Sök i Ratio Lex

Angående utgifter å tillläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1958/59

1959-01-03 · 46 sidor, varav 46 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 46 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1959:2, Angående utgifter å tillläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1958/59

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kurigl. Maj.ts proposition nr 2 år 1959

1

Nr 2

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående utgifter å tillläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1958/59; given

Stockholms slott den 3 januari 1959.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen bifalla

det förslag, om vars avlåtande föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

G. E. Sträng

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj. t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 januari

1959.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Lange, Lindholm,

Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter.

De anslag, som efter riksstatens fastställande hittills äskats för det löpande

budgetåret, har sammanförts å tilläggsstat I (rskr. 1958: B 130) och

uppgår till 30 500 000 kronor å driftbudgeten samt 3 880 000 kronor å kapitalbudgeten.

Det å driftbudgeten anvisade beloppet avser fortsatt prisrabattering

av smör. Ä kapitalbudgeten har 3 880 000 kronor anvisats för krcditgivning

till Turkiet.

Vissa ytterligare anslagsäskanden avseende tilläggsstat till riksstaten föi

innevarande budgetår har ansetts erforderliga och bör föreläggas riksdagen

vid dess början i en sammanfattande proposition nr 2 avseende utgifter å

tilläggsstat II. Skulle anslagsäskanden därutöver å tilläggsstat II under riksdagens

lopp visa sig ofrånkomliga, bör dessa sammanföras i eu särskild proposition,

som förclägges riksdagen vid en senare tidpunkt.

1 It i haag till riksdagens protokoll 1959. 1 samt. Nr 2

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj. ts proposition nr 2 år 1959

De anslagsäskanden å tilläggsstat, som nu förelägges riksdagen, har tidigare

denna dag anmälts. En sammanställning av de beslut om förslag till

riksdagen, som Kungl. Maj:t därvid på hemställan av vederbörande föredragande

enligt bilagda utdrag av statsrådsprotokollet (bil. 1—11) fattat, torde

få bifogas statsrådsprotokollet i detta ärende (bihang).

Av sammanställningen framgår, att å tilläggsstat II äskas anslag om sammanlagt

187 212 000 kronor å driftbudgeten och 78 464 000 kronor å kapitalbudgeten.

Av förstnämnda belopp hänför sig icke mindre än 178 miljoner

kronor till större delen fallande på vägbyggnadsanslag — till åtgärder i

arbetslöshetsbekämpande syfte. Sålunda upptar för dylika åtgärder socialdepartementets

huvudtitel ett belopp av 148 miljoner kronor,

kommunikationsdepartementets 25 miljoner kronor och

jordbruksdepartementets 5 miljoner kronor. Till kostnader för

organiserande av en svensk FN-styrka äskas på försvarsdepartementets

huvudtitel 6 miljoner kronor. Övriga anslag å tilläggsstat II till

driftbudgeten uppgår till mindre belopp och avser vissa merkostnader och

andra utgifter, vilka icke utan betydande olägenheter anses kunna uppskjutas

till nästa budgetår. — Av utgifterna på tilläggsstaten till kapitalbudgeten

avser 1,1 miljon kronor statens affärsverksfonder, 0,6 miljon kronor

statens allmänna fastighetsfond, 0,1 miljon kronor försvarets fastighetsfond,

51,7 miljoner kronor statens utlåningsfonder — varav 50,0 miljoner kronor

taller på lånefonden för bostadsbyggande och 1,0 miljon kronor på skogsväglånefonden

— samt 25,0 miljoner kronor fonden för låneunderstöd, helt

belöpande på räntefria lån till bostadsbyggande. Av äskandena på kapitalbudgeten

hänför sig 1 miljon kronor direkt till åtgärder i arbetslöshetsbekämpande

syfte, varjämte tilläggsanslagen om 75 miljoner kronor för bostadsbyggande

kan sägas indirekt utgöra ett led i samma svfte.

Chefen för finansdepartementet hemställer härefter, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att godkänna de förslag, om vilka Kungl. Maj:t enligt

bilagda utdrag av statsrådsprotokollet för denna dag (bil. 1—11) fattat

beslut.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att proposition

av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Kerstin Bothén

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 2 år 1959

3

Bilaga 1

Egentliga statsutgifter

Fjärde huvudtiteln

Utdrag av protokollet över försvarsärendcn, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3

januari 1959.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Lange, Lindholm,

Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler härefter

under försvarsdepartementets handläggning hörande ärende angående

egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1958/59

samt anför därvid följande.

E. Diverse

[1] 19. Kostnader för organiserande av en svensk FN-styrka. Efter förslag

av Kungl. Maj :t i propositionen 1956: 198 anvisade riksdagen å tilläggsstat I

till riksstaten för budgetåret 1956/57 under fjärde huvudtiteln ett reservationsanslag

av 10 000 000 kronor till Kostnader för organiserande av en

svensk FN-styrka. Sedermera har riksdagen efter förslag av Kungl. Maj :t i

propositionerna 1958: 2 och 1958: 125 å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1957/58 för ifrågavarande ändamål anvisat ytterligare (5 000 000 +

6 500 000 =) 11 500 000 kronor. Såsom framgår av propositionen 1958: 125

avses huvuddelen av ifrågavarande kostnader skola bestridas av FN. Hittills

har från FN influtit 6 448 052 kronor, avseende andra kostnader för kontin«enten

under tiden den 1 november 1956—den 31 december 1957 än materielkostnader.

Av förenämnda propositioner framgår vidare att den svenska FN-kontingentens

verksamhet ursprungligen beräknades komma att omfatta en tidrymd

av sex månader från och med november 1956. Sveriges deltagande i

övervakningsverksamheten bär emellertid kommit att utsträckas i tiden, och

enligl av Kungl. Maj :t numera meddelade beslut må kontingenten fortsättningsvis

vara organiserad längst intill utgången av januari 1960. Från maj

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1959

1958 har dessutom kontingentens storlek ökats från ca 350 man till omkring

500 man (prop. 1958: 125, s. 6).

I skrivelse den 28 oktober 1958 har försvarets civilförvaltning gjort framställning

om anvisande av ytterligare medel för FN-styrkans verksamhet.

Civilförvaltningen har beräknat kostnaderna för ifrågavarande verksamhet

under tiden november 1958—maj 1959, avseende kontingentens femte omgång,

till 7 000 000 kronor. Härtill kommer eftersläpande utgifter avseende

verksamheten före den 1 november 1958 på sammanlagt 3 000 000 kronor.

Av tidigare anvisade medel beräknades dock ett belopp av omkring 4 000 000

kronor återstå oförbrukat vid utgången av oktober 1958. Enligt civilförvaltningens

beräkningar uppgår således medelsbehovet för FN-styrkans verksamhet

under tiden november 1958—maj 1959 till (7 000 000 + 3 000 000 —

4 000 000 =) 6 000 000 kronor.

Departementschefen

I enlighet med civilförvaltningens förslag beräknar jag medelsbehovet

lör den svenska FN-styrkans fortsatta verksamhet intill utgången av maj

1959 till 6 000 000 kronor. Eventuellt behov av medel utöver vad som nu

angivits torde, liksom tidigare förutsatts, få tillgodoses från anslaget till

oförutsedda utgifter. I den mån så sker bör förhållandet senare anmälas

för riksdagen.

Från FN inflytande ersättningar torde böra tillgodoföras inkomsttiteln Övriga

diverse inkomster.

Jag hemställer således, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Kostnader för organiserande av en svensk FN-styrka

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1958/59 anvisa

ett reservationsanslag av 6 000 000 kronor.

Vad föredragande departement schefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Carl Hanström

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 2 år 1959

5

Bilagn 2

Egentliga statsutgifter

Femte huvudtiteln

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj. t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 januari

1959.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Lange, Lindholm,

Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Nilsson, anmäler härefter under

socialdepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga

statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1958/59 samt

anför därvid följande.

E. Arbetsmarknadsstyrelsen med dithörande verksamhet

[1] 8. Kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. m. Under denna

rubrik har för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag av

30 000 000 kronor.

Arbetsmarknadsstyrelsen har (skr. 7/11 1958) inkommit med framställning

om anslag å tilläggsstat för ifrågavarande ändamål.

En redogörelse för denna framställning har lämnats i statsverkspropositionen,

femte huvudtiteln, under anslagsrubriken Kostnader för arbetslöshetens

bekämpande m. m.

Departementschefen

Såsom framgår av den redogörelse jag har lämnat vid anmälan i statsverkspropositionen

av ifrågavarande anslag har arbetsmarknadsläget nödvändiggjort

en rad åtgärder i sysselsättningsstödjande syfte, vilka beräknats

medföra ett ytterligare medelsbehov under anslaget av 71 000 000

kronor för innevarande budgetår. Jag har i nämnda sammanhang räknat

med att ifrågavarande medel täckes genom anslag å tilläggsstat.

Under hänvisning till det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att till Kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. m.

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1958/59 anvisa

ett reservationsanslag av 71 000 000 kronor.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj. ts proposition nr 2 år 1959

[2] 9. Beredskapsarbeten på vägar och gator. Under denna rubrik har på

riksstaten för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag av

50 000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Arbetsmarknadsstyrelsen har (skr. 7/11 1958) kommit in med framställning

om anslag å tilläggsstat för ifrågavarande ändamål.

En redogörelse för denna framställning har lämnats i statsverkspropositionen,

femte huvudtiteln, under anslagsrubriken Beredskapsarbeten på vägar

och gator.

Departementschefen

Beredskapsarbeten måste, såsom jag närmare redogjort för i statsverkspropositionen,

under innevarande vinter på grund av arbetsmarknadsläget

bedrivas i avsevärt ökad omfattning, varvid liksom tidigare större delen bör

utgöra vägarbeten. I nämnda sammanhang har jag beräknat det ytterligare

medelsbehovet under anslaget till Beredskapsarbeten på vägar och gator till

75 000 000 kronor.

Under hänvisning till det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Beredskapsarbeten på vägar och gator å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag

av 75 000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

[3] 10. Kostnader för arbetsmarknadsstyrelsens förrådsverksamhet. Under

denna rubrik har å riksstaten för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag

av 100 kronor.

Arbetsmarknadsstyrelsen har (skr. 7/11 1958) kommit in med framställning

om anslag å tilläggsstat för ifrågavarande ändamål.

En redogörelse för denna framställning har lämnats i statsverkspropositionen,

femte huvudtiteln, under anslagsrubriken Kostnader för arbetsmarknadsstyrelsens

förrådsverksamhet.

Departementschefen

Utökning av beredskapsarbetena och anskaffande av provisoriska bostäder

har, såsom framgår av den redogörelse som jag lämnat i statsverkspropositionen,

beräknats medföra ett med 2 000 000 kronor ökat medelsbehov

för innevarande budgetår under anslaget till arbetsmarknadsstyrelsens

förrådsverksamhet.

Under hänvisning till det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att till Kostnader för arbetsmarknadsstyrelsens förrådsverksamhet

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 2 000 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Bengt Wilhelmsson

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1959

7

Bilaga 3

Egentliga statsutgifter

Sjätte huvudtiteln

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 3 januari 1959.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Lange, Lindholm,

Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Skoglund, anmäler

härefter under kommunikationsdepartementets handläggning hörande ärende

angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1958/59 samt anför därvid följande.

B. Väg- och vattenbyggnadsväsendet

[1] 8—10. Byggande av vägar. Det har visat sig erforderligt att i svsselsättningsfrämjande

syfte under innevarande budgetår öka omfattningen av

den statliga vägbyggnadsverksamheten. Skälen härför och den närmare innebörden

därav har förut denna dag angivits av chefen för socialdepartementet

vid anmälan under femte huvudtiteln i årets statsverksproposition

av anslagen till Kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. in. samt

Beredskapsarbeten på vägar och gator. Under hänvisning härtill samt under

åberopande av vad jag anfört vid anmälan i samma proposition av

anslagen till Byggande av vägar och broar under sjätte huvudtiteln hemställer

jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1958/59

anvisa följande reservationsanslag, att avräknas mot auto
-

mobilskattemedlen, nämligen

a) Byggande av riksvägar............ 1 000 000 kronor ;

b) Byggande av länsvugar............ 21 000 000 » ;

c) Byggande av ödebygdsvägar........ 3 000 000 »

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Sven Swarting

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1959

9

Bilaga J

Egentliga statsutgifter

Åttonde huvudtiteln

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

3 januari 1959.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Lange, Lindholm,

Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Edenman, anmäler härefter

under ecklesiastikdepartementets handläggning hörande ärenden angående

egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1958/59 samt anför därvid följande.

E. Universiteten, den medicinska undervisningen m. m.

[1] 88. Bidrag till inventarier i studentbostadshus. Under hänvisning till

vad jag tidigare denna dag anfört vid anmälan i statsverkspropositionen av

kapitalinvesteringarna under statens utlåningsfonder (bil. 29, p. 18) hemställer

jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till inventarier i studentbostadshus å tillläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1958/59 anvisa ett

reservationsanslag av 810 000 kronor.

N. Diverse

[2] 16. Arkivstudier i Sovjetunionen. Vid månadsskiftet augusti september

1958 ägde förhandlingar rum i Moskva mellan chefen för svenska

utrikesdepartementets arkiv kanslirådet Å. Kromnow samt chefstjänstemännen

i sovjetiska utrikesministeriets historisk-diplomatiska avdelning

och sovjetiska utrikesministeriets centrala arkivförvaltning rörande vissa

praktiska frågor i samband med planerandet av sovjetiska och svenska

historikers ömsesidiga studier i Sovjetunionen och Sverige.

