Sök i Ratio Lex

Angående åtgärder i prisreglerande syfte på jordbrukets område m. m

1959-03-04 · 233 sidor, varav 206 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 206 av 233 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1959:147, Angående åtgärder i prisreglerande syfte på jordbrukets område m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 147 år 1959

1

Nr 147

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående åtgärder i prisreglerande

syfte på jordbrukets område m. m.; given

Stockholms slott den 17 april 1959.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

dels antaga härvid fogade förslag till

1) förordning om ändrad lydelse av 5 § förordningen den 7 juni 1956

(nr 402) angående reglering av utförseln av vissa levande djur och jordbruksprodukter

m. in.;

2) förordning om ändrad lydelse av 2 och 5 §§ förordningen den 7 juni

1956 (nr 405) angående tillverkningsavgift för vissa produkter av potatis,

m. m.;

3) förordning om ändrad lydelse av 6 och 7 §§ förordningen den 7 juni

1956 (nr 406) angående mjölkavgift m. m.;

4) förordning om ändring i förordningen den 5 juni 1953 (nr 375) med

vissa bestämmelser angående prisregleringen för råg och vete;

5) förordning om ändrad lydelse av 1, 2 och 4 a §§ förordningen den 3

juni 1955 (nr 284) angående slaktdjursavgift m. m.;

6) förordning om ändrad lydelse av 2 a och 5 a §§ förordningen den 10

juli 1947 (nr 378) om vissa avgifter å mjölk, grädde och ost;

dels bifalla de förslag i övrigt, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

Gösta Netzén

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen framlägges förslag angående prissättningen på jordbrukets

produkter under 6-årsperioden 1 september 1959—31 augusti 1965.

Förslagen grundas på en mellan statens jordbruksnämnd och jordbrukets

förhandlingsdelegation träffad överenskommelse, i vilken nu gällande prissättningssystem

föreslås skola med vissa ändringar och tillägg tillämpas

under nämnda 6-årsperiod.

1 Uihaiuj till riksdagens protokoll 1959. 1 samt. Nr 147

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj. ts proposition nr 147 år 1959

Till utgångspunkt för överenskommelsen har legal bland annat beräkningar

av skillnaden mellan industriarbetarnas genomsnittliga årslön i dvrortsgrupperna

2 och 3 samt jordbrukarnas arbetsinkomst för år. Denna

inkomst bär beräknats på grundval av material ur den jordbruksekonomiska

undersökningen på gårdar med i medeltal 15 respektive 25 hektar

åker inom slättbygdsområdena. Vidare har till grund för överenskommelsen

legat vissa överväganden angående utvecklingen på världsmarknaden

samt en undersökning av de producent- och konsumentpriser, som gäller

i vissa andra västeuropeiska länder.

De föreslagna ändringarna i gällande prissättningssystem består bland

annat däri, att de nuvarande 5- och 6-procentregJerna ersättes av en ny

spärregel, i propositionen kallad 3-procentregeln. Denna har utformats så,

att den på ett effektivt sätt skall kunna uppväga förändringar i prisnivån

på världsmarknaden samt i kostnadsnivån för jordbruksföretagen. Vidare

skall en anknytning ske till den allmänna årslöneutvecklingen för industriarbetare

i dyrortsgrupperna 2 och 3 för att inkomstnivån inom jordbruket

skall följa med i den allmänna inkomstutvecklingen. Denna regel har i propositionen

kallats inkomstregeln. Prisskyddet föreslås avvägt så, att den

inkomstnivå, som kan uppnås vid början av den nya prissättningsperioden,

kan beräknas ge möjlighet att utfylla en del av den inkomstklyfta, som

då kan väntas komma att föreligga. Härutöver lämnas jordbrukarna möjlighet

att under perioden genom rationaliseringsvinst i de egna företagen

utfylla återstoden av inkomstklyftan.

Enligt överenskommelsen skall vid utgången av den nya prissättningsperioden

bedömningen av inkomstlikställigheten i jordbruket anpassas till

förhållandena i storleksgruppen 20—30 hektar inom slättbygdsområdet.

Om jordbrukarinkomsterna i denna storleksgrupp därvid skulle befinnas

ligga högre än jämförelseinkomsten, bör denna skillnad utjämnas successivt.

För tillämpning av den s. k. 3-procentregeln skall fortlöpande beräknas

en världsmarknadsprisindex och en kostnadsprisindex. När skillnaden mellan

dessa båda index under 3 månader i följd överstiger 3 procent eller

indexenheter, skall enligt spärregeln införselavgifterna ändras så, att det

ovägda medeltalet av jordbruksnämndens producentprisindex för ifrågavarande

3 månader beräknas komma att ändras med hälften av nämnda skillnad,

d. v. s. med 1,5 procent eller däröver. Enligt den s. k. inkomstregeln

skall den procentuella förändringen av industriarbetarnas årslön — omfattande

den avtalsmässiga förändringen av årslönerna för det löpande året

samt de statistiskt registrerade merinkomsterna under den senast förflutna

12-månadersperioden — föranleda den justering av införselavgifterna, som

erfordras för att möjliggöra en motsvarande procentuell ökning av brukarens

årsinkomst i storleksgruppen 10—20 hektar.

I anslutning till de överenskomna grunderna framlägges i propositionen

förslag till de mittpriser, prisgränser och införselavgifter, som skall gälla

under den nya prissättningsperioden. Såväl mittpriser som prisgränser skall

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj.ts proposition nr 247 år 1959

enligt särskilda regler justeras i samband med de ändringar av införselavgifterna,

som kan ske enligt nyss angivna spärregler. Införselavgifterna

har bestämts så, att vid de importpriser, som bedömes som mest sannolika

vid i ingångsläget rådande marknadsläge, de erforderliga mittpriserna kan

uppnås. Vidare föreslås att liksom hittills interna regleringsavgifter på brödsäd,

fabrikspotatis, mjölk, grädde och ost samt kött och fläsk skall uttagas.

De kompensationsavgifter, som i anledning av den interna avgiftsbelastningen

upptages vid import, avses emellertid i olikhet med vad som gäller

enligt nuvarande prissättningssystem i fortsättningen skola vara i princip

fasta.

Enligt överenskommelsen skall därjämte vid skördeskador 4-procentregeln

i modifierad form tillämpas för 1959 års skörd.

I propositionen framlägges vidare bland annat förslag till grunder för

användningen av införsel- och regleringsavgiftsmedel m. m., samt till närmare

användning av införselavgiftsmedlen under regleringsåret 1959/60

och till stödet åt odlingen och beredningen av lin och hampa under sagda

regleringsår.

Medelsbehovet för prisreglerande åtgärder på jordbrukets område under

budgetåret 1959/60 beräknas till 101 730 000 kronor, därav 96 000 000 kronor

till allmänt mjölkpristillägg, 1 750 000 kronor till stöd åt odlingen och

beredningen av lin och hampa, 1 500 000 kronor till fraktbidrag för fodersändningar

till Västerbottens och Norrbottens län samt 2 480 000 kronor

till diverse kostnader i samband med jordbruksregleringen. På grund av

reservationer beräknas anslagsbehovet till de prisreglerande åtgärderna till

96 700 000 kronor. De för leveranstillägg för mjölk samt extra mjölkpristillägg

i norra Sverige erforderliga medlen föreslås i samband med framläggandet

av en proposition angående utformningen av det särskilda stödet

åt det mindre jordbruket skola anvisas under ett särskilt anslag. Vidare

hemställes om medgivande att även under budgetåret 1959/60 disponera

investeringsanslagen till lagring av jordbruksprodukter samt inlösen av inhemskt

oljeväxtfrö för de med anslagen avsedda ändamålen ävensom om

bemyndigande att i fortsättningen tillhandahålla föreningen Svensk spannmålshandel

vissa statskrediter. Förslag framlägges även om att medlen på

det för budgetåret 1958/59 anvisade anslaget till gottgörelse till jordbruket

för av dess utövare erlagd energiskatt för motorbrännolja till traktorer skall

tillföras Fonden för främjande av forskning och försöksverksamhet på jordbrukets

område.

Vidare framlägges förslag till vissa författningsändringar.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 14-7 år 1959

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 5 § förordningen den 7 juni 1956 (nr 402)

angående reglering av utförseln av vissa levande djur och

jordbruksprodukter m. m.

Härigenom förordnas, att 5 § förordningen den 7 juni 1956 angående reglering

av utförseln av vissa levande djur och jordbruksprodukter m. m. skall

erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

5 §•

Utan hinder---gods utföras:

a) därest varan----8 § tulltaxeförordningen;

b) med fartyg---— svensk hamn;

c) under sådana förhållanden som avses i 77 § första eller femte stycket,

113 §, 115 § eller 153 § tullstadgan;

d) såsom skeppsproviant —---erforderlig myckenhet;

e) av resande---under resan;

f) då godset — ---inom riket.

. Denna förordning träder i kraft den 1 september 1959.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 147 år 1959

5

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 2 och 5 §§ förordningen den 7 juni 1956

(nr 405) angående tillverkningsavgift för vissa produkter av potatis, m. m.

Härigenom förordnas, att 2 och 5 §§ förordningen den 7 juni 1956 angående

tillverkningsavgift för vissa produkter av potatis, m. m.-skola erhålla

ändrad lydelse på sätt nedan angives.

2 §•

För i bilaga1 till denna förordning angivna varor vilka införas till riket och

förtullas skall, då tillverkningsavgift utgår på den inhemska stärkelsetillverkningen,

upptagas kompensationsavgift med belopp som Kungl. Maj:t

fastställer.

5 §•

I fråga---beträffande införselavgift. _

Kompensationsavgift skall i fråga om varje varuparti, som särskilt anmälts

till förtullning, påföras i jämna kronor, så att överskjutande öretal

bortfaller. Utgår för varuparti även införselavgift, skall vad sålunda stadgats

gälla den sammanlagda avgiften.

Denna förordning träder i kraft den 1 september 1959.

1 Senaste lydelse av bilagan, se SFS 1958: 622.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr IM år 1959

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 6 och 7 §§ förordningen den 7 juni 1956

(nr 406) angående mjölkavgiit m. m.

Härigenom förordnas, att 6 och 7 §§ förordningen den 7 juni 1956 angående

mjölkavgift m. m. skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

6 §•

För i bilaga1 till denna förordning angivna varor vilka införas till riket

och förtullas skall, då mjölkavgift utgår på den inhemska produktionen,

upptagas kompensationsavgift med belopp som Kungl. Maj:t fastställer.

7 §•

I fråga---beträffande införselavgift.

Kompensationsavgift skall i fråga om varje varuparti, som särskilt anmälts

till förtullning, påföras i jämna kronor, så att överskjutande öretal

bortfaller. Utgår för varuparti även införselavgift, skall vad sålunda stadgats

gälla den sammanlagda avgiften.

Denna förordning träder i kraft den 1 september 1959.

1 Senaste lydelse av bilagan, se SFS 1958: 623.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 747 år 1959

7

Förslag

till

förordning om ändring i förordningen den 5 juni 1953 (nr 375) med vissa

bestämmelser angående prisregleringen för råg och vete

Härigenom förordnas, att 2 §, 4 a §, 8—12 §§ och 14 § förordningen den

5 juni 1953 med vissa bestämmelser angående prisregleringen för råg och

vete1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

2 §•

1 mom. För vete och råg, som användes för tillverkning av mjöl, gryn,

flingor och liknande produkter, skall erläggas viss avgift (förmätning savgift

).

Förmalningsavgiften utgår med det belopp, som Kungl. Maj :t eller, etter

Kungl. Maj :ts bemyndigande, jordbruksnämnden bestämmer.

För förmalningsavgiftens---svarar tillverkaren.

2 mom. För mjöl och gryn av vete och råg (ur tulltaxenr 11.01 och 11.02)

som införes till riket och förtullas skall, då förmalningsavgift utgår på den

inhemska tillverkningen, upptagas kompensationsavgift med belopp som

Kungl. Maj :t fastställer.

4 a §.

I fråga---beträffande införselavgift.

Kompensationsavgift skall i fråga om varje varuparti, som särskilt anmälts

till förtullning, påföras i jämna kronor, så att överskjutande öretal

bortfaller. Utgår för varuparti även införselavgift, skall vad sålunda stadgats

gälla den sammanlagda avgiften.

8 §■

Den, som yrkesmässigt mal brödsäd eller som låter mala brödsäd för yrkesmässig

verksamhet, skall vara skyldig att till de myckenheter jordbruksnämnden

bestämmer däri inmala eller låta inmala vete eller råg av olika slag

eller vete eller råg av svenskt eller utländskt ursprung. Dessa myckenheter

skola fastställas under beaktande av att framställning i erforderlig omfattning

skall kunna ske av olika kvaliteter mjöl av god bakningsduglighet.

Vad i första stycket sägs skall ej gälla vid löneförinalning åt jordbrukare.

9 §•

Den, som till riket inför mjöl av vete eller råg, är pliktig att, medan varan

ännu står under tullverkets uppsikt, däri låta blanda mjöl av svenskt vete

eller svensk råg i sådan omfattning, att andelen svenskt mjöl kommer att

motsvara den inmalning av svensk spannmål, som på grund av förordnande

enligt 8 § må vara föreskriven.

1 Senaste lydelse, se beträffande 2 § 1 inom. och 4 a § SFS 1956:407, beträffande 2 § 2 mom.

SFS 1958: 624 och beträffande 10—12 §§ SFS 1954: 303.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 147 år 1959

10 §.

Det åligger den, som yrkesmässigt mal brödsäd eller som använder vete

eller råg för yrkesmässig tillverkning av gryn, flingor och liknande produkter

eller som yrkesmässigt handlar med spannmål, att inom fjorton dagar

efter det förordnande enligt 1 § trätt i kraft göra anmälan om rörelsen hos

jordbruksnämnden. Därest sådan rörelse påbörjas först efter ikraftträdande

av förordnande, skall anmälan som nu sagts göras inom fjorton dagar från

det förmalning första gången ägde rum.

Den, som----första stycket.

11 §•

Den, som---jordbruksnämnden meddelar

dels föra---föreskrifter iakttagas;

dels till---av brödsäd;

dels till ledning vid fastställande av förmalningsavgift lämna regelbundna

deklarationer rörande sin användning av vete och råg för tillverkning av

mjöl, gryn, flingor och liknande produkter;

dels ock i---ovan sagts.

12 §.

Jordbruksnämnden eller dess ombud äger att, för kontroll av efterlevnaden

av bestämmelserna i denna förordning och med stöd därav givna föreskrifter,

undersöka lokal, vari kvarnrörelse eller tillverkning av gryn, flingor

och liknande produkter av vete eller råg drives, ävensom därtill eller till

spannmålshandel hörande lagerlokaler. Nämnden eller dess ombud äger jämväl

taga prov av spannmål och produkter därav, som förvaras i sådana lokaler.

Rörelseidkare är ej berättigad till ersättning för dylika prov.

14 §.

Bryter någon mot förbud, som stadgats med stöd av 7 §, eller uraktlåter

någon att fullgöra med stöd av denna förordning stadgad skyldighet att

verkställa eller låta verkställa inmalning eller inblandning, straffes med

dagsböter eller fängelse i högst sex månader.

Denna förordning träder i kraft den 1 september 1959.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 147 år 1959

9

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 1, 2 och 4 a §§ förordningen den 3 juni

1955 (nr 284) angående slaktdjursavgift m. m.

Härigenom förordnas, att 1, 2 och 4 a §§ förordningen den 3 juni 1955

angående slaktdjursavgift m. m.1 skola erhålla ändrad lydelse på satt nedan

angives.

1 §•

För upprätthållande---nedan sägs.

Slaktdjursavgift upptages----ur riket.

För hela, halva och fjärdedels slaktkroppar samt stycknmgsdelar av kött

av häst, nötkreatur, svin och får (ur tulltaxenr 02.01, ur tulltaxenr 02.05—

02.06) vilka införas till riket och förtullas skall, då slaktdjursavgift utgar

på den inhemska produktionen, upptagas kompensationsavgift med belopp

som Kungl. Maj:t fastställer.

2 §.

Slaktdjursavgiftens belopp fastställes av Kungl. Maj :t eller, efter Kungl.

Maj :ts bemyndigande, av jordbruksnämnden. Vid bestämmande av avgiftens

storlek skall iakttagas, att avgiften högst må utgöra

vid slakt, räknat för hel kropp, för häst och för sådant nötkreatur, som

efter nedslaktningen väger minst 150 kilogram, trettio kronor samt för nötkreatur

med lägre vikt och för svin tjugufem kronor ävensom

vid utförsel av levande djur för häst och för sådant nötkreatur, som väger

minst 300 kilogram, trettio kronor samt för nötkreatur med lägre vikt

och för svin tjugufem kronor.

Slaktdjursavgift skall icke utgå för levande djur, vilket landvagen annorledes

än å järnväg ulföres för gränsbefolkningens räkning eller som utfores

under sådana förhållanden, att enligt 5 § förordningen den 7 juni 1956 (nr

402) angående reglering av utförseln av vissa levande djur och jordbruksprodukter

m. m. ''utförseltillstånd icke erfordras.

Jordbruksnämnden äger —---finnes skäligt.

1 Senaste lydelse, se beträffande rubriken och 4 a § SFS 1956:408, beträffande 1 § SFS

1958: 625 samt beträffande 2 § SFS 1958:391.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj. ts proposition nr H7 år 1959

4 a §.

I fråga — — — beträffande införselavgift.

Kompensationsavgift skall i fråga om varje varuparti, som särskilt anmälts

till förtullning, påföras i jämna kronor, så att överskjutande öretal

bortfaller. Utgår för varuparti även införselavgift, skall vad sålunda stadgats

gälla den sammanlagda avgiften.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1959, såvitt avser ändringen

i 2 § första stycket, samt i övrigt den 1 september 1959.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds proposition nr H7 år 1959

11

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 2 a och 5 a §§ förordningen den 10 juli

1947 (nr 378) om vissa avgifter å mjölk, grädde och ost

Härigenom förordnas, att 2 a och 5 a §§ förordningen den 10 juli 1947

om vissa avgifter å mjölk, grädde och ost1 skola erhålla andrad lydelse

på sätt nedan angives.

2 a §.

För varor av följande slag som införas till riket och förtullas, nämligen

mjölk, grädde, ost och ostmassa (tulltaxenr 04.01, 04.02, 04.04) samt beredda

fodermedel, som innehålla torrmjölk, med undantag av hundbröd (ur

tulltaxenr 23.07) skall, då utjämningsavgift utgår på den inhemska produktionen,

upptagas kompensationsavgifi med belopp som Kungl. Maj:t fastställer.

5 a §.

I fråga----beträffande införselavgift.

Kompensationsavgift skall i fråga om varje varuparti, som särskilt anmälts

till förtullning, påföras i jämna kronor, så att överskjutande oretal

bortfaller. Utgår för varuparti även införselavgift, skall vad sålunda stadgats

gälla den sammanlagda avgiften.

Denna förordning träder i kraft den 1 september 1959.

1 Senaste lydelse, se beträffande rubriken och 5 a § SFS 1956: 409 samt beträffande 2 a § SFS

1958:626

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr H7 år 1959

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

17 april 1959.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Lange, Lindholm,

Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen

för jordbruksdepartementet, statsrådet Netzén, frågan om åtgärder i

prisreglerande syfte på jordbrukets område m. m. samt anför därvid.

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj :t under nionde huvudtiteln

på min hemställan föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition

i ämnet, för budgetåret 1959/60 beräkna till prisreglerande åtgärder

på jordbrukets område ett reservationsanslag av 173 000 000 kr.

I en den 25 mars 1959 dagtecknad skrivelse har statens jordbruksnämnd

framlagt förslag till utformning av prissättningssystem för jordbrukets produkter

under 6-årsperioden 1 september 1959—31 augusti 1965. Vid nämndens

skrivelse har fogats bl. a. promemorior, dels med beräkningar för jämförelse

mellan jordbrukarnas arbetsinkomster per år vid slättbygdsjordbruk

inom storleksgruppen III och IV samt industriarbetarnas årsinkomster inom

dyrortsgrupperna 2 och 3, dels med regler för justering av jordbrukets gränsskydd

m. in., dels med allmän översikt av utlandsmarknaderna, dels med

översikt över prisgränser och mittpriser in. m. för viktigare jordbruksregleringsvaror.

Promemoriorna torde som bilaga 1—J få fogas till detta protokoll.

Vidare har vid nämndens skrivelse fogats en skrift från Svensk

spannmålshandel, ekonomisk förening, angående förslag till prisorter för

brödsäd ävensom en tablå angående införselavgifter på jordbruksregleringens

område. Transumt ur en vid föreningens skrift fogad promemoria beträffande

prisorter för brödsäd och tablån torde såsom bilaga 5 och 6 få bifogas

detta protokoll.

I detta sammanhang torde jag vidare få anmäla jordbruksnämndens i

anslagsskrivelse den 29 augusti 1958 gjorda framställningar om medgivande

att jämväl under budgetåret 1959/60 använda investeringsanslagen till lagring

av jordbruksprodukter, till inlösen av inhemskt oljeväxtfrö samt till

ytterligare lagring av jordbruksprodukter för de med anslagen avsedda ändamålen.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 147 år 1959

.lag torde vidare få anmäla en den 12 september 1958 dagtecknad framställning

av jordbruksnämnden, i vilken föreslås en särbehandling av de

införselavgiftsmedel för fettvaror, som kan komma att inflyta under regleringsåret

1958/59 på så sätt att, därest detta belopp skulle överstiga

25 000 000 kr., vad som därutöver kan inflyta skall, i stället för att användas

för den löpande regleringsverksamheten eller eventuellt balanseras

över till en kommande prissättningsperiod, tillföras clearingkassan för fettvaror

i avräkning å den skuld, i vilken regleringsfonden för socker f. n.

häftar till kassan. I skrivelse den 24 mars 1959 har jordbruksnämnden hemställt,

att vad som på sådant sätt kan komma att tillföras clearingkassan

för fettvaror skall inlevereras till statsverket efter den 30 september 1959.

Likaså torde jag här få till behandling upptaga jordbruksanslagsutredningens

den It oktober 1958 avgivna betänkande angående bidragsanslag

under nionde huvudtiteln, del II, såvitt angår vissa under anslaget till prisreglerande

åtgärder på jordbrukets område anvisade medel, ävensom de

över förevarande del av betänkandet avgivna yttrandena.

Vidare torde jag här få anmäla en den 26 november 1958 dagtecknad

framställning av statistiska centralbyrån om, såvitt nu är i fråga, anslag

för skördeuppskattningar enligt provytemetoden under budgetåret 1959/60.

I detta sammanhang torde även få behandlas en den 25 rnais 1959 dagtecknad

skrivelse av jordbruksnämnden angående åtgärder till stöd för odlingen

av lin och hampa.

Översikt över de grundläggande besluten om den nuvarande

jordbruksregleringen I

I sin skrivelse den 25 mars 1959 redogör jordbruksnämnden till en början

för de grundläggande besluten om den nuvarande jordbruksregleringen.

Därvid anför nämnden i huvudsak följande.

Den nuvarande svenska jordbrukspolitiken grundar sig ytterst på de av

1947 års riksdag antagna allmänna riktlinjerna, vilka bl. a. åsyftar en ekonomisk

likställighet mellan jordbruksbefolkningen och därmed jämförbara

befolkningsgrupper (prop. 1947:75; Särsk.U 2; rskr. 424). Principbeslutet

om jordbruksregleringen vid 1955 års riksdag (prop. 1955: 198; JoU 3J,

rskr. 387) avsåg en närmare utformning av systemet för denna reglering

av i huvudsak den innebörden, att jordbrukets gränsskydd som regel skall

effektueras genom införselavgifter, vilka skall utgå med fasta belopp, sa

länge priserna ligger mellan vissa närmare bestämda prisgränser. Dessa a\- gifter skall i andra prislägen eller i händelse av vissa närmare bestämda

indexändringar (enligt de s. k. 5- och 6-procentreglerna) kunna sänkas eller

höjas. Från prisgränssystemet undantogs vissa varor av mindre vikt

(för vilka s. k. fasta avgifter skall tillämpas) ävensom majs och oljekraftfoder,

för vilka införselavgiften skall vara fritt rörlig. Det sålunda

utformade systemet var avsett närmast för de 3 regleringsåren 1956/57,

1957/58 och'' 1958/59. Storleken av införselavgifterna och nivån för pris
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj. ts proposition nr H7 år 1959

gränserna under sagda 3-årsperiod fastställdes vid 1956 års riksdag (prop.

1956: 165 och 174; JoU 30; Bev.U 45; rskr. 316 och 317; beträffande sockerregleringen

prop. 1956: 140; JoU 22; Bev.U 32; rskr. 191). De allmänna

grunder, som tills vidare skall gälla för det speciella skyddet för odlingen

av lin och hampa, antogs vid samma års riksdag i särskild ordning (prop

1956: 38; JoU 6; rskr. 130). 8 F 1

Vidare erinrar jordbruksnämnden om att genom en rad riksdagsbeslut

ändringar i olika avseenden gjorts i de sålunda antagna allmänna grunderna

för jordbruksregleringen. Dessa beslut berör nämnden i korthet i det

följande, varvid dock bortses från de årliga besluten om statsanslag till

jordbruksregleringen och om dispositionen av inflytande införselavgiftsmedel.

Vid 1957 års vårriksdag företogs endast några ändringar i omfattningen

av prisstödet för lin och hampa samt en mindre jämkning i prisregleringen

för fettvaror (prop. 1957: 147; JoU 31; rskr. 338). — De omfattande skador,

som drabbade 1957 års skörd, nödvändiggjorde vissa omdispositioner

av medel inom jordbruksregleringens ram. Vid 1957 års höstriksdag medgavs

sålunda, att införsel- och tillverkningsavgiftsmedlen för fodermedel

för regleringsåret 1957/58 och tidigare år fick användas till stödköp av

skadad brodspannmål (prop. 1957: 184; JoU 39; rskr. 391), och anvisades

tor kontanta skördeskadebidrag bl. a. ett belopp av 15 000 000 kr. av införselavgiftsmedel,

som belöper på innevarande regleringsperiod (prop 1957- 194; JoU 40; rskr. 402). F 1

De åtgärder, som omedelbart påkallades av utlösningen hösten 1957 av

den s. k. 5-procentregeln, genomfördes i enlighet med systemets regler i

k*/j^**P automatiskt. (En av utlösningen av denna regel motiverad mindre

höjning av prisstödet för lin och hampa medgavs enlig''t 1958 års statsverksproposition,

IX ht, p 38.) Vid 1958 års vårriksdag och den tidigare sessionen

av samma års B-riksdag företogs bl. a. vissa av övergången till ny tulltaxa

och ny statistisk varuförteckning pakallade jämkningar i gränsdragningen

mellan jordbruksregleringsvaror och andra varor och medgavs dessutom, att

avgiftsmedel, som internt upptages inom jordbruksregleringen, tills vidare

får tagas i anspråk till stöd åt exporten av fodersäd (prop. 1958: 122 och

B 11, JoU 24 och B 12; rskr. 285 och B 99). — De aktuella avsättningssvårigheterna

för smör under år 1958 föranledde beslut om särskilda stödåtgärder

vid årets olika riksdagssessioner. Sedan en statlig prisrabattenng

på smör för begränsad tid beslutats på initiativ av 1958 års A-riksdag

(JoU 26 och 27; rskr. 287), medgavs genom successiva beslut av B-riksdagen

(prop. 1958: B 39 och B 50; JoU B 8 och B 14; rskr. B 80 och B 116) en förlängning

av rabattiden till utgången av innevarande regleringsår. — De allmänna

avsättningssvårigheterna på animalieområdet föranledde vid 1958

års B-riksdag vidare vissa icke tidsbegränsade beslut om lokalt differentierade

utjämnings- och mjölkavgifter och om höjning av maximeringarna för

slaktdjursavgiften. Av samma anledning beslöts då även för tiden till utgången

av regleringsåret 1958/59 om införande av full rörlighet även för införselavgifterna

på andra fodermedel än majs och oljekraftfoder (prop. 1958:

® JoU B 8; rskr. B 80). — Efter utlösning av den s. k. 6-procentregeln

hösten 1958 möjliggjordes för återstoden av" regleringsåret 1958/59 vissa

prisförbättringar till jordbruket genom ett beslut vid höstsessionen av 1958

års B-riksdag, innebärande att införselavgifterna höjdes för kött, ägg och

potatis och att medgivande lämnades till ianspråktagande av vissa medel

inom jordbruksregleringens ram till prisregleringar för brödsäd och olje
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 147 år 1959 15

växter samt mjölk och mejeriprodukter (prop. 1958: B 50; JoU B 14; rskr.

B I propositionen nr 80 till 1959 års riksdag har slutligen vissa förslag framlagts

om ett villkorligt medgivande för återstoden av innevarande regleringsår

till en marknadsmässig prissättning på smör utan hinder av vad tidigare

beslutats i samband med 6-procentregelns utlösning.

Överläggningar med jordbrukets organisationer om

prissättningssystemet

Jordbruksnämnden erinrar om att det, då beslut fattades om införande

av det nu gällande prissättningssystemet, föreskrevs, att en allmän översyn

av systemet skulle äga rum 3 år från ikraftträdandet. Vid denna översyn

skulle utredas bl. a., hur jordbruksbefolkningens inkomstläge utvecklats

under tillämpningsperioden samt huruvida inkomstlikställighet uppnåtts

vid det givna gränsskyddet. Om ändringar i systemet ansågs påkallade,

skulle frågan härom underställas riksdagen.

Den nu löpande 3-årsperioden utgår den 31 augusti 1959. Jordbruksnämnden

upplyser, att nämnden med anledning härav sedan början av innevarande

år haft överläggningar med jordbrukets förhandlingsdelegation

angående frågan om utformningen av de prisreglerande åtgärderna på jordbrukets

område efter utgången av augusti 1959. Vid överläggningarna har

bl. a. behandlats de nyssnämnda spörsmålen om hur jordbruksbefolkningens

inkomstläge utvecklats under tiden efter det nya systemets ikraftträdande

samt i vad mån inkomstlikställighet uppnåtts. Vidare har behandlats frågan

om jämkningar i systemets tekniska utformning och den sannolika

prisutvecklingen på världsmarknaden. Under överläggningarna har man

även behandlat frågan om den mera långsiktiga målsättningen för de prispolitiska

åtgärderna på jordbrukets område.

I anslutning härtill upplyser jordbruksnämnden, att de statistiska och ekonomiska

utredningar, som använts som underlag för överläggningarna, utförts

av en särskild expertdelegation (förhandlingsberedningen), vars medlemmar

varit byråchefen Lars Juréen, statens jordbruksnämnd, ordförande,

agronomi licentiaten Clas-Erik Odhner, Landsorganisationen, sekreterare

Thord Wallén, Tjänstemännens centralorganisation, filosofie licentiaten

Halvdan Åstrand, numera Sveriges jordbrukskasseförbund och agronomi

licentiaten Sven Holmström, Jordbrukets utredningsinstitut, varjämte sekreterare

Erik Swedborg, Sveriges lantbruksförbund, tjänstgjort som ersättare

för Åstrand.

Jordbruksnämnden anför vidare, att nämnden, under förbehåll av Kungl.

Maj:ts och riksdagens godkännande, den 19 mars 1959 träffat överenskommelse

med jordbrukets förhandlingsdelegation om grunderna för prissättningen

på jordbrukets produkter från den 1 september 1959. Avtalsperioden

omfattar (i år, d. v. s. tiden fram till den 1 september 1965. överenskommelsen

har tillstyrkts dels av styrelsen för Sveriges lantbruksför
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungi. Maj.ts proposition nr 147 år 1959

bund, dels av styrelsen för Riksförbundet Landsbygdens folk, under förbehåll

att den godtages av förbundets extra riksstämma. Denna sammanträdde

den 23 mars 1959 och godkände därvid den träffade uppgörelsen. Härvid

gjorde stämman följande uttalande.

»RLF :s extra riksförbundsstämma har vid sitt sammanträde i dag i Stockholm

beslutat biträda förslaget till överenskommelse rörande prissättningssystemet

för jordbruket från den 1 september 1959.

Stämman förutsätter därvid dels att en proposition om det särskilda stödet

till småbruket kommer att framläggas inför riksdagen i samband med propositionen

om prissättningssystemet från den 1 september 1959 och dels att

effektiva åtgärder från statsmakternas sida vidtages i syfte att underlätta

för jordbrukarna att fortsätta rationaliseringen inom näringen. Stämman

syftar därvid speciellt pa behovet av effektiva regler för komplettering med

skog och ökade möjligheter för jordbruket att erhålla krediter på skäliga

villkor.

Vidare förutsätter stämman, att bestämmelserna om resandes rätt att avgiftsfritt

införa livsmedel får en sådan utformning, att det gränsskydd, som

är och blir erforderligt för att fullfölja syftet med den träffade uppgörelsen,

icke urholkas.

Stämman uttalar vidare angelägenheten av att statsmakterna igångsätter

en utredning syftande till att det särskilda stödet åt småbruket och det

mindre jordbruket i övrigt (basjordbruket) anpassas till den målsättning

för jordbrukspolitiken, som successivt avses att genomföras efter 6-årsperiodens

utgång, och att förslag i detta syfte i god tid förelägges riksdagen.»

överenskommelsen har därefter vid sammanträde den 24 mars 1959 godkänts

av jordbruksnämndens råd.

Innan jordbruksnämnden redovisar innebörden av den träffade överenskommelsen,

hänvisar nämnden först såvitt gäller resultatet av övervägandena

rörande jordbruksbefolkningens inkomstläge och inkomstlikställigheten

till den redogörelse, som lämnas i den vid statsrådsprotokollet fogade

bilagan 1. Vidare framhåller nämnden, att i bilaga 3 meddelas vissa uppgifter

rörande utvecklingen på världsmarknaden och lämnas — som underlag

för en jämförelse med de svenska producent- och konsumentpriserna på

jordbruksprodukter — en redogörelse för de producent- och konsumentpriser,

som gäller i vissa andra västeuropeiska länder.

Överenskomna allmänna grunder för prisregleringen m. m.

Jordbruksnämnden

Jordbruksnämnden upplyser, att man vid överläggningarna bl. a. haft följande

utgångspunkter.

1. Nu tillgängligt material angående jordbrukets inkomstförhållanden vid

början av prissättningsperioden 1 september 1956—31 augusti 1959 visar,

att det redan vid periodens början förelåg en ej oväsentlig klyfta mellan å

ena sidan industriarbetarnas genomsnittliga årsförtjänst i dyrortsgrupperna

2 och 3, samt å andra sidan jordbrukarnas arbetsförtjänst på slättbygds
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj. ts proposition nr 147 år 1959

gardar i storleksgrupp III (brukare med i genomsnitt 15 ha åker). Denna

klyfta bär under den löpande perioden vidgats, bl. a. till följd av att prisutvecklingen

i fråga om jordbruksprodukter på världsmarknaden gått i annan

riktning än utvecklingen av den allmänna prisnivån inom landet och

jordbrukets kostnader. De åtgärder, som vidtagits i samband med utlösningen

av de s. k. 5- och 6-procentreglerna, har icke varit tillräckliga för att

hindra ökningen av klyftan. En bedömning av den sannolika prisutvecklingen

på världsmarknaden ger vidare vid handen, att man beträffande åtskilliga

viktiga produkter har att räkna med en nedgång i förhållande till

den prisnivå, som rått vid förhandlingstillfället i början av år 1959.

2. Målsättningen för prispolitiken på jordbrukets område under de närmaste

åren bör vara att jordbruket under den kommande prissättningsperioden

beredes möjlighet att dels följa med i den allmänna inkomstutvecklingen

och dels därjämte, genom att tillgodoföras rationaliseringsvinsten

inom den egna näringen, successivt utjämna inkomstklyftan.

5. Den tekniska och ekonomiska utveckling, som skett och sker inom

jordbruket, gör det vidare ofrånkomligt att, såsom också förutsattes av 1942

ars jordbrukskommitté, frågan om en övergång från storleksgruppen 10—

20 ha till storleksgruppen 20—30 ha såsom underlag för prisskyddsbedömningarna

måste komma att aktualiseras inom en relativt näraliggande framlid.

Detta förhållande har i det följande beaktats.

Jordbruksnämnden anmäler, att nämnden från dessa allmänna utgångspunkter,

under förbehåll av Kungl. Maj :ls och riksdagens godkännande,

överenskommit med jordbrukets förhandlingsdelegation, att nuvarande prissättningssystem

— med de ändringar och tillägg som anges i det följande,

skall tillämpas jämväl under tiden 1 september 1959—31 augusti 1965. Ändringarna

innebär bl. a., att de nuvarande s. k. 5- och 6-procentreglerna

ersättes av en ny spärregel. Denna skall utformas så, att den på ett effektivt

sätt kan motverka förändringar i prisnivån på världsmarknaden ävensom

i kostnadsnivån för jordbruksföretagen. Vidare skall en anknytning

ske till den allmänna årslöneutvecklingen för industriarbetare i dyrortsgrupperna

2 och 3 i syfte att trygga, att inkomstnivån inom jordbruket

skall följa med i den allmänna inkomstutvecklingen. Prisskyddet skall avvägas

så, att den inkomstnivå, som kan uppnås vid början av den nya prissättningsperioden,

kan beräknas ge möjlighet att utfylla en del av den inkomstklyfta,

som då kan väntas komma att föreligga. Härutöver lämnas

jordbrukarna möjlighet att under perioden genom rationaliseringsvinsten

i de egna företagen utfylla återstoden av inkomstklyftan.

Jordbruksnämnden anför, att man vid övervägandena rörande inkomstklyftans

storlek till utgångspunkt har tagit de beräkningar, som i förhandlingsberedningens

promemoria (bilaga 1) redovisats angående den vid årsskiftet

1958/59 föreliggande skillnaden mellan industriarbetarnas genomsnittliga

årslön i de 2 lägsta dyrortsgrupperna samt jordbrukarnas årsarbetsinkomst,

beräknad med utgångspunkt från material ur den jordbruks
2

Ilihang till riksdagens protokoll 1959. 1 samt. Nr 147

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 147 år 1959

ekonomiska undersökningen på gårdar med i medeltal 15 resp. 25 ha åker

inom slättbygdsområdena. Denna skillnad har av jordbruksnämnden och

jordbrukets förhandlingsdelegation uppskattats till ca 2 500 resp. 850 kr.

Jordbruksnämnden framhåller att, om den på dylikt sätt beräknade inkomstskillnaden

vid årsskiftet 1958/59 skall användas vid mätning av den

inkomstklyfta, som kan väntas föreligga vid den nya periodens början, vissa

justeringar till en början måste göras i densamma med hänsyn till den inverkan

höjningar av kostnaderna för annan arbetskraft i jordbruket än

brukarens egen samt sannolik löneglidning inom industrien kan antagas

komma att få. Vidare bör vid en dylik inkomstjämförelse beaktas den standardhöjning,

som arbetstidsförkortningen under år 1958 och innevarande

år ävensom den år 1960 inträdande ytterligare arbetstidsförkortningen inom

industrien medför. Vid en beräkning av storleken av den inkomstklyfta,

som kan tänkas komma att föreligga vid utgången av nu löpande prissättningsperiod,

måste vidare beaktas den effekt, som prisfallstendenserna på

världsmarknaden kan väntas få på prisutvecklingen för jordbruksprodukter

på den inhemska marknaden.

Vid ett övervägande av dessa olika förhållanden ävensom åtskilliga inom

förhandlingsberedningen ej behandlade faktorer, som kan tänkas påverka en

beräkning av inkomstklyftan i den ena eller den andra riktningen, har jordbruksnämnden

och jordbrukets förhandlingsdelegation —- med beaktande

av de svårigheter att göra mera exakta bedömningar, som föreligger i fråga

om flera av de diskuterade faktorerna — enats om att man som ett ungefärligt

uttryck för den inkomstklyfta, som bör beräknas kunna bli utfylld

under nästa prissättningsperiod, skall taga ett belopp av 3 600 kr. Därvid

har då såsom nyss nämnts beaktats även den standardhöjning, som arbetstidsförkortningen

år 1960 kommer att innebära för industriarbetarna. Det

har vidare förutsatts, att arbetstiden i jordbruket på lång sikt bör kunna

förkortas i samma takt som arbetstiden inom industrien och att man sålunda

vid fortsatta jämförelser skall utgå från de faktiska årslönerna inom resp.

j ämförelsegrupper.

Jordbruksnämnden och jordbrukets förhandlingsdelegation har enats om

att man av denna inkomstklyfta vid prissättningsperiodens början bör genom

justering av importskyddsnivån utjämna ca 1 100 kr., medan rationaliseringsvinsten

inom jordbruket får utnyttjas för att successivt under perioden

utjämna återstoden.

Vid utgången av nu ifrågavarande prissättningsperiod skall enligt överenskommelsen

bedömningen av inkomstlikställigheten i jordbruket anpassas

till förhållandena i storleksgruppen IV (25 ha) inom slättbygdsområdet.

Skulle därvid jordbrukarinkomsterna i sagda storleksgrupp befinnas ligga

högre än jämförelseinkomsten, bör denna skillnad endast utjämnas successivt.

Jordbruksnämnden anför, att priserna på jordbrukets produkter kommer

att röra sig fritt inom de prisgränser, som enligt avtalet mellan nämnden

och jordbrukets förhandlingsdelegation skall gälla från den 1 september

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 147 år 1959

1959. Jordbruket bör emellertid ha ett särskilt skydd, om kostnaderna för

produktionen väsentligt höjes eller priserna på utlandsmarknaderna visar

en påtagligt sjunkande tendens. Å andra sida bör konsumenterna erhålla ett

liknande skydd i det fall utlandspriserna skulle komma att förete en väsentlig

stegring eller kostnaderna i jordbruket undergår en påtaglig sänkning.

De spärregler, som finnes i bestämmelserna för nu löpande prissättningsperiod,

kan enligt nämnden och förhandlingsdelegationen ej anses ge den

effekt, som här åsyftas. Dessa regler bör därför för den kommande perioden

utbytas mot en på annat sätt konstruerad spärregel, som innefattar

hänsynstagande till såväl kostnadsutvecklingen inom det svenska jordbruket

som prisutvecklingen på utlandsmarknaderna.

Såsom kostnader betraktas enligt överenskommelsen i detta sammanhang

icke endast kontanta utlägg för jordbruksdriften (inklusive underhållskostnader)

utan även normala avskrivningar av byggnader och maskiner

m. in. samt räntekostnader för lånat kapital. Dessa poster omfattar i stort

sett hälften av de totala kostnaderna i jordbruksdriften vid jordbruk i storleksgrupperna

10—20 och 20—30 ha. Kostnadsindex skall däremot icke omfatta

ränta å eget kapital och icke heller arbetskostnader (varmed avses

såväl ersättningen för brukarnas och familjemedlemmarnas arbete som kostnaderna

för lejd arbetskraft).

Förändringarna i världsmarknadspriserna skall enligt överenskommelsen

mätas med ett världsmarknadsprisindex. Detta skall omfatta de för den

svenska jordbruksproduktionen viktigaste av de varor, som går i internationell

handel, och baseras på de tongivande utländska noteringarna. Eftersom

importavgifternas storlek inte påverkas av förändringarna i världsmarknadspriserna

och detsamma för vissa jordbruksprodukter gäller för

prissättningen i dess helhet (viktigast är härvidlag konsumlionsmjölk), blir

de av förändringar i världsmarknadsprisnivån orsakade svängningarna i

den inhemska prisnivån endast omkring hälften så stora.

För utformningen av kostnads- och världsmarknadsprisindex lämnar

jordbruksnämnden en närmare redogörelse i den härvid fogade bilaga 2.

Den till prisavtalet fogade spärregeln innebär, anför jordbruksnämnden,

att importavgifterna skall korrigeras, när skillnaden mellan förändringar i

världsmarknadsprisindex och kostnadsprisindex under 3 månader i följd

överstiger 3 procent, räknat från de världsmarknadspriser och de priser för

jordbrukets förnödenheter in. m., som vid ingåendet av överenskommelsen

beräknats komma att gälla den 1 september 1959, eller som gällde vid närmast

föregående justeringstillfälle.

Som bas (index = 100) skall i kostnadsindex användas de genomsnittliga

priser och prisindextal, som förelegat under 1 :a kvartalet 1959. I utlandsprisindex

skall som baspriser lagas de priser på utlandsmarknaderna, som

vid förhandlingarna våren 1959 förutsatts skola föreligga den 1 september

1959.

När skillnaden mellan kostnadsprisindex och utlandsprisindex under 3

månader i följd har överstigit 3 procent (i delta fall — indexenheter), skall

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj. ts proposition nr 1V7 år 1959

importavgifterna ändras på sådant sätt, att det ovägda medeltalet av jordbruksnämndens

producentprisindex för ifrågavarande 3 månader beräknas

komma att ändras med hälften av förenämnda skillnad, d. v. s. med 1,5 procent

eller däröver. Skulle t. ex. skillnaden under de 3 ifrågavarande månaderna

uppgå till resp. 3,5, 4,0 och 4,5 indexenheter, skall justeringar av importavgifterna

utföras så, att nominella producentprisindex kan förutsättas

/3 5 + 404-45 \

ändras med I —-3~^2—~=] “ Procent- Vid förnyad utlösning av regeln

skall man utgå ifrån läget vid den 3-månadersperiod, som man lade till grund

vid föregående justering. Det ovägda medeltalet för var och en av kostnadsoch

utlandsprisindex för sagda period skall därvid utgöra ny bas (sättas

= 100).

Vid sidan av den nu nämnda spärregeln, avseende skydd mot förändringar

i kostnadsnivån och i prisnivån på jordbruksprodukter på världsmarknaden,

skall som tidigare nämnts i systemet ingå även en regel om justering

av gränsskyddet med hänsyn till löneutvecklingen för industriarbetare.

Denna justering skall, på sätt närmare anges i den härvid fogade bilagan 2,

göras så, att den procentuella förändringen av årslönen — omfattande dels

den avtalsmässiga förändringen av industriarbetarnas årslöner för det löpande

året, dels de statistiskt registrerade merinkomsterna (»löneglidningarna»)

under den senast förflutna 12-månadersperioden — skall föranleda

den justering av importavgifterna, som erfordras för att möjliggöra en

motsvarande procentuell ökning av brukarens årsinkomst (= jämförelseinkomsten

för grupp III enligt den härvid fogade bilaga 1).

Till utgångspunkt vid de justeringar av importavgifterna, som nämnts i de

2 närmast föregående styckena, skall tagas en för alla varor lika stor procentuell

förändring av avgifterna. Emellertid bör det finnas möjlighet att

— efter överläggningar med jordbrukets organisationer — göra sådana avvikelser

från denna regel, som kan anses motiverade av marknadsmässiga

förhållanden eller som — beträffande mindre betydelsefulla varor _ kan

vara motiverade med hänsyn till önskemålet att göra justeringen ur administrativ

synpunkt så enkel som möjligt.

Priset på konsumtionsmjölk skall enligt överenskommelsen hållas under

en övre gräns, vilken skall vara oförändrad mellan justeringstillfällena men

vid dessa tillfällen, med beaktande av de synpunkter, som angivits i föregående

stycke, ändras sa att den följer den genomsnittliga procentuella förändring

av prisnivån för övriga produkter, som justeringarna av importavgifterna

medför. Ändringen skall ligga inom ramen för den avsedda totala

effekten av justeringarna.

När sådana ändringar av importavgifterna, som verkställes på grund av

förändringar i kostnadsindex och/eller i lönenivån för industriarbetare,

räknade i procent av den rådande mittprisnivån, genomsnittligt överstiger

3 procent, räknat från utgångsläget eller från närmast föregående justering

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 147 år 1959

21

av mittpriser och prisgränser, skall mittpriserna ändras med samma belopp

som det, med vilket importavgifterna för de olika varorna höjts eller sänkts

på grund av nyssnämnda förändringar, och prisgränserna ändras med samma

procentsats som mittpriserna.

De viktigare av de ändringar av importavgifter och mittpriser m. m., som

överenskommits vid förhandlingarna mellan jordbruksnämnden och jordbrukets

förhandlingsdelegation i syfte att få till stånd den avsedda utfyllnaden

av inkomstklyftan vid den nya periodens ingång, redovisar nämnden

i följande tablå.

Nuvarande

Importav-

Ursprung-

Mittpris

Prisgränser

import-

gift från

ligt mittpris

från

från

avgifter,

1/9 1959,

1/9 1956,

1/9 1959,

1/9 1959,

öre/kg

öre/kg

öre/kg

öre/kg

öre/kg

Vete......

*9,35

13

42

43

38—48

Råg......

*9,35

13

38

39

34—44

Socker ....

32,50

34,25

90

88,25

79,25—97,25

Matpotatis

*7,78

*8

29,50

32,50

27,50—37,50

Ägg ......

88

390

393

3382—472

178

4337—417

Fläsk ....

2109

2136

415

406

357—455

1 Efter höjning med 2 öre/kg för vete, råg och potatis och med 10 öre/kg för ägg i samband

med 6-procentregelns utlösning. Den nuvarande avgiften för matpotatis är det ovägda medeltalet

av avgifterna under perioderna 16/1—30/6 och 1/7—15/1. Från 1/9 1959 gäller avgiften

hela året.

3 Inklusive kompensationsavgift av 21 öre/kg.

3 Perioden 1/8—30/11.

* Perioden 1/12—31/7.

Vidare höjes enligt överenskommelsen priset på konsumtionsmjölk med

i genomsnitt 1 öre per 1 från den 1 september 1959 och gränsskyddet för

fjäderfäkött från 21 till 25 procent. I

I anslutning till den sålunda lämnade redogörelsen för huvuddragen avförhandlingsresultatet

berör jordbruksnämnden — innan den ingår på frågorna

om ändringar i systemets utformning, om avvägningen av prisgränser

och importskydd för olika varuslag samt om utformningen i detalj av

regleringsåtgärderna beträffande de olika varuslagen — vissa frågor av

mera allmän karaktär. En av dessa gäller den inverkan, som strävandena

till vidgat internationellt handelspolitiskt samarbete kan få på utformningen

av prissättningssystemet, därest dessa strävanden skulle leda till resultat.

Nämnden uppger sig härvid särskilt tänka på planerna att skapa en

gemensam nordisk marknad ävensom på planerna att bilda ett europeiskt

frihandelsområde. Förstnämnda fråga, framhåller nämnden, berördes redan

i propositionerna 1955:198 och 1956:165. I sistnämnda proposition

erinrades om att strävandena alt skapa eu gemensam nordisk marknad ännu

icke medfört resultat av sådan art, alt de kunde beaktas i då föröva
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj. ts proposition nr 147 år 1959

rande sammanhang. Kungl. Maj :t och riksdagen borde emellertid utan hinder

av de beslutade riktlinjerna framdeles kunna vidtaga de åtgärder, som

påkallades, då ett nordiskt samgående på jordbruksområdet kunde bli aktuellt.

Jordbruksnämnden anför att — eftersom överläggningarna om att bilda

en gemensam nordisk marknad, innefattande jämväl en ökad samhandel

inom jordbruksområdet, ännu icke framskridit så långt, att det är möjligt

att bedöma, om eller när en dylik marknad kommer till stånd eller vad

dennas tillkomst skulle få för konsekvenser för den svenska jordbruksnäringen

— nämnden och jordbrukets förhandlingsdelegation icke vid utformningen

av den nu föreliggande överenskommelsen ansett sig kunna taga

hänsyn till dessa planer. Än mindre har det varit möjligt att i detta sammanhang

beakta, vad tillkomsten av ett europeiskt frihandelsområde kan

få för inverkan på den svenska jordbruksregleringen. Kungl. Maj :t och riksdagen

bör emellertid, anför nämnden, utan hinder av vad som nu kan komma

att beslutas angående grunderna för prissättningen på jordbrukets produkter

efter utgången av augusti 1959, under den nya prissättningsperioden

kunna vidtaga de åtgärder, som påkallas, därest planerna på att bilda

en gemensam nordisk marknad eller ett europeiskt frihandelsområde blir

förverkligade. Nämnden och förhandlingsdelegationen har emellertid vid ingåendet

av den nu träffade överenskommelsen förutsatt, att det då från

statsmakternas sida även kommer att vidtagas sådana åtgärder, som erfordras

för att hindra att möjligheterna till den successiva utfyllnad av

inkomstklyftan mellan jordbruket och andra yrkesgrupper, vilken är en av

grundtankarna i den nu träffade överenskommelsen, skall förminskas genom

de åtaganden på det internationella planet, som Sverige i så fall kan

komma att ikläda sig. Därest beslut skulle komma att fattas om sådant

vidgat handelspolitiskt samarbete med andra länder, som nyss nämnts,

anser nämnden det därför böra ankomma på nämnden att efter överläggningar

med förhandlingsdelegationen framlägga förslag till de åtgärder, som

i så fall kan anses påkallade med hänsyn till syftet med den nu träffade

överenskommelsen. Detsamma bör enligt nämnden gälla om de förutsättningar

för utrikeshandeln, från vilka nämnden och förhandlingsdelegationen

i övrigt utgått, skulle ändras så väsentligt, att syftet med överenskommelsen

på grund därav ej kan förverkligas.

Vidare erinrar jordbruksnämnden om att i propositionen 1955: 198 uttalades,

att en översyn av prissättningssystemet, förutom vid utgången av

den då beslutade 3-årsperioden 1956/59, kunde bli nödvändig vid mera betydande

förändringar i växelkurserna. Samma förbehåll torde enligt nämnden

böra göras även såvitt gäller den nu föreslagna perioden.

I anslutning till vad i överenskommelsen sagts om att bedömningen av inkomstlikställigheten

i jordbruket vid utgången av nästa period skall anpassas

till förhållandena i storleksgruppen IV (25 ha) i slättbygderna, framhåller

jordbruksnämnden, att det självfallet är i hög grad angeläget, att

strävandena att särskilt i slättbygderna åstadkomma en storleksrationali
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. ftlaj.ts proposition nr H7 år 1959

sering i riktning mot nämnda storleksgrupp icke bromsas genom åtgärder

från det allmännas sida utan tvärtom underlättas, önskemålet att underlätta

en på sagda storleksgrupp inriktad strukturförändring synes enligt

nämnden sålunda bl. a. böra beaktas vid tillämpningen av jordförvärvslagstiftningen.

Även där sagda lagstiftning ej lägger hinder i vägen har,

framhåller nämnden, erfarenheten visat, att önskvärda storleksrationaliseringar

ej sällan hindras av brist på medel för förvärvens genomförande.

Enligt nämndens uppfattning är det därför också angeläget, att man från

det allmännas sida söker tillse, att jordbruket skall kunna tillföras de

medel, som behöves för att möjliggöra en fortsatt rationalisering. I den mån

det ej skulle visa sig möjligt att via den allmänna kreditmarknaden nå det

önskade målet, torde frågan om att skapa ökade möjligheter till statliga

lån för sådana ändamål, som här avses, böra övervägas. Nämnden uppger

sig överväga att återkomma till denna fråga i särskild framställning.

Jordbruksnämnden erinrar även om att i propositionen 1959: 80 föreslagits,

att Svenska mejeriernas riksförening skall medges rätt att utan hinder

av den bindning, som beslutats i samband med 6-procentregelns utlösning,

under återstoden av innevarande regleringsår sätta riksnoteringen för smör

efter marknadsmässiga grunder. För att jordbruket härigenom icke skall

tillföras medel utöver vad som förutsattes i den hösten 1958 träffade prisöverenskommelsen

föreslås vidare i propositionen, att den merinkomst, som

härvid kan inflyta utöver det hösten 1958 överenskomna beloppet på

16 500 000 kr., icke skall tillföras jordbruket under nämnda period. Merinkomsten

föreslås i stället skola uppsamlas för att i enlighet med bestämmelser,

som Kungl. Maj :t och riksdag senare kan komma att meddela, kunna

disponeras i samband med prisregleringen under nästa prissättningsperiod

inom ramen för det beslut, som för denna period kan koma att fattas

angående prisregleringen på jordbrukets produkter. Merinkomsten bör

därvid komma konsumenterna till godo genom att den avräknas antingen

genom en prissänkning, som svarar mot ifrågavarande belopp, eller genom

en motsvarande minskning av eventuellt överenskomna prishöjningar.

Bl. a. med hänsyn till att det ännu icke är möjligt att med någon större

säkerhet avgöra, hur stort belopp som på så sätt kan komma att uppsamlas,

har jordbruksnämnden icke ansett det lämpligt, att man redan innevarande

vår — i samband med att beslut fattas om de justeringar av importavgifter

m. m., som skall företagas den 1 september 1959 —• fattar beslut om det

sätt, på vilket här ifrågavarande merinkomst skall komma konsumenterna

till godo. Enligt nämndens uppfattning bör i stället med avgörandet av denna

fråga anstå till den justering, som enligt det föreslagna systemet skall

vidtagas i början av år 1960, då resultatet av 1960 års avtalsuppgörelser kan

överblickas.

Jordbruksnämnden framhåller slutligen, att nämnden och jordbrukets

förhandlingsdelegation med hänsyn till att det upplysts, att en proposition

om det särskilda stödel till småbruket kommer att framläggas vid årets

riksdag, vid överläggningarna icke har behandlat denna fråga.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.ts proposition nr H7 år 1959

Departementschefen

Den nuvarande svenska jordbrukspolitiken grundar sig ytterst på vissa

av 1947 års riksdag antagna allmänna riktlinjer avseende allmänt prisstöd

åt jordbruket, statligt stöd åt rationaliseringsverksamheten inom jordbruket

samt särskilt stöd åt innehavare av mindre jordbruk (prop. 1947:75;

Särsk. U 2; rskr. 424). Den närmare utformningen av nu gällande system

för det allmänna prisstödet åt jordbruket har fastställts av 1955 och 1956

års riksdagar och avser perioden 1 september 1956—31 augusti 1959 (prop.

1955:198; JoU 39; rskr. 387; prop. 1956: 165; JoU 30; rskr. 316). Stödet

lämnas i princip genom en vid periodens början för varje jordbruksprodukt

fastställd införselavgift, vilken sedan inte ändras, så länge inlandspriset

på produkten ligger inom vässa gränser, kallade den övre och den

nedre prisgränsen. Inom prisgränserna avses sålunda den inländska prisutvecklingen

ganska omedelbart skola vara beroende av den utländska.

Om ett prisfall på den utländska marknaden blir så kraftigt, att inlandspriset

sjunker under den nedre prisgränsen, skall särskilda åtgärder, såsom

höjning av införselavgiften eller kvantitativ importreglering, vidtagas för

att hindra ett ytterligare prisfall inom landet. I princip bör införselavgifterna

inte höjas utöver 25 procent av importpriset. Om å andra sidan priset

på en produkt överstiger den övre prisgränsen, skall — för att hindra en ytterligare

prisstegring — även i detta fall vidtagas särskilda åtgärder, såsom

stegvis minskning av införselavgiften, kvantitativ exportreglering eller export

avgift er.

Gällande prisregleringssystem är även försett med särskilda spärregler

för att skydda såväl producenter som konsumenter av jordbruksprodukter

mot verkningarna av större ändringar i penningvärdet eller långsiktigare

förskjutningar i prisnivån. Enligt den s. k. 5-procentregeln skall sålunda

införselavgifter och prisgränser justeras med hänsyn till förändringar i

penningvärdet. Som skydd mot att inlandspriserna mera långvarigt tenderar

att genomsnittligt ligga vid en nivå, som skiljer sig väsentligt från den

genomsnittliga mittprisnivån, utan att därför priserna på de enskilda varorna

ligger utanför prisgränserna, har vidare avsetts den s. k. 6-procentregeln.

När denna regel träder i tillämpning, skall införselavgifterna i den

mån så är möjligt justeras på sådant sätt, att producentpriserna åt erföres

till mittprisnivåerna.

Med utgångspunkt från då tillgängligt material angående jordbrukets inkomstförhallanden

m. m. fastställdes våren 1956 prisgränserna för nuvarande

prissättningsperiod så, att mittpriserna mellan prisgränserna i utgångsläget

den 1 september 1956 skulle ge arbetskraften vid rationellt skötta

slättbygdsgårdar i storleksgruppen 10—20 hektar (basjordbruken) en

arbetsinkomst, som var likvärdig med den genomsnittliga årsinkomsten för

industriarbetare och liknande i dyrortsgrupperna 2 och 3. I enlighet med

1955 års riksdags principbeslut utgör spännvidden mellan prisgränserna

i allmänhet 20—30 procent av mittpriserna. Införselavgifterna bestämdes

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj.ts proposition nr /47 år 1959

så, att vid de importpriser, som bedömdes som mest sannolika vid i ingångsläget

rådande marknadsläge, mittpriserna borde uppnås. Endast i

undantagsfall upptogs införselavgifterna till högre belopp än 25 procent

av importpriserna. Från prisgränssystemet undantogs vissa varor av mindre

vikt ävensom majs och oljekraftfoder, för vilka införselavgifterna skall vara

rörliga. Sedermera har rörliga införselavgifter införts även för andra fodermedel.

Inflytande införselavgiftsmedel skall inom en av riksdagen angiven normalram

användas för regleringsändamål pa jordbruksområdet. Efter förslag

av statens jordbruksnämnd skall Kungl. Maj:t årligen till riksdagen

avge beräkning och dispositionsförslag rörande införselavgifterna ävensom

redovisa utfallet för tilländalupet år och lämna en reviderad beräkning för

det löpande året.

Enligt 1955 års riksdags principbeslut skall en särskild översyn av prissättningssystemet

vidtagas vid mera betydande förändringar i växelkurserna

och en allmän översyn av systemet äga rum 3 år efter ikraftträdandet,

d. v. s. före den 1 september 1959. Vid denna översyn skall bland annat

utredas, hur jordbruksbefolkningens inkomstläge utvecklats under tillämpningsperioden

samt huruvida inkomstlikställighet uppnåtts vid det givna

gränsskyddet. Om ändringar i systemet anses påkallade, skall frågan härom

underställas riksdagen. Några närmare regler för översynen har inte

uppställts av riksdagen.

I anledning av vad riksdagen sålunda beslutat har jordbruksnämnden

företagit en allmän översyn av prissättningssystemet och i anslutning härtill

överlagt med jordbrukets förhandlingsdelegation angående frågan om

utformningen av de prisreglerande åtgärderna på jordbrukets område efter

utgången av augusti 1959. Vid de därvid företagna utredningarna har med

hjälp av nu tillgängligt material beräknats, att jordbruksbefolkningens i

1956 års riksdagsbeslut åsyftade inkomstlikställighet med industriarbetarna

vid det givna gränsskyddet inte uppnåddes vid innevarande prissättningsperiods

början och att den inkomstklyfta, som då förelåg, hittills under

perioden vidgats och ytterligare beräknas öka intill hösten 19o9. Denna

utveckling har orsakats bland annat av att priserna på jordbruksprodukter

på världsmarknaden rört sig i annan riktning än såväl den allmänna prisnivån

inom landet som jordbrukets kostnader. Nämnden och förhandlingsdelegationen

har varit ense om att de s. k. 5- och 6-procentreglerna inte

kunnat vid en dylik utveckling hindra ökningen av inkomstklyftan. Vid

överläggningarna har även nåtts enighet om att målsättningen för prispolitiken

på jordbrukets område bör vara, att jordbruket under den kommande

prissättningsperioden skall beredas möjlighet att dels följa med i

den allmänna inkomstutvecklingen, dels successivt utjämna inkomstklyftan

genom att tillgodoföras rationaliseringsvinsten inom den egna näringen.

Man har vidare i utgångsläget konstaterat, alt den tekniska och ekonomiska

utveckling, som skett och sker inom jordbruket, gör det ofrånkomligt att

— såsom också förutsattes av 1942 års jordbrukskommitté — frågan om en

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 147 år 1959

övergång från storleksgruppen 10—20 hektar till storleksgruppen 20—30

hektar såsom underlag för prisskyddsbedömningarna måste komma att

aktualiseras inom en förhållandevis näraliggande framtid.

Det synes inte vara pakallat att här redovisa någon detaljgranskning av

vare sig det statistiska material om inkomstutvecklingen inom jordbruket,

som framlagts vid förhandlingarna mellan jordbruksnämnden och jordbrukets

förhandlingsdelegation, eller de bedömningar, som föreligger i fråga

om flera av de diskuterade faktorer, som kan tänkas påverka inkomstklyftan

i den ena eller andra riktningen. Materialet finnes utförligt redovisat i

den promemoria, vilken som bilaga 1 fogats till detta protokoll och till vilken

jag torde få hänvisa. Jag vill emellertid erinra om att man nu liksom

vid tidigare beräkningstillfällen mött många statistiska svårigheter och att

beräkningarna och bedömningarna på grund av felmarginalerna i det statistiska

grundmaterialet icke har kunnat göras helt exakta eller invändningsfria.

Oavsett detta finner jag mig böra godtaga den för de närmaste

åren angivna målsättningen för prispolitiken på jordbrukets område. Jag

anser mig ävenledes böra biträda den föreslagna övergången till storleksgruppen

20 30 hektar som underlag för prisskyddsbedömningarna vid ut
gången

av nu ifrågavarande prissättningsperiod.

Från dessa allmänna utgångspunkter finner jag mig böra i huvudsak tillstyr.

ka den mellan jordbruksnämnden och jordbrukets förhandlingsdelegation

träffade överenskommelsen. Nuvarande prissättningssystem bör sålunda

med de ändringar och tillägg, som anges i det följande, utsträckas att

gälla jämväl under tiden 1 september 1959—31 augusti 1965. De allmänna

ändringarna och tilläggen till prissättningssystemet innebär i huvudsak följande.

De nuvarande s. k. o- och 6-procentreglerna ersättes av en spärrregel,

som på ett effektivt sätt skall motverka förändringar i prisnivån på

världsmarknaden samt i kostnadsnivån för jordbruksföretagen. Vidare införes

i systemet en ny regel om justering av gränsskyddet med hänsyn till den

allmänna årslöneutvecklingen för industriarbetare i dyrortsgrupperna 2 och

3 i syfte att trygga, att inkomstnivån inom jordbruket skall följa med i den

allmänna inkomstutvecklingen. I anslutning till den förut angivna målsättningen

för jordbruksprispolitiken har dessutom prisskyddet vid ingången till

den nya perioden avvägts sa, att den inkomstnivå, som då kan uppnås, kan

beräknas ge möjlighet att utfylla den del av inkomstklyftan, som beräknas

icke kunna bli utfylld genom den successiva rationaliseringsvinsten inom

jordbruket under perioden. I fråga om de ändringar av mittpriser och införselavgifter

m. m. vid periodens början, som i anledning härav överenskommits,

torde jag få hänvisa till jordbruksnämndens i det föregående återgivna

sammanfattning samt till de följande redogörelserna för olika varugrupper.

Av vad jag redan förut anfört framgår, att vid utgången av prissättningsperioden

1959/60—1964/65 bedömningen av inkomstlikställigheten i jordbruket

skall anpassas till förhållandena i storleksgruppen 20—30 hektar

(25 hektar) inom slättbygdsområdet. Om jordbrukarinkomsterna i denna

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj. ts proposition nr 147 år 1959

storleksgrupp därvid skulle befinnas ligga högre än jämförelseinkomsten,

bör denna skillnad i enlighet med överenskommelsen utjämnas successivt.

En översyn av prissättningssystemet, utöver vad som nu angivits, kan emellertid

under perioden bli nödvändig vid mera betydande förändringar i

växelkurserna.

De inländska priserna på jordbrukets produkter skall under den nya

prissättningsperioden liksom under den nuvarande fritt röra sig inom de

prisgränser, som gäller vid varje tidpunkt under perioden. Prisgränserna

liksom mittpriserna och införselavgifterna skall under perioden kunna ändras

vid utlösning av förut nämnda spärregler.

Såsom förut anförts ingår i överenskommelsen, att de nuvarande s. k.

5- och 6-procentreglerna skall ersättas med en ny regel, här kallad 3-procentregeln.

Innebörden av denna regel är, att jordbruket erhåller ett särskilt

skydd, om priserna på världsmarknaden visar en påtagligt sjunkande tendens

eller kostnaderna för produktionen väsentligt höjes. Samtidigt erhåller

konsumenterna ett liknande skydd, om världsmarknadspriserna skulle stiga

väsentligt eller kostnaderna i jordbruket skulle sänkas påtagligt. Beträffande

den närmare utformningen av denna s. k. 3-procentregel torde jag få

hänvisa till jordbruksnämndens redogörelse härför i den som bilaga 2 till

detta protokoll intagna promemorian. Vad däri föreslagits beträffande utformningen

av regeln samt av i denna ingående index ävensom beträffande

handhavandet av beräkningarna och översynen av dessa synes enligt min mening

utgöra en godtagbar lösning av föreliggande problem. I detta sammanhang

torde endast den huvudsakliga innebörden av nämnda regel böra återges.

I regeln ingår 2 index, kostnadsindex (K-index) och världsmarknadsprisindex

(Vm-index). Kostnadsindex avser att belysa den prismässiga utvecklingen

på jordbrukets kostnadssida. Som kostnader räknas inte bara kontanta

utlägg för jordbruksdriften utan även normala avskrivningar av byggnader

och maskiner m. m. samt räntekostnader för lånat kapital. Dessa

poster omfattar i stort sett hälften av de totala kostnaderna i jordbruksdriften

vid jordbruk i storleksgrupperna 10—20 och 20—30 hektar åker. I kostnadsindex

ingår däremot inte ränta å eget kapital och inte heller arbetskostnader,

varmed avses såväl ersättningen för brukarens och familjemedlemmarnas

arbete som kostnaderna för lejd arbetskraft.

Världsmarknadsprisindex omfattar de för den svenska jordbruksproduktionen

viktigaste varor, som går i internationell handel, och baseras på de

tongivande utländska noteringarna. Eftersom förändringarna i världsmarknadspriserna

inte påverkar storleken av införselavgifterna och för vissa

jordbruksprodukter, varav konsumtionsmjölken är viktigast, ej heller den

övriga delen av priset blir svängningarna i den inhemska prisnivån endast

omkring hälften så stora som förändringarna i världsmarknadsprisnivån.

I kostnadsindex skall som bas i utgångsläget (index = 100) användas de

genomsnittliga priser och prisindextal, som förelegat under första kvar
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj. ts proposition nr U7 år 1959

talet 1959 och som väntas bli bestående till den 1 september 1959. I världsmarknadsprisindex

skall som bas tagas de priser på utlandsmarknaderna,

som vid de nu förda förhandlingarna förutsatts skola föreligga den 1 september

1959.

Näi skillnaden mellan kostnadsindex och världsmarknadsprisindex under

3 månader i följd överstigit 3 procent (= indexenheter), skall införselaxgifterna

ändras så, alt det ovägda medeltalet av jordbruksnämndens

nominella producentprisindex för ifrågavarande 3 månader kan förutsättas

komma att ändras med hälften av förenämnda skillnad, d. v. s. med 1,5

procent eller mera. Vid förnyad utlösning av 3-procentregeln skall man

utgå från läget under den 3-månadersperiod, som lades till grund för närmast

föregående justering. Det ovägda medeltalet för var och en av kostnads-

och världsmarknadsindex för denna period skall därvid utgöra ny

bas, d. v. s. sättas lika med 100.

Som förut nämnts skall i systemet ingå en ny regel om årsvis justering

av prisskyddet med hänsyn till löneutvecklingen för industriarbetare i ortsgrupperna

2 och 3, här kallad inkomstregeln. Enligt denna regel skall den

procentuella förändringen av industriarbetarnas årslön föranleda den ändring

av införselavgifterna, som erfordras för att möjliggöra en motsvarande

procentuell ökning av brukarens årsinkomst, varvid den s. k. jämförelseinkomsten

räknas på storleksgruppen 10—20 hektar. Förändringen i industriarbetarnas

årslön skall därvid omfatta dels den avtalsmässiga förändringen

för det löpande året, dels de statistiskt registrerade merinkomsterna

— »löneglidningarna» — under den senast förflutna 12-månadersperioden.

Beträffande den närmare utformningen av denna s. k. inkomstregel

torde jag få hänvisa till jordbruksnämndens redogörelse härför i den som

bilaga 2 till detta protokoll intagna promemorian. Vad däri föreslagits beträffande

ifrågavarande regel synes mig böra godtagas.

I den nu träffade överenskommelsen ingår även vissa för 3-procent- och

inkomstreglerna gemensamma bestämmelser. Vid ändringar av införselavgifterna,

i anledning av att någon av reglerna utlösts, skall sålunda till

utgångspunkt tagas en för alla varor lika stor procentuell förändring av

avgifterna. Det bör emellertid finnas möjligheter för jordbruksnämnden

att — efter överläggningar med jordbrukets organisationer — göra sådana

avvikelser från denna grundregel, som kan anses motiverade av marknadsmässiga

förhallanden eller som — beträffande mindre betydelsefulla varor

— kan vara motiverade med hänsyn till önskemålet att göra justeringen

ur administrativ synpunkt så enkel som möjligt. Vidare skall, när

sådana ändringar av införselavgifterna, som verkställes på grund av förändringar

i kostnadsindex och/eller lönenivån för industriarbetare, räknade

i procent av den rådande mittprisnivån, genomsnittligt överstiger 3

procent, räknat från utgångsläget eller från närmast föregående justering

av mittpriser och prisgränser, mittpriserna ändras med samma belopp som

det, med vilket införselavgifterna för de olika varorna höjts eller sänkts

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj. ts proposition nr tW år 1959

på grund av nyssnämnda förändringar, och prisgränserna ändras med samma

procentsats som mittpriserna. Vad som sålunda föreslagits föianledei

ingen erinran från min sida.

I detta sammanhang har även föreslagits nya bestämmelser för reglering

av prisnivån för konsumtionsmjölk, till vilka jag kan ansluta mig. Piiset

på denna vara skall hållas under en övre prisgräns, vilken skall vara oförändrad

mellan de tillfällen, då justering enligt nyssnämnda spärregler äger

rum. Vid dessa tillfällen skall denna övre prisgräns, med beaktande av

de för ifrågavarande spärregler gemensamma bestämmelserna, ändras så,

att den följer den genomsnittliga procentuella förändring av prisnivån för

övriga produkter, som justeringarna av införselavgifterna medför. Ändringen

skall ligga inom ramen för den avsedda totala effekten av justeringarna.

Jordbruksnämnden har i sin skrivelse anmält, att nämnden och jordbrukets

förhandlingsdelegation vid utformningen av den nu föreliggande

överenskommelsen inte ansett sig kunna taga hänsyn till planerna på en

gemensam nordisk marknad, innefattande jämväl en ökad samhandel inom

jordbruksområdet, eftersom överläggningarna härom ännu icke framskridit

så långt, att det är möjligt att bedöma, om och när en dylik marknad

kommer till stånd eller vad dennas tillkomst skulle få för konsekvenser

för den svenska jordbruksnäringen. Ännu mindre har det enligt nämnden

varit möjligt att i detta sammanhang beakta vad tillkomsten av ett europeiskt

frihandelsområde kan få för inverkan på den svenska jordbruksregleringen.

Jag anser emellertid, att Kungl. Maj:t och riksdagen under den

nya prissättningsperioden skall kunna vidtaga de åtgärder, som påkallas,

om planerna på en gemensam nordisk marknad eller ett europeiskt fiiliandelsområde

blir förverkligade. Därvid förutsätter jag att eventuella förslag

till åtgärder skall förberedas genom överläggningar i vanlig ordning. I

I anledning av vad jordbruksnämnden anfört angående jordbrukets

strukturrationalisering vill jag framhålla, att jag sedan åtskillig tid haft

min uppmärksamhet riktad på spörsmålen kring jordbrukets rationalisering

över huvud taget. På min hemställan har också i berörda hänseenden

lämnats ett flertal utredningsuppdrag. Sålunda vill jag bland annat erinra

om att jag enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 16 maj 1958 tillkallat

sakkunniga för att verkställa utredning och avge förslag rörande jordförvärvs-,

bolagsförbuds- och uppsiktslagstiftningen (1958 års jordlagsutredning).

I direktiven till denna utredning har bland annat uttalats, att de

sakkunniga vid sin översyn av nämnda lagar bör beakta inte blott erfarenheterna

av gällande lagstiftning på berörda områden utan även och

främst — de betydande förändringar, som under senare år skett beträffande

jordbrukets struktur- och produktionsförhållanden. Näringens tendenser

i fråga om den framtida utvecklingen i sistnämnda båda hänseenden

bör givetvis också uppmärksammas av de sakkunniga och av dem läggas

till grund för de kommande förslagen. I direktiven uttalas vidare, att det

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj. ts proposition nr 147 år 1959

med hänsyn till den relativt snabba produktionsutvecklingen inom vårt

jordbruk och de försämrade avsättningsmöjligheterna i utlandet synes

lämpligt, att de sakkunniga skyndsamt prövar frågan, huruvida man kan

genom jämkningar i lagstiftningen bidraga till att motverka den negativa

inverkan på jordbruksnäringens räntabilitet och på jordbrukarnas inkomstförhållanden,

som sagda produktions- och avsättningsförhållanden

medför. Om resultatet av de sakkunnigas behandling av nu förevarande

spörsmål så motiverar, bör enligt direktiven delbetänkande framläggas

med förslag till snara lagändringar.

Jag torde dessutom få anmäla, att jag senare denna dag har för avsikt

alt föreslå Kungl. Maj:t att till riksdagen avlåta proposition angående statligt

stöd till jordbrukets rationalisering, m. m.

Det synes därför inte påkallat, att jämväl jordbruksnämnden utan direktiv

härom upptager frågan om statliga lån för rationaliseringsändamål till

särskild behandling.

Jordbruksnämnden har framhållit, att frågan om det särskilda stödet

till småbruket inte behandlats vid överläggningarna med jordbrukets förhandlingsdelegation.

Jämväl beträffande denna fråga har jag för avsikt

att senare denna dag föreslå Kungl. Maj :t att till riksdagen avlåta proposition.

1959 års riksdag har nyligen, med bifall till propositionen 1959: 80 (JoU

21; rskr. 152), bemyndigat Kungl. Maj :t att medge Svenska mejeriernas

riksförening att — utan hinder av den bindning, som beslutades i samband

med 6-procentregelns utlösning hösten 1958 (prop. 1958: B 50) — under

återstoden av innevarande regleringsår bestämma riksnoteringen på runmärkt

smör efter marknadsmässiga grunder. För att jordbruket härigenom

inte skall tillföras medel utöver vad som förutsattes i propositionen 1958:

B 50 skall emellertid den merintäkt, som härvid kan inflyta utöver det i

nämnda proposition angivna beloppet å 16 500 000 kronor, uppsamlas och

som en särskild post tillföras riksföreningens regleringskassa. Denna post

jämte därå fallande räntor skall i enlighet med de bestämmelser, som Kungl.

Maj :t och riksdagen senare kan komma att meddela, komma konsumenterna

till godo under nästa prissättningsperiod inom ramen för det beslut,

som för denna period kan komma att fattas angående prissättningen på

jordbrukets produkter. Det till posten hörande beloppet skall därvid användas

antingen för en prissänkning, som svarar mot ifrågavarande belopp,

eller för en mot detta belopp svarande minskning av eventuellt överenskomna

prishöjningar.

Jordbruksnämnden har framhållit, att det ännu inte är möjligt att med

någon större säkerhet avgöra, hur stort belopp som på nu angivet sätt

kan komma att uppsamlas. Bland annat med hänsyn härtill har nämnden

inte ansett det lämpligt, att man redan innevarande vår fattar beslut

om det sätt, på vilket ifrågavarande merintäkt skall komma konsumenterna

till godo. Nämnden föreslår i stället att med avgörandet av denna

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj.ts proposition nr H7 år 1959

fråga skall anstå till den justering enligt inkomstregeln, som skall vidtagas

i början av år 1960.

Med hänsyn till bland annat de praktiska möjligheterna att genomföra

avräkningen av merintäkten har jag funnit, att med avgörandet av denna

fråga bör anstå till den bedömning enligt inkomstregeln, som skall äga

rum i början av år 1960. Nämnden bör därvid uppgöra och till Kungl. Maj:t

inkomma med förslag till avräkning.

Allmänna synpunkter och förslag i fråga om jordbruksreglermgens

utformning

J ordbruksnämnden

Vad beträffar jordbruksreglermgens allmänna utformning i rent tekniskt

avseende har jordbruksnämnden ej ansett någon anledning föreligga att nu

överväga några mera genomgripande ändringar i det gällande systemet.

Något yrkande härom har ej heller, upplyser nämnden, framställts från

jordbrukets förhandlingsdelegations sida, bortsett från utformningen av de

särskilda spärreglerna. Däremot har det befunnits önskvärt med några omläggningar

av mer begränsad räckvidd i syfte att göra det tekniska systemet

mer smidigt och lätthanterligt. Nämnden framhåller därvid, att det i samtliga

de avseenden, där ändringsförslag nu icke framlägges, förutsätles, att

såväl de nuvarande grunderna för prisstödet som de nu gällande olika reglerna

för prisstödets genomförande skall för den nga prissättningsperioden

gälla oförändrade.

Jordbruksnämnden anger därefter vissa punkter, där vid överläggningarna

mellan nämnden och jordbrukets förhandlingsdelegation vissa tekniska

omläggningar i de hittillsvarande allmänna reglerna om effektuering av

gränsskyddet har befunnits påkallade (jämkningar i fråga om åtgärder vid

prisgränserna, speciella åtgärder mot viss pristryckande import, avvägningen

av kompensationsavgifter m. m.).

Åtgärder vid prisgränserna

Jordbruksnämnden anför, alt de frågor, som behandlas under detta avsnitt,

utgör vissa specialproblem rörande de importreglerande åtgärder, som

bör vidtagas i syfte att hålla priset på en inhemsk vara mellan den övre

och den nedre prisgränsen.

Övre prisgränsen. Enligt propositionen 1955: 198, s. 120, bör man med

alla till buds stående medel hindra, att priset på någon i prisgränssystemet

ingående produkt överstiger resp. understiger någon av prisgränserna. I

delta sammanhang anföres vidare bl. a. följande.1

När den övre prisgränsen överskrides, bör det ankomma på statens jordbruksnämnd

att stegvis minska importavgiften för denna produkt. Stiger

1 Vissa ord har i jordbruksnämndens skrivelse (ej i propositionen) understrukit s.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 747 år 1959

det inhemska priset ytterligare, trots att importavgiften slopats, bör det ankomma

på Kungl. Maj :t att, efter förslag av jordbruksnämnden, återinföra

kvantitativ exportreglering eller pålägga exportavgifter.

Enligt den ursprungliga lydelsen av den förordning, som under 3-årsperioden

1956/57—1958/59 skulle reglera införseln av jordbruksprodukter

in. m. (SFS 1956:401), skulle uppbörden av införselavgifterna alltid handhavas

av tullverket.

Vad sålunda föreskrivits om förutsättningarna för att importavgiften

skall kunna nedsättas eller borttagas har enligt jordbruksnämndens erfarenheter

emellertid visat sig vara ej fullt ändamålsenligt. Tillämpat efter

orden skulle det i vissa prissituationer vara svåradministrerat och vålla bebetydande

olägenheter för handeln. Under 3-årsperioden har nämnden också

föranletts att, efter samråd med jordbrukets förhandlingsdelegation, vidtaga

vissa jämkningar i de ifrågavarande reglerna. Detta har framförallt

gällt sockerregleringen. Härom anför nämnden följande.

De internationella strösockernoteringar, vilka — med tillägg av införselavgifter

in. in. — lägges till grund för den för importregleringen i Sverige

bestammande prisnoteringen på inhemskt strösocker, fluktuerade under en

stor del av åi 1957, under inverkan bl. a. av den s. k. Suez-krisen, omkring

en onormalt hög medelnivå. Utlandspriserna låg under perioder av avsevärd

längd så högt, att det inhemska sockerpriset kunde hållas nere vid övre

prisgränsen endast om införselavgiften avsevärt reducerades eller helt borttogs.

Vid en strikt tillämpning av riksdagsdirektiven för införselavgiftens

avvägning skulle då emellertid en reducerad avgift eller en avgiftsfrihet ha

kunnat komma i fråga endast under förutsättning att övre prisgränsen

verkligen var överskriden. Så snart priset gått ned till själva prisgränsen

eller därunder, hade däremot efter dessa regler hela den för prislägena mellan

prisgränserna föreskrivna »fasta» införselavgiften (i början av år 1957

för sockerraffinad 32 öre/kg) måst uttagas, vilket skulle ha haft till resultat,

att den inhemska noteringen på en gång fått höjas långt över den övre

prisgränsen och införselavgiften sålunda återigen fått sänkas eller helt

borttagas o. s. y. För att i det då rådande internationella prisläget för socker

en jämnare prisnivå skulle kunna upprätthållas inom landet, "fann man sig

däiför föranlåten att under tiden april—december 1957 vid avvägningen av

införselavgifterna på socker i viss mån avvika från de nyssnämnda "reglerna.

Med utgångspunkt från en för prisnoteringen i Sverige grundläggande

— dagtig ntlandsnotering på strösocker fastställdes då införselavgiften, dagför

dag, till allenast så stort belopp, som erfordrades för att summan av

sagda notering, av den beräknade cif-kostnaden och av avgiftsbeloppet

skulle uppgå till men icke överskrida övre prisgränsen. — Då uppbörden

av de relativt starkt fluktuerande införselavgifter, som under de angivna förhållandena

måste tillämpas, av praktiska skäl icke ansågs lämpligen kunna

ske genom tullverket, var under ifrågavarande tid, med stöd av vissa av

Kungl. Maj :t meddelade kungörelser (SFS 1957:55, innebärande ändring i

förordningen 1956: 401, och 1957: 56, den senare upphävd enligt kungörelse

1957: 623) i fråga om införselavgifterna för socker anordnad en fortlöpande

uppbörd genom jordbruksnämndens egen försorg. Anmälan om de tillämpade

avvikelserna i avgiftssystemet gjordes till riksdagen i 1958 års statsverksproposition

(IX ht, p. 38, s. 141).

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 147 år 1959

33

Jordbruksnämnden framhåller, att även i fråga om andra till jordbruksregleringen

hörande varuslag än socker givetvis sådana prissituationer kan

uppkomma, då mindre önskvärda starka prisfluktuationer omkring övre

prisgränsen lämpligen bör elimineras genom en smidigare reglering av införselavgiftens

storlek. Inom köttvaruregleringen har nämnden också — efter

samråd med jordbrukets förhandlingsdelegation — i praktiken tillämpat

ett förfarande, som inneburit, att införselavgiften, redan innan övre prisgränsen

överskridits, jämkats nedåt så mycket som har erfordrats för att

det inhemska priset skulle bibehållas vid eller omedelbart under den övre

prisgränsen. Ett liknande förfarande har nämnden tillämpat i fråga om

matpotatis. En viss modifiering av de förut angivna direktiven i fråga om

åtgärder vid övre prisgränsen sådana de formulerats enligt 1955 års riksdagsbeslut

bör enligt nämndens mening därför övervägas. Nämnden ifrågasätter

sålunda om icke dessa direktiv kunde ges i huvudsak följande innehåll.

Man bör med alla till buds stående medel hindra, att priset på någon i prisgränssystemet

ingående produkt överstiger övre prisgränsen. Det bör ankomma

på jordbruksnämnden att i sådant syfte stegvis minska importavgiften

för produkten i fråga. Stiger--— [= nuvarande formulering]

---exportavgifter. — Det förutsättes, att i lägen med starka prisfluktuationer

omkring övre prisgränsen uppbörden av införselavgifterna skall

kunna överföras till jordbruksnämnden.

Nedre prisgränsen. De åtgärder, som får vidtagas, då den nedre prisgränsen

för en vara underskrides, är enligt propositionen 1955: 198 en höjning

av importavgiften eller införande av en kvantitativ importreglering. Beträffande

valet mellan dessa skyddsåtgärder uttalas i propositionen i första hand,

att det bör ankomma på jordbruksnämnden att i en dylik situation höja importavgiften.

Avgiften bör dock i regel icke höjas utöver 25 procent av importpriset.

Sjunker importprisnivån för någon produkt så mycket, att det

inhemska priset även vid en importavgift av nämnda storlek underskrider

den nedre prisgränsen, bör kvantitativ importreglering kunna tillgripas för

att skydda den nedre prisgränsen. Jordbruksnämndens befogenheter är vidare

begränsade till att nämnden inom vissa av Kungl. Maj :t angivna gränser

kan ändra importavgifterna, medan det ankommer på Kungl. Maj :t att,

efter förslag av nämnden, besluta huruvida kvantitativt gränsskydd skall

tillgripas eller en ytterligare höjning av importavgifterna skall vidtagas. Vid

den kvantitativa regleringen hade man därvid tänkt sig en viss centralisering

till befintliga utrikeshandelsorgan av den import, som kan komma att

medges av nämnden.

Beträffande valet mellan de båda skyddsåtgärderna framhåller jordbruksnämnden

till en början, att synpunkten, att man i regel icke bör använda

metoden att höja importavgiften, om denna därigenom skulle komma

att överstiga 25 procent av importpriset, med hänsyn till den omfattning,

som importskyddet numera genomsnittligt har redan mellan prisgränserna,

innebär en alltför stark begränsning av valfriheten. Avgörande

3 llihang till riksdagens protokoll 1959. 1 samt. Nr 147

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 147 år 1959

synes enligt nämnden i stället böra vara, vad som i det enskilda fallet är

mest ändamålsenligt. Den självklara utgångspunkten bör därvid vara,

framhåller nämnden, att man skall ge ett effektivt skydd för den nedre

prisgränsen. Särskilt i sådana fall, då exportöverskott föreligger beträffande

den ifrågavarande varan och prisnivån på världsmarknaden beträffande

densamma är labil, torde man ur denna synpunkt endast ha att välja mellan

att sätta importavgiften så högt, att den verkar prohibitivt, och att införa

kvantitativ importreglering. Vid utformningen av åtgärderna till skydd

för den nedre prisgränsen finner nämnden det emellertid också angeläget,

att man beaktar önskvärdheten av att så långt möjligt begränsa olägenheterna

för den reguljära handeln. Även om kvantitativ importreglering behöver

tillgripas, bör import därför kunna medgivas i fråga om sådana speciella

kvaliteter, som ej påverkar prisnivån å det ifrågavarande varuslaget,

ävensom möjlighet lämnas till en smidig avveckling av tidigare ingångna

importavtal, i den mån det är fråga om kvantiteter, som ej kan tänkas

vara av betydelse för den inhemska prisnivån eller medföra ökat exportbehov.

Möjligheterna att på ett smidigt sätt tillämpa en kvantitativ importreglering

utan att därmed försämra stödet för den nedre prisgränsen skulle

emellertid enligt jordbruksnämndens mening betydligt ökas, om man hade

möjlighet att för den vara, som importeras, uttaga en importavgift, som

är avvägd med hänsyn till den för tillfället rådande prisnivån på världsmarknaden.

En viss möjlighet till kombination mellan avgiftshöjning och

kvantitativ importreglering föreligger även enligt nu gällande system. När

nämnden inom ramen för de befogenheter, som Kungl. Maj :t tillerkänt

nämnden, vidtagit en höjning av importavgiften för en viss vara, synes

det sålunda ej föreligga hinder, att den sålunda höjda avgiften bibehålies,

även om Kungl. Maj :t senare, efter förslag av nämnden, förordnar om

kvantitativ importreglering å varan. Däremot kan Kungl. Maj :t ej samtidigt

förordna om sådan importreglering och ytterligare höjning av importavgiften.

Nämnden finner det emellertid önskvärt, att befogenhet härtill

skall finnas i fortsättningen.

Vad jordbruksnämnden sålunda anfört om förutsättningarna för att

kvantitativ importreglering skall få tillgripas för att skydda den nedre prisgränsen

beträffande en viss vara gäller i och för sig närmast det sätt, på

vilket de nu gällande bestämmelserna skall tillämpas. Däremot innebär vad

nyss sagts om att Kungl. Maj :t bör äga befogenhet att till skydd för den

nedre prisgränsen förordna ej blott om kvantitativ importreglering utan

även om förhöjning av importavgift för partier, som importeras inom ramen

för en sådan reglering, en utvidgning i förhållande till de befogenheter,

som f. n. tillkommer Kungl. Maj :t på denna punkt. Den allmänna regeln,

att man med alla till buds stående medel bör hindra, att priset på

någon i prisgränssystemet ingående produkt understiger den nedre prisgränsen,

förutsättes — såsom framgår av vad tidigare anförts — komma

alt kvarstå.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 747 år 1959

35

Åtgärder mot viss pristryckande import

För den nuvarande 3-årsperioden för jordbruksregleringen har vissa regler

antagits för handhavandet av importregleringen i händelse av dumpingimport

eller eljest otillbörligt pristryckande import av jordbruksvaror.

