års statsverksproposition

— framhållit önskvärdheten av att frågorna rörande den

rcsistensbiologiska forsknings- och förädlingsverksamhetens organisation

m. in. liksom också rörande det framtida statliga stödet åt växtförädlingsanslalterna

snarast får sin lösning. Dessa uttalanden från utskottets sida

har godkänts av riksdagen.

I det följande torde först en närmare redogörelse få lämnas för de tidigare

berörda utredningarna och anslagsskrivelserna, varefter senare framförda

framställningar och förslag återgives.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. iMaj:ts proposition nr 138 år 1959

II. Vissa tidigare utredningar och förslag

1949 års växtskyddsutredning. Utredningen framhåller i sitt inledningsvis

omnämnda betänkande betydelsen av att stor uppmärksamhet ägnas resistensfrågorna.

Den uttalar, att uppdragandet av mot sjukdoms- och skadedjursangrepp

resistenta sorter av växter kan betraktas som en art av växtskyddsverksamhet

i vidsträckt mening. Denna uppgift ankommer på växtförädlingsanstalterna.

Då emellertid resistensförädlarna i allmänhet ej samtidigt

kan vara sakkunniga på växtskyddsområdet, föreligger enligt utredningens

mening för växtförädlingsanstalternas del ett bestämt behov av

tillgång till växtskyddsexpertis.

Utredningen framhåller vidare, att målforskningen på området för växtskyddsanstaltens

del framförallt består i utarbetandet av lämpliga infektionsinetoder

för resistensförädlingen samt prövningar — företrädesvis i

växthus — av material från växtförädlingsanstalterna. Det sistnämnda säges

utgöra en avsevärd del av verksamheten på växtskyddsanstaltens botaniska

avdelning. Grundforskningen sysslar med studier av resistensens natur, variationsmöjligheterna

hos parasiterna m. in. Uppgifter inom båda forskningsområdena

står på programmet för såväl växtskyddsanstalten som särskilt

för den år 1949 inrättade institutionen för växtsjukdomslära vid lantbrukshögskolan.

Beträftande samarbetet mellan växtskyddsanstalten och nyssnämnda institution

anför utredningen, att detsamma bör fritt få utforma sig i enlighet

med berörda forskares intentioner. En sådan fri gestaltning betingas även

av den omständigheten, alt programmen för anstaltens och institutionens

forskningsarbeten ej är oföränderliga utan successivt länkas in på nya områden.

En möjlighet att bevara och främja ett intimt samarbete skulle enligt

utredningen vara att lämna en representant för institutionen tillfälle

att närvara vid det tjänstemannasammanträde i växtskyddsanstalten, där

förslag till påföljande års arbetsprogram diskuteras.

1953 års växtförädlingsutredning. Utredningen tager upp frågan om resistensförädlingen

till utförlig behandling i sitt tidigare omnämnda betänkande

under ett kapitel om Sveriges utsädesförening. Inledningsvis anföres följande

om resistensförädlingens allmänna betydelse på växtodlingsområdet.

Då det gäller höjandet av avkastning och kvalitet inom växtodlingens

olika grenar spelar kampen mot sjukdomar och parasiter en mycket betydelsefull

roll. De kalkyler, som uppgjorts, har växlat åtskilligt men angiver

i stort sett mellan 10 och 30 procent av världsskörden som en antaglig förlustsiffra

i fråga om kvantiteterna. Kvalitetsförsämringar och bekämpningskostnader

maste därtill tagas i beaktande, om man vill ha skadegörarnas

skuldkonto komplett.

De utvägar, som kan tillgripas för att få skadegörarna under kontroll, är

lrämst kemisk bekämpning, ändringar i odlingstekniken för resp. växtslag

samt andra biologiska åtgärder och slutligen anlitandet av resistenta växtsorter.

Den sistnämnda möjligheten har kallats »den ideala vägen», eftersom

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 158 år 1959

5

den i ett slag kan upphäva en annars rent hopplös eller orimligt kostbar situation.

I huru hög grad denna väg redan beträtts i USA framgår därav

att år 19.35 uppgives ca 25 procent av där använda sorter av viktigare jordbrUksväxter

ha fått sin spridning på grund av just resistensegenskaper.

År 1953 uppskattar samme författare (G. H. Coons) de resistenta sorternas

andel till över 50 procent av totalantalet använda sorter. Såväl i USA som

Kanada har man för att möjliggöra framställandet av mot växt- och djurparasiter

immunt eller motståndskraftigt sortmaterial till växtförädlingen

anknutit en i många fall synnerligen välutrustad växtpatologisk verksamhet.

Även i Europa och då framför allt i Holland och Tyskland ägnas stor

uppmärksamhet åt resistensförädlingen. I uppdragande av sjukdomsresistenta

sorter ser man den billigaste vägen att bekämpa växtsjukdomar och

angrepp från insekter och andra skadegörare. Tillgången till resistenta sorter

innebär ej blott avsevärt säkrare skördar utan är också odlingstekniskt

att beteckna såsom ett stort framsteg. Odlaren slipper då de vanligen mycket

arbetskrävande och därmed även dyrbara bekämpningsåtgärderna. Trots det

arbete, som runt om i världen nedlägges inom den växtpatologiska sektorn

av växtförädlingen och trots de framgångar, som på detta område redan

vunnits, kan man nog säga, alt denna sida av växtförädlingen i det hela

är den f. n. minst utnyttjade men kanske den mest lovande. Vad nu sagts

synes i särskilt hög grad gälla vårt eget land.

Som exempel på de stora och angelägna arbetsuppgifter, som på detta

område möter den svenska växtförädlingen, kan nämnas behovet av klöversorter,

som är resistenta mot klöverns parasiter, klövernematod och klöverröta.

Såsom ytterligare exemplifiering kan andragas de under senare

år inträffade svåra och förlustbringande angreppen på vete av svartrost och

fusarium ävensom potatisens sjukdomar potatiskräfta och potatisål, mjöldaggsangreppen

på korn och den starkt tilltagande ärtfläcksjukan. Den s. k.

Bollnässjukan å havre och annan stråsäd samt på vallgräs i Hälsingland och

angränsande områden kan även nämnas i detta sammanhang.

Fortsättningsvis konstaterar utredningen, att möjligheterna för eu resistensförädling

efter moderna linjer f. n. är klart otillräckliga för våra

växtförädlingsanstalter, och diskuterar olika sätt att komma till rätta med

problemen. I vissa fall skulle man enligt utredningen kunna länka sig en

lösning så, att växtförädlingsanstalterna insänder nya sorter till växtskyddsanstalten

för testning såsom redan sker i fråga om exempelvis kräfta och

viroser på potatis. Dock är växtskyddsanstalten redan så hårt belastad med

sina centrala arbetsuppgifter, att man där med de resurser, som f. n. står

till buds, ej hinner lösa mer än eu ganska liten del av dessa. Härtill kommer,

att det är av största vikt för förädlarna att stå i ständig, personlig kontakt

med växtpalologerna, att lära av dem och alt själva direkt giva dem impulser

för fortsatta arbeten. Vidare är det nödvändigt för eu rationellt bedriven

verksamhet på detta område all hålla ett stort antal sjukdomsalstrare

i kultur och ständigt pröva nytillkommet sortmaterial, in- och utländskt,

på dess motståndskraft mot dessa. Mot bakgrunden av del sagda finner utredningen

det naturligt, alt tyngdpunkten i eu av staten stödd resistensförädlingsverksamhel

förlägges (ill ulsädesföreningens huvudanstalt i Svalöv.

Härefter kommer utredningen in på samarhetsfrågor på växtpatologiens

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj. ts proposition nr 138 år 1959

område. Oavsett om en särskild växtpatologisk avdelning inrättas vid Svalöv

eller ej, kommer enligt utredningen behovet för utsädesföreningen av

samarbete med växtskyddsanstalten och lantbrukshögskolans institution för

växtsjukdomslära att vara mycket framträdande vid uppbyggandet av en

rationell resistensförädling. Utredningen fortsätter.

Man skulle därvid kunna tänka sig en sådan principiell uppdelning av arbetena,

att statens växtskyddsanstalt och lantbrukshögskolans institution

för växtsjukdomslära gemensamt upptager efterforskandet av resistent utgångsmaterial,

undersökningar rörande resistensens biologiska natur, studier

av sjukdomsalstrarens biologi och variation, medverkan vid utformandet

av lämplig arbetsteknik vid resistensurvalet, efterprövning av framställda

sorters resistens under olika förhållanden etc. Vid utsädesföreningen och

övriga växtförädlingsanstalter skulle sedan, allt efter de resurser som kunde

stå till buds, det egentliga växtförädlingsarbetet genomföras.

Sett från ren växtskyddssynpunkt faller det sig i viss mån naturligt att

räkna resistensförädlingen som ett direkt medel att nppnå ett sådant skydd

mot skadegörare, som det åligger växtskyddsanstalten att arbeta för. För att

en ny sort skall ha verkligt odlingsvärde räcker det emellertid ej med enbart

resistens mot en eller flera aldrig så betydelsefulla växtsjukdomar, utan

därutöver måste avkastningsförmåga, kvalitet och andra egenskaper beaktas.

Att lösrycka resistensförädlingen från växtförädlingen i övrigt är därför

ej möjligt. Å andra sidan fordras för en verkligt effektiv resistensförädling

över hela jordbruks- och trädgårdsväxternas område, att de omfattande

kunskaper om skadegörarna, som finnes representerade vid de båda växtpatologiska

institutionerna, verkligen till fullo utnyttjas.

Frågan om resistensförädlingens lämpliga förläggning är alltså ej ett

antingen-eller utan ett både-och. Förutom de särskilda anordningar, som

vid utsädesföreningen eller andra växtförädlingsanstalter kan komma att

vidtagas, är det för realiserandet av ett effektivt samarbete oundgängligt, att

växtskyddsanstalten beredes möjlighet att avdela kvalificerad personal och

tillräckliga laboratorie- och växthusutrymmen samt försöksfält för de grundläggande

forskningsarbetena och för resistensprövningar hos aktuella växtslag.

Liknande förstärkningar av lantbrukshögskolans institution för växtsjukdomslära

kan även länkas erforderliga.

Med tanke på att flertalet växtförädlingsanstalter är belägna i Skåne, skulle

det kanske vara till viss fördel, om växtskyddsanstaltens andel av resistenssamarbetet

förlädes till Äkarpsfilialen. Å andra sidan är det vid huvudanstalten

avsevärt lättare att organisera arbetet med de bättre resurser

i fråga om laboratorier och specialexpertis, som där finnes. Skälen för huvudanstalten

torde därvid klart överväga.

Remissyttranden. Samtliga remissinstanser, som tagit upp frågan om eu

intensifierad resistensförädling till behandling, påpekar angelägenheten av

dylik förädlingsverksamhet. Statens växtskyddsanstalt och W. Weibull AB

förordar en kompletterande utredning i resistensförädlingsfrågan, under

det att flertalet övriga anser, att frågan bäst löses genom samarbete mellan

förädlingsanstalterna, växtskyddsanstalten och lantbrukshögskolans institution

för växtsjukdomslära. Samtliga förklarar sig stödja de krav på ökade

statsanslag, som kan föranledas härav.

Anslagsskrivelser hösten 1956. Innehållet i anslagsskrivelserna på resistensoinrådet

från statens växtskyddsanstalt och Sveriges utsädesförening åter
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj.ts proposition nr 138 år 1959

finnes i statsverkspropositionen till 1957 års riksdag (IX ht 1957 s. 51 under

p. 2 d samt s. 258 och 260 under p. 13 b) men torde här något utförligare

få återgivas.

Styrelsen för statens växtskyddsanstalt framhåller inledningsvis, att samarbetet

med växtförädlingsanstalterna för framställning av parasitresistenta

nya växtsorter är en av de verksamhetsgrenar, där behovet av förstärkning

framträder starkast. Styrelsen återgiver härefter ur 1953 års växtförädlingsutrednings

betänkande bl. a. det uttalandet, att det för realiserandet av

ett effektivt samarbete på resistensområdet är oundgängligt, att växtskyddsanstalten

beredes möjlighet att avdela kvalificerad personal och tillräckliga

laboratorie- och växthusutrymmen samt försöksfält för de grundläggande

forskningsarbetena och för resistensprövningar hos aktuella växtslag. Utredningens

synpunkter i fråga om samarbetet i resistensförädlingen förklarar

sig styrelsen helt biträda samt anför härefter.

Sedan lång tid tillbaka har sådant samarbete redan i begränsad omfattning

praktiserats i fråga om ett flertal problem, bl. a. vid uppdragningen av

kräftresistenta potatissorter. En viss utvidgning har från den 1 juli 1956

kommit till stånd därigenom, att Kungl. Maj:t ur reservationsanslaget Befrämjande

i allmänhet av jordbruk och lantmannanäringar beviljat växtskyddsanstalten

20 000 kr. för budgetåret 1956/57 för bestridande av kostnaderna

för vissa förberedande undersökningar rörande resistensen hos stråsäden

gentemot olika slag av rost- och mjöldaggssvampar. En väl kvalificerad

arvodesassistent har anställts vid anstaltens botaniska avdelning och stationerats

vid Svalöv för att i första hand biträda stråsädesförädlarna vid

Sveriges utsädesförening och Weibullsholms växtförädlingsanstalt. De komplicerade

resistensförhållanden, som råder i fråga om rost- och mjöldaggssvamparna,

gör det väl motiverat att, i varje fall under arbetets inledningsoch

första utvecklingsstadium, helt avdela en man därför. Då det gäller övriga

resistensproblem, vilka i flera fall — t. ex. gentemot potatissjukdomar

måste betecknas som minst lika aktuella och ekonomiskt betydelsefulla,

anser styrelsen det mest ändamålsenligt, att de specialister på olika parasiter,

som redan finnes vid växtskyddsanstalten, utnyttjas i resistenssamarbetet.

Den ökade arbetsbördan kommer främst att åvila huvudanstaltens botaniska

och zoologiska avdelningar. Anstaltens möjligheter till forskningsarbete

är påfallande otillräckliga med tanke på den aktuella utvecklingen. En

förstärkning av botaniska och zoologiska avdelningarna är ur denna synpunkt

i högsta grad påkallad. För mötandet av de omedelbara behov av personalförstärkningar,

som direkt föranledes av resistensförädlingen, bör vid vardera

botaniska och zoologiska avdelningen anställas en assistent i reglerad

hefordringsgång. Av samma skäl erfordras ett ytterligare laboratoriebiträde

vid vardera avdelningen. De nya arbetsuppgifterna påverkar även med nödvändighet

omkostnaderna för bl. a. förbrukningsartiklar och arbetslöner.

Sveriges utsädesförening begär i sin anslagsskrivelse ett anslag av 97 100

kr. för intensifierad resistensförädling enligt följande utbyggnadsprogram.

a) En särskild växtpatologisk hjälpavdelning inrättas, vilken snarast bör

företrädas av avdelningsföreståndare.

b) För 3 avdelningar vid Svalöv, vete-havre, råg-potatis samt vallväxtavdelningarna

uppräknas anslaget så att vid vardera avdelningen kan anställas

en person med arvode motsvarande lönegrad för andra avdelningsbiträde samt

för all kunna täcka viss ökning i omkostnaderna.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj. ts proposition nr 138 år 1959

c) För övriga avdelningar uppräknas anslaget med 10 000 kr. för anställandet

av tillfällig arbetshjälp och för ökade omkostnader.

d) Vid Ultunafilialen, där väsentligen skall bearbetas resistensförädlingsproblem

hos trindsäd och vallbaljväxter, förutsättes viss personalförstärkning

och ökat anslag för driftskostnader. Västernorrlandsfilialen har inom

resistensförädlingen en betydelsefull uppgift i arbetet att framställa mot

övervintringssvampar motståndskraftiga sorter och stammar hos flera växtslag,

och en anslagshöjning beräknas vid filialen för att möjliggöra förstärkning

av arbetskraft och till omkostnader.

Efter att översiktligt ha redogjort för de parasiter, mot vilka resistensförädling

i första hand anses böra ifrågakomma, samt för metoderna för förädlingen

anför föreningen närmare om utbyggnadsprogrammet följande.

De olika arbetsuppgifterna ingriper delvis i varandra, delvis är lösandet

av endera av dem en förutsättning för genomförandet av andra. För resistensförädlingen

mot vissa parasiter måste också förutsättas ett grundforskningsarbete

vid statens växtskyddsanstalt och lantbrukshögskolans institution

för växtsjukdomslära. över huvud taget bör ett fortlöpande samarbete

äga rum mellan dessa institutioner och växtförädlingen.

För att kunna genomföra ett resistensförädlingsprogram vid utsädesföreningen,

så som det redovisats i det föregående, måste förutsättas dels utbyggnad

av växthus med tillhörande arbetslokaler, dels personalförstärkning.

För anskaffningen av erforderliga växthus har undersökts möjligheten

att erhålla donationsmedel. Då sådana ej kan förutsättas för ny personal

och årliga omkostnader, måste härför statsmedel äskas. Utsädesiöreningen

har vid beräkningen av sistnämnda kostnader utgått från det uppgjorda

arbetsprogrammet för resistensförädlingen, vilket upptager de mest

aktuella och ekonomiskt betydelsefulla parasiterna. En ytterligare utbyggnad

blir därför efter hand nödvändig.

Vid planläggningen av resistensförädlingen beräknas det egentliga arbetet

böra förläggas till nu befintliga avdelningar och bör detta inordnas i det

ordinarie förädlingsprogrammet. Det är sålunda till nu befintliga avdelningar

en personalförstärkning erfordras. Men därtill synes angeläget att

till utsädesföreningen få knuten växtpatologisk expertis, som dels kan bistå

de olika avdelningarna i deras resistensförädlingsarbete och i uppbyggnaden

av detta samt dels kan upptaga vissa egna undersökningar, från vilka re^an

utnyttjas inom förädlingsarbetet. Då en mera speciell resistenslörädling

är angelägen inom växtslagen vete, potatis, röd- och alsikeklöver

samt havre, förutsättes en större utbyggnad av förädlingsarbetet i första

hand skola ske vid de avdelningar, som omhänderhar dessa växtslag. Härvid

har också beaktats, att för vissa av växtslagen en mera omfattande förädling

bedrives vid vissa av ulsädesföreningens filialer, främst vid Ultunaoch

Västernorrlandsfilialerna. Men även inom andra än de uppräknade

växtslagen är en resistensförädling grundad på artificiell infektion klart

motiverad och även härför har särskilda anslag beräknats.

Anslagsskrivelser hösten 1957. De i ifrågavarande anslagsskrivelser gjorda

yrkandena från forsknings-, växtskydds- och växtförädlingshåll finnes redovisade

i 1958 års statsverksproposition (IX ht 1958 s. 220 under p. 11, s.

186 under p. 1 b—e, s. 308 under p. 4 b samt s. 314) men torde evad de

avser resistensområdet här få utförligare återgivas.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 138 år 1959

Styrelsen för lantbruksliögskolan och statens lantbruksförsök äskar medel

för fortsättande av vid högskolan pågående undersökningar rörande

stråbassjukdomen rotdödaren på vete och korn. Till högskolestyrelsens

framställning har fogats en skrivelse från föreståndaren för institutionen

för växtsjukdomslära, vilken här torde få återgivas.

Vid institutionen bedrives sedan den 1 juli 1955 med stöd av medel från

jordbrukets forskningsråd en undersökning av stråbassjukdomen rotdödare

på vete och korn. I denna undersökning har hittills hl. a. framkommit,

att betydande resistensskillnader föreligger mellan olika höst- och vårvetesorter.

Då det är sannolikt, att ett klarläggande av orsaken till dessa resistensskillnader

och ett utarbetande av analysmetoder för dem kan bli av

stor betydelse för en resistensförädling av vete och korn mot rotdödare,

är det synnerligen önskvärt, att de påbörjade undersökningarna får utvidgas

och fördjupas. För detta ändamål fordras ca 15 000 kr. per budgetår till

en heltidsanställd assistent i reglerad befordringsgång samt till resor för

granskning av sortförsök och insamling av material.

Beträffande resistensförädlingen har högskolans styrelse i remissutlåtande

över statens växtskyddsanstalts anslagsäskanden för budgetåret 1957/58

tillstyrkt väsentligt förstärkta resurser. Upprustningens omfattning för

växtskyddsanstaltens del torde enligt högskolestyrelsen fastställas i samband

med en gränsdragning mellan anstaltens och institutionens för växtsjukdomslära

vid högskolan arbetsuppgifter beträffande här berörda område.