Kromnow har upprättat en den 15 september 1958 dagtecknad promemoria

i ämnet, av vilken inhämtas bland annat följande.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj. ts proposition nr 2 år 1959

I samband med statsministerns besök i Sovjetunionen kring månadsskiftet

mars april 1956 uppkom fråga om möjligheterna för svenska och

sovjetiska forskare att få besöka varandras arkiv och bibliotek. Vid diskussioner

i frågan mellan utrikesdepartementet och ecklesiastikdepartementet

bedömdes önskvärt, att två svenska historiker, representerande respektive

riksarkivet och utrikesdepartementets arkiv, utsändes till Sovjetunionen

för att där under två månader i de sovjetiska arkiven uppleta och i förekommande

fall filma material av svenskt intresse. Till utrikesdepartementets

representant utsågs förste arkivarien W. Carlgren och till ecklesiastikdepartementets

piofessorn i ekonomisk historia vid Göteborgs universitet

A. Attman. Vid de förutnämnda förhandlingarna överenskoms bland annat

att de svenska forskarna skulle besöka Sovjetunionen under oktober_de
cember

1958 och de sovjetiska Sverige under januari—mars 1959. Delegationerna

skulle själva betala sina resor och sitt uppehälle. Filmningskostnaderna

skulle däremot bestridas så, att ryssarna betalade svenskarnas

filmning i Sovjet och svenskarna betalade ryssarnas filmning i Sverige.

Eventuellt överskott från endera parten skulle erläggas kontant. För Sveriges

del har kostnaderna beräknats enligt följande sammanställning.

De två svenska delegaternas omkostnader (resor, traktamenten och

hotellkostnader) .......................................... 21 240

Filmningskostnader ......................................... 30 Q00

Representation vid den sovjetiska delegationens besök i Sverige. ... 1 600

Summa kronor 42 840

Genom beslut den 9 oktober 19o8 har Kungl. Maj :t förskottsvis från

åttonde huvudtitelns anslag till extra utgifter anvisat högst 5 600 kronor

till bestridande av kostnaderna för Attmans resa till Sovjetunionen och

^stelse därstädes tva manader under hösten 1958 för ifrågavarande ändamål.

Därjämte har Kungl. Maj:t medgivit, att Attman likaledes förskottsvis

ur nyssnämnda anslag må uppbära ersättning för mistade avlöningsförmåner.

Sistnämnda ersättningsbelopp, som icke upptagits i förutnämnda

kostnadsberäkning, kommer att uppgå till cirka 6 500 kronor.

De partem en t schef en

Den möjlighet, som erbjudit sig för svenska forskare att genomgå och

i förekommande fall filma material i de ryska arkiven, har jag funnit

vara av största intresse för den historiska forskningen. Jag har därför ansett

mig i huvudsak kunna godtaga den i förutnämnda promemoria angivna

planen för företagets genomförande. Enligt föreliggande sammanställning

över kostnaderna erfordras i runt tal 43 000 kronor för ifrågavarande

ändamål. Därtill kommer nyssnämnda belopp av 6 500 kronor avseende

ersättning för mistade löneförmåner åt Attman. De sammanlagda kostnaderna

kan sålunda beräknas till ett belopp av i runt tal 50 000 kronor,

vilket synes böra anvisas som ett särskilt reservationsanslag på tilläggs
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj. ts proposition nr 2 år 1959

stat II till riksstaten för budgetåret 1958/59. Jag förutsätter därvid att

belopp, som anvisats för ifrågavarande ändamål från andra riksstatsanslag,

skall återföras till samma anslag.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Arkivstudier i Sovjetunionen å tilläggsstat II till

riksstaten för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag

av 50 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Sanfrid Fenger

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 2 år 1959

13

Bilaga 5

Egentliga statsutgifter

Nionde huvudtiteln

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

3 januari 1959.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Lange, Lindholm,

Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Netzén, anmäler härefter

under jordbruksdepartementets handläggning hörande ärenden angående

egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1958/59

samt anför därvid följande.

F. Undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar

[1] Bidrag till vissa lantbruksundervisningsanstalter: Driftkostnader. Å

riksstaten för innevarande budgetår är under denna anslagsrubrik uppfört

ett förslagsanslag av 2 011 000 kr.

Skogs- och lantbruksakademien (skr. 29/8 1958) hemställer, att Kungl.

Maj :t måtte föreslå riksdagen att för verksamheten vid akademiens trädgårdsskola

å Experimentalfältet å tilläggsstat för innevarande budgetår såsom

tillägg till det särskilda driftkostnadsbidrag, som under läsåret 1957/58

utgår med 57 000 kr., för läsåret 1958/59 upptaga ett belopp å 8 000 kr. Akademien

anför, att akademien i skrivelse den 30 augusti 1957 gjorde framställning

om höjning av det särskilda driftkostnadsbidrag till trädgårdsskolan,

som under läsåren 1953/54—1955/56 utgått med 45 000 kr. per år och under

läsåret 1956/57 med 51 000 kr. Därvid hemställdes bl. a., att Kungl. Maj :t

måtte föreslå riksdagen att å tilläggsstat till då gällande riksstat som tillägg

till ifrågavarande särskilda driftkostnadsbidrag upptaga för läsåret 1957/58

ett belopp av 14 000 kr. I anledning härav beviljades en höjning av driftkostnadsbidraget

för sagda läsår, dock endast med 6 000 kr. till 57 000 kr.

Av det till lantbruksstyrelsen ingivna förslaget till inkomst- och utgiftsstat

för trädgårdsskolan för läsåret 1958/59 framgår enligt akademien, att för

täckande av de för skolverksamheten beräknade kostnaderna erfordras en

höjning av de till skolan utgående bidragen. Akademien ser sig därför nöd
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1959

sakad anhålla, att det särskilda driftkostnadsbidraget måtte uppräknas med

ytterligare lägst 8 000 kr. till 65 000 kr.

Akademien anför slutligen, att akademien tidigare, bl. a. i samband med

ställningstaganden till frågan angående sitt åtagande av huvudmannaskapet

för skolan, framhållit, att akademien, i den mån statsbidragen enligt gällande

bestämmelser ej räcker till att bestrida de med skolverksamheten förenade

kostnaderna, icke hade annan möjlighet att täcka på så sätt inträffande

brist än genom möjligen uppkommande överskott å den merkantila

trädgårdsdriften. För den brist i skolans stat för läsåret 1958/59, som skulle

uppkomma därest driftkostnadsbidraget icke uppräknas, kan emellertid icke

påräknas täckning genom inkomster från trädgården.

Styrelsen för Norrlands trädgårdsskola i Söråker (skr. 29/8 1958) hemställer,

att Kungl. Maj :t måtte bevilja skolan ett särskilt driftkostnadsbidrag

av 35 000 kr. för läsåret 1958/59. Till stöd härför åberopar skolstyrelsen ett

vid framställningen fogat statförslag för sistnämnda läsår.

Lantbruks styrelsen anför, att enligt styrelsens mening båda trädgårdsskolorna,

i avbidan på att ställning tages till trädgårdsskoleutredningens betänkande,

såsom hittills bör få fortsätta sin verksamhet under läsåret 1958/59.

Då skolorna emellertid icke kan bedriva sin verksamhet i nuvarande omfattning

utan extra driftkostnadsbidrag, förordar lantbruksstyrelsen, att de

jämväl för nästa läsår kommer i åtnjutande av sådana bidrag. Styrelsen tillstyrker

sålunda bifall till akademiens framställning om ett extra driftkostnadsbidrag

för läsåret 1958/59 å 65 000 kr., då akademien saknar möjlighet

att själv bestrida ifrågavarande driftunderskott. Det av styrelsen för trädgårdsskolan

i Söråker upprättade förslaget till inkomst- och utgiftsstat för

skolan för läsåret 1958/59 utvisar, att skolans huvudman, Västernorrlands

läns landsting — därest det extra driftkostnadsbidraget skulle utgå med

oförändrat belopp å 30 000 kr. — skulle behöva tillskjuta ett belopp av 71 000

kr. Till jämförelse må enligt lantbruksstyrelsen nämnas, att sistnämnda belopp

med 5 400 kr. överstiger vad landstinget beräknats få tillskjuta för täckande

av driftunderskottet för skolan under budgetåret 1957/58. Vid sådant

förhållande tillstyrker lantbruksstyrelsen skolstyrelsens framställning om

ett extra driftkostnadsbidrag å 35 000 kr.

Departementschefen

Jag delar lantbruksstyrelsens uppfattning att utöver de till lantbruksakademiens

trädgårdsskola och Norrlands trädgårdsskola i Söråker för innevarande

budgetår utgående statliga driftkostnadsbidragen särskilda dylika

bidrag bör — i avbidan på ställningstagandet till trädgårdsskoleutredningens

betänkande — utgå till dessa skolor även för läsåret 1958/59. Däremot kan

jag icke tillstyrka någon böjning av ifrågavarande särskilda bidrag. Dessa

bör sålunda för sistnämnda läsår utgå med oförändrade belopp av 57 000

respektive 30 000 kronor. Jag föreslår, att riksdagens medgivande inhämtas

till att beloppen får bestridas ur det förslagsanslag, som för nu löpande bild
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 2 år 1959 15

getår anvisats till bidrag till driftkostnader för vissa lantbruksundervisningsanstalter.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen att medgiva,

att av det för budgetåret 1958/59 anvisade förslagsanslaget

till Bidrag till vissa lantbruksundervisningsanstalter:

Driftkostnader må till ytterligare bidrag åt i det föregående

angivna trädgårdsskolor för sagda budgetår tagas i anspråk

ett belopp av sammanlagt högst 87 000 kronor.

G. Övrig forsknings- och försöksverksamhet på jordbrukets område

[2] 7. Bidrag till Föreningen för växtförädling av fruktträd. Å riksstaten

för budgetåret 1958/59 är under förevarande anslagsrubrik uppfört ett anslag

av 100 000 kr.

Styrelsen för Föreningen för växtförädling av fruktträd hemställer i en

av lantbruks styrelsen med eget yttrande (skr. 20/8 1958) överlämnad framställning

— såsom jag tidigare denna dag under likalydande rubrik anmält

i statsverkspropositionen -— att till växtförädlingsverksamheten under år

1959 vid institutionen Balsgård för nästa budgetår anvisas ett statsbidrag

av 219 000 kr.

Föreningsstyrelsen anför i framställningen bl. a., att växtförädlingsverksamheten

vid Balsgård under år 1957 fortgått enligt uppgjorda program och

i stort sett i samma omfattning som tidigare. Medan arbetsuppgifterna sålunda

kan genomföras planmässigt, har det tyvärr, trots alla ansträngningar,

visat sig ogörligt att från enskilt håll anskaffa tillräckliga driftsmedel. Trots

att största möjliga sparsamhet iakttagits och att personalen i sin helhet

redan under lång tid måst begränsas till den absolut nödvändiga, uppstod

för kalenderåret 1957 ett driftsunderskott av ea fil 000 kr. För att erhålla

medel för verksamheten har lån mot inteckningar i föreningens fastighet

måst upptagas till ett belopp av 55 000 kr. liksom ett kortfristigt borgenslån

å 20 000 kr. För verksamhetsåret 1958 måste, enligt föreningsstyrelsen, ett

ännu större underskott förutses, för vilket täckning helt saknas. Den på lång

sikt upplagda växtförädlingsverksamheten kan ej gärna minskas eller ökas

i takt med tillgången på driftsmedel. Föreningsstyrelsen anser det ej försvarligt

att i kostnadsbesparande syfte ytterligare begränsa verksamheten

utöver vad som redan skett. Dylika begränsningar skulle i första hand

drabba arbetslönerna. Avskedanden i sådan omfattning att driftsunderskottet

verksamt nedbringades skulle helt lamslå verksamheten och medföra

mycket allvarliga olägenheter för lång tid framåt.

Föreningsstyrelsen framhåller i sin framställning avseende verksamhetsåret

1959 vidare, att styrelsen för balansering av budgeten för nämnda år

sett sig nödsakad att räkna med ett statsanslag av 219 000 kr. Den ökning,

som detta belopp utvisar i förhållande till motsvarande belopp i styrelsens

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj. ts proposition nr 2 år 1959

statförslag för år 1958, 200 000 kr., hänför sig icke till någon utvidgning av

verksamheten utan sammanhänger huvudsakligen med automatiska löneförändringar.

Departementschefen

Genom beslut den 10 maj 1957 förordnade Kungl. Maj:t, att frågan om

den av Föreningen för växtförädling av fruktträd bedrivna verksamheten

vid Balsgård skulle tagas under övervägande av jordbrukshögskoleutredningen.

