Sök i Ratio Lex

Angående ersättning till F. M. From m.fl

9 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1959:28, Angående ersättning till F. M. From m.fl

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 28 År 1959

1

Nr 28

Kungl. Maj. ts proposition till riksdagen angående ersättning

till F. M. From m.fl.; given Stockholms

slott den 12 december 1058.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Sven Andersson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen underställes riksdagens prövning dels tre ärenden angående

livräntor åt personer, som skadats under militärtjänstgöring, dels ock

ett ärende angående livränta åt en civilperson, som skadats vid en trafikolycka

med en kronan tillhörig bil.

1—1762 08 Bihang till riksdagens protokoll 1959. 1 samt. Nr 28

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 28 dr 1059

Utdrag av protokollet över för svar särenden, hållet inför

Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 12 december 1958.

Närvarande

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Lange, Lindholm,

Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och civildepartementen

anför chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, följande.

1.

Genom lagakraftvunnen dom den 16 november 1954 förpliktades kronan

att till chauffören F.M. From i Malåträsk, född den 14 april 1927, utgiva

ersättning för kroppsskada, som From ådragit sig under traktorkörning

den 4 november 1948, då han fullgjorde värnpliktstjänstgöring. Genom

domen tillerkändes From bland annat livränta för tiden från och med den

2 april 1952 till och med den 1 april 1956 med 750 kronor om året, varvid

invaliditetsgraden uppskattades till tio procent och årsinkomsten till 7 500

kronor. Från livräntan skulle enligt domen avräknas vad From i motsvarande

hänseende uppburit eller koinme att uppbära från riksförsäkringsanstalten.

Genom beslut den 20 augusti 1956 medgav Kungl. Maj :t att till From

finge på grund av nämnda skada utbetalas livränta jämväl för tiden från

och med den 2 april 1956 till och med den 1 april 1958, beräknad efter

ovannämnda invaliditetsgrad och årsinkomst, med 62 kronor 50 öre för

månad, dock med avdrag för vad From i motsvarande hänseende erhållit

eller komme att erhålla från riksförsäkringsanstalten.

I skrivelse den 24 juni 1958 har försvarets civilförvaltning, efter inhämtande

av yttrande från försvarets skaderegleringsnämnd, avgivit förslag

om ytterligare ersättning till From och därvid anfört i huvudsak följande.

Vid beräkningen av livräntan om 62 kronor 50 öre i månaden hade invaliditetsgraden

uppskattats till tio procent. Sedan riksförsäkringsanstalten

genom beslut den 8 april 1958 tillerkänt From livsvarig livränta från och

med den 2 april 1958, beräknad efter samma invaliditetsgrad som tidigare,

har From hemställt att skadeståndslivränta måtte utgå enligt tidigare meddelade

grunder för tiden från och med den 2 april 1958. Skaderegleringsnämnden

har tillstyrkt Froms framställning. Civilförvaltningen hemställer

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 28 år 1959

att Kungl. Maj :t inåtte tillerkänna From livsvarig livränta från och med

den 2 april 1958 med 62 kronor 50 öre i månaden med avdrag för vad From

från och med den 2 april 1958 erhållit eller kommer att erhålla i form av

livränta från riksförsäkringsanstalten.

Statskontoret har i utlåtande den 4 juli 1958 förklarat sig icke ha något

att erinra mot vad civilförvaltningen hemställt.

Genom beslut den 12 september 1958 har Kungl. Maj :t medgivit att från

anslaget Vissa ersättningar i anledning av skador vid militär verksamhet

in. in. finge till From utbetalas livränta för tiden den 2 april 1958 den 30

juni 1959 med 62 kronor 50 öre för månad, dock med avdrag av vad From

i motsvarande hänseende uppburit eller komine att uppbära från riksförsäkringsanstalten.

Tillika har Kungl. Maj :t förklarat Sig vilja framdeles

meddela beslut i fråga om livränta för tiden efter den 30 juni 1959.

Departementschefen

Beträffande livränta för tiden till och med den 30 juni 1959 föreligger

redan beslut av Kungl. Maj :t. För tiden därefter synes i enlighet med myndigheternas

förslag livsvarig livränta böra utgå med samma belopp som

tidigare.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att från det under tolfte huvudtiteln uppförda anslaget

Diverse pensioner och understöd m. in. må på grund av förenämnda

olycksfall till F. M. From utgå livsvarig livränta för

tiden från och med den 1 juli 1959 med 750 kronor för år,

dock med avdrag av vad From för motsvarande ändamål kan

komma att uppbära i periodisk ersättning från riksförsäkringsanstalten.

2.

Den 4 november 1944 ledde dåvarande kaptenen i Norra skånska infanteriregementets

reserv N. A. I. Rimwall, född den 17 juni 1893, röjning

av ett minfält i Hälsingborg. Härunder exploderade en mina, varvid en

värnpliktig dödades. Runwall, som befann sig cirka fem meter från minan,

undkom utan annan märkbar skada än svår huvudvärk. Den 6 juni 1945

inträffade under minröjning i Landskrona, likaledes under Runwalls ledning,

eu ny dödsolycka till följd av minexplosion. Runwall, som även vid

detta tillfälle befann sig cirka fem meter från minan, undkom utan då

märkbara skador. Den 26 juni 1945 sjukskrevs Runwall emellertid på

grund av psykisk insufficiens. Läkarundersökningar har givit vid handen

att detta tillstånd med största sannolikhet måste vara en följd av närmast

den första minexplosionen, överläkaren Bo Gerle i Lund uttalade i intyg

den 5 september 1951 och den 5 september 1954, att Runwall på grund av

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 28 år 1959

kronisk psykisk insufficiens (defekttillstånd efter skallskada uppkommen

i samband med sprängningsolyckor), vore och kunde antagas förbli helt arbetsoförmögen,

samt i intyg den 4 december 1957, att Rumvall för framtiden

komme att förbli helt arbetsoförmögen.

Genom beslut den 16 oktober 1954 och den 11 februari 1955 medgav

Kungl. Maj:t att till Runwall finge till följd av den under militärtjänstgöringen

ådragna sjukdomen utbetalas viss ersättning, bland annat livränta

för tiden den 27 december 1950—den 26 december 1957 beräknad efter en

årsinkomst av 18 000 kronor och en invaliditetsgrad av 100 procent, dock

med avdrag för vad Runwall för motsvarande tid uppburit eller komme alt

uppbära från riksförsäkringsanstalten.

I skrivelse den 27 maj 1958 har försvarets civilförvaltning, efter inhämtande

av yttrande från försvarets skaderegleringsnämnd, avgivit förslag till

livsvarig livränta åt Runwall och-därvid anfört i huvudsak följande: Riksförsäkringsanstalten

har genom beslut den 18 december 1957 på grund av

skadan tillerkänt Runwall livsvarig livränta för tiden från och med den

27 i samma månad efter en invaliditetsgrad av 100 procent. Civilförvaltningen

har genom beslut den 7 mars 1958 på den av Kungl. Maj :t fastställda

grunden utanordnat livränta åt Runwall för tiden den 27 december 1957—

den 26 mars 1958. Runwall har nu yrkat dels livränta för livstiden efter

nämnda invaliditetsgrad och en med hänsyn till inträdd prisstegring beräknad

årsinkomst om 26 500 kronor, dels — under förebärande att tidigare

o

beviljad ersättning för framtida men bestämts på grundval av cn invaliditetsgrad

av 50 procent — ytterligare gottgörelse i sådant avseende med 6 000

kronor, dels ock ersättning för ombudskostnad. Skaderegleringsnämnden

har i sitt yttrande uttalat, att det icke kunde anses styrkt, att Runwall numera

skulle haft större inkomst än som förut antagits, att skäl icke förelåge

att frångå den allmänt vedertagna regeln om reducering av livräntan vid 67

års ålder samt att skäl icke heller förefunnes att utgiva ytterligare ersättning

för framtida men. Civilförvaltningen föreslår på de av nämnden anförda

skälen bifall till ansökningen i så måtto, att Runwall beviljas livsvarig

livränta efter eu invaliditetsgrad av 100 procent och eu beräknad

årsinkomst av 18 000 kronor för tiden den 27 december 1957—den 30

juni 1960 och 9 000 kronor för tiden därefter ävensom ersättning för ombudskostnad,

dock att från livräntan skall avdragas vad som i enahanda

avseende utgått eller kommer att utgå från riksförsäkringsanstalten.

Statskontoret har i utlåtande den 4 juli 1958 förklarat sig icke ha något

alt erinra mot vad civilförvaltningen hemställt.