Med anledning av högskolestyrelsens yttrande har i februari 1957

överenskommelse träffats mellan statens växtskyddsanstalt och institutionen

för växtsjukdomslära om en lämplighetsuppdelning av de mest angelägna

arbetsuppgifterna, varvid beslöts att anslag i första hand skulle sökas

för att säkerställa ett fullföljande av de vid resp. institutioner redan påbörjade

undersökningar, som är av betydelse för resistensförädlingen. Ifrågavarande

undersökningar är vid växtskyddsanstalten arbeten med potatiskräfta

samt rost och mjöldagg på sädesslagen och vid institutionen för

växtsjukdomslära arbeten med klöverröta samt rotdödare på vete och korn.

Styrelsen för statens växtskyddsanstalt framhåller angelägenheten av att

ett särskilt laboratorium med kompetent personal och ändamålsenlig utrustning

inrättas, där resistensbiologisk forskning kan bedrivas i direkt

samverkan med växtförädlingen. Styrelsen finner en förläggning till Svalöv

av detta speciallaboratorium mest ändamålsenlig. För bearbetning av speciellt

norrländska resistensproblem räknar styrelsen med att växtskyddsanstaltens

filial vid Röbäcksdalen bör givas vissa ökade resurser. Det är

växtskyddsanstaltens avsikt att från olika fonder ansöka om medel för de

växthus och arbetslokaler, som erfordras för ifrågavarande forskningsarbete.

Styrelsen upprepar förslaget från föregående år, att vardera botaniska

och zoologiska avdelningarna vid anstalten erhåller en assistent och ett tekniskt

biträde. Samtliga dessa 4 befattningshavare bör placeras vid det föreslagna

resistensbiologiska laboratoriet i Svalöv. Av de båda assistenterna

bör den ene fungera som platschef och erhålla ställning som förste assistent

i lönegrad Ac 21 medan den andre kan placeras i reglerad befordringsgång.

De båda tekniska biträdena bör placeras i lönegrad Ae 5. För tillsyn av Jo
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 138 år 1959

kalerna, för ombesörjandet av transporter och ärenden samt för den dagliga

skötseln av växthuskulturer bör vidare en vaktmästare i lönegrad Ae 8

anställas.

Inrättandet av berörda laboratorium beräknas medlöra en ökning av anstaltens

omkostnadsstat med 26 000 kr. Därtill kommer ett erforderligt utrustningsanslag

av 20 000 kr. Även för filialen i Röbäcksdalen erfordras

ökade resurser i samband med resistensförädlingen.

Sveriges utsädesförening framhåller, att föreningen föregående år hemställt

om ett bidrag av 97 100 kr. för intensifiering av resistensförädlingen

vid huvudanstalten och 2 filialer samt att riksdagen för ändamålet anvisat

50 000 kr. Med hänvisning bl. a. till motiveringen i föregående års anslagsskrivelse

hemställer föreningen om bidrag för täckande av resterande medelsbehov,

vilket efter genomförda lönehöjningar utgör 50 000 kr.

W. Wcibulls AB med Weibullsholms växtförädlingsanstalt framför yrkande

om ett särskilt bidrag om 67 800 kr. till kostnaderna för inrättande av

en avdelning för resistensförädling vid Weibullsholms växtförädlingsanstalt.

Av beloppet hänför sig 23 900 kr. till avlöning av en växtpatolog, 20 000 kr.

till arbetslöner, 6 000 kr. till sortförsök, 5 000 kr. till hyra i institutionsbyggnad

och arbetslokaler samt 12 900 kr. till pensionsavgift, avskrivning av inventarier

samt övriga kostnader.

Till motivering för yrkandet hänvisar bolaget till sitt den 28 mars 1956

avgivna yttrande över 1953 års växtförädlingsutrednings förut berörda betänkande.

Härur torde följande få återgivas.

Liksom utredningen anser vi, att själva resistensförädlingen, d. v. s. det

aktuella växtmaterialets nedsmittning in. in samt urvalet av resistenta sorter

och stammar, måste ske vid växtförädlingsanstalterna som ett led i deras

samlade arbete. Något annat vore ur praktisk synpunkt fullständigt

orimligt. Kostnaderna för en praktisk resistensförädling av rimlig omfattning

torde kunna beräknas utan större svårigheter.

I princip skulle forskningsinstitutionerna svara för de grundläggande arbetsuppgifterna

och växtförädlingsanstalterna för den praktiska tillämpningen.

Att i förväg draga upp bestämda gränslinjer emellan dessa båda slag

av arbetsuppgifter låter sig dock knappast göra. Här bör överlåtas åt vederbörande

växtförädlingspatolog att i varje särskilt fall avväga, vilka delar

av arbetet han ur praktisk synpunkt själv bör ha hand om, och i vad mån

han behöver anlita de centrala forskningsinstitutionerna. Enighet måste

emellertid föreligga om de resistensproblem, som hos dessa institutioner från

tid till annan skall bearbetas. Av denna anledning torde det bli nödvändigt

med periodiskt återkommande konferenser mellan växtpatologer och växtförädlare

på samma sätt som nu årligen sker mellan t. ex. officiella försöksledare

och växtförädlare vid fastställandet av försöksplanerna.

Vad Weibullsholm beträffar är det ofrånkomligt, att en särskild, väl utbildad

växtpatolog (placerad lägst i lönegrad Ca 29) knytes till anstalten,

om denna skall ha möjlighet att upptaga rationellt bedriven resistensförädling

på sitt program, vilket för oss framstår som en nödvändig arbetsuppgift.

Patologen bör förses med nödigt biträde och ha tillgång till ändamålsenliga

växthusutrymmen samt ett mindre laboratorium. Det senare kan vara

relativt enkelt utrustat.

Genom att båda de statsunderstödda växtförädlingsanstalterna erhåller full
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj: ts proposition nr 138 år 1951)

11

goda betingelser att bedriva rationell resistensförädling utnyttjas tvivelsutan

ilet värdefulla förädlingsmaterial, som under decennier hopbragts vid de båda

institutionerna, på effektivaste sätt. Att förskjuta tyngdpunkten av resistensförädlingen

till den ena eller andra anstalten torde knappast anses motiverat.

Däremot är det helt naturligt, att problemen för de båda anstalterna

delvis blir olika. Weibullsholm är ju ensam om att bearbeta köksväxterna,

där resistensproblemen är mycket stora, för vissa av kulturerna större än

för åkerbruksväxterna, relativt sett. Å andra sidan är det endast utsädesföreningen,

som förädlar potatis, där resistensfrågorna också är mycket

viktiga. För stråsäd, vallväxter, rotfrukter etc., där de båda anstalterna i

ungefär lika stor omfattning bedriver förädling, torde behovet av medverkan

från växtpatologisk expertis vara lika stort för dem båda. Det torde också

vara ett allmänt intresse, att båda institutionernas dyrbara förädlingsmaterial

genom resistensförädling kan utnyttjas i full utsträckning.

III. Skogs- och lantbruksakademiens promemoria år 1957

Den inom skogs- och lantbruksakademien utsedda kommittén, som berörts

inledningsvis, framlägger i sin den 1 oktober 1957 ingivna promemoria först

vissa allmänna synpunkter på betydelsen av rcsistensbiologisk forskning och

resistensförädling som ett led i utbyggnaden av växtskyddet. Kommittén

anför.

Skörden per arealenhet av i vårt land odlade kulturväxter bar under innevarande

århundrade visat en betydande ökning. Denna ökning har möjliggjorts

genom ett flertal inom jordbruk och trädgårdsodling vidtagna åtgärder,

såsom användning av förbättrat sortmaterial, ökad gödsling, bättre

ordnad vattenavledning och mera utvecklade brukningsmetoder, skärpt kontroll

och bekämpning av ogräs samt av växt- och djurparasiter. Inom den

trend, som sålunda intill senaste år karakteriserar utvecklingen av hektarskördarna,

finner man emellertid en betydande årsvariation, i sin tur förorsakad

av andra förhållanden, såsom köld, torka och klimatiska faktorer

i övrigt samt parasitskador. Denna årsvariation kan få kraftig ekonomisk

återverkan, varpå aktuella och allvarliga exempel kan hämtas från senare

år. År 1951 inträffade sålunda ett svårt angrepp av svartrost, som ledde till

en mycket stark nedgång i veteskörden och samtidigt kraftigt försämrad

kvalitet, år 1955 medförde svår torka, som orsakade försämrade hektarskördar

över hela landet, medan år 1956 däremot var alltför nederbördsrikt med

ytterst svag kvalitet hos vete- och rågskörden som följd. Den rikliga nederbörden

under sistnämnda år framkallade svårartade angrepp av äppelskorv,

som starkt försämrade fruktskörden. Det är därför en synnerligen viktig

uppgift för jordbruksforskningen alt utforska metoder eller att påvisa åtgärder,

genom vilka större odlingssäkerhet kan uppnås.

Det är klart ådagalagt och redan exemplifierat, att bland orsakerna till

årsvariationen i skördarna parasitangreppen på växtligheten spelar en betydande

roll. Det framstår därför såsom synnerligen angeläget att förstärka

och utveckla växtskyddsverksamheten inom jordbruket och trädgårdsskötseln.

Växtskyddet arbetar med olika metoder för att förebygga eller direkt

motverka parasitangrepp. Jämte odlingstekniska åtgärder använder man sig

av bekämpning med kemiska medel. En särställning inom parasitbekämpningen

intager emellertid de biologiska bekämpningsmetoderna, däribland i

synnerhet de resistensbiologiska. Den resistensbiologiska forskningen och

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj. ts proposition nr 138 år 1959

den därpå grundade växtförädlingen arbetar i princip på följande sätt. Den

parasit, som skall bekämpas genom uppdragandet av motståndskraftiga sorter,

underkastas en mycket ingående undersökning vad beträffar dess biologi,

förekomst av olika raser samt rasbildning. Man söker därefter utarbeta

infektions- och testmetoder in. in. Samtidigt göres en ingående systematiskgenetisk

analys av den kulturväxtart, av vilken resistenta sorter skall uppdragas.

Härvid efterforskas och tillvaratages resistenta typer av arten. Med

detta utföres bastardering i syfte att på kulturformen överföra den eftersträvade

resistensen. På grundval av ett så omfattande och grundläggande forskningsarbete

utformas metoder för det mera rutinmässiga resistensförädlingsarbetet.

Beträffande för Norrland speciella resistensproblem hänvisar kommittén

till en särskild promemoria i ämnet. I denna framhålles bl. a. att den omfattande

vallodlingen i norra Sverige medfört svårigheter med angrepp av

allehanda växtsjukdomar och skadedjur. Vallväxterna själva lider svårt av

vissa sjukdomar, framförallt av klöverröta, klövernematod samt flera s. k.

utvintringssvampar och skadeinsekter på vallgränsen. Men även mellankommande

grödor kan angripas av parasiter från vallen. Höstsäden, både

vete och råg, drabbas sålunda ofta av samma utvintringssvampar som vallgräsen,

och vårstråsäden jämte höstvetet utsättes särskilt inom södra Norrland

för parasiter, vilka övervintrar i vallen och därifrån invaderar sädesfälten

och vilkas härjningar sammanfattas under benämningen »Bollnässjukan».

Såväl vallens som stråsädesgrödornas avkastning är sålunda ofta

starkt beroende av i vilken omfattning parasitangrepp förekommer. De

sjukdomar, det här gäller, är av sådan art, att bekämpning medelst moderna

fungicider och insektspreparat knappast kan ske eller göras lönsam.

I flera fall är inga verksamma bekämpningsmedel ännu kända. Bekämpning

av de nämnda sjukdomarna eller begränsning av deras verkan

synes vara möjlig genom resistensförädling. Det existerar nämligen hos

tillgängligt sortmaterial — såväl inom som utom ifrågavarande område —

vissa, ofta tydliga skillnader i motståndskraft. Men det erfordras ökade ekonomiska

resurser, för att norrlandsförädlingen skall kunna utnyttja värdefullt

förädlingsmaterial och erfarenheter på området från skilda håll.

I fråga om resistensförädling av speciellt frukt och bär åberopas jämväl

en särskild promemoria, varur följande här torde få återgivas.

Medan hos åkerbruksväxterna ett långvarigt och målmedvetet inhemskt

växtförädlingsarbete redan resulterat i moderna, högt avkastande och relativt

odlingssäkra sorter, är man vad fruktträden beträffar fortfarande hänvisad

till ett sortmaterial, som till allra största delen för mycket länge sedan

införts till vårt land från trakter med helt andra, i allmänhet betydligt gynnsammare

odlingsbetingelser än våra egna. Därtill är dessa sorter knappast

i något fall resultatet av målmedvetet växtförädlingsarbete, varvid sådana

synpunkter som sjukdomsresistens kommit att beaktas. Detta har medfört,

att just de ur kvalitetssynpunkt värdefullaste och därför mest odlade sorterna

ej sällan är i mycket hög grad utsatta för olika sjukdomar, skorv,

kräfta, mjöldagg, bakterios, in. fl., med uppskruvade produktionskostnader

som följd.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 138 år 195!)

Det förhållandet, att dessa sorter merendels tvingas växa på gränsen av

det odlingsområde de avsetts för, medför även det en minskad motståndskraft

och ökade konsekvenser av skadegörelserna, vilka, accentuerade genom

årliga angrepp, kan avsevärt försvåra eller helt äventyra odlingen. Då

fruktodling nödvändigtvis måste läggas upp på ganska lång sikt och kräver

relativt dyrbara investeringar innebär även ringa årliga skador relativt

stora ekonomiska förluster. Det är därför angeläget att en förbättring av

odlingsmaterialets sjukdomsresistens vinner tillbörligt beaktande, då nu

målmedveten växtförädling med dessa växtslag inletts i rationell skala och

med vetenskapliga metoder.

Kommittén lägger härefter fram följande program för en omedelbar utbyggnad

av den resistensbiologiska forskningen.

Ett resistensbiologiskt laboratorium, som skall upprättas vid statens växtskyddsanstalt,

får till uppgift att utföra grundläggande forskning inom resistensbiologien

till tjänst för resistensförädlingen i vårt land. Laboratoriet

bör söka kontakt och samarbete med övrig nordisk forskning på området.

Laboratoriets arbetsuppgifter planlägges efter samråd mellan anstalten och

berörda växtförädlingsinstitutioner. Viss resistensbiologisk forskning skall

även bedrivas vid institutionen för växtsjukdomslära vid lantbrukshögskolan.

Mellan denna institution och växtskyddsanstalten skall liksom hittills

nära kontakt upprätthållas.

Den resistensbiologiska forskningen vid växtskyddsanstalten måste givetvis

nära anknytas till övrig växtpalologisk forskning. Samtidigt är det emellertid

för arbetets framgångsrika bedrivande angeläget, att laboratoriet arbetar

i nära kontakt med växtförädlingsinstitutionerna. Med tanke på den

starka koncentrationen av vår växtförädlingsverksamhet till södra Sverige

synes det lämpligast, att laboratoriet förlägges till Skåne. Samtliga berörda

institutioner har vid överläggningar enats om att förorda Svalöv som lörläggningsort.

För förberedande resistensbiologiska undersökningar rörande

några av stråsädens parasiter har växtskyddsanstalten viss personal stationerad

vid Sveriges utsädesförening i Svalöv. Emellertid förutsättes, att växtskyddsanstalten

även på sina andra arbetsplatser kommer att arbeta med

resistensbiologiska problem. Detta torde i första hand komma att ske vid

huvudanstalten samt vid verksamheten i Norrland. Därför bör vid växtskyddsanstaltens

filial i Röbäcksdalen i samarbete med växtförädlingen

därstädes, f. n. i första hand med Sveriges utsädesförenings Norrlandsfilial,

bedrivas resistensbiologisk forskning med inriktning på norrländska resistensproblem.

De för statens växtskyddsanslalts resistensbiologiska arbeten erforderliga

växthusutrymmena med tillhörande servicelokaler har kostnadsberäknats

till 30(3 000 kr. Ifrågavarande växthus skall byggas i anslutning till de växthus,

som Sveriges utsädesförening kommer att uppföra för föreningens resistensförädlingsarbeten.

Till växtskyddsanstaltens laboratorium skall knytas personal enligt följande

uppställning.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 138 år 1959

1 förste assistent Ae 21 ............................ 20 740

1 assistent i reglerad beforaringsgång .............. 14 546

1 vaktmästare Ae 8 .............................. 9 813

2 tekniska biträden Ae 5 .......................... 16 814

Kronor 61 913

Omkostnaderna för laboratoriets verksamhet beräknas behöva uppgå till

sammanlagt 26 000 kr. För utrustandet av laboratoriet med möbler, instrument,

apparatur och andra inventarier erfordras ett engångsbelopp av

20 000 kr.

För utbyggande av den resistensbiologiska forskningen i Norrland erfordras

växthus vid utsädesföreningens Västernorrlandsfilial i Lännäs och

klimatkamrar vid växtskyddsanstaltens filial i Röbäcksdalen. Totala kostnaden

beräknas enligt följande uppställning till 110 000 kr., varav kommer

41 000 kr. på växtskyddsanstalten och 69 000 kr. på utsädesföreningen.

Växthus med isoleringsboxai, värme, ljus, vatten .... 60 000

Kompletterande apparatur........................ 9 000

Klimatkamrar med kompletterande apparatur...... 40 000

Utrustning för klövernematodinfektion ............ 1 000

Kronor 110 000

Vid de statsunderstödda växtförädlingsinstitutionerna bör programmet

för resistensförädlingen utformas i anslutning till de förädlingsuppgifter,

som vederbörande institutioner sysslar med. För Sveriges utsädesförening

föreslås i enlighet härmed ett årligt totalanslag för ändamålet av 100 000

kr. med följande fördelning.

Växtpatologisk hjälpavdelning

Personalkostnader (förste assistent och avdelningsbiträde) 30 000

Driftsanslag ........................................ 10 000 40 000

Anslagsökning för vete-, havre-, råg-, potatis- och vallväxtavdelningarna

................................................ 30 000

Anslagsökning för övriga avdelningar.......................... 10 000

Personalförstärkning och ökat driftskostnadsbidrag åt Ultuna- och

Västernorrlandsfilialerna .................................. 20 000

Kronor 100 000

Beträffande Weibullsholms växtförädlingsanstalt föreslås för den utvid
-

gade resistensförädlingen ett årligt

Avlöning till växtpatolog .........

anslag enligt följande beräkning.

.......................... 23 900

....................... 1 900

............................. 20 000

........................ 6 000

Arrende för för söksjord .........

..................... 500

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 138 år 1959 15

Hyra i institutionsbyggnad och arbetslokaler .................... 5 000

Avskrivning å inventarier .................................... 2 500

Övriga kostnader ............................................ 8 000

Kronor 67 800

Beträffande Föreningen för växtförädling av fruktträd, Balsgård, föreslås

ett årligt anslag av 15 000 kr. för de närmast förestående arbetena med

resistensförädling av fruktträd och bärväxter enligt följande beräkning.

Del av lön åt assistent och tekniskt biträde för systematiska observationer

av sjukdomsangrepp bland Balsgårdsinstitutionens sortiment

och samlingar. Undersökningar över sjukdomsmottaglighetens

resp. motståndskraftens nedärvning i olika korsningspopu
lationer.

Inspektionsresor till fruktodlingar.................... 5 000

Korsningsarbeten inom skorvresistensförädlingsprojektets ram.

Skötsel av plantor, infektionsförsök, observationer på förädlings
materialen,

insamling av nytt material........................ 6 000

Försök med jordgubbar i samarbete med statens växtskyddsanstalt

för att utröna ev. källor till nematodresistens. Material, resor,

bearbetningar .............................................. 3 000

Insamling av vilda arter och speciella sorter med anlag för sjukdoms
resistens.

Skötsel av materialet .............................. 1 000

Kronor 15 000

Remissyttranden. Med hänsyn till de betydande värden, som torde stå att

vinna genom ett effektivt bedrivet växtskyddsarbete, synes det statskontoret

angeläget, att statens stöd åt såväl den resistensbiologiska forskningen

som resistensförädlingen gives sådan omfattning, att verksamheten kan vidgas

och förbättras. Enligt statskontorets mening bör ett såsom skäligt ansett

belopp av 150 000 kr. anvisas för ifrågavarande ändamål under ett första

budgetår. Ämbetsverket finner det emellertid svårt att bedöma, huru detta

belopp lämpligen bör fördelas. Statskontoret förordar därför, att medlen

ställes till förfogande för jordbrukets forskningsråd att utdelas på sätt rådet

finner lämpligt.

Lantbruksstgrelsen tillstyrker, att den resistensbiologiska forskningen

utbygges på det sätt kommittén föreslagit. Styrelsen framhåller dock beträffande

arbetsuppgifternas uppdelning på de olika institutionerna, att

någon klar gränsdragning icke kan göras mellan grundläggande forskning

och tillämpad sådan. Forskningen vid laboratoriet, som förutsättes skola

bedrivas i samverkan med växtförädlingsinstitutionerna, torde bli direkt

målinriktad och bestå i bearbetandet av för den praktiska växtförädlingen

aktuella forskningsuppgifter. Dess väsentligaste uppgift synes sålunda bli

att —- i den mån det icke redan är klarlagt genom tidigare forskning i vårt

land eller utlandet — utforska biologi, rasbildning och förekomsten av

olika raser hos de parasiter, mot vilka resistenta sorter skall uppdragas av

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 138 år 1959

växtförädlarna. Vid institutionen för växtsjukdomslära vid lantbrukshögskolan

synes däremot forskningen främst böra ha karaktären av grundforskning

med friare val av forskningsobjekt. För att undvika samtidig

bearbetning av likartade forskningsproblem vid högskolan och laboratoriet

kräves ett nära samarbete mellan institutionerna i fråga, innebärande bl. a.

att de håller varandra underrättade om pågående och planerade arbetsuppgifter.

Kommitténs förslag om att laboratoriets arbetsuppgifter skall planläggas

efter samråd mellan växtskyddsanstalten och berörda växtförädlingsinstitutioner

samt i nära kontakt med institutionen för växtsjukdomslära

synes enligt styrelsens mening vara betryggande.

Styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök uttalar sin

anslutning till vad kommittén anfört angående behovet och vikten av väsentligt

förstärkta resurser för den ifrågavarande verksamheten. Styrelsen

anser sig dock icke nu kunna tillstyrka föreliggande förslag till utbyggnad

av verksamheten i sin helhet, i första hand därför att frågan om fördelningen

av arbetsuppgifter mellan institutionen för växtsjukdomslära och växtskyddsanstalten

alltjämt synes oklar och då lämpligheten av att förlägga

det resistensbiologiska laboratoriet till Svalöv torde kunna ifrågasättas.

Jordbrukshögskoleutredningen understryker först allmänt behovet och vikten

av en utvidgad forsknings- och försöksverksamhet inom det resistensbiologiska

området. Beträffande förslaget om växtskyddsanstaltens utvidgade

verksamhet anför utredningen härefter, att detsamma innebär, att man

riskerar att få 2 filialstationer på växtskyddets område med placering i

Skåne. Utredningen finner det lämpligare att växtskyddsanstalten tillföres

resurser i annan form — exempelvis genom en förstärkning av anstaltens

filial i Åkarp — för att medverka i en verksamhet av angiven art, i den

omfattning detta är förenligt med anstaltens ordinarie arbetsuppgifter.

IV. Under åren 1958 och 1959 ingivna framställningar m. m.

Först torde få erinras om de anslagsäskanden för resistensbiologisk forsknings-

och förädlingsverksamhet, som framförts från statens växtskyddsanstalt,

Sveriges utsädesförening och W. Weibull AB med Weibullsholms

växtförädling sanstalt för budgetåret 1959/60 och som tidigare redovisats

till årets riksdag i statsverkspropositionen.

Statens växtskyddsanstalt. I skrivelse den 8 augusti 1958 föreslår anstalten

—- efter att bl. a. ha berört frågan om inrättande av ett resistensbiologiskt

laboratorium — följande personalförstärkningar för resistensbiologiska un
-

dersökningar.

1 förste assistent Ae 21 ........................... 20 740

1 assistent i reglerad beforöringsgång .............. 14 546

1 trädgårdsmästare Ae 10 ........................ 10 899

2 tekniska biträden Ae 5.......................... 16 814

Kronor 62 999

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj.ts proposition nr 138 år 1959

Till omkpstnader för det resistensbiologiska laboråtoriet hpräknas en ökning

av anstaltens omkostnadsanslag av sammanlagt 20 000 kr. enligt föl
-

jande fördelning.

Reseersättningar................... 6 000

Övriga expenser .................................. 3 000

Frakter och transporter .......................... 1 000

Instrument och apparatur ........................ 2 000

Förbrukningsartiklar o. d......................... 3 000

Arbetskostnader ................................ 3 000

Städning och renhållning.......................... 2 000

Kronor 20 000

För utrustning av laboratoriet äskas ett engångsanslag av 20 000 kr. en
-

ligt följande specifikation.

2 vanliga mikroskop .............................. 6 000

2 prepareringsmikroskop .......................... 3 500

Autoklav ........................................ 1 000

Torrsterilugn .................................... 500

Termostatskåp .................................... 2 000

Glasvaror och diverse annan laboratorieutrustning .... 2 500

Mikrotom ........................................ 1 000

Paraffinugn ...................................... 500

Kylskåp .......................................... 2 000

Diverse .......................................... 1 000

Kronor 20 000

För att möjliggöra upptagande vid växtskyddsanstaltens filial i Röbäcksdalen

av planerade resistensförädlingsuppgifter erfordras vidare enligt samma

anslagsskrivelse 16 176 kr. till 1 assistent i reglerad befordringsgång

och 5 000 kr. för extra assistenthjälp. Under anstaltens omkostnadsanslag

erfordras en uppräkning med 1 000 kr. för vissa förbrukningsartiklar och

med 10 000 kr. för arbetskostnader. Under anstaltens utrustningsanslag beräknas

åtgå sammanlagt 8 500 kr. för bl. a. dessa ändamål.

Sveriges utsädesförening. I skrivelse den 24 juli 1958 föreslår föreningen en

höjning av redan utgående anslag till resistensförädling från 75 000 till

100 000 kr.

W. Weibull AB med Weibullsholms växtförädlingsanstalt. I skrivelse den

30 juli 1958 förklarar sig bolaget ämna — under förutsättning av statligt

stöd — inrätta en avdelning för resistensförädling vid Weibullsholnii. Kostnaderna

härför beräknas till sammanlagt ca 72 000 kr. enligt följande uppställning.

2 Dihang till riksdagens protokoll 1‘Jj''J. i saml. .Yr 1S3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 138 år 1959

1 växtpatolog .................................... 23 900

Arbetslöner ...................................... 23 000

Sortförsök ...................................... 6 500

Hyra i institutionsbyggnad, arbetslokaler, växthus m. in. 5 500

Pensionsavgifter, arrende, avskrivningar och övriga

kostnader...................................... 12 900

Kronor 71800

Av de totala kostnaderna föreslås 45 procent eller ca 32 000 kr. bli täckta

av statsbidrag.

I en den 16 oktober 1958 dagtecknad promemoria angående uppförande av

klimatkammaranläggning vid Röbäcksdalen framlägges av statens växtskyddsanstalt

en närmare redogörelse angående för den särskilda resistensförädlingen

i Norrland erforderlig utrustning. Promemorian innehåller

härom bl. a. följande uppgifter.

F. n. disponerar växtskyddsfilialen vid Röbäcksdalen vissa lokaler i statens

jordbruksförsöks institutionsbyggnad. För uppförande av klimatkamrar

har det ställts i utsikt att ett rum i byggnadens källarvåning tills vidare

skulle få disponeras. Detta rum har en golvyta av 25 m2. 3 kamrar med en

golvyta av 3 in2 vardera kan lämpligen inredas i detta rum. Dessa kamrar

skall uppföras så, att de utan större svårighet kan nedmonteras och flyttas.

Ifrågavarande rum ligger i anslutning till växthus och beredningsrum. Utöver

de 3 klimatkamrarna erfordras ett större kylskåp eller alternativt en

kyldisk för odling av kulturer. För klövernematodinfektioner torde anskaffas

samma typ av utrustning som för detta ändamål användes vid Sveriges

utsädesförenings Ultunafilial. Kostnaderna för den föreslagna utrustningen

har preliminärt kunnat fastställas sålunda.

3 klimatkamrar, inklusive kompressoranläggning, luftkylare, belysning,

apparatur för reglering av luftfuktighet samt registre
-

rande apparatur.......................................... 000

Kylskåp eller kyldisk för odling av svampkulturer.............. 4 000

Oförutsedda utgifter ........................................ 3 000

Utrustning för klövernematodinfektion........................ 1 000

Kronor 41 000

I en den 17 oktober 1958 dagtecknad promemoria rörande statens växtskyddsanstalts

resistensbiologiska laboratorium framlägger anstalten 2 alternativ

för laboratoriets placering och gör jämförelser mellan alternativen

enligt följande.

Alternativ Svalöv

Samtliga lokaler i ett komplex. Placering öster om utsädesföreningens

resistenslaboratorium, anslutning till dettas ledningssystem för värme,

vatten, avlopp.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mnj:ts proposition nr 138 år 1959

19

Laboratorielokaler .........

Servicelokaler för växthus ...

2 växthus med bord.........

1 kammarväxthus .........

Kostnadsberäkning:

Byggnader:

laboratorie- och servicelokaler

växthus ....................

Värme, sanitet, ventilation

Elektrisk installation och diverse

8 X 26 = 208 in2

4 X 26 = 104 »

2(7 X 22) = 308 »

7 X 22 = 154 »

.................... 83 460

(2 X 19 900 + 24 350) 64 150

.................... 142 000

.................... 20 390

Kronor 310 000

Alternativ Åkarp

Laboratorielokaler i tillbyggnad (1 våning -f- källare) till filialens och

statens frökontrollanstalts gemensamma byggnad — senare utökade

med angränsande rum (35 in2) ur frökontrollanstaltens nuvarande lokaler.

Servicelokaler och växthus i fristående komplex söder om filialbvggnaden.

Värme från sistnämnda byggnad.

Tillbyggnad med källare................ 2(7 X 12) = 168 in2

Servicelokaler ........................ 5 X 26 = 130 »

2 växthus med bord.................... 2(7 X 22) =308 »

1 kammarväxthus .................... 7 X 22 = 154 »

Kostnadsberäkning:

Tillbyggnad med installation ............................ 110 000

Växthus och servicelokaler med »normala» installationer .... 137 000

Ventilation för växthus .................................. 20 000

Övriga »extra» installationer i växthus samt diverse........ 33 000

Kronor 300 000

Jämförelse mellan alternativen

Ur kostnadssynpunkt synes ej nämnvärda skillnader föreligga. Marginalerna

torde i båda fallen kunna efter smärre justeringar medge byggnadernas

uppförande och iordningställande inom en ram av 300 000 kr. Vid Åkarp

har räknats med att vissa utrymmen i frökontrollanstaltens nuvarande lokaler

kan få disponeras för ändamålet under loppet av år 1960 eller 1961.

Tills vidare skulle resistensbiologiska laboratoriet där kunna använda ymprum,

kulturrum in. fl. utrymmen gemensamt med filialen.

Driftskostnaderna torde ej heller påverkas i högre grad av förläggningsorten.

För bränsle, lyse, vatten, renhållning in. in. beräknas vid fullt utnyttjande

ca 12 000 kr. erforderliga. Vid förläggning till Åkarp kan möjligen

utgifterna för telefon, resor, förbrukningsartiklar in. in. något bättre

rationaliseras inom anstalten.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 138 år 1959

1 fråga om laboratoriets funktioner kan resp. förläggningsalternativs fördelar

summeras sålunda:

Svalöv. Förslaget om denna plats har framkommit vid gemensamma överläggningar

mellan de ledande växtförädlingsanstalterna och växtskyddsanstalten.

Det direkta samarbetet med Svalövsinstitutionens växtförädlingsspecialister,

tillgången till försöksfält, mångsidigt sortmaterial och

olika laboratorier samt den relativa närheten till Weibullsholm var härvid

avgörande.

Akarp. Genom att anknyta resistensbiologiska laboratoriet till växtskyddsanstaltens

Åkarpsfilial vinnes otvivelaktigt en bättre samverkan inom anstalten

för resistensvägens utnyttjande som biologisk växtskyddsmetod.

Anstaltens specialister på olika skadegörare torde lättare kunna vid behov

inkopplas i arbetet. Rent lokalt kan beräknas att arbetskraft och

instrumeniutrustning bättre kan utnyttjas vid 1 större arbetsenhet än vid

2 mindre. Jord för fältförsök synes kunna ordnas. Framhållas bör dock i

detta sammanhang, att filialens maskin- och redskapsutrustning behöver

viss förstärkning. Bearbetningen av trädgårdsväxternas resistensbiologiska

problem torde lättare kunna genomföras vid Åkarp än vid Svalöv.

1 promemorian anföres slutligen, att laboratoriets förläggande till Svalöv

eller Åkarp är en fråga av sekundär betydelse, då goda skäl kan anföras för

båda alternativen. Vaxtskyddsanstalten vill dock för sin del giva ett visst

förord för Åkarps-alternativet.

Framställningar angående mottagande av donationsmedel m. m. Sveriges

utsädesförening hemställer i skrivelse den 18 oktober 1958 om medgivande

att för uppförande av växthus och klimatkamrar mottaga donationsmedel

mtill ett sammanlagt belopp av 494 000 kr. Till driften av ifrågavarande

växthus och klimatkamrar äskas för budgetåret 1959/60 ett anslag å 35 000

kr. Beträffande den planerade upprustningen av föreningens verksamhet på

resistensområdet och de föreliggande erbjudandena om donationsmedel anför

föreningen närmare följande.

Den av föreningen planerade utbyggnaden av växthus med service-lokaler

är avsedd att betjäna resistensarbetet vid samtliga avdelningar vid föreningens

huvudanstalt utom potatisavdelningen. Frågan om potatisförädlingen

är föremål för särskild utredning inom föreningen. Särskilda växthus

beräknas sålunda för vardera stråsädes- och vallväxtförädlingen samt ett

växthus för övriga avdelningar, d. v. s. oljeväxt- och rotfruktsavdelningarna.

Till dessa växthus hör service-lokaler omfattande arbetsrum med yinprum,

rum för autoklavering in. in. Enligt utförda kostnadsberäkningar för det

detaljplanerade byggnadsprojektet erfordras ett belopp av 334 000 kr. för att

kunna uppföra växthus i enlighet med föreningens planer. Utöver dessa

växthus är jämväl för vissa speciella resistensundersökningar erforderligt

att kunna odla växtmaterial under konstanta betingelser i särskilda klimatkamrar.

Bl. a. blir dessa nödvändiga — förutom för pågående fysiologiska

arbeten — för kontroll, infektionsmetodik och infektionsutslag. I den labo
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 138 år 1959

21

ratoriebyggnad, som uppfördes vid utsädesföreningen och blev färdig år

1951 hade reserverats utrymmen för klimatkammaranläggning. I nu uppgjord

plan för denna anläggnings utbyggnad har räknats med 3 klimatkamrar.

Som en första utbyggnadsetapp föreslås att 2 klimatkamrar iordningställes

och utrustas. Kostnaderna härför har enligt beräkningar uppskattats

till 91 000 kr. Det föreligger sålunda ett investeringsbehov för ifrågavarande

växthus, klimatkamrar m. in. av 425 000 kr.

Föreningen har gjort framställningar för att genom anslag från fonder,

stiftelser in. m. erhålla medel för nämnda växthus och klimatkamrar. Rockefeller

Foundation har anmält, att föreningen från denna stiftelse kan för

nämnda ändamål disponera 300 000 kr. Norsk Hydro har därtill ställt till

förfogande 25 000 kr. att disponeras för utbyggnaden av klimatkammaranläggningen.

Föreningen har därtill förhoppningar om att från andra fonder

och från vissa organisationer erhålla det ännu ej täckta beloppet för investeringar

vid huvudanstalten å 100 000 kr.

Särskilt vid 2 av föreningens filialer, nämligen vid Ultunafilialen och Västernorrlandsfilialen,

har resistensförädlingsarbetet blivit intensifierat under

senare år. Det föreligger för båda dessa behov av ytterligare växthus, och

särskilt akut är detta behov vid Västernorrlandsfilialen. Efter ett förslag,

upprättat av föreståndaren för Västernorrlandsfilialen, har försök gjorts att

även för denna filials växthusbehov anskaffa donationsmedel. På grundval

av en genom skogs- och lantbruksakademien ingiven framställning har stiftelsen

Setli M. Kempes Minne ställt 69 000 kr. till förfogande att utnyttjas

för byggande av växthus vid Västernorrlandsfilialen.

Om så planerade växthus och klimatkamrar skall byggas vid utsädesföreningen

framkommer jämväl behov av anslag för driften av desamma. Det

gäller härvid i första hand kostnader för uppvärmning, belysning och underhåll

av anläggningen. Enligt utförda beräkningar torde man få räkna

med en kostnad för dessa ändamål av minst 35 000 kr. årligen för de redovisade

anläggningarna. Då detta anslagsbehov ej kan rymmas inom föreningens

ordinarie budget nödgas föreningen för att täcka detsamma anhålla

om särskilt statsanslag.

Statens växtskyddsanstalt hemställer i skrivelse den 24 mars 1959 om tillstånd

att mottaga donationsmedel intill dels ett belopp av 300 000 kr. från

Knut och Alice Wallenbergs stiftelse för upprättande av ett resistensbiologiskt

laboratorium vid anstaltens filial i Åkarp, dels ett belopp av 41 000 kr.

från stiftelsen Setli M. Kempes Minne för anläggande av särskilda klimatkamrar

vid anstaltens filial i Röbäcksdalen. I skrivelsen anföres vidare.

Då det blivande resistensbiologiska laboratoriet i Åkarp knappast torde

kunna träda i verksamhet förrän fr. o. in. budgetåret 1960/61, kan anstalten

för nästkommande budgetår övergångsvis inskränka sina önskemål i

fråga om personal och utrustning i jämförelse med vad som äskats i anstaltens

anslagsskrivelse för budgetåret 1959/60. Liksom för innevarande budgetår

är fallet bör medel sålunda ställas till anstaltens förfogande för fortsättande

av den resistensbiologiska verksamhet, som bedrives vid anstal
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 138 år 1959

tens provisoriska laboratorium i Svalöv. Arvode bör sålunda beräknas dels

för anställande av en vetenskapligt skolad arbetskraft, dels för täckande

av vissa omkostnader. Den nuvarande assistenten är placerad i lönegrad

A 19. Med hänsyn till att denne befattningshavare avses bli sysselsatt med

vissa förberedande arbeten i samband med inrättandet av det nya Åkarpslaboratoriet

torde arvodet för nästa budgetår beräknas efter lönegrad A 21,

vilket innebär att 20 700 kr. behöver disponeras. Även anslaget till omkostnader

synes böra uppräknas, förslagsvis från 6 000 till 10 000 kr. För budgetåret

1960/61 vidhåller anstalten de yrkanden, som framställts i anslagsäskandena

för budgetåret 1959/60.

I fråga om klimatkammaranläggningen vid filialen i Röbäcksdalen torde

däremot de i anstaltens petitaskrivelse för sistnämnda budgetår för nämnda

filial äskade anslagsbeloppen omedelbart anvisas.

Slutligen har växtskyddsanstalten i skrivelsen förklarat sig kunna i huvudsak

ansluta sig till de synpunkter och förslag, som styrelsen för lantbrukshögskolan

och statens lantbruksförsök framlagt i det härefter återgivna

remissyttrandet den 3 november 1958.

Remissyttranden. Styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök

har i skrivelse den 3 november 1958 avgivit yttrande rörande samtliga

i förevarande kapitel upptagna framställningar och förslag med undantag

av statens växtskyddsanstalts framställning den 24 mars 1959 angående

mottagande av donationsmedel m. m. Då det emellertid under hand meddelats

högskolestyrelsen, att växtskyddsanstalten räknat med att erhålla ifrågavarande

donationsmedel, har styrelsen jämväl yttrat sig i denna fråga.

Högskolestyrelsen återgiver i yttrandet ett diskussionsinlägg av professorn

i växtsjukdomslära vid högskolan. Denne hade i inlägget dragit upp gränserna

för verksamhetsgrenarna inom den resistensbiologiska forskningen och

resistensförädlingen enligt följande.

1. Själva förädlingsarbetet och därmed direkt förbundna växtpatologiska

arbeten bestående av infektioner i större skala dels på ett tidigt stadium

lör urval av resistent växtmaterial dels på ett sent stadium för slutprövning

av de förädlade produkternas resistens. Dessa arbeten bör givetvis utföras

vid växtförädlingsanstalterna och för detta ändamål måste växtpatologiskt

skolad personal finnas vid resp. anstalter.

2. Årliga analyser av raspopulationernas sammansättningar beträffande

aktuella växtparasiter, mot vilka biotypspecifik resistensförädling kan bedrivas,

särskilt rost och mjöldagg på sädesslagen samt potatisbladmögel

och dessutom metodologiska undersökningar rörande de direkt för förädlingen

nödvändiga infektionsarbetena. Rasanalyserna är av stor betydelse

för samtliga verksamhetsgrenar inom detta arbetsområde, både för förädlingsanstalterna

och för de institutioner, som sysslar med resistensbiologisk

forskning. Dessa analyser torde bäst kunna utföras av en central, officiell

institution, lämpligen växtskyddsanstalten. Denna anstalt borde också svara

för metodikforskningen beträffande infektionsarbetena. Rasanalyserna

av de viktigare parasiterna torde icke böra betecknas som forskning i egent
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj. ts proposition nr 138 år 1959

lig mening, eftersom standardmetoder är utarbetade och lämpliga testsortiment

finnes, utan snarare som en nödvändig och viktig sedviceverksamhet,

ungefärligen en biologisk motsvarighet till den kemiska analysverksamheten.

Ett organ för rasanalyser och metodforskning måste ha permanent

karaktär eftersom ständiga förändringar sker i parasiternas rasbestånd

och en noggrann kännedom om den aktuella raspopulationens sammansättning

är av väsentlig betydelse för resistensförädlingen.

3. Undersökningar över vilka morfologiska eller fysiologiska faktorer

som betingar resistensen hos värdväxterna samt beträffande sjukdomar,

som ännu icke bearbetats ur resistenssynpunkt, även utredningar om förutsättningar

för en resistensförädling över huvud taget föreligger. Detta är

grundläggande, men mer eller mindre tidsbegränsade arbeten och sådana

borde kunna utföras vid lantbrukshögskolans institution för växtsjukdomslära.

Jämväl växtskyddsanstalten förklaras emellertid böra ha resurser

härför.

Högskolestyrelsen ansluter sig i yttrandet till nämnda gränsdragning och

anför, att frågorna därom efter hållna överläggningar med representanter

för berörda organ synes vara klarlagda. Styrelsen finner det därför synnerligen

angeläget, att växtskyddsanstalten nu erhåller det föreslagna resistensbiologiska

laboratoriet, vilket förordas bliva förlagt till anstaltens filial

i Åkarp.

Beträffande växtskyddsanstaltens äskanden för verksamheten vid laboratoriet

framhåller styrelsen, att de personalresurser som begärts torde vara

väl motiverade. I fråga om den äskade förste assistentbefattningen framhålles,

att det endast till en början är tillräckligt med en befattning i denna

löneställning för den person, som närmast skall ansvara för ledningen av

laboratoriets verksamhet. Om man skall kunna under någon längre tid till

befattningen knyta en väl kvalificerad kraft, torde man få räkna med att

framdeles placera befattningen i en bättre löneställning. Av de äskade personalförstärkningarna

torde enligt styrelsen icke samtliga bli erforderliga

förrän budgetåret 1960/61. Styrelsen tillstyrker därför, att fr. o. in. budgetåret

1959/60 inrättas 1 förste assistenttjänst i lönegrad Ae 21, 1 befattning

som trädgårdsmästare i lönegrad Ae 10 och 1 befattning som tekniskt biträde

i lönegrad Ae 5. Av de äskade uppräkningarna under omkostnadsanslaget

tillstyrker styrelsen för budgetåret 1959/60 8 000 kr. under det att

beviljandet av resterande medel synes kunna anstå till budgetåret 1960/61.

För laboratoriets utrustning tillstyrker styrelsen att anstalten för budgetåret

1959/60 beviljas det begärda anslaget å 20 000 kr.

Vad beträffar klimatkammaranläggningen vid växtskyddsanstaltens filial

i Röbäcksdalen tillstyrker styrelsen, att anstalten erhåller medgivande

att från stiftelsen Setli M. Kempes Minne mottaga 41 000 kr. för hestiidande

av kostnaderna för utförande av denna anläggning. Styrelsen tillstyrker

jämväl, att en befattning som assistent i reglerad befordringsgång inrättas

fr. o. in. budgetåret 1959/60 och att anstalten för samma budgetår erhåller

äskade anslag för omkostnader och utrustning.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 138 år 1959

I fråga om resistentsförädlingen tillstyrker högskolestyrelsen slutligen

samtliga framförda yrkanden från Sveriges utsädesförening och W. Weibull

AB med Weibullsholms växtförädlingsanstalt.

Jordbrukshögskoleutredningen har härefter beretts tillfälle att avgiva utlåtande

beträffande samma framställningar och förslag som styrelsen för

lantbruk shögskolan och statens lantbruksförsök. Dennas yttrande har även

varit tillgängligt för utredningen vid remissen. Utredningen anför följande.

En utvidgad forsknings- och förädlingsverksamhet i syfte att motverka

de skador, som sjukdomar och parasiter orsakar på för vårt lands jordbruk

betydelsefulla kulturväxter, synes enligt utredningens uppfattning i hög

grad motiverad.

Hithörande spörsmål berör flera olika forskningsområden och utgör etl

exempel på sådana forskningsproblem, vilka för sin lösning kräver en intim

samverkan mellan forskare från olika ämnesområden och en samordning

av de till forskarnas förfogande stående resurserna. Utredningen vill

dock i anslutning härtill uttala att även vid en dylik samverkan mellan

olika anstalter och institutioner bör en gränsdragning dem emellan i vad

rör fördelningen av olika arbetsuppgifter eftersträvas, enär de begränsade

resurserna — såväl personellt som materiellt — annars lätt kan splittras.

Av vad utredningen nu kan finna av föreliggande framställningar synes

i dem det nyss sagda tillfredsställande ha beaktats.

Beträffande de särskilda äskanden om ökade anslag för ifrågavarande

verksamhet, vilka yrkats av Sveriges utsädesförening och Weibullsholms

växtförädlingsanstalt vill utredningen först uttala, att den icke anser sig

ha anledning att avgiva utlåtande i dessa delar, enär dessa båda anstalter

icke beröres av utredningens pågående arbete.

Vad avser det resistensbiologiska laboratoriet har utredningen, då gränsdragningen

i fråga om fördelningen av arbetsuppgifterna mellan lantbruksliögskolans

institution för växtsjukdomslära och statens växtskyddsanstalt

nu synes ha klarlagts på ett tillfredsställande sätt, icke något att erinra mot

att ett dylikt laboratorium uppbygges inom växtskyddsanstaltens organisation

med lokal förläggning till anstaltens filial i Åkarp.

Vad slutligen beträffar den föreslagna klimatkammaranläggningen vid

växtskyddsanstaltens filial i Röbäcksdalen finner utredningen sig icke ha

anledning att motsätta sig delta projekt, enär det icke påverkar utredningens

planer beträffande statens jordbruksförsöks avdelning därstädes.

Statskontoret har förklarat sig ej ha något att invända mot ett mottagande

i och för sig av ifrågavarande donationer mot bakgrunden av att ett

accentuerat behov därav synes föreligga. Innan definitiv ställning tages därtill,

bör emellertid enligt statskontorets mening — icke minst med hänsyn

till anspråken på alt vissa driftskostnader skall bestridas av staten — principerna

för den resistensbiologiska forsknings- och förädlingsverksainhetens

framtida organisation fastställas.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 138 ur 195!)

25

V. Departementschefen

I skilda sammanhang har under senare år framförts krav på en intensifiering

av den resistensbiologiska forsknings- och förädlingsverksamhet, som

har till syfte att få fram mot olika parasiter motståndskraftiga växtsorter.

Den utveckling på växtodlingsområdet, som ligger bakom dessa krav, kännetecknas

av att grödorna blivit känsligare för angrepp av växtparasiter av

botanisk eller zoologisk art till följd bland annat av att en mer ensidig växtföljd

ofta tillämpas och större mängder handelsgödsel kommit i bruk. Svartrostangreppen

på vete år 1951 har givit prov på i vilken omfattning skador

kan vållas av dylika angrepp. Ej minst tack vare den växtpatologiska

forskningen har möjligheterna att bedriva framgångsrik resistensförädling

numera förbättrats.

I årets statsverksproposition har jag uttalat, att vid ifrågavarande tidpunkt

inom jordbruksdepartementet pågick behandling av spörsmålen angående

principerna för den resistensbiologiska forsknings- och förädlingsverksamhetens

organisation m. in. samt att jag avsåg att avsluta övervägandena

i sådan tid att proposition i ämnet skulle kunna föreläggas årets riksdag.

I sammanhanget erinrade jag om att jag i 1958 års statsverksproposition

betonat betydelsen av en intensifierad sådan forsknings- och förädlingsverksamhet

men samtidigt framhållit, att varken de framtida kostnaderna

för statsverket eller frågan om fördelningen av arbetsuppgifterna mellan

skilda inom området verksamma organ blivit klarlagda i då framlagda

förslag.

Till mina i 1959 års statsverksproposition gjorda uttalanden om önskvärdheten

av att frågan om den resistensbiologiska forsknings- och förädlingsverksamhetens

framtida organisation får sin lösning har årets riksdag

anslutit sig i ett för kort tid sedan fattat beslut i anledning av nämnda proposition.

Sedan beredningen inom departementet numera slutförts, vill jag

här framlägga därvid framkomna förslag såväl rörande organisationen på

berörda område som beträffande vissa aktuella och framtida kostnader för

densamma.

Vad först angår fördelningen av de resistenshiologiska forsknings- och

försöksuppgifterna mellan de statsunderstödda växtförädlingsanstalterna,

statens växtskyddsanstalt och på området verksamma högskoleinstitutioner

har styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök förordat

eu uppdelning av dessa efter sådana linjer, att den renodlade resistensförädlingen

jämte det därmed sammanhängande växtpatologiska arbetet hänföres

till förstnämnda anstalter, de rutinmässiga, årliga rasanalyserna och

den metodologiska forskningen ålägges växtskyddsanstalten samt den grundläggande

resistensforskningen i första hand ankommer på lanthrukshögskolans

institution för växtsjukdomslära. Beträffande den grundläggande

forskningen har högskolestyrelsen emellertid tillagt, att jämväl växtskydds
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 138 år 1939

anstalten bör ha resurser härför. Mot principerna i högskolestyrelsens förslag

har jordbrukshögskoleutredningen vid remissbehandling av detsamma

inte framställt några invändningar.

Till förslaget angående den allmänna arbetsfördelningen inom det forsknings-

och försöksfält varom här är fråga kan jag i stort sett ansluta mig.

Jag vill emellertid erinra om att växtskyddsanstalten enligt sin instruktion

inte må upptaga sådan forskning rörande problem av större räckvidd

i fråga om skydd mot sjukdomar och skador som ej kan beräknas medföra

resultat av mera omedelbar praktisk betydelse. Den begränsning av forskningsuppgifterna,

som sålunda bestämts för växtskyddsanstaltens del, anser

jag principiellt böra iakttagas vid fördelningen av de resistensbiologiska

arbetsuppgifterna mellan berörda organ. Jag vill förorda, att principbeslut

nu fattas om att fördelningen fortsättningsvis skall vara den här angivna.

Härefter kan organen i fråga verka efter de på så sätt fastlagda

riktlinjerna i arbetet på den fortsatta utvecklingen av den resistensbiologiska

forskningen och av resistensförädlingen.