Efter att ha undersökt olika möjligheter beträffande den lämpligaste

framtida utformningen av denna verksamhet, hemställde högskoleutredningen

i skrivelse den 16 juni 1958, att frågan måtte göras till föremål

för en särskild utredning. Sedan Kungl. Maj :t lämnat sitt bifall härtill, tillkallade

jag den 18 juni en utredningsman för att verkställa utredning rörande

den organisatoriska utformningen av den fortsatta verksamheten vid

Balsgårdsinstitutionen. I avbidan på utredningsmannens förslag bör föreningen

— i överensstämmelse med 1958 års riksdagsbeslut beträffande

statsstödet till denna under budgetåret 1958/59 — beredas möjlighet att

fortsätta sin verksamhet. Såsom i det föregående redovisats har verksamheten

emellertid under de senaste åren lämnat betydande underskott, vilket

framkallat en likviditetskris med svårigheter för föreningen att, bland annat,

utbetala löner till den fast anställda personalen. Till största delen har underskotten

under åren 1957 och 1958 måst täckas genom upplåning dels i form

av ett inteckningslån å 55 000 kronor, dels i form av ett kortfristigt borgenslån

å 20 000 kronor. Enligt vad jag under hand erfarit har borgenslånet numera

inlösts, medan inteckningslånet kvarstår. Från föreningen har uppgivits,

att densamma anser sig ha möjligheter att på allmänna kreditmarknaden

upptaga ett ytterligare lån å 50 000 kronor. För att föreningen skall

kunna hålla verksamheten i gång ungefärligen i nuvarande omfattning fram

till ingången av nästa budgetår synes ett belopp av cirka 115 000 kronor behöva

tillskjutas. Då jag förutsätter, att härav 50 000 kronor kan täckas genom

upptagande av omförmälda nya lån, skulle ytterligare 65 000 kronor

erfordras.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att till Bidrag till Föreningen för växtförädling av fruktträd

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1958/59

anvisa ett anslag av 65 000 kronor.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj. ts proposition nr 2 år 1959

I. Skogsväsendet

[3] 4. Bidrag till skogsvårdsstyrelserna: Omkostnader. Ä riksstaten för

budgetåret 1958/59 är under denna anslagsrubrik uppfört ett reservationsanslag

av 7 710 000 kr., som av skogsstyrelsen fördelats mellan skogsvårdsstyrelserna

samtidigt med att inkomst- och utgiftsstatei fastställts för styrelserna.

För att möta kostnadsökningar under år 1958 företog skogsstyrelsen

en höjning av biträdestaxorna den 1 april 1958. Vid förutnämnda anslagsfördelning

och statfastställelse utgick ämbetsverket från den beräknade

inkomstnivån efter sagda taxehöjning.

Sedermera har emellertid vid 1958 ars B-riksdag beslut fattats om ändrade

lönegradsplaceringar för bl. a. skogsvårdsstyrelsernas olika länsskogvaktartjänster,

vilket medfört automatiska ökningar av såväl skogsvårdsstyrelsernas

avlöningsutgifter som deras omkostnader under innevarande budgetår.

Skogsstyrelsen (skr. 10/11 1958) hemställer, att å tilläggsstat för budgetåret

1958/59 anvisas 150 000 kr. för att täcka de på grund av berörda

lönegradsförändringar uppkomna kostnadsstegringarna å skogsvårdsstyrelsernas

omkostnadsanslag.

Styrelsen anför, att beslutet om ändrad lönegradsplacering för länsskogvaktarpersonalen

påverkar skogsvårdsstyrelsernas driftskostnader såtillvida,

att resekostnads- och traktamentsförmånerna fr. o. m. den 1 juli 1958 höjts

för sammanlagt 320 länsskogvaktare genom att dessa på grund av genomförd

uppflyttning från lönegrad A 12 till A 13 kommit att automatiskt uppflyttas

från rese- och traktamentsklass C till klass B i allmänna resereglementet.

Fn annan konsekvens av beslutet är att skogsvårdsstyrelsernas omkostnadsanslag

belastas med ökade lönekostnader för 73 med omkostnadsmedel

avlönade befattningar som förste länsskogvaktare, länsskogvaktare

och biträdande länsskogvaktare, vilka innefattas i den räknat från den 1

juli 1958 genomförda lönegradsjusteringen.

De kostnadsstegringar, som innevarande budgetår uppkommit på grund

av anförda omständigheter och som av skogsstyrelsen beräknas till 100 000

kr. för höjda traktamenten och till 50 000 kr. för höjda löner, kan enligt

styrelsen ej rymmas inom ramen för tillgängliga driftsmedel. Skogsstyrelsen

anför, att de ökade kostnaderna måhända till någon del skulle kunna

täckas genom en höjning av skogsvårdsstyrelsernas biträdcstaxor. Enligt

styrelsen har ifrågavarande taxor genom den senaste höjningen emellertid

nått en sådan nivå, att vidare höjningar icke bör vidtas utan yttersta försiktighet,

om ej risk skall uppstå för allvarligt avbräck i skogsvårdsverksamheten.

En höjning skulle f. ö., även om den genomfördes redan fr. o. m.

1 januari 1959, ej få någon mera betydande effekt förrän tidigast under

april månad samma år. Oavsett när höjningarna insättcs, bör emellertid enligt

skogsstyrelsens mening i förevarande fall ej uttagas större andel av

kostnadsökningen genom taxehöjningar än som belöper på den servicebetonade

delen av personalens uppgifter eller i avrundat tal 50 procent av

2 Ilihang till riksdagens protokoll 1959. 1 samt. Nr 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1959

ifrågavarande ökning. Återstoden bör under alla förhållanden även på längre

sikt bekostas av allmänna medel.

Departementschefen

Den räknat fiån och med den 1 juli 1958 genomförda lönegradshöjningen

for viss personal vid skogsvårdsstyrelserna, nämligen för förste länsskogvaktare,

länsskogvaktare och biträdande länsskogvaktare, medför för dessa

styrelser direkt och indirekt en ökad utgiftsbelastning under innevarande

budgetår med sammanlagt cirka 150 000 kronor. Enligt min mening bör

sagda kostnadsökning till stor del kompenseras genom en snar höjning av

styrelsernas biträdestaxor. Med hänsyn till att halva budgetåret redan förflutit

och till att berörda kostnader delvis hänför sig till den skogliga yrkesutbildningen

vill jag emellertid förorda att ett belopp av 75 000 kronor

anvisas å tilläggsstat såsom bidrag till täckande av skogsvårdsstyrelsernas

ifrågavarande utgiftsökningar.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till skogsvårdsstyrelserna: Omkostnader å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1958/59 anvisa

ett reservationsanslag av 75 000 kronor.

[4] 6 a. Vissa vägbyggnadsarbeten å enskilda och statliga skogar, m. m. I en

inom skogsstyrelsen med anledning av ett av jordbruksdepartementet under

hand givet uppdrag — upprättad promemoria, vilken överlämnats till departementet

den 9 december 1958, framlägges vissa förslag till åtgärder för

att i sysselsättningsskapande syfte intensifiera den skogsvårdande verksamheten

och skogsvägbj ggandet å skogar under skogsvårdslagen.

Inledningsvis anföres i promemorian, att stöd av statsmedel redan nu utgår

till vissa skogliga arbeten såsom ett led i verksamheten att bekämpa arbetslöshet.

Sålunda har arbetsmarknadsstyrelsen ställt medel till skogsstyrelsens

förfogande, med vilka utföres röjning m. m. såsom statligt beredskapsarbete.

Som förutsättning för bidrag gäller härvid, att åtgärden ej kan

stödjas med bidrag från de normala skogliga anslagen och att för arbetena

anlitas, frånsett arbetsledare, enbart arbetskraft som hänvisats av arbetsmarknadsorganen.

I promemorian föreslås därefter vissa åtgärder, vilka lämpligen skulle

kunna vidtagas om arbetsmarknadsläget skulle ge anledning till en sådan utökning

av verksamheten med skogliga åtgärder inom det enskilda skogsbruket,

som syftar till att icke bara bereda ökade sysselsättningsmöjligheter för

de arbetslösa utan också till att motverka uppkomst av ytterligare arbetslöshet.

Den ytterligare medelsanvisning, som för innevarande budgetår skulle erfordras

å driftbudgeten för genomförande av de föreslagna åtgärderna, har

mom skogsstyreJsen beräknats till sammanlagt 7 650 OOO^kr. Av detta belopp

lianlor sig 1 000 000 kr. till statens skogsförbättringsanslag, 5 800 000 kr.

till anslaget till vägbyggnader å skogar i enskild ägo, 750 000 kr. till anslaget

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1959

till åtgärder för ökad skogsproduktion i Norrland m. m. samt 100 000 kr. till

skogsvårdsstyrelsernas omkostnadsanslag.

I fråga om medelsbehovet under de lånefonder, som kan komma alt beröras

av en intensifiering av här ifrågavarande verksamhet, anför skogsstyrelsen,

att det såvitt nu kan bedömas ej synes föreligga något aktuellt behov

att förstärka statens skogslånefond. Däremot anser skogsstyrelsen synnerligen

önskvärt att skogsväglånefonden förstärkes. I detta sammanhang

hänvisar skogsstyrelsen till en av styrelsen den 10 november 1958 ingiven

framställning, vari hemställes bl. a., att till sistnämnda lånefond å tilläggsstat

för innevarande budgetår anvisas ett investeringsanslag av 1 000 000 kr.

Skogsstyrelsen anför vidare, att de angivna medelsbeloppen beräknats utifrån

den förutsättningen, att bidrag visserligen skulle beviljas efter behovsprövning,

men att härvid hänsyn skulle tagas även till skogsägarens behov

av sysselsättning för egen del samt för av honom redan anställda.

I övrigt anföres i promemorian i huvudsak följande.

Såsom skogsstyrelsen framhållit i skrivelse den 17 november 1958 är de

prisutjämningsmedel förbrukade, som tidigare ställts till skogsstyrelsens

förfogande till åtgärder för återuppbygnad av skogsbeståndet. Den verksamhet,

som bedrivits under en följd av år med stöd av nämnda medel, måste

nu upphöra, om ej ytterligare medel kan ställas till disposition. De åtgärder,

som stötts med bidrag, är återväxtåtgärder efter vissa äldre avverkningar.

Återväxtåtgärderna faller under skogsvårdslagens krav om reproduktionsplikt,

men skyldigheten att utföra dem kan av särskilda skäl ej rimligen

utkrävas. Skogsstyrelsen har hemställt, att åtgärder måtte vidtagas i

syfte att utnyttja skogsvårdsfonden för fortsättning av ifrågavarande verksamhet.

Om den föreslagna utvägen med hänsyn till tidsnöd in. in. skulle

visa sig nu icke vara framkomlig, synes det lämpligt att nämnda återväxtåtgärder

inryms bland dem, som skulle kunna stödjas med bidrag från skogsförbättringsanslaget

genom tillägg av gällande författningsbestämmelser.

En förutsättning för bidragsgivning från skogsförbättringsanslaget är, att

åtgärderna kan utkrävas enligt skogsvårdslagen. Av förarbetena till skogsvårdslagen

framgår att, vad angår åtgärdernas art, ramen är relativt snäv.

Ifrågavarande åtgärder är sålunda väsentligen endast återväxtåtgärder, dikning

och — i vissa extrema och numera sällsynta beståndstyper — röjning.

Däremot anses röjning i normala, överslutna ungskogar ej kunna inrymmas,

liksom ej heller stamkvistning och givetvis icke underhåll av skogsdikningar,

beträffande vilka underhållsskyldighet föreligger enligt vattenlagen eller

på grund av särskilda bestämmelser.

Under normala tider torde det knappast ifrågakomma att stödja dylika

åtgärder med statsbidrag. Under en konjunkturavmattning, då skogsägarens

inkomster minskar, är det emellertid ej alltid möjligt för honom att bedriva

dessa arbeten i normal omfattning och än mindre att öka verksamheten. Då

dessutom arbetena ofta lämpar sig synnerligen väl som sysselsättningsobjckt

ligger det nära till hands att tillfälligt ordna stödmöjligheter.

Om därför arbetsmarknadsläget skulle föranleda en sådan vidgad verksamhet

med skogsvårdsåtgärder, som nu framhållits och som alltså ej enbart

skulle rikta sig till de redan arbetslösa, kan som alternativ till ett särskilt,

tillfälligt skogsvårdsanslag och eventuellt medelsanvisning över beredskapsstat

med särskilda föreskrifter ifrågakomma utökning av skogsförbättringsanslagel

jämte eu speciell tilläggsbestämmelse i kungörelsen ro
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj. ts proposition nr 2 år 1959

rande anslaget. Innebörden av tilläggsbestämmelsen skulle vara, att under

tider, som Kungl. Maj:t fastställer, bidrag från anslaget må utgå även till

utförande av sådana skogsvårdsåtgärder, som ej eljest stödes med statsbidrag,

och i den omfattning, som läget på arbetsmarknaden kan föranleda.

Bidragsverksamheten skulle givetvis utövas i samråd med arbetsmarknadsstyrelsen.

Genom en sådan bestämmelse skulle anslagsmedlen kunna utnyttjas

för dels liknande åtgärder, som nu stödes med bidrag av medel anvisade

av arbetsmarknadsstyrelsen och vid sidan av denna verksamhet, dels de åtgärder,

vartill prisutjämningsmedel tidigare stått till förfogande, och dels

slutligen andra skogsvårdsåtgärder, som vid olika tidpunkter kan ifrågakomma.

I detta sammanhang bör beaktas, att den verksamhet med skogsröjning

in. in. såsom statligt beredskapsarbete, som härovan berörts bedrives

med mycket lågprocentigt bidrag; markägaren svarar för 75 procent av den

beräknade normalkostnaden för åtgärderna. Samtidigt är, såsom framgår av

det anförda, bidraget förbundet med villkor om anställning av arbetslösa.

Om vid sidan av denna stödform skulle öppnas den, som här skisserats med

anlitande av skogsförbättringsanslaget, torde bidragsprocenten för de nämnda

statliga beredskapsarbetena behöva tagas under omprövning. Åtskilliga

andra skäl talar även härför. För en utökad verksamhet med bidragsgivning

från skogsförbättringsanslaget enligt vad nu anförts beräknas för innevarande

budgetår ett medelsbehov av 700 (100 kr. och, om anslaget skulle utnyttjas

även för verksamhet, till vilken bidrag tidigare utlämnats av prisutjämningsmedel,

av ytterligare 300 000 kr. eller sammanlagt 1 000 000 kr.

