Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om reglering av förbrukningen av elektrisk kraft

1959-11-20 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1959:185, Med förslag till lag om reglering av förbrukningen av elektrisk kraft

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 185 år 1959

1

Nr 185

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om

reglering av förbrukningen av elektrisk kraft; given

Stockholms slott den 20 november 1959.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll

vill Kungl. Maj :t härmed jämlikt § 87 regeringsformen föreslå riksdagen

att antaga härvid fogade förslag till lag om reglering av förbrukningen av

elektrisk kraft.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro

BERTIL

Gösta Skoglund

Propositionens huvudsakliga innehåll

Genom propositionen framlägges förslag till lag, som möjliggör reglering

av förbrukningen av elektrisk kraft. Förslaget är utformat i nära överensstämmelse

med de lagar i ämnet som gällde under åren 1949—1954 och

första halvåret 1956. Giltighetstiden för den nya lagen begränsas till den

30 juni 1960.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1959. 1 samt. Nr 185

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 185 år 1959

Förslag

till

Lag

om reglering av förbrukningen av elektrisk kraft

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

Därest på grund av bristande tillgång på vattenkraft eller av annan orsak

tillgången på elektrisk kraft inom riket under viss tidsperiod kan förutses

ej komma att förslå för att tillgodose behovet därav, må reglering av förbrukningen

av dylik kraft ske i enlighet med vad i denna lag sägs.

2 §.

Förordnande om åtgärder, som i 1 § avses, meddelas av Konungen samt

må innefatta föreskrift såväl om kraftens fördelning mellan förbrukarna

som om användningen i övrigt av tillgänglig kraft.

Konungen äger uppdraga åt myndighet eller annat för ändamålet lämpat

organ, som Konungen bestämmer, att meddela närmare föreskrifter om till—

lämpningen av förordnande, som avses i första stycket.

3 §.

Vid meddelandet av föreskrift enligt 2 § skall tillses, att behov, vilkas

täckande är av särskild vikt för befolkningen eller produktionen eller eljest

för det allmänna, i främsta rummet bliva tillgodosedda.

. 4 §''

Meddelas föreskrift enligt 2 §, åligger det ägare eller innehavare av sådan

anläggning för alstrande eller tillhandahållande av elektrisk kraft (kraftföretag),

som avses med föreskriften eller som tillhandahåller kraft åt förbrukare

vilka beröras av föreskriften, att enligt anvisningar av Konungen

eller organ, som i 2 § sägs, vidtaga åtgärder för att i görligaste mån förhindra

överträdelser av föreskriften.

5 §.

Förbrukare av elektrisk kraft, som uttager större myckenhet kraft än han

enligt föreskrift jämlikt 2 § äger uttaga, skall där Konungen så förordnar

vara skyldig att för den myckenhet kraft, som uttages utöver den enligt

föreskriften medgivna, erlägga förutom till kraftföretaget utgående avgift

en särskild överuttagningsavgift.

Överuttagningsavgift utgår enligt grunder, som Konungen bestämmer,

samt tillfaller kronan.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 185 år 1959

3

6 §.

Det åligger ägare eller innehavare av kraftföretag att enligt bestämmelser,

som meddelas av Konungen eller organ som i 2 § sägs, uppbära och redovisa

överuttagningsavgifter för elektrisk kraft, som för mycket uttagits från

företaget.

Underlåter förbrukare av elektrisk kraft att i föreskriven ordning erlägga

överuttagningsavgift, åligger det ägaren eller innehavaren av kraftföretaget

att enligt anvisningar av Konungen eller organ som i 2 § sägs avstänga

förbrukaren från vidare kraftuttag.

Konungen må, då särskilda skäl därtill föranleda, befria förbrukare från

skyldighet att erlägga överuttagningsavgift, som påförts honom.

7 §•

Har ägare eller innehavare av kraftföretag eller av sådan järnvägs- eller

spårvägsanläggning eller industriell eller därmed jämförlig anläggning, vid

vilken elektrisk kraft användes för annat ändamål än för belysning, uppsåtligen

eller av grov oaktsamhet åsidosatt beträffande företaget eller anläggningen

meddelad föreskrift enligt 2 §, dömes till dagsböter eller fängelse.