För att den i hög grad önskvärda intensifieringen av verksamheten på det

resistensbiologiska området skall komma till stånd erfordras en utbyggnad

av de materiella och personella resurserna härför vid de olika anstalter och

institutioner som i enlighet med det nyss behandlade organisationsförslaget

har uppgifter inom sagda område. Vad beträffar växtskyddsanstalten och

Sveriges utsädesförening föreligger nu i huvuddrag färdiga planer på anordnande

för dessa organs räkning av nya och förbättrade lokaliteter för arbetsuppgifternas

fullgörande samt på förstärkning av den med dessa uppgifter

sysselsatta personalen. För bestridande av kostnaderna för de åsyftade

byggnadsarbetena har de båda organen erbjudits donationsmedel av vissa

stiftelser och enskilda sammanslutningar. Donationsmedlen utgöres för

växtskyddsanstaltens del av dels ett belopp av 300 000 kronor, vilket ställes

till förfogande av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse för anläggande av ett

resistensbiologiskt laboratorium i Åkarp, dels ett belopp av 41 000 kronor

från stiftelsen Seth M. Kempes Minne för uppförande av klimatkamrar vid

anstaltens filial i Röbäcksdalen. För utsädesföreningens vidkommande kan

enligt nyligen bekräftade uppgifter räknas med donationsbelopp av dels

425 000 kronor — varav 300 000 kronor från Rockefeller Foundation, 25 000

kronor från Norsk Hydro och 100 000 kronor från andra sammanslutningar

— för uppförande av växthus och inredande av klimatkamrar i Svalöv, dels

69 000 kronor från stiftelsen Seth M. Kempes Minne för byggande av växthus

i Norrland.

Växtskyddsanstalten och utsädesföreningen har, under åberopande av att

ett mottagande av nyssnämnda donationsmedel kan komma att binda statsverket

för framtida utgifter för bland annat utrustning, underhåll, drift och

personalavlöningar eller — vilket gäller i fråga om donationerna till Sveriges

utsädesförening — detta är en möjlig konsekvens därav, hemställt om

Kungl. Maj :ts medgivande till medlens mottagande. Därest riksdagen ej

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ris proposition nr 138 år 1959

27

har någon erinran däremot bör Kungl. Maj :t — i betraktande av det enligt

min mening för jordbruksnäringen och även för trädgårdsodlingen mycket

betydelsefulla ändamål donationsmedlen avses främja — lämna det begärda

medgivandet. Från donatorernas sida har ej angivits några villkor, som i

något avseende kan inverka på den genom donationsmedlen möjliggjorda

forsknings- och förädlingsverksamhetens bedrivande.

För den avsedda verksamheten vid laboratorium, växthus och klimatkamrar

kommer, såsom antytts, att erfordras viss särkild personal och utrustning

in. m. Donationerna innefattar inte medel till finansiering av utgifter

för dylika ändamål. Laboratoriets förseende med mikroskop och annan

laboratorieutrustning har växtskyddsanstalten ansett leda till en engångskostnad

av 20 000 kronor. De årliga avlöningskostnaderna för personal

vid laboratoriet har på sätt tidigare redovisats uppskattats till omkring

63 000 kronor och omkostnaderna vid detsamma till 26 000 kronor årligen.

För den av växtskyddsanstalten planerade utvidgade verksamheten i Röbäcksdalen

har vidare räknats med cirka 20 000 kronor i avlöningskostnader

och 10 000 kronor i omkostnader, vartill kommer vissa engångsutgifter för

utrustning uppgående till omkring 8 000 kronor. Den verksamhet vid utsädesföreningen,

som planeras bliva utbyggd med hjälp av donationsmedel,

lar enligt uppgift från föreningen beräknas draga ett belopp av 35 000 kronor

i stegrade årliga omkostnader. Tillsammans uppgår engångsbeloppen

till drygt 25 000 kronor och ökningen av de löpande utgifterna till cirka

155 000 kronor. Sistnämnda båda belopp torde ungefärligen angiva omfattningen

av de med mottagandet av omförmälda donationer förknippade anspråken

på driftskostnader.

Såsom framgår av vad som tidigare återgivits av skilda framställningar

i ämnet har, i syfte att förstärka resurserna för det resistensbiologiska arbetet

utöver vad som direkt följer av nyssberörda med donationsmedel bekostade

nyanläggningar, förslag framlagts till ytterligare höjningar av de

statliga bidragen till förädlingsföretagen Sveriges utsädesförening och Föreningen

för växtförädling av fruktträd samt till Weibullsholms växtförädlingsanstalt.

De åsyftade anslagshöjningarna uppgår till 25 000, 15 000 respektive

32 000 kronor. Tillsammans med de förut omnämnda utgiftsstegringarna

i anslutning till tillkomsten av nya lokaliteter för forskning och

försök skulle medelsanspråken för resistensbiologiska uppgifter kunna beräknas

till sammanlagt cirka 225 000 kronor, varav omkring 120 000 kronor

belöper på statens växtskyddsanstalt, 60 000 kronor på Sveriges utsädesförening,

30 000 kronor på Weibullsholms växtförädlingsanstalt och

15 000 kronor på Föreningen för växtförädling av fruktträd. Härvid har

emellertid ej medtagits de ökade medelsanspråk för dylika uppgifter, som

tär antagas komma alt senare anmälas av lantbrukshögskolan och statens

lantbruksförsök samt av jordbrukshögskoleutredningen. Vid eu jämförelse

med innevarande budgetårs statsutgifter på förevarande område bör beaktas,

att 24 000 kronor för närvarande disponeras av växtskyddsanstalten

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj. ts proposition nr 138 år 195!)

för vissa resislensundersökningar vid ett provisoriskt laboratorium i Svalöv,

vilka medel ej erfordras, sedan det här skisserade, utbyggda resistensbiologiska

arbetet igångsatts.

En mera ingående prövning av utgiftsberäkningarna torde böra ske i

samband med behandlingen av äskandena om anslag för berörda utgifter.

Tidpunkten för framläggande av dessa äskanden är självfallet beroende av

möjligheterna att finna utrymme för kostnaderna inom nu gällande anslagsramar

eller att finansiera en utbyggnad över huvud taget av den statsunderstödda

växtförädlingsverksamheten. De planerade byggnadsarbetena

bör inte igångsättas förrän det står klart, att anslagsmedel finnes tillgängliga

för bestridande av de vid anläggningarnas ianspråktagande direkt uppkommande

följdkostnaderna, såvitt dessa faller eller måste antagas falla

på statsverket. Projekteringen av anläggningsarbetena samt planeringen av

utbyggnaden och dispositionen av personalresurserna in. in. bör dock fullföljas

så att igångsättandet ej fördröjes därav.

Till frågan om förstärkning av resurserna å de av resistensforskningen

berörda institutionerna vid lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök

torde jag få återkomma, sedan jordbrukshögskoleutredningen framlagt

resultatet av sitt pågående arbete.

Av framställningen från Sveriges utsädesförening angående dess emottagande

av förut berörda donationer framgår, att växtförädlingen, däri inbegripet

resistensförädlingen, av potatis är föremål för föreningens särskilda

uppmärksamhet. Föreningen har i frågan förbindelse med 1956 års matpotatisutredning,

vilken — såsom antytts i propositionen nr 35 till årets

riksdag angående åtgärder för kvalitetsförbättring av matpotatis — för närvarande

överväger huru utvecklingen mot en allmän standardhöjning av

den saluförda matpotatisen kan och bör främjas genom fortsatta försök och

effektiviserad forskning. Spörsmålet om utsädesföreningens medverkan

härvidlag genom bland annat resistensförädlingsverksamhet torde senare

få bedömas samtidigt med matpotatisutredningens övriga förslag berörande

forskningen och försöksverksamheten inom potatisområdet. Därvid torde

ställning även få tagas till frågan om finansieringen av anläggnings- och

driftskostnader samt personallöner som kan tillkomma i samband med en

eventuell intensifiering av utsädesföreningens verksamhet på sistnämnda

område.

Betydelsen av samarbete mellan de i den resislensbiologiska forskningsoch

förädlingsverksamheten medverkande myndigheterna och institutionerna

av skilda slag har framhållits såväl i kommittébetänkandena som i åtskilliga

remissyttranden. 1949 års växtskyddsutredning exempelvis har uttalat,

att en representant för lantbrukshögskolans institution för växtsjukdomslära

bör lämnas tillfälle att närvara vid överläggningar på tjänstemannaplanet

inom växtskyddsanstalten, när förslag till påföljande års arbetsprogram

diskuteras. Denna rekommendation har följts under senare

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 138 år 1959

29

år. I övrigt har från flertalet håll förordats, att samarbetet bör ske i obundna

former. För egen del vill jag understryka att — därest den framtida

utbyggnaden av resurserna för resistensbiologisk forsknings- och förädlingsverksamhet

skall leda till förväntade resultat och vinster för vårt jordbruk

och vår trädgårdsnäring -— det är angeläget med ett intimt samarbete

de på området verksamma organen emellan.

Statens växtskyddsanstalt bedriver, såsom jag förut berört, alltsedan år

1956 vissa mera provisoriskt organiserade resistensbiologiska undersökningar

inom ramen för ett årligt belopp av 24 000 kronor, vilket hittills

täckts med under vissa anslag förefintliga besparingar. Jag finner det angeläget,

att dessa undersökningar — som avser resistensen hos stråsäden

gentemot olika slag av rost- och mjöldaggssvampar — kan fortsättas intill

dess anstaltens ifrågavarande verksamhet erhållit de åsyftade fastare formerna.

Med hänsyn härtill bör medel under de anslagsposter till särskilda

undersökningar som i enlighet med riksdagens beslut skall upptagas i växtskyddsanstaltens

avlönings- och omkostnadsstater för budgetåret 1959/60

tagas i anspråk för bestridande av arvode, motsvarande lönen i 21 löneklassen,

till en med förevarande undersökningar nu sysselsatt assistent

samt av i sammanhanget erforderliga omkostnader intill ett belopp av högst

6 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att besluta att den fortsatta resistensbiologiska forsknings-

och förädlingsverksamheten skall vara organiserad

i huvudsaklig överensstämmelse med vad i det föregående

anförts.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen,

att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Torsten Birgersson

590610 Stockholm 1959. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1959:261 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående vissa tjänster vid kommunikationsverken. a1 i texten
  2. JoU 1959:26 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående den resistensbiologiska forskningsoch förädlingsverksamhetcns organisation, m. m. s. 1 i texten