Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om ändrad lydelse av 72 § lagen den 14 september 195i (nr 705) om aktiebolag

1959-04-03 · 18 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 18 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1959:142, Med förslag till lag om ändrad lydelse av 72 § lagen den 14 september 195i (nr 705) om aktiebolag

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr H2 år 1959

1

Nr 142

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till lag om

ändrad lydelse av 72 § lagen den 14 september 195i

(nr 705) om aktiebolag; given Stockholms slott den

3 april 1959.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll

vill Kungl. Maj:t härmed jämlikt § 87 regeringsformen föreslå riksdagen

att antaga härvid fogade förslag till lag om ändrad lydelse av 72 § lagen

den 14 september 1944 (nr 705) om aktiebolag.

GUSTAF ADOLF

Herman Kling

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås, med hänsyn till den förskjutning som under senare

år inträtt i sjöfartsnäringens kreditförhållanden, viss jämkning av

aktiebolagslagens bestämmelser om avsättning till reservfond och skuldregleringsfond.

1

1 Uihang till riksdagens protokoll 1959. 1 samt. Nr 142

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 142 år 1959

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 72 § lagen den 14 september 1944 (nr 705)

om aktiebolag

Härigenom förordnas, att 72 § lagen den 14 september 1944 om aktiebolag1

skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

72 §.

1 mom. Ändå att---överstigit skulderna.

2 mom. Vid tillämpning av bestämmelserna

i 1 mom. skall ej bland

skulderna inräknas:

a) gäld, för vilken bolaget lämnat

säkerhet av inteckning inom sextio

procent av senast fastställda taxeringsvärdet

för

jordbruksfastighet;

fastighet, belägen i stad, köping

eller municipalsamhälle, å vilken

finnes uppförd byggnad huvudsakligen

innehållande lägenheter för uthyrning

till bostads-, butiks- eller

kontor sändamål; eller

annan egendom, vilken enligt bestämmelse

som meddelas av Konungen

må anses erbjuda motsvarande

säkerhet;

b) guld till Svenska skeppshypotekskassan

eller annan inrättning

som Konungen bestämmer, för vilken

bolaget lämnat godkänd säkerhet

av inteckning i fartyg. 1

2 mom. Vid tillämpning av bestämmelserna

i 1 mom. skall ej bland

skulderna inräknas:

a) gäld, för vilken bolaget lämnat

säkerhet av inteckning inom sextio

procent av senast fastställda taxeringsvärdet

för

jordbruksfastighet;

fastighet, belägen i stad, köping

eller municipalsamhälle, å vilken

finnes uppförd byggnad huvudsakligen

innehållande lägenheter för uthyrning

till bostads-, butiks- eller

kontorsändamål; eller

annan egendom, vilken enligt bestämmelse

som meddelas av Konungen

må anses erbjuda motsvarande

säkerhet;

b) gäld, för vilken bolaget lämnat

säkerhet av inteckning i fartyg inom

trettio procent av det värde som av

svensk försäkringsanstalt eller utländsk

försäkringsanstalt, som har

rätt att driva försäkringsrörelse här

i riket, åsatts fartyget vid civilförsäkring

mot totalförlust.

1 Senaste lydelse, se SFS 1948: 187.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 142 år 1959

3

Har för — — •— ---bland skulderna.

Där förskott--—-----är tillverkat.

3 mom. Konungen må — ----—-----därtill föranleda.

Denna lag träder i kraft den 1 juli

1959; doek att äldre lydelsen skall

gälla såvitt fråga är om gäld till

Svenska skeppshypotekskassan eller

annan inrättning, som Konungen med

stöd av bemyndigandet i 72 § 2 mom.

b) äldre lydelsen bestämt, samt för

gälden före nämnda dag lämnats godkänd

säkerhet av inteckning i fartyg.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 142 år 1959

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 20 mars 1959.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Lindell, Lindström, Lange, Lindholm, Kling,

Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och handelsdepartementen

anmäler chefen för justitiedepartementet, statsrådet Lindell, fråga

om ändring i 72 § lagen om aktiebolag och anför därvid följande.

Med anledning av en skrivelse den 12 oktober 1957 från Sveriges redareförening

rörande tillämpningen av bestämmelserna i 72 § aktiebolagslagen

om fondering och utdelningsbegränsning i bolag med viss skuldsättning

har inom justitiedepartementet i januari 1959 upprättats en promemoria

i ämnet med förslag till lag om ändrad lydelse av nämnda paragraf.

Över promemorian jämte det därvid fogade lagförslaget har efter remiss

yttranden avgivits av kommerskollegium, som vid sitt yttrande fogat yttranden

från handelskamrarna i Stockholm, Göteborg och Malmö, sjöfartsstyrelsen,

som jämväl överlämnat ett från Rederiföreningen för mindre

fartyg inhämtat yttrande, samt bank- och fondinspektionen, försäkringsinspektionen,

sparbanksinspektionen, statens lånenämnd för den mindre

skeppsfarten, Svenska bankföreningen, Svenska försäkringsbolags riksförbund,

Svenska sparbanksföreningen, Sveriges industriförbund, Sveriges redareförening,

Svenska skeppshypotekskassan och Svensk fartygskredit aktiebolag.

Jag anhåller nu att få upptaga detta ärende till behandling.

Gällande bestämmelser

För att tillgodose behovet av konsolidering i aktiebolag föreskrives i 72 §

1 mom. lagen om aktiebolag, att aktiebolag i viss utsträckning skall avsätta

medel till reservfonden eller en skuld regleringsfond, om bolagets skulder

enligt balansräkningen överstiger dess eget bundna kapital, d. v. s. summan

av aktiekapitalet, reservfonden och skuldregleringsfonden. Vid tillämpningen

av dessa bestämmelser skall emellertid enligt 72 § 2 mom. a) bland skulderna

ej inräknas gäld, för vilken lämnats viss närmare angiven säkerhet. I

första hand kommer här i betraktande skulder mot säkra fastighetsinteckningar.

Såsom sådana anses inteckning inom sextio procent av senast fastställda

taxeringsvärdet för jordbruksfastighet och för fastighet i stad, ko
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj.ts proposition nr 142 år 1959

ping eller municipalsamliälle, på vilken finnes uppförd byggnad som huvudsakligen

innehåller lägenheter för uthyrning till bostads-, butiks- eller

kontorsändamål. Enligt 72 § 2 mom. b) skall bland skulderna ej heller inräknas

gäld till Svenska skeppshypotekskassan eller annan inrättning som

Kungl. Maj :t bestämmer, för vilken bolaget lämnat godkänd säkerhet av

inteckning i fartyg. Sistnämnda stadgande infördes i lagen på begäran av

bl. a. Sveriges redareförening. 1 propositionen med förslag till lag om aktiebolag

m. in. (nr 5/1944 s. 281) motiverade föredragande departementschefen

stadgandet på följande sätt:

Med hänsyn till de förutsättningar, under vilka Svenska skeppshypotekskassan

äger bevilja lån mot säkerhet i fartygsinteckning, torde vidare några

allvarligare farhågor ej heller kunna hysas mot att, såsom Sveriges redareförening

hemställt, medgiva avdrag för gäld på grund av lån mot inteckningssäkerhet

hos kassan. Jag vill därför förorda, att ett undantag i sådant

hänseende vid beräkning av skulderna medgives. För närvarande torde belåning

av fartygsinteckning på annat håll än hos skeppshypotekskassan

sakna praktisk" betydelse. Då förhållandena emellertid framdeles kunna

förändras, synes lämpligt att medgiva Kungl. Maj :t möjlighet att jämställa

annan inrättning med nämnda kassa.

Med stöd av det i lagen givna bemyndigandet har Kungl. Maj :t genom

kungörelse den 18 februari 1955 (nr 62) förordnat, att vid tillämpning av

bestämmelserna i 72 § 1 mom. aktiebolagslagen bland aktiebolags skulder

ej skall inräknas gäld till Svensk fartygskredit aktiebolag, för vilken lämnats

godkänd säkerhet av inteckning i fartyg.

Framställningen från Sveriges redareförening

I sin förut omnämnda skrivelse har Sveriges redareförening hemställt,

att Kungl. Maj:t ville med stöd av bemyndigandet i 72 § 2 mom. b) aktiebolagslagen

förordna, att vid tillämpning av bestämmelserna i 1 mom. sagda

paragraf bland aktiebolags skulder ej skall inräknas gäld till bank, försäkringsinrättning,

understödsförening, under offentlig tillsyn stående stiftelse

eller stalens lånefond för den mindre skeppsfarten, under förutsättning

att för gälden lämnats godkänd säkerhet av inteckning i fartyg. Redareföreningen

förklarade sig icke ha något att erinra emot att fartygsinteckningen

skulle ligga inom femtio procent av fartygets värde.

Till stöd för framställningen anförde redareföreningen bl. a. följande:

Efter aktiebolagslagens tillkomst har — icke minst under de allra senaste

åren — en i detta sammanhang betydelsefull förskjutning inträtt i

sjöfartsnäringens kreditförhållanden. Den rådande kreditransoncringen har

sålunda mycket hårt gått ut över Svenska skeppshypotekskassans verksamhet.

De för utlåning disponibla medlen ha rent av minskat, vartill kommer

alt dessa medel på grund av penningvärdets fall icke längre ha samma

värde som tidigare. Samtidigt härmed har den svenska handelsflottan expanderat

kraftigt. Det svenska tonnaget, som vid aktiebolagslagens tillkomst

är 1944 uppgick till 1 420 600 bruttoton, utgör i dagens läge 8 061 000

bruttoton. Just för det nytillkomna tonnaget har ett starkt lånebehov av

naturliga skäl gjort sig gällande. De nämnda faktorerna ha samverkat till

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj. ts proposition nr H2 år 1959

att rederierna måst söka sig andra långivare än Svenska skeppshypotekskassan.

Vad departementschefen anförde i propositionen till 1944 års riksdag

om att belåning av fartygsinteckning på annat håll än hos skeppshypotekskassan

saknade praktisk betydelse, äger därför ej längre giltighet.

En del av rederinäringens lånebehov täckes numera hos Svensk fartygskredit

aktiebolag. Även denna institution har emellertid haft kraftig känning

av kreditåtstramningen och har därför och av andra skäl icke kunnat

tillgodose mer än en del av kreditbehovet. Bland kreditgivare av betydelse

för den svenska sjöfartsnäringen märkas i dagens läge banker, försäkringsinrättningar,

understödsföreningar och stiftelser ävensom Statens lånefond

för den mindre skeppsfarten. De nu avsedda kreditgivarna stå — med undantag

för vissa stiftelser — under offentlig myndighets kontroll. Man har

anledning räkna med, att prövningen av låneansökningar sker med samma

noggrannhet hos dessa kreditgivare som hos Svenska skeppshypotekskassan

och Svensk fartygskredit aktiebolag. Goda skäl tala därför för, att dessa

anstalter i nu förevarande hänseende jämställas med Svenska skeppshypotekskassan

och Svensk fartygskredit aktiebolag.

I anslutning till nämnda skrivelse har redareföreningen i skrivelse den

21 mars 1958 lämnat vissa uppgifter om den totala omfattningen av de lån

som beviljats med säkerhet av inteckning i svenska fartyg. Enligt dessa

uppgifter svarar skeppshypotekskassan och fartygskreditaktiebolaget för

sådan utlåning om tillhopa 62 resp. 116 milj. kronor. Motsvarande utlåning

från de under försäkringsinspektionens kontroll stående försäkringsinrättningarna

uppgår till 46 milj. kronor. Bankernas utlåning mot säkerhet av

inteckning i fartyg uppskattas till mellan 100 och 150 milj. kronor. Utlåningen

från statens lånefond för den mindre skeppsfarten uppgår till 14

milj. kronor. Vidare svarar de understödsföreningar som står under riksförsäkringsanstaltens

kontroll för en utlåning mot säkerhet i fartygsinteckningar

om tillhopa 58 milj. kronor. Beträffande motsvarande utlåning

från de stiftelser som står under länsstyrelsernas kontroll anföres att någon

tillförlitlig siffra icke varit möjlig att erhålla.

I skrivelsen den 21 mars 1958 har redareföreningen vidare uttalat att,

för den händelse säkerhetshänsyn skulle anses kräva en viss begränsning

i de av föreningen föreslagna åtgärderna, en metod skulle vara att sätta en

lägre utlåningsprocent av vederbörande fartygs värde. Det kunde även tänkas

att föreskriva en viss maximiålder för det fartyg som är objekt för

belåningen. Slutligen kunde ifrågakomma att inskränka kretsen av de kreditgivare

som skulle omfattas av de nya reglerna.

Departementspromemorian

I promemorian lämnas till en början en redogörelse för bakgrunden till

och den närmare innebörden av aktiebolagslagens bestämmelser i 72 § rörande

skuldregleringsfond. Härom anföres följande:

Bestämmelserna utgår från den uppfattningen att ett aktiebolag, vars verksamhet

i förhållandevis stor utsträckning baseras på upplånat kapital, måste

genomsnittligt sett anses vara mindre väl konsoliderat än ett bolag, som till

större delen är finansierat med eget kapital. I lagen har uppställts den nor
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 172 år 1959

7

men, att konsolidering är påkallad då bolagets skulder överstiger summan

av dess eget bundna kapital (aktiekapital, reservfond och skuldregleringsfond).

Att skulderna överstiger det bundna kapitalet har emellertid enligt

lagen ingen annan påföljd än att dels en viss avsättning av uppkommande

årsvinst skall ske till reservfond eller skuldregleringsfond och dels att en viss

begränsning i bolagets rätt att dela ut vinst inträder; utdelningen får ej

överstiga fem procent av bolagets behållna förmögenhet enligt balansräkningen,

med mindre ett lika stort belopp som det vilket därutöver utdelas

ytterligare avsättes till reservfonden eller skuldregleringsfonden.

Vid tillämpning av bestämmelserna om skuldregleringsfond skall bland

skulderna ej inräknas gäld för vilken lämnats viss närmare angiven säkerhet.

Även om ett företags möjlighet att ställa realsäkerhet av ifrågavarande

slag och därigenom erhålla kredit på förmånliga villkor kan sägas uttrycka

en starkare ställning hos företaget, som motiverar ifrågavarande undantag,

är emellertid undantagen i viss mån betänkliga ur den synpunkten, att bolagets

övriga skuldsättning, mot vilken kanske endast egendom av mera osäkert

värde kommer att svara, kan vara så mycket mer tryckande och äventyrlig

för bolaget. Med hänsyn därtill har lagstiftningen strängt begränsat

de kategorier av säkerhet som i förevarande avseende godtages. Att märka

är således att t. ex. inteckning i industrifastigheter icke godtages.

I promemorian erinras härefter om det vid aktiebolagslagens tillkomst

gjorda undantaget från reglerna rörande skuldregleringsfond såvitt angår

lån mot fartygsinteckning i Svenska skeppshypotekskassan samt om det

skäl som därvid åberopades för detta undantag, nämligen att det med hänsyn

till de förutsättningar under vilka skeppshypotekskassan ägde bevilja

lån mot säkerhet i fartygsinteckning icke torde kunna hysas några allvarligare

farhågor mot alt medgiva avdrag för gäld på grund av lån mot inteckningssäkerhet

hos kassan. Vidare framhålles att bestämmelserna rörande

utlåning från kassan utvisar, att stränga normer måste iakttagas vid utlåningen.

Principiellt sker belåning endast mot säkerhet i nya eller genomgripande

moderniserade fartyg. Lån må icke beviljas till högre belopp än

femtio procent av det värde till vilket fartyget av styrelsen uppskattas. Värdet

bestämmes regelmässigt betydligt lägre än kontraktspris, byggnadsvärde

och marknadsvärde, eftersom fartyg anses förhållandevis värdeosäkra.

Lån får i allmänhet beviljas på högst lio års återbetalningsskyldighet.

När sedermera genom kungörelsen den 18 februari 1955 förordnades, att

vid tillämpning av bestämmelserna i 72 § 1 mom. bland aktiebolags skulder

ej skall inräknas gäld till Svensk fartygskredit aktiebolag för vilken lämnats

godkänd säkerhet av inteckning i fartyg var, enligt vad som vidare anföres

i promemorian, utgångspunkten att även detta kreditföretag i sin långivning

följde särskilt försiktiga normer. Fartygskreditaktiebolaget började

sin verksamhet år 1953 och bolaget har, i enlighet med statsmakternas intentioner,

kommit att fungera som institut för belåning av större maskindrivna

fartyg, speciellt tankbåtar, samtidigt som skeppshypotekskassans kreditgivning

koncentrerats på det mindre och medelstora tonnaget. Enligt de bestämmelser

som gäller i fråga om bolagets låneverksamhet skall dess krediter

säkerställas enligt i huvudsak samma grunder som gäller för skepps
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj. ts proposition nr H2 år 1959

hypotekskassan. I den mån skiljaktigheter föreligger, torde dessa innebära

att fartygskreditbolagets säkerhetskrav sträcker sig något längre än skeppsbypotekskassans.

Ett starkt skäl för en åtgärd i den av redareföreningen begärda riktningen

ligger enligt promemorian däri, att det beträffande lån mot fartygsinteckningar

redan gjorts undantag från reglerna rörande skuldregleringsfond såvitt

angår två kreditinstitut, skeppshypotekskassan och fartygskreditaktiebolaget.

En förutsättning för bifall till redareföreningens hemställan bör

emellertid vara att man kan finna garantier för att krediter mot fartygsinteckningar

av andra kreditgivare ges med samma försiktighet som av de

två undantagna kreditinrättningarna. Alt, såsom redareföreningen föreslagit,

med skeppshypotekskassan och fartygskreditalctiebolaget likställa vissa

kategorier kreditgivare därför att de står under viss offentlig kontroll torde

dock icke vara riktigt. Den ifrågavarande offentliga kontrollen bär nämligen

icke sådan innebörd och sådant syfte att fartygsinteckningar kommer

att tagas såsom pant för lån endast under förutsättningar likvärdiga med

dem som tillämpas av de två undantagna kreditinstituten med deras stränga

regler i detta hänseende. Vad särskilt angår statens lånefond för den mindre

skeppsfarten framhålles i promemorian, att denna har ett speciellt syfte,

nämligen att genom lånestöd främja en ur allmän synpunkt önskvärd förnyelse

av rikets bestånd av fartyg med en bruttodräktighet av högst 500 registerton.

I enlighet med detta syfte kan, såsom framgår av kungörelsen den

6 juni 1957 (nr 340) om statens lånefond för den mindre skeppsfarten, lån

ges upp till åttio procent av fartygets anskalfningspris vid köp eller, vid lån

för modernisering av fartyg, åttio procent av värdet efter moderniseringen.

Den naturligaste vägen att tillgodose redareföreningens önskemål är enligt

promemorian att medge, att gäld mot inteckning i fartyg icke skall inräknas

bland skulderna vid tillämpning av reglerna om skuldregleringsfond

under förutsättning att inteckningen faller inom en betryggande värdegräns,

bestämd till vissa procent av fartygets värde. Med hänsyn särskilt till den

osäkerhet som vidlåder fartygsinteckningar bör emellertid procenttalet sättas

väsentligt lägre än de sextio procent som aktiebolagslagen fastställer beträffande

vissa fastigheter och som hänför sig till fastigheternas taxeringsvärde.

Belåningsprocenten föreslås till trettio procent av fartygets värde.

Med en så försiktigt dragen gräns bör man enligt promemorian kunna undvika

att skilja mellan olika slag av kreditgivare och att uppställa andra förutsättningar,

(t. ex. beträffande fartygens ålder), något som torde i sak

vara önskvärt för rederierna och ur lagteknisk synpunkt är en fördel. Med

en dylik lösning, som förutsätter att ändring sker i 72 § 2 mom. aktiebolagslagen,

synes anledning icke föreligga att för framtiden bibehålla särbestämmelser

för skeppshypotekskassan och fartygskreditaktiebolaget. Beträffande

lån som lämnats av dessa kreditinstitut före lagändringens ikraftträdande

föreslås dock att äldre bestämmelser alltjämt skall gälla.

Vad angår frågan om det fartygsvärde som bör ligga till grund för beräkningen

uttalas i promemorian att det med hänsyn särskilt till de olika ned
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 152 år 1959

9

skrivningsregler som tillämpas inom skilda bolag knappast är lämpligt att

anknyta till det värde vartill vederbörande fartyg upptagits i bolagets balansräkning.

Ett riktigare värde torde erhållas, om man väljer fartygets försäkringsvärde.

Detta kan lämpligen anges som det värde vartill fartyget i svensk

försäkringsanstalt eller utländsk försäkringsanstalt, som har rätt att driva

försäkringsrörelse här i riket, är civilförsäkrat mot totalförlust.

Yttrandena över promemorian

Det i promemorian upptagna förslaget har i princip tillstyrkts eller lämnats

utan erinran av samtliga remissinstanser. I ett par yttranden förordas

dock den jämkningen i förslaget, att de nuvarande för skeppshypotekskassan

och fartygskreditaktiebolaget gällande speciella föreskrifterna skall kvarstå

oförändrade.

Kommerskollegium uttalar, att även om förslaget innebär en påtaglig utvidgning

av undantagsbestämmelsen i 72 § 2 mom. aktiebolagslagen, en dylik

utvidgning knappast synes innebära några risker för att de intressen som

tillgodoses genom den allmänna bestämmelsen om avsättning till skuldregleringsfond

därigenom skall trädas för nära. Med hänsyn härtill och då utvidgningen

synes tillgodose det praktiska livets krav tillstyrker kollegium,

i likhet med de av kollegiet hörda handelskamrarna, bifall till förslaget.

Enligt sjöfartsstgrelsens uppfattning bör det förhållandet, att ett ökat

antal kreditgivare de senaste åren kommit att lämna lån mot säkerhet i

botteninteckning i fartyg, föranleda vidgade möjligheter för de i aktiebolagsform

drivna rederiföretagen att undantaga fartygskrediter vid tillämpningen

av bestämmelserna i 72 § 1 mom. aktiebolagslagen. Det i 2 mom. b) av

samma paragraf intagna medgivandet synes i annat fall förlora sin reella

betydelse. Styrelsen finner det välmotiverat att icke längre knyta bestämmelsen

till vissa angivna kreditinstitut utan endast kräva att inteckningen

högst skall motsvara viss del av fartygets värde, angivet såsom försäkringsvärdet.

Med förmälan att Rederiföreningen för mindre fartyg ifrågasatt en ökning

av den i promemorian föreslagna procentandelen av fartygsvärdet från

trettio procent till femtio procent har sjöfartsstyrelsen vidare anfört:

Med hänsyn till att de värderingsregler, som tillämpas av skeppshypotekskassan

och fartygskreditaktiebolaget, är avsevärt mera restriktiva än de,

som ligger till grund för beräkning av ett fartygs försäkringsvärde, skulle

ett införande av den högre procentsatsen i realiteten innebära eu uppräkning

av de avdragsgilla krediterna. Enligt sjöfartsstyrelsens mening står eu

sådan uppräkning icke i god överensstämmelse med grunderna för lagrummet.

Den i förslaget angivna procentandelen är enligt styrelsens mening väl

avvägd.

I likhet med sjöfartsstyrelsen anser försukringsinspektionen, att den förskjutning

som intriitt i sjöfartsnäringens kreditförhållanden under senare

år motiverar en lagändring i den av redareföreningen begärda riktningen.

Inspektionen vill också, såvill avser försäkringsbolagen och understödsför
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 142 år 1959

eningarna, bekräfta riktigheten av den i promemorian uttalade uppfattningen

att den omständigheten, att nämnda inrättningar är ställda under offentlig

tillsyn, icke garanterar att fartygsinteckningar kommer att tagas såsom pant

för lån endast under förutsättningar likvärdiga med dem som tillämpas

av de två genom lagstiftningen hittills särskilt undantagna kreditinstituten.

Bank- och fondinspektionen har i och för sig ingenting emot en utvidgning

av avdragsrätten att omfatta även lån i andra kreditinrättningar än de för

närvarande godtagna. Huruvida belåningen sker i dessa inrättningar, i banker

eller i andra kreditinstitut kan enligt vad inspektionen anför ofta bero

på omständigheter som ej sammanhänger med värderingen. En av anledningarna

till att redarna icke i önskad omfattning kunnat få sitt behov av

långfristiga krediter tillgodosett hos hypoteksinstituten anser inspektionen

sålunda vara de begränsningar i fråga om rätten att emittera obligationer,

som riksbanken i kreditpolitiskt syfte infört. Emellertid har inspektionen

varit tveksam om det ofta varierande försäkringsvärdet är ägnat att läggas

till grund vid avräkningen. Detta värde framkommer ju genom förhandlingar

mellan försäkringsgivare och rederiföretag, varvid även andra omständigheter

än värdesynpunkter beaktas. Å andra sidan torde försäkringsvärdets

mindre tillförlitlighet såsom mätare av fartygets verkliga värde i viss mån

uppvägas av den lägre belåningsgränsen. Då denna gräns dragits så försiktigt

som vid 30 % av nämnda värde, anser inspektionen att några allvarligare

erinringar icke kan göras.

Svenska bankföreningen framhåller, att bestämmelserna i 72 § aktiebolagslagen

angående skuldregleringsfond icke kan anses tillfredsställande

utan bör bli föremål för en allmän översyn. Därest en sådan ej kan genomtöras

utan dröjsmål, bör emellertid önskemålet om en total revision ej få

stå i vägen för omedelbara jämkningar på punkter, där behovet av ändrade

föreskrifter gjort sig särskilt kännbart i praktiken. Det förslag som framlagts

i nu förevarande promemoria synes ägnat att minska de svårigheter och

orättvisor som de nuvarande reglerna medfört såvitt angår rederinäringen.

Ehuru förslaget är behäftat med vissa svagheter av teknisk natur vill bankföreningen

därför ej motsätta sig dess genomförande.

Såsom redan anförts har i ett par yttranden förordats, att de nuvarande

för skeppshypotekskassan och fartygskreditaktiebolaget gällande speciella

föreskrifterna skall kvarstå oförändrade.

Bank- och fondinspektionen uttalar således, att förslaget får den konsekvensen

att man begränsar de nuvarande möjligheterna att avräkna gäld

för bolag som lånat i skeppshypotekskassan och fartygskreditaktiebolaget;

även sådan gäld inordnas nämligen under den allmänna 30 %-regeln. Till

stöd härför har endast åberopats uniformitetsskäl och lagtekniska fördelar.

Inspektionen kan för sin del icke finna dessa skäl bärande. Några anmärkningar

har icke riktats mot de nu tillämpade grunderna för avräkning

av gäld hos ifrågavarande två inrättningar. Den värdering som sker i samband

med långivningen har visat sig tillförlitlig, och det finns därför enligt

inspektionens mening icke någon anledning att vid beräkning av bolags

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr H2 år 1959

11

skuldsättning skärpa bestämmelserna för de bolag, som lånat hos skeppshypotekskassan

och fartygskreditaktiebolaget. På grund härav föreslår inspektionen,

att det nuvarande stadgandet i 72 § 2 mom. b) aktiebolagslagen

skall bibehållas oförändrat samt att den föreslagna generella regeln skall

upptagas såsom en punkt c) i samma moment och avse gäld till annan inrättning

än som avses i punkt b). Svensk farlijgskredit aktiebolag uttalar

samma önskemål och framhåller i anslutning därtill att de nuvarande reglerna

synes väl motiverade med tanke på de särskilda normer som gäller

för de ifrågavarande båda kreditinstitutens utlåning. Fartygskreditaktiebolaget

upplyser att bolaget sökt göra en utredning rörande frågan om betydelsen

för bolagets låntagare av den föreslagna lagändringen. Det har emellertid

visat sig omöjligt att generellt bedöma denna fråga. Helt allmänt torde

dock enligt fartygskreditaktiebolagets uppfattning kunna sägas, att en ändring

av 72 § aktiebolagslagen på föreslaget sätt icke i någon mera avsevärd

grad skulle komma att försämra låntagarnas ställning.

Vad angår detaljerna i lagförslaget har i yttrandena erinringar framförts

endast av försäkringsinspektionen. Enligt inspektionens mening bör angivande

av det intecknade fartygets värde utformas på ett annat sätt än enligt

promemorians förslag. Härom anföres:

I förslaget har värdet angivits vara det belopp vartill fartyget i svensk

försäkringsanstalt eller utländsk försäkringsanstalt, som bär rätt att driva

försäkringsrörelse här i riket, är civilförsäkrat mot totalförlust. Genom att

på detta sätt definiera fartygsvärdet uteslutes möjligheten till avdrag för

gäld, för vilken bolaget lämnar säkerhet av inteckning i fartyg, civilförsäkrat

mot totalförlust i utländska bolag, vilka icke har rätt att driva försäkringsrörelse

här i riket. Denna avgränsning kan visserligen i och för

sig synas förståelig. Ehuru man säkerligen i det vida övervägande antalet

fall kan hysa förtroende till de försäkringsvärden, som åsatts fartyg vid

försäkring även i sådant utländskt bolag som nyss nämnts, kan likväl fall

tänkas förekomma, där ett dylikt förtroende icke skulle vara berättigat.

En avgränsning av den allmänna karaktär som föreslagits synes sålunda

ha åtminstone visst fog för sig, och det kunde vid första påseende förefalla

ligga nära till bands att betrakta den föreslagna utformningen av avgränsningen

såsom den enda praktiskt möjliga, även om den i många fall säkerligen

går för långt. Men vid närmare betraktande finner man snart, att den

önskade avgränsningen genom eu annan konstruktion kan göras väsentligt

mindre långtgående, så alt syftet med densamma kan vinnas samtidigt

som olägenheterna avsevärt reduceras, även om de inte blir helt undanröjda.

Det förhåller sig nämligen så, all den direktförsäkring, som tecknas hos

bär i riket ej koncessionerade utländska försäkringsgivare, vanligen avser

endast eu del av fartygsvärdet, medan återstående del tecknas hos ett

svenskt bolag. Om man bortser från det mindre kaskot (under 500 brultoregislerlon),

vars försäkring fördelar sig på flera olika försäkringsgivare,

huvudsakligen svenska, och de fartyg tillhörande Johnson-koncernen, som

är försäkrade i det koncernen tillhörande Försäkringsaktiebolaget Sirius,

domineras den hos svenska bolag tecknade kaskoförsäkringen av två företag,

nämligen dels Sveriges Ångfartygs Assurans Förening (jämte de därmed

samarbetande Norrlands Ångfartygs Assuransförening och Sydsvenska

Ömsesidiga Fartygsförsäkringsbolaget) samt Försäkringsaktiebolaget Mä
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungi. Maj:ts proposition nr 142 år 1959

laren. Det förra bolaget svarar för den övervägande delen av det försäkringsvärde

avseende storkasko (minst 500 bruttoregisterton), som icke

tecknas hos Sirius. Härvid inbegripes emellertid icke de direktförsäkringsvärden,

som tecknas i utlandet. Hos Sveriges Ångfartygs Assurans Förening

tecknas i allmänhet försäkring endast till halva försäkringsvärdet. Den

återstående delen tecknas vanligen hos Lloyd’s i London, som icke innehar

koncession för verksamhet här. Även de i Mälaren tecknade försäkringarna

kompletteras i vissa fall, ehuru till mindre del, med försäkringar hos utländsk

försäkringsgivare, även i detta fall oftast Lloyd’s.

Försäkringsinspektionen uttalar härefter, alt den utländska försäkringsgivaren

i de mycket betydande antal fall, då försäkring tecknas till en del

av värdet hos svenskt och till en del hos utländskt företag, regelmässigt

följer de fartygsvärden som åsatts av den svenska försäkringsgivaren. Med

hänsyn härtill vill försäkringsinspektionen föreslå en sådan jämkning av

lagförslaget, att den föreslagna lydelsen av 72 § 2 mom. b) får inbegripa

orden »det värde, som åsatts fartyget av svensk försäkringsanstalt eller

utländsk försäkringsanstalt, som har rätt att driva försäkringsrörelse här

i riket, vid civilförsäkring mot totalförlust». Genom en sådan utformning

av bestämmelsen synes väl i allmänhet de fall bli inbegripna, där försäkring

tecknas till en del hos svenskt och till en del hos utländskt bolag, men däremot

icke de fall komma med, där direkt försäkring sker helt i utländska

företag, som icke har rätt att driva verksamhet här. Följden bleve alltså

eu något ökad »avdragsrätt» för rederierna, något som enligt försäkringsinspektionens

mening för övrigt också kanske kan sägas rättfärdigas därav,

att det i princip icke synes böra göras åtskillnad på det fallet att ett

fartyg direkt försäkras till fulla värdet i ett svenskt försäkringsbolag, som

därefter återförsäkrar halva värdet i ett utländskt här icke koncessionerat

bolag, och det fallet att det svenska och utländska bolaget tecknar försäkring

på halva värdet var.

Departementschefen

En av de mera betydelsefulla nyheter som infördes när den nu gällande

aktiebolagslagen kom till år 1944 var reglerna i 72 § 1 mom. om skyldighet

för bolag att avsätta medel till reservfonden eller en skuldregleringsfond

och om begränsning av rätten att verkställa vinstutdelning, så länge

skulderna överstiger summan av aktiekapitalet, reservfonden och skuldregleringsfonden.

Emellertid ansågs att skuldsättning på längre sikt, grundad

på belåning av inteckningar i fastigheter av mex-a värdebeständigt slag,

är ekonomiskt väl försvarlig, även om skuldsättningen överstiger bolagets

eget kapital. Med hänsyn till de förutsättningar, under vilka Svenska skeppshvpotekskassan

äger bevilja lån mot säkerhet i fartygsinteckning, ansågs

alt några allvarliga farhågor icke heller kunde hysas mot att medgiva avdrag

även för gäld på grund av lån mot inteckningssäkerhet hos kassan. I

enlighet med det anförda har i 2 mom. nämnda paragraf föreskrivits, att

vid tillämpning av den allmänna bestämmelsen i 1 mom. bland skulderna

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 142 år 1959

ej skall inräknas gäld, för vilken ställts säkerhet av inteckning inom sextio

procent av senast fastställda taxeringsvärdet för vissa slag av fastigheter,

huvudsakligen jordbruks- och bostadsfastigheter. Vidare skall bland skulderna

ej inräknas gäld till Svenska skeppshypotekskassan eller annan inrättning

som Kungl. Maj:t bestämmer, för vilken bolaget lämnar godkänd

säkerhet av inteckning i fartyg. I enlighet med sistnämnda bemyndigande

har Kungl. Maj:t i kungörelse år 1955 förordnat, att bland aktiebolags skulder

ej skall inräknas gäld till Svensk fartygskredit aktiebolag, för vilken

lämnats godkänd säkerhet av inteckning i fartyg.

Såsom framgår av den föregående redogörelsen har Sveriges redareförening,

med åberopande av den förskjutning som under senare år inträtt

1 sjöfartsnäringens kreditförhållanden, hemställt om åtgärder i syfte att

vid tillämpning av bestämmelserna om avsättning till reservfond och skuldregleringsfond

skall undantagas gäld även till andra fartygskreditgivare än

skeppshypotekskassan och fartygskreditaktiebolaget.

I den departementspromemoria som upprättats med anledning av framställningen

har föreslagits, att det nuvarande undantagsstadgandet i 72 §

2 mom. h) aktiebolagslagen beträffande lån till skeppshypotekskassan eller

annan inrättning som Kungl. Maj :t bestämmer skall ersättas med en generell

regel av innebörd, att vid tillämpning av bestämmelserna i 1 mom. nämnda

paragraf ej skall bland skulderna inräknas gäld, för vilken bolaget lämnar

säkerhet av inteckning i fartyg inom trettio procent av fartygets värde.

Såsom nämnda värde skall enligt förslaget anses det belopp, till vilket fartyget

i svensk försäkringsanstalt eller utländsk försäkringsanstalt, som har

rätt att driva försäkringsrörelse här i riket, är civilförsäkrat mot totalförlust.

Vad sålunda föreslagits har allmänt biträtts i remissyttrandena, och jag

vid även för egen del med hänsyn till vad som upplysts angående nuvarande

kreditförhållanden för sjöfarten, tillstyrka den generella regel som

förordats i promemorian. Med den försiktiga gränsdragning som föreslås

synes det ej vara anledning att skilja mellan olika slag av kreditgivare eller

eljest uppställa särskilda förutsättningar. Tillräckliga skäl synes icke heller

föreligga att i fortsättningen bibehålla särskilda regler för skeppshypotekskassan

och fartygskreditaktiebolaget; med de försiktiga värderingsregler

som vid långivningen tillämpas av dessa kreditinstitut torde, såsom

ock framgår av vad fartygskreditaktiebolaget yttrat, den föreslagna lagändringen

icke i någon mera avsevärd grad komma att försämra låntagarnas

ställning. Av skäl som försäkringsinspektionen anfört torde emellertid

regeln om vad som skall anses såsom fartygets värde höra jämkas så,

att som fartygsvärde skall gälla det värde som av svensk försäkringsanstalt

eller utländsk försäkringsanstalt, som har rätt att driva försäkringsrörelse

här i riket, åsalts fartyget vid civilförsäkring mot totalförlust.

Den föreslagna lagändringen torde böra träda i kraft den 1 juli 1959.

I fråga om lån som före nämnda dag lämnats mot godkänd säkerhet av inteckning

i fartyg torde dock hittillsvarande regler alltjämt böra gälla. Sär
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 142 år 1959

skild övergångsbestämmelse härom torde böra upptagas i lagen liksom vid

upphävandet av den kungörelse som utfärdats i anslutning till ifrågavarande

lagrum i dess nuvarande avfattning.

I enlighet med vad sålunda anförts har inom justitiedepartementet upprättats

härvid fogade förslag till lag om ändrad lydelse av 72 § lagen den

14 september 1944 (nr 705) om aktiebolag.

Föredraganden hemställer att lagrådets utlåtande över lagförslaget måtte

för det i § 87 regeringsformen angivna ändamålet inhämtas genom utdrag

av protokollet.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

bifaller Hans Maj :t Konungen.

Ur protokollet:

Margit Hirén

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 142 år 1959

15

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 72 § lagen den 14 september 1944 (nr 705)

om aktiebolag

Härigenom förordnas, att 72 § lagen den 14 september 1944 om aktiebolag

skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

72 §.

1 mom. Ändå att--— överstigit skulderna.

2 mom. Vid tillämpning av bestämmelserna

i 1 mom. skall ej bland

skulderna inräknas:

a) gäld, för vilken bolaget lämnar

säkerhet av inteckning inom sextio

procent av senast fastställda taxeringsvärdet

för

jordbruksfastighet;

fastighet, belägen i stad, köping

eller municipalsamhälle, å vilken

finnes uppförd byggnad huvudsakligen

innehållande lägenheter för uthyrning

till bostads-, butiks- eller

kontorsändamål; eller

annan egendom, vilken enligt bestämmelse

som meddelas av Konungen

må anses erbjuda motsvarande

säkerhet;

b) gåld till Svenska skeppsliypotekskassan

eller annan inrättning

som Konungen bestämmer, för vilken

bolaget lämnat godkänd säkerhet

av inteckning i fartyg.

2 mom. Vid tillämpning av bestämmelserna

i 1 mom. skall ej bland

skulderna inräknas:

a) gäld, för vilken bolaget lämnar

säkerhet av inteckning inom sextio

procent av senast fastställda taxeringsvärdet

för

jordbruksfastighet;

fastighet, belägen i stad, köping

eller municipalsamhälle, å vilken

finnes uppförd byggnad huvudsakligen

innehållande lägenheter för uthyrning

till bostads-, butiks- eller

kontorsändamål; eller

annan egendom, vilken enligt bestämmelse

som meddelas av Konungen

må anses erbjuda motsvarande

säkerhet;

b) gäld, för vilken bolaget lämnar

säkerhet av inteckning i fartyg inom

trettio procent av det värde som av

svensk försäkringsanstalt eller utländsk

försäkringsanstalt, som har

rätt att driva försäkringsrörelse här

i riket, åsatts fartyget vid civilförsäkring

mot totalförlust.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 142 år 1959

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

Har för —------bland skulderna.

Där förskott--—---är tillverkat.

Denna lag träder i kraft den 1 juli

1959; dock att äldre lydelsen skall

gälla såvitt fråga är om gäld till

Svenska skeppshypotekskassan, för

vilken före nämnda dag lämnats

godkänd säkerhet av inteckning i

fartyg.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 142 år 1959

17

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj.ts lagråd den 2 april

1959.

Närvarande:

justitieråden Beckman,

E. Söderlund,

Tammelin,

regeringsrådet Nevrell.

Enligt lagrådet den 26 mars 1959 tillhandakommet utdrag av protokoll

över justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i

statsrådet den 20 mars 1959, hade Kungl. Maj:t förordnat, att lagrådets

utlåtande skulle för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas

över upprättat förslag till lag om ändrad lydelse av 72 § lagen den

14 september 1944 (nr 705) om aktiebolag.

Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, hade inför lagrådet föredragits

av lagbyråchefen S. Rudholm.

Lagrådet fann förslaget föranleda erinran allenast såvitt framgår av

följande yttrande:

I fråga om lån som före lagändringens ikraftträdande lämnats mot godkänd

säkerhet av inteckning i fartyg torde, såsom departementschefen anfört,

hittillsvarande regler alltjämt böra gälla. De hittillsvarande reglerna

avse Svenska skeppshypotekskassan och annan inrättning som Konungen

bestämmer. Den vid lagförslaget fogade övergångsbestämmelsen nämner

emellertid blott Svenska skeppshypotekskassan, varjämte en liknande

övergångsbestämmelse förutsättes skola meddelas vid upphävandet av den

kungörelse som utfärdats i anslutning till ifrågavarande lagrum i dess nuvarande

avfattning. Det synes lagrådet naturligt att låta den vid lagförslaget

fogade övergångsbestämmelsen omfatta jämväl sistnämnda fall. Lagrådet

hemställer därför, att orden »till Svenska skeppshypotekskassan»

måtte få utgå ur den föreslagna övergångsbestämmelsen.

Ur protokollet:

Clas Amilon

2 llihawj till riksdagens protokoll 1959. 1 samt. Nr 142

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 742 år 1959

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet

inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 3 april 1959.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Lindholm, Kling, Skoglund,

Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och handelsdepartementen

anmäler t.f. chefen för justitiedepartementet, statsrådet Kling, lagrådets

den 2 april 1959 avgivna utlåtande över det till lagrådet den 20 mars

1959 remitterade förslaget till lag om ändrad lydelse av 72 § lagen den

74 september 1944- (nr 705) om aktiebolag.

Efter redogörelse för lagrådets yttrande anför föredraganden följande.

Med anledning av vad lagrådet anfört torde en jämkning böra vidtagas

i förslagets övergångsbestämmelse. Den av lagrådet förordade formuleringen

synes emellertid kunna föranleda viss tvekan om bestämmelsens rätta

innebörd. Övergångsbestämmelsen torde böra innehålla, att lagrummets

äldre lydelse skall gälla såvitt fråga är om gäld till Svenska skeppshypotekskassan

eller annan inrättning, som Konungen med stöd av bemyndigandet

i 72 § 2 mom. b) äldre lydelsen bestämd, samt för gälden före nämnda

dag lämnats godkänd säkerhet av inteckning i fartyg. Härjämte torde en

mindre redaktionell jämkning få vidtagas i förslaget.

Föredraganden hemställer, att Kungl. Maj :t måtte jämlikt § 87 regeringsformen

föreslå riksdagen att antaga sålunda ändrat förslag till lag

om ändrad lydelse av 72 § lagen den 74 september 1$44 (nr 705) om aktiebolag.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Trygve Hellners

Stockholm 1959. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner

590501

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1959:276 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 72 § lagen den 14 september 1944 a1 i texten
  2. 1LU 1959:26 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 72 § lagen den 14 september 1944 s. 1 i texten