Sök i Ratio Lex

Angående åtgärder för kvalitetsförbättring av matpotatis

46 sidor, varav 44 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 44 av 46 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1959:35, Angående åtgärder för kvalitetsförbättring av matpotatis

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 35 år 1959

1

Nr 35

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående åtgärder för

kvalitetsförbättring av matpotatis; given Stockholms

slott den 30 december 1958.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Gösta Netzén

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås bl. a. att till människoföda avsedd potatis ej må

saluhållas eller försäljas under benämning som anger eller antyder att varan

är av särskilt god beskaffenhet, försåvitt den ej är försedd med det för

Svensk matpotatiskontroll registrerade SMAK-märket. Undantag skall gälla

i avseende å potatis som av odlare utbjudes eller försäljes till partihandlare

eller som skall användas vid fabriksmässig eller därmed jämförlig livsmedelsframställning

eller som saluhålles eller försäljes i kokt eller på annat

sätt berett skick. Bestämmelsen skall ej äga tillämpning å färskpotatis. Härutöver

föreslås att bidrag ur budgetmedel skall ställas till förfogande till

stöd åt allmän upplysningsverksamhet på matpotatisområdet samt vissa ändringar

av det statliga stödet till uppförande eller inrättande av lagerlokaler

och sorteringsanläggningar för matpotatis.

1 Bihang till riksdagens protokoll l''J59. 1 saml. Nr 35

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 35 år 1959

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

30 december 1958.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Lange, Lindholm, Kling,

Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Netzén, anmäler efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om åtgärder för

kvalitetsförbättring av matpotatis samt anför därvid följande.

Inledning

I juli 1958 avgav 1956 års matpotatisutredning, vilken tillkallats av dåvarande

departementschefen den 5 januari 1956, ett delbetänkande med förslag

om statlig reglering av handeln med matpotatis m. in.

över utredningens förslag har efter remiss utlåtande avgivits av statskontoret,

riksräkenskapsverket, arméintendenturförvaltningen, marinförvaltningens

intendenturavdelning, flygförvaltningens intendenturavdelning, medicinalstyrelsens

avdelning för sinnessjukhusens ekonomiska förvaltning,

statens institut för folkhälsan, skolöverstyrelsen, lantbruksstyrelsen, statens

jordbruksnämnd, kommerskollegium, ombudsmannaämbetet för näringsfrihetsfrågor,

statens institut för konsumentfrågor, statens centrala

frökontrollanstalt, styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök,

statens konsumentråd, svenska landstingsförbundet, Hushållningssällskapens

förbund, Svensk matpotatiskontroll, Varudeklarationsnämnden,

Sveriges lantbruksförbund, Riksförbundet Landsbygdens folk, Sveriges potatisodlares

riksförbund, Svenska lantmännens riksförbund, Kooperativa

förbundet, Sveriges grossistförbund, Sveriges köpmannaförbund, Sveriges

speceri- och lanthandlareförbund, Föreningen Stockholms potatis & grönsaksgrossister,

Sveriges husmodersföreningars riksförbund samt Kooperativa

kvinnogillesförbundet.

Jag övergår härefter till en redogörelse för utredningens förslag och de

över desamma avgivna utlåtandena.

Allmänna synpunkter på kvalitetsläget, m. m.

I ett par inledande avsnitt av betänkandet, vartill hänvisas, redogör matpotatisutredningen

bl. a. för potatisens betydelse i folkhushållet samt för

utvecklingen på matpotatismarknaden under tiden från andra världskrigets

slut.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 35 år 1959

Vidare lämnas en redogörelse över konsumenternas kvalitetskrav. Därvid

anföres bl. a. att de flesta konsumenter i väsentliga avseenden synes ställa

tämligen likartade krav på matpotatisens beskaffenhet samt att dessa krav

i stor utsträckning kan föras tillbaka på vissa grundläggande kvalitetsfaktorer.

I fråga om flera sådana faktorer torde önskemålen ge tämligen ensartat

utslag. Beträffande andra, i synnerhet sådana som föga påverkar potatisens

användbarhet vid beredning och förtäring (»bruksvärdet»), torde

kraven ofta vara mer obestämda. Man har härvid att räkna med variationer

mellan olika delar av landet och sätten för potatisens tillagning.

Utredningen påpekar att mellan potatisens utseende och dess beredningsegenskaper,

d. v. s. de egenskaper som bestämmer avfallet och arbetsåtgången

vid beredning, ofta förefinnes ett direkt samband. När konsumenten kräver

att potatisen skall se oskadad och frisk ut ger han därmed även tillkänna

kravet på vissa beredningsegenskaper. Framför allt tillmätes redan ganska

begränsad förekomst av mekaniska skador, insekts- och sjukdomsangrepp

o. dyl. stor betydelse. Att potatisen ej får bli blöt eller mörkfärgad efter

kokning anses vara ett entydigt konsumentkrav. Den får ej heller vara behäftad

med störande bismak. Delade meningar kan däremot råda om andra

för kokkvaliteten avgörande faktorer, t. ex. köttfärgen och, i vissa avseenden,

konsistensen.

Enligt utredningen har flertalet konsumenter föga klart begrepp om potatissortens

betydelse för kvaliteten. Detta förklaras bero bl. a. därpå att

vid försäljning i minuthandeln sorten mera sällan anges. Vissa vid dylik

försäljning begagnade sortliknande benämningar, t. ex. sandjordspotatis

eller svartsjölandspotatis, lämnar å andra sidan ingen garanti för kvaliteten.

Utredningen påpekar fortsättningsvis att potatisens kvalitetsegenskaper

har blivit föremål för ingående studium. Målsättningen torde härvid i allmänhet

ha varit att klarlägga hur enskilda faktorer påverkar totalintrycket.

På grundval av gjorda rön har man kunnat utforma system för kvalitetsklassificering.

Dessa kan givetvis skifta i fråga om detaljerna. De torde dock

i allmänhet vara konstruerade med tanke på konsumenternas kvalitetskrav.

Vid klassificeringen beaktas var för sig potatisens utseende och beredningsegenskaper,

dess kokkvalitet samt dess sort. Det framhålles att förekomst

av sjukdomar och skador, som kan ha avgörande inflytande på potatisens

bruksvärde noga uppmärksammas vid kvalitetsklassificering. Till

underlag för bestämning av kokkvaliteten ligger potatisens smak och konsistens,

dess sönderkokningstendens samt knölköttets färg. Som exempel på

allvarliga brister i vad avser sistnämnda faktor anges grönfärgning, som

förorsakas av belysning och som kan medföra att smaken blir besk, samt

mörkfärgning av potatisens knölkött efter kokning. Den senare typen av missfärgning

påverkar visserligen ej smaken men bedömes icke desto mindre av

konsumenterna som ett allvarligt kvalitetsfel. Vid kvalitetsklassificering lillinätcs

den därför stor betydelse.

Utredningen framhåller att sorten visserligen är av grundläggande bety
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 35 år 1959

delse för framställning av förstklassig matpotatis. Det är dock ej möjligt

att genomföra en invändningsfri kvalitetsklassificering enbart på grundval

av potatissorten. Ibland görs t. o. in. gällande att sortfrågan icke bör tillmätas

överdriven betydelse vid bedömning av kvaliteten på matpotatis. Icke

desto mindre söker odlarna och handeln numera i allt större utsträckning -—

och tydligen med gott resultat — koncentrera matpotatisproduktionen till

ett jämförelsevis begränsat antal sorter, vilka visat sig pålitliga som underlag

för framställning av förstklassig konsumtionsvara.

I en redogörelse för tillvägagångssättet vid svensk matpotatisklassificering

påpekar utredningen att kvalitetsbestämning utföres vid statens centrala

frökontrollanstalt och av den statsunderstödda organisationen Svensk

matpotatiskontroll, i det följande benämnd SMAK. Bestämningen grundar

sig på analys av ett eller flera prov ur det parti vars beskaffenhet skall undersökas.

Kvaliteten anges siffermässigt i s. k. felenheter uppdelade på kokningsfel

och »övriga fel». Utredningen framhåller att det för ett klassificeringssystems

praktiska användbarhet är av avgörande betydelse att analysspelrummen

vid kvalitetsbestämning är av måttlig storleksordning. Erfarenheten

från den inhemska verksamheten på ifrågavarande område synes

bekräfta att det därvid använda systemet på det hela taget fungerar tillr

fredsställande.

Utredningen redogör i ett efterföljande avsnitt av betänkandet för vanliga

kvalitetsfel hos svensk matpotatis och möjligheterna att motverka dessa

tel. Däri hävdas att det föreligger möjligheter att förhindra uppkomsten

av det stora flertalet kvalitetsfel, som alltför ofta förekommer på svensk

matpotatis, och att förbättra kvaliteten hos en något bristfällig råvara genom

noggrann sortering. Däremot torde det vara praktiskt taget omöjligt

eller i varje fall oekonomiskt att ur en undermålig råvara framsortera godtagbar

konsumtionsvara. En stor del av ansvaret för att den kvalitetsförbättring

som nu kräves verkligen skall komma till stånd åvilar sålunda de

svenska odlarna. Emellertid måste handeln medverka och därvidlag särskilt

de delar därav som svarar för sortering, lagring och transport. I detaljhandeln

torde i de flesta fall endast kunna förhindras att iordningställd

saluvara försämras innan den överlåtes till konsument.

Tidigare gjorda försök att reformera matpotatismarknaden redovisas även

av utredningen. Därvid anföres bl. a. att anmärkningar mot den svenska

matpotatisens beskaffenhet icke är någon ny företeelse. Potatiskvaliteten utsattes

för kritik redan under åren efter första världskriget. Bl. a. till följd

härav inledde statens centrala frökontrollanstalt i början av 1930-talet

orienterande undersökningar av potatisens kvalitetsegenskaper. Under årens

lopp har denna verksamhet utvecklats därhän att anstalten numera fått

ställning som högsta instans för kvalitetsbestämning av matpotatis.

Lantbruksstyrelsen har medverkat i strävandena att åstadkomma förbättrad

kvalitet på saluförd matpotatis, bl. a. genom att utfärda bestämmelser

om analysförfarandet vid centrala frökontrollanstalten samt vissa

regler till vägledning vid handeln med matpotatis. Som skall framgå av det

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 35 år 1959

följande har styrelsen därjämte överinseende över den verksamhet som bedrives

av SMAK. Styrelsens åtgärder tog sin början i mitten av 1930-talet.

År 1941 utfärdade Sveriges standardiseringskommission bestämmelser

om »provisorisk svensk standard för matpotatis». I anslutning därtill utarbetades

ett system för kvalitetsmärkning (den s. k. SIS-märkningen) av dylik

potatis. Avsikten var att tillförsäkra konsumenterna en vara av i särskild

ordning angiven, hög kvalitet. Det förutsattes att dylik vara skulle komma

att betinga högre priser än icke standardiserad vara. Bestämmelserna fick

ej nämnvärd verkan. Det torde delvis ha berott på att tillräckligt effektiv

kontroll av efterlevnaden ej anordnades. En annan bidragande orsak synes

ha varit att bestämmelserna gällde under en tid, när det till följd av det

allmänna försörjningsläget var nödvändigt att i någon mån bortse från

kvaliteten. Bestämmelserna tillämpades dock i viss utsträckning, bl. a. vid

militärmyndigheters inköp av matpotatis.

I en tämligen utförlig redogörelse för organisationen SMAK och dess verksamhet

framhåller utredningen att verksamheten i fråga står under lantbruksstyrelsens

överinseende och har pågått sedan år 1953, när organisationen

bildades. Enligt sitt av den övervakande myndigheten utfärdade reglemente

har SMAK till ändamål dels att »främja produktionen och avsättningen

inom landet av fullgod matpotatis», dels att »utöva kontroll över i

handeln förd matpotatis». I reglementet föreskrives vidare bl. a. att SMAK

skall hos lantbruksstyrelsen för fastställande avge förslag till klassificeringsbestämmelser

för matpotatis, avsedd att omfattas av organisationens

kontroll.

SMAK står under ledning av en styrelse, i vilken hl. a. konsumenterna,

odlarna och handeln är företrädda. Ledamöterna utses av lantbruksstyrelsen

efter förslag av vissa i kontrollorganets reglemente angivna enskilda näringsorganisationer

och sammanslutningar samt allmänna organ. En närmare

redogörelse för styrelsen lämnas i ett efterföljande avsnitt.

Kontrollverksamheten bedrives efter 2 linjer, nämligen dels som stickprovskontroll,

dels som s. k. utvidgad kontroll. Vid stickprovskontrollen

fastställes kvaliteten på potatis, som iordningställts av förpackare, vilka

SMAK efter ansökan godkänt som deltagare i denna kontroll. Tillstånd att

deltaga däri meddelas envar som besitter erforderlig sakkunskap och som

innehar lämplig utrustning samt även i övrigt anses lämpad som deltagare.

Deltagarna äger saluföra enligt kontrollorganets regler klassificerad potatis

i förpackningar, på vilka förpackaren anbragt ett för SMAK inregistrerat

varumärke, det s. k. SMAK-märket. Förefintligheten av dylikt märke på en

förpackning innebär sålunda att förpackningens innehåll omfattas av

SMAK:s stickprovskontroll och skall vara av kvalitet motsvarande SMAK:s

fordringar. Av märkningen framgår dessutom till vilken av kontrollorganets

kvalitetsklasser som förpackningens innehåll är att hänföra. Såväl säckvara

som småförpackningar kan förses med SMAK-märket. Stickprovskontrollen

utövas antingen hos förpackaren eller ute i allmänna marknaden.

Deltagarna måste förbinda sig att följa SMAK:s bestämmelser angående

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 35 år 1959

stickprovskontrollen samt att underkasta sig beivrande vid överträdelse därav.

Överträdelse kan avtalsenligt föranleda varning, avstängning för viss

tid från deltagande i kontrollen eller uteslutning från densamma. SMAK

äger rätt att offentliggöra namnet på förpackare som blivit avstängd eller

utesluten från kontrollen liksom, i det förra fallet, avstängningens varaktighet.

Vid försummelse riskerar förpackaren härjämte att SMAK begagnar

en avtalsenlig rätt att av honom uttaga vite. Deltagarna har att erlägga

inträdes- och årsavgifter samt särskilt fastställda kontrollavgifter. De sistnämnda

uttages i form av betalning för det märkningsmaterial — märksedlar

försedda med SMAK-märket, o. dyl. ■— som kontrollorganet tillhandahåller.

Av det sagda torde framgå att stickprovskontrollen har till ändamål att

på grundval av frivillig anslutning stimulera till ökad framställning och försäljning

av matpotatis av särskilt angiven, garanterad kvalitet. Något annorlunda

förhåller det sig med den utvidgade kontrollen. Denna anlitas

främst i samband med leveranser till storförbrukare. Märkning sker i detta

fall med ett annat för SMAK inregistrerat varumärke, det s. k. U-märket.

Även annan potatis än sådan som motsvarar SMAK:s av lantbruksstyrelsen

fastställda kvalitetsfordringar kan göras till föremål för utvidgad kontroll.

Av SMAK fattade beslut kan överklagas hos lantbruksstyrelsen.

SMAK:s för fältarbetet anlitade besiktningsmän utgöres företrädesvis av

tjänstemän vid hushållningssällskapen, huvudsakligen sällskapens jordbruksinstruktörer.

Det åligger besiktningsmännen att ur potatispartier som

skall kontrolleras taga prover som de själva analyserar. I tveksamma fall

skall härjämte prover insändas till statens centrala frökontrollanstalt för

analysering. För ernående av enhetlighet i analysarbetet skall besiktningsmännen

även eljest emellanåt insända prover för analys vid frökontrollanstalten.

I viss utsträckning anlitar SMAK också i andra sammanhang anstaltens

laboratorium för kvalitetsbestämning.

Det system för kvalitetsbestämning som SMAK tillämpar medger indelning

på flera kvalitetsklasser. SMAK:s klassificeringsregler har hittills omfattat

endast 2 klasser, nämligen extra prima och prima. Sedan hösten 1957

tillätes förekomst i dessa båda klasser av högst 3 resp. 6 kokningsfel och

högst 5 resp. 10 »övriga fel». Endast vissa sorter får klassificeras enligt

SMAK:s regler, närmare bestämt de som enligt Sveriges potatisodlares riksförbunds

»Svensk sortlista» är att hänföra till matpotatis (höst- och vinterpotatis).

I den jämsides med SMAK:s båda klasser förekommande kvalitetsklassen

ordinär, för vilken Sveriges lantbruksförbund fastställer fordringarna, tilllåtes

högst 9 kokningsfel och högst 18 »övriga fel» sammanlagt dock högst

23 felenheter. Någon motsvarighet till sistnämnda »summa felenheter» förekommer

ej enligt SMAK:s regler. Alla »allmänt erkända matpotatissorter»

av höst- och vinterpotatis kan godtagas som ordinärvara.

Utredningen slår för sin del fast att SMAK:s verksamhet, trots att flera

av de större förpackarna meddelats rätt att deltaga i stickprovskontrollen,

ej har fått den betydelse för detaljhandeln med matpotatis som man ur
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 35 år 1959

sprungligen lär ha räknat med. På andra delar av sitt arbetsfält har SMAKorganisationen

däremot blivit framgångsrikare.

Efter en kortfattad redogörelse för utländska kvalitetsbestämmelser m. m.

rörande saluförd matpotatis, vari konstateras att statliga eller andra ingripanden

på matpotatismarknaden är långtifrån sällsynta i andra länder,

framlägger utredningen vissa sammanfattande synpunkter på de svenska

marknadsförhållandena. Förutom på allmänna iakttagelser grundas framställningen

härvid på resultat från SMAK:s marknadsundersökningar, som

pågått under en följd av år och som har företagits på olika orter och vid

olika tider under säsongen. Undersökningarna har förutom kvaliteten omfattat

prisbildningen vid minutförsäljning, varvid bl. a. relationen mellan

pris och kvalitet ägnats intresse. Även resultat från pris- och marginalundersökningar,

som utförts av statens pris- och kartellnämnd, har beaktats.

Enligt utredningen ger de verkställda undersökningarna visserligen vid

handen att under de båda senaste säsongerna har saluförts större mängder

fullgod potatis än under säsongerna närmast dessförinnan. De synes emellertid

å andra sidan bekräfta det allmänna intrycket att tillgången på fullgod

matpotatis alltjämt är otillfredsställande och att anmärkningsvärt stora

mängder potatis av mindre god eller rent underhaltig beskaffenhet kommer

ut i marknaden. De visar även att för den sämre varan ofta kan uttagas

i det närmaste samma priser som för den bättre, i vissa fall t. o. m.

lika höga eller högre. Det har vidare kunnat konstateras att intresset för

vederhäftig kvalitetsmärkning av konsumentförpackningar är ringa och icke

blott gäller begagnandet av SMAK-märket utan äger praktiskt taget allmän

giltighet. Endast undantagsvis anges sålunda i detaljhandeln matpotatisens

kvalitet på tillförlitligt och samtidigt för konsumenterna begripligt

sätt. Desto vanligare är det att mer eller mindre vilseledande beteckningar

utnyttjas.

Utredningen drar av de gjorda iakttagelserna den slutsatsen att det finnes

säljare som under nu rådande, fria marknadsförhållanden arbetar med konsumentvara

av mindre god beskaffenhet även under år, när det på hemmamarknaden

eller genom import borde vara möjligt att anskaffa fullgod matpotatis.

Förklaringen härtill anses vara den att den sämre och i framställning

mindre kostnadskrävande varan — så länge kvaliteten ej anges i detaljhandeln

och dylik potatis i följd därav kan avsättas till förhållandevis

höga priser — ger ett ekonomiskt utbyte som är jämställt med eller rent av

överträffar utbytet vid försäljning av bättre vara, för vilken produktionskostnaderna

är högre. Vi skulle m. a. o. befinna oss i ett läge, där det saknas

ekonomiska förutsättningar för att den fullgoda potatisen skall kunna

vinna mer allmän utbredning på bekostnad av den sämre varan, och där

denna vara •—- även rent underhaltig sådan — finner köpare.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 35 år 1959

Av utredningen övervägda åtgärder för kvalitetsförbättring

Matpotatisutredningen konstaterar att de försök som hittills förekommit

att på frivillighetens väg åvägabringa en allmän och tillräcklig marknadstillförsel

av inhemsk matpotatis av tillfredsställande kvalitet och en för

framställning av förstklassig vara gynnsam differentierad prisbildning icke

har lämnat sadant resultat att det skulle vara försvarligt att längre enbart

lita till möjligheten att på denna väg åstadkomma nöjaktiga förhållanden

i berörda hänseenden.

En allmän, bestående och väsentlig höjning av kvaliteten hos den inom

landet saluförda matpotatisen förutsätter enligt utredningen en förändring

i själva marknadsbilden innebärande på en gång en rimlig förstärkning av

konsumenternas ställning och etablerande av en fast grundval för en efter

kvalitet differentierad prisbildning. Utredningen anser att konsumenternas

behov av ökat skydd i första hand påkallar ett undanförande från marknaden

av sådan potatis som icke håller en för konsumtionsvara godtagbar

kvalitet. En dylik marknadssanering, menar utredningen, kan tänkas uppnådd

genom en under statlig medverkan genomförd marknadsreglering, varigenom

den underhaltiga varan utestänges från marknaden. Förutsättningar

måste emellertid också skapas för en fortlöpande ökning av marknadstillförseln

av matpotatis av högre kvalitet. Även i detta avseende anses att

statligt ingripande i en eller annan form bör ifrågakomma.

Enligt utredningen torde, vilken väg som än väljes till tryggande av erforderlig

tillgång på bättre matpotatis, böra beaktas att en import eller redan

möjlighet till import av potatis kan stimulera till ökad framställning

och försäljning av fullgod inhemsk konsumtionsvara. Vidare synes det utredningen

ofrånkomligt att, oavsett vad slags kvalitetsfrämjande åtgärder

som i övrigt vidtages, söka åvägabringa en viss kvalitetsstandardisering. En

enhetlig kvalitetsgradering skulle nämligen väsentligt stärka konsumentens

förutsättningar att i handeln hävda sina kvalitetskrav. En allmänt genomförd

enhetlig kvalitetsgradering utgör också den nödvändiga förutsättningen

för uppkomsten av en efter kvalitet differentierad prisbildning av beskaffenhet

att kunna verksamt stimulera till ökad framställning av förstklassig

vara.

Intensifierad och vederhäftig upplysning bör enligt utredningen ingå som

komplement i strävandena att förbättra matpotatiskvaliteten. Upplysningen

bör i första hand taga sikte på att stärka konsumenternas kvalitetsmedvetande

och grundlägga en fast efterfrågan så inriktad att den skänker erforderligt

stöd åt en ansvarsmedveten produktion av förstklassig vara. Vidare

bör den även i fortsättningen inriktas på betingelserna inom odlings- och

handelsleden för framställning av bättre potatis.

Härefter övergår utredningen till närmare behandling av olika metoder

som ansetts kunna ifrågakomma som medel att nå de uppställda målen. Där
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 35 år 1959

vid konstateras till en början att importens omfattning i första band bestämmes

av den statliga jordbruksregleringens utformning. I lägen när import

medges blir den dock, förutom av prisförhållandena och tillgången på

svensk resp. utländsk potatis, i hög grad beroende av om den inhemska varan

är konkurrenskraftig med avseende på kvaliteten. Ehuru import av högklassig

matpotatis av allt att döma stimulerar intresset för framställning och

försäljning av fullgod svensk vara, torde enligt utredningen enbart ett frisläppande

av importen knappast undanröja förutsättningarna för handel

med matpotatis av icke godtagbar kvalitet. Med hänsyn härtill och enär huvuddelen

av marknadsbehovet förutsättes även framgent skola täckas med

inhemsk potatis, har utredningen icke velat rekommendera en fri import

som centralt medel att sanera potatismarknaden. Den förordar dock att importen

av matpotatis icke försvåras mer än som bedömes vara nödvändigt

för att trygga avsättningen och en skälig prissättning för fullgod svensk

potatis.

Härefter beröres frågan huruvida en auktorisation av partihandeln kunde

tänkas få kvalitetsfrämjande effekt. Utredningen påpekar i detta sammanhang

att det vid flera tillfällen och från olika håll har gjorts gällande att

statlig auktorisation skulle väsentligt underlätta för den reguljära partihandeln

att genomföra en rationellt ordnad och kvalitetsfrämjande uppläggning

av dess verksamhet. Utredningen antager att förespråkarna för ett

auktorisationsförfarande utgår ifrån, att auktorisationen skulle begränsas

till vederhäftiga och ansvarskännande företag med nöjaktig varukännedom

och att dessa företag under skyddet av auktorisationen borde få möjlighet

att bedriva sin verksamhet på ett sätt, som skulle skapa förutsättningar

för en allmän höjning av den saluförda matpotatisens kvalitet.

Utredningen finner visserligen icke uteslutet att ett auktorisationsförfarande

kunde leda till bättre ordning och reda i handeln än f. n. Det skulle

därigenom bli till visst gagn för såväl konsumenterna som producenterna.

Å andra sidan innebure ett auktorisationsförfarande bl. a. ett principiellt

avsteg från näringsfriheten. Dessutom anser utredningen det ej

uteslutet att fråga skulle kunna uppkomma om ekonomisk ersättning från

staten till nuvarande partihandlare, som icke auktoriserades. Av dessa och

andra i betänkandet redovisade skäl har utredningen icke velat förorda

auktorisationsmetoden som medel att förbättra matpotatisens kvalitet.

I stället förordas en begränsad författningsreglering dels innefattande förbud

mot saluförande av matpotatis av underhaltig beskaffenhet, dels med

direkt ändamål att skapa förutsättningar för ökad marknadstillförsel av

förstklassig vara, närmare bestämt någon form av marknadsskydd för dy*

lik vara.

En författningsreglering sådan som den här skisserade kan uppenbarligen

icke genomföras utan att man samtidigt sörjer för en betryggande kontroll

av bestämmelsernas efterlevnad, påpekar utredningen. I detta hänseende

har man att överväga, huruvida sådan kontroll kan anförtros redan existerande

organ eller om en för ändamålet särskilt organiserad kontroll måste

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 35 år 1959

etableras. Med sistnämnda fråga sammanhänger i viss mån spörsmålet om

en reglering av här antytt slag bör inarbetas i gällande livsmedelslagstiftning

eller nedläggas i särskild författning.

Det kan, anser utredningen, i förstone synas ligga nära till hands, att

en reglering åsyftande att bereda allmänheten trygghet för en godtagbar

beskaffenhet av en livsmedelsvara upptoges i 1951 års livsmedelsstadga och

att kontrollen därvid anförtroddes de organ som enligt stadgan redan har

att öva tillsyn över bl. a. beskaffenheten av saluförda livsmedel. En sådan

lösning finner utredningen likväl av flera skäl mindre lämplig. Det viktigaste

av dessa skäl är just kontrollens handhavande. Kontrollen enligt livsmedelsstadgan

utövas lokalt av hälsovårdsnämnderna under överinseende

av länsstyrelserna. I högsta instans ankommer tillsynen över stadgans efterlevnad

på medicinal- och veterinärstyrelserna samt ■— i visst fall — statens

jordbruksnämnd. Statens institut för folkhälsan utgör centralt undersökningsorgan

för livsmedelskontrollen. Intet av dessa organ förfogar över

den speciella sakkunskap som erfordras vid kvalitetsbedömning av matpotatis.

Därest bestämmelser om den ifrågasatta regleringen upptoges i livsmedelsstadgan,

skulle det fördenskull bli nödvändigt att antingen komplettera

berörda organ med sådan sakkunskap eller att inom stadgans ram

inrätta en särskild kontrollapparat enbart för matpotatis. Det förstnämnda

alternativet förutsättes icke vara vare sig praktiskt eller ekonomiskt genomförbart.

Enligt det senare alternativet isoleras regleringen i själva verket

från den allmänna livsmedelskontrollen. I betraktande härav och med hänsyn

tillika till den särskilda karaktären av den reglering, varom här är

fråga, samt dess delvis vid sidan om den allmänna målsättningen för livsmedelsstadgan

liggande syfte har utredningen ansett sig böra lämna ur

räkningen tanken på en lösning inom stadgans ram. Det har ej heller bedömts

vara möjligt att genomföra regleringen i anslutning till annan redan

gällande författning.

Av här anförda orsaker har utredningen funnit sig böra förorda att erforderliga

bestämmelser upptages i en från den allmänna livsmedelslagstiftningen

fristående författning. Utredningen framhåller, att en av de

fördelar som härmed erbjudes är att regleringen i organisatoriskt hänseende

till stor del kan byggas på redan förefintliga organ med högt kvalificerad

sakkunskap och väl utvecklade tekniska resurser för kontroll och bedömning

av matpotatis, nämligen statens centrala frökontrollanstalt och

den statsunderstödda SMAK-organisationen, vilka båda står under lantbruksstyrelsens

överinseende. Vidare erhålles bättre möjligheter till en fortlöpande

anpassning av regleringen till de växlande marknadsförhållandena

än som eljest skulle stå till buds.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 35 år 1959

11

Utredningens förslag och rekommendationer, m. m.

Som nämnts anser matpotatisutredningen att med en författningsreglering

på förevarande område bör fullföljas det dubbla syftet att dels utestänga

den underhaltiga varan från marknaden, dels bereda marknadsskydd

åt den förstklassiga varan.

Eftersom behovet av en reglering av här angiven art hänför sig till den

råa vara som konsumenten köper för egen tillredning, anses regleringen

böra gälla endast sådan potatis som är avsedd att komma till användning

såsom livsmedel utan föregående fabriksmässig eller därmed jämförlig

beredning.

Utestängandet av underhaltig vara från matpotatismarknaden bör enligt

utredningen ske genom att -— efter förebild i livsmedelsstadgan ■—• förbud

stadgas mot yrkesmässigt saluförande av sådan vara såsom malpotatis.

Det påpekas att den därvid erforderliga avgränsningen mellan matpotatis

och annan potatis nödvändigt måste göras under samtidigt hänsynstagande

till konsumenternas rimliga krav och möjligheterna att frambringa erforderliga

kvantiteter potatis av föreskriven kvalitet. Även möjligheterna att

anordna tillräckligt effektiv kontroll av föreskrifternas efterlevnad måste

beaktas i sammanhanget, framhålles det.

Förslaget innebär, att i en central bestämmelse anges de allmänna fordringar

som finnes böra under alla förhållanden ställas på saluförd matpotatis

och att inom den ram som därigenom uppdrages närmare preciserade

klassificeringsnormer utfärdas i form av särskilda tillämpningsföreskrifter.

Utredningen framhåller att de kvalitetsföreskrifter, varom här är fråga,

givetvis icke hänför sig enbart eller i första hand till näringsfysiologiska

och i trängre mening hygieniska krav på beskaffenheten av potatis såsom

livsmedel. Härom gäller redan de allmänna bestämmelserna i livsmedelsstadgan.

Vad som avses är fastmera kvalitetsfordringarna på en från allmän

synpunkt godtagbar saluvara. En allmän föreskrift innebärande bl. a.

att saluförd matpotatis ej får vara i särskilt angivna avseenden så bristfällig

att potatisens värde såsom livsmedel måste anses avsevärt nedsatt

skulle enligt utredningen sannolikt bilda en tillräckligt fast grundval för

utformningen av de tillämpningsbestämmelser beträffande kvaliteten som

skulle erfordras vid regleringens praktiska tillämpning. Tillämpningsbestämmelserna

föreslås skola bl. a. innefatta tydligt angivande av högsta tilllåtna

antal felenheter och principerna för beräkningen av sådana enheter

samt vissa krav på sorten. De sistnämnda förutsättes skola anges i en särskild

sortförteckning. Utredningen anser att lantbruksstyrelsen såsom den

på området högsta sakkunniga instansen bör anförtros att utfärda tillämpningsföreskrifterna.

Potatis som icke fyller de föreskrivna fordringarna skall över huvud taget

icke få saluföras såsom matpotatis. Enligt utredningen bör detta i prin
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungi. Maj:ts proposition nr 35 år 1959

cip gälla all handel med matpotatis, således icke blott vid överlåtelse till

konsument utan även vid överlåtelse från odlare till handelsled och mellan

handelsled samt oavsett om överlåtelsen sker i parti eller annorledes. Endast

genom kvalitetsföreskrifternas tillämpning också i produktions- och

de tidigare distributionsleden anses nämligen betryggande säkerhet vinnas

för att underhaltig vara icke når fram till konsumenterna. Härpå vilar också

möjligheten att anordna tillräckligt effektiv kontroll. Kontrollen måste

nämligen av praktiska skäl i främsta rummet anknytas till sorterings-, förpacknings-

och de tidigare distributionsleden. I sammanhanget framhålles,

att en begränsning av kvalitetsbestämmelsernas tillämplighet så att de komme

att avse endast salubjudande till konsument skulle kunna medföra att

detaljhandeln i stor utsträckning ställdes skyddslös mellan sina leverantörer

och kunder.

En del av de brister i kvalitetshänseende som under sista delen av försäljningssäsongen

framträder på föregående höst skördad, mogen potatis

är av sådan natur att potatisens kvalitet till följd därav ej kan bedömas efter

samma normer som tidigare under säsongen. För att komma till rätta

med ifrågavarande företeelse föreslår utredningen efter visst övervägande

att tillämpningen av bestämmelserna om en lägsta kvalitet skall suspenderas

under perioden från den 15 juni till den 1 oktober. Utredningen erinrar om

att vid denna tid på året potatisen av fjolårets skörd har att konkurrera

med färskpotatis av det nya årets skörd.

De föreslagna kvalitetsbestämmelserna, som ju avser att säkerställa saluförande

av en bl. a. genom omsorgsfull sortering frambragt konsumentvara

av godtagbar kvalitet, kan givetvis icke tillämpas redan på den till

sorteringen ingående råvaran. Undantag måste således stadgas beträffande

sorteringsråvaran. Utredningen konstaterar att det givetvis skulle vara

enklast om i författningen kunde införas generellt undantag för överlåtelse

av sorteringsråvara. Det bar dock ansetts nödvändigt att begränsa undantaget

på så sätt att inskränkningen däri visserligen ej blir till hinder för

överlåtelse av sorteringsråvara enligt hävdvunna former men att densamma

å andra sidan bildar viss garanti för att undantaget ej skall missbrukas för

kringgående av kvalitetsbestämmelserna. Utredningen har funnit att dessa

syften bäst kan uppnås genom att undantaget inskränkes till att gälla endast

överlåtelse av kvantiteter överstigande 1 000 kg.

Färskpotatis är visserligen i och för sig att hänföra till matpotatis i bär

angiven mening. Den är likväl av speciell karaktär och kan i kvalitetshänseende

icke bedömas efter samma normer som vanlig matpotatis. Klagomål

av den natur som brukar anföras mot kvaliteten på annan matpotatis förekommer

sällan beträffande färskpotatis. I handeln och även i tulltaxan räknas

färskpotatisen såsom ett särskilt varuslag. Utredningen har icke funnit

anledning att i förevarande sammanhang ingå på behovet att underkasta

färskpotatisen annan kontroll än som enligt livsmedelsstadgan äger

rum beträffande livsmedel i allmänhet utan förutsätter att den skall undantagas

från kvalitetsbestämmelsernas tillämpning. Det bör enligt utred
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 35 år 1959

13

ningen ankomma på lantbruksstyrelsen att meddela föreskrifter, vari anges

vad som skall förstås med färskpotatis.

Utredningen hävdar att det för genomförande av effektiv tillsyn över

kvalitetsföreskrifternas efterlevnad och fastställande i enskilda fall av ansvaret

för varans kvalitet torde erfordras att vid saluförande av matpotatis

i färdigställd förpackning på denna städse anges förpackarens namn och

hemort ävensom förpackningstid. Har förpackningen färdigställts utom riket

skall uppgift meddelas jämväl beträffande importörens namn och hemort.

Förpackningstiden förutsättes skola få anges med kodbeteckning. Vidare

anses förpackningen böra märkas med uppgift om potatisens sort. Utredningen

framhåller att vid sidan härav skall givetvis märkningsreglerna i livsmedelsstadgan

iakttagas i tillämpliga delar.

Tillsynen föreslås skola ankomma på lantbruksstyrelsen. Det är emellertid

givet att styrelsen icke kan direkt utöva den erforderliga kontrollen

ute på marknaden. Utredningen förutsätter att styrelsen för att lösa uppgiften

skall anlita den sakkunniga personal och de resurser i övrigt, varöver

statens centrala frökontrollanstalt och SMAK redan nu förfogar. Därest

genom avtal med SMAK dess resurser kan utnyttjas för analys av prov

som tas för kontroll av de allmänna kvalitetsbestämmelsernas efterlevnad,

torde icke för analysverksamhetens vidkommande några nya institutioner

behöva tillskapas eller eljest några mera betydande organisatoriska åtgärder

vara påkallade, framhåller utredningen. Denna har under hand från

styrelsen för SMAK inhämtat att från organisationens sida hinder icke möter

mot ett dylikt arrangemang. Med den fastare anknytning av SMAK till

det allmännas verksamhet på området som utredningen i ett senare sammanhang

föreslår har en sådan anordning tett sig välmotiverad också ur

andra synpunkter än rent organisatoriska.

Enligt förslaget torde såsom tillsyningsmän i stor utsträckning kunna

anlitas tjänstemän vid hushållningssällskapen. Bland dessa är redan nu

många utbildade för verksamhet av nyss angivet slag. Utredningen räknar

med att kontrollverksamheten skall kunna i huvudsak handhas såsom ett

särskilt uppdrag vid sidan av vederbörande befattningshavares ordinarie

tjänst hos sällskapen. Tillsyningsmännen förutsättes skola förordnas av

lantbruksstyrelsen och i sin verksamhet vara direkt underställda styrelsen.

Utredningen anser att uppdraget med hänsyn till dess karaktär måste vara

förenat med tjänsteansvar. Hushållningssällskapens förbund säges ha under

hand förklarat sig berett att medverka till eu lösning av frågan om rekrytering

av tillsyningsmän enligt här skisserade riktlinjer. Ersättning för

tillsyningsmännens medverkan vid övervakningen föreslås skola utgå enligt

regler, om vilka överenskommelse träffas mellan lantbruksstyrelsen

och hushållningssällskapen. Utredningen anser sig ej ha anledning att gå

närmare in på sistnämnda spörsmål.

Åsidosättande av kvalitetsbestämmelserna — d. v. s. i allmänhet saluförande

av underhaltig vara — och överträdelse av märkningsföreskrifterna föreslås

skola medföra straff i form av dagsböter. Vidare föreslås att envar

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 35 år 1959

som fälles till ansvar för överträdelse av kvalitetsbestämmelserna skall vara

skyldig att återgälda från det allmänna uppburen ersättning för prov, som

ligger till grund för sakfällandet, ävensom att ersätta kostnaden för undersökning

av provet.

Med hänsyn till att bedömningen av bevisvärdet av prov och analysresultat

mången gång kan vara förenat med svårigheter anser utredningen att

åtalsrätten, såvitt avser åsidosättande av kvalitetsföreskrifterna, bör göras

beroende av framställning eller medgivande från den högsta sakkunniga

instansen, d. v. s. lantbruksstyrelsen.

Vad beträffar marknadsskyddet åt högklassig matpotatis anför utredningen

bl. a. att de förordade bestämmelserna för åstadkommande av ökad

tillgång på dylik matpotatis har till syfte att stödja den förstklassiga varan

i konkurrensen med vara av mera ordinär beskaffenhet. Utredningen fäster

uppmärksamheten på att författningsstadgat marknadsskydd i sådant syfte

redan finnes anordnat beträffande vissa slags livsmedel, bl. a. mejeriprodukter

och ägg. I fråga om inhemskt smör gäller sålunda enligt 45 § livsmedelsstadgan

att saluhållande får ske under benämning som anger eller antyder

att varan är av särskilt god beskaffenhet endast om smöret är s. k.

runmärkt mejerismör, vilket är benämningen på den högsta av 3 föreskrivna

kvalitetsklasser. Bestämmelser om villkor för begagnande av runmärket

meddelas av statens jordbruksnämnd och innefattar bl. a. föreskrift

om särskild kvalitetskontroll. Denna kontroll handhas av Svenska

kontrollanstalten för mejeriprodukter och ägg enligt av statens jordbruksnämnd

fastställt reglemente.

Vad sålunda gäller beträffande smör synes utredningen kunna tjäna såsom

förebild vid utformningen av marknadsskyddet för den förstklassiga

potatisen. En motsvarighet till kontrollanstalten föreligger redan i det statsunderstödda

kontrollorganet SMAK, vars reglemente, som redan nämnts,

fastställts av lantbruksstyrelsen. Utredningen erinrar om att SMAK står

under överinseende av lantbruksstyrelsen, som dessutom tillsätter ledamöterna

i kontrollorganets styrelse, samt att för den gren av SMAK:s kontrollverksamhet

som kallas stickprovskontrollen finnes inregistrerat ett varumärke

(SMAIv-märket), vilket torde kunna anses jämställbart med runmärket.

För SMAK-märkets användning gäller sålunda regler liknande dem

som meddelats beträffande runmärket. De innebär bl. a. att märket må begagnas

endast för potatis som är underkastad SMAK:s stickprovskontroll

och som fyller vissa av lantbruksstyrelsen fastställda förhållandevis stränga

krav i kvalitetshänseende. Vidare erinras om att denna kontroll står öppen

för envar som besitter erforderlig sakkunskap och som innehar lämplig

utrustning samt även i övrigt befinnes vara lämplig att deltaga i densamma.

Deltagarna måste förbinda sig att noga iakttaga alla om kontrollen utfärdade

bestämmelser.

På liknande sätt som skett i fråga om smör synes det utredningen kunna

stadgas, att matpotatis må saluhållas under benämning som anger eller

antyder att varan är av särskilt god beskaffenhet, endast om rätt föreligger

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 35 år 1959

15

att för potatisen använda SMAK-märket enligt därom av lantbruksstyrelsen

meddelade föreskrifter. Åsidosättande av den i författningen intagna

grundläggande regeln föreslås skola beläggas med straff i form av dagsböter.

Lantbruksstyrelsen förutsättes liksom f. n. skola äga det omedelbara överinseendet

över SMAIv:s verksamhet. Vidare skall kontrollorganets beslut,

såsom hittills, kunna överklagas hos lantbruksstyrelsen. överklagande tänker

sig utredningen kunna ifrågakomma särskilt vid fall av vägran av tillträde

till kontrollen eller uteslutning. Lantbruksstyrelsens övervakande

verksamhet anses emellertid icke böra stanna vid prövning av överklagande

beslut utan bör därjämte innebära kontinuerlig uppsikt över kontrollens

handhavande. Angeläget är bl. a. att styrelsen därvid med uppmärksamhet

följer och vid behov genast ingriper mot sådana förhållanden i samband

med kontrollen som skulle kunna leda till konkurrensbegränsning i någon

form eller eljest innebära ensidigt tillgodoseende av visst gruppintresse.

Som torde framgå av det föregående avses att på lantbruksstyrelsen skall

ankomma att fastställa fordringarna för de i allmänna handeln saluförda

kvalitetsklasserna. Utredningen lämnar dock vissa rekommendationer beträffande

dessa fordringar. Inledningsvis erinras därvid om att f. n. här i

landet förekommer 3 preciserade matpotatiskvaliteter, nämligen SMAKextra

prima och -prima samt Lantbruksförbundets ordinär, för vilka fordringarna

hänför sig till förekomsten av kokningsfel och »övriga fel» samt

till sorten. Vidare erinras om att föreskrifterna beträffande de båda högre

klasserna, extra prima och prima, f. n. fastställes av lantbruksstyrelsen på

förslag av SMAK, under det att Sveriges lantbruksförbund utfärdar föreskrifterna

beträffande klass ordinär.

I betraktande av det förhandenvarande kvalitetsläget anser utredningen

att mycket säkerligen skulle vara vunnet redan om klart undermålig potatis

kunde undanskaffas från marknaden. A andra sidan framhålles att det med

hänsyn till möjligheterna att täcka marknadsbehovet sannolikt vore vanskligt

att åtminstone i ett första skede ställa minimifordringarna högre än

de krav som nu gäller i fråga om klass ordinär. Syftet med den sortförteckning

som lantbruksstyrelsen förutsättes skola utfärda synes närmast vara

att från matpotatismarknaden successivt utesluta sorter som uppenbart

ej lämpar sig för konsumtion.

Fordringarna redan på den lägre av SMAK:s kvalitetsklasser beräknas bli

betydligt strängare än de allmänna kvalitetskraven. De får emellertid, framhåller

utredningen, å andra sidan ej ställas så högt alt de blir till hinder för

önskvärt deltagande i kontrollen. Det är nämligen av stor vikt att sådana

kvantiteter SMAK-märkt potatis kommer ut i marknaden att konsumenterna

mera allmänt får beröring därmed. I fråga om SMAK:s högre kvalitetsklass,

vilken förutsättes bli tämligen exklusiv, torde enligt utredningen kvalitetskraven

kunna fixeras utan samma grad av hänsyn till tillförseln. Såvitt utredningen

kunnat finna motsvarar SMAK:s nu gällande kvaliletsbestämmelser

på det hela taget väl här angivna fordringar. Utredningen förordar

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 35 år 1959

därför att SMAKrs bestämmelser åtminstone till en början infogas i det nya

marknadsregleringssystemet utan större ändringar.

I begynnelseskedet skulle enligt vad sålunda anförts fordringarna på de i

allmänna handeln saluförda kvalitetsklasserna bli följande.

Antal

koknings- fel, högst

Antal

övriga fel,

högst

Summa

felenheter,

högst

Högsta klassen (SMAK-extra prima)..................

3

5

—

Mellanklassen (SMAK-prima) ...................

6

10

—

Lägsta klassen (matpotatis av minimikvalitet)........

9

18

23

Utredningen förutsätter att, liksom f. n., endast sorter upptagna i Svensk

sortlista såsom höst- och vinterpotatis kommer att godtagas för klassificering

enligt SMAK:s regler. Vidare förutsättes att kvalitetsfordringarna, efter

hand som förhållandena det medger, skall kunna skärpas. Skärpningen anses

böra ske successivt och under hänsynstagande till regleringens ändamål.

Fordringarna på de högre kvalitetsklasserna torde enligt utredningen

ej böra sänkas i lägen när det tillfälligt är svårt att tillgodose marknadsbehovet

av sådan vara. Det blir nämligen av stor vikt att konsumenterna

får förtroende för den SMAK-märkta potatisens kvalitet. Däremot måste

man kanske räkna med att av försörjningsskäl kraven på den lägsta klassen

i undantagsfall skall kunna sänkas.

Utredningen förutsätter i fråga om den allmänna kvalitetskontrollen att

tillsynsverksamheten huvudsakligen skall bygga på stickprovskontroll

med viss koncentration till partihandels- och förpackningsleden men framhåller

samtidigt att betydelsen av kontroll i detaljhandeln fördenskull ej får förbises.

För att skapa garanti för att prover, som kan komma att föranleda beivrande,

blir allsidigt bedömda bör enligt utredningens mening i allmänhet

uttagas 2 prover, varav det ena i förseglat skick kvarlämnas i innehavarens

vård och det andra medtages av provtagaren för analys. Förekommer vid analysen

icke anledning till anmärkning mot kvaliteten skall den, hos vilken

provtagningen skett, äga förfoga över det kvarlämnade provet. I motsatt fall

skall på begäran också sistnämnda prov tillhandahållas för analys. Utredningen

räknar med att i fall där dubbelprov tages analys av det första provet

i stor utsträckning kommer att verkställas av tillsyningsmännen eller, enligt

avtal, vid SMAK:s laboratorier. Analys av det andra provet, där sådan

påkallas, anses böra ske hos statens centrala frökontrollanstalt.

Vissa allmänna bestämmelser rörande kvalitetsundersökningarna bör enligt

förslaget ingå i den grundläggande författningen. Samtidigt skall lantbruksstyrelsen

anförtros uppdraget att i form av anvisningar meddela närmare

föreskrifter angående förfarandet vid provtagning och analys. Utredningen

anser att styrelsen med sin mångåriga erfarenhet från matpotatiskontrollens

område och från annan snarlik kontrollverksamhet utan större

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 35 år 1959

17

svårighet bör kunna dra upp riktlinjerna för provtagnings- och analysarbetet

på sätt, som möjliggör ett tillgodoseende av de krav på analysresultatens

tillförlitlighet, som kan komma att ställas vid judiciell prövning i mål

om ansvar för överträdelse, som här avses.

Vad därefter angår organisationsfrågorna framhåller utredningen bl. a.

att den föreslagna regleringen icke påkallar några mera betydande nydaningar

i organisatoriskt avseende. Lantbruksstyrelsens föreslagna befattning

med författningsfrågor och andra ärenden som föranledes av regleringen

nödvändiggör icke några föreskrifter utöver dem som redan finnes

meddelade i styrelsens instruktion beträffande handläggning och avgörande

av ärenden i allmänhet.

Med regleringen sammanhängande ärenden torde, enligt utredningens

uppfattning, inom lantbruksstyrelsen komma att beredas å lantbruksbyrån,

där f. ö. även den omedelbara ledningen av tillsynsverksamheten förutsättes

skola utövas. Beslutanderätten i frågor, som berör den löpande tillsynen,

anser utredningen kunna delegeras till vederbörande byråchef. För

att lantbruksstyrelsen skall bli i tillfälle att med erforderlig uppmärksamhet

följa utvecklingen på marknaden och på ändamålsenligt sätt lämpa tillsynsverksamheten

därefter, anses det vidare vara nödvändigt att rapporter

om tagna prover och om utfallet av verkställda undersökningar regelmässigt

insändes till styrelsen från besiktningsmän och laboratorier. Dessa rapporter

bör registreras hos styrelsen. Styrelsen bör även föra register över

utdömda straff för överträdelser av kvalitets- och märkningsbestämmelserna.

De nya uppgifterna har beräknats påkalla inrättande av ytterligare

1 amanuens- och 1 biträdestjänst å lantbruksbyrån.

Den delvis nya ställning SMAK föreslås skola äga anses nödvändiggöra

vissa jämkningar i kontrollorganets nuvarande organisation. Bl. a. förordas

en justering beträffande sammansättningen av SMAK:s styrelse. Enligt

gällande reglemente består SMAK:s styrelse av 12 ledamöter och lika

många suppleanter, vilka utses av lantbruksstyrelsen. Lantbruksstyrelsen

utser vidare en av ledamöterna att vara ordförande. Styrelsen väljer inom

sig vice ordförande.

Av följande tablå framgår SMAK-styrelsens nuvarande och av utredningen

planerade framtida sammansättning.

2 Bihang till riksdagens protokoll 1 samt. Nr J.J

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 35 år 1959

Nuvarande Planerat

antal antal

Ändring

Ordförande............................................

Övriga ledamöter, utsedda efter förslag av nedan angivna

organisationer, etc.:

Sveriges lantbruksförbund ................

Riksförbundet Landsbygdens folk.........

!}

1

— 1

Sveriges potatisodlares riksförbund .........

2

2

IGA-förbundet...................

1

i

Kooperativa förbundet...............

1

i

Sveriges grossistförbund ...............

—

i

+ 1

Sveriges köpmannaförbund...................

1

i

Svenska lantmännens riksförbund.......

1

i

Husmodersorganisationer................

1*

2*

+ 1

Allmänna upphandlingsorgan.............

—

l4

+ 1

Statens centrala frökontrollanstalt............

1

1

Hushållningssällskapens förbund .............

2

1

— 1

Samarbetskommittén för potatisförsöksverksam- heten ....................

_

1

+ 1

Summa »Övriga ledamöter» 12

14

+ 2

Utredningen utgår ifrån att lantbrulcsstyrelsen liksom hittills skall utse

ordförande och övriga ledamöter i SMAKrs styrelse. Vad beträffar valet av

ordförande avses, som tablån utvisar, att lantbruksstyrelsen skall äga frihet

att gå utanför kretsen av de ledamöter som utsetts på förslag av olika

intressentorganisationer o. dyl. Vice ordförande skall enligt förslaget alltjämt

kunna utses av SMAK:s styrelse inom sig. Utredningen förutser att, om

en av styrelsens ledamöter utses till ordförande, vice ordföranden väljes ur

annan intressentgrupp än den ordföranden tillhör. För samtliga ledamöter

anses suppleanter böra utses i samma ordning som vid tillsättning av ledamöterna.

Kostnaderna för den särskilda kontrollen av SMAK-märkt eller för SMAKmärkning

avsedd malpotatis förutsättes liksom f. n. skola täckas med avgiftsmedel

som inflyter från deltagarna i kontrollen.

Den allmänna kvalitetskontrollen beräknas komma att omfatta dels fullständig

eller partiell analys av 20-kilogramsprover, dels undersökning av

mindre prover, tagna hos detaljhandeln. Antalet analyserade 20-kilogramsprover

anser utredningen böra kunna begränsas till 3 000 å 4 000 om året.

Omfattningen av den förenklade detaljhandelskontrollen blir självfallet

i hög grad beroende av de former, under vilka en dylik kontroll kan komma

att bedrivas. Man har emellertid räknat med att sådan kontroll skall

utföras vid betydligt fler företag än kontroll i form av analys av 20-kilogramsprover.

Enligt verkställda överslagsberäkningar skulle kostnaderna

1 Utsedd inom kretsen av »övriga ledamöter».

2 Utsedd inom eller utom kretsen av »övriga ledamöter».

* F. n. Sveriges husmodersföreningars riksförbund gemensamt med Kooperativa kvinnogillesförbundet.

4 Lantbruksstyrelsen förutsättes skola nominera förslagsställare.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 35 år 1959

19

för den offentliga övervakningen av marknadsregleringen, vid här antydd

kontrollintensitet, till en början komma att nppgå till ca 250 000 kr. per år

för att så småningom sjunka allt eftersom SMAK-märkning, såsom utredningen

förutsätter, blir vanligare. I angivna belopp inkluderas kostnaden

för den redan nämnda förstärkningen av lantbruksstvrelsens personal.

Utredningen, som dock understryker angelägenheten av att kontrollen

blir effektiv, framhåller att största möjliga återhållsamhet har iakttagits vid

beräkningen av kontrollintensiteten och att den angivna kostnaden därför

måste betraktas som en minimikostnad. Utslagen på all saluförd potatis

motsvarar den beräknade kontrollkostnaden ca 0,1 öre per kg.

Vid bedömning av kostnadens skälighet bör enligt utredningen beaktas

att den föreslagna regleringen, om den får åsyftad effekt, kommer att medföra

minskad kassation av potatis i hushållen, med stor sannolikhet motsvarande

ett värde betydligt överstigande 1 000 000 kr. per år. Till ydterligare

belysning av den ekonomiska betydelsen av minskad kassation vid

potatisberedning åberopas resultat ur eu av skolöverstyrelsen i samarbete

med Svenska stadsförbundet och statens institut för konsumentfrågor verkställd

rationaliseringsundersökning vid skolmåltidsverksamheten. Enligt

denna skulle en minskning av skalningsförlusterna från 30 till 20 procent

vid beredning av potatis för skolmåltider innebära en besparing vid landets

skolmåltider av storleksordningen 1 000 000 kr. per år.

Utredningen förutsätter att kontrollorganet SMAK även framgent skall

komma i åtnjutande av statsunderstöd. Hittills har statsbidraget utgjort

15 000 kr. per år. Den av utredningens förslag föranledda utvidgningen av

kontrollorganets verksamhet kommer emellertid att kräva en upprustning

av dess laboratorieresurser o. dyl. Utredningen föreslår att SMAK för detta

ändamål tilldelas ett särskilt bidrag i form av ett engångsanslag å 50 000 kr.

Olika utvägar att finansiera den allmänna kvalitetskontrollen genom uttagande

av kontrollavgifter har prövats av utredningen. Denna har emellertid

icke kunnat finna någon samtidigt enkel och effektiv metod för ändamålet.

Inom utredningen har vidare övervägts, huruvida icke ifrågavarande

kostnader skulle kunna bestridas av medel som inflyter i form av införselavgifter

för potatis. Eftersom en dylik anordning skulle förutsätta ändring

av den av 1956 års riksdag godkända principen för användning av de nämnda

införselavgiftsmedlen har utredningen avstått från att framlägga förslag

härom. Utredningen bär i stället stannat för att föreslå att kostnaderna för

den allmänna kvalitetskontrollen skall bestridas av statsmedel. Med hänsyn

till att den föreslagna marknadsregleringen torde komma att påverka producentpriserna

på matpotatis förordar utredningen vidare att de statliga bidragen

till dels täckande av kostnaderna för den allmänna kvalitetskontrollen,

dels upprustning av SMAK:s laboratorieresurser inräknas i det å riksstaten

under nionde huvudtiteln upptagna reservationsanslaget Prisreglerandc

åtgärder på jordbrukets område.

1 en till utredningsförslaget fogad reservation av herr Neryelius, i vilken

reservation utredningens expert herr Rosenqnist förklarat sig vilja instäm
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Kungl. Maj.ts proposition nr 35 år 1959

ma, utlalar reservanten att han icke kunnat ansluta sig till förslaget att

lagstiftningsvägen lösa de problem, som sammanhänger med förbättrandet

av den svenska malpotatisens kvalitet. Han anför att såväl odlare som handel

under de senaste åren bedrivit ett intensivt arbete i syfte att åstadkomma

en dylik kvalitetsförbättring. De insatser som här gjorts, har enligt

reservanten varit så omfattande och framgångsrika att alla skäl talar för

ytterligare och snara resultat. Denna utveckling skulle emellertid snarare

fördröjas än påskyndas av en lagstiftning som den föreslagna, och dessutom

skulle, såvitt kan bedömas, stora problem komma att uppstå vid tilllämpningen

av en lag av angiven innebörd, anser reservanten.

I ett gemensamt särskilt yttrande anför herrar Lindskog och Larsson

bl. a. att de — trots de enligt deras uppfattning otvivelaktigt uppkommande

olägenheterna för handeln med matpotatis och med hänsyn till att man vid

det nuvarande prissältningssystemet för jordbruksprodukter icke kan räkna

med en under alla förhållanden fri import — har velat medverka till de av

utredningen föreslagna åtgärderna. De förklarar sig ha övertygats om nödvändigheten

av att verkliga krafttag tages för att åt de svenska konsumenterna

bestående förbättra matpotatiskvalileten, men anser dock att den

föreslagna förordningen icke bör få längre giltighet än 5 år, varefter hela

frågan om fortsatt reglering bör tagas under omprövning.

Yttrandena

Allmänna synpunkter

De myndigheter och organisationer som yttrat sig över matpotatisutredningens

nu framlagda förslag delar praktiskt taget undantagslöst utredningens

uppfattning om behovet av fortsatta ansträngningar att förbättra

den saluförda matpotatisens kvalitet. De flesta tillstyrker även statligt ingripande

i en eller annan form för att påskynda en utveckling i sådan riktning.

Flertalet remissinstanser anser liksom utredningen att viss reglering

av matpotatismarknaden på grundval av en fristående författning bör

ifrågakomma. Åtskilliga instanser ställer sig dock mer eller mindre tveksamma

eller helt avvisande till det av utredningens båda huvudförslag som

innebär allmänt försäljningsförbud för potatis under viss kvalitet. Oreserverat

avstyrkande av utredningens förslag om marknadsreglering föreligger

endast i några få undantagsfall.

Genomförandet av en författningsreglering av matpotatismarknaden tillstyrkes

praktiskt taget enhälligt av organisationer som kan anses föra odlarnas

och konsumenternas talan, däribland Sveriges lantbruksförbund,

Riksförbundet Landsbygdens folk och husmodersorganisationerna, så ock

av Kooperativa förbundet. Företrädarna för den enskilda grossist- och minuthandeln

intar däremot en mera avvisande hållning, i de flesta fall helt

negativ.

Statskontoret finner märkligt om icke en av förhållandena påkallad sanering

av matpotatismarknaden skulle kunna åstadkommas av producent
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj.ts proposition nr 35 år 1959

och handelsorganisationerna utan den föreslagna författningsregleringen

på området. Ämbetsverket delar icke utredningens uppfattning att en fri

import ej bör rekommenderas som centralt medel att sanera potatismarknaden.

Enligt dess mening måste tvärtom vetskapen om att importhindren

kan avlägsnas utgöra ett verksamt regulativ. Av bl. a. dessa skäl avstyrker

statskontoret den av utredningen föreslagna författningsregleringen.

Riksräk,enskapsverket anser tveksamt, huruvida en kostnadskrävande

särskild marknadsreglering i enlighet med utredningens förslag är påkallad

eller lämplig. På längre sikt lika goda resultat anser ämbetsverket

kunna ernås genom att åtgärderna från statens sida begränsas till att avse

tillskapandet av ett marknadsskydd för potatis av högre kvalitet. Bestämmelser

härom samt de av utredningen föreslagna märkningsföreskrifterna

skulle kunna införas i livsmedelsstadgan, anser verket.

Matpotatisutredningens förslag biträdes av arméintendenturförvaltningen.

Det tidigare problemet med att förse militär personal med godtagbar matpotatis

anser marinförvaltningen numera vara löst på ett tillfredsställande

sätt. Dess utlåtande har därför begränsats till ett konstaterande att de problemställningar

som behandlats i delbetänkandet i stort sett icke föreligger

vid utnyttjande av matpotatis i militär utspisning.

Liksom riksräkenskapsverket finner flygförvaltningen det tveksamt om

lagstiftning skall tillgripas för att nå målet »bättre matpotatis». Det finns

emellertid, framhåller förvaltningen, anledning förmoda att detaljhandeln

och de enskilda hushållen under lång tid kommer att släpa efter i fråga

om sakkunskap och åtminstone teoretiskt kan det därvid tänkas att, sedan

storhushållen vid sina upphandlingar erhållit de högre kvaliteterna, de

enskilda hushållen måste åtnöjas med de lägre. Förvaltningen ansluter sig

därför till det särskilda yttrandet av herrar Lindskog och Larsson, vilket

bl. a. innebär att lagstiftningen begränsas till 5 år, varefter hela frågan om

fortsatt reglering tas under omprövning.

Medicinalstyrelsens avdelning för sinnessjukhusens ekonomiska förvaltning

upplyser att — enligt av medicinalstyrelsen utfärdade bestämmelser —

endast SMAK-kontrollerad potatis bör ifrågakomma vid leveranser till statens

sinnessjukhus och såvitt möjligt uteslutande potatis av kvalitetsklass

prima. Tillräckliga mängder av kvalitetskontrollerad potatis för att alltid

möjliggöra avslut om leverans till sjukhusen av enbart viss klass finnes

emellertid ännu ej i marknaden. Särskilt inom mindre odlingsdistrikt torde

det förekomma att allmänna inrättningar av olika slag uppsuger så stora

partier kvalitetsmärkt potatis att marknaden i övrigt i stort sett får nöja

sig med en vara som icke ens uppfyller fordringarna för klass ordinär. Med

utgångspunkt från nämnda erfarenheter av potatishandeln f. n. anser sig

avdelningen böra tillstyrka utredningens förslag.

Utredningens förslag är enligt statens institut för folkhälsan välbetänkta

och institutet finner de olika bestämmelserna i det framlagda författningsförslaget

väl avvägda. På grund härav tillstyrker institutet förslaget. Även

opaginerad Kontrollera mot PDF

-- Kungl. Maj.ts proposition nr 35 år 1959

skolöverstyrelsen menar att det framlagda förslaget är välbetänkt men finner

det tveksamt om den föreslagna omfattande och dyrbara kontrollapparaten

är erforderlig, överstyrelsen tillstyrker med denna erinran bifall till

förslaget.

Utredningens uppfattning att tillfredsställande förhållanden knappast kan

åvägabringas på potatismarknaden utan att särskilda åtgärder företages

irmi statsmakternas sida delas av lantbruksstyrelsen. Styrelsen tillstyrker

därför utredningsförslaget i princip. Också statens jordbruksnämnd ansluter

sig till huvuddragen i utredningens förslag.

Kommerskollegium erinrar om att sedan länge i vårt land har gällt den

principen att rätten till näringsutövning skall vara fri och att statsmakterna

icke skall ingripa mot de enskilda näringsutövarna med reglerande

bestämmelser. Kollegium är dock ense med utredningen om att lämpliga åtgärder

bör vidtagas i syfte att säkerställa tillgången på god matpotatis. Ämbetsverket

finner utredningens undersökningar ge vid handen att — vid sidan

av andra åtgärder — av staten utfärdade bestämmelser angående matpotatisens

kvalitet är behövliga för att påskynda utvecklingen. Bestämmelserna

bör lämnas i livsmedelsstadgan, anser kollegium. Emellertid synes det

kollegium föga lämpligt att statsmakterna helt förbjuder försäljning av potatis

såsom livsmedel, därest den väl icke uppfyller vissa fastställda villkor

i fråga om kvalitet in. in. men dock ej är otjänlig som människoföda. I stället

föreslås att såsom livsmedel saluförd matpotatis indelas i de 3 grupperna

»prima» och »ordinär», i fråga om vilka potatisen skall uppfylla av

Jantbruksstyrelsen fastställda villkor, samt »övrig», varvid förpacknings- och

märkningstvång skall föreligga endast beträffande gruppen »prima». Därest

det skulle visa sig att det av kollegium sålunda förordade systemet — vid

sidan av upplysningsverksamhet hos odlarna, fortsatt arbete inom SMAK

samt lämpligt avvägd import för befrämjande av konkurrensen — icke skulle

leda till målet bör strängare åtgärder övervägas, anser kollegium.

Kommerskollegium har inhämtat yttrande från samtliga handelskamrar.

Följande av dessa avstyrker förslaget om författningsreglering av matpolatismarknaden,

nämligen Östergötlands och Södermanlands handelskammare,

handelskammaren för Örebro och Västmanlands län samt Västernorrlands

och Jämtlands läns handelskammare. Även Stockholms läns handelskammare

avstyrker förslagets genomförande, i vart fall under en 5- årsperiod, under vilken andra åtgärder bör prövas i syfte att höja den

svenska matpotatiskvaliteten. På motsvarande sätt finner Gotlands handelskammare

att en statlig reglering av handeln med matpotatis bör ytterligare

övervägas och icke tillgripas annat än om andra vägar till frågans

lösning icke visar sig förefinnas. Också Norrbottens och Västerbottens läns

handelskammare avstyrker det framlagda förslaget, i varje fall så länge

ej är fullt klarlagt att bättre matpotatis icke går att erhålla på frivillighetens

väg. Smålands och Blekinge handelskammare vill ej motsätta sig

att utredningens förslag genomföres försöksvis, under det att Västergötlands

och Norra Hallands handelskammare kommit till slutsatsen att en lagstad
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj.ts proposition nr 35 år 1959

gad reglering av niatpotatismarknaden är den bästa lösningen trots att, enligt

handelskammarens mening, i princip är önskvärt att undvika marknadsregleringar

författningsvägen. Handelskammaren i Gävle tillstyrker

den föreslagna författningsstadgade regleringen av potatismarknaden, men

dess åsikt är i likhet med herrar Lindskogs och Larssons att förordningen

ej bör ges längre giltighetstid än 5 år, varefter hela frågan om fortsatt

reglering bör tagas under förnyad prövning. De 3 återstående handelskamrarna

avstyrker förslaget om »försäljningsförbud» men ställer sig positivare

till åtgärder för skydd åt högre kvaliteter. Sålunda anför Skånes handelskammare

bl. a. att därest legala åtgärder befinnes obetingat erforderliga,

den statliga regleringen av matpotatishandeln borde kunna inskränkas till

att skapa ett stöd för de kvalitetssträvanden, som uppbäres av SMAK-organisationen.

Bestämmelsen om att matpotatis skall få saluhållas under benämning

som anger eller antyder att varan är av särskilt god beskaffenhet

endast om rätt föreligger att använda SMAK-märket skulle alltså bli den

centrala. Enligt handelskammarens uppfattning borde denna bestämmelse

därjämte för matpotatis i förpackat skick lämpligen kunna kompletteras

med den av utredningen föreslagna obligatoriska märkningsregeln. Handelskammaren

i Göteborg anför att en lagstiftning angående kvalitetsnormer

i stort sett överensstämmande med dem som angivits i förslaget borde kunna

genomföras på sådant sätt att saluförande av potatis med angivna kvalitetsbeteckningar

»prima» och »extra prima» bleve föremål för särskilda

skydds- och kontrollbestämmelser. Rätten att använda dessa kvalitetsbeteckningar

kunde anknytas till den redan existerande SMAK-kontrollen, anser

handelskammaren, som också konstaterar att kriminalisering av överträdelse,

d. v. s. oberättigat användande av beteckningarna och SMAK-märket,

utan särskilda svårigheter bör kunna genomföras. Det må härutöver endast

tilläggas att handelskammaren i Karlstad ur rent principiella synpunkter

avstyrker utredningens föreliggande lagstiftningsförslag. Handelskammaren

uttalar likväl att den statliga regleringen av matpotatishandeln i

varje fall tills vidare borde kunna inskränkas till att skapa ett effektivt

stöd åt de kvalitetssträvanden som den statsunderstödda SMAK-organisationen

företräder.

Ombudsmannaämbetet för näringsfrihetsfrågor anmäler tvekan i fråga

om lämpligheten att genom lagstiftning av föreslagen innebörd främja tillgången

på fullgod matpotatis samt anser det önskvärt att andra metoder

än en offentlig reglering mer ingående undersökes. Ämbetet erinrar om att

1953 års konkurrensbegränsningslag avser bl. a. att under vissa förutsättningar

ge enskilda företagare skydd mot att deras näringsutövning försvåras

eller hindras av enskilda konkurrensbegränsningar. Ämbetet ifrågasätter

mot bakgrunden härav det berättigade i att för avsett syfte genomföra

eu statlig handelsreglering, som på ett avgörande sätt kommer att

påverka enskilda företagares möjligheter att fortsätta sin näringsutövning.

Man får enligt ämbetet ej heller bortse från att en reglering i överensstämmelse

med utredningens förslag av partihandeln med matpotatis på längre

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Kungl. Maj.ts proposition nr 35 år 1959

sikt kan ge underlag för uppkomsten av enskilda konkurrensbegränsningar

med verkningar, som möjligen kan visa sig olämpliga ur allmän synpunkt.

Enligt ombudsmannaämbetets uppfattning talar sannolikheten för att

efter genomförande av utredningens förslag partihandeln med matpotatis

kommer att koncentreras till större företag, vilkas antal kommer att bli

begränsat i förhållande till lämpliga avsättnings- och distributionsområden.

Stordrift av här avsett slag kan dock medföra en ur samhällsekonomisk

synpunkt förmånlig rationalisering.

Statens institut för konsumentfrågor ansluter sig i allt väsentligt till utredningens

förslag. Statens konsumentråd tillstyrker förslaget om skydd

för den högklassiga potatisen. Rådet hyser däremot vissa farhågor för att ett

förbud för saluförande av matpotatis under en viss kvalitetsgräns kommer

att verka kvalitetssänkande och är också betänksamt mot de praktiska möjligheterna

att genomföra ett regleringsförfarande på detta område. Om det

emellertid anses nödvändigt att en marknadsreglering av matpotatis enligt

utredningens förslag genomföres, bör den enligt rådets mening vara tidsbegränsad.

Utredningens förslag beträffande en förordning angående förbud mot

saluförande av matpotatis under en viss minimikvalitet tillstyrkes av statens

centrala frökontrollanstalt. Vad gäller marknadsskyddet för de högre

kvaliteterna anser anstalten visserligen att utredningsförslaget innebär ett

kraftigt ingrepp i den fria handeln. Mot bakgrunden av att något slags ingripande

under alla förhållanden är önskvärt samt att mycket av detaljutformningen

överlämnas till lantbruksstyrelsen, som allt efter som erfarenhet

vinnes kan anpassa tillämpningen efter förhållandena, motsätter sig

dock anstalten ej att även denna del av förslaget genomföres.

Styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök tillstyrker

i princip de i betänkandet föreslagna åtgärderna för att åstadkomma bättre

förhållanden inom potatishandeln. Statens lantbruksförsöks försökskollegium,

varifrån yttrande i ärendet inhämtats, anser bl. a. att regleringen

endast bör avse yrkesmässig överlåtelse till detaljhandel och till konsument

och att sålunda ingen minimikvantitet fastställes för överlåtelse av

sorteringsråvara från odlare till handelsföretag som regelbundet bedriver

sorteringsverksamhet. Samtidigt har lantbrukshögskolans lärarkollegium

uttalat att självsaneringen av marknaden går långsamt och att strävandena

till bättre förhållanden är förtjänta att stödjas genom en begränsad författningsreglering.

Lärarkollegiet delar på denna punkt den uppfattning

som företrädes av utredningens majoritet.

Från Svenska landstingsförbundets sida hävdas att en författningsreglering

i enlighet med utredningsförslaget icke är erforderlig när det gäller

storkonsumenterna. Dessa har nämligen relativt goda förutsättningar att

tillgodogöra sig fördelarna av den nuvarande kvalitetskontrollen i SMAKrs

regi. Däremot bestrider förbundsstyrelsen ej utredningens uppfattning att

de enskilda hushallens ställning skulle kunna motivera lagstiftning i ämnet.

Förbundsstyrelsen ifrågasätter dock om man icke borde avvakta, huruvida

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj.ts proposition nr 35 år 1959

utvecklingen inom potatismarknaden genom olika åtgärder från såväl producent

som konsumentorganisationer kan ges den önskvärda inriktningen

utan lagstiftning. Utredningens undersökningar och uttalanden samt dess

förslag till förordning i ämnet anser förbundsstyrelsen utgöra starka incitament

till en frivillig intensifierad kvalitetsförbättrande verksamhet främst

inom producent- och hancfelsleden.

Däremot tillstyrker Hushållningssällskapens förbund utredningens förslag

om författningsreglering av matpotatismarknaden och har ej heller

något att erinra mot den utformning därav som rekommenderas i delbetänkandet.

Förbundet ifrågasätter dock om man icke för en så omfattande

reglering, som det här är fråga om, inledningsvis bör göra denna mer begränsad

än vad som föreslagits. Ikraftträdandet av bestämmelserna rörande

marknadsskyddet åt den bättre varan torde enligt förbundet sålunda

kräva något längre övergångstid än övrig del av regleringen. Mot innehållet

i förbundsstyrelsens utlåtande har ledamoten herr Pålsson reserverat

sig. Denne anser att det dels vore direkt olämpligt att pålägga hushållningssällskapens

tjänstemän rent fiskaliska uppgifter av här ifrågavarande

slag och dels att det här gäller uppgifter, som bättre kan lösas av producentoch

konsumentorganisationerna i samverkan. Resultaten av de nu pågående

frivilliga åtgärderna för förbättrandet av matpotatisens kvalitet synes

jämväl bliva så positiva att genomförandet av en marknadsreglering av föreslagen

natur borde tills vidare anstå, hävdar reservanten.

Beträffande inställningen bos vissa hushållningssällskap, varom förbundet

har gjort sig underrättad, må följande anföras. Utredningens förslag

tillstyrkes av Södermanlands läns, Kronobergs läns, Kalmar läns södra, Kristianstads

läns, Malmöhus läns och Västernorrlands läns hushållningssällskap.

Kalmar läns södra hushållningssällskap förordar dock en översyn av

författningsbestämmelserna efter viss tid, förslagsvis 3 år. Kristianstads

läns hushållningssällskap framhåller bl. a. att det är ytterst viktigt att utöver

SMAK-märkt potatis under inga förhållanden några andra kvalitetsmärkningar

får förekomma. Det må vidare nämnas att Västernorrlands läns

hushållningssällskap föreslår att minst 2 år skall förflyta mellan förordningens

utfärdande och dess ikraftträdande. Skaraborgs läns hushållningssällskap

intar eu särställning, såtillvida att sällskapet visserligen menar att

ett mera aktivt ingripande från det allmännas sida erfordras, men å andra

sidan anser att starka betänkligheter kan anföras mot att en önskvärd sanering

och rationalisering av matpotatisdistributionen åstadkommes på det

sätt som utredningen föreslagit. Sällskapet förordar att förslaget omarbetas

så att de tilltänkta bestämmelserna för matpotatisdistributionen inordnas i

redan befintlig livsmedelslagstiftning, varvid den första och angelägnaste

åtgärden bör vara att sanera marknadsförandet av den stora mängd matpotatis

som nu är helt okontrollerad.

SMAK biträder utredningsförslaget. Direktör Nergelius, ICA-förbundet,

har mot styrelsens beslut anmält avvikande mening under hänvisning till

sin till utredningens förslag fogade reservation. Agronom E. Jönsson, sta
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

-G Kungl. Maj:ts proposition nr 35 år 1959

tens centrala frökontrollanstalt, har avgivit reservation som i allt väsentligt

har anknytning till synpunkter som anföres i frökontrollanstaltens yttrande.

Härjämte har särskilt yttrande avgivits av ombudsman J. Ericsson, Sveriges

köpmannaförbund.

Eftersom verkställda undersökningar visar att betydande mängder potatis

av undermålig beskaffenhet säljes som matpotatis, är det enligt Varudeklarationsnämnden

synnerligen eftersträvansvärt att åtgärder vidtages som leder

till kvalitetssanering. Nämnden, som ej går närmare in på de allmänna riktlinjerna

i utredningens förslag, kan ej ansluta sig till tankegången att man

kanske måste räkna med att av försörjningsskäl kraven på den lägsta klassen

i undantagsfall skall kunna sänkas. I sådana fall bör frågan kunna lösas

genom att antingen förordningen tillfälligt slopas eller kvalitetskraven

tillgodoses genom potatisimport, anser nämnden. Däremot biträder nämnden

utredningens uppfattning att fordringarna på de högre kvalitetsklasserna

ej torde böra sänkas i lägen när det blir svårt att tillgodose marknadsbehovet

med sådan vara.

Sveriges lantbruksförbund tillstyrker i princip utredningens förslag till

reglering av matpotatishandeln, eftersom förslagets genomförande bör leda

till en relativt snabb förbättring av matpotatismarknaden. Framförda betänkligheter

mot författningsmässiga föreskrifter bör få vika, även om det

kan förutses, att genomförandet i vissa fall kommer att medföra svårigheter

för såväl odlarna som handeln, anser förbundet. Detta uttalar vidare

bl. a. att eu begränsning av förordningens giltighetstid torde vara lämplig

i och för omprövning av systemet. Härjämte framhålles att ett genomförande

av förslaget får förutses medföra väsentligt ökat behov av sorteringsanläggningar

och utrustning därav.

Även Riksförbundet Landsbygdens folk tillstyrker förslaget om en marknadsreglering.

Förbundet stryker under att matpotatismarknadens problem

ej kan lösas av odlingen ensam och framhåller i anslutning därtill att potatishandelns

organisation är en lika viktig faktor. Landets matpotatisodlare

är ej betjänade av en förordning som ej lämnar full garanti för att den icke

ansvarskännande delen av den grupp, som är mer eller mindre engagerad

i potatishandeln, antingen försvinner eller blir hårt kontrollerad. En auktorisation

skulle ha varit befrämjande härvidlag, anser riksförbundet, som

emellertid samtidigt förklarar sig dela utredningens uppfattning om nackdelarna

med ett dylikt system med hänsyn till den kontroll och insyn som

erfordras och det intrång ur näringsfrihetssynpunkt som sker vid en begränsning

av auktorisationsrätten. Riksförbundet anser ej att utredningens

förslag är tillfyllest för att åstadkomma en ordentlig förbättring på området.

För att möjliggöra eventuella förändringar i bestämmelserna, när erfarenhet

vunnits, förordas den tidsbegränsning som föreslagits i särskilt

yttrande.

Det i betänkandet framlagda förslaget om författningsreglering av matpotalismarknaden

utgör enligt Sveriges potatisodlares riksförbund ett vik
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj.ts proposition nr 35 år t95(J

tigt led i en behövlig sanering av svensk matpotatishandel. Förbundet tillstyrker

därför förslaget livligt. I utredningens uttalande att det icke kan

anses uteslutet att en allmän översyn av regleringen kan bli aktuell efter

några års tillämpning har förbundet dock intolkat uppfattningen att regleringen

skall avskaffas, om den framdeles skulle visa sig obehövlig. Även

Svenska lantmännens riksförbund tillstyrker i princip utredningsförslaget

och hänvisar i övrigt till det av Sveriges lantbruksförbund avgivna utlåtandet.

Kooperativa förbundet tillstyrker utredningens förslag med den begränsningen

att förordningens giltighet bör bestämmas till 5 år.

De missförhållanden som kunnat konstateras i fråga om den svenska

potatismarknaden torde enligt Sveriges grossistförbund i icke ringa mån

kunna tillskrivas de statliga regleringsåtgärder i form av pris- och

importkontroll, som var rådande under 1940- och början av 1950-talen.

Förbundet anser att utredningen underskattat de frivilliga insatser som

skett under de senaste åren för att åstadkomma bättre förhållanden på polatismarknaden,

såväl bland odlarna som inom handeln. För att ytterligare

stimulera denna utveckling är det enligt förbundet i första hand av betydelse

att åtgärder vidtages för att höja kvaliteten i fråga om själva odlingen.

Förbundet understryker vidare betydelsen av import såsom stimulans

åt strävandena att förbättra kvaliteten. De betingelser under vilka

produktionen och distributionen av matpotatis sker i dag skulle enligt förbundets

uppfattning ej främjas genom lagstiftning, utformad enligt utredningens

majoritetsförslag. Förbundet hemställer därför att förslaget i denna

del icke måtte föranleda någon åtgärd.

Sveriges köpmannaförbund påpekar att utsikterna att åstadkomma en

förbättring på marknaden huvudsakligen beror på möjligheterna att få fram

fullgod råvara. Det centrala problemet blir härvid att vidtaga åtgärder för

att förbättra odlingen, anser förbundet, som för sin del förordar att — i

avvaktan på resultatet av de frivilliga åtgärder som på senare tid vidtagits

och fortsatta liknande åtgärder — de föreslagna lagstiftningsåtgärderna

uppskjutes på 5 år. Under tiden bör odlarna stimuleras att framställa bättre

produkter, import möjliggöras i lämplig omfattning, medel anslås för

att göra konsumenterna mera kvalitetsmedvetna samt SMAKrs minimifordringar

skärpas. Skulle det emellertid visa sig att tillfredsställande

resultat likväl icke kan uppnås på frivillighetens väg, bör sedan de 5 åren

förflutet ånyo övervägas vilka åtgärder som måste vidtagas.

Enligt Sveriges speceri- och lanthandlare förbunds åsikt bör de åtgärder

som skall vidtagas för att höja kvaliteten på matpotatis i första hand syfta

till att stimulera odlingen av kvalitetspotatis. Detta spörsmål beröres i mycket

liten utsträckning i föreliggande delbetänkande, framhåller förbundet,

som anser sig böra avstyrka utredningens förslag om tvångsreglering med

ty följande kontrollåtgärder in. in., så länge andra och effektivare åtgärder

lämnats oprövade. Förbundet understryker i sammanhanget den stimule
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj.ts proposition nr 35 år 1959

rande effekt på den inhemska potatisodlingen som en friare import av högklassig

potatis kan medföra. Utredningens förslag rörande marknadsskyddet

för matpotatis av bättre kvalitet tillstyrker däremot förbundet. Någon

särskild författning för detta ändamål anser förbundet dock ej erforderlig

utan bestämmelser därom bör kunna införas i livsmedelsstadgan.

Föreningen Stockholms potatis- & grönsaksgrossister anser sig kunna

konstatera att sedan utredningen påbörjats en så väsentlig förbättring av

kvaliteterna på matpotatis ägt rum att det framlagda förslaget till förordning

icke längre är aktuellt. Föreningen ansluter sig vidare till de synpunkter

som framförts i den av herr Nergelius gjorda reservationen.

Sveriges husmodersföreningars riksförbund tillstyrker utredningens förslag

om införande av viss minimikvalitet för matpotatis samt om skydd

för matpotatis av högre kvalitet mot vilseledande varubeteckningar. Sammalunda

är förhållandet med Kooperativa kvinnogillesförbundet. Det senare

förbundet anser dock liksom herrar Lindskog och Larsson att förordningen

icke bör få längre giltighet än 5 år, varefter hela frågan om fortsatt

reglering bör tagas under omprövning.

Utformningen av bestämmelserna om marknadsskydd

åt högklassig matpotatis

I sitt yttrande fäster statens jordbruksnämnd uppmärksamheten på att

enligt utredningens förslag får matpotatis saluhållas under benämning, som

angiver eller antyder att varan är av särskilt god beskaffenhet »endast om

rätt föreligger att för potatisen använda det för Svensk matpotatiskontroll

inregistrerade varumärket (SMAK-märket)». Nämnden har visserligen i princip

intet att erinra mot denna bestämmelse, vilken är avsedd att utgöra ett

stöd för strävandena att på frivillighetens väg höja kvaliteten på den saluförda

matpotatisen. Den ifrågasätter emellertid, om bestämmelsen ej bör

erhålla en på visst sätt ändrad utformning. Enligt den föreslagna avfattningen

synes det nämligen icke erfordras att potatisen är SMAK-märkt utan

endast att rätt föreligger att SMAK-märka potatisen. Det skulle sålunda

vara tillräckligt att förpackaren eller säljaren är ansluten till SMAK-kontrollen

och att potatisen är av sådan beskaffenhet som fordras för SMAKmärkning.

I praktiken skulle det emellertid erbjuda stora svårigheter, om

man vid kontroll av efterlevnaden av denna bestämmelse i varje särskilt

fall skulle behöva taga prov på varan för att genom undersökning av provet

kontrollera om varan är av sådan beskaffenhet som nu nämnts. Denna

olägenhet kan, anser nämden, minskas om man i stället uppställer kravet

att potatis för att få saluhållas under sådan benämning som här är i fråga

skall vara SMAK-märkt.

Även lantbruksstyrelsen har berört föreliggande spörsmål. Styrelsen anser

att stadgandet om »rätt föreligger» att använda SMAK-märket icke är

tillfyllest för att varan skall få utbjudas såsom vara av särskilt god beskaffenhet.

Den menar att bestämmelsen i stället torde böra givas en sådan

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 35 år 1959

utformning att varan får anges vara av särskilt god beskaffenhet endast om

den är märkt med det av SMAK inregistrerade varumärket.

På motsvarande sätt framhåller Sveriges lantbruksförbund att det av utredningens

förslag ej framgår, huruvida företag som saluför potatis under

angivande av att den är av SMAK-kvalitet också är skyldigt att å förpackningarna

anbringa motsvarande SMAK-märke. Så bör enligt förbundets mening

vara fallet.

Kvalitets- och märkningsbestämmelsernas tillämpning

Enligt flygförvaltningen bör kvaliteten »ordinär» icke vara norm för lägsta

tillåtna kvalitet på matpotatis inom potatishandeln annat än övergångsvis

till dess potatisodlarna genom upplysning och propaganda i kombination

med prisåtgärder stimulerats till att få fram tillräckliga mängder av

bättre kvaliteter än f. n. Förvaltningen anser att det icke torde råda någon

tvekan om att en hög kvalitet på matpotatis medför bättre utvinning och

motiverar ett pris, som gör odlingen av dylika högre kvaliteter lönsam.

En liknande tankegång framföres av medicinalstyrelsens avdelning för sinnessjukhusens

ekonomiska förvaltning. Denna är ej övertygad om att de

stora konsumentgrupper, som icke vill godtaga den av utredningen som

minimikvalitet rekommenderade »ordinär», blir tillgodosedda genom lagstiftningen.

På grund härav bör minimikvaliteten »ordinär» blott försöksvis

tillämpas och fastställas för längre period endast under förutsättning

att det under försökstiden visat sig att utfallet av kvalitet »prima» blivit

tillräckligt stort, hävdar avdelningen.

Statens institut för konsumentfrågor instämmer i utredningens rekommendation

att kvalitetsfordringarna för de högre kvalitetsklasserna ej bör

sänkas i lägen, när det tillfälligt är svårt att tillgodose marknadens behov

av sådan vara. Om minimikraven av försörjningsskäl i undantagsfall nödgas

sänkas, bör konsumenterna informeras om detta och om orsaken därtill.

Lantbrukshögskolans lärarkollegium ifrågasätter om förpackad potatis

icke alltid borde uppfylla vissa minimifordringar utöver dem som skall

gälla för den lägsta tillåtna kvaliteten och förslagsvis de minimifordringar

som gäller för SMAK-märkningcn, antingen denna utnyttjas som kvalitetsinärke

eller icke.

Varudeklarationsnåmndcn hävdar att förutsättningar för en på objektiva

normer grundad varudeklaration ej föreligger beträffande potatis. Om

utredningens förslag till förordning, trots systemets bristande objektivil et,

ändock kommer att genomföras, förordar nämnden bl. a. att obligatoriskt

för konsumentförpackad potatis på emballaget lämnas upplysning icke

blott om den kvalitetsklass till vilken en förpacknings innehåll är att hänföra

utan jämväl om övriga i marknaden förekommande klasser. Vidare

föreslås att de av utredningen rekommenderade beteckningarna, vilka enligt

nämndens mening ej synes ha vunnit förtroende i konsumentlägret,

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 35 år 1959

ersättes med nya samt att uppgift om storleksklassen obligatoriskt skall

återfinnas på förpackning, vari matpotatis saluhålles. Nämnden påpekar att

det vore önskvärt att större konsumentförpackningar försåges med en förvaringsanvisning.

Sveriges lantbruksförbund stryker under att genom successiv höjning av

minimifordringarna kan uppnås en fortgående kvalitetsförbättring. Liksom

utredningen anser förbundet att minimifordringarna i begynnelsestadiet

dock icke bör sättas högre än som motsvarar fordringarna för nuvarande

ordinär-kvalitet.

Enligt Sveriges köpmannaförbund är minimifordringarna för SMAK:s

kvalitetsklass »prima» allt för låga och motsvarar icke rimligen kravet på

kvalitetspotatis. Förbundet rekommenderar en översyn av SMAK:s kvalitetsbestämmelser.

Nedre kvalitetsgränsen för matpotatis får ej sättas så lågt att köparnas

förtroende för regleringen i följd därav skulle kunna rubbas framhåller

Sveriges husmodersföreningars riksförbund. Detta önskar tillstyrka den av

utredningen förordade kvalitetsgränsen endast under förutsättning att man

allvarligt eftersträvar att snarast skärpa kraven på miniinikvaliteten.

övervakning m. m.

De vanskligheter som — i synnerhet i gränsfall — kan uppstå vid kvalitetsbestämning

av matpotatis påpekas i en del av de avgivna remissyttrandena.

I flertalet fall synes dock de planerade anordningarna i vad avser

övervakningen anses tillräckligt tillförlitliga. Härjämte återfinnes i ett par

av yttrandena synpunkter på praktiska frågor med anknytning till den allmänna

kvalitetskontrollen och SMAK:s kontrollverksamhet.

Som redan nämnts har skolöverstyrelsen visserligen förklarat sig intet ha

att erinra emot att frågan om bättre matpotatis löses genom författningsbestämmelser

enligt utredningens förslag. Ämbetsverket finner dock tveksamt

om den föreslagna omfattande och dyrbara kontrollapparaten är erforderlig.

Statens jordbruksnämnd är av den uppfattningen att vad som framför

allt kan inge tveksamhet beträffande lämpligheten av att uppställa vissa

minimifordringar rörande beskaffenheten av saluförd matpotatis synes

vara frågan, huruvida det är möjligt att trygga efterlevnaden av dylika

minimibestämmelser. Nämnden anser det vara tydligt att det, om bestämmelserna

ej skall bli en tom bokstav, är nödvändigt att utöva en ganska

omfattande kontroll. Genom anordningar av det slag som utredningen

förutsatt bör det emellertid enligt nämndens uppfattning vara möjligt att

skapa en kontroll, som kan väntas åtminstone i stort sett vara tillräcklig

för att få avsedd verkan.

När det gäller sättet för beteckningar och kontroll av de högre kvaliteterna

åsidosätter utredningen enligt statens centrala frökontrollanstalt det statliga

kontrollorganet och behandlar ensidigt det halvstatliga, som skjutes i för
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 35 år 1959

31

grunden. Frökontrollanstalten anser att dess auktorisering att utföra kvalitetsanalyser

å matpotatis bör bibehållas och kontrollen över potatisproduktion

och -distribution bör berättiga till samma kvalitetsbeteckningar för

statens centrala frökontrollanstalt och SMAK. Anstalten erinrar i sammanhanget

om att dess arbetsresurser på potatisområdet i hög grad utökats genom

tillkomsten av ett nytt potatislaboratorium vid den nya institutionen

i Stora Råby vid Lund.

Även om tillsynen i främsta rummet torde komma att äga rum i handelsledet

och handhavandet därför mera vore eu angelägenhet för statens jordbruksnämnd

vill styrelsen för Hushållningssällskapens förbund tillstyrka

att ifrågavarande uppdrag lämnas åt lantbruksstyrelsen, framför allt av

det skälet att vad som framkommer vid tillsynen hänger så intimt samman

med och faller tillbaka på åtgärder i producentledet. Förbundsstyrelsen är

— i likhet med Skaraborgs läns hushållningssällskap -— tveksamt om lämpligheten

av att alltför mycket engagera sällskapens tjänstemän i kontrolluppdrag

inom konsumtionsledet eller detaljhandeln. Å andra sidan är förbundsstyrelsen

väl medveten om svårigheten att i en reglering av föreliggande

speciella slag åtminstone till en början anskaffa kontrollanter eller

tillsyningsmän med erforderlig kompetens. Vidare anföres som ett skäl för

anlitande av sällskapens personal att denna genom informationer och upplysningar

under kontrollarbetet skulle kunna ge handelns folk en förbättrad

kunskap och kännedom om potatisproblemen, vilket, enligt förbundet,

på många håll torde vara nog så behövligt. Förbundsstyrelsen anser att lösandet

av här berörda spörsmål får bli helt beroende av de enskilda sällskapens

ställningstaganden.

SMAK förklarar sig berett att på sätt utredningen föreslagit lämna sin

medverkan vid kontrollens genomförande men förutsätter därvid att årligt

statsbidrag och erforderligt anslag för utrustande av laboratorier erhålles.

I Svei-iges lantbruksförbunds yttrande fästes uppmärksamheten på det

osäkerhetsmoment vilket, såsom påvisats av utredningen, föreligger vid potatisens

uppsortering i kvalitetsklasser och vid kontrollen av olika partiers

kvalitet. Av dessa och andra skäl anser förbundet välbetänkt, att åtal för

brister i potatisens beskaffenhet, åtminstone i avvaktan på att erfarenhet

vunnits, allenast får ske efter anmälan eller medgivande av lantbruksstyrelsen.

Å andra sidan får beivrandet av förseelser icke bli så slappt att lagbestämmelserna

ej kommer att åtnjuta tillbörlig respekt, framhåller förbundet.

Sveriges potatisodlares riksförbund säger sig vara väl medvetet om de

svårigheter som kontrollens genomförande och utövande, framförallt i fråga

om minimikvaliteten, kan komma att innebära. Dessa svårigheter synes

dock icke behöva bli större än att de bör kunna bemästras. Redan genom

sin existens torde, enligt förbundets uppfattning, författningsbestämmelserna

för övrigt komma att påverka marknaden i gynnsam riktning. Förbun
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj.ts proposition nr 35 år 1959

det anser att denna indirekta verkan av författningen i praktiken måhända

rent av kan bli av större betydelse än beivrandet av begångna överträdelser

mot densamma.

En utvidgad SMAK-organisation med hjälp av kvalificerade tjänstemän i

hushållningssällskapen är enligt Kooperativa förbundet lämpligast för att

handha kvalitetskontrollen och följa bestämmelsernas efterlevnad. Huruvida

den tänkta storleken av kontrollapparaten är tillräcklig och om sålunda

den beräknade kostnadsramen kan hållas anser förbundet däremot

svårare att uttala sig om. Vidare framhålles att endast den praktiska erfarenheten

kan ådagalägga, huruvida den beräknade kontrollintensiteten är tillfyllest

för att garantera efterlevnad av bestämmelserna. Förbundet har ingen

erinran mot de föreslagna straffbestämmelserna för överträdelse av kvalitets-

och märkningsföreskrifterna men framhäver vikten av att gränsfallen

behandlas med stor försiktighet, utan att därför de grundläggande kvalitetskraven

åsidosättes.

SMAKrs styrelsesammansättning

Från arméintendenturförvaltningens sida framföres ett önskemål att bli

representerad i SMAK:s styrelse.

Skånes handelskammare har för sin del intet att invända emot vad utredningen

föreslagit till stärkande av SMAK-organisationen. Handelskammaren

ger dock uttryck åt önskemålet att grosshandelns representant i SMAK:s

styrelse utses bland branschens utövare i södra Sverige, där tyngdpunkten

för potatisens uppsamling, sortering och förpackning är förlagd.

Sveriges lantbruksförbund framhåller att enligt utredningens förslag jordbrukets

representation i styrelsen för SMAK minskas från 7 av sammanlagt

12 ledamöter till 5 av sammanlagt 14 eller 15, om särskild ordförande

utses. Förbundet säger sig visserligen ej betrakta en representation i berörda

styrelse som så viktig att den är av någon avgörande betydelse men anser

att förbundet och Riksförbundet Landsbygdens folk — vilka av utredningen

föreslagits skola i fortsättningen företrädas av en gemensam representant

— dock var på sitt håll har så stor befattning med jordbruksfrågor

och marknadsfrågor, att det är fullt befogat att de genom egna representanter

har tillfälle att följa SMAK:s verksamhet och deltaga i behandlingen av

förekommande ärenden. Anses en begränsning av antalet ledamöter behövlig,

bör den komma till uttryck i representationen även från andra håll, hävdar

förbundet.

Den föreslagna ändringen av SMAK:s styrelse, innebärande en starkare

representation från konsumenternas sida, förordas av Kooperativa förbundet.

Upplysning

Av redogörelsen för utredningens förslag och rekommendationer torde

kunna utläsas att utredningen i nu föreliggande delbetänkande ej gått när-''

mare in på frågan om formerna för en intensifiering av upplysningsverk
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj.ts proposition nr 35 år 1959

samheten bland odlarna och konsumenterna samt inom handeln. Flera remissinstanser

har emellertid strukit under önskemålet om en aktiv insats

på detta område.

Som exempel härpå må erinras om flygförvaltningens redan återgivna

uttalande att kvaliteten ordinär icke bör vara norm för lägsta tillåtna kvalitet

på matpotatis inom potatishandeln annat än övergångsvis till dess att

potatisodlarna genom upplysning och propaganda i kombination med prisåtgärder

stimulerats till att få fram tillräckliga mängder av bättre kvaliteter

än f. n. Propaganda och upplysning bör emellertid även rikta sig till

såväl detaljhandeln som konsumenterna, framhåller förvaltningen.

Enligt lantbruksstyrelsen är det alldeles uppenbart att konsumenterna

samt i viss utsträckning även handeln icke är tillräckligt kvalitetsmedvetna

när det gäller matpotatis och att en förbättring i detta hänseende torde kunna

vinnas endast genom en effektiv upplysningsverksamhet. Styrelsen anser

nödvändigt att det framdeles satsas mer på att sprida kännedom om

kvalitetens betydelse för den köpande allmänheten.

Kommerskolleginm framhåller särskilt behovet av upplysningsverksamhet

hos odlarna. Beträffande handelskamrarnas syn på föreliggande spörsmål

må följande anföras. Stockholms handelskammare ifrågasätter om inte

en brett upplagd konsumentupplysning borde igångsättas exempelvis inom

ramen för den verksamhet som bedrives av statens institut för konsumentfrågor

i syfte att höja allmänhetens kvalitetsmedvetande. Handelskammaren

uttalar att anslag av allmänna medel härför måhända skulle snabbare

leda till åsyftat resultat än de betydande anslag som redan lämnats för

främjande av odlingen av potatis. Också Östergötlands och Södermanlands

handelskammare uttalar sig för ökad konsumentupplysning och samma är

förhållandet beträffande Gotlands handelskammare. Skånes handelskammare

anför att för att en lösning av potatismarknadens kvalitetsproblem

skall kunna åstadkommas fordras framför allt en helt annan och större

propagandainsats för väckande av konsumenternas kvalitetsmedvetande än

den som hittills förekommit. Bibringas blott konsumenterna genom ökad

propaganda den uppfattningen att de vid köp av kvalitetspotatis får bättre

valuta för pengarna, torde de också vara villiga att betala det merpris som

kvalitetspotatisen betingar, anser handelskammaren. Enligt Västernorrlands

och Jämtlands läns handelskammare skulle det vara nyttigare att de kostnader

som beräknas för kontrollen i stället lägges på propaganda för odling

av bättre sorter, för sortrenhet och för bättre sortering.

Statens konsumentråd anser det vara klart att allmänheten endast till

ringa del är medveten om den av SMAK föranstaltade märkningen av kvalitetspotatis,

vilket till viss del torde bero på att SMAK-märkt potatis sällan

förekommer i handeln. För att informera konsumenterna om deras möjligheter

att köpa potatis av garanterad, högre kvalitet skulle brett upplagda,

återkommande upplysningskampanjer till allmänheten kunna ifrågasättas.

Möjligheterna till samarbete med press, radio och television borde därvid

3 Bihang till riksdagens protokoll 195i). 1 samt. Nr 35

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj. ts proposition nr 35 år 1959

undersökas. På så vis skulle en större efterfrågan från allmänhetens sida på

högklassig potatis kunna skapas. Försök måste också göras att förmå handeln

att medverka i arbetet för en höjning av potatiskvaliteten genom att

saluföra den SMAK-märkta varan och samtidigt bör stödet och upplysningen

åt odlarna fortsättas.

Även Hushållningssällskapens förbund förordar ytterligare utökad upplysningsverksamhet

i samband med strävandena att förbättra matpotatisens

kvalitet. En liknande åsikt framföres av Södermanlands läns hushållningssällskap.

Sällskapet hävdar att en insats på upplysningens och propagandans

område på ett utmärkt sätt bör kunna komplettera den föreslagna

lagstiftningen. Dessa medel bör enligt sällskapet sättas in såväl i producent-

och handelsleden som framför allt i konsumentledet. En riktigt insatt

upplysning och propaganda beträffande kvalitetsklasser, SMAK-märkning

o. s. v. bör kunna skapa den för prisdifferentiering nödvändiga efterfrågan

på högre kvaliteter, anser sällskapet. Också Kalmar läns södra hushållningssällskap

framhåller att upplysningsverksamheten på matpotatisområdet

om möjligt bör intensifieras både bland producenter och konsumenter.

Sällskapet anser angeläget att spörsmålet om upplysningsverksamheten

beaktas i utredningens fortsatta arbete och snarast bringas till en

god lösning.

SMAK anför att i samband med författningsregleringen en intensifierad

upplysningsverksamhet synes behövlig, vilket underlättas därigenom att,

enligt utredningens förslag, hushållningssällskapens befattningshavare i

stor utsträckning skulle anlitas inom kontrollverksamheten. Även bland konsumenterna

synes en omfattande upplysningsverksamhet vara erforderlig,

anser organisationen.

Lantbruksförbundet påpekar att utredningen icke i föreliggande delbetänkande

behandlat frågan om den instruktions- och upplysningsverksanir

het beträffande sortering och kvalitetsbestämning, som blir behövlig vid

förslagets genomförande, särskilt för personal inom handeln. Möjligheter

för sådan instruktion och upplysning torde enligt förbundet få beredas genom

det allmännas försorg. Riksförbundet Landsbggdens folk understryker

för sin del vikten av en intensiv upplysningskampanj bland konsumenterna.

Förbundet anser att ett klarläggande av de åtgärder som vidtagits

för att förbättra förhållandena samt upplysning och beskrivning om vad

konsumenterna har rätt att fordra av svensk potatis beträffande sorter och

kvalitet är betydelsefullt. Sveriges potatisodlares riksförbund förutsätter att

utredningen i sitt fortsatta arbete till närmare behandling upptager och

framlägger förslag till upplysningsverksamhetens uppläggning och bekostnad.

Enligt Kooperativa förbundet är bristen på kvalitetsmedvetande hos såväl

odlare som konsumenter och hos handeln en faktor av betydelse för

marknadssituationen. Den viktigaste anledningen torde ha varit bristande

kunskap om vad som betingar en fullgod potatis och vilka krav man bör

ställa på sortval och kvalitet hos matpotatis för olika ändamål. Förbundet

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 35 år 1959

35

förutsätter att lagstiftningsåtgärderna skall kombineras med en effektiv

konsumentupplysning, varigenom både konsumenterna och handeln mera

aktivt än hittills kommer att kunna medverka till en sanering av marknaden

för matpotatis.

Sveriges köpmannaförbund föreslår att medel anslås för upplysningsoch

forskningsändamål på odlingens område i syfte att få fram ökat intresse

för bättre utsäde, besprutningsåtgärder, skonsammare skördemetoder

etc. Vidare uttalar förbundet att starka skäl synes föreligga även för

att medel anslås till en intensiv konsumentupplysning om matpotatis.

I det av Sveriges husmodersföreningars riksförbund avgivna yttrandet

framhålles att i samband med regleringens genomförande behövs en intensifierad

konsumentupplysning, som tar sikte på att göra köparen uppmärksam

på förekomsten av 3 olika kvaliteter och som bl. a. genom prisjämförelser

klargör för konsumenterna fördelen av att efterfråga de högre

kvaliteterna. En sådan efterfrågan är nödvändig för att stimulera till framställningen

av förstklassig matpotatis, anser förbundet. Också Kooperativa

kvinnogillesförbundet erinrar om nödvändigheten av att en målmedveten

och saklig varu- och konsumentupplysning organiseras. Som liusmodersorganisation

vill förbundet rekommendera att de rön och resultat, som

forskning och undersökningar ger, ställes till förbundets förfogande för att

via publikationer och mötesverksamhet komma husmödrarna tillhanda.

Anslagsfrågor

Därest en reglering av matpotatishandeln skulle komma till stånd, bör

enligt statskontoret en förutsättning härvid vara att statsmedel icke tagas i

anspråk för finansieringen av den allmänna kvalitetskontrollen. Statskontoret

erinrar om att gällande avtalsperiod för prisreglerande åtgärder på

jordbrukets område, omfattande även mittpriser och införselavgifter, utlöper

den 31 augusti 1959. Statskontoret anser att överläggningarna rörande

den nya avtalsperioden bör omfatta frågan om ianspråktagande av införselavgifter

för potatis för bestridande av kostnaderna för den allmänna

kvalitetskontrollen. Förslaget att statsmedel skulle tagas i anspråk för upprustning

av SMAK:s laboratorieresurser förklarar sig statskontoret ej kunna

biträda.

Riksräkenskapsverket påpekar alt behovet av det av utredningen föreslagna

särskilda årliga statsanslaget på 250 000 kr. bortfaller, därest åtgärderna

från statens sida begränsas till att avse tillskapande av marknadsskydd

för potatis, som på grund av överenskommelse mellan förpackare

och den statsunderstödda SMAK-organisationen ställes under denna organisations

kontroll och som uppfyller vissa, förhållandevis stränga kvalitetsfordringar.

Lantbruksstgrelsen har intrycket att kostnaden för den allmänna kvalitetskontrollen

beräknats i underkant men anser sig dock, innan erfarenhet

vunnits, böra godtaga beloppet. Enligt statens jordbruksnämnd bör

kostnaderna i fråga icke tillmätas någon avgörande betydelse då de, såsom

Kartong

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj.ts proposition nr 35 år 1959

utredningen framhåller, under alla förhållanden kan beräknas komma att

mångdubbelt överstigas av de vinster konsumenterna kommer att göra genom

att en sanering av matpotatismarknaden kommer till stånd.

Kooperativa kvinnogillesförbundet ansluter sig till förslaget att den nu

befintliga statsunderstödda SMAK-organisationen erhåller stöd för fortsatt

kontroll- och upplysningsverksamhet. Frågan att lösa finansieringen på ett

betryggande sätt finner förbundet vara synnerligen viktig, för att SMAK

skall kunna effektivisera kontrollåtgärder, som kan leda till en fullt tillfredsställande

kvalitet på matpotatis.

Departementschefen

Matpotatisen är ett näringsrikt och förhållandevis billigt livsmedel, vilket

ingår som en viktig del i vår dagliga kost. Frågan om dess kvalitet är därför

betydelsefull. Vid potatisens beredning och förtäring är det önskvärt att

minsta möjliga svinn uppkommer. Potatisens beskaffenhet bör ej heller

vara sådan att det uppstår merarbete vid beredningen.

Den marknadsförda matpotatisens kvalitet har under åtskilliga perioder

icke kunnat betecknas som tillfredsställande. På vissa håll i landet kan numera

en förbättrad tillgång på fullgod matpotatis otvivelaktigt iakttagas.

På andra håll är emellertid läget i förevarande avseende sett ur konsumentsynpunkt

fortfarande inte bra. Matpotatisutredningen bar också i sitt betänkande

framhållit, att en mycket stor del av den matpotatis som erbjudes

konsumenterna i allmänna marknaden är av lägre kvalitet än som rimligen

bör tolereras i fråga om ett livsmedel, avsett för direkt konsumtion. Förutsättningar

för att förbättra den svenskodlade matpotatisens beskaffenhet

saknas ej. För att åstadkomma förbättringen erfordras emellertid i hög grad

medverkan av landets potatisodlare och den del av handeln som svarar för

sortering, lagring och transport.

Angivna förhållanden motiverar enligt min uppfattning att särskilda åtgärder

vidtages för att söka åstadkomma en allmän och bestående kvalitetshöjning

av den saluförda matpotatisen.

En av orsakerna till det otillfredsställande kvalitetsläget är svårigheterna

för konsumenterna att vid inköp av potatis bilda sig en uppfattning om dess

beskaffenhet. Svårigheterna sammanhänger bland annat med att kvalitetsangivning

grundad på enhetlig klassificering förekommer i alltför liten omfattning.

Detta har bidragit till att en skälig differentiering av priserna efter

kvalitet kommit till stånd endast i ringa utsträckning. Såsom återspeglas

i matpotatisutredningens betänkande och ett stort antal av yttrandena

däröver torde en dylik differentiering utgöra en förutsättning för att fullgod

potatis skall vinna utbredning på bekostnad av sämre vara. Det framstår

därför som angeläget att i första hand få fram ett marknadsläge, där

konsumenten har möjlighet att välja mellan matpotatis av garanterat god

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj.ts proposition nr 35 år 1959

kvalitet och annan potatis. Vidare bör förutsättningar skapas för en fortlöpande

ökning av inarknadstillförseln av matpotatis av förstnämnda slag.

Olika myndigheter samt organisationer inom jordbruket och handeln har

gjort betydande ansträngningar för att åstadkomma en allmän kvalitetshöjning

av matpotatisen på frivillighetens väg. Dessa ansträngningar måsle

emellertid tyvärr sägas icke ha lett till asyftat resultat. Liksom matpotatisutredningen

finner jag därför, att statlig medverkan till en marknadssanering

bör lämnas. Statliga och andra ingripanden på den inhemska matpotatismarknaden

i kvalitetsfrämjande syfte förekommer för övrigt redan inom

flera västeuropeiska länder — såsom Norge, Frankrike, Storbritannien och

Västtyskland — samt i U. S. A. I Danmark, Holland, Belgien och Frankrike

finnes statliga bestämmelser rörande kvaliteten å potatis avsedd för

export. Dessa bestämmelser återverkar säkerligen på den inhemska marknaden.

Jag vill även nämna att Förenta Nationernas organ ECE framlagt

vissa förslag till internationella standardiseringsbestämmelser i fråga om

matpotatis.

Vad matpotatisutredningen i det föreliggande delbetänkandet föreslagit

i syfte att förbättra den i vårt land marknadsförda matpotatisens kvalitet

har utförligt redovisats i det föregående, där även det huvudsakliga innehållet

i de över betänkandet avgivna remissyttrandena återgivits. Under

hänvisning till vad därvid anförts torde jag nu få ingå på en närmare prövning

av utredningens synpunkter och i samband därmed få framlägga olika

förslag till åtgärder för att åstadkomma förbättringar i den marknadsförda

potatisens kvalitet.

Ett av medlen att stimulera till ökat marknadsförande av fullgod matpotatis

är att lämna möjligheter till import av sådan vara. Matpotatisutredningen

har liksom åtskilliga remissinstanser uttalat att införsel av förstklassig

matpotatis eller redan en möjlighet till dylik införsel kan ha en kvalitetsfrämjande

effekt på den svenskodlade potatisen. Med hänsyn till det

gemensamma intresset ur både konsument- och producentsynpunkt av en

högklassig inhemsk vara vill jag ansluta mig till denna uppfattning.

Matpotatisutredningen har vidare förordat införande av ett författningsmässigt

grundat marknadsskydd för högklassig matpotatis. Vid utformningen

av sitt förslag härutinnan har utredningen närmast anknutit till vad för

närvarande gäller om saluhållande av smör jämlikt 45 § fjärde stycket livsmedelsstadgan.

Enligt sagda bestämmelse får inhemskt smör saluhållas under

benämning, som angiver eller antyder att varan är av särskilt god beskaffenhet,

endast om smöret är så kallat runmärkt mejerismör, vilket är

benämningen på den högsta av 3 föreskrivna kvalitetsklasser.

Det måste även enligt min mening antagas att en på liknande sätt utformad

bestämmelse i fråga om matpotatis kommer att utgöra ett betydelsefullt

stöd för de strävanden varom nu är fråga. En bestämmelse av sådan

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 35 år 1959

innebörd torde nämligen i avsevärd grad begränsa möjligheterna att i fråga

om matpotatis, som icke på ett ur allmän synpunkt sett tillfredsställande

sätt klassificerats, begagna beteckningar som ger uppfattningen att det rör

sig om en vara av förstklassig kvalitet. Härigenom bör bestämmelsen komma

att avsevärt underlätta för konsumenterna att köpa garanterat fullgod

potatis.

Jag biträder alltså matpotatisutredningens förslag om införande av en

dylik författningsbestämmelse. Det av utredningen föreslagna innehållet synes

emellertid böra modifieras bland annat med hänsyn till vad som i detta

hänseende anförts av lantbruksstyrelsen, statens jordbruksnämnd och Sveriges

lantbruksförbund. Bestämmelsen bör enligt min mening innefatta ett

iörbud att saluhålla eller försälja potatis, som är avsedd till människoföda,

under benämning som anger eller antyder att varan är av särskilt god beskaffenhet,

med mindre den är försedd med det för Svensk matpotatiskontroll

— i fortsättningen kallad SMAK — såsom varumärke registrerade

SMAK-märket. Förefintligheten av dylikt märke på en matpotatisförpackning

innebär bland annat att förpackningens innehåll omfattas av SMAK:s

stickprovskontroll och skall vara av kvalitet motsvarande SMAK:s fordringar.

Såsom jämväl utredningen funnit torde emellertid sagda förbud icke böra

gälla undantagslöst. Enligt min mening bör sålunda undantag stadgas för

potatis som av odlare utbjudes eller försäljes till partihandlare. Här är nämligen

merendels fråga om potatis som från ett flertal odlare sammanföres

för vidare sortering och förpackning. Däremot bör förbudet givetvis gälla

vid överlåtelse från odlare direkt till detaljhandlare eller konsument. Vidare

bör undantag stadgas beträffande potatis som skall användas vid fabriksmässig

eller därmed jämförlig livsmedelsframställning. Slutligen bör

från förbudet undantagas potatis, som saluhålles eller försäljes i kokt eller

annorledes berett skick, ävensom, i varje fall tills vidare, färskpotatis. Liksom

utredningen anser jag det böra ankomma på lantbruksstyrelsen att

meddela föreskrifter om vad som är att hänföra till färskpotatis.

Den föreslagna formen för marknadsskvddet åt den högklassiga potatisen

kommer självfallet ej att hindra särskild klassangivning för SMAKmärkt

vara. Därigenom bör kunna tillgodoses önskemålet att skapa ett fast

underlag för bestämda kvalitetskrav från detaljhandelns och konsumenternas

sida vid inköp av matpotatis. Måhända kan man påräkna att den i och

för sig eftersträvansvärda utvecklingen mot ökad förekomst av rationellt

drivna förpackningsanläggningar kommer att stimuleras därav.

I detta sammanhang vill jag betona att jag med den föreslagna konstruktionen

av marknadsskyddet åt garanterat högklassig matpotatis icke avser

att försvåra eller fördyra potatisinköpen för de konsumenter som efterfrågar

matpotatis av kvalitet, som icke är på detta sätt garanterad.

De författningsbestämmelser, som föranledes av vad jag nu föreslagit, torde

böra utformas i nära anslutning till livsmedelsstadgan men inrymmas i

en särskild kungörelse. Sedan tillräcklig erfarenhet vunnits om bestämmel
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts proposition nr 35 år 1950

sernas verkningar, kan emellertid tagas under övervägande att överföra bestämmelserna

till livsmedelsstadgan. överträdelser av bestämmelserna bör

vara belagda med samma påföljder som föreskrives i 108 § livsmedelsstadgan.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att utfärda kungörelse med

giltighet från och med den 1 oktober 1959.

Ur flera synpunkter skulle det vara önskvärt att, såsom föreslås av utredningen,

underhaltig vara kunde helt avstängas från matpotatismarknaden

med stöd av särskilda författningsbestämmelser. Ett genomförande av

utredningens förslag i denna del skulle innebära en av statsmakterna framtvingad

utbyggnad av inspektions- och kontrollverksamheten av sådan art

att jag för närvarande icke anser mig kunna förorda förslaget i fråga. Skulle

någon egentlig förbättring av den saluförda matpotatisens kvalitet ej ha

kommit till stånd efter en rimlig övergångsperiod bör likväl en omprövning

ske av ställningstagandet till nyssnämnda utredningsförslag. I en dylik

situation måste de redan nu av utredningen och många remissinstanser

törebragta motiven för ett allmänt försäljningsförbud och därav föranledd

allmän kvalitetskontroll ha fått än större tyngd.

Det framstår såsom mycket betydelsefullt att de föreslagna författningsmässigt

grundade åtgärderna kompletteras med en upplysningsverksamhet

i syfte att påskynda utvecklingen mot en genomgående god matpotatisstandard

i vårt land. Matpotatisutredningen har — dock utan att i föreliggande

delbetänkande gå närmare in på detta spörsmål — även framhållit vikten

av en dylik upplysningsverksamhet. Spörsmålet har jämväl upptagits till

behandling av åtskilliga remissinstanser, som — i vissa fall starkt understrukit

angelägenheten av en upplysningskampanj i avsikt att göra de olika

berörda parterna mera medvetna om vad som kan åtgöras för att höja standarden

inom matpotatisområdet.

Genom upplysningsverksamheten bör det bland annat göras klart för husmödrarna

och andra konsumenter att det — oavsett andra fördelar nästan

alltid lönar sig att för fullgod matpotatis erlägga ett relativt sett något

högre pris än för annan potatis.

Bland enskilda och företag som är verksamma i fråga om odling, sortering,

lagring och förpackning av matpotatis bör upplysningsverksamheten,

såsom hittills, i första hand inriktas på att sprida ökad kännedom om ändamålsenliga

metoder för ernående av en fullgod konsumentvara.

Upplysningsverksamheten hör även riktas mot distributions- och detaljhandelsleden,

varvid ett viktigt syfte hör vara att bidraga till en förbättrad

varukännedom beträffande matpotatis bland de i dessa led verksamma.

Med hänsyn till det intresse för upplysningsverksamhet av här angivet

slag som uppenbarligen föreligger torde man kunna förvänta en stark uppslutning,

i viss mån genom ekonomiskt bistånd, kring en under hänsynstagande

till de skilda intressegrupperna lämpligt organiserad och samordnad

informationsverksamhet. Denna bör, åtminstone till en början, stödjas även

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj ds proposition nr 35 år 1959

med statsmedel. För nästkommande budgetår vill jag föreslå att för ändamålet

anvisas 50 000 kronor. Jag har samtidigt förutsatt, att för budgetåret

1959/60 medel skall utgå med samma belopp — 50 000 kronor — av

vid import av matpotatis influtna eller inflytande införselavgifter.

Övervägande skäl talar för att uppgiften att samordna den offentligt stödda

upplysningsverksamheten bör åvila SMAK. Jag förutsätter att SMAK vid

fullgörandet av denna nya uppgift, för vilken organisationen bör vara väl

ägnad med tanke på dess centrala ställning, samarbetar med andra organ

som sysslar med eller stöder upplysningsverksamhet bland berörda intressegrupper,

exempelvis statens institut för konsumentfrågor och Hushållningssällskapens

förbund.

Den intensifierade upplysningsverksamheten bör påbörjas töre nästkommande

försäljningssäsong för höst- och vinterpotatis. Jag räknar med att

matpotatisutredningen i god tid dessförinnan nått så långt i sin pågående

bearbetning av spörsmålet om upplysning såsom komplement i strävandena

att förbättra matpotatiskvaliteten att utredningens synpunkter på en närmare

utformning av den offentligt stödda informationsverksamheten kan

läggas till grund vid det slutliga bestämmandet av riktlinjerna för densamma.

Effekten av de föreslagna författningsbestämmelserna och av den nyss

förordade upplysningsverksamheten blir till icke ringa del avhängig av att

SMAK har erforderlig auktoritet, tillräcklig fasthet i organisationen och

tillfredsställande personella resurser. Det är även betydelsefullt att SMAK

allt fortfarande skall kunna betraktas som en nämnd för samordning av

det kvalitetsfrämjande arbetet på matpotatisområdet under medverkan av

berörda myndigheter och organisationer. Framgången i SMAK:s verksamhet

blir nämligen beroende av att en fruktbringande växelverkan kan åstadkommas

mellan alltfler kvalitetsmedvetna konsumenter och sådana företagare

som förser marknaden med matpotatis.

Anordningar för att framhäva den SMAK-märkta potatisens fördelar i

förhållande till annan i marknaden saluhållen matpotatis måste självfallet

bygga På förtroende för SMAK:s möjligheter bland annat att effektivt bedi

i va en stickprovskontroll av större omfattning än för närvarande. Möjligheterna

att utvidga sagda kontroll har givetvis samband med SMAK:s

ekonomiska resurser. Finansieringen av kontrollkostnaderna sker med avgiftsmedel,

som inflyter från deltagarna i kontrollen. Inkomsternas storlek

står i relation till antalet deltagare och — framför allt — till kvantiteten

märkt potatis. Samtidigt med en successiv utvidgning av verksamheten på

stickprovskontrollens område förstärkes alltså organisationens ekonomiska

resurser.

Utfallet av åtgärderna i syfte att åstadkomma ett förbättrat kvalitetsläge

på matpotatismarknaden är emellertid även avhängigt av kvalitetsfordringarna

på SMAIv-märkt potatis. Vid fastställande av den nedre kvalitetsgränsen

för sådan potatis bör beaktas vad utredningen synes ha avsett, nämligen

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 35 år 1959

41

att fordringarna visserligen bör ställas högt men dock ej göras så stränga

att ett uppnående inom rimlig tid av målet — allmän tillgång under normala

år på garanterat fullgod potatis — förhindras. Jag utgår från att kvalitetsfordringarna

skall vara oberoende av tillfälliga svårigheter att i erforderlig

utsträckning förse marknaden med matpotatis av här avsedd beskaffenhet.

SMAK står för närvarande under lantbruksstyrelsens överinseende. Varken

utredningen eller remissinstanserna har föreslagit någon ändring härutinnan.

Jag finner därför denna anordning böra bestå. Beträffade SMAK:s

nuvarande organisation och uppläggningen av dess verksamhet torde jag få

hänvisa till vad av utredningens betänkande som återgivits i det föregående.

I syfte att stärka SMAK:s auktoritativa ställning bör enligt min mening

ett villkor för fortsatt statsbidrag, till vars storlek jag avser att återkomma

i det efterföljande, vara att ordföranden och övriga ledamöter i SMAK:s

styrelse skall utses av Kungl. Maj :t. Ordföranden bör icke kunna anses

företräda någon viss intresseriktning inom förevarande område. Beträffande

styrelsens sammansättning i övrigt synes utredningens rekommendation

i princip böra följas. Hinder synes dock enligt min mening icke böra möta

att göra de förändringar i representationen, som kan befinnas lämpliga.

SMAK-styrelsen kommer sålunda att bestå av ordförande och 14 ledamöter

mot för närvarande sammanlagt 12. Styrelsen bör inom sig utse vice ordförande.

För samtliga ledamöter utom ordföranden skall förordnas personliga

suppleanter. Det får antagas att SMAK-styrelsen liksom nu kommer

att utse arbetsutskott eller kommittéer för handhavande av frågor av teknisk

eller annan särskild art.

Bestämmelser om här berörda och övriga erforderliga åtgärder angående

SMAK och dess verksamhet torde böra införas i det av lantbruksstyrelsen utfärdade

reglementet eller i av styrelsen meddelade särskilda föreskrifter.

Enligt instruktionen för statens centrala frökontrollanstalt äger anstalten,

i den mån så kan ske, att på begäran verkställa kvalitetsanalys av matpotatis

samt, likaledes på begäran, att undersöka utsädespotatis såväl beträffande

egenskaper, som kan fastställas vid undersökning av själva varan,

som beträffande egenskaper, vilka måste utrönas genom odlingsförsök.

Det synes icke föreligga anledning alt vidtaga någon ändring härutinnan.

Envar bör således alltjämt kunna liänvända sig till anstalten för erhållande

av analyser och undersökningar av nyss angivet slag. Det bör emellertid

undvikas att ett ej ändamålsenligt konkurrensförhållande uppstår mellan

anstalten samt SMAK såsom centralt organ för de statsunderstödda strävandena

till en fortsatt höjning av standarden å matpotatis. Lantbruksstyrelsen

synes böra utfärda enhetliga regler för den statliga och statsunderstödda

analysverksamheten för kvaliletsbestämning av potatis.

För att öka tillgången på fullgod matpotatis är del angeläget att utbyggnaden

av sorterings- och lagringskapaciteten erhåller fortsatt stöd.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kiingl. Maj:ts proposition nr 35 år 1959

Under titeln Bidrag till uppförande av frukt- och potatislagerhus in. in.

har sedan ett flerlal år anvisats medel, ur vilka vissa sammanslutningar av

odlare på särskilt föreskrivna villkor beviljas statsbidrag för uppförande,

inköp, inrättande eller ombyggnad av bland annat uppsamlings- och centrallagerhus

för potatis med därtill hörande maskinell utrustning. Bidrag

utgår med högst 10 procent av den beräknade och godkända anläggningseller

inköpskostnaden, kostnad för tomt ej inräknad. Ansökan om bidrag

ställdes ursprungligen till Kungl. Maj:t men handläggningen av bidragsärendena

har sedermera delegerats till lantbruksstyrelsen. Bidrag av bär

ifrågavarande slag beviljas sammanslutning av odlare, vilken kan erhålla

lånegaranti enligt kungörelsen den 7 maj 1954 (nr 311). För innehållet i

denna kungörelse kommer jag att redogöra i det följande.

Enligt kungörelsen den 11 juni 1948 (nr 342) angående statligt stöd till

jordbrukets yttre och inre rationalisering m. in., i det följande benämnd

rationaliseringskungörelsen, skall lantbruksstyrelsen och lantbruksnämnderna,

i enlighet med vad därom säges i kungörelsen, genom att lämna

stöd till yttre och inre rationaliseringsåtgärder på jordbrukets område

främja strävandena att höja jordbruksnäringens effektivitet och skapa tillfredsställande

försörjningsmöjligheter åt dess utövare. Det ekonomiska

stödet skall utgöras av bland annat statsbidrag. Ett av de ändamål, för vilka

statsbidrag kan ifrågakomma, är uppförande eller förbättring av utrymmen

för förvaring av potatis. Bidrag lämnas endast under förutsättning att

åtgärden framstår som ekonomiskt försvarlig med hänsyn till den förbättring

av brukningsenhetens driftsekonomi och brukarens försörjningsmöjligheter

som åtgärden kan förväntas medföra.

Statsbidrag enligt rationaliseringskungörelsen må för berörda ändamål

utgå allenast till enskild person som äger eller brukar jordbruksfastighet

och under förutsättning att brukarens ekonomiska ställning ej är så god att

han tydligen ej är i behov av bidrag för att utföra åtgärden. Ett annat villkor

är att brukningsenheten ej innehåller mer än 20 hektar åker samt till

åker omräknad ängs- och betesmark eller, därest brukningsenheten är större,

att densamma på grund av mindre lämplig form eller beskaffenhet ur

lönsamhetssynpunkt ej är bättre än en genomsnittlig bärkraftig brukningscnliet

under nämnda arealgräns. Statsbidraget skall som regel utgå med belopp

motsvarande 25 procent av den godkända kostnaden upp till ett sammanlagt

kostnadsbelopp av 15 000 kronor och 15 procent av överskjutande

kostnad. Det sammanlagda bidragsbeloppet för anordnande av förvaringsutrymmen

för potatis må jämte eventuella bidrag till uppförande eller förbättring

av ekonomibyggnader och andra fasta anläggningar för jordbruksdriften

för en och samma brukningsenhet normalt ej uppgå till mer än 7 000

kronor. Vanligen utgår statsbidraget såsom avskrivningslån ur jordbrukets

avskrivningslånefond.

En annan form av stöd från det allmännas sida åt utbyggnaden av sorterings-

och lagringskapaciteten utgör de statliga lånegarantierna.

Enligt rationaliseringskungörelsen kan dylik garanti beviljas för lån till

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 35 år 1959

43

uppförande eller förbättring av utrymmen för förvaring av potatis. Liksom

när det gäller statsbidrag må lånegaranti lämnas endast under särskilda

förutsättningar, däribland den att åtgärden framstår som ekonomiskt försvarlig.

Garanti må beviljas envar ägare eller brukare av jordbruksfastighet

till ett högsta belopp, motsvarande den av lantbruksnämnden godkända

kostnaden. Åtnjutes statsbidrag för åtgärden, skall det belopp för vilket lånegaranti

lämnas minskas med bidragsbeloppet.

Vissa andra bestämmelser om statliga lånegarantier till här berörda ändamål

återfinnes i kungörelsen den 7 maj 1954 (nr 311), enligt vilken

statsgaranti lämnas för lån som tages i enskild kreditinrättning för bland

annat uppförande, inköp, ombyggnad eller inrättande av uppsamlings- eller

centrallagerhus samt lagringskällare för potatis, för samtliga slag av anläggningar

jämväl för därtill hörande maskinell utrustning. Lånegaranti må endast

erhållas av sammanslutning mellan odlare under förutsättning, bland

annat, att medlemmarna i sammanslutningen bildat ekonomisk förening

eller, om antalet understiger 5, handelsbolag. Om särskilda skäl föreligger,

må garanti på vissa villkor kunna beviljas även annan samfällighet av odlare.

Lånegarantin får ej avse högre belopp än som motsvarar 85 procent

av den beräknade och godkända kostnaden för med lånet avsedda åtgärder,

utgift för tomt ej inräknad. Nämnda maximibelopp skall minskas med eventuellt

statsbidrag till samma åtgärd. Garanti får ej beviljas för lån som sökanden

kan erhålla såsom bottenlån. Det stadgas vidare att amorteringen

skall påbörjas senast under femte kalenderåret efter lånets lyftande samt

att amorteringstiden ej må överstiga 20 år.

Anslaget under titeln Bidrag till uppförande av frukt- och potatislagerhus

in. m. utgör reservationsanslag och har under en lång följd av år upptagits

med 30 000 kronor. År 1956/57 beviljades dock endast ett formellt

anslag å 100 kronor. Anslaget har på senare år till helt övervägande del

utnyttjats till utbetalande av bidrag till fruktlagerhus. De sammanlagda

bidragen från anslaget till potatislageranläggningar har samtidigt uppgått

allenast till förhållandevis små belopp. Med hänsyn till den oftast ringa andel

som berörda statsbidrag utgör av de totala anläggningskostnaderna, inberäknat

maskinanskaffning, samt med beaktande av de andra, mera omfattande

stödformer som förefinnes för samma ändamål anser jag skäl icke

föreligga att längre bibehålla bidragsgivningen i fråga utan förordar att

densamma skall upphöra med utgången av innevarande budgetår och att

därefter något särskilt anslag till bidrag till uppförande av frukt- och potatislagerhus

med mera ej skall upptagas å riksstaten.

Däremot synes det mig angeläget alt möjligheterna att erhålla statlig lånegaranti

enligt kungörelsen den 7 maj 1954 (nr 311) förstärkes. Ifrågavarande

kreditgarantier meddelas av lantbruksstyrelsen med utnyttjande

av samma garantiram som av styrelsen vid tillämpning av enahanda författningsbestämmelser

tages i anspråk vid beviljande av statlig garanti för

lån till uppförande av lagerhus med mera till andra jordbruksändamål. Garantiramen

har sedan sin tillkomst år 1954 varit 4 000 000 kronor för bud
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj.ts proposition nr 35 år 1959

getår, varav endast en mindre del brukat disponeras för potatisändainål.

Som ett led i strävandena att stödja utbyggnaden av sorterings- och lagringskapaciteten

på bland annat matpotatisområdet vill jag föreslå att

sagda garantiram med hänsyn härtill för nästa budgetår vidgas med

1 000 000 kronor. Därvid skapas avsevärt förbättrade möjligheter att tillgodose

de under sagda budgetår framkommande önskemålen om statligt bistånd

till anordnande av sorterings- och lagerutrymmen såväl för matpotatis

som för frukt och köksväxter. Till frågan om inhämtande av riksdagens

medgivande avseende garantiramens storlek ämnar jag återkomma i annat

sammanhang.

Självfallet kan försöks- och forskningsrön verksamt bidraga till ett framåtskridande

i den verksamhet som har till ändamål en förbättring av matpotatisens

kvalitet. Lika självfallet är att kännedomen om vetenskapliga

resultat med omedelbar praktisk tillämplighet måste så snabbt som möjligt

spridas bland de odlare och handelsföretag vilka har att tillse att marknadsbehovet

av matpotatis täckes. Härvidlag har undervisnings- och upplysningsverksamhet

en viktig uppgift att fylla.

Jag har redan i det föregående uttalat att enligt min uppfattning produktionstekniska

förutsättningar för att förbättra den svenskodlade matpotatisens

beskaffenhet mestadels ej torde saknas. Som särskilt viktigt

framstår det att på vissa nyckelpunkter i produktionskedjan i alltmer ökad

omfattning kommer till användning ändamålsenligare metoder än dem som

nu ofta begagnas. Som ett exempel på områden där säkerligen avsevärda

framsteg skulle kunna göras må nämnas valet av utsäde. Ett annat synnerligen

viktigt led i produktionsprocessen är skördearbetet. De nutida kraven

på rationella och arbetsbesparande metoder har för bland annat detta arbetsmoments

vidkommande lett till en mekanisering som delvis medfört

uppenbara olägenheter i kvalitetshänseende. Sålunda är skador orsakade av

upptagningsredskap och -maskiner numera en ofta förekommande, ej önskvärd

företeelse. Denna kan ha sitt ursprung såväl i brister hos den maskinella

utrustningen som — ej sällan — otillräcklig kunskap om hur denna

utrustning bör handhavas. Åtskilliga andra exempel skulle kunna lämnas.

Enligt vad jag erfarit är de här nyss berörda spörsmålen för närvarande

under behandling inom matpotatisutredningen. Uppmärksamhet lär därvid

ägnas såväl försöks- och forskningsområdet som själva produktionen.

Förutom till forskning och försöksverksamhet som bedrives vid helstatliga

institutioner lämnar staten stöd till Samarbetskommittén för potatisförsöksverksamheten.

Denna kommitté bildades år 1948 på initiativ från såväl statligt

som enskilt håll och har tagit till sin uppgift att rationellt pröva nyare

svenska och utländska potatissorter i fråga om deras odlingsvärde efter

svenska förhållanden. I kommittén ingår överinspektören för jordbrukets

försöksväsende ävensom representanter för statens jordbruksförsök, institutionen

för växtodlingslära vid lantbrukshögskolan, statens centrala frökontrollanstalt,

statens växtskyddsanstalt, den lokala försöksverksamheten,

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj.ts proposition nr 35 år 1959

Sveriges utsädesförening samt Institutet för växtforskning och kyllagring i

Nynäshamn. Bidrag till verksamhetens bedrivande lämnas förutom av staten

av Sveriges potatisodlares riksförbund och Kooperativa förbundet. För

budgetåret 1957/58 uppgick dessa icke-statliga bidrag till sammanlagt

31 500 kronor. Härutöver tillsköt staten under samma budgetår 44 500 kronor,

varav 27 000 kronor från lantbrukshögskolans anslag till särskilda undersökningar

och 17 500 kronor från anslaget till bekämpande av växtsjukdomar.

För budgetåret 1958/59 uppgår det statliga bidraget till sammanlagt

45 300 kronor, varav 13 100 kronor och, avrundat, 14 700 kronor från lantbrukshögskolans

materiel- respektive avlöningsanslag samt oförändrat

17 500 kronor från anslaget till bekämpande av växtsjukdomar.

I sitt andra delbetänkande har jordbruksanslagsutredningen bland annat

berört förevarande bidrag. Utredningen har därvid förklarat sig icke ha

något att erinra emot att Samarbetskommitténs verksamhet fortfarande

stödjes med statsmedel särskilt med tanke på angelägenheten av att främja

olika strävanden att förbättra malpotatisens kvalitet. Med hänsyn till önskvärdheten

att å ena sidan samordna och å andra sidan kunna väga den inbördes

betydelsen av olika åtgärder i detta syfte föreslår utredningen dock

att här berörda statliga bidrag anslagsmässigt sammanföres med andra medel,

som över driftbudgeten anvisas för åtgärder för förbättring av potatisens

kvalitet. Jag finner en sådan omdisponering ändamålsenlig och förordar

därför att den genomföres.

Den utvidgning av SMAK:s verksamhet som kommer att följa av de

tidigare föreslagna åtgärderna samt önskemålet att SMAK i sin verksamhet

skall erhålla en stark och auktoritativ ställning torde, som redan

antytts, motivera statsbidrag till berörda organ. Statsbidraget bör enligt min

mening för budgetåret 1959/60 utgå med oförändrat belopp, det vill säga

15 000 kronor. Härutöver är det givetvis värdefullt om visst statligt bidrag

kan lämnas åt den upprustning av SMAK:s laboratorieresurser in. in. som

kommer att erfordras vid en mera omfattande kontrollverksamhet. Jag vill

därför uttala mig för att för angivet ändamål ställes till förfogande ett engångsanslag

å 50 000 kronor. Vad i övrigt angår finansieringen av SMAIv:s

kostnader förutsätter jag att liksom nu täckning skall åstadkommas medelst

avgiftsmedel som erlägges av deltagarna i kontrollen. Jag utgår ifrån att

SMAK:s kontrollavgifter icke sättes högre än att inkomsterna därav motsvarar

organisationens totala utgifter reducerade med det årliga statsbidraget.

Här angivna bidragsbelopp till SMAK torde tillsammans med de tidigare

nämnda statsmedlen till upplysningsändamål samt bidraget till Samarbetskommiltén

för potatisförsöksverksamheten kunna anvisas under ett nytt,

gemensamt reservationsanslag benämnt Bidrag till vissa åtgärder lör kvalitetsförbättring

av matpotatis. Som framgår av det ovan sagda kommer

medelsanvisningen under detta anslag, vilket bör ställas till lantbruksstyrelsens

disposition, för budgetåret 1959/60 att uppgå till 160 300 kronor,

eller avrundat 160 000 kronor. Till frågan om anvisande av omförmälda

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj. ts proposition nr 35 år 1959

anslag avser jag att återkomma i 1959 års statsverksproposition vid anmälan

av nionde huvudtiteln.

Enligt 1956 års riksdagsbeslut angående åtgärder i prisreglerande syfte

på jordbrukets område ställdes ur införselavgiftsmedel för matpotatis till

vederbörande odlarorganisationers förfogande 2 000 000 kronor att efter av

Kungl. Maj :t fastställda riktlinjer användas till främjande av odling, lagerhållning

och distribution av matpotatis. Senare samma år beslöt Kungl.

Maj :t bland annat att av ifrågavarande belopp 350 000 kronor skulle avsättas

till en intensifierad upplysningsverksamhet i odlingstekniska frågor

bland matpotatisodlarna. För användning såsom bidrag till uppförande av

potatissorteringscentraler med tillhörande lagerutrymmen avdelades

1 100 000 kronor samt för forsknings- och försöksverksamhet på potatisområdet

150 000 kronor, varav 50 000 kronor till undersökningar beträffande

bekämpandet av bladmögel. Återstoden, 400 000 kronor, ställdes till förfogande

såsom bidrag till särskilda undersökningar av maskiner för potatisupptagning.

Den intensifierade upplysningsverksamheten bland odlarna som bedrives

av särskilda instruktörer vid hushållningssällskapen beräknas kunna med

stöd av nyss angivna medel fortgå till den 1 januari 1960. Bidragsbeloppet

till sorteringscentraler har numera fördelats. Den verksamhet, vartill

återstoden av de 2 000 000 kronorna anvisades, pågår.

Jag utgår ifrån att dylika införselavgiftsmedel även i fortsättningen skall

användas såsom komplement till de här tidigare av mig föreslagna åtgärderna

till stöd åt strävandena att förbättra matpotatiskvaliteten. Ett ställningstagande

till den omfattning i vilken ytterligare medel av här förevarande

slag skall tagas i anspråk bör emellertid föregås av överläggningar i

frågan mellan jordbruksnämnden och jordbrukets förhandlingsdelegation.

Jag förutsätter att överläggningar härom snarast kommer till stånd.

Under åberopande av det sålunda anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :l

måtte föreslå riksdagen

att godkänna de förslag till åtgärder för förbättring av

kvaliteten å matpotatis som i det föregående framlagts.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att

till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse

bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Gunnar Eklund

590275 Stockholm 1959. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. JoU 1959:12 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar rörande åtgärder för kvalitetsförbättring av matpotatis jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten