Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning om ändrad lydelse av 3 och 23 §§ förordningen den 19 november 19H (nr 383) angående stämpelavgiften

1959-10-23 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1959:178, Med förslag till förordning om ändrad lydelse av 3 och 23 §§ förordningen den 19 november 19H (nr 383) angående stämpelavgiften

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 178 år 1959

1

Nr 178

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till förordning

om ändrad lydelse av 3 och 23 §§ förordningen

den 19 november 19H (nr 383) angående stämpelavgiften;

given Stockholms slott den 23 oktober 1959.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga

härvid fogat förslag till förordning om ändrad lydelse av 3 och 23 §§

förordningen den 19 november 1914 (nr 383) angående stämpelavgiften.

Under Hans Maj:ls

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

BERTIL

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

Förslag framlägges till vissa ändringar i stämpelförordningen, föranledda

av ändrade regler om utformningen av gravationsbevis. Härjämte föreslås

en av kostnadsutvecklingen betingad höjning av stämpelavgiften å gravationsbevis.

1

1 Bihang till riksdagens protokoll 1959. 1 samt. Nr 178

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 178 år 1959

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 3 och 23 §§ förordningen den 19

november 1914 (nr 383) angående stämpelavgiften

Härigenom förordnas, att 3 och 23 §§ förordningen den 19 november 1914

angående stämpelavgiften1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

3 §.

I avseende på expeditionernas förseende med stämpel gäller, med de här

nedan i 6 och 7 §§ nämnda undantag och med iakttagande av vad i 4 § stadgas

om inteckningskontrollstämpel, denna tariff.

Bevis angående anteckning om innehav av

inteckningshandling eller uppvisande

1

Avd.

2

Avd.

3

Avd.

4

Avd.

5

Avd.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

åt

Kr.

ö.

Kr.

ö.

» gravations- ........................

Anteckning å gravationsbevis, vilken

innefattar allenast komplettering av

beviset med uppgift som omförmäles

i 3 § tredje stycket kungörelsen den

25 februari 1921 med vissa bestäm- melser att iakttaga vid utfärdande av

gravationsbevis rörande fast egendom,

tomträtt eller vattenfallsrätt samt av

äganderättsbevis och bevis om innehav

av tomträtt eller vattenfallsrätt, är fri

från stämpel.

» å dom eller utslag, huruvida talan där-

emot fullföljts, såvida beviset utfärdas

för någon, som i målet åtnjutit fri

3

ut

3

1

23 §.

Där ej enligt 7 § frihet från stämpel äger rum, skola till utdrag av inteckningsprotokoll

användas de under 22 § 1 mom. a) omförmälda särskilda helarksstämplarna.

Till handlingar,--— dubbla beläggningsstäinplar.

Om användande---rubriken skuldebrev.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1960.

1 Senaste lydelse av 3 § se 1959: 268 och av 23 § se 1929:143.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ls proposition nr 178 år 1959

3

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet

å Stockholms slott den 23 oktober 1959.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lange, Lindholm, Kling,

Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler

chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, fråga om vissa ändringar

i stämpelförordningen och anför därvid följande.

Tidigare denna dag har Kungl. Maj :t beslutat om ändring i den s. k.

gravationsbeviskungörelsen, som innehåller föreskrifter om vilka uppgifter

som skall ingå i gravationsbevis rörande fast egendom m. m. Ändringen

träder i kraft den 1 januari 1960 och innebär bl. a. att vissa uppgifter som

hittills varit obligatoriska i dessa bevis ej behöver medtagas; uppgifterna

skall inflyta endast om det begäres av bevisets beställare. De nya föreskrifterna

leder till att gravationsbevisen i allmänhet kan förenklas, samtidigt

som de blir mera överskådliga och lättillgängliga för läsaren. Till grund

för författningsändringen ligger ett förslag av statens organisationsnämnd i

dess utredningsrapport år 1956 över organisationsundersökningen vid domstolsväsendet.

Under remissbehandlingen av organisationsnämndens rapport framfördes

från flera håll önskemål om att komplettering av ett utfärdat förkortat gravationsbevis

med sådana uppgifter, som ej längre blir obligatoriska, borde

kunna erhållas utan ytterligare kostnad för beställaren. Vetskapen om att

komplettering sedermera kan erhållas utan kostnad torde göra beställaren av

ett gravationsbevis mera benägen än eljest att nöja sig med ett förkortat bevis.

Avgiftsfrihet för sådan komplettering synes alltså kunna främja användningen

av de förkortade bevisen. Sedan år 1954 har man vid ett tiotal domsagor

vid utfärdandet av gravationsbevis på försök tillämpat i huvudsak

samma regler som nu upptagits i författningen. Erfarenheterna från denna

försöksverksamhet visar, att komplettering av utfärdade gravationsbevis

endast i undantagsfall behövt göras. Man kan förvänta att detta kommer

att bli fallet även då reglerna blir tillämpliga vid samtliga domstolar. En

avgift för komplettering av gravationsbevis skulle således bli utan någon

egentlig betydelse för inkomsterna från domstolsverksamheten. Då användningen

av förkortade gravationsbevis bör främjas, synes stämpelavgift för

anteckning, som göres på gravationsbevis och innefattar komplettering av

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

K un f/l. Mcij.ts proposition nr 178 år 1959

beviset, ej lämpligen böra utgå. Jag föreslår därför, att ett stadgande om frihet

från stämpel å sådan anteckning upptages i 3 § stämpelförordningen.

Motsvarande ändring i expeditionslösenförordningen torde få anmälas i annat

sammanhang.

I samband med nu anmälda författningsändring vill jag även beröra frågan

om storleken av avgifterna för gravationsbevis. Det stora flertalet gravationsbevis

rör inteckningar i fastigheter. Å sådant bevis utgår vid underrätt stämpel

och lösen med sammanlagt sex kronor. Då beviset avser flera fastigheter,

tillkommer ytterligare lösen, beroende på antalet fastigheter. Motsvarande avgiftsregler

gäller för gravationsbevis rörande tomträtt, vattenfallsrätt, förlagsinteckningar

och inteckningar i fartyg eller luftfartyg. Grundbeloppet

är även för dessa bevis sex kronor. För de mera sällan förekommande gravationsbevisen

rörande inteckningar i järnväg och i jordbruksinventarier in. in.

utgår avgifterna med andra belopp. Samtliga gravationsbevis skall därjämte

förses med s. k. inteckningskontrollstämpel. Avgiften härför utgör 25 öre.

Avgifterna för gravationsbevis har varit oförändrade sedan år 1943 och

framstår numera såsom alltför låga. Uppenbart är, att avgifterna icke ens

tillnärmelsevis motsvarar statsverkets självkostnader för arbetets utförande.

Erinras må att riksdagen tidigare i år av liknande skäl beslutat höja avgifterna

för avskrifter i inskrivningsärenden. Såsom jag anförde i den proposition

(nr 132) som låg till grund för detta beslut, är jag icke beredd att föreslå

någon mera allmän höjning av lösen- och stämpelavgifterna med hänsyn

till den pågående utredningen på detta område. I avbidan på prövningen

av utredningens blivande förslag bör emellertid statsmakterna vara oförhindrade

att provisoriskt jämka de nuvarande avgifterna i särskilda fall.

Enligt min mening talar starka skäl för att i sammanhang med den nyss

anmälda ändringen i fråga om gravationsbevisens stämpelbeläggning genomföra

en begränsad höjning av grundavgifterna. Dessa avgifter bör för de vanliga

typerna av gravationsbevis lämpligen höjas från nuvarande sex kronor

till tio kronor. Höjningen bör fördelas lika mellan stämpel och lösen. Jag föreslår

således att stämpelavgiften höjes med två kronor. Motsvarande ändring

i lösenförordningen torde få anmälas i annat sammanhang.

Även om goda skäl enligt min mening talar för att systemet med den

särskilda inteckningskontrollstämpeln avskaffas, anser jag likväl att ett

slutligt ställningstagande i denna fråga — vilken kan väntas bli behandlad

av den pågående utredningen — bör anstå tills vidare. Anmärkas kan, att ny

inteckningskontrollstämpel självfallet icke skall åsättas förkortat gravationsbevis,

när det endast kompletteras i enlighet med vad tidigare sagts. Det

rör sig nämligen icke bär, såsom vid s. k. påskrift å gravationsbevis, om att

tullständiga beviset med avseende å nya inteckningsåtgärder eller med uppgift

om att sådana åtgärder icke tillkommit.

Vid stämpelbeläggning förses vanligen den handling, varom är fråga,

med stämpelmärken till del belopp som skall utgå i stämpel. För grava
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ls proposition nr 178 år 1959

5

tionsbevis gäller emellertid jämlikt 23 § stämpelförordningen det undantaget

att de skall skrivas på papper, som är försett med stämpeltryck, helarksstämplar.

Bärande skäl för bibehållandet av denna ordning synes icke

föreligga. Statens organisationsnämnd har i sin tidigare nämnda utredningsrapport

(s. 178) påpekat att åtskilliga olägenheter är förenade med detta

system. Vid fel- eller misskrivning i samband med utskrift av gravationsbevis

måste helarksstämplarna makuleras och utbytas. Utbytesförfarandet

medför kostnader, som ej tillnärmelsevis uppväger kostnaderna för avgiftens

fastställande, bokföring och uppbörd. Ej heller torde systemet innebära

några garantier mot förfalskning o. dyl. Vidare leder den genomförda ändringen

av gravationsbeviskungörelsen till att bevisen kan skrivas på blankett

enligt visst formulär. Distributionen och användningen av dessa blanketter

kan avsevärt underlättas, om helarksstämplar ej behöver begagnas. Av nu

anförda skäl föreslår jag, att 23 § stämpelförordningen ändras på så sätt att

föreskriften om användande av helarksstämplar till gravationsbevis utgår.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj :t

måtte genom proposition föreslå riksdagen att antaga inom finansdepartementet

upprättat förslag till förordning om ändrad lydelse av 3 och 23 §§

förordningen den 19 november 191b (nr 383) angående stämpelavgiften.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten,

att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse

bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Alice Magnusson

691471

Stockholm 1959. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1959:357 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av 3 och 23 §§ förordningen den 19 november 1914 a1 i texten
  2. BevU 1959:69 Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av 3 och 23 §§ förordningen den 19 november 191b s. 1 i texten