Av handlingarna i ärendet inhämtas, att Runwall, vilkens anställning

i reserven upphörde med utgången av år 1948, icke äger rätt till reservpension

samt att han icke har arbetsinkomst eller förmögenhet.

Genom beslut den 12 september 1958 har Kungl. Maj:t medgivit, att från

anslaget Vissa ersättningar i anledning av skador vid militär verksamhet

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kangl. Maj:ts proposition nr 2S år 1959

in. in. finge till Runwall utbetalas livränta för liden den 27 december

1957—den 30 juni 1959 med 18 000 kronor för år, dock med avdrag av

vad han för motsvarande ändamål uppburit eller komme att uppbära från

riksförsäkringsanstalten, ävensom ombudskoslnad. Tillika bar Kungl.

Maj :t förklarat Sig vilja framdeles meddela beslut i fråga om livränta för

tiden efter den 30 juni 1959.

Departementschefen

Beträffande livränta för tiden till och med den 30 juni 1959 föreligger

redan beslut av Kungl. Maj:t. För tiden därefter synes med hänsyn till

de förhållanden under vilka ifrågavarande sjukdom uppkommit samt Runwalls

för framtiden bestående fullständiga invaliditet och oförmåga att

försörja sig böra utgå livsvarig livränta med belopp myndigheterna föreslagit.

.lag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att från det under tolfte huvudtiteln uppförda anslaget

Diverse pensioner och understöd in. in. må på grund av

förenämnda olycksfall till N. A. I. Runwall utgå livsvarig

livränta för tiden den 1 juli 1959—den 30 juni 1960 med

18 000 kronor för år och för tiden därefter med 9 000 kronor

för år, dock med avdrag av vad Runwall för motsvarande

ändamål kan komma att uppbära i periodisk ersättning från

riksförsäkringsanstalten.

3.

Vid skjutning den 15 april 1955 på Bråvalla flygflottiljs lerduveskjutbana

träffades värnpliktige Ä.I. Johansson, född den 10 april 1934, vilken

skötte eu av kastmaskinerna för lerduvor, av ett blyhagel i ena ögat. Ögat

måste senare bortopereras och ersättas med protes.

1 anledning av skadan tillerkände riksförsäkringsanstalten Johansson

livränta, beräknad efter en invaliditetsgrad av 25 procent, att utgå med

1 525 kronor från och med den 1 augusti 1955 till och med den månad, varunder

Johansson fyller 25 år, med 1 625 kronor från och med nyssnämnda

månad till och med den månad, varunder Johansson fyller 67 år, samt med

1 218 kronor 75 öre under Johanssons återstående livstid.

Johansson har nu hos försvarets civilförvaltning yrkat dels ersättning

för sveda och värk, lyte och men, förlorad arbetsförtjänst för

tiden den 23 maj—den 31 juli 1955 och ombudskostnad, dels ock livsvarig

livränta för tiden den 1 augusti 1955—den 30 april 1959 med

2 840 kronor för år samt för tiden därefter med 3 315 kronor för år, alit

med avdrag för vad som utgått och kommer att utgå från riksförsäkringsanstalten.

opaginerad Kontrollera mot PDF

0

Kungl. Maj:ts proposition nr 28 är 1959

Försvarets skaderegleringsnämnd har i yttrande den 29 oktober 195(5

förklarat sig anse att — med hänsyn till dels brister i de tekniska anordningarna

och konstruktionen av utkastartornet, dels ock frånvaron av

säkerhetsföreskrifter för banans begagnande — kronan vore skyldig att

utgiva ojämkad ersättning till Johansson. Vidare har nämnden i yttrande

den 11 januari 1958 uttalat att nämnden med hänsyn till Johanssons ålder

samt gängse praxis inom det enskilda försäkringsväsendet funne sig böra

tillstyrka, att Johansson bereddes livränta med oförändrat belopp efter

det han uppnått 67 års ålder.

I skrivelse den 18 februari 1958 har försvarets civilförvaltning hemställt

att på de av skaderegleringsnämnden angivna skälen måtte utbetalas till

Johansson dels ersättning för sveda och värk, lyte och men, förlorad

arbetsförtjänst för tiden den 23 maj—den 31 juli 1955 och ombudskostnad,

dels ock livsvarig livränta för tiden den 1 augusti 1955—den 30 april 1959

med 2 840 kronor för år samt för tiden därefter med 3 315 kronor för år,

dock med avdrag från livräntan av vad som för motsvarande ändamål

utgått eller konnne att utgå från riksförsäkringsanstalten.