Härom anför jordbruksnämnden följande.

I fråga om konstaterad dumping av jordbruksvara regleras tillvägagångssättet

i proposition 1956: 165, s. 84—91. Förutsättning för ingripande i hithörande

fall är, att det anses föreligga väsentlig skada för prisbildningen

eller hot därom. Frågan om eventuellt ingripande skall, oberoende av om

framställning därom göres, upptagas till prövning av jordbruksnämnden.

Därest åtgärder befinnes påkallade, skall frågan av jordbruksnämnden, efter

samråd med generaltullstyrelsen och kommerskollegium, underställas

Kungl. Maj :t, som beslutar i ärendet.

En import från länder med centraliserad (statlig eller statsdirigerad) export

kan emellertid, på grund av de speciella produktions- och försäljningssätt

som där tillämpas, medföra icke önskvärd pristryckande effekt, även

om dumping i egentlig mening icke kan direkt påvisas. Frågan om de lämpliga

korrektiven mot dylik pristryckande import blev kort efter den nuvarande

3-årsperiodens början föremål för överväganden inom nämnden, som

även hade samråd i ärendet med jordbrukets förhandlingsdelegation.

Nämnden och förhandlingsdelegationen utgick från att importen från länder

med statlig eller statsdirigerad export i princip skall vara föremål för

kvantitativ reglering. De nämnda övervägandena resulterade i

ett plenibeslut av nämnden, enligt vilket man vid handhavandet av den

kvantitativa regleringen skulle »söka komma fram till en ändamålsenlig

praxis genom en prövning från fall till fall med särskilt beaktande av de

prisnoteringar, som lades till grund för de åsatta importavgifterna». Bemyndigande

för jordbruksnämnden att vid import från andra länder än

OEEC-området föreskriva licenstvång har meddelats enligt Kungl. brev den

7 juni 1956. Nämnden har, såsom framgår av det föregående, förutsatt, att

nämnden därmed fått rätt att för importen från sådana länder (däribland

samtliga länder med allmän centralisering av exporten) tillämpa icke blott

ett formellt licenstvång utan även en effektiv kvantitativ reglering av importen.

I besvärsmål hos Kungl. Maj :t har nämnden också redovisat detta

sitt tolkningssätt. Någon definitiv praxis vid tillämpningen av detta system

har emellertid hittills knappast hunnit bli utbildad och några tillfredsställande

regler om nedskärningen av importkvantiteterna i olika prislägen

föreligger icke.

Jordbruksnämnden föreslår, alt de särskilda bestämmelser till skydd mot

dumping i egentlig bemärkelse, som nu gäller, bibehålies även i fortsättningen.

Vid avvägningen av de införselavgifter, som nu föreslås för tiden efter

ingången av september 1959, har man, anför jordbruksnämnden -— liksom

i allmänhet skedde vid avvägningen av avgifterna för innevarande prissältningsperiod

— i princip endast tagit hänsyn till noteringar i länder utan

centraliserad export. I händelse av icke önskvärd pristryckande import från

länder med centraliserad export måste därför enligt nämndens uppfattning

de införsclavgifter, som normalt skall utgå, uppenbarligen även i fortsättningen

kompletteras med elt ytterligare imporlskydd. Nämnden förutsätter

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 147 år 1959

sålunda, att importen från länder, som nyss sagts, även under den kommande

prissättningsperioden vid behov bör underkastas en kvantitativ

reglering. För möjliggörande av en smidigare importreglering, som

icke onödigtvis försvårar importhandeln, bör emellertid enligt nämndens

mening genom införande av ett prisutjämningsförf arande förutsättningar

skapas för att medge en import från länder med centraliserad

export även i prislägen, som här avses. Prisutjämningen kan lämpligen anordnas

antingen på det sättet, att nämnden erhåller rätt att, utöver eljest

gällande införselavgift, i samband med importlicenseringen pålägga en särskild

införsel av gift eller genom att importen, med tillämpning av

den kvantitativa importregleringen, ledes över någon lämplig sammanslutning

av importinressenter m. fl., vilken vid importvarans försäljning

på den inhemska marknaden skall ha att svara för den erforderliga

prisutjämningen.

Jordbruksnämnden anser, att nämnden bör ha fria händer att, beroende

på den aktuella importens art och omfattning, välja antingen den ena eller

den andra anordningen. Den särskilda införselavgiften bör därvid icke få

sättas högre än att densamma utjämnar skillnaden mellan gällande pris

enligt den notering, som har legat till grund för fastställandet av den »normala»

avgiften, och importpriset. Vid valet av sådan sammanslutning, soin

nyss angivits, bör på områden, där särskilda regleringsföreningar är verksamma

(Svensk spannmålshandel, Svensk kötthandel etc.) i första hand

dylik förening komma i fråga. Nämnden utesluter icke, att behov eventuellt

kan komma att anmäla sig att instifta nya regleringsföreningar för särskilda

varusektorer. För den prisutjämning (pristillägg e. d.), som uttages

genom dylik sammanslutnings försorg, bör i princip gälla samma maximering

som i fråga om den särskilda införselavgiften.

Den särskilda införselavgiften föreslås av jordbruksnämnden skola uppbäras

och redovisas i samma ordning, som gäller för införselavgifterna i

övrigt. De prisutjämningsmedel, som uttages av importsammanslutning,

förutsätter nämnden skola redovisas till nämnden. I båda fallen bör enligt

nämndens förslag de inflytande medlen få användas för prisreglerande åtgärder

på jordbrukets område inom ramen för de direktiv eller begränsningar,

vilka enligt Kungl. Maj :t beslut skall gälla för användningen av

medel, som inflyter genom upptagande av införselavgifter i vanliga fall.

Uttagande av kompensationsavgifter m. m. vid import

Vid sidan av de i princip fasta importavgifterna uttages i enlighet med

beslut av 1955 och 1956 års riksdagar även vissa ytterligare avgifter. Hit

hör de särskilda importavgifter å vissa köttvaror, vilka uttages i enlighet

med beslut av 1955 och 1956 års riksdagar (prop. 1956: 165, s. 210—211).

Beträffande dessa avgifter har jordbruksnämnden ansett det självklart, att

de vid övergången till en ny prissättningsperiod bör inarbetas i det allmänna

prisskyddet. En annan karaktär har de avgifter, vilka har pålagts

som kompensation för de interna regleringsavgifter, som upptages i syfte

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj. ts proposition nr H7 år 1959

att utjämna exportförluster m. m. I propositionen 1955: 198 uttalades, att

avgifter motsvarande regleringsavgiflerna borde utgå även på importerade

kvantiteter, eftersom gränsskyddet eljest skulle komma att minskas med

avgifternas belopp. Varor, för vilka dylika avgifter, kompensationsavgifter,

f. n. utgår och avgifternas nuvarande belopp har angivits i den översikt

över prisgränser och mittpriser in. in. för viktigare jordbruksregleringsvaror,

vilken såsom bilaga 4 fogats till detta protokoll.

Enligt jordbruksnämndens uppfattning bör ett skydd av nu ifrågavarande

slag utgå även i fortsättningen. Däremot ställer sig nämnden tveksam till

lämpligheten av den i nuvarande regleringsförordningar stadgade anordningen,

enligt vilken skyddet lämnas i form av en extra avgiftsbeläggning,

exakt motsvarande de avgifter, som vid varje särskild tidpunkt upptages å

varan inom landet. Nämnden påpekar till en början, att detta innebär, att

man delvis frångår principen med fasta importavgifter. Av större vikt är

emellertid, att sagda anordning i viss mån kan komma att motverka den

anpassning av produktionen till prisläget och avsättningsförhållandena på

världsmarknaden, som är en av grundtankarna i hela prisregleringssystemet.

Som exempel härpå pekar nämnden på den situation, som uppstår, då exportöverskott

föreligger beträffande en viss vara och det blir nödvändigt

att uttaga en särskild avgift för att täcka de förluster, som uppstår vid avsättningen

av exportöverskottet. Så länge det inhemska priset ligger mellan

prisgränserna medför nämligen uttagandet av en sådan avgift endast att

importskyddet ökas i motsvarande mån och att den produktionsreglerande

effekt, som avgiftsbeläggningen eljest skulle ha haft, sålunda uteblir.

I detta sammanhang erinrar jordbruksnämnden vidare om att den utveckling,

som bör eftersträvas och som även ter sig sannolik, icke är en utökning

utan en minskning av det produktionsöverskott, som nu föreligger.

En omläggning av här ifrågavarande skydd, som innebär, att importskyddet

totalt sett bibehålies på nuvarande nivå oavsett den faktiska storleken av de

blivande exportförlusterna, bör därför enligt nämndens mening ej innebära

någon försämring utan i stället en förbättring av gränsskyddet.

Jordbruksnämnden föreslår därför, att kompensationsavgifterna i fortsättningen

i princip skall hållas konstanta, så att importskyddet ej påverkas

av eventuella jämkningar i utgående interna regleringsavgifter. Förslaget

innebär, att avgifterna i princip skall låsas vid nuvarande nivå och sålunda

ej höjas eller sänkas, även om man på grund av en ökning eller minskning

av de belopp, som behövs för att täcka exportförluster, blir nödsakad att

ändra de interna regleringsavgifter, vilka hittills bestämt kompensationsavgiftcns

belopp. I samband med behandlingen av regleringsåtgärderna för de

olika varuslagen anger nämnden närmare de belopp, till vilka de konstanta

kompensationsavgifterna bör bestämmas för de enskilda varuslagen.

Jordbruksnämnden upplyser, att den övervägt, om man ej skulle kunna

gå ett steg längre och helt inkludera kompensationsavgifterna i de fasta

importavgifterna, varvid dessa självfallet skulle uppräknas med motsvarande

belopp. Nämnden har emellertid stannat för den uppfattningen, att

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr U7 år 1959

någon sådan sammanslagning av rena importavgifter och kompensationsavgifter

ej bör företagas. Ett av skälen härtill är, att kompensationsavgifterna

måste anses i princip vara av annan karaktär än de egentliga importavgifterna,

eftersom de icke uttages i det primära syftet att uppehålla en

viss inhemsk prisnivå. Ett ytterligare tungt vägande skäl mot en sådan sammanslagning

är, att man, om kompensationsavgiften för en viss vara skulle

hopslås med den egentliga importavgiften för varan, svårligen skulle kunna

undgå att låta sådana höjningar eller sänkningar i importavgiften, som

skall företagas i enlighet med de i systemet ingående spärreglerna, omfatta

avgiften i dess helhet och sålunda även den del därav, som skulle motsvara

den nu utgående kompensationsavgiften. Dessa skäl har nämnden för sin

del funnit väga tyngre än den fördel, som det ur förenklingssynpunkt skulle

innebära att ha de båda avgifterna sammanförda till en enda.

Till undvikande av missförstånd framhåller jordbruksnämnden, att den

anordning, som här föreslås, självfallet ej är avsedd att medföra någon

minskning i möjligheterna att inom regleringens ram internt genom avgifter

på produktionen uttaga de belopp, som i vissa situationer kan erfordras

för att täcka exportförluster eller till intern utjämning. Nämnden

påpekar vidare, att den längre fram i sin skrivelse föreslår vissa höjningar

av de maximigränser, som nu är fastställda för dylika avgifter.

Översikt över prisgränser och införselavgifter m. m.

I de följande avsnitten om prisregleringen inom olika varuområden lämnar

jordbruksnämnden en närmare redogörelse för de prisgränser, mittpriser,

införselavgifter och kompensationsavgifter, som under den nya prissättningsperioden

föreslås skola gälla för de skilda varuslagen. En översikt

av dessa förslag såvitt avser de viktigare jordbruksregleringsvarorna har,

som förut nämnts, meddelats i den vid detta protokoll fogade bilagan 4.

Departementschefen

Den av 1955 och 1956 års riksdagar beslutade allmänna utformningen av

j ordbruksregleringen i rent tekniskt hänseende synes — bortsett från utformningen

av de särskilda spärreglerna — i praktiken ha fungerat på i

huvudsak avsett sätt. Några mera genomgripande ändringar i det gällande

systemet kan därför enligt min mening inte anses påkallade. Emellertid har

jordbruksnämnden anmält, att nämnden funnit det önskvärt med några

omläggningar av mera begränsad räckvidd för att göra det tekniska systemet

mera smidigt och lätthanterligt. Jämkningarna avser åtgärder vid prisgränserna,

åtgärder mot viss pristryckande import samt uttagandet av

kompensationsavgifter m. in. vid import.

Enligt besluten av 1955 och 1956 års riksdagar skall, så länge priset på

en vara ligger inom prisgränserna, importmonopol och övriga kvantitativa

utrikeshandelsbegränsningar inte tillämpas annat än i vissa speciella prislägen.

De kvantitativa utrikeshandelsregleringarna har sålunda inte avskaf
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts proposition nr 147 år 1959

fats utan endast suspenderats, så länge inlandspriset ligger inom fastställda

prisgränser. Om denna förutsättning brister, kan dylika regleringar fortfarande

förekomma.

Vid tillämpningen av nuvarande prissystem gäller, att man med alla till

buds stående medel bör hindra, att priset på någon produkt överstiger den

övre prisgränsen. När den övre prisgränsen överskrides, ankommer det på

jordbruksnämnden att stegvis minska införselavgiften för denna produkt.

Vid fortsatt prisstegring skall nedsättningen av införselavgiften kunna ske

till noll.

Jordbruksnämnden har nu framhållit, att vad som sålunda föreskrivits

om förutsättningarna för att införselavgiften skall kunna nedsättas eller

borttagas, när priset på någon produkt överstiger övre prisgränsen, i praktiken

visat sig vara ej fullt ändamålsenligt. Tillämpat efter orden skulle det

enligt nämnden i vissa prissituationer vara svåradministrerat och vålla betydande

olägenheter för handeln. Som framgår av nämndens redogörelse har

Kungl. Maj :t och nämnden under den löpande 3-årsperioden också måst

vidtaga vissa jämkningar i de ifrågavarande reglerna när det gäller socker,

köttvaror och matpotatis. Av praktiska skäl har uppbörden av införselavgift

vid starkt fluktuerande priser omkring övre prisgränsen måst överföras

från tullverket till nämnden. I anledning härav föreslår nämnden en viss

modifiering av nyssnämnda direktiv.

Även enligt min mening är det önskvärt, att förevarande direktiv utformas

så, att de i praktiken kan visa sig ändamålsenliga. Med hänsyn härtill

finner jag mig böra förorda, att direktiven ges följande innehåll.

Man bör med alla till buds stående medel hindra, att priset på någon i

prisgränssystemet ingående produkt överstiger övre prisgränsen. Det bör ankomma

på jordbruksnämnden att i sådant syfte jämka införselavgiften för

den aktuella produkten. I lägen med starka prisfluktuationer för någon produkt

omkring den övre prisgränsen bör Kungl. Maj:t, på förslag av jordbruksnämnden

i samråd med generaltullstyrelsen, kunna föreskriva, att

uppbörden av införselavgiften för denna produkt skall överföras från tullverket

till jordbruksnämnden. Vidare bör liksom hittills gälla att, om det

inhemska priset stiger ytterligare, trots att införselavgiften slopats, Kungl.

Maj :t bör äga befogenhet att åter införa kvantitativ exportreglering eller

pålägga exportavgift. Vid tillämpning av kvantitativa regleringar bör för

viktigare jordbruksprodukter de särskilda utrikeshandelsorganen handha

all export. Kvantitativa regleringar i fråga om vissa viktigare jordbruksprodukter,

vilka närmare angives i det följande, skall dock inte vidtagas omedelbart,

då den övre prisgränsen tangeras utan först när det inhemska priset

uppnått en nivå, som något överstiger den övre prisgränsen.

Enligt direktiven i nuvarande prissystem bör man med alla till buds stående

medel hindra, att priset på någon produkt understiger den nedre prisgränsen.

Om den nedre prisgränsen för en vara underskrides, ankommer det

på jordbruksnämnden att vidtaga höjningar av införselavgiften. Man bör

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungi. Maj:ts proposition nr 147 år 1959

dock i regel inte höja avgiften utöver 25 procent av importpriset. Om importpriset

för någon produkt sjunker så mycket, att det inhemska priset

även vid en införselavgift av nämnda storlek underskrider den nedre prisgränsen,

bör kvantitativ importreglering kunna tillgripas för att skydda

denna prisgräns. För de mera betydelsefulla varorna, för vilka särskilda utrikeshandelsorgan

finnes, bör den kvantitativa regleringen ske genom att

nämnda organ får handha all import. Organen bör dock vara skyldiga, att

i sin verksamhet ställa sig till efterrättelse de anvisningar, som jordbruksnämnden

meddelar. I enlighet med nu nämnda regler äger jordbruksnämnden

vidtaga ändringar i införselavgifterna. Däremot ankommer det på Kungl.

Maj:t att, efter förslag av jordbruksnämnden, besluta, huruvida kvantitativt

gränsskydd skall tillgripas eller en ytterligare höjning av införselavgiften

skall vidtagas.

Vad gäller valet mellan de båda nuvarande skyddsåtgärderna vid den nedre

prisgränsen framhåller jordbruksnämnden, att metoden att inte höja

införselavgiften, om denna därigenom skulle komma att överstiga 25 procent

av importpriset, med hänsyn till den omfattning, som importskyddet

numera genomsnittligt har redan mellan prisgränserna, innebär en alltför

stark begränsning av valfriheten. Enligt nämndens mening bör i stället vad

som i det enskilda fallet är mest ändamålsenligt vara avgörande. Mot denna

uppfattning synes i och för sig intet vara att erinra. Vid ett slopande av

25-procentregeln inställer sig emellertid enligt min mening även frågan, om

inte redan av denna anledning Kungl. Maj :t bör medges rätt att till skydd

för den nedre prisgränsen inte blott välja mellan en höjning av införselavgiften

och ett införande av kvantitativ importreglering utan även kunna samtidigt

förordna om höjning av införselavgiften och dylik importreglering.

Såvitt jag kan finna, bör Kungl. Maj:t i fortsättningen tilläggas sistnämnda

befogenheter. Jordbruksnämnden har för sin del förordat en sådan ändring

med hänsyn till att det är angeläget att så långt möjligt begränsa olägenheterna

för den reguljära handeln i vissa närmare angivna fall. Mot detta

förslag har jag intet att invända. De nu gällande direktiven beträffande åtgärder

till skydd för den nedre prisgränsen behöver således jämkas i vissa

hänseenden och därvid erhålla följande lydelse.

Man bör med alla till buds stående medel hindra, att priset på någon i

prisgränssystemet ingående produkt understiger den nedre prisgränsen. Om

den nedre prisgränsen för en vara underskrides, bör det på motsvarande

sätt som hittills ankomma på jordbruksnämnden att i mån av behov höja

införselavgiften intill ett av Kungl. Maj :t bestämt högsta belopp. Om sådan

höjning ej är tillräcklig, bör det på motsvarande sätt som hittills ankomma

på Kungl. Maj :t att, efter förslag av jordbruksnämnden, besluta om åtgärder

för att skydda ifrågavarande prisgräns. Kungl. Maj :t bör därvid avgöra,

huruvida kvantitativ importreglering eller höjning av införselavgiften

eller bada åtgärderna samtidigt skall vidtagas samt angiva, inom vilken

tid en omprövning av beslutet om skyddsåtgärderna skall ske. Om höjning

av införselavgiften enbart eller i förening med kvantitativ import
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts proposition nr 147 år 1959

reglering tillgripes, skall Kungl. Maj :t ange den högsta gräns, intill vilken

införselavgiften må höjas av jordbruksnämnden. Då åtgärder till skydd

för den nedre prisgränsen införes, bör Kungl. Maj :t, efter förslag av jordbruksnämnden,

även kunna meddela nämnden föreskrifter om att import

av sådana speciella kvaliteter, som inte påverkar prisnivån å den ifrågavarande

produkten, kan medgivas ävensom om att tidigare ingångna importavtal

skall få fullföljas, i den mån det är fråga om kvantiteter, som inte

kan tänkas vara av betydelse för den inhemska prisnivån eller medföra ökat

exportbehov. För de mera betydelsefulla produkterna, för vilka särskilda

utrikeshandelsorgan finnes, bör den kvantitativa regleringen ske genom att

nämnda organ får handha all import. Organen bör dock vara skyldiga att

i sin verksamhet ställa sig till efterrättelse de anvisningar, som jordbruksnämnden

meddelar.

Vad beträffar behovet av åtgärder inom jordbruksregleringens ram mot

dumpingimport eller mot eljest otillbörligt pristryckande import av jordbruksvaror

har jordbruksnämnden föreslagit riktlinjer, som i vissa hänseenden

avviker från dem, som tillämpas under nuvarande avtalsperiod. Vid

dumping i egentlig bemärkelse föreslås dock hittillsvarande regler skola bibehållas

oförändrade. Detta innebär, att frågan om åtgärder mot av dumping

föranledd väsentlig skada för prisbildningen eller hot därom skall av jordbruksnämnden

efter samråd med generaltullstyrelsen och kommerskollegium

underställas Kungl. Maj :ts prövning. Därutöver föreslås emellertid

vissa kompletterande regler för att motverka icke önskvärd pristryckande

effekt av import från länder med centraliserad export, även om vid sådan

import dumping i egentlig mening inte kan direkt pavisas. Salunda skulle

sådan import vid behov underkastas kvantitativ reglering och därjämte kunna

bli föremål för ett prisutjämningsförfarande antingen genom att nämnden

vid importlicenseringen pålägger en särskild införselavgift utöver eljest

utgående sådan avgift eller genom att importen ledes över lämplig sammanslutning,

som svarar för erforderlig prisutjämning vid importvarans

försäljning på den inhemska marknaden. Prisutjämningen skulle i båda fallen

inte få vara större än att importpriset högst kommer i nivå med gällande

pris enligt den notering, som legat till grund för fastställandet av den normala

införselavgiften.

För egen del vill jag framhålla, att frågan om åtgärder mot skadeverkningar

på svenskt näringsliv, som orsakas av dumpingimport eller import,

som eljest sker till underpriser, är av generell räckvidd och sålunda i och för

sig inte begränsad till jordbruksområdet. De senaste årens utveckling har

gett hithörande spörsmål ökad aktualitet. Detta sammanhänger bland annat

med den skärpta konkurrensens återverkningar på den internationella prisbildningen

och med utvecklingen på det handelspolitiska området mot större

likställdhet i handelsförbindelserna med skilda delar av världen. Erfarenheten

har visat, alt det inte finnes något allmängiltigt medel för att komma

till rätta med de svårigheter, som föranledes av import till underpriser. Frå
-

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 14-7 år 7959

gan om vilka motåtgärder som bör tillgripas, får bedömas från fall till fall

med hänsyn bland annat till vad som ur praktisk synpunkt är mest ändamålsenligt

och till våra förpliktelser enligt internationella avtal eller handelsavtal

med enskilda länder. Jag vill i detta sammanhang erinra om att

hithörande spörsmål närmare belysts i en till innevarande års riksdag avlåten

proposition (nr 127) med förslag till förordning angående rätt för Konungen

att förordna om uttagande av antidumping- och utjämningstullar,

m. m. De allmänna synpunkter, som däri kommit till uttryck, äger väsentligen

giltighet även på jordbruksområdet.

Mot bakgrunden av dessa synpunkter är det enligt min mening icke lämpligt

eller ens möjligt att i förväg fastställa alltför detaljerade allmängiltiga

regler att tillämpas i händelse av dumpingimport eller eljest otillbörligt

pristryckande import av jordbruksvaror. När det gäller påvisbar dumping

i egentlig mening delar jag jordbruksnämndens uppfattning, att de

hittillsvarande principerna bör bibehållas oförändrade. Jag finner även i

likhet med jordbruksnämnden det angeläget, att möjligheter föreligger att

ingripa mot otillbörligt pristryckande import från länder med centraliserad

export även i fall då dumping i egentlig mening inte kan påvisas. Vilka medel

som härvidlag bör eller kan tillgripas varierar alltefter omständigheterna.

Vid bedömningen härav får beaktas såväl önskemålet ur allmänt handelspolitisk

synpunkt att möjliggöra import som jordbrukets berättigade

intressen av att otillbörligt pristryckande konkurrens motverkas. Jag tillstyrker

sålunda, att möjligheterna hålls öppna för de olika praktiska tillvägagångssätt,

som anvisats av jordbruksnämnden, d. v. s. tillämpning av

kvantitativ importreglering och särskilt prisutjämningsförfarande, direkt i

samband med importlicensering eller indirekt genom lämplig importsammanslutning.

När det gäller den praktiska tillämpningen är det också angeläget,

att hänsyn tages till de principer som är vägledande för handelsutbytet

i övrigt med ifrågavarande länder. I frågan om valet mellan de åtgärder,

som bör vidtagas i olika fall, torde det få ankomma på Kungl. Maj :t att i

mån av behov efter förslag av nämnden meddela erforderliga allmänna direktiv.

Beträffande centralisering av importen i hithörande fall utgår jag

från att sådan åtgärd bör vidtagas endast efter bemyndigande av Kungl.

Maj :t.

Enligt 1955 års riksdagsbeslut har införselavgifterna för kött och fläsk

fastställts så, att man når upp till ett avgiftsskydd, som för nötkött, fårkött

och fläsk är 5 öre per kilogram samt för kalvkött 10 öre per kilogram högre

än det skydd, som skulle utgå enligt jordbruksprisutredningens eljest

tillämpade beräkningsmetod. Dessa särskilda införselavgifter för ifrågavarande

produkter skulle utgöra viss kompensation för att man från jordbrukets

sida i det s. k. kompromissförslaget av år 1955 hade avstått från krav

på en ytterligare begränsning av intervallerna mellan prisgränserna. Jordbruksnämnden

har nu föreslagit, att dessa särskilda avgifter vid övergången

till en ny prissättningsperiod inarbetas i det allmänna prisskyddet. Jag finner

mig böra biträda förslaget.

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj:ts proposition nr 747 år 1959

Under den löpande 3-årsperioden liksom tidigare har inom jordbruksregleringens

ram i inte obetydlig utsträckning upptagits inteina regleringsavgifter,

såsom tillverkningsavgift för vissa produkter av potatis, mjölkavgift,

förmalningsavgift, slaktdjur savgift samt vissa avgifter å mjölk, grädde och

ost, i syfte att utjämna exportförluster m. m. Enligt riksdagens beslut år

1955 skall sådana avgifter, i den mån de förekommer, utgå även vid import,

enär gränsskyddet eljest skulle komma att minskas med avgifternas belopp.

Dylika vid import upptagna avgifter, vilka benämnes kompensationsavgifter,

upptages för närvarande med belopp, som exakt motsvarar de interna

regleringsavgifter, som vid varje tidpunkt upptages å varan inom landet.

Jnterna regleringsavgifter för alt täcka exportförluster eller till intern utjämning

avses även i fortsättningen, i man av behov, skola upptagas. Jordbruksnämnden

har emellertid av olika skäl ställt sig tveksam till lämpligheten

av att som hittills låta kompensationsavgifterna variera med ändringarna

i de interna regleringsavgifterna. Nämnden har därvid särskilt framhållit,

att den nuvarande anordningen i viss mån kan komma att motverka

den anpassning av produktionen till prisläget och avsättningsförhållandena

på världsmarknaden, som är en av grundtankarna i hela prisregleringssystemet.

Nämnden har även påpekat, att gällande ordning innebär, att man

delvis frångår principen med fasta införselavgifter.

Jordbruksnämnden har därför föreslagit, att kompensationsavgifterna i

fortsättningen i princip skall hållas konstanta, så att importskyddet ej påverkas

av eventuella jämkningar i utgående interna regleringsavgifter. Förslaget

innebär, att kompensationsavgifterna i princip skall låsas vid nuvarande

nivå och sålunda ej höjas eller sänkas, även om man på grund av en

ökning eller minskning av de belopp, som behövs för att täcka exportförluster

eller för intern utjämning, blir nödsakad att ändra de interna regleringsavgifter,

vilka hittills bestämt kompensationsavgiftens belopp. Kompensationsavgiften

skall även i fortsättningen hållas skild från införselavgiften

med hänsyn till att de båda avgifterna i princip måste anses vara

av olika karaktär. Förändringar i införselavgiften, som skall företagas i enlighet

med de i systemet ingående spärreglerna, skall sålunda icke beröra

kompensationsavgiften.

Jag är medveten om att vissa invändningar kan riktas mot jordbruksnämndens

förslag om fasta kompensationsavgifter. Främst med hänsyn till

vad nämnden anfört angående de rörliga kompensationsavgifternas negativa

inverkan på möjligheterna till produktionsanpassning har jag emellertid

funnit mig böra biträda förslaget.

Vad sålunda förordats föranleder ändringar i alla de förordningar, som

reglerar upptagandet av kompensationsavgift. De nya bestämmelserna om

denna avgift torde därvid böra ges den innebörden, att för berörda varor,

vilka införes och förtullas, skall, då intern reglcringsavgift utgår, upptagas

kompensationsavgift med belopp, som Kungl. Maj:t fastställer. I samband

med behandlingen av regleringsåtgärderna för de olika varuslagen avser jag

atl närmare ange de belopp, till vilka kompensationsavgifterna bör bestämmas

för de enskilda produkterna.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj.ts proposition nr U7 år 1959

Slutligen torde jag i detta sammanhang i likhet med jordbruksnämnden

böra understryka, att jag i alla de avseenden, där ändringsförslag nu inte

framlagts eller, i fråga om de olika varugrupperna, i fortsättningen framlägges,

förutsätter, att såväl de nuvarande grunderna för prisstödet som de

nu gällande olika reglerna för prisstödets genomförande skall för den nya

prissättningsperioden gälla oförändrade.

Brödsäd och brödsädsprodukter

J ordbruksnämnden

Brödsäd

Jordbruksnämnden konstaterar, att den överenskommelse, som träffats

mellan nämnden och jordbrukets förhandlingsdelegation, i fråga om brödsädsregleringen

för den nya prissättningsperioden icke innebär några större

förändringar i förhållande till det system, som tillämpats under 3-årsperioden

1956/57—1958/59. Enligt överenskommelsen föreslås följande.

För vete föreslås ett mittpris av 43 kr., en nedre prisgräns av 38 kr. och

en övre prisgräns av 48 kr., allt per dt. För råg innebär överenskommelsen

39 kr. som mittpris med 34 kr. som nedre och 44 kr. som övre prisgräns.

Införselavgiften har med utgångspunkt från nu gällande världsmarknadspriser

föreslagits till 13 kr. per dt för såväl vete som råg. Avgiften gäller

under förutsättning att inlösenpriset ligger mellan förenämnda prisgränser.

Svensk spannmålshandel, ekonomisk förening, förutsättes även i fortsättningen

skola fungera som regleringsorgan för brödsädsregleringen enligt av

jordbruksnämnden utfärdade direktiv. Föreningen skall sålunda bl. a. fastställa

inlösenpriser för vete och råg.

Jordbruksnämnden anför, att införselavgiftens storlek grundats på de

officiella prisnoteringarna på världsmarknaden och att det förutsatts, att

föreningen Svensk spannmålshandel kommer att fastställa inlösenprisérna

med utgångspunkt från sådana officiella noteringar. Föreningen skall sålunda

enligt förslaget icke behöva taga hänsyn till sådana utbud till underpris,

som förekommit under senare tid och då som regel varit att hänföra till

olika former av kompensationsaffärer. Ett inlösenpris, som av föreningen

fastställts utan beaktande av sådana utbud till underpris, skall därför kunna

skyddas genom införande av inmalningstvång redan vid ingången av ett

nytt regleringsår.

Avsättningen av ett brödsädsöverskott på exportmarknaden anses enligt

jordbruksnämnden normalt kunna ske till priser som med 4 kr. per dt

understiger importpriset för motsvarande kvalitet eif svensk hamn. Då det

inhemska priset kan antagas överstiga importpriset med införselavgiften,

skulle exportkostnaden vid den föreslagna införselavgiften av 13 kr. sålunda

uppgå till 17 kr. per dt. Exportkostnaden avses liksom hittills skola täckas

med medel, som erhålles genom uttagande av för matning sav gift. F. n. är

denna avgift 5 kr. per dt.

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj:ts proposition nr 14-7 år 1959

Jordbruksnämnden erinrar om att nämnden tidigare i sin skrivelse föreslagit,

att de s. k. kompensationsavgifterna —- d. v. s. avgifter som uttages

vid import för att kompensera interna regleringsavgifter (t. ex. förmalningsavgiften)

— skall beräknas på grundval av nu gällande interna avgifter och

att sålunda eventuella höjningar av de interna avgifterna icke skall inverka

på kompensationsavgifternas storlek. Enär förmalningsavgiften f. n. är

och under hela 3-årsperioden varit — 5 kr. per dt, skall man i enlighet härmed

även för den nya regleringsperioden grunda beräkningen av kompensationsavgift

för mjöl på detta avgiftsbelopp.

I fråga om följderna i visst avseende av de nuvarande reglerna för fastställande

av brödsädspriserna anför jordbruksnämnden följande.

En förmalningsavgift av 5 kr. per dt inbringar ca 33 000 000 kr. per år

och skall sålunda vid en exportkostnad av 17 kr. per dt kunna täcka kostnaden

för export av något mindre än 195 000 ton brödsäd. Vid ett överskott av

exempelvis 250 000 ton skulle avgiftsmedlen däremot endast förslå till att

täcka en exportkostnad av 13 kr. per dt. Om inga reserverade medel finns,

skulle man i sådant fall enligt nuvarande system vara tvungen att satta ned

det inhemska priset så mycket som behövs för att nedbringa exportförlusterna

till ett belopp motsvarande vad som finns tillgängligt i förmalningsavgiftsmedel.

I det nyss angivna exemplet skulle detta innebära, att det inhemska

priset skulle sättas 4 kr. per dt lägre än vad som motsvarade världsmarknadspris

med tillägg av införselavgift och att importskyddet sålunda

icke skulle kunna utnyttjas helt för den kvantitet brödsäd, som konsumerades

inom landet.

I den nu träffade överenskommelsen har man velat undvika en sådan effekt,

vilken skulle strida mot grundtankarna i systemet, överenskommelsen

innebär därför, att förmalningsavgiften i ett sådant läge skall kunna

höjas under förutsättning att en sådan höjning icke påverkar de inhemska

konsumentpriserna. Denna effekt erhålles, upplyser jordbruksnämnden,

genom att föreningen Svensk spannmålshandel, för det fall det anses påkallat

att höja förmalningsavgiften med visst belopp utöver 5 kr., vid fastställandet

av inlösenpriset skall låta detta med samma belopp understiga

vad som eljest varit motiverat av världsmarknadspriset med tillägg av införselavgift.

Härigenom förbilligas råvaran för de svenska kvarnarna lika

mycket som höjningen av förmalningsavgiften och konsumentpriset kommer

sålunda icke att påverkas. Till belysning härav anför nämnden följande.

Enligt det angivna exemplet med ett exporlöverskott på 250 000 ton skulle

erfordras en höjning av förmalningsavgiften från 5 till 6 kr. per dt och en

sänkning av priset med 1 kr. per dt, vilken medför en minskning av exportkostnaden

från 17 till 10 kr. per dt. Exportkostnaden blir då för 250 000

ton 40 000 000 kr., medan i förmalningsavgifter inflyter 39 900 000 kr.

Jordbruksnämnden erinrar vidare, att under 3-årsperioden 1956/57

1958/59 gällt vissa regler för avtrappning av förmalningsavgiften, därest

inlösenpriset skulle överstiga gällande miltpris. Någon tillämpning av dessa

regler har dock icke blivit aktuell. Enligt vad nämnden förut anfört, beräknas

en förmalningsavgift av 5 kr. per dt endast täcka kostnaderna för ex
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 147 år 1959

port av något mindre än 195 000 ton brödsäd. Då man torde få räkna med

att en avgift av minst nämnda storlek i genomsnitt kommer att behövas

under den kommande avtalsperioden, anser nämnden det icke finnas anledning

att i fortsättningen bibehålla någon avtrappningsregel.

Enligt nu gällande författningsbestämmelser rörande prisregleringen för

råg och vete skall förmalningsavgift erläggas för råg och vete, som användes

för tillverkning av mjöl, samt för vete, som användes för tillverkning av

gryn, flingor och liknande produkter. Någon tillverkning av andra produkter

än mjöl har tidigare icke förekommit i fråga om råg. Med hänsyn till

att sådan tillverkning numera igångsatts och då någon anledning till avgiftsbefrielse

härvid icke föreligger, hemställer jordbruksnämnden om sådan

ändring i författningsbestämmelserna, att avgift skall erläggas för såväl

råg som vete, som användes för tillverkning av mjöl, gryn, flingor och

liknande produkter. Bestämmelserna föreslås, till förhindrande av att inmalningsföreskrifterna

kringgås, även ändrade på sådant sätt, att inmalningstvång

skall kunna avse all yrkesmässig förmalning och icke enbart

handelsförmalning. Det kan enligt nämnden annars befaras, att exempelvis

bagerier inköper utländsk brödsäd och låter löneförmala denna utan att

därvid verkställa inmalning av föreskriven procent svensk brödsäd. Däremot

avses bestämmelserna om inmalningstvång självfallet icke skola tilllämpas

vid löneförmalning åt jordbrukare.

Det av föreningen Svensk spannmålshandel fastställda inlösenpriset har

gällt vid inlösen den 1 april för vara av normalkvalitet vid leverans till vissa

prisorter. Någon ändring av denna princip ifrågasätter jordbruksnämnden

icke. I detta sammanhang anmäler nämnden, att föreningen Svensk spannmålshandel

i skrivelse till nämnden den 4 mars 1959 (bilaga 5) föreslagit,

att ytterligare några för export lämpliga och med lagringsutrymmen välförsedda

hamnplatser inrangeras bland prisorterna. I dessa skall emellertid

gälla ett lägre pris än i de nuvarande »ordinarie» prisorterna. Enligt föreningens

förslag skall sålunda inlösenpris med avdrag av 50 öre per dt

tillämpas i Nyköping, Gamleby och Visby (för Visby har detta gällt redan

tidigare) samt inlösenpris med avdrag av 1 kr. per dt tillämpas i utskeppningshamnarna

i Vänern (Mariestad, Lidköping, Kristinehamn, Karlstad/

Skattkärr, Säffle och Vänersborg). Vidare föreslås vid några större kvarnplatser

inom landet (Mjölby, Uppsala och Örebro) skola tillämpas inlösenpris

med avdrag av 75 öre per dt. Sistnämnda förslag har tillkommit, för att

leverantörerna inom dessa kvarnars naturliga tillförselområde icke skall behöva

vidkännas ett oskäligt högt prisortsavdrag baserat på en kustplats

(Norrköping resp. Stockholm), dit brödsäden normalt icke bör dragas, eftersom

den regelmässigt bör kunna användas av vederbörande kvarn. I fråga

om förslaget till prisorter anför nämnden vidare.

Den av föreningen Svensk spannmålshandel föreslagna förändringen beräknas

under normala förhållanden tillföra brödsädsodlarna inemot 680 000

kr. per år. En del av denna prishöjning blir dock för brödsädsodlingen i

dess helhet endast en fiktion, eftersom omläggningen kommer att medföra

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj:ts proposition nr H7 år 1050

vissa merkostnader för föreningen och dessa måste bestridas av regleringsmedel

inom den givna ramen för prisstödet åt brödsädsodlingen

Av de hittillsvarande prisorterna har de flesta varit kvarnplatser, medan

några (Gävle, Karlshamn och Trelleborg) endast vård exporthamnar. Genom

den strukturförändring, som de senaste åren genomforts inom kvarnindustrien,

har kvarndriften upphört vid 5 av de nuvarande prisorterna,

nämligen Kalmar, Ystad, Hälsingborg, Halmstad och Falkenberg^ Inom föreningen

har diskuterats en anordning varigenom visst avdrag från mlosenpriset

skulle verkställas även vid de av de nuvarande prisorterna, som icke

är kvarnorter. Även om en sådan anordning ur vissa synpunkter kunde vara

motiverad, har det av andra skäl icke ansetts lämpligt att nu genom ora

en förändring. Den enskilda kvarnindustriens representant i föreningens

styrelse har dock ansett, att anordningen borde genomforas redan nu, och

har dessutom motsatt sig, att kvarnorter i inlandet inrangeras bland prisorterna.

Jordbruksnämnden och jordbrukets förhandlingsdelegation har icke haft

något att erinra mot det förslag till inlösenförfarande, som föreslagits av

föreningen Svensk spannmålshandel, önskvärdheten av att prisortssystemet

utformas så, att onödiga kostnadsfördyringar genom mindre rationella

transporter av brödsäden motverkas, har därvid särskilt understrukits.

Beträffande olägenheten av vissa bestämmelser i nuvarande kvcilitetsföreskrifter

och prisavräkningsskalor anför jordbruksnämnden i detta sammanhang

följande.

Genom de mältningsskador, som i stor utsträckning inträffat de senaste

åren och som medfört en nedsättning av brödsädens bakningsegenskaper

utan att någon direkt groning av kärnorna hunnit äga rum, har olagenheten

av vissa bestämmelser i nuvarande kvalitetsföresknfter och pnsavräkningsskalor

kommit att starkt framträda. I avseende på maltningsgraden

grundas nämligen föreningen Svensk spannmålshandels skyldighet att inlösa

brödsäden på halten grodda kärnor, medan däremot de kemiska förändringarna

i kärnan är avgörande för användbarheten som kvarnvara. Någon

direkt korrelation mellan dessa förhållanden (groddhalt och enzymaktivitet)

föreligger icke. Detta har medfört, att föreningen vant skyldig att

inlösa även sådan brödsäd, som på grund av mältningsskador endast kunna

användas som foder. . „ .... .

Det har sedan länge varit ett önskemal att i fråga om maltningsgraden

kunna grunda kvalitetsbedömningen på de kemiska egenskaperna i stallet

för på de utvuxna groddarna. Metoder har under lång tid funnits för en sadan

bedömning men dessa har varit såväl tidsödande som kostnadskrävande. Pa

föreningen Svensk spannmålshandels uppdrag har ett antal svenska cerealkemister

och kvarntekniker sökt komma fram till en enklare, snabbare och

billigare metodik, som skulle kunna tillämpas såväl gentemot odlarna som

vid försäljning till industrien. Dessa strävanden synes nu ha lett till sa

goda resultat, att man under regleringsåret 1959/60 skall praktiskt kunna

pröva eu effektiv ocli noggrann men ändock snabb och relativt billig metod

för konstaterande av mältningens kemiska inverkan på brödsäden. Däremot

blir det icke möjligt att redan detta år tillämpa ett på sådana undersökningar

grundat prisavräkningsförfarande. Visar sig den nya metoden

fungera tillfredsställande torde emellertid möjligheter föreligga att fr. o. in.

nästkommande regleringsår (1960 års skörd) ändra reglerna för bedömningen

av brödsädens mältningsgrad. Detta skulle innebara, all regleringsorganets

inlösenskyldighct kunde begränsas till all avse endast i egentlig mening

fullgod brödsäd.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj.ts proposition nr lkl år 1959

För att motverka en av kvalitetsskäl icke betingad import av brödsäd

fram till den tid, då den nu föreslagna höjningen av införselavgiften träder

i kraft, förutsätter jordbruksnämnden att prisstegringsavgift uttages för lager

av utländsk brödsäd vid nämnda tidpunkt. Sådan avgift kan uttagas

med stöd av förordningen den 5 juni 1953 (nr 375) angående prisregleringen

för råg och vete. Nämnden hemställer om Kungl. Maj:ts bemyndigande

att enligt sagda förordning för lager av utländsk brödsäd hos kvarnar och

spannmålshandlare uttaga en prisstegringsavgift motsvarande skillnaden

mellan införselavgiften den 1 september och den nuvarande avgiften.

Vissa produkter av råg och vete

För mjöl och gryn av råg och vete har vid import uttagits dels införselavgift,

uträknad på grundval av avgiften för råvaran och inkluderande

normalt manufaktureringsskydd, dels kompensationsavgift motsvarande

förmalningsavgift för den i produkten ingående råvaran. Införselavgiften

har därvid varit densamma för allt mjöl, medan kompensationsavgiften

varit beroende på spannmålens utmalningsgrad. Jordbruksnämnden föreslår

nu, att hänsyn till utmalningsgraden i fortsättningen tages även vid bestämmande

av införselavgiften för förmalningsprodukterna. Avgiften för

gryn bör därvid grundas på lägsta förekommande utmalningsgrad. Vid fastställande

av införselavgift för förmalningsprodukter bör enligt nämndens

förslag vidare viss hänsyn tagas till avgiftsbelastningen på det kli, som

framvinnes vid import av obearbetad brödsäd (klieffekten). Enligt vad redan

tidigare föreslagits, skall kompensationsavgiften beräknas med utgångspunkt

från en fast förmalningsavgift av 5 kr. oberoende av sådan tillfällig

förhöjning av denna avgift, som eventuellt kan komma att genomföras för

finansieringen av avsättningen av brödsädsöverskottet.

Enligt jordbruksnämndens förslag kommer — beroende på utmalningsgraden

— för vetemjöl införselavgiften att variera från 15 kr. 75 öre till 18

kr. 55 öre per dt och kompensationsavgiften från 5 kr. 10 öre till 6 kr. 85 öre

per dt. För rågmjöl blir införselavgiften lägst 15 kr. 75 öre och högst 22 kr.

per dt samt kompensationsavgiften lägst 5 kr. 10 öre och högst 9 kr. per dt.

bör gryn föreslås skola gälla de högsta av förenämnda avgiftsbelopp.

Makaroner, spagetti och liknande veteprodukter har icke ingått i jordbruksregleringen

utan importskyddet för dessa varor har utgjorts av tull.

En tullhöjning från 20 till 25 öre per kg genomfördes den 1 januari 1959 på

grundval av tulltaxekommitténs förslag, vilket var grundat på de avgifter,

som gällde 1956/57. Under tiden fram till den 1 januari 1959 erhöll

emellertid industrien enligt jordbruksnämnden endast ett skydd, som var 5

öre per kg (20 procent) lägre än det avsedda. Med hänsyn härtill har den inhemska

industrien i avvaktan på ikraftträdandet av tullhöjningen erhållit

kompensation i form av restitution av förmalningsavgift. Genom den

höjning av införselavgiften för vete, som genomfördes hösten 1958, förlorade

tullhöjningen avsedd effekt.

Jordbruksnämnden erinrar om att redan vid förhandlingarna våren 1956

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj:ts proposition nr H7 år 1959

bl. a. föreningen Svensk spannmålshandel förordade, att ifrågavarande produkter

skulle inlemmas i jordbruksregleringen. Föreningen har i samband

med årets förhandlingar återigen starkt framhållit önskvärdheten av att

produkterna nu överföres till jordbruksregleringen. Förslaget har biträtts

av jordbrukets förhandlingsdelegation. En fortsatt befrielse från förmalningsavgift

synes enligt nämnden i varje fall icke vara principiellt riktig och

har ju även tillämpats endast såsom en temporär åtgärd. Till stöd för föreningens

förslag anför nämnden vidare.

Makaroner är en relativt lågförädlad spannmålsprodukt, som mera är att

jämföra med mjöl (vilket ingår i jordbruksregleringen) än med bröd (som

tullskyddas). Fabrikanterna är därför i hög grad beroende av importskyddet

för råvaran, vilket kan variera såväl med hänsyn till införselavgiften

som förmalningsavgiften. Även om det är möjligt att^ genom ändring av

tullsatsen anpassa skyddet till avgiftsbelastningen på råvaran, blir det som

regel en viss eftersläpning vid ett sådant system. För förädlingsproduktei,

som hänföres till jordbruksregleringen, sker däremot anpassningen automatiskt.

Jordbruksnämnden har med hänsyn till vad som här tramhållits ansett

sig böra biträda förslaget, att här berörda produkter (tulltaxenr 19.03)

överföres till jordbruksregleringen. I samband med att tullfrihet härigenom

införes för dessa varor, bör införselavgift i stället uttagas med belopp, motsvarande

avgiftsbelastningen på det använda mjölet jämte normalt manufaktureringsskydd.

Detta innebär enligt nämnden en införselavgilt av

27 kr. 75 öre per dt. Därtill kommer en kompensationsavgift av 7 kr. 25

öre per dt motsvarande förmalningsavgiften för råvaran.

Det internationella veteavtalet

Det nuvarande veteavtalet utlöper den 31 juli 1959 och förhandlingar om

ett nytt avtal har i dagarna avslutats, varvid överenskommelse träffats om

ett avtal för tiden 1 augusti 1959—31 juli 1962. I fråga om den huvudsakliga

innebörden av det nya avtalet anför jordbruksnämnden följande.

I förhållande till nu löpande avtal innebär det nya veteavtalet, att den

övre prisgränsen sänkes med 10 cent per bushel (motsvarande 1,90 kr./dt)

till 1,90 dollar per bushel (36,15 kr./dt), medan den nedre prisgränsen blir

oförändrad med 1,50 dollar per bushel (28,55 kr./dt). Dessa priser, som

avser vete av kvalitet Manitoba nr 1 i lager bort William/Port Aitliur, motsvarar

eif svensk hamn omkring 44,50 resp. 36 kr. 90 öre per dt. Med hänsyn

till kvalitetsskillnad och handelsmarginal motsvarar detta ett odlarpris

per dt av 36 kr. 75 öre resp. 29 kr. 15 öre för vete av svensk »normalkvalitet».

Avtalet har beträffande skyldigheter och rättigheter för anslutna exportoch

importländer en från föregående avtal något avvikande konstruktion.

Genoin att Storbritannien förklarat sig ämna biträda del nya avtalet kan

detta väntas få en mera prisstabiliserande eftekt än nuvarande avtal.

Om Sverige ansluter sig till avtalet som exportland — vilken fråga torde

komma att behandlas i annat sammanhang — förutsätter jordbruksnämnden,

att statens förpliktelser enligt avtalet liksom tidigare överflyttas till

föreningen Svensk spannmålshandel.

4 llihanij till riksdagens protokoll 1959. i samt- Nr 147

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 147 år 1959

Departementschefen

Nu gällande prissättningssystem i fråga om brödsäd bygger på inlösengaranti

och inmalningstvång. Anpassningen av inlandspriserna till förskjutningarna

på utlandsmarknaden sker i huvudsak årsvis. Svensk spannmålshandel,

ekonomisk förening, fastställer årligen före skörden inlösenpriser

för vete och råg att gälla per den 1 april. Inlösenpriserna avser liksom mittpriserna

och prisgränserna odlarpriser för normalkvalitet vid leverans till

prisorter, vilka för närvarande är Gävle, Stockholm, Norrköping, Kalmar,

Karlshamn, Åhus, Ystad, Trelleborg, Malmö, Landskrona, Hälsingborg,

Halmstad, Falkenberg och Göteborg samt vid leverans av vete Kristianstad.

Inlösenpriserna kan, om så erfordras, stödjas genom inmalningstvång.

Förutsättningen för att dylikt tvång skall få tillämpas är dock, att inlösenpriserna

bestämts med rimlig hänsyn till utvecklingstendenserna på den internationella

marknaden. Så bör anses vara fallet, om beslutet rörande inlösenpriserna

biträtts av statens representanter i föreningen. Under denna

förutsättning ankommer det på jordbruksnämnden att i fall av behov tilllämpa

inmalningstvång för svensk brödsäd för att stödja inlösenpriserna.

Inmalningsprocenten skall bestämmas av nämnden efter samråd med föreningen,

varvid ett 100-procentigt inmalningstvång om möjligt bör undvikas.

Om inblandningstvång tillämpas, är importör av vete- och rågmjöl

skyldig att inblanda inhemsk vara i samma proportion, som föreskrivits i

fråga om inmalningen.

Eftersom anpassningen av inlandspriserna till den internationella marknadsutvecklingen

i fråga om brödsäd sker endast en gång årligen, skall

den nedre respektive övre prisgränsen anses under- respektive överskriden,

om det på nyss angivet sätt fastställda inlösenpriset ligger utanför prisgränserna.

Om utlandspriserna stiger, så att export av brödsäd kan ske

utan bidrag, skall exportavgifter på såväl brödsäd som mjöl kunna uttagas.

Kvantitativ exportreglering skall inte vidtagas omedelbart, då den övre prisgränsen

tangeras utan först när det inhemska priset uppnått en nivå, som

med 3 kronor per deciton överstiger nämnda prisgräns.

För att täcka förluster vid export till lägre priser än de inhemska skall

enligt de gällande riktlinjerna för brödsädsregleringen uttagas förmalningsavgift

för råg och vete, som användes för tillverkning av mjöl, samt för vete,

som användes för tillverkning av gryn, flingor och liknande produkter. Vid

ett inlösenpris för vete, som är lika med mittpriset, skall avgiften utgå med

maximibeloppet 5 kronor per deciton för att vid högre inlösenpriser för vete

enligt särskilda regler sänkas, dock till lägst 3 kronor per deciton. Någon

skyldighet att i alla lägen uttaga förmalningsavgift föreligger emellertid

inte. Om dylik avgift utgår, skall importen av mjöl och gryn belastas med

en mot förmalningsavgiften svarande kompensationsavgifh

I den nu föreliggande överenskommelsen föreslås, att mittpriset för vete

skall fastställas till 43 kronor per deciton samt den övre och nedre prisgränsen

till 48 respektive 38 kronor per deciton. För råg föreslås mittpriset

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Maj:ts proposition nr 147 år 1959

skola fastställas till 39 kronor samt prisgränserna till 44 respektive 34 kronor

per deciton. De föreslagna mittpriserna och prisgränserna är i samtliga

fall 1 krona högre än vad som fastställdes i utgångsläget för nuvarande

prissättningsperiod år 1956 men 1 krona lägre än för närvarande. Införselavgiften

föreslås för såväl vete som råg skola fastställas till 13 kronor per

deciton. I utgångsläget år 1956 var denna avgift 7 kronor och är för närvarande

9 kronor 35 öre. Enligt jordbruksnämnden har den föreslagna införselavgiftens

storlek grundats på de officiella prisnoteringarna på världsmarknaden.

Det har vidare förutsatts, att föreningen Svensk spannmålshandel

kommer att fastställa inlösenpriserna med utgångspunkt från dylika

officiella noteringar. Föreningen skall sålunda inte behöva taga hänsyn

till sådana utbud till underpris, som förekommit under senare tid och då

som regel varit att hänföra till olika former av kompensationsaffärer. Enligt

förslaget bör därför de nuvarande riktlinjerna för tillämpningen av

inmalningstvång kompletteras, så att ett inlösenpris, som av föreningen

fastställts utan beaktande av sådana utbud till underpris, skall kunna skyddas

genom införande av inmalningstvång redan vid ingången av ett nytt

regleringsår. Vad sålunda föreslagits, anser jag mig böra biträda.

De kostnader, som föreningen Svensk spannmålshandel får vidkännas för

avsättningen av uppkommande överskott av brödsäd, avses även i fortsättningen

skola bestridas bland annat genom att förmalningsavgift upptages.

Den för närvarande gällande regeln om avtrappning av denna avgift

vid stigande inlösenpriser föreslås nu skola slopas. Man räknar nämligen

med att under den nya avtalsperioden, liksom under den nu löpande, en

avgift av minst 5 kronor per deciton i genomsnitt kommer att behövas. Mot

detta förslag har jag inte något att invända.

I överenskommelsen har även intagits regler för uttagande av förmalningsavgift

och fastställande av inlösenpris för det fall, att det eljest enligt

prissystemet medgivna importskyddet inte kan helt utnyttjas på grund av

att tillgängliga reserver av förmalningsavgiftsmedel är otillräckliga. Förmalningsavgiften

föreslås i ett dylikt fall skola kunna höjas, under förutsättning

att en sådan höjning inte påverkar de inhemska konsumentpriserna.

Denna effekt kan enligt förslaget erhållas genom att föreningen Svensk

spannmålshandel, när det av nyssnämnda skäl anses påkallat att höja förmalningsavgiften

med visst belopp över 5 kronor, vid fastställandet av inlösenpriset

låter detta med samma belopp understiga vad som eljest varit

motiverat av utlandspriserna med tillägg av införselavgift.

Vad sålunda överenskommits torde enligt min mening böra godkännas.

Genom förfarandet ernås nämligen en anpassning till grunderna för prissätlningssystemet

utan alt konsumenterna härigenom belastas.

Förslaget att förmalningsavgift skall erläggas ■ - såsom nu är fallet beiräffande

vete — även för råg, som användes för tillverkning av gryn,

flingor och liknande produkter finner jag mig kunna biträda.

De nuvarande stadgandena i förordningen den a juni 1953 (nr 37a) med

vissa bestämmelser angående prisregleringen för råg och vete om inmal
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj. ts proposition nr H7 år 1959

ningstvång avser endast handelsförmalning. Till förhindrande av att inmalningsföreskrifterna

kringgås finner jag mig böra förorda, att såsom

jordbruksnämnden föreslagit bestämmelserna ändras på sådant sätt, att

inmalningstvånget skall kunna avse all yrkesmässig förmalning. Bestämmelserna

om inmalningstvång skall givetvis inte gälla vid jordbrukarnas

löneförmalning. Uttryckligt stadgande härom torde böra ingå i nyssnämnda

förordning.

I enlighet med förslag av föreningen Svensk spannmålshandel har jordbruksnämnden

förordat, att ytterligare några för export lämpliga och med

lagringsutrymmen välförsedda hamnplatser samt vissa större kvarnplatser

inom landet hänföres till prisorterna men med lägre inlösenpris än i de nuvarande

prisorterna. Sålunda föreslås, att inlösenpris med avdrag av 50 öre

per deciton skall tillämpas i Nyköping, Gamleby och, såsom hittills, Visby,

inlösenpris med avdrag av 1 krona per deciton i utskeppningshamnarna i

Vänern, nämligen Mariestad, Lidköping, Kristinehamn, Karlstad/Skattkärr,

Säffle och Vänersborg, samt inlösenpris med avdrag av 75 öre per deciton

i Mjölby, Uppsala och Örebro. Åhus skall i fortsättningen vara prisort för

endast råg. Förslaget, som tager sikte på att motverka onödiga kostnadsfördyringar

genom mindre rationella transporter av brödsäd, föranleder

ingen erinran från min sida.

Förslaget att införselavgifterna för mjöl skall fastställas att, beroende på

utmalningsgraden, variera för vetemjöl mellan 15 kronor 75 öre och 18

kronor 55 öre samt för rågmjöl mellan 15 kronor 75 öre och 22 kronor per

deciton finner jag mig böra biträda. I anslutning till vad jag i det föregående

anfört angaende kompensationsavgifterna under den nya prissättningsperioden

förordar jag förslaget, att dessa fastställes till, beroende på

utmalningsgraden, för vetemjöl lägst 5 kronor 10 öre och högst 6 kronor

So öre samt för rågmjöl lägst 5 kronor 10 öre och högst 9 kronor per deciton.

Jag har ej heller något att erinra mot att för gryn av vete och råg skall

gälla de högsta av nu nämnda införsel- och kompensationsavgiftsbelopp.

Jordbruksnämnden har efter framställning av föreningen Svensk spannmålshandel

föreslagit, att makaroner, spaghetti och liknande produkter

skall överföras till jordbruksregleringen. Med hänsyn till att riksdagen så

sent som år 1958 beslutat om gränsdragningen mellan införselavgiftsbelagda

respektive fullbelagda importvaror finner jag inte nu anledning att här

föreslå någon ändring. Den förändring av tulltaxan, som kan anses motiverad

med hänsyn till de höjda införselavgifterna på råvaran vid tillverkning

av ifrågavarande produkter, kommer att behandlas och anmälas av

chefen för finansdepartementet.

Genom Kungl. Maj :ts beslut den 10 april 1959 har Sverige med förbehåll

för ratifikation godkänt det nya internationella veteavtalet. Det har därvid

förutsatts att föreningen Svensk spannmålshandel i likhet med tidigare

i praktiken kommer att svara för avtalets fullgörande.

Joidbruksnämndens framställning i övrigt angående brödsädsregleringen

finner jag mig kunna lämna utan erinran.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kiingl. Maj:ts proposition nr H7 år 1959

53

Fodersäd och andra fodermedel m. m.

Jordbruksnämnden

I fråga om regleringsanordningarna på foderområdet anför jordbruksnämnden

följande.

Det system, som våren 1956 fastställdes för 3-årsperioden 1956/57—

1958/59, innebar beträffande foderområdet att, medan rörliga införselavgifter

skulle tillämpas för majs och oljekraftfoder, avgifterna för övriga fodermedel

skulle vara »fasta», såvida icke de inhemska priserna på korn och

havre kom att ligga utanför de fastställda prisgränserna. Med hänsyn till

den ökade fläskproduktionen och till svårigheterna att finna avsättning för

överskott av animalieprodukter har — såsom berörts tidigare i nämndens

skrivelse — för innevarande regleringsår på foderområdet den förändringen

genomförts, att införselavgifterna skall vara rörliga även för andra fodermedel

än majs och oljekraftfoder. Härigenom har bättre möjligheter erhållits

att genom prissättningen på foder motverka en överproduktion av animalieprodukter.

Den nu mellan jordbruksnämnden och jordbrukets förhandlingsdelegation

träffade överenskommelsen innebär, att systemet med rörliga avgifter

för samtliga fodermedel skall tillämpas även under kommande avtalsperiod.

Anledning föreligger sålunda icke att nu föreslå mittpriser eller prisgränser

för korn och havre.

Vid förhandlingarna mellan jordbruksnämnden och jordbrukets förhandlingsdelegation

har vidare enighet nåtts om önskvärdheten av att den inhemska

prisbildningen på fodersäd även i fortsättningen skall kunna påverkas

genom stödjande av en fodersädsexport. Nämnden påpekar, att härför

talar även vissa handelspolitiska synpunkter (handelsavtalet med förbundsrepubliken

Tyskland). Stödet åt fodersädsexporten avses liksom hittills

skola administreras genom föreningen Svensk spannmålshandel och,

efter vad därom närmare överenskommes med jordbrukets förhandlingsdelegation,

finansieras med avgiftsmedel, som internt upptagits inom jordbruket

inom ramen för jordbruksregleringen. (Nämnden hänvisar därvid

till prop. 1958: 122, s. 19; JoU 1958: 24, s. 21.)

Jordbruksnämnden tager även upp frågan om ett stödköpsförfårande i

fråga om fodersäd samt anför härom bl. a. följande.

Erfarenheten har visat, att de inhemska fodersädspriserna ofta blir relativt

låga i början av säsongen, även om fodersädsskörden icke är större än

vad som motsvarar förbrukningen. Förklaringen härtill är, att utbuden från

odlarna i de mellansvenska överskottsområdena som regel sker tidigare än

efterfrågan från det södra underskottsområdet samt handelns naturliga benägenhet

att gardera sig mot risker. I en sådan situation kan införselavgifterna

icke i tillräcklig grad påverka prisbildningen. En stabilisering av den

inhemska prisnivån kan visserligen uppnås genom stödjande av export men

detta förutsätter avsättningsmöjligheter till rimliga priser på exportmarknaden.

Köpintresset från våra reguljära utländska köpare är vid tiden för

den svenska skördens saluförande ibland ganska obetydligt, eftersom man

samtidigt får fram sin nya skörd även i köparländerna. Med hänsyn härtill

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj. ts proposition nr 14-7 år 1959

har det ansetts önskvärt att skapa möjligheter att stödja det inhemska fodersädspriset

även genom ett stödköpsförfarande. De egentliga kostnaderna

för en tillfällig upplagring av stödköpt fodersäd kan beräknas bli ganska

obetydliga och torde normalt till väsentlig del uppvägas av förhöjda priser,

när efterfrågan inom och utom landet efter några månader ökar.

I vad mån ett stödköpsförfarande bör tillämpas blir enligt jordbruks

nämndens mening givetvis beroende på förhållandena under olika år. Nämnden

hemställer emellertid om bemyndigande att för sådana stödköp — som

avses skola ske i föreningen Svensk spannmålshandels regi — använda medel,

som influtit genom upptagande av införselavgift för fodermedel eller interna

avgifter inom jordbruksregleringen. Härvid förutsättes, att stödköp

av fodersäd endast företages i den män nämnden och jordbrukets förhandlingsdelegation

är ense därom.

För att möjliggöra ett visst stöd åt den inhemska tillverkningen av konsttorkat

lusernmjöl, vilket f. n. icke omfattas av jordbruksregleringen och får

importeras tullfritt, föreslår jordbruksnämnden, att denna vara ävensom

fälttorkat hömjöl — vilket icke utan vidare kan skiljas från konsttorkad

vara (båda tillhör tulitaxenr 12.10) — överföres till jordbruksregleringen.

Liksom för övriga fodermedel bör införselavgiften för lusernmjöl vara

rörlig.

Fraktbidrag för fodersändningar till de båda nordligaste länen föreslår

jordbruksnämnden efter samråd med jordbrukets förhandlingsdelegation

skola utgå enligt oförändrade regler under regleringsåret 1959/60. Nämnden

törutskickar, att den i samband med sina anslagsäskanden för budgetåret

1960/61 torde få tillfälle att återkomma till frågan om en eventuell omläggning

av det stöd, som pa detta sätt lämnas till jordbruket i övre Norrland.

För regleringsåret 1957/58 uppgick fraktbidragsbeloppet till sammanlagt

1 400 000 kr. och administrationskostnaderna för utbetalningen, som

handhas av föreningen Svensk spannmålshandel, belöpte sig till drygt 40 000

ki. Föl innevarande regleringsår kan medelsåtgången beräknas bli ungefär

densamma. För regleringsåret 1959/60 beräknar nämnden kostnaderna för

ifrågavarande fraktbidrag till omkring 1 500 000 kr.

Införselavgifter för förädlingsprodukter av fodersäd fastställes med utgångspunkt

från avgiften för den kvantitet råvara, som åtgår för tillverkning

av produkten. I fråga om mjöl och gryn av havre och korn tages dessutom

hänsyn till den s. k. klieffekten samt normalt manufaktureringsskydd.

Jordbruksnämnden ifrågasätter icke någon ändring av dessa principer.

For till människoföda tjänliga ärter, bönor och linser samt för hampfrö

bär under 3-årsperioden 1956/57—1958/59 icke funnits några prisgränser.

Något importskydd har icke förekommit för linser men för ärter, bönor och

hampfrö har importskyddet haft formen av en fast införselavgift, som i

ingångsläget var 6 kr. per dt för matärter och 20 kr. per dt för matbönor och

hampfrö. I samband med 5-procentregelns utlösning höjdes dessa avgifter

till 6 kr. 30 öre resp. 21 kr. per dt. Någon anledning att ändra formerna för

eller storleken av importskyddet synes enligt jordbruksnämndens mening

inte föreligga.

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj. ts proposition nr H7 år 1959

Departementschefen

Enligt beslut av 1955 och 1956 års riksdagar skulle rörliga införselavgifter

tillämpas för majs och oljekraftfoder, medan avgifterna för övriga fodermedel

skulle vara fasta, så länge de inhemska priserna på korn och

havre höll sig inom vissa fastställda prisgränser. Med hänsyn till utvecklingen

i fråga om avsättningen av överskott av animalieprodukter har emellertid

1958 års B-riksdag (prop. 1958: B 39; JoU B 8; rskr. B 80) — för

att skapa möjligheter att dämpa överproduktionen av animalier - beslutat,

att intill utgången av regleringsåret 1958/59 rörliga införselavgifter skall

tillämpas även för andra fodermedel än majs och oljekraftfoder.

Enligt den nu mellan jordbruksnämnden och jordbrukets förhandlingsdelegation

träffade överenskommelsen skall systemet med rörliga införselavgifter

för samtliga fodermedel tillämpas även under den nya prissättningsperioden.

Vad sålunda överenskommits synes böra godtagas. Anledning

föreligger sålunda inte att nu föreslå mittpriser eller prisgränser för

korn och havre. Vidare synes liksom hittills för oljekraftfoder, som tillverkats

inom landet av importerade råvaror, böra uttagas tillverkningsavgift,

motsvarande införselavgiften.

Jag finner i motsats till jordbruksnämnden inte tillräckligt bärande skäl

föreligga att biträda förslaget att överföra lusernmjöl och hömjöl till jordbruksregleringen.

Enligt nu gällande regler fastställes införselavgifter för förädlingsprodukter

av fodersäd med utgångspunkt från avgiften för den kvantitet råvara,

som åtgår för tillverkning av produkten. I fråga om mjöl och gryn av havre

och korn tages dessutom hänsyn till den s. k. klieffekten samt normalt

manufaktureringsskydd. Någon ändring av dessa principer synes inte böra

ske.

Enligt beslut av 1955 års riksdag skulle för stödåtgärder för fodersädsexport

endast få användas medel, som influtit genom utförselavgifter för

fodersäd och andra fodermedel. Möjligheterna till dylika stödåtgärder har

emellertid vidgats genom ett beslut av 1958 års A-riksdag (prop. 1958: 122;

JoU 24; rskr. 285). Härigenom har Kungl. Maj:t eller, efter Kungl. Maj:ts

bemyndigande, jordbruksnämnden medgivits rätt att — på det sätt och i

den utsträckning som kan överenskommas med jordbrukets förhandlingsdelegation

— för stöd åt fodersädsexport använda avgiftsmedel, som internt

upplages inom jordbruket inom ramen för jordbruksregleringen, i sådana

fall, då det med hänsyn till avsättningsförhållandena ter sig ekonomiskt

gynnsammare att exportera fodersäd än att använda fodersäden för

animalieproduktionen och exportera de därvid framkomna produkterna.

Den föreliggande överenskommelsen innebär, att nu nämnda stödåtgärder

för fodersädsexport, vilka administreras av föreningen Svensk spannmålshandel,

skall kunna liksom hittills tillgripas även under den nya avtalsperioden.

Häremot har jag intet att erinra.

Utöver vad som sålunda föreslagits har jordbruksnämnden ansett det

önskvärt, att möjligheter skapas att stödja de inhemska fodersädspriserna

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj.ts proposition nr U7 år 1959

genom ett stödköpsförfarande. Erfarenheten har nämligen visat, att dessa

priser i början av leveranssäsongen ofta i inte tillräcklig grad påverkas av

införselavgifterna, bland annat beroende på tidsintervallet mellan producenternas

utbud och förbrukarnas efterfrågan. Nämnden har framhållit,

att de egentliga kostnaderna för en tillfällig upplagring av stödköpt fodersäd

beräknas bli ganska obetydliga och normalt till väsentlig del uppväges

av höjda priser, när efterfrågan inom och utom landet efter några månader

ökar. Enligt min mening synes detta förslag böra prövas. I vad mån

stödköpsförfarandet skall tillämpas måste givetvis bli beroende på förhållandena

under olika år. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att, efter

förslag av jordbruksnämnden efter samråd med jordbrukets förhandlingsdelegation,

besluta härom. För att täcka kostnaderna för dylika stödköp

torde Kungl. Maj :t böra äga rätt anvisa medel, som influtit genom upptagande

av införselavgifter för fodermedel eller interna avgifter inom jordbi

uksregleiingen. Även stödköpsförfarandet torde såsom jordbruksnämnden

föreslagit böra administreras av föreningen Svensk spannmålshandel.

Vad angår fraktbidragen för vissa fodersändningar till Norrbottens och

Västerbottens län delar jag jordbruksnämndens uppfattning, att någon

ändring i de nu gällande bestämmelserna inte bör ske för regleringsåret

1959/60. För detta ändamål torde i enlighet med nämndens förslag böra

beräknas ett belopp av 1 500 000 kronor.

Vad jordbruksnämnden föreslagit i fråga om till människoföda tjänliga

ärter, bönor och linser samt i fråga om hampfrö föranleder ingen erinran

från min sida. För dessa varor bör sålunda inte vidtagas annan prisstödjande

åtgärd än att för matärter, matbönor och hampfrö fastställes införselavgift

av respektive 6 kronor 30 öre, 21 kronor och 21 kronor per kilogram.

Potatis och potatisprodukter

Jordbruksnämnden

Matpotatis

Färskpotatis. Jordbruksnämnden erinrar om att enligt den nya tulltaxan

tull utgår med 20 öre per kg nyskördad potatis under tiden 6 juni_5 juli

(ståt.nr 07.01.101). Frågan om skyddet åt färskpotatisen, vilken lämnades

öppen, när det nuvarande prisregleringssystemet trädde i kraft, har härigenom

lösts.

Annan potatis. Jordbruksnämnden erinrar om att när nu gällande mittpris

för potatis annan än färsk (stat.nr 07.01.105—109) fastställdes, man

räknade med att under senare delen av hösten 1955 importpriset fritt Stockholm

hade utgjort för belgisk och fransk potatis ca 21 och för holländsk ca

23 öre per kg. Man torde enligt nämnden kunna räkna med att prisnivån —

bortsett från stegringen på grund av felslagna skördar — undergått viss

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Maj.ts proposition nr 747 år 1959

höjning under den gångna delen av regleringsperioden. Det importpris, som

skall läggas till grund för gränsskyddets utformning under den kommande

regleringsperioden, kan sålunda beräknas till ca 23,50 öre per kg, vartill bör

läggas 1 öre per kg för hamnavgifter, lossning och spedition.

Under sommarmånaderna förekommer för Stockholms vidkommande

vanligen icke handel med »gammal» potatis i sadan omfattning, att på

grundval därav kan upprättas notering av det slag, som ligger till grund för

det nuvarande regleringssystemet. Viss oklarhet har i detta läge rätt betiäffande

frågan huruvida och med vilket belopp införselavgift för potatis skall

utgå under tiden närmast efter det att den särskilda regleringen av färskpotatisen

upphört. I syfte bl. a. att undanröja denna oklarhet föreslår jordbruksnämnden

viss ändring i nuvarande system för uttagande av införselavgift

för potatis. Förslaget innebär, att under den kommande regleringsperioden

införselavgiften skall utgöra 8 öre per kg hela året. Det ovägda

medeltalet av de avgifter, som enligt nuvarande bestämmelser under de

olika säsongerna skall gälla, när priset ligger mellan prisgränserna, utgör

7,78 öre pr kg. Vidare innebär förslaget att, likaledes för hela året, mittpriset

skall fastställas till (23,50 + 1,00 + 8,00 =) 32,50 öre per kg och

prisgränserna till 37,50 resp. 27,50 öre per kg. Under perioden från den 5

juli (sista dagen då färskpotatis är tullbelagd) intill utgången av september

eller till den tidigare tidpunkt, då Sveriges lantbruksförbund återupptager

stockholmsnoteringen för det nya årets skörd av ordinär matpotatis

av sorterna Bintje, King Edward och Magnum Bonum, bör till grund för

prisgränsbevakningen i stället läggas lantbruksförbundets motsvarande

notering för färsk, sydsvensk potatis eller, i förekommande fall, ett ovägt

medeltal mellan denna notering och stockholmsnoteringen för mälarpotatis.

Det har sålunda förutsatts, att noteringen av ordinär matpotatis under alla

förhållanden kan upptagas senast den 1 oktober. Under återstående del av

året skall prisgränserna, såsom under innevarande regleringsperiod, bevakas

med utgångspunkt från den nyss berörda noteringen för ordinär matpotatis.

Potatisflingor o. d. Införselavgiften för mjöl, gryn och flingor framställda

direkt av potatis (tulltaxenr 11.05), vilken från början av innevarande regleringsperiod

utgjorde 40 öre per kg, höjdes i samband med 5-procentiegelns

ikraftträdande till 42 öre per kg. När 6-procentregeln utlöstes hösten

1958 och införselavgiften för potatis därvid höjdes med 2 öre per kg företogs

ingen motsvarande justering av avgiften för de ifrågavarande produkterna.

En höjning av införselavgiften synes enligt jordbruksnämndens mening

nu motiverad, enär dessa varor i viss mån kan sägas utgöra ersättningsprodukter

för matpotatis. Införselavgiften föreslås därför skola böjas med

(5 öre per kg.

Anslag till främjande av odlingen av malpotatis m. m. Jordbruksnämnden

upplyser, att Sveriges potatisodlares riksförbund hos nämnden anhållit

att _ i likhet med vad som skedde vid ingången till innevarande reglerings
-

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr U7 år 1959

period — även nu vid övergång till en ny period, måtte av införselavgifter

för potatis ställas till förfogande ett belopp av 2 000 000 kr. för att under en

kommande 3-årsperiod användas till stöd åt fortsatta strävanden att effektivisera

matpotatisodlingen och att i övrigt förbättra matpotatiskvaliteten. I

anledning härav har nämnden i samråd med jordbrukets förhandlingsdelegation

funnit sig böra föreslå, att av de hos nämnden den 31 augusti 1959

innestående och därefter inflytande införselavgifterna för potatis, i mån

av tillgång på medel, ett belopp av högst 700 000 kr. per regleringsår skall

få ställas till Sveriges potatisodlares riksförbunds förfogande att användas

till främjande av fortsatta strävanden att effektivisera matpotatisodlingen

och förbättra kvaliteten på matpotatis.

Nämnden föreslår vidare, att det skall ankomma på nämnden att, efter

samråd med förhandlingsdelegationen och lantbruksstyrelsen, underställa

Kungl. Maj :t förslag till närmare bestämmelser angående anslagets användning.

I detta sammanhang erinrar nämnden om att föredragande departementschefen

i propositionen 1959:35 angående åtgärder för kvalitetsförbättring

av matpotatis sagt sig utgå från att införselavgifter för matpotatis

även i fortsättningen skall användas såsom komplement till i propositionen

föreslagna åtgärder till stöd åt strävandena att förbättra matpotatiskvaliteten.

Produkter av fabrikspotatis

I fråga om det nuvarande gränsskyddet för produkter av fabrikspotatis

anför jordbruksnämnden följande.

De viktigaste varorna på stärkelseområdet är potatisstärkelse (stat. nr

11.08.400) och majsstärkelse. Efter avtrappning med 2 öre per kg och år

samt uppjustering, när 5-pjocentreg''eln trädde "i kraft, är införselavgiften

för potatisstärkelse nu 24,25 öre per kg samt prisgränserna 82 och 106 öre

per kg. Kompensationsavgift utgår med 4 öre per kg. För majsstärkelse

(stat. nr 11.08.109), har någon avtrappning av införselavgiften ej ägt rum.

Etter den höjning, som vidtogs när 5-proce"ntregeIn trädde i kraft, är avgiften

nu 36,75 öre per kg. Kompensationsavgift utgår ej.

Samma införselavgift som för potatisstärkelse — däremot ej kompensationsavgift

— utgår för vetestärkelse och risstärkelse (stat. nr 11.08.200

och 11.08.300). För andra slag av stärkelse än de sistnämnda (stat. nr

11.08.901) samt för maniok- och arrowrot (stat. nr 07.06.100) är avgiften

däremot densamma som för majsstärkelse och så är även fallet beträffande

mjöl och gryn, framställda direkt av sago, av maniok-, arrow- eller salepsrot

eller av andra till 07.06 hänförliga rötter, stam- eller rotknölar (tulltaxenr

11.06) samt beträffande gryn och flingor, framställda av tapioka-,

sago-, potatis- eller annan stärkelse (tulltaxenr 19.04).

För druv- och stärkelsesocker (glykos) i fast form (stat. nr 17.02.101) är

införselavgiften numera 47,25 öre per kg och för andra slag därav (även

flytande stärkelsesirap; stat. nr 17.02.200 och 17.02.109) 42 öre per kg.

Kompensationsavgift utgår med 9 resp. 4,10 öre per kg. Även för dextrin,

löslig stärkelse, rostad stärkelse samt stärkelseklister (tulltaxenr 35.05) är

införselavgiften 42 öre per kg. För vara i fast form utgör i detta fall kompensationsavgiften

5 öre per kg och för vara av andra slag 2,50 öre per kg.

År 1958 omreglerades gränsskyddet (prop. 1958: Bil; JoU B 12) för pro
-

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungl. Maj.ts proposition nr 147 år 1959

dukter hänförliga till glätt-, appretur- och betmedel av sådana slag, som

användes inom textil-, pappers- eller läderindustrien, ävensom kärnbindemedel,

innehållande stärkelse eller stärkelseprodukter, dock icke varor i detaljhandelsförpackningar,

vägande per styck högst 1 kg netto (stat. nr

38.12.105—109, 38.19.105—109). Skyddet, som består enbart av införselavgift,

utgör nu för varor, som innehåller mer än 20 procent stäi kelse, 42

öre per kg och för varor, innehållande högst 20 procent stärkelse, 12 procent

av värdet, då fråga är om kärnbindemedel, och 10 procent av värdet beträffande

övriga.

Jordbruksnämnden anför, att det förslag beträffande det fortsatta gränsskyddet

på förevarande område, varom överenskommelse träffats, innebär,

att nu gällande införselavgifter samt i förekommande fall kompensationsavgifter

för stärkelse och stärkelseprodukter bibehålies oförändrade med

följande justeringar.

Druv- och stärkelsesocker ingick före den 1 januari 1959, då

den nya tulltaxan trädde i kraft, i jordbruksregleringen, oavsett om det

rörde sig om teknisk eller kemiskt ren vara, och var belagd med införselavgift.

Vid ikraftträdandet av den nya tulltaxan, vilken skiljer mellan kemiskt

rena sockerarter (tulltaxenr 29.43) och annat socker (tulltaxenr

17.02), blev det kemiskt rena druvsockret (glukosen) avfört ur jordbruksregleringen

och i stället åsatt en värdetull av 12 procent. Härefter har det

emellertid visat sig, att kemiskt rent druvsocker kan importeras till så lågt

pi-is, att den åsatta värdetullen icke, såsom tidigare antogs, blir tillräcklig

som skydd för inhemskt druvsocker på stärkelsebas (glykos). Det kemiskt

rena druvsockret bör därför enligt jordbruksnämndens mening återföras

under jordbruksregleringen och åsättas samma införselavgift och kompensationsavgift

som annat druv- och stärkelsesocker i fast form. Nämnden

anser sig vidare liksom hittills böra ha bemyndigande att restituera avgift

för vara'', som användes vid framställning av farmaceutiska specialiteter.

Majsstärkelse i detaljhandelsförpackningar, vägande

per styck högst 1 kg netto (stat. nr 11.08.101) omfattades

före den 1 september 1956 av jordbruksregleringen och var åsatt såväl

införselavgift som tull. Jordbruksnämnden hade emellertid generellt befriat

från införselavgiften. Vid övergången till gällande prisregleringssystem

avfördes varan från jordbruksregleringen, vilket ansågs kunna ske, eftersom

tullen bedömdes utgöra tillräckligt gränsskydd. I den nya tulltaxan,

som trädde i kraft den 1 januari 1959, har varan emellertid uppförts med

tullfrihet. Importen av maj sstärkelse i småförpackningar har härigenom

gynnats på bekostnad av importen i större förpackningar. Varan bör därför

enligt jordbruksnämndens förslag återföras under jordbruksregleringen och

beläggas med samma avgifter som vara i större förpackningar.

Rationaliseringen av stärkelseindustrien och vissa därmed sammanhängande

frågor. I fråga om den hittillsvarande rationaliseringen inom stärkelseindustrien

samt dennas finansiering lämnar jordbruksnämnden följande redogörelse.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj. ts proposition nr 147 år 1959

Sedan omkring år 1950 har Sveriges stärkelseproducenters förening

u. p. a. gjort betydande ansträngningar för stärkelsehanteringens centralisering

och modernisering. I denna sin verksamhet har stärkelseföreningen utbetalat

bidrag för inlösen och nedläggning av äldre stärkelsefabriker, vilkas

tillverkning i anslutning härtill överflyttats på moderniserade eller nybyggda

fabriker. Inlösenbeloppen har använts som insatskapital i den fabrik, till

vilken tillverkningen överflyttats. Föreningens bidragsgivning har före den

1 september 1956 finansierats genom att föreningen med vederbörligt tillstånd

fått avsätta ett belopp av 1 kr. per dt försålt potatismjöl till en särskild

rationaliseringsfond. Medel ur denna fond bar icke fått disponeras

utan joi dbruksnämndens medgivande. I och med att det nuvarande reglelingssystemet

trädde i kraft den 1 september 1956 upphörde avsättningen

till rationaliseringsfonden. I stället har föreningen för tiden därefter uttagit

en rationaliseringsavgift av stärkelsefabrikerna å likaledes 1 kr. per

dt stärkelse. En motsvarande rationaliseringsavgift har under innevarande

regleringsperiod uttagits även inom brännerihanteringen.

Antalet stärkelsefabriker, som i början på 1940-talet utgjorde omkring

140 och då stärkelseföreningen omkring år 1950 påbörjade sin rationaliseringsverksamhet

nedgått till 127, hade vid ingången av tillverkningsåret

1958/59 ytterligare reducerats och utgjorde då 85. Stärkelseföreningen räknar

med att antalet stärkelsefabriker till hösten 1959 skall ha"nedeått

till 75. °

I samband med övergången till nu löpande regleringsperiod medgavs stärkelseföreningen

att av tidigare influtna införselavgifter taga i anspråk ett

belopp av 500 000 kr. för rationaliseringsändamål inom stärkelseindustrien.

Dessa medel liksom under perioden inflytande rationaliseringsavgifter får

icke disponeras utan jordbruksnämndens medgivande. Vid utgången av år

1958 uppgick de medel, som fanns innestående hos stärkelseföreningen för

rationaliseringsändamål, till 780 000 kr., varav dock med nämndens medgivande

ca 435 000 kr. redan disponerats för vissa rationaliseringsprojekt.

Kvarvarande medel och inflytande rationaliseringsavgifter, vilka senare beräknas

uppgå till högst 250 000 kr. per år, anses icke tillräckliga för genomförande

av de rationaliseringsprojekt, som planerats komma till utförande

under de närmaste åren. Till belysande härav har föreningen till nämnden

lämnat följande uppgifter.

Det närmast liggande rationaliseringsprojektet avser uppförande av en

centralfabrik på Listerlandet, som skulle innebära ett nedläggande av 10_

15 äldre fabriker. Omfattningen och sättet för projektets genomförande torde

bli beroende av Kungl. Maj :ts ställningstagande till ingiven framställning

om tillstånd till viss brännvinsbränning vid den nya centralfabriken,

som avses skola uppföras för framställning av såväl stärkelse som brännvin

enligt den s. k. kombinerade fabriksmetoden. Vid ett uppförande av en

kombinerad fabrik kan anläggningskostnaden preliminärt beräknas till

3 000 000 kr., medan ungefär halva denna kostnad åtgår för en fabrik enbart

för potatisstärkelse med en avverkningsförmåga av omkring hälften

av den kombinerade fabrikens. Rationaliseringsbidrag torde erfordras till

ett belopp, som — beroende på projektets omfattning — kan variera från

ca 700 000 kr. till det dubbla beloppet. Ett annat rationaliseringsföretag,

kallat Näsum-projektet, avser nedläggning av ett 10-tal fabriker i Gammaltorps

och Jämshögs kommuner och uppförande av en centralfabrik inom

detta område. Behovet av rationaliseringsbidrag beräknas i detta fall uppgå

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Kungl. Maj:ts proposition nr H7 år 1959

till ca 30(1060 kr. Det tredje rationaliseringsproj ektet berör ett 10-tal fabriker

inom Villands härad. I rationaliseringsbidrag torde här erfordras

500 000—600 000 kr.

Nu nämnda projekt är de rationaliseringsmål, som stärkelseföreningens

ansträngningar f. n. är inriktade på. I vilken ordning de skall lösas kan,

anför jordbruksnämnden, bli beroende av bl. a. hur avloppsfrågan för de

nya fabrikerna kan ordnas. Likaså kan utformningen av rationaliseringen

bli beroende av denna frågas lösning. Med hänsyn till angelägenheten av att

rationaliseringsverksamheten icke fördröjes i brist på medel till rationaliseringsbidrag

har stärkelseföreningen hos nämnden anhållit att fa disponera

1 000 000 kr. av influtna och inflytande införselavgifter för stärkelse och

stärkelseprodukter.

Jordbruksnämnden och jordbrukets förhandlingsdelegation har med hänsyn

till angelägenheten av att den fortsatta rationaliseringen av stärkelseindustrien

skall kunna bedrivas i enlighet med det av stärkelseföreningen

uppgjorda programmet funnit sig böra tillstyrka, att det av stärkelseföreningen

äskade beloppet, 1 000 000 kr., får disponeras för rationaliseringsändamål.

I anslutning härtill upplyser nämnden, att stärkelseföreningen

meddelat, att den för att ytterligare underlätta finansieringen av rationaliseringsverksamheten

överväger att längre fram hemställa om medgivande

för Potatisodlingens konjunkturutjämningsfond att utlämna räntebärande

amorteringslån till anläggningskostnader för nya fabriker. Utlåningen anses

kunna maximeras till 1 000 000 kr. Frågan om utlämnande av lån från

konjunkturutjämningsfonden finner nämnden icke vara av beskaffenhet att

höra underställas Kungl. Maj :ts prövning.

Enligt gällande fabrikspotatisreglering har odlare inom de områden, varom

här är fråga, rätt att leverera potatis till stärkelsefabrik oberoende av

om han är ägare till eller delägare i sådan fabrik. För att stabilitet i kontraktsteckningen

skall främjas gäller dock den undantagsregeln, att fabrikerna

äger rätt att ge viss prioritet åt permanenta odlare framför tillfälliga

sådana. Jordbruksnämnden framhåller, att hittills vunna erfarenheter av

det nya systemet, enligt vilket sålunda andelsägare i stärkelsefabrik icke

har större rätt att leverera potatis till fabriken än utomstående odlare, givit

vid handen, att det råder en viss obenägenhet hos odlare att ingå som andelsägare

i nyanlagda fabriker, eftersom andelsägareskapet är förenat med

en rätt betydande kapitalinsats. För att icke rationaliseringsarbetet av denna

anledning skall motverkas har stärkelseföreningen hos nämnden föreslagit,

att vid överteckning av potatisleveranser delägare i nyuppförda eller eljest

rationaliserade fabriker skall lämnas viss företrädesrätt att leverera potatis.

Föreningen har därvid anmält sin avsikt att längre fram underställa nämnden

närmare utarbetade regler för ifrågavarande prioritetsrätt. Nämnden

anför, att den i princip intet har att erinra mot föreningens förslag.

Jordbruksnämnden meddelar vidare, att stärkelseföreningen under band

anhållit att av regleringsmedel årligen få disponera 20 000 kr. för forsknings-,

försöks- och upplysningsverksamhet på föreningens verksamhetsom
-

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts proposition nr H7 år 1959

råde. Vidare har föreningen anhållit, att ur dylika medel ett engångsbelopp

av högst 50 000 kr. skall få användas för ett flerårigt försök till belysande av

åtgärder vid omhändertagandet av avloppsvattnet vid stärkelsefabrikationen,

bl. a. utnyttjande av fruktvattnet som gödselmedel. Nämnden finner

det böra ankomma på denna att efter närmare övervägande taga ställning

till dessa önskemål och inom ramen för de allmänna bemyndiganden, som

föreslås längre fram i nämndens skrivelse (i avsnittet om användningen av

avgiftsmedel) besluta om storleken av de bidrag till förenämnda ändamål,

som nämnden kan finna påkallade.

Departementschefen

Enligt den nya tulltaxa, som trädde i kraft den 1 januari 1959, utgår för

s. k. färskpotatis tull med 20 öre per kilogram under tiden 6 juni—5 juli.

För annan potatis — såväl mat- och utsädespotatis som potatis för industriell

användning -— lämnas gränsskyddet i form av en inom vissa prisgränser

fast införselavgift. Prisgränserna utgör ± 15 procent av mittpriset.

Som mätare på den inhemska prisutvecklingen användes Sveriges lantbruksförbunds

stockholmsnotering för ordinär matpotatis av den tidigare sortklassen

I, som omfattar sorterna Bintje, King Edward och Magnum Bonum.

Införselavgiften skall under gällande 3-årsperiod i enlighet med riksdagens

beslut vara lägre under tiden 1 januari—30 juni än under övriga delar av

året. Vid bestämmandet av införselavgifterna har man utgått från importpriserna

på belgisk, fransk och holländsk potatis.

Med utgångspunkt från nu gällande regler föreslås för den nya avtalsperioden,

att mittpriset för potatis skall fastställas till 32,5 öre per kilogram

samt den övre och den nedre prisgränsen till 37,5 respektive 27,5

öre per kilogram. Det föreslagna mittpriset är 3 öre högre än det för 3-årsperioden

ursprungligen fastställda mittpriset och 1,5 öre högre än det nu

gällande. Vid bestämmandet av mittpriset har man utgått från ett importpris,

inklusive hamnavgifter samt kostnader för lossning och spedition, av

24,5 öre per kilogram samt en införselavgift av 8 öre per kilogram. Denna

är obetydligt högre — 0,22 öre per kilogram — än det ovägda medeltalet

av de införselavgifter, som enligt nuvarande bestämmelser skall gälla under

de olika säsongerna, när priset under regleringsåret 1958/59 ligger mellan

prisgränserna, men omkring 2,7 öre per kilogram högre än den på motsvarande

sätt beräknade, för regleringsåret 1958/59 ursprungligen avsedda

införselavgiften. I anslutning till den föreslagna höjningen av införselavgiften

för potatis föreslås nu en höjning av införselavgifterna för mjöl,

gryn och flingor, som framställes direkt av potatis, (tulltaxenr 11.05) till

48 öre per kilogram. Vid 3-årsperiodens början utgjorde denna avgift 40

öre men höjdes i samband med 5-procentregelns utlösning till 42 öre.

Jordbruksnämnden föreslår vidare viss komplettering av bestämmelserna

för prisgränsbevakningen. Enligt förslaget skall för tiden från den 5

juli, som är sista dagen då tull uttages för färsk potatis, intill utgången

av september eller den tidigare tidpunkt, då Sveriges lantbruksförbund

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 147 år 1959

63

återupptager nyssnämnda stockholmsnotering för ordinär matpotatis av

sorterna Bintje, King Edward och Magnum Bonum, till grund för prisgränsbevakningen

i stället läggas lantbruksförbundets motsvarande notering

för färsk, sydsvensk potatis eller, i förekommande fall, ett ovägt medeltal

av denna notering och stockholmsnoteringen för mälarpotatis.

Den av jordbruksnämnden sålunda föreslagna utformningen av gränsskyddet

för matpotatis in. m. synes enligt min mening böra godtagas.

Enligt 1956 års riksdagsbeslut angående åtgärder i prisreglerande syfte

på jordbrukets område ställdes ur införselavgiftsmedel för matpotatis till

vederbörande odlarorganisationers förfogande 2 000 000 kronor att efter av

Kungl. Maj:t fastställda riktlinjer användas till främjande av odling, lagerhållning

och distribution av matpotatis. I propositionen 1959: 35 angående

åtgärder för kvalitetsförbättring av matpotatis bar jag uttalat, att jag utgår

från att dylika införselavgiftsmedel även i fortsättningen skall användas

såsom komplement till de i propositionen föreslagna åtgärderna till stöd

åt strävandena att förbättra matpotatiskvaliteten. Ett ställningstagande till

den omfattning, i vilken ytterligare medel av här förevarande slag skall

tagas i anspråk, borde emellertid föregås av överläggningar i frågan mellan

jordbruksnämnden och jordbrukets förhandlingsdelegation. Jag förutsatte,

att överläggningar härom snarast skulle komma till stånd. Vad sålunda

anförts, lämnades utan erinran av riksdagen (JoU 1959: 12), som

bland annat uttalade, att sorterings- och lagringskapaciteten i fråga om

matpotatis borde främjas — förutom genom garantilån — jämväl genom

fortsatt ianspråktagande av införselavgiftsmedel. Likaså lämnade riksdagen

utan erinran ett i nämnda proposition framlagt förslag att till en upplysningskampanj

under Svensk matpotatiskontrolls ledning — utöver en

anslagsanvisning över driftsbudgeten av 50 000 kronor -— såsom bidrag

lämna ett belopp av 50 000 kronor ur vid import av potatis influtna eller

inflytande avgiftsmedel.

Jordbruksnämnden har nu i samråd med jordbrukets förhandlingsdelegation

föreslagit, att av införselsavgifter för potatis, som den 31 augusti

1959 innestår och därefter inflyter, i mån av tillgång på medel ett belopp

av högst 700 000 kronor per regleringsår skall få ställas till Sveriges potatisodlares

riksförbunds förfogande att användas för att främja fortsatta

strävanden att effektivisera matpotatisodlingen och förbättra kvaliteten på

matpotatis. Vad nämnden sålunda föreslagit föranleder ingen erinran från

min sida. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att ■— sedan nämnden

efter samråd med lantbruksstyrelsen och förhandlingsdelegationen upprättat

förslag i ämnet — årligen utfärda riktlinjer för sagda bidragsverksamhet.

Gränsskyddet för potatisprodukter är sedan regleringsåret 1956/57 ordnat

i huvudsaklig överensstämmelse med det prissystem, som gäller för

övriga jordbruksprodukter. Systemet för fabrikspotatisreglcringen fungerar

sålunda med tillhjälp av införsel- och tillvcrkningsavgifler. Därtill kommer

emellertid viss odlings- och tillverkningsbegränsning. Bränneriernas och

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj.ts proposition nr 1^7 år 1959

stärkelsefabrikernas skyldighet att taga emot potatis från odlare är sålunda

inskränkt till att gälla potatis från de traditionellt fabrikspotatisodlande

områdena. Vidare krävs för tillverkning av potatisstärkelse tillstånd

av jordbruksnämnden. Rätten att anlägga stärkelsefabrik är emellertid icke

förbehållen odlare. Som villkor för tillverkningsrätt gäller bland annat, att

endast svensk potatis får användas.

Sveriges stärkelseproducenters förening har ensamrätt till inköp och försäljning''

av inom landet tillverkad stärkelse. Med ensamrätten följer skyldighet

alt till ett enhetligt pris uppköpa all stärkelse, som utbjudes av stärkelsefabrik.

Föreningen har dock rätt att efter jordbruksnämndens prövning

erlägga lägre pris till fabrik, som inte är medlem av föreningen. Prisavdraget

bör dock inte vara större än vad som kan anses skäligen motsvara

värdet av medlems förpliktelser till föreningen.

I fråga om tillverkningen av potatissprit gäller, att Aktiebolaget Vin &

spritcentralen är skyldigt att godtaga vissa avtalade grunder för beräkning

av råvarukostnaden i samband med prissättningen på råsprit. Bolaget skall

vidare fastställa sina inköpskvantiteter för 2-årsperioder. Tillverkningen vid

bolagets eget bränneri i Rödaled skall under en 10-årsperiod, räknat från

regleringsåret 1956/57, begränsas till 6 procent av landets hela årstillverkning

av potatisbrännvin, dock högst till 2 000 000 liter.

För gemensamma frågor beträffande odling, rationalisering och prissättning

har inrättats ett samarbetsorgan för stärkelse- och bränneriidkareföreningarna

med 3 representanter för vardera föreningen och en av Kungl.

Maj:t utsedd opartisk ordförande.

Odlingen av stärkelse- och bränneripotatis sker medelst kontrakt. Vid

överteckning skall genom samarbetsorganets försorg nedskärning ske efter

i princip enhetliga grunder. I fråga om odlarnas leveransrätt skall inte göras

någon skillnad mellan ägare till eller delägare i fabrik eller utomstående

leverantörer. För att främja stabilitet i kontraktsteckningen äger fabrikerna

emellertid ge viss prioritet åt permanenta odlare framför tillfälliga.

För potatisstärkelse utgör mittpriset samt den övre och nedre prisgränsen

efter den uppjustering, som föranletts av 5-procentreg''elns utlösning, respektive

94, 106 och 82 öre per kilogram. Beloppen avser extra prima potatisstärkelse

vid försäljning i parti fritt stärkelseföreningens lager i fria lånesäckar

av jute om 100 kilogram netto, för vilka returfrakten betalas av köparen.

Införselavgiften för potatisstärkelse har ursprungligen beräknats

med utgångspunkt från det genomsnittliga importpriset på dansk och holländsk

vara, och uppgår för närvarande — efter avtrappning med 2 öre per

kilogram och år samt uppjustering, när 5-procentregeIn trädde i kraft _

24,25 öre per kilogram. Kompensationsavgiften utgår med 4 öre per kilogram.

För majsstärkelse är införselavgiften för närvarande 36,75 öre per

kilogram. Enligt riksdagens beslut har någon avtrappning av denna avgift

inte ägt rum. Den har däremot höjts i enlighet med 5-procentregeln. Kompensationsavgift

utgår inte för majsstärkelse.

Beträffande avgiftsbeläggningen för övriga varor, som hör till stärkelseområdet

torde jag få hänvisa till jordbruksnämndens i det föregående åter
-

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Kungl. Maj:ts proposition nr 147 år 1959

givna redogörelse. Här torde endast böra anmärkas, att beträffande dessa

varor liksom majsstärkelse gäller, alt några prisgränser inte fastställts men

att - därest övre eller nedre prisgränsen för potatisstärkelse över- eller underskrides

— de särskilda åtgärder, som i allmänhet kan förekomma vid

över- eller underskridande av prisgräns, skall tillämpas beträffande sagda

produkter.

.Jordbruksnämnden äger enligt nu gällande bestämmelser medge företag,

som idkar handel med, bearbetar eller förbrukar stärkelsevaror, restitution

vid export. Däremot bör restitution av eller befrielse från införselavgift i

princip inte medges i andra fall. Detta utgör dock inte hinder för nämnden

att generellt meddela restitution eller befrielse, då en importvara innehåller

endast en mindre andel stärkelse eller stärkelseprodukt. I detta sammanhang

torde böra nämnas, att Kungl. Maj :t den 14 februari 1958 i anledning av besvär

förordnat alt — om vid framställning av farmacevtisk specialitet eller

substans för beredning av sådan specialitet använts glykos eller fruktsocker,

som av tillverkaren under tiden 1 september 1957—31 augusti 1959 införts

från utlandet — tillverkaren äger, i den ordning jordbruksnämnden

bestämmer, åtnjuta återbäring av införselavgift och kompensationsavgift för

sådan vara. Med farmacevtisk specialitet menas i detta sammanhang läkemedel,

som i allmänhet inte må försäljas till enskild förbrukare annorstädes

än å apoteksinrättning och som tillhandahålles sådan förbrukare i förpackning,

vari det levererats av tillverkaren.

Jordbruksnämnden har i enlighet med den träffade överenskommelsen föreslagit,

att skyddet på stärkelseområdet under den kommande prissättningsperioden

anordnas på samma sätt som för närvarande samt att nu gällande

införselavgifter och i förekommande fall kompensationsavgifter för

stärkelse och stärkelseprodukter bibehålies oförändrade. Häremot har jag

inte något att erinra. Nämnden har emellertid också hemställt, att glukos

(tulltaxcnr 29.43) samt majsstärkelse i detaljhandelsförpackningar, vägande

per styck högst 1 kilogram netto (stat. nr 11.08.101), skall föras in under

jordbruksregleringen. Jag finner emellertid att tillräckliga skäl inte föreligger

att i denna del tillstyrka avvikelse från den gränsdragning mellan

jordbruksregleringsvaror och andra varor, som med riksdagens medverkan

beslutats så sent som år 1958. Däremot finner jag mig böra förorda, att

nämnden i anslutning till vad nyss anförts, under den nya prissättningsperioden

bemyndigas åt! restituera eller befria från införsel- och kompensationsavgifter

för vara, som användes eller är avsedd att användas för framställning

av farmacevtiska specialiteter.

Såsom framgår av jordbruksnämndens skrivelse har nämnden och jordbrukets

förhandlingsdelegation tillstyrkt en av stärkelseföreningen hos

nämnden gjord ansökning om att få disponera 1 000 000 kronor av influtna

och inflytande införselavgifter för stärkelse och stärkelseprodukter för den

fortsatta rationaliseringen av stärkelseindustrien. Med hänsyn till angelägenheten

av att denna verksamhet inte fördröjes, finner jag mig böra för
5

liihang till riksdagens protokoll 195:9. 1 samt. AV 117

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj.ts proposition nr U7 år 1959

orda ett bifall till föreningens ansökning. Kungl. Maj :t bör sålunda bemyndigas

medge nämnden att av ifrågavarande införselavgiftsmedel disponera

högst 1 000 000 kronor för rationaliseringsändamål.

f detta sammanhang har jordbruksnämnden anmält, att hittills vunna erfarenheter

av förut berörda bestämmelser om utomstående odlares rätt att

leverera potatis till stärkelsefabrik på i huvudsak samma villkor som andelsägare

i dylik fabrik givit vid handen, att det råder en viss obenägenhet

hos odlare att ingå som andelsägare i nyanlagda fabriker. Andelsägarskapet

ar nämligen förenat med en rätt betydande kapitalinsats. Nämnden har

emellertid ansett, att rationaliseringsarbetet inte bör motverkas och har därför

förklarat sig i princip intet ha att erinra mot att vid överteckning av

potatisleveranser delägare i nyuppförda eller eljest rationaliserade fabriker

skall lämnas viss företrädesrätt att leverera potatis. I anledning härav får

jag erinra om alt fabrikspotatisregleringen underkastades en genomgripande

översyn vid 1956 års riksdag, varvid även nyssnämnda bestämmelser om

utomstående odlares rätt att leverera potatis infördes. Då det enligt min

uppfattning är angeläget, att denna grundprincip inte rubbas, anser jag

mig inte kunna biträda ändringsförslaget. Principen om utomstående odlares

rätt att leverera potatis till stärkelsefabrik på i huvudsak samma villkor

som andelsägare i dylik fabrik synes emellertid inte böra lägga hinder i vägen

för en prisdifferentiering. Prisavdraget för utomstående odlare, vilket bör

prövas av jordbruksnämnden, bör dock inte vara större än vad som kan

anses skäligen motsvara värdet av medlems förpliktelser till vederbörande

förening.

Oljeväxter och fettvaror (utom mejeriprodukter)

Jordbruksnämnden

Översyn av det tekniska systemet för fettvaruregleringen

Genom beslut den 1 mars 1957 uppdrog Kungl. Maj:t åt jordbruksnämnden

att utreda frågan om en förenkling av det tekniska systemet för fcltvaruregleringen.

Nämnden sammanfattar utredningsuppdraget på följande

sätt.

Enligt statsrådsprotokollet bör utredningen med utgångspunkt från de år

1947 eller senare av riksdagen fastställda principiella grunderna för stödet

iill den inom landet bedrivna smörproduktionen och oljeväxtodlingen avse

utformningen av det tekniska systemet för detta stöd. Vid översynen bör i

främsta rummet beaktas önskemålet att åstadkomma största möjliga begränsning

och förenkling av de regleringstekniska anordningarna på området.

I övrigt bör utredningen vara förutsättningslös. Utredningen bör bedrivas

så skyndsamt, att ett därpå grundat nytt eller modifierat system för

fettvaruregleringen kan utgöra underlag för den översyn av jordbrukets

prissystem, som skall ske, innan ny överenskommelse träffas därom år 1959. I

I fråga om det nuvarande regleringssystemet på fettvaruområdet anför

jordbruksnämnden följande.

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Kungl. Maj.ts proposition nr H7 ur 1959

De grundläggande bestämmelserna om fettvaruregleringen linnes i iörordningen

den 7 juni 1956 (nr 403) angående reglering av införseln av lettråvaror

och fettvaror, in. in. och kungörelsen samma dag (nr 417) med tillämpningsföreskrifter

till nämnda förordning. Jordbruksnämnden har utfärdat

tillämpningsbestämmelser till dessa författningar, bl. a. genom sina

cirkulär nr 1956: 50 och 1958: 80.

Fettvaruregleringens primära syfte är dels att åstadkomma stöd åt smörproduktionen

genom anpassning efter marknadsläget av prisrelationen mellan

å ena sidan smör samt å andra sidan margarin och övriga varor, som

kan ersätta smör, dels ock att bereda inhemska oljeväxter samma skydd

som övriga jordbruksprodukter. Genom regleringsanordningarnas nuvarande

utformning erhålles dessutom ett avsättningsskydd för inhemskt slakterifett.

Stödet åt oljeväxtodlingen lämnas i främsta rummet genom uttagande

av en införselavgift på praktiskt taget alla slags vegetabiliska och animaliska

fetter och oljor. Genom denna införselavgift samt eu rörlig regleringsavgift,

som ävenledes uttages på nyssnämnda varuslag, åstadkommes sådan

fördyring av margarinråvarorna att åsyftad prisspänning mellan smör och

margarin m. m. uppnås. Införselavgifterna tillföres Sveriges oljeväxtintressenters

förening u. p. a. (SOI) för bestridande av'' kostnader i samband med

föreningens omhändertagande, bearbetning och försäljning av7 den inhemska

oljeväxtskörden. Regleringsavgifterna inlevereras till statskassan.

Under budgetåret 1957/58 inflöt efter avdrag för restitutioner o. d.

24 300 000 kr. i införselavgifter och 57 500 000 kr. i regleringsav gifter.

Införselavgiften är fast, så länge priset för höstrapsfrö ligger mellan fastställda

prisgVänser. Regleringsavgiften är rörlig och bestämmes månadsvis

efter världsmarknadsprisernas växlingar på margarinråvaror.

Utöver nyssnämnda avgiftsskvdd för vegetabilisk olja av inhemsk odling

har Kungl.‘Maj :t tillagts befogenhet att föreskriva tvångsinblandning i margarin

och liknande produkter av dylik olja. Tvångsinblandningen har emellertid

hittills ej behövt tillgripas, enär överenskommelse träffats mellan

SOI och margarinindustrien om övertagande av viss del av den inhemska

oljeväxtfröskörden.

Som nyss nämnts uttages införsel- och regleringsavgift på praktiskt taget

alla animaliska och vegetabiliska fetter och oljor, som importeras. På olja

ur inhemskt oljeväxtfrö uttages ävenledes regleringsavgift av samma storlek

som på importerad fettvara. Slakterifett av inhemsk produktion belägges

däremot ej med sådan avgift, vilket främst sammanhänger med svårigheten

att administrera en sådan avgiftsbeläggning. Denna olika behandling

i avgiftshänseende av inhemsk vegetabilisk olja och inhemskt slakterifett

medför emellertid, att avgiftsskyddet för den vegetabiliska oljan begränsas

till belopp, motsvarande storleken av införselavgiften, medan slakterifettet

har ett avgiftsskydd, motsvarande summan av införsel- och regleringsavgiften.

.

Det nuvarande fettvaruregleringssystemet medför, att praktiskt taget allt

animaliskt och vegetabiliskt fett på den inhemska marknaden betingar ett

pris, som med summan av utgående införsel- och regleringsavgifter överstiger

värlsdmarknadsprisnivån. För att detta icke skall medföra, att inhemska

fabrikanter av tekniska produkter, såsom tvål, tvättmedel o. d. skall

komma i konkurrensunderläge i förhållande till utländska tillverkare av dylika

varor, som exporteras lill Sverige, erhåller de inhemska fabrikanterna

gottgörelse (rcgleringsbidrag) för prisfördyringen av fettvarorna. Denna

gottgörelse, som utgår med belopp, motsvarande summan av gällande införsel-

och regleringsavgift, utbetalas av jordbruksnämnden månadsvis i efterskott

med ledning av från fabrikanterna inkomna förbrukningsrapporter.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj.ts proposition nr 1 it år W5!)

Jordbruksnämnden behandlar därefter i ett särskilt avsnitt kritiken mot

itei nuvarande regleringssystemet samt anför härom hl. a. följande.

Vhl_ 1956 års riksdag väcktes motioner i riksdagens båda kamrar, nr 775

och 778 i andra kammaren och nr 594 i första kammaren (likalydande med

nr 778) med yrkande om översyn av det tekniska systemet för fettvaruregleringen.

Motionerna är emellertid icke likartade.

1 motion nr 775 kritiseras ''• lrämsta rummet systemet med regleringsbidrag

till den tekniska industrien och påyrkas att all avgiftsrestitution utom

lör export skall avskaffas. Som stöd för denna kritik anför motionären

hl. a., att 400 tekniska företag per månad och 300 apotek kvartalsvis erhåller

regleringsbidrag av jordbruksnämnden. Motionären konstaterar, att det

här är fråga om en väldig apparat, som tvingar företagen till särskild bokföring

och vidlyftig skrittväxling med jordbruksnämnden, som i sin tur

måste vara utrustad med en omfattande gransknings- och kontrollorganisation.

Motionären påpekar, att utbetalandet av regleringsbidrag för inhemskt

slakterifett varit förenat med särskilt stora kontrollsvårigheter. Motionären,

som i och för sig accepterar prisskyddet för smör, oljefrö och slakterifett,

anser, att detta bör lösas i följande ordning.

»För importskyddet kan givetvis såsom nu föreslås användas importavgifter,

för reglering av prisförhållandet mellan smör och margarin eu accis,

som även efter fettinnehållet kunde läggas på andra fetthaltiga livsmedel.

Avsättningen av inhemsk olja kunde tryggas såsom föreslås med inblandningstvång.

Accis skulle följaktligen inte läggas på den tekniska industriens

produkter. Restitution skulle därför icke behöva förekomma annat än vid

export av varor för vilka avgift och accis erlagts. Givetvis kom följden att

bli att den tekniska industrien belastades med importavgifterna på de varor

som försåldes för konsumtion här i landet. Skulle detta inte låta sig

göra på grund av tullsatsernas avvägning i fråga om färdigprodukterna borde

justering ske här.»

I motion nr 778 kritiseras bestämmelserna om inblandningstvång. Motionärerna

framhåller, att det för landet skulle vara ekonomiskt fördelaktigare

att importera mer valolja och exportera mer rapsolja än som nu äger

rum. Motionärerna anför i detta sammanhang vidare följande:

»För att använda så mycket rapsolja, som nuvarande inblandningstvång

medför och som enligt propositionen skall ske i oförändrad omfattning,

tvingas man att härda rapsolja, en åtgärd som är oekonomisk och icke

bruklig i utlandet.

Genom inblandningstvånget tvingas fabrikanterna av främst margarin,

men även annat matfett, att framställa dessa varor i »enhetlig» kvalitet.

I andra länder finns hushållsmargarin av skiftande kvaliteter och till olika

priser. Utvecklingen står på detta område lika litet som på andra stilla.

Svenska konsumenter betagas genom inblandningstvånget de möjligheter

att välja, som finns i andra länder.»

_ Motionärerna vill sålunda avskaffa inblandningstvånget. Avsättningsskydd

för oljeväxtprodukterna bör enligt motionärerna lämnas uteslutande genom

införselavgift. Skulle den nuvarande införselavgiften vara otillräcklig vid ett

borttagande av inblandningstvånget, bör avgiften höjas.

Av det anförda framgår enligt jordbruksnämnden, att motionen nr 775 i

främsta rummet angriper systemet med regleringsbidrag till den tekniska

industrien. Avsättningsskydd för oljeväxtprodukterna bör enligt denna motion

lämnas genom inblandningstvång och importavgifter, vilka sistnämnda

även skall bäras av den tekniska industrien. I mån av behov bör denna in
-

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Kungl. Maj.ts proposition nr H7 år 1959

dustri erhålla kompensation härför genom förhöjda tullar på färdigprodukterna.

I motion nr 778 påyrkas å andra sidan avskaffande av inblandningstvång

och i mån av behov förhöjd importavgift till skydd åt oljeväxtodlingen.

Jordbruksnämnden konstaterar, att frågan om inblandningstvång av inhemsk

vegetabilisk olja i margarin och liknande produkter sålunda beröres

i bägge motionerna, ehuru med direkt mot varandra gående yrkanden.

Nämnden anser, att genom den utformning, som margarinindustriens övertagande

av svenskodlad vegetabilisk olja fått i praktiken, såvitt angår den

nu snart tilländalupna 3-årsperioden, de i motion nr 778 framförda motiven

för ett avskaffande av tvångslagstiftningen på detta område emellertid

helt eliminerats. Mellan SOI och margarinindustrien har nämligen träffats

en överenskommelse om att industrien skall omhändertaga 85 000 ton av

varje års inhemska skörd av oljeväxtfrö. Denna kvantitet har ungefär motsvarat

35 procent av margarinindustriens råvarubehov. överenskommelsen

förutsätter, alt tvångsinblandning ej skall tillgripas och alt den inhemska

industrien skall ha rätt att efter eget val använda den framvunna oljan antingen

vid tillverkning av margarin eller genom att byta bort den på världsmarknaden

mot annan billigare eller lämpligare margarinråvara. Nämnden

konstaterar sålunda, att den svenska margarinindustrien nu hai full valfrihet

beträffande råvarorna vid framställning av margarin och alltså icke

är bunden vid en enhetlig sammansättning av margarinet. I detta sammanhang

framhåller nämnden även, att det på den svenska marknaden numera

förekommer åtminstone 2 typer av hushållsmargarin, nämligen det vanliga

bordsmargarinet och det s. k. delikatessmargarinet. Överenskommelsen hai

enligt nämndens mening fungerat fullt tillfredsställande.

Vad härefter angår det i motionen nr 775 framförda förslaget om ett slopande

av regleringsavgiften på fettvarorna och införande av accis på mai - garin och liknande produkter anför jordbruksnämnden, att det är givet, att

om man kunde konstruera ett effektivt avgiftssystem, som primärt endast

träffar det matnyttiga feltet, skulle detta vara att föredraga. Erfarenheterna

från 1930-talet av det då tillämpade accisförfarandet för margarin och liknande

varor kan enligt nämndens mening emellertid icke anses vara tillfredsställande.

Systemet var behäftat med en rad olika svagheter. Dessutom

vållade accissystemet ganska stora kontrollsvårigheter för vederbörande

uppbördsmyndighet och en hel del krångel för av accisen beiörda näiingai.

Nämnden erinrar om att dåvarande jordbruksministern också år 1939 hade

uppdragit åt kontrollstyrelsen att utreda, huruvida man kunde eliminera

svårigheterna med accisförfarandet genom en utvidgning av accisbeläggningen

till att omfatta ytterligare varugrupper. Utredningen kom emellertid

inte till stånd på grund av att frågan snart miste sin aktualitet, sedan en

möjlighet till effektiv prisreglering och kontroll på hithörande varuområden

tillskapats genom de av krisförhållandena föranledda handels- och import

regleringarna.

Jordbruksnämnden hänvisar vidare till att den av nämnden och kontrollstyrelsen

tillsatta fettråvarukommittén i sitt betänkande av den 9 april

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj.ts proposition nr 157 år 1959

19,ingående redogjort för svårigheterna med en accis eller tillverkningsavgift

på margarin in. in., samt återger följande ur sagda betänkande.

»Såsom i den tidigare redogörelsen framhållits kan effektiv kontroll över

accisens rätta utgörande icke upprätthållas utan stöd av beslag och handelsreglering,

något som i synnerhet är fallet, då fråga är om accis å fettvaror,

''•''lika tillika utgöra råvaror. Detta innebär hl. a. att vegetabiliska oljor för

narvarande icke få importeras utan licens av jordbruksnämnden. Det är i

princip icke heller tillåtet att inköpa sådana oljor på den svenska marknaden

utan särskild inköpslicens, som också meddelas av jordbruksnämnden.

Genom detta licensförfarande kan man kontrollera att varan belägges med

den accis, som i det enskilda fallet skall utgå. Detta skulle icke vara möjligt

utan ett sadant licensförfarande. Åtskilliga kontrollsvårigheter sammanhänga

med den omständigheten att accisen utgår efter råvarans användningsområde

och icke efter dess beskaffenhet. Till belysande härav kan

nämnas, att raffinerad flytande vegetabilisk olja är belagd med accis i de

tall, då den kommer till användning för matnyttigt ändamål. Accis skall

däremot icke utgå i de fall, då varan begagnas för tillverkning av sådan

matnyttig vara (margarin), som utgör ett självständigt accisobjekt. Ej heller

skall accis utgå i de fall då oljan kommer till användning för annat än

matnyttigt ändamål. Det är sålunda varans användningsområde och icke

varans beskaffenhet, som är avgörande för accisbeläggningen. På samma

sätt förhaller det sig med kokosolja. Beträffande denna vara är för övrigt

accistörtarandet för närvarande ännu något mer komplicerat i det att accissatserna

äro olika stora, beroende på det ändamål varan skall användas för.

En mot kokosolja i betydande utsträckning utbytbar vara, nämligen palmkärnolja,

är däremot icke accisbelagd, oavsett användningsområdet. Detta i

och för sig inkonsekventa förhållande har man i praktiken i viss utsträckning

eliminerat genom att man icke medger licenser för palmkärnolja för

vissa ändamål, där accis skulle uttagas om i stället kokosolja kommit till

användning. Andra liknande exempel skulle kunna anföras. Vad som här

sagts torde emellertid tillräckligt tydligt belysa svårigheterna i att utan

stöd av ett licensförfarande upprätthålla en tillfredsställande kontroll över

upptagandet av de nuvarande acciserna på fettvaruområdet.

Även andra kontrollsvårigheler sammanhänga med ett accissystem och

bottna i det förhållandet att accisen är tillverkningsavgift, varav följer att

samtliga företag, som tillverka accisbelagd vara, borde bli föremål för kontroll.

Att i praktiken upprätthålla en sådan kontroll på alla småföretag (t. ex.

landets omkring 8 000 bageriföretag) är ogörligt. Man har därför varit nödsakad

att begränsa accisskyldigheten till dem som tillverka varan för försäljning.

Redan det förhållandet att alltså accis drabbar den som tillverkar

en viss vara för försäljning men icke den som tillverkar samma vara för

vidare bearbetning eller användning i egen rörelse måste anses utgöra en

ganska stötande oegentlighet. I brist på verkliga kontrollmöjligheter blir sålunda

uttagandet av accisen i väsentlig utsträckning baserad på förtroende.

Förutom de nackdelar som ligga häri ur synpunkten av statens intresse av en

riktig accisuppbörd, riskeras härvid att konkurrensförhållandena mellan

företagarna komma att påverkas genom illojala förfaranden från mindre

nogräknade företagares sida. Ett accissystem utan möjlighet till effektiv

kontroll utgör med andra ord en fara för den lojale näringsidkaren.»

Jordbruksnämnden framhåller, att utvecklingen under senare år på fettkemiens

område i väsentlig grad ökat utbytbarheten olika fettvaror emellan

samt medfört, att nya hel- och halvfabrikat inom denna bransch tillkommit.

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Kungl. iMa[:ts proposition nr 147 år 1959

De kontrollsvårigheter, som redan tidigare förefunnits vid en accisbeläggning

av individuella fettprodukter, har alltså accentuerats, konstaterar

nämnden.

I motion nr 775 föreslås att den nuvarande avgiftsrestitutionen för tekniskt

fett _ samtidigt med att den nuvarande regleringsavgiften utbytes mot en

accis på margarin och liknande produkter — slopas samt att den tekniska

industrien får bära den råvarufördyring, som föranledes av importavgifterna

på fett. Industrien skall enligt motionen i mån av behov erhålla kompensation

härför i form av ökat tullskydd för färdigprodukter på det tekniska

området. Jordbruksnämnden framhåller, att även jordbruksprisutredningen

föreslog en liknande ordning. Flertalet remissinstanser motsatte sig emellertid

jordbruksprisutredningens förslag på denna punkt (prop. 1955:19b, s.

166 ff.). Nämnden återger även vad 1952 års tulltaxekommitté anförde i

här ifrågavarande avseende i sitt betänkande med förslag till ny tulltaxa

(del II, s. 111).

»Tulltaxekommittén har emellertid haft anledning behandla frågan om

importavgift på fett som användes för tekniskt ändamål främst med hänsyn

till avgiftens inverkan på tullen för de av fettet tillverkade produkterna.

Tydligt är att en importavgiftsbelastning på råvaran förorsakar behov av

högre" tullskvdd för färdigprodukten. Det kan härvid ofta röra sig om betydande

skillnader i förhållande till varuvärdet, beroende på att för ifrågavarande

ändamål ofta användes mycket billigt fett. För tvål och tvålhaltiga

tvättpulver har sålunda normaltullsatserna beräknats till 15 resp. 20 procent

av värdet med importavgift men endast 9 resp. 11 procent av värdet

ulan importavgift på råvarorna.

Tillämpningen av importavgift på råvarorna medför vidare att tullsatserna

blir så höga att man kommer i kollision med föreliggande GATT-bindningar.

I fråga om tvätt- och rengöringsmedel (med undantag av tvättpulver)

är tullsatsen i GATT bunden vid nuvarande belopp med rätt att övergå

till 10 procent av värdet. Denna tullsats innebär att tillverkningen, om råvarorna

fördyras av importavgift, i regel får lägre tullskydd än som motsvarar

råvarubelastningen. För en annan viktig varugrupp, nämligen smörjmedel

innehållande animalisk eller vegetabilisk olja, är tullen i GATT bunden

vid 2 öre per kg. Fetthalten i sådana preparat uppgår vanligen till 20—

50 %, varför en importavgift av 25 öre per kg medför ett högst avsevärt

negativt tullskydd.

Även från en annan synpunkt medför det komplikationer i tullhänseende

om råvarorna belastas med importavgift. De traditionella tvättmedlen på

basis av tvål ersättes nämligen numera i stor utsträckning av syntetiska

produkter som icke alls elier i varje fall icke på samma sätt som de

tvålbaltiga preparaten beröres av en importavgift på fett. För sådana produkter

innebär en tull, som bestämts med hänsyn till imporlavgiftsbelagda

råvaror, uppenbarligen ett onödigt högt skydd. Att i tullhänseende skilja

mellan preparaten efter deras olika ursprung skulle a andra sidan medföra

stora olägenheter och även om det vore teoretiskt möjligt får det ur konkurrenssynpunkt

anses olämpligt med en stor tullskillnad mellan dessa närstående

produkter.»

Jordbruksnämnden erinrar vidare om att även från Norge på diplomatisk

väg framfördes invändningar mot förslaget, att den tekniska industrien icke

skulle erhålla återbäring av erlagda införselavgifter. Enligt norsk uppfatt
-

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj. ts proposition nr H7 år 1959

ning skulle detta medföra en väsentlig försämring av möjligheterna för den

norska industrien att upprätthålla sin export av fettsyror till Sverige. Frågan

togs upp av norrmännen i det nordiska samarbetsutskottet och föranledde

överläggningar mellan jordbruksnämnden och berörda svenska parter,

å ena, samt representanter för norska handelsdepartementet och den norska

fettindustrien, å den andra sidan. Vid dessa överläggningar utlovades från

svensk sida, att man så långt möjligt skulle söka tillmötesgå de norska

önskemålen.

Beträffande frågan om restitution till den tekniska industrien för erlagda

importavgifter anför jordbruksnämnden följande.

Föredragande departementschefen anförde i propositionen 1955- 198 att

han icke var beredd att taga slutlig ställning till frågan, huruvida den''tekniska

industrien skulle erhålla restitution för erlagda importavgifter. Han

toreslog, att det skulle ankomma på jordbruksnämnden att undersöka dessa

frågor och till Kungl. Maj:t inkomma med det förslag, vartill undersökning^

,lu. e ‘oranleda. Efter företagen utredning föreslog nämnden, att full

aterbaring av införselavgifter skulle lämnas den tekniska industrien. Förslaget

lamnades mot bakgrunden av en med jordbrukets förhandlingsdelegation

träffad överenskommelse om att eventuellt uppkommande pristrvci

-itu °ye,rskolt av inhemskt slakterifett skulle genom försorg av Svensk

kotthandel, ekonomisk förening, och med anlitande av till föreningen inflvtande

slaktdjyrsavgifter avlyftas från den svenska marknaden genom export.

Syttet med denna åtgärd var att eliminera risken för att utbetalning av

regleringsbidrag i full utsträckning till den tekniska industrien för inhemskt

S H!i ~rlj skulle leda till subventionering av varan. Denna ordning, som

godkändes av Kungl. Maj:t och riksdagen, har tillämpats sedan den 1 september

19o6 och har visat sig fungera på ett tillfredsställande sätt. Den ina

Pr?snlvån Pa slakterifett har sålunda genomsnittligt sett upprätt,

s V1. lmportprisnivån med tillägg av införsel- och regleringsavgifterna.

Vi are tillämpas ett i visst förhållande till fettvarans inköpspris beräknat

regleringsbidrag i de fall, då inköpspriset understiger en av nämnden för

varje regleringsperiod fastställd prisnivå. Under nu löpande 3-årsperiod har

salunda utbetalning av regleringsbidrag för inhemskt slakterifett, som komniit

till användning for tekniskt ändamål, icke medfört sådana kontrollsvårigheter

eller givit anledning till sådana anmärkningar, som antvdes i motionen

no. Den nuvarande ordningen har icke heller föranlett erinringar

från norsk sida.

Jordbruksnämnden påpekar i detta sammanhang även, att en omläggning

av bidragsverksamheten till apoteken genomförts den 1 januari 1958. Härigenom

har utbetalandet av regleringsbidrag koncentrerats till de s. k. distriktsapoteken,

vilket medfört, att antalet regleringsbidragsberättigade apotek sjunkit

från ca 300 till 18.

I anledning av utredningsuppdraget har jordbruksnämnden överlagt i frågan

dels med representanter för den livsmedels- och tekniska industri, som

direkt beröres av regleringsanordningarna, dels med jordbrukets förhandlingsdelegation.

För dessa överläggningar lämnar nämnden följande redogörelse.

\ id sammanträde den 17 oktober 1957 med berörda industrirepresentanter

motsatte sig livsmedelsindustriens företrädare bestämt ett accissystem av

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Kungl. Maj:ts proposition nr 147 år 1959

det slag, som beskrivits i motionen 775. Denna ståndpunkt grundade sig

främst på den omständigheten, att det enligt industriens uppfattning är förenat

med mycket stora svårigheter att åstadkomma en kontrollerbar gräns

mellan accispliktiga och accisfria varuslag. Den tekniska industriens representanter

ansåg, att nuvarande regleringsanordningar fungerade väl. De hade

icke något förslag att göra till ändring av systemet. Det enda de hade att anmärka

mot systemet var, att industrien fick ligga ute med pengar, motsvarande

avgifterna, från det en fettvara inköpts till dess regleringsbidrag erhölls.

Inom nämnden hade såsom diskussionsunderlag i anslutning till motionen

775 utarbetats en promemoria i 10 punkter med förslag till viss omläggning

av regleringen.

Den till Sveriges industriförbund anslutna branschorganisationen Tvättmedels-,

tvål- och stearinindustriens råvaruförening u. p. a. har i yttrande

över nämnda promemoria anfört, att föreningen etter övervägande av förslaget

ej funnit skäl att biträda detsamma. Föreningen har vidare framhållit,

att industrien knappast kände sig »besvärad av det redovisnings- och

kontrollsystem, som påtalats i motion nr 775». Vidare anför föreningen,

att den ej kan framföra något eget förslag. Det nuvarande systemet har

enligt föreningen i allt väsentligt fyllt de syften, som bär upp detsamma,

och systemets praktiska hanterande har inte vållat företagen några olägenheter.

Detta system är därför ur industriens synpunkt att föredra framför

det föreslagna systemet.

Föreningen Svenska margarintillverkare anför i yttrande, att accissystemet

ur praktisk synpunkt är oframkomligt. Föreningen instämmer i tvättmedelsföreningens

yttrande, att det nuvarande systemet i allt väsentligt

fyllt de syften, som bär upp detsamma, samt att den praktiserade formen

ur industriens synpunkt är att föredraga framför andra nu tänkbara former

för tvångsreglering. I fråga om inblandningstvånget erinrar föreningen

om den förut nämnda överenskommelsen, som innebär att industrien

har valfrihet att använda rapsolja antingen för inblandning i margarin eller

för export. Föreningen konstaterar, att även om vissa av de i motionen 778

påtalade olägenheterna härigenom f. n. icke framträder, författningsenlig

möjlighet dock alltjämt föreligger att sätta inblandningstvånget i kraft.

Föreningen anser därför, att den principiella kritiken av denna anordning

alltjämt äger giltighet.

Jordbrukets förhandlingsdelegation har vid överläggning med jordbruksnämnden

i början av år 1959 uttalat, att det nuvarande systemet fungerar

fullt tillfredsställande ur de synpunkter förhandlingsdelegationen har att

företräda. En omläggning av systemet efter de riktlinjer, som angivits i motionen

775 skulle leda till ett inkomstbortfall för jordbruket av mellan

10 000 000 och 12 000 000 kr. och således innebära en väsentlig försämring

för jordbruket. Även ett regleringssystem efter de riktlinjer, som uppdragits

i den diskussionspromemoria som nämnden förelagt industrirepresentanterna

skulle leda till en försämring för jordbruket genom minskade inkomster

på slakterifettet. Med hänsyn härtill önskade förhandlingsdelegationen ej

medverka till någon förändring av det nuvarande tekniska systemet för tettvaruregleringen.

Sammanfattningsvis anför jordbruksnämnden att av den lämnade redogörelsen

framgår, att eu del förändringar av det tekniska systemet för fettvaruregleringen

genomförts under nu löpande 3-årsperiod, varigenom de

förenklingar och förbättringar av systemet, som åsyftas i motionerna på väsentliga

punkter redan åstadkommits.

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj. ts proposition nr U7 år 1959

Sålunda har inblandningstvånget icke satts i kraft. Jordbrukets avsättningsskydd

för inhemskt oljeväxtfrö har i stället lösts genom en frivillig

överenskommelse mellan SOI och industrien. Liknande överenskommelse

har, såsom framgår av avsnittet om prissättningen på oljeväxter m. in., träffats

även för tiden efter den 1 september 1959. Genom överenskommelsen får

de i motionen 778 uttalade önskemålen om möjlighet för industrien att i sin

fabrikation kunna anlita sig av lämpligaste och billigaste råvara anses tillgodosedda.

De i motionen 775 riktade anmärkningarna mot systemet med regleringsbidrag

till den tekniska industrien har såtillvida eliminerats, att antalet bidragssokande

företag begränsats från tidigare drygt 700 till något mer än

400 företag. Den administrativa apparaten för direktkontroll av dessa företag

utgöres av 3 resande kontrollanter. Ett accisförfarande skulle utan tvivel

kräva en större kontrollapparat.

De i sistnämnda motion särskilt berörda svårigheterna beträffande reglelingsbidrag

för svenskt slakterifett förefanns onekligen tidigare. Genom

överenskommelse med jordbruket om att pristryckande överskott av slaklerifett

skall avlyftas genom export samt införandet av förutnämnda regel

lör begränsning i visst fall av regleringsbidragets storlek har dessa svårigheter

eliminerats. Erfarenheterna under den gångna 3-årsperioden visar, att

det icke uppstått några kontrollsvårigheter eller andra olägenheter i detta

avseende.

I samma motion göres vidare gällande, att de bidragsberättigade företagen

»maste ha särskild bokföring för att kunna styrka sina krav och måste

upprätthålla en vidlyftig skriftväxling med jordbruksnämnden». Detta torde

knappast vara riktigt. Företagens rapportering till jordbruksnämnden sker

månadsvis och omfattar in- och utgående lager av fettvaror samt inköp och

torbrukning av sådana varor. Dessa uppgifter hämtas direkt från företagens

?,r i<r,ar''e la§erfr°kföring. Någon för bidragsförfarandet anordnad särskild

bokföring tinnes sålunda som regel icke hos företagen. Det har också varit

ett önskemål att undvika detta. Företagens arbete med regleringen blir härigenom

mindre och jordbruksnämndens kontrollmöjligheter blir bättre. Att

de rapporterande företagen icke nämnvärt belastats genom systemet i dess

nuvarande utformning torde också framgå av industriorganisationens yttrande

på denna punkt, där det heter: »Företagen torde däremot knappast

kanna sig besvärade av det redovisnings- och kontrollsystem, som påtalats

i motionen nr 775.»

Vidare framhåller jordbruksnämnden, att det i motionen nr 775 föreslagna

accisförfarandet prövats under 1930-talet med negativt resultat samt att

den svenska margarinindustrien nu bestämt motsätter sig ett accissystem

såväl av kontroll- som rättviseskäl.

Förslaget om att den tekniska industrien skall bära den råvarufördyring,

som föranledes av införselavgiften, finner jordbruksnämnden icke vara realistiskt

samt anför härom.

När motionen väcktes, var införselavgiften föreslagen till 30 öre. Jordbruksprisutredningen,

som tänkte sig en införselavgift på 25 öre, väckte på

sin tid samma förslag som motionären. Detta möttes av starkt motstånd av

,er.j remissinstanser. Under år 1958 har införselavgiften på grund av

världsmarknadsprisutvecklingen måst höjas upprepade gånger och tidvis legat

över 50 öre. F. n. (mars 1959) uppgår avgiften till 39 öre.

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Kungl. Maj. ts proposition nr 147 år 1959

Jordbruksnämnden anser, att det säger sig självt, att en avgitt av sådan

höjd och med sådan rörlighet blir mycket svår att bära för den tekniska

industrien. En omläggning av fettvaruregleringen på sätt föreslagits i motionen

nr 775 skulle vidare medföra icke oväsentligt minskade inkomster för

jordbruket. Denna inkomstminskning kan uppskattas till 10 000 000 å

12 000 000 kr. per år. Möjligheten att på andra vägar än som föreslagits i

motionen nr 775 avskaffa det nuvarande bidragssystemet till den tekniska

industrien har nämnden ingående diskuterat med representanter för denna

industri. Av nämnden därvid framfört förslag till lösning av problemet har

avstyrkts av industrirepresentanterna, som dessutom förklarat sig själva

icke kunna föreslå någon annan lösning av frågan.

Med hänsyn till sålunda anförda omständigheter och då såväl den av regleringen

berörda livsmedels- och tekniska industrien som jordbrukets förhandlingsdelegation

förordat ett bibehållande av det tekniska systemet för

fettvaruregleringen såsom det numera tillämpas, finnes enligt jordbruksnämndens

uppfattning ingen anledning att nu frångå detsamma.

Prissättningen på oljeväxter m. m.

Jordbruksnämnden anför, att vid överläggningarna mellan nämnden och

jordbrukets förhandlingsdelegation förutsatts, att margarinpriset, bortsett

från fabrikations- och distributionsmarginaler, skall på sätt som närmare

anges under avsnittet om mjölk och mejeriprodukter in. m., i princip hållas

fast vid nuvarande nivå genom uttagande av införsel- och regleringsavgifter

på fettvaror i överensstämmelse med vad som nu är fallet. Därjämte har förutsatts,

att Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, jordbruksnämnden

även i fortsättningen skall äga bemyndigande att besluta om

tvångsinblandning i margarin och liknande produkter enligt nu gällande

bestämmelser.

Vidare anmäler jordbruksnämnden, att överenskommelse träffats om att

övre och nedre prisgränserna för rapsfrö med 47 procent fettlialt och 18 procent

vattenhalt skall vara oförändrade, d. v. s. 89 resp. 68 öre per kg. Det

har också överenskommits, att införselavgiften på vegetabilisk olja och annat

fett (med inemot 100 procent fetthalt) ävenledes skall vara oförändrad,

31,5 öre per kg, att gälla så länge det inhemska priset på rapsfrö med 47

procent fetthalt och 18 procent vattenhalt vid leverans till oljefabrik ligger

mellan prisgränserna. Produkter, som jämte fett innehåller annan vara, skall

liksom hittills avgiftsbeläggas efter fetthalten. Införselavgiften skall utgå

för samma slags fettvaror, för vilka regleringsavgift uttages, och erläggas i

samma ordning som den senare. Beträffande de särskilda införselavgifter,

som utgår på stearin samt margarin, konstister, bakhjälpmedel in. fl. produkter

av livsmedelsindustri (hänförliga till tulltaxenr 15.10, 15.13, 19.08,

21.04, 21.05, 21.07 och 32.04) föreslås icke heller någon ändring.

I fråga om införselavgiftens storlek under regleringsåret 1959/60 anför

jordbruksnämnden följande.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungi. Maj.ts proposition nr i fri år 1959

Den internationella prisnivån på flytande vegetabiliska oljor har varit

mycket lag under större delen av år 1958. För att skydda den nedre prisgränsen

för rapsfrö har därför införselavgiften på fettvaror alltsedan maj

månad samma år måst sättas högre än 31,5 öre per kg. Genomsnittsavgiften

för tiden maj—december 1958 var sålunda 45 öre. Under den senaste tiden

har de internationella priserna stigit något. Detta har föranlett en sänkning

av avgiften för mars 1959 till 39 öre. Om denna prisuppgång är av tillfällig

natur, är givetvis icke möjligt att med säkerhet förutse. Mycket tyder emellertid

på att man på längre sikt bör räkna med en förhållandevis låg världsmarknadsprisnivå

på detta område. Det torde därför vara realistiskt att utgå

från att man för att stödja den nedre prisgränsen för rapsfrö under regleringsåret

1959/60 genomsnittligt sett blir nödsakad uttaga en införselavgift,

som kommer att vara högre än normalavgiften, 31,5 öre. Under kalenderåret

1958 uppgick den genomsnittliga avgiften till 40 öre. Uppskattningsvis

torde man kunna räkna med en avgift av samma storleksordning för

regleringsåret 1959/60.

I detta sammanhang påpekar jordbruksnämnden, att den med den inhemska

olje- och margarinindustrien träffat överenskommelse om att denna

industri av 1959 års skörd skall omhändertaga SO 000 ton torkat rapsfrö,

5 000 ton torkat senapsfrö och 3 500 ton rå rapsolja. Denna uppgörelse förutsätter

bl. a., att bestämmelserna om inblandning stvång icke sättes i till

lämpning. Överenskommelsen innebär, att industrien ökat sitt åtagande i

förhållande till vad som tillämpats beträffande 1957 och 1958 års skördar

med 3 500 ton olja, vilket motsvarar ca 9 000 ton torkat frö. Att det ökade

åtagandet från industriens sida angivits i olja sammanhänger med att den

inhemska kapaciteten för extraktion av oljeväxtfrö är begränsad till 85 000

ton frö.

Jordbruksnämnden erinrar om att enligt 1957 års statsverksproposition

< IX ht, s. 307) har av behållningen i jordbruksnämndens clearingkassa för

fettvaror ett belopp av 4 000 000 kr. ställts till nämndens förfogande för alt

användas till stöd för en av beredskapsskäl motiverad fortsatt odling av oljelin

samt till stöd åt spånadslinodlingen genom omhändertagande och avyttring

av oljefrö från odlingar av spånadslin. Ifrågavarande medel har tillförts

en särskild kassa, benämnd linoljekassan. Nämnden upplyser, att utgifterna

för 1958 års skörd av oljelinfrö och spånadslinfrö ännu icke har slutreglerats.

Det är därför icke möjligt att exakt uppge behållningen i kassan. Uppskattningsvis

torde emellertid kassans behållning efter nämnda slutreglering

kunna anges till 2 200 000 kr.

Jordbruksnämnden förutsätter, att linoljekassan även fortsättningsvis får

tagas i anspråk för avsett ändamål.

Vidare anmäler jordbruksnämnden, att Sveriges oljeväxtodlares centrallörening

med instämmande av föreningen Sveriges oljeväxtintressenter

(SOI) anhållit, att till SOI inflytande införselavgifter för fett i fortsättningen

skall få tagas i anspråk även för stödjande av en oljelinodling om sammanlagt

högst 10 000 ha. Kostnaderna för stödjandet av en oljelinodling av

denna omfattning har uppskattats till ca 3 000 000 kr. En ökad oljelinodling

har ansetts vara av betydelse genom att den ger odlarna ökad varia
-

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

Kungl. Maj:ts proposition nr 747 år 1959

tionsmöjlighet beträffande de vårsådda grödorna. Då kostnaderna för oljelinstödet

sålunda är avsedda att bestridas inom ramen för de medel, som

regelmässigt tillföres SOI för stöd åt odlingen av mat oljeväxter, torde, anför

nämnden, den ifrågasatta anordningen närmast komma att innebära, att

SOI kommer att stödja en ökad odling av oljelin under sådana år, då det —

bl. a. med hänsyn till omfattningen av höstsådden av oljeväxter finnes

anledning antaga, att skörden av matoljeväxtfrö kommer att understiga i

den senaste normalkalkylen angiven kvantitet, 180 000 ton otorkat frö.

Jordbruksnämnden finner det föreslagna arrangemanget ändamålsenligt

och tillstyrker för sin del, att SOI i nyss angiven omfattning erhåller bemyndigande

att anlita de medel, som eljest kunnat utgå som stöd åt odlingen

av matoljeväxter, för att även stödja en ökad odling av oljelinfrö. Enligi

vad nämnden under hand inhämtat, avser odlarorganisationen att innevarande

vår inbjuda odlarna att teckna kontrakt om en odling av oljelinfrö.

Vid ett genomförande av den föreslagna anordningen för stöd åt oljelinodlingen

finner jordbruksnämnden det icke påkallat, att ett statligt garantipris

fastställes för oljelinfrö. Nämnden föreslår därför, att statligt garantipris

för 1959 års odling i dylikt fall endast fastställes för spånadslinfrö. Inlösenpriset

bör enligt nämndens mening vara oförändrat, 70 öre per kg, för

frövara med 18 procent vattenhalt och 96 procent renhet vid leverans från

odlare. Garantipriset bör såsom föregående år begränsas till att avse en kvantitet

om högst 2 000 ton spånadslinfrö av nämnd kvalitet.

Jordbruksnämnden framhåller, att genom att den statliga inlösengarantien

begränsas till att avse allenast spånadslinfrö, de tillgängliga medlen i

linoljekassan givetvis kommer att räcka under en längre tidrymd än eljest

skulle ha blivit fallet. Detta måste enligt nämndens mening anses vara av

stor betydelse för den särskilt f. n. hårt trängda spånadslinodlingen.

Jordbruksnämnden anmäler såvitt gäller oljeväxtregleringen slutligen, åt!

det offentliga inslaget i styrelsen för föreningen Sveriges oljeväxtintressenter

genom eu stadgeändring, som trädde i kraft den 1 januari 1958, har ökat

på sådant sätt, att jordbruksnämnden, förutom ordförande, utser 1 ledamot

och 1 suppleant i styrelsen. Den utslagsröst för det allmänna, som av statsmakterna

åsyftats vid föreningens tillkomst (prop. 1951: 207, s. 88) och som

upphörde, när det statliga spannmålsbolagets representation i styrelsen ersattes

med en representant för föreningen Svensk spannmålshandel, har

härigenom återställts. Ändringen innebär även, att överensstämmelse uppnåtts

med vad som gäller i fråga om det offentliga inslaget i styrelsen för

föreningen Svensk spannmålshandel.

Departementschefen

Feltvaruregleringens primära syfte är dels att åstadkomma stöd åt smörproduktionen

genom anpassning efter marknadsläget av prisrelationen mellan

å ena sidan smör samt å andra sidan margarin och övriga varor, som

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj:ts proposition nr 147 år 1959

kan ersätta smör, dels att bereda inhemska matoljeväxter samma skydd som

Övriga jordbruksprodukter. Genom regleringsanordningarnas utformning erhålles

dessutom ett avsättningsskydd för inhemskt slakterifett.

Stödet åt den inhemska oljeväxtodlingen lämnas i samma former som stödet

åt annan jordbruksproduktion. Som prismätare användes därvid priset

På höstraps med 47 procent fetthalt och 18 procent vattenhalt. Sålunda är

den övre och nedre prisgränsen för rapsfrö, efter justering i anledning av 5- procentregelns utlösning hösten 1957, fastställd till 89 (85) och 68 (65) öre

per kilogram (inom parentes anges belopp i utgångsläget hösten 1956). Så

länge det inhemska priset för rapsfrö ligger mellan prisgränserna, utgår en

införselavgift på vegetabilisk olja och annat fett (med inemot 100 procent

fetthalt) med 31,5 (30) öre per kilogram.

Därjämte uttages för såväl importerade f ettvaror som olja, som fr am vunnits

ur inhemskt oljeväxtfrö, en rörlig regleringsavgift, vilken bland annat

står i visst förhållande till världsmarknadspriserna på fettvaror. Genom

nyssnämnda införselavgift samt den rörliga regleringsavgiften åstadkommes

en sådan fördyring av margarinråvarorna att åsyftad prisspänning mellan

smör och margarin m. m. uppnås.

Produkter, som jämte fett innehåller annan vara, avgiftsbelägges efter

fetthalten. Utöver nämnda avgiftsskydd för vegetabilisk olja av inhemsk odling

har Kungl. Maj :t fullmakt att föreskriva tvångsinblandning av dylik

olja i margarin och liknande produkter. Tvångsinblandning har emellertid

hittills inte behövt tillgripas, enär överenskommelse träffats mellan Sveriges

oljeväxtintressenter, förening u. p. a., och margarinindustrien om att

denna industri skall övertaga viss del av den inhemska oljeväxtfröskörden.

Utöver vad som motsvarar förut nämnda avgifter utgår — för att dels

lämna egentligt manufaktureringsskydd, dels kompensera den inhemska industrien

för nämnda inblandningstvång — en särskild införselavgift av

26,25 (i utgångsläget år 1956 före justering i anledning av 5-procentregelns

utlösning 25) öre per kilogram för margarin, konstister och bakhjälpmedel

med en fetthalt av mer än 60 procent, av 21 (20) öre per kilogram för bakhjälpmedel,

vilkas fetthalt överstiger 24 men inte 60 procent samt av 7,35

(7) öre per kilogram för bakhjälpmedel med en fetthalt överstigande 10

men ej 24 procent, vissa såser och soppor med mer än 20 procent fett, fettemulsioner

med mer än 10 procent fett, ävensom smör- och ostfärger, beredda

med olja. För wafers, innehållande mer än 20 procent fett, lämnas ett

manufaktureringsskydd av 14,70 (14) öre per kilogram. I fråga om stearin

utgår, när priset på rapsfrö ligger mellan prisgränserna, en införselavgift av

38,85 (37) öre per kilogram, varav 7,35 (7) öre utgör manufaktureringsskydd.

Införselavgifterna tillföres Sveriges oljeväxtintressenter för bestridande

av kostnader i samband med föreningens omhändertagande, bearbetning och

försäljning av den inhemska skörden av matoljeväxter. Regleringsavgifterna

däremot inlevereras till statsverket.

Slakterifett av inhemsk produktion är inte belagt med införsel- eller regleringsavgift.

För att kunna upprätthålla det inhemska priset på slakterifett

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

Kungl. Maj:ts proposition nr 147 år 1959

på en nivå, som motsvarar världsmarknadspriset med tillägg av införseloch

regleringsavgift, äger Svensk kötthandel, ekonomisk förening, av influtna

slaktdjursavgifter täcka kostnaderna för sådan export av slakterifett,

som erfordras för att uppehålla priset inom landet på avsedd nivå.

För allt fett, som förbrukas inom den tekniska industrien, lämnas restitution

(regleringsbidrag och återbäring), såvitt angår importerad fettvara,

med belopp motsvarande den sammanlagda avgift, som erlagts för varan,

samt beträffande inhemsk vegetabilisk olja respektive inhemskt slakterifett

med belopp, motsvarande den sammanlagda avgift, som skulle ha utgått,

om i stället importerad vara använts. Regleringsbidrag för inhemskt slakterifett

skall dock inte utgå med större belopp än som motsvarar den av avgifterna

föranledda prisförhöjningen på varan. Regleringsbidrag och återbäring

av införsel- och regleringsavgift utgår i fråga om importerad vara

och olja av inhemsk odling ur regleringsavgiftsmedlen med belopp, som

motsvarar regleringsavgifterna, och ur införselavgiftsmedlen med belopp,

som motsvarar införselavgifterna. Regleringsbidrag för inhemskt slakterifett

utgår ur regleringsavgiftsmedlen.

Vid 1956 års riksdag väcktes i båda kamrarna motioner (II: 775 samt

likalydande I: 594 och II: 778), i vilka den av Kungl. Maj:t i propositionen

1956: 165 föreslagna, av riksdagen sedermera godtagna utformningen av

fettregleringen utsattes för kritik och i skilda yrkanden hemställdes om utredning

av regleringen. I anledning av dessa motioner anhöll riksdagen (JoU

1956:30; rskr. 316), att vid den översyn av jordbrukets prissystem, som

borde ske, innan ny överenskommelse härom år 1959 skall träffas, utredning

även måtte ske av möjligheterna att åstadkomma en genomgripande

förenkling av fettregleringen.

I anledning härav lämnade Kungl. Maj :t den 1 mars 1957 jordbruksnämnden

i uppdrag att med utgångspunkt från de år 1947 eller senare av riksdagen

fastställda principiella grunderna för stödet till den inom landet bedrivna

smörproduktionen och oljeväxtodlingen utreda utformningen av det

tekniska systemet för detta stöd. Vid översynen borde i främsta rummet

beaktas önskemålet att åstadkomma största möjliga begränsning och en genomgripande

förenkling av de regleringstekniska anordningarna på området.

I övrigt borde översynen vara förutsättningslös.

Som framgår av den i det föregående återgivna, av jordbruksnämnden

lämnade redogörelsen har eu del förändringar av det tekniska systemet för

fettvaruregleringen genomförts under nu löpande 3-årsperiod, varigenom de

förenklingar och förbättringar, som åsyftas i motionerna, på väsentliga

punkter enligt nämnden redan åstadkommits. I fråga om den närmare redogörelsen

för vad som av nämnden åtgjorts i ärendet torde jag få hänvisa till

vad nämnden anfört i det föregående.

Jordbruksnämnden har diskuterat de olika spörsmålen berörande fettregleringen

med representanter för den livsmedels- och tekniska industri, som

direkt bcröres av regleringsanordningarna. Av nämnden framförda förslag

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj. ts proposition nr 147 år 1959

till förändringar av regleringen har därvid avstyrkts av industrirepresentanterna,

som dessutom förklarat sig själva inte kunna föreslå några andra

förändringar. Jordbrukets förhandlingsdelegation har uttalat, att det nuvarande

systemet fungerar fullt tillfredsställande ur de synpunkter förhandlingsdelegationen

har att företräda och att den inte önskade medverka till

någon förändring av systemet.

Med hänsyn till vad som sålunda förekommit finnes enligt jordbruksnämndens

uppfattning ingen anledning att nu frångå det gällande tekniska

systemet för fettregleringen. Den mellan nämnden och jordbrukets förhandlingsdelegation

träffade, av mig tidigare förordade överenskommelsen bygger,

såvitt nu är i fråga, på detta system. Med hänsyn härtill finner jag mig

böra förorda, att nämnda tekniska system lägges till grund för fettregleringen

under den kommande 6-årsperioden.

Vad därefter gäller prissättningen på oljeväxter in. in. föreslår jordbruksnämnden

i anslutning till den träffade överenskommelsen, att såväl prisgränser

och samtliga införselavgifter fastställes till samma belopp som för

närvarande gäller. Häremot har jag inte något att erinra. Jag kan även ansluta

mig till den vid överläggningarna gjorda förutsättningen, att margarinpriset,

bortsett från förändringar som föranledes av ändringar i fabrikations-

och distributionsmarginaler, i princip skall hållas fast vid nuvarande

nivå genom uttagande av införsel- och regleringsavgifter på fettvaror i överensstämmelse

med vad som nu är fallet. Jag förutsätter vidare, att Kungl.

Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, jordbruksnämnden även i

fortsättningen skall äga föreskriva inblandningstvång beträffande margarin

och liknande produkter, som tillverkas inom landet. Såsom nämnden framhållit,

behöver bestämmelserna härom inte sättas i tillämpning i fråga om

1959 års skörd, eftersom överenskommelse redan träffats om omhändertagande

av oljefrö av detta års skörd.

I anslutning till beslut av 1957 års riksdag (JoU 1957: 31; rskr. 338) har

jordbruksnämnden från nämndens clearingkassa för fettvaror till ett särskilt

konto, benämnt linoljekassan överfört ett belopp av 4 000 000 kronor

för att användas till stöd för en av beredskapsskäl motiverad fortsatt odling

av oljelin samt till stöd för spånadslinodlingen genom omhändertagande

och avyttring av oljefrö från dessa odlingar. Kungl. Maj:t har i fråga om

1958 års skörd av oljelin- och spånadslinfrö fastställt ett garantipris av 70

öre per kilogram, avseende leverans från odlare av frö med 18 procent vattenhalt

och 96 procent renhet. Prisgarantien begränsar sig till en kvantitet

av högst 2 000 ton oljelinfrö och en kvantitet av högst 2 000 ton spånadslinfrö

av nyssnämnd kvalitet.

Jordbruksnämnden har nu föreslagit, att stödet åt spånadslinfrö för 1959

års odling skall utgå efter oförändrade grunder. Häremot har jag inte något

att erinra. Kungl. Maj :t bär också tidigare denna dag fastställt det föreslagna

garantipriset för spånadslinfrö å 70 öre per kilogram och förordnat om

begränsning av prisgarantien till oförändrat 2 000 ton spånadslinfrö. För in
-

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

Kungl. Mcij. ts proposition nr 147 år 1959

friande av garantien torde liksom för 1957 och 1958 års skördar få tagas i

anspråk medel ur jordbruksnämndens omförmälda linoljekassa.

Vad därefter angår oljelinfrö har jordbruksnämnden —- efter framställning

av Sveriges oljeväxtodlares centralförening med instämmande av regleringsföreningen

Sveriges oljeväxtintressenter — hemställt om bemyndigande

för regleringsföreningen att för stöd åt en under vissa förhållanden

intill sammanlagt högst 10 000 hektar ökad odling av oljelin anlita medel,

som eljest kunnat utgå som stöd åt odlingen av matoljeväxter. Anordningen

avses skola öka odlarnas variationsmöjligheter beträffande vårsådda

grödor, särskilt i fall av mindre höstsådd av oljeväxter än normalt. Vid

ett genomförande av förslaget skall den hittillsvarande statliga prisgarantien

för oljelinfrö avvecklas.

Med hänsyn till vad jordbruksnämnden anfört finner jag mig böra biträda

förslaget. Jag förutsätter därvid, att nämnden upprättar och underställer

Kungl. Maj :t förslag till närmare bestämmelser för ifrågavarande stöd. Vidare

förutsätter jag, att stödet åt en intill 10 000 hektar ökad odling skall

utgå endast under sådana år, då det bland annat med hänsyn till omfattningen

av höstsådden av oljeväxter finnes grundad anledning att antaga,

att skörden av matoljeväxter kommer att understiga en normalkvantitet av

180 000 ton otorkat frö. Enär för stödet avses skola användas medel, som influtit

vid upptagande av införselavgifter för fett, anser jag mig böra föreslå,

att det skall åligga nämnden att i god tid före början av sådden av oljelinfrö

underställa Kungl. Maj :t förslag beträffande det belopp, som av införselavgiftsmedlen

må disponeras för ifrågavarande ändamål. Nämnden

har upplyst, att odlarorganisationen redan innevarande vår avser att inbjuda

jordbrukarna att teckna kontrakt om odling av oljelinfrö. Med hänsyn

härtill finner jag mig redan nu böra förorda, att för stöd åt 1959 års odling

dylika införselavgiftsmedel må disponeras intill ett belopp av högst 3 000 000

kronor.

Vad jordbruksnämnden anfört angående den statliga representationen i

styrelsen för föreningen Sveriges oljeväxtintressenter föranleder ingen erinran

från min sida.

Mjölk och mejeriprodukter m. m.

Jordbruksnämnden

Smör

Avsättningsutrymmet för smör på hemmamarknaden bestämmes i första

hand av prisrelationen mellan smör och margarin. Under nu löpande regleringsperiod

har gällt, att margarinpriset i princip skolat hållas oförändrat,

bortsett från justeringar föranledda av ändringar i fabrikations- och

distributionsmarginaler.

6 Bihang till riksdagens protokoll 1959. I samt. Nr 147

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj:ts proposition nr 147 år 1959

Jordbruksnämnden anför, att med hänsyn till den betydelse, som margarinpriset

har för prissättningen på smör, det från jordbrukets förhandlingsdelegations

sida framhållits, att det ur jordbrukets synpunkt är angeläget,

att margarinpriset skall kunna höjas, så att man därmed kan få

möjlighet att hålla ett högre smörpris och på så sätt kompensera mjölkproduktionen

för en del av det inkomstbortfall denna vållats genom den

våren 1958 vidtagna smörprissänkningen. Nämnden har emellertid förklarat,

att margarinpriset enligt nämndens uppfattning även under den kommande

perioden i princip skall hållas oförändrat. Därest smörpriset skulle

falla under den nedre prisgränsen får dock enligt nämnden frågan om

margarinpriset tagas upp till övervägande i samband med prövningen av

de andra åtgärder, som då kan komma i fråga för att skydda den nedre

prisgränsen. Jordbrukets förhandlingsdelegation har i anledning härav

slutligen uttalat, att den vidhåller sin uppfattning, att det av olika skäl är

motiverat att höja margarinpriset men att delegationen med hänsyn till

nämndens inställning såg sig nödsakad att godtaga nämndens ståndpunkt.

Vid de fortsatta överläggningarna angående prissättningen på smör har

man i enlighet härmed utgått ifrån att margarinpriset i princip skall vara

fast även under nästa regleringsperiod.

Jordbruksnämnden framhåller, att det »ingångspris» för smör (motsvarande

mittpriset för andra varor), som nu föreslås skola gälla från början

av den nya prissättningsperioden, fastställts under hänsynstagande såväl

till margarinprisets höjd som till smörkonsumtionens utveckling sedan

smörpriset i maj 1958 sänktes under den nedre prisgränsen. Nämnden erinrar

därvid om att den för konsumtionsutvecklingen lämnat en närmare

redogörelse i sin skrivelse till Kungl. Maj :t den 27 februari 1959, vilken

legat till grund för propositionen 1959:80 angående prissättningen på

smör. De konsumtionssiffror, som lämnats i redogörelsen, leder enligt

nämndens uppfattning närmast till den slutsatsen, att smörkonsumtionen

kunnat stabiliseras vid en högre nivå än som tidigare ansetts möjlig vid

den prisspänning mellan smör och margarin, som varit rådande sedan maj

1958. Med utgångspunkt från den sålunda konstaterade konsumtionsutvecklingen

— varvid särskild hänsyn tagits till utvecklingen under tiden

efter den 28 november 1958, då nuvarande riksnotering, 525 öre per kg,

varit gällande —- har det ansetts möjligt att beräkna ingångspriset för smör

till i genomsnitt 525 öre per kg för helt år. Nämnden och jordbrukets förhandlingsdelegation

har beräknat, att smörkonsumtionen under nu angivna

förutsättningar skall komma att inställa sig på en nivå av 70 000—

75 000 ton per år.

Införselavgiften för smör föreslår jordbruksnämnden — med hänsyn till

i första hand prisutvecklingen på danskt smör vid försäljning på englandsmarknaden

— skola fastställas till 101 öre per kg, vartill kommer 24 öre

per kg i kompensationsavgift, eller således tillhopa 125 öre per kg. Detta

innebär en sänkning av det totala gränsskyddet med 30 öre per kg i förhållande

till vad som nu gäller.

s. 83 Kontrollera mot PDF

83

Kungl. Maj. ts proposition nr 147 år 1959

Erfarenheterna av den rörliga smörprissättning, som av marknadsmässiga

hänsyn tillämpats på hemmamarknaden sedan våren 1958, har enligt

jordbruksnämndens uppfattning varit i huvudsak goda. På grund härav

har man vid förhandlingarna utgått från att smörpriset även i fortsättningen

skall kunna justeras med hänsyn till ändringar i marknadsläget.

Vid en sådan prissättning har det synts ändamålsenligt att, på samma

sätt som nu sker i fråga om ägg, vid fastställandet av prisgränserna för

smör indela året i 2 säsonger.

»Ingångspriset» för smör har för innevarande prissättningsperiod satts

närmare den nedre än den övre prisgränsen. Denna konstruktion, vars syfte

var att bereda ett effektivt skydd mot att det inhemska smörpriset skulle

behöva sänkas alltför kraftigt vid en försämring i utlandspriserna på smör,

kan således anses ligga i linje med vad riksdagen tidigare uttalat om angelägenheten

av att avsättningsmöjligheterna för mjölkprodukterna, framför

allt för smör, icke skulle försämras. Dessa synpunkter har även varit vägledande

för jordbruksnämnden vid konstruktionen av importskyddet för

smör för nästa prissättningsperiod och i anslutning härtill har den nedre

prisgränsen ansetts böra fortfarande ligga närmare ingångspriset än den

övre prisgränsen.

De prisgränser och ingångspriser, varom överenskommits vid förhandlingarna,

framgår av följande tablå (i öre/kg).

Tidsperiod Nedre Ingångs- Övre

prisgräns pris prisgräns

oktober—mars.......... 535 550 650

april—september........ 485 500 600

Jordbruksnämnden anser, att övergången mellan de båda säsongerna

bör, om nämnden så finner nödvändigt för undvikande av spekulation, av

nämnden kunna till tiden varieras under olika år.

Smörexporten, som f. n. är centraliserad till Svenska mejeriernas riksförening,

förutsättes även i fortsättningen komma att handhavas av denna

organisation, varvid skyldighet skall föreligga för riksföreningen att, liksom

hittills, på lika villkor verkställa export även för utomstående mejerier.

Export av smör utan anlitande av regleringsmedel för täckning av förluster

skall kunna få ske även av andra företag. Vid export av andra mejeriprodukter

än smör skall eventuella exportbidrag i regel beräknas med utgångspunkt

från den mängd smör, som den exporterade varan efter fettinnehållet

kan anses motsvara. Bidragsberältigad export av nu avsedda

produkter skall få ske även av andra företag än riksföreningen, vilken

på förhand, efter nämndens godkännande, skall fastställa bidragens storlek.

I fråga om smör har enligt jordbruksnämnden överenskommits, att kvantitativ

exportreglering skall kunna företagas, när det inhemska smörpriset

uppnår 650 öre per kg eller alltså det pris, som för perioden oktober—mars

utgör deu övre prisgränsen. Vad som sålunda avtalats innebär ett avsteg

från ståndpunkten, att exportreglering för viktiga produkter skall företa
-

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Maj:ts proposition nr 747 år 1959

gas först när det inhemska priset något överstigit den övre prisgränsen,

men har tillkommit såsom en motvikt mot att den nedre prisgränsen satts

endast 15 öre från ingångspriset.

Jordbruksnämnden och jordbrukets förhandlingsdelegation har utgått

från att den nuvarande statliga prisrabatten för smör, vilken utgår dels i

form av en allmän prisrabatt å 50 öre per kg, dels med 100 öre per kg vid

försäljning till allmänna inrättningar, icke skall utgå fr. o. m. nästa regleringsår.

Svenska mejeriernas riksförening bör emellertid äga rätt att, sedan

den statliga prisrabatten upphört, efter nämndens godkännande, disponera

medel ur riksföreningens kassa för regleringsändamål till utbetalande

av prisrabatt för smör, som försäljes på den inhemska marknaden,

t. ex. till allmänna inrättningar. Likaledes bör avsättningen på hemmamarknaden

av andra mejeriprodukter än smör kunna främjas på liknande

sätt.

Konsumtionsm folk

Jordbruksnämnden anför, att överenskommelsen i fråga om konsumtionsmjölk

innebär, att priset på denna vara från utgångsnivån vid den

nya periodens början skall kunna röra sig i takt med förändringar i prisnivån

för övriga jordbruksprodukter. Regleringstekniskt skall detta lösas

så, att vid periodens början en övre prisgräns fastställes för konsumtionsmjölken.

Denna prisgräns skall sedan justeras upp eller ned i anslutning

till sådana justeringar av importavgifterna, som i enlighet med spärregeln

vidtages för att kompensera förändringar i jordbrukets kostnadsnivå eller

i inkomstnivån för industriarbetare. Justeringen av den övre prisgränsen

kommer alltså för konsumtionsmjölken att spela samma roll som justeringar

av importavgifterna för de varor, för vilka den inhemska prisnivån

bestämmes av prisnivån på världsmarknaden och importskyddets höjd.

Partipriset på den från mejeri försålda konsumtionsmjölken uppgår f. n.

till i genomsnitt 57,4 öre per 1 för den till 3 procent fetthalt standardiserade

mjölken. Jordbruksnämnden erinrar om att i överenskommelsen förutsatts,

att en allmän höjning av priset på konsumtionsmjölk med 1 öre per 1 skall

ske vid den nya periodens början. Det har vidare ansetts önskvärt, att ett

visst mindre utrymme skall finnas för att rätta till lokala ojämnheter i

prisbildningen. Med hänsyn härtill har den övre prisgränsen för konsumtionsmjölk

i överenskommelsen ansetts böra bestämmas till 59 öre per 1 i

genomsnitt för hela landet.

Vad som för nu löpande period föreskrivits i fråga om det sätt, på vilket

det faktiskt uttagna konsumtionsmjölkpriset skall beräknas, och om påföljd

vid överskridande av den övre prisgränsen, anser jordbruksnämnden

böra gälla även i fortsättningen.

För varje enskild ekonomisk enhet inom mejerihanteringen bör sålunda

uträknas en särskild övre prisgräns med utgångspunkt från de konsumtionsmjölkpriser

som nu tillämpas och med tillägg för den avsedda allmänna

höjningen med 1 öre per 1 ävensom för lokala prisanpassningar inom

s. 85 Kontrollera mot PDF

85

Kungl. Maj:ts proposition nr 147 år 1959

den nyss angivna ramen, överskrides den sålunda för varje enhet fastställda

övre prisgränsen bör vidare påföljden liksom f. n. bli, att det mejerienheten

tillkommande allmänna mjölkpristillägget nedsättes med samma belopp

som det, med vilket priset höjts över den övre prisgränsen.

Jordbruksnämnden befarar, att det vid beräknandet av det lconsumtionsmjölkpris,

som faktiskt uttages, bl. a. kan uppkomma vissa frågor om beräkningen

av kostnadstillägg för olika slag av emballage. Det har emellertid

förutsatts, att regler härför kommer att uppställas av nämnden.

Även om importen av konsumtionsmjölk av tekniska skäl knappast kan

bli aktuell annat än i gränstrakterna, synes enligt jordbruksnämndens mening

ett relativt starkt skydd mot import dock böra förefinnas även i fortsättningen.

Det nuvarande importskyddet, som utgöres av 8,4 öre i införselavgift

och 12,6 öre i kompensationsavgift eller tillhopa 21 öre per 1, bör

enligt nämndens förslag därför utgå med oförändrat belopp i fortsättningen.

Någon nedre prisgräns för konsumtionsmjölk avses däremot i fortsättningen

ej skola finnas.

Grädde

I fråga om grädde är importskyddet f. n. bestämt med utgångspunkt från

ett ovägt medeltal av partipriserna för tjock grädde (lägst 40 procent fetthalt)

i Stockholm, Göteborg, Malmö och Hälsingborg. Sagda medeltal är

f. n. 585 öre per kg och prisgränserna 541 resp. 667 öre per kg. Den nedre

resp. övre prisgränsen skall anses nådd, därest partipriset vid något tillfälle

tangerat resp. prisgräns i någon av förenämnda städer. Jordbruksnämnden

och jordbrukets förhandlingsdelegation har nu kommit överens

om att för grädde föreslå oförändrade prisgränser för nästa prissättningsperiod.

Likaså föreslås införselavgiften och kompensationsavgiften för

grädde bli oförändrade och således för tjock grädde 100 resp. 116 öre eller

tillhopa 216 öre per kg. För övriga gräddsorter skall med utgångspunkt

härifrån, liksom f. n. är fallet, införsel- och kompensationsavgifterna differentieras

med hänsyn till fetthalten. Så snart priset för tjock grädde i någon

av de nyss angivna städerna befinner sig utanför prisgräns, skall beträffande

all sorts grädde få vidtagas åtgärder, som i allmänhet kan förekomma

vid över- eller underskridande av prisgräns.

Ost

Beträffande importskyddet för ost framhåller jordbruksnämnden, att

importen stigit under år 1958, huvudsakligen på grund av de förhållandevis

låga importpriserna. Importen har under de 3 senaste åren uppgått till

resp. omkring 5 000, 5 200 och 6 300 ton. Nämnden föreslår, att mittpriset

för ost fr. o. in. den 1 september 1959 fastställes till 490 öre per kg eller 3

öre lägre än det nuvarande priset men 1,5 öre över det nuvarande mittpriset.

övre resp. nedre prisgränsen bör därvid fastställas till 540 öre resp.

440 öre per kg.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kungl. Maj. ts proposition nr H7 år 1959

Såsom mätare på det inhemska ostpriset bör enligt jordbruksnämndens

förslag liksom hittills tagas det vägda medeltalet av Riksosts priser vid

försäljning till partihandlare av runmärkt, helfet (45 +) herrgårdsost och

sveciaost med en ålder av lägst 4 månader. Som vägningstal bör även i fortsättningen

användas Riksosts försäljning av de nämnda ostkvaliteterna

under senaste vid beräkningstillfället kända 12-månadersperiod. Omräkning

av vägningstalen bör ske minst en gång årligen.

Införsel- och kompensationsavgifterna för ost föreslås skola utgå med

samma belopp som nu gäller eller 63 resp. 111 öre per kg.

För mesost och smältost föreslås importskyddet bli oförändrat, innebärande

för mesost en införselavgift å 21 öre och för smältost en kompensationsavgift

å 111 öre per kg.

Kondenserad mjölk och torrmjölk m. m.

För kondenserad mjölk tillämpas f. n. ett mittpris av 178,5 öre och prisgränser

å 152 resp. 205 öre per kg, avseende osockrad vara med en fetthalt

av ca 8 procent vid försäljning från fabrik i poster om minst 2 500 kg brutto.

Införselavgiften uppgår till 42 öre per kg.

I det nu gällande prissättningssystemet har för kondensmjölk fastställts

prisgränser endast för osockrad vara. Då det emellertid visat sig, att importen

huvudsakligen omfattat sockrad vara, har jordbruksnämnden funnit

det lämpligt att föreslå, att mittpris och prisgränser fastställes även för

sockrad kondensmjölk. Mittpriser, prisgränser och införselavgifter bör i anslutning

till denna omläggning utgöra följande.

Varuslag

Mittpris

öre/kg

övre

prisgräns

öre/kg

Nedre

prisgräns

öre/kg

Införsel-

avgift

öre/kg

Kondenserad mjölk,

fet, sockrad.....

. 208

235

181

50

Kondenserad mjölk,

mager, sockrad...

. 147

170

124

50

Kondenserad mjölk,

fet, osockrad ...

. 179

205

153

50

För kondenserad och steriliserad grädde utgår f. n. samma införselavgift

och kompensationsavgift som för färsk grädde av samma fetthalt som den

importerade kondens- och sterilgrädden. Prisgränser är icke bestämda för

dessa varor.

För torrmjölk gäller nu följande mittpriser och prisgränser (öre/kg).

Mittpris Nedre Övre

prisgräns prisgräns

Mager torrmjölk.......... 257 220 294

Annan torrmjölk.......... 409 346 472

Införselavgiften utgör för all torrmjölk 105 öre per kg. Någon kompensationsavgift

utgår icke. Jordbruksnämnden framhåller, att till följd av en

prissänkning, som företagits på mager torrmjölk vid försäljning från de

s. 87 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr H7 år 1959

87

amerikanska överskottslagren, den internationella prisnivån under senare

tid sjunkit kraftigt. De svenska torrmjölksfabrikanterna, vilka tidigare

under innevarande prissättningsperiod i stort sett kunnat tillämpa ett prisläge

motsvarande mittpriserna, har därför fr. o. m. februari 1959 måst

sänka de inhemska priserna så, att de f. n. för såväl mager som annan torrmjölk

ligger under de fastställda nedre prisgränserna. Nämnden finner det

svårt att ange, huruvida detta tryckta prisläge är av tillfällig karaktär eller

blir rådande under längre tid. Man har därför överenskommit att icke ändra

prisgränserna men något höja importskyddet. Införselavgiften för torrmjölk,

såväl mager som annan, föreslås således fr. o. m. den 1 september

1959 utgå med 115 öre per kg.

Såsom redan angivits i avsnittet om smör, bör enligt jordbruksnämndens

förslag även för annan mejeriprodukt, däribland torrmjölk, möjlighet föreligga

att med anlitande av Svenska mejeriernas riksförenings regleringskassa

främja avsättningen genom prisrabattering vid försäljningen till särskilda

ändamål inom landet.

Vidare föreslår jordbruksnämnden, att kemiskt rent mjölksocker (tulltaxenr

29.43) av samma skäl, som förut i avsnittet om potatisprodukter anförts

beträffande kemiskt rent druvsocker, bör återföras till jordbruksregleringen

och beläggas med samma införselavgift som kemiskt icke ren vara.

Denna avgift föreslås till oförändrat 26 procent av importvärdet. Nämnden

anser sig böra beträffande båda slagen av mjölksocker få restituera avgift

för vara, som användes vid framställning av farmaceutiska specialiteter.

Även för glass, glasspulver och puddingpulver föreslås oförändrade avgifter

av 26 procent (stat. nr 18.06.410, 490) resp. 20 procent av värdet (stat.

nr 21.07.197, 201, 991).

Jordbruksnämnden erinrar i detta sammanhang, på därom vid överläggningarna

gjord framställning av jordbrukets förhandlingsdelegation, om

de förslag, som i olika sammanhang framställts om borttagande av varuskatten

på gräddglass. Nämnden upplyser därjämte, att förhandlingsdelegationen

vid överläggningarna även framfört önskemål om att varudeklarationstvång

för glass snarast måtte påbjudas.

Mjölkpristillägg, utjämnings- och mjölkavgifter m. m.

Jordbruksnämnden anmäler beträffande det allmänna mjölkpristillägget,

att i de beräkningar angående intäkterna för jordbruk i storleksgrupperna

III och IV, som gjorts i samband med uppskattningen av inkomstklyftans

storlek vid utgången av innevarande regleringsperiod ävensom av möjligheterna

att under den kommande perioden åstadkomma avsedd utfyllnad av

densamma, vad intäkterna av mjölkproduktionen angår, räknats med det

allmänna mjölkpristillägg, som nu utgår. Eftersom en sänkning eller ett

borttagande av detta tillägg skulle rubba de förutsättningar, under vilka

överenskommelsen träffats, har såsom ett led i överenskommelsen ingått, att

det allmänna mjölkpristillägget icke under den kommande perioden skall

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj:ts proposition nr lkl år 1959

ändras på ett sätt, som medför en försämring för här ifrågavarande storleksgrupper.

I anslutning till vad sålunda överenskommits, förutsättes allmänt

mjölkpristillägg till mejeri under nästa regleringsår skola utgå efter

oförändrade grunder och med oförändrade belopp. Det allmänna mjölkpristillägget,

som utgår lika över hela landet med visst belopp per kg mjölkfett

i den vid mejeri från producent invägda mjölken och grädden, har sedan

den 1 september 1953 utgjort 74,4 öre per kg mjölkfett.

De extra mjölkpristilläggen, som sedan en följd av år utgår för mejerimjölk

i Norrland samt vissa delar av Svealand och Götaland, har ej berörts

av överenskommelsen för nu löpande 3-årsperiod. Dessa tillägg varierar i de

olika områdena mellan 180 öre och 30 öre per kg mjölkfett.

Leveranstillägget för mjölk, som levereras till mejeri har under nu löpande

3-årsperiod utgått med 3 öre per kg mjölk för varje mjölkproducents mejerileverans

upp till 10 000 kg per år. För leveranser mellan 10 000 och 25 000

kg utgör tillägget 300 kr. För leveranser över 25 000 kg för år minskas sistnämnda

belopp med 6 öre för överskjutande kvantitet, så att tillägget vid en

årskvantitet av 30 000 kg helt upphör.

Jordbruksnämnden erinrar om att utredningen om småbruksstöd beträffande

de extra mjölkpristilläggen föreslagit en viss höjning av tilläggens

storlek och för leveranstillägget föreslagit viss omläggning av bidragsgrunderna.

Då frågan om det fortsatta småbruksstödet enligt vad nämnden erfarit

torde komma att framläggas för riksdagen i särskild proposition, har

nämnden och jordbrukets förhandlingsdelegation ej ingått på frågan om

grunderna för dessa tillägg.

Med stöd av förordningen 1947: 378 och Kungl. Maj:ts bemyndigande uttages

f. n. utjämningsavgifter på mjölk, grädde och ost. Vidare har Kungl

Maj:t med stöd av förordningen 1956:406 förordnat om upptagande av

mjölkavgift fr. o. m. den 12 maj 1958. Sedan den 1 december 1958 utgår icke

mjölkavgift i Norrbottens och Västerbottens läns lappmark. I Norrland i övrigt

och vissa delar av Svealand och Götaland utgår mjölkavgiften med 0,5

öre resp. 1,5 öre och i Värmlands län med 1 öre samt i riket i övrigt med 2

öre per 1. Jordbruksnämnden räknar med att dylika avgifter skall kunna

upptagas även i fortsättningen och att de liksom hittills skall tillföras Svenska

mejeriernas riksförenings regleringskassa. Till denna kassa inflytande

medel användes till utbetalning av utjämningsbidrag för vid mejeri invägd

mjölk ävensom till att bestrida kostnader för säsongmässig lagring av smör

m. in. samt för att täcka exportförluster på smör och andra mejeriprodukter.

Nämnden föreslår, att den liksom hittills efter förslag av riksföreningen skall

äga utfärda närmare bestämmelser om medlens användning för sagda ändamål.

Vidare har viss del av utjämningsavgiftsmedlen sedan den 1 oktober

1953 jämväl använts för utbetalning till de osttillverkande mejerierna av

ett pristillägg (kvalitetstillägg) å 10 öre per kg för sådan hårdost, som är

föremål för runmärkning och som därutöver uppfyller vissa kvalitetsfordringar.

Föi under tiden maj—augusti 1959 tillverkad ost av vissa sorter, som

s. 89 Kontrollera mot PDF

89

Kungl. Maj:ts proposition nr H7 år 1959

vid bedömningstillfället uppnått viss minimiålder, är tillägget fastställt till

15 öre per kg. Nämnden föreslår, att utbetalning av dylika tillägg med anlitande

av regleringsmedel efter nämndens godkännande skall få göras även i

fortsättningen. Härutöver hemställer nämnden om befogenhet att medge,

att ifrågavarande regleringsmedel får, i huvudsaklig överensstämmelse med

vad som nu sker, användas till vissa särskilda ändamål, exempelvis för upplysningsverksamhet

i syfte att främja avsättningen av överskott av viss mejeriprodukt

eller för forskningar och försök, som kan anses allmänt gagna

mejeriindustriens utveckling och effektivisering. Nämnden anmäler sin avsikt

att i ett senare avsnitt återkomma till frågan om i vilken utsträckning

medel bör få disponeras för sistnämnda ändamål.

För icke runmärkt smör, som tillverkas vid mejeri, berättigat till erhållande

av statliga pristillägg, utgår med stöd av kungörelsen den 26 augusti

1948 (nr 632) angående pristillägg för mjölk m. m. en avgift av 30 öre per

kg, vilken tillföres Svenska mejeriernas riksförenings regleringskassa och

disponeras efter överenskommelse med jordbruksnämnden. Enligt nämndens

mening bör sistnämnda tillverkningsavgift på smör utgå även i fortsättningen.

Lagringen av mejeriernas säsongmässiga överskott av smör har under innevarande

3-årsperiod liksom under regleringsåren närmast före denna period

handhafts av Svenska mejeriernas riksförening i egen regi. Såsom förut

anförts bestrides omkostnaderna för lagringen, däribland räntekostnaderna

för uppburna rörelsemedel, med tillgängliga medel i riksföreningens regleringskassa.

Mot erläggande av ränta (gällande diskonto plus 0,5 procentenhet)

har riksföreningen av jordbruksnämnden erhållit statliga rörelsemedel,

motsvarande det inlagrade smörets värde. Nämnden anser, att den jämväl i

fortsättningen bör äga rätt att lämna riksföreningen rörelsemedel för smörlagringen

på samma villkor, som nu gäller.