Har annan förbrukare av kraft än i första stycket avses uppsåtligen eller

av grov oaktsamhet använt kraft för annat ändamål än sådant, vartill han

enligt meddelad föreskrift äger använda kraft, dömes som i första stycket

sägs.

8 §•

Underlåter ägare eller innehavare av kraftföretag att fullgöra vad honom

åligger enligt 4 eller 6 §, må organ, som i 2 § sägs, vid vite tillhålla den försumlige

att fullgöra dylikt åliggande.

9 §•

Vad i denna lag är stadgat angående ägare eller innehavare av kraftföretag

eller av anläggning, varom förmäles i 7 §, skall, såvitt angår kommunalt

kraftföretag eller kommunal anläggning, i stället äga tillämpning å

föreståndaren.

10 §•

Konungen äger meddela närmare föreskrifter angående tillämpningen av

denna lag.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling, och gäller till

och med den 30 juni 1960. Föreskrift, som meddelas med stöd av lagen,

skall ej gälla längre än lagen äger giltighet.

Vad i lagen stadgas i fråga om sådant under tiden för lagens giltighet begånget

brott, som i lagen avses, skall dock äga tillämpning även efter det

lagen i övrigt upphört att gälla. Vad nu sagts skall ock, i den mån Konungen

ej annorledes förordnar, äga tillämpning i fråga om skyldighet att erlägga

överuttagningsavgift för elektrisk kraft, som uttagits under tid, då föreskrift

jämlikt 5 § om dylik avgift varit gällande.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 185 år 1959

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i

statsrådet å Stockholms slott den 20 november 1959.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Lindholm, Kling,

Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen

för kommunikationsdepartementet, statsrådet Skoglund, fråga om lagstiftning

angående reglering av förbrukningen av elektrisk kraft och anför

därvid följande.

Tidigare lagstiftning. Med anledning av bristen på kraft och bränsle under

det senaste kriget genomfördes lagen den 12 december 1941 (nr 925) om

reglering av förbrukningen av elektrisk kraft och gas (prop. 1941: 347, första

lagutskottets utlåtande 1941:49). Enligt denna lag ägde Kungl. Maj:t eller,

efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, statens bränslekommission vid behov

meddela föreskrift om kraftens och gasens fördelning mellan förbrukarna

samt om användningen i övrigt av tillgänglig kraft och gas. I likhet med ett

flertal andra av de lagar av kristidslags natur som tillkom under kriget skulle

lagen äga tillämpning först efter särskilt förordnande. Sådant förordnande

meddelades av Kungl. Maj :t, efter inhämtande av riksdagens samtycke,

samtidigt med lagens utfärdande. Lagen gällde till en början till och med

den 30 juni 1943, men den förlängdes sedermera successivt med ett år i

sänder, sista gången till och med den 30 juni 1949.

Med stöd av 1941 års lag utfärdades vid ett flertal tillfällen av Kungl.

Maj:t och bränslekommissionen föreskrifter angående inskränkningar i och

reglering av förbrukningen av kraft och gas.

Från och med den 1 juli 1949 ersattes 1941 års lag med lagen den 6 maj

1949 (nr 182) om reglering av förbrukningen av elektrisk kraft (prop.

1949: 82, andra lagutskottets utlåtande 1949: 9), vilken senare lag gällde till

och med den 30 juni 1954. I denna lag stadgades, i 1 §, att därest på grund

av bristande tillgång på vattenkraft eller av annan orsak tillgången på elektrisk

kraft inom riket under viss tidsperiod kunde förutsättas ej komma att

förslå för att tillgodose behovet därav, reglering av förbrukningen av dylik

kraft finge ske i enlighet med vad i lagen föreskrevs. Förordnande om reglering

fick enligt 2 § meddelas av Kungl. Maj :t och kunde innefatta föreskrift

såväl om kraftens fördelning mellan förbrukarna som om använd
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 185 år 1959

ningen i övrigt av tillgänglig kraft. Kungl. Maj :t ägde vidare uppdraga åt

myndighet som Kungl. Maj :t bestämde att meddela närmare föreskrifter om

tillämpningen av sådant förordnande. I 3 § stadgades, att vid meddelande av

föreskrifter skulle tillses, att behov vilkas täckande var av särskild vikt för

befolkningen eller produktionen eller eljest för det allmänna, i främsta rummet

blev tillgodosedda. Kraftföretagarna ålades enligt 4 § att vidtaga åtgärder

för att i görligaste mån förhindra överträdelser av meddelade föreskrifter.