På grund av den långt drivna mekaniseringen av skogsvägarbetena utgör

de arbeten, vartill bidrag kan utgå ur skogsväganslaget, i stort sett sämre

objekt än de åtgärder, som behandlats i det föregående om man ser enbart

till möjligheterna att snabbt bereda sysselsättning för arbetslösa. Emellertid

öppnar skogsvägarna nya områden för skogsvårdsåtgärder och skapar

därigenom förutsättningar för ytterligare sysselsättning i skogen. Härtill

kommer de fördelar, som vägbyggandet indirekt medför redan på kort

sikt genom ökade industribeställningar in. in. Den nuvarande stränga begränsningen

av anslagsmedlen har vidare medfört, att bidrag i huvudsak endast

kan beviljas för större vägbyggnadsföretag. En vidgning av bidragsgivningen

till att omfatta även något mindre vägar av lägre klass skulle medföra

ökade möjligheter att sysselsätta manuell arbetskraft i vägbyggandet.

Sistnämnda mindre vägarbeten kan, särskilt om de berör endast en eller ett

fåtal markägare, planläggas med kort varsel och utan tidskrävande laga förrättningar

rörande fördelning av väghållningskostnad in. in. Men framförall!

finnes, särskilt i Norrland samt Kopparbergs och Värmlands län, ett flertal

större företag redan planlagda, vilka skulle kunna igångsättas redan innevarande

budgetår. En snabbinventering hos skogsvårdsstyrelserna av omfattningen

av de skogsvägarbeten, som skulle kunna igångsättas som beredskapsåtgärder

innevarande budgetår, har visat att för ändamålet erfordras

ett sammanlagt bidragsbelopp av 5 800 000 kr. Av detta belopp hänför sig

3 400 000 kr. till Norrland, 1 700 000 kr. till Kopparbergs och Värmlands län

samt 700 000 kr. till landet i övrigt.

Det finns sålunda goda möjligheter att öka vägbyggnadsverksamheten redan

innevarande budgetår, om läget på arbetsmarknaden skulle ge anledning

därtill och bidragsmedel anvisas för ändamålet.

Verksamheten i samband med norrländska skogsproduktionsanstaget bedrives

så, att s. k. skogsvårdsområden bildas och skogsvårdsplaner upprättas,

som upptager behövliga skogsvårdsåtgärder. Kontrakt skrives mellan

skogsvårdsstyrelsen och markägarna om utförande under en 10-årsperiod

av de i skogsvårdsplanen angivna åtgärderna under förutsättning att stats
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 2 ur 1959

21

bidrag beviljas för de bidragsberättigade åtgärderna. Bildandet av nya skogsvårdsområden

binder sålunda framlida bidragsmedel för en relativt lång tid.

Med hänsyn härtill ävensom till det förhållandet, att bidragsbestämmelserna

i samband med anslaget är under omprövning, synes det olämpligt att på

grund av en — som man får hoppas — tillfällig sysselsättningskris avsevärt

utöka verksamheten med planläggning av nya områden. Däremot kan

det vara angeläget att forcera utförandet av åtgärder inom redan bildade

skogsvårdsområden, varvid det kan ifrågakomma att vidga verksamheten till

att i större utsträckning omfatta även skogsvägbyggnad. I de landsdelar det

här gäller — i huvudsak lappmarkerna — är det knappast möjligt att under

den "korta våren och försommaren planlägga och igångsätta nya vägföretag i

nämnvärd omfattning. En utökning av verksamheten i samband med produktionsanslaget

under innevarande budgetår måste därför väsentligen inskränka

sig till redan upprättade arbetsplaner och därutöver vissa åtgärder, som

snabbt kan planläggas såsom röjningar in. in.

Den vidgning av verksamheten i samband med skogsvårdsanslagen, som

behandlats i det föregående, kan givetvis ej försiggå utan att skogsvårdsstyrelsernas

omkostnader stiger. Delvis täckes denna omkostnadsökning automatiskt.

Skogsproduktionsanslaget får nämligen utnyttjas även för skogsvårdsstyrelsernas

omkostnader i samband med verksamheten, och vad skogsväganslaget

beträffar har en begränsad del därav på senare tid fått användas

för anlitande vid skogsstyrelsen och skogsvårdsstyrelserna av skoglig

och teknisk expertis och tillfällig arbetskraft för vägbyggnadsändamål.

Nämnda del av anslaget har utgjort ca 3 procent. Då det för nu ifrågavarande

ökning av verksamheten torde bli nödvändigt att i högre grad än eljest

anlita privata förrättningsmän, synes det skäligt, att nämnda andel ökas till

5 procent. Vad slutligen verksamheten med skogsförbättringsanslaget beträffar,

synes skogsvårdsstyrelsernas stegrade omkostnader behöva täckas genom

ökad medelsanvisning under omkostnadsanslaget.

Beträffande förslaget om förstärkning av skogsväglånefonden hänvisar

skogsstyrelsen bl. a. till följande i styrelsens anslagsäskanden för budgetåret

1959/60 anförda motivering.

Efterfrågan på lån ur fonden, som de första åren var mycket obetydlig,

har på sistone blivit ganska livlig beroende på, bl. a., det ökade vägbyggnadsbehovet.

En hos skogsstyrelsen inneliggande men ej slutbehandlad låneframställning

upptager hela det belopp, som nu finns disponibelt, omkring

50 000 kr., och flera" lånebehövande har måst avvisas på grund av bristande

medelstillgång. Statsmakterna har i andra sammanhang visat sitt intresse

för skogsvägnätets utbyggnad. Sålunda förbättrades bidragsmöjligheterna

avsevärt, när 1957 års riksdag ökade medelsanvisningen under skogsväganslaget

från 2 500 000 kr. till 7 500 000 kr. Däremot avvisade samma års riksdag

(prop. nr 40) förslag av 1955 års skogsvårdsutredning att skogsväglånefonden

skulle förstärkas med 1 000 000 kr. Skogsstyrelsen får framhålla

att trots väganslagets höjning dessa medel likväl måste reserveras för,

i huvudsak, större skogsvägar med många intressenter. Endast i rena undantagsfall

torde det bli möjligt att med anslagsmedlen stödja tillkomsten

av smärre skogsvägar med en eller ett fåtal delägare. Även dessa vägar kan

emellertid dra stora kostnader för den särskilde skogsägaren, och behov

föreligger ofta att underlätta dennes finansiering av anläggningen. Utbyggnad

av det sekundära skogsvägnätet är eu förutsättning för utnyttjandet

av de skogliga stamvägarna och därmed för stamvägnätets vidare utveckling.

Det synes därför skogsstyrelsen angeläget, att den statliga stödverk
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungi. Maj. ts proposition nr 2 år 1959

samheten även omfattar långivning i icke alltför snäv utsträckning. Härigenom

skulle underlättas finansiering av dels sådan skogsvägbyggnad, som

ej stödes med statsbidrag, dels sådan där bidraget icke utgör tillräcklig

hjälp.

I yttrande över skogsstyrelsens den 9 december 1958 avgivna promemoria

anför arbetsmarknadsstyrelsen i huvudsak följande.

Det är under nuvarande konjunkturavmattning av stor betydelse från

arbetsmarknadssynpunkt att en ökning av verksamheten med skogsvårdsarbeten

och skogsvägbyggnad icke hindras genom bristande tillgång på medel

för statsbidrag till verksamheten. Styrelsen tillstyrker därför de anslagsäskanden

som av skogsstyrelsen framställts i föreliggande PM.

I samband med sin anhållan om utökning av statens skogsförbättringsanslag

har skogsstyrelsen föreslagit, att under tider, som Kungl. Maj :t

fastställer, bidrag från anslaget i samråd med arbetsmarknadsstyrelsen må

kunna utgå även till utförande av sådana skogsvårdsåtgärder, som ej eljest

stödes med statsbidrag. När läget på arbetsmarknaden motiverade stödåtgärder,

skulle anslagsmedlen därigenom kunna utnyttjas bl. a. för åtgärder

liknande de som nu utföres med anslag anvisade av arbetsmarknadsstyrelsen.

Då syftet med förslaget — att vid sidan av sistnämnda arbeten bereda

tillgång till sysselsättningsarbeten inom skogsvården — i viss utsträckning

torde kunna tillgodoses genom den föreslagna ökningen av nuvarande

statsbidragsverksamhet utan ändring i gällande författningar, bör, enligt

styrelsens mening, i första hand denna utväg utnyttjas jämsides med skogsvårdsarbeten

i form av beredskapsarbeten — som visat sig vara en lämplig

och framkomlig väg — för att öka sysselsättningen. Den föreslagna utvidgningen

till nu icke statsbidragsberättigade företag synes tills vidare böra

anstå i avvaktan på att ytterligare erfarenheter vinnes i fråga om de nu

pågående skogsvårdsarbetena för arbetslösa.

I en senare promemoria har skogsstyrelsen den 19 december 1958 gentemot

arbetsmarknadsstyrelsen invänt, att möjligheterna att utöka verksamheten

i samband med statens skogsförbättringsanslag redan under innevarande

budgetår är ytterst begränsade, om bidragsbestämmelserna ej ändras.

Enligt skogsstyrelsen torde nämligen alla föreliggande och enligt nuvarande

bestämmelser kvalificerade ansökningar om bidrag för återväxtåtgärder

kunna tillgodoses med redan anvisade anslagsmedel. En ökad verksamhet

måste därför huvudsakligen inriktas på den andra verksamhetsgrenen,

som kan stödjas med förevarande anslagsmedel, nämligen skogsdikning.

Helt andra möjligheter till ökad sysselsättning inom skogsvården

skulle öppnas redan innevarande budgetår genom sådan tilläggsbestämmelse

i kungörelsen rörande statens skogsförbättringsanslag, som föreslagits

i skogsstyrelsens förut omförmälda promemoria av den 8 december

1958.

I en den 18 december 1958 inhämtad skrivelse har generaldirektören och

chefen för domänstyrelsen bl. a. anfört, att domänverket, trots de synnerligen

ogynnsamma avsättningsförhållandena för virke för nästkommande år,

anser sig enligt domänstyrelsens generalförslag för år 1959 kunna vidta

sådana åtgärder, att den fast anställda arbetskraften skall ha arbete under

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1959

23

vintern och att sysselsättningsmöjligheterna under övriga delar av året

skall bli ganska goda för dem, som brukat arbeta hos domänverket.

I skrivelsen uttalas vidare, att domänstyrelsen anser det självfallet att,

sedan domänverket sålunda planlagt sysselsättningen för nästa år så långt

med egna krafter är möjligt, de objekt för beredskapsarbeten, som verket

kan erbjuda, skall ställas till allmänt förfogande. Generaldirektören erinrar

därvid om att diskussioner i förevarande avseende sedan våren 1958

förts med arbetsmarknadsstyrelsen och under hösten också med jordbruksdepartementet.

Enligt vad som anföres i skrivelsen, kommer domänverket att

under innevarande vinter försöksvis igångsätta ett antal skogsvägbyggnader

till en kostnad av 1,8 milj. kr., närmast för att skaffa erfarenhet om

möjligheterna att till kommande år — delvis genom nya byggnadsmetoder

— anskaffa beredskapsobjekt för vinterarbeten. Vidare inventeras omedelbart

alla vägföretag, som kan igångsättas innevarande vinter med hänsyn

till befintliga planer m. in. Särskilt överväges därvid möjligheten att utföra

förstärknings- och förbättringsarbeten å befintliga vägar. Därjämte sker

omedelbart en inventering av de husbyggnadsarbeten av alla slag, som kan

igångsättas i januari månad och utföras i vinter. Domänstyrelsen avser att

söka färdigställa största möjliga antal vägplaner för möjliggörande av

igångsättande av vägföretag som beredskapsarbeten på kronans skogar från

instundande sommar och senare. Angivna arbeten bör enligt generaldirektören

bekostas av andra medel än domänverkets, vilket arbetsmarknadsstyrelsen

skulle under hand förklarat sig införstådd med.

Departementschefen

I nuvarande läge på arbetsmarknaden är det angeläget att än mer öka

de statliga insatserna för igångsättande och genomförande av skilda slag

av skogliga arbeten. Med hänsyn härtill vill jag föreslå, att särskilda medel

ställes till skogsstyrelsens förfogande för bidrag till sådana vägbyggnadsarbeten

å enskilda skogar som anses önskvärda och lämpliga att utföra

i sysselsättningsfrämjande syfte. Emellertid är det av betydelse att i

samma syfte kunna intensifiera anläggandet av skogsbilvägar även å kronans

skogar och å de ecklesiastika skogarna. Av denna anledning anser jag

mig böra förorda att medel i detta sammanhang skall genom anslagsanvisning

över budgeten ställas till förfogande jämväl för sysselsättningsstödjande

åtgärder av sistberört slag. Den sammanlagda medelsanvisningen för

nu angivna ändamål •— vilken torde böra ske under ett å tilläggsstat II till

gällande riksstat upptaget nytt reservationsanslag, förslagsvis benämnt

Vissa vägbyggnadsarbeten å enskilda och statliga skogar, in. in. — föreslår

jag till 5 000 000 kronor.

Det föreslagna nya anslaget, som får anses ha tillfällig karaktär, bör avräknas

mot automobilskattemedlen och disponeras av vederbörande myndigheter

— efter samråd med arbetsmarknadsstyrelsen — uteslutande till

vägbyggnadsarbeten i sysselsättningsfrämjande syfte. För medelsdispositionen

skall gälla de särskilda bestämmelser och villkor i fråga om arhctsfö
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj. ts proposition nr 2 år 1959

retagens lokalisering, anlitande av arbetskraft in. in. som arbetsmarknadsstyrelsen

finner erforderliga från arbetsmarknadspolitiska synpunkter.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att senare på grundval av från

arbetsmarknadsstyrelsen, skogsstyrelsen, domänstyrelsen, andra statliga

skogsförvaltande myndigheter ävensom ecklesiastika myndigheter inhämtade

uppgifter bestämma hur nyssnämnda belopp av 5 000 000 kronor skall

fördelas på de olika berörda myndigheterna. Medlen i fråga bör i allt väsentligt

tagas i anspråk endast för anläggandet av skogsbilvägar i Norrland

och angränsande områden.

För bidragsgivningen till väganläggningar å enskilda skogar bör samma

bestämmelser gälla som för bidragsverksamheten med medel från det ordinarie

riksstatsanslaget Vägbyggnader å skogar i enskild ägo. Beträffande

de medel som skall ställas till ecklesiastika myndigheters förfogande torde

Kungl. Maj :t få meddela erforderliga särskilda föreskrifter.

Såsom ett komplement till den här föreslagna särskilda medelsanvisningen

till vissa vägbyggnader å enskilda och statliga skogar, in. in. synes behövligt

att förstärka skogsväglånefondens kapital. Det är av vikt att söka

undvika att såsom sysselsättningsobjekt lämpliga skogsvägarbeten i vissa

fall förhindras eller fördröjes på grund av brist på lånemöjligheter — ofta

avseende kortfristiga lån — för den eller dem som avser igångsätta arbetena.

Jag förordar därför att sagda fond erhåller ett kapitaltillskott av 1 000 000

kronor.

Någon förstärkning av skogsvårdsstyrelsernas omkostnadsanslag i samband

med en intensifierad utbyggnad av skogsbilvägarna är jag icke beredd

föreslå. Ej heller vill jag förorda någon särskild tilläggsstatsanvisning under

riksstatens nionde huvudtitel i syfte att öka sysselsättningsmöjligheterna

i fråga om skogsvårdsarbeten. Ehuru jag är synnerligen angelägen

att dylika arbeten skall kunna komma till stånd i all den utsträckning som

kan befinnas möjlig, anser jag nämligen för min del det vara lämpligast

att de härför erforderliga medlen alltjämt utgår från femte huvudtitelns

anslag till bekämpande av arbetslösheten. Någon medelsförstärkning

under statens skogsförbättringsanslag och anslaget Åtgärder för ökad skogsproduktion

i Norrland in. m. finner jag mig sålunda ej kunna tillstyrka.

Till normalt icke statsbidragsberättigade åtgärder har arbetsmarknadsmyndigheterna

möjlighet att från sagda arbetslöshetsanslag utbetala statsstöd

med 25 procent av kostnaderna. Jag förutsätter att dessa möjligheter kommer

att även i fortsättningen utnyttjas så långt det kan befinnas erforderligt

och rimligt vad gäller alla slag av skogsvårdsåtgärder, vilka enligt gällande

regler ej kan främjas med bidrag från ordinarie riksstatsanslag.

I detta sammanhang vill jag erinra om att Kungl. Maj :t genom beslut den

19 december 1958 medgivit överskridande av anslaget Bidrag till vissa

skogsbrukskurser m. in. för att därigenom giva skogsstyrelsen och arbetsmarknadsstyrelsen

möjlighet att anordna skoglig kursverksamhet för inom

skogsbruket och lantbruket friställd arbetskraft. Nyssnämnda dag har

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1959

Kungl. Maj :t även, i syfte att stimulera deltagandet i vissa av hushållningssällskap

anordnade kurser för arbetslösa lantarbetare, medgivit, att till deltagare

i dylik kurs må, utöver de förmåner som hittills utgått, tills vidare

utbetalas arbetspremier med ett belopp av högst 5 kronor för dag i den mån

kostnaden härför kan täckas av hushållningssällskapet tillkommande inkomst

av arbete, som utförts vid kursen.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att till Vissa vägbijggnadsarbeten å enskilda och statliga

skogar, m. m. å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 5 000 000 kronor,

att avräknas mot automobilskattemedlen.

[5] 28. Byggnads- och underhållsarbeten vid statens skogsskolor m. m.

Under åberopande av vad jag denna dag anfört vid anmälan i statsverkspropositionen

av äskandena om anslag för nästa budgetår under förenämnda

anslagsrubrik (bil. 11, p. 136) hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att till Byggnads- och underhållsarbeten vid statens skogsskolor

m. m. å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 535 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

R. Henriksson

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1959

27

Bilaga 6

Egentliga statsutgifter

Tionde huvudtiteln

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3

januari 1959.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Lange, Lindholm,

Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Lange, anmäler härefter under

handelsdepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga

statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1958/59

samt anför därvid följande.

B. Kommerskollegium m. m.

[1] Kommerskollegium: Avlöningar. Under åberopande av vad jag tidigare

denna dag anfört vid anmälan i statsverkspropositionen av förenämnda

anslag (bil. 12, p. 4) hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att

den i avlöningsstaten för kommerskollegium upptagna

anslagsposten till Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal må för budgetåret 1958/59 överskridas med högst

49 000 kronor.

H. Diverse

[2] 7. Avsättning till fonden för idrottens främjande. Detta anslag har

för innevarande budgetår uppförts med 10 300 000 kronor.

Kungl. Maj :t anvisade den 28 december 1956, efter hemställan av stadionstyrelsen,

ett belopp av 375 000 kronor ur fonden för idrottens främjande

såsom ett första anslag för ombyggnad av Stockholms stadion i huvudsaklig

överensstämmelse med ett av styrelsen i promemoria den 21 december 1956

framlagt förslag. Samtidigt föreskrevs, att slutliga ritningar beträffande

byggnadsarbetena skulle underställas byggnadsstyrelsen för godkännande.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Kungl. Maj. ts proposition nr 2 år 1959

Kostnaderna för ombyggnaden beräknades i promemorian till sammanlagt

2 400 000 kronor.

Arbetena omfattade bl. a. utökning av löparbanans omkrets från 385 till

400 meter, omdränering av såväl löparbana som fotbollsplan, förlängning

av löparbanans uppbromsningssträcka samt utökning av ett flertal ansatsbanor.

Arbetena avsåg också uppförande av ny fondläktare, då det hade visat

sig, att åskådarutrymmena vid stora evenemang var för små. Genom tillbyggnaden

ökades antalet åskådarplatser med 6 300, och samtidigt tillgodosågs

behovet av utökade lokaler för tävlande och funktionärer, för manövrering

av ljus och ljud, för sanitära anordningar m. m. I stadionstyrelsens

skrivelse framhölls, att ombyggnaden var nödvändig för att Europamästerskapen

i fri idrott 1958, som planerades äga rum i Stockholm, skulle kunna

genomföras programenligt. Annan lämplig idrottsarena än Stadion fanns ej

att tillgå i Stockholm, och det förklarades uteslutet, bl. a. på grund av bristande

tillgång på funktionärer samt otillräckliga inkvarteringsmöjligheter

för gästande idrottsmän och ledare, att förlägga tävlingarna till annan ort

i Sverige.

Under sommaren 1957 anvisade Kungl. Maj :t ur idrottsfonden ytterligare

1 400 000 kronor för ombyggnadsarbetena, och det räknades med att viss

fortsatt medelsanvisning ur fonden skulle erfordras för arbetenas slutförande.

Emellertid uttalade riksdagens statsutskott vid behandlingen av det

för budgetåret 1957/58 å tionde huvudtiteln äskade anslaget till Avsättning

till fonden för idrottens främjande (SU nr 10, p. 117), att den extra belastning

på idrottsfonden, som utgifterna för stadionbygget innebar, minskade

möjligheterna att inom övriga delar av landet ur fonden erhålla bidrag,

vilket icke kunde anses tillfredsställande. Utskottet ansåg, att det därför

borde undersökas om icke Stadion i annan ordning än medelst ianspråktagande

av idrottsanslaget skulle kunna finansiera återstoden av byggnadskostnaderna.

Dessa uttalanden godkändes av riksdagen.

I anledning av vad sålunda förekommit anmälde jag i 1958 års statsverksproposition

(X ht, s. 227 och 228), att jag hade för avsikt att föreslå Kungl.

Maj :t att idrottsfonden skulle tillföras särskilda medel av inkomsterna från

en extra tipsomgång under våren 1958, vilket tillskott skulle få disponeras

för bl. a. stadionbygget i den utsträckning Kungl. Maj :t vid sin prövning avärendet

kunde finna skäligt. Riksdagen meddelades sedermera (SU nr 10,

p. 118) att jag ämnade föreslå Kungl. Maj :t att en del av inkomsterna från

ytterligare en extra tipsomgång skulle tillföras idrottsfonden och få disponeras

för vissa idrottsplatsbyggen, däribland stadionbygget. Härefter anvisade

Kungl. Maj:t för ändamålet i olika omgångar under 1958 med tillstyrkande

av riksidrottsförbundet ytterligare 1 815 000 kronor, utgörande

det belopp, som tillfördes idrottsfonden genom de båda extra tipsomgångarna.

Den ursprungliga kostnadsramen för ombyggnaden av stadion har väsentligt

överskridits. I oktober 1957 angavs kostnaderna till 3 150 000 kronor.

Sedermera beräknades de till 3 800 000 kronor, och i skrivelse den 29 no
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj. ts proposition nr 2 år 1959

vember 1958 uppskattar stadionstyrelsen de sammanlagda kostnaderna till

4 400 000 kronor. Hittills har ur idrottsfonden anvisats 3 590 000 kronor.

Styrelsen hemställer nu om resterande belopp, 810 000 kronor. I skrivelsen

understrykes, att den föreliggande kostnadsberäkningen är approximativ,

eftersom de slutliga utredningarna om byggnadskostnaderna försenats, dels

genom ordinarie stadionchefens sjukdom, dels genom att slutfakturor från

flera entreprenörer, däribland huvudentreprenören, ännu icke föreligger.

Beträffande anledningen till kostnadsökningarna framhåller styrelsen —

som erinrar om att betydande överskridanden av ursprungligen beräknade

kostnader förekommit även vid andra idrottsplatsbyggen — att det här

varit fråga om att inkomponera en modern läktarbvggnad i en byggnad, å

vilken lagstiftningen till skydd för byggnadsminnesmärken är tillämplig.

Därjämte har det under byggnadsarbetets gång visat sig nödvändigt att utföra

en hel del kostnadskrävande reparationer, till stor del på grund av

eftersatt underhåll. Styrelsen pekar också på den tidsnöd, som präglade

i första hand projekteringsarbetet men även själva byggnadsarbetenas utförande,

särskilt i slutskedet. Styrelsen anför härom bl. a. följande.

Tiden mellan beslutet om ombyggnaden och den tidpunkt, då bygget

måste igångsättas, för att tidsschemat skulle kunna hållas, var, har det

visat sig, för knapp. Det har emellertid ej kunnat förutses, vare sig av konsultexperter

eller av styrelsen, att den knappa projekteringstiden skulle tå så

omfattande konsekvenser, förrän dessa konsekvenser började framträda i

och med att de olika byggnadsdetaljerna började närma sig färdigt skick.

Det är först på detta stadium, som projekteringsbristerna konstaterats och

måst rättas till, varvid detta i viss utsträckning skett i form av extraarbeten

utanför den antagna entreprenaden, eftersom ifrågavarande arbeten

antingen icke funnits medtagna i de ursprungliga handlingarna eller måst

göras vid en tidpunkt, när gjorda beskrivningar icke — på grund av tidsbrist

eller i vissa fall väderleksförhållanden — kunnat följas.

Styrelsen omtalar att en inom styrelsen utsedd särskild byggnadskommitté

med stadionchefen som verkställande ledamot har följt byggnadsarbetena

och att alla med bygget sammanhängande frågor har diskuterats med särskilt

anlitade fackmän. På samma sätt har kostnadsberäkningar upprättats

med anlitande av byggnadsekonomisk expertis. Styrelsen har därför icke

ansett sig ha anledning betvivla de ekonomiska kalkylernas hållbarhet. Såväl

styrelsen som byggnadskommittén bar också varit av den uppfattningen,

att bygget skulle planenligt bli färdigt i juni 1958 utan forcering eller extra

kostnader. Småningom gjordes visserligen från entreprenörens sida

framställning om extra arbetskraft för undvikande av försening, men styrelsen

framflyttade då tiden för arbetenas slutförande med cirka två månader.

Bygget fick trots detta forceras i slutskedet, medförande övertidsarbete

och fördyring. De ökade byggnadskostnaderna lillskrives också besvärliga

väderleksförhållanden under vintern 1958. Styrelsen är emellertid angelägen

alt understryka, att då utvecklingen stod klar, sökte byggnadskommittén på

allt sätt hålla nere kostnaderna, bl. a. genom beslut om enklare standard än

som från början hade projekterats.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1959

Yttrande

Sveriges riksidrottsförbund har icke något att invända mot ombyggnaden

men motsätter sig bestämt att i fonden för idrottens främjande nu resterande

medel disponeras såsom bidrag till stadions ombyggnad. Förbundet tillstyrker

att det ytterligare medelsbehovet för ombyggnaden tillgodoses genom att

fonden tillföres härför erforderligt anslag å tilläggsstat.

Departementschefen

Stockholms stadion uppfördes till de olympiska spelen år 1912. Anläggningen

har under årens lopp föga ändrats eller moderniserats och motsvarade

före nu ifrågavarande byggnadsarbeten icke de krav, som i dag ställes

på en storarena för idrott. För genomförande av Europamästerskapen i fri

idrott sommaren 1958 var därför en upprustning och modernisering av såväl

idrottsbanor som åskådarutrymmen nödvändiga. Förekomsten i landets huvudstad

av en idrottsanläggning med friidrottsbanor av internationellt godkända

mått och med större publikkapacitet än stadions dåvarande, ansågs

för övrigt, bl. a. från riksidrottsförbundets sida, vara en angelägenhet av vikt

även för idrottsrörelsen i allmänhet.

Ombyggnadsarbetena i stadion är nu avslutade. Kostnaderna kommer att

uppgå till cirka 4 400 000 kronor mot ursprungligen beräknade 2 400 000

kronor. Fördyringarna har enligt stadionstyrelsen sin grund i lönestegringar,

svåra väderleksförhållanden, forcerad arbetstakt och oförutsedda reparationsbehov.

Med hänsyn bland annat till storleken av överskridandet,

som motsvarar mera än 80 procent av de ursprungligen beräknade kostnaderna,

har Kungl. Maj :t den 5 december 1958 på m,in anmälan uppdragit åt

byggnadsstyrelsen att granska ombyggnadsarbetena och kostnaderna för

dessa.

Till bestridande av utgifterna för arbetena har hittills ur idrottsfonden

anvisats sammanlagt 3 590 000 kronor, varav efter uttalandet i frågan av

1957 års riksdag 1 815 000 kronor, motsvarande det belopp som tillförts

idrottsfonden av inkomsterna från två under våren 1958 anordnade extra

tipsomgångar. Eftersom jag tidigare hoppats att en del av sistnämnda belopp

skulle räcka till bidrag även till vissa andra idrottsplatser, vill jag här

inskjuta att, såvitt nu kan bedömas, behållningen å idrottsfonden kommer

att medge medelsanvisning även till dessa. Ett av riksidrottsförbundet nyligen

framlagt förslag härom kommer inom kort att anmälas för Kungl. Maj :t.

Stadionstyrelsen förfogar icke över några medel som kan användas för

byggnadsarbetena. Därest de sammanlagda utgifterna för ombyggnadsarbetena

kommer att stanna vid 4 400 000 kronor, fordras alltså anvisande av ytterligare

810 000 kronor. Beloppet har dock av olika skäl ännu icke kunnat

fastställas definitivt. Först om någon månad kan den slutliga beräkningen

föreligga. Emellertid är det, enligt vad jag inhämtat, icke möjligt att uppskjuta

betalningen av de resterande byggnadskostnaderna till nästa budgetår.

Jag föreslår därför att i samband med övriga äskanden av medel å till
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj. ts proposition nr 2 år 1959

läggsstat II till riksstaten för innevarande budgetår erforderligt belopp upptages

under anslaget till Avsättning till fonden för idrottens främjande. Tillsvidare

bör det av stadionstyrelsen angivna beloppet, 810 000 kronor, godtagas.

Då slutgiltig beräkning av beloppet föreligger, torde riksdagen genom vederbörande

utskott få underrättas härom.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att till Avsättning till fonden för idrottens främjande å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1958/59 anvisa

ett anslag av 810 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Rutger Croneborg

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 2 år 1959

33

Bilaga 7

Egentliga statsutgifter

Elfte huvudtiteln

Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

3 januari 1959.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Lange, Lindholm,

Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam.

Chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Johansson, anmäler härefter

under inrikesdepartementets handläggning hörande ärende angående egentliga

statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1958/59 samt

anför därvid följande.

B. Medicinal staten samt hälso- och sjukvården

[1] 63 a. Bidrag till uppförande och utrustning av en psykiatrisk klinik

vid S:t Görans sjukhus i Stockholm m. in. Under hänvisning till vad jag tidigare

denna dag anfört i statsverkspropositionen (bil. 13, p. 62) hemställer

jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till uppförande och utrustning av en psykiatrisk

klinik vid S:t Görans sjukhus i Stockholm m. m.

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1958/59 anvisa

ett reservationsanslag av 867 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Ingemar Nygren

3 It i haag till riksdagens protokoll 1959. 1 samt. Nr 2

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1959

35

Bilaga 8

Kapitalinvesteringar

Försvarsdepartementet

Utdrag av protokollet över för svar särenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3

januari 1959.

N ärvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Lange, Lindholm,

Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler härefter

under försvarsdepartementets handläggning hörande ärenden angående kapitalinvesteringar

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1958/59 samt

anför därvid följande.

IV. Försvarets fonder

A. Försvarets fastighetsfond

Arméns delfond

[1] 10 a. Återställande av vissa genom brand förstörda byggnader. I skrivelse

den 21 oktober 1958, varöver statskontoret avgivit utlåtande, hemställer

fortifikationsförvaltningen att till ämbetsverkets förfogande måtte ställas

— såvitt här är fråga — dels ett belopp av sammanlagt 198 000 kronor

för återställande av vissa byggnader, som förstörts eller skadats genom

brand, nämligen flygel vid artillerigården i Stockholm, byggnad för reservkraftaggregat

in. m. vid Trutbo, övningsförråd och bastu vid Svea livgarde

samt verkstadsbyggnad vid provskjutningscentralen i Karlsborg, dels ock

ett belopp av 55 000 kronor för täckande av kostnaderna för uppröjning

av den gamla byggnadsplatsen för det nedbrunna ridhuset inom livgardesskvadronens

(K 1) etablissement och iordningställande av ridplan därstädes

(jfr prop. 1958: 2, s. 46).

Departementschefen

.lag kan endast tillstyrka att särskilda medel anvisas för återuppförande

av byggnaden för reservkraftaggregat vid Trutbo och verkstadsbyggnaden

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1959

vid provskjutningscentralen i Karlsborg, vilka byggnader helt förstörts av

brand. Enligt fortfikationsförvaltningens beräkningar uppgår kostnaderna

för dessa arbeten till 92 000 kronor. Jag föreslår att medel härför anvisas

på tilläggsstat för innevarande budgetår och hemställer alltså, att Kungl.

Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Återställande av vissa genom brand förstörda byggnader

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1958/59

anvisa ett investeringsanslag av 92 000 kronor.

Marinens delfond

[2] 17 a. Återställande av en genom brand förstörd byggnad. I förenämnda

skrivelse den 21 oktober 1958 hemställer fortifikationsförvaltningen vidare

att till ämbetsverkets förfogande måtte ställas dels ett belopp av sammanlagt

32 000 kronor för återställande av kasern på Berga och förläggningsbarack

vid Gullmarns örlogsdepå, vilka byggnader skadats respektive förstörts

genom brand, dels ock ett belopp av 30 000 kronor för röjningsarbeten efter

en nedbrunnen förrådsbyggnad på Galärvarvet vid Stockholms örlogsvarv.

De par t em en t schef en

Jag kan endast tillstyrka att särskilda medel anvisas för återuppförande

av förläggningsbaracken vid Gullmarns örlogsdepå, vilken byggnad helt förstörts

av brand. Enligt fortifikationsförvaltningens beräkningar uppgår

kostnaderna härför till 20 000 kronor. Jag föreslår att detta belopp anvisas

på tilläggsstat för innevarande budgetår och hemställer alltså, att Kungl.

Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Återställande av en genom brand förstörd byggnad

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1958/59

anvisa ett investeringsanslag av 20 000 kronor.

V. Statens utlåningsfonder

[3] 1 a. Yärnpliktslånefonden. Värnpliktslånefonden inrättades enligt beslut

av 1945 års riksdag (skr. nr 285) för utgivande av värnpliktslån till

värnpliktigt befäl ävensom till visst avgående fast anställt manskap. Med

stöd av riksdagens bemyndigande meddelade Kungl. Maj :t genom kungörelsen

den 29 juni 1945 (nr 494) bestämmelser angående lån från värnpliktslånefonden.

Efter förslag av Kungl. Maj:t i propositionen 1947: 143 medgav

riksdagen att lån från värnpliktslånefonden skulle få utgå även till under

fredsmässig militärtjänstgöring skadade och bemyndigade Kungl. Maj:t att

meddela bestämmelser härom. Sadana bestämmelser har meddelats genom

kungörelse den 20 juni 1947 (nr 258) angående ändring i vissa delar av kungörelsen

den 29 juni 1945 (nr 494) angående lån från värnpliktslånefonden.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj.ts proposition nr 2 år 1959

37

Efter förslag av Kungl. Maj:t i propositionen 1958: 110 har riksdagen vidare

medgivit att lån från fonden må utgå till vissa arméingenjörer vid tygtekniska

kåren under utbildning vid teknisk högskola. I brev den 29 augusti

1958 har Kungl. Maj :t medgivit att dylika lån må utgå med sammanlagt

högst 55 000 kronor under ett och samma budgetår.

För fondens verksamhet har för budgetåren 1945/53, 1954/56 och 1957/

58 anvisats sammanlagt 3 100 000 kronor, varav 100 000 kronor för budgetåret

1957/58.

Försvarets socialbijrå har i skrivelse den 5 september 1958 hemställt att

till värnpliktslånefonden måtte på tilläggsstat för budgetåret 1958/59 anvisas

ett investeringsanslag av 200 000 kronor.

Enligt socialbyråns egna sammanställningar över handläggningen av ärenden

rörande lån från värnpliktslånefonden har intill den 1 juli 1958 lån beviljats

med sammanlagt 5 977 130 kronor. Vid utgången av budgetåret 1957/

58 har alltså utöver det i fonden investerade kapitalet utlånats 2 877 130

kronor, vilket belopp i sin helhet borde ha täckts av medel, som i form av

återbetalningar på tidigare beviljade lån inflyter till fonden. Den 30 juni

1958 förelåg emellertid ett underskott i värnpliktslånefonden om i runt tal

30 000 kronor. Socialbyrån erinrar vidare om att Kungl. Maj.t intill utgången

av budgetåret 1957/58 medgivit avskrivningar av statsverkets fordran

hos enskilda värnpliktslånetagare, vilkas lån belastat värnpliktslånefonden

till ett sammanlagt belopp av nära 30 000 kronor.

Med hänsyn till värnpliktslånefondens ställning den 30 juni 1958 och den

beräknade omfattningen av verksamheten under budgetåret 1958/59 anser

socialbyrån en ytterligare kapitalinvestering i fonden erforderlig.

Departementschefen

Jag föreslår, under hänvisning till socialbyråns framställning, att 200 000

kronor anvisas för innevarande budgetår såsom kapitalinvestering i värnpliktslånefonden.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att

till Värnpliktslånefonden å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1958/59 anvisa ett investeringsanslag av

200 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Carl Hanström

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 2 år 1959

39

Bilaga 9

Kapitalinvesteringar

Socialdepartementet

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 januari

1959.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Lange, Lindholm,

Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Nilsson, anmäler härefter under

socialdepartementets handläggning hörande ärenden angående kapitalinvesteringar

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1958/59 samt anför

därvid följande.

III. Statens allmänna fastighetsfond

[1] 6. Vissa byggnadsarbeten m. m. vid statens skolor tillhörande barnaoch

ungdomsvården. Under denna rubrik har för innevarande budgetår anvisats

ett investeringsanslag av 2 350 000 kronor.

Socialstyrelsen har (skr. 25/7 1958) hemställt om anvisande av medel för

uppförande av elevförläggningar vid Sundbo yrkesskola i Fagersta, vilken

drabbats av brand.

Vid Sundbo fanns före branden bl. a. två öppna elevhem, Herrgården och

Nygård med 15 platser vardera. Den 1 maj 1958 nedbrann elevförläggningen

Nygård till grunden. Den brunna byggnaden innehöll kök, ekonoiniutrymmen

och diskrum, elevmatsal, dagrum, två tvättrum, 15 elevrum, vaktrum,

gästrum, isoleringsrum, rökrum, toalettrum samt förråds- och syrum. Vidare

fanns i byggnaden pannrum, bränslerum samt omklädnings- och snyggningsrum

in. in.

Styrelsen föreslår, att två elevpaviljonger uppföres i stället för det nedbrunna

elevhemmet. Den ena paviljongen bör anordnas som eu öppen elevavdelning

med tio platser och den andra som en sjuk- och inottagningsavdelning

med åtta platser. Genom den minskning av elevgrupperna som uppnås

härigenom kan vården effektiviseras. Samtidigt ökar platsantalet vid

skolan med tre, vilket är synnerligen angeläget i den nuvarande platssitua
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj. ts proposition nr 2 år 1959

tionen. Vidare föreslås, att kök och matsal m. m. vid elevhemmet Herrgården

omdisponeras för övergång till barservering. Avsikten härmed är att

samtliga elever vid de tre förläggningarna skall intaga sina måltider på

Herrgården. Slutligen bör vissa förrådslokaler för personalbostadshus in. m.

anordnas.

Kostnaderna för att genomföra förslagen har av byggnadsstyrelsen beräknats

till 642 000 kronor. Härav belöper 240 000 kronor på den öppna elevavdelningen,

300 000 kronor på sjuk- och mottaguingsavdelningen, 82 000

kronor på omdisposition av kök och matsal in. m. i elevförläggningen Herrgården

samt 20 000 kronor på anordnandet av förrådslokaler m. m.

Kommittén för ungdomsvårdsskolorna tillstyrker förslaget om inrättandet

av två elevavdelningar vid skolan i stället för den nedbrunna byggnaden.

Med hänsyn till det alltmer svårbehandlade och kriminaliserade klientelet

vid ungdomsvårdsskolorna är det angeläget, att skolorna får större

möjligheter att fördela klientelet på mindre avdelningar. Elevernas anpassning

till ungdomsvårdsskolan underlättas, om de vid intagningen vistas i

en mindre elevgrupp under intensiv personaltillsyn. Särskilda mottagningsavdelningar

torde också i någon mån lätta trycket på specialavdelningarna.

Då vatten- och avloppssystemet vid Sundbo måste läggas om under de

närmaste åren anser kommittén, att det är förmånligt att redan nu medel

anvisas för att möjliggöra att de blivande elevförläggningarna skall kunna

inkopplas på det nya vatten- och avloppssystemet. Kostnaderna härför beräknas

till 50 000 kronor. Om sistnämnda belopp anvisas minskar medelsbehovet

för det av socialstyrelsen föreslagna byggnadsprogrammet med

5 000 kronor. Kommittén föreslår sålunda att (637 000 -f 50 000) 687 000

kronor anvisas till de angivna ändamålen.

Departementschefen

Sundbo yrkesskola är avsedd för i begåvningshänseende normalt utvecklade

manliga elever, som omhändertagits efter 15 men före 18 års ålder.

Sedan en av elevförläggningarna förstörts genom brand har platsantalet vid

Sundbo minskats med femton. Verksamheten har på grund härav, trots vissa

provisorier, kunnat bedrivas endast i reducerad omfattning. Med hänsyn

till de goda sysselsättningsmöjligheterna vid skolan och den avsevärda bristen

på platser vid yrkesskolorna för pojkar anser jag, att den brunna byggnaden

snarast bör ersättas med nybyggnad.

Enligt socialstyrelsens förslag skall två nya elevbyggnader uppföras vid

skolan. Av dessa avses den ena inrymma en öppen elevavdelning med tio

platser och den andra en sjuk- och mottagningsavdelning med åtta platser.

Med anledning av förslaget om anordnandet av den sistnämnda avdelningen

vill jag erinra om att kommittén för ungdomsvårdsskolorna i ett

i oktober 1958 avgivet betänkande med förslag till utbyggnad av ungdomsvårdsskolorna

bl. a. föreslagit, att sjuk- och mottagningsavdelningar skall

uppföras vid vissa yrkesskolor för pojkar. Kommitténs förslag kommer senare

i år att i särskild proposition redovisas för riksdagen. Då frågan om

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj.ts proposition nr 2 år 1959

41

anordnandet av sjuk- och mottagningsavdelningar vid skolorna bör bedömas

i ett sammanhang är jag inte beredd att nu ta ställning till socialstyrelsens

förslag i denna del.

Vad sedan angår frågan om nybyggnad av en öppen elevavdelning vid skolan

finner jag det angeläget, att skolan tillföres en sådan avdelning med minst

samma kapacitet som den nedbrunna avdelningen. Denna var avsedd för

femton elever. Vissa möjligheter till överbeläggning av avdelningen fanns

dessutom. Den nya elevavdelningen bör därför göras större än vad socialstyrelsen

föreslagit. Jag förordar att en ny elevpaviljong bygges med plats

för 20 elever. Paviljongen bör anordnas så att eleverna kan fördelas på två

grupper. Härigenom tillgodoses de av socialstyrelsen och kommittén för ungdomsvårdsskolorna

framförda önskemålen om uppdelning av eleverna på

mindre grupper.

Byggnadsstyrelsen har utarbetat nya ritningar och ny kostnadsberäkning

i enlighet med det sagda. Kostnaden för en ny paviljong för 20 elever

kan beräknas till 450 000 kronor. För omdisposition av kök och matsal

in. in. i elevförläggningen Herrgården samt för anordnandet av förrådslokaler

in. m. bör i enlighet med socialstyrelsens förslag beräknas 102 000

kronor.

Med anledning av vad kommittén för ungdomsvårdsskolorna anfört om

avloppsförhållandena vid skolan får jag hänvisa till vad chefen för finansdepartementet

vid anmälan tidigare denna dag av förslaget till stat för statens

allmänna fastighetsfond anfört rörande medelsanvisning till bl. a. omläggning

av vatten- och avloppssystemet vid vissa ungdomsvårdsskolor.

Medelsbehovet till byggnadsarbeten vid Sundbo enligt mitt förslag uppgår

således till (450 000 -f 102 000) 552 000 kronor. Anslag för ändamålet

bör anvisas på tilläggsstat för innevarande budgetår.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att till Vissa byggnadsarbeten m. m. vid statens skolor

tillhörande barna- och ungdomsvården å tilläggsstat II till

riksstaten för budgetåret 1958/59 anvisa ett investeringsanslag

av 552 000 kronor.

V. Statens utlåningsfonder

[2] 2. Lånefonden för bostadsbyggande. Riksdagen bar medgivit, att preliminära

beslut om lån, som skall utgå från lånefonden för bostadsbyggande,

under budgetåret 1958/59 må meddelas intill ett belopp av 700 000 000

kronor. Till lånefonden för bostadsbyggande har vidare för sagda budgetår

anvisats ett investeringsanslag av 600 000 000 kronor.

Bostadsstyrelsen har (skr. 28/8 1958) föreslagit dels att förenämnda ram

för den preliminära långivningen ökas med 90 000 000 kronor till 790 000 000

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1959

kronor, dels att å tilläggsstat till lånefonden för bostadsbyggande anvisas

ett anslag av 50 000 000 kronor. Styrelsen har sedermera (skr. 6/11 1958)

redovisat nya beräkningar beträffande ifrågavarande långivning och därvid

ansett, att ramen för preliminära beslut om tertiärlån bör ökas med

ytterligare 20 000 000 kronor. I skrivelse den 27 november 1958 har styrelsen

föreslagit ändringar i bestämmelserna om högsta belåningsvärden för

bostadshus samt beräknat att de förordade ändringarna föranleder behov

av ökning av ramen för preliminära beslut om lån under budgetåret 1958/

59 med 18 000 000 kronor.

Departementschefen

Åren 1954—1956 tillkom ca 57 000 lägenheter årligen. Tillskottet ökade år

1957 till inte mindre än 64 500 lägenheter. Det beräknas att 1958 ca 63 000

lägenheter blev färdiga.

För igångsättning av nya bostadsbyggnadsföretag under innevarande budgetår

har följande program uppställts (prop. 119: 1958 och statsv.prop. B:

1958, bil. 7):

Tertiärbelånade flerfamiljshus samt rad- och kedjehus . . 41 500 lägenheter

Egnahemsbelånade hus.............................. 16 000 »

Pensionärshem till vilka beviljas statsbidrag............ 1 500 »

Privatfinansierade bostadshus........................ 4 000 »

Summa 63 000 lägenheter

Bostadsstyrelsen har i förenämnda skrivelse den 6 november 1958 anmält

att det beräknades att intill utgången av 1958 flerfamiljshus inrymmande

31 000 lägenheter komme att påbörjas, vilka finansierades med tertiärlån

som skulle avräknas å innevarande budgetårs medelsram. Enligt vad

jag erfarit kan numera antagas att ifrågavarande igångsättning av nya företag

fått ändå större omfattning. I detta sammanhang bör beaktas, att lån

för företag med 3 000 lägenheter, vilka påbörjats före den 1 juli 1958, belastar

innevarande budgetårs medelsram. Av ramen för tertiärlån torde därför

för igångsättning under första halvåret 1959 återstå endast 60 000 000 kronor,

vilket medger en igångsättning av statsbelånade flerfamiljshus som inrymmer

ca 6 500 lägenheter.

Att igångsättningen av nya bostadsbyggnadsföretag under hösten 1958

fått osedvanligt stor omfattning sammanhänger främst med arbetsmarknadsläget.

Det har gällt att utnyttja möjligheterna dels att bereda byggnadsarbetarna

en så god sysselsättning under vintern som över huvud taget har bedömts

möjlig, dels att i snabbare takt tillgodose behovet av bostäder. Enär en

avsevärd minskning i vissa andra slags byggnadsarbeten inträffat, har sysselsättningen

bland byggnadsarbetarna i själva verket kunnat hållas uppe

endast genom att bostadsbyggandet på angivet sätt väsentligt ökats.

Under första halvåret 1958 påbörjades tertiärbelånade flerfamiljshus avsedda

att inrymma ca 17 000 lägenheter. Frågan om igångsättningens storlek

under första halvåret 1959 blir främst beroende av en bedömning av

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj. ts proposition nr 2 år 1959

byggnadsarbetarnas sysselsättningsmöjligheter under vintern 1959/60. Om

nuvarande konjunkturläge blir bestående ännu en lid, torde byggnadsarbetarna

kunna beredas god sysselsättning nästa vinter endast under förutsättning

att bostadsbyggandet får stor omfattning och att igångsättningen av

företag fördelas över året på sådant sätt, att sysselsättningen vid byggnadsarbetena

blir hög under vintermånaderna. För att så skall bli fallet krävs, att

ett relativt stort antal företag påbörjas redan under andra kvartalet i år.

Igångsättningen bör i varje fall inte ges mindre omfattning än under samma

tid förra året.

På grund av det anförda beräknar jag, att igångsättningen under innevarande

budgetår i förhållande till det förut nämnda programmet bör ökas så

att under första halvåret 1959 skall kunna påbörjas tertiärbelånade flerfamiljshus

inrymmande minst 17 000 lägenheter. Följande reviderade plan för

igångsättningen bör i så fall fastställas:

Tertiärlån till flerfamiljshus ........................ 48 000 lägenheter

Statslån till småhus (egnahem, rad- och kedjehus) .... 17 500 »

Pensionärshem för vilka beviljats statsbidrag ........ 1 500 »

Övriga hus ........................................ 4 000 »

Summa 71 000 lägenheter

En omräkning av ramen för den preliminära långivningen under innevarande

budgetår bör ske med utgångspunkt från denna igångsättningsplan

och med beaktande tillika av att, såsom förut anförts, tertiärlån för flerfamiljshus

med tillhopa 3 000 lägenheter, vilka påbörjats före den 1 juli 1958,

belastar årets medelsram.

Lånebeloppens storlek är beroende bl. a. av belåningsvärdenas böjd. Bosfadsstyrelsen

har föreslagit en genomsnittlig höjning av belåningsvärdena

med omkring 5 procent och en ökning därutöver av lånebeloppen, sammanhängande

med att man vid en höjning av belåningsvärdena inte kan påräkna

en däremot svarande ökning av primär- och sekundärlån.

Bostadsstyrelsens förslag i fråga om belåningsvärdena är jag f. n. inte beredd

att ta slutlig ställning till. Följande allmänna synpunkter torde emellertid

böra beaktas. Ett säkert belägg för att de fastställda belåningsvärdena

påtagligt understiger kostnadsnivån för rationellt bedrivna företag har inte

erhållits. Såsom bostadsstyrelsen påpekat är erfarenhetsmaterialet ännu

bräckligt. Under 1958 har byggnadskostnadsindex visat en fallande tendens.

Den faktiska kostnadsnivån torde ha sänkts ännu mera beroende på rationaliseringsåtgärder.

Om nuvarande konjunkturläge består ännu eu tid, torde

nivån komma alt sänkas ytterligare.

Bostadsstyrelsen har intagit den principståndpunkten att vid eu konstant

eller sjunkande indexnivå eu viss systematisk sänkning av belåningsvärdena

bör genomföras. Ingen torde på allvar kunna bestrida eu sådan mening.

Även om den tidigare rådande kostnadsnivån kan visas motivera någon

böjning av belåningsvärdena synes det under rådande förhållanden tvek
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj. ts proposition nr 2 år 1959

samt om det nu är lämpligt att mera allmänt höja belåningsvärdena. Angelägenheten

av att bostadsproduktionen i nuvarande läge ges en mycket stor

omfattning gör, att en höjning av belåningsvärdena, som inte förbindes med

en däremot svarande ökning av långivningen, förefaller diskutabel. Hur

man än vill se på förslaget om en allmän höjning av belåningsvärdena synes

del uppenbart, att översynen av bestämmelserna bör fullföljas. Erfarenheten

visar bl. a. att för vissa hustyper nuvarande bestämmelser är påtagligt

ogynnsamma. Vad bostadsstyrelsen föreslagit i syfte att skapa större rättvisa

ur belåningssynpunkt mellan främst olika hushper bör noga prövas.

Styrelsens förslag är f. n. föremål för remissbehandling. Sedan denna är

avslutad har jag för avsikt att slutligt överväga i vad mån jämkningar i gällande

bestämmelser är erforderliga.

Med hänsyn till det anförda bör föreskrifterna om belåningsvärden enligt

min mening inte nu ändras. De genomsnittliga lånebeloppen per lägenhet

torde böra beräknas med ledning av gällande bestämmelser i ämnet.

I anledning av de gjorda övervägandena beräknar jag ramen för den preliminära

långivningen under innevarande budgetår enligt följande uppställning:
-

Terliärlån till flerfamiljshus ..................

Egnahemslån till nybyggnad ..................

Tertiärlån till småhus ........................

Egnahemslån till ombyggnad samt förbättringslån

Milj. kronor

....... 475

....... 300

....... 18

....... 37

Summa 830

Då ramen för den preliminära långivningen under budgetåret 1958/59

fastställts till 700 000 000 kronor, bör ramen utvidgas med (830 000 000 —

700 000 000) 130 000 000 kronor.

Vad härefter angår anslagsbehovet torde, på grund av bl. a. det opåräknat

stora färdigställandet av lägenheter under år 1957, för innevarande budgetår

medel böra anvisas å tilläggsstat. Bostadsstyrelsen har beräknat att

50 000 000 kronor erfordras för ändamålet. Jag godtar denna beräkning.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj.t måtte

föreslå riksdagen att

a) medgiva, att under budgetåret 1958/59 preliminära beslut

om lån, som skall utgå från lånefonden för bostadsbyggande,

må meddelas intill ett belopp av 830 000 000 kronor;
b)

till Lånefonden för bostadsbyggande å tilläggsstat II

till riksstaten för budgetåret 1958/59 anvisa ett investeringsanslag

av 50 000 000 kronor.

VI. Fonden för låneunderstöd

[3] 2. Räntefria lån till bostadsbyggande. Riksdagen har medgivit, att preliminära

beslut om lån, som skall utgå från anslaget till räntefria lån till

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj. ts proposition nr 2 år 1959

bostadsbyggande, under budgetåret 1958/59 må meddelas intill ett belopp

av 130 000 000 kronor. För innevarande budgetår har vidare till räntefria

lån till bostadsbyggande anvisats ett investeringsanslag av 180 000 000 kronor.

Bostadsstyrelsen har (skr. 28/8 1958) föreslagit dels att förenämnda ram

för den preliminära långivningen ökas med 15 000 000 kronor, dels att å

tilläggsstat till räntefria lån till bostadsbyggande anvisas ett anslag av

30 000 000 kronor.

Departemen tschefen

I det föregående har jag förordat en utvidgning av ramen för preliminära

beslut om lån, som skall utgå från lånefonden för bostadsbyggande.

Förslaget är i första hand beroende på att jag funnit, att en utökning av

det för budgetåret 1958/59 uppställda byggnadsprogrammet bör ske. Om

förslaget godtages, kommer antalet preliminära beslut om tilläggslån för

flerfamiljshus att ökas avsevärt. På grund härav beräknar jag, att ramen

för preliminära beslut om räntefria lån till bostadsbyggande för innevarande

budgetår bör utvidgas med 20 000 000 kronor från 130 000 000 kronor till

150 000 000 kronor.

Till räntefria lån till bostadsbyggande har för innevarande budgetår anvisats

180 000 000 kronor. Bostadsstyrelsen har i förenämnda skrivelse beräknat

anslagsbehovet till 207 000 000 kronor och ansett att å tilläggsstat

bör anvisas 30 000 000 kronor. Ifrågavarande anslagsbehov är främst beroende

av att behovet av medel under förra budgetåret blev större än som beräknats.

Utanordning av lån till ett sammanlagt belopp av 25 000 000 kronor

fick därför skjutas över på innevarande budgetår. I anledning härav

torde å tilläggsstat för innevarande budgetår böra anvisas ett belopp av

25 000 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att

a) medgiva, att under budgetåret 1958/59 preliminära bebeslut

om lån, som skall utgå från anslaget till räntefria lån

till bostadsbyggande, må meddelas intill ett belopp av

150 000 000 kronor,

b) till Räntefria lån till bostadsbyggande å tilläggsstat II

till riksstaten för budgetåret 1958/59 anvisa ett investeringsanslag

av 25 000 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Bengt Wilhelmsson

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1959

47

Bilaga 10

Kapitalinvesteringar

Kommunikationsdepartementet

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Maj. t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 3 januari 1959.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Lange, Lindholm,

Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Skoglund, anmäler

härefter under kommunikationsdepartementets handläggning hörande ärende

angående kapitalinvestering å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1958/59 samt anför därvid följande.

I. Statens affärsverk sfonder

B. Televerket

[1] 6. Telefon- och telegrafstationer. Under åberopande av vad jag förut

denna dag anfört vid anmälan i statsverkspropositionen av kapitalinvesteringarna

under televerket (bil. 27, p. 3) hemställer jag, att Kungl. Maj :t

måtte föreslå riksdagen

att till Telefon- och telegrafstationer å tilläggsstat II till

riksstaten för budgetåret 1958/59 anvisa ett investeringsanslag

av 1 100 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Sven Swarting

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 2 år 1959

49

Bilaga 11

Kapitalinvesteringar

Jordbruksdepartementet

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

3 januari 1959.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Lange, Lindholm,

Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Netzén, anmäler härefter

under jordbruksdepartementets handläggning hörande ärenden angående kapitalinvesteringar

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1958/59 samt

anför därvid följande.

V. Statens utlåningsfonder

[1] 9 a. Lånefonden för insamling av skogsfrö. Vid 1949 års riksdag (prop.

2; rskr. 21) beslöts inrättandet av en statlig lånefond, benämnd lånefonden

för insamling av skogsfrö. Såsom kapital för fonden har å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1948/49 anvisats ett investeringsanslag

av 500 000 kr., å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1953/54 ett investeringsanslag

av 100 000 kr. samt å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1955/56 ett investeringsanslag av 400 000 kr.

Vid utgången av budgetåret 1957/58 förelåg å fonden ett outnyttjat belopp

av 20 000 kr.

Skogsstyrelsen (skr. 10/11 1958) hemställer, att å tilläggsstat till riksstaten

för innevarande budgetår skall till fonden anvisas ett investeringsanslag

av 500 000 kr.

Skogsstyrelsen erinrar om att styrelsen i sin anslagsskrivelse för nästa

budgetår hemställt om en förstärkning av ifrågavarande fond med 500 000

kr. Enligt vad som då kunde bedömas skulle något tillskott av medel till

fonden redan innevarande budgetår icke vara behövligt. Sedermera har det

emellertid enligt styrelsen visat sig, att kottillgången detta budgetår blir så

pass stor, att ett tämligen omfattande lånebehov gjort sig märkbart. Från

skogsvårdsstyrelsehåll har inkommit framställningar om frölån till belopp,

4 Bihang till riksdagens protokoll 1959. 1 samt. Nr 2

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1959

som tillsammantagna redan överstiger tillgången på medel i fonden. Ytterligare

låneframställningar är att förvänta. Styrelsen anför, att det är utomordentligt

angeläget, att skogsvårdsstyrelserna beredes ekonomiska möjligheter

att tillgodose sitt behov av frö, när tillfälle därtill yppas. I sammanhanget

framhålles, att statens skogsforskningsinstitut vid en nyligen verkställd

bedömning av behovet av skogsvårdsåtgärder i landet utgått från att

en kraftig intensifiering och uppryckning av fröinsamlingsverksamheten

skall komma till stånd. De nu aktuella lånebehoven avser icke blott medel

till direkta fröanskaffningskostnader innevarande vinter utan i viss utsträckning

jämväl medel till klängning av kött, som insamlats under närmast

föregående budgetår, då kottillgången var mycket god och skogsvårdsstyrelserna

så långt resurserna räckte sökte utnyttja alla insamlingsmöjligheter.

Ett tillgodoseende av föreliggande lånebehov nödvändiggör, att den

tidigare för nästa budgetår begärda förstärkningen av frölånefonden kommer

till stånd redan innevarande budgetår. Styrelsen anmärker, att en omedelbar

förstärkning av fonden synes vara av betydelse jämväl ur synpunkten

att kunna under vintern skapa sysselsättning med kottplockning för inom

skogsbruket yrkesverksamma, vilka på grund av vikande konjunkturer blivit

utan arbete.

Departementschefen

I överensstämmelse med de synpunkter skogsstyrelsen framfört, bör skogsvårdsstyrelserna

— med tanke på de betydande skogsodlingsinsatser som

det även av arbetsmarknadsskäl är angeläget att åstadkomma mångenstädes

i landet -— beredas möjligheter att när tillfälle därtill yppas tillgodose

sitt behov av frö ej blott för den närmaste odlingssäsongen utan även för

något längre tid. Den rikliga tillgången på kottar innevarande vinter får antagas

komma att utnyttjas av skogsvårdsstyrelserna så långt detta befinnes

möjligt. Det bör då tillses, att medelstillgången i lånefonden för insamling

av skogsfrö ej är så knapp att insamlingsmöjligheterna därigenom försvåras

eller begränsas. Enär den nu föreliggande behållningen i fonden befinnes

vara så ringa, att fonden måste tillföras ytterligare medel för att i skälig

omfattning kunna fylla sitt ändamål, vill jag förorda ett kapitaltillskott

till densamma av den storleksordning skogsstyrelsen föreslagit, nämligen

500 000 kronor. Sagda belopp bör anvisas å tilläggsstat för innevarande budgetår.

Jag hemställer i enlighet härmed, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att

till Lånefonden för insamling av skogsfrö å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1958/59 anvisa ett investeringsanslag

av 500 000 kronor.

[2] 9 b. Skogsväglånefonden. Under hänvisning till vad jag denna dag anfört

vid anmälan av ärenden angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1959

II till riksstaten för budgetåret 1958/59 (bil. 5, p. 4) hemställer jag, att

Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Skogsväglånefonden å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1958/59 anvisa ett investeringsanslag av

1 000 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

R. Henriksson

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 2 år 1959

53

Bihang

Förteckning

över av Kungl. Maj:t hos riksdagen äskade anslag å tilläggsstat II

till riksstaten för budgetåret 1958/59

Driftbudgeten

A. Egentliga statsutgifter

IV. Försvarsdepartementet

E: 19 Kostnader för organiserande av en svensk FN-styrka, reservationsanslag

....................................... 6 000 000

V. Socialdepartementet

E: 8 Kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. m., reservationsanslag

........................................... 71 000 000

E: 9 Beredskapsarbeten på vägar och gator, reservationsanslag,

att avräknas mot automobilskattemedlen............... 75 000 000

E: 10 Kostnader för arbetsmarknadsstyrelsens förrådsverksamhet,

reservationsanslag...................................... 2 000 000

148 000 000

V1. Kommun ikationsdepartemeniet

Väghållningen på landet samt i städer och stadsliknande

samhällen, där kronan är väghållare:

B: 8 Byggande av riksvägar, reservationsanslag, att avräknas

mot automobilskattemedlen.......................... 1 000 000

B: 9 Byggande av länsvägar, reservationsanslag, att avräknas

mot automobilskattemedlen.......................... 21 000 000

B: 10 Byggande av ödebygdsvägar, reservationsanslag, att avräknas

mot automobilskattemedlen................... 3 000 000

25 000 000

VIII. Ecklesiastikdepartementet

E: 88 Bidrag till inventarier i studentbostadshus, reservationsanslag 810 000

N: 16 Arkivstudier i Sovjetunionen, reservationsanslag.......... 50 000

8G0 000

IX. Jordbruksdepartementet

G: 7 Bidrag till Föreningen för växtförädling av fruktträd ... 65 000

Bidrag till skogsvårdsstyrelserna:

I: 4 Omkostnader, reservationsanslag...................... 75 000

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1959

I: 6a Vissa vägbyggnadsarbeten å enskilda och statliga skogar,

m. m., reservationsanslag, att avräknas mot automobil
skattemedlen.

........................................ 5 000 000

I: 28 Byggnads- och underhållsarbeten vid statens skogsskolor

m. m., reservationsanslag............................... 535 000

5 675 000

X. Handelsdepartementet

H: 7 Avsättning till fonden för idrottens främjande.......... 810 000

XI. Inrikesdepartementet

B: 63a Bidrag till uppförande och utrustning av en psykiatrisk

klinik vid S:t Görans sjukhus i Stockholm m. m., reservationsanslag

........................................... 867 000

Säger för driftbudgeten 187 212 000

Kapitalbudgeten

Kapitalinvestering

I. Statens affärsverksfonder

B. Televerket

Kommunikationsdepartementet:

Telefon- och telegrafanläggningar:

6 Telefon- och telegrafstationer....................... 1 100 000

III. Statens allmänna fastighets fond

Socialdepartementet:

6 Vissa byggnadsarbeten m. m. vid statens skolor tillhörande

barna- och ungdomsvården........................... 552 000

IV. Försvarets fonder

A. Försvarets fastighetsfond

Arméns delfond:

10 a Återställande av vissa genom brand förstörda byggnader . 92 000

Marinens delfond:

17 a Återställande av en genom brand förstörd byggnad..... 20 000

112 000

V. Statens utlåningsfonder

Försvarsdepartementet:

1 a Värnpliktslånefonden................................. 200 000

Socialdepartementet:

2 Lånefonden för bostadsbyggande...................... 50 000 000

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj.ts proposition nr 2 år 1959 55

Jordbruksdepartementet:

9 a Lånefonden för insamling av skogsfrö................. 500 000

9 b Skogsväglånefonden.................................. 1 000 000

51 700 000

VI. Fonden för låneunderstöd

Socialdepartementet:

2 Räntefria lån till bostadsbyggande.................... 25 000 000

Säger för kapitalbudgeten 78 464 000

582038

Stockholm 1959. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

20 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (20)

20 kopplingar.

  1. SU 1959:135 Memorial angående tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1958/59. s. 1 i texten
  2. SU 1959:61 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ytterligare utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1958/59, i vad propositionen a s. 7 i texten
  3. Rskr. 1959:135 Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda hemställan rörande anslag för budgetåret 1959/60 till Statens växtsky s. 11 i texten
  4. JoU 1959:14 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverks propositionen gjorda framställningar rörande anslag för budgetåret 1959/60 till avlöningar, omkostnader och s. 1 i texten
  5. Rskr. 1959:77 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående försäljning av vissa kronoegendomar in. in., såvitt angår Himmelsända 21 i Södermanlan a1 i texten

Visa alla 20