Statskontoret har i utlåtande den 7 mars 1958 förklarat sig icke ha annan

erinran mot vad civilförvaltningen hemställt än att livräntan bör nedsättas

till hälften från och med månaden näst efter den, varunder Johansson

fyller 67 år.

Av handlingarna i ärendet inhämtas att Johansson är anställd som maskinreparatör

hos Svenska aeroplanaktiebolaget, att invaliditeten på grund

av skadan uppskattas till 25 procent samt att hans yrkande om livränta beräknats

efter en normal årlig arbetsinkomst utgörande för tiden den 1

augusti 1955—den 30 april 1959 11 375 kronor och för tiden från och med

den 1 maj 1959 13 275 kronor.

Genom beslut den 9 maj 1958 har Kungl. Maj :t medgivit, att från anslaget

Vissa ersättningar i anledning av skador vid militär verksamhet

in. in. finge till Johansson utbetalas dels ersättning för sveda och värk, lyte

och men, förlorad arbetsförtjänst och ombudskostnad med tillhopa 8 152

kronor, dels ock livränta för tiden den 1 augusti 1955—den 30 april 1959

med 2 840 kronor för år, dock med avdrag från livräntan av vad Johansson

för motsvarande ändamål uppburit eller konnne att uppbära från riksförsäkringsanstalten.

Tillika har Kungl. Maj :t förklarat Sig vilja framdeles

meddela beslut i fråga om livränta för tiden efter den 30 april 1959.

Departementschefen

I likhet med myndigheterna anser jag, att kronan är ersättningsskyldig

för den skada, som drabbat Johansson. Beträffande livränta för tiden till

och med den 30 april 1959 föreligger redan beslut av Kungl. Maj :t. För tiden

därefter bör livränta utgå med 3 315 kronor för år. I avvaktan på utredning,

huruvida det med hänsyn till utvecklingen på folkpensionsområdet

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 28 år 1959

alltjämt är motiverat att i ärenden av den art, varom här är fråga, tillämpa

den praxis, till vilken skaderegleringsnämnden anslutit sig, bör livräntan

i detta sammanhang endast bestämmas för tiden till dess Johansson uppnår

67 års ålder. Från livräntan bör avdragas vad som för motsvarande

ändamål kan komma att utgå från riksförsäkringsanstalten.

.lag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att från det under tolfte huvudtiteln uppförda anslaget

Diverse pensioner och understöd in. m. må på grund av förenämnda

olycksfall till Å. I. Johansson utgå livsvarig livränta

för tiden från och med den 1 maj 1959, till dess Johansson

uppnår 67 års ålder, med 3 315 kronor för år, dock med avdrag

av vad Johansson för motsvarande ändamål kan komma

att uppbära i periodisk ersättning från riksförsäkringsanstalten.

4.

Genom lagakraftvunnen dom den 27 januari 1953 förpliktades kronan

att utgiva viss ersättning till fru Otava Sundström i Karlskoga, född den 1

november 1903, för kroppsskada, som hon den 18 april 1950 under färd å

cykel ådragit sig vid sammanstötning med en kronan tillhörig bil. I domen

förklarades Otava Sundström och kronans förare i lika mån vållande

till skadan. På grund av domen utbetalade försvarets civilförvaltning till

Otava Sundström bland annat livränta för tiden till och med den 31 maj

1954, senast beräknad efter en månadsinkomst av 300 kronor och en

invaliditetsgrad av 33 Va procent, jämkad till hälften, eller 50 kronor för

månad, dock med avdrag av hälften av det belopp som hon på grund av

skadan enligt olycksfallsförsäkringslagen uppburit från Arbetsgivarnes

ömsesidiga olycksfallsförsäkringsbolag. Genom beslut den 14 augusti 1953

anvisade Kungl. Maj :t medel för utbetalande av viss ytterligare ersättning

för den skada Otava Sundström ådragit sig.

1 skrivelse den 5 november 1957 har försvarets civilförvaltning, efter

inhämtande av yttrande från försvarets skaderegleringsnämnd, gjort framställning

om ytterligare ersättning till Otava Sundström och därvid anfört

i huvudsak följande: Civilförvaltningen har till Otava Sundström utbetalat

fortsatt livränta till och med den 31 maj 1957, beräknad efter samma

grunder som förut. Olycksfallsförsäkringsbolaget har genom beslut den 25

juni 1957 tillerkänt Olava Sundström livsvarig livränta, som beräknats

efter en invaliditetsgrad av 33 Va procent och utgår med ett årligt belopp av

580 kronor 56 öre till och med november 1970, då Otava Sundström fyller

67 år, varefter livräntan reduceras till 422 kronor 23 öre per år. Otava

Sundström har nu hemställt om ytterligare livränta av kronan från och

med den 1 juni 1957 under hennes återstående livstid, beräknad efter ena
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 28 nr 195!)

handa grunder som tidigare eller med 50 kronor för månad, samt ersättning

lör sveda och värk med 7 000 kronor, vilket sistnämnda belopp med hänsyn

till vållandegraden skulle reduceras med 50 procent. Beträffande den

yrkade livräntan torde intet vara att invända. Avdrag skall dock ske med

hälften av vad som utbetalats från olycksfallsförsäkringsbolaget. Skälig

ersättning för sveda och värk torde utgöra 3 000 kronor, vilket belopp med

hänsyn till graden av Otava Sundströms medvållande bör jämkas till hälften.

Skaderegleringsnämnden har tillstyrkt ersättning efter nu angivna

grunder med den jämkningen att livräntan bör nedsättas till hälften från

och med den dag Otava Sundström fyller 67 år. Den livränta som tillerkänts

Otava Sundström är emellertid i och för sig relativt blygsam. Då härtill

kommer, att den med hänsyn till hennes medvållande redan reducerats till

hälften av vad som eljest skulle utgått, finner civilförvaltningen skäl knappast

föreligga att ytterligare reducera livräntan, då Otava Sundström fyller

67 år. Civilförvaltningen hemställer därför, att Kungl. Maj:t måtte tillerkänna

Otava Sundström ersättning för sveda och värk med 1 500 kronor

och livsvarig livränta med 50 kronor i månaden från och med den 1 juni

1957 med avdrag av hälften av vad som utgivits eller kommer att utgivas

från olycksfallsförsäkringsbolaget.

Statskontoret har i utlåtande den 31 januari 1958 förklarat sig icke ha

något att erinra mot vad civilförvaltningen hemställt.

Genom beslut den 28 februari 1958 har Kungl. Maj :t medgivit, att från anslaget

Vissa ersättningar i anledning av skador vid militär verksamhet in. in.

finge till Otava Sundström utbetalas ersättning för sveda och värk med

1 500 kronor och livränta för tiden den 1 juni 1957—den 30 juni 1959

med 50 kronor i månaden, dock med avdrag av hälften av vad som för

motsvarande ändamål utgivits eller komme att utgivas från olycksfallsförsäkringsbolaget.

Tillika har Kungl. Maj :t förklarat Sig vilja framdeles

meddela beslut i fråga om livränta för tiden efter den 30 juni 1959.

Departementschefen

Beträffande livränta för tiden till och med den 30 juni 1959 föreligger

redan beslut av Kungl. Maj:t. För tiden därefter synes livsvarig livränta

böra utgå med samma belopp som tidigare. På de av civilförvaltningen

anförda skälen bör sålunda nedsättning av livräntan icke ske vid den tidpunkt,

då Otava Sundström uppnår 67 års ålder.

■lag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att från det under tolfte huvudtiteln uppförda anslaget

Diverse pensioner och understöd in. in. må på grund av förenämnda

olycksfall till Otava Sundström utgå livsvarig livränta

för tiden från och med den 1 juli 1959 med 600 kronor för år,

dock med avdrag av halva den livränta Otava Sundström för

s. 9 Kontrollera mot PDF

Knngl. Maj:ts proposition nr 28 År 195!)

9

motsvarande tid uppbär från Arbetsgivarnes ömsesidiga

olycksfall sförsäkringsbolag.

Med bifall till vad föredragande departementschefen

sålunda, med instämmande av statsrådets övriga

ledamöter, under punkterna 1—4 hemställt förordnar

Hans Maj :t Konungen, att till riksdagen skall avlåtas

proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

Jan Nilsson

2—1762 ris

Bihang till riksdagens protokoll 1959. 1 sand. Nr 28

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1959:72 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående ersättning till F. M. From m. fl. a1 i texten