Bestämmelser om skyldighet för förbrukare, som uttog för mycket kraft,

att erlägga särskild överuttagningsavgift meddelades i 5 och 6 §§. I 7 11 §§

slutligen meddelades vissa ansvars- och vitesbestämmelser och i övrigt föreskrifter

av formell natur.

Då giltighetstiden för den år 1949 utfärdade lagen utlöpte den 30 juni 1954,

räknade man icke med att det i fortsättningen skulle föreligga behov av ransonering,

varför lagen icke förlängdes.

Kraftbehovet stegrades emellertid i en takt som icke var väntad och den

långvariga torkan under sommaren 1955 skärpte ytterligare läget. På grund

därav utfärdades såsom en beredskapsåtgärd lagen den 25 november 1955 om

reglering av förbrukningen av elektrisk kraft (prop. 1955: 207, tredje lagutskottets

utlåtande 1955: 28). Denna lag, vars giltighetstid var begränsad till

och med den 30 juni 1956, var utformad i nära överensstämmelse med den

lag i ämnet, som gällde under åren 1949—1954.

Framställning av centrala driftledningen. I framställning till Kungl. Maj .t

den 18 november 1959 har centrala driftledningen — i samråd med vattenfallsstyrelsen,

svenska elverksföreningen och svenska vattenkraftföreningen

— hemställt om åtgärder för att en reglering av förbrukningen av elektrisk

kraft vid behov må kunna företagas.

I framställningen anföres:

Den senaste sommarens intensiva torka med efterföljande nederbördsfattiga

höst har medfört, att kraftförsörjningen för tiden fram till nästa vårflod

kommer att bli svårbemästrad. Trots att utgångsläget för innevarande belastningsår

i början av sommaren var gott och trots att tillgängliga värmekraftresurser

utnyttjats under hela hösten i en efter kraftsituationens successiva

försämring allt större omfattning, ha vattenmagasinen fått avtappas

så hårt, att man nu måste räkna med att påtaglig risk föreligger for att landets

samlade och maximalt utnyttjade produktionsresurser komma att vara

otillräckliga för att täcka elkraftbehovet. Det kan därför, om v äderleksläget

i fortsättningen icke radikalt förändras till det bättre, bli oundvikligt att

vidtaga tvångsmässig konsumtionsbegränsning. Centrala driftledningen bedömer

läget vara sådant, att åtgärder nu böra vidtagas för att en statlig reglering

av förbrukningen av elektrisk kraft skall kunna genomföras i vinter. Lämpligen

synes i "detta syfte en lag motsvarande lagen den 25 november 1955

med erforderliga följdförfattningar böra tillskapas. Lagen bör träda i kraft

snarast och gälla till och med den 30 juni 1960.

I en vid framställningen fogad promemoria lämnar centrala driftledningen

följande redogörelse för utvecklingen av kraftförsörjningsläget under hösten

1959.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungi. Maj:ts proposition nr 185 år 1959

Kraftförsörjningsutsikterna inför belastningsåret 1959/60. Under belastningsåret

1958/59 togs i drift nya vattenkraftstationer med en produktionsförmåga

under normalår på 1 400 miljoner kWh och under hösten

1959 har hittills nya vattenkraftstationer med 550 miljoner kWh norinalarsproduktion

blivit färdigställda. Samtidigt har flera nva värmekraftaggregat

tillkommit och ytterligare några väntas i drift den närmaste månaden.

1 otalt har härigenom den möjliga kraftproduktionen under torrår beräknats

stiga med 2 500 miljoner kWh från föregående belastningsår till innevarande

år 1959/60. Eftersom elkraftförbrukningen under samma tid beräknats

öka med 2 000 miljoner kWh, förväntades innevarande år en ej

obetydlig förbättring av kraftförsörjningsläget även under torrårsförhållanden.

Under våren 1959 var vattentillgången riklig. Kraftförbrukningen låg

fortfarande avsevärt lägre än gällande prognoser, vilket för övrigt ledde till

en nedjustering av Centrala Driftledningens långtidsprognos för belastningsutvecklingen.

Stora vattenkraftöverskott förelåg och trots att alla

möjligheter att leverera sekundakraft utnyttjades, kunde ej undgås att

väsentliga elkraftbelopp måste spillas förbi vattenkraftstationerna. Vattenmagasinen

fylldes planenligt och vid det nya belastningsårets ingång den

1 juli 1959 var fyllnadsgraden 86 %. Vid denna tidpunkt gjorda beräkningar

över kraftförsörjningsläget under vintern 1959/60 visade, att sannolikt

ett ej obetydligt vattenkraftöverskott skulle föreligga. De på normalt

sätt beräknade produktionsresurserna under ett exceptionellt torrår,

dvs. ett år med den minsta tillrinning till de vattenkraftproducerande

älvarna, som hittills konstaterats, var tillräckliga för att täcka den väntade

kraftförbrukningen. Någon risk för en kraftransonering ansågs därför ej

föreligga och inga förberedande åtgärder härför företogs.

Kraftförsörjningslägets utveckling under hösten 1959. Den nederbördsfattiga

sommaren 1959 medförde, att tillrinningen till de vattenkraftsproducerande

älvarna blev exceptionellt låg. Kraftförbrukningen var lägre än

den på våren uppgjorda långtidsprognosen, som förutsatte en årlig belastnmgsökning

inom landet på 2 200 miljoner kWh per år från 1958 års

verkliga förbrukning på 28 600 miljoner kWh. Belastningsutvecklingen syntes

närmast peka mot en förbrukning under belastningsåret 1959/60 på

31 600 miljoner kWh motsvarande en ökning under året på 1 900 miljoner

kWh. Denna belastningstendens har stått sig senare under hösten.

De låga tillrinningarna medförde givetvis, att kraftförsörjningsläget följdes

omsorgsfullt. Risken för att värmekraft skulle behöva tillgripas under

en stor del av vintern ökades successivt. Sekundaleveranserna till elektriska

ångpannor hade bortkopplats redan under juli. Förutom den billiga mottryckskraften

startades i mitten av augusti de billigaste kondenskraftstationerna.

En i slutet av augusti uppgjord kraftbalans för vintern visade

emellertid fortfarande, att vattenkraften sannolikt skulle ensam vara tillräcklig

för att täcka kraftförbrukningen. Ingen risk för kraftransonering

kunde skönjas. Vattenmagasinen hade visserligen sjunkit till 75 %, men

sannolikheten talade för att de under hösten normalt kommande regnen

skulle hålla uppe magasinsfvllnaden på betryggande nivå, innan vintern

satte in.

Den extremt torra väderleken fortsatta under september. Trots en successivt

stegrad värmekraftproduktion kunde därför ej undvikas, att vattenmagasinen

ytterligare avtappades, så att fyllnadsgraden i slutet av månaden

var 69 %, ett för årstiden lågt, ehuru ej exceptionellt värde. En

den 28 september uppgjord kraftbalans visade en avsevärd försämring.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 185 år 1959

Fortfarande bedömdes dock landets värmekraftresurser tillräcklig för att

täcka belastningen även under ett extremt torrår.

Under oktober och första hälften av november föll ej obetydliga nederbördsmängder

i södra hälften av landet. Fortfarande var emellertid nederbörden

avsevärt lägre än normalt i större delarna av norrlandsälvarnas

källområden, vilka områden ur kraftförsörjningssynpunkt är av största

betydelse, eftersom 75 % av landets vattenkraftproduktion kommer från

dessa älvar. Tillrinningarna till de vattenkraftproducerande älvarna låg därför

alltjämt på extremt låga värden. För hela perioden från 1 juli till slutet

av oktober hade den totala tillrinningen uppgått endast till hälften av normalvärdet

och inte mindre än 20 % iägre än för motsvarande period under

det hittills extremaste torråret. Värmekraftproduktionen hade under oktober

successivt vuxit upp till tidigare ej noterade rekordvärden. I slutet av

oktober utgjorde således veckoproduktionen av värmekraft inklusive importen

från Danmark ca 160 miljoner kWh, medan tidigare noterade högsta

värden var ca 130 miljoner kWh under torråret 1955.

I slutet av oktober kunde ej längre förbises, att vattenförhållandena

under vintern 1959/60 skulle komma att bli katastrofalt dåliga och väsentligt

sämre än vad som noterats under tidigare extrema torrår i kraftföretagens

statistik. En i slutet av oktober uppgjord kraftbalans visade att

under sådana förhållanden en ej obetydlig risk för kraftransonering skulle

föreligga. Fortfarande ansågs dock goda möjligheter till en förbättring av

kraftförsörjningsläget föreligga under förutsättning, att nederbörden under

november bleve mera normal. Mot bakgrunden av dessa fakta beslöt

därför Centrala Driftledningen vid sammanträde den 29 oktober att rekommendera

kraftföretagen dels att mobilisera alla ännu icke i gång va"

rande värmekraftverk, dels att utnyttja de kontraktsmässiga möjligheter,

som förelåg till avkoppling av vissa kraftleveranser. Däremot beslöts att

avvakta läget ytterligare någon tid, innan mera omfattande förberedelser

för en kraftransonering företogs.

Det aktuella kraftförsörjningsläget den 17 november 1959. En förnyad

genomgång av kraftförsörjningsläget ägde rum den 17 november med arbetsutskottet

för Centrala Driftledningen. Härvid kunde följande konstateras.

Kraftförbrukningen utvecklades fortfarande enligt den under sommaren

uppgjorda prognosen och anledning förelåg därför ej att justera denna.

Tillrinningarna var fortfarande låga för landet som helhet, även om en

viss förbättring skett i södra delen av landet. Vattenmagasinen hade till

den 9 november sjunkit till 60 %, vilket är 23 % lägre än medelvärdet

för åren 1950—58. Endast under ransoneringsåret 1947/48 har lägre magasinsfyllnad

noterats vid denna tid av året. Värmekraftproduktionen hade

de senaste veckorna ökats ytterligare något och uppgick nu till ca 175 miljoner

kWh per vecka, inklusive importen från Danmark. Detta motsvarar

nära 30 % av den totala kraftproduktionen. Kraftbalansen för vintern visade,

att mycket stor värmekraftproduktion under alla omständigheter skulle

komma att erfordras för att täcka belastningen. Risken för en kraftransonering

hade växt väsentligt och det bedömdes, att ungefär lika stora

risker nu förelåg för en dylik ransonering som chanserna fortfarande var

att den skulle kunna undvikas. Under de extremaste tillrinningsförhållanden,

som ansågs nödvändigt att räkna med, skulle bristen trots maximal

värmekrafttillsats kunna komma att uppgå till nära 1 000 miljoner kWh,

vilket motsvarar 3 % av den totala årsförbrukningen. Eftersom en kraftransonering

ej kan omfatta landets samtliga elförbrukare och endast kan

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 185 år 1959

sträcka sig över en begränsad period av året, skulle i detta fall ransoneringen

bli hård. Även om man antager, att tillrinningarna under den resterande

delen av vintern ej bleve sämre än de hittills sämsta under något

år, uppkommer en brist, som kan uppskattas till ca 600 miljoner kWh.

Framställningen utmynnar i en hemställan, att Kungl. Maj:t måtte vidtaga

sådana åtgärder, att en reglering av den elektriska kraftförbrukningen

i den omfattning och under sådana förutsättningar, som angavs i lagen

den 25 november 1955, kan bli möjlig med verkan snarast och med giltighet

till och med den 30 juni 1960.

Departementschefen. Som framgår av den föregående redogörelsen har 1955

års lag om reglering av elektricitetsförbrukningen numera upphört att gälla.

Då giltighetstiden för lagen utlöpte den 30 juni 1956, räknade man icke

med att det i fortsättningen skulle föreligga behov av ransonering. I kraftutbyggnadsprogrammet

har man strävat efter en sådan ökning av produktionsapparaten

att den skulle kunna klara belastningen icke endast under

normalår utan jämväl under relativt svåra torrår. En betryggande marginal

för sådana torrår föreligger emellertid ännu icke för landet i dess

helhet. Den intensiva och långvariga torkan under den förflutna sommaren

och hösten torde komma att medföra allvarliga återverkningar på kraftförsörjningen.

Om icke en väsentlig förändring i vattentillgången inträder

under den närmaste tiden, måste man räkna med att åtgärder för en reglering

av elektricitetsförbrukningen åter blir påkallad. Det är därför nödvändigt

att myndigheterna äger alla erforderliga befogenheter för att kunna

ingripa med tillräcklig snabbhet då så kräves. .Tåg anser mig därför nödsakad

att — i överensstämmelse med centrala driftledningens framställning

— föreslå genomförandet ånyo av en lagstiftning, som ger möjlighet

att införa en statlig reglering på detta område. Om en sådan reglering skulle

bli nödvändig är meningen att låta den avse i första hand förbrukningen

av elektrisk kraft för industriellt ändamål samt för reklambelysning. Däremot

torde det icke bli möjligt att ransonera elektricitetsförbrukningen för

hushållsändamål. Lagstiftningen bör träda i kraft snarast möjligt. Den

bör emellertid liksom 1955 års lag få provisorisk karaktär, varför dess giltighetstid

torde få begränsas till den 30 juni 1960.

Den nya lagen torde helt kunna utformas i överensstämmelse med 1955

års lag i ämnet. Handhavandet av regleringen föreslås således skola uppdragas

åt ett för ändamålet särskilt bildat organ, vilket bör ha nära anknytning

till centrala driftledningen. I detta organ bör ingå representanter

för de olika intressen som kan komma att beröras av en reglering; även den

s. k. borgerliga förbrukningen synes härvid böra vara representerad. Närmare

bestämmelser härom liksom beträffande tillämpningen i övrigt av

lagen torde få meddelas av Kungl. Maj:t.

Avsikten är, att kostnaderna för en eventuell reglering skall förskotteras

av vattenfallsstyrelsens driftmedel. Något anslag för ändamålet behöver alltså

icke nu begäras av riksdagen. Om en reglering skulle komma att genom
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 185 år 1959

9

föras, torde frågan om det slutliga bestridandet av kostnaderna få upptagas

till särskild prövning.

I överensstämmelse med vad sålunda anförts har inom kommunikationsdepartementet

upprättats förslag till lag om reglering av förbrukningen av

elektrisk kraft.

Föredraganden hemställer, att lagrådets yttrande över förslaget, av den

lydelse bilaga till detta protokoll utvisar1, måtte för det i § 87 regeringsformen

omförmälda ändamålet inhämtas genom utdrag av protokollet.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

bifaller Hans Kungl. Höghet Regenten.

Ur protokollet:

Curt Ohrner

1 Denna bilaga, som är likalydande med det vid propositionen fogade lagförslaget, har här uteslutits.

2 Bihang till riksdagens protokoll 1959. 1 samt. Nr 185

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 185 år 1959

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj.ts lagråd den 20 november

1959.

Närvarande:

justitieråden Beckman,

E. SÖDERLUND,

Tammelin,

regeringsrådet Nevrell.

Enligt utdrag av protokoll över kommunikationsärenden hållet inför

Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet denna dag,

hade Kungl. Maj :t förordnat, att lagrådets utlåtande skulle för det i § 87

regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas över upprättat förslag

till lag om reglering av förbrukningen av elektrisk kraft.

Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet av

avdelningschefen i kommunikationsdepartementet G. von Sydow.

Lagrådet lämnade förslaget utan erinran.

Ur protokollet:

Clas A milon

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 185 år 1959

11

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland,

i statsrådet å Stockholms slott den 20 november

1959.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Lindholm, Kling,

Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler

chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Skoglund, lagrådets

denna dag avgivna utlåtande över det till lagrådet tidigare denna dag remitterade

förslaget till lag om reglering av förbrukningen av elektrisk kraft.

Med förmälan att förslaget av lagrådet lämnats utan erinran, hemställer

föredraganden, att förslaget måtte jämlikt § 87 regeringsformen genom proposition

föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten,

att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse

bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Curt Ohrner

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1959:350 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majds proposition med förslag till lag om reglering av förbrukningen av elektrisk kraft. a1 i texten
  2. 1LU 1959:30 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om reglering av förbrukningen av elektrisk kraft. s. 1 i texten