Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning angående ändring i förordningen den 16 maj 1958 (nr 295) om sjömansskatt, m. m

1959-11-06 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1959:181, Med förslag till förordning angående ändring i förordningen den 16 maj 1958 (nr 295) om sjömansskatt, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 181 år 1959

1

Sr 181

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning

angående ändring i förordningen den 16 maj

1958 (nr 295) om sjömansskatt, m. m.; given Stockholms

slott den 6 november 1959.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

dels antaga härvid fogat förslag till förordning angående ändring i förordningen

den 16 maj 1958 (nr 295) om sjömansskatt

dels ock bifalla det förslag i övrigt, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

BERTIL

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

Förslag framlägges om sänkning av sjömansskatten i samma utsträckning

som i proposition nr 164 föreslagits beträffande den statliga inkomstskatten.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1959. 1 samt. lir 181

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

K t: nät. Maj:ts proposition nr 181 år 1959

Förslag

till

förordning angående ändring i förordningen den 16 maj 1958 (nr 295)

om sjömansskatt

Härigenom förordnas, att 7 § 1 mom. förordningen den 16 maj 1958 om

sjömansskatt skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives samt att

anvisningarna till 10 § nämnda förordning ävensom de vid förordningen

fogade sjömansskattetabellerna skola upphöra att gälla.

(Gällande lydelse)

7 §•

1 mom. För här i riket bosatt sjöman

skall sjömansskatt utgå för månad

och beräknas

a) vid anställning ombord på fartyg,

som huvudsakligast användes i

fjärrfart, enligt nid denna förordning

fogad sjömansskattetabell 1, samt

b) vid anställning ombord på annat

fartyg enligt vid denna förordning

fogad sjömansskattetabell II.

I särskilda fall må sjömansskattenämnden

föreskriva, att sjömansskatt

skall erläggas enligt tabell I jämväl

vid anställning ombord på fartyg, som

användes i närfart.

(Föreslagen lydelse)

7 §‘

1 mom. För här i riket bosatt sjöman

skall sjömansskatt utgå för månad

och beräknas enligt sjömansskattetabell.

Skilda sjömansskattetabeller skola

användas

a) vid anställning ombord på fartyg,

som huvudsakligast användes i

fj ärrfart, samt

b) vid anställning ombord på annat

fartyg.

S jömansskattetabellerna fastställas

av Kungl. Maj:t enligt av riksdagen

godkända grunder.

I särskilda fall må sjömansskattenämnden

föreskriva, att sjömansskatt

skall erläggas enligt den för

fjärrfart avsedda tabellen jämväl vid

anställning ombord på fartyg, som

användes i närfart.

Denna förordning träder i kraft å dag som Kungl. Maj :t bestämmer.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 181 år 1959

3

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i

statsrådet å Stockholms slott den 6 november 1959.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Lange, Lindholm,

Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen

för finansdepartementet, statsrådet Sträng, fråga om sänkning av sjömansskatten

samt anför därvid följande.

I propositionen nr 164 till årets riksdag föreslås i anslutning till förslag

om en allmän varuskatt m. m., att den statliga inkomstskatten skall sänkas

för små och medelstora inkomster. Det lägre skatteuttaget avses gälla redan

vid källskatteuppbörden år 1960.

Enligt de bestämmelser som gäller från och med den 1 januari 1959 taxeras

sjöfolk i regel inte till statlig inkomstskatt och ej heller till kommunal

inkomstskatt. Dessa skatter har nämligen beträffande lön eller annan gottgörelse,

som sjöman uppbär på grund av sin anställning ombord, ersatts av

en särskild sjömansskatt. Sjöfolket blir därför inte delaktiga i den skattelindring

som föreslagits i propositionen nr 164. Skäl talar emellertid för att

en motsvarande skattesänkning beredes även de ombordanställda. Jag anhåller

att nu få upptaga denna fråga.

Gällande bestämmelser. Bestämmelserna om sjömansskatt är intagna i en

förordning av den 16 maj 1958, nr 295. Förordningen gäller envar som är

anställd i redarens tjänst ombord på svenskt handelsfartyg med en bruttodräktighet

av minst 100 registerton, när fartyget huvudsakligast användes

i fart mellan svenska hamnar utanför öppen kust eller utomskärs vid kusterna

samt i fart mellan svensk och utländsk hamn eller mellan utländska

hamnar.

De anställda ombord på sådana fartyg skall inte deklarera för inkomsten

ombord och blir inte heller taxerade till kommunal eller statlig inkomstskatt

för denna inkomst. De erlägger i stället för varje månad en definitiv

källskatt, sjömansskatt, som ersätter inte bara de nämnda inkomstskatter
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kanyl. Ma j. ts proposition nr 181 år 1959

na utan även avgifterna till folkpensioneringen och den allmänna sjukförsäkringen.

Sjömansskatten avdrages genom redarens försorg vid utbetalning till sjömannen

av lön eller annan ersättning som utgår på grund av anställningen

ombord. Skattens belopp uträknas med ledning av särskilda sjömansskattetabeller.

Det finns två slag av tabeller, nämligen en som användes vid närfart

och en för fjärrfart. Med fjärrfart avses därvid fart, helt eller delvis,

bortom linjen Hanstbolm—Lindesnäs eller bortom Cuxhaven.

Skatten enligt närfartstabellen överensstämmer i princip med uttaget av

preliminär skatt i ortsgrupp III vid en kommunal utdebitering av 13 kronor

för skattekrona och vid en folkpensionsavgift å 2,5 procent av den taxerade

inkomsten. Vissa jämkningar nedåt har dock företagits med tanke

på att sjömansskatten skall vara definitiv. Det kan förtjäna påpekas, att den

genomsnittliga kommunala utdebiteringen vid tiden för bestämmelsernas

utformning utgjorde 13 kronor 60 öre och att förslag då redan framlagts

om höjning av folkpensionsavgiften till 4 procent utan att dessa omständigheter

ansågs böra påverka sjömansskattens storlek.

Även fjärrfartstabellen bygger på den för preliminär skatt avsedda tabellen

för ortsgrupp III, kommunal utdebitering 13 kronor, ehuru skatten

genomgående reducerats efter vissa principer. Skatten enligt den för fjärrfart

avsedda tabellen ansluter sig i stort sett till den norska sjömansskatten,

som i mycket tjänat som mönster vid utarbetandet av de svenska

bestämmelserna på området. I förhållande till beskattningen i land innebär

fjärrfartsskatten en inte oväsentlig skattelindring, framför allt för gifta sjömän

men även för övriga.

Samtidigt med den svenska sjömansskatten infördes motsvarande skatleformer

i Danmark och Finland. En genomgående strävan har varit att utforma

sjömansbeskattningen i de fyra nordiska länderna så ensartat som

möjligt.

Vid framläggandet av propositionen om sjömansskatt framhölls bl. a., att

tabellerna hade utarbetats med beaktande av det normala skattetrycket vid

den allmänna beskattningen i land. En viss variation i förhållandet mellan

detta skattetryck och sjömansskatten ansågs böra tolereras med hänsyn till

den starka schablonisering som utmärker sjömansskatten. Däremot borde

en mera markerad förändring i det allmänna skattetrycket medföra att

frågan om sjömansskattens höjd tas upp till omprövning.

Departementschefen. Den i propositionen nr 164 föreslagna sänkningen

av den statliga inkomstskatten syftar i första hand till att motverka den

merbelastning för de stora löntagargrupperna och med dem jämställda som

blir en följd av den skärpta indirekta beskattningen.

Huruvida en motsvarande sänkning bör företagas i fråga om sjömansskatten

är i och för sig inte självklart. Av den nyss lämnade redogörelsen framgår,

att sjömansskattetabellerna på sin tid utformades efter grunder som

för de ombordanställda var förhållandevis gynnsamma. Den efterföljande

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 181 år 1959

5

utvecklingen, innebärande ökningar av de kommunala utdebiteringarna och

en väntad höjning av folkpensionsavgiften, synes medföra en ytterligare

förskjutning till sjöfolkets förmån. Man kan vidare ställa frågan om inte de

ombordanställda — detta gäller särskilt sjömän i fjärrfart — i förhållandevis

mindre mån får vidkännas verkningarna av den allmänna varuskatten.

De här redovisade skälen bör emellertid enligt min mening inte få vara

avgörande. Såsom framhölls vid skattens införande bör mera markerade

förändringar i skattetrycket komma till uttryck i sjömansskattetabellerna,

och den nu föreslagna sänkningen av den statliga inkomstskatten får anses

innebära en sådan förändring. Härvid bör man enligt min uppfattning

inte ta hänsyn till att andra omständigheter kan tala för att sjömansskatten

efter någon tid bör jämkas uppåt. Förändringarna vid olika tidpunkter

i det allmänna skattetrycket bör i stället komma direkt till uttryck i sjömansskattetabellerna.

Det sagda innebär, att sjöfolket bör ha ett berättigat krav på att sjömansskatten

sänkes i anslutning till den nu aktuella sänkningen av den statliga

inkomstskatten. Det bör emellertid också stå klart, att en jämkning uppåt

kan behöva övervägas, när den pågående utvecklingen i riktning mot ökade

kommunala utdebiteringar och höjda folkpensionsavgifter kan bättre överblickas.

Vad slutligen angår frågan om hänsyn bör tas till att de ombordanställda

generellt sett kan komma att drabbas förhållandevis mindre av den allmänna

varuskatten, anser jag att denna fråga bör besvaras nekande. Generella

omsättningsskatter förekommer i flertalet länder, och inköp i utlandet blir

därför oftast föremål för en beskattning motsvarande den föreslagna varuskatten.

Härtill kommer, att sänkningen av den statliga inkomstskatten för

de därav berörda inte kunnat utformas under hänsynstagande till att den

reella belastningen av allmän varuskatt varierar.

Jag förordar därför, att sjömansskatten sänkes i samma utsträckning som

den statliga inkomstskatten. Det häremot svarande bortfallet av sjömansskatt

torde uppgå till ca 1 milj. kronor för helt år räknat. Skattesänkningen

bör träda i kraft snarast möjligt efter årsskiftet 1959/60.

I fråga om det tekniska genomförandet av skattesänkningen får jag erinra

om att sjömansskattetabellerna är fogade vid sjömansskatteförordningen

och sålunda har fastställts av riksdagen. Det är icke möjligt att utarbeta

nya tabeller i sådan tid att de kan underställas 1959 års höstriksdag. Ett

uppskov med beslutet om skattesänkning till nästa års riksdag skulle åter

medföra, att ikraftträdandet av skattesänkningen skulle komma att uppskjutas

längre än önskvärt. Jag vill i sammanhanget erinra om att enbart

de nya tabellernas utsändande till fartygsbefälhavarna kan beräknas ta i

anspråk en tid av två månader.

Nu nämnda förhållanden, som kan komma att vara för handen även vid

framtida ändringar i sjömansskattetabellerna, har givit mig anledning ifrågasätta

om den nuvarande ordningen, enligt vilken tabellerna utgör en in
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 181 år 1959

tegrerande del av sjömansskatteförordningen, är rationell. Det synes mera

praktiskt, att riksdagen fastställer de grunder, efter vilka sjömansskatten

skall utgå, och att det får ankomma på Kungl. Maj :t att med ledning härav

utfärda nya tabeller.

I enlighet härmed förordar jag, att de nuvarande sjömansskattetabellerna

jämte anvisningarna till 10 § utgår ur förordningen samt att i anslutning

härtill 7 § 1 mom. omredigeras.

De nya tabellerna synes lämpligen böra bygga på de nuvarande, varvid

skattebeloppen i varje särskilt inkomstläge bör reduceras med samma belopp

som den statliga inkomstskatten. Sänkningarna bör vara lika för närfart

och fjärrfart. Då skattebeloppen enligt sjömansskatteförordningen skall

avse månad, erfordras i åtskilliga fall avrundning till helt krontal. Det torde

få ankomma på Kungl. Maj:t att fastställa den närmare tidpunkten för

de nya tabellernas tillämpning.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

i proposition föreslå riksdagen att

dels antaga inom finansdepartementet upprättat förslag

till förordning angående ändring i förordningen den 16 maj

1958 (nr 295) om sjömansskatt;

dels ock godkänna de grunder för nya sjömansskattetabeller

som angivits i det föregående.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten,

att till riksdagen skall avlåtas proposition av

den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Jan Nipstad

59X543 Stockholm 1959, Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.