I detta sammanhang erinrar jordbruksnämnden om att Kungl. Maj :t den

9 november 1956 uppdrog åt nämnden att i samarbete med sakkunniga utanför

nämnden verkställa en utredning om den framtida mjölkproduktionen

och avsättningen av mjölk och mjölkprodukter, samt att nämnden i skrivelse

till Kungl. Maj :t den 4 november 1958 anfört bl. a., att utredningen i samarbete

med lantbrukshögskolans ekonomiska institutioner tillsatt en arbetsgrupp

med uppgift att verkställa en undersökning av de faktorer, som påverkar

utvecklingen av mjölkproduktionen på längre sikt. Nämnden anmäler,

att arbetsgruppens undersökning nu är slutförd. Gruppens undersökning

har sammanfattats i en särskild rapport, »Utvecklingstendenser inom

svensk mjölkproduktion» (stencilerad). Nämnden finner, att rapporten, som

utgör ett av de första försöken här i landet att på grundval av statistiskt

material för en följd av år verkställa en analys av de faktorer, som påverkar

utbudet av jordbruksprodukter, erbjuder åtskilligt av intresse. Emellertid är

de ifrågavarande faktorerna för mjölkproduktionens del starkt variabla i

tiden, något som enligt nämndens uppfattning gör det synnerligen vanskligt

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kimgl. Maj:ts proposition nr U-7 år 1959

att göra bedömanden för framtiden, grundade på en analys från en tidigare

epok av de faktorer, som påverkat utbudet. De prognoser, som intagits i rapporten,

har sålunda icke ansetts äga den grad av säkerhet, att hänsyn till

desamma kunnat tagas vid utformningen av riktlinjerna för prissättningen

på mjölk och mjölkprodukter under den kommande 6-årsperioden.

Departementschefen

Som närmare utvecklats under avsnittet om oljeväxter och fettvaror bestämmes

avsättningsutrymmet för smör på hemmamarknaden i första

hand av prisrelationen mellan smör och margarin. Under nu löpande reglenngsperiod

gäller, att margarinpriset i princip skall hållas oförändrat,

bortsett från justeringar i anledning av ändringar i fabrikations- och distributionsmarginaler.

Vid de nu slutförda överläggningarna mellan jordbruksnämnden

och jordbrukets förhandlingsdelegation angående prissättningen på

smör har man enats om att utgå från att margarinpriset, bortsett från justeringar

i anledning av ändringar i fabrikations- och distributionsmarginaler,

i princip skall vara fast även under den 6-årsperiod, varom avtal träffats.

Häremot har jag inte något att erinra.

Det s. k. ingångspriset för smör, vilket motsvarar mittpriset för andra

varor, sattes för innevarande prissättningsperiod närmare den nedre än

den övre prisgränsen för att bereda ett effektivt skydd mot att det inhemska

smörpriset skulle behöva sänkas alltför kraftigt vid en försämring i utlandspriserna

på smör. Vid ingången av perioden fastställdes sålunda ingångspriset

till 6 kronor 35 öre per kilogram samt den övre och nedre prisgransen

till 7 kronor 35 öre respektive 6 kronor 10 öre. I anslutning till

utlösningen av 5-procentregeln hösten 1957 höjdes dessa gränser till 7 kronor

72 öre respektive 6 kronor 41 öre. På motsvarande sätt har införselavgiften

för smör höjts från 1 krona 25 öre till 1 krona 31 öre per kilogram.

Härtill kommer för närvarande en kompensationsavgift av 24 öre per kilogram.

Det totala gränsskyddet för smör uppgår således till 1 krona 55 öre

pei kilogram. Som prismätare användes Svenska mejeriernas riksförenings

riksnotering för runmärkt smör.

I den föreliggande överenskommelsen föreslås ingångspriset för smör vid

den nya prissättningsperiodens början bli 5 kronor 25 öre per kilogram.

Hänsyn har härvid tagits såväl till margarinprisets höjd som till smörkonsumtionens

utveckling under det senaste året, särskilt under tiden efter

den 28 november 1958, då nuvarande riksnotering å 5 kronor 25 öre varit

gällande. Förslaget föranleder ingen erinran från min sida. Mot bakgrund

av de sedan våren 1958 vunna erfarenheterna i fråga om rörlig prissättning

för smör samt med hänsyn till säsongvariationerna i de internationella

smörpriserna och smörproduktionen finner jag det emellertid ändamålsenligt,

att såsom föreslagits skilda ingångspriser och prisgränser fastställes

for olika säsonger. Jag har ej heller något att invända mot att den nedre

prisgränsen i anslutning till vad som nu gäller sättes närmare ingångspri
-

s. 91 Kontrollera mot PDF

91

Kungl. Maj. ts proposition nr 147 år 1959

set än den övre prisgränsen. I enlighet med överenskommelsen bör sålunda

ingångspriset och prisgränserna för den period, som föreslås omfatta oktober

till och med mars månader, fastställas till 5 kronor 50 öre respektive

6 kronor 50 öre och 5 kronor 35 öre samt för övriga delen av året 5 kronor

respektive 6 kronor och 4 kronor 85 öre, allt per kilogram, övergången mellan

perioder med skilda prisgränser bör, om jordbruksnämnden så finner

nödvändigt för undvikande av spekulation, av nämnden kunna till tiden

varieras under olika år.

Införselavgiften för smör föreslås skola fastställas till 101 öre per kilogram.

Hänsyn har härvid i första hand tagits till prisutvecklingen på

danskt smör vid försäljning på englandsmarknaden. Förslaget till införselavgift

bör enligt min mening godtagas. I anslutning till vad jag tidigare

anfört angående kompensationsavgifterna har jag inte något att erinra mot

att kompensationsavgiften för smör fastställes till 24 öre per kilogram under

den nya regleringsperioden. Det totala gränsskyddet för smör kommer

sålunda att uppgå till 125 öre per kilogram mot för närvarande 155 öre

per kilogram.

I överenskommelsen angives vidare den nivå, vid vilken kvantitativ exportreglering

bör övervägas, till 6 kronor 50 öre per kilogram eller det pris,

som för tiden oktober—mars utgör den övre prisgränsen. Vad sålunda föreslagits

utgör ett avsteg från regeln, att exportreglering för viktigare produkter

skall företagas först när det inhemska priset något överstigit den

övre prisgränsen. Med hänsyn till att förslaget vid förhandlingarna tillkommit

såsom en motvikt till att den nedre prisgränsen satts endast 15 öre från

ingångspriset, kan jag även i denna del tillstyrka överenskommelsen.

Smörexporten, som för närvarande är centraliserad till Svenska mejeriernas

riksförening, bör även i fortsättningen handhas av denna organisation.

Riksföreningen bör därvid, liksom hittills, ha skyldighet att på lika

villkor verkställa export även för utomstående mejerier. Export av smör

utan anlitande av regleringsmedel för täckning av förluster bör dock kunna

ske även direkt av andra företag. Vid export av andra mejeriprodukter

än smör bör vidare eventuella exportbidrag beräknas med utgångspunkt

från den mängd smör, som den exporterade varan kan anses motsvara.

Export av andra mejeriprodukter än smör bör med anlitande av regleringsmedel

få ske även direkt av andra företag än riksföreningen, som i förväg,

efter jordbruksnämndens godkännande, skall fastställa de bidrag, som anses

böra utgå vid export.

I enlighet med vad som nu gäller (prop. 1958: 122; JoU 24; rskr. 285)

torde även i fortsättningen margarin och annat berett ätbart fett, som innehåller

smör, i avgiftshänseende och beträffande importregleringen böra behandlas

som smör.

I enlighet med den föreliggande överenskommelsen bör de nuvarande

statliga rabatterna på smör — allmän prisrabatt vid försäljning inom landet

å 50 öre per kilogram och särskild rabatt vid försäljning till allmänna

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Kungl. Maj:ts proposition nr 747 år 1959

inrättningar å 1 krona per kilogram — slopas efter utgången av augusti

1959. Sedan de statliga prisrabatterna upphört, bör emellertid enligt min

mening Svenska mejerierna riksförening äga rätt att, efter godkännande av

jordbruksnämnden, disponera medel ur riksföreningens kassa för regleringsändamål

till utbetalande av prisrabatt för smör, som säljes inom landet

till t. ex. allmänna inrättningar. På liknande sätt bör avsättningen på

hemmamarknaden av andra mejeriprodukter än smör, däribland torrmjölk,

kunna främjas.

Enligt beslut av 1955 års riksdag skall för konsumtionsmjölk

fastställas prisgränser, inom vilka partipriserna på den från mejeri försålda

konsumtionsmjölken fritt får röra sig. Vidare skall det allmänna mjölkpristillägget

kunna ändras, om konsumtionsmjölkpriset överstiger den övre

prisgränsen.

Som redan anförts i avsnittet om allmänna grunder för prisregleringen

m. m. har i den föreliggande överenskommelsen de nu gällande reglerna för

prissättningen av konsumtionsmjölk ändrats, så att partipriset på denna

vara vid försäljning från mejeri från utgångsnivån vid den nya periodens

början skall kunna röra sig i takt med förändringarna för övriga jordbruksprodukter.

Vid periodens början skall en övre prisgräns fastställas. Denna

skall sedan höjas eller sänkas i anslutning till sådana justeringar av införselavgifterna,

som vidtages i enlighet med de för prissättningssystemet

gällande spärreglerna. Någon nedre prisgräns avses däremot inte skola finnas

för konsumtionsmjölk.

Mot de sålunda föreslagna regleringsanordningarna för konsumtionsmjölk

har jag redan tidigare förklarat mig inte ha något att erinra. Jag har ej

heller något att erinra mot att den övre prisgränsen vid den nya regleringsperiodens

början fastställes till 59 öre per liter i genomsnitt för hela landet.

Vid nu löpande periods början fastställdes den övre prisgränsen till

57 öre och den är för närvarande 60 öre per liter. Partipriset vid försäljning

fiån mejeri av till 3 procent fetthalt standardiserad konsumtionsmjölk uppgår

för närvarande till i genomsnitt 57,4 öre per liter. I den nu träffade

överenskommelsen har förutsatts en allmän höjning av konsumtionsmjölkPiiset

med 1 öre per liter vid den nya periodens början. Därutöver finnes

inom ramen för den övre prisgränsen visst utrymme, vilket avses skola användas

för att rätta till lokala ojämnheter i prisbildningen.

Vad som för nu löpande avtalsperiod föreskrivits beträffande det sätt, på

vilket det faktiskt uttagna konsumtionsmjölkpriset skall beräknas, och om

påföljd vid överskridande av den övre prisgränsen bör, såsom jordbruksnämnden

föreslagit, gälla även under den nya perioden. Sålunda bör för

varje företagsekonomisk enhet inom mejerihanteringen, d. v. s. i allmänhet

en mejeriförening eller en s. k. mejerifusion, uträknas en övre prisgräns

med utgångspunkt från de partipriser på konsumtionsmjölk, som nu tilllämpas,

med tillägg för den avsedda allmänna höjningen av 1 öre per liter

samt för de lokala prishöjningar, som sker inom nyss angiven ram. Om en

s. 93 Kontrollera mot PDF

93

Kungl. Maj. ts proposition nr 747 år 1959

sådan enhet överskrider den på så sätt för enheten fastställda övre pi isgränsen,

bör den vidkännas ett mot den genom prisöverskridandet erhållna

merintäkten svarande avdrag på det belopp, som den eljest skulle uppbära

i allmänt mjölkpristillägg. Vidare bör det liksom hittills åligga varje sådan

enhet att månadsvis till jordbruksnämnden lämna uppgift om de genomsnittspriser

vid försäljning av konsumtionsmjölk av olika slag, som utvunnits

under månaden.

Införselavgiften för konsumtionsmjölk torde i enlighet med överenskommelsen

böra fastställas till ett jämfört med nuvarande avgift oförändrat

belopp av 8,4 öre per liter. Vid den nuvarande periodens början var avgiften

8 öre per liter. Kompensationsavgiften för konsumtionsmjölk bör fastställas

till 12,6 öre per liter. Det totala prisskyddet för konsumtionsmjölk

blir sålunda 21 öre per liter.

Skulle problem uppkomma om beräkningen av kostnadstillägg för olika

slag av emballage, torde det få ankomma på jordbruksnämnden att uppställa

regler härför.

Den i överenskommelsen angivna utformningen av stödet åt andra mejeriprodukter

än smör och konsumtionsmjölk utgör enligt min mening en

godtagbar lösning av dessa produkters prissättningsproblem. Jag biträder

därför förslaget, att mittpriset och prisgränserna för grädde — som hittills

med utgångspunkt från ett vägt medeltal av partipriserna för tjock

grädde (lägst 40 procent fetthalt) i Stockholm, Göteborg, Malmö och Hälsingborg

— skall fastställas till 5 kronor 85 öre respektive 6 kronor 67 öre

och 5 kronor 41 öre per kilogram. Dessa belopp överensstämmer med de

nu gällande och överstiger med 5,1 procent de belopp, som fastställdes att

gälla vid ingången av nu löpande avtalsperiod. Prisgräns för grädde skall

liksom hittills anses vara nådd, när partipriset vid något tillfälle tangerar

gränsen i någon av nyss angivna städer. Om prisgräns för tjock grädde

passeras, skall beträffande all slags grädde få vidtagas åtgärder av de slag,

som i allmänhet kan förekomma vid över- eller underskridande av prisgräns.

Införselavgiften för tjock grädde bör i enlighet med överenskommelsen

fastställas till oförändrat 1 krona per kilogram. Beloppet är 5 öre

högre än det för den nu löpande perioden ursprungligen fastställda. I anslutning

till vad jag i det föregående anfört beträffande kompensationsavgifter

torde kompensationsavgiften för grädde böra fastställas till 1 krona

16 öre per kilogram. Det totala gränsskyddet för tjock grädde blir sålunda

2 kronor 16 öre per kilogram. För övriga gräddsorter bör införsel- och

kompensationsavgifterna i enlighet med nu gällande skala differenlieias

med hänsyn till fettlialten.

Mittpris och prisgränser för ost skall enligt gällande regler fastställas

endast för herrgårds- och sveciaost samt avse ett vägt genomsnitt av priserna

till partihandlare för runmärkt lielfet sådan ost av lägst 4 månaders

ålder. Som vägningstal skall användas Riksosts, svenska mejeriernas riksförenings

ostlager förening u. p. a., försäljning av de nämnda oslkvalite
-

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Kungl. Maj. ts proposition nr U7 år 1959

terna under senaste vid beräkningstillfället kända 12-månadersperiod. Omräkning

av vägningstalen skall ske minst en gång årligen. Enligt överenskommelsen

skall mittpriset i enlighet härmed fastställas till 4 kronor 90

ore per kilogram eller 1,5 öre över det nuvarande mittpriset och 25 öre över

det för den löpande perioden ursprungligen fastställda. Prisgränserna bör

enligt gällande regler bestämmas till 5 kronor 40 öre respektive 4 kronor

40 öre per kilogram. Om de angivna prisgränserna över- eller underskrides,

bör som hittills de särskilda åtgärder, som i allmänhet kan förekomma,

då prisgräns passeras, få vidtagas även beträffande ost av andra slag än

herrgårds- och sveciaost. Den införselavgift, som skall tillämpas, så länge

det inhemska priset ligger mellan prisgränserna, bör enligt överenskommelsen

fastställas till samma belopp, som nu gäller, eller 63 öre per kilogram.

Den föreslagna avgiften är 3 öre högre än i september 1956. I anslutning

till vad jag i det föregående anfört beträffande kompensationsavgiften

bör för ost fastställas en dylik avgift av 1 krona 11 öre per kilogram.

Det totala gränsskyddet för ost blir sålunda 1 krona 74 öre per kilogram.

Vad sålunda föreslagits kan jag biträda. Jag finner mig även böra förorda,

att för mesost och smältost fastställes ett oförändrat importskydd.

För mesost, som är fri från utjämningsavgift, bör sålunda utgå en införselavgift

av 21 öre per kilogram och för smältost en kompensationsavgift av

i princip 1 krona 11 öre per kilogram.

För kondenserad mjölk har i det nu gällande prissättningssystemet

fastställts prisgränser endast för osockrad vara. Då det emellertid

visat sig, att importen huvudsakligen omfattat sockrad vara, har i överenskommelsen

föreslagits, att mittpriser och prisgränser skall fastställas

även för denna vara. Då jag inte har något att erinra häremot eller mot>

de föreslagna beloppen torde för fet, sockrad vara böra fastställas ett mittpris

av 2 kronor 8 öre per kilogram samt prisgränser vid 2 kronor 35 öre

och 1 krona 81 öre. För mager, sockrad vara bör mittpriset fastställas till

1 krona 47 öre per kilogram och prisgränserna till 1 krona 70 öre och 1

krona 24 öre samt för fet, osockrad vara till respektive 1 krona 79 öre

per kilogram, 2 kronor 5 öre och 1 krona 53 öre. Införselavgiften för kondenserad

mjölk torde i enlighet med förslaget böra fastställas till 50 öre per

kilogram. Kompensationsavgift utgår icke för kondenserad mjölk.

För kondenserad och steriliserad grädde bör även i

fortsättningen utgå samma införselavgift och kompensationsavgift som för

färsk grädde av samma fetthalt som den importerade kondens- och sterilgrädden.

I

I fråga om torrmjölk föreslås nuvarande prisgränser skola gälla

oförändrade under den kommande prissättningsperioden. Detta innebär för

mager vara ett mittpris av 2 kronor 57 öre per kilogram med prisgränserna

2 kionor 94 öre och 2 kronor 20 öre samt för annan torrmjölk ett mittpris

av 4 kronor 9 öre med prisgränserna 4 kronor 72 öre och 3 kronor 46 öre.

s. 95 Kontrollera mot PDF

95

Kungl. Maj. ts proposition nr 147 år 1959

Med hänsyn till det tryckta läget på marknaden för torrmjölk föreslås

emellertid en höjning av införselavgiften för torrmjölk från nuvarande 1

krona 5 öre per kilogram till 1 krona 15 öre per kilogram. Kompensationsavgift

skall liksom hittills inte utgå för torrmjölk. Vad sålunda föreslagits

finner jag mig böra biträda. Jag kan även ansluta mig till förslaget att för

glass, glasspulver och puddingpulver skall utgå oförändrade

avgifter av för vara innehållande choklad 26 procent och för annan

vara 20 procent.

I anslutning till vad jag i fråga om bland annat glukos anfört under avsnittet

om potatis och potatisprodukter finner jag mig för närvarande inte

kunna biträda jordbruksnämndens förslag att återföra kemiskt rent mjölksocker

(tulltaxenr 29.43) till jordbruksregleringen.

Jordbruksnämnden har anmält, att man i de beräkningar angående intäkterna

för jordbruk i storleksgrupperna 10—20 hektar åker och 20—30

hektar åker, som gjorts i samband med uppskattningen av inkomstklyftans

storlek vid utgången av innevarande regleringsperiod ävensom av möjligheterna

att under den kommande perioden åstadkomma utfyllnad av densamma,

vad intäkterna av mjölkproduktionen angår räknat med det allmänna

mjölkpristillägg, som nu utgår. Som ett led i den träffade

överenskommelsen har därför ingått, att detta tillägg inte under den

kommande perioden skall ändras på ett sätt, som medför försämring för

nämnda storleksgrupper. I anslutning till vad som sålunda överenskommits

har allmänt mjölkpristillägg till mejeri förutsatts under nästa regleringsår

skola utgå efter oförändrade grunder och med oförändrade belopp.

Vad sålunda anförts föranleder ingen erinran från min sida.

Frågan om leveranstillägget för mjölk och det extra

mjölkpristillägget i norra Sverige ämnar jag upptaga i

samband med utformningen av det särskilda stödet åt det mindre jordbruket.

Såsom jag redan tidigare nämnt, har jag för avsikt att senare denna

dag föreslå Kungl. Maj :t att i särskild proposition framlägga förslag om

detta stöd.

Jordbruksnämnden föreslår, att utjämningsavgifter å mjölk,

grädde och ost samt mjölkavgift även i fortsättningen skall

kunna upptagas och att de medel, som härigenom inflyter, skall tillföras

Svenska mejeriernas riksförenings regleringskassa för att i första hand användas

till utbetalning av utjämningsbidrag för vid mejeri invägd mjölk

ävensom till täckande av kostnader för säsongmässig lagring av smör samt

av exportförluster på smör och andra mejeriprodukter. Detta förslag kan

jag biträda. Jordbruksnämnden bör liksom hittills efter förslag av riksföreningen

utfärda närmare bestämmelser om användningen av medlen

till nu angivna ändamål. Nämnden har i detta sammanhang erinrat om

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Kungi. Maj:ts proposition nr 147 år 1959

att sedan den 1 oktober 1953 en viss del av utjämningsmedlen jämväl använts

för utbetalning till de osttillverkande mejerierna av pristillägg (kvalitetstillägg)

för sådan hård ost, som är föremål för runmärkning och som

därutöver fyller vissa kvalitetsfordringar. Jag anser mig böra biträda nämndens

förslag, att dylika tillägg även i fortsättningen skall efter nämndens

godkännande fa utbetalas med anlitande av ifrågavarande regleringsmedel.

Till frågan om ianspråktagande av regleringsmedel för upplysningsverksamhet,

forskning och försök torde jag få återkomma i ett senare avsnitt.

Jag anser mig även böra biträda jordbruksnämndens förslag, att en avgift

av 30 öre per kilogram även i fortsättningen skall få uttagas för icke

runmärkt smör, som tillverkas vid mejeri, som är berättigat att erhålla

statligt mjölkpristillägg. De genom denna avgift inflytande medlen bör tillföras

Svenska mejeriernas riksförenings regleringskassa och disponeras efter

överenskommelse med nämnden.

Omkostnaderna för mejeriernas säsongmässiga lagring av smör har

i det föregående föreslagits skola även framdeles bestridas av medel från

Svenska mejeriernas riksförenings regleringskassa. Riksföreningen har dessutom

mot erläggande av ränta (gällande diskonto + 0,5 procent) av jordbruksnämnden

erhållit rörelsemedel för lagringen, motsvarande det inlaglade

smörets värde. Ifrågavarande rörelsemedel synes såsom nämnden föreslagit

på oförändrade villkor böra ställas till riksföreningens förfogande

även under den kommande 6-årsperioden.

Jag torde i detta sammanhang få anmäla, att Kungl. Maj :t — i anledning

av vad jordbruksutskottet i sitt utlåtande 1958: B 14 anfört i fråga om

1 9 5 7 års mjölk utredning -— anbefallt jordbruksnämnden att

vidtaga åtgäider, så att dels det arbete, som bedrives av utredningens arbetsgrupp

inom lantbruksliögskolans ekonomiska institutioner, kan slutföras

i sådan tid, att resultatet av detta arbete kan beaktas vid förhandlingarna

angående prissättningen på jordbrukets produkter för tiden efter den

31 augusti 1959, dels resultaten av utredningens arbete i övrigt kan redovisas

för 1960 års riksdag. Jordbruksnämnden har nu redovisat en rapport

från nämnda arbetsgrupp om utvecklingstendenser inom svensk mjölkproduktion.

Nämnden har emellertid ansett de prognoser, som intagits i rapporten,

inte äga den grad av säkerhet, att hänsyn till desamma kunnat tagas

vid utformningen av riktlinjerna för prissättningen på mjölk och mjölkprodukter

under den kommande 6-årsperioden.

Jag har på detta sätt velat anmäla frågans nuvarande läge. Det är emellertid

min avsikt att även i fortsättningen följa spörsmålet.

s. 97 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 147 år 1959

97

Köttvaror m. m.

Jordbruksnämnden

Prisgränser och införselavgifter in. in. för olika slag av köttvaror

De mittpriser, prisgränser, införselavgifter och kompensationsavgifter för

hela, halva och fjärdedels kroppar av storboskap och häst samt hela och

halva kroppar av övriga djurslag (ostyckat kött och fläsk), som f. n. gäller

framgår av följande tablå (öre/kg).

Varuslag

Mittpris

Övre

prisgräns

Nedre

prisgräns

Införsel-

avgift

Kornpen-

sations-

avgift

Nötkött.......

..... 383,5

431

336

102

8

Kalvkött .....

..... 473

546

400

115

14

Hästkött.......

..... 316

362

270

81

6

Fårkött.......

..... 472,5

545

400

128

—

Fläsk .........

..... 436,5

489

384

88

21

De mittpriser in. in., som enligt den mellan jordbruksnämnden och jordbrukets

förhandlingsdelegation träffade överenskommelsen föreslås skola

gälla fr. o. in. den 1 september 1959, framgår av följande tablå. De i denna

liksom i förestående tablå intagna priserna avser Sveriges slakteriförbunds

partipriser i Stockholm och Göteborg (öre/kg).

Varuslag

Mittpris

Övre

Nedre

Införsel-

Kompen-

prisgräns

prisgräns

avgift

sations-

avgift

Nötkött (kött av storboskap)

450

504

396

106

8

Kalvkött..................

534

614

454

100

14

Hästkött..................

342

393

291

81

6

Fårkött....................

533

613

453

128

—

Fläsk (med huvud) ........

406

455

357

115

21

Till denna tablå lämnar jordbruksnämnden följande kommentarer.

Erfarenheterna under den löpande prisregleringsperioden bär visat, att

den nuvarande spänningen mellan import- och kompensationsavgifterna

för å ena sidan nötkött och å andra sidan kalvkött, f. n. sammanlagt 19 öre,

lätt skapar orättvisor vid avgiftsbeläggningen därigenom att eu absohit enhetlig

klassificering på de olika importorterna icke kan upprätthållas i

gränsområdet mellan tyngre kalv och lättare ungnöt. Importskyddet i form

av import- och kompensationsavgifter har därför ansetts böra få en och

samma storlek för såväl nötkött som kalvkött. Då importskyddet samtidigt

för de 2 varuslagen, totalt sett, ansetts böra kvarstå på nuvarande nivå, har

såsom avgiftsskydd för hela varugruppen föreslagits ett vägt genomsnitt av

det nuvarande skyddet för vart och ett av de 2 varuslagen (114 öre/kg). Införselavgiftsbeloppen

i förestående tablå har erhållits genom att nu gällande

kompensationsavgifter har fråndragits från den sålunda erhållna genomsnittsavgiften.

De internationella priserna på nötkött, sadana de kommit till uttryck

7 Itihany till riksdagens protokoll 1951). 1 sam!. År 147

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Kungl. Maj.ts proposition nr H7 år 1959

främst i offerter och köp från Danmark av färskt nötkött samt i noteringarna

för ko- och kvigkött i Köpenhamns kötthall, har under senare tid varit

fasta och denna tendens beräknas bli bestående under den närmaste framtiden.

Del har därför ansetts motiverat att sätta det nya mittpriset för nötkött

39 öre högre än det genomsnittliga, inhemska nötköttspriset under år

1958.

Kalvkött. Vid övergången till nuvarande prissättningssystem uttalades

farhågor för att det svenska gödkalvköttet skulle få utstå en hård konkurrens

från kött av den danska s. k. fedekalven. Dessa farhågor bär emellertid

icke besannats utan priset på gödkalvkött har kunnat hållas uppe på en

relativt hög nivå. Vid de nu slutförda förhandlingarna har priserna för

kalvkött beräknats i första hand på grundval av prisutvecklingen för sötmjölkskalvar

och fedekalvar i Danmark.

För hästkött har danska noteringar och för får- och lammkött nyzeeländska

noteringar legat till grund vid fastställandet av införselavgifterna.

För fläsk har den internationella marknadssituationen under slutet av

år 1958 varit relativt fast. Marknaden har emellertid under den hittills

gångna delen av år 1959 starkt försämrats, vilket bl. a. tagit sig uttryck

i sänkta baconpriser i England. Tillgängliga rapporter över svinbeståndels

utveckling i olika länder ger vid handen, att risk förefinnes för en starkt

ökad produktion inom det närmaste året. Detta förhållande beräknas i sin

tur påverka de internationella fläskpriserna i sänkande riktning. Vid bestämningen

av införselavgiften har huvudvikten lagts vid de danska baconpriserna

i London, vilka i sin tur påverkar priset vid försäljning av danskt

fläsk till s. k. tredjeland smarknader, t. ex. Sverige. Mot bakgrunden av dessa

marknadsutsikter har gränsskyddet för fläsk ansetts böra höjas med 27

öre per kg.

Det nya mittpriset för fläsk ligger 6 öre per kg högre än det genomsnittliga

fläskpriset under år 1958 men innebär i förhållande till den mittprisnivå,

som gällt sedan 5-procentregelns utlösning hösten 1957, en sänkning

med 30,5 öre per kg.

Vid bestämningen av det nya mittpriset har jordbruksnämnden och jordbrukets

förhandlingsdelegation diskuterat de expansionstendenser i fråga

om fläskproduktionen, som f. n. synes föreligga. Detta förhållande skulle

i och för sig ha motiverat ett något lägre fläskpris än det varom övei*enskommelse

nu träffats. Å andra sidan kan man icke vid en mer långsiktig

bedömning bortse från det förhållandet, att fläskproduktionens omfattning

brukar kunna undergå relativt stora svängningar från det ena året till det

andra.

I ett läge där relationerna mellan å ena sidan fodersädspriset och å andra

sidan fläskpriset är så gynnsamma för fläskproducenterna, att man kan befara

en produktionsutveckling med svårbemästrade avsättningssvårigheter

står emellertid möjligheter till"buds antingen att göra fodersäden dyrare genom

höjning av införselavgifterna eller att höja slaktdjursavgiften för svin

eller att kombinera dessa "båda åtgärder. Då kompensationsavgifterna, såsom

framgår av vad som förut anförts, i fortsättningen förutsättes bli oförändrade,

blir effekten av en höjd slaktdj ursavgift, att fläskproducenterna

får bära avgiftshöjningen i form av ett sänkt avräkningspris för fläsk.

Den införselavgift för fläsk, som redovisats i den i det föregående återgivna

tablån, avser svinkroppar med huvud. Vid import av svinkroppar

utan huvud är f. n. importavgiften 15 öre per kg högre. Detta tillägg har

motiverats av att skillnaden mellan priserna på svinkroppar med och ulan

huvud varit högre i Sverige än i Danmark. Denna skillnad synes nu ha

minskats, så att det extra tillägget fr. o. m. den 1 septeml>er 1959 bör utgå

med endast 5 öre per kg.

s. 99 Kontrollera mot PDF

99

Kungl. Maj. ts proposition nr H7 år 1959

För övriga köttvaror, d. v. s. benfritt kött och fläsk, styckningsdetaljer

med ben, organ och inälvor, andra ätbara djurdelar, charkuterivaror samt

konserver innehållande kött och fläsk skall enligt nu gällande grunder införselavgiften

utgå med 150 procent av det ovägda medeltalet av importavgifterna

för nötkött och för fläsk (exklusive kompensationsavgift). F. n.

utgör införselavgiften för övriga köttvaror 142,5 öre per kg.

Jordbruksnämnden erinrar om att den huvudsakliga anledningen till att

importskyddet för det blandade sortiment, som de nu nämnda köttvarorna

utgör, utgår i form av eu enhetlig avgift är, att det ansetts föreligga svårigheter

att vid importen klart avgränsa de olika varuslagen. Man har emellertid

från nämndens sida varit medveten om att systemet med en enhetlig

avgift i vissa fall kan leda till mindre önskvärda konsekvenser. För att

komma till rätta härmed har nämnden överlagt med branschorganisationerna

inom kötthandeln angående möjligheterna att, utan eftersättande av

kravet på effektiv kontroll, få till stånd en differentiering av införselavgiflen.

Vid dessa överläggningar har en sådan uppdelning efter vissa principer

befunnits framkomlig. Med utgångspunkt härifrån och från storleken

av det skydd, som förutsatts skola utgå för ostyckat kött och fläsk, föreslår

nu nämnden viss differentiering av införselavgifterna för övriga köttvaror.

Förslagen framgår, såvitt gäller andra varor än konserver, av följande

tablå.

Varuslag Införsel
avgift

öre/kg

Benfritt kött av nötkreatur, får och häst samt stycknings
delar

av nämnda djurslag............................

Svinfötter............................................

Svinhuvud, framlägg, baklägg, fläskben ej renskrapade ..

Benfritt fläsk och övriga styckningsdelar av fläsk ......

Organ och inälvor med undantag av hjärta och lunga,

charkuterivaror samt övriga ätbara djurdelar av nötkreatur,

häst, får och svin ..............................

Hjärta och lunga av nötkreatur, häst, får och svin......

150

fritt

70

172

166

50

Konserver, innehållande kött och fläsk, föreslås skola indelas i 4 grupper

efter konservens innehåll av köttvara. Gruppindelning ävensom införselavgifter

framgår av följande tablå.

Grupp Nettoinnehåll av köttvara Införselavgift

I ...... minst 80 procent 166 öre/kg brutto för nettovikt

II ____ minst 60 procent men icke 80 procent 133 » » » »

III.... minst 40 procent men icke 60 procent 100 » » » »

IV .... mindre än 40 procent 66 » » »

För envar av nämnda grupper bör enligt jordbruksnämndens förslag fastställas

ett särskilt statistiskt nummer. Vidare bör föreskrivas, att tullen

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Kungl. Maj.ts proposition nr 1^7 år 1959

skall taxera en till förtullning anmäld köttkonserv i grupp I, såvida importören

ej vid importen kan förete intyg från nämnden, att konserven med

hänsyn till lägre köttinnehåll än 80 procent skall hänföras till någon av de

övriga grupperna.

Införselavgift m. m. för levande djur

Vid import av levande djur utgår f. n. införselavgifter, som fastställes

med utgångspunkt från införselavgifterna vid import av ostyckat kött eller

fläsk från resp. djurslag. Omräkning av införselavgifter för ostyckat kött

till motsvarande avgift för levande djur sker med ledning av följande procenttal,

som antages ge ett uttryck för slaktutbytet i procent av levande

vikten, varvid hänsyn även tagits till utbytet av andra avgiftsbelagda varor

än rent kött och fläsk, såsom organ och inälvor samt slakterifett.

Slaktutbytet

i procent av

levande vikt

Storboskap.................... 58

Kalv ........................ 65

Häst ........................ 60

Får.......................... 50

Svin ........................ 84

Jordbruksnämnden erinrar om att den i sin prisregleringsskrivelse våren

1956 anförde, att det material, som legat till grund för framräkningen av de

nämnda omräkningstalen, var ganska knapphändigt. Med anledning härav

hemställde nämnden om bemyndigande att, om så erfordrades, justera omräkningstalens

storlek, då erfarenhet vunnits under ett försöksår. Den

ganska ringa import av slaktdjur, som hittills förekommit, har emellertid

ej givit nämnden anledning till dylik omprövning. De angivna procenttalen

bör därför enligt nämndens mening kunna läggas till grund för omräkning

till slaktad vikt även i fortsättningen.

Med utgångspunkt från omförmälda procenttal för omräkning av levande

till slaktad vikt samt de införselavgifter, som föreslagits skola fastställas

för ostyckat kött och fläsk, har jordbruksnämnden beräknat införselavgiften

för levande djur till följande belopp.

Öre/kg

Storboskap ................ 61,50

Kalv ...................... 65

Häst ...................... 48,50

Får........................ 64

Svin ...................... 96,50

Kompensationsavgift har hittills givetvis icke uttagits för levande djur,

eftersom slaktdjursavgift skall uttagas, då djuren slaktats.

Såsom framgår av redogörelsen för gränsskyddet för kött och fläsk har

s. 101 Kontrollera mot PDF

101

Kungl. Maj. ts proposition nr l i7 år i959

överenskoinmits, att fr. o. in. den 1 september 1959 kompensationsavgifterna

skall utgå med fasta belopp, vilka därefter ej skall påverkas av de

slaktdjursavgifter, som i fortsättningen skall uttagas för resp. djurslag.

Avsikten härmed är att importskyddets böjd i fortsättningen ej skall påverkas

av storleken av de belopp, som internt behöver uttagas för att täcka

slaktdj ursförluster. Eftersom slaktdj ursavgift uttages även å djur, som

importeras i levande skick och här slaktas, och det av praktiska skäl ej är

möjligt att uttaga sådan avgift med olika belopp för djur av svenskt och

djur av utländskt ursprung, måste emellertid särskilda åtgärder vidtagas

för att en ändring av slaktdj ursavgifterna ej skall medföra en ej avsedd

ändring av importskyddet i fråga om levande djur. Uetta synes jordbruksnämnden

enklast kunna ordnas så, att nämnden får befogenhet att om

slaktdj ursavgifterna skulle komma att höjas över den nivå, som motsvarar

de fasta kompensationsavgifterna, sänka importavgifterna för levande djur

i den utsträckning, som behövs för att importskyddet skall bli oförändrat i

förhållande till importskyddet för kött och fläsk. På motsvarande sätt bör

en höjning av importavgifterna för levande djur företagas vid en eventuell

sänkning av slaktdj ursavgifterna.

Vid import av livdjur bör införselavgiften, med det undantag som nyss

angivits, utgå efter samma grunder som för djur avsedda till slakt. Avgiften

bör dock i fråga om livdjur liksom f. n. efter ansökan hos jordbruksnämnden

kunna restitueras.

Fjäderfäkött och levande fjäderfä

För fjäderfäkött och levande fjäderfä skall enligt överenskommelsen importavgiften

fastställas till 25 procent av varans importvärde. De medel, som

härigenom inflyter, förutsättes liksom hittills få ställas till förfogande för

Sveriges export- och importförening för ägg att användas i föreningens regleringsverksamhet.

Prismätning

Liksom f. n. bör enligt jordbruksnämndens förslag som mätare på den

inhemska prisnivån användas Sveriges slakteriförbunds partipriser i Stockholm

och Göteborg, vilka bör liopvägas, så att av stockholmspriset tages 2

delar och göteborgspriset 1 del. Vidare bör vid hopvägningen inom de olika

varuslagen hänsyn tagas till klassificeringsutfallet under den närmast kända

12-månadersperioden.

Höjning av slaktdjnrsavgiftemas maximibelopp

Jordbruksnämnden anför, att för såväl storboskap som svin uttages slaktdjursavgiften

f. n. med det högsta belopp, som enligt riksdagens bemyndigande

må utlagas. Nämnden påpekar i anslutning härtill, att detta, för den

händelse — tillfälligt eller mera varaktigt — den inhemska köttproduktionen

i framtiden skulle öka och därmed importbehovet minskas, givetvis

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Kungl. Maj. ts proposition nr 147 år 1959

påverkar i sänkande riktning de belopp, som inflyter genom införselavgifter

för kött och som förutsatts skola komma till användning i föreningen

.Svensk kötthandels regleringsverksamhet. Samtidigt kan i ett sådant marknadsläge

ökade krav komma att ställas på föreningen för att kunna möta

ett försämrat exportläge. Med hänsyn härtill samt angelägenheten av att —

såsom tidigare berörts — i vissa lägen kunna dämpa fläskproduktionen,

synes möjligheter böra skapas att taga ut högre slaktdjursavgifter än som

nu är fallet. Nämnden föreslår därför, att slaktdj ursavgifternas maximibelopp

höjes med 10 kr. per djur för såväl storboskap som svin. Då läget på

ifrågavarande område f. n. är sådant, att en höjning av slaktdj ursavgifterna

redan nu kan ifrågasättas, hemställer nämnden, att höjningen sker redan

före ingången av nästa prissättningsperiod. En höjning dessförinnan av

slaktdjursavgifterna skall dock enligt nämnden icke få föranleda höjning

av koinpensationsavgifterna.

Reglering av utrikeshandeln med kött och fläsk m. in.

Regleringen av utrikeshandeln med kött och fläsk bör enligt jordbruksnämndens

mening under den kommande prissättningsperioden i princip

utformas i överensstämmelse med vad som nu gäller. Import och export bör

således fritt få företagas, då det inhemska priset ligger mellan prisgränserna.

Då den nedre prisgränsen för något varuslag underskridits, bör efter

beslut av nämnden föreningen Svensk kötthandel kunna erhålla ensamrätt

till importen. Denna förening bör liksom hittills äga utbetala exportbidrag

och själv avgöra, huruvida exportbidrag skall utgå till annan än medlem i

föreningen. Om den övre prisgränsen överskridits, bör föreningens rätt att

utbetala exportbidrag för ifrågavarande varuslag upphöra. Exportavgifter

bör även i fortsättningen kunna uttagas efter nuvarande grunder, d. v. s.

både då priset ligger mellan prisgränserna och då den övre prisgränsen

överskridits för ett varuslag.

Det inhemska pris, vid vilket kvantitativ exportreglering bör övervägas,

skall enligt riksdagens beslut ligga något högre än den övre prisgränsen.

Vid de nu slutförda förhandlingarna har man överenskommit, att den prisnivå,

vid vilken sådan reglering kan komma i fråga, för nötkött bör fastställas

till 5 kr. 50 öre och för fläsk till 5 kr. per kg.

De regleringsåtgärder för charkuterivaror, köttkonserver, organ och inälvor

samt styckningsdetaljer, som bör ifrågakomma vid tillfällen då prisgränserna

för nötkött eller fläsk överskridits, bör enligt jordbruksnämndens

mening på grund av svårigheten att i förväg fastställa de ingripanden, som.

kan behöva företagas i varje situation, icke nu fixeras utan nämnden bör

äga befogenhet att vidtaga de åtgärder, som från fall till fall kan befinnas

lämpliga.

Enligt jordbruksnämndens mening bör det ankomma på nämnden att i

direktiv till föreningen Svensk kötthandel närmare utforma reglerna för

föreningens verksamhet. Till täckande av utgifter i regleringsverksamheten

bör till föreningen, förutom slaktdj ursavgifter, överföras de medel, som in
-

s. 103 Kontrollera mot PDF

103

Kungl. Majrts proposition nr 147 år 1959

flyter genom upptagande av införsel- och exportavgifter avseende de till

detta område hörande varuslagen. Vidare förutsattes föreningen ayen kunna

tilldelas eu del av de införselavgiftsmedel, som inflyter vid import av foder
jordbruksnämnden

anser, att föreningen Svensk kötthandel även i fortsättningen

bör kunna erhålla medgivande att av regleringsmedel understödja

försöks-, forsknings- o. d. verksamhet inom föreningens verksamhetsområde.

Bland aktuella uppgifter av sådant slag anfor nämnden undersok g

ar rörande s. k. muskeldegeneration samt korsnings- och utfodringsforsok

för slaktdjur av olika slag. Till denna fråga återkommer emellertid nämnden

längre fram under det allmänna avsnittet om användningen av regle
ringsmedel.

Lagring av kött och fläsk

Vid förhandlingarna har enligt jordbruksnämnden överenskommits, att

den lagringsverksamliet för kött och fläsk, som understödjes med ™glenngsmedel

från föreningen Svensk köttliandel, icke bor, sasom f. n. ar fa let, åt

njuta bidrag endast för de rörliga lagringskostnaderna, sasom räntor oc

lagerhyror, utan i fortsättningen bör kunna erhålla bidrag aven för fas a

lagringskostnader, såsom infrysningsavgift, hanteringskostnader och svinn.

Nämnden anser sig även böra föreslå, att bidrag skall kunna fa lamnas till

täckning av de förluster, som kan uppstå för lagerhallarna därigenom

frusen vara måste säljas till lägre pris än motsvarande farsk vara Liksom

hittills bör lagringsstödet endast avse svenska varor, som lagras 1 storre *

mersiella fryshus av medlemmar i föreningen Svensk kotthandel och endast

utgå vid de tillfällen, då det aktuella inhemska priset ligger under mi tpriset

för vederbörande varuslag. Det bör ankomma pa nämnden att bestämma

storleken av de olika bidrag, som kan ifrågakomma ävensom de

närmare grunderna härför. . ... „

Enligt jordbruksnämndens mening bör slutligen liksom hittills sta g

rörelsemedel mot ränta kunna ställas till förfogande för föreningen Svensk

kotthandel för lagring av sådant kött och fläsk som föreningen irnporterai

i egen regi och som icke vinner omedelbar avsattnmg, liksom for sada g

ring, som verkställes med nyss angivet lagringsbidrag.

Stöd åt smågrisproduktionen

Jordbruksnämnden erinrar om att stödet åt smågrisproduktionen under

innevarande prissättningsperiod utgår i form av ett garantipris för smågrisar

av 3 kr per kg. Stödet är dock begränsat på sådant satt, att kostnadern

icke utan medgivande av Kungl. Maj:t får överskrida 2 000 000 kr. per regleringsår.

Den statliga prisgarantien har hittills icke behövt trada i tillampning

under innevarande prissättningsperiod. Sedan det inhemska priset på

fläsk hösten 1957 sjunkit under den nedre prisgränsen, bär emellerti orclagits

eu utslagning av smågrisar. Stödåtgärderna, som bekostats med reg
-

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Kungl. Maj.ts proposition nr H7 år 195!)

leringsmedel inom föreningen Svensk kötthandel, avsåg i första band att

lyfta bort ett kommande överskott av fläsk. Åtgärderna kunde således betraktas

som ett skydd för fläskpriset och insattes vid ett smågrispris, som

låg något högre än garantipriset eller 3 kr. 30 öre per kg. Under den tid

smågrisslakten pågick, oktober 1957—april 1958, slaktades något över 74 000

smågrisar till en kostnad av ca 2 700 000 kr. Genom dessa åtgärder beräknar

nämnden, att ungefär 4 000 ton fläsk undandragits marknaden.

Vidare erinrar jordbruksnämnden om att den år 1956 tillsatta utredningen

om småbruksstöd år 1958 i en särskild promemoria avgivit förslag om

smågrisstödet. Härom anför nämnden följande.

Utredningen anser ett fortsatt stöd åt smågrisproduktionen vara påkallat

men uttalar, att inom ramen för det nuvarande prisättningssystemet stödet

åt smågrisproduktionen icke kan skiljas från det allmänna stödet åt fläskproduktionen.

Direkta statsmedel bör därför icke efter utgången av regleringsåret

1958/59 användas för att stödja ett garantipris för smågrisar. Ej

heller bör stödet ovillkorligen fixeras till en viss prisnivå på smågrisar. Jordbruksnämnden

bör sålunda kunna ingripa, då den nedre prisgränsen för

fläsk underskridits. Det bör dock fastställas ett visst prisintervall för smågrispriset,

där stödet kan insättas även om den nedre prisgränsen för fläsk

icke underskridits. Kostnaderna för de stödåtgärder, som kan komma att beslutas,

bör bestridas med regleringsmedel inom föreningen Svensk kötthandel.

Sedan vissa statliga myndigheter samt jordbrukets organisationer lämnats

tillfälle att yttra sig över det framlagda förslaget, har Kungl. Maj:t överlämnat

utredningens promemoria jämte yttranden däröver till jordbruksnämnden

för att tagas under övervägande vid nämndens kommande överläggningar

med jordbrukets organisationer angående prissättningen på jordbrukets

produkter för tiden efter den 31 augusti 1959.

Efter de överläggningar, som med anledning härav förevarit med jordbrukets

förhandlingsdelegation, påpekar jordbruksnämnden, att — såsom

även smabruksstödsutredningen framhållit — nedslaklningen av smågrisar

kan företagas i syfte att stödja antingen priset på fläsk eller priset på smågrisar.

Beträffande det förstnämnda slaget av stödåtgärder anför nämnden

följande.

Bl. a. mot bakgrunden av de övervägande gynnsamma erfarenheterna från

nedslaktningen hösten 1957 bör slakt av smågrisar även i fortsättningen ingå

bland de åtgärder, som skall kunna tillgripas för att skydda den nedre prisgränsen

för fläsk. Sådan slakt bör för övrigt, på begäran av föreningen

Svensk kötthandel, kunna igångsättas även i ett läge, då fläskpriset visserligen

befinner sig något över den nedre prisgränsen men nedslaktningen

framstår som en lämplig åtgärd för att begränsa de exportförluster, som eljest

kan väntas uppstå, och för att överhuvudtaget reducera ett produktionsöverskott,

som kan väntas bli svårt att avsätta på exportmarknaden.

Vid de tillfällen, då nedslaktning i här nämnt syfte kan bli aktuell,

måste dock alltid samtidigt uppmärksamhet ägnas läget på smågrismarknaden.

En nedslaktning bör således ej leda till en knapphet på smågrisar, som

driver upp smågrispriset. Följden härav kan t. ex. bli, att suggbetäckningarna

stimuleras i lägen, då detta ej är önskvärt.

s. 105 Kontrollera mot PDF

105

Kungl. Maj:ts proposition nr 117 år 1959

Beträffande sådana stödåtgärder, som har till syfte att förhindra smågrispriset

att sjunka under eu viss nivå, anför jordbruksnämnden följande.

De skäl, som tidigare kunde förebringas för att anknyta stödåtgärderna

för smågrisproduktionen till ett i förväg bestämt garantipris, föreligger ej

längre med nuvarande höga fläskproduktion. I stället bör numera eiforderliga

ingripanden till stöd för smågrispriserna i första hand syfta till en utjämning

av icke önskvärda svängningar i fläskproduktionen. På grund av

svårigheten att i förväg kunna bestämma de olika situationer, vid vilka ett

ingrepp på smågrismarknaden kan vara befogat, bör stödet dock ej fixeras

till i förväg bestämt pris eller bestämda prisgränser. Det bör i stället ankomma

nå nämnden att, under hänsynstagande till marknadsläget för smagrisai

samt de allmänna tendenserna på fläskmarknaden, efter överläggning med

jordbrukets förhandlingsdelegation bestämma, när stödåtgärder skall sättas

in samt omfattningen av desamma.

I likhet med vad småbruksstödsutredningen föreslagit bör enligt jordbruksnämndens

mening direkta statsmedel i fortsättningen icke utga till bestridande

av kostnaderna för ingrepp på smågrismarknaden vare sig ingreppen

har till syfte att stödja fläskpriset eller att stödja smågrispriset

utan eventuella stödåtgärder för smågrisproduktionen bör helt bestridas med

regleringsmedel, som står till föreningen Svensk kötthandels förfogande.

Stöd åt ullproduktionen

Under innevarande prissättningsperiod utgår stödet åt ullproduktionen i

form av ett statligt pristillägg om 2 kr. per kg ull. Pristillägget bör enligt

jordbruksnämndens mening utgå oförändrat även under den prissättningsperiod,

som tager sin början den 1 september 1959.

Departementschefen

Enligt beslut av 1955 års riksdag skall särskilda prisgränser till ± 12

procent av mittpriset fastställas för nötkött och fläsk samt till ± 15 piocent

av mittpriset för kalvkött, hästkött samt får- och lammkött. Vidare

skall enligt nämnda beslut utgå vissa särskilda införselavgifter. Såsom

framgår av avsnittet om allmänna synpunkter och förslag i iråga om jordbruksregleringens

utformning har jag på jordbruksnämndens förslag förordat,

att dessa särskilda avgifter vid övergången till den nya prissättningspcrioden

bör inarbetas i det allmänna prisskyddet.

De i nu föreliggande överenskommelse föreslagna prisgränserna och införselavgifterna

avser liksom hittills hela, halva och fjärdedels kroppar av

storboskap och häst samt hela och halva kroppar av övriga djurslag. Prisgränserna

avser Sveriges slakteriförbunds partipris i Stockholm och (iöteborg.

Vid sammanvägningen av stockliolms- och götcborgspriserna skall åt

det förstnämnda priset ges dubbel vikt. Vidare har angivits, att vid sammanvägningen

inom de olika varuslagen hänsyn bör tagas till klassificeringsutfallel

under den senaste kända 12-månadersperioden.

Vad sålunda föreslagits överensstämmer med vad nu gäller och torde

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Kungl. Maj:ts proposition nr 747 år 1959

böra godtagas. Jag anser mig även kunna biträda vad i föreliggande överenskommelse

i övrigt föreslagits beträffande mittpriserna, prisgränserna

och införselavgifterna för kött och fläsk vid prissättningsperiodens början

den 1 september 1959.

Sålunda bör för nötkött (kött av storboskap) mittpriset fastställas

till 4 kronor 50 öre per kilogram samt prisgränserna till 5 kronor 4 öre

respektive 3 kronor 96 öre per kilogram. Det föreslagna mittpriset är 66,5

öre högre än det nu gällande och 85 öre högre än det vid den nu löpande

periodens början fastställda. Höjningen har motiverats av den fasta tendens,

som karakteriserar de internationella priserna, sådana de kommit

till uttryck i offerter och köp från Danmark av färskt nötkött samt i noteringarna

för ko- och kvigkött i Köpenhamns kötthall. För att undanröja

den olämpliga spänning mellan införsel- och kompensationsavgifterna för

nötkött och motsvarande avgifter för kalvkött har det sammanlagda gränsskyddet

för dessa varor givits samma storlek. Införselavgiften för nötkött

har därför ansetts böra höjas något och från ingången av den nya perioden,

så länge det inhemska priset ligger mellan prisgränserna, utgå med 1 krona

6 öre per kilogram. Kompensationsavgiften för nötkött bör i anslutning till

vad jag tidigare anfört om dylik avgift utgå med 8 öre per kilogram. Det

totala gränsskyddet för nötkött blir sålunda 1 krona 14 öre per kilogram

eller 4 öre mer än för närvarande.

För k a 1 v k ö 11 bör mittpriset bestämmas till 5 kronor 34 öre per kilogram

och prisgränserna till 6 kronor 14 öre respektive 4 kronor 54 öre per

kilogram. Införselavgiften bör, så länge priset ligger inom prisgränserna,

utgå med 1 krona per kilogram och kompensationsavgiften fastställas till

14 öre per kilogram. Det sammanlagda gränsskyddet för kalvkött blir sålunda

liksom för nötkött 1 krona 14 öre per kilogram, vilket är 15 öre lägre

än för närvarande. Priserna och införselavgiften har i första hand beräknats

på grundval av prisutvecklingen för sötmjölks- och fedekalvar i Danmark.

Mittpriset är 61 öre högre än det nu gällande och 84 öre högre än

det vid den nu löpande periodens början fastställda.

För får- och lammkött bör i enlighet med överenskommelsen mittpriset

fastställas till 5 kronor 33 öre per kilogram samt prisgränserna till 6

kronor 13 öre respektive 4 kronor 53 öre per kilogram. Den införselavgift,

som skall uttagas, så länge det inhemska priset ligger inom dessa gränser,

bör bestämmas till oförändrat 1 krona 28 öre per kilogram. Till grund för

förslaget om denna avgift har legat nyzeeländska noteringar. Någon kompensationsavgift

utgår inte för får- och lammkött. Det föreslagna mittpriset

är 60,5 öre högre än det nu gällande och 83 öre högre än det vid den nu

löpande periodens början fastställda.

För hästkött bör mitlpriset utgöra 3 kronor 42 öre per kilogram samt

prisgränserna fastställas till 3 kronor 93 öre respektive 2 kronor 91 öre

per kilogram och införselavgiften till 81 öre per kilogram. Kompensationsavgiften

bör bestämmas till 6 öre per kilogram. Gränsskyddet föreslås sålunda

bli oförändrat 87 öre per kilogram. Till grund härför har legat danska

s. 107 Kontrollera mot PDF

107

Kungl. Maj.ts proposition nr U7 ur 19.59

noteringar på hästkött. Det föreslagna mittpriset är 26 öre högre än det

för närvarande gällande och 42 öre högre än det vid ingången till nu löpande

period fastställda.

För fläsk (kropp med huvud) torde mittpriset böra utgöra 4 kronor

6 öre per kilogram samt den övre prisgränsen 4 kronor 55 ore och den nedre

prisgränsen 3 kronor 57 öre per kilogram. Det föreslagna mittpriset ar

30 5 öre lägre än det för närvarande gällande och 9 öre lägre an det vid nu

löpande periods början fastställda. Sä länge det inhemska priset befinner

sig inom prisgränserna, bör införselavgiften uppgå till 1 krona lo ore per

kilogram. Kompensationsavgiften torde i anslutning till vad i det föregående

anförts beträffande dylika avgifter böra fastställas till 21 ore per kilogram.

Det sammanlagda gränsskyddet blir sålunda 1 krona 06 ore pei

kilogram mot för närvarande 1 krona 9 öre per kilogram. Vid bestämningen

av införselavgiften har huvudvikten lagts vid de danska baconnoteringarna

i London, vilka i sin tur påverkar priset vid försäljning av danskt

fläsk till s. k. tredjelandsmarknader, t. ex. Sverige. I enlighet med jordbruksnämndens

förslag bör tillägget till införselavgiften vid import av svinkroppar

utan huvud minskas från 15 till 5 öre per kilogram.

Enligt de av 1955 års riksdag fastställda grunderna skall införselavgiflen

för alla övriga köttvaror, d. v. s. benfritt kött och fläsk, styckningsdetaljer

med ben, organ och inälvor, andra ätbara djurdelar, charkuterivaror

samt konserver innehållande kött och fläsk, då såval notkottssoin

fläskpriset ligger inom prisgränserna, fastställas till ett belopp, som i

öre per kilogram motsvarar 150 procent av det ovägda medeltalet av inforselavgifterna

för nötkött och fläsk. Vid beräkningen av införselavgiften for

Övriga köttvaror skall hänsyn inte tagas till evenuellt utgående kompensationsavgifter

för ostyckat kött och fläsk. I enlighet härmed fastställdes

denna införselavgift vid nu löpande periods början till 118 öre per kilogram

och uppgår för närvarande till 142,5 öre per kilogram.

Som jordbruksnämnden framhållit, var den främsta anledningen till att

importskyddet för det blandade sortiment, varom här är fråga, lämnades

i form av en enhetlig avgift, att det ansågs föreligga svårigheter att klart

avgränsa de olika varuslagen. Nämnden har emellertid nu efter överläggningar

med branschorganisationerna inom kötthandeln funnit sig kunna,

utan att därför eftersätta kravet på effektiv kontroll, föreslå skilda införselavgifter

för olika grupper av ifrågavarande »Övriga» köttvaror. Vad

nämnden sålunda föreslagit finner jag böra godtagas och förordar jämväl

att de utav nämnden föreslagna införselavgiftsbeloppen fastställes.

Införselavgiften för henfritl kött av nötkreatur, får och häst samt styckningsdelar

av nämnda djurslag bör sålunda fastställas till t krona 50 öre

per kilogram. Svinhuvud, framlägg, baklägg och ej renskrapade fläskben

bör beläggas med eu införselavgift av 70 öre per kilogram. För benfrilt

fläsk och övriga styckningsdetaljer av fläsk, med undantag av svinfötter,

vilka bör vara avgiftsfria, bör avgiften utgå med 1 krona 72 öre per kilogram.

Organ och inälvor med undantag av hjärta och lunga, charkuteri
-

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Kungl. Mcij. ts proposition nr ltf år 1959

varor samt övriga ätbara delar av nötkreatur, häst, får och svin bör beläggas

med en införselavgift av 1 krona G6 öre per kilogram. För hjärta och

lunga av nötkreatur, häst, får och svin bör avgiften fastställas till 50 öre

per kilogram.

Konserver, innehållande kött och fläsk, bör efter innehållet av köttvara

indelas i 4 grupper. För den första gruppen med ett nettoinnehåll av minst

80 procent köttvara bör införselavgiften fastställas till 1 krona 66 öre per

kilogram brutto för nettovikt. För den andra gruppen med minst 60 men

inte 80 procent köttvara bör motsvarande avgiftsbelopp utgöra 1 krona 33

öre och för den tredje gruppen med minst 40 men inte 60 procent köttvara

1 krona. För den fjärde gruppen med mindre än 40 procent köttvara bör

införselavgiften fastställas till 66 öre per kilogram brutto för nettovikt.

För envar av nu nämnda grupper bör vidare fastställas särskilt statistiskt

nummer, varjämte bör föreskrivas, att en till förtullning anmäld köttkonserv

skall hänföras till den första gruppen, såvida inte importören vid införseln

kan förete intyg från jordbruksnämnden, att konserven med hänsyn

till lägre köttinnehåll än 80 procent skall hänföras till någon av de

övriga grupperna.

Enligt 1955 års riksdagsbeslut skall införselavgift uttagas för samtliga

levande djur (nötkreatur, hästar, får och svin), varvid dock avgiftsresfitution

skall medges i fråga om livdjur. Beträffande slaktdjur skall

slaktutbylet beräknas till för storboskap 58 procent, kalv 65 procent, häst

60 procent, får 50 procent och svin 84 procent. Jordbruksnämnden föreslår,

att dessa tal även i fortsättningen skall läggas till grund för omräkning

till slaktad vikt. Häremot har jag intet att erinra. Med utgångspunkt från

dessa omräkningstal samt de införselavgifter, som föreslagits skola fastställas

för ostyckat kött och fläsk, bör införselavgiften för levande djur bestämmas

till för storboskap 61,5 öre, för kalv 65 öre, för häst 48,5 öre, för

får 64 öre samt för svin 96,5 öre, allt per kilogram levande vikt. Kompensationsavgift

bör liksom hittills inte uttagas för levande djur, eftersom

slaktdjursavgift uttages, när djuren slaktats.

I det föregående har föreslagits, att kompensationsavgifterna under den

kommande prissättningsperioden i princip skall vara fasta. För att i anledning

härav en inte avsedd ändring av importskyddet i fråga om levande

djur skall inträda vid ändringar i slakdjursavgifterna hemställer jordbruksnämnden

om bemyndigande att, om slaktdjursavgifterna skulle komma att

höjas över den nivå, som motsvarar de fasta kompensationsavgifterna, sänka

införselavgifterna för levande djur i den utsträckning, som erfordras

för att importskyddet skall bli oförändrat i förhållande till importskyddet

för kött och fläsk. På motsvarande sätt bör eu höjning av införselavgifterna

för levande djur företagas vid en eventuell sänkning av slaktdjursavgifterna.

Detta förslag kan jag biträda.

Vid import av livdjur bör införselavgiften, med det undantag som nyss

angivits, utgå efter samma grunder som för djur avsedda för slakt. Avgif
-

s. 109 Kontrollera mot PDF

109

Kungl. Maj. ts proposition nr 147 år 1959

ten bör dock i fråga om livdjur liksom hittills kunna restitueras efter ansökning

hos jordbruksnämnden.

För fjäderfäkött och levande fjäderfä bör liksom hittills

mittpriser och prisgränser inte fastställas utan endast införselavgift.

I enlighet med överenskommelsen bör denna höjas från nuvarande 21 procent

till 25 procent av varans importvärde.

Slaktdjurs.avgifterna för storboskap och svin uttages för närvarande

med 20 respektive 15 kronor per djur, d. v. s. de högsta belopp, som

från och med den 1 september 1958 må utgå enligt förordningen den 3 juni

1955 (nr 284) angående slaktdjursavgift. Med hänsyn till bland annat

knappheten på regleringsmedel för avlastning av överskottet på fläsk föreslår

jordbruksnämnden, att dessa maximibelopp höjes med 10 kronor per

djur till för storboskap 30 kronor och för svin 25 kronor per djur. Dletta

förslag finner jag mig kunna biträda. Jag tillstyrker även nämndens förslag,

att höjningar skall få vidtagas redan från den 1 juli 1959 och således

före ingången av den kommande prissättningsperioden. Fn höjning dessförinnan

bär dock inte få föranleda en höjning av kompensationsavgifterna

utöver nuvarande nivå.

Regleringen av utrikeshandeln med kött och fläsk torde

i enlighet med jordbruksnämndens förslag böra utformas i överensstämmelse

med de riktlinjer, som nu gäller. Import och export bör således få företagas

av vem som helst, så länge det inhemska priset ligger inom prisgränserna.

Då den nedre prisgränsen underskridits, bör efter beslut av jordbruksnämnden

Svensk kötthandel, ekonomisk förening, kunna erhålla ensamrätt

till importen av ifrågavarande varuslag. Nämnden bör till denna förening

kunna delegera uppgiften att fastställa och utbetala bidrag vid export, som

företages av exportörer, vilka står utanför föreningen. Om den övre prisgränsen

överskridits, bör föreningens rätt att utbetala exportbidrag för ifrågavarande

varuslag upphöra. Exportavgift bör även i fortsättningen efter

nuvarande grunder kunna uttagas av samtliga exportörer både då det inhemska

priset ligger mellan prisgränserna och då den övre prisgränsen överskridits

för ett varuslag. Föreningen Svensk kötthandel står öppen för alla

reguljära partihandlare på kött- och fläskområdet. Med hänsyn till bland

annat önskvärdheten att bevara de svenska varornas anseende utomlands

bör föreningen liksom hittills äga besluta, att exportbidrag skall lämnas

endast till föreningens medlemmar.

Enligt 1955 års riksdagsbeslut skall kvantitativa exportregleringar inte

vidtagas omedelbart, då den övre prisgränsen tangeras. I enlighet med föreliggande

överenskommelse bör den nivå, vid vilken sådana regleringar bör

komma i fråga, fastställas för nötkött till 5 kronor 50 öre per kilogram och

för fläsk till 5 kronor per kilogram.

I fråga om charkuterivaror, köttkonserver, organ och inälvor samt styckningsdetaljer

bör jordbruksnämnden även i fortsättningen — när den övre

opaginerad Kontrollera mot PDF

no

Kungl. Maj:ts proposition nr lh7 år 1959

eller nedre prisgränsen över- respektive underskrides för endera nötkött eller

fläsk eller bådadera — få vidtaga sådana anordningar beträffande nyssnämnda

produkter, som är betingade av omständigheterna och önskvärdheten

att skydda respektive prisgräns. Därvid bör emellertid liksom nu kvantitativa

importregleringar inte företagas i fråga om sådana speciella typer

av konserver och charkuterivaror, som inte tillverkas inom landet men för

vilka köpintresse finnes. Dock bör import av konserver och charkuterivaror

i angivna läge inte få äga rum, om det konstateras, att man därigenom uppenbart

söker kringgå importförbudet för hel vara.

Det bör ankomma på jordbruksnämnden att med tillämpning av grunderna

i det föreslagna prissättningssystemet meddela erforderliga direktiv

för föreningen Svensk kötthandel. De medel, som inflyter genom upptagande

av slaktdjurs-, utförsel- och kompensationsavgifter på kött och fläsk samt

övriga till detta område hörande varuslag, bör överföras till föreningen och

användas för att täcka förlusterna i dennas verksamhet. Till frågan om dispositionen

av införselavgifter återkommer jag i ett senare avsnitt.

Enligt den föreliggande överenskommelsen skall den, som verkställer lagring

av kött och fläsk, som understödjes med regleringsmedel från föreningen

Svensk kötthandel, inte blott som nu åtnjuta bidrag för de rörliga

lagringskostnaderna, såsom räntor och lagerhyror, utan i fortsättningen

även kunna erhålla bidrag för fasta lagringskostnader, såsom infrysningsavgift,

hanteringskostnader och svinn. Vidare skall bidrag av regleringsmedel

kunna få lämnas för att täcka förluster, som kan uppstå för lagerhållarna,

därigenom att frusen vara måste säljas till lägre pris än motsvarande

färsk vara. Förslaget, som innebär en viss återgång till vad som gällde under

tiden närmast före den nu löpande regleringsperioden, synes kunna godtagas.

Liksom hittills bör lagringsstödet emellertid endast avse svenska varor,

som lagras i större kommersiella fryshus av medlemmar i föreningen

Svensk kötthandel, och endast utgå under perioder, då det aktuella priset

för vederbörande varuslag ligger under mittpriset. Det bör vidare ankomma

på jordbruksnämnden att bestämma storleken av de olika bidragen. De närmare

grunderna för lagringsstödet torde, efter förslag av nämnden, böra

fastställas av Kungl. Maj:t.

Under nu löpande regleringsperiod har rörelsemedel ställts till förfogande

för föreningen Svensk kötthandel för lagring av sådant importerat kött och

fläsk, som inte vunnit omedelbar avsättning, liksom även för lagring, som

verkställes med bidrag. Så torde böra få ske även i fortsättningen, varvid

lagerhållare bör erlägga ränta efter en räntefot, motsvarande gällande diskonto

plus 0,5 procent.

Stödet åt smågrisproduktionen utgår under innevarande

regleringsperiod i form av ett garantipris för smågrisar av 3 kronor per kilogram.

Kostnaderna för stödet får dock inte utan Kungl. Maj :ts medgivande

överskrida 2 000 000 kronor per regleringsår.

I anslutning till ett förslag av utredningen om småbruksstöd, över vilket

opaginerad Kontrollera mot PDF

in

Kungl. Maj:ts proposition nr 147 år 1959

yttranden avgivits av vissa statliga myndigheter samt jordbrukets organisationer,

framlägger jordbruksnämnden efter överläggningar i frågan med

jordbrukets förhandlingsdelegation följande förslag till ny utformning av

smågrisstödet. . , .

Inom ramen för det allmänna prisstödet kan stödet åt smagnsproduktionen

inte skiljas från det allmänna stödet åt fläskproduktionen. Statligt garantipris

för smågrisar bör därför efter utgången av regleringsåret 1958/o9

inte fastställas och ej heller bör statsmedel användas för att stödja ett garantipris

för smågrisar. Åtgärderna bör i fortsättningen helt bestridas med

regleringsmedel, som står till förfogande för föreningen Svensk kolthandel,

och taga sikte på att stödja antingen priset på fläsk eller priset pa smagn
''

Mot bakgrunden av hittillsvarande erfarenheter anser jordbruksnämnden

sålunda, att slakt av smågrisar i fortsättningen bör ingå bland de åtgärder,

som skall kunna tillgripas för att skydda den nedre prisgränsen för fläsk.

Sådan slakt bör emellertid, på begäran av föreningen Svensk kotthandel,

kunna företagas även i ett läge, då priset på fläsk visserligen befinner sig

något över den nedre prisgränsen men nedslaktningen framstår som en

lämplig åtgärd för att begränsa exportförluster för fläsk, som eljest kan vanlas

uppstå, samt för att överhuvudtaget minska elt produktionsöverskott,

som kan väntas bli svårt att avsätta på exportmarknaden. Därvid måste

emellertid alltid samtidigt uppmärksamhet ägnas åt läget på smågrismarknaden,

så att nedslaktningen inte driver upp priset på smågrisar med ökade

suggbétäckningar som följd. Stödet åt priset på smågrisar bör enligt jordbruksnämnden

i första hand syfta till att utjämna inte önskvärda svängningar

i fläskproduktionen. På grund av svårigheten att i förväg kunna avgränsa

de situationer, i vilka ett ingrepp på smågrismarknaden kan vara påkallat,

bör stödet inte bestämmas till i förväg bestämt pris eller bestämda

prisgränser. Det bör i stället ankomma på nämnden att — med beaktande

av marknadsläget för smågrisar samt de allmänna tendenserna på fläskmarknaden

— efter överläggning med jordbrukets förhandlingsdelegation

avgöra, när stödåtgärder skall tillgripas och vilken omfattning dessa skall

få. o

Vad jordbruksnämnden sålunda föreslagit i fråga om stödet på smågiisområdet

synes enligt min mening böra godtagas.

Sodan regleringsåret 1948/49 har elt statligt pristillägg utbetalats för

otvättad u 1 1, som av producent levereras till Aktiebolaget Kontrollhudar

eller Sveriges ullspinneri- och väveriförening. Såsom framgår av avsnittet

om anslagsfrågor in. m. har frågan om delta stöd varit föremål för behandling

av jordbruksanslagsutredningen, som därvid för sin del inte ansett sig

höra förorda någon ändring av stödet. Jordbruksnämnden anser, att stödet

åt ullproduktionen i oförändrad form bör utgå under den kommande prissättningsperioden

och att pristillägget bör fastställas till 2 kronor per kilogram.

Mot vad sålunda föreslagits, har jag inte något alt erinra.

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Kungl. Maj. ts proposition nr 147 år 1050

Ägg in. m.

Jordbruksnämnden

Med hänsyn till den utpräglade säsongvariation, som föreligger i fråga om

prisbildningen på och produktionen av ägg (stat. nr 04.05. 110, 150) har

produktionsåret under innevarande prissättningsperiod indelats i 2 olika

säsonger med skilda prisgränser. Erfarenheten har enligt jordbruksnämnden

visat, att denna anordning varit ändamålsenlig. Överenskommelse har

därför träffats, att en säsonguppdelning bör tillämpas även i fortsättningen.

För att undvika spekulation förutsättes därvid att, liksom hittills, växlingen

mellan perioderna icke skall fixeras till en viss dag utan att den till

tiden skall kunna variera något. Med hänsyn till att prisöverenskommelsen

avser en så lång period som 6 år, anser sig nämnden dessutom — för den

händelse mer avsevärda förskjutningar skulle uppstå i säsongvariationen

för äggproduktionen — böra äga möjlighet att företaga en mot förskjutningen

svarande justering av prisgränsperiodernas längd. De mittpriser, prisgränser

och införselavgifter, som enligt nämndens förslag bör fastställas fr. o. nr.

den 1 september 1959, framgår av följande tablå.

Omkring 1/8— Omkring 1/12—

omkring 30/11 omkring 31/7

Mittpris, öre/kg............ 427 377

Övre prisgräns, öre/kg .... 472 417

Nedre prisgräns, » .... 382 337

Införselavgift, » .... 88 88

Såsom mätare på den inhemska prisnivån bör enligt förslaget liksom hittills

tagas ett vägt medeltal av Svenska ägghandelsförbundets priser vid försäljning

av runmärkta ägg och kronägg till handlande i Stockholm. Omräkning

av vägningstalen bör ske vid början av varje prisgränsperiod. Jordbruksnämnden

upplyser, att såsom underlag för bestämningen av införselavgiften

för ägg, vilken ligger 10 öre per kg högre än f. n., i första hand legat

danska exportpriser vid försäljning till Västtyskland.

Mittpriser, prisgränser och införselavgifter för äggprodukter har under

innevarande prissättningsperiod satts i relation till motsvarande enheter för

ägg i skal. Även under nästa prissättningsperiod har det enligt jordbruksnämnden

ansetts lämpligt att bibehålla detta samband. Med utgångspunkt

härifrån framlägger nämnden för de olika äggprodukterna följande förslag.

Enligt jordbruksnämndens förslag för de olika äggprodukterna bör i övrigt

de nuvarande reglerna gälla oförändrade.

Mittpris och prisgränser för äggmassa bör sålunda avse ägghandelsförbundets

partiprisnotering i Stockholm vid försäljning i poster om minst 1 000

kg. Därest en prisgräns uppnås för äggmassa, bör den även anses vara uppnådd

för flytande äggula och äggvita. För torkade äggprodukter bör prisuppgifter

inhämtas regelbundet från de 2 inhemska företag, som bedriver

s. 113 Kontrollera mot PDF

113

Kungl. Maj.ts proposition nr 147 år 1959

Varuslag (Stat. nr)

Heläggpulver.......... (04.05.201)

Heläggmassa.......... (04.05.209)

Äggulepulver.......... (04.05.301)

Flytande äggula........ (04.05.309)

» äggvita ...... (35.02.101)

Äggvitepulver och -kristaller

.............. (35.02.102)

Mittpris

kr./kg

Övre

prispräns

kr./kg

Nedre

prisgräns

kr./kg

Införsel-

avgift

kr./kg

18,40

20,25

16,55

4,72

4,05

4,55

3,55

1,06

17,75

19,50

16,00

4,80

—.

.—.

—

1,20

—

—

0,97

27,25

30,00

24,50

7,38

den huvudsakliga tillverkningen av hithörande produkter, nämligen Kullbergs

industriaktiebolag, Töreboda, och Aktiebolaget Svenska äggprodukter,

Hälsingborg. Prisgränserna för resp. varuslag skall anses uppnådda, därest

ett av nu nämnda företag för ifrågavarande varuslag vid något tillfälle allmänt

tillämpar ett pris, som motsvarar övre resp. nedre prisgränsen för varan

i fråga. Samtliga partipriser för torkade äggprodukter beräknas netto

ab fabrik och inkluderar försäljningskostnader. De avser för de olika varuslagen

följande förpackningar och leveranskvantiteter.

Heläggpulver: förpackning om minimum 25 kg,

levererad kvantitet minimum 1 000 kg;

Äggulepulver: förpackning om minimum 25 kg,

levererad kvantitet minimum 1 000 kg;

Äggvitepulver: förpackning om minimum 25 kg,

levererad kvantitet minimum 250 kg;

Äggvitekristaller: förpackning om minimum 25 kg,

levererad kvantitet minimum 250 kg.

Regleringen av utrikeshandeln med ägg och äggprodukter bör enligt jordbruksnämndens

mening för den kommande prissättningsperioden i princip

utformas i överensstämmelse med vad som nu gäller.

Import och export bör således fritt få företagas, då det inhemska priset

ligger mellan prisgränserna. Efter beslut av nämnden bör Sveriges exportoch

importförening för ägg kunna erhålla ensamrätt till import av ägg och

heläggmassa vid tillfällen, då den nedre prisgränsen för ägg underskridits.

Denna förening bör liksom hittills äga utbetala exportbidrag och själv avgöra,

huruvida exportbidrag skall utgå till annan än medlem av föreningen.

Om den övre prisgränsen överskridits för ägg eller något slag av äggprodukter,

bör föreningens rätt att exportera dylik vara med anlitande av regleringsmedel

eller att härvid utbetala exportbidrag upphöra. Någon kvantitativ

exportreglering bör emellertid i enlighet med riksdagens principbeslut

år 1955 icke företagas i fråga om ägg och äggprodukter. Däremot bör exportavgifter

för ägg liksom hittills, efter förslag av export- och importföreningen

för ägg, kunna uttagas i marknadsutjämnande syfte.

Enligt jordbruksnämndens mening bör det ankomma på nämnden att i

direktiv till Sveriges export- och importförening för ägg närmare utforma

reglerna för föreningens verksamhet. Till täckande av utgifter för regleringsverksamheten

bör till föreningen överföras inflytande införselavgifter för

ägg och äggprodukter ävensom införselavgifter för fjäderfä och fjäderfäkött.

För att föreningen skall kunna fullgöra sin exportstödjande verksam
8

Ilihang till riksdagens protokoll 1959. 1 samt. Nr 147

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Kungl. Maj.ts proposition nr 147 år 1959

liet måste dock enligt nämnden förutsättas, att föreningen liksom under

den nuvarande prissättningsperioden härutöver tillföres relativt stora belopp

av de införselavgiftsmedel, som inflyter vid import av fodermedel. Nämnden

erinrar därvid om att såsom riktpunkt för behovet av regleringsmedel

i föreningens verksamhet vid början av detta prisregleringssystem uppsattes

6 000 000 å 7 000 000 kr. per år. I samband med att äggpriset uppräknades

efter utlösningen av den s. k. 6-procentregeln har detta belopp måst höjas.

Föreningen beräknas sålunda komma att under innevarande år tillföras ca

8 000 000 kr. av inflytande fodermedelsavgifter. Nämnden framhåller, att

det givetvis är mycket svårt att i förväg bestämma föreningens årliga behov

av regleringsmedel, särskilt med hänsyn till längden av nästa prissätlningsperiod.

Nämnden har därför överenskommit med jordbrukets förhandlingsdelegation,

att denna fråga årligen bör lösas vid underhandlingar mellan

nämnden och delegationen.

Enligt riksdagens beslut får under innevarande prissättningsperiod regleringsmedel

ej tagas i anspråk för att stödja exporten av fjäderfäkölt.

Jordbruksnämnden har emellertid nu överenskommit med jordbrukets förhandlingsdelegation

att föreslå sådan ändring av denna bestämmelse, att

exportstöd i fortsättningen skall kunna få lämnas även för fjäderfäkött.

Grunderna härför bör enligt överenskommelsen senare kunna bestämmas av

nämnden i samråd med förhandlingsdelegationen.

Departementschefen

Med hänsyn till den utpräglade säsongvariation, som föreligger i fråga

om prisbildningen på och produktionen av ägg är regleringsåret under

nu löpande prissättningsperiod indelat i 2 säsonger med skilda prisgränser.

Den ena säsongen omfattar ungefärligen tiden 1 augusti—30 november

och den andra den övriga delen av året. Övergången mellan perioder med

skilda prisgränser är inte bestämd till viss dag utan kan av jordbruksnämnden

varieras något. Prisgränserna skall fastställas till ± 15 procent av mittpriset.

Som mätare av det inhemska priset skall användas det vägda genomsnittet

av Svenska ägghandelsförbundets priser vid försäljning till handlande

i Stockholm för runmärkta ägg och för s. k. kronägg. De båda äggkvaliteterna

skall därvid vägas med försäljningssiffrorna under närmast

föregående 6-månadersperiod, varvid nya vägningstal skall inhämtas vid

övergången mellan prisperioderna.

Vad sålunda föreskrivits för nu löpande prissättningsperiod synes böra

gälla även under den kommande. I anslutning härtill föreslås i överenskommelsen,

att för den period, som omfattar augusti till och med november

månader, fastställes ett mittpris för ägg av 4 kronor 27 öre per kilogram

med prisgränserna vid 4 kronor 72 öre respektive 3 kronor 82 öre per kilogram.

För den övriga delen av året föreslås ett mittpris av 3 kronor 77 öre

per kilogram med prisgränserna vid 4 kronor 17 öre respektive 3 kronor

37 öre per kilogram. Det vägda genomsnittet av de för de båda perioderna

s. 115 Kontrollera mot PDF

115

Kungi. Maj:ts proposition nr 147 år 1959

föreslagna mittpriserna är 18 öre lägre än det motsvarande mittpris, som

nu kan anses gälla, och 3 öre högre än motsvarande pris vid den nuvarande

prissättningsperiodens början. Så länge det inhemska priset ligger mellan

prisgränserna, bör enligt överenskommelsen införselavgiften utgöra 88 öre

per kilogram, vilket är 10 öre högre än för närvarande och 23 öre högre än

vid 3-årsperiodens början. Som underlag för bestämningen av införselavgiften

har i första hand legat danska exportpriser vid försäljning till Västtyskland.

I enlighet med 1955 års riksdagsbeslut skall samma införselavgift

tillämpas under hela året.

Vad som sålunda överenskommits i fråga om mittpriser, prisgränser och

införselavgift för ägg bör enligt min mening godtagas.

Jag anser mig även böra biträda förslagen i överenskommelsen i fråga om

mittpriser, prisgränser och införselavgifter för äggprodukter. I enlighet

med vad som gäller för innevarande prissättningsperiod har dessa

för den kommande perioden beräknats med utgångspunkt från motsvarande

enheter för ägg i skal. Mittpriset och prisgränserna för heläggpulver

bör sålunda fastställas till 18 kronor 40 öre respektive 20 kronor 25 öre och

16 kronor 55 öre per kilogram samt införselavgiften, så länge det inhemska

priset ligger inom prisgränserna, till 4 kronor 72 öre per kilogram. För heläggmassa

bör mittpriset och prisgränserna, utgöra 4 kronor 5 öre respektive

4 kronor 55 öre och 3 kronor 55 öre per kilogram samt införselavgiften

1 krona 6 öre per kilogram. Mittpris, prisgränser och införselavgift bör för

äggulepulver fastställas till respektive 17 kronor 75 öre, 19 kronor 50 öre,

16 kronor och 4 kronor 8 öre per kilogram samt för äggvitepulver och

-kristaller till respektive 27 kronor 25 öre, 30 kronor, 24 kronor 50 öre och

7 kronor 38 öre. I fråga om flytande äggula och flytande äggvita bör införselavgiften

fastställas till 1 krona 20 öre respektive 97 öre per kilogram.

Några särskilda prisgränser bör liksom hittills inte bestämmas för dessa

produkter.

Liksom under nuvarande prissättningsperiod bör även under den kommande

perioden mittpris och prisgränser för äggmassa avse Svenska ägghandelsförbundets

partiprisnotering i Stockholm. Därest någon av prisgränserna

uppnås för äggmassa, hör vidare samma prisgräns även anses vara

uppnådd för flytande äggula och flytande äggvita. Beträffande de torkade

äggprodukterna bör såsom hittills prisuppgifter avseende de av jordbruksnämnden

i det föregående närmare angivna partipriserna av nämnden kontinuerligt

infordras från Kullbergs industriaktiebolag i Töreboda och Aktiebolaget

Svenska äggprodukter i Hälsingborg. Om ett av dessa företag vid

något tillfälle för torkade äggprodukter allmänt tillämpar ett pris, som

motsvarar eller överstiger någon av prisgränserna, skall denna anses vara

uppnådd.

Regleringen av utrikeshandeln med ägg och äggprodukter

bör som jordbruksnämnden föreslagit anordnas i överensstämmelse med

vad som nu gäller. Detta innebär, all import och export bör få verkställas

av vem som helst, så länge del inhemska priset ligger mellan prisgränserna.

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Kungl. Maj:ts proposition nr H7 år 1959

Om äggpriset understiger den nedre prisgränsen och kvantitativa restriktioner

med anledning härav införes, bör Sveriges export- och importförening

för ägg, förening u. p. a., efter beslut av jordbruksnämnden få ensamrätt

till import av ägg och heläggmassa. Denna förening, vilken står öppen för

alla reguljära partihandlare med ägg, bör liksom hittills äga utbetala exportbidrag

men icke vara skyldig att utbetala bidrag till andra än föreningens

medlemmar. Export av ägg utan bidrag får dock ske även av den, som

icke är ansluten till föreningen. Om den övre prisgränsen för ägg eller något

slag av äggprodukter överskridits, bör föreningens rätt att exportera dylik

vara med anlitande av regleringsmedel eller att härvid utbetala exportbidrag

upphöra. Någon kvantitativ exportreglering bör däremot i enlighet med riksdagens

principbeslut år 1955 inte företagas i fråga om ägg och äggprodukter.

Däremot bör Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj:ts bemyndigande,

jordbruksnämnden liksom nu äga rätt att efter förslag av export- och importföreningen

för ägg i marknadsutjämnande syfte fastställa exportavgifter

för ägg. Avgifterna skall uttagas av alla exportörer.

Till frågan om de medel, som kan erfordras för att täcka export- och importföreningens

för ägg utgifter för regleringsverksamheten, torde jag få

återkomma i avsnittet om införselavgiftsmedlens storlek och användningen

av sådana medel.

I enlighet med överenskommelsen föreslår jordbruksnämnden, att exportstöd

i fortsättningen skall kunna få lämnas även för f j ä d e r f ä k ö 11.

Jag anser mig böra biträda detta förslag. Därest riksdagen inte har något

att erinra däremot, torde det få ankomma på Kungl. Maj :t att efter förslag

av nämnden fastställa de närmare grunderna för detta stöd.

Stödet åt odlingen och beredningen av lin och hampa

Jordbruksnämnden m. fl.

I särskild skrivelse den 25 mars 1959 har jordbruksnämnden framlagt

förslag till åtgärder till stöd åt odlingen och beredningen av lin och hampa.

Nämnden erinrar i denna skrivelse om att Kungl. Maj:t den 22 februari

1957 uppdrog åt nämnden att, med beaktande av vad i propositionen 1957: 2

angående utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1956/57

anförts angående lån till Hallands läns linodlareförening, föranstalta om

fullständig granskning av föreningens ekonomiska ställning per den 1 juli

1958 samt till Kungl. Maj :t inkomma med rapport över granskningen samt

med de förslag som därav må föranledas. På framställning av nämnden har

uppdraget sedermera genom Kungl. Maj:ts beslut den 28 mars 1958 ändrats

därhän, att granskningen skulle avse förhållandena den 1 januari

1959 samt att nämndens rapport över granskningen skulle inkomma till

jordbruksdepartementet före den 10 februari 1959.

s. 117 Kontrollera mot PDF

117

Kungl. Maj.ts proposition nr lt7 år 1959

Jordbruksnämnden anmäler, att den anbefallda utredningen rörande

linodlareföreningens ekonomiska ställning på nämndens uppdrag utförts

av auktoriserade revisorerna Bo Björkman och Bruno Svensson, vilka den

3 februari 1959 avgivit rapport över utredningen. Samma revisorer har tidigare

verkställt en liknande utredning, för vilken redogjorts i nämndens

skrivelse den 30 oktober 1956 med förslag till tillfälliga bidrag åt linodlareföreningen.

Sistnämnda rapport innefattade bl. a. en s. k. förkalkyl, till

vilken den nu avlämnade rapporten anknyter. Den nu verkställda utredningen

innefattar i övrigt dels en analys av resultatet för verksamhetsåren

1/4 1956—31/3 1957 och 1/4 1957—3^1/3 1958 samt det oavslutade verksamhetsåret

1/4 1958—31/12 1958, dels en på grundval av detta material

uppgjord prognos (budget) för den framtida driften, utvisande driftsekonomien

vid i huvudsak nu rådande pris-, kostnads- och bidragsförhållanden.

Beträffande innehållet i rapporten anför nämnden bl. a. följande.

Den nu undersökta perioden har särskilt kännetecknats av följande faktorer.

1) Sänkning av råvarukostnader genom reduktion av odlarlikviderna.

Linhalmen, som i förkalkylen upptogs till 20 öre per kg, har successn t

sjunkit i pris, och upptages för 1958 till 12 öre och i budgeten likaledes

till 12 öre. . . . . .

2) Sänkning av driftskostnader genom rationalisering. Linberedningen

är en synnerligen arbetskrävande verksamhet och har därför starkt påverkats

av den under åren 1956—1958 pågående allmänna stegringen av lönekostnaderna.

Denna kostnadsstegring har dock kunnat mötas och även

förvandlas till en kostnadsminskning genom omfattande rationaliseiingsarbeten.

Sålunda har driftskostnaderna för rötad vara (den dominerande

tillverkningen), vilka i förkalkylen beräknades till 1 kr. 62 öre per kg

fiber och för verksamhetsåret 1956/57 uppgick till 1 kr. 79 öre, under år

1958 kunnat nedbringas till 1 kr. 31 öre. I budgeten har dessa kostnader

upptagits till 1 kr. 45 öre per kg fiber.

3) Starkt fall i produktpriser till följd av fortsatt dumping. Fiberprisernas

utveckling belyses i följande tablå över medelpris per kg.

Rötad fiber Grönberedd fiber

1/4 1951...........

1/4 1955 ...........

1/4 1956—31/3 1957

1/4 1957—31/3 1958

1/4—31/12 1958 . .. 1

2,37

1,26

1,85

1,11

1.75

0,66

1,56

0,56

1,35

0,55

1 förkalkylen räknades med ett marknadspris för rötad resp. grönberedd

vara av 1 kr. 72 öre resp. 1 kr. 12 öre per kg.

4) Kostnader för överflyttning av Växjö-verkets drift till Laholm. Den i

samband med fusionen med Östra Götalands linodlareförening verkställda

överflyttningen av driften vid Växjö-verket till Laholm har medfört betydande

flyttnings- och investeringskostnader, vilka särskilt belastar räkenskapsåret

1956/57 men även medfört driftsstörningar under verksamhetsåret

1957/58.

5) Igångsättning av en vinstgivande spånskivetillverkning. Den nya anläggningen

för tillverkning av plattor för snickeri- och byggnadsändamal

på grundval av avfall från linberedningen har under perioden igångsatts

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Kungl. Maj.ts proposition nr 1''i7 år 195!)

och intrimmats. Sedan de kostnadskrävande initialsvårigheterna övervunnits,

har verksamheten under de båda senaste redovisningsperioderna givit

överskott.

6) Dålig linskörd år 1958. Skörden år 1958 är av avsevärt sämre kvalitet

än normalt. Detta förhållande beräknas medföra ett inkomstbortfall av

omkring 400 000 kr. för beredningsverket vid oförändrat halmpris.

7) Totalresultatet en förlust av omkring l HO 000 kr. Vid en lagervärdering

med utgångspunkt från senaste årets inköpsvärde framkommer för

tiden 1/4 1956—31/12 1958 en förlust av 1 141 000 kr. Härvid har dock

under perioden avskrivningar på anläggningarna skett med tillhopa

1 391 900 kr. Resultatet har, som av det föregående framgått, påverkats

uegativt av sänkningen av produktpriserna, av flyttningskostnaderna för

Växjö-verket samt av inkörningskostnaderna för spånadsskivefabrikationen.

Härvid har dock helt avgörande varit den fortskridande och kontinuerliga

fiberprissänkningen. Betydelsen av prisfallet på linfibern framgår därav,

att resultatet av verksamheten under den nu undersökta perioden skulle

ha varit en vinst på omkring 1 000 000 kr. i stället för förut angiven förlust

på 1 140 000 kr., därest man blott kunnat utfå de genomsnittspriser

som gällde den 1 april 1955, d. v. s. 1 kr. 85 öre för rötad fiber och 1 kr. It

ore för grönberedd fiber. Sistnämnda priser kan anses normala såtillvida,

att de varit stabila från juli 1952 intill dess Sovjetunionen hösten 1955 började

uppträda som exportör och offerera linfiber till Västeuropa till priser,

väsentligt understigande de dittills gällande. Om de dessförinnan gällande

priserna blivit bestående, hade föreningen således varit i huvudsak oberoende

av statligt stöd.

I fiaga om den aktuella balansställningen anför jordbruksnämnden följande.

hn balansräkning per den 31/12 1958, däri lagren upptagits till senaste

arets inköpsvärde och som normala betraktade avskrivningar gjorts på anläggningstillgångarna

(3 procent på anskaffningsvärdet för fabriksfastigneten,

15 procent för maskiner och inventarier till spånskivefabrikationen

och 10 procent för övriga maskiner och inventarier), ger vid jämförelse

med ställningen den 31/3 1956 vid handen, att den dolda reserven i tillgångarna

under 3-årsperioden minskat med sammanlagt 1 142 000 kr. eller

med belopp motsvarande sammanlagda förlusterna under perioden. Detta

innebär, att föreningens dolda lagerreserv tagits i anspråk.

Vad därefter gäller prognosen för framtida drift vid verket och likviditetsprognosen

anför jordbruksnämnden.

genomsnittligt försäljningspris för rötad fiber av 1 kr. 33 öre och för grönberedd

vara av 50 öre (genomsnittet för april—december 1958 är 1 kr. 35

ore resp. 57 öre). I avskrivningskostnader har räknats med 517 000 kr och

i räntekostnader med 202 000 kr. för år. (De aktuella räntekostnaderna,

u..g°r,e.I}diPt ca 130 000 kr- men stiger om 2 år med omkring 70 000 kr., då

rantefriheten för ett statslån å 1 800 000 kr. upphör.) I övrigt har intäkter

och kostnader budgeterats i huvudsak med utgångspunkt från tidigare års

•if«lIl'',Pr°8nOSen utvisar vid dessa premisser ett driftsunderskott av

olo 000 kr.

Revisorerna har med hänsyn till osäkerheten i framtida pris- och avsattmngsforhallanden

ansett sig böra avstå från att uppgöra någon likviditetsbudget.

De har dock uttalat, att föreningens likviditet för den allra

Den av utredningsmännen uppgjorda driftsprognosen är baserad på ett

enomsmttligt försäljningspris för rötad fiber av 1 kr. 33 öre och för grön
-

s. 119 Kontrollera mot PDF

119

Kungl. Maj.ts proposition nr 147 år 1959

närmaste tiden ter sig tillfredsställande men att man — med hänsyn till

förväntade driftsförluster — måste räkna med att de likvida medlen redan

om något år blir helt otillräckliga.

Som förutsättningar för verkets fortsatta drift har utredningsmännen angivit

följande. , ... ,

1. Föreningen behöver ett omedelbart tillskott för täckande av heraknade

förluster under innevarande och nästkommande räkenskapsår. Tillskottet

synes kunna ske genom avskrivning av 1956 års statslån på 1 000 000 kr.

‘ 2. Den framtida likviditeten behöver förstärkas,^ förslagsvis genom uppskov

med amorteringar och räntor å övriga statslån.

3. Alternativt kan det nuvarande statliga prisstödet omprovas med hänsyn

till nuvarande låga försäljningspriser på linfiber.

‘ 1 anledning av den sålunda verkställda granskningen har Hallands lans

linodlareförening i skrift till jordbruksnämnden den 9 februari 1959 anfört

i huvudsak följande synpunkter.

Driftsresultatet har under verksamhetsåren 1956/57 samt 19o//j)8

(Träd påverkats av den under dessa år pågående utbyggnaden av laholms

verket och installerandet av maskinparken från vaxjoverket. Kostsamma

driftsstörningar har varit omöjliga att undvika. Sedan df

nu eliminerats, kommer det ekonomiska resultatet att kunna forbattras.

Genom rationalisering av repningsavdelnmgen samt i fråga om ^lnieeko
nomien

beräknar man, att en inbesparing av drygt 200 000 kr. per ar skall

bli möilig. Det av utredningsmännen kalkylerade fiberpriset, 1 kr. 33 oie,

är baserat på en alltför låg beräkning av halmens halt av spinnbar fiber.

Med utgångspunkt från normala värden för fiberutbytet erhaller man aven

vid nuvarande låga priser ett medelpris av omkring 1 kr. 40 ore %ilket motsvarar

eu förbättring av prognosens inkomstsida med omkring 200 000 k .

Föreningen instämmer emellertid med utredningsmannen dan att en fmutsättning

för fortsatt drift är dels avskrivning av 19o6 ars statslan a 1 000 000

kr , dels en förstärkning av den framtida likviditeten genom uppskov med

räntor och amorteringar på statslånen. Föreningen avser att dessa lan

skall förklaras ränte- och amorteringsfria under en hd av åtminstone o ar.

För att erhålla eu omedelbar lättnat i sin situation behover föreningen ett

extra anslag å ca 250 000 kr., vilket belopp motsvarar en del av det inkomstbortfall,

so in beräknas uppstå till följd av 19o8 ars svaga skörd. Någon san - nin« av odlarpriset för halmen under 12 öre anses icke möjlig. Skulle verkets

drift ej kunna tryggas på föreslaget sätt, nodgas föreningen overvaga

en avveckling av rörelsen. Vid en sådan avveckling niaste man rakna med

betydande förluster, enär blott eu bråkdel av anläggningarnas varde kan

återvinnas vid realisation av desamma. Vid verket ar sysselsatta omkring

300 personer, varjämte ytterligare ett antal personer ar indirekt beroende

av verksamheten .lär för sin försörjning. Hela antalet mvånare r Laholms

stad är omkring 3 300, varför eu stor del av befolkningen ar för sill uppehälle

beroende av beredningsverkels existens. Av de anstallda ar största delen

mycket svårplacerad i öppna marknaden.

Över den av jordbruksnämnden föranstaltade granskningen av linodlareföreningens

ekonomiska ställning har yttranden även avgivits av statskontoret

och arbetsmarknadsstyrelsen.

Statskontoret anför i sill yttrande bl. a., alt det föreningen beviljade la
-

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Kungl. Maj.ts proposition nr Ikl år 1959

net å 1 000 000 kr. alltjämt synes böra löpa utan amortering och ränta. Ett

efterskänkande av detsamma synes ämbetsverket i nuvarande läge knappast

böra ske.

Arbetsmarknadsstyrelsen, som i sitt remissyttrande lämnat en redogörelse

för arbetsmarknadsläget inom Laholms-området, anser att ett ställningstagande

till granskningens resultat främst bör ske från jordbrukspolitiska

synpunkter. Styrelsen är icke beredd att förorda omfattande subventionsåtgärder

till linberedningsverket enbart av arbetsmarknadsskäl.

kör egen del anför jordbruksnämnden följande.

I sin framställning av den 30 oktober 1956 angående tillfälligt stöd åt linhan

teringen framhöll jordbruksnämnden sammanfattningsvis, att de akuta

svårigheter, vari linhanteringen då befann sig, var beroende på den aktivitet

av dumpingkaraktär, som under senare tid förekommit från östeuropeiskt

håll, samt att en förutsättning för bibehållande av en inhemsk odling av lin

och eu på grundval av inhemskt material arbetande beredning därav vore

dels att dumpingen kunde bemästras, dels att vissa redan inträdda konsekvenser

av dumpingen kunde neutraliseras. I sistnämnda avseende föreslog

nämnden, att bidrag av statliga medel skulle få lämnas till Hallands läns

hnodlareforening med ett belopp av högst 1 000 000 kr. såsom täckning för

lidna prisfallsförluster. Genom ett sådant bidrag räknade nämnden med att

staten skulle kunna hjälpa linhanteringen över den tröskel, som uppstått

genom att ett starkt prisfall inträffat, innan hallandsföreningen varit rustad

att möta ett sådant. Om så ej skedde och linhanteringen på grund härav nedlades,

skulle mycket betydande belopp, som staten under åren utgivit i form

av pristillägg för linfiber, i varje fall ur beredskapssynpunkt b a utlagts förgäves.

Kungl. Maj:t föreslog i propositionen nr 2 till 1957 års riksdag, att

det erforderliga beloppet, 1 000 000 kr., i stället för såsom bidrag skulle utlämnas

såsom ett tills vidare ränte- och amorteringsfritt lån.

Den utredning, som nu skett, visar å ena sidan, att sammanslagningen,

vidtagna omfattande rationaliseringsåtgärder och inrättandet av spånskivefabriken

hai medfört starkt förbättrade möjligheter för den inhemska linhanteringen

men a andra sidan att prisdumpingen i fråga om såväl råvaror

som fabrikat har fortfarit i skärpt och ökad omfattning. Den i nämndens

förutnämnda skrivelse angivna förutsättningen, att dumpingen måste bemästras,

bär sålunda icke infriats, och resultatet är, att föreningen gjort

betydande förluster trots omfattande och framgångsrik rationalisering och

trots att odlarna åtnöjts med betydligt reducerade likvider. Härigenom och

i1.^ fö.]id av 1958 års synnerligen dåliga skörderesultat har nu — såsom även

föreningen framhållit — den situationen uppkommit, att verksamheten

måste nedläggas, därest icke föreningen kan beredas vissa ekonomiska lättnader.

\ id sina öierväganden angående eu nedläggning av linberedningsverket

bar jordbruksnämnden beaktat följande omständigheter.

Spanadslinodlingens bibehållande torde numera icke utgöra något beredskapsintresse.

Odlingen omfattar nu en areal av knappt 3"000 ha och utgör

salunda kiantitetsmässigt sett icke någon tungt vägande jordbruksangelägenhet,

ehuru linet har eu avsevärd betydelse ur växtföljdssynpunkt på de

jordar, där det odlas. Därest linodlingen nu upphör, bortfaller å ena sidan

statens kostnader för stöd åt linhanteringen. Å andra sidan får man räkna

med vissa kostnader för stöd åt den alternativa odling, som kommer till

stånd på de nuvarande linarealerna. Skulle föreningen nu träda i likvida
-

s. 121 Kontrollera mot PDF

121

Kungi. Maj.ts proposition nr 147 år 1959

tion, torde vidare — därest vid likvidationen samma principer skall följas

som skett vid nedläggningen av vissa andra beredningsverk för lin och hampa

— knappast några möjligheter föreligga att återfå någon del av statens

till ca 3 800 000 kr. uppgående fordran hos föreningen. En nedläggning av

driften i nuvarande konjunkturer skulle även medföra avsevärda svårigheter

och kostnader, då det gäller att bereda personalen annat arbete. Om landets

sista linberedningsverk nu upphör, kommer snabbt den speciella och

högt utvecklade fackkunskap, som är förenad med linhanteringen, att vara

skingrad och onyttig. På föreningens anläggningar har nyligen med hjälp

av statliga lån betydande belopp investerats i samband med fusionen med

Östra Götalands linodlareförening och genom anläggningen av den på avfall

från linberedningen baserade fabriken för spånskivor. Härigenom har

en modern och rationell industriell anläggning åvägabragts men denna har

ännu ej hunnit fungera annat än under en kortare tid, varför resultatet av

rationaliseringen, enligt vad föreningen själv framhållit, endast delvis kunnat

slå igenom.

Under angivna förhållanden förefaller det jordbruksnämnden ej orimligt,

att linodlareföreningen beredes tillfälle att genom fortsatt drift visa, huruvida

uppfattningen, att företaget med nuvarande stöd åt linodlingen kan

göras bärigt, är riktig. Å andra sidan har nämnden — då föreningen nu av

förut angivna orsaker är i behov av särskilda ekonomiska lättnader — utgått

ifrån att man i nuvarande läge icke kan ifrågasätta någon höjning av

pristilläggen eller eljest av statens direkta utgifter för stöd åt linodlingen.

Nämnden har därför överlagt med jordbrukets förhandlingsdelegation angående

möjligheten att av influtna och för annat ändamål ej disponerade

införselavgifter för bruna bönor, ärter och hampfrö — varav den 31 januari

1959 hos jordbruksnämnden innestod ett belopp av 305 909 kr. 70 öre —

förfoga över det belopp av 250 000 kr. för bidrag till täckande av linodlareföreningens

förlust på 1958 års skörd, som föreningen angivit utgöra en nödvändig

förutsättning för fortsatt drift. Förhandlingsdelegationen har därvid

samtyckt till en sådan åtgärd under förutsättning att den betraktas som en

engångsåtgärd.

Det av linodlareföreningen begärda uppskovet på 5 år med amorteringar

och räntebetalningar på lån från hemslöjdslånefonden innebär för föreningen

en utgiftslättnad under år 1959 med omkring 220 000 kr., under

åren 1960 och 1961 med ca 306 000 kr. samt under åren 1962 och 1963 med

ca 326 000 kr. Jordbruksnämnden tillstyrker med hänsyn till av nämnden

anförda omständigheter, att sådant uppskov medgives. Då en avskrivning av

föreningens förut omnämnda lån å 1 000 000 kr. synes utgöra en nödvändig

förutsättning för att föreningen skall ha möjlighet att fortsättningsvis hedriva

sin versamhet, tillstyrker nämnden även, att sådan avskrivning sker.

Vidare anmäler jordbruksnämnden, att Gotlands hampodlareförening

it. p. a., Visby, till nämnden inkommit med eu den 12 mars 1959 dagtecknad

skrivelse, vari föreningen anför i huvudsak följande.

Hampfiberpriserna har sedan år 1952 fallit med omkring 35 procent, vilket

vid normal produktionsmängd motsvarar ett inkomstbortfall av mer än

600 000 kr. Samtidigt har arbetskostnader och materialkostnader ökat vä
-

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Kungl. Maj. ts proposition nr 147 år 1959

sentligt. Den successiva höjningen av prisstödet till 94,5 öre per kg fiber

har endast till en mindre del kompenserat inkomstbortfallet. Större delen

av detta liksom hela kostnadsökningen har verket delvis kunnat kompensera

genom rationaliseringar och produktionsökning men verket har även

nödgats sänka halmpriset till odlarna. Föreningens ekonomi har ytterligare

pressats av de senaste 2 årens misslyckade skördar.

På grund av nu anförda omständigheter hemställer Gotlands hampodlareförening

om ränte- och amorteringsfrihet för sina lån ur hemslöjdslånefonden

under 5 år samt om rätt att disponera hela det belopp, som beräknats

för pristillägg för hampfiber av 1958 års skörd, oavsett att produktionen

icke väntas komma att motsvara hela den stödberättigade kvantiteten å

720 ton fiber.

Jordbruksnämnden lämnar i anslutning till hampodlareföreningens skrivelse

följande uppgifter.

Föreningens lån hos hemslöjdslånefonden uppgår f. n. till 781 175 kr.

Ränte- och amorteringskostnaderna utgör för år 1959 25 547 resp. 48 745 kr.

eller tillhopa omkring 74 000 kr. Under vart och ett av åren 1960—1963

kommer dessa kostnader att utgöra omkring 80 000 kr. Produktionen av

spinnbar fiber av 1958 års skörd väntas komma att utgöra omkring 620

ton. Föreningens hemställan innebär således i denna del, att man önskar

som extra stöd erhålla det på ca 100 ton belöpande pristillägget, omkring

95 000 kr. För att erhålla en bakgrund till föreningens framställning om

rätt att tillgodogöra sig det för en produktion av 720 ton fiber beräknade

pristilläggsbeloppet för 1958 års skörd har nämnden sammanställt följande

uppgifter angående produktionens faktiska storlek under de senaste åren.

Årsskörd 1953 1954 1955 1956 1957 1958 1953—57

(beräknad) (genomsnitt)

Ton fiber........ 763 916 875 776 720 620 810

Av sammanställningen framgår, att hampodlareföreningen under de senaste

5 åren haft en genomsnittlig produktion om 810 ton spinnbar fiber.

Bidrag har endast utgått för 720 ton. 1958 års beräknade siffra, 620 ton,

utgör en avspegling av den dåliga skörden.

Jordbruksnämnden konstaterar, att någon närmare utredning angående

föreningens möjligheter att fortsätta sin verksamhet under fullföljande av

sin nu åliggande amorterings- och räntebetalningsskyldighet icke föreligger.

Det är emellertid enligt nämndens uppfattning uppenbart, att den under senare

år inträdda pris- och kostnadsutvecklingen och framför allt de båda

senaste årens svaga skördar, har inneburit svåra påfrestningar på föreningens

ekonomi. Nämnden har även under hand inhämtat, att föreningen betraktar

den nu begärda lättnaden som oundgänglig. Skulle hampodlingen

upphöra, innebär detta, framhåller nämnden, givetvis en allvarlig försämring

för näringslivet på Gotland, vilket i nuvarande läge torde böra undvikas.

Nämnden tillstyrker därför bifall till föreningens framställning.

Vid bifall till de av jordbruksnämnden nu tillstyrkta framställningarna

och under förutsättning av fortsatt drift vid beredningsverken beräknar

nämnden anslagsbehovet för budgetåret 1959/60 för stöd åt odlingen av lin

s. 123 Kontrollera mot PDF

123

Kungl. Maj.ts proposition nr 147 år 1959

och hampa till 1 750 000 kr. Nämnden har därvid räknat med ett oförändrat

högsta pristillägg för linfiber av 79 öre per kg och för hampfiber av 94,5

öre per kg samt med oförändrade stödberättigade kvantiteter av 1 325 ton

linfiber och 720 ton hampfiber. Vidare har nämnden inräknat sedvanliga

statsbidrag till Riksförbundet Lin och hampa för odlingsförsök m. m. å

14 000 kr. samt till Sveriges allmänna linodlingsförenings verksamhet å

5 000 kr.

Departementschefen

Grunderna för fortsatt stöd åt odlingen och beredningen av lin och hampa

från och med 1957 års skörd behandlades vid 1956 års riksdag (prop. 1956:

38; JoU 6; rskr. 130). Vissa ändringar i och kompletteringar av sagda grunder

beslutades av 1957 års riksdag (IX ht 1957, p. 108; prop. 1957: 147; JoU

31: rskr. 338). Linberedningsverksamheten är numera koncentrerad till Hallands

läns linodlareförenings verk i Laholm. Beredning av hampa sker numera

endast vid Gotlands hampodlareförenings verk i Visby. Det årliga stödet

lämnas i form av ett pristillägg till beredningsverken, vilket utgår per

kilogram spinnbar fiber upp till en totalkvantitet av 1 325 ton linfiber och

720 ton hampfiber. För 1958 års skörd utgör pristilläggen för lin- och hampfiber

79 respektive 94,5 öre per kilogram stödberättigad kvantitet. Härutöver

har, såsom framgår av det föregående, både linodlareföreningen och

hampodlareföreningen erhållit lån ur hemslöjdslånefonden.

Hallands läns linodlareförening har vidare genom beslut av 1957 års riksdag

(prop. 1957: 2; JoU 2; rskr. 58) erhållit ett särskilt genom investeringsanslag

å kapitalbudgeten anvisat statslån utan säkerhet å 1 000 000 kronor,

vilket är amorterings- och räntefritt under 2 år, räknat från dagen för lånets

utlämnande. I anslutning till att sistnämnda lan ställdes till förfogande

föreskrevs, att jordbruksnämnden före lånetidens utgång skulle föranstalta

om fullständig granskning av linodlareföreningens ekonomiska ställning

och inkomma med rapport över granskningen samt med de förslag,

som därav kunde föranledas.

Den av jordbruksnämnden i anledning härav nu redovisade undersökningen

visar, alt linodlareföreningens ekonomiska ställning under de senaste

åren till följd av bland annat sänkta produktpriser — trots en omfattande

rationalisering av beredningsverket och den därtill hörande spanskivefabriken

samt trots sänkta priser på linhalm — nu är sådan, att verksamheten

måste nedläggas, om inte föreningen kan beredas vissa ekonomiska

lättnader. I ärendet har emellertid vidare upplysts, att vissa av de faktorer,

som försämrat föreningens ställning, bedömts vara av engångskaraktär, såsom

vissa kostnader i samband med överflyttningen av driften vid linfaeredningsverket

i Växjö till Laholm och 1958 års synnerligen dåliga skördeutfall

för lin. Vidare har föreningen själv pekat på vissa framlida rationaliseringsmöjligheter.

Jordbruksnämnden har bland annat framhållit, att föreningens

heredningsverk numera utgör en modern och rationell industriell anlägg
-

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Kungl. Maj:ts proposition nr li7 år 1959

ning, som ännu inte hunnit fungera så länge, att resultatet av rationaliseringen

kommit att slå igenom. Under sådana förhållanden har nämnden

funnit det inte orimligt, att linodlareföreningen beredes tillfälle att genom

fortsatt drift visa, huruvida uppfattningen, att företaget med nuvarande årliga

statsstöd kan göras bärigt, är riktig. Med hänsyn till den aktuella ställningen

är föreningen emellertid i behov av ekonomiska lättnader.

Efter övervägande av alla de olika faktorer, som framkommit i ärendet,

och med hänsyn till det tryckta arbetsmarknadsläget har jag för min del

tunnit det befogat att tills vidare under ytterligare något år fortsätta med det

statliga stödet åt linhanteringen. Sålunda biträder jag jordbruksnämndens

förslag att av influtna och för annat ändamål ej disponerade införselavgifter

för bruna bönor, ärter och hainpfrö ett belopp av 250 000 kronor ställes

till föreningens förfogande som bidrag till täckande av det inkomstbortfall

för föreningen, som beräknas uppstå till följd av 1958 års svaga linskörd.

Vidare tillstyrker jag i likhet med jordbruksnämnden, att linodlareföreningen

beviljas uppskov med de under åren 1959—1963 till betalning

förfallande amorteringarna på och räntorna för lån från hcmslöjdslånefonden.

Om hänsyn tages till att beslut ej meddelats om förlängd amorteringstid

för vissa av föreningens lån ur denna fond, innebär uppskovet för

föreningen en utgiftslättnad under år 1959 av omkring 270 000 kronor,

under vartdera av åren 1960 och 1961 av omkring 375 000 kronor samt

under vartdera av åren 1962 och 1963 av omkring 396 000 kronor. Likaså

tillstyrker jag jordbruksnämndens förslag att linodlareföreningens förut

omförmälda amorterings- och räntefria lån å 1 000 000 kronor avskrives,

enär en dylik avskrivning ävenledes synes utgöra en nödvändig förutsättning

för föreningens fortsatta verksamhet. Täckning av den förlust, som

uppkommer genom avskrivningen, torde få ske i vanlig ordning över fonden

för oreglerade kapitalmedelsförluster.

Vidare har Gotlands hampodlareförening, såsom framgår av jordbruksnämndens

förut återgivna redogörelse, anhållit om uppskov med de under

åren 1959—1963 till betalning förfallande amorteringarna på och räntorna

för föreningens lån ur hemslöjdslånefonden samt om rätt att disponera hela

det belopp, som beräknats för pristillägg för hampfiber av 1958 års skörd,

oavsett alt produktionen inte väntas komma att motsvara hela den stödbelättigade

kvantiteten. Jordbruksnämnden tillstyrker bifall till föreningens

1 ramställning och hänvisar därvid bland annat till den under senare år inträdda

pris- och kostnadsstegringen samt de båda senaste årens svaga hampskördar.

Nämnden framhåller vidare, att föreningen betraktar den nu begärda

lättnaden som oundgänglig. Med hänsyn till vad som upplysts i ärendet

samt till att såväl jordhrukspolitiska som näringspolitiska skäl fortfarande

synes tala för att hamphanteringen på Gotland bör upprätthållas,

finner jag mig böra förorda bifall till hampodlareföreningens framställning.

Uppskovet med att erlägga amorteringar och räntor innebär för föreningen

eu utgiftslättnad under år 1959 av omkring 74 000 kronor samt under

vart och ett av åren 1960—1963 av omkring 80 000 kronor. Tillskottet av

pristilläggsmedel utgör omkring 95 000 kronor.

s. 125 Kontrollera mot PDF

125

Kungl. Maj:ts proposition nr 147 år 1959

I likhet mod jordbruksnämnden anser jag, att det årliga stödet åt odlingen

och beredningen av lin och hampa för 1959 års skörd bör utgå efter oförändrade

grunder. Med utgångspunkt från ett oförändrat högsta pristillägg

för linfiber av 79 öre per kilogram och för hampfibcr av 94,5 öre per kilogram

samt oförändrade stödberättigade kvantiteter av 1 325 ton linfiber

och 720 ton hampfiber kan bidragskostnaderna beräknas till cirka 1 727 000

kronor. Till nu sagda belopp kommer bidrag till vissa odlingsförsök m. m.

till ett sammanlagt belopp av 19 000 kronor. Det totala medelsbehovet under

budgetåret 1959/60 för stödjande av odlingen och beredningen av lin

och hampa bör med hänsyn till vad jag sålunda anfört beräknas till avrundat

1 750 000 kronor.

Anslagsfrågor in. in.

Prisregler an de åtgärder på jordbrukets område

Jordbruksanslagsutredningen

I fråga om användningen in. in. av de medel under anslaget till prisreglerande

åtgärder på jordbrukets område, som avsetts för täckande av diverse

kostnader anför jordbruksanslagsutredningen, såvitt nu är i fråga, följande

i sitt den 11 oktober 1958 avgivna betänkande angående bidragsanslag

under nionde huvudtiteln, del II.

Sedan flera år har inom ramen för anslaget till prisreglerande åtgärder

på jordbrukets område anvisats ett särskilt belopp för täckande av de diverse

kostnader som ansetts stå i mer eller mindre nära samband med den

statliga prisregleringsverksamheten på jordbrukets område. Under budgetåren

1955/56—1956/57 upptogs posten med ett belopp av 4 000 000 kr. årligen.

För det därpå följande budgetåret anvisades 3 600 000 kr., medan

posten för innevarande budgetår åter uppgår till 4 000 000 kr.

Efterföljande tablå utvisar de utgifter, som belastat ifrågavarande post

under budgetåren 1952/53—1957/58.

Härefter behandlar utredningen närmare de utgifter, som haft varaktig

karaktär och fortfarande har aktualitet.

Statligt stöd åt produktionen av ull. Statsbidrag till främjande av ullproduktionen

har utgått alltsedan budgetåret 1948/49. Bidraget, som från början

utgick med 50 öre för kg otvättad ull, har sedermera successivt höjts

och utgår f. n. med 2 kr. för kg. Enligt av statens jordbruksnämnd utfärdade

bestämmelser utgår bidrag för sådan ull, som av producent levereras

till Kontrollhudar, andelsslakteriernas förening u. p. a., eller till Ullspinnerioch

väveriföreningen. Som villkor för att ifrågavarande företag skall erhålla

statsbidrag för utbetalning till ullproducenter gäller, att företagen klassificerar

den mottagna ullen enligt särskilda, av jordbruksnämnden fastställda

grunder.

Ullproduktionen i landet torde f. n. kunna uppskattas till ca 400 ton per

år. En viss del härav användes för producenternas egen förbrukning. Den

försålda kvantiteten torde emellertid uppgå till ca 300 ton.

Under år 1957 utbetalades i runt tal 200 000 kr. i statsbidrag, vilket belopp

opaginerad Kontrollera mot PDF

Utgiftsändamål

Budgetår

1952/53

1953/54

1954/55

1955/56

1956/57

1957/58

Statsbidrag för ull.............

162 200: 69

210 069: 20

181 849: 59

191 046:61

197 318: 02

318 958:55

Cereala undersökningar.......

5 573: —

41386: 45

1184: 50

43 891: 70

25 195: 96

24 966: 80

Stödjande av prisbildningen på smågrisar ____

Produktionsbefrämjande åtgärder i allmänhet

på jordbrukets område. Bidrag till mejeri- anläggningar och slakterianläggningar i Norr-

175 000:—

53 335: 50

land .......................

1952 års jordbrukskommitté, tryckningskostna-

1 193 616: 68

324 000.- —

76 667: 67

164 100:—

445 900: —

—

der .......................

8 015:31

_

_

_

47 120: 50

Skördeskadeutredningen............

Utjämnings- och införselavgifter för grädde,

smör och ost, överförda från anslagsposten

—

19 750: —

diverse kostnader till särskilt konto.......

Svenska mejeriernas riksförenings kostnader för

314 985: 66

—

—

# _

—

—

den statliga prisregleringen ........

442 047: 84

335 639: 47

309 022: 79

47 450: 66

217 304: 90

229 968: 53

Bidrag till Svensk matpotatiskontroll ........

Lantbruksstyrelsen

Upplysningsverksamhet rörande foderkonser-

15 000: —

15 000: —

15 000: —

15 000: —

15 000: —

ver in g..................

Upplysnings- och undersökn.verksamhet på

72 483:36

3 607: —

2 405:36

139 012:60

309:85

88 153: 71

utsädesodlingens område för norra Sverige

12 000: —

_

_

_

Kontroll av handeln med grädde och ost ..

Ersättning för kostnader i samband med lant- bruksnämndernas handläggning av arealbi- dragsfrågor i anledning av 1955 års skör-

1 230: 75

deskador.....................

Egendomsbeskrivning vid gårdar anslutna till

—

—

—

40 000: —

68 836: 04

—

jordbruksekonomiska undersökningen ....

Statens jordbruksnämnd

Utredningarbete angående utvecklingen av

—

58 071:01

—

—

mjölkproduktionen................

Lantbrukshögskolan

Besparing å anslagna medel för fortsatt forsk-

—

7 090: —

ning beträffande ogräsets bekämpande....

Statistiska centralbyrån

—

—

—

- 1 166: 15

—

—

Skördeuppskattning .....................

Ersättning för undersökning beträffande jord-

—

—

—

—

—

500 000: —

brukets tillgångar och skulder ..........

44 000: —

40 000: —

_

5 600: —

_

_

Areal- och kreatursinventering ............

Specialbearbetning av skörderapporter per den

'' -

3 950: —

19 200: —

21100: —

—

—

15 okt. 1952 ...........................

1 000: —

_

_

Inventering av åkerarealer ................

—

—

_

5 300: —

_

4 200: —

Svin- och hönsräkning ..................

—

—

—

3 400: —

6 800: —

Kungl. Maj:ts proposition nr 147 år 1959

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kostnader för extra svinräkning ..........

Bearbetning av uppgifter om arbetskraftstill
gången

inom jordbruket ................

Årsväxtrapporter under år 1957 ..........

Mjölkproduktionen........................

Fältundersökning angående hushållens finanser

år 1958 ................................

Bidrag till Föreningen Mjölkpropagandan ....

Undersökning rörande produktionskostnader för

sockerbetor, höstraps och höstvete ........

Ersättning till deltagare i FN:s vetekonferenser

i Genéve och London .....................

Vinster (—) och förluster vid lagring av slaktprodukter

................................

Vinster (—) och förluster vid lagring av smör

Vinster (—) och förluster vid lagring av ägg..

Gratifikationer till personal vid Värmbol-verket

Gratifikationer till personal vid Växjö- och Mell
lansel-verken.

.............................

Socialstyrelsen: Levnadskostnadsundersökning..

Statens forskningsanstalt för lantmannabyggnader

för omläggning av jordbrukets byggnads
kostnadsindex

............................

Prisfallsersättning på brödsäd till kvarnar ....

Skördeskadeutredningen, kostnader för förberedande

undersökning, provtagning och botanisk

analys samt för vallskördeundersökning

Sveriges hampodlareförening, kostnader i samband

med avveckling av driften vid hamp
beredningsverket

i Värmbol................

Sveriges äggimportförening, resterande medel efter

likvidation, utbetalade till Sveriges export
och

importförening för ägg................

Kostnader föranledda av kronans förfogande

över fastigheter ..........................

Exportavgifter för färska ägg, inbetalade av

Svenska ägghandlareförbundet ............

Kostnader för linberedningsverket i Laholm ..

Kvarn AB Tidan i likvidation, av jordbruksnämnden

för mycket innehållen förmalnings
ersättning

................................

Ersättning till jordbrukare i Kalmar och Norrbottens

län, för regn- och översvämningsskador

......................................

Anslag

480:33

50 000: —

24 564: 22

1 087: 50

3 409 278: 62

566 689: 74

44 489: 60

364 718: —

1 322 454: 62

5 000 000: —

4 900; -

4 100: —

4 500: —

5 000: —

5 100: —

3 200: —

. ..

_

—

—

__

_

_

—

11 100: —

—

—

—

—

8 200: —

_

_

42 000: —

25 000: —

50 000: —

75 000: —

50 000: —

50 000: —

66 671: 29

—

7 494: 43

4 378:52

—

18 282:10

—

8 202: 69

1 427: 66

—

2 488 932: 44

2 770 332; 33

800 402: 58

—

—

— 32 986: 79

—

—

—

—

— 2 000: —

—

—

—

—

118 000: —

—

—

—

—

_

_

268 150: —

—

—

—

—

200 000: —

5 000: —

10 000: —

—

—

124 436: 69

3 117: 85

—

—

—

46 000: —

49 900: —

—

255 000: —

—

—

—

—

—

—

—

44 489: 60

—

—

—

—

20 154: 41

—

_

— 2 610: 05

—

—

—

791: 90

—

—

2 139: 22

—

—

—

3 918 651:16

3 606 901:46

1849 570: 22

1154122: 76

1856 558: 09

6 000 000: —

6 000 000: —

4 000 000: —

4 000 000: —

3 600 000: —

Kungl. Maj.ts proposition nr H7 år 1959

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Kungl. Maj:ts proposition nr H7 år 1959

sålunda skulle motsvara 100 ton ull. Två tredjedelar av statsbidragsbeloppet

utbetalades nämnda budgetår genom Kontrollhudar och återstoden genom

Ullspinneriföreningen. Härav följer att ca 67 ton otvättad ull försålts

till Kontrollhudar, ca 33 ton till Ullspinneriföreningen och sannolikt minst

200 ton till andra uppköpare.

Beträffande ullens avräkningspris i medeltal till producenter, inklusive

statsbidrag, har under hand meddelats från Kontrollhudar, att detta uppgått

till i runt tal 7 kr. för kg otvättad ull under år 1957.

Ersättning till Svenska mejeriernas riksförening för kostnader avseende

den statliga regleringen av handeln med mjölk och mjölkprodukter. Till

Svenska mejeriernas riksförening har sedan lång tid tillbaka utgått bidrag

av statsmedel för täckande av kostnaderna för vissa uppgifter, som överlämnats

till riksföreningen i samband med den statliga regleringen av handeln

med mjölk och mjölkprodukter. Bland dessa uppgifter märkes bl. a.

utbetalning av mjölkpristillägg, smörpristillägg och leveranstillägg samt

upptagande av utjämningsavgifter. Vidare handhar Svenska mejeriernas

riksförening uppläggande av mejeristatistik samt sysslor i fråga om exportstöd,

m. m. För utförande av nämnda arbetsuppgifter har Svenska mejeriernas

riksförening anställt viss personal med i huvudsak avlöning enligt för

statens befattningshavare gällande bestämmelser. Denna personal uppgick år

1946 till 38 personer men har därefter successivt sjunkit och omfattar f. n.

ca 14 personer. Under budgetåret 1956/57 belastade de till ca 400 000 kr.

Arbetsuppgift

Svå-

rig-

hets-

grad

An-

tal

utbe-

taln.

eller

bear-

betn.

peri-

oder

Antal

meje-

riföre-

tag

31/12

1956

Väg-

nings-

tal

%

Totala

kostnader

1. Allmänt mjölkpristillägg ..........

2

12

343

8 232

17,762

73 031: 07

2. Extra » ..........

1

12

30

360

0,777

3 194: 75

3. Smörpristilägg ....................

1

12

343

4116

8,881

36 515: 54

4. Leveranstillägg....................

2

1

343

686

1,480

6 085: 24

5. Statistik..........................

2

12

348

8 352

18,021

74 095: 99

6. Allmänna arbetsuppgifter..........

1

12

348

4176

9,010

37 045: 94

7. Utjämning, exportstöd, m. m.......

8. Allmän kvalitetsbetalning å smör (20

% av kontrollavdelningens kostnader

å no 000:—) ....................

9. Tillverkningsavgift å runmärkt smör

(6 % av kontrollavdelningens kost- nader å 110 000:—)................

10. Tillverkningsavgift å ost (4 % av

kontrollavdelningens kostnader å

110 000:—)........................

4

12

348

16 704

2 480

744

496

46 346

36,043

5,351

1,605

1,070

100,000

1148 196:16

2 22 000: —

2 6 600: —

»4 400: —

411164: 69

1 Betalas av utjämningsavgifter..............

2 » » SMR: s egna medel ............

» » » » » ............

2 » » tillverkningsavg. för omärkt smör

148 196:16

22 000 : —

6 600 : — 28 600: —

4 400:— 181196:16

Totala regleringskostn. 229 968: 53

s. 129 Kontrollera mot PDF

129

Kungl. Maj:ts proposition nr 147 år 1959

uppgående kostnaderna för denna personal till något över hälften prisregleringsanslaget,

medan återstående del i huvudsak betalades ur utj ämningsavufter

Av föregående sidas fördelningsplan avseende budgetaret lJ5b/57

framgår kostnadernas fördelning å olika slag av arbetsuppgifter samt ur vilka

medel dessa kostnader gäldats. ,

Bidrag till Föreningen Mjölkpropagandan. Mjolkpropagandan ar en ideell

förening. Den bildades år 1923 och har till uppgift att dels sprida upplysning

om mjölkens och mjölkprodukternas grundläggande betydelse för folkhälsan,

dels bland mjölkproducenterna verka för produktion av förstklassig

mjölk. Mjölkpropagandan har åtnjutit statsanslag för sin verksamhet alltsedan

år 1930. Fr. o. m. år 1934 erhöll föreningen sålunda ett grundanslag

av 50 000 kr. Härutöver utgick särskilda anslag av statsmedel för särskilda

ändamål, under 1930-talet huvudsakligen för upptagning av film, för trycksaker

etc. samt under 1940-talet för propaganda avseende ensilering enligt

AlV-metoden. Sedan år 1950 har det årliga statsanslaget uppgått till 50 000

kr.

För år 1958 beräknar föreningen sina inkomster enligt följande.

Medlemsavgifter ..............

Statsanslag ...................

Anslag från hushållningssällskap

Andra inkomster.............

257 000 kr,

50 000 »

1 200 »

4 000 »

Anslag från Svenska mejeriernas riksförening för motiverade

ändamål

312 200 kr.

340 000 »

S:a 652 200 kr.

Rörande de övriga utgifter, som budgetåret 1957/58 belastat diverseposten,

kan följande nämnas.

Posten har särskilt disponerats för att täcka vissa utredmngskostnader.

Under budgetåret 1957/58 har sålunda 19 750 kr. utbetalats till skördeskadeutredningen

för prövning av den av utredningen föreslagna skördeförsäkringens

verkningssätt på 1957 års skador m. m., 7 090 kr. har disponerats

för inom statens jordbruksnämnd bedrivet utredningsarbete angående utvecklingen

av mjölkproduktionen. Härjämte har 200 000 kr. amvänts för

utförande av en utav socialstyrelsen företagen konsumtionsundersoknmg.

Vidare har 47 120 kr. disponerats för tryckning av 1942 års jordbrulcskom
-

mittés handlingar. , , , . , ...

Från posten utgår dessutom medel för bestridandet av kostnaderna tor

vissa genom statistiska centralbyråns försorg gjorda undersökningar, av

vilka några är regelbundet återkommande. Budgetåret 1957/58 var medelsåtgången

för detta ändamål 577 400 kr., varav 500 000 kr. för objektiva

skördeuppskattningar. , , ,, . ,ro , . ....

Enligt särskilt beslut av riksdagen utgick budgetåret 1957/58 medel till

gratifikationer till personalen vid de nedlagda linberedningsverken i Vaxjo

och Mellansel. Härför användes tillhopa 268 150 kr.

Slutligen må nämnas, att statens forskningsanstalt för lantmannabyggnader

sistnämnda budgetår disponerat 10 000 kr. till täckande av kostnaderna

för omläggning av jordbrukets byggnadskostnadsindex.

Jordbruksanslagsutredningen anför för egen del bl. a. följande synpunkter

och förslag, såvitt angår nu behandlade avsnitt av utredningens betänkande.

9 Bihang till riksdagens protokoll 1959. 1 samt. Nr 147

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Kungl. Maj.ts proposition nr 14-7 år 1959

Vad först angår stödet till ullproduktionen får enligt utredningens mening

ifrågavarande bidragsverksamhet uppfattas som ett led i prisstödet

på jordbrukets område och får sålunda förutsättas komma att behandlas i

samband med förhandlingarna härom. I betraktande härav finner sig utredningen

icke för sin del böra förorda någon ändring beträffande stödet åt

ullproduktionen. Erforderliga medel bör anvisas å en under detta anslag

upptagen anslagspost av förslagskaraktär.

Från posten till diverse kostnader anvisas även medel — under innevarande

budgetår 1 250 000 kr. — för bestridandet av utgifter för den objektiva

skördeuppskattning, som äger rum i anslutning till skördeskadeutredningens

förslag. Enligt utredningens mening bör medel härför fortfarande

utgå från nu behandlade anslag intill dess slutlig ställning tagits till frågan

om införande av en särskild skördeskadeförsäkring.

Beträffande Svenska mejeriernas riksförenings medverkan i den statliga

regleringen av handeln med mjölk och mjölkprodukter finner utredningen

ej anledning till ändring i bestående förhållanden. Utredningen vill dock

framhålla vikten av att jordbruksnämnden även i framtiden noga följer

ifrågavarande verksamhet och tillvaratager förefintliga möjligheter att nedbringa

de statliga kostnaderna. Medel för ändamålet torde alltjämt böra

utgå ur anslaget till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område men

upptagas under särskild förslagsvis betecknad anslagspost.

Den gagnande verksamhet Föreningen Mjölkpropagandan bedriver motiverar

enligt utredningens mening, att densamma alltjämt erhåller statligt

stöd. Detta stöd bör som hittills utgå ur anslaget till prisreglerande åtgärder

på jordbrukets område men upptagas under särskild obetecknad anslagspost.

Prisregleringsanslaget har utöver kostnaderna för nu nämnda ändamål

belastats med utgifter av mera engångsartad karaktär. Härför bör några

anslagsmedel icke beräknas.

Med hänsyn till svårigheterna att på förhand med säkerhet bedöma uppkommande

medelsbehov hör enligt utredningens mening detta anslag i fortsättningen,

liksom hittills varit fallet, beräknas på sådant sätt, att inom

anslaget rymmes även sådana oförutsedda anslagsbehov, som mera direkt

kan föranledas av den prisreglerande verksamheten. Detta kan lämpligen

ske på så sätt, att under anslaget upptages en post till oförutsedda utgifter

att disponeras efter Kungl. Maj :ts beslut i varje särskilt fall. Ett belopp av

500 000 kr. torde vara tillräckligt för detta ändamål.

Vid bifall till utredningens förslag och i betraktande av belastningen å

anslaget under senare budgetår torde del vara till fyllest att för nästa budgetår

ett belopp av 2 400 000 kr. anvisas å anslaget till prisreglerande åtgärder

på jordbrukets område för i det föregående behandlade ändamål, för

vilka kostnaderna enligt utredningens mening även i fortsättningen skall

bestridas från nyssnämnda anslag. I jämförelse med för innevarade budgetår

anvisat belopp till diverse kostnader i samband med jordbruksprisregleringen

innebär detta förslag en minskning med 1 600 000 kr.

Yttranden över jordbruksanslagsutredningens förslag

över jordbruksanslagsutredningens i förevarande delar nyss återgivna

förslag har yttranden avgivits av statskontoret, riksräkenskapsverket, lantbruksstyrelsen,

statens jordbruksnämnd, statistiska centralbyrån, statens

centrala frökontrollanstalt samt Riksförbundet Landsbygdens folk. I yttrandena

anföres i huvudsak följande.

s. 131 Kontrollera mot PDF

131

Kungl. Maj:ts proposition nr 147 år 1959

Statskontoret delar icke utredningens uppfattning, att statsbidrag alltjämt

bör tilldelas Föreningen Mjölkpropagandan. Statskontoret liåller före,

att den upplysningsverksamhet, som bedrives bland konsumenterna i syfte

att främja konsumtionen av mjölk och mjölkprodukter likaväl som föreningens

verksamhet i övrigt, i princip bör bekostas av producenterna

själva och deras organ.

Riksräkenskapsverket erinrar — i anledning av förslaget att för vissa

från prisregleringsanslaget nu utgående statsbidrag skall uppföras särskilda,

förslagsvis betecknade anslagsposter under anslaget — att anslagsposterna

under ett reservationsanslag icke kan ha sådan beteckning utan att

tillstånd att överskrida en dylik anslagspost kan lämnas endast i form av

ett medgivande till jämkning mellan olika ifrågakommande anslagsposter.

Lantbruksstyrelsen tillstyrker utredningens förslag i fråga om statligt

stöd åt ullproduktionen, ersättning till Svenska mejeriernas riksförening för

kostnader avseende den statliga regleringen av handeln med mjölk och

mejeriprodukter samt bidrag till Föreningen Mjölkpropagandan.

Statens jordbruksnämnd anför, att de speciella utgiftsposter, som enligt

utredningens förslag skall kvarstå inom prisregleringsanslaget — däribland

utgifterna för objektiva skördeuppskattningar — även enligt nämndens uppfattning

är av sådan natur, att de, i den mån de i fortsättningen blir aktuella,

alltjämt måste belasta ifrågavarande anslag. Vad särskilt beträffar

utgiftsposten för bidrag till Föreningen Mjölkpropagandan hänvisar emellertid

nämnden till att den i skrivelse till Kungl. Maj:t den 16 september

1958 förklarat sig ha för avsikt att undersöka, huruvida icke föreningens

verksamhet i fortsättningen skulle kunna bedrivas utan bidrag.

Av de utgiftsposter, som skulle kvarligga inom prisregleringsanslaget, har

utredningen betecknat en post (till Föreningen Mjölkpropagandan) såsom

»särskild obetecknad anslagspost» och ett par andra såsom »anslagspost av

förslagskaraktär» resp. »särskild förslagsvis betecknad anslagpost». Härmed

kan uppenbarligen icke ha avsetts, att de olika delposterna skall ha

annan budgetteknisk natur än reservationsanslaget till prisreglerande åtgärder

på jordbrukets område. Jordbruksnämnden fortsätter, att utredningen

med uttrycket »obetecknad» anslagspost avsett, att det ifrågavarande bidraget

till sin storlek blir bundet genom riksdagens beslut och att uttrycken

»av förslagskaraktär» eller »förslagsvis» innebär, att vederbörande delposter

skall, liksom redan nu är fallet, inom ramen för meddelade direktiv

eller bestämmelser få utan riksdagens medgivande saväl underskridas som

överskridas. Under denna förutsättning möter vad utredningen härutinnan

anfört i sak icke någon erinran från jordbruksnämndens sida. Nämnden

vill emellertid framhålla, att eu sådan uppspaltning av anslaget på flera var

för sig särskilt beräknade delposter, som utredningen synes ha föresatt,

knappast torde tjäna något praktiskt syfte.

Statistiska centralbyrån erinrar bl. a. om att ämbetsverket i sill utlåtande

över skördeskadeutredningens betänkande bl. a. framhöll, alt behov av kompletterande

undersökningar föreligger i flera viktiga hänseenden såsom i

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Kungl. Maj:ts proposition nr 147 år 1959

fråga om normskördar, spill- och bärgningsförluster samt kvalitetsskador.

Centralbyrån finner det nödvändigt, att resultaten från dessa undersökningar

är färdiga, innan det permanenta skördeskadeskyddet genomföres.

Centralbyrån anser vidare, att ämbetsverket måste få tillfälle att dessförinnan

pröva den objektiva skördeuppskattningen enligt provytemetoden i full

omfattning i överensstämmelse med utredningens förslag, d. v. s. vid ca

12 000 jordbruk. Detta är nödvändigt, för att centralbyrån skall få ytterligare

erfarenhet i fråga om den lämpligaste organisationsformen för det

omfattande fältarbetet och erhålla behövliga kostnads- och variansdata för

tillräckligt preciserade beräkningar. Under år 1958 omfattar urvalet ca

6 000 gårdar. Förslagsvis borde omfattningen år 1959 utökas till ca 9 000

och år 1960 till ca 12 000 gårdar. Tidigast 1961 bör således enligt centralbyråns

mening det permanenta skördeskadeskyddet kunna genomföras.

Det är med tillfredsställelse centralbyrån tagit del av jordbruksanslagsutredningens

förslag, att medel för de objektiva skördeuppskattningarna fortfarande

bör utgå från prisregleringsanslagets diversepost, intill dess slutlig

ställning tagits till frågan om införande av en särskild skördeskadeförsäkring.

Statens centrala frökontrollanstalt tillstyrker utredningens förslag beträffande

bidrag till objektiv skördeuppskattning.

Riksförbundet Landsbygdens folk anför, att riksförbundet beträffande

stödet till ullproduktionen förutsätter, att beslut icke kommer att träffas,

som på något sätt föregriper de överläggningar i ärendet, som kan väntas

äga rum i samband med att ett nytt avtal rörande prissättningen på jordbruksprodukter

skall upprättas. Mot de budgettekniska omdispositioner,

som i övrigt föreslagits, har riksförbundet ingenting att invända.

Statistiska centralbyrån

I skrivelse den 26 november 1958 har statistiska centralbyrån hemställt

om anslag till täckande av kostnader för skördeuppskattningar enligt provytemetod

för budgetåret 1959/60 samt därvid anfört bl. a. följande.

Kostnaderna för 1959 års fältarbete beräknas till 1 630 000 kr. Härtill kommer

200 000 kr. för centralbyråns planering, ledning och bearbetning av materialet

från 1959 års skördeuppskattningar samt för planering av skördeuppskattningar

under år 1960. De totala kostnaderna uppskattas sålunda till

1 830 000 kr. Då ett belopp av 300 000 kr. beräknas kvarstå som reservation

på anslagen för innevarande budgetår, uppskattar centralbyrån det totala

medelsbehovet för budgetåret 1959/60 till 1 530 000 kr.

Centralbyrån föreslår, att av medelsbehovet 150 000 kr. anvisas under

sjunde huvudtiteln och 1 380 000 kr. under förevarande anslag å nionde huvudtiteln.

s. 133 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 147 år 1959

133

Jordbruksnämnden

Jordbruksnämnden erinrar om att nämnden i sin anslagsskrivelse den

29 augusti 1958, i avbidan på särskilt förslag i ämnet, hemställt, att reservationsanslaget

till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område för budgetåret

1959/60 måtte upptagas med ett beräknat belopp av 200 000 000 kr.

samt anför härom följande.

Nämnden hade därvid med utgångspunkt från de regler, som gäller för

anslagets användning under innevarande budgetar beräknat utgifterna till

prisreglerande åtgärder på jordbrukets område under regleringsåret 1959/60

till 175 000 000 kr. Härjämte hade nämnden föreslagit, att för budgetåret

1959/60 — utan att man avvaktade en lösning av frågan om ett permanent

skördeskadeskydd — ett belopp av 25 000 000 kr. skulle anvisas till slutlig

reglering av de förskott på sammanlagt 40 000 000 kr., som från anslaget

i fråga jämlikt Kungl. Maj :ts brev den 20 december 1957 har utbetalats för

skador på 1957 års skörd. Under förutsättning av att full täckning erhölls

för berörda förskott beräknades i anslagsskrivelsen, att besparingar på sammanlagt

omkring 11 000 000 kr. skulle komma att uppstå pa de för tiden

t. o. m. regleringsåret 1958/59 anvisade medlen. Besparingarna hänförde sig

huvudsakligen till inträffad och beräknad minskning av underlaget för

mjölkpristilläggen (vid mejerierna invägd kvantitet mjölk).

Jordbruksnämnden anför vidare, att utöver de då kända eller förutsedda

utgifterna anslaget sedan dess belastats med en utbetalning på 12 000 000 kr.

till Svenska mejeriernas riksförenings regleringskassa i enlighet med Kungl.

Maj :ts brev den 28 november 1958 i anledning av riksdagens beslut angående

vissa prisreglerande åtgärder på jordbrukets område. Å andra sidan

beräknas emellertid nu besparingar på ytterligare omkring 6 000 000 kr.

komma att uppstå på de anvisade medlen, beroende huvudsakligen på en

ännu mera accentuerad nedgång i mjölkinvägningen än som tidigare antogs

och på att en minskad belastning nu förutses av anslagets post till diverse

kostnader. Nettobesparingen på de anvisade medlen beräknas således nu —- under förutsättning av full täckning för nyssnämnda förskott — komma att

uppgå till omkring 5 000 000 kr.

De förslag, som jordbruksnämnden för regleringsåret 1959/60 nu framlägger

i fråga om medelsanvisningen till prisreglerande åtgärder på jordbrukets

område på riksstaten för budgetåret 1959/60, framgår av följande sammanfattning.

Som kommentar till beräkningarna för regleringsåret 1959/60 anför jordbruksnämnden

följande.

1—3. Mjölkpristillägg. Såsom framgår av avsnittet om mjölk och mejeriprodukter

föreslås, att del allmänna mjölkpristillägget skall utgå efter oförändrade

grunder och med oförändrat belopp, 74,4 öre per kg mjölkfett. I

fråga om det extra mjölkpristillägget för Norrland och vissa delar av Sveaoch

Götaland samt leveranstilläggen för mjölk har nämnden — i avvaktan

på beslut i anledning av förslagen från utredningen om småbruksstöd (SOU

1958:7) — utgått från nu gällande grunder för bidragen.

Omfattningen av mjölkinvägningen under regleringsåret september 1959—

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Kungl. Maj.ts proposition nr 147 år 1959

Beräknat medelsbehov

1959/60

miljoner kronor

1. Allmänt mjölkpristillägg................

96,0

2. Extra mjölkpristillägg i norra Sverige........

28,0

3. Leveranstillägg för mjölk....................

42,0

166,0

4. Stöd åt odlingen av lin och hampa..........

1,75

5. Fraktbidrag för fodersändningar till Västerbot- tens och Norrbottens iänl ..................

1,5

6. Diverse kostnader..........................

2,4

7. Reglering av förskott] till skördeskadeersätt- ningar .........................

25,0

Medelsbehov....................

196,65

Avgår reserverade medel................

5,0

Anslagsbehov för budgetåret 1959/60............

192,0 (avrundat)

augusti 1960 har beräknats med ledning av tillgängliga uppgifter om invägda

mjölkmängder under senast tilländalupna månader. Förskjutningar uppåt

eller nedåt i de beräknade kvantiteterna kan givetvis liksom under tidigare

år komma att inträffa.

4. Stöd åt odlingen av lin och hampa. Till prisstöd för lin- och hampfiber

av 1959 års skörd, m. m. har jordbruksnämnden i särskild skrivelse till

Kungl. Maj :t den 25 mars 1959 hemställt, att på riksstaten för budgetåret

1959/60 måtte anvisas ett belopp av 1 750 000 kr. Beloppet bör lämpligen

anvisas på reservationsanslaget till prisreglerande åtgärder på jordbrukets

område.

5. Fraktbidrag för fodersändningar till norra Sverige. Jordbruksnämnden

har efter samråd med jordbrukets förhandlingsdelegation funnit sig böra

föreslå, att även för regleringsåret 1959/60 fraktbidrag enligt gällande grunder

skall utgå för fodersändningar till Norrbottens och Västerbottens län.

Medelsbehovet härför kan i enlighet med en framställning från föreningen

Svensk spannmålshandel beräknas till 1 500 000 kr.

6. Diverse kostnader för jordbruksregleringen. Av de utgifter, som hittills

regelmässigt har fått bestridas av delposten till diverse kostnader för jordbruksregleringen,

för regleringsåret 1958/59 upptagen till 4 000 000 kr.,

skall enligt 1959 års statsverksproposition (IX ht, p. 32), i enlighet med förslag

av jordbruksanslagsutredningen, till andra anslag överföras utgifterna

för cereala undersökningar, för oförutsedda utredningar i jordbruksekonomiska

frågor, för Svensk matpotatiskontroll och för upplysningsverksamhet

rörande foderkonservering.

I enlighet med vad som förutsattes i jordbruksanslagsutredningens betänkande,

del II, föreslår jordbruksnämnden, att nämnden skall äga att av

en under ifrågavarande reservationsanslag för budgetåret 1959/60 beräknad

diversepost bestrida kostnaderna för fortsatt stöd åt ullproduktionen

med 2 kr. per kg (utgifterna härför beräknas till sammanlagt omkring

350 000 kr.) och för ersättning efter i huvudsak oförändrade grunder till

Svenska mejeriernas riksförening för handhavandet av vissa med regleringen

av mjölk och mejeriprodukter sammanhängande uppgifter (beräknat till

högst 250 000 kr.). Från samma delpost bör Kungl. Maj :t vidare (med högst

50 000 kr.) äga bevilja fortsatt bidrag till Föreningen Mjölkpropagandan, i

den mån behov av sådant bidrag efter närmare undersökning kan befinnas

s. 135 Kontrollera mot PDF

135

Kungl. Maj:ts proposition nr H7 år 1959

föreligga. Till denna fråga torde nämnden framdeles få återkomma. Nämnden

förutsätter härjämte, att enligt de grunder och i den omfattning, som

efter förslag av nämnden kan komma att bestämmas av Kungl. Maj :t, bidrag

från samma delpost skall kunna utgå till objektiva skördeuppskattningar

(beräknat av nämnden till ca 1 250 000 kr.) och till oförutsedda utgifter,

föranledda av den prisreglerande verksamheten på jordbrukets område.

Nämnden föreslår i likhet med jordbruksanslagsutredningen, att delposten

till diverse kostnader för jordbruksregleringen för regleringsåret

1959/60 upptages till ett belopp av 2 400 000 kr.

7. Reglering av förskott till skördeskadeersättningar. Jordbruksnämnden

har icke funnit anledning att frångå det i nämndens anslagsskrivelse den 29

augusti 1958 framlagda" förslaget, att för budgetåret 1959/60 — utan att

man avvaktar en lösning av frågan om ett permanent skördeskadeskydd —

ett belopp av 25 000 000 kr. skall tillföras här ifrågavarande reservationsanslag

för slutlig reglering av de från anslaget verkställda förskottsbetalningarna

i anledning av 1957 års skördeskador. Frågan om regleringen av ifrågavarande

förskott i vad avser medel, som inflyter genom upptagande av

införselavgift, redovisar nämnden längre fram i sin skrivelse.

Medelsbehovet för nu angivna ändamål bör enligt jordbruksnämndens mening

till ett belopp av 5 000 000 kr. kunna täckas av förut nämnda besparingar.

Under hänvisning till vad sålunda anförts hemställer jordbruksnämnden,

att för budgetåret 1959/60 till prisreglerande åtgärder på jordbrukets

område anvisas ett reservationsanslag av 192 000 000 kr.

I avvaktan på ett permanent system för reglering av skördeskador har, i

fråga om regleringen av inträffade skördeskador, för 1956, 1957 och 1958

års skördar lämnats vissa statliga utfästelser av mera allmän räckvidd (modifierad

tillämpning av den s. k. 4-procentregeln). Jordbruksnämnden —

som förutsätter, att något permanent system för reglering av skördeskador

icke heller för innevarande år kan sättas i tillämpning — föreslår att det för

1956—1958 års skördar godtagna systemet skall förlängas att gälla även för

1959 års skörd.

Departementschefen

I årets statsverksproposition bar, som förut nämnts, Kungl. Maj :t på min

hemställan under nionde huvudtiteln föreslagit riksdagen att, i avbidan på

särskild proposition i ämnet, till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område

för budgetåret 1959/60 beräkna ett reservationsanslag av 173 000 000

kronor.

Som jag redan tidigare anfört, bar jag för avsikt alt senare denna dag

föreslå Kungl. Maj :t att i proposition till riksdagen framlägga förslag

om utformningen av det särskilda stödet åt det mindre jordbruket. Jag

ämnar därvid föreslå, att de för leveranstillägg för mjölk och extra mjölkpristillägg

till norra Sverige erforderliga beloppen, vilka hittills anvisats

under anslaget till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område, från och

med budgetåret 1959/60 anvisas under ett nytt reservationsanslag till särskilt

stöd åt del mindre jordbruket. Medel för sagda ändamål behöver sålunda

inte längre anvisas under prisregleringsanslaget.

s. 136 Kontrollera mot PDF

136

Kungl. Maj:ts proposition nr 14-7 år 1959

Medelsbehovet för allmänt mjölkpristillägg under regleringsåret 1959/60

torde i enlighet med jordbruksnämndens förslag böra beräknas till 96 000 000

kronor. Såsom framgår av det föregående har jag beräknat medelsbehovet

under regleringsåret 1959/60 för stödet åt odlingen och beredningen av lin

och hampa samt för fraktbidrag för fodersändningar till Norrbottens och

Västerbottens län till 1 750 000 respektive 1 500 000 kronor.

Till täckande av diverse kostnader i samband med jordbruksregleringen

har för innevarande budgetår anvisats ett belopp av 4 000 000 kronor. Jordbruksanslagsutredningen

har föreslagit en begränsning av de ändamål, som

skall tillgodoses med medel från detta belopp. I enlighet med utredningens

förslag har vissa belopp till bestridande av kostnaderna för cereala

undersökningar samt vissa oförutsedda utredningar i jordbruksekonomiska

frågor, som hittills utgått ur förevarande anslag, överförts till jordbruksnämndens

omkostnadsanslag (IX ht 1959, p. 32; JoU 1, p. 20). För dessa

ändamål har under omkostnadsanslaget upptagits en förslagsvis betecknad

post å 75 000 kronor. Vidare har (prop. 1959: 35; JoU 12) det årliga statsbidraget

å 15 000 kronor till Svensk matpotatiskontroll sammanförts med övriga

belopp, som å driftbudgeten anvisas för kvalitetsbefrämjande åtgärder

på matpotatisområdet. Det belopp å 50 000 kronor, som ur förevarande anslag

årligen anvisats till lantbruksstyrelsen för anordnande av upplysningsverksamhet

rörande foderkonservering, har anvisats under hushållningssällskapens

omkostnadsanslag (IX ht 1959, p. 13; JoU 1, p. 7). Medel till nu

nämnda ändamål behöver sålunda inte beräknas under förevarande anslag.

Ur förevarande belopp till diverse kostnader har under en lång följd av

år utgått statsbidrag — från och med år 1950 å 50 000 kronor per år — till

Föreningen Mjölkpropagandan. Enligt min mening bör bidrag till föreningen

inte längre utgå ur förevarande anslag. Därest jordbruksnämnden efter

närmare undersökning finner föreningen vara i behov av bidrag, torde detta

böra utgå ur de regleringsmedel, som i det följande föreslås skola användas

för bland annat upplysningsverksamhet. Stödet till smågrisproduktionen,

för vilket medel hittills anvisats under prisregleringsanslaget, har i det

föregående förordats skola finansieras med de regleringsmedel, som föreligger

inom föreningen Svensk kötthandel. För nu nämnda båda ändamål bör

sålunda i fortsättningen ej heller medel beräknas under förevarande anslag.

Stödet till ullproduktionen har i det föregående föreslagits skola utgå med

ett oförändrat belopp av 2 kronor per kilogram. Härför torde i enlighet med

jordbruksnämndens förslag för nästa regleringsår böra beräknas ett belopp

av förslagsvis 350 000 kronor under posten till diverse kostnader.

Från posten till diverse kostnader har under senare år anvisats även medel

för bestridandet av vissa utgifter för de skördeuppskaltningar enligt provytemetod,

som äger rum i anslutning till skördeskadeutredningens förslag.

I likhet med jordbruksanslagsutredningen anser jag, att medel härför fortfarande

bör utgå från nu behandlade anslag intill dess slutlig ställning tagits

till frågan om införande av en särskild skördeskadeförsäkring. För viss del

av kostnaderna för 1959 års skördeuppskattningar har 150 000 kronor anvisats

under VII ht 1959 (p. 12). Till täckande av återstoden utav de av

s. 137 Kontrollera mot PDF

137

Kungl. Maj-.ts proposition nr 147 år 1959

statistiska centralbyrån beräknade kostnaderna torde i anslutning till det

nyss anförda under posten till diverse kostnader under förevarande anslag

böra beräknas ett belopp av förslagsvis 1 380 000 kronor.

Såsom jordbruksanslagsutredningen föreslagit, torde till ersättning till

Svenska mejeriernas riksförening för handhavandet av vissa med regleringen

av mjölk och mejeriprodukter sammanhängande uppgifter även i fortsättningen

medel böra utgå ur posten till diverse kostnader. För nästa budgetår

synes, såsom jordbruksnämnden föreslagit, härför böra beräknas ett belopp

av högst 250 000 kronor. I likhet med utredningen vill jag framhålla vikten

av att nämnden även i framtiden noga följer ifrågavarande verksamhet och

tillvaratager förefintliga möjligheter att nedbringa de statliga kostnaderna.

Prisregleringsanslaget bär utöver kostnaderna för nu nämnda ändamål belastats

med utgifter av mera engångsartad karaktär. Härför bör, såsom jordbruksanslagsutredningen

föreslagit, några anslagsmedel inte beräknas. Med

hänsyn till svårigheterna att på förhand med säkerhet bedöma uppkommande

medelsbehov bör prisregleringsanslaget emellertid i fortsättningen -— liksom

hittills varit fallet — beräknas på sådant sätt, att inom anslaget rymmes

även sådana oförutsedda anslagsbehov, som mera direkt kan föranledas

av den prisreglerande verksamheten. Detta synes sasom jordbruksanslagsutredningen

föreslagit böra ske på så sätt, att under anslaget upptages en post

till oförutsedda utgifter att disponeras efter Kungl. Maj:ts beslut i varje särskilt

fall. För detta ändamål torde böra beräknas ett belopp av 500 000 kronor.

Till diverse kostnader i samband med jordbruksregleringen behöver sålunda

enligt mina förslag för regleringsåret 1959/60 beräknas ett sammanlagt

belopp av 2 480 000 kronor.

Till frågan om slutlig reglering av de från prisregleringsanslaget verkställda

förskottsbetalningarna i anledning av 1957 års skördeskador torde jag

få återkomma i annat sammanhang.

Vid bifall till vad jag sålunda förordat, uppgår det sammanlagda medelsbehovet

till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område under regleringsåret

1959/60 till 101 730 000 kronor. Som framgår av det föregående har

jordbruksnämnden beräknat att vid utgången av innevarande regleringsår

skall uppstå en nettobesparing på de under anslaget tidigare anvisade medlen

av 5 000 000 kronor. Denna behållning bör enligt min mening tagas i

anspråk för att täcka medelsbehovet för de prisreglerande åtgärderna under

regleringsåret 1959/60. Ifrågavarande anslag bör sålunda för budgetåret

1959/60 uppföras med (101 730 000 — 5 000 000 =) avrundat 96 500 000

kronor.

Eftersom något permanent system för reglering av skördeskador

inte kan sättas i tillämpning under innevarande år, finner jag mig i

likhet med jordbruksnämnden — för att jordbrukarna inte skall stå helt

utan skydd för förluster genom skördeskador å 1959 års skörd -— böra föreslå,

att det för 1956—1958 års skördar av riksdagen godtagna systemet för

reglering av skördeskador förlänges all gälla även 1959 års skörd.

s. 138 Kontrollera mot PDF

138

Kungl. Maj. ts proposition nr 147 år 1959

Vad jag sålunda föreslagit innebär, att den s. k. 4-procentregeln skall i modifierad

form tillämpas även i fråga om 1959 års skörd. Med hänsyn till

prisregleringssystemets uppbyggnad bör 4-procentregeln sålunda inte tillämpas

i händelse av god skörd. Jordbruksnämnden bör i enlighet med förfarandet

år 1958 låta upprätta en begränsad normkalkyl för produktionsåret

1959/60. Beräkning angående produktionsutfallet bör ske endast om så påfordras

av jordbrukets organisationer. Bedömningen av skördeutfallet bör i

sådant fall ske med ledning av skörderapporten per den 15 oktober 1959.

För fastställande av produktionsbortfallets värde bör därvid såväl normproduktionens

som den då uppskattade produktionens värde beräknas med

användning av de i oktober 1959 enligt prissättningssystemet gällande mittpriserna.

Skillnaden mellan de härvid erhållna produktionsvärdena representerar

värdet av produktionsbortfallet. Därest den med ledning av nyssnämnda

skörderapporter uppskattade produktionen ger ett högre värde,

om det beräknas med tillämpning av faktiskt gällande priser än det som

erhålles med tillämpning av mittpriserna, skall skillnaden anses utgöra

kompensation för produktionsbortfallet. Vid bedömningen av i vad mån

kompensation kan beräknas komma att uppnås, bör självfallet bortses från

sådana prishöjningar, som är föranledda av stegring av världsmarknadspriserna,

eftersom dessa höjningar i princip är avsedda alt elimineras vid

utlösning av 3-procentregeln. Om dylik kompensation för produktionsbortfall

utöver 4 procent av normproduktionens på nyss angivet sätt erhållna värde

inte kan beräknas komma att uppnås, bör statsmakterna liksom hittills lämna

kontant ersättning för felande belopp, dock högst 50 000 000 kronor. Skulle

större kontant kompensation erfordras, bör frågan härom bli prövad av

Kungl. Maj :t och riksdagen i särskild ordning. En eventuell kompensation

enligt 4-procentregeln bör utformas på sådant sätt, att stödåtgärderna i

första hand kommer de av ett produktionsbortfall drabbade jordbrukarna

till godo.

Gottgörelse till jordbruket för av dess utövare erlagd

energiskatt för inotorbrännolja till traktorer

Jordbruksnämnden

Frågan om användningen av de anslag till ifrågavarande restitutionsändamål,

vilka för budgetåret 1958/59 anvisats å riksstaten (2 250 000 kr.) och

för budgetåret 1959/60 föreslagits enligt 1959 års statsverksproposition (IX

ht, p. 38; 400 000 kr.), har hittills hållits öppen. Jordbruksnämnden erinrar

i detta sammanhang endast om att nämnden i en till jordbruksdepartementet

avgiven promemoria den 16 december 1958 meddelat, att nämnden,

liksom jordbrukets förhandlingsdelegation, förordade, att de för budgetåret

1958/59 anslagna restitutionsmedlen enligt vad tidigare hade föreslagits

skall tillföras fonden för främjande av forsknings- och försöksverksamhet

på jordbrukets område. I fråga om användningen av restitutionsmedlen för

budgetåret 1959/60 anmäler nämnden sin avsikt återkomma i annat sammanhang.

s. 139 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr H7 år 1959

139

Departementschefen

Ifrågavarande anslag är obetecknat. I enlighet med gällande budgetregler

för dylika anslag måste beslut om disposition föreligga under det budgetår,

för vilket anslaget anvisats. Frågan om användningen av det för budgetåret

1958/59 anvisade anslaget synes därför nu böra lösas. Liksom jordbruksnämnden

finner jag mig därvid böra förorda, att de för sagda budgetår anvisade

restitutionsmedlen tillföres den under statskontorets förvaltning stående

fonden för främjande av forsknings- och försöksverksamhet på jordbrukets

område. Till frågan om användningen av restitutionsmedlen för

budgetåret 1959/60, vilken fråga likaledes bör underställas riksdagens prövning,

torde jag få återkomma i annat sammanhang.

Lagring av jordbruksprodukter

Jordbruksnämnden

Kungl. Maj :t har genom särskilda beslut ställt sammanlagt 163 175 000

kr. från vissa under fonden för förlag till statsverket anvisade anslag till

statens livsmedelskommissions och sedermera jordbruksnämndens förfogande

att användas för lagring av jordbruksprodukter in. in. Anslaget tages

i anspråk för utbetalande av rörelsemedel i samband med säsongmässig

lagring av jordbruksprodukter samt beredskapslagring. Senast anvisades

medel för budgetåret 1953/54.

Jordbruksnämnden har i sin anslagsskrivelse den 29 augusti 1958 hemställt,

att anslaget må under budgetåret 1959/60 användas för det med anslaget

avsedda ändamålet. Till stöd för sin framställning anför nämnden

i huvudsak följande.

För beredskapslagring av de varor, som lagras genom jordbruksnämndens

försorg, kommer vid en lagerhållning av avsedd storlek rörelsemedel

att bindas i ungefär samma omfattning som har beräknats för innevarande

budgetår (något över 70 000 000 kr.). Medelsbehovet för dylik lagring beräknas

komma att fördelas på ungefär följande sätt, nämligen för socker

36 000 000 kr., fettvaror (inklusive linolja) 31 000 000 kr. samt risgryn,

kaffe och ärter m. m. 4 000 000 kr. Nämnden förutsätter, att sådana jämkningar

skall få företagas i de olika posterna som vid en beredskap av i huvudsak

nu avsedd art och omfattning kan pakallas av inträffande förhallanden.

_

Behovet av rörelsemedel för den beredskapslagring, som bednves av

Svensk spannmålshandel, ekonomisk förening, förutsättes även för nästa

budgetår kunna tillgodoses inom ramen för de kreditmöjligheter, som har

anvisats föreningen enligt beslut av 1954 års riksdag (JoU 32; rskr. 302).

De ändrade dispositioner, som blir aktuella i samband med ianspråktagandet

av de statliga lagerhus, vilka uppföres av Svenska lagerhusaktiebolaget,

torde enligt nämnden icke i och för sig påverka totalbehovet av

rörelsemedel för beredskapslagring inom nämndens område.

I enlighet med gällande direktiv för prisregleringarna på jordbrukets

område ställer nämnden rörelsemedel från ifrågavarande investeringsan
-

s. 140 Kontrollera mot PDF

140

Kungl. Maj:ts proposition nr 14-7 år 1959

slag till förfogande för Svenska mejeriernas riksförening och till medlemmar

i föreningen Svensk kötthandel att användas som rörelsemedel för utjämningslagring

av smör och köttvaror utöver det rörelsekapital, som lagerhållarna

kan anskaffa på annat håll. Anslagsmedlen får av lagerhållarna

disponeras mot ränta, motsvarande gällande diskonto med tillägg av 1/2

procent. Det sammanlagda behovet av anslagsmedel för här ifrågavarande

ändamål har för de senaste budgetåren beräknats normalt utgöra 90 000 000

kr. Vid mera betydande avsättningssvårigheter för smör och fläsk har för

utjämningslagringen tidvis även större belopp av anslagsmedlen måst tagas

i anspråk, vilket möjliggjorts av att vissa som rörelsemedel för beredskapslagring

avsedda belopp, i avvaktan på ett fullständigt uppbyggande av lagren,

tillfälligt icke har behövt anlitas för beredskapslagringen. Såvitt nämnden

nu kan bedöma, torde även under budgetåret 1959/60 statliga rörelsemedel

till ett sammanlagt belopp av minst 90 000 000 kr. komma att erfordras

för en utjämnigslagring av smör och köttvaror.

I sin nu förevarande skrivelse den 25 mars 1959 anmäler jordbruksnämnden,

att den ej funnit anledning frångå sina hösten 1958 lämnade förslag

angående investeringsanslagen till lagring och ytterligare lagring av

jordbruksprodukter samt till inlösen av inhemskt oljeväxtfrö. Nämnden anmäler

vidare, att den efter underhandssamråd med riksgäldskontoret icke

heller ansett sig böra föreslå någon ändring i den räntesats — gällande allmänna

diskonto med tillägg av 1/2 procent — som tillämpas vid utlåningen

från dessa anslag av rörelsemedel till regleringsändamål. Med sådan räntesats

beräknas statsverkets ränteinkomster vid ifrågavarande utlåning under

budgetåret 1959/60 komma att uppgå till 2 500 000 kr.

Departementschefen

Jordbruksnämndens förslag innebär, att medel för här ifrågavarande ändamål

behöver stå till förfogande även under nästa budgetår men att någon

ytterligare medelsanvisning icke är erforderlig. Vad nämnden sålunda

anfört, föranleder ingen erinran från min sida.

Inlösen av inhemskt oljeväxtfrö samt ytterligare

lagring av jordbruksprodukter

Jordbruksnämnden

För finansiering av inlösen av inhemskt oljeväxtsfrö anvisades för budgetåret

1953/54 ett investeringsanslag av 50 000 000 kr. Därjämte anvisades

för samma budgetår ett investeringsanslag av 35 000 000 kr. till ytterligare

lagring av jordbruksprodukter (prop. 1953: 224; rskr. 340), vilket belopp

ingår i det under föregående avsnitt angivna beloppet å 163 175 000 kr.

Jordbruksnämnden har i sin anslagsskrivelse den 29 augusti 1958 hemställt,

att anslagen må under budgetåret 1959/60 med oförändrat belopp

användas för de med anslagen avsedda ändamålen. Till stöd för sin framställning

anför nämnden i huvudsak följande.

Jordbruksnämnden förutsätter, att för inlösen genom föreningen Sveriges

oljeväxtintressenters försorg av svenskt oljeväxtfrö (frö av 1959 års skörd)

s. 141 Kontrollera mot PDF

141

Kungl. Maj:ts proposition nr 147 år 1959

även under regleringsåret 1959/60 — oberoende av de regleringsåtgärder

på området, som i övrigt kan bli beslutade — kommer att erfordras rorelsemedel

av betydande storlek. Medelsbehovet kan vid normalskord uppskattas

till något över 100 000 000 kr. För detta ändamål beräknas sålunda mvesteringsanslaget

för inlösen av inhemskt oljeväxtfrö fortfarande behöva

tagas helt i anspråk. Nyssnämnda förening torde i övrigt få tillgodose sitt

kapitalbehov för inlösen av nästa års oljeväxtskörd genom anlitande av tillgångarna

i oljeväxtodlingens konjunkturutjämningsfond och genom de mojligbeter

till upplåning, som kan komma att föreligga.

Departementschefen

Jordbruksnämndens förslag beträffande ifragavarande investeringsanslag

finner jag mig böra biträda.

Vissa rörelsemedel

Jordbruksnämnden

Jordbruksnämnden förutsätter, att rörelsemedel även under den kommande

prissättningsperioden skall få disponeras av föreningen Svensk spannmålshandel

till samma ändamål och på samma sätt som hittills inom ramen

för de kreditmöjligheter, som har anvisats föreningen enligt beslut av 1954

års riksdag (JoU 32; rskr. 302).

Departementschefen

Föreningen Svensk spannmålshandel har enligt beslut av 1954 års riksdag

(prop. 1954: 180; JoU 32; rskr. 302) medgivits möjlighet att för beredskapslagring

av brödsäd och vissa fodermedel samt för inlösningsverksamheten

i fråga om brödsäd förfoga över statliga eller statsgaranterade rörelsemedel

inom en ram av 225 000 000 kronor, varav 190 000 000 kronor i

form av rörlig kredit hos riksgäldskontoret och 35 000 000 kronor som

checkräkningskredit hos riksbanken eller affärsbank mot säkerhet av riksgäldskontoret.

Enligt riksdagens beslut ankommer det på riksgäldsfullmäktige,

såvitt angår den rörliga krediten, och, i den mån kredit lämnas av riksbanken,

på riksbanksfullmäktige att bestämma villkoren för krediten. Vidare

bör riksgäldsfullmäktige få yttra sig, innan högre belopp än 140 000 000

kronor får disponeras av den rörliga krediten.

Jag bar ej något att invända mot att statliga eller statsgaranterade rörelseinedel

i form av kredit bos riksgäldskontoret alltjämt intill utgången av

augusti månad 1965 får upptagas av föreningen Svensk spannmålshandel

i den omfattning och på det sätt, som framgår av 1954 års riksdagsbeslut.

I enlighet med beslut av 1956 års riksdag har föreningen Svensk spannmålshandel

vidare erhållit bemyndigande alt med anlitande av den till föreningens

förfogande ställda rörliga krediten i riksgäldskontoret i viss omfattning

finansiera omhändertagandet av 1956—1958 års brödsädsskördar.

s. 142 Kontrollera mot PDF

142

Kungl. Maj:ts proposition nr 14-7 år 1959

Därest riksdagen inte har något att erinra häremot, torde Kungl. Maj:t

böra få lämna föreningen bemyndigande att anlita sagda statskredit för att

— om så skulle visa sig erforderligt — i viss omfattning finansiera omhändertagandet

även av 1959—1964 års brödsädsskördar. Jag förutsätter

därvid, att formerna för finansieringen liksom hittills fastställes efter ö\erläggningar

med jordbruksnämnden och riksgäldskontoret.

Införselavgiftsmedlens storlek och användningen av

sådana medel m. in.

Jordbruksnämnden

Jordbruksnämnden erinrar om att under förarbetena till jordbruksregleringen

för innevarande 3-årsperiod inkomsten av införselavgiftsmedlen under

normala förhållanden beräknades komma att uppgå till något över

70 000 000 kr. per regleringsår. Storleken av de för regleringsåret 1956/57

inflytande införselavgiftsmedlen — efter avdrag för restitutioner — hade av

nämnden våren 1956 beräknats till sammanlagt 71 980 000 kr. Även för sockeravgifterna

räknade man därvid med ett regleringsår, omfattande tiden

september—augusti. Med ett »sockerår» omfattande maj—april beräknades

avgifterna till 76 780 000 kr. Införselavgiftsmedlen har enligt principbesluten

vid 1955 och 1956 års riksdagar och enligt de årliga av Kungl. Maj :t och

riksdagen meddelade besluten för prisregleringsverksamheten på jordbrukets

område fått i huvudsak användas för olika, till denna verksamhet hörande

ändamål och — jämte andra regleringsmedel — i mindre omfattning

även för viss forsknings-, försöks- och upplysningsverksamhet på jordbrukets

område. Enligt 1956 års principbeslut (prop. 1956: 165, s. 108) borde,

därest införselavgiftsmedlen skulle komma att nämnvärt överstiga den totalsumma,

som kunde anses inflyta under normala förhållanden, överskottet

balanseras över till en följande prissättningsperiod.

Jordbruksnämnden erinrar vidare, att Kungl. Maj:t den 9 maj 1958 bl. a.

anbefallt nämnden att dels snarast efter utgången av regleringsåret 1957/58

till Kungl. Maj :t inkomma med förslag, vilka anger storleken av medel, som

beräknas inflyta genom upptagande av införselavgifter för regleringsåret

1959/60, samt den huvudsakliga dispositionen av ifrågavarande medel, ävensom

till Kungl. Maj :t redovisa storleken och dispositionen av medel, som i

införselavgifter influtit för tilländalupet regleringsår, och en reviderad beräkning

för det löpande regleringsåret, dels framdeles, när utfallet av de

clika prisregleringarna bättre kunde överblickas, med utgångspunkt frän

den för 3-årsperioden 1956/57—1958/59 angivna normalramen verkställa

en mera definitiv avstämning av prisregleringarnas inkomster och utgifter

av införselavgiftsmedel samt till Kungl. Maj :t inkomma med förslag till disposition

av överskott, som kan komma att kvarstå vid 3-årsperiodens slut,

eller till annan slutlig reglering av då föreliggande saldon.

s. 143 Kontrollera mot PDF

143

Kungl. Maj.ts proposition nr 747 år 1959

Jordbruksnämnden lämnar nu en — med redovisningar för regleringsårcn

1956/57 och 1957/58 sammanställd — reviderad och kompletterad uppgift

om beräknade inkomster av införselavgiftsmedel och om dispositionen av

dylika medel under regleringsåret 1958/59. Med utgångspunkt från de i del

föregående föreslagna reglerna angående uttagandet av införselavgifter och

användningen av införselavgiftsmedel i fortsättningen lämnar nämnden härjämte

beräkningar och förslag i motsvarande avseenden för de införselavgifter,

som beräknas komma att belöpa på tiden efter utgången av innevarande

regleringsår. Inkomstberäkningarna för denna tid avser avgifterna för import

under tiden september 1959—augusti 1960 (för sockervarorna tiden maj

1959—april 1960).

Införselavgiftsmedlens storlek

Vad först beträffar storleken av influtna eller inflytande införselavgiftsmedel

har en sammanfattning av redovisade och av nämnden beräknade inkomster

meddelats i den vid detta protokoll fogade bilagan 6. Ifråga om avgiftsmedlen

under de olika i tablån avsedda tidsperioderna framhåller nämnden

följande.

De definitiva inkomstsiffrorna för regleringsåret 1956/57, vilka redovisats

redan under IX huvudtiteln (p. 38) i 1958 års statsverksproposition, hänför

sig, såvitt avser sockeravgifterna, till perioden maj 1956—april 1957. På

detta sätt redovisade kommer inkomsterna, sedan restitutionerna avdragits,

att ej oväsentligt överstiga den ursprungliga normalramen. Ökningen sammanhänger

även med större import av brödsäd, fodermedel och nötkött än

som ursprungligen hade beräknats och med en genomförd avgiftsbeläggning

av oljekraftfodret.

För de på regleringsåret 1957/58 belöpande införselavgiftsmedlen lämnas

nu en slutlig redovisning. Sockeråret omfattar även här tiden maj—april.

Redovisningen utvisar en, i förhållande till den reviderade beräkningen i

1958 års statsverksproposition (IX ht, p. 38) ganska avsevärd höjning av

totalinkomsten. Höjningen är — bortsett från en till följd av ändrad redovisning

av sockeråret framkommande inkomstökning — huvudsakligen föranledd

av ökad fodermedelsimport och av en höjning av införselavgifterna

för fodermedel.

Beräkningarna för regleringsåret 1958/59 utvisar i förhållande till beräkningarna

i 1958 års statsverksproposition, vid vilka man utgick från »normala»

marknadsförhållanden, en mycket betydande ökning. Huvuddelen av

denna beror på att det ur produktionsreglerande synpunkter bär ansetts

nödvändigt att avsevärt höja införselavgifterna på fodervaror. På grund av

otillräcklig inhemsk brödsädsskörd har vidare, för att avtalad spannmålsexport

till Västtyskland skolat kunna fullföljas, importerats betydande

kvantiteter brödsäd utöver vad tidigare beräknats.

Beräkningarna för regleringsåret 1959/601 bygger på de avgiftssatser,

som i det föregående föreslagits eller beräknats för »normala» prislägen.

För de rörliga foderavgifterna har som utgångspunkt tagits de nuvarande

avgiftsbeloppen. Importkvantiteterna har beräknats under förutsättning av

normala skörde- och marknadsförhållanden. Avgiftssumman för hela reglcringsåret

har på detla sätt beräknats till omkring 93 000 000 kr.

1 September—augusti; socker: maj 1959—april 1960.

s. 144 Kontrollera mot PDF

144

Kungl. Mnj. ts proposition nr 147 år 1959

lnförselavgiftsmedlens användning

I det följande lämnar jordbrnksnämnden en redogörelse för de regler

om införselavgiftsmedlens användning, vilka — förutom den förut berörda

rambestämmelsen — för 3-årsperioden med stöd av riksdagens beslut

meddelats av Kungl. Maj :t och som, därutöver, föreslås av nämnden. Nämnden

som — på sätt närmare utvecklas längre fram i detta avsnitt •— förutsätter,

att de för 3-årsperioden 1956/57—1958/59 inflytande införselavgiftsmedlen

kommer att helt åtgå till sålunda beslutade och föreslagna ändamål,

anger nu även sina förslag i fråga om användningen till olika ändamål av

de införselavgiftsmedel, som beräknas inflyta för den kommande 6-årsperioden.

Nämnden förutsätter, att vad i det följande sägs om användning av

införselavgiftsmedel, i tillämpliga delar även skall gälla användningen av

ränteinkomsterna av innestående dylika medel. De regler angående medelsanvändningen

för regleringsåren 1956/57, 1957/58 och 1958/59, som återges

i det följande, är där ej annat anges meddelade enligt beslut av Kungl.

Maj :t den 7 juni 1956, den 31 maj 1957 resp. den 9 maj 1958.

Brödsäd samt mjöl och gryn därav. Införselavgifterna för dessa varuslag

skall för innevarande 3-årsperiod tillföras föreningen Svensk spannmålshandel

för prisregleringen på brödsäd. Nämnden föreslår samma användning

även för den nya perioden.

Ärter, bönor och hampfrö. Medel, influtna för regleringsåret 1957/58 och

tidigare år, skall enligt Kungl. Maj :ts beslut den 13 december 1957 användas

på samma sätt som införselavgifterna för fodermedel. I fråga om de

för regleringsåret 1958/59 influtna eller inflytande införselavgiftsmedlen

för ärter, bönor och hampfrö har nämnden i sin förut återgivna särskilda

skrivelse om stödet till odlingen och beredningen av lin och hampa föreslagit,

att dessa medel till ett belopp av 250 000 kr. skall få användas som

förstärkning av statsbidraget till 1959 års linodling. Återstoden av de sistnämnda

medlen liksom de för den kommande prissättningsperioden för här

ifrågavarande varor inflytande avgiftsmedlen bör enligt nämndens mening få

användas till samma ändamål och efter samma grunder, som skall gälla för

införselavgifterna för fodermedel.

Fodermedel. Huvudregeln för 3-årsperioden har varit, att de för fodermedel

inflytande införselavgifterna skall användas för prisregleringarna för

ägg, slaktvaror, mjölk och mejeriprodukter (genom Sveriges export- och

importförening för ägg, föreningen Svensk kötthandel och Svenska mejeriernas

riksförening). Det har därvid förutsatts, att medlen skall av nämnden

fördelas mellan de olika ändamålen efter samråd med jordbrukets förhandlingsdelegation

och att avgifterna för majs och kli skall i första hand tillföras

äggprisregleringen.

De för regleringsåret 1957/58 inflytande foderavgiftsmedlen har med slöd

av Kungl. Maj :ts beslut den 13 december 1957 även fått användas till täckande

av föreningen Svensk spannmålshandels merkostnader under samma regleringsår

i samband med stödköp av groddskadad brödsäd. Under regleringsåret

1958/59 har införselavgifter för fodermedel av nyssnämnda förening

även använts för viss tilläggsbetalning för ej kvarngill brödsäd av 1958 års

skörd. 1958 års B-riksdag (JoU B 14) har förklarat sig icke ha något alt

erinra häremot.

Jordbruksnämnden föreslår här slutligen, att av foderavgiftsmedlen för

s. 145 Kontrollera mot PDF

145

Kungl. Maj.ts proposition nr VH år 1959

regleringsåret 1958/59 ett belopp av 3 000 000 kr. skall överföras till reservationsanslaget

till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område till ersättande

av förskott, som enligt Kungl. Maj:ts beslut den 20 december 1957

har utbetalats för skador på 1957 års skörd.

I fråga om användningen av de medel, som för 6-årsperioden 1959/60—

1964/65 inflyter genom upptagande av införselavgift för fodermedel, föreslår

jordbruksnämnden, att dessa avgiftsmedel skall av nämnden, efter samråd

med jordbrukets förhandlingsdelegation, få fördelas mellan prisregleringarna

för ägg och slaktvaror samt mjölk och mejeriprodukter. Dessutom

bör — på sätt som föreslagits i tidigare avsnitt — fodermedelsavgifter, efter

samråd med förhandlingsdelegationen, kunna tagas i anspråk för stödköp

av fodersäd (för återförsäljning på den svenska marknaden) och bidrag av

hithörande medel kunna medges vid export av kött av fjäderfä.

Matpotatis. Huvudregeln har varit, att införselavgifterna för matpotatis

skall tillföras Sveriges stärkelseproducenters förening för prisregleringen på

potatis. Omkring 2 700 000 kr. av här ifrågavarande medel finnes emellertid

f. n. fonderade hos jordbruksnämnden. Nämnden föreslår, att av de fonderade

medlen ett belopp av 2 000 000 kr. — liksom förut angivet belopp

av fodermedelsavgifterna — överföres till reservationsanslaget till prisreglerande

åtgärder på jordbrukets område till ersättande av förskott, som enligt

Kungl. Maj :ts beslut den 20 december 1957 har utbetalats för skador på

1957 års skörd.

Vid övergången till den nuvarande 3-årsperioden avsattes enligt beslut

av Kungl. Maj :t och riksdagen ett belopp av 2 000 000 kr. av tidigare upplupna

införselavgifter för matpotatis till vissa åtgärder för främjande av

odling, lagerhållning och distribution av matpotatis. Såsom har angivits i

tidigare avsnitt föreslår jordbruksnämnden att i fortsättningen av införselavgifterna

för matpotatis — i mån av tillgång på dylika medel — ett belopp

av 700 000 kr. per regleringsår skall få avsättas till motsvarande användning.

Som regel för användningen bör i övrigt enligt jordbruksnämndens mening

även i fråga om de för den nya prissättningsperioden inflytande införselavgiftsmedlen

för matpotatis gälla, att avgiftsmedlen skall tillföras Sveriges

stärkelseproducenters förening för prisreglering på potatis.

Stärkelse och stärkelseprodukter. Avgiftsmedlen skall under 3-årsperioden

tillföras Sveriges stärkelseproducenters förening för prisreglering på

fabrikspotatisområdet. Jordbruksnämnden föreslår samma användning av

de under 6-årsperioden inflytande införselavgifterna.

Socker (jämte sockerkulör), sirap och sockerbetor. För 3-årsperioden

gäller, att medlen skall tillföras en hos jordbruksnämnden inrättad fond

att användas för pristillägg på sockerregleringens område. Nämnden har i

skrivelse den 24 mars 1959 angående den fortsatta sockerregleringen föreslagit

ett förnyande av denna regel.

Fetträvaror''och fettvaror. För innevarande 3-årsperiod inflytande införselavgiftsmedel

skall användas till regleringsbidrag på fettvaruområdet och,

till huvudsaklig del, till täckande av föreningen Sveriges oljeväxtintressenters

förluster i samband med inlösen av svenskt oljeväxtfrö.

1 skrivelse iill Kungl. Maj:l den 12 september 1958 har emellertid jordbruksnämnden

föreslagit, att av de för regleringsåret 1958/59 inflytande införselavgiftsmedlen

för fetlråvaror och fettvaror endast ett belopp av

25 000 000 kr. skall användas till täckande av förlusterna i samband med inlösen

av svenskt oljeväxtfrö. Återstoden skall enligt förslaget överföras till

clearingkassan för fettvaror såsom avbetalning av lån till regleringsfonden

för pristillägg på sockerrcgleringsområdet.

10 /iilmiuj Iill riksdagens protokoll 1959, I samt. Nr 147

s. 146 Kontrollera mot PDF

146

Kungl. Maj:ts proposition nr H7 år 1959

Till stöd för sill framställning har nämnden anfört bl. a. följande.

Enligt den av riksdagen godkända propositionen 1956: 140 angående reglering

av sockernäringen i riket m. in. skulle från fettclearingkassan ränte1''ritt

lån få lämnas regleringsfonden för socker intill ett belopp av 15 000 000

kr., för den händelse sunnnan av de under varje år inflytande införselavgifterna

för socker skulle komma att understiga det kalkylerade normalbeloppet.

Med undantag för nyssnämnda belopp har kassans tillgångar numera

avvecklats. Möjligheten för regleringsfonden för socker att erhålla lån ur

fettclearingkassan har utnyttjats i så stor utsträckning, att f. n. endast ett

belopp av ca 500 000 kr. återstår outtagna. Detta beror i sin tur på de abnorma

förhållanden, som rått på den internationella sockermarknaden under

år 1957. Även om införselavgifter vid import av socker i fortsättningen

skulle inflyta i normal omfattning kan man icke räkna med att regleringsfonden

för socker under den tid, som återstår intill utgången av gällande

sockerreglering, d. v. s. den .‘JO april 1959, skall kunna återbetala mer än eu

ringa del av det till låns uppburna beloppet.

I skrivelse den 24 mars 1959 har jordbruksnämnden anmält, att nämnden

kommit till den uppfattningen, att det bör vara möjligt att utan alltför

stora olägenheter för sockerregleringen minska fettclearingkassan med ett

belopp, motsvarande vad som kan komma att tillföras kassan genom överföring

av införselavgiftsmedel för fettvaror. Nämnden, som beräknar delta

belopp till omkring 5 000 000 kr., hemställer, att det måtte föreskrivas, att

vad på sådant sätt kan komma att tillföras clearingkassan för fettvaror,

skall inlevereras till statsverket efter utgången av regleringsåret 1958/59,

d. v. s. efter den 30 september 1959.

Som framgår av tidigare avsnitt föreslår jordbruksnämnden, att här avsedda

införselavgiftsmedel även under den kommande perioden skall få användas

för regleringsbidrag och för täckande av förluster i samband med

inlösen av svenskt oljeväxtfrö genom föreningen Sveriges oljeväxtintressenter.

Mjölk och mejeriprodukter. För 3-årsperioden gäller, att införselavgiftsmedlen

skall tillföras Svenska mejeriernas riksförenings regleringskassa för

prisreglering på mejeriområdet. För den kommande prissättningsperioden

föreslår nämnden samma användning.

Slaktvaror och slaktdjur (annat än fjäderfä). Som huvudregel för 3-årsperioden

gäller, att införselavgiftsmedlen skall tillföras föreningen Svensk

kötthandel för prisreglering på slaktvaruområdet. Av de för regleringsåret

1957/58 influtna medlen har emellertid ett belopp av 10 000 000 kr. överförts

till anslaget till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område till

ersättande av förskott, som enligt Kungl. Maj :ts beslut den 20 december

1957 har utbetalats för skador på 1957 års skörd. För budgetåret 1958/59

bär nämnden vidare anbefallts att ställa 30 000 kr. till veterinärstyrelsens

förfogande för täckande av styrelsens kostnader vid importkontroll av animala

livsmedel.

Jordbruksnämnden föreslår för den nya perioden en oförändrad användning

av de på detta område inflytande införselavgiftsmedlen i fråga om

prisregleringen genom föreningen Svensk kötthandel.

Jordbruksnämnden anmäler i detta sammanhang, att veterinärstijrelscn

i eu till nämnden inkommen skrivelse i ämnet hemställt, att även för budgetåret

1959/60 ett belopp av 30 000 kr. av ifrågavarande avgiftsmedel

skall för täckande av nyss angivna kontrollkostnader få ställas till veterinärstyrelsens

förfogande. Med överlämnande av sagda skrivelse framhåller

nämnden för egen del, att kostnaderna för en ur hälsosynpunkt påkallad

kontroll icke kan anses äga något samband med jordbruksregleringen. Kost
-

s. 147 Kontrollera mot PDF

147

Kungl. Maj:ts proposition nr 147 år 1959

nader för inspektionsresor till främmande länder och liknande kostnader i

samband med en dylik importkonlroll bör därför enligt nämndens asikl

icke bestridas nr importavgiftsmedel, såvida ej en dylik användning tillstyrkes

från jordbrukets sida. i förevarande fall bär jordbrukets förhandlingsdelegation

förklarat sig avstyrka den ifrågasatta medelsanvändningen.

Med hänsyn härtill avstyrker även nämnden, att avgiftsmedel, varom här

är fråga, för budgetåret 1959/60 tages i anspråk för täckande av ifrågavarande

kontrollkostnader.

Ägg och åggprodukter; fjäderfä. För 3-årsperioden har gällt, att införselavgiftsmedlen

skall tillföras Sveriges export- och importförening för ägg

för prisregleringen för ägg och äggprodukter. Såsom framgår av tidigare

avsnitt föreslår jordbruksnämnden för den nya perioden en oförändrad användning

av förevarande avgiftsmedel.

Allmänt. Jordbruksnämnden har, såsom här förut berörts, förutsatt att

de för 3-årsperioden 1956/57—1958/59 inflytande införselavgiftsmedlen

kominer att helt åtgå till redan beslutade och nu föreslagna ändamål. Den

sålunda avsedda medelsanvändningen hänför sig också i allt väsentligt till

samma 3-årsperiod. Summan av de för 3-årsperioden intlytande införselavgiftsmedlen,

307 600 000 kr., kommer såsom framgår av bilaga 6 att avsevärt

överstiga den för »normala» förhållanden beräknade totalram av ca

(72 000 000 X 3 =) 216 000 000 kr., som enligt 1956 års riksdagsbeslut var

avsedd att tillgodoföras jordbruksregleringen under samma period. De förhållanden,

under vilka införselavgifterna hittills har uttagits och disponerats,

har emellertid — även bortsett från de förhållanden, som hösten 1957

utlöste 5-procentregeln och därmed en höjning av flertalet avgiftssatser

med 5,1 procent — i betydande utsträckning avvikit från vad som vid tidpunkten

för 1956 års beslut skäligen kunde anses vara normalt. Härom anför

nämnden följande.

Avsevärda merintäkter har bl. a. uppkommit genom att fodermedelsavgifter

i en ursprungligen ej förutsedd omfattning fått påläggas eller höjas

i syfle att begränsa en överproduktion av animalier. Sistnämnda nya avgifter

och avgiftshöjningar har emellertid icke inneburit något inkomsttillskolt

till jordbruket, eftersom jordbrukarna själva fått bära den därav föranledda

prishöjningen. Vidare har den avgiftsbelagda importen av jordbruksprodukter

under 3-årsperioden till ej oväsentlig del varit föranledd

av behovet alt skaffa ersättningsvaror till hemmamarknaden för att möjliggöra

en ur handelspolitisk synpunkt angelägen export av svenska jordbruksprodukter.

Detta gäller framförallt en med Västtyskland avtalad export

av brödsäd och fodersäd, vilken eljest icke hade kunnat fullföljas på

grund av otillräcklig svensk skörd. Prisregleringsmedel till belopp, som icke

understigit införselavgifterna för »ersättningsimporten», har måst tagas i

anspråk som bidrag till motsvarande export. Avgifterna i fråga har sålunda

icke heller i detta fall inneburit något nettotillskott till den egentliga jordbin

ksregleringen.

Jordbruksnämnden har, enligt vad som framgår av bilaga 6, beräknat de

belopp, varmed fodermedelsavgifterna och brödsädsavgifterna sålunda överskridit

normalramen, till ca 39 000 000 resp. 29 000 000 kr. Den egentliga

jordbruksregleringen under 3-årsperioden har, såsom framgår av de av

nämnden lämnade redogörelserna, icke heller tillgodoförts de medel, som

s. 148 Kontrollera mot PDF

148

Kungl. Maj:ts proposition nr 147 år 1959

av potatis- och slaktvaruavgifter avsatts till täckande av skördeskadeförskott

(12 000 000 kr.) och ej heller de medel (ca 5 000 000 kr.), som föreslås

skola tillföras clearingkassan för fett. Om samtliga nu angivna poster

frånräknas, blir totalbeloppet för de införselavgifter, som influtit eller kan

beräknas inflyta under nuvarande 3-årsperiod för den egentliga jordbruksregleringen

allenast omkring 222 000 000 kr. eller således i genomsnitt

74 000 000 kr. per regleringsår. Nämnden framhåller, att sistnämnda belopp

med knappt 3 procent överstiger det år 1956 beräknade normalbeloppet.

Härvid bör enligt nämnden även beaktas, att beloppet inkluderar de vid 5- procentregelns utlösning genomförda avgiftsökningarna.

Jordbruksnämnden framhåller, att summan av de inflytande införselavgifterna

i fortsättningen, liksom hittills, givetvis kommer att påverkas av den

allmänna produktionsutvecklingen och av det enskilda årets skörderesultat.

1 den mån totalproduktionen i fortsättningen kommer att minska i förhållande

till den inhemska konsumtionen och detta leder till en ökning av in

flytande importavgiftsmedel, finner nämnden intet vara att erinra mot att

detta tillskott utnyttjas för regleringsändamål inom ramen för den allmänna

prispolitiska målsättningen. Vad vidare angår det fallet att importen och

därmed även importavgifterna ett visst år kommer att öka till följd av svag

skörd, erinrar nämnden om att den föreslagit, att för produktionsåret 1959/

60 skydd för skördeskador skall lämnas på samma sätt som under de senaste

aren, d. v. s. i form av en s. k. modifierad 4-procentregel. Detta innebär,

att jordbruket självt skall bära risken för ett produktionsbortfall upp till 4

procent. Även om en skördeskadeförsäkring senare skulle komma att införas,

måste man enligt nämnden vidare räkna med att den kommer att innefatta

en viss självrisk, som ej kommer att täckas försäkringsvägen. Det synes

nämnden därför skäligt, att den ökning av beloppet av inflytande importavgiftsmedel,

som kan bli följden av en svag skörd och därav följande

importbehov, i princip skall kunna utnyttjas som inkomsttillskott till jordbruket.

Mot bakgrunden av vad jordbruksnämnden sålunda anfört, synes del

nämnden mest ändamålsenligt, att ramen för vad, som av införselavgiftsmedlen

skall få disponeras för regleringsändamål på jordbrukets område,

för den kommande 6-årsperioden icke låses i förväg.

Allmänt om användningen av avgiftsmedel, som inflyter i samband med

jordbrulcsregleringen I

I det föregående har jordbruksnämnden under olika avsnitt framlagt förslag

om grunderna för användningen till skilda ändamål av de medel, som

för tiden efter utgången av regleringsåret 1958/59 inflyter genom upptagande

internt inom jordbruket av olika regleringsavgifter (förmalningsavgiftcr,

tillverkningsavgifter, mjölkavgifter och utjämningsavgifter, slaktdjursavgifter),

ävensom i form av införselavgifter för jordbruksregleringsvaror. Enligt

nämndens mening torde det, sedan riksdagens beslut härom inhämtats, få

s. 149 Kontrollera mot PDF

149

Kungl. Maj.ts proposition nr 147 år 1959

ankomma på Kungl. Maj:t eller, efter Kungl. Maj:ts bemyndigande, på

nämnden att utfärda de närmare bestämmelser om medelsanvändningen,

som kan komma att erfordras. Med hänsyn till svårigheten att nu förutse

de förändringar, som kan uppkomma i fråga om behovet av att använda här

avsedda medel för olika regleringsändamål, synes det emellertid nämnden

önskvärt, att Kungl. Maj :t skall äga befogenhet att, i mindre frågor eller i

sådana situationer där riksdagens samtycke icke hinner inhämtas efter

framställning från nämnden, medge avvikelse från eljest gällande grunder

för avgiftsmedlens användning. En förutsättning för sådant medgivande bör

enligt nämnden vara, att avvikelsen påkallats av eller godkänts av jordbrukets

förhandlingsdelegation. Om avvikelsen skulle vara av större räckvidd

torde vidare böra förutsättas, att frågan underställes riksdagen så snart ske

kan.

Regleringsföreningarnas dispositionsrätt över de regleringsmedel, som tillföres

föreningarna, har hittills — inom ramen för de av Kungl. Maj :t och

riksdagen fastställda reglerna och med beaktande av gällande handelspolitiska

åtaganden — närmare reglerats genom särskilda direktiv från jordbruksnämnden.

Redogörelser för de olika direktiv som av nämnden sålunda

successivt utfärdats har, på sätt som framgår av 1958 års statsverksproposition

(IX ht, s. 128—129) av nämnden meddelats i skrivelser till Kungl.

Maj :t den 27 november 1958 och den 19 november 1957. I allt väsentligt gäller

dessa direktiv alltjämt oförändrade. Direktiven bör, såvitt nämnden nu

kan bedöma, få gälla tills vidare även efter utgången av innevarande regleringsår

med de ändringar, som nämnden kan föranledas att vidtaga vid ett

bifall till nu föreslagna omläggningar i regleringssystemet eller i händelse avändrade

handelspolitiska förutsättningar.

I den omfattning, som medgivits enligt Kungl. Maj :ts beslut den 7 juri

1956, den 31 maj 1957 och den 9 maj 1958, har jordbruksnämnden bemyndigat

vederbörande regleringsföreningar att av regleringsmedel, däribland

medel som influtit genom upptagande av införselavgift, under 3-årsperioden

lämna bidrag till viss fortsatt forsknings-, försöks- och upplysningsverksamhet

inom resp. föreningars intresseområden. På detta sätt har bidrag fått

lämnas till ändamål av i huvudsak samma art som de, vilka var aktuella

vid tiden omedelbart före 3-årsperiodens ingång. Medgivandena har av

nämnden för varje regleringsår fått lämnas inom ramen för vissa vid nyssnämnda

tid aktuella årsbelopp, nämligen såvitt angår Svenska mejeriernas

riksförening högst 600 000 kr., såvitt angår föreningen Svensk kötthandel

högst 50 000 kr., såvitt angår föreningen Sveriges oljeväxtintressenter högst

250 000 kr., såvitt angår Sveriges stärkelseproducenters förening högst 3 000

kr. samt såvitt angår Sveriges export- och importförening för ägg högst

20 000 kr. eller således inom en sammanlagd ram av 923 000 kr. Med hänsyn

till det betydande värdet för prisregleringsföreningarnas avsättningsbefrämjande

verksamhet av en ändamålsenlig forsknings-, försöks- och upplysningsverksamhet

på deras resp. områden hemställer nämnden, att den även

s. 150 Kontrollera mot PDF

150

Kungl. Maj. ts proposition nr H7 år 1959

efter 3-årsperiodens utgång skall äga medge föreningarna att av regleringsmedel

lämna bidrag till verksamhet, som nyss sagts. Exempel på aktuella

llPPgifter inom dylik verksamhet har anförts i tidigare avsnitt om prisregleringen

på de olika varuområdena (bl. a. upplysningsverksamhet till stöd

lör avsättning av mejeriprodukter av olika slag, korsningsförsök och utfodringsförsök

med slaktdjur, undersökning angående utnyttjande av s. k.

fruktvatten från stärkelsefabrikationen). Nämnden finner det angeläget, att

den i fortsättningen skall ha möjlighet att taga hänsyn till önskemål om bidrag

även till sådana nya eller ändrade uppgifter avseende forskning, försök

eller upplysning, som nu har aktualiserats eller kan komma att aktualiseras

av den fortsatta utvecklingen på de olika föreningarnas intresseområden. Ett

dylikt hänsynstagande kräver, framhåller nämnden, uppenbarligen en större

frihet jämväl i fråga om de högsta belopp, som skall gälla för medgivanden

av ifrågavarande slag. På grund härav och då även de allmänna koslnadsstegringarna

synes tala för en viss utvidgning av hittillsvarande bidragsram,

föreslår nämnden att den under den nya prissättningsperioden skall

äga att inom en sammanlagd ram av högst 2 000 000 kr. per år lämna de

olika regleringsföreningarna medgivanden att av regleringsmedel stödja sådan

forsknings-, försöks- och upplysningsverksamhet, som nämnden finner

vara av betydelse vid fullgörandet av resp. föreningars allmänna avsättningsbefrämjande

uppgifter. De program för vetenskapliga eller försökstekniska

uppgifter, varom beslut kan komma att meddelas i denna ordning, förutsattes

självfallet — liksom hittills har skett i motsvarande fall — komma att

läggas upp och utföras av eller i nära samverkan med de statliga eller andra

vetenskapliga institutioner, försöksstationer o. d., som är verksamma inom

vederbörande område.

Departementschefen

Jordbruksnämndens i härvid fogade bilaga 6 framlagda uppgifter om beräkningar

av influtna och inflytande införselavgifter på jordbruksregleringens

område under regleringsåren 1956/57 —1958/59

föranleder ingen erinran från min sida. Summan av de under 3-årsperioden

upptagna införselavgifterna kan sålunda beräknas till 307 600 000 kronor.

I princip skall enligt 1955 års riksdagsbeslut de inflytande införselavgiftsmedlen

användas för regleringsändamål på jordbrukets område. I propositionen

1956: 165 beräknades under ett år med normalt importbehov i

införselavgifter inflyta 72 000 000 kronor eller på hela 3-årsperioden räknat

216 000 000 kronor. För den händelse införselavgiftsmedlen skulle

nämnvärt överstiga den totalsumma, som då kunde förutses i normalfallet,

borde enligt 1956 års riksdagsbeslut överskottet inte användas under 3-årsperioden

utan balanseras över till en kommande prissättningsperiod. Det

borde ankomma på statsmakterna att senare besluta om medlens användning

under sistnämnda period.

Summan av de under 3-årsperioden inflytande införselavgiftsmedlen

s. 151 Kontrollera mot PDF

151

Kungl. Maj:ts proposition nr 157 ur 1959

överstiger rätt avsevärt totalsumman enligt normalfallet. Från den förra

summan bör emellertid av olika skäl avdragas vissa belopp, innan en direkt

jämförelse göres. Sålunda skall enligt statsmakternas beslut (prop.

1957: 194; JoU 40; rskr. 402) senast den 31 augusti 1959 ett belopp av

15 000 000 kronor ur införselavgiftsmedlen tillföras anslaget till prisreglerande

åtgärder på jordbrukets område såsom ersättning för förskott, som

ur anslaget utbetalats som bidrag till jordbrukare i anledning av skador

på 1957 års skörd. Jordbruksnämnden föreslår nu, att av de vid upptagande

av införselavgifter för fodermedel, matpotatis samt slaktvaror och slaktdjur

influtna eller intill den 31 augusti 1959 inflytande medlen respektive

3 000 000, 2 000 000 och 10 000 000 kronor överföres till anslaget. Häremot

bär jag inte något att erinra. Vidare föreslår nämnden, såsom förut närmare

redovisats, att av de för regleringsåret 1958/59 inflytande införselavgiftsmedlen

för fettvaror endast ett belopp av 25 000 000 kronor skall användas

till täckande av förlusterna i samband med inlösen av inhemskt

oljeväxtfrö samt att återstoden — beräknad till 5 000 000 kronor — skall

överföras till nämndens clearingkassa för fettvaror såsom avbetalning på

lån till regleringsfonden för socker. Enär ett häremot svarande belopp inte

synes erforderligt för utlåning till sagda fond, bör beloppet såsom nämnden

föreslagit inlevereras till statsverket. I enlighet med beslut av 1958 års riksdag

skall nämnden ur införselavgiftsmedlen för slaktvaror och slaktdjur

för budgetåret 1958/59 ställa ett belopp av 30 000 kronor till veterinärstyrelsens

förfogande för täckande av styrelsens kostnader vid införselkontroll

av animaliska livsmedel. Vidare har jag i det föregående föi-ordat, att

ett belopp av 250 000 kronor av influtna och ej för annat ändamål disponerade

införselavgifter för bruna bönor, ärter och hampfrö skall få användas

för tillfälligt stöd åt linhanteringen.

Härutöver bör enligt nämndens beräkningar frånräknas ett belopp av

39 000 000 kronor — häri inräknat nyssnämnda belopp å 3 000 000 kronor,

som skall överföras till prisregleringsanslaget — vilket uppkommit genom

att införselavgift för fodermedel i syfte att begränsa en överproduktion av

animalier fått påläggas i en ursprungligen inte förutsedd omfattning. Den

ökade avgiftsbeläggningen har inte inneburit något inkomsttillskott till

jordbruket, eftersom jordbrukarna själva fått bära den därav föranledda

prishöjningen. Enligt nämndens beräkningar bör ytterligare frånräknas ett

belopp av 29 000 000 kronor. Beloppet motsvarar de medel, som i form av

införselavgifter inflyter för brödsäd, som importeras som ersättning fölen

ur handelspolitisk synpunkt angelägen och med prisregleringsmedel

stödd export av brödsäd.

Om alla nu angivna poster frånräknas, blir totalbeloppet för de införselavgifter,

som influtit eller beräknas inflyta under nuvarande 3-årsperiod

för den egentliga jordbruksregleringen omkring 222 000 000 kronor eller i

genomsnitt per regleringsår 74 000 000 kronor. Sistnämnda belopp öveistiger

med 2 000 000 kronor per år den för perioden beräknade normalramen.

I enlighet med 1956 års riksdagsbeslut torde det överskott — inklusive rån
-

s. 152 Kontrollera mot PDF

152

Kungl. Maj. ts proposition nr 147 år 1959

teinkomster å hos jordbruksnämnden innestående införselavgiftsmedel _

som kan uppkomma, när definitiva uppgifter om influtna införselavgiftsmedel

föreligger, böra balanseras över till den nya prissättningsperioden.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att —- i den mån medlen inte redan

disponerats i enlighet med vad som här tidigare eller i det följande föreslås

— efter framställning av jordbruksnämnden senare framlägga förslag

om eventuella överskottsmedels användning.

De inflytande införselavgiftsmedlen torde även under regle ringsåren

1959/60 —1964/65 i princip böra användas för regleringsändamål

på jordbrukets område. Härvid bör huvudregeln vara, att införselavgiften

för en viss produkt skall användas för att täcka förluster i samband

med regleringsåtgärder för samma eller likartad produkt. Införselavgifterna

för fodermedel bör emellertid såsom hittills av jordbruksnämnden

efter samråd med jordbrukets förhandlingsdelegation få fördelas mellan

de olika produktionsgrenarna i ungefärligt förhållande till deras användning

av fodermedel, dock med viss prioritet för äggregleringen, eftersom

äggproduktionen svårligen kan påläggas interna utjämningsavgifter.

Med hänsyn till att den nya prissättningsperioden avser så pass lång tid

som 6 år anser jag det inte lämpligt att nu föreslå någon för hela perioden

gällande ram, för vad som av införselavgiftsmedel skall få disponeras för

regleringsändamål på jordbrukets område. Det torde i stället böra ankomma

på Kungl. Maj:t och riksdagen att årligen bestämma omfattningen och

den huvudsakliga fördelningen av influtna och inflytande införselavgiftsmedel.

Liksom nu är fallet torde sålunda Kungl. Maj :t, efter förslag av

jordbruksnämnden, årligen till riksdagen böra ange storleken av de medel,

som beräknas inflyta genom upptagande av införselavgifter för det framförligSande

regleringsåret, samt avgiva förslag rörande den huvudsakliga dispositionen

av ifrågavarande medel ävensom redovisa storleken och dispositionen

av medel, som i införselavgifter influtit för tilländalupet regleringsår,

och eu reviderad beräkning för det löpande regleringsåret.

Vad gäller regleringsåret 1959/6 0 bör enligt min mening till

utgångspunkt för fastställandet av ramen för användningen av införselavgiftsmedlen

tagas det normalbelopp å 93 000 000 kronor, som jordbruksnämnden

beräknat. Inom sagda totalram torde under nästa regleringsår inflytande

införselavgiftsmedel i mån av behov böra överföras till de olika

regleringsföreningarna och användas i enlighet med följande.

Införselavgifterna för brödsäd och brödsädsprodukter bör tillföras föreningen

Svensk spannmålshandel för prisreglering för brödsäd. Införselavgifterna

för ärter, bönor, bampfrö och fodermedel samt malt bör användas

lör prisregleringarna för ägg, slaktvaror, mjölk och mejeriprodukter genom

respektive Sveriges import- och exportförening för ägg, föreningen Svensk

kötthandel och Svenska mejeriernas riksförening. Medlen bör som förut

angivits, av jordbruksnämnden fördelas mellan de olika ändamålen efter

samråd med jordbrukets förhandlingsdelegation, därvid avgifterna för majs

s. 153 Kontrollera mot PDF

153

Kungl. Maj.ts proposition nr 147 år 1959

och kli i första hand skall tillföras äggprisregleringen. Härutöver bör ifrågavarande

införselavgiftsmedel, enligt vad jag förut tillstyrkt, kunna tagas

i anspråk för stödköp av fodersäd samt för bidrag vid export av kött av

fjäderfä. 1 fråga om matpotatis bör införselavgiftsmedlen i mån av behov,

sedan de i det föregående till effektivisering av matpotatisodlingen in. in.

och viss upplysningskampanj föreslagna medlen utgått, tillföras Sveriges

stärkelseproducenters förening för den föreningen åliggande prisregleringen

för potatis. Nämnda förening bör även erhålla, förutom tidigare föreslagna

belopp å 1 000 000 kronor ur influtna eller inflytande införselavgifter

för stärkelse och stärkelseprodukter till fortsatt rationalisering av stärkelseindustrien,

de under nästa regleringsår inflytande införselavgifterna på området

för att användas för prisreglering på fabrikspotatisområdet. Införselavgifterna

för socker bör, i enlighet med vad jag föreslagit i propositionen

1959: 124 angående reglering av sockernäringen i riket tillföras en hos jordbruksnämnden

inrättad fond för att användas för pristillägg på sockerregleringens

område. I fråga om fettråvaror och fettvaror bör införselavgiftsmedlen

liksom hittills dels användas för regleringsbidrag, dels tillföras föreningen

Sveriges oljeväxtintressenter för täckande av förluster i samband

med inlösen av svenskt oljeväxtfrö. Införselavgifterna för mjölk och mejeriprodukter

m. in. bör tillföras Svenska mejeriernas riksförenings regleringskassa

för prisreglering på mejeriområdet. Införselavgifterna för slakterivaror

och slaktdjur (annat än fjäderfä) bör för prisregleringen för kött

och fläsk in. in. tillföras föreningen Svensk kötthandel. I likhet med vad

riksdagen beslutat för innevarande budgetår, torde vidare de för täckande

av veterinärstyrelsens kostnader vid importkontroll av animala livsmedel

för budgetåret 1959/60 erforderliga medlen — 30 000 kronor — böra utgå

ur förevarande införselavgiftsmedel. Införselavgifterna för ägg, äggprodukter

och fjäderfäkölt bör överföras till Sveriges export- och importförening

för ägg för att användas för prisregleringen för ägg och äggprodukter.

I fråga om de internt inom jordbruket med stöd av statliga förordningar

upptagna reglerings a vgifter na (förmalningsavgifter tillverkningsavgifter,

mjölkavgifter och utjämningsavgifter, slaktdjursavgifter) samt

kompensationsavgifterna bör det liksom hittills ankomma på Kungl. Maj :t

eller, efter Kungl. Maj :t bemyndigande, jordbruksnämnden att i huvudsaklig

överensstämmelse med vad som under olika tidigare avsnitt anförts, utfärda

de närmare bestämmelser om medelsanvändningen, som kan komma

att erfordras. Såsom jordbruksnämnden föreslagit, bör Kungl. Maj:t emellertid

bemyndigas all i mindre frågor eller i sådana situationer, då riksdagens

samtycke inte hinner inhämtas, medge avvikelse från eljest gällande

grunder för ifrågavarande avgiftsmedels användning. Med hänsyn till

att här är fråga om avgifter, som upptages internt inom jordbruket, bör

som förutsättning för dylikt medgivande gälla, att avvikelsen påkallats eller

godkänts av jordbrukets förhandlingsdelegation. Beslut om sådan avvikelse,

som här avses, bör givetvis anmälas för riksdagen, så snart detta lämpligen

kan ske.

s. 154 Kontrollera mot PDF

154

Kungl. Maj. ts proposition nr H7 år 1959

Regleringsföreningarnas dispositionsrätt över de regleringsmedel av olika

slag, som tillföres föreningarna, har hittills — inom ramen för de av Kungl.

Maj:t och riksdagen fastställda reglerna och med beaktande av gällande

handelspolitiska åtaganden — närmare reglerats genom särskilda direktiv

från jordbruksnämnden. Dessa direktiv bör, såvitt jag i likhet med nämnden

nu kan bedöma, få gälla tills vidare även efter utgången av innevarande

regleringsår med de ändringar, som kan föranledas av ett bifall till de

i det föregående föreslagna omläggningarna i regleringssystemet eller i händelse

av ändringar i de handelspolitiska åtagandena.

1955 års riksdagsbeslut (JoU 1955:39; rskr. 387) inrymde ett bemyndigande

för Kungl. Maj :t att vid den årliga prövningen av jordbruksnämndens

förslag rörande den huvudsakliga användningen av avgiftsmedel överväga

och besluta, huruvida medel av ifrågavarande slag i begränsad omfattning

skulle få disponeras för sådan forsknings-, försöks- och

upplysningsverksamhet, vartill bidrag då utgick. Därefter har

jordbruksnämnden årligen inom ramen för av Kungl. Maj :t angivna och av

riksdagen godkända belopp — totalt 923 000 kronor per år — medgivit

regleringsföreningarna på jordbrukets område att med sådana medel stödja

viss dylik verksamhet inom föreningarnas intresseområden. Nämnden föreslår

nu, att den under kommande prissättningsperiod skall äga att inom

en sammanlagd ram av högst 2 000 000 kronor per år lämna de olika regleringsföreningarna

medgivanden att av regleringsmedel stödja sådan forsknings-,

försöks- och upplysningsverksamhet, som nämnden finner vara av

betydelse vid fullgörandet av respektive föreningars allmänna avsättningsbefrämjande

uppgifter.

Frågan om finansieringen av här avsedd forsknings- och försöksverksamhet

anser jag för min del — i likhet med vad som gäller för övrig forsknings-

och försöksverksamhet på jordbruksområdet — i princip böra prövas

i samband med den årliga budgelbehandlingen. Jordbruksnämndens förslag

i denna del kan jag sålunda inte biträda. Däremot har jag inte något

att erinra mot att regleringsmedel såsom hittills i begränsad omfattning

användes till upplysningsverksamhet inom föreningarnas intresseområden.

För regleringsåret 1959/60 vill jag sålunda föreslå, att en medelsanvändning

av sistnämnt slag medgives inom en ram av 1 000 000 kronor. Emellertid

bör Kungl. Maj:t eller, efter Kungl. Maj:ts bemyndigande, jordbruksnämnden

under sagda regleringsår övergångsvis få inom denna ram lämna

erforderligt stöd för att fullfölja den forsknings- och försöksverksamhet,

som x-edan igångsatts med regleringsmedel.

s. 155 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr IM år 1959

155

Författningsfrågor

Jordbruksnämnden

Enligt 1956 års riksdagsbeslut (prop. 1956: 165, s. 232; JoU 30, s. 107)

förutsattes, att de ändringar i gällande jordbruksregleringsförordningar,

som kunde föranledas av en då planerad övergång till ändrad statistisk varuförteckning

ävensom andra ändringar i dessa förordningar av huvudsakligen

redaktionell natur skulle få vidtagas av Kungl. Maj :t utan riksdagens

hörande. Med stöd härav har Kungl. Maj :t genom ett flertal kungörelser

den 28 november 1958 (nr 619—626) — i anslutning till den i september

1958 utfärdade nya tulltaxan (SFS nr 475) och den därtill anknytande, på

brysselnomenklaturen grundade statistiska varuförteckningen med tilllämpning

fr. o. m. den 1 januari 1959 förordnat om de ändringar i gällande

förordningar på jordbruksregleringens område (1947; 373; 1953: 375; 1955:

284; 1956:401—403, 405 och 406), som betingats av den nya varuförteckningen.

De därvid beslutade ändringarna i förordningarna 1956:401—403

innebär även, att såvitt gäller import- och exportregleringen vissa jämkningar

företagits i gränsdragningen mellan jordbruksregleringsvaror och

andra varuslag. Dessa jämkningar grundar sig — bortsett från en mindre

jämkning i fråga om vissa stärkelseprodukter — på särskilt beslut av 1958

års riksdag (prop. 1958: B 11; JoU B 12).

Vid övervägandena om den fortsatta jordbruksregleringen har jordbruksnämnden

funnit ytterligare detaljjusteringar i avgränsningen av jordbruksregleringsområdet

påkallade. Vissa mindre utvidgningar föreslås sålunda

— på skäl som förut angivits vid behandlingen av de särskilda varuområdena

— inom regleringsområdena för brödsädsprodukter, fodermedel, potatisprodukter

och mjölkprodukter. Förslagen innebär, att till jordbruksregleringen

skall överföras majsstärkelse i detaljhandelsförpackningar, vägande

per styck högst 1 kg netto (stat. nr 11.08.101), lusernmjöl (stat. nr 12.10.300),

makaroner, spagetti och liknande produkter (stat. nr 19.03.000) ävensom

kemiskt ren glukos (druvsocker) och laktos (mjölksocker) (ur stat. nr

29.43.600).

Ett bifall till vad jordbruksnämnden sålunda föreslagit nödvändiggör ändringar

i förordningarna angående reglering av införseln resp. utförseln av

vissa levande djur och jordbruksprodukter in. in. (1956: 401 och 402, ändr.

senast 1958:619 och 620). Ändringen i utförselförordningen avser även eu

av ändrade tulltaxeringsbestämmelser föranledd mindre omredigering

(5 §).

Jordbruksnämnden har i ett tidigare avsnitt föreslagit sådan ändring i

reglerna för avvägningen av utgående kompensationsavgifter, att dessa i

princip skall vara konstanta och sålunda icke längre behöva exakt motsvara

den interna regleringsavgiften för samma vara. Vad sålunda föreslagits

föranleder ändringar i samtliga de förordningar, som reglerar upptagandet

s. 156 Kontrollera mot PDF

156

Kungl. Maj:ts proposition nr 157 år 1959

av kompensationsavgift, nämligen förordningarna angående tillverkningsavgift

för vissa produkter av potatis, m. in. (1956:405, ändr. senast

1958:622) och angående mjölkavgift (1956:406, ändr. senast 1958:623),

förordningen med vissa bestämmelser angående prisregleringen för råg och

vete (1953:375, ändr. senast 1958:624) samt förordningarna angående

slaktdjursavgift m. m. (1955:284, ändr. senast 1958:625) och om vissa

avgifter å mjölk, grädde och ost (1947: 378, ändr. senast 1958: 626). I dessa

förordningar föreslår nämnden vidare skola — i likhet med vad som i

fråga om införselavgiften redan skett i samband med de i detta avsnitt

inledningsvis berörda författningsändringarna — införas bestämmelser om

att kompensationsavgift vid förtullningen skall påföras i jämna kronor.

I avsnittet om brödsädsregleringen har förutsatts, att förmalningsavgiften

i vissa lägen skall kunna höjas utöver nuvarande maximibelopp, 5 kr.

per dt. I avsnittet om slaktvaruregleringen har vidare föreslagits en höjning

av maximibeloppen för slaktdjnrsavgift. Jordbruksnämnden föreslår, att de

sålunda ifrågasatta förändringarna kommer till uttryck på sätt som angivits

i av nämnden överlämnade förslag till ändring i förordningarna angående

prisregleringen för råg och vete och angående slaktdj ursavgift in. in.

Ytterligare ändringar i förordningen med vissa bestämmelser angående

prisregleringen för råg och vete aktualiseras slutligen vid ett bifall till vad

som förut i nämndens skrivelse vid behandlingen av brödsädsregleringen har

föreslagits angående upptagande av förmätning savgift för flingor o. d. av råg

och om införande av ett inmalningstvång jämväl vid löneförmalning. Förslag

till dylika ändringar har inarbetats i ett av nämnden utarbetat författningsförslag.

Bestämmelsen om inmalningsskyldighet (8 §) har därvid avfattats

så, att dylik skyldighet skall kunna föreskrivas för all yrkesmässig förmalning.

Da ett inmalningstvång tills vidare icke är avsett att omfatta annat än

en minimiinmalning av svensk spannmål i importerad vara, kommer löneförmalningen

av svenska odlares brödsäd redan av detta skäl att — liksom

nu — bli undantagen från inmalningstvånget. Den föreslagna omformuleringen

ger däremot möjlighet att utsträcka ett inmalningstvång att även omfatta

sådan löneförmalning av (helt eller delvis utländsk) brödsäd, som annan

mäldägare än odlare — exempelvis bagare eller handlande — kan komma

att yrkesmässigt uppdraga åt kvarn. Mäldägaren föreslås i sådant fall

bli ansvarig för det rätta fullgörandet av gällande inmalningsplikt genom

förtydligande straffbestämmelser.

Departementschefen

Vad jordbruksnämnden under detta avsnitt anfört rörande avgränsningen

av jordbruksregleringsområdet, avvägningen av kompensationsavgifternas,

förmalningsavgifternas och slaktdj ursavgifternas storlek, förmalningsavgift

för vissa rågprodukter samt inmalningstvång vid löneförmalning har jag behandlat

i tidigare avsnitt. Av vad jag därvid anfört framgår, att de i dessa

delar föreslagna författningsändringarna tillstyrkes med följande jämk
-

s. 157 Kontrollera mot PDF

157

Kungl. Maj.ts proposition nr H7 år 1959

ningar. Någon ändring i fråga om avgränsningen av jordbruksregleringsområdet

bör inte företagas nn. Bestämmelserna om kompensationsavgift bör

utformas så, att avgift kan uttagas, då intern avgift på den avsedda varan

upptages. I fråga om inmalningstvånget bör i författningen uttryckligen angivas,

att detta inte gäller löneförmalning åt jordbrukare, d. v. s. förmalning

som på beställning sker åt jordbrukare, som till kvarnen avlämnar egen

spannmål för förmalning.

Mot jordbruksnämndens i förenklande syfte framlagda förslag att kompensationsavgift

skall påföras i jämna kronor har jag intet att erinra. Vidare

tillstyrker jag den föreslagna omformuleringen av 5 § förordningen

den 7 juni 1956 (nr 402) angående reglering av utförseln av vissa levande

djur och jordbruksprodukter m. m.

I enlighet med det anförda har inom jordbruksdepartementet upprättats

förslag till de förordningar, som framgår av min hemställan i det följande.

Riksdagen har nyligen, med vissa ändringar som framgår av bevillningsutskottets

utlåtande 1959: 3, antagit ett i propositionen 1959: 3 framlagt

förslag till förordning om förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning. Avsikten

är att förordningen redan från och med den 1 juli 1959 skall tillämpas

beträffande varuskatten och vissa andra skatter. I fråga om möjligheterna

att tillämpa förfarandet på de avgifter, som upptages inom ramen för

prisregleringen på jordbrukets och fiskets område, har i propositionen uttalats,

att viss ytterligare utredning erfordrades, varför frågan borde något

anstå. Utgångspunkten har dock varit, att jordbruksregleringsförfattningarna

snarast möjligt och så långt ske kan skall inordnas i det nya systemet.

För egen del anser jag att jordbruksnämnden bör erhålla i uppdrag att

utreda i vilken utsträckning den önskvärda anpassningen kan ske och att

inkomma med erforderliga författningsförslag. Utredningen bör bedrivas så

skyndsamt att frågan kan underställas 1960 års riksdag. Jag avser att senare

denna dag föreslå Kungl. Maj :t att lämna nämnden detta uppdrag.

Departementschefens hemställan

Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.

Maj :t måtle genom proposition

1) föreslå riksdagen att

dels godkänna de i det föregående framlagda förslagen beträffande

grunderna för prisregleringen på jordbrukets område

under 6-årspcrioden 1 september 1959—31 augusti 1965;

dels godkänna förslagen om mitlpriser, prisgränser samt

införselavgifter och andra avgifter i samband med jordbruksregleringen

ävensom förslagen om den närmare utformningen

av de prisreglerande åtgärderna under perioden 1 september

1959—31 augusti 1965;

s. 158 Kontrollera mot PDF

158

Kungl. Maj:ts proposition nr li-7 år 1959

dels lämna utan erinran vad i det föregående anförts beträffande

reglerna för användningen av de medel, som influtit

eller under regleringsåren 1959/60—1964/65 inflyter genom

upptagande av införselavgifter ävensom andra i samband

med jordbruksregleringen influtna eller under sagda regleringsår

inflytande avgiftsmedel;

dels lämna utan erinran vad i det föregående anförts beträffande

användningen av de medel, som influtit eller som inflyter

under regleringsåren 1956/57—1958/59 och som inflyter

under regleringsåret 1959/60 genom upptagande av

införselavgifter ävensom andra i samband med jordbruksregleringen

influtna eller under sistnämnda regleringsår inflytande

avgiftsmedel;

dels medge Kungl. Maj :t att vidtaga erforderliga åtgärder

i övrigt för reglering under perioden 1 september 1959—31

augusti 1965 av produktions- och avsättningsförhållandena

på jordbrukets område i huvudsaklig överensstämmelse med

de riktlinjer, jag angivit i det föregående;

dels medge Kungl. Maj :t att vidtaga erforderliga åtgärder

för stöd åt odlingen och beredningen av lin och hampa under

regleringsåret 1959/60 i huvudsaklig överensstämmelse med

de riktlinjer, jag angivit i det föregående;

dels bemyndiga Kungl. Maj :t att medge Hallands läns linodlareförening

och Gotlands hampodlareförening uppskov

med erläggande av de under åren 1959—1963 till betalning

förfallande amorteringarna på och räntorna för föreningarna

ur hemslöjdslånefonden beviljade lån;

dels å riksstaten för budgetåret 1959/60 under nionde huvudtiteln

till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område

anvisa ett reservationsanslag av 96 500 000 kronor;

dels medge, att de å riksstaten under kapitalbudgeten, fonden

för förlag till statsverket, för budgetåret 1953/54 anvisade

investeringsanslagen till Lagring av jordbruksprodukter, till

Inlösen av inhemskt oljeväxtfrö och till Ytterligare lagring

av jordbruksprodukter må under budgetåret 1959/60 användas

för de med anslagen avsedda ändamålen;

dels medge, att de medel, som anvisats å det å riksstaten

för budgetåret 1958/59 under nionde huvudtiteln anvisade

anslaget till Gottgörelse till jordbruket för av dess utövare

erlagd energiskatt för motorbrännolja till traktorer må tillföras

den under statskontorets förvaltning stående Fonden

för främjande av forsknings- och försöksverksamhet på jordbrukets

område;

dels bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att under

perioden 1 september 1959—31 augusti 1965 tillhandahålla

s. 159 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 14-7 år 1959

159

Svensk spannmålshandel, ekonomisk förening, en rörlig kredit

av 190 000 000 kronor samt ställa säkerhet för kredit åt

föreningen å checkräkning i riksbanken eller affärsbank intill

ett belopp av 35 000 000 kronor;

dels bemyndiga Kungl. Maj :t att medge Svensk spannmålshandel,

ekonomisk förening, att med anlitande av nyssnämnda

kredit i riksgäldskontoret i viss omfattning finansiera

handelns och kvarnindustriens omhändertagande av brödsädsskörden

under regleringsåren 1959/60—1964/65;

dels godkänna vad i det föregående föreslagits beträffande

reglering av skördeskador å 1959 års skörd;

2) till antagande förelägga riksdagen förslagen till följande

förordningar:

a) förordning om ändrad lydelse av 5 § förordningen den

7 juni 1956 (nr 402) angående reglering av utförseln av

vissa levande djur och jordbruksprodukter in. m.;

b) förordning om ändrad lydelse av 2 och 5 §§ förordningen

den 7 juni 1956 (nr 405) angående tillverkningsavgift för

vissa produkter av potatis, m. m.;

c) förordning om ändrad lydelse av 6 och 7 §§ förordningen

den 7 juni 1956 (nr 406) angående mjölkavgift m. in.;

d) förordning om ändring i förordningen den 5 juni 1953

(nr 375) med vissa bestämmelser angående prisregleringen

för råg och vete;

e) förordning om ändrad lydelse av 1, 2 och 4 a §§ förordningen

den 3 juni 1955 (nr 284) angående slaktdjursavgift

m. m.;

f) förordning om ändrad lydelse av 2 a och 5 a §§ förordningen

den 10 juli 1947 (nr 378) om vissa avgifter å

mjölk, grädde och ost.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Maj :t Konungen bifall samt förordnar,

att proposition av den lydelse, bilaga till detta

protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

R. Henriksson

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr IM år 1959

1

Bilaga 1

PM

med beräkningar för jämförelse mellan jordbrukarnas arbetsinkomster per

år vid slättbygdsjordbruk inom storleksgrupperna III och IV samt industriarbetarnas

årsinkomster inom dyrortsgrupperna 2 och 3

1. Beräkningsprinciper

Principiella synpunkter. Inkomstjämförelserna skall för jordbrukarnas

del i princip avse arbetsinkomster från såväl jordbruk som skogsbruk och

övriga förvärvskällor. Enligt 1955 års riksdagsbeslut skall man därvid utgå

från brukningsdelar inom de egentliga slättbygdsområdena, där skogsbruket

har en begränsad betydelse.

Förhandlingsberedningen har sökt klarlägga storleken av dels årsinkomsterna

för jämförelsegruppen inom industriarbetarna vid den tidpunkt, då

en ny prissättningsperiod börjar, dels brukarens arbetsinkomst från jordbruket

jämte andra försvarsgrenar vid samma tidpunkt under förutsättning

av det vid förhandlingstillfället rådande gränsskyddet för olika jordbruksvaror

samt det rådande prisläget på den internationella marknaden.

För att förenkla framställningen benämnes i fortsättningen den årsarbetsinkomst

för industriarbetare, med vilken jordbrukarens inkomst skall

jämföras, paritetsinkomst.

I princip förefaller det alltså som om både paritetsinkomsten och produktionsförhållandena

i jordbruket borde avse den 1 september 1959. Det torde

vara skäl i att något närmare klarlägga vad som i detta hänseende varit

praktiskt möjligt.

Paritetsinkomsten den 1 september 1959. I enlighet med beslut vid höstriksdagen

1955 skall paritetsinkomsten avse inkomsterna i medeltal för industriarbetare

i dyrortsgrupperna 2 och 3. Med hjälp av den löpande lönestatistiken

kan de anställdas inkomster med relativt god säkerhet fastställas

för en viss tidpunkt. På grund av den för tidigare år kända utvecklingen

efter avslutandet av löneavtalen är det även möjligt att — under förutsättning

att lönejusteringen enligt avtalen är känd — göra prognos för en viss

tidpunkt under 1959. En närmare redogörelse för beräkningen av paritetsinkomsten

lämnas under avdelning III i det följande.

Jordbrukets produktionsförhållanden den 1 september 1959. I de föreliggande

beräkningarna är huvudintresset att söka fastställa basjordbrukarnas

sannolika arbetsinkomst vid ett visst tillfälle och vid oförändrat gränsskydd.

Det är följaktligen för jordbrukarnas del produktionsförhållandena

den 1 september 1959, som man i första hand bör söka fixera. I praktiken

är det emellertid ej möjligt att anknyta inkomstläget för jordbrukare till

produktionsresultaten eller produktionsvillkoren under en viss dag.

Problemet har — i likhet med den princip som tillämpades i samband

med förhandlingarna 1956 — praktiskt lösts så, att beräkningarna grundats

på volymer, som anses normala för ett produktionsår centrerat kring

den 1 september 1959, d. v. s. elt år som omfattar tiden 1 mars 1959—29

februari 1960.

1° Bihang till riksdagens protokoll 1959. lscmtl. Nr 147

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 747 år 1959

2°

Materialet från lantbruksstyrelsens jordbruksekonomiska undersökning

som prognosnnderlag. Resultaten från lantbruksstyrelsens jordbruksekonomiska

undersökning (JEU) redovisas fr. o. m. 1954 per kalenderår. Siffermaterialet

för ett visst år kan numera beräknas finnas tillgängligt ca 9

månader efter slutet av året i fråga. Prisförhandlingarna våren 1959 avser

en period, som börjar den 1 september samma år. Under förhandlingarna

bär i enlighet med vad som nyss anförts funnits material från JEU t. o. m.

1957. Det ligger alltså en tidrymd av 1 år och 9 månader mellan slutet av

senaste redovisade bokföringsår och prissättningsperiodens början.

Den historiska redovisningen av jordbrukarnas inkomstförhållanden erhålles

direkt ur JEU. För detta ändamål har typkalkylerna inte någon uppgift

att fylla. Typkalkylerna är ett instrument för prognosberäkning grundad

på material för olika år från JEU. Den mest väsentliga uppgiften vid

en sådan beräkning är att söka fram till sannolika volymer för prognosåret

på såväl intäkts- som kostnadssidan. I avsikt att nå detta verkställes eu

analys av materialet från JEU. I första hand erfordras information angående

den faktiska utvecklingen av volymerna under ett antal år vid räkenskapsgårdarna.

Volymutvecklingen studeras genom att man i intäkts- och

kostnadssummor i JEU eliminerar prisfaktorn. Detta sker på två olika sätt.

För sådana intäkts- resp. kostnadsposter, vilka kan anges i fysiska kvantiteter,

beräknas dessa genom att intäkts- resp. kostnadssummorna divideras

med producentpriser resp. de priser jordbrukarna får betala för olika

produktionsmedel. Härvid är det nödvändigt, att man vid kvantitetsberäkningarna

arbetar med priser, vilka motsvarar samma kvaliteter, leveransplats

(vid gården, vid fabrik) etc. för de olika åren. Det här härvid även

nödvändigt att eliminera den effekt på de bokförda intäkterna, som kan

uppstå genom att ingående och utgående lager är värderade i andra priser

än de, som i genomsnitt varit gällande vid försäljning under året.

För intäkts- resp. kostnadsposter, vilka ej kan anges i fysiska kvantiteter

(kostnader för service, avskrivning och underhåll, försäkringskostnader

etc.), omräknas värdena till en enhetlig prisnivå för samtliga de år, vilka

ingår i jämförelserna. Dessa till enhetlig prisnivå omräknade värden benämnes

i det följande värdevolymer.

Sedan fysiska volymer resp. värdevolymer för enskilda år bestämts för

olika poster på intäkts- såväl som kostnadssidan, kan volymförändringarna

under de år, för vilka material från JEU föreligger, studeras. Med hänsyn

till den utveckling, som kan konstateras, gäller det sedan att bedöma de

sannolika volymerna vid den tidpunkt, då den nya prisperioden börjar — eller

egentligen för ett år centrerat kring den nämnda tidpunkten. De bedömningar,

som gjorts i samband med fixerandet av volymer för prognosåret

kommer att närmare beröras i det följande.

För att fullfölja den principiella redogörelsen må nämnas, att sedan volymer

sålunda fixerats för prognosåret, jordbrukarnas inkomstläge vid de

ifrågavarande gårdarna kan beräknas vid ett visst givet prisläge för olika

varor resp. tjänster på intäkts- och kostnadssidan. I det följande sammanfattas

principerna för prognosberäkningen för själva jordbruksföretaget i

ett antal punkter.

1. Med utgång från olika intäkts- resp. kostnadsposter för enskilda år enligt

JEU beräknas fysiska kvantiteter eller värdevolymer genom att intäkts-

och kostnadssummorna divideras med årsmedelpriser eller prisindex.

2. De så beräknade volymerna studeras med hänsyn till sin utveckling under

de år (1954—1957), för vilka material föreligger från JEU i dess

nuvarande utformning — och prognosvolymer fastställes. I fråga om så
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. 3Iaj:ts proposition nr 147 år 1959

dana poster, för vilka ändringar i samband med omläggningen av bokföringen

från 1954 i specificeringen i JEU ej föreligger, har räkenskapsmaterialet

även från tidigare år studerats.

3. När volymer sålunda fixerats för prognosåret, kan brukarens arbetsinkomster

från själva jordbruksföretaget beräknas genom att insätta priser

(på de fysiska kvantiteterna) resp. prisindex (på värdevolymerna'')

för den tidpunkt beräkningarna skall avse. Möjligheterna att nöjaktigt

beräkna ifrågavarande priser kommer att behandlas i det följande.

4. Sedan intäkter resp. kostnader sålunda beräknats, kan även brukarens

arbetsinkomst vid de givna förutsättningarna fixeras.

Prisunderlag för prognosens intälctssida. Tidigare bar anförts, att prognosen

i fråga om intäktsberäkningarna i princip bör grundas på de priser,

som kan förväntas vid början av den nya prissättningsperioden vid då rådande

världsmarknadspris och det gränsskydd, vilket råder vid förhandlingstillfället.

Förhandlingsberedningen har emellertid i sina beräkningar

utgått från de produktpriser, som varit rådande under månaderna december

1958 och januari 1959, i förekommnade fall justerade för säsongsvängningar.

1 fråga om de vegetabilieprodukter, för vilka fixerade inlösenpriser gäller,

har dock räknats med årsmedelpriser för produktionsåret 1958/59. Härvid

har ej beaktats de prishöjningar på brödsäd (4 öre/kg) och oljefröer

(6 öre/kg), som tillkom vid förhandlingar i samband med 6-procentsregelns

utlösning hösten 1958 och som finansierades med fondmedel. Dessa prisei

kan anses representera prisläget för dessa produkter under de båda nämnda

månaderna. ....... .

För djurprodukter har med undantag för mjölk räknats med priser toi

december 1958 och januari 1959 (genomsnittspris).

En beräkning av jordbrukarnas mjölkintäkter med utgång från senaste

tillgängliga priser skulle ej med säkerhet återspegla betalningsförmågan vid

nuvarande gränsskydd, beroende på de omfattande förändringar på marknaden

för mejeriprodukter (främst smör) och därmed förknippade regleringåtgärder,

som inträffat under 1958. „

Det har med hänsyn till dessa förändringar ansetts nödvändigt att i fråga

om mjölkpriset göra cn fristående beräkning. Man har härvid utgått från de

försäljningsintäkter av olika produkter, som kan beräknas för hela mejerihanteringen

vid de priser, som varit aktuella vid beräkningstillfället (för

smör har härvid räknats med 5,25 kr. per kg). Från de sa beräknade sammanlagda

intäkterna vid mejerier har dragits beräknade mejerikostnadei.

Vidare har tillagts värdet av allmänt och extra mjölkpristillägg samt införselavgift

på ost. Däremot har icke medtagits det belopp om 12,0 miljoner kr.

av statsmedel, som enligt särskild prisuppgörelse hösten 1958 skulle tillföras

jordbruket via mejerihanteringen. Likaså har i beräkningarna utelämnats

den subvention med 50 öre per kg smör, som utbetalas t. o. m. utgången av

augusti 1959. Slutligen har från det så beräknade nettobeloppet för mejeriernas

intäkter dragits de sammanlagda transportkostnaderna för mjölken

från gård till mejeri. Vidare har reducerats för efterlikviderna, enär dessa

redovisas särskilt i typkalkylerna. Av samma skäl ingår ej heller leveranstilläggen

i prisberäkningen.

Ur de så erhållna nettointäkterna för mejerierna har beräknats ett genomsnittligt

in j ("»1 k pris för hela landet, vilket korrigerats med hänsyn till den från

tidigare perioder kända relationen mellan mjölkpris för hela landet å ena

sidan och mjölkpriset inom slättbygdsområdena å andra sidan. Slutligen

bär det på angivet sätt beräknade genomsnittliga priset för mejerimjölken

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 747 år 1959

vägts samman med de priser, som i beräkningarna tillämpas för den inom

jordbrukarfamiljerna förbrukade mjölken samt priser för mjölk försåld direkt

från jordbrukarna jämte beräknat förädlingsvärde vid tillverkning av

lantsmör.

Vid den här beskrivna beräkningen över genomsnittliga priser för mejerimjölk

har ej medräknats de medel, som tillföres mejerihanteringen i form

av införselavgifter för fodermedel. Å andra sidan har förhandlingsberedningen

ej heller gjort någon beräkning över exportförluster, lagringskostnader

för smör m. m.

Med hänsyn till den stora betydelse mjölkintäkterna har i beräkningarna

redovisas i följande tablå såväl beräkningen av genomsnittspris vid mejeri

som korrigeringen till den nivå, som gäller för slättbygdsområdet. Vidare

har i tablån redovisats sammanvägningen till genomsnittligt producentpris.

Beräkningarna avser mjölk med medelfettlialt.

Det genomsnittliga priset vid mejeri inom slättbygdsområdet har beräknats

till 41,57 öre per kg. Efter avdrag för uppsamlingskostnad jämte efterlikvider

erhålles ett genomsnittligt pris för mejerimjölk vid gården av 38,85

öre per kg.

Efter sammanvägning med priserna för mjölk försåld utanför mejeri, hemmaförbrukad

k-mjölk samt mjölk till lantsmör erhålles ett slutligt genomsnittspris

av 41,15 öre per kg.

Beräkning av genomsnittligt pris för mjölk vid slättbggdsgårdar för prognosen

(förutsatt invägning 3 330 miljoner kg)

I. Beräkning av pris för mejerimjölk vid mejeri, inklusive efterlikvid, hela

landet

Öre/kg mjölk

Mejeriernas marknadsmässiga intäkter (netto) ............ 38,16

Tillkommer:

a) allmänt mjölkpristillägg .............................. 2,87

b) extra mjölkpristillägg................................. 0,84

c) Införselavgift å ost 9,1 milj. kr......................... 0,27

d) Tillkommer merintäkter för specialprodukter 16,5 milj. kr. 0,50

Summa 42,64 II.

II. Beräkning av pris för all mjölk fritt gården, exklusive efterlikvid, Slbområdet
-

Beräknat mjölkpris —- vid mejeri — för hela landet..........

Beräknat mjölkpris — vid mejeri — för Slb-området (42,64 X

0,975) ..............................................

Uppsamlingskostnad för Slb-området......................

Efterlikvid..............................................

Mjölkpris — fritt gården — exklusive efterlikvider..........

Vägningstal

Till mejeri försåld mjölk .................... 3 330

Utanför mejeri försåld k-mjölk .............. 70

Hemmaförbrukad k-mjölk.................... 272

Mjölk till lantsmör.......................... 10

Vägt mjölkpris ...................................

42,64

41,57

1,92

0,80

38,85

38,85

65,42

63,88

20,20

41,15

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj.ts proposition nr 147 år 1959

Prisunderlag för prognosens kostnadssida. För att prognosen skall ge den

information man söker, bör inte endast de för prognosåret sannolika volymerna

utan även priserna beaktas. I princip borde de priser, som skall tilllämpas

på kostnadssidan, avse ett medeltal för det år prognosen omfattar.

Som förut nämnts har prognosåret sin mittpunkt vid den 1.9.1959 och börjar

sålunda den 1.3.1959. Den prisstatistik för olika produktionsmedel, som

vid beräkningstillfället fanns tillgänglig, omfattar i allmänhet tiden fram

till årsskiftet 1958/59

Beträffande inverkan på jordbrukets kostnader genom prisändringar på

produktionsmedel av andra slag än arbete från årsskiftet 1958/59 till 1 september

1959 har det vid beräkningstillfället inte varit möjligt att göra någon

bedömning. Man har i stället måst tillämpa de senaste kända priserna. Med

hänsyn till den utveckling, som förevarit under senare tid, synes det ej sannolikt,

att prisändringar fram till den 1 september 1959 kommer att medföra

några avsevärda ändringar i kostnadsläget.

Av större betydelse blir sannolikt löneutvecklingen enligt 1959 års löneuppgörelse

för såväl lantarbetare som arbetare inom byggnads- och verkstadsfacken,

livsmedelsarbetare m. fl. Lantarbetarlönernas utveckling slår

igenom i de aktuella kalkylerna för lejd arbetskraft samt för medhjälpande

familjemedlemmar i det egentliga jordbruksarbetet. Lantarbetarlönerna påverkar

även kostnadsutvecklingen för byggnader och fältanläggningar (täckdiken

in. in.). Byggnadsarbetarnas resp. verkstadsarbetarnas löner påverkar

byggnads- och maskinkostnaderna. Löneutvecklingen för livsmedelsarbetarna

påverkar ej direkt de föreliggande kalkylerna, ehuru de i realiteten

påverkar de priser jordbrukarna framdeles kommer att få ut för sina produkter.

Vid den tidpunkt, då prognosberäkningarna gjordes, hade de generella

löneavtalen resp. lantarbetaravtalet för 1959 ej träffats. Effekten av dessa

har därför lämnats obeaktade i beräkningarna.

II. Sammanfattning angående inkomstjämförelsen

1. Årsinkomsterna för jämförelsegruppen (industriarbetare i dyrortsgrupperna

2 och 3) beräknas t. o. in. 1958 med utgång från lönestatistik samt

framskrives till den 1 september 1959 dock utan hänsyn till 1959 års generella

löneavtal.

2. Brukarens arbetsinkomst från jordbruksföretaget beräknas för ett år

centrerat kring den 1 september 1959 vid de världsmarknadspriser och det

gränsskydd, som råder vid förhandlingstillfället.

3. Brukarens arbetsinkomst från skogsbruket beräknas per den 1 september

1959.

4. Brukarens inkomster från »andra förvärvsgrenar» beräknas per den 1

september 1959.

5. Till de förut enligt punkterna 2—4 beräknade arbetsinkomsterna lägges

viss del av jordbrukarnas beräknade inkomster av eget kapital. Härvid crliålles

den sammanlagda inkomst, som skall jämföras med partitetsinkomsten.

III.

III. Beräkning av paritetsinkomst (= industriarbetarnas årsinkomst i genomsnitt

för dyrorterna 2 och 3)

Till de beräkningar över paritetsinkomsten, som nu gjorts, har funnits

cll betydligt mer omfattande grundmaterial än det, som stod till buds då

motsvarande beräkningar gjordes i samband med förhandlingarna 1956. Det

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj. ts proposition nr 147 år 1959

nu tillgängliga statistikunderlaget har utnyttjats i en särskild undersökning,

som utförts av Landsorganisationen i Sverige i samarbete med Svenska arbetsgivareföreningen.

Den nämnda undersökningen redovisas i en särskild

bilaga.1 Den av LO och SAF utförda undersökningen skall här endast kortfattat

refereras.

De grundläggande komponenterna i beräkningen av industriarbetarnas

årsförtjänster är dels den genomsnittliga årsarbetstiden, dels den genomsnittliga

timförtjänsten, vari ingår såväl tidlöner som ackordsförtjänster beräknade

per arbetad timme.

Årsarbetstiden. Som första led i beräkningarna fastställdes den genomsnittliga

maximala årsarbetstiden exklusive Övertid. Denna bedömes med

utgång från arbetstidslagstiftningen. För åren 1954 till 1957 utgjorde den

ordinarie årsarbetstiden 2 251 timmar. För året 1958 förkortades arbetstiden

i enlighet med ny lagstiftning med 47,5 timmar. Under 1959 tillkommer en

ytterligare arbetstidsförkortning av samma storlek. Förhandlingsberedningen

har i sina beräkningar tagit hänsyn till dessa arbetstidsförkortningar på

så sätt, att industriarbetarnas genomsnittliga årsarbetstid för prognosåret

minskats med 95 timmar i jämförelse med"l957. Beredningen har därmed

inte tagit ställning till frågan, hur arbetstidsförkortningen skall bedömas i

samband med inkomstjämförelserna.

I den förut nämnda specialutredningen enligt bilaga till bilaga 1 har redovisats

ett antal olika korrigeringsposter i fråga om arbetstiden. I sluttabellen

redovisas sålunda först en korrigering med hänsyn till den kortare arbetstiden

vid skiftarbete och arbete under jord. Denna korrigering är av

storleksordningen 11 timmar per arbetare och år i genomsnitt.

Tillägg göres för övertidsarbetet, som under 1958 har beräknats uppgå

till i genomsnitt 66 timmar per arbetare.

De följande korrigeringsposterna är deltidsarbete och korttidsarbete. Härmed

avses eu av olika orsaker betingad kortare arbetstid än normalt. Med

deltidsarbete avses en av den anställde frivilligt vald förkortning av arbetstiden,

medan med korttidsarbete avses en av sysselsättningsförhållandena

påtvungen minskning. Förhandlingsberedningen har ansett, att i den mån

deltidsarbete står i samband med arbetstagarens önskemål om en förkortad

arbetstid hänsyn icke bör tagas härtill, då den faktiska årsarbetstiden beräknas.

Det har emellertid framkommit, att en del korttidsarbete i den föreliggande

statistiken förts till deltidsarbete. Beredningen har därför i sina

beräkningar beaktat en tredjedel av det timantal, som redovisats som deltidsarbete,

samt hela det för korttidsarbete angivna antalet. Enligt föreliggande

statistik skulle den genomsnittliga arbetstidsförkortningen per år genom

deltidsarbete utgöra 9 timmar 1958 och genom korttidsarbete 7 timmar.

Ett avdrag från årsarbetstiden har därför gjorts med tillhopa 10 timmar.

En annan korrigeringspost avser arbetslöshet. Denna har varit mer omfattande

1958 än de närmast föreliggande åren. För 1959 har beredningen

räknat med samma antal timmar för arbetslöshet som för 1958, d. v. s. 39

timmar.

Den slörsta korrigeringsposten avser frånvaro av andra anledningar än de

hittills nämnda. Häri har sjukdomar och olycksfall den största betydelsen.

För övrigt faller inom denna korrigeringspost permission och förfallolös

frånvaro. Frånvaro av olika slag uppgick år 1958 till i genomsnitt 143 timmar.

Siffran är högre för de 2 närmast föregående åren.

Förhandlingsberedningen har i sina beräkningar korrigerat för samtliga

de nämnda posterna. Beredningen har vidare efter avrundning tillämpat

samma korrigeringar för 1959 som för 1958.

1 Bilaga till bilaga 1.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj.ts proposition nr IM år 1959

Med arbetstidsförkortning beräknad även för 1959 erhålles för prognosåret

en genomsnittlig arbetstid av 2 018 timmar, som vägt medeltal för dyrorterna

2 och 3. Enligt det material, som nu föreligger, erhålles för år 1956 2 129

timmar, medan motsvarande beräkningar vid förhandlingarna 1956 gav till

resultat 2 240 timmar. Skillnaden är väsentligen beroende av frånvaro på

grund av sjukdom.

Timlöner. De genomsnittliga tidlönerna resp. timförtjänsterna vid ackordsarbete

är kända t. o. m. 1957. För år 1958 är uppgifterna över timförtjänsterna

preliminära. Den enligt det generella löneavtalet för 1959 överenskomna

genomsnittliga justeringen av tim- och ackordslöner har i sammanställningarna

ej beaktats, enär löneavtalet ej var känt vid den tidpunkt,

då beräkningarna utfördes.

Vägning. Sedan den genomsnittliga årsinkomsten för dyrorterna 2 resp. 3

beräknats, har inkomstbeloppen sammanvägts med åkerarealen 1951 inom

de båda dyrortsområdena som vägningstal (48 för dyrortsgrupp 2 och 52 för IV.

I följande tablå redovisas årsarbetstid, timförtjänster samt beräknad årsinkomst

för åren 1954—1959 inom dyrortsgrupperna 2 och 3. Årsinkomsten

redovisas även efter sammanvägning.

Faktisk års-

Total tim-

Årsinkomst

arbetstid,

förtjänst,

kr.

timmar

öre/timme

Dyrort 2

2158

376

8114

2142

409

8 761

2123

442

9 384

57 ......................

2114

467

9 872

58 .................

2 066

490

10 123

59............................

2 019

(490)

(9893)

Dyrort 3

1954 ..........................

2165

419

9 071

55 ..................

2154

453

9 758

56 ...................

2134

491

10 478

57 .................

2112

521

11004

58 ..................

2 063

548

11305

59............................

2 017

(548)

(11053)

Värjt dyrort 2 och 3

2162

398

8 612

2148

432

9 279

56 ......................

2129

467

9 953

57 ...............

2113

495

10 461

58 ...............

2 064

520

10 738

59............................

2 018

(520)

(10 496)

IV. Beräkning av brukarens inkomster från skogsbruket

Jordbrukarnas inkomster från det egna skogsbruket skall beaktas vid inkomstjämförelserna.

JEU innehåller fr. o. in. 1954 relativt utförliga uppgifter aven i fråga om

skogsbruket. Behandlingen av dessa vid JEU :s bearbetning kräver dock vissa

kommentarer.

På intäktssidan inkluderas — förutom värdet av avverkningen — aven

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr U7 år 1959

värdet av oyer- resp. underavverkning. Detta sker genom att skillnaden

mellan den totala tillväxten och avverkningen värderas efter ett å-pris per

i r.r!^ s.om utraknats med ledning av övriga intäkter minus kostnader, aidså

prmtup ett rotnettopris. Vid underavverkning, som är vanligast, läggs det

lrån Xmna''1^ 6 be °Ppet h11 lntäktssumman, vid överavverkning dragés det

På kostnadssidan värderas i JEU såväl brukarens som övriga familjemedlemmars

arbetsinsats efter lantarbetarlön. JEU:s uppgifter avser endast

aien fr. o. in. 19o4, vilket ar för kort tid för att man skall kunna utap!aumerra

W» te1ndenser’ speciellt som resultaten endast finns publifö>

Dri°n :;rur- nOC ) f195;r?'' yi.ST grunduppgifter kan dock erhållas1 även

.rån19 6° 195\?a.det Vld prisförhandlingarna gäller både att belvsa de

on?8 ? ai.en..<,)ch att g°ra en prognos, har det ansetts värdefullt att kunna

anknyta beraknmgarna aven till annan skoglig statistik, särskilt i frå«a

om pris- och löneutvecklingen. Den enda mera fullständiga statistik, som

linns tillgänglig harvidlag, är domänverkets.

Enligt JEU:s redovisning betecknas skogsbrukets överskott, sedan samtlga

kostnader exklusive brukarens ersättning för manuellt arbete och driftsledning

men inklusive räntekostnaderna fråndragits, som brukarens arbetsmkomst.

I denna ingår alltså värdet av eventuell underavverkning. Ur nrincipmll

synpunkt får denna definition anses missvisande och en uppdelning

bor darfor goras på arbetsinkomster och överskott utöver normala ränteansprak,

varvid underavverkningen är att betrakta som en del av detti

overskott, vilket tills vidare sparats. Överavverkningen har i förekommande

„1 Vld bearbetningen inom JEU betraktats som en kapitalinkomst, vilket

ar motivet för att den dragés från intäktssumman.

Underavverkningen erbjuder även ett annat problem. På grund av det

aktuella skogstillståndet inom landet med ojämn åldersklassfördelnin»

°* s’ ,Y: }^an ^ela tillväxten tas ut. Riksskogstaxeringen räknar med en

ungefärlig tillväxt för hela landet om c:a 70 milj. mäsk, medan den beräkimde

avverkningen, som bör tas ut, anges till c:a 65 milj. nUsk. Häri ingår

dock aven barrklenvirke och lövvirke med c:a 14 milj. m3sk med mvcket

begränsade avsättningsmöjligheter. I princip kan man visserligen säga, att

den del av tillväxten, som inte bör tas ut, dock representerar ett sparande.

Det bor dock påpekas, att detta sparande är betingat av för små virkesförrad,

vilka måste ökas upp till en viss nivå och att förråden därefter bör hål
Pa.

denna n\va. Den tillväxt, som sparas under denna uppbyggnad, kan

alltså i princip inte tas ut så länge ett kontinuerligt skogsbruk bedrivs Vid

beräkning av skogsinkomsterna har JEU:s tillväxtsiffror minskats med 10

procent.

Det har ansetts befogat att med utgång från JEU och domänverkets statistik

göra en viss ytterligare bearbetning. Denna har främst syftat till att

astadkomma en konventionell fördelning av ägarnas skogsinkomster på arbete

och överskott, varvid ägarens arbetsersättning ansetts hört

skogsarbetarlön.

ra utgå efter

Timantalet för brukarnas manuella arbete i skogsbruket har framräknats

i medeltal per ha skogsmark för åren 1954—1956. Timantalet per gård och

år har sedan beräknats genom multiplikation med medelskogsarealen för

resp. år. Timantalet varierar alltså med arealen skogsmark. För 1959 liar

1957 års timantal använts oförändrat.

Timlönen har beräknats ur lönestatistiken för skogsarbetare under antagande

av 6 timmars arbetsdag. För prognosåret tillämpas timlönen för avverkningssäsongen

1957—1958, enär senare uppgifter ej kunnat erhållas.

Driftsledarersättningen, som i JEU antas uppgå till 10 procent av de to
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 747 år 1959

9

tala kostnaderna för manuellt arbete, har här beräknats på samma sätt —

dock sedan brukarens och övriga familjemedlemmars arbetsersättning uppräknats

till skogsarbetarnivå.

Rotnettopriserna har beräknats som medeltal för resp. jordbruksområde

och med utgång från domänverkets rotnettopriser för resp. år. Dessa senare

har korrigerats med en faktor för resp. jordbruksområde för att komma

i nivå med JEU:s priser. Korrektionsfaktorerna har framräknats genom

att sätta JEU-priserna — nedjusterade på grund av kostnadsökningen

genom uppräkning av arbetslöner och driftsledarersättning till skogsarbetarnivå

— i medeltal för åren 1954—1956 i relation till domänverkets rotnettopriser

för hela landet under samma period. För prognosåret har höstpriserna

1958 tillämpats efter fem procents höjning.

Bruttokapitalinkomsterna har sedan erhållits som produkten av den beräknade

avverkningen och rotnettopriserna för resp. område. Från bruttokapitalinkomsten

bär ränteanspråken enligt JEU för resp. år avdragits.

Räntekostnaden har satts lika med den, som JEU redovisar för 1957, då

det i varje fall vid beräkningstillfället ej varit möjligt att göra en korrekt

justering, beroende på osäkerhet om utvecklingen såväl i fråga om fastigheternas

marknadspriser som ränteläget. Den rest, som då erhålles, utgör

skogsbrukets överskott. Den beräknade skogsinkomsten utgöres således av

summan av arbetsinkomst — d. v. s. ersättning för manuellt arbete samt

driftsledning enligt skogsarbetarlön — och överskott.

Resultaten av de här beskrivna beräkningarna ingå i sammanfattningstabellen

6.

V. Beräkning av brukarens arbetsinkomst från »andra förvärvsgrenar» I

I redovisningen från JEU såväl som i de typkalkyler, vilka upprättades

i samband med förhandlingarna 1956, förekommer en särskild inkomstpost

för jordbrukaren, vilken benämnes inkomster från andra förvärvsgrenar.

Denna post representerar inte endast inkomst av arbete eller uppdrag utanför

det egna företaget utan även beräknad ersättning till jordbrukaren för

vissa arbetsinsatser inom det egna företaget.

Arbetsinkomster från nyanläggningar, körslor in. m. Jordbrukarna gör

i allmänhet vissa arbeten i samband med nyanläggningar av byggnader eller

fältanläggningar samt likaså en del underhållsarbeten på byggnader,

fältanläggningar in. in. I JEU liksom i typjordbrukskalkylerna beräknas

emellertid kostnaderna för avskrivning och underhåll av byggnader efter

eu schablon. Den kostnad man sålunda i bokföringen kommer fram till avser

att täcka alla kostnader för såväl avskrivning som underhåll. När det

gäller arbetsinsatser vid nyanläggningar, vilka betraktas som investeringar,

skall jordbrukets kostnadssida givetvis inte belastas. De insatser, som göres

för nyanläggningar, får betraktas som resulterande i värdeökning. Det

är alltså uppenbart, att de arbetsinsatser brukaren gör för nyanläggningar

och underhåll av byggnader in. in. vid den metod, som tillämpas för kostnadsberäkningen

i JEU, måste betraktas som arbetsinkomster för brukaren.

I den mån en jordbrukare utför körning och transporter med anlitande

av gårdens dragkraft (hästar och traktorer) förfares i bokföringen sa, att

de erhållna intäkterna fördelas på 3 olika poster. För det första beräknas

ersättning till brukaren för hans arbetsinsats enligt lantarbetarlön och med

tillägg för driftsledning. Vidare beräknas en andel av intäkterna för de

ifrågavarande körslorna, som anses böra räknas såsom ersättning för dragkraft

och maskiner. Om den erhållna sammanlagda intäkten över- resp. un
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 147 år 1959

derstiger de beräknade ersättningarna till brukaren samt för dragkraft och

maskiner, föres detta som vinst resp. förlust. Vinst eller förlust såväl som

den beräknade ersättningen för dragkraft och maskiner föres direkt som

intäkt resp. kostnad på jordbruksföretaget. Det, som redovisas under posten

inkomster av körslor, är sålunda endast den beräknade arbetsersättningen

för brukarens insats.

Arbetsinsatser i annan verksamhet utanför gårdsdriften. Under denna

punkt redovisas brukarens inkomster av manuellt avlönat arbete utanför

jordbruket, inkomster av uppdrag samt slutligen beräknade inkomster av

arbetsbyte.

De sammanlagda inkomster för brukaren, som sammanförts under denna

punkt, redovisas i tabell 6.

VI. Beräkning av brukarens arbetsinkomst från jordbruket

1. Materialet från lantbruksstgrelsens jordbruksekonomiska undersökning

Områdena. Den historiska redovisningen av resultaten från JEU för samtliga

jordbruksområden erhålles i redogörelser från lantbruksstyrelsen. Den

prognos, som typkalkylerna närmast syftar till, har i likhet med förfarandet

i samband med förhandlinbarna 1956 begränsats till att omfatta de 4 slättbygdsområdena.

Områdenas omfattning framgår av följande översikt.

Slättbggdsområdena

Gss Götalands södra slättbygder

Gmb Götalands mellanbygder

Gns Götalands norra slättbygder

Ss Svealands slättbygder

Skogsbygdsområdena

Gsk Götalands skogsbygder

Ssk Svealands skogsbygder

Nn Norrland, nedre

No Norrland, övre I

Skåne—Hallands slättbygder

Sydsvenska mellanbygden -)- Öland

och Gotland

östgötaslätten -j- Vänerslätten exkl.

Värmlands läns slättbygd

Värmlands läns slättbygd -f- Mälaroch

Hjälmarbygden

Sydsvenska höglandet -f- Östsvenska

dalbygden -f- Västsvenska dalbygden

Södra Bergslagen -(- Västsvenska dalsjöområdet

-f- Norra Bergslagen -fÖstra

Dalarna -f- Gästrikland

Kustlandet i nedre Norrland + Nordsvenska

mellanbygden -{- Jämtländska

silurområdet

Kustlandet i övre Norrland -)- Fjälloch

moränbygden

I likhet med vad som skett i tidigare redogörelser över typkalkylerna har

hela slättbygdsområdet betecknats med Slb.

I typkalkylen ingående storleksgrupper av jordbruk. De förberedande

arbeten för typkalkylerna, som utfördes inom 1942 års jordbrukskommitté,

omfattade storleksgrupperna III (10—20 ha) och IV (20—30 ha). Vid den

slutgiltiga utformningen av typkalkylerna, vilken skedde i samband med

jordbruksprisutredningens arbete 1952—1954 och som redovisats i bilaga 1 till

nämnda utrednings betänkande (SOU 1955:5) bearbetades alltjämt materialet

för storleksgrupperna III och IV. Vid de beräkningar, som senare utfördes

under våren 1956 i samband med då pågående förhandlingar, kunde

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj. ts proposition nr 747 år 1959

på grund av tidsbrist beräkningar för storleksgruppen IV ej medhinnas. Nu

har däremot, i likhet med vad som ursprungligen var avsett, typkalkyler utförts

även för storleksgrupp IV.

Omräkning till konstanta arealer. Resultaten från räkenskapsgårdarna

blir givetvis i någon mån beroende av vilken arealstorlek de olika enhetsvärdena

appliceras på. 3 olika arealalternativ är närmast tänkbara:

a. arealer för JEU-gårdarna inom varje område och grupp

b. genomsnittsarealer för område resp. grupp enligt jordbruksräkningen

c. standardiserade arealer svarande mot gruppmitterna (15,0 och 25,0 ha)

På grund av bortfall resp. intagning av nya gårdar i JEU varierar medelarealerna

inom olika områden och grupper något från år till år. Även medelarealerna

för samtliga gårdar inom områden resp. storleksgrupper varierar

något mellan de olika jordbruksräkningarna på grund av pågående strukturella

förändringar. JEU-gårdarnas arealer jämföres i följande översikt

med medelarealerna för områden och grupper enligt jordbruksräkningarna

1051 och 1956. I

Grupp III

JEU-gårdarna Områdesgenomsnitt

enligt jordbruksräkningen
-

1954

1955

1956

1957

1951

1956

Gss............

......... 15,1

15,3

15,2

15,3

14,6

14,7

Gmb..........

......... 15,4

15,8

15,5

15,5

14,8

14,8

Gns ..........

......... 14,9

14,7

14,7

15,1

14,7

14,8

Ss ............

......... 16,0

15,7

15,6

15,9

15,1

15,2

Grupp

IV

JEU-

gårdarna

Områdesgenomsnitt

enligt jordbruks-

räkningen

1954

1955

1956

1957

1951

1956

Gss...........

......... 24,7

24,7

24,8

24,4

24,8

24,7

Gmb.........

......... 24,7

25,2

25,1

24,3

24,9

24,9

Gns .........

......... 25,2

24,9

25,0

25,1

24,8

24,9

Ss ............

......... 24,5

24,3

24,5

24,8

24,9

24,9

I de beräkningar, som gjordes i samband med förhandlingarna 1956, slutredovisades

resultaten enligt genomsnittsarealerna för grupper och områden

ur 1951 års jordbruksräkning. Däremot gjordes alla de tekniska beräkningarna

på standardiserade arealer (15,0 ha). Förhandlingsberedningen har nu

med hänsyn till de växlingar i gårdarnas storlek, som förekommer, ansett

motiverat att genomgående redovisa resultaten omräknade till gårdar med

15,0 ha för gruppen III och 25,0 ha för gruppen IV. Härigenom har beräkningsarbetet

underlättats och någon tveksamhet behöver icke råda beträffande

de arealer olika värden motsvarar.

I fråga om skogsbruket däremot har beredningen ansett, att de verkliga

skogsarealerna bör beaktas från år till år. Orsaken till detta är, att de till

JEU-gårdar i storleksgrupperna III och IV hörande skogsarealerna kan variera''ganska

starkt från det ena året till det andra, beroende på bortfall

resp. intagning av nya gårdar. Om jordbrukaren själv gör en viss arbetsinsats

i skogsbruket, blir hans möjligheter att göra arbetsinsatser i själva jordbruksföretaget

påverkade härav. Om exempelvis en brukare på en gård

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj. ts proposition nr 747 år 1959

med relativt stor tillhörande skogsareal gör en betydande arbetsinsats i skogsbruket,

kommer med sannolikhet jordbruksföretaget i stället att belastas

med större kostnader för anställdas resp. de medhjälpande familjemedlemmarnas

arbete. Om man i sådant fall standardiserar skogsarealen medför

detta ett orealistiskt resultat.

Arbetsinkomster från annan förvärvsgren än jordbruk och skogsbruk har

också i resultatredovisningen införts utan omräkning till standardiserad

areal.

Antal slättbygdsgårdar i JEU. När typkalkyler upprättades 1956 fanns material

från den reviderade JEU endast för kalenderåret 1954. Antalet slättbygdsgårdar

i storleksgruppen III var då 376. För 1957 finnes material från

6o7 gårdar i denna grupp. I storleksgruppen IV bar antalet slättbygdsgårdar

ökat från 224 år 1954 till 382 1957. Den kraftigaste förstärkningen av underlaget

har inträffat år 1957. T. o. m. 1956 var ökningen i antalet gårdar obetydlig.

Antal gårdar Slb-området, ingående i typkalkylerna

Storleksgrupp 1954 1955 1956 1957

III (10—20 ha)............ 376 398 423 657

IV (20—30 ha);............ 224 239 254 382

Förhandlingsberedningen har särskilt uppmärksammat det förhållandel,

att växlingen av gårdar i JEU-materialet skulle kunna medföra förändringar

i resultaten, vilka ej står i samband med de effekter, vilka undersökningen

avser att mäta. Detta skulle kunna inträffa, om nytillkommande gårdar

vore av en väsentligt annorlunda beskaffenhet än de tidigare i undersökningen

deltagande. Beredningen har låtit utföra en särskild undersökning,

vilken tillgått så, att en resultatberäkning gjorts för s. k. identiska gårdar,

d. v. s. gårdar vilka deltagit i undersökningen ända från 1954. Det har visat

sig, att lönsamhetsutvecklingen vid de identiska gårdarna varit i stort sett

densamma som för hela materialet. Förhadlingsberedningen har sålunda

kommit till den slutsatsen, att utbyggnaden av undersökningen ej medfört

systematiska fel, som kan anses störa de resultat man erhåller. På grund

härav har beredningen ansett befogat att jämföra resultaten enligt JEU

för de olika åren utan någon särbearbetning av materialet med hänsyn

till det år, under vilket gårdarna kommit med i undersökningen.

Det förhållandet, att slutresultatet för de identiska gårdarna ej systematiskt

avviker från resultaten för hela materialet, behöver ingalunda innebära,

att materialet från de identiska gårdarna genomgående skulle vara

likartat med det, som erhålles från nytillkomna gårdar. Avvikelserna i

olika detaljer kan vara betydande, trots att slutresultatet visar samma utveckling

för identiska gårdar som för hela materialet.

Produktionsförhållandena i jordbruket under åren 195i—1957. Som förut

anförts har till beräkningarna funnits material tillgängligt från JEU i dess

nya utformning för åren 1954—1957. När det gäller att söka underlag för

bedömning av eventuella pågående förändringar i produktionens inriktning

och omfattning resp. användningen av produktionsmedel erbjuder emellertid

dessa år — särskilt med hänsyn till produktionens storlek — ett osäkert

material. Detta står i samband med, att de ifrågavarande åren präglats av

ovanligt starka klimatiska störningar. Det första året, 1954, skulle måhända

i eiterhand kunna karakteriseras som ett i stort sett normalt år, om man

ser till resultaten i genomsnitt för hela landet. Under detta år förekom

emellertid relativt betydande översvämningsskador samt svåra bärgnings
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj.ts proposition nr 747 år 1959

förhållanden speciellt i nordvästra Skåne samt i Norrland (Norrland ingår

dock icke i föreliggande typkalkylberäkningar).

År 1955 karakteriserades av svår torka för största delen av landet, som

resulterade i skörderesultat, vilka åtminstone för Mellansverige närmast

kunde karakteriseras som missväxt.

År 1956 var betesförhållandena under sommaren goda och skörden var

över praktiskt taget hela landet riklig. Betydande störningar och skördeskador

inträffade emellertid, speciellt i Mellansverige, på grund av ihållande

regn under skördetiden. Dessutom hade praktiskt taget hela den höstsådda

oljeväxtarealen utvintrat under hösten 1955/56. De höstsådda oljeväxterna

fick till största delen plöjas upp och på dessa arealer såddes i

första hand fodersäd. Det nämnda arealutbytet medverkade till att fodersädsskörden

år 1956 anses ha varit den hittills största i landet. Verkningarna

härav har framträtt särskilt tydligt i jordbruksräkenskaperna, eftersom

det där endast är förändringarna i lagerhållning jämte försäljning,

som direkt kommer till synes. Förbrukningen av fodersäd på gårdarna är

i det närmaste konstant. Denna andel av fodersädsskörden, som är den

största, kommer fram i bokföringen som intäkter av djurprodukter. Merproduktionen

under ett gott skördeår ger alltså fullt utslag som lagerökning

resp. försäljning.

År 1957 kännetecknades av mycket goda betesförhållanden under sommaren

och hösten. Skörden var god i största delen av landet men speciellt i

Mellansverige inträffade på grund av de långvariga höstregnen mycket

betydande skördeskador.

Den föregående översikten över skördeförhållandena åren 1954—195/

belyser i någon mån de faktorer, som måste ha påverkat materialet från

.IEU under dessa år, åtminstone i vad gäller intäkterna av vegetabilier. Dessa

har påverkats inte endast av den direkta nedsättningen i skörden utan

även genom kvalitetsskador, vilka hl. a. medfört, att betydande brödsädskvantiteter

måst användas till foder. I fråga om animalieproduktionen sker

alltid en betydande utjämning. Så har varit fallet även under dessa år.

Det är dock sannolikt, att den kraftiga utvecklingen av svinproduktionen

påverkats av den rikliga tillgången på fodersäd.

2. Beräkning av normvolgmer för 1956 samt prognosberäkning

Med hänsyn till förut omnämnda stora variationer i fråga om betingelserna

för växtodlingen under åren 1954—1957 har det varit nödvändigt att

ingående studera volymutvecklingen vid JEU-gårdarna under de år, för

vilka material nu förelegat och använts. Genom att omräkna alla poster

på intäks- såväl som kostnadssidan till enhetlig prisnivå (1956 års priser)

har det varit möjligt att erhålla ett sammanfattande uttryck för volgmutvecklingen

på intäkts- resp. kostnadssidan. Etter sagda omräkning har alltså

slutresultaten på intäkts- resp. kostnadssidan kunnat jämföras rent

volymmässigt.

Det har visat sig, att 1956 i fråga om produktionens storlek vård det

bästa året under tiden 1954—1957.

Frågan har uppstått, hur man ur det föreliggande materialet skulle kunna

erhålla eu uppfattning om normalproduktion såsom utgångsläge för

prognosberäkning för ett''år centrerat kring den 1 september 1959. Förliandlingsberedningen

har härvid granskat inte endast det material som

framkommit från JEU utan även den allmänna skördestatistiken. I följande

tablå visas skörden i miljoner skördeenheter dels för perioderna 1936/40

resp. 1950/54, dels för vartdera av åren 1953 -1957.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. 31aj:ts proposition nr H7 år 1959

Skörden i milj. skördeenhetcr

1936/40

1950/54

1953

1954

1955

1956

1957

1957 i

% av

1956

Brödsäd..............

1017

1056

1284

1322

887

1219

941

77,2

Övrig spannmål ......

1755

1664

1942

1 716

1406

2 239

1 798

80,3

Oljeväxter............

—

371

202

325

287

68

366

538,2

Summa

2 <72

3 091

3 428

3 363

2 580

3 526

3105

88,1

Potatis och rotfrukter..

1 221

1 002

1065

916

816

1053

991

94,1

Hö och halm ........

3 012

2 980

3 244

3 092

2 235

2 802

2 755

98,3

Blast ................

114

94

101

90

80

96

100

104,2

Summa

7119

7167

7 838

7 461

5 711

7 477

6 951

93,0

Bete och grönfoder....

1874

2 461

2 379

2 287

1707

2 055

2176

105,9

Totalt

8 993

9 628

10 217

9 748

7 418

9 532

9127

95,S

Enligt den officiella statistiken har skörden år 1953 varit avsevärt större

än under något annat år hittills under 1950-talet. Om man däremot jämför

de övriga åren under 1950-talet framgår bl. a., att 1954 års skörd varit något

större än 1956 års skörd. Likaså har totalskörden såväl 1954 som 1956

relativt nära anslutit sig till den genomsnittliga totalskörden räknad i skördeenheter

under 5-årsperioden 1950—1954.

Vad som sålunda framgår av den officiella skördestatistiken kan emellertid

inte utan vidare ge säkert besked om de skördevariationer, som borde

kunna förväntas vid JEU-gårdarna. Skördevariationer från år till år vid

JEU-gårdarna ger också en helt annan bild än den officiella skördestatistiken.

Detta behöver emellertid inte i och för sig innebära, att ettdera materialet

är felaktigt. Utvecklingen av den totala skördevolymen i landet kan

och bör vara något annorlunda än vid räkenskapsgårdarna. Det får bl. a.

beaktas, att arealerna har minskat. Arealerna under skördeåret 1956 är sålunda

något mindre än i medeltal under perioden 1950—54. Vidare torde

det vara så, att utvecklingen inom jordbruket är olika inom olika sektorer.

Inom vissa delar av jordbruket — bl. a. den del av gårdarna där man övergår

till kreaturslös jordbruksdrift samt vidare inom det mindre jordbruket

— bar under senare år inträffat en viss extensivering. Så torde däremot

inte vara fallet inom gårdar i storleksgrupperna 10—20 och 20—30 ha, där

jordbrukaren är i högre grad beroende av själva jordbruket än vad som

delvis är fallet vid de mindre enheterna. De här anförda faktorerna kan

delvis förklara, att skördeåret 1956 enligt räkenskapsgårdarna framstår såsom

avsevärt bättre än 1954, medan enligt skördestatistiken en bättre skörd

skulle ha erhållits under 1954.

En annan omständighet som gör, att man ej direkt kan jämföra utvecklingen

av produktionsvolymen vid JEU-gårdarna med skördestatistiken för

hela landet är att utvecklingen vid räkenskapsgårdarna mätts i värdevolymer,

medan den sammanfattande skördestatistiken avser skördeenheter baserade

på kaloribegreppet. Vid beräkning av skördeenheter kan omläggningar

i produktionen resp. växlingarna i skördeutfallet för olika produkter

ge variationer, som väsentligt avviker från dem, som erhålles, då man i

stället bedömer utvecklingen med utgång från värdevolymer.

Förhandlingsberedningen har ansett, att året 1956 varit det som närmast

skulle kunna betecknas som normalt. Beredningen har sålunda enats om

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj. ts proposition nr H7 år 1959

att i princip lägga produktionen och insatserna av produktionsmedel under

1956 som underlag för framskrivningen till prognosåret men detta skulle

dock göras först sedan materialet för år 1956 grundligt genomgåtts och korrigerats

på sådana punkter, där 1956 ars skörderesultat uppenbart avvikei

från vad som kan anses normalt. Beredningen har därför infört begreppet

normvolym för år 1956. Med utgång från normvolymerna för olika intäktsresp.

kostnadsposter har sedan prognoser beräknats för ett år centierat

kring den 1 september 1959. o

I tabell 1 redovisas såväl bedömningen av normvolymer för ar 1J56 som

beräknade prognosvolymer. Tabellen omfattar endast de intäkts- resp. kostnadsposter

för vilka gjorts avvikelse från den faktiska volymen 1956

antingen vid bedömningen av normvolymen för år 1956 eller vid beräkning

av prognosvolym. Vidare omfattar tabell 1 endast vägda genomsnittssiftroi

för Slb (slättbygdsområdet). För alla de poster, vilka saknas i tabell 1, hai

1956 års volymer tillämpats oförändrade i prognosen.

Intäktssidan. Höstvete saknas i tabell 1, vilket enligt det föregående innebär,

att 1956 års faktiska volym införts i prognosen. För vårvete har däremot

med hänsyn till produktionsvolymerna under tidigare år gjorts en obetydlig

korrigering av 1956 års faktiska volym samt sedan en viss ökning i

prognosen. . .. _ _

I fråga om råg har 1956 års faktiska volym hållits oforandrad som normvolym

men en nedskärning har gjorts i prognosen. Detta gäller dock liksom

för vårvete endast grupp III. .. . , .

De mest betydande korrigeringarna gäller fodersad (havre och korn .

Förut har påpekats, att skörden av fodersäd år 1956 av olika anledningar

varit exceptionellt stor. På grund av att endast en begransad del av den totala

fodersädsskörden går till direkt försäljning (den största delen användes

som foder på de gårdar där den produceras) får en stor ökning i skoiden

under ett visst år ett mycket betydande utslag i form av forsalda kvantiteter

resp. lagerökning. Så har varit fallet 1956. Betydande korrigeringai

par °''oras. . „„

I fråga om matpotatis förekom 1956 speciellt inom Gmb ovanligt stor försäljning.

Inom andra områden var intäkterna av matpotatis ej exceptionellt

stora. Medeltalet för Sill påverkades dock starkt av siffrorna från Gmb

och betydande korrigering har gjorts.

I fråga om vall- och rotfruktsfröer var skörden under 19o6 ovanligt 1 ten

Samma gäller i fråga om oljefröer, där korrigeringen till normvolym 19ob

innebär ett återställande till vad som närmast kan anses normalt.

Produktionsvärdet under rubriken »nötkreatur, djurvarde» avser födda

kalvar, värdet av tillväxt samt »vinst» vid försäljning vid liogre försäljningspriser

än inventeringspriser. Under år 19o6 var produktionsvaidet något''lägre

än året förut, vilket torde stå i samband med att djurstammen

hade decimerats kraftigt i samband med torkaret 195o. Nonnvardct fm 1. a

har därför beräknats något högre än det faktiska värdet samma ai. Vidare

har för prognosåret beräknats eu ytterligare ökning i produktionen

Mjölkproduktionen har för storleksgrupp III korrigerats för ar 19o6. Vid

bedömningen har förhandlingsberedningen studerat inte endast volymerna

enli«t JEU utan även statistiken över djurantalet enligt kreatuisra^nmg •

Den beräknade normvolymen för 1956 har emellertid för grupp III hållits

oförändrad i prognosen. Denna volym ar nagot lagre an den taktiskt uppnådda

1957. För storleksgrupp IV har bl. a. med liansyn till en takt s v

konstaterad återuppbyggnad av kostammen (enligt husdjursrakningai na

senast 1958) räknats med en ökad produktion för piognosåret.

Svinproduktionen har ökat avsevärt inom såval grupp III och IV undc

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj. ts proposition nr 147 år 1959

Tabell 1. Kvantiteter resp. värde volymer'' i 1956 års prisnivå vid Slb"-gårdar, grupperna III

(15 ha gård) och IV (25 ha gård), för åren 1954—1957 jämte normvolymer för 1956 samt

prognosvolymer per den 1/9 1959

1954

1955

1956

1957

1956

norm-

volym

1/9 1959

prognos

Vårvete.................

.... kg III

1257

883

1 170

901

1 100

1200

Råg.......................

IV

3 211

2 528

2 678

2 275

.... kg III

1275

446

1022

856

_

900

Havre..............

IV

2 140

1228

2 108

1952

133

- 464

3108

- 169

700

Korn...................

IV

785

422

5 391

139

1 200

.... kg III

312

289

1943

208

500

IV

938

1425

3 482

453

1000

Matarter (+ foderärter och vicker) kg III

171

13

168

127

Matpotatis ..............

IV

485

187

664

306

500

.... kg III

3 442

2 283

4304

1607

3 500

Vall- och rotfruktsfröer.....

IV

4 024

2 721

5 815

1 613

3 500

.... kg III

64

81

22

113

110

Höstraps och -rybs ........

IV

362

357

202

317

300

---- kg III

692

674

95

445

600

Vårraps och -rybs..........

IV

1981

2 185

297

1990

2 000

.... kg III

20

16

63

21

40

Senap ...................

IV

56

60

37

63

60

.... kg III

13

30

5

14

20

Linhalm..................

.... kg III

32

36

50

- 22

Grovfoder och bete........

IV

8

22

44

2

20

. ... kr. III

23

85

21

37

40

Hästar, djurvärde..........

IV

84

71

57

88

75

76

85

122

58

75

Hästar, dragkraft..........

IV

231

245

215

106

200

.. . . kr. III

278

254

216

175

_

Nötkreatur, djurvärde......

IV

395

344

300

215

200

... kr. III

2 831

3 164

3 061

3 230

3 200

3 475

Nötkreatur, mjölk..........

IV

4 454

4 769

4 740

4 820

5 100

.... kg III

23 334

22 447

22 182

23104

22 800

Leveranstillägg ............

IV

28 761

28 000

29181

30 298

31000

... kr. III

266

305

206

175

_

Ägg, fjäderfä ..............

IV

267

186

141

107

__

50

.... kg III

415

430

446

470

_

482

Svin, djurvärde............

IV

486

492

521

490

... kg III

1495

1683

1779

1699

1700

1850

Övrigt, djurprodukter.......

IV

1851

2 160

2 228

2 259

2 600

. .. kr. III

41

32

35

30

_

Areal- och kontantbidrag....

IV

38

48

75

69

60

. .. kr. III

—

397

22

247

_

Övrigt .....................

IV

—

562

76

523

34

8

2

5

_

IV

39

16

6

31

20

—

Kraftfoder ...............

... kr. III

2 340

2 934

3 460

3 215

2 800

3 400

Utsäde.....................

IV

2 611

3 410

3 876

3 779

3 372

4 843

561

610

707

584

630

Hästar, värdeminskning.....

IV

917

1033

1192

1041

1041

. .. kr. III

76

74

Öl

50

26

IV

82

97

78

56

Maskiner och redskap, avskrivning kr. III

1483

1514

1456

1505

1500

Traktorer, avskrivning.......

IV

2 402

2 425

2 321

2 408

2 400

. .. kr. III

497

549

581

603

681

IV

1087

1137

1145

1248

1200

1300

1 Tabellen omfattar endast de poster, för vilka antingen normvolymen 1956 eller prognosvolymen

avviker från faktisk volym 1956.

2 Slättbygdsområdet.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr H7 år 1959

17

Tabell 1 (forts.)

1954

1955

1956

1957

1956

norm-

volym

1/9 1959

prognos

kr. III

190

223

231

219

_

IV

346

393

365

427

—

425

kr. III

78

106

72

54

—

—

IV

134

147

108

84

—

100

kr. III

172

175

194

229

—

254

IV

230

242

281

333

—

380

kr. III

313

341

359

389

—

443

IV

545

514

573

577

—

—

mt III

1506

1351

1369

1332

—

1 192

IV

2 311

2116

1997

1953

1654

Mineral- och vitaminpreparat

Arbete, medhjälpande familjemed
-

de år föreliggande material omfattar. En fortsatt ökning fram till prognosåret

har förutsatts.

Av tabell 1 framgår, att normvolymerna 1956 i fråga om växtprodukter

hållits oförändrade i prognosen på praktiskt taget alla punkter. Endast i fråga

om vårvete och råg förekommer obetydliga justeringar i prognosen i

jämförelse med normvolymen. Normvolymerna för år 1956 på vegetabiliesidan

är mindre än de faktiska volymerna.

Prognoserna i fråga om animalieprodukter leder däremot till betydande

ökningar i produktionsvärdet. Detta inotväges emellertid till en del genom

förutsatt ökad förbrukning av köpfoder.

Kostnadssidan. På grund av den misslyckade skörden 1955 var inköpen

av kraftfoder under 1956 ovanligt stora. Den antagna norm volymen för år

1956 är därför inom såväl grupp III som IV avsevärt lägre än den faktiska.

Å andra sidan har som förut nämnts räknats med ökad förbrukning av

kraftfoder under prognosåret. Detta står i samband med den förutsatta ökningen

i animalieproduktionen. Vid bedömningen har man inom förliandlingsberedningen

beräknat den ökning i antalet foderenheter, som torde krävas

för att åstadkomma den förutsatta ökningen av animalieproduktionen

(mjölk, ägg, kött, fläsk). Det har emellertid förutsatts, att en del av dessa

foderenheter skall kunna åstadkommas via egen foderproduktion genom olika

produktionstekniska åtgärder.

Förhandlingsberedningen är enig om de normvolymer för kraftfoder, som

insatts för grupperna III och IV. Däremot har beredningen ej kunnat enas

i fråga om prognosberäkningen. Majoriteten inom förhandlingsberedningen

har i fråga om grupp III för prognosåret räknat med en kraftfoderkostnad,

som i 1956 års prisläge med 600 kr. överstiger den antagna normvolymen per

gård. Ledamöterna Odhner och Wallcn har emellertid kommit till den slutsatsen,

att kraftfoderkostnaden i prognosåret, främst med hänsyn till inträffad

minskning av hästbeståndet, borde sättas 300 kr. lägre för storlcksgrupp

III och 243 kr. lägre i storleksgrupp IV. Samtliga angivna siffror avser

värden i 1956 års prisläge.

Utsädeskostnaderna var ovanligt stora 1956, vilket åtminstone delvis torde

stå i samband med utvintring av oljeväxter, som medförde behov av extra

kvantiteter spannmålsutsäde för vårsådd. Sålunda har normvolymen 1956

salts lägre än den faktiska volymen samma år. Normvolymen har sedan fått

kvarstå oförändrad i prognosen.

I fråga om avskrivningskostnader för maskiner och redskap redovisas enligt

JEU för år 1956 lägre siffror än för de kringliggande åren. Detta kan

2° Hihang till riksdagens protokoll 1959. 1 samt. Nr 147

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 1^7 år 1959

Tabell 2. Sammanställning av relativtal för olika intäkts- och kostnadsslag för storleksgrupperna

III (15 ha gård) och IV (25 ha gård) enligt faktiska volymer 1954—1957, normvolymer 1956

samt prognosvolymer centrerade kring 1/9 1959

För samtliga år har 1956 års priser använts

1954

1955

1956

1957

1956

1/9 1959

norm-

prognos-

volym

volym

Växtprodukter

Grupp III....................................

92

70

117

79

100

100

» IV....................................

102

85

112

84

100

100

Djurprodukter

Grupp III....................................

96

99

100

101

100

105

» IV....................................

93

97

100

101

100

109

Summa intäkter

Grupp III....................................

95

95

103

97

100

104

» IV....................................

96

96

104

98

100

106

Fodermedel

Grupp III....................................

87

105

118

in

100

117

» IV....................................

82

104

112

in

100

134

Gödselmedel, kalk och strö

Grupp III....................................

91

89

100

92

100

100

» IV....................................

96

100

100

100

100

100

Summa varuförbrukning

Grupp III....................................

89

98

112

104

100

no

» IV....................................

86

99

108

106

100

117

Summa avskrivning och underhåll

Grupp III....................................

97

100

99

99

100

101

» IV....................................

100

100

98

101

100

102

Summa övriga kostnader

Grupp III....................................

93

94

100

102

100

104

» IV....................................

96

93

100

100

100

102

Summa kostnader, exklusive arbete och ränta

Grupp III....................................

93

98

105

102

100

106

» IV....................................

93

98

102

103

100

108

Arbetskostnader, exklusive brukaren

Grupp iII ....................................

no

99

100

l 97

100

87

» IV....................................

116

106

100

98

100

83

Summa kostnader, exklusive brukarens arbete

£*''

Grupp III....................................

97

98

103

101

100

101

* IV....................................

99

100

102

101

100

102

förklaras genom att korrigering till aktuell prisnivå inom JEU ej göres varje

år. Med hänsyn till detta avviker den insatta normvolymen från den faktiska

volymen 1956. Normvolymen har fått kvarstå oförändrad i prognosen.

I fråga om avskrivningskostnader för traktorer räknas med ökning i prognosåret

för båda storleksgrupperna. I fråga om underhållskostnaderna tyder

räkenskapsmaterialet på ökning jämfört med 1956 för grupp IV, medan

underhållskostnaderna för grupp III hållits oförändrade.

Kostnaderna för mineral- och vitaminpreparat visar en obruten stegring

för båda storleksgrupperna.

Kostnaderna för personbil och motorcykel i jordbruket företer en betydande

ökning i storleksgruppen III, medan dessa kostnader i grupp IV varit

praktiskt taget lika under de 2 senaste redovisade åren. För grupp IV har

därför 1956 års värde hållits oförändrat.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 147 år 1959

19

Beträffande arbetsvolymen må först erinras om att brukarens arbetsinsats

i jordbruksföretaget enligt redovisningen i JEU är praktiskt taget oförändrad

under de senaste åren. Betydande nedgång föreligger däremot i fråga om

arbetsinsatser från lejd arbetskraft samt medhjälpande familjemedlemmar.

Den utveckling, som kan utläsas ur de redovisade siffrorna, har använts för

framskrivning till prognosåret.

För storleksgruppen III bär beräknats en nedgång i antalet arbetstimmar

för lejd arbetskraft jämte medhjälpande familjemedlemmar av 177 timmar

i prognosåret i jämförelse med normvolymen 1956. Detta får förutsättas

ske från mitten av år 1956 (den 1 juli) fram till den 1 september 1959, kring

vilken dag prognosåret är centrerat, d. v. s. 3 år och 2 månader. Den anförda

nedgången i antalet arbetstimmar för de båda nämnda arbetarkategorierna

motsvarar 12,9 procent för hela tiden från 1956 och 4,1 procent per år. För

den totala arbetsvolymen blir nedgången i antal arbetstimmar för hela tiden

(3 år och 2 månader) 4,7 procent samt per år 1,5 procent.

Besultaten av den gjorda framskrivningen på materialet från JEU har

jämförts med uppgifter ur statistiska centralbyråns s. k. endagsundersökningar.

Enligt dessa undersökningar var minskningen i den totala arbetsinsatsen

inom storleksgrupp III 2,1 procent från 1956 till 1957 samt 1,7 procent

från 1957 till 1958. Den framskrivning som gjorts av JEU-materialet

för 1956 ansluter sig sålunda relativt nära till den minskningstakt i fråga om

arbetsvolymen, som varit rådande för hela riket inom storleksgrupp III.

För storleksgrupp IV har räknats med att arbetsinsatsen per gård av lejd

arbetskraft samt medhjälpande familjemedlemmar minskar med 343 timmar

från 1956 till prognosåret. Detta motsvarar 17,2 procent av de nämnda

kategoriernas arbetsinsats 1956 för hela tiden (3 år och 2 månader) samt 5,4

procent per år. Om den nämnda nedgången i arbetsinsatsen av lejd arbetskraft

och familjemedlemmar i stället beräknas i procent av total arbetsvolym

1956, erhålles en nedgång med 7,6 procent för hela tiden och 2,4 procent

per år. Enligt statistiska centralbyråns undersökningar för hela riket

sar för denna storleksgrupp nedgången i den totala arbetsvolymen 4,5 procent

från 1956 till 1957 och 2,5 procent från 1957 till 1958. Den i prognosen

förutsatta minskningen stämmer väl med den, som enligt centralbyråns

undersökning erhållits för det senaste året.

3. Prognosernas ekonomiska innebörd

I följande tablå beräknas den ekonomiska effekten av volymförändringar

i prognoserna i jämförelse med normvolymer 1956. Samtliga värden är beräknade

i 1956 års prisnivå.

I 1956 års priser: Grupp III Grupp IV

Beräknad sammanlagd intäkt prognosåret.............. 29 019 43’093

Beräknad sammanlagd intäkt 1956.................... 28 020 4o''661

Beräknad ökning av intäktsumman .................. 999 2 429

Beräknad sammanlagd kostnad exklusive brukarens arbete

för prognosåret (alternativ taxeringsvärde) .......... 22 043 33 092

Beräknad sammanlagd kostnad exklusive brukarens arbete

1956 (alternativ taxeringsvärde).................... 21 828 32 544

Beräknad nettoökning av kostnaderna i oförändrad prisnivå 215 518

Beräknad nettoeffekt genom ändrade volymer i prognosen

(intäktsökning minus kostnadsökning)................ 784 1 881

Om kraflfoderkostnaderna i prognosåret skulle beräknas enligt reservanternas

förslag, blir de beräknade nettoeffekterna av volymändringarna i

1956 års priser 300 kr. högre för grupp III samt 243 kr. högre för grupp IV.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr /47 år 1959

Tabell 3. Beräkning av intäkter och kostnader vid jordbruk i storleksgrupperna 10—20 ha (III)

och 20—30 ha (IV) med utgångspunkt från prisnivån under december 1958 och januari 1959

samt volymer under prognosåret (1/3 1959—29/2 1960). Såväl volymer som beräknade intäkter

och kostnader hänför sig till 15,0 ha respektive 25,0 ha

Slättbygdsområdet, Slb

Intäktsposter

Priser

öre/kg

för decem- ber 1958- januari

1959

1956 =

100

Grupp III

Grupp IV

Kvantitet

kg per

gård

Beräkna- de intäk- ter för

prognos- året kr.

per gård

Kvan- titet

kg per

gård

Beräkna

de intäk

ter för

prognos- året kr.

per gård

Växtprodukter

Höstvete ............................

38,61

2 746

1060

6 274

2 422

Vårvete ..............................

38,76

1200

465

2 678

1038

Håg..................................

34.89

900

314

2108

736

Summa brödspannmål

—

—

1839

—

4196

Havre................................

35,80

700

251

1200

430

Korn ................................

37,60

500

188

1000

376

Ärter ................................

64,60

168

109

500

324

Summa övrig spannmål

—

—

548

—

1 129

Matpotatis............................

29,69

3 500

1039

3 500

1039

Fabrikspotatis ........................

11,41

1402

160

2 579

294

Summa potatis

—

—

1199

—

1333

Sockerbetor ..........................

8,10

16 944

1372

28 161

2 281

Vall- och rotfruktsfröer ..............

>116,7

110

128

300

350

Höstraps och -rybs....................

64,00

600

384

2 000

1280

Vårraps och -rybs ....................

59,00

40

24

60

35

Linhalm..............................

20,00

50

10

20

4

Senap ................................

44,00

20

9

Linfrö................................

70,00

17

12

Hampfrö ............................

70,00

3

2

152

141

Hampa ..............................

15,00

37

6

Övriga handelsväxter ................

>92,5

—

—

Summa oljeväxter och spånadsmaterial

—

—

447

—

1460

Trädgårdsprodukter ..................

>129,2

229

296

281

363

Grovfoder ............................

>60,6

40

24

75

45

Summa växtprodukter

—

—

5 853

—

11158

Djurprodukter

Hästar, djurvärde ....................

>114,6

75

86

200

229

» , dragkraft ....................

>96,3

216

208

200

193

Nötkreatur, djurvärde ................

>103,5

3 475

3 598

5100

5 279

» , mjölk ....................

41,15

22 800

9 382

31000

12 757

Leveransbidrag ......................

1

206

206

50

50

Svin, djurvärde ......................

412,00

1850

7 622

2 600

10 712

Får och ull ..........................

>95,9

50

48

92

88

Ägg, fjäderfä ........................

292,00

482

1407

521

1521

Kreatursgödsel ......................

1 .

—

—

3

3

Övrigt ..............................

1 .

35

35

60

60

Summa djurprodukter

—

—

22 591

—

30 892

Övriga intäkter

Ersättning för inventarier ............

>111,7

283

316

408

456

Återbäring och efterlikvider ..........

1 .

361

361

462

462

Övrigt ..............................

1 .

2

2

20

20

Summa övriga intäkter................

—

—

679

—

938

Summa intäkter

—

—

29124

—

42 988

1 Indextal; siffrorna i andra och fjärde kolumnen avser för dessa poster värdevolymer i 1956

års prisnivå.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr H7 år 1959

21

Tabell 3 (forts.)

Kostnadsposter

V aru/örbruknirig

Kraftfoder.........

Mejeriavfall .......

Betmassa .........

Grovfoder och bete

Summa fodermedel

Utsäde .............

Handelsgödsel .......

kvävehaltig .......

fosforhaltig ......

kalihaltig ........

biandgödsel ......

övriga gödselmedel

Kalk ..............

Strömedel ..........

Kostnader för kommande grödor

Avskrivning och underhäll

Hästar, värdeminskning .........

Ekonomibyggnader, avskrivning och underhåll

.......................

Maskiner och redskap, avskrivning (

traktorer) .....................

Maskiner och redskap, underhåll (

traktorer) .....................

Traktorer, avskrivning ...........

Traktorer, underhåll .............

Diken, avskrivning...............

Diken, underhåll.................

Vägar och broar, underhåll.......

Stenröjning, underhåll ...........

El-, vatten- och avloppsledning .. .

Permanenta stängsel, underhåll .. .

Övriga kostnader

Mineral- och vitaminpreparat

Diverse för husdjuren ......

Diverse för växtodlingen ....

Elström ....................

Driv- och smörjmedel ......

Försäkringar................

Allmänna omkostnader......

Prisindex

Grupp III

Grupp IV

för de- cember

1958 med

1956 =

100

Kostnad

i 1956

års

prisnivå

kr. per

gård

Beräknad

kostnad

prognos- året i pri- ser per

december

1958 kr.

per gård

Kostnad

i 1956 års

prisnivå

kr. per

gård

Beräk- nad kost- nad prog- nosåret

i priser

per de- cember

1958 kr.

per gård

105,3

3 400

3 580

4 843

5100

100,0

622

622

859

859

85,2

48

41

10

9

»71,0, 75,0

100

71

36

27

—

—

4 314

—

5 995

101,3

630

638

1041

1 055

noo,3,100,1

794

796

1429

1431

91,6

501

459

713

653

105,8

183

194

260

275

103,6

194

201

402

416

100,0

17

17

32

32

■102,0, 101,5

50

51

66

67

113,7

50

57

55

63

—

—

1 775

—

2 937

98,6

48

47

140

138

| -

—

6 774

—

10125

‘165,4, 164,1

26

43

78

128

101,1

1800

1820

2 494

2 521

112,1

1500

1682

2 400

2 690

113,9

577

657

971

1106

106,1

681

723

1300

1379

113,9

231

263

425

484

109,9

126

138

260

286

106,9

72

77

100

107

98,4

84

83

106

104

100,0

9

9

5

5

101,1

37

37

50

51

96,4

46

44

74

71

1

—

5 576

—

8 932

100,9

254

256

380

383

107,6

505

543

771

830

95,7

327

313

576

551

120,9

315

381

485

586

110,1

632

696

963

1 060

100,0

286

286

414

414

111,2

163

181

216

240

Det förra talet avser grupp III och det senare grupp IV.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj. ts proposition nr H7 år 1959

Tabell 3 (forts.)

Kostnadsposter

Prisindex

för de- cember

1958 med

1956 =

100

Grupp III

Grupp IV

Kostnad

i 1956 års

prisnivå

kr. per

gård

Beräknad

kostnad

prognos- året i pri- ser per

december

1958 kr.

per gård

Kostnad

i 1956 års

prisnivå

kr. per

gård

Beräk- nad kost- nad prog- nosåret

i priser

per de- cember

1958 kr.

per gård

Personbil och motorcykel..............

106,9

443

474

573

613

Inventariehyror ....................

110,3

350

386

493

544

Frakter ..............................

110,5

187

207

297

328

Summa övriga kostnader..............

—

—

3 723

—

5 549

Summa kostnader (exklusive ränte- och

arbetskostnader) ....................

—

—

=16073

—

=24606

År betskostnader

Brukaren ......................

‘385

22 391

9 205

*2 532

9 748

Övrigt manuellt arbete................

>385

21 192

4 589

»1654

6 368

Summa arbetskostnader

—

—

13 794

—

16116

Summa kostnader exklusive räntor

—

—

=29867

—

=40 722

J jordbruket investerat kapital

Fastigheten ................

rest.-taxeringsvärde..................

—

—

27 812

_

49 270

rest.-marknadsvärde (1,28 x tax.v.) .

—

—

35 599

_

63 066

-Driftskapital...............

husdjur ....................

—

*14285

14 285

*20002

20 002

traktorer.................

3102,8

*5 333

5 482

*11 040

11349

övriga inventarier ..................

3105,2

*14494

15 248

*17 823

18 857

investeringar i ekonomiska föreningar

—

*2 328

2 328

*3 529

3 529

rörelsemedel (25 % av kostnaderna ex-

klusive räntor)....................

—

—

7 467

—

10 181

Summa kapital, alt. taxeringsvärde

—

—

72 622

—

113 188

Summa kapital, alt. marknadsvärde

—

—

80 409

—

126 984

Räntekostnader

Alt. taxeringsvärde 4,81 % ........

_

_

3 493

_

5 444

Alt. marknadsvärde 4,81 % ..........

—

—

3 868

—

6108

Summa kostnader, exklusive

brukarens arbetsersättning

Alt. taxeringsvärde ......

—

—

=24155

—

=36 418

Alt. marknadsvärde......

—

—

=24530

—

=37 082

1 Öre per timme för 1958.

2 Antal timmar.

3 Index för december 1958 med 1957 = 100.

* I 1957 års prisnivå.

5 I dessa poster ingår ersättning för brukarens arbete i underhåll av ekonomibyggnader med

204 kr. i grupp III resp. 227 kr. i grupp IV. Avdrag med dessa belopp har gjorts för prognosåret

i följande tabeller.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. <Maj:ts proposition nr H7 år 1959

Tabell 4. Resultatberäkning för slältbygdsoinrådet i grupp III (15 ha gård). 1954—1957 enligt

den jordbruksekonomiska undersökningens faktiska resultat; för prognosåret priser per december

1958—januari 1959

Intäkter, kostnader, kapital och

arbetsinkomst, kr.

1954

1955

1956

1957

i/9 1959

a. Intäkter...........................

23 652

24 103

28 288

26 381

29 124

b. Kostnader exklusive ränte- och arbets- kostnader .........................

12 343

13 356

14 859

14 776

15 869

c. Fastighetskapital, alt. 1............

30 951

34 996

35 157

35 053

35 599

d. Fastighetskapital, alt. 2............

18 645

19 831

19 998

27 822

27 812

e. Driftskapital.......................

38 120

39 625

42 326

43 939

44 810

f. Summa kapital, alt. 1 (c+e) .......

69 071

74 621

77 483

78 992

80 409

g. Summa kapital, alt. 2 (d+e).......

56 765

59 456

62 324

71 761

72 622

h. Räntekostnad, alt. 1...............

2 722

3171

3 408

3 698

3 868

i. Räntekostnad, alt. 2...............

2 237

2 528

2 737

3 360

3 493

j. Arbetskostnader exklusive brukarens

arbetsersättning....................

4 482

4 492

4 802

4 941

4 589

k. Summa kostnader exklusive bruka- rens arbetsersättning, alt. 1 (b+h+j)

19 547

21019

23 069

23 415

24 326

1. Summa kostnader exklusive bruka- rens arbetsersättning, alt. 2 (b+i+j)

19 062

20 376

22 398

23 077

23 951

m. Erhållen arbetsinkomst för brukaren,

alt. 1 (a—k).......................

4105

3 084

5 219

2 966

4 798

n. Erhållen arbetsinkomst för brukaren,

alt. 2 (a 1) .......................

4 590

3 727

5 890

3 304

5173

Anm. Alt. 1 innebär, att fastighetskapitalets taxeringsvärde uppräknats till marknadsvärde

medelst köpeskillingskoefficienten.

Alt. 2 innebär, att fastighetskapitalet utgöres av taxeringsvärdet.

4. Volymutvecklingen

I tabell 2 redovisas relativtal för värdevolymer, d. v. s. värden för intäkter

resp. kostnader i konstant prisnivå (1956 års priser).

Av särskilt intresse är siffrorna för samtliga kostnader exklusive arbete

och ränta. För grupp III är ökningen beräknad till 6 procent och för grupp

IV till 8 procent.

På grund av den betydande minskningen i arbetsinsatsen från lejd arbetskraft

jämte medbjälpande familjemedlemmar blir kostnadsökningen för alla

kostnader exklusive brukarens arbete endast 1 procent i grupp III och 2 procent

i grupp IV.

5. Värdeberäkning för prognosåret

Tidigare har under II diskuterats de priser, som insatts i beräkningarna

över intäkter och kostnader för prognosåret. De avser i princip medeltal för

december 1958 och januari 1959, i förekommande fall säsongkorrigerade. De

liar emellertid i fråga om mjölk beräknats med utgång från särskilda antaganden

(jfr under II).

I tabell 3 redovisas prognoskvantiteter resp. värdevolymer i prognosen beräknade

i 1956 års priser. Vidare anges för varje post tillämpat pris pr kg

eller prisindex vid uppräkning från 1956 års nivå till det i prognosen tillämpade

priset.

De i beräkningen tillämpade priserna på olika produkter är i genomsnitt

ungefär desamma som 1956 års priser. Den erhållna intäktssumman för

prognosåret (29 124 kr. för grupp III och 42 988 kr. för grupp IV) avviker

obetydligt från de i en tidigare tablå redovisade intäktsbeloppen för prog
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 147 år 1959

nosåret beräknade i 1956 års priser (29 019 kr. för storleksgrupp III samt

43 093 kr. för grupp IV).

På kostnadssidan föreligger betydligt större prisändringar. I enlighet med

vad som anförts under II har på kostnadssidan räknats med de priser, som

gäller för olika produktionsmedel vid årsskiftet 1958/59. Lönehöjningar under

1959 har ej beaktats på detta stadium av beräkningarna. De sammanlagda

kostnaderna exklusive brukarens arbete har i 1956 års prisnivån för

prognosåret beräknats till 22 043 kr. för storleksgrupp III enligt alternativet

taxeringsvärde. Vid beaktandet av pris- och lönestegringar på sätt som förut

anförts erhålles för prognosåret kostnadssumman 24 155.

För storleksgrupp IV har motsvarande andel av kostnaderna i 1956 års

pris- och lönenivå beräknats till 33 092 kr. för prognosåret. Vid beaktandet

av pris- och lönestegringar på sätt som nämnts stiger denna siffra till 36 418.

tf. Resultatberäkning för jordbruksföretaget

I tabell 4 och 5 har sammanställts resultatberäkningar för själva jordbruksföretaget.

Tabellerna omfattar endast medeltalen för Slb. Värdena för

åren 1954—1957 är historiska och hämtade ur JEU. De har emellertid på

sätt som tidigare angivits omräknats till 15,0 resp. 25,0 ha för samtliga år.

De för prognosåret införda intäkterna resp. kostnaderna kan identifieras i

tabell 3.

VII. Beräkning av den del av räntan på i lantbruksföretaget insatt eget ka-*

pital, som kan anses stå i samband med kapital vunnet genom penningvärdeförändringen

I

I de beräkningar av jordbrukarnas inkomster, som utfördes på grundval

av typjordbrukskalkyler i samband med inkomstjämförelserna med industriarbetare

vid förhandlingarna 1956, lades till jordbrukarnas arbetsinkomster

1/3 av räntan på i lantbruket investerat eget kapital (Kungl. Maj :ts

prop. 1956: 165). Bakgrunden till detta tillägg var vissa synpunkter framförda

av jordbruksprisutredningen (SOU 1954: 39), som bl. a. anförde, att

en del av det kapital, som representerades av nuvarande jordbruksvärden,

liksom en del av den nuvarande förmögenheten icke motsvaras av gjorda

investeringar utan har framkommit genom värdestegringar i främsta rummet

på fastigheterna och fallande realvärlden på lån.

I enlighet med de av jordbruksprisutredningen anförda synpunkterna

enade man sig vid förhandlingarna 1956 om att 1/3 av räntan på eget kapital

motsvarade räntan på det kapital, som på detta sätt vunnits genom

penningvärdeförsämringen.

Inför 1959 års förhandlingar om jordbrukspriserna har inom jordbrukets

utredningsinstitut en omprövning företagits av storleken av det belopp, Rom

med ovan nämnda motivering skall läggas till jordbrukarens arbetsinkomst,

innan inkomstjämförelsen sker. Denna undersökning skall här sammanfattningsvis

redovisas.

Ett företags tillgångar kan uppdelas på realtillgångar och penningtillgångar.

Dess skulder utgöres till allra största delen av penningskulder. Under

en tid av penningvärdeförsämring ökas i regel realtillgångarnas värde

mätta i penningenheter, medan penningtillgångarnas och skuldernas värde

mätta i penningenheter är oförändrade och mätta i realvärde sjunkar. 1 undersökningen

har man därför skilt mellan å ena sidan realtillgångar och å

andra sidan penningtillgångar och skulder.

Liksom i jordbruksprisutredningen skiljes mellan 2 olika effekter av

penningvärdeförsämringen. Den utveckling, som leder till en ökning av det

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungi. Maj.ts proposition nr It7 år 1959

Tabell 5. Resultatberäkning för slättbygdsområdet i grupp IV (25 ha gård); 1954—1957 enligt

den jordbruksekonomiska undersökningens faktiska resultat; för prognosåret priser per december

1958—januari 1959

Intäkter, kostnader, kapital och

arbetsinkomst, kr.

1954

1955

1956

1957

1/9 1959

a. Intäkter ...........................

35 358

35 824

41145

38 530

42 988

b. Kostnader exklusive ränt c- och arbets- kostnader .........................

18 776

20 005

21 776

22 326

24 379

c. Fastighetskapital, alt. 1............

55 434

62 898

60 464

61 657

63 066

d. Fastighetskapital, alt. 2............

33 394

35 728

34 314

48 908

49 270

e. Driftskapital.......................

54 672

56 288

59 093

58 456

63 918

f. Summa kapital, alt. 1 (c+e)........

110 106

119 186

119 557

120 113

126 984

g. Summa kapital, alt. 2 (d+e).......

88 066

92 016

93 407

107 364

113 188

h. Räntekostnad, alt. 1...............

4 338

5 065

5 284

5 621

6 108

i. Räntekostnad, alt. 2...............

3 470

3 911

4130

5 026

5 444

j. Arbetskostnader exklusive brukarens

arbetsersättning....................

6 884

6 587

6 994

7 247

6 368

k. Summa kostnader exklusive bruka- rens arbetsersättning, alt. 1 (b+h+j)

29 998

31657

34 054

35 194

36 855

i. Summa kostnader exklusive bruka- rens arbetsersättning, alt. 2 (b-J-i+j)

29 130

30 503

32 900

34 599

36 191

in. Erhållen arbetsinkomst för brukaren,

alt. 1 (a—k).......................

5 360

4 167

7 091

3 336

6133

n. Erhållen arbetsinkomst för brukaren,

alt. 2 (a—1)........................

6 228

5 321

8 245

3 931

6 797

Anm. Alt. 1 innebär, att fastighetskapitalets taxeringsvärde uppräknats till marknadsvärde

medelst köpeskillingskoefficienten.

Alt. 2 innebär, att fastighetskapitalet utgöres av taxeringsvärdet.

egna kapitalet, när priserna på lantbrukets realtillgångar stiger mer än vad

som motsvarar den allmänna prisstegringen, kallas inflationseffekt 1. Den

utveckling, som leder till en liknande ökning beroende på att viss del av tillgångarna

finansieras genom lån, kallas inflationseffekt 2.

Vid beräkningen av storleken av inflationseffekt 1 räknas som verklig

kapitalkostnad för ett företag räntan på det i företaget varje år från och

med tilllrädesåret i realtillgångar investerade kapitalet, framräknat till sitt

realvärde (till den tidpunkt vid vilken inflationselfekterna skall beräknas)

med levnadskostnads/konsumentprisindex som mätare på penningvärdeförändringen.

Inflationseffekt 1 erhålles, om den på detta sätt beräknade

kapitalkostnaden för företaget dragés från räntan på det investerade kapitalet

beräknat efter marknadsvärdet eller taxeringsvärdet för fastigheten

vid den tidpunkt, för vilken inflationseffekten skall anges.

För att beräkna inflationseffekt 2 framräknas företagets skulder minus

penningtillgångar vid tillträdestidpunkten och årliga ändringar häri till den

lidpunkt, för vilken effekten skall beräknas. Denna framräkning sker med

levnadskostnads/konsumentprisindex. Från detta belopp dragés summa

skulder minskade med summa penningtillgångar vid samma tidpunkt. Räntan

på den värdeökning, som härigenom erhålles, är inflationseffekt 2.

Inflalionseffekterna uttrycks lämpligen i procent av räntan på eget kapital

vid den tidpunkt, vid vilken effekterna skall anges.

Inflationseffekterna undersöks för en grupp vid en viss tidpunkt bestående

företag. De tidpunkter, som bär valts, är slutet av 1956 resp. slutet av

1958. En sådan grupp av jordbruk brukas av företagare med olika lillträdestidpunkter.

Effekterna skall för varje enskilt företag bestämmas för liden

från tillträdet till 1956 resp. 1958. Den tidsperiod, som skall studeras,

blir sålunda olika lång för olika företag i gruppen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

°26

Kungl. Maj. ts proposition nr i kl år 1959

Storleken av injlationseffekterna under olika långa tidsperioder

Perioder

Inflationseffekt i procent av eget kapital vid slutet av

perioden

Fastigheten värderad till

marknadsvärde

taxeringsvärde

utjämnat

taxeringsvärde

Modell 1

1930—1956......................

+ 34

+ 26

1944—1956......................

+ 30

+ 29

_

1950—1956......................

+ 13

+ 18

—

Modell 2

1930—1956......................

+ 25

+ 20

+ 29

1944—1956......................

+ 22

+ 20

+ 26

1950—1956......................

+ 10

+ 13

+ 14

Modell la1

1944—1958......................

+ 31

+ 45

1950—1958......................

+ 15

+ 36

—

Modell 2a1

1932—1958......................

+ 24

+ 36

+ 29

1944—1958......................

+ 23

+ 36

+ 28

1950—1958......................

+ 12

+ 30

+ 17

1 Samma beräkningsprinciper som modell 1 resp 2 men fastighetsvärdena följda enligt index

och framräkning till 1958 års nivå.

Tyvärr visar det sig vid närmare undersökningar, att ett tillräckligt omlattande

material inte kan erhållas ur det för undersökningen bäst lämpade

materialet, nämligen de räkenskapskontrollerade jordbruken. Icke heller

något annat empiriskt material har visat sig möjligt att använda. Det

har därför varit nödvändigt att söka ange inflationseffekternas storleksordning

genom beräkningar på teoretiska modeller. 2 modeller har konstruerats.

Den ena av dessa (modell 1) representerar ett maximinalternativ för

inflationseffekternas storlek, den andra (modell 2) ett medelalternativ.

Det har icke ansetts möjligt att beräkna något minimialternativ, då tillfredsställande

utgångspunkter för en sådan beräkning ej kunnat erhållas.

I modellerna har räknats med en hypotetisk grupp av 26 lantbruksföretag.

Varje företag representerar ett startår. För de beräkningar, som avser

inflationseffekten vid slutet av 1956, innebär detta, att man räknat med att

1/26 av företagen startade 1930, nästa tjugosjättedel 1931 o. s. v. fram till

år 1955. Den längsta perioden i modellen är sålunda 26 år, vilket enligt

olika undersökningar ungefärligen motsvarar den tidsperiod, under vilken

en jordbrukare i medeltal brukar sitt företag.

Med utgång från olika antaganden beträffande penningtillgångarnas andel

av samtliga tillgångar, skuldsättningsprocentens utveckling, prisutveckligen

för tillgångar i lantbruket, årligen nyinvesterat kapital o. s. v. har inflationseffekter

för modellerna 1 och 2 framräknats. Dessa redovisas i följande

tablå. Antagandena stöder sig på olika typer av källmaterial utvisande

förhållandena vid slättbygdsjordbruk i mellersta Sverige med 10—20 ha

åker. Modellerna 1 och 2 avser perioder, som slutar 1956, och modellerna

la och 2a avser perioder som slutar 1958.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 147 år 1959

Tabell 6. Sammanfattning av brukarens arbets- och kapitalinkomster, kr.

27

Grupp III (15 ha gård)

Grupp

IV (25 ha gård)

1954

1955

1956

1957

1/9

1959

1954

1955

1956

1957

1/9

1959

M arknadsvärdemetoden

Beräknade inkomster för

jordbrukare i slättbygds- om rådet

från jordbruket.......

4105

696

3 084

754

5 219

767

2 966

836

4 798

854

5 360

736

4167

761

7 091

827

3 336

767

6 133

783

av nyanläggningar,

279

328

353

338

381

257

284

280

281

320

av annan verksamhet .

518

545

682

639

689

357

450

627

536

546

Summa arbetsinkomster .

5 598

4 711

7 021

4 779

''6 722

6 710

5 662

8 825

4 920

7 782

25 % av differensen mellan

totala ränteanspråk i lant- bruket och verkliga gäld- räntor, arrenden och un-

598

690

690

731

764

853

991

962

1014

1115

Summa beräknade in- komster i lantbruket ....

6196

5 401

7 711

5 510

‘7 486

7 563

6 653

9 787

5 934

■8 897

Ej redovisade kapitalin- komster

a) överskott från skogs- bruket .............

+ 161

+ 156

+ 79

-45

- 44

+ 320

+ 314

+ 200

-37

-36

b) 75 % av brukarens

kapitalinkomster . ..

1794

2 070

2 070

2 193

2 292

2 559

2 973

2 886

3 042

3 345

Taxeringsvärdemetoden

Beräknad inkomst för

jordbrukare i slättbygds- området

4 590

3 727

5 890

3 304

>5 173

6 228

5 321

8 245

3 931

‘6 797

696

754

767

836

854

736

761

827

767

783

av nyanläggningar,

279

328

353

338

381

257

284

280

281

320

av annan verksamhet .

518

545

682

639

689

357

450

627

536

546

Summa arbetsinkomster .

6 083

5 354

7 692

5117

‘7 097

7 578

6 816

9 979

5 515

18 446

30 % av differensen mellan

totala ränteanspråk i lant- bruket och verkliga gäld- räntor, arrenden och un-

520

574

560

739

767

684

756

709

988

1087

Summa beräknade in- komster i lantbruket ....

6 603

5 928

8 252

5 856

>7 864

8 262

7 572

10 688

6 503

*9 533

Ej redovisade kapitalin- komster

a) överskott från skogs-

+ 289

+ 308

+ 231

+ 45

+ 46

+ 508

+ 519

+ 419

+ 86

+ 86

b) 70 % av brukarens

kapitalinkomster . ..

1213

1339

1307

1 724

1 790

1596

1764

1654

2 305

2 536

1 Dessa värden bör enligt reservanterna vara för grupp III 300 kr. ocli för grupp IV 243

kr. högre.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj. ts proposition nr 157 år 195!)

Som synes har inflationseffekterna beräknats även för kortare perioder

än 1930—1956. Man kan nämligen göra gällande, att de inflationseffekter,

som kan hänföras till kapital investerat före och under andra världskriget,

inte bör få inverka på dagens prissättning på jordbruksprodukter. Likaså

kan hävdas, att det framförallt är av intresse att belysa inflationseffekterna

efter den s. k. engångsinflationen. Därför har det synts angeläget att

även belysa inflationseffekternas storlek under perioderna 1944—1956 resp.

1958 och 1950—1956 resp. 1958. I tablån har de procentsatser särskilt utmärkts,

som med utgång från de gjorda beräkningarna närmast synes motsvara

medelförhållandena.

För det fall, då fastigheten värderas till sitt taxeringsvärde anges 2 procentsatser.

Den ena avser det fall, då fastigheterna varje enskilt år ingår i

beräkningarna med sitt taxeringsvärde från senaste taxeringstidpunkt. Med

hänsyn till att den med 5 års mellanrum eller mer återkommande fastighetstaxeringen

under den aktuella perioden inneburit en eftersläpning av

fastigheternas taxeringsvärden, har även beräkningar presenterats, där man

årligen justerat taxeringsvärdena i stort sett i proportion till saluvärdenas

förändring. Detta är det andra alternativet. Vid bedömningen av vilka procentsatser,

som i taxeringsvärdealternativen måste anses som mest lämpliga,

torde främst dessa senare värden böra tillmätas betydelse.

Med utgång från det sålunda föreliggande materialet har förhandlingsberedningen

förordat att man räknar inflationseffekten till 25 procent, när

fastigheten värderas enligt marknadsvärde och till 30 procent när den värderas

enligt taxeringsvärde. Procentsatserna beräknas i båda fallen på allt

eget i lantbruksföretaget insatt kapital.

VIII. Sammandrag över jordbrukarnas arbetsinkomster jämte del av kapitalinkomsterna
I

det föregående har redogjorts för beräkningarna över jordbrukarnas inkomster

från olika verksamhetsgrenar: jordbruk, skogsbruk samt övriga

förvärvskällor. Dessutom har under VII lämnats en sammanfattning av särskild

undersökning angående den del av kapitalinkomsterna, som bör medräknas

vid inkomst jämförelserna med hänsyn till s. k. inflationseffekter. I

tabell 6 har brukarens sålunda beräknade arbetsinkomster jämte kapitalinkomster

sammanställts för åren 1954—1957 enligt jordbruksekonomiska

undersökningen samt för prognosåret enligt relaterade beräkningar.

IX. Inkomstjämförelser

I tabell 7 jämföres de tidigare under III diskuterade jämförelseinkomsterna

för industriarbetare i dyrorterna 2 och 3 med brukarens beräknade

sammanlagda arbetsinkomster jämte del av kapitalinkomsterna.

X. Resultat från socialstyrelsens konsumtionsundersökningar

Jordbruksprisutredningen lät på sin tid utföra beräkningar av den totala

privata konsumtionen, grundade på socialstyrelsens undersökning av levnadskostnaderna

i landsbygdshushåll år 1951. Man jämförde å ena sidan

jordbrukare med 5—30 ha åker och å andra sidan icke jordbrukare på

landsbygden. Man erhöll därvid följande huvudresultat.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj.ts proposition nr H7 år 1959

Total privat konsumtion Jordbrukare

1951, kr/år1 5—3° ha åker

Per hushåll...................... 9 757

Per konsumtionsenhet............ 2 772

1 Exklusive skatter.

Icke

jordbrukare

7 830

2 817

Socialstyrelsen har nu slutfört vissa preliminära beräkningar från 1958

års levnadskostnadsundersökning. Denna undersökning startades i januari

1958 och har sedan pågått fram till mitten av januari i år. Sammanlagt omkring

4 000 hushåll har medverkat genom att föra bok over små utgifter

och inkomster under en månad. ^

Efter framställning från jordbruksnämnden har socialstyrelsen beaibetat

det inkomna materialet för de 8 första månaderna, under vilka omkring

2 400 hushåll har medverkat. Särskilda beräkningar har av styrelsen gjorts

av konsumtionsvärdena för dels jordbrukare med brukningsenheter av olika

storlek, dels industriarbetare i dyrortsgrupperna 2 och 3. De preliminära

resultaten härav redovisas i följande tablå.

Industriarbetare,

20-30 ha

16 008 13 680

4 032 4 404

4 440 5 280

1 Inklusive skatter.

Total privat konsumtion Jordbrukare

1958, kr/år1 1 slättbygd

10—20 ha

Per hushåll ............................ 13 872

Per hushållsmedlem .................... 3 "12

Per konsumtionsenhet.................... 4 33-

Resultaten enligt de båda tablåerna är uppenbarligen av flera skäl icke

helt jämförbara. Så mycket torde dock framgå av det redovisade materialet

att jordbrukarna under senare år icke har kunnat uppnå samma standardökning

som industriarbetarna. Till icke ringa del torde detta fa ses

mot bakunden av att jordbruket under flera av de senare aren drabbats

av betydande skördeskador med därav följande reduktion av nettoinkomsterna.

Tabell 7. Sammanfattning av jämförelseinkomsterna

Grupp

III (15 ha gård)

Grupp

IV (25 ha gård)

1954

1955

1956

1957

1/9

1954

1955

1956

1957

1/9

1959

1959

M arknadsvärde- metoden

Beräknad årsförtjänst

för industriarbetare .

8 612

9 279

9 953

10 461

10 496

8 612

9 279

9 953

10 461

10 496

Beräknad inkomst i

6196

5 401

7 711

5 510

17 486

7 563

6 653

9 787

5 934

18 897

Taxeringsvärde-

metoden

Beräknad årsförtjänst

för industriarbetare .

8 612

9 279

9 953

10 461

10 496

8 612

9 279

9 953

10 461

10 496

Beräknad inkomst

lantbruket..........

6 603

5 928

8 252

5 856

17 864

8 202

7 572

10 688

6 503

»9 533

. Dessa värden bör enligt reservanterna vara för grupp III 300 kr. och för grupp IV 243

kr. högre.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj.ts proposition nr H7 år 1959

Bilaga till bilaga 1

PM

beträffande vuxna manliga industriarbetares löne- och inkomslutveckling

i Sverige åren 1954—19581

Utgångspunkter. Föreliggande promemoria syftar till att belysa hur den i

jordbruksprissammanhang ibland använda »paritetsinkomsten» — d. v. s.

årsinkomsten för vuxna manliga industriarbetare — utvecklats sedan år

1954. Som väsentligaste grundmaterial vid denna beräkning av inkomstutvecklingen

har nyttjats socialstyrelsens lönestatistik för industriarbetare. I

promemorian bortses från frågan om det rimliga i att med paritetsinkomst

mena just industriarbetarinkomsten och från frågan, om verkligen socialstyrelsens

lönestatistik har den kvaliteten, att den kan användas i det nu

aktuella syftet. Likaså bortses från förhållandet att socialstyrelsens lönestatistik

ej redovisar löneuppgifter för »landsbygd», utan blott för de officiella

s. k. dyrorterna.

För att med hjälp av en lönestatistik, vars primära uppgift är att visa

arbetsgivarens kostnad för arbetskraft per utförd arbetstimme, räkna fram,

årsinkomstbelopp, måste vissa antaganden om den årliga arbetstiden göras.

1 denna^promemoria redovisas en revision av tidigare gjorda antaganden om

denna årsarbetstid och behandlas i vad mån förändringar i årsarbetstiden

kan ha skett sedan 1954. Några speciella undersökningar om den faktiska

årsarbetstiden för industrins arbetare har varken i detta eller annat sammanhang

utförts. Det har därför varit nödvändigt att beräkna årsarbetstiden

»syntetiskt» med utgångspunkt från kollektivavtalens arbetstidsbestammelser

och tillgänglig statistik beträffande övertid, frånvaro in. in.

Officiella timförtjänstuppgifter, avseende vuxna manliga indsutriarbetares

arbetsinkomst per utförd arbetstimme och beräknad för helt kalenderår,

finns för vart och ett av åren 1954—1957. Motsvarande uppgifter för

kalenderåret 1958°finns ej tillgängliga förrän på förhösten 1959. För att

ändock i någon mån i det följande belysa inkomstutvecklingen mellan 1957

och 1958 har socialstyrelsens s. k. kvartalsstatistik för industriarbetare anvants,

varjämte viss ledning hafts av Svenska arbetsgivareföreningens lönestatistik

avseende andra kvartalet 1958. Uppgifterna i det följande avseende

1958 får därför anses som preliminära.

Vissa allmänna uppgifter ur socialstyrelsens lönestatistik. Socialstvrelsens

lönestatistik för industriarbetare täcker, när det gäller den s. k. årsstatistiken,

mellan 70 och 75 procent av samtliga industriarbetare (enligt folkrakningarnas

beräkningsmetod). De i lönestatistiken medtagna vuxna manliga

industriarbetarna fördelade sig åren 1954—1956 procentuellt på olika

dyrortsgrupper enligt följande.

År

2

3

4

5

2—5

1954......

15,3

57,6

14,0

13,1

100

1955......

15,4

57,3

14,3

13,0

100

1956......

15,1

57,4

14,3

13,2

100

1 Utarbetad av Landsorganisationen i Sverige i samarbete med Svenska arbetsgivareföre
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

31°

Kungl. Maj. ts proposition nr 747 år 1959

Hur de i lönestatistiken ej medtagna industriarbetarna, d. v. s. 25 å 30

procent av samtliga, är fördelade på olika ortsgrupper vet man ej.

I socialstyrelsens årsstatistik för industriarbetare redovisas också hur stor

andel av totala antalet arbetstimmar, som belöper sig på ackordsarbetare

och övertidsarbete. För männen var ackordsvolymen 60,4, 61,4, 62,6 och 62,7

procent åren 1954, 1955, 1956 resp. 1957. Av totalarbetstiden utgjorde övertidsarbetet

3,5 procent varje år under perioden 1954—1956; för senare år

tinns ej övertidsvolymen redovisad. Fördelas den totala timförtjänsten på

skilda löneelement, fås denna procentuella fördelning för vuxna män:

År

Tidlöns- och

ackords-

förtjänst

Skifttillägg

Övertids-

tillägg

Helglön

Semesterlön

Övrigt

1954..........

90,7

1,4

1,6

0,0

5,6

0,7

1955..........

90,1

1,3

1,6

0,9

5,5

0,6

1956..........

89,8

1,3

1,6

1,2

5,5

0,6

1957..........

89,5

1.3

1,5

1,5

5,6

0,6

Här ovan och i det följande angivna uppgifter om de vuxna manliga industriarbetarnas

förtjänster avser samtliga industriarbetarkategorier, oavsett

längden av deras veckoarbetstid. Följande tablå visar hur de i socialstyrelsens

årsstatistik medtagna vuxna manliga industriarbetarna resp. deras arbetstimmar

åren 1954—1957 varit fördelade på olika ordinarie veckoarbetstider:
-

År

Procentuell andel med

arbetstid av

en ordinarie vecko
-

40

42

45 ‘/s

48 m. m.

Anlal arbetare

1954 ................

1,5

2,5

0,7

95,3

1955 ................

1,6

2,9

1,8

93,8

1956 ................

1,7

3,7

2,0

92,7

19571 ................

1,8

4,5

2,2

91,5

Antal arbetstimmar

1954 ................

1,3

2,4

0,7

95,7

1955 ................

1,4

2,8

1,8

94,1

1956 ................

1,5

3,5

2,0

93,0

1957 ................

1,5

4,0

2,1

92,4

• I socialstyrelsens statistik finns för 1957 fördelning blott efter arbetstimmar.

En omräkning har därför skett så att jämförbarhet nås

med tidigare års fördelningssiffror.

Det bör anmärkas att de arbetare, som i socialstyrelsens statistik redovisas

som 48-timmarsarbetare, i vissa fall har kortare ordinarie veckoarbetstid.

Detta gäller t. ex. för bagerierna och vissa andra områden inom livsmedelsindustrin.

Uppskattningsvis har endast 90—95 procent redovisade 48-timmarsarbetare

48 timmars ordinarie veckoarbetstid. — Som synes har enligt

socialstyrelsens statistik en successivt ökande andel av de vuxna männen inom

industrins arbetarkår övergått från 48-timmarsvecka till 40-timmarsvecka

(underjordsarbete), 42-timmarsvecka (kontinuerligt skiftarbete) eller

45 1/3-timmarsvecka (diskontinuerligt skiftarbete). Denna övergång till

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj. ts proposition nr 147 år 1959

kortare arbetstid har haft en viss höjande effekt på samtliga industriarbetares

timförtjänstnivå under perioden 1954—1957.

Nu redovisande uppgifter över ackordsvolym, övertidsarbete, fördelning

på löneelement samt fördelning av veckoarbetstid har ej behandlats dyrortsgruppvis

utan avser förhållandena i hela riket.

Den genomsnittliga timförtjänstens utveckling 1954—1958. Utgår man

från från socialstyrelsens s. k. årsstatistik åren 1954—1957 för industriarbetare

finner man, att de genomsnittliga timförtjänsterna inklusive övertidsoch

skifttillägg, helglön, semesterersättning m. m. för vuxna män (oavsett

veckoarbetstid) utvecklats sålunda i olika dyrortsgrupper och hela riket:

Ortsgrupp

1954—1955

1955—1956

1956—1957

1954—1957

2

+ 8,8

+ 8,1

+ 5,7

+ 24,2

3

+ 8,1

+ 8,4

+ 6,1

+ 24,3

4

+ 8,2

+ 9,2

+ 5,1

+ 24,1

5

+ 7,G

+ 8,5

+ 6,3

+ 24,1

2-5

+ 8,2

+ 8,6

+ 6,0

+ 24,5

I vad män förtjänstutvecklingen inom viss ortsgrupp påverkats av företagna

ändringar i den officiella ortsgrupperingen kan ej utrönas; påverkan

därav torde dock vara ringa.

När det gäller löneutvecklingen mellan 1957 och 1958 utsäger socialstyrelsens

kvartalsstatistik för vuxna manliga industriarbetare följande:

Ortsgrupp

Procentuell ökning av timförtjänst under perioden1

maj 1957—

maj 1958

aug. 1957- aug. 1958

nov. 1957—

nov. 1958

genomsnitt- lig ökning

2

5,3

4,6

4,8

4,9

3

5,6

4,8

4,9

5,1

4

6,5

5,7

4,8

5,7

5

5,5

5,2

4,8

5,2

2—5

5,7

4,9

4,6

5,1

1 Perioden febr. 1957—febr. 1958 bör ej tas med, emedan 1957

års avtalsmässiga lönehöjningar ej hade trätt i kraft den förstnämnda

tidpunkten, medan i febr. 1958 sådan höjningar hade

generellt genomförts.

Att döma av dessa siffror har vuxna manliga industriarbetares timförtjänster

stigit mellan kalenderåren 1957 och 1958 med 5,1 procent, om man

håiler sig till riksmedeltal. Arbetsgivareföreningens statistik för 2:a kvartalet

1958 visar jämfört med samma period 1957 en motsvarande ökningssiffra

av 5,6 procent.

För hela 4-ärsperioden 1954—1958 skulle alltså vuxna manliga industriarbetares

genomsnittsförtjänst per timme stigit med

i ortsgrupp 2 30,3 procent (varav 10,9 procent 1956—1958)

»

»

3 30,8

» ( »

11,6

»

»

»

4 31,2

» ( »

11,1

»

»

»

5 30,4

» ( »

11,8

»

i

ortsgria 2

-5 30,8

» ( »

11,3

»

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 1A7 år 1959

33

De inom parentes angivna 2-årssiffrorna överensstämmer väl med vad som

erhålls ur socialstyrelsens kvar talsstatistik vid direkt jämförelse maj 1956

-maj 1958 och augusti 1956—augusti 1958. Med hänsyn bl. a. till kollektivavtalens

successiva ikraftträdande under resp. år kan årssiffrorna för lönerna

beräknas vara typiska för mitten av andra kvartalet.

Den genomsnittliga timförtjänstens ökning beror av dels löneökningar i

samband med avtalets ikraftträdande, dels förtjänstökningar i övrigt (inklusive

effekten av strukturförändringar). Hur förtjänstökningen under åren

1954—1958 är ungefärligt fördelad på dessa båda orsaker för vuxna manliga

industriarbetare i hela riket framgår av följande sammanställning:

Timförtjänstökning i procent

period

totalt

därav vid

nya avtals

ikraftträdande1

förtjänst- ökning i övrigt

1954—1955......

8,2

ca 4,3

ca 3,9

1955—1956......

8,6

» 4,5

» 4,1

1956—1957......

6,0

* 2,7

» 3,5

1957—1958......

5,1

» 2,7

» 2,4

1 Dessa beräkningar har utförts vid LO:s utredningsavdelning.

Det måste betonas att de avtalsmässiga förtjänstökningarnas beräkning

får anses synnerligen ungefärlig.

Årsarbetstiden 195b—1958. Jordbrukets utredningsinstituts tidigare utförda

kalkyler över industriarbetarnas årsarbetstid har utgått från en ordinarie

veckoarbetstid om 48 timmar för samtliga industriarbetare. Därtill har

gjorts ett tillägg för övertidsarbete med 3,3 procent samt avdrag för 3 veckors

semester och för sjukdom in. m. (sistnämnda post är antagen till 4 procent

av eljest framräknad total arbetstid). Någit avdrag med hänsyn till helgdagar

m. m. har ej företagits.

Från en summarisk löne- och sysselsättningsstatistik beräknas årsarbetstiden

per arbetare som regel på så sätt att under året utförda arbetstimmar

divideras med medeltalet arbetare under året. Socialstyrelsens statistik angående

löneläget för arbetare inom industrin är i princip upplagd så, att årsarbetstiden

per arbetare skulle kunna framräknas på ovan angivna sätt. Under

perioden 1954—1958 har individualstatistik införts på ett flertal områden.

För att erhålla uppgifter om medelantalet arbetare för dessa områden

uppskattar socialstyrelsen antalet arbetare genom att dividera arbetstimmarna

med medelarbetstiden per arbetare år 1954. Med detta förfaringssätt låses

arbetstiden per arbetare vid 1954 års nivå. Då beräkningarna i övrigt är behäftade

med viss osäkerhet, är det ej lämpligt att använda socialstyrelsens

uppgifter om årsarbetstiden per arbetare. Dessutom kan nämnas att arbetslösheten

ej registreras i socialstyrelsens uppgifter.

Teoretiskt mest riktiga uppgifter över antalet utförda arbetstimmar per

år och arbetare erhålls från eu individualstatistik, som under ett helt år

följer en och samma arbetare. Dylik statistik finns dock endast för vissa

områden, varför uppgifter för hela industrin inte kan erhållas enligt denna

metod.

I denna promemoria beräknas industriarbetarnas årsarbetstid med utgångspunkt

från dels inom industrin gällande avtal, dels de faktorer i övrigt,

som påverkar årsarbetstiden. Först beräknas den optimala, ordinarie

arbetstiden enligt avtalen. Därefter korrigeras denna optimala arbetstid för

övertidsarbete, sysselsättning och frånvaro.

3° Bihang till riksdagens protokoll 1959. 1 samt. Nr 147

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 147 år 1959

Den optimala, ordinarie årsarbetstiden har beräknats utan ankytning

till något bestämt år. Ett år består således av 365,25 dagar. Antalet arbetsdagar

beräknas därefter genom att 365,25 dagar reduceras med antalet söndagar,

helgdagar, semesterdagar samt nyårs-, påsk-, pingst-, midsommaroch

julafton, vilka som regel är arbetsfria.1 Därvid erhålls 280,07 arbetsdagar.

Av dessa är 43,18 lördagar. Den ordinarie årsarbetstiden blir då

8,5 (280,07 — 43,18) + 5,5 (43,18) = 2 251 timmar

I ovanstående uttryck förutsätts, att arbetstiden på vardagar är 8,5 timmar

och på lördagar 5,5 timmar. 2 251 timmar gäller då för åren 1954—

1957. Under 1958 reduceras arbetstiden med 47,5 timmar till 2 203,5 timmar

på grund av arbetstidsförkortningen. De här framräknade timantalen

antages vara lika inom alla dyrorter.

Den ordinarie arbetstiden under en helgfri vecka är ej alltid 48 resp. 47

timmar. Skiftarbete och under jordsarbete bedrivs avtalsenligt med 45 1/3-,

42- och 40-timmars arbetsvecka. Timantalet 2 251 för åren 1954—1957 och

2 203,5 för år 1958 har därför korrigerats med en faktor, vilken anger förekomsten

av kortare arbetsvecka inom olika dyrorter (jämför ovan sid. 31).

Korrigeringsfaktorn har framräknats med utgångspunkt från antalet utförda

arbetstimmar vid olika ordinarie veckoarbetstider. Därvid har ett vägt

medelvärde av alla förekommande ordinarie veckoarbetstider framräknats.

Denna beräknade veckoarbetstid har sedan satts i relation till 48 resp. 47

timmar. Antalet utförda timmar med uppdelning på dyrorter och veckoarbetstider

har erhållits från socialstyrelsens statistik.

De arbetare, som i socialstyrelsens statistik redovisas som 48 timmars arbetare,

har i vissa fall kortare ordinarie veckoarbetstid. Detta gäller t. ex.

för bagerierna och andra områden inom livsmedelsindustrin. Uppskattningsvis

har endast 90—95 procent redovisade 48 (47) timmars arbetare 48 (47)

timmars ordinarie veckoarbetstid. Någon korrigering av den beräknade, optimala,

ordinarie årsarbetstiden har ej företagits med utgångspunkt från

detta fel. Felet i den alltså något för högt beräknade årsarbetstiden reduceras

dock av förhållandet, att ovan angivna fridagar ej är arbetsfria inom

samtliga områden av den egentliga industrin.

För att erhålla ett så verklighetstroget närmevärde som möjligt för den

faktiska årsarbetstiden per arbetare är det nödvändigt att korrigera den

optimala, ordinarie arbetstiden för övertidsarbete, sysselsättning och frånvaro.

Korrigeringsfaktorn för övertidsarbetet bar framräknats som kvoten mellan

all arbetstid inklusive övertid och all arbetstid exklusive övertid enligt

socialstyrelsens statistik. För 1958 har »övertidsprocenten» antagits vara

densamma som under 1957. Då det finns anledning antaga att övertidsarbetets

volym 1958 varit något lägre än under 1957 torde årsarbetstiden 1958

därigenom ha blivit något överskattad.

För korrigering av den optimala arbetstiden med hänsyn till de timmar

under vilka arbete till följd av arbetslöshet, deltidsarbete och korttidsarbete

ej utförs, har det ej varit möjligt att anskaffa siffror, som för de olika

dyrorterna belyser dessa 3 faktorer. Samma korrigeringstal bär därför använts

oberoende av dyrort. Som utgångspunkt för korrigering för arbetslöshet

bar använts antalet arbetslösa arbetslöshetsförsäkrade industriarbetare

i procent av antalet arbetslöshetsförsäkrade industriarbetare. Dessa

siffror finns endast för åren 1956—1958. För 1954 och 1955 har uppskattning

skett genom jämförelse med arbetslösbetsprocenten inom industrifackförbunden.

Följande procenttal har använts:

1 De nämnda 5 helgdagsaftnarna är ej generellt arbetsfria i industrin; utom i vissa fack är

endast några av dessa 5 dagar arbetsfria. Se f. ö. texten å nästa sida.

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj. ts proposition nr 147 år 1959

1954

1,0

1955

0,85

1956

1,0

1957

1,2

1958

1,8

För att erhålla det procentuella antalet arbetstimmar, som förloras på

grund av del- och korttidsarbete, har socialstyrelsens kvartalsvisa uppgifter

om förekomsten av del- och korttidsarbete använts. Därvid har antagits, att

vid deltidsarbete1 och korttidsarbete i genomsnitt 1/3 ordinarie arbetstid

tillämpas — procentuella förekomsten av deltidsarbete och korttidsarbete

enligt socialstyrelsens sysselsättnings- och lönestatistik har dividerats med 3.

Genom att summera inflytandet av arbetslöshet, del- och korttidsarbete

på den optimala, ordinarie arbetstiden erhålls korrigeringsfaktorn för sysselsättning.

Se följande tabell.

År

Reducering av optimala, ordinarie arbetstiden på grund av

Korrigerings-

faktor

arbetslöshet

a

deltidsarbete

b

korttidsarbete

c

a+b+c

1954 ..........

1,0

0,47

0,18

1,66

0,984

1955 ..........

0,85

0,45

0,11

1,45

0,986

1956 ..........

1,0

0,49

0,22

1,72

0,983

1957 ..........

1,2

0,47

0,24

1,92

0,981

1958 ..........

1,8

0,42

0,34

2,58

0,975

Vid korrigering för arbetstid förlorad genom, frånvaro har hänsyn tagits

till sjukdom, olycksfall i arbetet, permission och förfallolös frånvaro. Frånvarofrekvensen

har erhållits från SAF:s arbetskraftsstatistik 2:a kv. 1954

och 2:a kv. 1955. 1954 var procentuella antalet förlorade arbetsdagar till

följd av ovanstående 4 frånvaroorsaker 5,8 procent. 1955 var motsvarande

siffra 6,6 procent. Av dessa 6,6 procent beror 5,1 procent på frånvaro på

grund av sjukdom och olycksfall. Enligt sjukkassorna var genomsnittliga

antalet sjukdagar, under vilka sjukpenning utgått, avseende män år 1955 lika

med 10,5 dagar, år 1956 lika med 12,4 dagar och år 1957 lika med 13,0 dagar.

Då sjukpenning inte utgår för de 3 första sjukdomsdagarna blir antalet sjukdagar

betydligt större. Observeras bör vidare, att dessa uppgifter avser alla

män och således icke endast vuxna manliga industriarbetare. Man torde

dock kunna applicera ökningen av antalet sjukdagar under 1956 och 1957

på frånvaroprocentsiffran 5,1 för sjukdom och olycksfall2 år 1955. Frånvaron

på grund av sjukdom och olycksfall kan härvid beräknas till

5’1-i-§T^ = 5’8 för1956

5,1

13,0 + 43

10.5 + 43

= 6,0 för 1957

Någon hänsyn har ej tagits till militärtjänstgöring vid beräkning av frånvarofrekvensen.

1 Det kan misstänkas att deltidsarbetet i viss utsträkning förväxlats med korttidsarbete.

8 All frånvaro till följd av olycksfall registreras ej av antal sjukdagar under vilka sjukpenning

utgått.

8 Antalet sjukdagar för vilka sjukpenning ej utgått; dessa överstiger rimligen antalet karensdagar

per försäkringsfall med uppskattningsvis en dag,

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj. ts proposition nr 14-7 år 1959

Årsinkomsten 1954—1958. Med ledning av de ovan och i särskild beräkningstablå

redovisade beräkningarna över den genomsnittliga timförtjänsten

och dess utveckling samt över den genomsnittliga årsarbetstiden och

dess utveckling är det möjligt att beräkna årsinkomsten för vuxna manliga

industriarbetare för den ifrågavarande perioden. Timförtjänst- och

årsinkomstutvecklingen under åren 1954—1958 har sammanställts i nedanstående

tablå:

Procentuella antalet förlorade arbetsdagar och korrigeringsfaktorn härför blir således

År

förlorade

korrigerings-

arbetsdagar

faktor

1954

5,8

0,945

1955

6,6

0,938

1956

5,8+1,5

0,932

1957

6,0+1,5

0,930

1958

7,0 (uppskattade)

0,935

Beträffande indextalen för 1958 må anmärkas, att de är baserade på

preliminära timförtjänst- och årsarbetstidsuppgifter.

År

Timfört jänstut veckling,

1956 = 100, i ortsgrupp

1954= 100 och

Årsinkomstutveckling, 1954 = 100 och

1956 = 100 i ortsgrupp

2

3

4

5

2—5

2

3

4

5

2—5

1954

100

100

100

100

100

100

100

100

100

100

1955

108,8

108,1

108,2

107,6

108,2

108,0

107,6

107,0

107,0

107,5

1956

117,6

117,2

118,1

116,7

117,5

115,6

115,5

115,8

114,4

115,1

1957

124,2

124,3

124,1

124,1

124,5

121,7

121,3

120,9

120,7

121,3

1958

130,3

130,8

131,2

130,4

130,8

124,8

124,7

124,9

124,1

124,6

1956

100

100

100

100

100

100

100

100

100

100

1957

105,7

106,1

105,1

106,3

106,0

105,2

105,0

104,4

105,5

105,4

1958

110,9

111,6

111,1

111,8

111,3

107,9

107,9

107,9

108,4

108,3

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr J47 år 1959

37

Bilaga 2

PM

med regler för justering av jordbrukets gränsskydd m. m.1

Priserna på jordbrukets produkter kommer att röra sig fritt inom de prisgränser,

som skall gälla från den 1 september 1959. Jordbruket bör emellertid

ha ett särskilt skydd, om kostnaderna för produktionen väsentligt höjs

eller priserna på utlandsmarknaderna visar en påtagligt sjunkande tendens.

Å andra sidan bör konsumenterna erhålla ett liknande skydd i det fall utlandspriserna

skulle komma att förete en väsentlig stegring eller kostnaderna

i jordbruket undergår en påtaglig sänkning. De spärregler, som tillämpats

under nu löpande prissättningsperiod, kan ej anses ge den effekt, som

här åsyftas. Dessa regler bör därför för den kommande perioden utbytas

mot en på annat sätt konstruerad spärregel, som tar hänsyn till såväl kostnadsutvecklingen

inom det svenska jordbruket som prisutvecklingen på

utlandsmarknaderna.

Vid sidan av den nu nämnda spärregeln skall i prissystemet även ingå

en regel om justering av gränsskyddet med hänsyn till löneutvecklingen

för industriarbetare.

I det följande lämnas en redogörelse för konstruktionen av de nämnda

reglerna samt för dessas funktionssätt.

A. Prisindex för jordbrukets kostnader

En prisindex för jordbrukets kostnader skall utarbetas av statens jordbruksnämnd.

Denna index, som sammanställs månatligen, är avsedd att

registrera prisutvecklingen för jordbrukets samtliga kostnader med undantag

för arbetskostnader och ränta å eget kapital. Indexen skall utarbetas

med fasta vikter och återge prisutvecklingen vid oförändrad kvalitet för

de varor, som ingår i index, bland dessa t. ex. maskiner och redskap. En

översyn av viktsystemet bör ske, när 3 år av avtalstiden förflutit.

3 indexserier utarbetas, vilka endast skiljer sig i fråga om viktsystemet.

1 serie baseras på kostnadsfördelningen enligt totalkalkylen, de 2 andra på

fördelningen enligt typkalkylerna för grupp III (15 ha gård) resp. grupp

IV (25 ha gård). Vid justering av jordbrukets gränsskydd skall man använda

kostnadsprisindex för grupp III.

Som bas (index = 100) skall användas de genomsnittliga priser och prisindextal,

vilka förelegat under 1 :a kvartalet 1959. (Dessa priser m. m. har

av förhandlingsberedningen -— bilaga 1 — antagits förbli i stort sett oförändrade

fram till den 1 september i år.)

En översyn av jordbrukskalkylens kostnadssida förutsätts bli utförd av

kalkylsakkunniga före den 1 september 1959. Detta blir nödvändigt icke

endast för konstruktion av en index med totalkalkylens kostnader som vikter.

I huvudsak samma priser och prisindextal skall nämligen användas i

alla 3 indexserierna. Prismaterialet kommer därvid att i allt väsentligt bli

Utarbetad av 1958 års förhandlingsberedning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

38''

Kungl. Maj. ts proposition nr 147 år 1959

Tabell 1. Jordbrukets kostnader enligt total- resp. typkalkyler

Total- kalkyl

(1956/57)

milj. kr.

Typkalkyl, Slb

Per den 1 sept.

1959

Andel av de totala

kostnaderna, %

kr. per gård

Total-

kalkyl

Typkalkyl, Slb

15 ha

25 ha

15 ha

25 ha

Förnödenheter

Driv- och smörjmedel ..........

Handelsgödsel och kalk..........

Köplodermedel..................

Elektricitet ....................

136,5

281,0

276,0

75,8

52,6

696

1718

4 570

381

1060

2 874

6 378

586

2,8

5,7

5.6

1.6

1,1

2,1

5.1

13,7

1.1

3,8

2.3

6,2

13,8

1.3

4,6

Diverse förnödenheter ..........

1256

2114

Summa

821,9

8 621

13 012

16,8

25,8

28,2

Tjänster

Mjölkfrakter....................

Övriga frakter..................

Mjölkkontroll ..................

Seminkostnader ................

Maskinlegor ....................

Torkningskostnader för brödsäd..

Övriga tjänster..................

75.8

35.9

8,8

10.9

10,9

10,9

207

152

190

386

941

328

232

291

544

1267

1,6

0,7

0,2

0,2

0,2

0,2

0,6

0,4

0,6

1,2

2,8

0,7

0,5

0,6

1,2

2,8

Summa

153,2

1876

2 662

3,1

5,6

5,8

K apitalkostnader

Underhåll: Maskiner och redskap

Ekonomibyggnader . .

251,5

115.8

14,6

381.9

920

910

213

1590

1260

287

5.2

2.3

0,3

7,8

2,8

2,7

0,6

6,1

3,5

2,7

0,6

Summa

2 043

3137

6,8

Avskrivn.: Maskiner och redskap

Ekonomibyggnader ..

Diken m. m.........

176,4

115,9

17,0

309,3

2 405

910

218

4 069

1261

465

3,6

2.4

0,4

6.4

7,2

2,7

0,7

10,6

8,8

2,7

1,0

12,5

Summa

3 533

5 795

Summa kapitalkostnader

691,2

5 576

8 932

14,2

16,7

19,3

Räntekostnader (tax.-värde)

Lånat kapital ..................

Eget kapital....................

99,8

399.1

699

2 794

1089

4 355

2,0

8,2

2,1

8,4

2.4

9.4

Summa

498,9

3 493

5 444

10,2

10,5

11,8

Arbetskostnader1

Lejd arbetskraft................

Familjemedlemmar..............

Brukaren ......................

516,8\

516,8 (

1686,3

2 719,9

4 589

9 205

6 368

9 748

10,61

10,6 f

34,5

13,8

27,6

13,8

21,1

Summa

13 794

16116

55,7

41,4

34,9

Samtliga kostnader

4 885,1

33 360

46166

100,0

100,0

100,0

1 Vid beräkning av arbetskostnader för totalkalkylen har man utgått ilrån en minskning av

arbetsvoiymen med 4 % per år.

detsamma som tillämpas i totalkalkylen. Vid översynen av prismaterialet i

totalkalkylen kan det bl. a. bli erforderligt att utbyta den nu tillämpade

prisindexen för byggnadskostnader med en index, som så nära som möjligt

följer den faktiska kostnadsutvecklingen vid existerande genomsnittlig

byggnadsstandard.

Tabell 1 visar de olika kostnadsposternas relativa betydelse i olika kalkyler.

Som framgår av tabellen utgör samtliga kostnader exklusive arbetskostnader

och ränta å eget kapital ca 36 procent enligt totalkalkylen. I typ
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts proposition nr lå7 år 1959

Tabell 2.

Förut-

In-

Diff.

Vikter,1

milj. kg

Värde

satt

import- pris per

1/9

1959,

öre/kg

hemskt

pris,

öre/kg

(= im- port- avgift

per 1/9

1959),

öre/kg

Import- pris,

milj. kr.

Inhemskt

pris,

milj. kr

30

43

13

590

177,0

253,7

Rås .......................

28

41

13

159

44,5

65,2

■*■*•“0.......

Oljeväxter (i olja) ..............

136

54

167,5

88.25

31,5

34,25

67,4

258

91,7

139,3

112,9

227,7

410

525

*115

80

328,0

420,0

300

474

174

52

156,0

246,5

290

378

88

75,5

219,0

285,4

Nötkött.........................

335

449

114

112,3

376,2

504,2

400

514

114

30,6

122,4

15/,3

250

337

87

7,0

17,5

23,6

265

401

136

227,8

603,7

913,5

Summa

—

—

—

—

2 275,8

3 210,0

Jordbruksproduktionens totala

_

4 858

4 358

Importprisvärde i % av totalt

52

_

Motsvarande kvantiteter värderade

i inhemska priser i % av total-

74

1 För vegetabilier enligt normkalkylen våren 1958, för animalier enligt reviderad beräkning

hösten 1958 för 1958/59. .

2 Differens mellan förutsatt importpris och förutsatt inhemskt pris.

kalkylen är motsvarande tal i grupp III ca 50 procent och i grupp IV ca

56 procent. „

Kostnadsindex är avsedd att löpande publiceras i Jordbruksekonomiska

Meddelanden.

R. Världsmarknadsprisindex

I den träffade överenskommelsen om prissättningen på jordbruksprodukter

för perioden 1 september 1959—31 augusti 1965 ingår bestämmelser om

en månatlig världsmarknadsprisindex, vilken skall användas vid översyn

av de i prissystemet ingående importavgifterna.

Med utgångspunkt från diskussionerna härom bär jordbruksnämnden

utarbetat ett förslag till konstruktion av en sådan index. Förslaget och det

framlagda resultatet av indexberäkningarna är preliminärt. Det har vid

prisförhandlingarna förutsatts, att jordbruksnämnden under tiden fram

till den 1 september 1959 överarbetar det här skisserade förslaget i samråd

med representanter för jordbrukets organisationer.

De i index ingående varuslagen är brödsäd (med vete som representantvara),

socker, oljeväxter, smör, ost, ägg, nötkött, kalvkött, hästkött och

fläsk. Den viktigaste importvara bland jordbrukets avsaluprodukter, so-m

ej medtagits, är matpotatis. Orsaken härtill är att någon representativ internationell

prisserie ej finns för denna vara. Det torde dessutom i första

hand vara det inhemska skördeutfallet, som är bestämmande för det svenska

priset på matpotatis.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj.ts proposition nr 147 år 1959

Tabell 3. Representativa priser vid beräkningen av världsmarknadsprisindex

Varuslag Prisdefinition

Vete

Socker

Oljeväxter

Smör

Ost

Ä99

Nötkött

Kalvkött

Hästkött

Fläsk (Bacon)

Ovägt medeltal av noteringarna eif engelsk hamn på

de vetesorter, som låg till grund för prissättningen våren

1956, omräknade att jämföras med svenskt vete av

normalkvalitet. Frakttillägg med 1.50 kr./dt, å andra

sidan avdrag med 1.50 kr./dt för att erhålla odlarpris.

Kvalitetsavdrag

Manitoba 2 _6 kr/dt

Red Winter 2 2 »

Franskt vete ±o »

Noteringarna eif Malmö för engelsk/holländsk raffinad.

Ovägt medeltal av noteringarna eif kontinenthamn med

frakttillägg (2 öre/kg) enligt TT eller Public Ledger

på jordnötsolja, Br. Västafrika och

sojaolja, amerikansk.

Dessa priser ligger till grund för beräkningen av införsel-

och regleringsavgifter på fettvaruområdet.

Danskt exportpris till Storbritannien, fob dansk hamn

(omräknat till cif-pris med tillägg av 5 öre/kg).

Ovägt medeltal av

holländsk Edamer, 40 %, Leeuwardennoteringen och

dansk ost 45 %, Ostexportudvalgets notering fritt mejeri

(omräkning till cif-pris med tillägg av ca 20 öre/kg).

Svenskt exportpris på ägg, fritt Padborg (omräkning till

pris eif Sverige med tillägg av 12 öre/kg).

Notering i Köpenhamns kötthall på unga kor (= ko kl.

I) med tillägg för frakt och importkostnad till Sverige

av 15 öre/kg.

Ovägt medeltal av notering i Köpenhamns kötthall på

sötmjölkskalvar kl. I

fedekalvar kl. I

(tillägg för frakt och importkostnad till Sverige med

15 öre/kg).

Notering i Köpenhamns kötthall på häst kl. I (tillägg

för frakt och importkostnad till Sverige med 15 öre/kg).

Noteringen i London pa danskt bacon kl. A (avdrag

med 5 öre/kg för att få pris i Sverige).

Vid jämförelser mellan priserna på fläsk och bacon används

kvalitetsrelation 1 kg fläsk = 0,8 kg bacon.

De i index medtagna varorna omfattar 74 procent av jordbrukets totala

produktionsvolym. Deras värde, beräknat i förutsatta utlandspriser per den

motsvarar emellertid med hänsyn till att importavgifterna

da frånräknas, endast drygt 50 procent av det svenska jordbrukets totala

produktionsvärde.

vikter i index har valts för vegetabilier normproduktionen för 1958/

59 enligt totalkalkylen våren 1958, medan för animalier insatts produktionen

1958/59 enligt den hösten 1958 reviderade kalkylberäkningen.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 147 år 1959

41

Tabell 4. Världsmarknadsprisindex september 1956—februari 1959

(Prognos per september 1959=100)

1956/57

1957/58

1958/59

September .

....................... 121,0

110,0

107,6

Oktober ...

....................... 120,6

106,3

108,0

November .

....................... 121,6

104,0

111,2

December .

....................... 123,4

107,3

112,9

Januari ...

....................... 120,8

100,1

111,2

Februari .. .

....................... 114,2

97,0

106,9

Mars.......

....................... 110,4

101,8

April.......

....................... 108,6

102,0

Maj .......

....................... 112,6

100,9

Juni.......

....................... 116,5

101,7

Juli .......

....................... 115,9

103,3

Augusti .. .

....................... 113,5

104,9

Årsmedeltal 116,6

103,3

Med tillämpning

av de anförda vikterna har

inom jordbruksnämnden

utarbetats en preliminär indexserie.

Som bas i dessa beräkningar skall enligt avtalet användas de internationella

priser per den 1 september 1959, vilka lagts till grund för fastställandet

av importavgifterna vid de nu avslutade förhandlingarna (kol. 1 i tabell

2).

De priser (noteringar), som använts vid indexberäkningarna framgår av

tabell 3. Man har vid val av prisserier i största utsträckning utgått från de

utlandsnoteringar, som legat till grund för nyss nämnda prognoser per den

1 september 1959. Man har samtidigt sökt få ett urval av representativa

prisserier, för vilka man, såvitt nu kan bedömas, kan erhålla fortlöpande

och säkra uppgifter. Det bör emellertid understrykas, att valet av noteringar

endast är preliminärt.

De valda noteringarna anges i allmänhet eif Sverige, i vissa fall (animalier)

med tillägg för frakter och kostnader inom landet. Det har även diskuterats

att bryta ut dessa kostnader ur resp. priser och i stället ha en fristående

post härför, kallad frakter m. m. Detta spörsmål kommer att tagas

upp vid den definitiva utformningen av index.

I tabell 4 redovisas resultatet av de preliminära indexberäkningarna för

tiden september 1956—februari 1958 med prognospriserna per den 1 september

1959 som bas.

Världsmarknadsprisindex skall fortlöpande utarbetas av statens jordbruksnämnd

och publiceras i Jordbruksekonomiska Meddelanden.

C. Justering av gränsskyddet med hänsyn till löneutvecklingen för

industriarbetare

En justering av importskyddet skall ske, när avtalsmässiga förändringar

inträffar i industriarbetarnas årslöner. Vid justeringen av skyddet skall

man även taga hänsyn till de statistiskt registrerade merinkomsterna (»löneglidning»).

Detta sker med användning av socialstyrelsens kvartalsstatistik

för vuxna manliga industriarbetare i ortsgrupperna 2 och 3. Därest

uppgörelse om ändring (eller prolongation) av avtalslönerna träffas varje

år i februari—mars skall man med utgångspunkt från den då beräknade

genomsnittliga procentuella avtalsmässiga förändringen av industriarbetarnas

årsinkomster i ortsgrupperna 2 och 3 lägga ett procenttal, som bestämmes

av skillnaden mellan å ena sidan det ovägda medeltalet av den

totala procentuella timförtjänständringen under ett år, beräknat från socialstyrelsens

statistik under de 3 närmaste föregående kvartalen (maj,

augusti och november föregående år), och å andra sidan den enligt före
-

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj. ts proposition nr 147 år 1959

gående årsavtal beräknade genomsnittliga procentuella timförtjänständringen.

Skulle t. ex. en total timförtjänstökning uppgå till 3,6, 3,8 och 4,0

procent eller i medeltal 3,8 procent, medan en avtalsmässig höjning för

samma kvartal beräknats till 1,8 procent, skall skillnaden, i detta fall 2,0

procent, läggas till den procentuellt beräknade förändring av årslönen, som

det nya avtalet innebär. Skulle den senare exempelvis beräknas till i genomsnitt

2 procents höjning inom ortsgrupperna 2 och 3, skall en justering

av importstödet (jämte prisgränsen för k-mjölk) ske, så att brukarens inkomst

i storleksgrupp III (15 ha gård) kan beräknas stiga med 4 procent.

Som mått på brukarens inkomst skall man vid första justeringstillfället

taga den av förhandlingsberedningen i bilaga 1 enligt taxeringsvärdemetoden

beräknade inkomsten i grupp III ökad med 150 kr., d. v. s. (7 864

+ 150 =) 8 014 kr. Vid nästa justeringstillfälle skall de procentuella förändringar,

som då blir aktuella, räknas på den vid föregående tillfälle uppjusterade

inkomsten (i det här använda räkneexemplet sålunda inkomstsumman

8 014 kr. ökad med 4 procent) o. s. v.

I det i avtalet intagna beloppet 3 600 kr. som mått på inkomstklyftans

storlek ingår en förutsatt löneglidning under 1959 (fram till den 1 september),

uppskattad till 100 kr. Sagda belopp skall avräknas vid den första

justeringen av gränsskyddet på grund av ändrade avtalslöner.

D. Löpande översyn av kostnadsprisindex och världsmarknadsprisindex

Kostnadsprisindex (K-index) avser som förut nämnts att mäta prisutvecklingen

vid oförändrad kvalitet på maskiner och redskap etc. Detta

medför bl. a., att problem kommer att uppstå i den mån kvalitetsändringar

inträffar. Beträffande världsmarknadsprisindex (VM-index) kan under avtalstiden

de tongivande utländska noteringarna, som man nu utgår ifrån,

få ändrad tyngd och innebörd, vilket kan få till följd att ett utbyte av noteringar

måste ske, så att syftet med VM-index, nämligen att återge den

faktiska genomsnittliga förändringen på utlandsmarknaderna av priserna

på jordbruksprodukterna, icke förfelas. Problem uppstår även om någon

eller några av de i VM-index använda noteringarna temporärt skulle bortfalla

och sålunda behöva ersättas med andra noteringar. Eventuella ändringar

i växelkurserna mellan Sverige och utlandet måste även beaktas vid

indexberäkningarna.

Översynen och fastställande av index bör ske omkring den 15 i varje

månad och avse indextalen för närmast föregående månad. Samtidigt slutjusteras

eventuella preliminära indexberäkningar (avser främst K-index)

för tidigare månad eller månader.

Med hänsyn till vad nu sagts synes den löpande översynen av indexberäkningarna

lämpligen böra utföras av en särskild expertgrupp, omfattande

exempelvis 3 sakkunniga, varav en från statens jordbruksnämnd, en från

Jordbrukets utredningsinstitut och en från statens pris- och kartell nämnd.

Därest man vid översynen av indexserierna skulle finna, att principiella

eller beräkningstekniska förändringar blir erforderliga, som mera väsentligt

påverkar gången i indextalen, skall frågorna härom i första hand diskuteras

med jordbrukets branschorganisationer och därefter underställas

jordbruksnämnden och jordbrukets förhandlingsdelegation för godkännande,

innan förändringar vidtages i indexberäkningarna.

E. Tillämpning av spärreglerna

Som bas (index = 100) skall i K-index användas de genomsnittliga priser

och prisindextal, som förelegat under l:a kvartalet 1959. Dessa väntas

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj.ts proposition nr 147 år 1959

icke undergå några större förändringar fram till den 1 september. I VMindex

skall som baspriser tagas de priser på utlandsmarknaderna, som vid

förhandlingarna våren 1959 förutsattes skola föreligga den 1 september.

När skillnaden mellan Iv-index och VM-index under tre månader i följd

har överstigit 3 pi''ocent (i detta fall = indexenheter), skall importavgifterna

och prisgränsen för k-mjölk ändras på sådant sätt, att det ovägda

medeltalet av jordbruksnämndens producentprisindex för ifrågavarande tre

månader beräknas komma att ändras med hälften av förenämnda skillnad,

d. v. s. med omkring 11/2 procent eller däröver. Skulle t. ex. skillnaden

under de tre ifrågavarande månaderna uppgå till resp. 3,5, 4,0 och 4,5 indexenheter,

skall justeringar av importavgifterna (och prisgränsen för kmjölk)

utföras så, att nominella producentprisindex kan förutsättas änd
-

Vid förnyad utlösning av regeln skall man utgå ifrån läget under den 3- månadersperiod, som inan laile till grund vid närmast föregående justeringstillfälle.

Det ovägda medeltalet för var och en av K- och VM-index för

sagda period skall därvid utgöra ny bas (sättas = 100).

1 prissystemet ingår vidare en regel om justering av importavgiftsskyddet

med hänsyn till löneutvecklingen för industriarbetare på sätt som tidigare

har beskrivits under punkt C.

Till den del förändringarna av importavgifterna vid den förstnämnda regelns

tillämpning är avsedd att eliminera svängningarna i den utländska

prisnivån får detta till följd att den genomsnittliga svenska nominella producentprisnivån

återförs mot mittprisnivån. Justeringar av avgifterna till

följd av ändrade kostnader i jordbruket och/eller ändringar av industriarbetarnas

årslöner medför däremot, att den nominella producentprisnivån

kommer att överstiga eller understiga den genomsnittliga mittprisnivån.

Det förra blir fallet, om K-index stiger och/eller industriarbetarnas årslöner

ökar.

När sådana ändringar av importavgifterna, som verkställs på grund av

förändringar i K-index och/eller i lönenivån för industriarbetare, räknade

i procent av den rådande mittprisnivån, genomsnittligt överstiger 3 procent,

räknat från utgångsläget eller från närmast föregående justering av mittpriser

och prisgränser, skall mittpriserna ändras med samma belopp som

det, med vilket importavgifterna för de olika varorna höjts eller sänkts

på grund av nyssnämnda förändringar, och prisgränserna ändras med samma

procentsats som mittpriserna.

Det förutsätts, att de svenska jordbruksregleringsvaror, vars priser icke

påverkas av prisutvecklingen på världsmarknaden, i stort sett bör följa

med den genomsnittliga producentprisutvecklingen. Viktigast av dessa varor

är k-mjölken. Priset på denna vara bör röra sig fritt under en övre

gräns, vilken ändras varje gång en generell ändring av importavgifterna

äger rum. Ändringen skall därvid svara mot den genomsnittliga procentuella

förändring av prisnivån för övriga produkter, som justeringarna av

importavgifterna medför.

F. Exempel på spärregelns funktionssätt

1. Kostnadsprisindex

Om K-index stiger med minst 3,0 procent, kan man utgå från att basjordbrukets

totala kostnader de facto har ökat med omkring 1,5 procent. Importavgifterna

justeras då på sådant sätt, att den nominella produccntpris
-

1 3,5 + 4,0 + 4,5

2 procent.

ras med

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kung/. Maj.ts proposition nr 147 år 1959

nivån (mätt med existerande producentprisindex) kan beräknas komma att

stiga med 1,5 procent. Jordbruket får därvid full täckning för den inträffade

kostnadsstegringen.

2. Världsmarknadsprisindex

Svängningar i världsmarknadspriserna har beräknats direkt påverka

hemmamarknadspriserna för varor, som tillhopa svarar för omkring 70

procent av jordbrukets totala intäkter av alla produkter. Om man utgår

ifrån att det genomsnittliga importskyddet utgör 40 procent räknat på importpriserna,

kommer den svenska prisnivån att påverkas med endast hälf
-

:50

ten av de procentuella svängningarna i världsmarknadspriserna

o • . /

Att så blir fallet vid de gjorda antagandena kan även belysas med följande

sifferexempel, där man för enkelhetens skull räknar med att värdet av den

totala svenska jordbruksproduktionen utgör 4 miljarder kr. Tager man 70

procent av detta värde erhålls beloppet 2 800 miljoner kr. för de varor, som

direkt påverkas av utlandspriserna. Vid 40 procents skydd har dessa varor

ett värde räknat i världsmarknadspriser av 2 miljarder kr. (2 000 ökat med

40 % utgör 2 800) eller hälften av jordbruksproduktionens totala värde.

När världsmarknadspriserna sjunker med 3 procent, förutsätts den inhemska

prisnivån falla med 1,5 procent. Nedgången i VM-index med 3 procent

(= indexenheter) medför, att regeln utlöses, varvid importavgifterna

ändras så, att den svenska producentprisnivån (mätt på samma sätt, som

sagts i punkt 1) åter kan beräknas stiga med 1,5 procent. Jordbruket får

sålunda full täckning för svängningarna i världsmarknadspriserna.

3. Numeriskt exempel

a) VM-index

Producentprisindex

100—* 97

100—<

- 98,5

Efter justering av importavgifterna

i

100

b) K-index

100—*103

100

100

1

Efter justering av importavgifterna

1

101,5

c) VM- och K-index

VM 100—- 98

100-

— 99

K 100—>101

Efter justering av importavgifterna

1

100,5

1 Beräkningen är schematisk. Enligt tabell 2 utgör marknadsvärdet i Sverige av de i index

ingående produkterna 74 % och värdet av samma varor, räknat i importpriser, 52 %. Skyddet

/ K 74 \

uppgår sålunda i genomsnitt till (100 * gg —100 = 1 ca 42 %. Tillämpar man de förutsatta im
74
portpriserna

och nya importavgifterna per 1 september, får man relationen y~yj = 52.

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj:ts proposition nr 747 år 1959

VM-index sjunker i fallet a) med 3 enheter (från 100 till 97). Producentprisnivån

förutsätts då sjunka med 1,5 enheter (från 100 till 98,5). Importavgifterna

justeras på sådant sätt, att den genomsnittliga producentprisnivån

återgår till 100.

I fallet b) stiger K-index med 3 enheter. Producentprisindex påverkas givetvis

icke härav. För att lämna täckning för kostnadsstegringen erfordras,

att importavgifterna ändras så, att producentprisindex stiger till 101,5.

I det kombinerade fallet c) går VM-index ner 2 enheter, medan K-index

går upp en enhet. Sänkningen av VM-priserna förutsätts till hälften slå igenom

i producentprisindex, eller med en enhet. Importavgifterna ändras så

att producentprisindex för det första stiger med en enhet, d. v. s. återgår

till 100 (kompensation för prisfallet) och för det andra stiger med ytterligare

en halv enhet till 100,5 (kompensation för kostnadsstegringen).

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj.ts proposition nr H7 år 1959

Bilaga 3

PM

med allmän översikt av utlandsmarknaderna

Internationell marknadsöversikt1

Efter andra världskriget har världsproduktionen av jordbruksprodukter

stigit avsevärt. År 1957/58 stannade emellertid denna utveckling upp. Index

för produktionen med förkrigstiden som bas uppgick under såväl 1956/57

som 1957/58 till 131. Index för produktionen per capita sjönk samtidigt från

103 till 101. Den omedelbara orsaken till nedgången var dålig väderlek i ett

flertal områden. Emellertid har en rad djupare liggande omständigheter

medverkat till en avmattning av jordbruksproduktionen, i synnerhet i ekonomiskt

utvecklade länder. I dessa domineras jordbrukspolitiken av överskottsproblemen.

Nationalinkomsten och konsumtionsnivån är redan hög

och efterfrågan på livsmedel växer endast långsamt, samtidigt som befolkningsökningen

är förhållandevis liten. För de underutvecklade länderna är

situationen den motsatta. Även små inkomstökningar leder till en relativt

stark uppgång i efterfrågan på jordbruksprodukter, som dessutom stimuleras

av den betydande befolkningstillväxten. Ä andra sidan kan jordbruksproduktionen

ej öka så kraftigt på grund av brist på kapital, primitiva

brukningsmetoder in. m.

Världshandeln med jordbruksprodukter nådde i början av 1950-talet förkrigsnivån

och låg stabilt i närheten av denna fram till 1955. Detta år började

en uppgång, som till ganska stor del berodde på intensifierade ansträngningar

från Förenta Staterna att avsätta sina överskottsprodukter.

Leveranserna har inte endast gått till Europa utan i stigande utsträckning

till underutvecklade länder. Nettoexporten av livsmedel från mindre till mer

utvecklade länder har under senare år sjunkit till ungefär en tredjedel av

förkrigsnivån.

Trots den ökade världshandeln är lagren av jordbruksprodukter i världen

betydande. De uppskattas f. n. till drygt 10 procent av världsproduktionen

(exklusive Östeuropa, Sovjetunionen och Kina). Omkring tre fjärdedelar av

desamma ligger i Nordamerika.

En långsam allmän tendens till nedgång har kännetecknat den internationella

prisnivån för jordbruksprodukter alltsedan 1953/54, då Korea-boomen

i stort sett var övervunnen. Utvecklingen har endast avbrutits av en kraftig

uppgång hösten 1956 i samband med Suez-krisen. Eftersom de internationella

priserna på industriprodukter i stort sett fortsatt att stiga har vidare

jordbruksprodukternas köpkraft på världsmarknaden sjunkit kraftigare än

den nominella prisutvecklingen ger vid handen.

Utvecklingen har emellertid varit olika för skilda varugrupper. Smör- och

fläskpriserna har sjunkit relativt kraftigt under senare delen av 1950-talet,

medan bl. a. köttpriserna varit väl hävdade.

De inhemska producentpriserna har i allmänhet inte följt med nedgången

i världsmarknadspriserna. Ser man på Västeuropa (tabell 2) finner man att

1 Som källa har i huvudsak använts ekonomiska och statistiska sammanställningar från FAO.

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj.ts proposition nr 147 år 1959

Tabell 1. Världens livsmedelsproduktion

(Förkrigstiden = 100)

Total produktion

Västeuropa ..........

Nordamerika..........

Oceanien ............

Sydamerika ..........

Fjärran Östern (exkl.

Kina) ..............

Främre Orienten......

Afrika................

Hela världen1

Produktion per capita

Västeuropa ..........

Nordamerika ........

Oceanien ............

Sydamerika ..........

Fjärran Östern (exkl.

Kina) ..............

Främre Orienten......

Afrika ................

Hela världen1

1950/51

no

139

109

130

100

120

128

in

100

116

91

97

83

99

105

97

1951/52

1952/53

115

139

106

125

102

126

130

112

103

114

86

91

84

102

105

97

115

152

117

135

105

135

137

117

103

123

93

96

85

107

109

100

1953/54

1954/55

124

151

119

136

116

146

143

121

no

119

93

94

91

in

no

100

124

146

119

141

118

143

147

122

no

114

90

95

92

108

113

100

1955/56

125

153

126

144

121

146

146

125

no

118

93

94

95

107

108

101

1956/57

1957/58

(prel.)

125

162

119

154

124

152

151

131

109

121

86

100

94

no

112

103

126

158

114

153

123

157

148

131

109

116

81

97

91

in

107

101

Inklusive Sovjetunionen, Östeuropa och Kina.

producentpriserna 1957/58 med i genomsnitt 10 procent överstigit nivån

1953/54. Frånräknas Italien, där de inhemska priserna sjunkit under perioden,

blir indexsiffran 112. Realpriserna har däremot ej förändrats nämnvärt

mellan 1953/54 och 1957/58 men visat en något sjunkande tendens.

Under 1950-talet har priserna i internationell handel väsentligt understigit

de inhemska producentpriserna i flertalet västeuropeiska länder. För Sveriges

del beräknades det totala gränsskyddet av jordbruksprisutredningen toi

1953/54 till ca 20 procent. Av övriga västeuropeiska länder hade endast Danmark

och Nederländerna ett avsevärt lägre gränsskydd. Redan 1954/55 hade

talet för Sverige stigit till 25 procent. Vid förhandlingarna om det nya systemet

för prissättningen på jordbruksprodukter våren 1956 beräknades det totala

prisstödet (ej fullt jämförbart med föregående gränsskyddsberaknmgar)

per den 1 september 1956 till nära 32 procent. Per den 1 september 19oJ

uppskattas prisstödet (gränsskyddet inklusive kompensationsavgifter) med

nuvarande avgifter till 40 procent (tabell 3). Efter de avgiftshöjningar, som

Tabell 2. Producentpriser i Västeuropa1

(1953/54 = 100)

1953/54

1954/55

1955/56

1956/57

1957/58

Nominella priser ............

100

100

105

106

no

97

Realpriser..................

100

97

101

97

1 Tabellen omfattar Sverige, Danmark, Norge, Storbritannien, Nederländerna, Frankrike, Västtyskland

och Italien.

opaginerad Kontrollera mot PDF

48°

Kungl. Maj. ts proposition nr lk7 år 1959

Tabell 3. Beräkningar av jordbrukets gränsskydd per den 1 september 1959 med våren 1959

gällande avgifter

Varuslag

Pro-

duk-

tion

1958

/59,1

milj.

kg

Beräk- nat im- port- pris per

1/9

1959,

öre/kg

Importavgift

Övriga

avgifter,

(förmal- ningsav- gift och

kompen- sations- avgifter),

öre/kg

Pro-

duk-

tio-

nens

im-

port-

värde,

milj.

kr.

(2x3)

Motsvarande

avgiftsvärde

öre/kg

i %

av

im- p ort- pri- set

(t 100)

Import- avgift,

milj. kr.

(2x4)

Sam liga

avgifter,

milj. kr.

(2x

[4+6])

1

2

3

4

5

6

7

8

9

Vete....................

590

30

9,35

31

25

177

55

85

Råg....................

159

28

9,35

33

25

45

15

23

Matpotatis..............

700

23,5

7,78

33

164

54

54

Fabrikspotatis ..........

255

6,9

3

43

»0,45

18

8

9

Socker, raff.............

258

54

32,5

60

139

84

84

Höstraps ..............

180

53

12

23

_

95

22

22

Smör ..................

80

410

131

32

4 24

328

105

124

Ost ....................

52

300

63

21

4111

156

33

90

Grädde, 40 % ..........

31

382

100

26

4116

118

31

67

Torrmjölk

fet ..................

8

200

105

52

_

16

8

8

mager................

11

70

105

150

8

12

12

Kondensmjölk

fet, sockrad ..........

1

150

42

28

_

2

0

o

mager, sockrad........

3

105

42

40

_

3

1

1

fet, osockrad..........

1

130

42

32

_

1

0

o

Ägg....................

76

290

78

27

_

220

59

59

Nötkött ................

112

335

102

30

s8

375

114

123

Kalvkött ..............

31

400

115

29

‘14

124

36

40

Fårkött ..............

1

400

128

32

_

4

1

1

Hästkött ..............

7

250

81

32

66

18

6

6

Fläsk ..................

228

265

88

33

6 21

604

201

249

Summa

—

—

—

—

—

2 615

845

1057

Gränsskydd exklusive kompensationsavgifter o. d......................... 32 3 %

Gränsskydd inklusive kompensationsavgifter o. d......................

1 För vegetabilier enligt normkalkylen, för animalier enligt omräknad kalkyl.

3 Förmalningsavgift.

3 Motsvarar tillverkningsavgift.

4 Motsvarar mjölkavgift samt utom för smör även utjämningsavgift.

5 Motsvarar slaktdjursavgift.

den nu träffade överenskommelsen innebär, beräknas skyddet vid samma

tidpunkt till drygt 43 procent (tabell 4). Uppgången sedan september 1956

har till största delen berott på avgiftsökningar. I och för sig har de förväntade

lägre utlandspriserna per den 1 september 1959 endast höjt gränsskyddet

med ca 2 procent.

Det svenska gränsskyddet har alltså stigit avsevärt. Från 1953/54 till

1957/58 har jordbruksnämndens nominella producentprisindex för totalproduktionen

stigit med ca 13 procent (tabell 5). Med ett par undantag har

emellertid uppgången varit väl så stark i de övriga västeuropeiska länderna.

I tabell 5 redovisas utom jordbruksnämndens producentprisindex även

exportpriserna i internationell handel enligt FAO. De sistnämnda priserna

har sedan 1953/54 sjunkit med omkring 8 procent.

Prisutvecklingen på de viktigare utlandsmarknaderna vara för vara fram
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr.H7 år 1959 49°

Tabell 4. Beräkningar av jordbrukets gränsskydd per den 1 september 1959 med från denna

tidpunkt gällande avgifter

Varuslag

Pro-

duk-

tion

1958

/59,1

milj.

kg

Beräk- nat im- port- pris per

1/9

1959,

öre/kg

Importavgift

Övriga

avgifter,

(förmal- ningsav- gift och

kompen- sations- avgifter),

öre/kg

Pro-

duk-

tio-

nens

im-

port-

värde,

milj.

kr.

(2x3)

Motsvarande

avgiftsvärde

öre/kg

i %

av

im- p ort- pri- set

a 100)

Import- avgift,

milj. kr.

(2x4)

Samtliga

avgifter,

milj. kr.

(2x

[4+6])

1

2

3

4

5

6

7

8

9

Vete....................

590

30

13

43

*5

177

77

106

Råg....................

159

28

13

46

a5

45

21

29

Matpotatis..............

700

23,5

8

34

_

164

56

56

Fabrikspotatis ..........

255

6,9

3

43

3 0,45

18

8

9

Socker, raff.............

258

54

34,25

63

139

88

88

Höstraps ..............

180

53

12

23

—

95

22

22

Smör ..................

80

410

101

25

*24

328

81

100

Ost ....................

52

300

63

21

*111

156

33

90

Grädde, 40 % ..........

31

382

100

26

*116

118

31

67

Torrmjölk

fet ..................

8

200

115

58

—

16

9

9

mager................

11

70

115

164

—

8

13

13

Kondensmjölk

fet, sockrad ..........

1

150

50

33

_

2

0

0

mager, sockrad ......

3

105

50

48

_

3

2

2

fet, osockrad..........

1

130

50

38

_

1

0

0

Ägg....................

76

290

88

30

—

220

67

67

Nötkött................

112

336

106

32

58

375

119

128

Kalvkött ..............

31

400

100

25

614

124

31

35

Fårkött ................

1

400

128

32

_

4

1

1

Hästkött ..............

7

250

81

32

«6

18

6

6

Fläsk ..................

228

265

115

43

5 21

604

262

310

Summa

—

—

—

—

—

2615

927

1138

Gränsskydd exklusive kompensationsavgifter o. d......................... 35 4 %

Gränsskydd inklusive kompensationsavgifter o. d.........................

1 För vegetabilier enligt normkalkylen, för animalier enligt omräknad kalkyl.

* Förmalningsavgift.

* Motsvarar tillverkningsavgift.

* Motsvarar mjölkavgift samt utom för smör även utjämningsavgift.

‘ Motsvarar slaktdjursavgift.

Tabell 5. Index för internationella exportpriser och svensk producentprisindex

(1953/54 = 100)

1953/54

1954/55

1955/56

1956/57

1957/58

Internationella exportpriser ..

Jordbruksnämndens produ- centprisindex:

100

93

90

93

92

(prel.)

Nominell index..........

100

101

in

113

113

Realindex ..............

100

100

104

102

97

når av tabell 8, varvid de noteringar valts, som vid de nu avslutade förhandlingarna

i första hand legat till grund för fastställandet av importavgifter,

gällande från den 1 september 1959.

3° nihang till riksdagens protokoll 1 samt. Nr 147

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 147 år 1959

Producentpriser och konsumentpriser

I tabellerna 6 och 7 har för större delen av Västeuropa sammanställts producentpriser

och konsumentpriser på viktigare jordbruksvaror under de senaste

2 åren. För producentpriserna har som källa använts FAO:s statistik.

Konsumentpriserna har för Sverige hämtats från socialstyrelsens statistik

från 70 orter, för övriga länder från ILO:s statistik avseende i flertalet fall

resp. lands huvudstad.

Det bör understrykas, att försiktighet måste iakttagas vid jämförelser

mellan den absoluta prisnivån i olika länder, beroende på kvalitetsskillnader,

ändringar i växelkurser o. d. Särskilt beträffande kött och fläsk kan

kvaliteterna växla starkt. För Frankrike påverkas jämförbarheten mellan

producentpriserna 1956/57 och 1957/58 av devalveringen i augusti 1957.

Jämför man producentprisernas utveckling med konsumentprisernas, bör

även ihågkommas, att de förra här redovisas för helt produktionsår, de senare

endast för en enstaka månad.

Av tabell 6 framgår att Danmark och Nederländerna tämligen genomgående

redovisar de lägsta producentpriserna. Närmast därefter kommer Sverige

och Västtyskland. Detta visas ännu tydligare av följande tablå, där de

i tabellen medtagna producentpriserna sammanvägts med de olika produkternas

andel av jordbrukets bruttointäkter och där talet för Sverige satts

lika med 100.

1956/57

1957/58

Danmark...............

78

74

Nederländerna.........

91

93

Sverige.................

100

100

Västtyskland...........

..... 100

104

Frankrike .............

104

99

Norge .................

..... 104

109

Storbritannien.........

109

112

Italien .................

122

125

Nedgången för Frankrike mellan 1956/57 och 1957/58 beror, som förut

nämnts, på devalvering.

De angivna priserna är de till producenterna faktiskt utbetalade, d. v. s.

inkluderar subventioner i den mån de direkt och allmänt hänförs till en viss

produkt. För Norges del har alltså de ganska betydande särskilda mjölkbidragen

ej medtagits. Däremot ingår exempelvis leveransbidraget för mjölk i

Västtyskland.

De låga producentpriserna i Danmark och Nederländerna återspeglas i en

förhållandevis låg konsumentprisnivå (tabell 7). I Frankrike och Norge har

man genom en betydande subventionering sökt förhindra, att de höga producentpriserna

slår igenom i konsumentpriserna. Under 1958 reducerades

subventionerna emellertid ganska kraftigt i Norge, vilket också framgår av

tabellen. Konsumentpriserna i oktober 1958 ligger för ett flertal produkter

på en betydligt högre nivå än i oktober 1957. Storbritannien tillämpar den

s. k. lågprislinjen med statliga producentpristillägg och förhållandevis låga

konsumentpriser.

I de viktigare smörkonsumerande länderna bär smörpriserna sjunkit

kraftigt mellan 1957 och 1958. Den mest betydande nedgången skedde i Sverige.

I Västtyskland var den däremot ganska obetydlig och i Norge steg priset

till följd av nyssnämnda reducering av subventionerna. Däremot har

konsumentpriset på mjölk stigit i flertalet redovisade länder. Producent
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell 6. Producentpriser på jordbruksprodukter 1956 57 och 1957/58. öre/kg

Vete

Potatis*

Sockerbetor

Nötkreatur

Svin

Ägg

Mjölk hela

produktionen

1956

1957

1956

1957

1956

1957

1956

1957

1956

1957

1956

1957

1956

1957

/57

158

/57

158

/57

,/58

/ 57

/ 58

/ 57

/58

/ 57

/ 58

/57

/58

Sverige ..........

42,53

38,84

13,05

19,30

8,56

8,41

226

224

309

265

303

323

43,50

42,62

Danmark ........

35,25

33,94

10,61

13,68

7,29

6,61

*158

*152

256

218

269

284

30,61

26,71

Norge............

61,83

60,97

13,35

19,57

—

—

205

212

237

254

300

336

50,52

49,97

Storbritannien ....

42,46

39,99

15,72

28,29

9,18

8,86

191

199

302

268

421

419

48,37

47,63

Nederländerna ....

135,35

''38,36

13,31

17,95

36,28

*6,99

242

231

243

224

278

313

38,79

39,45

Frankrike ........

56,47

36,17

16,18

16,88

6,26

6,52

198

197

3 304

6316

“402

“410

7 38,74

7 36,28

Västtyskland ....

49,65

52,49

14,82

14,20

7,78

8,77

210

210

290

272

401

417

39,40

43,22

Italien............

59,87

60,71

21,68

15,79

7,22

7,03

264

279

292

281

434

413

•37,62

•38,64

1 Baspris. — 3 Genomsnittligt pris på mat- och fabrikspotatis, utom för Nederländerna, som redovisar enbart matpotatis. — 3 Kontraktspris

för betor med 16,5 % sockerhalt. — * Unga kor 2 kval. — 6 Klass C, levande vikt 100—119,9 kg. — a Ägg från Picardie-Normandie

vid Paris saluhall. —- 7 Mejerimjölk. — 8 Endast produktmjölk.

Anm. Växelkursen för 100 franska frcs var 1956/57 1,49 och 1957/58 1,23 sv.kr.

Tabell 7. Konsumentpriser på livsmedel oktober 1957 och oktober 1958. Kr/kg

Vetemjöl

Potatis

Strösocker

Nötkött (ox- stek utan ben)

Fläsk

(kotlett)

Ägg

(st.)

Mjölk

(liter)

Smör

Margarin

1957

1958

1957

1958

1957

1958

1957

1958

1957

1958

1957

1958

1957

1958

1957

1958

1957

1958

Sverige ..............

1,03

1,01

0,40

0,48

1,34

1,46

2 6,95

2 7,49

7,19

8,41

0,30

0,27

0,58

0,66

7,29

5,32

3,49

3,51

Danmark ............

0,95

0,99

0,28

0,34

0,76

0,81

6,05

6,20

5,85

6,56

0,28

0,26

•0,47

•0,47

4,93

4,42

2,24

2,37

Norge................

0,65

0,75

0,32

0,25

1,09

0,99

10,30

11,60

7,98

8,70

0,33

0,30

•0,45

•0,67

6,24

7,40

1,67

2,28

Storbritannien........

0,94

0,43

0,94

1,06

7,11

6,90

0,18

0,17

0,85

5,41

4,93

2,82

2,80

0,31

0,33

2,05

Nederländerna........

0,64

0,63

0,33

0,30

1,27

1,35

6,09

6,72

0,30

0,27

0,49

0,51

6,55

4,97

2,07

Frankrike ............

1,17

1,23

0,27

0,41

''1,24

''1,35

11,13

12,98

6,01

7,06

0,36

0,33

•0,55

•0,68

9,73

9,90

3,33

3,59

Västtyskland ........

0,95

1,03

0,25

0,26

1,48

1,53

6,29

7,13

7,52

0,32

0,30

0,53

0,53

8,81

8,52

2,53

2,52

Italien................

1,10

0,40

2,05

11,49

9,70

0,29

0,75

10,30

1 Bitsocker. — 3 Med ben. — 3 I flaska. o

Kungl. Maj:ts proposition nr <lb7 år 1959

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj. ts proposition nr 747 år 1959

priset på mjölk (hela produktionen) har i allmänhet inte rört sig mycket

mellan 1956/57 och 1957/58 men har visat nedåtgående tendenser i de

flesta länderna.

Producentpriset på fläsk har under trycket av den allmänna överskottssituationen

sjunkit något i ett antal länder.

Läget för olika jordbruksprodukter

Den svenska skörden av fullgod brödsäd har de 2 senasle åren blivit mindre

än normalt. Detta har berott dels på en minskning av den skördade arealen,

dels på att brödsädens kvalitet blivit nedsatt till följd av dåligt skördeväder.

Under nu löpande 3-årsperiod för prissättningssystemet på jordbruksprodukter

har alltså endast år 1956 givit en normal skörd med exportöver
-

skott.

Brödsäd

Areal,

Produk-

Konsum-

Över-

Nettoex- Genomsnitt

- Importpris

1000

tion1,

tion,

eller

port ( + ) ligt produ-

på $-vete3

ha

milj. kg

milj. kg

under- skott,

milj. kg

eller -im- centpris i

port(—), Sverige på

milj. kg vårvete,

kr./dt

Inom Utom

1WA* IWA

kr./dt

1938/39

497

835

672

+ 163

- 47 18,8

17

1948/49

475

776

646

+ 130

- 33 34,5

37

1949/50

442

826

711

+ 115

+ 120 35,2

43 48

1950/51

466

701

720

- 19

- 34 33,2

45 57

1951/52

421

469

710

- 241

- 345 43,4

48 60

1952/53

451

883

690

+ 193

+ 25 55,4

44 52

1953/54

519

996

680

+ 316

+ 481 49,9

44

1954/55

581

876

675

+ 201

+ 249 46,4

43

1955/56

447

588

670

- 82

- 13 43,2

44

1956/57

519

960

670

+ 290

+ 188 43,8

44

1957/58

448

643

670

- 27

- 13 39,9

40

1958/592

375

500

665

- 165

- 207 42,9

40 (febr.)

1 Produktionen har beräknats med utgång från förmalning, export, import

och lagerföränd-

ringar. Den redovisas alltså exklusive utsäde, utfodring, avrens och svinn.

8 Uppgifter för 1958/59 i denna och efterföljande tablåer är delvis prognoser.

3 Nordamerikanskt vete av högsta kvalitet. Prisskillnaden mellan detta och svenskt vete av

normalkvalitet beräknas utgöra ca 6 kr./dt.

* Internationella veteavtalet.

Världsproduktionen av vete beräknas 1958/59 vara rekordstor och ha uppgått

till i runt tal 235 miljoner ton. Den skulle därmed vara ca 10 procent

större än 1956/57 och 1957/58. Uppgången sammanhänger främst med_ kraftiga

produktionsökningar i Förenta Staterna, Kina och Australien. I Förenta

Staterna har man med det s. k. jordbanksprogrammet sökt begränsa bl. a.

vetearealerna. Detta har dock i stort sett misslyckats och då dessutom avkastningen

varit rekordsitor beräknas skörden 1958/59 ha stigit till 39 miljoner

ton från 26 miljoner ton 1957/58. Den australiensiska veteproduktionen

var till följd av missväxt låg 1956/57 och 1957/58. För 1958/59 räknas

med en normal produktion av ca 5 miljoner ton.

Till följd av regnig väderlek under hösten understeg 1958 års västeuropeiska

skörd 1957 års nivå, varför importbehovet till Västeuropa torde bli

något större än föregående år. Då den franska veteproduktionen reducerats

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. M(ij:ts proposition nr iM år 1959

från 11 till drygt 9 miljoner ton, beräknas Frankrikes exportöverskott 1958/

59 utgöra 0,5 miljoner ton mot 2 miljoner ton föregående år. Däremot uppskattas

den italienska produktionen lämna ett exportöverskott av 1 miljon

ton.

Emellertid föreligger betydande övergångslager från föregående produktionsår.

I de 4 stora exportländerna, Förenta Staterna, Kanada, Argentina

och Australien, utgjorde vetelagren per den 1 juli 1958 47,5 miljoner ton.

Detta innebär visserligen en nedgång med 10 procent sedan föregående år

men motsvarar i det närmaste 2 års omsättning på världsmarknaden av vete.

De internationella vetepriserna har hållit sig relativt stabila under den

gångna 3-årsperioden, om man ser på de transoceana fobpriserna. I det förnyade

internationella veteavtalet, som gäller från den 1 augusti i år, har minimi-

och maximipriserna satts till 1,50 resp. 1,90 dollar per bushel (28,55

resp. 36,15 kr/dt) för Manitoba I i lager Fort William/Port Arthur. Detta

innebär en sänkning av den övre prisgränsen med 10 cent gentemot det nu

gällande avtalet. Genom att Storbritannien, världens viktigaste importland

för vete, denna gång torde ansluta sig till avtalet kan man räkna med att

detta i fortsättningen får en viss effekt för prisbildningen.

Samtidigt med nämnda stabilitet i fråga om fobpriserna har emellertid

cifnoteringarna visat en sjunkande tendens. (Se även tabell 8.) Detta sammanhänger

med att fraktsatserna under början av perioden låg ovanligt

högt. Suez-krisens utbrott fördröjde eu återgång till normala förhållanden

men därefter har fraktsatserna rasat nedåt. Under vissa tider har det franska

vetepriset varit dominerande för prisbildningen på de europeiska vetemarknaderna.

Det franska vetet har de senaste åren exporterats i omedelbar

anslutning till skörden och då till mycket låga priser. I genomsnitt har

de noteringar,''som våren 1956 låg till grund för bestämningen av det svenska

mittpriset, nämligen på Manitoba 2, Red Winter 2 och franskt vete (eif

europeisk hamn), sjunkit fram till våren 1959 med ca 3 kr. per dt. På grund

av kompensationsaffärer med Förenta Staterna och import av ryskt och italienskt

vete har emellertid de verkliga inköpspriserna till Sverige legat ytterligare

omkring 3,50 kr. per dt lägre. Med utgångspunkt från det allmänna

läget på marknaden har importpriset på vete, motsvarande svensk kvalitet,

per den 1 september 1959 beräknats till 30 kr. per dt. Vid förhandlingarna

om importskyddet för löpande prissättningsperiod beräknades motsvarande

pris per den 1 september 1956 till 35 kr. per dt. Detta pris var justerat

för alltför högt fraktläge med 1,50—1,70 kr. per dt.

Den svenska produktionen av socker beräknas 1958/59 uppgå till 242 miljoner

kg raffinad. Nedgången jämfört med 1957/58, som uppgick till 18

procent, sammanhängde dels med reducerade arealer, dels med låg sockerhalt.

Under 1956/57 och 1958/59 har sockerbetsarealen nära anslutit sig till

den i överenskommelsen om villkoren för sockerbetsodlingen under perioden

1 maj 1956—30 april 1959 avsedda arealen av 50 560 hektar. Under

1958 kunde detta ske till följd av kvotering av arealerna.

Det svenska priset på socker överstiger f. n. priset på importvaran med

omkring 60 procent. Världsmarknadspriset på socker har under flera år

legat ganska lågt under trycket av eu kraftig överproduktion. År 1953 träffades

eu internationell sockeröverenskommelsc för all stabilisera marknaden,

avseende 5-årsperiodcn 1954 —1958. Under hösten 1958 har underhandlingar

pågått, vilka lett till etl nytt internationellt sockeravtal för 5-årsperiodcn

1959 1963. Enligt 1958 års avtal gäller vissa priszoner för råsocker
nolcringen

fas Kuba. Exportörerna inom avtalet har sig tilldelade exportkvoter,

vilka varieras allt eller den zon, inom vilken råsockerpriscl ligger.

Avtalet skall primärt skydda etl lägsta pris av 3,15 cent.

opaginerad Kontrollera mot PDF

54°

Kungl. Maj. ts proposition nr

U7 år 1959

Socker

Areal

Produktion

Konsum-1

Under-

Netto-

Partipris

Import-

socker-

av råsocker

tion av

skott,

import

i Skåne

pris för

betor,

ur svenska

socker

milj. kg

(inkl. prod.

på strö-

strö-

1 000 ha betor,

och sirap,

raffinad

ur danska

socker,2

socker,3

milj. kg

milj. kg

betor),

öre/kg

öre/kg

raffinad

raffinad

milj. kg

raffinad

1938/39

51

272

316

44

13

32

28

1948/49

48

268

299

31

52

63

1949/50

49

267

350

83

83

64

71

1950/51

54

280

345

65

54

73

85

1951/52

54

262

321

59

62

88

108

1952/53

54

215

299

84

78

90

76

1953/54

51

308

328

20

53

89

63

1954/55

60

265

315

50

59

87

60

1955/56

53

217

320

103

75

89

62

1956/57

50

261

323

62

62

95

84

1957/58

54

296

319

23

34

98

61

1958/59

51

242

322

80

80

87 (febr.)

54 (febr.)

1 Sockerbolagets

försäljning av socker.

2 Etter avdrag av kassarabatt.

3 Git Malmö.

I det föregående nämndes att sockeravtalets priser i allmänhet legat på

en låg men dock stabil nivå. Under Suez-krisen steg de emellertid kraftigt

och fram till slutet av april 1957 med drygt 100 procent till en toppnotering

på 6,85 cent per Ib. Uppgången var på socker kraftigare än för övriga priskänsliga

råvaror och fortsatte även efter det att en avspänning inträtt i den

utrikespolitiska situationen. Mot slutet av 1957 började dock sockerpriserna

att sjunka igen och låg under 1958 tämligen stabila men dock på en något

högre nivå än före Suez-krisen. Under början av 1959 inträffade emellertid

ytterligare prisfall, så att priset f. n. ligger drygt 4 öre per kg under den

nivå, som man våren 1956 utgick från vid bestämmandet av importskyddets

storlek för perioden 1956—1959.

Läget på världsmarknaden för fetter och oljor har under den gångna 3- årsperioden kännetecknats av stigande produktion. Särskilt har detta gällt

jordnöts- och sojaolja, vilkas priser ligger till grund för bestämningen av

införselavgifterna på fettvaruområdet, samt rapsolja. Förenta Staterna har

under efterkrigsåren starkt ökat sin odling av oljeväxter. Under de senaste

åren har även producentländerna i Asien (Indien och Kina) samt Västafrika

haft betydande exportöverskott av framför allt jordnötter. Produktionen av

rapsolja har ökat starkt i Kina och Kanada. De internationella priserna på

jordnöts- och sojaolja har under trycket av den växande produktionen legat

mycket lågt efter Suez-krisen (se tabell 8). Bottenläget nåddes hösten och

vintern 1958. Under senaste tiden har en viss återhämtning förmärkts, vilken

dock närmast bedömes som tillfällig.

Såsom jordbruksnämnden framhöll i sin skrivelse till Kungl. Maj :t den 16

april 1958 angående åtgärder med anledning av situationen på smörmarknaden,

har världsproduktionen av smör ökat successivt under senare år, samtidigt

som konsumtionen i flertalet länder gått ned och ersatts av en ökad

margarinkonsumtion. De priser, som noterades på den internationella marknaden,

närmast exportpriserna till Storbritannien, låg under våren och sommaren

1958 på en synnerligen låg nivå (se tabell 8). Som följd av de åtgärder,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 747 år 1959

55''

Matnyttiga oljeväxter

Areal,

Produk-

Inhemsk

över-

Export av

Produ-

Ex-

Im-

1000

tion av frö

förbruk-

skott,

frö och olja

centpris

port-

port-

ha

av raps,

rybs och

senap,1

milj. kg

ning av

frö1 av

resp. års

skörd,

milj. kg

milj.

kg

(i frö

räknat)1

under resp.

regi. år,

milj. kg

i Sverige

på höst- raps*,

öre''kg

pris

fob på

raps- frö,

öre/kg

pris

eif på

soja- olja,

öre/kg

1938/39

—

—

—

—

—

—

—

40

1948/49

57

70

63

7

—

108

—

1949/50

95

126

72

54

57

108

80

228

1950/51

135

175

74

101

89

90

109

1951/52

167

211

74

137

101

90

118

230

1952/53

129

187

79

108

70

104

85

168

1953/54

78

91

86

5

64

98

84

174

1954/55

97

158

82

76

87

87

89

162

1955/56

100

141

89

52

60

84

88

172

1956/57

28

32

32

—

—

87

—

171

1957/58

94

180

285

395

no

84

56

146

1958/59

86

107

285

322

46

81

53

125 (febr.)

- i,O 76 vaucimaiu .

8 Oljeindustriens åtagande att inköpa svensk vara. Härav förbrukades mom landet iy57/oö

60 milj. kg och 1958/59 62 milj. kg.

3 Med hänsyn tagen till inhemsk förbrukning enligt not 2 blir överskotten 120 resp. 45

milj. kg.

4 Inklusive kvalitetstillägg.

som ganska allmänt vidtogs i denna krissituation för att begränsa produktionen

och stimulera konsumtionen av smör, återhämtades priserna därefter

delvis. Man räknar emellertid med att priserna kommer att sjunka

igen med den säsongmässigt högre mjölkproduktionen under våren och

sommaren. Per den 1 september 1959 har importpriset på smör till Sverige

uppskattats till 410 öre per kg eif Stockholm. Detta pris ligger nära 1 kr.

under det pris, som man räknade med vid fastställandet av importskyddet

för nu löpande prissättningsperiod.

Smör

Produk-

Konsum-

över-

Netto-

Svensk riks-

Exportpris

tion,

tion,

skott,

export,

notering,

på smör,

milj. kg

milj. kg

milj. kg

milj. kg

öre/kg

öre/kg

1938/39 .

... 98

71

27

26

277

194

1948/49 .

... 100

96

4

0

472

612

1949/50 .

... 109

97

12

11

495

560

1950/51 .

... no

88

22

17

545

542

1951/52 .

. . . 98

85

13

22

580

548

1952/53 .

... 100

84

16

12

599

601

1953/54 .

96

83

13

17

605

540

1954/55

... 88

80

8

6

605

555

1955/56

... 84

69

15

10

666

558

1956/57

... 86

60

26

22

635

513

1957/58

... 89

65

24

33

570

334

1958/59

... 80

79

1

1

525 (febr.)

2..

* Under

februari uppgick exportpriset för obetydliga kvantiteter till Nordafrika till 539 öre/kg

opaginerad Kontrollera mot PDF

56°

Kungl. Maj:ts proposition nr 147 år 1959

Ost

Produk-

Konsum-

Över- eller

tion,

miij. kg

tion,

underskott,

milj. kg

milj. kg

1938/39

41

42

— 1

1948/49

60

54

+ 6

1949/50

57

54

+ 3

1950/51

54

56

— 2

1951/52

59

54

+ 5

1952/53

57

54

+ 3

1953/54

55

54

+ 1

1954/55

54

55

— 1

1955/56

51

54

— 3

1956/57

53

56

— 3

1957/58

50

56

— 6

1958/59

50

56

— 6

1 Priskontrollerat.

Nettoexport (+), Avräkningspris

Danskt pris fn

eller -import (-

till mejeri på

mejeri på lur-

milj. kg

helfet Svecia,

öre/kg

märkt 45%-ig

ost, öre/kg

-2

145

in

-3

—

*258

+ 7

251

245

0

288

272

-1

346

279

0

391

278

0

392

263

— 1

389

284

-2

423

272

— 2

425

274

-4

436

238

— 6

440 (febr.)

264 (febr.)

Även import- och exportpriserna på ost sjönk under andra kvartalet 1958

om an ej i tillnärmelsevis samma utsträckning som smörpriserna. Efter en

uPPgfng updcr andra halvåret 1958 har ostpriserna åter visat tendenser till

nedgång. Pa grundval av importnoteringarna till Sverige för holländsk Edamer

och dansk Samsö har man beräknat ett importpris på ost per den 1

tn!ieiD*)eii 1959 till 300 öre per kg. Motsvarande pris per den 1 september

195b uppskattades vid förhandlingarna våren 1956 till 315 öre per kg.

Den svenska köttproduktionen understiger fortfarande den inhemska förbrukningen.

Den internationella marknaden för nötkött kännetecknas av en

viss knapphet och höga priser.

Situationen för fläsk är däremot en helt annan. Den svenska produktionen

har under 3-årsperioden 1956/57—1958/59 stigit snabbare än konsumtionen.

De okade överskotten har måst avsättas på en även internationellt vikande

llaskmarknad. Som framgår av tabell 8 har baconnoteringarna i London efter

en uppgång vid årsskiftet 1958/59 åter börjat sjunka. Däremot hade de

Kött

Produk-

Konsum-

Under-

Nettoex-

Försäljnings-

Jämförligt

tion,

tion,

skott,

port (+)

pris i parti i

importpris

milj. kg

milj. kg

milj. kg

eller -im- port (-),

milj. kg

Stockholm på

nötkött (ko kl.

1), öre/kg

på nötkött,

öre/kg

1938/39

... 152

153

1

— 4

120

103

1948/49

... 126

138

12

— 11

211

217

1949/50 .

... 131

151

20

-24

247

212

1950/51 .

... 140

158

18

— 20

245

211

1951/52 .

... 156

160

4

- 3

289

221

1952/53 .

... 140

150

10

-10

364

249

1953/54 .

... 136

153

17

— 16

356

280

1954/55 .

... 146

157

11

— 15

347

287

1955/56 .

... 155

155

0

+ 6

410

313

1956/57 .

... 129

159

30

— 29

391

332

1957/58 .

... 138

159

21

-23

395

317

1958/59 .

... 151

161

10

-10

417 (febr.)

333 (febr.)

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr H7 år 1959

57

Fläsk

Produk-

Konsum-

Över- eller

Nettoex-

Försäljnings-

Dansk notering

tion,

tion,

underskott,

port (+)

pris i parti i

på fläsk (inklu-

milj. kg

milj. kg

milj. kg

eller -import

(-), milj. kg

Sthlm på fläsk,

öre/kg

sive kostnader

för import till

Sverige),

öre /kg

1938/39

155

137

+ 18

+ 13

140

171

1948/49

159

159

0

0

253

307

1949/50

170

174

- 4

- 3

240

314

1950/51

170

177

- 7

- 6

282

316

1951/52

173

170

+ 3

0

354

337

1952/53

185

176

+ 9

+ 9

341

349

1953/54

183

183

0

+ 3

343

332

1954/55

191

188

+ 3

- 3

367

332

1955/56

181

188

- 7

- 3

427

373

1956/57

202

188

+ 14

+ 8

451

374

1957/58

225

194

+ 31

+ 33

407

326

1958/59

228

195

+ 33

+ 33

444 (febr.)

378 (febr.)

danska fläskpriserna ännu i mitten av mars inte följt englandsmarknaden

utan legat tämligen fasta. Man torde emellertid den närmaste framtiden få

räkna med en betydande fläskproduktion i världen och låga priser. Med utgångspunkt

härifrån har man uppskattat priset vid import av fläsk till Sverige

till 265 öre per kg per den 1 september 1959. Vid förhandlingarna om

importskyddet under nu gällande prissättningsperiod räknade man med ett

importpris på fläsk av 315 öre per kg.

Det svenska exportöverskottet av ägg har hållit sig stabilt under perioden

1956/57—1958/59. Den mest betydande importmarknaden i världen för ägg

är numera Västtyskland. Storbritannien har däremot under senare år blivit

så gott som självförsörjande i fråga om ägg. Priserna vid export till Västtyskland

har varierat betydligt men ligger f. n. ganska mycket lägre än

föregående år. Importpriset till Sverige av ägg har, vid de nu avslutade

förhandlingarna, per den 1 september 1959 uppskattats till 290 öre per kg.

Det pris man räknade med vid förhandlingarna våren 1956, alltså avseende

den 1 september 1956, låg något högre.

Ägg

Produk-

Konsum-

Överskott,

Nettoex-

Svensk ägg-

Exportpris1,

tion,

tion,

milj. kg

port,

notering,

öre/kg

1938/39.

milj. kg

. . . 61

milj. kg

56

5

milj. kg

5

öre/kg

141

131

1948/49.

. . . 75

70

5

2

265

266

1949/50.

... 83

72

11

12

253

305

1950/51.

... 83

73

10

10

272

354

1951/52.

. .. 80

72

8

8

304

370

1952/53.

.. . 81

73

8

8

316

355

1953/54.

... 82

75

7

7

289

335

1954/55.

... 84

75

9

9

291

314

1955/56.

... 84

75

9

9

321

334

1956/57.

... 83

76

7

5

303

294

1957/58.

... 85

76

9

7

314

307

1958/59.

... 85

77

8

8

331

228 (febr.)

* Årspriscrna är vägda

medeltal.

opaginerad Kontrollera mot PDF

58° Kungl. Maj. ts proposition nr U7 år 1959

Tabell 8. Den internationella prisutvecklingen

Vete

Spannmålsfrakter

vid omedelbar lastning till

Storbritannien från

Jordnöts-

olja

Manitoba 2

eif Nord- sjöhamn

kr./dt

Red Win- ter 2

eif eng.

hamn

kr./dt

Franskt

vete

eif eng.

hamn

kr./dt

West St.

John1

kr./ton

U. S. Golf

kr./ton

La Plata

kr./ton

Br. Väst- afrikansk,2

rå, eif eur.

kontinent- hamn

öre/kg

1956............

43,79

39,65

64,77

81,80

109,77

195

1957............

40,31

38,23

31,40

44,21

55,84

74,32

185

1958............

38,62

34,68

32,55

28,45

33,16

40,42

142

1956/57 ........

42,62

39,88

_

56,16

74,15

95,84

194

1957/58 ........

38,34

35,49

31,58

28,89

33,71

42,53

156

1956 januari ....

42,44

37,36

36,06

64,42

73,55

93,59

166

februari ..

42,24

37,12

37,69

64,04

71,20

94,81

176

mars......

42,90

37,16

—

59,57

71,56

95,88

193

april......

43,74

38,87

—

69,10

84,14

109,55

216

maj ......

44,03

40,42

—

69,46

89,69

123,52

212

juni ......

43,06

39,23

—

58,13

75,79

118,77

199

juli........

42,67

39,64

—

62,14

71,37

110,60

191

augusti....

43,56

39,97

—

60,40

78,01

107,97

191

september

43,41

40,51

—

64,02

83,35

105’52

173

oktober....

43,64

39,48

—

60,37

82,63

109^63

174

november..

46,46

42,43

—

79,13

96,33

118,16

209

december..

47,40

43,74

—

66,51

104,04

129,29

239

957 januari ....

46,39

43,44

—

64,22

99,96

122,38

234

februari ..

45,62

42,63

—

69,11

91,55

123,76

214

mars......

43,32

39,24

—

62,43

70,99

90,73

194

april......

41,83

38,52

34,47

56,55

61,25

80,84

184

maj ......

38,98

37,12

31,86

42,95

55,58

73,75

179

juni ......

38,85

36,32

30,72

43,23

53,02

72,23

171

juli........

38,23

38,34

—

37,00

51,77

68,67

174

augusti....

37,36

36,81

—

28,44

39,28

55,09

178

september

37,56

36,98

—

29,41

36,65

51,59

177

oktober....

38,20

36,77

29,45

32,80

36,72

51,70

174

november..

38,24

36,37

30,74

32,31

37,49

51,77

173

december..

39,15

36,18

31,18

32,08

35,88

49,30

173

1958 januari ....

38,75

36,18

31,04

29,63

32,25

40,88

168

februari ..

38,62

36,32

30,71

27,72

29,86

37,55

162

mars......

38,40

36,41

30,31

27,72

28,61

36,30

148

april......

38,17

34,67

32,13

26,80

28,59

35,74

148

maj ......

37,94

34,06

33,65

28,37

31,75

36,57

145

juni ......

38,04

33,76

33,17

26,90

40,73

40,74

142

juli........

38,46

34,10

32,64

26,66

33,76

39,10

138

augusti____

38,59

34,03

32,38

26,29

32,22

39,08

133

september

38,36

33,43

32,92

25,24

31,35

39,01

133

oktober....

38,88

33,84

33,90

30,80

36,04

44,98

129

november..

39,53

34,71

35,25

33,17

37,09

47,97

137

december..

39,76

34,66

—

32,11

35,68

47,10

137

1959 januari____

39,53

34,69

—

29,85

35,94

45,94

138

februari ..

38,62

34,80

—

26,82

31,09

44,18

146

Anm. Årsmedeltalen är här och i fortsättningen ovägda medeltal av månadsnoteringarna.

1 1956 och 1957 St. Lawrence.

2 Januari—september 1956 sydafrikansk.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 147 år 1959

59

Tabell S. Den internationella prisutvecklingen (forts.)

Sojaolja

Socker

Smör

Ost

Ägg

Ameri- kansk

eif eur.

kontinent- hamn

öre/kg

Engelsk

eller hol- ländsk

raffinad

eif Malmö

öre/kg

Danskt

exportpris

till U. K.

fob dansk

hamn

öre/kg

Holländsk

Edamer

40 %.

Exp.pris

till Sve- rige

eif Sthlm

öre/kg

Dansk

Samsö

45 %.

Exp.pris

till Sve- rige fritt

mittsjöss

öre/kg

Svenskt

exp.pris

fritt

dansk-

tyska

gränsen

öre/kg

Dansk

Andels

.lEgex- ports not,

(+40 + 5

öre = eif

Malmö)

öre/kg

1956............

177

62,47

306

309

323

324

1957............

161

83,19

412

323

294

303

310

1958............

133

58,59

351

283

282

293

300

1956/57 ........

169

83,62

451

327

301

302

304

1957/58 ........

144

61,32

350

282

284

304

314

1956 januari____

157

58,75

—

303

311

287

296

februari ..

171

58,53

—

306

311

296

288

mars......

189

59,66

—

310

317

370

328

april......

196

60,01

—

292

309

299

308

maj ......

203

60,91

425

293

286

291

300

juni ......

185

60,56

447

283

315

276

305

juli........

169

60,16

447

292

316

307

320

augusti....

158

60,36

477

311

310

363

369

september

153

59,26

539

319

321

362

376

oktober....

167

60,32

556

313

313

366

360

november..

181

68,37

556

318

302

375

354

december..

191

82,70

533

329

302

289

284

1957 januari ....

195

95,49

388

345

303

278

281

februari

183

93,97

381

344

311

244

255

mars......

176

97,51

398

345

313

232

244

april......

165

101,12

367

344

305

263

257

maj ......

156

94,16

399

317

283

275

279

juni ......

152

95,17

426

317

282

273

287

juli........

156

85,23

426

317

284

333

330

augusti....

151

70,15

443

317

289

333

341

september

148

73.59

454

318

292

313

352

oktober....

148

66,18

454

315

286

364

366

november..

152

6133

415

300

286

342

360

december..

151

64,36

397

295

289

388

365

1958 januari____

150

62,61

356

295

289

303

317

februari

148

59,45

332

310

293

249

258

mars......

146

57,44

318

298

290

269

271

april......

141

57,76

276

274

292

289

286

mai ......

138

57,68

276

251

305

273

288

juni ......

133

57,46

279

242

289

263

281

juli........

134

59,31

298

244

251

275

307

augusti....

135

58,64

341

247

247

322

311

september

119

58,21

378

268

248

308

308

oktober....

119

57,33

408

302

282

327

312

november..

117

57,39

464

333

297

334

334

december..

117

59,79

483

336

302

303

323

1959 januari ....

122

56,85

483

336

301

242

323

februari ..

123

54,18

450

322

290

228

257

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj.ts proposition nr U7 år 1959

Tabell 8. Den internationella prisutvecklingen (forts.)

1956 ...........

1957 ...........

1958 ...........

1956/57 .......

1957/58 .......

1956 januari ...

februari

mars......

april......

maj ......

juni ......

juli........

augusti

september

oktober....

november..

december ..

1957 januar

februari ..

mars......

april......

maj ......

juni ......

juli........

augusti

september

oktober....

november..

december ..

1958 januari ....

februari ..

mars......

april......

maj ......

juni ......

juli........

augusti....

september

oktober....

november..

december..

1959 januari ....

februari ..

Nötkött

Kalvkött

Lammkött

Hästkött

Fläsk

Bacon

Not. i Ko

Not. i Ko-

Not. i Ko

Partipris

Not. i Ko-

Not. i Ko-

Danskt A

penhamns

penhamns

penhamns

Liverpool

penhamns

penhamns

i London

kötthall

kötthall

kötthall

på nya

kötthall

fläskhall

fritt kaj

på unga

på söt-

på fede-

zeeländskt

på häst-

på slak-

kor kl. 1

mjölks-

kalv

fryst

kött kl. 1

terisvin

kalvarkl. 1

kl. 1

lamm

kl. 1

öre/kg

öre/kg

öre/kg

öre/kg

öre/kg

öre/kg

öre/kg

305

384

360

212

354

441

300

385

357

354

231

322

407

297

367

346

327

204

319

420

307

391

362

354

241

348

430

292

369

350

328

207

301

399

268

349

304

__

176

321

413

288

358

320

—

203

327

421

283

366

326

—

225

340

435

315

370

335

—

235

347

435

317

369

341

—

200

348

439

334

392

366

296

213

369

459

314

394

388

319

184

373

453

323

437

422

336

217

370

445

322

409

412

340

230

367

446

303

403

393

338

211

362

447

295

379

365

332

223

350

431

295

383

344

324

227

372

466

298

392

347

388

244

376

474

293

408

332

378

241

358

446

291

387

345

361

257

331

394

307

391

338

360

277

300

371

320

398

381

383

260

328

413

339

387

364

356

264

356

447

315

374

344

349

230

362

443

310

381

373

342

227

315

381

290

377

383

337

230

308

402

276

365

356

347

178

278

361

279

376

369

328

189

273

368

285

380

349

313

179

281

385

274

378

343

348

212

272

353

275

371

331

305

212

280

363

290

372

338

303

222

307

416

274

372

352

310

198

318

436

298

370

338

335

221

323

430

308

358

347

364

224

319

430

327

348

334

319

193

326

428

325

366

366

333

227

326

412

314

375

371

332

216

334

439

297

376

358

333

182

334

431

287

364

334

324

166

336

446

293

359

334

317

171

351

456

307

364

322

308

176

349

457

308

370

327

284

194

353

427

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 4

Översikt iiver prisgränser och införselavgifter in. in. för viktigare jordbruksregleringsvaror

Vara med åsatta

prisgränser

Prisgränser

öre/kg

Mitt-

pris

öre/kg

Notering för bevakning av

prisgränser

öre/kg

Införselav- gift, när

priset ligger

mellan pris- gränserna

öre/ kg

Övriga

avgifter

Varor, för vilka avgiftsbelägg- ningen sättes i relation till

avgifterna i kol. 5 och 6

1

2 | 3

4

5

6

7

Brödsäd

Veto ................

38—48

43

Odlarpris för normalkvalitet på

13

Förmalnings-

Mjöl, gryn, flingor o. d. av vete

Råg..................

34—44

39

prissort vid inlösen den 1 april.

Inlösenpriset fastställes av

Svensk spannmålshandel.

D:o.

13

avgift 5

öre/kg.

D:o.

och råg (även kompensationsav- gift motsvarande förmalningsav- giften).

Potatis, potatisprodukter,

stärkelse och stärkelse- produkter m. m.

Matpotatis............

27,50-37,50

32,50

Lantbruksförbundets stock-

8

Annan potatis (utom färsk); po-

Potatisstärkelse ......

82—106

94

holmsnotering för ordinär mat- potatis av tidigare sortklass I*.

Pris för kvalitet extra prima,

24,25

Kompensa-

tatispulver, potatisflingor m. m.

Annan stärkelse, maniok- o. ar-

fritt stärkelseföreningens lager i

lånesäck av jute.

tionsavgift

motsvarande

tillverknings- avgift 4

öre/kg.

rowrot, mjöl, flingor och gryn

av vissa rötter, stam- eller rot- knölar samt av stärkelse, druv- och stärkelsesocker, dextrin, lös- 1ig stärkelse och rostad stärkelse

samt stärkelseklister, vissa glätt-,

appretur- och betmedel samt

kärnbindemedel innehållande

stärkelse och stärkelseprodukter,

dock icke vara i detalj handels- förpackningar innehållande högst

1 kg netto.

1 Motsvarande notering på sydsvensk eller i förekommande fall ovägt medeltal av notering på sydsvensk och mälarpotatis fr. o. m. G/7 oj

t. o. m. 30/9 eller den tidigare tidpunkt, då stockholmsnoteringen på ordinär återupptages. o

Kungl. Maj:ts proposition nr 747 år 1959

opaginerad Kontrollera mot PDF

1

Socker m. m.

Socker, raffinerat

Fettråoaror, fettvaror

m. m.

Oljeväxter.........

Mjölk och mejeriprodukter
Konsumtionsmjölk
-

Mjölk, koncentrerad

(kondenserad)

fet, sockrad ........

mager, sockrad......

fet, osockrad........

Grädde (även sterilgrädde),

40 %.............

H

Ll

79,25—97,25

88,25

Fabrikspris, K 5 förpackat i

34,25

Annat socker, sirap; socker-

säck, efter avdrag av kassara- batt.

betor.

68—89

78,50

Prisgränserna avser odlarpriset

31,50 för

Utöver inför-

Produkter av livsmedelsindustri

på höstrapsfrö med 18 % vat-

vegetabilis-

selavgift ut-

innehållande fett m. m.

tenhalt och 47 % fetthalt. För

ka och ani-

tages enligt

mätning av världsmarknadspri-

maliska ol-

hittillsvaran-

set tages vissa londonnoteringar

jor och fet-

de grunder en

på soja- och jordnötsolja, som

ter (med

rörlig regle-

omräknas till fröpris av nämnd

inemot 100

ringsavgift nå

kvalitet. Oljefabrik erlägger be-

% fetthalt).

vegetabiliska

talning för oljeväxtfrö efter dessa

och animalis-

noteringar.

ka oljor och

fetter.

59 öre/l

Mejeriernas genomsnittliga par-

8,40 öre/l

Kompensa-

(övre pris-

tipris till återförsäljare.

när priset

avgift mot-

gräns)

ligger under

svarande

övre pris-

mjölkavgift

Pris vid försäljning från fabrik i

poster om minst 2 500 kg brutto.

gränsen.

och utjäm- ningsavgift,

12,60 öre/l.

Annan koncentrerad mjölk.

181—235

208

50

124—170

147

50

153—205

179

Partipris i Stockholm, Göteborg,

50

Kompensa-

Annan flytande grädde.

541—667

604

Malmö och Hälsingborg.

100

tionsavgift

motsvarande

mjölkavgift

och utjäm- ningsavgift,

116 öre/kg på

40 %-ig gräd- de (utjäm- ningsavgiften

varierar med

f etthalten).

05

to

o

Kungl. Maj. ts proposition nr H7 år 1959

opaginerad Kontrollera mot PDF

1

2

3

4

5

6

7

Torrmjölk

115

mager..............

220—294

267

Svenska mejeriernas riksföre- nings riktpris vid försäljning från

fabrikant till grossist i poster

om minst 2 500 kg.

annan än mager ....

346—472

409

D:o.

115

Annan mjölk och grädde i fast

form.

Smör

101

Kompensa-

omkring okt.—mars

535—650

>550

Svenska mejeriernas riksföre-

omkring april—sept.

485—600

>500

nings riksnotering på runmärkt

smör.

101

tionsavgift

motsvarande

mjölkavgift

24 öre/kg.

Ost ..................

440—540

490

Vägt medeltal av Riksosts priser

63

Kompensa-

Smältost.

vid försäljning till partihandlare

tionsavgift

av runmärkt helfet (45 +) Herr-

motsvarande

gårdsost och Sveciaost med en

ålder av lägst 4 månader.

mjölkavgift

och utjäm- ningsavgift

111 öre/kg.

Slakterivaror samt slakt- djur

Nötkött, ostyckat ....

396—504

450

Slakteriförbundets vägda parti-

106

Kompensa-

Levande får, resp. hästar, stor-

pris i Stockholm och Göteborg.

tionsavgift

boskap, kalvar och svin; styc-

motsvarande

kade varor, charkuterivaror, or-

slaktdj ursav-

gan o. inälvor samt övriga ät-

gift 8 öre/kg.

bara djurdelar ävensom konser-

ver.

Kalvkött, ostyckat....

454—614

534

D:o.

100

Kompensa-

tionsavgift

motsvarande

slaktdjursav- gift 14 öre/kg.

Hästkött, ostvckat....

291—393

342

D:o.

81

Kompensa-

tionsavgift

motsvarande

slaktdj ursav- gift 6 öre/kg.

1 Ingångspris.

Kungl. Maj. ts proposition nr H7 år 1959

opaginerad Kontrollera mot PDF

1

2

13

4

5

6

7

Fårkött, ostyckat ____

453—613

533

Slakteriförbundets vägda parti- pris i Stockholm och Göteborg.

128

Fläsk, ostyckat ......

357—455

406

D:o.

115

Kompensa-

tionsavgift

motsvarande

slaktdjursav-

Ägg och äggprodukter

Ägg

gift 21 öre/kg.

omkring 1/8-30/11..

382—472

*427

Vägt medeltal av ägghandelsför-

88

» 1/12-31/7 ..

337—417

*377

bundets priser för runmärkta

88

ägg och kronägg till handlande

i Stockholm.

Heläggsmassa ........

355—455

405

Ägghandelsförbundcts partipris- notering i Stockholm.

106

Flytande äggula och flytande

äggvita.

Heläggspulver ........

1 655—2 025

1840

Partipris netto ab fabrik för vis- sa minimikvantiteter från Käll-

472

bergs industriaktiebolag, Töre- boda eller Aktiebolaget Svenska

äggprodukter, Hälsingborg.

Äggalbumin (äggvite-

pulver och äggvite- kristaller) ..........

2 450—3 000

2 725

D:o.

738

Äggulepulvcr ........

1 600—1 950

1775

D:o.

408

1 Det vägda medeltalet av mittpriserna under säsongerna utgör 393.

Kungi. Maj. ts proposition nr år 1959

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 147 år 1959

65a

Bilaga 5

Transumt ur PM beträffande prisorter för brödsäd

Föreningen Svensk spannmålshandel har i skrivelse den 23 mars 1956 till

statens jordbruksnämnd framlagt sina synpunkter på brödsädsregleringen

för den kommande regleringsperioden. I fråga om prisorterna uttalade föreningen

följande:

»Föreningen finner det lämpligast, att prisorterna tills vidare äro

desamma som under föregående år. Visserligen bär tidigare i olika

sammanhang uttalats, att prisorter skola vara de större kvarnplatserna

vid kusten, och då flera av de nuvarande prisorterna icke äro kvarnplatser

skulle ur denna synpunkt en reducering vara motiverad. Före

mlösendagen bör vad som åtgår av brödsäd för inhemsk konsumtion

ha undantagits av industrin. Vad som återstår för inlösen är rent överskott,

som skall avlastas av föreningen i huvudsak genom export. Med

anledning härav finner föreningen det motiverat att bibehålla såsom

prisorter även orter, som icke äro kvarnplatser men som samtliga äro

goda exporthamnar.»

I skrivelse till jordbruksnämnden den 15 november 1958 har föreningen

vidare tillkännagivit sin avsikt att, sedan numera en viss koncentration

skett inom kvarnindustrin, företaga en omprövning av frågan om prisorternas

belägenhet.

För närvarande äro följande orter prisorter: Gävle, Stockholm, Norrköping,

Kalmar, Karlshamn, Åhus, Ystad, Trelleborg, Malmö, Landskrona,

Hälsingborg, Halmstad, Falkenberg och Göteborg.

I prisorten Norrköping innefattas även den närbelägna kvarnplatsen

Djurön. Vidare tillämpas prisortspris vid leverans av vete till Kristianstad.

Ifråga om leveranser till Visby betalas prisortspris med avdrag av 50 öre

per deciton.

Av ovanstående prisorter äro följande icke kvarnplatser, respektive komma

alt upphöra som kvarnplatser, nämligen Gävle, Kalmar, Karlshamn,

Åhus, Ystad, Trelleborg, Hälsingborg, Halmstad och Falkenberg.

Ur allmän regleringssynpunkt bör eftersträvas att ge prisortssystemet en

sådan utformning, att brödsädsregleringen kan ske utan omfattande ingripanden

från regleringsorganets sida och med ett minimum av kostnader.

Prisorternas placering bör vara sådan, alt spannmålen ledcs i den riktning,

som med hänsyn till kvarnindustrins behov är den naturliga. Ett system

med för stort antal näraliggande prisorter medför en ökning av transportkostnaderna

från överskotts- till underskottsområden och därmed eu utvidgning

av den utländska spannmålens konkurrensförmåga. Regleringsorganel

riskerar sålunda antingen att få betala avlastningskostnaderna för eu

större kvantitet brödsäd än om prisorterna vore färre, eller, att i syfte att

utestänga den utländska konkurrensen, få betala fraktbidrag vid leverans

från överskotts- till underskottsområden. I sammanhanget må erinras om

att i de nu gällande direktiven för föreningens verksamhet icke 1''örutselts

eu lösning enligt det senare alternativet.

5° Bihang till riksdagens protokoll t95''J. 1 samt. Nr 247

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts proposition nr 147 år 1959

Å andra sidan bör man vid prisorternas placering tillgodose intresset av

att priserna icke genom en alltför långt driven begränsning av antalet prisorter

erhålla en så stor spridning, att brödsädsregleringens syftemål äventyras.

Vid sidan av intresset av att strömmen av spannmål föres mot de inhemska

förbrukningsorterna är det ett önskemål, att uppkomna överskott

på det ur transportsynpunkt mest rationella sättet tillföras hamnplatser,

varifrån export lämpligen kan ske.

Givetvis möter det stora svårigheter att i förväg för en regleringsperiod

åstadkomma en sådan bestämning av prisorterna, att de här ovan framförda

önskemålen kunna bli tillgodosedda på det ur skilda synpunkter lämpligaste

sättet. Icke minst påverkas bedömningen av sådana förhållanden

som variationer i skörderesultatet (kvantitets- och kvalitetsmässigt), utvecklingen

på världsmarknaden och odlingens inriktning.

För att få en bild av det nuvarande prisortssystemets funktionsduglighet

har inom Svensk Spannmålshandel gjorts en utredning, främst mot bakgrunden

av de i det föregående framförda kraven. Sålunda har en kartläggning

gjorts av prisortsområdena och försörjningsförhållandena inom dessa

områden. Vidare ha fraktkostnaderna inom respektive områden undersökts.

Underlaget för utredningen om produktion och förbrukning inom de olika

prisortsområdena har bl. a. utgjorts av det redovisade resultatet av 1956

års jordbruksräkning, den officiella jordbruksstatistiken samt deklarationer

och omsättningsrapporter, lämnade till statens jordbruksnämnd av

kvarnar och spannmålshandlare. Vid arbetets genomförande ha vissa förenklingar

företagits. Sålunda har gränsdragning mellan prisortsområdena i

huvudsak skett utan hänsyn till kommunikationsförhållandena.

Prisortsområdenas omfattning framgår av följande sammanställning.

Prisortsområde

Omfattning

Gävle

Stockholm

Norrköping/Djurön

Kalmar

Karlshamn

Åhus/Kristianstad,

Ystad,

Trelleborg,

Malmö,

Landskrona,

Hälsingborg

Halmstad

Norra delarna av Stockholms, Uppsala, Västmanlands

och Örebro län samt länen norr därom.

Större delen av Stockholms län, södra hälften av

Uppsala län, nordvästra hälften av Södermanlands

län och sy döstra delen av Västmanlands län.

Mellersta delen av Värmlands län, södra delen av

Örebro län, sydvästra delen av Västmanlands län,

sydöstra hälften av Södermanlands län, Östergötlands

län samt mindre delar av Skaraborgs, Kalmar

och Jönköpings län.

Större delen av Kalmar län samt delar av Jönköpings,

Kronobergs och Blekinge län.

Större delen av Blekinge län, ungefär halva Kronobergs

län samt en mindre del av Kristianstads

län.

Skånelänen och — beträffande Kristianstad —

en mindre del av Kronobergs län.

Södra delen av Hallands län, västra delen av Kronobergs

län samt eu del av Jönköpings län.

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Prisortsområde

Falkenberg

Göteborg

Kungl. Maj.ts proposition nr H7 år 1959

Omfattning

Norra delen av Hallands län, frånsett Kungsbackaområdet,

samt delar av Älvsborgs län och Jönköpings

län.

Göteborgs och Bohus län, huvuddelen av Skaraborgs

län och Älvsborgs län samt delar av Hallands

och Värmlands län.

I nedanstående sammanställning ha för varje prisortsområde .sammanförts

uppgifter beträffande brödsäd, omfattande areal, skörd, saluoverskott.

handelsförmalning samt över- och underskott. Uppgifterna angående areal

äro hämtade ur 1956 års jordbruksräkning. Där gransen mellan tva prisortsområden

är dragen genom en kommun, har arealfordelmngen skett

uppskattningsvis. . . . .

Skörden har framräknats med ledning av uppgifter om avkastning pei

hektar i olika delar av landet, och saluöverskottet har med utgångspunkt

från det totala saluöverskottet 1956 fördelats i proportion till skörden.

Till grund för uppgifterna om handelsförmalningen ligga kvarnarnas

deklarationer 1957/58" Från och med detta konsumtionsår har Kalmar

bortfallit som större kvarnort, och dessförinnan har formalningen i Hälsingborg,

Ystad, Halmstad och Alster upphört. Även Falkenberg kommer

att upphöra såsom kvarnplats före nästa skörd, och i sammanställningen

har hänsyn tagits härtill. Vid framräkning av över- och underskott har

förutsatts, att den framvunna svenska skörden kvalitetsmässigt ar av sadan

beskaffenhet att någon tillförsel av importvara ej erfordras.

Det må på nytt starkt understrykas, att nedanstående sammanställning

endast i grova drag ger en bild av relationerna mellan olika prisortsområdens

försörj ningsförhållanden. Ofta rubbas dessa av kvalitetsmässig

betingande förhållanden, såsom vi sett exempel på under de senaste åren

med deras stora variationer ifråga om skördens kvalitet inom olika odlmgso

mråden.

Prisortsområde

Areal

1000 ha

Skörd

Salu-

överskott

Handels-

förmalning

Över- och

underskott

1 000 ton

Vete

22

36

30

1

+ 29

84

184

154

154

+ 105

+ 35

+ 17

- 24

+ 32

+ 30

- 51

+ 14

+ 29

+ 13

Norrköping/Djurön..........

122

18

267

43

225

36

120

1

7

21

18

1

6

20

17

41

11

38

32

—

10

35

30

—

13

47

39

90

11

40

34

20

12

38

32

3

(i

16

13

—

5

15

12

7

+ 5

+ 36

+ 21

Göteborg ..................

58

12

127

27

106

22

70

1

Summa

397

954

800

509

+ 29

opaginerad Kontrollera mot PDF

68°

Kungl. Maj. ts proposition nr H7 år 1959

Prisortsområde

Areal

Skörd

Salu-

Handels-

över- och

1 000 ha

överskott

förmalning

underskott

1 000 ton

Råg

Gävle ..............

4

7

£

8

Stockholm...........

4

8

56

f;

— 3

-15

—31

Norrköping/Djurön........

Kalmar ...........

24

13

7

36

15

1''9

19

10

67

23

14

30

16

*5

14

10

9

12

10

+ 15

+ 9

+ 12

+ 10

Karlshamn ........

Åhus ............

12

6

Ystad..........

Trelleborg........

2

Malmö ........

6

Q

+ 3

- 9

+ 2

Landskrona .........

5

6

£

Hälsingborg ...........

4

6

6

1

Halmstad ..........

8

7

+ o

+ 8

+ 5

Falkenberg .....

Göteborg .........

2

23

5

49

9

32

c

+ 21

+ 6

Visby..........

Summa

127

272

176

138

+ 38

Vid den diskussion om prisortsfrågan, som förts inom Svensk spannmålshandel,

har den vägledande synpunkten varit att hänsyn bör tagas till

kvarnindustrins förändrade lokalisering samt till framförda önskemål om

en minskning av brödsädsprisernas spridning, i den utsträckning som bedömts

vara möjlig utan alt rubba spannmålens normala transportvägar.

Som framgått av det föregående är tätheten av prisorter inom Skåne och

Äf fit0r? omfattningen av Norrköpings och Göteborgs prisortsområden ett

pälallande drag i det nuvarande prisortssystemet. Vidare har tagits sikte

• en an.^r*ng i prisortssystemet icke får medföra en försämring av

jordbrukets inkomst av brödsädsodlingen. Det må i detta sammanhang

framhållas, att inom ramen för det nuvarande prissättningssystemet -—

kännetecknat av de inhemska producentprisernas anknytning till världsmarknadsläget

—- frågan om prisortssystemet i väsentlig grad är en fördelnmgsfråga

för jordbruket. Som inledningsvis framhållits anser föreningen

det emellertid uppenbart, att vid placering av prisorterna största

nansyn måste tagas till att spannmålen utan omvägar ledes till förbrukmngsorten

(kvarn eller exporthamn). På samma gång har det synts nöd
Vti-

1|ti att icke föreslå nå8ra åtgärder, som i högre grad skulle öka den

utländska spannmålens konkurrenskraft. Om spannmålen genom införandet

av nya prisorter skulle onödigtvis fördyras, bleve följden att kvarnindustrin

finge anledning att använda importspannmål i en omfattning, som

,Jes* skulle förekommit, innebärande att det överskott som föreningen

skall övertaga bleve i motsvarande mån ökat. Samtidigt skulle föreningens,

f..ostr!.ader för takter inom landet bli större. Varje åtgärd, som kan

medtora ökade kostnader för regleringsorganet, innebär minskade möjligheter

för den väsentligaste delen av föreningens verksamhet, den prisstödjande

och sådana åtgärder skulle därigenom bli en belastning för brödsadsodlingen

inom landet som helhet.

hänsyn till att brödsäden av de skäl som i det föregående diskuterats

i främsta rummet borde ledas mot kvarnplatserna, kunde det vara

motiverat att vidtaga en sänkning av inlösenpriset på sådana prisorter som

eJ ''angre äro kvarnplatser. Särskilt befogat kunde detta vara, där pris
-

s. 69 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj.ts proposition nr 747 år 1959

69

orterna ligga tätt och otvivelaktigt kunna leda till oekonomiska transporter.

Emellertid har en betydande del av befintliga lagringsutrymmen för

spannmål uppförts under den tid, varunder det nu tillämpade prisortssystemet

varit i kraft, och lokaliserats med hänsyn härtill. Av utrymmesskäl

skulle det för närvarande icke vara möjligt för jordbruket att väsentligt

ändra de invanda transportvägarna. Av denna anledning har det ej

ansetts lämpligt att för närvarande föreslå någon ändring i detta hänseende.

Det förslag till justering av nuvarande prisortssystem, som mot bakgrunden

av vad ovan anförts nu framlägges, innebär följande förändringar:

1. Två nya exportprisorter med ett inlösenpris, som med 50 öre/dt understiger

kvarnprisplatsernas, införas i Nyköping och Gamleby. Detta synes

skapa en bättre jämvikt på ostkusten.

2. Tre nya kvarnprisorter med ett inlösenpris, som med 75 öre/dt understiger

priset på kvarnprisplatserna vid kusten, införas i Mjölby, Uppsala

och Örebro.

3. Nya prisorter med ett inlösenpris, som med 1 kr/dt understiger priset

vid kustkvarnplatser, inrättas på de stora hamnplatserna vid Vänern,

nämligen Mariestad, Lidköping, Vänersborg, Säffle, Karlstad/Skattkärr

och Kristinehamn.

Härigenom skulle en viss förbättring kunna åstadkommas av priserna

inom Värmland, Dalsland och vissa delar av Västergötland. Från dessa

hamnar kan överskottet med direkta fartyg exporteras.

En sådan justering inom det angivna området skulle enligt Svensk spannmålshandels

mening kunna ske utan att i alltför hög grad ändra konkurrensförhållandet

gentemot utländsk spannmål på den stora avsättningsorlen

Göteborg.

4. Kristianstad föreslås bli prisort för enbart vete (liksom för närvarande),

och Åhus prisort för enbart råg (f. n. både för vete och råg).

Anledningen härtill är den, att kvarnplatsen Kristianstad har ett betydande

underskott på vete, varför något exportöverskott av vete ej kan beräknas

uppstå.

För föreningen Svensk Spannmålshandel komma givetvis de föreslagna

ändringarna att medföra vissa ökade kostnader. Om emellertid föreningens

antagande är riktigt, att förslaget ej kan väntas medföra någon sådan förskjutning

i den svenska spannmålens konkurrenskraft gentemot importvaran,

att resultatet blir en relativ ökning av importen, beräknas dessa

ökade kostnader bli ganska små och huvudsakligen bestå i ökade fraktkostnader

för överskottet från de föreslagna nya prisorterna.

Stockholm den 4 mars 1959.

SVENSK SPANNMÅLSHANDEL

Ekonomisk förening

Fritz Tryggveson

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 6

o

Införselavgifler på jordbruksregleringens område

(Tecknet . är utsatt i upp giftskolumnerna för varugrupper, där inflytande avgiftsmedel beräknas icke uppgå till 10 000 kr.)

Avgiftsbelagda

importvaror

Reglerings- året V» 1956

—*7. 1957

(Socker 7«

1956—’>»/.

1957)

Reglerings- året 7, 1957

—!>7, 1958

(Socker 7,

1957—3»/,

1958)

Regleringsåret 7» 1958—»7, 1959

(Socker 7, 1958—»»/, 1959)

Regleringsåret */, 1959—31/g 1960

(Socker 7, 1959—*»/, 1960)

Avgiftsmedel,

belöpande på

import under

regleringsåret

(med avdrag

för restitu- tioner)

1 000 kr.

Avgiftsmedel,

belöpande på

import under

regleringsåret

(med avdrag

för restitu- tioner)

1000 kr.

Beräknad

import

ton

Införsel- avgift

den *7,a

1958

kr/dt

Avgiftsmedel,

som beräknas

inflyta för

importen

(med avdrag

för restitu- tioner)

1000 kr.

Beräknad

import

ton

Antagen

införsel-

avgift

kr/dt

Avgiftsmedel,

som beräknas

inflyta för

importen

(med avdrag

för restitu- tioner)

1 000 kr.

1

2

3

4

5

6

7

8

9

Brödsäd samt mjöl och gryn

därav:

vete ...................

|

150 000

9,35

13 525

10 000

13

1300

råg ....................

\ 9 493

12 389

75 000

9,35

6 610

övriga slag..............

1

•

Ärter och bönor (för män-

niskoföda) samt hampfrö:

bönor ..................

|

2 000

21

420

2 000

21

420

ärter ..................

| 599

671

hampfrö................

1

100

21

21

100

21

21

Fodermedel (samt malt):

korn, havre, sorghum

(även i form av mjöl

o. d.) och sockersnitsel

130 000

5,25-10

11375

35 000

5,25—10

3150

kli ....................

20 000

6

1200

15 000

6

900

majs ..................

A PiHft

9£ 1QQ

45 000

9

4 050

45 000

9

4 050

oljekraftfoder ..........

130 000

‘15

15 500

130 000

10

13 000

malt ..................

11

11

övriga (bl. a. melass)____

13 000

4,20

546

10 000

4,20

420

Summa

4 508

26193

32 671

21520

Kungl. Maj. ts proposition nr 147 år 1959

opaginerad Kontrollera mot PDF

i r

2 I

3 1

4

5 1

6 1

1 1

8 I

9

Potatis:

matpotatis inkommande

“/i—*7« ..............

annan tid ..............

[• 35

2 466

30 000

2

2,50

1500

| 30 000

8

2 400

Stärkelse och stärkelsepro-

dukter:

vete- och risstärkelse ....

200

24,25

48

200

24,25

48

majsstärkelse samt ma- noik- och arrowrot ....

1200

36,75

441

1400

36,75

515

druv- och stärkelsesocker

3104

900

42

(glukos)..............

1772

2 063

1200

42

3178

dextrin, appreturmedel

o. d.................

2 500

42

3 250

2 500

42

3 250

övriga slag (potatismjöl

etc.)..................

•

*

Summa

1772

2 063

843

991

Socker m. m.:

1

57 500

24,50

14 088

49 244

28,25

13 907

sockerraffinad (även soc-

20 000

34,25

6 850

v 18 202

3 575

17 500

32,50

5 685

280

28,50

80

1000

30,25

302

1

.

Summa

18 202

3 575

19 853

21059

Fettråvaror och fettvaror..

19 895

22 540

74 000

44

*30 000

62 000

40

*21 000

Mjölk- och mejeriprodukter:

hårdost och dessertost ..

5 000

63

*3 050

6 000

63

*3 680

55

21

12

60

21

13

smältost................

3 463

3 503

llö"

‘248

300

105

*275

250

Övriga slag (mjölk, gräd-

112

115

de, smör, glass m. m.)

Summa

3 463

3 503

3 449

4 056

1 Avgiften fr. o. m. 14/i 1959 sänkt till 10 kr/dt.

2 Ingen avgift fr. o. m. 16U 1959 tills vidare. . ... , . .

s För restitutioner har avdragits: för glukos 400 000 kr. för regleringsåret 1958/59 och 200 000 kr för regleringsåret 1959/60, for dextnn

4 För ^institutioner har avdragits: för fettvaror 4 000 000 kr., för hårdost och dessertost 100 000 kr. och för torrmjölk 40 000 kr.

Kungl. Ma[:ts proposition nr ihl år 1959

opaginerad Kontrollera mot PDF

1

2

3

4

5

6

7

8

9

Slakterivaror (samt slakt- djur; ej fjäderfä):

kalvkött (ostyckat)......

annat nötkött (ostyckat)

fläsk (ostyckat) ......

1400

5 000

115

102

88

81

128

142,50

1609

4 895

440

1900

1125

7 615

450

18 034

1400

5 000

100

2 500

1000

100

106

1400

5 300

hästkött (ostyckat).. .

fårkött (ostyckat) ......

charkuterivaror, organ,

styckningsdetaljer (bl. a.

salt hästkött) och kon- server .....

[ 24 442

21571

2 500

900

115

81

128

115

2 025

1280

övriga slag (levande djur

m. m.) .....

Summa

24 442

21571

5 500

50—172

8 507

450

19 077

Ägg och äggprodukterm. m

fjäderfäkött ......

ägg och övriga slag ....

Summa för samtliga avgifter

\ 1133

83 542

1 168

96 189

1,0 milj. kr.

21 %

210

800

127 936

1,0 milj. kr.

25 %

250

900

92 994

Ränteinkomster å hos jord- bruksnämnden inneståen- de införselavgiftsmedel ..

310

349

1000

500

Summa för 3-årsperioden 1956/57—19Ö8/59, 1 000 kr.........................................

Nedskrives med:

1. fodermedelsavgifter, utöver år 1956 beräknad normalram (8 000 x 3 = 24 000), (63 372 — 24 000 =)

2. inforselavgifter för brödsäd, som importerats för möjliggörande av export..................

3. avsättning av andra medel än fodermedelsavgifter till täckande av skördeskadeförskott (10 000 4- 2 000 =)

4. överföring av fettråvaru- och fettavgifter till fettclearingkassan för reglering av sockerregleringens skuld

39372

29000

12 000

5 000

307 617

85 372

Återstår

eller per regleringsår

222 245

74 082

Kungl. Maj:ts proposition nr U7 år 1959

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr lk7 år 1959 73°

Innehållsförteckning

Propositionen......................................................... 1

Författningsförslag.................................................... 4

Förordning om ändrad lydelse av 5 § förordningen den 7 juni 1956 (nr

402) angående reglering av utförseln av vissa levande djur och jordbruksprodukter

m. m................................................... 4

Förordning om ändrad lydelse av 2 och 5 §§ förordningen den 7 juni 1956 (nr

405) angående tillverkningsavgift för vissa produkter av potatis, m. m...... 5

Förordning om ändrad lydelse av 6 och 7 §§ förordningen den 7 juni 1956

{nr 406) angående mjölkavgift, m. m................................. 6

Förordning om ändring i förordningen den 5 juni 1953 (nr 375) med vissa

bestämmelser angående prisregleringen för råg och vete.................. 7

Förordning om ändrad lydelse av 1, 2 och 4 a §§ förordningen den 3 juni 1955

(nr 284) angående slaktdjursavgift m. m.............................. 9

Förordning om ändrad lydelse av 2 a och 5 a §§ förordningen den 10 juli 1947

(nr 378) om vissa avgifter å mjölk, grädde och ost...................... 11

Utdrag ur statsrådsprotokollet den 17 april 1959........................... 12

Översikt över de grundläggande besluten om den nuvarande jordbruksregleringen. 13

Överläggningar med jordbrukets organisationer om prissättningssystemet....... 15

Överenskomna allmänna grunder för prisregleringen m. m................... 16

Jordbruksnämnden................................................. 16

Departementschefen................................................ 24

Allmänna synpunkter och förslag i fråga om jordbruksregleringens utformning .. 31

Jordbruksnämnden................................................. 31

Departementschefen................................................ 38

Brödsäd och brödsädsprodukter.......................................... 44

Jordbruksnämnden................................................. 44

Departementschefen................................................ 50

Fodersäd och andra fodermedel m. m..................................... 53

Jordbruksnämnden................................................. 53

Departementschefen................................................ 55

Potatis och potatisprodukter............................................ 56

Jordbruksnämnden................................................. 56

Departementschefen................................................ 62

Oljeväxter och fettvaror (utom mejeriprodukter)............................ 66

Jordbruksnämnden................................................. 66

Departementschefen................................................ 77

Mjölk och mejeriprodukter m. m......................................... 81

Jordbruksnämnden................................................. 81

Departementschefen................................................ 90

Köttvaror m. m....................................................... 97

Jordbruksnämnden................................................. 97

Departementschefen................................................ 105

Ägg m. m............................................................ 112

Jordbruksnämnden................................................. 112

Departementschefen................................................ 114

6° llihang till riksdagens protokoll 1959. 1 samt. Nr 147

opaginerad Kontrollera mot PDF

74° Kungl. Maj:ts proposition nr 147 år 1959

Stödet åt odlingen och beredningen av lin och hampa........................ 116

Jordbruksnämnden m. fl............................................. 116

Departementschefen................................................ 123

Anslagsfrågor m. m................................................... 125

Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område.. 125

Jordbruksanslagsutredningen...................................... 125

Yttranden över jordbruksanslagsutredningens förslag................. 130

Statistiska centralbyrån........................................... 132

Jordbruksnämnden............................................... 133

Departementschefen.............................................. 135

Gottgörelse till jordbruket för av dess utövare

erlagd energiskatt för motorbrännolja till traktorer

........................................................ 138

Jordbruksnämnden............................................... 138

Departementschefen.............................................. 139

Lagring av jordbruksprodukter........................ 139

Jordbruksnämnden............................................... 139

Departementschefen.............................................. 140

Inlösen av inhemskt oljeväxtfrö samt ytterligare

lagring av jordbruksprodukter...................... 140

Jordbruksnämnden............................................... 140

Departementschefen.............................................. 141

Vissa rörelsemedel......................................... 141

Jordbruksnämnden............................................... 141

Departementschefen.............................................. 141

Införselavgiftsmedlens storlek och användningen av sådana medel m. m......... 142

Jordbruksnämnden................................................. 142

Departementschefen................................................ 150

Förfaltningsfrågor................................................... 155

Jordbruksnämnden................................................. 155

Departementschefen................................................ 156

Departementschefens hemställan......................................... 157

Bilagor

1. PM med beräkningar för jämförelse mellan jordbrukarnas arbetsinkomster

per år vid slättbygdsjordbruk inom storleksgrupperna III och IV samt

industriarbetarnas årsinkomster inom dyrortsgrupperna 2 och 3......... 1°

2. PM med regler för justering av jordbrukets gränsskydd m. m............ 37°

3. PM med allmän översikt av utlandsmarknaderna....................... 46°

4. Översikt över prisgränser och införselavgifter m. m. för viktigare jordbruks
regleringsvaror.

................................................... 61°

5. Transumt ur PM beträffande prisorter för brödsäd..................... 65°

6. Införselavgifter på jordbruksregleringens område...................... 70°

5?0357 Stockholm 1959. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1959:283 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående åtgärder i prisreglerande syfte på jordbrukets område in. m. jämte i ämnet väckta moti a1 i texten
  2. BevU 1959:49 Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändring i tulltaxan den 12 september 1958 s. 2 i texten
  3. JoU 1959:29 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående åtgärder i prisreglerande sgfte på jordbrukets område m. m. jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten